Angående anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. rn
1942-05-15 · 141 sidor, varav 135 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 135 av 141 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1942:344, Angående anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. rn
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
1
tfr 344.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag
till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. rn.;
given Stockholms slott den 15 maj 1942.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Gustav Möller.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 15 maj 1942.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen
för socialdepartementet, statsrådet Möller:
I årets statsverksproposition har Kungl. Majit på min hemställan under
femte huvudtiteln föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1942/43 beräkna
dels till statens arbetsmarknadskommission m. m.: avlöningar ett förslagsanslag
av 3,750,000 kronor (punkt 16),
dels till statens arbetsmarknadskommission m. m.: omkostnader ett förslagsanslag
av 2,100,000 kronor (punkt 17) och
. dels till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. ett reservationsanslag
av 20,000,000 kronor (punkt 18).
Jag anhåller nu att till fortsatt behandling få upptaga hithörande spörsmål.
I skrivelse den 23 april 1942 har statens arbetsmarknadskommission avgivit
verksamhetsberättelse för år 1941 samt första kvartalet 1942 ävensom framlagt
förslag rörande beräkningen av medelsbehovet för budgetåret 1942/43.
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 344.
isis <18
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
Vid arbetsmarknadskommissionens skrivelse turnros fogade vissa bilagor,
vilka torde biläggas detta protokoll (Bil. 1—14).
I. Arbetsmarknaden under år 1941.
Körande utvecklingen på arbetsmarknaden under ar 1941 har arbetsmarknadskommissionen
anfört följande:
Vid en överblick över det gångna årets arbetsmarknadsutveckling i dess
helhet framstå som huvudsakliga kännetecken fortsatt anpassning till den
produktionsinriktning, som handelsavspärrning och försvarsberedskap betingat,
en viss återhämtning inom de sysselsättningsområden, som under
det första året efter krigsutbrottet drabbades av kris, samt en utpräglad
stabilitet i synnerhet i den industriella sysselsättningen. I förstnämnda
hänseende kunna som exempel tjäna den fortsatta tillväxten inom den viktigaste
krigsindustrien, verkstadsindustrien, och framför allt överföringen av
arbetskraft till skogsbruket i och för fullgörandet av vedavverkningsprogrammet.
Återliämtningstendenserna på de krisdrabbade områdena ha främst
gjort sig gällande inom byggnadsverksamheten och dess materialindustrier.
I fråga örn den industriella sysselsättningen i stort kan sägas, att de »fria»
konjunkturrörelserna nästan helt utplånats och produktion och sysselsättning
fortgått i de spår, som i väsentlig mån fastlagts av reglerad råvaru- och
bränsleförsörjning, genom statsbeställningar, ransoneringar och andra anordningar
reglerad avsättning samt exportmöjligheter. Även de industriella
säsongväxlingarna synas ha påverkats i utjämnande riktning av de extraordinära
betingelser, varunder stora delar av industrien för närvarande arbetar.
Ur arbetslöshetssynpunkt bedömd har 1941 års arbetsmarknadsutveckling
inneburit en betydande förbättring. I den översikt över arbetsmarknadsläget
under år 1940, som kommissionen lämnade i sin framställning av den
25 november 1940 rörande medelsbehovet för återstoden av budgetåret
1940/41 konstaterades, att från och med våren 1940 tendensen till sysselsättningsminskning
på visssa produktionsområden framträtt med betydligt
ökad styrka, varför trots de omfattande inkallelserna arbetslöshetssituationen
utvecklat sig i ogynnsam riktning. De huvudsakliga orsakerna härtill hade
varit den successivt skeende avvecklingen av byggnadsverksamheten samt
den från april månad nämnda år skärpta handelsavspärrningen. Under det
sistförfluten året övervanns i huvudsak den arbetslöshet, som kunde ses
som ett ofrånkomligt utslag av övergående svårigheter i den tidskrävande
omställningsprocess, som avspärrning och försvarsproduktion nödvändiggjorde;
därmed reducerades arbetslösheten under årets senare del till ungefär
den nivå, som rådde under hösten 1939 och som var den lägsta under senaste
årtionde överhuvud noterade. Sysselsättningens och arbetslöshetens?
struktur var dock nu en väsentligt annan än den före krigsutbrottet gällande;
vid en jämförelse bör dessutom icke förbises den roll, som inkallelserna
spelat på arbetsmarknaden.
Trots en fortsatt tillväxt inom de av krigsmaterialproduktionen berörda
industrierna och trots en viss återhämtning inom de krisdrabbade områdena
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
har dock linder det gångna året den industriella sysselsättningen i dess helhet
varit avsevärt lägre än under tiden närmast före krigsutbrottet. Tab. 1
redovisar indextal för antalet inom industri och angränsande områden sysselsatta
arbetare kvartalsvis sedan 1935.
Tab. 1. Indextal för antalet sysselsatta arbetare åren 1935—1941.
Kvartalssiffror. Isa kvartalet 1935 = 100.
• o
Ar
1 :a
kvartalet
2:a
kvartalet
3:c
kvartalet
4:8
kvartalet !
1935
100. o
105.5
106.1
104.9
1936
104.5
110.5
112.0
110.2
1937
111.7
119.1
120.6
116.4
1938
114.7
117.9
117.8
116.3
1939
114.1
120.3
120.8
118.6
1940
109.7
107. o
107.5
110.7
1941
104.4
108.5
112.3
112.7
Sysselsättningsutvecklingen under åren 1935—1937, som efter en tillfällig
konjunkturavmattning 1938 fortsatte under det sista förkrigsåret, torde ha
varit den snabbaste expansion av den industriella sysselsättningen, som
överhuvud förekommit i landets ekonomiska historia. Man kan beräkna,
att under denna period antalet arbetare genomsnittligen växte inom egentlig
industri med omkring 20,000 man örn året, inom byggnadsverksamheten med
•10,000 ä 15,000 man örn året. Denna sysselsättningskonjunktur nådde sin
kulmen under senare delen av år 1939 men övergick under loppet av det
första året efter krigsutbrottet i en betydande nedgång, som huvudsakligen
utlöstes på våren 1940 i samband med den skärpta avspärrningen samt byggnadskrisen;
vid mitten av detta år var sysselsättningen mer än 10 procent
lägre än den föregående högkonjunkturnivån. Genom återhämtningen under
år 1941 har den industriella sysselsättningen kommit i ett läge, som med
5 ä 7 procent understiger nämnda nivå. Att trots en fortsatt betydande
tillväxt av den arbetsföra befolkningen under de sistförflutna två åren detta
avbrott och bakslag i den industriella sysselsättningsutvecklingen icke —
annat än tillfälligt och i relativt obetydlig grad under år 1940 — givit upphov
till en arbetslöshetskris har givetvis sin förklaring i dels inkallelserna,
dels sysselsättningsökning på icke-industriella arbetsområden, främst skogsbruket.
Följande tab. 2 ger upplysning om den inbördes förskjutningen i avseende
å sysselsättningen mellan olika huvudgrupper inom egentlig industri,
vilken förskjutning återspeglar den industriella omställningen under åren
1939—1941. Indextalet för antalet sysselsatta arbetare inom olika näringsgrenar
vid utgången av varje månad under år 1941 belyses i tab. 3.
En granskning av dessa indexsiffror för »samtliga industrigrupper», under
jämförelser mellan samma månader för att hålla säsongförändringarna utanför,
ger vid handen, att den sammandragning av sysselsättningsvolymen,
som inträdde på våren 1940, blev bestående i stort sett oförändrad fram till
våren 1941. Indextalet för maj 1941 är praktisk taget detsamma som för
maj 1940. Bakom den oförändrade totalsiffran ligga dock starka förskjut
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
Tab. 2. Indextal för antalet sysselsatta arbetare inom huvudgrupper av
industri vid slutet av angivna månader. September 1939 = 100.
Industrigrupper
1939
1940
1941
Sept.
Dec.
Maj
Sept.
Dec.
Maj
Sept.
Dec.
Malmbrytning och metallindustri
100
95.9
93.8
100.3
98.6
100. o
103.9
102.4 |
Jord- och stenindustri............
100
76.o
67.8
68.0
56.2
75.3
76.7
61.4
Träindustri......................
100
73.4
68.2
78.o
6b.8
74.4
78.8
67.6
Pappers- och grafisk industri ....
100
92.3
74.9
68-s
69.5
71.8
77.0
77.2
Livsmedelsindustri ..............
100
96.4
97.6
98.0
90.o
96.1
99.6
94.4
Textil- och beklädnadsindustri . .
100
97.7
98.4
94.5
88.8
89.6
90. o
86.1
Läder-, hår- och gummivaruindustri
100
98.3
99.0
99.o
93.1
90.1
83.7
79.8
Kemisk-teknisk industri..........
100
101.3
95. s
76.4
77.1
77.5
91.6
84.3
Samtliga industrigrupper
100
92.9
88.6
89.9
85.3
| 88.4
91.6
87.9
ningar mellan olika industrigrupper, vilka framträda än mera markerade örn
man ser till siffrorna för de enskilda industrierna. Förändringen i industriens
sysselsättningsläge från våren 1940 till våren 1941 innebar väsentligen
en tillväxt inom metallindustrien, lokaliserad till järnverk, verkstäder
och skeppsvarv, i oell med att krigsmaterialproduktionen organiserades i
växande omfattning, och en tillbakagång inom konsumtionsvaruindustrierna,
särskilt textil- och läderindustrierna, där dämpandet av den tidigare produktionsforceringen
för statsbeställningar samt råvaruknapphet medförde produkt
tionsbegränsning, som tog sig uttryck i såväl minskat arbetarantal som
sänkt arbetstid.
Under sommaren och hösten 1941 fortsatte förskjutningen industrigrupperna
emellan, men under denna period, i motsats till den föregående, var
sysselsättningsexpansionen på de växande omradena starkare än sammandragningen
på de tillbakagående, varför totalantalet sysselsatta arbetare steg
till en nivå, 2 ä 3 procent högre än motsvarande månader det föregående
Tab. 3. Indextal för antalet sysselsatta arbetare Inom olika näringsgrenar januaridecember
1941. September 1939 = 100.
Näringsgrenar
Jan.
Fehr.
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Aug.
Sept.
Okt.
Not.
Dec.
Malmbrytning o. metallindustri
99.3
101.2
100.o
99.8
lOO.o
67.6
96.3
103.o
103.9
103.3
104.3
102.4
Jord- o. stenindustri..........
53.5
54.8
55.3
61.1
74.1
67.6
76.6
77.6
76.7
73.o
69.9
64.4
Träindustri ..................
60.9
63.0
64.6
67.4
74.4
62.5
73.1
77.o
78.8
77.1
75.7
67.6
Pappers- o. grafisk industri
71.4
73.2
70.2
69.8
72.9
55.9
69.1
74.0
77.o
77.8
80.1
77.2
Livsmedelsindustri............
87.9
89.8
88.5
91.7
96.1
86.8
97.1
98.9
99.c
111.2
111.5
94.4
Textil- o. beklädnadsindustri . .
90.8
91.9
91.0
91.1
89.0
59.1
86.0
88.4
90. o
89.1
88. g
86.1
Läder-, hår- o. gummivaruind.
93.7
94.s
92.2
91.5
90.1
70.5
79.7
84.2
83.7
88.8
90.5
79.8
Kemisk-teknisk industri ......
77.5
79.6
79.9
79.7
82.4
57.2
81.1
87.9
91.6
91.i
91.4
84.3
Samtliga industrigrupper
85.4
87.o
86.0
86.7
88.6
64.8
85.7
90.3
91.6
92.o
92.4
87.9
Byggnadsverksamhet ........
Statliga verk o. byggnadsarb.
38.8
36.5
34.r,
38.8
48.2
49.0
58.4
61.5
61.3
55.5
50.s
41.6,
105.7
109.3
110.4
109.7
119.6
119.4
115.5
137.8
141.7
136.7
125.6
109.6
Kommunala verk o. bygg.-arb.
76.3
81.0
79.5
81.2
91.5
83.3
84.3
92.3
91.9
89.1
89.0
84.2
Handel och varulager ........
76.1
75.7
74.8
75.4
73.9
65.3
65.2
75.c
79.2
77.8
80.1
76.8
Samtliga näringsgrenar
83.i
84.6
83.8
84.6
87.9
68.0
85.5
91.i
92.4
91.8
91.3
85.7
Kungl. Majlis proposition nr 344.
5
året men fortfarande betydligt lägre än vid krigsutbrottet. Jämföres den
industriella sysselsättningsstrukturen under senare delen av 1941 med den
vid krigets början är i huvudsak att notera höjd sysselsättning inom metallindustrien,
främst mekaniska och elektriska verkstäder, som redovisade ett
med 10 ä 15 procent ökat arbetarantal, oförändrat läge inom livsmedelsindustrien,
inom vilken tillbakagång inom de ur folkförsörjningssynpunkt
mera umbärliga grupperna bryggerier, choklad- och karamellfabrikör samt
tobaksfabrikör uppvägdes av tillväxt vid sockerbruk samt slakterier och konservfabriker,
minskning med 10 ä 20 procent inom textil- och läderindustrien
till följd av knapp råvarutillgång samt minskning med 20 ä 25 procent inom
jord- och stenindustri, träindustri och pappersindustri. Dessa senare grupper,
som innehålla huvuddelen av de industrier, som berörts av byggnadskrisen
och exportavspärrningen lia i det stora hela visat stigande siffror rindet det
sistförflutna året, vilka betingats dels av ökad produktion av ersättningskaraktär,
såsom i fråga örn torvindustri inom den förstnämnda gruppen, trähustillverkning
och framställning av fodercellulosa inom de senare, dels
av den återhämtning, som i viss grad förekommit inom byggnadsindustrien
under året och som haft återverkan på byggnadsämnesindustrier, såsom
cementfabrikör och tegelbruk. De permanenta depressionsområdena, sågverk
och stenindustri, visade dock under året ytterligare tillbakagång.
Byggnadsindustrin, som till följd av sammanbrottet inom bostadsbyggandet
under det första året efter krigsutbrottet utgjorde det viktigaste arbetslöshetsområdet
men även det viktigaste området för rekrytering till de produktionsgrenar,
där brist på arbetskraft rått, har under det gångna året rönt
ett, relativt sett, starkare uppsving än den egentliga industrien, men ligger
fortfarande långt under förkrigsnivån. Byggnadsverksamheten för militära,
industriella, administrativa och liknande ändamål synes under året ha
fortgått i ungefär samma omfattning som under år 1940. Sådan byggnadsverksamhet
för andra än bostadsändamål har till sin sammanlagda volym
icke minskat under byggnadskrisen, som helt varit lokaliserad till bostadsbyggandet.
Återhämtningen under det sistförflutna året har även försiggått
på bostadsbyggnadsmarknaden och där väsentligen föranletts av offentliga
stödåtgärder. Bottenläget inom bostadsbyggandet nåddes under slutet av
1940, då den föregående högkonjunkturen var helt avvecklad, och början av
1941, då ännu icke stödåtgärderna hunnit få någon verkan. Under loppet
av året återupptogs bostadsbyggandet i viss omfattning. Stegringen var
betydlig på några orter, där krigsindustri eller militärförläggningar skapat
akuta behov, men begränsad eller ingen alls på flertalet; för den sammanlagda
bostadsproduktionen betydde ökningen något mer än fördubbling i
förhållande till bottennivån. Trots den bevarade stora omfattningen av
byggnadsverksamhet för andra än bostadsändamål och trots bostadsbyggandets
ökning under året har dock den totala sysselsättningen inom byggnadsfacken
varit väsentligt mindre jin under de år, som föregingo krigsutbrottet;
sysselsättningen inom hela byggnadsindustrien på hösten 1941 har
uppskattats till omkring 60 procent av sysselsättningen på hösten 1939.
6
*
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
I samband med en redogörelse för sysselsättningens utveckling under
det gångna året kan det vara värt att fästa uppmärksamhet vid, att sysselsättningens
säsongväxlingar märkbart påverkats av de förhållanden, varunder
industrien nu arbetar. Såväl år 1940 som år 1941 har, som framgår av
nedanstående sammanställning, framträtt en betydligt svagare säsongnedgång
under höstmånaderna än sedvanligt — eller ingen alls.
Indextal för sysselsättningen månadsskiftet november-/december, när månadsskiftet
augusti/september respektive år sättes = 100.
1938
1939
1940
Egentlig industri........
98.7
98.9
104.6
Byggnadsverksamhet....
88.8
74.1
79.2
Summa
96.6
93.7
101.2
1941
102.3
80.8
99.4
Det förefaller sannolikt, att denna förskjutning i säsongrörelsen sammanhänger
därmed, att de starkast säsongbetonade industrierna (byggnads- och
byggnadsämnesindustrierna samt sågverken) fått minskad relativ betydelse
för den totala sysselsättningen, samt med det förhållandet, att andra säsongframkallande
faktorer än de rent yttre, klimatiska, vilka senare göra sig
gällande först under högvintern, mer eller mindre satts ur spel vid nu
rådande produktions- och avsättningsbetingelser.
Den övervägande stigande tendensen hos sysselsättningen inom industrin
och angränsande arbetsområden under år 1941 framträder också i de till
arbetsmarknadskommissionen inkommande anmälningarna örn antalet nyanställningar
och entlediganden, vilka halvmånadsvis göras via arbetsförmedlingen
av arbetsgivare, som under rapporteringsperioden nyanställt eller
entledigat ett visst antal anställda. Då anmälningsskyldigheten icke är
generell utan endast omfattar mera avsevärda förändringar i arbetsstyrkan
kan en statistisk redovisning av dessa anmälningar icke ge ett fullständigt
mått på sysselsättningsvolymens förskjutningar; den torde dock ge en god
bild av de allmänna tendenserna i sysselsättningens utveckling. Framhållas
bör här, att arbetsstyrkans minskning genom värnpliktsinkallelser icke registreras
i denna statistik, enär avsikten med densamma endast är att få en
uppfattning örn vilken arbetskraft som genom entlediganden ställes till
arbetsmarknadens förfogande respektive genom nyanställning undandrages
marknaden. Ersättningsarbetskraft för inkallade upptages alltså som nyanställning.
I den mån inkallelser icke i deras helhet kompenseras genom
nyanställning, kan alltså en industri, som här visar ökning i antalet anställda,
i verkligheten förete minskad sysselsättningsgrad, vilket även framgår vid
en jämförelse med de å sid. 5 lämnade uppgifterna.
Till statens arbetsmarknadskommission rapporterade nyanställningar och entlediganden
under år 1941. Ökning (+) eller minskning (—) i antalet anställda.
Näringsgrenar:
Malmbrytning och metallindustri ................ 4- 7,861
Jord- och stenindustri ............................ + 1,363
Träindustri ........................................ + 215
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
i
Näringsgrenar:
Pappers- och grafisk industri...................... + 549
Livsmedelsindustri ................................ + 3
Textil- och beklädnadsindustri.................... + 775
Läder-, hår- och gummivaruindustri .............. — 696
Kemisk-teknisk industri............................ + 583
Samtliga industrigrupper 4- 10,653
Byggnadsverksamhet .............................. 4- 3,801
Handel och varulager.............................. + 583
Samfärdsel.......................................... 4- 39
Samtliga näringsgrenar + 15,076
Utslagen i denna statistik överensstämmer i det stora hela synnerligen
väl med dem i övrig sysselsättningsstatistik. (Vissa skillnader betingas av
sysselsättningsförändringar till följd av nystartandet av företag.) Den industriella
sysselsättningsutvecklingen under året har dominerats av tillväxten inom
metallindustrien och av återhämtningen inom byggnadsindustrin; tillsammans
svara dessa båda för bortåt fyra femtedelar av den sammanlagda ökningen.
Minskning visas endast inom läder-, hår- och gummivaruindustrin.
Sysselsättningsutvecklingen på jordbrukets och skogsbrukets arbetsmarknad,
som icke kan statistiskt redovisas på samma sätt som den industriella
arbetsmarknaden, har under det gångna året haft i huvudsak samma prägel
som föregående år, d. v. s. dessa delar av arbetsmarknaden ha utgjort de
stora bristområden, vilkas försörjning med arbetskraft, särskilt vid tillfällen
av toppbelastning inom jordbruket samt för brännvedsavverkningen, bildat
arbetsmarknadspolitikens största praktiska uppgift. Som helhetsomdöme
torde kunna sägas, att denna uppgift — trots de svårigheter, som stora inkallelser
skapat, men å andra sidan i hög grad tack vare det system för
hempermittering av inkallade, som tillämpats — lösts effektivare än under
föregående år och i stort sett tillfredsställande. Belysande är att under
1941 antalet genom arbetsförmedlingsanstalterna tillsatta platser inom jordbruk
och skogshushållning med mer än 30 procent översteg antalet under
1940. Inom skogshushållningen har antalet sedan 1939 nära tredubblats.
För jordbrukets del torde arbetskraftsförsörjningen under året ha underlättats
därav, att arbetskraftsbehovet minskat till följd av den dåliga skörden
och kreatursstammens minskning. -— Kommissionen återkommer i fortsättningen
till en utförlig redogörelse för situationen på jordbrukets och skogsbrukets
arbetsmarknader samt för åtgärder som vidtagits med avseende på
dessa (sid. 13 och 17).
De statistiska serier, som direkt uttrycka förhållandet mellan tillgång och
efterfrågan på arbetsmarknaden och arbetslöshetens omfattning ge samma bild
som sysselsättningsstatistiken av ett stabilt och under loppet av år 1941
förbättrat läge; de förhållanden, som rått särskilt under årets senare del,
kunna sägas innebära, att arbetsmarknadsproblemet för närvarande i endast
mycket ringa grad är ett arbetslöshetsproblem. — Tab. 4 ger en översikt
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 344.
av arbetsmarknadsutvecklingen sedan 1932, vilken ger möjlighet till jämförelser
inom en period, som rymmer såväl en svårartad arbetslöshetskris
som en utpräglad högkonjunktur.
Försämringen på arbetsmarknaden under år 1940 till följd av byggnadskrisen
och avspärrningen återförde tillfälligt läget till ungefärlig överensstämmelse
med det under åren 1935/36 rådande, då visserligen depressionen
under 1930-talets förra del var i huvudsak övervunnen men högkonjunkturen
Tab. 4. Arbetsmarknaden linder åren 1932—1941.
År
Jan.
Febr.
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Aug.
Sept.
Okt.
Nov.
Dec.
Års- m edel- tal
Antal ansökningar om
arbete på 100 lediga platser vid den
offintliga arbetsförmedlingen.
1932
453
508
397
382
380
405
420
409
407
463
853
881
487
1933
735
737
729
620
559
566
626
579
577
663
865
810
685
1934
735
694
514
477
383
379
362
332
331
379
549
531
479
1935
485
477
414
321
303
284
277
255
244
284
434
442
365
1936
370
319
261
249
214
194
194
175
169
204
289
327
262
1937
265
208
171
161
137
133
142
129
130
162
208
194
187
1938
218
230
182
157
146
153
152
128
132
167
236
231
196
1939
219
230
179
155
126
119
119
106
124
154
193
186
173
1940
165
162
144
132
114
115
137
154
166
187
227
243
182
1941
249
241
208
184
160
154
139
131
130
141
176
195
198
Arbetslösheten inom fackförbunden. Procent.
1932
24.2
23.8
24.1
20.8
19.o
19.3
19.4
20. o
20. c
22.1
24.1
31.o
22.4
1933
28. s
27.7
28.7
24.3
21.1
20.3
19.4
19.6
19.2
20.2
22.3
27.2
23.3
1934
24.4
24.4
23.8
19.6
15.4
14.0
12.9
13.3
13.o
14.8
17.1
23.7
18.0
1935
22.3
20.i
18.5
16.0
12.0
11.3
9.9
10.2
10.9
12.7
14.9
21.3
15.o
1936
19.0
18.1
16.5
13 8
10.2
9.3
8.1
8.1
8.7
10.3
12.3
17.5
12.7
1937
16.3
14.8
14.5
11.2
8.3
7.7
6.4
6.2
6.8
8.3
11.1
17.8
10.8
1938
15.6
14.5
13.o
10.7
8.4
8.5
7.2
7.2
7.5
9.0
11.2
17.8
10.9
1939
14.9
13.0
11.7
9.0
6.3
5.6
4.8
5.0
6.3
8.0
10.4
15.2
9.2
1940
14.1
14.5
15.8
lii
9.5
8.7
9.o
9.1
9.8
11.0
12.6
16.1
11.8
1941
17.1
16.4
15.1
13.i
10 6
9.3
7.8
7.5
7.3
8.2
10.o
13.0
11.3
Antal rapporterade hjälpsökande arbetslösa.1
1932
103,7421108,032
109,674
111,333
104,094
97,370
94,687
99,826 106,404
123,5841146,981
161,155
113.907
1933
180,602
181.944
186,561
176,825
156,211
145.458
138,855
144,185
151.498
164,747
170.702
171,065
164,054
1934
171,540
166,348
160,345
145,588
116,257
99,628
86,253
83,042
78,918
84,811
92,016
92,881
114,802
1935
93,419
89,838
83,588
75,122
61,177
51.157
42,582
41.723
41,190
47,045
54,167
57.965
61,581
1936
61,400
58,127
53,162
46,628
34,571
25,863
21,510
20,783
20,903
24,712
28,742
30,814
35,601
1937
33,509
31,280
27,750
22,247
15,840
11,429
9,800
9,577
9,782
12,411
16,169
18,765
18,213
1938
22,022
22.263
20.071
16,935
13,797
11,891
10,057
9,993
10,818
13,972
18,853
23,603
16,189
1939
29,263
29,020
27,250
24,893
17,610
12,501
9,229
8.709
9,499
12,183
15,583
14,940
17,556
1940
15,552
15,184
14,332
9,872
7,876
6,935
7,902
10,361
12,243
16,122
20,562
23,469
13,367
1941
30,512
34,900
33,702
30,552
24,856
20,656
16,205
14,989
13,279
12,610
14,781
19,583
22,219
1 I denna och följande tabeller har för tiden januari 1938—juni 1940 i antalet hjälpsökande medräknats
vid statliga och kommunala beredskapsarbeten då sysselsatta hänvisade arbetslösa, vilka dock
först fr. o. m. juli 1940 varit anmälda som hjälpsökande hos arbetslöshetskommittéerna.
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
under dess senare del ännu icke fått full kraft. Annu vid början av sistförflutna
år bestod detta läge i huvudsak. Tillväxten i sysselsättningen
inom industri och byggnadsverksamhet samt den fortskridande överflyttningen
av arbetskraft från överskottsområden till bristområden under loppet
av året medförde ett läge under årets senare del, som närmast är jämförbart
med de mest utpräglade högkonjunkturperioderna 1937 och 1939; några
månadssiffror under den gångna senhösten äro de lägsta under perioden
noterade.
Liksom arbetslöshetens ökning under sommaren och hösten år 1940 i
väsentlig mån betingades av byggnadsverksamhetens tillbakagång, har dess
minskning under motsvarande tid det sistförfluten året till stor del berott
på utvecklingen på byggnadsarbetsmarknaden. Beräknas för jämförliga tidpunkter
(valda med hänsyn till säsongförhållanden) under de tre senaste
åren arbetslöshetsprocenten enligt fackföreningsstatistiken för byggnads- och
byggnadsämnesfacken för sig samt för samtliga övriga fack tillsammans erhålles
följande sammanställning.
Procentuell arbetslöshet vid slutet av september 1939—1941.
Sept. 1939 Sept. 1940 Sept. 1941
Byggnadsfacken.......... 10.7 24.3 16.7
Övriga.................... 5.2 7.4 5.6
Samtliga 6.3 9.8 7.2
Till den ytterligare relativa nedgången i arbetslöshetssiffrorna under senhösten
1941, vilken under årets två sista månader ledde till lägre siffror än
under motsvarande månader 1939, lia bidragit de i det föregående påpekade
förskjutningarna i säsongförhållandena.
Utgångsläget för 1942 års arbetsmarknadsutveckling var sålunda ett läge
närmare full sysselsättning än vad fallet var föregående år. Man synes
därför lia anledning förmoda, att det praktiska arbetsmarknadsproblemet
under innevarande år i än mindre grad kommer att vara en arbetslöshetsfråga
och i än mera markerad grad en fråga örn försörjningen med arbetskraft
av för folkhushållet och försvarsberedskapen nödvändig produktion.
Den fortgående anpassningen till en förändrad produktionsstruktur samt
behovet av ersättningspersonal vid inkallelser lia ökat anspråken på arbetsförmedlingens
verksamhet, vilken även i hög grad intensifierats. För denna
verksamhet under året lämnas en redogörelse här nedan.
Den relativt höga årssiffran för antalet hjälpsökande arbetslösa för det
sistförfluten året är huvudsakligen bestämd av det under årets förra del
ännu tämligen stora anmälda hjälpbehovet. I fråga om arbetslöshetens
sammansättning gällde under år 1941 i genomsnitt räknat ännu det förhållande,
som utmärkte den under 1940 uppkommande arbetslösheten, nämligen den
starka koncentrationen till byggnadsyrkena, till vilka mer än en tredjedel
av de anmälda arbetslösa hörde, och till städerna, i synnerhet de största;
nära hälften av de hjälpsökande arbetslösa funnos i de tre största städerna.
10
Kungl. Majlis proposition nr 344.
II. Arbetsmarknadskommissionens verksamhet år 1941.
I fråga om arbetsmarknadskommissionens verksamhet linder år 1941 har
kommissionen anfört följande:
A. Arbetsförmedling och överflyttning av arbetskraft.
Arbetsförmedlingens organisation.
För att tillgodose behovet av en bättre överblick över arbetsmarknaden
och möjliggöra ett mera rationellt utnyttjande av landets arbetskraft förordnade
Kungl. Maj:t (S. F. S. 1940: 329), att den offentliga arbetsförmedlingen
skulle från den 20 maj 1940 tillsvidare stå under statlig ledning.
Arbetsmarknadskommissionen blev därvid chefsmyndighet för arbetsförmedlingen.
Såsom lokal myndighet för biträde åt kommissionen i arbetsmarknads-
och arbetsförmedlingsfrågor skulle fungera en länsarbetsnämnd i varje
län, i Stockholm benämnd arbetsnämnd. Under dessa nämnder sortera
arbetsförmedlingarna. Länsarbetsnämnd består av ordförande och två ledamöter
med personliga ersättare, utsedda av Kungl. Maj:t. Såsom verkställande
tjänsteman hos nämnden fungerar en av kommissionen utsedd
länsarbetsdirektör. Beslutet rörande statlig ledning av den offentliga arbetsförmedlingen
har givits förlängd giltighet och nu gällande förordnande utgår
den 30 juni 1943. Se i övrigt propositionen 1941: 285, sid. 2.
Livaktigheten på den svenska arbetsmarknaden under år 1941 har ställt
ökade krav på den offentliga arbetsförmedlingen och framtvingat en utbyggnad
och effektivisering av förmedlingsapparaten på åtskilliga orter inom
landet. Utöver de anspråk, som den förmedlande verksamheten ställt på
institutionen, ha de olika åtgärder, som av kommissionen vidtagits för arbetsmarknadens
reglering samt för planläggning och organisering av verksamheten
under olika krislägen, ställt ökade anspråk på arbetsförmedlingen och
framtvingat en förstärkning av densamma. Så upprättades bland annat
speciella ungdomsavdelningar vid ett flertal arbetsförmedlingar, som tidigare
icke varit utrustade med dylika, och även i övrigt utbyggdes verksamheten i
syfte att skapa nya förutsättningar för den mera yrkesvägledande sidan av verksamheten.
Under student- och lärarförmedlingarna inordnades den förmedlingsverksamhet,
som förut bedrivits av Svenska folkliögskollärarnas lärarförmedling.
Den offentliga arbetsförmedlingen omfattade år 1941 inalles 25 huvudkontor,
146 avdelningskontor, 772 ortsombud och 17 särskilda sjömansförmedlingar,
eller tillsammans 960 förmedlingsorgan. Härtill kommo cirka 300
byombud, vilka sorterade under kontor eller ortsombud.
Kommissionen har under året utfärdat anställnings- och avlöningsbestämmelser
för länsarbetsnämndernas och arbetsförmedlingsanstalternas personal.
Dessa bestämmelser lia utformats i anslutning till departementschefens uttalande
i propositionen 1941: 285 och riksdagens skrivelse 1941: 436. Därvid
ha civila icke-ordinarie-reglementets föreskrifter i tillämpliga delar tjänat
som mönster.
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
Arbetsförmedlingsverksamheten.
I stor utsträckning var den offentliga arbetsförmedlingens verksamhet
liksom under närmast föregående år på grund av de rådande förhållandena
inriktad på att få till stånd en utjämning mellan å ena sidan orter eller
arbetsområden med brist på arbetskraft och å andra sidan orter eller områden
med överskott på arbetskraft.
De mest framträdande arbetsmarknadsproblemen, som arbetsförmedlingarna
hade att taga befattning med, voro den ständigt ökade efterfrågan av
arbetskraft för vedavverkningar, det alltjämt aktuella behovet av arbetare
till verkstadsindustrin samt delvis också behovet av extra personal i samband
med skördearbetet inom jordbruket.
Omfattningen av den offentliga arbetsförmedlingens verksamhet under
åren 1932—1941 framgår av tab. 5.
Tab. 5. Verksamhetens omfattning vid de offentliga arbetsförmedlingsanstnlterna
åren 1932-1941.1
Hela verksamheten
därav vid manliga avdelningen
A T
Arbets-
sökande
personer
Ansök- ningar om
arbete
Lediga
platser
Tillsätta
platser
Arbets-
sökande
personer
Ansök- ningar örn
arbete
Lediga
platser
Tillsätta
platser
1932
1933
1934
412,158
578,503
473,221
1,251,904
1,807,386
1,498,287
257,031
263.836
312,486
219,191
229,027
257,123
310,882
473,040
382,660
1,048,850
1.595,938
1,305,443
123,632
140,542
167.900
117,235
134,593
156,299
1935
1936
1937
395,849
338,243
326,674
1,261,829
1.053,290
884,013
346,040
401,298
472,945
266,120
301,414
353,944
307,892
241,963
220,848
1,062,130
834,695
648,863
175,184
204,467
249.006
154,329
174,071
210,310
1938
1939
1940
347,451
378,478
476,349
927,132
977,155
1,153,164
474,096
564,966
634,676
360,606
436,080
509,897
i 231,547
[ 255,978
315,114
658,633
691,124
784,317
236,061
293,998
379,958
203,038
251,319
315,301
1941
539,688
1,477,789
746,200
609,210
1 354,186
1,001,919
453,235
380,491
1 Varje person, som en eller flera gånger under ett år besökt arbetsförmedlingen, redovisas
i tabellen endast såsom en arbetssökande person under året. Den arbetssökande anses
emellertid göra en ansökning örn arbete varje månad, han inställer sig. Därest han anvisas
arbete och efter dettas avslutande återkommer till kontoret under samma månad,
räknas flan dock ha gjort förnyad ansökning örn arbete. En och samma arbetssökande
person kan sålunda motsvaras av flera arbetsansökningar under samma år.
Cirka 540,000 personer voro år 1941 inskrivna vid de olika förmedlingsorganen,
eller cirka 63,000 flera än 1940. Huvudparten utgjordes av manliga
arbetssökande, eller 354,000; kvinnornas antal belöpte sig till närmare
186,000. Tillsammans gjorde dessa personer inemot en och en halv miljon
ansökningar örn arbete. De anmälda lediga platserna uppgingo till 746,000,
av vilka arbetsförmedlingen kunde tillsätta cirka 610,000. En jämförelse
mellan tillsättningsresultaten under år 1941 och närmast föregående år ger
vid handen, att de tillsatta platsernas antal under det senast tilländalupna
året med inemot 100,000 översteg det för år 1940 noterade. I genomsnitt
tillsattes 50,800 platser per månad. I dessa siffror inså icke hänvisningar
12
Kungl. May.ts proposition nr 344.
till beredskaps- och reservarbeten, utan förmedlingsresultatet avser uteslutande
platstillsättningen på den öppna marknaden.
Den tidigare omnämnda utvecklingen på arbetsmarknaden, med överflöd
på arbetskraft inom vissa näringsgrenar och starkt framträdande brist på
arbetskraft inom andra, nödvändiggjorde vidgade anordningar för åstadkommande
av arbetskraftens rationella fördelning. Det interlokala förmedlingsarbetet,
varmed förstås i samverkan mellan skilda kontor tillsatta platser,
främjades i hög grad genom bidrag till arbetssökandes resor och flyttningskostnader.
Härigenom kunde bland annat omfattande överflyttningar av
arbetskraft till betfälten och till skogsbruket ske. Betydande svårigheter
förelågo nämligen att skaffa nödig arbetskraft på ifrågavarande områden.
Men genom interlokala förmedlingsåtgärder kunde de väsentligaste behoven
fyllas. Till belysande av samarbetet mellan arbetsförmedlingsorganen inom
skilda delar av landet lämnas i efterföljande sammanställning uppgift örn i
samverkan mellan olika arbetsförmedlingskontor och ombud tillsatta platser
under åren 1936—1941. I
Den interlokala förmedlingen åren 1936—1941.
Å r
Antal arbetssökande
placerade genom
annat kontor
Därav
utom länet
1936
6,727
3,674
1937
11,978
6,722
1938
14,020
8,380
1939
19,626
12,005
1940
33,413
17,956
1941
44,097
23,052
I samverkan tillsattes under år 1941 44,000 platser, varav 35,300 manliga
och 8,700 kvinnliga. Dessa siffror innebära en höjning gentemot föregående
år med över 30 procent.
Aven andra åtgärder ha vidtagits från arbetsmarknadskommissionens
sida för att underlätta omflyttningen från områden med arbetslöshet till
områden med brist på arbetare. De varje vecka utsända radiorapporterna
och i samband med dessa lämnade upplysningar lia fått ökad betydelse som
hjälpmedel i det interlokala förmedlingsarbetet. Genom ett starkt intensifierat
samarbete mellan arbetsförmedlingar, skolor, hushållningssällskap och andra
organisationer tillfördes även jordbruket frivillig arbetshjälp, bland annat
skolungdom, varjämte för rekrytering av arbetskraft för nödfoderinsamling
samarbete ägde rum mellan å ena sidan livsmedelskommissionen samt kristidsstyrelser
och kristidsnämnder och å andra sidan arbetsmarknadskommissionen
och länsarbetsnämnderna.
Till reglering av arbetstillfällena inom husbyggnads- och anläggningsfacken
lämnades i Kungl. Maj:ts cirkulär 1941: 220 föreskrifter till statliga
myndigheter och institutioner angående nyanställning av arbetskraft för användning
vid arbeten, som bedrivas för statens räkning eller med bidrag
av statsmedel. Syftet med cirkuläret är att möjliggöra för kommissionen
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
att följa omfattningen och fördelningen av den anläggnings- oell byggnadsverksamhet,
som bedrives av statliga organ eller i övrigt med bidrag av
statsmedel. Dessa arbeten äro i stor utsträckning förlagda till landsbygden,
och arbeten av denna art rekryteras ofta med arbetare, som i övrigt erhålla
sin försörjning genom sysselsättning i jordbruk och skogshushållning.
Genom de befogenheter, som genom cirkuläret lagts i kommissionens hand,
söker man tillse, att i första hand arbetslösa byggnads-, anläggnings- och
stenarbetare tagas i anspråk vid de statliga eller statsunderstödda byggnads-
och anläggningsarbetena. Härigenom vill man vinna, att arbetare,
vilkas arbetskraft framförallt är behövlig för arbeten inom jord- och skogsbruk,
kunna bättre utnyttjas för arbeten av sådan natur. Det har i regel
ankommit på länsarbetsnämnderna att med ledning av från kommissionen
givna direktiv i dessa ärenden tillse, att hänsynen till de aktuella förhållandena
på arbetsmarknaden bli beaktade. Kommissionen återkommer här
nedan (sid. 67) till ett par spörsmål, som äga samband med tillämpningen
av nämnda cirkulär.
I syfte att på bästa sätt utnyttja landsbygdens arbetskraft för skogs- och
jordbruk hemställde kommissionen till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen örn
inskränkning i största möjliga grad av pågående vägbyggnadsföretag under
sommaren och hösten. Denna framställning, för vilken nämnda styrelse
visade stor förståelse, medförde att vägarbetena inskränktes betydligt i flertalet
län.
Under året pågick en fortsatt omfattande utplacering i frivillig värnpliktsoch
luftbevakningstjänst. Sammanlagt kunde rekryteringscentralerna, vilka
äro knutna till arbetsförmedlingarna, placera 19,500 personer i frivillig luftbevakning,
och 9,700 personer inträdde i frivillig värnpliktstjänst.
Antalet tillsatta platser inom olika yrkesområden framgår av tab. 6.
Tab. (!. Antal tillsatta platser inom olika yrkesområden vid de offentliga
arbetsförmedlingsanstalterna åren 1932—1941.
.
Ar
Jordbruk
Skogs-
hushåll-
ning
Industri
och
hantverk
Sjöfart
och
bske
Handel,
samfärdsel
och allmän
tjänst
Husligt
arbete
Divcrse-
arbete
Summa
1932
1933
1934
41.815
37,942
44,077
7,034
13,205
12,317
19,214
21,863
29.961
17,675
18,214
19,039
28.797
28.909
36,515
72,505
66,475
68,962
32,151
42,419
46,252
219,191
229,027
257,123
1935
1936
1937
48,416
48,543
48,581
6.650
12,694
14,328
30,316
34,174
38,984
''20.313
22,904
26,979
47,102
57,597
70,002
74,419
82,925
89,539
38,904
42.577
65 531
206.120
301,414
853,944
1938
1939
1940
51,212
50,284
54,767
10,719
18,266
39,636
46.801
66,262
87,998
26,185
34,987
27,357
85,510
110,846
127,265
97,240
114,009
113,890
42,939
41,426
58,984
300,000
430,080
509,897
| 1941
72,011
52,788
117,567
22,491
160.205
125,642
58,506
009.210
För jordbrukets vidkommande tillsattes 72,000 platser, varav 55,000 för
män och 17,000 för kvinnor. Den knapphet på arbetskraft, som under de
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 344.
närmast föregående åren gjort sig starkt kännbar, minskades något. En
bidragande orsak härtill var, att det svaga skörderesultatet medförde icke
blott minskat behov av extra skördehjälp utan även en minskning av kreatursstammen
och som följd därav minskat behov av ladugårdspersonal. Rekryteringen
av arbetskraft till betfälten gick under våren lättare än föregående
år, och överföring av arbetskraft från mellersta och norra Sverige för detta
ändamål behövde ske endast i mindre omfattning. Yad åter gällde betupptagningen
på hösten, inställde sig vissa svårigheter, vilka föranledde särskilda
åtgärder från kommissionens sida. En redogörelse härför lämnas i det följande.
Sockerbetor odlades år 1941 på sammanlagt 110,000 tunnland, varav 90,000
tunnland i Skåne. Normalt beräknas betupptagningen sysselsätta omkring
60,000 personer, varav 25,000 utgöras av lejd arbetskraft. Av denna anskaffas
emellertid endast en mindre del genom arbetsförmedlingen. Upptagningsarbetet,
som brukar börja omkring den 1 oktober och pågå ungefär
sex veckor, framflyttades hösten 1941 en vecka för att öka sockerhalten hos
betorna. Denna åtgärd bidrog till att stegra behovet av arbetskraft.
Erfarenheterna från hösten 1940 gjorde, att arbetsmarknadskommissionen
tidigt ägnade betfrågan sjteciell uppmärksamhet. Vissa åtgärder vidtogos
därför redan vid upptagningssäsongens början. För att underlätta omflyttningen
av arbetskraft medgav kommissionen, att i likhet med vad tidigare
varit fallet vissa resekostnader finge gäldas av statsmedel.
För att arbetsförmedlingen skulle erhålla en överblick över arbetskraftsbehovet,
uppmanades betodlarna genom annonser i dagspressen under senare
delen av september att inventera sitt behov av arbetskraft till den förestående
betupptagningen och omedelbart göra anmälan därom till närmaste
arbetsförmedlingskontor. Genom arbetsförmedlingen anskaffades och anvisades
redan under september 400 man till betdistrikten i Skåne. Vid månadsskiftet
september/oktober utgjorde det anmälda restbehovet 600 man van arbetskraft.
Genom ett intensifierat samarbete mellan länsarbetsnämnden i Malmöhus
län och arbetsförmedlingarna inom andra delar av landet, i första hand i
södra Sverige, överfördes successivt ytterligare arbetskraft till betfälten, varvid
man främst inriktade sig på att anskaffa arbetare med vana vid betarbete.
Sålunda anvisades av arbetsförmedlingen under första hälften av oktober
omkring 600 man från norra Skåne, Blekinge och Kronobergs län samt
omkring 500 man från hemorten.
Upptagningsarbetet var ganska styvt, då den torra förhösten uttorkat
marken och gjort, att betorna sutto påfallande hårt i jorden. Detta nedbringade
betupptagarnas vanliga dagsprestation och skapade oro bland en
del odlare, som därigenom ansågo sig nödsakade öka sina rekvisitioner av
arbetskraft. Trots att ytterligare arbetskraft ständigt ställdes till odlarnas
förfogande, visade det. hos arbetsförmedlingen anmälda restbehovet en stark
tendens till stegring. Situationen försvårades dessutom genom inbrytande
regn och blåsig väderlek. Sammanlagda antalet vana betarbetare, som under
hösten anvisats sysselsättning genom arbetsförmedlingen, utgjorde 1,800,
varav 1,000 från hemorten.
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
Då det icke visade sig möjligt att fylla behovet av arbetskraft vid betfälten
med vana betarbetare, riktades blickarna på det överskott av arbetslösa,
som fanns i städerna, närmast i Skåne. De arbetslösa visade dock
till en början ringa intresse för att antaga betarbete, trots anmodan genom
arbetsförmedlingsexpeditionerna samt vädjan från såväl länsarbetsnämndens i
Malmö som fackföreningarnas sida. En av orsakerna härtill var givetvis de relativt
svåra upptagningsförhållanden, som voro för handen och vilka bidrogo till
att förtjänstmöjligheten icke stod i rimlig proportion till arbetsprestationen.
För att stimulera intresset och för att öka möjligheterna för den ovana
arbetskraften att taga betarbete medgav arbetsmarknadskommissionen, att
till den ovana arbetskraften från vissa städer finge utbetalas ett bidrag av
2 kronor per man och arbetsdag samt till familjeförsörjare dessutom 75 öre
för varje barn under 16 år. Samtidigt lämnades vissa inskränkande direktiv
rörande understödsverksamhet och hänvisning till beredskapsarbete. Bidrag
utbetalades från och med den 16 oktober till upptagningens slut. Från
skånestäderna deltogo i betupptagningen tillsammans 1,300 ovana arbetare,
av vilka icke fullt hälften voro försörjningspliktiga. Med anledning av
bristen på bostäder måste länsarbetsnämnden i Malmö för ifrågavarande
arbetare i stor utsträckning anordna bussresor till sådana gårdar, som hade
det särskilt besvärligt.
Samtidigt med nämnda anskaffning av arbetskraft pågick överflyttning av
arbetare från Stockholm, Göteborg, Halmstad och Norrland. Härifrån anvisades
ungefär 325 man. Då trots dessa åtgärder arbetskraftsbehovet icke
fylldes, medgav regeringen på förslag av kommissionen viss hempermittering
av betarbetare, varvid under tiden 27 oktober—8 november 550 värnpliktiga
placerades. För bettransporternas fullgörande hade kommissionen
redan dessförinnan utverkat hempermittering av 300 inkallade körare eller
fullt ut det antal, varom betodlarna gjort framställning.
En ihållande blåst och därefter stark kyla vid mitten av november bidrog
till att försvåra det slutliga upptagningsarbetet. Vid denna tidpunkt började
emellertid tusentals arbetare frigöras från gårdar, där upptagningsarbetet
avslutats. En del av dessa arbetare kunde omplaceras, vilket bidrog
till att det föreliggande restbeliovet av arbetskraft blev fyllt.
Genom länsarbetsnämnden i Malmö anskaffades till betfälten sammanlagt
4,200 man.
Av sockerbolaget veckovis företagna inventeringar rörande bland annat
den upptagna arealen hos odlare med över 3 hektar betor var till god ledning
vid bedömandet av arbetskraftsbehovet. Dessa inventeringar utvisade,
att följande procent av hela arealen upptagits vid skilda tidpunkter, näm
-
ligen den
25 oktober...................... 53 %
1 november .................. 62 %
8 » 77 %
15 » 90 %
22 * 94 %
Den 29 november voro endast 13. b hektar betor oupptagna.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
Beträffande övriga betodlingsdistrikt erbjöd arbetskraftsfrågan ej några
större svårigheter, med undantag för Gotland. Under vanliga förhållanden
kunna de gotländska betodlarna i stor utsträckning erhålla sin lejda arbetskraft
från fastlandet, men då så i år endast kunde ske i begränsad omfattning,
fick även permitterad militär tagas i anspråk.
I samarbete med kvinnoföreningarnas beredskapskommittéer och olika
ungdomssammanslutningar organiserade arbetsförmedlingarna frivillig skördehjälp
till jordbruket på flera orter i landet. Sammanlagt 9,500 personer
deltogo i denna arbetshjälp.
För att tillgodose arbetskraftsbehovet inom skogshushållningen vidtogos
särskilda åtgärder, för vilka redogöres å sid. 17 ff. Antalet tillsatta platser
i skogsbruk uppgick till 52,788 för hela riket, varav med sökande från annat
yrkesområde omkring 25,000.
Inom industrigruppen redovisades nästan undantagslöst kraftigt stegrade
förmedlingssiffror. Vid gruvor, järnverk, mekaniska verkstäder och skeppsvarv
var arbetstillgången liksom under föregående år synnerligen god. Särskilt
inom verkstadsindustrien förekom en betydande tillväxt av sysselsättningen,
och vissa svårigheter förelågo att anskaffa fullt kunniga yrkesarbetare,
såsom svarvare, verktygsarbetare, finmekaniker och bilmontörer. Gjuteriarbetare
hade tidvis mindre god sysselsättning. Då läget för exportindustrierna
fortfarande var ogynnsamt, hade hithörande arbetarkategorier i stor
utsträckning korttidsarbete. Detsamma gällde textilindustrien samt läder-,
hår- och gummivaruindustrierna, där råvarubristen medförde minskad arbetstillgång.
De tillsatta platserna inom dessa yrkeskategorier visade visserligen
någon uppgång från föregående år, men den påfallande starka stegringen
av antalet arbetsansökningar gav uttryck för ett försämrat läge. Inom
husbyggnadsverksamheten framträdde, trots en viss återhämtning under
året, krisens verkningar alltjämt. Bland de byggnadsarbetare, som i främsta
rummet anmälde sig som arbetssökande på de olika arbetsförmedlingskontoren,
må nämnas byggnadshantlangare, byggnadssnickare och timmermän
samt målare. Tack vare byggnads- och anläggningsarbeten för försvarets
behov, i viss mån även för industriella ändamål, och på grund av att ledig
arbetskraft i stor utsträckning kunde överföras från byggnadsverksamheten
till andra yrken, särskilt skogsbruket, blevo verkningarna av byggnadskrisen
ur arbetsmarknadssynpunkt icke så svåra, som man kunnat befara.
På grund av den rådande avspärrningen ägde en fortsatt tillbakagång
rum för sjöfartsnäringen och till följd därav också för hamn- och stuveriarbete.
Inom det husliga arhetsområdet förelåg nu liksom tidigare brist på kvalificerade
hembiträden. Detta medförde, att tillfällig hemhjälp i allt större
omfattning fick ersätta de fast anställda hembiträdena. Så var fallet framför
allt i de större städerna, där husmödrarna på grund av förvärvsarbete äro
mera beroende av hemhjälp, och där samtidigt andra yrkesområden konkurrera
örn den kvinnliga arbetskraften. Genom en fortsatt effektivisering
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
och specialisering av förmedlingsverksamheten för den yrkeskår, som den
tillfälliga hemhjälpen utgör, har emellertid den annars kännbara bristen på
hembiträden i viss utsträckning kunnat kompenseras. I detta syfte bedrevs
dessutom under arbetsmarknadskommissionens och länsarbetsnämndernas
medverkan viss utbildningsverksamhet.
Vid ungdomsförmedlingarna inskrevos under året cirka 29,000 pojkar och
33,000 flickor (under 18 år), d. v. s. 15 procent fler ungdomar än år 1940.
Sani manlagt lediganmäldes 69,000 platser, av vilka 55,000 tillsattes. Tillsättningsresultatet
innebär en uppgång från föregående år med 27 procent.
Aven student- och lärarförmedlingarnas verksamhet karakteriserades av en icke
obetydlig utveckling (jfr sid. 10). Antalet tillsatta platser uppgick till cirka
6,100. Bristen på manliga folkskollärare var särdeles framträdande, närmast
till följd av inkallelserna till beredskapstjänst, och förmedlingarna hade vid
vissa tillfällen stora svårigheter att skaffa ersättare för de inkallade.
Särskilda åtgärder för tillgodoseende av
skogsbrukets arbetskraftsbehov.
Anskaffningen av arbetskraft till skogsbruket påkallade omfattande åtgärder.
Den sammanlagda avverkningen under året uppgick till en kvantitet,
som väsentligt översteg normal avverkning under fredstid, och den
ordinarie skogsarbetarstammen, decimerad genom inkallelser till beredskapstjänst,
kunde ej tillfredsställa efterfrågan på arbetskraft.
De vidtagna åtgärderna bestodo i en intensifierad arbetsförmedling, propaganda
för skogsarbete, tillfälle till utbildning i yrket för den ovane och,
sist men icke minst betydelsefullt, beredande av vissa ekonomiska förmåner
dels åt arbetaren själv under den första tiden i skogen, dels åt den hemmavarande
familjen.
Dessa förmåner, vilka alltjämt utgå, äro utformade på följande sätt.
Arbetssökande person, vilkens tidigare sysselsättning ej kan anses ha
bibringat honom förmåga att försörja sig på skogsarbete, kan utöver avtalsenlig
lön för utfört arbete komma i åtnjutande av
fria resor till och — under vissa förutsättningar — från förläggningsorten;
fria arbetsverktyg;
klädesbidrag; samt
utbildningsbidrag enligt nedanstående tariff:
för l:a
till och
med 15:e
arbetsdagen
sammanlagt 40
kronor
» 16:e
» »
» 30:e
»
» 20
»
» 31 :a
» »
» 45:e
»
» 15
»
» 46 :e
» »
» 60: e
>» 10
Efter 60 arbetsdagar utgår ej utbildningsbidrag.
Vid skogsarbete ovan arbetare från stad eller större industrisamhälle,
som är familjeförsörjare, kan utöver de här ovan angivna förmånerna komma
i åtnjutande av familjetillägg med följande belopp per dag:
Bihang till riksdagenS protokoll 1942. 1 sand. Nr 344. ■ isis 42 2
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
Ortsgrupp
enligt lagen
om folkpension
för hustru
för varje harn
eller adoptivbarn
under 16 år
I
II
III
1 krona 50 öre
1 » 75 »
2 kronor
60 öre
80 »
1 krona
Samtliga nu nämnda förmåner utgå utan behovsprövning. Dessutom kan
i ett antal städer hyresbidrag utgå genom arbetslöshetskommitté efter belipvsprövning.
För att ytterligare underlätta för den ovana arbetskraften att antaga skogsarbete
anordnar arbetsmarknadskommissionen genom länsarbetsnämnderna
s. k. huggarkurser. Sådan kurs pågår i 60 arbetsdagar, består av 10 ä 12 arbetare
samt ledes av en av länsarbetsnämnden anställd instruktör. Instruktören
åligger dels att undervisa arbetarna i avverkningsteknik, verktygsvård m. m.,
dels att hjälpa arbetarna till rätta i fråga om utspisning, förflyttning och
dylikt. Inkvarteringen ordnas i närheten av arbetsplatsen genom arbetsgivarens
försorg och delvis på hans bekostnad. Kvarteret skall vara sådant,
att det minst motsvarar fordringarna i skogshärbärgeslagen av den 21 maj
1937. I regel ordnas mathållningen gemensamt; arbetarna gälda själva kostnaderna
för maten, men till avlöning av kockpersonal äger länsarbetsnämnden
bidraga med högst 60 kronor per månad, under den tid kursverksamhet pågår
vid förläggningen. Ytterligare erforderligt belopp tillskjutes av kursdeltagarna
med 20 ä 30 öre per man och dag.
Arbetsmarknadskommissionen har ställt baracker med uppvärmningsanordningar
samt tillhörande utrustning till förfogande för såväl domänstyrelsen
som enskilda skogsägare och skogsbolag, på vilkas marker huggarkurser
lämpligen kunnat anordnas men inkvarteringssvåriglieter förelegat. Villkor
härför äro, att arbetsgivaren bekostar transport från närmaste järnvägsstation
och uppsättning av kojorna samt efter arbetenas avslutande antingen
bekostar nedtagning och återtransport till närmaste järnvägsstation eller ock
inlöser kojan till av kommissionen fastställt pris. På detta sätt har arbetsmarknadskommissionen
under 1941 iordningställt inemot 400 förläggningar,
vardera för 12 man.
Antalet under året genom arbetmarknadskommissionens försorg anordnade
utbildningskurser uppgick till 604, i vilka under längre eller kortare tid
deltogo sammanlagt 9,000 personer. Vid sidan av dessa huggarkurser arbetade
under senare delen av året ett stort antal vid skogsarbete förut ovana
personer, vilka åtnjöto utbildningsbidrag eller familj etillägg. Utan samband
med denna särskilda utbildnings- eller understödsverksamhet överfördes genom
arbetsförmedlingarna från andra yrken till skogsbruket ett antal man, som
ej kan exakt anges men som utgjorde minst 8,000.
Antalet tillsatta platser inom skogsbruket under år 1941 uppgick såsom
här ovan (sid. 16) angivits till 52,788 för hela riket, varav med sökande från
annat yrkesområde omkring 25,000.
Kommissionen anvisade vidare medel för anordnande genom skogs- och
19
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
flottledsinspektören av utbildningskurser för kockor. Den efter Kungl. Majits
medgivande den 12 december 1941 inom riksförsäkringsanstalten tillsatta
inspektrisen för skogskockorna avlönas med medel ur arbetsmarknadsanslaget.
