Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning örn familjebidrag dt värnpliktiga under krig stjänstgöring m. m. (krigsfaini Ijebidragsför ordning) rn. rn

1942-05-22 · 168 sidor, varav 167 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 167 av 168 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1942:339, Med förslag till förordning örn familjebidrag dt värnpliktiga under krig stjänstgöring m. m. (krigsfaini Ijebidragsför ordning) rn. rn

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 339.

1

Nr 339.

Kungl. Majus proposition till riksdagen med förslag till

förordning örn familjebidrag dt värnpliktiga under

krig stjänstgöring m. m. (krigsfaini Ijebidragsför ordning)

rn. rn.; given Stockholms slott den 22 maj 1942.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag,

dels föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till

1) förordning om familjebidrag åt värnpliktiga under krigstjänstgöring

m. m. (krigsfamiljebidragsförordning);

2) förordning örn familjebidrag åt värnpliktiga under tjänstgöring i fredstid

(fredsfamiljebidragsförordning);

3) förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 31

augusti 1940 (nr 824) örn värnpliktslån; samt

4) förordning angående upphävande av 10 § andra stycket förordningen den

13 april 1940 (nr 215) örn utrymningshjälp;

dels ock till riksdagen göra den anmälan, som av föredragande departementschefen

angivits.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 339.

nes 43

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

Förslag

till

Förordning om familjebidrag åt Yärnpliktiga under krigstjänstgöring

m. lii. (krigsfamiljebidragsförordning).

Härigenom förordnas som följer.

Allmänna bestämmelser.

1 §■

1 mom. Förordnar Konungen jämlikt 28 § 1 mom. värnpliktslagen örn inkallelse

av värnpliktiga och skall krigsavlöningsreglementet helt eller delvis

äga tillämpning beträffande dessa värnpliktiga, skola ock, där Konungen ej

annorlunda förordnar, från och med inryckningsdagen å dem tillämpas stadgandena

i denna förordning; Konungen obetaget att meddela föreskrift, att

förordningen helt eller delvis skall tillämpas även å andra värnpliktiga.

Med värnpliktig avses i denna förordning den som avlönas såsom värnpliktig

enligt krigsavlöningsreglementet.

2 mom. Där Konungen ej annorlunda föreskriver, må denna förordning

icke tillämpas å krigsfrivilliga, som avlönas enligt andra bestämmelser än de

.för värnpliktiga gällande.

3 morn. Konungen må föreskriva, att bestämmelserna i denna förordning

med de inskränkningar, som finnas påkallade, skola äga tillämpning jämväl

å annan personal, som tjänstgör vid krigsmakten under tid, då värnpliktiga

äro inkallade enligt 28 § 1 mom. värnpliktslagen.

4 morn. Denna förordning skall, med undantag av 20 § samt med de inskränkningar

i övrigt, som av Konungen föreskrivas, äga tillämpning jämväl

å värnpliktiga, som det år de fylla tjugusex år eller senare fullgöra tjänstgöring

jämlikt 27 § värnpliktslagen.

2§-

1 mom. Värnpliktig är i enlighet med vad nedan stadgas berättigad till

familjebidrag och hemortslön.

Familjebidrag utgår kontant såsom familjepenning, bostadsbidrag, näringsbidrag,

sjukbidrag och begravningsbidrag; dock må, i den ordning Konungen

föreskriver, kunna bestämmas, att familjebidrag skall helt eller delvis utgå

in natura. Hemortslönen utgår kontant efter viss tids krigstjänstgöring.

2 mom. Annat familjebidrag än bostadsbidrag må ej utgå för person,

som efter ansökan åtnjuter utrymningshjälp.

3 mom. Om rätt till familjebidrag för den som under militärtjänstgöring

ådragit sig kroppsskada är särskilt stadgat.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts ■proposition nr 339.

3

3§-

Sås°m medlem av den värnpliktiges familj anses enligt denna förordning

en var av följande personel-, nämligen:

a) den värnpliktiges hustru, med vilken han sammanlever, samt hans barn

och adoptivbarn under sexton år, som äro under hans vårdnad;

b) den värnpliktiges hustru, bani och adoptivbarn i annat fall än under

a) sägs, hans föräldrar och adoptant, hans hustrus barn och adoptivbarn samt

hans frånskilda hustru, en var under förutsättning, dels att den värnpliktige

är underhållsskyldig gentemot vederbörande och dels att antingen den värnpliktige

före inkallelsen i väsentlig mån bidrog till vederbörandes underhåll

eller det eljest kan antagas, att han skulle hava i väsentlig mån bidragit till

underhållet, örn inkallelsen ej mellankommit; samt

c) den värnpliktiges husföreståndarinna under förutsättning, att den värnpliktige

sammanbor med egna eller hustrus barn eller adoptivbarn under

sexton år samt, därest han sammanbor jämväl med hustru, att hustrun är

oförmögen till arbete.

Annan den värnpliktiges anhörig än i a) och b) härovan sägs samt husföreståndarinna

i andra fall än som avses i c) må, när synnerliga skäl därtill

äro, efter särskilt medgivande enligt vad i 39 § stadgas jämställas med

familjemedlem.

4 §''

I denna förordning avsedda ärenden skola å kommuns vägnar handläggas

av en familjebidragsnämnd.

Konungen förordnar viss myndighet att öva tillsyn å förordningens tilllämpning

(tillsynsmyndigheten).

Om familjepenning och bostadsbidrag.

5§''

I samband med värnpliktigs tjänstgöring utgår, då behov därav prövas

föreligga och där ej annat följer av 14 och 17 §§, familjepenning och

bostadsbidrag enligt här nedan i 6—13 §§ meddelade bestämmelser.

I fråga örn den värnpliktiges och familjemedlems inkomst under tiden för

tjänstgöringen skola vid behovsprövningen tillämpas de föreskrifter örn avdrag

med hänsyn till sådan inkomst som jämlikt 7 och 12 §§ meddelas av

Konungen.

6 §•

1 mom. Familjepenning utgår med högst så stort belopp för dag, som för

en var av nedan angivna ortsgrupper upptages i följande tariff:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

1

2

B

För hustru och frånskild

Orts gr upp

hustru ävensom —

därest värnpliktig icke

sammanlever med hustru

eller hustrun, med vilken

han sammanlever, är

arbetsoförmögen — för

annan familjemedlem,

som förestår hemmet åt

För annan

familjemedlem

över 16 år än

som avses i

kol. 1

För annan

familjemedlem

under 16 år än

som avses i

kol. 1

värnpliktig med hemma- varande familjemedlem

under 16 år

kronor

kronor

kronor

I ..........................

2: 75

1:40

1:10

II ........................

3: —

1: 65

1: 20

lil..............................

3: 25

1:90

1:30

2 morn. Familjepenning utgår efter den. ortsgrupp, till vilken den kommun

är att hänföra, som enligt vad i 27 § stadgas skall utgiva beloppet. I fråga

örn kommunernas hänförande till ortsgrupp skall tillämpas den enligt lagen

örn folkpensionering verkställda indelningen.

3 morn. Där Konungen i fråga örn ort, vilken gränsar till ort i högre ortsgrupp,

jämlikt 6 § 3 mom. första stycket lagen örn folkpensionering förordnat

örn förhöjning av tilläggspension till pensionstagare, vilken är mantalsskriven

inom visst intill gränsen liggande område, skall familjepenning, som enligt

vad i 27 § stadgas skall utgivas av den kommun, inom vilken området är

beläget, förhöjas med hälften av skillnaden mellan familjepenningen i kommunen

i den högre ortsgruppen och familj epenningen i den kommun, inom

vilken området är beläget.

7 §•

1 mom. För familjemedlem, som avses i 3 § a), utgår, under beaktande

av vad i 5 § första stycket stadgas, familjepenning med i 6 § angivna belopp

efter avdrag för den värnpliktiges och familjemedlems inkomst under tiden

för tjänstgöringen enligt bestämmelser, som meddelas av Konungen.

Örn beräkning av familjepenning till värnpliktig, som fullgör tjänstgöring

efter eget åtagande, och till krigsfrivillig meddelar Konungen närmare föreskrifter.

2 mom. För familjemedlem, som avses i 3 § b), bestämmes familjepenningen

med hänsyn till föreliggande behov enligt de närmare föreskrifter,

som meddelas av Konungen. Familjepenningen må ej fastställas till

högre belopp än i 6 § sägs och må ej heller överstiga värdet av det bidrag

till ifrågavarande familjemedlems underhåll, som den värnpliktige lämnat

före inkallelsen eller eljest kan antagas skola hava lämnat, därest inkallelsen

ej mellankommit.

8 §•

För husföreståndarinna bestämmes familjepenningens belopp med hänsyn

till den värnpliktiges behov av bidrag för att under tiden för tjänstgöringen

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

kunna behålla eller anställa husföreståndarinna. Där särskilda skäl därtill

föranleda, må dock vid behovsprövningen bestämmelserna i 7 § 2 mom. eller

med stöd av nämnda lagrum givna föreskrifter äga motsvarande tillämpning.

Familjepenningen må ej fastställas till högre belopp än i 6 § angives.

9§-

1 mom. För bestridande av kostnaderna för bostad utgår, under beaktande

av vad i 5 och 12 §§ stadgas, bostadsbidrag för bostad, avsedd för familjemedlem,

med vilken den värnpliktige vid tiden för inkallelsen sammanbodde.

Har den värnpliktige efter inkallelsen ingått äktenskap, skall bidraget avse

bostad åt familjemedlem, som i 3 § a) sägs.

2 mom. Är värnpliktig i behov av bidrag för att kunna behålla sin bostad

under tjänstgöringen och skulle bostadens avstående för honom medföra avsevärd

olägenhet, må bostadsbidrag kunna tillerkännas honom, ändå att

bidraget ej avser beredande av bostad åt familjemedlem, som i 1 mom. sägs.

3 mom. Bostadsbidrag må ej beviljas för mer än en bostad. Där så prövas

skäligt må Konungen såsom villkor för erhållande av bostadsbidrag föreskriva,

att viss del av bostaden skall utan ersättning upplåtas för krigsmaktens

eller luftskyddets behov eller för annat allmänt ändamål.

10 §.

Då behov prövas föreligga, må särskilt bostadsbidrag beviljas till nödiga

kostnader för uppvärmning av den värnpliktiges bostad under tiden för hans

tjänstgöring.

11 §•

1 mom. Föreligga giltiga skäl för ombyte av bostad, må värnpliktig, som

är berättigad till bostadsbidrag enligt vad i 9 § sägs, tillerkännas bostadsbidrag

för flyttningskostnader. Bidrag till kostnader för flyttning till annan

ort må beviljas allenast enligt de närmare anvisningar, som meddelas av tillsynsmyndigheten.

2 mom. Där behov prövas föreligga, må värnpliktig erhålla bostadsbidrag

till kostnaderna för förvaring under tjänstgöringen av möbler och andra

nödiga lösören, som tillhöra den värnpliktige eller, därest den värnpliktige

är berättigad till bostadsbidrag enligt 9 § 1 morn., där avsedd familjemedlem.

12 §.

1 mom. Bidraget för bostad åt familjemedlem, som avses i 3 § a), bestämmes,

med beaktande av vad i 3 mom. sägs, till ett belopp, motsvarande

kostnaderna för den bostad, den värnpliktige innehade å inryckningsdagen,

däri inberäknat kostnader för uppvärmning, med avdrag för den värnpliktiges

och familjemedlems inkomst under tiden för tjänstgöringen enligt bestämmelser,

som meddelas av Konungen.

Örn beräkning av bostadsbidrag till värnpliktig, som fullgör tjänstgöring

efter eget åtagande, eller till krigsfrivillig meddelar Konungen närmare föreskrifter.

2 mom. Beträffande bostadsbidrag i annat fall än i 1 mom. sägs bestämmes

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

bidragets belopp efter prövning av föreliggande behov enligt de närmare föreskrifter

som Konungen meddelar.

3 mom. Vid bestämmande av kostnaderna för bostad enligt denna paragraf

skall skälig hänsyn tagas till behovet av bostad samt till den värnpliktiges

bundenhet av hyresavtal eller andra åtaganden för bostadsbehovets tillgodoseende.

Då fråga är om bostad i den värnpliktige eller hans hustru tillhörig

fastighet, må bostadsbidrag ej beviljas med högre belopp än som motsvarar

bostadens hyresvärde med tillägg för bränslekostnader.

Därest ombyte av bostad skett efter inryckningsdagen, skall hänsyn tagas

till kostnaderna för den nya bostaden, om dessa äro lägre än för den förra bostaden

eller giltiga skäl förelegat för ombytet av bostad.

13 §.

1 mom. Familjepenning och bostadsbidrag utgå från och med inryckningsdagen

till och med dagen för tjänstgöringens upphörande. Har tjänstgöringen

varat minst trettio dagar, skall bidrag utgå för ytterligare fem dagar.

Bostadsbidrag jämlikt 9 och 10 §§ beräknas för tjänstgöringsdag. Var den

värnpliktige i tjänst sista dagen i en kalendermånad, utgår, där ej Konungen

annorlunda förordnar, bostadsbidrag för hel månad. Vid bestämmande av

bostadsbidraget för tid, som belöper å den månad då tjänstgöringen upphört,

skall avräknas det antal dagar före inryckningsdagen, för vilka bostadsbidrag

enligt vad ovan sagts beviljats.

Om särskilda skäl därtill föranleda, må familj epenning utgå för högst

tjugu dagar och bostadsbidrag för högst trettio dagar utöver den i första

stycket stadgade tid, därvid i fråga om bostadsbidraget skall inräknas det

antal dagar, för vilka avräkning som i första stycket sägs icke kunnat ske.

För tid, under vilken värnpliktig åtnjuter tidsbegränsad ledighet utan krigslön,

må familjepenning och bostadsbidrag ej utgå; dock att örn särskilda skäl

äro för handen, familj epenning må beviljas högst till och nied tjugonde dagen

samt bostadsbidrag högst till och nied trettionde dagen efter ledighetens

början.

2 mom. Storleken av familjepenning och bostadsbidrag enligt 1 mom.

andra och tredje styckena bestämmes med hänsyn till föreliggande behov.

3 mom. Örn den värnpliktige avlidit, utgå familj epenning och bostadsbidrag

till och med månaden näst efter den under vilken dödsfallet blivit

kunnigt. Lika nied tjänstgöring anses krigsfångenskap. Har den värnpliktige

anmälts såsom saknad och är ej uppenbart, att han rymt, må ock bidraget tills

vidare utgå.

Om näringsbidrag.

14 §•

1 mom. Där Konungen ej annorlunda förordnar, må värnpliktig, som

driver näring eller rörelse, i den mån behov prövas föreligga, i stället för

familjepenning och bostadsbidrag erhålla näringsbidrag till bestridande av

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

avlöningskostnader, som uppkomma till följd av att särskild arbetskraft måste

anlitas för att under den värnpliktiges tjänstgöring helt eller delvis ersätta

honom. Äad nu sagts skall gälla jämväl för det fall, att den värnpliktige är

anställd i näring eller rörelse, som innehaves av hans hustru.

2 mom. Näringsbidrag enligt denna paragraf må ej beviljas med mindre

det måste antagas, att förutsättningar äro för handen för näringens eller

rörelsens fortsatta drivande.

3 mom. Bidrag må icke utgå till avlönande av den värnpliktiges hustru

eller hans barn eller adoptivbarn under sexton år. Huruvida näringsbidrag

må avse avlönande av annan den värnpliktige närstående än nu sagts, skall

bero på prövning i varje särskilt fall.

4 mom. Bidrag må utgå med högst tio kronor för dag. Vid bestämmande

av bidragets storlek skall hänsyn tagas till det genomsnittliga normala driftsöverskott

företaget kan beräknas lämna under den värnpliktiges tjänstgöring

och dennes möjligheter att av inkomsterna från företaget bidraga till den anlitade

arbetskraftens avlönande.

15 §.

Därest hinder möter mot näringens eller rörelsens fortsatta bedrivande

under den värnpliktiges tjänstgöring men förutsättningar finnas för näringens

ellea'' rörelsens återupptagande efter tjänstgöringens slut, kan, då synnerliga

skäl föreligga, särskilt bidrag beviljas för bestridande under tjänstgöringen

av utgifter, som prövas nödvändiga för att näringen eller rörelsen skall kunna

av den värnpliktige efter tjänstgöringen slut återupptagas.

Näringsbidrag enligt denna paragraf må beviljas med högst etthundra

kronor för månad. Utan tillsynsmyndighetens medgivande må sådant bidrag

icke beviljas med belopp, som tillsammans med utgående familjepenning och

bostadsbidrag överstiger trehundra kronor i månaden.

16 §.

Med avseende å tid, för vilken näringsbidrag må utgå, skall vad i 13 §

stadgas i fråga örn familjepenning äga motsvarande tillämpning.

17 §.

Den, som uppbär näringsbidrag jämlikt 14 §, äger ej erhålla annat slag

av familjebidrag än sjukbidrag och begravningsbidrag. Vid valet mellan de

bidragsformer, som kunna ifrågakomma, skall, örn förutsättningar för beviljande

av näringsbidrag jämlikt 14 § äro för handen, denna form av bidrag

äga företräde framför familjepenning och bostadsbidrag.

Om sjukbidrag.

18 §.

Prövas i anledning av familjemedlems sjukdom behov av bidrag vara för

handen för bestridande av kostnader för erforderlig vård ävensom transport

till och från läkare eller vårdanstalt, må sjukbidrag kunna tillerkännas den

värnpliktige med högst det belopp, vartill dessa kostnader uppgå. Är fråga

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majlis proposition nr 339.

om familjemedlem, som avses i 3 § b) eller c), må dock sjukbidrag utgå

allenast i den mån skäl föreligger till antagande, att den värnpliktige, därest

inkallelsen ej mellankommit, skulle hava bidragit till kostnaderna. Med avseende

å den tid, för vilken sjukbidrag må utgå, skall vad i 13 § är stadgat

beträffande familjepenning äga motsvarande tillämpning.

Om begravningsliidrag.

19 §.

Har familjemedlem, som avses i 3 § a), avlidit, och ägde den värnpliktige

vid tiden för dödsfallet uppbära familjepenning för familjemedlemmen eller

åtnjöt den värnpliktige vid nämnda tidpunkt näringsbidrag som i 14 § sägs,

skall begravningsbidrag tillerkännas den värnpliktige. Sådant bidrag utgår

med tvåhundrafemtio kronor för hustru och med etthundrafemtio kronor för

barn eller adoptivbarn.

Om hemortslöii.

20 §.

1 mom. Till värnpliktig, vilken uppbär avlöning enligt krigsavlöningsreglementet,

utgår, där ej Konungen annorlunda förordnar, efter en tjänstgöringstid

örn sammanlagt nittio dagar såsom hemortslön ett belopp av en

krona örn dagen. Sedan tjänstgöringen varat trehundrasextio dagar utgår en

krona 50 öre örn dagen och efter femhundrafyrtio dagar två kronor örn dagen.

Vid beräkning av nämnda tjänstgöringstid må endast komma i betraktande

den tid, under vilken den värnpliktige efter tidpunkt, som Konungen bestämmer,

mot åtnjutande av värnpliktigs avlöningsförmåner fullgjort honom

åliggande tjänstgöring enligt § 28 mom. 1 eller § 36 mom. 2 i 1936 års värnpliktslag

eller enligt 28 § 1 mom. i 1941 års värnpliktslag eller tjänstgöring

efter eget åtagande, i sistnämnda fall dock endast örn tjänstgöringen fullgjorts

vid förband, organiserat av den myndighet, vid vilken den värnpliktige

är hemortsredovisad. Med tjänstgöring vid eget förband likställes i nämnda

avseende kommendering till skola eller utbildningskurs, som är gemensam

för flera förband. Har den värnpliktige innehaft anställning över stat, skall

vid beräkning av tjänstgöringstiden hänsyn tagas även till tjänstgöring, som

han under sådan anställning fullgjort efter tidpunkt, som Konungen bestämmer.

2 mom. Vad i 1 mom. stadgas skall icke äga tillämpning med mindre den

värnpliktige — utöver den i 1 mom. omförmälda tjänstgöringen — fullgjort

värnpliktstjänstgöring under sammanlagt trehundrasextio dagar, därest han

hänförts till årsklass 1940 eller 1941 eller årsgrupp 1941 eller inskrivits efter

år 1941, samt i annat fall under sammanlagt etthundraåttio dagar, dock att

nämnda tjänstgöringstider skola förlängas med nittio dagar för värnpliktig,

vilken erhållit tillstånd att fullgöra värnpliktstjänstgöring på sätt angives i

§ 1 a) lagen den 12 juni 1925 (nr 338) om värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänkligheter

mot värnpliktstjänstgöring, och med etthundratjugu dagar för

värnpliktig, som erhållit tillstånd att, enligt vad i § 1 b) samma lag sägs, i

stället för militär tjänstgöring fullgöra civilt arbete.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj-.ts proposition nr 339.

Tjänstgöring som i första stycket av detta moment sägs anses i förevarande

hänseende såsom helt fullgjord, därest den värnpliktige tidigare blivit i

vederbörlig ordning helt eller delvis befriad från dylik tjänstgöring.

Yad i 1 mom. sägs skall ej heller äga tillämpning å sådan värnpliktig, vilken

undergår utbildning för vinnande av fast anställning vid krigsmakten, såvitt

avser tid efter det han befordrats (konstituerats) till högre tjänstegrad än

furirs eller tilldelats motsvarande högre tjänsteklass.

3 mom. Den som blivit berättigad till hemortslön skall under krigstjänstgöring,

som han därefter, mot åtnjutande av värnpliktigs avlöningsförmåner,

fullgör efter eget åtagande eller såsom krigsfrivillig efter värnpliktens upphörande,

med iakttagande av de ovan i denna paragraf givna bestämmelserna

vara bibehållen vid sin rätt till hemortslön.

Örn skyldighet att taga arbete.

21 §.

1 mom. När skäl därtill äro, må Konungen såsom villkor för erhållande

av familjebidrag stadga skyldighet för familjemedlem att i enlighet med de

föreskrifter, Konungen utfärdar, hos organ för den offentliga arbetsförmedlingen

anmäla sig såsom arbetssökande samt antaga lämpligt arbete i den

mån sådant erbjudes. Underlåter familjemedlem att fullgöra sålunda stadgad

skyldighet gäller, att familjepenning eller sjukbidrag ej må utgå för

familjemedlemmen, samt att bostads- eller näringsbidrag må efter vad som

finnes skäligt nedsättas eller ock indragas.

2 mom. Skyldighet, som i 1 mom. sägs, skall icke avse familjemedlem,

som är oförmögen till arbete eller innehar arbete, varigenom han erhåller

full sysselsättning. Såsom sådant arbete skall anses vård om minderåriga

eller sjuka familjemedlemmar samt pågående utbildning, vilken icke skäligen

bör avbrytas.

3 mom. Om vad som förstås med lämpligt arbete gäller vad därom stadgas

i förordningen den 15 juni 1934 (nr 264) örn erkända arbetslöshetskassor.

22 §.

Om värnpliktigs familjemedlem utan giltig anledning lämnar arbetsanställning,

äger familjebidragsnämnd nedsätta familjebidraget efter vad som prövas

skäligt eller ock indraga bidraget.

Örn familjebidragsnäinnd.

23 §.

Kommun skall antingen inrätta särskild familjebidragsnämnd eller ock

uppdraga åt annan kommunal myndighet att vara familjebidragsnämnd.

24 §.

1 mom. Särskild familjebidragsnämnd utses av dem, som i allmänhet utöva

kommunens beslutanderätt, samt består av tre eller fem ledamöter.

Jämte ledamöterna utses suppleanter till lika antal. Därvid bestämmes tillika,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

i vilken ordning suppleanterna skola inkallas. Vid val av ledamöter och suppleanter

skall tillses, att erfarenhet på den sociala behovsprövningens område

blir företrädd inom nämnden. Därjämte skall beaktas stadgandet i 26 §

1 mom. andra punkten.

2 mom. Uppdraget att vara ledamot av familjebidragsnämnden gäller för

fyra år. Avgår ledamot under den för honom bestämda tjänstgöringstiden,

anställes fyllnadsval; och skall den sålunda valde tjänstgöra under den tid,

som för den avgångne återstått.

25 §.

1 mom. Ledamot eller suppleant i särskild familjebidragsnämnd kan

ej vara:

a) den, som icke uppnått tjugufem års ålder;

b) den, som icke råder över sig och sitt gods.

2 mom. Ledamot eller suppleant i särskild familjebidragsnämnd må kunna

avsäga sig uppdraget:

a) örn han icke är boende inom kommunen;

b) örn han är ämbets- eller tjänsteman och av sin befattning hindras att

fullgöra uppdraget;

c) om han efter fyra års tjänstgöring såsom ledamot i nämnden är i tur att

därifrån avgå;

d) örn han uppnått sextio års ålder eller eljest uppgiver hinder, som av

den väljande myndigheten godkännes.

26 §.

1 morn. Särskild familj ebidragsnämnd utser inom sig ordförande och vice

ordförande för ett år i sänder. Endera av ordföranden och vice ordföranden

skall vara icke krigstjänstskyldig person. Äro både ordföranden och vice ordföranden

hindrade att bevista sammanträde, utses ordförande för tillfället.

2 morn. Består nämnden av fem ledamöter, må ärende ej av nämnden företagas

till avgörande, där ej minst tre ledamöter eller suppleanter äro tillstädes

samt, för det fall att de närvarande äro allenast tre, dessa tillika äro

örn beslutet ense. Består nämnden av tre ledamöter, må ärende icke företagas

till avgörande, med mindre samtliga ledamöter eller suppleanter äro

tillstädes. Vid val inom nämnden så ock vid tillsättande av tjänstebefattning

sker omröstning med slutna sedlar, där så begäres, och skilje lotten mellan

dem, som erhållit lika antal röster. I övrigt verkställes omröstning öppet,

och blive den mening gällande, varom de flesta röstande sig förena. Äro vid

öppen omröstning rösterna på vardera sidan lika många, gäde den mening,

som biträdes av ordföranden.

Vid nämndens sammanträde skall föras protokoll, vars riktighet granskas

senast vid nästa ordinarie sammanträde. Nämnden äger att, där sådant av behovet

påkallas, uppdraga åt en eller flera av sina ledamöter eller suppleanter,

som närvarit vid sammanträdet, att verkställa denna granskning.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

3 mom. Nämnden skall på lämpligt sätt tillkännagiva, varest och på vilka

tider till nämnden ställda ansökningar eller andra handlingar mottagas.

Om familjebidragens bestridande m. m.

27 §.

Skyldigheten att utgiva familjebidrag och hemortslön åligger kommun,

varest den värnpliktige å inryckningsdagen var bosatt under sådana förhållanden,

att han, örn mantalsskrivning då skolat förrättas, ägt där mantalsskrivas.

Var den värnpliktige nämnda dag bosatt utom riket, ankommer betalningsskyldigheten

på Stockholms stad.

Örn den värnpliktige efter inryckningsdagen flyttar från en kommun inom

riket till annan eller från utrikes ort till annan kommun inom riket än Stockholm,

skall betalningsskyldigheten övergå å inflyttningskommunen från och

med kalendermånaden näst efter den, under vilken flyttningen där anmäldes

av utflyttningskommunen (Stockholms stad), eller, örn familjebidrag ej förut

åtnjutits, från och med den dag, då ansökan om sådant bidrag gjordes i inflyttningskommunen,

dock att betalningsskyldigheten för flyttningskostnaden skall

åvila utflyttningskommunen (Stockholms stad).

28 §.

1 mom. Kommun, varest den värnpliktige å inryckningsdagen hade sin

bostad, är i avbidan på att annan kommun slutgiltigt ålägges betalningsskyldighet

jämlikt 27 § för den värnpliktige tillkommande familjebidrag, skyldig

att förskjuta familjebidrag, vartill den värnpliktige är berättigad. Familjepenning,

som förskjutes enligt detta moment, skall bestämmas efter ortsgrupp

I.

2 mom. Har i följd av stadgandet i 27 § andra stycket skyldigheten att utgiva

familjebidrag övergått från en kommun till annan, åligger det likväl utflyttningskommunen

(Stockholms stad) att förskjuta bidraget, till dess meddelande

erhållits från inflyttningskommunen, att familjebidrag där fastställts,

eller ock upplysning vunnits, att vederbörande familjemedlem oaktat honom

meddelat föreläggande underlåtit att där göra ansökan örn familjebidrag.

3 morn. Vad kommun enligt 1 eller 2 mom. förskjutit må sökas åter av den

kommun, som betalningsskyldigheten enligt 27 § åligger. Sådant anspråk

prövas i händelse av tvist av länsstyrelsen i det län, varest den kommun är

belägen mot vilken anspråket riktas. Är sådan talan rörande viss värnpliktig

beroende på länsstyrelses eller högre myndighets prövning, må talan rörande

samme värnpliktige ej väckas hos annan myndighet.

29 §.

Kommun, som enligt 27 § utgivit familjebidrag, äger av staten erhålla

gottgörelse, för familjepenning avseende familjemedlem, som i 3 § a) sägs,

ävensom för begravningsbidrag med hela utgivna beloppet, för näringsbidrag

jämlikt 14 § med nittiofem procent av bidraget, för bostadsbidrag med nittio

procent av bidraget samt för familjepenning i annat fall än ovan sagts,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

näringsbidrag jämlikt 15 § och sjukbidrag med åttio procent av utgivet belopp;

dock att vad Stockholms stad utgivit på grund av stadgandet i 27 § skall i sin

helhet återgäldas av staten. För hemortslönens hela belopp utgår gottgörelse

av staten.

Då särskilda skäl därtill föranleda, må Konungen för visst fall medgiva

högre statsbidrag än i första stycket sägs.

30 §.

Kommun är berättigad att av statsverket erhålla förskott å statsbidraget

enligt de närmare bestämmelser Konungen meddelar.

31 §•

Åsidosätter familjebidragsnämnd vid fullgörandet av sitt uppdrag i denna

förordning eller eljest meddelade bestämmelser, må tillsynsmyndigheten

kunna besluta, att statsbidrag icke vidare eller i minskad omfattning skall

utgå.

Besvär m. m.

32 §.

Har familjebidragsnämnd med stöd av 21 eller 22 § förklarat familjemedlem

förlustig rätten till familjebidrag eller nedsatt bidraget, skall beslutet

ofördröjligen underställas tillsynsmyndighetens prövning; emellertid skall

nämndens beslut lända till efterrättelse, till dess tillsynsmyndigheten annorlunda

förordnar.

'' 33 §.

över familjebidragsnämnds beslut rörande tillämpningen av denna förordning

må klagan föras, då fråga är örn tillämpningen av 21 eller 22 §, hos tillsynsmyndigheten

och eljest hos länsstyrelsen. Klagan föres genom besvär,

vilka skola hava inkommit till länsstyrelsen inom trettio dagar efter det

klaganden erhöll del av beslutet. Skola besvären prövas av tillsynsmyndigheten,

åligger det länsstyrelsen att till denna insända besvären.

Mot tillsynsmyndighetens beslut i ärende, som avses i denna förordning,

må talan föras allenast i fall, som i 31 § sägs.

34 §.

Över länsstyrelses beslut rörande tillämpningen av denna förordning må

klagan föras hos kammarrätten genom besvär, vilka skola hava inkommit till

den länsstyrelse, som meddelat beslutet, inom tid, som i 33 § sägs; och åligger

det länsstyrelsen att jämte eget yttrande insända besvären till kammarrätten.

Mot kammarrättens beslut må talan icke föras.

35 §.

Behörighet att fullfölja talan mot beslut i ärende, som avses i denna förordning,

tillkommer värnpliktig, vars rätt beslutet rörer, samt, i fråga örn

familjebidrag, jämväl familjemedlem, som av den värnpliktige angivits såsom

betalningsmottagare för bidraget, ävensom, därest annan än den värnpliktige

gjort ansökan örn bidrag, sökanden.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Majlis proposition nr 339.

Talan möt länsstyrelses beslut i ärende, som avses i denna förordning, och

mot tillsynsmyndighetens beslut i fall, som avses i 31 §, må föras av kommun,

vars rätt beslutet rörer.

Särskilda bestämmelser.

36 §.

Kätt till familjebidrag enligt denna förordning kan icke överlåtas och må

förty ej för gäld tagas i mät.

37 §.

Den, som i ansökan örn familjebidrag lämnar medvetet oriktig uppgift,

straffes med dagsböter, där ej gärningen enligt allmänna strafflagen är belagd

med strängare straff. Böterna tillfalla kronan.

38 §.

Örn familjebidrag uppburits med för högt belopp eller för längre tid än som

vederbort, må i avräkning å vad för mycket utgått innehållas skäligt belopp

av därefter förfallande bidrag. Dylikt innehållande må dock äga rum endast

under förutsättning att den felaktiga utbetalningen vållats av oriktig uppgift,

som medvetet eller på grund av grov vårdslöshet lämnats av den värnpliktige

eller annan som gjort ansökan örn bidraget, eller av underlåtenhet att fullgöra

stadgad anmälningsskyldighet i fråga örn inträffade förändringar eller ock

den värnpliktige eller familjemedlem, som var betalningsmottagare för bidraget,

insett eller bort inse, att fel förelupit vid utbetalningen av bidraget.

Vad nu stadgats skall äga motsvarande tillämpning med avseende å felaktigt

utbetalad hemortslön.

39 §.

Sådant medgivande som avses i 3 § andra stycket eller 15 § andra stycket

lämnas av tillsynsmyndigheten på ansökan av familjebidragsnämnd. Medgivande

lämnas för viss tid eller tills vidare. När skäl därtill äro, må medgivandet

av tillsynsmyndigheten återkallas.

Har familjebidragsnämnd vägrat att hos tillsynsmyndigheten göra ansökan

örn medgivande, som avses i 3 § andra stycket äger den värnpliktige ävensom

sådan anhörig eller husföreståndarinna som där sägs göra ansökan direkt

hos tillsynsmyndigheten. I fall, som avses i 15 § andra stycket, tillkommer

sådan rätt den värnpliktige samt familjemedlem, som av den värnpliktige angivits

såsom betalningsmottagare för bidraget, ävensom, därest annan än den

värnpliktige hos familjebidragsnämnden gjort ansökan örn bidrag, sökanden.

40 §.

1 mom. Därest mera omfattande inkallelser till krigstjänstgöring kunna

förväntas, äger Konungen förordna örn vidtagande av erforderliga åtgärder

till undvikande av tidsutdräkt med familjebidragens utbetalande.

2 morn. Örn vid mera omfattande inkallelser till krigstjänstgöring fara uppstår

för dröjsmål med utbetalande av familjebidrag, må tillsynsmyndigheten

meddela familjebidragsnämnd tillstånd att i enlighet med de närmare före
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj-.ts proposition nr 339.

skrifter, tillsynsmyndigheten må lämna, för familjemedlem, som i 3 § a) sågs,

utbetala provisoriskt bestämd familjepenning. Tillståndet må avse en tid av

högst en månad. Sålunda utbetalat belopp skall avräknas å slutligt fastställt

familjebidrag, i den mån detta senare belöper å tid, för vilken provisoriskt bestämd

familjepenning utgått.

41 §.

Konungen äger meddela närmare bestämmelser med avseende å tillämpningen

av denna förordning samt därjämte uppdraga åt tillsynsmyndigheten

att i särskilda hänseenden utfärda sådana bestämmelser ävensom anvisningar

rörande förordningens tillämpning.

Övergångsbestämmelser.

42 §•

Denna förordning skall, såvitt avser 6 § 1 morn., 20 §, bestämmelserna örn

utgivande av hemortslön i 27 § samt 29 § första stycket andra punkten, träda

i kraft den 1 juli 1942, från och med vilken dag 4 § första stycket krigsfamiljebidragsförordningen

den 17 april 1940 (nr 223) och den där intagna

tariffen samt förordningen den 16 maj 1941 (nr 290) örn provisorisk höjning

av familjepenning enligt krigsfamiljebidragsförordningen, i vad angår den i

förordningen den 16 maj 1941 intagna tariffen, ävensom kungörelsen den 28

juni 1941 (nr 506) örn långtidstillägg för vissa värnpliktiga skola upphöra

att gälla.

Om ikraftträdandet av denna förordning i övrigt och vad med avseende

därå skall iakttagas meddelar Konungen erforderliga bestämmelser.

43 §.

Från och med den 1 juli 1942 upphör långtidstillägg att utgå. Värnpliktig,

som för tid därefter eljest skulle hava varit berättigad till långtidstillägg, äger

i stället erhålla hemortslön.

44 §.

Näringsbidrag jämlikt 11 § krigsfamiljebidragsförordningen den 17 april

1940 må från och med den 1 juli 1942 utgå med ett belopp av trehundra kronor

i månaden oavsett om den verksamhet, för vars upprätthållande bidraget beviljats,

är av särskild betydelse för det allmänna.

45 §.

1 morn.. Värnpliktig, som under år 1941 eller första halvåret 1942 fullgjort

sådan tjänstgöring, som i 20 § 1 mom. sägs, under minst nittio dagar, äger uppbära

hemortslön med femton kronor för varje tidrymd om trettio dagar

tjänstgöringen sammanlagt varat.

2 mom. Vad i 1 mom. stadgas skall icke äga tillämpning med mindre den

värnpliktige — utöver den i 1 mom. omförmälda tjänstgöringen — fullgjort

värnpliktstjänstgöring under sammanlagt trehundrasextio dagar, därest han

hänförts till årsklass 1940 eller 1941 eller årsgrupp 1941, samt i annat fall etthundraåttio

dagar, dock att nämnda tjänstgöringstider skola förlängas med

nittio dagar för värnpliktig, vilken erhållit tillstånd att fullgöra värnplikts
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

tjänstgöring på sätt angives i § 1 a) lagen den 12 juni 1925 (nr 338) om värnpliktiga,

vilka hysa samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring, och

med etthundratjugo dagar för värnpliktig, som erhållit tillstånd att, enligt

vad i § 1 b) samma lag sägs, i stället för militär tjänstgöring utföra civilt

arbete.

Tjänstgöring som i första stycket sägs anses i förevarande hänseende såsom

helt fullgjord, därest den värnpliktige tidigare blivit i vederbörlig ordning

helt eller delvis befriad från dylik tjänstgöring.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

Förslag

till

Förordning om familjebidrag åt värnpliktiga under tjänstgöring i

fredstid (fredsfamiljebidragsförordning).

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

1 morn. I den män stadgandena i krigsfamiljebidragsförordningen icke

skola tillämpas, är värnpliktig under fullgörande av värnpliktstjänstgöring

berättigad till familjebidrag av statsmedel enligt vad i denna förordning

stadgas.

Med värnpliktig avses i denna förordning den som jämlikt 27 § värnpliktslagen

inkallas till tjänstgöring och under denna åtnjuter avlöning som

värnpliktig enligt för fredstid gällande bestämmelser.

2 mom. Örn rätt för vissa värnpliktiga, som fullgöra värnpliktstjänstgöring

enligt för fredstid gällande bestämmelser, att erhålla krigsfamiljebidrag

stadgas i 1 § 4 mom. krigsfamiljebidragsförordningen.

2 §■

I denna förordning avsedda ärenden skola handläggas av de i krigsfamiljebidragsförordningen

omförmälda familjebidragsnämnderna samt av länsstyrelserna.

Konungen förordnar viss myndighet att öva tillsyn å förordningens tillämpning

(tillsynsmyndigheten).

3 §■

Såsom medlem av den värnpliktiges familj anses enligt denna förordning

en var av följande personer, nämligen:

a) den värnpliktiges hustru, med vilken han sammanlever, samt hans barn

och adoptivbarn under sexton år, som äro under hans vårdnad;

b) den värnpliktiges hustru, barn och adoptivbarn i annat fall än under a)

sägs, hans föräldrar och adoptant, hans hustrus barn och adoptivbarn samt

hans frånskilda hustru, en var under förutsättning, dels att den värnpliktige

är underhållsskyldig gentemot vederbörande och dels att antingen den värnpliktige

före inkallelsen i väsentlig mån bidrog till vederbörandes underhåll

eller det eljest kan antagas, att han skulle hava i väsentlig mån bidragit till

underhållet, om ej inkallelsen mellankommit; samt

c) den värnpliktiges husföreståndarinna under förutsättning, att den värnpliktige

sammanbor med egna eller hustrus barn eller adoptivbarn under

sexton år samt, därest han sammanbor jämväl med hustru, att hustrun är oförmögen

till arbete.

Annan den värnpliktiges anhörig än i a) och b) härovan sägs samt husföreståndarinna

i andra fall än som avses i c), må, när synnerliga skäl därtill

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339. 17

äro, efter särskilt medgivande enligt vad i 10 § andra stycket stadgas jämställas

med familjemedlem.

4 §•

1 mom. Familjepenning utgår till den värnpliktiges familj för varje dag,

den värnpliktige äger tillgodoräkna sig såsom tjänstgöring, in- och utryckningsdagarna

inberäknade, med högst så stort belopp för dag, som för en var

av nedan angivna ortsgrupper upptages i följande tariff:

Ortsgrupp

1

2

3

För hustru och frånskild

hustru ävensom —

därest värnpliktig icke

sammanlever med hustru

eller hustrun, med vilken

han sammanlever, är

arbetsoförmögen — för

annan familjemedlem,

som förestår hemmet åt

värnpliktig med hemma- varande barn under 16 år

kronor

För annan

familjemedlem

över 16 år än

som avses i

kol. 1

kronor

För annan

familjemedlem

under 16 år än

som avses i

kol. 1

kronor

I ..............................

3: 75

1:40

1:10

II ..............................

4:40

1:65

1:20

ra..............................

5:-

1: 90

1:30

2 mom. Familjepenningen utgår efter den ortsgrupp, till vilken den kommun

är att hänföra, varest den värnpliktige vid tiden för värnpliktstjänstgöringens

början var bosatt under sådana förhållanden, att han, därest mantalsskrivning

då skolat förrättas, ägt där mantalsskrivas. I fråga örn kommunernas

hänförande till ortsgrupp skall tillämpas den enligt lagen örn folkpensionering

verkställda indelningen. Ort utom riket hänföres till ortsgrupp

lil.

3 mom. Där Konungen i fråga örn ort, vilken gränsar till ort i högre ortsgrupp,

jämlikt 6 § 3 mom. första stycket lagen örn folkpensionering förordnat

om förhöjning av tilläggspension till pensionstagare, vilken är mantalsskriven

inom visst intill gränsen liggande område, skall familjepenning, som utgår

till värnpliktig, som under förhållanden som i 2 mom. sägs, är bosatt inom

området, förhöjas med hälften av skillnaden mellan familj epenningen i kommunen

i den högre ortsgruppen och familjepenningen i den kommun, inom

vilken området är beläget.

5 §.

1 mom. Familjepenningen bestämmes med hänsyn till föreliggande behov.

Vid denna behovsprövning skall skälig hänsyn tagas till de inkomster, som

under tjänstgöringen åtnjutas av familjemedlem samt av den värnpliktige,

med undantag för denne i och för värnpliktstjänstgöringen tillkommande

penningbidrag och övriga förmåner. Familjepenningen må ej fastställas till

högre belopp än i 4 § angives.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 339.

11G3 42 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

2 mom. För familjemedlem, som avses i 3 § b), må familjepenningen ej

överstiga värdet av det bidrag till ifrågavarande familjemedlems underhåll,

som den värnpliktige lämnat före tjänstgöringen eller eljest kan antagas skola

hava lämnat, därest tjänstgöringen ej mellankommit.

6§-

För husföreståndarinna bestämmes familj epenningens belopp med hänsyn

till den värnpliktiges behov av bidrag för att under tiden för tjänstgöringen

kunna behålla eller anställa husföreståndarinnan. Då särskilda skäl därtill

föranleda, må dock vid behovsprövningen i 5 § 2 mom. givna föreskrifter äga

motsvarande tillämpning. Familjepenningen må ej fastställas till högre belopp

än i 4 § angives.

7 §.

Har familjemedlem, som avses i 3 § a), avlidit, och ägde den värnpliktige

vid tiden för dödsfallet uppbära familjepenning för familjemedlemmen, skall

begravningsbidrag tillerkännas den värnpliktige. Sådant bidrag utgår med

tvåhundrafemtio kronor för hustru och med etthundrafemtio kronor för barn

eller adoptivbarn.

8 §•

Ansökan örn bidrag enligt denna förordning skall ingivas eller insändas till

familjebidragsnämnden i den kommun, varest den värnpliktige å inryckningsdagen

var bosatt under sådana förhållanden att han, örn mantalsskrivning då

skolat förrättas, ägt där mantalsskrivas.

9§-

Det åligger familj ebidragsnämnden att snarast möjligt företaga utredning

i ärendet och därefter till länsstyrelsen avgiva yttrande över ansökningen

enligt fastställt formulär. Därvid skola bifogas samtliga handlingar i ärendet

och, örn skiljaktiga meningar förekommit, utdrag av protokollet.

10 §.

Länsstyrelsen har att på grundval av den inkomna utredningen och de

ytterligare uppgifter länsstyrelsen finner skäl införskaffa meddela beslut i

ärendet. I beslutet skall i fråga örn familjepenning angivas med vilket belopp

bidrag skall utgå för varje familjemedlem och tjbotgöringsdag. I länsstyrelsens

beslut skall jämväl angivas, till vem bidraget skall utbetalas.

Länsstyrelsen har att avgöra, huruvida medgivande bör lämnas till att värnpliktigs

anhörig eller husföreståndarinna enligt 3 § andra stycket må jämställas

med familjemedlem. Sådant medgivande lämnas för viss tid eller

tills vidare. När skäl därtill äro må medgivandet återkallas.

11 §•

Yad i 34 §, 35 § första stycket samt 36—38 §§ krigsfamiljebidragsförordningen

stadgas i fråga örn besvär, överlåtande av rätt till bidrag, ansvar för

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. May.ts proposition nr 339.

lämnande av oriktig uppgift samt avräkning skall äga motsvarande tillämpning

enligt denna förordning.

12 §.

Konungen äger meddela närmare bestämmelser med avseende å tillämpningen

av denna förordning samt därjämte uppdraga åt tillsynsmyndigheten

att i särskilda hänseenden utfärda sådana bestämmelser ävensom anvisningar

rörande förordningens tillämpning.

Denna förordning skall, såvitt avser 4 § 1 morn., träda i kraft den 1 juli

1942, från och med vilken dag 3 § första stycket fredsfamiljebidragsförordningen

den 17 maj 1940 (nr 422) och den där intagna tariffen samt förordningen

den 28 juni 1941 (nr 530) örn provisorisk höjning av familjebidrag enligt fredsfamiljebidragsförordningen,

i vad angår den i förordningen den 28 juni 1941

intagna tariffen, skola upphöra att gälla.

Örn ikraftträdandet av denna förordning i övrigt och vad med avseende

därå skall iakttagas meddelar Konungen erforderliga bestämmelser.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Majlis proposition nr 339.

Förslag

till

Förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den

31 augusti 1940 (nr 824) om värnpliktslån.

Härigenom förordnas, dels att 4, 6, 8, 9, 11 och 17 §§ förordningen den

31 augusti 1940 om värnpliktslån skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives, dels ock att till 13 § förordningen skall fogas ett nytt stycke av den

lydelse i det följande angives.

4 §•

För beviljande av värnpliktslån skola följande allmänna förutsättningar

gälla, nämligen

att sökanden till följd av värnpliktstjänstgöringen råkat i svårigheter av

ekonomisk art, vilka kunna befaras äventyra hans möjligheter att efter

slutad tjänstgöring fullfölja påbörjad yrkesutbildning eller vinna utkomst i

det yrke eller den näring, varav han före inkallelsen haft sin bärgning, eller

vilka eljest innebära en avsevärd rubbning av hans ekonomi;

att sökanden gjort vad på honom skäligen ankommit för att avvärja svårigheterna;

samt

att sökanden måste antagas vara ur stånd att utan hjälp av värnpliktslån

inom skälig tid övervinna svårigheterna.

Värnpliktslån må---sextio dagar.

6§-

Vämpliktslån må beviljas med lägst tvåhundra och högst femtusen kronor.

Vid beviljande av sådant lån skall i övrigt tillses, att lånebeloppet icke bestämmes

högre än som med hänsyn till sökandens levnadsvillkor och förhållanden

i övrigt finnes vara nödvändigt för vinnande av det därmed avsedda

syftet.

8 §•

Vämpliktslån skall återbetalas med en femtedel om året med början från

och med kvartalet näst efter det ett år förflutit från värnpliktslånenämndens

eller i förekommande fall arbetsmarknadskommissionens beslut. Där omständigheterna

därtill föranleda, må den lånebeviljande myndigheten medgiva

anstånd med amorteringens påbörjande ävensom längre amorteringstid samt

föreskriva amorterings erläggande kvartals- eller halvårsvis. Värnpliktslån

skall vara i sin helhet återbetalat senast inom tio år efter det amorteringen

enligt vad i första punkten sagts skolat påbörjas. När särskilda skäl därtill äro,

må den lånebeviljande myndigheten föreskriva, att värnpliktslån skall återbetalas

på kortare tid än fem år.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

9 §■

Ansökan om ---- — gjord ansökan.

Ansökan göres — -— — vederbörande värnpliktslånenämnd.

På värnpliktslånenämnden ankommer att besluta i låneärende. Hava inom

nämnden förekommit skiljaktiga meningar vid fattande av beslut, varigenom

värnpliktslån beviljats, eller beviljar nämnden lån till högre belopp än ettusen

kronor eller lån till värnpliktig, vars tjänstgöring under de senaste förflutna

tolv månaderna understigit sextio dagar, skall nämndens beslut för att bliva

gällande underställas arbetsmarknadskommissionens prövning.

I samband ----— förhållandena påkallas.

Värnpliktslånenämndens beslut — — — mot beslutet.

11 §•

Arbetsmarknadskommissionens beslut i underställt eller fullföljt ärende

skall utan dröjsmål tillställas den lånesökande samt, i avskrift, värnpliktslånenämnden.

Arbetsmarknadskommissionens beslut må ej överklagas.

13 §.

Då värnpliktslånenämnd — — — med beslutet.

Vad i — — — värnpliktslånenämnden tillhanda.

Har den, som fått värnpliktslån sig beviljat, icke inom sextio dagar från

det han erhöll del av värnpliktslånenämndens eller, i fall som i 11 § sägs,

arbetsmarknadskommissionens beslut, inkommit med vederbörlig skuldförbindelse

och i förekommande fall tillhörande säkerhetshandlingar, skall beslutet

anses förfallet.

17 §.

Den, som i ansökan örn värnpliktslån lämnar medvetet oriktig uppgift,

straffes med dagsböter, där ej gärningen enligt allmänna strafflagen är belagd

med strängare straff. Böterna tillfalla kronan.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1942.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 339

Förslag

till

Förordning angående uppbärande av 10 § andra stycket förordningen

den 13 april 1910 (nr 215) om utrymningshjälp.

Härigenom förordnas, att 10 § andra stycket förordningen den 13 april

1940 om utrymningshjälp skall upphöra att gälla.

Denna förordning träder i kraft å dag, som av Konungen bestämmes.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 339.

23

Utdrag av protokollet över för sv ar sär enden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 22 maj 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstoep, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Domö, Hosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med cheferna för social- och finansdepartementen

anmäler chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, fråga

örn revision av krigsfamiljebidragsförordningen m. m. samt anför följande:

Med stöd av Kungl. Maj:ts den 28 juni 1941 givna bemyndigande uppdrog

jag den 4 juli 1941 åt särskilda inom försvarsdepartementet tillkallade utredningsmän

att biträda med utredning rörande vissa frågor beträffande krigsfamiljebidrag

åt värnpliktiga m. fl. samt avgiva det förslag, vartill utredningen

kunde föranleda. Utredningsmännen, vilka antagit benämningen 1941 års

krigsfamiljebidragskommitté1), ha den 24 april 1942 avgivit ett icke tryckt betänkande

med förslag till dels förordning örn familjebidrag åt värnpliktiga

under krigstjänstgöring m. m. (krigsfamiljebidragsförordningen) jämte tilllämpningskungörelse

till förordningen och kungörelse örn undantag i vissa

fall från rätt till bidrag enligt 9 § 2 mom. samt 15 och 16 §§ krigsfamiljebidragsförordningen,

dels förordning om familjebidrag åt värnpliktiga under

tjänstgöring i fredstid (fredsfamiljebidragsförordningen) jämte tillämpningskungörelse

till förordningen, och dels förordning angående ändring i vissa

delar av förordningen den 31 augusti 1940 (nr 824) örn vämpliktslån. Förslagen

torde få såsom bilagor (Bil. A—F) fogas vid statsrådsprotokollet. Därvid

fogas tillika en sammanfattning av en undersökning rörande inkallade värnpliktigas

ekonomiska förhållanden m. m. (Bil. G).

Över kommitténs förslag ha efter remiss utlåtanden avgivits av överbefälhavaren

över rikets försvarskrafter, chefen för armén, chefen för marinen,

chefen för flygvapnet och flygförvaltningen, arméförvaltningen, marinförvaltningen,

försvarsväsendets lönenämnd, försvarsväsendets rullföringsnämnd,

socialstyrelsen, medicinalstyrelsen, Överståthållarämbetet efter hörande av

Stockholms stads familjebidragsnämnd, länsstyrelsen i Stockholms län efter

hörande av familjebidragsnämndema i Södertälje samt Solna och Häverö

kommuner, länsstyrelsen i Kronobergs län efter hörande av familjebidrags
l)

Kommittén Ilar utgjorts av landshövdingen i Malmöhus län A. X. Thomson, ordförande,

översten K. G. Björck, ledamoten av riksdagens andra kammare friherre J. G. G.

De Geer, Lesjöfors, numera ledamoten av riksdagens andra kammare docenten E. W.

Håstad, ledamoten av riksdagens andra kammare fru Elsa Johansson, Norrköping, lantbrukaren

N. Larsson, Kälkebo, samt överstelöjtnanten S. E. Oberg.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Majlis proposition nr 339.

nämnderna i Växjö samt Algutsboda och Traryds kommuner, länsstyrelsen i

Kristianstads län efter hörande av familjebidragsnämndema i Kristianstad

samt Björnekulla och Borrby kommuner, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus

län efter hörande av familj ebidragsnämndema i Göteborg och Lysekil samt

Norums kommun, länsstyrelsen i Örebro län efter hörande av familjebidragsnämnderna

i Örebro och Karlskoga samt Stora Mellösa kommun, länsstyrelsen

i Gävleborgs län efter hörande av familj ebidragsnämndema i Gävle,

Hudiksvall och Sandviken samt Bollnäs och Söderala kommuner, länsstyrelsen

i Västerbottens län efter hörande av familjebidragsnämnderna i Skellefteå

stad samt Umeå och Vilhelmina kommuner ävensom ordföranden i familjehidrågenämnden

i Umeå stad, statens utrymningskommission, statskontoret,

kammarrätten, riksräkenskapsverket, svenska stadsförbundet, svenska landskommunernas

förbund, landsorganisationen i Sverige och svenska arbetsgivareföreningen.

Därjämte ha svenska tullmannaförbundet, Sveriges hantverks- och

småindustriorganisation samt svenska lantarbetareförbundet inkommit med

var sin skrift.

Kommitténs förslag till krigs- och fredsfamiljebidragsförordningar samt till

ändringar i förordningen örn värnpliktslån ha efter remissen undergått överarbetning

inom försvarsdepartementet, i anslutning vartill förslag till förordning

angående upphävande av viss bestämmelse i förordningen örn utrymningshjälp

upprättats. I det följande kommer jag — efter en översikt av gällande

bestämmelser — att i anslutning till en redogörelse för kommittéförslagen och

däremot framställda erinringar lämna en motivering för de sålunda utarbetade

departementsförslagen.

A. Krigsfamiljebidragsförordningen.

I. Gällande bestämmelser.

Till grund för förordningen den 17 april 1940 (nr 223) om familjebidrag åt

värnpliktiga under krigstjänstgöring m. m. (krigsfamiljebidragsförordningen)

låg ett av sociala försvarsberedskapskommittén den 3 september 1939 avgivet

betänkande (statens off. utredn. 1939:26). Efter överarbetning inom

försvarsdepartementet framlades förslaget genom proposition nr 93 för 1940

års lagtima riksdag. Angående propositionens behandling i riksdagen torde

få hänvisas till andra lagutskottets utlåtande nr 18 och riksdagens skrivelse

nr 155. Förordningen har erhållit ändrad lydelse genom förordning den 16

maj 1941 (nr 288) om ändring i vissa delar av krigsfamiljebidragsförordningen.

Genom förordning samma dag (nr 290) har vidare familjepenningen

enligt krigsfamiljebidragsförordningen undergått provisorisk höjning. De i

förstnämnda förordning vidtagna ändringarna grundade sig på ett av statens

arbetsmarknadskommission i skrivelse den 17 oktober 1940 framlagt förslag.

Den provisoriska höjningen av familj epenningen föreslogs av sociala försvarsberedskapskommittén

i skrivelse den 8 februari 1941. Ändringarna framlades

genom proposition nr 137 för 1941 års riksdag. Angående propositionens

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 339. 25

behandling i riksdagen hänvisas till andra lagutskottets utlåtande nr 16 och

riksdagens skrivelse nr 226.

Gällande krigsfamiljebidragsförordning är enligt 1 §, därest ej Konungen

annorlunda föreskriver, tillämplig å värnpliktig, som inkallas jämlikt § 28

mom. 1 eller § 36 mom. 2 värnpliktslagen (hänvisningarna avse värnpliktslagen

den 30 juni 1936) och å vilken krigsavlöningsreglementet helt eller delvis

äger tillämpning; Konungen obetaget att meddela föreskrift örn förordningens

tillämpning även å andra värnpliktiga. Konungen må ock föreskriva, att

bestämmelserna i förordningen med de inskränkningar, som må finnas påkallade,

skola äga tillämpning jämväl å annan personal, som tjänstgör

vid krigsmakten under tid, då värnpliktiga äro inkallade enligt nämnda

lagrum. I den mån bestämmelserna i förordningen äga tillämpning utgår icke

bidrag till värnpliktigs familj enligt för fredstid gällande föreskrifter.

De olika formerna för familjebidrag äro enligt 2 § familjepenning, bostadsbidrag,

näringsbidrag, sjukbidrag och begravningsbidrag. Familjebidrag utgår

kontant; dock må, i den ordning Konungen föreskriver, kunna bestämmas,

att familjebidrag skall helt eller delvis utgå in natura. Familjebidrag må ej

utgå för person, som åtnjuter utrymningshjälp avseende annat än resa.

Såsom medlem av den värnpliktiges familj anses enligt 3 § envar av

följande personer nämligen:

a) den värnpliktiges hustru, med vilken han sammanlever, samt hans barn

och adoptivbarn under sexton år, som äro under hans vårdnad;

b) den värnpliktiges hustru, barn och adoptivbarn i annat fall än under a)

sägs, hans föräldrar och adoptant, hans hustrus barn och adoptivbarn samt

hans frånskilda hustru, envar under förutsättning, dels att den värnpliktige

är underhållsskyldig gentemot vederbörande och dels att den värnpliktige vid

tiden för inkallelsen i väsentlig mån bidrog till dennes underhåll, eller, där

underhållsskyldigheten inträtt senare, skäligen kan antagas hava skolat bidraga

till underhållet, örn inkallelsen ej mellankommit; samt

c) den värnpliktiges husföreståndarinna under förutsättning, att den värnpliktige

sammanbor med egna eller hustrus barn eller adoptivbarn under

sexton år samt, därest han sammanbor jämväl med hustru, att hustrun är oförmögen

till arbete.

Enligt i 4 § intagen tariff uppgår familjepenningen för dag — sedan

densamma genom förordning den 16 maj 1941 (nr 290) undergått provisorisk

höjning — till högst följande belopp i nedan angivna ortsgrupper:

1

2

s

*

Ortsgrupp

För hustru elior, där

bidrag ej utgår för

hustru, annan familje- medlem, som förestår

den värnpliktiges hem

kronor

För annan familje- medlem över 16 år

än som avses

i kol. 2

kronor

För annan familje- medlem under 16 år

än som avses

i kol. 2

kronor

i...................

2: —

1: 25

0: 85

ii ..................

2: 25

1: 50

0: 55

ni..................

2: 50

1:75

1: 05

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Majus proposition nr 339.

Familjepenningen skall enligt nämnda paragraf fastställas särskilt för varje

familjemedlem samt utgår efter den ortsgrupp, till vilken den kommun är

att hänföra som skall utbetala beloppet, I fråga örn kommunernas hänförande

till ortsgrupp skall tillämpas den enligt lagen om folkpensionering verkställda

indelningen. Ort utom riket hänföres till ortsgrupp III. I 5 § återfinnas

regler angående behovsprövningen för familjepenningens bestämmande. Av

familjepenningen utgår för de i 3 § a) avsedda familjemedlemmarna visst

grundbelopp utan behovsprövning, utgörande — sedan detsamma genom förordningen

den 16 maj 1941 (nr 290) undergått provisorisk höjning -— för

hustru en krona 25 öre och för varje barn eller adoptivbarn under sexton år

55 öre. I övrigt utgår familjepenning allenast i den mån behov därav skäligen

kan antagas föreligga. Vid bestämmande av bidragets storlek skall hänsyn

tagas dels till den inkomst, som åtnjutes av vederbörande familjemedlem

ävensom av annan till samma hushåll hörande familjemedlem, utom husföreståndarinna,

och dels till den värnpliktiges inkomster, dock med undantag

för krigslön jämte övriga under tjänstgöringen utgående förmåner. För

familjemedlem, som avses i 3 § b), må ej fastställas högre belopp än som motsvarar

värdet av det bidrag till ifrågavarande familjemedlems underhåll, som

den värnpliktige lämnat vid tiden för inkallelsen, eller, där underhållsskyldigheten

inträtt senare, kan antagas skola hava lämnat, därest inkallelsen

ej mellankommit. Konungen äger stadga undantag från rätt till grundbelopp

ävensom föreskriva begränsning i fråga örn hänsynstagande till bibehållen avlöning

eller åtnjutet understöd.

Familjepenning må enligt 6 § utgå från och med inställelsedagen och uppbäras,

där ej Konungen annorlunda förordnar, till och med dagen efter den

då tjänstgöringen upphört eller, örn den värnpliktige avlidit, till och med

månaden näst efter den, under vilken dödsfallet blivit kunnigt.

Bostadsbidrag må enligt 7 § utgå, där behov av bidrag utöver familjepenningen

prövas vara för handen för bestridande av utgifter för bostad åt

värnpliktigs familj, under förutsättning att bostaden är avsedd för familjemedlem

med vilken den värnpliktige vid tiden för inkallelsen sammanbodde.

Ändå att denna förutsättning ej är för handen, må bostadsbidrag kunna utgå

för bostad åt familjemedlemmar, som avses i 3 § a), då fråga är örn såväl

hustru som barn eller adoptivbarn. Bostadsbidrag må ej beviljas för melån

en bostad. Bidraget må även avse kostnader, som äro förenade med ombyte

av bostad. Bostadsbidrag, som ej avser kostnad för ombyte av bostad,

må icke överstiga hyresvärdet för den bostad, som den värnpliktige innehade

å inställelsedagen, däri inbegripet kostnad för bostadens förseende med

värme. Vid behovsprövningen skall hänsyn tagas till familjens skäliga behov

av bostad, till den värnpliktiges eller hans hustrus bundenhet av hyresavtal

och andra åtaganden för bostadsbehovets tillgodoseende ävensom till de inkomster,

som åtnjutas av den värnpliktige, utom krigslön jämte övriga under

tjänstgöringen utgående förmåner, och av andra i bostaden inhysta familjemedlemmar

än husföreståndarinna. Yad som beträffande familjepenning

stadgas örn rätt för Konungen att föreskriva begränsning i fråga om hänsyns
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

tagande till bibehållen avlöning eller åtnjutet understöd äger motsvarande

tillämpning i fråga örn bostadsbidrag, överstiger bostaden uppenbarligen

den värnpliktiges behov, skall hänsyn jämväl tagas till den värnpliktige och

hans hustru tillhörig förmögenhet. Såsom villkor för erhållande av bostadsbidrag

må, där så prövas skäligt, föreskrivas, att viss del av bostaden skall

utan ersättning upplåtas för krigsmaktens eller luftskyddets behov eller för

annat ändamål. Enligt 8 § kan bostadsbidrag utgå ändå att bidraget ej avser beredande

av bostad åt familjemedlemmar, som avses i 7 §, därest den värnpliktige

är i behov av bidrag för att kunna behålla sin bostad under värnpliktstjänstgöringen

och bostadens avstående skulle för honom medföra synnerlig

olägenhet.

Bostadsbidrag må enligt 9 § utgå till gäldande av utgifter för bostad, vilka

förfalla från och med inställelsedagen samt uppbäras, där ej Konungen

annorlunda förordnar, till och med utgången av den månad, under vilken värnpliktstjänstgöringen

upphört eller örn den värnpliktige avlidit, dödsfallet blivit

kunnigt.

