Angående pension åt vissa i statens tjänst anställda personer
1942-02-13 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1942:65, Angående pension åt vissa i statens tjänst anställda personer
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 65.
1
Nr 65.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående pension åt vissa
i statens tjänst anställda personer; given Stockholms
slott den 13 februari 1942.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden under
punkterna l:o—9:o hemställt.
GUSTAF.
K. G. Ewerlöf.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13
februari 1942.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge,
Andersson, Domö, Rosander, Ewerlöf.
Statsrådet Ewerlöf anmäler uppkomna frågor om pension åt vissa i statens
tjänst anställda personer och anför därvid till en början i fråga om
grunderna för bestämmande av pensionsbeloppen följande:
I sådana fall, där förslag framlägges för riksdagen örn beredande av pension
åt i statens tjänst anställda personer, plägar vid pensionsbeloppets bestämmande
en avvägning ske med hänsynstagande till, bland annat, de pensionsunderlag,
som i gällande pensionsreglementen finnas fastställda för anställningshavare
med i huvudsak jämförliga arbetsuppgifter, eller de pensionsbelopp,
som angivas i de summariska arbetarpensionsbestämmelserna.
Härvid är emellertid att märka, alt en genomgående böjning av pensionsunderlagen
skett i allmänna tjänstepensionsreglementet den 30 december
1941 (nr 1008), vilket träder i kraft den 1 juli 1942. Denna böjning sammanIiihung
till riksdagens protokoll 1952. 1 sami. Nr 65.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 65.
hänger dels med den reella höjning av lönenivån för statens tjänstemän,
som genomfördes vid 1939 års lönereglering, dels med övergången från dyrtidstillägg
till rörligt tillägg å pensionerna och därav betingad uppräkning av
pensionsunderlagen, dels ock med att underlagen i princip beräknats såsom
två tredjedelar av slutlönerna för ortsgrupp C i stället för tidigare ortsgrupp
A inom vederbörande lönegrad. Beträffande pensionsvillkoren för arbetare i
statens tjänst torde vara att förvänta, att 1938 års pensionssakkunniga inom
kort komma att framlägga förslag, vilka kunna påverka storleken av nuvarande
pensionsunderlag samt i de summariska pensionsföreskrifterna angivna
pensionsbelopp. Fråga uppkommer då, vilken inverkan redan vidtagna
eller förestående åtgärder beträffande pensionsunderlagen bör erhålla vid
bestämmande av storleken av riksdagspensioner.
Vad först angår sådana anställningshavare, som redan avgått eller beräknas
avgå senast den 30 juni 1942, synes tillräcklig anledning icke föreligga
att för deras vidkommande frångå hittills tillämpade grunder för pensionsbeloppens
bestämmande.
Beträffande härefter anställningshavare, som avgå först efter den 30 juni
1942, kunna skäl anföras för ett hänsynstagande i viss utsträckning till de
nya pensionsbeloppen i de fall, då pensionsfrågan underställes riksdagens
prövning. Emellertid äger spörsmålet örn de nya pensionsunderlagens inverkan
på storleken av riksdagspensionerna ett nära samband med frågan
om reduktion av pensionsbeloppen på grund av att vederbörande icke inbetalt
några pensionsavgifter ävensom med den mera vittutseende frågan om
en eventuell övergång från ett system med dyrtidstillägg å dylika pensioner
till en anordning med rörligt tillägg. I de för närvarande aktuella pensionsfall,
där avgång sker först efter den 30 juni 1942, hava vederbörande uppnått
en levnadsålder, som överstiger för jämförlig befattning fastställd pensionsålder.
Det synes knappast erforderligt att för dessa fall tillämpa andra än de
vanliga grunderna för pensionsbeloppens bestämmande.
Förberörda principiella spörsmål påkalla sålunda icke något ställningstagande
för närvarande. Det synes lämpligt att till nästkommande år Jåta
företaga den utredning i nu berörda hänseenden, som torde vara erforderlig
för en ändamålsenlig lösning av hithörande frågor.
I fråga om pension åt i det följande angivna personer anför föredraganden
följande:
l:o.
Statens fattigvårds- och barnavårdskonsulent Johannes Hedström. Av
handlingarna i ärendet inhämtas,
att Hedström är född den 28 augusti 1877 och således 64 år gammal;
att han under åren 1911—1918 innehaft avlönad kommunal fattigvårdsoch
barnavårdstjänst inom Norra Råda kommun i Värmlands län;
Kungl. Maj:ts proposition nr 65.
