Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts 'proposition Nr 288

1942-04-30 · 107 sidor, varav 104 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 104 av 107 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1942:288, Kungl. Maj:ts 'proposition Nr 288

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 288.

1

Nr 288.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen omgående anslag till vissa

undervisning ssjukhus m. mgiven Stockholms slott

den 30 april 1942.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gösta Bagge.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

30 april 1942.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med cheferna för social- och finansdepartementen

samt t. f. chefen för försvarsdepartementet anför härefter chefen för

ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge följande:

Under punkterna 69, 74 och 75 i 1942 års åttonde huvudtitel har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen, att i avbidan på den proposition i ämnet, som

bleve riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1942/43

dels till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar ett förslagsanslag

av 783,500 kronor;

dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar ett förslagsanslag

av 4,044,000 kronor;

dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Omkostnader ett förslagsanslag

av 3,200,000 kronor;

dels till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar ett förslagsanslag

av 1,680,000 kronor;

dels till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Omkostnader ett förslagsanslag

av 1,700,000 kronor;

dels ock till Universitetssjukhus: Bidrag till akademiska sjukhuset i Uppsala

ett förslagsanslag av 400,000 kronor.

Bihang till riksdagen} protokoll 19b2. 1 sami. Nr 288.

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Marits proposition Nr £88.

Vidare Ilar Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen (kapitalbudgeten: bilaga

6, punkten 2) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet,

som kunde varda riksdagen förelagd, till Nybyggnad för de teoretiska institutionerna

m. m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet beräkna för budgetåret

1942/43 ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor.

Jag tillåter mig nu ånyo anmäla dessa anslagsfrågor. Tillika anhåller jag

att få anmäla fråga om anslag till viss ombyggnad och utrustning vid serafimerlasarettet.

I. Besparings- och rationaliseringsåtgärder vid

karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet.

1 Inledning.

Karolinska sjukhuset började tagas i bruk år 1937, under vilket år verksamheten

upptogs vid radiumhemmet. Därefter har, framförallt från och

med år 1940, driften successivt kommit i gång vid övriga kliniker och avdelningar.

För närvarande är hela sjukhusanläggningen tagen i bruk för avsett

ändamål utom en del av ögonklinikens lokaler. Till sjukhuset är såsom

ett filialsjukhus knutet garnisonssjukhuset, vilket tillsammans med militära

vårdavdelningar vid karolinska sjukhuset bildar de s. k. garnisonsavdelningarna.

Från och med innevarande budgetår ha forskningsavdelningarna

av Konung Gustaf V:s jubileumsklinik (radiofysiska och radiopatologiska

institutionerna) inlemmats i karolinska sjukhuset, där de anslagsmässigt

delvis redovisas för sig. Från serafimerlasarettet ha två kliniker

överflyttats till karolinska sjukhuset, men lasarettets verksamhet har endast

i mindre grad minskats i omfång. De förutvarande ögonkliniklokalerna

vid lasarettet äro under omändring för att användas för den neurokirurgiska

kliniken.

Efter den nuvarande krisens inträde ha vissa besparingsåtgärder vidtagits

i fråga om karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet, dock endast i speciella

avseenden. En allmän utredning rörande möjliga besparings- och

rationaliseringsåtgärder vid dessa två sjukhus har nu verkställts av särskilda

av besparingsberedningen tillkallade sakkunniga, i det följande benämnda

»de sakkunniga». De sakkunniga ha i skrivelse den 10 december

1941 med redogörelse för resultatet av nämnda utredning framlagt därav

föranlett förslag till åtgärder. Utlåtanden angående sakkunnigförslaget ha

inhämtats från direktionen för karolinska sjukhuset, medicinalstyrelsen,

kanslern för rikets universitet, statskontoret, allmänna lönenämnden samt

direktionen över gymnastiska centralinstitutet, varjämte svensk sjuksköterskeförening

beretts tillfälle avgiva yttrande över förslaget och inkommit

med sådant yttrande. Ett flertal utlåtanden i anledning av sakkunnigför
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 288.

slaget ha vidare avgivits, bland annat av överläkare och avdelningsföreståndare

vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet. I den mån dessa utlåtanden

i det följande icke särskilt återgivas, torde få hänvisas till handlingarna

i ärendet.

Beträffande de båda ifrågavarande sjukhusens och det även i viss mån

berörda karolinska mediko-kirurgiska institutets organisation m. m. torde

få hänvisas till statsliggaren, sid. 435 ff. Här skall endast återgivas en av

de sakkunniga upprättad översikt över sjukhusens organisation och vårdkapacitet.

Karolinska sjukhuset.

Kliniker och avdelningar

Antal vårdplatser

Allmänna

Enskilda

Summa

En medicinsk klinik, omfattande,

sex allmänna vårdavdelningar om vardera 25 platser, två

enskilda vårdavdelningar om vardera 12—13 platser

centrallaboratorier, behandlingsavdelningar och poliklinik.

En kirurgisk klinik, omfattande,

sex allmänna vårdavdelningar örn vardera 25 platser, två

150

25

175

enskilda vårdavdelningar örn vardera 12—13 platser

fyra kirurgiska garnisonsavdelningar om vardera 25 all-

150

25

175

manna och 2 enskilda platser..............

operationsavdelning, poliklinik samt olycksfalls- och in- tagningsavdelning.

En kvinnoklinik, omfattande,

två allmänna obstetriska vårdavdelningar om vardera 25

platser, en allmän septisk vårdavdelning om 20 platser,

en enskild obstetrisk vårdavdelning örn 12 platser,

en förlossningsavdelning om 9 platser, två allmänna

gynekologiska vårdavdelningar om vardera 26 platser,

100

8

O

CO

en enskild gynekologisk vårdavdelning om 13 platser

operationsavdelning och poliklinik.

En öron-, näs- och halsklinik, omfattande,

tre allmänna vårdavdelningar om vardera 25 platser,

131

25

156

en enskild vårdavdelning örn 14 platser........

operationsavdelning, behandlingsavdelningar och poli- klinik.

En ögonklinik, omfattande,

tre allmänna vårdavdelningar örn vardera 24—25 platser,

en enskild vårdavdelning om 9 platser (en allmän

75

14

89

vårdavdelning om 25 platser har ej öppnats).....

operationsavdelning och poliklinik.

Konung Gustaf V :s jubileums klinik, omfattande,

dels radiumhemmet med 5 allmänna vårdavdelningar

om vardera 25 platser, en enskild vårdavdelning om

73

9

82

13 platser.........................

operationsavdelning, behandlingsavdelningar och poli- klinik,

dels två forskningsavdelningar, en radiofysisk och en

svulstpatologisk.

125

13

138

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majlis proposition Nr 288.

Kliniker och avdelningar

Antal vårdplatser

Allmänna

Enskilda

Summa

En ''psykiatrisk klinik, omfattande,

sex allmänna vårdavdelningar örn vardera 16—17 platser,

en enskild vårdavdelning om 12 platser.......

samt poliklinik.

97

12

109

En isolerings av delning.....................

10

—

10

En sjukavdelning för elever.................

En röntgendiagnostikavdelning jämte fotografi- och rit- avdelning

En gymnastikavdelning

En tandpoliklinik

En patologisk avdelning

14

14

Summa vårdplatser

925

131

1,056

Av de allmänna vårdplatserna disponera enligt mellan Kungl. Maj:t och

kronan samt Stockholms stad och Stockholms läns landsting träffade avtal

Stockholms stad 315 och Stockholms län 110.

Serafimerlasarettet.

Kliniker och avdelningar

Antal vårdplatser

Allmänna

Enskilda

Summa

Medicinska kliniken .................

150

25

175

Kirurgiska kliniken..................

109

16

125

Neorokirurgiska avdelningen.............

42

9

51

Neurologiska kliniken.................

66

14

80

Summa vårdplatser

367

64

431

Grenom den beslutade ombyggnaden av serafimerlasarettets förutvarande ögonklinikbyggnad till

neurokirurgisk klinik komma vårdplatserna vid sistnämnda klinik enligt gjorda beräkningar att

ökas med (23 allmänna och 4 enskilda) 27 till 78, varjämte kirurgiska kliniken genom övertagande

a*v neurokirurgiska avdelningens nuvarande lokaler kommer att erhålla ytterligare 51 vårdplatser.

2. Allmänna överväganden.

a) B esparingsförslagets grundlinjer. Jämförelse av

vissa kostnader m. m.

De sakkunnigas förslag bygger på en ingående granskning av karolinska

sjukhusets och serafimerlasarettets organisation och verksamhet samt på

jämförelser med förhållandena vid andra likartade sjukhus. De sakkunniga

föreslå åtgärder för att nedbringa belastningen av omkostnadsanslagen för

förstnämnda två sjukhus samt för att öka deras inkomster genom höjda

avgifter med mera, men de största beräkneliga besparingarna stå enligt de

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Majda proposition Nr 288.

sakkunniga att vinna genom indragning av viss personal, utbyte av åtskilliga

befattningar i högre lönegrad mot sådana i lägre ^önegrad samt genom

bättre tillvaratagande av personalens arbetskraft. Förslagets tyngdpunkt

ligger alltså i sådana åtgärder, vilka äro ägnade att minska belastningen

av avlöningsanslagen för de två sjukhusen. De besparings- och rationaliseringsåtgärder,

som de sakkunniga föreslå, kunna enligt deras mening vidtagas

utan att sjukhusens möjligheter att motsvara sina uppgifter inskränkas.

De sakkunniga ha för att vinna en utgångspunkt för sina fortsatta beräkningar

samt förslag företagit en undersökning av driftkostnaderna per

dag och patient vid vissa sjukhus. Undersökningsresultaten ha de sammanfört

i följande tabell:

Dagkostnad vid vissa sjukhus.

Karolinska

Serafimer-

Lunds

Sahlgrenska

Utgiftsdetalj

sjukhuset

lasarettet

lasarett

sjukhuset

i Göteborg

1940/41

1940/41

1940

1940

Avlöningar...............

7,98

10,08

4,15

6,16

Kosthåll......................

2,22 10,20

2,60 12,68

2,07 6,22

2,48 8,64

Förbrukningsartiklar för sjukvården......

1,73

1,55

0,72

1,11

Läkemedel....................

0,61

0,88

0,63

0.57

Värme, lyse, vatten...............

1,50

1,20

0,72

1,31

Expeditionskostnader ..............

0,30

0,26

0,10

0,25

Tvätt och renhållning..............

0,13

0,14

0,14

0,66

Inventariers inköp och komplettering.....

0,41

0,94

0,50

0,59

Fastighetens underhåll..............

0,23

0,39

0,31

0,29

Diverse......................

0,03

0,05

0,04

0,10

Summa kronor

15,14

18,09

9,38

13,52

Eftersom dagkostnaden erhölles genom att fördela totalkostnaderna på

antalet underhållsdagar för patienter, inverkade beläggningsförhållandena i

betydande mån på dagkostnadssiffrorna. Till följd av speciella förhållanden

hade sjukhusen i Göteborg och Lund osedvanligt låg beläggning år 1940

utan att utgifterna kunnat minskas i samma mån; dagkostnaden för dessa

sjukhus hade därför blivit högre än vid normal beläggning. Beläggningen

vid de jämförda sjukhusen hade under samma tidsperioder utgjort respektive

100,5, 94,4, 90,4 och 86,2 procent av det tillgängliga antalet ordinarie platser.

Dagkostnadssiffrorna för Lunds lasarett och Sahlgrenska sjukhuset avsåge

kalenderåret 1940 och hade sålunda rönt mindre inverkan av kristidens prisförhöjningar.

Sjukhusen vore därtill belägna i olika dyrorter, vilket medförde

olika lönekostnader. Kostnaderna för värme m. m. samt tvätt och renhållning

för Sahlgrenska sjukhuset hade reducerats med hänsyn till att däri

inginge ränta å anläggningars värde samt avskrivningar. I fråga om posterna

inventariers underhåll och komplettering samt fastigheters underhåll erinrades

örn, att karolinska sjukhuset vore nytt och försett med nya inventa
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

0

Kungl. Maj:ts proposition Nr 288.

rier, medan de andra sjukhusen, åtminstone till största delen, vore äldre och

därför tarvade mera underhåll.

För att möjliggöra''ett fullständigare bedömande av avlöningskostnaderna

lämnades följande uppgift på antalet anställda, uppdelade på olika huvudgrupper.

Personal vid vissa sjukhus.

Karolinska

sjukhuset

Serafimer-

lasarettet

Lunds

lasarett

Sahlgrenska

sj ukhuset

i Göteborg

Antal vårdplatser

1,056

431

1,101

1,056

Personal:

Läkare......................

95

46

55

58

Sjuksköterskor..................

2801

ml

1361

2641

Elever och provsköterskor...........

238 747

77 304

112 623

318 758

Övrig sjukvårdspersonal.............

229|

116)

375)

176)

(biträden, städerskor m. fl.)

Sjukgymnaster..................

6

5

12

9

Husmödrar och föreståndarinnor........

3

2

3

3

Kuratorer.....................

3

1

4

Tekniska biträden................

36

3

8

12

Vaktmästare, sjukbärare, telefonister, port-

vakter.....................

25

22

27

23

Kontors- och kanslipersonal..........

47

20

11

48

Ekonomipersonal.................

190

105

172

218

Summa

1,152

508

911

1,133

Per vårdplats

1,09

1,18

0,83

1,07

Personalen vid Sahlgrenska sjukhuset hade i slutet av år 1940 börjat reduceras

och hade inom kort minskats med ett 50-tal befattningshavare, varav

hälften vore sköterskor. I tabellen angåves enligt stat inrättade platser.

Hänsyn till vakanser och dylikt hade sålunda icke tagits. Vid Lunds lasarett

förekomme på vissa avdelningar ständig överbeläggning av de ordinarie vårdplatserna,

varför personalen torde vara avvägd därefter. Ekonomipersonalen

vid Sahlgrenska sjukhuset hade beräknats som om sjukhuset haft egen ångcentral

och egen tvättinrättning, vilket icke vore fallet.

Beträffande dagkostnaden vid serafimerlasarettet ha de sakkunniga särskilt

anfört bland annat:

Att serafimerlasarettet hade högre avlöningskostnader än karolinska sjukhuset

berodde delvis på att det senare sjukhuset hade fler personalbostäder,

vilket medförde större avdrag för kost- och bostadsersättning. Den neurokirurgiska

kliniken på lasarettet förfogade över 27 procent mer personal än

den allmänna kirurgiska kliniken och belastade dessutom den röntgendiagnostiska

avdelningen i ovanligt hög grad. Personalens storlek hade motiverats

med att denna specialvård krävde särskilt stor personal. Karolinska

sjukhusets garnisonsavdelningar krävde mindre personal än övriga avdelningar

och bekostades delvis genom anslag på fjärde huvudtiteln. Poliklini
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 288.

kerna vid serafimerlasarettet droge relativt sett något mer personal än de

vid karolinska sjukhuset. Lasarettets polikliniker besöktes numera av ungefär

hälften så många patienter som för ett par år sedan men syntes icke

desto mindre draga större kostnad än förut. Utgifterna för uppvärmning och

städning hade stegrats. Personalen hade visserligen inskränkts men icke i

proportion till patientminskningen. Arbetstidsregleringen och prisstegringarna

hade givetvis också bidragit till att omkostnaderna vid poliklinikerna

icke kunnat sänkas i proportion till minskningen i patientantalet. Lasarettets

poliklinikverksamhet torde likväl i förhållande till antalet inneliggande patienter

vara den mest omfattande i landet. Kosthållet vid lasarettet hade varit

något dyrbarare än vid karolinska sjukhuset. Direktionen ämnade emellertid

övergå till det vid karolinska sjukhuset tillämpade systemet, varigenom

en årlig besparing av 40,000 kronor beräknades uppstå. Dagkostnaden för

läkemedel vid lasarettet vore också högre. Denna torde, liksom vid karolinska

sjukhuset (jfr nedan), kunna avsevärt nedbringas.

Direktionen för karolinska sjukhuset (angående skiljaktiga meningar, se

nedan) har till en början anfört:

Direktionen ansåge det vara sin skyldighet att söka tillvarataga alla möjligheter

till rationalisering av driften vid de under direktionen ställda sjukhusen

och att i övrigt vidtaga alla de besparingar i fråga om kostnaderna

för sjukhusen, som icke menligt påverkade sjukhusens möjligheter att fylla

de olika viktiga uppgifter, för vilka de vore avsedda. Direktionen ansåge

det emellertid jämväl vara sin plikt att tillse, att de stora värden, som sjukhusen

och deras utrustning representerade, bleve på bästa och mest effektiva

sätt tillvaratagna och utnyttjade. Vid bedömande av de sakkunnigas

olika förslag till rationaliserings- och besparingsåtgärder hade direktionen

ansett sig böra följa dessa riktlinjer. Direktionen tillstyrkte således de av

de sakkunnigas förslag, som kunde leda till besparingar utan att sjukhusens

förmåga att fylla sina uppgifter allvarligt tillbakasattes, men ansåge sig icke

kunna tillstyrka förslag, som enligt direktionens uppfattning kunde allvarligt

skada sjukhusens uppgifter såsom vårdanstalter för sjuka och såsom

karolinska institutets undervisningsanstalter för utbildande av läkare.

Direktionen hade emellertid för avsikt att med ledning av vunna erfarenheter

genom sina egna sakkunniga organ göra en ingående utredning örn möjligheten

till ytterligare besparingar utöver dem av de sakkunniga föreslagna,

som direktionen nu ansåge sig kunna förorda. Direktionen ville därvid ägna

uppmärksamhet såväl åt den medicinska verksamheten som åt sjukhusens

administration och förvaltning.

Direktionen ville därjämte framhålla, att direktionen, då den nu tillstyrkte

eller föresloge indragning eller nedflyttning i lägre lönegrad av vissa befattningar,

förutsatte, att någon ändring i lönevillkoren för ordinarie eller extra

ordinarie innehavare av dessa befattningar icke skulle ifrågakomma, förrän

vederbörande befattningshavare avginge från tjänsten eller förflyttades till

annan befattning vid sjukhusen.

Beträffande driftkostnaderna vid karolinska sjukhuset har direktionen

yttrat i huvudsak:

Örn de under fjärde huvudtiteln uppförda avlöningskostnaderna för vissa

befattningshavare vid garnisonsavdelningarna medräknades, skulle dagkostnaden

vid karolinska sjukhuset stegras till 15 kronor 30 öre. Beträffande

Lunds lasarett framhölles bland annat, att dess verksamhet företedde stora

olikheter med karolinska sjukhusets. I Stockholm måste också hänsyn tagas

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 288.

till löneförhållandena vid stadens sjukhus. Sahlgrenska sjukhuset vore icke

någon undervisningsanstalt.

Dagkostnaden vid karolinska sjukhuset syntes icke vara påfallande hög.

Jämförelse borde göras med de kommunala sjukhusen i Stockholm. Dagkostnaden

under år 1940 hade vid Sabbatsbergs sjukhus utgjort 14 kronor 78 öre

och vid Maria sjukhus 15 kronor 14 öre eller således i det närmaste samma

belopp som vid karolinska sjukhuset, oaktat forskning och undervisning endast

i ringa grad förekomme vid de kommunala sjukhusen. De således jämförelsevis

låga kostnaderna vid karolinska sjukhuset kunde förklaras av att

sjukhuset vore så nytt men berodde ej på ovanligt hög beläggning. Den av

de sakkunniga angivna ovanligt höga beläggningssiffran för sjukhuset torde

ha erhållits genom att de sakkunniga förbisett, att det från sjukhuset uppgivna

antalet underhållsdagar avsett även garnisonssjukhuset; med inräknande

härav uppginge beläggningen till något över 91 procent av hela antalet tillgängliga

ordinarie platser.

Beträffande dagkostnaden vid serafimerlasarettet har direktionen bland

annat uttalat:

Direktionen vitsordade riktigheten av vad de sakkunniga anfört beträffande

de förhållanden, som ogynnsamt påverkat dagkostnaden vid serafimerlasarettet.

Särskilt ville direktionen understryka vad de sakkunniga anfört

om poliklinikverksamhetens förhållande till antalet vårdplatser och intagna

patienter och detta förhållandes ogynnsamma inverkan på kostnaden för

underhållsdag.

Poliklinikverksamheten vore emellertid av utomordentlig betydelse för

undervisningen. Den borde dock ej vara större än vad undervisningen krävde

samt de lokala förhållandena och tillgänglig personal medgåve. Antalet besökande

syntes numera ej blott vara ganska väl avpassat efter lokalernas

storlek och personaltillgången utan även stå i god proportion till antalet

vårdplatser och intagna patienter samt motsvara undervisningens behov.

En ytterligare minskning av besöksfrekvensen vid dessa polikliniker vore

därför icke önskvärd. Direktionen hade vid granskning av personalstaten för

poliklinikerna ej funnit möjligt att minska personalen utom med en elev vid

kirurgiska polikliniken.

Riktigheten av vad de sakkunniga anfört om utgifterna för kosthåll och

medicin ville direktionen likaledes vitsorda. Det vore att hoppas, att de åtgärder

som vidtagits i syfte att minska dessa utgifter, skulle giva ett gynnsamt

resultat. Den medicinska kliniken vid lasarettet omfattade en större del

av vårdplatserna än den medicinska kliniken gjorde vid karolinska sjukhuset,

vilket förhållande sannolikt även i fortsättningen komme att ge en högre

dagkostnadssiffra vid lasarettet.

Skiljaktiga meningar ha anförts inom direktionen av borgarrådet Karlsson

och riksdagsmannen Forslund, vilka förklarat sig icke kunna biträda förslag

till nedflyttningar i tjänstegrad eller förändring från ordinarie till extra ordinarie

i fråga örn sjukhusens personal.

Det vore ingen anledning till brådskande beslut i dessa personalfrågor, eftersom

de föreslagna besparingarna i stort sett icke kunde åstadkommas förrän

vid befattningshavares avgång. I förhållande till statförslagets storlek vore

det endast ett ringa belopp, som omedelbart kunde sparas. Berörda personalfrågor

borde bli föremål för prövning först i samband med den allmänna översyn

av besparingsmöjligheterna, som direktionen beslutat att själv låta vidtaga.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts -proposition Nr 288.

I ett av överläkare oell avdelningsföreståndare vid karolinska sjukhuset

gemensamt avgivet betänkande, till vilket dock överläkaren professorn Nordenson

icke anslutit sig, hava anvisats en del mindre ingripande besparingsåtgärder,

medan en bestämt avvisande hållning intagits till flertalet av de i

sakkunnigförslaget förordade åtgärderna, framför allt dem, som beröra personalen,

vilka betecknats som ägnade att rubba sjukhusets organisation och

minska dess effektivitet. Efter en ingående kritik av de sakkunnigas beräkningar

och jämförelser rörande dagkostnaderna vid karolinska sjukhuset och

vid andra sjukhus anföres:

Genomförande av de sakkunnigas besparingsförslag skulle medföra en betydande

reduktion av personalens såväl kvantitet som kvalitet. Denna reduktion

skulle beträffande sköterskor drabba så gott som samtliga sjukhusets

vårdavdelningar och beträffande kanslipersonalen nästan alla kliniker,

avdelningar och institutioner. En dylik allvarlig försämring av arbetsbetingelserna

vid sjukhuset skulle innebära, att sjukhuset icke längre kunde på ett

tillfredsställande sätt fullgöra de uppgifter, som anförtrotts detsamma, och

skulle i sista hand drabba de sjuka.

Det förelåge ej heller något motiv för vidtagande av speciella besparingsåtgärder

särskilt vid karolinska sjukhuset. De sakkunniga hade vid sin jämförelse

av dagkostnaderna vid karolinska sjukhuset, serafimerlasarettet,

Lunds lasarett och Sahlgrenska sjukhuset lämnat ett flertal omständigheter

obeaktade, som väsentligt influerade på jämförbarheten, och jämförelsen

vore på vissa betydelsefulla punkter direkt missvisande eller vilseledande.

Inga hållbara bevis hade av de sakkunniga förebragts för att dagkostnaden

vid karolinska sjukhuset överstege motsvarande kostnad vid Sahlgrenska

sjukhuset och Lunds lasarett i annan mån än som betingades av ofrånkomliga

olikheter i sjukhusens uppgifter och verksamhet. Däremot syntes en jämförelse

av dagkostnaderna vid karolinska sjukhuset, serafimerlasarettet, Sabbatsbergs

sjukhus och Maria sjukhus visa, att dagkostnaden vid karolinska

sjukhuset ingalunda kunde anses särskilt hög.

Överläkaren professorn Nordenson har uttalat:

Med hänsyn till det ekonomiska läget och till den omständigheten, att

statens kostnader för undervisningssjukhusen i huvudstaden vore sjudubbelt

så stora som dess kostnader för de tillsammantagna likstora undervisningssjukhusen

i Uppsala och Lund, ansåge Nordenson kravet på besparingar

mycket berättigat. Det vore så även ur den synpunkten, att karolinska sjukhuset

verkade normerande för sjukvården i landet. Ytterligare besparingar

hade kunnat vinnas, därest de sakkunniga ej så gott som helt lämnat förvaltningen

och ekonomien utanför sin granskning och därest de behandlat

de olika klinikerna lika.

Medicinalstyrelsen anser, att genomförande av besparingsåtgärder mot

vederbörande överläkares åsikt icke bör ske utan stöd av ytterligare utredning.

För att kunna taga ställning till sakkunnigförslagets detaljer måste man,

enligt styrelsens mening, under en ej allt för kort tid följa verksamheten på

de skilda avdelningarna. Då arbetet i övrigt inom styrelsen icke tillåtit, att

därför lämplig person verkställt en sådan undersökning, hade styrelsen ansett

sig böra tillråda, att endast de besparingsåtgärder vidtoges, varom de sakkunniga

och de hörda avdelningscheferna voro ense, och att, örn ytterligare

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 288.

sådana åtgärder ansåges erforderliga, desamma föreginges av ytterligare utredning.

I varje fall torde icke de sakkunnigas tydligen något hastiga uppskattning

kunna anses bindande gentemot chefläkarnas på sakkännedom

grundade gensagor. Flera av de föreslagna åtgärderna syntes i själva verket

kunna komma att medföra motsatsen till besparingar; i andra fall betydde

de otvivelaktiga risker för sjukvården.

Statsko?itoret har i allt väsentligt anslutit sig till de av de sakkunniga förordade

besparingsåtgärderna, även om ämbetsverket anser mera vittgående

åtgärder i vissa hänseenden kunna ifrågasättas.

Statskontoret hade upprepade gånger framhållit, att statens årskostnader

för sjukhusen blivit väsentligt större än de beräknade, främst beroende på

att sjukhusen syntes ha utrustats med en personal, som till antalet betydligt

överstigit den ursprungligen beräknade. Vidare hade statskontoret framhållit,

att det helt ändrade statsfinansiella läge, som förorsakats av krigsutbrottet,

gjort det ofrånkomligt, att vittgående rationaliseringsåtgärder utan

dröjsmål vidtoges i syfte att nedbringa de avsevärda statliga utgifterna för

sjukhusen. De sakkunnigas utredning bestyrkte statskontorets uppfattning,

att en minskning av utgifterna främst måste ske genom reducering av personalen

och genom utbyte av personal i högre löneställning mot befattningshavare

i lägre.

Beträffande vad sjukhusdirektionen anfört rörande ändring i lönevillkoren

för ordinarie eller extra ordinarie innehavare av befattningar, som föreslås

skola indragas eller nedflyttas i lägre lönegrad, har statskontoret yttrat:

Då ordinarie tjänst flyttades till lägre lönegrad, borde den nuvarande

tjänstinnehavaren överföras på övergångsstat. I anmärkning till personalförteckningen

borde därvid angivas, att den nya ordinarie tjänsten skulle hållas

obesatt, så länge den till övergångsstat förda befattningshavaren kvarstode

i sin tjänst. Vad åter beträffade de ordinarie befattningar, som skulle indragas,

torde, därest möjlighet icke erbjöde sig att placera ordinarie innehavare

av sådan befattning på annan motsvarande tjänst vid sjukhusen,

befattningen böra bibehållas i personalförteckningen. Dock borde i förteckningen

anmärkas, att befattningen skulle vid inträffad ledighet indragas.

1 fråga örn ieke-ordinariepersonalen ägde staten fastställa nya, mindre

förmånliga avlöningsbestämmelser liksom ock uppsäga personal för inplacering

efter nyanställning i lägre lönegrader. För extra ordinarie tjänsteman,

som utan eget förvållande förflyttades till extra ordinarie tjänst inom

lägre lönegrad, gällde i dylikt fall enligt 9 § civila icke-ordinariereglementet,

att han ägde bibehålla den placering i löneklass han i den föregående tjänsten

innehade, dock att lönen icke i något fall finge utgå enligt högre löneklass

än den högsta för den nya tjänsten fastställda. Statskontoret måste

bestämt avstyrka att i fall, där extra ordinarie befattning vid sjukhusen nedflyttades

i lönegrad, särskilda anordningar vidtoges utöver de i reglementet

angivna för att garantera befattningshavarna en förmånligare löneställning.

Allmänna lönenämnden har icke funnit det möjligt för nämnden att ingå

på någon närmare granskning av de sakkunnigas förslag. Nämnden har fördenskull

— under erinran örn att personalorganisationen tillkommit relativt

nyligen — inskränkt sig till att uttrycka tvekan rörande lämpligheten av

vissa nedskärningar.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 288.

b) Sammanfattning av besparingsförslaget.

I nedanstående tablå har gjorts en sammanställning av de sakkunnigas

förslag och sjukhusdirektionens utlåtande däröver. Tablån avser föreslagna

besparingsåtgärder, oberoende av örn de kunna genomföras från och med

nästa budgetår eller först senare.

De sakkunniga

Sjukhusdirektionen

Besparing

Besparing

Besparingsåtgärd

(ev. ökning)

Besparingsåtgärd

ev. ökning)

kronor

kronor

I. Karolinska sjukhuset:

A. Avlöningar:

1. Indragning av 1 laborator på medicinskt-

bakteriologiska laboratoriet.....

— 7,500''

2. Indragning av 2 andre underläkare (Ex

22) på radiumhemmet 2.......

— 13,632

3. Läkarpersonal m. m. på gymnastikav-

delningen:

indragning av 2 biträdande läkare .

— 12,000

indragning av 1 tredje underläkare

(Ex 18)................

— 13 206

indragning av 1 sjukgymnast (A 9) .

» »1 » (Eo 9) .

nyanställande av 1 andre under-

läkare (Ex 22)............

+ 6,816

4. Kanslipersonal på klinik- och poliklinik-

expeditioner:

indragning av 1 föreståndarinna

1 föreståndarinna nedflyttas

(A 11).................

från A 11 till A 8

indragning av 1 kameralbiträde

= de sakkunniga

(Eo 8).................

indragning av 3 sjuksköterskor (A 7)

2 sjuksköterskor (A 7) in-

dragas

indragning av 6 kontrollbiträden

2 kontrollbiträden (A 7) in-

(A 7).................

dragas

indragning av 4 kanslibiträden (A 7)

3 kanslibiträden (A 7) in-

dragas

indragning av 3 kontrollbiträden

2 kontrollbiträden (Eo 7)

(Eo 7).................

indragas

indragning av 8 kanslibiträden (Eo 7)

— 24,747

— 14,600

indragning av 2 kontrollbiträden

= de sakkunniga

(Ex 7).................

nyanställande av 1 biträdande kura-

''

tor (A 7)...............

nyanställande av 10 kontorsbiträden

6 kontorsbiträden (A 4)

(A 4).................

nyanställas

nyanställande av 1 kontorsbiträde

1 halvtidstjänst för kon-

(Eo 4). . ''...............

torsbiträde (Eo 4) inrät-

tas.

nyanställande av 9 skrivbiträden

3 skrivbiträden (A 2) ny-

(A 2).................

anställas

nyanställande av 5 skrivbiträden

(Eo 2).................

1 Ev. en laborator i bakteriolog! å karolinska institutets stat (besparing 9,000 kronor).

1 Ev. indragning av endast 1 (besparing 6,816 kronor).

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 288.

De sakkunniga

Sjukhusdirektionen

Besparingsåtgärd

Besparing

(ev. ökning)

kronor

Besparingsåtgärd

Besparing

(ev. ökning)

kronor

5. Sjukvårdspersonal och städerskor:

inskränkning av antalet röntgenundersökningar,

utsträckning av arbetstiden: besparing

87,000 kr.1,

indragning av:

1 assistent (A 14).........

1 föreståndarinna (All).....

1 instrumentmakare (A 10) ... .

61 sjuksköterskor (A 7).......

21 assistentsköterskor (Eo 5). . . .

7 röntgenbiträden (A 6)......

3 » (Eo 6).....

2 » (Ex 6).....

8 sjukvårdsbiträden (Eo 2) ... .

2 » (Ex 2) . . . .

4 provsköterskor (arv.)......

1 laboratoriebiträde (arv.) ....

nyanställande av:

2 förste vaktmästare (A 7) ... .

7 röntgenbiträden (A 4)......

3 » (Eo 4).....

2 > (Ex 4).....

1 badföreståndarinna (A 2) ... .

3 tandsköterskor (Eo 1)......

14 barnsköterskor (U 1).......

7 sköterskebiträden och städerskor

(Ul)...............

3 elever (arv.)...........

6. Inbesparing av arbetskraft genom disk
ning

med diskmaskiner på vårdavdelningarna

.................

7. Inskrivningsexpeditioner och patient
bokföring

:

centralisering av patientbokföringen:

1 kanslibiträde (Eo 7) utbytes mot

1 kontorsbiträde (A 4)......

1 kanslibiträde (Eo 7) indrages,

inbesparing av arbetskraft genom användning

av maskinella hjälpmedel

vid patientbokföringen samt genom

att låta patienterna själva ombesörja

ärenden vid utskrivningen.

8. Arvodena åt direktionens vice ordf.

och ledamöter sänkas till 6 kr. pr

sammanträde.............

— 245,162

— 27,000

4,008

1 föreståndarinna nedflyttas

från A 11 till A 8

12 sjuksköterskor (A 7) indragas
1

assistentsköterska (Eo 5)

indrages

1 halvtidstjänst för sjuksköterska

(Eo 7) inrättas

2 tandsköterskor (U 2) nyanställas
-

10 elever/provsköterskor

(arv.) nyanställas

3,800

- 34,300

1 Ej formligt förslag.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 888.

13

De sakkunniga

Sjukhusdirektionen

Besparingsåtgärd

Besparing

(ev. ökning)

kronor

Besparingsåtgärd

Besparing

(ev. ökning)

kronor

9. Kassakontrollantens arvode sänkes från

1,800 till 900 kr............

B. Omkostnader:

1. Bränsle, lyse och vatten:

kontroll över förbrukningen av värme,

elektrisk ström och vatten,

tillsyn att för starka glödlampor ej

användas,

föreskrift utfärdas för personalen att

spara på varmvatten,

tillsyn å fönster och vädring,

utredning verkställes om lämpligheten

att tillvarataga värmen vid sopförbränningen.

2. Förenkling av blanketter........

3. Medicinförbrukningen förbilligas genom

användande av lösningar, ampullflaskor,

beredningar, framställda på apotek

m. m.

C. Inkomster.

1. Höjning av poliklinikavgifterna:

a) återbesökstaxan höjes från kr. 1.50

till 2.—,

b) särskilt tillägg vid operativa ingrepp,

c) särskild avgift för laboratorieundersökningar,

d) samma taxor vid psykiatriska polikliniken

som vid övriga polikliniker

2. Höjning av bostadshyror: inkomstök
ning

30,000 kr.

II. Serafimerlasarettet.

A. Avlöningar.

1. Sänkning av kassakontrollantens ar
vode

..................

2. Indragning av 1 andre underläkare på

öron-, näs- och halspolikliniken

(Ex 22).................

— 600

- 6,000

- 350,839

— 300

— 6,816

= de sakkunniga

Direktionens kansli, sysslomanskontoret

och köksexpeditionen:
1

kontorsbiträde (A 4) ersättes

med 1 skrivbiträde

(Eo 2)

1 kontorsbiträde (Eo 4) ersättes

med 1 skrivbiträde

(Eo 2)

= de sakkunniga

= de sakkunniga

= de sakkunniga; besparing

30,000 kr.

= de sakkunniga

de sakkunniga

= de sakkunniga

= de sakkunniga

— 600

900

- 50,400

300

— 6,816

1 Besparing på serafimerlasarettets stat 300 kr., jfr nedan.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Martts proposition Nr 288.

De sakkunniga

Sjukhusdirektio

nen

Besparingsåtgärd

Besparing

(ev. ökning)

kronor

Besparingsåtgärd

Besparing

(ev. ökning)

kronor

3. Indragning av 1 sjukgymnast (Ex 9)

— 3,465

= de sakkunniga

— 3,465

4. Kanslipersonalen på klinik- och poli- klinikexpeditioner :

indragning av 3 sjuksköterskor (A 7)

indragning av 6 kanslibiträden (Eo 7)

indragning av 1 kontorsbiträde

(Ex 4).................

2 sjuksköterskor (A 7) in- dragas

2 kanslibiträden (Eo 7) in- dragas

— 2,500

nyanställande av 4 kontorsbiträden

(A 4).................

— 5,085

4 kontorsbiträden (Eo 4) ny- anställas

nyanställande av 3 kontorsbiträden

(Eo 4).................

nyanställande av 2 skrivbiträden

(A 2).................

nyanställande av 1 skrivbiträde (Eo 2)

5. Personalen på sysslomanskontoret m. m

indragning av 1 kameralbiträde (A 8)

1 förste vaktmästare (A 7) ersättes

med 1 kontorsbiträde (A 4) ....

1 förste vaktmästare (A 7) utbytes

mot 1 vaktmästare (A 5)......

— 3,837

— 549

— 369

= de sakkunniga

= de sakkunniga

= de sakkunniga

— 3,837

— 549

— 369

6. Utökning av sjukvårdspersonalens ar- betstid; besparing 43,500 kr.1 *

1 kameralbiträde (Ex 8) er- sättes med 1 kanslibi- träde (A 7)

+ 36

B. Omkostnader:

1. Förenkling av blanketter.

2. Förenkling av kosthållet.

= de sakkunniga

C. Inkomster:

1. Höjning av poliklinikavgifter liksom

vid karolinska sjukhuset.

Se ovan beträffande inkom- ster vid karolinska sjuk-

2. Höjning av bostadshyror; inkomstök- ning 5,800 kr.

huset

— 20,421

— 17,800

—371,2603 *

— 68,2008

1 Ej formligt förslag.

3 Härtill komma besparingar å rörligt tillägg samt genom ev. utökning av sjukvårdspersonalens

arbetstid, vidare till beloppet ej angivna besparingar samt ökade inkomster.

3 Härtill komma besparingar å rörligt tillägg, till beloppet ej angivna besparingar samt ökade

inkomster.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 288.

Innan jag övergår till att redogöra för och taga ställning till de olika avsnitten

i den utredning med förslag till besparings- och rationaliseringsåtgärder

vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet, som framlagts av

besparingsberedningens sjukhussakkunniga vill jag i korthet beröra bakgrunden

till denna besparingsutredning samt grundlinjerna i de sakkunnigas

utlåtande och däröver avgivna yttranden ävensom klargöra min allmänna

inställning till de sakkunnigas förslag.

Redan innan karolinska sjukhuset under år 1940 i huvudsak trädde i

verksamhet, anbefalldes ett förnyat övervägande av sjukhusets personalorganisation.

Det är delvis denna utredning, som besparingsberedningens

sjukhussakkunniga nu verkställt, varför deras förslag alltså icke föranletts

enbart av den statsekonomiska situationen. Emellertid bör det från början

framhållas, att den föreslagna besparings- och rationaliseringsundersökningen

väsentligen motiverats av det statsfinansiella läget. De sakkunnigas förslag

utgör således närmast ett led i den allmänna översyn av statsförvaltningen,

som företages för att så långt sig göra låter genom besparingar motverka

den fortgående utgiftsstegringen.

De sakkunniga hålla före, att de av dem efter ingående undersökningar

samt jämförelser med förhållandena vid andra sjukhus föreslagna besparingsåtgärderna

vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet kunna vidtagas

utan att vägande sjukvårds- och undervisningsintressen trädas för nära.

Beträffande ett flertal av åtgärderna uttalas emellertid en motsatt uppfattning

av direktionen för karolinska sjukhuset samt av de två sjukhusens överläkare

och avdelningsföreståndare, vilka jämväl påpekat praktiska hinder för

genomförandet av vissa föreslagna besparingsåtgärder. Att jag, såsom av det

följande kommer att framgå, på åtskilliga punkter icke ansett mig kunna

förorda de sakkunnigas förslag, har också främst berott på att jag funnit

mig böra fästa vikt vid de noggrant motiverade utlåtanden, vilka avgivits

av direktionen samt de ansvariga läkarna och vilka i huvudsak gått i

avstyrkande riktning. Då jag sålunda nödgats intaga en avböjande ståndpunkt

till åtskilliga förslag till betydande och i och för sig högst önskvärda

besparingar, är jag angelägen framhålla, att detta skett först efter ingående

granskning av varje enskilt förslag samt därav berörda förhållanden,

varvid det omfattande utredningsmaterial, som sakkunnigutlåtandet och de

däröver avgivna yttrandena utgöra, kompletterats vid överläggningar med

representanter för de sakkunniga och för sjukhusen. Jag vill också betona,

att jag, då i flera fall lämpligheten av ifrågasatta besparingsåtgärder synts

mig synnerligen svårbedömd och tveksam, tagit fasta på direktionens förklaring,

att direktionen ämnar låta genom egna organ verkställa en fortsatt

undersökning rörande besparingsmöjligheter vid karolinska sjukhuset och

serafimerlasarettet. Frågan om besparings- och rationaliseringsåtgärder vid

ifrågavarande två sjukhus är därför icke nu slutligt avgjord. Det förebragta

utredningsmaterialet bör i väsentliga hänseenden kunna läggas till grund

Departe
mentschefen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Ku7igl. Maj:ts proposition Nr 288.

för den fortsatta undersökningen och därav föranledda framtida avgöranden.