I 10—14 §§ återfinnas bestämmelser örn näringsbidrag. Konungen

äger, där med hänsyn till inkallelsens sannolika varaktighet så finnes lämligt,

förordna, att till värnpliktiga, vilka driva näring eller rörelse, må kunna utgå

näringsbidrag till avlönande av arbetskraft som anställes för verksamhetens

upprätthållande. Näringsbidrag må, utom i''fall som i 13 § sägs, utgå allenast

där den värnpliktige har familj och denna erhåller sitt uppehälle av näringen

eller rörelsen. Sådant bidrag må ej heller beviljas, med mindre det måste

antagas, att förutsättningar äro för handen för näringens eller rörelsens fortsatta

drivande (10 §). Näringsbidrag utgår med högst så stort belopp, som

är oundgängligt för näringens eller rörelsens upprätthållande och må ej överstiga

tvåhundra kronor i månaden. Är verksamhetens upprätthållande

av särskild betydelse för det allmänna, må dock bidraget kunna utgöra

högst trehundra kronor i månaden. Bidraget må i intet fall överstiga

vad som utgår i avlöning till den person, för vars avlönande bidraget är avsett.

Näringsbidrag må ej avse avlönande av familjemedlem, som i 3 § a) eller b)

sägs. Huruvida näringsbidrag må avse avlönande av annan närmare släkting till

den värnpliktige, må bero av prövning i varje särskilt fall (11 §)- Näringsbidrag

må utgå tidigast från viss av Konungen bestämd dag. Här ej Konungen

annorlunda förordnar, må bidraget åtnjutas till och med utgången av den

månad, under vilken värnpliktstjänstgöringen upphört eller, örn den värnpliktige

avlidit, dödsfallet blivit kunnigt (12 §). Skulle upphörandet av

näring eller rörelse, som den värnpliktige driver, för honom medföra synnerlig

olägenhet oller vara ur det allmännas synpunkt till skada, må näringsbidrag

kunna utgå ändå att den värnpliktige icke har familj (13 §). Den som

uppbär näringsbidrag äger ej åtnjuta annat slag av familjebidrag. Vid valet

mellan de bidragsformer, som kunna ifrågakomma, skall, örn förutsättningar

för beviljande av näringsbidrag äro för handen, denna form av bidrag äga

företräde framför familjepenning och bostadsbidrag (14 §).

Enligt 15 § kan i anledning av familjemedlems sjukdom sjukbidrag

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Majlis proposition nr 339.

utgå för bestridande av kostnader för erforderlig läkar- och sjukvård jämte

läkemedel ävensom transport till eller från läkare eller vårdanstalt med högst

det belopp, vartill kostnaderna uppgå. För familjemedlem som avses i 3 § b)

eller c) må sjukbidrag utgå allenast i den mån skäl föreligger till antagande, att

den värnpliktige, därest inkallelsen ej mellankommit, skulle hava bidragit till

kostnaderna. Med avseende å den tid för vilken sjukbidrag utgår gäller vad som

stadgats beträffande familj epenning.

Begravningsbidrag utgår enligt 15 a §, örn familjemedlem, som avses

i 3 § a) avlidit och den värnpliktige vid tiden för dödsfallet ägde för familjemedlemmen

uppbära familj epenning, som helt eller delvis utgick efter behovsprövning.

Bidraget utgår med etthundrafemtio kronor för hustru samt

etthundra kronor för barn eller adoptivbarn.

Enligt 16 § må Konungen, när skäl därtill äro, såsom villkor för erhållande

av familjebidrag stadga skyldighet för familjemedlemmarna att anmäla sig

såsom arbetssökande samt antaga lämpligt arbete i den mån sådant erbjudes.

Dylik skyldighet har dock icke av Konungen föreskrivits.

I 17 § stadgas, att skyldigheten att utbetala familjebidrag åligger den

kommun, varest den värnpliktige å inställelsedagen var bosatt under sådana

förhållanden, att han, örn mantalsskrivning då skolat förrättas, ägt där mantalsskrivas.

Var den värnpliktige nämnda dag bosatt utom riket, ankommer

det på Stockholms stad att verkställa utbetalningen. Har den värnpliktige efter

inställelsedagen flyttat från en kommun inom riket till annan eller från utrikes

ort till annan kommun inom riket än Stockholm, skall skyldigheten att utbetala

familjebidrag övergå å inflyttningskommunen från och med kalendermånaden

näst efter den, under vilken flyttningen där anmäldes av utflyttningskommunen

(Stockholms stad) eller, örn familjebidrag ej förut åtnjutits,

från och med den dag, då ansökan örn sådant bidrag gjordes i inflyttningskommunen.

Enligt 18 § är kommun, varest familjemedlem vistas, ändå att betalningsskyldighet

enligt 17 § icke åligger kommunen, pliktig att förskjuta familjepenning

och sjukbidrag, vartill familjemedlemmen finnes berättigad, såvida

icke sökanden annorstädes tillerkänts familjebidrag eller annan kommun medgivit

betalningsskyldighet med avseende å sådant bidrag åt sökanden. Har

skyldigheten att utbetala familjebidrag övergått från en kommun till annan,

åligger det likväl utflyttningskommunen (Stockholms stad) att förskjuta bidraget

till dess meddelande erhållits från inflyttningskommunen, att familjebidrag

där fastställts, eller ock upplysning vunnits, att vederbörande familjemedlem

oaktat honom meddelat föreläggande underlåtit att där göra ansökan

örn familjebidrag. Vad kommun i enlighet med vad nu anförts förskjutit må

sökas åter av den kommun, som betalningsskyldigheten enligt 17 § åligger.

Sådant anspråk prövas i händelse av tvist av länsstyrelsen i det län, varest

den kommun är belägen, mot vilken anspråket riktas.

Enligt 21 § förordnar Konungen viss myndighet att öva tillsyn å förordningens

tillämpning (tillsynsmyndigheten). Som tillsynsmyndighet har

förordnats statens arbetsmarknadskommission. Vidare stadgas i 21 § att i

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

förordningen avsedda ärenden å kommuns vägnar skola handläggas av en

familjebidragsnämnd. Kommun må antingen inrätta särskild dylik nämnd

eller ock uppdraga åt kommunal myndighet att vara familjebidragsnämnd.

Särskild familjebidragsnämnd skall bestå av tre eller fem ledamöter jämte

suppleanter. Med avseende å valbarhet, rätt att avsäga sig uppdraget m. m.

skall i tillämpliga delar gälla vad som finnes stadgat angående byggnadsnämnd.

I 22 § stadgas, att rätten till familjebidrag icke kan överlåtas och förty

ej tagas i mät för gäld. Familjebidraget må ej hänföras till fattigvård eller

eljest återkrävas av den värnpliktige.

Örn familjebidragsnämnd med stöd av 16 § förklarat familjemedlem förlustig

rätten till familjebidrag skall beslutet enligt 23 § underställas tillsynsmyndighetens

prövning. Klagan över familjebidragsnämnds beslut föres,

då fråga är örn tillämpning av 16 §, hos tillsynsmyndigheten och eljest hos

länsstyrelsen. Besvären skola hava inkommit till länsstyrelsen inom trettio

dagar efter det klaganden erhållit del av beslutet. Mot tillsynsmyndighetens

beslut må talan icke föras (24 §). Länsstyrelsens beslut överklagas hos kammarrätten.

Mot kammarrättens beslut må talan icke föras (25 §).

Enligt 26 § kan under angivna förutsättningar ansvar ådömas bland annat

för lämnande av oriktig uppgift eller åsidosättande av särskilt meddelade

tillämpningsföreskrifter. Beslutar familjebidragsnämnd nedsättning av

familjebidrag, som i följd av förhållande, som angives i 26 § bestämts till

för högt belopp, må bestämmelse tillika meddelas örn avräkning å familjebidrag,

som därefter utbetalas (27 §). Örn familjebidragsnämnd åsidosätter

i förordningen eller eljest meddelade bestämmelser må tillsynsmyndigheten

kunna besluta, att statsbidrag icke vidare eller i minskad omfattning skall

utgå (28 §).

Enligt 28 a § må tillsynsmyndigheten för visst fall, när synnerligen ömmande

omständigheter föreligga, på ansökan av familjebidragsnämnd medgiva,

att annan anhörig till den värnpliktige än som avses i 3 §, må i fråga om

rätt till familjebidrag likställas med familjemedlem, som i 3 § b) sägs. Sådant

medgivande lämnas för viss tid eller tills vidare samt må av tillsynsmyndigheten,

när anledning därtill förekommer, återkallas.

Enligt 29 § skola bestämmelserna örn familjebidrag åt värnpliktiga tilllämpas

jämväl å annan personal vid krigsmakten, som avlönas enligt de för

värnpliktiga gällande grunder.

Krigsfamil]ebidragskungörelsen den 3 maj 1940 (nr 322), ändrad genom

kungörelser den 22 november 1940 (nr 955) och den 16 maj 1941 (nr 289),

innehåller tillämpningsföreskrifter till krigsfamiljebidragsförordningen. Enligt

1 § skola bestämmelserna i krigsfamiljebidragsförordningen, utöver vad i 1 §

nämnda förordning stadgas, äga tillämpning för det fall, att värnpliktig, som

åtnjuter bidrag enligt densamma, efter däri avsedd tjänstgöring kvarbliver i

tjänst för fullgörande av honom enligt § 27 eller § 36 mom. 1 värnpliktslagen

åliggande tjänstgöring, ävensom för det fall, att värnpliktig efter tjänstgöringens

slut åtnjuter sjukvård enligt reglementet den 20 oktober 1939 (nr

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Majlis proposition nr 339.

757) angående sjukvård åt personal vid försvarsväsendet under krigst jänstgöring.

Krigsfamiljebidrags förordningen skall icke, såvida ej Kungl. Majit

annorlunda förordnar, äga tillämpning i det fall, att värnpliktig, som fullgör

honom enligt § 27 värnpliktslagen åliggande tjänstgöring, jämlikt § 28 mom. 1

nämnda lag kvarhålles i tjänstgöring, under kortare tid än sex månader. Bostadsbidrag

enligt krigsfamiljebidragsförordningen må även kunna tillerkännas

underbefäl i arméns reserver, därest behov av sådant bidrag prövas

uppenbarligen föreligga med hänsyn till den inkomstminskning inkallelsen

medfört. I 2 § stadgas att tillsynsmyndighet skall vara statens arbetsmarknadskommission,

varjämte dennas uppgifter och befogenhet fastställas.

Enligt 8 a § må, om särskilda skäl därtill föranleda, familjebidrag utgå

jämväl för viss tid efter tjänstgöringens upphörande, familjepenning och

sjukbidrag högst tjugo dagar därefter samt bostads- och näringsbidrag högst

till och med månaden näst efter den, under vilken tjänstgöringen upphört.

För tid, varunder värnpliktig åtnjuter ledighet utan krigslön, må familjebidrag

ej utgå; dock att om särskilda skäl äro för handen familjebidrag må beviljas,

familjepenning och sjukbidrag högst för tid till och med tjugonde

dagen efter ledighetens början samt bostads- och näringsbidrag högst för

tid till och med månaden näst efter den, varunder ledigheten börjat.

I 9 § stadgas att familjepenning utbetalas i efterskott. Utbetalningen sker

för vecka, där ej familjebidragsnämnden med hänsyn till ortens förhållanden

finner annan betalningstid lämpligare. Bostadsbidrag utbetalas för kalendermånad.

Utbetalningen sker i förskott, där ej tillsynsmyndigheten finner anledning

förordna om efterskottsbetalning. Näringsbidrag utbetalas i efterskott

för kalendermånad. Annat familjebidrag utbetalas i den ordning familjebidragsnämnden

finner lämplig. I 10 § meddelas föreskrifter örn till vem

bidraget må utbetalas och i 11 § rörande bidragets utbetalande in natura i

vissa fall. Med stöd av bemyndigande i 5 § krigsfamiljebidragsförordningen

har i 13 § särskilda föreskrifter meddelats rörande behovsprövningen. Äger

den värnpliktige under tjänstgöringen från civil tjänst åtnjuta avlöning, som

utgår av statsmedel eller med statsbidrag, skall sålunda familj epenningen i

sin helhet utgå efter behovsprövning. Vid behovsprövning för bestämmande

av familjepenning skall hänsyn icke tagas till sådan inkomst av civil anställning,

som den värnpliktige under tjänstgöringen äger bibehålla, eller till

understöd, som i anledning av tjänstgöringen tilldelas honom eller hans

familj, i den mån inkomsten eller understödet icke överstiger en fjärdedel

av den värnpliktiges avlöning eller motsvarande arbetsinkomst vid tiden

omedelbart före inkallelsen; och ina i intet fall avseende fästas vid bibehållen

inkomst eller vid understöd, som nu nämnts, till den del inkomsten eller

understödet icke överstiger femtio kronor för månad. Motsvarande bestämmelser

meddelas i 14 § rörande behovsprövningen för bestämmande av

bostadsbidraget. Vidare upptar nämnda paragraf särskilda bestämmelser

rörande nedsättning av bostadsbidraget i visst fall. I 15 § återfinnas särskilda

detaljerade bestämmelser rörande sjukbidraget. I 16—23 §§ inrymmas kontrollbestämmelser

för handhavandet av familjebidragsverksamheten.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Majus proposition nr 339.

I förevarande sammanhang må även erinras, att genom kungörelse den 10

april 1942 (nr 172) förordnats, att värnpliktiga, vilka jämlikt 28 § i 1941 års

värnpliktslag inkallats för fullgörande av dem enligt 27 § 1 mom. samma lag

åliggande tjänstgöring (d. v. s. tjänstgöring i och för utbildning), icke må

åtnjuta bostadsbidrag enligt 8 § krigsfamiljebidragsförordningen eller näringsbidrag

enligt 13 § samma förordning, förrän de fullgjort värnpliktstjänstgöring

under sammanlagt 360 dagar.

II. Allmän motivering.

1. Allmänna synpunkter.

Körande principerna för en revision av krigsfamiljebidragsförfattningarna

har i direktiven för utredningen anförts bland annat följande:

Karakteristiskt för de nuvarande krigs familj ebi dragsförfattningarna är,

att bidragen till sin väsentliga del utgå först efter en noggrann behovsprövning

och att denna behovsprövning är i väsentliga stycken begränsad av

maximeringsbestämmelser. Detta bottnar naturligen främst i en strävan att

i möjligaste mån hålla kostnaderna för familjebidragen vid en rimlig nivå

samtidigt som man velat förhindra alltför stora differenser i bidragsbeloppen

olika medborgargrupper emellan. Dessa principer äro tvivelsutan i och för

sig bärande. Emellertid synes även ett annat betraktelsesätt kunna läggas på

denna fråga. Under den gångna beredskapstiden har det icke kunnat undgås,

att inkallelserna kommit att drabba de värnpliktiga ojämnt. En fullständig

rättvisa de värnpliktiga emellan torde över huvud icke vara möjligt att ujtpnå.

Det ligger då nära till hands att i familjebidragen söka finna ett medel, som

i sin man kan bidraga till att utjämna verkningarna av olikheterna i tjänstgöringstid

för skilda kategorier av värnpliktiga. För vinnande av ett sådant

syfte synes dock erforderligt, att rätten till familjebidrag i högre grad än

vad nu är fallet utsträckes till icke familjeförsörjare och att bidraget erhåller

karaktär av kompensation för förlorad civil inkomst. Även örn en dylik radikal

omläggning av familj ebidragsverksamheten skulle efter närmare undersökning

befinnas i och för sig önskvärd, kan det dock tänkas, att en sådan omläggning

tekniskt och administrativt skulle medföra stora svårigheter. En

sådan genomgripande reform torde därför, så länge förstärkt försvarsberedskap

räder, endast böra genomföras, örn det nya systemet kan givas en tillräckligt

enkel tillämpning. Tänkbart är också, att det antydda syftemålet

kan, åtminstone i mera begränsad omfattning, vinnas inom ramen för gällande

författningar genom förhöjda bidrag, större hänsynstagande till dyrort och

eventuellt genom införande av någon ny bidragsform. I samband med överväganden

av de spörsmål, som ovan berörts, bör även den principiella frågan

örn behovsprövningen ånyo upptagas till behandling. Det torde i praktiken

lia visat sig medföra vissa svårigheter att inom de olika kommunerna åvägabringa

enhetliga bedömningsnormer vid behovsprövningen, ett förhållande,

som helt naturligt är ägnat att framkalla missnöje bland de inkallade. Det

torde därför, örn det nuvarande systemet anses böra bibehållas, böra övervägas,

örn icke familjebidragen i princip borde utgå utan behovsprövning,

särskilt för den händelse den ekonomiska räckvidden av en dylik reform skulle

visa sig vara ringa. För en sådan reform tala också starka administrativa

skäl.

Vad som i fråga om familjebidragen framför allt förorsakat missnöje är

nämligen de dröjsmål med bidragens utbetalande som förekommit. Erfaren
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

heten torde även lia ådagalagt nödvändigheten av att de militära myndigheternas

befattning med familjebidragen i möjligaste mån inskränkes. Vissa

förenklingar på detta område lia redan vidtagits, men det torde böra undersökas,

örn icke ytterligare förbättringar stå att vinna i samband med det nya

inkallelsesystem, som planlägges av försvarsväsendets rullföringsnämnd. Det

måste uppställas såsom ett oeftergivligt krav att familjebidragen — örn ock

endast provisoriskt bestämda — komma de inkallades familjer tillhanda utan

dröjsmål. Det kan möjligen också ifrågasättas, därest behovsprövningen skulle

anses böra avskaffas, örn icke förenkling av den administrativa apparaten för

beviljande av familjebidrag kunde genomföras.

Kommittén har närmare utvecklat sina synpunkter på frågan rörande bello

vsprövningens bibehållande och därvid anfört följande:

Örn bidragssystemet uppbyggdes uteslutande på behovsprövningen skulle

detta innebära, att bidraget bestämdes med hänsyn allenast till arten och

omfattningen av den försörjningsskyldighet, som åvilade den värnpliktige

gentemot dennes anhöriga. Den värnpliktige är emellertid bunden av ett

flertal andra förpliktelser, av vilka hans åtaganden för bostadsbehovets tillgodoseende

torde vara den praktiskt viktigaste. Såväl ur samhällets som den

enskildes synpunkt är det av största vikt, att inkallelsen till militärtjänstgöring

icke sätter den värnpliktige ur stånd att fullgöra dessa förpliktelser.

Ett bidragssystem, som utan behovsprövning tillförsäkrade den värnpliktige

full kompensation för den under militärtjänstgöringen förlorade civila inkomsten,

skulle innebära, att någon rubbning av den värnpliktiges ekonomi

icke inträdde till följd av militärtjänstgöringen, och sålunda teoretiskt sett

innebära en lösning av spörsmålet, som toge hänsyn såväl till den värnpliktiges

försörjningsskyldighet som hans övriga förpliktelser. Å andra sidan

skulle ett dylikt system medföra en ekonomisk kompensation, som ur sociala

synpunkter icke är nödvändig och som enligt kommitténs mening icke heller

vore rättvis och därför skulle kunna medföra ogynnsamma psykologiska verkningar.

Statsfinansiella skäl torde vidare göra det nödvändigt att införa vissa

begränsningar av kompensationen, vilka torde få byggas på en behovsprövning.

Kompensationen skulle därigenom i stor utsträckning bliva illusorisk.

Härtill kommer att den praktiska utformningen av bidragssystemet stöter

på nästan oöverstigliga svårigheter. Ett fastställande av den inkomst den

värnpliktige genom militärtjänstgöringen förlorar bereder visserligen inga

egentliga svårigheter, då fråga är örn tjänsteman eller arbetare med regelbundna

inkomster. Beträffande näringsidkare och säsongarbetare med under

olika årstider starkt växlande inkomster blir emellertid ett dylikt fastställande

av beloppet av förlorad inkomst synnerligen vanskligt. Nu anförda synpunkter

lia övertygat kommittén örn nödvändigheten att bibehålla behovsprövningen

som grundval för bidragssystemet. Denna ståndpunkt utesluter

emellertid icke att hänsyn i viss utsträckning tages till den värnpliktiges

tidigare ekonomiska förhållanden. I kommitténs förslag liksom enligt gällande

bestämmelser är framför allt bostadsbidraget uttryck för en dylik modifiering

av behovsprincipen. Det kan i detta sammanhang framhållas, att den av kommittén

verkställda statistiska undersökningen av de värnpliktigas ekonomiska

förhållanden utvisar, att i ett stort antal fall inkallelsen icke i och för sig

medför någon minskning av den värnpliktiges inkomster.

Kommittén har vidare anfört:

Kommitténs förslag innebär icke någon ändring i nu gällande grundsats,

att familjebidraget skall täcka det behov, som uppkommit genom den värnpliktiges

inkallelse. Ett behov av ekonomiskt stöd som förelegat redan före

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Majus proposition nr 339.

inkallelsen, bör sålunda principiellt sett icke tillgodoses genom familjebidrag.

I enlighet härmed bör bidraget ej heller sättas högre än att det kommer att

täcka det behov, som uppstått genom familjeförsörjarens inkallelse. Med

denna utgångspunkt bör sålunda bidraget icke så utmätas, att det medför

någon väsentlig förbättring av levnadsstandarden för den värnpliktiges

familj.

Uppenbart är emellertid att denna princip i den praktiska tillämpningen

måste i olika hänseenden underkastas väsentliga modifikationer. Den värnpliktiges

ekonomiska förhållanden vid tidpunkten för inkallelsen böra sålunda

icke tillmätas avgörande betydelse. Den värnpliktiges inkomst kan

nämligen just vid inkallelsen vara onormalt låg på grund av exempelvis dålig

tillgång till arbete. Hänsyn bör därför tagas till den genomsnittliga, normala

inkomsten under en längre tid före inkallelsen. Den normala inkomsten inom

den värnpliktiges yrke eller arbetsområde vid tiden för inkallelsen kan även

vara vägledande vid behovsprövningen i förevarande hänseende.

Den ovannämnda principen måste emellertid enligt kommitténs mening

underkastas en ytterligare modifikation. Det kan sålunda icke anses obilligt

örn för värnpliktiga, som tillhöra särskilt lågt avlönade grupper av arbetstagare,

det bidrag de erhålla medför en höjning av deras tidigare oskäligt

låga ekonomiska standard. En dylik höjning får anses motiverad av att familjebidraget

i viss mån utgör vederlag för de militära arbetsuppgifter den värnpliktige

ålägges.

För vissa av kommittén föreslagna regler örn normerad behovsprövning

samt däröver avgivna yttranden redogöres i det. följande.

I yttrandena har kommittéförslagets ståndpunkt i fråga örn behovsprövningens

bibehållande som grundval för bidragssystemet i stort sett lämnats

utan erinran.

Länsstyrelsen i Kronobergs län har med hänsyn till vad kommittén anfört

örn svårigheterna att genomföra ett bidragssystem, som utan behovsprövning

tillförsäkrade den värnpliktige sådan ersättning, att någon rubbning i hans

ekonomi icke inträdde till följd av värnpliktstjänstgöringen, och de därmed

förenade statsfinansiella konsekvenserna icke velat ställa sig avvisande mot

kommitténs förslag örn bibehållande i princip av ett bidragssystem, som byggde

på behovsprövningen.

Socialstyrelsen har föreslagit behovsprövningens slopande i viss utsträckning

vid bestämmande av familjepenning och bostadsbidrag. Härvid har styrelsen

framhållit, att den hittills tillämpade behovsprövningen utan tvivel

varit synnerligen tids- och arbetskrävande för de kommunala organen. Detta

förhållande vore desto mera beklagligt som kommunernas arbete med andra

uppgifter särskilt på socialvårdens område ofrånkomligen hade blivit alltmera

krävande under senare år. Med säkerhet hade administrationen även vållat

kommunerna betydande kostnader. Den bristande enhetlighet i systemets tillämpning

på olika håll, som påtalats, hade vidare i stor utsträckning sin

grund i behovsprövningen. Därtill komme, att det i direktiven för kommittén

berörda dröjsmålet med bidragens utbetalande helt säkert vållats av de anordningar,

som kravet på sådan prövning föranledde. Starka skäl talade sålunda

för behovsprövningens slopande. För dess bibehållande syntes endast

kostnadshänsyn kunna åberopas. Styrelsen, som på grund av det av kom
Bihang

till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 339. ries 42 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

nättén tillhandahållna statistiska materialet beräknat, att slopandet av behovsprövningen

beträffande familjepenning och bostadsbidrag för gifta värnpliktiga

nied barn under 16 år skulle medföra en kostnadsökning av omkring 8 procent,

har vidare anfört:

Beräkningen ger vid handen, att den sannolika kostnadsökningen i samband

med behovsprövningens borttagande för nämnda kategorier kan anses

som mindre betydande, relativt sett, ehuru visserligen beloppet, i kronor

räknat, vid omfattande inkallelser blir ansenligt. Man får dock hålla i minnet,

att behovsprövningen kan antagas bliva mindre effektivt genomförd, ju mera

omfattande inkallelserna äro. Vidare böra från den beräknade utgiftsökningen

dragas de säkerligen högst betydande besparingar å administrationskostnaderna,

som måste kunna vinnas. Att denna besparing framför allt kommer

kommunerna till godo minskar icke dess värde.

Socialstyrelsen har även övervägt ett alternativ, innebärande att man slopar

behovsprövningen i fråga örn familj epenningen men låter den vara kvar i

fråga örn bostadsbidraget. Det kan approximativt beräknas, att kostnadsökningen

då skulle minskas med cirka 3/i och alltså komma att utgöra cirka

2 procent i stället för cirka 8 procent. Kostnadsökningen skulle alltså då

avsevärt nedbringas. Å andra sidan skulle emellertid då också de praktiska

fördelarna komma att i hög grad reduceras, eftersom flertalet ansökningar

avse såväl bostadsbidrag som familjepenning och behovsprövning sålunda i

allmänhet fortfarande måste företagas.

Efter styrelsens mening bleve vinsterna i form av en väsentligt underlättad

och förbilligad administration och undanröjandet av anledningar till missnöje

från de inkallades sida så avsevärda, att de finge anses uppväga olägenheten

av den kostnadsökning på cirka 8 procent, som kunde beräknas uppkomma,

örn behovsprövningen borttoges vid beräkning av familjepenning

såväl som bostadsbidrag för gifta värnpliktigas hustrur och barn under 16

år. Det bör härvid icke minst beaktas, att en sådan förenkling av administrationen

skulle komma att betyda en stor lättnad för de av viktiga sociala uppgifter

redan hårt belastade kommunala myndigheterna. Styrelsen förordar

sålunda en ändring av kommittéförslaget i sådan riktning. I enlighet härmed

skulle familj epenningen i angivna fall utgå med de i kommittéförslaget

bestämda maximibeloppen och bostadsbidraget komma att utgå med ett

belopp, motsvarande kostnaderna för den bostad, den värnpliktige innehade

å inryckningsdagen.

Mot en sådan ordning som den nu av styrelsen förordade kommer det måhända

att invändas, att den dock i fråga om såväl familjepenning som bostadsbidrag

skulle giva understöd även åt personer, som icke äro i verkligt behov

av hjälp. Härtill må erinras, att, såsom beräkningarna utvisa, detta dock

icke kan antagas bliva fallet i någon större utsträckning, och därjämte bör

betonas, att familjebidragen åt de inkallade värnpliktiga med fog kunna uppfattas

som ett vederlag för samhällsnyttigt arbete, en art av familjelön, och

att det därför icke kan anses oegentligt, att behovsprövning med hänsyn till

inkomsten ej sker i detta sammanhang.

Familjebidragsnämnden i Sandvikens köping har ansett behovsprövningen

böra helt bortfalla, då därigenom arbetsgivaren skulle få större intresse att

lämna bidrag till de värnpliktiga under tjänstgöringstiden.

Kommitténs uttalanden rörande hänsynstagande till den värnpliktiges tidigare

ekonomiska standard ha föranlett länsstyrelsen i Örebro län att framhålla,

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

att enligt länsstyrelsens erfarenhet regeln att standardhöjning icke finge ske

beträffande dem, som före inkallelsen levat i mycket blygsamma ekonomiska

förhållanden, varit svårförståelig för de inkallade och orsakat missnöje bland

dem. Den ändring, som härvidlag föresloges, syntes fördenskull, trots de invändningar

som otvivelaktigt kunde resas däremot, vara motiverad.

Familjebidragsnämnden i örebro har i anslutning till kommitténs motivering

som sin åsikt uttalat, att det hittillsvarande överförandet från kommunen

till familjebidragsnämnden av försörjningsfall icke vidare komme att vara

möjligt eller med andra ord att örn en värnpliktig före inkallelsen åtnjutit

t. ex. fattigvård (eller annat ekonomiskt stöd), så borde familjebidrag icke

utgå med annat belopp än det som eljest kunde vara behövligt för att täcka

det behov, som uppstått genom inkallelsen.

Svenska arbetsgivareföreningen, som kritiserat vad i kommitténs motivering

anförts rörande höjning genom familjebidraget av vissa särskilt lågt avlönade

arbetares ekonomiska standard, har framhållit, att det icke syntes vara

rimligt att jämställa den militära tjänstgöringen med civilt arbete och av denna

anledning påyrka en standardhöjning för vissa inkallades familjer. I den mån

den militära prestationen ginge utöver den normala, funnes likväl måhända

särskild grund för en dylik standardhöjning. En militär arbetsprestation utöver

den normala ersattes sålunda i viss utsträckning genom den högre terminslön

och månadslön, som tillkomme värnpliktiga i befälsställning. I viss utsträckning

torde även den föreslagna hemortslönen tillgodose önskemålet att

premiera fullgörandet av mer än normala militära arbetsuppgifter. Skulle man

därutöver, fortsätter föreningen, genom familjebidrag i större utsträckning

söka höja de inkallades standard utöver den, som rådde före inkallelsen, skulle

därigenom utsikterna att förmå de hemmavarande att genom eget förvärvsarbete

bygga på familjebidragen avsevärt minskas. Redan nu hade stora svårigheter

i detta avseende förmärkts särskilt inom textilindustrien och inom

jordbruket, inom vilka näringsgrenar ett starkt behov av kvinnlig arbetskraft

normalt gjorde sig gällande.

I syfte att lätta de värnpliktigas bördor under inkallelse till tjänstgöring

ha alltsedan hösten 1939 tillkommit åtskilliga författningar på den sociala

försvarsberedskapens område. De mest betydelsefulla av dessa äro krigsfamiljebidragsförordningen

och den därtill anslutande tillämpningskungörelsen.

Efter tillkomsten av dessa författningar har en oavbruten utveckling försiggått

på ifrågavarande område. Den gångna tidens erfarenheter ha också

givit anledning till en överarbetning av hithörande bestämmelser, vars resultat

framlades för och godkändes av 1941 års riksdag. Någon rubbning av huvudprinciperna

för familjebidragen gjordes emellertid icke. Med anledning av

den inträffade prisstegringen undergingo familjepenningens maxima och dess

grundbelopp samtidigt en provisorisk höjning.

Såsom framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen är det utmärkande

för de nuvarande krigsfamiljebidragsförfattningarna, att bidragen

till sin väsentliga del utgå först efter noggrann behovsprövning och att denna

Departements
chefen.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

behovsprövning i viktiga hänseenden är begränsad av maximeringsbestärm

melser. Hänsyn till kostnaderna för familjebidragen och till önskemålet att

undvika alltför betydande olikheter i bidragsbeloppen skilda medborgargrupper

emellan lia härvidlag inverkat. Familjebidragsverksamheten kan

emellertid, såsom i det föregående antytts, tänkas omlagd i sådan riktning,

att den skulle kunna tjäna syftet att i sin mån utjämna verkningarna av de

olikheter i tjänstgöringstid för olika kategorier av värnpliktiga, som icke helt

kunna undgås. Detta skulle kunna ske genom att familjebidraget finge karaktär

av kompensation för förlorad civil inkomst. Oavsett möjligheten att genomföra

en så vittutseende reform har behov yppats av en allmän översyn av gällande

författningar i ämnet. Därvid har även framstått såsom nödvändigt att,

beakta den inverkan, som prisutvecklingen kan öva på bidragsbeloppens storlek.

Denna översyn har av Kungl. Majit uppdragits åt 1941 års krigsfamiljebidragskommitté.

De överväganden, som ägt rum inom kommittén, ha givit vid handen,

att ett system, som utan behovsprövning tillförsäkrade den värnpliktige

full gottgörelse för den under militärtjänstgöringen förlorade civila inkomsten,

skulle medföra en ekonomisk kompensation, vilken ur sociala synpunkter

icke vore nödvändigt och ej heller rättvis. Ett dylikt system skulle

därför kunna medföra ogynnsamma psykologiska verkningar. Den praktiska

utformningen därav skulle vidare, enligt vad kommittén anfört, stöta på nästan

oöverstigliga svårigheter, och statsfinansiella synpunkter skulle för övrigt

nödvändiggöra vissa begränsningar av kompensationen. Härav skulle följa,

att man i allt fall skulle komma att i viss mån bygga på en behovsprövning.

Kommittén har med hänsyn härtill avvisat tanken på att införa ett nytt

bidragssystem och har sålunda funnit sig böra bibehålla behovsprövningen

såsom grundval för bidragssystemet.

Det nuvarande bidragssystemet föreslås av kommittén kompletterat med vissa

regler för normerad behovsprövning att tillämpas beträffande de vanligast

enligt krigsfamiljebidragsförordningen förekommande bidragen, nämligen

familjepenning och bostadsbidrag till inkallad värnpliktigs hustru och bani.

Örn nämnda regler genomfördes, borde den hittills bristande enhetligheten vid

behovsprövningen kunna väsentligen övervinnas. Kommittén har vidare framlagt

förslag örn införande i krigsfamiljebidragsförordningen av en ny bidragsform,

hemortslön, vilken avsetts skola efter viss tids beredskapstjänstgöring

tillkomma samtliga värnpliktiga utan hänsyn till ekonomiskt behov och alltså

utan avseende å örn den värnpliktige är familjeförsörjare eller icke. Hemortslönen

avses samtidigt skola ersätta för närvarande utgående långtidstillägg

till vissa värnpliktiga samt den särskilda semesterersättning och det avdrag

å skatt, som enligt beslut av 1941 års riksdag tillerkändes vissa värnpliktiga,

vilka under år 1940 fullgjort beredskapstjänstgöring. Enligt särskilda bestämmelser

skulle hemortslön med reducerat belopp utgå retroaktivt för viss beredskapstjänstgöring,

som fullgjorts under år 1941 och första halvåret 1942.

Med hänsyn till bland annat hemortslönens införande skulle familjepenningens

grundbelopp ej längre utgå.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Majlis proposition nr 339.

Kommitténs förslag innebär vidare höjning av familjepenningens maximibelopp

för samtliga kategorier av familjemedlemmar, vissa ökade möjligheter

för värnpliktig att få räkna närstående personer såsom familjemedlemmar och

att alltså få familjebidrag för dessa samt i vissa avseenden ändrade regler för

bestämmande av bidragsbelopp till frånskild hustru, till barn, som liro under

vårdnad av annan än den värnpliktige, och till husföreståndarinna. Vidare

föreslås i krigsfamiljebidragsförordningen ändrade bestämmelser om rätt till

och beräknande av bostadsbidrag och näringsbidrag. Ett genomförande av

kommittéförslaget skulle även i vissa andra hänseenden medföra förbättringar

i den värnpliktiges och hans närmastes ställning.

De sammanlagda kostnaderna för familjebidrag, som skola utgå enligt krigsfamiljebidragsbestämmelserna,

föreslås av kommittén skola i större utsträckning

än hittills bestridas av statsverket, och kommunernas procentuella andel

i kostnaderna föreslås skola variera för olika slag av bidrag.

Remissmyndigheterna med undantag av socialstyrelsen ha i stort sett biträtt

eller lämnat utan erinran de av kommittén tillämpade principerna för

revisionen av familjebidragsförfattningarna.

Såsom framgår av det föregående innebära principerna för revisionen

bland annat å ena sidan en differentiering av familjebidragen efter hjälpbehovet

men med beaktande av kravet på enhetlighet, å andra sidan införande

av ett nytt bidrag i form av en utan hänsynstagande till förekommande

ekonomiskt behov efter tjänstgöringstidens längd differentierad

hemortslön, vilken åtminstone i viss män är ägnad att utjämna de ekonomiska

verkningarna av olikheterna i de värnpliktigas tjänstgöringstid.

De praktiska erfarenheter, som hittills vunnits under tillämpningen av det år

1940 införda krigsfamiljebidragssystemet, hava i huvudsak tillvaratagits av

kommittén. Till stöd för ståndpunkten, att bidragssystemet alltjämt bör bygga

på principen örn behovsprövning, kan också åberopas resultatet av en utav

kommittén hos samtliga länsstyrelser och 279 familjebidragsnämnder gjord

förfrågan örn deras erfarenheter i fråga örn de nuvarande krigsfamiljebidragsförfattningarnas

lämplighet i olika avseenden. Praktiskt taget alla länsstyrelser

och familjebidragsnämnder lämnade därvid systemet med behovsprövning

utan erinran. Endast en länsstyrelse och fyra familjebidragsnämnder ansågo,

att behovsprövningen borde avskaffas i familjebidragssystemet. Vid angivna

förhållande synes mig anledning icke finnas att nu övergå till ett på

annan grundval än behovsprövning byggt system, allra helst som en genomgripande

omarbetning av familjebidragsreglerna skulle komma att vid övergången

vålla svårigheter för familjebidragsnämnderna, vilka numera förvärvat

erfarenheter rörande tillämpningen av det gällande systemet. Redan med hänsyn

härtill kan jag icke dela socialstyrelsens uppfattning, att det skulle vara

lämpligare att övergå till ett system med bidrag utan hänsyn till behovet. De

av socialstyrelsen anförda skälen för ett slopande i viss utsträckning av behovsprövningen

äro enligt min mening ej heller ur andra synpunkter övertygande.

Sociala skäl tala icke för en sådan reform och statsfinansiella hänsyn

mana härvidlag till återhållsamhet. Den hittillsvarande bristande en
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. May.ts proposition nr 339.

hetligheten vid familj ebidragsnämndernas tillämpning av behovsprövningsreglerna

synes mig i väsentlig mån komma att övervinnas genom införande

av normerad behovsprövning för flertalet bidragsfall. Erfarenheterna ha

icke heller givit vid handen, att det närmast skulle vara behovsprövningen

i och för sig, som föranlett det understundom påtalade dröjsmålet vid

familjebidragsärendenas handläggning och bidrags utanordnande. Det synes

mig vid bedömande av frågan örn lämpligheten av att övergå till ett

bidragssystem utan behovsprövning ej heller böra förbises, att övergången

skulle kunna motverka strävan att tillgodose näringslivets behov av arbetskraft.

Kommittén har anfört, att ett behov av ekonomiskt stöd, som förelegat

redan före inkallelsen, principiellt sett icke borde tillgodoses genom familjebidrag,

men uttalat sig för en sådan modifikation av principen, att särskilt

lågt avlönade grupper av arbetstagare genom det familjebidrag de erhölle

skulle kunna uppnå en höjning av sin tidigare oskäligt låga ekonomiska standard.

Till kommitténs uppfattning härvidlag kan jag i stort sett ansluta mig.

Den angivna grundsatsen bör emellertid även i så måtto jämkas, att

ett understödsbehov, som före inkallelsen tillgodosetts genom fattigvård eller

liknande samhällelig hjälpform, under den värnpliktiges tjänstgöring avhjälpes

genom familjebidrag. Jämväl en dylik modifikation är motiverad av

den omständigheten, att familjebidraget såsom kommittén framhållit i viss

mån utgör vederlag för de militära arbetsuppgifter den värnpliktige ålägges.

Jag kan således icke dela den uppfattning, som i förevarande hänseende uttalats

av familjebidragsnämnden i Örebro. Det kan emellertid erinras om

att bidrag för familjemedlemmar, som avses i 3 § b) krigsfamiljebidragsförordningen,

utgår endast i den mån den värnpliktige före inkallelsen i väsentlig

mån bidragit till den ifrågavarande familjemedlemmens underhåll. Föreligger

icke sådant fall och har fattigvård till följd av den värnpliktiges

underlåtenhet att fullgöra sin underhållsskyldighet utgått till familjemedlemmen,

kan familjebidrag icke utmätas till sådant belopp, att det ersätter

den utgående fattigvården.

2. Krigsfamiljebidragen.

I sitt förslag har kommittén bibehållit de nuvarande bidragsformerna,

familjepenning, bostadsbidrag, näringsbidrag, sjukbidrag och begravningsbidrag.

a) Behovsprövning.

Kommittén har till vissa länsstyrelser och familj ebidragsnämnder ställt en

förfrågan rörande de erfarenheter, som vunnits vid tillämpningen av gällande

bestämmelser rörande krigsfamiljebidragen. I vissa av de svar, som inkommit

i anledning härav, ha uttalats önskemål om behovsprövningens borttagande

eller förenkling ävensom klarare utformning av reglerna för behovsprövningen.

Kommittén har i anslutning härtill utvecklat grunderna för den föreslagna

normerade behovsprövningen beträffande familjepenning och bostadsbidrag

samt därom anfört:

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Majis proposition nr 339.

Den nuvarande bristen på mera detaljerade stadganden för behovsprövningen

medför givetvis förutom svårigheter för nämnderna i deras arbete

ojämnhet i beloppens storlek olika kommuner emellan. Dylika olikheter äro

i den mån de icke framstå som motiverade, ägnade att väcka missnöje bland

de värnpliktiga. Kommittén har med hänsyn härtill sökt utforma enhetliga

regler för behovsprövningen. Det har emellertid därvid visat sig ogenomförbart

att skapa dylika regler för de skiftande behov, som äro representerade

inom de grupper av familjemedlemmar, som avses i 3 § b) och c) i krigsfamiljebidragsförordningen.

För den trängre familjekretsen enligt 3 § a)

nämnda förordning föreslår kommittén emellertid vissa regler, syftande till

en normerad behovsprövning. Enligt dessa regler utgår alltid familjepenningens

maximum, då den värnpliktige eller familjemedlemmarna icke ha iiv

komst, bortsett från den förres i och för tjänstgöringen åtnjutna förmåner. Om

däremot den värnpliktige eller familjemedlemmarna ha inkomst, avdrages

denna enligt viss progressiv procentsats från summan av familjepenningens

maximum och bostadskostnaden. Vid utformandet av avdragsreglerna har

kommittén sökt iakttaga, att arbetsgivarens intresse av att låta den värnpliktige

behålla en del av sin civila inkomst och familjemedlemmarnas intresse

av att förskaffa sig arbetsinkomst uppmuntras. Kommittén har därför

i det föreslagna avdragssystemet infogat den nu gällande s. k. fjärdedelsregeln

för inkomst från arbetsgivaren under tiden för militärtjänstgöringen på så

sätt, att dylik inkomst endast avdrages i den män densamma överstiger en

fjärdedel av den tidigare inkomsten. Den överskjutande delen avdrages enligt

samma procentsats som övrig inkomst. Härigenom kommer dylik bibehållen

inkomst från arbetsgivaren att i förevarande hänseende få en särskilt gynnad

ställning. Kommittén har emellertid ansett det vara av största vikt att den

s. k. fjärdedelsregeln bibehålies med hänsyn till att denna numera torde ha

ingått i det allmänna medvetandet. En ändring på denna punkt skulle få

verkningar, som svårligen kunna överblickas. I enlighet med vad som nu

gäller, föreslås vidare att ett belopp av 50 kronor i vart fall lämnas avdragsfritt.

Enligt kommitténs förslag gälla, bortsett från den s. k. fjärdedelsregeln,

samma avdragsregler för bibehållen inkomst från arbetsgivare och familjemedlems

inkomst av förvärvsarbete som för annan inkomst. Sålunda avdrages

inkomst av förmögenhet enligt samma gynnsamma regler som gälla för inkomst

av förvärvsarbete. Avgörande för denna kommitténs ståndpunkt har,

förutom svårigheterna att utöva effektiv kontroll, framför allt varit en önskan

att tillgodose de små spararnas intresse i detta hänseende. Behovet av så

enkla regler som möjligt för behovsprövningen talar även starkt för en likformig

behandling av olika slag av inkomster.

Rörande den närmare utformningen av de föreslagna reglerna för den normerade

behovsprövningen hänvisas till 15 § och 16 § 5 mom. i kommitténs

förslag till krigsfamiljebidragskungörelse (Bil. B).

Såsom framgår av det föregående har socialstyrelsen förordat behovsprövningens

slopande i viss utsträckning vid bestämmande av familjepenning och

bostadsbidrag.

Behovet av särskilda regler för behovsprövningen har vitsordats i åtskilliga

yttranden. I flertalet av dessa yttranden har uttalats anslutning till de av

kommittén föreslagna reglerna. I flera yttranden har emellertid anmärkts,

att de föreslagna reglerna vore alltför komplicerade. Sålunda har socialstyrelsen

anfört:

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

Enligt förslaget skulle avdrag för bibehållen inkomst ske efter en regel,

som har en viss motsvarighet i den inom folkpensioneringen beträffande tillläggspension

gällande avdragsregeln. Den av kommittén förordade avdragsregeln

har emellertid gjorts avsevärt mera komplicerad än den sistnämnda,

och dess tillämpning måste på denna grund utan tvivel bli förenad med högst

avsevärda olägenheter.

Kommitténs regel förutsätter avdrag med olika procentsatser för olika

delar av den bibehållna inkomsten. Det kan i detta sammanhang erinras om

vad i propositionen 1942: 232 har anförts gentemot ett förslag från socialvårdskommittén

örn en liknande differentiering av avdrag för olika inkomstintervaller

i samband med beräkning av barnbidrag. Propositionen ansluter

sig till den kritik mot detta förslag, som framförts från pensionsstyrelsens

sida med hänvisning till bland annat de administrativa olägenheterna av en

sådan beräkningsmetod. Örn ett centralt ämbetsverk har kunnat anföra

sådana betänkligheter i ett dylikt fall, bör det kunna förutsättas, att den av

krigsfamiljebidragskommittén förordade avdragsregeln, som är betydligt mera

invecklad än den av socialvårdskommittén beträffande barnbidragen föreslagna,

skulle komma att åsamka familjebidragsnämnderna mycket avsevärda

administrativa svårigheter. Sannolikt kommer ärendenas handläggning att

härigenom ytterligare fördröjas. Förslaget örn införandet av en sådan regel

i familj ebidragsförfattningarna bör efter styrelsens mening bestämt avstyrkas.

Under förutsättning att behovsprövningen här överhuvud skall bibehållas,

har styrelsen eljest intet att i princip erinra mot att den fria behovsprövningen

beträffande gift värnpliktigs hustru och barn under 16 år ersättes med

en inkomstprövning. Behovet av enhetlighet i familj ebidragsf örordningens

tillämpning påkallar en sådan anordning. En mycket enklare avdragsregel

än den föreslagna bör emellertid komma till användning vid denna inkomstprövning.

Så vitt socialstyrelsen kan finna, bör denna regel nära ansluta sig

till den som tillämpas inom folkpensioneringen.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har ansett mera enhetliga grunder

böra eftersträvas vid behovsprövningen. Detta syntes lämpligen böra ske

därigenom, att uppgifter örn praxis å olika orter sammanställdes och granskades,

varefter statens arbetsmarknadskommission skulle fastställa mera detaljerade

grunder för behovsprövningen.

Länsstyrelsen i Stochholms län har velat understryka, att ifrågavarande

regler i vad de avsåge bestämmelserna om avdrag enligt 15 § krigsfamiljebidragskungörelsen

samt anordningen med olika bestämmelser i fråga om

behovsprövningen för skilda kategorier av familjemedlemmar kunde förväntas

medföra åtskilliga tolkningssvårigheter för familjebidragsnämnderna vid den

praktiska tillämpningen samt att nämndernas administrativa arbete till följd

härav torde komma att i avsevärd grad tyngas. Den risken syntes tillika

föreligga, att nämnderna komme att tillämpa de för den normerade behovsprövningen

stadgade grundprinciperna jämväl i de fall, då enligt förslaget

individuell behovsprövning skulle ske. Med hänsyn till det starkt framträdande

behovet för familjebidragsnämnderna av utförlig handledning på

ifrågavarande område, ville länsstyrelsen uttala sin förväntan, att sådan komme

att i erforderlig omfattning meddelas av tillsynsmyndigheten.

Även chefen för armén och försvarsväsendets lönenämnd ha ansett de föreslagna

avdragsreglerna örn möjligt böra förenklas. Familjebidragsnämnden i

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

Stockholms stad har anmärkt, dels att de föreslagna reglerna endast innefattade

de fall, då familjebidrag utginge till familjemedlemmar enligt 3 § a), och dels

att föreskrivna avdrag skulle ske, sedan inkomsterna minskats med avdrag för

inkomstens förvärvande. Familjebidragets storlek bleve beroende på vilka

avdrag nämnden ansåge nödvändiga för inkomstens förvärvande. De föreslagna

reglerna vore så invecklade, att dessas tillämpning i synnerligen hög grad

komme att betunga nämndernas arbete. Därest en snabb behandling av inkomna

ärenden skulle bliva möjlig, bleve en betydande personalutökning

följden. En enhetlig prövning i de fall, där inkomster förelåge, syntes enligt

nämndens mening kunna åstadkommas genom mindre invecklade och arbetskrävande

regler. Familjebidragsnämnden i Göteborg har ansett avdragsreglema

omständliga och tidsödande. Familjebidragsnämnden i Vilhelmina har

betonat, att tillämpningen av reglerna örn den normerade behovsprövningen

bleve mycket svår, örn icke reglerna för prövning av ett mindre jordbruks avkastning

och driftskostnader närmare utvecklades.

Överståthållarämbetet har anfört:

Beträffande behovsprövningen har kommittén föreslagit vissa bestämmelser

till främjande av enhetlighet, mot vilkas principiella riktighet ingen

erinran kan göras men vilka äro av den komplicerade beskaffenhet, att deras

efterföljande, åtminstone å större orter, kommer att för familjebidragsnämnderna

medföra betydande svårigheter. Före tillkomsten av de nu gällande

bestämmelserna i 13 § andra stycket och 14 § första stycket krigsfamiljebidragskungörelsen

tillämpade Överståthållarämbetet vissa regler, byggda på

den jämväl av kommittén följda principen, att den av inkomsten föranledda

reduceringen av bidraget begränsades så, att familjen ställdes i ett bättre läge

än örn densamma varit helt hänvisad till familjebidrag. En dylik tillämpning

ansågs ägnad såväl att animera de inkallades arbetsgivare att bidraga till

sina anställdas uppehälle som att uppmuntra familjemedlemmarna till eget

förvärvsarbete. Vid bidragets bestämmande utgicks från det belopp, som av

familjens sammanlagda inkomst under militärtjänstgöring med bortseende

från krigsavlöning återstod, sedan hyreskostnaden och eventuellt med inkomstens

förvärvande sammanhängande utgifter, t. ex. resekostnad, fråndraga.

Uppgick nämnda belopp för ensam hustru till 100 kronor per månad,

ansågs behov icke föreligga och beviljades förty endast sådant bidrag, som

skulle utgå utan behovsprövning. Understeg behållningen 100 kronor, beviljades

bidrag intill nämnda belopp, i första hand i form av familjepenning

och eventuellt ytterligare såsom bostadsbidrag. Funnos minderåriga

barn, ökades nämnda belopp med 30 kronor för varje barn. Därest

den föreliggande inkomsten hälglöt från hustrus förvärvsarbete, räknades med

en behållning av 120, 150, 180 etc. kronor. Principerna kunna uppenbarligen

även uttryckas så, att viss inkomst ej tilläts inverka reducerande på familjebidraget,

nämligen sådan, som ej översteg skillnaden mellan, å ena sidan,

nyssnämnda fingerade behållning och, å andra sidan, boloppet av högsta

möjliga familjepenning för månad räknat.

Det syftemål, som införandet av förutberörda stadganden i 13 och 14 §§

krigsfamiljebidragskungörelsen avsåg, nämligen att ställa familjer med civil

inkomst i ett bättre läge än familjer med allenast familjebidrag samt att uppmuntra

de inkallades arbetsgivare att under inkallelsen lämna bidrag, utan

att fördelarna härav bortföllo genom motsvarande reduktion av familjebidraget,

var sålunda redan med det nu skisserade systemet tillfredsställande

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

uppnått. Systemet hade dessutom fördelen av största enkelhet. Genom dylika

regler skulle enhetlighet inom riket väl kunna åvägabringas genom fastställande

i krigsfamiljebidragskungörelsien av beloppen för ovan angivna

fingerade behållning, lämpligen under hänsynstagande till dyrortsgrupperingen

för folkpensionering. Däremot medger systemet ej differentiering av

familjebidraget med hänsyn till tidigare inkomststandard, enär familjebidraget

tydligen normeras av inkomstförhållandena under militärtjänstgöringen.

De nu gällande reglerna örn den s. k. fria fjärdedelen ha av härvarande

familjebidragsnämnd tolkats i den riktningen, att i fall av hustrus arbetsinkomst

sagda fjärdedel beräknats å makarnas sammanlagda inkomst före inkallelsen.

Denna tolkning av författningsbestämmelserna har medfört en icke

oväsentlig förhöjning av bidragens storlek i förhållande till tidigare. Förhållandet

har av de utsedda revisorerna påpekats för Överståthållarämbetet,

som emellertid, i avvaktan på kommitténs förslag, icke ansett sig böra företaga

annan åtgärd i anledning av den framställda anmärkningen, än att önskvärdheten

av mera detaljerade bestämmelser angående behovsprövningen

understrukits i skrivelse till statens arbetsmarknadskommission.

Ehuru de av Stockholms stads familj ebidragsnämnd nu tillämpade. grunderna

för familjebidragets bestämmande medge hänsynstagande till familjens

standard före inkallelsen, anser emellertid Överståthållarämbetet, att desamma

— med hänsyn till sina nackdelar, för vilka i detta sammanhang icke torde

böra redogöras — icke bör läggas till grund vid utfärdande av författningsbestämmelser

angående behovsprövningen. Hänsynstagande till inkomststandarden

före inkallelsen synes icke kunna ske utan omfattande räkneoperationer.

Det av kommittén nu framlagda förslaget torde härvid icke utmärkas av

större svårtillämplighet än andra tänkbara system. Därest hänsyn till inkomstförhållandena

före inkallelsen anses oundgängligen böra tagas, har

Överståthållarämbetet intet att erinra mot kommitténs förslag.

Rörande avdragsreglernas sakliga innebörd har länsstyrelsen i Göteborgs

och Bohus län framhållit bland annat, att reduktionen borde få börja med

ett mindre belopp än 50 procent, exempelvis 10 procent. Vidare har länsstyrelsen

påpekat, att avdragsreglerna — exempelvis i det fall att den värnpliktige

finge behålla hela sin inkomst från arbetsgivaren — kunde medföra

en standardhöjning i förhållande till familjens normala inkomster. Länsstyrelsen

har i anslutning härtill ifrågasatt en föreskrift örn att den modifierade

s. k. fjärdedelsregeln icke skulle få medföra uppenbart oskälig standardhöjning.

Svenska arbetsgivareföreningen, som anslutit sig till tanken örn en

normerad bellovsprövning, har jämväl uttalat sig för att i förordningen måtte

införas särskild bestämmelse, att familjebidraget ej finge bestämmas högre

än att familjemedlemmarnas levnadsstandard, därest familjemedlemmarna

eller någon av dem ej utförde arbete utom hemmet, icke höjdes utöver förutvarande

nivå annat än i det undantagsfallet, att den inkallades arbetsinkomst

under tiden före inkallelsen av särskild orsak •— exempelvis arbetslöshet —

varit särskilt låg. Föreningen har slutligen förordat, att det avdragsfria beloppets

storlek finge variera i de olika dyrortsgrupperna.

Familjebidragsnämnden i Göteborg har ansett, att avdragsreglerna komme

att beröva ett stort antal personer, särskilt sådana, där hustrun hade för
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

värvsarbete, en avsevärd del av det familjebidrag, de vore i behov av och för

närvarande åtnjöte. Familjebidragsnämnden i Tror tyds kommun bar betonat

svårigheten att uppskatta inkomsten för hustrur, som dreve egen rörelse,

lantbrukarhustrur samt hustrur, som arbetade såsom hemhjälp. Nämnden har

med hänsyn härtill föreslagit, att för att ej hustrur med fast anställning, som

hade fullt kontrollerbara inkomster, skulle komma i alltför ogynnsamt läge

i förhållande till nyss angivna kategorier, hustrus inkomst, örn man ej helt

kunde bortse från densamma, borde privilegieras upp till 100 kronor i

månaden.

Avsaknaden av mera generella regler för behovsprövningen utgör otvivelaktigt

en av de allvarligaste bristerna i den nu gällande krigsfamiljebidragsförordningen.

Familjebidragsnämndernas verksamhet vid bestämmande av familjebidragens

belopp har på grund av denna brist kommit att uppvisa olikheter,

som icke kunna anses sakligt motiverade. Helt naturligt har detta förhållande

orsakat missnöje bland de värnpliktiga. En av de viktigaste uppgifterna vid

revisionen av krigsfamiljebidragsförfattningarna är därför tillskapandet av

mera bestämt utformade regler för behovsprövningen. Givet är, att en dylik

uppgift är förenad med stora svårigheter med hänsyn till vikten av att åstadkomma

en rättvis avvägning mellan de olika intressen, som måste beaktas.

Kommittén har i sitt förslag inskränkt sig till att föreslå regler för behovsprövningen

i fråga örn den trängre familjekretsen eller hustru, med vilken den

värnpliktige sammanlever, samt barn under 16 år. Även om det i och för sig

varit önskvärt, att behovsprövningen kunnat närmare regleras jämväl för övriga

kategorier familjemedlemmar, äro emellertid svårigheterna att genomföra en

dylik reglering så betydande, att denna tanke måst övergivas.

Mot den sakliga innebörden av de av kommittén föreslagna reglerna lia icke

gjorts mera väsentliga erinringar. Några bärande skäl för de jämkningar, som

i vissa yttranden ifrågasatts beträffande storleken av de föreslagna avdragen

med hänsyn till inkomst, lia enligt min mening icke förebragts. I några yttranden

har framhållits behovet av att reglerna för behovsprövningen kompletterades

nied särskild föreskrift örn att familjebidraget ej finge bestämmas till

sådant belopp, att det medförde en höjning av familjens förutvarande standard.

Som tidigare anförts innebär kommittéförslaget icke någon ändring i nu gällande

grundsats, att familjebidraget skall täcka det behov, som uppkommit

genom den värnpliktiges inkallelse, ehuru denna princip funnits böra modifieras

i vissa avseenden. Med hänsyn härtill torde icke de föreslagna reglerna

örn normerad behovsprövning nödvändiggöra ett uttryckligt stadgande av det

ifrågasatta innehållet.

Den kritik, som i yttrandena riktats mot de föreslagna reglerna, har framför

allt tagit sig uttryck i farhågor för att reglerna skulle vara så invecklade, att de

komme att i hög grad öka familjebidragsnämndernas arbetsbörda. Gentemot

denna kritik vill jag framhålla, att det ligger i sakens natur, att regler, som

utformas i syfte att på förevarande område åstadkomma en så rättvis intresseavvägning

som möjligt, icke kunna göras alltför schematiska. Som överståt
-

jDepartementschefen.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Majus proposition nr 339.

hållarämbetet påpekat torde det framför allt vara bibehållandet av den s. k.

fjärdedelsregeln, som omöjliggör en i och för sig önskvärd förenkling av reglerna.

Jag anser emellertid denna regel vara av sådant värde, att jag icke är

beredd att föreslå dess slopande endast för att åvägabringa en dylik förenkling.

Socialstyrelsen har ansett, att reglerna för behovsprövningen borde

utformas i nära anslutning till dem, som tillämpas inom folkpensioneringen.

Jag är emellertid icke övertygad örn att dylika regler skulle bliva lättare att

tillämpa än de av kommittén föreslagna. Jag kan därför i huvudsak godtaga

kommittéförslaget i förevarande hänseende. Jag vill emellertid understryka

vikten av att tillsynsmyndigheten meddelar klara och lättfattliga anvisningar

för reglernas tillämpning. I samband därmed böra även tabeller uppgöras,

utvisande storleken av avdragen vid olika inkomster. Dylika tabeller

torde i hög grad underlätta nämndernas arbete.

Jag återkommer i specialmotiveringen till vissa detaljspörsmål rörande

behovsprövningen.

b) Hänsynstagande till krigslön m. ni.

I kommittéförslaget har den för närvarande gällande regeln, att vid behovsprövningen

hänsyn icke skall tagas till den värnpliktiges krigslön och

övriga under tjänstgöringen utgående förmåner, bibehållits. Denna regel hade,

enligt vad kommittén anfört, kritiserats av en familjebidragsnämnd i vad avsåge

värnpliktiga, som innehade furirs grad eller högre befattning. Det hade

därvid framhållits, dels att då dessa värnpliktiga uppbure särskild lön i och

för sin militära befattning de komme i gynnad ställning vid jämförelse med

andra värnpliktiga och dels att den lön de åtnjöte även borde till viss del

komma familjen tillgodo.

Häremot har kommittén anfört:

Det ifrågavarande stadgandet motiverades vid sin tillkomst med att ett

hänsynstagande till krigslönen skulle göra illusorisk den lönegradering efter

tjänsteställningen, varpå krigsavlöningsreglementet bygger. Detta skäl för

den ifrågavarande regeln har icke med hänsyn till kommitténs förslag förlorat

sin giltighet. Den förbättring av familjebidragen, som kommitténs förslag

innebär, torde emellertid i och för sig motivera en omprövning av den ifrågavarande

regeln. Då kommittén emellertid i sitt förslag bibehållit den nämnda

regeln oförändrad, har skälet härför framför allt varit de tekniska svårigheter,

som uppstå för de militära myndigheterna att hålla familjebidragsnämndema

kontinuerligt underrättade örn inträffande förändringar i de värnpliktigas avlöningsförmåner

på grund av befordran. I den mån dylik underrättelse utebleve,

skulle svårigheter uppstå med återkrav av för mycket utgivet belopp.

Kommittén, som dock finner det rimligt, att i nu påtalade fall garantier skapas

för att viss del av krigslönen verkligen kommer den värnpliktiges familj till

godo, vill förorda, att spörsmålet ägnas uppmärksamhet vid en revision av

krigsavlöningsreglementet.

Länsstyrelsen i Västerbottens län har föreslagit, att för undvikande av

bristande enhetlighet i fråga örn behovsprövningen, som icke motsvarades av

olikheter i de givna förutsättningarna, hänsyn vid behovsprövningen skulle

tagas till krigslön och övriga under tjänstgöringen utgående förmåner för värn
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

pliktiga, som innehade furirsgrad eller högre befattning. För att ett sådant

stadgande skulle kunna tillämpas fordrades, att familj ebidragsnämnderna

erhölle underrättelse från de militära myndigheterna, då en värnpliktig, efter

det ansökan örn familjebidrag ingivits, konstituerades till högre grad. Med den

ökade pappersrutin, som de militära myndigheterna numera förvärvat, borde

det enligt länsstyrelsen icke vara ogörligt att hålla familj ebidragsnämnderna

underrättade örn meddelade konstitueringar och de förändringar i krigslönen,

som följde av konstituering till högre grad.

Länsstyrelsen i Kronobergs län har ifrågasatt, att hänsyn skulle tagas till

den månadslön, som åtnjötes av värnpliktig med furirs eller högre grad.

Arméförvaltningen har i likhet med kommittén ansett rimligt, att garantier

skapades för att viss del av krigslönen verkligen komme den värnpliktiges

familj till godo. Detta spörsmål borde, som kommittén framhållit, lösas i samband

med den pågående revisionen av krigsavlöningsreglementet.

Kommitténs förslag örn bibehållande av den nu gällande regeln, att vid

behovsprövningen hänsyn icke skall tagas till den värnpliktiges krigslön och

övriga under tjänstgöringen utgående förmåner, finner jag mig på av kommittén

anförda skäl böra för närvarande biträda. Jag anser dock i likhet med kommittén

och vissa av de hörda myndigheterna påkallat, att spörsmålet ägnas uppmärksamhet

vid revision av krigsavlöningsreglementet, därvid särskilt torde

böra tagas i övervägande, huruvida skäl föreligga att, åtminstone i dess nuvarande

form, bibehålla den i krigslönen ingående särskilda månadslönen för

värnpliktiga med korprals eller högre tjänstegrad. Det synes mig icke uteslutet,

att tillkomsten av den av kommittén föreslagna och av mig förordade

hemortslönen, möjligen efter revision av de belopp, som nu föreslås, skall

kunna åtminstone i viss mån ersätta månadslönen, medan denna i övrigt

ersättes genom att terminslönebeloppen för de värnpliktigas del undergå

justeringar,

c) Familjepenning.

Beträffande familjepenningens maximibelopp har kommittén framhållit,

att ett stort antal familjebidragsnämnder ansett dessa belopp otillfredsställande.