3
att Hedström från och med den 1 januari 1919 förordnats att vara fattigvårdskonsulent
i sjätte distriktet;
att han jämlikt stadgandet i 20 § andra stycket lagen den 6 juni 1924 (nr
361) örn samhällets barnavård från och med lagens ikraftträdande den 1 januari
1926 innehaft jämväl befattningen såsom barnavårdskonsulent inom
berörda distrikt;
att Hedström, vilken jämlikt gällande instruktion för statens fattigvårdsoch
barnavårdskonsulenter är skyldig att avgå från sin tjänst vid uppnådd
ålder av 65 år, av Kungl. Majit den 19 december 1941 förklarats berättigad
att kvarstå i tjänst intill utgången av år 1942;
att han vid avgången ur tjänst beräknas kunna åberopa en anställningstid
i statens tjänst av 24 år;
att han, i enlighet med för fattigvårdskonsulenter i avlöningshänseende
gällande bestämmelser, för år räknat åtnjuter lön med 3,000 kronor, varifrån
avdrages ett mot pensionsavgift svarande belopp av 200 kronor, tjänstgöringspenningar
med 1,500 kronor samt två ålderstillägg om vartdera 500 kronor,
varjämte han åtnjuter tillfällig löneförbättring med 1,000 kronor för år
samt dyrtidstillägg enligt för befattningshavare vid statens oreglerade verk
gällande grunder ävensom kristillägg;
samt att Hedström, enär den av honom innehavda befattningen icke är
uppförd å ordinarie stat, författningsenligt icke är berättigad till pension.
Hos Kungl. Majit har Hedström anhållit att komma i åtnjutande av pension.
Socialstyrelsen har hemställt örn utverkande av pension åt Hedström från
och med den 1 januari 1943. Styrelsen har därvid erinrat, att riksdagen i
vissa tidigare liknande fall — prop. 1932 nr 49, 1937 nr 259, p. 8, och 1941
nr 262, p. 1; bankoutsk. uti. 1932 nr 30, p. 46, 1937 nr 35, p. 12, och 1941
nr 49, p. 1; riksd. skr. 1932 nr 227, p. 39, 1937 nr 245 och 1941 nr 323 —
beviljat pension åt fattigvårds- och barnavårdskonsulenter, som avgått från
tjänsten efter uppnådd pensionsålder. Vid bestämmande av pension åt dessa
befattningshavare hade — i anslutning till vad som skulle hava gällt, därest
befattningarna varit uppförda å ordinarie stat — såsom pensionsunderlag beräknats
ett belopp av 4,752 kronor, motsvarande summan av grundlön och ålderstillägg,
4,000 kronor, efter omräkning till nyreglerad pension, och hade
för hel pension krävts 65 levnads- och 25 tjänstår. Berörda befattningshavare
hade tillika såsom tjänstår tillgodoräknats, utom tjänstetiden såsom fattigvårds-
och barnavårdskonsulenter, jämväl intill två tredjedelar av tid,
varunder de före tillträdet av statstjänst utfört arbete i fattigvårdens och
barnavårdens tjänst. Socialstyrelsen har hemställt, att pensionen åt Hedström
måtte fastställas med tillämpning av de sålunda angivna grunderna.
Statskontoret har med instämmande i vad socialstyrelsen anfört i fråga
örn de pensioneringsgrunder, som i enlighet med tidigare praxis syntes böra
tillämpas i förevarande fall, förordat, alt pension utverkades åt Hedström
till belopp av 4,752 kronor för år.
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 65.
Även jag finner mig böra förorda, att pension utverkas åt Hedström att
utgå med i ärendet föreslaget belopp, 4,752 kronor. Jag hemställer alltså, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
t att statens fattigvårds- och barnavårdskonsulent Johannes
Hedström må från och med månaden näst efter den, varunder
han avgår från sin befattning, under sin återstående livstid
från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.
uppbära en årlig pension av 4,752 kronor.
2:o.