Jag förutsätter, att resultat i vissa hänseenden av detta fortsatta besparingsarbete

skola föreligga redan i sjukhusdirektionens anslagsäskanden för budgetåret

1943/44.

Karolinska sjukhuset är statens undervisningssjukhus; det har såväl i

fråga om personal som beträffande lokaler och annan utrustning blivit väl

tillgodosett. Sjukhusets standard återspeglas helt naturligt i driftkostnaderna,

vilka måste anses höga, även örn man till fullo beaktar sjukhusets karaktär

av undervisningssjukhus samt uppmärksammar, att de utgifter för garnisonssjukvården,

vilka belasta sjukhusets stat och som uppgå till omkring

en miljon kronor årligen, icke motvägas av några inkomster. I än högre grad

än tidigare är det emellertid under nuvarande förhållanden nödvändigt, att

återhållsamhet iakttages beträffande utgifter och att varje möjlighet till

besparingar tillvaratages, även om detta skulle leda till en viss sänkning av nuvarande

standard. Vad nu sagts gäller även i tillämpliga delar serafimerlasarettet.

De sakkunniga finna besparingar av större omfattning möjliga endast vid

karolinska sjukhuset; ett genomförande av deras förslag har beräknats medföra

en årlig besparing för sjukhusets del av något mer än 350,000 kronor,

medan motsvarande belopp för serafimerlasarettets del utgör endast omkring

20,000 kronor. Härtill komma dock enligt de sakkunniga i fråga om båda

sjukhusen till beloppet ej beräkneliga utgiftsminskningar och inkomstökningar.

Besparingsförslagets tyngdpunkt ligger, såsom förut framhållits, i de ifrågasatta

indragningarna av personal och utbyte av dyrare arbetskraft mot billigare

sådan. Beträffande den ojämförligt viktigaste personalfrågan, som gäller

möjligheten att inbespara omkring 245,000 kronor av avlöningskostnaderna

för sjukvårds- och städpersonal vid karolinska sjukhuset, har emellertid, såsom

av det följande kommer att närmare framgå, klarlagts, att stora praktiska

svårigheter utgöra hinder för att de sakkunnigas förslag på denna

punkt för närvarande genomföres. Jag har i fråga om de båda sjukhusens

avlöningskostnader funnit möjligt att uppnå en besparing av för karolinska

sjukhusets del i runt tal 60,000 kronor och för serafimerlasarettets del i runt

tal 18,000 kronor.

För nedbringande av de båda sjukhusens omkostnader ha de sakkunniga

framlagt vissa förslag till omedelbara åtgärder, vilkas beräknade ekonomiska

betydelse dock är relativt ringa. De ha vidare föreslagit åtskilliga kontrollåtgärder

och undersökningar. Jag har icke funnit anledning till erinran mot

förslagen.

De sakkunniga föreslå slutligen vissa nya eller höjda poliklinikavgifter

samt höjda hyror för personalbostäder men ha som nämnts icke funnit möjligt

beräkna den ökning i inkomster, som förslagets genomförande i denna

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition Nr 288.

del skulle medföra för sjukhusen. Av förslagen kunna enligt min mening en

del antagas till genomförande, medan andra icke torde kunna slutgiltigt

prövas förrän efter ytterligare utredning.

Slutligen vill jag framhålla, att de föreslagna besparingsåtgärderna i vad

de förutsätta personalförändringar till stor del icke kunna genomföras förrän

vid befattningshavares avgång eller förflyttning och att således besparingen

för nästa budgetår under alla förhållanden icke kan bliva betydande. Vad

beträffar tillsatta extra ordinarie tjänster utgår jag ifrån att förändring av

sådana till ordinarie eller extra ordinarie befattningar i lägre lönegrad i allmänhet

bör genomföras redan från och med nästa budgetår. Tjänstinnehavaren

bör i dessa fall få bibehålla sin löneklassplacering och kommer i så

fall icke att vidkännas någon omedelbar löneminskning. Örn tillsatt extra

ordinarie befattning indrages utan att annan tjänst inrättas i stället, bor

vidare indragningen icke alltid genomföras omedelbart utan torde enligt

Kungl. Maj:ts bestämmande kunna få anstå under en övergångstid, i avvaktan

på att befattningshavaren erhåller annan sysselsättning eller avgår

av annan orsak.

3. Avlöningar vid karolinska sjukhuset.

a) L äk ar p e r s o n al m. in.

De sakkunniga ha ansett läkartjänster kunna indragas endast i ett fåtal

fall. Sjukhuset vore visserligen liksom serafimerlasarettet tämligen väl utrustat

med läkare jämfört med andra sjukhus i landet, men detta förhållande

vore att betrakta så, att den erkända knapphet på läkare, som i regel rådde

vid sjukhusen, i dessa två fall lyckligtvis icke förelåge. Läkartillgången vid

karolinska sjukhuset vore avpassad med hänsyn även till sjukhusets karaktär

av undervisningssjukhus och forskningsanstalt. Beträffande antalet poliklinikläkare

ha de sakkunniga emellertid velat framhålla, att detta icke borde

rättas efter patienttillströmningen, vilken tenderade att ökas, utan att tillströmningen

borde begränsas så, att den motsvarade undervisningsintresset.

Vid studium av läkarnas verksamhet hade de sakkunniga vidare konstaterat,

att de lokaler, som inretts för överläkarnas-professorernas enskilda mottagning,

användes endast i mycket begränsad omfattning. Det måste emellertid

enligt de sakkunnigas mening vara en fördel för sjukvården, att överläkaren

såvitt möjligt förläde sin privata verksamhet till sjukhuset, så att han stöde

till förfogande där under längre tid av dagen.

Kanslern för rikets universitet har beträffande läkarbehovet vid poliklinikerna

anfört:

Bihang till riksdagen» protokoll 1918. 1 sami. Nr 888.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 288.

Överläkarna hade vitsordat, att vid vissa polikliniker läkarkrafterna icke

räckte till för att både meddela undervisning på tillfredsställande sätt och

omhändertaga de sjuka. Samtidigt framhölle de vikten av ett stort klientel

från undervisningens synpunkt. Kanslern delade åsikten, att det vore med

hänsyn till läkarutbildningen önskvärt, att klientelet vid poliklinikerna vore

stort och mångsidigt. Men framför allt vore det av vikt, att proportionen

mellan läkare och patienter icke bleve sådan, att läkarna på grund av bristande

tid förhindrades ge den handledning åt de studerande, som vore avsedd.

Statskontoret har ifrågasatt en omprövning av fördelningen av underläkarna

på olika grader i riktning mot en minskning av antalet förste och

andre underläkare samt en ökning av antalet tredje underläkare.

Centrallaboratorierna.

Vid karolinska sjukhuset finnas tre centrallaboratorier, nämligen ett

medicinskt-kemiskt, ett medicinskt-fysiologiskt och ett medicinskt-bakteriologiskt.

Vid vart och ett av centrallaboratorierna finnes anställd en laborator

med ett arvode av 7,500 kronor.

På karolinska institutets stat finnes därjämte uppförd en ordinarie befattning

såsom laborator i bakteriolog! vid patologisk-anatomiska institutionen

(lön 6,000 kronor, tjänstgöringspenningar 3,000 kronor). Denna institutions

bakteriologiska laboratorium är förlagt till patologiska avdelningen

vid karolinska sjukhuset. Professorn i patologisk anatomi vid karolinska

institutet är tillika föreståndare för den patologiska avdelningen vid

nämnda sjukhus.

De sakkunniga ha föreslagit, att medicinskt-bakteriologiska centrallaboratoriet

vid karolinska sjukhuset skulle sammanslås med karolinska institutets

bakteriologiska laboratorium på sjukhusets patologiska avdelning.

Genom beslut den 5 september 1941 hade Kungl. Maj:t medgivit, att

laboratorn vid medicinskt-bakteriologiska centrallaboratoriet finge för tiden

den 1 juli 1941—den 30 juni 1942 förordnas även som laborator i

bakteriolog!.

De sakkunniga förordade, att centrallaboratoriet överflyttades till och

uppginge i det bakteriologiska laboratoriet på den patologiska avdelningen.

Härigenom bereddes — utom det att en laboratorstjänst kunde indragas

—• säkerligen också möjligheter till ytterligare besparingar genom viss. reduktion

av laboratoriepersonalen i övrigt. På sakens nuvarande stadium

ansåge de sakkunniga sig ej kunna ingå på närmare detaljer härvid.

De sakkunnigas förslag skulle innebära en besparing av minst 7,500

kronor på sjukhusets stat eller 9,000 kronor på karolinska institutets stat.

Sjukhusdirektionen har avstyrkt de sakkunnigas förslag och anfört:

Läkarutbildningssakkunniga hade (statens offentliga utredningar 1941: 27,

sid. 260 f.) föreslagit inrättande av en professur i bakteriologi vid karolinska

institutet. Intill dess beslut fattats örn detta förslag, syntes den pro
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 288.

visoriska anordningen med samma innehavare av båda ifrågavarande laboratoriebefattningar

böra äga bestånd. Men även om en självständig bakteriologisk

institution bleve inrättad inom den patologiska institutionens lokaler,

förelåge behov av ett till medicinska kliniken anslutet bakteriologiskt laboratorium

för sådant rutinarbete, varmed institutets teoretiska institution för

bakteriologi icke borde belastas. I övrigt åberopades ett av professorn Nanna

Swartz avgivet utlåtande i ärendet (se handlingarna).

Kanslern för rikets universitet har även avstyrkt de sakkunnigas förslag,

vars genomförande skulle föregripa lösningen av den alltjämt aktuella

frågan örn inrättande av en professur i bakteriolog!. Universitetsberedningen

hade givit tanken på en dylik professur sitt stöd.

Jag ansluter mig till den av sjukhusdirektionen och universitetskanslern

anförda meningen, att spörsmålet örn sammanslagning av ifrågavarande två

laboratorier bör avgöras i sammanhang med behandlingen av läkarutbildningssakkunnigas

förslag om inrättande av en professur i bakteriolog!. Det

må för övrigt framhållas, att den nuvarande provisoriska anordningen med

samma innehavare av båda laboratorstjänsterna innebär en besparing av

4,000 kronor för år.

Jubileumskliniken.

De sakkunniga ha föreslagit indragning av en underläkartjänst på radiumhemmet,

där antalet läkare syntes vara oproportionerligt stort.

Läkarpersonalen på radiumhemmet utgjordes för närvarande av 2 överläkare,

2 biträdande läkare och 8 underläkare.

Antalet läkare vore proportionsvis större än på något annat svenskt kliniskt

sjukhus. Det borde visserligen beaktas, att radiumhemmet i likhet

med jämförbara sjukhus, utom vården av inneliggande patienter, utövade

en stor poliklinisk verksamhet och med systematiska efterundersökningar

noggrant följde sina patienter. Men även örn hänsyn härtill toges, vore

det ingalunda lätt att förstå, att en så stor mängd läkare verkligen kunde

vara erforderlig, helst som dessa till sitt förfogande hade skrivhjälp som

kvantitativt och kvalitativt avsevärt överstege vad som eljest plägade

förekomma. Med en väl genomförd organisering av läkarnas arbete, med

ett punktligt iakttagande av tiderna för ronder etc., torde minst en och

sannolikt två underläkartjänster kunna indragas. De underlydande läkarnas

minst tvååriga tjänstgöring vid sjukhuset syntes skaffa dem en fullt

nöjaktig underbyggnad för deras kommande specialistverksamhet och

detta även örn de icke — såsom nu tycktes vara fallet — samtliga eller

så gott som samtliga vore närvarande vid varje falls demonstration av

överordnad läkare. Detta gällde så mycket mera, som det klientel, som

årligen passerade genom radiumhemmets klinik och poliklinik, vore mycket

stort och omväxlande.

Radiumhemmets chef hade som grund för behovet av det stora antalet

underordnade läkare framhållit nödvändigheten av en talrik, högt kvalificerad

arbetskraft vid apparatinställningen av de talrika röntgenbehandlingarna

(varvid även ett stort antal sjuksköterskor vore behjälpligt) och

den utländska korrespondensen (flir vars tillgodoseende även högt kvalificerad

kontorshjiilp ansetts behövlig och blivit anställd). De sakkunniga

Departe
mentschefen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. May.ts proposition Nr 888.

kunde dock icke uraktlåta att till jämförelse nämna några siffror beträffande

läkarstabens storlek vid å ena sidan radiumhemmet, å andra sidan

några större kirurgiska sjukhusavdelningar i landet (där antalet läkare

måste vara relativt stort).

Radiumhemmet.............

Kirurgiska avdelningen av:

serafimerlasarettet.........

karolinska sjukhuset........

Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg

Örebro lasarett ...........

Lunds » ...........

S:t Görans sjukhus i Stockholm .

1 läkare på 12 patienter

1 » »15 »

1 * »16 »

1 »22 >

1 > »26 »

1 » » 27

1 » » 28 »

Med reduktion av en läkare på radiumhemmet skulle proportionen läkare

till patienter där uppgå till ungefär 1 på 13, med reduktionen av

två till ungefär 1 på 14. De sakkunniga förordade indragning av åtminstone

en av underläkartjänsterna därstädes. Det större antal underordnade

läkare, som sålunda skulle finnas på radiumhemmet även efter denna reduktion,

ansåge de sakkunniga motiverad av arbetets särart, efterunder
sökningar

m. m. .

Indragning av en andre underläkartjänst medförde en besparing av 6,81b

kronor och av två andre underläkartjänster 13,632 kronor.

Sjukhusdirektionen har avstyrkt de sakkunnigas förslag och uttalat:

Om jämförelse med andra sjukhusavdelningar gjordes med avseende på

arbetsprestationerna per läkare, beräknat på antalet patienter, kunde läkarantalet

vid radiumhemmet endast anses motsvara sjukvårdsbehovet. Vårdtiden

vore nämligen kortare än på någon annan klinik. Antalet läkare vöre

också proportionsvis lägre än vid de övriga radioterapeutiska anstalterna i

landet.

Radiumhemmets chef professorn Berven, som avgivit särskilt utlåtande

över sakkunnigförslaget, biträder de av direktionen gjorda uttalandena och

anför vidare — utöver vad av de sakkunniga återgivits — följande synpunkter:

Det vore ej möjligt att utan vidare jämföra antalet underläkare vid radiumhemmet

och vid en kirurgisk avdelning. En underläkare, som anställes vid en

avdelning av sistnämnda slag vore alltid genom såväl grundlig teoretisk utbildning

som förvärvad praktisk färdighet beredd att omedelbart taga del i

arbetet, medan en nyanställd underläkare vid radiumhemmet icke erhållit

någon som helst undervisning i radioterapi och vore fullständigt oerfaren

om radioterapeutiska indikationer och behandlingsteknik, varför han mäste

ägna minst ett års studier åt denna specialgren av medicinen, innan något

självständigt terapiarbete kunde anförtros honom. En läkare vore helt sysselsatt

med inställningsarbete å röntgenavdelningarna och en med radiumbehandlingar

nattetid och som natthavande. För det löpande sjukhusarbetet

funnes alltså endast 10 läkare disponibla, d. v. s. en på 14 vårdplatser. Vid

radiumhemmet funnes icke såsom vid andra kliniker några tjänstgörande

medicine kandidater som biträden åt läkarna. Dessas arbetsbörda kunde icke

ökas. Såväl överläkare som underläkare måste beredas möjlighet till fortsatta

studier inom sitt arbetsområde, vilket ständigt riktades med nyare erfarenheter,

samt till vetenskaplig verksamhet. Om icke det stora och för utvecklingen

av kampen mot kräftsjukdomarna betydelsefulla materialet vid radiumhemmet

bleve vetenskapligt tillvarataget och bearbetat och om icke nya

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Marits ''proposition Nr 288.

metoder bleve försökta, skulle ett stillastående och en tillbakagång inom detta

för sjukvården ytterst viktiga område snabbt inträda. I själva verket möjliggjordes

det omfattande och resultatrika forskningsarbetet vid radiumhemmet

endast därigenom att personalen å radiumhemmets övervaknings- och

kontrollavdelning vore i stånd att från läkarna avlasta det expeditionsarbete,

som vid andra radiologiska kliniker i landet åvilade läkarna.

Statskontoret har funnit det av de sakkunniga förebragta utredningsmaterialet

tillfyllest motivera indragning av två underläkartjänster.

Jubileumskliniken, omfattande radiumhemmet med dess forskningsavdelningar,

har från början haft till uppgift att vara ej blott en sjukvårdsanstalt

för behandling av kräftsjuka utan även och icke minst en institution för

forskning rörande kräftsjukdomarna och metoderna, för deras bekämpande.

Radiumhemmet har, på grund av denna sin dubbla uppgift, blivit frikostigt

tillgodosett, bland annat i fråga örn läkarpersonal. Trots de skäl, som sjukhusdirektionen

och radiumhemmets chef anfört till stöd för bibehållande

av nuvarande antal underläkare vid hemmet, torde frågan örn en begränsning

av kikarpersonalen tarva ytterligare utredning, varvid torde böra närmare

övervägas, vilka organisatoriska anpassningsåtgärder, som böra vidtagas,

därest antalet underläkare på föreslaget sätt minskas, ävensom konsekvenserna

i övrigt av en sådan åtgärd. Jag är sålunda icke beredd att nu tillstyrka

indragning av någon läkarbefattning vid hemmet, men utgår från att

denna fråga ägnas särskild uppmärksamhet vid den fortsatta besparingsutredning,

som sjukhusdirektionen ämnar verkställa.

Gymnastikavdelningen.

De sakkunniga lia föreslagit, att personalen reduceras med 2 biträdande

läkare, 1 tredje underläkare och 2 sjukgymnaster men i stället ökas med

1 andre underläkare.

Vid gymnastikavdelningen funnes bland annat följande personal:

1 överläkare (avlönas på annan stat)

2 biträdande läkare ................................. arvode 6,000

1 tredje underläkare ................................ lönegrad Ex 18

3 sjukgymnaster .................................... » A 9

3 » .................................... » Eo 9

Den å gymnastiska centralinstitutets personalförteckning upptagne läraren

i sjukgymnastik med sjukdomslära (A 26) vore i denna egenskap överläkare

å avdelningen. Innehavaren av nämnda liirarbefattning vore även biträdande

föreståndare vid gymnastiska centralinstitutet med ett arvode av

500 kronor och fullgjorde i denna egenskap föreståndarens åligganden i vad

avsåge sjukgymnastlinjen. De båda biträdande läkarna uppbure i egenskap

av biträdande lärare för centralinstitutets sjukgymnastelever dessutom ett

arvode av 2,800 kronor. Till sjukgymnasterna utginge i deras egenskap av

instruktionsgymnaster särskilda arvoden, till cn första instruktionsgymnast

1,700 kronor och till övriga feni gymnaster 1,100 kronor.

l’å karolinska institutets stat funnes vidare upptaget ett arvode av 3,000

kronor till biträdande liirare i medicinsk rörelsebehandling. Denna befattning

innehades av överläkaren på avdelningen.

Departementschefen

.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. May.ts proposition Nr 288.

Gymnastikavdelningen syntes vara i hög grad överorganiserad. Det där

bedrivna sjukvårdsarbetet bestode i behandling av från sjukhusets kliniker

och polikliniker hänvisade patienter (öppen mottagning förekommer

icke). Omfattningen av detta arbete under tiden mars 1940—februari 1941

franninge av följande siffror: antal nyremitterade patienter 1,806, antal

patientbesök på gymnastikavdelningen (för undervisning eller behandling

eller bådadera) 13,083, antal sjukgymnastiska behandlingar 30,004 samt

antal konsultationer 292.

Härtill komme 101 gipsningar — en behandlingsform, som brukade och

mycket väl kunde ombesörjas av vederbörande sjukhusavdelning eller kirurgiska

avdelningen (respektive polikliniken). I den mån konsultativt eller

terapeutiskt bistånd av rent ortopedisk art vore påkallat, syntes det vara

självfallet, att den i omedelbar anslutning till karolinska sjukhuset belägna

ortopediska kliniken (vanföreanstalten) tillhandaginge härmed.

Undervisningen utgjordes av: 1) obligatorisk undervisning åt gymnastiska

centralinstitutets elever (övningar i sjukgymnastikens propedeutik,

föreläsningar i sjukdomslära, kliniska och polikliniska demonstrationer), 2)

för medicine kandidater avsedda frivilliga kurser i medicinsk rörelsebehandling

och 3) auskultantundervisning. Varje år utbildades två gymnastkurser,

på vardera 25 deltagare, elever från gymnastiska centralinstitutet. Dessa

vore så fördelade, att båda kurserna (d. v. s. 50 elever) samtidigt tjänstgjorde

på sjukhuset under 3 månader, under det att blott en kurs (25 elever)

tjänstgjorde på sjukhuset under återstoden av läsåret.

Veterligen hade icke något annat svenskt sjukhus (utom serafimerlasarettet,

varest en läkare funnes) särskild läkare anställd eller hade pretenderat

på att erhålla en sådan för ledandet och övervakandet av den sjukgymnastiska

behandlingen. Denna ombesörjdes helt av vid sjukhusen anställda sjukgymnaster

och fullgjordes efter ordination och kontroll av vederbörande

remitterande avdelningsläkare. Undantaget för karolinska sjukhusets vidkommande

torde vara helt motiverat av sjukhusets karaktär av undervisningsanstalt

för såväl läkare som sjukgymnaster. De till överläkarens förfogande

ställda färdigutbildade sjukgymnasterna hade att ombesörja själva

behandlingsarbetet. Kontrollen av detta komme i sista hand vid detta

som vid andra sjukhus att vila på den remitterande läkaren. Under sådana

förhållanden borde undervisningen, såväl den obligatoriska åt gymnastiska

centralinstitutets elever som den frivilliga åt medicine kandidater, till huvudsaklig

del kunna ombesörjas av gymnastikavdelningens överläkare-lärare.

Att han härvid, och särskilt med hänsyn till nödiga förberedelser för föreläsningar

och demonstrationer, liksom också i den dagliga sjukgymnastiska

handledningen hade biträde av en underläkare syntes vara lämpligt och

rimligt. I övrigt bleve det de anställda sjukgymnasterna, som åt eleverna

hade att meddela den praktiska sjukgymnastikens detaljer. Vilka arbetsuppgifter,

som skulle kunna falla på två biträdande läkare, vore svårt att

förstå.

Vad slutligen de 6 sjukgymnasterna anginge, så försigginge arbetet i princip

så, att eleverna under månaderna mars—december arbetade under daglig

övervakning av sjukgymnaster, men under månaderna januari—maj så

till vida på egen hand, som blott den första sjukgymnastiska behandlingen

av ett fall skedde under sjukgymnasts övervakning, men de återstående behandlingarna

i huvudsak självständigt av vederbörande elev. Arten av de

sjukgymnastiska handgreppen vore icke mera komplicerad, än att en dylik

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition Nr 288.

arbetsfördelning syntes fullt rationell och tillfredsställande. Arbetet under

ferierna förefölle redan vara utformat på ett även ur utbildningssynpunkt

lämpligt sätt: i juni 1941 hade 10, under återstoden av sommaren 1 till 3

elever gått kvar. Behovet av sjukgymnaster vid karolinska sjukhuset torde

därför vara fullt tillgodosett med 4 heltidstjänstgörande sjukgymnaster; två

av de nuvarande kunde undvaras.

De sakkunniga föresloge alltså, att personalen å denna avdelning reducerades

med

2 biträdande läkare

1 tredje underläkare

1 sjukgymnast ....

1 sjukgymnast ....

men samtidigt ökades med

1 andre underläkare ................................lönegrad Ex 22.

Förslaget innebure, örn hänsyn ej toges till rörligt tillägg och kristillägg,

en årlig besparing med på karolinska sjukhusets stat 18,390 kronor samt på

gymnastiska centralinstitutets stat 7,800 kronor.

Kanslern för rikets universitet har anfört, att ett av lärarkollegiet vid

karolinska institutet framlagt förslag till omläggning av verksamheten på

gymnastikavdelningen borde prövas, innan ståndpunkt toges till de sakkunnigas

förslag.

Direktionen över gymnastiska centralinstitutet har förklarat sig intet ha

att erinra mot att tredje underläkartjänsten indroges. Då direktionen tidigare

framhållit betydelsen av att vid gymnastikavdelningen inrättades utbildningsplatser

för gymnastikläkare, ville direktionen föreslå, att den ena

biträdande läkartjänsten utbyttes mot en andre underläkartjänst. Förslaget

att minska antalet sjukgymnaster ansåge direktionen sig ej utan en närmare

utredning kunna taga ställning till.

Skiljaktig mening har anförts av ordföranden i direktionen, professorn

Abramson, som biträtt de sakkunnigas förslag och uttalat, att undervisningen

vid gymnastikavdelningen på ett fullt tillfredsställande sätt kunde

ombesörjas av den av de sakkunniga föreslagna personalen.

Gymnastikavdelningens föreståndare, professorn Söderlund, samt överläkaren

i sjukgymnastik vid karolinska sjukhuset, docenten Silfverskiöld,

hava båda avstyrkt de sakkunnigas indragningsförslag och hävdat, att avdelningens

personal, om den reducerades, icke skulle kunna lämna den vård

och den undervisning, som vid avdelningen skulle meddelas.

På de båda biträdande läkarna, av vilka den ene representerade kirurgisk

sjukgymnastisk kunskap och den andre intern medicinsk sådan, ankomme

bland annat att mottaga de till avdelningen remitterade patienterna, avgöra

indikationerna för sjukgymnastisk behandling — patienterna remitterades

icke för ovillkorlig behandling, tvärtom utfördes ofta all verklig undersökning

å avdelningen — giva direktiv för behandlingarnas utförande samt

övervaka dessa. Det funnes icke möjlighet för överläkaren att med bistånd

endast av en andre underläkare övertaga de biträdande läkarnas arbete. På

arvode 6,000

lönegrad Ex 18

» A 9

» Eo 9

s. 24 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

24 Kungl. May.ts proposition Nr 288.

överläkaren vilade en exceptionellt stor undervisningsskyldighet. De sakkunniga

syntes icke lia beaktat de krav, som ställdes på avdelningen i dess egenskap

av landets enda statliga institution för sjukgymnastik utbildning av

såväl sjukgymnastelever som medicine kandidater. Praktiskt taget samtliga

blivande svenska läkare genomginge kurserna vid avdelningen.

Att på fyra instruktionsgymnaster lägga den arbetsbörda, som nu åvilade

sex, borde ej heller komma i fråga. Var och en av de sex hade att dagligen

övervaka behandlingen av omkring 22 patienter inom olika avdelningar av

sjukhuset samt att dessutom själv behandla upp till 12 patienter, detta

under de tider, då elever funnes att tillgå. Under mellan terminerna hade de

sex gymnasterna att utan extrahjälp utföra det behandlingsarbete, som eljest

delades mellan 31 å 56 personer.

Intill år 1934 var utbildningen vid gymnastiska centralinstitutet gemensam

för gymnastiklärare och sjukgymnaster. Nämnda år föreläde emellertid

Kungl. Majit riksdagen (propositionen 1934: 157) ett förslag till omorganisation

av utbildningen vid institutet; denna skulle enligt förslaget i fortsättningen

äga rum på två linjer, gymnastiklärarlinjen för utbildning av lärare i

gymnastik med lek och idrott samt sjukgymnastlinjen för utbildning av

sjukgymnaster. Den sjukgymnastiska undervisningen skulle givas vid serafimerlasarettets

gymnastiska avdelning enligt särskilt mellan institutets och

lasarettets direktioner upprättat avtal. Riksdagen (skrivelsen 1934: 269)

biföll i huvudsak Kungl. Majlis förslag. Omorganisationen genomfördes därefter

successivt från och med den 1 juli 1934. Sedan karolinska sjukhusets

byggnader färdigställts, överflyttades den sjukgymnastiska undervisningen

från serafimerlasarettet till därför avsedda lokaler inom det nya sjukhuset.

Av universitetskanslerns utlåtande framgår, att ett förslag till ytterligare

omläggning av den sjukgymnastiska utbildningen nu framlagts av lärarkollegiet

vid karolinska institutet. Detta förslag innebär enligt vad jag inhämtat

huvudsakligen, att utbildningen skulle skiljas från gymnastiska centralinstitutet

och omhänderhavas av ett statens sjukgymnastiska institut, som dock

skulle vara underställt karolinska institutet, samt att den undervisning, som

nu åligger överläkaren såsom lärare både vid gymnastiska centralinstitutet

och vid karolinska institutet, skulle till större delen överflyttas på de två

biträdande läkarna. Omläggningen skulle icke medföra någon merkostnad

för statsverket. Förslaget har icke ingivits till Kungl. Majit och är för övrigt

föremål för remissbehandling. Den omständigheten, att nämnda förslag,

vilket förutsätter bibehållande av den nuvarande personalorganisationen, kan

komma att underställas Kungl. Maj:ts prövning, torde icke böra utgöra

hinder för att de sakkunnigas, av krisläget föranledda förslag redan nu upptages

till behandling.

Gymnastikavdelningens uppgift är trefaldig, nämligen att meddela sjukvård,

läkarutbildning och sjukgymnastutbildning. Sjukvården ombesörjes

av fyra läkare, sex sjukgymnaster samt sjukgymnastelever. Undervisningen

för medicine kandidater, vilken är frivillig, omhänderhaves av över
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Marits ''proposition Nr 288.

läkaren, som därför uppbär särskilt arvode. Utbildningen av sjukgymnaster,

avdelningens huvudsakliga undervisningsuppgift, ankommer till största

delen på överläkaren men även i någon mån på de två biträdande läkarna

vilka representera sakkunskap på skilda områden, nämligen den ene

företrädesvis på det kirurgiska, den andre åter företrädesvis på det medicinska.

I fråga örn behandlingstekniken meddelas undervisningen av instruktionsgymnasterna.

Den omläggning av utbildningen, som skett i enlighet med 1934 års riksdagsbeslut,

torde ha varit ägnad att stärka sjukgymnastikens ställning

såsom komplement till andra grenar av läkarvetenskapen. Erfarenheterna

av de specialutbildade sjukgymnasternas verksamhet synas ge vid handen,

att vid ett flertal sjukdomar den för återvinnande av full arbetsförmåga erforderliga

tiden kunnat — särskilt tack vare de moderna metoderna för

rörelsebehandling — avsevärt förkortas. Det synes mig av vikt, att denna

utveckling icke äventyras. Under nuvarande statsfinansiella förhållanden

torde visserligen en begränsning av de vid undervisningen biträdande läkarkrafterna

få anses ofrånkomlig, men jag är icke beredd att tillstyrka, att

beskärningen går så långt som de sakkunniga föreslagit. Jag förordar allenast

en sådan förändring i personalorganisationen, att arvodet till en av de biträdande

läkarna, nämligen den vars sakkunskap företrädesvis ligger på det

medicinska området, tills vidare indrages. En dylik besparing torde även ur

sjukvårdssynpunkt kunna försvaras. Tillräckliga skäl att förändra den nuvarande

tredje underläkartjänsten, vilken delvis är en typisk utbildningsbefattning,

till en andre underläkartjänst synas mig icke föreligga.

De sakkunnigas förslag om minskning av antalet sjukgymnaster anser

jag mig — i likhet med direktionen över gymnastiska centralinstitutet —

icke kunna taga ställning till utan en mera ingående utredning. Behovet

av sjukgymnaster bör ingående undersökas vid direktionens fortsatta besparingsundersökningar,

därvid särskilt böra övervägas möjligheterna att öka

sjukgymnasternas arbetstid.

Vad här föreslagits medför även en besparing av 2,800 kronor på gymnastiska

centralinstitutets avlöningsanslag.

b) Övrig personal å kliniker och

avdelningar.

Kanslipersonalen å klinik- och poliklinikexpeditioner.

De sakkunniga ha beträffande denna personal föreslagit utbyte av 28

tjänster mot 20 befattningar i liigre lönegrader på sätt framgår av följande

sammanställning.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Majda -proposition Nr 288.

Kanslipersonal på kliniker och avdelningar.

Nuvarande förhållanden

De sakkunnigas

förslag

Sjukhusdirektionens förslag

Avdelning

Föreståndarinna

Kameralbiträde

Sjuksköterska

Kansli- eller

kontrollbiträde

Kontorsbiträde

Bitr. kurator

Kanslibiträde

Kontorsbiträde2

Skrivbiträde2

Föreståndarinna

Sjuksköterska

Kansli- eller

kontrollbiträde

Kontorsbiträde

Skrivbiträde

All

Eo 8

A 7

A 7

Eo

7

Ex

7

A 4

Eo

4

A 7

A 7

A,Eo

4

A,Eo

o

A 8

A 7

A 7

Eo 7

A 4

Eo 4

A 2

Gemensam exp. för

med. o. leir. klin. .

(1)

1(0)

1

2(1)

1

1

i

2

1

1

Biblioteken......

—

—

—

—

1(0)

—

—

—

1

—

—

—

—

—

1

—

—

—

Med. klin.: Kem. lab.

» » Fys. »

—

—

—

1(0)

—

—

(1)

—

—

—

—

—

—

—

—

1

» » Bukt. »

» » Polikl. .

—

—

1

—

—

—

1

—

—

—

2

—

—

—

—

_

2

—

_

Fysikal. avd......

—

—

1

—

—

—

—

(1)

—

—

—

i

—

1

Kir. polheim......

—

—

1

—

—

—

1

—

—

2

—

—

—

—

—

2

—

—

Kvinnoklin.......

—

—

—

(1)

1(0)

1

—

—

—

—

1

—

—

—

Kvinnopoliklin.....

—

—

—

1(0)

(1)

—

—

—

—

—

1

—

—

—

—

—

1

—

—

Öronklin........

—

—

—

(1)

1

—

—

1

—

—

2

—

—

—

_

1

—

1

—

Öronpoliklin......

—

—

—

1(0)

(1)

—

—

—

—

—

1

i

—

—

—

—

1

—

—

Ögon kli n........

—

—

—

(1)

11

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

7*

—

Ögonpoliklin......

—

—

—

i(D

—

—

—

—

—

1 1

—

—

—

—

1

—

—

Psyk. klin.......

—

—

—

1

—

—

1(0)

—

—

1

i

—

—

1

—

—

—

1

Psyk. poliklin.....

(1)

Tandpoliklin......

—

—

—

—

1

—

—

—

—

1

—

—

—

—

—

1

—

—

Gymnastikavd.....

—

—

—

—

—

—

1

—

—

—

1

—

—

—

—

—

1

—

—

Patol. lab.......

—

—

—

—

1

—

—

—

—

—

1

—

—

—

—

1

—

_

_

Röntg. diagn. avd. .

—

—

—

2

(1)

—

—

3(2)

•-

1

2

2

—

—

2

—

—

3

—

Sociala hjälpb.....

—

—

—

—

1

—

(1)

1

—

—

1

—

_

—

1

—

—

—

Radiumhemmet:

Gyn. avd......

1

1

2

1

1

Allm. avd......

1

—

—

5

2

2

—

1

—

1

3

6

1

—

3

1

3

2

1

Radiopat. inst. . .

—

—

—

1

—

—

—

—

—

—

1

—

—

—

1

—

—

—

—

Radiofys. > . .

—

1

—

—

—

—

—

—

—

-

1

—

—

—

1

—

—

—

—

Summa

1

1

3

13

11

2

4

8

1

4

24

14

1

1

9

9

12

SV*

3

(14)

(12)

(6)

(7)

43 (46)

43

437*

1 När den verkliga personalorganisationen avviker från den fastställda personalstaten, angives förhållandet

enligt den fastställda personalstaten inom parentes. 2 De sakkunniga ha ej uppdelat dessa tjänster i ordinarie

och extra ordinarie men förutsatt, att 2/3 skulle bli ordinarie.

Beträffande denna personalgrupp på ett 50-tal anställda hade de sakkunniga

främst övervägt frågan om behovet av kanslibiträden och med dem i

arbets- och lönehänseende jämställda kontrollbiträden. Dessa vore placerade

i 7 lönegraden eller i samma lönegrad som avdelningssköterskorna. De sistnämnda

hade treårig specialutbildning och hade ett strävsamt och ansvarsfyllt

arbete i förmansställning. Kanslipersonalen på klinik- och poliklinikexpeditioner

samt på laboratorier hade däremot ingen teoretisk specialutbild
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Marits proposition Nr 288.

ning och hade i regel ett jämförelsevis lugnt och icke alltför påfrestande

arbete utan större självständighet och ansvar. Det vore därför uppenbart,

att kanslibiträden och kontrollbiträden vore en för dyr arbetskraft och att

de på några undantag när kunde utbytas mot kontors- och skrivbiträden.

På andra håll i landet hade de, som skötte kontors- och expeditionsarbetet

å klinik- och poliklinikexpeditioner, laboratorier etc. lägre löneställning än

sjuksköterskorna. Vid statens övriga verk betalades kvinnliga biträden med

liknande arbetsuppgifter som de på karolinska sjukhuset här avsedda lägre

än kanslibiträden. Ett kanslibiträde borde finnas endast där behov förelåge

av ett biträde i förmansställning. Fordran på särskild teoretisk utbildning

torde icke behöva uppställas för här ifrågavarande befattningshavare annat

än i undantagsfall.

De sakkunniga ville kraftigt understryka det oriktiga i att sköterskor och

läkare användes till utförande av löpande expeditionsarbete. Det vore missbruk

av arbetskraft när dylik personal med sin dyrbara specialutbildning

sattes att syssla med arbetsuppgifter, som på snabbare sätt kunde utföras

av billigare kontorspersonal. Sköterskor, som endast toges i anspråk för

expeditionsarbete, borde utbytas mot kontorspersonal.

Beträffande de föreslagna personalförändringarna på de olika klinik- och

poliklinikexpeditionerna vore följande att anföra:

För medicinska och kirurgiska klinikernas gemensamma expedition syntes

det behövligt med ett kanslibiträde, som ledde och fördelade arbetet,

medan övrig personal kunde utgöras av ett kontorsbiträde och ett skrivbiträde.

För hela sjukhuset torde behov föreligga av ett väl kvalificerat biträde,

som på ett relativt självständigt sätt kunde handha utländsk korrespondens,

biblioteksgöromål och dylikt. Därför förordades bibehållande av ännu

ett kanslibiträde i anslutning till medicinska och kirurgiska klinikernas

expedition.

I stället för i stat beräknat extra ordinarie kontorsbiträde hade på medicinska

klinikens kemiska laboratorium placerats ett ordinarie kanslibiträde.

Utan tvivel vore detta en onödigt högt kvalificerad arbetskraft. Det

hade beräknats, att denna arbetskraft skulle medhinna expeditionsgöromålen

även för fysiologiska och bakteriologiska laboratorierna. De sakkunniga

hyste den uppfattningen, att expeditionsgöromålen på det kemiska

laboratoriet mycket väl kunde fullgöras av ett skrivbiträde, och denna

arbetskraft borde tills vidare stå till förfogande även för det fysiologiska

laboratoriet. Vad det bakteriologiska laboratoriet anginge, hade de sakkunniga

i annat sammanhang förordat, att detta skulle sammanslås med

patologiska institutionens bakteriologiska laboratorium. Expeditionsarbetet

vid det sammanslagna laboratoriet borde kunna medhinnas av kontorsbiträdet

på patologiska institutionen.

Å såväl medicinska som kirurgiska polikliniken tjänstgjorde en sköterska

(i A 7) jämte ett kontorsbiträde (inalles 4 anställda). I stort sett fullgjorde

dessa icke annat än rent expeditionsarbete. Uppgiften att hiinvisa sökande

till rätt poliklinik kunde, enligt vad erfarenheten visat, en icke sköterskeutbildad

person mycket väl fullgöra. De två sköterskorna borde därför utbytas

mot två kontorsbiträde!!.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Majds proposition Nr 288.

De tva kanslibiträdena å kvinnoklinikens och kvinno poliklinikens expeditioner

kunde med hänsyn till dem åliggande arbetsuppgifter ersättas nied

kontorsbiträden.

Enligt vad de sakkunniga inhämtat av öronklinikens chef, hade de båda

för expeditionsgöromålen på kliniken anställda biträdena samma arbetsuppgifter

och borde fylla samma kvalifikationer; någon anledning att placera

den ena som kanslibiträde funnes sålunda icke, utan båda borde lia kontorsbiträdos

ställning. På den tillhörande polikliniken kunde, likaledes enligt

klinikens chef, ett kontorsbiträde mycket väl ensamt sköta expeditionsarbetet,

som nu handhades av ett kanslibiträde och ett extra skrivbiträde

(ej upptaget i tabellen). De sakkunniga förordade därför, att de två kanslibiträde''änsterna

måtte utbytas mot kontorsbiträdestjänster och den extra

skrivbiträdestjänsten indragas.