Då det, närmast med hänsyn till bränsleförsörjningen, visat sig önskvärt
att kunna följa utvecklingen på skogsarbetsmarknaden även i fråga örn de
arbetare, som icke passera den offentliga arbetsförmedlingen, företagas sedan
augusti 1941 månatliga inventeringar av skogsbrukets arbetskraft. Skyldig
att lämna uppgift är (kungl. kung. den 19 juli 1941, nr 668) envar, som bedriver
skogsavverkning med biträde av särskild för ändamålet anställd
arbetskraft. Uppgifter skola lämnas dels örn det antal arbetare, vana och
ovana, som sysselsättas vid inventeringstillfället, dels om det ytterligare
behovet av arbetskraft. Dessa regelbundet återkommande inventeringar
visade under 1941 ett ständigt stigande antal sysselsatta. Sålunda utgjorde
detta antal under augusti i runt tal 39,000, under oktober 55,000, november
75,000 och december 81,000. Det ytterligare erforderliga arbetskraftsbehov,
som redovisades, sjönk från den 22 oktober till den 31 december från 54,000
till 22,000 man. Härav kunde dock arbetsgivarna själva anskaffa ett antal,
varför arbetsförmedlingens medverkan skulle erfordras för endast 11,000
man. Arbetsgivarna torde emellertid ha angivit sitt behov av arbetskraft i
överkant, vilket bekräftas av att det hos arbetsförmedlingarna anmälda behovet
vid årets utgång föga översteg 2,000 vana arbetare, en siffra, som
icke nämnvärt avviker från den under normala år för årstiden vanliga.
Verksamheten vid huggarkurserna belyses av nedanstående tablåer.
Vid huggarkurserna avverkade kvantiteter under år 1941.
Kastved,
Kolved,
Massaved m.m.,
Timmer o. dyl.,
lm3
res
fot8
fot8 toppmått
280,000
457,000
777,000
239,500
Antal dagsverken, arbetsförtjänster m. m. vid huggarkurser under år 1941.
Dagsverken
Ackords-
förtjänst
kr.
Medelförtjänst
per dag
kr.
Utbildnings-
bidrag
kr.
Utbildnings- bidrag per dag
kr.
Summa
per dag
kr.
248,344
1,201,145
4:75
467,507
1:92
6: 67
Prestationen per man och dag, omräknad till brännved, utgjorde i medeltal
för samtliga kursdeltagare 1.71 lm3.
Antalet personer, som vid sidan av huggarkurserna åtnjöto utbildningsbidrag,
översteg kursdeltagarnas med i genomsnitt 25 procent. Någon
särskild rapportering angående dessas arbetsprestationer har ej lämpligen
kunnat genomföras, men uppgifterna äro samstämmiga därom, att de äro
högre än kursdeltagarnas.
Den sammanlagda arbetsprestationen för dem som åtnjutit utbildningsbidrag
eller familjetillägg torde, omräknad till brännved, kunna beräknas till
20 Kungl. Marits proposition nr 344.
över 1 miljon kubikmeter löst mått. Härutöver har en avsevärd kvantitet
virke avverkats av ungkarlar, som efter kurstiden fortsatt skogsarbetet utan
att komma i åtnjutande av något bidrag. Kostnaderna för verksamheten
har inklusive skälig avskrivning på förläggningsinventarier uppgått till inemot
2,400,000 kronor under år 1941.
Omskolning av arbetskraft.
För de under året bedrivna s. k. huggarkurserna, avseende omskolning
för skogsarbete, har redogjorts här ovan.
De av kommissionen i maj 1940 igångsatta beredsJcapshirserna för verkstadsindustrien
pågingo under året. Kursernas antal, som vid utgången av
år 1940 uppgick till 78, ökades under år 1941 successivt till 104. Antalet
kurser utgjorde den 31 december 1941 85, därav 52 kurser för mekaniker,
4 för finmekaniker, 1 för verktygsskötare, 1 för elektromekaniker, 5 för smeder
och 22 för svetsare.
Kurserna för svetsare omfattade från början vardera 6 veckor, men i maj
1941 utökades kurstiden till 8 veckor. Övriga kurser pågingo G månader.
I tre avdelningar för finmekaniker i Stockholm utbildades kvinnliga elever.
Intill utgången av år 1941 ha inalles 6,265 elever varit inskrivna i kurserna.
Av dessa voro 1,064 kvar som elever den 31 december, medan omkring
3,688 utskrivits efter genomgången kurs. De återstående 1,558 lia
avbrutit utbildningen, i de flesta fall därför att de erhållit arbete i öppna
marknaden; endast i ett mindre antal fall ha elever nödgats avbryta kursen
på grund av sjukdom eller av annan anledning.
Av de utskrivna 3,688 eleverna ha 799 utbildats till svarvare, 136 till
fräsare, 67 till hyvlare, 18 till slipare, 154 till finmekaniker, 34 till elektromekaniker,
18 till verktygsskötare, 787 till bänkarbetare (filare), 5 till arborrare,
7 till borrare, 109 till smeder och 1,554 till svetsare.
Av de inskrivna eleverna voro 2 procent kvinnor, vilka förut haft olika
sysselsättningar, t. ex. som kontorister, liandelsbiträden, servitriser, hembiträden,
kokerskor m. fl. I övrigt lia cirka 30 procent tillhört byggnadsyrkena,
35 procent övriga yrken inom gruppen industri och hantverk, 2
procent sjöfart och fiske, 20 procent handel, samfärdsel och allmän tjänst
och 11 procent diverse övriga yrken.
Enligt till kommissionen inkomna rapporter hade intill utgången av år
1941 omkring hälften av de utskrivna eleverna kunnat beredas arbete inom
industrien. Kommissionen har sökt att från vederbörande arbetsgivare och
arbetsledare inhämta upplysningar om deras erfarenheter av de anställda
och dessas arbetskunnighet. Att döma av gjorda uttalanden synas erfarenheterna
genomgående ha varit goda. Den samstämmiga uppfattningen beträffande
beredskapskurserna synes vara, att de äro av stor betydelse för
industrien i nuvarande läge, på samma gång som de i stor utsträckning
möjliggjort inordnandet i produktionen av arbetslösa från hårt drabbade
yrkesområden.
Kungl. Maj:ts proposition nr 344. 21
För beredskapsklirsverksamheten har av kommissionen under år 1941 utanordnats
ett belopp av 2,182,165 kronor.
Antalet kurser samt elevernas fördelning på de olika kursorterna framgår
av tab. 7.
Tab. 7. Beredskapskurser för verkstadsindustrin.
Kursort
Rurs- an-
ord-
nare
Den 3l/12 1941
pågående kurser för
Anta
elever från verksam- hetens början
meka-
niker
fin-
meka-
niker
verk-
tyge-
skötare
elektro-
meka-
niker
sme-
der
svet-
sare
sum-
ma
in-
skrivna
ut-
skrivna
avgåag
före av- slutad
kurs a}
kvar-
varande
81/l2
1941
Arvika......
AK
_
i
i
66
54
15
Dals Långed
AK
i
—
—
—
—
—
i
20
11
—
10
Eda ........
AK
i
—
—
—
—
—
i
27
10
• —
18
Eskilstuna ..
LY
i
—
—
—
—
—
i
78
48
16
14
Göteborg ....
AK
8
—
—
—
—
2
10
666
389
132
145
Halmstad. . ..
LY
1
—
—
—
—
1
2
lil
71
14
26
Hyltebruk ..
LY
1
—
—
—
—
—
1
81
63
5
13
Härnösand . .
AK
1
—
—
—
—
1
2
108
98
—
26
Jönköping . .
AK
1
—
—
—
—
1
2
. 79
45
7
27
Köja........
V
—
—
—
i
—
1
52
36
2
14
Lilla Edet . .
LY
1
—
—
—
—
—
1
44
30
6
8
Lysekil......
V
2
—
—
—
—
—
2
105
69
9
27
Malmbergetb)
LY
—
—
—
—
—
—
—
38
35
3
—
Malmö......
LY
1
—
—
—
—
1
2
45
26
—
31
Mariestad . .
LY
2
—
—
—
—
—
2
88
59
o
27
Mölndal ....
V
2
—
—
i
—
—
3
212
106
65
41
Norrköping..
LY
1
—
—
—
—
1
2
75
45
3
27
Piteå........
V
1
—
—
—
—
—
1
123
92
17
14
Robertsfors c)
AK
—
—
—
—
—
—
—
58
53
5
—
Sandö ......
V
—
—
—
—
—
1
1
74
57
4
13
Stockholm . .
LY
8
4
_
_
i
2
15
1,255
643
478
134
Stockholm ..
AK
7
—
—
—
2
4
13
1,524
737
580
207
Sundsvall . .
V
1
—
—
—
—
—
1
60
43
7
10
Södertälje d)
LY
—
—
—
—
—
—
—
49
37
12
—
Tidaholm f)..
LY
—
—
—
—
—
—
—
35
22
13
—
Trollhättan ..
LY
1
—
_
—
—
—
1
74
19
41
14
Uddevalla . .
V
3
—
i
—
—
1
5
283
171
58
54
Uppsala ....
LY
3
—
—
—
—
2
5
291
181
50
60
Vänersborg. .
LY
2
—
—
—
—
1
3
183
134
8
41
Växjö ......
AK
1
—
—
—
—
2
3
147
128
—
27
Älvsbacka . .
V
1
_
_
_
__
_
1
53
31
15
7
Örebro......
LY
—
—
—
—
1
1
2
90
80
—
14
Östersund g)
LY
—
—
—
—
—
—
—
71
65
6
—
Summa
52
4
i
i
5
22
85
6,265
3,688
1,558
1,064
Anin.
AK = kursen anordnad av arbetslöshetskommitté.
V = » » vid verkstadsskola för arbetslös ungdom.
LY = » » » kommunal anstalt för yrkesundervisning.
a) = avser elever, som erhållit arbete under pågående kurs och fördenskull avbrutit
utbildningen eller som måst sluta på grand av sjukdom eller annan anledning.
b) = kursverksamheten nedlades den 17 april 1941
c) =
»
» »11
juli 1941
d) =
»
» >*31
december
1941
f) =
»
» »18
maj 1941
g)-
»
» »13
december
1941
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
Med bidrag från arbetsmarknadskommissionen anordnades under år 1941
jordbrulcsläger för ungdom dels i hushållningssällskapens regi och dels i samverkan
med frivilliga organisationer. Sammanlagt 49 läger kommo till stånd
med 963 deltagare, därav 153 pojkar och 810 flickor. För bestridande av
kostnaderna för dessa läger utanordnades omkring 65,000 kronor.
Arbetsmarknadskommissionen medgav därjämte bidrag till jordbruksläger
för utbildning av reservpersonal till jordbruket (beredskapsläger), anordnade
av kvinnoföreningarnas beredskapsorganisation (K. B. O.). Denna lägerverksamhet
omfattade under år 1941 sammanlagt 16 läger för tillhopa 261 deltagare.
Såsom statsbidrag till kostnaderna för dessa beredskapsläger utanordnades
15,700 kronor.
Den statsunderstödda frivilliga arbetslöshetsförsäkringen står under socialstyrelsens
överinseende. Arbetslöshetsförsäkringen utnyttjar emellertid den
offentliga arbetsförmedlingen som kontrollorgan. Härigenom bliva de försäkrade,
som uppbära daghjälp, omedelbart tillgängliga för placering på
arbetsmarknaden, när behov av arbetskraft uppkomma inom för dem lämpligt
arbetsområde. Kommissionen lämnar här en inom socialstyrelsen upprättad
förteckning över de 22 erkända arbetslöshetskassor, som voro i funktion
den 1 januari 1942 eller som enligt redan fattade beslut komma att träda i
funktion senare under året.
Kassa
Erkand
fr. o. m. den
Medlems-
antal
Beklädnadsarbetarnas....................................
2/l
1935
28,100
Sadelmakarnas, tapetserarnas och reseffektarbetarnas
Vi
1935
3,800
Stenindustriarbetarnas ..................................
23/2
1935
4,200
Handelsanställdas m. fl.................................
Vi
1935
39,500
Sko- och läderarbetarnas................................
Vt
1935
12,700
Träindustriarbetarnas....................................
Vi
1936
29,300
Musikernas................................................
21/l
1936
3,900
Lantarbetarnas ..........................................
31/7
1936
41,600
Frisörernas................................................
Vio
1936
3,000
Livsmedelsarbetarnas....................................
V i
1937
29,500
Textilarbetarnas..........................................
i/io
1937
38,900
Gjuteriarbetarnas ........................................
7i
1938
8,900
Gruvindustriarbetarnas..................................
Vi
1938
9,600
Handelstjänstemännens..................................
7i
1940
5,500
De kemisk-tekniska industriarbetarna m. fl...........
7i
1941
14,100
Bleck- och plåtslagarnas ................................
1/4
1941
2,600
Försvarsverkens civila personals ......................
VlO
1941
14,800
Bryggeriarbetarnas ......................................
7i
1942
7,000
Transportarbetarnas (understöd fr. 1/1 1943)..........
Vi
1942
3,800
Metallindustriarbetarnas ................................
V6
1942
160,000
Bokbinderiarbetarnas....................................
i/t
1942
8,500
Hotell-, kafé- och restauranganställdas................
''/t
1942
17,000
486,300
Kungl. Maj.ts proposition nr 344.
23
B. Särskilda åtgärder för utnyttjande av värnpliktig arbetskraft under
förstärkt försvarsberedskap.
Den värnpliktige kan, för att tillgodose arbetsmarknadens behov, under
olika förutsättningar erhålla
a) mobiliseringsuppskov enligt uppskovskungörelsen, vilket innebär att
han befrias från inställelse vid mobilisering (under bestämd tid eller tills
vidare) ävensom — med vissa undantag — från inställelse under förstärkt
försvarsberedskap,
b) anstånd med inställelse viss tid under beredskap,
c) hempermittering för längre eller kortare tid respektive hemförlovning
från pågående beredskapstjänstgöring.
Mobiliseringsuppskovet grundas som regel på beslut av arbetsmarknadskommissionen
(uppskovsgrupp II) eller, i fråga örn vissa tjänstemän, av
vederbörande verk eller myndighet (uppskovsgrupp I), men skall för personal
med viss militär tjänsteställning eller viss ålder (högst 25 år) underställas
Kungl. Maj:t. Anstånd med inställelse till respektive hempermittering
eller hemförlovning från beredskapstjänstgöring beviljas i vissa fall av
truppförbandschef i regel dock genom beslut i kommandoväg. Beslut kan
avse enskilt fall eller för olika kategorier av värnpliktiga generella medgivanden.
Beträffande vissa näringsgrenar med mera säsongbetonad sysselsättning
ha generella bestämmelser rörande hemförlovning eller hempermittering
under vissa tider av yrkeskunniga värnpliktiga kunnat utverkas. Detta har
sålunda varit fallet ifråga örn värnpliktiga jordbrukare, personal i arbetsledareställning
eller med vissa speciella arbetsuppgifter, såsom milkolare
m. fl. inom skogsbruket samt arbetsledare och vissa specialarbetare inom
bränntorvindustrin. Vad jordbrukare och personal inom skogsbruket beträffar
har därvid ett system med uppgiftskort kommit till användning.
Nämnda system kom vad de värnpliktiga jordbrukarna beträffar till användning
redan år 1940 men ifråga örn skogsbrukets personal först från årsskiftet
1940/41. Förberedelsearbetet för här nämnda åtgärder för kollektiva hempermitteringar
av värnpliktiga har utförts av arbetsmarknadskommissionen
i samråd med överbefälhavaren och livsmedels- respektive bränslekommissionen
samt representanter för det berörda näringsintresset.
Tilldelningen av uppgiftskort till värnpliktiga jordbrukare är baserad på
uppgifter, som införskaffats från arbetsblocken inom jordbruket, rörande
bland annat åkerarealens storlek, tillgången på värnpliktig och icke värnpliktig
arbetskraft — även reservarbetskraft — samt arbetskraftens fördelning
på olika yrkeskategorier. Med ledning härav har en gradering av liempermitteringsbehovet
kunnat ske med beaktande av såväl produktionssynpunkter
som tillgången på icke värnpliktig arbetskraft ävensom varje enskild
värnpliktigs arbetsuppgift.
Uppgiftskorten för den värnpliktiga skogspersonalen äro med hänsyn till
de värnpliktigas speciella arbetsuppgifter indelade i olika grupper. I dessa
24
Kungl. Maj.ts proposition nr 344.
grupper ingå icke körare och huggare, då någon fastare registrering i sådan
form, som måste förutsättas för utfärdande av uppgiftskort, härvidlag icke
ansetts genomförbar. På grund av att redan i början av avverkningssäsongen
1941/42 kunde förutses att behovet av körkarlar skulle bli svårt att tillgodose
i vissa län, örn icke ledighet för värnpliktiga sådana i någon utsträckning
kunde beredas, verkställde kommissionen emellertid efter samråd
med överbefälhavaren och bränslekommissionen en tillfällig registrering av
värnpliktiga körkarlar, sysselsatta hos skogsägare, som ålagts en mera betydande
produktionsplikt. Registreringen, som påbörjades i december 1941,
möjliggjorde att kollektiv hempermittering kunde äga rum från och med
månadsskiftet januari—februari 1942.
Utöver förutnämnda åtgärder, avseende större grupper av värnpliktiga,
har kommissionen under året avgivit yttranden över omkring 25,000 enskilda
framställningar örn hempermittering från eller anstånd med beredskapstjänstgöring.
C. Planläggning, registrering m. m.
I sin framställning den 2 maj 1941 meddelade kommissionen, att det
vore kommissionens avsikt att planläggningen av hjälpåtg är derna och anskaffningen
av arbetsobjekt skulle bedrivas med största intensitet, så att arbetet
med denna planläggning under sommaren och hösten 1941 skulle kunna
framföras så långt, att ett betydande antal arbetsobjekt då funnes färdiga
för igångsättning under nästkommande vinter, för den händelse behov därav
skulle uppkomma.
Den planläggning kommissionen bedrivit i dylikt syfte har tillgått på så
sätt, att kommissionen under våren hänvänt sig till vissa kommuner i riket
med begäran örn uppgifter beträffande olika ifrågasatta beredskapsarbeten.
De kommuner, som sålunda tillfrågats, äro sådana, där man i första hand
haft anledning befara en uppkommande respektive stegrad arbetslöshet. De
uppgifter, som inkommit från dessa kommuner, ha sammanställts och kompletterats,
varefter länsstyrelsernas och även andra myndigheters uppfattning
inhämtats örn den inbördes ordning företagen emellan, som borde givas dem
med hänsyn till graden av deras angelägenhet. Med angelägenhet har då
avsetts företagens nytta såsom sådana, helt oavsett angelägenheten att bereda
sysselsättning åt hjälpsökande arbetslösa. Därjämte har kommissionen hos
vederbörande länsstyrelser införskaffat närmare upplysningar beträffande de
mest angelägna arbetena för utrönande av frågan, huruvida dessa vore att
anse som tillräckligt förberedda för att komma till utförande under ovan
angivna tidsperiod.
Genom dessa åtgärder förelåg i slutet av år 1941 planer för ett betydande
antal företag i sådant skick att de hade kunnat komma till utförande som
kommunala beredskapsarbeten redan under vintern eller våren, örn behov därav
hade uppstått. Ett icke ringa antal av dessa företag har också beslutats
som kommunala beredskapsarbeten, medan andra åter i nuvarande arbetsmarknadsläge
fått anstå. Dessa företag ävensom andra arbeten, som på
25
Kungl. Maj-.ts proposition nr 344.
liknande sätt nu förberedas, beräknas till större delen kunna stå till förfogande
under nästa budgetår. Genom dessa planläggningsåtgärder har man
sökt att i möjligaste mån begränsa den tid, som ligger emellan beslutets
fattande och arbetets igångsättande.
Samordnad med denna planläggning av arbetsobjekt för beredskapsarbeten
har utförts en fortgående allmän granskning av förslag till allmänna,
statliga och kommunala arbeten ur synpunkten av angelägenheten och lämpligheten
av desammas anordnande under nuvarande förhållanden med hänsyn
i första hand till arbetsmarknadsläget. Denna granskning bär i anslutning
till departementschefens uttalande i proposition nr 1941: 30, sid. 52,
omfattat företag, för vilka avsetts s. k. B-anslag å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1940/41, planerade större beredskapsarbeten och företag,
för vilkas utförande respektive kommuner anhållit örn lånetillstånd.
Granskningen utföres i samarbete med andra statliga organ, främst socialoch
finansdepartementen samt industrikommissionen. Vidare må nämnas,
att kommissionen varit i tillfälle att framföra arbetsmarknadssynpimkter för
industrikommissionen och statens byggnadslånebyrå vid dessa myndigheters
prövning av ansökningar om licenser för anskaffning av ransonerad byggnadsmateriel
respektive ansökningar örn tertiärlån till byggnadsverksamhet.
Arbetet med krigsindustriens m o bil iseringsplan ering har fortgått i samband
med den två gånger örn året återkommande revisionen av mobiliseringsuppskoven.
Därvid har från industriens sida visats alltmera ökad förståelse
för nödvändigheten att organisera och utbilda reservarbetskraft. Industriens
egna förberedelser härför bestå i att på frivillighetens väg till sig knyta
och uppskola ersättningspersonal. Arbetsmarknadskommissionen har, såväl
i samband med beviljandet av uppskov som genom särskilda aktioner i
samverkan med statens industrikommission, oavlåtligt inskärpt hos företagen
nödvändigheten av dylika åtgärder, särskilt beträffande kvinnorna, vilka
representera den numerärt största tillgången. Genom av arbetsmarknadskommissionen
anordnade beredskapskurser för verkstadsindustrien (jfr sid. 20)
har under icke fullt två år utbildats eller omskolats 6,300 elever, som alltså
kunnat tillföras industrien utöver det normala tillskottet från olika utbildningsanstalter.
I detta sammanhang har frågan om införande av utbildningstvång,
där frivillig arbetskraft ej går att erhålla, varit uppe till diskussion.
Dessa åtgärder äro ett led i en centralt ledd mobiliseringsplanering beträffande
varje krigsviktigt industriföretag, utförd i samarbete mellan arbetsmarknadskommissionen,
industrikommissionen, landsorganisationen och industriens
centrala organisationer. Det tekniska genomförandet av detta
mobiliseringsarbete bör nämligen för effektivitetens skull främst ankomma
på industrien själv under ledning av kommissionerna, som bistå industrien
med råd och dåd och ordna samverkan mellan arbetsgivare- och arbetareorganisationer.
Viktiga detaljer av industriens mobiliseringsplanering är
organiserandet av inkvarteringsmöjligheter för reservpersonalen och övriga
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
sociala välfärdsanordningar, vare sig dessa skola åvila industrien eller det
allmänna. Aven i dessa avseenden pågår organisationsarbetet.
Inom jordbruket bar, med början år 1940, verkställts en delvis nominativ,
delvis endast numerär registrering inom arbetsblocJcen, till antalet 70,000
med en redovisad arbetsstyrka av 5 ä 600,000 män och 400,000 kvinnor.
I syfte att förbereda en effektivare organisation av blocken medgav Kungl.
Majit den 30 oktober 1941 på hemställan av arbetsmarknadskommissionen i
samråd med livsmedelskommissionen att inom arbetsmarknadskommissionen
finge anställas en särskild tjänsteman för vissa planläggnings- m. fl. arbetsuppgifter.
För resultaten av detta arbete, som uppnåtts först under 1942,
redogöres här nedan (sid. 65).
På därom gjord framställning bemyndigade Kungl. Majit den 28 februari
1941 kommissionen att verkställa en inventering av arbetskraften inom industri
och hantverk. Denna inventering och därmed förbunden bearbetning
har under året slutförts. I anslutning härtill ha företagsregister omfattande
cirka 23,000 företag med cirka 710,000 anställda upplagts och ställts till länsarbetsnämndernas
förfogande.
Uppgifterna från den i januari månad 1941 genomförda beredslcapsmönstringen,
som förutom värnpliktiga även omfattade icke krigstjänstskyldiga
män i åldern 16—60 år till ett antal av omkring 700,000, ha i denna del
varit föremål för bearbetning delvis hos länsarbetsnämnderna, delvis hos
kommissionen (det vidare bearbetandet av detta material har avslutats under
1942).
Genom Kungl, brev deli 21 februari 1941 bemyndigades kommissionen att
verkställa registrering av personal, som är avsedd att tagas i anspråk för
vissa beredskapsuppgifter. Ifrågavarande registrering har skett hos länsarbetsnämnderna
i särskilda beredskajjsregister. Sedermera fastställdes genom
Kungl. Maj:ts kungörelse den 30 augusti 1941 (nr 720) skyldighet för myndighet
eller organisation, som handhar planläggning av beredskapsuppgift,
att på anmodan av kommissionen fortlöpande lämna uppgifter till beredskapsregistren
rörande beredskapspliktiga, vilka myndigheten eller organisationen
äger taga i anspråk. Frågan örn sättet för slitande av tvist i sådana
fall, då tvenne organisationer för oförenliga arbetsuppgifter göra anspråk på
en och samma person, är föremål för 1941 års hemortsförsvarssakkunnigas
behandling.
D. Hjälpverksamheten för arbetslösa.
I fråga örn principerna för anordnande av arbeten för hjälpsökande arbetslösa
har, med nedan angivet undantag för arkivarbeten (sid. 37), inga
förändringar vidtagits under året. Det system för statsbidrag till den kommunala
hjälverksamheten, som av Kungl. Majit godkändes den 6 december
1940 (proposition 1941: 30, sid. 46), har enligt givet bemyndigande försöksvis
tillämpats under året.
Kommissionen har ansett sig böra vidtaga ett förtydligande beträffande
beredskapsarbetenas nomenklatur. Begreppet »kommunalt beredskapsarbete»
27
Kungl. Maj.ts proposition nr 344.
avsåg ursprungligen beredskapsarbete i kommunal regi med statsbidrag.
Man torde därvid ej ha räknat med att kommuner skulle beteckna kommunala
arbeten utan statsbidrag som »beredskapsarbeten». Så bar emellertid
blivit fallet. Kommissionen bär därför ansett sig böra införa beteckningen
»statskommunalt beredskapsarbete» för beredskapsarbete i kommunal regi
med statsbidrag. Härigenom vinnes att, såsom förut varit fallet med reservarbetena,
redan av arbetstypens beteckning framgår, örn statsbidrag utgår
eller icke.
Hjälpsökandeklientelets omfattning
och sammansättning.
Uppgifter örn antalet hos arbetslösbetskommittéerna anmälda hjälpsökande
arbetslösa vid slutet av varje månad under åren 1932—1941 ingå i de sam
-
Tal». 8. Antal hjälpsökande arbetslösa åren 1932—1941 i procent av motsvarande
antal närmast föregående år.
Månad
1932
1933
1934
1935
1930
1937
1938
1939
1940
|
1941 ''
J arnian.............
257.8
174.1
95.o
54.5
65.7
54.6
65.7
132.9
53.1
196.2
Februari............
259.7
168.4
91.4
54.o
64.7
53.8
71.2
130 4
52.3
229.8
Mars ..............
261.8
170.1
85.9
52.1
63.0
52.2
72.3
135.8
52.6
235.2
April ..............
282.6
158.8
82.3
51.6
62.1
47.7
76.1
147.0
39.7
309.5
Maj................
301.3
150.1
74.4
52.6
56.5
45.8
87.1
127.6
44.7
315.6
J lini................
313.5
149.4
68.5
51.3
50.6
44 2
104.o
105.1
55.5
297.9
Juli................
310.2
146.6
62.1
49.4
50.5
45.6
102.6
91.8
85.6
205.1
Augusti............
279.6
144.4
57.6
50.2
49.8
46.1
104.3
87.2
119.0
144.7
September..........
263.5
142.4
52.1
52.2
50.7
46.8
110.6
87.8
128.9
108.5
Oktober............
216.3
133.3
51.5
55.5
52.6
50.2
112.6
87.2
132.8
78.2
November..........
190.3
116.1
53.9
58.9
53.1
56.3
116.6
82.7
132.0
71.9
December..........
181.6
106.1
54.3
62.4
53.2
60.9
125.8
63.3
157.1
83.4
Medeltal
244 7
144.0
70.o
53.6
57.8
51.2
88.0
lös. 4
76 l
166.2
Tab. 9. Antal kommuner 1 nied rapporterad arbetslöshet åren 1932—1941.
Månad
1932
1933
1034
1935
1936
1937
1938
1039
1940
1941
Januari............
673
1,148
1,478
1,251
810
433
268
321
252
258
Februari ..........
751
1.212
1,529
1,219
759
417
270
333
239
282
Mars ..............
757
1,222
1,525
1,180
727
373
254
333
227
289
April ..............
758
1,181
1,437
1,051
666
335
232
315
178
285
Maj................
743
1,113
1,337
901
568
277
216
286
159
268
Juni ..............
708
1,091
1,270
840
482
231
204
266
140
251
Juli................
727
1,108
1,220
722
426
218
187
232
169
240
Augusti............
746
1.122
1.160
709
421
227
186
227
180
228
September..........
774
1,166
1,138
691
400
215
194
226
193
225
Oktober............
835
1.238
1.178
734
409
230
219
250
208
235
November..........
943
1,340
1,232
796
429
244
253
266
223
242
December..........
1,000
1,401
1,252
833
427
262
277
265
220
255
Medeltal
785
1,195
1,813
911
544
288
230
277
199
255
1 Skee kommun i Bohuslän är delad i 2 distrikt med var sin arbetslöshetskommitté.
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
manfattande uppgifter om arbetsmarknaden, som lämnats i tab. 4. I tab. 8
har vidare antalet hjälpsökande under ifrågavarande tid angivits i procent
av motsvarande antal samma månad föregående år. Av tabellerna framgår,
att antalet hjälpsökande arbetslösa under första halvåret 1941 var högre än
under motsvarande tid åren 1937—1940. Stor efterfrågan på arbetskraft till
skogen, betfälten m. m. minskade emellertid hjälpsökandesiffrorna betydligt
under andra halvåret 1941, och säsongökningen i arbetslösheten under årets
sista månader blev relativt obetydlig. Yid årets utgång var antalet hjälpsökande
lägre än under motsvarande tid åren 1938 och 1940 men obetydligt
högre än 1937 och avsevärt högre än 1939.
Antalet kommuner, som rapporterade arbetslöshet (se tab. 9), var under
hela år 1941 högre än under föregående år och uppgick i medeltal till 255.
Yid 1941 års utgång rapporterade 255 av landets 2,523 kommuner arbetslöshet.
Folkmängden i de rapporterande kommunerna uppgick dock till
ungefär hälften av folkmängden i hela riket. I 206 kommuner (81 procent
av rapportkommunerna) var antalet hjälpsökande mindre än 1 procent av
Tab. 10. lie hjälpsökande arbetslösas fördelning på rissa geografiska områden
åren 1932—1941. Årsmedeltal.
Områden
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
1939
1940
1941
Antal
Städer ................
35,533
55.647
41,307
22,610
15,893
10,272
8,643
6,887
8,704; 15,020
därav
Stockholm ..........
6,926
13,324
10,643
5,081
3,436
2,053
1,323
986
1,903
4,131
Göteborg ............
6,072
8,699
6,787
3,746
2,399
1,283
1,185
1,048
2,630
4,574
Malmö ..............
3,259
4,199
2,707
1,375
1,189
862
780
561
957
1,331
Summa storstäder
16,257
26,222
20,187
10,202
7,024
4,198
3,288
2,595
5,490
10,036
Övriga städer ........
19,276
29,425
21,170
12,408
8.869
6,074
5,355
4,292
3,214
4,984]
Landsbygd............
78,374
108,407
73,495
38,971
19,708
7,941
7,546
10,669
4,663
7,199
därav
Göteborgs o. Bohus län
4,076
6,019
5,851
4,078
2,584
1,479
1,221
1,092
1,303
1,787
Västernorrlands län . .
13,574
15,967
10,935
6,776
4,860
2,656
3,133
3,844
1,841
2,510
Övriga län ..........
60,724
86,421
56,709
28,1 17
12,264
3,806
3,192
5,733
1,519
2,902
Summa
113,907
164,054
114,802
61,581
35,601
18,213
16,189
17,556
13,367
22,219
Procent
Städer ................
31.2
33.9
36.o
36.7
44.6
56.4
53.4
39.2
65.1
67.6
därav
Stockholm ..........
6.1
8.1
9.3
8.3
9.7
11.3
8.2
5.6
14.2
18.6
Göteborg ............
5.3
5.3
5.9
6.1
6.7
7.0
7.3
6.0
19.7
20.6
Malmö ..............
2.9
2-6
2.4
2.2
3.3
4.7
4.8
3.2
7.2
6.0
Summa storstäder
14.3
16.0
17.6
16.6
19.7
2 3.0
20.8
14.8
41.1
45.2
Övriga städer........
16.9
17.0
18.4
20.1
24.9
33.4
33.1
24.4
24.0
22.4
Landsbygd............
68.»
66.1
64.0
63.3
55.4
43.6
46.6
60.8
34.9
32.4
därav
Göteborgs o. Bohus län
3.6
3.7
5.1
6.0
7.3
8.1
7.5
6.2
9-7
8.0
Västernorrlands län . .
11.9
9.7
9.6
1 1.0
13.7
14.6
19.4
21.9
13.8
11.3
övriga län ..........
53 s
52.7
49.4
45.7
34.4
20.9
19.7
32.7
11.4
13.1
Summa
lOO.o
lOO.o
lOO.o
lOO.o
lOO.o
lOO.o
lOO.o
lOO.o
lOO.o
100.O
29
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
Tab. 11. Antal hjälpsökande arbetslösa inom olika län Åren 1932—1941.
Irsmedeltal.
Län
1932
1983
1934
1935
lorn; j
1937
1938
1939
1940
1941
Stockholms stad
6,926
13,324
10,643
5,081
3,436
2,053
1,323
986
1,903
4,131
2,050
4,981
4,411
2,216
1,132
416
187
153
277,
1,227
Uppsala ........
Södermanlands . .
1,288
2,488
1,874
1,041
470
265
282
227
137
230
1,832
2,849
1,891
625
273
160
157
109
158
350
Östergötlands. . ..
2,785
4,899
3,563
1,348
774
524
466
362
260
534
Jönköpings......
1,347
2,489
2,160
1,106
628
295
219
218
183
309
1.835
2,650
2,022
962
452
164
142
187
ilo
133
3,869
5,541
3,815
2,115
1,080
420
410
399
276
502
''249
697
410
153
129
102
100
71
29
1 Blekinge ........
1 Kristianstads ....
4,246
5,791
4,944
3,195
1,612
814
637
794
323
303,
1,791
2,746
2,117
889
342
132
107
104
55
87
3,259
4,199
2,707
1.375
1.189
862
779
562
957
1,331
Malmöhus i övrigt
4,546
7,044
5,185
2,616
1,713
1,248
1,096
661
498
76 ''l
1.067
1,699
1.454
882
574
409
371
253
159
260
Göteborgs stad . .
6,072
8,699
6,787
3,746
2,399
1,283
1,186
1,047
2,630
4,574
Göteborgs och
Bohus i övrigt
5,341
7,730
7,208
5,019
3,332
2,022
1,724
1,541
1,736
2,353
! Alvsborgs ......
| Skaraborgs......
2,250
3,520
2,724
1,435
765
427
279
231
207
276
1,274
2,240
1,866
959
455
203
196
82
32
83
7,207
9,755
6,579
3,836
1,669
513
515
1,121
309
325
4,191
5,789
3,919
1,898
887
329
199
168
210
200
| Västmanlands. . . .
2,853
4,273
2,201
653
174
57
46
44
51
80
Kopparbergs ....
Gävleborgs......
Västernorrlands. .
5,720
9,202
5,989
2,904
1,195
274
121
154
105
66
7,789
10,660
6,764
3,984
1,874
747
554
742
336
49y
14(268
17,025
11,486
7,037
5,072
2,809
3,266
3,954
1,927
2,685
4,493
5,724
2,405
1,086
307
30
25
212
43
65
! Västerbottens....
4,702
6,240
3,692
1,872
897
299
345
637
191
332
Norrbottens ....
10,656
11,800
5,986
3,550
2,773
1,359
1,457
2,537
265
447
Hela riket
113,907
164,054
114,802
61,581
35,601
18,213
16,189
17,556
13,367
22,219
Städer
35,533
55,647
41,307
22,610
15,893
10,272
8,643
6,887
8,704
15,020
Landsbygd
78,374
108,407
73,495
38,971
19,708
7,941
7,546
10,669
4,663
7,199
folkmängden, i 27 kommuner 1—2 procent, i 12 kommuner 2—3 procent
och i 10 kommuner 3—7 procent. Av de sistnämnda kommunerna voro 8
belägna i Göteborgs och Bohus län (Askum, Svenneby, Tossene, Näsinge,
Bro, Lommeland, Brastad och Malmön) och 2 i Västernorrlands län (Bjärtrå
och Högsjö).
Liksom under år 1940 var arbetslösheten huvudsakligen koncentrerad till
storstäderna samt Göteborgs och Bohus och Västernorrlands läns landsbygd.
Av tab. 10 framgår, att nära 2/s av samtliga hjälpsökande voro hemmahörande
i dessa områden. I medeltal rapporterades där under år 1941
14,333 hjälpsökande arbetslösa mot 8,634 föregående år.
Av samtliga hjälpsökande voro under år 1941 67.6 procent hemmahörande
i städer, därav 45.2 procent i storstäder, och 32.4 procent på landsbygden.
Ytterligare uppgifter örn arbetslöshetens geografiska fördelning lämnas i
tab. 11, vari redovisas medelantalet hjälpsökande i varje län under aren
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
Tab. 12. Antal hjälpsökande arbetslösa på 1,000 invånare inom olika län
åren 1932-1941.
Län
1932
...
1033
1934
1935
1936
1937
1938
1939
1940
1941
Stockholms stad ....
13.r>
25.6
20.4
9.7
6.4
3.8
2.4
1.7
3.3
7.0
Stockholms ........
7.7
18.6
16.3
8.2
4.2
1.5
0.7
0.5
1.0
4.3
Uppsala............
9.4
18.o
13.5
7.5
3.4
1.9
2.0
1.6
1.0
1.7
Södermanlands ....
9.8
15.2
10.1
3.3
1.4
0.8
0.8
0.6
0.8
1.8
Ostergötlands ......
9.o
15.8
11.4
4.3
2.5
1.7
1.5
1.2
0.8
1.7
Jönköpings ........
5.8
10.7
9.2
4.7
2.7
1.2
0.9
0.9
0.8
1.3
Kronobergs ........
11.8
17.1
13.o
6.2
2.9
1.1
0.9
1.2
0.7
0.9
Kalmar ............
16.7
23.9
16.4
9.1
4.7
1.8
1.8
1.7
1.2
2.2
Gotlands ..........
4.3
12.1
7.1
2.6
2.2
1.8
1.7
1.2
0.5
1.2
Blekinge ..........
29. s
39.8
33.8
21.9
11.0
5.6
4.4
5.5
2.2
2.i
Kristianstads ......
7.3
ll.i
8.5
3.6
1.4
0.5
0.4
0.4
0.2
0.4
Malmö stad ........
25.1
32.o
20.5
9.9
8.4
6.o
5.3
3.7
6.2
8.6
Malmöhus i övrigt..
11.9
18.4
13.5
6.9
4.5
3.3
2.9
1.8
1.3
2.i
Hallands ..........
7.1
11.2
9.6
5.8
3.8
2.7
2.4
1.7
1.0
1.7
Göteborgs stad ....
Göteborgs och Bohus
24.5
34.0
26.9
14.7
9.3
4.9
4.4
3.8
9.4
16.3
i övrigt..........
25.2
36.4
33.9
23.6
15.8
9.6
8.3
7.5
8.6
11.5
Alvsborgs ..........
7.2
11.2
8.6
4.5
2.4
1*3
0.9
0.7
0.6
0.8
Skaraborgs ........
5.3
9.2
7.7
4.o
1.9
0.8
0.8
0.3
O.i
0.3
Värmlands..........
26.7
35.9
24.i
14.0
G.i
1.9
1.9
4.2
1.2
1.2
Orebro ............
19.2
26.5
17.9
8.7
4.1
1.6
0.9
0.8
O.o
0.9
Västmanlands ......
17.7
26.5
13.6
4.o
1.1
0.3
0.3
0.3
0.3
0.5
Kopparbergs........
22.9
36.8
23.9
11.6
4.8
1.1
0.5
0.6
0.4
0.3
Gävleborgs ........
27.9
38.i
24.i
14.2
6.7
2.7
2.o
2.7
1.2
1.8
Västernorrlands ....
51.0
60.6
40.8
24.9
18.o
10. o
11.7
14.2
7.o
9.7
Jämtlands..........
33.3
42.2
17.7
8.0
2.2
0.2
0.2
1.5
0.3
0.5
Västerbottens ......
22.9
30. o
17.5
8.8
4.2
1.4
1.6
2.9
0.9
1.5
Norrbottens........
52.8
58.2
29.3
17.2
13.4
6.5
6.9
12.o
1.2
2.1
Hela riket
18.6
265
18.5
9.9
5.7
2.9
2.8
2.8
2.1
3.5
Städer
17.4
27.o
19.9
10.7
7.4
4.7
3.9
3.0
3.7
6.3
Landsbygd
19.o
26.3
17.8
9.4
4.8
2.0
1.9
2.6
1.2
1.8
1932—1941, och i tab. 12, vari nämnda årsmedeltal satts i relation till. hela
folkmängden i respektive län. Både absolut och relativt var arbetslösheten
under år 1941 — liksom under det näst föregående året — störst i Göteborgs
stad. Det därnäst högsta absoluta årsmedeltalet för 1941 uppvisade
Stockholms stad. I förhållande till folkmängden var dock arbetslösheten
av större omfattning i Bohuslän, Västernorrland och Malmö stad. Utom
nu nämnda län och städer förekom arbetslöshet av mera betydande omfattning
endast i Stockholms län. I jämförelse med 1940 uppvisade nästan
samtliga län högre arbetslöshetssiffror för 1941. Särskilt betydande var
ökningen i Stockholms stad och län.
I bilaga 1 lämnas uppgifter örn arbetslöshetsförhållandena i samtliga
kommuner, som rapporterade arbetslöshet den 31 december åren 1940 och
1941.
I tab. 13 meddelas uppgifter om de arbetslösas fördelning på yrkes
-
Kungl. Majlis proposition nr 344. 31
Tab. 13. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på yrkesgrupper åren 1932—1941.
Årsmedeltal.1
Yrkesgrupper
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
1939
1940
1941
Antal
Jordbruk och skogshus-
355
410
hållning ............
19,850
30,106
17,786
6,587
1,739
514
891
2,121
Jordbruk ............
6,849
12,769
9,140
3,183
790
295
242
321
162
221
Skogshushållning ....
13,001
17,337
8,646
3,399
949
219
649
1,800
193
189
Industri och hantverk ..
49,835
69,864
48,830
28,110
17,684
9,347
8,348
8,283
8,239
14,835
Malmbrytning och me-
tall industri..........
17,168
20,776
12,326
5,165
2,840
1,138
1,013
932
673
1,126
Jord- och stenindustri
8,348
12,000
10,612
6,958
3,845
1,841
1,338
1,481
1,458
2,147
Trävaruindustri ......
11,258
13,442
8,905
5,929
4,262
2,406
2,409
2,475
1,290
1,576
Byggnadsverksamhet . .
6,822
12,513
8,445
5,585
3,805
2,317
2,195
2,317
3,705
7,895
Övriga industrier......
6,239
11,133
8,542
4,473
2,932
1,645
1,393
1,078
1,113
2,091
Sjöfart och fiske ......
1,600
2,708
2,304
1,269
727
349
277
251
245
404
Handel, samfärdsel och
3,709
allmän tjänst........
5,397
11,238
9,342
5,490
3,599
2,265
1,796
1,506
1,970
Husligt arbete ........
. 132
376
210
45
53
37
27
25
35
80
Arbete, ej hänförligt titt
5,370
2,523
2,781
annan grupp ........
37,093
49,762
36,330
20,080
11,799
5,701
4,850
Summa
113,907
164,054
114,802
61,581
35.601
18,213
16,189
i-
tH
13,36"
22,219
Procent
Jordbruk och skogshus-
12.1
1.8
hällning ............
17.4
18.s
15.5
10.7
4.9
2.8
5.6
2.7
Jordbruk ............
6.o
7 8
8.0
5.2
2.2
1.0
1.5
1 .8
1.2
1.0
Skogshushållning ....
11.4
10.5
7.5
5.5
2.7
1.2
4.0
10.3
1.5
0.8
Industri och hantverk ..
43.8
42.6
42.5
45.6
49.7
51.3
51.6
47.2
61.6
66.8
Malmbrytning och me-
tallindustri..........
15.1
12.6
10.7
8.4
8.0
6.3
6.2
53
5.o
5.1
Jord- och stenindustri
7.8
7.3
9.2
1 1.3
10.8
1 0.1
8.3
8.4
10.9
9.7
Trävaruindustri ......
9.9
8.2
7.8
9.8
12.0
13.2
14‘9
14.1
9.7
7.1
Byggnadsverksamhet . .
6.0
7.7
7.4
9.1
10.7
12.7
13.6
13.2
27.7
35.6
övriga industrier......
5.5
6.8
7.4
7.2
8.2
9.0
8.6
6.2
8.3
9.4
Sjöfart och fiske ......
1.4
1.7
2.o
2.1
2.0
1.9
1.7
1.4
1.8
1.8
Handel, samfärdsel och
8.6
14.7
16.7
allmän tjänst........
4.7
6.9
8.i
8.9
10.1
12.5
u.i
] Husligt arbete ........
0.1
0.2
0.2
0.1
0.2
0.2
0.2
O.i
0.3
0.4
Arbete, ej hänförligt till
18.9
12.5
annan grupp ........
32.g
30.3
31.7
32.6
33.1
31.3
29.9
30. o
Summa
lOO.o
100.O
lOO.o
1000
lOO.o
100 o
lOO.o
lOO.o
1000
1000
1 För tiden 3I/i 1938—80/e 1940 har i statliga och kommunala beredskapsarbeten sysselsatta
arbetslösa, för vilka månatliga uppgifter örn yrkesfördelningen icke föreligga under denna tid,
fördelats på yrkesgrupper med ledning av vissa specialundersökningar.
grupper åren 1932—1941. Ökningen i arbetslösheten under 1941 föll huvudsakligen
på yrkesgrupperna byggnadsverksamhet samt handel, samfärdsel
och allmän tjänst.
En fullständig fördelning på län och yrkesgrupper av de den 31 decem
-
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
ber 1941 anmälda hjälpsökande är intagen i bilaga 2. De yrkesgrupper,
som under år 1941 uppvisade ett mera betydande antal arbetslösa voro
stenindustri, sågverksindustri, byggnadsverksamhet, landtransport (inklusive
hamn- och stuveriarbete) samt arbete ej liänförligt till annan grupp (diversearbete).
Trots den dåliga arbetstillgången vid pappersmassefabriken och
pappersbruk var antalet hjälpsökande från dessa yrkesområden relativt begränsat,
beroende främst på den rikliga tillgången på annat för dessa yrkesgrupper
lämpligt arbete, nämligen skogsarbete i närheten av hemorten.
Antalet hjälpsökande från andra näringsgrenar med dålig arbetstillgång, såsom
textilindustri, läder-, hår- och gummivaruindustri samt kemisk-teknisk
industri, var mycket ringa, beroende på att driften vid företagen mera
undantagsvis helt nedlades och i stället förkortad arbetstid tillämpades.
Den ökade arbetslösheten under 1941 berodde till stor del på byggnadskrisen.
Redan rinder 1940 voro i medeltal 3,705, eller 27.7 procent av samtliga
hjälpsökande, byggnadsarbetare. Under 1941 vörö motsvarande siffror
7,895 och 35.5 procent. Trots det förbättrade läget inom byggnadsindustrin
under senare delen av 1941 samt den fortgående överföringen av
arbetskraft till andra yrkesområden, främst skogsbruket, voro vid utgången
av 1941 7,321 byggnadsarbetare anmälda som hjälpsökande. Av dessa voro
4,091, eller 55.9 procent, från storstäderna.
Ökningen av antalet hjälpsökande inom handel, samfärdsel och allmän
tjänst framträdde inom grupperna landtransport samt affärs- och lagerarbete.
Under andra halvåret 1941 minskade dock antalet hjälpsökande inom dessa
yrkesområden betydligt och vid utgången av året var antalet hjälpsökande
2,475 mot 3,191 vid motsvarande tid föregående år. Antalet hjälpsökande
tillhörande yrkesgrupperna kontorsarbete, litterärt och konstnärligt arbete
samt förvaltning och undervisning höll sig under året tämligen konstant
och uppgick i medeltal till 419.
Antalet hjälpsökande tillhörande yrkesgrupperna stenindustri och trävaruindustri
var under 1941 i genomsnitt något högre än föregående år; vid utgången
av 1941 var dock antalet lägre än vid samma tid föregående år. Vid
nämnda tidpunkt 1941 voro 1,600 stenindustriarbetare och 1,127 sågverksarbetare
anmälda såsom hjälpsökande.
Diversearbetarnas andel av hjälpsökandeklientelet var lägre än under
något annat år, för vilka yrkesuppgifter föreligga, och utgjorde 12.5 procent;
antalet dylika arbetslösa uppgick vid utgången av 1941 till 2,506.
Det inom ett flertal yrkesområden minskade antalet hjälpsökande, som
kunde konstateras under senare delen av 1941, sammanhänger som tidigare
framhållits med den intensifierade överföringen av arbetskraft till skogsarbete
och vissa andra yrkesområden.
I tab. 14 meddelas uppgifter örn arbetslöshetsklientelets ålderssammansättning
vid vissa tidpunkter under åren 1933—1941. Av tabellen framgår,
att ungdomsarbetslösheten under år 1941 — liksom under år 1940 — varav
ringa omfattning. Vidare framgår, att de arbetslösa över 50 år vid 1941 års
utgång utgjorde en större andel av klientelet än vid något annat undersök
-
33
Kungl. Maj:ts preposition nr 344.
Täln 14. lie hjälpsökande arbetslösas fördelning på åldersgrupper vid vissa
tidpunkter åren 1933—1941.
Tidpunkt
A
n t a 1
Pro
cent
16—25
år
26 — 50
år
över 50
år
Summa 1
16—25
år
26—50
år
över 50
år
Summa
30/n 1933
57,412
90,396
22,395
170,203
33.7
53.i
13.2
100.o
31/io 1934
26,114
46,023
12,373
84,510
30.9
54.5
14.6
100.o
3i/t 1935
10,055
22,811
7,466
40,332
24.9
56.c
18.5
lOO.o
31/7 1936
3,899
11,449
4,582
19,930
19.6
57.4
23.o
100. o
sl/8 1937
1,031
4,911
2,858
8,800
11.7
55.8
32.5
lOO.o
s0/n 1939
1,799
8,064
3,526
13,389
13.5
60.2
26.s
100.O
s''/i 1940
408
4.445
3,049
7,902
5.2
56.2
38.6
lOO.o
31/i2 1940
2,470
14,186
6,813
23,469
10.5
60.5
29.o
lOO.o
sl/7 1941
1.167
9,225
5,813
16,205
7.2
56.9
35.9
lOO.o
“Viii 1941
1,438
10,459
7,686
19,583
7.3
53.4
39.3
lOO.o
1 För åren 1933—1939 överensstämma icke summasiffrorna med hela antalet hjälpsökande,
då åldersuppgifter saknas för ett mindre antal hjälpsökande vid resp. tidpunkter.
ningstillfälle; icke mindre än 39.3 procent av samtliga hjälpsökande den 31
december 1941 voro över 50 år.
Kvinnorna utgjorde alltjämt en ringa del av de hjälpsökande arbetslösa.
Under år 1941 voro i genomsnitt 1.6 procent av samtliga hjälpsökande kvinnor;
vid årets utgång voro 336 (1.6 procent) kvinnor anmälda.
Alltifrån den 1 juli 1934 gälla i vissa avseenden särskilda bestämmelser
rörande i vistelsekommunen icke hemortsberättigade hjälpsökande arbetslösa.
Antalet sådana hos arbetslöshetskommittéerna anmälda arbetslösa har
under de gångna åren städse varit ringa. Vid 1941 års utgång voro 344,
eller 1.8 procent av samtliga hjälpsökande, icke hemortsberättigade i den
kommun, där de erhållit eller sökte arbetslöshetshjälp.
Arbetslinjen.
Statliga arbeten i arbetsmarknadskommissionens regi. Under år 1941 har
kommissionen åtagit sig ett flertal nya arbetsobjekt för utförande såsom
statligt beredskapsarbete. Nyanskaffningen av arbeten under åren 1939—
1941 belyses i tab. 15. De arbeten, som kommissionen år 1941 åtog
sig att utföra, voro vägarbeten i Stockholms stad, Stockholms, Uppsala,
Södermanlands, Jönköpings, Blekinge, Kristianstads, Göteborgs och Bohus,
Alvsborgs, Örebro och Västernorrlands län, avloppsledningsarbeten i Kronobergs
län, friluftsgård vid Lida i Stockholms län samt vissa arbeten vid
Sundsvalls flygfält. De mest omfattande av dessa arbeten voro tvenne
vägarbeten i Stockholm och dess omedelbara närhet, kallade Södertälje- och
Uppsalavägarna. En fullständig förteckning över kommissionens arbetsåtaganden
år 1941 återfinnes i bilagorna 3 och 4. I förteckningen ingå dock
ej vissa arbeten för försvaret. Uppgifter rörande försvarsarbeten ingå ej
heller i det följande annat än i fråga örn antalet sysselsatta arbetare och
medeldagsförtjänster.
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 344. isis 42 3
34 Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
Tab. 15. Kostnaderna för under åren 1939—1941 kontraherade eller i annan ordning
till utförande i arbetsmarknadskommissionens regi antagna statliga
beredskapsarbeten fördelade länsvis *. Kronor.
Län
Kontraktssummor
Ersättningar från uppdragsgivare
1939
1940
1941
1939
1940
1941
Stockholms stad........
—
—
1,441,000
—
—
216,150
Stockholms ............
—
—
7,283,800
—
—
727,640
Uppsala................
—
—
1,020,000
—
—
153,000
Södermanlands ........
—
—
2,470,700
—
—
370,605
Östergötlands ..........
—
—
—
—
—
—
Jönköpings ............
584,000
535,400
129,100
341,900
—
16,700
Kronobergs ............
—
—
20,000
—
—
—
Kalmar ................
—
—
—
—
—
—
Gotlands ..............
—
—
—
—
—
—
Blekinge ..............
24,200
—
62,500
23,000
—
12,500
Kristianstads ..........
14,000
—
708,700
2,100
—
141,740
Malmö stad............
—
—
—
—
—
—
Malmöhus i övrigt......
—
—
—
—
—
—
Hallands ..............
—
—
—
—
—
—
Göteborgs stad ........
—
—
—
—
—
—
Göteb. o. Bohus i övrigt
16,700
—
39,000
835
—
2,200
Alvsborgs..............
22,200
—
1,905,500
2,220
—
181,650
Skaraborgs ............
—
—
—
—
—
—
Värmlands..............
—
—
—
—
—
—
Örebro ................
—
—
321,000
—
—
48,150
Västmanlands..........
—
—
—
—
—
—
Kopparbergs............
—
—
—
—
—
—
Gävleborgs ............
—
—
—
—
—
—
Västernorrlands ........
—
—
2,478,700
—
—
126,170
Jämtlands..............
—
—
—
—
—
—
Västerbottens ..........
—
—
—
—
—
—
Norrbottens ............
661,100
—
—
370,055
—
—
Summa
1,322,200
535,400
17,880,000
740,110
—
1,996,505
1 Före V» 1940 statliga reservaxbeten.
Under år 1941 färdigställdes 11 arbeten, bland vilka må nämnas Kalix
flygfält samt vägen mellan Leksand och Dala—Järna i Kopparbergs län, det
sistnämnda arbetet av stor betydelse för brännvedsförsörjningen.
Kommissionen träffade under året kollektivavtal med Svenska väg- och
vattenbyggnadsarbetareförbundet. Avtalet har fungerat väl och arbetet har
till största delen kunnat utföras på ackord. Genomsnittligt har sålunda
endast cirka 30 procent av arbetstiden fallit på tidlönsarbete.
Antalet arbetslösa sysselsatta vid arbeten i kommissionens regi under
åren 1932—1941 framgår av tab. 16. Medelantalet under 1941 sysselsatta
uppgick till 2,800, varav 54.3 procent voro hänvisade från städer. Då städernas
andel av hjälpklientelet under året i genomsnitt uppgick till 69,9
procent, voro sålunda städernas arbetslösa i betydligt mindre utsträckning
35
Kungl. Maj.ts proposition nr 344.
Tab. 16. Antal arbetslösa sysselsatta vid arbeten i arbetsmarknadskommissionens
regi 1 åren 1932—1941.
Årsmedeltal
Hänvisade från
därav
1941
Hänvisade från
därav
städer
lands-
bygd
hela
riket
städer
%
städer
lands-
bygd
hela
riket
städer
%
1932
2,653
12,167
14,820
17.9
Januari ....
1,316
839
2,155
61.1
1933
2,617
17,195
19,812
13.2
Februari . .
1.414
1,118
2,532
55.8
1934
4,700
17,984
22,684
20.7
1,249
1,527
1,963
2,218
2,174
1,104
2,353
2,843
3,504
4,307
53.1
April ......
1,316
1,541
2,089
1,962
53.7
1935
5,097
11,669
16,766
30.4
Maj........
56.o
1936
3,124
5,944
9,068
34.5
51.5
1937
1,896
2,316
4,212
45.0
Juli........
4,136
3,461
2,312
52.6
1938
1939
956
517
995
994
1,951
1,511
49.0
34.2
Augusti ....
September..
1,859
1,273
1,602
1,039
53.7
55.1
1940
543
620
1,163
46.7
Oktober ....
1,144
991
2,135
53.6
November . .
1,103
935
2,038
54.1
1941
1,519
1,281
2,800
54.3
December . .
989
836
1,825
54.2
1 Omfattar t. o. m. juni 1940 statliga reservarbeten (inklusive statliga arkivarbeten)
samt därefter statliga beredskapsarbeten i kommissionens regi och statliga arkivarbeten.
