Angående stat för luftfartsfonden för budgetåret 1942143
1942-01-20 · 20 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 18 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1942:75, Angående stat för luftfartsfonden för budgetåret 1942143
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 75.
1
Nr 75.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående stat för luftfartsfonden
för budgetåret 1942143; given Stockholms
slott den 13 februari 1942.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Gustaf Andersson.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 13 februari 1942.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge,
Andersson, Domö, Rosander, Ewerlöf.
Efter gemensam beredning med cheferna för försvars- och finansdepartementen
anför chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson:
I
1942 års statsverksproposition har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att,
i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde bliva riksdagen förelagd,
för Luftfartsfonden å driftbudgeten för budgetåret 1942/43 beräkna ett underskott
av 1,152,500 kronor.
Det i statsverkspropositionen framlagda förslaget till stat för luftfartsfonden
hade följande utseende:
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 75.
1
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 75.
Beräknat förslag'' till
stat för luftfartsfouden för budgetåret 1942/43.
Inkomster
Kronor.
Utgifter
Kronor.
1.
Hyror och arrenden för
1.
Underhåll och drift av
till enskilda upplåtna
luftfartsleder, förslags-
lokaler och områden
10,000
vis ...............
260,000
2.
Diverse inkomster ....
5,000
2.
Förvaltningen av Bull-
3.
Inkomster av Bulltofta
tofta flygplats, för-
f1v£?r»lats
120,000
slagsvis ...........
113,600
4.
Inkomster av Torslanda
3.
Förvaltningen av Tors-
flygplats ..........
18,800
landa flygplats, för-
5.
Utdelning å aktier i ak-
slagsvis ...........
66,800
tiebolaget Aerotrans-
4.
Hyres- och arrendeavgif-
port ..............
114,100
ter m. m. för förhyrda
Underskott att avföras å
lokaler och områden,
riksstatens driftbudget
1,152,500
förslagsvis .........
7,500
5.
Ersättning till telegraf-
verket för radiotjänst
åt luftfarten, förslags-
vis ...............
335,000
6.
Understöd av regelbun-
den luftfart ........
637,500
Summa kronor 1,420,400 Summa kronor 1,420,400
Anledningen till att underskottet å nämnda fond ansågs böra i riksstatsförslaget
upptagas med endast ett beräknat belopp var, att förhandlingar pågingo
mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och representanter för Göteborgs
stad om statens övertagande av förvaltningen av Torslanda flygplats.
Sedan dessa förhandlingar nu slutförts och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
med skrivelse den 21 januari 1942 överlämnat ett mellan styrelsen och
nämnda representanter under förutsättning av Kungl. Maj:ts och stadsfullmäktiges
i Göteborg godkännande träffat avtal om flygplatsförvaltningens
övertagande av kronan, torde jag ånyo få anmäla ärendet. Ehuru avtalet icke
torde behöva underställas riksdagens prövning, torde detsamma med uteslutande
av därtill fogade handlingar, dock såsom bilaga till dagens statsrådsprotokoll
få åtfölja den proposition, om vars avlåtande till riksdagen jag har
för avsikt att här göra framställning.
Förhandlingarna hava letts av statssekreteraren i kommunikationsdepartementet
F. Severin.
I den framställning, dagtecknad den 5 juli 1941, vari väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
hemställde örn att förhandlingar måtte upptagas i nu berörda
fråga anförde styrelsen:
Göteborgs stad har visserligen i enlighet med av Kungl. Majit uppställda
villkor förbundit sig att för framtiden underhålla de å flygplatsen utförda
arbetena. Några särskilda villkor angående sättet för flygplatsens skötsel och
drift äro emellertid icke lämnade. För närvarande har Göteborgs stad upplåtit
flygplatsen till ett enskilt bolag, som under stadens kontroll ombesörjer
flygplatsens drift, varvid staden bidrager till täckande av underskottet. Åt
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 75.