Bland de nämnder, som närmare ingått på ifrågavarande spörsmål, syntes

det ha varit en allmän uppfattning, att beloppen vore otillräckliga för mindre

familjer. Kommittén hade även hänvisat till en inom socialstyrelsen verkställd

undersökning av budgeten-för ett antal hushåll, vilka åtnjutit krigsfamiljebidrag.

1) Undersökningen utvisade bland annat att inom det undersökta

materialet för hushåll utan barn familjeinkomsten minskat med cirka

40 procent genom mannens beredskapstjänst, medan däremot för familjer med

fyra eller flera barn familjeinkomsten knappast undergått någon minskning.

Av undersökningen framginge vidare, att de utgifter, som redovisats av hushåll

som åtnjuta krigsfamiljebidrag, genomgående äro något högre än de redovisade

inkomsterna. Bristen vore emellertid betydligt större för hushåll utan

barn och hushåll med ett barn än för flerbarnshushållen.

Departements

chefen.

) Se Sociala meddelanden, år g. 1942 sid. 201 ff.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj-.ts proposition nr 339.

Kommitténs förslag innebär i förevarande hänseende, att — med bibehållande

av den nuvarande dyrortsgraderingen —- familjepenningens maximibelopp

höjts för hustru med 50 öre till i ortsgrupp I två kronor 50 öre, i ortsgrupp

II två kronor 75 öre oell i ortsgrupp III tre kronor samt för familjemedlemmar

enligt 3 § b) krigsfamiljebidragsförordningen (föräldrar, barn över

sexton år m. fl.) med 10 öre till i ortsgrupp I en krona 35 öre, i ortsgrupp II

en krona 60 öre samt i ortsgrupp III en krona 85 öre. Barnen lia i kommitténs

förslag uppdelats på två grupper, den ena över och den andra under 7 år.

För den förstnämnda gruppen föreslår kommittén en höjning av det för närvarande

för barn utgående maximibeloppet nied 15 öre till i ortsgrupp 1 en

krona, i ortsgrupp II en krona 10 öre och i ortsgrupp III en krona 20 öre.

För den senare gruppen föreslås en sänkning med 5 öre till i ortsgrupp I

80 öre, i ortsgrupp II 90 öre och i ortsgrupp lil en krona.

I sin motivering till förslaget i denna del har kommittén yttrat:

Såväl familjebidragsnämndernas erfarenheter sorn de statistiska uppgifter

som stått kommittén till buds synas antyda, att familj epenningens maximibelopp

äro otillräckliga för hustru utan eller med endast ett barn, medan beloppen

äro tillräckliga i vart fall om man går så långt som till hushåll med

hustru och flera än fyra barn. Med hänsyn härtill läge det närmast till hands

att jämsides med en höjning av familjepenningen för ett och två barn genomföra

en sådan differentiering av beloppen att vid större barnantal det ä varje

barn belöpande beloppet något minskades. Ur befolkningspolitiska synpunkter

har emellertid kommittén funnit en dylik differentiering mindre tilltalande.

Kommittén har i stället sökt nå en lösning av frågan genom en avsevärd

höjning av familjepenningens maximum för hustrun. Maximibeloppen

för barn skola enligt kommitténs förslag i förhållande till nu utgående belopp

höjas något för barn mellan 7 och 16 år men sänkas något för barn under 7 år.

Genom den föreslagna höjningen förbättras de små hushållens läge. Samtidigt

blir det emellertid även möjligt att genomföra en enligt kommitténs

uppfattning önskvärd höjning av familjepenningen för husföreståndarinna

samt hemskild och frånskild hustru. För annan familjemedlem över 16 år än

hustru eller familjemedlem som jämställes med hustru har familjepenningens

maximum endast höjts med belopp ungefär motsvarande höjningen av den

allmänna lönenivån. Kommittén är medveten att enligt dess förslag familjepenningen

för barn till värnpliktig, som är änkling och icke har hushållerska

anställd, kan bliva för knapp. Det har emellertid icke varit möjligt att konstruera

särskilda regler för bestämmande av familjepenningens maximibelopp

i dessa relativt fåtaliga fall. Vidare vill kommittén framhålla, att hänsyn vid

bidragsbeloppens avvägande icke kunnat tagas till den stegring av levnadskostnadsindex

som inträtt vid senaste kvartalsskifte.

Familjebidragsnämnderna i några landskommuner ha ansett familjepenningen

icke böra dyrortsgraderas, medan å andra sidan även förslag framförts

om en ytterligare differentiering av familjepenningen med hänsyn till de

mest utpräglade dyrorterna. Kommittén har emellertid ej ansett sig böra

frångå den ståndpunkt som i detta hänseende intages av gällande författning

och som torde överensstämma med eljest av statsmakterna tillämpade principer

i fråga om dyrortsgradering inom sociallagstiftningen.

Enligt gällande bestämmelser utgår viss del av familjepenningen, det s. k.

grundbeloppet, utan behovsprövning till den värnpliktiges hustru samt till

hans barn under 16 år. Kommittén föreslår, att grundbeloppet skall borttagas

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

och sålunda hela familjepenningen utgå efter behovsprövning. I sin motivering

till förslaget örn grundbeloppets borttagande har kommittén anfört bland

annat:

Grundbeloppet i sin nuvarande utformning framkom närmast som en kompromiss

mellan behovs- och löneprinciperna. Därav förklaras den inre motsättning,

som vidlåder dess konstruktion. Å ena sidan utgår grundbeloppet

utan behovsprövning men å andra sidan tillkommer det endast värnpliktig

med hustru eller minderåriga barn och utgår med högre belopp vid större

barnantal. Som i annat sammanhang skall närmare utvecklas föreslår kommittén

en ny bidragsform, den s. k. hemortslönen, som i princip skall utgå

till alla värnpliktiga som fullgjort viss tids tjänstgöring och vid vars utmätande

hänsyn endast tages till tjänstgöringstidens längd. I hemortslönen

förmenar sig kommittén sålunda ha funnit ett konsekventare uttryck för löneprincipen.

Den normerade behovsprövning, som kommittén föreslår för

familjemedlemmar enligt 3 § a) krigsfamiljebidragsförordningen, innebär

även en ersättning för grundbeloppet. Grundbeloppet torde vidare sakna

praktisk betydelse och i vissa hänseenden verka orättvist. Då härtill kommer,

att grundbeloppet medför åtskilligt administrativt merarbete för nämnderna,

har kommittén beslutat föreslå att grundbeloppet borttages.

De föreslagna maximibeloppen för familj epenningen ha i yttrandena i stort

sett lämnats utan anmärkning eller ansetts tillfredsställande, i vissa fall dock

med den reservationen, att hänsyn borde tagas till den ökning av levnadskostnadsindex,

som inträtt den 1 april 1942.

Ti iksräk etisk a p sv e rk e t har ansett det ofrånkomligt att verkställa en uppräkning

av beloppen med hänsyn till den prisnivå, som kunde förväntas bliva

rådande vid tidpunkten för författningarnas ikraftträdande.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har ifrågasatt, huruvida icke med

nuvarande stegrade levnadskostnader familj epenningen bleve för låg enligt

kommitténs förslag och örn icke ytterligare höjning av föreslagna belopp borde

ifrågakomma — åtminstone såvitt anginge hustru och därmed jämställd familjemedlem.

Vidare syntes det länsstyrelsen, att familj epenningen för barn mellan

7 och 16 år blivit otillräcklig. Länsstyrelsen tänkte särskilt på barn, vilka

hade lång väg till skolan och därigenom åsamkade familjen utgifter för resor,

merkostnader för mat och dylikt. Barnens skolgång utgjorde ett svårt problem

för många familjer, som bodde i närheten av en storstad. Det hade varit önskvärt,

örn någon särskild hjälpform — eventuellt i skolornas regi — kunnat anordnas

för täckande av sådana extra kostnader. Tänkbart vore även, att familjebidragsnämnderna

tillerkändes rätt att i särskilda fall hänföra studerande

under 16 år till kolumn 2 enligt 6 § av förordningen.

Familjebidragsnämnden i Traryds kommun har ansett, att höjningen för

familjemedlem enligt kolumn 2 i den i 6 § förslaget till krigsfamiljebidragsförordning

intagna tariffen vore för liten. Svenska arbets giv ar ej öreningen har å

andra sidan framhållit, att om man för en inkallad med familj av normal storlek

sammanräknade de maximala familjebidragen, hemortslönen, den inkallades

kontanta krigslön jämte värdet av hans naturaförmåner, man enligt förslaget

uppnådde belopp, sorn överstege genomsnittslönen inom industrien. Detta

kunde icke vara sund socialpolitik. Enligt föreningens uppfattning vore de

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

föreslagna maximala bidragsbeloppen för höga. Varken inträffad prisstegring

eller mera allmän lönestegring motiverade en så avsevärd ökning av maximibeloppen

som den föreslagna. Familjebidragsnämnden i Norums socken har

ansett, att familj epenningen vore för hög för en frisk och barnlös hustru.

Den av kommittén föreslagna differentieringen av maximibeloppen för barn

med hänsyn till barnets ålder har kritiserats av statskontoret, Överståthållarämbetet,

länsstyrelserna i Stockholms och Göteborgs och Bohus län samt

familjebidragsnämnderna i Stockholm, Göteborg, Örebro och Södertälje samt

Bollnäs och Traryds kommuner. Härvid har särskilt framhållits den ökning av

arbetsbördan för familjebidragsnämnder och revisorer, som differentieringen

skulle medföra. Familjebidragsnämnden i Göteborg har påpekat, att skillnaden

mellan maximibeloppen för de olika grupperna vore för obetydlig och icke motsvarade

den verkliga skillnaden i vederbörandes levnadskostnader. Familjebidragsnämnden

i örebro har som sin åsikt uttalat, att barn över sju år torde

ha större näringsbehov än de mindre barnen, vilket skulle väl motivera den i

förslaget upptagna skillnaden. Men barn i skolåldern hade i stor utsträckning

tillgång till de förmåner, som den omfattande skolbarnsbespisningen gåve dem.

Å andra sidan har familjebidragsnämnden i Kristianstad med särskild tillfredsställelse

hälsat den föreslagna differentieringen av bidragsbeloppen för barn.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har ansett, att det belopp, som nu utginge

till hustru, alltid skulle kunna utgå till åtminstone en medlem i familjen.

Härigenom vunnes den fördelen, att moder till ogift värnpliktig kunde bättre

tillgodoses, liksom möjlighet skapades för änkeman med barn utan husföreståndarinna

att få högre bidrag till sina kostnader för barnen. Familjebidragsnämnden

i Häverö kommun har uttalat som önskemål, att familjetyperna ensam

hustru och i synnerhet hustru med ett barn erhölle ett något större bidrag

än vad familjepenningens maximum medgåve.

Det kan vidare i detta sammanhang erinras örn att familjebidragsnämnden

i Stockholm yrkat, att kostnaderna för matlagningsbränsle måtte inarbetas i

familj epenningen och denna höjas med hänsyn till nämnda utgifter.

Familjebidragsnämnderna i Borrby, Björnekulla och Traryds kommuner

ha uttalat önskemål om att dyrortsgraderingen av familj epenningen måtte

borttagas, därvid åberopats, att särskilt bidrag utginge till bostadskostnader

samt att skillnaden i livsmedelskostnaderna mellan olika orter utjämnats

genom prisreglerande åtgärder. Familjebidragsnämnden i Umeå landskommun

bär med instämmande av länsstyrelsen i Västerbottens län föreslagit, att

någon statlig myndighet, exempelvis länsstyrelsen, finge utrustas med befogenhet

att beträffande krigsfamiljebidragen förordna örn sådan ändring av

dyrortsgrupperingen som prövades skälig. Länsstyrelsen i Göteborgs och

Bohus län har med anledning av yrkande av familjebidragsnämnden i Mölndal

förklarat sig tillstyrka, att Kungl. Maj:t finge meddela föreskrift, att kommun

i bidragshänseende hänfördes till annan ortsgrupp än den enligt lagen örn folkpensionering

tillämpliga. Svenska arbetsgivareföreningen har ansett en betydligt

större differens mellan maximibeloppen i ortsgrupperna I och III vara

motiverad.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

Kommitténs förslag, att familjepenningen liksom hittills skulle graderas Departementsefter

dyrort med tillämpning av folkpensioneringens dyrortsindelning har CÄe''en''

från några av de familjebidragsnämnder, som yttrat sig, mött invändningar,

men har av flertalet hörda myndigheter och familjebidragsnämnder lämnats

utan erinran. För egen del finner jag liksom kommittén, att skälen för dyrortsgradering

av familjepenningen alltjämt kvarstå. En sådan gradering överensstämmer

för övrigt med eljest tillämpade principer på sociallagstiftningens

område. Emellertid tillgodoses, såsom av det följande framgår, önskemålet

örn en ändring härvidlag i viss mån genom det sätt, på vilket höjningen

av familjepenningen föreslås skola ske. Jag tillstyrker jämväl kommitténs

förslag örn en ytterligare ortsdifferentiering av familjepenningens belopp, där

Kungl. Maj:t i fråga örn ort, som gränsar till ort i högre ortsgrupp, enligt bestämmelser

i lagen om folkpensionering medgivit rätt till förhöjning av tillläggspension

enligt nämnda lag. I sådant fall bör även enligt min mening

familjepenningen få förhöjas på sätt kommittén föreslagit. Däremot kan

jag icke tillstyrka de i vissa yttranden framlagda förslagen örn stadgande av

rätt för Kungl. Majit eller viss statlig myndighet att förordna örn avvikelse

från den för folkpensioneringen gällande dyrortsgrupperingen.

Yad därefter angår familjepenningens maximibelopp delar jag kommitténs

uppfattning, att det är erforderligt med en förhållandevis stor höjning av

familjepenningens belopp för hustru för att därigenom tillgodose de mindre

familjerna, som enligt verkställd undersökning visat sig vara i särskilt behov

av ökade bidrag. Samtidigt bör också, såsom kommittén framhållit, vidtagas

en i och för sig önskvärd höjning av familjepenningen till hemskild och frånskild

hustru samt i vissa fall till husföreståndarinna, vilka på sätt närmare utvecklas

i specialmotiveringen till 6 § böra i den i nämnda paragraf intagna

tariffen hänföras till samma kolumn som hustru. Invändningar ha i flera av

de avgivna utlåtandena mött kommitténs förslag örn uppdelning av familjemedlemmarna

i ålder under 16 år å två grupper, nämligen en grupp för familjemedlemmar

över 7 år och en annan grupp för familjemedlemmar i ålder därunder.

Med hänsyn därtill anser jag lämpligast, att en dylik uppdelning

av ifrågavarande familjemedlemmar icke kommer till stånd. Jag föreslår

sålunda bibehållande av den nuvarande differentieringen av familjepenningen

med hänsyn tagen till familjemedlemmarnas ställning och ålder i

tre i stället för av kommittén föreslagna fyra grupper. Till frågan om familjemedlemmarnas

hänförande till de olika grupperna återkommer jag i den

följande specialmotiveringen. Här vill jag dock framhålla, att jag — även

örn vissa skäl kunna tala för det av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län

framförda förslaget, att familjepenning med för hustru avsett belopp alltid

skulle utgå till åtminstone en medlem av familjen — likväl icke kan tillstyrka

detta förslag. Jag förutsätter, att behov av ekonomiskt bidrag på grund av

värnpliktigs inkallande till tjänstgöring, vilket icke kan tillgodoses inom

ramen för familjebidragsförfattningarna, liksom hittills åtminstone tills

vidare skall kulina i särskilda fall avhjälpas genom anlitande av medel,

som ställas till landshövdingarnas förfogande för hjälpverksamhet till inkallade

värnpliktigas familjer.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 339.

163 IS 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

De av kommittén föreslagna maximibeloppen för familjepenning hava icke

beräknats med hänsyn till den stegring av levnadskostnadstalet, som inträtt

vid ingången av nu löpande kvartal. Såväl med hänsyn härtill som av andra

skäl, vilka angivits i yttrandena, ha dessa belopp av vissa av de hörda myndigheterna

ansetts för lågt beräknade. Svenska arbetsgivareföreningen har

däremot ansett de av kommittén föreslagna beloppen vara för höga; inträffad

prisstegring eller mera allmän lönestegring motiverade icke så stor

höjning. Jag kan icke dela föreningens uppfattning. De av kommittén föreslagna

beloppen hava icke höjts allenast med hänsyn till de av föreningen angivna

omständigheterna utan även med tillvaratagande av vunnen erfarenhet

rörande beloppens tillräcklighet för de ifrågavarande familjemedlemmarna.

Sålunda har den gjorda statistiska undersökningen ådagalagt bland annat, att

behovet av förhöjt bidrag är större i ortsgrupperna I och II än i ortsgruppen

III, vilket föranlett förslaget örn höjning med samma belopp för de olika ortsgruppema.

I vad gäller hustru innebär kommittéförslaget en höjning av

familjepenningen med 50 öre i samtliga ortsgrupper. Motiven för kommitténs

förslag i denna del finner jag bärande. Yad angår de av kommittén föreslagna

beloppen lia vissa av de hörda myndigheterna påpekat, att kommittén i sitt

förslag ej tagit hänsyn till den ökning av levnadskostnadsindex, som inträtt

den 1 april 1942, eller till den prisnivå, som kunde förväntas bliva rådande vid

tidpunkten för författningarnas ikraftträdande. I anledning härav vill jag framhålla,

att det icke är avsett, att bidragen skola följa förändringarna i index.

Det är nämligen enligt min mening nödvändigt, att bidragsbeloppen fastställas

för längre perioder. Det synes mig emellertid rimligt att, då nu nya

författningar i ämnet föreslås, bidragens belopp bestämmas så, att de komma

i nivå med det prisläge, som kan beräknas råda vid den tidpunkt, då författningarna

i förevarande delar skola träda i kraft. I samband härmed bör av

skäl, som anförts av familjebidragsnämnden i Stockholm, i familjepenningen

inräknas även det bidrag till matlagningsbränsle, som enligt kommitténs förslag

skulle hänföras till bostadsbidraget. Jag får på angivna grunder förorda,

att familjepenningen utöver vad kommittén föreslagit höjes för hustru samt

annan familjemedlem, som åtnjuter bidrag med samma belopp som hustru,

med 25 öre, medan höjningen för annan familjemedlem över 16 år torde

kunna begränsas till 5 öre, enär i sistnämnda fall fråga om bidrag till

matlagningsbränsle i regel icke uppkommer. Yad angår storleken av bidraget

till familjemedlemmar under 16 år torde familjepenningens maximum i de

olika ortsgrupperna skäligen böra bestämmas till belopp, som med 10 öre

överstiger vad kommittén föreslagit för familjemedlem i ålder mellan 7 och

16 år. Det synes mig nämligen, bland annat av skäl som familjebidragsnämnden

i Örebro anfört, befogat att familjepenningen för de yngre barnen

beräknas efter samma behov som för barn i skolåldern.

Kommitténs förslag, att det s. k. grundbeloppet, vilket enligt nu gällande

bestämmelser utgör viss del av familjepenning för hustru och barn under

16 år, skall borttagas, har icke föranlett några erinringar från de hörda myndigheternas

sida. Då grundbeloppet på sin tid infördes avsågs detsamma vara

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 889.

51

ett uttryck för löneprincipen i familjebidragssystemet, men denna princip

kommer, såsom kommittén framhållit, till bättre uttryck i den föreslagna hemortslönen,

och jämväl den normerade behovsprövningen kan sägas vara en

ersättning för grundbeloppet, dag anser mig därför och på av kommittén i

övrigt anförda skäl böra tillstyrka kommitténs förslag örn grundbeloppets

avskaffande.

<1) Näringsbidrag.

I fråga örn de av kommittén föreslagna ändrade grunderna för näringsbidraget

har kommittén i sin motivering anfört bland annat:

Det av sociala försvarsberedskapskommittén föreslagna näringsbidraget utgjorde

en helt ny bidragsform och kommittén hade sålunda vid utformandet

av författningsföreskriftema icke några tidigare erfarenheter att stödja sig på.

Viss tvekan rådde därför inom kommittén på denna punkt. Det är med hänsyn

härtill naturligt, att ifrågavarande bidrag ägnats särskild uppmärksamhet

vid den översyn av författningarna som nu verkställts. Rätten till näringsbidrag

är enligt gällande bestämmelser begränsad i två viktiga avseenden.

Näringsbidrag utgår icke för tillfällig ersättare för värnpliktig och näringsbidrag

kan icke beviljas för att möjliggöra näringens eller rörelsens återupptagande

efter värnpliktstjänstgöringens slut i fall då driften måste inställas

under tiden för tjänstgöringen. Kommittén föreslår, att näringsbidrag skall

kunna beviljas till bestridande av avlöningskostnader, som uppkomma till

följd av att särskild arbetskraft måst anlitas för att under den värnpliktiges

krigstjänstgöring helt eller delvis ersätta honom. Den föreslagna ändringen

möjliggör beviljande av näringsbidrag bland annat i fall, då arbetsblock

svarar för skötseln av värnpliktigs jordbruk under tiden för dennes tjänstgöring

eller för annan näringsidkare någon kollega övertagit tillsynen av

rörelsen under nämnda tid.

Ett stort antal familjebidragsnämnder och några länsstyrelser ha påtalat

behovet av särskilt bidrag till lokalhyra för näringsidkare, som nödgas nedlägga

sin rörelse under tiden för militärtjänstgöringen. Genom kommitténs

förslag undanröjes den påtalade bristen i fråga om möjligheten att erhålla

näringsbidrag. Den föreslagna nya formen för näringsbidrag får framförallt

praktisk betydelse som en hjälp till erläggande av lokalhyra. Näringsbidrag

skall emellertid även kunna beviljas för andra kostnader avsedda för att bevara

möjligheterna att efter tjänstgöringens slut kunna återupptaga näringen,

exempelvis för erläggande av ränta och amortering å det i företaget investerade

kapitalet. Tili förhindrande av missbruk har föreskrivits, att dylikt

näringsbidrag icke utan tillsynsmyndighetens medgivande må utgå för längre

tid än sex månader.

Gällande bestämmelser medgiva icke beviljande av näringsbidrag för ensamstående

värnpliktig i annat fall än när upphörandet av näringen eller

rörelsen skulle medföra synnerlig olägenhet för den värnpliktige eller ur det

allmännas synpunkt vara till skada. Ett flertal familjebidragsnämnder särskilt

å landsbygden ha uttalat önskemål om vidgad rätt till näringsbidrag för

ensamstående näringsidkare, framför allt jordbrukare. Svårigheten att i det

enskilda fallet avgöra, när synnerlig olägenhet skall anses föreligga, har även

framhävts. Kommitténs förslag innebär, att ensamstående värnpliktig helt

jämställes med familjeförsörjare beträffande möjligheten att erhålla näringsbidrag.

Redan enligt gällande bestämmelser kan näringsbidrag beviljas ensamstående

värnpliktig örn rörelsens nedläggande skulle vara till skada ur

det allmännas synpunkt. Enligt kommitténs uppfattning är det emellertid

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Majlis proposition nr 339.

över huvud ett viktigt allmänt intresse, att näringslivet i möjligaste mån

hålles i gång under rådande krigs- eller beredskapstillstånd. Det är framför

allt denna synpunkt som varit avgörande för kommitténs ståndpunkt att

föreslå slopandet av de stadgade särskilda villkoren för att ensamstående

värnpliktig skall vara berättigad till näringsbidrag.

Kommittén har icke ansett sig kunna föreslå en höjning av nu gällande

högsta maximibelopp för näringsbidraget, |°° kronor för månad, men har

borttagit det nu stadgade särskilda villkoret för rätt till det högre beloppet,

eller att verksamhetens upprätthållande vore av särskild betydelse för det allmänna.

Näringsbidrag i den föreslagna nya formen skulle utgå med ett belopp

av högst 100 kronor för månad.

De föreslagna ändrade bestämmelserna för näringsbidraget ha i allmänhet

i yttrandena hälsats med tillfredsställelse eller icke föranlett några erinringar.

Länsstyrelserna i Örebro och Västerbottens län ha emellertid framfört

vissa erinringar av principiell innebörd. Sålunda har länsstyrelsen i

Örebro län anfört:

I betänkandet har bibehållits regeln, att näringsbidrag skall utgå till avlöningskostnaden

för ersättare. Den värnpliktiges familj blir härigenom hänvisad

att liksom tidigare försörja sig av rörelsens avkastning. Den standardhöjning,

som i betänkandet föreslagits skola komma små inkomsttagare till

del, kan sålunda icke erhållas genom näringsbidrag för det fall, att näringens

normala avkastning högst uppgår till eller understiger ersättarens avlöning.

Det är därför att förvänta, att näringsidkare i små ekonomiska förhållanden i

stället för näringsbidrag komma att söka familjebidrag i annan form. De

mindre företagen komma till följd härav att läggas ned i större utsträckning

än hittills, vilket särskilt i fråga örn de små jordbruken är en ur det allmännas

synpunkt uppenbar olägenhet. Beträffande i varje fall de små jordbruken

bör därför tagas i övervägande, om icke vid sidan av familjepenning

må kunna utgå bidrag till ersättares avlöning.

Till följd av ojämnheten i jordbrukens inkomster hava svårigheter ofta

mött för jordbrukare att under militärtjänstgöring avlöna ersättare och därutöver

giva familjen nödig försörjning. Länsstyrelsen vill därför framhålla

vikten av att hänsyn icke tages allenast till den genomsnittliga avkastningen

av jordbruk utan att även av detta skäl möjlighet bör finnas att på sätt ovan

framhållits lämna bidrag till såväl familjens försörjning som till avlöning av

ersättaren.

Näringsbidrag bör utgå endast då ersättarens lön står i skälig proportion

till rörelsens avkastning. Det är mindre tillfredsställande, att näringsbidrag

kan utgå med belopp, som avsevärt överstiger den normala inkomsten av

rörelsen. Risken att oskäligt hög lön avtalas med ersättaren är vidare påtaglig

och svår att utesluta genom kontrollåtgärder.

Länsstyrelsen i Västerbottens län har som en brist i förslaget betecknat,

att möjlighet icke skapats för dem, som åtnjöte familjepenning och bostadsbidrag,

att samtidigt uppbära näringsbidrag. Länsstyrelsen har härutinnan

anfört följande:

Ett relativt stort antal av de värnpliktiga inom Västerbottens län äro innehavare

av mindre jordbruk. Brukningsdelarna äro emellertid så små, att de

icke lämna full sysselsättning åt brukaren, vilken i allmänhet har sin kontanta

inkomst såsom skogs-, flottnings- och kolarbetare. Vid mannens in
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Majus proposition nr H39.

kallelse till militärtjänst nödgas hustrun att med tillfälligt lejd arbetskraft

svara för skötseln av jordbruket och av familjepenningen utbetala jämförelsevis

stora belopp för arbetskraftens avlönande. Dessa utgifter stegras under

vissa tider i så hög grad, att ett utbyte av familjepenning och bostadsbidrag

mot näringsbidrag torde bliva aktuellt. För tider, då ett sådant utbyte lämpligen

icke kan ifrågakomma, synes emellertid hustrun böra beredas möjligheter

att avlöna lejd arbetskraft utan att i allt för hög grad behöva anlita utgående

familj epenning och bostadsbidrag. Till förekommande av missbruk

kunde kommunalandelen för sådant näringsbidrag lämpligen sättas till 20

procent.

Liknande synpunkter ha framförts av familjebidragsnämnden i Korums kommun.

Familjebidragsnämnden i Umeå stad har framhållit angelägenheten av

att familjebidragsnämnd ägde befogenhet att för kortare tidsperioder utgiva

näringsbidrag i stället för familjepenning och bostadsbidrag. En ersättare för

mkallad jordbrukare borde nämligen kunna avlönas av allmänna medel, och

det syntes icke oskäligt, att familjen, under den tid ersättare utförde arbete,

som eljest skulle utföras av den värnpliktige, berövades bidraget. Den värnpliktige

skulle ju under motsvarande tid icke kunnat förskaffa sig kontantinkomster.

Även överbefälhavaren — som med tillfredsställelse hälsat, att den nya

formen av näringsbidrag ej till sin storlek begränsats av att detta jämte

familjepenning och bostadsbidrag ej finge överstiga visst månatligt belopp —

bär vidare anfört:

Den nu gällande, av kommittén bibehållna grundsatsen örn att det normala

näringsbidraget skall utesluta familjepenning och bostadsbidrag samt vid valet

mellan olika bidragsformer äga företräde framför familjepenning och bostadsbidrag

anser även jag principiellt riktigt. Denna grundsats får dock ej tolkas

därhän, att endast näringsbidrag med lågt belopp skall utgå, även örn familjepenning

och bostadsbidrag, bestämda efter vanliga grunder, skulle bli avsevärt

högre och näringen — helt naturligt i ägarens frånvaro — trots den med näringsbidraget

avlönade ersättarens hjälp lämnar intet eller ringa överskott.

Denna enligt min åsikt felaktiga tolkning, som redan nu stundom förfäktats,

skulle efter antagandet av kommitténs förslag med dettas mindre stränga

villkor för erhållande av näringsbidrag verka ännu mer orättvist än nu. Tolkningen

lärer dock kunna avvisas i de anvisningar, tillsynsmyndigheten torde

komma att utfärda före de nya författningarnas ikraftträdande.

Chefen för armén har ansett de föreslagna beloppen i fråga örn näringsbidraget

knappt tillmätta. Chefen för armén har förklarat sig förutsätta, att

vid tillämpningen av 18 § i kommittéförslaget näringsbidrag komme till användning

endast när den värnpliktige därigenom tillförsäkrades lika goda förmåner

som örn han erhölle familjepenning och bostadsbidrag.

Sveriges hantverks- och småindustriorganisation har ansett, att näringsbidraget

för återupptagande av nedlagd rörelse med tillsynsmyndighetens

medgivande borde kunna utgå med belopp upp till 200 kronor för månad.

Familjebidragsnämnden i Kristianstad har ansett den föreslagna nya

formen av näringsbidrag kunna lämna rum för spekulation av icke önskvärt

slag.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

Svenska lantarbetareförbundet har ansett det rimligt att i samband med

revision av krigsfamiljebidragsförordningen rätt föreskreves för dagsverkstorpare

att av statsmedel erhålla de kontantbelopp, som motsvarades av den

»dagsverksrätt», han varit skyldig utföra hos jordägaren under inkallelsetiden.

I anslutning härtill borde jordägaren vara skyldig godtaga penningarrende

i stället för avtalat arrende i form av arbetsskyldighet. En sådan ordning

överensstämde enligt förbundets mening i princip med rätten till näringsbidrag

för rörelse, som icke kunnat upprätthållas under inkallelsetiden.

De ändrade bestämmelser för åtnjutande av näringsbidrag, som kommittén

med hänsyn till vunna erfarenheter föreslagit, ha, såsom av den lämnade

redogörelsen framgår, lämnats utan erinran av flertalet hörda myndigheter.

För egen del är jag också beredd att biträda kommitténs förslag örn utvidgning

av rätten till näringsbidrag. De av länsstyrelserna i Västerbottens och

örebro län föreslagna ytterligare utvidgningarna av rätten till dylikt bidrag,

vilka innebära, att näringsbidrag vid sidan av familjepenning och bostadsbidrag

skulle få utgå för avlönande av värnpliktigs ersättare i rörelsen, kan

jag däremot av principiella skäl icke tillstyrka. Näringsbidragets syfte är

nämligen — förutom att tillgodose det allmännas intresse att hålla näringslivet

i gång — att genom täckning helt eller delvis av avlöningskostnadema

för ersättare möjliggöra för familjemedlemmarna att fortfarande få sin försörjning

av rörelsens avkastning. Kan näringsbidrag icke tillgodose detta

syfte, torde bidragsformerna familj epenning och bostadsbidrag i stället böra

komma i fråga. Vid trängande behov av bidrag därutöver för att avlöna tillfällig

arbetskraft, t. ex. vid mindre jordbruk, torde liksom hittills kunna anlitas

de särskilda medel, som ställas till landshövdingarnas förfogande. Med

anledning av vad familjebidragsnämnden i Umeå anfört örn önskvärdheten

av att kunna för tid, då ersättare anställes, indraga utgående familjepenning

och bostadsbidrag och i stället bevilja näringsbidrag för viss tid, må framhållas,

att möjlighet därtill redan nu måste anses föreligga och att denna för

framtiden lättare kan utnyttjas, då samtliga nämnda bidrag skola beräknas

för dag.

I likhet med överbefälhavaren förutsätter jag givetvis, att tillsynsmyndigheten

kommer att utfärda närmare anvisningar rörande bestämmelsernas tilllämpning.

Vad slutligen angår de av kommittén föreslagna maximibeloppen för olika

slag av näringsbidrag, giva de mig icke skäl till erinran. Jag finner dock,

med hänsyn till bland annat vad familjebidragsnämnden i Kristianstad anfört,

lämpligt att i förordningen införes stadgande därom, att näringsbidrag för

återupptagande av nedlagd rörelse ej må tillsammans med utgående familjepenning

och bostadsbidrag överstiga ett sammanlagt belopp av 300 kronor

för månad, örn icke tillsynsmyndigheten lämnar medgivande därtill. Det av

kommittén föreslagna stadgandet, att bidraget icke utan tillsynsmyndighetens

medgivande må utgå för längre tid än sex månader, synes mig därigenom

bliva överflödigt.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 339. 55

Det av svenska lantarbetareförbundet angivna behovet av bidrag åt s. k.

dagsverkstorpare för erläggande av kontant arrende till jordägaren torde åtminstone

i viss mån kunna tillgodoses genom att familj epenning och bostadsbidrag

beviljas och dessa bidrags belopp bestämmas med hänsyn tagen jämväl

till det angivna behovet. Frågan om stadgande av skyldighet för jordägaren

att godtaga kontant arrendeersättning är icke av natur att kunna upptagas

till prövning i detta sammanhang.

e) Begravningsbidrag.

Begravningsbidraget föreslås av kommittén höjt med 100 kronor för hustru

till 250 kronor och med 50 kronor för barn till 150 kronor.

I yttrandena ha önskemål uttalats örn utvidgning av rätten till begravningsbidrag.

Sålunda har Överståthållarämbetet yrkat, att dylikt bidrag måtte

utgå för föräldrar, vilka för sitt uppehälle varit beroende av den värnpliktige.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län ha ansett begravningsbidrag böra

beviljas för föräldrar efter behovsprövning. Jämväl familjebidragsnämnden

i Häverö kommun har önskat, att begravningsbidrag måtte utgå för föräldrar.

Familjebidragsnämnden i Björnekulla kommun har ansett, att begravningsbidrag

borde utgå till andra familjemedlemmar än som avsågos i 3 § a)

krigsfamiljebidragsförordningen.

De skäl, som vid begravningsbidragets införande ansågos tala för att begränsa

rätten till dylikt bidrag till att avse allenast i förordningens 3 § a)

nämnda familjemedlemmar, synas mig alltjämt äga giltighet. På grund härav

kan jag icke tillstyrka i vissa yttranden framställda förslag om att begravningsbidrag

skulle få utgå jämväl för andra familjemedlemmar. Mot de av

kommittén föreslagna beloppen för begravningsbidrag har jag intet att erinra.

f) Krigsfamiljebidragens bestridande.

Härom stadgas i 19 § krigsfamiljebidragsförordningen, att statsverket

ersätter hela familjepenningens grundbelopp samt av näringsbidraget vad

kommunen skulle ha utgivit utan behovsprövning, därest bidraget utgjorts

av familjepenning. Kommunen äger därjämte av staten erhålla gottgörelse

för nio tiondelar av den del av familjebidraget, som icke i sin helhet

ersättes av statsmedel, dock att vad Stockholms stad utgivit till värnpliktig,

som är bosatt utom riket, i sin helhet skall återgäldas av staten. Då särskilda

skäl därtill föranleda, må Konungen medgiva högre statsbidrag än nu sagts.

Kommitténs förslag innebär i detta hänseende, att familjepenningen för

familjemedlemmar, som avses i 3 § a) krigsfamiljebidragsförordningen, ävensom

begravningsbidraget helt skola utgå av statsmedel, att det näringsbidrag,

som beviljas för näringens fortsatta drivande, skall med 95 procent bekostas

av staten, att bostadsbidraget bekostas av staten till 90 procent samt att av

familjepenningen i andra fall än nyss sagts, näringsbidraget för rörelses

återupptagande efter tjänstgöringens slut och sjukbidraget staten bekostar

80 procent; dock att vad Stockholms stad utgivit till värnpliktig, som är bosatt

utom riket, skall i sin helhet återgäldas av staten.

Dep ar t emeritschefen.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Majus proposition nr 889.

Sedan kommittén erinrat om att vissa familjebidragsnämnder uttalat önskemål

örn att bestämmelserna måtte ändras därhän, att statsverket svarade för

kostnaderna för familjebidraget, har kommittén vidare anfört:

Enligt kommitténs mening tala otvivelaktigt starka principiella skäl för att

familjebidraget helt bekostas av statsmedel, enär familjebidraget väsentligen

är att anse som en utgift för försvarsändamål. Å andra sidan måste beaktas,

att i och med att beslutanderätten rörande familjebidraget huvudsakligen

anförtros åt kommunala myndigheter, kommunerna uppenbarligen icke kunna

helt befrias från att deltaga i kostnaderna för bidraget. Härför talar även det

förhållandet, att familjebidraget i icke ringa grad minskar kommunernas

fattigvårdskostnader.

Vid bestämmande av kommunernas andel i familjebidraget bör emellertid

enligt kommitténs mening viss differentiering genomföras med hänsyn framför

allt till kommunernas möjlighet att inom de gränser, författningarna uppdraga,

fastställa rätten till bidrag och bidragets belopp. Hänsyn har redan i

gällande bestämmelser tagits till denna synpunkt, såtillvida som familjepenningens

grundbelopp, vilket utgår utan behovsprövning, helt bekostas av statsmedel.

Då kommittén nu föreslår detaljerade regler för en generell behovsprövning

i fråga örn familjepenningen till familjemedlemmar, som avses i

3 § a) krigsfamiljebidragsförordningen, bör enligt kommitténs mening statsverket

helt påtaga sig kostnaderna för familj epenningen till dessa familjemedlemmar.

Då vidare begravningsbidraget föreslås skola utgå utan särskild

behovsprövning och med i författningen fastställt belopp, bör i överensstämmelse

med det anförda även begravningsbidraget helt utgå av statsmedel.

Yad angår familjepenningen till familjemedlemmar, som avses i 3 § b) och cj,

bibehålies enligt kommitténs förslag behovsprövningen i sina grunddrag oförändrad.

I fråga örn familjemedlemmarna enligt 3 § b) uppstå svårigheter framför

allt då det gäller att bestämma, huruvida och i vilken utsträckning den

värnpliktige före inkallelsen bidragit till deras underhåll. Kommittén har sig

även bekant, att missbruk förekommit vid utmätandet av bidrag till dessa

familjemedlemmar. En av kommittén verkställd statistisk utredning utvisar, att

i vissa landsdelar en anmärkningsvärt stor del av familjepenningen utgör bidrag

till familjemedlemmar enligt 3 § b). Till förekommande av missbruk föreslår

kommittén kommunandelen för familjepenningen till andra familjemedlemmar

än som avses i 3 § a) krigsfamiljebidragsförordningen till 20 procent. Samma

procentsats för kommunandelen torde få bestämmas för sjukbidraget. I fråga

örn bostadsbidraget föreslår kommittén icke någon ändring i kommunandelens

storlek. I fråga örn näringsbidraget äger kommunen enligt nu gällande bestämmelser

av statsverket återfå ett belopp motsvarande vad kommunen skulle

hava utgivit som grundbelopp, därest bidraget utgjorts av familjepenning,

samt därjämte nio tiondelar av återstoden. Med hänsyn till att grundbeloppet

enligt kommitténs förslag bortfaller, föreslår kommittén, att statsbidraget för

näringsbidrag till rörelsens fortsatta drivande under den värnpliktiges tjänstgöring

bestämmes till 95 procent, vilket torde ungefärligen motsvara storleken

av det statsbidrag som för närvarande utgår. För det föreslagna näringsbidraget

för möjliggörande av rörelsens återupptagande efter militärtjänstgöringens

slut bör enligt kommitténs mening kommunandelen sättas till 20

procent, emedan det här är fråga om en ny bidragsform, för vilken det är av

vikt att skapa erforderliga garantier mot missbruk.

Med stöd av en av kommittén verkställd statistisk utredning har kommittén

beräknat, att en differentiering av kommunandelen i enlighet med vad

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 339. 57

som föreslagits skulle medföra en minskning av kommunernas totala andel i

kostnaderna för familjebidraget.

Den av kommittén föreslagna fördelningen av kostnaderna mellan stat och

kommun har i yttrandena varit föremål för åtskilliga erinringar. Sålunda har

svenska stadsförbundet yrkat, att kostnaderna för familjebidragen måtte helt

bestridas av statsmedel, samt framhållit, att kommunerna för administrationen

av dessa bidrag även i ekonomiskt brydsamma tider offrade stora belopp

årligen. Jämväl familjebidragsnämnden i Skellefteå har ansett staten böra

helt svara för kostnaderna för familjebidragen.

Familjebidragsnämnden i Stockholm har påpekat, att principiella invändningar

kunde göras mot att kommunerna belastades med utgifter för bidrag

till värnpliktiga, som fullgjorde föreskriven värnpliktstjänstgöring.

Statskontoret har understrukit, att ett bibehållande av kommunernas andel

i kostnaderna för de familjebidrag, vilkas storlek icke i detalj reglerades av

gällande författningar, framförallt vore motiverat därav, att beslutanderätten

i fråga örn bidragen anförtrotts åt kommunala myndigheter. Med denna utgångspunkt

borde det enligt statskontorets mening icke ifrågakomma att fastställa

en lägre kommunandel beträffande bostadsbidrag och näringsbidrag

enligt 15 § förslaget till krigsfamiljebidragsförordning än beträffande övriga

av kommunerna delvis bekostade familjebidrag eller 20 procent. Genom bestämmandet

av en enhetlig procentsats vunnes även en önskvärd förenkling

av statsbidragsbestämmelserna. Den ökade kostnaden för kommunerna torde

med ledning av de till betänkandet fogade kostnadsberäkningarna kunna uppskattas

till 7—8 öre per person och dag.

Riksräkenskapsverket har med hänsyn till att den för näringsbidraget

föreslagit en höjning av kommunens andel i näringsbidraget till 10 procent,

garanti mot missbruk samt till önskvärdheten av att förenkla bidragssystemet

föreslagit en höjning av kommunens andel i näringsbidraget till 10 procent.

Länsstyrelsen i Kronobergs län har likaledes föreslagit, att kommunandelen

för detta bidrag måtte höjas till 10 procent. Familjebidragsnämnden i Umeå

landskommun åter har ansett, att någon skillnad icke borde göras i fråga örn

statsbidragets storlek beträffande familjepenning enligt 3 § a) och näringsbidrag

jämlikt 15 § förslaget till krigsfamiljebidragsförordning. Härom har

nämnden vidare anfört:

Användningen av den ena eller den andra av dessa båda bidragsformer är

beroende av kommunernas olika sociala struktur. Det är sålunda uppenbart,

att näringsbidrag bör och kommer att beviljas att utgå i väsentligt större

omfattning i en jordbruksbygd än t. ex. i en stad, då man måste utgå ifrån

att jordbruk är sådan näring, som måste upprätthållas genom beviljande av

näringsbidrag, medan antalet näringsidkare i stadssamhällen med näring, som

ur statsnyttans synpunkt bör upprätthållas, äro relativt få. Därtill kommer,

att jordbrukskommunerna äro relativt skattetyngda. Det förefaller därför

synnerligen omotiverat, att dylika kommuner, som nödgas tillämpa krigsfamiljebidragsförordningens

bestämmelser om näringsbidrag för uppehållande

av en näring, som samhället i högsta grad måste anses hava intresse av, därför

skola drabbas av större kostnader.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 839.

Departements
chefen.

Arméförvaltningen har ifrågasatt, huruvida icke kommunen borde lämna

visst bidrag till bekostande även av familjebidragen till de i 3 § a) krigsfamiljebidragsförordningen

omnämnda familjemedlemmarna.

Familjebidragsnämnden i Vilhelmina kommun har ansett, att statsbidraget

till kostnaderna för familjepenning till familjemedlemmar, som avses i 3 § b)

förslaget till krigsfamiljebidragsförordning, borde bestämmas till minst 90

procent. I fråga om sjukbidraget har familjebidragsnämnden i Traryd framhållit,

att det ej vore befogat att sänka statsbidraget till 80 procent. Familjebidragsnämnden

i Skellefteå har betonat vikten av att statsbidraget till sjukbidrag

sattes så högt som möjligt, enär fara eljest förefunnes för att kommunerna

skulle »snåla» med denna bidragsform.

Länsstyrelsen i Göteborg och Bohus län har till övervägande framlagt ett

system med glidande skala, så avpassad att den kommunala bidragsskyldigheten

bleve beroende på det sammanlagda skattetrycket i kommunen. Oavsett

örn statsbidraget bestämdes enligt detta förslag eller efter andra grunder,

syntes det emellertid länsstyrelsen för komplicerat att räkna med olika

procentuella bidrag för olika slag av hjälpformer.

I detta sammanhang har från vissa familjebidragsnämnder framförts krav

på att staten måtte övertaga kommunens kostnader för administrationen av

familj ebidragen.

Länsstyrelsen i Kristianstads län ävensom familjebidragsnämnderna i

Göteborg och Växjö samt Björnekulla och Vilhelmina kommuner ha påyrkat,

att familjebidragsnämnderna måtte erhålla tjänstebrevsrätt.

Med anledning av vissa i yttrandena gjorda påpekanden må här framhållas,

att det torde vara ofrånkomligt, att kommunerna bidraga till nämnda kostnader,

då kommunerna inom ramen för författningarna kunna bestämma örn

rätten till familjebidrag och örn bidragens belopp.

Det av kommittén framlagda förslaget rörande fördelningen mellan staten

och vederbörande kommun av kostnaderna för familjebidrag, som under

krigs- och viss fredstjänstgöring utgå enligt krigsfamiljebidragsförordningen,

innebär, att kommunandelen skall differentieras för olika slag av bidrag och

även för olika kategorier familjemedlemmar med hänsyn framför allt till

kommunernas möjligheter att inom gränser, som författningarna uppdraga,

fastställa rätten till familjebidrag och bidragets belopp. Detta förslag har i åtskilliga

yttranden mött invändningar. Medan å ena sidan vissa statliga

myndigheter föreslagit ökning av kommunernas andel i kostnaderna, ha å andra

sidan flera familjebidragsnämnder ävensom svenska stadsförbundet föreslagit,

att kommunandelen skall minskas eller helt borttagas. I några yttranden

har särskilt framhållits, att det av kommittén framlagda förslaget med

olika procentsatser för skilda bidrag vore komplicerat och att det skulle medföra

ökat arbete för familjebidragsnämnderna.

Jag anser för egen del kommitténs förslag innebära en god avvägning av

kostnadsfördelningen och får därför tillstyrka detsamma. Därest detta förslag

genomföres, kommer i fråga om de bidragsformer, som medgiva kom
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

mnnpm;] större frihet i behovsprövningen, en förhållandevis större andel av

kostnaderna att falla å kommunerna. Farhågan för att tillämpningen av

kommittéförslagets procentsatser skulle medföra ökat arbete för familjebidragsnämnderna

och till följd därav åsamka kommunerna ökade administrationskostnader,

kail knappast vara befogad, enär familjepenningens grundbelopp,

som ur redovisningssynpunkt vållat svårigheter framför allt när det

gällt näringsbidraget, samtidigt bortfaller. Givetvis kommer tillsynsmyndigheten

att tillhandahålla familjebidragsnämnderna erforderliga formulär för

upprättande av redovisningshandlingar.

Såsom i vissa yttranden framhållits komma ökade administrationskostnader

att åsamkas kommunerna genom att familjebidragsnämnderna skola utanordna

den nytillkommande hemortslönen och genom att de också skola taga befattning

med ärenden rörande familjebidrag åt till fredstjänstgöring inkallade

värnpliktiga. Denna ökning av administrationskostnaderna beräknas emellertid

av kommittén komma att kompenseras genom att de föreslagna nya

reglerna för bestämmande av statsbidraget innebära, att en större andel av

kostnaderna för familjebidragen kommer att falla på staten än vad fallet varit

med nu gällande statsbidragsregler. Den omständigheten, att familjebidragsnämnderna

komma att handhava jämväl familjebidragsärendena för värnpliktiga,

vilka fullgöra fredstjänstgöring, kan möjligen utgöra skäl för att de

borde tillerkännas tjänstebrevsrätt. Frågan härom torde emellertid få upptagas

till övervägande i samband med en av riksdagen nyligen begärd utredning

av detta och närliggande spörsmål.

3. Hemortslönen.

Genom särskilda författningar ha vissa förmåner införts för värnpliktiga,

som fullgjort viss tids militärtjänstgöring.

Jämlikt kungörelse den 28 juni 1941 (nr 506) örn långtidstillägg för vissa

värnpliktiga (i vissa delar ändrad genom kungörelse den 1 april 1942, nr 168)

utgår till värnpliktiga, vilka fullgjort beredskapstjänst i 360 dagar, med vissa

angivna undantag s. k. långtidstillägg med en krona om dagen.

Enligt 1 § lagen den 28 juni 1941 (nr 560) om semester för viss militär

tjänstgöringstid m. m., skall för arbetstagare, å vilken lagen örn semester är tilllämplig,

beredskapstjänstgöring under år 1940 jämställas med viss militär

tjänstgöring, som omförmäles i semesterlagen. I fråga om månad, för vilken

arbetstagare äger åtnjuta semesterlön eller ersättning därför på den grund att

beredskapstjänstgöring jämställes med tid, då arbete utförts för arbetsgivarens

räkning, skall dock sådan lön eller ersättning utgå av statsmedel med tio

kronor. I 2 § stadgas att till person, som under år 1940 varit inkallad till

beredskapstjänstgöring och icke enligt bestämmelserna i 1 § ägde utfå

semesterlön eller ersättning därför, skulle, därest sammanlagda tjänstgöringstiden

under året uppgått till minst 90 dagar, av statsmedel utgå ersättning för

semester med tio kronor för varje tidrymd örn 30 dagar tjänstgöringen under

året sammanlagt varat. Vad i denna lag stadgades skulle dock beträffande

värnpliktig, tillhörande årsklass 1939 eller 1940 eller årsgrupp 1940, äga

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Kungl. Majus proposition nr 339.

tillämpning allenast i den mån av honom fullgjord militär tjänstgöring överstege

180 dagar. Enligt förordning den 17 april 1942 (nr 205) skola dessa

bestämmelser örn semesterlön, ersättning för sådan lön och ersättning för

semester gälla även för vissa värnpliktiga, som vunnit anställning över stat

och som i dylik anställning eller såsom inkallade till beredskapstjanst tjänstgjort

under år 1940.

Slutligen ägde enligt förordningen den 6 juni 1941 (nr 337) om avdrag å

skatt på grund av militär tjänstgöring under år 1940 värnpliktig, som under

1940 tjänstgjort vid krigsmakten och därvid tillhört årsklass 1938 eller äldre

årsklass, årsgrupp 1940 eller äldre årsgrupp av klass A eller årsgrupp 1939

eller äldre årsgrupp av klass B, åtnjuta avdrag å honom på grund av taxering

år 1941 påförd statlig inkomst- och förmögenhetsskatt och värnskatt. Skatteavdraget

utgjorde fem kronor för varje hel vecka, varmed den sammanlagda

tjänstgöringstiden under år 1940 överstigit sex veckor. I förevarande sammanhang

må även erinras, att vissa värnpliktiga, som vunnit anställning över stat

och i dylik anställning tjänstgjort under år 1940, enligt förordning den 17

april 1942 (nr 204) äga åtnjuta avkortning eller restitution av skatt som nyss

sagts.

Kommittén har i sitt förslag upptagit en ny bidragsform av lönekaraktär,

benämnd hemortslön. Hemortslönen skall utgå till värnpliktiga, som fullgjort

beredskapstjänstgöring under minst 90 dagar, med en krona örn dagen.

Sedan beredskapstjänstgöringen varat 360 dagar, skall hemortslönen höjas

till en krona 50 öre och efter 540 dagars tjänstgöring till två kronor örn dagen.

Hemortslönen, som enligt förslaget utbetalas genom familjebidragsnämnderna,

har avsetts skola ersätta såväl långtidstillägget som semesterersättningen och

skatteavdraget.

I motiveringen till förslaget örn införande av hemortslön har kommittén

anfört bland annat: I

I uttalanden rörande familjepenningen ha flera familjebidragsnämnder

framhållit, att denna icke vore tillräcklig för att möjliggöra anskaffande av

kläder och betalande av vissa fasta utgifter såsom livförsäkringspremier, sjukkasseavgifter

och avgifter för lyse. Därvid har även framhållits, att behovet

av ett dylikt tillskott till familjepenningen särskilt framträdde efter längre

tids tjänstgöring. Andra familjebidragsnämnder ha framhållit, att ensamstående

värnpliktiga vore otillbörligt missgynnade beträffande rätten till

familjebidrag, därvid påpekats, att ungkarlar, särskilt efter längre tids tjänstgöring,

ofta stöde utan ekonomiska möjligheter att vid utryckningen komplettera

den civila utrustningen med kläder m. m. Även ungkarlarnas behov

av bidrag till betalande av försäkringsavgifter, skatter och dylikt har framhållits.

I detta sammanhang kan omnämnas, att Sveriges förenade studentkårers

värnpliktskommitté i en till kommittén ställd, den 14 februari 1942 dagtecknad

skrivelse framhållit behovet av att en ny hjälpform skapades, varigenom på

särskild ansökan studenter med avsevärda ekonomiska förpliktelser efter

behovsprövning skulle under pågående beredskapstjänstgöring kunna erhålla

ett kontant bidrag utan återbetalningsskyldighet. Detta bidrag, förslagsvis

benämnt räntebidrag, torde lämpligen utgå med ett maximibelopp av 30

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339. 61

kronor i månaden oell i övrigt variera i förhållande till de ränteutgifter och

livförsäkringspremier, som vederbörande hade att erlägga.

Otvivelaktigt har —- särskilt efter längre tids tjänstgöring —■ ett behov

framträtt av tillskott till familjepenningen för anskaffande av kläder m. m.

samt för bestridandet av vissa fasta utgifter. För närvarande torde i stor utsträckning

detta behov av bidrag utöver familjepenningen ha tillgodosetts

genom de medel, som ställts till landshövdingarnas förfogande. I den mån det är

möjligt bör emellertid enligt kommitténs mening behovet av särskilt tillskott

till familjepenningen för ovan angivna ändamål avhjälpas genom en revision

av författningsbestämmelserna.

Givetvis ha även ungkarlarna behov av bidrag till fasta utgifter av olika

slag som förfalla till betalning under tjänstgöringen. Erfarenheten torde därjämte

ha visat att ungkarlarna vid utryckningen ofta behöva ekonomiskt bistånd

för bestridande av kostnader, som äro förenade med övergången till

civila förhållanden.

Det kan vidare i detta sammanhang erinras örn att i direktiven för utredningen

framhållits önskvärdheten av att finna ett medel som i sin mån kunde

bidraga till att utjämna verkningarna av olikheterna i tjänstgöringstid för

skilda kategorier av värnpliktiga.

Kommittén har därjämte i sin motivering påpekat, att i direktiven framhållits,

att ett påtagligt önskemål vore att de genom särskilda författningar

införda förmånerna av semesterrätt och skatteavdrag, vilka förorsakat betydande

administrativt arbete, inarbetades i eller samordnades med familjebidragssystemet.

Dessa förmåner tillkomme sådana värnpliktiga som fullgjort

viss militärtjänstgöring under år 1940. Enligt kommitténs mening borde

det önskvärda samordnandet av dessa förmåner med bidragssystemet i övrigt

ske därigenom, att hemortslönen för framtiden ersatte de nämnda förmånerna.

En motsvarighet till den föreslagna hemortslönen. fortsätter kommittén,

funnes enligt gällande bestämmelser i det s. k. långtidstillägget, vilket utgår

efter 360 dagars beredskapstjänst med ett belopp av trettio kronor i månaden.

Då långtidstilläggets uppgift att utjämna verkningarna av olikheterna i tjänstgöringstid

för skilda kategorier värnpliktiga kan fyllas av hemortslönen, föresloge

kommittén, att långtidstillägget ersattes med hemortslönen.

Slutligen har kommittén i motiveringen för hemortslönen anfört:

Kommittén är medveten örn att i vissa enstaka fall hemortslönen icke utgör

full ersättning för de olika förmåner som nu utgå till värnpliktiga, som fullgjort

längre tids beredskapstjänstgöring, framför allt sådana värnpliktiga,

vilkas tjänstgöringstid uppgår till 360 men ej 540 dagar. De av kommittén

föreslagna ändrade bestämmelserna i övrigt, vilka för det stora flertalet värnpliktiga

innebära avsevärda förbättringar, torde emellertid bidraga till att

utjämna den försämring som hemortslönen undantagsvis kan medföra.

Kommittén, som icke kunnat närmare ingå på de administrativa detaljbestämmelser,

som bliva erforderliga med hänsyn till hemortslönen, förutsätter,

att dylika bestämmelser utarbetas av tillsynsmyndigheten i samråd med vederbörliga

militära myndigheter. Uppenbart är att hemortslönen för familjebidragsnämnderna

kommer att medföra ökat administrativt arbete. Kommittén

vill emellertid erinra örn att de föreslagna ändrade bestämmelserna rörande

storleken av familjebidragets kommunandel torde innebära en viss minskning

av kommunernas utgifter för familjebidraget. Härigenom beredas kommunerna

ersättning för de ökade förvaltningskostnader, som kunna föranledas

av hemortslönens införande.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition ivr 339.

Enär hemortslönen, såsom framginge redan av benämningen, vore att anse

närmast som en löneförmån, borde den enligt kommitténs mening utgå helt

av statsmedel.

I flertalet yttranden har grundprinciperna för hemortslönen vunnit gillande.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har emellertid — med erinran om

kommitténs uttalande, att densamma i hemortslönen funnit ett konsekventare

uttryck för löneprincipen än vad grundbeloppet dittills utgjort — anfört:

Länsst3''relsen är för sin del tveksam, örn denna tankegång är riktig och

örn det över huvudtaget är rättvist att motivera familjebidragen såsom en

löneförmån, stående i proportion till värdet av den värnpliktiges tjänstgöring.

Man kan ju för övrigt knappast tala örn att den värnpliktige får lön

för sin värnplikt, om icke sådana oundgängliga behov för familjens uppehälle

bliva tillgodosedda, vilka under alla förhållanden måste täckas. Länsstyrelsen

vill därför göra gällande, att man principiellt bort gå fram efter behovsprövningens

linje; detta hade lämpligast kunnat ske därigenom, att vid sidan av

familjepenningen och bostadsbidraget ytterligare hjälpformer infördes för

täckande av regelbundet återkommande utgifter, såsom skatter, inbetalningar

å avbetalningsköp, försäkringspremier och dylikt. Det är framför allt utgifter

av detta slag, som föranlett de största bekymren för de inkallade, då

hittills utgående familjebidrag varit otillräckliga för sådana ändamål. I det

nuvarande läget synes det emellertid icke möjligt att få en reform i sådan

riktning genomförd inom rimlig tid. Diskussionen måste därför inskränkas

till frågan, i vad mån jämkningar i fråga örn grunderna för hemortslönens

bestämmande böra ifrågakomma.

En bestämd fördel måste tillerkännas förslaget örn hemortslön såtillvida,

att den värnpliktige därigenom besparas besvärlig utredning om sin familjs

hushållsbudget. Det bör dock icke förbises, att systemet med fast hemortslön

kan komma att medföra uppenbara orättvisor mellan olika grupper av

värnpliktiga. Enligt förslaget kommer hemortslönen — liksom nu grundbeloppet

— att utgå till familjer, vilka uppenbarligen icke äro i behov av

något som helst familjebidrag, det senare kanske på den grund, att hustrun

helt och hållet svarar för familjens inkomster eller familjen har en avsevärd

kapitalinkomst såsom enda förvärvskälla.

Länsstyrelsen har därjämte framhållit, att örn mannen finge behålla en

del av sin lön, familjen genom hemortslönen kunde komma i väsentligt bättre

ekonomiskt läge än när mannen fullgjorde sin vanliga civila gärning. Detta

förhållande syntes icke böra eftersträvas såsom ett mera regelmässigt resultat.

Lämpligen borde därför en uppmjukning ske i löneprincipen så att hemortslönen

icke skulle irtgå, örn det vore uppenbart, att behov därav icke förelåge.

Länsstyrelsen har vidare anfört:

Kommittén föreslår, att hemortslön för ogift värnpliktig skulle innehållas

och utbetalas vid värnpliktstjänstgöringens slut under det att hemortslön för

gift värnpliktig skulle utbetalas till hustrun månadsvis i efterskott. Denna

olikhet i utbetalningssättet visar även en inre motsättning i den föreslagna

hemortslönens syftemål. Yad som säges örn att ungkarlar efter längre tids

tjänstgöring ofta stå utan ekonomisk möjlighet att vid utryckning komplettera

sin utrustning av civila kläder med mera gäller med samma fog även för de

gifta. Länsstyrelsen anser, att hemortslönen enligt kommitténs förslag

onödigt gynnar de ogifta i jämförelse med de gifta. Detta kunde undvikas

genom att hemortslönen delades i en civil och en militär del, därvid den civila

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 339.

63

delen — efter summarisk behovsprövning enligt vad ovan angivits —- som

regel endast skulle utbetalas till värnpliktig med familj. Undantagsvis borde

sådan lön kunna tillkomma även ogift värnpliktig. Den militära delen skulle

däremot utgå utan behovsprövning och oavsett civilstånd såsom en långtidspremie

vid hemförlovning. Den civila hemortslönen borde emellertid icke

sättas allför lågt, och i varje fall icke lägre än en krona örn dagen, motsvarande

omkring 30 kronor per månad; detta belopp skulle närmast vara avsett

för försäkringspremier, avbetalningsaffärer och dylikt.

Statskontoret har, enär hemortslönen bleve att betrakta som en del av

den värnpliktiges krigsavlöning, närmast att jämställa med månadslönen, ansett

en sammanslagning av de båda avlöningsformerna böra övervägas.

Familjebidragsnämnden i Björnekulla kommun har funnit det ur flera synpunkter

lämpligast, att hemortslönen inarbetades i krigslönen. Länsstyrelsen

i Kristianstads län har ifrågasatt, örn icke utbetalningen av hemortslönen

borde ske genom militär myndighet. Länsstyrelsen har dock icke velat föreslå

en sådan anordning.

Svenska arbetsgivareföreningen har ifrågasatt, huruvida icke hemortslönen

borde avsättas för vissa speciella ändamål, såsom betalning av skatter, försäkringspremier

m. m. Liknande synpunkter ha anförts av familj ebidragsnämnden

i Korums kommun.

Några erinringar mot hemortslönens belopp ha i regel icke framställts i

yttrandena. Familjebidragsnämnden i Algutsboda kommun har dock med

hänsyn till de olika förmåner, som hemortslönen avser att ersätta, ansett

denna tilltagen något i underkant. Svenska arbetsgivareföreningen har föreslagit,

att hemortslönen måtte dyrortsgrupperas med hänsyn till förhållanden

å den ort, där hemortslönen vore avsedd att användas.

Länsstyrelsen i Kristianstads län samt flera familjebidragsnämnder ha i

likhet med kommittén framhållit, att införandet av hemortslönen bomme att

öka kommunernas administrationskostnader.

Den av kommittén föreslagna hemortslönen har av samtliga hörda myndigheter

utom länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län ansetts innebära en

lämplig komplettering av krigsfamiljebidragssystemet. Nämnda länsstyrelse

har uttalat, att den hellre skulle sett, att andra nya bidragsformer införts,

vilka i mån av behov kunde utnyttjats för särskilda utgifters bestridande.

Såsom jag redan i det föregående under avsnittet Allmänna synpunkter uttalat,

ansluter jag mig till kommitténs förslag om införande av hemortslön. Densamma

får, såsom kommittén framhållit, mera än familjepenningens grundbelopp,

som nu utgår, karaktär av löneförmån, och till följd härav bör

hemortslönen också utgå utan behovsprövning och icke påverka storleken

av utgående familjebidrag. Jag kan sålunda icke dela den av länsstyrelsen

i Göteborgs och Bohus län uttalade uppfattningen, att andra nya

bidragsformer i stället borde införas. Mot tanken på behovsprövning av hemortslönen

talar det förhållandet, att förmånen är avsedd att ersätta såväl

långtidstillägg, som nu utgår efter 360 dagars beredskapstjänstgöring, som

också den semesterersättning och det skatteavdrag, som tillerkändes vissa

värnpliktiga för under år 1940 fullgjord tjänstgöring.

Departements
chefen.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Majus proposition nr 339.

