Sök i Ratio Lex

Angående anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. rn

1942-05-15 · 141 sidor, varav 135 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 135 av 141 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1942:344, Angående anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. rn

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

1

tfr 344.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag

till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. rn.;

given Stockholms slott den 15 maj 1942.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 15 maj 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för socialdepartementet, statsrådet Möller:

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit på min hemställan under

femte huvudtiteln föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1942/43 beräkna

dels till statens arbetsmarknadskommission m. m.: avlöningar ett förslagsanslag

av 3,750,000 kronor (punkt 16),

dels till statens arbetsmarknadskommission m. m.: omkostnader ett förslagsanslag

av 2,100,000 kronor (punkt 17) och

. dels till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. ett reservationsanslag

av 20,000,000 kronor (punkt 18).

Jag anhåller nu att till fortsatt behandling få upptaga hithörande spörsmål.

I skrivelse den 23 april 1942 har statens arbetsmarknadskommission avgivit

verksamhetsberättelse för år 1941 samt första kvartalet 1942 ävensom framlagt

förslag rörande beräkningen av medelsbehovet för budgetåret 1942/43.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 344.

isis <18

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Vid arbetsmarknadskommissionens skrivelse turnros fogade vissa bilagor,

vilka torde biläggas detta protokoll (Bil. 1—14).

I. Arbetsmarknaden under år 1941.

Körande utvecklingen på arbetsmarknaden under ar 1941 har arbetsmarknadskommissionen

anfört följande:

Vid en överblick över det gångna årets arbetsmarknadsutveckling i dess

helhet framstå som huvudsakliga kännetecken fortsatt anpassning till den

produktionsinriktning, som handelsavspärrning och försvarsberedskap betingat,

en viss återhämtning inom de sysselsättningsområden, som under

det första året efter krigsutbrottet drabbades av kris, samt en utpräglad

stabilitet i synnerhet i den industriella sysselsättningen. I förstnämnda

hänseende kunna som exempel tjäna den fortsatta tillväxten inom den viktigaste

krigsindustrien, verkstadsindustrien, och framför allt överföringen av

arbetskraft till skogsbruket i och för fullgörandet av vedavverkningsprogrammet.

Återliämtningstendenserna på de krisdrabbade områdena ha främst

gjort sig gällande inom byggnadsverksamheten och dess materialindustrier.

I fråga örn den industriella sysselsättningen i stort kan sägas, att de »fria»

konjunkturrörelserna nästan helt utplånats och produktion och sysselsättning

fortgått i de spår, som i väsentlig mån fastlagts av reglerad råvaru- och

bränsleförsörjning, genom statsbeställningar, ransoneringar och andra anordningar

reglerad avsättning samt exportmöjligheter. Även de industriella

säsongväxlingarna synas ha påverkats i utjämnande riktning av de extraordinära

betingelser, varunder stora delar av industrien för närvarande arbetar.

Ur arbetslöshetssynpunkt bedömd har 1941 års arbetsmarknadsutveckling

inneburit en betydande förbättring. I den översikt över arbetsmarknadsläget

under år 1940, som kommissionen lämnade i sin framställning av den

25 november 1940 rörande medelsbehovet för återstoden av budgetåret

1940/41 konstaterades, att från och med våren 1940 tendensen till sysselsättningsminskning

på visssa produktionsområden framträtt med betydligt

ökad styrka, varför trots de omfattande inkallelserna arbetslöshetssituationen

utvecklat sig i ogynnsam riktning. De huvudsakliga orsakerna härtill hade

varit den successivt skeende avvecklingen av byggnadsverksamheten samt

den från april månad nämnda år skärpta handelsavspärrningen. Under det

sistförfluten året övervanns i huvudsak den arbetslöshet, som kunde ses

som ett ofrånkomligt utslag av övergående svårigheter i den tidskrävande

omställningsprocess, som avspärrning och försvarsproduktion nödvändiggjorde;

därmed reducerades arbetslösheten under årets senare del till ungefär

den nivå, som rådde under hösten 1939 och som var den lägsta under senaste

årtionde överhuvud noterade. Sysselsättningens och arbetslöshetens?

struktur var dock nu en väsentligt annan än den före krigsutbrottet gällande;

vid en jämförelse bör dessutom icke förbises den roll, som inkallelserna

spelat på arbetsmarknaden.

Trots en fortsatt tillväxt inom de av krigsmaterialproduktionen berörda

industrierna och trots en viss återhämtning inom de krisdrabbade områdena

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

har dock linder det gångna året den industriella sysselsättningen i dess helhet

varit avsevärt lägre än under tiden närmast före krigsutbrottet. Tab. 1

redovisar indextal för antalet inom industri och angränsande områden sysselsatta

arbetare kvartalsvis sedan 1935.

Tab. 1. Indextal för antalet sysselsatta arbetare åren 1935—1941.

Kvartalssiffror. Isa kvartalet 1935 = 100.

• o

Ar

1 :a

kvartalet

2:a

kvartalet

3:c

kvartalet

4:8

kvartalet !

1935

100. o

105.5

106.1

104.9

1936

104.5

110.5

112.0

110.2

1937

111.7

119.1

120.6

116.4

1938

114.7

117.9

117.8

116.3

1939

114.1

120.3

120.8

118.6

1940

109.7

107. o

107.5

110.7

1941

104.4

108.5

112.3

112.7

Sysselsättningsutvecklingen under åren 1935—1937, som efter en tillfällig

konjunkturavmattning 1938 fortsatte under det sista förkrigsåret, torde ha

varit den snabbaste expansion av den industriella sysselsättningen, som

överhuvud förekommit i landets ekonomiska historia. Man kan beräkna,

att under denna period antalet arbetare genomsnittligen växte inom egentlig

industri med omkring 20,000 man örn året, inom byggnadsverksamheten med

•10,000 ä 15,000 man örn året. Denna sysselsättningskonjunktur nådde sin

kulmen under senare delen av år 1939 men övergick under loppet av det

första året efter krigsutbrottet i en betydande nedgång, som huvudsakligen

utlöstes på våren 1940 i samband med den skärpta avspärrningen samt byggnadskrisen;

vid mitten av detta år var sysselsättningen mer än 10 procent

lägre än den föregående högkonjunkturnivån. Genom återhämtningen under

år 1941 har den industriella sysselsättningen kommit i ett läge, som med

5 ä 7 procent understiger nämnda nivå. Att trots en fortsatt betydande

tillväxt av den arbetsföra befolkningen under de sistförflutna två åren detta

avbrott och bakslag i den industriella sysselsättningsutvecklingen icke —

annat än tillfälligt och i relativt obetydlig grad under år 1940 — givit upphov

till en arbetslöshetskris har givetvis sin förklaring i dels inkallelserna,

dels sysselsättningsökning på icke-industriella arbetsområden, främst skogsbruket.

Följande tab. 2 ger upplysning om den inbördes förskjutningen i avseende

å sysselsättningen mellan olika huvudgrupper inom egentlig industri,

vilken förskjutning återspeglar den industriella omställningen under åren

1939—1941. Indextalet för antalet sysselsatta arbetare inom olika näringsgrenar

vid utgången av varje månad under år 1941 belyses i tab. 3.

En granskning av dessa indexsiffror för »samtliga industrigrupper», under

jämförelser mellan samma månader för att hålla säsongförändringarna utanför,

ger vid handen, att den sammandragning av sysselsättningsvolymen,

som inträdde på våren 1940, blev bestående i stort sett oförändrad fram till

våren 1941. Indextalet för maj 1941 är praktisk taget detsamma som för

maj 1940. Bakom den oförändrade totalsiffran ligga dock starka förskjut
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Tab. 2. Indextal för antalet sysselsatta arbetare inom huvudgrupper av

industri vid slutet av angivna månader. September 1939 = 100.

Industrigrupper

1939

1940

1941

Sept.

Dec.

Maj

Sept.

Dec.

Maj

Sept.

Dec.

Malmbrytning och metallindustri

100

95.9

93.8

100.3

98.6

100. o

103.9

102.4 |

Jord- och stenindustri............

100

76.o

67.8

68.0

56.2

75.3

76.7

61.4

Träindustri......................

100

73.4

68.2

78.o

6b.8

74.4

78.8

67.6

Pappers- och grafisk industri ....

100

92.3

74.9

68-s

69.5

71.8

77.0

77.2

Livsmedelsindustri ..............

100

96.4

97.6

98.0

90.o

96.1

99.6

94.4

Textil- och beklädnadsindustri . .

100

97.7

98.4

94.5

88.8

89.6

90. o

86.1

Läder-, hår- och gummivaruindustri

100

98.3

99.0

99.o

93.1

90.1

83.7

79.8

Kemisk-teknisk industri..........

100

101.3

95. s

76.4

77.1

77.5

91.6

84.3

Samtliga industrigrupper

100

92.9

88.6

89.9

85.3

| 88.4

91.6

87.9

ningar mellan olika industrigrupper, vilka framträda än mera markerade örn

man ser till siffrorna för de enskilda industrierna. Förändringen i industriens

sysselsättningsläge från våren 1940 till våren 1941 innebar väsentligen

en tillväxt inom metallindustrien, lokaliserad till järnverk, verkstäder

och skeppsvarv, i oell med att krigsmaterialproduktionen organiserades i

växande omfattning, och en tillbakagång inom konsumtionsvaruindustrierna,

särskilt textil- och läderindustrierna, där dämpandet av den tidigare produktionsforceringen

för statsbeställningar samt råvaruknapphet medförde produkt

tionsbegränsning, som tog sig uttryck i såväl minskat arbetarantal som

sänkt arbetstid.

Under sommaren och hösten 1941 fortsatte förskjutningen industrigrupperna

emellan, men under denna period, i motsats till den föregående, var

sysselsättningsexpansionen på de växande omradena starkare än sammandragningen

på de tillbakagående, varför totalantalet sysselsatta arbetare steg

till en nivå, 2 ä 3 procent högre än motsvarande månader det föregående

Tab. 3. Indextal för antalet sysselsatta arbetare Inom olika näringsgrenar januaridecember

1941. September 1939 = 100.

Näringsgrenar

Jan.

Fehr.

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Aug.

Sept.

Okt.

Not.

Dec.

Malmbrytning o. metallindustri

99.3

101.2

100.o

99.8

lOO.o

67.6

96.3

103.o

103.9

103.3

104.3

102.4

Jord- o. stenindustri..........

53.5

54.8

55.3

61.1

74.1

67.6

76.6

77.6

76.7

73.o

69.9

64.4

Träindustri ..................

60.9

63.0

64.6

67.4

74.4

62.5

73.1

77.o

78.8

77.1

75.7

67.6

Pappers- o. grafisk industri

71.4

73.2

70.2

69.8

72.9

55.9

69.1

74.0

77.o

77.8

80.1

77.2

Livsmedelsindustri............

87.9

89.8

88.5

91.7

96.1

86.8

97.1

98.9

99.c

111.2

111.5

94.4

Textil- o. beklädnadsindustri . .

90.8

91.9

91.0

91.1

89.0

59.1

86.0

88.4

90. o

89.1

88. g

86.1

Läder-, hår- o. gummivaruind.

93.7

94.s

92.2

91.5

90.1

70.5

79.7

84.2

83.7

88.8

90.5

79.8

Kemisk-teknisk industri ......

77.5

79.6

79.9

79.7

82.4

57.2

81.1

87.9

91.6

91.i

91.4

84.3

Samtliga industrigrupper

85.4

87.o

86.0

86.7

88.6

64.8

85.7

90.3

91.6

92.o

92.4

87.9

Byggnadsverksamhet ........

Statliga verk o. byggnadsarb.

38.8

36.5

34.r,

38.8

48.2

49.0

58.4

61.5

61.3

55.5

50.s

41.6,

105.7

109.3

110.4

109.7

119.6

119.4

115.5

137.8

141.7

136.7

125.6

109.6

Kommunala verk o. bygg.-arb.

76.3

81.0

79.5

81.2

91.5

83.3

84.3

92.3

91.9

89.1

89.0

84.2

Handel och varulager ........

76.1

75.7

74.8

75.4

73.9

65.3

65.2

75.c

79.2

77.8

80.1

76.8

Samtliga näringsgrenar

83.i

84.6

83.8

84.6

87.9

68.0

85.5

91.i

92.4

91.8

91.3

85.7

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 344.

5

året men fortfarande betydligt lägre än vid krigsutbrottet. Jämföres den

industriella sysselsättningsstrukturen under senare delen av 1941 med den

vid krigets början är i huvudsak att notera höjd sysselsättning inom metallindustrien,

främst mekaniska och elektriska verkstäder, som redovisade ett

med 10 ä 15 procent ökat arbetarantal, oförändrat läge inom livsmedelsindustrien,

inom vilken tillbakagång inom de ur folkförsörjningssynpunkt

mera umbärliga grupperna bryggerier, choklad- och karamellfabrikör samt

tobaksfabrikör uppvägdes av tillväxt vid sockerbruk samt slakterier och konservfabriker,

minskning med 10 ä 20 procent inom textil- och läderindustrien

till följd av knapp råvarutillgång samt minskning med 20 ä 25 procent inom

jord- och stenindustri, träindustri och pappersindustri. Dessa senare grupper,

som innehålla huvuddelen av de industrier, som berörts av byggnadskrisen

och exportavspärrningen lia i det stora hela visat stigande siffror rindet det

sistförflutna året, vilka betingats dels av ökad produktion av ersättningskaraktär,

såsom i fråga örn torvindustri inom den förstnämnda gruppen, trähustillverkning

och framställning av fodercellulosa inom de senare, dels

av den återhämtning, som i viss grad förekommit inom byggnadsindustrien

under året och som haft återverkan på byggnadsämnesindustrier, såsom

cementfabrikör och tegelbruk. De permanenta depressionsområdena, sågverk

och stenindustri, visade dock under året ytterligare tillbakagång.

Byggnadsindustrin, som till följd av sammanbrottet inom bostadsbyggandet

under det första året efter krigsutbrottet utgjorde det viktigaste arbetslöshetsområdet

men även det viktigaste området för rekrytering till de produktionsgrenar,

där brist på arbetskraft rått, har under det gångna året rönt

ett, relativt sett, starkare uppsving än den egentliga industrien, men ligger

fortfarande långt under förkrigsnivån. Byggnadsverksamheten för militära,

industriella, administrativa och liknande ändamål synes under året ha

fortgått i ungefär samma omfattning som under år 1940. Sådan byggnadsverksamhet

för andra än bostadsändamål har till sin sammanlagda volym

icke minskat under byggnadskrisen, som helt varit lokaliserad till bostadsbyggandet.

Återhämtningen under det sistförflutna året har även försiggått

på bostadsbyggnadsmarknaden och där väsentligen föranletts av offentliga

stödåtgärder. Bottenläget inom bostadsbyggandet nåddes under slutet av

1940, då den föregående högkonjunkturen var helt avvecklad, och början av

1941, då ännu icke stödåtgärderna hunnit få någon verkan. Under loppet

av året återupptogs bostadsbyggandet i viss omfattning. Stegringen var

betydlig på några orter, där krigsindustri eller militärförläggningar skapat

akuta behov, men begränsad eller ingen alls på flertalet; för den sammanlagda

bostadsproduktionen betydde ökningen något mer än fördubbling i

förhållande till bottennivån. Trots den bevarade stora omfattningen av

byggnadsverksamhet för andra än bostadsändamål och trots bostadsbyggandets

ökning under året har dock den totala sysselsättningen inom byggnadsfacken

varit väsentligt mindre jin under de år, som föregingo krigsutbrottet;

sysselsättningen inom hela byggnadsindustrien på hösten 1941 har

uppskattats till omkring 60 procent av sysselsättningen på hösten 1939.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

*

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

I samband med en redogörelse för sysselsättningens utveckling under

det gångna året kan det vara värt att fästa uppmärksamhet vid, att sysselsättningens

säsongväxlingar märkbart påverkats av de förhållanden, varunder

industrien nu arbetar. Såväl år 1940 som år 1941 har, som framgår av

nedanstående sammanställning, framträtt en betydligt svagare säsongnedgång

under höstmånaderna än sedvanligt — eller ingen alls.

Indextal för sysselsättningen månadsskiftet november-/december, när månadsskiftet

augusti/september respektive år sättes = 100.

1938

1939

1940

Egentlig industri........

98.7

98.9

104.6

Byggnadsverksamhet....

88.8

74.1

79.2

Summa

96.6

93.7

101.2

1941

102.3

80.8

99.4

Det förefaller sannolikt, att denna förskjutning i säsongrörelsen sammanhänger

därmed, att de starkast säsongbetonade industrierna (byggnads- och

byggnadsämnesindustrierna samt sågverken) fått minskad relativ betydelse

för den totala sysselsättningen, samt med det förhållandet, att andra säsongframkallande

faktorer än de rent yttre, klimatiska, vilka senare göra sig

gällande först under högvintern, mer eller mindre satts ur spel vid nu

rådande produktions- och avsättningsbetingelser.

Den övervägande stigande tendensen hos sysselsättningen inom industrin

och angränsande arbetsområden under år 1941 framträder också i de till

arbetsmarknadskommissionen inkommande anmälningarna örn antalet nyanställningar

och entlediganden, vilka halvmånadsvis göras via arbetsförmedlingen

av arbetsgivare, som under rapporteringsperioden nyanställt eller

entledigat ett visst antal anställda. Då anmälningsskyldigheten icke är

generell utan endast omfattar mera avsevärda förändringar i arbetsstyrkan

kan en statistisk redovisning av dessa anmälningar icke ge ett fullständigt

mått på sysselsättningsvolymens förskjutningar; den torde dock ge en god

bild av de allmänna tendenserna i sysselsättningens utveckling. Framhållas

bör här, att arbetsstyrkans minskning genom värnpliktsinkallelser icke registreras

i denna statistik, enär avsikten med densamma endast är att få en

uppfattning örn vilken arbetskraft som genom entlediganden ställes till

arbetsmarknadens förfogande respektive genom nyanställning undandrages

marknaden. Ersättningsarbetskraft för inkallade upptages alltså som nyanställning.

I den mån inkallelser icke i deras helhet kompenseras genom

nyanställning, kan alltså en industri, som här visar ökning i antalet anställda,

i verkligheten förete minskad sysselsättningsgrad, vilket även framgår vid

en jämförelse med de å sid. 5 lämnade uppgifterna.

Till statens arbetsmarknadskommission rapporterade nyanställningar och entlediganden

under år 1941. Ökning (+) eller minskning (—) i antalet anställda.

Näringsgrenar:

Malmbrytning och metallindustri ................ 4- 7,861

Jord- och stenindustri ............................ + 1,363

Träindustri ........................................ + 215

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

i

Näringsgrenar:

Pappers- och grafisk industri...................... + 549

Livsmedelsindustri ................................ + 3

Textil- och beklädnadsindustri.................... + 775

Läder-, hår- och gummivaruindustri .............. — 696

Kemisk-teknisk industri............................ + 583

Samtliga industrigrupper 4- 10,653

Byggnadsverksamhet .............................. 4- 3,801

Handel och varulager.............................. + 583

Samfärdsel.......................................... 4- 39

Samtliga näringsgrenar + 15,076

Utslagen i denna statistik överensstämmer i det stora hela synnerligen

väl med dem i övrig sysselsättningsstatistik. (Vissa skillnader betingas av

sysselsättningsförändringar till följd av nystartandet av företag.) Den industriella

sysselsättningsutvecklingen under året har dominerats av tillväxten inom

metallindustrien och av återhämtningen inom byggnadsindustrin; tillsammans

svara dessa båda för bortåt fyra femtedelar av den sammanlagda ökningen.

Minskning visas endast inom läder-, hår- och gummivaruindustrin.

Sysselsättningsutvecklingen på jordbrukets och skogsbrukets arbetsmarknad,

som icke kan statistiskt redovisas på samma sätt som den industriella

arbetsmarknaden, har under det gångna året haft i huvudsak samma prägel

som föregående år, d. v. s. dessa delar av arbetsmarknaden ha utgjort de

stora bristområden, vilkas försörjning med arbetskraft, särskilt vid tillfällen

av toppbelastning inom jordbruket samt för brännvedsavverkningen, bildat

arbetsmarknadspolitikens största praktiska uppgift. Som helhetsomdöme

torde kunna sägas, att denna uppgift — trots de svårigheter, som stora inkallelser

skapat, men å andra sidan i hög grad tack vare det system för

hempermittering av inkallade, som tillämpats — lösts effektivare än under

föregående år och i stort sett tillfredsställande. Belysande är att under

1941 antalet genom arbetsförmedlingsanstalterna tillsatta platser inom jordbruk

och skogshushållning med mer än 30 procent översteg antalet under

1940. Inom skogshushållningen har antalet sedan 1939 nära tredubblats.

För jordbrukets del torde arbetskraftsförsörjningen under året ha underlättats

därav, att arbetskraftsbehovet minskat till följd av den dåliga skörden

och kreatursstammens minskning. -— Kommissionen återkommer i fortsättningen

till en utförlig redogörelse för situationen på jordbrukets och skogsbrukets

arbetsmarknader samt för åtgärder som vidtagits med avseende på

dessa (sid. 13 och 17).

De statistiska serier, som direkt uttrycka förhållandet mellan tillgång och

efterfrågan på arbetsmarknaden och arbetslöshetens omfattning ge samma bild

som sysselsättningsstatistiken av ett stabilt och under loppet av år 1941

förbättrat läge; de förhållanden, som rått särskilt under årets senare del,

kunna sägas innebära, att arbetsmarknadsproblemet för närvarande i endast

mycket ringa grad är ett arbetslöshetsproblem. — Tab. 4 ger en översikt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

av arbetsmarknadsutvecklingen sedan 1932, vilken ger möjlighet till jämförelser

inom en period, som rymmer såväl en svårartad arbetslöshetskris

som en utpräglad högkonjunktur.

Försämringen på arbetsmarknaden under år 1940 till följd av byggnadskrisen

och avspärrningen återförde tillfälligt läget till ungefärlig överensstämmelse

med det under åren 1935/36 rådande, då visserligen depressionen

under 1930-talets förra del var i huvudsak övervunnen men högkonjunkturen

Tab. 4. Arbetsmarknaden linder åren 1932—1941.

År

Jan.

Febr.

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Aug.

Sept.

Okt.

Nov.

Dec.

Års- m edel- tal

Antal ansökningar om

arbete på 100 lediga platser vid den

offintliga arbetsförmedlingen.

1932

453

508

397

382

380

405

420

409

407

463

853

881

487

1933

735

737

729

620

559

566

626

579

577

663

865

810

685

1934

735

694

514

477

383

379

362

332

331

379

549

531

479

1935

485

477

414

321

303

284

277

255

244

284

434

442

365

1936

370

319

261

249

214

194

194

175

169

204

289

327

262

1937

265

208

171

161

137

133

142

129

130

162

208

194

187

1938

218

230

182

157

146

153

152

128

132

167

236

231

196

1939

219

230

179

155

126

119

119

106

124

154

193

186

173

1940

165

162

144

132

114

115

137

154

166

187

227

243

182

1941

249

241

208

184

160

154

139

131

130

141

176

195

198

Arbetslösheten inom fackförbunden. Procent.

1932

24.2

23.8

24.1

20.8

19.o

19.3

19.4

20. o

20. c

22.1

24.1

31.o

22.4

1933

28. s

27.7

28.7

24.3

21.1

20.3

19.4

19.6

19.2

20.2

22.3

27.2

23.3

1934

24.4

24.4

23.8

19.6

15.4

14.0

12.9

13.3

13.o

14.8

17.1

23.7

18.0

1935

22.3

20.i

18.5

16.0

12.0

11.3

9.9

10.2

10.9

12.7

14.9

21.3

15.o

1936

19.0

18.1

16.5

13 8

10.2

9.3

8.1

8.1

8.7

10.3

12.3

17.5

12.7

1937

16.3

14.8

14.5

11.2

8.3

7.7

6.4

6.2

6.8

8.3

11.1

17.8

10.8

1938

15.6

14.5

13.o

10.7

8.4

8.5

7.2

7.2

7.5

9.0

11.2

17.8

10.9

1939

14.9

13.0

11.7

9.0

6.3

5.6

4.8

5.0

6.3

8.0

10.4

15.2

9.2

1940

14.1

14.5

15.8

lii

9.5

8.7

9.o

9.1

9.8

11.0

12.6

16.1

11.8

1941

17.1

16.4

15.1

13.i

10 6

9.3

7.8

7.5

7.3

8.2

10.o

13.0

11.3

Antal rapporterade hjälpsökande arbetslösa.1

1932

103,7421108,032

109,674

111,333

104,094

97,370

94,687

99,826 106,404

123,5841146,981

161,155

113.907

1933

180,602

181.944

186,561

176,825

156,211

145.458

138,855

144,185

151.498

164,747

170.702

171,065

164,054

1934

171,540

166,348

160,345

145,588

116,257

99,628

86,253

83,042

78,918

84,811

92,016

92,881

114,802

1935

93,419

89,838

83,588

75,122

61,177

51.157

42,582

41.723

41,190

47,045

54,167

57.965

61,581

1936

61,400

58,127

53,162

46,628

34,571

25,863

21,510

20,783

20,903

24,712

28,742

30,814

35,601

1937

33,509

31,280

27,750

22,247

15,840

11,429

9,800

9,577

9,782

12,411

16,169

18,765

18,213

1938

22,022

22.263

20.071

16,935

13,797

11,891

10,057

9,993

10,818

13,972

18,853

23,603

16,189

1939

29,263

29,020

27,250

24,893

17,610

12,501

9,229

8.709

9,499

12,183

15,583

14,940

17,556

1940

15,552

15,184

14,332

9,872

7,876

6,935

7,902

10,361

12,243

16,122

20,562

23,469

13,367

1941

30,512

34,900

33,702

30,552

24,856

20,656

16,205

14,989

13,279

12,610

14,781

19,583

22,219

1 I denna och följande tabeller har för tiden januari 1938—juni 1940 i antalet hjälpsökande medräknats

vid statliga och kommunala beredskapsarbeten då sysselsatta hänvisade arbetslösa, vilka dock

först fr. o. m. juli 1940 varit anmälda som hjälpsökande hos arbetslöshetskommittéerna.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

under dess senare del ännu icke fått full kraft. Annu vid början av sistförflutna

år bestod detta läge i huvudsak. Tillväxten i sysselsättningen

inom industri och byggnadsverksamhet samt den fortskridande överflyttningen

av arbetskraft från överskottsområden till bristområden under loppet

av året medförde ett läge under årets senare del, som närmast är jämförbart

med de mest utpräglade högkonjunkturperioderna 1937 och 1939; några

månadssiffror under den gångna senhösten äro de lägsta under perioden

noterade.

Liksom arbetslöshetens ökning under sommaren och hösten år 1940 i

väsentlig mån betingades av byggnadsverksamhetens tillbakagång, har dess

minskning under motsvarande tid det sistförfluten året till stor del berott

på utvecklingen på byggnadsarbetsmarknaden. Beräknas för jämförliga tidpunkter

(valda med hänsyn till säsongförhållanden) under de tre senaste

åren arbetslöshetsprocenten enligt fackföreningsstatistiken för byggnads- och

byggnadsämnesfacken för sig samt för samtliga övriga fack tillsammans erhålles

följande sammanställning.

Procentuell arbetslöshet vid slutet av september 1939—1941.

Sept. 1939 Sept. 1940 Sept. 1941

Byggnadsfacken.......... 10.7 24.3 16.7

Övriga.................... 5.2 7.4 5.6

Samtliga 6.3 9.8 7.2

Till den ytterligare relativa nedgången i arbetslöshetssiffrorna under senhösten

1941, vilken under årets två sista månader ledde till lägre siffror än

under motsvarande månader 1939, lia bidragit de i det föregående påpekade

förskjutningarna i säsongförhållandena.

Utgångsläget för 1942 års arbetsmarknadsutveckling var sålunda ett läge

närmare full sysselsättning än vad fallet var föregående år. Man synes

därför lia anledning förmoda, att det praktiska arbetsmarknadsproblemet

under innevarande år i än mindre grad kommer att vara en arbetslöshetsfråga

och i än mera markerad grad en fråga örn försörjningen med arbetskraft

av för folkhushållet och försvarsberedskapen nödvändig produktion.

Den fortgående anpassningen till en förändrad produktionsstruktur samt

behovet av ersättningspersonal vid inkallelser lia ökat anspråken på arbetsförmedlingens

verksamhet, vilken även i hög grad intensifierats. För denna

verksamhet under året lämnas en redogörelse här nedan.

Den relativt höga årssiffran för antalet hjälpsökande arbetslösa för det

sistförfluten året är huvudsakligen bestämd av det under årets förra del

ännu tämligen stora anmälda hjälpbehovet. I fråga om arbetslöshetens

sammansättning gällde under år 1941 i genomsnitt räknat ännu det förhållande,

som utmärkte den under 1940 uppkommande arbetslösheten, nämligen den

starka koncentrationen till byggnadsyrkena, till vilka mer än en tredjedel

av de anmälda arbetslösa hörde, och till städerna, i synnerhet de största;

nära hälften av de hjälpsökande arbetslösa funnos i de tre största städerna.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majlis proposition nr 344.

II. Arbetsmarknadskommissionens verksamhet år 1941.

I fråga om arbetsmarknadskommissionens verksamhet linder år 1941 har

kommissionen anfört följande:

A. Arbetsförmedling och överflyttning av arbetskraft.

Arbetsförmedlingens organisation.

För att tillgodose behovet av en bättre överblick över arbetsmarknaden

och möjliggöra ett mera rationellt utnyttjande av landets arbetskraft förordnade

Kungl. Maj:t (S. F. S. 1940: 329), att den offentliga arbetsförmedlingen

skulle från den 20 maj 1940 tillsvidare stå under statlig ledning.

Arbetsmarknadskommissionen blev därvid chefsmyndighet för arbetsförmedlingen.

Såsom lokal myndighet för biträde åt kommissionen i arbetsmarknads-

och arbetsförmedlingsfrågor skulle fungera en länsarbetsnämnd i varje

län, i Stockholm benämnd arbetsnämnd. Under dessa nämnder sortera

arbetsförmedlingarna. Länsarbetsnämnd består av ordförande och två ledamöter

med personliga ersättare, utsedda av Kungl. Maj:t. Såsom verkställande

tjänsteman hos nämnden fungerar en av kommissionen utsedd

länsarbetsdirektör. Beslutet rörande statlig ledning av den offentliga arbetsförmedlingen

har givits förlängd giltighet och nu gällande förordnande utgår

den 30 juni 1943. Se i övrigt propositionen 1941: 285, sid. 2.

Livaktigheten på den svenska arbetsmarknaden under år 1941 har ställt

ökade krav på den offentliga arbetsförmedlingen och framtvingat en utbyggnad

och effektivisering av förmedlingsapparaten på åtskilliga orter inom

landet. Utöver de anspråk, som den förmedlande verksamheten ställt på

institutionen, ha de olika åtgärder, som av kommissionen vidtagits för arbetsmarknadens

reglering samt för planläggning och organisering av verksamheten

under olika krislägen, ställt ökade anspråk på arbetsförmedlingen och

framtvingat en förstärkning av densamma. Så upprättades bland annat

speciella ungdomsavdelningar vid ett flertal arbetsförmedlingar, som tidigare

icke varit utrustade med dylika, och även i övrigt utbyggdes verksamheten i

syfte att skapa nya förutsättningar för den mera yrkesvägledande sidan av verksamheten.

Under student- och lärarförmedlingarna inordnades den förmedlingsverksamhet,

som förut bedrivits av Svenska folkliögskollärarnas lärarförmedling.

Den offentliga arbetsförmedlingen omfattade år 1941 inalles 25 huvudkontor,

146 avdelningskontor, 772 ortsombud och 17 särskilda sjömansförmedlingar,

eller tillsammans 960 förmedlingsorgan. Härtill kommo cirka 300

byombud, vilka sorterade under kontor eller ortsombud.

Kommissionen har under året utfärdat anställnings- och avlöningsbestämmelser

för länsarbetsnämndernas och arbetsförmedlingsanstalternas personal.

Dessa bestämmelser lia utformats i anslutning till departementschefens uttalande

i propositionen 1941: 285 och riksdagens skrivelse 1941: 436. Därvid

ha civila icke-ordinarie-reglementets föreskrifter i tillämpliga delar tjänat

som mönster.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Arbetsförmedlingsverksamheten.

I stor utsträckning var den offentliga arbetsförmedlingens verksamhet

liksom under närmast föregående år på grund av de rådande förhållandena

inriktad på att få till stånd en utjämning mellan å ena sidan orter eller

arbetsområden med brist på arbetskraft och å andra sidan orter eller områden

med överskott på arbetskraft.

De mest framträdande arbetsmarknadsproblemen, som arbetsförmedlingarna

hade att taga befattning med, voro den ständigt ökade efterfrågan av

arbetskraft för vedavverkningar, det alltjämt aktuella behovet av arbetare

till verkstadsindustrin samt delvis också behovet av extra personal i samband

med skördearbetet inom jordbruket.

Omfattningen av den offentliga arbetsförmedlingens verksamhet under

åren 1932—1941 framgår av tab. 5.

Tab. 5. Verksamhetens omfattning vid de offentliga arbetsförmedlingsanstnlterna

åren 1932-1941.1

Hela verksamheten

därav vid manliga avdelningen

A T

Arbets-

sökande

personer

Ansök- ningar om

arbete

Lediga

platser

Tillsätta

platser

Arbets-

sökande

personer

Ansök- ningar örn

arbete

Lediga

platser

Tillsätta

platser

1932

1933

1934

412,158

578,503

473,221

1,251,904

1,807,386

1,498,287

257,031

263.836

312,486

219,191

229,027

257,123

310,882

473,040

382,660

1,048,850

1.595,938

1,305,443

123,632

140,542

167.900

117,235

134,593

156,299

1935

1936

1937

395,849

338,243

326,674

1,261,829

1.053,290

884,013

346,040

401,298

472,945

266,120

301,414

353,944

307,892

241,963

220,848

1,062,130

834,695

648,863

175,184

204,467

249.006

154,329

174,071

210,310

1938

1939

1940

347,451

378,478

476,349

927,132

977,155

1,153,164

474,096

564,966

634,676

360,606

436,080

509,897

i 231,547

[ 255,978

315,114

658,633

691,124

784,317

236,061

293,998

379,958

203,038

251,319

315,301

1941

539,688

1,477,789

746,200

609,210

1 354,186

1,001,919

453,235

380,491

1 Varje person, som en eller flera gånger under ett år besökt arbetsförmedlingen, redovisas

i tabellen endast såsom en arbetssökande person under året. Den arbetssökande anses

emellertid göra en ansökning örn arbete varje månad, han inställer sig. Därest han anvisas

arbete och efter dettas avslutande återkommer till kontoret under samma månad,

räknas flan dock ha gjort förnyad ansökning örn arbete. En och samma arbetssökande

person kan sålunda motsvaras av flera arbetsansökningar under samma år.

Cirka 540,000 personer voro år 1941 inskrivna vid de olika förmedlingsorganen,

eller cirka 63,000 flera än 1940. Huvudparten utgjordes av manliga

arbetssökande, eller 354,000; kvinnornas antal belöpte sig till närmare

186,000. Tillsammans gjorde dessa personer inemot en och en halv miljon

ansökningar örn arbete. De anmälda lediga platserna uppgingo till 746,000,

av vilka arbetsförmedlingen kunde tillsätta cirka 610,000. En jämförelse

mellan tillsättningsresultaten under år 1941 och närmast föregående år ger

vid handen, att de tillsatta platsernas antal under det senast tilländalupna

året med inemot 100,000 översteg det för år 1940 noterade. I genomsnitt

tillsattes 50,800 platser per månad. I dessa siffror inså icke hänvisningar

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. May.ts proposition nr 344.

till beredskaps- och reservarbeten, utan förmedlingsresultatet avser uteslutande

platstillsättningen på den öppna marknaden.

Den tidigare omnämnda utvecklingen på arbetsmarknaden, med överflöd

på arbetskraft inom vissa näringsgrenar och starkt framträdande brist på

arbetskraft inom andra, nödvändiggjorde vidgade anordningar för åstadkommande

av arbetskraftens rationella fördelning. Det interlokala förmedlingsarbetet,

varmed förstås i samverkan mellan skilda kontor tillsatta platser,

främjades i hög grad genom bidrag till arbetssökandes resor och flyttningskostnader.

Härigenom kunde bland annat omfattande överflyttningar av

arbetskraft till betfälten och till skogsbruket ske. Betydande svårigheter

förelågo nämligen att skaffa nödig arbetskraft på ifrågavarande områden.

Men genom interlokala förmedlingsåtgärder kunde de väsentligaste behoven

fyllas. Till belysande av samarbetet mellan arbetsförmedlingsorganen inom

skilda delar av landet lämnas i efterföljande sammanställning uppgift örn i

samverkan mellan olika arbetsförmedlingskontor och ombud tillsatta platser

under åren 1936—1941. I

Den interlokala förmedlingen åren 1936—1941.

Å r

Antal arbetssökande

placerade genom

annat kontor

Därav

utom länet

1936

6,727

3,674

1937

11,978

6,722

1938

14,020

8,380

1939

19,626

12,005

1940

33,413

17,956

1941

44,097

23,052

I samverkan tillsattes under år 1941 44,000 platser, varav 35,300 manliga

och 8,700 kvinnliga. Dessa siffror innebära en höjning gentemot föregående

år med över 30 procent.

Aven andra åtgärder ha vidtagits från arbetsmarknadskommissionens

sida för att underlätta omflyttningen från områden med arbetslöshet till

områden med brist på arbetare. De varje vecka utsända radiorapporterna

och i samband med dessa lämnade upplysningar lia fått ökad betydelse som

hjälpmedel i det interlokala förmedlingsarbetet. Genom ett starkt intensifierat

samarbete mellan arbetsförmedlingar, skolor, hushållningssällskap och andra

organisationer tillfördes även jordbruket frivillig arbetshjälp, bland annat

skolungdom, varjämte för rekrytering av arbetskraft för nödfoderinsamling

samarbete ägde rum mellan å ena sidan livsmedelskommissionen samt kristidsstyrelser

och kristidsnämnder och å andra sidan arbetsmarknadskommissionen

och länsarbetsnämnderna.

Till reglering av arbetstillfällena inom husbyggnads- och anläggningsfacken

lämnades i Kungl. Maj:ts cirkulär 1941: 220 föreskrifter till statliga

myndigheter och institutioner angående nyanställning av arbetskraft för användning

vid arbeten, som bedrivas för statens räkning eller med bidrag

av statsmedel. Syftet med cirkuläret är att möjliggöra för kommissionen

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

att följa omfattningen och fördelningen av den anläggnings- oell byggnadsverksamhet,

som bedrives av statliga organ eller i övrigt med bidrag av

statsmedel. Dessa arbeten äro i stor utsträckning förlagda till landsbygden,

och arbeten av denna art rekryteras ofta med arbetare, som i övrigt erhålla

sin försörjning genom sysselsättning i jordbruk och skogshushållning.

Genom de befogenheter, som genom cirkuläret lagts i kommissionens hand,

söker man tillse, att i första hand arbetslösa byggnads-, anläggnings- och

stenarbetare tagas i anspråk vid de statliga eller statsunderstödda byggnads-

och anläggningsarbetena. Härigenom vill man vinna, att arbetare,

vilkas arbetskraft framförallt är behövlig för arbeten inom jord- och skogsbruk,

kunna bättre utnyttjas för arbeten av sådan natur. Det har i regel

ankommit på länsarbetsnämnderna att med ledning av från kommissionen

givna direktiv i dessa ärenden tillse, att hänsynen till de aktuella förhållandena

på arbetsmarknaden bli beaktade. Kommissionen återkommer här

nedan (sid. 67) till ett par spörsmål, som äga samband med tillämpningen

av nämnda cirkulär.

I syfte att på bästa sätt utnyttja landsbygdens arbetskraft för skogs- och

jordbruk hemställde kommissionen till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen örn

inskränkning i största möjliga grad av pågående vägbyggnadsföretag under

sommaren och hösten. Denna framställning, för vilken nämnda styrelse

visade stor förståelse, medförde att vägarbetena inskränktes betydligt i flertalet

län.

Under året pågick en fortsatt omfattande utplacering i frivillig värnpliktsoch

luftbevakningstjänst. Sammanlagt kunde rekryteringscentralerna, vilka

äro knutna till arbetsförmedlingarna, placera 19,500 personer i frivillig luftbevakning,

och 9,700 personer inträdde i frivillig värnpliktstjänst.

Antalet tillsatta platser inom olika yrkesområden framgår av tab. 6.

Tab. (!. Antal tillsatta platser inom olika yrkesområden vid de offentliga

arbetsförmedlingsanstalterna åren 1932—1941.

.

Ar

Jordbruk

Skogs-

hushåll-

ning

Industri

och

hantverk

Sjöfart

och

bske

Handel,

samfärdsel

och allmän

tjänst

Husligt

arbete

Divcrse-

arbete

Summa

1932

1933

1934

41.815

37,942

44,077

7,034

13,205

12,317

19,214

21,863

29.961

17,675

18,214

19,039

28.797

28.909

36,515

72,505

66,475

68,962

32,151

42,419

46,252

219,191

229,027

257,123

1935

1936

1937

48,416

48,543

48,581

6.650

12,694

14,328

30,316

34,174

38,984

''20.313

22,904

26,979

47,102

57,597

70,002

74,419

82,925

89,539

38,904

42.577

65 531

206.120

301,414

853,944

1938

1939

1940

51,212

50,284

54,767

10,719

18,266

39,636

46.801

66,262

87,998

26,185

34,987

27,357

85,510

110,846

127,265

97,240

114,009

113,890

42,939

41,426

58,984

300,000

430,080

509,897

| 1941

72,011

52,788

117,567

22,491

160.205

125,642

58,506

009.210

För jordbrukets vidkommande tillsattes 72,000 platser, varav 55,000 för

män och 17,000 för kvinnor. Den knapphet på arbetskraft, som under de

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

närmast föregående åren gjort sig starkt kännbar, minskades något. En

bidragande orsak härtill var, att det svaga skörderesultatet medförde icke

blott minskat behov av extra skördehjälp utan även en minskning av kreatursstammen

och som följd därav minskat behov av ladugårdspersonal. Rekryteringen

av arbetskraft till betfälten gick under våren lättare än föregående

år, och överföring av arbetskraft från mellersta och norra Sverige för detta

ändamål behövde ske endast i mindre omfattning. Yad åter gällde betupptagningen

på hösten, inställde sig vissa svårigheter, vilka föranledde särskilda

åtgärder från kommissionens sida. En redogörelse härför lämnas i det följande.

Sockerbetor odlades år 1941 på sammanlagt 110,000 tunnland, varav 90,000

tunnland i Skåne. Normalt beräknas betupptagningen sysselsätta omkring

60,000 personer, varav 25,000 utgöras av lejd arbetskraft. Av denna anskaffas

emellertid endast en mindre del genom arbetsförmedlingen. Upptagningsarbetet,

som brukar börja omkring den 1 oktober och pågå ungefär

sex veckor, framflyttades hösten 1941 en vecka för att öka sockerhalten hos

betorna. Denna åtgärd bidrog till att stegra behovet av arbetskraft.

Erfarenheterna från hösten 1940 gjorde, att arbetsmarknadskommissionen

tidigt ägnade betfrågan sjteciell uppmärksamhet. Vissa åtgärder vidtogos

därför redan vid upptagningssäsongens början. För att underlätta omflyttningen

av arbetskraft medgav kommissionen, att i likhet med vad tidigare

varit fallet vissa resekostnader finge gäldas av statsmedel.

För att arbetsförmedlingen skulle erhålla en överblick över arbetskraftsbehovet,

uppmanades betodlarna genom annonser i dagspressen under senare

delen av september att inventera sitt behov av arbetskraft till den förestående

betupptagningen och omedelbart göra anmälan därom till närmaste

arbetsförmedlingskontor. Genom arbetsförmedlingen anskaffades och anvisades

redan under september 400 man till betdistrikten i Skåne. Vid månadsskiftet

september/oktober utgjorde det anmälda restbehovet 600 man van arbetskraft.

Genom ett intensifierat samarbete mellan länsarbetsnämnden i Malmöhus

län och arbetsförmedlingarna inom andra delar av landet, i första hand i

södra Sverige, överfördes successivt ytterligare arbetskraft till betfälten, varvid

man främst inriktade sig på att anskaffa arbetare med vana vid betarbete.

Sålunda anvisades av arbetsförmedlingen under första hälften av oktober

omkring 600 man från norra Skåne, Blekinge och Kronobergs län samt

omkring 500 man från hemorten.

Upptagningsarbetet var ganska styvt, då den torra förhösten uttorkat

marken och gjort, att betorna sutto påfallande hårt i jorden. Detta nedbringade

betupptagarnas vanliga dagsprestation och skapade oro bland en

del odlare, som därigenom ansågo sig nödsakade öka sina rekvisitioner av

arbetskraft. Trots att ytterligare arbetskraft ständigt ställdes till odlarnas

förfogande, visade det. hos arbetsförmedlingen anmälda restbehovet en stark

tendens till stegring. Situationen försvårades dessutom genom inbrytande

regn och blåsig väderlek. Sammanlagda antalet vana betarbetare, som under

hösten anvisats sysselsättning genom arbetsförmedlingen, utgjorde 1,800,

varav 1,000 från hemorten.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Då det icke visade sig möjligt att fylla behovet av arbetskraft vid betfälten

med vana betarbetare, riktades blickarna på det överskott av arbetslösa,

som fanns i städerna, närmast i Skåne. De arbetslösa visade dock

till en början ringa intresse för att antaga betarbete, trots anmodan genom

arbetsförmedlingsexpeditionerna samt vädjan från såväl länsarbetsnämndens i

Malmö som fackföreningarnas sida. En av orsakerna härtill var givetvis de relativt

svåra upptagningsförhållanden, som voro för handen och vilka bidrogo till

att förtjänstmöjligheten icke stod i rimlig proportion till arbetsprestationen.

För att stimulera intresset och för att öka möjligheterna för den ovana

arbetskraften att taga betarbete medgav arbetsmarknadskommissionen, att

till den ovana arbetskraften från vissa städer finge utbetalas ett bidrag av

2 kronor per man och arbetsdag samt till familjeförsörjare dessutom 75 öre

för varje barn under 16 år. Samtidigt lämnades vissa inskränkande direktiv

rörande understödsverksamhet och hänvisning till beredskapsarbete. Bidrag

utbetalades från och med den 16 oktober till upptagningens slut. Från

skånestäderna deltogo i betupptagningen tillsammans 1,300 ovana arbetare,

av vilka icke fullt hälften voro försörjningspliktiga. Med anledning av

bristen på bostäder måste länsarbetsnämnden i Malmö för ifrågavarande

arbetare i stor utsträckning anordna bussresor till sådana gårdar, som hade

det särskilt besvärligt.

Samtidigt med nämnda anskaffning av arbetskraft pågick överflyttning av

arbetare från Stockholm, Göteborg, Halmstad och Norrland. Härifrån anvisades

ungefär 325 man. Då trots dessa åtgärder arbetskraftsbehovet icke

fylldes, medgav regeringen på förslag av kommissionen viss hempermittering

av betarbetare, varvid under tiden 27 oktober—8 november 550 värnpliktiga

placerades. För bettransporternas fullgörande hade kommissionen

redan dessförinnan utverkat hempermittering av 300 inkallade körare eller

fullt ut det antal, varom betodlarna gjort framställning.

En ihållande blåst och därefter stark kyla vid mitten av november bidrog

till att försvåra det slutliga upptagningsarbetet. Vid denna tidpunkt började

emellertid tusentals arbetare frigöras från gårdar, där upptagningsarbetet

avslutats. En del av dessa arbetare kunde omplaceras, vilket bidrog

till att det föreliggande restbeliovet av arbetskraft blev fyllt.

Genom länsarbetsnämnden i Malmö anskaffades till betfälten sammanlagt

4,200 man.

Av sockerbolaget veckovis företagna inventeringar rörande bland annat

den upptagna arealen hos odlare med över 3 hektar betor var till god ledning

vid bedömandet av arbetskraftsbehovet. Dessa inventeringar utvisade,

att följande procent av hela arealen upptagits vid skilda tidpunkter, näm
-

ligen den

25 oktober...................... 53 %

1 november .................. 62 %

8 » 77 %

15 » 90 %

22 * 94 %

Den 29 november voro endast 13. b hektar betor oupptagna.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Beträffande övriga betodlingsdistrikt erbjöd arbetskraftsfrågan ej några

större svårigheter, med undantag för Gotland. Under vanliga förhållanden

kunna de gotländska betodlarna i stor utsträckning erhålla sin lejda arbetskraft

från fastlandet, men då så i år endast kunde ske i begränsad omfattning,

fick även permitterad militär tagas i anspråk.

I samarbete med kvinnoföreningarnas beredskapskommittéer och olika

ungdomssammanslutningar organiserade arbetsförmedlingarna frivillig skördehjälp

till jordbruket på flera orter i landet. Sammanlagt 9,500 personer

deltogo i denna arbetshjälp.

För att tillgodose arbetskraftsbehovet inom skogshushållningen vidtogos

särskilda åtgärder, för vilka redogöres å sid. 17 ff. Antalet tillsatta platser

i skogsbruk uppgick till 52,788 för hela riket, varav med sökande från annat

yrkesområde omkring 25,000.

Inom industrigruppen redovisades nästan undantagslöst kraftigt stegrade

förmedlingssiffror. Vid gruvor, järnverk, mekaniska verkstäder och skeppsvarv

var arbetstillgången liksom under föregående år synnerligen god. Särskilt

inom verkstadsindustrien förekom en betydande tillväxt av sysselsättningen,

och vissa svårigheter förelågo att anskaffa fullt kunniga yrkesarbetare,

såsom svarvare, verktygsarbetare, finmekaniker och bilmontörer. Gjuteriarbetare

hade tidvis mindre god sysselsättning. Då läget för exportindustrierna

fortfarande var ogynnsamt, hade hithörande arbetarkategorier i stor

utsträckning korttidsarbete. Detsamma gällde textilindustrien samt läder-,

hår- och gummivaruindustrierna, där råvarubristen medförde minskad arbetstillgång.

De tillsatta platserna inom dessa yrkeskategorier visade visserligen

någon uppgång från föregående år, men den påfallande starka stegringen

av antalet arbetsansökningar gav uttryck för ett försämrat läge. Inom

husbyggnadsverksamheten framträdde, trots en viss återhämtning under

året, krisens verkningar alltjämt. Bland de byggnadsarbetare, som i främsta

rummet anmälde sig som arbetssökande på de olika arbetsförmedlingskontoren,

må nämnas byggnadshantlangare, byggnadssnickare och timmermän

samt målare. Tack vare byggnads- och anläggningsarbeten för försvarets

behov, i viss mån även för industriella ändamål, och på grund av att ledig

arbetskraft i stor utsträckning kunde överföras från byggnadsverksamheten

till andra yrken, särskilt skogsbruket, blevo verkningarna av byggnadskrisen

ur arbetsmarknadssynpunkt icke så svåra, som man kunnat befara.

På grund av den rådande avspärrningen ägde en fortsatt tillbakagång

rum för sjöfartsnäringen och till följd därav också för hamn- och stuveriarbete.

Inom det husliga arhetsområdet förelåg nu liksom tidigare brist på kvalificerade

hembiträden. Detta medförde, att tillfällig hemhjälp i allt större

omfattning fick ersätta de fast anställda hembiträdena. Så var fallet framför

allt i de större städerna, där husmödrarna på grund av förvärvsarbete äro

mera beroende av hemhjälp, och där samtidigt andra yrkesområden konkurrera

örn den kvinnliga arbetskraften. Genom en fortsatt effektivisering

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

och specialisering av förmedlingsverksamheten för den yrkeskår, som den

tillfälliga hemhjälpen utgör, har emellertid den annars kännbara bristen på

hembiträden i viss utsträckning kunnat kompenseras. I detta syfte bedrevs

dessutom under arbetsmarknadskommissionens och länsarbetsnämndernas

medverkan viss utbildningsverksamhet.

Vid ungdomsförmedlingarna inskrevos under året cirka 29,000 pojkar och

33,000 flickor (under 18 år), d. v. s. 15 procent fler ungdomar än år 1940.

Sani manlagt lediganmäldes 69,000 platser, av vilka 55,000 tillsattes. Tillsättningsresultatet

innebär en uppgång från föregående år med 27 procent.

Aven student- och lärarförmedlingarnas verksamhet karakteriserades av en icke

obetydlig utveckling (jfr sid. 10). Antalet tillsatta platser uppgick till cirka

6,100. Bristen på manliga folkskollärare var särdeles framträdande, närmast

till följd av inkallelserna till beredskapstjänst, och förmedlingarna hade vid

vissa tillfällen stora svårigheter att skaffa ersättare för de inkallade.

Särskilda åtgärder för tillgodoseende av

skogsbrukets arbetskraftsbehov.

Anskaffningen av arbetskraft till skogsbruket påkallade omfattande åtgärder.

Den sammanlagda avverkningen under året uppgick till en kvantitet,

som väsentligt översteg normal avverkning under fredstid, och den

ordinarie skogsarbetarstammen, decimerad genom inkallelser till beredskapstjänst,

kunde ej tillfredsställa efterfrågan på arbetskraft.

De vidtagna åtgärderna bestodo i en intensifierad arbetsförmedling, propaganda

för skogsarbete, tillfälle till utbildning i yrket för den ovane och,

sist men icke minst betydelsefullt, beredande av vissa ekonomiska förmåner

dels åt arbetaren själv under den första tiden i skogen, dels åt den hemmavarande

familjen.

Dessa förmåner, vilka alltjämt utgå, äro utformade på följande sätt.

Arbetssökande person, vilkens tidigare sysselsättning ej kan anses ha

bibringat honom förmåga att försörja sig på skogsarbete, kan utöver avtalsenlig

lön för utfört arbete komma i åtnjutande av

fria resor till och — under vissa förutsättningar — från förläggningsorten;

fria arbetsverktyg;

klädesbidrag; samt

utbildningsbidrag enligt nedanstående tariff:

för l:a

till och

med 15:e

arbetsdagen

sammanlagt 40

kronor

» 16:e

» »

» 30:e

»

» 20

»

» 31 :a

» »

» 45:e

»

» 15

»

» 46 :e

» »

» 60: e

>» 10

Efter 60 arbetsdagar utgår ej utbildningsbidrag.

Vid skogsarbete ovan arbetare från stad eller större industrisamhälle,

som är familjeförsörjare, kan utöver de här ovan angivna förmånerna komma

i åtnjutande av familjetillägg med följande belopp per dag:

Bihang till riksdagenS protokoll 1942. 1 sand. Nr 344. ■ isis 42 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Ortsgrupp

enligt lagen

om folkpension

för hustru

för varje harn

eller adoptivbarn

under 16 år

I

II

III

1 krona 50 öre

1 » 75 »

2 kronor

60 öre

80 »

1 krona

Samtliga nu nämnda förmåner utgå utan behovsprövning. Dessutom kan

i ett antal städer hyresbidrag utgå genom arbetslöshetskommitté efter belipvsprövning.

För att ytterligare underlätta för den ovana arbetskraften att antaga skogsarbete

anordnar arbetsmarknadskommissionen genom länsarbetsnämnderna

s. k. huggarkurser. Sådan kurs pågår i 60 arbetsdagar, består av 10 ä 12 arbetare

samt ledes av en av länsarbetsnämnden anställd instruktör. Instruktören

åligger dels att undervisa arbetarna i avverkningsteknik, verktygsvård m. m.,

dels att hjälpa arbetarna till rätta i fråga om utspisning, förflyttning och

dylikt. Inkvarteringen ordnas i närheten av arbetsplatsen genom arbetsgivarens

försorg och delvis på hans bekostnad. Kvarteret skall vara sådant,

att det minst motsvarar fordringarna i skogshärbärgeslagen av den 21 maj

1937. I regel ordnas mathållningen gemensamt; arbetarna gälda själva kostnaderna

för maten, men till avlöning av kockpersonal äger länsarbetsnämnden

bidraga med högst 60 kronor per månad, under den tid kursverksamhet pågår

vid förläggningen. Ytterligare erforderligt belopp tillskjutes av kursdeltagarna

med 20 ä 30 öre per man och dag.

Arbetsmarknadskommissionen har ställt baracker med uppvärmningsanordningar

samt tillhörande utrustning till förfogande för såväl domänstyrelsen

som enskilda skogsägare och skogsbolag, på vilkas marker huggarkurser

lämpligen kunnat anordnas men inkvarteringssvåriglieter förelegat. Villkor

härför äro, att arbetsgivaren bekostar transport från närmaste järnvägsstation

och uppsättning av kojorna samt efter arbetenas avslutande antingen

bekostar nedtagning och återtransport till närmaste järnvägsstation eller ock

inlöser kojan till av kommissionen fastställt pris. På detta sätt har arbetsmarknadskommissionen

under 1941 iordningställt inemot 400 förläggningar,

vardera för 12 man.

Antalet under året genom arbetmarknadskommissionens försorg anordnade

utbildningskurser uppgick till 604, i vilka under längre eller kortare tid

deltogo sammanlagt 9,000 personer. Vid sidan av dessa huggarkurser arbetade

under senare delen av året ett stort antal vid skogsarbete förut ovana

personer, vilka åtnjöto utbildningsbidrag eller familj etillägg. Utan samband

med denna särskilda utbildnings- eller understödsverksamhet överfördes genom

arbetsförmedlingarna från andra yrken till skogsbruket ett antal man, som

ej kan exakt anges men som utgjorde minst 8,000.

Antalet tillsatta platser inom skogsbruket under år 1941 uppgick såsom

här ovan (sid. 16) angivits till 52,788 för hela riket, varav med sökande från

annat yrkesområde omkring 25,000.