3
skilliga olägenheter åvila detta system, och styrelsen kan för sin del icke
linna det ändamålsenligt för framtiden. I likhet med vad som skei! med de
liesia övriga kommunala flygplatser i landet synes det styrelsen, att staten
bör påtaga sig underhåll och drift även av denna flygplats. Då Göteborgs
stad redan åtagit sig vissa förpliktelser, synas emellertid utsikter finnas att
kunna erhålla bidrag från stadens sida för flygplatsens skötsel. Del är dessutom
att hoppas, alt sedan flygplatsen färdigställts och ånyo öppnats för trafik,
vilket beräknas kunna ske tidigast hösten 1942, förhållandena skola medgiva
ett återupptagande av de fredliga flygförbindelserna, varigenom inkomster
för flygplatsens begagnande även skola kunna påräknas.
För väg- och vattenbyggnadsstyrelsens del har det visat sig ogörligt att
centralt administrera samtliga till luftfartslederna hänförliga flygplatser och
llygfyrar m. fl. anläggningar. Sedan ett år tillbaka har därför under Bulllofta
flygplatsförvaltning administrerats de i sydligaste Sverige belägna anläggningarna
och denna anordning har visat sig ändamålsenlig. Behov föreligger
att bilda ett »Göteborgs-distrikt» för administration av de i Bohuslän
och norra Halland belägna civila flygplatserna och anläggningarna, vilket
lämpligen bör ske från centralpunkten Torslanda. Med detta som bakgrund
måste särskilda kvalifikationer ställas på den personal och den organisation,
som skall efter eventuellt övertagande finnas vid Torslanda flygplats. Styrelsen
förmenar, att behovet av denna distriktsorganisation ytterligare aktualiserar
frågan angående övertagande i statlig förvaltning av Torslanda flygplats.
Beträffande de punkter i avtalet, för vilka väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
ansett redogörelse erforderlig, har styrelsen anfört följande:
Enligt § 1 i avtalet övertager kronan från och med den 1 oktober 1942
förvaltningen av Torslanda flygplats såsom flygplats till allmänt bruk. För
detta ändamål upplåter staden till kronan avgiftsfritt hela det nuvarande
flygfältet vid Torslanda. Vidare har staden förbundit sig att förvärva och
till kronan upplåta två områden, vilka äro ämnade att användas för belysnings-
och radioanläggningar, erforderliga för luftfartens betjänande. Från
upplåtelsen har undantagits ett mindre område örn 800 kvm, vilket av staden
försålts till en privatperson. Nämnda område skall emellertid återköpas av
staden och därefter införlivas med flygplatsområdet. För att hindra sådan
nybebyggelse inom flygplatsens omgivningar, som kan innebära fara eller
hinder vid flygplatsens användande för luftfart, har staden förbundit sig att
förvärva servitutsrätt, innebärande byggnadsförbud å vissa till flygplatsen
gränsande områden.
Genom § 4 har kronan åtagit sig att ombesörja flygplatsens framtida
underhåll och drift. Flygplatsens förvaltning omhänderhaves för närvarande
av ett enskilt bolag, Göteborgs Flyghamnsaktiebolag, till vilket staden upplåtit
nyttjanderätten till de områden, som ingå i flygplatsen. Under senare
år har den av bolaget bedrivna rörelsen gått med förlust, vilken täckts av
tillskott från Göteborgs stad. De av staden hittills beviljade anslagen för
att täcka bolagets underskott hava uppgått till 4.000 kronor för år 1937,
15,810 kronor för år 1938, 45,748 kronor för år 1939 och 45,645 kronor för
år 1940. De höga förlustsiffrorna för åren 1939 och 1940 bero dels på de
av kriget föranledda inskränkningarna i lufttrafiken, dels ock därpå att
flygplatsen pä grund av ombyggnadsarbeten tidvis icke kunnat utnyttjas.