Förre verkmästaren vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnbyggnadsarbeten
Sven Andersson. Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Andersson är född den 19 december 1878 och således 63 år gammal;
att han varit anställd dels under åren 1913—1915 såsom verkmästare hos
den entreprenör, som ombesörjde utförandet av statens fiskehamnsbyggnad
i Träslöv, dels ock under tiden 1 januari 1916—31 december 1941 såsom
verkmästare vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnbyggnadsarbeten;
att han under tiden 1 september 1937—22 juli 1940 på grund av minskad
arbetstillgång varit permitterad utan uppsägning från sin anställning vid
ifrågavarande hamnbyggnadsarbeten, under vilken tid han ej uppburit någon
avlöning från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen;
att han från och med år 1928 direkt under vederbörande arbetschef utövat
självständigt befäl såsom verkmästare eller muddermästare;
samt att han under åren 1920—1937 åtnjutit avlöning med i medeltal
4,037 kronor för år, varefter han från återinträdet i tjänst år 1940 uppburit
avlöning, motsvarande lön å E-ort enligt löneklass 16 i civila icke-ordinariereglementet
jämte rörligt tillägg och kristillägg.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om utverkande åt Andersson
av pension med ett i förhållande till hans anställningstid och löneförmåner
skäligt belopp. Styrelsen har därvid ansett, att Anderssons anställning
hos entreprenör under åren 1913—1915 borde jämställas med anställning
i statens tjänst.
Statskontoret har tillstyrkt utverkande av pension åt Andersson med 1,800
kronor för år.
Förutsättningar torde föreligga för beredande åt Andersson av pension enligt
bestämmelserna i kungörelsen den 7 december 1934 (nr 585) med föreskrifter
angående pensionering av viss arbetarpersonal i statens tjänst. Med
tillämpning av nämnda bestämmelser skulle, såvitt av handlingarna framgår,
pensionen komma att fastställas till högst 852 kronor, därest hänsyn
tages till Anderssons anställning hos entreprenör åren 1913—1915, och i an
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 65.
5
nät fall till högst 696 kronor. En pension även till det högre av dessa belopp
synes mig emellertid alltför låg med hänsyn till Anderssons löneställning
och arbetsuppgifter. I anslutning till den ståndpunkt, som av statsmakterna
tidigare intagits vid behandling av ärenden av likartat slag (t. ex.
1936: prop. nr 196, p. 15 och 16; bankoutsk. uti. nr 51, p. 18 och 19; riksd.
skr. nr 216) vill jag tillstyrka, att i stället för pension enligt förenämnda
kungörelse hos riksdagen utverkas pension åt Andersson till högre belopp från
anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. I likhet med statskontoret
anser jag pensionen skäligen kunna bestämmas till 1,800 kronor för år. Jag
hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att förre verkmästaren vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
hamnbyggnadsarbeten Sven Andersson må, räknat från
och med den 1 januari 1942, under sin återstående livstid
från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära
en årlig pension av 1,800 kronor.
3:o.
Byggnadskontrollanten hos byggnadsstyrelsen Per John Knut Petersson.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Petersson är född den 11 augusti 1875 och således 66 år gammal;
att han genomgått tekniska skolans i Stockholm byggnadsyrkesskola;
att han under tiden juli 1908—april 1909 tjänstgjort såsom ritare hos
kasernbyggnadsnämnden;
att han under tiden maj 1909—april 1934 varit anställd hos medicinalstyrelsen
såsom byggnadskontrollant vid styrelsens sjukhusbyggen;
att han från och med den 1 maj 1934 innehaft anställning såsom byggnadskontrollant
hos byggnadsstyrelsen;
att han under sin anställning hos medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen
åtnjutit arvode, som under tiden november 1927—augusti 1930 utgjort 9,600
kronor för år och under tiden därefter utgått med omkring 10,800 kronor
för år;
att Petersson, som icke åtnjutit dyrtidstillägg å nyss angivna arvodesbelopp,
under vissa perioder av sin anställning hos medicinalstyrelsen tillika
haft tillgång till fri bostad;
samt att hans verksamhet såsom kontrollant vid byggnadsföretag för statsverkets
räkning i stort sett tagit hans arbetstid helt i anspråk.
Byggnadsstyrelsen har hemställt om pension åt Petersson till skäligt belopp.
Medicinalstyrelsen har biträtt byggnadsstyrelsens framställning.
Statskontoret har tillstyrkt utverkande av pension åt Petersson till belopp
av 3,600 kronor för år och därvid anfört, bland annat, följande:
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 65.
I likhet med byggnadsstyrelsen och medicinalstyrelsen finner statskontoret
det motiverat, att pension beredes Petersson genom framställning till
riksdagen. Då man torde kunna utgå ifrån att avlöningsförmånerna för
Petersson blivit på grund av de i detta fall gällande anställningsförhållandena
bestämda till högre belopp än om den ifrågavarande befattningen varit
förenad med pensionsrätt, anser sig statskontoret icke kunna tillstyrka, att
pensionsbeloppet ställes i sedvanlig relation till de åtnjutna löneförmånerna.