Kommitténs förslag beträffande hemortslönens belopp ger mig icke heller

anledning till erinran. Visserligen kommer hemortslönens belopp vid en

tjänstgöringstid av mellan 360 och 540 dagar att bliva något lägre än det

sammanlagda beloppet av långtidstillägg, semesterersättning och skatteavdrag,

därest samtliga dessa förmåner utgått enligt samma grunder som fastställts

i de för tjänstgöring under år 1940 gällande bestämmelserna, men detta

måste för flertalet värnpliktiga, såsom kommittén jämväl framhåller, komma

att uppvägas av de förbättringar i fråga örn familjebidrag, som föreslås skola

komma till stånd.

Förenämnda länsstyrelse har för sin del ansett, att hemortslönen borde

utgå med olika belopp för familjeförsörjare och för ensamstående, enär den

senare gruppen värnpliktiga eljest skulle gynnas. Jag delar icke denna uppfattning.

En ensamstående värnpliktig har vid militärtjänstgöringens slut

enligt vunnen erfarenhet behov av medel för sin försörjning, tills dess han

ånyo får arbetsinkomst, och den för hans räkning helt eller delvis innehållna

hemortslönen är då av betydelse för honom. Han kan icke i dylikt fall såsom

familjeförsörjaren få för viss tid efter tjänstgöringens slut sig tillerkänt

familjepenning och som regel heller icke bostadsbidrag — ensamstående

värnpliktiga torde nämligen endast i ringa utsträckning ha beviljats bostadsbidrag

under tjänstgöringstiden. Jag finner icke skäl att, såsom svenska

arbetsgivareföreningen föreslagit, ortsgradera hemortslönens belopp. Genom

att hemortslönen utgår med samma belopp i de olika ortsgruppema åstadkommes

i stället en från andra håll påyrkad utjämning av skillnaden mellan

de värnpliktigas ekonomiska förmåner å olika orter. Såsom jag i samband med

behandlingen av frågan örn familjepenningens belopp framhållit, finnas skäl

härför.

Hemortslönen bör liksom familjebidragen utbetalas av familjebidragsnämnderna.

I några yttranden har framförts förslag, att hemortslönen skulle

avsättas för vissa speciella ändamål. Med hänsyn till de skiftande behov,

som hemortslönen avser att täcka, synes det mig emellertid knappast lämpligt

att på sådant sätt tillgodose visst eller vissa av dessa behov på bekostnad

av de övriga.

Frågan örn de ökade administrationskostnader, som uppkomma för kommunerna,

har jag berört i samband med spörsmålet örn krigsfamiljebidragens

bestridande. Huruvida hemortslönen lämpligen kan sammanslås med den

månadslön, som enligt krigsavlöningsreglementet utgår till vissa värnpliktiga,

torde böra prövas i samband med en överarbetning av krigsavlöningsreglementet.

. it

III. Speciell motivering.

I det följande lämnas paragrafvis en närmare redogörelse för departementsförslaget.

I den mån särskild motivering till vissa paragrafer ansetts icke

vara erforderlig, ha dessa paragrafer utelämnats ur specialmotiveringen.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

65

Allmänna bestämmelser.

1 §•

Denna paragraf angiver förordningens tillämpningsområde. Enligt kommittéförslaget

skulle förordningen jämväl omfatta värnpliktiga som senare än

femte året efter inskrivningsåret fullgöra tjänstgöring enligt 27 § värnpliktslagen.

Med anledning härav lämnas i det följande en kortfattad översikt över

de bestämmelser i värnpliktslagen, som i förevarande sammanhang äro av

intresse.

Jämlikt 1 § värnpliktslagen ar svensk man värnpliktig från och med det

kalenderår, under vilket han fyller tjugo år, till och med det, under vilket lian

fyller fyrtiosju år. I 14 § värnpliktslagen stadgas skyldighet för värnpliktig

att personligen inställa sig vid inskrivningsförrättning det år han fyller tjugo

år. Enligt 15 § samma lag må under förutsättningar, som bestämmas av

Konungen, yngling, som så önskar, inskrivas redan det år, då han fyller aderton

eller nitton år. Sådan yngling är värnpliktig även innan han uppnått värnpliktsåldern.

Enligt 27 § 1 mom. värnpliktslagen omfattar utbildningstiden för värnpliktig

fyrahundrafemtio dagar. Tjänstgöringen skall, där Konungen ej beträffande

värnpliktiga avsedda för handräckningstjänst annat bestämmer, fullgöras i följande

ordning:

a) av armén eller kustartilleriet tilldelad värnpliktig:

med en första tjänstgöring örn trehundrasextio dagar före utgången av andra

året efter inskrivningsåret, vilken tjänstgöring fullgöres i en följd eller i två

omgångar, med två repetitionsövningar örn vardera trettio dagar, den första

före utgången av tredje året och den andra före utgången av åttonde året efter

inskrivningsåret, samt med en efterutbildningsövning om trettio dagar före

utgången av adertonde året efter inskrivningsåret;

b) av flottan tilldelad värnpliktig:

antingen i en följd med början under inskrivningsåret eller nästföljande år,

eller ock med en första tjänstgöring om fyrahundratjugo dagar, som tager sin

början under inskrivningsåret eller nästföljande år, samt med en efterutbildningsövning

örn trettio dagar före utgången av adertonde året efter inskrivningsåret;

ävensom

c) av flygvapnet tilldelad värnpliktig:

med en första tjänstgöring örn trehundrasextio dagar, som täger sin början

under inskrivningsåret eller nästföljande år, med en repetitionsövning örn

sextio dagar eller två repetitionsövningar örn vardera trettio dagar före utgången

av åttonde året efter inskrivningsåret samt med en efterutbildningsövning

örn trettio dagar före utgången av adertonde året efter inskrivningsåret.

Värnpliktig, som uttagits för utbildning till officer eller underofficer vid

armén eller kustartilleriet eller till underofficer vid flygvapnet, är skyldig att,

utöver den förut angivna tjänstgöringstiden, efter första tjänstgöringens avslutande

fullgöra fortsatt tjänstgöring, för utbildning till officer under högst

trehundrasextio dagar och för utbildning till underofficer under högst etthundraåttio

dagar.

Värnpliktig tilldelad marinen, vilken vid navigationsskola avlagt sjökaptens-

eller styrmansexamen eller övermaskinistexamen eller maskinistexamen

av andra klass, är skyldig att, utöver den ovan angivna tjänstgöringstiden,

undergå fortsatt utbildning under en tid av etthundratjugo dagar, fördelad på

två repetitionsövningar örn vardera sextio dagar, vilka skola fullgöras före utgången

av adertonde året efter inskrivningsåret.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 339.

1163 43 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

För värnpliktig, som vid högskola eller annan därmed jämförlig högre läroanstalt

idkar studier för utbildning till läkare, tandläkare, apotekare, veterinär

eller ingenjör eller eljest i sådana ämnen, att hans insikter kunna vara till särskilt

gagn för krigsmakten, samt för värnpliktig, som gör sannolikt, att han

kommer att idka sådana studier, gälla följande särskilda bestämmelser.

Beträffande sådan värnpliktig må Konungen, då så finnes lämpligt, förordna,

att den angivna tjänstgöringen örn fyrahundrafemtio dagar skall, med rätt till

avbrott under viss tid för studiers fullföljande, fullgöras med dels soldat- och

befälsutbildning, dels fackutbildning och facktjänstgöring. Sådan värnpliktig

må ock, då så för bibringande och vidmakthållande av för avsedd mobiliseringsbefattning

erforderliga insikter anses påkallat, åläggas att därutöver fullgöra

fortsatt tjänstgöring under högst etthundraåttio dagar. Den fortsatta

tjänstgöringen skall kunna i omgångar fördelas på hela värnpliktstiden.

Jämlikt 27 § 2 mom. värnpliktslagen må, därest Konungen med hänsyn till

krigsberedskapen så prövar nödigt, annan värnpliktig än som sist nämnts

kunna åläggas att, utöver tjänstgöring som förut angivits, fullgöra en eller

flera beredskapsövningar örn sammanlagt högst etthundraåttio dagar. Skyldigheten

att fullgöra dylik beredskapsövning upphör dock, sedan ett och ett halvt

år förflutit efter avslutandet av första tjänstgöring (tjänstgöring i en följd)

eller för värnpliktig, uttagen till officers- eller underofficersutbildning, för

denne föreskriven fortsatt tjänstgöring.

Enligt 29 § värnpliktslagen må anstånd med påbörjande av i 27 § föreskriven

första tjänstgöring (tjänstgöring i en följd) under vissa förutsättningar meddelas;

dock att tjänstgöringen skäll taga sin början senast det år under vilket

den värnpliktige fyller tjugofyra år.

Kommittén har framhållit, att förslaget att utsträcka förordningens tillämpningsområde

till värnpliktiga, som fullgjorde tjänstgöring enligt 27 § värnpliktslagen

senare än femte året efter inskrivningsåret, framför allt skulle få

betvdelse för värnpliktiga, som fullgjorde repetitions- och efterutbildningsövning.

Även örn dylik tjänstgöring vore på förhand tidsbegränsad och av

kortare varaktighet, hade det dock synts kommittén motiverat att låta krigsfamiljebidrag

utgå under denna tjänstgöring med hänsyn till att flertalet av

de ifrågavarande värnpliktiga redan bildat familj och inordnats i förvärvsarbetet

såsom arbetare, anställda eller självständiga företagare.

Enligt 28 § 1 mom. i 1941 års värnpliktslag må Konungen, efter statsrådets

hörande, då rikets försvar eller dess säkerhet eljest det kräver, inkalla samtliga

värnpliktiga eller värnpliktiga till större eller mindre antal, som finnes behövligt.

Detta stadgande har i kommitténs förslag ersatt motsvarande bestämmelser

i 1936 års värnpliktslag.

Kommittén har vidare erinrat om att första momentet omfattade icke allenast

värnpliktiga, som fullgjorde frivillig tjänstgöring, utan även krigsfrivilliga.

Med stöd av den föreslagna lydelsen av 1 § har kommittén föreslagit dels

kungörelse om undantag i vissa fall från rätt till bidrag enligt 9 § 2 mom. samt

15 och 16 §§ krigsfamiljebidragsförordningen samt dels en utvidgning av förordningen

till att omfatta jämväl vissa andra kategorier värnpliktiga än som

ovan nämnts, vilka fullgöra fredstjänstgöring. Vidare har kommittén föreslagit,

att all personal i krigsmaktens reserv skulle beredas möjlighet att erhålla

bostadsbidrag.

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts proposition nr oöt).

Sista stycket i gällande förordning har av kommittén ansetts obehövligt och

därför i förslaget uteslutits.

Försvarsväsendets lönenämnd har i fråga om denna paragraf anfört:

Lönenämnden vill till en början framhålla, att såväl den nuvarande krigsfamiljebidragsförordningen

jämte tillhörande följdförfattningar som ock de

författningsförslag, vilka nu framläggas av kommittén, i allt för stor utsträckning

synas hava utformats med tanke på förhållandena under beredskapstillstånd.

Enligt lönenämndens mening kommer det ock med all sannolikhet att

bliva förenat med stora svårigheter att under verkliga krigsförhållanden tilllämpa

författningar av så komplicerad och invecklad natur som de nu ifrågavarande.

Med hänsyn härtill anser sig lönenämnden därför böra förorda, att

i 1 § krigsfamiljebidragsförordningen beträffande tillämpningen av densamma

intages ett stadgande, som lämnar möjlighet för Kungl. Majit att i händelse

av lerig bestämma, att förordningen endast i vissa delar må tillämpas, eller att

Kungl. Majit för sådant fall må förordna örn de inskränkningar beträffande

tillämpningen av förordningen, som med hänsyn till krigsförhållandena kunna

befinnas påkallade.

Beträffande avfattningen av 1 mom. har lönenämnden framhållit följande:

Med den utformning detta författningsrum erhållit synes det lönenämnden

ej helt klart, huruvida och i vilken omfattning förordningen må tillämpas å

frivilliga av olika slag. Av 1 mom. framgår, att förordningen i första hand

avser vissa värnpliktiga men att Konungen må föreskriva, »att bestämmelserna

i denna förordning med de inskränkningar, som må finnas påkallade, skola

äga tillämpning jämväl å annan personal, som tjänstgör vid krigsmakten under

tid, då värnpliktiga äro inkallade» enligt 28 § 1 mom. värnpliktslagen. Med

värnpliktig avses enligt 1 § 1 mom. den, som enligt krigsavlöningsreglementet

avlönas såsom värnpliktig. Med den utformning ifrågavarande moment erhållit

vill det emellertid synas, som örn alla frivilliga, under förutsättning att

de erhålla lön såsom värnpliktiga enligt krigsavlöningsreglementet, skulle

kunna komma i åtnjutande av familjebidrag enligt förordningen. Detta skulle

bland annat medföra, att även landstormskvinnor och likställda skola komma

i åtnjutande av familjebidrag. Enligt en inom lönenämnden verkställd utredning

åtnjuta emellertid landstormskvinnor, som förordnats till vice gruppchef

respektive gruppchef, redan så stora avlöningsförmåner enligt krigsavlöningsreglementet,

att med hänsyn till deras dagliga tjänstgöringstid och arbetsuppgifter

i övrigt någon anledning icke föreligger att tillerkänna dem några ytterligare

förmåner. För att klargöra, i vilken omfattning förordningen må tilllämpas

å frivilliga, svnes 1 mom. för övrigt behöva omformuleras.

Arméförvaltningen har beträffande 1 mom. påpekat, att av motiveringen

framginge, att även värnpliktiga, som fullgjorde frivillig tjänstgöring, samt

krigsfrivilliga omfattades av momentet. Då förordningen sålunda skulle äga

tillämpning även å frivillig, vilken avlönades såsom värnpliktig, syntes orden

»i detta moment» böra utbytas mot »i denna förordning».

Marinförvaltningen har beträffande uttrycket »inryckningsdagen» påpekat,

att motsvarande uttryck i gällande förordning vore »inställelsedagen», samt

erinrat örn lydelsen av 1 § andra stycket krigsavlöningsreglementet, enligt vilket

krigstjänstgöringen toge sin början första mobiliseringsdagen eller, örn

inryckning skedde senare, inryckningsdagen. Härav syntes framgå, att första

mobiliseringsdagen i allmänhet vore att anse såsom inryckningsdag. Emelle!''

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 389.

tid kunde ju inkallelse av värnpliktiga ske i annan form än såsom mobilisering.

Ämbetsverket ifrågasatte därför, huruvida icke — till undvikande av missförstånd

framdeles —■ en närmare bestämning vore behövlig.

Riksräkenskapsverlcet har icke funnit bärande skäl föreligga för det i 2 mom.

i kommittéförslaget, motsvarande 4 mom. i nu föreliggande förslag, stadgade

undantaget i sådana fall, då fråga vore om fullgörande av repetitionsövning,

efterutbildningsövning eller på grund av anstånd fördröjd första tjänstgöring.

I fråga örn samma moment har familjebidragsnämnden i Stockholms stad

påpekat, att det i där avsedda fall syntes ankomma på familj ebidragsnämnden

att avgöra, huruvida behörighet till erhållande av krigsfamiljebidrag förelåge.

Att militärtjänstgöringen varit av sådan natur, att behörighet att erhålla sådant

bidrag förelåge, intygades enligt nu gällande bestämmelser av vederbörande

militära myndigheter. Med hänsyn till de många olika slag av värnpliktstjänstgöring,

som förefunnes, torde det enligt nämndens mening kunna ifrågasättas,

huruvida familjebidragsnämnderna lämpligen borde åläggas att pröva behörigheten

att erhålla krigsfamiljebidrag. Det syntes därför nämnden vara lämpligare,

om denna skyldighet jämväl i fortsättningen åvilade militär myndighet.

Chefen för armén har ifrågasatt, örn icke oklarheter kunde uppstå, när värnpliktiga,

som fullgjorde /redstjänstgöring, skulle åtnjuta bidrag enligt krigsfamiljebidragsförordningen.

Bland annat borde detta medföra vissa konsekvenser

i fråga örn utbetalandet av bidragen, då dessa enligt 3 § fredsfamiljebidragskungörelsen

utbetalades av vederbörande militäre chef men enligt

krigsfamiljebidragsförordningen av vederbörlig familjebidragsnämnd. Bäst

syntes vara, att 1 § 2 mom. krigsfamiljebidragsförordningen utginge och att i

stället i 1 § fredsfamiljebidragsförordningen inarbetades bestämmelse om att

för här ifrågavarande kategorier värnpliktiga fredsfamiljebidragsförordningens

bestämmelser skulle vara lika med krigsfamiljebidragsförordningens. Vidare

har chefen för armén framhållit, att enär svårigheter i framtiden bomme att

föreligga att på ett enkelt sätt fastställa inskrivningsåret för förtidsinskrivna

värnpliktiga, det vore lämpligare att låta denna förmån bli hänförd till visst

levnadsår och icke till »femte året efter inskrivningsåret». Från samma utgångspunkt

har för svar sväs endets- rullföringsnämnd framhållit, att omfattningen

av de militära myndigheternas rapporteringsskyldighet kunde i någon

mån begränsas, om ifrågavarande regel anknötes till levnadsåldern.

överbefälhavaren har med avseende å den av kommittén föreslagna rätten

till bostadsbidrag för personal i reserven — under åberopande av en vid

yttrandet fogad tablå rörande förhållandet mellan värnpliktigs och viss reservpersonals

ekonomiska förhållanden — anfört:

Det har även enligt de militära myndigheternas erfarenhet mångå gånger

visat sig, att reservpersonalen, som ju i likhet med de värnpliktiga icke har

militärtjänsten till yrke, är illa tillgodosedd. Ofta har reservbefälet med

familj det märkbart sämre ställt än värnpliktiga familjeförsörjare i motsvarande

grader. Det har t. ex. förekommit att en värnpliktig, som blivit

anställd som befäl i reserven i högre grad än hans dittillsvarande grad såsom

värnpliktig, därigenom får en löneförsämring. Jag vitsordar därför starkt det

rättvisa i kommitténs förslag örn ändring i 1 § krigsfamiljebidragskungörelsen

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339. 69

därhän, att ali reservpersonal må hava möjlighet att efter behovsprövning

erhålla bostadsbidrag.

Försvarsväsendets lönenämnd har rörande sistnämnda fråga erinrat om att

reservpersonalens löneförmåner inom en nära framtid torde komma att underkastas

omprövning och att därvid spörsmålet, örn denna personal skulle äga

åtnjuta särskilda förmåner enligt krigsfamiljebidragsförordningen, även borde

närmare beaktas.

Enligt kommitténs förslag till lydelse av denna paragraf skulle krigsfamiljebidragsförordningens

tillämpningsområde, i förhållande till vad nu

gäller, utsträckas till att regelmässigt omfatta vissa värnpliktiga under fullgörande

av dem i fredstid åliggande tjänstgöring, nämligen värnpliktiga, som

fullgöra tjänstgöring senare än femte året efter inskrivningen, d. v. s. i regel

under eller efter det år, de uppnå 26 års ålder. Detta innebär för huvuddelen

av arméns värnpliktiga, att de skulle äga komma i åtnjutande av krigsfamiljebidrag

under tiden för andra repetitionsövningen, vilken skall fullgöras före

utgången av åttonde året efter inskrivningen, samt under efterutbildningsövningen,

vilken skall fullgöras före utgången av adertonde året efter inskrivningen.

Skälen för kommitténs ifrågavarande förslag äro i huvudsak dels att

de värnpliktiga då nått sådan ålder, att de i allmänhet äro familjeförsörjare,

dels ock att militära myndigheter och familjebidragsnämnder därigenom

bibringas praktiska erfarenheter rörande krigsfamiljebidragsförfattningarnas

tillämpning.

Mot detta förslag örn utsträckning av krigsfamiljebidragsförordningens

tillämjmingsområde har endast riksräkenskapsverket framställt erinran. Ämbetsverket

finner icke tillräckliga skäl för en dylik utvidgning vara förhanden.

För egen del ansluter jag mig emellertid till kommitténs förslag. Det synes

mig nämligen vara av stor betydelse, att organisationen för krigsfamiljebidragsförfattningarnas

tillämpning prövas i fredstid, och jämväl de värnpliktigas

intresse synes fordra, att de vid tjänstgöring i ålder över 25 år få

åtnjuta de större förmåner, som en tillämpning av krigsfamiljebidragsförordningen

innebär. Med anledning av vad chefen för armén framhållit därom,

att nu ifrågavarande bestämmelser med hänsyn till sättet för utbetalningen

av bidraget borde intagas i fredsfamiljebidragsförordningen i stället för i

krigsfamiljebidragsförordningen, må framhållas, att bidrag, som utgå enligt

sistnämnda förordning, givetvis skola såväl fastställas som också utbetalas

av familjebidragsnämnderna. På grund härav kan jag icke biträda chefens

för armén förslag. I fredsfamiljebidragsförordningen bör dock intagas en

hänvisning till krigsfamiljebidragsförordningens nu ifrågavarande föreskrift.

Tidpunkten då rätt till bidrag enligt krigsfamiljebidragsförordningen inträder

har i departementsförslaget angivits på sätt chefen för armén och rullföringsnämnden

föreslagit, d. v. s. anknutits till levnadsåldern i stället för till visst

år efter inskrivningen.

I anslutning till det föreslagna stadgandet i paragrafen örn rätt för Kungl.

Majit att besluta, att bestämmelserna i krigsfamiljebidragsförordningen med

Departements
chefen.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl, Maj. ts proposition nr 339.

inskränkningar, som finnas påkallade, under viss tjänstgöring skola äga tillämpning

jämväl å annan personal än sådan som avlönas enligt för värnpliktiga

i allmänhet gällande bestämmelser, har kommittén föreslagit, att all

reservpersonal bör göras berättigad att efter särskild behovsprövning komma

i åtnjutande av bostadsbidrag enligt krigsfamiljebidragsförordningen. För

närvarande är dylik rätt medgiven endast underbefäl i arméns reserver.

Medan överbefälhavaren understrukit behovet av att dessa bestämmelser få

tillämpas å all reservpersonal, har lönenämnden ansett, att denna fråga borde

upptagas till övervägande i samband med den omprövning av löneförmånerna

till reservpersonal, som lönenämnden beräknade skulle komma till stånd.

Ehuru frågan är av den art, att den icke behöver underställas riksdagen, vill

jag likväl i detta sammanhang uttala, att jag delar den av lönenämnden uttalade

uppfattningen. Jag vill här erinra örn att jag i försvarspropositionen

förutsatt, att en revision av gällande reservbefälsförordningar skall komma

till stånd.

Kommittén har ansett den nya förordningen i likhet med den nu gällande

böra tillämpas å sådan frivillig personal vid krigsmakten, som åtnjuter krigsavlöning

såsom värnpliktiga. Häremot har lönenämnden framfört vissa erinringar

i vad gäller landstormskvinnor och likställda. Dessa invändningar synas mig äga

fog, och på grund härav förordar jag, att i paragrafen intages en föreskrift, som

möjliggör för Kungl. Maj:t att undantaga frivillig personal från rätt till krigsfamiljebidrag.

Jag har för avsikt att vid framläggande av förslag till krigsfamiljebidragskungörelse

föreslå stadgande av innehåll, att medlem av landstormskvinnoförening

samt medlem av föreningen Svenska blå stjärnan ävensom

av annan motsvarande förening skall, ehuru hänförlig till personal, som

åtnjuter krigslön enligt för värnpliktiga gällande bestämmelser, undantagas

från rätt till familjebidrag enligt denna förordning. Däremot förutsätter jag-—

och lönenämnden torde icke heller hava avsett något annat — att kvinna, som

enligt träffat avtal fullgör tjänstgöring vid luftbevakningsstation eller annan

motsvarande tjänstgöring, liksom hittills skall äga rätt till krigsfamiljebidrag

i likhet med värnpliktiga i allmänhet.

Med anledning av att chefen för marinen ifrågasatt, huruvida icke närmare

bestämmelser borde intagas i paragrafen rörande sambandet mellan inryckningsdag

och mobiliseringsdag, enär detta vöre av betydelse med hänsyn till

sättet för de värnpliktigas inkallelse, må framhållas, att Kungl. Maj:t med den

avfattning, som paragrafen föreslås skola erhålla, kommer att äga befogenhet

att i förekommande fall besluta örn, från vilken dag krigsfamiljebidragsforördningen

skall tillämpas å värnpliktiga, vilka inkallats till tjänstgöring i annan

ordning än genom inställelse i anledning av mobilisering. En dylik ordning

har visat sig lämpligare än att bibehålla det för nu gällande förordning speciella

begreppet »inställelsedag», vilket visat sig åstadkomma felaktiga tolkningar.

Yad Stockholms stads familjebidragsnämnd anfört örn svårigheterna för

familjebidragsnämnderna att avgöra, huruvida tjänstgöring, till vilken värnpliktig

inkallats, skall hänföras under freds- eller krigsfamiljebidragsförord
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 339.

71

ningen, ger mig anledning framhålla, att det avsetts skola ankomma på de

militära myndigheterna att även framdeles lämna uppgifter i berörda avseende.

Lönenämndens uttalande örn att det skulle bliva förenat med svårigheter

att under krig tillämpa krigsfamiljebidragsförojningen synes mig icke helt

sakna fog. Detsamma gäller emellertid även ett flertal andra författningar,

och hithörande spörsmål ha sålunda en betydande räckvidd. Yad krigsfamiljebidragsförordningen

med därtill anslutande författningar angår torde emellertid

vissa av kommittén förutsatta förberedande åtgärder, vilka — då skäl därtill

förefinnas — skola vidtagas, komma att minska svårigheterna att i krig

tillämpa dessa författningar. Därtill kommer, att den föreslagna lydelsen av

1 § lägger i Kungl. Majlis hand att med hänsyn till krigsförhållanden föreskriva

vissa förenklingar i tillämpningen av desamma.

I förhållande till kommitténs förslag till lydelse av paragrafen innebär departementsförslaget,

förutom ovan angivna ändringar, jämväl en ändrad uppställning

och vissa formella jämkningar.

2 §•

1 mom. av denna paragraf överensstämmer med 2 § första och andra styckena

i gällande förordning allenast med de avvikelser som betingas av att införandet

av särskild hemortslön föreslagits.

2 mom. motsvarar i viss mån tredje stycket i nuvarande 2 §.

3 mom. innehåller en erinran om de bestämmelser som återfinnas i förordningen

den 28 juni 1941 örn familjebidrag åt värnpliktiga med flera, vilka

drabbats av kroppsskada.

Statens utrymningskommission har beträffande 2 mom. framhållit, att

man under förarbetena till nu gällande krigsfamiljebidragsförordning

övervägt, huruvida vid utrymning familjebidrag och utrymningshjälp borde

utgå samtidigt eller örn endast endera hjälpformen skulle komma till användning.

I förordningen har emellertid influtit ett stadgande, att familjebidrag

ej finge utgå för person, som åtnjöte utrymningshjälp avseende annat än resa.

Kommissionen har vidare anfört:

Den princip, man stannade för och vilken av de sakkunniga föreslås bibehållen

även i den nya krigsfamiljebidragsförordningen, förutsätter, att familjebidragsnämnden

i den värnpliktiges hemkommun underrättas örn vilka från

orten evakuerade personer, som erhålla utrymningshjälp. Det är kommissionens

avsikt att instruera inkvarteringsnämnderna att lämna sådana underrättelser

till familjebidragsnämnden i den utrymningsort, från vilken hjälptagaren

bortflytta!. Härigenom erhåller, under förutsättning att såväl den

värnpliktige som familjemedlemmarna äro bosatta i utrymningsorten, familjebidragsnämnden

i utrymningsorten möjlighet att återkalla beviljat familjebidrag

eller att underlåta att bevilja sådant bidrag för värnpliktigs familjemedlemmar.

Om familjemedlemmarna äro bosatta å annan ort, skall underrättelsen

däremot av inkvarteringsnämnden sändas till familjebidragsnämnden

i den värnpliktiges hemort för att beaktas av denna nämnd.

En förutsättning för att dubbelutbetalning av hjälp ej skall äga rum är

alltså, att rapportsystemet från inkvarteringsnämnden till familjebidragsnämnden

fungerar. Det är givet, att någon säkerhet för att så blir fallet icke

kan finnas under krig. Alldeles särskilt tydligt framträder systemets olägen
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

heter när det gäller värnpliktigs familjemedlemmar, som icke äro bosatta på

samma ort som den värnpliktige. I detta fall torde man nämligen få räkna

med, att inkvarteringsnämnderna icke alltid observera förhållandet oell sända

meddelande till rätt familjebidragsnämnd. Det är sålunda tydligt, att systemet

är långt ifrån idealiskt. Man skulle därför kunna ifrågasätta att söka en

annan lösning genom att låta familjebidrag utgå även till evakuerade, som

söka utrymningshjälp, varvid familjebidraget vid prövningen av frågan, huruvida

utrymningshjälp skall utgå, finge tagas i beräkning på samma sätt som

annan den evakuerades inkomst. Detta förfarande synes emellertid icke leda

till större säkerhet. Förutom att även i detta fall svårigheter kunna befaras

uppkomma genom av kriget betingade störningar i postförbindelserna, uppkomma

nämligen särskilda problem t. ex. örn barn bortflytta till skolinternat

men modern, som uppbär familjebidrag för barnen, kvarstannar i hemorten.

Då barnet alltså erhåller försörjning å internatet, bör familjebidraget för

barnet indragas. För att kunna kontrollera i vilka fall detta bör ske måste

familjebidragsnämnden även i detta fall erhålla underrättelse från inkvarteringsnämnden,

varför någon vinst icke uppkommer i jämförelse med

det nu gällande och av de sakkunniga bibehållna systemet.

Med hänsyn till angivna omständigheter vill kommissionen icke ifrågasätta,

att sistnämnda system frångås, trots den otvivelaktiga svaghet, som vidlåder

detsamma.

Enligt den föreslagna lydelsen av 2^2 inom. förslaget till krigsfamiljebidragsförordning

behöver utrymningshjälp i form av resa icke bringas till

krigsfamiljebidragsnämndens kännedom. Enligt utrymningskommissionens

mening skulle det emellertid vara önskvärt, att sådan anmälan kunde underlåtas

även i vissa andra fall av meddelad utrymningshjälp. Kommissionen

vill i detta hänseende erinra örn att enligt 16 § andra stycket utrymningshjälpsförordningen

inkvarteringsnämnd må utan särskild ansökan eller anmälan

meddela utrymningshjälp, som ej utgår fortlöpande och ej heller i fråga

örn varje särskild hjälptagare är av större ekonomiskt värde. Den utrymningshjälp,

som kan komma att lämnas med stöd av nämnda stadgande, torde i allmänhet

komma att avse tillfällig utspisning eller inkvartering i samband med

utrymningstransporterna eller tillfällig sjukvård. Enligt 14 § utrymningshjälpsförordningen

skall vidare den som för de fjorton första dagarna efter

ankomsten till inkvarteringskommunen önskar erhålla annan utrymningshjälp

än resa in natura eller resebidrag, endast göra anmälan därom till inkvarteringsnämnden.

Om sådan person efter den sålunda angivna tidens slut icke

inger ansökan om fortsatt utrymningshjälp eller sådan ansökan ej bifalles,

föreligger enligt 23 § utrymningshjälpsförordningen ersättningsskyldighet i

förhållande till statsverket för den som erhållit hjälp.

Enligt kommissionens mening skulle en avsevärd minskning av antalet

anmälningar till familjebidragsnämnden kunna vinnas, därest allenast sådan

utrymningshjälp, som meddelas efter ansökan enligt 15 § utrymningshjälpsförordningen,

skulle föranleda indragning av familjebidraget. Härigenom

skulle undvikas, att tillfälligt bidrag enligt utrymningshjälpsförordningen

skulle föranleda sådan indragning. Genom att utrymningshjälp, som utgår

efter anmälan, icke behövde rapporteras skulle även en väsentlig lättnad

vinnas för inkvarteringsnämnderna under den första arbetstyngda tiden efter

inkvarterings verkställande.

Det kan anmärkas, att även utrymningshjälp i form av vistelse på internatförläggning

enligt 15 § utrymningshjälpsförordningen avses skola beviljas

efter ansökan på samma sätt som annan icke tillfällig utrymningshjälp. I

samband med en utrymning kommer ett stort antal personer, framförallt barn

och åldringar, att omhändertagas å sådana internatförläggningar. Även om

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj.ts proposition nr 839.

sådan utrymningshjälp skulle sålunda anmälan göras till familj ebidragsnämnden

i den mån hjälpen utgår efter utgången av den i 14 § utrymningshjälpsförordningen

angivna tiden.

TJtrymningskommissionen får under åberopande av det sålunda anförda

föreslå, att stadgandet i 2 § 2 mom. förslaget till krigsfamiljebidragsförordning

erhåller den lydelsen, att familjebidrag ej må utgå till person, som efter

ansökan erhållit utrymningshjälp i form av vistelse å internatförläggning

eller eljest.

1 samband med nu förevarande bestämmelser torde böra uppmärksammas

stadgandet i 10 § andra stycket utrymningshjälpsförordningen. I detta stadgande

föreskrives, att örn bostadsbidrag jämlikt krigsfamiljebidragsförordi

ningen, därest utrymning ej skett, uppenbarligen skulle Ira utgått till beredande

åt hjälpsökande av bostad i utrymningskominunen, hyresbidraget enligt

utrymningshjälpsförordningen må ökas med det belopp, som skulle lia utgått

i bostadsbidrag, eller sistnämnda belopp utgå jämsides med inkvartering in

natura. Detta stadgande innebär alltså, att en person, som tilldelas utrymningshjälp

och till följd därav förlorar rätten till familjebidrag, utöver utrymningshjälpen

skall tillerkännas ett belopp, som motsvarar det bostadsbidrag,

vilket skulle lia utgått enligt krigsfamiljebidragsförordningen. För en inkvarteringsnämnd

på landsbygden innebär tillämpningen av en sådan bestämmelse

synnerligen stora svårigheter. För inkvarteringsnämnden synes sålunda annan

möjlighet inte stå till buds än att överlämna en sådan framställning till vederbörande

familjebidragsnämnd med anhållan örn utredning och därefter fatta

beslut i överensstämmelse nied familjebidragsnämndens förslag. Det måste

därefter även åvila familjebidragsnämnden att bringa till inkvarteringsnämndens

kännedom sådana ändrade förhållanden beträffande den värnpliktige, sorn

skulle lia föranlett ändring i fråga örn familjebidraget. Enligt kommissionens

mening kan den sålunda gällande ordningen icke anses tillfredsställande. En

lämplig lösning torde i stället vara att sådana föreskrifter inflyta i krigsfamiljebidragsförordningen,

att meddelad utrymningshjälp icke föranleder till

indragning av bostadsbidraget. Kommissionen vill föreslå, att krigsfamiljebidragsförordningen

avfattas i enlighet härmed. Samtidigt torde 10 § andra

stycket utrymningshjälpsförordningen kunna upphävas.

2 mom. har omarbetats i enlighet med den av statens utrymningskommission

gjorda hemställan. J anslutning härtill föreslås, att 10 § andra

stycket i förordningen om utrymningshjälp upphäves.

3 §•

De tre olika kategorierna familjemedlemmar lia i kommittéförslaget bibehållits

i huvudsak oförändrade från gällande förordning. Emellertid har kommittén

föreslagit en utvidgning av gruppen familjemedlemmar enligt 3 § b).

Kommittén har i sin motivering härför anfört:

I samband med hemskillnad och äktenskapsskillnad fastställes mannens

underhållsskyldighet mot hustrun och de gemensamma barnen genom rättens

beslut eller skriftligt avtal. Vid uppkommen söndring i äktenskapet kan underhållsskyldigheten,

även örn det ej dömes till hemskillnad eller äktenskapsskillnad,

på liknande sätt fastställas. Mannens underhållsskyldighet mot barn

utom äktenskap fastställes likaledes regelmässigt genom rättens beslut eller

avtal. Enligt gällande krigsfamiljebidragsförordning stadgas såsom förutsättning

för att de under 3 § b) angivna personerna skola räknas såsom familjemedlemmar,

att den värnpliktige i väsentlig mån bidrog till vederbörandes

Departements
chefen.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Majus propoosition nr 339.

underhåll. Det Ilar emellertid synts kommittén skäligt, att även om värnpliktig

icke före inkallelsen fullgjort sin genom rättens beslut eller avtal

fastställda underhållsskyldighet, det allmänna i detta fall under tiden för

tjänstgöringen beviljar bidrag till fullgörande av underhållsskyldigheten.

Härtill kommer, att såvitt rörer genom rättens beslut eller avtal fastställd

underhållsskyldighet mot barn under 16 år, det allmänna under vissa förutsättningar

förskotterar mannens underhållsbidrag och därefter av honom

återkräver förskotterat belopp. Kommitténs förslag till ändring i nu gällande

bestämmelser innebär i förevarande hänseende, att örn den värnpliktiges

underhållsskyldighet mot person, som avses i 3 § b), fastställts genom rättens

beslut eller skriftligt av två personer bevittnat avtal, den underhållsberättigade

hänföres till familjemedlem, även om den värnpliktige icke före inkallelsen

fullgjort sin underhållsskyldighet. Föreskriften att underhållsskyldigheten

skall vara fastställd genom skriftligt av två personer bevittnat avtal sammanhänger

med avfattningen av 1 § lagen om förskottering av underhållsbidrag

till barn, enligt vilken dylik form erfordras för att å avtalet skall kunna

grundas rätt till bidragsförskott jämlikt nämnda lag.

I anslutning till nyssnämnda ändringsförslag har kommittén uttalat viss

tvekan, särskilt vad anginge bidraget till frånskild hustru. Därtill komme att

det icke kunde förnekas, att den ifrågavarande bestämmelsen inbjöde till missbruk,

såtillvida som avtal kunde träffas örn högre underhåll än som svarade

mot den värnpliktiges förmåga eller den andia partens behov. Detta förhållande

borde enligt kommitténs mening ägnas särskild uppmärksamhet vid behovsprövningen.

Uttrycket »vid tiden för inkallelsen» i 3 § b) har i kommittéförslaget

ersatts med »före inkallelsen». Kommittén har som skäl härför framhållit,

att det kunde ligga en orättvisa i bestämmelsen att den värnpliktige vid

tiden för inkallelsen skulle ha fullgjort sin underhållsskyldighet, örn han

nämligen tidigare regelbundet bidragit men under den senare tiden på grund

av arbetslöshet eller liknande omständigheter brustit i fullgörandet av sina

skyldigheter. I anslutning till vad som anförts i den allmänna motiveringen

rörande behovsprövningen borde till utgångspunkt tagas den värnpliktiges

genomsnittliga inkomst under en längre tid före inkallelsen.

Andra stycket av ifrågavarande paragraf motsvarar 28 a § första punkten

i gällande förordning. Bortsett från vissa formella jämkningar i stadgandets

avfattning innebär kommittéförslaget den avvikelsen från vad som nu gäller,

att icke endast anhörig utan även husföreståndarinna i andra fall än som

avses i 3 § c) av tillsynsmyndigheten kan jämställas med familjemedlem.

Kommittén hade nämligen ansett möjlighet böra finnas, att med familjemedlem

jämställa den värnpliktiges hushållerska, även örn den värnpliktige

icke jämväl sammanbor med barn. Därvid hade kommittén huvudsakligen

haft i tankarna de fall, då den värnpliktige längre tid stadigvarande sammanbott

med och underhållit en kvinna, som förestode hans hushåll utan att dock

äktenskap ingåtts och som nu vore i behov av bidrag. Det kunde emellertid

även tänkas fall, har kommittén vidare anfört, då hushållerska, som vore anställd

mot lön hos värnpliktig, borde kunna jämställas med familjemedlem.

Om exempelvis en småbrukare hade anställt en hushållerska, syntes det rim
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Majus proposition nr 339.

ligt, att han erhölle ett bidrag, som gjorde det möjligt för honom att under

tjänstgöringen behålla hushållerskan för att sköta djuren och i övrigt ombesörja

för lantbruksdriftens upprätthållande nödiga sysslor, under förutsättning

givetvis att näringsbidrag icke kunde utgå med hänsyn till att särskild

ersättare icke kunde erhållas. Avgörandet i de fall, som avsåges i andra

stycket, skulle liksom hittills träffas av tillsynsmyndigheten.

Kommittén har påpekat att med hänsyn till de olika regler, som föresloges

i fråga örn beräknandet av familjebidragets storlek allteftersom familjemedlem

tillhörde den ena eller andra av de i 3 § angivna kategorierna, borde i

tillsynsmyndighetens jämlikt 3 § andra stycket meddelade beslut angivas,

vilken av dessa kategorier den person, som jämställes med familjemedlem,

skall tillhöra. Härvid torde i regel mot lön anställd hushållerska böra jämställas

med husföreståndarinna, som avsåges i 3 § c), och annan hushållerska

med familjemedlem, som avsåges i 3 § b).

Ein utvidgning av kretsen av de i nuvarande 3 § a), b) och c) angivna

familjemedlemmarna utöver vad av kommittén föreslagits har kommittén icke

funnit tillrådlig med hänsyn till risken för missbruk.

Länsstyrelsen i Västerbottens län har ansett, att barn, vilka värnpliktig hade

med kvinna, som förestode hans hushåll och vilken han längre tid sammanbott

med och underhållit utan att äktenskap ingåtts, borde hänföras till familjemedlem

enligt 3 § a) krigsfamiljebidragsförordningen.

Med anledning av den av kommittén föreslagna utvidgningen av gruppen

familjemedlemmar enligt 3 § b) för fall, då underhållsskyldigheten fastställts

genom dom eller avtal, har länsstyrelsen i Gävleborgs län uttalat, att det icke

förelåge särskilt bärande skäl för att de personer, som här ifrågakomma, skulle

komma i bättre ställning just genom inkallelsen. Samma ståndpunkt har intagits

av familjebidragsnämnden i Gävle. Familjebidragsnämnden i Stockholm

har förklarat, att den föreslagna uppmjukningen av gällande bestämmelser

uppenbarligen vore fördelaktig, i vad det gällde barn eller frånskild

hustru, men vore mera tveksam, då fråga vore örn föräldrar. Överståthållarämbetet

har påpekat, att en ändring av författningstexten vore påkallad för

att utmärka, att den föreslagna ändringen icke avsåge avtal om underhåll, som

träffades mellan föräldrar och barn.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har i fråga örn uttrycket »före

inkallelsen» understrukit behovet av ett närmare angivande av den tidslängd

uttrycket avsåge. Länsstyrelsen hade icke funnit en tid av förslagsvis ett år

oskälig.

I fråga örn 3 § andra stycket har länsstyrelsen i Västerbottens län framhållit,

att det där stadgade avgörandet utan risk kunde anförtros åt familjebidragsnämnden.

Den utvidgning av begreppet familjemedlemmar enligt 3 § b), som kommittén

föreslagit, finner jag välbetänkt. Kommittén har framhållit, att även

örn den värnpliktige försummat att fullgöra sin genom dom eller avtal fastställda

underhållsskyldighet, det vöre motiverat, att de underhållsberättigade

Departements
chefen.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

under tiden för den värnpliktiges tjänstgöring tillförsäkrades underhåll genom

familjebidrag. Jag finner emellertid knappast tillräckliga skäl föreligga att

ställa de fall, där dom eller avtal föreligga, i en särklass. Jag bär vid bedömandet

av denna fråga beaktat den i några yttranden yppade farhågan, att

avtal kunde komma att träffas med avseende å tiden för tjänstgöringen till

högre belopp än som kan anses motiverat. Även i de fall, då dom föreligger

å visst belopp, är det icke alltid säkert, att denna ger ett riktigt uttryck för

underhållsbehovet. Understundom skulle det för övrigt te sig mindre motiverat,

att i fall då underhållsbidrag ej tidigare utgått, bidrag av statsmedel

bomme att utgå under beredskapstiden. Jag har därför stannat vid att föreslå,

att nu ifrågavarande personer räknas som familjemedlemmar, örn den

värnpliktige före inkallelsen i väsentlig mån bidrog till vederbörandes underhåll

eller eljest anledning finnes antaga, att den värnpliktige skulle ha fullgjort

sin underhållsskyldighet, örn inkallelsen ej mellankommit. Den prövning,

som för sistnämnda fall skall ske, kan understundom bereda svårigheter,

och jag finner det rimligt, att nämnderna här gå fram utan onödig stränghet.

Det sist sagda gäller särskilt i fråga örn barn, beträffande vilka underhållsskyldigheten

tidigare försummats. Den föreslagna avfattningen av paragrafen

torde lämna utrymme för en sådan tolkning, att värnpliktig som väl före den

första inkallelsen men icke mellan två inkallelseperioder kunnat fullgöra sin

underhållsskyldighet, kan komma i åtnjutande av familjebidrag för sina underhållsberättigade

familjemedlemmar.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har ansett särskilt uttalande påkallat

rörande vad som avsåges med tidsbestämningen »före inkallelsen». Det

torde emellertid icke vara lämpligt att för de olikartade fall, som ifrågakomma,

föreskriva en bestämd tidsgräns, innebärande att hänsyn icke skulle

tagas till den omfattning, i vilken den värnpliktige dessförinnan fullgjort sin

underhållsskyldighet. Denna fråga torde fortfarande få avgöras från fall

till fall.

Den befogenhet, som kommittéförslaget inrymt åt tillsynsmyndigheten att,

när synnerliga skäl därtill äro, jämställa husföreståndarinna med familjemedlem

i fall som icke innefattas i stadgandet i 3 § c), anser jag vara av värde.

Att som i ett yttrande påyrkats överlämna avgörandet i detta hänseende

till familjebidragsnämnderna vore däremot knappast välbetänkt. För vinnande

av en enhetlig praxis och för undvikande av missbruk bör avgörandet i dessa

fall ankomma på tillsynsmyndigheten.

En ytterligare utvidgning av familjebegreppet utöver den av kommittén

föreslagna torde icke böra ifrågakomma. Tillräckliga skäl synas mig ej heller

föreligga för det av länsstyrelsen i Västerbottens län framförda förslaget örn

överförande av en viss grupp familjemedlemmar från 3 § b) till a). Ett sådant

överförande skulle enligt min mening kunna medföra konsekvenser även

beträffande vissa andra familjemedlemmars ställning.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 389.

77

Örn fainiljepenning oell bostadsbidrag.

5 §•

Kommittén har beträffande denna paragraf påpekat, att enligt vad som

franninge av paragrafen en allmän prövning av den värnpliktiges behov av

familjepenning och bostadsbidrag sknlle ske. Såvitt därvid fråga vöre om hänsynstagande

till inkomst vore prövningen bunden vid de särskilda föreskrifter

som meddelades jämlikt 7, 12 och 13 §§. I övrigt har emellertid vid denna

förberedande behovsprövning vederbörande myndighet möjlighet att taga

hänsyn till de olika omständigheter, som kunde vara av betydelse för bedömandet

av frågan om behov verkligen kunde anses föreligga.

Kammarrätten har påpekat, att då avsikten torde vara, att familjebidrag i

vissa fall skulle kunna utgå, oaktat behovet icke uppkommit genom inkallelsen,

ävensom att bostadsbidrag skulle kunna tillerkännas värnpliktig, som

icke hade familj, paragrafen borde i enlighet härmed omarbetas.

I anslutning till det av kammarrätten gjorda påpekandet har ifrågavarande

paragraf omarbetats.

6 §•

Enligt vad kommittén uppgivit tillämpas den nu gällande tariffen så, att

till kolumn 2 hänföres den värnpliktiges hustru endast under förutsättning

att den värnpliktige sammanlever med henne. Leva makarna åtskilda på

grund av hemskillnad eller söndring i äktenskapet, hänföres hustrun till

kolumn 3. Sammanbor den värnpliktige med såväl hustru som egna eller

hustruns barn eller adoptivbarn, men har han likväl husföreståndarinna på

grund av att hustrun är oförmögen till arbete, hänföres hustrun till kolumn 2

och husföreståndarinnan till kolumn 3. Om tillsynsmyndigheten jämlikt

28 a § medgivit, att den värnpliktiges syskon under 16 år må räknas såsom

familjemedlemmar, hänföres enligt praxis modern, som beviljats familjepenning,

till kolumn 2, under förutsättning, att såväl modern som syskonen

sammanbo med den värnpliktige. Beviljas värnpliktigs moder familjepenning

i andra fall än nu sagts hänföres hon till kolumn 3, även om hon sköter

den värnpliktiges hushåll.

Kommitténs förslag innebär den ändringen att hustru, som på grund av

hemskillnad eller söndring i äktenskapet icke sammanlever med den värnpliktige,

samt frånskild hustru hänföres till samma kolumn som hustru,

som avses i 3 § a). Då mannens underhållsskyldighet gentemot hustrun till

sin omfattning icke undergår någon förändring genom den inträdda hemskillnaden

eller söndringen i äktenskapet, har det icke synts kommittén motiverat,

att i förevarande avseende skilja mellan de fall, då hustrun sammanlever

med den värnpliktige, och de fall, då makarna leva åtskilda. Kommittén

finner sig icke heller böra fastställa ett lägre maximum beträffande familjepenningen

för frånskild hustru framför allt med hänsyn till att kommittén

icke anser sig kunna föreslå bostadsbidrag för frånskild hustru lika litet som

för hustru i fall, då hon icke sammanlever med mannen.

Kommittén har vidare föreslagit, att familjemedlem, som förestår den

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Departements
chefen.

Kungl. Majus proposition nr 339.

värnpliktiges hem, skall hänföras till samma kolumn som hustru, så snart

bidrag icke utgår till hustru, som avses i 3 § a), eller bidrag väl utgår till

henne men hon är oförmögen till arbete. Den värnpliktiges hushållerska,

som genom särskilt beslut jämställes med familjemedlem, är enligt kommitténs

förslag alltid att hänföra under kolumn 1, oavsett om hon jämställes

med familjemedlem, som avses i 3 § b) eller c).

Med anledning av vissa önskemål, som framförts av familjebidragsnämnder,

har kommittén förklarat, att det icke kunde förnekas att det i åtskilliga

fall vore motiverat att familjepenningen utginge med samma belopp för ensamstående

moder som för hustru. Det läte sig emellertid icke göra att för

individuella fall föreskriva höjning av familjepenningens maximum och en

generell höjning av familjepenningens maximum för ensamstående moder

funne kommittén icke tillrådlig framför allt med hänsyn till svårigheten att

tillförlitligt fastställa, huruvida den värnpliktige sonen verkligen före inkallelsen

fullgjort sin underhållsskyldighet mot modern. Så snart den värnpliktige

icke sammanlevde med hustrun eller hon vore arbetsoförmögen och

modern förestode den värnpliktiges hem, räknades emellertid modern som

husföreståndarinna och erhölle familjepenning enligt kolumn 1 i tariffen.

Stadgandet i 4 § andra stycket gällande förordning, att familj epenningen

skulle fastställas särskilt för varje familjemedlem hade icke upptagits i kom-mitténs

förslag, enär ett dylikt fastställande i flertalet fall enligt kommitténs

mening saknade praktisk betydelse och med den av kommittén föreslagna

metoden för familjepenningens beräknande bleve tämligen omständligt, såvitt

anginge familjemedlemmar som avsåges i 3 § a).

Tredje momentet i förevarande paragraf har tillagts i kommittéförslaget.

Enligt 6 § 3 mom. lagen örn folkpensionering äger Konungen i fråga örn

ort, vilken gränsar till ort i högre ortsgrupp, på därom av vederbörande kommun

gjord framställning förordna örn tilläggspension till pensionstagare,

vilken är mantalsskriven inom visst intill gränsen liggande område. Har

sådant förordnande meddelats, skulle familjepenningen höjas i enlighet med

vad i tredje momentet stadgades.

Kammarrätten har beträffande 1 mom. framhållit, att av huvudet i kolumn

1 icke framginge, att familjepenning enligt denna kolumn finge utgå till

annan familjemedlem, som förestode den värnpliktiges hem, allenast under

förutsättning, att den värnpliktige hade barn under 16 år, med vilka han

sammanbodde.

Riksräkenskapsverket har ansett den i 3 mom. föreslagna förhöjningen av

familjepenningen, särskilt med hänsyn till önskvärdheten att skapa enida bestämmelser,

icke böra genomföras.

Kommittén har föreslagit, att hustru, som icke sammanlever med mannen,

hänföres till samma kolumn som hustru, som sammanlever med mannen. Jag

ansluter mig till vad kommittén föreslagit i detta avseende. Vad kommittén

föreslagit örn att den värnpliktiges husföreståndarinna skulle hänföras under

kolumn 1 i tariffen bör enligt min mening i princip gälla endast för det fall,

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

att den värnpliktige har hemmavarande barn under 16 år. Avsevärda svårigheter

torde nämligen uppstå att fastställa, huruvida exempelvis moder, med

vilken den värnpliktige sammanbor, är att anse som den värnpliktiges husföreståndarinna

eller örn i stället den värnpliktige skall anses innebo hos modern.

Örn emellertid tillsynsmyndigheten medgivit, att den värnpliktiges syskon

under 16 år få räknas som familjemedlemmar och den värnpliktige sammanbor

med såväl modern som syskonen bör i överensstämmelse med rådande praxis

modern som husföreståndarinna hänföras till samma kolumn som hustru. Med

anledning av det anförda har huvudet i kolumn 1 i tariffen omredigerats.

Lika med kommittén finner jag det icke tillrådligt att föreskriva samma

maximibelopp för ensamstående moder som för hustru, framförallt med hänsyn

till den av kommittén påpekade svårigheten att tillförlitligt fastställa i

vilken omfattning den värnpliktige före inkallelsen verkligen fullgjort sin

underhållsskyldighet mot modern.

De föreslagna ändringarna av familjepenningens maximibelopp ha behandlats

i den allmänna motiveringen.

Kommittén har föreslagit, att nu gällande föreskrift, att familjepenningen

skall beräknas särskilt för varje familjemedlem, utgår. Då det i regel icke

torde vara erforderligt att fastställa familj epenningen särskilt för varje familjemedlem,

har jag icke något att erinra mot kommitténs förslag i detta

hänseende. Det i 4 § sista stycket sista punkten gällande förordning upptagna

stadgandet, att ort utom riket skall hänföras till ortsgrupp lil, har

med hänsyn till avfattningen av 27 § första stycket andra punkten såsom obehövligt

uteslutits.

Stadgandet i 6 § 3 mom. har sin motsvarighet i lagen örn folkpensionering

och torde, såsom jag tidigare i den allmänna motiveringen framhållit, böra

införas i förordningen med hänsyn till att denna i fråga örn dyrortsgrupperingen

bygger på nämnda lag. I

I den allmänna motiveringen ha angivits skälen för grundbeloppets borttagande

ävensom för den normerade behovsprövning, som föreslås i fråga

örn familjepenning och bostadsbidrag för familjemedlemmar, som avses i

3 § a).

Rörande innebörden av den av kommittén föreslagna normerade behovsprövningen

torde få hänvisas till den allmänna motiveringen.

Såsom under 3 § anförts har kommittén föreslagit sådan avfattning av denna

paragraf, att som familjemedlem skulle anses jämväl person, för vilken den

värnpliktiges underhållsskyldighet fastställts genom rättens beslut eller skriftligt,

av två personer bevittnat avtal, även örn den värnpliktige icke i väsentlig

mån bidragit till vederbörandes underhåll. I överensstämmelse härmed har i

7 § kommittéförslaget föreskrivits, att familjepenningens belopp i fråga örn

sådan underhållsberättigad finge oavsett den omfattning, i vilken underhållsskyldigheten

fullgjorts, bestämmas till det fastställda underhållsbeloppet.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

Länsstyrelsen i Örebro län har ansett den föreslagna normerade behovsprövningen

medföra mindre tillfredsställande resultat, i vad det gällde hemmavarande

barns inkomster. Länsstyrelsen har härom anfört:

Därest en son under 16 år har egen inkomst, skall denna enligt betänkandet

avräknas å familjebidraget enligt viss norm. Emot detta är intet att erinra,

när det gäller det å barnet självt belöpande familjebidraget. Att däremot avräkna

denna inkomst även å moderns familjebidrag torde i många fall icke

vara tillfredsställande.

Detta framstår tydligt vid en jämförelse med hur i betänkandet behandlas

det fallet, att i den värnpliktiges hem finnas förutom hustru även barn över

16 år med egna inkomster. Det torde nämligen icke vara avsett att dessa barns

inkomster skola avräknas å moderns familjebidrag enligt norm. Den föreslagna

15 § b) i kungörelsen bör emellertid i detta avseende formuleras tydligare,

så att uttrycket »familjemedlem» kompletteras exempelvis med orden

»som avses i 3 § a) krigsfamiljebidragsförordningen». Hemmavarande barns

över 16 år inkomster synas i stället hava avsetts skola påverka familjebidraget

till värnpliktigs hustru eller barn under 16 år allenast i den mån de äldre

barnen tidigare direkt bidragit till sin moders försörjning. Denna skillnad

mellan behandlingen av inkomsterna, som beror på örn barnen äro över eller

under 16 år, är enligt länsstyrelsens mening icke fullt motiverad.

Vidare har länsstyrelsen anfört:

Den normerade behovsprövningen har icke föreslagits skola tillämpas beträffande

familjemedlemmar, som avses i 3 § b) krigsfamiljebidragsförordningen.

De för familjemedlemmar enligt 3 § a) i förordningen fastställda

normerna vid prövning av behovet kunna dock förväntas bliva analogt tillämpade,

exempelvis när det gäller moder, med vilken den värnpliktige sammanbor.

Det torde vara lämpligt uppställa den regeln, att inkomster, som tillkomma

familjemedlemmar enligt 3 § b) krigsfamiljebidragsförordningen, icke

må vid behovsprövningen avräknas med mindre belopp än som skulle hava

skett, örn inkomsterna åtnjutits av familjemedlemmar enligt 3 § a) samma förordning.

En sådan regel kan exempelvis vara motiverad med hänsyn till att

familjepenningens maximum för hustru är högre än för moder och att på

grund härav familjebidragsnämnderna för att utjämna denna skillnad kunna

förväntas avräkna mindre del av moderns inkomster, än de skulle hava gjort,

om det varit fråga örn hustrus.

Länsstyrelsen har ytterligare fäst uppmärksamheten på fall, där den värnpliktige

tillsammans med sina syskon underhåller föräldrar, med vilka den

värnpliktige och syskonen sammanbo. I detta avseende har länsstyrelsen

anfört:

Familjebidragsnämnderna hava i sådana fall ofta sammanräknat samtliga

till hushållet hörande personers inkomster och förklarat familjebidrag icke

böra utgå till följd av stadgandet i 5 § andra stycket av gällande krigsfamiljebidragsförordning,

att hänsyn skall tagas till samtliga till samma hushåll

hörande familjemedlemmars inkomster. Riktigheten av detta förfarande kan

emellertid ifrågasättas, enär 3 § av gällande förordning i ingressen framhåller,

att med familjemedlem enligt förordningen avses allenast i nämnda paragraf

angivna personer och denna omnämner barn över 16 år allenast då den värnpliktige

tidigare i väsentlig mån bidragit till deras försörjning. Då denna

formulering bibehållits i den föreslagna förordningens 3 §, kan det förväntas,

att med den regel, som givits i den föreslagna kungörelsens 16 § 1 mom. örn

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

»skälig hänsyn» till de inkomster, som åtnjutas av den värnpliktige »samt

familjemedlemmarna», den tveksamhet, som för närvarande härvidlag råder,

kommer att bestå. De föreslagna bestämmelserna böra sålunda förtydligas i

detta avseende.

Jämväl famil] ebidr a g snämnden i örebro har understrukit behovet av vissa

regler för behovsprövningen i fråga om familjemedlemmar, som avsåges i 3 §

b) och c).

Socialstyrelsen har som en brist i förslaget betecknat, att begreppet inkomst

icke bestämts på ett tillfyllestgörande sätt. Erfarenheter från folkpensioneringen

och andra grenar av socialvården hade visat betydelsen av noggranna

föreskrifter i liknande fall. En rationell inkomstprövning förutsatte

ovillkorligen, att det lämnades klara direktiv i fråga örn själva sättet för inkomstens

beräkning.

Länsstyrelsen i Örebro län har påpekat, att familjebidragsnämnderna för

närvarande tillämpade mycket skilda metoder, när det gällde att beräkna folk-*

pensionernas inverkan å familjebidragens storlek. En tendens funnes hos

vissa nämnder att icke avräkna folkpension å familjebidraget i samma utsträckning,

som skedde med arbetsinkomster. Å andra sidan hade det även förekommit,

att folkpension avräknats i högre grad än arbetsinkomst, med motivering,

att arbetsinkomsten av psykologiska skäl icke borde avräknas i alltför

hög grad, enär intresset av dess förvärvande eljest kunde upphöra. Det syntes

lämpligt, att åtminstone i förarbetena till de nya bestämmelserna ett uttalande

gjordes, huruvida folkpension vore att jämställa med inkomst som avsåges

i 7 § av den föreslagna krigsfamiljebidragsförordningen.

Riksräkenskapsverket och länsstyrelserna i Stockholms och Gävleborgs län

ha påpekat, att till förebyggande av missförstånd hänvisning till 6 § torde

böra införas i 7 § 2 mom.

Vidare har överbefälhavaren i fråga örn stadgandet i 15 § örn avdrag för

kostnader för inkomstens förvärvande betonat vikten av att för vinnande av

enhetlig tillämpning utförliga föreskrifter lämnades i tillsynsmyndighetens

anvisningar.

Familjebidragsnämnden i Umeå har ifrågasatt, om icke vid behovsprövningen

skälig hänsyn borde tagas till den värnpliktiges ränta på skuld och sålunda

räntebeloppet frånräknas den behållna inkomsten.

I förevarande sammanhang må även framhållas, att 13 § i kommittéförslaget

innehåller stadganden om individuell behovsprövning för värnpliktiga, som

äro statstjänstemän eller lärare av vissa närmare angivna kategorier. Kommittén

har i sin motivering till dessa stadganden anfört följande:

Förevarande paragraf stadgar vissa undantag i fråga örn den normerade

behovsprövningen för familjemedlemmar, som avses i 3 § a). Då staten genom

i särskild ordning utfärdade bestämmelser sörjt för sina till beredskapstjänstgöring

inkallade tjänstemän, har det synts kommittén ur principiell synpunkt

riktigast, att familjebidrag till statens tjänstemän endast utgår efter individuell

behovsprövning. En liknande ställning intaga vissa kategorier lärarpersonal,

som, ehuru icke anställd i statens tjänst, likväl inordnats i det stat
Bihang

till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 339. U63 42 6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

liga lönesystemet. Vad ovan anförts äger tillämpning jämväl när den värnpliktiges

hustru innehar anställning som ovan sagts. Kommittén har jämväl övervägt

att utsträcka stadgandets tillämpning till befattningshavare, vilkas avlöning

utgår med statsbidrag, därvid en praktisk begränsning kunnat vinnas

genom att inskränka stadgandets tillämpning till befattningshavare, som hade

pensionsrätt i statens pensionsanstalt. Emellertid har kommittén stannat vid

den nu föreslagna avfattningen av stadgandet. Ej heller för personal, som

fullgör frivillig tjänstgöring och som sålunda i viss utsträckning själv kan

bestämma tidpunkten för tjänstgöringens början och slut, har kommittén

funnit den normerade behovsprövningen i fråga örn familjemedlemmar enligt

3 § a) lämplig utan har jämväl i fråga örn dylik personal föreslagit individuell

behovsprövning.

Statskontoret har i fråga örn 13 § 1 mom. i kommittéförslaget anfört:

Enligt gällande bestämmelser skall beträffande värnpliktig, som under

militärtjänstgöringen från civil tjänst åtnjuter avlöning av statsmedel eller

med statsbidrag, familjepenningen i sin helhet utgå efter behovsprövning.

Med hänsyn till att ifrågavarande värnpliktiga regelmässigt behålla en betydande

del av sin civila avlöning, synes det naturligt, att de undantagits från

rätten till det utan behovsprövning utgående grundbeloppet av familjepenningen.

Att upprätthålla en liknande undantagsställning för dessa värnpliktiga

beträffande den av kommittén föreslagna normerade behovsprövningen

kan statskontoret emellertid icke finna motiverat, desto mindre som

det torde vara praktiskt ogörligt att draga en tillnärmelsevis rättvis gräns

mellan de värnpliktiga, som skulle falla under undantagsregeln, och de övriga.

Här torde i detta hänseende endast behöva erinras örn att det å ena sidan

finnes statstjänstemän, som under ifrågavarande tjänstgöring endast uppbära

hälften eller mindre av sin civila avlöning, och att å andra sidan vissa i enskild

tjänst anställda i stort sett torde bibehållas vid hela sin avlöning. Enligt

statskontorets mening bör således behovsprövningen verkställas efter samma

principer för samtliga värnpliktiga, oberoende av deras — eller deras hustrurs

—- civila anställningsförhållanden.

Överståthållarämbetet har rörande det spörsmål, örn vilket här är fråga,

yttrat bland annat:

För närvarande är staten långt ifrån ensam att medgiva sina tjänstemän förmånen

av att under militärtjänstgöring behålla viss del av inkomsten. Så

länge familjebidrag överhuvud taget anses skola utgå till ifrågavarande befattningshavare

och sålunda icke förutsättes, att staten vid bestämmande av

de löneförmåner, dessa under militärtjänstgöring skola äga åtnjuta, bör låta

sig vägledas av familjens föreliggande behov, synas näppeligen tillräckligt

bärande skäl kunna åberopas för att inkallade statstjänstemän och jämställda

skola behandlas på annat sätt än övriga inkallade.