Kommissionen anvisade vidare medel för anordnande genom skogs- och

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

flottledsinspektören av utbildningskurser för kockor. Den efter Kungl. Majits

medgivande den 12 december 1941 inom riksförsäkringsanstalten tillsatta

inspektrisen för skogskockorna avlönas med medel ur arbetsmarknadsanslaget.

Då det, närmast med hänsyn till bränsleförsörjningen, visat sig önskvärt

att kunna följa utvecklingen på skogsarbetsmarknaden även i fråga örn de

arbetare, som icke passera den offentliga arbetsförmedlingen, företagas sedan

augusti 1941 månatliga inventeringar av skogsbrukets arbetskraft. Skyldig

att lämna uppgift är (kungl. kung. den 19 juli 1941, nr 668) envar, som bedriver

skogsavverkning med biträde av särskild för ändamålet anställd

arbetskraft. Uppgifter skola lämnas dels örn det antal arbetare, vana och

ovana, som sysselsättas vid inventeringstillfället, dels om det ytterligare

behovet av arbetskraft. Dessa regelbundet återkommande inventeringar

visade under 1941 ett ständigt stigande antal sysselsatta. Sålunda utgjorde

detta antal under augusti i runt tal 39,000, under oktober 55,000, november

75,000 och december 81,000. Det ytterligare erforderliga arbetskraftsbehov,

som redovisades, sjönk från den 22 oktober till den 31 december från 54,000

till 22,000 man. Härav kunde dock arbetsgivarna själva anskaffa ett antal,

varför arbetsförmedlingens medverkan skulle erfordras för endast 11,000

man. Arbetsgivarna torde emellertid ha angivit sitt behov av arbetskraft i

överkant, vilket bekräftas av att det hos arbetsförmedlingarna anmälda behovet

vid årets utgång föga översteg 2,000 vana arbetare, en siffra, som

icke nämnvärt avviker från den under normala år för årstiden vanliga.

Verksamheten vid huggarkurserna belyses av nedanstående tablåer.

Vid huggarkurserna avverkade kvantiteter under år 1941.

Kastved,

Kolved,

Massaved m.m.,

Timmer o. dyl.,

lm3

res

fot8

fot8 toppmått

280,000

457,000

777,000

239,500

Antal dagsverken, arbetsförtjänster m. m. vid huggarkurser under år 1941.

Dagsverken

Ackords-

förtjänst

kr.

Medelförtjänst

per dag

kr.

Utbildnings-

bidrag

kr.

Utbildnings- bidrag per dag

kr.

Summa

per dag

kr.

248,344

1,201,145

4:75

467,507

1:92

6: 67

Prestationen per man och dag, omräknad till brännved, utgjorde i medeltal

för samtliga kursdeltagare 1.71 lm3.

Antalet personer, som vid sidan av huggarkurserna åtnjöto utbildningsbidrag,

översteg kursdeltagarnas med i genomsnitt 25 procent. Någon

särskild rapportering angående dessas arbetsprestationer har ej lämpligen

kunnat genomföras, men uppgifterna äro samstämmiga därom, att de äro

högre än kursdeltagarnas.

Den sammanlagda arbetsprestationen för dem som åtnjutit utbildningsbidrag

eller familjetillägg torde, omräknad till brännved, kunna beräknas till

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kungl. Marits proposition nr 344.

över 1 miljon kubikmeter löst mått. Härutöver har en avsevärd kvantitet

virke avverkats av ungkarlar, som efter kurstiden fortsatt skogsarbetet utan

att komma i åtnjutande av något bidrag. Kostnaderna för verksamheten

har inklusive skälig avskrivning på förläggningsinventarier uppgått till inemot

2,400,000 kronor under år 1941.

Omskolning av arbetskraft.

För de under året bedrivna s. k. huggarkurserna, avseende omskolning

för skogsarbete, har redogjorts här ovan.

De av kommissionen i maj 1940 igångsatta beredsJcapshirserna för verkstadsindustrien

pågingo under året. Kursernas antal, som vid utgången av

år 1940 uppgick till 78, ökades under år 1941 successivt till 104. Antalet

kurser utgjorde den 31 december 1941 85, därav 52 kurser för mekaniker,

4 för finmekaniker, 1 för verktygsskötare, 1 för elektromekaniker, 5 för smeder

och 22 för svetsare.

Kurserna för svetsare omfattade från början vardera 6 veckor, men i maj

1941 utökades kurstiden till 8 veckor. Övriga kurser pågingo G månader.

I tre avdelningar för finmekaniker i Stockholm utbildades kvinnliga elever.

Intill utgången av år 1941 ha inalles 6,265 elever varit inskrivna i kurserna.

Av dessa voro 1,064 kvar som elever den 31 december, medan omkring

3,688 utskrivits efter genomgången kurs. De återstående 1,558 lia

avbrutit utbildningen, i de flesta fall därför att de erhållit arbete i öppna

marknaden; endast i ett mindre antal fall ha elever nödgats avbryta kursen

på grund av sjukdom eller av annan anledning.

Av de utskrivna 3,688 eleverna ha 799 utbildats till svarvare, 136 till

fräsare, 67 till hyvlare, 18 till slipare, 154 till finmekaniker, 34 till elektromekaniker,

18 till verktygsskötare, 787 till bänkarbetare (filare), 5 till arborrare,

7 till borrare, 109 till smeder och 1,554 till svetsare.

Av de inskrivna eleverna voro 2 procent kvinnor, vilka förut haft olika

sysselsättningar, t. ex. som kontorister, liandelsbiträden, servitriser, hembiträden,

kokerskor m. fl. I övrigt lia cirka 30 procent tillhört byggnadsyrkena,

35 procent övriga yrken inom gruppen industri och hantverk, 2

procent sjöfart och fiske, 20 procent handel, samfärdsel och allmän tjänst

och 11 procent diverse övriga yrken.

Enligt till kommissionen inkomna rapporter hade intill utgången av år

1941 omkring hälften av de utskrivna eleverna kunnat beredas arbete inom

industrien. Kommissionen har sökt att från vederbörande arbetsgivare och

arbetsledare inhämta upplysningar om deras erfarenheter av de anställda

och dessas arbetskunnighet. Att döma av gjorda uttalanden synas erfarenheterna

genomgående ha varit goda. Den samstämmiga uppfattningen beträffande

beredskapskurserna synes vara, att de äro av stor betydelse för

industrien i nuvarande läge, på samma gång som de i stor utsträckning

möjliggjort inordnandet i produktionen av arbetslösa från hårt drabbade

yrkesområden.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 344. 21

För beredskapsklirsverksamheten har av kommissionen under år 1941 utanordnats

ett belopp av 2,182,165 kronor.

Antalet kurser samt elevernas fördelning på de olika kursorterna framgår

av tab. 7.

Tab. 7. Beredskapskurser för verkstadsindustrin.

Kursort

Rurs- an-

ord-

nare

Den 3l/12 1941

pågående kurser för

Anta

elever från verksam- hetens början

meka-

niker

fin-

meka-

niker

verk-

tyge-

skötare

elektro-

meka-

niker

sme-

der

svet-

sare

sum-

ma

in-

skrivna

ut-

skrivna

avgåag

före av- slutad

kurs a}

kvar-

varande

81/l2

1941

Arvika......

AK

_

i

i

66

54

15

Dals Långed

AK

i

—

—

—

—

—

i

20

11

—

10

Eda ........

AK

i

—

—

—

—

—

i

27

10

• —

18

Eskilstuna ..

LY

i

—

—

—

—

—

i

78

48

16

14

Göteborg ....

AK

8

—

—

—

—

2

10

666

389

132

145

Halmstad. . ..

LY

1

—

—

—

—

1

2

lil

71

14

26

Hyltebruk ..

LY

1

—

—

—

—

—

1

81

63

5

13

Härnösand . .

AK

1

—

—

—

—

1

2

108

98

—

26

Jönköping . .

AK

1

—

—

—

—

1

2

. 79

45

7

27

Köja........

V

—

—

—

i

—

1

52

36

2

14

Lilla Edet . .

LY

1

—

—

—

—

—

1

44

30

6

8

Lysekil......

V

2

—

—

—

—

—

2

105

69

9

27

Malmbergetb)

LY

—

—

—

—

—

—

—

38

35

3

—

Malmö......

LY

1

—

—

—

—

1

2

45

26

—

31

Mariestad . .

LY

2

—

—

—

—

—

2

88

59

o

27

Mölndal ....

V

2

—

—

i

—

—

3

212

106

65

41

Norrköping..

LY

1

—

—

—

—

1

2

75

45

3

27

Piteå........

V

1

—

—

—

—

—

1

123

92

17

14

Robertsfors c)

AK

—

—

—

—

—

—

—

58

53

5

—

Sandö ......

V

—

—

—

—

—

1

1

74

57

4

13

Stockholm . .

LY

8

4

_

_

i

2

15

1,255

643

478

134

Stockholm ..

AK

7

—

—

—

2

4

13

1,524

737

580

207

Sundsvall . .

V

1

—

—

—

—

—

1

60

43

7

10

Södertälje d)

LY

—

—

—

—

—

—

—

49

37

12

—

Tidaholm f)..

LY

—

—

—

—

—

—

—

35

22

13

—

Trollhättan ..

LY

1

—

_

—

—

—

1

74

19

41

14

Uddevalla . .

V

3

—

i

—

—

1

5

283

171

58

54

Uppsala ....

LY

3

—

—

—

—

2

5

291

181

50

60

Vänersborg. .

LY

2

—

—

—

—

1

3

183

134

8

41

Växjö ......

AK

1

—

—

—

—

2

3

147

128

—

27

Älvsbacka . .

V

1

_

_

_

__

_

1

53

31

15

7

Örebro......

LY

—

—

—

—

1

1

2

90

80

—

14

Östersund g)

LY

—

—

—

—

—

—

—

71

65

6

—

Summa

52

4

i

i

5

22

85

6,265

3,688

1,558

1,064

Anin.

AK = kursen anordnad av arbetslöshetskommitté.

V = » » vid verkstadsskola för arbetslös ungdom.

LY = » » » kommunal anstalt för yrkesundervisning.

a) = avser elever, som erhållit arbete under pågående kurs och fördenskull avbrutit

utbildningen eller som måst sluta på grand av sjukdom eller annan anledning.

b) = kursverksamheten nedlades den 17 april 1941

c) =

»

» »11

juli 1941

d) =

»

» >*31

december

1941

f) =

»

» »18

maj 1941

g)-

»

» »13

december

1941

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Med bidrag från arbetsmarknadskommissionen anordnades under år 1941

jordbrulcsläger för ungdom dels i hushållningssällskapens regi och dels i samverkan

med frivilliga organisationer. Sammanlagt 49 läger kommo till stånd

med 963 deltagare, därav 153 pojkar och 810 flickor. För bestridande av

kostnaderna för dessa läger utanordnades omkring 65,000 kronor.

Arbetsmarknadskommissionen medgav därjämte bidrag till jordbruksläger

för utbildning av reservpersonal till jordbruket (beredskapsläger), anordnade

av kvinnoföreningarnas beredskapsorganisation (K. B. O.). Denna lägerverksamhet

omfattade under år 1941 sammanlagt 16 läger för tillhopa 261 deltagare.

Såsom statsbidrag till kostnaderna för dessa beredskapsläger utanordnades

15,700 kronor.

Den statsunderstödda frivilliga arbetslöshetsförsäkringen står under socialstyrelsens

överinseende. Arbetslöshetsförsäkringen utnyttjar emellertid den

offentliga arbetsförmedlingen som kontrollorgan. Härigenom bliva de försäkrade,

som uppbära daghjälp, omedelbart tillgängliga för placering på

arbetsmarknaden, när behov av arbetskraft uppkomma inom för dem lämpligt

arbetsområde. Kommissionen lämnar här en inom socialstyrelsen upprättad

förteckning över de 22 erkända arbetslöshetskassor, som voro i funktion

den 1 januari 1942 eller som enligt redan fattade beslut komma att träda i

funktion senare under året.

Kassa

Erkand

fr. o. m. den

Medlems-

antal

Beklädnadsarbetarnas....................................

2/l

1935

28,100

Sadelmakarnas, tapetserarnas och reseffektarbetarnas

Vi

1935

3,800

Stenindustriarbetarnas ..................................

23/2

1935

4,200

Handelsanställdas m. fl.................................

Vi

1935

39,500

Sko- och läderarbetarnas................................

Vt

1935

12,700

Träindustriarbetarnas....................................

Vi

1936

29,300

Musikernas................................................

21/l

1936

3,900

Lantarbetarnas ..........................................

31/7

1936

41,600

Frisörernas................................................

Vio

1936

3,000

Livsmedelsarbetarnas....................................

V i

1937

29,500

Textilarbetarnas..........................................

i/io

1937

38,900

Gjuteriarbetarnas ........................................

7i

1938

8,900

Gruvindustriarbetarnas..................................

Vi

1938

9,600

Handelstjänstemännens..................................

7i

1940

5,500

De kemisk-tekniska industriarbetarna m. fl...........

7i

1941

14,100

Bleck- och plåtslagarnas ................................

1/4

1941

2,600

Försvarsverkens civila personals ......................

VlO

1941

14,800

Bryggeriarbetarnas ......................................

7i

1942

7,000

Transportarbetarnas (understöd fr. 1/1 1943)..........

Vi

1942

3,800

Metallindustriarbetarnas ................................

V6

1942

160,000

Bokbinderiarbetarnas....................................

i/t

1942

8,500

Hotell-, kafé- och restauranganställdas................

''/t

1942

17,000

486,300

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

23

B. Särskilda åtgärder för utnyttjande av värnpliktig arbetskraft under

förstärkt försvarsberedskap.

Den värnpliktige kan, för att tillgodose arbetsmarknadens behov, under

olika förutsättningar erhålla

a) mobiliseringsuppskov enligt uppskovskungörelsen, vilket innebär att

han befrias från inställelse vid mobilisering (under bestämd tid eller tills

vidare) ävensom — med vissa undantag — från inställelse under förstärkt

försvarsberedskap,

b) anstånd med inställelse viss tid under beredskap,

c) hempermittering för längre eller kortare tid respektive hemförlovning

från pågående beredskapstjänstgöring.

Mobiliseringsuppskovet grundas som regel på beslut av arbetsmarknadskommissionen

(uppskovsgrupp II) eller, i fråga örn vissa tjänstemän, av

vederbörande verk eller myndighet (uppskovsgrupp I), men skall för personal

med viss militär tjänsteställning eller viss ålder (högst 25 år) underställas

Kungl. Maj:t. Anstånd med inställelse till respektive hempermittering

eller hemförlovning från beredskapstjänstgöring beviljas i vissa fall av

truppförbandschef i regel dock genom beslut i kommandoväg. Beslut kan

avse enskilt fall eller för olika kategorier av värnpliktiga generella medgivanden.

Beträffande vissa näringsgrenar med mera säsongbetonad sysselsättning

ha generella bestämmelser rörande hemförlovning eller hempermittering

under vissa tider av yrkeskunniga värnpliktiga kunnat utverkas. Detta har

sålunda varit fallet ifråga örn värnpliktiga jordbrukare, personal i arbetsledareställning

eller med vissa speciella arbetsuppgifter, såsom milkolare

m. fl. inom skogsbruket samt arbetsledare och vissa specialarbetare inom

bränntorvindustrin. Vad jordbrukare och personal inom skogsbruket beträffar

har därvid ett system med uppgiftskort kommit till användning.

Nämnda system kom vad de värnpliktiga jordbrukarna beträffar till användning

redan år 1940 men ifråga örn skogsbrukets personal först från årsskiftet

1940/41. Förberedelsearbetet för här nämnda åtgärder för kollektiva hempermitteringar

av värnpliktiga har utförts av arbetsmarknadskommissionen

i samråd med överbefälhavaren och livsmedels- respektive bränslekommissionen

samt representanter för det berörda näringsintresset.

Tilldelningen av uppgiftskort till värnpliktiga jordbrukare är baserad på

uppgifter, som införskaffats från arbetsblocken inom jordbruket, rörande

bland annat åkerarealens storlek, tillgången på värnpliktig och icke värnpliktig

arbetskraft — även reservarbetskraft — samt arbetskraftens fördelning

på olika yrkeskategorier. Med ledning härav har en gradering av liempermitteringsbehovet

kunnat ske med beaktande av såväl produktionssynpunkter

som tillgången på icke värnpliktig arbetskraft ävensom varje enskild

värnpliktigs arbetsuppgift.

Uppgiftskorten för den värnpliktiga skogspersonalen äro med hänsyn till

de värnpliktigas speciella arbetsuppgifter indelade i olika grupper. I dessa

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

grupper ingå icke körare och huggare, då någon fastare registrering i sådan

form, som måste förutsättas för utfärdande av uppgiftskort, härvidlag icke

ansetts genomförbar. På grund av att redan i början av avverkningssäsongen

1941/42 kunde förutses att behovet av körkarlar skulle bli svårt att tillgodose

i vissa län, örn icke ledighet för värnpliktiga sådana i någon utsträckning

kunde beredas, verkställde kommissionen emellertid efter samråd

med överbefälhavaren och bränslekommissionen en tillfällig registrering av

värnpliktiga körkarlar, sysselsatta hos skogsägare, som ålagts en mera betydande

produktionsplikt. Registreringen, som påbörjades i december 1941,

möjliggjorde att kollektiv hempermittering kunde äga rum från och med

månadsskiftet januari—februari 1942.

Utöver förutnämnda åtgärder, avseende större grupper av värnpliktiga,

har kommissionen under året avgivit yttranden över omkring 25,000 enskilda

framställningar örn hempermittering från eller anstånd med beredskapstjänstgöring.

C. Planläggning, registrering m. m.

I sin framställning den 2 maj 1941 meddelade kommissionen, att det

vore kommissionens avsikt att planläggningen av hjälpåtg är derna och anskaffningen

av arbetsobjekt skulle bedrivas med största intensitet, så att arbetet

med denna planläggning under sommaren och hösten 1941 skulle kunna

framföras så långt, att ett betydande antal arbetsobjekt då funnes färdiga

för igångsättning under nästkommande vinter, för den händelse behov därav

skulle uppkomma.

Den planläggning kommissionen bedrivit i dylikt syfte har tillgått på så

sätt, att kommissionen under våren hänvänt sig till vissa kommuner i riket

med begäran örn uppgifter beträffande olika ifrågasatta beredskapsarbeten.

De kommuner, som sålunda tillfrågats, äro sådana, där man i första hand

haft anledning befara en uppkommande respektive stegrad arbetslöshet. De

uppgifter, som inkommit från dessa kommuner, ha sammanställts och kompletterats,

varefter länsstyrelsernas och även andra myndigheters uppfattning

inhämtats örn den inbördes ordning företagen emellan, som borde givas dem

med hänsyn till graden av deras angelägenhet. Med angelägenhet har då

avsetts företagens nytta såsom sådana, helt oavsett angelägenheten att bereda

sysselsättning åt hjälpsökande arbetslösa. Därjämte har kommissionen hos

vederbörande länsstyrelser införskaffat närmare upplysningar beträffande de

mest angelägna arbetena för utrönande av frågan, huruvida dessa vore att

anse som tillräckligt förberedda för att komma till utförande under ovan

angivna tidsperiod.

Genom dessa åtgärder förelåg i slutet av år 1941 planer för ett betydande

antal företag i sådant skick att de hade kunnat komma till utförande som

kommunala beredskapsarbeten redan under vintern eller våren, örn behov därav

hade uppstått. Ett icke ringa antal av dessa företag har också beslutats

som kommunala beredskapsarbeten, medan andra åter i nuvarande arbetsmarknadsläge

fått anstå. Dessa företag ävensom andra arbeten, som på

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj-.ts proposition nr 344.

liknande sätt nu förberedas, beräknas till större delen kunna stå till förfogande

under nästa budgetår. Genom dessa planläggningsåtgärder har man

sökt att i möjligaste mån begränsa den tid, som ligger emellan beslutets

fattande och arbetets igångsättande.

Samordnad med denna planläggning av arbetsobjekt för beredskapsarbeten

har utförts en fortgående allmän granskning av förslag till allmänna,

statliga och kommunala arbeten ur synpunkten av angelägenheten och lämpligheten

av desammas anordnande under nuvarande förhållanden med hänsyn

i första hand till arbetsmarknadsläget. Denna granskning bär i anslutning

till departementschefens uttalande i proposition nr 1941: 30, sid. 52,

omfattat företag, för vilka avsetts s. k. B-anslag å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1940/41, planerade större beredskapsarbeten och företag,

för vilkas utförande respektive kommuner anhållit örn lånetillstånd.

Granskningen utföres i samarbete med andra statliga organ, främst socialoch

finansdepartementen samt industrikommissionen. Vidare må nämnas,

att kommissionen varit i tillfälle att framföra arbetsmarknadssynpimkter för

industrikommissionen och statens byggnadslånebyrå vid dessa myndigheters

prövning av ansökningar om licenser för anskaffning av ransonerad byggnadsmateriel

respektive ansökningar örn tertiärlån till byggnadsverksamhet.

Arbetet med krigsindustriens m o bil iseringsplan ering har fortgått i samband

med den två gånger örn året återkommande revisionen av mobiliseringsuppskoven.

Därvid har från industriens sida visats alltmera ökad förståelse

för nödvändigheten att organisera och utbilda reservarbetskraft. Industriens

egna förberedelser härför bestå i att på frivillighetens väg till sig knyta

och uppskola ersättningspersonal. Arbetsmarknadskommissionen har, såväl

i samband med beviljandet av uppskov som genom särskilda aktioner i

samverkan med statens industrikommission, oavlåtligt inskärpt hos företagen

nödvändigheten av dylika åtgärder, särskilt beträffande kvinnorna, vilka

representera den numerärt största tillgången. Genom av arbetsmarknadskommissionen

anordnade beredskapskurser för verkstadsindustrien (jfr sid. 20)

har under icke fullt två år utbildats eller omskolats 6,300 elever, som alltså

kunnat tillföras industrien utöver det normala tillskottet från olika utbildningsanstalter.

I detta sammanhang har frågan om införande av utbildningstvång,

där frivillig arbetskraft ej går att erhålla, varit uppe till diskussion.

Dessa åtgärder äro ett led i en centralt ledd mobiliseringsplanering beträffande

varje krigsviktigt industriföretag, utförd i samarbete mellan arbetsmarknadskommissionen,

industrikommissionen, landsorganisationen och industriens

centrala organisationer. Det tekniska genomförandet av detta

mobiliseringsarbete bör nämligen för effektivitetens skull främst ankomma

på industrien själv under ledning av kommissionerna, som bistå industrien

med råd och dåd och ordna samverkan mellan arbetsgivare- och arbetareorganisationer.

Viktiga detaljer av industriens mobiliseringsplanering är

organiserandet av inkvarteringsmöjligheter för reservpersonalen och övriga

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

sociala välfärdsanordningar, vare sig dessa skola åvila industrien eller det

allmänna. Aven i dessa avseenden pågår organisationsarbetet.

Inom jordbruket bar, med början år 1940, verkställts en delvis nominativ,

delvis endast numerär registrering inom arbetsblocJcen, till antalet 70,000

med en redovisad arbetsstyrka av 5 ä 600,000 män och 400,000 kvinnor.

I syfte att förbereda en effektivare organisation av blocken medgav Kungl.

Majit den 30 oktober 1941 på hemställan av arbetsmarknadskommissionen i

samråd med livsmedelskommissionen att inom arbetsmarknadskommissionen

finge anställas en särskild tjänsteman för vissa planläggnings- m. fl. arbetsuppgifter.

För resultaten av detta arbete, som uppnåtts först under 1942,

redogöres här nedan (sid. 65).

På därom gjord framställning bemyndigade Kungl. Majit den 28 februari

1941 kommissionen att verkställa en inventering av arbetskraften inom industri

och hantverk. Denna inventering och därmed förbunden bearbetning

har under året slutförts. I anslutning härtill ha företagsregister omfattande

cirka 23,000 företag med cirka 710,000 anställda upplagts och ställts till länsarbetsnämndernas

förfogande.

Uppgifterna från den i januari månad 1941 genomförda beredslcapsmönstringen,

som förutom värnpliktiga även omfattade icke krigstjänstskyldiga

män i åldern 16—60 år till ett antal av omkring 700,000, ha i denna del

varit föremål för bearbetning delvis hos länsarbetsnämnderna, delvis hos

kommissionen (det vidare bearbetandet av detta material har avslutats under

1942).

Genom Kungl, brev deli 21 februari 1941 bemyndigades kommissionen att

verkställa registrering av personal, som är avsedd att tagas i anspråk för

vissa beredskapsuppgifter. Ifrågavarande registrering har skett hos länsarbetsnämnderna

i särskilda beredskajjsregister. Sedermera fastställdes genom

Kungl. Maj:ts kungörelse den 30 augusti 1941 (nr 720) skyldighet för myndighet

eller organisation, som handhar planläggning av beredskapsuppgift,

att på anmodan av kommissionen fortlöpande lämna uppgifter till beredskapsregistren

rörande beredskapspliktiga, vilka myndigheten eller organisationen

äger taga i anspråk. Frågan örn sättet för slitande av tvist i sådana

fall, då tvenne organisationer för oförenliga arbetsuppgifter göra anspråk på

en och samma person, är föremål för 1941 års hemortsförsvarssakkunnigas

behandling.

D. Hjälpverksamheten för arbetslösa.

I fråga örn principerna för anordnande av arbeten för hjälpsökande arbetslösa

har, med nedan angivet undantag för arkivarbeten (sid. 37), inga

förändringar vidtagits under året. Det system för statsbidrag till den kommunala

hjälverksamheten, som av Kungl. Majit godkändes den 6 december

1940 (proposition 1941: 30, sid. 46), har enligt givet bemyndigande försöksvis

tillämpats under året.

Kommissionen har ansett sig böra vidtaga ett förtydligande beträffande

beredskapsarbetenas nomenklatur. Begreppet »kommunalt beredskapsarbete»

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

avsåg ursprungligen beredskapsarbete i kommunal regi med statsbidrag.

Man torde därvid ej ha räknat med att kommuner skulle beteckna kommunala

arbeten utan statsbidrag som »beredskapsarbeten». Så bar emellertid

blivit fallet. Kommissionen bär därför ansett sig böra införa beteckningen

»statskommunalt beredskapsarbete» för beredskapsarbete i kommunal regi

med statsbidrag. Härigenom vinnes att, såsom förut varit fallet med reservarbetena,

redan av arbetstypens beteckning framgår, örn statsbidrag utgår

eller icke.

Hjälpsökandeklientelets omfattning

och sammansättning.

Uppgifter örn antalet hos arbetslösbetskommittéerna anmälda hjälpsökande

arbetslösa vid slutet av varje månad under åren 1932—1941 ingå i de sam
-

Tal». 8. Antal hjälpsökande arbetslösa åren 1932—1941 i procent av motsvarande

antal närmast föregående år.

Månad

1932

1933

1934

1935

1930

1937

1938

1939

1940

|

1941 ''

J arnian.............

257.8

174.1

95.o

54.5

65.7

54.6

65.7

132.9

53.1

196.2

Februari............

259.7

168.4

91.4

54.o

64.7

53.8

71.2

130 4

52.3

229.8

Mars ..............

261.8

170.1

85.9

52.1

63.0

52.2

72.3

135.8

52.6

235.2

April ..............

282.6

158.8

82.3

51.6

62.1

47.7

76.1

147.0

39.7

309.5

Maj................

301.3

150.1

74.4

52.6

56.5

45.8

87.1

127.6

44.7

315.6

J lini................

313.5

149.4

68.5

51.3

50.6

44 2

104.o

105.1

55.5

297.9

Juli................

310.2

146.6

62.1

49.4

50.5

45.6

102.6

91.8

85.6

205.1

Augusti............

279.6

144.4

57.6

50.2

49.8

46.1

104.3

87.2

119.0

144.7

September..........

263.5

142.4

52.1

52.2

50.7

46.8

110.6

87.8

128.9

108.5

Oktober............

216.3

133.3

51.5

55.5

52.6

50.2

112.6

87.2

132.8

78.2

November..........

190.3

116.1

53.9

58.9

53.1

56.3

116.6

82.7

132.0

71.9

December..........

181.6

106.1

54.3

62.4

53.2

60.9

125.8

63.3

157.1

83.4

Medeltal

244 7

144.0

70.o

53.6

57.8

51.2

88.0

lös. 4

76 l

166.2

Tab. 9. Antal kommuner 1 nied rapporterad arbetslöshet åren 1932—1941.

Månad

1932

1933

1034

1935

1936

1937

1938

1039

1940

1941

Januari............

673

1,148

1,478

1,251

810

433

268

321

252

258

Februari ..........

751

1.212

1,529

1,219

759

417

270

333

239

282

Mars ..............

757

1,222

1,525

1,180

727

373

254

333

227

289

April ..............

758

1,181

1,437

1,051

666

335

232

315

178

285

Maj................

743

1,113

1,337

901

568

277

216

286

159

268

Juni ..............

708

1,091

1,270

840

482

231

204

266

140

251

Juli................

727

1,108

1,220

722

426

218

187

232

169

240

Augusti............

746

1.122

1.160

709

421

227

186

227

180

228

September..........

774

1,166

1,138

691

400

215

194

226

193

225

Oktober............

835

1.238

1.178

734

409

230

219

250

208

235

November..........

943

1,340

1,232

796

429

244

253

266

223

242

December..........

1,000

1,401

1,252

833

427

262

277

265

220

255

Medeltal

785

1,195

1,813

911

544

288

230

277

199

255

1 Skee kommun i Bohuslän är delad i 2 distrikt med var sin arbetslöshetskommitté.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

manfattande uppgifter om arbetsmarknaden, som lämnats i tab. 4. I tab. 8

har vidare antalet hjälpsökande under ifrågavarande tid angivits i procent

av motsvarande antal samma månad föregående år. Av tabellerna framgår,

att antalet hjälpsökande arbetslösa under första halvåret 1941 var högre än

under motsvarande tid åren 1937—1940. Stor efterfrågan på arbetskraft till

skogen, betfälten m. m. minskade emellertid hjälpsökandesiffrorna betydligt

under andra halvåret 1941, och säsongökningen i arbetslösheten under årets

sista månader blev relativt obetydlig. Yid årets utgång var antalet hjälpsökande

lägre än under motsvarande tid åren 1938 och 1940 men obetydligt

högre än 1937 och avsevärt högre än 1939.

Antalet kommuner, som rapporterade arbetslöshet (se tab. 9), var under

hela år 1941 högre än under föregående år och uppgick i medeltal till 255.

Yid 1941 års utgång rapporterade 255 av landets 2,523 kommuner arbetslöshet.

Folkmängden i de rapporterande kommunerna uppgick dock till

ungefär hälften av folkmängden i hela riket. I 206 kommuner (81 procent

av rapportkommunerna) var antalet hjälpsökande mindre än 1 procent av

Tab. 10. lie hjälpsökande arbetslösas fördelning på rissa geografiska områden

åren 1932—1941. Årsmedeltal.

Områden

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

Antal

Städer ................

35,533

55.647

41,307

22,610

15,893

10,272

8,643

6,887

8,704; 15,020

därav

Stockholm ..........

6,926

13,324

10,643

5,081

3,436

2,053

1,323

986

1,903

4,131

Göteborg ............

6,072

8,699

6,787

3,746

2,399

1,283

1,185

1,048

2,630

4,574

Malmö ..............

3,259

4,199

2,707

1,375

1,189

862

780

561

957

1,331

Summa storstäder

16,257

26,222

20,187

10,202

7,024

4,198

3,288

2,595

5,490

10,036

Övriga städer ........

19,276

29,425

21,170

12,408

8.869

6,074

5,355

4,292

3,214

4,984]

Landsbygd............

78,374

108,407

73,495

38,971

19,708

7,941

7,546

10,669

4,663

7,199

därav

Göteborgs o. Bohus län

4,076

6,019

5,851

4,078

2,584

1,479

1,221

1,092

1,303

1,787

Västernorrlands län . .

13,574

15,967

10,935

6,776

4,860

2,656

3,133

3,844

1,841

2,510

Övriga län ..........

60,724

86,421

56,709

28,1 17

12,264

3,806

3,192

5,733

1,519

2,902

Summa

113,907

164,054

114,802

61,581

35,601

18,213

16,189

17,556

13,367

22,219

Procent

Städer ................

31.2

33.9

36.o

36.7

44.6

56.4

53.4

39.2

65.1

67.6

därav

Stockholm ..........

6.1

8.1

9.3

8.3

9.7

11.3

8.2

5.6

14.2

18.6

Göteborg ............

5.3

5.3

5.9

6.1

6.7

7.0

7.3

6.0

19.7

20.6

Malmö ..............

2.9

2-6

2.4

2.2

3.3

4.7

4.8

3.2

7.2

6.0

Summa storstäder

14.3

16.0

17.6

16.6

19.7

2 3.0

20.8

14.8

41.1

45.2

Övriga städer........

16.9

17.0

18.4

20.1

24.9

33.4

33.1

24.4

24.0

22.4

Landsbygd............

68.»

66.1

64.0

63.3

55.4

43.6

46.6

60.8

34.9

32.4

därav

Göteborgs o. Bohus län

3.6

3.7

5.1

6.0

7.3

8.1

7.5

6.2

9-7

8.0

Västernorrlands län . .

11.9

9.7

9.6

1 1.0

13.7

14.6

19.4

21.9

13.8

11.3

övriga län ..........

53 s

52.7

49.4

45.7

34.4

20.9

19.7

32.7

11.4

13.1

Summa

lOO.o

lOO.o

lOO.o

lOO.o

lOO.o

lOO.o

lOO.o

lOO.o

lOO.o

100.O

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Tab. 11. Antal hjälpsökande arbetslösa inom olika län Åren 1932—1941.

Irsmedeltal.

Län

1932

1983

1934

1935

lorn; j

1937

1938

1939

1940

1941

Stockholms stad

6,926

13,324

10,643

5,081

3,436

2,053

1,323

986

1,903

4,131

2,050

4,981

4,411

2,216

1,132

416

187

153

277,

1,227

Uppsala ........

Södermanlands . .

1,288

2,488

1,874

1,041

470

265

282

227

137

230

1,832

2,849

1,891

625

273

160

157

109

158

350

Östergötlands. . ..

2,785

4,899

3,563

1,348

774

524

466

362

260

534

Jönköpings......

1,347

2,489

2,160

1,106

628

295

219

218

183

309

1.835

2,650

2,022

962

452

164

142

187

ilo

133

3,869

5,541

3,815

2,115

1,080

420

410

399

276

502

''249

697

410

153

129

102

100

71

29

1 Blekinge ........

1 Kristianstads ....

4,246

5,791

4,944

3,195

1,612

814

637

794

323

303,

1,791

2,746

2,117

889

342

132

107

104

55

87

3,259

4,199

2,707

1.375

1.189

862

779

562

957

1,331

Malmöhus i övrigt

4,546

7,044

5,185

2,616

1,713

1,248

1,096

661

498

76 ''l

1.067

1,699

1.454

882

574

409

371

253

159

260

Göteborgs stad . .

6,072

8,699

6,787

3,746

2,399

1,283

1,186

1,047

2,630

4,574

Göteborgs och

Bohus i övrigt

5,341

7,730

7,208

5,019

3,332

2,022

1,724

1,541

1,736

2,353

! Alvsborgs ......

| Skaraborgs......

2,250

3,520

2,724

1,435

765

427

279

231

207

276

1,274

2,240

1,866

959

455

203

196

82

32

83

7,207

9,755

6,579

3,836

1,669

513

515

1,121

309

325

4,191

5,789

3,919

1,898

887

329

199

168

210

200

| Västmanlands. . . .

2,853

4,273

2,201

653

174

57

46

44

51

80

Kopparbergs ....

Gävleborgs......

Västernorrlands. .

5,720

9,202

5,989

2,904

1,195

274

121

154

105

66

7,789

10,660

6,764

3,984

1,874

747

554

742

336

49y

14(268

17,025

11,486

7,037

5,072

2,809

3,266

3,954

1,927

2,685

4,493

5,724

2,405

1,086

307

30

25

212

43

65

! Västerbottens....

4,702

6,240

3,692

1,872

897

299

345

637

191

332

Norrbottens ....

10,656

11,800

5,986

3,550

2,773

1,359

1,457

2,537

265

447

Hela riket

113,907

164,054

114,802

61,581

35,601

18,213

16,189

17,556

13,367

22,219

Städer

35,533

55,647

41,307

22,610

15,893

10,272

8,643

6,887

8,704

15,020

Landsbygd

78,374

108,407

73,495

38,971

19,708

7,941

7,546

10,669

4,663

7,199

folkmängden, i 27 kommuner 1—2 procent, i 12 kommuner 2—3 procent

och i 10 kommuner 3—7 procent. Av de sistnämnda kommunerna voro 8

belägna i Göteborgs och Bohus län (Askum, Svenneby, Tossene, Näsinge,

Bro, Lommeland, Brastad och Malmön) och 2 i Västernorrlands län (Bjärtrå

och Högsjö).

Liksom under år 1940 var arbetslösheten huvudsakligen koncentrerad till

storstäderna samt Göteborgs och Bohus och Västernorrlands läns landsbygd.

Av tab. 10 framgår, att nära 2/s av samtliga hjälpsökande voro hemmahörande

i dessa områden. I medeltal rapporterades där under år 1941

14,333 hjälpsökande arbetslösa mot 8,634 föregående år.

Av samtliga hjälpsökande voro under år 1941 67.6 procent hemmahörande

i städer, därav 45.2 procent i storstäder, och 32.4 procent på landsbygden.

Ytterligare uppgifter örn arbetslöshetens geografiska fördelning lämnas i

tab. 11, vari redovisas medelantalet hjälpsökande i varje län under aren

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Tab. 12. Antal hjälpsökande arbetslösa på 1,000 invånare inom olika län

åren 1932-1941.

Län

1932

...

1033

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

Stockholms stad ....

13.r>

25.6

20.4

9.7

6.4

3.8

2.4

1.7

3.3

7.0

Stockholms ........

7.7

18.6

16.3

8.2

4.2

1.5

0.7

0.5

1.0

4.3

Uppsala............

9.4

18.o

13.5

7.5

3.4

1.9

2.0

1.6

1.0

1.7

Södermanlands ....

9.8

15.2

10.1

3.3

1.4

0.8

0.8

0.6

0.8

1.8

Ostergötlands ......

9.o

15.8

11.4

4.3

2.5

1.7

1.5

1.2

0.8

1.7

Jönköpings ........

5.8

10.7

9.2

4.7

2.7

1.2

0.9

0.9

0.8

1.3

Kronobergs ........

11.8

17.1

13.o

6.2

2.9

1.1

0.9

1.2

0.7

0.9

Kalmar ............

16.7

23.9

16.4

9.1

4.7

1.8

1.8

1.7

1.2

2.2

Gotlands ..........

4.3

12.1

7.1

2.6

2.2

1.8

1.7

1.2

0.5

1.2

Blekinge ..........

29. s

39.8

33.8

21.9

11.0

5.6

4.4

5.5

2.2

2.i

Kristianstads ......

7.3

ll.i

8.5

3.6

1.4

0.5

0.4

0.4

0.2

0.4

Malmö stad ........

25.1

32.o

20.5

9.9

8.4

6.o

5.3

3.7

6.2

8.6

Malmöhus i övrigt..

11.9

18.4

13.5

6.9

4.5

3.3

2.9

1.8

1.3

2.i

Hallands ..........

7.1

11.2

9.6

5.8

3.8

2.7

2.4

1.7

1.0

1.7

Göteborgs stad ....

Göteborgs och Bohus

24.5

34.0

26.9

14.7

9.3

4.9

4.4

3.8

9.4

16.3

i övrigt..........

25.2

36.4

33.9

23.6

15.8

9.6

8.3

7.5

8.6

11.5

Alvsborgs ..........

7.2

11.2

8.6

4.5

2.4

1*3

0.9

0.7

0.6

0.8

Skaraborgs ........

5.3

9.2

7.7

4.o

1.9

0.8

0.8

0.3

O.i

0.3

Värmlands..........

26.7

35.9

24.i

14.0

G.i

1.9

1.9

4.2

1.2

1.2

Orebro ............

19.2

26.5

17.9

8.7

4.1

1.6

0.9

0.8

O.o

0.9

Västmanlands ......

17.7

26.5

13.6

4.o

1.1

0.3

0.3

0.3

0.3

0.5

Kopparbergs........

22.9

36.8

23.9

11.6

4.8

1.1

0.5

0.6

0.4

0.3

Gävleborgs ........

27.9

38.i

24.i

14.2

6.7

2.7

2.o

2.7

1.2

1.8

Västernorrlands ....

51.0

60.6

40.8

24.9

18.o

10. o

11.7

14.2

7.o

9.7

Jämtlands..........

33.3

42.2

17.7

8.0

2.2

0.2

0.2

1.5

0.3

0.5

Västerbottens ......

22.9

30. o

17.5

8.8

4.2

1.4

1.6

2.9

0.9

1.5

Norrbottens........

52.8

58.2

29.3

17.2

13.4

6.5

6.9

12.o

1.2

2.1

Hela riket

18.6

265

18.5

9.9

5.7

2.9

2.8

2.8

2.1

3.5

Städer

17.4

27.o

19.9

10.7

7.4

4.7

3.9

3.0

3.7

6.3

Landsbygd

19.o

26.3

17.8

9.4

4.8

2.0

1.9

2.6

1.2

1.8

1932—1941, och i tab. 12, vari nämnda årsmedeltal satts i relation till. hela

folkmängden i respektive län. Både absolut och relativt var arbetslösheten

under år 1941 — liksom under det näst föregående året — störst i Göteborgs

stad. Det därnäst högsta absoluta årsmedeltalet för 1941 uppvisade

Stockholms stad. I förhållande till folkmängden var dock arbetslösheten

av större omfattning i Bohuslän, Västernorrland och Malmö stad. Utom

nu nämnda län och städer förekom arbetslöshet av mera betydande omfattning

endast i Stockholms län. I jämförelse med 1940 uppvisade nästan

samtliga län högre arbetslöshetssiffror för 1941. Särskilt betydande var

ökningen i Stockholms stad och län.

I bilaga 1 lämnas uppgifter örn arbetslöshetsförhållandena i samtliga

kommuner, som rapporterade arbetslöshet den 31 december åren 1940 och

1941.

I tab. 13 meddelas uppgifter om de arbetslösas fördelning på yrkes
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 344. 31

Tab. 13. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på yrkesgrupper åren 1932—1941.

Årsmedeltal.1

Yrkesgrupper

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

Antal

Jordbruk och skogshus-

355

410

hållning ............

19,850

30,106

17,786

6,587

1,739

514

891

2,121

Jordbruk ............

6,849

12,769

9,140

3,183

790

295

242

321

162

221

Skogshushållning ....

13,001

17,337

8,646

3,399

949

219

649

1,800

193

189

Industri och hantverk ..

49,835

69,864

48,830

28,110

17,684

9,347

8,348

8,283

8,239

14,835

Malmbrytning och me-

tall industri..........

17,168

20,776

12,326

5,165

2,840

1,138

1,013

932

673

1,126

Jord- och stenindustri

8,348

12,000

10,612

6,958

3,845

1,841

1,338

1,481

1,458

2,147

Trävaruindustri ......

11,258

13,442

8,905

5,929

4,262

2,406

2,409

2,475

1,290

1,576

Byggnadsverksamhet . .

6,822

12,513

8,445

5,585

3,805

2,317

2,195

2,317

3,705

7,895

Övriga industrier......

6,239

11,133

8,542

4,473

2,932

1,645

1,393

1,078

1,113

2,091

Sjöfart och fiske ......

1,600

2,708

2,304

1,269

727

349

277

251

245

404

Handel, samfärdsel och

3,709

allmän tjänst........

5,397

11,238

9,342

5,490

3,599

2,265

1,796

1,506

1,970

Husligt arbete ........

. 132

376

210

45

53

37

27

25

35

80

Arbete, ej hänförligt titt

5,370

2,523

2,781

annan grupp ........

37,093

49,762

36,330

20,080

11,799

5,701

4,850

Summa

113,907

164,054

114,802

61,581

35.601

18,213

16,189

i-

tH

13,36"

22,219

Procent

Jordbruk och skogshus-

12.1

1.8

hällning ............

17.4

18.s

15.5

10.7

4.9

2.8

5.6

2.7

Jordbruk ............

6.o

7 8

8.0

5.2

2.2

1.0

1.5

1 .8

1.2

1.0

Skogshushållning ....

11.4

10.5

7.5

5.5

2.7

1.2

4.0

10.3

1.5

0.8

Industri och hantverk ..

43.8

42.6

42.5

45.6

49.7

51.3

51.6

47.2

61.6

66.8

Malmbrytning och me-

tallindustri..........

15.1

12.6

10.7

8.4

8.0

6.3

6.2

53

5.o

5.1

Jord- och stenindustri

7.8

7.3

9.2

1 1.3

10.8

1 0.1

8.3

8.4

10.9

9.7

Trävaruindustri ......

9.9

8.2

7.8

9.8

12.0

13.2

14‘9

14.1

9.7

7.1

Byggnadsverksamhet . .

6.0

7.7

7.4

9.1

10.7

12.7

13.6

13.2

27.7

35.6

övriga industrier......

5.5

6.8

7.4

7.2

8.2

9.0

8.6

6.2

8.3

9.4

Sjöfart och fiske ......

1.4

1.7

2.o

2.1

2.0

1.9

1.7

1.4

1.8

1.8

Handel, samfärdsel och

8.6

14.7

16.7

allmän tjänst........

4.7

6.9

8.i

8.9

10.1

12.5

u.i

] Husligt arbete ........

0.1

0.2

0.2

0.1

0.2

0.2

0.2

O.i

0.3

0.4

Arbete, ej hänförligt till

18.9

12.5

annan grupp ........

32.g

30.3

31.7

32.6

33.1

31.3

29.9

30. o

Summa

lOO.o

100.O

lOO.o

1000

lOO.o

100 o

lOO.o

lOO.o

1000

1000

1 För tiden 3I/i 1938—80/e 1940 har i statliga och kommunala beredskapsarbeten sysselsatta

arbetslösa, för vilka månatliga uppgifter örn yrkesfördelningen icke föreligga under denna tid,

fördelats på yrkesgrupper med ledning av vissa specialundersökningar.

grupper åren 1932—1941. Ökningen i arbetslösheten under 1941 föll huvudsakligen

på yrkesgrupperna byggnadsverksamhet samt handel, samfärdsel

och allmän tjänst.

En fullständig fördelning på län och yrkesgrupper av de den 31 decem
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

ber 1941 anmälda hjälpsökande är intagen i bilaga 2. De yrkesgrupper,

som under år 1941 uppvisade ett mera betydande antal arbetslösa voro

stenindustri, sågverksindustri, byggnadsverksamhet, landtransport (inklusive

hamn- och stuveriarbete) samt arbete ej liänförligt till annan grupp (diversearbete).

Trots den dåliga arbetstillgången vid pappersmassefabriken och

pappersbruk var antalet hjälpsökande från dessa yrkesområden relativt begränsat,

beroende främst på den rikliga tillgången på annat för dessa yrkesgrupper

lämpligt arbete, nämligen skogsarbete i närheten av hemorten.

Antalet hjälpsökande från andra näringsgrenar med dålig arbetstillgång, såsom

textilindustri, läder-, hår- och gummivaruindustri samt kemisk-teknisk

industri, var mycket ringa, beroende på att driften vid företagen mera

undantagsvis helt nedlades och i stället förkortad arbetstid tillämpades.

Den ökade arbetslösheten under 1941 berodde till stor del på byggnadskrisen.

Redan rinder 1940 voro i medeltal 3,705, eller 27.7 procent av samtliga

hjälpsökande, byggnadsarbetare. Under 1941 vörö motsvarande siffror

7,895 och 35.5 procent. Trots det förbättrade läget inom byggnadsindustrin

under senare delen av 1941 samt den fortgående överföringen av

arbetskraft till andra yrkesområden, främst skogsbruket, voro vid utgången

av 1941 7,321 byggnadsarbetare anmälda som hjälpsökande. Av dessa voro

4,091, eller 55.9 procent, från storstäderna.

Ökningen av antalet hjälpsökande inom handel, samfärdsel och allmän

tjänst framträdde inom grupperna landtransport samt affärs- och lagerarbete.

Under andra halvåret 1941 minskade dock antalet hjälpsökande inom dessa

yrkesområden betydligt och vid utgången av året var antalet hjälpsökande

2,475 mot 3,191 vid motsvarande tid föregående år. Antalet hjälpsökande

tillhörande yrkesgrupperna kontorsarbete, litterärt och konstnärligt arbete

samt förvaltning och undervisning höll sig under året tämligen konstant

och uppgick i medeltal till 419.

Antalet hjälpsökande tillhörande yrkesgrupperna stenindustri och trävaruindustri

var under 1941 i genomsnitt något högre än föregående år; vid utgången

av 1941 var dock antalet lägre än vid samma tid föregående år. Vid

nämnda tidpunkt 1941 voro 1,600 stenindustriarbetare och 1,127 sågverksarbetare

anmälda såsom hjälpsökande.

Diversearbetarnas andel av hjälpsökandeklientelet var lägre än under

något annat år, för vilka yrkesuppgifter föreligga, och utgjorde 12.5 procent;

antalet dylika arbetslösa uppgick vid utgången av 1941 till 2,506.

Det inom ett flertal yrkesområden minskade antalet hjälpsökande, som

kunde konstateras under senare delen av 1941, sammanhänger som tidigare

framhållits med den intensifierade överföringen av arbetskraft till skogsarbete

och vissa andra yrkesområden.

I tab. 14 meddelas uppgifter örn arbetslöshetsklientelets ålderssammansättning

vid vissa tidpunkter under åren 1933—1941. Av tabellen framgår,

att ungdomsarbetslösheten under år 1941 — liksom under år 1940 — varav

ringa omfattning. Vidare framgår, att de arbetslösa över 50 år vid 1941 års

utgång utgjorde en större andel av klientelet än vid något annat undersök
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts preposition nr 344.

Täln 14. lie hjälpsökande arbetslösas fördelning på åldersgrupper vid vissa

tidpunkter åren 1933—1941.

Tidpunkt

A

n t a 1

Pro

cent

16—25

år

26 — 50

år

över 50

år

Summa 1

16—25

år

26—50

år

över 50

år

Summa

30/n 1933

57,412

90,396

22,395

170,203

33.7

53.i

13.2

100.o

31/io 1934

26,114

46,023

12,373

84,510

30.9

54.5

14.6

100.o

3i/t 1935

10,055

22,811

7,466

40,332

24.9

56.c

18.5

lOO.o

31/7 1936

3,899

11,449

4,582

19,930

19.6

57.4

23.o

100. o

sl/8 1937

1,031

4,911

2,858

8,800

11.7

55.8

32.5

lOO.o

s0/n 1939

1,799

8,064

3,526

13,389

13.5

60.2

26.s

100.O

s''/i 1940

408

4.445

3,049

7,902

5.2

56.2

38.6

lOO.o

31/i2 1940

2,470

14,186

6,813

23,469

10.5

60.5

29.o

lOO.o

sl/7 1941

1.167

9,225

5,813

16,205

7.2

56.9

35.9

lOO.o

“Viii 1941

1,438

10,459

7,686

19,583

7.3

53.4

39.3

lOO.o

1 För åren 1933—1939 överensstämma icke summasiffrorna med hela antalet hjälpsökande,

då åldersuppgifter saknas för ett mindre antal hjälpsökande vid resp. tidpunkter.

ningstillfälle; icke mindre än 39.3 procent av samtliga hjälpsökande den 31

december 1941 voro över 50 år.

Kvinnorna utgjorde alltjämt en ringa del av de hjälpsökande arbetslösa.

Under år 1941 voro i genomsnitt 1.6 procent av samtliga hjälpsökande kvinnor;

vid årets utgång voro 336 (1.6 procent) kvinnor anmälda.

Alltifrån den 1 juli 1934 gälla i vissa avseenden särskilda bestämmelser

rörande i vistelsekommunen icke hemortsberättigade hjälpsökande arbetslösa.

Antalet sådana hos arbetslöshetskommittéerna anmälda arbetslösa har

under de gångna åren städse varit ringa. Vid 1941 års utgång voro 344,

eller 1.8 procent av samtliga hjälpsökande, icke hemortsberättigade i den

kommun, där de erhållit eller sökte arbetslöshetshjälp.

Arbetslinjen.

Statliga arbeten i arbetsmarknadskommissionens regi. Under år 1941 har

kommissionen åtagit sig ett flertal nya arbetsobjekt för utförande såsom

statligt beredskapsarbete. Nyanskaffningen av arbeten under åren 1939—

1941 belyses i tab. 15. De arbeten, som kommissionen år 1941 åtog

sig att utföra, voro vägarbeten i Stockholms stad, Stockholms, Uppsala,

Södermanlands, Jönköpings, Blekinge, Kristianstads, Göteborgs och Bohus,

Alvsborgs, Örebro och Västernorrlands län, avloppsledningsarbeten i Kronobergs

län, friluftsgård vid Lida i Stockholms län samt vissa arbeten vid

Sundsvalls flygfält. De mest omfattande av dessa arbeten voro tvenne

vägarbeten i Stockholm och dess omedelbara närhet, kallade Södertälje- och

Uppsalavägarna. En fullständig förteckning över kommissionens arbetsåtaganden

år 1941 återfinnes i bilagorna 3 och 4. I förteckningen ingå dock

ej vissa arbeten för försvaret. Uppgifter rörande försvarsarbeten ingå ej

heller i det följande annat än i fråga örn antalet sysselsatta arbetare och

medeldagsförtjänster.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 344. isis 42 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Tab. 15. Kostnaderna för under åren 1939—1941 kontraherade eller i annan ordning

till utförande i arbetsmarknadskommissionens regi antagna statliga

beredskapsarbeten fördelade länsvis *. Kronor.

Län

Kontraktssummor

Ersättningar från uppdragsgivare

1939

1940

1941

1939

1940

1941

Stockholms stad........

—

—

1,441,000

—

—

216,150

Stockholms ............

—

—

7,283,800

—

—

727,640

Uppsala................

—

—

1,020,000

—

—

153,000

Södermanlands ........

—

—

2,470,700

—

—

370,605

Östergötlands ..........

—

—

—

—

—

—

Jönköpings ............

584,000

535,400

129,100

341,900

—

16,700

Kronobergs ............

—

—

20,000

—

—

—

Kalmar ................

—

—

—

—

—

—

Gotlands ..............

—

—

—

—

—

—

Blekinge ..............

24,200

—

62,500

23,000

—

12,500

Kristianstads ..........

14,000

—

708,700

2,100

—

141,740

Malmö stad............

—

—

—

—

—

—

Malmöhus i övrigt......

—

—

—

—

—

—

Hallands ..............

—

—

—

—

—

—

Göteborgs stad ........

—

—

—

—

—

—

Göteb. o. Bohus i övrigt

16,700

—

39,000

835

—

2,200

Alvsborgs..............

22,200

—

1,905,500

2,220

—

181,650

Skaraborgs ............

—

—

—

—

—

—

Värmlands..............

—

—

—

—

—

—

Örebro ................

—

—

321,000

—

—

48,150

Västmanlands..........

—

—

—

—

—

—

Kopparbergs............

—

—

—

—

—

—

Gävleborgs ............

—

—

—

—

—

—

Västernorrlands ........

—

—

2,478,700

—

—

126,170

Jämtlands..............

—

—

—

—

—

—

Västerbottens ..........

—

—

—

—

—

—

Norrbottens ............

661,100

—

—

370,055

—

—

Summa

1,322,200

535,400

17,880,000

740,110

—

1,996,505

1 Före V» 1940 statliga reservaxbeten.

Under år 1941 färdigställdes 11 arbeten, bland vilka må nämnas Kalix

flygfält samt vägen mellan Leksand och Dala—Järna i Kopparbergs län, det

sistnämnda arbetet av stor betydelse för brännvedsförsörjningen.

Kommissionen träffade under året kollektivavtal med Svenska väg- och

vattenbyggnadsarbetareförbundet. Avtalet har fungerat väl och arbetet har

till största delen kunnat utföras på ackord. Genomsnittligt har sålunda

endast cirka 30 procent av arbetstiden fallit på tidlönsarbete.

Antalet arbetslösa sysselsatta vid arbeten i kommissionens regi under

åren 1932—1941 framgår av tab. 16. Medelantalet under 1941 sysselsatta

uppgick till 2,800, varav 54.3 procent voro hänvisade från städer. Då städernas

andel av hjälpklientelet under året i genomsnitt uppgick till 69,9

procent, voro sålunda städernas arbetslösa i betydligt mindre utsträckning

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

Tab. 16. Antal arbetslösa sysselsatta vid arbeten i arbetsmarknadskommissionens

regi 1 åren 1932—1941.

Årsmedeltal

Hänvisade från

därav

1941

Hänvisade från

därav

städer

lands-

bygd

hela

riket

städer

%

städer

lands-

bygd

hela

riket

städer

%

1932

2,653

12,167

14,820

17.9

Januari ....

1,316

839

2,155

61.1

1933

2,617

17,195

19,812

13.2

Februari . .

1.414

1,118

2,532

55.8

1934

4,700

17,984

22,684

20.7

1,249

1,527

1,963

2,218

2,174

1,104

2,353

2,843

3,504

4,307

53.1

April ......

1,316

1,541

2,089

1,962

53.7

1935

5,097

11,669

16,766

30.4

Maj........

56.o

1936

3,124

5,944

9,068

34.5

51.5

1937

1,896

2,316

4,212

45.0

Juli........

4,136

3,461

2,312

52.6

1938

1939

956

517

995

994

1,951

1,511

49.0

34.2

Augusti ....

September..

1,859

1,273

1,602

1,039

53.7

55.1

1940

543

620

1,163

46.7

Oktober ....

1,144

991

2,135

53.6

November . .

1,103

935

2,038

54.1

1941

1,519

1,281

2,800

54.3

December . .