Expeditionsarbetet och uppbörden för ögonkliniken och ögonpolikliniken

hade hittills medhunnits av ett kanslibiträde. Det i staten ytterligare beräknade

extra ordinarie kanslibiträdet på polikliniken kunde säkerligen indragas

och den tillsatta kanslibiträdestjänsten ersättas med en kontorsbiträdestjänst.

För psykiatriska kliniken och polikliniken hade i staten beräknats ett

ordinariekanslibiträde och ett ordinarie kontorsbiträde. De sakkunniga ansåge,

att å kliniken behövdes ett kontorsbiträde och ett skrivbiträde. Därest,

såsom de sakkunniga i annat sammanhang förordade, avgift komme att

införas vid denna poliklinik, kunde detta möjligen medföra behov av ett

särskilt kontorsbiträde för polikliniken, men de sakkunniga upptoge för närvarande

icke sådant biträde i beräkningen.

För utförande av registrerings- och expeditionsarbete å tandpolikliniken

samt å patologiska laboratoriets expedition kunde kontorsbiträden ersätta

de två kanslibiträdena.

På röntgendiagnostiska avdelningens expedition utgjordes personalen

för närvarande av två ordinarie kanslibiträden och tre extra ordinarie kontorsbiträden.

Det syntes de sakkunniga lämpligt och motiverat att uppdraga

åt ett kanslibiträde att förestå expeditionen samt att leda och fördela arbetet

för övriga biträden. Dessa senare — vilkas arbete mest bestode i utskrift

efter diktafon av läkarnas utlåtanden och i att arkivera journaler och film

— borde lämpligen utgöras av två kontorsbiträden och två skrivbiträden.

På sociala hjälpbyrån utförde kanslibiträdet i rätt stor utsträckning kuratorsgöromål.

De sakkunniga ansåge det lämpligt att kan slibiträdesbef attingen,

vars innehavare för övrigt hade kuratorsutbildning, omändrades till

en biträdande kuratorsbefattning, och att kontorsbiträdesbefattningen —

med hänsyn till sannolikheten av att arbetet på denna expedition komme

att avsevärt öka — utbyttes mot en skrivbiträdesbefattning.

Radiumhemmets kanslibiträden benämndes kontrollbiträden. Av sådana

funnes nu elva (sex ordinarie, tre extra ordinarie och två extra). Därjämte

funnes en föreståndarinna för övervaknings- och kontrollavdelningen (i A 11)

och ett e. o. kontorsbiträde, tillsammans sålunda tretton befattningshavare.

De sakkunniga hade undersökt möjligheterna att till antalet nedbringa denna

stora expeditionspersonal men funnit, att detta skulle kunna ske endast

under förutsättning att den övervakning och kontroll av patienterna, som

sedan lång tid tillbaka i vetenskapligt syfte utövats, i viss utsträckning

opaginerad Kontrollera mot PDF

2!)

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 288.

uppgåves. En fortlöpande sjukdomsberättelse och en kontinuerlig kontroll

ansåges av läkarna vid radiumhemmet absolut nödvändig.

De sakkunniga hade därför icke ansett sig kunna föreslå annan personalminskning

än indragning av ett kontrollbiträde, vars uppgift till betydande

del lage i handhavandet av biblioteket. Någon tvekan örn att detta kontrollbiträdes

göromål mycket väl skulle kunna fördelas på flertalet av hennes

kamrater syntes icke kunna råda. Medan expeditionsarbetet icke tillläte

större reducering av personalen, kunde det däremot utan hinder utföras

av personal i lägre löneställning än för närvarande. Föreståndarinnan

för kontrollavdelningens expedition avlönades som kansliskrivare i A 11

men det vore fullt tillräckligt med ett kanslibiträde i A 7. Av de övriga biträdena

kunde de som utförde mera självständigt arbete med statistik, mottagning

och inskrivning av patienter, nied uppbörd av poliklinikavgifter

samt bibliotekets handhavande avlönas som kontorsbiträden. Det biträde,

som mera självständigt arbetade på operationsavdelningen och röntgenavdelningen,

borde likställas med kontorsbiträdena å andra sjukhusets klinikexpeditioner.

De båda biträden, som på gynekologiska avdelningen inom

radiumhemmet handhade klinik- och poliklinikexpeditionen, borde också

placeras som kontorsbiträden. Övrig personal sysslade mest med utskrift av

diktat, införande i journaler av anteckningar om prover, in- och utsortering

av journaler och dylikt, d. v. s. med ett arbete, som kunde utföras av skrivbiträden.

De sakkunniga ville därför för radiumhemmet föreslå en expeditionspersonal

av ett kanslibiträde, fem kontorsbiträden och sex skrivbiträden.

Ett vid radiopatologiska institutionen placerat kanslibiträde borde kunna

ersättas med ett kontorsbiträde.

Åled den från och med den 1 juli 1941 nyinrättade befattningen som

extra ordinarie kameralbiträde vid radiofysiska institutionen (Eo 8) vore

enligt de sakkunnigas åsikt icke förbundna andra göromål än dem som åvilade

det stora flertalet av kanslipersonalen å kliniker och polikliniker. Ett

kontorsbiträde borde därför kunna ersätta kameralbiträdet.

Skillnaden mellan den fastställda personalstaten och de sakkunnigas förslag

vore 24,747 kronor, vartill komme besparing i det rörliga tillägget och

kristillägget med för närvarande 5,092 kronor (vid 23 procent) ävensom minskade

utgifter för semester, sjukavlöning, pension och dylikt.

Sjukhusdirektionen har framhållit behovet av rutinerad personal och —

såsom framgår av tablån på sid. 20 — endast delvis biträtt de sakkunnigas

förslag.

Efter ingående överläggningar med sjukhusets överläkare hade direktionen

kommit till den uppfattningen, att vissa reduktioner i fråga om kanslipersonalens

tjänsteställning kunde genomföras, men att man i detta avseende

icke kunde gå så långt, som de sakkunniga föreslagit, utan risk för allvarliga

rubbningar i arbetet. I detta arbete inginge införande av åtskilliga

uppgifter i journalerna, vård av journalarkiv, expedition av handlingar, korrespondens

och andra sekreterargöromål, biträde vid det vetenskapliga arbetet

(t. ex. utdrag ur journaler och vetenskapliga tidskrifter och självständigt

förberedande arbete med sammanställning av material), förberedande

arbete med utlåtanden, handhavande av den fortlöpande statistiken m. in.

En sänkning av kanslipersonalens löneställning i den utsträckning, som de

opaginerad Kontrollera mot PDF

;30

Kungl. May.ts proposition Nr 288.

sakkunniga föreslagit, skulle sannolikt leda till försämring av rekryteringen

och täta personalombyten. När det gällde personal med den specialutbildning

i arbetsuppgifterna på varje särskild klinik, som arbetet därstädes krävde,

vore det synnerligen angeläget, att täta personskiften undvekes och att

i varje fall en av varje kliniks ifrågavarande personal innehade en löneställning,

som möjliggjorde, att hon en längre tid kvarstannade i sin tjänst på

kliniken och därmed uppehölle kontinuitet i arbetet. Av denna anledning

nödgades direktionen avstyrka de sakkunnigas förslag om kanslibiträdenas

utbytande mot annan arbetskraft å kvinnokliniken, öronkliniken, psykiatriska

kliniken, patologiska avdelningen (laboratoriet) samt radio-patologiska

institutionen. Tjänsteställningen för övriga kanslibefattningar på klinikerna

syntes i allmänhet kunna sättas i lägre lönegrad. För rekryteringstjänster

torde därvid skrivbiträdesgraden i vissa fall kunna ifrågasättas. Beträffande

de särskilda klinikernas och institutionernas behov av kanslipersonal ville

direktionen vidare framhålla följande:

Med hänsyn till den specialisering som genomförts i arbetet på medicinska

och kirurgiska klinikernas expedition och behovet av snabbt och kontinuerligt

arbete där, kunde direktionen icke tillstyrka reducering av vare sig

personalens antal eller tjänsteställning på denna expedition. I stället hemställde

direktionen, att en ordinarie kontorsbiträdestjänst förändrades till

extra ordinarie kanslibiträdestjänst för medicinska kliniken, så att denna i

likhet med övriga kliniker finge en befattning i denna lönegrad. Det för

bibliotekens skötsel avsedda kanslibiträdet vore helt sysselsatt i detta arbete.

De sakkunnigas förslag beträffande medicinska och kirurgiska poliklinikemas

expeditioner kunde direktionen biträda, om i sjukhusets entréhall

anordnades en upplysningscentral skött av en sjuksköterska, till vilken

patienterna kunde vända sig med förfrågningar om de olika poliklinikerna.

Den på fysikaliska avdelningen placerade sköterskan, vilken av de sakkunniga

ansetts böra ersättas med ett skrivbiträde (se tabellen) fullgjorde

sjukvårdsarbete i betydande omfattning. Expeditionsarbetet på avdelningen

skulle icke bereda ett skrivbiträde full sysselsättning. Den föreslagna ändringen

kunde därför ej tillstyrkas.

För ögonklinikens och ögonpoliklinikens del borde — särskilt i betraktande

av den arbetsökning, som komme att inträda, om den avdelning av

kliniken, som enligt av Kungl. Maj:t meddelad föreskrift tills vidare hölles

stängd, toges i bruk — annan förändring beträffande kanslipersonalen ej

vidtagas än att den till indragning föreslagna kanslibiträdesbefattningen utbyttes

mot en halvtidstjänst i kontorsbiträdesgraden. Den redan tillsatta

extra ordinarie kanslibiträdesbefattningen borde bibehållas.

Beträffande röntgendiagnostiska avdelningens expeditionspersonal nödgades

direktionen avstyrka de sakkunnigas förslag med hänvisning till ett av

överläkaren å avdelningen, professorn Åkerlund, avgivet utlåtande. (I detta

framhålles expeditionsarbetets å avdelningen specialiserade karaktär och

stora omfattning samt betydelsen för hela sjukhuset av att nämnda arbete

bleve snabbt och säkert utfört.)

Tillräcklig anledning till det av de sakkunniga föreslagna utbytet av befattningar

på sociala hjälpbyrån syntes ännu icke föreligga.

Då ett stort antal biträden vore anställda på radiumhemmets allmänna

avdelning, borde föreståndarinnan tillerkännas högre löneställning än ett

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 288.

kanslibiträdes; direktionen ville föreslå lönegrad A 8. Med hänsyn till de

erforderliga kvalifikationerna för radiumhemmets övriga expeditionspersonal

och behovet av rutinerad arbetskraft kunde direktionen endast i viss

omfattning biträda de sakkunnigas förslag i övrigt beträffande denna personal

(jfr tabellen).

Den extra ordinarie kameralbiträdesbefattningen vid radiofysiska institutionen

borde utbytas mot en ordinarie kanslibiträdesbefattning.

En annan mening än direktionens företrädes av överläkaren professorn

Nordenson, som anfört:

Då det enda bärande skälet för bibehållande av kanslipersonal i kanslibiträdes

ställning syntes vara behovet av biträde i det vetenskapliga arbetet,

borde direktionens grundsats, att en av varje kliniks kanslipersonal

skulle ha kanslibiträdes ställning, inskränkas att gälla de kliniker, vilka ej

hade särskilt vetenskapligt biträde.

I utlåtande av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse hemställes, att

kanslibiträdet på tandpolikliniken, som av de sakkunniga ansetts kunna

ersättas med ett kontorsbiträde, måtte bibehållas, samt att på grund av

den förstärkta försvarsberedskapen omedelbart måtte på samma poliklinik

anställas även ett kontorsbiträde.

Statskontoret, som i princip biträtt de sakkunnigas förslag, har dock anfört,

att de föreslagna nya tjänsterna icke borde göras till ordinarie i den

utsträckning, som de sakkunniga föreslagit (jfr anmärkning till tabellen).

Allmänna lönenämnden har anfört:

Åtgärder i den av de sakkunniga föreslagna riktningen syntes i vissa fall

kunna anses motiverade. Det vore emellertid lämpligt att framgå med en

viss försiktighet, bland annat med hänsyn till önskvärdheten av att förhindra

alltför täta ombyten av personal.

De sakkunniga ha vid granskning av de arbetsuppgifter, som åvila olika

till sjukhusets kanslipersonal hörande befattningshavare, funnit, dels att vissa

av dessa befattningshavare borde kunna undvaras och deras göromål överflyttas

till andra redan bestående befattningar, dels och framför allt, att i

åtskilliga fall inrättats högre biträdesbefattningar än som varit erforderligt

med hänsyn till arten av de till befattningarna knutna göromålen. Några

befattningar böra därför enligt sakkunnigförslaget indragas, medan ett större

antal — huvudsakligen kansli- och kontrollbiträdestjänster — anses kunna

ersättas med lägre tjänster. De sakkunniga ha funnit oriktigt, att i några fall

till sköterskor utbildade och som sådana avlönade personer anlitas för expeditionsgöromål,

och föreslagit, att dessa sköterskor ersättas med kontorspersonal.

Slutligen föreslås utbyte av en kanslibiträdesbefattning på sjukhusets

Departe
mentschefen.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. May.ts proposition Nr 288.

sociala hjälpbyrå mot en biträdande kuratorstjänst. Dessa två befattningar

tillhöra samma lönegrad.

Sjukhusdirektionen har ansett vissa angivna högre biträdes- och sköterskebefattningar

kunna utbytas mot biträdesbefattningar i lägre lönegrader men

hävdat, att ett genomförande i övrigt av de sakkunnigas förslag om

indragning eller utbyte av kanslipersonal icke kan ske utan risk för allvarliga

rubbningar i sjukhusets verksamhet. En föreståndarinnebefattning vid

radiumhemmet, vilken enligt sakkunnigförslaget skulle ersättas med en

kanslibiträdestjänst, bör enligt direktionens mening bibehållas men placeras

i lönegrad A 8 i stället för såsom nu A 11. Direktionen finner den föreslagna

personalförändringen å sociala byrån icke behövlig. Slutligen föreslår direktionen,

att en extra ordinarie kontorsbiträdestjänst å medicinska kliniken

måtte utbytas mot en extra ordinarie kanslibiträdesbefattning. Beträffande

det närmare innehållet i övrigt av direktionens förslag får jag hänvisa till

den i det föregående lämnade redogörelsen.

Med undantag för sistberörda personalutbyte å medicinska kliniken, av

vilket något starkare behov icke torde föreligga, tillstyrker jag, att för nästa

budgetår de av direktionen förordade personalförändringarna vidtagas. Vad

angår indragning av expeditionstjänster eller utbyte av högre sådana mot

lägre innebär direktionens ståndpunkt, att för närvarande endast sådana förändringar

förordas, vilka enligt direktionens mening kunna genomföras utan

att verksamheten vid sjukhuset vållas avbräck. Beträffande det närmare

innehållet i direktionens förslag får jag hänvisa till den i det föregående lämnade

fullständiga redogörelsen.

Vad jag i det föregående anfört innebär icke, att jag avvisar tanken på

ytterligare besparingar i fråga örn kostnaderna för biträdespersonalen, utan

jag förutsätter, att direktionen kommer att ägna fortsatt uppmärksamhet

åt frågan örn sjukhusets behov av kvalificerad sådan personal och möjligheterna

att reducera denna. Därvid böra bland annat undersökas möjligheterna

att ytterligare minska antalet kontrollbiträdestjänster på radiumhemmet.

Jag räknar följaktligen med att möjligheterna till besparingar

med avseende å avlöningar till karolinska sjukhusets kanslipersonal komma

att efter kompletterande utredningar ånyo upptagas till granskning.

Sjukvårdspersonal och städerskor.

De förslag av de sakkunniga, som skulle kunna medföra de största besparingarna

med avseende å sjukhusets personalkostnader, gälla sjukvårdspersonalen.

Dessa förslag gå framför allt ut på att de på vårdavdelningarna såsom

nattsköterskor tjänstgörande assistentsköterskorna ersättas med elever (prov
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition Nr 288.

sköterskor), samtidigt som antalet nattöversköterskor ökas något. De erforderliga

eleverna (provsköterskorna) skulle tagas från vårdavdelningarnas dagpersonal.

Även härutöver föreslå emellertid de sakkunniga besparingar beträffande

sjukvårds- och städpersonalen på såväl vårdavdelningarna som övriga

avdelningar av sjukhuset.

Personalen å sjukhusets vårdavdelningar och behandlingsavdelningar vore,

framhålla de sakkunniga, talrik och bestode i anmärkningsvärt stor utsträckning

av utbildad eller under utbildning varande sköterskepersonal. Till belysande

härav anfördes vissa jämförelsesiffror för andra ungefär likställda

sjukhus.

Personalen å en vanlig sjukvårdsavdelning.

Sjukhus

Vårdplatser

Avd.-sköt.

Ass.-sköt.m.fl.

B-skötersk. j

Provsköt.

Elever

Sköt.-bitr.

Städerskor

Summa

Patient per

personal

Serafimerlasarettet.......

40

1

31

_

1

3

5

_

131

3.05

Karolinska sj ukhuset.....

25

1

2-1

—

^3

Dl.

^3

—

9-L

10!

2.34

Lunds lasarett.........

35

1

lif

r; 5

7

1

3

—

92.

lil

2.44

Akademiska sjukhuset.....

35

1

n

—

—

Py 5

—

3

lii

3.09

Sahlgrenska sjukhuset.....

35

1

m

—

—

6

—

3

ulf

3.04

Personalen vore alltså talrikast vid karolinska sjukhusets vårdavdelningar.

En procentuell beräkning av personalens sammansättning visade, att karolinska

sjukhuset och serafimerlasarettet hade mera kvalificerad personal än

de tre med dem jämförda sjukhusen. Sålunda utgjorde vid de sjukhus, som

jämförelsen omfattade, antalet sjuksköterskor i procent av hela sjukvårdspersonalen

respektive 31.4, 34.4, 17.3, 22.1 och 22.0. De sakkunniga kunde ej

finna, att arbetet vid karolinska sjukhuset skulle fordra väsentligt större antal

personal än andra jämförbara sjukhus. De ansåge det följaktligen befogat att

föreslå en viss personalindragning. På var och en av de allmänna vårdavdelningarna

kunde som regel en assistentsköterskebefattning indragas. (Beträffande

åter serafimerlasarettet syntes med nu gällande arbetstid motsvarande

indragning icke kunna göras.) Procenten sjuksköterskor på en allmän medicinsk

eller kirurgisk vårdavdelning med 25 platser vid karolinska sjukhuset

skulle enligt de sakkunnigas förslag bli 27.6, och relationen patienter till personal

bli 2.5!) till 1. Att ytterligare reduktion icke kunnat ske berodde uteslutande

på att vårdavdelningarna vore avsedda endast för 25 patienter, medan

de i allmänhet vid sjukhus här i landet vore avsedda för 29—40 patienter.

Med all sannolikhet torde en avdelning på 30 patienter kunna skötas av

samma personal som nu erfordrades för 25 patienter.

Den förordade reduceringen kunde i huvudsak genomföras på så sätt, att

den för nattjänst avsedda assistentsköterskan indroges och ersattes med

någon av de för dagtjänst avsedda provsystrarna eller eleverna. En sådan

Bihang till riksdagens protokoll lOJfi. 1 sami. Nr 288.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition Nr 288.

anordning förutsatte emellertid, att antalet nattöversköterskor ökades, så att

det i allmänhet funnes 1 nattöversköterska för 4 vårdavdelningar i stället

för som nu 1 för 6.

Den föreslagna indragningen av assistentsköterskor kunde obehindrat ske

vid de allmänna vårdavdelningarna å medicinska och kirurgiska kliniker eller

med dem jämställda gynekdogiska vårdavdelningar ävensom vid motsvarande

avdelningar på öronkliniken samt psykiatriska kliniken. Vid var av ögonklinikens

avdelningar förordades i stället indragning av en av provskötersketjänsterna,

emedan där en assistentskötersketjänst redan utbytts mot sköterskebit

rädest j änst.

Beträffande obstetriska vårdavdelningarna och radiumhemmet nödgades de

sakkunniga samtidigt med indragning av assistentsköterskor föreslå utökning

av andra personalgrupper. Å nämnda vårdavdelningar borde skötseln av barnen

såsom vid vissa andra sjukhus anförtros åt barnsköterskor, vilka avlönades

såsom sköterskebiträden och således utgjorde billigare arbetskraft än sjuksköterskor.

Vid radiumhemmet torde antalet elever behöva ökas i samma mån som

assistentskötersketjänster indroges. Skulle tillgången till elever icke tillåta

detta, kunde sköterskebiträden anställas i motsvarande antal.

Vid radiumhemmet funnes en föreståndarinnebefattning i lönegrad A 11

för vårdavdelningarna. Särskild föreståndarinna funnes ej vid någon av sjukhusets

övriga kliniker. De för sjukhuset i dess helhet anställda föreståndarinnorna

torde kunna övertaga de egentliga föreståndarinneuppgifterna även

för radiumhemmet. Övriga arbetsuppgifter, som nu ankomma på förstnämnda

föreståndarinna, syntes kunna ombesörjas av radiumhemmets övervakningsoch

kontrollavdelning eller annan personal. De sakkunniga föresloge, att

ifrågavarande föreståndarinnetjänst indroges.

Efter ungefär samma principer som angivits för allmänna vårdavdelningar

föresloge de sakkunniga reducering av sjukvårdspersonalen vid de enskilda

vårdavdelningarna av karolinska sjukhuset.

Införandet av en tyst timme mitt på dagen skulle ge möjlighet till större

ledighet för personalen och underlätta minskningen av densamma. Den dagliga

effektiva arbetstiden skulle bliva mindre och behovet av avlösare reduceras.

Bestämda tider för läkarronder hade också stor betydelse för avdelningsarbetets

rationella bedrivande.

För polikliniker och behandling savdelning ar förordades ävenledes en minskning

av personalen liksom också där så kunde ske ett utbyte av sköterskor

mot sköterskebiträden eller — såsom av det förut anförda framgått — kontorspersonal.

Vid tandpolikliniken torde icke erfordras sjuksköterskor, så länge käkkirurgi

icke bedreves där. Tandläkarna kunde betjänas av tandsköterskor,

vilka med hänsyn till sin utbildning och sitt arbete kunde avlönas lägre än

sjuksköterskor.

Det syntes icke nödvändigt att i lönehänseende placera röntgenbiträdena

vid radiumhemmet så högt som i sjätte lönegraden, då för dem icke borde

fordras hög teoretisk utbildning. Liknande vore förhållandet med instrumentmakaren

och assistenten vid radiofysiska institutionen, vilka kunde jämföras

med förste vaktmästare vid en universitetsinstitution.

De sakkunniga funne det påkallat att i detta sammanhang undersöka möj
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition Nr 288.

ligheten att utsträcka sjukvårdspersonalens arbetstid utöver den för närvarande

gällande. Denna utgjorde i regel 54 timmar i veckan för sköterskor

och elever och 48 timmar i veckan för städerskor och sköterskebiträden,

d. v. s. 216 respektive 192 timmar för varje 4-veckorsperiod. Enligt de sakkunnigas

mening talade starka skäl för en sådan ändring, att personalen ålades

att, därest arbetet på avdelningarna icke medhunnes under de angivna timmarna,

utan särskild ersättning eller kompensation i fritid kvarbli vid sina

sysslor och utföra det arbete, som icke utan olägenhet kunde anstå. Det vore

även tänkbart, att arbetstiden över lag utsträcktes för samtlig sjukvårdspersonal

vid sjukhusen med en halv timme örn dagen, d. v. s. 3 timmar i

veckan. Ett väl motiverat alternativ till sistnämnda förslag vore en förlängning

från 192 till 216 timmar för 4-veckorsperiod för städerskor och

sköterskebiträden. Därigenom skulle ernås full överensstämmelse med de

föreskrifter angående arbetstiden för sjukvårdspersonal, som medicinalstyrelsen

år 1936 utfärdade med 216 timmar för 4-veckorsperiod såsom en norm.

Den på det sättet vunna besparingen i utgifter skulle ingalunda vara betydelselös.

Samtliga här ifrågasatta ändringar i arbetstidens längd borde icke

uppfattas som en nödfallsutväg under kristid utan syntes vara mycket väl

motiverade jämväl under vanliga förhållanden.

Det förordade utbytet av merendels för nattjänst avsedda assistentsköterskor

på vårdavdelningarna mot elever eller provsköterskor, som skulle tagas

från dagtjänsten, skulle enligt de sakkunnigas beräkningar innebära indragning

av 65 assistentsköterskor (delvis avlönade som sköterskor).

Därutöver ha de sakkunniga emellertid, såsom berörts, vid granskning av

förhållandena å varje särskild avdelning beträffande den för dagtjänst

avsedda sjukvårds- och städpersonalen funnit möjligt att föreslå vissa indragningar

samt utbyten av dyrare personal mot lägre betald. Här följer i

sammandrag en redogörelse för dessa förslag.

Vad först angår vårdavdelningarna föreslås sålunda indragning av 1 halvtids

städersketjänst vid vardera av medicinska och kirurgiska klinikerna samt

vid den senare utbyte av 2 provsköterskor mot 2 elever, vid kvinnokliniken

föreslås indragning av 6 provsköterskor och 3 elever men utökning av personalen

med 14 barnsköterskor, vid öronkliniken finnes ytterligare 1 elev erforderlig,

vid ögonkliniken förordas indragning av 1 städerska och 3 provsköterskor,

vid radiumhemmet anses 1 föreståndarinna (A lil kunna undvaras,

medan vid psykiatriska kliniken minskning av personalen med 1 avdelningssköterska,

1 nattöversköterska samt 4 elever anses kunna genomföras och på

isoleringsavdelningen 1 sköterska anses kunna ersättas med 1 provsköterska.

Innebörden av de sakkunnigas förslag beträffande vårdavdelningarnas

sjukvårds- och städpersonal framgår av följande uppställning, vari hänsyn

även tagits till förslaget om indragning av assistentsköterskor och om ersättare

för dessa:

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Kungl. Maj:ts proposition Nr 288.

Nuvarande förhållanden:

1 föreståndarinna........A 11

50 avdelningssköterskor.....A 7

8 nattöversköterskor......A 7

129 assistentsköterskor......A 7 el.

Eo 5

57 provsköterskor.........arv.

134 elever..............arv.

113 sköterskebiträden och städerskor

.............U 1

6 sjukvårdare..........A 6

3 sjukvårdare..........Eo 6

1 arbetsföreståndarinna.....A 6

502

Nettominskning: 49 befattningar.

Sakkunnigförslaget:

49 avdelningssköterskor.......A 7

10 nattöversköterskor........A 7

64 assistentsköterskor........Eo 5

53 provsköterskor..........arv.

137 elever . . . ...........arv.

116 sköterskebiträden och städerskor U 1

14 barnsköterskor..........U 1

6 sjukvårdare............A 6

3 sjukvårdare ... ........Eo 6

1 arbetsföreståndarinna.......A 6

453

Besparing 189,655 kronor.

I fråga om behandling savdelningar, poliklmiker, laboratorier och jämförliga

institutioner föreslås:

beträffande sådana avdelningar (avseende, bland annat ljusbehandling,

elektroterapi och annan fysikalisk terapi) hörande till medicinska kliniken

indragning av 3 sköterskor, därav 1 badföreståndarinna, 1 assistentsköterska

och 2 sköterskebiträden men ökning av personalen med 1 badföreståndarinna

(A 2) och 1 elev,

beträffande sådana avdelningar hörande till kirurgiska kliniken indragning

av 1 sköterska,

beträffande sådana avdelningar hörande till kirurgiska garnisonsavdelningarna

indragning av 1 laboratoriesköterska,

beträffande sådana avdelningar hörande till kvinnokliniken indragning av

1 halvtidstjänst för laboratoriesköterska,

beträffande sådana avdelningar hörande till öron-, näs- och halskliniken

indragning av 1 laboratoriesköterska och 1 städerska,

beträffande sådana avdelningar hörande till ögonkliniken indragning av 1

provsköterska och 1 städerska,

beträffande sådana avdelningar hörande till radiumhemmet indragning av

1 sköterska, 1 extra biträde (arvode), 8 sjukvårdsbiträden i Eo 2, 2 sjukvårdsbiträden

i Ex 2, 1 städerska i U 1 samt 1 elev (arvode) ävensom (såsom

förut berörts) lönereduktion för röntgenbiträdena men samtidigt ökning av

personalen med 1 provsköterska och 10 sköterskebiträden,

beträffande radiofysiska institutionen utbyte av 1 instrumentmakarbefattning

i A 10 och 1 assistenttjänst i A 14 mot 1 förste vaktmästarbefattning

och 1 assistent^ änst, båda i A 7,

beträffande tandpolikliniken (såsom förut berörts) indragning av 1 sköterska,

2 assistentsköterskor och 1 biträde i Exil 2, men ökning av personalen

med 3 tandsköterskor, samt

beträffande psykiatriska klinikens laboratorium utbyte av 1 laboratoriesköterska

(A 7) mot 1 assistentsköterska (Eo 5).

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 288.

Innebörden av de sakkunnigas förslag beträffande sjukvårds- och städpersonalen

å behandlingsavdelningarna m. m. framgår av följande uppställning:

Nuvarande förhållanden: Sakkunnigförslaget:

57 ''/a sköterskor olika slag

A

7

49

sköterskor olika slag . . .

... A

7

32 assistentsköterskor . .

A

7

el.

30

assistentsköterskor ....

. . . Eo

5

Eo

5

22 provsköterskor.....

arv.

22

provsköterskor ......

. . . arv.

31 elever..........

arv.

31

elever...........

8 sjukvårdsbiträden . . .

Eo

2

24

sköterskebiträden......

. . . u

1

2 sjukvårdsbiträden . . .

Ex

2

1 biträde.........

Ex

U

2

17 sköterskebiträden . . .

U

1

72 städerskor.......

U

1

70

städerskor.........

. . . u

1

12 röntgenbiträden . . A 6,

Eo 6,

Ex

6

12

röntgenbiträden ... A 4,

Eo 4, Ex

4

5 tekniska biträden . .

A 7,

Eo

7

5

tekniska biträden .....

A 7, Eo

7

6 baderskor.......

U

2

6

baderskor.........

. . . U

2

1 sköterska (badföreståndarinna)

A

7

1

badföreståndarinna ....

... A

2

4 fotografer .......

A

5

4

fotografer .........

... A

5

5 fotografibiträden . . .

U

2

5

fotografibiträden.....

. . . U

2

1 tandtekniker.....

Ex

7

1

tandtekniker........

... Ex

7

3

tandsköterskor......

. . . Eo

1

3 förste vaktmästare . .

A

7

1 instrumentmakare . .

A 10

5

förste vaktmästare ....

... A

7

1 assistent........

A 14

3 extra biträden.....

arv.

2

extra biträden ......

. . . arv.

284 ‘/«

270

Nettominskning: H ‘/«

befattningsh

avarc

Besparing 55,507 kronor.

Med utgångspunkt från personalförteckningen och därutöver i vederbörlig

ordning till inrättande medgivna befattningar innebure de sakkunnigas förslag,

anföra dessa sammanfattningsvis, att följande tjänster skulle indragas,

nämligen

1 assistent^ aust.........................A 14

1 föreståndarinnetjänst.....................A 11

1 instrumentmakartjänst.....................A 10

61 sjuksköterske tjänster......................A 7

21 assistentskötersketjänster...................Eo 5

7 röntgenbiträdestjänster....................A 6

3 » ....................Eo 6

2 » ....................Ex 6

8 sjukvårdsbiträdestjänster...................Eo 2

2 > ...................Ex 2

samt att följande tjänster skulle inrättas, nämligen

2 förste vaktmästartjänster...................A 7

7 röntgenbiträdestjänster....................A 4

3 » ....................Eo 4

2 » ....................Ex 4

1 badföreståndarinnetjänst...................A 2

3 tandsköterska^ änster.....................Eo 1

14 barnskötersketjänster.....................U 1

7 sköterskebiträdes- och städerskctjänster...........U 1

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition Nr 288.

Därtill korinne, att antalet provsköterskor minskades med 4, medan antalet

elever ökades med 3 samt att ett laboratoriebiträde ej vore erforderligt.

Förslaget innebure, sett mot personalförteckning och gällande lönestat

i övrigt, en besparing av 274,008 kronor och i jämförelse med nuvarande

personalförhållanden en besparing av 245,102 kronor jämte tillägg m. m.

Beträffande den nuvarande och den av de sakkunniga föreslagna personalen

på de olika avdelningarna hänvisas till de sakkunnigas promemoria.

Sjukhusdirektionen har funnit sig endast i ringa utsträckning kunna godtaga

en sänkning av sjukvårds- och städpersonalens antal och tjänsteställning.

Direktionen har anfört:

Mot de föreslagna förändringarna hade sjukhusets överläkare gjort allvarliga

invändningar. De hade anfört, att en minskning av dagpersonalen

med en elev på varje avdelning icke vore förenlig med ett nöjaktigt tillgodoseende

av sjukvården (förutsatt att den dagliga arbetstidens längd skulle förbliva

oförändrad), att nattjänstgörande elever icke vore berättigade att självständigt

distribuera medicin och att en nattöversköterska för fyra avdelningar

icke kunde på ett tillfredsställande sätt medhinna denna arbetsuppgift, samt

slutögen framhållit, att medgivande från vederbörande sjuksköterskeskolor

erfordrades för den betydande utökning av elevernas nattjänstgöring, som

de sakkunnigas förslag innebure.

Av erhållna uppgifter från sjuksköterskeskolorna framginge, att dessa icke

skulle kunna tillhandahålla elever för vaktjänst i den utsträckning, som ett

genomförande av de sakkunnigas förslag beträffande vårdavdelningarnas

nattpersonal förutsatte. Direktionen hade övervägt, om man icke i stället

skulle kunna använda sköterskebiträden. Besparingen härav bleve dock ringa

och anordningen vore av olika skäl olämplig. I stället förordade direktionen

ett av överläkarna framlagt förslag, enligt vilket ?iattöv er sköterskoma skulle

ersättas med elever. Besparingen beräknades till cirka 25,000 kronor. Direktionen

ville alltså föreslå, att 6 ordinarie nattöversköterskor och 1 avlösningssköterska

eller således 7 sköterskor ersattes med elever.1

Vad beträffade den ifrågasatta minskningen av dagpersonalen på vårdavdelningarna

skulle därför krävas antingen utökning av den återstående personalens

arbetstid eller minskning av arbetsbördan. Arbetstiden för dagpersonalen

överensstämde med vad i allmänhet gällde vid landets sjukhus och hade delvis

fastställts efter löneförhandlingar, varför den inte kunde ändras annat än i

samband med en allmän reglering. Redan i betydande omfattning förekommande

övertidsarbete försvårade för övrigt utsträckning av arbetstiden. En

reduktion av dagpersonalens arbetsuppgifter syntes knappast kunna vidtagas

utan åsidosättande av sjukvårdens behov.

De sakkunnigas förslag om utbyte av vissa sköterskebefattningar på kvinnoklinikens

obstetriska avdelningar syntes icke innebära någon besparing,

varför direktionen avstyrkte detsamma.

Föreståndarinnan vid radiumhemmet kunde, örn befattningen behövdes

(varom utredning påginge), nedflyttas till lönegrad A 8.1 fråga örn sköterskebefattningarna

vid hemmet kunde direktionen endast tillstyrka, att 1 ordinarie

sköterska ersattes med 1 extra ordinarie assistentsköterska samt att

1 assistentsköterska ersattes med 1 provsköterska. 1

1 I sina anslagsäskanden för budgetåret 1942/43 har direktionen härutöver föreslagit, att

ytterligare en ordinarie sköterska indrages och ersättes med en elev.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 288. 39

Vid isoleringsavdelningen kunde 1 assistentsköterska ersättas med 1 provsköterska.

Vad anginge besparingsförslaget rörande sjukvårds- och städpersonal vid

sjukhusets övriga delar, ville direktionen först framhålla, att indragning av

sköterskor på kliniklaboratorierna skulle medföra en ytterligare belastning

på de redan nu hårt arbetstyngda centrallaboratorierna. Direktionen tillstyrkte

därför allenast, att 2 ordinarie skötersketjänster ändrades till 1 extra

ordinarie assistentskötersketjänst och en halvtids extra ordinarie skötersketjänst.

I fråga örn avdelningarna för ljusbehandling, elektroterapi och annan fysikalisk

terapi ansåge direktionen 1 sköterska kunna indragas å Ijusbehandlingsavdelningen.

Vid tandpolikliniken borde två sköterskor bibehållas för röntgenundersökningar

och svårare behandlingar. Däremot kunde 1 assistentsköterska ersättas

med 2 tandsköterskor.

Utöver vad sålunda anförts har direktionen funnit sig icke kunna förorda

de sakkunnigas förslag i fråga om inskränkning eller förändring av sjukvårdsoch

städpersonalen vid sjukhuset utan förklarat sig, under åberopande av vad

vederbörande överläkare och institutionsföreståndare anfört, avstyrka de sakkunnigas

förslag.

Från direktionens beslut avvikande mening har anförts av överläkaren

professorn Nordenson, som uttalat:

Han ansåge assistentsköterskor ej erforderliga för vaktjänsten nattetid å

sjukavdelningarna men ville föreslå, att de ersattes icke med elever utan med

sjuksköterskebiträden. En sådan ordning vore nu rådande å serafimerlasarettet

och å karolinska sjukhusets ögonklinik och direktionen hade ej ansett

sig ha anledning att frångå densamma. Den erbjöde den fördelen, att en del

av städningsarbetet av den vakande kunde fullgöras under natten. Indragning

av dagpersonal skulle medföra en viss sänkning av sjukvårdens och elevutbildningens

höga läge men innebure ingalunda ett åsidosättande av sjukvårdens

absoluta behov. Förutsättning borde dock vara, att indragning genomfördes

likformigt för hela sjukhuset.

Arméjörvaltningens sjukvårdsstyrelse har ansett sköterskepersonalen vid

tandpolikliniken böra bibehållas i nuvarande lönegrad och dessutom böra på

grund av den förstärkta försvarsberedskapen omedelbart utökas med en

tandsköterska.

Medicinalstyrelsen har avstyrkt de sakkunnigas förslag och utlåtit sig:

Styrelsen hade under många år strävat efter att, i likhet med vad förhållandet

i de flesta kulturländer vore, så mycket som möjligt av den direkta

vården vid sjukhusen skulle utföras av i sjukvård särskilt utbildad personal.

Då nu detta styrelsens önskemål på ett tillfredsställande sätt blivit fyllt på

karolinska sjukhuset, skulle det vara synnerligen olyckligt, örn man även på

detta av staten drivna undervisningssjukhus komme att tillämpa samma

mindre goda system, vilket vore rådande på de flesta övriga sjukhus i riket.

Även vid nuvarande personaltillgång drabbades, såsom erfarenheten visat,

eleverna och särskilt de, vilka första året tjänstgjorde å sjukhusen, hårt av

arbetets intensitet. Sistnämnda elever måste nämligen ofta för att kunna utföra

både sitt egentliga arbete, och det arbete, som skolat utföras av sjukvårdsbiträden

men icke medhunnits av dessa under deras avtalade arbetstid,

utsträcka sin arbetstid till både 9 och 10 timmar per dag eller mera. Valde

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition Nr 288.

man den väg, de sakkunniga föreslagit för att råda bot härpå, nämligen att

även sjukvårdsbiträdena skulle åläggas visst övertidsarbete utan särskild ersättning

eller kompensation i fritid, finge en sådan väg beträdas för motsvarande

kategori även inom den statliga sjukvården i övrigt och även för andra

kategorier inom statsförvaltningen. Medicinalstyrelsen ville bestämt avråda

från att man kombinerade indragning av sjukvårdspersonal med en obegränsad

utsträckning av arbetstiden för de kvarvarande. Sjukvården skulle

utan tvivel bli svårt lidande av ett sådant tillvägagångssätt.

Styrelsen kunde bekräfta vikten av att utbildad sjuksköterska handhade

patienternas vård nattetid och grundade detta yttrande på mindre goda erfarenheter

från sjukhus, där så icke varit förhållandet.

Statskontoret har tillstyrkt de av de sakkunniga föreslagna besparingsåtgärderna.

I fråga om röntgenbiträdena vid radiumhemmet har statskontoret

upplyst, att av de nuvarande 11 biträdena 3 avlagt studentexamen, 5 hade

normalskolekompetens, medan 3 endast hade folkskoleutbildning. Förslaget

om utökning av arbetstiden för sköterske- och städerskepersonal har biträtts

av statskontoret, som dock ansett frågan böra upptagas i ett större sammanhang.

Det nuvarande läget, vilket bland annat kännetecknades av en våldsam

stegring av statens utgifter, torde göra det omöjligt att under viss tid framåt

helt bevara de sociala förmåner, som tidigare uppnåtts. För att åvägabringa

besparingar i statsutgifterna kunde det visa sig nödvändigt att vidtaga åtgärder,

som under andra förhållanden icke skulle kommit i fråga. Besparingsarbetet

hade ock lett till åtgärder, som för statens tjänstemän medfört

minskade inkomster ävensom reducering av tidigare åtnjutna förmåner. Under

sådana förhållanden kunde det icke anses obilligt, att de personalgrupper,

om vilka nu vore fråga, finge vidkännas vissa inskränkningar i dem tillförsäkrade

förmåner. Statskontoret biträdde fördenskull förslaget örn en skälig

utökning av deras arbetstid. För genomförande av en dylik åtgärd torde dock

erfordras medverkan icke endast från övriga statliga sjukhus utan även från

de kommunala sjukhusen. Frågan om arbetstidens förlängning syntes fördenskull

böra upptagas i ett större sammanhang och eventuella föreskrifter

i ämnet givas allmän giltighet.