Med hänsyn till att trafiken å flygplatsen under de närmast kommande åren
icke torde bliva så omfattande, att utgifterna för driften kunna täckas av
inkomsterna, har det ansetts motiverat, att staden lämnar kronan ersättning
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 7ö
-
för dess förlust å driften. Vid förhandlingarna har staden förklarat sig villig
att till bestridande av driftkostnaderna lämna ett engångsbidrag av 75,000
kronor, vilket styrelsen ansett vara godtagbart.
Enligt § 5 skola kostnaderna för erforderliga anläggningar och arbeten
å flygplatsen i princip bestridas av kronan. Staden skall emellertid bidraga
dels med ett belopp av 145,000 kronor till slutförandet av den tidigare beslutade
utbyggnaden av flygplatsen, dels ock med ett belopp av 14,000
kronor till utförande av permanentbeläggning för en förbindelsebana från
uppställningsplatsen till rullningsbanorna. Kostnaderna för dessa båda arbeten
hava i maj 1941 beräknats till 1,060,000 kronor respektive 70,000
kronor.
I § 9 i avtalet bar upptagits en särskild bestämmelse om flygplatsens vattenförsörjning.
Enär företagna grundvattenundersökningar givit ogynnsamma
resultat, måste sannolikt ytvatten utnyttjas. Då de utredningar, som sammanhänga
härmed, ännu icke föreligga färdiga, skall frågan göras till föremål
för särskilda förhandlingar. Kostnaderna för vattenförsörjningens ordnande
skola bestridas enligt de grunder, som gälla för nu pågående ^byggnadsarbeten,
och staten skall således bidraga till dessa kostnader med 80
procent och staden med 20 procent, dock högst 10,000 kronor.
Enligt § 11 skall den å flygplatsen befintliga fasta och lösa egendomen
ingå i upplåtelsen. De nuvarande byggnadernas livslängd har ansetts böra
beräknas till 20 år, under vilken tid det skall åligga kronan att, i händelse
av avtalets upphörande, återställa egendomen i likvärdigt skick. För tiden
därefter finnes icke någon sådan skyldighet för kronan. Värdet av den lösa
egendomen skall årligen nedskrivas med 10 procent, och efter tio år skall
i händelse av avtalets upphörande någon ersättningsskyldighet icke åvila
kronan.
Bestämmelserna i § 15 komma att beröra dels mark belägen inom Göteborgs
stad, dels ock mark inom Torslanda kommun. Beträffande den förstnämnda
marken har staden genom en i paragrafen förutsatt särskild överenskommelse
förbundit sig att iakttaga av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
framförda önskemål angående byggnads höjd, placering m. m. I fråga om
marken inom Torslanda kommun bar staden genom förenämnda överenskommelse
förbundit sig att medverka till att byggnadsplan upprättas för de
områden, beträffande vilka länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län förordnat
eller kan komma att förordna om upprättande av byggnadsplan.
Då det ansetts skäligt, att den vid flygplatsen för närvarande anställda
personalen beredes möjlighet till fortsatt anställning vid Torslanda eller annan
statlig flygplats, bar styrelsen ansett sig kunna godtaga innehållet i § 16
i avtalet.
Vid beviljandet av statsbidrag till kostnaderna för flygplatsens utbyggnad
bär staden vid flera tillfällen avgivit förbindelser angående skyldighet för
staden att underhålla flygplatsen samt att hålla densamma öppen för allmän
lufttrafik. Genom statens övertagande av flygplatsens förvaltning synas
dessa förbindelser böra upphävas, och bestämmelse härom har därför intagits
i § 17 i avtalet. Det åligger emellertid staden att fullgöra bidragsskyldigheten
till kostnaderna för den nu pågående utbyggnaden av flygplatsen.
Styrelsen övergår härefter till beräkningen av inkomst- och utgiftsstaten
för flygplatsen. Därvid har styrelsen utgått från tidigare resultat av driften
vid flygplatsen ävensom från erfarenheter av förvaltningen vid Bulltofta
flygplats. Under budgetåret 1942/43 bomme, erinrar styrelsen, staten att omfatta
tiden från och med den 1 oktober 1942 till och med den 30 juni 1943.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 75-
Styrelsen behandlar till en början de i anledning av övertagandet uppkommande
utgifterna.