989

836

1,825

54.2

1 Omfattar t. o. m. juni 1940 statliga reservarbeten (inklusive statliga arkivarbeten)

samt därefter statliga beredskapsarbeten i kommissionens regi och statliga arkivarbeten.

än landsbygdens sysselsatta vid kommissionens arbeten b Av hela antalet

sysselsatta arbetslösa voro 59.3 procent försörjningspliktiga. Motsvarande

procenttal för samtliga hjälpsökande uppgick till 72.i. Det högsta antalet

sysselsatta vid kommissionens arbeten under år 1941 redovisades under

juni månad med 4,307.

I jämförelse med år 1940 kunde en betydligt större del av de vid kommissionens

arbeten sysselsatta beredas arbete i närheten av hemorten. I

slutet av september 1941 voro sålunda 45,5 procent sysselsatta inom hänvisningslänet

mot 29.8 procent vid samma tid föregående år. Av arbetarna

kunde 34.8 procent utnyttja sin ordinarie bostad (dagkolonister), 65.o procent

bodde i av kommissionen tillhandahållna förläggningar och 0.2 procent

bodde i genom egen försorg anskaffad, tillfällig bostad.

Vid statliga beredskapsarbeten sysselsatta beredskapsarbetare åtnjuta

vissa sociala förmåner såsom fri resa till och, under vissa förutsättningar,

från arbetsplatsen, ersättning med 1: 50 kronor per dag för sjukdagar m. m.

De arbetare, som utnyttja av kommissionen tillhandahållen bostad, erlägga

härför en avgift av 50 öre per dygn. I denna avgift ingår även ersättning

för värme, lyse, sängutrustning med lakan samt vissa kokkärl. Arbetarna

svara själva för den dagliga städningen, men skurningen av golv m. m. verkställes

på kommissionens bekostnad två gånger i månaden. Samtliga dessa

förmåner utgå vid statliga beredskapsarbeten, oavsett i vilken myndighets

regi arbetena bedrivas.

Kostnaderna per dagsverke för statliga beredskapsarbeten i kommissionens

regi (exklusive försvarsarbetena) under tiden 1 januari—31 december 1941

framgår av följande sammanställning. 1

1 I fråga orri statliga arbeten i annan myndighets regi var förhållandet det motsatta;

jfr sammanställning å sid. 46.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Kronor

%

Arbetskostnad ........

.............. 16:91

86.1

Administration........

.............. 1:51

7.7

Sociala kostnader......

.............. 1:22

6.2

Därav arbetslöner ....

Summa 19:64

.............. 11:98

100.o

61.0

Tab. 17. Medeldagsförtjftnster rid statliga beredskapsarbeten i arbetsmarknadskommissionens

regi juli 1940—december 1941. Kronor per 8-timmars dagsverke.

Månad

Vägarbeten

Andra arbeten 1

Samtliga arbeten

1940

Juli..........................

9:76

15: 04

13: 20

Augusti......................

10:08

15:44

13:44

September....................

10:16

15: 68

13: 68

Oktober......................

10:16

16: 16

13: 52

November....................

10: 08

16: 00

13:04

December....................

9: 92

16:88

12: 88

1941

Januari ......................

9: 76

14: 08

11:36

Februari ....................

9: 68

14: 88

11:36

Mars ........................

10: 08

15: 84

11:52

April ........................

10: 48

15: 12

11:52

Maj..........................

10: 72

14: 64

11:68

Juni ........................

11: 12

14: 56

12: 24

Juli..........................

11:60

15: 68

13: 12

Augusti......................

11:92

15: 60

13: 36

September....................

12:40

15: 92

14: 16

Oktober......................

13: 12

15: 84

14:56

November....................

13: 84

14: 64

14: 32

December....................

13: 04

15: 12

14: 08

1 Farleds-, flygfälts-, försvarsarbeten m. m.

Medeldagsförtjänsterna för vid statliga beredskapsarbeten i kommissionens

regi sysselsatta hänvisade arbetslösa under tiden juli 1940—december 1941

framgår av tab. 17. Förtjänsterna, som äro beräknade per 8-timmars dagsverke,

inkludera indextillägg och semesterersättning samt i förekommande

fall (försvarsarbeten) övertidsersättning. Arbetarnas dagsförtjänster kunna

emellertid väsentligt avvika från angivna tal; särskilt är detta fallet under

vintern, då arbetstiden är något avkortad. Det bör observeras, att de i

kommissionens regi utförda arbetena i största utsträckning bedrivas på ackord

och att de angivna dagsinkomsterna inkludera utbetalda ackordsöverskott.

Vid bedömande av de i denna och andra tabeller angivna medeldagsförtjänsterna

för olika grupper av arbeten torde även beaktas, att variationer

i grundtimpenningen för tidlönsarbete föreligga mellan olika orter och tidsperioder,

ävensom att omfattningen av ackordsarbetet varierar.

Antalet under budgetåret 1940/41 utgjorda dagsverken uppgick till

916,878.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Som komplement till de åtgärder för tillgodoseende av skogsbrukets

behov av arbetskraft, för vilka redogjorts å sid. 17 ff. här ovan, överfördes

även arbetskraft från statliga och statskommunala beredskapsarbeten till

skogsarbete. Genom dessa åtgärder minskades antalet sysselsatta vid kommissionens

arbeten under sensommaren och hösten till omkring 2,000, av

vilka flertalet voro sysselsatta vid försvars- och liknande arbeten, som av

naturliga skäl ej kunde inskränkas.1

Efter anmodan av bränslekommissionen igångsattes upptagning av sticktorv

på tre olika platser inom landet, nämligen vid Hunneberg i Älvsborgs

län samt Vallåsen och Biskopstorp i Hallands län. På grund

av den otjänliga väderleken, varigenom tjälen sent gick ur marken, samt

framför allt på grund av att något kollektivavtal för sticktorvberedning ej

slutits mellan arbetsmarknadsparterna, förspilldes tiden till stor del med

förhandlingar angående prissättning och dylikt. Den genom kommissionens

försorg upptagna torvkvantiteten blev därför obetydlig (omkring 3,000 ton).

Arbetet på dessa mossar fortsattes dock under hösten med dikning och

andra förberedelsearbeten för torvupptagning under år 1942. Under år 1941

uthyrdes en del i arbetsmarknadskommissionens ägo befintlig decauvillematerial

till enskilda företagare, som bedrevo maskintorvupptagning.

Även för nöd/oder insamling en ställdes arbetskraft till förfogande från

kommissionens arbetsplatser. Under augusti och första hälften av september

voro i medeltal 220 beredskapsarbetare sysselsatta med vasstäkt i kommissionens

regi; arbetarna åtnjöto därvid samma förmåner som vid beredskapsarbete.

Kostnaderna för denna verksamhet uppgick till cirka 57,500 kronor.

*

I antalet arbetslösa, sysselsatta vid arbeten i kommissionens regi, inräknas

även de arbetslösa, tillhörande tekniska och merkantila yrken, vilka

sysselsatts vid de från och med 1934 i form av statligt reservarbete anordnade

arlcivarbetena. Antalet personer vid statliga dylika arbeten under åren

1934—1941 framgår av följande sammanställning.

O

Ar

Antal sysselsatta

därav försörjnings-

(årsmedeltal)

pliktiga

1934

224

123

1935

227

125

1936

109

69

1937

84

56

1938

105

65

1939

117

72

1940

131

78

1941

233

137

Förutom vid statliga arkivarbeten sysselsattes även arbetslösa vid statskommunala

arkivarbeten, vilken hjälpform ånyo började tagas i anspråk från

och med hösten 1941. Vid 1941 års utgång voro sammanlagt 367 arbetslösa

sysselsatta vid arkivarbeten, varav 84 vid statskommunala arkivarbeten.

1 Samtidigt gjordes motsvarande inskränkning i andra statliga beredskapsarbeten, vilka

nedbringades till en arbetsstyrka av''omkring 1,200 man (jfr tab. 19).

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Kommissionen fastställde under 1941 särskilda reglementariska föreskrifter

för arkivarbeten, som började tillämpas från och med den 1 maj.

Dessa innefatta bland annat att en deklaration med detaljerade personliga

upplysningar skall av arbetslöshetskommitté avfordras personer, vilka ifrågasättas

till att erhålla arkivarbete.

Avlöningen till arkivarbetare utgick tidigare helt enligt reservarbetslönesystemet.

Sedan kommissionen framlagt förslag örn radikalt förändrade

grunder för ersättning till arkivarbetare, och Kungl. Majit underställt riksdagen

förslaget (prop. 1941: 285), bemyndigades kommissionen att fastställa

nya avlöningsbestämmelser (Kungl, brev den 28 juni 1941). Enligt dessa

bestämmelser, som gälla från och med den 1 juli 1941, utgår avlöningen i

form av en för olika orter varierande veckolön, vars storlek bestämmes med

hänsyn till den ortsgrupp, vartill orten hänföres. Veckolönen inom respektive

ortsgrupper framgår av följande tablå.

Ortsgrupp

Veckolön, kr.

Ortsgrupp

Veckolön,

A

42: —

F

55: —

B

44: 50

G

61: —

C

47: —

H

Qfi: 50

D

49: —

I

70: —

E

51: 50

I övrigt innehålla de nya bestämmelserna bland annat föreskrifter örn

behörighetsavgränsning, behovsprövning, sysselsättningstidens längd, hänvisningsförfarande

och skiftning.

Statliga beredskapsarbeten i annan myndighets än kommissionens regi. Statliga

beredskapsarbeten bedrevos ufider 1941, förutom i kommissionens,

huvudsakligen i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi. Dessutom bedrevos

2 arbeten i byggnadsstyrelsens regi.

Kostnaderna för under tiden 1 juli 1940—31 december 1941 kontraherade

eller i annan ordning till utförande i annan myndighets än arbetsmarknadskommissionens

regi antagna statliga beredskapsarbeten framgår av

tab. 18.

Tab. 18. Kostnaderna för under tiden V? 1940—S1/u 1941 kontraherade eller 1

annan ordning till utförande i annan myndighets än arbetsmarknadskommissionens

regi antagna statliga beredskapsarbeten.

Län

Kontraktssummor

Ersättningar från uppdrags- givare

xf?—S1/12 1940

1941

V?—S1/i2 1940

1941

Stockholms stad ..................

50,000

Stockholms........................

—

153,000

—

—

Göteborgs och Bohus..............

3,079,700

7,104,500

473,900

922,460

Älvsborgs ........................

—

224,700

—

44,940

Gävleborgs........................

—

1,036,000

—

142,150

V ästemorrlands....................

1,122,000

5,474,900

62,800

1,164,935

Jämtlands ........................

—

146,200

—

51,170

Norrbottens ......................

26,100

—

—

—

Summa

4,227,800

14,189,800

536,700

2,325,655

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Marits proposition nr 344.

En fullständig förteckning över de arbeten, som under år 1941 antagits

till utförande i annan myndighets än kommissionens regi, återfinnes i bilagorna

3 och 4. I bilaga 3 meddelas dessutom uppgifter örn totalkostnader

och statsbidrag för under tiden 1 juli 1933—31 december 1940 beviljade

arbeten av denna art. I niaga 5 meddelas vissa uppgifter örn under

år 1941 avslutade statliga beredskapsarbeten i annan myndighets än kommissionens

regi.

Tab. 19. Antal arbetslösa sysselsatta vid statliga beredskapsarbeten i annan

myndighets än arbetsmarknadskommissionens regi åren 1938—1941.

Månad

Hela antalet syssel- satta arbetslösa

d ä

ray

f r

å n

Göteborgs och Bohus län

(utom Göteborgs stad)

Västernorrlands

än

1938

1939

1940

1941

1938

1939

1940

1941

1938

1939

1940

1941

Januari ..........

207

1,013

971

840

130

414

308

452

75

426

445

313

Februari..........

318

1,107

766

870

218

411

293

456

76

499

321

299

Mars..............

419

1,094

647

1,101

291

357

268

548

113

540

253

422

April..............

525

1,248

638

1,380

360

364

304

671

140

625

255

502

Maj ..............

633

1,413

926

1,822

394

349

419

879

196

739

429

634

Juni..............

676

1,655

1,011

2,303

403

359

440

1,018

214

854

491

823

Juli ..............

772

1,734

1,084

2.302

424

392

498

1,081

234

877

507

731

Augusti ..........

850

1,903

1,051

2,023

437

406

534

1,055

277

913

443

514

September ........

866

1,622

1,059

1,719

409

340

607

898

357

773

385

420

Oktober ..........

917

1,571

995

1,289

439

289

588

718

385

736

345

279

November ........

859

1,301

856

1,190

426

295

506

693

337

610

297

288

December ........

916

1,045

773

1,104

425

304

452

655

369

436

260

305

Årsmedeltal

663

1,392

898

1,495

363

357

435

760

231

669

369

461

I tab. 19 meddelas uppgifter om antalet under åren 1938—1941 vid statliga

beredskapsarbeten i annan myndighets än kommissionens regi sysselsatta

hänvisade arbetslösa. Av skäl, som angivits här ovan (sid. 37) minskades

arbetsstyrkorna under eftersommaren och hösten. Av tabellen framgår,

att under år 1941 i medeltal 1,495 arbetslösa voro sysselsatta vid dessa

arbeten. Av de sysselsatta voro i medeltal 1,221 eller 81.7 procent hemmahörande

i Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands län. Av samtliga

sysselsatta voro 80.8 procent hänvisade från landskommuner; 93.i procent

voro försörjningspliktiga. Vid september månads utgång kunde av samtliga

sysselsatta 72.3 procent utnyttja sin ordinarie bostad (dagkolonister).

Medeldagsförtjänsterna (inklusive indextillägg och semesterersättning) för

vid statliga beredskapsarbeten i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi sysselsatta

hänvisade arbetslösa under tiden juli 1940—december 1941 framgår av

följande sammanställning *).

*) I uppgifterna ingå samtliga arbeten utom Sandöbron.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

År och

månad

1940.

juli.......

augusti...

september

oktober

november

december

1941.

januari...

februari .

Kronor per

8-timm ars

arbetsdag

10: 91

11: 14

11: 17

10: 71

10: 82

10: 23

10: 24

10: 55

År och

månad

Kronor per

8-timmars

arbetsdag

1941.

mars..........

10: 84

april..........

11: 28

maj ..........

11: 80

juni ..........

12: 25

juli............

12: 24

augusti........

12: 10

september ....

12: 60

oktober ......

12: 31

november ....

12: 37

december ____

12: 57

Vid en jämförelse med motsvarande uppgifter för kommissionens arbeten

bör observeras, att de i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi utförda arbetena

närmast äro jämförbara med kommissionens vägarbeten och att arbetsstyrkorna

i väsentligt större utsträckning bestå av folk från orten, s. k. dagkolonister

(jfr sid. 46). I fråga örn sociala förmåner för arbetarna gäller

detsamma som vid kommissionens arbeten (sid. 35).

Statsicommunala beredskapsarbeten. Under år 1941 har statsbidrag beviljats

till ett stort antal beredskapsarbeten för utförande i kommunal regi.

Förteckning över dessa arbeten återfinnes i bilagorna 6 och 7, varjämte i

bilaga 6 även meddelas uppgifter örn totalkostnader och statsbidrag för

under tiden 1 juli 1933—31 december 1940 beviljade dylika arbeten. I bilaga

8 meddelas vissa uppgifter örn under 1941 avslutade statskommunala

beredskapsarbeten. De under budgetåret 1940/41 beviljade arbetena voro

kostnadsberäknade till 30.7 miljoner kronor och de under tiden 1 juli—31

Tab. 20. Antal arbetslösa sysselsatta rid statskommunala beredskapsarbeten

Aren 1938—1941.

19 4 1

Månad

1938

1939

1940

hänvisade från

Summa

städer

landsbygd

Januari..............

92

703

636

246

104

350

Februari ............

179

826

580

444

88

532

Mars ................

468

866

435

610

168

778

April ................

619

855

402

790

213

1,003

Maj..................

701

887

546

818

275

1,093

Juni ................

794

929

518

869

256

1,125

Juli..................

804

861

318

1,172

195

1,367

Augusti..............

797

735

318

1,115

182

1,297

September..........

798

814

255

999

236

1,235

Oktober..............

706

766

233

1,097

229

1,326

November............

644

784

282

1,232

301

1,533

December............

588

627

243

1,410

232

1,642

Irsmedeltal

599

804

397

900

207

1,107

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

december 1941 beviljade till 20.6 miljoner kronor. I dessa summor ingå

även ökade kostnader för äldre arbeten, till vilka ytterligare statsbidrag beviljats

av Kungl. Maj:t eller arbetsmarknadskommissionen.

Antalet vid statskommunala beredskapsarbeten sysselsatta arbetslösa

under åren 1938—1941 framgår av tal. 20. Under år 1941 sysselsattes vid

dessa arbeten i medeltal 1,107 arbetslösa mot 397 föregående år.

Av hela antalet sysselsatta voro 81''3 procent hänvisade från städer; 95.9

procent voro försörjningspliktiga.

Uppgifter om medeldagsförtjänsterna för vid statskommunala beredskapsarbeten

sysselsatta hänvisade arbetslösa sammanställas från och med april

månad 1941 av arbetsmarknadskommissionen. Förtjänsterna per 8-timmars

dagsverke under tiden april—december 1941 framgå av följande sammanställning;

i denna ingår dock endast arbeten beviljade av kommissionen och

sålunda icke äldre arbeten beviljade av Kungl. Majit.

Månad

Stockholm med

förorter, Göte- borg och Malmö

Övriga

städer

Lands- bygde n

Hela riket

April........

15:26

12: 43

9: 84

12: 78

Maj ........

15: 23

13: 04

10: 15

13:43

Juni ........

15:07

13:31

10: 01

13: 66

Juli ........

16:38

12: 86

10: 63

14: 47

Augusti ....

16:19

13: 71

11: 71

15: 03

September ..

16:20

14: 02

11: 69

14: 94

Oktober ____

16:99

14: 82

12: 42

15: 50

November ..

16:38

13: 76

12 :02

14: 65

December ..

18:11

14: 62

12: 16

15:81

I bilaga 9 återgives en sammanställning per den 31 december 1941 av

statliga beredskapsarbeten i annan myndighets än arbetsmarknadskommissionens

regi samt statskommunala beredskapsarbeten, till vilka medel bebeviljats

under tiden 1 juli 1933—31 december 1941. Sammanställningen utvisar

att statsbidrag beviljats till 1,017 arbetsföretag, vilkas sammanlagda

totalkostnader uppgå till 179.7 miljoner kronor. Av dessa ha av arbetslöshetsmedel

beviljats statsbidrag med 101.2 miljoner kronor. Av de sammanlagda

totalkostnaderna belöpa å materiel m. m. 99.2 miljoner kronor eller

55.2 procent och å arbetslöner 80.5 miljoner kronor eller 44.8 procent. Vid

1941 års utgång voro 200 företag, vilkas sammanlagda totalkostnader uppgå

till 96.3 miljoner kronor, under utförande, varjämte 41 arbetsföretag å tillsammans

5.2 miljoner kronor beslutats men ej påbörjats.

Statskommunala reservarbetend Liksom under år 1940 sökte arbetslöshetskommittéerna

under år 1941 i ringa utsträckning statsbidrag till statskommunala

reservarbeten. Dylika arbeten anordnas numera endast för mindre

konkurrensduglig arbetskraft. De beräknade kostnaderna för under åren

1938—1941 beviljade statskommunala reservarbeten framgå av tab. 21. I

tabellen meddelas även uppgifter angående omfattningen av de statskommunala

reservarbeten, som avsågo allmänna vägar. 1

1 Statskommunala arkivarbeten se sid. 37.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

Tab. 21. Beräknade kostnader för linder åren 1988—1941 beviljade statskommunala

reservarbeten. Kronor.

Månad

1938

1939

1940

1941

Samtliga

kostnader

därav för

allmänna

vägar

Samtliga

kostnader

därav för

allmänna

vägar

Samtliga

kostnader

därav för

allmänna

vägar

Samtliga

kostnader

därav för

allmänna

vägar

Januari. . . .

84,700

7,200

405,200

96,000

82,800

32,200

25,300

Februari . .

459,015

22,190

295,800

—

121,000

22,100

88,800

88,800

Mars......

203,300

8,800

296,230

44,150

4,975

—

30,680

—

April......

224.810

—

454,380

73,500

25,400

—

38,000

—

Maj ......

67,950

24,400

145,400

103,900

7,000

—

21,100

—

Juni......

74,000

32,000

55,560

22,900

153,500

153,500

28,000

—

Juli ......

137,700

2,500

28,645

__

_

—

16,300

—

Augusti ..

110,970

25,570

38,140

—

27,700

—

42,200

—

September

112,965

—

45,325

—

7,365

—

14,700

—

Oktober . .

126,175

7,000

55,152

14,652

85,550

—

229,775

1.100

November

155,450

82,100

147,700

22,200

83,200

19,500

15,000

—

December

520,600

5,100

77,425

—

—

—

—

—

Summa

2,277,635

216,860

2,044,957

377,302

598,490

195,100

556,755

115.200

Kostnaderna för andra under år 1941 beviljade statskommunala reservarbeten

än sådana, som avse allmänna vägar, lia beräknats uppgå till

441,555 kronor. Av ifrågavarande belopp utgör 266,765 kronor arbetskostnader

och 174,790 kronor övriga kostnader.

I tab. 22 meddelas uppgifter örn antalet vid statskommunala reservarbeten

sysselsatta arbetslösa under åren 1932—1941. I genomsnitt sysselsattes

under år 1941 endast 149 arbetslösa vid dessa arbeten. Av arbetarna vid

de statskommunala reservarbetena voro 54.4 procent hänvisade från städer;

85.8 procent voro familjeförsörjare.

Tab. 22. Antal arbetslösa, sysselsatta vid statskommunala reservarbeten

(inkl. statskommunala arkivarbeten) åren 1982—1941.

Arsmedeltal

Städer

Lands-

bygd

Hela

riket

därav

i städer

%

1941

Städer

Lands-

bygd

Hela

riket

därav

i städer

%

1932

2,554

3,077

5,631

45.4

Januari ....

79

43

122

64.8

1933

4,649

6,827

11,476

40.5

Februari ..

38

65

103

36.9

1934

5,581

10,142

15,723

35.5

46

54

100

April ......

81

37

118

68.6

1935

3,859

5,716

9,575

40.3

Maj........

76

71

147

51.7

1936

2,188

2,403

4,591

47.7

78

91

169

46.2

1937

1,114

975

2,089

53.3

91

112

203

44.8

1938

1939

663

414

645

426

1,308

840

50.7

49.3

Augusti ....

September. .

70

77

120

104

190

181

36.8

42.5

1940

106

114

220

48.2

Oktober ....

72

80

152

47.4

November . .

136

20

156

87.2

1941

81

68

149

54.4

December ..

129

13

142

90.8

Antalet kommuner, som under år 1941 hade arbetslösa sysselsatta vid

statskommunala reservarbeten uppgick i medeltal till 12, varav 5 städer och

7 landskommuner.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 344. 43

Tab. 23. Medeldagsförtjänster vid statskommiinala reservarbeten åren 1932—1941.

Kronor per 8-timmars dagsverke.

A) Hela riket.

Månad

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

Januari ............

5: 12

4:69

5: 43

5: 21

5: 63

6: 33

6:38

6: 79

6:85

7: 64

Februari............

5: 11

4:56

5:51

5: 25

5:71

6:38

6:58

7: 13

6: 84

7:47

Mars ..............

4: 99

4:80

5:41

5: 32

5: 77

6: 49

6:55

7:19

7: 12

7:21

April ..............

4:92

4:64

5: 42

5:40

5:83

6: 64

6:55

7: 25

6: 93

7:46

Maj................

5: 21

4:74

5: 22

5: 66

5:93

6:87

6:63

7:02

7: 40

7: 65

Juni ..............

4: 96

4: 65

5: 15

5: 59

5:88

6: 79

6: 81

7: 17

7: 69

7:71

Juli................

5: 17

5: 04

5: 13

5: 59

5:88

6:72

7: 07

7: 13

7:63

7: 70

Augusti............

4:65

5: 24

5: 13

5: 72

5: 92

6: 97

7: 07

7: 21

7:94

7: 66

September..........

4: 57

5: 29

5: 15

5: 69

5:93

6: 80

7:25

7: 13

8:05

7: 95

Oktober............

4: 51

5: 30

5: 13

5:61

5: 94

6:90

7: 24

6: 82

8: 22

8: 27

November..........

4:54

5:33

5: 23

5:61

5: 99

6: 71

7: 28

6: 90

8: 09

8: 46

December..........

4: 71

5:63

5:33

5:69

6:03

6:42

7:06

7: 04

7:95

8: 18

B) Fördelning på städer och landsbygd åren 1936—-1941.

Månad

Städer

Land

äby g

d

1

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1936

1937

1938

1939 11940

1941

J anuari ..........

6:65

7:31

7: 07

7:70

7:57

8: 26

4: 65

5: 10

5: 60

5: 99

6:21

6:23

Februari..........

6:78

7: 23

7: 38

7:88

7:52

8: 23

4:69

5: 28

5: 57

6:21

6:01

6: 28

Mars..............

6:80

7: 39

7: 20

7: 80

7:97

8: 01

4: 78

5: 35

5: 66

6: 48

6:23

6: 64

April..............

6:83

7: 57

7: 14

7: 79

7:58

8:02

4: 77

5: 49

5:70

6: 60

6: 53

6: 47

Maj ..............

7:01

7: 84

7: 33

7: 70

7:89

8: 12

4: 83

5: 66

5: 72

6:44

6:85

6: 87

Juni..............

7: 05

7: 82

7: 48

8: 45

8: 56

8: 17

4:97

5: 74

6: 03

6: 24

6:80

7: 38

Juli ..............

7:01

7: 57

7: 92

8: 04

8: 55

7: 96

5: 10

5: 94

6:30

6: 36

6:97

7:48

Augusti ..........

7: 06

7: 47

7: 97

8: 10

8: 95

7:80

5: 13

6:49

6: 45

6: 38

7: 15

7:58

September ........

7:03

7:77

8: 10

8: 05

9: 23

8:28

5: 18

5: 90

6: 62

6: 45

7: 22

7: 72

Oktober ..........

7: 09

7: 60

8: 11

7:61

9: 25

8: 74

5: 28

6: 20

6:49

6: 45

7: 31

7: 87

November ........

7: 02

7:49

8: 13

7:69

8: 94

9:08

5: 23

5: 95

6: 40

6: 40

7: 16

7:55

December ........

7: 13

7: 10

7: 84

7: 60

8: 55

8:34

4: 92

5: 72

6: 18

6:41

6:91

7: 10

Tab. 24. Antal arbetslösa sysselsatta vid kommunala hjälparbeten utan statsbidrag

åren 1932—1941.

Årsni cdcltal

Städer

Lands-

bygd

Hela

riket

1941

Städer

Lands-

bygd

Hela

riket

1932

3,250

2,992

1,104

7,838

10,214

4,697

11,088

13,206

5,801

1,229

1,476

1,376

1,125

930

806

2,035

2,371

2,238

1,773

1,395

1,094

847

1933

1934

895

862

648

1935

913

2,529

3,442

465

1936

1,023

990

1,384

2,407

665

429

1937

537

1,527

431

416

1938

928

590

1,518

1,750

1,062

435

383

818

397

418

815

1939

1940

867

691

883

371

401

251

652

486

315

801

1941

782

524

1,306

December ......

430

400

830

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Kungl. Majlis proposition nr 344.

Tab. 25. Arbetslinjens omfattning åren 1932—1941.

Månad

A

n t a 1

s y

8 s e 1

satt

a

1932

1933

1934

1935

1986

1937

1938

1939

1940

1941

Statliga arbeten

Januari............

12,099

16,253

18,598

19,190

11,348

7,818

2,806

2,894

2,285

2,995

Februari ..........

14,015

17.275

20,667

19,232

11,088

7.862

3,004

3,134

1.963

3,402

Mars ..............

14,245

17,933

21,826

19,392

10,171

6,740

2,856

2,884

1,640

3,454

April ..............

13,879

18.504

21.935

17,345

9,140

5,659

2,282

2,489

1.366

4,223

Maj................

14.308

20,541

23,029

18,878

10,578

4,147

2.709

2,903

1,458

5,326

Juni ..............

15,172

22,175

25,488

20,398

10,453

3,510

2,565

3,418

1.497

6,610

Juli................

15,648

23,707

26,756

18,215

9,299

3,027

2,416

3,267

1,727

6,438

Augusti............

15,865

23,683

26,816

16,288

8.184

2,680

2,523

3.267

2,303

5,484

September..........

16,254

22,934

25,014

14,356

7,479

2,302

2,537

2,868

2,639

4,031

Oktober............

16,055

20,676

23,639

13,320

7,001

2,139

2,647

2,865

2,775

3,424

November..........

15,713

17,691

20,045

13,181

7,424

2,444

2,635

2,664

2,862

3,228

December..........

14,590

16,374

18,401

11,389

6,648

2,212

2,386

2,180

2,218

2,929

Statskommunala ar- beten

Januari ............

3,016

8,483

13,879

12,221

6,417

3,047

1,727

1,699

1,047

472

Februari ..........

4,018

9,684

16,199

12,662

6,209

3,132

1,828

2,055

878

635

Mars ..............

4,516

10,945

17,277

12,851

5,865

3,005

2,089

2,271

648

878

April ..............

4,863

10,476

17,277

11,780

5,631

2,775

2,318

2,084

540

1.121

Maj................

4,900

10,754

18,165

10,843

5,655

2,242

2,253

1,974

742

1,240

Juni ..............

5,645

11,852

18,477

10,168

4,940

2,017

2,216

1,833

732

1.294

Juli................

5,346

10,998

17,075

9,132

4,223

1,643

1,951

1,535

515

1,570

Augusti............

5,232

11,367

16,037

8,325

3,438

1,394

1,821

1,359

513

1,487

September..........

6,150

12,139

14,362

7,232

3,302

1,387

1,808

1,358

436

1,416

Oktober............

7,418

14,564

14,187

6,626

3,181

1.449

1,832

1,220

459

1,478

November..........

7,975

14,207

13,005

6,845

3,090

1,476

1,654

1,279

503

1,689

December..........

8,494

12,241

12,739

6,207

3,134

1,507

1,385

1,070

394

1,784

Kommunala arbeten

Januari ............

11,530

16,785

10,546

5,318

3,885

2,885

1,993

2,992

1,335

2,035

Februari ..........

13,934

18,597

10,390

5,543

3,709

2,751

2,167

3,488

1.404

2,371

Mars ..............

11,384

17,037

8,316

4,674

3,468

2,276

2,064

3,139

1,386

2,238

April ..............

10,384

13,298

6.028

3,455

2,672

1,790

1,648

2,360

1,041

1,773

Maj................

9,405

12.113

4,915

2,813

2,164

1,417

1,337

1,489

724

1,395

Juni ..............

9,609

12,062

4,500

2,697

1,929

1,098

1,092

1,347

589

1,094

Juli................

9,692

12,625

4,376

2,200

1,734

863

1.077

1,015

661

847

Augusti............

10,080

12,918

4,048

2,551

1,673

832

965

896

669

818

September..........

10,127

11,916

3,871

2,759

1,575

875

980

844

814

815

Oktober............

10,744

11,559

3,995

2,833

1,702

989

1,188

964

1,021

652

November..........

12,689

10,326

4,444

3,301

2,220

1,285

1,672

1,192

1,575

801

December..........

13,481

9,237

4,179

3,154

2,152

1,268

2,027

1,277

1,523

830

Summa

Januari ............

26,645

41,521

43,023

36,729

21,650

13,750

6,526

7,585

4,667

5,502

Februari ..........

31,967

45,556

47,256

37,437

21,006

13,745

6,999

8,677

4,245

6,408

Mars ..............

30,145

45,915

47,419

36,917

19,504

12,021

7,009

8.294

3,674

6,570

April ..............

29,126

42,278

45,240

32,580

17,443

10,224

6,248

6,933

2.947

7,117

Maj................

28,613

43,408

46,109

32,534

18,397

7,806

6,299

6,366

2,924

7,961

Juni ..............

30,426

46,089

48,465

33,263

17,322

6,625

5,873

6,598

2,818

8,998

Juli................

30,686

47,330

48,207

29,547

15,256

5,533

5,444

5,817

2,903

8,855

Augusti............

31,177

47,968

46,901

27,164

13,295

4,906

5,309

5,522

3,485

7,789

September..........

32,531

46,989

43,247

24,347

12,356

4,564

5,325

5,070

3,889

6,262

Oktober............

34,217

46,799

41,821

22,779

11,884

4,577

5,667

5.049

4,255

5,554

November..........

36,377

42,224

37,494

23,327

12,734

5,205

5,961

5,135

4,940

5,718

December..........

36,565

37,852

35,319

20,750

11,934

4,987

5,798

4,527

4,1351

5,543

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj-.ts proposition nr 344.

Medeldagsförtjänsterna vid de statskommuuala reservarbetena under åren

1932—1941 redovisas i tal. 23. Med hänsyn till att ett flertal statskommunala

reservarbeten i motsats till statliga arbeten varit belägna i städer med

förhållandevis hög reservarbetslön, meddelas förutom medeltal för hela riket

även medeltal för städer och landsbygd var för sig.

Kommunala hjälparbeten utan statsbidrag. Antalet arbetslösa sysselsatta

vid kommunala hjälparbeten utan statsbidrag åren 1932—1941 framgår av

tab. 24. Vid dylika arbeten sysselsattes under år 1941 i genomsnitt 1,306

arbetslösa. Av de sysselsatta voro 782 eller 59.9 procent hemmahörande

i städer; 84.0 procent voro försörjningspliktiga.

Sammanfattande uppgifter lämnas i tab. 25 örn arbetslinjens omfattning

under varje månad åren 1932—1941 och i tab. 26 örn dess omfattning inom

olika geografiska områden under samma år. Av samtliga arbetslösa, som

erhållit hjälp i form av arbete voro under 1941 i medeltal 62.6 procent

sysselsatta vid statliga arbeten, 18.3 procent vid statskommunala arbeten och

19.i procent vid kommunala arbeten utan statsbidrag. Av hela antalet hjälpsökande

voro under år 1941 i medeltal 30.9 procent hjälpta enligt arbetslinjen.

I storstäderna voro endast 17.3 procent hjälpta enligt denna hjälpform

mot 36.8 respektive 45.7 procent i övriga städer och landskommuner.

Tab. 26. Arbetslinjens omfattning inom olika geografiska områden

åren 1932—1941.

Ir

Månad

Antal hjälpta

Hjälpta i % av hjälpsökande

Stor-

städer

Övriga

städer

Lands-

bygd

Hela

riket

Stor-

städer

Övriga

städer

Lands-

bygd

Hela

riket

Årsmedeltal.

1932 .....................

2,435

6,023

23,082

31,540

15.0

31.2

29.5

27.7

1933 ....................

1,902

8,356

34,236

44,494

7.8

28.4

31.6

27.1

1934 ....................

2,849

8,536

32,823

44,208

14.1

40.3

44.7

38.5

1935 ....................

3,639

6,229

19,913

29,781

35.7

50.2

51.1

48.4

1936 ....................

2,283

4,052

9,730

16,065

32.5

45.7

49.4

45.1

1937 ....................

1,392

2,609

3,828

7,829

33.2

43.0

48.2

43.0

1938 ....................

686

2,063

3,289

6,038

20.9

38.5

43.6

37.3

1939 ......''..............

456

1,659

4,183

6.298

17.6

38.7

39.2

35 9

1940 ....................

531

1,023

2,186

3,740

9.7

31.8

46.9

28.0

1941 ....................

1,735

1,833

3,288

6,856

17.3

36.8

45.7

30.9

lilli

J anuari ................

800

2,128

2,574

5,502

5.9

28.2

27.5

18.0

Februari ................

912

2,526

2,970

6.408

6.0

28.8

27.1

18.4

Mars....................

817

2,547

[3,206

6,570

5.6

31.2

29.o

19.5

April....................

1,193

2,504

3,420

7,117

9.2

37.2

31.6

23.3

Maj ....................

1,838

2,258

3,865

7.961

15.8

47.3

45.7

32.o

Juni ....................

2,452

1,864

4,682

8,998

25.4

52.o

63.0

43.6

Juli ....................

2,670

1,746

4,439

8,855

35.4

59.2

77.8

54.6

Augusti ................

2,455

1,549

3.785

7,789

34.0

53.1

77.8

52.o

September ..............

1,988

1,227

3,047

6,262

30.9

44.6

74.5

47.2

Oktober ................

1,906

1,138

2,510

5,554

32.6

40.3

63.6

44.o

November ..............

1,907

1,279

2,532

5,718

28.1

34.4

58.9

38.7

December ..............

1,888

1,233

2,422

5,543

20.8

24.2

44.7

28.3

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Majlis proposition nr 344.

En jämförelse mellan hänvisnings förhållandena under 1941 vid olika slag

av arbeten lämnar följande resultat.

Av samtliga hänvisade voro i medeltal %

från lands- försörjnings
-

Statliga arbeten

a) i arbetsmarknadskommissionens regi

b) i annan myndighets regi ............

Statskommunala beredskapsarbeten ........

Statskommunala reservarbeten ............

Kommunala hjälparbeten utan statsbidrag

från

städer

54.3

19.2

81.3

54.4

59.9

kommuner pliktiga

45.7

80.8

18.7

45.6

40.1

59.8

93.1

95.9

85.8

84.0

Vid utgången av september månad 1941 voro vid statliga beredskapsarbeten

av samtliga hänvisade vid arbetsmarknadskommissionens arbeten

34.8 procent och vid arbeten i annan myndighets regi 72.3 procent dagkolonister,

d. v. s. att de kunde bo i sin ordinarie bostad.

Understödslinj en.

Dagunderstöd. Dagunderstödsverksamhetens omfattning under åren 1937—

1941 framgår av tab. 27, vari angives det antal kommuner, som haft sådan

verksamhet, samt tab. 28, vari lämnas uppgifter örn antalet dagunderstödda

arbetslösa vid utgången av varje månad nämnda år. I denna redovisning

har hänsyn icke tagits till dagunderstödda deltagare i beredskapskurser eller

i av arbetslöshetskommittéer anordnade kurser.

Liksom under nästföregående år var dagunderstödsverksamheten under

1941 begränsad till ett mindre antal kommuner. Antalet dagunderstödda

var dock betydligt högre än under något av åren 1937—1940. Under månaderna

januari—april 1941 voro i genomsnitt cirka 15,000 arbetslösa hjälpta

genom dagunderstöd, vilket sammanhänger med den starka ökningen i arbetslösheten

under årets första månader och svårigheterna att under vintern i

mera avsevärd grad utöka sysselsättningen vid beredskapsarbeten. Under

Tab. 27. Antal kommuner, som bedriTlt dagunderstödsverksamhet

åren 1937-1941.

Månad

Städer

L a n d s b

CTQ

P-

Hela riket

1937 1938

1939

1940

1941

1937

1938

1939

1940

1941

1937

1938

1939

1940

1941

Januari . .

19

19

»

19

25

31

30

54

30

33

50

49

73

49

58

Februari . .

22

21

23

20

29

32

29

56

28

40

54

50

79

48

69

Mars ....

21

20

21

21

31

31

26

60

29

50

52

46

81

50

81

April ....

15

14

17

16

29

22

18

51

20

48

37

32

68

36

77

Maj ......

6

9

10

7

22

6

8

28

7

28

12

17

38

14

50

Juni......

—

8

3

5

20

2

5

4

6

16

2

13

7

11

36

Juli......

—

—

—

6

14

—

4

—

5

14

—

4

—

11

28

Augusti . .

—

—

—

5

11

—

5

—

5

11

—

5

—

10

22

September

—

—

—

5

11

—

6

—

8

11

—

6

—

13

22

Oktober . .

—

5

5

9

13

3

8

5

12

12

3

13

10

21

25

November

6

10

10

14

14

12

19

12

22

13

18

29

22

36

27

December

12

16

14

19

21

30

38

29

29

25

42

54

43

48

46

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 344. 47

Tab. 28. Antal dagunderstödda (ej kursdeltagare) åren 1937—1941.

Städer

L a n d 8 b

ygd

Hela riket

1937

1938

1939

1940

1941

1937

1938

1939

1940

1941

1937

1938

1939

1940

1941

Jan. . .

3,274

2,457

2,499

1,781

11,616

2,223

2,268

3,707

1,492

2,473

5,497

4,725

6,206

3,273

14,089

Febr.. .

3,711

2,664

2,928

1,982

14.129

2,362

2,321

4,057

1,441

3,209

6,073

4,985

6,985

3,423

17,338

Mars ..

3,313

2,471

2,783

2,047

13,914

2,461

2,221

4,245

1,446

3,455

5,774

4,692

7,028

3,493

17,369

April. .

1,677

1.747

2,004

1,580

11,709

1,888

1,535

3,843

1,096

3,579

3,565

3,282

5,847

2.676

15,288

Maj . .

863

758

870

1,030

8,866

643

614

1,571

249

1,963

1,506

1,372

2,441

1,279

10,829

Juni . .

—

475

219

898

5,901

140

335

310

95

776

140

810

529

993

6,677

Juli

_

—

—

947

3,807

—

220

—

62

333

—

220

—

1,009

4,140

Aug. . .

—

—

—

1,446

3,108

—

265

—

86

208

—

265

—

1,532

3,316

Sept. ..

—

—

—

2,524

3,010

—

304

—

170

191

—

304

—

2,694

3,201

Okt. ..

—

595

652

5.394

2,249

167

473

190

308

178

167

1,068

842

5,702

2,427

Nov. ..

714

1,088

1,197

7.513

2,844

570

1,058

614

817

279

1,284

2,146

1,811

8,330

3,123

Dec. . .

1,608

2,023

1,632

9,291

6,066

1,643

2,543

1,298

1,474

908

3,251

4,566

2,930

10,765

6,974

senare hälften av året nedgick antalet dagunderstödda väsentligt och vid

november och december månaders utgång voro endast respektive 3,123 och

6,974 arbetslösa hjälpta genom dagunderstöd mot respektive 8,330 och 10,765

vid motsvarande tidpunkter föregående år. Vid bedömningen av dessa siffror

bör man också hålla i minnet, att det relativa antalet arbetslösa över 50 år

under år 1941 var högre än de föregående åren. Vid slutet av åren 1939,

1940 och 1941 utgjorde det respektive 26.3, 29.0 och 39.3 procent. I fråga

om ålderns inverkan på hjälpens utformning hänvisas dessutom till uttalanden

å sid. 60 f.

Dagunderstödsverksamheten var under året till största delen lokaliserad

till de större städerna samt till kommuner i Göteborgs och Bohus samt

Västernorrlands län.

I genomsnitt för hela riket uppgick under år 1941 dagunderstödet till

3 kronor 49 öre mot 3 kronor 26 öre föregående år. Dessa uppgifter avse

dagunderstödd huvudperson, i regel familjeförsörjare.

Hyreshjälp. Den omfattning, vari hyreshjälpverksamhet bedrevs under

tiden oktober 1940—september 1941, framgår av tab. 29. Redovisning lämnas

i denna tabell även av antalet personer med hyreshjälp i procent av antalet

tdagunderstödda. På grund av redovisningssvårigheter har därvid Stockholms

stad ej kunnat medtagas.

I städerna utgavs hyreshjälp till 39.2 procent och i landskommunerna

ill 21.1 procent av de dagunderstödda mot 58.9 procent respektive 39.3

procent år 1940.

Från och med år 1941 kan hyreshjälp — som tidigare endast kunnat

ifrågakomma för familjeförsörjare — även utgå till icke försörjningspliktiga

arbetslösa, som uppbära dagunderstöd, dock med högst hälften av det belopp,

som kunnat ifrågakomma för familjeförsörjare.

I underdånig skrivelse den 2 maj 1941 påtalade arbetsmarknadskommissionen

en olägenhet för de storstadsarbetslösa, vilka hänvisats till beredskapsarbeten

i landsorten, nämligen den, att deras inkomster i några fall

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Kungl. Maj:ts proposition nr 844.

Talj. 29. HyreshjälpsTerksainhetens omfattning oktober 1940—september 1941.

År

månad

Antal kommuner, som

bedrivit hyreshjälps- verksamhet

Antal arbetslösa, som

erhållit hyreshjälp

Hjälpta med hyreshjälp

i % av hela antalet

dagunderstödda

Städer

Lands-

bygd

Hela

riket

Städer

Lands-

bygd

Hela

riket

Städer1

Lands-

bygd

Hela 1

riket

1940

Oktober..........

6

3

9

3,074

68

3,142

49.2

17.9

46.9

November........

11

6

17

4,339

146

4,485

52.6

10.2

41.8

December........

13

9

22

5,181

307

5,488

52.6

12.2

41.8

1941

Januari ..........

16

15

31

7,726

730

8,456

25.4

15.9

23.7

Februari ........

21

15

36

10,856

1,001

11,857

42.6

19.7

37.8

Mars ............

20

18

38

11,096

1,219

12,315

60.8

26.2

50.8

April ............

21

22

43

10,025

1,610

11,635

26.0

27-8

26.3

Maj..............

16

18

34

8,193

1,330

9,523

66.0

23-o

47.4

Juni ............

13

11

24

5,995

516

6,511

30.2

24.1

29.8

Juli..............

11

9

20

3,512

211

3,723

41.6

22.2

38.9

Augusti..........

9

7

16

2,423

129

2.552

32.8

35.2

33.o

September........

9

8

17

2,566

107

2,673

37.4

39.7

37.5

1 Förutom Stockholms stad.

blivit så låga, att deras familjer knappast kunde erhålla en nödtorftig försörjning.

Departementschefen uttalade i anslutning härtill (prop. 1941: 285,

sid. 48) som sin uppfattning, att de påtalade förhållandena borde bli föremål

för en skyndsam undersökning inom arbetsmarknadskommissionen. Innan

resultatet av denna undersökning förelåge, ansåge sig departementschefen

icke kunna taga ställning till ärendet. Han vågade emellertid hysa den förhoppningen,

att det skulle visa sig möjligt att hänvisa familjeförsörjare till

sådana arbeten som åtminstone gåve lika höga inkomster som den tidigare

tillämpade reservarbetslinjen, kompletterad med ortstillägg, skulle ha givit.

Kommissionen fann snart, att det vore förenat med stora svårigheter och

olägenheter att utvälja och igångsätta lämpliga arbetsföretag, som gjorde

det möjligt att familjeförsörjare genomgående hänvisades till arbeten med

sådana förtjänstmöjligheter, att svårigheterna därigenom eliminerades. Såsom

ett led i den fortsatta undersökningen, har kommissionen därför ansett

sig böra försöksvis tillämpa ett system med liyreshjälp till familjeförsörjare,

som hänvisats till beredskapsarbete på sådant avstånd från hemorten, att

det förhindrar användandet av familjebostaden. Detta system har tillämpats

sedan den 1 juli 1941 på villkor bland annat, att hyreshjälp må utgivas endast

till personer, som ha försörjningsplikt mot hustru eller hemmavarande minderåriga

barn, och att hyreshjälp utbetalas för varje månadsskifte under vilket

den hänvisade befinner sig vid beredskapsarbetet. I tillämpliga delar gäller

i övrigt vad som är föreskrivet angående hyreshjälp i samband med dagunderstöd.

Tillstånd för kommun att utgiva hyreshjälp till beredskapsarbetare

avser endast arbetare sysselsatta vid viss, i delgivningsbrev eller eljest

av kommissionen angiven arbetsplats. Sådant medgivande har lämnats stä
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 344. 49

Talj. 30. Antal arbetslösa, som erhållit kommunalt understöd åren 1937—1941.

Månad

Städer

L a n d s b

y gd

Hela r i

ket

1937

1938 1939

1940

1941

1937

1938

1939 1940 1941

1937 193S

1939

1940 1941

Januari . .

2,904

2,933 2,427

1,840

621

529

364

626

245

400

3,433

3,297

3,053

2,085

1,021

Februari . .

2,456

3.269

2,418

2,402

568

663

311

540

180

343

3,119

3,580

2,958

2,582

911

Mars ....

2,013

2,800

2,128

2,621

527

571

227

377

193

274

2,584

3,027

2,505

2,814

801

April ....

1,938

2,430

1.670

1,270

371

437

205

353

127

303

2,375

2,635

2,023

1,397

674

Maj ......

1,953

1,964

881

871

342

299

136

246

50

161

2,252

2,100

1,127

921

503

Juni......

1,712

1,724

717

1,018

212

142

83

122

39

82

1,854

1,807

839

1,057

294

Juli ......

1,512

1.731

714

1,327

156

118

76

62

52

43

1.630

1,807

776

1,379

199

Augusti . .

1,389

1,387

557

1.799

152

99

59

39

68

39

1.488

1,446

596

1,867

191

September

1,567

1,335

720

1,732

132

152

80

63

75

48

1,719

1,415

783

1,807

180

Oktober ..

2,017

1.244

714

713

139

222

135

120

104

67

2,239

1,379

834

817

206

November

2,568;1,702

1,184

664

237

258

223

182

175

126

2,826

1,925

1,366

839

363

December

2,695(2,127

1,469

743

397

369

484

219

291

186

3,064

2,611

1,688

1,034

583

derna Stockholm, Sundbyberg, Norrköping, Hälsingborg, Malmö, Halmstad,

Göteborg och Mölndal samt vissa förortskommuner till Stockholm, nämligen

Huddinge, Sollentuna, Solna och Spånga.

Tillståndet har begränsats till arbetsplatser med en timlön av omkring

1 krona eller därunder.

Kommunalt understöd. Antalet genom kommunal understödsverksamhet

(sålunda utan statsbidrag) hjälpta under åren 1937—1941 angives i tab. 30.

Av tabellen framgår, att den kommunala understödsverksamlieten under år

1941 var av betydligt mindre omfattning än 1940. I medeltal åtnjöto under

året 494 arbetslösa kommunalt understöd mot 1,550 föregående år.

Utbildningshjälp. Av deltagarna vid kommissionens beredskapskurser för

omskolning och utbildning av tempoarbetare för verkstadsindustrin, för vilka

kurser särskild redogörelse lämnats här ovan (sid. 20 ff.), voro större delen

anmälda hos arbetslöshetskommittéerna och åtnjöto hjälp i form av dagunderstöd

eller bidrag till inackorderingskostnaderna. Vid 1941 års utgång åtnjöto

sålunda 673 elever eller 63.3 procent av samtliga arbetslöshetshjälp.

Till följd av det ringa antalet hjälpsökande i ungdomsåldrarna har den

för hjälp åt ungdomsarbetslösa särskilt avsedda verksamheten under år 1941

bedrivits i mycket begränsad omfattning. Hjälpåtgärderna lia huvudsakligen

anordnats i form av frivillig arbetstjänst (statligt arbetsläger). Några

ungdomsreservarbeten lia icke förekommit under året. Kursverksamhet för

arbetslös ungdom förekom endast under senare delen av året, då 3 kurser

i teoretiska och praktiska ämnen anordnades i Göteborg för sammanlagt

omkring 75 deltagare samt en maskinskrivningskurs i Stockholm för cirka

30 deltagare.

Vid ingången av år 1941 pågick frivillig arbetstjänst vid ett statligt arbetsläger

i Vännäs, Västerbottens län, med 75 elevplatser. Yrkesutbildning

bedrevs där i en av Västerbottens läns landsting uppförd verkstadsskolel,

3T&na(l) varvid eleverna voro fördelade på två yrkesavdelningar för meka
Bihany

lill riksdagens protokoll 1942. I sand. Nr 344. uis 42 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Majds proposition nr 344.

niker samt en avdelning vardera för utbildning av smeder, byggnads- och

inrednings snickare samt kockar. Eleverna voro förlagda i internat. Utbildningen

bedrevs efter förebild av skolöverstyrelsens undervisningsplaner för

tvååriga verkstadsskolor.

I tab. 31 lämnas en sammanställning av den statliga och statsunderstödda

utbildningshjälpens omfattning under åren 1934—1941.

Tab. 31. Den statliga och statsunderstödda utbildningshjälpens omfattning

åren 1934-1941.

Ar

månad

Antal deltagare

i frivillig

arbetstjänst

Antal sysselsatta

i ungdoras- reservarbeten

Antal kurs- deltagare * 1

Summa

Årsmedeltal

1934 ......................

777

5

2,179

2,961

1935 ......................

769

92

801

1,662

1936 ......................

364

250

306

920

1937 ......................

910

75

17

302

1938 ......................

170

35

36

241

1939 ......................

132

39

65

236

1940 ......................

50

6

390

446

1941 ......................

62

—

845

907

1941

J anuari ..................

61

—

891

952

Februari..................

62

—

997

1,059

Mars......................

61

—

974

1,035

April......................

64

—

903

967

Maj ......................

62

—

902

964

Juni ......................

55

—

851

906

Juli ......................

58

—

753

811

Augusti ..................

63

—

807

870

September ................

62

—

770

832

Oktober ..................

64

—

718

782

November ................

67

797

864

December ................

64

—

772

836

1 Häri ingå endast kursdeltagare, som åtnjutit statlig arbetslöshetshjälp. Elever vid

verkstadsskolor för arbetslös ungdom ingå sålunda ej oell av eleverna vid beredskapskurser

endast de, som åtnjöto dagunderstöd eller bidrag till inackorderingskostnaderna.

Sammanfattande uppgifter rörande under stödslinjen återfinnas i tab. 32.

Denna tabell innefattar (i olikhet mot tab. 28) även antalet understödda

personer, som erhållit dagunderstöd i samband med kursverksamhet. Av

samtliga arbetslösa, som erhållit hjälp enligt understödslinjen, åtnjöto i

medeltal under 1941 95. i procent dagunderstöd och 4.9 procent kommunalt

understöd utan statsbidrag.

I detta sammanhang kan nämnas att under senare delen av 1941 i mycket

begränsad omfattning anordnats kurser för personer med korttidsarbete,

företrädesvis kvinnor. Kursdeltagarna voro (jfr sid. 63) icke anmälda som

hjälpsökande arbetslösa.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 344. 51

Tab. 32. Understödslinjens omfattning1 åren 1932—15)41.

Måna d

A n

tal u

n d e r

stöds

taga

re1

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

Dagunderstöd

.Januari ............

16,740

43,110

60.604

17,849

11,824

5,497

4,752

6,254

3,301

14,980

Februari............

21,481

52,909

58,254

19,350

14.131

6,130

4,996

7,090

3,465

18,335

Mars ..............

25,003

58,135

57,430

17,999

13,823

5,849

4,707

7,204

3,538

18,343

April ..............

26,452

56,791

45,041

13,503

10,104

3,606

3,282

5,970

2,692

16,191

Maj................

23,476

44,701

31,605

5,038

3,181

1,506

1.418

2,505

1,481

11,731

Juni ..............

15,640

37,271

20,846

497

567

140

858

566

1,347

7,528

Juli................

15,819

39,105

13,699

774

45

—

267

34

1.533

4,893

Augusti............

16,841

37,490

9.710

509

33

—

313

32

2,124

4.123

September..........

17,192

40,841

7,585

381

—

—

353

26

3,289

3,971

Oktober............

22,275

47,198

8,175

997

172

167

1,115

871

6,241

3,145

November..........

28,269

50,842

11,040

3,653

1,998

1,300

2,194

1,842

9,009

3,920

December..........

35,475

57,001

15,617

8,039

4,241

3,266

4,614

2,960

11,515

7,746

Kommunalt under-

stöd

Januari............

7,292

20,213

13,087

5,959

4,799

3,433

3,297

3,053

2,085

1,021

Februari ..........

8,063

21,385

13,011

5,134

5,393

3,119

3,580

2,958

2,582

911

Mars ..............

7,047

19,381

9,745

4,153

4,744

2,584

3,027

2,505

2,814

801

April ..............

5,163

15,622

8.006

3,730

4,350

2,375

2,635

2,023

1,397

674

Maj................

4,948

12,722

5,186

2,875

2,566

2,252

2.100

1.127

921

503

Juni ..............

5,064

10,165

3,699

1,943

1,828

1,854

1,807

839

1,057

294

Juli...............

4.510

9,493

2,890

1,631

1,569

1,630

1,807

776

1,379

199

Augusti............

4,799

9,819

2,633

1,991

1,758

1,488

1,446

596

1,867

191

September..........

5,159

9,445

2,600

2,342

2,108

1,719

1,415

783

1,807

180

Oktober............

5,897

8,746

2,618

3.769

2,667

2.239

1,379

834

817

206

November..........

7,688

11,012

4,135

4,309

2,816

2,826

1,925

1,366

839

363

December..........

10,238

14,079

5,443

4,439

3.441

3,064

2,611

1,688

1,034

583

Summa

Januari ............

24,032

63,323

73.691

23,808

16,623

8,930

8,049

9,307

5,386

16,001

Februari ..........

29.544

74,294

71,265

24,484

19.524

9,249

8,576

10,048

6,047

19,246

Mars ..............

32,050

77,516

67,175

22,152

18,567

8,433

7,734

9,709

6,352

19,144

April ..............

31,615

72,413

53,047

17,233

14.454

5,981

5,917

7,993

4,089

16,865

Maj................

28,424

57,423

36,791

7,913

5.747

3,758

3,518

3,632

2,402

12,234

20,704

47,436

24,545

2,440

2,395

1,994

2.665

1,405

2,404

7,822

Juli................

20,329

48,598

16,589

2,405

1,614

1.630

2,074

810

2,912

5,092

Augusti............

21,640

47,309

12,343

2,500

1,791

1,488

1,759

628

3,991

4,314

September..........

22,351

50,286

10,185

2,723

2,108

1,719

1,768

809

5,096

4,151

Oktober............

28,172

55,944

10,793

4,766

2,839

2,406

2,494

1,705

7,058

3,351

November..........

35,957

61,854

15,175

7,962

4,814

4,126

4,119

3,208

9,848

4,283

December..........

45,713

71,080

21,060

12,478

7,682

6,330

7,225

4,648

12,549

8,329

Årsmedeltal

Dagunderstöd ......

