Sök i Ratio Lex

Angående grunderna för uttagande av statlig inkomstoch förmögenhetsskatt för dr 1942 m. m

1942-05-29 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1942:355, Angående grunderna för uttagande av statlig inkomstoch förmögenhetsskatt för dr 1942 m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 355.

1

Nr 355.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående grunderna för

uttagande av statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

för dr 1942 m. m.; given Stockholms slott den 29 maj

1942.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29 maj

1942.

När varan de:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge,

Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter frågan om grunderna för

uttagande av statlig inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1942 samt vissa

andra spörsmål angående utformningen av riksstaten för budgetåret 1942/43.

Departementschefen anför därvid följande:

Å driftbudgeten i det i 1942 års statsverksproposition framlagda förslaget

till riksstat för budgetåret 1942/43 upptogos utgifter å sammanlagt 2,324 miljoner

kronor. Inkomsterna beräknades till 2,327 miljoner kronor, överskottet

av inkomster över utgifter å 3 miljoner kronor betecknades såsom avsett

att balanseras i avvaktan på slutlig reglering av riksstaten.

Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 1 sami. Nr 355.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 355.

Förändringar av utgifterna å driftbudgeten.

Av de i statsverkspropositionen upptagna utgifterna å driftbudgeten hänförde

sig 2,038 miljoner kronor till egentliga statsutgifter under första—fjortonde

huvudtitlarna och 286 miljoner kronor till utgifter för statens kapitalfonder.

Huvudparten av sistnämnda summa föll på riksgäldsfonden med 214

miljoner kronor; avskrivningarna av nya kapitalinvesteringar uppgingo till

68 miljoner kronor.

I särskilda propositioner har Kungl. Majit föreslagit ett flertal ändringar

beträffande driftbudgetens utgiftssida.

De viktigaste ändringsförslagen avse fjärde, femte och nionde huvudtitlarna

samt huvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar. En för de olika

huvudtitlarna gemensam anslagsökning på något över 8 miljoner kronor inträder

till följd av den uppräkning av kristilläggen från 12 till 14 procent,

varom jag tidigare i dag framlagt förslag. — Anslagssumman å försvarsdepartementets

huvudtitel, som i statsverkspropositionen beräknades till 713 miljoner

kronor, har stigit till 716 miljoner kronor, därvid dock ett anslag på 3

miljoner kronor till hjälpverksamhet till förmån för de till militärtjänstgöring

inkallades familjer förutsatts överfört till förskottsstaten för försvarsväsendet.

Örn till den angivna siffran för fjärde huvudtiteln läggas anslagen till

avskrivning av nya kapitalinvesteringar i försvarsväsendets fastighetsfond,

vilka stigit med omkring 2 miljoner kronor till ej fullt 51 miljoner kronor,

kommer man till en siffra av 767 miljoner kronor för de på riksstatens driftbudget

upptagna försvarskostnaderna. I detta sammanhang bör dock erinras,

att gränsdragningen mellan vad som föres å riksstat och å förskottsstat i vissa

stycken är konventionell, att avskrivning i rätt avsevärd omfattning sker vid

sidan av budgeten med hjälp av fonderade medel och att å tilläggsstat II till

riksstaten för löpande budgetår upptagits vissa icke obetydliga anslag till materielanskaffning,

som enligt tidigare tillämpade principer skulle fallit på

riksstaten för nästa budgetår. — Socialdepartementets huvudtitel har undergått

en ökning på 13 miljoner kronor, varav omkring hälften faller på dyrtidstillägg

å folkpensioner och invalidunderstöd. Nya anslag ha tillkommit

bland annat för kristillägg åt sjukkassor (1 miljon kronor), vissa byggnadsarbeten

(omkring 0.5 miljon kronor) och sommarvistelse för stadsbarn (0.5

miljon kronor). Anslagen till mödx^ahjälp utan återbetalningsskyldighet och

till moderskapspenning ha ökats med 1 respektive 0.4 miljon kronor och

anslagen till civila luftskyddet med tillhopa 0.8 miljon kronor. Avlöningsanslagen

för arbetsmarknadskommissionen, länsstyrelserna och sinnessjukhusen

ha uppräknats med sammanlagt 2.0 miljoner kronor. Höjningarna motvägas

av vissa sänkningar; de största, som uppgå till vardera 1 miljon kronor, avse

anslagen till åtgärder för arbetsmarknadens reglering och till anordnande av

allmänna samlingslokaler. — Jordbruksdepartementets huvudtitel utvisar

den största stegringen, i runt tal 15 miljoner kronor, varav 13 miljoner kronor

faller på anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, som

föreslagits höjt från 80 till 93 miljoner kronor, och 1.5 miljoner kronor på en

ökning av anslaget till väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo. —

