Sök i Ratio Lex

Angående anslag till bidrag till driften av icke statliga skyddshem m. m

1942-04-24 · 22 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 22 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1942:271, Angående anslag till bidrag till driften av icke statliga skyddshem m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 271.

1

Nr 271.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag

till bidrag till driften av icke statliga skyddshem

m. m.: given Stockholms slott den 24 april 1942.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gustav Moller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott

den 24 april 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för socialdepartementet, statsrådet Möller:

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t på min hemställan under

femte huvudtiteln, punkten 85, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, till bidrag till driften av icke statliga skyddshem för

budgetåret 1942/43 beräkna ett förslagsanslag av 850,000 kronor.

Jag anhåller nu att få till fortsatt behandling upptaga denna anslagsfråga.

I sammanhang därmed vill jag också behandla uppkommen fråga om anslag

Bihang till riksdagens protokoll 11)42. 1 sami. Nr 271.

925 12

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 271.

till lån till Göteborgs diakoniss-sällskap för det sällskapet tillhöriga skyddshemmet

Härsjögården.

Bidrag till driften av icke statliga skyddshem.

Vid 1936 års riksdag beslöts, att ansvaret för skyddshemsverksamheten

skulle från och med den 1 januari 1938 i princip övertagas av staten. Därvid

avsågs dock icke att helt förstatliga verksamheten. Tvärtom förutsattes, att

vissa skyddshem skulle, liksom tidigare varit fallet, drivas av enskilda sani

manslutningar och stiftelser. Vidare räknades med att städerna Stockholm

och Göteborg själva skulle anordna för dem erforderliga skyddshem. I den

mån skyddshemsverksamheten icke komme att på antytt sätt drivas av sammanslutningar,

stiftelser eller nämnda städer, skulle emellertid verksamheten helt

omhänderhavas av statliga organ.

De skyddshem, vilka anordnats av städerna Stockholm och Göteborg äro

inalles fem till antalet. Av dessa hava tre anordnats av Stockholms stad, nämligen

det för gossar avsedda skyddshemmet Skrubba i Stockholm samt de för

flickor avsedda skyddshemmen Johannelund i Stockholms län och Eknäs i

Uppsala län, medan två anordnats av Göteborgs stad, nämligen skyddshemmet

Fagared, som är beläget i Hallands län och avsett för gossar, och skyddshemmet

Lingatan, som är beläget i Göteborgs och Bohus län och avsett för flickor.

De skyddshem, som anordnats av enskilda sammanslutningar och stiftelser,

äro inalles tolv, därav tre avsedda för gossar och nio för flickor. Dessa skyddshem

äro följande:

A. Skyddshem för gossar.

1) Fröbergska stiftelsens skyddshem å Norrgård i Kalmar län,

2) Råby räddningsinstituts skyddshem Håby i Malmöhus län, samt

3) det stiftelsen Anna Lisa Lidbeck tillhöriga skyddshemmet Margretelund

i Skaraborgs län.

B. Skyddshem för flickor.

1)—3) Diakonissanstalten Samariterhemmets skyddshem å Morängen,

Stockholms stadsmissions skyddshem Skarvik-Tallåsen och svenska diakoniss-sällskapets

skyddshem Sjötorp, samtliga i Stockholms län,

4) —5) Stockholms kyrkliga skyddshemsförenings skyddshem Hornö och

stiftelsen Drottning Sophias skyddshem Bistaborg, båda i Uppsala län,

6) Vita Bandets skyddshem Håkanstorp i Södermanlands län,

7) Svenska diakoniss-sällskapets skyddshem Mossebo i Jönköpings län,

8) Göteborgs diakoniss-sällskaps skyddshem Härsjögården i Älvsborgs län,

samt

9) Värsta diakonissanstalts skyddshem Bålegården i Västernorrlands län.

Grundlinjerna för statsbidrag till driften av de icke statliga skyddshemmen

uppdrogos i stort sett vid 1936 års riksdag men hava sedermera i vissa hänseenden

jämkats. För närvarande tillämpas i huvudsak följande grunder.

Statsbidrag till Stockholms och Göteborgs skyddshem utgår med 900 kronor

för år och elev.

Statsbidrag till annat icke statligt skyddshem utgår såsom regel med 900

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 271. 3

kronor för plats och år, dock att, därest medeltalet i vederbörande skyddshem

fostrade elever överstiger platsantalet, för det överskjutande elevantalet utgår

ett bidrag av 900 kronor för år och elev. Vid skyddshemmet Hornö utgår emellertid

ett platsbidrag av 1,200 kronor för år för envar av 15 platser, avsedda för

unga mödrar med barn. Vidare utgår vid det för själsligt abnorma flickor avsedda

skyddshemmet Skarvik-Tallåsen ett platsbidrag av 1,200 kronor för år,

dock att för sammanlagt 10 platser vid en till hemmet hörande intagnings

och observationsavdelning platsbidraget bestämts till 1,500 kronor för år.

För skyddshemmet Bistaborg — avsett som ungdomshem för flickor -— har

platsbidraget fixerats till 1,200 kronor för år. Härutöver utgår vid detta hem

av statsmedel dels ett årligt bidrag av 300 kronor för varje i hemmet fostrad

elev samt ett beklädnadsbidrag av 200 kronor för varje å hemmet nyintagen elev.

Förutom omförmälda, per elev eller plats beräknade bidrag utgår till vederbörande

skyddshem ersättning för anlitande av biträde av psykiatriskt särskilt

skolad läkare, därvid ersättningen bestämts till det belopp, som utbetalas till

kikaren, dock högst 900 kronor för år vid skol- och yrkeshem i Stockholm,

högst 600 kronor vid övriga skol- och yrkeshem samt vid skyddshemmet Lillgatan

ävensom högst 400 kronor vid andra skyddshem.

Därjämte utgår ersättning för vissa kostnader för från skyddshemmen ut

ackorderade eller villkorligt utskrivna elever.

Vidare utbetalas för vart och ett av skyddshemmen för flickor — frånsett

de skyddshem, som tillhöra städerna Stockholm och Göteborg ■— för underhåll

av skyddshemmets byggnader ett årligt statsbidrag av två procent å byggnadernas

värde. Däremot utgår sådant bidrag icke för något av skyddshemmen

för gossar.

Statsbidragsbestämmelserna hava närmare utformats i de avtal rörande

skyddshemsverksamheten, som — särskilt för varje skyddshem — slutits

mellan Kungl. Maj:t och kronan å ena sidan samt huvudmännen för vederbörande

skyddshem å den andra.

I gällande avtal rörande skyddshemmet Norrgård har stadgats, att örn den

stiftelse, som äger hemmet, under någon avtalsperiod för skyddshemsverksamhetens

bedrivande av egna medel utgivit mer än i genomsnitt 10,000 kronor

för år, stiftelsen av statsmedel erhåller ersättning för det överskjutande beloppet.

Jämlikt beslut vid 1941 års riksdag utgår vidare för samtliga de skyddshem,

som ägas av enskilda sammanslutningar eller stiftelser, med undantag av

Norrgård, för budgetåret 1941/42 ett tilläggsbidrag till platsbidraget motsvarande

15 procent av platsbidragets belopp.

De statsbidrag, som enligt gällande avtal utgå för skyddshemsverksamheten

vid de icke statliga skyddshemmen, utbetalas såsom regel halvårsvis i efterskott.

Dock utanordnas bidragen för skyddshemmet Hornö i huvudsak kvartalsvis

i efterskott.

För budgetåret 1941/42 har för bidrag till driften av icke statliga skyddshem

anvisats ett förslagsanslag av 715,000 kronor.

I skrivelse den 30 augusti 1941 har socialstyrelsen framlagt beräkningar

rörande medelsbehovet för samma ändamål för nästa budgetår,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majlis proposition nr 271.

Styrelsen anför, att det genomsnittliga elevantalet vid de städerna Stockholm

och Göteborg tillhöriga skyddshemmen kunde beräknas till

210. För driftbidrag vid dessa hem har därför räknats med en kostnad av

(210 X 900) 189,000 kronor.

Kostnaderna för de till skyddshem, tillhörande enskilda sammanslutningar

och stiftelser enligt gällande avtal utgående platsbidragen

uppskattar styrelsen till 393,900 kronor.

Styrelsen framhåller emellertid, att styrelsen i annat sammanhang hemställt

örn lån av statsmedel för verkställande av viss ombyggnad vid Morängens

skyddshem samt att, i händelse av bifall till framställningen, antalet platser

vid detta skyddshem komme att ökas med 6. I följd härav har styrelsen räknat

med en merkostnad av (6 X 900) 5,400 kronor.

Vidare hemställer styrelsen, att ett platsbidrag av 1,500 kronor måtte få

utgå för ytterligare 6 platser vid intagnings- och observationsavdelningen vid

skyddshemmet Skarvik-Tallåsen. Styrelsen yttrar härom följande.