Allmänna lönenämnden har beträffande röntgenbiträdena på radiumhemmet

erinrat att — enligt vad som franninge av propositionen 1937: 272, sid.

154 — dessa biträdens arbete framhållits såsom ansvarsfullt, då varje felgrepp

kunde förorsaka patienterna oläkliga skador, varför det ansetts nödvändigt

att söka erhålla väl kvalificerade innehavare av dessa befattningar.

Då frågan om utsträckning av arbetstiden för sjukvårdspersonal och städerskor

vore av stor principiell räckvidd, ansåge sig nämnden böra ifrågasätta,

huruvida frågan borde upptagas till avgörande i detta begränsade sammanhang.

Centralstyrelsen för svensk sjuksköterskeförening har avstyrkt den föreslagna

indragningen av sjuk- och assistentskötersketjänster men föreslagit

utbyte av vissa befattningar mot lägre sådana. Ur föreningens yttrande må

anföras:

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. May.ts proposition Nr 288.

Normgivande för personalbehovet vid ett sjukhus vore sjukhusets typ,

såväl i fråga om lokaliteter som specialiteter, samt omsättningsfrekvensen

och förekomsten av undervisning. En jämförelse mellan karolinska sjukhuset

och serafimerlasarettet samt Sabbatsbergs och S:t Görans sjukhus i Stockholm

visade, att förhållandet patient-personal vore respektive 3.05, 2.34 , 2.49

och 2.60: 1. I Sverige vore mycket större del av sjukvården anförtrodd åt

oskolad personal än i andra länder. Personalantalet vore icke onödigt stort

vid karolinska sjukhuset.

Elevernas arbetskraft borde ej tas i anspråk i den utsträckning de sakkunniga

föreslagit; bland annat borde de ej vaka mer än en månad per år.

Emellertid borde samtliga nattöversköterskor utom en kunna ersättas med

elever. Dessutom kunde en elev på den föga frekventerade privatavdelningen

av ögonkliniken indragas.

Föreståndarinnan på radiumhemmet borde kunna undvaras men hennes

arbete kunde ej överflyttas på de andra föreståndarinnorna utan att föreståndarinneexpeditionen

utökades med ett skrivbiträde.

Sjuksköterskorna, och ofta även eleverna, tjänstgjorde nu som regel en

halvtimme över den stipulerade niotimmarsdagen, varför det vore onödigt

ålägga dem detta. På radiumhemmet vore arbetstiden 63 timmar per arbetsvecka.

Det vore ej motiverat att lägga tyngre arbetsbörda på en enstaka

personalgrupp.

Civilförvaltningens personalförbund har bland annat anfört, att örn en

utökning av arbetstiden skulle genomföras, den berörda personalen torde

komma att lämna sina anställningar. Beträffande instrumentmakaren har

erinrats att frågan örn institutionsvaktmästares lönegradsplacering varit

föremål för övervägande av tjänsteförteckningssakkunniga. Bibehållandet av

befordringstjänster vore en förutsättning för en nöjaktig rekrytering.

Ungefär två tredjedelar av den besparing, som enligt de sakkunnigas beräkning

skulle vinnas vid karolinska sjukhuset, om deras förslag i allo följdes,

belöpa sig på avlöningarna till sjukvårds- och städpersonal. Förslaget innebär

i denna del framför allt, att ett 80-tal skötersketjänster indragas och

utbytas mot lägre sjukvårdsbefattningar eller ersättas genom att elever anlitas

i större utsträckning. Denna förändring beträffande sjukvårdspersonalen

skulle till största delen genomföras på så sätt, att på varje vårdavdelning

den för nattjänst avsedda assistentsköterskan skulle ersättas med en

av de nu för dagtjänst avsedda eleverna eller provsystrarna. Samtidigt skulle

emellertid antalet nattöversköterskor i någon mån ökas. Enligt de sakkunnigas

mening skulle en sådan omläggning av nattjänsten och minskning av dagpersonalen

kunna genomföras utan våda för sjukvården, och av vad de

sakkunniga anfört framgår, att sjukvårdspersonalen därefter icke skulle

komma att vara mindre på vårdavdelningarna än vid andra jämförbara

sjukhus.

Därutöver föreslå de sakkunniga endast mindre förändringar beträffande

såväl sköterskeutbildad som annan personal på olika avdelningar av sjukhuset.

Förslagen gå även hiir ut på dels indragningar av tjänster, dels utbyten

av högre avlönad personal mot lägre avlönad sådan.

Departe
mentschefen.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Marits ''proposition Nr 288.

Som en utväg att vinna betydande minskning av utgifterna för sjukvårdsoch

städpersonal vid sjukhuset framhålla de sakkunniga vidare — utan att

framställa preciserade förslag — möjligheten att generellt öka arbetstiden.

Sjukhusdirektionen och överläkarna vid sjukhuset ha gentemot sakkunnigförslaget

framförallt framhållit, att nattjänsten vid sjukhuset enligt förslaget

icke skulle bliva tillfredsställande, enär nattöversköterskoma icke skulle kunna

medhinna de arbetsuppgifter, som nattjänst görande elever icke vore kompetenta

eller ens berättigade att åtaga sig. Direktionen har vidare upplyst, att

sjuksköterskeskolorna förklarat sig icke kunnat ställa elever i erforderligt

antal till förfogande för nattjänst — endast 11 elever kunde kontinuerligt

disponeras för sådant ändamål — varjämte direktionen uttalat, att anlitande

av sköterskebiträden i stället för assistentsköterskor för nattjänst, något som

direktionen övervägt, skulle, då sjukhuset saknade en i sjukvårdstjänst inövad

biträdeskår, innebära en betydande försämring och samtidigt en tämligen

ringa besparing. Att minska dagpersonalen i den omfattning, som skulle

krävas, örn de nattjänstgörande assistentsköterskoma skulle ersättas med

redan förefintlig dagpersonal, kan enligt direktionens bestämda mening icke

ske utan men för sjukvården, om ej samtidigt personalens arbetstid utökas,

vilket dock icke synes direktionen kunna ifrågakomma utan samband med en

allmän reglering.

Direktionen och överläkarna ha enat sig om att, i stället för vad de sakkunniga

i detta avseende föreslagit, framlägga ett besparingsförslag, enligt

vilket de nuvarande nattöversköterskoma skulle ersättas med elever, en förändring

som vore praktiskt genomförbar och ur vårdsynpunkt godtagbar.

Till de sakkunnigas övriga förslag örn förändringar beträffande sjukvårdsoch

städpersonalens vid sjukhuset antal och tjänsteställning har direktionen

endast i mycket begränsad omfattning kunnat ansluta sig.

En från sjukhusets sida gjord beräkning av den besparing, som skulle vinnas,

om nattassistentsköterskorna skulle så långt det är möjligt utbytas mot

elever och i övrigt ersättas med sköterskebiträden samt dagpersonalen minskas

med en elev för varje vårdavdelning, har givit följande resultat. 52

assistentsköterskebefattningar och 46 elevbefattningar (för dagtjänst) skulle

komma att indragas, vilket skulle medföra minskning av avlöningskostnaderna

med omkring 225,000 kronor. Som ersättare för assistentsköterskorna

skulle utöver de 11 eleverna, som kunde påräknas för nattjänst, behövas ej

mindre än 50 sköterskebiträden. Vidare tillkomme, om sakkunnigförslaget

följdes, 3 nattöversköterskor och en assistentsköterska som avlösare för dessa.

Avlöningar till den personal som sålunda skulle komma att övertaga assistentsköterskornas

nattjänst, kunde beräknas uppgå till sammanlagt nära 175,000

kronor. I besparing skulle alltså vinnas ungefär 50,000 kronor. Från denna

summa borde emellertid dragas ett belopp, som motsvarade kostnaden för

det ökade behov av extra sköterskor för vakning hos nyopererade eller oroliga

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 288. 43

patienter med flera, vilket uppstode om assistentsköterskebefattningarna indroges.

Till beräkningarna har fogats anmärkningen, att den av de sakkunniga föreslagna

organisationen icke torde kunna genomföras utan dröjsmål och svårigheter.

Sjukhuset vore nämligen i fråga om mottagandet av elever bundet av

kontrakt med sköterskeskolorna och vidare finge det anses omöjligt att erhålla

sköterskebiträden uteslutande för nattjänstgöring.

Ett genomförande av direktionens och överläkarnas förslag, vilket innebär

att 8 ordinarie sköterskor ersättas med lika många elever, kan beräknas medföra

en besparing av omkring 27,000 kronor.

Av ifrågavarande två besparingsförslag anser jag mig ehuru med tvekan

böra för närvarande förorda det som framlagts av direktionen och överläkarna.

Det avgörande för mig är härvid, att ett tillräckligt antal elever

icke för närvarande kan påräknas för nattjänsten och att svårigheter även

torde föreligga att erhålla för dylik tjänstgöring skolade och lämpliga biträden.

Planerna på att ordna nattjänsten vid sjukhuset i enlighet med

vad de sakkunniga tänkt sig böra emellertid därför ej skrinläggas. Då natttjänsten

ej blott, såsom förut framhållits, vid serafimerlasarettet och karolinska

sjukhusets ögonklinik utan även vid de flesta andra sjukhus i riket

anförtrotts åt sköterskebiträden, bör, så snart karolinska sjukhusets kår av

sköterskebiträden erhållit nödig erfarenhet i sjukvårdsarbete, frågan örn

en övergång till sistberörda ordning ånyo prövas. Måhända kunna också

möjligheterna att erhålla elever för vakning framdeles förbättras, och åtminstone

en partiell övergång till användning av elever i stället för nattsköterskor

visa sig genomförbar utan större betänkligheter. Jag räknar med

att sjukhusdirektionen vid sina fortsatta undersökningar av besparingsmöjligheterna

vid sjukhuset ägnar denna betydelsefulla besparingsfråga särskild

uppmärksamhet.

Vad beträffar de sakkunnigas övriga förslag till besparingar i fråga om

sjukvårds- och städpersonal kan jag, då jag anser mig icke böra ifrågasätta

en ökning av arbetstiden enbart för nämnda personal, för närvarande icke

biträda dem i vidare mån än sjukhusdirektionen förordat. Frågan örn placeringen

i lönehänseende av radiofysiska institutionens assistent- och instrumentmakaretjänster

torde emellertid böra upptagas i samband med omprövning

av institutionsvaktmästarnas lönegradsplacering (jämför vad som

anförts i årets statsverksproposition under rubriken För flera huvudtitlar

gemensamma frågor, sid. 5).

c) Disken på vårdavdelningarna.

De sakkunniga ha föreslagit inköp av diskmaskiner för utförande av den

diskning på avdelningarna, som nu ombesörjes av städerskorna.

På senare år hade vid en del sjukhus uppmärksamhet ägnats åt den maskinellt

utförda diskningen av glas och porslin som använts vid patienternas mål
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

44 Kungl. Maj:ts proposition Nr 288.

tider. Å karolinska sjukhuset funnes en central diskmaskinsanläggning, där

dock endast kantindisken utfördes. A vårdavdelningarna diskades därför på

vanligt sätt för hand av städerskorna; för en städerska beräknades åtgå tre

timmar per dag och vårdavdelning. De sakkunniga hade kommit till den

uppfattningen, att maskinella hjälpmedel vid diskning sparade både material

och arbete. Det vore därför lämpligt att för varje vårdavdelning anskaffa en

diskmaskin av hushållstyp. Kostnaden beräknades till cirka 10,000 kronor

om året, varemot stöde en beräknad besparing i nuvarande kostnad för arbetskrafter

och material på omkring 37,000 kronor, alltså en nettobesparing å

27,000 kronor. Den sparade arbetstiden för städerskorna kunde helt tillgodoföras

vårdavdelningen och i sin mån bidraga till indragning av personal.

Sjukhusdirektionen har, såsom ovan nämnts, förklarat sig vilja ingående

utreda besparingsmöjligheterna vid sjukhuset. I samband därmed skulle,

framhåller direktionen, möjligheterna att genom användning av diskmaskiner

genomföra personalminskning bliva undersökta. Innan sådana utredningar

vidtagits, förelåge icke anledning att anskaffa den stora mängd diskmaskiner,

som de sakkunniga föreslagit.

Det synes önskvärt, att maskinella hjälpmedel komma till användning på

sätt de sakkunniga förordat. Då emellertid anordningen lärer vara relativt

oprövad, har jag intet att erinra mot att direktionen först anställer undersökningar

och prov. Frågan torde alltså komma att framdeles åter upptagas

till behandling.

d) I n sk r i v ningsexpeditioner och p a ti en t
b

ok f örin g.

De sakkunniga ha föreslagit centraliserings- och rationaliseringsåtgärder i

fråga om patientbokföringen, varigenom två kanslibiträden skulle kunna

utbytas mot ett kontorsbiträde.

Inskrivningen av klinikpatienter verkställdes för närvarande på två olika

expeditioner, en i stora entréhallen avsedd för de allra flesta klinikerna och en

särskild mindre expedition å radiumhemmet. På dessa expeditioner fördes även

patientrulla, d. v. s. avräkning med varje patient, samt diarium, d. v. s.

löpande statistik över underhållsdagar fördelade på olika kliniker, betalningsvillkor

och hemort (Stockholms stad, Stockholms län eller övriga delar

av landet). Här mottoges kontantinbetalningar och räkningar utskreves såväl

för enskild person som för städer och landsting å deras bidrag enligt

lag eller avtal. Antalet inskrivningar under budgetåret 1940/41 hade varit

19,132, varav 4,113 hänförde sig till radiumhemmet. På radiumhemmets inskrivningsexpedition

sysselsattes två kanslibiträden.

Det torde vara lämpligast att centralisera all patientbokföring till ett ställe.

På radiumhemmet kunde dock finnas en lokal inskrivningsexpedition, där

patienterna klarade upp sina mellanhavanden med sjukhuset och som arbetade

med rapporter till och från den centrala rullbokföringen. Detta arbete

kunde utföras av ett kontorsbiträde, som även torde medhinna arbetet med

behandlingsavgifter och resebidrag. Härutöver kunde det endast bli fråga

örn tillfällig hjälp. Den ena kanslibiträdestjänsten kunde sålunda utbytas

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 288.

mot en kontorsbiträdestjänst och den andra kunde indragas eller eventuellt

utbytas mot skri vbi trädesbefa tåning eller annan lägre tjänst.

De sakkunniga vore övertygade om att genomförande av maskinell patientbokföring

å stora inskrivningsexpeditionen åtminstone skulle medföra, att

nuvarande personal därstädes komme att räcka till, även örn hela sjukhusets

patientbokföring förlädes dit. Därtill komme att uppgifter och bokslut genom

maskinell anordning kunde framläggas snabbare och säkrare.

I stor utsträckning skötte avdelningarnas sköterskepersonal örn patients

utskrivning genom att gå till inskrivningsexpeditionen och ordna med betalning

och dylikt. Detta medförde misshushållning med kvalificerad arbetskraft.

Det torde vara möjligt att, utan uppgivande av kontrollen, i större

utsträckning förmå patienterna eller deras anförvanter att gå dessa ärenden

till expeditionen vid utskrivningen.

De sakkunniga ville föreslå, att all patientbokföring sammanfördes till en

central expedition för alla sjukhusets kliniker och avdelningar, varigenom en

kanslibiträdestjänst kunde utbytas mot en kontorsbiträdestjänst samt en

kanslibiträdestjänst indragas (besparing 4,008 kronor jämte tillägg), att på

den centrala expeditionen maskinella hjälpmedel av lämplig och effektiv art

komme till användning för patientbokföringen med därtill hörande statistik

och fördelningskalkyler, samt att patienterna själva i regel och i varje fall

i större utsträckning än nu ombesörjde sådana ärenden till expeditionen,

som sammanhängde med deras utskrivning.

Sjukhusdirektionen har förklarat sig vilja undersöka möjligheterna för införande

av maskinell patientbokföring. Vid övergång därtill borde radiumhemmets

bokföring övertagas av huvudkomplexets inskrivningsexpedition.

För närvarande kunde ett sådant övertagande på grund av det ökade arbetet

med patienternas ransoneringskuponger icke ske utan personalökning på den

centrala expeditionen. Vid övergång till maskinell bokföring kunde ett extra

ordinarie kanslibiträde på radiumhemmet ersättas med ett skrivbiträde.

Emellertid ville direktionen för egen del föreslå, att ett av de ordinarie kontorsbiträdena

på direktionens kansli och sysslomanskontoret ersattes med ett

extra ordinarie skrivbiträde samt att ett extra ordinarie kontorsbiträde på

köksexpeditionen utbyttes mot ett extra ordinarie skrivbiträde.

Aven i fråga om användningen av maskiner vid patientbokföringen anser

jag ytterligare utredning genom direktionens försorg böra avvaktas. Till

förslaget örn centralisering av patientbokföringen och personalförändringen

i samband därmed torde därför böra tagas ställning framdeles. Vad de sakkunniga

anfört därom, att patienterna själva böra få ombesörja vissa ärenden

till expeditionen, synes böra iakttagas. Direktionen har föreslagit vissa

besparingar i fråga om personalkostnaderna genom att två kontorsbiträdestjiinster

utbytas mot skrivbiträdesbefattningar. Mot dessa besparingsåtgärder

har jag intet att erinra.

c) S j u k h u s d i r e k t i o n c n.

I)e sakkunniga lia ansett en sänkning av arvodena åt direktionens vice ordförande

och ledamöter befogad.

Departementschefen.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 288.

Till ordföranden utginge arvode med 3,000 kronor och till vice ordföranden

med 1,500 kronor. Till ledamot, som utsetts av karolinska institutets lärarkollegium,

Stockholms stadsfullmäktige eller Stockholms läns landsting, utginge

arvode med dels 480 kronor för år räknat, dels ock G kronor för varje

sammanträde, i vilket ledamoten deltoge. Suppleant för sådan ledamot

uppbure ett arvode av 6 kronor för varje sanmianträde, i vilket han deltoge

i ordinarie ledamots ställe. Den av antalet sammanträden beroende delen

av arvodet åt ledamot eller suppleant vore begränsad till högst 250 kronor

för år.

Vice ordföranden i sjukhusdirektionen för Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund åtnjöte intet arvode. Direktionsledamot vald av landsting erhölle

arvode per sammanträde med 12 kronor (bosatt utanför Lund) eller

9 kronor (bosatt i Lund). Övriga ledamöter åtnjöte intet arvode. Ledamöterna

i sjukhusdirektionerna i Göteborg och Stockholm erhölle ett arvode av 5 kronor

för sammanträde.

De sakkunniga ville fästa uppmärksamheten på de relativt höga arvodena

åt ledamöterna i direktionen för karolinska sjukhuset, till vilka ingen motsvarighet

funnes vid andra sjukhus även om de vore av samma art och storleksordning.

Om t. ex. endast ordföranden bibehölle sitt arvode, men övriga

ledamöter ersattes endast med 6 kronor per sammanträde, i vilket de deltoge,

.skulle detta innebära en årlig besparing av omkring 3,800 kronor. Enligt de

sakkunnigas mening vore en sådan åtgärd befogad.

Sjukhus direktionen har överlämnat till Kungl. Maj:ts prövning att fastställa

skäliga arvoden.

Statslco/ntoret har funnit de sakkunnigas förslag endast föranleda den

erinran, att tillräckliga skäl icke syntes föreligga för att statsverket skulle

svara för ersättningarna även till de direktionsledamöter, som utsåges av

Stockholms stad och Stockholms läns landsting. I

I anledning av de sakkunnigas förslag förordar jag följande reglering av

arvodena åt ordföranden, vice ordföranden, ledamöter och suppleanter i direktionen

för karolinska sjukhuset. Någon ändring av ordförandens arvode

har icke ifrågasatts; detta bör liksom hittills utgå med 3,000 kronor för år

räknat. Vice ordförandens årsarvode torde böra nedsättas från 1,500 till

900 kronor. Till annan ledamot av direktionen ävensom till suppleant för

sådan bör utgå arvode med 6 kronor för varje sammanträde, vari vederbörande

deltager, dock torde högst 250 sammanträdesarvoden för år räknat

få utgå till ifrågavarande ledamöter och suppleanter. Är annan direktionsledamot

än ordföranden och vice ordföranden tillika ledamot eller suppleant

i direktionens arbetsutskott, synes det mig skäligt att vederbörande utöver

nyssnämnda sammanträdesarvode får komma i åtnjutande av särskilt årsarvode

om 480 kronor. I anledning av vad statskontoret anfört mot att

arvoden utgå även till Stockholms stads och landstingets representanter

inom direktionen, må framhållas, att dessa ledamöter på samma sätt som

övriga direktionsledamöter deltaga i sjukhusets förvaltning i allmänhet.

Vid nu angivna förhållanden finner jag icke skäl att förorda annan minskning

av dessa ledamöters arvoden än som framgår av vad jag nyss anfört.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 288. 47

f) Kassakontrollant.

De sakkunniga ha ansett kassakontrollantens arvode kunna nedsättas.

Kassakontrollanten ålåge, att vid varje budgetårs utgång förrätta inventering

till styrkande av den i räkenskaperna utbalanserade behållningen och att

minst två gånger om året verkställa inventering av kassorna. Till kassakontrollanten

utginge ett arvode av 1,200 kronor å karolinska sjukhusets stat och

600 kronor å serafimerlasarettets stat, eller tillhopa 1,800 kronor. Med hänsyn

till de arbetsuppgifter, som fullgjordes av kassakontrollanten, syntes arvodet

kunna sänkas till 900 kronor, innebärande en besparing å karolinska

sjukhusets stat med 600 kronor och å serafimerlasarettets stat med 300 kronor.

Sjukhusdirektionen har tillstyrkt förslaget.

Allmänna lönenämnden har ansett kassakontrollant befattningen böra indragas.

Om befattningen skulle bibehållas och avsedd effekt skulle kunna

beräknas ernås genom kontrollantens verksamhet, måste ett arvode av endast

900 kronor anses otillräckligt.

Jag ansluter mig till de sakkunnigas av direktionen biträdda förslag och

förordar således, att kassakontrollantens arvode nedsättes till 900 kronor.

4. Omkostnader vid karolinska sjukhuset.

a) Bränsle, lyse och vatten.

De sakkunniga ha föreslagit diverse besparingsföreskrifter, särskilt i fråga

om elektricitets- och vattenförbrukning samt beträffande vädring. De ha

vidare ifrågasatt tillvaratagande av värmen vid sopförbränningen.

Sjukhusets tekniska anläggningar vore i ovanligt hög grad utvecklade och

omfattande, varför åtgången av värme, elektrisk ström och vatten måste

bliva betydande. Förbrukningssiffrorna vore dock att anse som höga, särskilt

beträffande elektrisk ström och vatten. Strömåtgången vore mer än fyra

gånger så stor som vid exempelvis Lunds lasarett och vattenförbrukningen

50 procent högre än vid sistnämnda sjukhus.

Undersökningar hade verkställts för att utröna orsakerna till den stora

förbrukningen, men hade icke givit säkra resultat. Det torde bli nödvändigt,

att under längre tider låta utföra mätningar vid sjukhuset för att få utrönt,

var besparingsåtgärder borde insättas.

Beträffande belysningen finge man en bestämd uppfattning av att den vore

onödigt stark i korridorer och gångar. Enligt uppgift insattes emellertid nu

successivt glödlampor av lägre ljusstyrka just i dessa lokaler.

Fönstren borde underkastas granskning och tillsyn i fråga örn drag. Föreskrifter

örn lämplig vädring borde utarbetas. Noggrannare kontroll av rumstemperaturen

borde ske.

Under nuvarande förhållanden syntes inskränkningar i varmvattenförbrukningen

böra föreskrivas framförallt å toaletterna.

Departe
mentschefen.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Departe
mentschefen.

Kungl. May.ts proposition Nr <288.

Sopor och avfall från avdelningarna fördes till en brännugn, belägen nära

maskinavdelningen. I denna ugn brunne det hela dagen, men värmen tillvaratoges

ej. En närmare undersökning borde vidtagas för att utröna örn

möjligheter funnes att utnyttja denna värme.

De sakkunniga ville alltså föreslå, att mätningar genom sjukhusets försorgunder

viss icke alltför kort tid ägde rum beträffande förbrukningen av värme

(varmvatten, hetvatten, värmelednings vatten, direktånga), elektrisk ström

och vatten i syfte att utröna, var de största förbrukningsställena funnes,

varefter besparingsåtgärder kunde vidtagas på lämpliga ställen; att stor uppmärksamhet

ägnades däråt, att icke för starka glödlampor användes och att

vid nyanskaffning lampor av lämplig spänning inköptes; att föreskrift utfärdades

för personalen att spara på vatten, särskilt varmvatten; att löpande

tillsyn skedde av fönster och fönstervädring samt att utredning verkställdes

örn lämpligheten att tillvarataga värmen vid sopförbränningen.

Sjukhusdirektionen har anfört bland annat:

De tekniska anläggningarna vid ett nybyggt sjukhus av karolinska sjukhusets

karaktär måste med nödvändighet draga stora kostnader för bränsle

etc. De arkitektoniska förhållandena medförde stark bränsleåtgång. Direktionen

hade ägnat stor uppmärksamhet åt uppvärmningsfrågan och sökt hålla

en temperatur av 17° i sjukrummen. Fläktar hade avstängts vintertiden

och stor omsorg ägnats åt fönstren.

Direktionen hade icke ansett bränslesituationen kräva avstängning av

varmvattnet, vilken åtgärd skulle medföra olägenheter för sjukvården.

Utredning hade påbörjats om sopförbränningen och vattenförbrukningen i

tvättinrättningen.

I enlighet med de sakkunnigas förslag komme mätningar beträffande förbrukningen

av värme, elektrisk ström och vatten att vidtagas och direktionen

hade för avsikt att därefter vidtaga de besparingsåtgärder, som visade

sig möjliga.

Beträffande vissa av de i detta avsnitt berörda frågorna kommer såsom

nämnts utredning att verkställas av direktionen. Övriga av de sakkunniga

väckta spörsmål och av dem gjorda påpekanden synas jämväl vara förtjänta

av direktionens uppmärksamhet.

b) Blanketter.

De sakkunniga ha föreslagit förenklingar i fråga örn blanketter, varigenom

en årlig besparing av 6,000 kronor beräknades uppstå.

Standardisering av blanketterna enligt det s. k. metriska systemet (DIN)

hade påbörjats. Då det vore av stor ekonomisk betydelse, att blanketterna

vid sjukhuset framför allt i fråga om format och kvalitet vore så likartade

som möjligt, ville de sakkunniga föreslå fullständigt genomförande av standardisering.

Förenklingar kunde även göras beträffande papperskvalitet och

tryck. Vissa blanketter kunde utgå. Folktandvårdsjournalen syntes onödigt

dyr och toge alltför mycken tid från tandläkaren. Förenklingar av blanketter

m. m. i enlighet med vad de sakkunniga efter en detaljerad granskning närmare

angivit beräknades medföra en årlig besparing av omkring 6,000 kronor.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 888. 49

Sjukhusdirektionen har anfört, att standardisering av blanketter genomfördes

i mån av nytryck samt att framställning gjorts örn att få använda

vissa pappersformat, som avveke från gällande bestämmelser. I övrigt ämnade

direktionen igångsätta särskild utredning för vidtagande av de förenklingar,

som visade sig möjliga.

Statskontoret har framhållit, att sjukhusen, innan erforderligt tryck beställdes,

borde rådgöra med statskontorets tryckerikonsulent.

De besparingsåtgärder, varom här är fråga, ha delvis redan börjat genomföras

av direktionen, som i övrigt ämnar verkställa närmare utredning i

ämnet. Jag finner därför ioke anledning att här ytterligare behandla denna

fråga.

c) Medicin jorbruk ningen.

De sakkunniga ha anfört, att sjukhusdirektionen i syfte att nedbringa

läkemedelskostnaderna våren 1941 lämnat överläkarna vissa direktiv. Utöver

vad härav framginge, ville de sakkunniga påpeka följande besparingsmöjligheter:
Kostsamma

distribueringsfÖrmer, framförallt ampuller och suppositorier,

borde så mycket som möjligt undvikas till förmån för billigare distribueringsformer,

framförallt lösningar. Ampullflaskor borde komma i fråga i stället

för ampuller. Beredningar, framställda på apotek, vilka som regel vore billigare

än motsvarande specialiteter under patentnamn, borde användas.

Vid all medicinrekvisition måste ihågkommas, att priset för större mängder

vore förhållandevis lägre än för små.

Sjukhusdirektionen har framhållit, att direktionen beträffande medicinförbrukningen

sökt vidtaga möjliga besparingsåtgärder. I anledning härav

kunde anslagsposten till läkemedel minskas med 30,000 kronor.

Jag utgår från att direktionen ägnar denna fråga fortsatt uppmärksamhet

och därvid beaktar vad de sakkunniga anfört.

5. Inkomster vid karolinska sjukhuset.

De sakkunniga ha föreslagit höjning av poliklinikavgiften för återbesök,

införande av avgift på psykiatriska polikliniken, införande av särskild avgift

för poliklinikpatienter vid operativa ingrepp och vid mera omfattande laboratorieundersökningar

ävensom höjning av hyrorna för personalbostäderna.

Vid poliklinikerna utgjorde avgiften för återbesök 1 krona 50 öre, för genom

olycksfall i arbete skadade dock 3 kronor. Den förstnämnda avgiften

borde höjas till 2 kronor.

Även på psykiatriska polikliniken borde avgifter införas.

Liksom vid vissa kommunala sjukhus borde vid karolinska sjukhuset

debiteras särskilt tillägg vid operativt ingrepp. Därvid syntes det lämpligt

Bihang till riksdagens protokoll 19b2. 1 sami. Nr 288. 4

Departementschefen

.

Departe
mentschefen.

s. 50 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

50 Kungl. May.ts proposition Nr 288.

att följa gällande sjukkassetaxa, vars tariffer utgjorde lägst 1 krona och

högst 20 kronor. Allmänheten och sjukkassorna torde vara överraskade av

att poliklinikerna icke debiterade dylikt tillägg. Med hänsyn till de betydande

driftkostnaderna vid sjukhuslaboratorierna syntes det vidare skäligt att

även laboratorieundersökningar för poliklinikpatienter betalades särskilt utöver

den vanliga besöksavgiften, dock att enklare prov fortfarande icke skulle

debiteras. Även härvidlag kunde sjukkassetaxan lämpligen följas och tillläggsavgiften

utgå med 2—10 kronor.

Hur mycket som skulle inflyta genom de föreslagna åtgärderna vore svårt

att angiva.

Vid sjukhuset funnes bostadshus för såväl sköterskor som läkare och manlig

personal i övrigt. De sakkunniga ansåge hyresbeloppen för låga i jämförelse

med hyresnivån i Stockholm. Detta förhållande verkade orättvist

gentemot befattningshavare, som nödgades skaffa sig bostad utanför sjukhuset.

De sakkunniga förordade höjning av bostadshyrornas grundbelopp

med 10 procent, varigenom en merinkomst av 30,000 kronor torde uppstå.

Sjukhusdirektionen har förklarat sig ämna tillämpa de sakkunnigas förslag

om höjning av återbesöksavgiften och införandet av avgift på psykiatriska

polikliniken från och med den 1 april 1942. I betraktande av skäl, som sjukhusets

överläkare anfört mot särskilda avgifter för operativa ingrepp

och laboratorieundersökningar, hade direktionen icke ansett sig för närvarande

kunna förorda införande av sådana avgifter. Direktionen ämnade

emellertid i samråd med Stockholms stad och Stockholms landsting utreda

möjligheterna för vidtagande av höjningar av poliklinik- och behandlingsavgiftema.

Då direktionen erfarit, att särskild utredning genom besparingsberedningen

påginge angående hyrorna i statens fastigheter, ville direktionen

avvakta resultatet härav, innan bostadshyrorna vid sjukhuset höjdes.

Medicinalstyrelsen har varnat för att av poiiklinikpatienterna uttaga särskilda

avgifter för utförda laboratorieundersökningar utöver vad nu skedde.

Ett sådant förfaringssätt skulle enligt styrelsens mening innebära risk för

att patienternas strävan att bliva intagna på vårdavdelningarna ytterligare

ökades.

Statskontoret har funnit ersättningarna för bostäder för låga. Ämbetsverket,

som erinrade om att befattningshavarnas avlöningar utginge efter Stockholms

ortsgrupp, ansåge hyresbeloppen böra bestämmas med hänsyn till det

pris, som i Stockholm i allmänhet gällde för motsvarande lägenheter.

Vad beträffar de sakkunnigas förslag i fråga om poliklinikavgifter, vilken

fråga icke torde behöva underställas riksdagens prövning, har direktionen

förklarat sig delvis ämna genomföra förslaget samt i övrigt komma att samråda

med representationerna för medintressenterna i sjukhuset. Jag har intet

att erinra mot detta direktionens ståndpunktstagande.

I fråga örn höjning av bostadshyrorna torde såsom direktionen anfört

resultatet av pågående allmän utredning i ämnet böra avvaktas.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. May.ts proposition Nr 288.

6. Avlöningar vid serafimerlasarettet.

a) Läkar per sonal.

De sakkunniga ha framhållit, att besöksfrekvensen på poliklinikerna min-i

skaf. Denna minskning hade varit särskilt stor på ögon- och öronpoliklinikerna.

Med hänsyn till att arbetet på dessa polikliniker komme att öka*

när verksamheten vid den utvidgade neurokirurgiska kliniken komme i gång,!

ville de sakkunniga emellertid endast föreslå indragning av andre underlakar-,

tjänsten (Ex 22) på öron-, näs- och halspolikliniken. Härigenom vunnes en

besparing av 6,816 kronor.

Sjukhusdirektionen har upplyst, att den till indragning ifrågasatta underläkartjänsten

icke varit tillsatt under år 1941 och att direktionen icke medtagit

den i anslagsberäkningarna för nästa budgetår.

Statskontoret har ifrågasatt, örn icke denna del av poliklinikverksamheten

kunde helt avvecklas. Därest detta för närvarande icke kunde ske, borde

verksamheten dock inskränkas genom att mottagningarna begränsades till

varannan dag, varigenom arvodena till poliklinikföreståndarna kunde nedbringas

till hälften.

I

Jag förutsätter, att vad statskontoret anfört beaktas vid de fortsatta besparingsundersökningarna

inom direktionen. I övrigt finner jag icke anledning

att här göra något uttalande.

h) Gymnastikavdelningen.

Enligt vad de sakkunniga inhämtat påginge arbetet å gymnastikavdelningen

mellan klockan 8 och 14, under vilken tid avbrott för lunch skedde.

Denna arbetstid borde kunna förlängas så, att en sjukgymnasttjänst kunde

indragas. Härigenom skulle en besparing av 3,465 kronor uppstå.

Sjukhusdirektionen har funnit sig vid anslagsäskandena böra iakttaga vad

de sakkunniga föreslagit.

Med hänsyn till den ståndpunkt direktionen intagit föranleder de sakkunnigas

förslag intet annat yttrande från min sida än en erinran om vad jag

förut anfört rörande utredning örn arbetstiden för sjukgymnasterna vid karolinska

sjukhuset.

c) Kanslipersonalen på klinik- och poliklinikexpeditioner.

Den nuvarande personalen, de sakkunnigas förslag till förändringar av

denna och sjukhusdirektionens uppfattning i frågan framgår av följande sammanställning:
-

Departe
mentschefen.

Departe
mentschefen.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Majlis proposition Nr 288.

r—

Nuvarande

förhållanden

De sakkunnigas

förslag

Sj ukhusdirektionens

förslag

Sköterska

A 7

Ord. kanslibi- |

träde A 7

E. o. kanslibi-

träde Eo 7

E. o. kontorsbi-

träde Eo 4

Ex. kontorsbi-

träde Ex 4

Ord. kanslibi-

träde A 7

Ord. kontorsbi-

träde A 4

E. o. kontorsbi-

träde Eo 4

Ord. skrivbi-

träde A 2

E. o. skrivbi-

träde Eo 2

Sköterska

A 7

Ord. kanslibi-

träde A 7

E. o. kanslibi-

träde Eo 7

E. o. kontorsbi-

träde Eo 4

Ex. kontorsbi-

träde Ex 4

Medicinska kliniken.......

—

i

_

_

i

_

i

_

i

_

_

i

_

_

i

Kirurgiska » .......

—

—

i

i

—

—

i

—

i

—

—

—

i

i

—

Neurokirurgiska » .......

—

—

2

—

—

i*

—

i

—

—

—

—

i

i

—

Neurologiska » .......

—

—

1

—

—

—

i

—

—

—

—

—

i

—

—

Röntgenavdelningen........

—

—

2

i

—

—

i

i

—

i

—

—

i

2

—

Kirurgiska polikliniken ......

i

—

—

—

—

—

—

i

—

—

—

—

—

1

—

.Medicinska » ......

i

—

—

—

—

—

—

i

—

—

—

—

—

1

—

Gemensam för poliklinikerna . . .

i

—

—

—

—

—

—

i

—

—

i

—

—

—

—

i Summa

3

i

6

2

i

i

4

5

2

i

i

i

4

6

i

13

13

13

1 För hjälp med utländsk korrespondens.

De sakkunniga ha som allmän motivering för sitt förslag åberopat vad de

anfört i motsvarande hänseende beträffande karolinska sjukhuset.

Sakkunnigförslaget innebure indragning av

Lönegrad.

3 sjukskötersketjänster ....................................... A 7

6 extra ordinarie kanslibiträdestjänster.......................... Eo 7

1 extra kontorsbiträdestjänst .................................. Ex 4

men samtidigt inrättande av

4 ordinarie kontorsbiträdestjänster.............................. A 4

3 extra ordinarie kontorsbiträdestjänst er ........................ Eo 4

2 ordinarie skrivbiträdestjänster................................ A 2

1 extra ordinarie skrivbiträdestjänst ............................ Eo 2

Förslaget medförde en årlig besparing av 5,085 kronor, vartill komme rörligt

tillägg.

Sjukhusdirektionen har hänvisat till de principer direktionen uppställt för

reducering av motsvarande personal vid karolinska sjukhuset.

Ett tillämpande av dessa principer beträffande lasarettets kanslipersonal

ledde till att 2 sjuksköterskebefattningar (A 7) och 2 kanslibiträdesbefattningar

(Eo 7) skulle vid uppkommande vakans eller vederbörandes förflyttning

till annan likvärdig tjänst ersättas med kontorsbiträden (Eo 4). Beträffande

en av de tre sjuksköterskor, som de sakkunniga ansett även kunna

ersättas av kontorsbiträden, nämligen den i poliklinikens nedre vestibul för

upplysning åt de hjälpsökande samt mottagande av avgifter stationerade

sjuksköterskan, hade vice direktören uttalat, att han ansåge det

vara av största betydelse för den polikliniska sjukvården, att nämnda uppgifter

vore anförtrodda at utbildad sjuksköterska. Chefen för medicinska poli
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition Nr 288.

kliniken hade anfört, att villkoret för att den i väntrummet på medicinska

polikliniken stationerade sjuksköterskan skulle kunna ersättas med ett kontorsbiträde

vore, att den i nedre vestibulen stationerade sköterskan bibehölles.

Direktionen an säffe detta böra beaktas.

Ill11:

Under hänvisning till vad jag förut anfört rörande motsvarande personal

vid karolinska sjukhuset biträder jag direktionens förslag utom beträffande

tidpunkten för förändringen av de extra ordinarie kanslibiträdesbefattningama.

d) Personalen på s y s s l o m näskön tore t.

De sakkunniga ha föreslagit, att 1 förste vaktmästare (A 7) ersättes med 1

vaktmästare (A 5), att 1 förste vaktmästare ersättes med 1 kontorsbiträde

(A 4) och att 1 kameralbiträde (A 8) indrages.

Den av de sakkunniga föreslagna omläggningen av spisordningama vid

serafimerlasarettet medförde minskning i någon mån av arbetet med sammanställning

av matrekvisitioner och uträkning av proviantåtgång m. m. Bokföringen

av in- och utskrivna patienter samt underhållsdagar för dem syntes

möjlig att förenkla. Inköp och upphandling borde i största utsträckning företagas

gemensamt för karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet. Nämnda

åtgärder torde möjliggöra indragning av en befattning i lägre lönegrad vid

serafimerlasarettets sysslomanskontor. När innehavaren av kameralbiträdesbefattningen

inom något år avginge med pension torde vara lämpligt att på

andra fördela de arbetsuppgifter för denna tjänst, som icke redan genom

nämnda förenklingar bortfallit.

Av de på lasarettets personalförteckning upptagna fyra förste vaktmästarna

biträdde en vid inskrivningen av patienter. Detta arbete kunde lämpligen

övertagas av ett kontorsbiträde. Det övriga mindre omfattande arbete,

som utförts av sistnämnda vaktmästare, kunde utföras av annan personal.

För vakthållningen i lasarettets port tjänstgjorde fömtom annan personal

även en förste vaktmästare. Dennes arbetsuppgifter skilde sig numera icke

från de övriga vaktmästarnas, varför tjänsten torde kunna utbytas mot en

vaktmästartjänst.

Ett genomförande av de sakkunnigas förslag komme att medföra en årlig

besparing av 4,755 kronor.

Sjukhusdirektionen har tillstyrkt förslaget beträffande förste vaktmästar1

tjänsterna, vilket kunde genomföras från och med den 1 juli 1942, men funnit,

att om det ordinarie kameralbiträdet skulle indragas, borde den extra

kameralbiträdestjänsten (Ex 8) förändras till ordinarie kanslibiträdestjänst

(A 7).