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 355-

3

För utgiftshuvudtiteln Avskrivning av nya kapitalinvesteringar, som i statsverkspropositionen

slutade på 67.9 miljoner kronor, äro ett flertal ändringar

påkallade, vilka jag i annat sammanhang denna dag anmält. Ändringarna

medföra en höjning av anslagssumman på 6.0 miljoner kronor, eller till 73.9

miljoner kronor.

Beträffande Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen och i särskilda propositioner

framlagda anslagsäskanden har riksdagen i flertalet fall redan

fattat beslut. Anslagsgranskningen har icke medfört någon nämnvärd förändring

i de förut angivna siffrorna.

Enligt uppgifter, som från riksgäldskontoret överlämnats till bankoutskottet,

bör staten för riksgäldsfonden nu justeras, så att det tidigare beräknade

underskottet reduceras med 3 miljoner kronor. Jag förutsätter, att riksdagen

vidtager jämkning i det i riksstatsförslaget uppförda underskottet i enlighet

därmed.

Den totala nettoökning av driftbudgetens utgiftssida i

förhållande till statsverkspropositionen, varmed man nu har att räkna, uppgår

till inemot 39 miljoner kronor. Anslagssumman på driftbudgeten skulle

härigenom, såvitt nu kan bedömas, bli 2,363 miljoner kronor.

Ny beräkning av vissa inkomsttitlar.

I statsverkspropositionen utvisar driftbudgetens inkomstsida, såsom nyss

erinrats, en summa av cirka 2,327 miljoner kronor. Härav hänföra sig

1,988.9 miljoner kronor till egentliga statsinkomster och 338.6 miljoner kronor

till inkomster av statens kapitalfonder.

Bland de under egentliga statsinkomster ingående skatterna beräknas inkomst-

och förmögenhetsskatten giva 450 miljoner kronor, värnskatten 350

miljoner kronor, krigskonjunkturskatten 35 miljoner kronor och särskild

skatt å förmögenhet 27 miljoner kronor. Stämpelmedlen äro upptagna till

55 miljoner kronor. I automobilskattemedel beräknas inflyta 13 miljoner

kronor. Tullar och acciser beräknas till sammanlagt cirka 927 miljoner kronor,

varav tullmedel 120 miljoner kronor, allmän omsättningsskatt och varuskatt

290 miljoner kronor, tobaksskatt 185 miljoner kronor och skatter å

alkoholhaltiga drycker sammanlagt 288 miljoner kronor.

Inkomsterna från statens affärsverksfonder beräknas i statsverkspropositionen

till sammanlagt 231 miljoner kronor, därav för postverket 30 miljoner

kronor, för telegrafverket 55 miljoner kronor, för statens järnvägar 100

miljoner kronor, för statens vattenfallsverk 30 miljoner kronor och för domänverket

16 miljoner kronor.

Till stöd för en omprövning av inkomstberäkningen i riksstatsförslaget ha

genom vederbörande verkschefers försorg verkställts nya uppskattningar av

den sannolika tullinkomsten för nästa budgetår och av överskotten vid de

affärsdrivande verken. Därjämte har inom riksräkenskapsverket utförts en

preliminär beräkning rörande årets taxeringsresultat för inkomst- och förmögenhetsskatten.

Jag torde nu få i korthet redogöra för de justeringar av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 355.

de i statsverkspropositionen förordade uppskattningarna av intäkten under

olika inkomsttitlar till vilka anledning synes föreligga.

Inkomst- och förmögenhetsskatt samt värnskatt.

Vid inkomstberäkningen i statsverkspropositionen, som i denna del helt följde

riksräkenskapsverkets förslag, antogs inkomst- och förmögenhetsskatten för

nästa budgetår komma att ge en behållen inkomst av 450 miljoner kronor,

under förutsättning att grunderna för uttagande av skatten bibehölios oförändrade.