Den för flygplatsen erforderliga personalen anser styrelsen böra i .likhet
med vad fallet vore vid Bulltofta flygplats tills vidare anställas såsom arvodestagare.
Vid beräkningen av arvodesbeloppen hade styrelsen utgått från
Göteborgs stad såsom stationeringsort. Det till flygplats upplåtna området
gränsade nämligen direkt till Göteborgs stads område, och möjligheterna att
på platsen erhålla bostad vore synnerligen begränsade. Beträffande semester
och andra dylika förmåner torde för befattningshavarna, som i allmänhet i
flera år skött motsvarande tjänster, böra tillämpas samma grunder som i
fråga om extra ordinarie tjänstemän i närmast motsvarande löneställning.
Rörande personalbehovet och beräkningen av arvodena till personalen
anför styrelsen:
Ledningen av förvaltningen bör handhavas av en f 1 y g p 1 a t s c h e f, som
Ilar att ansvara inför väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för fullgörandet av
de flygplatsförvaltningen åliggande uppgifterna. Han skall sålunda enligt
nu gällande föreskrifter övervaka, att den ekonomiska förvaltningen ombesörjes
på ett tillfredsställande sätt. Det ankommer vidare på flygplatschefen
att inom flygplatsens område utöva tillsyn över ordning och säkerhet ävensom
att utreda frågor om förseelser mot gällande trafikbestämmelser inom
flygplatsens område, vare sig dessa blivit begångna i luften eller på marken.
Flygplatschefen måste av den anledningen vara språkkunnig och besitta
kunskap i luftfartsförfattningar och med luftfart sammanhängande förhållanden.
I övrigt har flygplatschefen att förvalta till honom från väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen utanordnade medel, att under styrelsens överinseende
och ledning övervaka den ekonomiska redovisningen och öva tillsyn
över att stadgade avgifter i rätt tid debiteras och indrivas samt att tillse att
flygplatsen med byggnader och övriga anläggningar hålles i driftsdugligt
skick m. m. För att underlätta styrelsens verksamhet beträffande förvaltningen
av luftfartslederna har styrelsen för avsikt att framdeles jämväl låta
flygplatschefen vid Torslanda närmast linder styrelsen omhänderhava tillsynen
och förvaltningen av de i Bohuslän och norra Halland belägna civila
flygplatserna och övriga därstädes för luftfartsändamål uppförda anläggningar.
Med hänsyn till de kvalifikationer, som sålunda måste ställas på
llygplatschefen, ävensom arten och omfattningen av de honom åvilande arbetsuppgifterna,
synes årsarvodet åt denne befattningshavare böra bestämmas
till 12,000 kronor, motsvarande i runt tal lön enligt 26 löneklassen. En
sådan löneställning skulle i stort sett motsvara de löneförmåner, som tagits
i beräkning vid bestämmandet av arvodet åt flygplatschefen vid Bulltofta
flygplats.
För handhavandet av den inre förvaltningen närmast under flygplatschefen
synes det erforderligt, att en hangarmästare anställes. En mot
svarande befattningshavare finnes redan nu anställd vid flygplatsen. Han
skall hava att i detalj planera och leda arbetena inom flygplatsen, handhava
förråd och utföra övlig förrådsbokföring. Med ledning av de avlöningsförmåner,
som tillkomma hangarmästaren vid Bulltofta flygplats, får styrelsen
föreslå, att hangarmästarens årsarvode fastställes till 6,400 kronor.
Vid flygplatsen finnes flir närvarande anställd en montör, vilken handhar
skötseln av de elektriska anläggningarna. Dessa komma ali under år
1942 väsentligen utvidgas lill alt omfatta ej blott flygplatsbelysningen utan
även reservkraftstation och elektriskt pumpmaskinen för reglering av avrin
-
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 75.
ningen från flygplatsen. Med hänsyn till arbetsuppgifternas art och omfattning
bör ifrågavarande befattning minst jämställas med motsvarande montörtjänst
vid Bulltofta flygplats. Styrelsen föreslår, att årsarvodet bestämmes till
5,000 kronor.