Avdelningen, som tillkommit år 1939 och ginge under benämningen hemmet

Solåker, omfattade 16 platser. För 10 av dessa utginge enligt gällande avtal

statsbidrag med 1,500 kronor för plats och år, medan för de övriga 6 icke utginge

något bidrag. Sistnämnda platser hade ursprungligen varit avsedda såsom

reservplatser, vilka i fall av behov skulle kunna tagas i bruk för isolering

av elever från andra avdelningar. Efterfrågan på platser vid avdelningen hade

emellertid varit så stor, att även reservplatserna praktiskt taget ständigt måst

tagas i anspråk för nyintagna elever. Å andra sidan hade behovet av isoleringsutrymmen

icke varit så stort och hade detsamma kunnat tillgodoses på annat

sätt. Med hänsyn till det anförda syntes det skäligt, att gällande avtal ändrades

så att platsbidrag av 1,500 kronor för år komme att utgå även för berörda 6

platser. Härmed följande kostnader kunde beräknas till (6 X 1,500) 9,000

kronor.

Sammanlagt har styrelsen uppskattat ifrågavarande kostnader för platsbidrag

till (393,900 + 5,400 + 9,000) 408,300 kronor.

Socialstyrelsen erinrar härefter, att för budgetåret 1941/42 samtliga statsunderstödda

enskilda skyddshem med undantag av skyddshemmet Norrgård

— såsom kompensation för merkostnaderna till följd av prisstegringen — tillerkänts

ett tilläggsbidrag motsvarande 15 procent av enligt avtalen utgående

platsbidrag. Under hänvisning till att styrelsens indextal för livsmedel,

bränsle och lyse, som den 1 januari 1936 utgjort 103, den 1 juli 1940 stigit till

134 och den 1 juli 1941 till 150 ävensom att styrelsens allmänna levnadskostnadsindex,

som den 1 januari 1936 uppgått till 101, stigit den 1 juli 1940 till 124

och den 1 juli 1941 till 140, hemställer styrelsen, att tilläggsbidraget måtte för

nästa budgetår höjas till 25 procent av platsbidragets belopp.

Under förutsättning av bifall till detta förslag beräknar styrelsen nästa

budgetårs kostnader för tilläggsbidrag till platsbidraget till 76,080 kronor.

Styrelsen har härvid tagit hänsyn till att på grund av gällande bestämmelser

om utbetalning av statsbidrag det högre tilläggsbidraget först skulle komma

att utbetalas under senare hälften av nästa budgetår, medan under den förra

hälften komme att — i enlighet med vad som redan beslutats —- utbetalas ett

tilläggsbidrag av 15 procent.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 271.

5

Utgifterna för det särskilda bidrag av 300 kronor per elev, som utgår

vid skyddshemmet Bistaborg samt för det beklädnadsbidrag, som

jämväl utgår vid nämnda skyddshem, beräknar styrelsen till sammanlagt 14,400

kronor.

Kostnaderna för ersättning för biträde av psykiatriskt särskilt

skolad läkare uppskattar styrelsen till 8,300 kronor.

Vidare har styrelsen för ersättningar för utackorderade eller villkorligt

utskrivna elever upptagit ett belopp av 40,000 kronor.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att staten i de flesta fall till underhåll

av skyddshemmens byggnader utbetalar bidrag med 2 procent å

det fastställda byggnadsvärdet, men att sådant bidrag icke utgår för skyddshemmen

Norrgård, Råby och Margretelund. Styrelsen anser, att det med hänsyn

till bestämmelserna i det avtal, som gäller för skyddshemmet Norrgård,

saknas anledning att beträffande detta hem ifrågasätta något bidrag av här

angivet slag. Däremot har styrelsen föreslagit, att från och med nästa budgetår

bidrag för underhåll av byggnader måtte enligt i allmänhet gällande grunder

få utgå för skyddshemmen Råby och Margretelund. Styrelsen framhåller, att

den ekonomiska ställningen för de stiftelser, vilka ägde dessa hem, under år

1940 blivit mycket ansträngd. Utgifterna vid Margretelund hade under året i

viss mån överskridit inkomsterna och Råby hade av statsmakterna måst för

budgetåret 1940/41 tillföras ett särskilt driftbidrag av 20,000 kronor för att

dess ekonomi skulle kunna tillfälligt regleras. Det vore att befara, att hemmens

byggnader icke skulle kunna hållas i stånd på tillfredsställande sätt, örn

icke vederbörande stiftelser tillerkändes särskilt bidrag för underhållet. Styrelsen

beräknar, att ett underhållsbidrag av 2 procent å byggnadsvärdet skulle

komma att innebära ett ökat årligt statsbidrag av 10,240 kronor för Råby och

av 7,716 kronor för Margretelund.

De totala kostnaderna för nästa budgetår för bidrag till underhåll av byggnader

har styrelsen uppskattat till 58,356 kronor.

Slutligen har styrelsen anmält, att ett flertal skyddshem på grund av de inträffade

prisstegringarna under de senaste åren förorsakats betydande förluster

samt att så kunde antagas bliva fallet även under budgetåret 1941/42.

Styrelsen påpekar dels att tilläggsbidrag å platsbidragen ej utgått för tiden

före 1 juli 1941 samt att de tilläggsbidrag, som bestämts för budgetåret

1941/42, icke vore tillfyllest för täckande av uppkommande merkostnader. Styrelsen

föreslår — under hänvisning till vissa bifogade handlingar —- att såsom

tillfälliga bidrag till bestridande av driftkostnaderna vid vissa hem måtte

ytterligare beviljas de belopp, som angivas i följande tablå.

Skyddshem

Skarvik-Tallåsen

Sjötorp ...........

Hornö..............

Håkanstorp .....

Mossebo...........

Härsj Ögård en

Gälegården .....

Statsbidrag, kronor

.... 15,000

.... 9,307

.... 5,000

... 6,480

.... 9,065

... 13,588

... 3.938

Summa kronor 62,378

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 271.

De av socialstyrelsen föreslagna bidragen hänföra sig till verksamhet

under olika tidsperioder, omfattande i vissa fall kalenderår och i andra fall

budgetår. Bidrag har dock icke nu ifrågasatts för tid efter den 30 juni 1942.

Beträffande några hem lia bidrag begärts med belopp motsvarande uppkomna

eller beräknade förluster å verksamheten under angivna tider, medan i fråga

örn andra hem tillämpats andra beräkningsgrunder. Sålunda har styrelsen i

flera fall räknat med procentuella tillägg å platsbidragen av växlande storlek.

Medelsbehovet för driften av icke statliga skyddshem har alltså av socialstyrelsen

uppskattats till sammanlagt (189,000 + 408,300 + 76,080 + 14,400 +

8,300 + 40,000 + 58,356 + 62,378) 856,814 kronor eller i avrundat tal 856,800

kronor.

över socialstyrelsens framställning har statskontoret den 20 september 1941

avgivit utlåtande.

Beträffande platsbidragen anför statskontoret, att ämbetsverket — för den

händelse det begärda statslånet beviljades för utvidgning av Morängens skyddshem

-— icke hade något att erinra mot att platsbidrag finge utgå även för de

sex planerade nya platserna vid hemmet. Statskontoret har vidare tillstyrkt,

att platsbidrag finge utgå för ytterligare sex platser vid skyddshemmet Skarvik-Tallåsen.

Med anledning av socialstyrelsens förslag örn tillägg å platsbidragen erinrar

statskontoret, att ämbetsverket i yttrande över en av styrelsen under hösten

1940 gjord hemställan örn 15 procents tilläggsbidrag för budgetåret 1941/42

framhållit, att i den mån de icke statliga skyddshemmen på grund av prisstegringen

kunde anses vara i behov av ökat bistånd från det allmännas sida,

utgifterna därför enligt statskontorets mening borde fördelas mellan stat och

kommun. Statskontoret förordar i anslutning härtill, att statsverket gottgör

skyddshemmen för utgiftsstegringen genom beviljande av 20 procents tillägg

till platsbidragen och att kommunerna få vidkännas en ökning av den för år

och elev utgående skyddshemsavgiften från 300 kronor till 375 kronor. Däremot

ifrågasätter statskontoret icke någon skärpning i den kommunen åvilande

skyldigheten att utgiva beklädnadsbidrag och bidrag för villkorligt utskrivna

elever.

Mot socialstyrelsens förslag örn bidrag till underhåll av byggnader vid

skyddshemmen Råby och Margretelund har statskontoret icke haft något att

erinra.

Beträffande socialstyrelsens hemställan om tillfälliga driftbidrag till vissa

skyddshem anför statskontoret följande.

Ämbetsverket kunde icke understödja detta förslag. Frågan örn dylika bidrag

syntes böra upptagas till prövning först sedan ytterligare erfarenhet

vunnits rörande såväl den allmänna varuprisutvecklingen som ock verkan av

de beslut örn förstärkning av de reguljära bidragen, som i anledning av socialstyrelsens

framställning kunde komma att fattas. För den händelse Kungl.

Majit skulle finna styrelsens hemställan förtjänt av tillmötesgående, ville

statskontoret uttala, att understöd i varje fall icke syntes böra utgå i av

styrelsen begärd utsträckning utan dels begränsas till räkenskapsmässigt

konstaterade underskott å skyddshemmens verksamhet per den 31 december

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 271.

1940 dels ock avse allenast underskott av en viss storleksordning, förslagsvis

minst 5,000 kronor. Därest dessa grunder iakttoges skulle, såvitt av handlingarna

i ärendet kunde bedömas, tillfälligt understöd utbetalas till skyddshemmen

Skarvik-Tallåsen, Sjötorp, Mossebo och Härsjögården med respektive

8,439 kronor 26 öre, 5,369 kronor 93 öre, 6,230 kronor 7 öre och 9,658

kronor 73 öre eller tillhopa 29,697 kronor 99 öre.