Under samma förutsättning uppskattades inkomsten av värnskatten

till 280 miljoner kronor. Av skäl till vilka jag i det följande återkommer uppfördes

emellertid sistnämnda inkomsttitel i riksstatsförslaget med ett provisoriskt

tillägg av 70 miljoner, eller med 350 miljoner kronor.

De uppgifter som nu föreligga angående årets taxeringsresultat, vilket är

avgörande för skatteutfallet under nästa budgetår, spegla för fysiska personer

en gynnsammare utveckling än man hittills räknat med. I synnerhet på

landsbygden inregistreras i det hittills bearbetade materialet en icke oväsentlig

ökning av det beskattningsbara beloppet för denna grupp av inkomsttagare.

Av tillgängliga uppgifter att döma torde däremot resultatet för aktiebolagens

del bliva sämre än tidigare beräknats, sannolikt till icke ringa del

till följd av omfattande avskrivningar. Resultatet av en bearbetning av det

föreliggande materialet torde få delgivas vederbörande riksdagsutskott.

Till frågan om de belopp med vilka de här berörda skattetitlarna böra

uppföras i riksstaten återkommer jag i det följande i samband med behandlingen

av grunderna för uttagande av direkt skatt under nästa budgetår.

Krigskonjunkturskatt. I statsverkspropositionen har inkomsten

av krigskonjunkturskatt för nästa budgetår uppskattats till 35 miljoner kronor.

Med hänsyn till att skatten under löpande budgetår beräknas avkasta

något över 40 miljoner kronor förefaller det icke osannolikt, att den föregående

inkomstberäkningen under förutsättning av oförändrade uttagningsgrunder

för skatten skulle kunna justeras uppåt. Emellertid har i den för

riksdagen framlagda propositionen angående krigskonjunkturskatt för år 1942

föreslagits vissa jämkningar, vilka kunna väntas medföra ett väsentligt inkomstbortfall.

Jag syftar på de nya bestämmelserna om ett särskilt utjämpingsavdrag,

i regel motsvarande 15 procent av jämförelseinkomsten. Utan

de begränsningar i tillämpningsområdet för det nya avdraget, som av olika

skäl ansetts påkallade, skulle detta enligt verkställda beräkningar medföra

en skatteförlust på c:a 60 procent. Som bestämmelserna i förslaget utformats

blir förlusten mindre ehuru med säkerhet ändå rätt betydande. Anledning

synes mig föreligga att uppföra inkomsttiteln i riksstaten med ett

från 35 till 25 miljoner kronor reducerat belopp.

Stämpelmedel. I proposition till årets riksdag har förslag framlagts

om viss höjning av lotterivinstskatten. Intäkten av denna skatt redovisas

under här ifrågavarande inkomsttitel. Sedan riksdagen numera godkänt

skatteförslaget, torde stämpelmedlen i riksstaten böra uppföras med ett förhöjt

belopp. Som inkomsten av stämpelmedel i statsverkspropositionen be
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 355. 5

räknats relativt lågt, torde en höjning från 55 till 65 miljoner kronor få anses

berättigad.

I en till mig överlämnad promemoria har generaltulldirektören beräknat

det nettobelopp, varmed t u 11 m e d 1 e n kunna väntas inflyta under nästa

budgetår, till 95 miljoner kronor, vilket innebär en sänkning med 25 miljoner

kronor i förhållande till den i statsverkspropositionen anmälda uppskattningen.

Generaltulldirektören har därvid utgått från en beräkning av utfallet av

tullinkomsterna för innevarande budgetår. Denna beräkning, som grundats

på tulldebiteringen under tiden juli 1941—april 1942, utmynnar i en uppbörd

av tullmedel på 100 miljoner kronor, vilket efter avdrag för restitutioner antages

betyda en behållen inkomst på 95 miljoner kronor. Visserligen påverkas

årets siffra av särskilda förhållanden såsom de ovanligt svåra isförhållandena

i februari och mars, men enligt vad som uttalas i promemorian skulle

det likväl finnas anledning att betrakta årets inkomstutfall såsom ett maximum

för vad som kan påräknas under nästa budgetår.

Ehuru jag kan i huvudsak ansluta mig till den uppfattning om den sannolika

inkomstutvecklingen, åt vilken generaltulldirektören givit uttryck, finner

jag det i rådande ovissa läge riktigast att i riksstaten uppföra tullmedlen

med ett till 100 miljoner kronor avrundat belopp. Att denna inkomstberäkning

snarast måste bedömas såsom hög får beaktas vid uppskattningen av

övriga inkomsttitlar.