För det kamerala arbetet, omfattande bland annat kontroll av journaler
över flygplans starter och landningar, avgiftsdebitering, utbetalande av avlöningar,
upprättande av statistik m. m. erfordras en kontorist. Denne
befattningshavare skall dessutom biträda med skrivgöromål samt förandet
av diarium. Med hänsyn till beskaffenheten av de honom åliggande göromålen
bör han jämställas med en kontorist i 7 lönegraden. Styrelsen föreslår
därför, att årsarvodet bestämmes till 3,900 kronor.
För skötseln av flygplatsens värmeanläggningar erfordras en eldare.
Denne beräknas jämväl vid behov kunna biträda med fältarbetena samt
fungera såsom förare av flygplatsens automobiler. Såsom skäligt årsarvode
åt denne befattningshavare får styrelsen föreslå 3,500 kronor, motsvarande
i runt tal lön enligt 4 löneklassen.
Med hänsyn till flygplatsens avskilda läge samt de stora värden densamma
representerar erfordras för erforderlig vakthållning en flygplatsvak t.
Dennes årsarvode bör bestämmas likaledes till 3,500 kronor.
Då det knappast kan förutsättas, att kontoristen kan medhinna samtliga
skrivgöromål och då det tidvis kommer att uppslå behov av en telefonist
för skötseln av flygplatsens telefonväxel, bör för dessa ändamål beräknas
ett belopp av 1,500 kronor.
Avlöningarna till personalen skulle alltså enligt styrelsens förslag komma
att uppgå till (12,000 + 6,400 + 5,000 + 3,900 + 3,500 + 3,500 + 1,500)
35,800 kronor för år. Härtill komme, anför styrelsen, kostnader för vikariatsoch
övertidsersättningar, tjänstedräkt m. m., vilka kostnader beräknades till
2,200 kronor för år. Sammanlagt skulle alltså årskostnaderna för avlöning
åt personalen uppgå till 38,000 kronor. Då under budgetåret 1942/43 endast
behövde räknas med kostnaderna för tiden den 1 oktober 1942—den 30 juni
1943, skulle för nu ifrågavarande ändamål erfordras ett belopp av 28,500
kronor.
Bland övriga kostnader, som sammanhänga med förvaltningen av flygplatsen,
märkes resekostnads- och traktamentsersättning. I samband med
driften av flygplatsen torde, framhåller väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
tjänsteresor påkallas för såväl flygplatschefen som honom underlydande
personal. Såsom tidigare framhållits vore det avsett, att flygplatschefen
skulle övertaga den närmaste tillsynen av luftfartsanläggningarna i Bohuslän
och norra Halland, vilket komme att medföra resor såväl för denne som
för annan förvaltningen tillhörande personal. Årskostnaderna för reseersättningarna,
inkluderande fasta kostnader för den tjänstebil, som erfordrades
vid flygplatsen, beräknade styrelsen till 2,500 kronor eller för nu ifrågavarande
tid 1,875 kronor.
Under expenser har styrelsen beräknat medel till bestridandet av kostnaderna
för bränsle, lyse otili vatten. Årskostnaderna härför äro beräknade till
18,500 kronor eller för nu ifrågavarande tid 13,875 kronor, vilket belopp
styrelsen föreslår böra anvisas förslagsvis. För övriga expenser beräknas erforderligt
ett belopp av 5,000 kronor, eller för nästa budgetår 3,750 kronor.
7
Kungl. Maj.ts proposition nr 75-
För expenser skulle således erfordras ett sammanlagt belopp av 17,625
kronor.