Gemensam upphandling för lasarettet och karolinska sjukhuset förekomme

redan i betydande omfattning, nämligen i fråga örn livsmedel och diverse förbrukningsartiklar

(förbandsartiklar in. m.). Denna upphandling hade i regel

ombesörjts av lasarettet, varför personalminskningen där icke kunde bli stor.

Direktionen ville emellertid göra ett försök genom att icke nyanställa något

kontorsbiträde i stället för en förste vaktmästare. Örn erfarenheten komme

att visa, att definitiv indragning av en kameral befattning vore möjlig, borde

den ordinarie kameralbiträdestjänsten indragas. Därvid borde dock den nu
-

Depar temén

tachefen.

s. 54 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

Departe
mentschefen.

54 Kungl. Maj:ts proposition Nr 288.

varande extra kameralbiträdestj ansten ändras till ordinarie kanslibiträdestjänst.

Besparingen vid fullständigt genomförande av den ifrågasatta anordningen

beräknade direktionen till 4,494 kronor.

Jag ansluter mig till vad direktionen föreslagit. Den nya kontorsbiträdestjänsten

bör således uppföras i personalförteckningen men icke tillsättas, förrän

erfarenheten visar, att den är oundgängligen behövlig. Frågan om förändring

av extra kameralbiträdesbefattningen till ordinarie kanslibiträdestjänst

bör upptagas till behandling vid nästa års budgetarbete.

e) Sjukvårdspersonalens arbetstid.

I samband med frågan örn reducering av sjukvårdspersonalen vid karolinska

sjukhuset ha de sakkunniga berört möjligheten att utsträcka arbetstiden

för sådan personal ej blott vid sjukhuset utan även vid serafimerlasarettet.

De sakkunniga ha beräknat, att genom en dylik reform skulle kunna

uppnås en kostnadsminskning för serafimerlasarettet med 43,500 kronor.

Jag hänvisar till vad jag förut vid behandlingen av motsvarande spörsmål

vid karolinska sjukhuset anfört.

7. Omkostnader vid serafimerlasarettet.

Beträffande lasarettets omkostnader hänvisas till vad förut uttalats beträffande

dagkostnaden vid lasarettet (sid. 6) samt åberopas det rörande förenkling

av blanketter vid karolinska sjukhuset anförda, vilket äger giltighet

även för serafimerlasarettet.

8. Inkomster vid serafimerlasarettet.

Vad de sakkunniga anfört beträffande inkomsterna vid karolinska sjukhuset

finna de principiellt och i tillämpliga delar gälla även serafimerlasarettet. Bostadshyrorna

syntes även vid serafimerlasarettet böra undergå en justering

uppåt, men med hänsyn till byggnadernas ålder och bristande modernitet

kunde det tänkas, att en eller annan icke fullgod bostad borde bibehållas vid

nuvarande hyra. En ökning av hyresbeloppen med 10 procent, såsom föreslagits

vid karolinska sjukhuset, medförde för samtliga bostäder vid serafimerlasarettet

en merinkomst för år räknat av 5,800 kronor.

I övrigt hänvisas till vad ovan anförts rörande inkomsterna vid karolinska

sjukhuset.

II. Anslagen till karolinska sjukhuset och

serafimerlasarettet.

1. Förslagsanslaget till Karolinska sjukhuset: Avlöningar.

a) Gar n ison sav deln ingara a.

Sjukhusdirektionen har i fråga om avlöningsposten för icke-ordinarie personal

ansett en höjning med 10,000 kronor erforderlig för att täcka ökade

utgifter för vikarier. Någon annan ändring ifrågasattes icke i avlöningsstaten

för dessa avdelningar.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition Nr 288.

Statskontoret har, då anslagsposten för innevarande budgetår uppräknats

nied icke mindre än 54,000 kronor, ansett sig icke kunna tillstyrka en ytterligare

förhöjning.

Direktionen har förordat, att uppdelningen av anslagen på garnisonsavdelningarna

och sjukhuset i övrigt borttages.

Utgifterna vid garnisonssjukhuset bokfördes under budgetåret direkt å de

för garnisonsavdelningarna beräknade anslagen. Utgifterna för de till karolinska

sjukhuset förlagda garnisonsavdelningarna kunde av praktiska skäl

icke förrän vid budgetårets slut genom omföring bokföras på de för garnisonsavdelningarna

beräknade anslagen. Utgifterna fördelades därvid i stort

sett i proportion till beläggningen. Trots det myckna arbete, som nedlades

vid fördelningen, kunde det icke undvikas, att siffrorna bleve missvisande.

Exempelvis inginge icke under rubriken garnisonsavdelningarna kostnaderna

för vården av militära patienter vid de civila avdelningarna, icke heller all

ekonomipersonal för kirurgiska garnisonsavdelningarna eller personalen för

ilen omfattande militära poliklinikverksamheten.

Uppdelningen verkade alltså mycket betungande för bokföringsarbetet och

gå ve en felaktig bild av kostnaderna för garnisonssjukvården. Fördelningen

borde i varje fall avse karolinska sjukhuset såsom en huvudavdelning och

garnisonssjukhuset som den andra huvudavdelningen. En sammanslagning

skulle icke inverka på möjligheten att efter budgetårets utgång statistiskt

belysa den belastning å åttonde huvudtiteln, som föranleddes av garnisonssjukvården.

Statskontoret har i denna fråga anfört:

Den särskilda redovisningen av kostnaderna för garnisonsavdelningarna

kunde anses motiverad endast under förutsättning, att dessa kostnader icke

slutgiltigt skulle stanna å karolinska sjukhusets anslag. Ämbetsverket erinrade

om att iimbetsverket tidigare förordat, att kostnaderna för sjukvården

å garnisonssjukhuset skulle bestridas från anslag under fjärde huvudtiteln.

b) Radiofysiska och radiopatolog i ska

i nstitutio n e r n a.

Sjukhusdirektionen har hemställt, att föreståndararvodet åt föreståndaren

för radiofysiska institutionen, vilket ännu icke tagits i anspråk, måtte utbetalas

från och med nästa budgetår, varigenom en ökning av arvodesposten

med 1,500 kronor skulle uppstå. Vidare erfordrades en förhöjning med 8,000

kronor av icke-ordinarieposten för avlöning åt vikarier och för ålderstillägg.

Statskontoret har tillstyrkt sistnämnda höjning och anfört:

Statens övertagande från och med ilon 1 juli 1941 av forskningsavdelningarna

hade skett under den formen, att statsverket genom av jubileumsfonden

tillskjutna engångsbelopp erhållit ersättning för de på grund av förstatligandet

ökade nettokostnaderna för statsverket. Enligt vad statskontoret

under hand inhämtat från sjukhuset torde kostnader flir vikarier och ålderstillägg

ha medräknats vid regleringen av mellanhavandet mellan statsverket

och fonden. Medel för ändamålet hade dock icke beräknats för innevarande

budgetår. Viii nu angivna förhållande ansåge sig statskontoret icke böra göra

någon erinran mot den föreslagna uppräkningen av icke-ordinarieposten.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition Nr 288.

c) Sjukhuset i övrigt.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän. Civilförvaltningens

personalförbund har gjort framställning om förhöjd lönegradsplacering

för den vid psykiatriska kliniken anställda manliga vårdarpersonalen,

därvid huvudsakligen åberopats denna personals påfrestande tjänstgöring,

sköterskornas placering i högre lönegrad än motsvarande sköterskors vid

sinnessjukhusen och bristen på befordringsmöjligheter. Framställningen har

avstyrkts av sjukhusdirektionen, som anfört bland annat:

Den manliga vårdarpersonalen vid psykiatriska kliniken vore placerad i

samma lönegrad som den manliga vårdarpersonalen vid statens sinnessjukhus

och vore jämväl i tjänstgöringsavseende jämställd med sistnämnda personal.

Att sjuksköterskorna vid karolinska sjukhuset erhållit högre löneplacering

än motsvarande sköterskor vid sinnessjukhusen hade berott på de

högre utbildningskraven och undervisningsuppgifterna. En dylik anledning

till högre löneplacering förelåge icke för sjukhusets manliga vårdarpersonal

och direktionen funne sig därför icke kunna för närvarande tillstyrka bifall

till framställningen.

Då direktionen emellertid erfarit, att utredning påginge angående förändrad

lönestälLning för personal vid statens sinnessjukhus, ville direktionen

uttala sin förväntan att, i händelse denna utredning komme att leda till

förhöjd löneställning för befattningshavare vid sinnessjukhusen, förhöjd löneställning

jämväl skulle tillerkännas motsvarande befattningshavare vid karolinska

sjukhuset. Vad sålunda sagts gällde särskilt sjukhusets maskinmästare,

maskinister och första köksföreståndarinna med hänsyn till de mycket stora

insatser för en ekonomisk drift av sjukhuset, som dessa befattningshavare

kunde göra.

Direktionen har, utöver de ändringar, som föranledas av förutnämnda besparingsåtgärder,

icke ifrågasatt annan ändring av förevarande anslagspost än

att en tvättmästarbefattning, vilken hittills icke varit tillsatt, borde utgå.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit. Sjukhusdirektionen har i fråga örn höjning av prästmannens

arvode anfört:

Prästmannen, som nu åtnjöte arvode av 2,400 kronor, hade hemställt örn

ett provisoriskt lönetillägg av 600 kronor. Med hänsyn till prästmannens omfattande

och gagneliga verksamhet vid sjukhuset ansåge direktionen ett tilllägg

motiverat men förordade med hänsyn till tidsläget, att lönetillägg bereddes

honom i annan ordning. För organistgöromålen hade i anslagsposten

till övrig icke-ordinarie personal inräknats ett arvode av 480 kronor, vilket

dock icke användes, emedan prästmannen själv brukade ombesörja dessa

göromål. Med hänsyn härtill borde prästmannen få uppbära organistarvodet.

Statskontoret har avstyrkt detta förslag.

Direktionen har, såsom i det följande (sid. 65) skall beröras, vidare föreslagit,

att arvodet åt specialisten i plastisk kirurgi, 4,000 kronor, måtte överföras

till serafimerlasarettets stat. Slutligen har direktionen, såsom förut

nämnts, tillstyrkt nedsättning av kassakontrollantens arvode med 600 kronor.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition Nr 288.

Detta uppdrag vore avsett för en direktionsledamot, men direktionen ville

föreslå, att det skulle kunna anförtros även åt annan person. I övrigt har

direktionen icke ifrågasatt någon ändring i denna anslagspost.

Avlöningar till övrig ick e-o rdinarie personal.

I fråga örn denna anslagspost, som nu är upptagen till 2,000,000 kronor, har

sjukhusdirektionen beräknat — förutom viss höjning i anslutning till de föreslagna

besparingsåtgärderna — ökningar med tillhopa 227,800 kronor. Beträffande

dessa frågor inhämtas av handlingarna bland annat:

Vissa konsultationer. Direktionen har erinrat, att från arvodesposten

utginge ett arvode å 1,800 kronor till en konsulterande pediatriker, avsett

för de konsultationer, som erfordrades för barn på kvinnokliniken. Med hänsyn

till det stora antalet konsultationer och i brist på anslag hade pediatrikern

icke kunnat anlitas för konsultationer på övriga kliniker, vilket varit

till men för sjukvården. Något anslag funnes ej heller anvisat för erforderliga

konsultationer i andra vetenskapsgrenar. En av lärarkollegiet vid karolinska

institutet framställd begäran örn anvisande av 1,800 kronor för sistnämnda

ändamål hade avslagits i propositionen 1939: 206 (sid. 61). Då den erfarenhet,

som numera vunnits, utvisade att, så länge icke alla medicinska vetenskapsgrenar

vore företrädda vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet,

behov av konsultationer förelåge utöver vad som kunde tillgodoses med

ovannämnda arvode å 1,800 kronor till en konsulterande pediatriker, hemställde

direktionen, att från förevarande anslagspost måtte få bestridas uppkommande

kostnader för erforderliga konsultationer i de vetenskapsgrenar,

som icke vore företrädda vid sjukhuset. Härför erforderlig anslagsökning beräknades

till 1,800 kronor. Statskontoret har ansett sig endast böra

i så måtto tillstyrka framställningen, att direktionen borde medgivas rätt att

för ändamålet disponera högst 500 kronor årligen.

Förhöjd ersättning till Sophiahemmet och stiftelsen Röda kors-hemmet

för elever beräknade direktionen medföra ett ökat anslagsbehov av

15,000 kronor för år. Statskontoret har icke haft något att erinra

häremot.

En för vikarierande sjuksköterskor genomförd lönereglering, innebärande

bland annat en övergång från netto- till bruttolönesystem, medförde enligt

direktionen ett ökat anslagsbehov av 52,000 kronor för år, som dock

delvis motsvarades av ökade inkomster av åt dessa vikarier tillhandahållna

naturaförmåner. Statskontoret har ej haft något att erinra häremot.

Den del av vikarielön, som motsvarade rörligt tillägg, bokfördes, enligt

vad direktionen anfört, numera — efter av statskontoret framställda

erinringar — på förevarande anslagspost i stället för som tidigare på anslagsposten

till rörligt tillägg. Detta medförde en ökning av icke-ordinarieposten

med 40,000 kronor samtidigt som anslagsposten till rörligt tillägg kunde

minskas med samma belopp. Mot denna beräkning har statskontoret

förklarat sig icke ha något att erinra.

Ålderstillägg, vikarier m. m. Direktionen har erinrat, att vid den omräkning

av anslagsposten, som utförts för innevarande budgetår, anslagsposten

avrundats från 2,045,000 kronor till 2,000,000 kronor. Erfarenheten

hade visat, att avrundningsbeloppet 45,000 kronor vore erforderligt, varför

anslaget borde ökas med detta belopp. Därjämte erfordrades för ökade ut
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

58 Kungl. Maj:ts proposition Nr 288.

gifter för ålderstillägg och för vikarier utöver vad ovan angivits ett belopp

av 7^,000 kronor. I detta sammanhang ville direktionen framhålla, att belastningen

å förevarande anslagspost visat sig avsevärt större, än vad som

ursprungligen beräknats, vilket i väsentlig grad berodde på att denna anslagspost

finge bära även kostnaderna för vikarier på ordinarie tjänster, som

i ovanligt stor omfattning hållits vakanta i avvaktan på Kungl. Maj:ts medgivande

till desammas återbesättande. Därtill komme att den avsevärt längre

semester, som vore tillerkänd befattningshavare vid radiumhemmet och röntgendiagnostiska

avdelningen, föranledde särskilt stora vikariekostnader för

den därvarande personalen. Vidare hade efter semesterlagens tillkomst även

vikarier erhållit semesterförmån. Å andra sidan kunde det beräknas uppkomma

ett överskott å anslaget till avlöningar till ordinarie tjänstemän, som

så vitt nu kunde bedömas komme att uppgå till något över 100,000 kronor.

Statskontoret har förklarat sig i avsaknad av erforderligt utredningsmaterial

icke kunna ingå på bedömande av direktionens hemställan.

Då medelsbehovet under anslagsposten torde bli beroende av i vilken utsträckning

de av de besparingssakkunniga föreslagna besparingsåtgärderna

komme att genomföras, ville statskontoret föreslå, att direktionen anbefalldes

att, innan regleringsbrevet rörande anslagen till sjukhuset utfärdades,

till Kungl. Majit inkomma med fullständiga beräkningar rörande utgifterna

under sagda anslagspost. I avvaktan härpå syntes vid äskandet av medel å

anslagsposten en viss försiktighet böra iakttagas vid bestämmandet av anslagsbeloppet.

Med hänsyn till vad direktionen anfört rörande olägenheterna och bristfälligheterna

i fråga örn det nu tillämpade särskiljandet av anslagsmedlen till

garnisonsavdelningarna vill jag tillstyrka, att den särskilda redovisningen

av garnisonsavdelningarna i personalförteckningen samt under avlönings- och

omkostnadsanslagen upphör. Då det för bedömande av statens utgifter

för detta undervisningssjukhus är av stort intresse att erhålla upplysning örn

storleken av de betydande kostnaderna för den militära sjukvården därstädes,

torde direktionen likväl böra i sina anslagsäskanden varje år lämna uppgift

örn de beräknade kostnaderna för garnisonssjukvården.

Ipersonalförteckningen för karolinska sjukhuset böra följande

förändringar vidtagas:

A) Rubriken Garnisonsavdelningarna utgår. Till rubriken Sjukhuset i

övrigt överföras 10 sjuksköterskor i A 7, varjämte 1 sjuksköterska (nattöversköterska)

i A 7 överföres på övergångsstat.

B) Under rubriken Radiofysiska och radiopatologiska institutionerna uppföres

ytterligare 1 kanslibiträde i lönegraden A 7 (ersätter 1 kameralbiträde i

Eo 8).

C) Under rubriken Sjukhuset i övrigt vidtagas följande förändringar:

a) Till följd av de tidigare förordade besparings- och rationaliseringsåtgärderna

böra följande ändringar göras:

Sjukvårdspersonal.

2 föreståndarinnor i A 11 föras på övergångsstat (jfr nedan).

2 andra föreståndarinnor i A 8 nyuppföras (ersätta 2 föreståndarinnor i

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 288. 59

Ali, den ena tjänsten torde dock icke få tillsättas, förrän tillstånd därtill,

efter utredning om tjänstens behövlighet, meddelats).

2 sjuksköterskor i A 7 föras på övergångsstat (ersättas vid ledighet med

2 kontorsbiträden i A 4).

7 sjuksköterskor i A 7 föras på övergångsstat (ersättas vid ledighet med

elever).

2 sjuksköterskor i A 7 föras på övergångsstat (ersättas vid ledighet med

1 assistentsköterska i Eo 5 och 1 halvtidstjänstgörande sjuksköterska i Eo 7).

1 sjuksköterska i A 7 föres på övergångsstat (ersättes med 1 assistentsköterska

i Eo 5).

1 sjuksköterska i A 7 avföres.

2 kontrollbiträden i A 7 föras på övergångsstat (ersättas -säd ledighet med

1 kontrollbiträde i Eo 7 och 1 kontorsbiträde i A 4).

Administrations- och kontorspersonal.

3 kanslibiträden i A 7 föras på övergångsstat (ersättas vid ledighet med

1 skrivbiträde i A 2 och 2 kontorsbiträden i A 4).

1 kanslibiträde i A 7 avföres (ersättes med 1 kontorsbiträde i Eo 4 med

halvtidstjänstgöring).

2 kontorsbiträden i A 4 nyuppföras (skola ersätta 2 sjuksköterskor i

A 7).

2 kontorsbiträden i A 4 nyuppföras (skola ersätta 2 kanslibiträden i

A 7).

1 kontorsbiträde i A 4 nyuppföres (skall ersätta 1 kanslibiträde i Eo7).

3 kontorsbiträden i A 4 nyuppföras (skola ersätta 1 kontrollbiträde i A 7

och 2 kontrollbiträden i Eo7).

1 kontorsbiträde i A 4 föres på övergångsstat (ersättes vid ledighet med

1 skrivbiträde i Eo2).

1 skrivbiträde i A 2 nyuppföres (skall ersätta 1 kanslibiträde i A 7).

2 skrivbiträden i A 2 nyuppföras (ersätta 2 kontorsbiträden i Eo4).

b) I anslutning till den tjänsteförteckningsrevision, som föreslagits i årets

statsverksproposition, erhåller förste maskinisten benämningen maskinist

av lia klass, andre maskinisterna benämningen maskinister av 2:a klass

och förste eldarna benämningen eldare av lia klass.

c) I enlighet med vad direktionen föreslagit avföres 1 tvättmästare, vilken

befattning hittills icke varit tillsatt.

Jag anser mig, i anslutning till vad sjukhusdirektionen anfört, böra förorda,

att framställningen om förhöjd lönegradsplacering för sjukvårdarna vid

psykiatriska kliniken icke för närvarande måtte föranleda någon Kungl.

Maj:ts åtgärd.

I avlöningsstaten bör den under rubriken Radiofysiska och

radiopatologiska institutionerna uppförda anslagsposten avlöningar till ordinarie

tjänstemän höjas med lönen åt ett kanslibiträde, cirka 3,500 kronor.

Erinras må, att enligt vad som beslutats vid 1941 års riksdag den nu på

förordnande uppehållna tjänsten som laborator, tillika kemist, må tillsättas

från och med nästa budgetår. Det under denna anslagspost upptagna arvodet

för uppehållande av förste byråingenjörstjänsten bör i anslutning till den i

årets statsverksproposition föreslagna arvodesregleringen höjas nied 400 kronor.

Arvodesposten under samma rubrik bill- uppräknas dels med 1,500 kronor,

beroende på att arvodet åt föreståndaren för radiofysiska institutionen bör

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition Nr 288.

utanordnas från och med nästa budgetår, dels ock med 300 kronor för förstärkning

av arvodet åt biträdande byråingenjören i anslutning till nyssnämnda

arvodesreglering. Då icke-ordinarieposten i enlighet med direktionens

förslag bör å ena sidan höjas med 8,000 kronor men å andra sidan minskas

med lönen åt ett extra ordinarie kameralbiträde, cirka 3,300 kronor, skulle

således under förevarande rubrik i avlöningsstaten efter avrundning av de

olika anslagsposterna uppkomma en höjning med 11,000 kronor.

Den under rubriken Sjukhuset i övrigt uppförda anslagsposten avlöningar

till ordinarie tjänstemän bör tillföras motsvarande post för garnisonsavdelningama,

41,000 kronor. Vidare bör till följd av de föreslagna omedelbart

genomförbara besparingsåtgärderna dels frånräknas kostnaderna för en sjuksköterska

och ett kanslibiträde, tillsammans cirka 7,000 kronor, dels (jfr

nedan) tilläggas avlöningarna för 3 kontorsbiträden och 2 skrivbiträden, tillhopa

omkring 14,000 kronor. Därjämte bör lönen för en tvättmästare, cirka

3,300 kronor, såsom förut nämnts bortgå. Den sammanlagda ökningen blir

alltså i runt tal 1^5,000 kronor.

Den under samma rubrik hörande anslagsposten till arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, bör ökas med 6,800 kronor för ovannämnda

arvodesreglering. Jag finner hinder icke möta för att prästmannen,

såsom direktionen ifrågasatt, får uppbära även det för en organist avsedda

arvodet. Till serafimerlasarettets arvodespost bör enligt vad jag i det följande

kommer att föreslå överföras arvodet åt en specialist i plastisk kirurgi, nu

4,000 kronor. Den tidigare föreslagna nedsättningen av vissa direktionsledamöters

arvoden bör föranleda en minskning av förevarande post med 2,000

kronor. Vidare bör arvodet till kassakontrollanten nedsättas med 600 kronor.

Jag har intet att erinra mot att uppdraget som kassakontrollant även

anförtros åt annan än direktionsledamot. Arvodet åt en biträdande läkare på

gymnastikavdelningen, 6,000 kronor, bör i enlighet med vad jag i det föregående

anfört bortgå. Anslagsposten bör alltså minskas med i runt tal 6,000

kronor.

Den under rubriken Garnisonsavdelningarna nu uppförda anslagsposten

avlöningar till icke-ordinarie personal, 240,000 kronor, torde i enlighet

med direktionens förslag till följd av de hittillsvarande erfarenheterna av

medelsbehovet för vikarier böra ökas med 10,000 kronor till 250,000 kronor.

Detta belopp bör tillföras den under rubriken Sjukhuset i övrigt uppförda

anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Sistnämnda anslagspost beröres av de i det föregående förordade besparings-

och rationaliseringsåtgärderna på följande sätt:

Sjukvårdspersonal.

2 kontrollbiträden i Eo 7 indragas (1 e. o. kontrollbiträde träder i stället

för 1 ordinarie kontrollbiträde, 3 e. o. kontrollbiträden ersättas med 2 ordinarie

kontorsbiträden och 1 e. o. kontorsbiträde).

2 kontrollbiträden i Ex 7 indragas (ersättas med 2 e. o. kontorsbiträden).

1 sjuksköterska i Eo 7 med halvtidstjänstgöring nyanställes (ersätter 1

ordinarie sjuksköterska).

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Marits proposition Nr ''£88.

1 assistentsköterska i Eo 5 indrages (ersättes med 2 tandsköterskor).

2 tandsköterskor i U 2 nyanställas (ersätta 1 assistentsköterska).

9 elever (provsköterskor) med arvoden nyanställas (7 ersätta 7 ordinarie

sjuksköterskor; 2 ersätta 2 assistentsköterskor i Eo 5, vilka i sin tur ersätta

2 ordinarie sjuksköterskor).

1 elev med arvode nyanställes (ersätter 1 ordinarie sjuksköterska vid

garnisonsavdelningarna).

Administrations- och kontorspersonal.

1 kanslibiträde i Eo 7 indrages (ersättes med 1 ordinarie kontorsbiträde).

1 halvtidstjänst som kontorsbiträde i Eo 4 nyinrättas:

(1 e. o. kontorsbiträde ersätter 1 e. o. kontrollbiträde,

2 e. o. kontorsbiträden ersätta 2 extra kontrollbiträden,

2 e. o. kontorsbiträden ersättas med 2 ordinarie skrivbiträden,

1 e. o. kontorsbiträde ersättes med 1 e. o. skrivbiträde och

1 halvtidstjänst som e. o. kontorsbiträde ersätter 1 ordinarie kanslibiträde).

2 skrivbiträden i Eo 2 nyanställas (ersätta 1 ordinarie och 1 e. o. kontorsbiträde)

.

I enlighet med de principer, som anförts i det föregående, böra samtliga

förändringar av icke-ordinarie befattningar genomföras från och med nästa

budgetår med undantag av att icke-ordinarie befattning, som skall träda i

stället för nu befintlig ordinarie tjänst, icke inrättas, förrän den ordinarie

tjänsten indragits. Undantaget innebär, att för nästa budgetår endast

en vakant ordinarie kanslibiträdestjänst kan utbytas mot en extra ordinarie

kontorsbiträdestjänst på halvtid och att en halvtidstjänst som sjuksköterska

träder i stället för en vakant ordinarie sjuksköterskebefattning.

Vidare torde den anordningen böra genomföras, att en assistentskötersketjänst

tills vidare uppehälles av den ordinarie sjuksköterskan på ljusbehandlingsavdelningen,

vars tjänst föreslagits till indragning. Besparingen torde

för nästa budgetår kunna beräknas till omkring 15,000 kronor. Det torde

få ankomma på Kungl. Majit att framdeles meddela närmare bestämmelser

rörande genomförandet av de ifrågavarande besparingsåtgärderna, även

med smärre avvikelser från vad sålunda beräknats.

För konsultationer i vetenskapsgrenar, som icke äro företrädda vid sjukhuset,

torde i enlighet med sjukhusdirektionens förslag böra anvisas högst

1,800 kronor.

För förhöjd ersättning till vissa sjuksköterskeskolor, tillämpningen av en

för vikarierande sjuksköterskor genomförd lönereglering och ändrad bokföring

av »rörligt tillägg» åt vikarier torde i enlighet med direktionens förslag

böra beräknas respektive 15,000, 52,000 och 40,000 kronor.

Direktionen har hemställt, att det belopp av 45,000 kronor, varmed anslagsposten

för innevarande budgetår i samband med förändringen av avlöningsstatens

uppställning nedsatts i avbidan på erfarenhet rörande medelsbehovet,

måtte tillföras anslagsposten. Tillika har direktionen begärt,

att för ökade utgifter för ålderstillägg och vikarier måtte anvisas 74,000

kronor. Direktionen har anfört, att anslagsposten visat sig otillräcklig,

väsentligen beroende på att vikarier på vakanta tjänster måste förordnas i

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition Nr 288.

stor utsträckning, samt att merutgifterna alltså till stor del motsvarades

av besparingar på ordinarieposten. Det må erinras, att icke-ordinarieposterna

för garnisonsavdelningarna och sjukhuset i övrigt för det sistförflutna

budgetåret måst för ändamål, som här avses, överskridas med sammanlagt

101.000 kronor. Jag Auli därför tillstyrka, att förevarande post ökas med

100.000 kronor.

Anslagsposten till övrig icke-ordinarie personal under rubriken Sjukhuset

i övrigt torde alltså böra höjas med i runt tal 440,000 kronor till 2,440,000

kronor.

För rörligt tillägg synes under samma rubrik böra beräknas ytterligare

10.000 kronor. Vid beräkningen av detta belopp har jag tagit hänsyn till de

föreslagna ändringarna i fråga örn redovisningen av lönerna vid garnisonsavdelningarna

och den del av vikarielön, som motsvarar rörligt tillägg.

Anslaget till avlöningar vid karolinska sjukhuset torde således böra uppföras

med 4,224,000 kronor, innebärande en höjning med 180,000 kronor.

Ökningen av pensionsavdragen från och med den 1 juli 1942 torde medföra

någon minskning av utgifterna under anslaget.

I detta sammanhang vill jag upptaga till behandling fråga om disposition

av vissa lokaler vid ögonkliniken. Enligt 1940 års lagtima riksdags

beslut får ögonkliniken vid karolinska sjukhuset endast tagas i bruk till så

stor del, att antalet vårdplatser ungefär motsvarar antalet vid den tidigare

ögonkliniken vid serafimerlasarettet. På framställning av sjukhusdirektionen

har Kungl. Maj:t. den 13 februari 1942 medgivit, att den icke i bruk tagna

delen (omfattande cirka 25 vårdplatser) av karolinska sjukhusets ögonklinik

må tills vidare under år 1942 användas för möjliggörande av vård

åt sjuka finska barn. Kostnaderna härför skola bestridas enligt de grunder

och i den ordning, som angivits i kungl, brev den 30 december 1941 angående

beredande av sjukhusvård åt krigsinvalider från Finland m. m.

Detta innebär, att för vården skall erläggas ersättning motsvarande för

sjukhuset gällande vårdavgift för utländsk medborgare och att ersättningen

skall utgå ur det av 1941 års riksdag till Beredande av sjukhusvård

i Sverige åt krigsinvalider från Finland m. m. beviljade reservationsanslaget

av en miljon kronor. Givetvis komma dock vissa kostnader att belasta

sjukhusets anslag. Under förutsättning att riksdagen icke har något att

erinra mot vad sålunda förekommit torde medgivandet att disponera den

ifrågavarande delen av ögonkliniken för vård av sjuka finska barn få äga

tillämpning i den män detta visar sig behövligt och icke inkräktar på klinikens

verksamhet.

2. Förslagsanslaget till Karolinska sjukhuset: Omkostnader.

Förevarande anslag är för budgetåret 1941/42 uppfört med 2,730,000

kronor, varav 482,000 kronor anvisats för garnisonsavdelningarna och återstoden,

2,248,000 kronor, för sjukhuset i övrigt.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts proposition Nr 288.

Sjukhusdirektionen har anfört bland annat:

Anslaget vore nu i fråga om garnisonssjukhuset beräknat efter en beläggning

motsvarande 61,000 vårddagar. Beläggningen hade emellertid under

innevarande budgetår blivit större än väntat och beräknades nu till 72,000

vårddagar för år. Med hänsyn härtill och till inträffade prisstegringar beräknades

anslagsbehovet för garnisonsavdelningarna till 669,400 kronor.

För sjukhuset i övrigt beräknade direktionen kostnaderna för bränsle,

lyse och vatten till 620,000 kronor, vilket belopp överstege det nu beräknade

med 236,000 kronor och de verkliga utgifterna under budgetåret

1940/41 med cirka 167,000 kronor.

Av sparsamhetsskäl hade direktionen för innevarande budgetår icke äskat

förhöjning av annan anslagspost än nyssnämnda. Sedan nu ytterligare prisökningar

inträtt, såge direktionen sig nödsakad att begära höjning även av

delposten till kosthåll. För budgetåret 1940/41 hade antalet kostdagar

uppgått till 466,300. För nästkommande budgetår beräknades antalet till

503.000 och kostnaden per kostdag till 1 krona 50 öre. Anslagsbehovet utgjorde

då i runt tal 755,000 kronor.

Från och med den 1 juli 1941 hade staten övertagit driften av radiofysiska

institutionen. Institutionens kontrollverksamhet medförde ett ökat

anslagsbehov för reseersättningar av 17,000 kronor, varför delposten till

reseersättningar borde upptagas med 19,000 kronor.

För delposten till läkemedel, som för innevarande budgetår upptagits med

240.000 kronor, beräknades ett minskat anslagsbehov eller 210,000 kronor.

Anslagsbehovet för nästa budgetår för omkostnader vid karolinska sjukhuset

i övrigt beräknade direktionen därför till 2,553,000 kronor.

Direktionens förslag till omkostnadsstat för karolinska sjukhuset för budgetåret

1942/43 har följande utseende: »

Omkostnadsstat.

I. Garnisonsav delning arna.

1.

2.

3.

4.

Sjukvård åt personal, förslagsvis..............

Reseersättningar, förslagsvis.................

Expenser, förslagsvis.....................

Övriga utgifter:

Inventariers underhåll och komplettering........

Tvätt och renhållning, förslagsvis............

Kosthåll, förslagsvis....................

Läkemedel, förslagsvis..................

Förbrukningsartiklar m. m. för sjukvården, förslagsvis

Diverse utgifter

kronor

kronor

60,000

15.000

240.000

57.000

107.000

5,000

500

200

184,700

484,000

Summa kronor

669,400

II. Sjukhuset i övrigt.

1.

Sjukvård åt personal, förslagsvis...................

kronor

4,500

2.

Reseersättningar, förslagsvis......................

T>

19,000

3.

Expenser, förslagsvis..........................

*

734,000

4.

Övriga utgifter:

a. Inventariers underhåll och komplettering.........kronor

170,000

b. Tvätt och renhållning, förslagsvis............. »

50,000

c. Kosthåll, förslagsvis..................... »

755,000

d. Läkemedel, förslagsvis................... »

210,000

e. Förbrukningsartiklar m. m. för sjukvården, förslagsvis . »

587.500

f. Diverse utgifter....................... »

23,000

1)

1,795,500

Summa

kronor 2,553,000

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Departe
mentschefen.

Kungl. Marits proposition Nr 288.

III. Sammanfattning.

J. Garnisonsavdelningarna.............................kronor 669,400

II. Sjukhuset i övrigt................................ > 2,553,000

Summa kronor 3,222,400

Statskontoret har anfört, att kostnaderna för förbrukningsartiklar m. m.

för sjukvården — av direktionen angivna till 587,500 kronor — med iakttagande

av största sparsamhet borde kunna begränsas, förslagsvis till

525,000 kronor.

Med hänsyn till vad besparingssakkunniga föreslagit i fråga om detta

anslag torde för nästa budgetår kostnadsminskningar kunna beräknas uppkomma.

Medelsbehovet för garnisonsavdelningarna synes kunna uppskattas

till 630,000 kronor, vilket belopp understiger det av direktionen beräknade

med cirka 40,000 kronor men i varje fall överstiger det för innevarande budgetår

uppförda beloppet med 148,000 kronor. Största delen av ökningen

hänför sig till bränsle- och kostutgifterna.

Även för sjukhuset i övrigt torde bränslekostnaderna kunna beräknas till

lägre belopp än direktionen angivit; en höjning av posten till bränsle, lyse

och vatten med cirka 200,000 kronor synes vara tillräcklig. För kosthållet

torde en ökning med allenast 90,000 kronor kunna beräknas. Även i fråga

örn andra poster torde lägre utgifter än de av direktionen beräknade kunna

emotses; jag vill erinra om att de senaste årens anslag beräknats i avsaknad

av erfarenhet i fråga om de verkliga utgifterna men att anslagsbelastningen

myler budgetåret 1940/41 numera ger en viss ledning för bedömandet.

Omkostnaderna för sjukhuset i övrigt synes mig därför kunna beräknas till

ett endast 232,000 kronor högre belopp än det nu uppförda eller till 2,480,000

kronor.

Omkostnadsanslaget, vilket enligt vad jag i det föregående förordat icke

bör uppdelas, bör alltså uppföras med 3,110,000 kronor, innebärande en

ökning med 380,000 kronor.

3. Förslagsanslaget till Serafimerlasarettet: Avlöningar.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän. Sedan den

pågående om- och tillbyggnaden av den förutvarande ögonklinikbyggnaden

vid serafimerlasarettet avslutats, komma de kirurgiska och neurokirurgiska

klinikerna vid lasarettet att utökas. Med anledning härav ha bland annat

10 nya sjukskötersketjänster från och med innevarande budgetår uppförts i

personalförteckningen. Medel för deras avlönande ha dock ännu icke inräknats

i avlöningsstaten. För nästa budgetår har sjulchusdirektionen för

avlöningar åt nämnda sjuksköterskor beräknat en höjning av förevarande

anslagspost med 34,950 kronor. Direktionen upplyser, att den på förslag av

vederbörande överläkare beslutat att icke omedelbart tillsätta den ena av de

i anledning av kirurgiska klinikens utvidgning beräknade nya operationssköterskorna,

men anser, att befattningen dock tillsvidare bör kvarstå i personalförteckningen

och anslaget av denna anledning ej heller minskas.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition Nr 288.

Befattningen som överläkare vid röntgenavdelningen är nu i avvaktan

på översynen av personalorganisationen inrättad som extra ordinarie i lönegraden

Eo 29. Förutnämnda besparingssakkunniga lia ansett befattningen

böra överföras på ordinarie stat, vilket tillstyrkts av allmänna lönenämnden.

Direktionen har i anslutning härtill uppräknat förevarande anslagspost

med 10,716 kronor.

I övrigt har direktionen — förutom viss minskning till följd av de föreslagna

besparingsåtgärderna — beräknat höjningar av anslagsposten med

2,187 kronor för avlöningsförhöjningar, 1,000 kronor för barntillägg samt

200 kronor för vikariatsersättningar och felräkningspengar. Vidare har direktionen

föreslagit, att två sjukskötersketjänster, vilka i enlighet nied beslut vid

1941 års riksdag indragits under innevarande budgetår, skola avföras ur personalförteckningen.

(Kostnaderna för dessa sköterskors avlönande ha redan

för löpande budgetår frånriiknats anslagsposten.)

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit. Sjukhusdirektionen har föreslagit överflyttning av

specialisten i plastisk kirurgi från karolinska sjukhuset till lasarettet och höjning

av befattningshavarens arvode med 2,000 kronor.

I lasarettets stat för budgetåret 1940/41 hade uppförts arvode till en

specialist i plastisk kirurgi med 4,000 kronor. Därvid hade medgivits, att

specialistens verksamhet kunde förläggas till kirurgiska kliniken vid karolinska

sjukhuset eller därvarande gamisonsavdelning för kirurgiska fall. Detta

hade snart befunnits önskvärt på grund av dåvarande förhållanden vid lasarettet.

För budgetåret 1941/42 hade arvodet överförts till karolinska sjukhusets

stat. Den plastiska kirurgien fyllde ett stort behov. Det antal platser,

som vid karolinska sjukhuset kunnat ställas till förfogande för denna

verksamhet, hade endast varit 9, vilket visat sig otillräckligt med hänsyn

till de hjälpsökandes antal. Då inom kort den kirurgiska kliniken vid serafimerlasarettet

finge sitt vårdplatsantal avsevärt ökat, gåves där möjlighet

att ställa flera platser till förfogande än vid karolinska sjukhuset. Professorn

Söderlund hade därför föreslagit, att specialistens verksamhet åter skulle

förläggas till lasarettet och arvodet upptagas i dess avlöningsstat. Söderlund

har även föreslagit höjning av arvodet. Direktionen anslöte sig till dessa

förslag, dock med den begränsning att arvodet borde höjas med 2,000 kronor

till 6,000 kronor.

Överläkaren, professorn Hellström, har i särskilt yttrande uttalat, att en

särskild avdelning borde öppnas för den plastiska kirurgien, närmast genom

ianspråktagande av den lediga delen av ögonkliniken. Det syntes för övrigt

önskvärt, att specialisten kvarbleve vid det större sjukhuset.

Statskontoret har icke ansett sig kunna biträda direktionens förslag örn

arvodets höjande, då arvodet fastställts så sent som år 1940.

Direktionen har vidare, såsom i det följande (sid. 74 f.) skall beröras, räknat

med ett från 3,800 kronor till 9,400 kronor höjt arvode för biträdande

läkaren vid lasarettets röntgenavdelning. Statskontoret har härom anfört:

Från och med innevarande budgetår hade överläkarbefattningen vid röntgenavdelningen

omändrats till en extra ordinarie befattning i 29 lönegraden.

Bihang till riksdagens protokoll 19^2. 1 sami. Nr 288.

&

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition Nr 288.

Sedan denna chefsbefattning tillkommit, syntes det statskontoret tveksamt,

om behov längre förefunnes av den biträdande läkarbefattningen vid avdelningen,

vilken befattning till väsentlig del syntes ha varit motiverad ur undervisningssynpunkt.

Därest det emellertid skulle anses nödvändigt, att en förstärkning

av arbetskrafterna komme till stånd, ville statskontoret för sin del

föreslå, att i stället för inrättande av sagda arvodesbefattning Kungl. Maj:ts

medgivande utverkades för tillsättande från och med nästkommande budgetår

av den i staten för innevarande budgetår uppförda nya — ännu obesatta

— förste underläkartjänsten vid röntgenavdelningen.

I enlighet med vad som beslutats år 1941 (se propositionen 1941: 74, sid.

60, och riksdagens skrivelse 1941:281) har direktionen för nästa budgetår

beräknat ett arvode av 9,400 kronor till biträdande överläkare vid neurokirurgiska

avdelningen.