Samma ståndpunkt intages av överbefälhavaren, länsstyrelserna i Göteborgs

och Bohus län samt Västerbottens län, familjebidragsnämnderna i

Stockholm och Solna kommun samt svenska tullmannaförbundet.

Försvarsväsendets lönenämnd har som sin åsikt uttalat, att med den utformning

stadgandet erhållit kretsen av de värnpliktiga, beträffande vilka en dylik

skärpt behovsprövning skulle äga rum, blivit för snävt angiven. Lönenämnden

har erinrat örn att inom den närmaste framtiden avlöningsreglementen för

lärare vid folkhögskolor ävensom vid lägre lantbruksundervisningsanstalter

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

vöre att förvänta, och dessutom funnes ett antal andra kategorier befattningshavare,

vilkas lön utginge med bidrag av statsmedel, för vilka en verklig behovsprövning

även syntes påkallad.

Riksräkenskapsverket har föreslagit, att stadgandet måtte ersättas med det

i 13 § gällande krigsfamiljebidragskungörelse intagna stadgandet.

Beträffande avfattningen av 13 § 2 mom. i kommittéförslaget har arméförvaltningen

påpekat, att uttrycket »värnpliktig som fullgör frivillig tjänstgöring»

syntes ägnat att väcka missförstånd och borde ersättas med »värnpliktig,

som fullgör tjänstgöring efter eget åtagande». Med dylik värnpliktig

borde krigsfrivillig likställas.

I yttrandena ha berörts vissa spörsmål rörande bestämmande av den värn- Departementspliktiges

och familjemedlems inkomst. Yad till en början angår socialstyrel- chefen

sens erinran, att begreppet inkomst i kommittéförslaget icke bestämts på ett

tillfredsställande sätt, bör icke förbises, att ett noggrant preciserande av inkomstbegreppet

är av vida större betydelse vid tillämpningen av författningar

sådana som exempelvis lagarna örn folkpensionering och barnbidrag, där bidragsbeloppen

bestämmas efter reuts räknemässiga grunder. Det kan vidare

framhållas, att i den mån ett närmare preciserande av inkomstbegreppet i

olika hänseenden, däri inbegripen frågan örn avdrag för kostnader för inkomstens

förvärvande, visar sig erforderligt, detta lämpligast torde kunna

ske genom anvisningar, som med avseende å förordningens tillämpning meddelas

av tillsynsmyndigheten.

Svårigheter vid inkomstens bestämmande uppstå särskilt i de fall, då

den värnpliktige eller hans hustru driver näring eller rörelse. Med hänsyn

framförallt till dessa svårigheter torde 15 § i kommitténs förslag till krigsfamiljebidragskungörelse

böra kompletteras med en bestämmelse, som möjliggör

individuell behovsprövning i fall, då den normerade behovsprövningen

skulle leda till mindre tillfredsställande resultat.

Nämnda paragraf i kommittéförslaget upptager ett stadgande av innehåll, att

vid bestämmandet av det belopp, för vilket avdrag skall ske med hänsyn till

inkomst, bestående av naturaförmåner, som under den värnpliktiges tjänstgöring

åtnjutas från av denne bedriven näring eller rörelse, skälig hänsyn

skall tagas till näringens eller rörelsens driftskostnader samt bidragsberätti

gade familjemedlemmars arbetsinsats. De anvisningar, som här lämnas rörande

inkomstens bestämmande, taga framför allt sikte på de fall, då den värnpliktige

driver jordbruk eller binäring till jordbruk. Stadgandet i fråga torde emellertid

endast utgöra en närmare utveckling av den under b) i 15 § upptagna bestämmelsen.

För bestämmande av familjepenning och bostadsbidrag för värnpliktig

jordbrukare vid normerad behovsprövning bör först göras en uppskattning

i penningar av de från jordbruket åtnjutna naturaförmånerna och därefter avdrag

ske för driftskostnaderna. Den behållna inkomst, som belöper å de i

jordbruket sysselsatta familjemedlemmarna, avdrages härefter enligt de i 15 §

kungörelseförslaget angivna reglerna. Med hänsyn till det anförda torde det

återgivna stadgandet rörande inkomst bestående av naturaförmåner kunna

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

utgå. Det är emellertid av vikt, att tillsynsmyndigheten meddelar de närmare

anvisningar, som visa sig erforderliga för tillämpningen av reglerna för normerad

behovsprövning beträffande inkomst av det slag, varom här är fråga.

Länsstyrelsen i Örebro län samt familjebidragsnämnden i Gävle ha till

behandling upptagit frågan, huru inkomst, som åtnjutes av hemmavarande

familjemedlemmar över 16 år, böra behandlas vid behovsprövningen. I anslutning

härtill vill jag framhålla följande. Örn hemmavarande barn över 16

år, som är självförsörjande och därför icke familjemedlem i krigsfamiljebidragsförordningens

mening, bidrager till de gemensamma hushållskostnaderna,

bör detta förhållande beaktas på så sätt, att vid bestämmande av

bidraget för familjemedlem i förordningens mening hänsyn tages till den inkomst,

som sålunda tillföres det gemensamma hushållet.

Vid den normerade behovsprövningen behandlas familjemedlemmar, som

avses i 3 § a) krigsfamiljebidragsförordningen, som en enhet. Vid bestämmande

av familjepenning och bostadsbidrag göres avdrag för det sammanlagda

beloppet av de inkomster, som åtnjutas av dessa familjemedlemmar.

Att däremot, såsom länsstyrelsen i örebro län och familjebidragsnämnden i

Örebro synas ifrågasätta, avräkna den inkomst, som åtnjutes av familjemedlem

som nyss sagts allenast å hans eget familjebidrag skulle väsentligt

försvåra tillämpningen av reglerna för den normerade behovsprövningen.

Det kan ej heller anses orimligt, att inkomst, som åtnjutes av den värnpliktiges

barn, beaktas vid bestämmande av familjepenningen och bostadsbidraget

för hustrun, även örn principen skulle innebära ett avsteg från gällande

rättsregler om barns underhållsskyldighet mot föräldrar. Det kan emellertid

erinras, att enligt fattigvårdslagen dylik underhållsskyldighet föreligger

i mån av förmåga. Åtnjuter den värnpliktiges hustru bidrag till sitt

uppehälle från barn över 16 år, böra dessa bidrag betraktas som inkomst, för

vilken avdrag göres vid den normerade behovsprövningen.

Som länsstyrelsen i örebro län framhållit, kunna reglerna för den normerade

behovsprövningen förväntas bliva i viss utsträckning analogt tillämpade

med avseende å inkomster, som åtnjutas av andra familjemedlemmar

än dem, för vilka reglerna äro avsedda. Jag förutsätter emellertid, att tillsynsmyndigheten

och revisorerna för familj ebidragsnämndernas verksamhet

ha sin uppmärksamhet riktad på detta förhållande och ingripa i den mån

praxis skulle slå in på felaktig väg.

Med anledning av vad länsstyrelsen i örebro län uttalat rörande den

osäkerhet, som för närvarande råder, när det gäller att beräkna folkpensionernas

inverkan på bidragens storlek, vill jag framhålla, att folkpensionen

vid behovsprövningen torde få jämställas med annan inkomst.

Den i 13 § 1 mom. i kommitténs förslag upptagna undantagsbestämmelsen

för statstjänstemän och likställda i fråga om reglerna för den normerade behovsprövningen

har kritiserats i åtskilliga yttranden. Jag delar den åsikt,

som flera av de hörda myndigheterna uttalat, att det icke finnes skäl för att

placera nämnda tjänstemän i undantagsställning i fråga om principerna för

behovsprövningen. Med anledning härav har 13 § 1 mom. i kommitténs för
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Majus proposition nr 339.

slag uteslutits. De i 2 mom. intagna bestämmelserna lia på så sätt överförts

till 7 § 1 mom, att det lagts i Kungl. Maj:ts liand att meddela närmare föreskrifter

om beräkning av familjepenning till värnpliktig, som fullgör tjänstgöring

efter eget åtagande, och till krigsfrivillig. Härigenom vinnes bland

annat större möjlighet att anpassa bestämmelserna med hänsyn till läget på

arbetsmarknaden.

Till utmärkande av att familjepenning, som bestämmes enligt 7 § 2 moni.,

icke får överstiga i 6 § angivna maximibelopp har i anslutning till påpekanden

i vissa yttranden uttryckliga bestämmelser härom intagits i detta moment. I

anslutning till den ändring, som vidtagits i 3 § b), har jämväl 2 mom. i förevarande

paragraf jämkats.

8 §■

Enligt 5 § andra stycket gällande förordning skall vid bestämmande av

familjepenningens storlek hänsyn tagas till, förutom den värnpliktiges inkomst,

den inkomst som åtnjutes av vederbörande familjemedlem ävensom

av annan till samma hushåll hörande familjemedlem, utom husföreståndarinna.

Då det gäller att bestämma familjepenningen för husföreståndarinnan,

göres icke något undantag för hennes egen inkomst. Då fråga är örn en mot

lön anställd hushållerska torde emellertid, har kommittén framhållit, hennes

behov icke vara avgörande utan fastmera den värnpliktiges behov av bidrag

för att under militärtjänstgöringen kunna antingen tillförsäkra redan anställd

hushållerska sådan lön, att hon kvarstannar i den värnpliktiges tjänst, eller

ock anställa hushållerska. Därvid borde beaktas i orten sedvanlig lön för

kvinnlig arbetskraft av det slag, varom här är fråga. Husföreståndarinnan

kunde emellertid intaga en sådan ställning att hon med avseende å behovsprövningen

bör behandlas på samma sätt som övriga familjemedlemmar. Sålunda

funnes icke någon anledning att ej taga hänsyn till husföreståndarinnans

inkomst, örn hon sammanlevde med den värnpliktige som hustru, ehuru äktenskap

icke ingåtts mellan parterna. I dylika fall torde husföreståndarinnan vid

behovsprövningen böra jämställas med familjemedlem, som avses i 3 § b).

Som under 3 § angivits skulle, när husföreståndarinna jämlikt 3 § andra

stycket jämställdes med familjemedlem, tillika bestämmas, huruvida husföreståndarinnan

skulle hänföras till 3 § b) eller 3 § c). Därmed hade även

avgjorts, vilka grundsatser som skulle följas i fråga om behovsprövningen.

Kommittén har vidare återgivit ett yttrande från en familjebidragsnämnd,

som framhållit, att familjepenningen för husföreståndarinna endast täckte

kostnaderna för hennes livsuppehälle men icke satte den värnpliktige i stånd

att till husföreståndarinnan utgiva den kontanta lön, som kunde hava avtalats,

vilket utgjorde en ofta påtalad olägenhet. Härtill har kommittén

erinrat om, att, då kommittén föreslagit samma maximibelopp för familjepenningen

för husföreståndarinna som för hustru och dessutom en avsevärd

höjning av detta belopp, den påtalade olägenheten genom kommitténs förslag

i huvudsak torde lia undanröjts.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Departements
chefen.

Kungl. Majus proposition nr 339.

Sorn tidigare anförts Ilar jag icke funnit anledning föreslå, att husföreståndarinna

skall komma i åtnjutande av samma maximibelopp av familjepenningen

som hustru i annat fall än då den värnpliktige hade hemmavarande

barn under 16 år. Då emellertid mot lön anställd hushållerska endast i undantagsfall

torde jämställas med familjemedlem, örn den värnpliktige icke har

hemmavarande minderåriga barn, torde nämnda i departementsförslaget tilllagda

inskränkande villkor icke få alltför stor praktisk betydelse.

Till förtydligande av stadgandet har tillagts uttrycklig bestämmelse om

att familjepenningen icke får fastställas till högre belopp än i 6 § angives.

9 §•

Av denna paragraf motsvarar första momentet 7 § första stycket första och

andra punkterna i gällande förordning, andra momentet 8 § gällande förordning

samt tredje momentet 7 § första stycket tredje punkten och fjärde stycket

gällande förordning.

Enligt gällande föreskrifter kan bidrag för familjebostad icke utgå till värnpliktig,

som gifter sig och bildar hem efter inkallelsen, om den värnpliktige

icke tillika har egna barn. Kommittén har föreslagit, att då den värnpliktige

ingått äktenskap efter inkallelsen, bostadsbidraget skulle avse bostad åt

familjemedlemmar som i 3 § a) sägs. Missbruk av den föreslagna utvidgade

möjligheten till bostadsbidrag torde enligt kommitténs mening kunna förhindras

genom den prövning av bostadsbehovet, som jämlikt 12 § tredje

momentet ålagts familjebidragsnämnden.

Med anledning av gjorda påpekanden, att erfarenheten även visat, att

behov av bostadsbidrag till hemskild eller frånskild hustru eller föräldrar,

med vilka den värnpliktige ej delade bostad, i många fall förelåge, har kommittén

anfört:

Kommittén hyser även den uppfattningen, att behov av bostadsbidrag för

dessa kategorier familjemedlemmar i vissa fall kan föreligga. Emellertid har

kommittén funnit det möta så avsevärda författningstekniska svårigheter att

utsträcka bostadsbidraget att avse familjemedlemmar, som icke sammanleva

med den värnpliktige, att kommittén nödgats avstå från tanken på en dylik

utsträckning av rätten till bostadsbidrag. I fråga örn hemskild och frånskild

hustru, vilka för närvarande torde vara i mest trängande behov av särskilt

bostadsbidrag, har kommittén i stället föreslagit en sådan höjning av familjepenningens

maximum, att familj epenningen i flertalet fall torde kunna bestämmas

till ett belopp, som motsvarar det genom rättens beslut eller avtal

fastställda underhållsbidraget.

I fråga örn rätt till bostadsbidrag för ensamstående värnpliktig har kommittén

anfört:

För att bostadsbidrag skall kunna beviljas värnpliktig, då fråga icke är örn

bostad åt familjemedlemmar, erfordras enligt gällande förordning att bostadens

avstående skulle för honom medföra synnerlig olägenhet. Enligt av

tillsynsmyndigheten meddelade anvisningar bör värnpliktig beviljas bostadsbidrag

örn nedan angivet eller liknande förhållande förelåge, nämligen den

värnpliktige vore ägare till den fastighet eller lägenhet, vari han hade sin

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Majus proposition nr 339.

bostad, och det funnes skäl antaga, att han måste avyttra bostaden med risk

av ekonomisk förlust, därest bostadsbidrag icke beviljades honom; den värnpliktige

nödgades avstå från sin bostad, och risk funnes för att han icke

lyckades anskaffa ny bostad å orten efter militärtjänstgöringens slut, varav

kunde följa, att han icke hade möjlighet återfå tidigare innehavd arbetsanställning;

den värnpliktige vore genom ingånget hyresavtal eller eljest träffad

överenskommelse för viss tid bunden vid sin bostad och hade för denna

anskaffat möbler m. m., vilka måste magasineras eller försäljas, därest bostaden

icke skulle kunna behållas; den värnpliktige innehade tillsammans med

annan person bostad, vilken av dem möblerats, och det vore av avgörande

betydelse för möjligheten att behålla den gemensamma bostaden, att den

värnpliktige även under tiden för militärtjänstgöringen vore i stånd att betala

sin andel i bostadskostnaden. Kommittén förordar icke någon ändring i den

praxis, som sålunda iitvecklats, dock med förebehåll för att hänsyn vid prövningen

bör tagas till den möjlighet att erhålla bidrag till vissa magasineringskostnader,

som inrymmas i 11 § av kommitténs förslag. Kommittén har därför

inskränkt sig till att i författningstexten utbyta ordet »synnerlig» olägenhet

mot »avsevärd» för att åstadkomma en sådan uppmjukning av stadgandets

formulering, att denna bättre motsvarar gällande praxis i fråga örn beviljande

av bostadsbidrag för ensamstående värnpliktig.

Enligt kommitténs förslag till kungörelse om undantag i vissa fall från rätt

till bidrag enligt 9 § 2 mom. samt 15 och 16 §§ krigsfamiljebidragsförordningen

må värnpliktiga, vilka jämlikt 28 § värnpliktslagen inkallats för fullgörande

av dem enligt 27 § 1 mom. samma lag åliggande tjänstgöring, icke åtnjuta

bostadsbidrag enligt 9 § 2 mom. krigsfamiljebidragsförordningen, förrän de

fullgjort värnpliktstjänstgöring under sammanlagt 360 dagar.

F amiljebidragsnämnden i Stockholm har förklarat, att det kvarstode som

ett önskemål, att möjlighet förelåge att bevilja bostadsbidrag för föräldrar,

med vilka den värnpliktige icke sammanbodde. Därest garantier mot missbruk

icke kunde skapas, kunde detta behov möjligen tillgodoses genom de

medel, som komme att ställas till landshövdingarnas förfogande. Länsstyrelsen

i Göteborgs och Bohus län har ansett, att bostadsbidrag borde kunna

lämnas frånskild hustru, därest sådant bidrag icke överstege tidigare fullgjord

bidragsskyldighet. I detta sammanhang har länsstyrelsen betonat nödvändigheten

av att i förordningen införa en bestämmelse, som betoge den värnpliktige

möjligheten att, då han separerat från hustru och barn, tillskansa sig själv

bostadsbidraget till förfång för familjen.

F amilje b idrags n äm nd c rna i Göteborg och Södertälje ha ifrågasatt, om icke

till förtydligande av paragrafen ordet »familjemedlemmar» borde utbytas

mot »familjemedlem».

Överståthållarämbetet har beträffande det i 2 mom. förekommande uttrycket

»avsevärd» olägenhet gjort gällande att detta borde utbytas mot exempelvis

»mera betydande» olägenhet.

Med avseende å det i yttranden framförda önskemålet, att även vissa

familjemedlemmar, med vilka den värnpliktige icke sammanbor, såsom föräldrar

samt hemskild och frånskild hustru, bordo beredas möjlighet att erhålla

bostadsbidrag, vill jag framhålla, att jag delar kommitténs uppfattning att

Departements
chefen.

s. 88 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

88 Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

det i och för sig varit önskvärt, att detta önskemål kunnat tillgodoses. Med

hänsyn till den fara för missbruk en dylik utvidgning av rätten till bostadsbidrag

skulle medföra anser jag dock den ifrågavarande begränsningen böra

bibehållas. Det kan erinras örn att den förhöjning av bidragen för hemskild

och frånskild hustru, som föreslås, innebär en väsentlig förbättring för dessa

grupper av familjemedlemmar. Jag har ej heller beträffande denna paragraf

funnit skäl föreslå någon ändring i kommittéförslaget, bortsett från att ordet

»familjemedlemmar» i paragrafen ersatts med »familjemedlem».

10 §.

Enligt 7 § andra stycket gällande förordning inbegripes i bostadens hyresvärde

kostnad för bostadens förseende med värme. Motsvarande stadgande

återfinnes i 12 § första momentet av kommitténs förslag till krigsfamiljebidragsförordning.

Enligt lwmmittéförslaget kan emellertid bidrag till bränslekostnader

beviljas utan att annat bostadsbidrag samtidigt utgår. Den föreslagna

ändringen har av kommittén motiverats med att fall kunde förekomma,

då behov av bidrag till bostadskostnaden icke uppkomme, emedan den värnpliktige

hade bostad i egen skuldfri fastighet men likväl icke under militärtjänstgöringen

hade medel till anskaffande av bränsle för bostadens uppvärmning.

Den gällande krigsfamiljebidragsförordningen innehåller inga föreskrifter

om matlagningsbränsle. Kommittéförslaget innebär i detta hänseende, att

bidrag skall utgå till bränslekostnader jämväl i vad de avse matlagning.

I fråga örn belysningskostnaderna har kommittén förutsatt, att den föreslagna

hemortslönen skulle visa sig tillräcklig även för täckandet av dylika kostnader.

Familjebidragsnämnden i Stochholm har framhållit, att en mycket väsentlig

lättnad i nämndens arbete med åtföljande betydlig besparing i administrationskostnaderna

skulle kunna åstadkommas, därest kompletteringen av

bostadsbidraget med bidrag till bränslekostnader kunde ske efter generella

regler i stället för, som nu är fallet, efter individuell prövning. En rationell

förenkling av arbetet vore, örn till hyreskostnaden finge läggas ett av tillsynsmyndigheten

fastställt procentuellt tillägg, utgörande ersättning för bränslekostnader.

En sådan förenklad metod kunde givetvis medföra, att i vissa fall

bidraget överstege och i andra fall understege den verkliga bränslekostnaden.

En annan metod, som dock innebure en betydande lättnad i arbetet, vore att

bränslebidraget av tillsynsmyndigheten fastställdes för olika ortsgrupper

med visst belopp per rum och månad under eldningsperioden.

Såsom framgår av vad i annat sammanhang anförts föreslår jag, att särskilt

bidrag till kostnader för matlagningsbränsle icke skall utgå utan att

detta skall inräknas i familjepenningen, vars maximibelopp med anledning

därav föreslås höjt.

Med anledning av vad familjebidragsnämnden i Stockholm anfört rörande

behovet av enhetliga regler för fastställande av bidraget för bränslekostnader,

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Majus proposition nr 339.

vill jag framhålla, att det torde kunna förutsättas, att tillsynsmyndigheten

meddelar vägledande anvisningar i detta hänseende.

11 §•

Enligt 7 § andra stycket gällande krigsfamiljebidragsförordning kan

bostadsbidraget omfatta jämväl kostnader för ombyte av bostad. I kommittéförslaget

har rätten till flyttningskostnader närmare reglerats. I fråga örn

villkoren för rätt till bidrag vid flyttning mellan olika orter har kommittén

förutsatt, att särskilda bestämmelser utfärdas av tillsynsmyndigheten.

I andra momentet av paragrafen har kommittén föreslagit en ny form av

bostadsbidrag, nämligen för kostnaderna för magasinering av möbler och

andra nödiga lösören. Kommittén har framhållit, att detta bidrag torde bliva

av särskild betydelse för ensamstående värnpliktiga, vilka på grund av de

restriktiva bestämmelserna rörande bidrag till kostnaderna för förhyrd

bostad icke kunna erhålla sådant bostadsbidrag.

För min del kan jag ansluta mig till kommitténs förslag i förevarande del.

Körande frågan, vilken kommun betalningsskyldigheten för kostnader avseende

flyttning till annan ort skall åvila, hänvisas till 27 §.

12 §.

Enligt kommittéförslaget innefattas även bostadsbidraget, såvitt fråga är

om familjemedlemmar, som avses i 3 § a), under den normerade behovsprövning,

som kommittén föreslagit. Särskilt bostadsbidrag i form av bidrag till

bränslekostnader, flyttningskostnad eller förvaring av möbler m. m. utgår

däremot efter individuell behovsprövning.

Kommittén har beträffande denna paragraf anfört:

Bostadsbidraget är enligt kommitténs förslag icke begränsat till kostnaden

för den bostad den värnpliktige innehade å inryckningsdagen utan kan även

utgå för dyrare bostad, örn giltiga skäl förelegat för ombytet av bostad. Giltiga

skäl för ombyte av bostad föreligga icke endast örn den tidigare bostaden av

sanitära hänsyn blivit utdömd som bostad utan exempelvis även vid en ökning

av familjen, som föranleder ökat bostadsbehov. Vid flyttning till annan ort

må höjning av bostadsbidraget till följd härav ske allenast enligt de närmare

bestämmelser som meddelas av tillsynsmyndigheten.

Vid bestämmande av kostnaden för bostad i egen fastighet skall hänsyn

tagas till de å fastigheten belöpande fasta utgifterna med avdrag för inkomster.

I fråga om amortering av fastigheten åvilande gäld har bidraget i den praxis

som utbildat sig i anslutning till sociala försvarsberedskapskommitténs förslag

på denna punkt begränsats till en tjugondedel av lånesumman för år

räknat. Kommittén vill icke ifrågasätta någon ändring i denna praxis men

har därjämte begränsat bostadsbidraget till bostadens hyresvärde.

Som framgår av 16 § föreslår kommittén särskilt näringsbidrag till hyra

för verkstadslokal m. m., därest hinder möter mot att under militärtjänstgöringen

fortsätta av den värnpliktige bedriven näring eller rörelse. Om i

dylikt fall ett gemensamt hyresbelopp är fastställt för den värnpliktiges bostad

och de lokaler, i vilka rörelsen bedrives, torde särskild uppskattning få

göras av bostadskostnaden.

Departements
chefen.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Departements
chefen.

Kungl. Majus proposition nr 339.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bolms län har ansett föreskriften om bostadsbidragets

begränsning till hyresvärdet kunna medföra onödiga trakasserier

gentemot värnpliktiga, som faktiskt haft dryga kostnader för sin bostad.

Familjebidragsnämnden i Gävle har funnit de föreslagna begränsningarna

av bostadsbidraget för bostad i egen fastighet till hyresvärdet samt till en

tjugondedel av lånesumman innebära en orättvisa.

Familjebidragsnämnden i Solna kommun har ansett önskvärt, att normer

fastställdes för beräkning av hyresvärdet för egnahemsfastigheter i förhållande

till taxeringsvärdet.

Med avseende å 3 mom. i förevarande paragraf har arméförvaltningen erinrat

örn att riksdagens revisorer i sin år 1941 avgivna berättelse påtalat, att värnpliktiga,

som åtnjöte bostadsbidrag, i vissa fall jämväl erhållit ersättning för

inkvartering enligt bestämmelserna i brevet den 23 februari 1940 angående

rätt till fri inkvartering under krigstjänstgöring. I utlåtande över vad revisorerna

anfört hade statens arbetsmarknadskommission, med erinran örn den

mot ovanberörda stadgande svarande, i 7 § gällande krigsfamiljebidragsförordning

intagna bestämmelsen, framhållit, att med stöd av nämnda stadgande

på framställning av vederbörande militära myndighet föreskrift kunde meddelas

därom att värnpliktig, som erhölle bostadsbidrag, skulle vara skyldig

att under tjänstgöringen begagna bostaden i stället för att erhålla inkvartering

in natura genom den militära myndighetens försorg. Arméförvaltningen

ifrågasatte, örn icke i denna paragraf borde införas ett stadgande, att värnpliktig,

som erhölle bostadsbidrag, icke finge av militär myndighet beredas

kontant ersättning för inkvartering, örn han under tjänstgöringen medgåves

kvarbo i sin bostad. Därest den värnpliktige fullgjorde tjänstgöring å annan

ort än bostadsorten, syntes dylik ersättning vid medgivande att själv sörja

för inkvartering icke jämlikt gällande bestämmelser få utgå i annat fall än då

medgivandet vore föranlett av bristande förläggningsmöjligheter.

Den av kommittén i 3 mom. föreslagna begränsningen av rätten till bostadsbidrag,

då fråga är örn bostad i den värnpliktige eller hans hustru tillhörig

fastighet, har kritiserats av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Det

bör emellertid ihågkommas, att amortering av skuld å egen fastighet utgör

en form av kapitalbildning, och ett borttagande av den föreslagna begränsningen

av bostadsbidraget skulle i förevarande fall innebära ett obehörigt

gynnande av värnpliktiga med bostad i egen fastighet. För att bidrag till

amorteringskostnader skall kunna utgå torde dock icke böra uppställas krav

å 20-årig amorteringstid å fastighetslån. Det väsentliga härvidlag bör vara,

att amorteringen kan inrymmas i belopp, som ej överstiger skäligt hyresvärde.

Örn den värnpliktige trots erhållet bostadsbidrag är i behov av bidrag till

fullgörande av sin amorteringsskyldighet, torde dylik hjälp kunna i åtskilliga

fall beredas honom genom värnpliktslån. Om annan hjälpmöjlighet icke står

till buds, torde de till landshövdingarnas förfogande ställda medlen få anlitas.

I övrigt har paragrafen avfattats i överensstämmelse med de för familjepenningen

tillämpade principerna.

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Majus proposition nr 339.

Det av arméförvaltningen berörda spörsmålet torde icke böra föranleda

särskilt stadgande i krigsfamiljebidragsförordningen. Bestämmelser i ämnet

torde i stället böra meddelas i anslutning till gällande bestämmelser rörande

inkvartering under krigstjänstgöring m. m.

13 §.

I motiveringen till kommittéförslaget Ilar beträffande denna paragraf anförts:

Enligt förevarande paragraf ha familj epenningen och bostadsbidraget

obligatoriskt utsträckts till och med femte dagen efter tjänstgöringens upphörande,

därest tjänstgöringen varat minst trettio dagar. Skälet för utsträckandet

av tiden för dessa bidrag har framför allt varit strävan att begränsa

omfattningen av återkraven av belopp som felaktigt utbetalats, emedan

anmälan örn tjänstgöringens upphörande kommit familjebidragsnämnden till

handa för sent. Kommittén har emellertid även velat på detta sätt bereda den

värnpliktige bidrag under tid, som åtgått för resan till och från tjänstgöringen.

Kommittén föreslår därjämte, att den nuvarande möjligheten bibehålies att

efter särskild ansökan erhålla bidrag för tiden efter tjänstgöringens slut. Stadgandet

härom har överförts från gällande krigsfamiljebidragskungörelse, där det

återfinnes under 8 a §. Därest på grund av tjänstgöringens korta varaktighet

obligatorisk förlängning av tiden för bidraget icke inträder, torde vid prövningen

huruvida särskilda skäl föreligga för förlängning av tiden för bidraget

hänsyn kunna tagas till resdagar.

Enligt 9 § i gällande förordning utgår bostadsbidraget till gäldande av utgifter

för bostad, vilka förfalla från och med inkallelsedagen, samt uppbäres

där ej Konungen annorlunda förordnar till och med utgången av den månad,

under vilken tjänstgöringen upphört. Förskottsbetalning av bostadsbidraget

har stadgats för vinnande av största möjliga överensstämmelse med gällande

kontraktsförpliktelser. Mot det föreskrivna beräkningssättet för bostadsbidraget

har emellertid anmärkts, att det verkat orättvist därigenom att bidragets

storlek icke avpassats efter tjänstgöringstidens längd utan gjorts beroende

av den tillfälliga omständigheten huruvida tjänstgöringen utsträckts

över ett eller flera månadsskiften. För att avlägsna berörda missnöj esanledning

har kommittén föreslagit, att bostadsbidraget skall beräknas för tjänstgöringsdag.

Metoden med dagsberäkning för bostadsbidraget torde också

vara bättre avpassad för de fall, då bidrag utgår för kostnader för bostad i

egen fastighet. Efterskottsbetalning av bostadsbidraget och därmed dagsberäkning

av bidraget har för övrigt redan tillämpats. Enligt 9 § krigsfamiljebidragskungörelsen

kan nämligen tillsynsmyndigheten förordna örn efterskottsbetalning

av bostadsbidrag och dylikt förordnande har i åtskilliga fall

meddelats. Med denna beräkningsmetod skulle emellertid den värnpliktige

vars tjänstgöring endast omfattat en del av första tjänstgöringsmånaden icke

erhålla så stort bidrag, att det motsvarade hela det hyresbelopp som förfölle

den sista i månaden. Kisk skulle sålunda förefinnas för att den värnpliktige

icke kunde betala den hyra som förfölle under första tjänstgöringsmånaden.

Med hänsyn härtill har föreslagits den avvikelsen från dagsberäkningen att

bostadsbidraget för månad, under vilken tjänstgöringen tagit sin början, skall

utgå för hela denna månad.

Tredje stycket av första momentet har sin motsvarighet i 8 a § andra stycket

krigsfamiljebidragskungörelsen. Bostadsbidrag föreslås skola utgå för trettio

dagar i stället för en månad efter ledighetens början. I förtydligande syfte

har uttryckligen angivits att fråga är örn tidsbegränsad ledighet. Hempermittering

som innebär avbrott i tjänstgöringen tills vidare för återgång till

civil verksamhet är att anse som upphörande av tjänstgöringen.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

Då familjepenning och bostadsbidrag enligt kommitténs förslag beräknas

med hänsyn till den värnpliktiges och familjemedlemmarnas inkomster under

tiden för militärtjänstgöringen måste en särskild behovsprövning enligt vad

1 andra momentet sägs göras för bestämmande av bidraget efter tjänstgöringens

slut.

Örn den värnpliktige avlidit utgår för närvarande familjepenningen till och

med månaden näst efter den, under vilken dödsfallet blivit kunnigt, och bostadsbidraget

till och med utgången av den månad, under vilken dödsfallet

blivit kunnigt. Enligt förslaget skola bostadsbidrag och familj epenning utgå

för samma tid som för närvarande familjepenning.

Svenska arbetsgivareföreningen har med avseende å den föreslagna förlängningen

fem dagar av tiden för bidragens utgående anfört följande:

Då de inkallade stundom uppgå till ett högst betydande antal, kommer med

det föreslagna systemet summan av de efter upphörandet av tjänstgöringen

utgående beloppen sannolikt att växa så avsevärt, att det förefaller föreningen

betänkligt, att det allmänna i nuvarande ansträngda statsfinansiella läge

skulle belastas med en dylik i många fall omotiverad utgift. Med hänsyn till

behovet av bidrag under den utrycktes resa från förläggningsorten till hemmet

torde man möjligen böra lämna familj epenning och bostadsbidrag under högst

2 dagar efter tjänstgöringens upphörande. I de fall, då behov av bidrag

under längre tid föreligger, bör det vara tillräckligt att liksom nu efter särskild

ansökan lämna familjepenning under högst 20 och bostadsbidrag under

högst 30 dagar utöver inkallelsetiden. Föreningen motsätter sig den föreslagna

utsträckta tiden för bidragens utgående även av den anledningen, att

den utrycktes intresse, att så snart som möjligt återinträda i sitt civila arbete,

härigenom kan förminskas.

Den av kommittén föreslagna beräkningsgrunden för den tid för vilken

bostadsbidrag skall utgå har uttryckligen tillstyrkts av överbefälhavaren,

länsstyrelsen i Kristianstads län samt familjebidrag snämnden i Hudiksvall.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län har erinrat örn att en värnpliktig kunde hemförlovas

efter några dagars tjänst. Hade bostadsbidrag för en månad då redan

utbetalats, kunde den värnpliktige vid avräkningen bliva återbetalningsskyldig

för del av bekommet bidrag. Om han saknade tillgångar, uppkomme

det i förslaget icke lösta spörsmålet, huruvida statsbidrag skulle utgå å det för

mycket utbetalda beloppet. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har icke

ansett sig kunna biträda förslaget, att bostadsbidraget skall beräknas för

tjänstgöringsdag. Länsstyrelsen har därvid erinrat örn att det enligt nuvarande

regler funnes möjlighet för värnpliktig att erhålla bostadsbidrag för

månaden efter utryckningsmånaden. Yid prövning av frågan, huruvida sådant

bostadsbidrag borde utgå, funnes möjlighet för familjebidragsnämnd att

beakta, i vad mån den värnpliktige blivit oskäligt gynnad i fråga örn bostadsbidrag

vid inryckningen. Övergången till det av kommittén förordade systemet

skulle för övrigt medföra ett väsentligt merarbete för familjebidragsnämnderna.

Familjebidragsnämnden i Stockholm har ifrågasatt, huruvida den föreslagna

beräkningen av bostadsbidrag efter tjänstgöringsdag för den värnpliktige

innebure någon verklig fördel jämfört med nuvarande system, då han

enligt den föreslagna metoden komme att vid hemförlovningen få vidkännas

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

avdrag för under inryckningsmånaden för mycket uppburet bostadsbidrag,

därest han på grund av särskilda skäl måste söka bostadsbidrag även för tid

efter hemförlovningen. I de flesta fall syntes nämligen behovet vara större

av bostadsbidrag efter hemförlovningen än av bidrag för den månad, under

vilken tjänstgöringen toge sin början. Därtill bomme det mycket betydande

merarbete, som den föreslagna åtgärden innebure. Av dessa anledningar avstyrktes

bestämt förslaget i denna del. Nuvarande bestämmelser för bostadsbidrag

borde bibehållas, dock med den kompletteringen, att vid hemförlovningen

skulle tillses, att bostadsbidrag beviljats för minst hela den tid, tjänstgöringen

omfattat.

Länsstyrelsen i Kristianstads län samt familjebidragsnämnderna i Kristianstad

och örebro ha förordat bostadsbidragets beräkning efter ^botgöringsdag

men avstyrkt det av kommittén föreslagna undantaget från denna regel.

Statskontoret har likaledes förordat beräkning av bostadsbidraget efter tjbotgöringsdag,

dock att vid det slutliga fastställandet av det antal dagar, för

vilka bidraget skulle utgå, hänsyn borde tagas till att dylikt bidrag utgått

för hela den månad, under vilken tjänstgöringen tagit sin början.

För svar sväsendets rullföringsnämnd har ifrågasatt, huruvida icke familjebidrag

regelmässigt borde utgå under kortvarigt uppehåll i tjänstgöring enligt

27 § värnpliktslagen. Åtskilligt besvär med prövning av dispensansökningar

skulle därigenom kunna undvikas.

Marinförvaltningen har beträffande 3 mom. påpekat, att i fall där värnpliktig

anmälts som saknad och det icke vore uppenbart, att han rymt, men

det sedermera visat sig, att han varit förrymd, frågan om återbetalning icke

vöre besvarad.

Den av kommittén föreslagna obligatoriska förlängningen av den tid, för

vilken bidragen skola utgå, finner jag — med hänsyn såväl till de värnpliktigas

intresse som till praktiska administrativa skäl —- vara av sådant värde, att

de av svenska arbetsgivareföreningen mot förslaget anförda betänkligheterna

av statsfinansiell natur icke kunna tillmätas avgörande betydelse. Ej heller

ur arbetsmarknadssynpunkt torde förlängningen medföra någon allvarlig

olägenhet.

I fråga örn beräknande av bostadsbidraget innebär kommittéförslaget i

princip en övergång från bidragets beräknande för månad till dagsberäkning.

För att undvika, att värnpliktig, som med dagsberäkning för bostadsbidraget

icke skulle kunna erhålla bostadsbidrag till belopp motsvarande den månadshyra,

som förfaller den sista dagen i månaden, har emellertid kommittén föreslagit

den modifikationen i dagsberäkningen, att bostadsbidrag för varje fall

skulle utgå för hela första tjänstgöringsmånaden. Avräkning för det antal

dagar, för vilka bostadsbidrag beviljats före inryckningsdagen, skulle ske i

den mån bidrag efter särskild ansökan beviljades för tid efter tjänstgöringens

upphörande.

Jag ansluter mig till kommitténs förslag, i vad det avser övergång i princip

till dagsberäkning för bostadsbidraget. I detta hänseende torde kommitté
-

Departements
chefen.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

förslaget tillmötesgå ett allmänt önskemål bland de inkallade värnpliktiga.

Mot den föreslagna modifikationen av principen kan emellertid invändas, att

även om den värnpliktige är i tjänst endast ett fåtal dagar i början av månaden,

bostadsbidrag skall utgå för liela månaden. Det synes därför vara lämpligare

att föreskriva, att bostadsbidrag, där ej Kungl. Majit annorlunda förordnar,

utgår för hel månad under förutsättning, att den värnpliktige är i tjänst sista

dagen i månaden. I krigsfamiljebidragskungörelsen torde i anslutning härtill

böra intagas föreskrift av innehåll, att bostadsbidrag skall utbetalas för kortare

tid än hel månad, örn det å utbetalningsdagen är känt, att tjänstgöringen kommer

att upphöra vid sådan tidpunkt, att behov av bidrag för hela månaden icke

kan anses föreligga. Med den av kommittén föreslagna regeln för avräkning

av bostadsbidrag, som utgått före inryckningsdagen, kominer dylik avräkning

att ske, allenast örn förlängning av bostadsbidraget beviljas efter tjänstgöringstidens

slut. För vinnande av likformighet bör enligt min mening avräkning

ske i fråga örn tid, som belöper å sista tjänstgöringsmånaden. I den

mån avdrag icke kan ske i denna ordning, får avdrag göras å tid, för vilken

förlängning av bidraget beviljas. Skulle avräkning överhuvudtaget icke kunna

ske, får givetvis vid gjord utbetalning bero. Första momentet i förevarande

paragraf har omformulerats i överensstämmelse med det nu anförda.

Det av försvarsväsendets rullföringsnämnd gjorda uttalandet föranleder

allenast ett påpekande, att familjebidraget liksom hittills varit fallet bör på

det sätt anknytas till krigslönen, att familjebidrag upphör att utgå under

ledighet, då krigslön ej åtnjutes. Motsvarande torde böra gälla vid förordningens

tillämpning å värnpliktiga, som fullgöra fredstjänstgöring.

Marinförvaltningen har beträffande 3 mom. fäst uppmärksamheten på

frågan örn återbetalningsskyldigheten för familjebidrag i fall, då bidrag utgått

för tid, då värnpliktig varit anmäld som saknad utan att det varit uppenbart,

att han rymt, men det sedermera visat sig, att han var förrymd. I överensstämmelse

med den ståndpunkt kommittén intagit i fråga örn återbetalningsskyldigheten

beträffande för mycket uppburet familjebidrag, torde ifrågavarande

spörsmål få avgöras av domstol i fall då överenskommelse örn återbetalning

ej kan träffas.

Om näringsbidrag.

14-17 §§.

De föreslagna ändrade bestämmelserna för näringsbidraget lia behandlats

i den allmänna motiveringen.

Körande vissa detalj spörsmål har kommittén i sin motivering till 15 §,

vilken motsvarar 14 § i nu förevarande förslag, anfört:

För det fall att näring eller rörelse bedrives av den värnpliktiges hustru

har det synts kommittén billigt, att den värnpliktige, som varit anställd där,

kan erhålla näringsbidrag till avlönande av ersättare, då den förlust som

annars genom inkallelsen skulle åsamkas företaget i verkligheten, även örn

icke formellt, drabbar den värnpliktige likaväl som hustrun. Örn den värnpliktige

driver näring eller rörelse i form av aktiebolag eller annan juridisk

person, utgör formuleringen av förevarande stadgande icke hinder för den

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 889.

95

värnpliktige att erhålla näringsbidrag. Avgörande måste dock träffas för varje

särskilt fall med hänsyn framför allt till storleken av den värnpliktiges andel

i företaget.

Den av kommittén föreslagna formuleringen av ifrågavarande stadgande

täcker enligt kommitténs uppfattning även det fall, att den värnpliktige visserligen

icke åsamkas direkt kostnad genom anställandet av ersättaren men den

värnpliktige ändock indirekt får bära kostnaden genom att för ersättaren i

rörelsen i sin tur måste anskaffas en ersättare. Ett dylikt fall är det då den

värnpliktiges hustru inträder som dennes ersättare i rörelsen och hembiträde

måste anställas för att sköta hemmet.

Enligt gällande förordning må näringsbidrag ej avse avlönande av familjemedlem

som i 3 § a) eller b) i förordningen sägs och frågan, huruvida näringsbidrag

må avse avlönande av annan närmare släkting till den värnpliktige, må

bero på prövning i varje särskilt fall. Den föreslagna omformuleringen av

detta stadgande innebär i sak framför allt den ändringen, att det absoluta förbudet

inskränkts till den värnpliktiges hustru, barn eller adoptivbarn under

16 år. En dylik uppmjukning av förbudet har skett för att tillgodose billighetens

krav framför allt i sådana fall, då annan ersättare än sådan släkting,

som avses i 3 § b), icke kunnat erhållas och denne exempelvis måst lämna avlönad

anställning för att övertaga driften av den värnpliktiges rörelse. Det

ligger emellertid i sakens natur att det ankommer på familjebidragsnämnderna

att verkställa en noggrann prövning av det enskilda fallet. Uttrycket

»närmare släkting» i gällande förordning har utbytts mot »närstående», varigenom

bland annat även fosterföräldrar komma att omfattas av stadgandet.

Enligt nuvarande 10 § äger Konungen, där med hänsyn till inkallelsetidens

sannolika varaktighet så finnes lämpligt, förordna att näringsbidrag skall utgå.

Med hänsyn till den erfarenhet, som numera vunnits rörande näringsbidraget,

föreslår kommittén sådan formulering av första momentet att näringsbidrag

skall utgå där Konungen ej annorlunda förordnar.

Fjärde momentet innebär icke någon saklig nyhet i förhållande till vad

som nu gäller. Beloppet av näringsbidraget har emellertid, med hänsyn till

att bidrag enligt förslaget kan utgå även till avlönande av tillfällig arbetskraft,

bestämts för dag i stället för som nu för månad.

Enligt kommitténs förslag till kungörelse om undantag i vissa fall från

rätt till bidrag enligt 9 § 2 mom. samt 15 och 16 §§ krigsfamiljebidragsförordningen

(sistnämnda författningsrum motsvarande 14 och 15 §§ i förevarande

förslag) må värnpliktiga, vilka jämlikt 28 § värnpliktslagen inkallats för fullgörande

av dem enligt 27 § 1 mom. samma lag åliggande tjänstgöring, icke

åtnjuta näringsbidrag enligt 15 eller 16 §§ krigsfamiljebidragsförordningen,

förrän de fullgjort värnpliktstjänstgöring under sammanlagt 360 dagar.

Kommittén har i sin motivering till 18 §, vilken motsvarar 17 § i nu förevarande

förslag, anfört:

Näringsbidraget jämlikt 15 § (motsvarande 14 § i förevarande förslag) har

till uppgift att under den värnpliktiges tjänstgöring möjliggöra det fortsatta

drivandet av dennes rörelse, så att den värnpliktiges familj kan

erhålla sitt uppehälle av rörelsen. Familjepenning och bostadsbidrag kan

därför icke utgå samtidigt med näringsbidrag som nu sagts. Vid inträffande

sjukdomsfall eller dödsfall i familjen nödgas familjeförsörjaren

vidkännas oförutsedda utgifter, som ofta icke kunna bestridas av de

ordinarie inkomsterna. Med hänsyn härtill har det synts kommittén skäligt,

att den värnpliktige näringsidkaren kan erhålla sjukbidrag och begravnings
-

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Majus proposition nr 339.

bidrag jämte näringsbidrag. Det kan även erinras om, att enligt praxis begravningsbidrag

beviljats, därest den avlidne, örn näringsbidrag icke utgått,

skulle ha tillerkänts familjepenning utöver grundbeloppet.

Beträffande ifrågavarande paragrafer hänvisas till vad i den allmänna motiveringen

anförts rörande näringsbidraget.

Om sjukbidrag.

18 §.

I motiveringen till förevarande paragraf har kommittén anfört:

Enligt 15 § gällande förordning är sjukbidraget inskränkt till kostnader, föranledda

av läkare- eller anstaltsvård. Det kan emellertid finnas fall, då den

värnpliktige nödgas vidkännas utgifter för vård och tillsyn i hemmet av sjuk

familjemedlem. Vidare medger det nuvarande stadgandet endast sjukbidrag

för läkemedel men däremot icke för exempelvis erforderliga glasögon och

ortopediska hjälpmedel. För att bereda den värnpliktige möjlighet att erhålla

bidrag jämväl för ovannämnda utgifter har stadgandet givits en vidare

avfattning än för närvarande. Vid formuleringen av den föreslagna nya bestämmelsen

har även beaktats, att enligt vad under 18 § angivits, sjukbidrag

skall utgå jämsides med näringsbidrag som i 15 § sägs.

I likhet med vad som för närvarande gäller föreslås sjukbidraget skola

utgå för samma tid som familjepenningen.

I fråga örn sjukbidrag för tandvård föreslås av kommittén särskilda detaljerade

bestämmelser i 19 § i förslaget till krigsfamiljebidragskungörelse.

Familjebidragsnämnden i Umeå har framhållit, att möjlighet att bevilja

familj epenning åt husföreståndarinna, där ensam hustru vore oförmögen till

arbete, syntes saknas. Tvekan rådde sålunda örn huru det skulle förfaras, då

ensam hustru insjuknade och icke kunde intagas å sjukvårdsanstalt. De ifrågasatta

bestämmelserna angående sjukbidrag syntes icke heller, under de förutsättningar

som ovan nämnts, medgiva avlönande av husföreståndarinna eller

tjänarinna, önskvärt vore därför, att möjligheter öppnades för att i form av

sjukbidrag avlöna ifrågavarande hjälp.

Departements- I anledning av vad familjebidragsnämnden i Umeå anfört vill jag framhålla,

chefen. kommittéförslaget, till vilket jag i förevarande avseende ansluter mig, inne
bär

den ändringen i förhållande till nu gällande bestämmelser, att sjukbidrag

kan utgå till kostnader jämväl för vård i hemmet under kortare tid. Uppkommer

fråga örn vård i hemmet under längre tid och anställes i anledning härav husföreståndarinna,

torde 3 § sista stycket få träda i tillämpning.

Om begravningsbidrag.

19 §.

Enligt kommittéförslaget skall begravningsbidrag, till skillnad från vad nu

är fallet, kunna utgå jämsides med näringsbidrag jämlikt 15 § (motsvarande

14 § i nu förevarande förslag). Kommittén har för att undvika

en särskild behovsprövning i fråga örn begravningsbidraget anknutit

rätten till dylikt bidrag till näringsbidraget på samma sätt som begrav
-

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

ningsbidraget nu är anknutet till familjepenningen. Med anledning av

vissa önskemål, som framställts till kommittén rörande en utvidgning

av kretsen av de familjemedlemmar, som enligt gällande bestämmelser äro

berättigade till begravningsbidrag, har kommittén förklarat, att då rätten till

begravningsbidrag enligt kommittéförslaget utan särskild behovsprövning anknutits

till familjepenning respektive näringsbidrag, en dylik utvidgning icke

torde böra ske utan att särskilda restriktiva villkor infördes. För att i möjligaste

mån förenkla prövningen har emellertid kommittén velat undvika att

föreskriva särskilda villkor för rätten till begravningsbidrag och därför bibehållit

gällande bestämmelser i detta hänseende.

Beträffande denna paragraf hänvisas till den allmänna motiveringen.

Om hemortslön.

20 §.

Börande grunderna för hemortslönen hänvisar kommittén till den allmänna

motiveringen. Beträffande den närmare utformningen av ifrågavarande

paragraf har kommittén i sin motivering inskränkt sig till en hänvisning till,

att paragrafen avfattats i nära överensstämmelse med kungörelsen den 1 april

1942 (nr 168) örn ändrad lydelse av 1 och 2 §§ kungörelsen den 28 juni 1941

(nr 506) örn långtidstillägg för vissa värnpliktiga.

Med avseende å den tid, som finge tillgodoräknas för erhållande av hemortslön,

ha riksräkenskapsverket, för svar sväsendets lönenämnd samt chefen för

flygvapnet och flygförvaltningen hemställt, att uttrycklig föreskrift måtte meddelas,

att i nämnda tid icke finge medräknas första tjänstgöring. I sistnämnda

yttrande har ifrågasatts, örn icke kravet på fullgjord första tjänstgöring kunde

ersättas med villkor örn viss levnadsålder. Vidare ha chefen för flygvapnet och

flygförvaltningen särskilt uttalat, att förvärvad rätt till hemortslön icke borde

kunna åberopas efter längre tids hemförlovning. Försvar sväsendets lönenämnd

har ytterligare anmärkt, att den i 1 mom. intagna regeln för beräkning

av tjänstgöringstid, enligt vilken endast viss tid efter den 2 september 1939

finge tagas i beräkning för erhållande av hemortslön, icke borde inflyta i

förordningen utan intagas i en särskild författning med bestämmelser angående

hemortslön åt värnpliktiga, vilka på grund av sin tjänstgöring under

den nu rådande förstärkta försvarsberedskapen finge komma i åtnjutande

av denna förmån. Lönenämnden har dessutom påpekat, att enligt den

formulering, som föreslagits beträffande tjänstgöring fullgjord efter eget

åtagande, värnpliktig, vilken efter eget åtagande kommenderats till utbildning

vid kurs eller skola, organiserad vid annat förband än hemortsförbandet,

icke syntes få räkna denna tjänstgöring till godo för erhållande av hemortslön.

Lönenämnden, som utginge från att kommittén icke haft för avsikt att

utesluta sådan tjänstgöring såsom kvalifikationsgrund för erhållande av hemortslön,

finge därför föreslå, att nu ifrågavarande stadgande omformulerades

så, att även denna tjänstgöring finge tagas i beräkning för att grunda rätt

till hemortslön.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 339.

1163 4 ‘t 7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Majus proposition nr 339.

Riksräkenskapsverket har påpekat, att därest nuvarande beredskapstillstånd

skulle upphöra för att eventuellt efter någon tid åter inträda, komme

med den föreslagna lydelsen även den under nuvarande beredskap fullgjorda

tjänstgöringstiden att tagas i beräkning vid bestämmande av hemortslön.

Familjebidragsnämnden i Solna har framhållit, att krigsfrivilliga enligt

förslaget skulle bliva sämre lottade än övriga värnpliktiga.

De av kommittén i andra stycket föreslagna undantagen lia föranlett åtskilliga

erinringar i yttrandena, överbefälhavaren har sålunda anfört:

Denna bestämmelse synes ej tillräckligt motiverad. Yad särskilt angår

dem, som skola bliva reservofficerare, är utbildningen till fast anställning

för dem ej utbildning i deras blivande yrke, och de förmåner, vilka reservofficerarna

nu erhålla, äro ingalunda så stora, att de kunna motivera sämre

avlöning under utbildningstiden. Undantagsbestämmelsen lsommer därjämte

att medföra högst olika resultat inom olika försvarsgrenar. Vid armén skall

i fortsättningen utbildningen till aktiv officer, reservofficer och värnpliktig

officer sammanfalla, intill dess att utbildningen för de två sistnämnda

grupperna är avslutad, och först då torde uppdelningen i de tre grupperna

äga rum. (Här frånses, att de blivande statofficerarna måste gå aspirantskolans

vinterkurs). Inom armén torde därför hemortslön komma att utgå

till de blivande reservofficerarna under hela utbildningstiden och till de

blivande aktiva officerarna under större delen av utbildningstiden. Annorlunda

blir förhållandet vid marinen och vid flygvapnet, där själva uttagningen

till aktiv officers- eller reservofficersaspirant åtminstone i huvudsak sker

tidigare. Jag anser det riktiga vara, att under den gemensamma utbildningstiden

alla kategorier av de till befälsutbildning uttagna avlönas lika.

Chefen för armén har beträffande ifrågavarande spörsmål framhållit, att

enligt förslaget de, som underginge utbildning till fast anställning vid krigsmakten,

icke komme i åtnjutande av hemortslön. Under fredsförhållanden

komme dessa att avlönas i särskild ordning, varvid ifrågavarande bestämmelse

syntes riktig. Örn däremot såsom nu krigsavlöningsreglementet tilllämpades

på alla kategorier av värnpliktiga, syntes bestämmelsen icke lämplig.

Utbildningen av värnpliktiga officerare, aktiva officerare och reservofficerare

avsåges bedrivas gemensam till och med officersaspirantskolan. Antagning

av aktiva och reservofficeraspiranter behövde icke ske förrän vid

slutet av denna skola, d. v. s. efter 2 års sammanlagd utbildningstid, då hem

ortslön åtnjutits enligt förslaget. För att säkerställa rekryteringen av aktiva

officersaspiranter och reservofficersaspiranter syntes det nödvändigt, att

dessa i avseende på hemortslön icke bleve sämre lottade än de värnpliktiga

officersaspiranterna. Därest föreslaget fredsavlönings- och premiesystem icke

komme att tillämpas på nu pågående utbildningskontingenter av officersaspiranter

av olika kategorier, syntes lämplig övergångsbestämmelse i berört

hänseende erfordras

Riksräkenskapsverket har ansett billigheten tala för att de olika kategorierna

av alla till officersutbildning uttagna jämställdes i fråga om möjligheten

att erhålla hemortslön, vare sig utbildningen åsyftade vinnande av anställning

såsom officer på aktiv stat eller i reserven eller såsom värnpliktig

officer.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 339.

99

Chefen för mannen har påpekat, att till värnpliktiga, som underginge utbildning

till fast anställning, även räknades officerare tillhörande marinens

reserv, samt vidare anfört:

För utbildning härtill avses värnpliktiga med sjökaptensexamen, vilka på

frivillighetens väg antagas till reservofficersaspiranter och sedermera till

reservkadetter. Deras medelålder är jämförelsevis hög, cirka 24 år, de hava

i stort antal redan före antagningen till aspiranter fullgjort tjänstgöring för

utbildning enligt värnpliktslagens 27 (28) §, och de äro ofta redan då gifta.

Intill tiden för antagning till reservkadetter åtnjuta de värnpliktiga vanliga

förmåner och därefter löneförmåner i likhet med flaggkorpral med 72 månaders

tjänstetid vid sjömanskåren. Propositionen 1942: 210 (sid. 492) avser

emellertid en revision härutinnan, varigenom reservkadetterna skulle tillerkännas

huvudsakligen endast värnpliktigs löneförmåner, dock icke hemortslön

vid tillämpning av rubricerat författningsställe. På grund av sin genom

sjökaptensexamen erhållna utbildning, oftast vunnen genom personliga och

ekonomiska uppoffringar, varav staten i förevarande fall drager fördel, synes

det emellertid förenat med billighet och rättvisa, att reservofficersaspiranter

(reservkadetter) vid flottan i likhet med övriga sjökaptener, som avses utbildas

till värnpliktiga officerare, komma i åtnjutande av hemortslön. — Motsvarande

personalgrupp finnes icke inom övriga truppslag.

Marinförvaltningen har förutsatt, att i den mån personal i reserven kunde

sägas innehava fast anställning, stadgandet avsåge jämväl sådan personal.

Chefen för flygvapnet och flygförvaltningen ha utgått från att det ifrågavarande

undantaget allenast borde avse de värnpliktiga, som genomgå krigsskola

(krigsskolan respektive sjökrigsskolan och kadettskolan), varvid i undantaget

borde inbegripas tid, som infölle mellan två årskurser. Statskontoret

och arméförvaltningen ha erinrat örn att 1941 års utredning angående samvetsömma

värnpliktiga uttalat, att dylika värnpliktiga i alla andra hänseenden

än de, som betingades av deras tjänstgöring såsom obeväpnade, likställdes

med andra värnpliktiga och sålunda bland annat erhölle samma ekonomiska

förmåner. Statskontoret har med hänsyn härtill funnit de samvetsömma böra

jämväl erhålla hemortslön.

Socialstyrelsen har framhållit, att de bestämmelser, som gällde för avgifterna

till erkända arbetslöshetskassor, icke syntes vederbörligen lia beaktats

i kommitténs utformning av förslaget. Arbetslöshetskasseförordningen medgåve

en respittid av åtta veckor för betalning av de för medlem av arbetslöshetskassa

stadgade avgifterna. Enligt erfarenhet vore de värnpliktiga vid inkallelsen

till beredskapstjänst ofta redan betalningsskyldiga för ett antal

veckoavgifter i arbetslöshetskassorna. Det belopp, det rörde sig örn, torde i

allmänhet understiga 10 kronor, men eftersom dessa värnpliktigas ekonomi

vid sagda tillfällen som regel vore mycket svag, komme de ofta i behov av

hjälp för att undgå uteslutning från kassan. Sådan hjälp skulle de emellertid

icke kunna få genom hemortslönen, eftersom denna utginge först efter

90 dagars tjänstgöring och i efterskott på sätt som ovan nämnts. Förhållandet

finge en avsevärd betydelse för vederbörande personer, ty efter uteslutningen

kunde de icke förvärva sig rätt till arbetslöshetsunderstöd från erkänd

arbetslöshetskassa förrän tidigast tolv månader efter den militära tjänst
-

s. 100 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

100 Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

göringstidens slut. Det syntes kunna ifrågasättas, om icke det här berörda

problemet borde beaktas vid den definitiva utformningen av krigsfamiljebidragssystemet.

Hur detta skulle ske, hade styrelsen icke ansett sig kunna

närmare uttala sig örn.

Chefen för armén har föreslagit, att benämningen »hemortslön» skulle utbytas

mot »långtidslön» eller »långtidsbidrag».

Hemortslönen — vilket synes mig utgöra en lämpligare benämning på

den förmån, varom här är fråga, än den av chefen för armén föreslagna benämningen

långtidslön eller långtidsbidrag -— förutsättes icke skola tillkomma

andra värnpliktiga än sådana, som enligt krigsavlöningsreglementet

åtnjuta lön såsom värnpliktiga. Örn värnpliktiga jämlikt stadgandet i 27 §

2 mom. värnpliktslagen inkallas till fullgörande av beredskapsövning, skall

hemortslön alltså icke utgå till dem, örn icke Kungl. Majit förordnar, att de

skola åtnjuta avlöning enligt krigslönebestämmelserna. Värnpliktiga, som

fullgöra vanlig fredstjänstgöring och som därunder enligt stadgandet i 1 §

4 mom. krigsfamiljebidragsförordningen aga uppbära familjebidrag enligt

denna förordning, avses icke skola komma i åtnjutande av hemortslön; härom

har intagits föreskrift i nämnda moment.

I 20 § 1 mom. av departementsförslaget ha införts föreskrifter, som lägga

i Kungl. Majits hand att bestämma, från vilken dag värnpliktig skall äga

räkna tid för erhållande av rätt till hemortslön. I kommittéförslaget hade

såsom sådan dag angivits den 2 september 1939, men denna tidsbestämning

har med anledning av vad lönenämnden anfört i sitt utlåtande utgått i

departementsförslaget, då den kan äga tillämpning endast i fråga om nuvarande

beredskapstillstånd. Givetvis kan i framtiden uppkomma behov att

för andra värnpliktigas del bestämma annan tidpunkt, och av denna anledning

bör Kungl. Majit äga befogenhet att meddela erforderlig tidsbestämning.

Ett motsvarande stadgande har införts jämväl beträffande värnpliktiga,

vilka tidigare innehaft anställning över stat. Med sådan anställning åsyftas

i detta sammanhang på grund av beredskapsförhållanden särskilt medgiven

överstatsanställning för f. d. fast anställt manskap och för värnpliktiga, vilka

genomgått befäls- eller specialutbildning. Chefens för flygvapnet och flygförvaltningens

uttalande, att förvärvad rätt till hemortslön icke borde kunna

åberopas efter längre tids hemförlovning torde i så måtto förtjäna beaktande,

att, örn efter en återgång till fredsförhållanden nytt beredskapstillstånd skulle

behöva anbefallas, Kungl. Majit då bör bestämma, huruvida under tidigare

beredskapstillstånd fullgjord tjänstgöring skall tillgodoräknas eller icke för

tillgodonjutande av rätt till hemortslön.

Såsom förutsättning för att värnpliktig skall äga räkna tjänstgöringstid

tillgodo för erhållande av hemortslön bör givetvis gälla, att han först fullgjort

honom i fredstid''åliggande tjänstgöring. Härom ha intagits föreskrifter

i 2 mom. Den där stadgade tjänstgöringstiden är för åtskilliga äldre värnpliktiga,

som fullgjort tjänstgöring innan 1936 års värnpliktslag trädde i

kraft, bestämd till längre tid än som motsvarar dem enligt då gällande värn
-

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.-ts proposition nr 339.

101

pliktslag åliggande fredstjiinstgöring. Härav kommer att följa, att de måste

lia fullgjort viss tids beredskapstjänstgöring, innan de äga räkna kvalifikationstid

för erhållande av rätt till hemortslön. Med hänsyn till nödvändigheten

att ha någorlunda enkla beräkningsgrunder på detta område har jag

funnit mig böra bortse från att ifrågavarande värnpliktiga måste fullgöra

något längre beredskaps- eller krigstjänstgöring än yngre kamrater, innan de

bli berättigade till hemortslön. Stadgandet i fråga har ingen motsvarighet

i kommittéförslaget. I anslutning till detta stadgande har infört? bestämmelse

rörande tillgodoräknande av fredstjänstgöring, från vilken värnpliktig blivit

i vederbörlig ordning helt eller delvis befriad.

I samma moment ha också intagits bestämmelser om rätten till hemortslön

för värnpliktiga, vilka undergå utbildning för vinnande av fast anställning

vid krigsmakten, d. v. s. för officers- och reservofficersaspiranter m. fl.

Kommittén hade föreslagit, att dessa skulle helt uteslutas från rätt till hemortslön,

men i likhet med vissa myndigheter har jag icke funnit tillräckliga

skäl för en sådan undantagsbestämmelse vara för handen. Det bör nämligen

beaktas, att arméns blivande officerare på aktiv stat och i reserven hädanefter

komma att under de första två utbildningsåren utbildas tillsammans

med blivande värnpliktiga underofficerare och officerare. Under denna tid

böra de också få komma i åtnjutande av samma förmåner som de sistnämnda.

I viss utsträckning bli utbildningsförhållandena desamma även vid marinen

och flygvapnet. Med hänsyn härtill bör vid samtliga försvarsgrenar ifrågavarande

kategori värnpliktiga under tid, då krigsavlöningsreglementet tilllämpas,

göras berättigade till hemortslön från och med den tjänstgöringsdag,

då övriga värnpliktiga få denna förmån, d. v. s. från och med den 451:a tjänstgöringsdagen.