22,055

47,116

28,300

7,382

5,010

2,288

2,406

2,946

4,128

9,575

Kommunalt under-

stöd..............

6,323

13,507

6,083

3,523

3,170

2,382

2,252

1,546

1,550

494

Summa ............

28,378

60,623

34,388

10,905

8.180

4,670

4,658

4,492

5,678

10,069

1 Kursdeltagare medräknade.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Hjälpverksamhetens totala omfattning.

En översikt över totalantalet statligt och kommunalt hjälpta åren 1932—

1941 lämnas i tab. 33. Under år 1941 åtnjöto i medeltal 76.6 procent av

samtliga hjälpsökande arbetslöshetshjälp; procenten hjälpta var detta år

högre än under något av åren 1932—1940. Av samtliga hjälpsökande under

år 1941 åtnjöto 30.9 procent hjälp enligt arbetslinjen, 41.6 procent enligt

understödslinjen och 4.1 procent erhöllo utbildningshjälp.

I bilaga 10 lämnas uppgifter örn de arbetslösas och arbetslöshetshjälpens

fördelning den 31 december 1941 i olika län samt i städer med över 15,000

invånare.

Tab. 33. Totalantalet statligt och kommunalt hjälpta åren 1932 -1941.

Ar

Månad

Antal hjälpta

Hjälpta i % av hjälpsökande

Arbets-

linjen

Under-

stöds-

linjen

Utbild- nings- hjälpen 1

Summa

Arbets-

linjen

Under-

stöds-

linjen

Utbild- nings- hjälpen 1

Summa

Årsmedeltal

1932..................

31,539

28,378

—

59,917

27.7

24.9

—

52 6

1933..................

44,494

60,623

—

105,117

27.i

37.0

—

64.1

1934..................

44,208

32,196

2,993

79,397

38.5

28.i

2.6

69 2

1935..................

29,781

10,112

1,740

41,633

48.1

16.4

2.8

67 A

1936..................

16,065

7,880

961

24,906

45 i

22.1

2.7

69.9

1937..................

7,829

4,653

318

12,800

43.o

25.6

1.7

70.3

1938..................

6,038

4,622

264

10,924

37. s

28.6

1.6

67.5

1939..................

6,297

4,431

252

10,980

35.o

25.2

1.4

62.5

1940..................

3,740

5,314

449

9,503

28.o

39.7

3.4

71 i

1941..................

6,856

9,225

907

16,988

30.9

41.5

4.1

76.5

1941

Januari ..............

5,502

15,110

952

21,564

18.i

49.5

3.i

70.7

Februari..............

6,408

18,249

1,059

25,716

18.4

52.3

3.o

73.7

Mars ................

6,570

18,170

1,035

25,775

19.5

53»

3.i

76.5

April ................

7,117

15,962

967

24,046

23.3

52 2

3.2

78.7

Maj..................

7,961

11,332

964

20,257

32.0

45.6

3.9

81.5

Juni..................

8,998

6,971

906

16,875

43.5

33 8

4.4

81.7

Juli..................

8,855

4,339

811

14,005

54.6

26.8

5.0

86 4

Augusti..............

7,789

3,507

870

12,166

52.0

23.4

5.8

81.2

September............

6,262

3,381

832

10,475

47.1

25.5

6.3

78.9

Oktober..............

5,554

2,633

782

8,969

44.0

20.9

6.2

71i

November............

5,718

3,486

864

10.068

38.7

23.6

5.8

68.i

December............

5,543

7,557

836

13,936

28.3

38.6

4.3

71.2

1 Före 1934 redovisades utbildningshj alpen under understödslinjen,

En summarisk redovisning av kostnaderna för hjälpverksamheten under

såväl budgetåret 1940/41 som under tiden lh—''nlu 1941 återfinnes i bilagorna

11 och 12.

E. Yärnpliktshjälp.

I egenskap av tillsynsmyndighet för Jcrigsfamiljebidragsverlcsamheten har

kommissionen, bland annat, utfärdat anvisningar för familjebidragsnämn
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 344.

53

demas prövning av familjebidragsärendena och även lämnat nämnder, som

gjort framställning därom, särskilda upplysningar. Vidare har chefen för kommissionens

värnpliktshjälpsbyrå närvarit vid i olika län anordnade sammanträden

med representanter för familjebidragsnämnderna i länen och därvid

hållit föredrag rörande krigsfamiljebidragsförordningens tillämpning m. m.

Genom förordningen den 16 maj 1941 (nr 288) hava vissa ändringar vidtagits

i krigsfamiljebidragsförordningen och genom kungörelse samma dag

(nr 289) i krigsfamiljebidragskungörelsen. Dessa ändringar, som till största

delen bygga på olika underdåniga framställningar och förslag från kommissionen,

trädde i kraft den 1 juni 1941 och innebära i huvudsak vidgad rätt

till familjebidrag. Bland annat har kommissionen bemyndigats att, när synnerligen

ömmande omständigheter föreligga, på ansökan av familjebidragsnämnd

medgiva att annan anhörig till den värnpliktige än som avses i 3 §

krigsfamiljebidragsförordningen må i fråga örn rätt till familjebidrag likställas

med familjemedlem, som i 3§b) sägs. Till och med den 31 december

1941 hade avgjorts 834 ärenden rörande dylika framställningar.

I gemensam skrivelse den 31 oktober 1941 hemställde överbefälhavaren

och arbetsmarknadskommissionen dels örn sådant förtydligande av anvisningarna

till kommunalskattelagen att av dessa framginge, att begravningsbidrag

enligt krigsfamiljebidragsförordningen icke utgjorde skattepliktig

intäkt, dels ock örn sådan ändring i anvisningarna att sjukbidrag förklarades

icke utgöra skattepliktig inkomst. Begravningsbidrag har sedermera

förklarats icke utgöra skattepliktig inkomst.

På framställning av 1941 års krigsfamiljebidragskommitté har kommissionen

föranstaltat örn vissa utredningar. Sålunda ha länsstyrelserna och

vissa familj ebidragsnämnder tillsports om sina erfarenheter av gällande bestämmelser

rörande familjebidrag. Andra utredningar lia avsett militärtjänstgöringens

inverkan på de inkallades ekonomiska förhållanden.

Genom statsmakternas beslut lia för budgetåret 1941/42 3,000,000 kronor

anvisats för särskild hjälpverksamhet till förmån för de till militärtjänst inkallades

familjer. Härav ha 2,850,000 kronor ställts till kommissionens förfogande

för fördelning bland överståthållaren och landshövdingarna, på vilka

det ankommer att utdela medlen. Redogörelser för den sålunda bedrivna

verksamheten skola av överståthållaren och landshövdingarna insändas till

kommissionen för granskning.

Då statens arbetsmarknadskommission vid ingången av budgetåret 1941/1942

efter rikskommittén övertog ledningen av hjälpverksamheten funnos hos

överståthållaren och landshövdingarna viss odisjtonerad behållning av rikskommittémedel.

Större delen av detta belopp användes för hjälpverksamhetens

fortsatta bedrivande. Med förmälan att rikskommittén önskade med

det snaraste avveckla sin verksamhet till förmån för de till militärtjänst

inkallades familjer, förklarade rikskommittén sedermera att, därest kommissionen

medgåve att vad som hos landshövdingarna återstode av rikskommittémedel

vid utgången av november månad finge till rikskommittén återbetalas,

rikskommittén ville ställa ett belopp av 200,000 kronor till kommissionens

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tab. 34. Värnpliktslåneverksamheten till och med den 31 december 1941

Värnpliktslånenämnden

i län

Inkomna

låneansökningar

Av värnpliktslånenämnd

låneansökni

helt eller delvis

bifallna

erna behandlade

ngar

helt avslagna

Vid periodens

slut icke slut- prövade låne- ansökningar

Av de beviljade

lånen skola

underställas

SAK:s prövning

Genom

ökas

lK:s beslut

minskas

antal

gällande

kronor

antal

beviljat

belopp

kronor

avslaget

belopp

kronor

antal

gällande

kronor

antal

gällande

kronor

antal

belopp

kronor

anta- let be- vilja- de lån

med

det be- viljade

beloppet

med

kronor

anta- let be- vilja- de lån

med

det be- viljade

beloppet

med

kronor

Stockholms stad ..

2,062

3,069,775

963

598,920

848,663

1,099

1,622,192

90

187,720

»

48,900

7

21.770

Stockholms........

879

1,454,839

494

387,980

464,959

379

593,805

6

8.095

75

127,200

10

14,140

4

7,250

Uppsala ..........

376

496,120

229

150,780

129,919

147

215,421

—

—

15

35,800

5

8,700

0

3,000

Södermanlands ....

454

690,584

170

93,915

160,110

284

436,559

—

—

11

25,800

6

13,800

—

—

Östergötlands......

719

1,005,982

157

154,570

91,865

552

748,263

10

11,284

31

84,900

20

37,865

3

9,800

Jönköpings........

623

1,048,135

126

132,220

100,545

497

815,370

_

_

30

73,000

11

26,800

4

8.100

Kronobergs........

348

566,256

131

145.515

78,476

216

341,765

1

500

33

74,800

10

12,450

—

—

Kalmar............

693

1,046,497

228

141,816

182,799

461

716,582

4

5.300

13

28,200

21

40.250

2

5,000

Gotlands..........

321

496,640

210

169,275

156,285

lil

171,080

—

—

19

41,900

1

2,000

2

5,000

Blekinge..........

438

660,576

148

122,425

116,166

290

421,985

—

14

37,300

9

7,450

1

4,000

Kristianstads......

873

1,380,048

193

113.400

218,363

674

1,038,685

6

9,600

11

24,500

14

18,500

—

—

Malmöhus ........

2,171

3,209,214

670

402,401

635,772

1,496

2.167.841

5

3,200

35

69,500

19

24,400

2

3.500

Hallands..........

433

719,226

142

73,900

164,576

290

478.650

1

2,100

17

10,800

2

1.300

—

—

Göteborgs o. Bohus

1,844

3,024,694

633

575,675

576,285

1,205

1,860,234

6

12.500

108

246,400

17

25.050

6

17.000

Alvsborgs ........

770

1,267,039

245

210,170

250,311

522

802,558

3

4,000

37

84,450

18

31,890

3

8,500

Skaraborgs ........

564

1,004,957

221

169,490

215,409

338

616,258

5

3,800

23

37,550

9

15,500

—

—

Värmlands ........

657

995,407

258

162,080

257,117

396

569,863

3

6,347

16

28,300

4

8,000

0

100

Örebro............

583

859,622

289

150,800

288,884

292

413,738

2

6,200

11

19,750

3

6,200

—

—

Västmanlands ....

345

538.478

159

194.186

86,099

184

252,193

2

6.000

47

122,889

1

700

2

7.323

Kopparbergs ......

515

812,917

137

80,770

150,077

375

580,570

3

1,500

17

28,830

15

15,900

4

4,600

Gävleborgs........

810

1,132,588

182

85,015

206,265

628

841.308

_

_

6

10.900

7

4.600

—

—

Västernorrlands.. . .

1,089

1,542,963

433

284,310

312,228

656

946,425

—

—

20

58,200

12

21,150

3

4,200

Jämtlands ........

481

572,501

170

79,621

105,933

310

386.047

1

900

4

7,200

4

7,450

1

2,000,

Västerbottens......

727

1,226,902

303

225,175

304,470

422

691,757

2

5.500

26

67,100

2

2,500

—

1

Norrbottens ......

934

1,543,803

174

100,430

182,431

757

1,255,142

3

5.800

12

25,300

9

10,650

—

1

Summa

19,709

30,365.763

7,065 5,004.839

6.284.007

12,581

18.984,291

63

92,626

721

1,558,289

253

406.145

44

111,143

Kully!,. Majlis proposition nr 344.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

55

förfogande för att genom kommissionens försorg såsom julpenningar till

de inkallades familjer fördelas genom landshövdingarna och överståthållaren.

Efter framställning av kommissionen bemyndigade Kungl. Majit den 14

november 1941 kommissionen att dels medgiva ifrågasatt återleverering till

rikskommittén, dels ock att från rikskommittén emottaga ifrågakomna belopp

av 200,000 kronor att disponeras för särskild utdelning genom landshövdingarna

och överståthållaren julen 1941.

Omfattningen av värnpliktslåneverksamheten för tiden till och med den 31

december 1941 framgår av idb. 34. De av värnpliktslånenämnderna beviljade

lånen fördelade sig med avseende å lånebeloppens storlek på sätt nedan angives.

Lånebelopp Antal

kronor lån

200— 500 .................... 3,857

501—1,000 .................... 2,426

1.001— 1,500 .................... 255

1.501— 2,000 .................... 247

2.001— 2,500 .................... 64

2.501— 3,000 .................... 105

3.001— 3,500 ................... 21

3.501— 4,000 .................... 90

Summa 7,065

Hela antalet till kommissionen till och med den 31 december inkomna

värnpliktslåneärenden uppgick till 3,996. Av dessa hade kommissionen före

december månads utgång avgjort 3,970, varav 701 avsågo av värnpliktslånenämnder

underställda beslut och 3,269 av lånesökande ingivna besvär. I fråga

örn underställda beslut hade kommissionen i 44 fall upphävt värnpliktslånenämndernas

beslut om lån och i vissa fall minskat de beviljade lånebeloppen.

I anledning av anförda besvär beviljades ytterligare 253 lån.

I bilagorna 13 och 14 ha sammanförts vissa kostnader för arbetsförmedlingsverksamhet,

överflyttning och omskolning av arbetskraft, familjebidragsnämndernas

revisorer och värnpliktslånenämnderna.

III. Arbetsmarknadskommissionens verksamhet

under första kvartalet 1942.

Beträffande arbetsmarknadskommissionens verksamhet under första kvartalet

1942 har kommissionen anfört följande:

Arbetsmarknaden.

Läget på arbetsmarknaden har under den hittills gångna delen av år

1942 i stort sett icke undergått några andra förändringar än sådana, som

sammanhänga med säsongutvecklingen. Sysselsättningen har sålunda fortfarande

varit tillfredsställande och arbetslösheten inom fackförbunden lägre

än under förkrigstiden. Inkallelserna till militärtjänst och det omfattande

behovet inom skogsbruket lia starkt påverkat efterfrågan på arbetskraft. I

likhet med förut är arbetstillgången god inom de delar av industrien, som

svara för tillverkningen av krigsmateriel och för ersättningsproduktionen.

Situationen inom exportindustrierna har dock påverkats i samma grad som

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

förut av de rådande avspärrningsförhållandena, varjämte ishindren menligt

inverkat på sjöfarten. För konsulntionsvaruindustrierna har också läget på

det hela taget varit stabilt, även örn vissa åtstramningstendenser yppat sig.

Särskilt gäller detta textil- och konfektionsindustrierna, där en produktionsminskning

inträtt, sedan textilransoneringen trätt i kraft. Fortsatta ransoneringar

på skilda områden lia även nödvändiggjort inskränkningar inom

olika branscher av livsmedelsindustrien.

Som vanligt under vintermånaderna lia icke några större förändringar förekommit

på jordbrukets arbetsmarknad, och efterfrågan på arbetskraft har

varit obetydlig. De säsonglediga jordbruksarbetarna ha i stor utsträckning

kunnat överföras till skogsbruket, där arbetet forcerats, så mycket som den

starka kölden och den myckna snön det tillåtit. Efterfrågan på skogsarbetare

har under kvartalet varit stor, och de åtgärder, som tidigare vidtagits

för att överföra arbetskraft från andra yrkesområden till skogen, ha intensifierats

ytterligare. Skogsbrukets behov av arbetskraft, så som det framträtt

i rekvisitioner hos arbetsförmedlingarna, har hittills kunnat i allt väsentligt

tillgodoses.

På det industriella verksamhetsområdet har arbetstillgången övervägande

varit god, och bristen på kvalificerade yrkesarbetare har skärpts inom metallindustrien,

framförallt vid mekaniska verkstäder, skeppsvarv och elektriska

verkstäder. Jord- och stenindustriens läge liksom också förhållandena inom

vissa delar av trävaruindustrien Ira rönt fortsatt påverkan av den obetydliga

byggnadsverksamheten. Inom såväl byggnads- som anläggningsfacken yppade

sig mot slutet av kvartalet nya arbetstillfällen; dessförinnan hade dock planerad

verksamhet derstädes måst uppskjutas på grund av den starka kölden.

Vissa sammanfattande uppgifter örn arbetsmarknaden under första kvartalet

1942 lämnas i tab. 35, varvid som jämförelse även medtagits motsvarande

uppgifter för samma tid föregående år.

Tab. 35. Arbetsmarknaden januari—mars åren 1941 och 1942.

År och

månad

Antal syssel- satta inom

industri och

angränsande

näringsgrenar.

Indextal:

sept. 1939

= 100

Arbets-

lösheten

inom

fackför-

bunden

Procent

Antal

hjälp-

sökande

arbets-

lösa

Sveriges offentliga arbetsförmedling

Arbets-

sökande

personer

Ansök- ningar örn

arbete l)

Lediga

platser

Tillsätta

platser

Antal an- sökningar

om arbete

på 100

lediga

platser

1941.

Januari. . ..

83.1

17.1

30,512

126,467

135,805

54,493

42,330

249

Februari . .

84.6

18.4

34,900

121,115

131,894

54,664

42,873

241

Mars......

83.8

15.1

33,702

126,957

136,743

65,639

49,714

208

1942.

Januari. . . .

85.3

13.7

25,259

144,420

154,097

67,844

54,171

227

Februari . .

85.o

12.5

25,149

127,019

139,897

69,298

53,142

202

Mars......

84.7

—

22,062

117,150

130,943

77,830

53,780

168

l) Jfr not under tab. 5.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

57

Av socialstyrelsens sysselsättningsstatistik, som redovisar antalet sysselsatta

arbetare inom industri och angränsande näringsgrenar, framgår, att

sysselsättningen under de tre första månaderna av 1942 var obetydligt förändrad

i jämförelse med samma tid 1941; den var ungefär 1 procent högre.

Arbetsförmedling, arbetslöshet och

hjälpverksamhet.

Rapporterna från de offentliga arbetsförmedlingarna utvisa, att antalet arbetssökande

under 1942 var i jämförelse med föregående år något högre

under januari och februari men något lägre under mars. Antalet lediga

respektive tillsatta platser var däremot betydligt högre under samtliga dessa

månader 1942. Relationen mellan arbetssökande och lediga platser var sålunda

gynnsammare under första kvartalet 1942 än under 1941.

Under januari—mars 1942 placerades genom arbetsförmedlingarna sammanlagt

19,913 man i skogsarbete. Av dessa kommo 12,101 från andra yrkesområden

än skogsbruket. Motsvarande antal för samma period förlidet år

utgjorde respektive 12,925 och 4,288. Inventeringen av arbetskraft för brännvedsförsörjningen

m. m. (se sid. 19) den 31 mars 1942 utvisar, att den då

redovisade arbetsstyrkan uppgick till 90,000 man, eller 15,000 mindre än

vid samma tid föregående månad. Nedgången, som främst har säsongkaraktär,

ägde dock även samband med beredskapsinkallelserna.

Uppgifter örn arbetslösheten inom fackförbunden föreligga till och med

utgången av februari 1942. Yid nämnda tidpunkt voro 12.5 procent av förbundens

medlemmar registrerade som arbetslösa. Detta är den lägsta februarisiffra,

som noterats efter 1920. Nedanstående jämförelse med arbetslöshetssiffrorna

för olika fackförbund samma månad föregående år utvisar, att antalet

arbetslösa inom flertalet förbund var lägret 1942.

28 februari

28 februari

Fackförbund

1941

%

1942

%

Fackförbund

1941

%

1942

%

Beklädnadsarbetareförbundet

7.9

10.6

Litografförbundet

5.4

2.9

Bleck- o. plåtslagareförbundet

25.2

12.5

Livsmedelsarbetareförbundet

9.0

7.8

Bokbindareförbundet

6. l

3.2

Metallindustriarb.-förbundet

6.8

4.3

Bryggeriindustriarb.-förbundet 11.2

7.2

Järnbruksarbetare

2.2

1.4

Byggnadsträarbet.-förbundet

50.6

44.0

Verkstadsarbetare

8.o

5.o

De förenade förbunden

(i. I

6.8

Murareförbundet

59.5

50.7

Elektriska arbetareförbundet

12.5

10.2

Målareförbundet

53.8

47.3

Gjutareförbundet

4.3

2.6

Pappersindustriarb.-förbundet

20.7

10.9

Grov- o. fabriksarb.-förbundet

34.1

26.4

Sadelm- o. tapets.-förbundet

18.1

15.5

Byggnadsindustriarbetare

45.7

36.8

Sko- o. läderind.-arb.-förbundet

12.9

15.0

Byggn adsämnesind.-arbetare

38.fi

26.8

Stenindustriarbetareförbundet

25.9

20.4

Glasbruksarbetare

Sockerfabriksarbetare

17.i

24.o

6.o

16.2

Sågverksind.-arb.-förbundet

33.0

24.3

Tändsticksarbetare

12.3

17.4

Textilarbetareförbundet

4.0

5.2

Övriga arbetare

14.4

12.2

Tobaksindustriarb.-förbundet

5.9

9.9

Gr uvindustriarbet.-förbundet

2.7

2.6

Transportarbetareförbundet

23.6

1 6.3

Handelsarbetareförbundet

4.7

3.4

Träindustriarbetareförbundet

16.9

10.o

Kommunalarbetareförbundet

B.8

5.8

Typografförbundet

5.7

2.3

Lantarbetareförbundet

6.0

6.9

Väg- o. vattenb.-arb.-förbundet 30.0

20.9

Summa

16.4

12.5

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Inom beklädnadsarbetareförbundet, de förenade förbunden, tändsticksarbetare

inom grov- och fabriksarbetareförbundet, lantarbetareförbundet, skooch

läderindustriarbetareförbundet, textilarbetareförbundet och tobaksindustriarbetareförbundet

var däremot arbetslösheten större under 1942. De

högsta arbetslöshetssiffrorna för februari 1942 uppvisade murareförbundet,

målareförbundet, byggnadsträarbetareförbundet och byggnadsindustriarbetare

inom grov- och fabriksarbetareförbundet; dessa siffror voro dock icke oväsentligt

lägre än år 1941.

Antalet hjälpsökande arbetslösa var under första kvartalet 1942 betydligt

lägre än föregående år. Vid utgången av mars månad 1942 var antalet

hjälpsökande 22,062, eller 65.5 procent av fjolårs siffran. De hjälpsökandes fördelning

på olika län den 31 mars 1942 framgår av tab. 36. Tabellen utvisar

att minskningen i antalet hjälpsökande sedan januari, vilken månad uppvisade

endast obetydligt högre siffror än februari, uppgick till 3,197, eller

12.7 procent. Minskningen var särskilt betydande i Göteborgs stad, där antalet

hjälpsökande nedgick med 1,184, eller 23.1 procent; i Stockholm var minskningen

däremot obetydlig och i Malmö ökade antalet hjälpsökande något.

Västernorrlands län uppvisade obetydlig minskningoch Bohuslän någon ökning.

Tab. 36. Antal hjälpsökande arbetslösa inom olika län den 31 mars 1942.

Län

Städer

Landsbygd

Summa

Ökning

minskning (

J1/i 1942

( + ) eller

—) gent emot

31/s 1941

Stockholms stad ................

3,909

—

3,909

_

228

_

2,321

Stockholms.......................

, 294

961

1,255

—

157

_

803

Uppsala ........................

190

51

241

—

4

_

163

Södermanlands....................

98

26

124

—

104

_

576

Ostergötlands......................

796

24

820

—

133

+

92

Jönköpings........................

237

16

253

—

49

—

202

Kronobergs..................

20

31

51

_

27

_

225

Kalmar......................

320

56

376

—

135

—

636

Gotlands........................

104

10

114

+

38

_

41

Blekinge .....................

81

128

209

21

_

367

j Kristianstads...................

75

6

81

—

38

—

109

Malmö stad ..................

1,997

—

1,997

+

99

_

159

Malmöhus i övrigt .............

974

194

1,168

639

_

234

Hallands ....................

313

31

344

_

2

_

100

Göteborgs stad..................

3,939

—

3,939

—

1,184

_

2,168

Göteborgs och Bohus i övrigt......

628

1,934

2,562

+

35

—

368

Älvsborgs ........................

177

69

246

_

77

_

257

Skaraborgs.......................

86

2

88

—

39

_

64

Värmlands ........................

172

189

361

_

77

_

78

Orebro...........................

224

—

224

4-

80

_

134

Västmanlands......................

40

1

41

64

121

Kopparbergs ......................

52

4

56

_

6

_

48

Gävleborgs.....................

308

52

360

—

27

__

554

Västernorrlands....................

238

2,425

2 663

—

174

_

1,418

Jämtlands ......................

17

1

18

_

35

_

107

Västerbottens............

50

126

176

—

42

—

345

Norrbottens ......................

25

361

386

—

187

—

134

Summa

15,364

6,698

22,062

—

3,197

—

11,640

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Majda proposition nr 344.

Av samtliga hjälpsökande den 31/3 1942 tillhörde 8,748 (39.7 procent) yrkesgruppen

byggnadsverksamhet, 2,205 (10. o procent) landtransport, 1,815 (8.2

procent) stenindustri, 1,293 (5.9 procent) sågverksindustri, 1,088 (4.9 procent)

kontors-, affärs- och lagerbete samt 6,913 (31.3 procent) övriga yrkesgrupper.

Den omfattning i vilken hjälpverksamheten för arbetslösa bedrivits under

tiden januari 1941—mars 1942 framgår av ted). 37. Vid utgången av mars

1942 åtnjöto 77.2 procent av samtliga hjälpsökande arbetslöshetshjälp. Av

samtliga hjälpta voro 41.8 procent hjälpta genom arbete och 58.2 procent genom

understöd (inkl. utbildningslijälp). Arbetslinjen hade en betydligt större

omfattning vid utgången av mars 1942 än vid motsvarande tidpunkt åren

1940 och 1941, då endast 36.o resp. 25.5 procent av samtliga hjälpta voro

hjälpta genom arbete. Sammanlagt voro 7,130 arbetslösa sysselsatta vid

beredskaps- och reservarbeten, därav 4,154 vid statliga arbeten, 2,185 vid

statskommunala arbeten (varav 86 vid arkivarbeten) och 791 vid kommunala

hjälparbeten utan statsbidrag. Antalet kontantunderstödda minskades från

februari till mars med 1,807 och utgjorde vid kvartalets utgång 8,948.

Tub. 37. Hjälpverksamheten för arbetslösa januari 1941—mars 1942.

Ar och

månad

liela

antalet

hjälpta

Dara

v h j

ä 1 p

a g

[inom

statligt bered- skapsarbete

stats-

reservarbete

kom-

munalt

arbete

utan

stats-

bidrag

kontant-

understöd

utbild-

nings-

hjälp

i kom- missio- nens

regi

i annan

myndig- hets

regi

kom-

munalt

bered-

skaps-

arbete

arkiv-

arbete

stats- kom - raunalt

reserv-

arbete

dag-

under-

stöd

kom-

munalt

under-

stöd

1U41.

Januari. . . .

21,564

1,975

840

350

180

122

2,035

14,089

1,021

952

Februari . .

25,716

2,339

870

532

193

103

2,371

17,338

911

1.059 ,

Mars......

25,775

2,168

1,101

778

185

100

2,238

17,369

801

1,035 j

April......

24,046

2,621

1.380

1,003

222

118

1,773

15,288

674

967

Maj ......

20,257

3,261

1,822

1,093

243

117

1,395

10.829

503

964

Juni ......

16,875

4,063

2,303

1,125

244

169

1,094

6,677

294

906

Juli ......

14,005

3,897

2,302

1.367

239

203

847

4,140

199

811

Augusti

12,166

3,238

2,023

1,297

223

190

818

3,316

191

870 !

September

10,475

2,065

1,719

1,235

247

181

815

3,201

180

832

Oktober . .

8,969

1,873

1,289

1,326

263

151

652

2,427

206

782

November

10,068

1,768

1,190

1,533

352

74

SOI

3,123

363

864

December

13,936

1,542

1,104

1,642

367

58

830

6,974

583

836

1942.

Januari. . . .

17,701

2,310

1,283

1,821

371

73

1,028

9,183

696

933

Februari . .

19,218

2.649

1,524

1,955

384

57

963

10,191

564

931

Mars......

17,040

2,258

1,589

2,031

393

68

791

8,524

421

962

Vidtagna åtgärder, överväganden in. ni.

En grundprincip i svensk a rbetslöshetspol i tik är, att största möjliga antal

arbetslösa skall beredas arbete och att kontantunderstöd skall förekomma

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Ma.j:ts proposition nr Sid.

endast som en supplerande hjälpform, då lämpliga arbeten ej kunna anordnas.

Såsom av den ovan lämnade redogörelsen framgår, har understödslinjen dominerat

hjälpverksamheten under de två senaste vintrarna. Visserligen nedgick

det procentuella antalet dagunderstödda från 73.7 procent december 1940—

mars 1941 till 57.8 procent under motsvarande tid 1941/42, men även sistnämnda

procenttal kan synas högt i en hjälpverksamhet, som sätter arbetslinjen främst.

Arbetslinjen har i anslutning till nyss anförda grundprincip varit föremål

för viss utvidgning under sistförflutna vintermånader, och arbetsstyrkan har

successivt utökats från 5,718 man i november 1941 till 7,130 i mars 1942. Läget

på arbetsmarknaden har emellertid, som nedan framhålles, föranlett kommissionen

att redan under sistlidna mars månad vidtaga åtgärder för reduktion

av beredskapsarbetena. Nödvändigheten att vidtaga åtgärder, som till synes

innebära oförklarliga motsatser — reduktion av sysselsättningsmöjligheterna

vid beredskapsarbeten trots att antalet dagunderstödda tillätes vara förhållan

devis betydande — ger kommissionen anledning till följande reflexioner.

Såsom statliga eller statskommunala beredskapsarbeten beviljas principiellt

endast arbeten, som äro nyttiga och nödvändiga. Därutöver göres en ytterligare

begränsning i så måtto, att bidrag beviljas endast för arbeten, som det

är angeläget att igångsätta omedelbart. En sådan anledning till omedelbart

igångsättande kan föreligga, örn lämpliga sysselsättningsmöjligheter saknas

för arbetslösa och det alltså gäller att undvika en alltför stark ansvällning av

dagunderstödsverksamheten, t. ex. i större städer eller industrisamhällen.

Dylika arbeten anordnas emellertid endast under sådana förhållanden, att de

kunna inskränkas eller nedläggas, så snart förhållandena på arbetsmarknaden

det påfordra.

De arbetslösas ålder och framförallt vana vid grovarbete spela en betydande

roll i fråga örn möjligheterna att på ett ekonomiskt försvarbart sätt

utnyttja deras arbetskraft vid beredskapsarbeten. Visserligen kunna äldre

personer med vana vid grovarbete placeras i statliga eller statskommunala

beredskapsarbeten i hemorten men, framför allt vintertid, svårligen vid mera

avlägset belägna arbeten. Av de vid grovarbete icke yrkesvana kunna de

äldre överhuvud taget knappast beredas hjälp genom hänvisning till arbete,

under det att de yngre, i den män de bedömas lia förutsättningar att inom

skälig övergångstid förvärva nödig färdighet i grovarbete, kunna beredas

hjälp på detta sätt. Dessa senare borde dock, örn de kunna omskolas till

grovarbetare, i flertalet fall med samma fördel kunna omskolas till exempelvis

skogsarbetare; bestämmande borde då bli, örn den ena eller andra av ifrågavarande

arbetsuppgifter för ögonblicket är mest angelägen.

Dessa omständigheter medföra, att vissa svårigheter föreligga att utnyttja

de hjälpmöjligheter, som finnas tillgängliga vid statliga beredskapsarbeten

belägna på större avstånd från arbetslöshetscentra. Aven med beaktande

av ovan anförda principer för anordnande av beredskapsarbeten, kan det då,

försåvitt man vill undvika att utgiva kontantunderstöd, bliva nödvändigt

igångsätta arbeten, som eljest icke skulle ha kommit till utförande under

närmaste tiden. Det ligger i sakens natur, att nu anförda svårigheter äro

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

större vintertid än sommartid, då urvalet av arbetsobjekt är rikligare. Arbeten,

som igångsättas med tanke på vinterns hjälpbehov, böra emellertid vid en

strikt genomförd arbetsmarknadspolitik nedläggas, då våren kommer, och

deras färdigställande skjutas på framtiden, såvitt ej sysselsättningsmöjligheterna

i öppna marknaden undergå en absolut försämring.

För närvarande är situationen den, att de krav, som framför allt bränsleförsörjningen

ställt och alltjämt ställer på för skogsarbete lämplig arbetskraft,

lia medfört, att bland dem, som kunna bli föremål för hjälpåtgärder,

huvudsakligen återfinnas personer, som på grund av ålder eller bristande

vana vid grovarbete mindre väl lämpa sig för hänvisning till beredskapsarbete.

Kommissionen vill här erinra örn det ovan (sid. 47) påpekade förhållandet,

att lijälpklientelets ålder stigit väsentligt. Vid slutet av 1941 voro

icke mindre än två femtedelar av de arbetslösa över 50 år. Även vid god

tillgång på lämpliga arbetsobjekt för beredskapsarbeten är det alltså i

nuvarande läge icke möjligt att sysselsätta en större del av hjälpklientelet

i dylika arbeten; i varje fall kan detta icke ske med mindre fordringarna på

arbetenas bedrivande enligt tekniskt och ekonomiskt riktiga principer skjutas

åt sidan. Det kan därför icke undvikas, att vid nu angivna förutsättningar

understödslinjen vintertid får en stor omfattning i förhållande till arbetslinjen,

även då statliga eller statskommunala beredskapsarbeten kunna komma till

stånd i de lijälpbehövandes hemorter. Än större blir disproportionen mellan

arbete och understöd, om arbetsmöjligheter endast föreligga på stort avstånd

från hemmet.

Arbetsmarknadskommissionen har funnit att, av anledningar som här

nämnts, arbetsstyrkorna vid de statliga beredskapsarbetena med här nedan

särskilt anförda undantag, under den nu tilländalupna vintern till avsevärd

del utgjorts av personer, som icke alls eller endast under gynnsammaste

förhållanden kunna placeras ut på den öppna arbetsmarknaden. Om, såsom

av allt att döma blir fallet, en viss brist på arbetskraft inom flera näringsområden

kommer att göra sig gällande under våren och sommaren, måste

hänsyn tagas till ovanstående svårigheter.

Under den gångna vintern med dess osedvanligt starka kyla och i vissa

delar av landet rikliga snömängd lia några av de här ovan berörda problemen

i hög grad accentuerats. Detta gäller särskilt möjligheterna att vintertid

bereda lämplig sysselsättning åt de arbetslösa. Öppna marknaden har visserligen

bjudit rikliga arbetstillfällen i skogen, men ingalunda alla arbetslösa äro

lämpade för detta arbete, i all synnerhet örn arbetsplatsen är avlägset belägen

från hemorten. Överhuvud spelar ålder, fysisk kondition och förutvarande

sysselsättning stor roll för vederbörandes duglighet som skogsarbetare.

Kommer därtill att arbetet kanske skall utföras i en annan landsända, kunna

familje- och bosättningsförliållanden ej lämnas helt ur räkningen. Visserligen

bidrager det allmänna under olika förutsättningar med utbildningsbidrag,

familjetillägg m. m. (se sid. 17 fl.), men de sannolika sysselsättningsmöjligheterna

under den närmaste framtiden kan man i varje fall ej bortse från. Det kan

icke vara riktigt att i februari eller mars från ett jordbruksdistrikt skicka en

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 844.

då arbetslös lantarbetare nied stor försörjningsbörda långt bort på skogsarbete,

om det får anses klart, att våren kommer att medföra efterfrågan

på jordbruksarbetare. Kan däremot arbete beredas inom måttligt avstånd

från hemorten, bör mannens arbetskraft självfallet utnyttjas för skogen

under vintern. Ar mannen olämplig för skogsarbete men användbar i anläggningsarbete,

bör lians arbetskraft kunna utnyttjas i beredskapsarbete

vintertid, blott den frigöres därifrån, så snart annat lämpligt arbete står

till buds.

Kommissionen har med det nu anförda önskat framhålla, att man i praktiken

icke kan schablonmässigt hänvisa arbetslösa tillhörande vissa yrkesgrupper

till förefintliga arbetstillfällen, även om dessa senare skulle ligga i närheten

av eller rent av inom vederbörandes kompetens. Som följd härav kan det

icke undvikas, att en eller annan jordbruksarbetare vintertid återfinnes inom

hjälpklientelet och då sysselsattes vid beredskapsarbete. Understundom ha

också personer måst beredas arbetslöshetshjälp, som senare kunnat skickas

ut på skogsarbete. Dylika anordningar lia kunnat vidtagas därför, att kommissionen

har i sin hand att avbryta hjälptilldelningen, så snart förhållandena

det påfordra.

Det ligger i sakens natur att den arbetslöse, som sysselsattes vid ett

arbete, där han får sin bärgning, icke frivilligt lämnar detta, med mindre

öppna marknaden bjuder bättre villkor. Redan på reservarbetenas tid — i

varje fall efter 1933 — måste kommissionen varje år vidtaga vissa stundom

långt gående åtgärder för friställande av arbetskraft, som under vintern haft

sysselsättning vid reservarbete men som under våren behövdes i jordbruk

m. m. Öppna marknaden utövade nämligen i alltför ringa grad någon lockelse

för reservarbetarna, i varje fall gjorde ej jordbruket det. I jin högre grad

är det påkallat att vidtaga sådana åtgärder, sedan arbetena bedrivas som

beredskapsarbeten på öppna marknadens villkor och det sålunda endast i

undantagsfall förekommer att en arbetare frivilligt lämnar arbetet för att

söka annat arbete. På grund härav har kommissionen redan före påsk vidtagit

åtgärder för friställande av arbetskraft genom att ett betydande antal

för jordbruksarbete lämpade personer liemsäuts. Sedermera har kommissionen

på grund av vissa anspråk på arbetskraft för statliga anläggningsarbeten

av hög angelägenhetsgrad beslutat nedlägga samtliga statliga beredskapsarbeten

av icke militärviktig natur med undantag av ett fåtal arbeten, vid

vilka komma att sysselsättas mindre arbetsstyrkor, bestående av personer,

som icke kunna anvisas jord- eller skogsarbete och ej heller anläggningsarbete

utom hemorten. Samtidigt lia motsvarande åtgärder vidtagits i fråga

om statskommunala beredskapsarbeten och reservarbeten. Härigenom har

kommissionen sökt vinna den smidiga anpassning till lijälpkraven under

vintern och till arbetsmarknadens krav under sommaren, som är en av dess

främsta uppgifter.

För att utröna behovet av arbetskraft inom torvindustrin under år 1942

och för att underlätta rekryteringen till nämnda industri har arbetsmarknads,

kommissionen på anmodan av bränslekommissionen i början av året trätt i

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

förbindelse med dels torvindustriförbundet i vad angår bränntorvtillverkning,

dels livsmedelskommissionen i vad angår tillverkning av torvströ. Därjämte

företagas med början den 31 mars månatliga inventeringar av inom torvindustrin

sysselsatt personal oell behovet av arbetskraft i fortsättningen.

Dessa inventeringar utföras efter samma principer som inventeringarna av

skogsbrukets arbetskraft (sid. 19). För att stimulera intresset för torvarbete

bedriver kommissionen jämsides med propagandan för skogsarbetet även

propaganda för torvarbete genom press, radio m. m. Detta sker i samarbete

med olika fackförbund, framförallt de inom vilka sysselsättningsgraden kan

väntas bli mindre tillfredsställande under våren och sommaren. De förut

omnämnda förberedelsearbetena (sid. 37), som avse maskinell torvberedning,

fullföljas. Aktiebolaget svensk torvförädling beräknas vid lämplig tidpunkt

kunna igångsätta maskinell drift å de berörda mossarna vid Hunneberg oell

Vallåsen.

Arbetsmarknadskommissionen har ägnat uppmärksamhet åt de försörjningsproblem,

som blivit en följd av att korttidsarbete börjat tillämpas i allt

större utsträckning inom vissa industrier. Enligt Kungl. Maj:ts medgivande

den 27 februari 1942 äger kommissionen bevilja statsbidrag med högst 75

procent av kostnaderna för kursplaner åt deltagare i av arbetslöslietskommitté

jämlikt beslut av kommissionen anordnad kurs för personer med korttidsarbete.

Såsom villkor flir erhållande av statsbidrag till sådana kurspremier

gäller,

att till kursdeltagare utgående kurspremie utgör 3 kronor för dag,

att kursdeltagare erhåller kurspremie endast för dag, då han bevistat

minst tre undervisningstimmar,

att kurspremie ej utgår till medlem av erkänd arbetslöshetskassa för sådan

dag, för vilken denne uppbär understöd från kassan,

att kurspremie ej utgår till medlem av erkänd arbetslöshetskassa, innan

dennes deltagande i kursen anmälts till såväl organ för den offentliga arbetsförmedlingen

som kassans lokale redogörare, samt

att arbetslöshetskommittén ställer sig till efterrättelse de föreskrifter i

övrigt ifråga om statsbidrags utgående, som kommissionen utfärdar efter

samråd med socialstyrelsen.

Det aktuella problemet utgör emellertid icke så mycket att bereda hjälp

åt korttidsarbetare som fastmer att organisera driften vid ifrågavarande

industrier så, att en del av arbetskraften utnyttjas helt och återstoden ställes

till förfogande för andra arbetsuppgifter.

De belopp med vilka dagunderstöd och hyreshjälp högst må utgå per dag

respektive månad lia jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 mars 1942

av arbetsmarknadskommissionen fastställts på sätt, sorn framgår av nedanstående

tablå, och med giltighet från den 1 april 1942.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Kungl. Majlis proposition nr 34d.

1

D a

gund

erst

ö d

H

y r e 8 h j k

i p

Man och

hustru

Ensam

person

över

18 år

Ensam

person

16—17

år

Barn under 16 år

Man,

hustru

och 3

barn

Man,

hustru

och 6

barn

Orts-

grupp

Per

månad högst

Orts-

grupp

lia till

3:e

barnet

4:e till

6:e

barnet

Familje-

för-

sörjare

Ensam-

stående

i

3:25

2: 10

1.20

0: 70

0: 50

5: 35

6: 85

I a

b

20

—

10

—

C

30

—

15

—

d

40

—

20

—

ii

3:50

2: 35

1:35

0:90

0:50

6:20

7: 70

II a

20

—

10

—

b

30

—

15

—

c

40

—

20

—

d

50

—

25

—

e

60

—

30

—

ni

3: 75

2: 75

1:65

1: 10

0: 50

7:05

8: 55

lil a

40

—

20

_

b

50

—

25

—

•

C

60

—

30

—

(1

70

—

35

—

e

90

—

45

Vid jämförelse med de från oell med den 1 januari 1941 gällande understödsbeloppen

(prop. 1941:30, sid. 46) framgår, att dagunderstödsbeloppen

genomgående höjts, för man och hustru samt ensam person över 18 år med

25 öre och för övriga understödskategorier med belopp varierande mellan

10 och 20 öre. Sistnämnda höjning har genomgående vidtagits i fråga örn

fjärde till och med sjätte barnet. I fråga örn liyreslijälpsbeloppen har inom

ortsgrupp I ingen förändring företagits, inom ortsgrupp II har inlagts en

undergrupp e med 60 kronor per månad och inom ortsgrupp III lia undergrupperna

a—c höjts vardera med 10 kronor, varjämte en ny undergrupp e

med en hyreshjälp av 90 kronor tillagts. Här angivna hyreslijälpsbelopp

gälla familjeförsörjare; för ensamstående person kan liksom förut hyreshjälp

utgå med högst halva det för familjeförsörjare medgivna högsta beloppet.

Sedan chefen för socialdepartementet den 9 januari 1942 lämnat sitt medgivande,

har arbetsmarknadskommissionen försöksvis anordnat särskild hjälpverksamhet

för arbetslösa musiker, så kallad musikerhjälp, efter följande

riktlinjer.

Arbetslösa musiker, särskilt äldre, beredas sysselsättning hos amatörorkestrar,

musikcirklar eller andra sammanslutningar med ej yrkesmässig

utövning på sitt program såsom musicerande instrumentalister, lärare, instruktörer,

dirigenter etc. Yarje sysselsättningsperiod omfattar en sammanhängande

tid av högst sex månader.

För att kunna komma i åtnjutande av musikerhjälp skall den arbetslöse

musikern vara anmäld såsom hjälpsökande arbetslös hos vederbörande kommunala

arbetslöshetsorgan. Han skall vid sin anmälan bland annat avgiva

en särskild personlig deklaration. Arbetslöshetskommittén vidarebefordrar

med eget yttrande ansökningshandlingarna till kommissionen, som verk
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 344. 65

ställer uttagningen till musikerhjälpen. Uttagningen sker med biträde av

representanter för musikaliska akademien och svenska musikerförbundet.

Musiker kan hänvisas till musikorganisation antingen på sin hemort eller,

därest han är under 50 år, på andra orter (interlokal hänvisning). Han kan

åläggas att utöva sin verksamhet hos flera musikorganisationer, därest han

icke skulle kunna beredas full sysselsättning hos en enda organisation. Arbetstiden

för hänvisad musiker uppgår till 42 timmar per vecka. Arbetslönen

utgår med samma belopp som för de vid statligt arkivarbete sysselsatta

(se sid. 38). Vid interlokal hänvisning erhåller musiker fri resa till

och från arbetet.

Musikorganisation, som önskar disponera arbetslös musiker, har att ingiva

ansökan därom till kommissionen. Därvid skall vederbörande organisation

uppgiva karaktären av sin verksamhet, önskat antal musiker och dessas

huvudinstrument samt framlägga förslag till arbetsordning. Skola flera musikorganisationer

gemensamt utnyttja en musiker, sker organiserandet av musikerhjälpen

som regel med biträde av ABF:s distriktsinstruktör.

Vad skogsbruket beträffar lia omfattande åtgärder (jfr sid. 17 ff.) vidtagits

för att tillgodose arbetskraftsbehovet vid främst vedavverkningarna. Dessa

åtgärder komma att fullföljas och, i den mån så befinnes nödvändigt, kompletteras

och utökas.

Såsom ett led i arbetet för överförande av arbetskraft till skogsbruket

har arbetsmarknadskommissionen träffat avtal med ABF örn tillhandahållande

av lämpligt sammansatta vandringsbibliotek i skogsarbetarförläggningar.

Blockorganisationen inom jordbruket är, såsom tidigare i denna framställning

antytts (sid. 26), föremål för omorganisation och effektivisering. Arbetsmarknads-

och livsmedelskommissionerna lia gemensamt organiserat en sådan

ledning av arbetsblocken, att densamma skall bliva i stånd att efter livsmedelskommissionens

närmare anvisningar leda och övervaka produktionsbefrämjande

åtgärder inom jordbruket och samtidigt efter anvisningar av

arbetsmarknadskommissionen möjliggöra ett rationellt utnyttjande av tillgänglig

arbetskraft. I varje län skall verksamheten handhavas av en samarbetsdelegation,

som sammansättes av i regel en representant för vardera

länsarbetsnämnd, kristidsstyrelse och hushållningssällskap. Till delegationens

förfogande ställes en länsblockledare, åt vilken skall anförtros omfattande

arbetsuppgifter, såväl med avseende å arbetsblockens uppbyggande

och vidmakthållande som när det gäller att låta blockorganisationen träda

i funktion. Centralt ledes verksamheten av en samarbetsdelegation bestående

av fyra ledamöter, vilka utses av livsmedels- och arbetsmarknadskommissionerna

med två vardera. Under ledning av länsblockledaren revideras och

upprättas fullständiga planer över jordbrukets behov av arbetskraft och

möjligheterna att tillgodose detsamma. I samband härmed verkställes, i

den mån så ej redan skett, en registrering av inom blocken tillgänglig maskinpark

och arbetskraft. Avsikten är, att den nya blockorganisationen i huvudsak

skall kunna träda i funktion våren 1942.

Bihang till riksdagens protokoll 194g. 1 sami. Nr 344.

1218 42 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj-.ts proposition nr 344.

I syfte att säkerställa arbetskraft för betfälten våren 1942 Ilar arbetsmarknadskommissionen

efter överläggningar med betodlarnas centralförening

och svenska sockerfabriksaktiebolaget redan nn träffat överenskommelser

rörande en del praktiska åtgärder, som sammanhänga med anskaffandet och

utnyttjandet av olika slag av arbetskraft för betskötseln. Därvid har bland

annat frågor rörande bostäder, resor o. s. v. behandlats. Arbetsmarknadskommissionen

har med biträde av länsarbetsnämnden i Malmö planlagt det

direkta förmedlingsarbetet och uppdragit åt vissa arbetsförmedlingskontor

att tjänstgöra såsom förmedlingscentraler för anskaffningen av betfolk.

Utbildningsverksamheten kommer att intensifieras, framför allt med hänsyn

till jordbruket. Förutom utbildning av traktorförare och gengaschaufförer

kan även anföras utbildning i linberedning. Lägerverksamheten, avseende

framför allt utbildning av städernas kvinnliga ungdom i jordbrukssysslor,

kommer att i likhet med föregående år bedrivas bland annat genom kvinnoföreningarnas

beredskapsorganisation. Dessutom kommer individuell utplacering

av ungdomen att eftersträvas. Vidare har arbetsmarknadskommissionen

upptagit underhandlingar med skolöverstyrelsen om beredande av möjligheter

för skolbarn att, på sätt som skedde i fjol, deltaga i jordbruksarbete.

Under medverkan av arbetsmarknads- och livsmedelskommissionerna har

Sveriges ungdomsberedskap organiserats. Denna består för närvarande av 42

riksorganisationer för ungdom. Ungdomsberedskapens ledning utövas av

ett centralråd och ett arbetsutskott. I såväl centralrådet som arbetsutskottet

lia arbetsmarknads- och livsmedelskommissionerna var sin representant.

Ungdomsberedskapens lokala organ utgöras av arbetslag, vilka kunna bildas

av föreningar, skolor, kamratkretsar o. s. v. Inom varje arbetslag utses en

beredskapsledare, som har till uppgift att stimulera intresset hos arbetslagets

medlemmar för de aktuella arbetsuppgifterna samt att organisera dessas genomförande.

Samtliga arbetslag registreras hos länsarbetsnämnderna.

Ungdomsberedskapen har hitintills närmast planerat för tvenne arbetsuppgifter,

nämligen odlingsverksamhet och lägerverksamhet. Odlingsverksamheten

ingår såsom ett led i den av livsmedelskommissionen bedrivna kampanjen

för odling av potatis och köksväxter och skall genomföras av odlingslag,

som kunna bildas inom arbetslagen; verksamheten liandledes av JUF:s och

hushållningssällskapens ungdomskonsulenter samt särskilt för ändamålet anställda

assistenter. Lägerverksamheten, som avser att medgiva en betydande

utökning av den här ovan omnämnda lägerverksamheten för ungdom, beräknas

bliva genomförd av de till ungdomsberedskapen anslutna organisationerna.

Lägren, till vilka visst statsbidrag skulle utgå, bliva av två olika

typer, nämligen dels läger, vilkas deltagare utan någon direkt ersättning ägna

sig åt arbete i småbrukarhemmen, och dels läger, där deltagarna utföra avlönat

arbete, såsom gallring, skördearbete, lövtäkt och vasstäkt. Lägren

komma att anordnas under samverkan mellan å ena sidan de anslutna organisationerna

och å andra sidan blockorganisationens länsdelegationer. I

I samband med planering av åtgärder för tillgodoseende av jordbrukets

arbetskraftsbehov har fråga uppkommit om temporärt upphävande av lant
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

arbetstidslagen, i likhet med vad som skedde år 1940. Arbetsmarknadskommissionen,

som den 10 april 1942 på grund av remiss avgivit särskilt utlåtande

i denna fråga, uttalade därvid i huvudsak följande.

Kommissionen hade räknat med att i förekommande fall jämväl lantarbetstid

slagens möjligheter till utökning av arbetstiden skulle kunna tagas i

anspråk. Dessa möjligheter syntes tillåta en i stort sett mycket smidig anpassning

av arbetstiden efter jordbrukets arbetsbörda. Oavsett de i övrigt

vidtagna åtgärderna kunde givetvis i vissa lägen avsevärda svårigheter inställa

sig för tillgodoseende av jordbrukets arbetskraftsbehov. Förhållanden kunde

sålunda inträffa, vilka framtvingade längre gående ingripanden. Det borde

närmast få ankomma på arbetsmarknadskommissionen att följa lägets förändringar

och föreslå de anordningar, som kunde betingas härav. Därvid syntes även

frågan örn lantarbetstidslagens temporära sättande ur kraft böra bli föremål

för uppmärksamhet. Kommissionen ansåge läget för närvarande icke vara

sådant, att anledning förelåge att sätta lantarbetstidslagen ur kraft, men kommissionen

komme att, i den mån så visade sig erforderligt, till Kungl. Majit

ingiva framställning i detta syfte. Kommissionen räknade därvid med att ett

avgörande rörande en sådan framställning skulle kunna träffas på mycket

kort tid.

Kungl. Maj:ts cirkulär till statliga myndigheter och institutioner 1941:220

reglerar, såsom förut angivits (sid. 12), i viss utsträckning nyanställning av

arbetskraft för användning vid vissa av staten bedrivna eller med understöd

av statsmedel utförda arbeten. Kommissionen anser sig här böra framhålla,

att i många fall osäkerhet tyvärr rått örn skyldigheten för den myndighet

eller institution, som bedriver sådant arbete, att efterfölja cirkulärets föreskrifter.

I icke få fall lia arbeten igångsatts, utan att arbetsmarknadskommissionen

överhuvud erhållit underrättelse därom i den ordning, som föreskrives

i cirkuläret, eller ock har sådan underrättelse lämnats, först sedan

arbetskraft redan anställts vid arbetet.

En bristande efterlevnad av sagda cirkulärs bestämmelser kan komma att

medföra betänkliga konsekvenser, för den händelse att längre fram allvarlig

brist på arbetskraft inom vissa områden skulle komma att uppstå, något

som, såvitt nu kan bedömas, ingalunda är uteslutet. Cirkuläret giver vidare

endast möjlighet för kommissionen att anvisa arbetskraft till visst arbete.

Däremot äger kommissionen icke befogenhet föreskriva, att visst antal

arbetare eller vissa namneligen angivna arbetare skola överföras till andra

arbetsuppgifter, även örn dessa senare skulle vara ur samhällets synpunkt

viktigare. Frågan örn ett inskränkande eller nedläggande av pågående arbeten

på öppna marknaden kan emellertid — som här nedan framhålles på

tal örn åtgärder för inskränkning av produktionen — bliva aktuell i en nära

framtid. Det nu anförda har föranlett kommissionen att i en Y. P. M. till

chefen för socialdepartementet den 16 innevarande april föreslå, att sagda

cirkulär ersättes med en kungörelse, som giver vidgade möjligheter till

ingripanden i arbetsmarknadsreglerande syfte. Nämnda Y. P. M., som åtföljes

av utkast till kungörelse, innehåller i huvudsak följande.

Den redan vid tillkomsten av föreniimnda cirkulär rådande bristen på

arbetskraft för vissa viktiga näringsområden har senare avsevärt ökat, och

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

läget beräknas i fortsättningen bli alltmer besvärande, närmast med tanke

på förseningar i vårbruket samt avverkningarna till följd av den långa vintern

oell på längre sikt med hänsyn bland annat till den ökning av bostadsbyggnadsverksamheten,

som ansetts böra komma till stånd. Kommissionen

måste av detta skäl söka intensifiera sina ansträngningar att överföra arbetskraft

från yrkesområde av lägre angelägenhetsgrad till de områden för vilka

det i nuvarande läge synes mest angeläget att i största möjliga utsträckningtillgodose

arbetskraftsbehovet. Det är under sådana förhållanden av synnerlig

vikt, såväl med hänsyn till den direkta effekten därav som med hänsyn

till de ytterligare arbetsmarknadsreglerande åtgärder av liknande art, som

kunna lili påkallade, att åtgärder vidtagas för att från statliga oell statsunderstödda

arbetsföretag av den art, att de utan avsevärd olägenhet kunna

uppskjutas eller minskas, kunna frigöra arbetskraft, som lämpar sig för ovan

berörda, mera angelägna arbetsuppgifter. I sådant syfte har, i samband

med förarbetena för en effektivisering av föreskrifterna i ovannämnda cirkulär,

inom kommissionens kansli utarbetats ett utkast till kungörelse angående

villkor för påbörjande och bedrivande av arbeten för statens räkning eller

med bidrag eller lån av statsmedel m. m. Denna kungörelse skulle dels

innefatta befogenheter för kommissionen att besluta om uppskov med igångsättande,

respektive nedläggande av statliga eller statsunderstödda anläggningsarbeten,

dels möjliggöra periodiska sammanställningar av uppgifter örn

sysselsättning vid statliga och statsunderstödda dylika arbeten.

En författning i enlighet med utkastet skulle giva kommissionen synnerligen

långt gående befogenheter, och invändningar häremot torde vara att

förvänta. Kommissionen anser emellertid, att läget är så allvarligt att dylika

befogenheter erfordras för att giva eftertryck åt kommissionens framförande

av arbetsmarknadssynpunkter vid underhandlingar angående omfattningen

av den statliga och statsunderstödda anläggningsverksamheten i nuvarande

situation.

De nu föreslagna reglerna beröra endast en mindre del av arbetsmarknaden,

och i denna del innefattas även sådana försvars- och andra i nuvarande

läge högst angelägna arbeten, för vilka i stort sett lämnandet av uppgifter

örn arbetskraftens storlek etc. kan beräknas bli den enda, ehuru ej

obetydliga vinsten med reformen. Det kan emellertid med största sannolikhet

förutses att ytterligare ingripanden på arbetsmarknaden erfordras för

arbetskraftens dirigering i tillräcklig omfattning till de viktigaste arbetsuppgifterna.