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal!.

Sjukhusdirektionen har begärt höjning av denna post med 125,000 kronor

enligt följande sammanställning:

Ökning eller

minskning

kronor

1. Utvidgning av kirurgiska och neUrokirurgiska klinikerna............ + 82,515

2. Förändring av överläkartjänsten vid röntgenavdelningen till ordinarie medför

ingen minskning, då lönen ej inräknats i den nuvarande anslagsposten.

3. Nyanställning av 1 assistentsköterska (Eo 5) och 1 sköterskeelev vid medicinska

laboratorierna............ + 3,321

4. Utbyte av 1 fotografibiträde mot 1 sköterskebiträde vid röntgenavdelningen . — 87

5. Nyanställning av 1 provsköterska vid neurologiska kliniken.......... •+• 690

6. Inrättande av 2 nya andre eldarbefattningar (Eo 5) . . . . ....... 4- 5,952

7. Nyanställning av 1 andre eldare (Ex 5) under ’/* år.............. + 685

8. Utbyte av 1 första köksbiträde mot 1 köksbiträde och 1 första tvättbiträde

mot 1 tvättbiträde............... — 174

9. Anställande av ytterligare 1 telefonist (Eo 2).............. + 2,454

10. Förändringar i anslutning till de föreslagna besparingsåtgärderna....... — 10,800

11. Förhöjning av ersättningar till sjuksköterskeskolor för tillhandahållande av

elever (jfr sid. 56).................................. 4- 4,455

12. Arvodesförhöjning åt springpojke.......................... 4- 360

13. Lön åt 1 städerska på patologiska avdelningen, övertagen vid övertagandet

av denna verksamhet, vilken lön ej tidigare medräknats........... + 1,980

14. Avlöningsförhöjningar m. m............................. 4- 1,000

15. Vikariatsersättningar............... 4- 500

16. Överflyttning av >rörligt tillägg» åt vikarier från posten rörligt tillägg (jfr

sid. 56 f.)........................................ 4- 26,000

17. Ökning för extra personal.............................. + 1,651

18. Numera obehövligt arvode till sjukgymnaster för biträde vid undervisningskurs

bortgår................................. — 600

19. Barntillägg........................................ + 1,300

20. Nyanställning av 1 sköterskebiträde i stället för 1 sjuksköterska på ögon
polikliniken

(jfr prop. 1941: 74, sid. 62)........... + 2,016

21. Tillägg av belopp, som bortgått genom avrundning av den nuvarande anslagsposten

.................................... 4- 1,782

Summa + 125,000

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr %88. 67

Beträffande nedannämnda av dessa poster inhämtas av handlingarna bland

annat följande:

1) Personalbehovet för dessa kliniker prövades vid 1941 års riksdag.

Direktionen har vid förnyad granskning av personalorganisationen vid dessa

kliniker funnit, att ytterligare en elev borde tilldelas kirurgiska klinikens

nytillkommande operationsavdelning (eleven indroges vid kirurgiska polikliniken,

se ovan), att en halvtidstjänst som kontorsbiträde i lönegrad Ex 4

borde inrättas till förstärkande av arbetskraften vid samma kliniks expedition,

samt att ytterligare 3 provsköterskebefattningar vid neurokirurgiska

klinikens operationsavdelning vore nödvändiga. De sistnämnda hade i tidigare

planer beräknats, men av misstag blivit angivna som provelever, för

vilka icke erlades något kontant arvode. Direktionen ämnade icke tillsätta

den i staten nu uppförda förste underläkartjänsten vid röntgenavdelningen,

förrän erfarenheten efter neurokirurgiska klinikens utvidgning gjorde det

oundgängligt.

De sakkunniga ha icke ansett sig, innan verksamheten vid de utvidgade

klinikerna kommit i gång, kunna uttala sig om personalbehovet. Statskontoret

har förutsatt, att frågan örn personalens storlek upptoges till behandling

efter det tillräcklig erfarenhet vunnits, samt att i avvaktan härpå det

ökade personalbehovet tills vidare tillgodosåges med tillfälligt anställd personal.

Någon utökning av den vid 1941 års riksdag beslutade personalorganisationen

vid klinikerna borde i varje fall icke nu vidtagas.

3) Direktionen förklarar sig icke kunna underlåta att taga hänsyn till den

av klinikchefen särskilt framhållna bristen på assisterande laboratoriepersonal,

A ilken för närvarande bland annat gjorde det praktiskt omöjligt att ordna så,

att laboratoriesköterska funnes tillgänglig annat än under en begränsad

dagtjänsttid. För avhjälpande av denna brist skulle egentligen behövas 1

ordinarie sjuksköterska och 1 extra ordinarie assistentsköterska. Såsom ett

provisorium ville direktionen dock inskränka sig till förslag örn utökning med

1 extra ordinarie assistentsköterska och 1 sköterskeelev.

Enligt statskontorets mening måste den avsevärda nedgång, som under

de senaste åren inträtt i besöksfrekvensen vid de medicinska och kirurgiska

poliklinikerna, även lia medfört en minskning i arbetet å laboratorierna. Under

sådana förhållanden funne sig statskontoret icke kunna tillstyrka en

ökning av personalen därstädes.

5) På grund av det efter neurologiska klinikens utvidgning ökade arbetet

vid klinikens behandlingsrum har direktionen funnit nödvändigt att som

hjälp åt sköterskan anställa en provsköterska.

6) Direktionen har anfört, att ett betydande arbete med reparationer å

olika slag av ledningar, hissar, inventarier lii. lii. kontinuerligt påvilade

lasarettets maskinpersonal. I den mån detta arbete kunde utföras under

maskinmästarens ledning och med fast anställd personal innebure detta bestämda

fördelar i ekonomiskt avseende. Direktionen hade därför ansett sig

böra anställa cn extra eldare och hade vid sina anslagsberäkningar upptagit

befattningen som extra ordinarie andre eldare i lönegrad Eo 5. Genom denna

personalökning bleve det även möjligt att så ordna andre eldarnas tjänstgöring,

att de i tur och ordning finge en verkstadsvecka. Detta vore av stor

betydelse för rekrytering av förste eldarebefattningama, bland vilka sedermera

reparatörsbefattningarna i de flesta fall kunde rekryteras. Förste

eldarna tjänstgjorde nämligen i stor utsträckning som biträdande reparatö
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Departementschef

en.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 888.

rer. Direktionen hade vidare beräknat att kunna befordra en nu extra

andre eldare till extra ordinarie.

Statskontoret har icke velat motsätta sig direktionens framställning.

7) På grund av vedeldningen erfordrades enligt direktionen för den kallare

tiden av året ytterligare % andre eldare i lönegrad Ex 5. Statskontoret har

ansett förstärkningen av eldarpersonalen böra tillgodoses genom anställande

av tillfällig personal.

9) Den starkt ökade telefontrafiken har enligt direktionen krävt utökning

av antalet ledningar samt dubbelbemanning av telefonväxeln under

den tid på dagen, då trafiken vore livligast, vilket nödvändiggjort anställande

av ytterligare en telefonist. Statskontoret har ansett telefonisten tills vidare

böra avlönas som extra tjänsteman.

I personalförteckningen för serafimerlasarettet böra följande

ändringar vidtagas med anledning av de i det föregående förordade besparingsoch

rationaliseringsåtgärderna:

2 sjuksköterskor i A 7 föras på övergångsstat (ersättas med 2 kontorsbiträden

i Eo 4).

2 förste vaktmästare i A 7 indragas (ersättas med 1 vaktmästare i A 5 och

1 kontorsbiträde i A 4).

1 vaktmästare i A 5 nyuppföres (ersätter 1 förste vaktmästare i A 7).

1 kameralbiträde i A 8 föres på övergångsstat.

1 kontorsbiträde i A 4 nyuppföres (ersätter 1 förste vaktmästare i A 7;

befattningen hålles vakant tills vidare).

I enlighet med det i årets statsverksproposition framställda förslaget till

tjänsteförteckningsrevision böra vidare första eldarna erhålla benämningen

eldare av Ira klass, maskinmästaren nedflyttas från lönegraden A 14 till maskinmästare

av 2:a klass i lönegraden A 13 och maskinisten nedflyttas från

lönegraden A 10 till maskinist av 2:a klass i lönegraden A 9. Maskinmästaren

och maskinisten böra därför förås på övergångsstat, varjämte bör beträffande

de nya tjänsterna anmärkas, att de icke skola tillsättas så länge de på övergångsstat

förda befattningshavarna kvarstå i tjänst.

Jag tillstyrker även, att överläkaren vid röntgenavdelningen, vilken nu är

uppförd som extra ordinarie tjänsteman i lönegraden Eo 29, uppföres som

ordinarie i lönegraden A 29. Vidare böra på sätt direktionen anfört två nu

till indragning bestämda sjuksköterskebefattningar i lönegraden A 7 avföras

ur personalförteckningen.

De ovan angivna förändringarna medföra för nästa budgetår en höjning av

anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän med cirka 9,800 kronor.

Med hänsyn till utvidgningen av neurokirurgiska och kirurgiska klinikerna

torde vidare för anställande av 10 sjuksköterskor böra beräknas en ökning av

omkring 35,000 kronor. I enlighet med direktionens förslag bör anslagsposten

vidare för avlöningsförhöjningar m. m. höjas med omkring 3,400 kronor. Sammanlagt

uppkommer alltså en ökning med i avrundat tal 1+8,000 kronor.

Arvodet till en specialist i plastisk kirurgi torde i enlighet med direktionens

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts proposition Nr 288.

förslag böra överföras från karolinska sjukhusets avlöningsanslag till lasarettets.

Då specialistens verksamhet torde komma att ökas vid lasarettet, förordar

jag direktionens förslag örn höjning av hans arvode. I avbidan på närmare

erfarenhet synes arvodet dock böra höjas endast med 1,000 kronor till

5,000 kronor. Biträdande läkaren vid röntgenavdelningen åtnjuter nu arvode

dels med 3,800 kronor på lasarettets stat, dels med 5,600 kronor på karolinska

institutets stat. Sistnämnda arvode torde såsom jag nedan kommer att föreslå

böra bortgå. Då befattningen vore nödvändig för sjukvården, har direktionen

föreslagit, att arvodet skulle överflyttas till lasarettets stat och där således

utgå med 9,400 kronor. Jag vill biträda detta förslag men förutsätter i anslutning

till vad direktionen anfört, att den förste underläkare, som enligt beslut

vid 1941 års riksdag skulle nyanställas i samband med neurokirurgiska klinikens

utvidgning, icke tillsättes. För biträdande överläkare vid neurokirurgiska

kliniken torde i överensstämmelse med tidigare beslut ett belopp av

9,400 kronor böra beräknas. För genomförande av den i årets statsverksproposition

föreslagna arvodesregleringen torde arvodesposten böra uppräknas

med 4,900 kronor. Den tidigare föreslagna sänkningen av kassakontrollantens

arvode medför en minskning med 300 kronor.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, torde alltså böra ökas med 24,600 kronor.

I fråga örn anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

böra de ovan föreslagna besparings- och ration aliseringsåtgärderna medföra

följande ändringar:

1 andre underläkare i Ex 22 indrages.

1 sjukgymnast i Ex 9 indrages.

2 kanslibiträden i Eo 7 indragas (ersättas med 2 e. o. kontorsbiträden).

4 kontorsbiträden i Eo 4 nyanställas (ersätta 2 e. o. kanslibiträden och

2 ordinarie sjuksköterskor).

Dessa förändringar utom utbytet av sjuksköterskor mot kontorsbiträden

torde böra genomföras från och med nästa budgetår. Till följd härav uppkommer

en minskning med omkring 11,300 kronor.

Mot de av direktionen föreslagna ökningarna och minskningarna av anslagsposten

har jag i övrigt intet annat att erinra än att i anslutning till vad statskontoret

anfört personalökningen vid medicinska laboratorierna synes kunna

begränsas till en assistentsköterska och den nya telefonisten tills vidare böra

anställas som extra. Anslagsposten torde därför böra beräknas till 1,120,000

kronor, innebärande en ökning med 120,000 kronor.

För rörligt tillägg torde, då det nu uppförda beloppet enligt direktionens

beräkningar är för högt, en ökning med endast 8,400 kronor böra beräknas.

Anslaget bör således höjas med 196,000 kronor till 1,876,000 kronor. Det

må anmärkas, att höjningen av pensionsavdragen från och med den 1 juli

1942 medför minskning av löneutgifterna.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Marits proposition Nr 288.

4. Förslagsanslaget till Serafimerlasarettet: Omkostnader.

Sjukhusdirektionen har uppgjort följande förslag till omkostnadsstat för

lasarettet för nästa budgetår:

Omkostnadsstat.

1. Sjukvård m. m. åt personalen, förslagsvis...................kronor 7,400

2. Reseersättningar m. m., förslagsvis....................... » 500

3. Expenser, förslagsvis............................... » 430,800

4. Övriga utgifter:

a. Inventariers underhåll oell komplettering: löpande utgifter kronor 174,000

utgifter av engångskaraktär............... 1 30,000 , 204,000

b. Tvätt och renhållning, förslagsvis...................... » 24,000

c. Kosthåll, förslagsvis.............................. » 390,000

d. Läkemedel, förslagsvis............................ » 140,000

e. Förbrukningsartiklar m. m. för sjukvården, förslagsvis.......... » 251,000

f. Ränta och amortering å lån hos pensionsstyrelsen............ » 198,800

g. Diverse utgifter.......................... » 8,000

Summa kronor 1,654,500

Sistnämnda belopp överstiger det för innevarande budgetår uppförda anslaget,

1,365,000 kronor, med 289,500 kronor och de verkliga utgifterna under

det senast tilländalupna budgetåret, cirka 1,418,500 kronor, med 236,000

kronor.

Direktionen har beträffande anslagsberäkningarna för nästa budgetår anfört

bland annat:

På grund av ombyggnaden vid lasarettet vore anslaget för innevarande

budgetår beräknat för ett mindre antal vårdplatser än vanligt. För nästa

budgetår beräknade direktionen någon ökning av vårdplatsernas antal och

följaktligen även av omkostnaderna.

Då direktionen såsom förut nämnts beslutat att vid lasarettet tillämpa

samma kostordning som vid karolinska sjukhuset, uppkomme en besparing

i utgifterna för kosthållet. Direktionen utginge därför från dagkostnaden under

budgetåret 1940/41, 2 kronor 60 öre, minskad med 27 öre, eller 2 kronor

33 öre.

Lasarettets tidigare kontrakt örn leverans av läkemedel hade av leverantören

uppsagts och nytt avtal torde komma att medföra något mindre gynnsamma

villkor än det gamla. Då därtill komme att läkemedelspriserna stigit

avsevärt, hade direktionen icke vågat utgå från en lägre kostnad per underhållsdag

än 84 öre för läkemedel.

Lasarettet hade nödgats övergå till vedeldning, vilket medförde i hög grad

ökade utgifter för värme. Efter den neurokirurgiska klinikens ombyggnad,

innefattande påbyggnad med 2 våningar, komme utgifterna för uppvärmningen

att stiga. För gas beräknades förbrukningen öka med 20 procent,

även beroende på gasens försämrade kvalitet. Förbrukningen av elektrisk

energi beräknades stiga väsentligt sedan neurokirurgiska kliniken efter nu

pågående ombyggnad kunnat taga sina nya lokaler i användning. Givetvis

komme också förbrukningen av vatten att stiga både direkt och indirekt

i fråga om tvätten på grund av kirurgiska och neurokirurgiska klinikernas

utvidgning; direktionen beräknade en ökning med 20 procent.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts proposition Nr 288.

I fråga om delposten inventariers underhåll och komplettering hade direktionen

begränsat sig till att föreslå en av utvidgningen av kirurgiska och

neurokirurgiska klinikerna betingad ökning av 8,500 kronor på anslagssumman

för innevarande budgetår. Direktionen hyste den förhoppningen,

att även för budgetåret 1942/43 skulle anvisas 30,000 kronor till fortsatt

modernisering av utrustningen i lasarettets sjukrum. Direktionen hade trots

ett par offentliga utbjudanden icke lyckats finna köpare av de utrangerade

sängarna till annat pris än för skrot.

Statskontoret har ansett frågan om anvisande av ytterligare medel till fortsatt

modernisering av utrustningen å lasarettets sjukrum böra göras beroende

av i vad mån en begränsning kunde ske av de av direktionen i särskild

framställning beräknade kostnaderna — 280,000 kronor — för utrustning

av de nya lokalerna vid lasarettets neurokirurgiska klinik samt operationsavdelningen

å kirurgiska kliniken.

Såsom direktionen framhållit, måste utvidgningen av kirurgiska och neurokirurgiska

klinikerna medföra ökning av omkostnaderna. Denna utgiftsstegring

motväges endast i mindre grad av de besparingsåtgärder, som berörts i

det föregående. Emellertid torde i avbidan på att erfarenhet vinnes beträffande

omkostnadsökningen efter örn- och tillbyggnadens fullbordande en viss

återhållsamhet i anslagsberäkningarna vara motiverad. Ökningen av delposten

till bränsle, lyse och vatten, vilken ökning utgör cirka 200,000 kronor av den

till omkring 290,000 kronor beräknade anslagshöjningen, synes mig kunna

begränsas till 130,000 kronor. Då jag i det följande ämnar föreslå anvisande

av ett avsevärt anslagsbelopp för utrustning av de nya lokaler, som tillkomma

genom om- och tillbyggnaden, anser jag mig icke kunna tillstyrka, att ett belopp

av 30,000 kronor beräknas för fortsatt modernisering av sängutrustning

m. m. vid lasarettet även för nästa budgetår. Även i fråga om andra

poster i den av direktionen föreslagna omkostnadsstaten synes minskning

kunna ske.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört vill jag föreslå, att omkostnadsanslaget

för nästa budgetår höjes med 170,000 kronor till 1,535,000

kronor.

5. Sammanfattning.

De ovan framställda förslagen innebära följande ändringar i jämförelse

med medelsanvisningen för innevarande budgetår och de i riksstatsförslaget

beräknade anslagsbeloppen:

Anvisat för

I riksstatsför-

Av departe-

1941/42

slaget berak-

mentschefen

nät för

föreslaget för

1942/43

1942/43

kronor

kronor

kronor

Karolinska sjukhuset: Avlöningar . .

.......... 4,044,000

4,044,000

4,224,000

> » : Omkostnader .

.......... 2,730,000

3,200,000

3,110,000

Serafimerlasarettet: Avlöningar. . . .

.......... 1,080,000

1,080,000

1,876,000

> : Omkostnader . .

.......... 1,365,000

1,700,000

1,535,000

Summa kronor 9,819,000

10,624,000

10,745,000

Departe
mentschefen.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj.ts proposition Nr 288.

Vid bedömande av statsverkets kostnader för nämnda sjukvårdsinrättningar

måste hänsyn även tagas till inkomsterna därav. För innevarande

budgetår äro dessa inkomster upptagna på riksstatens inkomstsida

på följande sätt: inkomster vid karolinska sjukhuset 3,565,000 kronor,

avgifter för kontroll å radiologiskt arbete 90,000 kronor och inkomster

vid serafimerlasarettet 2,100,000 kronor.

Sjukhusdirektionen, vilken som förut nämnts ämnar höja vissa poliklinikavgifter

och har för avsikt att utreda möjligheterna för ytterligare

avgiftshöjningar, har för nästa budgetår beräknat inkomsterna vid karolinska

sjukhuset på följande sätt:

Vårdavgifter för intagna patienter:

för 315 platser, disponerade av Stockholms stad

för 110 platser, disponerade av Stockholms län .

för 97 allmänna platser vid psykiatriska kliniken

för 264 allmänna platser å sjukhuset i övrigt . .

för 123 hel- och halvenskilda platser.......

för 338 platser för Stockholms garnison .....

för 14 platser å sjukavdelning för elever.....

Summa 1,247 platser

Vårdavgifter för polikliniskt behandlade

patienter....................................kronor 450,000

Ersättningsmedel:

för privatpatienter..........................kronor 50,000

ersättning för sällskap........................ * 1,000

ersättning för åt personal tillhandahållna naturaförmåner (den

del av hyresersättningen, som skall gottgöras statens allmänna

fastighetsfond, ej medräknad) ................... > 450,000

ersättning för läkarintyg...................... » 8,000 , 509 000

Avgifter för kontroll å radiologiskt arbete........... • 100,000

Övriga inkomster:

försålt köksavfall, lump, skrot m. m......................... »_5,000

Summa kronor 4,258,000

Stadens medelkostnad under år 1940 för sina på flera specialavdelningar

uppdelade sjukvårdsinrättningar utgjorde 13 kronor 4 öre för

vårddag och vårdplats. För nästa budgetår beräknade direktionen denna

medelkostnad — på vilken stadens bidrag grundades — till 15 kronor.

Motsvarande belopp utgjorde för landstingets del 10 kronor 73 öre och

12 kronor.

Inkomsterna vid serafimerlasarettet har direktionen för nästa budgetår

beräknat på följande sätt:

Sj ukvårdsa vgifter:

enligt fastställda dagavgifter...........................kronor 715,000

» avtal med Stockholms stad........................ » 629,900

> > > Stockholms läns landsting................... > 486,500

kronor 1,559,000

» 435,000

> 75,000

» 575,000

» 550,000

> 0

» 0 kronor 3,194,000

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Majlis proposition Nr 288.

Bidrag till förräntning och amortering av ombyggnadslån:

från staden.....................................kronor 42,2Q0

» landstinget.................................. > 21,900

Poliklinikavgifter.................................... » 225,000

Ersättningsmedel:

för privatpatienter vid röntgenavdelningen m. m................ » 14,000

stadens anslag till poliklinik m. m. ........................ > 21,500

Ersättning för naturaförmåner åt personal (utom hyresersättning)........ » 115,000

Ersättning för läkarintyg ........i...................... » 10,000

Rån temedel att levereras av stiftelsen Serafimerlasarettet....... » 36,000

Övriga inkomster (köksavfall, lump o. d.)................ »_5,000

Summa kronor 2,322,000

Att inkomsterna beräknades till högre belopp än för innevarande

budgetår, berodde väsentligen på det emotsedda fulla utnyttjandet av

lasarettets vårdplatser. Å andra sidan hade inkomsterna av poliklinikverksamheten

till följd av den minskade patienttillströmningen avsevärt

minskats. Därvid hade direktionen ändock inberäknat höjning av vissa

poliklinikavgifter.

Statsverkets nettoutgifter för karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet

skulle med utgångspunkt från ovan angivna beräkningar av utgifterna

och de av direktionen kalkylerade inkomsterna för nästa budgetår

utgöra respektive 3,076,000 kronor och 1,089,000 kronor. De under

åttonde huvudtiteln beräknade utgifterna för garnisonssjukvården i

Stockholm skulle för nästa budgetår uppgå till omkring en miljon kronor,

vilken utgift icke motväges av inkomster.

lil. Förslagsanslaget till Karolinska medikokirurgiska

institutet: Avlöningar.

Detta anslag är nu uppfört med 783,500 kronor. Personalförteckning och

avlöningsstat jämte därtill hörande bestämmelser finnas införda på sid.

435 ff. i statsliggaren.

Kanslern för rikets universitet har hemställt örn höjning av anslaget med

i runt tal 6,100 kronor. Följande förändringar i anslaget ha föreslagits:

Ökning eller

minskning

kronor

1. Arvode åt överläkaren vid serafimerlasarettets röntgenavdelning för undervisning

i röntgendiagnostik............................... + 3,000

2. Arvodet till biträdande läraren-läkaren vid lasarettets röntgeninstitut frånräknas — 5,600

3. Arvoden till laboratorerna vid karolinska sjukhusets centrallaboratorier för

undervisning i kliniska laborationsmetoder..................... + 3,000

4. Kontorsbiträdesbefattning vid kamrerarexpeditionen ombildas till kanslibiträ
destjänst

........................................ t 519

5. Nyinrättande av en ordinarie vaktmästarbefattning vid rättsmedicinska institutionen

................ + 3,495

6. Kostnad för vaktmiistargöromäl vid rättsmedicinska institutionen frånräknas . — 2,100

7. Bidrag till avlönande av ett kanslibiträde vid serafimerlasarettet . . ..... + 3,711

Nettoökning 6,025

s. 74 Kontrollera mot PDF

74 Kungl. Maj:ts proposition Nr 288.

Beträffande dessa frågor inhämtas av handlingarna i ärendet bland annat

följande:

Röntgen undervisningen. Kanslern har anfört bland annat:

Vid karolinska sjukhusets tillkomst hade bland annat den ena av serafimerlasarettets

två medicinska kliniker och professuren i röntgendiagnostik

överflyttats dit. Under 6-månaderstjänstgöringen på den medicinska kliniken

skulle de studerande genomgå den obligatoriska översiktskursen i röntgendiagnostik.

De studerande, som fullgjorde tjänstgöring vid lasarettets

medicinska klinik, kunde emellertid på grund av avståndet mellan de båda

sjukhusen näppeligen hänvisas till röntgenkurs på karolinska sjukhuset.

Icke heller hade professorn i röntgendiagnostik, som vore föreståndare även

för lasarettets röntgenavdelning, ansetts böra meddela undervisning vid en

sjukhusavdelning, där han icke deltoge i sjukvårdsarbetet. På grund härav

hade det ansetts nödvändigt att, med anlitande av docentstipendiefondens

medel, provisoriskt anordna översiktskurser i röntgendiagnostik även

vid lasarettet.

Då behovet av dylik undervisning komme att kvarstå, så länge den

ena medicinska kliniken vore förlagd till lasarettet, måste man söka åstadkomma

en anordning av permanent natur. Den rationellaste lösningen syntes

vara att, som lärarkollegiet vid institutet föreslagit, ålägga överläkaren

vid lasarettets röntgenavdelning (lönegrad Eo 29) att övertaga dels de

obligatoriska översiktskurserna i röntgendiagnostik för de medicine kandidater,

vilka fullgjorde sin tjänstgöring i medicin på lasarettet, dels ock

— för att kunna utnyttja patientmaterialet och apparaturen på lasarettet

— lämplig del av undervisningen vid de frivilliga kurser i ämnet, vilka de

flesta av de blivande läkarna plägade genomgå mot slutet av studietiden.

Den närmare regleringen av undervisningen torde böra verkställas av

kanslern. Vid överläkartjänstens tillsättning borde institutets lärarkollegium

erhålla medinflytande. Det av lärarkollegiet föreslagna arvodet, 3,000

kronor, syntes skäligt.

På institutets avlöningsstat funnes upptaget ett arvode av 5,600 kronor

ät en biträdande lärare och läkare vid lasarettets röntgeninstitut. Denne

befattningshavare hade tidigare haft till uppgift att gå professorn tillhanda

vid undervisningen och skötseln av institutet samt att under professorns

ledighet utan särskild ersättning förestå institutet. Efter professorns överflyttning

till karolinska sjukhuset hade den biträdande läraren övergått

till att uteslutande tjänstgöra som biträdande läkare. Under sådana omständigheter

syntes det ej påkallat, att något arvode åt honom utginge å

institutets stat. Av det härigenom lösgjorda beloppet skulle 3,000 kronor

behöva tagas i anspråk som arvode åt överläkaren vid lasarettets röntgenavdelning

för nyssnämnda undervisning. Återstoden syntes lämpligen böra

disponeras för nedan berörda undervisning i kliniska laborationsmetoder.

Statskontoret har ansett sig icke böra motsätta sig kanslerns framställning

men föreslagit, att överläkarens arvode bestämmes till allenast 2,600 kronor.

Undervisningen i fråga skulle genom överflyttningen bli ofrånkomlig vid

såväl serafimerlasarettet som karolinska sjukhuset. Detta förhållande syntes

ha beaktats vid uppförandet å extra ordinarie stat av överläkartjänsten

vid lasarettets röntgenavdelning (propositionen 1941:74, sid. 57) och hade

åberopats såsom skäl för överläkarens lönegradsplacering. Det torde under

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj.ts proposition Nr £88.

sådana omständigheter ligga nära till hands att förutsätta, att fullgörandet

av ifrågakommande undervisningsskyldighet — liksom för den extra klincke

laboratorn vid serafimerlasarettet — inginge bland befattningshavarens

normala till tjänsten hörande arbetsuppgifter. Enligt gällande reglementsbestämmelser

syntes dock, såvitt framginge av handlingarna i ärendet,

dylik undervisningsskyldighet icke kunna anses åvila befattningshavaren.

I betraktande härav ansåge sig statskontoret — som ifrågasatte, örn

icke i varje fall vid inträffande ledighet å befattningen ändring i berörda

avseende borde komma till stånd — icke böra motsätta sig ett tillmötesgående

av framställningarna. Arvodet till överläkaren, vilket vore avsett

för vartannat år en obligatorisk och två frivilliga kurser samt vartannat år

två obligatoriska och två frivilliga kurser, syntes dock böra bestämmas till

2,600 kronor årligen för en obligatorisk och två frivilliga kurser.

Sjukhusdirektionen har anfört:

Ifrågavarande läkarebefattning, som vore nödvändig för sjukvården, hade

varit förenad med tilläggsarvode å 3,800 kronor från lasarettets stat. Direktionen

hade ansett sig böra räkna med att kanslerns förslag konnne att

bifallas och hade fördenskull i sina statberäkningar för budgetåret 1942/43

upptagit ett arvode av 9,400 kronor till en biträdande läkare vid röntgenavdelningen.

Direktionen ville i detta sammanhang nämna sin avsikt att

icke tillsätta den i stat för innevarande budgetår uppförda nya förste underläkartjänsten

vid röntgenavdelningen förr än erfarenheten efter neurokirurgiska

klinikens utvidgning visat, att behov av tjänsten vore oundgängligt.

Undervisning i kliniska 1 ab o r a t ionsmetoder.

Kanslern har anfört bland annat:

I den undervisning, som meddelades å de medicinska klinikerna, inginge

som ett viktigt led undervisningen i kliniska laborationsmetoder och handledningen

av klinikanternas laboratoriearbeten. Vid lasarettet omhänderhades

denna undervisning av en på institutets stat med ett arvode av 7,500

kronor upptagen extra klinisk laborator.

Vid karolinska sjukhusets centrallaboratorier funnes 3 laboratorsbefattningar

på sjukhusets stat, envar med ett arvode av 7,500 kronor. Enligt

gällande reglemente för sjukhuset ålåge det laboratorerna att biträda vid

handledningen av medicine studerande men denna handledning kunde näppeligen

anses omfatta undervisning motsvarande den som meddelades av

laboratorn vid lasarettet. Då de på karolinska sjukhusets medicinska klinik

tjänstgörande kandidaterna nödvändigtvis behövde erhålla dylik undervisning,

hade klinikchefen överenskommit med de kliniska laboratorerna,

att dessa såsom en provisorisk åtgärd och mot ersättning från vissa medel

skulle meddela på området erforderlig undervisning. För att erhålla garantier

för att dylik undervisning för framtiden skulle kunna erhållas torde

det bli nödvändigt att uttryckligen ålägga laboratorerna dylik undervisning,

envar inom den del av ämnet, som hänförde sig till det av honom

ledda laboratoriet, samt att såsom en konsekvens härav tillerkänna dem

arvode på institutets stat.

Lärarkollegiet hade föreslagit ett årligt arvode av 2,000 kronor till envar

av de tre laboratorerna. Det syntes tvivelaktigt, huruvida den laboratorerna

åvilande egentliga undervisningen (utöver handledningen) kunde an
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition Nr 288.

ses motivera ett arvode av denna storlek. Likaledes syntes osäkert, huruvida

undervisningsbördan bleve lika stor för alla laboratorerna. Det syntes

försvarligt att tills vidare beräkna ersättningen för hela denna undervisning

till sammanlagt 3,000 kronor. De akademiska myndigheterna borde

få ett visst medinflytande över tillsättningen av laboratorstjänsterna.

Statskontoret (jämför nedan) har i utlåtande den 27 oktober 1941 ansett

sig icke böra motsätta sig ett tillmötesgående av framställningen. Ämbetsverkets

uttalande är av enahanda innehåll som i fråga örn förutnämnda arvode

åt röntgenöverläkaren, dock att statskontoret icke framställt någon erinran

mot det här ifrågavarande arvodesbeloppets storlek.

Sjukhusdirektionen har tillstyrkt ett arvode av 1,900 kronor till envar

av laboratorerna:

Direktionen hade bemyndigats att tills vidare intill dess frågan örn laboratorernas

avlönings- och tjänstgöringsförhållanden blivit i vederbörlig

ordning prövad, dock högst intill utgången av juni 1942, medgiva laboratorerna

i fråga rätt att under kontroll av vederbörande överläkare och mot

den ersättning till sjukhuset, som direktionen bestämde, utföra enskilda

undersökningar och prov på sjukhusets laboratorier samt uppbära härav

inflytande ersättning.

Direktionen funne det vara riktigt, att undervisningsarvoden till belopp

av 2,000 kronor utginge till envar av dessa laboratorer och hade under

sådan förutsättning icke något att erinra mot att föreskrift meddelades

örn att lärarkollegiets yttrande skulle inhämtas, innan dessa befattningar

tillsattes.

I samband därmed ville direktionen uttala, att från sjukhuset utgående

arvode till laborator vid sjukhusets centrallaboratorier, 7,500 kronor, jämte

honom tillkommande undervisningsarvode från institutets stat syntes sammanlagt

böra uppgå till samma belopp, som i allmänhet tillkomme biträdande

läkare vid sjukhusets polikliniker eller 9,400 kronor. Oberoende härav

syntes ovannämnda bemyndigande för direktionen att medgiva laboratorerna

rätt att utföra enskilda undersökningar på sjukhusets laboratorier

böra få fortsatt giltighet.

I utlåtande den 2 mars 1942 har statskontoret yttrat:

Ämbetsverket hade i utlåtande över läkarutbildningssakkunnigas utredning

och förslag angående läkarutbildningen uttalat, att det borde eftersträvas,

att kursverksamheten i möjligaste mån inordnades i heltidsanställda

lärares och läkares ordinarie arbetsuppgifter på sådant sätt, att

särskilda tilläggsarvoden kunde undvikas. Vidare erinrades, att statskontoret

tidigare ställt sig avvisande till förslaget örn medgivande för laboratorerna.

att utföra enskilda undersökningar å sjukhuset. Därest Kungl. Maj:t

skulle finna skäl tillmötesgå kanslerns framställning, syntes laboratorerna i

vart fall icke vidare böra medgivas rätt att på sjukhusets laboratorier utföra

enskilda undersökningar.

Kontorsbiträdet på kamrerarexpeditionen. Lärarkollegiet

har anfört bland annat:

Kontorsbiträdet vore sedan länge kamrerarens enda biträde. Göromålen

på kontoret, vilket även omhänderhade bokföringen och kassarörelsen för

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 288.

tandläkarinstitutet, hade med åren ökats betydligt. Kontorsbiträdet utförde

till stor del kamrerargöromål och överhuvudtaget kvalificerade göromål,

vilka förutsatte en utbildning, som inom statsförvaltningen i allmänhet

krävdes av befattningshavare i kanslibiträdes eller högre löneställning.

Det hade varit svårt att vid behov anskaffa vikarier för kontorsbiträdet.

I samband med nuvarande innehavarens pensionering borde tjänsten från

och med nästa budgetår förändras till kanslibiträdesbefattning.

Kanslern har funnit uppflyttningen synnerligen väl motiverad. Statskontoret

har, med hänsyn till befattningshavarens kvalificerade arbetsuppgifter,

funnit bärande skäl föreligga för en uppflyttning från 4 till 7 lönegraden.

I avvaktan på en eventuell omläggning av medelsförvaltningen vid

instituten torde emellertid befattningen böra uppföras på extra ordinarie

stat (Eo 7).

Vaktmästare vid rättsmedicinska institutionen.

Kanslern har anfört bland annat:

Vid rättsmedicinska institutionen hade hittills icke varit anställd någon

ordinarie vaktmästare. För bestridande av vaktmästargöromål vid institutionen

vore nu anvisat ett belopp av 2,100 kronor, därav 1,500 kronor

avsåges för avlönande av ett vaktmästarbiträde och återstoden, 600 kronor,

för städning. Vaktmästargöromålen i samband med de rättsmedicinska

obduktionsövningarna, vilka vore förlagda till lasarettets patologiska avdelning,

hade dock fullgjorts av en från patologiska institutionen till lasarettet

överflyttad vaktmästare E. Strömberg, vilken redan före överflyttningen

gått rättsmedicinska institutionen till handa och för sitt biträde

beretts vissa förmåner i fråga örn bostad m. m.

Lärarkollegiet hade meddelat, att det visat sig att Strömberg icke kunnat

medhinna att jämte sina åligganden i lasarettets tjänst även biträda

vid de rättsmedicinska obduktionsövningarna (han biträdde också Vid

obduktionerna på garnisonssjukhuset). Då det icke vore rimligt att överföra

Strömbergs arbete på det lågt avlönade vaktmästarbiträdet, hade kollegiet

anhållit örn anställande av en ordinarie vaktmästare i A 7 vid rättsmedicinska

institutionen.

Kanslern biträdde kollegiets hemställan. Med hänsyn till de särskilda

kvalifikationer, som måste ställas på vaktmästaren, torde tjänsten böra

placeras i 7 lönegraden. Vid bifall härtill skulle arvodet åt vaktmästarbiträdet,

1,500 kronor, bortfalla. De för städning avsedda medlen borde överföras

till materielanslaget och tilldelas rättsmedicinska institutionen.

Statskontoret har ansett det vara tillräckligt, att ett belopp av 1,500

kronor anvisades för de ifrågavarande vaktmästargöromålens bestridande.

Ämbetsverket hade i ett tidigare utlåtande uttalat, att under de dagar,

då obduktionsövningar förekomme, full sysselsättning syntes kunna beredas

en vaktmästare vid institutionen i fråga, men att det däremot vore i

hög grad tveksamt, om under mellanliggande dagar och i all synnerhet

under de sex månader av året, under vilka sådana övningar icke ägde rum,

ett ofrånkomligt behov av en vaktmästare med heltidstjänstgöring kunde

anses föreligga. Under sådana omständigheter syntes det icke kunna ifrågakomma

att inrätta en ordinarie eller extra ordinarie vaktmästarbefattning

vid institutionen. I stället borde medel anvisas såsom arvode åt en vakt
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

78 Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 288.

mästare för biträde vid göromål, föranledda av de vid institutionen förekommande

obduktionerna. För detta ändamål borde med hänsyn till omfattningen

och arten av arbetsuppgifterna ett belopp av 1,500 kronor årligen

anvisas. Då det för städning disponerade beloppet å 600 kronor borde

överföras till materielanslaget, borde för bestridande av kostnaderna för

sagda vaktmästar!^ älp äskas en förstärkning av anslagsposten till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal med (1,500 — 600 =) 900 kronor.

Kanslibiträde vid serafimerlasarettet. Från institutets

anslagspost till avlöningar till ordinarie tjänstemän skall lasarettet

tillföras 3,711 kronor såsom bidrag till avlönande av ett kanslibiträde. Detta

belopp har icke inräknats i den nuvarande anslagsposten.

På grund av överflyttningen av professorn i röntgendiagnostik från serafimerlasarettet

till karolinska sjukhuset synes det ofrånkomligt, att undervisning

i röntgendiagnostik anordnas vid lasarettet för de studerande, som

fullgöra tjänstgöring vid lasarettets medicinska klinik. Jag tillstyrker därför

universitetskanslerns förslag att för ändamålet anvisas ett särskilt arvode,

avsett för överläkaren vid lasarettets röntgenavdelning. Den närmare regleringen

av undervisningen samt dess fördelning mellan professorn och överläkaren

torde böra ankomma på kanslern. Arvodets storlek torde böra bestämmas

till det av statskontoret föreslagna beloppet, 2,600 kronor. Likaledes

förordar jag, att i enlighet med kanslerns förslag ett arvodesbelopp av 3,000

kronor anvisas för undervisning i kliniska laborationsmetoder vid karolinska

sjukhuset. Jag anser mig icke i detta sammanhang böra ingå på statskontorets

med anledning av läkarutbildningssakkunnigas betänkande gjorda uttalande.

Laboratorernas rätt att utföra enskilda undersökningar torde böra

bibehållas tills vidare under nästa budgetår. Då ett arvode av 5,600 kronor

nu finnes uppfört i institutets stat för biträdande lärare och läkare vid

röntgeninstitutet å lasarettet medför vad jag nu föreslagit icke någon ändring

i vederbörande arvodesposts storlek.

Mot förslaget att uppflytta kontorsbiträdesbefattningen på institutets

kamrerarkontor till kanslibiträdestjänst har jag intet att erinra. Befattningen

bör dock på sätt statskontoret anfört tills vidare inrättas såsom extra

ordinarie.

De speciella och krävande arbetsförhållandena på rättsmedicinska institutionen

motivera enligt min mening, att vid densamma, på sätt kanslern föreslagit,

inrättas en vaktmästarbefattning i 7 lönegraden. Befattningen torde

tills vidare böra uppföras på extra ordinarie stat.

I anslutning till vad i årets statsverksproposition under rubriken För flera

huvudtitlar gemensamma frågor föreslagits böra vissa arvoden vid institutet

uppräknas. På grund härav bör den i institutets avlöningsstat under rubriken

I. Professorer och lärare m. fl. uppförda arvodesposten

höjas med 3,000 kronor.

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj:ts proposition Nr 388.