än landsbygdens sysselsatta vid kommissionens arbeten b Av hela antalet
sysselsatta arbetslösa voro 59.3 procent försörjningspliktiga. Motsvarande
procenttal för samtliga hjälpsökande uppgick till 72.i. Det högsta antalet
sysselsatta vid kommissionens arbeten under år 1941 redovisades under
juni månad med 4,307.
I jämförelse med år 1940 kunde en betydligt större del av de vid kommissionens
arbeten sysselsatta beredas arbete i närheten av hemorten. I
slutet av september 1941 voro sålunda 45,5 procent sysselsatta inom hänvisningslänet
mot 29.8 procent vid samma tid föregående år. Av arbetarna
kunde 34.8 procent utnyttja sin ordinarie bostad (dagkolonister), 65.o procent
bodde i av kommissionen tillhandahållna förläggningar och 0.2 procent
bodde i genom egen försorg anskaffad, tillfällig bostad.
Vid statliga beredskapsarbeten sysselsatta beredskapsarbetare åtnjuta
vissa sociala förmåner såsom fri resa till och, under vissa förutsättningar,
från arbetsplatsen, ersättning med 1: 50 kronor per dag för sjukdagar m. m.
De arbetare, som utnyttja av kommissionen tillhandahållen bostad, erlägga
härför en avgift av 50 öre per dygn. I denna avgift ingår även ersättning
för värme, lyse, sängutrustning med lakan samt vissa kokkärl. Arbetarna
svara själva för den dagliga städningen, men skurningen av golv m. m. verkställes
på kommissionens bekostnad två gånger i månaden. Samtliga dessa
förmåner utgå vid statliga beredskapsarbeten, oavsett i vilken myndighets
regi arbetena bedrivas.
Kostnaderna per dagsverke för statliga beredskapsarbeten i kommissionens
regi (exklusive försvarsarbetena) under tiden 1 januari—31 december 1941
framgår av följande sammanställning. 1
1 I fråga orri statliga arbeten i annan myndighets regi var förhållandet det motsatta;
jfr sammanställning å sid. 46.
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
Kronor
%
Arbetskostnad ........
.............. 16:91
86.1
Administration........
.............. 1:51
7.7
Sociala kostnader......
.............. 1:22
6.2
Därav arbetslöner ....
Summa 19:64
.............. 11:98
100.o
61.0
Tab. 17. Medeldagsförtjftnster rid statliga beredskapsarbeten i arbetsmarknadskommissionens
regi juli 1940—december 1941. Kronor per 8-timmars dagsverke.
Månad
Vägarbeten
Andra arbeten 1
Samtliga arbeten
1940
Juli..........................
9:76
15: 04
13: 20
Augusti......................
10:08
15:44
13:44
September....................
10:16
15: 68
13: 68
Oktober......................
10:16
16: 16
13: 52
November....................
10: 08
16: 00
13:04
December....................
9: 92
16:88
12: 88
1941
Januari ......................
9: 76
14: 08
11:36
Februari ....................
9: 68
14: 88
11:36
Mars ........................
10: 08
15: 84
11:52
April ........................
10: 48
15: 12
11:52
Maj..........................
10: 72
14: 64
11:68
Juni ........................
11: 12
14: 56
12: 24
Juli..........................
11:60
15: 68
13: 12
Augusti......................
11:92
15: 60
13: 36
September....................
12:40
15: 92
14: 16
Oktober......................
13: 12
15: 84
14:56
November....................
13: 84
14: 64
14: 32
December....................
13: 04
15: 12
14: 08
1 Farleds-, flygfälts-, försvarsarbeten m. m.
Medeldagsförtjänsterna för vid statliga beredskapsarbeten i kommissionens
regi sysselsatta hänvisade arbetslösa under tiden juli 1940—december 1941
framgår av tab. 17. Förtjänsterna, som äro beräknade per 8-timmars dagsverke,
inkludera indextillägg och semesterersättning samt i förekommande
fall (försvarsarbeten) övertidsersättning. Arbetarnas dagsförtjänster kunna
emellertid väsentligt avvika från angivna tal; särskilt är detta fallet under
vintern, då arbetstiden är något avkortad. Det bör observeras, att de i
kommissionens regi utförda arbetena i största utsträckning bedrivas på ackord
och att de angivna dagsinkomsterna inkludera utbetalda ackordsöverskott.
Vid bedömande av de i denna och andra tabeller angivna medeldagsförtjänsterna
för olika grupper av arbeten torde även beaktas, att variationer
i grundtimpenningen för tidlönsarbete föreligga mellan olika orter och tidsperioder,
ävensom att omfattningen av ackordsarbetet varierar.
Antalet under budgetåret 1940/41 utgjorda dagsverken uppgick till
916,878.
37
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
Som komplement till de åtgärder för tillgodoseende av skogsbrukets
behov av arbetskraft, för vilka redogjorts å sid. 17 ff. här ovan, överfördes
även arbetskraft från statliga och statskommunala beredskapsarbeten till
skogsarbete. Genom dessa åtgärder minskades antalet sysselsatta vid kommissionens
arbeten under sensommaren och hösten till omkring 2,000, av
vilka flertalet voro sysselsatta vid försvars- och liknande arbeten, som av
naturliga skäl ej kunde inskränkas.1
Efter anmodan av bränslekommissionen igångsattes upptagning av sticktorv
på tre olika platser inom landet, nämligen vid Hunneberg i Älvsborgs
län samt Vallåsen och Biskopstorp i Hallands län. På grund
av den otjänliga väderleken, varigenom tjälen sent gick ur marken, samt
framför allt på grund av att något kollektivavtal för sticktorvberedning ej
slutits mellan arbetsmarknadsparterna, förspilldes tiden till stor del med
förhandlingar angående prissättning och dylikt. Den genom kommissionens
försorg upptagna torvkvantiteten blev därför obetydlig (omkring 3,000 ton).
Arbetet på dessa mossar fortsattes dock under hösten med dikning och
andra förberedelsearbeten för torvupptagning under år 1942. Under år 1941
uthyrdes en del i arbetsmarknadskommissionens ägo befintlig decauvillematerial
till enskilda företagare, som bedrevo maskintorvupptagning.
Även för nöd/oder insamling en ställdes arbetskraft till förfogande från
kommissionens arbetsplatser. Under augusti och första hälften av september
voro i medeltal 220 beredskapsarbetare sysselsatta med vasstäkt i kommissionens
regi; arbetarna åtnjöto därvid samma förmåner som vid beredskapsarbete.
Kostnaderna för denna verksamhet uppgick till cirka 57,500 kronor.
*
I antalet arbetslösa, sysselsatta vid arbeten i kommissionens regi, inräknas
även de arbetslösa, tillhörande tekniska och merkantila yrken, vilka
sysselsatts vid de från och med 1934 i form av statligt reservarbete anordnade
arlcivarbetena. Antalet personer vid statliga dylika arbeten under åren
1934—1941 framgår av följande sammanställning.
O
Ar
Antal sysselsatta
därav försörjnings-
(årsmedeltal)
pliktiga
1934
224
123
1935
227
125
1936
109
69
1937
84
56
1938
105
65
1939
117
72
1940
131
78
1941
233
137
Förutom vid statliga arkivarbeten sysselsattes även arbetslösa vid statskommunala
arkivarbeten, vilken hjälpform ånyo började tagas i anspråk från
och med hösten 1941. Vid 1941 års utgång voro sammanlagt 367 arbetslösa
sysselsatta vid arkivarbeten, varav 84 vid statskommunala arkivarbeten.
1 Samtidigt gjordes motsvarande inskränkning i andra statliga beredskapsarbeten, vilka
nedbringades till en arbetsstyrka av''omkring 1,200 man (jfr tab. 19).
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
Kommissionen fastställde under 1941 särskilda reglementariska föreskrifter
för arkivarbeten, som började tillämpas från och med den 1 maj.
Dessa innefatta bland annat att en deklaration med detaljerade personliga
upplysningar skall av arbetslöshetskommitté avfordras personer, vilka ifrågasättas
till att erhålla arkivarbete.
Avlöningen till arkivarbetare utgick tidigare helt enligt reservarbetslönesystemet.
Sedan kommissionen framlagt förslag örn radikalt förändrade
grunder för ersättning till arkivarbetare, och Kungl. Majit underställt riksdagen
förslaget (prop. 1941: 285), bemyndigades kommissionen att fastställa
nya avlöningsbestämmelser (Kungl, brev den 28 juni 1941). Enligt dessa
bestämmelser, som gälla från och med den 1 juli 1941, utgår avlöningen i
form av en för olika orter varierande veckolön, vars storlek bestämmes med
hänsyn till den ortsgrupp, vartill orten hänföres. Veckolönen inom respektive
ortsgrupper framgår av följande tablå.
Ortsgrupp
Veckolön, kr.
Ortsgrupp
Veckolön,
A
42: —
F
55: —
B
44: 50
G
61: —
C
47: —
H
Qfi: 50
D
49: —
I
70: —
E
51: 50
I övrigt innehålla de nya bestämmelserna bland annat föreskrifter örn
behörighetsavgränsning, behovsprövning, sysselsättningstidens längd, hänvisningsförfarande
och skiftning.
Statliga beredskapsarbeten i annan myndighets än kommissionens regi. Statliga
beredskapsarbeten bedrevos ufider 1941, förutom i kommissionens,
huvudsakligen i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi. Dessutom bedrevos
2 arbeten i byggnadsstyrelsens regi.
Kostnaderna för under tiden 1 juli 1940—31 december 1941 kontraherade
eller i annan ordning till utförande i annan myndighets än arbetsmarknadskommissionens
regi antagna statliga beredskapsarbeten framgår av
tab. 18.
Tab. 18. Kostnaderna för under tiden V? 1940—S1/u 1941 kontraherade eller 1
annan ordning till utförande i annan myndighets än arbetsmarknadskommissionens
regi antagna statliga beredskapsarbeten.
Län
Kontraktssummor
Ersättningar från uppdrags- givare
xf?—S1/12 1940
1941
V?—S1/i2 1940
1941
Stockholms stad ..................
50,000
Stockholms........................
—
153,000
—
—
Göteborgs och Bohus..............
3,079,700
7,104,500
473,900
922,460
Älvsborgs ........................
—
224,700
—
44,940
Gävleborgs........................
—
1,036,000
—
142,150
V ästemorrlands....................
1,122,000
5,474,900
62,800
1,164,935
Jämtlands ........................
—
146,200
—
51,170
Norrbottens ......................
26,100
—
—
—
Summa
4,227,800
14,189,800
536,700
2,325,655
39
Kungl. Marits proposition nr 344.
En fullständig förteckning över de arbeten, som under år 1941 antagits
till utförande i annan myndighets än kommissionens regi, återfinnes i bilagorna
3 och 4. I bilaga 3 meddelas dessutom uppgifter örn totalkostnader
och statsbidrag för under tiden 1 juli 1933—31 december 1940 beviljade
arbeten av denna art. I niaga 5 meddelas vissa uppgifter örn under
år 1941 avslutade statliga beredskapsarbeten i annan myndighets än kommissionens
regi.
Tab. 19. Antal arbetslösa sysselsatta vid statliga beredskapsarbeten i annan
myndighets än arbetsmarknadskommissionens regi åren 1938—1941.
Månad
Hela antalet syssel- satta arbetslösa
d ä
ray
f r
å n
Göteborgs och Bohus län
(utom Göteborgs stad)
Västernorrlands
än
1938
1939
1940
1941
1938
1939
1940
1941
1938
1939
1940
1941
Januari ..........
207
1,013
971
840
130
414
308
452
75
426
445
313
Februari..........
318
1,107
766
870
218
411
293
456
76
499
321
299
Mars..............
419
1,094
647
1,101
291
357
268
548
113
540
253
422
April..............
525
1,248
638
1,380
360
364
304
671
140
625
255
502
Maj ..............
633
1,413
926
1,822
394
349
419
879
196
739
429
634
Juni..............
676
1,655
1,011
2,303
403
359
440
1,018
214
854
491
823
Juli ..............
772
1,734
1,084
2.302
424
392
498
1,081
234
877
507
731
Augusti ..........
850
1,903
1,051
2,023
437
406
534
1,055
277
913
443
514
September ........
866
1,622
1,059
1,719
409
340
607
898
357
773
385
420
Oktober ..........
917
1,571
995
1,289
439
289
588
718
385
736
345
279
November ........
859
1,301
856
1,190
426
295
506
693
337
610
297
288
December ........
916
1,045
773
1,104
425
304
452
655
369
436
260
305
Årsmedeltal
663
1,392
898
1,495
363
357
435
760
231
669
369
461
I tab. 19 meddelas uppgifter om antalet under åren 1938—1941 vid statliga
beredskapsarbeten i annan myndighets än kommissionens regi sysselsatta
hänvisade arbetslösa. Av skäl, som angivits här ovan (sid. 37) minskades
arbetsstyrkorna under eftersommaren och hösten. Av tabellen framgår,
att under år 1941 i medeltal 1,495 arbetslösa voro sysselsatta vid dessa
arbeten. Av de sysselsatta voro i medeltal 1,221 eller 81.7 procent hemmahörande
i Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands län. Av samtliga
sysselsatta voro 80.8 procent hänvisade från landskommuner; 93.i procent
voro försörjningspliktiga. Vid september månads utgång kunde av samtliga
sysselsatta 72.3 procent utnyttja sin ordinarie bostad (dagkolonister).
Medeldagsförtjänsterna (inklusive indextillägg och semesterersättning) för
vid statliga beredskapsarbeten i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi sysselsatta
hänvisade arbetslösa under tiden juli 1940—december 1941 framgår av
följande sammanställning *).
*) I uppgifterna ingå samtliga arbeten utom Sandöbron.
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
År och
månad
1940.
juli.......
augusti...
september
oktober
november
december
1941.
januari...
februari .
Kronor per
8-timm ars
arbetsdag
10: 91
11: 14
11: 17
10: 71
10: 82
10: 23
10: 24
10: 55
År och
månad
Kronor per
8-timmars
arbetsdag
1941.
mars..........
10: 84
april..........
11: 28
maj ..........
11: 80
juni ..........
12: 25
juli............
12: 24
augusti........
12: 10
september ....
12: 60
oktober ......
12: 31
november ....
12: 37
december ____
12: 57
Vid en jämförelse med motsvarande uppgifter för kommissionens arbeten
bör observeras, att de i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi utförda arbetena
närmast äro jämförbara med kommissionens vägarbeten och att arbetsstyrkorna
i väsentligt större utsträckning bestå av folk från orten, s. k. dagkolonister
(jfr sid. 46). I fråga örn sociala förmåner för arbetarna gäller
detsamma som vid kommissionens arbeten (sid. 35).
Statsicommunala beredskapsarbeten. Under år 1941 har statsbidrag beviljats
till ett stort antal beredskapsarbeten för utförande i kommunal regi.
Förteckning över dessa arbeten återfinnes i bilagorna 6 och 7, varjämte i
bilaga 6 även meddelas uppgifter örn totalkostnader och statsbidrag för
under tiden 1 juli 1933—31 december 1940 beviljade dylika arbeten. I bilaga
8 meddelas vissa uppgifter örn under 1941 avslutade statskommunala
beredskapsarbeten. De under budgetåret 1940/41 beviljade arbetena voro
kostnadsberäknade till 30.7 miljoner kronor och de under tiden 1 juli—31
Tab. 20. Antal arbetslösa sysselsatta rid statskommunala beredskapsarbeten
Aren 1938—1941.
19 4 1
Månad
1938
1939
1940
hänvisade från
Summa
städer
landsbygd
Januari..............
92
703
636
246
104
350
Februari ............
179
826
580
444
88
532
Mars ................
468
866
435
610
168
778
April ................
619
855
402
790
213
1,003
Maj..................
701
887
546
818
275
1,093
Juni ................
794
929
518
869
256
1,125
Juli..................
804
861
318
1,172
195
1,367
Augusti..............
797
735
318
1,115
182
1,297
September..........
798
814
255
999
236
1,235
Oktober..............
706
766
233
1,097
229
1,326
November............
644
784
282
1,232
301
1,533
December............
588
627
243
1,410
232
1,642
Irsmedeltal
599
804
397
900
207
1,107
41
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
december 1941 beviljade till 20.6 miljoner kronor. I dessa summor ingå
även ökade kostnader för äldre arbeten, till vilka ytterligare statsbidrag beviljats
av Kungl. Maj:t eller arbetsmarknadskommissionen.
Antalet vid statskommunala beredskapsarbeten sysselsatta arbetslösa
under åren 1938—1941 framgår av tal. 20. Under år 1941 sysselsattes vid
dessa arbeten i medeltal 1,107 arbetslösa mot 397 föregående år.
Av hela antalet sysselsatta voro 81''3 procent hänvisade från städer; 95.9
procent voro försörjningspliktiga.
Uppgifter om medeldagsförtjänsterna för vid statskommunala beredskapsarbeten
sysselsatta hänvisade arbetslösa sammanställas från och med april
månad 1941 av arbetsmarknadskommissionen. Förtjänsterna per 8-timmars
dagsverke under tiden april—december 1941 framgå av följande sammanställning;
i denna ingår dock endast arbeten beviljade av kommissionen och
sålunda icke äldre arbeten beviljade av Kungl. Majit.
Månad
Stockholm med
förorter, Göte- borg och Malmö
Övriga
städer
Lands- bygde n
Hela riket
April........
15:26
12: 43
9: 84
12: 78
Maj ........
15: 23
13: 04
10: 15
13:43
Juni ........
15:07
13:31
10: 01
13: 66
Juli ........
16:38
12: 86
10: 63
14: 47
Augusti ....
16:19
13: 71
11: 71
15: 03
September ..
16:20
14: 02
11: 69
14: 94
Oktober ____
16:99
14: 82
12: 42
15: 50
November ..
16:38
13: 76
12 :02
14: 65
December ..
18:11
14: 62
12: 16
15:81
I bilaga 9 återgives en sammanställning per den 31 december 1941 av
statliga beredskapsarbeten i annan myndighets än arbetsmarknadskommissionens
regi samt statskommunala beredskapsarbeten, till vilka medel bebeviljats
under tiden 1 juli 1933—31 december 1941. Sammanställningen utvisar
att statsbidrag beviljats till 1,017 arbetsföretag, vilkas sammanlagda
totalkostnader uppgå till 179.7 miljoner kronor. Av dessa ha av arbetslöshetsmedel
beviljats statsbidrag med 101.2 miljoner kronor. Av de sammanlagda
totalkostnaderna belöpa å materiel m. m. 99.2 miljoner kronor eller
55.2 procent och å arbetslöner 80.5 miljoner kronor eller 44.8 procent. Vid
1941 års utgång voro 200 företag, vilkas sammanlagda totalkostnader uppgå
till 96.3 miljoner kronor, under utförande, varjämte 41 arbetsföretag å tillsammans
5.2 miljoner kronor beslutats men ej påbörjats.
Statskommunala reservarbetend Liksom under år 1940 sökte arbetslöshetskommittéerna
under år 1941 i ringa utsträckning statsbidrag till statskommunala
reservarbeten. Dylika arbeten anordnas numera endast för mindre
konkurrensduglig arbetskraft. De beräknade kostnaderna för under åren
1938—1941 beviljade statskommunala reservarbeten framgå av tab. 21. I
tabellen meddelas även uppgifter angående omfattningen av de statskommunala
reservarbeten, som avsågo allmänna vägar. 1
1 Statskommunala arkivarbeten se sid. 37.
42 Kungl. Maj.ts proposition nr 344.
Tab. 21. Beräknade kostnader för linder åren 1988—1941 beviljade statskommunala
reservarbeten. Kronor.
Månad
1938
1939
1940
1941
Samtliga
kostnader
därav för
allmänna
vägar
Samtliga
kostnader
därav för
allmänna
vägar
Samtliga
kostnader
därav för
allmänna
vägar
Samtliga
kostnader
därav för
allmänna
vägar
Januari. . . .
84,700
7,200
405,200
96,000
82,800
32,200
25,300
Februari . .
459,015
22,190
295,800
—
121,000
22,100
88,800
88,800
Mars......
203,300
8,800
296,230
44,150
4,975
—
30,680
—
April......
224.810
—
454,380
73,500
25,400
—
38,000
—
Maj ......
67,950
24,400
145,400
103,900
7,000
—
21,100
—
Juni......
74,000
32,000
55,560
22,900
153,500
153,500
28,000
—
Juli ......
137,700
2,500
28,645
__
_
—
16,300
—
Augusti ..
110,970
25,570
38,140
—
27,700
—
42,200
—
September
112,965
—
45,325
—
7,365
—
14,700
—
Oktober . .
126,175
7,000
55,152
14,652
85,550
—
229,775
1.100
November
155,450
82,100
147,700
22,200
83,200
19,500
15,000
—
December
520,600
5,100
77,425
—
—
—
—
—
Summa
2,277,635
216,860
2,044,957
377,302
598,490
195,100
556,755
115.200
Kostnaderna för andra under år 1941 beviljade statskommunala reservarbeten
än sådana, som avse allmänna vägar, lia beräknats uppgå till
441,555 kronor. Av ifrågavarande belopp utgör 266,765 kronor arbetskostnader
och 174,790 kronor övriga kostnader.
I tab. 22 meddelas uppgifter örn antalet vid statskommunala reservarbeten
sysselsatta arbetslösa under åren 1932—1941. I genomsnitt sysselsattes
under år 1941 endast 149 arbetslösa vid dessa arbeten. Av arbetarna vid
de statskommunala reservarbetena voro 54.4 procent hänvisade från städer;
85.8 procent voro familjeförsörjare.
Tab. 22. Antal arbetslösa, sysselsatta vid statskommunala reservarbeten
(inkl. statskommunala arkivarbeten) åren 1982—1941.
Arsmedeltal
Städer
Lands-
bygd
Hela
riket
därav
i städer
%
1941
Städer
Lands-
bygd
Hela
riket
därav
i städer
%
1932
2,554
3,077
5,631
45.4
Januari ....
79
43
122
64.8
1933
4,649
6,827
11,476
40.5
Februari ..
38
65
103
36.9
1934
5,581
10,142
15,723
35.5
46
54
100
April ......
81
37
118
68.6
1935
3,859
5,716
9,575
40.3
Maj........
76
71
147
51.7
1936
2,188
2,403
4,591
47.7
78
91
169
46.2
1937
1,114
975
2,089
53.3
91
112
203
44.8
1938
1939
663
414
645
426
1,308
840
50.7
49.3
Augusti ....
September. .
70
77
120
104
190
181
36.8
42.5
1940
106
114
220
48.2
Oktober ....
72
80
152
47.4
November . .
136
20
156
87.2
1941
81
68
149
54.4
December ..
129
13
142
90.8
Antalet kommuner, som under år 1941 hade arbetslösa sysselsatta vid
statskommunala reservarbeten uppgick i medeltal till 12, varav 5 städer och
7 landskommuner.
Kungl. Maj:ts proposition nr 344. 43
Tab. 23. Medeldagsförtjänster vid statskommiinala reservarbeten åren 1932—1941.
Kronor per 8-timmars dagsverke.
A) Hela riket.
Månad
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
1939
1940
1941
Januari ............
5: 12
4:69
5: 43
5: 21
5: 63
6: 33
6:38
6: 79
6:85
7: 64
Februari............
5: 11
4:56
5:51
5: 25
5:71
6:38
6:58
7: 13
6: 84
7:47
Mars ..............
4: 99
4:80
5:41
5: 32
5: 77
6: 49
6:55
7:19
7: 12
7:21
April ..............
4:92
4:64
5: 42
5:40
5:83
6: 64
6:55
7: 25
6: 93
7:46
Maj................
5: 21
4:74
5: 22
5: 66
5:93
6:87
6:63
7:02
7: 40
7: 65
Juni ..............
4: 96
4: 65
5: 15
5: 59
5:88
6: 79
6: 81
7: 17
7: 69
7:71
Juli................
5: 17
5: 04
5: 13
5: 59
5:88
6:72
7: 07
7: 13
7:63
7: 70
Augusti............
4:65
5: 24
5: 13
5: 72
5: 92
6: 97
7: 07
7: 21
7:94
7: 66
September..........
4: 57
5: 29
5: 15
5: 69
5:93
6: 80
7:25
7: 13
8:05
7: 95
Oktober............
4: 51
5: 30
5: 13
5:61
5: 94
6:90
7: 24
6: 82
8: 22
8: 27
November..........
4:54
5:33
5: 23
5:61
5: 99
6: 71
7: 28
6: 90
8: 09
8: 46
December..........
4: 71
5:63
5:33
5:69
6:03
6:42
7:06
7: 04
7:95
8: 18
B) Fördelning på städer och landsbygd åren 1936—-1941.
Månad
Städer
Land
äby g
d
1
1936
1937
1938
1939
1940
1941
1936
1937
1938
1939 11940
1941
J anuari ..........
6:65
7:31
7: 07
7:70
7:57
8: 26
4: 65
5: 10
5: 60
5: 99
6:21
6:23
Februari..........
6:78
7: 23
7: 38
7:88
7:52
8: 23
4:69
5: 28
5: 57
6:21
6:01
6: 28
Mars..............
6:80
7: 39
7: 20
7: 80
7:97
8: 01
4: 78
5: 35
5: 66
6: 48
6:23
6: 64
April..............
6:83
7: 57
7: 14
7: 79
7:58
8:02
4: 77
5: 49
5:70
6: 60
6: 53
6: 47
Maj ..............
7:01
7: 84
7: 33
7: 70
7:89
8: 12
4: 83
5: 66
5: 72
6:44
6:85
6: 87
Juni..............
7: 05
7: 82
7: 48
8: 45
8: 56
8: 17
4:97
5: 74
6: 03
6: 24
6:80
7: 38
Juli ..............
7:01
7: 57
7: 92
8: 04
8: 55
7: 96
5: 10
5: 94
6:30
6: 36
6:97
7:48
Augusti ..........
7: 06
7: 47
7: 97
8: 10
8: 95
7:80
5: 13
6:49
6: 45
6: 38
7: 15
7:58
September ........
7:03
7:77
8: 10
8: 05
9: 23
8:28
5: 18
5: 90
6: 62
6: 45
7: 22
7: 72
Oktober ..........
7: 09
7: 60
8: 11
7:61
9: 25
8: 74
5: 28
6: 20
6:49
6: 45
7: 31
7: 87
November ........
7: 02
7:49
8: 13
7:69
8: 94
9:08
5: 23
5: 95
6: 40
6: 40
7: 16
7:55
December ........
7: 13
7: 10
7: 84
7: 60
8: 55
8:34
4: 92
5: 72
6: 18
6:41
6:91
7: 10
Tab. 24. Antal arbetslösa sysselsatta vid kommunala hjälparbeten utan statsbidrag
åren 1932—1941.
Årsni cdcltal
Städer
Lands-
bygd
Hela
riket
1941
Städer
Lands-
bygd
Hela
riket
1932
3,250
2,992
1,104
7,838
10,214
4,697
11,088
13,206
5,801
1,229
1,476
1,376
1,125
930
806
2,035
2,371
2,238
1,773
1,395
1,094
847
1933
1934
895
862
648
1935
913
2,529
3,442
465
1936
1,023
990
1,384
2,407
665
429
1937
537
1,527
431
416
1938
928
590
1,518
1,750
1,062
435
383
818
397
418
815
1939
1940
867
691
883
371
401
251
652
486
315
801
1941
782
524
1,306
December ......
430
400
830
44 Kungl. Majlis proposition nr 344.
Tab. 25. Arbetslinjens omfattning åren 1932—1941.
Månad
A
n t a 1
s y
8 s e 1
satt
a
1932
1933
1934
1935
1986
1937
1938
1939
1940
1941
Statliga arbeten
Januari............
12,099
16,253
18,598
19,190
11,348
7,818
2,806
2,894
2,285
2,995
Februari ..........
14,015
17.275
20,667
19,232
11,088
7.862
3,004
3,134
1.963
3,402
Mars ..............
14,245
17,933
21,826
19,392
10,171
6,740
2,856
2,884
1,640
3,454
April ..............
13,879
18.504
21.935
17,345
9,140
5,659
2,282
2,489
1.366
4,223
Maj................
14.308
20,541
23,029
18,878
10,578
4,147
2.709
2,903
1,458
5,326
Juni ..............
15,172
22,175
25,488
20,398
10,453
3,510
2,565
3,418
1.497
6,610
Juli................
15,648
23,707
26,756
18,215
9,299
3,027
2,416
3,267
1,727
6,438
Augusti............
15,865
23,683
26,816
16,288
8.184
2,680
2,523
3.267
2,303
5,484
September..........
16,254
22,934
25,014
14,356
7,479
2,302
2,537
2,868
2,639
4,031
Oktober............
16,055
20,676
23,639
13,320
7,001
2,139
2,647
2,865
2,775
3,424
November..........
15,713
17,691
20,045
13,181
7,424
2,444
2,635
2,664
2,862
3,228
December..........
14,590
16,374
18,401
11,389
6,648
2,212
2,386
2,180
2,218
2,929
Statskommunala ar- beten
Januari ............
3,016
8,483
13,879
12,221
6,417
3,047
1,727
1,699
1,047
472
Februari ..........
4,018
9,684
16,199
12,662
6,209
3,132
1,828
2,055
878
635
Mars ..............
4,516
10,945
17,277
12,851
5,865
3,005
2,089
2,271
648
878
April ..............
4,863
10,476
17,277
11,780
5,631
2,775
2,318
2,084
540
1.121
Maj................
4,900
10,754
18,165
10,843
5,655
2,242
2,253
1,974
742
1,240
Juni ..............
5,645
11,852
18,477
10,168
4,940
2,017
2,216
1,833
732
1.294
Juli................
5,346
10,998
17,075
9,132
4,223
1,643
1,951
1,535
515
1,570
Augusti............
5,232
11,367
16,037
8,325
3,438
1,394
1,821
1,359
513
1,487
September..........
6,150
12,139
14,362
7,232
3,302
1,387
1,808
1,358
436
1,416
Oktober............
7,418
14,564
14,187
6,626
3,181
1.449
1,832
1,220
459
1,478
November..........
7,975
14,207
13,005
6,845
3,090
1,476
1,654
1,279
503
1,689
December..........
8,494
12,241
12,739
6,207
3,134
1,507
1,385
1,070
394
1,784
Kommunala arbeten
Januari ............
11,530
16,785
10,546
5,318
3,885
2,885
1,993
2,992
1,335
2,035
Februari ..........
13,934
18,597
10,390
5,543
3,709
2,751
2,167
3,488
1.404
2,371
Mars ..............
11,384
17,037
8,316
4,674
3,468
2,276
2,064
3,139
1,386
2,238
April ..............
10,384
13,298
6.028
3,455
2,672
1,790
1,648
2,360
1,041
1,773
Maj................
9,405
12.113
4,915
2,813
2,164
1,417
1,337
1,489
724
1,395
Juni ..............
9,609
12,062
4,500
2,697
1,929
1,098
1,092
1,347
589
1,094
Juli................
9,692
12,625
4,376
2,200
1,734
863
1.077
1,015
661
847
Augusti............
10,080
12,918
4,048
2,551
1,673
832
965
896
669
818
September..........
10,127
11,916
3,871
2,759
1,575
875
980
844
814
815
Oktober............
10,744
11,559
3,995
2,833
1,702
989
1,188
964
1,021
652
November..........
12,689
10,326
4,444
3,301
2,220
1,285
1,672
1,192
1,575
801
December..........
13,481
9,237
4,179
3,154
2,152
1,268
2,027
1,277
1,523
830
Summa
Januari ............
26,645
41,521
43,023
36,729
21,650
13,750
6,526
7,585
4,667
5,502
Februari ..........
31,967
45,556
47,256
37,437
21,006
13,745
6,999
8,677
4,245
6,408
Mars ..............
30,145
45,915
47,419
36,917
19,504
12,021
7,009
8.294
3,674
6,570
April ..............
29,126
42,278
45,240
32,580
17,443
10,224
6,248
6,933
2.947
7,117
Maj................
28,613
43,408
46,109
32,534
18,397
7,806
6,299
6,366
2,924
7,961
Juni ..............
30,426
46,089
48,465
33,263
17,322
6,625
5,873
6,598
2,818
8,998
Juli................
30,686
47,330
48,207
29,547
15,256
5,533
5,444
5,817
2,903
8,855
Augusti............
31,177
47,968
46,901
27,164
13,295
4,906
5,309
5,522
3,485
7,789
September..........
32,531
46,989
43,247
24,347
12,356
4,564
5,325
5,070
3,889
6,262
Oktober............
34,217
46,799
41,821
22,779
11,884
4,577
5,667
5.049
4,255
5,554
November..........
36,377
42,224
37,494
23,327
12,734
5,205
5,961
5,135
4,940
5,718
December..........
36,565
37,852
35,319
20,750
11,934
4,987
5,798
4,527
4,1351
5,543
45
Kungl. Maj-.ts proposition nr 344.
Medeldagsförtjänsterna vid de statskommuuala reservarbetena under åren
1932—1941 redovisas i tal. 23. Med hänsyn till att ett flertal statskommunala
reservarbeten i motsats till statliga arbeten varit belägna i städer med
förhållandevis hög reservarbetslön, meddelas förutom medeltal för hela riket
även medeltal för städer och landsbygd var för sig.
Kommunala hjälparbeten utan statsbidrag. Antalet arbetslösa sysselsatta
vid kommunala hjälparbeten utan statsbidrag åren 1932—1941 framgår av
tab. 24. Vid dylika arbeten sysselsattes under år 1941 i genomsnitt 1,306
arbetslösa. Av de sysselsatta voro 782 eller 59.9 procent hemmahörande
i städer; 84.0 procent voro försörjningspliktiga.
Sammanfattande uppgifter lämnas i tab. 25 örn arbetslinjens omfattning
under varje månad åren 1932—1941 och i tab. 26 örn dess omfattning inom
olika geografiska områden under samma år. Av samtliga arbetslösa, som
erhållit hjälp i form av arbete voro under 1941 i medeltal 62.6 procent
sysselsatta vid statliga arbeten, 18.3 procent vid statskommunala arbeten och
19.i procent vid kommunala arbeten utan statsbidrag. Av hela antalet hjälpsökande
voro under år 1941 i medeltal 30.9 procent hjälpta enligt arbetslinjen.
I storstäderna voro endast 17.3 procent hjälpta enligt denna hjälpform
mot 36.8 respektive 45.7 procent i övriga städer och landskommuner.
Tab. 26. Arbetslinjens omfattning inom olika geografiska områden
åren 1932—1941.
Ir
Månad
Antal hjälpta
Hjälpta i % av hjälpsökande
Stor-
städer
Övriga
städer
Lands-
bygd
Hela
riket
Stor-
städer
Övriga
städer
Lands-
bygd
Hela
riket
Årsmedeltal.
1932 .....................
2,435
6,023
23,082
31,540
15.0
31.2
29.5
27.7
1933 ....................
1,902
8,356
34,236
44,494
7.8
28.4
31.6
27.1
1934 ....................
2,849
8,536
32,823
44,208
14.1
40.3
44.7
38.5
1935 ....................
3,639
6,229
19,913
29,781
35.7
50.2
51.1
48.4
1936 ....................
2,283
4,052
9,730
16,065
32.5
45.7
49.4
45.1
1937 ....................
1,392
2,609
3,828
7,829
33.2
43.0
48.2
43.0
1938 ....................
686
2,063
3,289
6,038
20.9
38.5
43.6
37.3
1939 ......''..............
456
1,659
4,183
6.298
17.6
38.7
39.2
35 9
1940 ....................
531
1,023
2,186
3,740
9.7
31.8
46.9
28.0
1941 ....................
1,735
1,833
3,288
6,856
17.3
36.8
45.7
30.9
lilli
J anuari ................
800
2,128
2,574
5,502
5.9
28.2
27.5
18.0
Februari ................
912
2,526
2,970
6.408
6.0
28.8
27.1
18.4
Mars....................
817
2,547
[3,206
6,570
5.6
31.2
29.o
19.5
April....................
1,193
2,504
3,420
7,117
9.2
37.2
31.6
23.3
Maj ....................
1,838
2,258
3,865
7.961
15.8
47.3
45.7
32.o
Juni ....................
2,452
1,864
4,682
8,998
25.4
52.o
63.0
43.6
Juli ....................
2,670
1,746
4,439
8,855
35.4
59.2
77.8
54.6
Augusti ................
2,455
1,549
3.785
7,789
34.0
53.1
77.8
52.o
September ..............
1,988
1,227
3,047
6,262
30.9
44.6
74.5
47.2
Oktober ................
1,906
1,138
2,510
5,554
32.6
40.3
63.6
44.o
November ..............
1,907
1,279
2,532
5,718
28.1
34.4
58.9
38.7
December ..............
1,888
1,233
2,422
5,543
20.8
24.2
44.7
28.3
46
Kungl. Majlis proposition nr 344.
En jämförelse mellan hänvisnings förhållandena under 1941 vid olika slag
av arbeten lämnar följande resultat.
Av samtliga hänvisade voro i medeltal %
från lands- försörjnings
-
Statliga arbeten
a) i arbetsmarknadskommissionens regi
b) i annan myndighets regi ............
Statskommunala beredskapsarbeten ........
Statskommunala reservarbeten ............
Kommunala hjälparbeten utan statsbidrag
från
städer
54.3
19.2
81.3
54.4
59.9
kommuner pliktiga
45.7
80.8
18.7
45.6
40.1
59.8
93.1
95.9
85.8
84.0
Vid utgången av september månad 1941 voro vid statliga beredskapsarbeten
av samtliga hänvisade vid arbetsmarknadskommissionens arbeten
34.8 procent och vid arbeten i annan myndighets regi 72.3 procent dagkolonister,
d. v. s. att de kunde bo i sin ordinarie bostad.
Understödslinj en.
Dagunderstöd. Dagunderstödsverksamhetens omfattning under åren 1937—
1941 framgår av tab. 27, vari angives det antal kommuner, som haft sådan
verksamhet, samt tab. 28, vari lämnas uppgifter örn antalet dagunderstödda
arbetslösa vid utgången av varje månad nämnda år. I denna redovisning
har hänsyn icke tagits till dagunderstödda deltagare i beredskapskurser eller
i av arbetslöshetskommittéer anordnade kurser.
Liksom under nästföregående år var dagunderstödsverksamheten under
1941 begränsad till ett mindre antal kommuner. Antalet dagunderstödda
var dock betydligt högre än under något av åren 1937—1940. Under månaderna
januari—april 1941 voro i genomsnitt cirka 15,000 arbetslösa hjälpta
genom dagunderstöd, vilket sammanhänger med den starka ökningen i arbetslösheten
under årets första månader och svårigheterna att under vintern i
mera avsevärd grad utöka sysselsättningen vid beredskapsarbeten. Under
Tab. 27. Antal kommuner, som bedriTlt dagunderstödsverksamhet
åren 1937-1941.
Månad
Städer
L a n d s b
CTQ
P-
Hela riket
1937 1938
1939
1940
1941
1937
1938
1939
1940
1941
1937
1938
1939
1940
1941
Januari . .
19
19
»
19
25
31
30
54
30
33
50
49
73
49
58
Februari . .
22
21
23
20
29
32
29
56
28
40
54
50
79
48
69
Mars ....
21
20
21
21
31
31
26
60
29
50
52
46
81
50
81
April ....
15
14
17
16
29
22
18
51
20
48
37
32
68
36
77
Maj ......
6
9
10
7
22
6
8
28
7
28
12
17
38
14
50
Juni......
—
8
3
5
20
2
5
4
6
16
2
13
7
11
36
Juli......
—
—
—
6
14
—
4
—
5
14
—
4
—
11
28
Augusti . .
—
—
—
5
11
—
5
—
5
11
—
5
—
10
22
September
—
—
—
5
11
—
6
—
8
11
—
6
—
13
22
Oktober . .
—
5
5
9
13
3
8
5
12
12
3
13
10
21
25
November
6
10
10
14
14
12
19
12
22
13
18
29
22
36
27
December
12
16
14
19
21
30
38
29
29
25
42
54
43
48
46
Kungl. Maj-.ts proposition nr 344. 47
Tab. 28. Antal dagunderstödda (ej kursdeltagare) åren 1937—1941.
Städer
L a n d 8 b
ygd
Hela riket
1937
1938
1939
1940
1941
1937
1938
1939
1940
1941
1937
1938
1939
1940
1941
Jan. . .
3,274
2,457
2,499
1,781
11,616
2,223
2,268
3,707
1,492
2,473
5,497
4,725
6,206
3,273
14,089
Febr.. .
3,711
2,664
2,928
1,982
14.129
2,362
2,321
4,057
1,441
3,209
6,073
4,985
6,985
3,423
17,338
Mars ..
3,313
2,471
2,783
2,047
13,914
2,461
2,221
4,245
1,446
3,455
5,774
4,692
7,028
3,493
17,369
April. .
1,677
1.747
2,004
1,580
11,709
1,888
1,535
3,843
1,096
3,579
3,565
3,282
5,847
2.676
15,288
Maj . .
863
758
870
1,030
8,866
643
614
1,571
249
1,963
1,506
1,372
2,441
1,279
10,829
Juni . .
—
475
219
898
5,901
140
335
310
95
776
140
810
529
993
6,677
Juli
_
—
—
947
3,807
—
220
—
62
333
—
220
—
1,009
4,140
Aug. . .
—
—
—
1,446
3,108
—
265
—
86
208
—
265
—
1,532
3,316
Sept. ..
—
—
—
2,524
3,010
—
304
—
170
191
—
304
—
2,694
3,201
Okt. ..
—
595
652
5.394
2,249
167
473
190
308
178
167
1,068
842
5,702
2,427
Nov. ..
714
1,088
1,197
7.513
2,844
570
1,058
614
817
279
1,284
2,146
1,811
8,330
3,123
Dec. . .
1,608
2,023
1,632
9,291
6,066
1,643
2,543
1,298
1,474
908
3,251
4,566
2,930
10,765
6,974
senare hälften av året nedgick antalet dagunderstödda väsentligt och vid
november och december månaders utgång voro endast respektive 3,123 och
6,974 arbetslösa hjälpta genom dagunderstöd mot respektive 8,330 och 10,765
vid motsvarande tidpunkter föregående år. Vid bedömningen av dessa siffror
bör man också hålla i minnet, att det relativa antalet arbetslösa över 50 år
under år 1941 var högre än de föregående åren. Vid slutet av åren 1939,
1940 och 1941 utgjorde det respektive 26.3, 29.0 och 39.3 procent. I fråga
om ålderns inverkan på hjälpens utformning hänvisas dessutom till uttalanden
å sid. 60 f.
Dagunderstödsverksamheten var under året till största delen lokaliserad
till de större städerna samt till kommuner i Göteborgs och Bohus samt
Västernorrlands län.
I genomsnitt för hela riket uppgick under år 1941 dagunderstödet till
3 kronor 49 öre mot 3 kronor 26 öre föregående år. Dessa uppgifter avse
dagunderstödd huvudperson, i regel familjeförsörjare.
Hyreshjälp. Den omfattning, vari hyreshjälpverksamhet bedrevs under
tiden oktober 1940—september 1941, framgår av tab. 29. Redovisning lämnas
i denna tabell även av antalet personer med hyreshjälp i procent av antalet
tdagunderstödda. På grund av redovisningssvårigheter har därvid Stockholms
stad ej kunnat medtagas.
I städerna utgavs hyreshjälp till 39.2 procent och i landskommunerna
ill 21.1 procent av de dagunderstödda mot 58.9 procent respektive 39.3
procent år 1940.
Från och med år 1941 kan hyreshjälp — som tidigare endast kunnat
ifrågakomma för familjeförsörjare — även utgå till icke försörjningspliktiga
arbetslösa, som uppbära dagunderstöd, dock med högst hälften av det belopp,
som kunnat ifrågakomma för familjeförsörjare.
I underdånig skrivelse den 2 maj 1941 påtalade arbetsmarknadskommissionen
en olägenhet för de storstadsarbetslösa, vilka hänvisats till beredskapsarbeten
i landsorten, nämligen den, att deras inkomster i några fall
48 Kungl. Maj:ts proposition nr 844.
Talj. 29. HyreshjälpsTerksainhetens omfattning oktober 1940—september 1941.
År
månad
Antal kommuner, som
bedrivit hyreshjälps- verksamhet
Antal arbetslösa, som
erhållit hyreshjälp
Hjälpta med hyreshjälp
i % av hela antalet
dagunderstödda
Städer
Lands-
bygd
Hela
riket
Städer
Lands-
bygd
Hela
riket
Städer1
Lands-
bygd
Hela 1
riket
1940
Oktober..........
6
3
9
3,074
68
3,142
49.2
17.9
46.9
November........
11
6
17
4,339
146
4,485
52.6
10.2
41.8
December........
13
9
22
5,181
307
5,488
52.6
12.2
41.8
1941
Januari ..........
16
15
31
7,726
730
8,456
25.4
15.9
23.7
Februari ........
21
15
36
10,856
1,001
11,857
42.6
19.7
37.8
Mars ............
20
18
38
11,096
1,219
12,315
60.8
26.2
50.8
April ............
21
22
43
10,025
1,610
11,635
26.0
27-8
26.3
Maj..............
16
18
34
8,193
1,330
9,523
66.0
23-o
47.4
Juni ............
13
11
24
5,995
516
6,511
30.2
24.1
29.8
Juli..............
11
9
20
3,512
211
3,723
41.6
22.2
38.9
Augusti..........
9
7
16
2,423
129
2.552
32.8
35.2
33.o
September........
9
8
17
2,566
107
2,673
37.4
39.7
37.5
1 Förutom Stockholms stad.
blivit så låga, att deras familjer knappast kunde erhålla en nödtorftig försörjning.
Departementschefen uttalade i anslutning härtill (prop. 1941: 285,
sid. 48) som sin uppfattning, att de påtalade förhållandena borde bli föremål
för en skyndsam undersökning inom arbetsmarknadskommissionen. Innan
resultatet av denna undersökning förelåge, ansåge sig departementschefen
icke kunna taga ställning till ärendet. Han vågade emellertid hysa den förhoppningen,
att det skulle visa sig möjligt att hänvisa familjeförsörjare till
sådana arbeten som åtminstone gåve lika höga inkomster som den tidigare
tillämpade reservarbetslinjen, kompletterad med ortstillägg, skulle ha givit.
Kommissionen fann snart, att det vore förenat med stora svårigheter och
olägenheter att utvälja och igångsätta lämpliga arbetsföretag, som gjorde
det möjligt att familjeförsörjare genomgående hänvisades till arbeten med
sådana förtjänstmöjligheter, att svårigheterna därigenom eliminerades. Såsom
ett led i den fortsatta undersökningen, har kommissionen därför ansett
sig böra försöksvis tillämpa ett system med liyreshjälp till familjeförsörjare,
som hänvisats till beredskapsarbete på sådant avstånd från hemorten, att
det förhindrar användandet av familjebostaden. Detta system har tillämpats
sedan den 1 juli 1941 på villkor bland annat, att hyreshjälp må utgivas endast
till personer, som ha försörjningsplikt mot hustru eller hemmavarande minderåriga
barn, och att hyreshjälp utbetalas för varje månadsskifte under vilket
den hänvisade befinner sig vid beredskapsarbetet. I tillämpliga delar gäller
i övrigt vad som är föreskrivet angående hyreshjälp i samband med dagunderstöd.
Tillstånd för kommun att utgiva hyreshjälp till beredskapsarbetare
avser endast arbetare sysselsatta vid viss, i delgivningsbrev eller eljest
av kommissionen angiven arbetsplats. Sådant medgivande har lämnats stä
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 344. 49
Talj. 30. Antal arbetslösa, som erhållit kommunalt understöd åren 1937—1941.
Månad
Städer
L a n d s b
y gd
Hela r i
ket
1937
1938 1939
1940
1941
1937
1938
1939 1940 1941
1937 193S
1939
1940 1941
Januari . .
2,904
2,933 2,427
1,840
621
529
364
626
245
400
3,433
3,297
3,053
2,085
1,021
Februari . .
2,456
3.269
2,418
2,402
568
663
311
540
180
343
3,119
3,580
2,958
2,582
911
Mars ....
2,013
2,800
2,128
2,621
527
571
227
377
193
274
2,584
3,027
2,505
2,814
801
April ....
1,938
2,430
1.670
1,270
371
437
205
353
127
303
2,375
2,635
2,023
1,397
674
Maj ......
1,953
1,964
881
871
342
299
136
246
50
161
2,252
2,100
1,127
921
503
Juni......
1,712
1,724
717
1,018
212
142
83
122
39
82
1,854
1,807
839
1,057
294
Juli ......
1,512
1.731
714
1,327
156
118
76
62
52
43
1.630
1,807
776
1,379
199
Augusti . .
1,389
1,387
557
1.799
152
99
59
39
68
39
1.488
1,446
596
1,867
191
September
1,567
1,335
720
1,732
132
152
80
63
75
48
1,719
1,415
783
1,807
180
Oktober ..
2,017
1.244
714
713
139
222
135
120
104
67
2,239
1,379
834
817
206
November
2,568;1,702
1,184
664
237
258
223
182
175
126
2,826
1,925
1,366
839
363
December
2,695(2,127
1,469
743
397
369
484
219
291
186
3,064
2,611
1,688
1,034
583
derna Stockholm, Sundbyberg, Norrköping, Hälsingborg, Malmö, Halmstad,
Göteborg och Mölndal samt vissa förortskommuner till Stockholm, nämligen
Huddinge, Sollentuna, Solna och Spånga.
Tillståndet har begränsats till arbetsplatser med en timlön av omkring
1 krona eller därunder.
Kommunalt understöd. Antalet genom kommunal understödsverksamhet
(sålunda utan statsbidrag) hjälpta under åren 1937—1941 angives i tab. 30.
Av tabellen framgår, att den kommunala understödsverksamlieten under år
1941 var av betydligt mindre omfattning än 1940. I medeltal åtnjöto under
året 494 arbetslösa kommunalt understöd mot 1,550 föregående år.
Utbildningshjälp. Av deltagarna vid kommissionens beredskapskurser för
omskolning och utbildning av tempoarbetare för verkstadsindustrin, för vilka
kurser särskild redogörelse lämnats här ovan (sid. 20 ff.), voro större delen
anmälda hos arbetslöshetskommittéerna och åtnjöto hjälp i form av dagunderstöd
eller bidrag till inackorderingskostnaderna. Vid 1941 års utgång åtnjöto
sålunda 673 elever eller 63.3 procent av samtliga arbetslöshetshjälp.
Till följd av det ringa antalet hjälpsökande i ungdomsåldrarna har den
för hjälp åt ungdomsarbetslösa särskilt avsedda verksamheten under år 1941
bedrivits i mycket begränsad omfattning. Hjälpåtgärderna lia huvudsakligen
anordnats i form av frivillig arbetstjänst (statligt arbetsläger). Några
ungdomsreservarbeten lia icke förekommit under året. Kursverksamhet för
arbetslös ungdom förekom endast under senare delen av året, då 3 kurser
i teoretiska och praktiska ämnen anordnades i Göteborg för sammanlagt
omkring 75 deltagare samt en maskinskrivningskurs i Stockholm för cirka
30 deltagare.
Vid ingången av år 1941 pågick frivillig arbetstjänst vid ett statligt arbetsläger
i Vännäs, Västerbottens län, med 75 elevplatser. Yrkesutbildning
bedrevs där i en av Västerbottens läns landsting uppförd verkstadsskolel,
3T&na(l) varvid eleverna voro fördelade på två yrkesavdelningar för meka
Bihany
lill riksdagens protokoll 1942. I sand. Nr 344. uis 42 4
50
Kungl. Majds proposition nr 344.
niker samt en avdelning vardera för utbildning av smeder, byggnads- och
inrednings snickare samt kockar. Eleverna voro förlagda i internat. Utbildningen
bedrevs efter förebild av skolöverstyrelsens undervisningsplaner för
tvååriga verkstadsskolor.
I tab. 31 lämnas en sammanställning av den statliga och statsunderstödda
utbildningshjälpens omfattning under åren 1934—1941.
Tab. 31. Den statliga och statsunderstödda utbildningshjälpens omfattning
åren 1934-1941.
Ar
månad
Antal deltagare
i frivillig
arbetstjänst
Antal sysselsatta
i ungdoras- reservarbeten
Antal kurs- deltagare * 1
Summa
Årsmedeltal
1934 ......................
777
5
2,179
2,961
1935 ......................
769
92
801
1,662
1936 ......................
364
250
306
920
1937 ......................
910
75
17
302
1938 ......................
170
35
36
241
1939 ......................
132
39
65
236
1940 ......................
50
6
390
446
1941 ......................
62
—
845
907
1941
J anuari ..................
61
—
891
952
Februari..................
62
—
997
1,059
Mars......................
61
—
974
1,035
April......................
64
—
903
967
Maj ......................
62
—
902
964
Juni ......................
55
—
851
906
Juli ......................
58
—
753
811
Augusti ..................
63
—
807
870
September ................
62
—
770
832
Oktober ..................
64
—
718
782
November ................
67
797
864
December ................
64
—
772
836
1 Häri ingå endast kursdeltagare, som åtnjutit statlig arbetslöshetshjälp. Elever vid
verkstadsskolor för arbetslös ungdom ingå sålunda ej oell av eleverna vid beredskapskurser
endast de, som åtnjöto dagunderstöd eller bidrag till inackorderingskostnaderna.
Sammanfattande uppgifter rörande under stödslinjen återfinnas i tab. 32.
Denna tabell innefattar (i olikhet mot tab. 28) även antalet understödda
personer, som erhållit dagunderstöd i samband med kursverksamhet. Av
samtliga arbetslösa, som erhållit hjälp enligt understödslinjen, åtnjöto i
medeltal under 1941 95. i procent dagunderstöd och 4.9 procent kommunalt
understöd utan statsbidrag.
I detta sammanhang kan nämnas att under senare delen av 1941 i mycket
begränsad omfattning anordnats kurser för personer med korttidsarbete,
företrädesvis kvinnor. Kursdeltagarna voro (jfr sid. 63) icke anmälda som
hjälpsökande arbetslösa.
Kungl. Maj:ts proposition nr 344. 51
Tab. 32. Understödslinjens omfattning1 åren 1932—15)41.
Måna d
A n
tal u
n d e r
stöds
taga
re1
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
1939
1940
1941
Dagunderstöd
.Januari ............
16,740
43,110
60.604
17,849
11,824
5,497
4,752
6,254
3,301
14,980
Februari............
21,481
52,909
58,254
19,350
14.131
6,130
4,996
7,090
3,465
18,335
Mars ..............
25,003
58,135
57,430
17,999
13,823
5,849
4,707
7,204
3,538
18,343
April ..............
26,452
56,791
45,041
13,503
10,104
3,606
3,282
5,970
2,692
16,191
Maj................
23,476
44,701
31,605
5,038
3,181
1,506
1.418
2,505
1,481
11,731
Juni ..............
15,640
37,271
20,846
497
567
140
858
566
1,347
7,528
Juli................
15,819
39,105
13,699
774
45
—
267
34
1.533
4,893
Augusti............
16,841
37,490
9.710
509
33
—
313
32
2,124
4.123
September..........
17,192
40,841
7,585
381
—
—
353
26
3,289
3,971
Oktober............
22,275
47,198
8,175
997
172
167
1,115
871
6,241
3,145
November..........
28,269
50,842
11,040
3,653
1,998
1,300
2,194
1,842
9,009
3,920
December..........
35,475
57,001
15,617
8,039
4,241
3,266
4,614
2,960
11,515
7,746
Kommunalt under-
stöd
Januari............
7,292
20,213
13,087
5,959
4,799
3,433
3,297
3,053
2,085
1,021
Februari ..........
8,063
21,385
13,011
5,134
5,393
3,119
3,580
2,958
2,582
911
Mars ..............
7,047
19,381
9,745
4,153
4,744
2,584
3,027
2,505
2,814
801
April ..............
5,163
15,622
8.006
3,730
4,350
2,375
2,635
2,023
1,397
674
Maj................
4,948
12,722
5,186
2,875
2,566
2,252
2.100
1.127
921
503
Juni ..............
5,064
10,165
3,699
1,943
1,828
1,854
1,807
839
1,057
294
Juli...............
4.510
9,493
2,890
1,631
1,569
1,630
1,807
776
1,379
199
Augusti............
4,799
9,819
2,633
1,991
1,758
1,488
1,446
596
1,867
191
September..........
5,159
9,445
2,600
2,342
2,108
1,719
1,415
783
1,807
180
Oktober............
5,897
8,746
2,618
3.769
2,667
2.239
1,379
834
817
206
November..........
7,688
11,012
4,135
4,309
2,816
2,826
1,925
1,366
839
363
December..........
10,238
14,079
5,443
4,439
3.441
3,064
2,611
1,688
1,034
583
Summa
Januari ............
24,032
63,323
73.691
23,808
16,623
8,930
8,049
9,307
5,386
16,001
Februari ..........
29.544
74,294
71,265
24,484
19.524
9,249
8,576
10,048
6,047
19,246
Mars ..............
32,050
77,516
67,175
22,152
18,567
8,433
7,734
9,709
6,352
19,144
April ..............
31,615
72,413
53,047
17,233
14.454
5,981
5,917
7,993
4,089
16,865
Maj................
28,424
57,423
36,791
7,913
5.747
3,758
3,518
3,632
2,402
12,234
20,704
47,436
24,545
2,440
2,395
1,994
2.665
1,405
2,404
7,822
Juli................
20,329
48,598
16,589
2,405
1,614
1.630
2,074
810
2,912
5,092
Augusti............
21,640
47,309
12,343
2,500
1,791
1,488
1,759
628
3,991
4,314
September..........
22,351
50,286
10,185
2,723
2,108
1,719
1,768
809
5,096
4,151
Oktober............
28,172
55,944
10,793
4,766
2,839
2,406
2,494
1,705
7,058
3,351
November..........
35,957
61,854
15,175
7,962
4,814
4,126
4,119
3,208
9,848
4,283
December..........
45,713
71,080
21,060
12,478
7,682
6,330
7,225
4,648
12,549
8,329
Årsmedeltal
Dagunderstöd ......
22,055
47,116
28,300
7,382
5,010
2,288
2,406
2,946
4,128
9,575
Kommunalt under-
stöd..............
6,323
13,507
6,083
3,523
3,170
2,382
2,252
1,546
1,550
494
Summa ............