De normala årskostnaderna för underhåll och komplettering av belysningsanlåggningar,
byggnader och flygfält beräknar styrelsen uppgå till 25,000
kronor eller ungefär samma belopp som för Bulltofta flygplats. I staten för
nästa budgetår skulle därför upptagas ett belopp av 18,750 kronor.
Enligt styrelsens sålunda framlagda förslag skulle kostnaderna för förvaltningen
av Torslanda flygplats under angiven tid uppgå till (28,500 +
l, 875 + 17,625 + 18,750) 66,750 kronor.
Vidkommande härefter inkomsterna från flygplatsen utgjordes desamma,
framhåller styrelsen, i första hand av flygplats- och fältbelysningsavgifter.
Då utbyggnaden av flygplatsen beräknades i huvudsak bliva färdigställd
till tiden för övertagandet, räknade styrelsen med att flygverksamheten
vid flygplatsen skulle kunna bedrivas ulan särskilda inskränkningar,
bortsett från dem, som föranleddes av gällande bensinrestriktioner. Med utgångspunkt
härifrån samt med ledning av tidigare avgiftsuppbörd uppskattade
styrelsen årsinkomsten av nu ifrågavarande avgifter till 18,500 kronor.
Utöver dessa avgifter torde genom upplåtelser av lokaler och områden kunna
påräknas inkomster, vilka beräknades till 6,000 kronor per år. Slutligen
tillkomme övriga inkomster, såsom ersättning för försäljning av höskörd
m. m., vilka kunde bestämmas till ett årligt belopp av 500 kronor. Samtliga
inkomster från förvaltningen skulle således kunna beräknas till 25,000 kronor,
varav för tiden den 1 oktober 1942—den 30 juni 1943 skulle upptagas
ett belopp av 18,750 kronor.
Styrelsen erinrar härefter om att Göteborgs stad enligt § 4 i avtalet förbundit
sig att bidraga till kostnaderna för driften med ett engångsbelopp av
75,000 kronor. Då detta belopp enligt styrelsen borde tillgodoföras inkomsterna
från flygplatsen, skulle inkomsterna upptagas med 93,750 kronor.
I detta sammanhang har styrelsen även upptagit frågan örn en utvidgad
organisation av förvaltningen av Jönköpings flygplats.
Styrelsen erinrar om att Kungl. Majit genom beslut den 30 december 1941
godkänt ett mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och drätselkammaren
i Jönköping den 7 och 18 november 1941 träffat avtal angående statens
övertagande av förvaltningen av Jönköpings flygplats. Denna flygplats vore,
anför styrelsen, sedan flera år tillbaka under utbyggnad, och på grund av
där inträffad olyckshändelse hade det visat sig erforderligt med skärpt tillsyn
över fältytans beskaffenhet. Flygplatsen vore nämligen anlagd genom
utfyllning av en tidigare mosse, och sättningar förekomme alltjämt. Genom
en föreslagen utvidgning av den reguljära luftfarten komnie jämväl
flygplatsen att få ökad betydelse. Enligt styrelsens mening borde därför en
ansvarig flygplatschef anställas viri flygplatsen. Då numera den där befintliga
markradiostationen erhållit en permanent utbyggnad och flygplatsen
för framtiden genom ökade dimensioner komme att erbjuda förbättrade
trafikmöjligheter, erfordrades av dessa skäl jämväl tillgång till flygledare
å flygplatsen. I detta fall skulle cn och samma befattningshavare tills vidare
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 75.
kunna upprätthålla båda befattningarna. Kostnaderna för anställande av en
dylik befattningshavare hade styrelsen beräknat till 8,500 kronor. Denna
utgift syntes böra utgå av den i luftfartsfonden under anslaget till underhåll
och drift av luftfartsleder ingående delposten till personal för flygplatser
och flygfyrar. Då denna delpost icke lämnade tillgång till bestridande
av förevarande kostnader, syntes densamma för budgetåret 1942/1943 böra
ökas med beloppet i. fråga.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
att Kungl. Ma,j:t måtte godkänna det träffade avtalet angående
förvaltningen av Torslanda flygplats, att utgifterna för och inkomsterna
av förvaltningen av nämnda flygplats under budgetåret 1942/43 måtte i
luftfartsfondens stat upptagas med 66,750 kronor respektive 93,750 kronor,
samt att den i luftfartsfonden upptagna utgiftsposten till underhåll och
drift av luftfartsleder måtte ökas med ett till avlöning av flygplatschef tilllika
flygledare vid Jönköpings flygplats avsett belopp av 8,500 kronor.