Ämbetsverket finner det i stället ligga närmast till hands, att, i ett fall som
det förevarande, pensionsbeloppet bestämmes med utgångspunkt från det
pensionsunderlag, 3,924 kronor, som gäller för byggnadsstyrelsens extra ordinarie
byggnadskontrollanter. Enär Peterssons sammanlagda anställningstid
i statens tjänst uppgår till mer än trettio år, torde pensionen alltså böra
fastställas till sagda belopp, dock med avdrag av vad som kan anses motsvara
icke erlagda pensionsavgifter, eller lämpligen avrundat till 3,600 kronor för år.
Även jag anser mig böra förorda, att pension utverkas åt Petersson. Pensionen
synes mig skäligen kunna bestämmas till det av statskontoret ifrågasatta
beloppet, 3,600 kronor för år. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen medgiva,
att byggnadskontrollanten hos byggnadsstyrelsen Per John
Knut Petersson må från och med månaden näst efter den,
varunder han lämnar sin anställning, under sin återstående
livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.
uppbära en årlig pension av 3,600 kronor.
4:o.
Förra städerskan vid centraltullkammaren i Stockholm Klara Alfrida
Josefina Karlsson, född Nyström. Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Karlsson, som är änka, är född den 21 augusti 1867 och således 74 år
gammal;
att hon åtminstone sedan år 1905 intill utgången av juni månad 1941 eller
under omkring 36 år innehaft anställning såsom städerska vid centraltullkammaren
i Stockholm;
att städningsarbetet torde ha krävt en daglig arbetstid av omkring 272 timmar
under åren 1905—1916, 3V2 timmar under åren 1917—1924 och 4 timmar
under tiden därefter;
att hennes inkomst i tullverket under åren 1930—1940 i medeltal utgjort
omkring 1,130 kronor för år;
samt att Karlsson jämsides med det för statens räkning utförda städningsarbetet
verkställt städning av hamnkontorets i Stockholm lokaler vid Värlahamnen,
för vilket arbete, som krävt en daglig arbetstid av ungefär 1 timme,
sedan den 1 juni 1922 utgått ersättning med 15 kronor för månad.
Karlsson, som icke blivit underkastad tjänstepensionsreglementet för arbetare,
har ej heller kunnat tillerkännas pension enligt bestämmelserna i
Kungl. Maj:ts proposition nr 65.
7
kungörelsen den 7 december 1934 (nr 585) med föreskrifter angående pensionering
av viss arbetarpersonal i statens tjänst, enär hon icke före uppnådda
60 levnadsår under en tid av sammanlagt minst 15 år innehaft sådan
anställning i statens tjänst, som kunnat anses hava utgjort hennes huvudsakliga
sysselsättning och förvärvskälla.
Karlsson har hos Kungl. Majit anhållit att komma i åtnjutande av pension.
Generaltullstyrelsen har — under erinran att Karlsson under mer än 24 år
i statens tjänst fullgjort städningsarbete med en daglig arbetstid av minst
3V2 timmar — tillstyrkt utverkande av pension till skäligt belopp åt Karlsson,
att utgå från och med den 1 juli 1941.
Statskontoret har under hänvisning till av riksdagen under senare år fattade
beslut i med det förevarande likartade fall likaledes tillstyrkt beredande
av pension åt Karlsson samt föreslagit, att pensionsbeloppet måtte fastställas
till 408 kronor för år.
Även jag finner mig böra förorda, att pension utverkas åt Karlsson. Beträffande
pensionsbeloppets storlek ansluter jag mig till statskontorets förslag.
Jag hemställer sålunda, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att förra städerskan vid centraltullkammaren i Stockholm
Klara Alfrida Josefina Karlsson, född Nyström, må, räknat
från och med den 1 juli 1941, under sin återstående livstid
från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära
en årlig pension av 408 kronor.
5 :o.
Extra befattningshavaren vid statens etnografiska museum Axel Oscar
Törnblom. Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Törnblom är född den 25 september 1872 och således 69 år gammal;
alt han under tiden 1 november 1890—31 oktober 1894 innehaft fast anställning
vid Svea ingenjörkår;
att han sedan den 15 maj 1900 eller närmare 42 år varit anställd såsom
extra befattningshavare vid naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning
sedermera statens etnografiska museum;
att han sedan år 1901 huvudsakligen haft att utföra därstädes förekommande
konserverings- och prepareringsarbeten;
samt att hans ersättning utgått med dels arvode, vilket inberäknat ersättning
med 200 kronor för särskilt arbete utom tjänstetid uppgått under åren
1929—1939 till 3,800 kronor för år jämte dyrtidstillägg enligt för befattningshavare
vid nyreglerade verk gällande grunder samt under tiden därefter till
4,400 kronor för år utan räll lill dyrtidstillägg, dels ock — sedan år 1907
förman av fri bostad örn 3 rum och kök jämte värme och lyse, vilken förmån
under senare år uppskattats till ett årligt värde av 1,000 kronor.