28,378
60,623
34,388
10,905
8.180
4,670
4,658
4,492
5,678
10,069
1 Kursdeltagare medräknade.
52 Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
Hjälpverksamhetens totala omfattning.
En översikt över totalantalet statligt och kommunalt hjälpta åren 1932—
1941 lämnas i tab. 33. Under år 1941 åtnjöto i medeltal 76.6 procent av
samtliga hjälpsökande arbetslöshetshjälp; procenten hjälpta var detta år
högre än under något av åren 1932—1940. Av samtliga hjälpsökande under
år 1941 åtnjöto 30.9 procent hjälp enligt arbetslinjen, 41.6 procent enligt
understödslinjen och 4.1 procent erhöllo utbildningshjälp.
I bilaga 10 lämnas uppgifter örn de arbetslösas och arbetslöshetshjälpens
fördelning den 31 december 1941 i olika län samt i städer med över 15,000
invånare.
Tab. 33. Totalantalet statligt och kommunalt hjälpta åren 1932 -1941.
Ar
Månad
Antal hjälpta
Hjälpta i % av hjälpsökande
Arbets-
linjen
Under-
stöds-
linjen
Utbild- nings- hjälpen 1
Summa
Arbets-
linjen
Under-
stöds-
linjen
Utbild- nings- hjälpen 1
Summa
Årsmedeltal
1932..................
31,539
28,378
—
59,917
27.7
24.9
—
52 6
1933..................
44,494
60,623
—
105,117
27.i
37.0
—
64.1
1934..................
44,208
32,196
2,993
79,397
38.5
28.i
2.6
69 2
1935..................
29,781
10,112
1,740
41,633
48.1
16.4
2.8
67 A
1936..................
16,065
7,880
961
24,906
45 i
22.1
2.7
69.9
1937..................
7,829
4,653
318
12,800
43.o
25.6
1.7
70.3
1938..................
6,038
4,622
264
10,924
37. s
28.6
1.6
67.5
1939..................
6,297
4,431
252
10,980
35.o
25.2
1.4
62.5
1940..................
3,740
5,314
449
9,503
28.o
39.7
3.4
71 i
1941..................
6,856
9,225
907
16,988
30.9
41.5
4.1
76.5
1941
Januari ..............
5,502
15,110
952
21,564
18.i
49.5
3.i
70.7
Februari..............
6,408
18,249
1,059
25,716
18.4
52.3
3.o
73.7
Mars ................
6,570
18,170
1,035
25,775
19.5
53»
3.i
76.5
April ................
7,117
15,962
967
24,046
23.3
52 2
3.2
78.7
Maj..................
7,961
11,332
964
20,257
32.0
45.6
3.9
81.5
Juni..................
8,998
6,971
906
16,875
43.5
33 8
4.4
81.7
Juli..................
8,855
4,339
811
14,005
54.6
26.8
5.0
86 4
Augusti..............
7,789
3,507
870
12,166
52.0
23.4
5.8
81.2
September............
6,262
3,381
832
10,475
47.1
25.5
6.3
78.9
Oktober..............
5,554
2,633
782
8,969
44.0
20.9
6.2
71i
November............
5,718
3,486
864
10.068
38.7
23.6
5.8
68.i
December............
5,543
7,557
836
13,936
28.3
38.6
4.3
71.2
1 Före 1934 redovisades utbildningshj alpen under understödslinjen,
En summarisk redovisning av kostnaderna för hjälpverksamheten under
såväl budgetåret 1940/41 som under tiden lh—''nlu 1941 återfinnes i bilagorna
11 och 12.
E. Yärnpliktshjälp.
I egenskap av tillsynsmyndighet för Jcrigsfamiljebidragsverlcsamheten har
kommissionen, bland annat, utfärdat anvisningar för familjebidragsnämn
-
Kungl. Majlis proposition nr 344.
53
demas prövning av familjebidragsärendena och även lämnat nämnder, som
gjort framställning därom, särskilda upplysningar. Vidare har chefen för kommissionens
värnpliktshjälpsbyrå närvarit vid i olika län anordnade sammanträden
med representanter för familjebidragsnämnderna i länen och därvid
hållit föredrag rörande krigsfamiljebidragsförordningens tillämpning m. m.
Genom förordningen den 16 maj 1941 (nr 288) hava vissa ändringar vidtagits
i krigsfamiljebidragsförordningen och genom kungörelse samma dag
(nr 289) i krigsfamiljebidragskungörelsen. Dessa ändringar, som till största
delen bygga på olika underdåniga framställningar och förslag från kommissionen,
trädde i kraft den 1 juni 1941 och innebära i huvudsak vidgad rätt
till familjebidrag. Bland annat har kommissionen bemyndigats att, när synnerligen
ömmande omständigheter föreligga, på ansökan av familjebidragsnämnd
medgiva att annan anhörig till den värnpliktige än som avses i 3 §
krigsfamiljebidragsförordningen må i fråga örn rätt till familjebidrag likställas
med familjemedlem, som i 3§b) sägs. Till och med den 31 december
1941 hade avgjorts 834 ärenden rörande dylika framställningar.
I gemensam skrivelse den 31 oktober 1941 hemställde överbefälhavaren
och arbetsmarknadskommissionen dels örn sådant förtydligande av anvisningarna
till kommunalskattelagen att av dessa framginge, att begravningsbidrag
enligt krigsfamiljebidragsförordningen icke utgjorde skattepliktig
intäkt, dels ock örn sådan ändring i anvisningarna att sjukbidrag förklarades
icke utgöra skattepliktig inkomst. Begravningsbidrag har sedermera
förklarats icke utgöra skattepliktig inkomst.
På framställning av 1941 års krigsfamiljebidragskommitté har kommissionen
föranstaltat örn vissa utredningar. Sålunda ha länsstyrelserna och
vissa familj ebidragsnämnder tillsports om sina erfarenheter av gällande bestämmelser
rörande familjebidrag. Andra utredningar lia avsett militärtjänstgöringens
inverkan på de inkallades ekonomiska förhållanden.
Genom statsmakternas beslut lia för budgetåret 1941/42 3,000,000 kronor
anvisats för särskild hjälpverksamhet till förmån för de till militärtjänst inkallades
familjer. Härav ha 2,850,000 kronor ställts till kommissionens förfogande
för fördelning bland överståthållaren och landshövdingarna, på vilka
det ankommer att utdela medlen. Redogörelser för den sålunda bedrivna
verksamheten skola av överståthållaren och landshövdingarna insändas till
kommissionen för granskning.
Då statens arbetsmarknadskommission vid ingången av budgetåret 1941/1942
efter rikskommittén övertog ledningen av hjälpverksamheten funnos hos
överståthållaren och landshövdingarna viss odisjtonerad behållning av rikskommittémedel.
Större delen av detta belopp användes för hjälpverksamhetens
fortsatta bedrivande. Med förmälan att rikskommittén önskade med
det snaraste avveckla sin verksamhet till förmån för de till militärtjänst
inkallades familjer, förklarade rikskommittén sedermera att, därest kommissionen
medgåve att vad som hos landshövdingarna återstode av rikskommittémedel
vid utgången av november månad finge till rikskommittén återbetalas,
rikskommittén ville ställa ett belopp av 200,000 kronor till kommissionens
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tab. 34. Värnpliktslåneverksamheten till och med den 31 december 1941
Värnpliktslånenämnden
i län
Inkomna
låneansökningar
Av värnpliktslånenämnd
låneansökni
helt eller delvis
bifallna
erna behandlade
ngar
helt avslagna
Vid periodens
slut icke slut- prövade låne- ansökningar
Av de beviljade
lånen skola
underställas
SAK:s prövning
Genom
ökas
lK:s beslut
minskas
antal
gällande
kronor
antal
beviljat
belopp
kronor
avslaget
belopp
kronor
antal
gällande
kronor
antal
gällande
kronor
antal
belopp
kronor
anta- let be- vilja- de lån
med
det be- viljade
beloppet
med
kronor
anta- let be- vilja- de lån
med
det be- viljade
beloppet
med
kronor
Stockholms stad ..
2,062
3,069,775
963
598,920
848,663
1,099
1,622,192
90
187,720
»
48,900
7
21.770
Stockholms........
879
1,454,839
494
387,980
464,959
379
593,805
6
8.095
75
127,200
10
14,140
4
7,250
Uppsala ..........
376
496,120
229
150,780
129,919
147
215,421
—
—
15
35,800
5
8,700
0
3,000
Södermanlands ....
454
690,584
170
93,915
160,110
284
436,559
—
—
11
25,800
6
13,800
—
—
Östergötlands......
719
1,005,982
157
154,570
91,865
552
748,263
10
11,284
31
84,900
20
37,865
3
9,800
Jönköpings........
623
1,048,135
126
132,220
100,545
497
815,370
_
_
30
73,000
11
26,800
4
8.100
Kronobergs........
348
566,256
131
145.515
78,476
216
341,765
1
500
33
74,800
10
12,450
—
—
Kalmar............
693
1,046,497
228
141,816
182,799
461
716,582
4
5.300
13
28,200
21
40.250
2
5,000
Gotlands..........
321
496,640
210
169,275
156,285
lil
171,080
—
—
19
41,900
1
2,000
2
5,000
Blekinge..........
438
660,576
148
122,425
116,166
290
421,985
—
14
37,300
9
7,450
1
4,000
Kristianstads......
873
1,380,048
193
113.400
218,363
674
1,038,685
6
9,600
11
24,500
14
18,500
—
—
Malmöhus ........
2,171
3,209,214
670
402,401
635,772
1,496
2.167.841
5
3,200
35
69,500
19
24,400
2
3.500
Hallands..........
433
719,226
142
73,900
164,576
290
478.650
1
2,100
17
10,800
2
1.300
—
—
Göteborgs o. Bohus
1,844
3,024,694
633
575,675
576,285
1,205
1,860,234
6
12.500
108
246,400
17
25.050
6
17.000
Alvsborgs ........
770
1,267,039
245
210,170
250,311
522
802,558
3
4,000
37
84,450
18
31,890
3
8,500
Skaraborgs ........
564
1,004,957
221
169,490
215,409
338
616,258
5
3,800
23
37,550
9
15,500
—
—
Värmlands ........
657
995,407
258
162,080
257,117
396
569,863
3
6,347
16
28,300
4
8,000
0
100
Örebro............
583
859,622
289
150,800
288,884
292
413,738
2
6,200
11
19,750
3
6,200
—
—
Västmanlands ....
345
538.478
159
194.186
86,099
184
252,193
2
6.000
47
122,889
1
700
2
7.323
Kopparbergs ......
515
812,917
137
80,770
150,077
375
580,570
3
1,500
17
28,830
15
15,900
4
4,600
Gävleborgs........
810
1,132,588
182
85,015
206,265
628
841.308
_
_
6
10.900
7
4.600
—
—
Västernorrlands.. . .
1,089
1,542,963
433
284,310
312,228
656
946,425
—
—
20
58,200
12
21,150
3
4,200
Jämtlands ........
481
572,501
170
79,621
105,933
310
386.047
1
900
4
7,200
4
7,450
1
2,000,
Västerbottens......
727
1,226,902
303
225,175
304,470
422
691,757
2
5.500
26
67,100
2
2,500
—
1
Norrbottens ......
934
1,543,803
174
100,430
182,431
757
1,255,142
3
5.800
12
25,300
9
10,650
—
1
Summa
19,709
30,365.763
7,065 5,004.839
6.284.007
12,581
18.984,291
63
92,626
721
1,558,289
253
406.145
44
111,143
Kully!,. Majlis proposition nr 344.
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
55
förfogande för att genom kommissionens försorg såsom julpenningar till
de inkallades familjer fördelas genom landshövdingarna och överståthållaren.
Efter framställning av kommissionen bemyndigade Kungl. Majit den 14
november 1941 kommissionen att dels medgiva ifrågasatt återleverering till
rikskommittén, dels ock att från rikskommittén emottaga ifrågakomna belopp
av 200,000 kronor att disponeras för särskild utdelning genom landshövdingarna
och överståthållaren julen 1941.
Omfattningen av värnpliktslåneverksamheten för tiden till och med den 31
december 1941 framgår av idb. 34. De av värnpliktslånenämnderna beviljade
lånen fördelade sig med avseende å lånebeloppens storlek på sätt nedan angives.
Lånebelopp Antal
kronor lån
200— 500 .................... 3,857
501—1,000 .................... 2,426
1.001— 1,500 .................... 255
1.501— 2,000 .................... 247
2.001— 2,500 .................... 64
2.501— 3,000 .................... 105
3.001— 3,500 ................... 21
3.501— 4,000 .................... 90
Summa 7,065
Hela antalet till kommissionen till och med den 31 december inkomna
värnpliktslåneärenden uppgick till 3,996. Av dessa hade kommissionen före
december månads utgång avgjort 3,970, varav 701 avsågo av värnpliktslånenämnder
underställda beslut och 3,269 av lånesökande ingivna besvär. I fråga
örn underställda beslut hade kommissionen i 44 fall upphävt värnpliktslånenämndernas
beslut om lån och i vissa fall minskat de beviljade lånebeloppen.
I anledning av anförda besvär beviljades ytterligare 253 lån.
I bilagorna 13 och 14 ha sammanförts vissa kostnader för arbetsförmedlingsverksamhet,
överflyttning och omskolning av arbetskraft, familjebidragsnämndernas
revisorer och värnpliktslånenämnderna.
III. Arbetsmarknadskommissionens verksamhet
under första kvartalet 1942.
Beträffande arbetsmarknadskommissionens verksamhet under första kvartalet
1942 har kommissionen anfört följande:
Arbetsmarknaden.
Läget på arbetsmarknaden har under den hittills gångna delen av år
1942 i stort sett icke undergått några andra förändringar än sådana, som
sammanhänga med säsongutvecklingen. Sysselsättningen har sålunda fortfarande
varit tillfredsställande och arbetslösheten inom fackförbunden lägre
än under förkrigstiden. Inkallelserna till militärtjänst och det omfattande
behovet inom skogsbruket lia starkt påverkat efterfrågan på arbetskraft. I
likhet med förut är arbetstillgången god inom de delar av industrien, som
svara för tillverkningen av krigsmateriel och för ersättningsproduktionen.
Situationen inom exportindustrierna har dock påverkats i samma grad som
56
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
förut av de rådande avspärrningsförhållandena, varjämte ishindren menligt
inverkat på sjöfarten. För konsulntionsvaruindustrierna har också läget på
det hela taget varit stabilt, även örn vissa åtstramningstendenser yppat sig.
Särskilt gäller detta textil- och konfektionsindustrierna, där en produktionsminskning
inträtt, sedan textilransoneringen trätt i kraft. Fortsatta ransoneringar
på skilda områden lia även nödvändiggjort inskränkningar inom
olika branscher av livsmedelsindustrien.
Som vanligt under vintermånaderna lia icke några större förändringar förekommit
på jordbrukets arbetsmarknad, och efterfrågan på arbetskraft har
varit obetydlig. De säsonglediga jordbruksarbetarna ha i stor utsträckning
kunnat överföras till skogsbruket, där arbetet forcerats, så mycket som den
starka kölden och den myckna snön det tillåtit. Efterfrågan på skogsarbetare
har under kvartalet varit stor, och de åtgärder, som tidigare vidtagits
för att överföra arbetskraft från andra yrkesområden till skogen, ha intensifierats
ytterligare. Skogsbrukets behov av arbetskraft, så som det framträtt
i rekvisitioner hos arbetsförmedlingarna, har hittills kunnat i allt väsentligt
tillgodoses.
På det industriella verksamhetsområdet har arbetstillgången övervägande
varit god, och bristen på kvalificerade yrkesarbetare har skärpts inom metallindustrien,
framförallt vid mekaniska verkstäder, skeppsvarv och elektriska
verkstäder. Jord- och stenindustriens läge liksom också förhållandena inom
vissa delar av trävaruindustrien Ira rönt fortsatt påverkan av den obetydliga
byggnadsverksamheten. Inom såväl byggnads- som anläggningsfacken yppade
sig mot slutet av kvartalet nya arbetstillfällen; dessförinnan hade dock planerad
verksamhet derstädes måst uppskjutas på grund av den starka kölden.
Vissa sammanfattande uppgifter örn arbetsmarknaden under första kvartalet
1942 lämnas i tab. 35, varvid som jämförelse även medtagits motsvarande
uppgifter för samma tid föregående år.
Tab. 35. Arbetsmarknaden januari—mars åren 1941 och 1942.
År och
månad
Antal syssel- satta inom
industri och
angränsande
näringsgrenar.
Indextal:
sept. 1939
= 100
Arbets-
lösheten
inom
fackför-
bunden
Procent
Antal
hjälp-
sökande
arbets-
lösa
Sveriges offentliga arbetsförmedling
Arbets-
sökande
personer
Ansök- ningar örn
arbete l)
Lediga
platser
Tillsätta
platser
Antal an- sökningar
om arbete
på 100
lediga
platser
1941.
Januari. . ..
83.1
17.1
30,512
126,467
135,805
54,493
42,330
249
Februari . .
84.6
18.4
34,900
121,115
131,894
54,664
42,873
241
Mars......
83.8
15.1
33,702
126,957
136,743
65,639
49,714
208
1942.
Januari. . . .
85.3
13.7
25,259
144,420
154,097
67,844
54,171
227
Februari . .
85.o
12.5
25,149
127,019
139,897
69,298
53,142
202
Mars......
84.7
—
22,062
117,150
130,943
77,830
53,780
168
l) Jfr not under tab. 5.
Kungl. Maj.ts proposition nr 344.
57
Av socialstyrelsens sysselsättningsstatistik, som redovisar antalet sysselsatta
arbetare inom industri och angränsande näringsgrenar, framgår, att
sysselsättningen under de tre första månaderna av 1942 var obetydligt förändrad
i jämförelse med samma tid 1941; den var ungefär 1 procent högre.
Arbetsförmedling, arbetslöshet och
hjälpverksamhet.
Rapporterna från de offentliga arbetsförmedlingarna utvisa, att antalet arbetssökande
under 1942 var i jämförelse med föregående år något högre
under januari och februari men något lägre under mars. Antalet lediga
respektive tillsatta platser var däremot betydligt högre under samtliga dessa
månader 1942. Relationen mellan arbetssökande och lediga platser var sålunda
gynnsammare under första kvartalet 1942 än under 1941.
Under januari—mars 1942 placerades genom arbetsförmedlingarna sammanlagt
19,913 man i skogsarbete. Av dessa kommo 12,101 från andra yrkesområden
än skogsbruket. Motsvarande antal för samma period förlidet år
utgjorde respektive 12,925 och 4,288. Inventeringen av arbetskraft för brännvedsförsörjningen
m. m. (se sid. 19) den 31 mars 1942 utvisar, att den då
redovisade arbetsstyrkan uppgick till 90,000 man, eller 15,000 mindre än
vid samma tid föregående månad. Nedgången, som främst har säsongkaraktär,
ägde dock även samband med beredskapsinkallelserna.
Uppgifter örn arbetslösheten inom fackförbunden föreligga till och med
utgången av februari 1942. Yid nämnda tidpunkt voro 12.5 procent av förbundens
medlemmar registrerade som arbetslösa. Detta är den lägsta februarisiffra,
som noterats efter 1920. Nedanstående jämförelse med arbetslöshetssiffrorna
för olika fackförbund samma månad föregående år utvisar, att antalet
arbetslösa inom flertalet förbund var lägret 1942.
28 februari
28 februari
Fackförbund
1941
%
1942
%
Fackförbund
1941
%
1942
%
Beklädnadsarbetareförbundet
7.9
10.6
Litografförbundet
5.4
2.9
Bleck- o. plåtslagareförbundet
25.2
12.5
Livsmedelsarbetareförbundet
9.0
7.8
Bokbindareförbundet
6. l
3.2
Metallindustriarb.-förbundet
6.8
4.3
Bryggeriindustriarb.-förbundet 11.2
7.2
Järnbruksarbetare
2.2
1.4
Byggnadsträarbet.-förbundet
50.6
44.0
Verkstadsarbetare
8.o
5.o
De förenade förbunden
(i. I
6.8
Murareförbundet
59.5
50.7
Elektriska arbetareförbundet
12.5
10.2
Målareförbundet
53.8
47.3
Gjutareförbundet
4.3
2.6
Pappersindustriarb.-förbundet
20.7
10.9
Grov- o. fabriksarb.-förbundet
34.1
26.4
Sadelm- o. tapets.-förbundet
18.1
15.5
Byggnadsindustriarbetare
45.7
36.8
Sko- o. läderind.-arb.-förbundet
12.9
15.0
Byggn adsämnesind.-arbetare
38.fi
26.8
Stenindustriarbetareförbundet
25.9
20.4
Glasbruksarbetare
Sockerfabriksarbetare
17.i
24.o
6.o
16.2
Sågverksind.-arb.-förbundet
33.0
24.3
Tändsticksarbetare
12.3
17.4
Textilarbetareförbundet
4.0
5.2
Övriga arbetare
14.4
12.2
Tobaksindustriarb.-förbundet
5.9
9.9
Gr uvindustriarbet.-förbundet
2.7
2.6
Transportarbetareförbundet
23.6
1 6.3
Handelsarbetareförbundet
4.7
3.4
Träindustriarbetareförbundet
16.9
10.o
Kommunalarbetareförbundet
B.8
5.8
Typografförbundet
5.7
2.3
Lantarbetareförbundet
6.0
6.9
Väg- o. vattenb.-arb.-förbundet 30.0
20.9
Summa
16.4
12.5
58
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
Inom beklädnadsarbetareförbundet, de förenade förbunden, tändsticksarbetare
inom grov- och fabriksarbetareförbundet, lantarbetareförbundet, skooch
läderindustriarbetareförbundet, textilarbetareförbundet och tobaksindustriarbetareförbundet
var däremot arbetslösheten större under 1942. De
högsta arbetslöshetssiffrorna för februari 1942 uppvisade murareförbundet,
målareförbundet, byggnadsträarbetareförbundet och byggnadsindustriarbetare
inom grov- och fabriksarbetareförbundet; dessa siffror voro dock icke oväsentligt
lägre än år 1941.
Antalet hjälpsökande arbetslösa var under första kvartalet 1942 betydligt
lägre än föregående år. Vid utgången av mars månad 1942 var antalet
hjälpsökande 22,062, eller 65.5 procent av fjolårs siffran. De hjälpsökandes fördelning
på olika län den 31 mars 1942 framgår av tab. 36. Tabellen utvisar
att minskningen i antalet hjälpsökande sedan januari, vilken månad uppvisade
endast obetydligt högre siffror än februari, uppgick till 3,197, eller
12.7 procent. Minskningen var särskilt betydande i Göteborgs stad, där antalet
hjälpsökande nedgick med 1,184, eller 23.1 procent; i Stockholm var minskningen
däremot obetydlig och i Malmö ökade antalet hjälpsökande något.
Västernorrlands län uppvisade obetydlig minskningoch Bohuslän någon ökning.
Tab. 36. Antal hjälpsökande arbetslösa inom olika län den 31 mars 1942.
Län
Städer
Landsbygd
Summa
Ökning
minskning (
J1/i 1942
( + ) eller
—) gent emot
31/s 1941
Stockholms stad ................
3,909
—
3,909
_
228
_
2,321
Stockholms.......................
, 294
961
1,255
—
157
_
803
Uppsala ........................
190
51
241
—
4
_
163
Södermanlands....................
98
26
124
—
104
_
576
Ostergötlands......................
796
24
820
—
133
+
92
Jönköpings........................
237
16
253
—
49
—
202
Kronobergs..................
20
31
51
_
27
_
225
Kalmar......................
320
56
376
—
135
—
636
Gotlands........................
104
10
114
+
38
_
41
Blekinge .....................
81
128
209
21
_
367
j Kristianstads...................
75
6
81
—
38
—
109
Malmö stad ..................
1,997
—
1,997
+
99
_
159
Malmöhus i övrigt .............
974
194
1,168
639
_
234
Hallands ....................
313
31
344
_
2
_
100
Göteborgs stad..................
3,939
—
3,939
—
1,184
_
2,168
Göteborgs och Bohus i övrigt......
628
1,934
2,562
+
35
—
368
Älvsborgs ........................
177
69
246
_
77
_
257
Skaraborgs.......................
86
2
88
—
39
_
64
Värmlands ........................
172
189
361
_
77
_
78
Orebro...........................
224
—
224
4-
80
_
134
Västmanlands......................
40
1
41
64
121
Kopparbergs ......................
52
4
56
_
6
_
48
Gävleborgs.....................
308
52
360
—
27
__
554
Västernorrlands....................
238
2,425
2 663
—
174
_
1,418
Jämtlands ......................
17
1
18
_
35
_
107
Västerbottens............
50
126
176
—
42
—
345
Norrbottens ......................
25
361
386
—
187
—
134
Summa
15,364
6,698
22,062
—
3,197
—
11,640
59
Kungl. Majda proposition nr 344.
Av samtliga hjälpsökande den 31/3 1942 tillhörde 8,748 (39.7 procent) yrkesgruppen
byggnadsverksamhet, 2,205 (10. o procent) landtransport, 1,815 (8.2
procent) stenindustri, 1,293 (5.9 procent) sågverksindustri, 1,088 (4.9 procent)
kontors-, affärs- och lagerbete samt 6,913 (31.3 procent) övriga yrkesgrupper.
Den omfattning i vilken hjälpverksamheten för arbetslösa bedrivits under
tiden januari 1941—mars 1942 framgår av ted). 37. Vid utgången av mars
1942 åtnjöto 77.2 procent av samtliga hjälpsökande arbetslöshetshjälp. Av
samtliga hjälpta voro 41.8 procent hjälpta genom arbete och 58.2 procent genom
understöd (inkl. utbildningslijälp). Arbetslinjen hade en betydligt större
omfattning vid utgången av mars 1942 än vid motsvarande tidpunkt åren
1940 och 1941, då endast 36.o resp. 25.5 procent av samtliga hjälpta voro
hjälpta genom arbete. Sammanlagt voro 7,130 arbetslösa sysselsatta vid
beredskaps- och reservarbeten, därav 4,154 vid statliga arbeten, 2,185 vid
statskommunala arbeten (varav 86 vid arkivarbeten) och 791 vid kommunala
hjälparbeten utan statsbidrag. Antalet kontantunderstödda minskades från
februari till mars med 1,807 och utgjorde vid kvartalets utgång 8,948.
Tub. 37. Hjälpverksamheten för arbetslösa januari 1941—mars 1942.
Ar och
månad
liela
antalet
hjälpta
Dara
v h j
ä 1 p
a g
[inom
statligt bered- skapsarbete
stats-
reservarbete
kom-
munalt
arbete
utan
stats-
bidrag
kontant-
understöd
utbild-
nings-
hjälp
i kom- missio- nens
regi
i annan
myndig- hets
regi
kom-
munalt
bered-
skaps-
arbete
arkiv-
arbete
stats- kom - raunalt
reserv-
arbete
dag-
under-
stöd
kom-
munalt
under-
stöd
1U41.
Januari. . . .
21,564
1,975
840
350
180
122
2,035
14,089
1,021
952
Februari . .
25,716
2,339
870
532
193
103
2,371
17,338
911
1.059 ,
Mars......
25,775
2,168
1,101
778
185
100
2,238
17,369
801
1,035 j
April......
24,046
2,621
1.380
1,003
222
118
1,773
15,288
674
967
Maj ......
20,257
3,261
1,822
1,093
243
117
1,395
10.829
503
964
Juni ......
16,875
4,063
2,303
1,125
244
169
1,094
6,677
294
906
Juli ......
14,005
3,897
2,302
1.367
239
203
847
4,140
199
811
Augusti
12,166
3,238
2,023
1,297
223
190
818
3,316
191
870 !
September
10,475
2,065
1,719
1,235
247
181
815
3,201
180
832
Oktober . .
8,969
1,873
1,289
1,326
263
151
652
2,427
206
782
November
10,068
1,768
1,190
1,533
352
74
SOI
3,123
363
864
December
13,936
1,542
1,104
1,642
367
58
830
6,974
583
836
1942.
Januari. . . .
17,701
2,310
1,283
1,821
371
73
1,028
9,183
696
933
Februari . .
19,218
2.649
1,524
1,955
384
57
963
10,191
564
931
Mars......
17,040
2,258
1,589
2,031
393
68
791
8,524
421
962
Vidtagna åtgärder, överväganden in. ni.
En grundprincip i svensk a rbetslöshetspol i tik är, att största möjliga antal
arbetslösa skall beredas arbete och att kontantunderstöd skall förekomma
60
Kungl. Ma.j:ts proposition nr Sid.
endast som en supplerande hjälpform, då lämpliga arbeten ej kunna anordnas.
Såsom av den ovan lämnade redogörelsen framgår, har understödslinjen dominerat
hjälpverksamheten under de två senaste vintrarna. Visserligen nedgick
det procentuella antalet dagunderstödda från 73.7 procent december 1940—
mars 1941 till 57.8 procent under motsvarande tid 1941/42, men även sistnämnda
procenttal kan synas högt i en hjälpverksamhet, som sätter arbetslinjen främst.
Arbetslinjen har i anslutning till nyss anförda grundprincip varit föremål
för viss utvidgning under sistförflutna vintermånader, och arbetsstyrkan har
successivt utökats från 5,718 man i november 1941 till 7,130 i mars 1942. Läget
på arbetsmarknaden har emellertid, som nedan framhålles, föranlett kommissionen
att redan under sistlidna mars månad vidtaga åtgärder för reduktion
av beredskapsarbetena. Nödvändigheten att vidtaga åtgärder, som till synes
innebära oförklarliga motsatser — reduktion av sysselsättningsmöjligheterna
vid beredskapsarbeten trots att antalet dagunderstödda tillätes vara förhållan
devis betydande — ger kommissionen anledning till följande reflexioner.
Såsom statliga eller statskommunala beredskapsarbeten beviljas principiellt
endast arbeten, som äro nyttiga och nödvändiga. Därutöver göres en ytterligare
begränsning i så måtto, att bidrag beviljas endast för arbeten, som det
är angeläget att igångsätta omedelbart. En sådan anledning till omedelbart
igångsättande kan föreligga, örn lämpliga sysselsättningsmöjligheter saknas
för arbetslösa och det alltså gäller att undvika en alltför stark ansvällning av
dagunderstödsverksamheten, t. ex. i större städer eller industrisamhällen.
Dylika arbeten anordnas emellertid endast under sådana förhållanden, att de
kunna inskränkas eller nedläggas, så snart förhållandena på arbetsmarknaden
det påfordra.
De arbetslösas ålder och framförallt vana vid grovarbete spela en betydande
roll i fråga örn möjligheterna att på ett ekonomiskt försvarbart sätt
utnyttja deras arbetskraft vid beredskapsarbeten. Visserligen kunna äldre
personer med vana vid grovarbete placeras i statliga eller statskommunala
beredskapsarbeten i hemorten men, framför allt vintertid, svårligen vid mera
avlägset belägna arbeten. Av de vid grovarbete icke yrkesvana kunna de
äldre överhuvud taget knappast beredas hjälp genom hänvisning till arbete,
under det att de yngre, i den män de bedömas lia förutsättningar att inom
skälig övergångstid förvärva nödig färdighet i grovarbete, kunna beredas
hjälp på detta sätt. Dessa senare borde dock, örn de kunna omskolas till
grovarbetare, i flertalet fall med samma fördel kunna omskolas till exempelvis
skogsarbetare; bestämmande borde då bli, örn den ena eller andra av ifrågavarande
arbetsuppgifter för ögonblicket är mest angelägen.
Dessa omständigheter medföra, att vissa svårigheter föreligga att utnyttja
de hjälpmöjligheter, som finnas tillgängliga vid statliga beredskapsarbeten
belägna på större avstånd från arbetslöshetscentra. Aven med beaktande
av ovan anförda principer för anordnande av beredskapsarbeten, kan det då,
försåvitt man vill undvika att utgiva kontantunderstöd, bliva nödvändigt
igångsätta arbeten, som eljest icke skulle ha kommit till utförande under
närmaste tiden. Det ligger i sakens natur, att nu anförda svårigheter äro
61
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
större vintertid än sommartid, då urvalet av arbetsobjekt är rikligare. Arbeten,
som igångsättas med tanke på vinterns hjälpbehov, böra emellertid vid en
strikt genomförd arbetsmarknadspolitik nedläggas, då våren kommer, och
deras färdigställande skjutas på framtiden, såvitt ej sysselsättningsmöjligheterna
i öppna marknaden undergå en absolut försämring.
För närvarande är situationen den, att de krav, som framför allt bränsleförsörjningen
ställt och alltjämt ställer på för skogsarbete lämplig arbetskraft,
lia medfört, att bland dem, som kunna bli föremål för hjälpåtgärder,
huvudsakligen återfinnas personer, som på grund av ålder eller bristande
vana vid grovarbete mindre väl lämpa sig för hänvisning till beredskapsarbete.
Kommissionen vill här erinra örn det ovan (sid. 47) påpekade förhållandet,
att lijälpklientelets ålder stigit väsentligt. Vid slutet av 1941 voro
icke mindre än två femtedelar av de arbetslösa över 50 år. Även vid god
tillgång på lämpliga arbetsobjekt för beredskapsarbeten är det alltså i
nuvarande läge icke möjligt att sysselsätta en större del av hjälpklientelet
i dylika arbeten; i varje fall kan detta icke ske med mindre fordringarna på
arbetenas bedrivande enligt tekniskt och ekonomiskt riktiga principer skjutas
åt sidan. Det kan därför icke undvikas, att vid nu angivna förutsättningar
understödslinjen vintertid får en stor omfattning i förhållande till arbetslinjen,
även då statliga eller statskommunala beredskapsarbeten kunna komma till
stånd i de lijälpbehövandes hemorter. Än större blir disproportionen mellan
arbete och understöd, om arbetsmöjligheter endast föreligga på stort avstånd
från hemmet.
Arbetsmarknadskommissionen har funnit att, av anledningar som här
nämnts, arbetsstyrkorna vid de statliga beredskapsarbetena med här nedan
särskilt anförda undantag, under den nu tilländalupna vintern till avsevärd
del utgjorts av personer, som icke alls eller endast under gynnsammaste
förhållanden kunna placeras ut på den öppna arbetsmarknaden. Om, såsom
av allt att döma blir fallet, en viss brist på arbetskraft inom flera näringsområden
kommer att göra sig gällande under våren och sommaren, måste
hänsyn tagas till ovanstående svårigheter.
Under den gångna vintern med dess osedvanligt starka kyla och i vissa
delar av landet rikliga snömängd lia några av de här ovan berörda problemen
i hög grad accentuerats. Detta gäller särskilt möjligheterna att vintertid
bereda lämplig sysselsättning åt de arbetslösa. Öppna marknaden har visserligen
bjudit rikliga arbetstillfällen i skogen, men ingalunda alla arbetslösa äro
lämpade för detta arbete, i all synnerhet örn arbetsplatsen är avlägset belägen
från hemorten. Överhuvud spelar ålder, fysisk kondition och förutvarande
sysselsättning stor roll för vederbörandes duglighet som skogsarbetare.
Kommer därtill att arbetet kanske skall utföras i en annan landsända, kunna
familje- och bosättningsförliållanden ej lämnas helt ur räkningen. Visserligen
bidrager det allmänna under olika förutsättningar med utbildningsbidrag,
familjetillägg m. m. (se sid. 17 fl.), men de sannolika sysselsättningsmöjligheterna
under den närmaste framtiden kan man i varje fall ej bortse från. Det kan
icke vara riktigt att i februari eller mars från ett jordbruksdistrikt skicka en
62
Kungl. Maj:ts proposition nr 844.
då arbetslös lantarbetare nied stor försörjningsbörda långt bort på skogsarbete,
om det får anses klart, att våren kommer att medföra efterfrågan
på jordbruksarbetare. Kan däremot arbete beredas inom måttligt avstånd
från hemorten, bör mannens arbetskraft självfallet utnyttjas för skogen
under vintern. Ar mannen olämplig för skogsarbete men användbar i anläggningsarbete,
bör lians arbetskraft kunna utnyttjas i beredskapsarbete
vintertid, blott den frigöres därifrån, så snart annat lämpligt arbete står
till buds.
Kommissionen har med det nu anförda önskat framhålla, att man i praktiken
icke kan schablonmässigt hänvisa arbetslösa tillhörande vissa yrkesgrupper
till förefintliga arbetstillfällen, även om dessa senare skulle ligga i närheten
av eller rent av inom vederbörandes kompetens. Som följd härav kan det
icke undvikas, att en eller annan jordbruksarbetare vintertid återfinnes inom
hjälpklientelet och då sysselsattes vid beredskapsarbete. Understundom ha
också personer måst beredas arbetslöshetshjälp, som senare kunnat skickas
ut på skogsarbete. Dylika anordningar lia kunnat vidtagas därför, att kommissionen
har i sin hand att avbryta hjälptilldelningen, så snart förhållandena
det påfordra.
Det ligger i sakens natur att den arbetslöse, som sysselsattes vid ett
arbete, där han får sin bärgning, icke frivilligt lämnar detta, med mindre
öppna marknaden bjuder bättre villkor. Redan på reservarbetenas tid — i
varje fall efter 1933 — måste kommissionen varje år vidtaga vissa stundom
långt gående åtgärder för friställande av arbetskraft, som under vintern haft
sysselsättning vid reservarbete men som under våren behövdes i jordbruk
m. m. Öppna marknaden utövade nämligen i alltför ringa grad någon lockelse
för reservarbetarna, i varje fall gjorde ej jordbruket det. I jin högre grad
är det påkallat att vidtaga sådana åtgärder, sedan arbetena bedrivas som
beredskapsarbeten på öppna marknadens villkor och det sålunda endast i
undantagsfall förekommer att en arbetare frivilligt lämnar arbetet för att
söka annat arbete. På grund härav har kommissionen redan före påsk vidtagit
åtgärder för friställande av arbetskraft genom att ett betydande antal
för jordbruksarbete lämpade personer liemsäuts. Sedermera har kommissionen
på grund av vissa anspråk på arbetskraft för statliga anläggningsarbeten
av hög angelägenhetsgrad beslutat nedlägga samtliga statliga beredskapsarbeten
av icke militärviktig natur med undantag av ett fåtal arbeten, vid
vilka komma att sysselsättas mindre arbetsstyrkor, bestående av personer,
som icke kunna anvisas jord- eller skogsarbete och ej heller anläggningsarbete
utom hemorten. Samtidigt lia motsvarande åtgärder vidtagits i fråga
om statskommunala beredskapsarbeten och reservarbeten. Härigenom har
kommissionen sökt vinna den smidiga anpassning till lijälpkraven under
vintern och till arbetsmarknadens krav under sommaren, som är en av dess
främsta uppgifter.
För att utröna behovet av arbetskraft inom torvindustrin under år 1942
och för att underlätta rekryteringen till nämnda industri har arbetsmarknads,
kommissionen på anmodan av bränslekommissionen i början av året trätt i
63
Kungl. Maj.ts proposition nr 344.
förbindelse med dels torvindustriförbundet i vad angår bränntorvtillverkning,
dels livsmedelskommissionen i vad angår tillverkning av torvströ. Därjämte
företagas med början den 31 mars månatliga inventeringar av inom torvindustrin
sysselsatt personal oell behovet av arbetskraft i fortsättningen.
Dessa inventeringar utföras efter samma principer som inventeringarna av
skogsbrukets arbetskraft (sid. 19). För att stimulera intresset för torvarbete
bedriver kommissionen jämsides med propagandan för skogsarbetet även
propaganda för torvarbete genom press, radio m. m. Detta sker i samarbete
med olika fackförbund, framförallt de inom vilka sysselsättningsgraden kan
väntas bli mindre tillfredsställande under våren och sommaren. De förut
omnämnda förberedelsearbetena (sid. 37), som avse maskinell torvberedning,
fullföljas. Aktiebolaget svensk torvförädling beräknas vid lämplig tidpunkt
kunna igångsätta maskinell drift å de berörda mossarna vid Hunneberg oell
Vallåsen.
Arbetsmarknadskommissionen har ägnat uppmärksamhet åt de försörjningsproblem,
som blivit en följd av att korttidsarbete börjat tillämpas i allt
större utsträckning inom vissa industrier. Enligt Kungl. Maj:ts medgivande
den 27 februari 1942 äger kommissionen bevilja statsbidrag med högst 75
procent av kostnaderna för kursplaner åt deltagare i av arbetslöslietskommitté
jämlikt beslut av kommissionen anordnad kurs för personer med korttidsarbete.
Såsom villkor flir erhållande av statsbidrag till sådana kurspremier
gäller,
att till kursdeltagare utgående kurspremie utgör 3 kronor för dag,
att kursdeltagare erhåller kurspremie endast för dag, då han bevistat
minst tre undervisningstimmar,
att kurspremie ej utgår till medlem av erkänd arbetslöshetskassa för sådan
dag, för vilken denne uppbär understöd från kassan,
att kurspremie ej utgår till medlem av erkänd arbetslöshetskassa, innan
dennes deltagande i kursen anmälts till såväl organ för den offentliga arbetsförmedlingen
som kassans lokale redogörare, samt
att arbetslöshetskommittén ställer sig till efterrättelse de föreskrifter i
övrigt ifråga om statsbidrags utgående, som kommissionen utfärdar efter
samråd med socialstyrelsen.
Det aktuella problemet utgör emellertid icke så mycket att bereda hjälp
åt korttidsarbetare som fastmer att organisera driften vid ifrågavarande
industrier så, att en del av arbetskraften utnyttjas helt och återstoden ställes
till förfogande för andra arbetsuppgifter.
De belopp med vilka dagunderstöd och hyreshjälp högst må utgå per dag
respektive månad lia jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 mars 1942
av arbetsmarknadskommissionen fastställts på sätt, sorn framgår av nedanstående
tablå, och med giltighet från den 1 april 1942.
64 Kungl. Majlis proposition nr 34d.
1
D a
gund
erst
ö d
H
y r e 8 h j k
i p
Man och
hustru
Ensam
person
över
18 år
Ensam
person
16—17
år
Barn under 16 år
Man,
hustru
och 3
barn
Man,
hustru
och 6
barn
Orts-
grupp
Per
månad högst
Orts-
grupp
lia till
3:e
barnet
4:e till
6:e
barnet
Familje-
för-
sörjare
Ensam-
stående
i
3:25
2: 10
1.20
0: 70
0: 50
5: 35
6: 85
I a
b
20
—
10
—
C
30
—
15
—
d
40
—
20
—
ii
3:50
2: 35
1:35
0:90
0:50
6:20
7: 70
II a
20
—
10
—
b
30
—
15
—
c
40
—
20
—
d
50
—
25
—
e
60
—
30
—
ni
3: 75
2: 75
1:65
1: 10
0: 50
7:05
8: 55
lil a
40
—
20
_
b
50
—
25
—
•
C
60
—
30
—
(1
70
—
35
—
e
90
—
45
Vid jämförelse med de från oell med den 1 januari 1941 gällande understödsbeloppen
(prop. 1941:30, sid. 46) framgår, att dagunderstödsbeloppen
genomgående höjts, för man och hustru samt ensam person över 18 år med
25 öre och för övriga understödskategorier med belopp varierande mellan
10 och 20 öre. Sistnämnda höjning har genomgående vidtagits i fråga örn
fjärde till och med sjätte barnet. I fråga örn liyreslijälpsbeloppen har inom
ortsgrupp I ingen förändring företagits, inom ortsgrupp II har inlagts en
undergrupp e med 60 kronor per månad och inom ortsgrupp III lia undergrupperna
a—c höjts vardera med 10 kronor, varjämte en ny undergrupp e
med en hyreshjälp av 90 kronor tillagts. Här angivna hyreslijälpsbelopp
gälla familjeförsörjare; för ensamstående person kan liksom förut hyreshjälp
utgå med högst halva det för familjeförsörjare medgivna högsta beloppet.
Sedan chefen för socialdepartementet den 9 januari 1942 lämnat sitt medgivande,
har arbetsmarknadskommissionen försöksvis anordnat särskild hjälpverksamhet
för arbetslösa musiker, så kallad musikerhjälp, efter följande
riktlinjer.
Arbetslösa musiker, särskilt äldre, beredas sysselsättning hos amatörorkestrar,
musikcirklar eller andra sammanslutningar med ej yrkesmässig
utövning på sitt program såsom musicerande instrumentalister, lärare, instruktörer,
dirigenter etc. Yarje sysselsättningsperiod omfattar en sammanhängande
tid av högst sex månader.
För att kunna komma i åtnjutande av musikerhjälp skall den arbetslöse
musikern vara anmäld såsom hjälpsökande arbetslös hos vederbörande kommunala
arbetslöshetsorgan. Han skall vid sin anmälan bland annat avgiva
en särskild personlig deklaration. Arbetslöshetskommittén vidarebefordrar
med eget yttrande ansökningshandlingarna till kommissionen, som verk
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 344. 65
ställer uttagningen till musikerhjälpen. Uttagningen sker med biträde av
representanter för musikaliska akademien och svenska musikerförbundet.
Musiker kan hänvisas till musikorganisation antingen på sin hemort eller,
därest han är under 50 år, på andra orter (interlokal hänvisning). Han kan
åläggas att utöva sin verksamhet hos flera musikorganisationer, därest han
icke skulle kunna beredas full sysselsättning hos en enda organisation. Arbetstiden
för hänvisad musiker uppgår till 42 timmar per vecka. Arbetslönen
utgår med samma belopp som för de vid statligt arkivarbete sysselsatta
(se sid. 38). Vid interlokal hänvisning erhåller musiker fri resa till
och från arbetet.
Musikorganisation, som önskar disponera arbetslös musiker, har att ingiva
ansökan därom till kommissionen. Därvid skall vederbörande organisation
uppgiva karaktären av sin verksamhet, önskat antal musiker och dessas
huvudinstrument samt framlägga förslag till arbetsordning. Skola flera musikorganisationer
gemensamt utnyttja en musiker, sker organiserandet av musikerhjälpen
som regel med biträde av ABF:s distriktsinstruktör.
Vad skogsbruket beträffar lia omfattande åtgärder (jfr sid. 17 ff.) vidtagits
för att tillgodose arbetskraftsbehovet vid främst vedavverkningarna. Dessa
åtgärder komma att fullföljas och, i den mån så befinnes nödvändigt, kompletteras
och utökas.
Såsom ett led i arbetet för överförande av arbetskraft till skogsbruket
har arbetsmarknadskommissionen träffat avtal med ABF örn tillhandahållande
av lämpligt sammansatta vandringsbibliotek i skogsarbetarförläggningar.
Blockorganisationen inom jordbruket är, såsom tidigare i denna framställning
antytts (sid. 26), föremål för omorganisation och effektivisering. Arbetsmarknads-
och livsmedelskommissionerna lia gemensamt organiserat en sådan
ledning av arbetsblocken, att densamma skall bliva i stånd att efter livsmedelskommissionens
närmare anvisningar leda och övervaka produktionsbefrämjande
åtgärder inom jordbruket och samtidigt efter anvisningar av
arbetsmarknadskommissionen möjliggöra ett rationellt utnyttjande av tillgänglig
arbetskraft. I varje län skall verksamheten handhavas av en samarbetsdelegation,
som sammansättes av i regel en representant för vardera
länsarbetsnämnd, kristidsstyrelse och hushållningssällskap. Till delegationens
förfogande ställes en länsblockledare, åt vilken skall anförtros omfattande
arbetsuppgifter, såväl med avseende å arbetsblockens uppbyggande
och vidmakthållande som när det gäller att låta blockorganisationen träda
i funktion. Centralt ledes verksamheten av en samarbetsdelegation bestående
av fyra ledamöter, vilka utses av livsmedels- och arbetsmarknadskommissionerna
med två vardera. Under ledning av länsblockledaren revideras och
upprättas fullständiga planer över jordbrukets behov av arbetskraft och
möjligheterna att tillgodose detsamma. I samband härmed verkställes, i
den mån så ej redan skett, en registrering av inom blocken tillgänglig maskinpark
och arbetskraft. Avsikten är, att den nya blockorganisationen i huvudsak
skall kunna träda i funktion våren 1942.
Bihang till riksdagens protokoll 194g. 1 sami. Nr 344.
1218 42 5
66
Kungl. Maj-.ts proposition nr 344.
I syfte att säkerställa arbetskraft för betfälten våren 1942 Ilar arbetsmarknadskommissionen
efter överläggningar med betodlarnas centralförening
och svenska sockerfabriksaktiebolaget redan nn träffat överenskommelser
rörande en del praktiska åtgärder, som sammanhänga med anskaffandet och
utnyttjandet av olika slag av arbetskraft för betskötseln. Därvid har bland
annat frågor rörande bostäder, resor o. s. v. behandlats. Arbetsmarknadskommissionen
har med biträde av länsarbetsnämnden i Malmö planlagt det
direkta förmedlingsarbetet och uppdragit åt vissa arbetsförmedlingskontor
att tjänstgöra såsom förmedlingscentraler för anskaffningen av betfolk.
Utbildningsverksamheten kommer att intensifieras, framför allt med hänsyn
till jordbruket. Förutom utbildning av traktorförare och gengaschaufförer
kan även anföras utbildning i linberedning. Lägerverksamheten, avseende
framför allt utbildning av städernas kvinnliga ungdom i jordbrukssysslor,
kommer att i likhet med föregående år bedrivas bland annat genom kvinnoföreningarnas
beredskapsorganisation. Dessutom kommer individuell utplacering
av ungdomen att eftersträvas. Vidare har arbetsmarknadskommissionen
upptagit underhandlingar med skolöverstyrelsen om beredande av möjligheter
för skolbarn att, på sätt som skedde i fjol, deltaga i jordbruksarbete.
Under medverkan av arbetsmarknads- och livsmedelskommissionerna har
Sveriges ungdomsberedskap organiserats. Denna består för närvarande av 42
riksorganisationer för ungdom. Ungdomsberedskapens ledning utövas av
ett centralråd och ett arbetsutskott. I såväl centralrådet som arbetsutskottet
lia arbetsmarknads- och livsmedelskommissionerna var sin representant.
Ungdomsberedskapens lokala organ utgöras av arbetslag, vilka kunna bildas
av föreningar, skolor, kamratkretsar o. s. v. Inom varje arbetslag utses en
beredskapsledare, som har till uppgift att stimulera intresset hos arbetslagets
medlemmar för de aktuella arbetsuppgifterna samt att organisera dessas genomförande.
Samtliga arbetslag registreras hos länsarbetsnämnderna.
Ungdomsberedskapen har hitintills närmast planerat för tvenne arbetsuppgifter,
nämligen odlingsverksamhet och lägerverksamhet. Odlingsverksamheten
ingår såsom ett led i den av livsmedelskommissionen bedrivna kampanjen
för odling av potatis och köksväxter och skall genomföras av odlingslag,
som kunna bildas inom arbetslagen; verksamheten liandledes av JUF:s och
hushållningssällskapens ungdomskonsulenter samt särskilt för ändamålet anställda
assistenter. Lägerverksamheten, som avser att medgiva en betydande
utökning av den här ovan omnämnda lägerverksamheten för ungdom, beräknas
bliva genomförd av de till ungdomsberedskapen anslutna organisationerna.
Lägren, till vilka visst statsbidrag skulle utgå, bliva av två olika
typer, nämligen dels läger, vilkas deltagare utan någon direkt ersättning ägna
sig åt arbete i småbrukarhemmen, och dels läger, där deltagarna utföra avlönat
arbete, såsom gallring, skördearbete, lövtäkt och vasstäkt. Lägren
komma att anordnas under samverkan mellan å ena sidan de anslutna organisationerna
och å andra sidan blockorganisationens länsdelegationer. I
I samband med planering av åtgärder för tillgodoseende av jordbrukets
arbetskraftsbehov har fråga uppkommit om temporärt upphävande av lant
-
67
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
arbetstidslagen, i likhet med vad som skedde år 1940. Arbetsmarknadskommissionen,
som den 10 april 1942 på grund av remiss avgivit särskilt utlåtande
i denna fråga, uttalade därvid i huvudsak följande.
Kommissionen hade räknat med att i förekommande fall jämväl lantarbetstid
slagens möjligheter till utökning av arbetstiden skulle kunna tagas i
anspråk. Dessa möjligheter syntes tillåta en i stort sett mycket smidig anpassning
av arbetstiden efter jordbrukets arbetsbörda. Oavsett de i övrigt
vidtagna åtgärderna kunde givetvis i vissa lägen avsevärda svårigheter inställa
sig för tillgodoseende av jordbrukets arbetskraftsbehov. Förhållanden kunde
sålunda inträffa, vilka framtvingade längre gående ingripanden. Det borde
närmast få ankomma på arbetsmarknadskommissionen att följa lägets förändringar
och föreslå de anordningar, som kunde betingas härav. Därvid syntes även
frågan örn lantarbetstidslagens temporära sättande ur kraft böra bli föremål
för uppmärksamhet. Kommissionen ansåge läget för närvarande icke vara
sådant, att anledning förelåge att sätta lantarbetstidslagen ur kraft, men kommissionen
komme att, i den mån så visade sig erforderligt, till Kungl. Majit
ingiva framställning i detta syfte. Kommissionen räknade därvid med att ett
avgörande rörande en sådan framställning skulle kunna träffas på mycket
kort tid.
Kungl. Maj:ts cirkulär till statliga myndigheter och institutioner 1941:220
reglerar, såsom förut angivits (sid. 12), i viss utsträckning nyanställning av
arbetskraft för användning vid vissa av staten bedrivna eller med understöd
av statsmedel utförda arbeten. Kommissionen anser sig här böra framhålla,
att i många fall osäkerhet tyvärr rått örn skyldigheten för den myndighet
eller institution, som bedriver sådant arbete, att efterfölja cirkulärets föreskrifter.
I icke få fall lia arbeten igångsatts, utan att arbetsmarknadskommissionen
överhuvud erhållit underrättelse därom i den ordning, som föreskrives
i cirkuläret, eller ock har sådan underrättelse lämnats, först sedan
arbetskraft redan anställts vid arbetet.
En bristande efterlevnad av sagda cirkulärs bestämmelser kan komma att
medföra betänkliga konsekvenser, för den händelse att längre fram allvarlig
brist på arbetskraft inom vissa områden skulle komma att uppstå, något
som, såvitt nu kan bedömas, ingalunda är uteslutet. Cirkuläret giver vidare
endast möjlighet för kommissionen att anvisa arbetskraft till visst arbete.
Däremot äger kommissionen icke befogenhet föreskriva, att visst antal
arbetare eller vissa namneligen angivna arbetare skola överföras till andra
arbetsuppgifter, även örn dessa senare skulle vara ur samhällets synpunkt
viktigare. Frågan örn ett inskränkande eller nedläggande av pågående arbeten
på öppna marknaden kan emellertid — som här nedan framhålles på
tal örn åtgärder för inskränkning av produktionen — bliva aktuell i en nära
framtid. Det nu anförda har föranlett kommissionen att i en Y. P. M. till
chefen för socialdepartementet den 16 innevarande april föreslå, att sagda
cirkulär ersättes med en kungörelse, som giver vidgade möjligheter till
ingripanden i arbetsmarknadsreglerande syfte. Nämnda Y. P. M., som åtföljes
av utkast till kungörelse, innehåller i huvudsak följande.
Den redan vid tillkomsten av föreniimnda cirkulär rådande bristen på
arbetskraft för vissa viktiga näringsområden har senare avsevärt ökat, och
68
Kungl. Maj.ts proposition nr 344.
läget beräknas i fortsättningen bli alltmer besvärande, närmast med tanke
på förseningar i vårbruket samt avverkningarna till följd av den långa vintern
oell på längre sikt med hänsyn bland annat till den ökning av bostadsbyggnadsverksamheten,
som ansetts böra komma till stånd. Kommissionen
måste av detta skäl söka intensifiera sina ansträngningar att överföra arbetskraft
från yrkesområde av lägre angelägenhetsgrad till de områden för vilka
det i nuvarande läge synes mest angeläget att i största möjliga utsträckningtillgodose
arbetskraftsbehovet. Det är under sådana förhållanden av synnerlig
vikt, såväl med hänsyn till den direkta effekten därav som med hänsyn
till de ytterligare arbetsmarknadsreglerande åtgärder av liknande art, som
kunna lili påkallade, att åtgärder vidtagas för att från statliga oell statsunderstödda
arbetsföretag av den art, att de utan avsevärd olägenhet kunna
uppskjutas eller minskas, kunna frigöra arbetskraft, som lämpar sig för ovan
berörda, mera angelägna arbetsuppgifter. I sådant syfte har, i samband
med förarbetena för en effektivisering av föreskrifterna i ovannämnda cirkulär,
inom kommissionens kansli utarbetats ett utkast till kungörelse angående
villkor för påbörjande och bedrivande av arbeten för statens räkning eller
med bidrag eller lån av statsmedel m. m. Denna kungörelse skulle dels
innefatta befogenheter för kommissionen att besluta om uppskov med igångsättande,
respektive nedläggande av statliga eller statsunderstödda anläggningsarbeten,
dels möjliggöra periodiska sammanställningar av uppgifter örn
sysselsättning vid statliga och statsunderstödda dylika arbeten.
En författning i enlighet med utkastet skulle giva kommissionen synnerligen
långt gående befogenheter, och invändningar häremot torde vara att
förvänta. Kommissionen anser emellertid, att läget är så allvarligt att dylika
befogenheter erfordras för att giva eftertryck åt kommissionens framförande
av arbetsmarknadssynpunkter vid underhandlingar angående omfattningen
av den statliga och statsunderstödda anläggningsverksamheten i nuvarande
situation.
De nu föreslagna reglerna beröra endast en mindre del av arbetsmarknaden,
och i denna del innefattas även sådana försvars- och andra i nuvarande
läge högst angelägna arbeten, för vilka i stort sett lämnandet av uppgifter
örn arbetskraftens storlek etc. kan beräknas bli den enda, ehuru ej
obetydliga vinsten med reformen. Det kan emellertid med största sannolikhet
förutses att ytterligare ingripanden på arbetsmarknaden erfordras för
arbetskraftens dirigering i tillräcklig omfattning till de viktigaste arbetsuppgifterna.