Vad jag ovan föreslagit medför att den i institutets avlöningsstat under

rubriken II. Vissa tjänstemän vid institutet och dess

institutioner m. lii. uppförda anslagsposten till avlöningar till ordinarie

tjänstemän bör minskas med kostnaden för ett kontorsbiträde, cirka

3,700 kronor. Å andra sidan bör i enlighet med vad kanslern anfört posten

ökas nied samma belopp till följd av att institutets bidrag till avlöning åt

ett kanslibiträde vid lasarettet icke inräknats i den nuvarande posten. I personalförteckningen

för samma tjänstemän bör i anslutning till den tjänsteförteekningsrevision,

som föreslagits i årets statsverksproposition, 1 vaktmästare

på kansliet i lönegraden A 7 nedflyttas till expeditionsvakt i lönegraden

A 5. Den nuvarande vaktmästaren bör överföras på övergångsstat

och i fråga örn den nya befattningen bör anmärkas, att den icke skall tillsättas,

som länge vaktmästaren kvarstår i tjänst. Vidare bör maskinisten benämnas

maskinist av 2:a klass. Enligt vad jag ovan föreslagit bör även 1

kontorsbiträde på kamrerarexpeditionen utgå.

Den under sistnämnda rubrik uppförda arvodesposten bör för genomförande

av arvodesregleringen höjas med 100 kronor.

Anslagsposten till övrig icke-ordinarie personal bör ökas dels enligt det

ovanstående med avlöningen åt ett extra ordinarie kanslibiträde, 3,300 kronor,

och avlöningen åt en vaktmästare vid rättsmedicinska institutionen,

3,300 kronor, varifrån dock bör dragas det nu för vaktmästargöromålen avsedda

beloppet av 1,500 kronor, dels ock med 400 kronor för arvodesregleringen.

Posten bör alltså höjas med 5,500 kronor.

Avlöningsanslaget torde således böra ökas med sammanlagt 8,600 kronor

till 792,100 kronor. Beträffande de olika anslagsposternas storlek hänvisas

till det följande. Pensionsavdragen komma att ökas från och med den 1 juli

1942, men denna omständighet torde icke behöva inverka på anslagsberäkningarna.

IV. Nybyggnad för karolinska institutets

teoretiska institutioner. I

I detta sammanhang får jag erinra, att Kungl. Maja i årets statsverksproposition

under kapitalbudgeten, Statens allmänna fastighetsfond (bilaga 6,

punkt 2) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som

bunde varda riksdagen förelagd, till Nybyggnad för de teoretiska institutionerna

m. m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet beräkna för budgetåret

1942/43 ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor. Vid anmälan av

detta iirende erinrade jag, att byggnadsfrågan blivit föremål för granskning

av 1940 års civila byggnadsordning. Jag förklarade mig vidare ha erfarit,

att byggnadsutredningens granskning bomme att slutföras inom sådan tid,

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition Nr 288.

att förslag rörande anslag till byggnadsföretaget, vars utförande av olika skäl

icke borde uppskjutas, syntes kunna framläggas för 1942 års riksdag.

Civila byggnadsutredningens yttrande i byggnadsfrågan avgavs den 25

februari 1942, varefter kanslern för rikets universitet efter hörande av lärarrådet

vid karolinska institutet avgivit utlåtande i ärendet den 31 mars 1942.

Lärarrådets och kanslerns yttranden utmynna i hemställan om uppskov med

byggnadsfrågans avgörande. Ärendet tarvar enligt min uppfattning ytterligare

beredning. Jag erinrar i detta sammanhang, att enligt mellan kronan

och Stockholms stad träffad överenskommelse skall staden senast den 1

januari 1948 få disponera över institutets nuvarande tomtområde. Jag har

emellertid från sakkunnigt håll inhämtat, att institutets utflyttning till Norrbackaområdet

torde kunna vara verkställd till nämnda dag, även om byggnadsarbetet

icke påbörjas förrän sommaren 1943. Vid nu angivna förhållanden

saknar jag anledning tillstyrka, att medel för byggnadsföretagets igångsättande

äskas redan av innevarande års riksdag. Frågan om särskilt anslag

för detta ändamål har alltså förfallit för denna riksdag.

V. Reservationsanslaget till Serafimerlasarettet: Vissa

om- och tillbyggnadsarbeten för anordnande

av en neurokirurgisk klinik m. m.

a) Anslagsfrågans tidigare behandling.

Serafimerlasarettets ögonklinik överflyttades den 1 januari 1941 till karolinska

sjukhuset. Enligt uppgjord plan skulle den sålunda lediga klinikbyggnaden

användas för utvidgning av lasarettets kirurgiska och neurokirurgiska

kliniker.1 En förutsättning härför var, att medel anvisades för utförandet av

vissa ombyggnadsarbeten m. m. För täckande av en del av kostnaderna för

dessa arbeten ha Stockholms stad och Stockholms läns landsting, vilka äro

medintressenter i lasarettet, beviljat anslag av respektive 100,000 kronor

och 54,625 kronor.

I skrivelse den 4 mars 1939 anförde sjukhusdirektionen, att utökningen av

den kirurgiska kliniken icke erfordrade större ändringar men att ändringsarbetena

för neurokirurgiska klinikens behov, vilka bland annat innefattade

tillbyggnad av en våning och uppförande av ny vindsvåning, enligt ett av

arkitekten G. Birch-Lindgren år 1937 upprättat förslag beräknades draga

en kostnad av 395,000 kronor. Härtill borde för utrustning av de båda klinikernas

nya lokaler läggas 75,000 kronor; emellertid hade några detaljerade

beräkningar av utrustningskostnaderna ej verkställts.

I skrivelse den 14 oktober 1939 angående anslag till ombyggnaden meddelade

direktionen, att Birch-Lindgren reviderat kostnadsberäkningarna och

Neurokirurgiska kliniken utgör nu del av kirurgiska kliniken.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis ''proposition Nr 288. 81

angivit byggn ad,skos t naden till ett 47,000 kronor högre belopp eller 442,000

kronor.

I proposition till 1940 års lagtima riksdag förordades uppskov med ögonklinikens

bortflyttning från lasarettet. Riksdagen ansåg emellertid, att överflyttningen

borde ske tidigare än i propositionen angivits. Ordnandet av

neurokirurgiska klinikens lokalfråga borde därför kunna ske relativt snart

och vid en tidpunkt, då behov av arbetstillfällen kunde visa sig vara för

handen. I så fall kunde Kungl. Maj:t av för arbetslöshetens bekämpande

avsedda medel ställa anslag till ombyggnaden till förfogande.

Med anledning härav hemställde direktionen i skrivelse den 27 juni 1940,

att anslag till byggnadsarbetena måtte anvisas. Därvid överlämnade direktionen

en delvis justerad plan för ombyggnaden, vilken enligt av BirchLindgren

verkställd kostnadsberäkning skulle medföra en kostnad av 495,000

kronor jämte 75,000 kronor för utrustning.

I utlåtande över framställningen förklarade 1940 års civila byggnadsutredning

sig i brist på byggnadsbeskrivning icke kunna ingå på granskning av

ombyggnadens allmänna standard. Lärarkollegiet vid karolinska institutet

framhöll i utlåtande över direktionens anslagsäskanden beträffande serafimerlasarettet

för budgetåret 1941/42 bland annat, att den långa väntetiden

vid neurokirurgiska kliniken och det oeftergivliga behovet av fler

vårdplatser för undervisningen på kirurgiska kliniken krävde ombyggnadens

snara utförande.

Med hänsyn till ytterligare prisstegringar infordrades nya kostnadsberäkningar.

Enligt av Birch-Lindgren den 25 januari 1941 verkställda beräkningar

skulle kostnaderna för byggnadsarbetena uppgå till 790,000 kronor.

Kostnaderna för utrustning beräknades den 30 januari 1941 av t. f. sysslomannen

vid lasarettet till 112,500 kronor.

Med anledning härav framhöll byggnadsstyrelsen i utlåtande den 18

februari 1941, att det nu framlagda byggnadsförslaget innebure en till följd

av framställda önskemål verkställd omarbetning av det tidigare förslaget,

varigenom detta fördyrats med cirka 210,000 kronor. På anmodan hade

direktionen föreslagit besparingar i programmet till ett belopp av 60,000

kronor. Kostnaderna för det sålunda begränsade byggnadsförslaget beräknade

byggnadsstyrelsen till 680,000 kronor.

Som förklaring till byggnadsprogrammets utökning anförde föreståndaren

för neurokirurgiska avdelningen, professorn H. Olivecrona bland annat, att

under de år, som gått sedan de första ritningarna utförts, neurokirurgien

genomgått en snabb utveckling. Det försämrade statsfinansiella läget hade

också krävt personalbesparande ändringar. Vissa nackdelar hos det tidigare

förslaget hade vidare ansetts böra undanröjas.

I propositionen 1941:109 äskades anslag till ombyggnaden. Därvid anförde

jag bland annat:

Bihang till rilcsdagcns protokoll 19b2. 1 sami. Nr 288.

(i

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition Nr 288.

Ett förnyat övervägande av frågan påkallades av att de kostnadskalkyler,

varpå 1940 års lagtima riksdag grundat sitt beslut, varit så löst grundade.

Huru länge lasarettet skulle komma att upprätthållas vore ovisst men åtminstone

ett tjugutal år till kunde beräknas. Ur ekonomiska synpunkter syntes

därför hinder icke möta att vid lasarettet utföra erforderliga nyanläggningsarbeten

under förutsättning dock, att dessa icke droge kostnader, som

med hänsyn till den återstående nyttjandetiden kunde te sig oproportionerligt

höga. En nybyggnad för neurokirurgiska kliniken kunde också tillgodoses

genom nybyggnad vid karolinska sjukhuset. Med de utgångspunkter vad

beträffade kostnaderna vid ett genomförande av det ena eller andra alternativet

och lokalernas varaktighet, som förelåge, hade jag dock funnit en

lösning i anslutning till direktionens förslag vara att föredraga. Det vore

anmärkningsvärt, att den ursprungligen framlagda utredningen icke givit

en riktig uppfattning om medelsbehovet. Emellertid tillstyrkte jag, att direktionens

förslag i huvudsak genomfördes, men utginge givetvis från att byggnadskostnaderna

så långt detta vore möjligt begränsades. Statens kostnader

för byggnadsarbetena beräknades till 680,000 kronor, minskat med stadens

och landstingets bidrag 154,625 kronor, eller i runt tal 525,000 kronor.

Kostnaderna för utrustning torde få bestridas från lasarettets omkostnadsstat.

Endast den oundgängligen erforderliga utrustningen borde anskaffas.

Jag underströk civila byggnadsutredningens uttalande örn byggnadsstandardens

anpassning efter det statsfinansiella läget och utgick från att de

besparingsmöjligheter, som härutinnan kunde föreligga, skulle vid byggnadsföretagets

genomförande iakttagas. Då det emellertid icke läte sig göra att

på detta stadium avgöra, örn härigenom någon ytterligare besparing kunde

ernås, hade jag icke ansett mig böra mer än redan skett begränsa anslagsmedlen.

Riksdagen (skrivelsen nr 206) anvisade det äskade reservationsanslaget av

525,000 kronor å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41. Mot

det äskade anslagets storlek hade riksdagen icke funnit något att erinra.

Därest Kungl. Majit emellertid efter verkställd undersökning skulle finna,

att en ändamålsenligare lösning av byggnadsfrågan — såsom av besparingsberedningen

ifrågasatts — stöde att vinna genom en förläggning av neurologiska

och neurokirurgiska klinikerna till karolinska sjukhuset, varvid en

gamisonsavdelning skulle bortflyttas därifrån, torde Kungl. Majit äga rätt

att beträffande det anvisade anslagsbeloppet vidtaga de dispositioner, som

kunde bli nödvändiga för genomförande av sistnämnda förslag.

Sedan besparingsberedningen meddelat, att beredningen icke hade för avsikt

att framlägga något förslag angående neurokirurgiska klinikens byggnadsfråga,

har Kungl. Majit den 4 juli 1941 uppdragit åt byggnadsstyrelsen

att ombesörja byggnadsarbetena i huvudsaklig överensstämmelse med vad

i propositionen förordats.

b) Ytterligare anslag till byggnadsarbetena.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 2 februari 1942 hemställt om anvisande

på tilläggsstat II för innevarande budgetår av ytterligare 53,000 kronor

till byggnadsarbetena. Härav belöper ett belopp av 33,000 kronor på

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj:ts proposition Kr 288.

vissa kostnader, som icke tidigare kunnat förutses (reparationer, prisstegringar

m. m.), medan återstoden, 20,000 kronor, avser isolering av ett laborationsrum.

Av skrivelsen inhämtas bland annat:

Arbetena hade igångsatts i september 1941. Emellertid hade det vid arbetenas

utförande visat sig, att vissa kostnader uppstått, vilka icke kunnat

förutses vid upprättandet av förslaget till arbetena. Sålunda hade vissa träbjälklag,

som förutsattes kvarbli vid påbyggnaden, befunnits så angripna

av röta, att de i stor utsträckning måst utbytas mot nya bjälklag och delvis

underkastas en genomgripande reparation. Nytt betongbjälklag hade sålunda

inlagts under operationssalarna (kostnad 8,500 kronor), varjämterötskadade

delar av kvarvarande bjälklagsdelar reparerats (3,500 kronor) .Vissa byggnadsarbeten

hade därvid utförts för anpassande av golven till erforderliga

golvbrunnar (700 kronor). Ett trapplan hade mäst förses med bärande platta

av betong i stället för de rötskadade träbjälkarna, varjämte hisschaktet

försetts med nya branddörrar (1,200 kronor). Nya elektriska ledningar

hade måst. inläggas i de nya eller reparerade bjälklagen samt i vissa ändrade

rum (3,000 kronor). Vidare måste reparationer av gamla innertak utföras,

där risk för putsens nedfallande förelegat (1,500 kronor). Härtill komme

vissa merkostnader för linoleummattor, nämligen dels prisstegring (7,000 kronor),

dels nya linoleummattor såsom ersättning för gamla, som sedan de

avtagits i samband med byggnadsarbetena befunnits så bristfälliga, att de

icke åter kunde påläggas (1,500 kronor). Slutligen hade det visat sig nödvändigt,

att de två pakethissama, som beräknats för handdrift, på grund

av den stora hisshöjden utfördes för elektrisk drift (6,000 kronor).

Nämnda merkostnader uppginge alltså till sammanlagt i avrundat tal

33,000 kronor. Detta belopp rymdes icke inom ramen för de till byggnadsstyrelsens

förfogande för byggnadsföretaget stående medlen.

Enligt det godkända förslaget till byggnadsföretaget skulle i sjukhusbyggnadens

västra länga i en påbyggd tredje våning inredas ett rum för

neurokirurgiska klinikens elektrofysiologiska laboratorium. Enligt skrivelse

från Olivecrona hade emellertid numera vunnen erfarenhet givit vid handen,

att större krav på isolering av ett dylikt laboratorium från elektriska och

andra störningar måste uppställas än som förutsatts vid förslagets upprättande.

Sålunda finge icke vattenledningar eller andra rörledningar finnas

inom laboratorielokalen och icke heller finge elektriska ledningar i den

utsträckning, som erfordras för röntgenapparatur, förekomma i laboratoriets

närhet. Dessa skärpta krav kunde enligt Olivecronas mening icke tillfredsställas

i det för laboratoriet avsedda rummet, som vore avsett att användas

även för vissa djurförsök.

Med anledning härav hade Olivecrona, under framhållande av att även

ett mindre apparatrum erfordrades för laboratoriet, föreslagit en sådan lösning

av lokalfrågan, att laboratoriet förlädes ovanför det undersökningsrum,

som skulle anordnas i våningen 2 trappor upp i sjukhusbyggnadens

mot gården utskjutande mittparti, vilket i så fall skulle påbyggas med ytterligare

en våning på sätt som avsetts i ett. tidigare framlagt men senare övergivet

förslag.

Byggnadsstyrelsen hade för sin del icke något att erinra mot den sålunda

föreslagna ändringen av det godkända förslaget, vilken enligt vad en

inom styrelsen verkställd undersökning givit vid handen, innebure den praktiskt

taget enda möjligheten att tillgodose de av Olivecrona numera uppställda

skärpta kraven beträffande isolering av laborationsrummet. Genom
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 288.

förandet av påbyggnaden och därmed sammanhängande inrednings- och

isoleringsarbeten skulle draga en merkostnad av omkring 20,000 kronor. Härvid

förutsattes, att det för laboratoriet ursprungligen avsedda utrymmet

iordningställdes uteslutande till lokal för djurförsök.

De för byggnadsföretaget erforderliga ytterligare medlen uppginge således

till 53,000 kronor, vilket belopp om möjligt borde stå till förfogande under

innevarande budgetår.

Sjukhusdirektionen har tillstyrkt byggnadsstyrelsens framställning. Beträffande

förslaget om ändrad förläggning av ett laboratorium vitsordade

direktionen att för de elektroencephalografiska undersökningar, som skulle

utföras där, fullständigast möjliga isolering från elektriska och andra störningar

erfordrades. Laboratoriets förläggning i våningen närmast ovanför

den neurokirurgiska klinikens röntgenanläggning finge med hänsyn härtill

anses olämplig, medan den föreslagna ändrade förläggningen förefölle innebära

förutsättningar för en störningsfri drift av laboratoriets apparatur.

c) Anslag till utrustning.

I skrivelse den 18 november 1941 meddelade sjukhusdirektionen, att direktionen

påbörjat uppgörande av en utrustnings- och möbleringsplan för neurokirurgiska

klinikens nya lokaler och den operationsavdelning, som skulle

övertagas av kirurgiska kliniken. Enligt preliminära beräkningar skulle kostnaderna

uppgå till 262,000 kronor.

I skrivelse den 20 januari 1942 har därefter direktionen efter slutlig beräkning

av utrustningskostnaderna hemställt örn anvisande av 280,000 kronor

för ändamålet:

Av nämnda belopp avsåge 20,000 kronor den kirurgiska operationsavdelningen.

139,000 kronor avsåge sådan utrustning, sorn kunde hänföras till

instrument och apparater samt sjukvårdsinventarier. Kostnadsberäkningen

vore i denna del liksom i fråga örn sängar och nattduksbord grundad på inhämtade

anbud. I fråga örn en till 88,500 kronor beräknad delpost till

armatur, möbler, gardiner o. s. v., hade anlitats en vid karolinska sjukhusets

utrustning medverkande expert. Denne hade grundat sina beräkningar

på den standard, som efter statsmakternas besparingsdirektiv kunnat erhållas

därstädes. De gamla inventarierna och armaturen hade tagits i anspråk

så långt detta ansetts möjligt; kostnaden för erforderlig renovering beräknades

skola bestridas från löpande anslag för underhåll av inventarier. De nya

sängarna avsåges skola bli av i huvudsak samma typ som vid karolinska

sjukhuset, nattduksborden dock möjligen av enklare modell. Kostnaden för

erforderlig komplettering av linne, gång- och sängkläder in. m. vöre beräknad

på sysslomanskontoret, delvis med stöd av inhämtade anbud, i övrigt

enligt materialkostnaden vid senaste upphandling.

Slutsumman av kostnadsberäkningarna överstege i hög grad det belopp,

vartill behövlig utrustning ursprungligen uppskattats — detta dock utan stöd

av detaljerade beräkningar eller program. Priserna hade sedan dess stigit i

betydande grad och byggnadsplanerna undergått förändringar. Vad som föreslagits

till anskaffning vore uteslutande vad som erfordrades för att verksamheten

skulle kunna bedrivas i den omfattning, vartill de nya lokalerna vore

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Marits proposition Nr 288.

planlagda. Om Kungl. Majit skulle finna nödvändigt att någon del av utrustningen

uppskötes, vore detta möjligt i fråga örn viss utrustning i föreläsningssalen

samt röntgenutrustning, beräknad till en kostnad av respektive

11.000 och 29,000 kronor. Direktionen funne dock önskvärt att detta icke

behövde ske. Vad särskilt röntgenutrustningen beträffade sparade denna

transport av de svårt sjuka patienterna till röntgenavdelningen.

Statskontoret har föreslagit anlitande av expertis för granskning av utrustningsförslaget.

Det syntes icke uteslutet att genom en dylik granskning en

minskning av medelsbehovet skulle kunna ernås, särskilt örn i önskvärd utsträckning

redan förefintlig utrustning utnyttjades.

Av den föregående redogörelsen framgår, att kostnaderna för ombyggnad

av ögonklinikbyggnaden vid serafimerlasarettet undan för undan beräknats

till högre belopp. Från att ursprungligen ha angivits till 395,000 kronor Ira de

successivt höjts till 680,000 kronor. Ökningen har visserligen delvis berott

på prisstegringar men har väsentligen haft sin orsak i utvidgningar och förbättringar

av det ursprungliga byggnadsprogrammet.

De ytterligare krav på medel till byggnadsarbetena, som nu framförts,

måste därför vara mycket starkt motiverade för att kunna bifallas. Av det

begärda tilläggsanslaget, 53,000 kronor, avser ett belopp av 33,000 kronor

huvudsakligen förbättringsarbeten, vilkas behövlighet icke från början kunnat

förutses, såsom ersättande av rötskadade bjälkar och dylikt. I beloppet

ingår emellertid även en post på 6,000 kronor för anordnande av elektrisk

drift av två pakethissar, för vilka tidigare handdrift avsetts. Då det emellertid

har upplysts, att tekniska förutsättningar icke föreligga för en sådan

enklare anordning av hissarna tillstyrker jag, att medel beviljas för nämnda

förbättring. Ej heller i övrigt anser jag mig kunna avvisa de i beloppet

33.000 kronor ingående anslagsäskandena, vilka till stor del hänföra sig till

redan utförda arbeten. Återstoden av det äskade anslagsbeloppet eller

20.000 kronor belöper på ändrad förläggning av ett elektrofysiologiskt laboratorium,

varigenom detta skulle bli bättre isolerat från elektriska och

andra störningar, vilka skulle inverka menligt på de elektroencephalografiska

undersökningarna där. Ehuru behovet av en isolerad förläggning av

laboratoriet bort kunna angivas tidigare, anser jag mig böra tillstyrka framställningen

i denna del. För byggnadskostnader bör sålunda beräknas ett

ytterligare belopp av 53,000 kronor.

Även beräkningarna av kostnaderna för utrustning av de nyvunna lokalerna

lia tid efter annan ändrats till högre belopp. Kostnaderna angåvos sålunda

år 1939 till 75,000 kronor, i januari 1941 till 112,500 kronor, i november

1941 till 262,000 kronor och ha nu slutligen preciserats till 280,000 kronor.

Det av 1940 års lagtima riksdag fattade beslutet rörande ombyggnaden

torde alltså lia varit grundat på en väsentlig underskattning av kostnaderna.

Också vid 1941 års beslut har förutsatts en lägre utrustningskostnad än

den nu angivna. T propositionen 1941: 109 föreslogs sålunda, att kostnaden

Departe
mentschefen.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition Nr £88.

skulle bestridas från lasarettets omkostnadsanslag, och framhölls, att endast

den oundgängligen erforderliga utrustningen borde anskaffas. Med hänsyn

till vad sålunda förekommit bör denna fråga ånyo underställas riksdagens

prövning.

Beträffande utrustningskostnadernas ökning har direktionen framhållit, att

de tidigare beräkningarna icke varit detaljerade, att priserna stegrats och att

byggnadsplanema utvidgats. Örn en kostnadsbegränsning måste komma till

stånd, kunde enligt direktionen anskaffande av utrustning i föreläsningssalen

och röntgenutrustning, kostnadsberäknade till sammanlagt 40,000 kronor,

möjligen uppskjutas. Denna begränsning torde böra iakttagas. Av den återstående

delen av det begärda utrustningsanslaget hänför sig ett belopp av

7,000 kronor till elektroencephalografisk apparatur. För det kliniska arbetet

inom neurokirurgien och angränsande områden tenderar elektroencephalografien

till att bliva lika oumbärlig som röntgenundersökning inom andra grenar

av läkarvetenskapen. Det synes därför icke skäligen kunna ifrågasättas, att

den nya kliniken vid serafimerlasarettet skall sakna ifrågavarande undersökningsinstrument.

Härtill kommer, att den nu tillämpade anordningen, att

elektroencephalografiska undersökningar av lasarettets patienter utföras på

karolinska sjukhuset, medför lång väntetid, obehag och risker för de ofta

svårt sjuka patienter, varom här är fråga, varjämte transporterna av de sjuka

samt undersökningarna på karolinska sjukhuset föranleda särskilda kostnader.

Det begärda beloppet torde därför böra anvisas. Av utrustningen i

övrigt anser jag, att medel icke behöva i förevarande sammanhang anvisas

för apparatur m. m. till ett värde av i runt tal 20,000 kronor. Jag tillstyrker,

under hänvisning till det anförda, att för utrustning nu anvisas i runt

tal 220,000 kronor. Jag vill erinra om att jag i det föregående avstyrkt

anvisande av anslag på 30,000 kronor till fortsatt modernisering av sängutrustningen

vid serafimerlasarettet.

Då byggnadsarbetena stå inför sin fullbordan och utrustningen bör anskaffas

så snart som möjligt, torde de av mig här tillstyrkta anslagsbeloppen,

tillhopa 273,000 kronor, böra anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1941/42 under det år 1941 anvisade anslagets benämning.

VI. Förslagsanslaget till Bidrag till akademiska

sjukhuset i Uppsala m. m.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 300,000 kronor,

därav förslagsvis 295,000 kronor såsom bidrag till driftkostnader och högst

5,000 kronor för sjukvård åt fattiga och mindre bemedlade sjuka från ort

utom Uppsala län.

Kanslern för rikets universitet har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår

på förslag av större akademiska konsistoriet i Uppsala hemställt örn

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 888. 87

anvisande för nästa budgetår av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår.

Sedermera har kanslern till Kungl. Maj:t inkommit med utredning rörande

ändring i visst avseende av fördelningen mellan statsverket och Uppsala

läns landsting av kostnaderna för driften av ifrågavarande sjukhus. I sistnämnda

ärende har statskontoret den 28 januari 1942 avgivit utlåtande,

med anledning varav yttranden avgivits av vederbörande universitetsmyndigheter.

Gällande bestämmelser m. m.

Uppsala läns landstings ställning till akademiska sjukhuset regleras genom

ett mellan universitetet och landstinget upprättat kontrakt av år

1900, vilket ursprungligen skulle gälla under 40 år, men som numera erhållit

förlängd giltighet till och med år 1965. Enligt § 1 i detta kontrakt

har universitetet gentemot landstinget åtagit sig att tillhandahålla ett antal

sjuksängar, att ansvara för de sjukas vård och underhåll samt att fullgöra

alla de skyldigheter och förbindelser, som författningsenligt åligga länets

lasarett och kurhus. Landstinget har å sin sida åtagit sig att ersätta universitetet

för den för länets räkning ombesörjda sjukvården med dels viss

avgift för varje sjukdag, dels ock med hälften av den brist, som kan uppstå

i kostnaderna för vården av sjuka från landstingsområdet. Den andra

hälften av denna brist täckes från förevarande anslag till bidrag till akademiska

sjukhuset i Uppsala. Kontraktet innehåller vidare i § 7 bestämmelser

rörande landstingets bidrag till byggnadskostnaderna.

Beträffande omförmälda avgift, som landstinget har att erlägga till universitetet

såsom bidrag till driftkostnaderna, innehöll kontraktet i § 4 enligt

dess ursprungliga lydelse den bestämmelsen, att landstinget skulle erlägga

1 krona 35 öre för var och en av de första 33,000 sjukdagarna och

1 krona 50 öre för varje överskjutande sjukdag. Kontraktet innehöll tillika

i §14 den bestämmelsen, att vid slutet av varje femårsperiod av kontraktets

giltighetstid skulle, om endera parten det äskade, en kommitté tillsättas,

bestående av sex personer, därav tre skulle väljas av det större

akademiska konsistoriet och tre av landstinget, vilken kommitté det skulle

åligga att för universitetet och landstinget framlägga förslag till de ändringar

i kontraktet, som av förhållandena påkallades, utan att dock de i

§§ 1 och 7 angivna huvudgrunderna rubbades. På förslag av nämnda kommitté

höjdes sedermera genom avtal mellan universitetet och landstinget

ifrågavarande vårdavgift vid upprepade tillfällen. Är 1918 överenskommo

parterna örn sådan ändring av § 14, att den däri omnämnda kommittén

från och med år 1920 har att sammanträda varje år för framläggande av

de förslag till ändringar i kontraktet, som finnas påkallade. Till följd härav

upptages numera för varje år storleken av landstingets ifrågavarande bidrag

till prövning.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition Nr 288.

I samband med framställning till 1899 års riksdag (1899 års åttonde

huvudtitel, sid. 165 ff.) örn visst anslag till nybyggnader m. m. vid akademiska

sjukhuset lämnades en kortfattad redogörelse för innehållet i det

kontraktsförslag, som låg till grund för det sedermera upprättade kontraktet.

Kontraktsförslaget hade antagits av landstinget för dess vidkommande.

Riksdagen (skrivelsen nr 67, sid. 37 ff.) beviljade visst anslag till nybyggnader

men anförde därvid bland annat:

De årliga omkostnaderna för sjukhusets förvaltning bestredes, enligt vad

i statsrådsprotokollet upplystes, till huvudsakligaste delen genom patientavgifter.

Enligt § 4 av det av landstinget antagna kontraktsförslaget skulle ersättning

av länet utgå med endast 1 krona 35 öre för varje inom antalet 33,000

fallande sjukdag samt 1 krona 50 öre för varje sjukdag, som översköte

nämnda antal. Riksdagen hade dock erhållit upplysning därom, att den

verkliga kostnaden ej oväsentligt överskrede även det sistnämnda beloppet.

Ehuru det utan obillighet syntes kunna påfordras, att landstinget för

sina sjuka betalte hela den verkliga kostnaden, hade likväl riksdagen med

hänsyn därtill, att å sjukhuset meddelades klinisk undervisning, ansett sig

endast böra hemställa, att, sedan för sjukvården använts dels de inkomster,

över vilka sjukhuset nu disponerade, och dels de avgifter, som landstingsområdet

enligt omförmälda kontrakt vore skyldigt erlägga, staten och

landstinget till täckande av därutöver gående kostnader för vården av sjuka

från landstingsområdet skulle bidraga med hälften vardera.

Riksdagen fäste vid beviljandet av byggnadsanslaget såsom villkor, att

landstinget åtoge sig att på angivna sätt täcka hälften av den uppkomna

bristen. Med anledning därav gjordes ett tillägg till kontraktets § 4, som

numera har följande lydelse:

»§ 4.

För den sjukvård, som vid Akademiska Sjukhuset för Länets räkning,

vare sig å lasaretts- eller kurhusavdelningen besörjes, ersätter Länet Universitetet

med en avgift av 1 kronor för varje sjukdag.

Sedan för sjukvården använts dels möjliga behållningar från föregående

räkenskapsår, dels de inkomster, som tillkomma Sjukhuset för sjukvården

på grund av statsanslag och särskilda kommunala anslag, av bestämmelser

1 Avgiftens storlek, vilken som nämnts omprövas varje år, uppgick för nedannämnda budgetår

till följande belopp:

Budgetår

Vårdavgift

1925/36 ......

......kronor 4.—

1936/37 ......

...... > 4.60

1937/38 ......

...... » 4.85

1938/39 ......

...... » 5.—

1939/40 ......

...... » 5.80

1940/41 ......

...... » 7.—

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj:ts proposition Nr 288.

i Universitetets stat (inkomster av Mälby frälseränta, dekanatsmedel, studentkårens

sjukhusbidrag, stipendieböter och Universitetets egna legosängsmedel)

och av donationer, dels ock ovan nämnda avgifter, som landstingsområdet

är skyldigt erlägga, skola Landstinget och Staten till täckande av

därutöver gående kostnader för vården av sjuka från landstingsområdet

bidraga med hälften vardera.

För varje räkenskapsår skall sjukhusets direktion, sedan räkenskaperna

avslutats, verkställa beräkning av kostnaderna för vården av sjuka från

landstingsområdet samt med stöd därav uppgiva, vilket belopp Landstinget

enligt stadgandet i föregående moment har att ytterligare erlägga. Direktionens

utlåtande i förevarande avseende skall åtfölja räkenskaperna, då

dessa till Lasarettsdirektionen överlämnas.»

Av intresse i detta sammanhang är även kontraktets § 6, vilken är av

följande lydelse:

»Såväl den sjukvårdsavgift som den s. k. legosängsavgift, vilka av Landstinget

för varje år bestämmas, uppbäras av Universitetet hädanefter såsom

hittills i avräkning å dagkostnaden. Efter utgången av varje räkenskapsår

vid Sjukhuset verkställes vidräkning emellan Landstinget och Universitetet,

i vilken nämnda medel samt räntor inberäknas, varefter avjämning

sker genom slutlikvid eller återbetalning.»

Av bestämmelserna i § 6 följer sålunda, att de legosängsavgifter, som

erläggas av länspatienterna och vilkas storlek är beroende av landstingets

beslut, inräknas i den vårdavgift, som landstinget enligt § 4 har att erlägga

till universitetet, och att de sålunda helt komma landstinget tillgodo.

De statsbidrag, som utgå till sjukhuset med stöd av ifrågavarande kontrakt,

belasta det under åttonde huvudtiteln uppförda anslaget

till Universitetssjukhus: Bidrag till akademiska sjukhuset i Uppsala.

Från och med budgetåret 1940/41 utgår till sjukhuset därjämte statsbidrag

jämlikt kungörelsen 1939: 538 (ändrad 1940: 385) angående statsbidrag

till driften av barnavdelningar vid eller i anslutning till lasarett

m. m. (jfr proposition nr 98 till 1940 års lagtima riksdag och samma riksdags

skrivelse nr 229). Detta bidrag, vilket belastar det under femte

huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till Bidrag till driften av barnavdelningar

vid lasarett m. m., utgår med två kronor för dag och barn

under 15 år, som vårdas å allmän sal eller därmed likställt rum, under villkor,

bland annat, att vårdavgift för sådant barn icke uttages med högre

belopp än 1 krona 50 öre. Ifrågavarande bidrag har för innevarande budgetår

beräknats komma att uppgå till 17,000 kronor.

Ur åttonde huvudtitelns anslag till dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst utgår s. k. reglerat dyrtidstillägg (för närvarande

maximerat till 26 procent) åt i särskild stat för sjukhuset upptagna

befattningshavare. Staten fastställes för varje budgetår av det mindre akademiska

konsistoriet i Uppsala. Dyrtidstilläggen ha för innevarande budgetår

beräknats komma att uppgå till sammanlagt 143,000 kronor.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition Nr 288.

I detta sammanhang erinras även, att till befattningshavarna vid det

från akademiska sjukhuset principiellt fristående centralsanatoriet utgår

s. k. reglerat dyrtidstillägg (för närvarande 26 procent) från femte huvudtitelns

anslag till dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst. Dessa dyrtidstillägg ha för innevarande budgetår beräknats till inalles

17,900 kronor.

Förslag om ändring av grunderna för driftkostnadernas

fördelning mellan staten och landstinget.

Riksdagens år 1934 församlade revisorer ifrågasatte (§ 39, sid. 204—

209), huruvida dyrtidstillägg borde utgå till befattningshavarna vid akademiska

sjukhuset från åttonde huvudtitelns vederbörande dyrtidstilläggsanslag.

I mån av stegrade driftkostnader — till vilka kostnader personalens på

grund av dyrtiden ökade löner borde hänföras — måste också ökning uppstå

i den brist, som återstode att täcka, sedan tillgängliga inkomstmedel

tagits i anspråk. Denna brist skulle enligt kontraktet mellan staten och

landstinget ersättas av landstinget och staten med hälften vardera, d. v. s.

landstinget borde i samma utsträckning som staten bidraga till personalens

ökade löner.

Genom att sjukhuspersonalen i förevarande fall lämnats dyrtidstillägg

med de högsta belopp, som enligt dyrtidstilläggskungörelserna kunde beredas

befattningshavare i statens tjänst, hade de ökade driftkostnaderna, i

vad desamma avsåge löner, kommit att betunga endast den ena parten,

staten, medan den andra parten, landstinget, blivit helt befriad från att bidraga

till ifrågavarande utgifters bestridande.

Revisorerna hade funnit anmärkningsvärt, att icke nu ifrågavarande

kostnader, med beaktande av statens intresse härutinnan, fördelats mellan

staten och landstinget.

Direktionen för sjukhuset framhöll med anledning av detta uttalande,

bland annat, att landstinget i själva verket bidragit och alltjämt bidroge

till kostnaderna för sjukhuspersonalens dyrtidstillägg liksom till de ökade

kostnaderna för sjukhusdriften i form av väsentligt höjd dagavgift.

Statskontoret framhöll, att det syntes böra tagas under övervägande,

huruvida icke spörsmålet om kostnadsfördelningen mellan staten och landstinget

bäst skulle lösas genom en förnyad överenskommelse med landstinget,

varigenom landstingets bidragsskyldighet icke skulle göras beroende

av den brist, som kunde uppstå i sjukhusets stat, utan skulle ställas i förhållande

till det saldo, som uppkomme, därest bland sjukhusets omkostnader

inräknades jämväl utgifter för sjukhusets personal, för vilkas bestridande

medel anvisats i annan ordning än å nämnda stat.

Statsutskottet vid 1935 års riksdag (utlåtande nr 126, sid. 32) förklarade

sig dela statskontorets mening och uttalade sin förväntan, att Kungl. Majit

hade sin uppmärksamhet riktad på frågan och, därest så skulle befinnas

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj.ts proposition Nr £88.

tunna ske, genom underhandlingar med landstinget sökte få till stånd sådan

ändring av avtalet med landstinget, att den av riksdagens revisorer angivna

fördelningen av utgående dyrtidstillägg komme till stånd.

I utlåtande den 14 oktober 1940 erinrade statskontoret vidare, att Kungl.

Majit i proposition till 1939 års lagtima riksdag (nr 194, punkt 6) hemställt

om pension åt ett kontorsbiträde vid akademiska sjukhuset. Beträffande

sättet för bestridande av ifrågavarande pensionskostnad hade statskontoret

förklarat sig anse, att landstinget i lika mån med staten borde vidkännas

kostnaderna för denna pensionering, i vilket syfte dessa kostnader

borde uppföras å sjukhusets stat såsom driftkostnad för sjukhuset. Föredragande

departementschefen hade förordat, att kostnaderna i första hand

skulle bestridas från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.

Han hade emellertid förutsatt, att vad av statskontoret anförts i stället

skulle på det sätt beaktas, att såvitt möjligt hänsyn till ifrågavarande

kostnad skulle tagas vid fastställandet av den ersättning, som landstinget

hade att erlägga till statsverket.

På given anledning har nu kanslern för rikets universitet från vederbörande

vid universitetet i Uppsala inhämtat yttrande rörande frågan om

fördelningen mellan statsverket och landstinget av ifrågavarande kostnader.

Av universitetet och landstinget utsedda kommitterade ha för universitetet

och landstinget framlagt förslag om ändrad lydelse av §§ 4 och 6 i

förutnämnda kontrakt. Förslaget, vilket innebär bland annat, att kostnaderna

för dyrtidstilläggen och förutnämnda pension från och med den 1

januari 1942 skola lika fördelas mellan landstinget och statsverket, har

antagits av 1941 års landsting. Större akademiska Iconsistoriet har hemställt,

att Kungl. Majit, under förutsättning att Kungl. Majit intet hade

att erinra mot förslaget, måtte vidtaga åtgärder för att från och med 1942

års början dyrtidstillägg till befattningshavare vid sjukhuset icke längre

må utgå av på riksstaten uppförda anslag till dyrtidstillägg. Kanslern för

rikets universitet har hemställt, att Kungl. Majit ville bemyndiga konsistoriet

att å universitetets vägnar ingå avtal med landstinget örn ändring av

ifrågavarande kontrakt i enlighet med det av landstinget antagna förslaget.

Enligt det av nämnda kommitterade framlagda förslaget skola § § 4 och

6 erhålla följande ändrade lydelse:

§ 4.

För den sjukvård, som vid Akademiska sjukhuset för länets räkning,

vare sig å lasaretts- eller kurhusavdelningen besörjes, ersätter länet universitetet

med en, på sätt som i bilaga till detta kontrakt angives, beräknad

avgift för varje sjukdag.

Sedan för sjukvården använts dels möjliga behållningar från föregående

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Marits proposition Nr 288.

räkenskapsår, dels de inkomster, som tillkomma sjukhuset för sjukvården

på grund av särskilda anslag eller avtal, av bestämmelser i universitetets

stat och av donationer, allt enligt till detta kontrakt fogad förteckning,

dels sjukhusets egna inkomster såsom av legosängsmedel och poliklinikavgifter,

dels slutligen ovannämnda vårdavgifter, som landstingsområdet är

skyldigt erlägga, skola landstinget och staten till täckande av därutöver

gående kostnader bidraga med hälften vardera.

För varje räkenskapsår skall sjukhusets direktion, sedan räkenskaperna

avslutats, verkställa beräkning av kostnaderna för vården av sjuka från

landstingsområdet samt med stöd därav uppgiva, vilket belopp landstinget

enligt stadgandet i föregående moment har att ytterligare erlägga. Direktionens

utlåtande i förevarande avseende skall åtfölja räkenskaperna, då

dessa till lasarettsdirektionen överlämnas.

§ 6.