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 65.
Vetenskapsakademien har under åberopande av en av föreståndaren för
statens etnografiska museum gjord, av museets inspektor tillstyrkt framställning
hemställt om beredande av pension åt Törnblom, att utgå från och med
den 1 juli 1942.
Statskontoret har tillstyrkt pension åt Törnblom till belopp av 2,040 kronor
för år och därvid anfört, bland annat, följande:
Därest det uppskattade värdet av 1,000 kronor för naturaförmånerna tages
i beräkning viel uppskattning av Törnbloms sammanlagda årsinkomst, skulle
densamma närmast motsvara lön i 17 löneklassen å G-ort i de före den 1 juli
1939 för civilförvaltningen gällande allmänna löneplanerna, till vilka de i
civila tjänstepensionsreglementet fastställda pensionsunderlagen äro anknutna.
Med utgångspunkt från motsvarande lön å A-ort, vilken utgör 3,960 kronor,
samt med beaktande av att Törnblom innehar en anställningstid av
minst trettio år, skulle pensionen för honom komma att uppgå till (2/3 X
3,960 = 2,640; 2,640— 10 procent härav =) 2,376 kronor för år räknat.
Då de vid statens vetenskapliga institutioner och inrättningar anställda ordinarie
preparatorerna äro placerade i lönegraden A 10 med ett tjänstepensionsunderlag
av 2,160 kronor, lärer det emellertid enligt statskontorets mening
icke böra komma i fråga att Törnblom i pensionshänseende försättes
i bättre ställning, än örn han varit innehavare av extra ordinarie befattning
i nämnda lönegrad. Ämbetsverket vill alltså för sin del föreslå, att pensionen
för Törnblom bestämmes till ett belopp av 2,040 kronor för år, motsvarande
hel pension i lönegraden Eo 10.
Även jag finner mig böra förorda, att pension utverkas åt Törnblom. Då
dennes arbetsuppgifter närmast torde vara jämförliga med de åligganden,
som vid liknande institutioner pläga fullgöras av preparatorer i 10 lönegraden,
ansluter jag mig till statskontorets uppfattning, att pensionen skäligen
bör bestämmas till ett belopp, motsvarande hel pension i lönegraden Eo 10.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att extra befattningshavaren vid statens etnografiska museum
Axel Oscar Törnblom må från och med månaden näst
efter den, varunder han lämnar sin anställning, under sin
återstående livstid från anslaget till diverse pensioner och
understöd m. m. uppbära en årlig pension av 2,040 kronor.
« 6:o.
Förre e. o, läraren i gymnastik med lek och idrott vid folkskoleseminariet
i Linköping, f. d, kaptenen vid Södermanlands regemente Victor Melker
Reinhold von Feilitzen. Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att von Feilitzen är född den 22 november 1880 och således 61 år gammal;
att han varit anställd såsom timlärare vid folkskoleseminariet i Strängnäs
under läsåret 1925/26 samt höstterminen 1926, såsom vikarierande gymnastiklärare
vid samma läroanstalt vårterminen 1927 samt läsåren 1927/28—
Kungl. Maj:ts proposition nr 65.
9
1931/32 och såsom biträdande gymnastiklärare vid folkskoleseminariet i Linköping
under läsåren 1932/33—1936/37 och höstterminen 1937;
att han innehaft anställning såsom e. o. lärare i gymnastik med lek och
idrott vid folkskoleseminariet i Linköping från och med den 1 januari 1938
till och med den 30 juni 1941, från vilken tidpunkt han på grund av inskränning
i seminariets verksamhet nödgats avgå från sin befattning;
att han med tillämpning av de för lärare i övningsämne vid statens undervisningsväsende
gällande bestämmelser för tillgodoräkning av tjänstår
kan tillgodoräkna sig en sammanlagd tjänstetid av drygt 11 år, varav över
9 år belöpa på tiden intill utgången av höstterminen 1937;
samt att han från och med den 1 juni 1932 åtnjuter pension såsom f. d.
kapten vid Södermanlands regemente med 4,512 kronor för år jämte dyrtidstillägg
och kristillägg.
Hos Kungl. Majit har von Feilitzen anhållit att vid avgången från gymnastiklärartjänsten
komma i åtnjutande av pension.