På ett område, den kommunala anläggningsverksamheten, synes
arbetsmarknadssynpunkten i stort sett kunna tillgodoses genom att för tillstånd
till kommunal upplåning eller tecknande av borgen för arbeten av
den art, som i kungörelseutkastet angives, förutsättes förbindelse av kommunen
att underkasta sig samma regler som enligt kungörelsen skulle åligga
kommun, som beviljas statsbidrag eller statslån för arbetes utförande. För
kommunala arbeten som icke påfordra lånetillstånd samt för enskilda företag,
däribland industriella anläggningsarbeten, utan lån eller bidrag av statsmedel,
finnes för närvarande ingen annan möjlighet att reglera sysselsättningen
än den som kan ligga i tilldelningen av ransonering underkastad
material. Enahanda är förhållandet med industriell verksamhet i allmänhet
och underhållsarbeten. En avsevärd anläggnings- och annan industriell
verksamhet beröres emellertid icke av nuvarande ransoneringsbestämmelser
på sådant sätt, att tilldelning av ransonerad material i avsedd utsträckning
skulle kunna utnyttjas i arbetsmarknadsreglerande syfte. Det synes därför
böra övervägas, örn icke angelägenheten av arbetskraftens disponerande på
lämpligaste sätt bör giva anledning till beslag och tilldelningsförfarande för
svåråtkomlig material av avgörande betydelse för vederbörandes verksamhet,
Kungl. Maj-.ts proposition nr 344. 69
även i fall då materialknappheten ej är så svårartad, att åtgärder redan på
grund därav borde tagas under övervägande.
Åtgärder avseende en inskränkning av produktionen inom vissa områden
för att frigöra arbetskraft till förmån för mera angelägen produktion ha, med
undantag av temporärt nedläggande av vissa vägbyggnadsarbeten (se sid. 13),
hittills icke vidtagits. Däremot har produktionen av andra skäl måst inskränkas
inom vissa branscher, vilket haft till följd att arbetskraft frigjorts.
I vissa fall har det varit exportmöjligheternas begränsning, i andra fall knapphet
på råvaror, som åstadkommit detta. Yid tilldelning av knappa råvaror
torde industrikommissionen ha ansett sig böra i möjligaste mån taga hänsyn
till ändamålet med den råvarukrävande produktionen och förty låtit begränsningen
i första hand gå ut över mindre angelägen produktion. Härav följande
frigörelse av arbetskraft har då blivit en faktisk konsekvens, som i stort sett
kunnat lätta vissa arbetsmarknadsbekymmer, men har icke varit det egentliga
syftet med råvarutilldelningens begränsning.
Utvecklingen av förhållandena på arbetsmarknaden har dock nu aktualiserat
ett övervägande, huruvida man icke bör direkt frigöra arbetskraft inom
mindre angelägna produktionsområden för att överföra denna till viktigare
produktion. Frågan örn angelägenhetsgraden hos olika slag av produktion bör
då bedömas enhetligt, vare sig det gäller att spara på knappa råvaror eller att
hushålla med arbetskraften. För arbetskraftens frigörande inom mindre angelägna
eller rent av överflödiga produktionsområden kunna väl krisorganens
befogenheter beträffande exporttillstånd och råvarutilldelning i viss utsträckning
tjäna som instrument. Men det finnes också områden, där dessa instrument
icke kunna komma till användning. Och dessutom äro de obrukbara
när det gäller att dirigera frigjord arbetskraft till angelägna produktionsområden.
Det arbetsmarknadsproblem, som här föreligger, innebär såväl en allmän
värdesättning av olika produktionsgrenar och detalj tillverkningar från
nyttosynpunkt i dagens läge som ock en uppgift att utan direkt tvång överföra
arbetskraft till de viktigaste produktionsområdena. En planering i nämnda
syfte har igångsatts av arbetsmarknadskommissionen i samråd med industri
och livsmedelskommissionerna. Därjämte ha överläggningar upptagits med
representanter för arbetsgivare och arbetstagare inom sådana industrier, beträffande
vilka man redan instundande sommar skulle kunna vidtaga temporära
inskränkningar i sysselsättningen för att lösgöra arbetskraft för andra ändamål.
Bland de fack, som förete arbetslöshet, inta byggnadsfacken, trots att byggnadsarbetare
i stor omfattning övergått till andra yrken, alltjämt en framträdande
plats, särskilt i städer och större industrisamhällen. Även den planerade,
utökade husbyggnadsverksamheten kan emellertid icke bereda sysselsättning åt
närmelsevis liela den byggnadsarbetarstam, som fanns 1939. Kommissionen,
som står i intim kontakt med byggnadslånebyrån, har påbörjat en inventering av
pågående eller planerade byggnadsföretag inom ett antal orter. Avsikten
med denna inventering är bland annat att erhålla underlag för ett bedömande
av sysselsättningsmöjligheterna inom byggnadsfacken. Resultaten från in
-
70
Kungl. Maj.ts proposition nr 344.
venteringen komma att i lämplig form delgivas byggnadsfackens organisationer,
genom vilka sådana informationer böra kunna lämnas medlemmarna,
att de, som icke kunna beräkna erhålla sysselsättning inom byggnadsfacket,
frivilligt ställa sin arbetskraft till förfogande för andra samhällsviktiga arbetsuppgifter
eller, örn de redan gjort detta, tills vidare kvarbliva i det nya yrket.
För att giva en antydan örn arbetslöshetssituationen inom byggnadsfacken
och örn tillgängliga arbetsstyrkor m. m. inom de industrier, som i första hand
kunde tänkas. bli föremål för ovan diskuterade åtgärder för produktionsinskränkning,
meddelas här utdrag ur en inom kommissionen upprättad p. m.,
grundad dels på uppgifter från fackorganisationer, dels på resultat från kommissionens
inventering av arbetskraft inom industri och hantverk (sid. 26).
En undersökning rörande antalet arbetslösa fackföreningsmedlemmar inom
byggnadsindustrien (murare, byggnadsträarbetare, byggnadsgrovarbetare och målare)
i de fem största städerna vid utgången av januari och mars 1939 och
1942 har givit följande resultat:
n , 1939 1939 1942 1942
U r * »/i 31/j S1/i S1/s
Stockholm.................... 7,677 4,786 10,070 7,098
Göteborg .................... 3,311 2,197 4,607 3,303
Malmö........................ 1,439 1,160 2,385 2,215
Norrköping .................. 865 600 1,038 571
Hälsingborg.................. 821 296 682 630
Summa 14,113 9,039 18,782 13,817
Påfallande är att nedgången i arbetslösheten var ungefär densamma 1939
och 1942. Nedgången 1942 är emellertid procentuellt väsentligt mindre, enär
redovisningen, som för 1939 torde vara tämligen fullständig, för 1942 icke upptager
de flera tiotusental byggnadsarbetare, som sysselsattes inom skogsbruket
m. m. eller voro inkallade till beredskapstjänst.
Byggnadsfacken ha alltså redan lämnat en avsevärd tribut till andra sysselsättningsområden
.
lie industrier, som arbeta under svårigheter med råvaror äro framförallt
textil-, beklädnads-, gummivaru-, choklad- och konfektindustrierna samt vissa
andra mindre industrier inom livsmedelsbranschen. Bristen på råvara kan i
vissa fall bli av sådan art, att en mera betydande produktionsinskränkning blir
nödvändig. Under sådana förhållanden bör ett framflyttande av produktionen
under sommarmånaderna icke vara utesluten. Detta kan ske genom en total
eller partiell driftsnedläggelse. En dylik omläggning av driften skulle dessutom
i många fall lämna större utrymme för arbetskraftens rörlighet än under s. k.
korttidsarbete. Här föreslagna åtgärder böra emellertid avvägas med hänsyn
till det allmänna försörjningsläget och den berörda arbetskraftens lämplighet för
andra aktuella arbetsområden. Bland annat böra åtgärderna föregås av en inventering
av arbetskraften. Även inom sågverks- och pappersmasse- samt pappersindustrierna
och måhända snickeri- och möbelfabrikerna vore en viss koncentration
med temporärt nedläggande av driften icke utesluten, ehuru anledningen
till den minskade sysselsättningsgraden här icke så mycket är råvarubrist som
fastmera avsättningssvårigheter.
Av följande sammanställning framgår det arbetarantal, som i hela riket
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
71
sysselsattes vid dessa industrier under april 1941, med fördelning efter kön och
männen efter värnpliktsförhållanden.
Foretagstyp
Antal
företag
Värn-
pliktiga
Ej värn- pliktiga
Kvinnor
Summa
personal
Sågverk oell hyvlerier ....................
1,186
14,648
13,258
227
28,133
Snickeri- och möbelfabriker................
2,091
16,234
i 3,023
947
30,204
Pappersmassefabrikör......................
87
11,946
9,590
428
21,964
Pappersbruk och pappfabriker ............
65
8,007
6,490
2,640
17,137
Papp- och pappersvaruindustri ............
181
1,367
1,029
2,048
4,444
Kvarnar ..................................
221
1,373
1,492
337
3,202
Choklad- och konfektindustri ..............
160
1,497
1,039
4,705
7,241
Ylleindustri................................
121
4,464
2,856
7,775
15,095
Bomullsindustri............................
53
6,108
3,696
9,850
19,654
Trikåfabriker..............................
223
2,237
1,283
8,769
12,289
Sömnadsindustri ..........................
1,704
5.218
5,654
33,437
44,309
Skoindustri................................
400
4,446
4,396
5,448
14,290
Gummivarufabriker........................
17
2,921
1,402
3,784
8,107
Av sammanställningen framgår, att inom de industrier, där bland annat brist
på råvaror kan motivera vissa produktionsinskränkningar, är antalet sysselsatta
kvinnor av förhållandevis stor omfattning. Vid ett friställande av kvinnlig
arbetskraft skulle väl denna närmast komma i fråga till vissa arbetsuppgifter
inom jordbruket.
De statliga åtgärderna måste självfallet vara så avvägda, att de hos den
lediga arbetskraften skapa villighet för den avsedda arbetsuppgiften. Betydelsefullt
är därvid att flertalet inom ovan nämnda industrier sysselsatta arbetare
äro anslutna till erkända arbetslöshetskassor. Genom den anmälningsskyldighet,
som föreligger för understödssökande kassamedlem, kommer den offentliga arbetsförmedlingen
i kontakt med den lösgjorda arbetskraften och har sålunda möjlighet
att anvisa lämplig arbetskraft till bland annat jordbruket. Arbetsförmedlingen
skall därvid förhindra att uppenbart olämplig arbetskraft anvisas arbete,
och arbetslöshetskassan blir därigenom en garanti för att dessa för arbetet
olämpliga icke bli ställda titan hjälp, sedan de genom driftnedläggelsen berövats
sin ordinarie inkomstkälla.
Den manliga arbetskraft, som lösgöres, skall i huvudsak tillföras skogen och
torvmossarna.
Vid en tillfällig överflyttning av arbetskraft vill den enskilde av förklarliga
skäl upprätthålla kontakt med hemorten. Härigenom kunna vissa merkostnader
uppstå, såsom extra hyreskostnader samt eventuellt andra utgifter, som sammanhänga
med uppehållandet av bostad eller förvarandet av ägodelar. För dessa
merkostnader torde staten böra ikläda sig viss ersättning.
Det arbete med registrering av olika kategorier av arbetare, som underföregående
år bedrivits i avsikt att underlätta hemper m i Hering från, respektive
förhindra inkallelse till, beredskapstjänstgöring och för vilket redogörelse i
korthet lämnats å sid. 23 pågår alltjämt. Nya register lia upplagts eller
förberedas för yrkeskunniga timmerflottare, förmans- och maskinpersonal
inom bränntorvindustrin samt vissa arbetare och förmiin vid betfälten.
Frågan örn en individuell registrering av all tillgänglig arbetskraft, närmast
med tanke på den omgruppering av arbetskraften, varmed man måste
räkna under krigsförliållanden med tjänsteplikt, har allt sedan arbetsmarknadskommissionens
tillkomst varit föremål för dess uppmärksamhet. Vid
72
Kungl. Majlis proposition nr 344.
olika tillfällen har också utkast till sådan registrering uppgjorts Och prövats
men icke lett till förslag i ämnet. Att så icke skett har varit beroende på
bland annat den svårighet i rent tekniskt hänseende, sorn en dylik registrering
skulle innebära, med hänsyn till att frågan angående en mera effektiv
och framförallt med moderna maskinella hjälpmedel utrustad folkbokföring
ännu icke är löst. I själva verket innebär en speciell registrering av den
omfattning, som här skulle ifrågakomma, en organisations- och kostnadsfråga
av ungefär samma storleksordning som den för en allmän folkbokföring, och
kommissionen har helt naturligt tvekat att giva sig i kast med en sådan
uppgift. Emellertid hade kommissionen, trots anförda betänkligheter, icke
kunnat undanskjuta tanken på en allmän registrering, därest icke, på sätt
ovan sid. 26 skildrats, genom kombinationer av partiella, mindre kostsamma
registreringar en viss överblick vunnits, som i någon mån kunnat ersätta
den mera omfattande registreringen.
På senare tid har emellertid frågan örn en mera fullständig, individuell
registrering av vissa ålderskategorier aktualiserats i ett särskilt sammanhang.
Hemortsförsvarssakkunniga lia nämligen funnit, att en registrering i viss
omfattning torde vara ofrånkomlig för att möjliggöra intagning av personal
till hemortsförsvarets olika grenar. Sakkunniga ha med tanke på att registreringen
bör ordnas så, att densamma även kan utnyttjas för arbetsmarknadsändamål,
sökt kontakt med arbetsmarknadskommissionen för gemensam
behandling av frågan.
Vid en eventuell tillämpning av tjänstepliktslagen kommer för krigsindustrins
vidkommande frågan örn uttagning av ersättningsarbetskraft att påkalla
stor uppmärksamhet från kommissionens sida. Länsarbetsnämnderna
måste i ett sådant läge kunna förstärkas med en stab av kvalitativt högtstående
tjänstemän, som äga ingående kännedom örn olika industriers arbetsförhållanden.
Såsom en beredskapsåtgärd i detta syfte har arbetsmarknadskommissionen
trätt i förbindelse med riksförsäkringsanstalten i egenskap
av chefsmyndighet för yrkesinspektionen och för anstalten framlagt ett förslag,
gående ut på att en del av yrkesinspektionens tjänstemän, främst vissa
förste distriktsingenjörer och distriktsingenjörer, skulle kunna utnyttjas vid
överförandet av arbetskraft till krigsindustrin, där så låter sig göra jämsides
med deras ordinarie arbetsuppgifter.
BeredsJcapsJcurser, främst med tanke på verkstadsindustrin, ha under den
gångna delen av året varit anordnade i ungefär samma utsträckning som
under senare delen av 1941. Kommissionens avsikt är att denna verksamhet
skall fortgå efter i huvudsak oförändrade linjer, alltjämt dock med den
anpassning av undervisningen, som kan bli erforderlig med hänsyn till
möjligheterna att redan nu inordna de omskolade i produktionen. I samband
härmed överväger kommissionen att i ökad omfattning i beredskapskurser
utbilda kvinnlig reservarbetskraft för verkstadsindustrin.
73
%
Kungl. Maj.ts proposition nr 344.
IV. Den sannolika utvecklingen på arbetsmarknaden.
Rörande den sannolika utvecklingen på arbetsmarknaden har arbetsmarknadskommissionen
anfört:
Kommissionen bär redan i det föregående givit uttryck åt uppfattningen,
att i fortsättningen av innevarande år arbetsmarknaden kan komma att i
högre grad än hittills präglas av brist på arbetskraft inom vissa områden.
De uppgifter, som av kommissionen lämnats till statsministern i och för
besvarandet av herr Skoglunds interpellation örn arbetsmarknaden, ha jämväl
givit uttryck åt samma uppfattning.
Skälen för denna bedömning av arbetsmarknadens sannolika utveckling
under den förestående sommarsäsongen givas främst därav, att utgångsläget
i år innebär en mindre arbetskraftsreserv i form av arbetslöshet än föregående
år samt därav, att sysselsättningens och arbetskraftsbehovets utvecklingstendenser
på olika arbetsområden synas vara övervägande fortsatt
stigande. Reservation måste givetvis göras för omständigheter, som kunna
komma att i mera väsentlig mån påverka inkallelsernas omfattning.
Den av fackföreningarna redovisade arbetslösheten var i slutet av februari
detta år lägre än vid motsvarande tid något år under tiden sedan 1920. Då
denna arbetslöshet tages i betraktande som arbetskraftsreserv för rekrytering
till arbetsmarknadens bristområden, bör framhållas, att den — såsom
i regel är fallet vid låg arbetslöshet — till relativt stor del består av arbetskraft,
som på grund av högre ålder eller andra skäl svårligen kan utnyttjas
för tyngre eller ovana arbeten. Vidare må påpekas, att de fåtal arbetsområden,
inom vilka arbetslösheten nu är större än för ett år sedan, nästan
genomgående äro sådana, där den kvinnliga arbetskraften bildar ett stort
inslag, vilket jämväl är en omständighet, som begränsar arbetskraftreservens
användbarhet på andra områden. Slutligen är att märka, att den ännu kvarstående
arbetslösheten till en huvudpart omfattar byggnadsarbetare, varför
dess fortsatta bestånd i hög grad kommer att vara beroende av byggnadsverksamhetens
utveckling under året.
Det nyligen i proposition till riksdagen framlagda programmet för stöd
åt bostadsbyggandet syftar till fördubbling av bostadsbyggandet, jämfört med
föregående år. Det har beräknats, att denna ökning skulle kräva omkring
20,000 man under högsäsongen. Vore övrig byggnadsverksamhet oförändrad,
skulle detta innebära, att sysselsättningen inom hela byggnadsindustrin ökades
med omkring 20 procent i förhållande till föregående år men fortfarande
skulle ligga omkring 25 procent lägre än sysselsättningen under sommaren
och hösten 1939. Denna senare skillnad torde ungefär motsvara det antal
byggnadsarbetare, som genom inkallelser samt övergång till andra arbeten,
främst skogsarbete, undandragits byggnadsarbetsmarknaden. Fullt säkra hållpunkter
för bedömande av den sannolika omfattningen av annan byggnadsverksamhet
än bostadsbyggande saknas. Det synes dock sannolikt, att
byggen för militära, industriella och kommersiella ändamål komma att sammanlagt
bedrivas i minst samma omfattning som föregående år och möj
-
74
♦
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
ligen större, men å andra sidan torde ombyggnads- oell reparationsarbeten
till följd av läget på bostadsmarknaden komma att få minskad omfattning.
Enligt preliminära uppgifter, baserade på byggnadsnämndernas kvartalsrapporter
till socialstyrelsen, hade under första kvartalet 1942 byggnadsloven
för bostadslägenheter stigit till mer än 40 procent av nivån under
motsvarande kvartal 1939, vilket innebär en mycket stark ökning i jämförelse
med föregående år. Antalet vid senaste kvartalsskifte under byggnad
varande bostadslägenheter uppgick till mer än det dubbla av antalet vid
samma tid föregående år. Det är härvid att märka, att till följd av den
långa och stränga vintern byggen i år kommit i gång sent, varför uppgifterna
örn pågående byggen den 1 april till stor del torde avse förberedelsearbeten,
som ännu icke krävt någon större mängd arbetskraft. I vart fall synas de
preliminära byggnadsstatistiska uppgifterna tyda på, att bostadsbyggandet
under instundande byggnadssäsong kommer att få betydligt större omfattning
än föregående år. Aven örn den sysselsättningstillväxt, som en ökad
bostadsbyggnadsverksamhet betyder, icke bör överdrivas — bostadsbyggandet
har sin begränsning given på tillgången av material och transportmedel —
är det dock tydligt, att den bestående arbetslösheten inom byggnadsfacken
icke i fortsättningen i närmelsevis samma grad som under föregående år
kommer att kunna räknas som en reserv av arbetskraft för rekrytering till
arbetsmarknadens bristområden.
I detta sammanhang må påpekas, att örn lokalt brist på arbetskraft inom
byggnadsverksamheten skulle, uppstå, vilket i så fall närmast torde innebära
att konkurrensen örn arbetskraft från byggnadsarbetets sida kunde bli besvärande
för livsviktiga produktionsområden, detta torde kunna mötas bland
annat genom en förskjutning av bostadsbyggandets säsong.
Yad angår sysselsättningen inom den egentliga industrin, synes icke
finnas anledning att antaga någon väsentlig förändring i det utpräglat stabila
läge, som under det senaste året utmärkt denna. En skarpare brist
på arbetskraft inom näringslivet i dess helhet ställer beträffande den industriella
arbetsmarknaden problemet att genom organisatoriska åtgärder och
förlängd genomsnittlig arbetstid bättre utnyttja den i anspråk tagna men
ej helt utnyttjade arbetskraften.
Då arbetskraftsbehovet inom bristområdena jordbruk, skogsbruk och eventuellt
torvupptagning under 1942 års vår- och sommarsäsong torde bli större
än under föregående år — även örn den ytterligare tillväxt, som kan komma
att sammanlagt krävas, sannolikt icke kommer att bli större än tillväxten
under det gångna året — och då, främst till följd av ökad bostadsproduktion,
reserverna komma att vara mindre, synes det vara övervägande sannolikt,
att skärpta krav komma att ställas på åtgärder att effektivt utnyttja
all tillgänglig arbetskraft för att möta bristen på de områden, där sådan
förekommer. Det framgår av tidigare lämnade redogörelser, att kommissionen
inriktat sitt förberedelsearbete med utgångspunkt från denna bedömning
av arbetsmarknadsläget.
Kungl. Majlis proposition nr 344.
75
V. Statsbidrag till kommuner för vissa ränte- och
amorteringsutgifter.
Arbetsmarknadskommissionen har vidare framlagt förslag till viss ändring
i bestämmelserna rörande statsbidrag till kommunernas arbetslöshetskostnader.
Kommissionen anför härutinnan:
Det statsbidragssystem, som med riksdagens godkännande (skrivelse nr
1941: lil) från och med år 1941 tillämpas i fråga örn kommunernas kostnader
för arbetslöshetshjälp, är icke avsett att tillämpas retroaktivt. Alltså
är icke heller avsett att i underlaget för det så kallade årskostnadsbidraget
— varmed förstås den med ledning av viss procentsats, fastställd efter
kalenderårets utgång, beräknade andel av kommunens löpande arbetslöshetskostnader,
som bestrides med statsmedel — skola få inräknas kostnader för
ränta och amortering å lån upptagna för utgifter, som belöpt å tiden före
den 1 januari 1941.
Emellertid har arbetsmarknadskommissionen övervägt, huruvida icke i
begränsad omfattning ett inräknande i årskostnadsunderlaget av dylika utgifter
borde medgivas. Ett huvudmotiv till det nya statsbidragssystemets
införande var otvivelaktigt, att icke ens ett så högt statsbidrag som 95
procent under alla förhållanden gav kommunen det stöd, som ansågs påkallat.
Det borde då kunna försvaras, örn en kommun, som fortfarande har
att dragas med utgifter för tidigare arbetslöshet, icke utestänges från möjligheten
att inräkna dem i årskostnadsunderlaget såsom statsbidragsberättigade.
Förslagsvis har man tänkt sig att därvid tillämpa följande normer.
Kommunerna skulle i årskostnadsunderlaget få inräkna ränte- och amorteringsutgifter
för lån, i den mån de upptagits för att bestrida kostnader för
statskommunala reservarbeten, vartill statsbidrag beviljats under tiden 1 juli
1933—31 december 1940, och kommunala beredskapsarbeten, vartill statsbidrag
beviljats under tiden 1 juli 1937—31 december 1940, försåvitt kommunerna
fyllde följande förutsättningar, nämligen att
a) ha åtnjutit statsbidrag till skattelindring under närmast föregående år,
b) under året ha haft — förutom här ifrågavarande kostnader — utgifter
för arbetslöshetshjälp, uppgående till minst 1 krona per skattekrona, samt
c) under perioden 1 juli 1933—31 december 1940 icke lia åtnjutit statsbidrag
till hjälpverksamhet vid arbetslöshet med mindre andel än 55 procent.
Beträffande de under a) och c) angivna villkoren har verkställts en undersökning,
av vilken framgår, att dessa villkor visserligen uppfyllas av 32
kommuner men att av dem endast 12 haft utgifter för lån, som nyss sagts,
nämligen följande i Göteborgs och Bohus eller Västernorrlands län belägna
kommuner.
76 Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
Kommun
Oguldet
kapitalbelopp
V i 1942
Ränte- och
amorteringsut- gifter 1941
Antal
skattekronor
1941
Kostnad per
skattekrona i
ören
Hogdal......................
20,000: —
750: —
4.116
18
Kville ......................
98,950: —
6,159: —
13,757
45
Tossene ....................
9,225: —
3,476: 99
15,626
22
Alnö........................
49,922: 70
3,869: 69
25,755
15
Bjärtrå......................
194,006: 89
13,058: 44
21,402
61
Gudmundrå ................
943,024: 71
57,683:14
109,348
53
Hässjö......................
53.002: 65
3,977: 22
17.479
23
Indal........................
2,805: -
307: —
6.087
5
Njurunda....................
98.575: 97
12,267: 46
72,575
17
Skön........................
177,486: 49
15,676: 95
88.310
18
Tuna........................
400,811: 95
41.647: 09 1
22,966
181
Ytterlännäs..................
214,155: 79
3,520: 66
38,946
9
Summa
2.261,907:15
162,893: 64
—
—
Alltså är det endast ett ringa antal kommuner, som Ilar skulle ifrågakomma,
och förhållandevis små belopp, som skulle utgå av statsmedel.
Därtill kommer att ytterligare en del av kommunerna kan tänkas bortfalla,
nämligen örn arbetslöshetsutgifterna under 1941 icke överstigit 1 krona per
skattekrona. Förrän ansökningarna örn årskostnadsbidrag blivit granskade
(de ha inkommit till kommissionen först med mars månads utgång), kan
detta icke utrönas, och icke heller kan nu sägas, hur stort statsbidraget för
varje kommun skulle bli för 1941. Emellertid torde flertalet av ifrågavarande
kommuner ha förhållandevis stora arbetslöshetsutgifter per skattekrona
och statsbidragsprocenten därför genomsnittligt sett bli hög. Statsbidraget
för 1941 torde dock icke på grund av nu berörda utgifter komma
att uppgå till 100,000 kronor.
Arbetsmarknadskommissionen tillåter sig därför föreslå, att de kommuner,
som fylla samtliga ovan under a—c angivna förutsättningar, må berättigas
att i årskostnadsunderlaget inräkna ränta och amortering å lån, upptagna
för bestridande av kostnader för dels statskommunala reservarbeten beviljade
under tiden 1 juli 1933—31 december 1940, dels kommunala beredskapsarbeten
beviljade under tiden 1 juli 1937—31 december 1940. Som
ytterligare villkor torde dock böra uppställas att, för den händelse amortering
under året skett med mer än V20 av länets ursprungliga kapitalbelopp,
endast sistnämnda andel av lånet må medräknas.
VI. Arbetsförmedlingspersonalens anställningsförhållanden.
Arbetsmarknadskommissionen har i sin skrivelse jämväl berört frågan örn
arbetsförmedlingspersonalens anställningsförhållanden samt härutinnan anfört,
bland annat, följande:
9 A ett av Tutia kommun upptaget kreditivlån å 160,000 kronor Ilar 1941 amorterats
90,810 kronor 99 öre. Då, hela denna summa ej torde böra inräknas i årskostnadsunderlaget,
bär här medräknats 7,600 kronor = amorteringen, örn ett 20-årigt amorteringslån
upptagits.
Kungl. Majlis proposition nr 344.
77
1. Arbetsförmedlingspersonalens kommunalanställning.
Då Sveriges offentliga arbetsförmedling i maj 1940 ställdes under statlig
ledning och arbetsmarknadskommissionens nya lokala organ länsarbetsnämnderna
inrättades, ordnades nämndernas personalförhållanden på följande sätt.
Länsarbetsnämndernas personal sammansattes av tre kategorier:
a) Befintlig personal hos den eller de inom länet inrättade kommunala
arbetsförmedlingsanstalterna ställdes med bibehållande av sina tjänster hos
anstalten till nämndens förfogande. I flertalet län fanns en anstalt, i några
län två sådana.
b) Som chefstjänsteman anställdes en direktör. I de flesta län utsågs härtill
direktören i den kommunala anstalten (respektive i den största anstalten,
där två sådana funnos), varefter denne formellt innehade två tjänster, en
statlig och en kommunal (i realiteten var tjänsten dock fullt enhetlig, enär
det var praktiskt omöjligt att hålla de olika arbetsuppgifterna isär). I några
fall, där personfrågan icke kunde lösas på detta sätt, utsågs en ny direktör
hos nämnden, som blev överordnad anstaltens förutvarande direktör.
c) Därutöver behövlig personal anställdes direkt hos nämnden.
Bestämmelser härom gåvos i 10 § Kungl, kungörelsen den 7 maj 1940
(nr 328) örn länsarbetsnämnder och 4 § Kungl, kungörelsen den 7 maj 1940
(nr 329) örn statlig ledning av den offentliga arbetsförmedlingen.
Avsikten med denna till synes ganska invecklade anordning var att åstadkomma
minsta möjliga förändring i de bestående organisationsförhållandena.
De kommunala anstalterna skulle förvaltas av staten under krisen och efter
dennas slut kunna, örn så erfordrades, återföras i kommunal regim, såvitt
möjligt i samma organisatoriska skick som förut, frånsett sådana förändringar
på längre sikt, som visat sig behövliga oberoende av krisförhållandena. Även
personalen inom varje anstalt för sig skulle förnyas och — alltjämt bortsett
från dylika förändringar på lång sikt — vidmakthållas till numerären. Den
personal, som erfordrades för egentliga krisuppgifter, skulle, däremot anställas
utanför anstaltens organisationsram direkt hos staten och efter krisens slut
efter hand avvecklas.
Utvecklingen av denna personalorganisation har emellertid under den nu
gångna tiden av närmare två år varit så snabb och genomgripande, att denna
plan icke kunnat följas. Personalen har i mycket stor utsträckning omflyttats
icke endast inom länet utan även mellan länen, och ett stort antal tjänster
lia indragits, omändrats eller nyinrättats. Det har under denna livliga
omdaningsverksamhet icke varit praktiskt genomförbart att skilja ut en del
av personalen, som skulle utgöra fortsättning på den gamla anstalten, medan
resten skulle vara statsanställd. Framför allt har det icke varit möjligt att
hålla isär den ordinarie arbetsförmedlingsverksamheten och de av krisen
förorsakade uppgifterna i fråga örn arbetsmarknadens reglering. Ej heller i
fråga örn lönevillkor har någon skillnad längre kunnat upprätthållas, utan
enhetliga bestämmelser ha, såsom här ovan (sid. 10) omnämnts, införts för
lill hithörande personal inom hela riket. Följden har blivit, att personalen
78
Kungl. Majus proposition nr 344.
hos varje länsarbetsnämnd bildar en homogen enhet, vilken man nu endast
med svårighet skulle kunna dela upp i en grupp formellt kommunanställda
och en annan grupp statsanställda.
Yad nu sagts gäller närmast anstalternas huvudkontor, vilka även fått
tjänstgöra som länsarbetsnämndernas centrala kanslier. Den genomgripande
omdaningen gäller dock i viss ehuru mindre mån även anstalternas avdelningskontor,
medan vad som här framhållits icke alls har avseende på ombuden.
Vid övervägande av det sålunda uppkomna läget förtjänar att undersökas,
vilka skäl som alltjämt kunna finnas för ett bibehållande av anstalternas
organisationsram eller över huvud taget personalens formella kommunanställning.
Det förut angivna önskemålet, att efter krisens slut hava färdigbildade
personalgrupper, som äro organiserade efter fredsbehov och kunna
utan vidare återlämnas till de kommunala anstaltsstyrelserna, kan tydligen
icke förverkligas. Örn en återgång till kommunal regim sker — och fastän
denna möjlighet ännu ter sig avlägsen, måste man tills vidare räkna därmed
— få övergångssvårigheterna, bland annat frågan örn överflyttning av personalen,
lösas efter förhandlingar och genom särskilda föreskrifter av Kungl.
Majit.
Anordningen i fråga har emellertid sin måhända största betydelse för de
enskilda befattningshavarna, i det att dessa bibehålla sina kommunala tjänster
med den rätt gentemot anstaltens huvudman i fråga örn pension och annat,
som detta enligt gällande bestämmelser kan medföra. Detta har också
iakttagits vid befordran till nyinrättade tjänster, så att exempelvis en assistent
hos arbetsförmedlingsanstalten i A län med bibehållande av denna tjänst
förordnats till förste assistent i B län (en nyinrättad tjänst) och för detta
ändamål erhållit tjänstledighet från den förstnämnda befattningen.
Från dessa utgångspunkter har den erforderliga formella anpassningen
till de nuvarande faktiska förhållandena kunnat ske på följande sätt.
Varje länsarbetsnämnd erhåller en enhetlig personaluppsättning, avsedd
att vara statsanställd. De hittillsvarande kommunalanställda tjänstemännen
kvarstå formellt i kommunal tjänst, men arbetsmarknadskommissionen föreskriver
med begagnande av sitt i författningarna givna, tillfälliga förmanskap
över denna personal, att personalens tjänstgöringsskyldighet skall fullgöras
i den formen, att vederbörande under provisoriet uppehålla vissa angivna
befattningar i den statliga organisationen. Dessa befattningar behöva icke
vara i samma län som den kommunala tjänsten utan kunna vara placerade i
annat län eller hos kommissionen. På detta sätt har en stor del av den för
länsarbetsnämnderna bestämda personaluppsättningen blivit fylld. De återstående
befattningarna besättas med tjänstemän, som nyanställts under provisoriet
och icke ha någon formell kommunanställning; de anses helt och hållet
statsanställda.
Med denna anordning har den hittillsvarande tudelningen av personaluppsättningen
och formella dubbleringen av flertalet chefstjänster kunnat undvikas
men likväl den från anstalterna övertagna personalens intressen i förhållande
till de kommunala huvudmännen tillgodosetts. Tjänstgöringsförhållandena,
79
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
tjänstebenäimiingar, avlöningsbestämmelser o. s. v. göras enhetliga för all hithörande
personal, men det markeras på lämpligt sätt, att varje tjänsteman,
som den 20 maj 1940 innehade kommunal anställning, bibehåller denna,
oberoende av vilken syssla han under provisoriet fullgör inom organisationen,
och efter en eventuell återgång till kommunal regim kan återgå till befattningen
i fråga. Av denna anordning, att tjänstemannen under provisoriet
kvarstår i sin kommunala tjänst men fullgör den därmed förenade tjänstgöringsskyldigheten
på särskilt sätt, följer även att vederbörande får räkna tjänsteår,
intjäna rätt till pension o. s. v. som örn ingen förändring skett.
Ej heller för staten innebär anordningen någon reell förändring eller några
nya förpliktelser. Möjligheterna att vid en återgång placera personalen i
kommunal tjänst bli desamma som hittills.
I detta sammanhang kan den frågan lämnas öppen, huru det skall förfaras
med en kommunal tjänst, som blir vakant därigenom att innehavaren
avlider, pensioneras eller eljest definitivt lämnar densamma. Otvivelaktigt
ingår i de statliga myndigheternas dispositionsrätt även befogenhet att återbesätta
en sådan tjänst, men med den här föreslagna anordningen är det från
statens synpunkt enklare att låta den vara vakant och i vanlig ordning besätta
den statliga tjänst, som den avgångne under provisoriet reellt utövade.
Däremot kan det vara ett intresse för personalen som kår att med pensionsrätt
förenad tjänst återbesättes. Huru därmed bör förfaras kan emellertid
övervägas särskilt; den här antydda anordningens genomförande är icke beroende
därav.
För genomförande av denna anordning har icke erfordrats någon författningsändring.
Av skäl, som skola anföras nedan under 2, äro däremot påkallade
vissa sådana ändringar, i samband med vilka lämpligen kunna göras
vissa omformuleringar, som skulle bättre än den nuvarande lydelsen motsvara
det läge, som uppkommit sedan förutnämnda förslag genomförts.
2. Befogenheten att tillsätta tjänster hos länsarbetsnämnderna.
Såsom ovan under 1. närmare utvecklats, har den ursprungliga planen för
den lokala arbetsmarknadsorganisationen sprängts av den snabba och genomgripande
utvecklingen. Detta har påverkat även formerna för tillsättningen
av tjänster. Härom gäller nu beträffande de ovan (sid. 77) angivna tre
kategorierna följande bestämmelser:
a) I fråga om anstalternas personal beslutar, enligt 4 § kungörelsen om
statlig ledning av den offentliga arbetsförmedlingen, länsarbetsnämnden med
iakttagande av vad arbetsmarknadskommissionen därutinnan föreskrivit.
b) Direktörer förordnas av kommissionen enligt 10 § kungörelsen örn länsarbetsnämnder.
c) Övrig personal hos länsarbetsnämnd anställes enligt nämnda § av nämnden
med kommissionens medgivande.
Av dessa grupper var den under a) avsedda den största och ojämförligt
viktigaste i detta hänseende. Det förutsattes beträffande denna, att tjänstetillsättningen
skulle i huvudsak ske såsom hittills med ett ansökningsför
-
80
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
farande, som stod öppet för envar. Kommissionens medverkan skulle framför
allt avse att tillskapa en förut icke befintlig kompetenskontroll, så att
oavsett lokala intressen befattningarna skulle tillsättas med de lämpligaste
sökandena.
Emellertid Ilar utvecklingen medfört, att kommissionens befattning med
tjänstetillsättningen icke kunnat stanna vid detta. Vid den expansion av
verksamheten som ägt rum har det blivit av synnerlig vikt att hushålla i stort
med den befintliga, alltför knappa tillgången på kvalificerad personal med
arbetsförmedlingsrutin, varför kommissionen ofta måst bedöma förekommande
tillsättningsfrågor ur en vidare synvinkel än länsarbetsnämnderna haft
möjlighet till. Det har då ofta icke varit möjligt för kommissionen att inskränka
sig till en kompetensprövning och överlämna själva avgörandena åt
var för sig arbetande nämnder. Där kommissionen exempelvis funnit, att ur
personalfördelningssynpunkt i stort sökanden A borde placeras i X län,
sökanden B i Y län, o. s. v., har kommissionen nödgats lämna sådana föreskrifter
för nämndernas beslut, att dessa i själva verket varit helt bundna.
Kommissionen har således bemyndigat nämnden i X län att på tjänsten förordna
sökanden A och ingen annan, o. s. v.
Den kraftiga expansionen av verksamheten har även haft den följden,
att kommissionen i större omfattning än beräknat blivit nödsakad att kontrollera
nyrekryteringen av personal. Det har därvid visat sig, att kommissionens
kontroll måste sträcka sig även till okvalificerad och tillfällig personal,
enär rekryteringen till kvalificerade tjänster i stor utsträckning befunnits
gå till på det sättet, att aspiranter till dylika tjänster i väntan på tillfälle
att söka en sådan uppehålla okvalificerade befattningar eller taga tillfälligt
arbete inom organisationen.
Det har av dessa skäl kommit att framstå som alltmera oegentligt, att flertalet
tjänster formellt skola tillsättas av länsarbetsnämnderna enligt arbetsmarknadskommissionens
direktiv. I realiteten tillsättas tjänsterna merendels
av kommissionen, och det är önskvärt, att gällande författningsbestämmelser
även direkt utsäga detta.
Ej heller Arnd nu sagts gäller arbetsförmedlingsombuden utan endast
huvud- och avdelningskontorens personal.
VII. Departementschefen.
Verkningarna i stort å arbetsmarknaden av de rådande krisförhållandena
torde vara så allmänt kända, att det synes överflödigt att här redogöra för
arbetsmarknadens allmänna utveckling sedan tiden för stormaktskrigets utbrott.
Som bekant har huvudintresset så småningom kommit att samlas omkring
frågan örn vidtagande av åtgärder mot den inom viktiga arbetsområden
rådande bristen på arbetskraft.
Jag anser mig på grund härav till att börja med böra något uppehålla mig
vid frågan örn omflyttning av arbetskraft. Sådan omflyttning har visat
81
Kungl. Maj.ts proposition nr 344.
sig erforderlig i första liand för tillgodoseende av arbetskraft till skogsbruket.
Den sammanlagda årsavverkningen har som bekant stigit till en kvantitet, som
väsentligt överstiger normal årsavverkning under fredstid, och den ordinarie
skogsarbetarstammen, decimerad genom inkallelser till beredskapstjänst, har
ej kunnat tillfredsställa efterfrågan på arbetskraft. De i anledning härav vidtagna
åtgärderna hava bestått i en intensifierad arbetsförmedling, propaganda
för skogsarbete, tillfälle till utbildning i yrket för den ovane och beredande
av vissa ekonomiska förmåner dels åt arbetaren själv under den första tiden
i skogen, dels ock åt den hemmavarande familjen. Av de regelbundet återkommande
inventeringar rörande skogsbrukets arbetskraftsbehov som statens
arbetsmarknadskommission företagit framgår, att antalet för vedavverkning
m. m. särskilt anställda arbetare hos de skogsägare eller avverkare, som avgivit
rapporter, under avverkningssäsongen 1941/42 undergått en kraftig
stegring. Sålunda utgjorde detta antal i augusti i runt tal 39,000, i oktober
55,000, i november 75,000 och i december 81,000. I januari 1942 steg siffran
till i runt tal 109,000 för att under februari sjunka till 105,000, under mars till
omkring 89,000 och under april, då avverkningssäsongen avslutats i större
delen av landet, till omkring 45,000. Det redovisade ytterligare arbetskraftsbehovet
sjönk från den 22 oktober till den 31 december från 54,000 till 22,000
man. Härav skulle dock arbetsgivarna själva anskaffa ett ej obetydligt antal,
varför arbetsförmedlingens medverkan skulle erfordras för endast 11,000 man.
Vid utgången av februari hade arbetskraftsbehovet ökat något, varför arbetsförmedlingens
medverkan erfordrades för omkring 12,000 man. Motsvarande
siffra för mars sjönk till omkring 11,000 för att under april stiga till omkring
18.000 man. De av arbetsgivarna lämnade uppgifterna rörande arbetskraftsbehovet
torde emellertid hava beräknats i överkant, vilket bekräftas av att det
hos arbetsförmedlingarna anmälda behovet vid 1941 års utgång föga översteg
2.000 vana arbetare. Sistnämnda siffra avviker icke nämnvärt från den under
normala år för årstiden vanliga. Skogsbrukets arbetskraftsbehov synes sålunda
genom de vidtagna åtgärderna ha kunnat under år 1941 tillgodoses i
relativt tillfredsställande utsträckning. Detta förhållande undergick icke någon
förändring under januari och februari 1942. Under mars och april har
efterfrågan på arbetskraft hos den offentliga arbetsförmedlingen ökat till omkring
3,000 man.
För att göra det möjligt att till sådana områden, inom vilka det största
arbetskraftsbehovet förelåg, överflytta även ovan arbetskraft hava åtgärder
vidtagits för omskolning av arbetskraft. För utbildning av arbetare, som icke
ägde vana vid skogsavverkningar, hava anordnats s. k. huggarkurser. Under
tiden den 1 januari 1941—den 30 april 1942 deltogo i sådana kurser sammanlagt
13,900 personer. Härjämte hava för tillgodoseende av verkstadsindustrins
behov av arbetskraft anordnats beredskapskurser för utbildning främst till
mekaniker och svetsare. Till deltagande i beredskapskurserna hava inskrivits
6,265 elever.
Härutöver hava särskilda åtgärder vidtagits för utnyttjande av värnpliktig
arbetskraft under förstärkt försvarsberedskap. Den värnpliktige kan sålunda
för att tillgodose arbetsmarknadens behov under olika förutsättningar erhålla
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 344. isis 42 6
opaginerad Kontrollera mot PDF
82
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
mobiliseringsuppskov enligt uppskovskungörelsen, anstånd nied inställelse
viss tid under beredskap eller hempermittering för längre eller kortare tid
respektive hemförlovning från pågående beredskapstjänstgöring.
Beträffande arbetslöshetsläget under det senast förflutna året kan
konstateras, att en viss återhämtning ägt rum inom de sysselsättningsområden,
som under det första året efter krigsutbrottet drabbades av kris, främst byggnadsverksamheten
och dess materialindustrier. Denna återhämtning återspeglas
i de till statens arbetsmarknadskommission inkommande rapporterna angående
nyanställningar och entlediganden under år 1941, varav framgår, att —
bortsett från gruppen malmbrytning och metallindustri, som redovisade en
ökning i antalet nyanställda med 7,861 — byggnadsverksamhet samt jord- och
stenindustri ökat mest eller med respektive 3,801 och 1,363 anställda. Minskning
i antalet sysselsatta redovisas endast för läder-, hår- och gummivaruindustri
med 696 anställda.
Antalet rapporterade hjälpsökande arbetslösa utgjorde under år 1941 i
genomsnitt 22,219 mot 13,367 år 1940. Den relativt höga siffran för år 1941 är
huvudsakligen bestämd av det under årets förra del ännu tämligen stora hjälpbehovet.
Arbetslösheten inom fackförbunden visar en lägre procentsiffra för
år 1941 än för år 1940 eller 11.3 mot 11.8. Vid utgången av mars månad 1942
utgjorde motsvarande tal 11.8 procent, vilket är den lägsta marssiffra, som
noterats efter 1920. Det förbättrade läget inom byggnadsindustrin återspeglas
jämväl i siffrorna från fackförbunden. Arbetslösheten inom byggnadsträai''betarförbundet
utgjorde i mars 1941 47.0 mot 39.3 ett år senare. För murareförbundet
voro motsvarande siffror 58.5 och 48.3.
Liksom under år 1940 var även under år 1941 en mycket stor procent av de
arbetslösa att finna i storstäderna samt Göteborgs och Bohus och Västernorrlands
län. Av antalet hjälpsökande kommo under år 1941 45.2 procent på
städerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Detta torde sammanhänga med att
de av krisen hårdast drabbade områdena äro koncentrerade till storstäderna
och att överflyttning av arbetskraft från storstäderna till bristområden medfört
större svårigheter än på andra håll. Den kvarstående arbetslösheten i storstäderna
torde till en mycket stor del omfatta byggnadsarbetare, varför åtgärder
för ökad byggnadsverksamhet torde komma att i hög grad minska den
för närvarande höga arbetslösheten i nämnda städer.
Vad angår den sannolika utvecklingen på arbetsmarknaden har statens
arbetsmarknadskommission givit uttryck för den uppfattningen, att i fortsättningen
av innevarande år arbetsmarknaden kan komma att i högre grad än
hittills präglas av brist på arbetskraft inom vissa områden. Sådan brist på
arbetskraft synes numera ha uppkommit inom skogsbruket. En viss konkurrens
örn arbetskraften har uppstått särskilt mellan jordbruket och torvindustrin.
Då det här rör sig örn för folkhushållet livsviktiga områden får man
vara beredd på att mera ingripande åtgärder än hittills måste företagas.
Arbetsmarknadskommissionen har föreslagit viss ändring i de bestämmelser
angående statsbidrag till kommunernas utgifter för arbetslöshetshjälp, vilka
83
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
godkänts av 1941 års riksdag. Kommissionens förslag innebär, att i underlaget
för det s. k. årskostnadsbidraget -— d. v. s. det statsbidrag, som fastställes
med ledning av kommunens efter kalenderårets slut framkomna totalkostnad
för under året bedriven hjälpverksamhet för arbetslösa — skola i vissa
fall få inräknas jämväl kostnader för ränta och amortering å lån upptagna för
utgifter, som belöpt å tiden före det de nu gällande bestämmelserna den 1
januari 1941 började tillämpas. Ett bifall till kommissionens förslag skulle
medföra, att högst 12 inom Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands län
belägna kommuner skulle komma i åtnjutande av statsbidrag för berörda ränteodi
amorteringsutgifter. Statsbidrag till sådana utgifter har kommissionen
beräknat för år 1941 komma att utgå med högst 100,000 kronor.
Bestämmelserna hava avsetts skola så utformas, att dylikt bidrag tillfölle
kommun, som hade att dragas med utgifter för tidigare arbetslöshet och fortfarande
hade relativt sett betydande arbetslöshetskostnader.
Jag är efter övervägande av frågan beredd att förorda en ändring av statsbidragsgrunderna
i enlighet med kommissionens förslag.
Det synes icke nödvändigt att redan i detta sammanhang fatta slutlig ställning
till den av arbetsmarknadskommissionen föreslagna ändringen beträffande
tillsättning av tjänster hos länsarbetsnämnderna. Det förefaller mig
emellertid som örn en överflyttning även formellt av beslutanderätten från
nämnderna till kommissionen vore motiverad åtminstone i fråga om dels mera
kvalificerade tjänster, dels ock tjänster, genom vilkas bestridande meritering
regelmässigt sker till befattningar av förstnämnda slag.
VIII. Särskilda frågor.
A. Komplettering av ofullständiga jordbruk.
Jämlikt beslut av 1938 års riksdag bemyndigade Kungl. Maj:t den 15 juli
samma år Blekinge läns hushållningssällskap att verkställa en systematisk in
ventering av de ofullständiga jordbruken inom länet enligt vissa riktlinjer
samt tilldelade hushållningssällskapet medel för avlönande under budgetåret
1938/39 av en biträdande jordbrukskonsulent samt för gäldande av dennes
resekostnader ävensom för anställande under samma tid av en kvinnlig hemkonsulent
och till bestridande delvis av hennes resekostnader. Sedermera tilldelade
Kungl. Majit den 15 september 1939 hushållningssällskapet för fortsättande
av inventeringen under budgetåret 1939/40 ett belopp av tillhopa
11,000 kronor till bestridande av löne- och resekostnaderna åt nämnda biträdande
jordbrukskonsulent samt för gäldande av viss del av utgifterna för hemkonsulentens
resor. Inventeringen, som är av försöksmässig karaktär, var ursprungligen
avsedd att fortvara endast två år. Enligt riksdagens medgivande
hava emellertid medel anvisats för inventeringens bedrivande jämväl under
budgetåren 1940/41 och 1941/42. För sistnämnda budgetår hava 6,189 kronor
65 öre anvisats för ändamålet.
84
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
I skrivelse den 21 oktober 1941 har Blekinge läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott
gjort framställning om anvisande av ytterligare medel för fortsatt
inventering av de ofullstädiga jordbruken i Blekinge län. I fråga örn
inventeringsarbetets utförande hänvisar förvaltningsutskottet till att under
budgetåret 1940/41 82 fastigheter inspekterats under sammanlagt 93 arbetsdagar
för konsulenten. Vidare framhålles, att på grund av den stora anhopning
av arbetsuppgifter, som kristiden medfört, sällskapet sett sig nödsakat
att även under det gångna året i större utsträckning än ursprungligen avsetts
anlita konsulenten för andra ändamål än inventeringen. Konsulenten hade
därjämte varit inkallad till militärtjänstgöring under sammanlagt inemot 5
månader. Hemkonsulenten hade liksom förut i viss mån deltagit i inventeringsarbetet.
Börande betydelsen av arbetet påpekas, bland annat, att stora
värden stöde att vinna, örn resultaten av arbetet kunde bliva realiserade. I
skrivelsen framhåller förvaltningsutskottet, att det skulle vara värdefullt, örn
medel för inventeringsarbetets fortsättande under budgetåren 1942/43 och
1943/44 kunde anvisas samtidigt, varigenom befattningen som inventeringsförrättare,
ej minst ur rekryteringssynpunkt, kunde givas en ej alltför tillfällig
karaktär. Utskottet har i enlighet ''härmed hemställt örn anvisande av medel
för de två nämnda budgetåren dels för avlönande av jordbrukskonsulenten samt
för bestridande av utgifter för resekostnads- och traktamentsersättningar åt
denne, dels ock för bestridande delvis av dylika ersättningar åt den hos sällskapet
anställda hemkonsulenten.
Lantbruksstyrelsen och egnahemsstyrelsen hava yttrat sig över hushållningssällskapets
framställning.
Lantbruksstyrelsen framhåller i sitt yttrande att, sedan egnahemsväsendet
numera omorganiserats, det kunde synas mest ändamålsenligt, att det fortsatta
handhavandet av ifrågavarande inventering anförtroddes egnahemsnämnden
i länet. Med hänsyn till önskvärdheten av kontinuitet med avseende å
verksamheten torde det fortsatta handhavandet av densamma alltjämt böra
åvila hushållningssällskapet i samråd dock med egnahemsnämnden. Styrelsen
har även ifrågasatt, huruvida icke den för ifrågavarande ändamål anställde
jordbrukskonsulenten borde mera odelat än som hittills skett ägna sig åt inventeringen.
Kostnaderna för staten för inventeringens fortsättande under
budgetåren 1942/43 och 1943/44 hava av styrelsen beräknats till 5,000 respektive
10,000 kronor.
Egnaheinsstyr elsen, som inhämtat yttrande i ärendet från Blekinge läns
egnahemsnämnd, framhåller, att enligt styrelsens mening inventeringar av
ifrågavarande art visserligen i framtiden borde verkställas genom egnahemsnämndernas
försorg. Med hänsyn emellertid till att inventeringen inom Blekinge
län igångsatts på initiativ bland annat av hushållningssällskapet, vilket
ägnat stort intresse åt detta arbete, ville styrelsen icke motsätta sig, att inventeringen
även under budgetåren 1942/43 och 1943/44 handhades av hushållningssällskapet,
Styrelsen anser det dock önskvärt, att inventeringsarbetet ej
mer än nödigt dragés ut på tiden. I likhet med lantbruksstyrelsen ifrågasätter
därför egnahemsstyrelsen, huruvida icke den för inventeringen anställde jordbrukskonsulenten
borde mera odelat än som hittills skett ägna sig häråt.
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
85
Departementschefen.
Som jag ovan framhållit var den inventering av de ofullständiga jordbruken
i Blekinge län, vartill medel första gången anvisades för budgetåret
1938/39, avsedd att pågå allenast två år. Jämlikt riksdagens medgivande hava
emellertid medel anvisats för inventeringens fortsättande till och med utgången
av innevarande budgetår. Blekinge läns hushållningssällskap har
hemställt, att medel måtte ställas till sällskapets förfogande för inventeringens
fortsättande jämväl under budgetåren 1942/43 och 1943/44.
Ifrågavarande inventeringsarbete har av skilda anledningar ej kunnat fortskrida
i den takt, som från början avsetts. En bidragande orsak härtill har
varit, att den jordbrukskonsulent, som närmast haft att ägna sig åt inventeringsarbetet,
delat sin tid mellan nämnda arbete och andra hushållningssällskapet
åvilande arbetsuppgifter. Någon säker uppfattning beträffande
värdet av inventeringen har därför ännu ej kunnat erhållas. Lantbruksstyrelsen
och egnahemsstyrelsen hava tillstyrkt, att bidrag av statsmedel beviljas
för inventeringens fortsättande under ytterligare två år, men därvid förutsatt
att konsulenten mera odelat än hittills ägnar sig åt inventeringsarbetet.
För ernående av avsett utbyte av ifrågavarande jordbruksinventering anser
jag mig böra tillstyrka framställningen örn att densamma fortsättes under
ytterligare två budgetår. Jag förutsätter emellertid därvid, att inventeringsarbetet
fortskrider i raskare takt än hittills, och jag har för avsikt att, därest
medel beviljas för ändamålet, föreslå Kungl. Majit att såsom villkor för statsbidrag
föreskriva, att väsentligt längre tid än under sistförflutna budgetåret ägnas
åt inventeringsarbetet. Emot lantbruksstyrelsens beräkningar av medelsbehovet
för budgetåren 1942/43 och 1943/44, 5,000 respektive 10,000 kronor,
har jag intet att erinra. Det för nästa budgetår erforderliga beloppet torde
böra bestridas av de särskilda medlen till främjande av företagsamhet.
B. Företagarföreningar inom vissa län.
Företagarföreningarna hava till uppgift att beforda möjligheterna för
lönande småföretagsamhet i vederbörande län. Verksamheten omfattar dels
långivning på fördelaktiga villkor samt i vissa fall subvention, dels ock
konsulentverksamhet av teknisk och kommersiell natur.
Föreningarna ha startats vanligtvis på initiativ av länsmyndigheterna, och
medlemmarna utgöras huvudsakligen av för föreningarnas syften intresserade
enskilda personer, bolag och föreningar liksom även länens landsting
och hushållningssällskap samt i vissa fall kommuner och andra samfälligheter.
Medlemskapet grundar sig på andelar. Medlemsantalet har på grund av föreningarnas
struktur och uppgifter såsom organ för social hjälpverksamhet
varit relativt begränsat, några hundratal i varje förening. Föreningarna äro
samtliga konstruerade som ekonomiska föreningar u. p. a.
Företagarföreningar hava hittills bildats inom Göteborgs och Bohus,
Värmlands, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
län.
Efter avlåtande av proposition nr 285 till 1941 års riksdag, i vilken en redogörelse
för företagarföreningarnas dittillsvarande verksamhet lämnades, har
86
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
Kungl. Majit beviljat nedannämnda föreningar understöd av statsmedel med
följande belopp, nämligen Norrbottens småindustriförening u. p. a. 100,000
kronor, därav såsom subvention 30,000 kronor och såsom lån 70,000 kronor,
Västernorrlands läns företagareförening u. p. a. 50,000 kronor såsom lån samt
Bohusläns företagareförening u. p. a. 250,000 kronor, därav 50,000 kronor
såsom subvention och 200,000 kronor såsom lån.
Såsom bidrag till bestridande av de löpande kostnaderna för verksamheten
erhålla företagarföreningarna statsbidrag från anslag under tionde huvudtiteln,
som för budgetåret 1941/42 utgör 60,000 kronor. Anslaget har dispo
-
nerats på följande sätt:
Norrbottens småindustriförening u. p. a............................... kronor 9,500
Västerbottens företagareförening u. p. a............................... » 9,000
Jämtlands läns företagareförening u. p. a............................ » 8,000
Västernorrlands läns företagareförening u. p. a................... » 9,000
Gävleborgs läns företagareförening u. p. a............................ » 8,000
Värmlands läns företagareförening u. p. a............................ » 8,000
Bohusläns företagareförening u. p. a.................................. » 8,500
Summa kronor 60,000
Samtliga hittills bildade företagarföreningar hava av staten erhållit understöd
med inalles 1,689,500 kronor, därav 1,070,000 kronor såsom lån och
619,500 kronor såsom subvention.
Departementschefen.