På ett område, den kommunala anläggningsverksamheten, synes

arbetsmarknadssynpunkten i stort sett kunna tillgodoses genom att för tillstånd

till kommunal upplåning eller tecknande av borgen för arbeten av

den art, som i kungörelseutkastet angives, förutsättes förbindelse av kommunen

att underkasta sig samma regler som enligt kungörelsen skulle åligga

kommun, som beviljas statsbidrag eller statslån för arbetes utförande. För

kommunala arbeten som icke påfordra lånetillstånd samt för enskilda företag,

däribland industriella anläggningsarbeten, utan lån eller bidrag av statsmedel,

finnes för närvarande ingen annan möjlighet att reglera sysselsättningen

än den som kan ligga i tilldelningen av ransonering underkastad

material. Enahanda är förhållandet med industriell verksamhet i allmänhet

och underhållsarbeten. En avsevärd anläggnings- och annan industriell

verksamhet beröres emellertid icke av nuvarande ransoneringsbestämmelser

på sådant sätt, att tilldelning av ransonerad material i avsedd utsträckning

skulle kunna utnyttjas i arbetsmarknadsreglerande syfte. Det synes därför

böra övervägas, örn icke angelägenheten av arbetskraftens disponerande på

lämpligaste sätt bör giva anledning till beslag och tilldelningsförfarande för

svåråtkomlig material av avgörande betydelse för vederbörandes verksamhet,

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 344. 69

även i fall då materialknappheten ej är så svårartad, att åtgärder redan på

grund därav borde tagas under övervägande.

Åtgärder avseende en inskränkning av produktionen inom vissa områden

för att frigöra arbetskraft till förmån för mera angelägen produktion ha, med

undantag av temporärt nedläggande av vissa vägbyggnadsarbeten (se sid. 13),

hittills icke vidtagits. Däremot har produktionen av andra skäl måst inskränkas

inom vissa branscher, vilket haft till följd att arbetskraft frigjorts.

I vissa fall har det varit exportmöjligheternas begränsning, i andra fall knapphet

på råvaror, som åstadkommit detta. Yid tilldelning av knappa råvaror

torde industrikommissionen ha ansett sig böra i möjligaste mån taga hänsyn

till ändamålet med den råvarukrävande produktionen och förty låtit begränsningen

i första hand gå ut över mindre angelägen produktion. Härav följande

frigörelse av arbetskraft har då blivit en faktisk konsekvens, som i stort sett

kunnat lätta vissa arbetsmarknadsbekymmer, men har icke varit det egentliga

syftet med råvarutilldelningens begränsning.

Utvecklingen av förhållandena på arbetsmarknaden har dock nu aktualiserat

ett övervägande, huruvida man icke bör direkt frigöra arbetskraft inom

mindre angelägna produktionsområden för att överföra denna till viktigare

produktion. Frågan örn angelägenhetsgraden hos olika slag av produktion bör

då bedömas enhetligt, vare sig det gäller att spara på knappa råvaror eller att

hushålla med arbetskraften. För arbetskraftens frigörande inom mindre angelägna

eller rent av överflödiga produktionsområden kunna väl krisorganens

befogenheter beträffande exporttillstånd och råvarutilldelning i viss utsträckning

tjäna som instrument. Men det finnes också områden, där dessa instrument

icke kunna komma till användning. Och dessutom äro de obrukbara

när det gäller att dirigera frigjord arbetskraft till angelägna produktionsområden.

Det arbetsmarknadsproblem, som här föreligger, innebär såväl en allmän

värdesättning av olika produktionsgrenar och detalj tillverkningar från

nyttosynpunkt i dagens läge som ock en uppgift att utan direkt tvång överföra

arbetskraft till de viktigaste produktionsområdena. En planering i nämnda

syfte har igångsatts av arbetsmarknadskommissionen i samråd med industri

och livsmedelskommissionerna. Därjämte ha överläggningar upptagits med

representanter för arbetsgivare och arbetstagare inom sådana industrier, beträffande

vilka man redan instundande sommar skulle kunna vidtaga temporära

inskränkningar i sysselsättningen för att lösgöra arbetskraft för andra ändamål.

Bland de fack, som förete arbetslöshet, inta byggnadsfacken, trots att byggnadsarbetare

i stor omfattning övergått till andra yrken, alltjämt en framträdande

plats, särskilt i städer och större industrisamhällen. Även den planerade,

utökade husbyggnadsverksamheten kan emellertid icke bereda sysselsättning åt

närmelsevis liela den byggnadsarbetarstam, som fanns 1939. Kommissionen,

som står i intim kontakt med byggnadslånebyrån, har påbörjat en inventering av

pågående eller planerade byggnadsföretag inom ett antal orter. Avsikten

med denna inventering är bland annat att erhålla underlag för ett bedömande

av sysselsättningsmöjligheterna inom byggnadsfacken. Resultaten från in
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

venteringen komma att i lämplig form delgivas byggnadsfackens organisationer,

genom vilka sådana informationer böra kunna lämnas medlemmarna,

att de, som icke kunna beräkna erhålla sysselsättning inom byggnadsfacket,

frivilligt ställa sin arbetskraft till förfogande för andra samhällsviktiga arbetsuppgifter

eller, örn de redan gjort detta, tills vidare kvarbliva i det nya yrket.

För att giva en antydan örn arbetslöshetssituationen inom byggnadsfacken

och örn tillgängliga arbetsstyrkor m. m. inom de industrier, som i första hand

kunde tänkas. bli föremål för ovan diskuterade åtgärder för produktionsinskränkning,

meddelas här utdrag ur en inom kommissionen upprättad p. m.,

grundad dels på uppgifter från fackorganisationer, dels på resultat från kommissionens

inventering av arbetskraft inom industri och hantverk (sid. 26).

En undersökning rörande antalet arbetslösa fackföreningsmedlemmar inom

byggnadsindustrien (murare, byggnadsträarbetare, byggnadsgrovarbetare och målare)

i de fem största städerna vid utgången av januari och mars 1939 och

1942 har givit följande resultat:

n , 1939 1939 1942 1942

U r * »/i 31/j S1/i S1/s

Stockholm.................... 7,677 4,786 10,070 7,098

Göteborg .................... 3,311 2,197 4,607 3,303

Malmö........................ 1,439 1,160 2,385 2,215

Norrköping .................. 865 600 1,038 571

Hälsingborg.................. 821 296 682 630

Summa 14,113 9,039 18,782 13,817

Påfallande är att nedgången i arbetslösheten var ungefär densamma 1939

och 1942. Nedgången 1942 är emellertid procentuellt väsentligt mindre, enär

redovisningen, som för 1939 torde vara tämligen fullständig, för 1942 icke upptager

de flera tiotusental byggnadsarbetare, som sysselsattes inom skogsbruket

m. m. eller voro inkallade till beredskapstjänst.

Byggnadsfacken ha alltså redan lämnat en avsevärd tribut till andra sysselsättningsområden

.

lie industrier, som arbeta under svårigheter med råvaror äro framförallt

textil-, beklädnads-, gummivaru-, choklad- och konfektindustrierna samt vissa

andra mindre industrier inom livsmedelsbranschen. Bristen på råvara kan i

vissa fall bli av sådan art, att en mera betydande produktionsinskränkning blir

nödvändig. Under sådana förhållanden bör ett framflyttande av produktionen

under sommarmånaderna icke vara utesluten. Detta kan ske genom en total

eller partiell driftsnedläggelse. En dylik omläggning av driften skulle dessutom

i många fall lämna större utrymme för arbetskraftens rörlighet än under s. k.

korttidsarbete. Här föreslagna åtgärder böra emellertid avvägas med hänsyn

till det allmänna försörjningsläget och den berörda arbetskraftens lämplighet för

andra aktuella arbetsområden. Bland annat böra åtgärderna föregås av en inventering

av arbetskraften. Även inom sågverks- och pappersmasse- samt pappersindustrierna

och måhända snickeri- och möbelfabrikerna vore en viss koncentration

med temporärt nedläggande av driften icke utesluten, ehuru anledningen

till den minskade sysselsättningsgraden här icke så mycket är råvarubrist som

fastmera avsättningssvårigheter.

Av följande sammanställning framgår det arbetarantal, som i hela riket

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

71

sysselsattes vid dessa industrier under april 1941, med fördelning efter kön och

männen efter värnpliktsförhållanden.

Foretagstyp

Antal

företag

Värn-

pliktiga

Ej värn- pliktiga

Kvinnor

Summa

personal

Sågverk oell hyvlerier ....................

1,186

14,648

13,258

227

28,133

Snickeri- och möbelfabriker................

2,091

16,234

i 3,023

947

30,204

Pappersmassefabrikör......................

87

11,946

9,590

428

21,964

Pappersbruk och pappfabriker ............

65

8,007

6,490

2,640

17,137

Papp- och pappersvaruindustri ............

181

1,367

1,029

2,048

4,444

Kvarnar ..................................

221

1,373

1,492

337

3,202

Choklad- och konfektindustri ..............

160

1,497

1,039

4,705

7,241

Ylleindustri................................

121

4,464

2,856

7,775

15,095

Bomullsindustri............................

53

6,108

3,696

9,850

19,654

Trikåfabriker..............................

223

2,237

1,283

8,769

12,289

Sömnadsindustri ..........................

1,704

5.218

5,654

33,437

44,309

Skoindustri................................

400

4,446

4,396

5,448

14,290

Gummivarufabriker........................

17

2,921

1,402

3,784

8,107

Av sammanställningen framgår, att inom de industrier, där bland annat brist

på råvaror kan motivera vissa produktionsinskränkningar, är antalet sysselsatta

kvinnor av förhållandevis stor omfattning. Vid ett friställande av kvinnlig

arbetskraft skulle väl denna närmast komma i fråga till vissa arbetsuppgifter

inom jordbruket.

De statliga åtgärderna måste självfallet vara så avvägda, att de hos den

lediga arbetskraften skapa villighet för den avsedda arbetsuppgiften. Betydelsefullt

är därvid att flertalet inom ovan nämnda industrier sysselsatta arbetare

äro anslutna till erkända arbetslöshetskassor. Genom den anmälningsskyldighet,

som föreligger för understödssökande kassamedlem, kommer den offentliga arbetsförmedlingen

i kontakt med den lösgjorda arbetskraften och har sålunda möjlighet

att anvisa lämplig arbetskraft till bland annat jordbruket. Arbetsförmedlingen

skall därvid förhindra att uppenbart olämplig arbetskraft anvisas arbete,

och arbetslöshetskassan blir därigenom en garanti för att dessa för arbetet

olämpliga icke bli ställda titan hjälp, sedan de genom driftnedläggelsen berövats

sin ordinarie inkomstkälla.

Den manliga arbetskraft, som lösgöres, skall i huvudsak tillföras skogen och

torvmossarna.

Vid en tillfällig överflyttning av arbetskraft vill den enskilde av förklarliga

skäl upprätthålla kontakt med hemorten. Härigenom kunna vissa merkostnader

uppstå, såsom extra hyreskostnader samt eventuellt andra utgifter, som sammanhänga

med uppehållandet av bostad eller förvarandet av ägodelar. För dessa

merkostnader torde staten böra ikläda sig viss ersättning.

Det arbete med registrering av olika kategorier av arbetare, som underföregående

år bedrivits i avsikt att underlätta hemper m i Hering från, respektive

förhindra inkallelse till, beredskapstjänstgöring och för vilket redogörelse i

korthet lämnats å sid. 23 pågår alltjämt. Nya register lia upplagts eller

förberedas för yrkeskunniga timmerflottare, förmans- och maskinpersonal

inom bränntorvindustrin samt vissa arbetare och förmiin vid betfälten.

Frågan örn en individuell registrering av all tillgänglig arbetskraft, närmast

med tanke på den omgruppering av arbetskraften, varmed man måste

räkna under krigsförliållanden med tjänsteplikt, har allt sedan arbetsmarknadskommissionens

tillkomst varit föremål för dess uppmärksamhet. Vid

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Majlis proposition nr 344.

olika tillfällen har också utkast till sådan registrering uppgjorts Och prövats

men icke lett till förslag i ämnet. Att så icke skett har varit beroende på

bland annat den svårighet i rent tekniskt hänseende, sorn en dylik registrering

skulle innebära, med hänsyn till att frågan angående en mera effektiv

och framförallt med moderna maskinella hjälpmedel utrustad folkbokföring

ännu icke är löst. I själva verket innebär en speciell registrering av den

omfattning, som här skulle ifrågakomma, en organisations- och kostnadsfråga

av ungefär samma storleksordning som den för en allmän folkbokföring, och

kommissionen har helt naturligt tvekat att giva sig i kast med en sådan

uppgift. Emellertid hade kommissionen, trots anförda betänkligheter, icke

kunnat undanskjuta tanken på en allmän registrering, därest icke, på sätt

ovan sid. 26 skildrats, genom kombinationer av partiella, mindre kostsamma

registreringar en viss överblick vunnits, som i någon mån kunnat ersätta

den mera omfattande registreringen.

På senare tid har emellertid frågan örn en mera fullständig, individuell

registrering av vissa ålderskategorier aktualiserats i ett särskilt sammanhang.

Hemortsförsvarssakkunniga lia nämligen funnit, att en registrering i viss

omfattning torde vara ofrånkomlig för att möjliggöra intagning av personal

till hemortsförsvarets olika grenar. Sakkunniga ha med tanke på att registreringen

bör ordnas så, att densamma även kan utnyttjas för arbetsmarknadsändamål,

sökt kontakt med arbetsmarknadskommissionen för gemensam

behandling av frågan.

Vid en eventuell tillämpning av tjänstepliktslagen kommer för krigsindustrins

vidkommande frågan örn uttagning av ersättningsarbetskraft att påkalla

stor uppmärksamhet från kommissionens sida. Länsarbetsnämnderna

måste i ett sådant läge kunna förstärkas med en stab av kvalitativt högtstående

tjänstemän, som äga ingående kännedom örn olika industriers arbetsförhållanden.

Såsom en beredskapsåtgärd i detta syfte har arbetsmarknadskommissionen

trätt i förbindelse med riksförsäkringsanstalten i egenskap

av chefsmyndighet för yrkesinspektionen och för anstalten framlagt ett förslag,

gående ut på att en del av yrkesinspektionens tjänstemän, främst vissa

förste distriktsingenjörer och distriktsingenjörer, skulle kunna utnyttjas vid

överförandet av arbetskraft till krigsindustrin, där så låter sig göra jämsides

med deras ordinarie arbetsuppgifter.

BeredsJcapsJcurser, främst med tanke på verkstadsindustrin, ha under den

gångna delen av året varit anordnade i ungefär samma utsträckning som

under senare delen av 1941. Kommissionens avsikt är att denna verksamhet

skall fortgå efter i huvudsak oförändrade linjer, alltjämt dock med den

anpassning av undervisningen, som kan bli erforderlig med hänsyn till

möjligheterna att redan nu inordna de omskolade i produktionen. I samband

härmed överväger kommissionen att i ökad omfattning i beredskapskurser

utbilda kvinnlig reservarbetskraft för verkstadsindustrin.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

%

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

IV. Den sannolika utvecklingen på arbetsmarknaden.

Rörande den sannolika utvecklingen på arbetsmarknaden har arbetsmarknadskommissionen

anfört:

Kommissionen bär redan i det föregående givit uttryck åt uppfattningen,

att i fortsättningen av innevarande år arbetsmarknaden kan komma att i

högre grad än hittills präglas av brist på arbetskraft inom vissa områden.

De uppgifter, som av kommissionen lämnats till statsministern i och för

besvarandet av herr Skoglunds interpellation örn arbetsmarknaden, ha jämväl

givit uttryck åt samma uppfattning.

Skälen för denna bedömning av arbetsmarknadens sannolika utveckling

under den förestående sommarsäsongen givas främst därav, att utgångsläget

i år innebär en mindre arbetskraftsreserv i form av arbetslöshet än föregående

år samt därav, att sysselsättningens och arbetskraftsbehovets utvecklingstendenser

på olika arbetsområden synas vara övervägande fortsatt

stigande. Reservation måste givetvis göras för omständigheter, som kunna

komma att i mera väsentlig mån påverka inkallelsernas omfattning.

Den av fackföreningarna redovisade arbetslösheten var i slutet av februari

detta år lägre än vid motsvarande tid något år under tiden sedan 1920. Då

denna arbetslöshet tages i betraktande som arbetskraftsreserv för rekrytering

till arbetsmarknadens bristområden, bör framhållas, att den — såsom

i regel är fallet vid låg arbetslöshet — till relativt stor del består av arbetskraft,

som på grund av högre ålder eller andra skäl svårligen kan utnyttjas

för tyngre eller ovana arbeten. Vidare må påpekas, att de fåtal arbetsområden,

inom vilka arbetslösheten nu är större än för ett år sedan, nästan

genomgående äro sådana, där den kvinnliga arbetskraften bildar ett stort

inslag, vilket jämväl är en omständighet, som begränsar arbetskraftreservens

användbarhet på andra områden. Slutligen är att märka, att den ännu kvarstående

arbetslösheten till en huvudpart omfattar byggnadsarbetare, varför

dess fortsatta bestånd i hög grad kommer att vara beroende av byggnadsverksamhetens

utveckling under året.

Det nyligen i proposition till riksdagen framlagda programmet för stöd

åt bostadsbyggandet syftar till fördubbling av bostadsbyggandet, jämfört med

föregående år. Det har beräknats, att denna ökning skulle kräva omkring

20,000 man under högsäsongen. Vore övrig byggnadsverksamhet oförändrad,

skulle detta innebära, att sysselsättningen inom hela byggnadsindustrin ökades

med omkring 20 procent i förhållande till föregående år men fortfarande

skulle ligga omkring 25 procent lägre än sysselsättningen under sommaren

och hösten 1939. Denna senare skillnad torde ungefär motsvara det antal

byggnadsarbetare, som genom inkallelser samt övergång till andra arbeten,

främst skogsarbete, undandragits byggnadsarbetsmarknaden. Fullt säkra hållpunkter

för bedömande av den sannolika omfattningen av annan byggnadsverksamhet

än bostadsbyggande saknas. Det synes dock sannolikt, att

byggen för militära, industriella och kommersiella ändamål komma att sammanlagt

bedrivas i minst samma omfattning som föregående år och möj
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

♦

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

ligen större, men å andra sidan torde ombyggnads- oell reparationsarbeten

till följd av läget på bostadsmarknaden komma att få minskad omfattning.

Enligt preliminära uppgifter, baserade på byggnadsnämndernas kvartalsrapporter

till socialstyrelsen, hade under första kvartalet 1942 byggnadsloven

för bostadslägenheter stigit till mer än 40 procent av nivån under

motsvarande kvartal 1939, vilket innebär en mycket stark ökning i jämförelse

med föregående år. Antalet vid senaste kvartalsskifte under byggnad

varande bostadslägenheter uppgick till mer än det dubbla av antalet vid

samma tid föregående år. Det är härvid att märka, att till följd av den

långa och stränga vintern byggen i år kommit i gång sent, varför uppgifterna

örn pågående byggen den 1 april till stor del torde avse förberedelsearbeten,

som ännu icke krävt någon större mängd arbetskraft. I vart fall synas de

preliminära byggnadsstatistiska uppgifterna tyda på, att bostadsbyggandet

under instundande byggnadssäsong kommer att få betydligt större omfattning

än föregående år. Aven örn den sysselsättningstillväxt, som en ökad

bostadsbyggnadsverksamhet betyder, icke bör överdrivas — bostadsbyggandet

har sin begränsning given på tillgången av material och transportmedel —

är det dock tydligt, att den bestående arbetslösheten inom byggnadsfacken

icke i fortsättningen i närmelsevis samma grad som under föregående år

kommer att kunna räknas som en reserv av arbetskraft för rekrytering till

arbetsmarknadens bristområden.

I detta sammanhang må påpekas, att örn lokalt brist på arbetskraft inom

byggnadsverksamheten skulle, uppstå, vilket i så fall närmast torde innebära

att konkurrensen örn arbetskraft från byggnadsarbetets sida kunde bli besvärande

för livsviktiga produktionsområden, detta torde kunna mötas bland

annat genom en förskjutning av bostadsbyggandets säsong.

Yad angår sysselsättningen inom den egentliga industrin, synes icke

finnas anledning att antaga någon väsentlig förändring i det utpräglat stabila

läge, som under det senaste året utmärkt denna. En skarpare brist

på arbetskraft inom näringslivet i dess helhet ställer beträffande den industriella

arbetsmarknaden problemet att genom organisatoriska åtgärder och

förlängd genomsnittlig arbetstid bättre utnyttja den i anspråk tagna men

ej helt utnyttjade arbetskraften.

Då arbetskraftsbehovet inom bristområdena jordbruk, skogsbruk och eventuellt

torvupptagning under 1942 års vår- och sommarsäsong torde bli större

än under föregående år — även örn den ytterligare tillväxt, som kan komma

att sammanlagt krävas, sannolikt icke kommer att bli större än tillväxten

under det gångna året — och då, främst till följd av ökad bostadsproduktion,

reserverna komma att vara mindre, synes det vara övervägande sannolikt,

att skärpta krav komma att ställas på åtgärder att effektivt utnyttja

all tillgänglig arbetskraft för att möta bristen på de områden, där sådan

förekommer. Det framgår av tidigare lämnade redogörelser, att kommissionen

inriktat sitt förberedelsearbete med utgångspunkt från denna bedömning

av arbetsmarknadsläget.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 344.

75

V. Statsbidrag till kommuner för vissa ränte- och

amorteringsutgifter.

Arbetsmarknadskommissionen har vidare framlagt förslag till viss ändring

i bestämmelserna rörande statsbidrag till kommunernas arbetslöshetskostnader.

Kommissionen anför härutinnan:

Det statsbidragssystem, som med riksdagens godkännande (skrivelse nr

1941: lil) från och med år 1941 tillämpas i fråga örn kommunernas kostnader

för arbetslöshetshjälp, är icke avsett att tillämpas retroaktivt. Alltså

är icke heller avsett att i underlaget för det så kallade årskostnadsbidraget

— varmed förstås den med ledning av viss procentsats, fastställd efter

kalenderårets utgång, beräknade andel av kommunens löpande arbetslöshetskostnader,

som bestrides med statsmedel — skola få inräknas kostnader för

ränta och amortering å lån upptagna för utgifter, som belöpt å tiden före

den 1 januari 1941.

Emellertid har arbetsmarknadskommissionen övervägt, huruvida icke i

begränsad omfattning ett inräknande i årskostnadsunderlaget av dylika utgifter

borde medgivas. Ett huvudmotiv till det nya statsbidragssystemets

införande var otvivelaktigt, att icke ens ett så högt statsbidrag som 95

procent under alla förhållanden gav kommunen det stöd, som ansågs påkallat.

Det borde då kunna försvaras, örn en kommun, som fortfarande har

att dragas med utgifter för tidigare arbetslöshet, icke utestänges från möjligheten

att inräkna dem i årskostnadsunderlaget såsom statsbidragsberättigade.

Förslagsvis har man tänkt sig att därvid tillämpa följande normer.

Kommunerna skulle i årskostnadsunderlaget få inräkna ränte- och amorteringsutgifter

för lån, i den mån de upptagits för att bestrida kostnader för

statskommunala reservarbeten, vartill statsbidrag beviljats under tiden 1 juli

1933—31 december 1940, och kommunala beredskapsarbeten, vartill statsbidrag

beviljats under tiden 1 juli 1937—31 december 1940, försåvitt kommunerna

fyllde följande förutsättningar, nämligen att

a) ha åtnjutit statsbidrag till skattelindring under närmast föregående år,

b) under året ha haft — förutom här ifrågavarande kostnader — utgifter

för arbetslöshetshjälp, uppgående till minst 1 krona per skattekrona, samt

c) under perioden 1 juli 1933—31 december 1940 icke lia åtnjutit statsbidrag

till hjälpverksamhet vid arbetslöshet med mindre andel än 55 procent.

Beträffande de under a) och c) angivna villkoren har verkställts en undersökning,

av vilken framgår, att dessa villkor visserligen uppfyllas av 32

kommuner men att av dem endast 12 haft utgifter för lån, som nyss sagts,

nämligen följande i Göteborgs och Bohus eller Västernorrlands län belägna

kommuner.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76 Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Kommun

Oguldet

kapitalbelopp

V i 1942

Ränte- och

amorteringsut- gifter 1941

Antal

skattekronor

1941

Kostnad per

skattekrona i

ören

Hogdal......................

20,000: —

750: —

4.116

18

Kville ......................

98,950: —

6,159: —

13,757

45

Tossene ....................

9,225: —

3,476: 99

15,626

22

Alnö........................

49,922: 70

3,869: 69

25,755

15

Bjärtrå......................

194,006: 89

13,058: 44

21,402

61

Gudmundrå ................

943,024: 71

57,683:14

109,348

53

Hässjö......................

53.002: 65

3,977: 22

17.479

23

Indal........................

2,805: -

307: —

6.087

5

Njurunda....................

98.575: 97

12,267: 46

72,575

17

Skön........................

177,486: 49

15,676: 95

88.310

18

Tuna........................

400,811: 95

41.647: 09 1

22,966

181

Ytterlännäs..................

214,155: 79

3,520: 66

38,946

9

Summa

2.261,907:15

162,893: 64

—

—

Alltså är det endast ett ringa antal kommuner, som Ilar skulle ifrågakomma,

och förhållandevis små belopp, som skulle utgå av statsmedel.

Därtill kommer att ytterligare en del av kommunerna kan tänkas bortfalla,

nämligen örn arbetslöshetsutgifterna under 1941 icke överstigit 1 krona per

skattekrona. Förrän ansökningarna örn årskostnadsbidrag blivit granskade

(de ha inkommit till kommissionen först med mars månads utgång), kan

detta icke utrönas, och icke heller kan nu sägas, hur stort statsbidraget för

varje kommun skulle bli för 1941. Emellertid torde flertalet av ifrågavarande

kommuner ha förhållandevis stora arbetslöshetsutgifter per skattekrona

och statsbidragsprocenten därför genomsnittligt sett bli hög. Statsbidraget

för 1941 torde dock icke på grund av nu berörda utgifter komma

att uppgå till 100,000 kronor.

Arbetsmarknadskommissionen tillåter sig därför föreslå, att de kommuner,

som fylla samtliga ovan under a—c angivna förutsättningar, må berättigas

att i årskostnadsunderlaget inräkna ränta och amortering å lån, upptagna

för bestridande av kostnader för dels statskommunala reservarbeten beviljade

under tiden 1 juli 1933—31 december 1940, dels kommunala beredskapsarbeten

beviljade under tiden 1 juli 1937—31 december 1940. Som

ytterligare villkor torde dock böra uppställas att, för den händelse amortering

under året skett med mer än V20 av länets ursprungliga kapitalbelopp,

endast sistnämnda andel av lånet må medräknas.

VI. Arbetsförmedlingspersonalens anställningsförhållanden.

Arbetsmarknadskommissionen har i sin skrivelse jämväl berört frågan örn

arbetsförmedlingspersonalens anställningsförhållanden samt härutinnan anfört,

bland annat, följande:

9 A ett av Tutia kommun upptaget kreditivlån å 160,000 kronor Ilar 1941 amorterats

90,810 kronor 99 öre. Då, hela denna summa ej torde böra inräknas i årskostnadsunderlaget,

bär här medräknats 7,600 kronor = amorteringen, örn ett 20-årigt amorteringslån

upptagits.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 344.

77

1. Arbetsförmedlingspersonalens kommunalanställning.

Då Sveriges offentliga arbetsförmedling i maj 1940 ställdes under statlig

ledning och arbetsmarknadskommissionens nya lokala organ länsarbetsnämnderna

inrättades, ordnades nämndernas personalförhållanden på följande sätt.

Länsarbetsnämndernas personal sammansattes av tre kategorier:

a) Befintlig personal hos den eller de inom länet inrättade kommunala

arbetsförmedlingsanstalterna ställdes med bibehållande av sina tjänster hos

anstalten till nämndens förfogande. I flertalet län fanns en anstalt, i några

län två sådana.

b) Som chefstjänsteman anställdes en direktör. I de flesta län utsågs härtill

direktören i den kommunala anstalten (respektive i den största anstalten,

där två sådana funnos), varefter denne formellt innehade två tjänster, en

statlig och en kommunal (i realiteten var tjänsten dock fullt enhetlig, enär

det var praktiskt omöjligt att hålla de olika arbetsuppgifterna isär). I några

fall, där personfrågan icke kunde lösas på detta sätt, utsågs en ny direktör

hos nämnden, som blev överordnad anstaltens förutvarande direktör.

c) Därutöver behövlig personal anställdes direkt hos nämnden.

Bestämmelser härom gåvos i 10 § Kungl, kungörelsen den 7 maj 1940

(nr 328) örn länsarbetsnämnder och 4 § Kungl, kungörelsen den 7 maj 1940

(nr 329) örn statlig ledning av den offentliga arbetsförmedlingen.

Avsikten med denna till synes ganska invecklade anordning var att åstadkomma

minsta möjliga förändring i de bestående organisationsförhållandena.

De kommunala anstalterna skulle förvaltas av staten under krisen och efter

dennas slut kunna, örn så erfordrades, återföras i kommunal regim, såvitt

möjligt i samma organisatoriska skick som förut, frånsett sådana förändringar

på längre sikt, som visat sig behövliga oberoende av krisförhållandena. Även

personalen inom varje anstalt för sig skulle förnyas och — alltjämt bortsett

från dylika förändringar på lång sikt — vidmakthållas till numerären. Den

personal, som erfordrades för egentliga krisuppgifter, skulle, däremot anställas

utanför anstaltens organisationsram direkt hos staten och efter krisens slut

efter hand avvecklas.

Utvecklingen av denna personalorganisation har emellertid under den nu

gångna tiden av närmare två år varit så snabb och genomgripande, att denna

plan icke kunnat följas. Personalen har i mycket stor utsträckning omflyttats

icke endast inom länet utan även mellan länen, och ett stort antal tjänster

lia indragits, omändrats eller nyinrättats. Det har under denna livliga

omdaningsverksamhet icke varit praktiskt genomförbart att skilja ut en del

av personalen, som skulle utgöra fortsättning på den gamla anstalten, medan

resten skulle vara statsanställd. Framför allt har det icke varit möjligt att

hålla isär den ordinarie arbetsförmedlingsverksamheten och de av krisen

förorsakade uppgifterna i fråga örn arbetsmarknadens reglering. Ej heller i

fråga örn lönevillkor har någon skillnad längre kunnat upprätthållas, utan

enhetliga bestämmelser ha, såsom här ovan (sid. 10) omnämnts, införts för

lill hithörande personal inom hela riket. Följden har blivit, att personalen

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Majus proposition nr 344.

hos varje länsarbetsnämnd bildar en homogen enhet, vilken man nu endast

med svårighet skulle kunna dela upp i en grupp formellt kommunanställda

och en annan grupp statsanställda.

Yad nu sagts gäller närmast anstalternas huvudkontor, vilka även fått

tjänstgöra som länsarbetsnämndernas centrala kanslier. Den genomgripande

omdaningen gäller dock i viss ehuru mindre mån även anstalternas avdelningskontor,

medan vad som här framhållits icke alls har avseende på ombuden.

Vid övervägande av det sålunda uppkomna läget förtjänar att undersökas,

vilka skäl som alltjämt kunna finnas för ett bibehållande av anstalternas

organisationsram eller över huvud taget personalens formella kommunanställning.

Det förut angivna önskemålet, att efter krisens slut hava färdigbildade

personalgrupper, som äro organiserade efter fredsbehov och kunna

utan vidare återlämnas till de kommunala anstaltsstyrelserna, kan tydligen

icke förverkligas. Örn en återgång till kommunal regim sker — och fastän

denna möjlighet ännu ter sig avlägsen, måste man tills vidare räkna därmed

— få övergångssvårigheterna, bland annat frågan örn överflyttning av personalen,

lösas efter förhandlingar och genom särskilda föreskrifter av Kungl.

Majit.

Anordningen i fråga har emellertid sin måhända största betydelse för de

enskilda befattningshavarna, i det att dessa bibehålla sina kommunala tjänster

med den rätt gentemot anstaltens huvudman i fråga örn pension och annat,

som detta enligt gällande bestämmelser kan medföra. Detta har också

iakttagits vid befordran till nyinrättade tjänster, så att exempelvis en assistent

hos arbetsförmedlingsanstalten i A län med bibehållande av denna tjänst

förordnats till förste assistent i B län (en nyinrättad tjänst) och för detta

ändamål erhållit tjänstledighet från den förstnämnda befattningen.

Från dessa utgångspunkter har den erforderliga formella anpassningen

till de nuvarande faktiska förhållandena kunnat ske på följande sätt.

Varje länsarbetsnämnd erhåller en enhetlig personaluppsättning, avsedd

att vara statsanställd. De hittillsvarande kommunalanställda tjänstemännen

kvarstå formellt i kommunal tjänst, men arbetsmarknadskommissionen föreskriver

med begagnande av sitt i författningarna givna, tillfälliga förmanskap

över denna personal, att personalens tjänstgöringsskyldighet skall fullgöras

i den formen, att vederbörande under provisoriet uppehålla vissa angivna

befattningar i den statliga organisationen. Dessa befattningar behöva icke

vara i samma län som den kommunala tjänsten utan kunna vara placerade i

annat län eller hos kommissionen. På detta sätt har en stor del av den för

länsarbetsnämnderna bestämda personaluppsättningen blivit fylld. De återstående

befattningarna besättas med tjänstemän, som nyanställts under provisoriet

och icke ha någon formell kommunanställning; de anses helt och hållet

statsanställda.

Med denna anordning har den hittillsvarande tudelningen av personaluppsättningen

och formella dubbleringen av flertalet chefstjänster kunnat undvikas

men likväl den från anstalterna övertagna personalens intressen i förhållande

till de kommunala huvudmännen tillgodosetts. Tjänstgöringsförhållandena,

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

tjänstebenäimiingar, avlöningsbestämmelser o. s. v. göras enhetliga för all hithörande

personal, men det markeras på lämpligt sätt, att varje tjänsteman,

som den 20 maj 1940 innehade kommunal anställning, bibehåller denna,

oberoende av vilken syssla han under provisoriet fullgör inom organisationen,

och efter en eventuell återgång till kommunal regim kan återgå till befattningen

i fråga. Av denna anordning, att tjänstemannen under provisoriet

kvarstår i sin kommunala tjänst men fullgör den därmed förenade tjänstgöringsskyldigheten

på särskilt sätt, följer även att vederbörande får räkna tjänsteår,

intjäna rätt till pension o. s. v. som örn ingen förändring skett.

Ej heller för staten innebär anordningen någon reell förändring eller några

nya förpliktelser. Möjligheterna att vid en återgång placera personalen i

kommunal tjänst bli desamma som hittills.

I detta sammanhang kan den frågan lämnas öppen, huru det skall förfaras

med en kommunal tjänst, som blir vakant därigenom att innehavaren

avlider, pensioneras eller eljest definitivt lämnar densamma. Otvivelaktigt

ingår i de statliga myndigheternas dispositionsrätt även befogenhet att återbesätta

en sådan tjänst, men med den här föreslagna anordningen är det från

statens synpunkt enklare att låta den vara vakant och i vanlig ordning besätta

den statliga tjänst, som den avgångne under provisoriet reellt utövade.

Däremot kan det vara ett intresse för personalen som kår att med pensionsrätt

förenad tjänst återbesättes. Huru därmed bör förfaras kan emellertid

övervägas särskilt; den här antydda anordningens genomförande är icke beroende

därav.

För genomförande av denna anordning har icke erfordrats någon författningsändring.

Av skäl, som skola anföras nedan under 2, äro däremot påkallade

vissa sådana ändringar, i samband med vilka lämpligen kunna göras

vissa omformuleringar, som skulle bättre än den nuvarande lydelsen motsvara

det läge, som uppkommit sedan förutnämnda förslag genomförts.

2. Befogenheten att tillsätta tjänster hos länsarbetsnämnderna.

Såsom ovan under 1. närmare utvecklats, har den ursprungliga planen för

den lokala arbetsmarknadsorganisationen sprängts av den snabba och genomgripande

utvecklingen. Detta har påverkat även formerna för tillsättningen

av tjänster. Härom gäller nu beträffande de ovan (sid. 77) angivna tre

kategorierna följande bestämmelser:

a) I fråga om anstalternas personal beslutar, enligt 4 § kungörelsen om

statlig ledning av den offentliga arbetsförmedlingen, länsarbetsnämnden med

iakttagande av vad arbetsmarknadskommissionen därutinnan föreskrivit.

b) Direktörer förordnas av kommissionen enligt 10 § kungörelsen örn länsarbetsnämnder.

c) Övrig personal hos länsarbetsnämnd anställes enligt nämnda § av nämnden

med kommissionens medgivande.

Av dessa grupper var den under a) avsedda den största och ojämförligt

viktigaste i detta hänseende. Det förutsattes beträffande denna, att tjänstetillsättningen

skulle i huvudsak ske såsom hittills med ett ansökningsför
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

farande, som stod öppet för envar. Kommissionens medverkan skulle framför

allt avse att tillskapa en förut icke befintlig kompetenskontroll, så att

oavsett lokala intressen befattningarna skulle tillsättas med de lämpligaste

sökandena.

Emellertid Ilar utvecklingen medfört, att kommissionens befattning med

tjänstetillsättningen icke kunnat stanna vid detta. Vid den expansion av

verksamheten som ägt rum har det blivit av synnerlig vikt att hushålla i stort

med den befintliga, alltför knappa tillgången på kvalificerad personal med

arbetsförmedlingsrutin, varför kommissionen ofta måst bedöma förekommande

tillsättningsfrågor ur en vidare synvinkel än länsarbetsnämnderna haft

möjlighet till. Det har då ofta icke varit möjligt för kommissionen att inskränka

sig till en kompetensprövning och överlämna själva avgörandena åt

var för sig arbetande nämnder. Där kommissionen exempelvis funnit, att ur

personalfördelningssynpunkt i stort sökanden A borde placeras i X län,

sökanden B i Y län, o. s. v., har kommissionen nödgats lämna sådana föreskrifter

för nämndernas beslut, att dessa i själva verket varit helt bundna.

Kommissionen har således bemyndigat nämnden i X län att på tjänsten förordna

sökanden A och ingen annan, o. s. v.

Den kraftiga expansionen av verksamheten har även haft den följden,

att kommissionen i större omfattning än beräknat blivit nödsakad att kontrollera

nyrekryteringen av personal. Det har därvid visat sig, att kommissionens

kontroll måste sträcka sig även till okvalificerad och tillfällig personal,

enär rekryteringen till kvalificerade tjänster i stor utsträckning befunnits

gå till på det sättet, att aspiranter till dylika tjänster i väntan på tillfälle

att söka en sådan uppehålla okvalificerade befattningar eller taga tillfälligt

arbete inom organisationen.

Det har av dessa skäl kommit att framstå som alltmera oegentligt, att flertalet

tjänster formellt skola tillsättas av länsarbetsnämnderna enligt arbetsmarknadskommissionens

direktiv. I realiteten tillsättas tjänsterna merendels

av kommissionen, och det är önskvärt, att gällande författningsbestämmelser

även direkt utsäga detta.

Ej heller Arnd nu sagts gäller arbetsförmedlingsombuden utan endast

huvud- och avdelningskontorens personal.

VII. Departementschefen.

Verkningarna i stort å arbetsmarknaden av de rådande krisförhållandena

torde vara så allmänt kända, att det synes överflödigt att här redogöra för

arbetsmarknadens allmänna utveckling sedan tiden för stormaktskrigets utbrott.

Som bekant har huvudintresset så småningom kommit att samlas omkring

frågan örn vidtagande av åtgärder mot den inom viktiga arbetsområden

rådande bristen på arbetskraft.

Jag anser mig på grund härav till att börja med böra något uppehålla mig

vid frågan örn omflyttning av arbetskraft. Sådan omflyttning har visat

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

sig erforderlig i första liand för tillgodoseende av arbetskraft till skogsbruket.

Den sammanlagda årsavverkningen har som bekant stigit till en kvantitet, som

väsentligt överstiger normal årsavverkning under fredstid, och den ordinarie

skogsarbetarstammen, decimerad genom inkallelser till beredskapstjänst, har

ej kunnat tillfredsställa efterfrågan på arbetskraft. De i anledning härav vidtagna

åtgärderna hava bestått i en intensifierad arbetsförmedling, propaganda

för skogsarbete, tillfälle till utbildning i yrket för den ovane och beredande

av vissa ekonomiska förmåner dels åt arbetaren själv under den första tiden

i skogen, dels ock åt den hemmavarande familjen. Av de regelbundet återkommande

inventeringar rörande skogsbrukets arbetskraftsbehov som statens

arbetsmarknadskommission företagit framgår, att antalet för vedavverkning

m. m. särskilt anställda arbetare hos de skogsägare eller avverkare, som avgivit

rapporter, under avverkningssäsongen 1941/42 undergått en kraftig

stegring. Sålunda utgjorde detta antal i augusti i runt tal 39,000, i oktober

55,000, i november 75,000 och i december 81,000. I januari 1942 steg siffran

till i runt tal 109,000 för att under februari sjunka till 105,000, under mars till

omkring 89,000 och under april, då avverkningssäsongen avslutats i större

delen av landet, till omkring 45,000. Det redovisade ytterligare arbetskraftsbehovet

sjönk från den 22 oktober till den 31 december från 54,000 till 22,000

man. Härav skulle dock arbetsgivarna själva anskaffa ett ej obetydligt antal,

varför arbetsförmedlingens medverkan skulle erfordras för endast 11,000 man.

Vid utgången av februari hade arbetskraftsbehovet ökat något, varför arbetsförmedlingens

medverkan erfordrades för omkring 12,000 man. Motsvarande

siffra för mars sjönk till omkring 11,000 för att under april stiga till omkring

18.000 man. De av arbetsgivarna lämnade uppgifterna rörande arbetskraftsbehovet

torde emellertid hava beräknats i överkant, vilket bekräftas av att det

hos arbetsförmedlingarna anmälda behovet vid 1941 års utgång föga översteg

2.000 vana arbetare. Sistnämnda siffra avviker icke nämnvärt från den under

normala år för årstiden vanliga. Skogsbrukets arbetskraftsbehov synes sålunda

genom de vidtagna åtgärderna ha kunnat under år 1941 tillgodoses i

relativt tillfredsställande utsträckning. Detta förhållande undergick icke någon

förändring under januari och februari 1942. Under mars och april har

efterfrågan på arbetskraft hos den offentliga arbetsförmedlingen ökat till omkring

3,000 man.

För att göra det möjligt att till sådana områden, inom vilka det största

arbetskraftsbehovet förelåg, överflytta även ovan arbetskraft hava åtgärder

vidtagits för omskolning av arbetskraft. För utbildning av arbetare, som icke

ägde vana vid skogsavverkningar, hava anordnats s. k. huggarkurser. Under

tiden den 1 januari 1941—den 30 april 1942 deltogo i sådana kurser sammanlagt

13,900 personer. Härjämte hava för tillgodoseende av verkstadsindustrins

behov av arbetskraft anordnats beredskapskurser för utbildning främst till

mekaniker och svetsare. Till deltagande i beredskapskurserna hava inskrivits

6,265 elever.

Härutöver hava särskilda åtgärder vidtagits för utnyttjande av värnpliktig

arbetskraft under förstärkt försvarsberedskap. Den värnpliktige kan sålunda

för att tillgodose arbetsmarknadens behov under olika förutsättningar erhålla

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 344. isis 42 6

opaginerad Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

mobiliseringsuppskov enligt uppskovskungörelsen, anstånd nied inställelse

viss tid under beredskap eller hempermittering för längre eller kortare tid

respektive hemförlovning från pågående beredskapstjänstgöring.

Beträffande arbetslöshetsläget under det senast förflutna året kan

konstateras, att en viss återhämtning ägt rum inom de sysselsättningsområden,

som under det första året efter krigsutbrottet drabbades av kris, främst byggnadsverksamheten

och dess materialindustrier. Denna återhämtning återspeglas

i de till statens arbetsmarknadskommission inkommande rapporterna angående

nyanställningar och entlediganden under år 1941, varav framgår, att —

bortsett från gruppen malmbrytning och metallindustri, som redovisade en

ökning i antalet nyanställda med 7,861 — byggnadsverksamhet samt jord- och

stenindustri ökat mest eller med respektive 3,801 och 1,363 anställda. Minskning

i antalet sysselsatta redovisas endast för läder-, hår- och gummivaruindustri

med 696 anställda.

Antalet rapporterade hjälpsökande arbetslösa utgjorde under år 1941 i

genomsnitt 22,219 mot 13,367 år 1940. Den relativt höga siffran för år 1941 är

huvudsakligen bestämd av det under årets förra del ännu tämligen stora hjälpbehovet.

Arbetslösheten inom fackförbunden visar en lägre procentsiffra för

år 1941 än för år 1940 eller 11.3 mot 11.8. Vid utgången av mars månad 1942

utgjorde motsvarande tal 11.8 procent, vilket är den lägsta marssiffra, som

noterats efter 1920. Det förbättrade läget inom byggnadsindustrin återspeglas

jämväl i siffrorna från fackförbunden. Arbetslösheten inom byggnadsträai''betarförbundet

utgjorde i mars 1941 47.0 mot 39.3 ett år senare. För murareförbundet

voro motsvarande siffror 58.5 och 48.3.

Liksom under år 1940 var även under år 1941 en mycket stor procent av de

arbetslösa att finna i storstäderna samt Göteborgs och Bohus och Västernorrlands

län. Av antalet hjälpsökande kommo under år 1941 45.2 procent på

städerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Detta torde sammanhänga med att

de av krisen hårdast drabbade områdena äro koncentrerade till storstäderna

och att överflyttning av arbetskraft från storstäderna till bristområden medfört

större svårigheter än på andra håll. Den kvarstående arbetslösheten i storstäderna

torde till en mycket stor del omfatta byggnadsarbetare, varför åtgärder

för ökad byggnadsverksamhet torde komma att i hög grad minska den

för närvarande höga arbetslösheten i nämnda städer.

Vad angår den sannolika utvecklingen på arbetsmarknaden har statens

arbetsmarknadskommission givit uttryck för den uppfattningen, att i fortsättningen

av innevarande år arbetsmarknaden kan komma att i högre grad än

hittills präglas av brist på arbetskraft inom vissa områden. Sådan brist på

arbetskraft synes numera ha uppkommit inom skogsbruket. En viss konkurrens

örn arbetskraften har uppstått särskilt mellan jordbruket och torvindustrin.

Då det här rör sig örn för folkhushållet livsviktiga områden får man

vara beredd på att mera ingripande åtgärder än hittills måste företagas.

Arbetsmarknadskommissionen har föreslagit viss ändring i de bestämmelser

angående statsbidrag till kommunernas utgifter för arbetslöshetshjälp, vilka

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

godkänts av 1941 års riksdag. Kommissionens förslag innebär, att i underlaget

för det s. k. årskostnadsbidraget -— d. v. s. det statsbidrag, som fastställes

med ledning av kommunens efter kalenderårets slut framkomna totalkostnad

för under året bedriven hjälpverksamhet för arbetslösa — skola i vissa

fall få inräknas jämväl kostnader för ränta och amortering å lån upptagna för

utgifter, som belöpt å tiden före det de nu gällande bestämmelserna den 1

januari 1941 började tillämpas. Ett bifall till kommissionens förslag skulle

medföra, att högst 12 inom Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands län

belägna kommuner skulle komma i åtnjutande av statsbidrag för berörda ränteodi

amorteringsutgifter. Statsbidrag till sådana utgifter har kommissionen

beräknat för år 1941 komma att utgå med högst 100,000 kronor.

Bestämmelserna hava avsetts skola så utformas, att dylikt bidrag tillfölle

kommun, som hade att dragas med utgifter för tidigare arbetslöshet och fortfarande

hade relativt sett betydande arbetslöshetskostnader.

Jag är efter övervägande av frågan beredd att förorda en ändring av statsbidragsgrunderna

i enlighet med kommissionens förslag.

Det synes icke nödvändigt att redan i detta sammanhang fatta slutlig ställning

till den av arbetsmarknadskommissionen föreslagna ändringen beträffande

tillsättning av tjänster hos länsarbetsnämnderna. Det förefaller mig

emellertid som örn en överflyttning även formellt av beslutanderätten från

nämnderna till kommissionen vore motiverad åtminstone i fråga om dels mera

kvalificerade tjänster, dels ock tjänster, genom vilkas bestridande meritering

regelmässigt sker till befattningar av förstnämnda slag.

VIII. Särskilda frågor.

A. Komplettering av ofullständiga jordbruk.

Jämlikt beslut av 1938 års riksdag bemyndigade Kungl. Maj:t den 15 juli

samma år Blekinge läns hushållningssällskap att verkställa en systematisk in

ventering av de ofullständiga jordbruken inom länet enligt vissa riktlinjer

samt tilldelade hushållningssällskapet medel för avlönande under budgetåret

1938/39 av en biträdande jordbrukskonsulent samt för gäldande av dennes

resekostnader ävensom för anställande under samma tid av en kvinnlig hemkonsulent

och till bestridande delvis av hennes resekostnader. Sedermera tilldelade

Kungl. Majit den 15 september 1939 hushållningssällskapet för fortsättande

av inventeringen under budgetåret 1939/40 ett belopp av tillhopa

11,000 kronor till bestridande av löne- och resekostnaderna åt nämnda biträdande

jordbrukskonsulent samt för gäldande av viss del av utgifterna för hemkonsulentens

resor. Inventeringen, som är av försöksmässig karaktär, var ursprungligen

avsedd att fortvara endast två år. Enligt riksdagens medgivande

hava emellertid medel anvisats för inventeringens bedrivande jämväl under

budgetåren 1940/41 och 1941/42. För sistnämnda budgetår hava 6,189 kronor

65 öre anvisats för ändamålet.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

I skrivelse den 21 oktober 1941 har Blekinge läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott

gjort framställning om anvisande av ytterligare medel för fortsatt

inventering av de ofullstädiga jordbruken i Blekinge län. I fråga örn

inventeringsarbetets utförande hänvisar förvaltningsutskottet till att under

budgetåret 1940/41 82 fastigheter inspekterats under sammanlagt 93 arbetsdagar

för konsulenten. Vidare framhålles, att på grund av den stora anhopning

av arbetsuppgifter, som kristiden medfört, sällskapet sett sig nödsakat

att även under det gångna året i större utsträckning än ursprungligen avsetts

anlita konsulenten för andra ändamål än inventeringen. Konsulenten hade

därjämte varit inkallad till militärtjänstgöring under sammanlagt inemot 5

månader. Hemkonsulenten hade liksom förut i viss mån deltagit i inventeringsarbetet.

Börande betydelsen av arbetet påpekas, bland annat, att stora

värden stöde att vinna, örn resultaten av arbetet kunde bliva realiserade. I

skrivelsen framhåller förvaltningsutskottet, att det skulle vara värdefullt, örn

medel för inventeringsarbetets fortsättande under budgetåren 1942/43 och

1943/44 kunde anvisas samtidigt, varigenom befattningen som inventeringsförrättare,

ej minst ur rekryteringssynpunkt, kunde givas en ej alltför tillfällig

karaktär. Utskottet har i enlighet ''härmed hemställt örn anvisande av medel

för de två nämnda budgetåren dels för avlönande av jordbrukskonsulenten samt

för bestridande av utgifter för resekostnads- och traktamentsersättningar åt

denne, dels ock för bestridande delvis av dylika ersättningar åt den hos sällskapet

anställda hemkonsulenten.

Lantbruksstyrelsen och egnahemsstyrelsen hava yttrat sig över hushållningssällskapets

framställning.

Lantbruksstyrelsen framhåller i sitt yttrande att, sedan egnahemsväsendet

numera omorganiserats, det kunde synas mest ändamålsenligt, att det fortsatta

handhavandet av ifrågavarande inventering anförtroddes egnahemsnämnden

i länet. Med hänsyn till önskvärdheten av kontinuitet med avseende å

verksamheten torde det fortsatta handhavandet av densamma alltjämt böra

åvila hushållningssällskapet i samråd dock med egnahemsnämnden. Styrelsen

har även ifrågasatt, huruvida icke den för ifrågavarande ändamål anställde

jordbrukskonsulenten borde mera odelat än som hittills skett ägna sig åt inventeringen.

Kostnaderna för staten för inventeringens fortsättande under

budgetåren 1942/43 och 1943/44 hava av styrelsen beräknats till 5,000 respektive

10,000 kronor.

Egnaheinsstyr elsen, som inhämtat yttrande i ärendet från Blekinge läns

egnahemsnämnd, framhåller, att enligt styrelsens mening inventeringar av

ifrågavarande art visserligen i framtiden borde verkställas genom egnahemsnämndernas

försorg. Med hänsyn emellertid till att inventeringen inom Blekinge

län igångsatts på initiativ bland annat av hushållningssällskapet, vilket

ägnat stort intresse åt detta arbete, ville styrelsen icke motsätta sig, att inventeringen

även under budgetåren 1942/43 och 1943/44 handhades av hushållningssällskapet,

Styrelsen anser det dock önskvärt, att inventeringsarbetet ej

mer än nödigt dragés ut på tiden. I likhet med lantbruksstyrelsen ifrågasätter

därför egnahemsstyrelsen, huruvida icke den för inventeringen anställde jordbrukskonsulenten

borde mera odelat än som hittills skett ägna sig häråt.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

85

Departementschefen.

Som jag ovan framhållit var den inventering av de ofullständiga jordbruken

i Blekinge län, vartill medel första gången anvisades för budgetåret

1938/39, avsedd att pågå allenast två år. Jämlikt riksdagens medgivande hava

emellertid medel anvisats för inventeringens fortsättande till och med utgången

av innevarande budgetår. Blekinge läns hushållningssällskap har

hemställt, att medel måtte ställas till sällskapets förfogande för inventeringens

fortsättande jämväl under budgetåren 1942/43 och 1943/44.

Ifrågavarande inventeringsarbete har av skilda anledningar ej kunnat fortskrida

i den takt, som från början avsetts. En bidragande orsak härtill har

varit, att den jordbrukskonsulent, som närmast haft att ägna sig åt inventeringsarbetet,

delat sin tid mellan nämnda arbete och andra hushållningssällskapet

åvilande arbetsuppgifter. Någon säker uppfattning beträffande

värdet av inventeringen har därför ännu ej kunnat erhållas. Lantbruksstyrelsen

och egnahemsstyrelsen hava tillstyrkt, att bidrag av statsmedel beviljas

för inventeringens fortsättande under ytterligare två år, men därvid förutsatt

att konsulenten mera odelat än hittills ägnar sig åt inventeringsarbetet.

För ernående av avsett utbyte av ifrågavarande jordbruksinventering anser

jag mig böra tillstyrka framställningen örn att densamma fortsättes under

ytterligare två budgetår. Jag förutsätter emellertid därvid, att inventeringsarbetet

fortskrider i raskare takt än hittills, och jag har för avsikt att, därest

medel beviljas för ändamålet, föreslå Kungl. Majit att såsom villkor för statsbidrag

föreskriva, att väsentligt längre tid än under sistförflutna budgetåret ägnas

åt inventeringsarbetet. Emot lantbruksstyrelsens beräkningar av medelsbehovet

för budgetåren 1942/43 och 1943/44, 5,000 respektive 10,000 kronor,

har jag intet att erinra. Det för nästa budgetår erforderliga beloppet torde

böra bestridas av de särskilda medlen till främjande av företagsamhet.

B. Företagarföreningar inom vissa län.

Företagarföreningarna hava till uppgift att beforda möjligheterna för

lönande småföretagsamhet i vederbörande län. Verksamheten omfattar dels

långivning på fördelaktiga villkor samt i vissa fall subvention, dels ock

konsulentverksamhet av teknisk och kommersiell natur.

Föreningarna ha startats vanligtvis på initiativ av länsmyndigheterna, och

medlemmarna utgöras huvudsakligen av för föreningarnas syften intresserade

enskilda personer, bolag och föreningar liksom även länens landsting

och hushållningssällskap samt i vissa fall kommuner och andra samfälligheter.

Medlemskapet grundar sig på andelar. Medlemsantalet har på grund av föreningarnas

struktur och uppgifter såsom organ för social hjälpverksamhet

varit relativt begränsat, några hundratal i varje förening. Föreningarna äro

samtliga konstruerade som ekonomiska föreningar u. p. a.

Företagarföreningar hava hittills bildats inom Göteborgs och Bohus,

Värmlands, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

län.

Efter avlåtande av proposition nr 285 till 1941 års riksdag, i vilken en redogörelse

för företagarföreningarnas dittillsvarande verksamhet lämnades, har

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Kungl. Majit beviljat nedannämnda föreningar understöd av statsmedel med

följande belopp, nämligen Norrbottens småindustriförening u. p. a. 100,000

kronor, därav såsom subvention 30,000 kronor och såsom lån 70,000 kronor,

Västernorrlands läns företagareförening u. p. a. 50,000 kronor såsom lån samt

Bohusläns företagareförening u. p. a. 250,000 kronor, därav 50,000 kronor

såsom subvention och 200,000 kronor såsom lån.

Såsom bidrag till bestridande av de löpande kostnaderna för verksamheten

erhålla företagarföreningarna statsbidrag från anslag under tionde huvudtiteln,

som för budgetåret 1941/42 utgör 60,000 kronor. Anslaget har dispo
-

nerats på följande sätt:

Norrbottens småindustriförening u. p. a............................... kronor 9,500

Västerbottens företagareförening u. p. a............................... » 9,000

Jämtlands läns företagareförening u. p. a............................ » 8,000

Västernorrlands läns företagareförening u. p. a................... » 9,000

Gävleborgs läns företagareförening u. p. a............................ » 8,000

Värmlands läns företagareförening u. p. a............................ » 8,000

Bohusläns företagareförening u. p. a.................................. » 8,500

Summa kronor 60,000

Samtliga hittills bildade företagarföreningar hava av staten erhållit understöd

med inalles 1,689,500 kronor, därav 1,070,000 kronor såsom lån och

619,500 kronor såsom subvention.