Skolöverstyrelsen har — under framhållande att, därest von Feilitzen kunnat
bibehållas i sin extra ordinarie befattning under ytterligare två och ett
halvt år, han varit berättigad åtnjuta pension från nämnda tjänst — hemställt,
att åt honom måtte utverkas pensionstillägg med skäligt belopp från
och med den 1 juli 1941 och därvid anfört, bland annat, följande:
Hur stort det pensionstillägg bör vara, som skulle kunna tilldelas von Feilitzen,
undandrager sig väsentligen överstyrelsens bedömande. Hans tjänstår
som extra ordinarie gymnastiklärare (vårterminen 1938—vårterminen 1941)
omfattar endast något mera än 2 år. Skulle hela hans tjänstetid som gymnastiklärare
medräknas, uppgår antalet tjänstår till något mer än 11. Om
emellertid tiden före hans militära pensionering frånräknas, blir antalet
tjänstår 6. Pensionen för en extra ordinarie gymnastiklärare i 18 lönegraden
6-3 444
utgör i sistnämnda fall --= 688: 80 kronor, eller jämkat uppåt till
närmast med 12 delbara tal, 696 kronor. Det synes överstyrelsen, som om
denna summa skulle utgöra ett rätt väl avvägt pensionstillägg i förevarande
fall.
Statskontoret har tillstyrkt, att pension utverkas åt von Feilitzen till belopp
av 492 kronor för år. Ämbetsverket har därvid anfört, bland annat, följande:
Med hänsyn till sökandens jämförelsevis långa anställningstid som gymnastiklärare
och i betraktande av de omständigheter, som föranlett hans
avgång ur tjänst, anser sig statskontoret i likhet med skolöverstyrelsen kunna
förorda, att von Feilitzen genom framställning till riksdagen för sin anställning
som gymnastiklärare herodes en mindre, årlig pension, att utgå vid
sidan av den honom såsom förutvarande kapten tillkommande tjänstepensionen.
Därest von Feilitzen kvarstått i tjänst intill den för honom gällande pensionsåldern
eller lill utgången av december 1943, skulle han kunnat för pension
jämlikt 3 § 1 morn. civila tjänstepensionsreglementet räkna sig till
godo tiden från och med den 1 januari 1938 eller från den tidpunkt, han
vunnit extraordinarieanställning som gymnastiklärare vid folkskoleseminariet
i Linköping. Den pension, som von Feilitzen på sagda tjänstetid ägt upp
Bihang
till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nt 65. 2
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 65.
bära, skulle därvid, om han under återstående tid uppehållit sin befattning
med en tjänstgöringsskyldighet, motsvarande den under läsåret 1940—1941,
hava uppgått till 384 kronor för år.
Enligt av skolöverstyrelsen i ärendet Inlagd sammanställning, torde von
Feilitzen med tillämpning av för statens Övningslärare gällande tillgodoräkningsbestämmelser
kunna åberopa en före den 1 .januari 1938 innehavd
statlig anställningstid som timlärare, vikarierande gymnastiklärare och biträdande
gymnastiklärare av 9 år 4 månader 3 dagar. Därest von Feilitzen,
vilket synes sannolikt, efter därom gjord framställning av Kungl. Majit medgivits
rätt att för gymnastiklärarpension jämlikt civila tjänstepensionsreglementet
tillgodoräkna två tredjedelar av sistnämnda tid eller 6 år 2 månader
22 dagar, skulle han med en sammanlagd i pensionshänseende beräknelig
tjänstetid av 9 år 5 månader 5 dagar kommit i åtnjutande av en årlig pension
av 1,092 kronor. Då von Feilitzen emellertid i egenskap av förutvarande
kapten vid Södermanlands regemente från och med den 1 juni 1932
uppbär pension till ett belopp av 4,512 kronor för år, skulle den honom
tillerkända kaptenspensionen i enlighet med bestämmelserna i 7 § 1 mom.
civila tjänstepensionsreglementet medfört en viss reduktion av den civila
pensionen. De sammanlagda von Feilitzen tillkommande pensionsförmånerna
skulle jämlikt sagda bestämmelser hava utgått med 5.004 kronor.
Ämbetsverket anser sig därför böra föreslå, att von Feilitzen genom framställning
till riksdagen tillerkännes en årlig pension av (5,004 — 4,512 =)
492 kronor, varvid bör föreskrivas, att någon reduktion av von Feilitzens
militärpension i anledning av riksdagspensionen icke skall äga rum.