Företagarföreningarna hava visat sig fylla en betydelsefull uppgift för
befordrande av småföretagsamheten inom de län, där sådana föreningar
bildats. Jag anser därför nämnda föreningar vara förtjänta av fortsatt stöd
från statsmakternas sida i samma former som hittills. För nästa budgetår
torde ett lika stort belopp som det för innevarande budgetår beräknade, eller
500.000 kronor, vara erforderligt för ändamålet. Detta bör lämpligen —
liksom hittills huvudsakligen skett -— anvisas från medlen till främjande av
företagsamhet.
C. Inköp av gatsten för statens räkning.
Till inköp av gatsten för statens räkning har hittills anvisats ett belopp av
31.630.000 kronor. Det för innevarande budgetår utgående anslaget, vilket anvisats
under sjätte huvudtiteln, utgör 3,000,000 kronor. I samband med anvisande
av sistnämnda anslag uttalade riksdagen, att i händelse arbetarna inom
stenindustrien icke kunde beredas annat lämpligt arbete, stenindustrien, efter
Kungl. Majits prövning, borde kunna beredas möjlighet att uppehålla verksamheten
i större utsträckning än som med hänsyn till anslagets storlek förutsatts.
Under sådana förhållanden förutsatte riksdagen, att eventuellt fyllnadsanslag
överfördes från anslag till statliga beredskapsarbeten eller annat liknande
anslag för ytterligare tillverkning av sten för statens räkning.
Enligt bestämmelser, som den 14 februari 1936 av. Kungl. Majit meddelats
angående inköp av gatsten för statens räkning, skola inköpen handhavas av en
särskild kommitté, benämnd statens steninköpskommitté. Inköpen skola ske
hos svenska stenindustriföretag och huvudsakligen avse smågatsten. Vid beslut
87
Kungl. Maj:ts ■proposition nr 344.
om stenbeställningar Ilar kommittén att tillse, att beställningarna med avseende
å omfattning, tidpunkt för verkställande samt fördelning å skilda företag
bliva så avvägda, att de arbetstillfällen, som genom beställningarna beredas,
fördelas på ett ur arbetslöshetssynpunkt lämpligt sätt. Företrädesvis bör
sysselsättning beredas sådana arbetslösa arbetare inom stenindustrin, vilka
hava svårigheter att övergå till annat yrke eller som äro försörjningspliktiga.
Beträffande beställningarnas fördelning och verkställande skall inköpskommittén,
i den mån så prövas påkallat, samråda med vederbörande lokala myndigheter
samt med statens arbetsmarknadskommission.
I skrivelse den 13 november 1941 har statens steninköpskommitté gjort
framställning om anvisande av medel för inköp av gatsten under budgetåret
1942/43. Kommittén uppgiver, att med anlitande av anslagen till inköp av
gatsten statsbeställningar av sten sedan mars 1936 successivt lämnats för
sysselsättning av stenarbetare från Göteborgs och Bohus, Blekinge, Hallands
och Kalmar län samt tidvis från vissa kommuner inom Kristianstads län. Kommittén
anför härjämte, bland annat följande. I
Sysselsättningen inom gatstensindustrien under tiden mars 1936—september
1941 ävensom kostnaderna för tillverkningen av sten för statens räkning
under samma tid framgår av följande sammanställning.
T i d
Antal stenarbetare, sora i genomsnitt
sysselsatts med
Kostnaderna
för tillverk- ning av sten för
statens räkning
kr.
stats-
beställningar
andra
beställningar
summa
Mars—december 1930 ..............
1,900
1,100
3,000
3.400
2,714,000
1937......................
1,200
2,200
2,268,900
1938......................
1,800
1,300
3,100
4,213,600
1939......................
2,300
600
2,900
5,196,900
1940......................
1.600
300
1,900
3,630,000
Januari—september 1941 ..........
1.100
500
1,600
2,122,600
Kostnader för granitdockor till riks
lagshuset. . .
20,146,000
143,300
20,289,300
I början av år 1940 upprättade kommittén i samråd med statens arbetsmarknadskommission
efter vissa undersökningar en plan för begränsningen av antalet
arbetare inom gatstensindustrien. Enligt denna plan var det avsett att
nedbringa arbetsstyrkan till omkring 1,800 man. Den på detta sätt planerade
begränsningen blev också i stort sett genomförd under år 1940, då arbetsstyrkan
reducerades med omkring 1,000 man till omkring 1,900 man. Sedermera
har kommittén i samarbete med arbetsmarknadskommissionen verkställt
ytterligare undersökningar rörande möjligheten att genomföra en överflyttning
av arbetskraft från de statliga stenbeställningarna. Under år 1941 ha till utgången
av september månad cirka 300 gatstenarbetare och därefter ytterligare
omkring 170 man överförts till andra arbeten. Arbetsstyrkan inom gatstensindustrien
uppgår därför för närvarande till omkring 1,400 man.
Till belysande av hur åldersfördelningen bland stenarbetarna förskjutits
under de år statsbeställningarna pågått och särskilt efter den år 1940 verkställda
reduceringen av arbetsstyrkan, må följande siffror meddelas beträffande
åldersfördelningen bland gatstenshuggarna under åren 1936, 1938 och
1940.
88
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
1 9
3 6
1 9
3 8
1 9
4 0
Ålder
antal
%
antal
%
antal
%
Under 25 år......................
144
6.4
71
2.6 i
6
0.4
25—35 » ......................
626
27.6
653
23.7 1
145
9.6
36—55 » ......................
1,091
48.2
1,432
51.9
840
55.4
56—60 » ......................
200
8.8
273
9.9
217
14.3
61—66 » ......................
152
6.7
250
9.o
222
14.6
67 år och däröver ............
51
2.8
81
2.9
87
5.7
Summa
2,264
o
o
2,760
100
1,517
100
Såsom ovan nämnts kan man för närvarande räkna med en arbetsstyrka av
omkring 1,400 man. Den förut återgivna sammanställningen rörande sysselsättningsförhållandena
giver vid handen, att sysselsättning med andra beställningar
än statsbeställningar kunnat beredas i genomsnitt omkring 300 man
under år 1940 och omkring 500 man under de första nio månaderna av år 1941.
Det är givetvis mycket svårt att för närvarande bedöma, i vilken utsträckning
det fortsättningsvis kan bli möjligt att genom andra beställningar än statsbeställningar
giva arbete åt gatstensarbetarna. Export av gatsten har under
tiden efter krigsutbrottet ägt rum endast i mycket begränsad omfattning, och
någon nämnvärd ökning av denna export torde icke vara att förvänta under
den närmaste tiden. Under år 1941 ha emellertid gatstensarbetarna i viss utsträckning
kunnat sysselsättas med tillverkning av packsten och skrotsten för
export. Möjligen kunna ytterligare dylika beställningar tillföras industrien och
därmed sysselsättning i viss utsträckning beredas gatstensarbetarna. Försiktigtvis
torde man för nästkommande budgetår dock ej böra räkna med att mer
än omkring 300 å 400 gatstensarbetare skola kunna sysselsättas med andra beställningar
än statsbeställningar. Omkring 1,000 å 1,100 man skulle sålunda
behöva beredas sysselsättning med statsbeställningar. Kostnaderna för statsbeställningarna
under nästkommande budgetår skulle under de angivna förutsättningarna
kunna beräknas till i runt tal 3 miljoner kronor.
Kommittén upplyser, att de statliga stenlagren vid utgången av innevarande
budgetår kunde beräknas uppgå till omkring 2.1 miljoner kvadratmeter smågatsten.
Därest den årliga förbrukningen komme att hålla sig vid samma nivå
som för innevarande budgetår, eller 700,000 å 800,000 kvadratmeter, beräknades
lagret vara förbrukat inom cirka tre år.
Kommittén har föreslagit, att, därest det skulle visa sig, att gatstensarbetare
icke kunna erhålla sysselsättning utom sitt yrke i den utsträckning som kommittén
beräknat och statsbeställningar sålunda påkallades i större omfattning
än som förutsatts vid beräkning av anslagsbehovet, erforderligt fyllnadsbelopp
skulle tillföras anslaget för inköp av gatsten från anslag till arbetsmarknadens
reglering i likhet med vad 1941 års riksdag förutsatt vid beviljande av anslag
för budgetåret 1941/42.
Statens arbetsmarknadskommission har i utlåtande den 27 november 1941
över steninköpskommitténs framställning förklarat sig i sak intet hava att
erinra mot kommitténs hemställan örn anslag för nästa budgetår för inköp av
gatsten för statens räkning. Kommissionen har emellertid med hänsyn till
smågatstenstillverkningens karaktär av hjälpverksamhet och då eventuellt erforderligt
fyllnadsbelopp liksom tidigare avsåges att tillföras gatstensanslaget
89
Kungl. Majlis proposition nr 344.
från anslag till arbetsmarknadens reglering, ifrågasatt, huruvida icke hela
anslagsbeloppet borde utgå ur sistnämnda anslag samt huruvida särskilt organ
för administrationen av de statliga stenbeställningarna under nuvarande förhållanden
kunde anses erforderligt.
I detta sammanhang vill jag anmäla en av Sveriges granitindustriförbund
och svenska stenindustriarbetareförbundet m. fl. i skrivelse den 1 september
1941 gjord framställning, vari hemställts, att, utöver redan vidtagna åtgärder
för förflyttning av arbetskraft från gatstensindustrien, några ytterligare sådana
åtgärder icke måtte företagas. Som motivering för framställningen har anförts,
att gatstensindustrien under senare år så hårt åderlåtits på arbetskraft att numera
huvudsakligen äldre eller medelålders arbetare vore kvar i yrket. Endast
en ringa del av den nuvarande arbetsstyrkan bestode av arbetare, som rimligen
kunde överflyttas till andra yrken. För att över huvud taget kunna upprätthålla
driften inom gatstensindustrien vore dessa arbetare oundgängligen nödvändiga.
Departementschefen.
Den nedgång i antalet inom stenindustrien sysselsatta arbetare, som ägt
rum under de senaste åren, har fortgått jämväl under år 1941. Under tiden
januari—september nämnda år voro i genomsnitt 1,600 arbetare sysselsatta
inom stenindustrien, varav 1,100 med beställningar för statens räkning. I
november 1941 beräknades arbetsstyrkan uppgå till endast omkring 1,400 man.
Denna reducering av antalet stenarbetare har skett genom överflyttning av
arbetare till andra områden, varest brist på arbetskraft förelegat, främst viktiga
anläggningsarbeten. Då överföringen i första hand omfattat arbetare med
fullgod arbetsförmåga, företrädesvis yngre arbetare, torde en stor del av den
kvarvarande arbetarstammen icke kunna överföras till andra arbetsområden.
Då någon gatstensexport i större omfattning ej är att påräkna, torde större
delen av de kvarvarande stenarbetarna behöva sysselsättas med beställningar
av gatsten för statens räkning. Det för sådana beställningar för nästa budgetår
erforderliga beloppet har statens steninköpskommitte uppskattat till i runt
tal 3,000,000 kronor.
Som förut nämnts ha för de statliga steninköpen under de senaste budgetåren
anvisats ett särskilt anslag under sjätte huvudtiteln. Härjämte har riksdagen
bemyndigat Kungl. Majit, att, i den mån det sålunda anvisade anslaget
skulle visa sig vara otillräckligt för att undvika arbetslöshet bland stenarbetarna,
för ändamålet disponera anslag som anvisats för arbetsmarknadens
reglering. Med hänsyn till smågatstenstillverkningens karaktär av hjälpverksamhet
anser jag i likhet med statens arbetsmarknadskommission det vara
lämpligast, att i den mån statsinköp sker av gatsten medel härför helt anvisas
under nyssnämnda anslag.
Arbetsmarknadskommissionen har vidare ifrågasatt, huruvida det under
nuvarande förhållanden kan anses erforderligt, att administrationen av de
statliga stenbeställningarna sker genom särskilt organ vid sidan av arbetsmarknadskommissionen.
För egon del finner jag tillräckliga skäl härför icke
längre föreligga utan förordar, att statens steninköpskommitte upphör med
90
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
iitgången av innevarande budgetår och att dess uppgifter anförtros åt en särskild
delegation inom statens arbetsmarknadskommission.
Någon förändring i de principer för inköp av gatsten för statens räkning
som hittills tillämpats torde icke böra ske.
IX. Medelsbehovet för budgetåret 1942/43.
Arbetsmarknadskommissionen.
I fråga örn medelsbehovet för nästa budgetår har arbetsmarknadskommissionen
anfört följande.
A. Arbetsmarknadens reglering.
Innan kommissionen övergår till att diskutera medelsbehovet för budgetåret
1942/43 göres här en preliminär beräkning av den sannolika behållningen
å det anvisade anslaget vid utgången av innevarande budgetår.
Till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. anvisade 1941 års riksdag
för budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag av .... kronor 40,000,000.
Vid sistnämnda budgetårs ingång förefunnos reservationer å tillhopa omkring.
................ ........................................ kronor 27,725,000.
Till Kungl. Maj:ts förfogande för verksamheten under budgetåret stå
alltså sammanlagt omkring .................................. kronor 67,725,000.
På grund av särskilda beslut skola ur sistnämnda belopp bestridas vissa
före budgetårets ingång av Kungl. Maj:t gjorda medelsanvisningar å tillköpa
............................................................ kronor 2,515,000.
Vidare äger Kungl. Majit för främjande av företagsverksamhet ur anslaget
disponera ett belopp av omkring ............................ kronor 2,000,000.
Efter frånräkning av sistnämnda tvenne poster återstå alltså disponibla
för arbetsmarknadsreglerande åtgärder omkring .......... kronor 63,210,000.
Härtill komma inkomster från uppdragsgivare till statliga beredskapsarbeten,
i runt tal 3 miljoner kronor.
Medelsförbrukningen under tiden 1 juli 1941—31 mars 1942 och det beräknade
medelsbehovet för hela budgetåret framgå av följande sammanställning.
Statliga beredskapsarbeten i statens
arbetsmarknadskommissions regi
(inkl. försvarsarbeten)..............
Statliga beredskapsarbeten i andra
myndigheters regi..................
Arkivarbeten ..........................
Statskommunala beredskaps- och reservarbeten
........................
Kontantunderstödsverksamhet........
Beredskapskurser......................
Överflyttning av arbetskraft..........
Övrig verksamhet, främst utbildningshjälp
-
Medels-
förbrukning
Vt 41—31/s 42
Medels- behov
V4-s% 42
Medels-
behov
Vt 41—s0/e 42
15,115,000
5,250,000
20,365,000
3,635,000
775,000
3,000,000
275,000
6.635.000
1.050.000
2.775.000
1.350.000
1.750.000
6.210.000
1.075.000
550.000
650.000
3.590.000
3.850.000
1.900.000
2.400.000
9.800.000
350,000
150,000
500,000
Summa kronor 31,960,000
14,540,000
46,500,000.
91
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
Utgifterna under budgetårets sista kvartal beräknas för flertalet utgiftsposter
till belopp ungefär motsvarande utgifterna i medeltal under de första
kvartalen. Tvenne poster avvika dock mera avsevärt härifrån, nämligen
statliga beredskapsarbeten i annan myndighets regi och kostnader vid överflyttning
av arbetskraft, vilka båda utgiftsposter beräknas stiga väsentligt
under budgetårets sista månader. I fråga om de statliga beredskapsarbetena
i andra myndigheters regi (praktiskt taget helt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens)
beror den ojämna fördelningen på att medel rekvireras av väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen i större poster och icke kontinuerligt i mån av
arbetenas fortskridande. Vad åter beträffar överflyttningen av arbetskraft
till andra yrkesområden, ha kostnaderna, som till huvudsaklig del hänföra
sig till skogsbrukets arbetskraftsförsörjning, stegrats kontinuerligt under
året. Med stöd av utgifterna under januari—mars måste de för tiden april
—juni kalkyleras till inemot 1,200,000 kronor per månad.
Under nu angivna förutsättningar och med hänsyn till inkomsterna från
uppdragsgivare bör vid budgetårets utgång uppkomma en reservation av
(63,210,000 + 3,000,000 — 46,500,000—) 19,710,000 kronor. Anslagsbehovet för
budgetåret 1942/43 bör alltså beräknas med utgångspunkt från en dylik
reservation.
I sin framställning den 27 november 1941 med preliminär beräkning av
medelsbehovet för nästkommande budgetår framhöll kommissionen, att det,
i likhet med vad som varit fallet de tvenne närmast föregående åren, mötte
stora svårigheter att mer än ett halvt år före dess ingång med någon grad
av säkerhet bedöma medelsbehovet under ett kommande budgetår. Kommissionen
uttalade vidare, att under förutsättning att exportindustriernas avsättningsmöjligheter
och importen av råvaror, fossila bränslen m. m. icke
ytterligare beskures i mera avsevärd grad, beräkningarna av medelsbehovet
för budgetåret 1942/43 emellertid syntes kunna göras med utgångspunkt från
en verksamhet av ungefär den omfattning, som förekommit eller beräknats
förekomma under innevarande budgetår.
Ehuru fem månader förflutit sedan ovanstående uttalande gjordes, möta
alltjämt stora svårigheter att bedöma arbetsmarknadens utveckling under
nästkommande budgetår. De överväganden, som kommissionen gjort i
detta hänseende — främst i kap. IV -—- leda fram till en beräkning av
medelsbehovet i huvudsaklig anslutning till förbrukningen under innevarande
budgetår. Det statliga bostadsbyggnadsprogrammet torde emellertid, under
förutsättning av oförändrad omfattning i anläggningsverksamlieten, komma
att medföra lägre arbetslöshet inom byggnadsfacken under nästkommande
vinter än den, som varit för handen under den nu tilländalupna. Byggnadsverksamhetens
karaktär av nyckelindustri torde då, vid nu angivna förutsättningar,
kunna motivera, att man räknar med ett något minskat hjälpbehov
och som följd därav något minskade kostnader för hjälpverksamheten.
Av det ovan anförda framgår, att medolsförbrukningen under innevarande
budgetår kail uppskattas till i runt tal 46,500,000 kronor. Däri ingå kost
-
92
Kungl. Maj-.ts proposition nr 344.
nåder för åtgärder av olika slag för överflyttning av arbetskraft till framför
allt skogs- och jordbruk med 9,800,000 kronor. Då det får anses sannolikt,
att en ytterligare intensifierad överflyttningsverksamket till jord- och skogsbruk
m. m. kommer att erfordras under större delen av nästa budgetår, och
kostnaderna för denna verksamhet redan nu utgöra inemot 1,200,000 kronor
per månad, bjuder försiktigheten att för detta ändamål beräknas ett belopp
icke understigande 12,000,000 kronor.
Det väntade ökade arbetskraftsbehovet inom vissa näringsområden, främst
byggnadsverksamheten, bör som nyss framhållits kunna medföra ett minskat
hjälpbehov och sålunda även en nedgång i kostnaderna för beredskaps- med
flera arbeten. De i statlig regi bedrivna arbetena, i varje fall de mera
kostnadskrävande av dem, och dessutom flera av de statskommunala beredskapsarbetena
äro emellertid antingen av direkt betydelse för försvaret
eller ock i övrigt ur beredskaps- och folkförsörjningssynpunkt viktiga. Kommissionen
anser sig därför icke böra räkna med någon alltför stor minskning
på dessa poster, framförallt icke i fråga örn de för hjälpklientelets
sysselsättningsmöjligheter på hemorten ytterst viktiga statskommunala arbetena.
Av den redogörelse för dagsverkskostnaden vid statliga beredskapsarbeten,
som lämnats å sid. 36, framgår att sagda kostnad vid kommissionens
arbeten, dock ej försvarsarbetena, under 1941 uppgått till 19: 64 kronor (därav
arbetslöner 11:98 kronor). Motsvarande kostnad för ett antal i huvudsak
likartade arbeten, som bedrivits i annan myndighets regi under åren
1936—1941, alltså till större delen vid en lägre prisnivå, utgjorde 18: 84
kronor (se bilaga 5). Med hänsyn till att försvarsarbetena av olika anledningar
ställa sig dyrare än de egentliga beredskapsarbetena, måste dagsverkskostnaden
för budgetåret 1942/43 genomsnittligt kalkyleras väsentligt
högre än 20 kronor; sannolikt kommer den att närma sig 25 kronor. Även
vid en så pass försiktig beräkning som att arbetet ej pågår mer än 250
dagar per år, kommer då »årsverket» att kosta omkring 6,000 kronor. Under
1941 sysselsattes i medeltal 4,300 man vid statliga beredskapsarbeten. Av
skäl, som nyss anförts, och även med hänsyn till vad kommissionen uttalat
å sid. 59 f., böra arbetena ej inskränkas alltför mycket. Därför föreslår kommissionen
att för statliga beredskapsarbeten beräknas 18 miljoner kronor,
för vilken summa torde kunna sysselsättas omkring 3,000 man under ett år.
För statskommunala beredskaps- och reservarbeten beräknas, med hänsyn till
minskat hjälpbehov men stigande dagsverkskostnader, ett något minskat
medelsbehov, nämligen från 3,8 5 till 3," miljoner kronor.
För kontantunderstödsverksamhet anser sig kommissionen, bland annat
med hänsyn till vad som å sid. 61 anförts örn hjälpsökandeklientelets sammansättning,
icke böra räkna med lägre kostnader. Erinras må även örn
att dagunderstödsbeloppen enligt riksdagens uttalande (skrivelse nr 1941: lil)
böra justeras med hänsyn till levnadskostnadernas förändringar och att
understödsbeloppen höjts från och med den 1 april 1942 (se sid. 64). För
beredskapskurserna beräknas ungefär samma omslutning som under innevarande
budgetår. Vid sidan av arkivarbetena men utformad efter samma
principer har tillkommit musikerhjälpen (se sid. 64). För båda dessa hjälp
-
93
Kungl. Maj:ts proposition nr Siå.
former tillhopa beräknas ett medelsbehov av 1,8 miljoner kronor eller något
mer än som under innevarande budgetår torde åtgå enbart för arkivarbeten.
Kommissionen uppskattar medelsbehovet för arbetsmarknadsreglerande
åtgärder under budgetåret 1942/43 preliminärt till 40,000,000 kronor med
följande approximativa fördelning.
Statliga beredskapsarbeten........................
Arkivarbeten och musikerhjälp ..................
Statskommunala beredskaps- och reservarbeten
Kontantunderstödsverksamhet....................
Beredskapskurser..................................
Överflyttning av arbetskraft ......................
Övrig verksamhet..................................
......... kronor 18,000,000
......... » 1,300,000
......... » 3,700,000
......... » 2,000,000
......... » 2,500,000
......... » 12,000,000
..... » 500,000
Summa kronor 40,000,000
Då, enligt vad som framgår av förestående, vid nästkommande budgetårsskifte
torde uppkomma en reservation av inemot 20,000,000 kronor, bör för
budgetåret 1942/43 till arbetsmarknadsreglerande åtgärder beräknas ett anslag
icke understigande 20,000,000 kronor.
Kommissionen är emellertid angelägen att uttala sin reservation med
hänsyn till att nu icke förutsebara faktorer kunna radikalt förändra förutsättningarna
för en reglering av arbetsmarknaden och därvid medföra väsentligt
ökade kostnader, i vilket fall kommissionen bör äga att göra den framställning
örn anvisande av ytterligare medel, som förhållandena må påkalla.
Ej heller rymmas inom den nu angivna kostnadsramen medel för andra
ändamål än kommissionens direkta verksamhet. Skulle det befinnas lämpligt
att, i likhet med vad som skett under tidigare år, Kungl. Majit bemyndigas
att ur arbetsmarknadsanslaget disponera vissa belopp till främjande
av företagsverksamhet m. m., bör hänsyn härtill tagas da anslagets storlek
fastställes.
Enär fråga uppkommit örn överförande till arbetsmarknadskommissionen
av den av statens steninköpskommitté bedrivna verksamheten, tillåter sig
kommissionen även framhålla, att örn kostnaderna för nämnda verksamhet
anses böra bestridas ur arbetsmarknadsanslaget, måste en motsvarande höjning
av anslaget göras.
B. Kommissionens centrala förvaltning, länsarbetsnämnder och
arbetsförmedlingsanstalter.
Avlöningar.
Ur förslagsanslaget till Statens arbetsmarknadskommission m. m. Avlöningar
har Kungl. Majit för budgetåret 1941/42 ställt till arbetsmarknadskommissionens
förfogande sammanlagt 4,960,000 kronor att disponeras på följande sätt:
Statens arbetsmarknadskommission, högst.................... kronor 1,400,000
Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna, högst » 3,500,000
Statsbidrag till pensioner åt befattningshavare vid arbetsförmedlingsanstalterna,
jörslagsvis.......................... s 50,000
Inventering och registrering av företag och arbetskraft, högst »_10,000
Summa kronor 4,960,000
94
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
Vid ovan angivna förutsättningar — i stort sett en verksamhet efter
samma linjer som under innevarande år men med intensifierat överförande
av arbetskraft —• kunna kostnaderna för nästkommande budgetår icke beräknas
lägre än för det innevarande. Någon särskild medelsanvisning för
inventering och registrering av företag och arbetskraft föreslås ej nu, men
kommissionen får eventuellt anledning återkomma härtill. Vid bedömandet
av medelsbehovet borde däremot redan nu hänsyn tagas dels till den kostnadsökning,
som kan beräknas uppkomma genom ökade kristillägg till
tjänstemän, och, i fråga örn centralförvaltningen, kostnader för den centrala
blockdelegationen (sid. 65) dels ock till den arbetsbelastning, som den frivilliga
arbetslöshetsförsäkringens utökning kan komma att medföra för arbetsförmedlingsanstalterna.
Dessa faktorer äro emellertid svåra att bedöma,
och kommissionen föreslår därför, att medelsbehovet för avlöningar tills
vidare upptages med ett till 5,000,000 kronor avrundat belopp.
Detta kan lämpligen fördelas på följande sätt:
Statens arbetsmarknadskommission, högst .................. kronor 1,400,000
Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna, högst » 3,550,000
Statsbidrag till pensioner åt befattningshavare vid arbetsförmedlingsanstalterna,
förslagsvis.......................... » 50,000.
Omkostnader.
Ur förslagsanslaget till Statens arbetsmarknadskommission m. m. Omkostnader
har Kungl. Majit för budgetåret 1941/42 ställt till arbetsmarknadskommissionens
förfogande sammanlagt 2,670,000 kronor att disponeras på
följande sätt:
Statens arbetsmarknadskommission, högst.................... kronor 820,000
Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna, högst » 1,800,000
Värnpliktslånenämnderna, högst.......,........................ » 30,000
Inventering och registrering av företag och arbetskraft, högst » 20,000
Summa kronor 2,670,000
Under de förutsättningar och med den reservation, som här ovan anförts
beträffande den frivilliga arbetslöshetsförsäkringens och centralblockdelegationens
inverkan på kostnaderna, bör till omkostnader tills vidare
upptagas ett belopp av 2,700,000 kronor.
Detta kan lämpligen fördelas på följande sätt:
Statens arbetsmarknadskommission, högst .................. kronor 820,000
Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna, högst » 1,850,000
Värnpliktslånenämnderna, högst .............................. » 30,000.
Kommissionen utgår från att kostnaderna för den lokala organisationen
av jordbruksblocken skola bestridas ur anslaget till arbetsmarknadens reglering.
I enlighet med vad kommissionen sålunda anfört har kommissionen hemställt,
att för budgetåret 1942/43 måtte anvisas dels till Åtgärder för arbetsmarknadens
reglering m. m. ett reservationsanslag av 20,000,000 kronor, dels
95
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Avlöningar ett förslagsanslag
av 5,000,000 kronor, dels ock till Statens arbetsmarknadskommission m. m.:
Omkostnader ett förslagsanslag av 2,700,000 kronor.
Departementschefen.
Statens arbetsmarknadskommission bar uppskattat det under anslaget till
åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. för nästa budgetår erforderliga
medelsbehovet till i runt tal 40,000,000 kronor. Då kommissionen emellertid
räknar med en reservation vid nästkommande budgetårsskifte av omkring
20.000. 000 kronor, har kommissionen föreslagit, att anslaget för budgetåret
1942/43 upptages till 20,000,000 kronor. Kommissionen har emellertid härvid
framhållit, att nu icke förutsebara faktorer kunna radikalt förändra förutsättningarna
för en reglering av arbetsmarknaden och medföra kostnader, som
väsentligt överstiga de beräknade.
Det för arbetsmarknadsreglerande åtgärder för nästa budgetår erforderliga
beloppet kan givetvis nu endast approximativt beräknas. Bostadsbyggandets
omfattning kommer, såvitt nu kan bedömas, att bli ungefär dubbelt så stor
som år 1941. Arbetslösheten inom byggnadsindustrin, som hittills varit mycket
betydande, kommer alltså att väsentligen nedgå. Inom andra områden föreligger
ingen oroväckande arbetslöshet. Däremot finnas områden med påtaglig
brist på arbetskraft. Under sådana omständigheter synes anslagsberäkningen
böra grundas på en relativt optimistisk bedömning av läget. Med tanke på de
behov, som man vid rådande läge på arbetsmarknaden kan förutse, synes det
möjligt att reducera det av arbetsmarknadskommissionen beräknade beloppet
till 14 miljoner kronor. För att emellertid erhålla någon reserv, så att en
viss försämring i arbetsmarknadsläget skall kunna mötas, utan att därför tillläggsanslag
skall behöva äskas, föreslår jag, att anslaget bestämmes till
19.000. 000 kronor. Jag vill erinra örn att eventuella statsinköp av gatsten
skola, i motsats till vad för närvarande är fallet, helt bestridas av förevarande
anslag. Av nyssnämnda belopp torde vidare cirka 2,000,000 kronor böra stå
till Kungl. Maj:ts förfogande för främjande av företagsamhet, bland annat
för att möjliggöra fortsatt stöd åt företagarföreningarna samt för inventering
av ofullständiga jordbruk i Blekinge län.
Jämväl kostnaderna för arbetsmarknadskommissionens centrala förvaltning,
länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna bliva beroende
av utvecklingen på arbetsmarknaden under nästa budgetår. De härutinnan
uppgjorda kostnadskalkylerna kunna därför endast bliva approximativa. En
höjning av avlönings- och omkostnadsanslagen i jämförelse med de av 1941 års
riksdag anvisade — 3,750,000 respektive 2,100,000 kronor — torde vara oundviklig
med hänsyn till att de arbetsmarknadsreglerande åtgärderna visat sig
kräva en större administrativ apparat än förut räknats med. Å andra sidan
torde den faktiska medelsförbrukningen under innevarande budgetår icke
böra vara uteslutande vägledande vid anslagsberäkningen. Med hänsyn till
svårigheterna att nu kunna bedöma utvecklingen synes nämligen anslagsberäkningen
böra grundas på antagandet att den nuvarande medelsförbrukningen
96
Kungl. Majus proposition nr 344.
kan bringas att nedgå. Jag beräknar därför anslaget för nästa budgetår till
Statens arbetsmarknadskommission: Avlöningar till 4,600,000 kronor och till
Statens arbetsmarknadskommission: Omkostnader till 2,250,000 kronor.
X. Hemställan.
Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att för budgetåret 1942/43 under femte
huvudtiteln anvisa
dels till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Avlöningar
ett förslagsanslag av ................................. kronor 4,600,000;
dels till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Omkostnader
ett förslagsanslag av ........................ kronor 2,250,000;
dels ock till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.
ett reservationsanslag av ........................... kronor 19,000,000.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt förordnar,
att proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Jan-Erik Stenius.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
07
Bilaga 1.
U i» i> g i f t e r
rörande vissa arbetslöshetsförhållanden enligt kommunernas rapporter till statens
arbetsmarknadskommission för den 31 december åren 1940 och 1941.
A. Länsfördelning.
Inyånar-
Antal
rapporte-
Rapporterat
antal hjälp-
Antal hjälp- sökande
per 1,000
Antal
Därav
Län
antal
kommuner
sökande
invånare
hjälpta
arbets-
linjen
under-
utbild-
Vi
1941
»Via
1940
3l/l2
1941
»Vis
1940
»Via
1941
»Via i
1940
»V lä
11141
»‘/lä
1941
stöds-
linjen
nings-
hjälpen
!
j Stockholms
i stad........
590,543
1
1
3.773
3,393
6.4
5.7
2,833
1,231
1,384
218
Stockholms . .
152,441
9
17
677
1.047
4.4
6.9
744
210
518
16
| Uppsala......
61,851
4
6
209
205
3.4
3.3
132
40
87
5
| Söderman- lands ......
79,319
3
5
359
198
4.5
2.5
124
73
31
20
j Östergötlands
128,195
3
6
649
677
5-1
5.3
479
110
343
26
Jönköpings ..
86,856
8
9
343
309
3.9
3.6
188
148
16
24
Kronobergs . .
44,032
8
7
135
67
3.i
1.5
51
32
_
19
Kalmar......
72,029
9
11
514
455
7.i
6.3
80
80
—
—
Gotlands ....
12,505
1
1
59
45
4.7
3.6
26
23
—
3
Blekinge ....
95,992
17
17
317
186
3.3
1.9
113
112
—
1
Kristianstads
42,405
5
3
105
92
2.5
2.2
64
64
—
—
Malmö stad . .
155,465
1
1
1,639
1,379
10.5
8.9
1,169
276
867
26
Malmöhus län
i övrigt ....
162,911
9
12
910
1,094
5.6
6.7
672
153
519
Hallands ....
61.916
8
7
295
212
4.8
3.4
137
86
39
12
Göteborgs stad
281,302
1
1
5,363
4,299
19.1
15.3
3,329
381
2,733
215
Göteborgs och
Bohus län i
övrigt......
136.232
31
41
2,524
2.163
18.5
15.9
! 1,657
1,316
290
51
Älvsborgs . . . .
123,746
; 12
12
445
241
3.6
1.9
85
55
9
21
Skaraborgs . .
43,044
2
6
10
80
0.2
1.9
27
19
—
8
Värmlands. . . .
112,156
12
14
379
361
3.4
3.2
218
79
112
27
Örebro ......
96,575
5
5
458
249
4.7
2.6
70
11
52
7
Västmanlands
49,725
2
3
105
46
2.1
0.9
12
9
2
1
Kopparbergs. .
43,170
3
2
152
64
3.5
1.5
1
1
—
—
Gävleborgs ..
105,436
9
8
427
241
4.o
2.3
151
93
53
5
Västernorr- j lands ......
214,444
34
33
2.775
1,768
12.9
8.2
1,270
790
432
48
Jämtlands . . . .
33,556
2
2
89
41
2.7
1.2
19
18
1
Västerbottens
107,593
12
12
219
271
2.0
2.5
129
1
62
—
67
Norrbottens . .
166,984
9
13
539
400
j 3.2
2.4
156 71
70
15
Hela riket
3,260.423
i 220
255
28.409
19,583
7.2
O.o
13,936
5,543
7,557
836
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 344. isis 4i 7
98
Kungl. Maj.ts proposition nr 344.
• . B. Kommunfördelning.
*anger att kommuuen icke stått i rapportförbindelse med kommissionen för ifrågavarande
månad.
Kommun
Invånar-
antal
Vi
1941
Rapporterat
antal hjälp- sökande
Antal hjälp- sökande
per 1,000
invånare
Antal
hjälpta
S1/lS
1941
arbets-
linjen
Dara
under-
stöds-
hjon
utbild-
nings-
hjälpen
si/u
1940
81/ia
1941
S1/12
1940
31/l»
1941
Stockholms stad....
590,543
3,773
3,393
6.4
5.7
2,833
1,231
1,384
218
Stockholms län.
Lidingö................
11,440
*
47
—
4.i
27
27
_
Norrtälje ..............
5,188
22
48
4.2
9 s
8
8
—
_
Sundbyberg............
10,992
82
128
7.5
11.6
106
17
83
6
Södertälje..............
15,848
*
34
—
2.1
24
2
20
2
Bo ....................
2,987
*
13
_
4.4
12
_
11
1
Danderyd..............
6,203
*
29
—
4.7
25
8
17
Edebo..................
1,583
25
3
15.8
1.9
3
3
—
_
Huddinge..............
14,376
3
124
0.2
8.6
119
32
85
2
Häverö ................
5,188
179
26
34.5
5.o
15
15
—
_
Järfälla ................
3,680
*
6
—
1.6
—
—
—
_
Nacka..................
10,118
*
37
—
3.7
18
1
17
_
Saltsjöbadens kpg......
3,393
*
1
—
0.3
1
1
—
_
Sollentuna..............
13,485
46
70
3.4
5.2
63
14
49
_
Solna ..................
26,935
233
280
8.7
10.4
232
67
161
4
Spånga ................
11,587
86
176
7.4
15.2
90
14
75
1
Täby ..................
6,322
*
9
—
1.4
1
1
—
_
Österhaninge ..........
3,116
1
16
0.3
5.i
—
—
—
—
Summa
152,441
677
1,047
4.4
6.9
744
210
518
16
Uppsala län.
Enköping ..............
6,372
*
1
—
0.2
—
-*
—
_
Uppsala................
38,433
166
167
4.3
4.8
114
26
85
3
Bondkyrka ............
5,603
17
14
3.0
2.5
11
11
_
Danmark ..............
1,068
*
2
—
1.9
—
_
_
_
Gamla Uppsala ........
2,005
13
7
6.5
3.5
3
3
—
_
Älvkarleby ............
8,370
13
14
1.6
1.7
4
—
2
2
Summa
61,851
209
205
34
3 3
132
40
87
5
Södermanlands län.
Eskilstuna..............
40,703
183
84
4.5
2.1
82
68
_
14
Katrineholm............
10,913
119
•48
10.9
4.4
34
_
31
3
Nyköping ..............
13,361
57
42
4.3
3.1
1
—
—
1
S:t Nikolai ............
5,573
*
19
_
3.4
7
5
_
2
Västra Vingåker........
8,769
*
5
—
0.6
—
—
—
—
Summa
79,319
359
198
4.5
2.5
124
73
31
20
Östergötlands län.
Linköping..............
38,507
57
61
1.5
1.6
28
2
26
_
Mjölby ................
6,118
11
2
1.8
O.s
1
—
—
1
Kungl. Majlis proposition nr 344.
99
Kommun
.Invånar- antal
Rapporterat
antal hjälp-
1 Antal hjälp- sökande
per 1,000
Antal
Därav
invånare
hjälpta
arbets-
linjen
under-
utbild-
Vi
1941
*Vi*
1940
91/l2
1941
1 3Vl2
1940
»*/n
1941
S1/u
1941
stöds-
linjen
mage- ll j alp en
Motala ...............
7,189
*
11
1.5
Norrköping ............
70,835
581
588
8.2
8.3
440
99
317
24
Kullerstad. .............
2,734
*
14
5.1
9
9
Skedevi................
2,812
*
1
—
0.4
1
—
1
Summa
128,195
649
677
5.1
5 3
479
110
343
26
Jönköpings län.
Eksjö.................
7,301
*
38
_
5.2
6
Huskvarna ...........
9,283
8
2
0.9
0.2
1
1
Jönköping..............
36,535
144
128
3.9
3.5
81
44
16
21
Nässjö ................
10,359
42
25
4.i
2.4
25
23
2
Tranås ...............
7,512
40
37
5.3
4.9
37
37
_
"Vetlanda .............
4.278
20
44
4.7
10.3
37
37
—
—
Barnarp................
3,507
1
__
0.3
Färgaryd .........
2,455
64
17
26.1
6.9
1
_
_
1
Långaryd..........
3,320
*
14
_
4.2
_
_
_
Norra Solberga ........
2,306
24
4
10.4
1.7
—
—
—
—
Summa
86,856
343
309
39
3.6
188
148
16
24
Kronobergs län.
Ljungby................
5,356
28
*
5-2
_
_
_
_
Växjö..................
15,586
58
33
3.7
2.1
30
16
—
14
Algutsboda ............
4,022
*
1
0-2
1
1
Ekeberga .............
1,651
3
2
1.8
1.2
2
_
_
2
Hovmantorp............
1,842
1
—
0.5
_
_
_
Hälleberga ............
2,289
❖
1
0.4
1
_
_
1
Stenbrohult............
2,633
3
2
1.1
0.8
2
2
_
Södra Sandsjö..........
2,337
*
1
0.4
1
_
1
Tingsås ................
1,994
7
*
3.5
—
_
_
_
Åseda.................
3,490
34
27
9.7
7.7
14
14
__
_
Almhult? kpg ..........
2,832
1
—
0.4
—
—
—
Summa
44,032
135
67
3 i
1.6
51
32
—
19
Kalmar län.
Borgholm.............
2,037
27
*
13.3
_
Kalmar ............
21,370
150
103
7.0
4.8
18
18
_
Nybro.................
5,547
*
11
_
2.0
5
5
_
_
Oskarshamn............
8,920 i
21
10
2.4
l.i
1
1
_
_
Vimmerby.............
4,040 I
*
12
3.o
12
12
_
_
Västervik ............
13,006
215
252
16.5
19.4
20
20
—
—
Döderhult..............
5,137
27
21
5.3
4.i
8
8
Gamleby ...........
3,168
*
10
__
3.2
_
Kastlösa...........
788
14
3
17.8
3.8
_
_
_
Mönsterås kpg.........
1,545
9
*
5.8
• _
_
_
Mörbylånga Ik.........
971
18
16
18.5
16.5
2
2
_
_
Söderåkra ............
4,040
*
5
_
1.2
3
3
_
Södra Möckleby........
1,460 1
33
12
22.fi
8.2
11
11
—
—
Summa
72,029
514
455
7 l
6 3
80
80
—
- 1
100
Kungl. Maj:ts proposition nr 844.
Kommun
é
Invånar-
antal
Vi
1941
Rapporterat
antal hjälp- sökande
Antal hjälp- sökande
per 1,000
invånare
Antal
hjälpta
S1/ia
1941
Därav
arbets-
linjen
under-
stöds-
linjen
utbild- nings- hj alpen
>l/u
1940
31/l2
1941
äi/l2
1940
®Vl2
1941
Gotlands län.
Visby..................
12,505
59
45
4.7
3.6
26
23
—
3
Summa
12.505
59
45
4.7
3.6
26
23
—
3
Blekinge län.
Karlshamn ............
10,018
32
40
3.8
4.o
34
34
—
—
Karlskrona ............
29,738
90
23
3.0
0.8
3
3
—
—
Ronneby ..............
5,890
*
4
—
0.7
—
—
—
—
Asarum................
7,236
26
28
3.6
3.9
20
20
—
—
Aspö ...................
865
7
17
8.1
19.7
—
—
—
—
Eringsboda ............
1,913
10
1
5.2
0.5
1
1
—
—
Hasslö ................
1,481
36
4
24.3
2.7
1
1
—
—
Hällaryd ..............
2,616
*
6
—
2.3
6
6
—
—
Jämshög ..............
3,775
2
—
0.5
■ —
—
—
—
—
Kyrkhult ..............
4,364
2
*
. 0.5
. —
—
—
—
—
Listerby................
1,879
15
9
8.o
4.8
9
9
.—
—
Mjällby ................
5,630
3
1
0.5
0.2
—
—
—
—
Mörrum................
4,180
8
10
1.9 a
2.4
9
9
—
—
Rödeby ................
3,891
*
2
—
0.5
—
—
—
—
Sillhövda ..............
2,031
7
2
3.4
1.0
2
2
—
—
Sturkö ................
1,799
52
25
i 28.9
13.9
16
15
—
1
Tjurkö ................
374
6
—
| 16.o
—
—
—
—
—
Torhamn ..............
2,474
3
—
1.2
—
—
—
—
—
Tving..................
2,687
11
6
4.1
2.2
6
6
—
—
Aryd ..................
1,926
7
6
3.6
3.1
6
6
—
Öljehult................
1,225
*
2
—
1.6
—
—
—
Summa
95,992
317
186
3.8
1.9
113
112
•
1
Kristianstads län.
Kristianstad............
21,202
53
83
j 2.5 ■
.3.9
61
61
—
—
Simrishamn ............
2,799
39
*
13.9
.. ;—
—
—
—
—
Ängelholm ............
5,983
*
5
— :
0.8
—
—
—
—
Björnekulla ............
3,766
7
*
1.9
—
• _
—
—
—
Gråmanstorp ..........
4,533
2
4
0.4
0.9
3
3
—
—
Örkened................
4,122
4
*
1.0
—
—
—
—
—
Summa
42.405
105
92
2.5
2.2
64
64
—
—
Malmö stad.......
155,465
1,639
1,379
10 5
'' 8.9
1,169
276
867
26
Malmöhus län i övrigt.
•
Eslöv ....................
6,399
39
46
6.i
7.s
—
—
—
—
Hälsingborg............
62,310
352
440
5.6
7.1
427
42
385
—
Landskrona ............
20,922
86
81
4.1
3.9
59
59
—
—
Lund ..................
27,530
280
278
10.2
10. i
lil
21
90
.. -T*
Trelleborg. .:............
14,622
96
72
6.6
4.9
29
—
29
—
Ystad..................
11,154
37
28
3.s
2.5
13
2
11
—
Bunkeflo .......... i...
1,702
*
18
___
10,6
4
—
4
—
Burlöv ................
5,138
*
41
—
8.0
9
9
—
—
Hällestad ...........•. . .
816
*
6
1 ; —
7.4
6
6
—
—
Kungl. Majlis proposition nr 344.
101
Invånar-
Rapporterat
antal hjälp- sökande
Antal hjälp- sökande
per 1,000
invånare
Antal
Därav
Kommun
antal
hjälpta
arbets-
linjen
under-
utbild-
Vi
1941
3Vl2
1940
w/i»
1941
»Via
1940
8,/u
1941
si/''i»
1941
stöds-
linjen
nings- hj älpen
Kävlinge ..............
2,714
*
8
_
2.9
1
i
_
—
Lomma ................
3,653
❖
63
—
17.2
13
13
—
—
Södra Vram............
2,473
11
—
4.4
—
—
—
—
—
Trollenäs ..............
1,288
8
*
6.2
—
—
—
—
—
Västra Klagstorp ......
1,028
*
13
—
12.6
—
—
—
—
Västra Sallerup ........
1,162
1
—
0.9
—
—
—
—
—
Summa
162,911
910
1,094
5.6
6.7
672
153
519
—
Kallands län.
Falkenberg ............
6,645
56
35
8.4
5.3
15
13
—
2
Halmstad ..............
27,935
124
99
4.4
3.5
85
41
38
6
Kungsbacka............
2,374
*
3
—
1.8
3
3
—
—
Varberg................
10,546
54
50
5.i
4.7
21
20
—
1
Enslöv ................
3,856
*
4
—
1.0
3
—
—
3
Harplinge..............
2,674
1
—
0.4
—
—
—
—
—
Lindome ..............
2,639
20
—
7.6
—
—
—
—
—
Skrea..................
1,276
5
*
3.9
—
—
—
—
—
Söndrum ..............
1,544
18
11
11.7
7.1
—
—
—
—
Torup..................
2,427
17
10
7.0
4.1
10
9
1
—
Summa
61,916
295
212
4.8
34
137
86
39
12
Göteborgs stad.....
281,802
5,868
4,299
19.1
lo. 3
3,329
381
2,733
215
Göteborgs och Bohus län
i övrigt.
Kungälv................
3,294
10
4
3.0
1.2
—
—
—
—
Lysekil ................
5,270
142
112
26.9
21.3
78
41
23
14
Marstrand..............
1,241
*
31
—
25.0
—
—
—
—
Mölndal................
16,580
388
279
23.4
16.8
185
121
49
15
Strömstad..............
2,971
*
22
—
7.4
15
15
—
—
Uddevalla..............
16,816
69
109
4.1
6.5
87
52
30
5
Askum ................
2,297
161
154
70.1
67.o
139
129
10
—
Backa..................
2,970
20
29
6.7
9.8
12
7
5
—
Bottna ................
476
5
7
10.5
14.7
5
5
—
—
Brastad................
3,357
149
129
44.4
38.4
105
80
17
8
Bro....................
2,461
110
100
44.7
40. c
80
67
13
—
Bärfendal ..............
442
11
12
24.9
27.1
5
5
—
—
Forshälla ..............
1,715
*
1
—
0.6
1
1
—
—
Foss ..................
4,239
166
51
39.2
12.0
50
35
10
5
Grebbestads kpg ......
796
15
6
18.8
7.5
1
1
—
—
Hogdal ................
1,246
54
34
43.3
27.3
31
31
—
—
Häby ..................
703
*
1
—
1.4
1
1
—
—
Krokstad ..............
1,752
13
23
7.4
13.1
—
—
—
—
Kungshamn............
2329
96
63
41.2
27.1
57
57
—
—
Kville..................
4,445
106
109
23.8
24.5
90
79
11
—
Källered................
1,270
*
8
—
6.3
4
3
1
—
Lommeland ............
724
51
29
70.4
40.1
24
24
—
Lur....................
1,505
—
5
—
3.3
5
5
_
_
Lyse ..................
2,400
61
61
25.4
25.4
55
51
—
4
Malmön................
1,204
23
46
19.1
38.2
38
38
—
—
Mollösund..............
643
33
8
51.3
12.4
—
—
—
Morlanda ..............
2,864
*
6
—
2.1
3
3
—
102
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
Kommun
Invånar-
antal
Vi
1941
Rapporterat
antal hjälp- sökande
Antal hjälp- sökande
per 1,000
invånare
Antal
hjälpta
Sl/is
1941
Därav
arbets-
linjen
under-
stöds-
hjon
utbild-
nings-
hjälpen
•Vu
1940
S1/lä
1941
»Via
1940
*1/H
1941
Näsinge................
1,036
55
45
53.1
43.4
37
37
Partille ................
9,035
70
63
7.7
7.o
48
20
28
—
Sanne..................
578
14
*
24.2
—
—
—
—
—
Skaftö ................
935
*
4
—
4.3
3
3
—
—
Skee ..................
4,844
156
128
32.2
26.4
102
102
—
—
Skredsvik..............
1,436
—
6
—
4.2
6
6
—
—
Smögen................
1.570
34
10
21.7
6.4
10
10
—
—
Stenkyrka ..............
3,870
*
7
—
1.8
1
—
1
—
Svarteborg ............
2,590
3
2
1.2
0.8
2
2
—
—
Svenneby ..............
1,166
58
74
49.7
63.5
60
45
15
—
Tanum ................
4,750
55
68
11.6
14.3
58
48
10
—
1,691
*
9
7
7
Tossene................
4,758
330
235
69.4
49.4
208
175
33
_
Västra Frölunda........
11,963
66
73
5.5
6.1
44
10
34
—
Summa
136.232
2,524
2,163
18.5
15.9
1,657
1,316
290
51
Älvsborgs län.
Alingsås................
10,281
50
42
4.9
4.i
14
14
__
_
Borås..................
48,328
123
12
2.5
0.2
—
—
—
—
Trollhättan ............
17,551
95
31
5.4
1.8
15
—
9
6
Ulricehamn ............
6,378
1
8
0.2
1.3
—
—
—
—
Vänersborg ............
9,194
80
80
8.7
8.7
24
21
—
3
Angered................
1,692
18
*
10.6
—
_
_
___
__
Fuxerna................
2,758
25
15
9.i
5.4
5
5
—
—
Färgelanda ............
2,668
4
1
1.5
0.4
—
—
—
—
Melleruds kpg..........
1,682
—
5
—
3.0
5
5
_
_
Skållerud ..............
2.850
12
—
4.2
—
—
_
_
_
Starrkärr ..............
4.282
18
2
4.2
0.5
2
—
_
2
Vassända-Naglum ......
5,205
13
20
2.5
38
13
10
—
3
Västra Tunhem ........
4.193
6
11
1.4
2.6
6
—
_
6
Örby ..................
6,684
*
14
2.1
—
1
—
—
1
Summa
123,746
445
241
3.6
1.9
85
55
9
21
Skaraborgs län.
Falköping..............
9,072
9
20
1.0
2.2
—
_
_
_
Hjo....................
2,986
*
24
— ''
8.0
11
10
—
1
Lidköping..............
11,681
*
18
—
1.5
2
—
—
2
Skövde ................
12,513
*
15
—
1.2
11
9
—
2
Tidaholm ..............
4,528
1
*
0.2
—
—
—
—
—
Norra Kyrketorp ......
1,002
_
1
_
1.0
1
_
_
1
Våmb.................
1,262
*
2
—
1.6
2
—
—
2
Summa
43.044
10
80
0.2
1.9
27
19
—
8
Värmlands län.
Karlstad................
28,917
179
128
6.2
4.4
75
13
59
3
Kristinehamn ..........
13,463
*
33
—
2.5
27
—
27
—
Arvika lk ..............
4,811
*
3
_
0.6
2
_
_
2
By ....................
4,060
*
14
—
3.4
12
11
—
1
Eda....................
6,064
32
110
5.3
18.1
76
34
25
17
Ekshärad ..............
6,177
5
3
0.8
0.5
3
3
—
—
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
103
Invånar-
Rapporterat
antal hjälp- sökande
Antal hjälp- sökande
per 1,000
Antal
Därav
Kommun
antal
invånare
hjälpta
arbets-
linjen
under-
utbild-
‘/i
1941
81/l!
1940
81/u
1941
8 Vl2
1940
81/u
1941
81/l>
1941
stöds-
linjen
nings-
hjälpen
Fryksände..............
6,705
5
2
0.7
0.3
2
2
_
2
Glava..................
2,952
33
2
11.2
0.7
2
—
—
Grava ..................
6,578
4
—
O.c
—
—
—
—
—
Gräsmark..............
2.994
5
—
1 7
—
—
—
—
—
Hammarö..............
6,084
69
11
11.3
1.8
—
—
—
—
Nor....................
2,840
3
26
1.1
9.2
—
—
—
—
Nyskoga ..............
530
6
*
11.8
—■
—
—
—
—
Bansäter ..............
5,991
24
11
4.o
1.8
11
11
—
—
Sunne lk ..............
8,400
14
5
1.7
0.6
5
5
—
—
Säffle kpg..............
3,774
*
12
—
3.2
2
—
i
1
Övre Ullerud ..........
1,816
—
1
—
0.6
1
—
—
1
Summa
112,156
379
361
3 4
3.2
218
79
112
27
Örebro län.
Karlskoga..............
26,094
*
4
0.2
4
-
4
Örebro ................
48,910
393
236
8.0
4.8
59
5
48
6
Hallsbergs kpg ........
2,958
20
4
6.8
1.4
2
2
—
—
Hammar ..............
4,296
29
4
6.8
0.9
4
4
—
—
Hällefors ..............
5,873
7
—
1.2
—
—
—
—
—
Ljusnarsberg ..........
7,495
9
*
1.2
—
—
—
—
—
Ånsta..................
949
*
1
—
i.i
1
—
—
1
Summa
96,575
458
249
4.7
2.6
70
11
52
7
Västmanlands län.
Köping ................
7,501
26
33
3.5
4.4
10
9
1
Västerås................
38,729
79
11
2.o
0.8
—
—
—
—
Östervåla ..............
3,495
*
2
—
0.6
2
—
2
—
Summa
49,725
105
46
2.1
0.9
12
9
o
1
Kopparbergs län.
Falun..................
14,231
105
63
7.4
4.4
1
1
—
—
Grangärde..............
10,861
43
—
4.o
—
—
—
—
—
Leksand................
9,188
4
1
0.4
0.1
—
—
—
—
Stora Tuna ............
8,890
—
—
—
—
—
—
—
Summa
43,170
152
64
3.5
1.6
1
1
—
—
Gävleborgs län.
Gävle..................
39,737
138
98
3.5
2.5
66
11
53
2
Hudiksvall ............
7,340
35
7
4.8
1.0
—
—
—
—
Söderhamn ............
10,014
99
85
9.9
8.5
53
51
—
2
Arbrå..................
5,422
*
4
_
0.7
1
1
_
-
Bollnäs lk..............
10.960
*
15
—
1.4
13
13
- ■
_ [
Enånger................
2,585
1
—
0.4
—
—
—
—
—
Hamrånge..............
5,222
70
—
13.4
~
—
—
—
—
Mo ....................
1,934
3
—
1.6
—
—
—
—
—
Njutånger..............
4,386
8
2
1.8
0.5
1
1
—
—
Norrala.................
3,027
6
11
2.0
3.6
6
0
—
—
104
Kungl. Majlis proposition nr 344.
In vilnar-
Rapporterat
antal hjälp- sökande
Antal hjälp- sökande
per 1,000
Antal
Därav
Kommun
antal
invånare
hjälpta
under-
utbild-
*/i
1941
si/is
1940
31/l2
1941
si/n
1940
31/lJ
1941
S1/12
1941
ai hets- linjen
stöds-
linjen
nings-
hjälpen
| Söderala ..............
13,259
67
19
5.i
1.4
u
10
_
i
Trönö ..................
1,550
—
*
—
—
—
—
—
—
Summa
Västernorrlands län.
105,43(1
427
241
4.0
2.8
151
93
53
5
j Härnösand ............
12,518
102
74
8.1
5.9
57
28
17
12
| Sundsvall ..............
18.679
72
75
3.9
4.o
11
—
11
—
! Örnsköldsvik ..........
5,611
5
—
0.9
1
—
—
1
Alnö ..................
5.895
241
130
40.9
22.1
107
34
70
3
Anundsjö ..............
8,437
—
—
—
—
—
—
—
—
Arnäs..................
5,135
1
2
0.2
0.4
—
—
—
—
Attmar ................
3,000
5
3
1.7
1.0
3
3
—
—
Bjärtrå ................
4.908
302
199
61.5
40.5
132
16
100
16
Bodum ................
1,977
—
—
—
—
—
—
—
—
Boteå ..................
1,567
5
3
3.2
1.9
1
1
—
—
j Dal....................
1,224
3
o
O
2.5
2.5
3
3
—
—
1 Edsele ................
1.985
—
—
—
—
—
—
—
—
j Gideå..................
2,902
—
—
■■■ —
—
—
—
—
—
Graninge ..............
1,778
—
—
—
—
—
—
—
—
Grundsunda ............
4,404
35
8
7.9
1.8
2
2
—
—
Gudmundrå ............
14,656
211
82
14.4
5.6
70
62
5
3
Helgum................
2,628
1
—
0.4
19.2
—
—
—
—
Hässjö ................
4,010
110
77
27.4
72
41
30
1
Högsjö ................
4,177
173
163
41.4
39.0
58
57
—
1
Indal ..........''........
2,391
—
—
—
—
—
—
—
—
Ljustorp ..............