I princip borde de emellertid mista förmånen i samband med

att den egentliga officersutbildningen (motsvarande utbildning) tager sin

början. Även här gäller det emellertid, att enkla regler böra införas. Ehuru

det medför vissa ojämnheter såväl de olika försvarsgrenarna emellan som

också mellan nu ifrågavarande personalkategori och blivande värnpliktiga

underofficerare och officerare, har det synts mig lämpligast att stadga, att

rätten till hemortslön skall upphöra, när utbildningen förts fram så långt, att

officersaspiranten (motsvarande) befordras, konstitueras eller tilldelas högre

tjänstegrad (tjänsteklass) än furirs, d. v. s. när han tillträder krigslöneförmåner

såsom underofficer, vilket enligt nu gällande krigsavlöningsbestämmelser

medför en ökning av krigslönen med 30 kronor för månad i förhållande

till vad som utgår till furir. Jag förutsätter härvid, att befordran till den nuvarande

flaggkorpralsgraden icke längre skall förekomma vid marinen. Förslaget

innebär för blivande officerare på aktiv stat, att de under tid, då krigsavlöningsreglementet

tillämpas, och med den i propositionen 1942: 210 beräknade

utbildningstiden fram till officersbefordran — vid armén och kustartilleriet

42 månader, vid flottan 39 månader och vid flygvapnet 341/2 månader

■—- skulle få uppbära hemortslön vid armén under 14 månader, vid flottan

under 7 månader, vid kustartilleriet under 10 månader och vid flygvapnet

under 13''/2 månader. Olikheterna i tiden, varunder hemortslön skulle få upp
-

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Majds proposition nr 339.

bäras, sammanhänga dels med att underofficersgraden nås efter olika lång

utbildningstid, dels ock med att den sammanlagda utbildningstiden, såsom av

ovan lämnade uppgifter framgår, varierar de olika försvarsgrenarna emellan

och inom marinen även mellan flottan och kustartilleriet. Jag kan däremot

icke tillstyrka att, såsom marinförvaltningen sjmes finna lämpligt, viss fast

anställd personal skulle medgivas rätt till hemortslön.

I paragrafen har jämväl — i huvudsaklig överensstämmelse med kommittéförslaget

— intagits bestämmelser örn i vilka fall hemortslön må utgå till

värnpliktiga, vilka efter eget åtagande äro i tjänstgöring, och till krigsfrivilliga.

Dessa bestämmelser ansluta sig till de för långtidstillägget gällande. Familjebidragsnämnden

i Solna har ansett skäl vara för handen att medgiva alla

krigsfrivilliga, som räkna en tjänstgöringstid av minst 90 dagar, hemortslön

liksom de värnpliktiga, vilka blivit inkallade till tjänstgöring. Denna uppfattning

kan jag icke dela.

Yad angår de samvetsömma har departementsförslaget utformats så, att

dessa få hemortslön enligt motsvarande regler som vanliga värnpliktiga. Detta

innebär, att för sådana värnpliktiga i kvalifikationstiden för erhållande av hemortslön

icke må inräknas den för dem föreskrivna förlängningen av tjänstgöringstiden.

I fråga örn hemortslönens belopp och tjänstgöringstid, som skall fordras

för hemortslöns erhållande, har jag förut uttalat min anslutning till kommitténs

förslag. Socialstyrelsens påpekande av önskvärdheten att bereda

de värnpliktiga, som äro medlemmar i arbetslöshetskassa, möjlighet att erlägga

förfallna avgifter till dylik kassa synes mig icke kunna tillgodoses genom att

minska den föreslagna tjänstgöringstiden av 90 dagar för erhållande av rätt

till hemortslön. Spörsmålet örn dessa värnpliktigas förhållande till arbetslöshetskassa

under tiden för militärtjänstgöringen synes mig i stället böra upptagas

till övervägande i annan ordning. Finnes icke annan möjlighet att

bevara de värnpliktigas rätt till bidrag ur arbetslöshetskassa, synes det i särskilda

fall kunna ifrågakomma att för inbetalning av ifrågavarande avgifter

anlita de till landshövdingarnas förfogande ställda medlen för hjälpverksamhet

åt de värnpliktigas familjer.

Utöver ovanstående ha vissa smärre jämkningar vidtagits i kommitténs

förslag till ifrågavarande paragraf.

Örn skyldighet att taga arbete.

21 och 22 §§•

I fråga örn 21 § innebär kommittéförslaget, frånsett en formell ändring med

hänsyn till grundbeloppets borttagande, en uppmjukning av motsvarande stadgande

i 16 § gällande förordning såtillvida som kommittén föreslår att vid

fullgörande av skyldighet, som i paragrafen sägs, möjlighet skall finnas att nedsätta

bostads- eller näringsbidraget efter vad som finnes skäligt. Den föreslagna

22 § utgör en motsvarighet till 21 § för det fall att värnpliktigs familjemedlem

lämnar innehavd arbetsanställning. För tillämpligheten av 22 § har

kommittén icke ansett särskilt förordnande av Konungen erforderligt.

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kungl. Majus proposition nr 339.

Rörande dessa stadganden har svenska arbetsgivareföreningen anfort:

Föreningen vill med hänsyn till den alltmer framträdande bristen på arbets

kraft inom vissa områden av näringslivet starkt förorda de i 22 och 23 §§

(motsvarande 21 respektive 22 § i nu förevarande förslag) upptagna bestämmelserna

om skyldighet för bidragstagare att söka, antaga och behålla arbete.

Skulle de principer för behovsprövningens tillämpning, som kommittén förordat,

antagas, och skulle bidragen erhålla den föreslagna omfattningen, synes

det nödvändigt att föranstalta örn ikraftträdande av 22 §. Särskild övervakning

av bidragsmottagarna med hänsyn till deras möjlighet att taga anställning

inom näringslivet bör ordnas framför allt i sådana större samhällen, där

nämnderna endast i undantagsfall hava personlig kännedom örn de individuella

förhållandena. Anledningen till den föreslagna bestämmelsen i 23 § är uppenbarligen

den, att erfarenheten givit vid handen, att familjemedlemmar till värnpliktiga,

som inkallats, ofta sluta sin anställning med den motiveringen, att

familjebidraget väl räcker till för familjens försörjning. Det är under sådana

förhållanden tydligt, att 23 §, om den verkligen kommer i tillämpning, fyller

ett visst behov.

Föreningen har vidare funnit det angeläget, att möjlighet tillskapades, varigenom

en familjebidragsnämnd skulle kunna åläggas att nedsätta respektive

indraga familjebidrag på sätt föreskrives i 22 och 23 §§. En dylik befogenhet

syntes böra inrymmas åt tillsynsmyndigheten. Det skulle då vara möjligt

exempelvis för ett företag, som märkte en tendens i ifrågavarande hänseende,

att fästa tillsynsmyndighetens uppmärksamhet på förhållandet, vilket i sin tur

skulle kunna föranleda ett ingripande.

Den av svenska arbetsgivareföreningen väckta frågan örn ikraftträdandet av Departements21

§ torde icke böra upptagas till prövning i förevarande sammanhang. Givet chefen.

är, att tillsynsmyndigheten har att ägna uppmärksamhet åt såväl detta spörsmål

som tillämpningen av 22 §.

Om familjebidragsnämnd.

23—26 §§.

I det föreliggande förslaget ha i stället för den hänvisning som gjorts i

gällande förordning intagits de bestämmelser örn byggnadsnämnd i stad, som

återfinnas i 9—11 §§ byggnadsstadgan den 20 november 1931. Särskilt stadgande

har föreslagits av innebörd, att endera av ordföranden och vice ordföranden

skall vara icke krigstjänstskyldig person.

Med anledning av påpekanden av kammarrätten har en mindre ändring av

formell natur gjorts i 25 och 26 §§, varjämte i 2 mom. i sistnämnda paragraf

intagits bestämmelse om att protokoll från familjebidragsnämnds sammanträde

skall kunna justeras jämväl av suppleant, som närvarit vid sammanträdet.

Om familjebidragens bestridande m. m.

27 §.

Kommittén har i huvudsak oförändrade bibehållit bestämmelserna i nuvarande

17 § rörande vilken kommun, som har att svara för bidragen. Betalningsskyldigheten

i fråga om hemortslönen har av kommittén anknutits till samma

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

kommun som har att utgiva krigsfamiljebidraget. Som motivering till föreslagen

ändrad lydelse av 17 § andra stycket har kommittén anfört att omformuleringen

skett i syfte att utmärka, att jämväl i fall, då kommun på förhand anmäler

till annan att värnpliktig har för avsikt att flytta över till den senare

kommunen och så även sker, betalningsskyldigheten övergår å sistnämnda

kommun från och med kalendermånaden näst efter det anmälan skedde.

Familjebidragsnämnden i Skellefteå har ansett, att den kommun, där den

värnpliktige vid inryckningen var mantalsskriven, borde svara för familjebidraget.

Familj ebidragsnämnden i Örebro har ansett det innebära ökad kommunal

rättvisa, örn i de fall, då de värnpliktiga vid inkallelsen bevistade läroanstalt

och icke vore mantalsskrivna där anstalten vore belägen, betalningsskyldigheten

ålades den kommun, där den värnpliktige vore eller borde vara mantalsskriven.

Detsamma borde gälla för de fall, vilka vore att hänföra under 3 §

5 mom. mantalsskrivningsförordningen.

Familj ebidragsnämnden i Umeå har med instämmande av länsstyrelsen i

Västerbottens län beträffande stadgandet i andra stycket framhållit, att

erfarenheten visat, att det vore svårt att fastställa, örn flyttning skulle

anses hava skett eller icke. Värnpliktiga, som inryckte för tjänstgöring

och som kunde påräkna längre tids tjänstgöring i regementets depåort,

toge i åtskilliga fall familjerna till sig för längre eller kortare tid. Det

torde knappast med skäl kunna påstås, att den värnpliktige därför inflyttat

till förläggningsorten. Utflyttningskommunerna torde likväl påstå detta. Ett

flertal gränsfall i fråga örn huruvida flyttning förekommit eller icke uppstode

sålunda. Även örn inflyttningskommunen enligt de föreslagna bestämmelserna

bomme att åsamkas relativt små kostnader för familjebidragen, kunde det

knappast anses försvarligt, att bidrag skulle bestridas av kommuner, som icke

egentligen hade att skaffa med ifrågavarande värnpliktiga. Mera preciserade

bestämmelser i hithörande avseenden syntes därför vara på sin plats. Inflyttningskommun

kunde givetvis utan olägenhet förskottera bidragen, men då

någon verklig inflyttning under tiden för militärtjänstgöringen sällan torde

komma till stånd, borde utflyttningskommunen hela tjänstgöringstiden bibehålla

skyldigheten att bestrida bidragen.

Länsstyrelsen i örebro län har ansett, att bestämmelserna örn övertagande

av betalningsskyldighet för familjebidrag vid värnpliktigs flyttning från en

kommun till annan lämpligen borde kompletteras med bestämmelse angående

vilken av kommunerna, som hade att gälda flyttningskostnaderna. Enligt

länsstyrelsens erfarenhet syntes det lämpligen böra åläggas den kommun,

från vilken flyttningen skedde, att ersätta dylik kostnad, oberoende av vad

de föreslagna bestämmelserna i 28 § andra stycket i övrigt innehölle örn övergång

av betalningsskyldighet. Flyttningen kunde eljest bliva försvårad för

den värnpliktige med hänsyn till att inflyttningskommunen hade svårare än

utflyttningskommunen att bedöma förutsättningarna för flyttningsbidrag.

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

Att såsom i vissa yttranden framhållits som önskvärt meddela mera preciserade

bestämmelser för avgörande av frågan, när värnpliktig kan anses ha

flyttat från en kommun till en annan, torde knappast vara möjligt. Denna

fråga torde som hittills få avgöras för varje särskilt fall.

Med anledning av vad länsstyrelsen i Örebro län anfört har i 27 § tillagts

bestämmelse örn att betalningsskyldigheten för flyttningskostnad skall åvila

utf ly ttningskommunen.

Att såsom i vissa yttranden påyrkats i princip ändra de bestämmelser, som

reglera vilken kommun betalningsskyldigheten för familjebidrag skall åvila,

synes mig åtminstone under nuvarande förhållanden icke böra ifrågakomma.

28 §.

Enligt 18 § första stycket gällande förordning är kommun pliktig förskjuta

familjepenning och sjukbidrag till familjemedlem, som vistas i kommunen.

Stadgandet torde ha avsett att tjänstgöra som en hjälpregel i fall, då tvister

rörande betalningsskyldigheten enligt 17 § uppkomma mellan kommuner. I

sin motivering till ändringarna i denna paragraf har kommittén anfört:

Enär den av kommittén föreslagna normerade behovsprövningen kan innebära

vissa svårigheter att särskilt bestämma familjepenningen för varje

familjemedlem, har kommittén anknutit den förevarande hjälpregeln till den

värnpliktige i stället för till familjemedlem. Kommittén har vidare föreslagit

att stadgandet utvidgas att omfatta jämväl bostadsbidrag, näringsbidrag och

begravningsbidrag. För att i möjligaste mån undanröja osäkerhet i fråga örn

stadgandets tillämpning har kommittén vidare utbytt familjemedlems vistelseort

mot den värnpliktiges bostadsort å inryckningsdagen. I fråga örn näringsbidrag

föreslår kommittén, att skyldigheten att utbetala bidraget skall åligga

kommun, varest näringen eller rörelsen utövas från fast driftsställe, framför

allt med hänsyn till att behovsprövningen lättast torde kunna verkställas i

denna kommun. Familjepenning som förskjutes jämlikt första momentet förevarande

paragraf, skall enligt särskilt stadgande bestämmas med hänsyn till

ortsgrupp I.

Kommittén har vidare i motiveringen till denna paragraf återgivit ett till

kommittén gjort uttalande, i vilket som en brist i nu gällande bestämmelser

betecknats att dessa efter sin ordalydelse ej reglerade det vanligaste fallet av

tvister, nämligen tvister mellan kommuner, vilken av dem som i egenskap av

hemortskommun enligt 17 § första stycket vore skyldig betala familjebidrag

d. v. s. behandla inkommen bidragsansökan, varjämte påpekats, att det ej

heller funnes angivet hur återbetalningen skulle bestämmas i det fall, att

kommun jämlikt 18 § förpliktades återbetala bidrag som fastställts efter

högre ortsgrupp än den kommunen tillhörde. Enligt berörda uttalande förefölle

det vara riktigast, att kommunen i fråga själv ej skulle behöva vidkännas

större utgift för bidraget än som belöpte å kommunen efter dess egen ortsgrupp

och att skillnaden utginge såsom statsbidrag. Med anledning av berörda

uttalande har kommittén framhållit, att frågan, huruvida kommun hade

skyldighet att jämlikt 17 § utgiva familjebidrag, torde få avgöras genom besvär

till högre instans över nämndens avslagsbeslut. Vidare har kommittén

påpekat, att i det fall, att kommun jämlikt första momentet vore skyldig för
-

Departements
chefen.

s. 106 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

106 Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

skjuta bidrag, familjepenningen enligt kommittéförslaget skulle bestämmas

enligt ortsgrupp I. Då fråga vore örn förskjutande enligt andra momentet,

skulle enligt kommitténs mening familj epenningen givetvis bestämmas med

hänsyn till den ortsgrupp inflyttningskommunen tillhörde.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har, då kommittén enligt länsstyrelsens

mening överdrivit svårigheterna att fördela utgående familjepenning på

olika familjemedlemmar, ansett sig icke heller kunna tillstyrka, att någon ändring

infördes i fråga örn skyldigheten för kommun å familjemedlems vistelseort

att förskjuta familjebidrag, varav familjemedlem anses vara i oundgängligt

behov. Föreskriften örn att näringsbidrag kunde förskjutas av kommun, där

näringen utövades från fast driftställe, syntes medföra onödigt korresponderande

mellan olika familjebidragsnämnder. Särskilt behov av ifrågavarande

föreskrift torde icke föreligga.

Med hänsyn till att nu gällande bestämmelse örn att familjepenningen skall

beräknas särskilt för varje familjemedlem föreslås skola utgå, torde, såsom

kommittén föreslagit, skyldighet att förskjuta familjepenningen icke vidare

böra åligga den kommun, där familjemedlem vistas, utan i stället den värnpliktiges

bostadskommun. I likhet med länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus

län anser jag behov av särskilt stadgande rörande förskjutandet av näringsbidrag

icke föreligga.

29 §.

I fråga om skälen för den ändrade fördelningen av kostnaderna för bidragen

mellan stat och kommun hänvisas till den allmänna motiveringen.

Andra stycket av denna paragraf överensstämmer med 19 § andra stycket

gällande förordning, bortsett från ett förtydligande av formell natur.

Här torde vidare något böra beröras frågan rörande granskningen av

familj ebidragsnämndernas förvaltning, då denna fråga äger nära samband

med frågan örn statsbidragens bestämmande.

Kommittén har i sitt betänkande lämnat en redogörelse för de erfarenheter,

som länsstyrelserna vunnit rörande den verksamhet, som bedrives av revisorerna

för granskning av familj ebidragsnämndernas förvaltning, vilken redogörelse

enligt kommitténs mening utvisar, att det nuvarande systemet för

revision är behäftat med åtskilliga brister. Vidare har kommittén erinrat örn

att 1941 års riksdags revisorer i sin berättelse uttalat sig i samma ämne och

att de ifrågasatt en omläggning av familjebidragsrevisionen.

Efter att hava framhållit, att också överrevisorerna vid statens arbetsmarknadskommission

i olika sammanhang påtalat såväl den bristfälliga kontrollen

från revisorernas sida över författningarnas tillämpning som också den i åtskilliga

fall konstaterade avsevärda förseningen i ingivandet av statsbidragsansökningar,

har kommittén för egen del uttalat bland annat, att det med

hänsyn till gjorda erfarenheter syntes angeläget, att revisionen av familjebidragsnämndernas

verksamhet ordnades så, att granskningsarbetet bleve fullt

effektivt och utfördes snabbt, samt att länsstyrelsernas granskning av stats
-

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 339. 107

bidragsansökningarna och sålunda även av redovisningarna för verksamheten

i görligaste mån påskyndades.

Kommittén har i anslutning härtill framhållit, att man kan gå fram på

olika vägar för att nå det angivna syftet. Då länsstyrelserna redan nu i

samband med behandlingen av ärenden, som röra ^anordning av medel till

familj ebidragsnämnder, hade att taga del av vissa redovisningshandlingar,

som ligga till grund för statsbidragsansökningarna, hade det synts kommittén

ligga närmast till hands, att revisionsverksamheten knötes till länsstyrelsen

i fastare form än som för närvarande vore fallet. Kommittén har också lämnat

en närmare redogörelse för huru detta förslagsvis skulle kunna ordnas.

I åtskilliga av de avgivna utlåtandena har frågan örn revisionens ordnande

berörts. Olika meningar ha gjort sig gällande, men i flera av utlåtandena har

framhållits vikten av att verksamheten blir effektivare ordnad än hittills.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län har föreslagit en förstärkning av den statliga

kontrollen på så sätt, att familjebidragsnämnd utökades med en av länsstyrelsen

utsedd ledamot med uppgift att mot ett mindre, statligt arvode inom

nämnden tillvarataga statsverkets intressen.

För egen del är jag icke beredd att nu taga ställning till frågan, på vilket Departementssätt

revisionen bör effektiviseras och behandlingen av statsbidragsansök- ehef€Hningarna

påskyndas. Då frågan icke är av natur att behöva underställas

riksdagen, bör den bliva föremål för ytterligare övervägande i samband med

utfärdandet av krigsfamiljebidragskungörelsen, i vilken bestämmelserna om

revisionen skola intagas. Oavsett örn särskilda revisorer liksom hittills skola

av länsstyrelsen förordnas för varje familjebidragsnämnd för sig eller revisionen

skall centraliseras till länsstyrelserna genom att dessa bemyndigas

anställa särskild arbetskraft för uppgiften i fråga, böra kostnaderna för revisionsarbetet

såsom hittills bestridas med anlitande av det för statens arbetsmarknadskommission

m. m.: omkostnader anvisade riksstatsanslaget.

Besvär m. lii.

32 §.

Förevarande paragraf har sin motsvarighet i 23 § andra stycket gällande

förordning. Det i första stycket av nämnda 23 § förekommande stadgandet,

att familjebidragsnämnds beslut, varigenom näringsbidrag beviljats, skall

underställas länsstyrelsens prövning, har med hänsyn till de normer, som i

praxis utbildats beträffande näringsbidraget, synts obehövligt. I övrigt innefattar

den föreslagna paragrafen icke annan ändring i förhållande till nuvarande

23 § än som betingas av ändringarna i 21 § och av den nya 22 §.

Svenska arbetsgivareföreningen har funnit ifrågavarande stadgande ytterligt

olämpligt samt framhållit, att detsamma måste skapa en obenägenhet hos

familj ebidragsnämnderna att tillämpa bestämmelserna om skyldighet att taga

och behålla arbete. Föreningen har påpekat, att den, som icke åtnöjdes med

familjebidragsnämnds beslut, hade möjlighet att anföra besvär, vilka då

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Majus proposition nr 339.

Departements
chefen.

Departements
chefen.

fråga vore om tillämpning av nyssnämnda bestämmelser skulle anföras hos

tillsynsmyndigheten. Denna möjlighet till korrektiv mot missbruk från

familjebidragsnämndernas sida av de ifrågavarande bestämmelserna borde

vara fullt tillräckligt.

Med hänsyn till de ifrågavarande ärendenas natur och då erfarenhet saknas

rörande verkningarna av det föreslagna stadgandet i 22 § torde det av kommittén

föreslagna underställningsförfarandet böra bibehållas.

33 §.

Denna paragraf överensstämmer, såvitt avser första stycket, med 24 § första

stycket gällande förordning med de avvikelser, som betingas av införandet av

22 §, samt de särskilda bestämmelserna i 35 § rörande behörighet att fullfölja

talan.

35 §.

I denna paragraf har kommittén föreslagit särskilda bestämmelser i fråga

örn behörigheten att fullfölja talan. Kommittén har framhållit, att då den

värnpliktige till följd av tjänstgöringsförhållandena kunde vara förhindrad

att fullfölja talan, hade kretsen av de personer, som vore behöriga att föra

besvärstalan, förklarats omfatta jämväl familjemedlem, som vore betalningsmottagare

för bidraget, och annan än värnpliktig som gjort ansökan örn bidrag.

I 6 § i kommitténs förslag till familj ebidragskungörelse angivas, vilka som

äro berättigade att göra ansökan örn familjebidrag, och i 11 § till vem bidrag

skall utbetalas.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har ifrågasatt, huruvida icke besvärsrätt

mot familjebidragsnämnds beslut borde tillerkännas ledamot, som

vid fattande av familjebidragsnämnds beslut anmält skiljaktig mening. Även

revisor hos nämnden —- kommunal såväl som statlig — syntes böra tillerkännas

besvärsrätt.

Överståthållarämbetet har gjort gällande, att formuleringen av ifrågavarande

paragraf kunde vålla missförstånd, enär enligt densamma var och en,

som hos familjebidragsnämnden ingivit ansökan, tillerkändes materiell besvärsrätt,

oberoende av örn han varit behörig göra sådan ansökan.

Enligt min mening torde det ej finnas anledning att tillerkänna vare sig

ledamot i familj ebidragsnämnden eller revisor besvärsrätt.

Yad Överståthållarämbetet anfört beträffande denna paragraf torde icke

göra det erforderligt att vidtaga ändring i paragrafens lydelse.

Särskilda bestämmelser.

36 §.

Paragrafen överensstämmer med första stycket i 22 § gällande förordning.

I sin motivering till borttagandet av andra stycket av 22 § gällande förordning

har kommittén anfört:

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Kungl. May.ts proposition nr 339.

Det torde vara uppenbart att,familjebidrag icke är att hänföra till fattigvård,

om ej motsatsen särskilt stadgas. Avfattningen av andra stycket i 22 §

gällande förordning har emellertid givit upphov till den missuppfattningen,

att familjebidrag över huvud icke finge återkrävas av värnpliktig. Avsikten

med stadgandet torde ha varit att utsäga, att sådan återbetalningsskyldighet

icke föreligger i fråga örn familjebidrag som beträffande mottagen fattigvård.

Därmed har uppenbarligen icke åsyftats någon avvikelse från gällande allmänna

rättsregler örn återbetalande av felaktigt utbetalt belopp. Då emellertid

det ifrågavarande stadgandet är obehövligt och genom sin avfattning är

ägnat att missuppfattas, föreslår kommittén att stadgandet helt utgår.

Överståthållarämbetet har ifrågasatt, huruvida icke jämväl hemortslönen

borde undantagas från exekutiva åtgärder, enär densamma icke blott skulle

ersätta förmånerna av långtidstillägg, semesterrätt och skatteavdrag utan även

utgöra en förstärkning av familjepenningen.

Med hänsyn till att den föreslagna hemortslönen närmast har karaktären

av en löneförmån torde det icke finnas tillräckliga skäl att undantaga densamma

från exekutiva åtgärder.

37 §.

Som motivering till denna paragraf har kommittén anfört:

Örn någon genom bedrägligt förfarande förskaffar sig familjebidrag, vartill

han icke är berättigad, kan han jämlikt 22 kap. 1 § strafflagen dömas till

fängelse i högst sex månader eller straffarbete i högst två år. Äro omständigheterna

synnerligen försvårande må tiden för straffarbetet höjas till fyra år

och äro de synnerligen mildrande, må dömas till böter.

Den föreslagna bestämmelsen örn ansvar för försök till bedrägeri har avsiktligt

begränsats till det praktiskt viktiga fallet att i ansökan örn familjebidrag

lämnas medvetet oriktig uppgift.

Det nu föreslagna stadgandet har en mera begränsad räckvidd än den

gällande bestämmelsen i 26 §. Sistnämnda bestämmelse har emellertid erhållit

en avfattning som i flera avseenden möjliggör en vidsträcktare tolkning

än som torde ha varit avsedd. Med hänsyn härtill och då bedrägligt förfarande,

till följd varav familjebidrag orättmätigt utgår, besträffas som bedrägeri enligt

vad ovan sagts, har kommittén funnit den nuvarande ansvarsbestämmelsen

böra ersättas med det nu föreslagna mindre omfattande stadgandet.

Kammarrätten och Överståthållarämbetet ha erinrat om den nyligen genomförda

regleringen av frågan örn straffbarhet för försök till bedrägeri och bedrägligt

förfarande. Överståthållarämbetet har i anslutning härtill anfört:

I den mån ifrågavarande gärning blir att anse som bedrägeri, kommer sålunda

straffbarheten — därest ej annat här stadgas — att bedömas enligt allmän

strafflag. Vidkommande åter försök till bedrägligt beteende, i den mån

gärning bör så rubriceras, synes anledning ej förefinnas att i en speciallagstiftning

sådan som krigsfamiljebidragsförordningen straffbelägga ett särskilt fall

av försök till sådant beteende, när detta eljest är straffritt. Stadgandet i fråga

synes därför böra utgå.

Å andra sidan har arméförvaltningen ansett ovisst, örn dagsböter under alla

omständigheter kunde anses innefatta tillräcklig bestraffning för förseelse,

varom här är fråga, och familjebidragsnämnden i örebro har funnit lämpligast,

att nuvarande straffbestämmelser, omfattande dagsböter eller fängelse, bibehölles.

Departements
chefen.

s. 110 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

Departements
chefen.

110 Kungl. Majus proposition nr 339.

Såsom kommittén framhållit blir den, sjöm genom bedrägligt förfarande

skaffar sig familjebidrag, underkastad straff enligt allmänna strafflagen. Efter

de ändringar i strafflagen, som godkänts av innevarande års riksdag, kommer

bedrägeri, som med hänsyn till skadans omfattning och övriga omständigheter

vid brottet är att anse som ringa — bedrägligt beteende — att medföra lindrigare

straff än övrigt bedrägeri. Vidare kommer försök till bedrägeri att

straffas men ej försök till bedrägligt beteende.

Bestämmelsen i förevarande paragraf, som har mera begränsad räckvidd än

motsvarande stadgande i gällande krigsfamiljebidragsförordning, innebär att

försök till bedrägligt beteende kan straffas i ett praktiskt viktigt fall. Har lämnandet

av den oriktiga uppgiften lett fram till fullbordat brott eller är fråga

örn försök till bedrägeri, kommer strafflagen att träda i tillämpning, vilket

kommit till uttryck i formuleringen av förevarande paragraf.

Då bedrägligt beteende enligt strafflagen belägges med böter eller fängelse,

synes mig för det specialfall av försök därtill, örn vilket här är fråga, straffet

icke böra bestämmas strängare än till böter.

38 §.

Kommittén har påpekat, att genom denna paragraf formellt sett icke avgjordes

frågan, när återbetalningsskyldighet beträffande mottaget bidrag förelåge,

utan endast föreskreves, i vilka fall för mycket utbetalat bidrag finge

avräknas å sedermera förfallande belopp. Frågan örn återbetalningsskyldigheten

torde enligt kommitténs mening få avgöras i enlighet med allmänna

grundsatser. Emellertid torde, framhåller kommittén, den i paragrafen gjorda

uppräkningen av fall, då avräkning får äga rum, samtidigt innefatta de praktiskt

viktigaste fallen då återbetalningsskyldighet borde anses föreligga.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har anfört, att då familjebidragen

»utdömdes» i administrativ väg av länsstyrelse, det syntes lämpligt, att länsstyrelse

även finge handlägga mål örn skyldighet att enligt allmänna rättsgrundsatser

återbetala för mycket utgivna bidrag. Det omständliga och dyrbara domstolsförfarandet

torde medföra, att krav örn återbetalning icke för närvarande

fullföljdes i alla fall, där detta av sakliga skäl funnes vara befogat.

Till det av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län framlagda förslaget,

att mål örn återbetalningsskyldighet för felaktigt uppburna familjebidrag

skulle få handläggas i administrativ ordning, kan jag icke ansluta mig. Hithörande

frågor äro nämligen av den natur, att de böra anförtros åt domstols

avgörande.

39 §.

Första stycket i denna paragraf motsvarar huvudsakligen 28 a § andra

punkten gällande förordning.

Paragrafens andra stycke saknar motsvarighet i gällande förordning. Kommittén

hade genom detta stadgande velat bereda den värnpliktige en besvärsmöjlighet

i fråga örn familjebidragsnämnds beslut, som innefattade vägran

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 339.

lil

att göra ansökan om sådant medgivande som i 3 § andra stycket sägs. Häremot

synes någon erinran icke vara att göra. En motsvarande ansökningsrätt

torde jämväl böra beredas sådan anhörig eller husföreståndarinna som i nyssnämnda

stadgande sägs. Samma rätt bör i fråga örn medgivande som i 15 §

andra stycket sägs, tillerkännas den värnpliktige eller i förekommande fall

annan betalningsmottagare eller den som ansöker örn bidrag.

40 §.

Denna paragraf saknar motsvarighet i gällande förordning. I sin motivering

till paragrafen har kommittén anfört:

I första momentet förutsättes, att som ett led i de beredskapsåtgärder av

skilda slag, som komma att vidtagas i händelse av krigsfara, skall ingå jämväl

nödiga förberedelser för att möjliggöra ett snabbt utbetalande av familjebidragen.

Sålunda böra bland annat familjebidragsnämnderna åläggas att

genomgå sitt klientel och införskaffa nya uppgifter örn inkomst- och familjeförhållanden,

som kunna läggas till grund för en förberedande prövning av

behovet av bidrag.

Skulle likväl, trots de sålunda förutsatta åtgärderna, vid mera omfattande

inkallelser till krigstjänstgöring fara uppstå för dröjsmål med utbetalande

av familjebidragen, föreslås i andra momentet, att tillsynsmyndigheten skall

kunna lämna tillstånd till utbetalande av provisoriskt bestämd familj epenning.

Tillsynsmyndigheten skall därvid hava möjlighet att med hänsyn till

de i varje särskilt fall föreliggande förhållandena bestämma de villkor, under

vilka utbetalningen må ske. Bostadsbidrag torde icke behöva bestämmas

provisoriskt med hänsyn till stadgandet i 2 § lagen den 19 april 1940 örn anstånd

för vissa värnpliktiga med betalning av hyra m. m., enligt vilket lagrum

värnpliktig, som inkallats till beredskapstjänstgöring, icke må på grund av

dröjsmål med hyresbetalning skiljas från lägenhet, såframt dröjsmålet föranletts

av att bostadsbidrag, som han med anledning av tjänstgöringen kunde

påräkna, ej hunnit utbetalas. Provisoriskt utbetalat belopp avräknas å slutligt

fastställt familjebidrag. Om däremot efter det den provisoriska utbetalningen

verkställts, det skulle visa sig att den värnpliktige icke var berättigad

till familjebidrag, kan han icke åläggas att återbetala det sålunda utgivna

beloppet, därest återbetalningskyldighet icke på grund av allmänna rättsregler

skulle åligga honom, exempelvis på grund av bedrägligt förfarande.

Med anledning av påpekande från kammarrättens sida har en mindre, formell Departementsjämkning

vidtagits i paragrafens ordalydelse. I övrigt ansluter jag mig till chefenkommitténs

förslag.

Övergångsbestämmelser.

42—44 §§.

Kommittén har föreslagit (43 § i kommittéförslaget), att den nya krigsfamiljebidragsförordningen

skulle träda i kraft den 1 juli 1942 och att 1940

års krigsfamiljebidragsförordning samt kungörelsen örn långtidstillägg för

vissa värnpliktiga skulle upphöra att gälla samma dag. I 44 § i kommittéförslaget

ha intagits föreskrifter örn att familjebidragsnämnd, utan att ansökan

därom behöver göras, så snart ske kan skall verkställa omprövning av

inneliggande ansökningar med hänsyn till de i den nya förordningen med
-

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

Departements
chefen.

delade bestämmelserna samt att i fall, då omprövningen föranleder förändring

av familjebidragsbelopp, förändringen ej må avse tid före den 1 juli

1942. Vidare har kommittén i 43 § av sitt förslag intagit föreskrift om att

långtidstillägg upphör att utgå från och med den 1 juli 1942 och att värnpliktig,

som nämnda dag var berättigad till långtidstillägg, efter sagda tidpunkt

äger erhålla hemortslön.

I anslutning till dessa förslag har kommittén i övergångsbestämmelserna

i förslaget till krigsfamiljebidragskungörelse intagit en föreskrift av innehåll,

att truppregistreringsmyndigheterna senast den 15 juni 1942 enligt närmare

bestämmelser, som skulle meddelas i kommandoväg, skulle tillställa familjebidragsnämnderna

uppgift å de inom vederbörande kommun kyrkobokförda

värnpliktiga.

Chefen för armén har i sitt utlåtande anmält, att enligt under hand inhämtad

uppgift truppregisteringsmyndigheterna icke kunde medhinna att

till angiven tidpunkt översända de uppgifter till familjebidragsnämnderna,

som av kommittén avsetts.

Försvarsväsendets rullföringsnämnd har ansett tiden för lämnande av nyssnämnda

uppgifter böra avsevärt utsträckas. Uppgifterna angående tjänstgöringsförhållandena

funnes nämligen ej på registreringsplåtarna för de värnpliktiga

utan måste hämtas från värnpliktskorten och från dessa för hand

föras över på uppgiftskorten, och i vissa fall vore utredningar angående tjänstgöringsförhållandena

erforderliga, enär värnpliktskorten vore ofullständigt

förda.

Till rullföringsnämndens utlåtande har fogats ett särskilt uttalande av

nämndens ordförande, generalmajoren A. Bredberg, som av tjänsteförrättning

varit förhindrad att inom rullföringsnämnden deltaga i den slutliga

handläggningen av det remitterade ärendet. Uttalandet är av följande lydelse:

Det är av utomordentlig betydelse för familjebidragssystemets säkra funktionerande,

att de administrativa reglerna för ärendenas handläggning äro

enkla och klara. Detta måste framhållas med skärpa. I föreliggande förslag

synas nämnda regler i viktiga avseenden antingen icke hava upptagits till

behandling eller också har det förutsatts, att de skola utformas av tillsyningsmyndigheterna.

Enligt min uppfattning kunna konsekvenserna av förslaget

icke överblickas, förrän de administrativa reglerna i detalj genomarbetats.

Ett sådant genomarbetande bör därför komma till stånd, innan författningarna

utfärdas.

För egen del finner jag det icke möjligt att, såsom kommittén föreslagit,

sätta förordningen i kraft redan den 1 juli 1942. Det är, vilket även framhållits

av vissa familj ebidragsnämnder, nödvändigt att samtliga författningar

i ämnet ävensom tillsynsmyndighetens anvisningar rörande deras tillämpning

i god tid före ikraftträdandet äro familjebidragsnämnderna tillhanda. Redan

detta förhållande talar sålunda för att förordningen träder i kraft först senare.

Härtill kommer, att familjebidragsnämnderna skola erhålla vissa uppgifter

rörande de värnpliktigas tjänstgöringsförhållanden m. m., och att dessa uppgifter

skola lämnas i anslutning till det nya personalredovisningssystemet.

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

Då detta system ännu icke är i alla avseenden helt genomfört och enär detsamma

bör ha varit i funktion under någon tid, innan det utbygges till att

omfatta jämväl uppgiftslämnandet till familjebidragsnämnderna, synes det

icke lämpligen kunna utnyttjas på sätt kommittén avsett redan under juni

månad innevarande år. Slutligen har det visat sig erforderligt att underkasta

kommitténs förslag till krigsfamiljebidragskungörelse, d. v. s. tillämpningsbestämmelserna

till krigsfamiljebidragsförordningen, viss överarbetning,

framför allt i vad gäller de militära myndigheternas åligganden beträffande

familjebidragsärendenas handläggning.

Med hänsyn till angivtaa förhållanden synes krigsfamiljebidragsförordningen

i dess helhet icke böra sättas i kraft förrän tidigast under hösten 1942.

Senast från och med den 1 januari 1943 torde den dock kunna i full utsträckning

tillämpas. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta örn dagen

för ikraftträdandet och att i samband därmed meddela för övergången erforderliga

bestämmelser. Sålunda torde Kungl. Maj:t böra äga befogenhet

att lämna särskild föreskrift rörande sättet för bostadsbidrags beräknande

under viss övergångstid. Enligt nu gällande bestämmelse utgår nämligen

bostadsbidrag i förskott för månad, såvida icke tillsynsmyndigheten medgivit

efterskottsbetalning, men enligt de föreslagna bestämmelserna skall bostadsbidraget

utgå för dag i efterskott.

Ehuru förordningen sålunda icke beräknas komma att omedelbart i sin

helhet träda i kraft, torde dock med hänsyn till behovet att förbättra de värnpliktigas

förmåner vissa bestämmelser i densamma böra tillämpas redan från

och med den 1 juli 1942, nämligen bestämmelserna örn dels hemortslönen,

som bland annat bör ersätta långtidstillägget, dels ock maximibeloppen för

familjepenning och det vanliga näringsbidraget. Hittills gällande regler för

behovsprövningen i vad avser olika slag av familjebidrag böra givetvis gälla

intill dess förordningen i sin helhet träder i kraft liksom också nuvarande

bestämmelser beträffande fördelningen av kostnaderna för ifrågavarande

bidrag. I fråga örn hemortslönen bör den nya förordningens bestämmelse, att

denna helt skall bestridas av statsmedel, träda i kraft samtidigt med att hemortslönen

börjar utgå, d. v. s. från och med den 1 juli 1942.

I anslutning till 43 § må anmärkas, att värnpliktig, som enligt nu gällande

regler för tid efter den 1 juli 1942 skulle varit berättigad till långtidstillägg,

enligt denna paragraf i stället äger erhålla hemortslön, även örn han icke

enligt de eljest föreslagna bestämmelserna skulle vara berättigad därtill.

45 §.

Denna paragraf innehåller bestämmelser örn retroaktivt utbetalande av

hemortslön.

1941 års riksdags revisorer upptogo i sin berättelse till behandling frågan

örn semester för militär tjänstgöring under år 1940. Sedan statsrevisorerna

i korthet redogjort för gällande regler beträffande avlöningsförmåner å innehavd

civil befattning under beredskapstjänstgöring i fråga om statsanställda

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 339. nes ts 8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

och vissa grupper av befattningshavare i kommunal och enskild tjänst, gjorde

statsrevisorerna följande uttalande i frågan:

Vid tillkomsten av bestämmelserna rörande semester för viss militär

tjänstgöring under år 1940 framhölls, bland annat, att det måste kännas hårt

för en arbetstagare, vilken varit inkallad till militärtjänst och därigenom

måhända orsakats svårt avbräck och avsevärda olägenheter i såväl ekonomiskt

som annat hänseende, att icke kunna påräkna semester med åtföljande semesterlön

för den tid, under vilken han varit inkallad, medan däremot andra

arbetstagare, som av en eller annan anledning icke tagits från sin dagliga

gärning till militärtjänst, ävensom de kvinnliga arbetstagarna komma i åtnjutande

av betalad ledighet för motsvarande tid. Även revisorerna äro av

den uppfattningen, att det är en angelägenhet av synnerlig vikt att åtgärder

i största möjliga utsträckning vidtagas för att förbättra förhållandena för de

inkallade, vilka hava att bära den tyngsta bördan av den av vårt land uppehållna

försvarsberedskapen. Detta innebär dock icke, att semesterersättning

bör utgå i de fall, då vederbörande i sin civila anställning icke gått förlustig

sin rätt till semester eller i allt fall erhållit ersättning för den semester han

på grund av militärtjänstgöring icke kunnat komma i åtnjutande av. Såsom

av de gjorda iakttagelserna framgår, bibehåller vid inkallelse, varom här är

fråga, statsanställd personal i regel sin semesterrätt eller erhåller, därest

densamma icke kan uttagas, ersättning härför. Samma synes förhållandet

vara beträffande vissa grupper av kommunalanställda och tjänstemän hos

enskilda företag. Revisorerna, som utgå från att hithörande spörsmål uppmärksammas

vid den nu pågående utredningen angående semesterersättning

ät inkallade jämväl för tjänstetid efter år 1940, vilja fästa riksdagens uppmärksamhet

på de gjorda iakttagelserna.

I sin motivering till förevarande paragrafer har kommittén anfört:

Som i den allmänna motiveringen framhållits föreslår kommittén icke för

framtiden särskild ersättning för semester med hänsyn till de förbättrade

förmåner kommitténs förslag i allmänhet innebär för de värnpliktiga. Då

emellertid kommitténs förslag förutsättes skola träda i tillämpning först den

1 juli 1942 och lagen om semester för viss militär tjänstgöringstid m. m.

endast avsåg värnpliktiga som vore inkallade till beredskapst jänstgöring

under 1940, återstår att bereda värnpliktiga som fullgjort beredskapst jänstgöring

under 1941 och första halvåret 1942 en förmån motsvarande den som

genom nämnda lag bereddes de under 1940 inkallade.

Kommittén har funnit den enklaste utvägen till lösning av ifrågavarande

spörsmål vara att låta den av kommittén föreslagna hemortslönen utgå

retroaktivt för beredskapst jänstgöring som fullgjorts under 1941 och första

halvåret 1942. Den retroaktiva hemortslönen föreslås utgå med en tredjedel

av hemortslönen, eller med tio kronor för varje tidrymd örn trettio dagar,

tjänstgöringen varat, motsvarande beloppet av semesterersättningen enligt

ovannämnda lag. I överensstämmelse med vad som föreslås beträffande

hemortslönen skall den retroaktiva hemortslönen utgå endast under förutsättning

att tjänstgöringen varat minst nittio dagar. Önskvärt hade varit, att

under år 1940 fullgjord beredskapstjänstgöring, som icke uppgått till nittio

dagar, och till följd härav icke medfört rätt till semesterersättning, kunnat

medräknas i den under år 1941 och första halvåret 1942 fullgjorda tjänstgöringen.

Av tekniska och organisatoriska skäl har det emellertid icke varit

möjligt att medgiva dylikt tillgodoräknande.

I anslutning till statsrevisorernas ovan anförda uttalande har kommittén

upptagit till prövning frågan, i vilken omfattning retroaktiv hemortslön såsom

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

ersättning för semesterlön eller semesterersättning borde utgå till dem som

i sin civila anställning oavsett fullgjord militär tjänstgöring erhålla semester

eller ersättning härför. I princip bör givetvis semesterersättning icke utgå

till värnpliktig i den mån han i sin civila anställning erhåller semester. Det

är emellertid icke praktiskt genomförbart att avpassa storleken av den

retroaktiva hemortslönen efter den semester eller ersättning därför, som den

värnpliktige i sin civila anställning verkligen åtnjutit. Med hänsyn till den

olikhet som i förevarande avseende råder såväl mellan olika kommunala

tjänstemän som mellan i enskild tjänst anställda har det ej heller varit möjligt

att genom en allmän regel undantaga nämnda grupper av anställda från rätt

till retroaktiv hemortslön. Kommittén har av anförda skäl inskränkt nämnda

undantag att omfatta endast statens tjänstemän samt vissa i det statliga

lönesystemet inordnade befattningshavare i allmän tjänst. I den mån hos

kommuner och enskilda arbetsgivare anställda genom arbetsgivarens försorg

kommit i åtnjutande av gynnsammare semesterförmåner än den föreslagna

retroaktiva hemortslönen innebär, kan det icke anses oskäligt att den retroaktiva

hemortslönen uppbäres av arbetsgivare. Det torde böra ankomma på

tillsynsmyndigheten att lämna anvisningar, huru man bör förfara därest ansökningar

i detta syfte ingivas.

Det kan i detta sammanhang erinras örn att enligt den förut omförmälda

förordningen den 6 juni 1941 (nr 337) om avdrag å skatt på grund av militärtjänstgöring

under år 1941 värnpliktiga, som under år 1940 tjänstgjort vid

krigsmakten, med vissa angivna undantag, ägde åtnjuta avdrag å depi på

grund av taxering år 1941 påförd statlig inkomst- och förmögenhetsskatt samt

värnskatt. Som tidigare anförts förutsättes i kommittéförslaget, att den föreslagna

hemortslönen skall för framtiden göra särskilt skatteavdrag obehövligt.

Det återstår emellertid att lösa frågan örn beredande av skattelättnad för

värnpliktiga, vilka fullgjort beredskapstjänst under år 1941 och den del av

år 1942, som förflutit, innan förslaget örn införandet av hemortslön trätt i

kraft. I en den 5 mars 1942 avgiven promemoria har kommittén framlagt två

alternativa förslag till lösning av berörda spörsmål. Det ena alternativet

innebär, att familjebidraget till viss del, förslagsvis en tredjedel, skulle hänföras

till icke skattepliktig inkomst. Kommittén har i sin motivering till

detta alternativ anfört bland annat.

En lösning av spörsmålet i enlighet med nu angivna riktlinjer har enligt

kommitténs mening avgjorda fördelar framför det tidigare omförmälda skatteavdraget.

Sålunda skulle enligt nämnda förslag skattelättnaden komma att

på ett smidigare sätt än som var möjligt med skatteavdraget anpassas efter

skattebördan och hänsyn skulle därvid komma att tagas ej blott till statsskatter

utan även till kommunala skatter, vilka sistnämnda i detta sammanhang

torde vara av den ojämförligt största betydelsen. Förslagets genomförande

skulle ej heller pålägga de militära myndigheterna nya uppgifter

och för de civila myndigheternas del snarast medföra mindre arbetsbelastning

än skatteavdraget.

Kommittén är emellertid medveten om, att denna lösning av spörsmålet

även är behäftad med brister. Skattelättnaden kan sålunda komma att verka

orättvist. Å ena sidan beredes skattelättnad även i sådana fall, där familjebidraget

utgör full kompensation för den civila inkomsten, i vart fall om

hänsyn tages till besparingen i familjens utgifter genom att vissa kostnader

bortfalla såsom för elen värnpliktiges försörjning, beklädnad och mera personliga

utgifter, av vilka de sistnämnda åtminstone till viss del kunna täckas

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Majus proposition nr 339.

genom krigslönen. Å andra sidan kan inkomstminskningen under militätjänstgöringen

vara så avsevärd, att skattelättnaden måste anses oskäligt

liten.

Det måste också anses mindre tillfredsställande, att familjebidraget till

viss del icke utgör skattepliktig inkomst i sådana fall, där avdrag får göras

antingen under viss inkomstkälla eller i form av allmänt avdrag. Beträffande

bostadsbidrag för egen fastighet får avdrag sålunda göras under inkomst av

jordbruksfastighet, respektive annan fastighet, för utgifter för vissa omkostnader

såsom räntor m. m. Yad angår näringsbidrag må avdrag göras för avlöning

till arbetskraft. Har familjepenning utgått för andra familjemedlemmar

än hushållsmedlemmar kan avdrag för utgivet periodiskt understöd

ifrågakomma under särskilda avdrag.

Med hänsyn härtill har kommittén övervägt att låta familjebidraget i sin

helhet hänföras till skattepliktig inkomst i den mån det utgått för bestridande

av utgift för vilken avdrag får göras. En dylik uppdelning låter sig emellertid

ej göra redan av det skälet att allenast uppgift örn summan av familjebidrag,

som under föregående år åtnjutits av värnpliktig, tillställts taxeringsnämnderna.

Då vidare näringsbidraget är avsett att framför allt möjliggöra familjens

försörjning och bestridande av bostadskostnad kan näringsbidraget, i vad

detsamma utgör grundvalen härför, icke göras helt skattepliktigt, örn lättnad

i fråga om skattskyldigheten beredes beträffande familjepenning och bostadsbidrag.

Även om näringsbidraget skulle lia bestämts med hänsyn till exempelvis

omkostnader för bostad i egen fastighet eller underhållsskyldighet mot

andra än hushållsmedlemmar, kan icke ifrågakomma att hänföra viss del avnäringsbidraget

till helt skattepliktig inkomst, då någon uppdelning av näringsbidraget

med hänsyn till det åsyftade ändamålet därmed icke kan göras.

En viss orättvisa skulle också kunna anses föreligga örn familjebidrag delvis

vore icke skattepliktig inkomst, när den värnpliktiges bibehållna arbetsinkomst

eller familjemedlems inkomst, vilka inkomster kunna föranleda att det familjebidrag,

som eljest kunnat utgå, minskas eller uteblir, utgöra skattepliktig

inkomst.

Vidare kan det måhända förefalla egendomligt, att medan ersättning enligt

militärersättningsförordningen är skattepliktig, det familjebidrag, som even

tuellt kan utgå som utfyllnad av dylik ersättning, icke skulle vara i sin helhet

skattepliktigt.

De invändningar, som sålunda kunna göras mot förslaget, torde emellertid

huvudsakligen vara av formell art och icke ur saklig synpunkt kunna tillerkännas

avgörande betydelse.

Det andra av kommittén framförda alternativa förslaget till en lösning av

ifrågavarande spörsmål byggde på den av kommittén föreslagna retroaktiva

hemortslönen. Den retroaktiva hemortslönen skulle enligt kommitténs förslag,

för att utgöra kompensation jämväl för skatteavdraget, höjas till förslagsvis

hälften av hemortslönen. I sin motivering för förslaget har kommittén anfört:

En dylik lösning av frågan skulle stå i full överensstämmelse med den ifrågasatta

hemortslönens syfte att bland annat utgöra ett bidrag till skatteutgifter.

Då sistnämnda alternativ icke medför någon egentlig ökning av myndigheternas

arbetsbörda är det ur administrativ synpunkt avgjort att föredraga

framför det tidigare framförda alternativet. Det kan emellertid icke förnekas,

att även detta alternativ är behäftat med allvarliga brister.

Principiellt bör skattelättnaden för de inkallade bestämmas med hänsyn till

såväl tjänstgöringstidens längd som skattebördans storlek. Den retroaktiva

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Kungl. Majus proposition nr 339.

hemortslönen skulle utgå med ett belopp, som bestämdes med hänsyn till

längden av tidigare fullgjord tjänstgöring, men skulle icke stå i någon som

helst relation till skattebördan och komme att utgå jämväl till värnpliktiga

som icke ha någon skatt att betala. Det torde ej heller vara möjligt att skapa

garantier för att det såsom hemortslön utbetalade beloppet verkligen komme

till användning för skattebetalning. Vidare kan erinras örn att enligt kommitténs

förslag i statens eller viss annan allmän tjänst anställda med hänsyn till

den semesterrätt, som tillförsäkrats dem, icke skulle erhålla retroaktiv hemortslön

såsom kompensation för semesterersättning. Då den retroaktiva hemortslönen

icke kan uppdelas med hänsyn till de olika förmåner den avser att

ersätta, torde skattelättnad icke kunna beredas nämnda grupp av anställda

genom den retroaktiva hemortslönen.

I likhet med hemortslönen skall enligt kommitténs förslag den retroaktiva

hemortslönen utbetalas av familjebidragsnämnderna. Av praktiska skäl hade

emellertid kommittén ansett nödvändigt att göra utbetalandet av den retroaktiva

hemortslönen beroende av särskild ansökan.

Landsorganisationen i Sverige har anmärkt, att den nu föreslagna regleringen

i jämförelse med vad som stadgades i 1941 års lag örn semester för

viss militär tjänstgöringstid m. m. innebure en försämring såtillvida, att i beredskapstjänst

inkallad arbetstagare icke gentemot arbetsgivaren kvalificerade

sig till någon semesterZedi^hef.

Statskontoret har funnit önskvärt, att rätten till den retroaktiva hemortslönen

på ett eller annat sätt kunde göras beroende av i vad mån den värnpliktige

— enligt av hans arbetsgivare vitsordad uppgift — på grund av inkallelsen

gått förlustig honom eljest tillkommande semester. Statskontoret

måste i varje fall bestämt motsätta sig kommitténs förslag, att den av vissa

arbetsgivare praktiserade metoden att uppbära semesterersättning för personal,

som trots militärtjänstgöring åtnjutit semester i normal omfattning,

skulle legaliseras.

Svenska arbetsgivareföreningen har föreslagit, att bestämmelse infördes i

förordningen av innehåll, att örn arbetsgivaren givit arbetstagaren semester

även för tid, då denne varit inkallad, den häremot svarande delen av hemortslönen

borde utbetalas direkt till arbetsgivaren.

Försvarsväsendets lönenämnd har gentemot 47 § i kommittéförslaget, motsvarande

45 § i departementsförslaget, gjort samma erinringar som mot 13 §

1 kommittéförslaget.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har, liksom i fråga örn 13 §,

ansett, att det vore orättvist, att statstjänstemän skulle intaga en särställning.

Försvarsväsendets vullföringsnämnd har beträffande avfattningen av 46 §

2 mom. i kommitténs förslag, motsvarande 45 § 2 mom. i nu föreliggande förslag,

framhållit, att årsklass och årsgrupp vore tekniska begrepp, vilka icke

användes i 1941 års värnpliktslag eller inskrivningsförordning. Eftersom 46 §

huvudsakligen syntes vara att tillämpa å värnpliktiga, för vilka värnpliktskort

upprättats före år 1942, och uppgift örn årsklass (årsgrupp) vore införd å dessa

kort, förelåge kanske ej i och för sig något hinder att använda begreppen i en

ny författning. Med hänsyn till reglerna beträffande omföring mellan års
-

s. 118 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

118 Kungl. Majus proposition nr 339.

klasser och årsgrupper i 1936 års inskrivningsförordning och svårigheten att

överblicka konsekvenserna av det under ifrågavarande moment föreslagna

stadgandet i fall, då omföring ägt rum, syntes det emellertid vara olämpligt att

använda begreppen. Även »första tjänstgöring» kunde fattas såsom tekniskt

begrepp. Gjorde man det, kunde uppräkningen första tjänstgöring och tjänstgöring

i en följd ej vara uttömmande. Den innefattade exempelvis ej militärutbildning

för specialister.

Arméförvaltningen har ifrågasatt, huruvida värnpliktig, som underginge

utbildning till fast anställning vid krigsmakten, borde komma i åtnjutande av

retroaktiv hemortslön.

Hemortslönen skall bland annat för framtiden ersätta de särskilda förmåner

i form av semesterersättning och skatteavdrag, som tillkomma vissa

värnpliktiga, som fullgjort tjänstgöring under år 1940. Den av kommittén

föreslagna retroaktiva hemortslönen utgör en form av kompensation för

skatteavdrag och semesterersättning, som skulle hava tillkommit värnpliktiga,

vilka tjänstgjort under år 1941 och tiden under år 1942 före den föreslagna

förordningens ikraftträdande i vad avser den egentliga hemortslönen. Jag

finner kommitténs förslag utgöra en lämplig lösning av frågan. Då kompensationen

bör avse såväl semesterersättning som skatteavdrag torde den retroaktiva

hemortslönen — såsom kommittén under förutsättning av en dylik lösning

av frågan föreslagit —- böra utgå med femton kronor i månaden. Med

hänsyn till de olika villkor, som gällde för rätt till semesterersättning och

för rätt till skatteavdrag, och de olika belopp, med vilka dessa förmåner utgingo,

har det icke varit möjligt att så utforma den retroaktiva hemortslönen,

ätt den i varje särskilt fall utgör en kompensation till beloppet motsvarande

nämnda särskilda förmåner. Jag har ej heller funnit skäl frångå kommittéförslaget,

i vad det föreskriver beredskapstjänstgöring om 90 dagar som

villkor för rätt till retroaktiv hemortslön.

Den föreslagna schematiska lösningen av frågan örn beredande av kontant

ersättning för semester har ej erbjudit möjlighet att låta tjänstgöringstiden

innebära kvalifikationstid för åtnjutande av semesterledighet.

Enligt kommittéförslaget skulle statstjänstemän och vissa med dem likställda

befattningshavare undantagas från rätt till retroaktiv hemortslön.

Med hänsyn till svårigheten att åvägabringa en rättvis begränsning av den

grupp befattningshavare, som i sin tjänst åtnjuta förmåner, som borde utesluta

dem från rätt till retroaktiv hemortslön, har jag ej funnit skäl upptaga

det nämnda undantaget i departementsförslaget. I detta sammanhang må

jämväl framhållas, att jag ej heller finner skäl att från rätt till retroaktiv hemortslön

undantaga värnpliktiga, som undergå utbildning till fast anställning

vid krigsmakten.

Statskontoret har funnit önskvärt, att rätten till retroaktiv hemortslön

gjordes beroende av i vad mån den värnpliktige gått förlustig honom eljest

tillkommande semester. En dylik lösning skulle emellertid innebära en

arbetsbelastning i administrativt avseende, som knappast skulle motsvara

vad därmed vunnes i form av en mera individuellt avvägd ersättning.

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Kungl. Majus proposition nr 339.

I likhet med statskontoret ställer jag mig avvisande till kommitténs förslag

om legalisering av den av vissa arbetsgivare praktiserade metoden att

uppbära semesterersättning för personal, som trots militärtjänstgöring åtnjutit

semester i normal omfattning.

Med anledning av bland annat vad försvarsväsendets rullföringsnämnd anmärkt

har andra momentet i paragrafen undergått motsvarande omformulering

som 20 § 2 mom. Hänsyn bar dock därvid icke behövt tagas till värnpliktiga,

som inskrivits efter år 1941.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Majda proposition nr 339.

B. Fredsfamiljebidragsförordningeii.

I. Gällande bestämmelser.

Till grund för fredsfamiljebidragsförordningen den 17 maj 1940 (nr 422)

ligger ett av sociala försvarsberedskapskommittén den 22 december 1939 avgivet

icke tryckt förslag. Efter överarbetning inom försvarsdepartementet

förelädes förslaget 1940 års lagtima riksdag genom proposition nr 94. Rörande

propositionens behandling i riksdagen hänvisas till statsutskottets utlåtande

nr 122 samt riksdagens skrivelse nr 242.

I den mån stadgandena i krigsfamiljebidragsförordningen icke skola tilllämpas

är värnpliktig enligt fredsfamiljebidragsförordningen berättigad till

familjebidrag av statsmedel. I 2 § återfinnas i huvudsak samma bestämmelser

som i 3 § krigsfamiljebidragsförordningen rörande vem, som är att anse som

medlem av den värnpliktiges familj. Enligt 3 § utgår till den värnpliktiges

familj familjebidrag för varje dag, den värnpliktige äger tillgodoräkna sig såsom

tjänstgöring, in- och utryckningsdagarna inberäknade. Bidraget utgår för

dag — sedan detsamma genom förordningen den 28 juni 1941 (nr 530) undergått

provisorisk höjning — med högst så stort belopp som angives i följande

tariff.

1

2

3

4

För hustru eller, där

bidrag ej utgår för

För annan familje-

För annan familje-

Ortsgrupp

hustru, annan familje-

medlem över 16 år

medlem under 16 år

medlem, som förestår

än som avses

än som avses

den värnpliktiges hem

i kol. 2

i kol. 2

kronor

kronor

kronor

I....................

3: —

1:25

0:85

II ..................

3: 65

1:50

0: 95

III..................

4:25

1:75

1:05

I 4 § återfinnas bestämmelser örn grundbelopp och behovsprövning i huvudsak

överensstämmande med vad som stadgats rörande krigsfamiljebidragen.

Ansökan örn bidrag göres enligt 5 § hos vederbörande länsstyrelse.

Genom fredsfamiljebidragskungörelsen den 17 maj 1940 (nr 423) ha bestämmelser

givits rörande tillämpningen av fredsfamiljebidragsförordningen. Enligt

4 § beslutar länsstyrelsen till vilket belopp familjebidrag skall utgå för varje

familjemedlem och tjänstgöringsdag ävensom till vem bidraget skall utbetalas.

Vederbörande militäre chef låter beräkna antalet tjänstgöringsdagar för den

värnpliktige samt utbetalar bidraget i enlighet med länsstyrelsens beslut i

efterskott vid mitten och slutet av varje kalendermånad (5 och 6 §§).

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 339.

121

II. Förslag till ny fredsfamiljebidragsförordning.

I motiveringen till förslaget till fredsfamiljebidragsförordning har kommittén

anfört, att dess förslag, såvitt avsåg fredsfamiljebidraget, innefattade

huvudsakligen vissa ändringar, som voro föranledda av eller stöde i samband

med revisionen av krigsfamiljebidragsförfattningarna.

Enligt fredsfamiljebidragsförordningen funnes endast en bidragsform, benämnd

familjebidrag. Kommittén hade ej funnit skäl att införa särskilt bostadsbidrag,

näringsbidrag eller sjukbidrag. I detta sammanhang kunde erinras

örn att enligt kommitténs förslag krigs- och icke fredsfamiljebidrag skulle utgå

till värnpliktig, som senare än femte året efter inskrivningsåret fullgjorde

tjänstgöring jämlikt 27 § värnplikt-slagen. Emellertid hade kommittén ansett

skäligt att till värnpliktiga under fredstid utginge begravningsbidrag enligt

samma grunder som stadgades i förslaget till krigsfamiljebidragsförordning.

Kommittén hade i sitt förslag bibehållit grunderna för behovsprövningen

oförändrade. En normerad behovsprövning liknande den som föreslagits för

krigsfamiljebidraget hade icke synts behövlig med hänsyn till att faran för

ojämnhet vid utmätande av bidragsbeloppen torde vara vida mindre beträffande

freds- än krigsfamiljebidraget, enär beslutanderätten i fråga örn fredsfamiljebidraget

såsom av det följande framginge, enligt kommitténs förslag

skulle tillkomma länsstyrelserna. Något skäl att bibehålla det nuvarande

grundbeloppet enligt fredsfamilj ebidragsförordningen torde icke finnas, enär

detta torde ha medtagits i nämnda förordning huvudsakligen för vinnande av

likformighet med krigsfamiljebidragsförordningen och kommittén föresloge

grundbeloppets slopande i fråga örn krigsfamiljebidraget.

Beträffande storleken av bidragsbeloppen föresloges motsvarande ändring

som för krigsfamiljebidragen.

Kommittén ifrågasatte icke någon förändring av den nuvarande ordningen,

enligt vilken fredsfamiljebidraget helt utginge av statsmedel och till följd

härav bestämmanderätten rörande bidraget tillagts länsstyrelserna. Då emellertid

enligt kommitténs förslag som ovan nämnts krigsfamiljebidrag skulle

kunna utgå även till vissa värnpliktiga, som fullgjorde tjänstgöring jämlikt

27 § värnpliktslagen, och sålunda familjebidragsnämnderna skulle bliva permanenta,

hade kommittén funnit det ändamålsenligt att låta familj ebidragsnämnderna

mottaga ansökningar örn bidrag och handhava utredningen för att

därefter med eget yttrande överlämna ärendet till vederbörande länsstyrelses

prövning. Genom en dylik anordning underlättades länsstyrelsernas arbete

och familjebidragsnämnderna lärde känna det klientel, som vid krig eller

krigsfara kunde komma att inkallas till tjänstgöring. En anordning liknande

den nu föreslagna hade genomförts i fråga örn handläggningen av mödrahjälpsärenden.