Med hänsyn till de föreliggande omständigheterna anser jag mig i likhet
med ämbetsverken kunna tillstyrka, att von Feilitzen efter avgången från gymnastiklärarbefattningen
erhåller en pension, att utgå vid sidan av hans pension
såsom f. d. kapten. Beträffande storleken av pensionen ansluter jag
mig till statskontorets förslag örn pensionsbeloppets bestämmande till 492
kronor för år, varvid någon reduktion av hans författningsenliga militära
pension icke bör äga rum. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen medgiva,
att förre e. o. läraren i gymnastik med lek och idrott vid
folkskoleseminariet i Linköping, f. d. kaptenen vid Södermanlands
regemente Victor Melker Reinhold von Feilitzen må,
räknat från och med den 1 juli 1941, under sin återstående
livstid uppbära pension från anslaget till diverse pensioner
och understöd m. m. till belopp av 492 kronor för år, varvid
någon reduktion icke skall äga rum av honom författningsenligt
tillkommande pension såsom f. d. kapten på stat.
7 :o.
Förra städerskan vid folkskoleseminariet i Falun Hulda Kristina Berglöv,
född Westerlund. Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Berglöv är född den 22 juni 1872 och således 69 år gammal;
att hon från augusti månad 1919 intill utgången av juni månad 1941 eller
Kungl. Maj:ts proposition nr 65.
11
under 22 läsår tjänstgjort såsom städerska vid folkskoleseminariet i Falun;
att hennes dagliga arbetstid omfattat i medeltal 4 timmar;
att hennes avlöning under de senaste tio åren utgjort i medeltal 612 kronor
för år;
samt att Berglöv, som är frånskild, ej åtnjuter något underhållsbidrag av
sin förre man.
Berglöv, som icke blivit underkastad tjänstepensionsreglementet för arbetare,
kan ej heller komma i åtnjutande av pension enligt bestämmelserna
i kungörelsen den 7 december 1934 (nr 585) med föreskrifter angående pensionering
av viss arbetarp er sonal i statens tjänst, enär hon vid den tidpunkt,
då hon uppnådde 60 års ålder, icke under sammanlagt 15 år innehaft
anställning i statens tjänst.
Berglöv har anhållit att komma i åtnjutande av pension.
Rektorn vid folkskoleseminariet i Falun har tillstyrkt ansökningen.
Skolöverstyrelsen har hemställt om utverkande hos riksdagen av pension
åt Berglöv till belopp av 360 kronor för år.
Statens pensionsanstalt och statskontoret hava biträtt skolöverstyrelsens
förslag.
I anslutning till skolöverstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen medgiva,
att förra städerskan vid folkskoleseminariet i Falun Hulda
Kristina Berglöv, född Westerlund, må, räknat från och med
den 1 juli 1941, under sin återstående livstid från anslaget till
diverse pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig pension
av 360 kronor.
8:o.
Städerskan vid småskoleseminariet i Landskrona Maria Lovisa Persson,
född Mattsson. Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Persson, som är änka, är född den 25 december 1867 och således 74
år gammal;
att hon utfört städningsarbete vid småskoleseminariet (tidigare folkskoleseminariet)
i Landskrona från och med år 1917 eller under omkring 25 år;
att den dagliga arbetstiden utgjort inemot 6 å 7 timmar;
samt att hennes inkomst av städningen under de senaste fem åren i medeltal
uppgått till omkring 670 kronor årligen.
Persson, som icke blivit underkastad tjänstepensionsreglementet för arbetare,
kan ej heller komma i åtnjutande av pension jämlikt bestämmelserna
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 65.
i kungörelsen den 7 december 1934 (nr 585) med föreskrifter angående pensionering
av viss arbetarpersonal i statens tjänst, enär hon vid den tidpunkt,
då hon uppnådde 60 års ålder, icke under sammanlagt 15 år innehaft anställning
i statens tjänst.
Persson har hos Kungl. Maj:t anhållit att komma i åtnjutande av pension.
Rektorn vid småskoleseminariet i Landskrona har tillstyrkt ansökningen.
Skolöverstyrelsen har hemställt om utverkande hos riksdagen av pension
åt Persson till belopp av 360 kronor för år.
Statens pensionsanstalt och statskontoret ha tillstyrkt den av skolöverstyrelsen
sålunda gjorda hemställan.
Med biträdande av skolöverstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att städerskan vid småskoleseminariet i Landskrona Maria
Lovisa Persson, född Mattsson, må från och med månaden
näst efter den, varunder hon lämnar sin anställning, under
sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner
och understöd m. m. uppbära en årlig pension av 360 kronor.