2,488
9
16
3.6
6.4
3
3
—
—
Långsele ..............
3,037
30
1
9.9
0.3
1
1
—
—
Njurunda ..............
11,253
82
46
7.3
4.1
42
36
6
—
Nora ..................
3,293
66
75
20. o
22.8
67
32
35
—
Nordingrå..............
3,524
—
—
—
—
—
—
—
—
Nätra..................
6.120
148
74
24.2
12.1
62
62
—
—
Kamsele................
4,220
—
2
—
0.5
9
2
—
Resele..................
2,265
—
—
—
—
—
—
Sidensjö................
2,304
6
1
2.6
0.4
i
1
—
Själevad................
11,216
70
25
6.2
2.2
22
22
—
—
Skog ..................
1,026
5
4
4.9
3.9
2
2
—
—
Skön ..................
13,590
310
136
22.8
10.o
115
85
30
—
Stigsjö ................
1,958
—
1
—
0.5
1
—
1
Styrnäs ................
1,250
15
2
12.0
1.6
1
1
—
—
Stöde ..................
5.225
1
—
0-2
—
—
—
—
—
Sånga..................
677
4
1
5.9
1.5
1
1
—
-
Säbrå ..................
4,415
90
75
20.4
17.0
49
32
15
o
Timrå..................
8,546
345
220
40.4
25.7
193
139
49
5
Torsåker ..............
1.180
14
14
11.9
11.9
7
3
4
—
Tuna ..................
4,518
87
74
19.3
16,4
54
46
5
3
Tynderö................
1,107
22
7
19.9
6.3
3
3
—
—
Ullånger ..............
1,747
1
1
0.6
O.c
1
1
—
—
Viksjö..................
1,121
1
—
0.9
—
—
—
—
—
Ytterlännäs ............
6,916
205
169
29.6
24.4
126
71
55
—
Adals-Liden............
2.604
—
—
—
—
—
—
—
—
Överlännäs ............
962
3
—
3-1
—
—
—
—
—
Stimma
214,444
2,775
1,768
12.»
8.2
1.270
790
432
48
Kungl. Majlis proposition nr 344.
105
Invånar-
Rapporterat
antal hjälp- sökande
Antal hjälp- sökande
per 1,000
Antal
Därav
antal
hjälpta
utbild-
arbets-
linjen
under-
Vi
1941
S1/l2
1940
SI/l2
1941
»‘/lJ
1940
31/l2
1941
si/iä
1941
stöds-
linjen
nings-
hjälpen
Jämtlands län.
Östersund..............
16,616
52
40
3.i
2.4
18
18
—
—
Alanäs ................
1,881
—
—
—
—
—
—
—
—
Hammerdal ............
4,975
*
1
—
0.2
1
—
—
i
Ström..................
6,836
—
—
—
—
—
—
—
Undersåker ............
3,248
37
&
11.4
—
—
—
Summa
33,556
89
41
2.7
1.2
19
18
—
i
Västerbottens län.
Skellefteå ..............
10,230
14
47
1.4
4.6
21
15
—
6
Umeå..................
13,706
11
12
0.8
0.9
9
—
—
9
Bureå..................
6,017
44
21
7.3
3.5
6
_
—
6
Bygdeå ................
7.210
18
15
2.5
2.1
12
—
—
12
Byske..................
9,913
23
38
2.3
3.8
3
—
—
3j
Dorotea................
5,797
1
3 ,
0.2
0.5
2
16
—
2
Holmsund..............
4,628
4
36
0.9
7.8
20
—
4
Hörnefors..............
3,897
1
1
0.3
0.3
1
—
—
i
Jörn ..................
5,689
3
2
0.5
0.4
2
—
—
2
Skellefteå lk............
24.241
88
82
3.6
3.4
42
30
—
12
Umeå lk................
14,377
6
6
0.4
0.4
4
1
—
3
Vännäs kpg............
1,888
6
8
3.2
4.2
7
—
'' —
7
Summa
107,593
219
271
2.0
2.5
129
62
—
67
Norrbottens län.
Boden..................
7,753
—
4
—
0.5
4
—
4
—
Haparanda ............
2,722
*
1
—
0.4
1
1
—
—
Luleå..................
14,018
9
26
0.6
1.9
14
—
14
—
Piteå ..................
4,264
*
18
—
4.2
7
7
Gällivare ..............
20,824
25
1
1.2
O.o
1
1
—
—
i Hortlax................
4,508
*
6
—
1.3
6
—
—
6
i Jukkasjärvi ............
18.205
231
189
12.7
10.4
92
61
31
—
| Karl Gustav............
3,371
—
—
—
—
—
—
—
—
Nederkalix ............
14,467
62
76
4.3
5.3
—
—
—
—
i Nederluleå ............
11,020
103
—
9.3
—
—
—
--
—
] Nedertorneå............
4.542
39
61
8.6
13.4
21
1
20
—
1 Piteå lk................
13,967
64
10
4.6
0.7
7
—
—
7
| Råneå..................
9,087
—
*
—
—
—
—
—
—
! Töre ..................
4.969
3
6
0.6
1.2
2
—
—
2
Älvsby ................
8,897
—
—
—
—
—
—
Överkalix ..............
8,564
—
—
—
—
—
—
—
Överluleå ..............
9,573
3
i
0.3
0.1
1
—
1
—
Övertorneå ............
6,233
—
i
—
0.2
—
—
Summa
166,984
539
400
3.2
2.4
156
71
70
15
106
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
De hjälpsökande arbetslösas fördelning1 på
Yrkesgrupp
Stockholms
stad
Stockholms
län
Uppsala
län
Söderman-
lands län
Östergötlands
län
Jonköpings
län
- ____________________ !
Kronobergs
län
Kalmar
län
Gotlands
i län
Blekinge
län
Kristianstads
län
Malmö stad
Jordbruk och skogshushållning ....
51
14
7
3
19
1
12
i
1
i
21
Jordbruk .......... . ...
49
14
7
3
19
1 -
—
7
i
: -
i
21
Skogshushållning ..............
2
—
1 —
—
1 1
j —
5
—
—
—
! —
Industri och hantverk ............
2.122
796
155
124
449
: 181
37
283
19
108
47
953
Malmbrytning...............
3
1
1
—
—
—
—
—
1 -
—
—
Metall- och maskinindustri......
167
66
! 17
20
17
10
1
22
1 1
3
—
54
Jord- och stenindustri..........
47
11
29
20
22
3
9
39
11
82
—
24
Stenindustri .................
23
6
—
2
10
2
6
34
81
—
4
Glasmdustri .................
2
—
—
18
—
—
3
2
—
—
—
—
Övrig jord- o. stenindustri......
22
5
29
-
12
1
—
3
11
1
—
20
Trävaruindustri ................
44
13
8
9
12
23
14
64
i
—
20
Sågverksindustri ..............
IG
3
6
8
7
13
14
46
—
—
—
—
Annan trävaruindustri..........
28
10
2
1
5
10
18
—
1
—
20
Pappers- och grafisk industri. . . .
33
15
i
2
57
21
i
18
—
—
—
i
Livsmedelsindustri..............
28
8
2
5
4
4
—
16
3
1
7
Textil- och beklädnadsindustri ..
30
8
—
1
22
1
—
—
—
—
6
15
Läder-, hår- o. gummivaruindustri
37
5
4
1
3
8
—
1
—
1
3
19
Kemisk-teknisk industri ........
13
2
-
—
26
-|
22
—
—
—
41
Byggnadsverksamhet ..........
1,709
664
91
65
311
78
9
97
7
17
36
762
Husbyggnadsarbete ............
1,663
530
72
30
261
52
—
81
7
5
35
651
Väg-, gatu- o. vattenbyggnads- arbete etc...................
46
1S 4
19
35
50
26
9
16
_
„
1
lil
Kraft- och värmeproduktion ....
n
3
2
i
i
7
3
4
—
i
i
10
Sjöfart och fiske..................
38
7
—
—
ii
1
—
10
—
i
i
5
Handel, samfärdsel och allmän tjänst
1.028
113
22
21
153
26
9
28
3
6
ii
208
Kontorsarbete..................
130
10
5
1
3
1
—
1
—
3
—
9
Affärs- och lagerarbete..........
345
30
5
6
33
8
1
4
—
2
2
87
Landtransport..................
315
69
12
12
112
11
6
23
3
—
9
99
Hotell- och restaurangrörelse....
124
2
—
—
2
2
—
—
—
—
—
8
Litterärt och konstnärligt arbete
60
1
—
1
2
—
—
—
—
—
—
4
Förvaltning och undervisning ..
32
—
—
—
—
3
1
—
—
1
—
—
Sjukvård och hygien............
22
1
—
1
1
1
1
—
—
—
—
1
Husligt arbete.................
44
4
—
—
—
1
—
_
—
—
—
—
Arbete, ej hauf ärligt till annan grupp
110
113
21
50
45
99
21
122
22
71
32
192
Summa
3.393
1,047
205
198
077
309
67
455
45|
186
92
1,379
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 344.
107
Bilaga 2.
yrkesgrupper ock län den 31 december 1941.
Malmöhus
län i övrigt
Hallands
län
Göteborgs
stad
Göteb. o. Boh.
län i övrigt
Älvsborgs
län
Skaraborgs
län
Värmlands
län
Örebro
län
Västmanlands
län
Kopparbergs
län
Gävleborgs
län
Västernorr-
lands län
Jämtlands
län
Västerbottens
län
Norrbottens
län
Summa
Hela
därav
riket
städer
lands-
bygd
44
''
i
51
10
3
9
12
7
116
i
16
23
423
234
189
44
i
51
10
3
_
7
12
—
—
1
n
—
8
3
273
220
53
—
—
—
—
—
2
—
—
—
6
105
i
8
20
150
14
136
633
150
2.689
1,804
155
49
259
163
25
13
140
1,351
32
123
208
13,008
8,875
4,193
1
1
21
28
6
22
37
16
390
33
■ 28
7
5
11
11
3
10
20
—
4
9
902
862
100
11
23
130
1,305
21
2
78
5
—
1
3
18
—
3
1
1,898
461
1,437
3
19
80
1,292
12
1
18
1
—
—
1
4
—
-
1
1,600
273
1,327
—
—
i
—
—
56
1
—
—
—
12
2
-
97
9
88
8
4
49
13
9
i
4
3
1
2
2
—
1
—
201
179
22
7
8
215
10
4
2
56
5
2
2
59
586
—
28
97
1,289
534
755
1
6
215
5
4
1
33
1
1
1
59
586
—
14
88
1,127
416
711
6
2
—
5
—
1
23
4
1
1
—
1
—
14
9
162
118
44
4
5
69
58
2
1
4
4
—
—
21
283
—
47
i
048
209
439
38
3
60
14
2
12
2
3
—
—
1
7
1
2
2
225
195
30
8
4
134
22
9
—
—
—
—
—
1
2
—
—
203
241
22
17
1
39
6
7
—
2
11
1
—
1
3
—
1
1
172
157
15
5
—
16
23
22
—
1
5
—
—
—
1
—
177
170
7
498
90
1,620
331
60
24
lil
117
11
6
38
426
31
36
76
7,321
5,964
1,357
462
40
1,593
221
40
16
37
84
11
6
21
175
—
95
18
6,136
5,323
813
36
60
27
110
20
8
74
33
_
—
17
251
31
11
58
1,185
641
644
8
—
16
2
i
—
2
—
—
6
5
—
1
—
85
76
9
30
3
156
30
i
—
1
3
—
—
1
13
2
i
315
274
41
158
29
1,085
79
19
5
24
34
2
6
31
81
5
12
16
3,214
3,030
184
7
3
103
3
1
—
3
4
—
1
3
1
i
1
—
294
283
11
29
4
249
20
8
—
12
2
1
2
9
8
—
-
1
SOS
825
43
108
16
592
53
9
5
8
27
1
3
16
72
4
9
15
1,007
1,480
127
7
4
82
1
1
233
231
2
6
—
37
2
—
—
—
—
—
—
3
—
—
—
—
lie
115
1
2
1
7
—
1
—
1
—
—
—
—
—
—
2
—
51
51
1
1
15
45
r*7
45
229
29
310
240
63
26
68
37
19
45
62
207
3
118
152
2,500
1,699
807
1,094
212 4,299
2,103
241
80
301
249
40
04
241
1,708
41
271
400
19,683
14,100
5,417
108
Kungl. Mcij:ts proposition nr 344.
Bilaga 3.
Förteckning över statliga beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag beviljats
under tiden 1 7 1933—80 e 1941 av arbetslöshetsmedel. 1 2 3 4 5 6
Dag
för
"beslut
Arbetsföretag
Regi1
Totalkostnader
kronor
Statsbidrag
kronor
Under budgetåret 1933/34 beviljade medel (Kungl.
Maj:ts prop. 231/1935, sid. 82)................
2.999,689
2,999,689
Under budgetåret 1934/35 beviljade medel (Kungl.
Maj:ts prop. 265/1936, sid. 131) ..............
Under budgetåret 1935/36 beviljade medel (Kungl.
2,999,895
2,999,895
Maj:ts prop. 300/1937, sid. 73)................
Under budgetåret 1936/37 beviljade medel (Kungl.
1,459,060
1,459,060
Maj-.ts prop. 284/1938, sid. 104) ..............
1.249,260
1,231,360
Under budgetåret 1937/38 beviljade medel (Kungl.
Maj:ts prop. 178/1939, sid. 74)................
Under budgetåret 1938/39 beviljade medel (Kungl.
11,199,710
210,310,120
.
Maj:ts prop. 236/1940, sid. 138) ..............
Under budgetåret 1939/40 beviljade medel (Kungl.
10,928,830
3 9,155,360
Maj:ts prop. 285/1941, sid. 109) ..............
Under tiden Vi—31/iä 1940 beviljade medel (Kungl.
8,319,300
4 6,884,340
5 6 7,982,600
3 6 7,179,350
1941
8/i
Bikshuvudvägen Göteborg—Borås på delen Grön-
kullen—Hultafors i Boråsbygdens vägdistrikt,
Alvsborgs län ..............................
A
680,000
612,000
Länshuvudvägen Svartå—Atorp—Mo i Örebro
läns västra vägdistrikt, Örebro län ..........
Kustlandsvägen å delen Skarplyckan—Präst- backen, Hälsinglands sydöstra vägdistrikt,
Gävleborgs län..............................
A
321,000
272,850
B
265,000
238,500
Kustlandsvägen å delen Högom—Bådsta i Medel- pads östra vägdistrikt, Västernorrlands län ..
Vägen Stavreviken—/Nordanå inom Ljustorp,
B
287,500
258,750
Medelpads östra och Adalens nedre vägdistrikt,
Västernorrlands län..........................
B
1,430,000
1,215,500
V 2
Vagen Gravarne— Hunnebostrand—Bovallstrand--
Dingle, delen Gravarne—Dalen, Sunnervikens
och Bullarens vägdistrikt, Göteborgs och Bohus
län..........................................
B
lie
380,000
304,000
V»
Länshuvudvägen Malmköping—Strängnäs, delen
Högsten—Akers härads gräns, Södermanlands
mellersta vägdistrikt, Södermanlands län ....
A
492,700
418,795
1 A = företag i Statens arbetsmarknadskommissions regi.
B = företag i Väg- och. vattenbyggnadsstyrelsens regi.
2 Anvisat för budgetåret 1937/38 6,133,170 kronor.
3 » » » 1938/39 9,788,060 »
4 » » » 1939/40 5,015,040
5 » » » 1940/41 9,183,650 »
6 Därav totalkostnader 3,913,000 kronor resp. statsbidrag 3,521,700 kronor för arbeten i
Arbetsmarknadskommissionens regi. Övriga arbeten under denna och samtliga under tidigare
perioder ha utförts i annan myndighets regi.
Kungl. Maj-.ts proposition nr 344.
109
Dag
för
Arbetsföretag
Regi
totalkostnader
Statsbidrag
beslut
kronor
kronor
1941
7/a
Tillfartsvägar till bro över Indalsälven vid Kävsta,
Medelpads mellersta vägdistrikt, Västerman1-
B
i
309,100
262,735
Kustlandsvägen Härnösand—Örnsköldsvik inom
Nätra s:n mellan Själevads sockengräns vid
Norrtjärn och Spjute jämte anslutningsväg till
Köpmanholmen, Nätra och Nordingrå väg- distrikt, Västernorrlands län ................
A
1,261,700
1,135,530
llA
Vägen Rasbo—Faringe, delen inom Stockholms
läns norra vägdistrikt, Stockholms län........
A
524,000
445,400 j
Utbyggnad av Ramsele vatten- och avloppsled- nings anläggning, Ramsele siri, Västernorrlands
B
63,800
38,280
13/ä
Södertäljevägen å delen inom Stockholms stads
område......................................
A
1,441,000
1,224,850
“/*
Fiskehamn sanläggning vid Brevik på Sydkoster,
Tjärnö s:n, Göteborgs och Bohus län ........
B
151,000
143,450
Eiskehamnsanläggning vid Hyppeln, Öckerö s:n,
Göteborgs och Bohus län....................
B
162,000
145,800
20/,
Omläggning av vägen Göteborgs stads gräns—
Torslanda flygfält, Göteborgs och Bohus län..
B
479,500
383,600
Anläggning av väg från Malmöhus läns gräns
vid Skudderup över Isakstorp till Tyringe inom
Västra Göinge vägdistrikt, Kristianstads, län. .
A
708,700
566,960
7/s
Ytterligare kostnader för vägen Klockestrand—
Bergsviken—Kläpp, Ådalens nedre vägdistrikt,
Västernorrlands Jan (15/e 1939)................
B
•
123.500
117,300
8 3
Omläggning av vägen Växjö—Jönköping, delen
från Västra härads gräns till vägen Värnamo
—Jönköping vid Stigamodal, Östbo vägdistrikt,
Jönlöpings län...................... • • •
A
.
75,800
64,430
Arbeten å vissa delar av hamnen, Östersunds stad,
Jämtlands län ..............................
B
,
146,200
95,030
u/s
Ytterligare kostnader för vatten- och avlopps- ledningar i Hovenäsets ,m:e, Göteborgs och Bo- hus län (so/e 1939)............................
B
3,000
2,700
20/3
Kaj vid Grötö i södra hamnen, Lysekils stad,
Göteborgs och Bohus län....................
|
B
1,230,000
1,107,000
21/a
Omläggning och förbättring av vägen Nykö- ping—Malmköping—Eskilstuna, delen Mortorp
—Svelunda, Södermanlands norra vägdistrikt,
A
975,000
828,750
Omläggning av rikshuvudvägen Vänersborg—
Åmål, delen . Sannerud—Tösse kyrka—Åmåls
stads gräns, Östra Dals vägdistrikt, Älvsborgs
A
1,136,500
1,022,850
28/s
Ytterligare kostnader för första och andra etap- perna av en vatten- och avloppsledningsanlägg- j ning, Sköns s:n, Västernorrlands län (so/i2 1938,
'' 12A 1940)....................................
B
370,000
333,000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ilo
Kungl. Majlis proposition nr 344.
Dag
för
beslut
Arbetsföretag
Regi
Totalkostnader
kronor
Statsbidrag
kronor
1941
a,i/3
j Ytterligare kostnader för reservbrandpumpstation
vid Alnösundet, Sköns s:n, Västernorrlands län
(s6/i 1940)...........
.....
B
9,800
8,800
*u
j Avloppsledningar inom Åseda m:e. Kronobergs
län.............
Omläggning och förbättring av viss del av vägen
Bollnäs Lottefors, Hälsinglands sydvästra väg- distrikt, Gävleborgs län .
A
B
40,600
365,000
20,000
310,250
Vatten- och avloppsledningar inom Köpman- holmen, Nätra s:n, Västernorrlands län
B
466,000
279,600
Vi
Ytterligare kostnader för omläggning av viss del
av vägen Karlshamn—Sölvesborg (Pukavik—av- tagsvägen mot Mjällby), Listers vägdistrikt,
Blekinge län (15/7, 6/io 1938, 14/7 1939)
B
50,000
45,000
Ytterligare kostnader för utbyggnad av Karls- borgs hamn, Nederkalix s:n, Norrbottens län
(17/s 1939).........
B
132,000
118,800
10/i
Vägen Rasbo—Faringe, delen inom Uppsala län
A
1,020,000
867,000
Ytterligare arbeten vid Torslanda flygplats, Göte- borgs och Bohus län (j*/t 1939, 36/i, 21/n 1940)
B
85,000
68,000
Rikshuvudvägen Uddevalla—Strömstad å delen
Torp—Småröd, Göteborgs och Bohus län ....
B
1,504,000
1,353,600
Vatten- och avloppsledningar inom Nolby- och
Kvitslebyområdet, etapp I B, Njurunda s:n,
Västernorrlands län.
B .
228,000
136,800
18/i
Ytterligare statsbidrag för fiskehamnsanläggning
i Mollösund, Göteborgs och Bohus län (2S,7
1937, 15/e 1939, 29/n 1940) . .
B
4,200
Ytterligare kostnader för vissa planeringsarbeten
vid Offers Ianthushållsskola i Stöndar, Boteå
s:n, Västernorrlands län (u/n 1938)
B
5,535
4,500
24/l
Fiskehamnsanläggning vid Kalvön, Tanums s:n,
Göteborgs och Bohus län . .
B
105,000
99,750
*/«
Ytterligare kostnader för lagerhusbyggnad för
köksväxter m. m. vid Norrlands trädgårdsskola
i Söråker, Hässjö s:n, Västernorrlands län (16/s
1940) .................
B
30,933
30,000
Ytterligare kostnader för vatten- och avlopps- ledningsanläggning i Kalix m:e, Norrbottens
län (2/n 1938, 22/u 1940)....
B
6,183
5,500
Dalarövägen mellan Sandemar och Sandviken,
Stockholms län ... .
A
140,000
112,000
“/5
Brygga vi(l Kalvsund, Kalvsunds m:e, Göteborgs
och Bohus län .. .
B
71,000
63,900
21/6
Anläggning av Sibiriengatan samt nedläggning
av vatten- och avloppsledningar i Ortviksom- rådet i Skönsbergs m:e, Sköns sm, Västernorr- lands län........
B
190,000
142,500 |
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
lil
Dag
för
beslut
Arbets före tåg
Regi
Totalkostnader
kronor
Statsbidrag
kronor
1941
28/s
Servisledningar till etapp I A och I B av vatten- ok avloppsledningar i Kvitsleby och Nolby,
Njurunda s:n, Västernorrlands län (12/is 1940,
10/4 1941)....................................
B
46,000
27,600
S9/5
Vatten- och avloppsledningar, Högsjö s:n, Väster- norrlands län................................
B
1,660.000
1,245,000
IS/e
Ytterligare arbeten å Södertäljevägen, delen
Eriksberg—Salem, Stockholms läns södra väg- distrikt. Stockholms län......................
A
1,491,000
1,341,900
Uppsalavägen mellan Haga norra grindar och
Dammtorp jämte tilläggsarbete, Stockholms län
A
3,283,300
2,996,410
13/e
Ytterligare kostnader för vattenledningsanlägg- ning inom Gravarne m. fl. nuen, Göteborgs och
Bohus län (24/2, 3% 1939) ....................
B
340,000
340,000
Förhöjt statsbidrag till vatten- och avloppsled- ningsanläggning, Njurunda s:n. Västernorrlands
län (12/ia 1940, 10A, 28/s 1941)..................
B
35,400
U/6
Omläggning av vägen Dingle—Fjällbacka å delen
Sjöröd—Fjällbacka, Norrvikens vägdistrikt,
Göteborgs och Bohus län....................
B
1.429.300
1,143,440
Omläggning av vägen Tuve kyrka—Säve flygfält,
Göteborgsbygdens vägdistrikt, Göteborgs och
Bohus län ..................................
B
120,200
120,200
Anläggning av väg Stenshult—Sågen—Sågbron,
Inlands vägdistrikt, Göteborgs och Bohus län
B
260,700
260,700
Anläggning av viss del av vägen Sågbron—Gräs- viken, Väne och Ale vägdistrikt, Älvsborgs län
B
224,700
179,760
Omläggning och förbättring av viss del av vägen
Bollnäs—Lottefors, Hälsinglands sydvästra och
nordvästra vägdistrikt, Gävleborgs län........
B
406,000
345,100
28/6
Ytterligare kostnader för utförande av vissa de- lar av vägen Lucksta—Hassel, Medelpads mel- lersta vägdistrikt. Västernorrlands län (18/s, lv7
1938, 12/i 1939, 19/i 1940)......................
B
52,000
41,600
Summa för budgetåret 1940/41
34,761,851
130,164,720
1940
Rest d före den Vj 1940 beviljade bidrag
till följande företag:
8/s
Omläggning och anläggning av väg Klockestrand
—Bergsviken—Kläpp, Ådalens nedre vägdistrikt,
Västernorrlands län (18/u 1939)................
B
654,000
Andra etappen av en vatten- och avloppslednings- anläggning i Sköns s:n, Västernorrlands län
■ ls/4 1940)....................................
B
349,200
Ytterligare kostnader för omläggning av kust- landsvägen Luleå—Kalix på delen mellan Små- kvarnarna—Månsbyn, Kalix vägdistrikt, Norr- bottens län (Va 3 940) ........................
B
26,100
1 Anvisat för budgetåret 1940/41 32,169,020 kronor.
112
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
Dag
för
beslut
A rbetsfö retag
’
Regi
Totalkostnader
kronor
Statsbidrag
kronor
1940
20/n
Vattenverk m. m. för samhällena Gravarne, Bäcke- vik, Tången, Hovenäset, Smögen och Hunnebo- strand, Göteborgs och Bohus län 1939) ..
B
435,000
Framdragande av vattenledning m. m. till Hunne- bostrands och Smögens nuen, Göteborgs och
Bohus län (8% 1939) ........................
B
150,000
Vatten- och avloppsledningar i Hunnebostrands
nite, Göteborgs och Bohus län (80 6 1939)......
B
_
150,000
1941
21/o
Vatten- och avloppsledningar för Smögens m:e,
Göteborgs och Bohus län (so/6 1939) . .........
B
300,000
Bilaga 4.
Förteckning över statliga beredskapsarbeten, till vilka statsbidragbeviljats
under tiden 1/i 1941—31/ia 1941 av arbetslöshetsmedel.
Dag
för
beslut
Arbetsföretag
Regi1
Totalkostnader
kronor
Statsbidrag j
kronor i
1941
9/j
Utvidgningsarbeten å Strömstad—Näsinge flyg- plats, Göteborgs och Bohus län..............
B
75,000
75,000
8/8
Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsled- ningar i Brastads stationssamhälle, Göteborgs
och Bohus län (26/i 1940) ....................
B
30,000
22,500
10/b
Väg Sanna—Hultom å Hemsön, delen Sanna—
Kojbacken, Ådalens nedre vägdistrikt, Väster
norrlands län................................
B
120,000
96,000
o/io
Friluftsgård vid Lida, Stockholms län..........
A
180,000
90,000
,5/l0
Tillbyggnad å fiskeriundersökningsanstalten, Lovö
s:n, Stockholms län..........................
C
120,000
120,000
31/io
Kostnader för indextillägg å utgående arbetslöner
å Torslanda flygfält, Göteborgs och Bohus län
(18A 1939, M/i, 21/n 1940, 10/4 1941) ............
B
75,000
75,000
6/ll
Vatten- och avloppsledningar å stadsdelen Bingen,
Marstrands stad, Göteborgs och Bohus län . .
B
152,000
91,200
Fiskehamnsanläggning, Marstrands stad, Göte- borgs och Bohus län ........................
B
99,400
89,400
7/n
Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsled- ningar i Hunnebostrands m:e, Göteborgs och
Bohus län (so/6 1939) ........................
B
366,000
339,750
Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsled- ningar i Hovenäsets m:e, Göteborgs och Bohus
län (S0/6 1939, 14/s 1941) .......................
B
146,000
140,000
Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsled- ningar i Tångens m:e, Göteborgs och Bohus
län (24/s 1939)................................
B
204,000
200,000
1 A = företag i Statens arbetsmarknadskommissions regi.
B = företag i Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi.
C = företag i Byggnadsstyrelsens regi.
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
113
Dag
för
beslut
Arbetsföretag
Regi
Totalkostnader
kronor
Statsbidrag
kronor
1941
V11
ytterligare kostnader för vatten- och avloppsled- ningar i Gravarne och Bäckeviks m:e, Göte- borgs och Bohus län (84/a 1939) ..............
B
454,000
420,000
Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsled- ningar i Smögens m:e, Göteborgs och Bohus
län (80/e 1939)................................
B
503,000
503,000
19/n
Utvidgning av Björkö fiskehamn, Ockerö s:n,
Göteborgs och Bohus län....................
B
398,000
358,200
a,/n
Vissa inredningsarbeten i statens historiska mu- seum, Stockholms stad .....................
C
50,000
50,000
Ytterligare kostnader för omläggning av vägen
Tuve kyrka—Säve flygfält, Göteborgs och
Bohus län (**/• 1941) ........................
B
51,400
51,400
*2/11
Viss del av vägen Trensum—Halahult, Bräkne
vägdistrikt, Blekinge län ....................
A
62,500
50,000
Förbindelse väg mellan allmänna vägen Putten—
Anrås och Huuds moär—Trättelanda—Krok- bräcke, Norrvikens vägdistrikt, Göteborgs och
Bohus län ..................................
A
11,000
8,800
Vissa arbeten i farleden mellan Ellös- och Havs- stensfjordarna, Göteborgs och Bohus län ....
A
28,000
28,000
Planering m. m. för stationsområde vid Sunds- valls flygfält, Sundsvalls stad, Västernorrlands
län..........................................
A
97,000
97,000
a,/n
Fiskehamn och lastbrygga vid Malmön, Malmöns
s:n, Göteborgs och Bohus län................
B
276,000
248,400
ia/n
Ytterligare kostnader för tillbyggnad å fiskeri- undersökningsanstalten, Lovö sm, Stockholms
län (a5/io 1941) ..............................
C
33,000
33,000
Ytterligare kostnader för omläggning och för- bättring av viss del av vägen Fiskja by—Ham- sjö—Östby, Ådalens nedre vägdistrikt, Väster- norrlands län (3/a 1939, 19/i 1940)..............
B
56,000
44,800
Ytterligare kostnader för omläggning och för- bättring av vägen Lagfors—Bredsjön, Medel- pads östra vägdistrikt, Västernorrlands län
(a,/i 1939)....................................
B
99,000
79,200
18/n
Utbyggnad av Skönsmons vattenledningsnät,
Sköns sm, Västernorrlands län ..............
B
39,000
27,300
19/l2
Omläggning och förbättring av vägen Malmkö- ping—Strängnäs, delen Villåttinge häradsgräns
—Norrlänna, Södermanlands läns norra väg- distrikt, Södermanlands län..................
A
1,003,000
852,550
Fortsatt utbyggnad av vatten- och avloppsled- ningsanläggning, Alnö s:n, Västernorrlands län
B
512,000
435,200
Summa
5,240,300
4,625,700
1941
a8/8
Rest d före den V? 1941 beviljade bidrag
till följande företag:
Bro över Svinesund, Göteborgs och Bohus län,
(8/s 1940).....................................
B
132,700
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 344. ibis 42 8
114
Kungl. Maj:ts proposition nr, S44.
Bilaga 5.
Förteckning Öyér under är 1941 avslutade statliga beredskapsarbeten i
annan myndighets än arbetsmarknadskommissionens regi.
Dag
Arbetsföretag
Total-
Därav
stats- bidrag av
Antal
utförda
Medel- för- tjänst
per 8 t.
arbets- dag
kronor
Dagsverks-
kostnad
kronor
beslut
kronor
arbetslös-
hetsmedel
kronor
dags-
verken
totalt
för
stats-
verket
1936
ls/n
Vissa kompletteringsarbeten vid den
s. k. Sotenkanalen, Göteborgs och
Bohus län........................
72,910
63,910
1,820
8: 90
40:06
35:12
4/l2
Fiskehamnsanläggning vid Grötvik,
Söndrums s:n, Hallands län ......
182,000
163,800
13,081
8: 27
13: 91
12:52
1937
•/*
Bergsprängning vid statens historiska
museums nybyggnad..............
80,000
80,000
882
27: 96
90: 70
90: 70
“/i
Väganläggning Marstrand—Tjuvkil,
Göteborgs och Bohus län ........
1,465,000
1,394,700
73,236
9: 46
20:00
19: 04
Fiskehamnsanläggning i Mollösund,
Göteborgs och Bohus län ........
345,200
314,800
20,196
9: 72
17: 09
15:59
,0/l
Hamn för mindre båtar i Lysekil,
Göteborgs och Bohus län ........
655,600
590,000
22,288
8: 91
29: 41
26:47
10/ia
Omläggning av vägen från Uddevalla
stads gräns vid Kuröd till Älvsborgs
läns gräns vid Risån, Göteborgs och
Bohus län........................
942,000
800,700
62,467
9:17
15: 08
12:82
1938
“/i
Omläggning av vissa delar av vägen
Sära—Sannäs—Knäm, Göteborgs och
Bohus län........................
535,000
508,200
26,629
9: 24
20:09
19:08
18/,
Omläggning av vägen Sollefteå—Jun- sele (Selsjön—Resele), Västernorr- lands län ........................
232,500
197,500
12,649
10: 48
18:38
15: 61
31/s
V attén- och avloppsledningsanlägg- ning i Båtskärsnäs, Nederkalix s:n,
Norrbottens län..................
527,000
474,300
25,711
10: 35
20: 50
18: 45
uh
Omläggning och förbättring av viss
del av vägen Karlshamn—Sölvesborg
(Pukavik—avtagsvägen mot Mjällby),
Blekinge län......................
410,000
369,000
26,980
8:01
15:20
13: 68
Anläggning av väg från Barktjärn till
Eds skola, Västernorrlands län ....
187,500
150,000
10,434
10:24
17: 97
14:38
Omläggning och förbättring av viss
del av vägen Veda—Ytterlännäs
sockengräns, Västernorrlands län. .
419,000
377,100
19,090
10:64
21:95
19: 75
Anläggning av väg från Fagervik till
Norrberge jämte stickväg till Löv- udden, Västernorrlands län........
197,000
157,500
10,729
11:64
18: 36
14: 68
1938
Vn
Vatten- och avloppsledning i Kalix
m:e, Norrbottens län..............
501,183
451,000
19,216
. 12: 42
26:08
23: 47
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
115
Dag
för
Arbetsföretag
Total-
kostnader
Därav
stats- bidrag av
Antal
utförda
Medel- för- tjänst
per 8 t.
arbets- dag
kronor
Dagsverks-
kostnad
kronor
beslut
kronor
arbetslös-
hetsmedel
kronor
dags-
verken
totalt
för
stats-
verket
1938
16/ia
Utvidgning av hamnen i Töre, Norr- bottens län ......................
258,500
232,600
4,614
10: 85
56:03
50: 41
1939
V»
Omläggning av vägen Nässland—Ulf- vik, Västernorrlands län..........
120,200
96,160
6,678
10: 50
18:00
14: 40
“/»
Undersökning av kalkstensfyndighe- terna på Alnön, Västernorrlands län
20,000
20,000
.
.
Anläggning av viss del av vägen Lass- byn—Sundet med biväg till Gun- narsbyn, Norrbottens län ........
228,400
182,700
9,423
8: 72
24:24
19: 39
,7/s
Utbyggnad av Karlsborgs hamn, Norr- bottens län ......................
460,400
414,300
8,692
11:10
52:97
47: 66
13/l
Färjeläge vid Keväsaari jämte tillfarts- väg, Norrbottens län..............
100,000
80,000
2,937
11:42
34: 05
27: 24
6/s
Tillfartsvägar till bro över Keräsjoki,
Norrbottens län..................
55,000
46,600
2,336
10: 86
23: 54
19:95
9/«
Konserverings- och restaureringsar- beten vid Kronobergs slottsruin,
Kronobergs län ..................
7,200
7,200
351
10: 10
20: 51
20: 51
28/,
Fiskehamn sani äggning vid Brändön,
Norrbottens län..................
62,000
55,800
1,183
10: 94
52: 41
47:17
1940
16/,
Lagerhusbyggnad för köksväxter m. m.
vid Norrlands trädgårdsskola i Sör- åker, Västernorrlands län ........
119,438
90,000
2,909
13: 95
41:06
30: 94
S/5
Omläggning av allmänna vägen från
Hamburgsund till Slottet, Göteborgs
och Bohus län................
145,000
116,000
9,085
10: 37
15: 96
12: 77
4/l0
Parkeringsplats invid Svinesundsbron,
Göteborgs och Bohus län ........
35,000
31,500
1,649
11: 24
21:22
19: 10
1941
W/4
Tilläggsanslag till förut redovisade
arbetsföretag.
Ytterligare kostnader för vissa pla- neringsarbeten vid Offers lanthus- hållsskola i Stöndar, Boteå s:n,
Västernorrlands län (n/n 1938) ....
5,535
4,500
Summa
8,368,506
7,469,870
•
9:85
21:11
18:84
116
Kungl. Maj-.ts proposition nr 344.
Bilaga 6.
Förteckning över statskommunala beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag
beviljats under tiden Vt 1933—30/e 1911 av arbetslöshetsmedel.
otalkostnader
kronor
Statsbidrag
kronor 1
12,095,563
7,783,078
23,845.435
7,342,355
4.535,197
1,944,180
3,024,031
1,736,455
6,457,960
2 4,890,900
6,289,880
3 4,645,035
3,196,577
4 1,985,825
8,062,859
3,769,152
7,000
1,400
27,000
5,400
5,000,000
400,000
87,000
47,850
240,000
168,000
82,600
28,910
87,300
34,920
43,500
8,700
160,200
32,040
45,000
9,000
Dag
för
beslut
Arbetsföret a
1941
8/i
Under budgetåret 1933/34 beviljade medel (Kungl. Maj-.ts
prop. 231/1935, sid. 86) ..........................
Under budgetåret 1934/35 beviljade medel (Kungl. Maj-.ts
prop. 265/1936, sid. 33)..............................
Under budgetåret 1935/36 beviljade medel (Kungl. Marits
prop. 300/1937, sid. 74)..............................
Under budgetåret 1936/37 beviljade medel (Kungl. Maj:ts
prop. 284/1938, sid. 107) ............................
Under budgetåret 1937/38 beviljade medel (Kungl. Maj:ts
prop. 178/1939, sid. 38)..............................
Under budgetåret 1938/39 beviljade medel (Kungl. Maj:ts
prop. 236/1940, sid. 143) ..........................
Under budgetåret 1939/40 beviljade medel (Kungl. Maj:ts
prop. 285/1941, sid. 114) ..........................
Under tiden ‘A—31/is 1940 beviljade medel (Kungl. Maj:ts
prop. 285/1941, sid. 115) ..........................
Regnvattenledning i Torsgatan, Uppsala stad, Uppsala
län ..............................................
Anordnande av tre brandbrunnar, Eskilstuna stad, Södermanlands
län ......................................
Teater- och konserthusbyggnad, Malmö stad, Malmöhus
län ............................................
Första etappen av en vatten- och avloppsledningsanläggning
inom Dysjöområdet m. m., Gudmundrå s:n, Västernorrlands
län ......................................
Omläggning av Skogstorpsvägen mellan Hvilsta och Med,
Eskilstuna stad, Södermanlands län..................
Vatten- och avloppsledningar i Matildebergsgatan m. m.
Mölndals stad, Göteborgs och Bohus län ............
Vägen Partille—Djupedalen (Prästvägen), Partille s:n.
Göteborgs och Bohus län ..........................
Vissa delar av vatten- och avloppsledningar inom Västra
Mark, Örebro stad, Örebro län....................
Regnvattenledningar i Buthagen m. m., Uppsala stad,
Uppsala län......................................
Vattenledning inom Berga egnahemsområde, Kalmar stad,
Kalmar län ...................................... 1 2 3
1 Fr. o. m. januari 1941 utgår i vissa fall även årskostnadsbidrag, som fastställes först
efter årets utgång. * Anger att endast årskostnadsbidrag utgår.
2 Anvisat för budgetåret 1937/38 4,116,500 kronor.
3 „ » » 1938/39 4,092,475 »
* » » » 1939/40 1,959,225 » .
Kungl. May.ts proposition nr 344.
117
Dag
för
beslut
Arbetsföretag
Totalkostnader
kronor
Statsbidrag
kronor
1941
27/,
Avloppsledning i den s. k. Fjärdingsstigen, Halmstads
stad, Hallands län..................................
127,200
25,440
Väg till begravningsplatsen, Strömstads stad, Göteborgs
och Bohus län......................................
32,000
6,400
ao/i
Arbeten å den s. k. Sannavägen, Jönköpings stad, Jön- köpings län ........................................
333,000
266,400
“A
Ytterligare kostnader för anläggning av ny idrottsplats
i Bollstabruk, Ytterlännäs s:n, Västernorrlands län
(*/n 1938) ..........................................
8,200
4,100
Vi
Gravkapell samt ekonomi- och stallbyggnad vid Brastads
kyrka, Brastads s:n, Göteborgs och Bohus län ......
37,000
27,750
Vissa delar av vatten-och avloppsledningar inom Västra
Mark, Örebro stad, Örebro län......................
32,500
6,500
“/»
Förhöjt statsbidrag till första etappen av en vatten- och
avloppsledningsanläggning inom Dysjöområdet, Gud- mundrå s:n, Västernorrlands län (10/i 1941) ..........
13,050
2°/s
Mödra- och spädbarnshem för föreningen Östergötlands
barn. Norrköpings stad, ostergötlands län ..........
205,000
20,000
Förlängning av Skeppsbrokajen, Västerviks stad, Kalmar
719,000
467,350
600,000
Kajbyggnad jämte erforderliga gatu- och spåranlägg- ningar, Malmö stad. Malmöhus län..................
1,825,000
Framdragande av vatten- och avloppsledningar inom
stadsdelen Kullen, Härnösands stad, Västernorrlands
84,000
11,600
16,800
21/2
Ytterligare statsbidrag för en vatten- och avloppsled- ningsanläggning, Tuna s:n, Västernorrlands län (25/n
1938, 21/i, 28/? 1939)..................................
9,280
24/s
Terrasseringsarbeten för omläggning inom stadens om- råde av infartsvägen från Norsholm på delen från
stadsgränsen förbi Borgs kyrka till nya förbifartsvägen,
Norrköpings stad, Östergötlands län ................
1,600,000
1,280,000
36/,
Ytterligare bidrag till radiumkliniken vid Sahlgrenska
sjukhuset, Göteborgs stad, Göteborgs och Bohus län
(2I/n 1940)..........................................
35,000
35,000
ä7/a
Detaljledningar för vatten och avlopp för Brottsta och
del av Svallinge egnahemsområde, Eskilstuna stad,
Södermanlands län..................................
83,000
16,600
Sänkning och förstoring av kloakledning i Skogsvägen
västerut till den förutvarande stadsgränsen, Eslövs
stad, Malmöhus län ................................
25,000
5,000
Framdragning av vatten- och avloppsledningar från gatu- korset Rudbecksgatan—Mogatan till Eklundavägen,
Örebro stad, Örebro län............................
35,200
7,040
Dränering av viss del av kyrkogården, Nora s:n, Väster- norrlands län ......................................
7,000
5,600
Anordnande av fem brandbrunnar, Östersunds stad, Jämt- lands län ..........................................
48,500
9,700
0/3
Vatten- och avloppsledningar i Tulegatan, Sundbybergs
stad, Stockholms län................................
81,800
16,360
118
Kungl. Majlis proposition nr 34d.
Dag
för
beslut
Arbetsföretag
Totalkostnader
kronor
Statsbidrag
kronor
1941
Gatu- och ledningsarbeten inom Solna kyrkby, Solna
s:n, Stockholms län ................................
60,200
12,040
Avloppsledningar i Helgum, Gudmundrå s:n, Västernorr- lands län ..........................................
4.S00
3,360
Avloppsledningar i Strömnäs, Gudmundrå s:n, Västernorr- lands län ..........................................
12,900
9,030
Vatten- och avloppsledningar i Björknäs, Gudmundrå s:n,
Västernorrlands län ................................
17,500
9,800
12,250
Vatten- och avloppsledningar i Knäfta, Gudmundrå s:n,
Västernorrlands län ................................
6,860
7/a
Ytterligare kostnader för en spåranläggning vid Pilland,
Sköns s:n, Västernorrlands län (Vn 1937) ............
14,378
12,940
8/s
Terrassering av Nydqvistgatan mellan Elviusgatan och
Drottninggatan samt av Holmsgatan, Djupebäcksgatan
och Rinmansgatan ävensom framdragning av vatten- och avloppsledningar i förenämnda del av Nydqvist- gatan och i Rinmansgatan, Trollhättans stad, Älvs- borgs län ..........................................
37,830
7,566
Vatten- och avloppsledningar i Dahllöfsmosseområdet,
Trollhättans stad, Älvsborgs län ....................
33,730
6,746
Vatten- och avloppsledningar å del av bostadsområdet
inom Västra Mark, Orebro stad, Orebro län ........
46,000
9.200
Vatten- och avloppsledningar strax söder örn Bygärdes- bäcken mellan Eklundavägen och Reträttvägen, etapp
II, Örebro stad, Örebro län..........................
22,500
4,500
U/8
Ytterligare bidrag till radiumkliniken vid Sahlgrenska
sjukhuset, Göteborgs stad, Göteborgs och Bohus län
(81/u 1940, 26/2 1941) ................................
4,690
2,345
ls/s
Magasinsbyggnad i frihamnen, Malmö stad, Malmöhus
län ................................................
910,000
83,000
14/s
Ombyggnadsarbeten för inredande av tandpoliklinik och
bostad för tandläkare, Bro s:n, Göteborgs och Bohus
län ................................................
19,745
14,000
»/»
Avloppsledningar i Vindhemsgatan å sträckan från Eriks- gatan till Dalgatan, Uppsala stad, Uppsalalän........
6,700
1,340
Huvudavloppsledning från Industrigatan till renings- verket, Vetlanda stad, Jönköpings län ..............
59,000
11,800
Vatten- och avloppsledningar i samt utfyllnad av Falken- bergsgatan och Danska vägen, 2:a och 3-.e etapperna.
Varbergs stad, Hallands län ........................
85,000
17,000
,8/s
Förhöjt statsbidrag till omläggning av väg till begrav- ningsplatsen, Strömstads stad, Göteborgs och Bohus
län (8,/i 1941) ......................................
4,800
*Vs
Enskild utfartsväg för hemmanen Uteby, Åker, Sjöbacka
och Tegen, Bro s:n, Göteborgs och Bohus län........
40,000
20,000
S1/3
Väg- och ledningsarbeten, Lidingö stad, Stockholms län
35,900
*
Förhöjt statsbidrag till gatu- och ledningsarbeten inom
Solna kyrkby, Solna s:n, Stockholms län (Vs 1941)....
_
6,020
Vatten- och avloppsledningar, Köpings stad, Västman- lands län ..........................................
34,500
*
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
119
Dag
för
beslut
Arbetsföretag
Totalkostnader
kronor
Statsbidrag
kronor
1941
S4/a
Församlingshem i Maria och Gustav Adolfs församlingar,
Hälsingborgs stad, Malmöhus län....................
1,198,000
160,000
28/s
Anordnande av elva brandbrunnar och tre uppställnings- platser, Huddinge s:n, Stockholms län ..............
25,900
5,180
Avloppsledningar inom Ekelund, Solna s:n, Stockholms
42,000
8,300
8,400
Anordnande av två branddammar och två brandbrunnar.
Enköpings stad, Uppsala län........................
1,660
Kulvert i Industrigatan, Hälsingborgs stad, Malmöhus
län .........................................
255,000
5,100
51,000
sfs
Vatten- och avloppsledningar, Säffle köping, Värmlands
4/4
Museibyggnad, Norrköpings stad, Östergötlands län....
620,000
100,000
Huvudavloppsledning Storgatan—Styrmansgatan, Lomma
s:n, Malmöhus län..................................
20,000
4,000
5/4
Tillbyggnader vid lasarettet i Eksjö, sjukhuset i Nässjö
och sjukstugorna i Tranås och Vetlanda, Jönköpings
956,368
34,200
135,000
6,840
>
Vattenledningar å sträckan Fältj ägargränd—Köpmanga- tan—Arkivvägen—Tysta vägen, Östersunds stad, Jämt- lands län ..........................................
l°/4
Igenläggning av Kanhammarsdiket, Stockholms stad ..
280,000
56,000
Fortsatta arbeten med stabilisering av Sicklakanalens
västra strand jämte bortsprängning av berg å Hammar- by egendom, Stockholms stad ......................
610,000
122,000
18/4
Ledningar för vatten och avlopp i Torsvägen och Sture- vägen, Lidingö stad, Stockholms län................
27,200
*
Permanent koloniträdgårdsområde vid Bingstorp,Hälsing- borgs stad, Malmöhus län ..........................
35,500
7,100
ytterligare kostnader för en bad- ooh tvättinrättning i
Malmbergets m:e, Gällivare s:n, Norrbottens län (29/7
1938) ..............................................
46,868
170,000
12,000
25,000
18/4
Ombyggnad av fastigheten Stadsgården nr 22 för S.jö- mansinstitutet, Stockholms stad ....................
“A
Vatten- och avloppsledningar mellan stadens pump- station och vattentornet, Hudiksvalls stad, Gävleborgs
63,750
12,750
13,500
26/4
Avlopp för del av Skuru, Nacka s:n, Stockholms län . .
67,500
»8/4
Bostäder vid Orupssanatoriet för landstinget, Malmöhus län
126,615
16,185
V»
Ytterligare kostnader för uppförande av polishus i
Munkedal, Foss s:n, Göteborgs och Bohus län (S6/io 1935)
8,774
1,680
8/s
Stensprängning och makadamkrossning å enskilda vägen
Hertered—Skerkered, Enslövs s:n, Hallands län......
5,100
1,275
Vattenledning på sträckan Nygårdarna—Kristinelund—
Bomhus mellersta skola, Gävle stad, Gävleborgs län. .
89,000
17,800
%
Anläggningar för bevattning med avslammat kloakvatten
från reningsverket i Källby, Lunds stad, Malmöhus
län ................................................
95,000
95,000
120
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
Dag
för
beslut
Arbetsföretag
Totalkostnader
kronor
Statsbidrag
kronor
1941
•/.
Kontors- och laboratoriebyggnad vid reningsverket, Lunds
stad, Malmöhus län ................................
31,500
6,300
9/5
Anordnande av fjorton brandbrunnar och vattentag för
eldsläckningsändamål, Tyresö s:n, Stockholms län....
22,257
4,450
Barnkolonibyggnad vid Kvarsebo, Norrköpings stad,
Ostergötlands län ..................................
139,000
20,000
Terrassering och iordningställande av Strömgatan, Mön- sterås köping, Kalmar län..........................
4,600
1,150
Avloppsledning söder om Fjelievägen, Lunds stad, Malmö- hus län ............................................
29,200
5,840
Förbindelseväg över borgmästaregården från stadsägan
1061 E till Industrivägen, Lunds stad, Malmöhus län
29,000
5,800
Omläggning och förbättring av bilväg mellan Kortedala
och Hjällbo inom Utbynäskomplexet, Göteborgs stad,
Göteborgs och Bohus län ..........................
98,500
29,550
Diknings- och röjningsarbeten, anordnande av brand- dammar samt utförande av skogsodlingsarbeten inom
Göteborgs stads skogar, Göteborgs och Bohus län..
114,500
34,350
Uppsnyggning av ett förutvarande grustag vid Kärra- lunds gård inom Härlandatjärnkomplexet, Göteborgs
stad, Göteborgs och Bohus län......................
6,300
1,890
Framställning av packsten och makadam för förbättring
av vägar inom Delsjö- och Härlandatjärnkomplexet,
Göteborgs stad, Göteborgs och Bohus län............
55,000
16,500
Utbyggnad av Färjenäs skytteförenings skjutbana i
Bräcke, Göteborgs stad, Göteborgs och Bohus län....
60,400
18,120
Ny skjutbana i Kallebäck, Göteborgs stad, Göteborgs
och Bohus län......................................
72,300
21,690
Ombyggnad till bilväg av del av järnväg Lärjeholm—
Rösered inom Surtekomplexet, Göteborgs stad, Göte- borgs och Bohus län ..............................
67,700
20,310
Uppförande av transportabel matbarack, Styrnäs s:n,
Västernorrlands län ................................
550
*
llA>
Ny- och ombyggnad av ålderdomshemmet, Falkenbergs
stad, Hallands län..................................
246,000
20,000
14/5
Terrassering av Enskedebanan å delsträckan Skogshyd- dan—Sockenvägen samt Nynäsvägen å delsträckan
Sockenvägen—langvagen, Stockholms stad..........
1,473,000
294,600
Kulvertledning längs Kisebergabäcken, Malmö stad,
Malmöhus län.......................................
160,000
32,000
Avloppsledning i Hyllie kyrkoväg mellan Strandgatan
och Älggatan, Malmö stad, Malmöhus län ..........
180,000
36,000
Kyllagerhus och hamnförvaltningsbyggnad, Trelleborgs
stad, Malmöhus län ................................
515,000
100,000
*e/5
Utläggning av Järnvägsgatan och Jakobsgatan vid kvar- teret Sälen, Nybro stad, Kalmar län ................
15,550
3,110
Ytterligare kostnader för två vägföretag å Sturkö, Ostra
härads vägdistrikt, Blekinge län (10/2 1939) ..........
84,300
80,100
Kungl. May.ts proposition nr 344.
121
Dag
för
beslut
Arbetsföretag
Totalkostnader
kronor
Statsbidrag
kronor
1941
16/5
Ledningsarbeten i Karlstadsvägen, Säffle köping, Värm- lands län ..........................................
25,500
*
Avlopp från pannrummet i Skönsmons kyrka, Sköns s:n,
Västernorrlands län ................................
2,630
1,973
27/s
Tandpoliklinik i Kville kyrkby, Kville s:n, Göteborgs
och Bohus län......................................
73,000
15,000
Distriktstandpoliklinikbyggnad, Tanums s:u, Göteborgs
och Bohus län......................................
123,285
25,000
28/s
Förbättrad ytvattenavrinning utefter Nedanvägen från
Elmetorp söderut, Kristianstads stad, Kristianstads
12,410
15,400
2,482
Skolträdgårdsanläggning vid Ala folkskola, Hässjö sm,
Västernorrlands län ................................
11,550
Vatten- och avloppsledningar i Kvitsleby, Njurunda s:n,
Västernorrlands län ................................
17,000
*
«/e
Vattenledning samt läktare och domaretorn vid Fiskar- torpets skidbackar, Stockholms stad ................
134,000
18,740
Omläggning av vattenledning i Sturevägen jämte ned- läggning av ny avloppsledning mellan Albavägen och
Friggavägen, Lidingö stad, Stockholms län..........
26,000
5,200
Anordnande av sex brandbassänger, Lidingö stad, Stock- holms län..........................................
22,750
4,550
Anläggande av Stationsgatan, Lomma m:e, Malmöhus
län ...........................................
5,150
1,030
Utläggning av Fredriksbergsgatan mellan Skepparegatan
och Edsvägen, Vänersborgs stad, Alvsborgs län......
8,700
1,740
Utläggning av Syréngatan mellan Petersbergsvägen och
Marierovägen, Vänersborgs stad, alvsborgs län......
13,900
2,780
Friluftsbad vid Skymningen, Kristinehamns stad, Värm- lands län ..........................................
34,200
*
Dagvattenledning i Filipstadsvägen, Kristinehamns stad,
Värmlands län......................................
21,400
*
Vatten- och avloppsledningar till Aldergatan, Skellefteå
stad, Västerbottens län..............................
3,700
740
Vatten- och avloppsledning i Mullbergsvägen och Norr- bölegatan, Skellefteå stad, Västerbottens län ........
40,000
8,000
12/e
Anordnande av elva brandbrunnar inom förorterna och
tolv branddammar inom staden, Norrköpings stad,
Östergötlands län ............................?.....
110,400
22,080
»/«
Avloppsledningar för viss del av Berga-Klingsta villa- område, Danderyds s:n, Stockholms län..............
22,600
4,520
Statsbidrag till fördyringen av nybyggnad för försam- lingshemmet, Huddinge s:n, Stockholms län..........
90,000
11,000
Vattenledning i Torshällavägen, Eskilstuna stad, Söder-
73,000
14,600
,9/e
Fortsatta arbeten med stabilisering av Sicklakanalens
västra strand jämte bortsprängning av berg å Hammar- by egendom, Stockholms stad (*% 1941) ............
360,000
72,000
122
Kungl. May.ts proposition nr 344.
Dag
för
beslut
Arbetsföretag
Totalkostnader
kronor
Statsbidrag
kronor
1941
19/e
Avloppsledningar och avloppspumpstation, Slite köping,
Gotlands län........................................
115,000
23,000
Högbassäng och vatten- och avloppsledningar i Hulta- berg samt utläggning av trafikleder, Borås stad, Älvs- borgs län ..........................................
181,000
36,200
Planeringsarbeten vid Älebergs segelflygplats, Falkö- pings stad, Skaraborgs län..........................
50,000
50,000
Andra etappen av en vatten- och avloppsledningsan- läggning, Säbrå s:n, Västernorrlands län ............
284,000
198,800
Summa för budgetåret 1940/41
30,687,489
1 9,723,654
1941
s0/s
Rest å före den lh 1940 beviljade bidrag till följande
företag:
Fortsatt utgrävning av norra hamnbassängen i Lands- krona stad, Malmöhus län (15/s 1940) ................
26.600
Bilaga 7.
Förteckning över statskommunala beredskapsarbeten, till vilka statbidrag
beviljats under tiden V?—31/12 1941 av arbetslöshetsmedel.
Dag
för
beslut
Arbetsföretag
Totalkostnader
kronor
Statsbidrag 1 2
kronor
1941
S/7
Örn- och tillbyggnad av barnbördshuset samt uppförande
av ett barnsjukhus jämte ekonomibyggnader, Hälsing- borgs stad, Malmöhus län..........................
2,075,000
415,000
Vl
Avloppsledning å kyrkogården, Sundbybergs stad, Stock- holms län..........................................
13,800
2,760
*V 7
Ytterligare kostnader för skolanläggning vid Stora Kullen,
Sturkö s:n, Blekinge län (9/i 1936) ..................