I yttrandena har i stort sett icke gjorts några erinringar mot kommitténs

förslag till fredsfamiljebidragsförordning. Överbefälhavaren har emellertid ansett,

att det även i fredstid stundom förelåge verkligt behov att kunna giva

näringsbidrag till fria företagare, samt vidare härom anfört:

s. 122 Kontrollera mot PDF

Departementschef

en
-

122 Kungl. Maj:ts proposition nr S39.

Jag tänker därvid särskilt på de fria företagare, vilka jämlikt nya värnpliktslagen

bli uttagna till förlängd tjänstgöring för befälsutbildning. Att tillgodoräkna

dem den längre tjänstgöringen såsom merit är ej möjligt, varför

åtminstone de få, som redan vid tiden för första tjänstgöringen äro egna företagare

(t. ex. en ung lantbrukare, som ärvt sin faders gård), böra under tjänstgöringstiden

erhålla hjälp så att näringen kan hållas igång. Detta kan måhända

enklast ske i den formen, att krigsfamiljebidragsförordningens regler

örn näringsbidrag må bli tillämpliga å dem.

I formellt avseende har av chefen för armén anmärkts, att i förordningen

saknades en definition på begreppet värnpliktig.

De sakliga ändringar, som jag funnit skäl vidtaga i kommittéförslaget, stå i

överensstämmelse med vad som föreslagits beträffande krigsfamiljebidragen.

Med anledning av det påpekande, som gjorts av chefen för armén, har i 1 §

1 mom. införts en definition av begreppet värnpliktig. Därjämte har till 1 §

lagts ett nytt moment, innehållande en hänvisning till 1 § 4 mom. krigsfamiljebidragsförordningen.

I övrigt lia gjorts vissa formella jämkningar i kommittéförslaget,

överensstämmande med dem, som vidtagits i fråga örn motsvarande

stadganden i krigsfamiljebidragsförordningen.

Beträffande förordningens ikraftträdande förutsätter jag samma ordning

som i fråga örn krigsfamiljebidragsförordningen.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition nr 339.

123

C. Ändringar i förordningen om värnpliktslån.

I. Gällande bestämmelser.

Enligt 1 § förordningen den 31 augusti 1940 (nr 824) om värnpliktslån kan

den som enligt § 28 mom. 1 eller § 36 mom. 2 värnpliktslagen inkallats till

värnpliktstjänstgöring erhålla lån av statsmedel (värnpliktslån). Värnpliktslånens

förvaltning handhaves under statskontorets överinseende av länsstyrelserna.

Låneverksamheten i övrigt handhaves å statens vägnar av statens

arbetsmarknadskommission och av särskilda värnpliktslånenämnder med

biträde av familjebidragsnämnderna (2 §). Enligt 4 § gälla för beviljande av

värnpliktslån följande allmänna förutsättningar, nämligen att sökanden till

följd av värnpliktstjänstgöringen råkat i svårigheter av ekonomisk art, vilka

kunna befaras äventyra hans möjligheter att efter slutad tjänstgöring vinna

utkomst i det yrke eller den näring, varav han före inkallelsen haft sin bärgning,

eller vilka eljest innebära en avsevärd rubbning av hans ekonomi; att

sökanden gjort vad på honom skäligen ankommit för att avvärja svårigheterna;

samt att sökanden måste antagas vara ur stånd att utan det allmännas hjälp

inom skälig tid övervinna svårigheterna. Värnpliktslån må ej utan synnerliga

skäl utgå till värnpliktig, vars tjänstgöring under de senast förflutna tolv

månaderna före låneansökans ingivande understigit sextio dagar. Värnpliktslån

må beviljas med lägst tvåhundra och högst fyratusen kronor (6 §). Värn

pliktslånen äro räntefria och må utlämnas utan säkerhet (7 §). Värnpliktslån

skall återbetalas med en femtedel örn året med början från och med kvartalet

näst efter det ett år förflutit från lånets utlämnande; dock må den lånebeviljande

myndigheten, där omständigheterna därtill föranleda medgiva anstånd

med amorteringens påbörjande ävensom längre amorteringstid, högst åtta år,

samt föreskriva amorteringens erläggande kvartals- eller halvårsvis. (8 §).

Enligt 9 § skall ansökan örn värnpliktslån göras senast tre månader efter det

sökanden avslutat sin värnpliktstjänstgöring eller, därest tjänstgöringen avslutats

före förordningens ikraftträdande, senast tre månader därefter; dock

att, där särskilda omständigheter därtill föranleda, lån må beviljas på grund av

senare gjord ansökan.

På värnpliktslånenämnden ankommer att besluta i låneärende. Är nämnden

ej enhällig, eller beviljar nämnden lån till högre belopp än ettusen kronor eller

lån till värnpliktig, vars tjänstgöring under de senast förflutna tolv månaderna

understigit sextio dagar, eller medgiver nämnden anstånd med amorteringens

påbörjande eller längre amorteringstid än fem år, skall nämndens beslut för

att bliva gällande underställas arbetsmarknadskommissionens prövning.

Sökande som är missnöjd med värnpliktslånenämnds beslut, äger, ändå att

beslutet skall underställas arbetsmarknadskommissionens prövning, söka ändring

i beslutet hos arbetsmarknadskommissionen genom besvär (10 t?). Arbets
-

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

marknadskommissionens beslut i underställt eller fullföljt ärende skall utan

dröjsmål tillställas klaganden samt, i avskrift, värnpliktslånenämnden (11 §).

Enligt 13 § har länsstyrelse att utan anfordran utbetala beviljat lånebelopp.

Länsstyrelse, som utlämnat värnpliktslån, skall uppbära amorteringar, övervaka

att låntagare fullgör sina skyldigheter samt i övrigt förvalta lånet (14 §).

Har någon till stöd för ansökan örn värnpliktslån mot bättre vetande eller av

grov vårdslöshet lämnat oriktig uppgift, straffas med dagsböter eller fängelse.

Böter tillfalla kronan (17 §).

II. Förslag till ändringar i förordningen om värnpliktslån.

1. Värnpliktslån till studenter.

I den förut omnämnda skrivelsen den 14 februari 1942 till kommittén från

Sveriges förenade studentkårers värnpliktskommitté hade gjorts gällande

att värnpliktslånen endast i ringa utsträckning tilldelats värnpliktiga studenter

och yrkades därför, att förordningen örn värnpliktslån gåves en sådan utformning,

att det klart framginge, att värnpliktslånen i full utsträckning vore tillgängliga

även för studenter.

Värnpliktskommittén har i detta sammanhang hänvisat till en inom statens

arbetsmarknadskommission verkställd statistisk undersökning rörande militärtjänstgöringens

inverkan på universitets- och högskoleungdomens studier och

ekonomiska förhållanden av vilken framginge, att intill den 15 november 1941

värnpliktslån sökts av studerande vid universitet eller högskolor endast i 41

fall och beviljats i 20 fall. Det ringa antalet ansökningar avspeglade icke det

verkliga lånebehovet utan tillskrevs den omständigheten, att ett stort antal

studenter på grund av de negativa förstahandsupplysningar som lämnats

rörande möjligheterna att erhålla dylikt lån, avstått från att inlämna ansökan.

1941 års Jcrigsfamiljebidragskommitté har med anledning av berörda framställning

som sin mening uttalat, att förordningen om värnpliktslån redan i

sin nuvarande formulering vore tillämplig i fråga örn studenter som till följd

av beredskapstjänstgöring råkat i ekonomiska svårigheter. För att emellertid

undanröja varje tvekan i detta hänseende hade kommittén föreslagit ett förtydligande

tillägg till 4 § nämnda förordning.

I skrivelsen hade även uttalats önskemål att anståndet med amorteringens

påbörjande måtte utsträckas från åtta till tio år. I sitt förslag har kommittén

tillmötesgått detta önskemål genom föreslagen ändring i 8 §.

Vidare hade i skrivelse framhållits, att för uppnående av större enhetlighet

vid lånens fördelning och för att säkerställa, att studenternas speciella

ekonomiska svårigheter rätt beaktades, det syntes önskvärt, att värnpliktslånenämnderna,

då det gällde låneansökningar från studenter, endast tilleller

avstyrkte dessa, under det att statens arbetsmarknadskommission fattade

det slutliga avgörandet.

Häremot har kommittén emellertid anfört, att en dylik ändring i ordningen

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

för låneärendenas handläggning enligt kommitténs mening icke vore påkallad,

enär lånesökande, som icke funne sina synpunkter tillräckligt beaktade av värnpliktslånenämnden,

hade möjlighet att genom besvär över nämndens beslut

hos statens arbetsmarknadskommission vinna ändring i beslutet.

Slutligen har i skrivelsen hemställts att, då studenterna icke haft stora

möjligheter att med hänsyn till gällande förordnings utformning erhålla värnpliktslån,

stadgandet i 9 §, att ansökan om värnpliktslån skulle göras inom

tre månader efter tjänstgöringens avslutande, icke måtte gälla för studenter.

Kommittén, som förklarat sig icke kunna tillmötesgå detta önskemål, har

emellertid erinrat örn att enligt 9 § lån finge beviljas på grund av ansökan,

som gjorts senare än ovan sagts, där särskilda omständigheter därtill föranledde.

Kommittéförslaget har i denna del icke i yttrandena föranlett några erinringar

i sak. Emellertid har statskontoret påpekat, att enligt den avfattning,

8 § i kommitténs förslag till ändring av förordningen örn värnpliktslån erhållit,

möjligheten att medgiva anstånd med amorteringens påbörjande förefölle vara

till tiden obegränsad. Enligt statskontorets mening borde en begränsning av

anståndstiden komma till stånd på det sätt, att föreskrift meddelades, att lån

under alla förhållanden skulle vara slutamorterat senast 10 år efter den tidpunkt,

då amorteringen regelmässigt skulle ha tagit sin början.

Jag finner icke skäl vidtaga annan ändring i kommitténs förslag i denna

del än att 8 § omarbetats i anslutning till statskontorets nämnda anmärkning.

2. Mindre jämkningar och förtydliganden i förordningen.

I skrivelse den 2 maj 1941 har statens arbetsmarknadskommission hemställt

örn vissa mindre jämkningar och förtydliganden i förordningen.

Med anledning av denna hemställan har kommittén beträffande 4 § i förtydligande

syfte föreslagit, att uttrycket »det allmännas hjälp» utbytes mot

»värnpliktslån», enär det allmännas hjälp kunde lämnas i åtskilliga andra

former än genom värnpliktslån.

Vidare hade kommissionen beträffande 8 § framhållit att tidpunkten för

amorteringens påbörjande bestämts till ett år från lånets utlämnande. Då den

lånebeviljande myndigheten icke vid lånets beviljande kunde förutse, vilken

dag lånet komme att utanordnas, och härigenom den första amorteringen

kunde komma att verkställas ett kvartal senare än vad den beslutande myndigheten

haft anledning räkna med samt det ej heller vore möjligt att i skuldförbindelsen,

som måste utskrivas och undertecknas före lånets utlämnande, angiva

data för amorteringarnas verkställande borde enligt kommissionens mening

amorteringstiden i stället räknas från beslutets dag.

I anslutning till vad kommissionen sålunda anfört hade kommittén föreslagit

en omformulering av stadgandet. Kommissionen hade därjämte beträffande

nämnda paragraf påpekat att det i flera fall visat sig att lånesökanden

mycket väl kunde återbetala lånet under kortare tid än fem år. Med hän

Departements
chefen.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

syn härtill har kommittén föreslagit den ändringen i paragrafen att när särskilda

skäl därtill vore, den lånebeviljande myndigheten ägde föreskriva, att

värnpliktslån skulle återbetalas på kortare tid än fem år.

Med avseende å 9 § har kommittén, enär det måste anses obehövligt att

värnpliktslånenämnds medgivande om anstånd med amorteringens påbörjande

eller längre amorteringstid än fem år underställdes kommissionens prövning,

föreslagit sådan ändring av stadgandet att underställning i dylika fall icke

behövde ske.

I övrigt innebär kommittéförslaget den ändringen i nämnda paragraf, att

värnpliktslånenämndens beslut skall underställas arbetsmarknadskommissionen

endast när skiljaktiga meningar förekommit inom nämnden vid fattande

av beslut, varigenom lån beviljats. Vid avslag å låneansökan kunde nämligen

beslutet genom besvär dragas under kommissionens prövning.

I fråga om 11 § har kommittén föreslagit, att »klaganden» måtte utbytas

mot »lånesökanden», emedan fråga är icke blott örn besvärs- utan jämväl örn

underställningsärenden.

I arbetsmarknadskommissionens ovanberörda skrivelse hade framhållits

att i förordningen bestämmelse saknades, enligt vilken beslut varigenom lån

beviljats, förfölle efter viss tid, därest sökanden icke inkomme med skuldförbindelse

och i förekommande fall säkerhetshandlingar.

Med anledning härav har kommittén föreslagit ett tillägg till 13 § av innebörd

att örn den, som fått värnpliktslån sig beviljat, icke inom sextio dagar

från det han erhöll del av värnpliktslånenämndens eller, i fall som i 11 § sägs,

arbetsmarknadskommissionens beslut, inkommit med vederbörlig skuldförbindelse

och i förekommande fall tillhörande säkerhetshandlingar, skulle

beslutet anses förfallet.

Kommittén har beträffande 17 § påpekat, att densamma utformats i nära

överensstämmelse med 26 § gällande krigsfamiljebidragsförordning. I anslutning

till den av kommittén föreslagna ändrade avfattningen av sistnämnda

paragraf har även ifrågasatts ändring av 17 § i förordningen örn värnpliktslån.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har ifrågasatt, huruvida icke

maximibeloppet för värnpliktslån borde höjas till 5,000 kronor. Den långa

tjänstgöring, som många värnpliktiga fått underkasta sig, kunde enligt länsstyrelsens

mening liksom penningvärdets fall medföra, att hittillsvarande lånemaximum

bleve otillräckligt.

Vidare har arméförvaltningen beträffande 17 § ifrågasatt, huruvida dagsböter

under alla omständigheter kunde anses innefatta tillräcklig bestraffning

för förseelse, varom här vore fråga.

De skäl länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anfört för en höjning av

maximum i fråga örn beloppet av värnpliktslån finner jag värda beaktande.

I övrigt har jag icke funnit anledning vidtaga någon ändring i kommitténs

förslag bortsett från den redan omnämnda formella jämkningen av lydelsen

av 8 §. I fråga örn 17 § får jag hänvisa till vad ovan anförts beträffande 37 §

i förslaget till krigsfamiljebidragsförordning.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda proposition nr 339.

127

3. Förslag till omorganisation av lane verksam heten.

Kommittén har erinrat om ett uttalande av 1941 års riksdagsrevisorer, i

vilket revisorerna ifrågasatt örn icke värnpliktslånenämnderna kunde avskaffas

och avgörandet förläggas till arbetsmarknadskommissionen. Revisorerna hade

anfört bland annat följande:

Med hänsyn till den tendens till nedgång, som gjort sig gällande beträffande

antalet hithörande ärenden under den tid värnpliktslåneförordningen varit

i kraft och särskilt starkt framträder under den senaste tiden, hava revisorerna

ansett sig böra taga under omprövning, huruvida icke åtgärder nu böra vidtagas

för att åstadkomma en förenklad organisation i fråga örn handläggningen

av värnpliktslåneärenden. Visserligen kan det ju icke med säkerhet förutses,

hur förhållandena härutinnan framdeles kunna utveckla sig, men på grund av

det på senare tid relativt jämna antalet inkommande ansökningar för månad

lärer det kunna antagas, att någon så kraftig ansvällning av antalet ansökningar,

som förelåg under år 1940, icke vidare skall ifrågakomma. Under sådana

omständigheter synas icke de skäl, som varit avgörande för utbyggandet

av organisationen i den omfattning som skett, längre kunna tillmätas samma

betydelse. Ett förläggande av avgörandet av värnpliktslåneansökningarna till

arbetsmarknadskommissionen finna revisorerna för sin del icke kunna medföra,

att ärendenas avgörande fördröjes eller att en mera schablonmässig behandling

av dessa frågor kommer till stånd. Revisorerna utgå därvid ifrån,

att familjebidragsnämnderna genom sin numera förvärvade rutin i fråga örn

behandlingen av värnpliktslåneärenden och genom sin särskilda kännedom

örn de enskilda fallen kunna framlägga sådan utredning i ärendet, att arbetsmarknadskommissionen

kan grunda sitt beslut på den sålunda förebragta utredningen.

Även om härigenom en viss ökning av arbetsmarknadskommissionens

arbetsuppgifter uppkommer med därav följande ökade kostnader för

kommissionens verksamhet, torde likväl denna kostnadsökning mer än väl

uppvägas av den genom avvecklingen av värnpliktslånenämnderna uppkommande

besparingen. Det torde ligga i öppen dag, att en centralisering av avgörandet

av dessa ärenden till arbetsmarknadskommissionen kommer att leda

till en mera enhetlig tillämpning av gällande bestämmelser. De värnpliktigas

berättigade intressen av en i möjligaste mån allsidig och snabb prövning av

deras gjorda ansökningar torde enligt revisorernas mening bliva tillgodosedda

även vid den nu ifrågasatta förenklade organisationen. Då enligt revisorernas

mening åtskilliga fördelar äro förenade med en förenklad handläggning

av värnpliktslåneärenden och då de skäl, som föranlett riksdagens ställningstagande

i ämnet, numera icke med samma styrka göra sig gällande, vilja

revisorerna ifrågasätta, att det föreliggande spörsmålet nu tages under förnyad

prövning.

I avgivet utlåtande med anledning av vad sålunda anförts hade arbetsmarknadskommissionen

bland annat yttrat:

Arbetsmarknadskommissionen kan icke dela den av revisorerna uttalade

uppfattningen. Visserligen har antalet värnpliktslåneansökningar under

senare tid avsevärt nedgått — under de tre sista månaderna av år 1941 utgjorde

antalet avgivna ansökningar respektive 180, 212 och 208 — och väl

kunde detta antal ärenden, örn hänsyn blott tages till kommissionens arbetsbörda

och då närmast den kvantitativa sidan därav, avgöras av kommissionen

utan någon föregående prövning av värnpliktslånenämnd, men det är icke

möjligt att förutse, huru förhållandena beträffande antalet låneansökningar

framdeles kunna utveckla sig. Det är i varje fall sannolikt, att antalet ansök
-

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Majus proposition nr 339.

ningar kominer att högst väsentligt ökas, då den förstärkta försvarsberedskapen

i sinom tid kommer att upphöra. Skola lånebehövande värnpliktiga då

inom skälig tid kunna erhålla den hjälp, som avsetts genom införande av värnpliktslån,

är det av vikt, att organisationen är sådan, att den har möjlighet att

utan allt för stor tidsutdräkt pröva och avgöra inkommande ansökningar.

Redan detta förhållande talar, enligt kommissionens uppfattning, mot att avskaffa

värnpliktslånenämnderna. För värnpliktslånenämndernas bibehållande

tala också, enligt kommissionens bestämda uppfattning, dessa nämnders förutsättningar

att på annat sätt än kommissionen stå i erforderlig kontakt såväl

med familjebidragsnämnderna som också med de lånesökande, dessa nämnders

större möjligheter att taga del av de lånesökandes självdeklarationer samt av

inkomst- och fastighetslängder, varav nämnderna kunna inhämta upplysningar

örn anhörigas, borgensmäns och privata borgenärers inkomst- och förmögenhetsförhållanden.

Vidare bör icke förbises, att, därest avgörandet av värnpliktslåneärendena

skall förläggas till arbetsmarknadskommissionen, fråga

uppkommer örn icke någon besvärsinstans bör finnas, hos vilken kommissio

nens beslut skola kunna överklagas. Det torde med hänsyn till ärendets natur,

icke vara lämpligt föreskriva att kommissionens beslut i värnpliktslåneärenden

icke må överklagas, och det synes knappast kunna ifrågakomma, att Kungl.

Majit skall behöva till prövning upptaga besvär i dylika ärenden. Vad angår

den kostnadsbesparing, som revisorerna antagit skola kunna uppkomma, örn

värnpliktslånenämnderna avskaffades, så synes denna, örn en sådan överhuvud

taget kommer till stånd, icke böra tillmätas avgörande betydelse. Det är ofrånkomligt,

att arbetskrafterna ökas inom kommissionens kansli, därest kommissionen

får sig ålagt att pröva samtliga värnpliktslåneansökningar, och av

skäl som ovan anförts måste kommissionen till sitt förfogande i stället för

nämnder få ett värnpliktslåneombud i varje län. De härav följande kostnaderna

torde icke komma att i någon avsevärdare mån minska de nu för värnpliktslånenämndernas

verksamhet uppkommande kostnaderna.

Med åberopande av det anförda och då kommissionen finner det av principiella

skäl olämpligt att centralisera en verksamhet av den art, varom här är

fråga, finner sig kommissionen böra uttala, att de skäl, som legat till grund

för statsmakternas beslut i fråga örn organisationen för värnpliktslåneverksamheten

alltjämt äga giltighet. Kommissionen får alltså avstyrka riksdagens

revisorers förslag att avskaffa värnpliktslånenämnderna.

Kommittén, som förklarat sig dela arbetsmarknadskommissionens här ovan

återgivna uppfattning, hade icke funnit sig böra föreslå sådan centralisering

av värnpliktslåneverksamheten som statsrevisorerna ifrågasatt.

Statsrevisorerna hade vidare i sin berättelse framhållit att det borde tågås

under övervägande — icke minst med hänsyn till länsstyrelsernas arbetsbörda

— örn icke utbetalandet och redovisningen av värnpliktslånen kunde överflyttatill

riksbanken och dess avdelningskontor. I samband härmed hade statsrevisorerna

erinrat örn, att riksbanken redan hade att handhava bestyret med de

statliga bosättningslånen.

I fråga örn detta spörsmål har kommittén emellertid förklarat, att densamma

icke varit i tillfälle att bilda sig någon bestämd uppfattning.

Statskontoret har i sitt yttrande upplyst, att efter vad statskontoret under

hand inhämtat hade den av 1941 års riksdags revisorer påpekade minskningen

av antalet värnpliktslåneansökningar fortsatt jämväl under innevarande år.

Under månaderna januari, februari och mars uppgick antalet ansökningar till

s. 129 Kontrollera mot PDF

129

Kungl. Majus proposition nr 339.

respektive 158, 147 och 139. Med hänsyn härtill och då statskontoret i övrigt

icke blivit övertygat av de skäl, som av statens arbetsmarknadskommission

anförts mot förslaget örn värnpliktslånenämndernas indragande och en centralisering

av värnpliktslåneärendenas handläggning till kommissionen, ansåge

sig statskontoret böra biträda detta förslag.

Länsstyrelsen i Kronobergs län har erinrat örn att länsstyrelsen i uttalande

över statsrevisorernas ovan återgivna uttalande ansett sig böra förorda av

riksdagens revisorer framfört förslag, att de särskilda värnpliktslånenämnderna

upphörde samt att dem nu åliggande uppgifter överflyttades till arbetsmarknadskommissionen.

Likaledes hade länsstyrelsen i förenämnda utlåtande

anslutit sig till den av statsrevisorerna ifrågasatta ordningen, att utbetalandet

och redovisningen av värnpliktslån överflyttades från Överståthållarämbetet

och länsstyrelserna till riksbanken och dess avdelningskontor, icke minst med

hänsyn till angelägenheten av att landskontorens för närvarande mycket, stora

arbetsbörda i möjligaste mån minskades.

Till frågan örn centralisering av värnpliktslåneverksamheten genom avskaffande

av de nuvarande värnpliktslånenämnderna är jag icke beredd att

nu taga ställning.

Det synes mig icke heller lämpligt att under nu rådande förhållanden överflytta

förvaltningen av värnpliktslånen från länsstyrelserna till riksbanken.

Frågan örn riksbanken bör åtaga sig denna uppgift synes böra bliva föremål

för övervägande i annat sammanhang.

Departements
chefen.

Bihang till riksdagens protokoll 1942.

1 sami. Nr 339.

11«3 43

9

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

D. Upphävande av 10 § andra stycket förordningen

om ntrymningshjälp.

I 10 § andra stycket förordningen den 13 april 1940 (nr 215) om utrymningshjälp

stadgas, att örn — i det fall att utrymning ej skett — bostadsbidrag

jämlikt krigsfamiljebidragsförordningen uppenbarligen skulle ha utgått

till beredande åt hjälpsökande av bostad i utrymningskommunen, enligt

förstnämnda förordning utgående hyresbidrag må ökas med ett belopp, som

för nämnda fall skulle ha utgått i bostadsbidrag, eller sistnämnda belopp

utgå jämsides med inkvartering in natura.

Med hänsyn till vad som anförts i motiveringen till 2 § 2 mom. i förslaget

till krigsfamiljebidragsförordning torde, såsom föreslagits av statens utrymningskommission,

nyssnämnda stadgande böra upphöra att gälla i samband

med genomförandet av den nya krigsfamiljebidragsförordningen.

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ‘proposition nr 339.

131

E. Kostnadsberäkningar.

De merkostnader, som bliva en följd av revisionen av krigsfamiljebidragsförordnjpgen,

kunna givetvis icke till sitt sammanlagda belopp beräknas, då

deras storlek väsentligen bestämmes av inkallelsernas omfattning och längd.

En genom kommitténs försorg gjord statistisk beräkning av medelkostnaden

för familjepenning, bostadsbidrag och näringsbidrag, vilken beräkning

avsett 16,176 värnpliktiga och krigsfrivilliga, har givit till resultat, att enligt

nu gällande bidragsbestämmelser kostnaden för man och tjänstgöringsdag

uppgår till 2 kronor 28.6 öre, varav 2 kronor 14.7 öre falla å statsverket och

13.9 öre å kommunerna.

Vid bifall till kommitténs förslag skulle kostnaderna i vad gäller

nämnda bidrag för man och tjänstgöringsdag för statsverkets del ökas

med 35.2 öre, medan kommunernas kostnader skulle minskas med 4.9 öre. Vid

bifall till det av mig förordade förslaget, vilket i förhållande till kommitténs

förslag innebär, att familj epenningens belopp ökas men samtidigt att det särskilda

bidraget till matlagningsbränsle bortfaller, skulle enligt samma beräkningsgrunder,

i vad gäller de förut angivna bidragsformerna, uppstå en kostnadsökning

för statsverkets del av 54.4 öre för man och tjänstgöringsdag, medan

kommunernas kostnader skulle minskas med 5.4 öre. Förskjutningen till kommunernas

förmån sammanhänger med att familjepenningen till familjemedlemmar

enligt förordningens 3 § a) helt bestrides av statsmedel, medan

bostadsbidraget, i vilket enligt kommittéförslaget kostnaderna för bidrag till

matlagningsbränsle skulle ingå, delvis betalas av kommunerna. Det av mig

framlagda förslaget, att statstjänstemännens särställning i fråga om rätt till

familjepenning och bostadsbidrag skall upphöra, synes av undersökningsmaterialet

att döma icke komma att medföra någon mera avsevärd kostnadsökning.

Med anlitande av samma material har kommittén beräknat, att kostnadsökningen

för hemortslönen kommer att uppgå till 80 öre för man och dag.

Departementsförslaget beträffande hemortslönen bör i förhållande till kommittéförslaget

medföra en kostnadsminskning, enär villkoren i fråga örn fullgjord

tjänstgöring för erhållande av rätt till hemortslön skärpts. Särskilda

kostnader för semesterersättning och skatteavdrag uppkomma icke vid

genomförande av departementsförslaget.

För den retroaktiva hemortslön, som kommittén förordat, har räknats med

en kostnad av 30 öre för man och dag. Vid bifall till departementsförslaget

örn höjning av den retroaktiva hemortslönen för att den jämväl skall ersätta

skatteavdrag, kan kostnaden beräknas till 45 öre för man och dag.

Material för beräkning av kostnaderna för sjuk- och begravningsbidrag

har icke funnits tillgängligt i erforderlig omfattning, men kostnadsökningen

har av kommittén uppskattats till 1.5 procent.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Majlis proposition nr 339.

F. Anslagsfrågor.

I innevarande års statsverksproposition lia kostnaderna för familjebidrag

åt värnpliktiga — varmed avses fredsfamiljebidrag under tillämpning av

gällande fredsorganisation — ujiptagits för armén till 625,000 kronor, för

marinen till 100,000 kronor och för flygvapnet till 30,000 kronor. Efter den

jämkning av bidragsbeloppen, som här föreslagits, borde givetvis rätteligen

en uppräkning av dessa belopp äga rum. Såsom arméförvaltningen i sin

skrivelse den 11 september 1941 rörande medelsbehovet för budgetåret 1942/43

för sin del framhöll är emellertid, med hänsyn till förhållandena under den förstärkta

försvarsberedskapen, någon på erfarenheten grundad uppskattning av

medelsbehovet under ifrågavarande anslag icke möjlig. Då sålunda redan de

i statsverkspropositionen upptagna beloppen äro synnerligen approximativt

beräknade, synes mig knappast föreligga anledning att nu föreslå en höjning

av dem.

Yad krigsfamiljebidragen beträffar böra dessa liksom hittills utgå från

förskottsstat. Det för försvarsväsendet gemensamma anslaget till »övriga utgifter»

bör beräknas med hänsyn härtill. Såväl hemortslönen enligt 20 § krigsfamiljebidragsförordningen

som den retroaktiva hemortslönen enligt 45 §

samma förordning böra finansieras på samma sätt.

Med hänsyn till önskvärdheten av att i särskilda fall kunna lämna ekonomiskt

bistånd till inkallade värnpliktiga och deras familjer vid sidan av den

författningsmässigt reglerade biståndsverksamheten har 1941 års riksdag

(skrivelse nr 338) efter därom av Kungl. Maj:t i proposition nr 227 framställt

förslag för hjälpverksamhet till förmån för de till militärtjänstgöring

inkallades familjer för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag av

3,000,000 kronor. Dessa medel äro avsedda att användas för en i fria former

bedriven hjälpverksamhet, ämnad som ett komplement till den genom förordningarna

om familjebidrag och värnpliktslån reglerade bidrags- och låneverksamheten.

Det är här icke fråga om en mera allmän förstärkning av

familjebidragen utan örn ingripanden i sådana särskilt behjärtansvärda fall,

som icke lämpligen kunna regleras i en allmän författning. Fördelningen av

bidragen sker i regel genom överståthållarens och landshövdingarnas försorg.

I skrivelse den 6 november 1941 beräknade statens arbetsmarknadskommission

medelsbehovet för denna hjälpverksamhet för nästa budgetår till

samma belopp som för innevarande budgetår eller alltså 3,000,000 kronor.

Kommissionen anförde, att den översyn av krigsfamiljebidragsförfattningarna

m. lii., som uppdragits åt 1941 års krigsfamiljebidragskommitté, visserligen

kunde komma att leda till att vissa hjälpbehov, som för närvarande måste

föranleda anlitande av nu ifrågavarande särskilda riksstatsanslag, bleve tillgodosedda

genom en utvidgning av rätten till familjebidrag och dylikt. Det

s. 133 Kontrollera mot PDF

133

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

syntes ändock uppenbart, att behov av ytterligare hjälp bomme att kvarstå,

som icke lämpligen kunde tillgodoses i annan ordning än genom en i fria

former bedriven hjälpverksamhet. Anslagsbehovet bleve i första hand beroende

av i vilken omfattning värnpliktiga bomme att vara inkallade men också

av resultatet av den pågående översynen av krigsfamiljebidragsförfattningarna

m. m.

I enlighet med kommissionens förslag beräknades i innevarande års statsverksproposition,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret

1942/43 för ändamålet ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor. Frågan härom

torde nu böra. upptagas till förnyad prövning.

Ett genomförande av de nu föreliggande förslagen kommer att i skilda

hänseenden medföra förbättringar av de författningsenligt till de inkallade

utgående förmånerna. Såsom jag redan vid framläggandet av statsverkspropositionen

hade anledning antaga, torde emellertid dessa förbättringar

icke överflödiggöra den hjälpverksamhet till förmån för de inkallades

familjer, som i friare former bedrives med anlitande av nyssnämnda anslag,

eller mer avsevärt nedbringa behovet av särskild medelsanvisning för detta

ändamål. Det ändamål, för vilket ifrågavarande medel avses, torde emellertid

vara av den art, att detsamma lämpligen bör tillgodoses över förskottsstat.

Jag har för avsikt att sedermera underställa Kungl. Majit frågan örn anvisande

av medel för ändamålet från förskottsstaten. Med hänsyn härtill torde

medel för ifrågavarande hjälpverksamhet icke behöva upptagas å riksstaten.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Majlis proposition nr 339.

Departementschefens hemställan.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

dels föreslå riksdagen att antaga omförmälda förslag till

1) förordning örn familjebidrag åt värnpliktiga under krigstjänstgöring

m. m. (krigsfamiljebidragsförordning);

2) förordning örn familjebidrag åt värnpliktiga under tjänstgöring

i fredstid (fredsfamiljebidragsförordning);

3) förordning angående ändring i vissa delar av förordningen

den 31 augusti 1940 (nr 824) örn värnpliktslån; samt

4) förordning angående upphävande av 10 § andra stycket förordningen

den 13 april 1940 (nr 215) örn utrymningshjälp;

dels ock återkalla Sitt i årets statsverksproposition gjorda

förslag örn beräkning under riksstatens fjärde huvudtitel för

budgetåret 1942/43 av ett anslag av 3,000,000 kronor till Hjälpverksamhet

till förmån för de till militärtjänstgöring inkallades

familjer.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Alvar Lindencrona.

s. 135 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

135

Bilaga A.

Förslag

till

Förordning örn familjebidrag åt värnpliktiga under krigstjänstgöring

ni. m. (krigsfamiljebidragsförordningen).

Härigenom förordnas som följer:

Allmänna bestämmelser.

1 §•

1 mom. Förordnar Konungen jämlikt 28 § 1 mom. värnpliktslagen örn

inkallelse av värnpliktiga och skall krigsavlöningsreglementet helt eller delvis

äga tillämpning beträffande dessa värnpliktiga, skola ock, där Konungen

ej annorlunda förordnar, från och med inryckningsdagen å dem tillämpas

stadgandena i denna förordning; Konungen obetaget att meddela föreskrift,

att förordningen helt eller delvis skall tillämpas även å andra värnpliktiga.

Konungen må ock föreskriva, att bestämmelserna i denna förordning med

de inskränkningar, som må finnas påkallade, skola äga tillämpning jämväl å

annan personal, som tjänstgör vid krigsmakten under tid, då värnpliktiga

äro inkallade enligt nyssnämnda lagrum. Med värnpliktig avses i detta

moment den, som enligt krigsavlöningsreglementet avlönas såsom värnpliktig.

2 mom. Förordningen skall, med de inskränkningar Konungen må föreskriva,

jämväl äga tillämpning å värnpliktig, som senare än femte året efter

inskrivningsåret fullgör tjänstgöring jämlikt 27 § värnpliktslagen.

2 §•

1 mom. Värnpliktig är i enlighet med vad nedan stadgas berättigad till

familjebidrag och hemortslön.

Familjebidrag utgår kontant såsom familjepenning, bostadsbidrag, näringsbidrag,

sjukbidrag och begravningsbidrag; dock må, i den ordning Konungen

föreskriver, kunna bestämmas, att familjebidrag skall helt eller delvis utgå

in natura. Hemortslönen utgår kontant efter viss tids krigstjänstgöring.

2 mom. Familjebidrag må ej utgå för person, som åtnjuter utrymningslijälp

avseende annat än resa.

3 mom. Örn rätt till familjebidrag för den som under militärtjänstgöring

ådragit sig kroppsskada är särskilt stadgat.

3 §■

Såsom medlem av den värnpliktiges familj anses enligt denna förordning

en var av följande personer, nämligen:

a) den värnpliktiges hustru, med vilken han sammanlever, samt hans

barn och adoptivbarn under sexton år, som äro under hans vårdnad;

b) den värnpliktiges hustru, barn och adoptivbarn i annat fall än under

a) sägs, hans föräldrar och adoptant, hans hustrus barn och adoptivbarn

samt hans frånskilda hustru, en var under förutsättning, dels att den värnpliktige

är underhållsskyldig gentemot vederbörande och dels att antingen

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

underhållsskyldigheten fastställts genom rättens beslut eller skriftligt av två

personer bevittnat avtal eller ock den värnpliktige före inkallelsen i väsentlig

män bidrog till vederbörandes underhåll eller, där underhållsskyldigheten

inträtt senare, det skäligen kan antagas att han skulle hava i väsentlig

mån bidragit till underhållet, örn ej inkallelsen mellankommit; samt

c) den värnpliktiges husföreståndarinna under förutsättning, att den värnpliktige

sammanbor med egna eller hustrus barn eller adoptivbarn under

sexton år samt, därest han sammanbor jämväl med hustru, att hustrun är

oförmögen till arbete.

Annan den värnpliktiges anhörig än i a) och b) härovan sägs samt husföreståndarinna

i andra fall än som avses i c), må, när synnerliga skäl därtill

äro, efter särskilt medgivande enligt vad i 40 § stadgas jämställas med

familjemedlem.

4§-

I denna förordning avsedda ärenden skola å kommuns vägnar handläggas

av en familjebidragsnämnd.

Konungen förordnar viss myndighet att öva tillsyn å förordningens tilllämpning

(tillsynsmyndigheten).

Om familjepenning och bostadsbidrag.

o §•

För tryggande av familjens uppehälle utgår, där ej annat följer av vad i

15 och 18 §§ stadgas, familj epenning och bostadsbidrag i fall där behov

prövas föreligga på grund av den värnpliktiges inkallelse till tjänstgöring.

Ifråga örn den värnpliktiges och familjemedlems inkomst under tiden för

tjänstgöringen skola vid behovsprövningen tillämpas de föreskrifter örn avdrag

med hänsyn till sådan inkomst som jämlikt 7, 12 och 13 §§ meddelas av

Konungen.

6 §•

1 mom. Familjepenning utgår med högst så stort belopp för dag, som

för en var av nedan angivna ortsgrupper upptages i följande tariff:

l

2

3

4

Ortsgrupp

För hustru, frånskild

hustru samt, där bidrag

ej utgår för hustru, som

avses i 3 § a), eller hon

är arbetsoförmögen,

annan familjemedlem,

som förestår den värn- pliktiges hem

För annan

familjemedlem

över 16 år än

som avses i

kol. 1

För familje- medlem, vilken

fyllt 7 men ej

16 år, och som

ei avses i

kol. 1

För familje- medlem, som

ej fyllt 7 år

i ..............

2:50

1: 35

1: —

0:80

ii ..............

2: 75

1:60

1: 10

0: 90

ni..............

3: —

1:85

1:20

1: —

2 mom. Familjepenning utgår efter den ortsgrupp, till vilken den kommun

är att hänföra, som enligt vad i 28 § stadgas skall utgiva beloppet. I fråga

örn kommunernas hänförande till ortsgrupp skall tillämpas den enligt lagen

örn folkpensionering verkställda indelningen. Ort utom riket hänföres till

ortsgrupp III.

3 mom. Där Konungen i fråga örn ort, vilken gränsar till ort i högre

ortsgrupp, jämlikt 6 § 3 mom. första stycket lagen örn folkpensionering för
-

s. 137 Kontrollera mot PDF

137

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

ordnat om förhöjning av tilläggspension till pensionstagare, vilken är mantalsskriven

inom visst intill gränsen liggande område, skall familjepenning,

som enligt vad i 28 § stadgas skall utgivas av den kommun, inom vilken

området är beläget, förhöjas med hälften av skillnaden mellan familjepenningen

i kommunen i den högre ortsgruppen och familjepenningen i den

kommun, inom vilken området är beläget.

7 §•

1 mom. För familjemedlem, som avses i 3 § a), utgår, under beaktande

av vad i 5 § första stycket stadgas och där ej annat följer av vad i 13 §

sägs, familjepenning med det i 6 § angivna beloppet efter avdrag för den

värnpliktiges och familjemedlems inkomst under tiden för tjänstgöringen

enligt bestämmelser, som meddelas av Konungen.

2 mom. För familjemedlem, som avses i 3 § b), bestämmes familjepenningen

med hänsyn till föreliggande behov enligt de närmare föreskrifter,

som meddelas av Konungen. Familjepenningen må ej överstiga värdet av

det bidrag till ifrågavarande familjemedlems underhåll, som den värnpliktige

lämnat före inkallelsen eller, där underhållsskyldigheten inträtt efter inkallelsen,

den värnpliktige kan antagas skola hava lämnat, därest inkallelsen ej

mellankommit. Har den värnpliktiges underhållsskyldighet fastställts genom

rättens beslut eller skriftligt av två personer bevittnat avtal, må dock familjepenningen,

oavsett den omfattning i vilken underhållsskyldigheten fullgjorts,

uppgå till det sålunda fastställda beloppet.

8 §•

För husföreståndarinna bestämmes familjepenningens belopp med hänsyn

till den värnpliktiges behov av bidrag för att under tiden för tjänstgöringen

kunna behålla eller anställa husföreståndarinna. Där särskilda

skäl därtill föranleda må dock vid behovsprövningen i 7 § 2 mom. givna

föreskrifter äga tillämpning.

9 §•

1 mom. För bestridande av kostnaderna för bostad utgår, under beaktande

av vad i 5 och 12 §§ stadgas, bostadsbidrag för bostad, avsedd för familjemedlemmar,

med vilka den värnpliktige vid tiden för inkallelsen sammanbodde.

Där den värnpliktige efter inkallelsen ingått äktenskap, skall bidraget

avse bostad åt familjemedlemmar som i 3 § a) sägs.

2 mom. Är värnpliktig i behov av bidrag för att kunna behålla sin bostad

under tjänstgöringen och skulle bostadens avstående för honom medföra

avsevärd olägenhet, må bostadsbidrag kunna tillerkännas honom, ändå

att bidraget ej avser beredande av bostad åt familjemedlemmar.

3 mom. Bostadsbidrag må ej beviljas för mer än en bostad. Diir så

prövas skäligt må Konungen såsom villkor för erhållande av bostadsbidrag

föreskriva, att viss del av bostaden skall utan ersättning upplåtas för krigsmaktens

eller luftskyddets behov eller för annat allmänt ändamål.

10 §.

Då behov prövas föreligga, må särskilt bostadsbidrag beviljas till nödiga

bränslekostnader för uppvärmning och matlagning under tiden för den värnpliktiges

tjänstgöring.

11 §•

1 mom. Föreligga giltiga skäl för ombyte av bostad, må värnpliktig, som

är berättigad till bostadsbidrag enligt vad i 9 § sägs, tillerkännas bostads
-

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

bidrag för flyttningskostnader. Bidrag till kostnader för flyttning till annan

ort må beviljas allenast enligt de närmare anvisningar, som meddelas av

tillsynsm)''ndiglieten.

2 mom. Där behov prövas föreligga må värnpliktig erhålla bostadsbidrag

till kostnaderna för förvaring under tjänstgöringen av möbler och andra

nödiga lösören, som tillhöra den värnpliktige och, därest den värnpliktige

är berättigad till bostadsbidrag enligt 9 § 1 morn., där avsedda familjemedlemmar.

12 §.

1 mom. Bidraget för bostad för familjemedlemmar, som avses i 3 § a),

bestämmes, med beaktande av vad i tredje momentet sägs, till ett belopp,

motsvarande kostnaderna för den bostad, den värnpliktige innehade å inryckningsdagen,

däri inberäknat bränslekostnader för uppvärmning och matlagning,

med avdrag för den värnpliktiges och familjemedlems inkomst under

tiden för tjänstgöringen enligt bestämmelser som meddelas av Konungen.

Därest ombyte av bostad skett efter nämnda tidpunkt bestämmes bostadsbidraget

med hänsyn till kostnaderna för den nya bostaden, örn dessa äro

lägre än för den förra bostaden eller giltiga skäl förelegat för ombytet av

bostad. Har flyttning skett till annan ort, må höjning av bostadsbidraget

ske allenast i enlighet med de närmare anvisningar som tillsynsmyndigheten

meddelar.

2 mom. I fråga örn bostadsbidrag i annat fall än i 1 mom. sägs bestämmes

bidragets belopp efter prövning av föreliggande behov enligt de närmare

föreskrifter som Konungen meddelar.

3 mom. Vid bestämmande av kostnaderna för bostad enligt denna paragraf

skall skälig hänsyn tagas till behovet av bostad samt den värnpliktiges

bundenhet av hyresavtal eller andra åtaganden för bostadsbehovets tillgodoseende.

Då fråga är örn bostad i den värnpliktige eller hans hustru tillhörig

fastighet må bostadsbidrag ej beviljas med högre belopp än som motsvarar

bostadens hyresvärde med tillägg för bränslekostnader.

13 §.

1 mom. Örn under den värnpliktiges tjänstgöring denne eller hans hustru

uppbär lön från statstjänst eller sådan befattning, som är underkastad bestämmelserna

i något av följande reglementen, nämligen Kungl. Maj:ts avlöningsreglemente

för lärare vid folk- och småskolor den 30 september 1937

{nr 868), Kungl. Maj:ts avlöningsreglemente för nomadlärare den 17 juni

1938 (nr 419) eller Kungl. Maj:ts avlöningsreglemente för lärare vid kommunala

flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och

högre folkskolor den 11 november 1938 (nr 660), skola familjepenning och

bostadsbidrag, ändock att fråga är örn familjemedlem, som avses i 3 § a),

bestämmas efter prövning av föreliggande behov enligt de närmare bestämmelser,

som meddelas av Konungen.

2 mom. Vad i 1 mom. stadgas skall äga motsvarande tillämpning i fråga

örn behovsprövningen för bestämmande av familjepenning och bostadsbidrag

till värnpliktig som fullgör frivillig tjänstgöring.

14 §•

1 mom. Familjepenning och bostadsbidrag utgå från och med inryckningsdagen

till och med dagen för tjänstgöringens upphörande. Har tjänstgöringen

varat minst trettio dagar, skall bidrag utgå för ytterligare fem dagar.

Bostadsbidrag jämlikt 9 och 10 §§ beräknas för tjänstgöringsdag, dock att

s. 139 Kontrollera mot PDF

139

Kungl. Marits proposition nr 339.

bidraget för den månad, under vilken tjänstgöringen tagit sin början utgår

för liela denna månad.

Om särskilda skäl därtill föranleda, må familjepenning utgå för högst

tjugu dagar oell bostadsbidrag för högst trettio dagar utöver den i första

stycket stadgade tid, därvid i fråga om bostadsbidraget skall inberäknas

det antal dagar före inryckningsdagen för vilka bostadsbidrag beviljats.

För tid, varunder värnpliktig åtnjuter tidsbegränsad ledighet utan krigslön,

eller, då fråga är om värnpliktig, som fullgör tjänstgöring jämlikt 27 §

värnpliktslagen, under anbefallt uppehåll i tjänstgöringen, må familjebidrag

ej utgå; dock att örn särskilda skäl äro för handen, familjepenning må beviljas

högst till och med tjugonde dagen samt bostadsbidrag till och med

trettionde dagen efter ledighetens början.

2 mom. Storleken av familjepenning och bostadsbidrag enligt 1 mom.

andra och tredje styckena bestämmes med hänsyn till föreliggande behov.

3 mom. Örn den värnpliktige avlidit, utgå familjepenning och bostadsbidrag

till och med månaden näst efter den under vilken dödsfallet blivit

kunnigt. Lika med tjänstgöring anses krigsfångenskap. Har den värnpliktige

anmälts såsom saknad och är ej uppenbart att han rymt må ock bidraget

tills vidare utgå.

Örn näringsbidrag.

15 §.

1 morn. Där Konungen ej annorlunda förordnar må värnpliktig, som

driver näring eller rörelse, i den mån behov prövas föreligga, i stället för

familjepenning och bostadsbidrag erhålla näringsbidrag till bestridande av

avlöningskostnader, som uppkomma till följd av att särskild arbetskraft

måst anlitas för att under den värnpliktiges tjänstgöring helt eller delvis

ersätta honom. Yad nu sagts skall gälla jämväl för det fall, att den värnpliktige

är anställd i näring eller rörelse, som inneliaves av hans hustru.

2 mom. Näringsbidrag enligt denna paragraf må ej beviljas med mindre

det måste antagas, att förutsättningar äro för handen för näringens eller

rörelsens fortsatta drivande.

3 mom. Bidrag må icke utgå till avlönande av den värnpliktiges hustru

eller hans barn och adoptivbarn under sexton år. Huruvida näringsbidrag

må avse avlönande av annan den värnpliktige närstående än nu sagts, må

bero på prövning i varje särskilt fall.

4 mom. Bidrag må utgå med högst 10 kronor för dag. Vid bestämmande

av bidragets storlek skall hänsyn tagas till det genomsnittliga normala

driftsöverskott företaget kan beräknas lämna under den värnpliktiges tjänstgöring

och dennes möjligheter att av inkomsterna från företaget bidraga

till den anlitade arbetskraftens avlönande.

16 §.

Därest hinder möter mot näringens eller rörelsens fortsatta bedrivande

under den värnpliktiges tjänstgöring men förutsättningar finnas för näringens

eller rörelsens återupptagande efter tjänstgöringens slut, kan, då synnerliga

skäl föreligga, särskilt bidrag beviljas för bestridande under tjänstgöringen

av utgifter, som prövas nödvändiga för att näringen eller rörelsen skall

kunna av den värnpliktige efter tjänstgöringens slut återupptagas.

Näringsbidrag enligt denna paragraf må beviljas med högst 100 kronor

för månad. Sådant bidrag må allenast efter tillsynsmyndighetens medgivande

utgå för längre tid jin sex månader.

s. 140 Kontrollera mot PDF

140 Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

17 §.

Med avseende å tid, för vilken näringsbidrag må utgå, skall vad i 14 §

stadgas i fråga om familjepenning äga motsvarande tillämpning.

18 §.

Den, som uppbär näringsbidrag jämlikt 15 §, äger ej erhålla annat slag

av familjebidrag än sjukbidrag oell begravningsbidrag. Vid valet mellan de

bidragsformer, som kunna ifrågakomma, skall, örn förutsättningar för beviljande

av näringsbidrag jämlikt 15 § äro för handen, denna form av bidrag

äga företräde framför familjepenning och bostadsbidrag.

Om sjukbidrag’.

19 §.

Prövas i anledning av familjemedlems sjukdom behov av bidrag vara för

handen för bestridande av kostnader för erforderlig vård ävensom transport

till och från läkare eller vårdanstalt, må sjukbidrag kunna tillerkännas den

värnpliktige med högst det belopp, vartill dessa kostnader uppgå. Ar fråga

örn familjemedlem, som avses i 3 § b) eller c), må dock sjukbidrag utgå alle

nast i den mån skäl föreligger till antagande, att den värnpliktige, därest inkallelsen

ej mellankommit, skulle hava bidragit till kostnaderna. Med avseende

å den tid, för vilken sjukbidrag må utgå, skall vad i 14 § är stadgat

beträffande familjepenning äga motsvarande tillämpning.

Om begravningsbidrag.

20 §.

Har familjemedlem, som avses i 3 § a), avlidit, och ägde den värnpliktige

vid tiden för dödsfallet för familjemedlemmen uppbära familjepenning

eller åtnjöt den värnpliktige vid nämnda tidpunkt näringsbidrag som i 15 §

sägs, skall begravningsbidrag tillerkännas den värnpliktige. Sådant bidrag

utgår med tvåhundrafemtio kronor för hustru och med etthundrafemtio

kronor för barn eller adoptivbarn.

Örn hemortslön.

21 §.

1 mom. Till värnpliktig, vilken uppbär avlöning enligt krigsavlöningsreglementet,

utgår, där ej Konungen annorlunda förordnar, efter en tjänstgöringstid

örn sammanlagt nittio dagar, såsom hemortslön ett belopp av en

krona örn dagen. Sedan tjänstgöringen varat 360 dagar utgår en krona 50

öre örn dagen och efter 540 dagar två kronor örn dagen. Vid beräkning

av nämnda tjänstgöringstid må endast komma i betraktande den tid, varunder

den värnpliktige efter den 2 september 1939 mot åtnjutande av värnpliktigs

avlöningsförmåner fullgjort honom åliggande tjänstgöring enligt § 28

mom. 1 eller § 36 mom. 2 i 1936 års värnpliktslag eller enligt 28 § 1 mom.

i 1941 års värnpliktslag eller tjänstgöring efter eget åtagande, i sistnämnda

fall dock endast om tjänstgöringen fullgjorts vid förband, organiserat av den

myndighet, vid vilken den värnpliktige är hemortsredovisad. Har den värnpliktige

innehaft anställning över stat, skall vid beräkning av tjänstgöringstiden

hänsyn tagas även till tjänstgöring, som han under sådan anställning

fullgjort efter den 2 september 1939.

s. 141 Kontrollera mot PDF

141

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

Vad i första stycket sägs skall icke äga tillämpning å sådana värnpliktiga,

som undergå utbildning till fast anställning vid krigsmakten eller som

fullgöra tjänstgöring i den för värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänkligheter

mot värnpliktstjänstgöring, stadgade ordning.

2 mom. Den som blivit berättigad till hemortslön skall under krigstjänstgöring,

som han därefter, mot åtnjutande av värnpliktigs avlöningsförmåner,

fullgör efter eget åtagande eller såsom krigsfrivillig efter värnpliktens

upphörande, vara bibehållen vid sin rätt till hemortslön.

Örn skyldighet att taga arbete.

22 §.

1 mom. När skäl därtill äro, må Konungen såsom villkor för erhållande

av familjebidrag stadga skyldighet för familjemedlemmarna att i enlighet

med de föreskrifter Konungen utfärdar hos organ för den offentliga arbetsförmedlingen

anmäla sig såsom arbetssökande samt antaga lämpligt arbete

i den mån sådant erbjudes. Underlåter familjemedlem att fullgöra sålunda

stadgad skyldighet gäller, att familjepenning eller sjukbidrag ej må utgå

för familjemedlemmen, samt att bostads- eller näringsbidrag må efter vad

som finnes skäligt nedsättas eller ock indragas.

2 mom. Skyldighet, som i 1 mom. sägs, skall icke avse familjemedlem,

som är oförmögen till arbete eller innehar arbete, varigenom han erhåller

full sysselsättning. Såsom sådant arbete skall anses vård örn minderåriga

eller sjuka familjemedlemmar samt pågående utbildning, vilken icke skäligen

bör avbrytas.

3 mom. Örn vad som förstås med lämpligt arbete gäller vad därom

stadgas i förordningen den 15 juni 1934 (nr 264) örn erkända arbetslöshetskassor.

23 §.

Örn värnpliktigs familjemedlem utan giltig anledning lämnar arbetsanställning,

äger familjebidragsnämnd nedsätta familjebidraget efter vad som

prövas skäligt eller ock indraga bidraget.

Örn faninjebidragsiiäinml.

24 §.

Kommun skall antingen inrätta särskild familjebidragsnämnd eller ock

uppdraga åt annan kommunal myndighet att vara familjebidragsnämnd.

25 §.

1 mom. Särskild familjebidragsnämnd utses av dem, som i allmänhet

utöva kommunens beslutanderätt, samt består av tre eller fem ledamöter.

Jämte ledamöterna utses suppleanter till lika antal. Därvid bestämmes

tillika, i vilken ordning suppleanterna skola inkallas. Vid val av ledamöter

och suppleanter skall tillses, att erfarenhet på den sociala beliovsprövningens

område blir företrädd inom nämnden. Därjämte skall beaktas stadgandet

i 27 § 1 mom. andra punkten.

2 mom. Uppdraget att vara ledamot av familjebidragsnämnden gäller för

fyra år. Avgår ledamot under den för honom bestämda tjänstgöringstiden,

anställes fyllnadsval; och skall den sålunda valde tjänstgöra under den tid,

som för den avgångne återstått.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

26 §.

1 mom. Ledamot eller ersättare i särskild familjebidragsnämnd kan ej

vara:

a) den, som icke uppnått tjugufem års ålder;

b) den, som icke råder över sig och sitt gods.

2 mom. Ledamot eller ersättare i särskild familjebidragsnämnd må kunna

avsäga sig uppdraget:

a) om han icke är boende inom kommunen;

b) örn han är ämbets- eller tjänsteman och av sin befattning hindras att

fullgöra uppdraget;

c) örn han efter fyra års tjänstgöring såsom ledamot i nämnden är i tur

att därifrån avgå;

d) örn han uppnått sextio års ålder eller eljest uppgiver hinder, som av

den väljande myndigheten godkännes.

27 §.

1 mom. Särskild familjebidragsnämnd utser inom sig ordförande och

vice ordförande för ett år i sänder. Endera av ordföranden och vice ordföranden

skall vara icke krigstjänstskyldig person. Äro både ordföranden

och vice ordföranden hindrade att bevista sammanträde, utses ordförande

för tillfället.

2 mom. Består nämnden av fem ledamöter må ärende ej av nämnden

företagas till avgörande, där ej minst tre ledamöter eller ersättare äro tillstädes

samt, för det fall att de närvarande äro allenast tre, dessa ti 11 i ka.

äro örn beslutet ense. Består nämnden av tre ledamöter, må ärende icke

företagas till avgörande, med mindre samtliga ledamöter eller ersättare äro

tillstädes. Vid val inom nämnden så ock vid tillsättande av tjänstebefattning

sker omröstning med slutna sedlar, där så begäres, och skilje lotten

mellan dem, som erhållit lika antal röster. I övrigt verkställes omröstning

öppet, och blive den mening gällande, varom de flesta röstande sig förena.

Äro vid öppen omröstning rösterna på vardera sidan lika många, gäfle den

mening, som biträdes av ordföranden.

Vid nämndens sammanträde skall föras protokoll, vars riktighet granskas

senast vid nästa ordinarie sammanträde. Nämnden äger att, där sådant av

behovet påkallas, uppdraga åt en eller flera av sina ledamöter att verkställa

denna granskning.

3 mom. Nämnden skall på lämpligt sätt tillkännagiva, varest och på

vilka tider till nämnden ställda ansökningar eller andra handlingar mottagas.

Örn familjebidragens bestridande m. m.

28 §.

Skyldigheten att utgiva familjebidrag och hemortslön åligger kommun,

varest den värnpliktige å inryckningsdagen var bosatt under sådana förhållanden,

att han, örn mantalsskrivning då skolat förrättas, ägt där mantalsskrivas.

Var den värnpliktige nämnda dag bosatt utom riket, ankommer

betalningsskyldigheten på Stockholms stad.

Om den värnpliktige efter inryckningsdagen flyttar från en kommun inom

riket till annan eller från utrikes ort till annan kommun inom riket än

Stockholm, skall betalningsskyldigheten övergå å inflyttningskommunen från

och med kalendermånaden näst efter den, under vilken flyttningen där anmäldes

av utflyttningskommunen (Stockholms stad) eller, om familjebidrag

s. 143 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 339. 143

ej förut åtnjutits, från och med den dag, då ansökan om sådant bidrag

gjordes i inflyttningskommunen.

29 §.

1 morn. Kommun, varest den värnpliktige å inryckningsdagen hade sin

bostad, är i avbidan på att annan kommun slutgiltigt ålägges betalningsskyldighet

jämlikt 28 § för den värnpliktige tillkommande familjebidrag,

skyldig att förskjuta familjepenning, bostadsbidrag, sjukbidrag och begravningsbidrag,

vartill den värnpliktige är berättigad. Enahanda skyldighet

åligger i fråga örn näringsbidrag den kommun varest näring eller rörelse

av den värnpliktige utövas från fast driftsställe. Familjepenning, som förskjutes

enligt detta moment, skall bestämmas efter ortsgrupp I.

2 mom. Har i följd av stadgandet i 28 § andra stycket skyldigheten att

utgiva familjebidrag övergått från en kommun till annan, åligger det likväl

utflyttningskommunen (Stockholms stad) att förskjuta bidraget, till dess

meddelande erhållits från inflyttningskommunen, att familjebidrag där fastställts,

eller ock upplysning vunnits, att vederbörande familjemedlem oaktat

honom meddelat föreläggande underlåtit att där göra ansökan örn familjebidrag.

3 mom. Vad kommun enligt 1 eller 2 mom. förskjutit må sökas åter av

den kommun, som betalningsskyldigheten enligt 28 § åligger. Sådant anspråk

prövas i händelse av tvist av länsstyrelsen i det län, varest den kommun

är belägen mot vilken anspråket riktas. Är sådan talan rörande viss

värnpliktig beroende på länsstyrelses eller högre myndighets prövning, må

talan rörande samme värnpliktige ej väckas hos annan myndighet.

30 §.

Kommun, som enligt 28 § utgivit familjebidrag, äger av staten erhålla

gottgörelse, för familjepenning för familjemedlemmar, som avses i 3 § a),

ävensom för begravningsbidrag med hela utgivna beloppet, för näringsbidrag

jämlikt 15 § med 95 procent av bidraget, för bostadsbidrag med 90 procent

av bidraget samt för familjepenning i annat fall än vad ovan sagts, näringsbidrag

jämlikt 16 § och sjukbidrag med 80 procent av utgivet belopp; dock

att vad Stockholms stad utgivit på grund av stadgandet i 28 § första stycket

andra punkten skall i sin helhet återgäldas av staten. För hemortslönens

hela belopp utgår gottgörelse av staten.

Då särskilda skäl därtill föranleda må Konungen för visst fall medgiva

högre statsbidrag än i första stycket sägs.

31 §.

Kommun är berättigad att av statsverket erhålla förskott å statsbidraget

enligt de närmare bestämmelser Konungen meddelar.

32 §.

Åsidosätter familjebidragsnämnd vid fullgörandet av sitt uppdrag i denna

förordning eller eljest meddelade bestämmelser, må tillsynsmyndigheten

kunna besluta, att statsbidrag icke vidare eller i minskad omfattning skall

utgå.

Besvär m. in.

33 §.

Har familjebidragsnämnd med stöd av 22 eller 23 §§ förklarat familjemedlem

förlustig rätten till familjebidrag eller nedsatt bidraget skall be
-

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

slutet ofördröjligen underställas tillsynsmyndighetens prövning; emellertid

skall nämndens beslut lända till efterrättelse, till dess tillsynsmyndigheten

annorlunda förordnar.

34 §.

Över familjebidragsnämnds beslut rörande tillämpningen av denna förordning

må klagan föras, då fråga är örn tillämpningen av 22 eller 23 §§ hos

tillsynsmyndigheten och eljest hos länsstyrelsen. Klagan föres genom besvär,

vilka skola hava inkommit till länsstyrelsen inom trettio dagar efter

det klaganden erhöll del av beslutet. Skola besvären prövas av tillsynsmyndigheten,

åligger det länsstyrelsen att till denna insända besvären.

Mot tillsynsmyndighetens beslut i ärende, som avses i denna förordning,

må talan föras allenast i fall, som i 32 § sägs.

35 §.

Över länsstyrelses beslut i ärende som dit fullföljts enligt 34 § eller

eljest rör tillämpningen av denna förordning, må klagan föras hos kammarrätten

genom besvär, vilka skola hava inkommit till den länsstyrelse, som

meddelat beslutet, inom tid, som i 34 § sägs; och åligger det länsstyrelsen

att jämte eget yttrande insända besvären till kammarrätten.

Mot kammarrättens beslut må talan icke föras.

36 §.

Behörighet att fullfölja talan mot beslut i ärende, som avses i denna

förordning, tillkommer värnpliktig, vars rätt beslutet rörer, samt, i fråga örn

familjebidrag, jämväl familjemedlem, som av den värnpliktige angivits som

betalningsmottagare för bidraget, ävensom, därest annan än den värnpliktige

gjort ansökan örn bidrag, sökanden.

Talan mot länsstyrelses beslut i ärende, som avses i denna förordning,

och mot tillsynsmyndighetens beslut i fall, som avses i 32 §, må föras av

kommun, vars rätt beslutet rörer.

Särskilda bestämmelser.

37 §.

Kätt till familjebidrag enligt denna förordning kan icke överlåtas och må

förty ej för gäld tagas i mät.

38 §.

Den, som i ansökan örn familjebidrag lämnar medvetet oriktig uppgift,

straffes med dagsböter. Böterna tillfalla kronan.

39 §.

Örn familjebidrag uppburits till för högt belopp eller för längre tid än

som vederbort, må i avräkning å vad för mycket utgått innehållas skäligt

belopp av därefter förfallande bidrag. Dylikt innehållande må dock äga

rum endast under förutsättning att den felaktiga utbetalningen vållats av

oriktig uppgift, som medvetet eller på grund av grov vårdslöshet lämnats

av den värnpliktige eller annan som gjort ansökan örn bidraget, eller av

underlätet fullgörande av stadgad anmälningsskyldighet i fråga örn inträffade

förändringar eller ock den värnpliktige eller familjemedlem, som var betalningsmottagare

för bidraget, insett eller bort inse, att fel förelund vid utbetalningen

av bidraget. Yad nu stadgats skall äga motsvarande tillämpning

med avseende å felaktigt utbetalad hemortslön.

s. 145 Kontrollera mot PDF

145

Kungl. Majus proposition nr 339.

40 §.

Sådant medgivande, som avses i 3 § andra stycket lämnas av tillsynsmyndigheten

på ansökan av familjebidragsnämnd. Medgivande lämnas för

viss tid eller tills vidare. När skäl därtill äro må medgivandet av tillsynsmyndigheten

återkallas.

Har familjebidragsnämnd vägrat att hos tillsynsmyndigheten göra ansökan

örn medgivande som nyss sagts, äger den värnpliktige göra ansökan

direkt hos tillsynsmyndigheten.