De avtal, som träffats rörande verksamheten vid de icke statliga men av

staten understödda skyddshemmen, gälla i allmänhet till och med den 31 december

1942. De enda undantagen utgöras av avtalet rörande skyddshemmet

Bistaborg, vilket upphör att gälla den 30 juni 1942, och avtalet rörande skyddshemmet

Margretelund, som gäller till och med den 31 december 1952.

I skrivelse den 5 november 1941 har socialstyrelsen, som förutsatt, att

verksamheten vid de enskilda skyddshemmen skall tills vidare fortgå som

hittills, efter förda förhandlingar med huvudmännen för de olika skyddshemmen

gjort framställning örn vissa ändringar i avtalen, att gälla från och med

den 1 januari 1943. Styrelsen föreslår dels ändrade avtalsbestämmelser med

avseende å vissa av skyddshemmen, dels ock införande i flertalet avtal av en

bestämmelse om rörliga tillägg å utgående platsbidrag.

Inledningsvis har socialstyrelsen därvid anfört följande.

Flertalet av de enskilda skyddshemmen vore avsedda för vård av flickor

över skolåldern. Platsantalet för detta klientel hade under de senaste åren

visat sig alltmer otillräckligt, varför det blivit nödvändigt att medgiva överbeläggning

vid hemmen. Trots detta hade uppstått en för verksamheten menlig

väntetid för elever, som anmälts till intagning. Styrelsen hade haft under

övervägande inrättandet av ett nytt hem men hade under nuvarande förhållanden

icke ansett sig kunna framkomma med dylika anspråk, särskilt som det

i så fall finge bliva fråga om ett statligt hem, vilket skulle medföra betydande

kostnader. Vid förhandlingarna med huvudmännen för de olika skyddshemmen

hade styrelsen nödgats beakta nämnda förhållanden.

Styrelsen ville ock framhålla, att huvudmännen för flickhemmen — med

undantag för hemmet Bistaborg — vore ideella föreningar, som nedlagt ett

stort intresse i skyddshemsarbetet men som saknade ekonomiska resurser.

Vidare vore att nämna, att de enskilda hemmens omkostnader för den

egentliga vården av eleverna icke kunde beräknas nämnvärt lägre än för de

statliga hemmen. Däremot hade vid avtalsförhandlingarna räknats med något

lägre löner för befattningshavare vid skyddshem för kvinnliga elever. Lönekostnaderna

hade i stort sett beräknats efter de minimilöner, som den 10 mars

1941 av socialstyrelsen fastställts för dessa hem.

De skyddshem, för vilka socialstyrelsen — frånsett förslaget örn rörliga

tillägg å platsbidragen — föreslår ändring av gällande avtalsbestämmelser,

äro hemmen Råby, Margretelund, Morängen, Skarvik-Tallåsen, Sjötorp och

Mossebo.

Vad först beträffar skyddshemmet Råby meddelar socialstyrelsen, att

stiftelsen för Råby räddningsinstitut anhållit dels örn ett årligt bidrag till

underhåll av skyddshemmets byggnader motsvarande 2 procent av byggnadernas

värde, dels ock om en höjning från 900 till 1,000 kronor av platsbidraget

för var och en av platserna i skyddshemmets skolhem. Direktionen

hade motiverat sina anspråk dels med att nettoinkomsterna från trädgård och

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majlis proposition nr 271.

jordbruk måst tagas i anspråk för täckande av egentliga vårdkostnader, varför

underhåll av byggnader och inventarier måst eftersättas, dels nied att stiftelsen

vore nödsakad att höja lönerna för vissa befattningshavare vid hemmet.

Styrelsen har med anledning därav anfört bland annat.

Råby skyddshem kunde mottaga 30 skolelever och 20 äldre elever, vilka

senare åtnjöte undervisning i jordbruk eller enklare hantverk. Vid hemmet

funnes anställda följande befattningshavare: 1 föreståndare, 2 folkskollärare,

tillika avdelningsföreståndare, 1 rättare, 1 trädgårdsmästare, 3 vårdare, tillika

arbetsledare, och 1 husmoder.

Styrelsen kunde intyga, att, under den tid gällande avtal varat, inflytande

inkomster icke räckt till för underhåll av byggnader och inventarier, oaktat

stor sparsamhet iakttagits med avseende å utgifterna. Styrelsen —- som i sin

skrivelse den 30 augusti 1941 för budgetåret 1942/43 tillstyrkt statsbidrag till

underhåll av hemmets byggnader med 2 procent av byggnadsvärdet — ansåge

sig böra förorda, att hemmet tillförsäkrades motsvarande bidrag jämväl i fort

sättningen.

Vid årets förhandlingar hade från stiftelsens sida med skärpa framhållits,

att det med nu utgående löner vore nära nog omöjligt att förvärva och behålla

väl utbildade och lämpliga lärare vid skolhemsavdelningen. Dessa borde med

hänsyn till arbetets omfattning och art avlönas något högre än motsvarande

befattningshavare vid rikets folkskolor och jämställas med lärare och assistenter

vid statens skyddshem. Vidare måste det anses skäligt, att även övrig personal

finge sina löner något förbättrade och tjänsterna reglerade. En reglering

av lönerna kunde beräknas medföra en årlig merkostnad av i runt tal

4,900 kronor. Stiftelsen hade föreslagit, att denna merutgift delvis skulle

täckas genom att platsbidragen för skolhemsavdelningens 30 platser höjdes

från 900 till 1,000 kronor för år och plats.

Socialstyrelsen funne det vara synnerligen angeläget, att lönesättningen

vid de enskilda hemmen bleve sådan, att den möjliggjorde anställandet av

fullt kvalificerad personal. Styrelsen ville därför tillstyrka det begärda beloppet,

vilket dock ej helt komme att täcka merutgifterna. Emellertid förutsatte

styrelsen, att överskjutande kostnad kunde täckas av de räntemedel, som

numera kunde beräknas inflyta från den fond av 100,000 kronor, som genom

riksdagens beslut år 1941 tillförts stiftelsen. Dessa räntemedel vore emellertid

avsedda att till en del tagas i bruk för pensionsbidrag till två befattningshavare

vid Råby, vilka beräknades avgå under de närmaste åren och vilkas

pensioner enligt äldre avtal skulle bekostas delvis av Malmöhus läns landsting,

delvis av stiftelsen.

Även beträffande skyddshemmet Margretelund hänvisar styrelsen till

att styrelsen i sin skrivelse den 30 augusti 1941 för budgetåret 1942/43 tillstyrkt

ett statligt bidrag till byggnadernas underhåll av 2 procent å byggnadsvärdet

samt förordar, att dylikt bidrag i avtalet bestämmes att utgå årligen.

Med avseende å skyddshemmet Morängen anför styrelsen följande.

Huvudmannen för skyddshemmet, diakonissanstalten samariterhemmet,

hade hemställt, att det byggnadsvärde, varå årligt underhållsbidrag beräknades

och som för närvarande vore bestämt till 100,000 kronor, måtte höjas

till 120,000 kronor. Som skäl därför hade åberopats, att redan i det avtal

mellan Kungl. Majit och kronan och samariterhemmet, som träffats den 30

april 1927, byggnadernas värde bestämts till 100,000 kronor ävensom att efter

sistnämnda tidpunkt samariterhemmet av egna medel nedlagt omkring 20,000

kronor på förbättring av ekonomibyggnaderna vid skyddshemmet samt på

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 271.

arbetsledarens bostad. Arkitekten B. Jonsson, som yttrat sig i ämnet, hade

funnit höjningen motiverad och styrelsen ansåge sig därför böra förorda densamma.

Styrelsen förutsatte vidare, att platsbidrag i fortsättningen skulle få utgå

även för de 6 nya platser, vilka berörts i styrelsens skrivelse den 30 augusti

1941 angående anslag till skyddshemsverksamheten för nästa budgetår.

Yad angår skyddshemmet Skarvik-Tallåsen räknar styrelsen — i anslutning

till vad som föreslagits i skrivelsen den 30 augusti 1941 — med ett årligt

platsbidrag av 1,500 kronor för inalles 16 platser vid hemmets intagningsoch

observationsavdelning.

I fråga örn Sjötorp uttalar sig styrelsen sålunda.

Sjötorp hade årligen haft att vidkännas avsevärda underskott. År 1938

hade underskottet uppgått till 1.911 kronor, år 1939 till 5,899 kronor och år

1940 till 5.369 kronor. Enligt vad sällskapet framhållit för styrelsen berodde

detta främst på att Sjötorp vore beläget i Huddinge kommun, som tillhörde

dvrortsgrupp E, medan flertalet icke statliga hem vore belägna i kommuner

tillhörande ortsgrupperna A eller B. Sällskapet hade vidare påpekat, att

eleverna på Sjötorp i relativt stor utsträckning utgjordes av s. k. observationsfall,

vilka endast vistades kortare tid på hemmet och därför icke kunde utföra

ett arbete likvärdigt med det, som verkställdes av de elever, vilka längre tid

kvarstannade därstädes. För förbättrande av hemmets ekonomi hade sällskapet^

begärt, att platsbidraget måtte höjas från 900 till 1,100 kronor.

Socialstyrelsen, som kunde vitsorda riktigheten av sällskapets uppgifter,

ansåge sig böra förorda höjningen ifråga. Vid bifall härtill bomme staten att

åsamkas en årlig merutgift av 5,000 kronor.