1,577
1,420
35/7
Särskilt arbetsbidrag för väg- och ledningsarbeten å
Ordensbacken och södra delen av Mårdstigen, Lidingö
stad, Stockholms län (!1/s 1941)......................
7,180
Särskilt arbetsbidrag fijr vatten- och avloppsledningar i
Torsvägen, Sturevägen och Vårvägen, Lidingö stad,
Stockholms län (18/i 1941) ..........................
5,440
Ytterligare kostnader för mödra- och spädbarnshem,
Norrköpings stad, Östergötlands län (s% 1941) ......
20,000
10,000
Vissa byggnadsarbeten vid Vasa och Hvitfeldtska högre
allmänna läroverken. Göteborgs stad, Göteborgs och
Bohus län..........................................
376,000
50,000
1 Anvisat för budgetåret 1940/41 9,750,254 kronor.
2 Jämför not 1 till bilaga 6.
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
123
Dag
för
beslut
Arbetsföretag
Totalkostnader
kronor
Statsbidrag
kronor
1941
Uh
Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar
i Matildebergsgatan, Baldersgatan och Torggatan, Möln- dals stad, Göteborgs och Bohus län (16/i 1941) ......
400
140
S1/7
Huvudavloppsledningar till stadsdelen Toltorpsdalen,
Mölndals stad, Göteborgs och Bohus län............
1,350,000
1,012,500
Vs
Ytterligare kostnader för vattenledningsanläggning, Mar- strands stad, Göteborgs och Bohus län (12/n 1937) ..
44,223
39,670
Ytterligare kostnader för planeringsarbeten vid barn- hemmet i Kalix, Nederkalix s:n, Norrbottens län (28/7
1939) ..............................................
3,100
129,000
2,330
96,750
8/s
Ytterligare kostnader för andra etappen av vatten- och
avloppsledningsanläggning, Bjärtrå s:n, Västernorr- lands län (9/ia 1938, ai/7 1939)........................
S1/s
Vattenledning inom Arlövs m:e, Burlövs s:n, Malmöhus län
97,000
24,250
Järnvägsspår från Sundsvalls stads hamnspår vid Vind- skärs varv till Sv. Aloxidverken vid Kubikenborg i
Skönsmon, Sköns s:n, Västernorrlands län ..........
88,850
66,638
S8/s
Anordnande av en brandbrunn och fyra vägkulvertar i
Snättringe m:e, Huddinge s:n, Stockholms län ......
4,130
826
5/a
Vändplan vid Gebers konvalescenthem och avloppsled- ningsarbeten vid Orhems gård, Stockholms stad ....
23,000
4,600
Vägförbindelse inom Oljehamnen vid Loudden, Stock- holms stad ........................................
60,000
12,000
Renoveringsarbeten inom fastigheten nr 2 vid Nytorgs- gatan, Stockholms stad ............................
17,295
3,459
10/s
Vatten- och avloppsledningar i Järnvägsgatan i sam- band med utläggning av Järnvägs- och Jakobsgatorna,
Nybro stad, Kalmar län (16/e 1941) ..................
7,690
1,538
Pensionärshem i Kungsladugård, Göteborgs stad, Göte- borgs och Bohus län ..............................
419,500
60,000
Delar av kloakledningar för Annelund, Höglunda m. fl.
områden, By s:n, Värmlands län ....................
17,156
*
Stamavloppsledning för Sundstorpsområdet, By s:n, Värm- lands län ..........................................
26,250
❖
Del av brandpostledning å Norra Höglunda, By s:n,
Värmlands län......................................
6,843
❖
Restaurering av prästgårdarna i Haparanda och Seskarö,
Nedertorneå—Haparanda församling, Norrbottens län
70,650
20,000
”/•
Ny trafikled söder om Rönneholmsvägen jämte anslut- ningar till denna och Bellevuevägen samt vatten- och
avloppsledningar, Malmö stad, Malmöhus län........
897,500
538,500
Ombyggnad av brandstation m. m., Härnösands stad,
Västernorrlands län ................................
594,850
50,000
ls/8
Ytterligare kostnader för första, etappen av vatten- och
avloppsledningsanläggning i Öjebyn, Piteå s:n, Norr- bottens län (21/4 1939) ..............................
42,360
31,400
8%>
Anordnande av brandbrunnar, Uppsala stad, Uppsala län
22,900
4,580
Gatu- och ledningsarbeten inom Garvaremyrområdet,
Uddevalla stad, Göteborgs och Bohus län ..........
63,400
19,020
124
Kungl. Majlis proposition nr 344.
Dag
för
beslut
Arbetsföretag
Totalkostnader
kronor
Statsbidrag
kronor
1941
s0/«
Pensionärshem, Örebro stad, Örebro län ..............
220,000
33,000
Utbyggnad av hamnkajen i Storkåge by, Skellefteå s:n,
Västerbottens län ..................................
46,050
*
8/io
Nytt sjömanshem, Göteborgs stad, Göteborgs och Bohus
1,560,000
60,000
213,000
18,000
Uppförande ay tre och reparation av ett bostadshus vid
Delsjöverket, Göteborgs stad, Göteborgs och Bohus län
Förrådsbyggnad vid Alelyckan, Göteborgs stad, Göte- borgs och Bohus län................................
65,000
19,500
Iordningställande av Lillebyvägen i Björlanda sm, Göte- borgs stad, Göteborgs och Bohus län................
4,300
*
15/io
Vissa anläggningar vid reningsverket vid igelsjön, Göte- borgs stad, Göteborgs och Bohus län ..............
65,000
19,500
ytterligare kostnader för anläggning av väg från Valex
till Varp, Norrvikens vägdistrikt, Göteborgs och Bohus
län (tidigare bedrivet som statskommunalt reservarbete)
24,400
23,180
Ytterligare kostnader för anläggning av väg Gerum—
Tegneby, Norrvikens vägdistrikt, Göteborgs och Bohus
län (tidigare bedrivet som statskommunalt reservarbete)
16,100
14,490
20/lO
Tredje etappen av vatten- och avloppsledningar, Tuna
s:n, Västernorrlands län ............................
183,000
128,100
23Ao
Omläggning av järnvägsspår Sundbybergs norra station—
Ulvsunda jämte sidospår samt omläggning av Bällsta- vägen med viadukt, Stockholms stad................
475,000
95,000
Fördelningsledningar till tryckledning från vattenverket
vid Fiskeby till vattentornet, Norrköpings stad, Öster- götlands län........................................
210,000
42,000
Utläggning av Asbäcksgatan och Norra vägen jämte
nedläggning av vatten- och avloppsledningar, Söder- hamns stad, Gävleborgs län ........................
443,000
265,800
26/lO
Enskild väg Tegen—Öhed, Brastads s:n, Göteborgs och
Bohus län......................,...................
26,300
13,150
Vattenledning för Brodalens stationssamhälle och tand- poliklinik, Bro s:n, Göteborgs och Bohus län........
12,270
9,816
Förhöjt statsbidrag för iordningställande av östra hälften
av kyrkogårdsområdet, Hässjö s:n, Västernorrlands län
(12/ia 1940)..........................................
3,986
*%0
Elektriska vipparmskranar för koihamnen, Malmö stad,
Malmöhus län......................................
1,140,000
228,000
»Vid
Utvidgning av kyrkogården på Malmön, Malmöns s:n,
Göteborgs och Bohus län ..........................
31,000
21,700
Branddamm vid fastigheten Västra Villingsberg, Kristine- hamns stad, Värmlands län ........................
2,300
*
Viss del av andra etappen av vatten- och avloppsled- ningar, Hässjö s:n, Västernorrlands län..............
105,000
78,750
8/u
Omläggning av del av Partillevägen öster om Torpa
skola, Göteborgs stad, Göteborgs och Bohus län ....
333,000
283,050
,2/n
Bostadshus i stadsdelen Bagaregården, Göteborgs stad,
Göteborgs och Bohus län ..........................
1,872,000
374,400
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
125
Dag
Arbetsföretag
Totalkostnader
Statsbidrag
för
beslut
kronor
kronor
1941
‘Vii
13/n
19/n
21/n
*6/n
Vn
28/n
V12
Utvidgning av järnvägsanläggningar i hamnen, Göteborgs
stad, Göteborgs och Bohus län
Fortsatt utbyggnad av vatten- och avloppsledningar i
Fjällbacka m:e, Kville s:n, Göteborgs och Bohus län'')
Hägnadsmur omkring Krokens kapell, Skee s:n, Göteborgs
och Bohus län ..............................
Anläggning för skyddsrum i Otterhälleberget, Göteborgs
stad, Göteborgs och Bohus län....................
Ytterligare arbeten för utbynggad av blindlandningsbana
samt förlängning av plattform vid blivande hangarbyggnad
å Bromma flygfält, etapp Y, Stockholms stad
(28/n 1940)........................................
Ytterligare kostnader för anläggning av väg Tegen—
Öhed, Brastads s:n, Göteborgs och Bohus län (26/io 1941)
Anordnande av tre branddammar samt upprensning av en
förutvarande damm, Foss s:n, Göteborgs och Bohus län
Anläggande av väg samt vatten- och avloppsledningar
vid Skee station, Skee s:n, Göteborgs och Bohus län
Ytterligare kostnader för nybyggnad av brandstation,
Härnösands stad, Västernorrlands län (u/« 1941) ..
Ny skyttepaviljong, Sundsvalls stad, Västernorrlands län
Ytterligare kostnader för anläggning av vattenledning
m. m. vid Fiskartorpet, Stockholms stad (s/e 1941)....
Vatten- och avloppsledningar i stadens ytterområden.
Alingsås stad, Älvsborgs län........................
Vatten- och avloppsledningar inom det s.k. Bäckastrandsområdet,
Hjo stad, Skaraborgs län..................
Utförande av grav med återfyllning för jordkabel från
nya brandstationen till polishuset, Härnösands stad,
Västernorrlands län ................................
Enskild väg från allmänna vägen Bollstabruk—Forsed
genom Bursjö till enskilda vägen Angsta—Högsta, Ytterlännäs
s-.n, Västernorrlands län......................
Anläggning av Ulvsundavägen mellan Bällstavägen och
Kratsbodavägen med tillhörande avloppsledning, Stockholms
stad ......................................
Utläggande av gång- och cykelbanor å den s. k. Göteborgsvägen,
Uddevalla stad, Göteborgs och Bohus län
(12/n 1937)..........................................
Omläggning av befintliga ledningar i Bingvägen, Lidingö
stad, Stockholms län................................
Anordnande av fem brandbrunnar, Danderyds s:n, Stockholms
län........................................
Till- och avloppsledningar jämte bassänger vid reningsverket,
Uppsala stad, Uppsala län ................
Ytterligare arbeten vid anläggning för bevattning med
avslammat kloakvatten från reningsverket i Källby,
Lund stad, Malmöhus län (% 1941)..................
280,500
76,950
112,000
89,600
11,700
8,775
640,000
170,000
4,020,000
2,814,000
5,300
2,650
5,750
3,163
26,000
19,500
61,150
70,000
10,000
10,000
15,000
3,000
65,000
13,000
50,700
15,210
4,700
1,410
46,500
23,250
460,000
92,000
47,000
42,300
24,000
4,800
6,025
1,205
100,000
20,000
18,700
18,700
skulle utföras i väg- och
cattenbyggnadsstyrelsens regi.
126
Kungl. Majlis proposition nr 344.
Dag
för
beslut
Arbetsföretag
Totalkostnader
kronor
Statsbidrag
kronor
1941
S/l2
Ytterligare kostnader för utvidgning av kyrkogården på
Malmön, Malmöns s:n, Göteborgs och Bobus län (sl/io
1941) ................................
16,000
11,200
Planerings- och ledningsarbeten i norra delen av Kungs-
gatan, Säffle köping, Värmlands län .............
15,500
*
Vattenservisledningar i Mo by, i samband med arbetet
vatten- och avloppsledningar i Graningeverken m. m.,
Ytterlännäs s:n, Västernorrlands län (la*/i2 1940)......
15,500
9,300
Vatten- och avloppsledningar i Skogsvägen, delen Övre
Järnvägsgatan—Myrstigen, Östersunds stad, Jämtlands
län ............................
11,000
3,300
Vatten- och avloppsledningar i Bangårdsgatan, Öster-
sunds stad, Jämtlands län.....................
3,200
960
Vatten- och avloppsledningar i Fabriksgatan, Östersunds
stad, Jämtlands län .....................
10,700
3,210
”/!>
Återstående terrasseringsarbeten å Ängbybanan mellan
Blackebergsvägen och Alvik jämte omläggning av
uppfartsväg till Stora Mossen m. m., Stockholms stad
860,000
172,000
1S/l2
Vatten- och avloppsledningar i Hamburgsund, Kville s:n,
Göteborgs och Bohus län ■) ...................
104,000
83,200
Summa
20,472,119
8,087,106
*) Arbetsmarknadskommissionen beslöt den 7/i 1942, att arbetet skulle utföras i väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens regi.
Kungl. Maj.ts proposition nr 344.
127
Bilaga 8.
Förteckning över under år 1941 avslutade statskounnunala
beredskapsarbeten.
Dag
för
Arbetsföretag
Total-
kostnader
Därav
stats- bidrag av
arbets-
Antal
utförda
dags-
verken
Medel - för- tjänst
per 8 t.
Dagsverks-
kostnad
kronor
beslut
kronor
löshets-
medel
kronor
arbets-
dag
kronor
totalt
för
stats-
verket
1936
2‘/i
Vattenverk m.m., Njurunda s:n,Väster- norrlands län ....................
261,100
130,550
1937
16/,
Skolbyggnader i Vitån, Jämtön och
Prästholm, Råneå s-.n, Norrbottens
län ..............................
245,177
102,060
198,410
30,000
8,790
4,480
12: 55
27: 89
22:57
1938
“/«
Anläggande av idrottsplats i Utansjö,
Högsjö s:n, Västernorrlands län ..
12: 58
22: 78
6:70
ä0/,
Vatten- och avloppsledningar i Char- lottenbergs m:e, Värmlands län....
259,000
118,100
11,270
9: 14
22: 98
10: 48
Reparationsarbeten å skolbyggnad i
Bovallen, Edefors s:n, Norrbottens
län ..............................
12,950
9,700
429
11:00
30:19
22: 61
Reparationsarbeten å skolbyggnad i
Åkerby, Edefors s:n, Norrbottens län
11,850
8,900
404
10:37
29:33
22:03
ls/s
Åtskilliga arbeten för anläggning av
trähusfabrik i Uddevalla, Göteborgs
och Bohus län....................
1,211,910
1,090,719
30,030
10: 64
40: 36
36: 32
8/n
Väganläggning Lervik—Medby, Hog- dals s:n, Göteborgs och Bohus län
67,909
54,540
4,989
8: 62
13:61
10: 93
“/u
Planering och asfaltering av viss del
av Västergatan, Piteå stad, Norr- bottens län ......................
29,268
8,780
1,410
9:60
20: 76
6: 23
Via
Planerings- och dräneringsarbeten å
kyrkogården, Ytterlännäs s:n,Väster- norrlands län ....................
20,606
14,000
1,223
9:11
16:85
11: 45
lfl/ia
Väg Timmermyran—Grind samt väg
vid Slottet, Kville s:n, Göteborgs
och Bohus län....................
48,561
24,900
3,486
9: 30
13: 93
7: 14
SO/i,
Vissa vatten- och avloppsledningar
m. m. i Gudmundrå s:n, Västernorr- lands län ........................
45,739
25,156
2,545
10: 94
17: 97
9:88
1939
ar/i
Vissa arbeten å sjukhusområdet i
Luleå, Norrbottens län............
142,827
84,000
V 3
Anläggning av ny begravningsplats i
Njurunda, Västernorrlands län ....
64,772
36,400
2,569
12: 25
25:21
14:17
13/4
Råvattenledning från Sjöbysjön, Gud- mundrå s:n, Västernorrlands län . .
70,643
38,500
2,726
11:20
25: 91
14:12
S1/4
Första etappen av kaj anläggning vid
Kopparverket i Oskarshamn, Kalmar
län ..............................
271,000
176,150
12,829
10: 46
21: 12
13: 73
128
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
Dag
Arbetsföretag
Total-
kostnader
Därav
stats- bidrag av
arbets-
Antal
utförda
dags-
verken
Medel- för- tjänst
per 8 t.
Dagsverks- ko stn ad
kronor
beslut
kronor
löshets-
medel
kronor
arbets-
dag
kronor
totalt
för
stats-
verket
1939
V»
Andra etappen av kajanläggning vid
Kopparverket i Oskarshamn, Kalmar
län ..............................
396,307
.255,060
18,698
10: 52
21: 20
13:64
38/,
Vatten- och avloppsledningar vid Dö- viksjön och i Skottsund, Njurunda
s:n, Västernorrlands län..........
208,608
117,600
8,779
12: 99
23: 76
13: 40
Planeringsarbeten vid barnhemmet i
Kalis, Nederkalix s:n, Norrbottens
län ..............................
19,022
14,267
1,060
12:00
17:95
13: 46
1940
12/l0
Iståndsättande av enskilda vägen från
allmänna vägenLerklev—Humlekärr
till Fiskebäcksvik jämte vändplan
vid Fiskebäcksvik, Lyse s:n, Göte- borgs och Bohus län..............
2,150
1,050
126
11:04
17: 06
8:33
*9/n
Vatten- och avloppsledning^från Bings- torp till Henningsholm, Orebro stad,
Örebro län ......................
57,594
9,700
2,737
13: 32
21:04
3:54
21/n
Avloppsledning från idrottsplatsen till
Kyrkviken, Gudmundrå s:n, Väster- norrlands län ....................
16,575
9,116
753
11:20
22: 01
12: 11
1S/l3
Utvidgning av Hässjö kyrkogård, Häs- sjö s:n, Västernorrlands län ......
19,664
14,748
1,056
10: 67
18: 62
13: 97
l‘/l3
Skolhem för Fröhergska stiftelsen,
Kalmar stad, Kalmar län ........
401,798
40,000
7,581
13:98
53:00
5: 28
1941
8/i
Begnvattenledning i Torsgatan, Upp- sala stad, Uppsala län............
8,226
1,400
266
11:11
30: 92
5: 26
Anordnande av tre brandbrunnar,
Eskilstuna stad, Södermanlands län
37,060
5,400
1,663
11:78
22: 29
3:25
IS/,
Vattén- och avloppsledningar i Matilde- bergsgatan m. m., Mölndals stad,
Göteborgs och Bohus län ........
83,354
29,050
3,094
15: 14
26: 94
9:39
Vägen Partille—Djupedalen (Präst- vägen), Partille s:n, Göteborgs och
Bohus län........................
101,929
34,920
4,407
14:30
23: 13
7: 92
27 11
Vattenledning inom Berga egnahems- område, Kalmar stad, Kalmar län..
43,472
8,694
1,540
12:88
28: 23
5: 65
30/,
Mödra- och spädbarnshem för för- eningen Östergötlands barn, Norr- köpings stad, Östergötlands län. . ..
225,080
30,000
4,080
16: 66
55: 17
7: 35
Framdragande av vatten- och avlopps- ledningar inom stadsdelen Kullen,
Härnösands stad,Västernorrlands län
109,297
16,800
5,200
13: 92
21:02
3:23
27/s
Dränering av viss del av kyrkogården,
Nora s:n, Västernorrlands län ....
8,121
5,600
509
9: 68
15: 95
11:00
Anordnande av fem hrandbrunnar,
Östersunds stad, Jämtlands län ..
48,615
9,700
1,694
15: 24
28:70
5: 73
Kungl. Maj.ts proposition nr 344.
129
Dag
för
beslut
Arbetsföretag
Total-
kostnader
Därav
stats- bidrag av
arbets-
Antal
utförda
dags-
verken
Medel- för- tjänst
jer 8 t.
Dagsverks-
kostnad
kronor
kronor
löshets-
raedel
kronor
arbets-
dag
kronor
totalt
för
stats-
verket
1941
•/«
Vatten och. avloppsledningar i Thule- gatan, Sundbybergs stad, Stock-
84,612
16,360
2,129
20:04
39: 74
7:68
Gatu- och ledningsarbeten inom Solna
kyrkby, Solna s:n, Stockholms län
69,039
18,060
1,491
17: 74
46:30
12: 11
Avloppsledningar i Helgum, Gud- mundrå s:n, Västernorrlands län ..
3,813
2,097
210
10: 96
18: 16
9:99
8/s
Terrassering av X y (levist ga t an mellan
Elviusgatan ochDrottninggatan samt
av Holmsgatan, Djupebäcksgatan
och Rinmansgatan ävensom fram- dragning av vatten- och avlopps
ledningar i förenämnda del av Nyd- qvistgatan och i Rinmansgatan,
Trollhättans stad, Älvsborgs län ..
20,950
4,190
663
11:64
31:60
6: 32
16/s
Avloppsledningar i Vindhemsgatan å
sträckan från Eriksgatan till Dal- gatan, Uppsala stad, Uppsala län..
8,239
1,340
234
13: 35
35: 21
5: 73
ai/s
Väg- och ledningsarbeten, Lidingö
30,651
31,709
46,325
6,130
1,610
13:36
19: 04
3: 81
a8/«
Anordnande av elva brandbrunnar och
tre uppställningsplatser, Huddinge
5,180
865
16: 40
36:66
5: 99
Avloppsledningar inom Ekelund, Solna
8,400
1.436
16:97
32: 26
5:85
Kulvert i Industrigatan, Hälsingborgs
195,401
39,080
5,366
14:58
36:41
7: 28
Vatten- och avloppsledningar, Säffle
5,124
32,442
*
306
10: 32
16: 75
Vi
Vattenledningar å sträckan Fältjägar- gränd—Köpmangatan—Arkivvägen—
Tysta vägen, Östersunds stad, Jämt-
6,488
1,164
14:49
27:87
5:57
S6/4
Avlopp för del av Skuru, Nacka s:n
68,382
13,500
2.993
16:00
22:85
4:51
Vt
Vattenledning på sträckan Nygår- darna—Kristinelund—Bomhus mel- lersta skola, Gävle stad, Gävleborgs
86,192
17,044
2,21C
16:00
: 39:00
7:71
8/s
Kontors- och laboratoriebyggnad vid
reningsverket, Lunds stad, Malmö
31,626
6,30C
78c
'' 14:46
40: 29
8:03
Vt
Förbindelseväg över borgmästaregår
dea från stadsägan 1061 E till Indu
strivägen, Lunds stad, Malmöhus lär
29,024
5,80(
)j 55c
14: 8E
52:46
10:49
Ny skjutbana i Kallebäck, Göteborgs
stad, Göteborgs och Bohus län...
68,18(
20,454
l| 3,081
) 14:9C
I 22:14
6: 64
Bihang till riksdagens protokoll 1942
1 sami. Nr 344.
ISIS 42 9
130
Kungl. Marits proposition nr 344.
Dag
för
Arbetaföretag
Total-
kostnader
Därav
stats- bidrag av
arbets-
Antal
utförda
dags-
verken
Medel- för- tjänst
per 8 t.
Dagsverks-
kostnad
kronor
beslut
kronor
löshets-
medel
kronor
arbets-
dag
kronor
totalt
för
stats-
verket
1941
•/»
Utbyggnad av Färjenäs skytteför- enings skjutbana i Bräcke, Göte
borgs stad, Göteborgs och Bohus
län .............................
54,778
16,433
3,163
14:40
17: 32
5:20
Uppförande av transportabel matba- rack, Styrnäs s:n, Västernorrlands
län ..............................
234
*
15
5:75
15: 60
“/a
Ledningsarbeten i Karlstadsvägen,
Säffle köping, Värmlands län......
19,018
*
853
10:85
22:30
Avlopp från pannrummet i Skönsmons
kyrka, Sköns s:n, Västernorrlands
län .............................
2,630
1,973
165
12:36
15: 94
11:96
S8/a
Förbättrad ytvattenavrinning utefter
Nedanvägen från Elmetorp söderut,
Kristianstads stad, Kristianstads
län .................
16,714
2,482
914
11:52
18:29
2: 72
•/.
Anläggande av Stationsgatan, Lomma
m:e, Malmöhus län ...........
5,662
1,030
213
9: 53
26:58
4:84
Friluftsbad vid Skymningen, Kristine- hamns stad, Värmlands län ......
37,985
*
741
13: 79
51:26
Dagvattenledning i Filipstadsvägen,
Kristinehamns stad, Värmlands län
31,682
*
1,732
13:81
18: 29
“/«
Avloppsledningar för viss del av
Berga—Klingsta villaområde,Dande- ryds s:n, Stockholms län..........
18,254
3,556
507
20:50
36:00
7: 01
9/7
Avloppsledning å kyrkogården, Sund- bybergs stad, Stockholms län ....
14,600
2,760
671
18:02
21:76
4: 11
V.
Benoveringsarbeten inom fastigheten
nr 2 vid Nytorgsgatan, Stockholms
stad..........................
13,894
2,779
30/«
Anordnande av brandbrunnar. Uppsala
stad, Uppsala län ................
22,382
4,476
368
13:83
60: 82
12: 16
Utbyggnad av hamnkajen i Storkåge
by, Skellefteå s:n, Västerbottens län
48,941
*
2,520
14: 91
19: 42
—
1941
7/s
Tilläggsanslag till förut redovisad#
arbetsföretag.
Ytterligare kostnader för spåranlägg- ning vid Filland, Sköns s:n, Väster- norrlands län (6/n 1937) .....
14,378
12,940
641
10: 26
22: 43
20: 19
18/4
Ytterligare kostnader för en bad- och
tvättinrättning i Malmbergets m:e,
Gällivare s:n, Norrbottens län (n/i
1938) ............................
46,868
12,000
714
16:68
65: 64
16: 81
Va
Ytterligare kostnader för uppförande
av polishus i Munkedal, Foss s:n,
Göteborgs och Bohus län (26/i« 1935)
8,774
1,680
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
131
Dag
för
beslut
Arbetsföretag
Total
kostnader
-
kronor
Därav
statsbidrag
av
arbetslösbetsmedel
kronor
Antal
utförda
dags
verken
-
Medelförtjänst
per 8 t.
arbetsdag
kronor
Dagsverks
kostnad
kronor
-
totalt
för
stats
verket
-
1941
nh
,2/e
Ytterligare kostnader för skolanläggning
vid Stora Kullen, Sturkö s.-n,
Blekinge län (*/i 1936)............
Ytterligare kostnader för vattenledningsanläggning,
Marstrands stad,
Göteborgs och Bolms län ........
Ytterligare kostnader för första etappen
av vatten- och avloppsledningsanläggning
i Öjebyn, Pitea s:n, Norrbottens
län (!1/4 1939) ............
Summa
1,420
1,579
44,223
42,360
5,908,912 2,956,932
203
7: 20
7: 78
7:00
39,670
31,400
11:92
8: 74
14:59
132
Kungl. Maj.ts proposition nr 344.
Sammanställning per den 31 december 1941 av statliga beredskapsoch
statskommunala beredskapsarbeten, till vilka
Slutförda företag
Företag under
utförande
Ändamål
Antal
Total-
kostnader
kr.
Antal
Total-
kostnader
kr.
1
Statliga beredskapsarbeten i annan myn- dighets än arbetsmarknadskom- missionens regi.
Allmänna vägar (inkl. gator) ............
23
5,737,108
32
17,101,000
2
Stensättning ............................
1
39,916
—
—
3
Järnvägsanläggningar....................
2
217,341
—
—
4
XTtdikningar ............................
1
6,129
—
—
5
Koloniseringsåtgärder....................
2
8,803
—
—
6
Kanaler och farleder m. m...............
11
351,070
1
12,400
7
Skogsförbättrande åtgärder..............
1
4,000
16
11,374,800
8
Dricksvatten- och avloppsledningsarbeten
10
1,516,119
9
Havs- och flodhamnar, fiskehamnar......
62
6,741,814
9
2,568,600
10
Flyghamnar ............................
2
245,000
—
—
11
Flygfält ................................
4
78,778
2
5,257,000
12
Byggnader för offentliga myndigheter ....
3
47,130
2
203,000
18
Byggnader för militära förläggningar ....
10
724,850
—
—
14
Andra byggnadsföretag..................
21
1,290,947
—
—
15
Skjutbanor..............................
4
96,005
—
—
16
Försvarsanläggningar....................
9
649,440
—
—
17
Fornminnesrestaureringar................
10
310,074
2
923,350
18
Broar ..................................
8
803,564
3
7.912,100
19
Andra arbeten ..........................
20
1,125,142
2
61,800
Summa
204
19,993,230
69
44.583,050
20
Statskommunala beredskapsarbeten.
Väg- och gatuarbeten (med tillhörande led- ningsarbeten)..........................
31
2,836,553
35
6,388,940
21
Stensättning ............................
3
667,779
—
—
22
Broar ..................................
3
296,815
—
—
23
Handelshamnar..........................
12
4,457,126
5
7,747,000
24
Järnvägs- och spårvägsanläggningar......
—
—
7
3,637,350
26
Dricksvatten- och avloppsledningsarbeten
74
9,603,424
44
5,458,519
26
Flygfält ................................
1
1,145,370
2
8,190,000
27
Kommunalhus och rådhus................
29
4,631,160
—
—
28
Allmänna läroverk ......................
12
3,740,245
1
376,000
29
Folkskolor och kommunala mellanskolor. .
192
8,710,778
—
—
30
Sjukhus och tandpolikliniker ............
14
8,569,421
5
5,890,019
31
Gymnastik-, badhus- o. idrottsanläggningar
35
3,586.084
3
301,850
32
Samlingslokaler..........................
—
—
3
1,458,000
33
Teater-, musei- och konserthusbyggnader
—
—
2
5,120,000
34
Förråds- och lagerhusbyggnader..........
—
—
2
1,425,000
35
Bostadshus..............................
2
415,692
5
2,803,115
36
Kyrkorestaureringar ....................
43
2,775,673
_
—
37
Brandbrunnar och branddammar ........
4
139,766
6
173,587
38
Andra arbeten ..........................
117
6,610,212
11
2,758,400
Summa
572
58,186,098
131
51,727,780
Kungl. Maj:ts proposition nr 844.
133
Bilaga .9.
arbeten i annan myndighets, än arbetsmarknadskommissionens regi
medel beviljats under tiden 1h 1933—S1/i2 1941.
Beslutade men ej
påbörjade företag
Samtliga företag
Av summa totalkostnader
belöpa å
Antal
Total-
kostnader
kr.
Antal
Total-
kostnader
kr.
dara? stats- bidrag av
arbetslöshets- raedel
material
m. m.
arbets-
löner
55
22,838,108
20,001,863
9,609,494
13,228,614
1
—
—
i
39,916
39,916
12,302
27,614
2
—
—
2
217,341
217,341
77,870
139,471
3
—
—
1
6,129
4,943
1,432
4,697
4
—
—
2
8,803
7,030
1,898
6,905
5
_
—
12
363,470
337,880
265,425
98,045
6
—
—
1
4,000
4,000
—
4,000
7
3
915,500
29
13,806,419
11,974,099
7,317,661
6,488,758
8
3
446,400
74
9,756,814
8,916,223
5,512,552
4,244,262
9
—
—
2
245,000
245,000
163,000
82,000
10
—
_
6
5,335,778
1,434,778
2,559,422
2,776,356
11
—
—
5
250,130
250,130
135,692
114,438
12
—
—
10
724,850
719,740
405,400
319,450
13
—
—
21
1,290,947
1,094,530
811,155
479,792
14
—
—
4
96,005
96,005
43,193
52,812
15
—
_
9
649,440
628,320
372,033
277,407
1C
—
—
12
402,424
399,212
140,677
261,747
17
—
—
11
8,715,664
6,026,500
5,136,964
3,578,700
18
—
—
22
1,186,942
1,109,753
557,689
629,253
19
6
1.361.900
''
279
65,938,180
53,507,263
33,123,859
32,814,321
8
171,200
74
9,396,693
6,551,693
4,734,085
4,662,608
20
—
—
3
667,779
579,256
391,550
276,229
21
1
15.000
4
311,815
213,322
251,063
60,752
22
—
—
17
12,204,126
3,803,408
7,673,565
4,530.561
23
—
—
7
3,637,350
810,128
1,827,850
1,809,500
24
15
1,234,578
133
16,296,521
9,020,255
8,307,166
7,989,355
25
—
—
3
9,335,370
6,435,000
4,138,558
5,196,812
26
—
—
29
4,631,160
1,630,851
3,097,297
1,533,863
27
—
—
13
4,116,245
1,380,912
2,753,385
1,362,860
28
2
232,225
194
8,943,003
5,930,011
5,449,425
3,493,578
29
1
123,285
20
14,582,725
2,886,500
8,922,732
5,659,993
30
1
70,000
39
3,957,934
1,425,754
2,491,295
1,466,639
31
1
1,560,000
4
3,018,000
409,000
1,959,200
1,058,800
32
—
—
2
5,120,000
500,000
3,295,000
1,825,000
33
1
65,000
3
1,490,000
202,500
1,096,500
393,500
34
3
350,650
10
3,569,457
604,364
2,354,154
1,215,303
35
—
—
43
2,775,673
1,427,109
1,534,666
1,241,007
36
2
8,325
12
321,678
62,690
158,086
163,592
87
—
—
128
9,368,612
3,842,144
5,667,804
3,700,808
38
35
3.830.263
738
118,744,141
47,714,897
06,103,381
47.046,760
134
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
De arbetslösas och arbetslöslietshj alpens fördelning den 31
Län
Städer med över 15,000 inv.
Antal hjälpsökande
därav
Städer
Lands-
bygd
Summa
beredskapsarb
statligt
arbets-
ete
stats-
kommu-
nalt
i kommis- sionens
regi
i annan
myndig- hets regi
Stockholms stad..................
3,393
—
3,393
432
—
509
Stockholms ......................
257
790
1,047
142
—
32
Uppsala..........................
168
37
205
7
—
—
Södermanlands ..................
174
24
198
1
—
44
Östergötlands ....................
662
15
677
4
—
95
Jönköpings ......................
274
35
309
16
—
48
Kronobergs ......................
33
34
67
16
—
—
Kalmar ..........................
388
67
455
17
—
9
Gotlands ........................
45
—
45
—
—
—
Blekinge..........................
67
119
186
55
—
5
Kristianstads ....................
88
4
92
—
—
—
Malmö stad ......................
1,379
—
1,379
44
—
229
Malmöhus i övrigt................
945
149
1,094
10
—
119
Hallands ........................
187
25
212
9
—
5
Göteborgs stad ..................
4,299
—
4,299
112
96
139
Göteborgs och Bohus i övrigt ....
557
1,606
2,163
423
655
175
Alvsborgs ........................
173
68
241
6
—
10
Skaraborgs ......................
77
3
80
—
—
—
Värmlands........................
161
200
361
39
—
11
Örebro ..........................
240
9
249
1
—
—
Västmanlands ....................
44
2
46
—
—
—
Kopparbergs......................
63
1
64
—
—
—
Gävleborgs ......................
190
51
241
15
48
23
Västernorrlands ..................
154
1.614
1,768
190
305
168
Jämtlands........................
40
1
41
—
—
11
Västerbottens ....................
59
212
271
—
—
10
Norrbottens......................
49
351
400
3
-
—
Hela riket
14,166
5,417
19,583
1,542
1,104
1.642
Södertälje........................
- •
—
34
2
—
—
Uppsala..........................
—
—
167
7
—
—
Eskilstuna........................
- .
—
84
—
—
44
Linköping........................
— ■
—
61
—
—
—
Norrköping ......................
—
588
4
—
95
Jönköping ........................
—
—*■—''
128
16
—
23
Växjö............................
—
—
33
—
—
—
Kalmar ..........................
—
—
103
7
—
—
Karlskrona ......................
—
'' -
23
—
—
—
Kristianstad......................
—
—
83
—
—
—
Hälsingborg.....................
—
- -T-
440
8
—
33
Landskrona ......................
—
-T
81
—
—
59
Lund ............................
—
—
278
—
—
18
Halmstad ........................
—
—
99
9
—
—
Mölndal..........................
—
—
279
27
1
93
Uddevalla........................
—
109
—
4
20
Borås............................
—
. -
12
—
—
—
Trollhättan ......................
- ''
31
—
—
—
Karlstad ........................
—
—
128
3
—
—
Karlskoga ........................
■ —
■
4
—i- ■
'' ''-
Örebro ..........................
—
—
236
1
—
—
Västerås..........................
—
—
11
—
—
—
Gävle............................
—
—
98
4
—
—
Sundsvall ........................
—
—
75
—
—
—
Östersund........................
—
—
40
—
—
11
135
Kungl. Maj.ts proposition nr 344.
december 1941. Läll samt städer med över 15,000 inv. Bilaga 10.
hjälpta
enligt
Summa hjälpta
linjen
underst» dslinjen
reseryarbete
kommu-
nalthiälp-
utbild-
i % av
statskom-
arbete
dag-
korn-
nings-
antal
hjälp-
arkiv-
munalt
Summa
under-
munalt
Summa
klåben
sökande
arbete
reserv-
stöd
understöd
arbete
bidrag
276
14
—
1,231
1,301
83
1,384
218
2,833
83.5
17
—
19
210
431
87
518
16
744
71.i
1
—
32
40
30
57
87
5
132
64.4
—
—
28
73
31
—
31
20
124
62.6
2
—
9
110
331
12
343
26
479
70.8
4
—
80
148
16
—
16
24
188
60.8
—
—
16
32
—
—
—
19
51
76.1
—
5
49
80
—
—
—
—
80
17.6
—
—
23
23
—
—
—
3
26
3
—
49
112
—
—
—
1
113
60.8
—
—
64
64
—
—
—
—
64
69.6
3
—
_
276
830
37
867
26
1.169
84.8
4
—
20
153
447
72
519
—
672
61.4
—
16
56
86
35
4
39
12
137
64.6
32
—
2
381
2,680
53
2,733
215
3,329
77.4
—
16
47
1,316
240
50
290
51
1,657
76.6
_»
—
39
55
—
9
9
21
85
35.3
—
—
19
19
—
—
—
8
27
11
7
11
79
90
22
112
27
218
60.4
4
—
6
11
48
4
52
7
70
28.1
—
—
9
9
—
2
2
1
12
1
—
—
1
—
—
—
__
1
1*6
7
—
—
93
53
—
53
5
151
62.7
—
—
127
790
411
21
432
48
1,270
71.8
1
—
6
18
—
—
—
1
19
1
—
51
62
—
—
—
67
129
47.6
—
—
68
71
—
70
70
15
156
39.o
367
58
830
5,543
6,974
583
7,557
836
13,936
71.2
_
_
—
2
20
—
20
2
24
1
—
18
26
30
55
85
3
114
68.3
—
—
24
68
—
—
—
14
82
97.6
2
—
—
2
26
—
26
—
28
45''9
—
—
—
99
305
12
317
24
440
74.8
3
_''
2
44
16
—
16
21
81
63.5
—
—
16
16
—
—
—
14
30
.
—
—
11
18
—
—
—
—
18
17-5
3
- m
—
3
—
—
—
3
—
—
61
61
—
—
—
—
61
73.5
1
_
—
42
360
25
385
_
427
97.o
—
—
—
59
—
—
—
—
59
72.s
3
—
—
21
87
3
90
—
lil
39.9
—
16
16
41
35
3
38
6
85
85.9
—
—
—
121
49
—
49
15
185
66.3
—
10
18
52
30
—
30
5
87
79.8
_
_
_
__
_
9
9
6
15
10
—
—
13
50
9
4
59
4
3
75
4
58.6
4
—
—
5
48
48
6
59
25.0
7
_
_
11
53
53
2
66
67.8
—
—
—
—
11
11
—
11
14 7
1
—
6
18
—
—
—
—
18
136
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
Bilaga 11.
Utbetalade statsbidrag till beredskapsarbeten, statskonununala reservarbeten,
arkivarbeten, kontantunderstödsverksamhet saint utbildningshjälp
under tiden 1h 1940—30/e 1941. Kronor.
Län
Städer med över 15,000 inv.
Beredskaps-
arbeten
Stats-
kommunala
reserv-
arbeten
Arkiv-
arbeten
Kontant-
understöd
Utbild-
ningshjälp
Summa
Stockholms stad..........
102,779
18,186
337,695
469,705
138,486
1,066,851
Stockholms ..............
842,142
—
—
43,781
10,718
896,641
Uppsala..................
128,322
46,531
5,401
6,263
3,411
189,928
Södermanlands ..........
291,126
—
—
2,749
770
294,645
Östergötlands ............
—
—
4,003
42,207
13,717
59,927
Jönköpings ..............
1,082,130
1,973
4,463
736
—
1,089,302
Kronobergs ..............
550,366
—
1,811
1,953
4,520
558,650
Kalmar ..................
365.351
5,462
—
3,937
1,403
376,153
Gotlands ................
—
—
—
—
320
320
Blekinge ................
673,002
977
—
—
1,386
675,365
Kristianstads ............
194,137
27
—
—
2,938
197,102
Malmö stad..............
—
—
2,252
111,356
—
113,608
Malmöhus i övrigt........
51,543
9,527
150
65,475
1,975
128,670
Hallands ................
34,511
4,010
—
2,817
2,636
43,974
Göteborgs stad ..........
—
—
60,283
461,759
7,767
529,809
Göteborgs o. Bohus i övrigt
3,715,399
55,271
—
101,201
10,540
3,882,411
Alvsborgs................
463,202
—
447
5,535
4,792
473,976
Skaraborgs ..............
—
—
—
177
3,027
f 3,204
Värmlands................
358,483
5,622
16,856
9,672
25,030
415,663
Örebro ..................
187,572
14,236
2.941
7,621
5,369
217.739
Västmanlands ............
20,285
—
—
1,818
22,103
Kopparbergs..............
158,474
—
3,279
—
12,106
173,859
Gävleborgs ..............
260,000
75,397
6,283
17,625
2,880
362,185
Västernorrlands ..........
1,913,748
288,729
1 1,900
269,301
13,785
2,487,463
Jämtlands................
167,612
—
1 33
—
5,121
172,680
Västerbottens ............
231,172
7,604
652
191,502
430,930
Norrbottens..............
189,149
538
1,439
3,467
5,107
199,700
Hela riket
11,980,505
534,090
449,150
1,627,989
471,124
15,062,858
Södertälje................
''-
—
—
—
—
_
Uppsala..................
—
—
5,401
6,263
—
11,664
Eskilstuna................
—
—
—
—
_
_
Linköping................
—
—
3,403
2,107
—
5,510
Norrköping ..............
—
—
—
40,100
3,130
43,230
Jönköping................
—
—
4,463
676
—
5,139
Växjö....................
—
—
—
—
—
_
Kalmar ..................
—
5,462
—
3,307
—
8,769
Karlskrona ..............
—
—
—
_
_
Kristianstad..............
—
—
—
—
—
_
Hälsingborg..............
—
—
_
43,153
_
43,153
Landskrona ..............
3,400
—
—
—
_
3,400
Lund ....................
—
—
150
17,852
_
18,002
Halmstad ................
—
—
—
518
_
''518
Mölndal..................
20.000
—
—
32,280
—
52,280
Uddevalla................
—
6,460
—
3,021
245
9,726
Borås....................
—
—
447
_
94
541
Trollhättan ..............
—
—
—
4,556
4,556
Karlstad..................
—
—
16,856
3,983
_
20,839
Karlskoga................
—
—
—
—
—
Örebro ..................
—
14,236
2,941
7,580
294
25,051
Västerås..................
—
—
_
_
Gävle....................
Sundsvall ................
—
7
6,283
10,195
153
16,485
153
Östersund................
1 Avse återbetalning.
30,000
1 53
—
29,947
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
137
Bilaga 12.
Utbetalade statsbidrag till beredskapsarbeten, statskoiniminala reservarbeten,
arkivarbeten, kontantunderstöds verksam het samt ntbildningshjälp
under tiden 1lr—81/iä 1941. Kronor.
L ä n
Städer med över 15,000 iny.
Beredskaps-
arbeten
Stats-
kommunala
resery-
arbeten
Arkiy-
arbeten
Kontant-
understöd
Utbild-
ningshjälp
Summa
Stockholms stad..........
825,830
1,416
456,700
410,293
861
1,695,100
Stockholms ..............
1,437,987
—
5,500
36.081
360
1,479,928
Uppsala..................
181,161
—
11,440
1,560
360
194,521
Södermanlands ..........
205,594
--
900
267
236
206,997
Östergötlands ............
15,000
—
2,320
18,172
322
35,814
Jönköpings ..............
417,918
14,294
5,169
1.399
220
439,000
Kronobergs ..............
267,530
—
2,653
571
630
271,384
Kalmar ..................
186.813
844
—
617
316
188,590
Gotlands ................
—
—
—
—
—
—
Blekinge ................
400,601
—
5,003
—
420
406,024
Kristianstads ............
87,671
—
—
—
131
87,802
Malmö stad..............
283,300
—
5,019
121,404
—
409,723
Malmöhus i övrigt........
32,271
6,133
4,132
24,119
450
67,105
Hallands ................
169,048
393
—
900
1,227
171,568
Göteborgs stad ..........
198,000
—
63,862
551,208
2,364
815,434
Göteborgs o. Bohus i övrigt
1,927,948
43,925
—
16,376
4,152
1,992,401
Alvsborgs ................
869,190
—
974
1,579
3,215
874,958
Skaraborgs ..............
20,000
—
800
45
3,085
23,930
Värmlands................
174,705
16,945
11,958
2,230
600
206,438
Örebro ..................
81,346
3,457
2,812
763
1,975
90,353
Västmanlands ............
19,963
—
—
199
540
20,702
Kopparbergs..............
42,511
—
120
—
480
43,111
Gävleborgs ..............
67,044
28,755
3,275
7,529
2,507
109,110
Västernorrlands ..........
1,175,163
31,064
750
65,452
3,847
1,276,276
Jämtlands................
200,446
—
1,200
—
1,360
203,006
Västerbottens ............
297,166
—
1,425
1,298
75,391
375,280
Norrbottens..............
169,353
—
—
1,643
2,483
173,479
Hela riket
9,753,509
147,2*26
586,012
1,268,705
107,532
11,858,034
Södertälje................
—
—
—
—
—
—
Uppsala..................
—
—
11,440
1,560
—
13,000
Eskilstuna................
47,000
—
—
—
—
47,000
Linköping................
—
—
2,320
10
—
2,330
Norrköping ..............
15,000
—
—
18,162
—
33,162
Jönköping................
—
13,000
5,169
1,223
220
19,612
Kalmar ..................
_
844
—
576
204
1,624
Karlskrona ..............
—
—
5,003
—
—
5.003
Kristianstad..............
—
—
—
—
90
90
Hälsingborg..............
—
—
150
19,378
—
19,528
Landskrona ..............
—
—
—
—
—
—
Lund ....................
1,250
1,673
3,982
4,197
—
11,102
Halmstad ................
6,500
—
—
751
—
7,251
Mölndal v.................
30,000
—
—
9,082
—
39,082
Uddevalla................
—
—
—
228
—
228
Borås....................
—
—
974
—
110
1,084
Trollhättan ..............
—
—
—
1,216
—
1,216
Karlstad..................
—
—
11,958
921
—
12,879
Karlskoga................
—
—
—
—
Örebro ..................
9,700
3,457
2,812
763
1,810
18,542
Västerås..................
—
—
—
151
180
331
Gävle....................
17.044
—
3,275
6,097
2,132
28,548
Sundsvall ................
—
—
—
—
138
138
Östersund................
—
—
1.200
—
—
1,200
138
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
Bilaga 13.
Kostnader för arbetsförmedling, beredskapskurser in. m.
under tiden 1h 1940—so/6 1941. Kronor.
Län
Arbetsför- raedlings- anstalterna
(inkl. läns- arbets- nämnderna)
Rese-
bidrag
till
arbets-
sökande
Verktyg
åt
skogs-
arbetare
Kostnader
för
skogs-
huggar-
kurser
Statsbidrag till
beredskapskurser
Kostnader
för revi- sorer för
familj e- bidrags- nämnder
Admini- strations- kostnader
för värn- plikts- låne- nämnder
för
verkstads-
industrin
andra
Stockholms stad
593,822
4,946
649,865
28,814
6,500
8,850
Stockholms ....
168,395
7,035
3,099
16
16,159
8,807
14,912
3,156
Uppsala ......
110,406
745
1,226
—
55,357
—
13,819
1,973
Södermanlands
111,825
739
832
—
17,108
—
10,661
1,989
Ostergötlands..
242,583
6,231
2,443
5,601
8,024
2,000
9,337
2,914
Jönköpings ....
101,441
831
786
_
53,401
1,769
6,378
2,562
Kronobergs....
61,710
1,818
2,353
—
54.330
—
6.610
1,676
Kalmar........
104,251
5,488
1,463
—
—
1,073
7,509
3,290
Gotlands......
25,580
1,008
15
—
—
100
8,503
1,572
Blekinge ......
84,158
2,325
1,273
—
—
125
5,794
2,298
Kristianstads . .
119,203
5,553
5,041
_
_
_
14,266
3,822
Malmöhus ....
336,884
17,599
7,222
755
—
140
19,400
6,618
Hallands......
75,190
2,951
2,452
—
29,463
274
6,277
1,644
Göteb. o. Bohus
347,580
46,064
3,874
2,742
409,932
5.346
10,131
6,343
Älvsborgs ....
110,828
991
1,544
1,606
93,568
—
16,136
2,812
Skaraborgs ....
89,466
75
659
832
55,507
174
14,613
2,726
Värmlands ....
92,069
1.433
7,420
23,474
55,638
2,810
12,846
2,212
Orebro........
134,742
2,152
4,581
3,259
23,738
—
10,460
2,863
V ästm anlands..
99,197
808
839
—
—
9
8,781
1,825
Kopparbergs ..
54,407
645
6,385
16,400
—
—
8,720
2,830
Gävleborgs ....
144,493
9,005
3,231
621
_
2,319
7,058
3,741
Västernorrlands
191,702
70,154
13,247
10,003
108,543
14.460
8,483
3,586
Jämtlands ....
106,697
4,149
3,300
6,573
21,211
—
6,798
2,633
Västerbottens. .
109,343
2,726
460
6,199
12,070
633
7,713
3,987
Norrbottens ..
122,816
410
117
—
72,884
1,272
6,103
3,708
Hela riket
8,738,788
195,881
73,862
78.081
1.736798
70,125
247,808
81,630
Kungl. Marits proposition nr 344.
139
Bilaga 14.
Kostnader för arbetsförmedling, beredskapskurser m. ni.
under tiden lh—31/ia 1941. Kronor.
Län
Arbetsför- medlings- an stätterna
(inkl. läns- arbets- nämnderna)
Kese-
bidrag
till
arbets-
sökande
Särskilda
förmåner
vid arbete
i öppna
mark- naden
Kostnader
för skogs- huggar- kurser
Statsbud
bereds
kur
för verk- stadsin- dustrin
*ag till
kaps-
ser
andra
Kostnader
för
revisorer
för
familj e- bidrags- nämnder
Admini- strations- kostnader
för värn- plikts- lån e- nämnder
Stockholms stad ....
359,543
20,816
83,752
977
166,792
1,500
3,900
254
Stockholms ........
114,692
25,452
43,978
41,088
7,745
165
941
550
Uppsala............
53,689
1,468
32,848
14,782
47,621
11,781
2.499
456
Södermanlands ....
54.270
1,660
19,462
21,508
8,276
6,891
137
359
Östergötlands ......
150,189
9,201
46.765
66,586
25,535
. -
—
237
Jönköpings ........
80,753
14,573
29,526
65,770
39,764
3,311
2,892
610
Kronobergs ........
48.414
2,015
41,929
42,698
31,922
—
168
151
Kalmar ............
68,552
3,713
21,123
44,985
—
3,200
796
584
Gotlands ..........
13,928
5,989
—
—
—
—
1,748
—
Blekinge ..........
55,221
1,643
29,560
16,510
4,982
2,299
—
505
Kristianstads ......
68,037
1,963
10,633
33,087
_
—
4.426
180
Malmöhus..........
237,303
41,387
22,443
26,225
35,084
1,610
445
1,556
Hallands ..........
39,926
1,482
47,962
24,721
28,242
—
—
130
Göteborgs och Bohus
233,480
28,801
192.438
52,447
215,158
—
18
1,190
Alvsborgs ..........
76,631
4,038
73,901
91,392
74,609
5,038
1,703
156
Skaraborgs ........
45,522
2,695
21,349
67,257
19,354
—
2,574
689
Värmlands..........
65,283
15,320
187,562
94,958
52,558
5,410
85
247
Örebro ............
102,670
6,751
56,100
75.429
16,174
536
2,427
174
Västmanlands......
37.094
1,054
15,172
41,601
—
1,053
1,367
269
Kopparbergs........
65,622
8,114
93,866
107,381
—
1,699
147
102
Gävleborgs ........
71,327
9,582
159,119
85,238
_
1,568
615
666
Västernorrlands ....
135,391
58,629
212,056
74,432
71,268
—
—
506
Jämtlands..........
72,079
3,960
21.623
28,878
28,437
—
—
525
Västerbottens ......
58.237
5,105
51.156
3,510
8,988
863
—
458
Norrbottens........
66,828
3,400
243
—
19,857
—
—
284
Summa
2.374.611
278,811
1,514,566
1.121,460
902,360
46,924
26,888
10,838
140
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
INNEHÅLLSFÖBTECKNING.
Sid.
I. Arbetsmarknaden under år 1941 ........................................
IL Arbetsmarknadskommissionens verksamhet år 1941 ....................
A. Arbetsförmedling och överflyttning av arbetskraft ................
Arbetsförmedlingens organisation ................................
Arbetsförmedlingsverksamheten ..................................
Särskilda åtgärder för tillgodoseende av skogsbrukets arbetskraftsbehov
..............................................................
Omskolning av arbetskraft........................................
B. Särskilda åtgärder för utnyttjande av värnpliktig arbetskraft under
förstärkt försvarsberedskap......................................
C. Planläggning, registrering m. m.....................................
D. Hjälpverksamheten för arbetslösa ..................................
Hjälpsökandeklientelets omfattning och sammansättning........
Arbetslinjen........................................................
Statliga arbeten i arbetsmarknadskommissionens regi..........
Statliga beredskapsarbeten i annan myndighets än kommissionens
regi ........................................................
Statskommunala beredskapsarbeten ............................
Statskommunala reservarbeten..................................
Kommunala hjälparbeten utan statsbidrag ....................
Understödslinjen ..................................................
Dagunderstöd.............................t......................
Hyreshjälp ......................................................
Kommunalt understöd ..........................................
Utbildningshjälp ................................................
Hjälpverksamhetens totala omfattning............................
E. Värnpliktshjälp ......................................................
III. Arbetsmarknadskommissionens verksamhet under första kvartalet 1942
Arbetsmarknaden........................................................
Arbetsförmedling, arbetslöshet och hjälpverksamhet..................
Vidtagna åtgärder, överväganden m. m...............................
IV. Den sannolika utvecklingen på arbetsmarknaden ......................
V. Statsbidrag till kommuner för vissa ränte- och amorteringsutgifter____
VI. Arbetsförmedlingspersonalens anställningsförhållanden ................
VII. Departementschefen ......................................................
VIII. Särskilda frågor..........................................................
A. Komplettering av ofullständiga jordbruk ............................
Departementschefen ..................................................
B. Företagarföreningar inom vissa län ..................................
Departementschefen...............................,.....................
C. Inlösen av gatsten för statens räkning ..............................
Departementschefen ..................................................
2
10
10
10
11
i
17
20
23
24
26
27
33
33
38
40
41
45
46
46
47
49
49
52
52
55
55
57
59
73
75
76
80
83
83
85
85
86
86
89
Kungl. Majus proposition nr 344. 141
Sid.
IX. Medelsbehovet för budgetåret 1942/43 .................................. 90
Arbetsmarknadskommissionens förslag .................................. 90
A. Arbetsmarknadens reglering............... 90
B. Kommissionens centrala förvaltning, länsarbetsnämnder och arbets
förmedlingsanstalter
................................................ 93
Avlöningar ............................................................ 93
Omkostnader .......................................................... 94
Departementschefen.................................................... 95
X. Hemställan................................................................ 96
Bilagor.
1. Uppgifter rörande vissa arbetslöshetsförhållanden enligt kommunernas
rapporter till statens arbetsmarknadskommission för den 31 december
åren 1940 och 1941........................................................ 97
2. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på yrkesgrupper och län den
31 december 1941 106
3. Förteckning över statliga beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag beviljats
under tiden 1lt 1933—S0U 1941 av arbetslöshetsmedel.......... 108
4. Förteckning över statliga beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag beviljats
under tiden 1/t—31/is 1941 av arbetslöshetsmedel................ 112
5. Förteckning över under år 1941 avslutade statliga beredskapsarbeten i
annan myndighets än arbetsmarknadskommissionens regi .............. 114
6. Förteckning över statskommunala beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag
beviljats under tiden 1/t 1933—30/6 1941 av arbetslöshetsmedel 116
7. Förteckning över statskommunala beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag
beviljats under tiden 1h—31/12 1941 av arbetslöshetsmedel........ 122
8. Förteckning över under år 1941 avslutade statskommunala beredskapsarbeten
...................................................................... 127
9. Sammanställning per den 31 december 1941 av statliga beredskapsar
beten
i annan myndighets än arbetsmarknadskommissionens regi och
statskommunala beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats under
tiden 1/i 1933—31/i2 1941 ................................................ 132
10. De arbetslösas och arbetslöshetshjälpens fördelning den 31 december 1941 134
11. Utbetalade statsbidrag till beredskapsarbeten, statskommunala reserv
arbeten,
arkivarbeten, kontantunderstödsverksamhet samt utbildningshjälp
under tiden V7 1940—3%; 1941.................................... 136
12. Utbetalade statsbidrag till beredskapsarbeten, statskommunala reserv
arbeten,
arkivarbeten, kontantunderstödsverksamhet samt utbildningshjälp
under tiden t/t—31/i2 1941.......................................... 13/
13. Kostnader för arbetsförmedling, beredskapskurser m. m. under tiden
lh 1940—30/« 1941 ........................................................ 138
14. Kostnader för arbetsförmedling, beredskapskurser m. m. under tiden
1/7—31/i._, 1941 .............................................................. 139
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1942:467 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942143 till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. s. 9 i texten
- SU 1942:221 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942i43 till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. jämte i ämnet väckt s. 1 i texten