Den höjning av tobaksskatten som årets riksdag beslutat motiverar

en uppräkning av inkomsttiteln för nästa budgetår från det i statsverkspropositionen

angivna beloppet av 185 miljoner kronor till 200 miljoner kronor.

Med hänsyn till den risk som föreligger för en viss reduktion av tobaksförsäljningen

till följd av ransoneringen kunde övervägas att i riksstaten uppföra

ett något lägre belopp. Tillräckliga skäl att avvika från nyss angivna

uppskattning synas mig emellertid ej föreligga. Ransoneringen torde däremot

böra föranleda, att man icke längre räknar med någon extra inleverans av

vinstmedel från monopolbolaget under nästa budgetår. Statens inkomst av

aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet bör därför uppföras

med 1,595,000 kronor i stället för det i statsverkspropositionen beräknade

beloppet av 6,595,000 kronor.

Inkomsten av rusdrycksförsäljningsmedel: partihandelsbolag

har i statsverkspropositionen beräknats till 21 miljoner kronor. Därvid

har förutsatts, att aktiebolaget Vin- & spritcentralen skulle budgetåret

1942/43 till statsverket inleverera även det belopp å c:a 4.5 miljoner kronor,

varmed de under år 1942 till vinst- och prisregleringsfonden avsatta medlen

beräknades överstiga en ursprungligen planerad avsättning å 5 miljoner

kronor. Med hänsyn å ena sidan till bolagets önskemål att till stärkande av

likviditeten tillsvidare få inom företaget behålla hela det till vinst- och prisregleringsfonden

avsatta beloppet jämte en del av en påräknad extraordinär

vinst, å andra sidan till möjliga behov av ökad inleverans av vinstmedel, Ilar

Kungl. Maj:t medgivit, att bolaget i bokslutet för år 1941 finge avsätta medel

till en dispositionsfond med skyldighet för bolaget att, när Kungl. Maj:t

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 355-

så beslutar, inleverera de avsatta medlen till statsverket. Bolaget har med

stöd av detta beslut till en dispositionsfond avsatt 6 miljoner kronor. Till

vinst- och prisregleringsfonden ha avsatts i runt tal 9.5 miljoner kronor

eller hela det av bolaget åsyftade beloppet.

Enligt vad jag inhämtat föreligger numera enligt bolagets uppfattning anledning

att räkna med att den i statsverkspropositionen förutsatta inleveransen

från spritcentralen skall kunna uppnås utan lanspråktagande av de fonderade

medlen. Skulle denna förväntan icke infrias, torde inbetalningen böra

uppbringas till avsett belopp med hjälp av medel från dispositionsfonden.

Om vinstresultatet blir ännu gynnsammare än väntat, anser jag icke detta

böra för närvarande föranleda någon ytterligare fondering av medel inom

företaget.

Omsättnings- och utskänkningsskattens avkastning beräknades

i statsverkspropositionen till 200 miljoner kronor. Därvid uppskattades

skatteinkomsten vid oförändrade uttagningsgrunder till 185 miljoner kronor,

vartill lades 15 miljoner kronor i beräknat tillskott till följd av en planerad

skattehöjning.

Ovissheten örn den fortsatta konjunkturutvecklingen gör det svårt att bilda

sig en mening örn avkastningen av ifrågavarande skatt. De erfarenheter

som vunnits under den förflutna tiden synas närmast tala för att den föregående

beräkningen måste anses försiktig. Jag finner likväl icke en uppräkning

över den tidigare nivån motiverad. Då riksdagen numera beslutat en

skatteskärpning av den ungefärliga omfattning, varmed räknades vid utarbetandet

av statsverkspropositionen, anser jag mig sålunda böra förorda, att inkomsttiteln

uppföres med det tidigare beräknade beloppet, 200 miljoner

kronor.

Trafikskatt. I proposition till riksdagen har framlagts förslag örn en

särskild trafikskatt avsedd att utgå å vissa avgifter för personbefordran med

järnväg. Avkastningen av skatten har av de sakkunniga, vilkas förslag ligger

till grund för propositionen, beräknats till 22 miljoner kronor, varav i runt

tal 17 miljoner kronor från statens järnvägar och återstoden från de enskilda

järnvägarna. Genom en taxejustering, som föreslagits genomförd i samband

med att skatten införes, skulle dessutom statens järnvägar tillföras en merinkomst,

som beräknats till c :a 4 miljoner kronor. Förutsättning för beräkningarna

är, att trafiken blir av ungefär samma omfattning som år 1941. En viss

avrundning nedåt synes påkallad med hänsyn till beskattningens sannolika

inflytande i trafikbegränsande riktning.