Beträffande Mossebo innehåller socialstyrelsens skrivelse bland annat.

Även Mossebo hade under senare år haft att vidkännas underskott. För

år 1938 hade visserligen uppkommit ett överskott å 3,329 kronor, men för åren

1939 och 1940 kunde noteras ett underskott å respektive 1,383 kronor och

6.230 kronor. Den senare siffran måste dock modifieras något, enär omkring

1,500 kronor åtgått till lagringsköp. För år 1941 kunde beräknas ett underskott

av 5,400 kronor.

Sällskapet hade framhållit, att hemmet vore i behov av viss extra personal

samt hemställt, att för avlöning av densamma erhålla ett årligt extra bidrag

av 1,200 kronor. Denna hemställan ansåge sig socialstyrelsen böra tillstyrka.

Socialstyrelsen övergår härefter till frågan örn rörliga tillägg å platsbidragen

samt anför i denna del i huvudsak.

De under de senaste åren stegrade levnadskostnaderna hade föranlett

socialstyrelsen att framlägga förslag om tillägg till de vid skyddshemmen utgående

platsbidragen. För budgetåret 1941/42 hade på förslag av styrelsen

beslutits ett tillägg av 15 procent å platsbidragen och för budgetåret 1942/43

hade styrelsen förordat ett tillägg av 25 procent å sagda bidrag. Dessutom

hade styrelsen föreslagit, att staten skulle anvisa medel för täckande av vissa

förluster, som uppkommit vid hemmen.

Detta sätt att kompensera de icke statliga skyddshemmen för de höida levnadskostnaderna

kunde emellertid icke anses tillfredsställande. Skyddshemmen

nödgades ådraga sig skulder, rörande vilkas likvidering de icke hade

full säkerhet. Ur statlig synpunkt innebure förhållandet bland annat den

olägenheten, att skuldernas uppkomst undandroge sig en noggrannare kontroll.

De statliga myndigheterna och de icke-statliga skyddshemmen hade

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 271.

ingen garanti för att kompensationen komme de olika hemmen till del på ett

för alla lika sätt. Ur praktisk synpunkt innebure det en stor olägenhet, att

undersökningar varje år måste äga rum beträffande skäligheten av de begärda

bidragens belopp.

På grund härav hade socialstyrelsen vid förhandlingar med huvudmännen

för samtliga enskilda skyddshem med undantag av hemmet Norrgård föreslagit

vissa bidragsnormer, vilka även accepterats av huvudmännen.

Dessa normer innebure, att ett kristillägg skulle utgå, vilket anknötes till

socialstyrelsens levnadskostnadsindex med år 1935 som bas. Kristillägget

bleve sålunda rörligt. Vid beräkningen av dess storlek hade tagits till utgångspunkt

socialstyrelsens allmänna levnadskostnadsindex den 1 juli 1941,

vilket varit 140 (1935 = 100). Vid denna indexsiffra skulle tilläggsbidrag

utgå med 24 procent å de fasta platsbidragen. När levnadskostnadsindex

stigit minst 5 enheter, skulle tilläggsbidraget höjas med 3 procent, varvid tillläggets

storlek beräknades por kvartal i enlighet med socialstyrelsens kvartalsvis

offentliggjorda levnadskostnadsindex. Utbetalningen skedde emellertid

liksom tidigare halvårsvis i efterskott. Om levnadskostnadsindex ginge

ned, skulle sänkning hava skett med 5 enheter, innan sänkning av det rörliga

tillägget finge ske.

Styrelsen tillfogar, att den kompensation för dyrtiden, som enligt förslaget

skulle utgå till skyddshemmen, vore synnerligen lågt beräknad, särskilt som

tillägg blott skulle utgå å de fasta platsbidragen och icke å samtliga inkomster

från staten och kommunerna. Styrelsen påpekar emellertid också, att icke alla

ökningar i levnadskostnaderna medförde ökade utgifter för skyddshemmen

och att därför den föreslagna kompensationen syntes vara tillfyllest.

Styrelsen framhåller till sist, att de avtalsändringar, som styrelsen i sin

skrivelse den 5 november 1941 föreslagit, icke, därest de -— såsom styrelsen

beräknade — genomfördes från och med den 1 januari 1943, komme att i nämnvärd

mån påverka belastningen å anslaget till bidrag till driften av icke statliga

skyddshem under budgetåret 1942/43, enär utbetalningarna för första

halvåret 1943 — frånsett ett mindre belopp till Hornö skyddshem — komme

att äga rum först under budgetåret 1943/44. De anslagskalkyler, som av styrelsen

i skrivelse den 30 augusti 1941 framlagts för nästa budgetår, behövde

därför icke vid bifall till styrelsens senaste förslag underkastas någon revidering.

I anledning av den framställning, för vilken nu redogjorts, har statskontoret

den 26 november 1941 avgivit utlåtande.

Beträffande Råby skyddshem erinrar statskontoret, att ämbetsverket —- såsom

framginge av dess utlåtande den 20 september 1941 — icke velat motsätta

sig, att bidrag till underhåll av byggnaderna vid hemmet skulle utgå för

nästa budgetår. Statskontoret påpekar emellertid, att hemmet förfogar över

betydande kapitaltillgångar och driver ett omfattande jordbruk, vars avkastning

under år 1940 trots dåligt skördeutfall täckt mer än 20 procent av hemmets

utgifter. På grund därav har statskontoret icke funnit sig kunna tillstyrka,

att staten avtalsmässigt förbinder sig att för en tidsperiod av 5 år utgiva

bidrag till byggnadsunderhåll. Vidare uttalar statskontoret, att med lönereglering

för hemmets personal borde kunna tills vidare anstå och att i varje

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj-.ts proposition nr 271.

fall skäl icke förelåge att giva ifrågavarande hem en fördelaktigare ställning

med avseende å platsbidragets storlek än övriga med detsamma jämförliga

skyddshem. Statskontoret har därför avstyrkt bifall till framställningen även

i denna del.

Också med avseende å skyddshemmet Margretelund har statskontoret

under hänvisning till hemmets betydande kapitaltillgångar och omfattande

jordbruk avstyrkt förslaget örn avtalsenlig rätt för hemmet att uppbära bidrag

till byggnadsunderhåll.

Mot socialstyrelsens förslag rörande hemmen Morängen och Skarv ikTallåsen

har statskontoret icke haft något att erinra.

Med anledning av socialstyrelsens förslag rörande det svenska diakonisssällskapet

tillhöriga hemmet Sjötorp anför statskontoret bland annat.

Styrelsens motivering för förslaget kunde icke frånkännas ett visst beläggande.

Emellertid borde beaktas, att såsom framginge av handlingarna i

ärendet skyddshemmets ekonomi tidigare varit mycket god. Sålunda hade

den 31 december 1937 förelegat en balanserad vinst å icke mindre än 20,049

kronor 12 öre. Enligt vad som inhämtats under hand, hade denna vinst inlevererats

till diakoniss-sällskapet. De under åren 1938—1940 vid hemmet

uppkomna driftunderskotten hade sammanlagt uppgått till allenast 13,181

kronor 45 öre. Bland utgifterna hade därvid upptagits hyra till diakonisssällskapet

med 5,000 kronor för år, vilket belopp, enligt vad som upplysts,

motsvarade ränta efter 5 procent å ett beräknat anläggningskapital av 100,000

kronor. Vid nu angivna förhållanden måste statskontoret finna det synnerligen

tveksamt, huruvida staten borde för nästa avtalsperiod utfästa sig att

— utöver det rörliga tillägg som ifrågasatts — utgiva förhöjt platsbidrag.

Enligt statskontorets mening borde det under alla omständigheter vara uteslutet,

att årsbidraget per plats ökades med mer än 100 kronor.

Socialstyrelsens förslag örn ett extra bidrag av 1,200 kronor för år för det

svenska diakoniss-sällskapet likaledes tillhöriga hemmet Mossebo har statskontoret

icke ansett sig kunna biträda. Statskontoret, som fäst uppmärksamheten

vid att diakoniss-sällskapet också med avseende å detta hem debiterade

hyra'' med 5,000 kronor för år, har icke ansett tillräckliga skäl vara anförda för

bifall till förslaget.

Med avseende å förslaget om rörligt tillägg å platsbidragen uttalar

sig statskontoret på i huvudsak följande sätt.

Statskontoret ville icke motsätta sig, att de icke statliga skyddshemmen i

avtalen garanterades viss kompensation för den utgiftsökning, som uppkommit

i anledning av den inträdda allmänna levnadskostnadsstegringen. Ämbetsverket

kunde emellertid icke helt biträda socialstyrelsens förslag till avtalsbestämmelser

härutinnan. Såsom statskontoret i utlåtande den 20 september

1941 framhållit, borde nämligen de icke statliga skyddshemmens merkostnader

på grund av dyrtiden fördelas mellan staten och kommunerna. Statskontoret

hade i sagda utlåtande förordat, att å de av statsmedel utgående

platsbidragen skulle beviljas 20 procents tillägg, medan kommunerna skulle

hava att vidkännas en ökning av skyddshemsavgiften från 300 till 375 kronor

per år och elev. Procenttalet för tillägget å platsbidraget hade därvid avjämnats

något uppåt. T anslutning därtill finge statskontoret — under vidhållande

av sitt förslag örn skyddshemsavgiftens fastställande till 375 kronor

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 271.

för år och elev -— föreslå, att det rörliga tillägget vid levnadskostnadsindex

av 140 bestämdes till 18 procent av platsbidraget. I fråga om ungdomshemmet

Bistaborg, vilket icke erhölle kommunalt bidrag, torde dessutom det enligt

gällande avtal utgående särskilda statsbidraget å 300 kronor för varje i hemmet

fostrad elev böra höjas till 375 kronor.