Såväl den s. k. legosängsavgift, vilken av landstinget för varje år bestämmes,

som sådana av statsmedel utgående driftsbidrag, vilka beviljats

mot villkor att legosängsavgiften ej må överstiga visst belopp, uppbäras

av universitetet i avräkning å landstingets vårdavgifter. Ävenså gottskrivas

landstinget de legosängsmedel, som för bestridande av vård åt landstingets

patienter utgå ur frisängsfonder, samt räntorna å Casparsson, Lennanders,

Swartz’ och f. d. länslasarettets fonder. Efter utgången av varje

räkenskapsår vid sjukhuset verkställes vidräkning emellan landstinget och

universitetet, i vilken nämnda medel samt räntor inberäknas, varefter avjåmning

sker genom slutlikvid eller återbetalning.

Den till § 4 hörande bilagan skulle erhålla följande lydelse:

Bilaga till § 4 i kontraktet.

Från den sammanlagda utgiftssumman i sjukhusets stat dragés summan

av avlöningar och pensioner, motsvarande utgiftstitlarna 1 och 2 i akademiska

sjukhusets stat för budgetåret 1941/42, inklusive beräknade dyrtidstillägg.

Bland dessa poster inräknas jämväl sådana pensionsbelopp, som

av Kungl. Majit och riksdag på särskild framställning beviljats åt befattningshavare,

vilka icke åtnjuta pension jämlikt bestämmelserna i civila

tjänstepensionsreglementet, arbetarepensionsreglementet eller enligt reglementet

för Statens pensionsanstalt eller mot nämnda reglementen svarande

familjepensionsreglementen. Resten, motsvarande utgiftstitlarna 3—14 i

staten för 1941/42, divideras med det beräknade sammanlagda antalet vårddagar,

och kvoten, avrundad till närmast lägre 5-tal ören, utgör landstingets

vårdavgift.

Utgifts- och inkomststaten för akademiska sjukhuset i Uppsala för budgetåret

1941/42 upptager i sammandrag följande utgiftsposter:

1. a) Löner och arvoden.............................kronor 731,577

b) Kontant ersatta naturaförmåner................. » 111,164

c) Pensioner och understöd ........................ » 6,400

2. Vikariearvoden lii. m.............................. » 131,200

Summa kronor 980,341

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. Maj.ts proposition Nr 288.

3—6. Läkemedel m. m............................. kronor 308,500

7. Linne, möbler m. m.......................... » 89,000

8. Patienters och personalens utspisning.......... » 440,000

9—13. Värme, lyse, tvätt m. m...................... » 269,300

14. Diverse utgifter ....................... »_161,300

_Summa kronor 1,268,100

Summa summarum kronor 2,248,441

De kommitterades förslag innebär även, att de föreslagna ändringarna

skulle träda i kraft den 1 januari 1942 samt att landstingets vårdavgift

skulle bestämmas till 7 kronor för tiden den 1 juli—den 31 december 1941

och till 6 kronor 35 öre för tiden den 1 januari—den 31 juli 1942.

Till stöd för sitt förslag hade de sakkunniga anfört:

Redan enligt gällande ordning hade hänsyn tagits till dyrtidstilläggen

och förutnämnda pensionskostnader vid behandlingen av frågan om landstingets

ersättningsbelopp. För de sammanträden, då frågan av de kommitterade

behandlats, hade nämligen utarbetats och lagts till grund för de

kommitterades förslag en tablå, utvisande för de sista fem åren ej blott de

utgifter, som belastat sjukhusets stat utan jämväl dem, som utgått från

universitetet jämte förut omförmälda pension. Härigenom hade, även örn

vissa anslagsposter, exempelvis dyrtidstilläggen, höjts, proportionen mellan

statens och landstingets bidrag undergått endast obetydliga förskjutningar.

Under de fem budgetåren 1931/36 hade sålunda statsverkets bidrag till

sjukhuset — inklusive dyrtidstillägg — enligt de fastställda sjukhusstaterna

beräknats till 18.7 procent och landstingets (inklusive legosängsavgifterna)

till 56.0 procent av hela utgiftssumman. Relationen mellan statsverkets

och landstingets bidrag enligt sjukhusstaterna hade under dessa år

i medeltal varit 33.3 procent. Enligt boksluten för samma budgetår hade

statsverkets bidrag uppgått till

cent av utgiftssumman. Relationen statendandstinget hade även enligt boksluten

varit 33.3 procent.

Under de fyra budgetåren 1936/40 hade statsverkets bidrag enligt sjukhusstaterna

beräknats till 19.1 procent och landstingets till 57.7 procent av

utgiftssumman. Relationen mellan statsverkets och landstingets bidrag hade

varit 33.1 procent. Enligt boksluten för samma år hade statsverkets bidrag

uppgått till 19.5 procent och landstingets till 56.5 procent. Relationen statsverket

dandstinget hade enligt boksluten varit 34.5 procent.

De kommitterade hade ansett, att universitetet och landstinget borde

tillmötesgå de uttalade önskemålen rörande sättet för beräkning av landstingets

bidrag. De föreslagna ändringarna avsåge att tillmötesgå dessa

önskemål. Härvid hade de kommitterade utgått ifrån, att landstinget icke

skulle för sjukhusdriften belastas med proportionellt väsentligt större andel

av sjukhusets utgifter än vad som nu vore fallet. Verkställda utredningar

hade nämligen givit vid handen, att de kostnader per capita, som

Uppsala län haft att vidkännas för sjukvården inom länet, ställt sig minst

lika höga som för andra län. Dagkostnaden för länspatienter å akademiska

sjukhuset under åren 1931—40 hade visserligen varit något liigre än

medeldagkostnaden för landets samtliga lasarett, men å andra sidan hade

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Marits proposition Nr 288.

på grund av det stora antalet vårdplatser i förhållande till invånarantalet

länets bidrag per invånare varit ej oväsentligt högre än medeltalet för samtliga

län.

De kommitterade hade även funnit, att man örn möjligt borde vid bestämmandet

av landstingets vårdavgift bygga på utgiftsposter, som växlade

med beläggningen, medan däremot de mera fasta utgifterna borde lika

fördelas mellan statsverket och landstinget, allt dock med bibehållande

av nu gällande proportion mellan parternas bidragsskyldighet.

Kommitterade hade även ansett sig böra upptaga frågan om statsbidraget

till driften av barnavdelningen vid sjukhuset enligt kungörelsen

1939:538.

Ifrågavarande bidrag utginge med 2 kronor per vårddag under förutsättning,

att legosängsavgifterna icke överstege 1 krona 50 öre per vårddag.

I varje annat iän mötte tillämpningen av dessa bestämmelser inga

svårigheter; landstinget, som förbunde sig att sänka legosängsavgiften till

belopp väsentligen understigande den verkliga dagkostnaden, uppbure i

gengäld statsbidraget oavkortat. Ur saklig synpunkt förefölle det som om

samma förfaringssätt borde tillämpas även i fråga om Uppsala län. Vid

det nyligen träffade avgörandet av frågan örn statsbidrag till barnavdelningen

vid akademiska sjukhuset hade landstinget erhållit rätt till sådant

bidrag, men detta skulle utbetalas till akademiska sjukhuset i enlighet

med bestämmelserna i § 4 av sjukhuskontraktet. Följden bleve, att statsbidraget

komme att minska den s. k. bristen, av vilken hälften betalades

av staten. Halva bidraget återginge således till staten, ehuru det vore

landstinget ensamt, som fullgjorde den föreskrivna motprestationen, nämligen

nedsättningen av legosängsavgifterna. En ändring av detta förhållande,

som vid jämförelse med andra landstings villkor syntes innebära en

orättvisa, kunde således vinnas endast genom ändring av kontraktet mellan

universitetet och landstinget angående akademiska sjukhuset.

Samma förhållande som i fråga om statsbidragen till barnavdelningen

torde även vara att förvänta i fråga örn statliga driftsbidrag till barnbördsvården

inom länet, ehuru denna fråga av olika anledningar ännu ej blivit

avgjord.

t detta sammanhang ville de kommitterade påpeka, att i samband med

framställning om statsbidrag till barnavdelningen såväl sjukhusdirektionen

och större akademiska konsistoriet som medicinalstyrelsen tillstyrkt, att

dessa bidrag skulle utbetalas direkt till landstinget. På grund av ordalydelsen

i § 4 av kontraktet hade emellertid bestämts, att bidraget skulle

utbetalas till sjukhuset.

De kommitterades förslag innebure sådan ändring av kontraktets ordalydelse,

att ifrågavarande statsbidrag helt skulle komma landstinget tillgodo

på samma sätt som fallet vore beträffande legosängsavgifterna från

länspatienter.

Större akademiska konsistoriet har anfört bland annat:

En av anledningarna till upptagandet av frågan om omreglering av grunderna

för fördelningen mellan statsverket och landstinget av driftkostnaderna

vid akademiska sjukhuset hade varit osäkerheten i det nuvarande

förfarandet för bestämmande av den vårdavgift, som landstinget hade att

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Kungl. May.ts proposition Nr 288.

erlägga till sjukhuset för å sjukhuset vårdade patienter. Bestämmelserna

härom funnes i §§ 4 och 14 i det mellan universitetet och landstinget gällande

kontraktet. Sedan § 14 ändrats därhän, att det däri omförmälda

förfarandet skulle äga rum varje år, toges av den enligt § 14 fungerande

kommittén årligen upp frågan om vårdavgiftens bestämmande, vilken fråga

alltså behandlades som en fråga om ändring av kontraktet. Några fasta

hållpunkter för detta bestämmande funnes icke, utan i regel skedde detta

med utgångspunkt från den gällande vårdavgiften och under hänsyn till

de efter dess bestämmande försiggångna prisförändringarna. Därmed hade

visserligen så småningom ernåtts en viss grad av stabilitet i förhållandet

mellan statsverkets och landstingets bidrag i deras helhet, alltså med de

från statsverket utgående dyrtidstilläggen inberäknade såsom statsverkets

bidrag. Men å andra sidan lämnade förfarandet alltjämt utrymme för

starka skiljaktigheter vid övervägandet av vårdavgiftens storlek, icke minst

därigenom, att nyssnämnda stabilitet icke vilade på någon normerad grund

utan när som helst kunde av endera av kontrahenterna ifrågasättas, varigenom.

det ekonomiska mellanhavandet mellan universitetet och landstinget

i dess helhet kunde bringas å bane.

Från dessa utgångspunkter hade de av konsistoriet och landstinget utsedda

kommitterade behandlat det föreliggande ärendet.

Konsistoriet funne de av de kommitterade föreslagna och numera av

landstinget antagna ändringarna i kontraktet väl grundade. De tillgodosåge

det av riksdagens revisorer och riksdagens statsutskott framhållna

önskemålet, att kostnaderna för dyrtidstilläggen för befattningshavarna

vid sjukhuset skulle fördelas mellan statsverket och landstinget, samt lämnade

därjämte en fastare och lätt användbar grund för det årliga bestämmandet

i framtiden av landstingets vårdavgift. Ehuru under nuvarande

omständigheter förhållandet mellan statsverkets och landstingets bidrag till

driftkostnaderna vid sjukhuset i huvudsak icke bleve rubbat av de föreslagna

förändringarna, medförde dessa för framtiden den väsentliga fördelen

för statsverket, att eventuella ökningar i kostnaderna för dyrtidstilläggen

komme att bli lika fördelade mellan statsverket och landstinget.

Detta komme att tekniskt ske så, att förändringarna i kontraktet medförde,

att dyrtidstilläggen måste inarbetas i sjukhusets stat under utgiftstitlarna

1 och 2. Dessa titlars storlek inverkade icke på vårdavgiftens belopp

men komme däremot att inverka på storleken av den årliga brist,

som statsverket och landstinget hade att dela. I stället för att statsverket

nu bure hela kostnaden för dyrtidstilläggen, komme statsverket alltså

framdeles att bära endast hälften av dessa kostnader. Denna förändring

hade tagit sig uttryck i skillnaden mellan den vårdavgift, som föreslagits

för tiden 1 juli—31 december 1941, för vilken tid den nuvarande ordningen

gällde, och den vårdavgift, som föreslagits för tiden 1 januari—30 juni

1942, då det förändrade kontraktet skulle tillämpas. Den lägre vårdavgiften

för den senare tidsperioden kompenserades av det större bristbelopp

för samma tid, som landstinget finge erlägga, medan för statsverkets del

denna ökning uppvägdes därav, att dyrtidstilläggen för denna tid icke komme

att utgå ur statens dyrtidstilläggsanslag utan omedelbart påfördes sjukhusets

stat.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96 Kungl. Maj:ts ■proposition Nr 288.

Yttranden.

Statskontoi-et har förordat övergång till en annan ordning för anvisande

av medel till akademiska sjukhuset.

Statskontoret erinrade till en början, att akademiska sjukhuset i Uppsala

vore en statlig sjukvårdsanstalt. Ur rent principiella synpunkter måste det

i betraktande härav framstå såsom mindre tillfredsställande, att arbetsoch

avlöningsförhållandena för den vid sjukhuset anställda personalen praktiskt

taget lämnats utan reglerande föreskrifter från statsmakternas sida.

Annu mer oegentligt måste anses vara, att universitetet utan direkt medverkan

av Kungl. Majit eller riksdagen kunde ikläda statsverket vittgående

ekonomiska förpliktelser i fråga om sjukhuset. Det mellan universitetet och

landstinget träffade avtalet rörande driften vid sjukhuset innebure nämligen,

att den vårdkostnad för dag, som uttoges av landstinget, och vars storlek

vore av avgörande betydelse för det underskott å sjukhusets verksamhet,

som skulle täckas till hälften vartdera av landstinget och statsverket, bestämdes

utan medverkan av Kungl. Majit och riksdagen. Av principiella

skäl måste statskontoret därför — oaktat någon erinran icke syntes kunna

framställas med avseende å skötseln av sjukhusets ekonomiska angelägenheter

— föreslå, att i berörda avseenden en annan ordning komme till stånd.

Utredning i sådant syfte torde omedelbart böra verkställas. Härvid syntes

böra övervägas, om icke särskilda anslag till avlöningar och omkostnader

för sjukhuset borde upptagas å riksstaten, liksom förhållandet vore beträffande

karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet. Uppmärksammas borde

jämväl, att medel till bestridande av sjukhusets driftkostnader syntes böra

anvisas allenast under åttonde huvudtiteln och således icke utgå jämväl

från anslag under femte huvudtiteln.

Med hänsyn till sin inställning till nämnda spörsmål hade statskontoret

i sakens nuvarande läge ansett sig kunna såsom en provisorisk anordning

under löpande kalenderår utan förbindande verkan för framtiden förorda

ändringen av gällande avtal med landstinget angående driftkostnadernas

bestridande. Härvid förutsatte ämbetsverket, att landstingets åtagande beträffande

kostnaderna för dyrtidstillägg avsetts skola omfatta jämväl kristillägg.

Enligt vad som under hand meddelats statskontoret, syntes så vara

förhållandet.

Vad anginge statsbidraget till barnavdelningen vid sjukhuset, ville statskontoret

fästa uppmärksamheten därå, att detsamma borde avräknas å

landstingets vårdavgifter allenast i vad bidraget avsåge vårddagar, för vilka

landstinget erlade sådana avgifter och således icke för vårddagar för utomlänspatienter.

Då den föreslagna ändringen berörde avtalets § 4, vilken jämlikt Kungl.

Maj :ts bemyndigande i brev den 25 maj 1900 avfattats i enlighet med av

riksdagen gillade grunder, syntes ett godtagande av den ändrade lydelsen

förutsätta riksdagens medverkan.

Vid bifall till förslaget borde beslut jämväl fattas, att för bestridande av

kostnaderna för författningsenligt utgående dyrtidstillägg och kristillägg å

på sjukhusets stat redovisade löneförmåner åt befattningshavare vid sjukhuset

icke vidare finge anlitas de för gäldande av sådana tillägg särskilt

anvisade anslagen.

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Kungl. May.ts proposition Nr 288.

Det större akademiska konsistoriet har icke funnit tillräckliga skäl för

närvarande föreligga för en utredning i det allmänna syfte, statskontoret

antytt. Därest emellertid erfarenheterna från någon tids tillämpning av den

nu ifrågavarande ändringen av avtalet mellan universitetet och landstinget

skulle framdeles föranleda därtill, hade konsistoriet intet att erinra mot en

dylik utredning.

Den nu förevarande ändringen i avtalet om sjukhusets drift hade föranletts

av statskontorets utlåtande den 14 oktober 1940, vari statskontoret

framhållit önskvärdheten av en ny ordning för fördelningen av dyrtidstillläggen

vid sjukhuset. De i detta hänseende av statskontoret förordade grunderna

hade i den förevarande ändringen av avtalet blivit i huvudsak tilllämpade,

och någon erinran häremot hade statskontoret nu ej heller framställt.

Statskontoret hade däremot i sitt sista utlåtande upptagit till behandling

själva de i avtalet mellan universitetet och landstinget av 1900

antagna grundvalarna för mellanhavandet mellan dessa kontrahenter, vilka

grundvalar »ur rent principiella synpunkter» utdömdes, ehuru de i omkring

fyrtio år visat sig i huvudsak tillfredsställande.

Den i nyssnämnda avtal antagna ordningen vore efter de jämkningar i

avtalet, som under årens lopp ägt rum, följande. Sedan vissa inkomster

ur donationsfonder och andra källor frånräknats, skulle landstinget till

universitetet erlägga en viss vårdavgift för varje för landstingets räkning

å sjukhuset vårdad patient. Förslag till denna vårdavgift uppgjordes under

våren varje år av delegerade för universitetet och landstinget att gälla för

nästkommande budgetår. Vårdavgiften fastställdes därefter av större akademiska

konsistoriet och landstinget. Kunde dessa ej enas, ägde ett skiljemannaförfarande

rum för vårdavgiftens bestämmande. Till grund för förslaget

till vårdavgift lades ett förslag till utgifts- och inkomststat för budgetåret,

upprättat av sjukhusets direktion, som bestode av sex ledamöter, av

vilka tre utsåges av konsistoriet och tre av landstinget. Över detta förslag

till utgifts- och inkomststat hördes landstingets förvaltningsutskott, vars

erinringar givetvis beaktades. Staten skulle därefter prövas och fastställas

av mindre akademiska konsistoriet. Denna prövning och fastställelse brukade

äga rum i slutet av juni varje år, alltså omedelbart före statens ikraftträdande.

Uppstode underskott å staten för ett budgetår, skulle detta täckas

till hälften vardera av statsverket och landstinget.

För att kunna rätt bedöma denna organisation och dess verkningar vore

det nödvändigt att hålla i minnet, att det akademiska sjukhuset fungerade

som länslasarett för Uppsala län, för övrigt det enda i länet. Landstingets

intresse i sjukhuset och dess förvaltning måste sålunda vara mycket stort

och måste, om samarbetet mellan universitetet och landstinget skulle försiggå

någorlunda friktionsfritt, bliva behörigen tillgodosett. Detta intresse

återspeglades i förhållandet mellan statsverkets och landstingets ekonomiska

bidrag till driftens uppehållande. Det vore uppenbart, att man vid utgiftsoch

inkomststatens prövning och fastställelse icke kunde reellt behandla

sjukhuset uteslutande som en statlig sjukvårdsanstalt, även örn sjukhuset

formellt vore en universitetets inrättning, däri vårdplatser upplätes åt landstingets

patienter. Sjukhuset måste betraktas ej blott som ett undervisningssjukhus

utan ock sorn ett länslasarett, och ordningen för dess förvaltning

och drift måste rättas därefter.

Bihang till riksdagens ''protokoll 101^2. 1 sami. Nr 288.

7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. May.ts proposition Nr 288.

Konsistoriet vore väl medvetet därom, att den nuvarande ordningen för

prövning oell fastställelse av staten vore ur statlig förvaltningssynpunkt

ovanlig, och undersökningar hade vid upprepade tillfällen av universitetet

gjorts för att utröna, örn en annan lämpligare ordning härför skulle kunna

införas, utan att det reala sakläget bleve förbisett. Den tanke, som därvid

läge närmast, vore den av statskontoret antydda, att utgiftsstaten skulle

årligen prövas av Kungl. Majit och riksdagen, och att landstingets vårdavgift

skulle bestämmas på samma sätt. En sådan ordning skulle förutsätta, att en

lång tid måste förflyta mellan uppgörandet av förslaget till utgifts- och inkomststat

för ett visst budgetår och detta budgetårs början. Under det att

staten enligt nu gällande ordning kunde upprättas omedelbart före det budgetårs

början, som den avsåge, skulle med den av statskontoret ifrågasatta ordningen

uppgörandet av statförslaget börja redan ett år tidigare. Även om

detta under tider av osäkert prisläge för ett rent statligt sjukhus icke medförde

annan olägenhet än att staten icke utan betydande ändringar kunde

tillämpas och nödgade till användning i stor utsträckning av förslagsanslag,

skulle en sådan ordning vid akademiska sjukhuset medföra än större olägenheter.

Örn utgifts- och inkomststaten skulle upptaga också inkomsten

av den vårdavgift, som landstinget för det budgetår, staten avsåge, skulle

betala, måste överläggningarna mellan statsverkets representanter och landstingets

rörande vårdavgiftens storlek avslutas minst ett år före den tid,

som vårdavgiften skulle avse. Kungl. Majit och riksdagen skulle icke kunna

för t. ex. budgetåret 1943/44 fastställa staten för sjukhuset med mindre

vårdavgiften vore bestämd dessförinnan. Förhandlingarna örn denna måste

alltså äga rum på försommaren 1942 för att kunna leda till ett förslag, som

underställdes landstinget i september 1942. Därefter skulle för 1943 års

riksdag föreläggas proposition i frågan. Det vore uppenbart, att en sådan

ordning endast i ringa grad skulle för statsverket möjliggöra att av landstinget

utverka en vårdavgift, som någorlunda anpassade sig efter prisläget

under den tid, som vårdavgiften avsåge. Och skulle statsverket för att undgå

denna risk föredraga att förlägga underhandlingarna med landstinget örn

vårdavgiftens storlek till en senare tidpunkt, närmare början av det budgetår

vårdavgiften skulle avse, skulle följden bli att Kungl. Majit måste för riksdagen

framlägga förslaget till utgifts- och inkomststat för sjukhuset för ett

budgetår, innan storleken av vårdavgiften för samma år ännu vore bestämd.

Att statsverket under sådana förhållanden komme i ett synnerligen

ofördelaktigt förhandlingsläge med landstinget läge i öppen dag. Svårigheter

skulle ock beredas av den omständigheten, att med denna ordning slutligt

beslut från landstingets sida rörande vårdavgiften icke kunde erhållas

förrän i september efter det riksdagen fattat sitt beslut i frågan, och att

landstingets beslut därvid kunde avvika från riksdagens. Att under dessa

förhållanden i stor utsträckning tillgripa skiljemannaförfarande för vårdavgiftens

bestämmande skulle ej heller vara lämpligt och skulle stå i direkt

strid med statskontorets syftemål. Vare sig den ena eller den andra av dessa

två sätt för vårdavgiftens bestämmande anlitades skulle statsverket tydligen

riskera att få bära en större ekonomisk börda för sjukhuset än nu. Det finge

nämligen ej förbises, att den årliga inkomsten av landstingets vårdavgifter

täckte omkring hälften av sjukhusets alla utgifter. I detta sammanhang

ville konsistoriet särskilt framhålla, att det nu utarbetade förslaget till ändring

i avtalet mellan universitetet och landstinget, på sätt i konsistoriets

skrivelse i frågan betonats, just avsåge att skapa fastare normer för bestämmande

av den årliga vårdavgiften, normer vilka i högre grad än nu

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Kungl. Maj.is ''proposition Nr 288.

uteslöte diskretionära överväganden. Men då dessa normer måste vila på

hållpunkter i prisläget för den tid, som vårdavgiften avsåge, vore det tydligt,

att denna avgift kunde säkrare anpassas efter detta prisläge ju närmare

denna tid bestämmandet skedde. Härigenom minskades uppenbarligen

de ekonomiska riskerna för statsverket.

Den av statskontoret antydda ordningen skulle emellertid medföra också

en annan betydande olägenhet. Den skulle framkalla en högst avsevärd

stegring av totalkostnaderna för sjukhusets drift och därmed en väsentlig

ökning av statsverkets^ kostnader för sjukhuset. Denna kostnadsökning

skulle främst uppstå på grund av höjningen av sjukhusets personallöner.

Dessa läge för närvarande vid en nivå, som obetydligt överstege landstingssjuk

lin sens, men som väsentligt understege nivån vid statens kroppssjukhus.

Skulle personallönerna vid akademiska sjukhuset fastställas av Kungl. Majit

och riksdagen, torde en lägre nivå än vid övriga statliga sjukhus knappast

kunna ifrågakomma, och detta skulle innebära en ökning av sjukhusets

årliga utgiftsstat med mycket betydande belopp. Att Uppsala läns landsting

skulle vara benäget att till någon större del påtaga sig en sådan ökning, torde

ej kunna förutsättas, då landstinget naturligtvis betraktade sjukhuset som

ett landstingssjukhus, utan kostnadsökningen komme att så gott som helt

drabba statsverket. Först örn lönenivån vid landstingssjukhus i allmänhet

skulle komma i jämnhöjd med den statliga lönenivån, skulle detta skäl bortfalla.

Att vid en tidpunkt, då besparingsåtgärder överallt inom förvaltningen

och icke minst inom den statliga sjukhusförvaltningen förordats och vidtagits,

igångsätta en utredning rörande inordnandet bland de statliga kroppssjukhusen

av ett sjukhus, som för närvarande hade väsentligt lägre driftskostnader

än dessa, syntes knappast vara trängande.

Statskontoret hade ansett erforderligt, att riksdagen hördes beträffande

den mellan universitetet och landstinget överenskomna avtalsändringen.

Häremot ville konsistoriet framhålla, att det av riksdagen utan anmärkning

lämnade avtalet av 1900 innehölle i § 14 bestämmelse örn att sådana ändringar

i avtalet som ej avsåge de i §§ 1 och 7 angivna och genom nu föreslagna

ändringar ej berörda huvudgrunder, skulle kunna vidtagas genom

ömsesidig överenskommelse mellan universitetet och landstinget. Under avtalets

hittills förlupna giltighetstid hade också ett flertal dylika ändringar

vidtagits, ibland efter anmaning av statsmakterna, utan att själva ändringen

senare varit föremål för särskild stadfästelse från statsmakternas

sida. Den under senare tiel gällande regeln, att vårdavgiften skulle fastställas

årligen och icke som tidigare vart femte år hade sålunda aldrig underställts

annan myndighets godkännande än universitetet och landstinget.

Flera av de företagna ändringarna i avtalets formulering hade för statsverkets

vidkommande haft en ekonomisk räckvidd fullt jämförlig med den nu

ifrågavarande.

Mot statskontorets förslag örn provisoriskt godkännande av ändringsförslaget

för innevarande kalenderår ville konsistoriet framhålla, att landstinget

för sin del redan antagit den ifrågavarande ändringen av avtalet mellan

universitetet och landstinget utan någon tidsbegränsning. Ett antagande

från statsverkets sida av denna ändring allenast för detta kalenderår skulle

alltså medföra, att landstinget icke vore bundet av sitt beslut, och att till

dess beslut av innevarande års landsting fattats, mellanhavandet mellan

universitetet och landstinget vore svävande beträffande vårdavgiften för

s. 100 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

100 Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 288.

detta kalenderår. Att framkalla ett dylikt osäkerhetstillstånd för en lång

tid kunde icke vara tillrådligt.

Konsistoriet ansåge sig också böra betona, att mellanhavandet mellan

universitetet och landstinget i förevarande hänseende berodde på avtal dem

emellan, och att de genomgripande ändringar i detta mellanhavande, som

statskontoret ifrågasatt, fordrade landstingets bifall. För att tillgodose det

önskemål, som statskontoret i sitt förra utlåtande uttalat, hade universitetets

och landstingets representanter efter långa förberedelser i full enlighet

med gällande avtals föreskrifter utarbetat ett förslag till ändring i avtalet

och detta förslag hade av 1941 års landsting antagits. Då förslaget från

landstingets sida innebure de ekonomiska eftergifter, som statskontoret begärt,

och även eljest befunnits för statsverket förmånligt, hade det av konsistoriet

godkänts. Under sådana omständigheter vore det högst osannolikt,

att redan 1942 års landsting skulle vara benäget att upptaga ett nytt förslag

till väsentliga ändringar av grunderna för avtalet mellan universitetet

och landstinget utan att statsverket finge underkasta sig stora ekonomiska

offer.

Kanslern för rikets universitet har för egen del åberopat vad konsistoriet

anfört.

Enligt gällande grunder för fördelningen av driftkostnaderna vid akademiska

sjukhuset i Uppsala mellan statsverket och Uppsala läns landsting

har landsting att bidraga till dessa kostnader i två olika avseenden.

Landstingets primära bidrag utgår i form av en viss avgift per vårddag

för patienter från landstingsområdet. Storleken av denna avgift

har aldrig varit underställd Kungl. Maj:ts och riksdagens direkta prövning,

ehuru densamma givetvis är av avgörande betydelse för storleksordningen

av statsverkets kostnader för sjukhusets drift. Så länge sjukhuset i stort

sett var självförsörjande, d. v. s. innan statsverkets kostnader för sjukhuset

uppgingo till mera betydande belopp, saknades anledning att närmare granska

grunderna för beräknandet av landstingets vårdavgift. Däremot ha statsmakterna

vid ett par tillfällen haft anledning att ingripa, då det gällt landstingets

sekundära bidrag sskyldighet. Denna sekundära ansvarighet tillkom,

såsom i det föregående erinrats, på initiativ av 1899 års riksdag, i det att

riksdagen såsom villkor för beviljande av visst byggnadsbidrag förutsatte,

att landstinget skulle ikläda sig ekonomiskt ansvar för hälften av den brist,

som kunde uppkomma i sjukhusets stat. Landstinget godtog detta villkor,

varvid dess bidrag dock maximerades till 7,500 kronor. Denna maximering

upphävdes först år 1918 på framställning av Kungl. Majit.

Anledningen till att frågan om grunderna för driftkostnadernas fördelning

nu aktualiserats, är i första hand spörsmålet om fördelningen av utgifterna

för dyrtidstillägg åt sjukhuspersonalen. Dyrtidstilläggen ha hittills

utgått helt av statsmedel och belastat anslaget till dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst. Av sjukhusmyndigheternas framställning framgår

dock, att vid fastställandet av landstingets vårdavgift hänsyn tagits

till samtliga driftkostnader, således även till dyrtidstilläggen. Statsverket

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kungl. Maj:ts proposition Nr 888.

kan således icke sagås ha åsamkats några merkostnader genom den hittills

tillämpade anordningen med statsutgifternas bestridande från såväl bidragsanslaget

som anslaget till dyrtidstillägg. Icke förty torde det ur flera synpunkter

få anses lämpligare att få till stånd en ändring på sätt som blir

fallet, därest den mellan universitetet och landstinget överenskomna kontraktsändringen

godtages. Denna ändring innebär nämligen, att dyrtidstillläggen

hädanefter icke skola utgå från anslaget till dyrtidstillägg utan direkt

belasta sjukhusets stat och sålunda även formellt liksom hittills i realiteten

bekostas av landstinget och statsverket gemensamt.

Det finnes emellertid även en annan anledning än den nyssnämnda att

i detta sammanhang uppmärksamma frågan om fördelningen mellan landstinget

och statsverket av driftkostnaderna vid akademiska sjukhuset. Jag

syftar på den avsevärt stegrade belastningen på anslaget till bidrag till detta

sjukhus. Anslagsbelastningen utgjorde budgetåret 1935/36 omkring 135,600

kronor, budgetåret 1938/39 omkring 313,000 kronor och under budgetåret

1940/41 i runt tal 407,900 kronor. Utgiftsstegringen var sålunda betydande

redan före den nuvarande krisens inbrott. Den av universitetsmyndigheterna

förebragta utredningen visar dock, att utgiftsstegringen icke föranletts

av en förskjutning till nackdel för statsverket av de båda parternas andelar

i den sammanlagda utgiftssumman. Vid fastställandet av landstingets vårdavgift

har tvärtom under det senaste decenniet såsom en grundläggande princip

gällt, att relationen mellan statsverkets och landstingets utgifter skulle

bibehållas orubbad trots den så gott som oavlåtliga stegringen av driftkostnaderna.

Den av landstingets och universitetets kommitterade föreslagna

ändringen av kontraktet syftar, såsom det större akademiska konsistoriet

framhåller, till att fastslå denna princip såsom grundläggande för den ekonomiska

ansvarsfördelningen mellan parterna. Örn denna princip fasthålles,

synes mig anledning saknas att från statsverkets sida påkalla någon annan

ändring i den hittills tillämpade ordningen för reglerandet av statens och

landstingets mellanhavanden i fråga om akademiska sjukhuset än de, som

nämnda kommitterade föreslagit. I motsats till statskontoret är jag sålunda

icke för närvarande beredd att förorda en övergång till ett system med avlönings-

och omkostnadsanslag, även om ett sådant av rent principiella skäl

vore att förorda. På sätt konsistoriet framhållit, torde en dylik förändring

även vara ägnad att medföra en betydande merkostnad för statsverket. Jag är

i likhet med universitetsmyndigheterna av den åsikten, att erfarenheterna böra

få utvisa, huruvida en övergång framdeles till den av statskontoret ifrågasatta

anordningen är att föredraga. I syfte att för statsmakterna underlätta

en mera kontinuerlig granskning av driftkostnadernas fördelning mellan

staten och landstinget torde universitetsmyndigheterna framdeles böra

årligen i samband med anslagsäskandena för ifrågavarande ändamål lämna

uppgift rörande sjukhusets ekonomiska förhållanden, såsom angående storleken

av landstingets vårdavgift för löpande budgetår, grunderna för dess

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition Nr 288.

fastställande o. s. v. En redogörelse för angivna förhållanden torde även

böra lämnas riksdagen under vederbörande punkt i åttonde huvudtiteln.

Av det anförda torde framgå, att jag anser mig kunna tillstyrka de av

förutnämnda kommitterade uppgjorda och av landstinget för dess del godtagna

kontraktsändringarna, såvitt dessa avse att reglera landstingets bidrag

till kostnaderna för sjukhuspersonalens dyrtidstillägg. Jag har vidare

icke funnit anledning till erinran mot sådan ändring av kontraktet, att statsbidraget

till barnavdelningen helt kommer landstinget till godo. Vid nu

angivna förhållanden torde Kungl. Majit böra meddela beslut av innebörd,

att för bestridande av kostnaderna för författningsenligt utgående dyrtidstillägg

å på sjukhusets stat redovisade löneförmåner åt befattningshavare

vid sjukhuset från och med den 1 januari 1942 icke vidare må anlitas det

under åttonde huvudtiteln anvisade anslaget till dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst.

I detta sammanhang må framhållas, att universitetet och landstinget jämväl

överenskommit om sådan ändring av det mellan dem gällande särskilda

avtalet rörande driften av det från akademiska sjukhuset i ekonomiskt hänseende

fristående centralsanatoriet, att dyrtidstilläggen åt befattningshavarna

vid denna anstalt, vilka hittills utgått från femte huvudtitelns anslag

till dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, från och med den

1 januari 1942 skola belasta sanatoriets stat och sålunda bestridas av landstinget.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, äro de ifrågavarande kontraktsändringarna

avsedda att tillämpas från och med den 1 januari 1942.

Häremot torde icke finnas anledning till erinran. I fråga örn anslagsbehovet

under åttonde huvudtiteln för nästa budgetår medföra de ifrågasatta, av

mig förordade kontraktsändringarna den förändringen, att belastningen å förslagsanslaget

till dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst kommer

att minska med i runt tal 143,000 kronor, medan motsvarande merutgift

uppstår å förslagsanslaget till bidrag till akademiska sjukhuset i Uppsala.

Sistnämnda anslag torde med hänsyn härtill böra uppföras med i runt tal

450.000 kronor.

I årets åttonde huvudtitel har Kungl. Majit under punkten 230 på min

hemställan föreslagit riksdagen att till dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 900,000

kronor. Detta förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår. Då anslagsbehovet emellertid enligt vad jag nyss

framhållit kan beräknas för nästa budgetår sjunka med omkring 143,000

kronor, finner jag mig böra förorda, att Kungl. Majit måtte, med ändring

av det för årets riksdag redan framlagda förslaget, föreslå riksdagen att uppföra

ifrågavarande anslag med ett till (900,000 — 143,000 =) i runt tal

750.000 kronor minskat belopp.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds ''proposition Nr 288.

103

VII. Hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte — med ändring av Sitt i årets statsverksproposition (bilagan

åttonde huvudtiteln, punkten 230) framställda förslag rörande anslag till

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst — föreslå riksdagen att:

1. bemyndiga Kungl. Majit att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1942/43, vidtaga de

ändringar i personalförteckningen för karolinska sjukhuset,

som föranledas av vad jag i det föregående anfört;

2. godkänna följande avlöningsstat för karolinska sjukhuset,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1942/43:

Avlöningsstat.

I. Radiofysiska och radiopatologiska

institutionerna.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis...................kronor 67,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar

bestämda av Kungl. Majit, förslagsvis » 10,000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal ..................... » 17,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........ >_9,000

Summa kronor 103,000

II. Sjukhuset i övrigt.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis....................kronor 1,017,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, förslagsvis » 214,000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis............. » 2,440,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ » 450,000

Summa kronor 4,121,000

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. May.ts proposition Nr 288.

lil. Sammanfattning.

I. Radiofysiska och radiopatologiska

institutionerna............... kronor 103,000

II. Sjukhuset i övrigt ...... ..... » 4,121,000

Summa kronor 4,224,000;

3. till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Av
löningar

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag

av............................kronor 4,224,000;

4. till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Om
kostnader

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag

av............................kronor 3,110,000;

5. bemyndiga Kungl. Majit att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1942/43, vidtaga de

ändringar i personalförteckningen för serafimerlasarettet,

som föranledas av vad jag i det föregående anfört;

6. godkänna följande avlöningsstat för serafimerlasarettet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1942/43:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis....................kronor 388,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, förslagsvis

.......................... * 144,300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis............ » 1,120,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ »_223,700

Summa kronor 1,876,000;

7. till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlö
ningar

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag

av............................kronor 1,876,000;

t

8. till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Om
kostnader

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag

av........................kronor 1,535,000;

9. bemyndiga Kungl. Majit att, med tillämpning^tills

vidare från och med budgetåret 1942/43, vidtaga de

ändringar i personalförteckningen för vissa tjänstemän

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 288. 105

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet och dess

institutioner m. m., som föranledas av vad jag i det

föregående anfört;

10. besluta att avlöningsstaten för karolinska medikokirurgiska

institutet skall, med tillämpning tills vidare

från och med budgetåret 1942/43, erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives:

A vlöningsstat.

I. Professorer och lärare m. fl.

3. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, förslagsvis kronor 225,500

Summa kronor 585,050

II. Vissa tjänstemän vid institutet och dess

institutioner m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.....................kronor 120,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit........ » 17,400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal....................... » 45,500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . . ...... > 24,150

Summa kronor 207,050

Sammandrag:

I. Professorer och lärare m. fl........kronor 585,050

II. Vissa tjänstemän vid institutet och

dess institutioner m. m........... » 207,050

Summa kronor 792,100;

11. till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlö
ningar

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag

av............................kronor 792,100;

12. till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Vissa

örn- och tillbyggnadsarbeten för anordnande av en neurokirurgisk

klinik m. m. å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av............................kronor 273,000;

Bihang till riksdagens protokoll 19If2. 1 sami. Nr 288. 8

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 288.

13. till Universitetssjukhus: Bidrag till akademiska

sjukhuset i Uppsala för budgetåret 1942/43 anvisa ett

förslagsanslag av..................kronor 450,000;

14. till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag

av...........................kronor 750,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gösta Malmberg.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Marits proposition Nr 288. 107

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

I. Besparings- och rationaliseringsåtgärder vid karolinska sjukhuset

och serafimerlasarettet ......................... 2

1. Inledning.................................... 2

2. Allmänna överväganden......................... 4

3. Avlöningar vid karolinska sjukhuset................ 17

4. Omkostnader vid karolinska sjukhuset............... 47

5. Inkomster vid karolinska sjukhuset................. 49

6. Avlöningar vid serafimerlasaretet .................. 51

7. Omkostnader vid serafimerlasarettet................ 54

8. Inkomster vid serafimerlasarettet................... 54

II. Anslagen till karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet ... 54

1. Förslagsanslaget till Karolinska sjukhuset: Avlöningar ... 54

2. Förslagsanslaget till Karolinska sjukhuset: Omkostnader. . 62

3. Förslagsanslaget till Serafimerlasarettet: Avlöningar..... 64

4. Förslagsanslaget till Serafimerlasarettet: Omkostnader ... 70

5. Sammanfattning............................... 71

III. Förslagsanslaget till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Avlöningar........................................ 73

IV. Nybyggnad för Karolinska institutets teoretiska institutioner 79

V. Reservationsanslaget till Serafimerlasarettet: Vissa örn- och tillbyggnadsarbeten

för anordnande av en neurokirurgisk klinik

m. m............................................ 80

VI. Förslagsanslaget till Bidrag till akademiska sjukhuset i Uppsala,

m. m........................................ 86

VII. Hemställan....................................... 103

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1942:414 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag till vissa undervisningssjukhus m.rn. s. 10 i texten
  2. SU 1942:204 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag till vissa undervisning ssjukhus m. m. s. 2 i texten