Under förutsättning att riksdagen antager det framlagda förslaget, bör i

riksstaten uppföras en ny inkomsttitel, benämnd trafikskatt. Med hänsyn till

att skatten inflyter kvartalsvis i efterskott, bör den under första året av sin

tillämpning upptagas med 8/* av den beräknade helårsavkastningen, eller till

ett avrundat belopp av 16 miljoner kronor. Jag återkommer i det följande

till uppskattningen av statens järnvägars överskott under samma förutsättning.

Vissa av de under uppbörd i statens verksamhet uppförda inkomsttitlarna

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 355.

7

böra i anledning av för riksdagen framlagda förslag eller eljest vidtagna avgiftsförändringar

justeras. Sålunda böra inkomsterna från karolinska

sjukhuset höjas från det i statsverkspropositionen beräknade beloppet,

4,000,000 kronor, till 4,160,000 kronor och inkomsterna från serafimerlasarettet

höjas från 2,300,000 kronor till 2,320,000 kronor. Inkomsttiteln

terminsavgifter från läroverken m. m. bör erhålla den ändrade benämningen

avgifter vid läroverken m. m., sedan den utsträckts till att

avse även real- och studentexamensavgifter. Den vidgade omfattningen

av uppbörden under denna titel föranleder en uppräkning från 1,400,000

kronor till 1,600,000 kronor. Inkomster vid statens bakteriologiska

laboratorium böra uppföras med ett från 400,000 kronor

till 420,000 kronor förhöjt belopp. Slutligen bör inkomsttiteln avgifter

för statskontroll å krigsmaterieltillverkningen sänkas

från 30,000 kronor till 15,000 kronor.

Under diverse inkomster torde lotterimedlen i anledning av penninglotteriets

utvidgning böra uppräknas med 3 miljoner kronor till 23 miljoner

kronor. Inkomsttiteln övriga diverse inkomster bör höjas

med 400,000 kronor till 4,600,000 kronor i anledning av att under densamma

böra redovisas de fonderade examensmedel vid läroverken, som enligt ett

för riksdagen framlagt förslag skola inlevereras till statsverket. Jag är icke

beredd att nu tillstyrka den i statsverkspropositionen berörda indragningen

av beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond.

överskotten från statens affärsverk beräknades i statsverkspropositionen

med utgångspunkt från att kristillägg skulle komma att utgå med 12 procent

och med föregripande av vissa taxehöjningar vid postverket, telegrafverket

och statens järnvägar. Enligt de från affärsverken inhämtade uppgifterna

kunna de i statsverkspropositionen föreslagna inkomstberäkningarna

vidhållas, oaktat att kristillägg nu, enligt vad jag i annat sammanhang förordar,

böra beräknas efter 14 procent och oavsett att den planerade taxehöjningen

för statens järnvägars del förutsättes i huvudsak ersatt med en

trafikskatt. Den gynnsamma uppskattningen av överskottet från statens

järnvägar motiveras av de ytterligare erfarenheter som vunnits

angående trafikens utvecklingstendenser. Såväl persontrafiken som godstrafiken

ha visat en kraftigare ökning än beräknat. Å andra sidan måste man

även räkna med ej oväsentligt ökade driftskostnader. En beräkning av överskottet

vid statens järnvägar i enlighet med järnvägsstyrelsens förslag, alltså

till 100 miljoner kronor, måste betraktas såsom försiktig i betraktande

av den kraftiga utveckling trafiken visat och med tanke på det

inkomsttillskott en med den föreslagna trafikskatten förbunden taxejustering

enligt vad nyss anförts bör medföra. Med hänsyn till den betydande osäkerhetsmarginal

som vissa andra inkomsttitlar förete kunde visserligen denna

försiktighet vara motiverad, men jag finner likväl tillgängliga uppgifter

utgöra tillräckligt underlag för en uppräkning av överskottet till 110 miljoner

kronor.