Statskontoret ville vidare fästa uppmärksamheten vid att socialstyrelsens

förslag innebure, att rörligt tillägg skulle utgå, även om det allmänna levnadskostnadsindex

skulle sjunka under 140 och upphöra först vid indexsiffran

100 d. v. s. vid 1935 års indextal. Statskontoret ville i anledning därav framhålla

dels att det allmänna levnadskostnadsindex den 1 januari 1938, vid

vilken tidpunkt de nu gällande avtalen trätt i kraft, uppgått till 106 samt

därefter stigit, den 1 januari 1939 till 107, den 1 januari 1940 till 114 och den

1 januari 1941 till 130, dels ock att verksamheten vid de icke statliga skyddshemmen

under åren 1938 och 1939 icke syntes hava i stort sett medfört någon

förlust utan tvärtom för vissa skyddshem vinst samt under år 1940 åtminstone

för ett hem vinst och för en del andra hem endast mindre underskott. Med

hänsyn därtill syntes i avtalen böra bestämmas, att det rörliga tillägget

skulle upphöra att utgå med det kvartal, då det allmänna levnadskostnadsindex

sjunkit under det av socialstyrelsen såsom utgångspunkt angivna talet

140. För den händelse de icke statliga skyddshemmen eller ett eller flera av

dem även efter en nedgång av index under 140 skulle vara i behov av högre

platsbidrag än det reguljära, syntes frågan därom böra prövas i samband

med anslagsframställningarna beträffande varje särskilt budgetår.

Över socialstyrelsens förenämnda framställningar och statskontorets i anledning

därav avgivna yttranden har vidare riksräkenskapsverket den 27

januari 1942 avgivit utlåtande.

Riksräkenskapsverket har såsom sin mening uttalat, att frågan örn kommunernas

andel i krisbördan, i vad avsåge ökade kostnader för driften av allmänna

anstalter och inrättningar, ej lämpligen borde lösas från fall till fall.

I stället borde, om kommunerna ansåges böra i någon utsträckning svara för

den på grund av krissituationen inträffade ökningen i utgifterna för anstaltsvård

och dylikt, företagas en allmän översyn av gällande taxor och avgiftsbestämmelser

för alla slag av anstalter och inrättningar, vilkas driftkostnader

efter olika normer bestredes med dels statliga och dels kommunala medel.

Med denna utgångspunkt har riksräkenskapsverket icke velat ansluta sig till

statskontorets förslag att tillägget till platsbidraget skulle för tiden från och

med den 1 juli 1942 bestämmas till 20 procent av platsbidraget utan har riksräkenskapsverket

tillstyrkt socialstyrelsens förslag örn 25 procents tillägg, att

utgå för tiden innan de föreslagna ändringarna av avtalen med skyddshemmen

trädde i kraft.

Riksräkenskapsverket har vidare anfört följande.

Angående det av statskontoret gjorda uttalandet, för den händelse Kungl.

Majit skulle finna socialstyrelsens hemställan örn tillfälliga driftbidrag åt

vissa skyddshem förtjänt av tillmötesgående, att understöd i varje fall icke

syntes böra utgå i av socialstyrelsen begärd utsträckning utan dels begränsas

till räkenskapsmässigt konstaterade underskott å skyddshemmens verksamhet

per den 31 december 1940, dels ock avse allenast underskott av viss storleksordning,

förslagsvis minst 5,000 kronor, hade riksräkenskapsverket så till vida

en från statskontoret avvikande mening som riksräkenskapsverket funne det

mindre lämpligt, att för utfående av bidrag uppställdes som villkor, att före
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj-.ts proposition nr 271.

fintligt underskott skulle vara av viss storlek. Uppställandet av ett dylikt

villkor kunde nämligen — därest för det fall att olika skyddshem skulle uppvisa

underskott å ömse sidor om en sålunda fixerad gräns — antagas medföra

ett icke önskvärt gynnande av sådana skjMdshem, som visat mindre återhållsamhet

i fråga örn sina utgifter. Så vitt framginge av handlingarna skulle

ett frångående av statskontorets omförmälda förslag örn minimigräns för

bidrag ej medföra, att något av de enligt de av statskontoret angivna grunderna

för bidragsberäkningen uteslutna hemmen Gälegården, Hornö och

Håkanstorp komme i åtnjutande av bidrag. För dessa tre hem hade nämligen

socialstyrelsen icke beräknat de föreslagna bidragen efter räkenskapsmässigt

konstaterade underskott. Beträffande det slutliga resultatet sammanfölle

alltså riksräkenskapsverkets uppfattning med statskontorets.

I övrigt har riksräkenskapsverket förklarat sig instämma i vad statskontoret

i sitt utlåtande den 20 september 1941 anfört beträffande socialstyrelsens

anslagsäskanden för budgetåret 1942/43.

Riksräkenskapsverket har också i huvudsak anslutit sig till vad statskontoret

anfört i utlåtandet den 26 november 1941, dock att verket på grund av

sin uppfattning i fråga örn kommunernas deltagande i de av krissituationen

föranledda merkostnaderna icke kunnat biträda statskontorets förslag, att det

rörliga tillägget vid levnadskostnadsindex av 140 skulle bestämmas till allenast

18 procent av platsbidraget. Riksräkenskapsverket delar emellertid

statskontorets uppfattning, att staten ej bör i avtalen förbinda sig att utgiva

rörligt tillägg, sedan det allmänna levnadskostnadsindex sjunkit under det av

socialstyrelsen såsom utgångspunkt angivna talet 140.

Vidare torde jag få anmäla, att stadsfullmäktige i Göteborg odi Stockholm

i skrivelser den 18 och den 20 december 1941 i och för reglering av avtalsbestämmelserna

uppsagt de för städerna till och med den 31 december 1942

gällande avtalen rörande den av dem bedrivna skyddshemsverksamheten.

Häröver har socialstyrelsen den 9 januari 1942 avgivit utlåtande. Styrelsen

förklarar, att den av nämnda städer utövade verksamheten i stort sett varit

tillfredsställande samt att nya avtal med städerna borde träffas efter i huvudsak

samma grunder som hittills. Med hänsyn till levnadskostnadernas ökning

har emellertid styrelsen funnit skäligt, att städerna komme i åtnjutande av

något högre statsbidrag. Styrelsen förordar, att de principer för ökade statsbidrag,

som av styrelsen föreslagits i framställningen den 5 november 1941,

måtte tillämpas även i föreliggande fall.

Statskontoret anför i ett den 28 januari 1942 avgivet utlåtande, att städerna

Stockholm och Göteborg syntes i avtal rörande skyddshemsverksamheten

för tiden 1 januari 1943—31 december 1947 böra tillförsäkras — förutom

enligt nu gällande överenskommelser utgående statsbidrag — tillägg å elevbidraget

efter samma grunder som statskontoret i utlåtande den 26 november

1941 förordat beträffande det övriga skyddshem tillkommande platsbidraget.

Sedan stadskollegierna i Stockholm och Göteborg beretts tillfälle att yttra

sig med anledning av socialstyrelsens och statskontorets utlåtanden i ämnet,

hava stadskollegierna förklarat sig icke kunna godtaga de ersättningsgrunder,

som ifrågasatts av socialstyrelsen eller statskontoret.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 271.

Med anledning härav har socialstyrelsen efter anmodan trätt i förhandlingar

med nämnda städer angående grunderna för nya avtal rörande städernas

skyddshemsverksamhet. Efter det sådana förhandlingar ägt rum, har socialstyrelsen

med skrivelse den 14 april 1942 avgivit förnyat förslag i ämnet.

Socialstyrelsen har beträffande utgångspunkterna vid de förda förhand

lingarna anfört följande:

Redan vid förhandlingarnas början hade från städernas sida framhållits,

att de årliga driftkostnaderna för städernas skyddshem under de senaste

åren stigit till sådana belopp, att statsbidraget numera endast täckte en ringa

del av de verkliga kostnaderna. Städerna Stockholm och Göteborg hade sålunda

tvingats att påtaga sig kostnader för skyddshemsvården, som icke blott

väsentligt överstege övriga kommuners kostnader för sådan vård utan även

vore betydligt högre än de utgifter städerna räknat med vid den nu löpande

avtalsperiodens början. Städernas representanter ansåge det därför som ett

rättvist krav att staten skulle övertaga och driva städernas skyddshem. Från

socialstyrelsens sida hade däremot framhållits, att intet inträffat, som kunde

principiellt motivera ett avsteg från de sedan år 1938 tillämpade grunderna för

skyddshemsorganisationen i de delar, som avsåge städerna Stockholm och

Göteborg. Genom ett statens övertagande av städernas skyddshemsverksamhet

komme icke någon förändring eller förbättring av elevernas vård att inträffa.