Departementschefen.

Företagarföreningarna hava visat sig fylla en betydelsefull uppgift för

befordrande av småföretagsamheten inom de län, där sådana föreningar

bildats. Jag anser därför nämnda föreningar vara förtjänta av fortsatt stöd

från statsmakternas sida i samma former som hittills. För nästa budgetår

torde ett lika stort belopp som det för innevarande budgetår beräknade, eller

500.000 kronor, vara erforderligt för ändamålet. Detta bör lämpligen —

liksom hittills huvudsakligen skett -— anvisas från medlen till främjande av

företagsamhet.

C. Inköp av gatsten för statens räkning.

Till inköp av gatsten för statens räkning har hittills anvisats ett belopp av

31.630.000 kronor. Det för innevarande budgetår utgående anslaget, vilket anvisats

under sjätte huvudtiteln, utgör 3,000,000 kronor. I samband med anvisande

av sistnämnda anslag uttalade riksdagen, att i händelse arbetarna inom

stenindustrien icke kunde beredas annat lämpligt arbete, stenindustrien, efter

Kungl. Majits prövning, borde kunna beredas möjlighet att uppehålla verksamheten

i större utsträckning än som med hänsyn till anslagets storlek förutsatts.

Under sådana förhållanden förutsatte riksdagen, att eventuellt fyllnadsanslag

överfördes från anslag till statliga beredskapsarbeten eller annat liknande

anslag för ytterligare tillverkning av sten för statens räkning.

Enligt bestämmelser, som den 14 februari 1936 av. Kungl. Majit meddelats

angående inköp av gatsten för statens räkning, skola inköpen handhavas av en

särskild kommitté, benämnd statens steninköpskommitté. Inköpen skola ske

hos svenska stenindustriföretag och huvudsakligen avse smågatsten. Vid beslut

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 344.

om stenbeställningar Ilar kommittén att tillse, att beställningarna med avseende

å omfattning, tidpunkt för verkställande samt fördelning å skilda företag

bliva så avvägda, att de arbetstillfällen, som genom beställningarna beredas,

fördelas på ett ur arbetslöshetssynpunkt lämpligt sätt. Företrädesvis bör

sysselsättning beredas sådana arbetslösa arbetare inom stenindustrin, vilka

hava svårigheter att övergå till annat yrke eller som äro försörjningspliktiga.

Beträffande beställningarnas fördelning och verkställande skall inköpskommittén,

i den mån så prövas påkallat, samråda med vederbörande lokala myndigheter

samt med statens arbetsmarknadskommission.

I skrivelse den 13 november 1941 har statens steninköpskommitté gjort

framställning om anvisande av medel för inköp av gatsten under budgetåret

1942/43. Kommittén uppgiver, att med anlitande av anslagen till inköp av

gatsten statsbeställningar av sten sedan mars 1936 successivt lämnats för

sysselsättning av stenarbetare från Göteborgs och Bohus, Blekinge, Hallands

och Kalmar län samt tidvis från vissa kommuner inom Kristianstads län. Kommittén

anför härjämte, bland annat följande. I

Sysselsättningen inom gatstensindustrien under tiden mars 1936—september

1941 ävensom kostnaderna för tillverkningen av sten för statens räkning

under samma tid framgår av följande sammanställning.

T i d

Antal stenarbetare, sora i genomsnitt

sysselsatts med

Kostnaderna

för tillverk- ning av sten för

statens räkning

kr.

stats-

beställningar

andra

beställningar

summa

Mars—december 1930 ..............

1,900

1,100

3,000

3.400

2,714,000

1937......................

1,200

2,200

2,268,900

1938......................

1,800

1,300

3,100

4,213,600

1939......................

2,300

600

2,900

5,196,900

1940......................

1.600

300

1,900

3,630,000

Januari—september 1941 ..........

1.100

500

1,600

2,122,600

Kostnader för granitdockor till riks

lagshuset. . .

20,146,000

143,300

20,289,300

I början av år 1940 upprättade kommittén i samråd med statens arbetsmarknadskommission

efter vissa undersökningar en plan för begränsningen av antalet

arbetare inom gatstensindustrien. Enligt denna plan var det avsett att

nedbringa arbetsstyrkan till omkring 1,800 man. Den på detta sätt planerade

begränsningen blev också i stort sett genomförd under år 1940, då arbetsstyrkan

reducerades med omkring 1,000 man till omkring 1,900 man. Sedermera

har kommittén i samarbete med arbetsmarknadskommissionen verkställt

ytterligare undersökningar rörande möjligheten att genomföra en överflyttning

av arbetskraft från de statliga stenbeställningarna. Under år 1941 ha till utgången

av september månad cirka 300 gatstenarbetare och därefter ytterligare

omkring 170 man överförts till andra arbeten. Arbetsstyrkan inom gatstensindustrien

uppgår därför för närvarande till omkring 1,400 man.

Till belysande av hur åldersfördelningen bland stenarbetarna förskjutits

under de år statsbeställningarna pågått och särskilt efter den år 1940 verkställda

reduceringen av arbetsstyrkan, må följande siffror meddelas beträffande

åldersfördelningen bland gatstenshuggarna under åren 1936, 1938 och

1940.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

1 9

3 6

1 9

3 8

1 9

4 0

Ålder

antal

%

antal

%

antal

%

Under 25 år......................

144

6.4

71

2.6 i

6

0.4

25—35 » ......................

626

27.6

653

23.7 1

145

9.6

36—55 » ......................

1,091

48.2

1,432

51.9

840

55.4

56—60 » ......................

200

8.8

273

9.9

217

14.3

61—66 » ......................

152

6.7

250

9.o

222

14.6

67 år och däröver ............

51

2.8

81

2.9

87

5.7

Summa

2,264

o

o

2,760

100

1,517

100

Såsom ovan nämnts kan man för närvarande räkna med en arbetsstyrka av

omkring 1,400 man. Den förut återgivna sammanställningen rörande sysselsättningsförhållandena

giver vid handen, att sysselsättning med andra beställningar

än statsbeställningar kunnat beredas i genomsnitt omkring 300 man

under år 1940 och omkring 500 man under de första nio månaderna av år 1941.

Det är givetvis mycket svårt att för närvarande bedöma, i vilken utsträckning

det fortsättningsvis kan bli möjligt att genom andra beställningar än statsbeställningar

giva arbete åt gatstensarbetarna. Export av gatsten har under

tiden efter krigsutbrottet ägt rum endast i mycket begränsad omfattning, och

någon nämnvärd ökning av denna export torde icke vara att förvänta under

den närmaste tiden. Under år 1941 ha emellertid gatstensarbetarna i viss utsträckning

kunnat sysselsättas med tillverkning av packsten och skrotsten för

export. Möjligen kunna ytterligare dylika beställningar tillföras industrien och

därmed sysselsättning i viss utsträckning beredas gatstensarbetarna. Försiktigtvis

torde man för nästkommande budgetår dock ej böra räkna med att mer

än omkring 300 å 400 gatstensarbetare skola kunna sysselsättas med andra beställningar

än statsbeställningar. Omkring 1,000 å 1,100 man skulle sålunda

behöva beredas sysselsättning med statsbeställningar. Kostnaderna för statsbeställningarna

under nästkommande budgetår skulle under de angivna förutsättningarna

kunna beräknas till i runt tal 3 miljoner kronor.

Kommittén upplyser, att de statliga stenlagren vid utgången av innevarande

budgetår kunde beräknas uppgå till omkring 2.1 miljoner kvadratmeter smågatsten.

Därest den årliga förbrukningen komme att hålla sig vid samma nivå

som för innevarande budgetår, eller 700,000 å 800,000 kvadratmeter, beräknades

lagret vara förbrukat inom cirka tre år.

Kommittén har föreslagit, att, därest det skulle visa sig, att gatstensarbetare

icke kunna erhålla sysselsättning utom sitt yrke i den utsträckning som kommittén

beräknat och statsbeställningar sålunda påkallades i större omfattning

än som förutsatts vid beräkning av anslagsbehovet, erforderligt fyllnadsbelopp

skulle tillföras anslaget för inköp av gatsten från anslag till arbetsmarknadens

reglering i likhet med vad 1941 års riksdag förutsatt vid beviljande av anslag

för budgetåret 1941/42.

Statens arbetsmarknadskommission har i utlåtande den 27 november 1941

över steninköpskommitténs framställning förklarat sig i sak intet hava att

erinra mot kommitténs hemställan örn anslag för nästa budgetår för inköp av

gatsten för statens räkning. Kommissionen har emellertid med hänsyn till

smågatstenstillverkningens karaktär av hjälpverksamhet och då eventuellt erforderligt

fyllnadsbelopp liksom tidigare avsåges att tillföras gatstensanslaget

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Majlis proposition nr 344.

från anslag till arbetsmarknadens reglering, ifrågasatt, huruvida icke hela

anslagsbeloppet borde utgå ur sistnämnda anslag samt huruvida särskilt organ

för administrationen av de statliga stenbeställningarna under nuvarande förhållanden

kunde anses erforderligt.

I detta sammanhang vill jag anmäla en av Sveriges granitindustriförbund

och svenska stenindustriarbetareförbundet m. fl. i skrivelse den 1 september

1941 gjord framställning, vari hemställts, att, utöver redan vidtagna åtgärder

för förflyttning av arbetskraft från gatstensindustrien, några ytterligare sådana

åtgärder icke måtte företagas. Som motivering för framställningen har anförts,

att gatstensindustrien under senare år så hårt åderlåtits på arbetskraft att numera

huvudsakligen äldre eller medelålders arbetare vore kvar i yrket. Endast

en ringa del av den nuvarande arbetsstyrkan bestode av arbetare, som rimligen

kunde överflyttas till andra yrken. För att över huvud taget kunna upprätthålla

driften inom gatstensindustrien vore dessa arbetare oundgängligen nödvändiga.

Departementschefen.

Den nedgång i antalet inom stenindustrien sysselsatta arbetare, som ägt

rum under de senaste åren, har fortgått jämväl under år 1941. Under tiden

januari—september nämnda år voro i genomsnitt 1,600 arbetare sysselsatta

inom stenindustrien, varav 1,100 med beställningar för statens räkning. I

november 1941 beräknades arbetsstyrkan uppgå till endast omkring 1,400 man.

Denna reducering av antalet stenarbetare har skett genom överflyttning av

arbetare till andra områden, varest brist på arbetskraft förelegat, främst viktiga

anläggningsarbeten. Då överföringen i första hand omfattat arbetare med

fullgod arbetsförmåga, företrädesvis yngre arbetare, torde en stor del av den

kvarvarande arbetarstammen icke kunna överföras till andra arbetsområden.

Då någon gatstensexport i större omfattning ej är att påräkna, torde större

delen av de kvarvarande stenarbetarna behöva sysselsättas med beställningar

av gatsten för statens räkning. Det för sådana beställningar för nästa budgetår

erforderliga beloppet har statens steninköpskommitte uppskattat till i runt

tal 3,000,000 kronor.

Som förut nämnts ha för de statliga steninköpen under de senaste budgetåren

anvisats ett särskilt anslag under sjätte huvudtiteln. Härjämte har riksdagen

bemyndigat Kungl. Majit, att, i den mån det sålunda anvisade anslaget

skulle visa sig vara otillräckligt för att undvika arbetslöshet bland stenarbetarna,

för ändamålet disponera anslag som anvisats för arbetsmarknadens

reglering. Med hänsyn till smågatstenstillverkningens karaktär av hjälpverksamhet

anser jag i likhet med statens arbetsmarknadskommission det vara

lämpligast, att i den mån statsinköp sker av gatsten medel härför helt anvisas

under nyssnämnda anslag.

Arbetsmarknadskommissionen har vidare ifrågasatt, huruvida det under

nuvarande förhållanden kan anses erforderligt, att administrationen av de

statliga stenbeställningarna sker genom särskilt organ vid sidan av arbetsmarknadskommissionen.

För egon del finner jag tillräckliga skäl härför icke

längre föreligga utan förordar, att statens steninköpskommitte upphör med

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

iitgången av innevarande budgetår och att dess uppgifter anförtros åt en särskild

delegation inom statens arbetsmarknadskommission.

Någon förändring i de principer för inköp av gatsten för statens räkning

som hittills tillämpats torde icke böra ske.

IX. Medelsbehovet för budgetåret 1942/43.

Arbetsmarknadskommissionen.

I fråga örn medelsbehovet för nästa budgetår har arbetsmarknadskommissionen

anfört följande.

A. Arbetsmarknadens reglering.

Innan kommissionen övergår till att diskutera medelsbehovet för budgetåret

1942/43 göres här en preliminär beräkning av den sannolika behållningen

å det anvisade anslaget vid utgången av innevarande budgetår.

Till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. anvisade 1941 års riksdag

för budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag av .... kronor 40,000,000.

Vid sistnämnda budgetårs ingång förefunnos reservationer å tillhopa omkring.

................ ........................................ kronor 27,725,000.

Till Kungl. Maj:ts förfogande för verksamheten under budgetåret stå

alltså sammanlagt omkring .................................. kronor 67,725,000.

På grund av särskilda beslut skola ur sistnämnda belopp bestridas vissa

före budgetårets ingång av Kungl. Maj:t gjorda medelsanvisningar å tillköpa

............................................................ kronor 2,515,000.

Vidare äger Kungl. Majit för främjande av företagsverksamhet ur anslaget

disponera ett belopp av omkring ............................ kronor 2,000,000.

Efter frånräkning av sistnämnda tvenne poster återstå alltså disponibla

för arbetsmarknadsreglerande åtgärder omkring .......... kronor 63,210,000.

Härtill komma inkomster från uppdragsgivare till statliga beredskapsarbeten,

i runt tal 3 miljoner kronor.

Medelsförbrukningen under tiden 1 juli 1941—31 mars 1942 och det beräknade

medelsbehovet för hela budgetåret framgå av följande sammanställning.

Statliga beredskapsarbeten i statens

arbetsmarknadskommissions regi

(inkl. försvarsarbeten)..............

Statliga beredskapsarbeten i andra

myndigheters regi..................

Arkivarbeten ..........................

Statskommunala beredskaps- och reservarbeten

........................

Kontantunderstödsverksamhet........

Beredskapskurser......................

Överflyttning av arbetskraft..........

Övrig verksamhet, främst utbildningshjälp
-

Medels-

förbrukning

Vt 41—31/s 42

Medels- behov

V4-s% 42

Medels-

behov

Vt 41—s0/e 42

15,115,000

5,250,000

20,365,000

3,635,000

775,000

3,000,000

275,000

6.635.000

1.050.000

2.775.000

1.350.000

1.750.000

6.210.000

1.075.000

550.000

650.000

3.590.000

3.850.000

1.900.000

2.400.000

9.800.000

350,000

150,000

500,000

Summa kronor 31,960,000

14,540,000

46,500,000.

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Utgifterna under budgetårets sista kvartal beräknas för flertalet utgiftsposter

till belopp ungefär motsvarande utgifterna i medeltal under de första

kvartalen. Tvenne poster avvika dock mera avsevärt härifrån, nämligen

statliga beredskapsarbeten i annan myndighets regi och kostnader vid överflyttning

av arbetskraft, vilka båda utgiftsposter beräknas stiga väsentligt

under budgetårets sista månader. I fråga om de statliga beredskapsarbetena

i andra myndigheters regi (praktiskt taget helt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens)

beror den ojämna fördelningen på att medel rekvireras av väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen i större poster och icke kontinuerligt i mån av

arbetenas fortskridande. Vad åter beträffar överflyttningen av arbetskraft

till andra yrkesområden, ha kostnaderna, som till huvudsaklig del hänföra

sig till skogsbrukets arbetskraftsförsörjning, stegrats kontinuerligt under

året. Med stöd av utgifterna under januari—mars måste de för tiden april

—juni kalkyleras till inemot 1,200,000 kronor per månad.

Under nu angivna förutsättningar och med hänsyn till inkomsterna från

uppdragsgivare bör vid budgetårets utgång uppkomma en reservation av

(63,210,000 + 3,000,000 — 46,500,000—) 19,710,000 kronor. Anslagsbehovet för

budgetåret 1942/43 bör alltså beräknas med utgångspunkt från en dylik

reservation.

I sin framställning den 27 november 1941 med preliminär beräkning av

medelsbehovet för nästkommande budgetår framhöll kommissionen, att det,

i likhet med vad som varit fallet de tvenne närmast föregående åren, mötte

stora svårigheter att mer än ett halvt år före dess ingång med någon grad

av säkerhet bedöma medelsbehovet under ett kommande budgetår. Kommissionen

uttalade vidare, att under förutsättning att exportindustriernas avsättningsmöjligheter

och importen av råvaror, fossila bränslen m. m. icke

ytterligare beskures i mera avsevärd grad, beräkningarna av medelsbehovet

för budgetåret 1942/43 emellertid syntes kunna göras med utgångspunkt från

en verksamhet av ungefär den omfattning, som förekommit eller beräknats

förekomma under innevarande budgetår.

Ehuru fem månader förflutit sedan ovanstående uttalande gjordes, möta

alltjämt stora svårigheter att bedöma arbetsmarknadens utveckling under

nästkommande budgetår. De överväganden, som kommissionen gjort i

detta hänseende — främst i kap. IV -—- leda fram till en beräkning av

medelsbehovet i huvudsaklig anslutning till förbrukningen under innevarande

budgetår. Det statliga bostadsbyggnadsprogrammet torde emellertid, under

förutsättning av oförändrad omfattning i anläggningsverksamlieten, komma

att medföra lägre arbetslöshet inom byggnadsfacken under nästkommande

vinter än den, som varit för handen under den nu tilländalupna. Byggnadsverksamhetens

karaktär av nyckelindustri torde då, vid nu angivna förutsättningar,

kunna motivera, att man räknar med ett något minskat hjälpbehov

och som följd därav något minskade kostnader för hjälpverksamheten.

Av det ovan anförda framgår, att medolsförbrukningen under innevarande

budgetår kail uppskattas till i runt tal 46,500,000 kronor. Däri ingå kost
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj-.ts proposition nr 344.

nåder för åtgärder av olika slag för överflyttning av arbetskraft till framför

allt skogs- och jordbruk med 9,800,000 kronor. Då det får anses sannolikt,

att en ytterligare intensifierad överflyttningsverksamket till jord- och skogsbruk

m. m. kommer att erfordras under större delen av nästa budgetår, och

kostnaderna för denna verksamhet redan nu utgöra inemot 1,200,000 kronor

per månad, bjuder försiktigheten att för detta ändamål beräknas ett belopp

icke understigande 12,000,000 kronor.

Det väntade ökade arbetskraftsbehovet inom vissa näringsområden, främst

byggnadsverksamheten, bör som nyss framhållits kunna medföra ett minskat

hjälpbehov och sålunda även en nedgång i kostnaderna för beredskaps- med

flera arbeten. De i statlig regi bedrivna arbetena, i varje fall de mera

kostnadskrävande av dem, och dessutom flera av de statskommunala beredskapsarbetena

äro emellertid antingen av direkt betydelse för försvaret

eller ock i övrigt ur beredskaps- och folkförsörjningssynpunkt viktiga. Kommissionen

anser sig därför icke böra räkna med någon alltför stor minskning

på dessa poster, framförallt icke i fråga örn de för hjälpklientelets

sysselsättningsmöjligheter på hemorten ytterst viktiga statskommunala arbetena.

Av den redogörelse för dagsverkskostnaden vid statliga beredskapsarbeten,

som lämnats å sid. 36, framgår att sagda kostnad vid kommissionens

arbeten, dock ej försvarsarbetena, under 1941 uppgått till 19: 64 kronor (därav

arbetslöner 11:98 kronor). Motsvarande kostnad för ett antal i huvudsak

likartade arbeten, som bedrivits i annan myndighets regi under åren

1936—1941, alltså till större delen vid en lägre prisnivå, utgjorde 18: 84

kronor (se bilaga 5). Med hänsyn till att försvarsarbetena av olika anledningar

ställa sig dyrare än de egentliga beredskapsarbetena, måste dagsverkskostnaden

för budgetåret 1942/43 genomsnittligt kalkyleras väsentligt

högre än 20 kronor; sannolikt kommer den att närma sig 25 kronor. Även

vid en så pass försiktig beräkning som att arbetet ej pågår mer än 250

dagar per år, kommer då »årsverket» att kosta omkring 6,000 kronor. Under

1941 sysselsattes i medeltal 4,300 man vid statliga beredskapsarbeten. Av

skäl, som nyss anförts, och även med hänsyn till vad kommissionen uttalat

å sid. 59 f., böra arbetena ej inskränkas alltför mycket. Därför föreslår kommissionen

att för statliga beredskapsarbeten beräknas 18 miljoner kronor,

för vilken summa torde kunna sysselsättas omkring 3,000 man under ett år.

För statskommunala beredskaps- och reservarbeten beräknas, med hänsyn till

minskat hjälpbehov men stigande dagsverkskostnader, ett något minskat

medelsbehov, nämligen från 3,8 5 till 3," miljoner kronor.

För kontantunderstödsverksamhet anser sig kommissionen, bland annat

med hänsyn till vad som å sid. 61 anförts örn hjälpsökandeklientelets sammansättning,

icke böra räkna med lägre kostnader. Erinras må även örn

att dagunderstödsbeloppen enligt riksdagens uttalande (skrivelse nr 1941: lil)

böra justeras med hänsyn till levnadskostnadernas förändringar och att

understödsbeloppen höjts från och med den 1 april 1942 (se sid. 64). För

beredskapskurserna beräknas ungefär samma omslutning som under innevarande

budgetår. Vid sidan av arkivarbetena men utformad efter samma

principer har tillkommit musikerhjälpen (se sid. 64). För båda dessa hjälp
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. Maj:ts proposition nr Siå.

former tillhopa beräknas ett medelsbehov av 1,8 miljoner kronor eller något

mer än som under innevarande budgetår torde åtgå enbart för arkivarbeten.

Kommissionen uppskattar medelsbehovet för arbetsmarknadsreglerande

åtgärder under budgetåret 1942/43 preliminärt till 40,000,000 kronor med

följande approximativa fördelning.

Statliga beredskapsarbeten........................

Arkivarbeten och musikerhjälp ..................

Statskommunala beredskaps- och reservarbeten

Kontantunderstödsverksamhet....................

Beredskapskurser..................................

Överflyttning av arbetskraft ......................

Övrig verksamhet..................................

......... kronor 18,000,000

......... » 1,300,000

......... » 3,700,000

......... » 2,000,000

......... » 2,500,000

......... » 12,000,000

..... » 500,000

Summa kronor 40,000,000

Då, enligt vad som framgår av förestående, vid nästkommande budgetårsskifte

torde uppkomma en reservation av inemot 20,000,000 kronor, bör för

budgetåret 1942/43 till arbetsmarknadsreglerande åtgärder beräknas ett anslag

icke understigande 20,000,000 kronor.

Kommissionen är emellertid angelägen att uttala sin reservation med

hänsyn till att nu icke förutsebara faktorer kunna radikalt förändra förutsättningarna

för en reglering av arbetsmarknaden och därvid medföra väsentligt

ökade kostnader, i vilket fall kommissionen bör äga att göra den framställning

örn anvisande av ytterligare medel, som förhållandena må påkalla.

Ej heller rymmas inom den nu angivna kostnadsramen medel för andra

ändamål än kommissionens direkta verksamhet. Skulle det befinnas lämpligt

att, i likhet med vad som skett under tidigare år, Kungl. Majit bemyndigas

att ur arbetsmarknadsanslaget disponera vissa belopp till främjande

av företagsverksamhet m. m., bör hänsyn härtill tagas da anslagets storlek

fastställes.

Enär fråga uppkommit örn överförande till arbetsmarknadskommissionen

av den av statens steninköpskommitté bedrivna verksamheten, tillåter sig

kommissionen även framhålla, att örn kostnaderna för nämnda verksamhet

anses böra bestridas ur arbetsmarknadsanslaget, måste en motsvarande höjning

av anslaget göras.

B. Kommissionens centrala förvaltning, länsarbetsnämnder och

arbetsförmedlingsanstalter.

Avlöningar.

Ur förslagsanslaget till Statens arbetsmarknadskommission m. m. Avlöningar

har Kungl. Majit för budgetåret 1941/42 ställt till arbetsmarknadskommissionens

förfogande sammanlagt 4,960,000 kronor att disponeras på följande sätt:

Statens arbetsmarknadskommission, högst.................... kronor 1,400,000

Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna, högst » 3,500,000

Statsbidrag till pensioner åt befattningshavare vid arbetsförmedlingsanstalterna,

jörslagsvis.......................... s 50,000

Inventering och registrering av företag och arbetskraft, högst »_10,000

Summa kronor 4,960,000

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Vid ovan angivna förutsättningar — i stort sett en verksamhet efter

samma linjer som under innevarande år men med intensifierat överförande

av arbetskraft —• kunna kostnaderna för nästkommande budgetår icke beräknas

lägre än för det innevarande. Någon särskild medelsanvisning för

inventering och registrering av företag och arbetskraft föreslås ej nu, men

kommissionen får eventuellt anledning återkomma härtill. Vid bedömandet

av medelsbehovet borde däremot redan nu hänsyn tagas dels till den kostnadsökning,

som kan beräknas uppkomma genom ökade kristillägg till

tjänstemän, och, i fråga örn centralförvaltningen, kostnader för den centrala

blockdelegationen (sid. 65) dels ock till den arbetsbelastning, som den frivilliga

arbetslöshetsförsäkringens utökning kan komma att medföra för arbetsförmedlingsanstalterna.

Dessa faktorer äro emellertid svåra att bedöma,

och kommissionen föreslår därför, att medelsbehovet för avlöningar tills

vidare upptages med ett till 5,000,000 kronor avrundat belopp.

Detta kan lämpligen fördelas på följande sätt:

Statens arbetsmarknadskommission, högst .................. kronor 1,400,000

Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna, högst » 3,550,000

Statsbidrag till pensioner åt befattningshavare vid arbetsförmedlingsanstalterna,

förslagsvis.......................... » 50,000.

Omkostnader.

Ur förslagsanslaget till Statens arbetsmarknadskommission m. m. Omkostnader

har Kungl. Majit för budgetåret 1941/42 ställt till arbetsmarknadskommissionens

förfogande sammanlagt 2,670,000 kronor att disponeras på

följande sätt:

Statens arbetsmarknadskommission, högst.................... kronor 820,000

Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna, högst » 1,800,000

Värnpliktslånenämnderna, högst.......,........................ » 30,000

Inventering och registrering av företag och arbetskraft, högst » 20,000

Summa kronor 2,670,000

Under de förutsättningar och med den reservation, som här ovan anförts

beträffande den frivilliga arbetslöshetsförsäkringens och centralblockdelegationens

inverkan på kostnaderna, bör till omkostnader tills vidare

upptagas ett belopp av 2,700,000 kronor.

Detta kan lämpligen fördelas på följande sätt:

Statens arbetsmarknadskommission, högst .................. kronor 820,000

Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna, högst » 1,850,000

Värnpliktslånenämnderna, högst .............................. » 30,000.

Kommissionen utgår från att kostnaderna för den lokala organisationen

av jordbruksblocken skola bestridas ur anslaget till arbetsmarknadens reglering.

I enlighet med vad kommissionen sålunda anfört har kommissionen hemställt,

att för budgetåret 1942/43 måtte anvisas dels till Åtgärder för arbetsmarknadens

reglering m. m. ett reservationsanslag av 20,000,000 kronor, dels

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Avlöningar ett förslagsanslag

av 5,000,000 kronor, dels ock till Statens arbetsmarknadskommission m. m.:

Omkostnader ett förslagsanslag av 2,700,000 kronor.

Departementschefen.

Statens arbetsmarknadskommission bar uppskattat det under anslaget till

åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. för nästa budgetår erforderliga

medelsbehovet till i runt tal 40,000,000 kronor. Då kommissionen emellertid

räknar med en reservation vid nästkommande budgetårsskifte av omkring

20.000. 000 kronor, har kommissionen föreslagit, att anslaget för budgetåret

1942/43 upptages till 20,000,000 kronor. Kommissionen har emellertid härvid

framhållit, att nu icke förutsebara faktorer kunna radikalt förändra förutsättningarna

för en reglering av arbetsmarknaden och medföra kostnader, som

väsentligt överstiga de beräknade.

Det för arbetsmarknadsreglerande åtgärder för nästa budgetår erforderliga

beloppet kan givetvis nu endast approximativt beräknas. Bostadsbyggandets

omfattning kommer, såvitt nu kan bedömas, att bli ungefär dubbelt så stor

som år 1941. Arbetslösheten inom byggnadsindustrin, som hittills varit mycket

betydande, kommer alltså att väsentligen nedgå. Inom andra områden föreligger

ingen oroväckande arbetslöshet. Däremot finnas områden med påtaglig

brist på arbetskraft. Under sådana omständigheter synes anslagsberäkningen

böra grundas på en relativt optimistisk bedömning av läget. Med tanke på de

behov, som man vid rådande läge på arbetsmarknaden kan förutse, synes det

möjligt att reducera det av arbetsmarknadskommissionen beräknade beloppet

till 14 miljoner kronor. För att emellertid erhålla någon reserv, så att en

viss försämring i arbetsmarknadsläget skall kunna mötas, utan att därför tillläggsanslag

skall behöva äskas, föreslår jag, att anslaget bestämmes till

19.000. 000 kronor. Jag vill erinra örn att eventuella statsinköp av gatsten

skola, i motsats till vad för närvarande är fallet, helt bestridas av förevarande

anslag. Av nyssnämnda belopp torde vidare cirka 2,000,000 kronor böra stå

till Kungl. Maj:ts förfogande för främjande av företagsamhet, bland annat

för att möjliggöra fortsatt stöd åt företagarföreningarna samt för inventering

av ofullständiga jordbruk i Blekinge län.

Jämväl kostnaderna för arbetsmarknadskommissionens centrala förvaltning,

länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna bliva beroende

av utvecklingen på arbetsmarknaden under nästa budgetår. De härutinnan

uppgjorda kostnadskalkylerna kunna därför endast bliva approximativa. En

höjning av avlönings- och omkostnadsanslagen i jämförelse med de av 1941 års

riksdag anvisade — 3,750,000 respektive 2,100,000 kronor — torde vara oundviklig

med hänsyn till att de arbetsmarknadsreglerande åtgärderna visat sig

kräva en större administrativ apparat än förut räknats med. Å andra sidan

torde den faktiska medelsförbrukningen under innevarande budgetår icke

böra vara uteslutande vägledande vid anslagsberäkningen. Med hänsyn till

svårigheterna att nu kunna bedöma utvecklingen synes nämligen anslagsberäkningen

böra grundas på antagandet att den nuvarande medelsförbrukningen

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Majus proposition nr 344.

kan bringas att nedgå. Jag beräknar därför anslaget för nästa budgetår till

Statens arbetsmarknadskommission: Avlöningar till 4,600,000 kronor och till

Statens arbetsmarknadskommission: Omkostnader till 2,250,000 kronor.

X. Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att för budgetåret 1942/43 under femte

huvudtiteln anvisa

dels till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Avlöningar

ett förslagsanslag av ................................. kronor 4,600,000;

dels till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Omkostnader

ett förslagsanslag av ........................ kronor 2,250,000;

dels ock till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.

ett reservationsanslag av ........................... kronor 19,000,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt förordnar,

att proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Jan-Erik Stenius.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

07

Bilaga 1.

U i» i> g i f t e r

rörande vissa arbetslöshetsförhållanden enligt kommunernas rapporter till statens

arbetsmarknadskommission för den 31 december åren 1940 och 1941.

A. Länsfördelning.

Inyånar-

Antal

rapporte-

Rapporterat

antal hjälp-

Antal hjälp- sökande

per 1,000

Antal

Därav

Län

antal

kommuner

sökande

invånare

hjälpta

arbets-

linjen

under-

utbild-

Vi

1941

»Via

1940

3l/l2

1941

»Vis

1940

»Via

1941

»Via i

1940

»V lä

11141

»‘/lä

1941

stöds-

linjen

nings-

hjälpen

!

j Stockholms

i stad........

590,543

1

1

3.773

3,393

6.4

5.7

2,833

1,231

1,384

218

Stockholms . .

152,441

9

17

677

1.047

4.4

6.9

744

210

518

16

| Uppsala......

61,851

4

6

209

205

3.4

3.3

132

40

87

5

| Söderman- lands ......

79,319

3

5

359

198

4.5

2.5

124

73

31

20

j Östergötlands

128,195

3

6

649

677

5-1

5.3

479

110

343

26

Jönköpings ..

86,856

8

9

343

309

3.9

3.6

188

148

16

24

Kronobergs . .

44,032

8

7

135

67

3.i

1.5

51

32

_

19

Kalmar......

72,029

9

11

514

455

7.i

6.3

80

80

—

—

Gotlands ....

12,505

1

1

59

45

4.7

3.6

26

23

—

3

Blekinge ....

95,992

17

17

317

186

3.3

1.9

113

112

—

1

Kristianstads

42,405

5

3

105

92

2.5

2.2

64

64

—

—

Malmö stad . .

155,465

1

1

1,639

1,379

10.5

8.9

1,169

276

867

26

Malmöhus län

i övrigt ....

162,911

9

12

910

1,094

5.6

6.7

672

153

519

Hallands ....

61.916

8

7

295

212

4.8

3.4

137

86

39

12

Göteborgs stad

281,302

1

1

5,363

4,299

19.1

15.3

3,329

381

2,733

215

Göteborgs och

Bohus län i

övrigt......

136.232

31

41

2,524

2.163

18.5

15.9

! 1,657

1,316

290

51

Älvsborgs . . . .

123,746

; 12

12

445

241

3.6

1.9

85

55

9

21

Skaraborgs . .

43,044

2

6

10

80

0.2

1.9

27

19

—

8

Värmlands. . . .

112,156

12

14

379

361

3.4

3.2

218

79

112

27

Örebro ......

96,575

5

5

458

249

4.7

2.6

70

11

52

7

Västmanlands

49,725

2

3

105

46

2.1

0.9

12

9

2

1

Kopparbergs. .

43,170

3

2

152

64

3.5

1.5

1

1

—

—

Gävleborgs ..

105,436

9

8

427

241

4.o

2.3

151

93

53

5

Västernorr- j lands ......

214,444

34

33

2.775

1,768

12.9

8.2

1,270

790

432

48

Jämtlands . . . .

33,556

2

2

89

41

2.7

1.2

19

18

1

Västerbottens

107,593

12

12

219

271

2.0

2.5

129

1

62

—

67

Norrbottens . .

166,984

9

13

539

400

j 3.2

2.4

156 71

70

15

Hela riket

3,260.423

i 220

255

28.409

19,583

7.2

O.o

13,936

5,543

7,557

836

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 344. isis 4i 7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

• . B. Kommunfördelning.

*anger att kommuuen icke stått i rapportförbindelse med kommissionen för ifrågavarande

månad.

Kommun

Invånar-

antal

Vi

1941

Rapporterat

antal hjälp- sökande

Antal hjälp- sökande

per 1,000

invånare

Antal

hjälpta

S1/lS

1941

arbets-

linjen

Dara

under-

stöds-

hjon

utbild-

nings-

hjälpen

si/u

1940

81/ia

1941

S1/12

1940

31/l»

1941

Stockholms stad....

590,543

3,773

3,393

6.4

5.7

2,833

1,231

1,384

218

Stockholms län.

Lidingö................

11,440

*

47

—

4.i

27

27

_

Norrtälje ..............

5,188

22

48

4.2

9 s

8

8

—

_

Sundbyberg............

10,992

82

128

7.5

11.6

106

17

83

6

Södertälje..............

15,848

*

34

—

2.1

24

2

20

2

Bo ....................

2,987

*

13

_

4.4

12

_

11

1

Danderyd..............

6,203

*

29

—

4.7

25

8

17

Edebo..................

1,583

25

3

15.8

1.9

3

3

—

_

Huddinge..............

14,376

3

124

0.2

8.6

119

32

85

2

Häverö ................

5,188

179

26

34.5

5.o

15

15

—

_

Järfälla ................

3,680

*

6

—

1.6

—

—

—

_

Nacka..................

10,118

*

37

—

3.7

18

1

17

_

Saltsjöbadens kpg......

3,393

*

1

—

0.3

1

1

—

_

Sollentuna..............

13,485

46

70

3.4

5.2

63

14

49

_

Solna ..................

26,935

233

280

8.7

10.4

232

67

161

4

Spånga ................

11,587

86

176

7.4

15.2

90

14

75

1

Täby ..................

6,322

*

9

—

1.4

1

1

—

_

Österhaninge ..........

3,116

1

16

0.3

5.i

—

—

—

—

Summa

152,441

677

1,047

4.4

6.9

744

210

518

16

Uppsala län.

Enköping ..............

6,372

*

1

—

0.2

—

-*

—

_

Uppsala................

38,433

166

167

4.3

4.8

114

26

85

3

Bondkyrka ............

5,603

17

14

3.0

2.5

11

11

_

Danmark ..............

1,068

*

2

—

1.9

—

_

_

_

Gamla Uppsala ........

2,005

13

7

6.5

3.5

3

3

—

_

Älvkarleby ............

8,370

13

14

1.6

1.7

4

—

2

2

Summa

61,851

209

205

34

3 3

132

40

87

5

Södermanlands län.

Eskilstuna..............

40,703

183

84

4.5

2.1

82

68

_

14

Katrineholm............

10,913

119

•48

10.9

4.4

34

_

31

3

Nyköping ..............

13,361

57

42

4.3

3.1

1

—

—

1

S:t Nikolai ............

5,573

*

19

_

3.4

7

5

_

2

Västra Vingåker........

8,769

*

5

—

0.6

—

—

—

—

Summa

79,319

359

198

4.5

2.5

124

73

31

20

Östergötlands län.

Linköping..............

38,507

57

61

1.5

1.6

28

2

26

_

Mjölby ................

6,118

11

2

1.8

O.s

1

—

—

1

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 344.

99

Kommun

.Invånar- antal

Rapporterat

antal hjälp-

1 Antal hjälp- sökande

per 1,000

Antal

Därav

invånare

hjälpta

arbets-

linjen

under-

utbild-

Vi

1941

*Vi*

1940

91/l2

1941

1 3Vl2

1940

»*/n

1941

S1/u

1941

stöds-

linjen

mage- ll j alp en

Motala ...............

7,189

*

11

1.5

Norrköping ............

70,835

581

588

8.2

8.3

440

99

317

24

Kullerstad. .............

2,734

*

14

5.1

9

9

Skedevi................

2,812

*

1

—

0.4

1

—

1

Summa

128,195

649

677

5.1

5 3

479

110

343

26

Jönköpings län.

Eksjö.................

7,301

*

38

_

5.2

6

Huskvarna ...........

9,283

8

2

0.9

0.2

1

1

Jönköping..............

36,535

144

128

3.9

3.5

81

44

16

21

Nässjö ................

10,359

42

25

4.i

2.4

25

23

2

Tranås ...............

7,512

40

37

5.3

4.9

37

37

_

"Vetlanda .............

4.278

20

44

4.7

10.3

37

37

—

—

Barnarp................

3,507

1

__

0.3

Färgaryd .........

2,455

64

17

26.1

6.9

1

_

_

1

Långaryd..........

3,320

*

14

_

4.2

_

_

_

Norra Solberga ........

2,306

24

4

10.4

1.7

—

—

—

—

Summa

86,856

343

309

39

3.6

188

148

16

24

Kronobergs län.

Ljungby................

5,356

28

*

5-2

_

_

_

_

Växjö..................

15,586

58

33

3.7

2.1

30

16

—

14

Algutsboda ............

4,022

*

1

0-2

1

1

Ekeberga .............

1,651

3

2

1.8

1.2

2

_

_

2

Hovmantorp............

1,842

1

—

0.5

_

_

_

Hälleberga ............

2,289

❖

1

0.4

1

_

_

1

Stenbrohult............

2,633

3

2

1.1

0.8

2

2

_

Södra Sandsjö..........

2,337

*

1

0.4

1

_

1

Tingsås ................

1,994

7

*

3.5

—

_

_

_

Åseda.................

3,490

34

27

9.7

7.7

14

14

__

_

Almhult? kpg ..........

2,832

1

—

0.4

—

—

—

Summa

44,032

135

67

3 i

1.6

51

32

—

19

Kalmar län.

Borgholm.............

2,037

27

*

13.3

_

Kalmar ............

21,370

150

103

7.0

4.8

18

18

_

Nybro.................

5,547

*

11

_

2.0

5

5

_

_

Oskarshamn............

8,920 i

21

10

2.4

l.i

1

1

_

_

Vimmerby.............

4,040 I

*

12

3.o

12

12

_

_

Västervik ............

13,006

215

252

16.5

19.4

20

20

—

—

Döderhult..............

5,137

27

21

5.3

4.i

8

8

Gamleby ...........

3,168

*

10

__

3.2

_

Kastlösa...........

788

14

3

17.8

3.8

_

_

_

Mönsterås kpg.........

1,545

9

*

5.8

• _

_

_

Mörbylånga Ik.........

971

18

16

18.5

16.5

2

2

_

_

Söderåkra ............

4,040

*

5

_

1.2

3

3

_

Södra Möckleby........

1,460 1

33

12

22.fi

8.2

11

11

—

—

Summa

72,029

514

455

7 l

6 3

80

80

—

- 1

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 844.

Kommun

é

Invånar-

antal

Vi

1941

Rapporterat

antal hjälp- sökande

Antal hjälp- sökande

per 1,000

invånare

Antal

hjälpta

S1/ia

1941

Därav

arbets-

linjen

under-

stöds-

linjen

utbild- nings- hj alpen

>l/u

1940

31/l2

1941

äi/l2

1940

®Vl2

1941

Gotlands län.

Visby..................

12,505

59

45

4.7

3.6

26

23

—

3

Summa

12.505

59

45

4.7

3.6

26

23

—

3

Blekinge län.

Karlshamn ............

10,018

32

40

3.8

4.o

34

34

—

—

Karlskrona ............

29,738

90

23

3.0

0.8

3

3

—

—

Ronneby ..............

5,890

*

4

—

0.7

—

—

—

—

Asarum................

7,236

26

28

3.6

3.9

20

20

—

—

Aspö ...................

865

7

17

8.1

19.7

—

—

—

—

Eringsboda ............

1,913

10

1

5.2

0.5

1

1

—

—

Hasslö ................

1,481

36

4

24.3

2.7

1

1

—

—

Hällaryd ..............

2,616

*

6

—

2.3

6

6

—

—

Jämshög ..............

3,775

2

—

0.5

■ —

—

—

—

—

Kyrkhult ..............

4,364

2

*

. 0.5

. —

—

—

—

—

Listerby................

1,879

15

9

8.o

4.8

9

9

.—

—

Mjällby ................

5,630

3

1

0.5

0.2

—

—

—

—

Mörrum................

4,180

8

10

1.9 a

2.4

9

9

—

—

Rödeby ................

3,891

*

2

—

0.5

—

—

—

—

Sillhövda ..............

2,031

7

2

3.4

1.0

2

2

—

—

Sturkö ................

1,799

52

25

i 28.9

13.9

16

15

—

1

Tjurkö ................

374

6

—

| 16.o

—

—

—

—

—

Torhamn ..............

2,474

3

—

1.2

—

—

—

—

—

Tving..................

2,687

11

6

4.1

2.2

6

6

—

—

Aryd ..................

1,926

7

6

3.6

3.1

6

6

—

Öljehult................

1,225

*

2

—

1.6

—

—

—

Summa

95,992

317

186

3.8

1.9

113

112

•

1

Kristianstads län.

Kristianstad............

21,202

53

83

j 2.5 ■

.3.9

61

61

—

—

Simrishamn ............

2,799

39

*

13.9

.. ;—

—

—

—

—

Ängelholm ............

5,983

*

5

— :

0.8

—

—

—

—

Björnekulla ............

3,766

7

*

1.9

—

• _

—

—

—

Gråmanstorp ..........

4,533

2

4

0.4

0.9

3

3

—

—

Örkened................

4,122

4

*

1.0

—

—

—

—

—

Summa

42.405

105

92

2.5

2.2

64

64

—

—

Malmö stad.......

155,465

1,639

1,379

10 5

'' 8.9

1,169

276

867

26

Malmöhus län i övrigt.

•

Eslöv ....................

6,399

39

46

6.i

7.s

—

—

—

—

Hälsingborg............

62,310

352

440

5.6

7.1

427

42

385

—

Landskrona ............

20,922

86

81

4.1

3.9

59

59

—

—

Lund ..................

27,530

280

278

10.2

10. i

lil

21

90

.. -T*

Trelleborg. .:............

14,622

96

72

6.6

4.9

29

—

29

—

Ystad..................

11,154

37

28

3.s

2.5

13

2

11

—

Bunkeflo .......... i...

1,702

*

18

___

10,6

4

—

4

—

Burlöv ................

5,138

*

41

—

8.0

9

9

—

—

Hällestad ...........•. . .

816

*

6

1 ; —

7.4

6

6

—

—

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 344.

101

Invånar-

Rapporterat

antal hjälp- sökande

Antal hjälp- sökande

per 1,000

invånare

Antal

Därav

Kommun

antal

hjälpta

arbets-

linjen

under-

utbild-

Vi

1941

3Vl2

1940

w/i»

1941

»Via

1940

8,/u

1941

si/''i»

1941

stöds-

linjen

nings- hj älpen

Kävlinge ..............

2,714

*

8

_

2.9

1

i

_

—

Lomma ................

3,653

❖

63

—

17.2

13

13

—

—

Södra Vram............

2,473

11

—

4.4

—

—

—

—

—

Trollenäs ..............

1,288

8

*

6.2

—

—

—

—

—

Västra Klagstorp ......

1,028

*

13

—

12.6

—

—

—

—

Västra Sallerup ........

1,162

1

—

0.9

—

—

—

—

—

Summa

162,911

910

1,094

5.6

6.7

672

153

519

—

Kallands län.

Falkenberg ............

6,645

56

35

8.4

5.3

15

13

—

2

Halmstad ..............

27,935

124

99

4.4

3.5

85

41

38

6

Kungsbacka............

2,374

*

3

—

1.8

3

3

—

—

Varberg................

10,546

54

50

5.i

4.7

21

20

—

1

Enslöv ................

3,856

*

4

—

1.0

3

—

—

3

Harplinge..............

2,674

1

—

0.4

—

—

—

—

—

Lindome ..............

2,639

20

—

7.6

—

—

—

—

—

Skrea..................

1,276

5

*

3.9

—

—

—

—

—

Söndrum ..............

1,544

18

11

11.7

7.1

—

—

—

—

Torup..................

2,427

17

10

7.0

4.1

10

9

1

—

Summa

61,916

295

212

4.8

34

137

86

39

12

Göteborgs stad.....

281,802

5,868

4,299

19.1

lo. 3

3,329

381

2,733

215

Göteborgs och Bohus län

i övrigt.

Kungälv................

3,294

10

4

3.0

1.2

—

—

—

—

Lysekil ................

5,270

142

112

26.9

21.3

78

41

23

14

Marstrand..............

1,241

*

31

—

25.0

—

—

—

—

Mölndal................

16,580

388

279

23.4

16.8

185

121

49

15

Strömstad..............

2,971

*

22

—

7.4

15

15

—

—

Uddevalla..............

16,816

69

109

4.1

6.5

87

52

30

5

Askum ................

2,297

161

154

70.1

67.o

139

129

10

—

Backa..................

2,970

20

29

6.7

9.8

12

7

5

—

Bottna ................

476

5

7

10.5

14.7

5

5

—

—

Brastad................

3,357

149

129

44.4

38.4

105

80

17

8

Bro....................

2,461

110

100

44.7

40. c

80

67

13

—

Bärfendal ..............

442

11

12

24.9

27.1

5

5

—

—

Forshälla ..............

1,715

*

1

—

0.6

1

1

—

—

Foss ..................

4,239

166

51

39.2

12.0

50

35

10

5

Grebbestads kpg ......

796

15

6

18.8

7.5

1

1

—

—

Hogdal ................

1,246

54

34

43.3

27.3

31

31

—

—

Häby ..................

703

*

1

—

1.4

1

1

—

—

Krokstad ..............

1,752

13

23

7.4

13.1

—

—

—

—

Kungshamn............

2329

96

63

41.2

27.1

57

57

—

—

Kville..................

4,445

106

109

23.8

24.5

90

79

11

—

Källered................

1,270

*

8

—

6.3

4

3

1

—

Lommeland ............

724

51

29

70.4

40.1

24

24

—

Lur....................

1,505

—

5

—

3.3

5

5

_

_

Lyse ..................

2,400

61

61

25.4

25.4

55

51

—

4

Malmön................

1,204

23

46

19.1

38.2

38

38

—

—

Mollösund..............

643

33

8

51.3

12.4

—

—

—

Morlanda ..............

2,864

*

6

—

2.1

3

3

—

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Kommun

Invånar-

antal

Vi

1941

Rapporterat

antal hjälp- sökande

Antal hjälp- sökande

per 1,000

invånare

Antal

hjälpta

Sl/is

1941

Därav

arbets-

linjen

under-

stöds-

hjon

utbild-

nings-

hjälpen

•Vu

1940

S1/lä

1941

»Via

1940

*1/H

1941

Näsinge................

1,036

55

45

53.1

43.4

37

37

Partille ................

9,035

70

63

7.7

7.o

48

20

28

—

Sanne..................

578

14

*

24.2

—

—

—

—

—

Skaftö ................

935

*

4

—

4.3

3

3

—

—

Skee ..................

4,844

156

128

32.2

26.4

102

102

—

—

Skredsvik..............

1,436

—

6

—

4.2

6

6

—

—

Smögen................

1.570

34

10

21.7

6.4

10

10

—

—

Stenkyrka ..............

3,870

*

7

—

1.8

1

—

1

—

Svarteborg ............

2,590

3

2

1.2

0.8

2

2

—

—

Svenneby ..............

1,166

58

74

49.7

63.5

60

45

15

—

Tanum ................

4,750

55

68

11.6

14.3

58

48

10

—

1,691

*

9

7

7

Tossene................

4,758

330

235

69.4

49.4

208

175

33

_

Västra Frölunda........

11,963

66

73

5.5

6.1

44

10

34

—

Summa

136.232

2,524

2,163

18.5

15.9

1,657

1,316

290

51

Älvsborgs län.

Alingsås................

10,281

50

42

4.9

4.i

14

14

__

_

Borås..................

48,328

123

12

2.5

0.2

—

—

—

—

Trollhättan ............

17,551

95

31

5.4

1.8

15

—

9

6

Ulricehamn ............

6,378

1

8

0.2

1.3

—

—

—

—

Vänersborg ............

9,194

80

80

8.7

8.7

24

21

—

3

Angered................

1,692

18

*

10.6

—

_

_

___

__

Fuxerna................

2,758

25

15

9.i

5.4

5

5

—

—

Färgelanda ............

2,668

4

1

1.5

0.4

—

—

—

—

Melleruds kpg..........

1,682

—

5

—

3.0

5

5

_

_

Skållerud ..............

2.850

12

—

4.2

—

—

_

_

_

Starrkärr ..............

4.282

18

2

4.2

0.5

2

—

_

2

Vassända-Naglum ......

5,205

13

20

2.5

38

13

10

—

3

Västra Tunhem ........

4.193

6

11

1.4

2.6

6

—

_

6

Örby ..................

6,684

*

14

2.1

—

1

—

—

1

Summa

123,746

445

241

3.6

1.9

85

55

9

21

Skaraborgs län.

Falköping..............

9,072

9

20

1.0

2.2

—

_

_

_

Hjo....................

2,986

*

24

— ''

8.0

11

10

—

1

Lidköping..............

11,681

*

18

—

1.5

2

—

—

2

Skövde ................

12,513

*

15

—

1.2

11

9

—

2

Tidaholm ..............

4,528

1

*

0.2

—

—

—

—

—

Norra Kyrketorp ......

1,002

_

1

_

1.0

1

_

_

1

Våmb.................

1,262

*

2

—

1.6

2

—

—

2

Summa

43.044

10

80

0.2

1.9

27

19

—

8

Värmlands län.

Karlstad................

28,917

179

128

6.2

4.4

75

13

59

3

Kristinehamn ..........

13,463

*

33

—

2.5

27

—

27

—

Arvika lk ..............

4,811

*

3

_

0.6

2

_

_

2

By ....................

4,060

*

14

—

3.4

12

11

—

1

Eda....................

6,064

32

110

5.3

18.1

76

34

25

17

Ekshärad ..............

6,177

5

3

0.8

0.5

3

3

—

—

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

103

Invånar-

Rapporterat

antal hjälp- sökande

Antal hjälp- sökande

per 1,000

Antal

Därav

Kommun

antal

invånare

hjälpta

arbets-

linjen

under-

utbild-

‘/i

1941

81/l!

1940

81/u

1941

8 Vl2

1940

81/u

1941

81/l>

1941

stöds-

linjen

nings-

hjälpen

Fryksände..............

6,705

5

2

0.7

0.3

2

2

_

2

Glava..................

2,952

33

2

11.2

0.7

2

—

—

Grava ..................

6,578

4

—

O.c

—

—

—

—

—

Gräsmark..............

2.994

5

—

1 7

—

—

—

—

—

Hammarö..............

6,084

69

11

11.3

1.8

—

—

—

—

Nor....................

2,840

3

26

1.1

9.2

—

—

—

—

Nyskoga ..............

530

6

*

11.8

—■

—

—

—

—

Bansäter ..............

5,991

24

11

4.o

1.8

11

11

—

—

Sunne lk ..............

8,400

14

5

1.7

0.6

5

5

—

—

Säffle kpg..............

3,774

*

12

—

3.2

2

—

i

1

Övre Ullerud ..........

1,816

—

1

—

0.6

1

—

—

1

Summa

112,156

379

361

3 4

3.2

218

79

112

27

Örebro län.

Karlskoga..............

26,094

*

4

0.2

4

-

4

Örebro ................

48,910

393

236

8.0

4.8

59

5

48

6

Hallsbergs kpg ........

2,958

20

4

6.8

1.4

2

2

—

—

Hammar ..............

4,296

29

4

6.8

0.9

4

4

—

—

Hällefors ..............

5,873

7

—

1.2

—

—

—

—

—

Ljusnarsberg ..........

7,495

9

*

1.2

—

—

—

—

—

Ånsta..................

949

*

1

—

i.i

1

—

—

1

Summa

96,575

458

249

4.7

2.6

70

11

52

7

Västmanlands län.

Köping ................

7,501

26

33

3.5

4.4

10

9

1

Västerås................

38,729

79

11

2.o

0.8

—

—

—

—

Östervåla ..............

3,495

*

2

—

0.6

2

—

2

—

Summa

49,725

105

46

2.1

0.9

12

9

o

1

Kopparbergs län.

Falun..................

14,231

105

63

7.4

4.4

1

1

—

—

Grangärde..............

10,861

43

—

4.o

—

—

—

—

—

Leksand................

9,188

4

1

0.4

0.1

—

—

—

—

Stora Tuna ............

8,890

—

—

—

—

—

—

—

Summa

43,170

152

64

3.5

1.6

1

1

—

—

Gävleborgs län.

Gävle..................

39,737

138

98

3.5

2.5

66

11

53

2

Hudiksvall ............

7,340

35

7

4.8

1.0

—

—

—

—

Söderhamn ............

10,014

99

85

9.9

8.5

53

51

—

2

Arbrå..................

5,422

*

4

_

0.7

1

1

_

-

Bollnäs lk..............

10.960

*

15

—

1.4

13

13

- ■

_ [

Enånger................

2,585

1

—

0.4

—

—

—

—

—

Hamrånge..............

5,222

70

—

13.4

~

—

—

—

—

Mo ....................

1,934

3

—

1.6

—

—

—

—

—

Njutånger..............

4,386

8

2

1.8

0.5

1

1

—

—

Norrala.................

3,027

6

11

2.0

3.6

6

0

—

—

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Majlis proposition nr 344.

In vilnar-

Rapporterat

antal hjälp- sökande

Antal hjälp- sökande

per 1,000

Antal

Därav

Kommun

antal

invånare

hjälpta

under-

utbild-

*/i

1941

si/is

1940

31/l2

1941

si/n

1940

31/lJ

1941

S1/12

1941

ai hets- linjen

stöds-

linjen

nings-

hjälpen

| Söderala ..............

13,259

67

19

5.i

1.4

u

10

_

i

Trönö ..................

1,550

—

*

—

—

—

—

—

—

Summa

Västernorrlands län.

105,43(1

427

241

4.0

2.8

151

93

53

5

j Härnösand ............

12,518

102

74

8.1

5.9

57

28

17

12

| Sundsvall ..............

18.679

72

75

3.9

4.o

11

—

11

—

! Örnsköldsvik ..........

5,611

5

—

0.9

1

—

—

1

Alnö ..................

5.895

241

130

40.9

22.1

107

34

70

3

Anundsjö ..............

8,437

—

—

—

—

—

—

—

—

Arnäs..................

5,135

1

2

0.2

0.4

—

—

—

—

Attmar ................

3,000

5

3

1.7

1.0

3

3

—

—

Bjärtrå ................

4.908

302

199

61.5

40.5

132

16

100

16

Bodum ................

1,977

—

—

—

—

—

—

—

—

Boteå ..................

1,567

5

3

3.2

1.9

1

1

—

—

j Dal....................

1,224

3

o

O

2.5

2.5

3

3

—

—

1 Edsele ................

1.985

—

—

—

—

—

—

—

—

j Gideå..................

2,902

—

—

■■■ —

—

—

—

—

—

Graninge ..............

1,778

—

—

—

—

—

—

—

—

Grundsunda ............

4,404

35

8

7.9

1.8

2

2

—

—

Gudmundrå ............