Slutligen får jag erinra örn att enligt det av riksdagen godkända förslaget

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kunni. Maj.ts proposition nr 355.

till stat för statens allmänna fastighetsfond överskottet från

byggnadsstyrelsens delfond bör i riksstaten uppföras med ett från 7,109,000

kronor till 7,424,000 kronor förhöjt belopp.

De av mig i det föregående förordade inkomstjusteringarna betyda en ökning

av skatterna med netto 11 miljoner kronor, av uppbörd i statens verksamhet

med 385,000 kronor, av diverse inkomster med 3.4 miljoner kronor

och av inkomster av statens kapitalfonder med 5.3 miljoner kronor. Enligt

de framlagda beräkningarna — vid vilka emellertid bortsetts från inkomstoch

förmögenhetsskatten jämte värnskatten — skulle driftbudgetens inkomstsumma

alltså ökas med sammanlagt 20.1 miljoner kronor, eller från 2,327.5

miljoner kronor till 2,347.6 miljoner kronor.

Grunder för uttagningen av inkomst- och förmögenhetsskatt

samt värnskatt.

Av föregående översikt över förändringarna i anslagssumman å driftbudgeten

i riksstaten för budgetåret 1942/43 samt av de justeringar i vissa inkomstberäkningar,

som nu äro påkallade, framgår, att mot utgifter på i runt

tal 2,363 miljoner kronor komma att svara inkomster på cirka 2,348 miljoner

kronor; inkomst- och förmögenhetsskatten samt värnskatten antagas då alltjämt

uppförda med de i statsverkspropositionen beräknade beloppen. En brist

å 15 miljoner kronor framkommer alltså under sistnämnda förutsättning,

även sedan de justeringar av vissa indirekta skatter och taxor, som föregrepos

i statsverkspropositionen och sedermera beslutats eller blivit föremål för förslag

till riksdagen, förutsatts i sin helhet genomförda. Att bristen icke blir

större trots en relativt betydande ökning av utgifterna och trots den avsevärda

nedräkning av tullinkomsterna, som blivit nödvändig, förklaras av att

den indirekta beskattningen och överskotten från affärsverken lämna ett större

bidrag till utgiftsfinansieringen än man tidigare räknat med.

Jag har förut erinrat örn att värnskatten, om den antages uttagen efter

oförändrade grunder, skulle på det i statsverkspropositionen förutsatta taxeringsunderlaget

ge en inkomst, som med 70 miljoner kronor understiger den

i riksstatsförslaget preliminärt uppförda. Tillägget å 70 miljoner kronor infördes

i riksstatsförslaget för att balansera ett vid tidpunkten för statsverkspropositionen

utarbetande motsett underskott å 67 miljoner kronor, för vilket

täckning ansågs böra beredas, innan riksstaten slutligt fastställdes. Huruvida

hela beloppet, som blott provisoriskt påfördes inkomsttiteln värnskatt, borde

definitivt tagas ut av de olika skatterna på inkomst och förmögenhet eller

till en del på annat sätt, lämnades öppet i avvaktan på den prövning av det

slutliga behovet av ökade skatteintäkter, som borde ske, då budgetutfallet för

löpande budgetår kunde överblickas och fullständigare uppgifter förelågo

angående utgifter och inkomster på nästa års riksstat.

Lägges den nu konstaterade budgetbristen på 15 miljoner kronor till det i

statsverkspropositionen blott provisoriskt införda inkomsttillägget på 70 mil
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 355.

9

joner kronor, framkommer ett sammanlagt inkomstbehov på 85 miljoner

kronor. Delvis vinnes täckning för detta genom den förbättring av skatteutfallet,

med vilken man enligt vad tidigare anförts numera har att räkna,

delvis kräver det för sin finansiering en skärpning av beskattningen.

Med bortseende från nyssnämnda provisoriska tillägg på 70 miljoner kronor

beräknades inkomst- och förmögenhetsskatten tillsammans med värnskatten

i statsverksproposition ge en intäkt på 730 miljoner kronor. Det

gynnsamma taxeringsresultat, mot vilket tillgängliga uppgifter visa hän,

synes berättiga till en uppräkning av denna summa med 2 å 3 procent

eller, avrundat, till c:a 750 miljoner kronor. Verkställes denna höjning av

inkomstberäkningen, reduceras behovet av ytterligare skatteinkomster ånyo

till den i statsverkspropositionen antagna storleksordningen.