Enda skälet för ett förstatligande av verksamheten skulle alltså vara

att bereda städerna en lindring i deras utgifter. För städernas representanter

hade det framstått som ett oeftergivligt villkor för att överhuvudtaget upptaga

förhandlingar örn förnyat avtal, att städerna skulle tillförsäkras betydligt

höjda bidrag av statsmedel minst motsvarande vad som kunde komma att utgå

till övriga icke-statliga skyddshem. Även under sådana förutsättningar hade de

ansett sig kunna hos sina huvudmän förorda avtal endast för en period av

högst två år, varefter omprövning finge ske med hänsyn till det då aktuella

läget.

Socialstyrelsen anför vidare, att styrelsen vid en jämförelse mellan kostnaderna

för å ena sidan städernas skyddshemsvård och å andra sidan driftkostnaderna

vid övriga icke statliga skyddshem ävensom vid statens skyddshem

funnit, att förstnämnda kostnader varit ojämförligt mycket högre. Då

styrelsen icke kunnat lämna anvisning på åtgärder som kunde nämnvärt nedbringa

kostnaderna utan att därmed riskerades en försämring av uppfostringsresultatet,

hade styrelsen ansett nödvändigt att ansluta sig till förslag örn

väsentligt höjda statsbidrag. Vid förhandlingarna hade enighet vunnits beträffande

grunder för nya avtal avseende tiden 1 januari 1943—31 december

1944.

Socialstyrelsen, som härefter redogör för den träffade preliminära överenskommelsen,

framhåller till en början, att denna innebure att det nuvarande

statsbidraget av 900 kronor för år och elev skulle utbytas mot ett fast platsbidrag

av 900 kronor för år. Styrelsen anför härom.

Styrelsen hade endast med tvekan velat tillstyrka denna förändring av

bidragsformen. Enligt nu gällande skyddshemsstadga och avtal hade nämligen

skyddshemsinspektören icke något inflytande på beläggningen av hemmen.

Elevbeläggningens storlek vore därjämte mycket varierande, varför

svårigheter förelegat vid bedömandet av det verkliga platsbehovet för städerna.

Då emellertid den preliminärt träffade överenskommelsen även inne
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 271.

bure, att skyddshemsinspektören skulle äga rätt att hänvisa barn från andra

kommuner till Stockholms och Göteborgs skyddshem, i den mån de platser,

för vilka fasta platsbidrag utginge, vore obelagda, förminskades nämnda

olägenheter. En sådan överföring av barn till städernas skyddshem vore dock

avsedd att ske huvudsakligen från kommuner, som läge i dessa städers omedelbara

närhet och som hade en anknytning till storstadsmiljön.

Skulle fasta platsbidrag under anförda förutsättningar beviljas städerna,

ernådde dessa en säkrare ekonomisk grundval för sin skyddshemsverksamhet.

Men även för den övriga skyddshemsverksamheten samt för staten erbjöde

överenskommelsen vissa fördelar. För de övriga skyddshemmen, vilka nästan

samtliga för närvarande vore fullbelagda eller överbelagda, skulle möjligheten

att hänvisa klientelet från förorterna till städernas skyddshem medföra

lättnad. Därtill komme, att skapandet av en krisorganisation, varav behov

alltmer framträdde, då möjligen kunde uppskjutas eller begränsas. De kostnader,

som staten skulle åsamkas för inrättande av dylika tillfälliga skyddshem,

skulle sannolikt överstiga de merkostnader, som den nu träffade preliminära

överenskommelsen kunde medföra.

Styrelsen meddelar härefter, att enligt överenskommelserna å platsbidragen

skulle utgå kristillägg enligt de grunder, som styrelsen i skrivelse den 5

november 1941 förordat beträffande flertalet andra icke statliga skyddshem.

Styrelsen påpekar, att sådana skäl, som motiverade kristillägget för sistnämnda

hem, även borde föranleda motsvarande tillägg med avseende å de av ifrågavarande

städer drivna skyddshemmen.

Vidare innehålla överenskommelserna, att städerna skulle tillerkännas ett

årligt bidrag till byggnadsunderhåll motsvarande 2 procent av värdet å

skyddshemsbyggnaderna. Byggnadsvärdena skulle åsättas skyddshemmen

efter besiktning och värdering av utav socialstyrelsen utsedd arkitekt. Med

anledning härav meddelar styrelsen, att arkitekten Birger Jonson, som tidigare

för styrelsens räkning verkställt dylika värderingar, på anmodan av styrelsen

företagit värdering av ifrågavarande skyddshemsbyggnader, därvid byggnaderna

åsatts de värden, som framgå av följande sammanställning:

Skyddshem Byggnadsvärde,

kronor

Skrubba ...................................................... 890,000

Eknäs ...................................................... 210,000

Johannelund ............................................. 270,000

Fagared ...................................................... 750,000

Lillgatan ................................................... 150,000

Enligt den preliminära överenskommelsen med Stockholms stad skulle

staden ytterligare tillerkännas viss ersättning avsedd att utgöra kompensation

för de högre kostnader, som vållades därav att skyddshemmen Skrubba och

Johannelund vore belägna i dyrortsgrupp I, medan skyddshemmen i allmänhet

vore belägna i dyrortsgrupperna A eller B. Styrelsen anför härom följande.

Vid förhandlingarna angående nytt avtal för skyddshemmet Sjötorp

hade det visat sig att kostnaderna för sagda skyddshem vore mycket

höga jämförda med kostnaderna vid övriga hem, vilket främst hade sin

grund i att hemmet vore beläget i ovanligt hög dyrort. Styrelsen hade

därför förut hemställt, att hemmet Sjötorp måtte komma i åtnjutande

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 271.

av ett högre platsbidrag än övriga hem, därvid skillnaden i platsbidrag

vore avsedd att utgöra kompensation för av dyrorten iöraniedda merkostnader.

Stockholms stad hade nu ställt krav pä liknande kompensation

för skyddshemmen Skrubba och Johannelund. Styrelsen ansåge sig icke

kunna föreslå, att Stockholms stad förläde ifrågavarande skyddshem till

billigare dyrort. Ej heller skulle styrelsen i händelse av statens övertagande

av skyddshemmen vilja hemställa örn deras förflyttning till sådan ort. Hemmens

nuvarande belägenhet innebure nämligen stora fördelar ur vårdsynpunkt.

Därtill komme, att en förflyttning av hemmen skulle medföra avsevärda

engångskostnader. Styrelsen kunde därför icke finna det annat än

skäligt, att nämnda tilläggsbidrag finge utgå. Tilläggsbidragets storlek hade

föreslagits till en summa motsvarande skillnaden mellan den totala lönekostnaden

för befattningshavarna vid hemmen i dyrortsgrupp I å ena sidan och

dyrortsgrupp B å den andra. Vid beräkningen hade man utgått från de

tjänster, vilka enligt gällande avtal funnes vict hemmen, och hane tjänsterna

upptagits i de lönegrader, i vilka motsvarande tjänster vid de statliga skyddshemmen

vore placerade. Hänsyn hade icke tagits till utgående rörligt tilllägg

eller kristillägg. Med tillämpning av dessa grunder linge styrelsen tillstyrka

en dyrortskompensation av 11,571 kronor för år för Skrubba skyddshem

och av 6,510 kronor för år för Johannelunds skyddshem.

Socialstyrelsen har vidare meddelat, att Göteborgs stad för sin del godkänt

den preliminära överenskommelsen rörande stadens skyddshemsverksamhet,

medan beträffande motsvarande överenskommelse i Stockholm tillstyrkande

yttranden förelåge från vederbörande skyddshemsstyrelser och från

barnavårdsnämnden, varemot stadsfullmäktige i Stockholm ännu icke fattat

beslut i ämnet.

Socialstyrelsen framhåller att, därest föreliggande förslag till ändrade

grunder för avtal med Stockholm och Göteborg antoges, vissa ändringar

bleve nödvändiga i 49 § Kungl. Maj:ts stadga för skyddshemmen den 24

september 1937 (nr 860).

Till sist påpekar styrelsen, att då de nya grunderna skulle äga tillämpning

från och med den 1 januari 1943, men statsbidragen enligt avtalen utbetalades

halvårsvis i efterskott, föreliggande förslag, i händelse av bifall till desamma,

icke komme att inverka på anslagsbehovet för budgetåret 1942/43.

I en till Kungl. Majit ingiven skrift har vidare Göteborgs stadskollegium

hemställt, att de grunder för nytt skyddshemsavtal mellan kronan och staden,

varom preliminär överenskommelse träffats, måtte få tillämpas redan från

och med den 1 juli 1942.

Yad angår de föreliggande förslagen örn ändringar i grunderna för statsbidrag

till driften av de icke statliga skyddshemmen vill jag till en början

uppehålla mig vid statsbidragsbestämmelserna för de av sammanslutningar

och stiftelser drivna skyddshemmen. Med hänsyn till att giltighetstiden för

det stora flertalet av de nu gällande skyddshemsavtalen utlöper med utgången

av år 1942, kommer jag först att taga ståndpunkt till förslagen, i vad de

avse tiden 1 juli—31 december 1942.

Med anledning av vad socialstyrelsen hemställt beträffande skyddshemmet

Morängen får jag erinra, att Kungl. Majit på min hemställan i årets stats
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 271.

17

verksproposition anhållit om anvisande för budgetåret 1942/43 av ett reservationsanslag

av 18,000 kronor, avsett att i form av lån utlämnas till hemmets

ägare och att användas för utförande av vissa byggnadsarbeten m. m. vid

hemmet, därvid förutsatts att, därest dessa arbeten bomme till stånd, platsantalet

vid hemmet bomme att ökas från 19 till 25. Då riksdagen numera anvisat

berörda anslag, utgår jag från att platsbidrag skall få utgå även för de

nya platserna, så snart de avsedda byggnadsarbetena utförts.