9:o.
Förra städerskorna vid postverket Josefina Wilhelmina Jansson, född
Lundkvist, och Elin Cecilia Liljegren, född Nilsson, samt städerskan därstädes
Eleonora Lovisa Norberg, född Olsson. Av handlingarna i ärendet inhämtas,
beträffande Jansson,
att hon, som är änka, är född den 29 december 1870 och således 71 år
gammal;
att hon under tiden 1 juli 1918—31 maj 1941 eller under 22 år 11 månader
varit anställd såsom städerska hos generalpoststyrelsen med en daglig
arbetstid av 7 å 8 timmar;
samt att ersättningen för städningsarbetet under de senaste fem åren uppgått
till i medeltal 3,220 kronor för år;
beträffande Liljegren,
att hon är född den 19 februari 1878 och således nära 64 år gammal;
att hon under tiden 17 april 1923—31 december 1940 eller under omkring
17 år 8 månader varit anställd såsom städerska vid postkontoret Göteborg 1
med en daglig arbetstid av i medeltal 3 V2 å 4 timmar;
att hon lämnade sin anställning på grund av sjukdom;
samt att ersättningen för städningsarbetet under de senaste fem åren uppgått
till i medeltal omkring 900 kronor för år; och
Kungl. Majlis, proposition nr 65.
13
beträffande Norberg,
att hon, som är änka, är född den 10 juli 1868 och således 73 år gammal;
att hon under tiden 1 mars 1918—14 februari 1923 varit anställd såsom
städerska å utrikesdepartementets pass- och arvsavdelning med en daglig arbetstid
av 6 timmar;
att hon från och med den 15 februari 1923 innehar anställning såsom städerska
hos generalpoststyrelsen med eh daglig arbetstid av i medeltal 5 timmar;
att
hon vid beräknad avgång från sin anställning hos postverket med utgången
av juni månad 1942 kan åberopa en anställningstid i statens tjänst
av 24 år 4 månader;
samt ätt ersättningen för städningsarbetet under de senaste fem åren uppgått
till i medeltal 1,750 kronor för år.
Förenämnda anställningshavare, som icke blivit underkastade bestämmelserna
i tjänstepensionsreglementet för arbetare, kunna ej heller komma i
åtnjutande av pension enligt kungörelsen den 7 december 1934 (nr 585) med
föreskrifter angående pensionering av viss arbetarpersonal i statens tjänst,
enär de vid den tidpunkt, då de uppnådde 60 års ålder, icke under sammanlagt
15 år innehaft anställning i statens tjänst.
Generalpoststyrelsen har — under framhållande att arbetet i postverkets
tjänst för samtliga nu ifrågavarande anställningshavare utgjort deras huvudsakliga
sysselsättning och förvärvskälla — hemställt om utverkande av årlig
pension å 528 kronor åt Jansson, 360 kronor åt Liljegren samt 408 kronor
åt Norberg.
Statskontoret har icke funnit anledning till erinran mot vad generalpoststyrelsen
anfört och hemställt.
I likhet med myndigheterna anser jag mig böra förorda, att pension utverkas
åt de i ärendet omförmälda anställningshavarna. Beträffande avvägningen
av pensionsbeloppen ansluter jag mig till i ärendet avgivet förslag,
enligt vilket pensionen bör bestämmas till ett årligt belopp av 528 kronor åt
Jansson, 360 kronor åt Liljegren samt 408 kronor åt Norberg. Jag hemställer
alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att var och en av förra städerskorna vid postverket Josefina
Wilhelmina Jansson, född Lundkvist, och Elin Cecilia
Liljegren, född Nilsson, samt städerskan därstädes Eleonora
Lovisa Norberg, född Olsson, må, Jansson från och med den
1 juni 1941, Liljegren från och med den 1 januari 1941 och
Norberg från och med månaden näst efter den, varunder hon
lämnar sin anställning, under sin återstående livstid av postmedel
uppbära en årlig pension, Jansson å 528 kronor, Liljegren
å 360 kronor och Norberg å 408 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 19i2. t sami. Nr 65. 3
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 65.
Vad föredraganden ovan under punkterna l:o—9:o
hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,
bifaller Hans Maj:t Konungen samt förordnar, att proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Lars Gabrielson.
427182. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1942.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- BU 1942:13 Utlåtande över nedannämnda till utskottet hänvisade framställningar beträffande pensioner eller understöd att utgå dels från anslaget till diverse pensioner och s. 8 i texten