Jag har redan framhållit, att indirekta skatter och taxehöjningar bidragit

till att finansiera utgifterna med högre belopp än som förutsattes i statsverkpropositionen.

Under dessa förhållanden finner jag icke anledning att förorda,

att föreliggande brist på 65 miljoner kronor skall till någon del täckas

genom en ytterligare skärpning av den indirekta beskattningen. Ett skatteförslag

som under senare tid varit föremål för ett visst allmänt intresse, nämligen

skatt å tidskrifter, anser jag förenat med sådana tekniska svårigheter,

att det — i synnerhet med tanke på den relativt obetydliga inkomst den nya

skatten skulle skänka — åtminstone för närvarande icke bör genomföras.

Jag förutsätter alltså, att de erforderliga skattemedlen uttagas genom skärpt

beskattning av inkomst och förmögenhet. Enklast sker detta genom att uttagningsgrundema

för inkomst- och förmögenhetsskatten bibehållas oförändrade

men en ny skala för värnskatten fastställes, som kan beräknas öka

intäkten av denna skatt med det ursprungligen förutsatta beloppet.

Förslag örn värnskatt för budgetåret 1942/43 anmäles senare denna dag

Enligt förslaget skall skatteskalan för fysiska personer höjas över hela linjen,

dock något starkare i högre inkomstlägen. Skattens progressivitet blir alltjämt

något svagare än inkomst- och förmögenhetsskattens vid en uttagningsprocent

för boltenskatten av 110. För aktiebolagens del förordas en höjning

av uttagningsprocenten med 2 enheter, eller till 12 procent. Skatten på fysiska

personer beräknas med den föreslagna skattehöjningen på det nu förutsedda

taxeringsresultatet ge en merinkomst på 55 miljoner kronor. Skärpningen

av bolagsbeskattningen beräknas betyda 15 miljoner kronor.

I anslutning till värnskatteförslaget anmäles även förslag till en maximering

av statsbeskattningen i förhållande till inkomsterna. Någon beräkning av

den skatteförlust, som inträder örn förslaget genomföres, har icke kunnat

verkställas. Inkomstminskningen torde icke bli av sådan storleksordning, att

de här förordade beräkningarna behöva justeras med hänsyn därtill.

Med beaktande av föreliggande taxeringsuppgifter och under förutsättning

av bifall till här berörda skatteförslag torde inkomst- och förmögenhetsskat
Bihang

till riksdagens protokoll 1052. 1 sami. Nr 355. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr fjä
-

ten samt värnskatten böra i riksstaten uppföras med 460 respektive 360 miljoner

kronor. Driftbudgetens inkomster bringas därigenom att något överstiga

utgiftssumman. En sammanfattande översikt över driftbudgeten i riksstatsförslaget

sådan denna ter sig efter de här skildrade eller förordade ändringarna

torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende (Bilaga).

Hemställan.

Under åberopande av vad här förut anförts hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att besluta, att bottenskatt enligt 18 § förordningen om

statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skall för år 1942 utgå

med 150 procent av grundbeloppet för skattskyldiga, som

avses i 18 § 2 mom. a) och c) nämnda förordning, samt med

200 procent av grundbeloppet för skattskyldiga, som avses

i samma moment b).

Vidare hemställer jag, att Kungl. Majit måtte — med ändring av i statsverkspropositionen

framlagda förslag såvitt avser upptagande i riksstaten för

budgetåret 1942/43 av nedan angivna inkomsttitlar — föreslå riksdagen

att i nämnda riksstat upptaga dessa inkomsttitlar sålunda:

Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning

............................ kronor 460,000,000

Värnskatt, bevillning ................ » 360,000,000

Krigskonjunkturskatt, bevillning ...... » 25,000,000

Stämpelmedel, bevillning ............ » 65,000,000

Tullmedel, bevillning ................ » 100,000,000

Tobaksskatt, bevillning .............. » 200,000,000

Inkomster vid statens bakteriologiska *

laboratorium .................... » 420,000

Inkomster vid karolinska sjukhuset .. » 4,160,000

Inkomster vid serafimerlasarettet .... » 2,320,000

Avgifter vid läroverken m. m....... » 1,600,000

Avgifter för statskontroll å krigsmate
rieltillverkningen

................ » 15,000

Lotterimedel ...................... » 23,000,000

övriga diverse inkomster ............ » 4,600,000

Statens järnvägar .................. » 110,000,000

Statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond ............ » 7,424,000

Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet » 1,595,000.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 355. 11

Slutligen hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen besluta

att i nämnda riksstat under rubriken skatter upptaga en

ny inkomsttitel sålunda:

Trafikskatt, bevillning ................kronor 16,000,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gösta Renlund.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 355.