Statskontoret, som den 7 februari 1942 avgivit utlåtande i ärendet, har inledningsvis
meddelat, att ämbetsverket underkastat det framlagda förslaget
till avtal rörande förvaltningen av Torslanda flygplats endast den granskning,
som ämbetsverket kunnat verkställa i avsaknad av det för en mera ingående
bedömning erforderliga materialet, och därvid icke funnit anledning till uttalande.
Däremot har statskontoret icke kunnat lämna helt utan erinran de förslag,
vilka ligga till grund för beräkningen av den för bestridande av kostnaderna
för flygplatsens förvaltning upptagna utgiftsposten å 66,750 kronor. Statskontoret
anför härom:
Även med beaktande av att såväl Bulltofta flygplats som Malmö stad tillhöra
ortsgruppen F, under det att Göteborgs stad, inom vilken befattningshavarna
vid Torslanda flygplats skulle vara hänvisade att förskaffa sig bostäder,
hänförts till ortsgruppen G, har ämbetsverket icke kunnat undgå att
finna de årsarvoden, som föreslagits för flygplatschefen, hangarmästaren och
flygplatsvakten vid Torslanda flygplats, väl höga i förhållande till de arvoden,
vilka enligt de av Kungl. Majit i innevarande års statsverksproposition
i sådant avseende framlagda förslag (bil. rör. staten för luftfartsfonden, sid.
14) från och med nästa budgetår skulle utgå till motsvarande befattningshavare
vid Bulltofta flygplats. Statskontoret får alltså för sin del förorda, att
arvodena till ifrågavarande befattningshavare vid Torslanda flygplats bestämmas
till för flygplatschefen 10,500 kronor, för hangarmästaren 5,900 kronor
och för flygplatsvakten 3,400 kronor för år. I övrigt hava de i omhandlade
utgiftspost ingående arvodes- och omkostnadsbeloppen liksom den av
styrelsen verkställda beräkningen av inkomsterna av Torslanda flygplats icke
föranlett någon erinran från statskontorets sida.
Vad angår styrelsens hemställan, att den i årets statsverksproposition föreslagna,
i luftfartsfondens stat ingående delposten till underhåll och drift av
luftfartsleder måtte för nästa budgetår ökas med 8,500 kronor till årsarvode
åt en flygplatschef, tillika flygledare, vid Jönköpings flygplats, meddelar statskontoret,
att ämbetsverket från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen under hand
inhämtat, att befattningen såsom flygplatschef vid sagda flygplats för närvä
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 75.
9
rande bestrede^ såsom bisyssla av byggnadschefen i Jönköping mot ett årligt
arvode av 300 kronor. Att nu i enlighet med styrelsens förslag förändra denna
relativt obetydliga bisyssla till en befattning såsom flygplatschef och flygledare
med ett årsarvode av icke mindre än 8,500 kronor kunde statskontoret
icke finna motiverat. I varje fall torde, uttalar ämbetsverket, vad som i sådant
avseende anförts i föreliggande framställning näppeligen kunna anses
utgöra tillräckliga skäl för vidtagandet av en så kostnadsdragande åtgärd.
Ämbetsverket avstyrker fördenskull bifall till styrelsens härom gjorda hemställan.
Med hänsyn till ökat arbete med tillsynen av flygplatsen m. m. bör
möjligen, anser statskontoret, den nu utgående ersättningen härför böra något
höjas. Statskontoret säger sig emellertid sakna möjlighet att härutinnan
avgiva något positivt förslag.