14,656

211

82

14.4

5.6

70

62

5

3

Helgum................

2,628

1

—

0.4

19.2

—

—

—

—

Hässjö ................

4,010

110

77

27.4

72

41

30

1

Högsjö ................

4,177

173

163

41.4

39.0

58

57

—

1

Indal ..........''........

2,391

—

—

—

—

—

—

—

—

Ljustorp ..............

2,488

9

16

3.6

6.4

3

3

—

—

Långsele ..............

3,037

30

1

9.9

0.3

1

1

—

—

Njurunda ..............

11,253

82

46

7.3

4.1

42

36

6

—

Nora ..................

3,293

66

75

20. o

22.8

67

32

35

—

Nordingrå..............

3,524

—

—

—

—

—

—

—

—

Nätra..................

6.120

148

74

24.2

12.1

62

62

—

—

Kamsele................

4,220

—

2

—

0.5

9

2

—

Resele..................

2,265

—

—

—

—

—

—

Sidensjö................

2,304

6

1

2.6

0.4

i

1

—

Själevad................

11,216

70

25

6.2

2.2

22

22

—

—

Skog ..................

1,026

5

4

4.9

3.9

2

2

—

—

Skön ..................

13,590

310

136

22.8

10.o

115

85

30

—

Stigsjö ................

1,958

—

1

—

0.5

1

—

1

Styrnäs ................

1,250

15

2

12.0

1.6

1

1

—

—

Stöde ..................

5.225

1

—

0-2

—

—

—

—

—

Sånga..................

677

4

1

5.9

1.5

1

1

—

-

Säbrå ..................

4,415

90

75

20.4

17.0

49

32

15

o

Timrå..................

8,546

345

220

40.4

25.7

193

139

49

5

Torsåker ..............

1.180

14

14

11.9

11.9

7

3

4

—

Tuna ..................

4,518

87

74

19.3

16,4

54

46

5

3

Tynderö................

1,107

22

7

19.9

6.3

3

3

—

—

Ullånger ..............

1,747

1

1

0.6

O.c

1

1

—

—

Viksjö..................

1,121

1

—

0.9

—

—

—

—

—

Ytterlännäs ............

6,916

205

169

29.6

24.4

126

71

55

—

Adals-Liden............

2.604

—

—

—

—

—

—

—

—

Överlännäs ............

962

3

—

3-1

—

—

—

—

—

Stimma

214,444

2,775

1,768

12.»

8.2

1.270

790

432

48

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 344.

105

Invånar-

Rapporterat

antal hjälp- sökande

Antal hjälp- sökande

per 1,000

Antal

Därav

antal

hjälpta

utbild-

arbets-

linjen

under-

Vi

1941

S1/l2

1940

SI/l2

1941

»‘/lJ

1940

31/l2

1941

si/iä

1941

stöds-

linjen

nings-

hjälpen

Jämtlands län.

Östersund..............

16,616

52

40

3.i

2.4

18

18

—

—

Alanäs ................

1,881

—

—

—

—

—

—

—

—

Hammerdal ............

4,975

*

1

—

0.2

1

—

—

i

Ström..................

6,836

—

—

—

—

—

—

—

Undersåker ............

3,248

37

&

11.4

—

—

—

Summa

33,556

89

41

2.7

1.2

19

18

—

i

Västerbottens län.

Skellefteå ..............

10,230

14

47

1.4

4.6

21

15

—

6

Umeå..................

13,706

11

12

0.8

0.9

9

—

—

9

Bureå..................

6,017

44

21

7.3

3.5

6

_

—

6

Bygdeå ................

7.210

18

15

2.5

2.1

12

—

—

12

Byske..................

9,913

23

38

2.3

3.8

3

—

—

3j

Dorotea................

5,797

1

3 ,

0.2

0.5

2

16

—

2

Holmsund..............

4,628

4

36

0.9

7.8

20

—

4

Hörnefors..............

3,897

1

1

0.3

0.3

1

—

—

i

Jörn ..................

5,689

3

2

0.5

0.4

2

—

—

2

Skellefteå lk............

24.241

88

82

3.6

3.4

42

30

—

12

Umeå lk................

14,377

6

6

0.4

0.4

4

1

—

3

Vännäs kpg............

1,888

6

8

3.2

4.2

7

—

'' —

7

Summa

107,593

219

271

2.0

2.5

129

62

—

67

Norrbottens län.

Boden..................

7,753

—

4

—

0.5

4

—

4

—

Haparanda ............

2,722

*

1

—

0.4

1

1

—

—

Luleå..................

14,018

9

26

0.6

1.9

14

—

14

—

Piteå ..................

4,264

*

18

—

4.2

7

7

Gällivare ..............

20,824

25

1

1.2

O.o

1

1

—

—

i Hortlax................

4,508

*

6

—

1.3

6

—

—

6

i Jukkasjärvi ............

18.205

231

189

12.7

10.4

92

61

31

—

| Karl Gustav............

3,371

—

—

—

—

—

—

—

—

Nederkalix ............

14,467

62

76

4.3

5.3

—

—

—

—

i Nederluleå ............

11,020

103

—

9.3

—

—

—

--

—

] Nedertorneå............

4.542

39

61

8.6

13.4

21

1

20

—

1 Piteå lk................

13,967

64

10

4.6

0.7

7

—

—

7

| Råneå..................

9,087

—

*

—

—

—

—

—

—

! Töre ..................

4.969

3

6

0.6

1.2

2

—

—

2

Älvsby ................

8,897

—

—

—

—

—

—

Överkalix ..............

8,564

—

—

—

—

—

—

—

Överluleå ..............

9,573

3

i

0.3

0.1

1

—

1

—

Övertorneå ............

6,233

—

i

—

0.2

—

—

Summa

166,984

539

400

3.2

2.4

156

71

70

15

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

De hjälpsökande arbetslösas fördelning1 på

Yrkesgrupp

Stockholms

stad

Stockholms

län

Uppsala

län

Söderman-

lands län

Östergötlands

län

Jonköpings

län

- ____________________ !

Kronobergs

län

Kalmar

län

Gotlands

i län

Blekinge

län

Kristianstads

län

Malmö stad

Jordbruk och skogshushållning ....

51

14

7

3

19

1

12

i

1

i

21

Jordbruk .......... . ...

49

14

7

3

19

1 -

—

7

i

: -

i

21

Skogshushållning ..............

2

—

1 —

—

1 1

j —

5

—

—

—

! —

Industri och hantverk ............

2.122

796

155

124

449

: 181

37

283

19

108

47

953

Malmbrytning...............

3

1

1

—

—

—

—

—

1 -

—

—

Metall- och maskinindustri......

167

66

! 17

20

17

10

1

22

1 1

3

—

54

Jord- och stenindustri..........

47

11

29

20

22

3

9

39

11

82

—

24

Stenindustri .................

23

6

—

2

10

2

6

34

81

—

4

Glasmdustri .................

2

—

—

18

—

—

3

2

—

—

—

—

Övrig jord- o. stenindustri......

22

5

29

-

12

1

—

3

11

1

—

20

Trävaruindustri ................

44

13

8

9

12

23

14

64

i

—

20

Sågverksindustri ..............

IG

3

6

8

7

13

14

46

—

—

—

—

Annan trävaruindustri..........

28

10

2

1

5

10

18

—

1

—

20

Pappers- och grafisk industri. . . .

33

15

i

2

57

21

i

18

—

—

—

i

Livsmedelsindustri..............

28

8

2

5

4

4

—

16

3

1

7

Textil- och beklädnadsindustri ..

30

8

—

1

22

1

—

—

—

—

6

15

Läder-, hår- o. gummivaruindustri

37

5

4

1

3

8

—

1

—

1

3

19

Kemisk-teknisk industri ........

13

2

-

—

26

-|

22

—

—

—

41

Byggnadsverksamhet ..........

1,709

664

91

65

311

78

9

97

7

17

36

762

Husbyggnadsarbete ............

1,663

530

72

30

261

52

—

81

7

5

35

651

Väg-, gatu- o. vattenbyggnads- arbete etc...................

46

1S 4

19

35

50

26

9

16

_

„

1

lil

Kraft- och värmeproduktion ....

n

3

2

i

i

7

3

4

—

i

i

10

Sjöfart och fiske..................

38

7

—

—

ii

1

—

10

—

i

i

5

Handel, samfärdsel och allmän tjänst

1.028

113

22

21

153

26

9

28

3

6

ii

208

Kontorsarbete..................

130

10

5

1

3

1

—

1

—

3

—

9

Affärs- och lagerarbete..........

345

30

5

6

33

8

1

4

—

2

2

87

Landtransport..................

315

69

12

12

112

11

6

23

3

—

9

99

Hotell- och restaurangrörelse....

124

2

—

—

2

2

—

—

—

—

—

8

Litterärt och konstnärligt arbete

60

1

—

1

2

—

—

—

—

—

—

4

Förvaltning och undervisning ..

32

—

—

—

—

3

1

—

—

1

—

—

Sjukvård och hygien............

22

1

—

1

1

1

1

—

—

—

—

1

Husligt arbete.................

44

4

—

—

—

1

—

_

—

—

—

—

Arbete, ej hauf ärligt till annan grupp

110

113

21

50

45

99

21

122

22

71

32

192

Summa

3.393

1,047

205

198

077

309

67

455

45|

186

92

1,379

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 344.

107

Bilaga 2.

yrkesgrupper ock län den 31 december 1941.

Malmöhus

län i övrigt

Hallands

län

Göteborgs

stad

Göteb. o. Boh.

län i övrigt

Älvsborgs

län

Skaraborgs

län

Värmlands

län

Örebro

län

Västmanlands

län

Kopparbergs

län

Gävleborgs

län

Västernorr-

lands län

Jämtlands

län

Västerbottens

län

Norrbottens

län

Summa

Hela

därav

riket

städer

lands-

bygd

44

''

i

51

10

3

9

12

7

116

i

16

23

423

234

189

44

i

51

10

3

_

7

12

—

—

1

n

—

8

3

273

220

53

—

—

—

—

—

2

—

—

—

6

105

i

8

20

150

14

136

633

150

2.689

1,804

155

49

259

163

25

13

140

1,351

32

123

208

13,008

8,875

4,193

1

1

21

28

6

22

37

16

390

33

■ 28

7

5

11

11

3

10

20

—

4

9

902

862

100

11

23

130

1,305

21

2

78

5

—

1

3

18

—

3

1

1,898

461

1,437

3

19

80

1,292

12

1

18

1

—

—

1

4

—

-

1

1,600

273

1,327

—

—

i

—

—

56

1

—

—

—

12

2

-

97

9

88

8

4

49

13

9

i

4

3

1

2

2

—

1

—

201

179

22

7

8

215

10

4

2

56

5

2

2

59

586

—

28

97

1,289

534

755

1

6

215

5

4

1

33

1

1

1

59

586

—

14

88

1,127

416

711

6

2

—

5

—

1

23

4

1

1

—

1

—

14

9

162

118

44

4

5

69

58

2

1

4

4

—

—

21

283

—

47

i

048

209

439

38

3

60

14

2

12

2

3

—

—

1

7

1

2

2

225

195

30

8

4

134

22

9

—

—

—

—

—

1

2

—

—

203

241

22

17

1

39

6

7

—

2

11

1

—

1

3

—

1

1

172

157

15

5

—

16

23

22

—

1

5

—

—

—

1

—

177

170

7

498

90

1,620

331

60

24

lil

117

11

6

38

426

31

36

76

7,321

5,964

1,357

462

40

1,593

221

40

16

37

84

11

6

21

175

—

95

18

6,136

5,323

813

36

60

27

110

20

8

74

33

_

—

17

251

31

11

58

1,185

641

644

8

—

16

2

i

—

2

—

—

6

5

—

1

—

85

76

9

30

3

156

30

i

—

1

3

—

—

1

13

2

i

315

274

41

158

29

1,085

79

19

5

24

34

2

6

31

81

5

12

16

3,214

3,030

184

7

3

103

3

1

—

3

4

—

1

3

1

i

1

—

294

283

11

29

4

249

20

8

—

12

2

1

2

9

8

—

-

1

SOS

825

43

108

16

592

53

9

5

8

27

1

3

16

72

4

9

15

1,007

1,480

127

7

4

82

1

1

233

231

2

6

—

37

2

—

—

—

—

—

—

3

—

—

—

—

lie

115

1

2

1

7

—

1

—

1

—

—

—

—

—

—

2

—

51

51

1

1

15

45

r*7

45

229

29

310

240

63

26

68

37

19

45

62

207

3

118

152

2,500

1,699

807

1,094

212 4,299

2,103

241

80

301

249

40

04

241

1,708

41

271

400

19,683

14,100

5,417

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Mcij:ts proposition nr 344.

Bilaga 3.

Förteckning över statliga beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag beviljats

under tiden 1 7 1933—80 e 1941 av arbetslöshetsmedel. 1 2 3 4 5 6

Dag

för

"beslut

Arbetsföretag

Regi1

Totalkostnader

kronor

Statsbidrag

kronor

Under budgetåret 1933/34 beviljade medel (Kungl.

Maj:ts prop. 231/1935, sid. 82)................

2.999,689

2,999,689

Under budgetåret 1934/35 beviljade medel (Kungl.

Maj:ts prop. 265/1936, sid. 131) ..............

Under budgetåret 1935/36 beviljade medel (Kungl.

2,999,895

2,999,895

Maj:ts prop. 300/1937, sid. 73)................

Under budgetåret 1936/37 beviljade medel (Kungl.

1,459,060

1,459,060

Maj-.ts prop. 284/1938, sid. 104) ..............

1.249,260

1,231,360

Under budgetåret 1937/38 beviljade medel (Kungl.

Maj:ts prop. 178/1939, sid. 74)................

Under budgetåret 1938/39 beviljade medel (Kungl.

11,199,710

210,310,120

.

Maj:ts prop. 236/1940, sid. 138) ..............

Under budgetåret 1939/40 beviljade medel (Kungl.

10,928,830

3 9,155,360

Maj:ts prop. 285/1941, sid. 109) ..............

Under tiden Vi—31/iä 1940 beviljade medel (Kungl.

8,319,300

4 6,884,340

5 6 7,982,600

3 6 7,179,350

1941

8/i

Bikshuvudvägen Göteborg—Borås på delen Grön-

kullen—Hultafors i Boråsbygdens vägdistrikt,

Alvsborgs län ..............................

A

680,000

612,000

Länshuvudvägen Svartå—Atorp—Mo i Örebro

läns västra vägdistrikt, Örebro län ..........

Kustlandsvägen å delen Skarplyckan—Präst- backen, Hälsinglands sydöstra vägdistrikt,

Gävleborgs län..............................

A

321,000

272,850

B

265,000

238,500

Kustlandsvägen å delen Högom—Bådsta i Medel- pads östra vägdistrikt, Västernorrlands län ..

Vägen Stavreviken—/Nordanå inom Ljustorp,

B

287,500

258,750

Medelpads östra och Adalens nedre vägdistrikt,

Västernorrlands län..........................

B

1,430,000

1,215,500

V 2

Vagen Gravarne— Hunnebostrand—Bovallstrand--

Dingle, delen Gravarne—Dalen, Sunnervikens

och Bullarens vägdistrikt, Göteborgs och Bohus

län..........................................

B

lie

380,000

304,000

V»

Länshuvudvägen Malmköping—Strängnäs, delen

Högsten—Akers härads gräns, Södermanlands

mellersta vägdistrikt, Södermanlands län ....

A

492,700

418,795

1 A = företag i Statens arbetsmarknadskommissions regi.

B = företag i Väg- och. vattenbyggnadsstyrelsens regi.

2 Anvisat för budgetåret 1937/38 6,133,170 kronor.

3 » » » 1938/39 9,788,060 »

4 » » » 1939/40 5,015,040

5 » » » 1940/41 9,183,650 »

6 Därav totalkostnader 3,913,000 kronor resp. statsbidrag 3,521,700 kronor för arbeten i

Arbetsmarknadskommissionens regi. Övriga arbeten under denna och samtliga under tidigare

perioder ha utförts i annan myndighets regi.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 344.

109

Dag

för

Arbetsföretag

Regi

totalkostnader

Statsbidrag

beslut

kronor

kronor

1941

7/a

Tillfartsvägar till bro över Indalsälven vid Kävsta,

Medelpads mellersta vägdistrikt, Västerman1-

B

i

309,100

262,735

Kustlandsvägen Härnösand—Örnsköldsvik inom

Nätra s:n mellan Själevads sockengräns vid

Norrtjärn och Spjute jämte anslutningsväg till

Köpmanholmen, Nätra och Nordingrå väg- distrikt, Västernorrlands län ................

A

1,261,700

1,135,530

llA

Vägen Rasbo—Faringe, delen inom Stockholms

läns norra vägdistrikt, Stockholms län........

A

524,000

445,400 j

Utbyggnad av Ramsele vatten- och avloppsled- nings anläggning, Ramsele siri, Västernorrlands

B

63,800

38,280

13/ä

Södertäljevägen å delen inom Stockholms stads

område......................................

A

1,441,000

1,224,850

“/*

Fiskehamn sanläggning vid Brevik på Sydkoster,

Tjärnö s:n, Göteborgs och Bohus län ........

B

151,000

143,450

Eiskehamnsanläggning vid Hyppeln, Öckerö s:n,

Göteborgs och Bohus län....................

B

162,000

145,800

20/,

Omläggning av vägen Göteborgs stads gräns—

Torslanda flygfält, Göteborgs och Bohus län..

B

479,500

383,600

Anläggning av väg från Malmöhus läns gräns

vid Skudderup över Isakstorp till Tyringe inom

Västra Göinge vägdistrikt, Kristianstads, län. .

A

708,700

566,960

7/s

Ytterligare kostnader för vägen Klockestrand—

Bergsviken—Kläpp, Ådalens nedre vägdistrikt,

Västernorrlands Jan (15/e 1939)................

B

•

123.500

117,300

8 3

Omläggning av vägen Växjö—Jönköping, delen

från Västra härads gräns till vägen Värnamo

—Jönköping vid Stigamodal, Östbo vägdistrikt,

Jönlöpings län...................... • • •

A

.

75,800

64,430

Arbeten å vissa delar av hamnen, Östersunds stad,

Jämtlands län ..............................

B

,

146,200

95,030

u/s

Ytterligare kostnader för vatten- och avlopps- ledningar i Hovenäsets ,m:e, Göteborgs och Bo- hus län (so/e 1939)............................

B

3,000

2,700

20/3

Kaj vid Grötö i södra hamnen, Lysekils stad,

Göteborgs och Bohus län....................

|

B

1,230,000

1,107,000

21/a

Omläggning och förbättring av vägen Nykö- ping—Malmköping—Eskilstuna, delen Mortorp

—Svelunda, Södermanlands norra vägdistrikt,

A

975,000

828,750

Omläggning av rikshuvudvägen Vänersborg—

Åmål, delen . Sannerud—Tösse kyrka—Åmåls

stads gräns, Östra Dals vägdistrikt, Älvsborgs

A

1,136,500

1,022,850

28/s

Ytterligare kostnader för första och andra etap- perna av en vatten- och avloppsledningsanlägg- j ning, Sköns s:n, Västernorrlands län (so/i2 1938,

'' 12A 1940)....................................

B

370,000

333,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Kungl. Majlis proposition nr 344.

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Regi

Totalkostnader

kronor

Statsbidrag

kronor

1941

a,i/3

j Ytterligare kostnader för reservbrandpumpstation

vid Alnösundet, Sköns s:n, Västernorrlands län

(s6/i 1940)...........

.....

B

9,800

8,800

*u

j Avloppsledningar inom Åseda m:e. Kronobergs

län.............

Omläggning och förbättring av viss del av vägen

Bollnäs Lottefors, Hälsinglands sydvästra väg- distrikt, Gävleborgs län .

A

B

40,600

365,000

20,000

310,250

Vatten- och avloppsledningar inom Köpman- holmen, Nätra s:n, Västernorrlands län

B

466,000

279,600

Vi

Ytterligare kostnader för omläggning av viss del

av vägen Karlshamn—Sölvesborg (Pukavik—av- tagsvägen mot Mjällby), Listers vägdistrikt,

Blekinge län (15/7, 6/io 1938, 14/7 1939)

B

50,000

45,000

Ytterligare kostnader för utbyggnad av Karls- borgs hamn, Nederkalix s:n, Norrbottens län

(17/s 1939).........

B

132,000

118,800

10/i

Vägen Rasbo—Faringe, delen inom Uppsala län

A

1,020,000

867,000

Ytterligare arbeten vid Torslanda flygplats, Göte- borgs och Bohus län (j*/t 1939, 36/i, 21/n 1940)

B

85,000

68,000

Rikshuvudvägen Uddevalla—Strömstad å delen

Torp—Småröd, Göteborgs och Bohus län ....

B

1,504,000

1,353,600

Vatten- och avloppsledningar inom Nolby- och

Kvitslebyområdet, etapp I B, Njurunda s:n,

Västernorrlands län.

B .

228,000

136,800

18/i

Ytterligare statsbidrag för fiskehamnsanläggning

i Mollösund, Göteborgs och Bohus län (2S,7

1937, 15/e 1939, 29/n 1940) . .

B

4,200

Ytterligare kostnader för vissa planeringsarbeten

vid Offers Ianthushållsskola i Stöndar, Boteå

s:n, Västernorrlands län (u/n 1938)

B

5,535

4,500

24/l

Fiskehamnsanläggning vid Kalvön, Tanums s:n,

Göteborgs och Bohus län . .

B

105,000

99,750

*/«

Ytterligare kostnader för lagerhusbyggnad för

köksväxter m. m. vid Norrlands trädgårdsskola

i Söråker, Hässjö s:n, Västernorrlands län (16/s

1940) .................

B

30,933

30,000

Ytterligare kostnader för vatten- och avlopps- ledningsanläggning i Kalix m:e, Norrbottens

län (2/n 1938, 22/u 1940)....

B

6,183

5,500

Dalarövägen mellan Sandemar och Sandviken,

Stockholms län ... .

A

140,000

112,000

“/5

Brygga vi(l Kalvsund, Kalvsunds m:e, Göteborgs

och Bohus län .. .

B

71,000

63,900

21/6

Anläggning av Sibiriengatan samt nedläggning

av vatten- och avloppsledningar i Ortviksom- rådet i Skönsbergs m:e, Sköns sm, Västernorr- lands län........

B

190,000

142,500 |

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

lil

Dag

för

beslut

Arbets före tåg

Regi

Totalkostnader

kronor

Statsbidrag

kronor

1941

28/s

Servisledningar till etapp I A och I B av vatten- ok avloppsledningar i Kvitsleby och Nolby,

Njurunda s:n, Västernorrlands län (12/is 1940,

10/4 1941)....................................

B

46,000

27,600

S9/5

Vatten- och avloppsledningar, Högsjö s:n, Väster- norrlands län................................

B

1,660.000

1,245,000

IS/e

Ytterligare arbeten å Södertäljevägen, delen

Eriksberg—Salem, Stockholms läns södra väg- distrikt. Stockholms län......................

A

1,491,000

1,341,900

Uppsalavägen mellan Haga norra grindar och

Dammtorp jämte tilläggsarbete, Stockholms län

A

3,283,300

2,996,410

13/e

Ytterligare kostnader för vattenledningsanlägg- ning inom Gravarne m. fl. nuen, Göteborgs och

Bohus län (24/2, 3% 1939) ....................

B

340,000

340,000

Förhöjt statsbidrag till vatten- och avloppsled- ningsanläggning, Njurunda s:n. Västernorrlands

län (12/ia 1940, 10A, 28/s 1941)..................

B

35,400

U/6

Omläggning av vägen Dingle—Fjällbacka å delen

Sjöröd—Fjällbacka, Norrvikens vägdistrikt,

Göteborgs och Bohus län....................

B

1.429.300

1,143,440

Omläggning av vägen Tuve kyrka—Säve flygfält,

Göteborgsbygdens vägdistrikt, Göteborgs och

Bohus län ..................................

B

120,200

120,200

Anläggning av väg Stenshult—Sågen—Sågbron,

Inlands vägdistrikt, Göteborgs och Bohus län

B

260,700

260,700

Anläggning av viss del av vägen Sågbron—Gräs- viken, Väne och Ale vägdistrikt, Älvsborgs län

B

224,700

179,760

Omläggning och förbättring av viss del av vägen

Bollnäs—Lottefors, Hälsinglands sydvästra och

nordvästra vägdistrikt, Gävleborgs län........

B

406,000

345,100

28/6

Ytterligare kostnader för utförande av vissa de- lar av vägen Lucksta—Hassel, Medelpads mel- lersta vägdistrikt. Västernorrlands län (18/s, lv7

1938, 12/i 1939, 19/i 1940)......................

B

52,000

41,600

Summa för budgetåret 1940/41

34,761,851

130,164,720

1940

Rest d före den Vj 1940 beviljade bidrag

till följande företag:

8/s

Omläggning och anläggning av väg Klockestrand

—Bergsviken—Kläpp, Ådalens nedre vägdistrikt,

Västernorrlands län (18/u 1939)................

B

654,000

Andra etappen av en vatten- och avloppslednings- anläggning i Sköns s:n, Västernorrlands län

■ ls/4 1940)....................................

B

349,200

Ytterligare kostnader för omläggning av kust- landsvägen Luleå—Kalix på delen mellan Små- kvarnarna—Månsbyn, Kalix vägdistrikt, Norr- bottens län (Va 3 940) ........................

B

26,100

1 Anvisat för budgetåret 1940/41 32,169,020 kronor.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Dag

för

beslut

A rbetsfö retag

’

Regi

Totalkostnader

kronor

Statsbidrag

kronor

1940

20/n

Vattenverk m. m. för samhällena Gravarne, Bäcke- vik, Tången, Hovenäset, Smögen och Hunnebo- strand, Göteborgs och Bohus län 1939) ..

B

435,000

Framdragande av vattenledning m. m. till Hunne- bostrands och Smögens nuen, Göteborgs och

Bohus län (8% 1939) ........................

B

150,000

Vatten- och avloppsledningar i Hunnebostrands

nite, Göteborgs och Bohus län (80 6 1939)......

B

_

150,000

1941

21/o

Vatten- och avloppsledningar för Smögens m:e,

Göteborgs och Bohus län (so/6 1939) . .........

B

300,000

Bilaga 4.

Förteckning över statliga beredskapsarbeten, till vilka statsbidragbeviljats

under tiden 1/i 1941—31/ia 1941 av arbetslöshetsmedel.

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Regi1

Totalkostnader

kronor

Statsbidrag j

kronor i

1941

9/j

Utvidgningsarbeten å Strömstad—Näsinge flyg- plats, Göteborgs och Bohus län..............

B

75,000

75,000

8/8

Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsled- ningar i Brastads stationssamhälle, Göteborgs

och Bohus län (26/i 1940) ....................

B

30,000

22,500

10/b

Väg Sanna—Hultom å Hemsön, delen Sanna—

Kojbacken, Ådalens nedre vägdistrikt, Väster

norrlands län................................

B

120,000

96,000

o/io

Friluftsgård vid Lida, Stockholms län..........

A

180,000

90,000

,5/l0

Tillbyggnad å fiskeriundersökningsanstalten, Lovö

s:n, Stockholms län..........................

C

120,000

120,000

31/io

Kostnader för indextillägg å utgående arbetslöner

å Torslanda flygfält, Göteborgs och Bohus län

(18A 1939, M/i, 21/n 1940, 10/4 1941) ............

B

75,000

75,000

6/ll

Vatten- och avloppsledningar å stadsdelen Bingen,

Marstrands stad, Göteborgs och Bohus län . .

B

152,000

91,200

Fiskehamnsanläggning, Marstrands stad, Göte- borgs och Bohus län ........................

B

99,400

89,400

7/n

Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsled- ningar i Hunnebostrands m:e, Göteborgs och

Bohus län (so/6 1939) ........................

B

366,000

339,750

Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsled- ningar i Hovenäsets m:e, Göteborgs och Bohus

län (S0/6 1939, 14/s 1941) .......................

B

146,000

140,000

Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsled- ningar i Tångens m:e, Göteborgs och Bohus

län (24/s 1939)................................

B

204,000

200,000

1 A = företag i Statens arbetsmarknadskommissions regi.

B = företag i Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi.

C = företag i Byggnadsstyrelsens regi.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

113

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Regi

Totalkostnader

kronor

Statsbidrag

kronor

1941

V11

ytterligare kostnader för vatten- och avloppsled- ningar i Gravarne och Bäckeviks m:e, Göte- borgs och Bohus län (84/a 1939) ..............

B

454,000

420,000

Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsled- ningar i Smögens m:e, Göteborgs och Bohus

län (80/e 1939)................................

B

503,000

503,000

19/n

Utvidgning av Björkö fiskehamn, Ockerö s:n,

Göteborgs och Bohus län....................

B

398,000

358,200

a,/n

Vissa inredningsarbeten i statens historiska mu- seum, Stockholms stad .....................

C

50,000

50,000

Ytterligare kostnader för omläggning av vägen

Tuve kyrka—Säve flygfält, Göteborgs och

Bohus län (**/• 1941) ........................

B

51,400

51,400

*2/11

Viss del av vägen Trensum—Halahult, Bräkne

vägdistrikt, Blekinge län ....................

A

62,500

50,000

Förbindelse väg mellan allmänna vägen Putten—

Anrås och Huuds moär—Trättelanda—Krok- bräcke, Norrvikens vägdistrikt, Göteborgs och

Bohus län ..................................

A

11,000

8,800

Vissa arbeten i farleden mellan Ellös- och Havs- stensfjordarna, Göteborgs och Bohus län ....

A

28,000

28,000

Planering m. m. för stationsområde vid Sunds- valls flygfält, Sundsvalls stad, Västernorrlands

län..........................................

A

97,000

97,000

a,/n

Fiskehamn och lastbrygga vid Malmön, Malmöns

s:n, Göteborgs och Bohus län................

B

276,000

248,400

ia/n

Ytterligare kostnader för tillbyggnad å fiskeri- undersökningsanstalten, Lovö sm, Stockholms

län (a5/io 1941) ..............................

C

33,000

33,000

Ytterligare kostnader för omläggning och för- bättring av viss del av vägen Fiskja by—Ham- sjö—Östby, Ådalens nedre vägdistrikt, Väster- norrlands län (3/a 1939, 19/i 1940)..............

B

56,000

44,800

Ytterligare kostnader för omläggning och för- bättring av vägen Lagfors—Bredsjön, Medel- pads östra vägdistrikt, Västernorrlands län

(a,/i 1939)....................................

B

99,000

79,200

18/n

Utbyggnad av Skönsmons vattenledningsnät,

Sköns sm, Västernorrlands län ..............

B

39,000

27,300

19/l2

Omläggning och förbättring av vägen Malmkö- ping—Strängnäs, delen Villåttinge häradsgräns

—Norrlänna, Södermanlands läns norra väg- distrikt, Södermanlands län..................

A

1,003,000

852,550

Fortsatt utbyggnad av vatten- och avloppsled- ningsanläggning, Alnö s:n, Västernorrlands län

B

512,000

435,200

Summa

5,240,300

4,625,700

1941

a8/8

Rest d före den V? 1941 beviljade bidrag

till följande företag:

Bro över Svinesund, Göteborgs och Bohus län,

(8/s 1940).....................................

B

132,700

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 344. ibis 42 8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj:ts proposition nr, S44.

Bilaga 5.

Förteckning Öyér under är 1941 avslutade statliga beredskapsarbeten i

annan myndighets än arbetsmarknadskommissionens regi.

Dag

Arbetsföretag

Total-

Därav

stats- bidrag av

Antal

utförda

Medel- för- tjänst

per 8 t.

arbets- dag

kronor

Dagsverks-

kostnad

kronor

beslut

kronor

arbetslös-

hetsmedel

kronor

dags-

verken

totalt

för

stats-

verket

1936

ls/n

Vissa kompletteringsarbeten vid den

s. k. Sotenkanalen, Göteborgs och

Bohus län........................

72,910

63,910

1,820

8: 90

40:06

35:12

4/l2

Fiskehamnsanläggning vid Grötvik,

Söndrums s:n, Hallands län ......

182,000

163,800

13,081

8: 27

13: 91

12:52

1937

•/*

Bergsprängning vid statens historiska

museums nybyggnad..............

80,000

80,000

882

27: 96

90: 70

90: 70

“/i

Väganläggning Marstrand—Tjuvkil,

Göteborgs och Bohus län ........

1,465,000

1,394,700

73,236

9: 46

20:00

19: 04

Fiskehamnsanläggning i Mollösund,

Göteborgs och Bohus län ........

345,200

314,800

20,196

9: 72

17: 09

15:59

,0/l

Hamn för mindre båtar i Lysekil,

Göteborgs och Bohus län ........

655,600

590,000

22,288

8: 91

29: 41

26:47

10/ia

Omläggning av vägen från Uddevalla

stads gräns vid Kuröd till Älvsborgs

läns gräns vid Risån, Göteborgs och

Bohus län........................

942,000

800,700

62,467

9:17

15: 08

12:82

1938

“/i

Omläggning av vissa delar av vägen

Sära—Sannäs—Knäm, Göteborgs och

Bohus län........................

535,000

508,200

26,629

9: 24

20:09

19:08

18/,

Omläggning av vägen Sollefteå—Jun- sele (Selsjön—Resele), Västernorr- lands län ........................

232,500

197,500

12,649

10: 48

18:38

15: 61

31/s

V attén- och avloppsledningsanlägg- ning i Båtskärsnäs, Nederkalix s:n,

Norrbottens län..................

527,000

474,300

25,711

10: 35

20: 50

18: 45

uh

Omläggning och förbättring av viss

del av vägen Karlshamn—Sölvesborg

(Pukavik—avtagsvägen mot Mjällby),

Blekinge län......................

410,000

369,000

26,980

8:01

15:20

13: 68

Anläggning av väg från Barktjärn till

Eds skola, Västernorrlands län ....

187,500

150,000

10,434

10:24

17: 97

14:38

Omläggning och förbättring av viss

del av vägen Veda—Ytterlännäs

sockengräns, Västernorrlands län. .

419,000

377,100

19,090

10:64

21:95

19: 75

Anläggning av väg från Fagervik till

Norrberge jämte stickväg till Löv- udden, Västernorrlands län........

197,000

157,500

10,729

11:64

18: 36

14: 68

1938

Vn

Vatten- och avloppsledning i Kalix

m:e, Norrbottens län..............

501,183

451,000

19,216

. 12: 42

26:08

23: 47

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

115

Dag

för

Arbetsföretag

Total-

kostnader

Därav

stats- bidrag av

Antal

utförda

Medel- för- tjänst

per 8 t.

arbets- dag

kronor

Dagsverks-

kostnad

kronor

beslut

kronor

arbetslös-

hetsmedel

kronor

dags-

verken

totalt

för

stats-

verket

1938

16/ia

Utvidgning av hamnen i Töre, Norr- bottens län ......................

258,500

232,600

4,614

10: 85

56:03

50: 41

1939

V»

Omläggning av vägen Nässland—Ulf- vik, Västernorrlands län..........

120,200

96,160

6,678

10: 50

18:00

14: 40

“/»

Undersökning av kalkstensfyndighe- terna på Alnön, Västernorrlands län

20,000

20,000

.

.

Anläggning av viss del av vägen Lass- byn—Sundet med biväg till Gun- narsbyn, Norrbottens län ........

228,400

182,700

9,423

8: 72

24:24

19: 39

,7/s

Utbyggnad av Karlsborgs hamn, Norr- bottens län ......................

460,400

414,300

8,692

11:10

52:97

47: 66

13/l

Färjeläge vid Keväsaari jämte tillfarts- väg, Norrbottens län..............

100,000

80,000

2,937

11:42

34: 05

27: 24

6/s

Tillfartsvägar till bro över Keräsjoki,

Norrbottens län..................

55,000

46,600

2,336

10: 86

23: 54

19:95

9/«

Konserverings- och restaureringsar- beten vid Kronobergs slottsruin,

Kronobergs län ..................

7,200

7,200

351

10: 10

20: 51

20: 51

28/,

Fiskehamn sani äggning vid Brändön,

Norrbottens län..................

62,000

55,800

1,183

10: 94

52: 41

47:17

1940

16/,

Lagerhusbyggnad för köksväxter m. m.

vid Norrlands trädgårdsskola i Sör- åker, Västernorrlands län ........

119,438

90,000

2,909

13: 95

41:06

30: 94

S/5

Omläggning av allmänna vägen från

Hamburgsund till Slottet, Göteborgs

och Bohus län................

145,000

116,000

9,085

10: 37

15: 96

12: 77

4/l0

Parkeringsplats invid Svinesundsbron,

Göteborgs och Bohus län ........

35,000

31,500

1,649

11: 24

21:22

19: 10

1941

W/4

Tilläggsanslag till förut redovisade

arbetsföretag.

Ytterligare kostnader för vissa pla- neringsarbeten vid Offers lanthus- hållsskola i Stöndar, Boteå s:n,

Västernorrlands län (n/n 1938) ....

5,535

4,500

Summa

8,368,506

7,469,870

•

9:85

21:11

18:84

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj-.ts proposition nr 344.

Bilaga 6.

Förteckning över statskommunala beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag

beviljats under tiden Vt 1933—30/e 1911 av arbetslöshetsmedel.

otalkostnader

kronor

Statsbidrag

kronor 1

12,095,563

7,783,078

23,845.435

7,342,355

4.535,197

1,944,180

3,024,031

1,736,455

6,457,960

2 4,890,900

6,289,880

3 4,645,035

3,196,577

4 1,985,825

8,062,859

3,769,152

7,000

1,400

27,000

5,400

5,000,000

400,000

87,000

47,850

240,000

168,000

82,600

28,910

87,300

34,920

43,500

8,700

160,200

32,040

45,000

9,000

Dag

för

beslut

Arbetsföret a

1941

8/i

Under budgetåret 1933/34 beviljade medel (Kungl. Maj-.ts

prop. 231/1935, sid. 86) ..........................

Under budgetåret 1934/35 beviljade medel (Kungl. Maj-.ts

prop. 265/1936, sid. 33)..............................

Under budgetåret 1935/36 beviljade medel (Kungl. Marits

prop. 300/1937, sid. 74)..............................

Under budgetåret 1936/37 beviljade medel (Kungl. Maj:ts

prop. 284/1938, sid. 107) ............................

Under budgetåret 1937/38 beviljade medel (Kungl. Maj:ts

prop. 178/1939, sid. 38)..............................

Under budgetåret 1938/39 beviljade medel (Kungl. Maj:ts

prop. 236/1940, sid. 143) ..........................

Under budgetåret 1939/40 beviljade medel (Kungl. Maj:ts

prop. 285/1941, sid. 114) ..........................

Under tiden ‘A—31/is 1940 beviljade medel (Kungl. Maj:ts

prop. 285/1941, sid. 115) ..........................

Regnvattenledning i Torsgatan, Uppsala stad, Uppsala

län ..............................................

Anordnande av tre brandbrunnar, Eskilstuna stad, Södermanlands

län ......................................

Teater- och konserthusbyggnad, Malmö stad, Malmöhus

län ............................................

Första etappen av en vatten- och avloppsledningsanläggning

inom Dysjöområdet m. m., Gudmundrå s:n, Västernorrlands

län ......................................

Omläggning av Skogstorpsvägen mellan Hvilsta och Med,

Eskilstuna stad, Södermanlands län..................

Vatten- och avloppsledningar i Matildebergsgatan m. m.

Mölndals stad, Göteborgs och Bohus län ............

Vägen Partille—Djupedalen (Prästvägen), Partille s:n.

Göteborgs och Bohus län ..........................

Vissa delar av vatten- och avloppsledningar inom Västra

Mark, Örebro stad, Örebro län....................

Regnvattenledningar i Buthagen m. m., Uppsala stad,

Uppsala län......................................

Vattenledning inom Berga egnahemsområde, Kalmar stad,

Kalmar län ...................................... 1 2 3

1 Fr. o. m. januari 1941 utgår i vissa fall även årskostnadsbidrag, som fastställes först

efter årets utgång. * Anger att endast årskostnadsbidrag utgår.

2 Anvisat för budgetåret 1937/38 4,116,500 kronor.

3 „ » » 1938/39 4,092,475 »

* » » » 1939/40 1,959,225 » .

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 344.

117

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Totalkostnader

kronor

Statsbidrag

kronor

1941

27/,

Avloppsledning i den s. k. Fjärdingsstigen, Halmstads

stad, Hallands län..................................

127,200

25,440

Väg till begravningsplatsen, Strömstads stad, Göteborgs

och Bohus län......................................

32,000

6,400

ao/i

Arbeten å den s. k. Sannavägen, Jönköpings stad, Jön- köpings län ........................................

333,000

266,400

“A

Ytterligare kostnader för anläggning av ny idrottsplats

i Bollstabruk, Ytterlännäs s:n, Västernorrlands län

(*/n 1938) ..........................................

8,200

4,100

Vi

Gravkapell samt ekonomi- och stallbyggnad vid Brastads

kyrka, Brastads s:n, Göteborgs och Bohus län ......

37,000

27,750

Vissa delar av vatten-och avloppsledningar inom Västra

Mark, Örebro stad, Örebro län......................

32,500

6,500

“/»

Förhöjt statsbidrag till första etappen av en vatten- och

avloppsledningsanläggning inom Dysjöområdet, Gud- mundrå s:n, Västernorrlands län (10/i 1941) ..........

13,050

2°/s

Mödra- och spädbarnshem för föreningen Östergötlands

barn. Norrköpings stad, ostergötlands län ..........

205,000

20,000

Förlängning av Skeppsbrokajen, Västerviks stad, Kalmar

719,000

467,350

600,000

Kajbyggnad jämte erforderliga gatu- och spåranlägg- ningar, Malmö stad. Malmöhus län..................

1,825,000

Framdragande av vatten- och avloppsledningar inom

stadsdelen Kullen, Härnösands stad, Västernorrlands

84,000

11,600

16,800

21/2

Ytterligare statsbidrag för en vatten- och avloppsled- ningsanläggning, Tuna s:n, Västernorrlands län (25/n

1938, 21/i, 28/? 1939)..................................

9,280

24/s

Terrasseringsarbeten för omläggning inom stadens om- råde av infartsvägen från Norsholm på delen från

stadsgränsen förbi Borgs kyrka till nya förbifartsvägen,

Norrköpings stad, Östergötlands län ................

1,600,000

1,280,000

36/,

Ytterligare bidrag till radiumkliniken vid Sahlgrenska

sjukhuset, Göteborgs stad, Göteborgs och Bohus län

(2I/n 1940)..........................................

35,000

35,000

ä7/a

Detaljledningar för vatten och avlopp för Brottsta och

del av Svallinge egnahemsområde, Eskilstuna stad,

Södermanlands län..................................

83,000

16,600

Sänkning och förstoring av kloakledning i Skogsvägen

västerut till den förutvarande stadsgränsen, Eslövs

stad, Malmöhus län ................................

25,000

5,000

Framdragning av vatten- och avloppsledningar från gatu- korset Rudbecksgatan—Mogatan till Eklundavägen,

Örebro stad, Örebro län............................

35,200

7,040

Dränering av viss del av kyrkogården, Nora s:n, Väster- norrlands län ......................................

7,000

5,600

Anordnande av fem brandbrunnar, Östersunds stad, Jämt- lands län ..........................................

48,500

9,700

0/3

Vatten- och avloppsledningar i Tulegatan, Sundbybergs

stad, Stockholms län................................

81,800

16,360

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Majlis proposition nr 34d.

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Totalkostnader

kronor

Statsbidrag

kronor

1941

Gatu- och ledningsarbeten inom Solna kyrkby, Solna

s:n, Stockholms län ................................

60,200

12,040

Avloppsledningar i Helgum, Gudmundrå s:n, Västernorr- lands län ..........................................

4.S00

3,360

Avloppsledningar i Strömnäs, Gudmundrå s:n, Västernorr- lands län ..........................................

12,900

9,030

Vatten- och avloppsledningar i Björknäs, Gudmundrå s:n,

Västernorrlands län ................................

17,500

9,800

12,250

Vatten- och avloppsledningar i Knäfta, Gudmundrå s:n,

Västernorrlands län ................................

6,860

7/a

Ytterligare kostnader för en spåranläggning vid Pilland,

Sköns s:n, Västernorrlands län (Vn 1937) ............

14,378

12,940

8/s

Terrassering av Nydqvistgatan mellan Elviusgatan och

Drottninggatan samt av Holmsgatan, Djupebäcksgatan

och Rinmansgatan ävensom framdragning av vatten- och avloppsledningar i förenämnda del av Nydqvist- gatan och i Rinmansgatan, Trollhättans stad, Älvs- borgs län ..........................................

37,830

7,566

Vatten- och avloppsledningar i Dahllöfsmosseområdet,

Trollhättans stad, Älvsborgs län ....................

33,730

6,746

Vatten- och avloppsledningar å del av bostadsområdet

inom Västra Mark, Orebro stad, Orebro län ........

46,000

9.200

Vatten- och avloppsledningar strax söder örn Bygärdes- bäcken mellan Eklundavägen och Reträttvägen, etapp

II, Örebro stad, Örebro län..........................

22,500

4,500

U/8

Ytterligare bidrag till radiumkliniken vid Sahlgrenska

sjukhuset, Göteborgs stad, Göteborgs och Bohus län

(81/u 1940, 26/2 1941) ................................

4,690

2,345

ls/s

Magasinsbyggnad i frihamnen, Malmö stad, Malmöhus

län ................................................

910,000

83,000

14/s

Ombyggnadsarbeten för inredande av tandpoliklinik och

bostad för tandläkare, Bro s:n, Göteborgs och Bohus

län ................................................

19,745

14,000

»/»

Avloppsledningar i Vindhemsgatan å sträckan från Eriks- gatan till Dalgatan, Uppsala stad, Uppsalalän........

6,700

1,340

Huvudavloppsledning från Industrigatan till renings- verket, Vetlanda stad, Jönköpings län ..............

59,000

11,800

Vatten- och avloppsledningar i samt utfyllnad av Falken- bergsgatan och Danska vägen, 2:a och 3-.e etapperna.

Varbergs stad, Hallands län ........................

85,000

17,000

,8/s

Förhöjt statsbidrag till omläggning av väg till begrav- ningsplatsen, Strömstads stad, Göteborgs och Bohus

län (8,/i 1941) ......................................

4,800

*Vs

Enskild utfartsväg för hemmanen Uteby, Åker, Sjöbacka

och Tegen, Bro s:n, Göteborgs och Bohus län........

40,000

20,000

S1/3

Väg- och ledningsarbeten, Lidingö stad, Stockholms län

35,900

*

Förhöjt statsbidrag till gatu- och ledningsarbeten inom

Solna kyrkby, Solna s:n, Stockholms län (Vs 1941)....

_

6,020

Vatten- och avloppsledningar, Köpings stad, Västman- lands län ..........................................

34,500

*

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

119

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Totalkostnader

kronor

Statsbidrag

kronor

1941

S4/a

Församlingshem i Maria och Gustav Adolfs församlingar,

Hälsingborgs stad, Malmöhus län....................

1,198,000

160,000

28/s

Anordnande av elva brandbrunnar och tre uppställnings- platser, Huddinge s:n, Stockholms län ..............

25,900

5,180

Avloppsledningar inom Ekelund, Solna s:n, Stockholms

42,000

8,300

8,400

Anordnande av två branddammar och två brandbrunnar.

Enköpings stad, Uppsala län........................

1,660

Kulvert i Industrigatan, Hälsingborgs stad, Malmöhus

län .........................................

255,000

5,100

51,000

sfs

Vatten- och avloppsledningar, Säffle köping, Värmlands

4/4

Museibyggnad, Norrköpings stad, Östergötlands län....

620,000

100,000

Huvudavloppsledning Storgatan—Styrmansgatan, Lomma

s:n, Malmöhus län..................................

20,000

4,000

5/4

Tillbyggnader vid lasarettet i Eksjö, sjukhuset i Nässjö

och sjukstugorna i Tranås och Vetlanda, Jönköpings

956,368

34,200

135,000

6,840

>

Vattenledningar å sträckan Fältj ägargränd—Köpmanga- tan—Arkivvägen—Tysta vägen, Östersunds stad, Jämt- lands län ..........................................

l°/4

Igenläggning av Kanhammarsdiket, Stockholms stad ..

280,000

56,000

Fortsatta arbeten med stabilisering av Sicklakanalens

västra strand jämte bortsprängning av berg å Hammar- by egendom, Stockholms stad ......................

610,000

122,000

18/4

Ledningar för vatten och avlopp i Torsvägen och Sture- vägen, Lidingö stad, Stockholms län................

27,200

*

Permanent koloniträdgårdsområde vid Bingstorp,Hälsing- borgs stad, Malmöhus län ..........................

35,500

7,100

ytterligare kostnader för en bad- ooh tvättinrättning i

Malmbergets m:e, Gällivare s:n, Norrbottens län (29/7

1938) ..............................................

46,868

170,000

12,000

25,000

18/4

Ombyggnad av fastigheten Stadsgården nr 22 för S.jö- mansinstitutet, Stockholms stad ....................

“A

Vatten- och avloppsledningar mellan stadens pump- station och vattentornet, Hudiksvalls stad, Gävleborgs

63,750

12,750

13,500

26/4

Avlopp för del av Skuru, Nacka s:n, Stockholms län . .

67,500

»8/4

Bostäder vid Orupssanatoriet för landstinget, Malmöhus län

126,615

16,185

V»

Ytterligare kostnader för uppförande av polishus i

Munkedal, Foss s:n, Göteborgs och Bohus län (S6/io 1935)

8,774

1,680

8/s

Stensprängning och makadamkrossning å enskilda vägen

Hertered—Skerkered, Enslövs s:n, Hallands län......

5,100

1,275

Vattenledning på sträckan Nygårdarna—Kristinelund—

Bomhus mellersta skola, Gävle stad, Gävleborgs län. .

89,000

17,800

%

Anläggningar för bevattning med avslammat kloakvatten

från reningsverket i Källby, Lunds stad, Malmöhus

län ................................................

95,000

95,000

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Totalkostnader

kronor

Statsbidrag

kronor

1941

•/.

Kontors- och laboratoriebyggnad vid reningsverket, Lunds

stad, Malmöhus län ................................

31,500

6,300

9/5

Anordnande av fjorton brandbrunnar och vattentag för

eldsläckningsändamål, Tyresö s:n, Stockholms län....

22,257

4,450

Barnkolonibyggnad vid Kvarsebo, Norrköpings stad,

Ostergötlands län ..................................

139,000

20,000

Terrassering och iordningställande av Strömgatan, Mön- sterås köping, Kalmar län..........................

4,600

1,150

Avloppsledning söder om Fjelievägen, Lunds stad, Malmö- hus län ............................................

29,200

5,840

Förbindelseväg över borgmästaregården från stadsägan

1061 E till Industrivägen, Lunds stad, Malmöhus län

29,000

5,800

Omläggning och förbättring av bilväg mellan Kortedala

och Hjällbo inom Utbynäskomplexet, Göteborgs stad,

Göteborgs och Bohus län ..........................

98,500

29,550

Diknings- och röjningsarbeten, anordnande av brand- dammar samt utförande av skogsodlingsarbeten inom

Göteborgs stads skogar, Göteborgs och Bohus län..

114,500

34,350

Uppsnyggning av ett förutvarande grustag vid Kärra- lunds gård inom Härlandatjärnkomplexet, Göteborgs

stad, Göteborgs och Bohus län......................

6,300

1,890

Framställning av packsten och makadam för förbättring

av vägar inom Delsjö- och Härlandatjärnkomplexet,

Göteborgs stad, Göteborgs och Bohus län............

55,000

16,500

Utbyggnad av Färjenäs skytteförenings skjutbana i

Bräcke, Göteborgs stad, Göteborgs och Bohus län....

60,400

18,120

Ny skjutbana i Kallebäck, Göteborgs stad, Göteborgs

och Bohus län......................................

72,300

21,690

Ombyggnad till bilväg av del av järnväg Lärjeholm—

Rösered inom Surtekomplexet, Göteborgs stad, Göte- borgs och Bohus län ..............................

67,700

20,310

Uppförande av transportabel matbarack, Styrnäs s:n,

Västernorrlands län ................................

550

*

llA>

Ny- och ombyggnad av ålderdomshemmet, Falkenbergs

stad, Hallands län..................................

246,000

20,000

14/5

Terrassering av Enskedebanan å delsträckan Skogshyd- dan—Sockenvägen samt Nynäsvägen å delsträckan

Sockenvägen—langvagen, Stockholms stad..........

1,473,000

294,600

Kulvertledning längs Kisebergabäcken, Malmö stad,

Malmöhus län.......................................

160,000

32,000

Avloppsledning i Hyllie kyrkoväg mellan Strandgatan

och Älggatan, Malmö stad, Malmöhus län ..........

180,000

36,000

Kyllagerhus och hamnförvaltningsbyggnad, Trelleborgs

stad, Malmöhus län ................................

515,000

100,000

*e/5

Utläggning av Järnvägsgatan och Jakobsgatan vid kvar- teret Sälen, Nybro stad, Kalmar län ................

15,550

3,110

Ytterligare kostnader för två vägföretag å Sturkö, Ostra

härads vägdistrikt, Blekinge län (10/2 1939) ..........

84,300

80,100

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 344.

121

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Totalkostnader

kronor

Statsbidrag

kronor

1941

16/5

Ledningsarbeten i Karlstadsvägen, Säffle köping, Värm- lands län ..........................................

25,500

*

Avlopp från pannrummet i Skönsmons kyrka, Sköns s:n,

Västernorrlands län ................................

2,630

1,973

27/s

Tandpoliklinik i Kville kyrkby, Kville s:n, Göteborgs

och Bohus län......................................

73,000

15,000

Distriktstandpoliklinikbyggnad, Tanums s:u, Göteborgs

och Bohus län......................................

123,285

25,000

28/s

Förbättrad ytvattenavrinning utefter Nedanvägen från

Elmetorp söderut, Kristianstads stad, Kristianstads

12,410

15,400

2,482

Skolträdgårdsanläggning vid Ala folkskola, Hässjö sm,

Västernorrlands län ................................

11,550

Vatten- och avloppsledningar i Kvitsleby, Njurunda s:n,

Västernorrlands län ................................

17,000

*

«/e

Vattenledning samt läktare och domaretorn vid Fiskar- torpets skidbackar, Stockholms stad ................

134,000

18,740

Omläggning av vattenledning i Sturevägen jämte ned- läggning av ny avloppsledning mellan Albavägen och

Friggavägen, Lidingö stad, Stockholms län..........

26,000

5,200

Anordnande av sex brandbassänger, Lidingö stad, Stock- holms län..........................................

22,750

4,550

Anläggande av Stationsgatan, Lomma m:e, Malmöhus

län ...........................................

5,150

1,030

Utläggning av Fredriksbergsgatan mellan Skepparegatan

och Edsvägen, Vänersborgs stad, Alvsborgs län......

8,700

1,740

Utläggning av Syréngatan mellan Petersbergsvägen och

Marierovägen, Vänersborgs stad, alvsborgs län......

13,900

2,780

Friluftsbad vid Skymningen, Kristinehamns stad, Värm- lands län ..........................................

34,200

*

Dagvattenledning i Filipstadsvägen, Kristinehamns stad,

Värmlands län......................................

21,400

*

Vatten- och avloppsledningar till Aldergatan, Skellefteå

stad, Västerbottens län..............................

3,700

740

Vatten- och avloppsledning i Mullbergsvägen och Norr- bölegatan, Skellefteå stad, Västerbottens län ........

40,000

8,000

12/e

Anordnande av elva brandbrunnar inom förorterna och

tolv branddammar inom staden, Norrköpings stad,

Östergötlands län ............................?.....

110,400

22,080

»/«

Avloppsledningar för viss del av Berga-Klingsta villa- område, Danderyds s:n, Stockholms län..............

22,600

4,520

Statsbidrag till fördyringen av nybyggnad för försam- lingshemmet, Huddinge s:n, Stockholms län..........

90,000

11,000

Vattenledning i Torshällavägen, Eskilstuna stad, Söder-

73,000

14,600

,9/e

Fortsatta arbeten med stabilisering av Sicklakanalens

västra strand jämte bortsprängning av berg å Hammar- by egendom, Stockholms stad (*% 1941) ............

360,000

72,000

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. May.ts proposition nr 344.

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Totalkostnader

kronor

Statsbidrag

kronor

1941

19/e

Avloppsledningar och avloppspumpstation, Slite köping,

Gotlands län........................................

115,000

23,000

Högbassäng och vatten- och avloppsledningar i Hulta- berg samt utläggning av trafikleder, Borås stad, Älvs- borgs län ..........................................

181,000

36,200

Planeringsarbeten vid Älebergs segelflygplats, Falkö- pings stad, Skaraborgs län..........................

50,000

50,000

Andra etappen av en vatten- och avloppsledningsan- läggning, Säbrå s:n, Västernorrlands län ............

284,000

198,800

Summa för budgetåret 1940/41

30,687,489

1 9,723,654

1941

s0/s

Rest å före den lh 1940 beviljade bidrag till följande

företag:

Fortsatt utgrävning av norra hamnbassängen i Lands- krona stad, Malmöhus län (15/s 1940) ................

26.600

Bilaga 7.

Förteckning över statskommunala beredskapsarbeten, till vilka statbidrag

beviljats under tiden V?—31/12 1941 av arbetslöshetsmedel.

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Totalkostnader

kronor

Statsbidrag 1 2

kronor

1941

S/7

Örn- och tillbyggnad av barnbördshuset samt uppförande

av ett barnsjukhus jämte ekonomibyggnader, Hälsing- borgs stad, Malmöhus län..........................

2,075,000

415,000

Vl

Avloppsledning å kyrkogården, Sundbybergs stad, Stock- holms län..........................................

13,800

2,760

*V 7

Ytterligare kostnader för skolanläggning vid Stora Kullen,

Sturkö s:n, Blekinge län (9/i 1936) ..................