Driftbudgeten för

Inkomster.

Statsverks-

Senare

propositionen

ändringar

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

A. Egentliga statsinkomster:

I. Skatter ..........................

1,858.3

+ 31.0

1,889.3

Il Uppbörd i statens verksamhet........

47.6

4- 0.4

48.0

III. Bidrag från folkpensioneringsfonden ..

50. o

—

50. o

IY. Diverse inkomster..................

33.0

+ 3.4

36.4

Säger

1,988.9

+ 34.8

2,023.7

B. Inkomster av statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder............

231.0

+ 10.o

241.0

II. Riksbanksfonden ..................

10.o

—

10.o

III. Statens allmänna fastighetsfond......

10.7

+ 0.3

11.0

IV. Försvarsväsendets fastighetsfond......

10.4

—

10.4

V. Statens utlåningsfonder..............

16.2

—

16.2

Yl. Fonden för låneunderstöd ..........

1.6

—

1.6

VII. Fonden för statens aktier............

22.6

- 5.0

17.6

VIII. Statens pensionsfonder..............

35.3

—

35.3

IX. Diverse kapitalfonder ..............

0.8

—

0.8

Säger

338.6

+ 5.3

343.9

Summa

2,327.5

+ 40.x

2,367.6

Underskott att avföras d statens budgetutjämningsfond vid fullständigt

ianspråktagande av d beredskapsstat för försvarsväsendet under

driftbudgeten uppfört belopp..................................

1,465.7

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 355.

13

budgetåret 1942/43.

Bilaga.

Utgifter.

Statsverks-

Senare

propositionen

ändringar

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

A. Egentliga statsutgifter:

I. Kungl, hov- och slottsstaterna ......

1.9

—

1.9

II. Justitiedepartementet ..............

19.3

+

0.1

19.4

lil. Utrikesdepartementet ..............

10.1

+

O.o

10.1

IV. Försvarsdepartementet..............

713.0

+

3.3

716.3

V. Socialdepartementet................

425.6

+

13.1

438.7

VI. Kommunikationsdepartementet.......

106.0

T

0.2

106.2

VII. Finansdepartementet ...............

69.7

+

0.4

70.1

VIII. Ecklesiastikdepartementet...........

283.7

+

0.1

283.8

IX. Jordbruksdepartementet ............

162.8

+

15.3

178.1

X. Handelsdepartementet..............

27.4

+

1.2

28.6

XI. Folkhushållningsdepartementet.......

135.4

+

0.1

135.5

XII. Pensionsväsendet ..................

75.6

+

2.0

77.6

XIII. Oförutsedda utgifter ...............

1.0

—

1.0

XIV. Riksdagen och dess verk m. m.....

6.6

+

O.o

6.6

Säger

2,038.1

+

35.8

2,073.9

B. Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Luftfartsfonden....................

1.2

-

O.o

1.2

II. Riksgäldsfonden....................

214.0

—

3.o

211.0

lil. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

67.9

+

6.0

73.9

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalme-

delsförluster.....................

3.3

—

3.3

Säger

286.4

+

3.0

289.4

Summa

2,324.5

+

38.8

2,863.3

Överskott att balanseras i avvaktan på slutlig reglering av riksstaten

4.3

Å beredskapsstal för försvarsväsendet

/odd...........................

under driftbudgeten uppfört be
-

1,470.0

Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 sami. Nr 355.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (6)

6 kopplingar.

  1. Rskr. 1942:471 Skrivelse till Konungen angående statsregleringen för budgetåret 19A2/A3. s. 1 i texten
  2. SU 1942:232 Memorial angående statsregleringen för budgetåret 1942143. s. 1 i texten
  3. Rskr. 1942:441 Skrivelse till Konungen, angående beräkning av bevillningarna för budgetåret 1942/43 m. m. s. 6 i texten
  4. BevU 1942:44 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om värnskatt för budgetåret 1942/43 jämte i ämnet väckta motioner. s. 4 i texten
  5. BevU 1942:47 Bevillningsutskottets betänkande Nr 47 a1 i texten

Visa alla 6