Med hänsyn till vad socialstyrelsen anfört anser jag vidare skäligt, att ett

bidrag av 1,500 kronor för år och plats får utgå för ytterligare 6 platser vid intagnings-

och observationsavdelningen vid skyddshemmet Skarvtik—Tallåsen.

I likhet med vad som bestämts för budgetåret 1941/42 bör med hänsyn till

ökningen i levnadskostnaderna för tiden 1 juli—31 december 1942 utgå ett

särskilt procentuellt tillägg till platsbidraget. Då jag — lika med socialstyrelsen

men i motsats till statskontoret -— är av den uppfattningen, att hela

den merkostnad, som uppkommit genom krisförhållandena, bör bestridas av

statsverket samt den av socialstyrelsen föreslagna höjningen synes mig skälig,

får jag vidare tillstyrka, att tillägget för angivna tid utgår med 25 procent av

platsbidraget. Tilläggsbidraget bör — såsom fallet är med nuvarande bidrag

■—- utgå för samtliga de enskilda skyddshemmen med undantag av hemmet

Norrgård.

På grund av de ekonomiska svårigheter, med vilka skyddshemmen Råby

och Margretelund numera hava att kämpa, synes det mig vidare skäligt, att

för dessa hem får för tiden 1 juli—31 december 1942 utgå statsbidrag till

underhåll av hemmens byggnader enligt samma grunder, som i sådant hänseende

gälla beträffande de enskilda skyddshemmen i allmänhet. Jag tillstyrker

alltså i detta avseende socialstyrelsens, av statskontoret och riksräkenskapsverket

biträdda förslag.

Vidkommande härefter socialstyrelsens förslag örn tillfälliga bidrag till

vissa hem för bestridande av hemmens driftkostnader under olika tidsperioder,

dock längst intill den 1 juli 1942, torde starka skäl tala för, att

staten i vissa fall lämnar dylika bidrag. Med hänsyn till vad statskontoret

anfört torde dock statsverket tills vidare blott böra ersätta underskott i

skyddshemsverksamheten, som uppkommit intill utgången av år 1940, därvid

underskottet i varje särskilt fall bör vara bestyrkt genom utdrag av vederbörande

hems räkenskaper. Att begränsa ersättningsrätten till sådana fall,

där underskottet överstigit visst belopp synes mig däremot icke lämpligt,

då en dylik begränsning skulle kunna medföra att ett skyddshem,

vars ledning sökt att iakttaga största möjliga sparsamhet, bleve sämre

ställt än ett skyddshem, där den ekonomiska omtänksamheten varit mindre

stor. Då tillräckliga uppgifter för ett exakt bedömande av de ersättningsbelopp,

som med angivna utgångspunkter böra utgå, icke för närvarande stå

till buds, får jag föreslå, att Kungl. Maj:t — därest riksdagen ej däremot framställer

någon erinran — efter ytterligare utredning i ärendet beslutar angående

ersättning till skyddshemmens ägare för underskottet. Ersättning bör

utbetalas allenast, där så befinnes vara av omständigheterna påkallat. Jag

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sand. Nr 271. 925 42 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. May.ts proposition nr 271.

utgår härvid från att ersättningarna böra bestridas från anslaget för nästa

budgetår till bidrag till driften av icke statliga skyddshem.

Jag övergår nu till behandling av frågan om vilka ändringar, som

böra äga rum i skyddshemsavtalen från och med den 1 januari

1943.

Yad då först beträffar skyddshemmen Råby och Margretelund finner jag

övervägande skäl tala för bifall till socialstyrelsens förslag att i avtalen skulle

intagas bestämmelse örn rätt för hemmen att uppbära årligt bidrag till underhåll

av hemmens byggnader motsvarande 2 procent av byggnadernas värde.

Förslaget innebär allenast dessa hem i berörda hänseende skulle bliva

likställda med de icke statliga skyddshemmen i allmänhet. Däremot anser

jag mig icke kunna tillstyrka, att för skolhemsplatserna vid Råby platsbidraget

höjes från 900 till 1,000 kronor.

Beträffande skyddshemmet Morängen bör av förut angivet skäl i avtalet

räknas med 25 platser. Det byggnadsvärde, varå underhållsbidrag beräknas,

bör vidare höjas dels med hänsyn till vad socialstyrelsen anfört angående de

kostnader, som nedlagts å äldre byggnader, dels ock med hänsyn till de byggnadsarbeten,

vilka äro avsedda att medföra den förut omnämnda utökningen

av hemmet med 6 platser.

För skyddshemmet Skarvik-Tallåsens del är, vid bifall till vad jag förut

föreslagit, även fortsättningsvis att räkna med ett bidrag av 1,500 kronor per

plats för 16 platser vid intagnings- och observationsavdelningen Solåker.

Med hänsyn till de speciella omständigheter, som föreligga beträffande

hemmet Sjötorp, får jag vidare förorda en höjning av platsbidraget för detta

hem från 900 kronor till 1,100 kronor.

Även förslaget örn ett extra bidrag av 1,200 kronor för år för hemmet

Mossebo anser jag mig böra tillstyrka.

I likhet med socialstyrelsen anser jag vidare påkallat, att staten lämnar

viss ersättning för de merkostnader, som uppkomma på grund av levnadskostnadernas

stegring. Jag har ''därvid icke något att erinra mot att ersättningen

får ungefär den omfattning styrelsens avsett med sitt förslag beträffande rörliga

tillägg å platsbidragen. Ersättningen synes dock icke böra lämnas i den

av styrelsen föreslagna formen. Jag förordar i stället, att Kungl. Majit bemyndigas

att årsvis i efterskott tillerkänna huvudmännen för vederbörande

skyddshem ett procentuellt tillägg till platsbidraget bestämt med hänsyn till

den genomsnittliga prisstegringen under det förflutna året på så sätt, att

bidraget höjes med 3 procent för varje ökning med 5 enheter, som levnadskostnadsindex

i genomsnitt visat i förhållande till läget år 1935. Om levnadskostnadsindex

nedgår under 140, bör frågan örn eventuellt tillägg å platsbidraget

upptagas till ny prövning i samband med äskande av anslag för hithörande

ändamål. Bestämmelserna rörande ifrågavarande tillägg torde böra intagas i

samtliga avtal rörande de enskilda skyddshemmen med undantag av avtalet

rörande skyddshemmet Norrgård. Kungl. Majit bör äga möjlighet att, där så

befinnes av omständigheterna påkallat, medgiva, att dylikt tillägg får preliminärt

utbetalas redan i förskott. Därest utbetalning sker i förskott, får i

efterhand en definitiv reglering av bidraget äga rum.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 271.

De lija avtalen torde som regel böra få gälla för en tid av fem år.

De förslag till avtalsbestämmelser rörande skyddshemsverksamheten i städerna

Stockholm och Göteborg, som efter förda förhandlingar med städernas

representanter framlagts av socialstyrelsen, bygga i huvudsak på den principen

att dessa städer framdeles böra tillförsäkras rätt till statsbidrag för verksamheten

efter samma grunder, som i allmänhet tillämpas för de enskilda sammanslutningar

och stiftelser, som handhava dylik verksamhet. Häremot synes

med hänsyn till av socialstyrelsen åberopade omständigheter icke vara något

att erinra, även örn genomförandet av denna princip för statsverket kommer

att medföra betydande merkostnader. Jag tillstyrker därför, att man för ifrågavarande

städers del övergår till att räkna med ett fast statsbidrag av 900 kronor

för år och plats i stället för det hittillsvarande bidraget av 900 kronor för år

och elev. I samband härmed böra — såsom avsetts — sagda städers skyddshem

bliva skyldiga att, i mån av platstillgång, enligt skyddshemsinspektörens

anvisningar mottaga elever från andra kommuner — en anordning som kan antagas

komma att underlätta möjligheterna att bereda plats åt skyddshemselever

inom andra delar av riket.

Även städerna Stockholm och Göteborg böra för sina skyddshem erhålla

kompensation för stegringen i levnadskostnaderna genom visst tillägg till

platsbidragen. Detta tillägg bör emellertid utgå enligt samma grunder, som

av mig i det föregående förordats beträffande de enskilda skyddshemmen.

Vidare förordar jag, att städerna Stockholm och Göteborg tillförsäkras rätt

till statligt bidrag för underhåll av skyddshemmens byggnader med belopp

motsvarande 2 procent av byggnadernas värde, därvid värdena torde böra beräknas

enligt den uppskattning, som socialstyrelsen låtit verkställa.

Till sist får jag — ehuru icke utan tvekan —- tillstyrka, att Stockholms stad

tillförsäkras viss särskild ersättning för verksamheten vid skyddshemmen

Skrubba och Johannelund, vilka hem äro belägna inom dyrortsgruppen I och

vilkas drift utan tvivel av detta skäl måste betinga avsevärt högre kostnader

än driften vid flertalet andra skyddshem. Jag erinrar, att jag i det föregående

av liknande skäl tillstyrkt ett högre platsbidrag än det vanliga för skyddshemmet

Sjötorp. Den särskilda ersättningen torde med någon avrundning av

de av socialstyrelsen föreslagna beloppen böra bestämmas till 11,500 kronor för

år för Skrubba och 6,500 kronor för år för Johannelund.