1,577

1,420

35/7

Särskilt arbetsbidrag för väg- och ledningsarbeten å

Ordensbacken och södra delen av Mårdstigen, Lidingö

stad, Stockholms län (!1/s 1941)......................

7,180

Särskilt arbetsbidrag fijr vatten- och avloppsledningar i

Torsvägen, Sturevägen och Vårvägen, Lidingö stad,

Stockholms län (18/i 1941) ..........................

5,440

Ytterligare kostnader för mödra- och spädbarnshem,

Norrköpings stad, Östergötlands län (s% 1941) ......

20,000

10,000

Vissa byggnadsarbeten vid Vasa och Hvitfeldtska högre

allmänna läroverken. Göteborgs stad, Göteborgs och

Bohus län..........................................

376,000

50,000

1 Anvisat för budgetåret 1940/41 9,750,254 kronor.

2 Jämför not 1 till bilaga 6.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

123

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Totalkostnader

kronor

Statsbidrag

kronor

1941

Uh

Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar

i Matildebergsgatan, Baldersgatan och Torggatan, Möln- dals stad, Göteborgs och Bohus län (16/i 1941) ......

400

140

S1/7

Huvudavloppsledningar till stadsdelen Toltorpsdalen,

Mölndals stad, Göteborgs och Bohus län............

1,350,000

1,012,500

Vs

Ytterligare kostnader för vattenledningsanläggning, Mar- strands stad, Göteborgs och Bohus län (12/n 1937) ..

44,223

39,670

Ytterligare kostnader för planeringsarbeten vid barn- hemmet i Kalix, Nederkalix s:n, Norrbottens län (28/7

1939) ..............................................

3,100

129,000

2,330

96,750

8/s

Ytterligare kostnader för andra etappen av vatten- och

avloppsledningsanläggning, Bjärtrå s:n, Västernorr- lands län (9/ia 1938, ai/7 1939)........................

S1/s

Vattenledning inom Arlövs m:e, Burlövs s:n, Malmöhus län

97,000

24,250

Järnvägsspår från Sundsvalls stads hamnspår vid Vind- skärs varv till Sv. Aloxidverken vid Kubikenborg i

Skönsmon, Sköns s:n, Västernorrlands län ..........

88,850

66,638

S8/s

Anordnande av en brandbrunn och fyra vägkulvertar i

Snättringe m:e, Huddinge s:n, Stockholms län ......

4,130

826

5/a

Vändplan vid Gebers konvalescenthem och avloppsled- ningsarbeten vid Orhems gård, Stockholms stad ....

23,000

4,600

Vägförbindelse inom Oljehamnen vid Loudden, Stock- holms stad ........................................

60,000

12,000

Renoveringsarbeten inom fastigheten nr 2 vid Nytorgs- gatan, Stockholms stad ............................

17,295

3,459

10/s

Vatten- och avloppsledningar i Järnvägsgatan i sam- band med utläggning av Järnvägs- och Jakobsgatorna,

Nybro stad, Kalmar län (16/e 1941) ..................

7,690

1,538

Pensionärshem i Kungsladugård, Göteborgs stad, Göte- borgs och Bohus län ..............................

419,500

60,000

Delar av kloakledningar för Annelund, Höglunda m. fl.

områden, By s:n, Värmlands län ....................

17,156

*

Stamavloppsledning för Sundstorpsområdet, By s:n, Värm- lands län ..........................................

26,250

❖

Del av brandpostledning å Norra Höglunda, By s:n,

Värmlands län......................................

6,843

❖

Restaurering av prästgårdarna i Haparanda och Seskarö,

Nedertorneå—Haparanda församling, Norrbottens län

70,650

20,000

”/•

Ny trafikled söder om Rönneholmsvägen jämte anslut- ningar till denna och Bellevuevägen samt vatten- och

avloppsledningar, Malmö stad, Malmöhus län........

897,500

538,500

Ombyggnad av brandstation m. m., Härnösands stad,

Västernorrlands län ................................

594,850

50,000

ls/8

Ytterligare kostnader för första, etappen av vatten- och

avloppsledningsanläggning i Öjebyn, Piteå s:n, Norr- bottens län (21/4 1939) ..............................

42,360

31,400

8%>

Anordnande av brandbrunnar, Uppsala stad, Uppsala län

22,900

4,580

Gatu- och ledningsarbeten inom Garvaremyrområdet,

Uddevalla stad, Göteborgs och Bohus län ..........

63,400

19,020

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Majlis proposition nr 344.

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Totalkostnader

kronor

Statsbidrag

kronor

1941

s0/«

Pensionärshem, Örebro stad, Örebro län ..............

220,000

33,000

Utbyggnad av hamnkajen i Storkåge by, Skellefteå s:n,

Västerbottens län ..................................

46,050

*

8/io

Nytt sjömanshem, Göteborgs stad, Göteborgs och Bohus

1,560,000

60,000

213,000

18,000

Uppförande ay tre och reparation av ett bostadshus vid

Delsjöverket, Göteborgs stad, Göteborgs och Bohus län

Förrådsbyggnad vid Alelyckan, Göteborgs stad, Göte- borgs och Bohus län................................

65,000

19,500

Iordningställande av Lillebyvägen i Björlanda sm, Göte- borgs stad, Göteborgs och Bohus län................

4,300

*

15/io

Vissa anläggningar vid reningsverket vid igelsjön, Göte- borgs stad, Göteborgs och Bohus län ..............

65,000

19,500

ytterligare kostnader för anläggning av väg från Valex

till Varp, Norrvikens vägdistrikt, Göteborgs och Bohus

län (tidigare bedrivet som statskommunalt reservarbete)

24,400

23,180

Ytterligare kostnader för anläggning av väg Gerum—

Tegneby, Norrvikens vägdistrikt, Göteborgs och Bohus

län (tidigare bedrivet som statskommunalt reservarbete)

16,100

14,490

20/lO

Tredje etappen av vatten- och avloppsledningar, Tuna

s:n, Västernorrlands län ............................

183,000

128,100

23Ao

Omläggning av järnvägsspår Sundbybergs norra station—

Ulvsunda jämte sidospår samt omläggning av Bällsta- vägen med viadukt, Stockholms stad................

475,000

95,000

Fördelningsledningar till tryckledning från vattenverket

vid Fiskeby till vattentornet, Norrköpings stad, Öster- götlands län........................................

210,000

42,000

Utläggning av Asbäcksgatan och Norra vägen jämte

nedläggning av vatten- och avloppsledningar, Söder- hamns stad, Gävleborgs län ........................

443,000

265,800

26/lO

Enskild väg Tegen—Öhed, Brastads s:n, Göteborgs och

Bohus län......................,...................

26,300

13,150

Vattenledning för Brodalens stationssamhälle och tand- poliklinik, Bro s:n, Göteborgs och Bohus län........

12,270

9,816

Förhöjt statsbidrag för iordningställande av östra hälften

av kyrkogårdsområdet, Hässjö s:n, Västernorrlands län

(12/ia 1940)..........................................

3,986

*%0

Elektriska vipparmskranar för koihamnen, Malmö stad,

Malmöhus län......................................

1,140,000

228,000

»Vid

Utvidgning av kyrkogården på Malmön, Malmöns s:n,

Göteborgs och Bohus län ..........................

31,000

21,700

Branddamm vid fastigheten Västra Villingsberg, Kristine- hamns stad, Värmlands län ........................

2,300

*

Viss del av andra etappen av vatten- och avloppsled- ningar, Hässjö s:n, Västernorrlands län..............

105,000

78,750

8/u

Omläggning av del av Partillevägen öster om Torpa

skola, Göteborgs stad, Göteborgs och Bohus län ....

333,000

283,050

,2/n

Bostadshus i stadsdelen Bagaregården, Göteborgs stad,

Göteborgs och Bohus län ..........................

1,872,000

374,400

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

125

Dag

Arbetsföretag

Totalkostnader

Statsbidrag

för

beslut

kronor

kronor

1941

‘Vii

13/n

19/n

21/n

*6/n

Vn

28/n

V12

Utvidgning av järnvägsanläggningar i hamnen, Göteborgs

stad, Göteborgs och Bohus län

Fortsatt utbyggnad av vatten- och avloppsledningar i

Fjällbacka m:e, Kville s:n, Göteborgs och Bohus län'')

Hägnadsmur omkring Krokens kapell, Skee s:n, Göteborgs

och Bohus län ..............................

Anläggning för skyddsrum i Otterhälleberget, Göteborgs

stad, Göteborgs och Bohus län....................

Ytterligare arbeten för utbynggad av blindlandningsbana

samt förlängning av plattform vid blivande hangarbyggnad

å Bromma flygfält, etapp Y, Stockholms stad

(28/n 1940)........................................

Ytterligare kostnader för anläggning av väg Tegen—

Öhed, Brastads s:n, Göteborgs och Bohus län (26/io 1941)

Anordnande av tre branddammar samt upprensning av en

förutvarande damm, Foss s:n, Göteborgs och Bohus län

Anläggande av väg samt vatten- och avloppsledningar

vid Skee station, Skee s:n, Göteborgs och Bohus län

Ytterligare kostnader för nybyggnad av brandstation,

Härnösands stad, Västernorrlands län (u/« 1941) ..

Ny skyttepaviljong, Sundsvalls stad, Västernorrlands län

Ytterligare kostnader för anläggning av vattenledning

m. m. vid Fiskartorpet, Stockholms stad (s/e 1941)....

Vatten- och avloppsledningar i stadens ytterområden.

Alingsås stad, Älvsborgs län........................

Vatten- och avloppsledningar inom det s.k. Bäckastrandsområdet,

Hjo stad, Skaraborgs län..................

Utförande av grav med återfyllning för jordkabel från

nya brandstationen till polishuset, Härnösands stad,

Västernorrlands län ................................

Enskild väg från allmänna vägen Bollstabruk—Forsed

genom Bursjö till enskilda vägen Angsta—Högsta, Ytterlännäs

s-.n, Västernorrlands län......................

Anläggning av Ulvsundavägen mellan Bällstavägen och

Kratsbodavägen med tillhörande avloppsledning, Stockholms

stad ......................................

Utläggande av gång- och cykelbanor å den s. k. Göteborgsvägen,

Uddevalla stad, Göteborgs och Bohus län

(12/n 1937)..........................................

Omläggning av befintliga ledningar i Bingvägen, Lidingö

stad, Stockholms län................................

Anordnande av fem brandbrunnar, Danderyds s:n, Stockholms

län........................................

Till- och avloppsledningar jämte bassänger vid reningsverket,

Uppsala stad, Uppsala län ................

Ytterligare arbeten vid anläggning för bevattning med

avslammat kloakvatten från reningsverket i Källby,

Lund stad, Malmöhus län (% 1941)..................

280,500

76,950

112,000

89,600

11,700

8,775

640,000

170,000

4,020,000

2,814,000

5,300

2,650

5,750

3,163

26,000

19,500

61,150

70,000

10,000

10,000

15,000

3,000

65,000

13,000

50,700

15,210

4,700

1,410

46,500

23,250

460,000

92,000

47,000

42,300

24,000

4,800

6,025

1,205

100,000

20,000

18,700

18,700

skulle utföras i väg- och

cattenbyggnadsstyrelsens regi.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Majlis proposition nr 344.

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Totalkostnader

kronor

Statsbidrag

kronor

1941

S/l2

Ytterligare kostnader för utvidgning av kyrkogården på

Malmön, Malmöns s:n, Göteborgs och Bobus län (sl/io

1941) ................................

16,000

11,200

Planerings- och ledningsarbeten i norra delen av Kungs-

gatan, Säffle köping, Värmlands län .............

15,500

*

Vattenservisledningar i Mo by, i samband med arbetet

vatten- och avloppsledningar i Graningeverken m. m.,

Ytterlännäs s:n, Västernorrlands län (la*/i2 1940)......

15,500

9,300

Vatten- och avloppsledningar i Skogsvägen, delen Övre

Järnvägsgatan—Myrstigen, Östersunds stad, Jämtlands

län ............................

11,000

3,300

Vatten- och avloppsledningar i Bangårdsgatan, Öster-

sunds stad, Jämtlands län.....................

3,200

960

Vatten- och avloppsledningar i Fabriksgatan, Östersunds

stad, Jämtlands län .....................

10,700

3,210

”/!>

Återstående terrasseringsarbeten å Ängbybanan mellan

Blackebergsvägen och Alvik jämte omläggning av

uppfartsväg till Stora Mossen m. m., Stockholms stad

860,000

172,000

1S/l2

Vatten- och avloppsledningar i Hamburgsund, Kville s:n,

Göteborgs och Bohus län ■) ...................

104,000

83,200

Summa

20,472,119

8,087,106

*) Arbetsmarknadskommissionen beslöt den 7/i 1942, att arbetet skulle utföras i väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens regi.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

127

Bilaga 8.

Förteckning över under år 1941 avslutade statskounnunala

beredskapsarbeten.

Dag

för

Arbetsföretag

Total-

kostnader

Därav

stats- bidrag av

arbets-

Antal

utförda

dags-

verken

Medel - för- tjänst

per 8 t.

Dagsverks-

kostnad

kronor

beslut

kronor

löshets-

medel

kronor

arbets-

dag

kronor

totalt

för

stats-

verket

1936

2‘/i

Vattenverk m.m., Njurunda s:n,Väster- norrlands län ....................

261,100

130,550

1937

16/,

Skolbyggnader i Vitån, Jämtön och

Prästholm, Råneå s-.n, Norrbottens

län ..............................

245,177

102,060

198,410

30,000

8,790

4,480

12: 55

27: 89

22:57

1938

“/«

Anläggande av idrottsplats i Utansjö,

Högsjö s:n, Västernorrlands län ..

12: 58

22: 78

6:70

ä0/,

Vatten- och avloppsledningar i Char- lottenbergs m:e, Värmlands län....

259,000

118,100

11,270

9: 14

22: 98

10: 48

Reparationsarbeten å skolbyggnad i

Bovallen, Edefors s:n, Norrbottens

län ..............................

12,950

9,700

429

11:00

30:19

22: 61

Reparationsarbeten å skolbyggnad i

Åkerby, Edefors s:n, Norrbottens län

11,850

8,900

404

10:37

29:33

22:03

ls/s

Åtskilliga arbeten för anläggning av

trähusfabrik i Uddevalla, Göteborgs

och Bohus län....................

1,211,910

1,090,719

30,030

10: 64

40: 36

36: 32

8/n

Väganläggning Lervik—Medby, Hog- dals s:n, Göteborgs och Bohus län

67,909

54,540

4,989

8: 62

13:61

10: 93

“/u

Planering och asfaltering av viss del

av Västergatan, Piteå stad, Norr- bottens län ......................

29,268

8,780

1,410

9:60

20: 76

6: 23

Via

Planerings- och dräneringsarbeten å

kyrkogården, Ytterlännäs s:n,Väster- norrlands län ....................

20,606

14,000

1,223

9:11

16:85

11: 45

lfl/ia

Väg Timmermyran—Grind samt väg

vid Slottet, Kville s:n, Göteborgs

och Bohus län....................

48,561

24,900

3,486

9: 30

13: 93

7: 14

SO/i,

Vissa vatten- och avloppsledningar

m. m. i Gudmundrå s:n, Västernorr- lands län ........................

45,739

25,156

2,545

10: 94

17: 97

9:88

1939

ar/i

Vissa arbeten å sjukhusområdet i

Luleå, Norrbottens län............

142,827

84,000

V 3

Anläggning av ny begravningsplats i

Njurunda, Västernorrlands län ....

64,772

36,400

2,569

12: 25

25:21

14:17

13/4

Råvattenledning från Sjöbysjön, Gud- mundrå s:n, Västernorrlands län . .

70,643

38,500

2,726

11:20

25: 91

14:12

S1/4

Första etappen av kaj anläggning vid

Kopparverket i Oskarshamn, Kalmar

län ..............................

271,000

176,150

12,829

10: 46

21: 12

13: 73

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Dag

Arbetsföretag

Total-

kostnader

Därav

stats- bidrag av

arbets-

Antal

utförda

dags-

verken

Medel- för- tjänst

per 8 t.

Dagsverks- ko stn ad

kronor

beslut

kronor

löshets-

medel

kronor

arbets-

dag

kronor

totalt

för

stats-

verket

1939

V»

Andra etappen av kajanläggning vid

Kopparverket i Oskarshamn, Kalmar

län ..............................

396,307

.255,060

18,698

10: 52

21: 20

13:64

38/,

Vatten- och avloppsledningar vid Dö- viksjön och i Skottsund, Njurunda

s:n, Västernorrlands län..........

208,608

117,600

8,779

12: 99

23: 76

13: 40

Planeringsarbeten vid barnhemmet i

Kalis, Nederkalix s:n, Norrbottens

län ..............................

19,022

14,267

1,060

12:00

17:95

13: 46

1940

12/l0

Iståndsättande av enskilda vägen från

allmänna vägenLerklev—Humlekärr

till Fiskebäcksvik jämte vändplan

vid Fiskebäcksvik, Lyse s:n, Göte- borgs och Bohus län..............

2,150

1,050

126

11:04

17: 06

8:33

*9/n

Vatten- och avloppsledning^från Bings- torp till Henningsholm, Orebro stad,

Örebro län ......................

57,594

9,700

2,737

13: 32

21:04

3:54

21/n

Avloppsledning från idrottsplatsen till

Kyrkviken, Gudmundrå s:n, Väster- norrlands län ....................

16,575

9,116

753

11:20

22: 01

12: 11

1S/l3

Utvidgning av Hässjö kyrkogård, Häs- sjö s:n, Västernorrlands län ......

19,664

14,748

1,056

10: 67

18: 62

13: 97

l‘/l3

Skolhem för Fröhergska stiftelsen,

Kalmar stad, Kalmar län ........

401,798

40,000

7,581

13:98

53:00

5: 28

1941

8/i

Begnvattenledning i Torsgatan, Upp- sala stad, Uppsala län............

8,226

1,400

266

11:11

30: 92

5: 26

Anordnande av tre brandbrunnar,

Eskilstuna stad, Södermanlands län

37,060

5,400

1,663

11:78

22: 29

3:25

IS/,

Vattén- och avloppsledningar i Matilde- bergsgatan m. m., Mölndals stad,

Göteborgs och Bohus län ........

83,354

29,050

3,094

15: 14

26: 94

9:39

Vägen Partille—Djupedalen (Präst- vägen), Partille s:n, Göteborgs och

Bohus län........................

101,929

34,920

4,407

14:30

23: 13

7: 92

27 11

Vattenledning inom Berga egnahems- område, Kalmar stad, Kalmar län..

43,472

8,694

1,540

12:88

28: 23

5: 65

30/,

Mödra- och spädbarnshem för för- eningen Östergötlands barn, Norr- köpings stad, Östergötlands län. . ..

225,080

30,000

4,080

16: 66

55: 17

7: 35

Framdragande av vatten- och avlopps- ledningar inom stadsdelen Kullen,

Härnösands stad,Västernorrlands län

109,297

16,800

5,200

13: 92

21:02

3:23

27/s

Dränering av viss del av kyrkogården,

Nora s:n, Västernorrlands län ....

8,121

5,600

509

9: 68

15: 95

11:00

Anordnande av fem hrandbrunnar,

Östersunds stad, Jämtlands län ..

48,615

9,700

1,694

15: 24

28:70

5: 73

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

129

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Total-

kostnader

Därav

stats- bidrag av

arbets-

Antal

utförda

dags-

verken

Medel- för- tjänst

jer 8 t.

Dagsverks-

kostnad

kronor

kronor

löshets-

raedel

kronor

arbets-

dag

kronor

totalt

för

stats-

verket

1941

•/«

Vatten och. avloppsledningar i Thule- gatan, Sundbybergs stad, Stock-

84,612

16,360

2,129

20:04

39: 74

7:68

Gatu- och ledningsarbeten inom Solna

kyrkby, Solna s:n, Stockholms län

69,039

18,060

1,491

17: 74

46:30

12: 11

Avloppsledningar i Helgum, Gud- mundrå s:n, Västernorrlands län ..

3,813

2,097

210

10: 96

18: 16

9:99

8/s

Terrassering av X y (levist ga t an mellan

Elviusgatan ochDrottninggatan samt

av Holmsgatan, Djupebäcksgatan

och Rinmansgatan ävensom fram- dragning av vatten- och avlopps

ledningar i förenämnda del av Nyd- qvistgatan och i Rinmansgatan,

Trollhättans stad, Älvsborgs län ..

20,950

4,190

663

11:64

31:60

6: 32

16/s

Avloppsledningar i Vindhemsgatan å

sträckan från Eriksgatan till Dal- gatan, Uppsala stad, Uppsala län..

8,239

1,340

234

13: 35

35: 21

5: 73

ai/s

Väg- och ledningsarbeten, Lidingö

30,651

31,709

46,325

6,130

1,610

13:36

19: 04

3: 81

a8/«

Anordnande av elva brandbrunnar och

tre uppställningsplatser, Huddinge

5,180

865

16: 40

36:66

5: 99

Avloppsledningar inom Ekelund, Solna

8,400

1.436

16:97

32: 26

5:85

Kulvert i Industrigatan, Hälsingborgs

195,401

39,080

5,366

14:58

36:41

7: 28

Vatten- och avloppsledningar, Säffle

5,124

32,442

*

306

10: 32

16: 75

Vi

Vattenledningar å sträckan Fältjägar- gränd—Köpmangatan—Arkivvägen—

Tysta vägen, Östersunds stad, Jämt-

6,488

1,164

14:49

27:87

5:57

S6/4

Avlopp för del av Skuru, Nacka s:n

68,382

13,500

2.993

16:00

22:85

4:51

Vt

Vattenledning på sträckan Nygår- darna—Kristinelund—Bomhus mel- lersta skola, Gävle stad, Gävleborgs

86,192

17,044

2,21C

16:00

: 39:00

7:71

8/s

Kontors- och laboratoriebyggnad vid

reningsverket, Lunds stad, Malmö

31,626

6,30C

78c

'' 14:46

40: 29

8:03

Vt

Förbindelseväg över borgmästaregår

dea från stadsägan 1061 E till Indu

strivägen, Lunds stad, Malmöhus lär

29,024

5,80(

)j 55c

14: 8E

52:46

10:49

Ny skjutbana i Kallebäck, Göteborgs

stad, Göteborgs och Bohus län...

68,18(

20,454

l| 3,081

) 14:9C

I 22:14

6: 64

Bihang till riksdagens protokoll 1942

1 sami. Nr 344.

ISIS 42 9

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Marits proposition nr 344.

Dag

för

Arbetaföretag

Total-

kostnader

Därav

stats- bidrag av

arbets-

Antal

utförda

dags-

verken

Medel- för- tjänst

per 8 t.

Dagsverks-

kostnad

kronor

beslut

kronor

löshets-

medel

kronor

arbets-

dag

kronor

totalt

för

stats-

verket

1941

•/»

Utbyggnad av Färjenäs skytteför- enings skjutbana i Bräcke, Göte

borgs stad, Göteborgs och Bohus

län .............................

54,778

16,433

3,163

14:40

17: 32

5:20

Uppförande av transportabel matba- rack, Styrnäs s:n, Västernorrlands

län ..............................

234

*

15

5:75

15: 60

“/a

Ledningsarbeten i Karlstadsvägen,

Säffle köping, Värmlands län......

19,018

*

853

10:85

22:30

Avlopp från pannrummet i Skönsmons

kyrka, Sköns s:n, Västernorrlands

län .............................

2,630

1,973

165

12:36

15: 94

11:96

S8/a

Förbättrad ytvattenavrinning utefter

Nedanvägen från Elmetorp söderut,

Kristianstads stad, Kristianstads

län .................

16,714

2,482

914

11:52

18:29

2: 72

•/.

Anläggande av Stationsgatan, Lomma

m:e, Malmöhus län ...........

5,662

1,030

213

9: 53

26:58

4:84

Friluftsbad vid Skymningen, Kristine- hamns stad, Värmlands län ......

37,985

*

741

13: 79

51:26

Dagvattenledning i Filipstadsvägen,

Kristinehamns stad, Värmlands län

31,682

*

1,732

13:81

18: 29

“/«

Avloppsledningar för viss del av

Berga—Klingsta villaområde,Dande- ryds s:n, Stockholms län..........

18,254

3,556

507

20:50

36:00

7: 01

9/7

Avloppsledning å kyrkogården, Sund- bybergs stad, Stockholms län ....

14,600

2,760

671

18:02

21:76

4: 11

V.

Benoveringsarbeten inom fastigheten

nr 2 vid Nytorgsgatan, Stockholms

stad..........................

13,894

2,779

30/«

Anordnande av brandbrunnar. Uppsala

stad, Uppsala län ................

22,382

4,476

368

13:83

60: 82

12: 16

Utbyggnad av hamnkajen i Storkåge

by, Skellefteå s:n, Västerbottens län

48,941

*

2,520

14: 91

19: 42

—

1941

7/s

Tilläggsanslag till förut redovisad#

arbetsföretag.

Ytterligare kostnader för spåranlägg- ning vid Filland, Sköns s:n, Väster- norrlands län (6/n 1937) .....

14,378

12,940

641

10: 26

22: 43

20: 19

18/4

Ytterligare kostnader för en bad- och

tvättinrättning i Malmbergets m:e,

Gällivare s:n, Norrbottens län (n/i

1938) ............................

46,868

12,000

714

16:68

65: 64

16: 81

Va

Ytterligare kostnader för uppförande

av polishus i Munkedal, Foss s:n,

Göteborgs och Bohus län (26/i« 1935)

8,774

1,680

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

131

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Total
kostnader
-

kronor

Därav

statsbidrag

av

arbetslösbetsmedel

kronor

Antal

utförda

dags
verken
-

Medelförtjänst

per 8 t.

arbetsdag

kronor

Dagsverks
kostnad
kronor
-

totalt

för

stats
verket
-

1941

nh

,2/e

Ytterligare kostnader för skolanläggning

vid Stora Kullen, Sturkö s.-n,

Blekinge län (*/i 1936)............

Ytterligare kostnader för vattenledningsanläggning,

Marstrands stad,

Göteborgs och Bolms län ........

Ytterligare kostnader för första etappen

av vatten- och avloppsledningsanläggning

i Öjebyn, Pitea s:n, Norrbottens

län (!1/4 1939) ............

Summa

1,420

1,579

44,223

42,360

5,908,912 2,956,932

203

7: 20

7: 78

7:00

39,670

31,400

11:92

8: 74

14:59

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

Sammanställning per den 31 december 1941 av statliga beredskapsoch

statskommunala beredskapsarbeten, till vilka

Slutförda företag

Företag under

utförande

Ändamål

Antal

Total-

kostnader

kr.

Antal

Total-

kostnader

kr.

1

Statliga beredskapsarbeten i annan myn- dighets än arbetsmarknadskom- missionens regi.

Allmänna vägar (inkl. gator) ............

23

5,737,108

32

17,101,000

2

Stensättning ............................

1

39,916

—

—

3

Järnvägsanläggningar....................

2

217,341

—

—

4

XTtdikningar ............................

1

6,129

—

—

5

Koloniseringsåtgärder....................

2

8,803

—

—

6

Kanaler och farleder m. m...............

11

351,070

1

12,400

7

Skogsförbättrande åtgärder..............

1

4,000

16

11,374,800

8

Dricksvatten- och avloppsledningsarbeten

10

1,516,119

9

Havs- och flodhamnar, fiskehamnar......

62

6,741,814

9

2,568,600

10

Flyghamnar ............................

2

245,000

—

—

11

Flygfält ................................

4

78,778

2

5,257,000

12

Byggnader för offentliga myndigheter ....

3

47,130

2

203,000

18

Byggnader för militära förläggningar ....

10

724,850

—

—

14

Andra byggnadsföretag..................

21

1,290,947

—

—

15

Skjutbanor..............................

4

96,005

—

—

16

Försvarsanläggningar....................

9

649,440

—

—

17

Fornminnesrestaureringar................

10

310,074

2

923,350

18

Broar ..................................

8

803,564

3

7.912,100

19

Andra arbeten ..........................

20

1,125,142

2

61,800

Summa

204

19,993,230

69

44.583,050

20

Statskommunala beredskapsarbeten.

Väg- och gatuarbeten (med tillhörande led- ningsarbeten)..........................

31

2,836,553

35

6,388,940

21

Stensättning ............................

3

667,779

—

—

22

Broar ..................................

3

296,815

—

—

23

Handelshamnar..........................

12

4,457,126

5

7,747,000

24

Järnvägs- och spårvägsanläggningar......

—

—

7

3,637,350

26

Dricksvatten- och avloppsledningsarbeten

74

9,603,424

44

5,458,519

26

Flygfält ................................

1

1,145,370

2

8,190,000

27

Kommunalhus och rådhus................

29

4,631,160

—

—

28

Allmänna läroverk ......................

12

3,740,245

1

376,000

29

Folkskolor och kommunala mellanskolor. .

192

8,710,778

—

—

30

Sjukhus och tandpolikliniker ............

14

8,569,421

5

5,890,019

31

Gymnastik-, badhus- o. idrottsanläggningar

35

3,586.084

3

301,850

32

Samlingslokaler..........................

—

—

3

1,458,000

33

Teater-, musei- och konserthusbyggnader

—

—

2

5,120,000

34

Förråds- och lagerhusbyggnader..........

—

—

2

1,425,000

35

Bostadshus..............................

2

415,692

5

2,803,115

36

Kyrkorestaureringar ....................

43

2,775,673

_

—

37

Brandbrunnar och branddammar ........

4

139,766

6

173,587

38

Andra arbeten ..........................

117

6,610,212

11

2,758,400

Summa

572

58,186,098

131

51,727,780

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 844.

133

Bilaga .9.

arbeten i annan myndighets, än arbetsmarknadskommissionens regi

medel beviljats under tiden 1h 1933—S1/i2 1941.

Beslutade men ej

påbörjade företag

Samtliga företag

Av summa totalkostnader

belöpa å

Antal

Total-

kostnader

kr.

Antal

Total-

kostnader

kr.

dara? stats- bidrag av

arbetslöshets- raedel

material

m. m.

arbets-

löner

55

22,838,108

20,001,863

9,609,494

13,228,614

1

—

—

i

39,916

39,916

12,302

27,614

2

—

—

2

217,341

217,341

77,870

139,471

3

—

—

1

6,129

4,943

1,432

4,697

4

—

—

2

8,803

7,030

1,898

6,905

5

_

—

12

363,470

337,880

265,425

98,045

6

—

—

1

4,000

4,000

—

4,000

7

3

915,500

29

13,806,419

11,974,099

7,317,661

6,488,758

8

3

446,400

74

9,756,814

8,916,223

5,512,552

4,244,262

9

—

—

2

245,000

245,000

163,000

82,000

10

—

_

6

5,335,778

1,434,778

2,559,422

2,776,356

11

—

—

5

250,130

250,130

135,692

114,438

12

—

—

10

724,850

719,740

405,400

319,450

13

—

—

21

1,290,947

1,094,530

811,155

479,792

14

—

—

4

96,005

96,005

43,193

52,812

15

—

_

9

649,440

628,320

372,033

277,407

1C

—

—

12

402,424

399,212

140,677

261,747

17

—

—

11

8,715,664

6,026,500

5,136,964

3,578,700

18

—

—

22

1,186,942

1,109,753

557,689

629,253

19

6

1.361.900

''

279

65,938,180

53,507,263

33,123,859

32,814,321

8

171,200

74

9,396,693

6,551,693

4,734,085

4,662,608

20

—

—

3

667,779

579,256

391,550

276,229

21

1

15.000

4

311,815

213,322

251,063

60,752

22

—

—

17

12,204,126

3,803,408

7,673,565

4,530.561

23

—

—

7

3,637,350

810,128

1,827,850

1,809,500

24

15

1,234,578

133

16,296,521

9,020,255

8,307,166

7,989,355

25

—

—

3

9,335,370

6,435,000

4,138,558

5,196,812

26

—

—

29

4,631,160

1,630,851

3,097,297

1,533,863

27

—

—

13

4,116,245

1,380,912

2,753,385

1,362,860

28

2

232,225

194

8,943,003

5,930,011

5,449,425

3,493,578

29

1

123,285

20

14,582,725

2,886,500

8,922,732

5,659,993

30

1

70,000

39

3,957,934

1,425,754

2,491,295

1,466,639

31

1

1,560,000

4

3,018,000

409,000

1,959,200

1,058,800

32

—

—

2

5,120,000

500,000

3,295,000

1,825,000

33

1

65,000

3

1,490,000

202,500

1,096,500

393,500

34

3

350,650

10

3,569,457

604,364

2,354,154

1,215,303

35

—

—

43

2,775,673

1,427,109

1,534,666

1,241,007

36

2

8,325

12

321,678

62,690

158,086

163,592

87

—

—

128

9,368,612

3,842,144

5,667,804

3,700,808

38

35

3.830.263

738

118,744,141

47,714,897

06,103,381

47.046,760

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

De arbetslösas och arbetslöslietshj alpens fördelning den 31

Län

Städer med över 15,000 inv.

Antal hjälpsökande

därav

Städer

Lands-

bygd

Summa

beredskapsarb

statligt

arbets-

ete

stats-

kommu-

nalt

i kommis- sionens

regi

i annan

myndig- hets regi

Stockholms stad..................

3,393

—

3,393

432

—

509

Stockholms ......................

257

790

1,047

142

—

32

Uppsala..........................

168

37

205

7

—

—

Södermanlands ..................

174

24

198

1

—

44

Östergötlands ....................

662

15

677

4

—

95

Jönköpings ......................

274

35

309

16

—

48

Kronobergs ......................

33

34

67

16

—

—

Kalmar ..........................

388

67

455

17

—

9

Gotlands ........................

45

—

45

—

—

—

Blekinge..........................

67

119

186

55

—

5

Kristianstads ....................

88

4

92

—

—

—

Malmö stad ......................

1,379

—

1,379

44

—

229

Malmöhus i övrigt................

945

149

1,094

10

—

119

Hallands ........................

187

25

212

9

—

5

Göteborgs stad ..................

4,299

—

4,299

112

96

139

Göteborgs och Bohus i övrigt ....

557

1,606

2,163

423

655

175

Alvsborgs ........................

173

68

241

6

—

10

Skaraborgs ......................

77

3

80

—

—

—

Värmlands........................

161

200

361

39

—

11

Örebro ..........................

240

9

249

1

—

—

Västmanlands ....................

44

2

46

—

—

—

Kopparbergs......................

63

1

64

—

—

—

Gävleborgs ......................

190

51

241

15

48

23

Västernorrlands ..................

154

1.614

1,768

190

305

168

Jämtlands........................

40

1

41

—

—

11

Västerbottens ....................

59

212

271

—

—

10

Norrbottens......................

49

351

400

3

-

—

Hela riket

14,166

5,417

19,583

1,542

1,104

1.642

Södertälje........................

- •

—

34

2

—

—

Uppsala..........................

—

—

167

7

—

—

Eskilstuna........................

- .

—

84

—

—

44

Linköping........................

— ■

—

61

—

—

—

Norrköping ......................

—

588

4

—

95

Jönköping ........................

—

—*■—''

128

16

—

23

Växjö............................

—

—

33

—

—

—

Kalmar ..........................

—

—

103

7

—

—

Karlskrona ......................

—

'' -

23

—

—

—

Kristianstad......................

—

—

83

—

—

—

Hälsingborg.....................

—

- -T-

440

8

—

33

Landskrona ......................

—

-T

81

—

—

59

Lund ............................

—

—

278

—

—

18

Halmstad ........................

—

—

99

9

—

—

Mölndal..........................

—

—

279

27

1

93

Uddevalla........................

—

109

—

4

20

Borås............................

—

. -

12

—

—

—

Trollhättan ......................

- ''

31

—

—

—

Karlstad ........................

—

—

128

3

—

—

Karlskoga ........................

■ —

■

4

—i- ■

'' ''-

Örebro ..........................

—

—

236

1

—

—

Västerås..........................

—

—

11

—

—

—

Gävle............................

—

—

98

4

—

—

Sundsvall ........................

—

—

75

—

—

—

Östersund........................

—

—

40

—

—

11

s. 135 Kontrollera mot PDF

135

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

december 1941. Läll samt städer med över 15,000 inv. Bilaga 10.

hjälpta

enligt

Summa hjälpta

linjen

underst» dslinjen

reseryarbete

kommu-

nalthiälp-

utbild-

i % av

statskom-

arbete

dag-

korn-

nings-

antal

hjälp-

arkiv-

munalt

Summa

under-

munalt

Summa

klåben

sökande

arbete

reserv-

stöd

understöd

arbete

bidrag

276

14

—

1,231

1,301

83

1,384

218

2,833

83.5

17

—

19

210

431

87

518

16

744

71.i

1

—

32

40

30

57

87

5

132

64.4

—

—

28

73

31

—

31

20

124

62.6

2

—

9

110

331

12

343

26

479

70.8

4

—

80

148

16

—

16

24

188

60.8

—

—

16

32

—

—

—

19

51

76.1

—

5

49

80

—

—

—

—

80

17.6

—

—

23

23

—

—

—

3

26

3

—

49

112

—

—

—

1

113

60.8

—

—

64

64

—

—

—

—

64

69.6

3

—

_

276

830

37

867

26

1.169

84.8

4

—

20

153

447

72

519

—

672

61.4

—

16

56

86

35

4

39

12

137

64.6

32

—

2

381

2,680

53

2,733

215

3,329

77.4

—

16

47

1,316

240

50

290

51

1,657

76.6

_»

—

39

55

—

9

9

21

85

35.3

—

—

19

19

—

—

—

8

27

11

7

11

79

90

22

112

27

218

60.4

4

—

6

11

48

4

52

7

70

28.1

—

—

9

9

—

2

2

1

12

1

—

—

1

—

—

—

__

1

1*6

7

—

—

93

53

—

53

5

151

62.7

—

—

127

790

411

21

432

48

1,270

71.8

1

—

6

18

—

—

—

1

19

1

—

51

62

—

—

—

67

129

47.6

—

—

68

71

—

70

70

15

156

39.o

367

58

830

5,543

6,974

583

7,557

836

13,936

71.2

_

_

—

2

20

—

20

2

24

1

—

18

26

30

55

85

3

114

68.3

—

—

24

68

—

—

—

14

82

97.6

2

—

—

2

26

—

26

—

28

45''9

—

—

—

99

305

12

317

24

440

74.8

3

_''

2

44

16

—

16

21

81

63.5

—

—

16

16

—

—

—

14

30

.

—

—

11

18

—

—

—

—

18

17-5

3

- m

—

3

—

—

—

3

—

—

61

61

—

—

—

—

61

73.5

1

_

—

42

360

25

385

_

427

97.o

—

—

—

59

—

—

—

—

59

72.s

3

—

—

21

87

3

90

—

lil

39.9

—

16

16

41

35

3

38

6

85

85.9

—

—

—

121

49

—

49

15

185

66.3

—

10

18

52

30

—

30

5

87

79.8

_

_

_

__

_

9

9

6

15

10

—

—

13

50

9

4

59

4

3

75

4

58.6

4

—

—

5

48

48

6

59

25.0

7

_

_

11

53

53

2

66

67.8

—

—

—

—

11

11

—

11

14 7

1

—

6

18

—

—

—

—

18

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Bilaga 11.

Utbetalade statsbidrag till beredskapsarbeten, statskonununala reservarbeten,

arkivarbeten, kontantunderstödsverksamhet saint utbildningshjälp

under tiden 1h 1940—30/e 1941. Kronor.

Län

Städer med över 15,000 inv.

Beredskaps-

arbeten

Stats-

kommunala

reserv-

arbeten

Arkiv-

arbeten

Kontant-

understöd

Utbild-

ningshjälp

Summa

Stockholms stad..........

102,779

18,186

337,695

469,705

138,486

1,066,851

Stockholms ..............

842,142

—

—

43,781

10,718

896,641

Uppsala..................

128,322

46,531

5,401

6,263

3,411

189,928

Södermanlands ..........

291,126

—

—

2,749

770

294,645

Östergötlands ............

—

—

4,003

42,207

13,717

59,927

Jönköpings ..............

1,082,130

1,973

4,463

736

—

1,089,302

Kronobergs ..............

550,366

—

1,811

1,953

4,520

558,650

Kalmar ..................

365.351

5,462

—

3,937

1,403

376,153

Gotlands ................

—

—

—

—

320

320

Blekinge ................

673,002

977

—

—

1,386

675,365

Kristianstads ............

194,137

27

—

—

2,938

197,102

Malmö stad..............

—

—

2,252

111,356

—

113,608

Malmöhus i övrigt........

51,543

9,527

150

65,475

1,975

128,670

Hallands ................

34,511

4,010

—

2,817

2,636

43,974

Göteborgs stad ..........

—

—

60,283

461,759

7,767

529,809

Göteborgs o. Bohus i övrigt

3,715,399

55,271

—

101,201

10,540

3,882,411

Alvsborgs................

463,202

—

447

5,535

4,792

473,976

Skaraborgs ..............

—

—

—

177

3,027

f 3,204

Värmlands................

358,483

5,622

16,856

9,672

25,030

415,663

Örebro ..................

187,572

14,236

2.941

7,621

5,369

217.739

Västmanlands ............

20,285

—

—

1,818

22,103

Kopparbergs..............

158,474

—

3,279

—

12,106

173,859

Gävleborgs ..............

260,000

75,397

6,283

17,625

2,880

362,185

Västernorrlands ..........

1,913,748

288,729

1 1,900

269,301

13,785

2,487,463

Jämtlands................

167,612

—

1 33

—

5,121

172,680

Västerbottens ............

231,172

7,604

652

191,502

430,930

Norrbottens..............

189,149

538

1,439

3,467

5,107

199,700

Hela riket

11,980,505

534,090

449,150

1,627,989

471,124

15,062,858

Södertälje................

''-

—

—

—

—

_

Uppsala..................

—

—

5,401

6,263

—

11,664

Eskilstuna................

—

—

—

—

_

_

Linköping................

—

—

3,403

2,107

—

5,510

Norrköping ..............

—

—

—

40,100

3,130

43,230

Jönköping................

—

—

4,463

676

—

5,139

Växjö....................

—

—

—

—

—

_

Kalmar ..................

—

5,462

—

3,307

—

8,769

Karlskrona ..............

—

—

—

_

_

Kristianstad..............

—

—

—

—

—

_

Hälsingborg..............

—

—

_

43,153

_

43,153

Landskrona ..............

3,400

—

—

—

_

3,400

Lund ....................

—

—

150

17,852

_

18,002

Halmstad ................

—

—

—

518

_

''518

Mölndal..................

20.000

—

—

32,280

—

52,280

Uddevalla................

—

6,460

—

3,021

245

9,726

Borås....................

—

—

447

_

94

541

Trollhättan ..............

—

—

—

4,556

4,556

Karlstad..................

—

—

16,856

3,983

_

20,839

Karlskoga................

—

—

—

—

—

Örebro ..................

—

14,236

2,941

7,580

294

25,051

Västerås..................

—

—

_

_

Gävle....................

Sundsvall ................

—

7

6,283

10,195

153

16,485

153

Östersund................

1 Avse återbetalning.

30,000

1 53

—

29,947

s. 137 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

137

Bilaga 12.

Utbetalade statsbidrag till beredskapsarbeten, statskoiniminala reservarbeten,

arkivarbeten, kontantunderstöds verksam het samt ntbildningshjälp

under tiden 1lr—81/iä 1941. Kronor.

L ä n

Städer med över 15,000 iny.

Beredskaps-

arbeten

Stats-

kommunala

resery-

arbeten

Arkiy-

arbeten

Kontant-

understöd

Utbild-

ningshjälp

Summa

Stockholms stad..........

825,830

1,416

456,700

410,293

861

1,695,100

Stockholms ..............

1,437,987

—

5,500

36.081

360

1,479,928

Uppsala..................

181,161

—

11,440

1,560

360

194,521

Södermanlands ..........

205,594

--

900

267

236

206,997

Östergötlands ............

15,000

—

2,320

18,172

322

35,814

Jönköpings ..............

417,918

14,294

5,169

1.399

220

439,000

Kronobergs ..............

267,530

—

2,653

571

630

271,384

Kalmar ..................

186.813

844

—

617

316

188,590

Gotlands ................

—

—

—

—

—

—

Blekinge ................

400,601

—

5,003

—

420

406,024

Kristianstads ............

87,671

—

—

—

131

87,802

Malmö stad..............

283,300

—

5,019

121,404

—

409,723

Malmöhus i övrigt........

32,271

6,133

4,132

24,119

450

67,105

Hallands ................

169,048

393

—

900

1,227

171,568

Göteborgs stad ..........

198,000

—

63,862

551,208

2,364

815,434

Göteborgs o. Bohus i övrigt

1,927,948

43,925

—

16,376

4,152

1,992,401

Alvsborgs ................

869,190

—

974

1,579

3,215

874,958

Skaraborgs ..............

20,000

—

800

45

3,085

23,930

Värmlands................

174,705

16,945

11,958

2,230

600

206,438

Örebro ..................

81,346

3,457

2,812

763

1,975

90,353

Västmanlands ............

19,963

—

—

199

540

20,702

Kopparbergs..............

42,511

—

120

—

480

43,111

Gävleborgs ..............

67,044

28,755

3,275

7,529

2,507

109,110

Västernorrlands ..........

1,175,163

31,064

750

65,452

3,847

1,276,276

Jämtlands................

200,446

—

1,200

—

1,360

203,006

Västerbottens ............

297,166

—

1,425

1,298

75,391

375,280

Norrbottens..............

169,353

—

—

1,643

2,483

173,479

Hela riket

9,753,509

147,2*26

586,012

1,268,705

107,532

11,858,034

Södertälje................

—

—

—

—

—

—

Uppsala..................

—

—

11,440

1,560

—

13,000

Eskilstuna................

47,000

—

—

—

—

47,000

Linköping................

—

—

2,320

10

—

2,330

Norrköping ..............

15,000

—

—

18,162

—

33,162

Jönköping................

—

13,000

5,169

1,223

220

19,612

Kalmar ..................

_

844

—

576

204

1,624

Karlskrona ..............

—

—

5,003

—

—

5.003

Kristianstad..............

—

—

—

—

90

90

Hälsingborg..............

—

—

150

19,378

—

19,528

Landskrona ..............

—

—

—

—

—

—

Lund ....................

1,250

1,673

3,982

4,197

—

11,102

Halmstad ................

6,500

—

—

751

—

7,251

Mölndal v.................

30,000

—

—

9,082

—

39,082

Uddevalla................

—

—

—

228

—

228

Borås....................

—

—

974

—

110

1,084

Trollhättan ..............

—

—

—

1,216

—

1,216

Karlstad..................

—

—

11,958

921

—

12,879

Karlskoga................

—

—

—

—

Örebro ..................

9,700

3,457

2,812

763

1,810

18,542

Västerås..................

—

—

—

151

180

331

Gävle....................

17.044

—

3,275

6,097

2,132

28,548

Sundsvall ................

—

—

—

—

138

138

Östersund................

—

—

1.200

—

—

1,200

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Bilaga 13.

Kostnader för arbetsförmedling, beredskapskurser in. m.

under tiden 1h 1940—so/6 1941. Kronor.

Län

Arbetsför- raedlings- anstalterna

(inkl. läns- arbets- nämnderna)

Rese-

bidrag

till

arbets-

sökande

Verktyg

åt

skogs-

arbetare

Kostnader

för

skogs-

huggar-

kurser

Statsbidrag till

beredskapskurser

Kostnader

för revi- sorer för

familj e- bidrags- nämnder

Admini- strations- kostnader

för värn- plikts- låne- nämnder

för

verkstads-

industrin

andra

Stockholms stad

593,822

4,946

649,865

28,814

6,500

8,850

Stockholms ....

168,395

7,035

3,099

16

16,159

8,807

14,912

3,156

Uppsala ......

110,406

745

1,226

—

55,357

—

13,819

1,973

Södermanlands

111,825

739

832

—

17,108

—

10,661

1,989

Ostergötlands..

242,583

6,231

2,443

5,601

8,024

2,000

9,337

2,914

Jönköpings ....

101,441

831

786

_

53,401

1,769

6,378

2,562

Kronobergs....

61,710

1,818

2,353

—

54.330

—

6.610

1,676

Kalmar........

104,251

5,488

1,463

—

—

1,073

7,509

3,290

Gotlands......

25,580

1,008

15

—

—

100

8,503

1,572

Blekinge ......

84,158

2,325

1,273

—

—

125

5,794

2,298

Kristianstads . .

119,203

5,553

5,041

_

_

_

14,266

3,822

Malmöhus ....

336,884

17,599

7,222

755

—

140

19,400

6,618

Hallands......

75,190

2,951

2,452

—

29,463

274

6,277

1,644

Göteb. o. Bohus

347,580

46,064

3,874

2,742

409,932

5.346

10,131

6,343

Älvsborgs ....

110,828

991

1,544

1,606

93,568

—

16,136

2,812

Skaraborgs ....

89,466

75

659

832

55,507

174

14,613

2,726

Värmlands ....

92,069

1.433

7,420

23,474

55,638

2,810

12,846

2,212

Orebro........

134,742

2,152

4,581

3,259

23,738

—

10,460

2,863

V ästm anlands..

99,197

808

839

—

—

9

8,781

1,825

Kopparbergs ..

54,407

645

6,385

16,400

—

—

8,720

2,830

Gävleborgs ....

144,493

9,005

3,231

621

_

2,319

7,058

3,741

Västernorrlands

191,702

70,154

13,247

10,003

108,543

14.460

8,483

3,586

Jämtlands ....

106,697

4,149

3,300

6,573

21,211

—

6,798

2,633

Västerbottens. .

109,343

2,726

460

6,199

12,070

633

7,713

3,987

Norrbottens ..

122,816

410

117

—

72,884

1,272

6,103

3,708

Hela riket

8,738,788

195,881

73,862

78.081

1.736798

70,125

247,808

81,630

s. 139 Kontrollera mot PDF

Kungl. Marits proposition nr 344.

139

Bilaga 14.

Kostnader för arbetsförmedling, beredskapskurser m. ni.

under tiden lh—31/ia 1941. Kronor.

Län

Arbetsför- medlings- an stätterna

(inkl. läns- arbets- nämnderna)

Kese-

bidrag

till

arbets-

sökande

Särskilda

förmåner

vid arbete

i öppna

mark- naden

Kostnader

för skogs- huggar- kurser

Statsbud

bereds

kur

för verk- stadsin- dustrin

*ag till

kaps-

ser

andra

Kostnader

för

revisorer

för

familj e- bidrags- nämnder

Admini- strations- kostnader

för värn- plikts- lån e- nämnder

Stockholms stad ....

359,543

20,816

83,752

977

166,792

1,500

3,900

254

Stockholms ........

114,692

25,452

43,978

41,088

7,745

165

941

550

Uppsala............

53,689

1,468

32,848

14,782

47,621

11,781

2.499

456

Södermanlands ....

54.270

1,660

19,462

21,508

8,276

6,891

137

359

Östergötlands ......

150,189

9,201

46.765

66,586

25,535

. -

—

237

Jönköpings ........

80,753

14,573

29,526

65,770

39,764

3,311

2,892

610

Kronobergs ........

48.414

2,015

41,929

42,698

31,922

—

168

151

Kalmar ............

68,552

3,713

21,123

44,985

—

3,200

796

584

Gotlands ..........

13,928

5,989

—

—

—

—

1,748

—

Blekinge ..........

55,221

1,643

29,560

16,510

4,982

2,299

—

505

Kristianstads ......

68,037

1,963

10,633

33,087

_

—

4.426

180

Malmöhus..........

237,303

41,387

22,443

26,225

35,084

1,610

445

1,556

Hallands ..........

39,926

1,482

47,962

24,721

28,242

—

—

130

Göteborgs och Bohus

233,480

28,801

192.438

52,447

215,158

—

18

1,190

Alvsborgs ..........

76,631

4,038

73,901

91,392

74,609

5,038

1,703

156

Skaraborgs ........

45,522

2,695

21,349

67,257

19,354

—

2,574

689

Värmlands..........

65,283

15,320

187,562

94,958

52,558

5,410

85

247

Örebro ............

102,670

6,751

56,100

75.429

16,174

536

2,427

174

Västmanlands......

37.094

1,054

15,172

41,601

—

1,053

1,367

269

Kopparbergs........

65,622

8,114

93,866

107,381

—

1,699

147

102

Gävleborgs ........

71,327

9,582

159,119

85,238

_

1,568

615

666

Västernorrlands ....

135,391

58,629

212,056

74,432

71,268

—

—

506

Jämtlands..........

72,079

3,960

21.623

28,878

28,437

—

—

525

Västerbottens ......

58.237

5,105

51.156

3,510

8,988

863

—

458

Norrbottens........

66,828

3,400

243

—

19,857

—

—

284

Summa

2.374.611

278,811

1,514,566

1.121,460

902,360

46,924

26,888

10,838

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

INNEHÅLLSFÖBTECKNING.

Sid.

I. Arbetsmarknaden under år 1941 ........................................

IL Arbetsmarknadskommissionens verksamhet år 1941 ....................

A. Arbetsförmedling och överflyttning av arbetskraft ................

Arbetsförmedlingens organisation ................................

Arbetsförmedlingsverksamheten ..................................

Särskilda åtgärder för tillgodoseende av skogsbrukets arbetskraftsbehov

..............................................................

Omskolning av arbetskraft........................................

B. Särskilda åtgärder för utnyttjande av värnpliktig arbetskraft under

förstärkt försvarsberedskap......................................

C. Planläggning, registrering m. m.....................................

D. Hjälpverksamheten för arbetslösa ..................................

Hjälpsökandeklientelets omfattning och sammansättning........

Arbetslinjen........................................................

Statliga arbeten i arbetsmarknadskommissionens regi..........

Statliga beredskapsarbeten i annan myndighets än kommissionens

regi ........................................................

Statskommunala beredskapsarbeten ............................

Statskommunala reservarbeten..................................

Kommunala hjälparbeten utan statsbidrag ....................

Understödslinjen ..................................................

Dagunderstöd.............................t......................

Hyreshjälp ......................................................

Kommunalt understöd ..........................................

Utbildningshjälp ................................................

Hjälpverksamhetens totala omfattning............................

E. Värnpliktshjälp ......................................................

III. Arbetsmarknadskommissionens verksamhet under första kvartalet 1942

Arbetsmarknaden........................................................

Arbetsförmedling, arbetslöshet och hjälpverksamhet..................

Vidtagna åtgärder, överväganden m. m...............................

IV. Den sannolika utvecklingen på arbetsmarknaden ......................

V. Statsbidrag till kommuner för vissa ränte- och amorteringsutgifter____

VI. Arbetsförmedlingspersonalens anställningsförhållanden ................

VII. Departementschefen ......................................................

VIII. Särskilda frågor..........................................................

A. Komplettering av ofullständiga jordbruk ............................

Departementschefen ..................................................

B. Företagarföreningar inom vissa län ..................................

Departementschefen...............................,.....................

C. Inlösen av gatsten för statens räkning ..............................

Departementschefen ..................................................

2

10

10

10

11

i

17

20

23

24

26

27

33

33

38

40

41

45

46

46

47

49

49

52

52

55

55

57

59

73

75

76

80

83

83

85

85

86

86

89

s. 141 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 344. 141

Sid.

IX. Medelsbehovet för budgetåret 1942/43 .................................. 90

Arbetsmarknadskommissionens förslag .................................. 90

A. Arbetsmarknadens reglering............... 90

B. Kommissionens centrala förvaltning, länsarbetsnämnder och arbets
förmedlingsanstalter

................................................ 93

Avlöningar ............................................................ 93

Omkostnader .......................................................... 94

Departementschefen.................................................... 95

X. Hemställan................................................................ 96

Bilagor.

1. Uppgifter rörande vissa arbetslöshetsförhållanden enligt kommunernas

rapporter till statens arbetsmarknadskommission för den 31 december

åren 1940 och 1941........................................................ 97

2. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på yrkesgrupper och län den

31 december 1941 106

3. Förteckning över statliga beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag beviljats

under tiden 1lt 1933—S0U 1941 av arbetslöshetsmedel.......... 108

4. Förteckning över statliga beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag beviljats

under tiden 1/t—31/is 1941 av arbetslöshetsmedel................ 112

5. Förteckning över under år 1941 avslutade statliga beredskapsarbeten i

annan myndighets än arbetsmarknadskommissionens regi .............. 114

6. Förteckning över statskommunala beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag

beviljats under tiden 1/t 1933—30/6 1941 av arbetslöshetsmedel 116

7. Förteckning över statskommunala beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag

beviljats under tiden 1h—31/12 1941 av arbetslöshetsmedel........ 122

8. Förteckning över under år 1941 avslutade statskommunala beredskapsarbeten

...................................................................... 127

9. Sammanställning per den 31 december 1941 av statliga beredskapsar
beten

i annan myndighets än arbetsmarknadskommissionens regi och

statskommunala beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats under

tiden 1/i 1933—31/i2 1941 ................................................ 132

10. De arbetslösas och arbetslöshetshjälpens fördelning den 31 december 1941 134

11. Utbetalade statsbidrag till beredskapsarbeten, statskommunala reserv
arbeten,

arkivarbeten, kontantunderstödsverksamhet samt utbildningshjälp

under tiden V7 1940—3%; 1941.................................... 136

12. Utbetalade statsbidrag till beredskapsarbeten, statskommunala reserv
arbeten,

arkivarbeten, kontantunderstödsverksamhet samt utbildningshjälp

under tiden t/t—31/i2 1941.......................................... 13/

13. Kostnader för arbetsförmedling, beredskapskurser m. m. under tiden

lh 1940—30/« 1941 ........................................................ 138

14. Kostnader för arbetsförmedling, beredskapskurser m. m. under tiden

1/7—31/i._, 1941 .............................................................. 139

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1942:467 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942143 till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. s. 9 i texten
  2. SU 1942:221 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942i43 till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. jämte i ämnet väckt s. 1 i texten