41 §.

1 mom. Därest mera omfattande inkallelser till krigstjänstgöring kunna

förväntas, äger Konungen förordna örn vidtagande av erforderliga åtgärder

till undvikande av tidsutdräkt med familjebidragens utbetalande.

2 mom. Om vid mera omfattande inkallelser till krigstjänstgöring fara

uppstår för dröjsmål med utbetalande av familjebidrag, må tillsynsmyndigheten

meddela familjebidragsnämnd tillstånd att i enlighet med de närmare

föreskrifter, tillsynsmyndigheten må lämna, till värnpliktig, som har familjemedlem,

som i 3 § a) sägs, utbetala provisoriskt bestämd familj epenning.

Tillståndet må avse en tid av högst en månad. Sålunda utbetalat belopp

skall avräknas å slutligt fastställt familjebidrag, i den mån detsamma belöper

å tid, för vilken provisoriskt bestämd familjepenning utgått.

42 §.

Konungen äger meddela närmare bestämmelser med avseende å tillämpningen

av denna förordning samt därjämte uppdraga åt tillsynsmyndigheten

att i särskilda hänseenden utfärda sådana bestämmelser ävensom anvisningar

rörande förordningens tillämpning.

Övergångsbestämmelser.

43 §.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1942. Samma dag skall krigsfamiljebidragsförordningen

den 17 april 1940 (nr 223) samt kungörelsen den

28 juni 1941 (nr 506) örn långtidstillägg för vissa värnpliktiga upphöra att gälla.

44 §.

Familjebidragsnämnd skall, utan att ansökan därom behöver göras, så

snart ske kan verkställa omprövning av inneliggande ansökningar med hänsyn

till de i förordningen meddelade bestämmelserna. Föranleder omprövning

förändring av familjebidragsbelopp, må förändringen ej avse tid före

den 1 juli 1942.

45 §.

Från och med den 1 juli 1942 upphör långtidstillägg att utgå. Värnpliktig,

som nämnda dag var berättigad till långtidstillägg, äger efter sagda

tidpunkt erhålla hemortslön.

46 §.

1 mom. Värnpliktig, som under 1941 eller första halvåret 1942 fullgjort

sådan tjänstgöring, som i 21 § 1 mom. sägs, under minst nittio dagar, äger

uppbära hemortslön med tio kronor för varje tidrymd om trettio dagar

tjänstgöringen sammanlagt varat.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 339.

1103 42 1 0

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

2 mom. Vad i 1 mom. stadgas skall icke äga tillämpning med mindre

den värnpliktige — utöver i 1 mom. omförmäld tjänstgöring.—helt fullgjort

den första tjänstgöring (tjänstgöring i en följd), som enligt för fredstid

gällande bestämmelser ålegat den årsklass (årsgrupp), till vilken den värnpliktige

är att hänföra.

Första tjänstgöring (tjänstgöring i en följd) anses i förevarande hänseende

såsom helt fullgjord för'' det fall, att den värnpliktige tidigare blivit i vederbörlig

ordning helt eller delvis befriad från dylik tjänstgöring.

47 §.

Från rätt till hemortslön enligt 46 § äro undantagna statstjänstemän

samt sådana befattningshavare, som äro underkastade bestämmelserna i

Kungl. Maj:ts avlöningsreglemente för lärare vid folk- och småskolor den

30 september 1937 (nr 868), Kungl. Maj:ts avlöningsreglemente för nomadlärare

den 17 juni 1938 (nr 419) eller Kungl. Maj:ts avlöningsreglemente för

lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor

och högre folkskolor den 11 november 1938 (nr 660).

48 §.

Hemortslön enligt 46 § utgår efter ansökan. Ansökan, vilken avfattas

enligt av tillsynsmyndigheten fastställt formulär, skall senast den 1 september

1942 ingivas eller insändas till familjebidragsnämnden i den kommun, som

i 28 § sägs.

Bilaga B.

Förslag

till

Kungörelse med närmare bestämmelser angående tillämpning av krigsfamiljebidragsförordningen

(krigsfamiljebidragskungörelsen).

Med stöd av 42 § krigsfamiljebidragsförordningen förordnas som följer:

1 §•

1 mom. Utöver vad i 1 § krigsfamiljebidragsförordningen stadgas skall

nämnda förordning äga tillämpning beträffande:

a) värnpliktig, som åtnjuter bidrag jämlikt krigsfamiljebidragsförordningen

och efter där avsedd tjänstgöring kvarbliver i tjänst för fullgörande av honom

enligt 27 § värnpliktslagen åliggande tjänstgöring;

b) värnpliktig, som efter fullgjord sådan tjänstgöring, som avses i krigsfamiljebidragsförordningen,

åtnjuter sjukvård enligt reglementet den 20 oktober

1939 (nr 757) angående sjukvård åt personal vid försvarsväsendet under

kx-igstjänstgöring.

2 mom. Bostadsbidrag enligt krigsfamiljebidragsförordningen må även tillerkännas

personal i krigsmaktens reserv, därest behov av sådant bidrag

prövas uppenbarligen föreligga med hänsyn till den inkomstminskning inkallelsen

medfört.

s. 147 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

147

Myndigheters åligganden in. m.

2§-

Tillsynsmyndighet skall vara statens arbetsmarknadskommission.

Tillsynsmyndigheten skall med uppmärksamhet följa länsstyrelsernas och

familjebidragsnämndernas handläggning av ärendena samt verka för enhetlig

tillämpning av gällande bestämmelser.

Utöver vad i 4 § andra stycket, 11 § 1 morn., 12 § 1 morn., 16 § andra

stycket, 32 §, 40—42 §§ krigsfamiljebidragsförordningen samt nedan i 12,

19, 23 och 27 §§ stadgas åligger det tillsynsmyndigheten särskilt:

att fastställa formulär, som finnas erforderliga;

att utfärda de anvisningar rörande tillämpningen av famil]ebidragsförordningen

och denna kungörelse, som finnas behövliga;

att avgiva utlåtanden i sådana på kammarrättens prövning beroende besvärsmål,

i vilka kammarrätten finner utlåtande erforderligt; samt

att göra de framställningar till vederbörliga myndigheter, som finnas påkallade.

Tillsynsmyndigheten äger av länsstyrelserna och familjebidragsnämnderna

infordra de uppgifter, som för kontroll eller eljest finnas erforderliga.

3 §•

Det åligger länsstyrelse, utöver vad som framgår av stadgandena i 29, 34

och 35 §§ krigsfamiljebidragsförordningen samt i 21, 22, 28 och 29 §§ denna

kungörelse, att inom länet utöva tillsyn å tillämpningen av gällande bestämmelser

och verka för enhetlig tillämpning av bestämmelserna, att pröva

ansökningar från familjebidragsnämnder örn statsbidrag och förskott, att

verkställa utbetalningar därav samt att utöva uppsikt över medelskontrollen.

4 §■

1 mom. ^Familjebidragsnämnd skall pröva ansökningar örn familjebidrag,

utbetala sådana bidrag till därtill berättigade samt göra vederbörliga framställningar

om statsbidrag och om förskott.

2 mom. Göres av familjebidragsnämnd inom viss kommun förfrågan hos

sådan nämnd inom annan kommun, huruvida sistnämnda kommun medgiver

betalningsskyldighet med avseende å det familjebidrag, som kan tillkomma

viss person, skall svar härå skyndsamt lämnas.

o 3 mom. Familjebidragsnämnd i kommun, varest den värnpliktige eller

någon hans familjemedlem vistas eller tidigare vistats, är skyldig att efter

framställning av annan i krigsfamiljebidragsförordningen avsedd myndighet

lämna de upplysningar om bostad, arbetsanställning och övriga på familjebidraget

inverkande förhållanden, som kunna erhållas i orten.

Det åligger tillika familjebidragsnämnd att ofördröjligen till vederbörande

familjebidragsnämnd vidarebefordra meddelanden, som inkomma från militär

myndighet beträffande värnpliktig, för vilken nämnden icke har att utbetala

familjebidrag eller hemortslön.

4 mom. Familjebidragsnämnd bör vinnlägga sig om ett gott samarbete

med de militära myndigheterna.

&§•

Om skyldigheter, som i vissa fall åligga militär myndighet, stadgas i 7

samt 20—22 §§.

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Majlis proposition nr 339.

Ansökan om familjebidrag.

6 §•

Ansökan om familjebidrag må göras av den värnpliktige samt, då ansökan

avser förhöjt bidrag eller bidrags överflyttande till annan kommun, därjämte

av familjemedlem, till vilken bidraget utbetalas, eller barnavårdsman.

Vid förhinder för den värnpliktige eller i avvaktan på att ansökan skall

inkomma från honom, må ansökan göras:

för den värnpliktiges hustru och familjemedlemmar, med vilka han sammanbor,

av hustrun;

för den värnpliktiges eller hans hustrus barn eller adoptivbarn under

sexton år, som ej sammanbor med den värnpliktiges hustru, av den som

har vård örn barnet eller av barnavårdsman; samt

för annan familjemedlem, av denne, därvid dock endera av äkta makar

äger göra ansökan för båda makarna.

Ansökan göres skriftligen hos familjebidragsnämnden i den kommun,

som det åligger att utbetala bidraget och skall åtföljas av en på heder och

samvete avgiven deklaration innehållande uppgifter, som äro erforderliga för

ansökans bedömande. Ansökan och deklaration skola avfattas i överensstämmelse

med fastställt formulär.

7 §•

Har ansökan örn familjebidrag gjorts av annan än den värnpliktige och

inkommer ej inom skälig tid sådan ansökan från den värnpliktige, skall

familjebidragsnämnden genom vederbörande chef avfordra den värnpliktige

sådan deklaration, som skall åtfölja ansökan örn familjebidrag. Yad sålunda

är stadgat skall dock ej äga tillämpning, då det finnes uppenbart, att ansökan

bör avslås.

Har ansökan örn familjebidrag gjorts av den värnpliktige, äger familjebidragsnämnden,

örn den finner erforderligt, förelägga den, till vilken bidraget

skall utbetalas, att inkomma med deklaration, som i första stycket

sägs, eller prästbevis eller annan utredning till styrkande av behovet av

bidrag.

8 §•

Är enligt 28 § krigsfamiljebidragsförordningen viss kommun skyldig att

utbetala familjebidrag till familjemedlem, som uppburit sådant bidrag från

annan kommun, äger familjebidragsnämnden i sistnämnda kommun förelägga

den, till vilken bidraget utbetalats, att i vederbörlig ordning göra ansökan

örn familjebidrag i den förra kommunen. I sådant föreläggande skall sta-dgas

viss tid, minst en vecka, inom vilken ansökan skall göras. Däri bör tillika

angivas, att åsidosättande av föreläggandet medför indragande av familjebidrag

från den kommun, varest bidraget uppburits.

Då kommun, som bestrider familjebidrag för värnpliktig, enligt vad i 28 §

andra stycket krigsfamiljebidragsförordningen stadgas hos annan kommun

gör anmälan örn att den värnpliktige utflyttat till sistnämnda kommun, bör

tillika på sätt i första stycket sägs föreläggande meddelas den, till vilken

bidraget utbetalats, att i inflyttningskommunen söka familjebidrag. Samtidigt

med anmälan örn flyttningen skall, därest ansökan om familjebidrag

tidigare gjorts av den värnpliktige, en avskrift av denna ansökan översändas

till familjebidragsnämnden i inflyttningskommunen.

s. 149 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

149

9 §•

1 mom. Familjebidrag må ej utgå för tid, som ligger längre tillbaka än

en månad före det ansökningen inkom till familjebidragsnämnden. Om särskilda

skäl därtill föranleda, må dock bidrag kunna beviljas för längre tid

tillbaka.

2 mom. Förklaras värnpliktigs familjemedlem belt eller delvis förlustig

rätten till familjebidrag på grund av förhållande, som avses i 22 och 23 §§

krigsfamiljebidragsförordningen, bör tillika bestämmas viss tid, högst fyra

veckor, efter vilken frågan örn bidrag må upptagas till förnyad prövning.

Utbetalande av familjebidrag m. m.

10 §.

Familjepenning, bostadsbidrag jämlikt 9 § krigsfamiljebidragsförordningen

samt näringsbidrag utbetalas i efterskott, familjepenningen för vecka samt

övriga nämnda bidrag för kalendermånad. Familjebidragsnämnd må dock

med hänsyn till ortens förhållanden eller efter lämnat medgivande av betalningsmottagare

för bidraget bestämma annan betalningstid än nu sagts.

Annat familjebidrag än ovan sagts utbetalas i ordning familjebidragsnämnden

finner lämplig.

11 §•

Familjebidrag utbetalas till den, som den värnpliktige angivit såsom betalningsmottagare

eller som enligt 6 § andra stycket gjort ansökan örn

familjebidrag; dock må familjebidragsnämnden, örn skäl därtill äro, förordna,

att bidraget eller viss del därav utbetalas till annan familjemedlem eller

till hyresvärd, kreditanstalt, sjukvårdsinrättning eller annan, för vars fordran

bidraget är avsett att utgöra betalning.

Utgår för barn, för vilket familjepenning beviljats, bidragsförskott jämlikt

lagen örn förskottering av underhållsbidrag till barn, skall familjepenningen

utbetalas till barnavårdsnämnden i den kommun, som beviljat bidragsförskottet.

12 §.

Familjebidragsnämnd äger för det fall, att bidragstagare icke kan tillfredsställande

handhava sina ekonomiska angelägenheter, meddela familjebidrag

in natura.

Finnas bestämmelser erforderliga örn meddelande av familjebidrag in

natura i andra fall än i första stycket sägs, äger tillsynsmyndigheten utfärda

föreskrifter härom.

Bestämmes familjebidrag att utgå in natura, skall tillses, att familjen

icke kommer att sakna medel för bestridande av smärre personliga utgifter.

Närmare bestämmelser härom meddelas av tillsynsmyndigheten.

13 §.

Hemortslön utbetalas, örn familjepenning eller bostadsbidrag utgår för

värnpliktigs hustru, som i 3 § a) krigsfamiljebidragsförordningen sägs,

månadsvis i efterskott till hustrun och eljest till den värnpliktige vid tjänstgöringens

slut. Efter särskild ansökan äger familjebidragsnämnd medgiva

undantag från vad sålunda stadgats.

14 §.

Beviljas inom viss kommun på grund av stadgande i 28 § andra stycket

krigsfamiljebidragsförordningen familjebidrag för värnpliktig, som åtnjutit

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

bidrag inom annan kommun, skall första utbetalningen i den nya kommunen

avse tid från och med första dagen i den kalendermånad, som börjar

närmast efter tionde dagen efter beslutets meddelande. Örn sådant beslut

skall ofördröjligen underrättelse översändas till den kommun, varest familjebidraget

tidigare fastställts; och skall sistnämnda kommun omedelbart lämna

skriftligt erkännande å mottagandet av underrättelsen. Innan sådant erkännande

erhållits, må familjebidrag ej utbetalas i den nya kommunen.

Särskilda bestämmelser örn familjepenning, bostadsbidragoch

sjukbidrag.

15 §.

1 mom. För beräknande av beloppet av familjepenning enligt 7 § 1 mom.

och bostadsbidrag enligt 12 § 1 mom. krigsfamiljebidragsförordningen göres

på sätt nedan sägs från summan av familjepenningen och kostnaden för

bostad avdrag för:

a) den värnpliktiges under tjänstgöringen bibehållna inkomst av civil anställning

och understöd, som i anledning av tjänstgöringen tilldelas honom

eller hans familj, i den mån inkomsten eller understödet överstiger en

fjärdedel av den värnpliktiges avlöning eller motsvarande arbetsinkomst vid

tiden omedelbart före inkallelsen, dock att i intet fall avdrag må göras för

bibehållen inkomst eller understöd, som nu nämnts, till den del inkomsten

eller understödet icke överstiger femtio kronor för månad;

b) annan den värnpliktiges inkomst än nu sagts, med undantag av penningbidrag

och övriga i och för tjänstgöringen utgående förmåner, samt inkomst

som åtnjutes av familjemedlem, i den mån den sammanlagda ifrågavarande

inkomsten, sedan kostnaderna för dess förvärvande fråndragits,

överstiger ett belopp av 50 kronor för månad.

Vid bestämmande av det belopp, för vilket avdrag skall ske med hänsyn

till inkomst, bestående av naturaförmåner, som under den värnpliktiges

tjänstgöring åtnjutas från av denne bedriven näring eller rörelse, skall skälig

hänsyn tagas till näringens eller rörelsens driftskostnader samt bidragsberättigade

familjemedlemmars arbetsinsats.

Skall avdrag samtidigt ske för såväl inkomst som avses under a) som

under b) härovan, må en fjärdedel av den värnpliktiges avlöning eller motsvarande

arbetsinkomst före inkallelsen, samt därutöver för inkomst, som

avses under b), ett belopp av 50 kronor för månad lämnas avdragsfria.

2 mom. I fråga örn inkomst som avses i 1 mom. avdrages

för den del som överstiger 1 men ej 50 kronor.............. 50 procent

» » » » » 50 » » 100 » 60 »

» » » » » 100 » » 150 » 70 »

» » » » » 150 » » 200 » 80 »

» » » » » 200 » » 250 » 90 »

» » » » » 250 kronor............................ 100 »

Avdrag göres i första hand å bostadskostnaden och därefter å familjepenningen.

16 §.

1 mom. Vid bestämmande av familjepenningen enligt 7 § 2 mom. och

13 § krigsfamiljebidragsförordningen skall, med undantag varom nedan sägs,

skälig hänsyn tagas till de inkomster, som under den värnpliktiges tjänstgöring

åtnjutas av denne samt familjemedlemmarna, dock att hänsyn icke

skall tagas till den värnpliktiges inkomst av civil anställning, som han un
-

s. 151 Kontrollera mot PDF

151

Kungl. Majus proposition nr 339.

der tjänstgöringen äger bibehålla eller understöd, som i anledning av tjänstgöringen

tilldelas honom eller hans familj, i den mån inkomsten eller understödet

icke överstiger en fjärdedel av den värnpliktiges avlöning eller

motsvarande arbetsinkomst vid tiden omedelbart före inkallelsen.

2 mom. Yid bestämmande av bostadsbidraget enligt 12 § 2 mom. eller

13 § krigsfamiljebidragsförordningen eller 1 § 2 mom. denna kungörelse

skall, med undantag varom nedan sägs, skälig hänsyn tagas till den värnpliktiges

inkomst under tiden för tjänstgöringen i enlighet nied vad i 1 morn.

stadgas samt inkomster, som under nämnda tid åtnjutas av i bostaden inhysta

familjemedlemmar.

3 morn. Yid behovsprövning, som avses i denna paragraf, skall hänsyn

icke tagas till de inkomster, som åtnjutas av husföreståndarinna, där ej särskilda

skäl till annat föranleda.

4 moni. Hänsyn skall vid behovsprövning enligt denna paragraf icke

tagas till de förmåner som i och för tjänstgöringen åtnjutas av den värnpliktige.

Då fråga är örn bostadsbidrag till personal i krigsmaktens reserv

skola samtliga löneförmåner från krigsmakten beaktas.

5 mom. Har vid familjepenningens och bostadsbidragets bestämmande

avdrag skett för inkomst enligt vad i 15 § stadgas, skall vid behovsprövning

enligt denna paragraf hänsyn tagas till inkomsten allenast i den mån

den överstiger det belopp, å vilket avdraget gjorts.

17 §.

Familjepenning eller bostadsbidrag som beräknats till bråkdel av öre,

avrundas till närmast högre helt öretal.

18 §.

Fastställes med hänsyn till värnpliktigs eller hans hustrus bundenhet av

hyreskontrakt eller andra åtaganden för bostadsbehovets tillgodoseende, bostadsbidrag

till högre belopp än som ur andra synpunkter kan anses skäligt,

skall tillika, med beaktande av gällande uppsägningstid och stadgandet i

3 § lagen den 19 april 1940 (nr 233) örn anstånd för vissa värnpliktiga med

betalning av hyra m. m. ävensom av möjligheten att uthyra viss del av bostaden,

bestämmas skälig nedsättning av bostadsbidraget att tillämpas efter

viss tid. Örn beslutet skall underrättelse omedelbart meddelas den, till

vilken bidraget utbetalas. Gör denne sannolikt, att kostnaderna för bostad

ej kunna nedbringas så som vid beslutets fattande förutsatts, må nedsättningen

helt eller delvis uppskjutas på viss tid, efter vilken prövning ånyo

äger rum, eller tills vidare.

19 §.

1 mom. Sjukbidrag må ej utgå med högre belopp än sjukvården skulle

hava betingat, i fråga om sjukhusvård, därest patienten vårdats å allmän

sal eller åtnjutit öppen sjukhusvård, och i fråga örn annan läkarvård, därest

vederbörande provinsial-, stads- eller distriktsläkare anlitats. Har sådan

vård ej kunnat anlitas, må dock familjebidragsnämnd fastställa högre bidrag.

Sjukbidrag må ej avse specialistvård, med mindre sådan vård meddelats

å allmänt sjukhus eller ock av sjukhusläkare eller annan tjänsteläkare förklarats

vara nödvändig.

2 mom. Sjukbidrag för tandvård må beviljas:

a) då fråga är om behandling av avsevärda akuta tandbesvär;

b) då tandvården ingår som led i behandling av kroppssjukdom och enligt

intyg av tjänsteläkare är uppenbart erforderlig för botande eller lindrande

av sjukdomen.

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Kungl. Majus proposition nr 339.

Sjukbidrag för tandvård i annat fall än nu sagts må utgå allenast enligt

de närmare bestämmelser, som meddelas av tillsynsmyndigheten. Sådant

bidrag må endast beviljas för tandvård för familjemedlem som i 3 §

a) krigsfamiljebidragsförordningen sägs och under förutsättning att den värnpliktige

under de senaste tolv månaderna varit inkallad till krigstjänstgöring

minst sex månader. Bidraget må för varje tidrymd av tolv månader

som den värnpliktiges krigstjänstgöring sammanlagt varat icke uppgå till

högre belopp än 40 kronor för varje familjemedlem.

Bidrag må icke beviljas för bekostande av tandläkararbeten i ädel metall,

porslin, rostfritt stål eller annat därmed jämförligt dyrbart material.

Finnes å orten statlig eller kommunal tjänstetandläkare må sjukbidrag

ej utgå med högre belopp än som motsvarar ersättning enligt för denne

gällande taxa.

I intet fall må sjukbidrag för tandvård beviljas med belopp, som med

mera än en tredjedel överstiger motsvarande ersättning enligt taxan för

folktandvård.

3 mom. Sjukbidrag må avse läkemedel och hjälpmedel för höjande av

arbetsförmågan allenast där sådant på grund av den ifrågavarande sjukdomen

ordinerats av tjänsteläkare eller, där ordinationen skett av annan

läkare, tjänsteläkare godkänt ordinationen genom påteckning å recept eller

rekvisition.

Kontrollbestämmelser in. m.

20 §.

I samband med inkallelse av värnpliktig till tjänstgöring, under vilken

familjebidrag kan utgå, har den inkallande myndigheten att meddela den

värnpliktige vad som är att iakttaga för erhållande av familjebidrag.

Det åligger truppregistreringsmyndighet att för envar värnpliktig, som inställt

sig till tjänstgöring, under vilken han kan komma i åtnjutande av

familjebidrag, ofördröjligen till familjebidragsnämnden i den kommun, dälden

värnpliktige är kyrkobokförd, avsända meddelande, innefattande uppgift

örn inryckningsdagen ävensom uppgiftskort enligt fastställt formulär

rörande den värnpliktige, därest sådant kort icke tidigare översänts. Meddelande

som nu sagts må istället sändas till vederbörande länsstyrelse, som

har att ofördröjligen vidarebefordra detsamma till familjebidragsnämnden.

22 §.

1 mom. Hemförlovas, rymmer eller avlider värnpliktig eller beviljas värnpliktig

ledighet, under vilken familjebidrag ej skall utgå eller erhåller han

anställning på stat, över stat eller i reserven eller annan anställning vid försvarsväsendet,

som medför rätt till lön enligt andra grunder än de för värnpliktiga

gällande, skall truppregistreringsmyndigheten ofördröjligen enligt

fastställt formulär översända anmälan härom till familjebidragsnämnd som i

21 § sägs. Sådan anmälan må i stället sändas till vederbörande länsstyrelse,

som har att ofördröjligen vidarebefordra densamma till familjebidragsnämnden.

Motsvarande skall gälla, då värnpliktig efter avbrott återinträder

i tjänstgöring.

2 mom. Beträffande personal i reserven skall anmälan, som i 1 mom.

sägs, ske även vid befordran, konstituering eller avsked ävensom vid uppfattning

i högre löneklass.

s. 153 Kontrollera mot PDF

153

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

23 §.

Envar, för vilken familjebidrag sökts, är pliktig att lämna familj ebidragsnämnd

de upplysningar nämnden begär och vid anfordran inställa sig inför

nämnden eller någon dess ledamot eller tjänsteman. Där så prövas erforderligt

för vinnande av fortlöpande kontroll, äger tillsynsmyndigheten föreskriva,

att uppgifter å fastställt formulär skola av bidragstagare avlämnas å

tider, som myndigheten äger bestämma. Sådan föreskrift må avse hela riket

eller vissa kommuner.

24 §.

Beslut, varigenom familjebidrag beviljas, skall på lämpligt sätt bringas

till den värnpliktiges kännedom. Innefattar beslutet avslag helt eller delvis å

ansökan örn familjebidrag, skall beslutet jämte besvärshänvisning genom rekommenderat

brev med mottagningsbevis eller eljest bevisligen delgivas den

värnpliktige, örn hinder däremot ej möter, samt annan som enligt 36 §

första stycket krigsfamiljebidragsförordningen äger föra talan mot beslutet.

25 §.

Då familjebidrag beviljats eller ändring i utgående bidrag beslutats, skall

anmälan örn beslutet ske till socialregistret.

Genom socialregistret bör såvitt möjligt kontrolleras, att personer icke

obehörigen förskaffa sig familjebidrag.

26 §.

Inträffade förändringar av betydelse för familjebidragets bestämmande

skola enligt vad nedan stadgas ofördröjligen anmälas.

Har den värnpliktige hemförlovats, liempermitterats eller beviljats annan

ledighet utan krigslön, erhållit anställning på stat, över stat eller i reserven

eller annan anställning vid försvarsväsendet, som medför rätt till lön enligt

andra grunder än de för värnpliktiga gällande, erhållit högre inkomst eller

flyttat till annan ort, åligger anmälningsskyldigheten den värnpliktige. Beträffande

personal i reserven skall anmälan som nu sagts ske även vid befordran,

konstituering eller avsked eller vid uppflyttning i högre löneklass.

Har familjemedlem erhållit avlönat arbete eller eljest högre inkomster

elier ock intagits å eller utskrivits från sjukvårds- eller annan anstalt, åligger

anmälningskyldighet familjemedlemmen, dock att, där annan familjemedlem

är betalningsmottagare för bidraget, anmälningsskyldigheten skall åligga

denne.

Har den värnpliktige avlidit, åligger anmälningsskyldighet den som är

betalningsmottagare för familjebidraget.

Har familjemedlem avlidit, åligger anmälningsskyldighet den värnpliktige

eller familjemedlem, som är betalningsmottagare för bidrag till den avlidne.

Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning för det fall att

någon upphört att enligt 3 § krigsfamiljebidragsförordningen vara medlem

av den värnpliktiges familj.

Har ombyte av bostad ägt rum, åligger anmälningsskyldighet familjemedlem

eller hyresvärd, som är betalningsmottagare för bostadsbidraget.

Har person, för vars avlönande näringsbidrag utgår, slutat sin anställning,

åligger anmälningsskyldighet betalningsmottagaren för näringsbidraget.

27 §.

För fortlöpande granskning av familjebidragsnämnds verksamhet skall

länsstyrelsen utse en eller, där så finnes erforderligt, två eller flera revisorer.

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

Om de utsedda revisorernas namn oell adress skall länsstyrelsen utan dröjsmål

översända underrättelse till tillsynsmyndigheten.

Revisor skall vid fullgörandet av sitt uppdrag ställa sig till efterrättelse

de föreskrifter, tillsynsmyndigheten och, i särskilda fall, länsstyrelsen meddelar.

Arvode till revisor utgår av statsmedel och bestämmes av tillsynsmyndigheten

efter förslag av länsstyrelsen.

Genom vad i denna paragraf stadgas göres ej någon inskränkning i vad

som är stadgat örn kommunal revision.

Bestämmelser örn statsbidrag och förskott.

28 §.

Ansökan örn statsbidrag, innehållande för ansökans bedömande erforderliga

uppgifter, göres hos länsstyrelsen enligt fastställt formulär. Ansökan

göres för månad och bör hava inkommit till länsstyrelsen senast den 15 i

därpå följande månad. Bifalles ansökan helt eller delvis, skall länsstyrelsen

översända bidragsbeloppet till familj ebidragsnämnden, därvid under beaktande

av vad i 29 § stadgas, avdrag må göras för förskottsvis utbetalat

belopp. Innefattar länsstyrelsens beslut avslag, helt eller delvis, å framställningen

skall familj ebidragsnämnden utan dröjsmål underrättas örn beslutet

jämte skälen för detsamma och vad som bör iakttagas vid anförande av

besvär.

29 §.

Kommun är berättigad till förskott, motsvarande beräknat medelsbehov,

dock att förskott i intet fall må utgå med högre belopp än som motsvarar

beräknat statsbidrag för en tid av tre månader. I fråga örn ansökan örn

förskott och sådant ärendes handläggning skall vad i 28 § stadgas äga motsvarande

tillämpning.

Särskilda bestämmelser.

30 §.

Då kammarrätten meddelat utslag i ärende, som avses i krigsfamiljebidragsförordningen,

skall kammarrätten översända en avskrift därav till tillsynsmyndigheten.

31 §.

Formulär, som avses i denna kungörelse, tillhandahållas kostnadsfritt av

tillsynsmyndigheten och skola finnas tillgängliga hos familjebidragsnämnderna

samt vid militära förband, örlogsstationer, inskrivningsexpeditioner

ävensom vid sjömanshus.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1942. Från och med samma

dag upphör krigsfamiljebidragskungörelsen den 3 maj 1940 (nr 322) att gälla.

Det åligger truppregistreringsmyndigheterna att senast den 15 juli 1942

enligt de närmare bestämmelser som meddelas i kommandoväg tillställa

familjebidragsnämnderna uppgift å de inom vederbörande kommun kyrkobokförda

värnpliktiga. Uppgift som nu sagts må i stället sändas till vederbörande

länsstyrelse, som har att ofördröjligen vidarebefordra densamma

till familjebidragsnämnden.

s. 155 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

155

Bilaga C.

Förslag

till

Kungörelse om undantag i vissa fall från rätt till bidrag enligt 9 §

2 mom. samt 15 och 16 §§ krigsfamiljebidragsförordningen.

Med stöd av stadgande i 1 § 1 mom. krigsfamiljebidragsförordningen förordnas,

att värnpliktiga, vilka jämlikt 28 § värnpliktslagen inkallats för fullgörande

av dem enligt 27 § 1 mom. samma lag åliggande tjänstgöring, icke

må åtnjuta bostadsbidrag enligt 9 § 2 mom. krigsfamiljebidragsförordningen

eller näringsbidrag enligt 15 eller 16 § samma förordning, förrän de fullgjort

värnpliktstjänstgöring under sammanlagt trehundrasextio dagar.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1942.

Bilaga D.

Förslag

till

Förordning örn familjebidrag åt värnpliktiga under tjänstgöring

i fredstid (fredsfamiljebidragsförordningen).

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

I den mån stadgandena i krigsfamiljebidragsförordningen icke skola tilllämpas,

är värnpliktig under fullgörande av värnpliktstjänstgöring berättigad

till familjebidrag av statsmedel enligt vad i denna förordning stadgas.

2 §•

I denna förordning avsedda ärenden skola handläggas av de i krigsfamiljebidragsförordningen

omförmälda familjebidragsnämnderna samt av länsstyrelserna.

Konungen förordnar viss myndighet att öva tillsyn å förordningens tilllämpning

(tillsynsmyndigheten).

3 §•

Såsom medlem av den värnpliktiges familj anses enligt denna förordning

en var av följande personer, nämligen:

a) den värnpliktiges hustru, med vilken han sammanlever, samt hans barn

och adoptivbarn under sexton år, som äro under hans vårdnad;

b) den värnpliktiges hustru, barn och adoptivbarn i annat fall än under

a) sägs, hans föräldrar och adoptant, hans hustrus barn och adoptivbarn samt

hans frånskilda hustru, en var under förutsättning, dels att den värnpliktige

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

är underhållsskyldig gentemot vederbörande och dels att antingen underhållsskyldigheten

fastställts genom rättens beslut eller skriftligt av två personer

bevittnat avtal eller ock den värnpliktige före inkallelsen i väsentlig mån

bidrog till vederbörandes underhåll eller, där underhållsskyldigheten inträtt

senare, det skäligen kan antagas, att han skulle hava i väsentlig mån bidragit

till underhållet, örn ej inkallelsen mellankommit; samt

c) den värnpliktiges husföreståndarinna under förutsättning, att den värnpliktige

sammanbor med egna eller hustrus barn eller adoptivbarn under

sexton år samt, därest han sammanbor jämväl med hustru, att hustrun är

oförmögen till arbete.

Annan den värnpliktiges anhörig än i a) och b) härovan sägs samt husföreståndarinna

i andra fall än som avses i c), må, när synnerliga skäl

därtill äro, efter särskilt medgivande enligt vad i 10 § stadgas jämställas

med familjemedlem.

4§.

1 mom. Familjepenning utgår till den värnpliktiges familj för varje dag,

den värnpliktige äger tillgodoräkna sig såsom tjänstgöring, in- och utryckningsdagarna

inberäknade, med högst så stort belopp för dag, som för en

var av nedan angivna ortsgrupper upptages i följande tariff:

Ortsgrupp

1

2

3

4

För hustru, frånskild

hustru, samt, där bidrag

ej utgår för hustru, som

avses i 3 § a), eller hon

är arbetsoförmögen,

annan familjemedlem,

som förestår den värn- pliktiges hem

För annan familje- medlem över 16 år

än som avses

i kol. 1

För familje- medlem, vilken

fyllt 7 men ej

16 år, och som

ej avses i kol. 1

För familje- medlem, som

ej fyllt 7 år

i..............

3: 50

1:35

1: —

0: 80

ii ..............

4: 15

1:60

1: 10

0: 90

in..............

4:75

1: 85

1:20

1: —

2 mom. Familjepenningen utgår efter den ortsgrupp, till vilken den kommun

är att hänföra, varest den värnpliktige vid tiden för värnpliktstjänstgöringens

början var bosatt under sådana förhållanden, att han, därest

mantalsskrivning då skolat förrättas, ägt där mantalsskrivas. I fråga örn

kommunernas hänförande till ortsgrupp skall tillämpas den enligt lagen örn

folkpensionering verkställda indelningen. Ort utom riket hänföres till ortsgrupp

III.

3 mom. Där Konungen i fråga örn ort, vilken gränsar till ort i högre ortsgrupp,

jämlikt 6 § 3 mom. första stycket lagen örn folkpensionering förordnat

örn förhöjning av tilläggspension till pensionstagare, vilken är mantalsskriven

inom visst intill gränsen liggande område, skall familjepenning, som utgår

till värnpliktig, som under förhållanden som i 2 mom. sägs, är bosatt inom

området, förhöjas med hälften av skillnaden mellan familjepenningen i kommunen

i den högre ortsgruppen och familjepenningen i den kommun, inom

vilken området är beläget.

5§-

1 mom. Familjepenningen bestämmes med hänsyn till föreliggande behov.

Vid denna behovsprövning skall skälig hänsyn tagas till de inkomster, som

under tjänstgöringen åtnjutas av familjemedlemmarna samt av den värnplik
-

s. 157 Kontrollera mot PDF

157

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

tige, med undantag för denne i oell för värnpliktstjänstgöringen tillkommande

penningbidrag och övriga förmåner.

2 mom. För familjemedlem, som avses i 3 § b), må familjepenningen ej

överstiga värdet av det bidrag till ifrågavarande familjemedlems underhåll,

som den värnpliktige lämnat före tjänstgöringen eller, där underhållsskyldigheten

inträtt efter tjänstgöringens början, den värnpliktige kan antagas skola

hava lämnat, därest tjänstgöringen ej mellankomma. Har den värnpliktiges

underhållsskyldighet fastställts genom rättens beslut eller skriftligt av två

personer bevittnat avtal, må dock familjepenningen, oavsett den omfattning

i vilken underhållsskyldigheten fullgjorts, uppgå till det sålunda fastställda

beloppet.

6 §■

För husföreståndarinna bestämmes familjepenningens belopp med hänsyn

till den värnpliktiges behov av bidrag för att under tiden för tjänstgöringen

kunna behålla eller anställa husföreståndarinna. Då särskilda skäl därtill

föranleda, må dock vid behovsprövningen i 5 § 2 mom. givna föreskrifter

äga tillämpning.

7 §•

Har familjemedlem, som avses i 3 § a), avlidit, och ägde den värnpliktige

vid tiden för dödsfallet för familjemedlemmen uppbära familjepenning, skall

begravningsbidrag tillerkännas den värnpliktige. Sådant bidrag utgår med

tvåhundrafemtio kronor för hustru och med etthundrafemtio kronor för barn

eller adoptivbarn.

8 §•

Ansökan örn bidrag enligt denna förordning skall göras hos familjebidragsnämnden

i den kommun, varest den värnpliktige å iuryckningsdagen var

bosatt under sådana förhållanden att han, om mantalsskrivning då skolat

förrättas, ägt där mantalsskrivas.

9 §•

Det åligger familjebidragsnämnden att snarast möjligt företaga utredning

i ärendet och därefter till länsstyrelsen avgiva yttrande över ansökningen

enligt fastställt formulär. Därvid skola samtliga handlingar i ärendet bifogas

och, örn skiljaktiga meningar förekommit, utdrag av protokollet.

10 §.

Länsstyrelsen har att på grundval av den inkomna utredningen och de

ytterligare uppgifter länsstyrelsen finner skäl införskaffa meddela beslut i

ärendet. I beslutet skall i fråga örn familjepenning angivas med vilket belopp

bidrag skall utgå för varje familjemedlem och tjänstgöringsdag. I länsstyrelsens

beslut skall jämväl angivas, till vem bidraget skall utbetalas.

Länsstyrelsen bär att avgöra, huruvida medgivande bör lämnas till att

värnpliktigs anhörig eller husföreståndarinna enligt 3 § andra stycket må

jämställas med familjemedlem. Sådant medgivande lämnas för viss tid eller

tills vidare. När skäl därtill äro må medgivandet återkallas.

11 §•

Vad i 35 §, 3G § första stycket samt 37—39 §§ krigsfamiljebidragsförordningen

stadgas i fråga örn besvär, överlåtande av bidrag, ansvar för lämnande

av oriktig uppgift samt rätt till avräkning skall äga motsvarande tilllämpning

enligt denna förordning.

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Kungl. Maj-.ts proposition nr 339.

12 §.

Konungen äger meddela närmare bestämmelser med avseende å tillämpningen

av denna förordning samt därjämte uppdraga åt tillsynsmyndigheten

att i särskilda hänseenden utfärda sådana bestämmelser ävensom anvisningar

rörande förordningens tillämpning.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1942. Samma dag skall fredsfamilj

ebidragsförordningen den 17 maj 1940 (nr 422) upphöra att gälla.

Länsstyrelse skall utan att ansökan därom behöver göras, så snart ske

kan verkställa omprövning av inneliggande ansökningar med hänsyn till de

i förordningen meddelade bestämmelserna. Föranleder omprövningen ändring

av familjebidragets belopp, må ändringen ej avse tid före den 1 juli

1942.

Bilaga L.

Förslag

till

Kungörelse nied närmare bestämmelser angående tillämpningen

av fredsfamilj ebidragsförordningen (fredsfamiljebidragskungörelsen).

Med stöd av 12 § fredsfamiljebidragsförordningen förordnas som följer:

1 §■

Ansökan örn familjebidrag enligt fredsfamiljebidragsförordningen må ej

göras tidigare än en månad före inryckningsdagen eller senare än utryckningsdagen,

dock att länsstyrelsen, när särskilda skäl därtill äro, må medgiva

undantag från vad sålunda stadgas.

2§-

Länsstyrelsens jämlikt 10 § fredsfamiljebidragsförordningen meddelade

beslut jämte en avskrift därav skall omedelbart översändas till vederbörande

militäre chef, därvid örn ansökningen bifallits, postadressen för person, till

vilken bidrag skall utbetalas, bör så fullständigt som möjligt angivas.

3§.

Sedan vederbörande chef, på sätt i föregående paragraf omförmälts, erhållit

underrättelse, att ansökan örn familjebidrag bifallits, skall han låta utbetala

bidraget i enlighet med länsstyrelsens beslut.

Familjepenningen utbetalas i efterskott vid mitten och slutet av varje

kalendermånad.

s. 159 Kontrollera mot PDF

159

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

4§-

Hemförlovas, rymmer eller avlider värnpliktig eller beviljas värnpliktig

ledighet, under vilken bidrag ej skall utgå, eller återinträder värnpliktig

efter avbrott i tjänstgöring, har vederbörande militäre chef att ofördröjligen

besluta örn erforderlig ändring i fråga örn bidraget.

5§-

Inträffade förändringar av betydelse för bidragets bestämmande skola enligt

vad nedan stadgas ofördröjligen anmälas.

Har den värnpliktige erhållit högre inkomst eller flyttat till annan ort,

åligger anmälningsskyldigheten den värnpliktige.

Har familjemedlem erhållit avlönat arbete eller eljest högre inkomst eller

ock intagits å eller utskrivits från sjukvårds- eller annan anstalt, åligger

anmälningsskyldigheten familjemedlemmen, dock att, där annan familjemedlem

är betalningsmottagare för bidraget, anmälningsskyldigheten skall

åligga denne.

Har familjemedlem avlidit, åligger anmälningsskyldigheten den värnpliktige,

eller familjemedlem, som är betalningsmottagare för bidrag till den

avlidne. Yad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning för det

fall att någon upphört att enligt 3 § fredsfamiljebidragsförordningen vara

medlem av den värnpliktiges familj.

Anmälan skall göras hos den familjebidragsnämnd hos vilken familjebidraget

sökts, vilken det åligger att ofördröjligen vidarebefordra anmälan till

länsstyrelsen.

6 §■

Vid tjänstgöringens början skola de värnpliktiga genom befälets försorg

underrättas örn vad de hava att iakttaga för erhållande av bidrag.

7 §•

Tillsynsmyndighet skall vara statens arbetsmarknadskommission.

8 §•

Yad i 2, 6, 7, 11, 12 samt 23—26 §§ krigsfamiljebidragskungörelsen

stadgas rörande tillsynsmyndighetens åligganden, ansökan örn familjebidrag,

bidragets utbetalande, skyldighet att lämna upplysningar, delgivning av

beslut samt anmälan till och kontroll genom socialregistret skall äga motsvarande

tillämpning enligt denna kungörelse.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1942. Samma dag skall fredsfamiljebidragskungörelsen

den 17 maj 1940 (nr 423) upphöra att gälla.

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

Bilaga F.

Förslag

till

Förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den

31 augusti 1940 (nr 824) om värnpliktslån.

Härigenom förordnas, dels att 4, 8, 9, 11 och 17 §§ förordningen den 31

augusti 1940 om värnpliktslån skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives, dels ock att till 13 § förordningen skall läggas ett nytt stycke av

den lydelse i det följande angives:

4§-

För beviljande av värnpliktslån skola följande allmänna förutsättningar

gälla, nämligen

att sökanden till följd av värnpliktstjänstgöringen råkat i svårigheter av

ekonomisk art, vilka kunna befaras äventyra hans möjligheter att efter slutad

tjänstgöring fullfölja påbörjad yrkesutbildning eller vinna utkomst i det

yrke eller den näring, varav han före inkallelsen haft sin bärgning, eller

vilka eljest innebära en avsevärd rubbning av hans ekonomi;

att sökanden gjort vad på honom skäligen ankommit för att avvärja

svårigheterna; samt

att sökanden måste antagas vara ur stånd att utan hjälp av värnpliktslån

inom skälig tid övervinna svårigheterna.

Värnpliktslån må — — — sextio dagar.

8§-

Värnpliktslån skall återbetalas med en femtedel örn året med början från

och med kvartalet näst efter det ett år förflutit från värnpliktslånenämndens

eller, i fall som i 11 § sägs, arbetsmarknadskommissionens beslut; dock må

den lånebeviljande myndigheten, där omständigheterna därtill föranleda,

medgiva anstånd med amorteringens påbörjande ävensom längre amorteringstid,

högst tio år, samt föreskriva amorterings erläggande kvartals- eller halvårsvis.

_ När särskilda skäl därtill äro, må den lånebeviljande myndigheten

föreskriva, att värnpliktslån skall återbetalas på kortare tid än fem år.

9§-

Ansökan örn — — — gjord ansökan.

Ansökan göres---vederbörande värnpliktslånenämnd.

På värnpliktslånenämnden ankommer att besluta i låneärende. Hava

inom nämnden förekommit skiljaktiga meningar vid fattande av beslut, varigenom

värnpliktslån beviljats eller beviljar nämnden lån till högre belopp

än ettusen kronor eller lån till värnpliktig, vars tjänstgöring under de senast

förflutna tolv månaderna understigit sextio dagar, skall nämndens beslut

för att bliva gällande underställas arbetsmarknadskommissionens prövning.

I samband — — — förhållandena påkallas.

Värnpliktslånenämndens beslut--— mot beslutet.

11 §•

Arbetsmarknadskommissionens beslut i underställt eller fullföljt ärende

skall utan dröjsmål tillställas den lånesökande samt, i avskrift, värnpliktslånenämnden.

Arbetsmarknadskommissionens beslut må ej överklagas.

s. 161 Kontrollera mot PDF

161

Kungl. Mnj:ts proposition nr 389.

13 §.

Då värnpliktslånenämnd — — — med beslutet.

Yad i---värnpliktslånenämnden tillhanda.

Har den, som fått värnpliktslån sig beviljat, icke inom sextio dagar från

det lian erhöll del av värnpliktslånenämndens eller, i fall som i 11 § sägs,

arbetsmarknadskommissionens beslut, inkommit med vederbörlig skuldförbindelse

och i förekommande fall tillhörande säkerhetshandlingar, skall beslutet

anses förfallet.

17 §.

Den, som i ansökan om värnpliktslån lämnar medvetet oriktig uppgift,

straffas med dagsböter. Böterna tillfalla kronan.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1942.

ii

Bihang till riksdagens protokoll 1942. I sami. Nr 339.

1103 4B

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Kungl. Majda proposition nr 339.

Bilaga G.

Sammanfattning av undersökning rörande inkallade värnpliktigas

ekonomiska förhållanden ni. lii.

Av förste aktuarien Bengt Helger.

För att belysa de inkallade värnpliktigas ekonomiska förhållanden m. m.

har 1941 års krigsfamiljebidragskommitté låtit införskaffa och under ledning

av förste aktuarien E. Lindh bearbeta individuella uppgifter från inkallade

vid vissa militära förband. Här nedan lämnas en kortfattad sammanställning

av de viktigaste resultaten av denna undersökning.

Undersökningen omfattar värnpliktiga till ett antal av 14,732, av vilka de

flesta, närmare bestämt 87 procent, voro meniga.

Antalet gifta och ogifta samt änklingar och frånskilda bland samtliga av

undersökningen berörda värnpliktiga och deras anställningsförhållanden i

det civila utvisas av följande tablå:

Antal värnpliktiga

Gifta

Ogifta

Änklingar

och

frånskilda

Samtliga

Procent

Självständiga företagare..................

926

410

35

1,371

9.3

Anställda i privat eller kommunal tjänst. .

5.990

6,692

124

12.806

86.9

Statsanställda............................

294

261

—

555

3.8

Tillhopa

7,210

7,363

159

14,732

lOO.o

Procent

48.8

50. i

l.t

100. o

--

Det långt övervägande flertalet av de värnpliktiga voro sålunda anställda

i privat eller kommunal tjänst. Åtskilliga av dessa (nära V*) hade anställning

i jordbruk eller skogsbruk. Av de självständiga företagarna voro drygt

2/5 lantbrukare.

Gifta och ogifta voro bland samtliga av undersökningen berörda värnpliktiga

företrädda i ungefär lika proportioner. Fördelningen efter ålder

framgår av följande: födda före 1900 11.o procent, födda 1900—1909 19.8

procent, födda 1910—1919 69. o procent, födda 1920 eller senare 0.2 procent.

Urvalet av uppgiftslämnare har icke företagits efter sådana grunder att

de ovan angivna fördelningstalen avseende anställningsförhållanden, civilstånd

och ålder kunna anses ge någon helt tillförlitlig bild av hur inkallelserna

drabbat olika befolkningsgrupper. Ur undersökningens syfte är det

till fördel att uppgifter erhållits från ett relativt stort antal gifta värnpliktiga.

Hur samtliga värnpliktiga fördelade sig med avseende på tjänstgöringstidens

längd, framgår av följande tablå:

Procentuell fördelning efter

0 — 2

mån.

3—5

mån.

6—8

mån.

9 — 11

mån.

12—17

mån.

18—

mån.

Tillhopa

tjänstgöringstidens längd

bland:

2.0

10.8

15.i

46.3

19.6

6.4

100.0

14.9

13.7

21.9

43.2

5.7

O.e

lOO.o

Samtliga värnpliktiga ....

13.2

13.3

21.o

43.6

7.5

1.4

lOO.o

s. 163 Kontrollera mot PDF

163

Kungl. Maj-.ts proposition nr 339.

Bland de meniga hade sålunda relativt få en sammanlagd tjänstgöringstid

av mer än ett år, vilket däremot för det värnpliktiga befälets vidkommande

förekom i ungefär vart fjärde fall. Inom båda grupperna varierade tjänstgöringstiden

avsevärt med åldern, såsom följande sammanställning visar:

Genomsnittlig tjänstgöringstid

(månader) bland värnpliktiga i

vidstdende åldersgrupper ■■

Betfil..............................

Meniga............................

Födda åren

Samtliga

före 1900

1900-1909

1910 — 1919

1920 —

7.6

2.9

9.1

4.1

10.5

9.0

14.4

5.5

10.1

7.3

De äldre årsklasserna hade sålunda varit inkallade under relativt kort

tid i jämförelse med de yngre. Liksom de förut återgivna fördelningstalen

äro även dessa uppgifter i främsta rummet avsedda att belysa förhållandena

inom det förevarande undersökningsklientelet och kunna icke läggas till

grund för precisa slutsatser angående förhållandena bland värnpliktiga i

allmänhet.

I vilken utsträckning de gifta värnpliktiga hade försörjningsplikt gentemot

minderåriga barn och andra anhöriga, framgår av följande sammanställning,

som avser den stora gruppen av de i enskild eller kommunal

tjänst anställda:

Hela antalet av gifta värnpliktiga, anställda i enskild eller kommunal

tjänst ...................................................................... 5,990

Därav, i procent, med försörjningsplikt mot:

endast hustru.............................................................. 26.6

» » och 1 barn under 16 år ................................ 35.3

» » » 2 » » » 15.5

» » » 3 » » » 5.i

» » » 4 » » » 1.8

» » » 5 och flera barn under 16 år...................... 1.2

hustru och barn, även över 16 år, eller andra anhöriga.............. 14.5

De värnpliktiga som hade stora familjer att försörja voro sålunda på det

hela taget ganska få.

Enligt approximativa beräkningar voro 65 procent av de minderåriga

barnen till gifta värnpliktiga yngre än 7 år.

Av samtliga ogifta värnpliktiga med privat eller kommunal anställning hade

endast 2.4 procent barn under 16 år, medan betydligt fler, närmare bestämt

12.1 procent, hade andra anhöriga att försörja. Endast 1.6 procent hade

hushållerska.

I vilken omfattning familjepenning åtnjutits av de värnpliktiga, framgår

av nedanstående tablå:

Änklingar

''

Gifta

Ogifta

och

Samtliga

Procent värnpliktiga, som åtnjutit

frånskilda

familjepenning.

Självständiga företagare ..................

83

14

61

Anställda i privat eller kommunal tjänst . .

98

14

100

54

Statsanställda..............................

79

29

56

Samtliga

95

15

84

55

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Kuiiyl. Majda proposition nr 339.

Bland samtliga av undersökningen omfattade värnpliktiga åtnjöt således

drygt hälften familjepenning. Inom gruppen gifta utgick familjepenning till

det stora flertalet (bland gifta privatanstäilda till praktiskt taget samtliga),

medan inom gruppen ogifta denna förmån av naturliga skäl var mindre vanlig

och tillkom endast ungefär var sjunde. Anmärkningsvärt är att även bland

de självständiga företagarna flertalet åtnjöto familjepenning och icke näringsbidrag

(jfr nedan).

Hur mycket de gifta värnpliktiga utan barn eller med barn under 16 almen

utan andra anhöriga att försörja erhöllo i familjepenning i genomsnitt per

månad, angives i följande tablå, vari också meddelas hur mycket det fastställda

grundbeloppet respektive maximibeloppet kan beräknas lia utgjort

för ifrågavarande familjer under samma tid:

Antal

familjer

Medeltal

barn

Grund

belopp

kr.

Maximi-

belopp

kr.

Utbetalt

belopp

kr.

Utbetalt

i % av

maximi- beloppet

Självständiga företagare..........

Anställda i privat eller kommunal

769

1.4

61

101

93

92

tjänst..........................

5,118

1.1

56

98

90

92

Statsanställda....................

232

1.0

64

—

För såväl de självständiga företagarna som för de privatanstäilda utgjorde

sålunda det utbetalade beloppet 92 procent av maximibeloppet. För statsanställda

utgår intet grundbelopp. Hur den utbetalade familjepenningen

varierade i förhållande till maximibeloppet för enbart anställda i privat

eller kommunal tjänst med olika stor behållen civil inkomst och i olika

dyrortsgrupper, utvisas av följande tablå:

Utbetald familjepenning i % av maximibeloppet bland

anställda värnpliktiga med en behållen civil inkomst

av (kr. per månad)

Grund- beloppet

i % av

maximi- beloppet

0

10—90

100 — 190

200—290

300 —

Ortsgrupp I..........

96.4

93.0

70. o

78.4

63.4

63.4

» II..........

93.7

92.9

83.4

67.8

58.7

56.4

» lil..........

94.4

95.3

88.8

65.3

54.2

50.9

Med stigande behållen inkomst närmar sig familjepenningen det för respektive

ortsgrupper fastställda grundbeloppet, medan det närmar sig

maximibeloppet, då den behållna inkomsten går mot noll. Att den i regel

icke når maximibeloppet ens då vederbörande helt saknar egen civil inkomst

under militärtjänstgöringen beror måhända delvis på att en del bidragsnämnder

ogärna lämna maximal familjepenning, till en del på att hänsyn

tagits till hustruns inkomst.

Bostadsbidrag utgick till praktiskt taget alla gifta värnpliktiga som åtnjöto

familjepenning, dock med undantag för de statsanställda, bland vilka knappt

hälften av dem som erhöllo familjepenning även Ängö bostadsbidrag. Antalet

ogifta värnpliktiga med bostadsbidrag utgjorde knappt 3U av dem som

åtnjöto familjepenning.

För gifta värnpliktiga med anställning utgick bostadsbidraget med följande

genomsnittliga belopp i respektive dyrortsgrupper:

s. 165 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

165

Total

bostadskostnad

kr.

Bostadsbidrag

kr.

Bostads- bidraget i %

av hyran

Ortsgrupp I......

31

37

86

» II......

59

44

75

» III......

75

53

71

Till synes få de värnpliktiga på billigare orter sina bostadskostnader

ersatta i större utsträckning än vad fallet är på de dyrare orterna.

Självständiga näringsidkare få under vissa omständigheter näringsbidrag.

Tilldelning av näringsbidrag utesluter från rätt till familjepenning och bostadsbidrag.

Av de i undersökningen redovisade värnpliktiga företagarna

erhöllo 16 procent näringsbidrag. Motsvarande andel var betydligt högre

bland ogifta (23 procent) än bland gifta (14 procent), förmodligen emedan

det i många fall (särskilt för värnpliktiga med barn) ställer sig gynnsammare

att få familjepenning och bostadsbidrag i stället för näringsbidrag. Frekvensen

av näringsbidrag avtager mycket starkt med stigande barnantal.

Näringsbidragets genomsnittliga belopp per månad för gifta företagare

inom olika dyrortsgrupper framgår av följande sammanställning:

Näringsbidrag (kr. per

månad) för gifta

lantbrukare

övriga

företagare

Ortsgrupp I......

■ n......

.» ni......

109

165

_

159

153

154

I omstående tabell, som avser gifta värnpliktiga med privat eller kommunal

anställning i det civila, ha inkomsterna under militärtjänstgöringen

sammanställts med uppgifterna angående den tidigare inkomsten. Det

framgår därav bland annat, att såväl de värnpliktigas behållna inkomst av

den civila anställningen som de anhörigas inkomst genomgående är betydligt

större, både absolut och relativt taget, i de högre inkomstklasserna än

i de lägre. Trots att krigsfamiljebidraget utgår med lägre belopp till de

högre inkomsttagarna, blir dessas sammanlagda familjeinkomst under militärtjänstgöringen

avsevärt större än familjeinkomsten för de lägre inkomsttagarna.

Skillnaden mellan olika inkomstgrupper med avseende på familjeinkomsten

under militärtjänstgöringen är likväl icke så stor som under normala

förhållanden, om man i familjeinkomsten inräknar mannens krigslön

och värdet av hans kost. Medan för de högre inkomsttagarna militärtjänstgöringen

genomgående medfört en betydande reduktion av familjeinkomsten,

har för värnpliktiga med en inkomst av 200 ä 300 kronor per månad familjeinkomsten

undergått endast en jämförelsevis obetydlig minskning. För inkallade

värnpliktiga i ortsgrupp lil och för anställda i jordbruk och skogsbruk

synes, vad de lägsta inkomstklasserna beträffar, till och med någon ökning

av familjeinkomsten lia inträtt.

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

Genomsnittlig inkomst per månad bland gifta, anställda värnpliktiga.

Sammanlagd tidigare

Antal

Tidigare inkomst (kr.)

Nuvarande

nkomst (kr.)

Nuvarande

inkomst

normal inkomst per

månad, kronor

piik-

tiga

Egen,

senaste

An-

hörigas

Till-

hopa

Egen,

kvar-

stående

An-

hörigas

Familje-

bidrag

Tillhopa

inklusive

krigslön o.

kost (kr.)

! Jord- och skogsbruks- anställda

0- 99............

108

158

—

158

2

7

104

113

183

100-199............

477

169

2

170

1

10

108

119

188

900—299............

97

218

15

233

9

19

130

158

228

300-399............

22

260

83

343

14

107

112

233

302

400-499............

v 4

355

103

458

166

61

96

323

393

500—599............

3

275

277

652

—

262

75

337

407

Övriga anställda

Ortsgrupp I

0-99............

185

212

1

213

7

5

113

125

194

100-199............

641

198

2

200

3

4

113

110

189

200—299............

914

239

3

242

7

7

118

132

202

300-399............

147

286

44

330

19

45

122

186

255

400- 499............

37

333

84

417

75

80

97

252

322

500-599............

15

399

129

538

71

119

82

271

341

600—699............

2

446

177

623

—

177

132

309

379

700- ............

2

455

350

805

365

325

50

740

810

Ortsgrupp II

0- 99............

141

264

4

268

21

13

136

170

255

100-199............

185

216

18

234

5

28

124

157

241

200-299............

801

257

6

263

10

11

140

161

245

300—399 :..........

393

306

36

342

24

35

136

195

280

400-499............

160

348

89

437

63

87

116

266

351

500-599............

61

422

94

516

143

93

88

324

409

600-699............

29

471

163

634

171

138

105

414

498

700- ............

28

697

159

856

334

122

94

540

634

Ortsgrupp III

0—99............

116

285

4

289

16

12

165

193

292

100-199............

34

205

55

260

18

55

143

216

316

200—299............

316

270

9

279

9

17

153

179

279

300-399............

449

314

12

326

28

17

163

208

308

400-499............

216

354

73

427

44

72

149

264

364

500—599............

136

401

130

531

82

134

129

345

445

600— 699............

55

424

167

591

146

157

118

421

521

700— ............

68

657

149

806

261

143

115

519

618

s. 167 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

167

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

Förslag till förordning om familjebidrag åt värnpliktiga linder krigstjänst
göring

m. m. (krigsfamiljebidragsförordning) .............................. 2

Förslag till förordning örn familjebidrag åt värnpliktiga under tjänstgöring

i fredstid (fredsfamiljebidragsförordning) .................................. 1H

Förslag till förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den

31 augusti 1940 (nr 824) örn värnpliktsl&n ................................ 20

Förslag till förordning angående upphävande av 10 § andra stycket förordningen

den 13 april 1940 (nr 215) om utrymningshjälp.................. 22

Utdrag av statsrådsprotokollet den 22 maj 1942 .................................. 23

A. Krigsfamiljebidragsförordningen ........................................ 24

I. Gällande bestämmelser ............................................ 24

II. Allmän motivering.................................................. 31

1. Allmänna synpunkter .......................................... 31

2. Krigsfamiljebidragen ............................................ 38

a) Behovsprövning .............................................. 38

b) Hänsynstagande till krigslön m. m......................... 44

c) Familjepenning .............................................. 45

d) Näringsbidrag................................................ 51

• e) Begravningsbidrag............................................ 55

f) Krigsfamiljebidragens bestridande .......................... 55

3. Hemortslönen.................................................... 59

III. Speciell motivering.................................................. 64

Allmänna bestämmelser...............................*........... 65

Örn familjepenning och bostadsbidrag .......................... 77

Örn näringsbidrag................................................ 94

Om sjukbidrag.................................................... 96

Örn begravningsbidrag............................................ 96

Om hemortslön .................................................. 97

Om skyldighet att taga arbete.................................. 102

Om familjebidragsnämnd ........................................ 103

Örn familjebidragens bestridande m. m......................... 103

Besvär m. m..................................................... 107

Särskilda bestämmelser.......................................... 108

Övergångsbestämmelser .......................................... lil

B. Fredsfamiljebidragsförordningen ........................................ 120

I. Gällande bestämmelser.............................................. 120

II. Förslag till ny fredsfamiljebidragsförordning...................... 121

C. Ändringar i förordningen örn värnpliktslån ............................ 123

I. Gällande bestämmelser.............................................. 123

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

Sid.

TT. Förslag till ändringar i förordningen om värnpliktslån .......... 124

1. Värnpliktslån till studenter .................................... 124

2. Mindre jämkningar och förtydliganden i förordningen........ 125

3. Förslag till omorganisation av låneverksamheten.............. 127

D. Upphävande av 10 § andra stycket förordningen örn utrymningshjälp 130

E. Kostnadsberäkningar .................................................... 131

F. Anslagsfrågor ............................................................ 132

Departementschefens hemställan................................................ 134

Bilagor.

A. Förslag till förordning örn familjebidrag åt värnpliktiga under krigs
tjänstgöring

m. m. (krigsfamiljebidragsförordningen) .............. 135

B. Förslag till kungörelse med närmare bestämmelser angående tillämp
•

ning av krigsfamiljebidragsförordningen (krigsfamiljebidragskungörelsen)

................................................................ 146

C. Förslag till kungörelse om undantag i vissa fall från rätt till bidrag

enligt 9 § 2 mom. samt 15 och 16 §§ krigsfamiljebidragsförordningen

................................................................ 155

D. Förslag till förordning örn familjebidrag åt värnpliktiga under tjänst
göring

i fredstid (fredsfamiljebidragsförordningen).................. 155

E. Förslag till kungörelse med närmare bestämmelser angående tillämp
ningen

av fredsfamiljebidragsförordningen (fredsfamiljebidragskungörelsen)

................................................................ 158

F. Förslag till förordning angående ändring i vissa delar av förordningen

den 31 augusti 1940 (nr 824) örn värnpliktslån .................... 160

G. Sammanställning av undersökning rörande inkallade värnpliktigas

ekonomiska förhållanden m. m....................................... 162

Stockholm 2942. K. L. Heck muns Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (6)

6 kopplingar.

  1. 2LU 1942:47 Memorial angående ersättning åt hovrättsassessorn 0. A. Bei''gholtz, vilken inom andra lagutskottet biträtt vid behandlingen av vissa frågor. För behandling av a1 i texten
  2. BU 1942:64 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 28 juni 1941 s. 2 i texten
  3. Rskr. 1942:469 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om familjebidrag åt värnpliktiga under tjänstgöring i fredstid a1 i texten
  4. Rskr. 1942:454 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om familjebidrag dt värnpliktiga under krigstjänstgöring m. m. s. 15 i texten
  5. SU 1942:230 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om familjebidrag åt värnpliktiga under tjänstgöring i fredstid s. 1 i texten

Visa alla 6