De nya avtalen med städerna Stockholm och Göteborg torde i enlighet med

vad som preliminärt överenskommits böra gälla för tiden 1 januari 1943—31

december 1944. Den av Göteborgs stadskollegium gjorda framställningen att

de nya avtalsvillkoren beträffande stadens skyddshem skulle få gälla redan

från och med den 1 juli 1942 anser jag mig icke kunna tillstyrka.

Vad slutligen beträffar medelsbehovet för nästa budgetår för bidrag till

driften av icke statliga skyddshem kan jag i stort sett godtaga socialstyrelsens

kalkyler. Utgifterna för tillfälliga bidrag till vissa skyddshem,

vilka utgifter av styrelsen uppskattats till 62,378 kronor, torde emellertid med

av mig föreslagna begränsningar icke behöva beräknas till mer än omkring

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 271.

30,000 kronor. Vidare torde det för bidrag till underhåll av byggnader beräknade

beloppet av styrelsen hava upptagits något för högt. Med hänsyn därtill

synes det av styrelsen föreslagna anslagsbeloppet av 856,800 kronor böra

reduceras till 820,000 kronor .

Vid anslagsberäkningen har jag icke tagit hänsyn till de betydande merkostnader,

som vid bifall till vad som förut förordats skulle för statsverket

uppkomma på grund av de nya avtalen, enär dessa kostnader icke i nämnvärd

mån komma att påverka anslagsbelastningen för budgetåret 1942/43.

Lån till Göteborgs diakoniss-sällskap för anordnandet av skyddshemmet

Härsjögården in. lii.

I skrivelse den 13 oktober 1941 har styrelsen för Göteborgs diaJconiss-sällslcap

gjort framställning örn erhållande av ett räntefritt statslån för gäldande

av vissa skulder, som uppkommit i samband med anordnandet av det sällskapet

tillhöriga skyddshemmet Härsjögården. I skrivelsen har anförts i

huvudsak följande.

I överensstämmelse med det avtal, som den 22 mars 1929 träffats mellan

Kungl. Majit och kronan å ena sidan och sällskapet å den andra, hade sällskapet

under nämnda år uppfört skyddshemmet Härsjögården. För ändamålet

hade beviljats sällskapet ett lån av statsmedel å 135,000 kronor. Kostnaderna

för skyddshemmets uppförande, anskaffande av inventarier m. m.

hade emellertid kommit att uppgå till 210,300 kronor. Med anledning därav

hade styrelsen år 1930 ämnat ingå till Kungl. Majit med anhållan örn ett tillläggslån

å skillnaden mellan nämnda belopp eller 75,300 kronor. Enär under

hand inhämtats, att utsikt då icke förefunnits att erhålla hela detta belopp,

hade emellertid styrelsen blott begärt ett ytterligare lån å 25,000 kronor,

vilket också beviljats. Det hade då varit styrelsens förhoppning, att det återstående

beloppet av 50,300 kronor, vilket måst för skyddshemmets räkning

upplånas, skulle kunna, örn icke amorteras, så i varje fall vederbörligen förräntas.

Tyvärr hade detta icke i full utsträckning kunnat ske utan hade

skulden genom förfallna räntor ökats med 19,700 kronor. Dessutom hade

omkring 7,700 kronor måst upplånas för bestridande av kostnaderna för flyttning

och omläggning av skyddshemmets utfartsväg. Sällskapets sammanlagda

skuld för skyddshemmet uppginge alltså i runt tal till 77,700 kronor.

Då möjlighet icke förelåge för skyddshemmet att betala ränta å denna skuld,

nödgades styrelsen hemställa, att sällskapet erhölle ett räntefritt lan av statsmedel

för likviderande av skulden.

I häröver den 5 november 1941 avgivit utlåtande har socialstyrelsen anfört

följande.

Diakonissällskapet syntes rätteligen hava vid hemmets färdigställande bort

omedelbart anmäla hela den uppkomna skulden. Därest likvidering av skulden

då ej kunnat uppnås, borde förhållandena hava framlagts till undersökning

vid de förhandlingar, som förts i och för upprättandet av nu gällande avtal,

och gottgörelse begärts vid detta tillfälle. Det årliga driftbidrag, som avsåge

att bekosta elevernas vård och fostran, vore ej beräknat på sådant sätt, att

det kunde täcka räntebetalning och än mindre amortering å skuld till så stort

belopp, som här vore fråga örn. Örn dessa kostnader uttoges av nu utgående

statsbidrag, skulle risk föreligga, att elevernas vård starkt försämrades, var
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 271.

vid skyddshemmets ändamål skulle förfelas. Då ett hem av denna storleksordning

vore oumbärligt för skyddshemsverksamheten i sin helhet, såge sig

socialstyrelsen därför nödsakad tillstyrka, att sällskapet tillförsäkrades erforderligt

statsunderstöd antingen i form av ett räntefritt statslån å 77,700

kronor eller i form av ett årligt extra bidrag på omkring 4,000 kronor för

täckande av ränteutgifterna. Av olika skäl ansåge sig socialstyrelsen böra

förorda det förra alternativet.

Statskontoret har i utlåtande den 26 november 1941 förklarat, att ämbetsverket

för sin del måste finna det. synnerligen betänkligt, att staten, sedan nu

mer än 10 år förflutit, efter det skyddshemmet iordningställts, skulle gottgöra

sällskapet för dess utlägg i samband med iordningsställandet. Under

alla förhållanden — anför statskontoret vidare — syntes framställningen icke

böra bifallas i vidare mån, än att sällskapet beviljades lån till belopp motsvarande

den år 1930 uppkomna kapitalskulden jämte kostnaderna för utfartsvägens

omläggande. Lånebeloppet skulle i sådant fall böra bestämmas till

58,000 kronor, varå, i enlighet med socialstyrelsens förslag, ränta ej skulle

utgå.

Statskontoret tillfogar, att, för den händelse lån skulle befinnas böra beviljas,

medel för lånet borde äskas hos riksdagen i form av ett reservationsanslag

å kapitalbudgeten för nästa budgetår under rubriken fonden för låneunderstöd,

ävensom att såsom villkor för lånets erhållande syntes böra föreskrivas,

att skuldförbindelse skulle utfärdas å lånebeloppet samt att de inteckningar

å tillhopa 160,000 kronor i skyddshemsfastigheterna Olofsred l3

och l4 i Hyssna socken, vilka hypotiserats för tidigare beviljade statslån, ävensom

inteckningar motsvarande det nu ifrågasatta lånet och med rätt i nyssnämnda

fastigheter näst efter inteckningar å 160,000 kronor skulle pantförskrivas

såsom gemensam säkerhet för samtliga statslånen.

Givetvis hade det — såsom socialstyrelsen framhållit — bort ankomma

på Göteborgs diakoniss-sällskap att långt tidigare hos styrelsen göra anmälan

örn ifrågavarande skuld och att vidtaga åtgärder för att få densamma på ett

eller annat sätt regleras. Så som förhållandena nu utvecklat sig, synes det

emellertid icke kunna undvikas, att staten ingriper för att bringa ordning i

skyddshemmets ekonomiska förhållanden. För min del förordar jag socialstyrelsens

förslag, enligt vilket sällskapet skulle för ifrågavarande ändamål

beviljas ett räntefritt statslån å tillhopa 77,700 kronor.

För gäldande av lånet bör för nästa budgetår under kapitalbudgeten fonden

för låneunderstöd anvisas ett reservationsanslag å sagda belopp, vilket anslag

torde kunna rubriceras lån till Göteborgs diakoniss-sällskap för anordnandet

av skyddshemmet Härsjögården m. m.

Såsom villkor för lånet bör föreskrivas, att sällskapet — som jämlikt

tidigare av Kungl. Maj:t meddelade beslut erhållit räntefria statslån å tillhopa

300,500 kronor mot säkerhet av inteckningar å samma belopp i skyddshemsfastigheterna,

därav enligt beslut den 28 juni 1941 ett lån å 140,500 kronor

för utförande av vissa örn- och tillbyggnadsarbeten — för det nya lånet lämnar

ytterligare inteckningar i dessa fastigheter å 77,700 kronor med förmånsrätt

Bihang till riksdagens protokoll 1042. 1 sami. Nr 271. 925 42 ,''i

Departements
chefen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. May.ts proposition nr 271.

näst efter omförmälda inteckningar ävensom att samtliga nu ifrågavarande inteckningar

å tillhopa 378,200 kronor skola utgöra gemensam säkerhet för

statens lån till sällskapet.

Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört får jag hemställa att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

för budgetåret 1942/43 anvisa

a) under femte huvudtiteln

till Bidrag till driften av icke statliga skyddshem ett förslagsanslag

av 820,000 kronor; samt

b) unde! Kapitalinvesteringar, Fonden för låneunderstöd,

till Lån till Göteborgs diakoniss-sällskap för anordnandet

av skyddshemmet Härsjögården m. m. ett reservationsanslag

av 77,700 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Bengt Hammarberg.

Stockholm 1942. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1942:306 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående kostnaderna för uppförande av en hov rätt sbyggnad i Göteborg. s. 3 i texten
  2. SU 1942:142 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942/43 till bidrag till driften av icke statliga skyddshem rn. m. s. 3 i texten