I detta sammanhang torde jag jämväl få anmäla en av väg- och vattenbgggnadsstgrelsen
i skrivelse den 3 januari 1942 gjord hemställan om anvisande
av medel för att bestrida kostnaderna för, bland annat, flyttning av markradiostationen
å Bulltofta flygplats.
Styrelsen erinrar till en början, att den nya stationsbyggnaden å Bulltofta
flygplats för närvarande vore under uppförande och beräknades bliva färdigställd
under innevarande år. I byggnaden komme, anför styrelsen, att inrymmas
lokaler för radiotjänsten, vilken nu vöre inrymd i en mindre byggnad.
Radioanläggningen i denna byggnad måste därför flyttas till den nya stationsbyggnaden,
så snart denna vore färdigställd. Med hänsyn till angelägenheten
av att under alla förhållanden kunna upprätthålla radiotrafiken hade det ansetts
lämpligt att i samband med flyttningen anordna en reservstation i stationsbyggnadens
skyddsrum. Kostnaderna för flyttningen av radiostatio-''
nen samt anordnandet av reservstationen hade av telegrafstyrelsen beräknats
till 25,700 kronor, varvid styrelsen räknat med att vissa befintliga elektriska
kablar skulle kunna flyttas. Örn däremot nya kablar måste nedläggas, ökades
kostnaderna med 3,300 kronor, i skrivelse den 17 december 1941 hade
telegrafstyrelsen hemställt, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen måtte hos
Kungl. Majit anhålla örn beviljande av erforderliga medel för flyttningen av
radiostationen samt anordnandet av reservstationen. Enligt telegrafstyrelsens
skrivelse kunde dessa kostnader icke rymmas inom ramen för det för innevarande
budgetår å luftfartsfonden upptagna anslaget till ersättning till telegrafverket
för radiotjänst åt luftfarten. Ä nämnda anslag hade emellertid uppdebiterats
ett belopp av 30,000 kronor, utgörande besparing å det för budgetåret
1940/41 anvisade anslaget till samma ändamål. Med anledning härav
finge styrelsen föreslå, att nämnda besparing måtte få användas för bestridande
av nu ifrågavarande kostnader. Därest den av styrelsen nu föreslagna
anordningen på grund av budgettekniska principer icke skulle kunna genomföras,
hemställde styrelsen, att medel för nu ifrågavarande ändamål på annai
sätt måtte ställas till förfogande.
Riksräkenskapsverket bär i utlåtande den 16 januari 1942 anfört, att ämbetsverket
med hänsyn till gällande budgettekniska principer icke kunde tillstyrka,
att medgivande lämnades väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att för
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 75.
bestridande av de i framställningen omförmälda utgifterna taga i anspråk
den besparing, som uppkommit å den å Iuftfartsfondens stat för budgetåret
1940/41 upptagna posten för ersättning till telegrafverket för radiotjänst åt
luftfarten. Ett sådant medgivande kunde i varje fall icke lämnas utan riksdagens
hörande. Riksräkenskapsverket funne det emellertid lämpligt, att ifrågavarande
utgifter redovisades å Iuftfartsfondens stat. Enligt vad riksräkenskapsverket
under hand inhämtat från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen behövde
de för utgifternas bestridande erforderliga medlen icke finnas tillgängliga
före ingången av budgetåret 1942/43. Riksräkenskapsverket finge därför,
under erinran om att definitivt förslag till stat för luftfartsfonden för budgetåret
1942/43 ännu icke framlagts för riksdagen, förorda, att å denna stat
upptoges en särskild post för de utgifter, varom här vore fråga.
Vidare torde jag få anmäla, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med skrivelse
den 9 februari 1942 överlämnat en av telegrafstyrelsen gjord framställning
örn ökad ersättning för innevarande budgetår för radiotjänsten åt luftfarten.
I Iuftfartsfondens stat för innevarande budgetår är utgiftsposten till nämnda
ändamål upptagen med 335,000 kronor eller samma belopp, varmed posten
funnits upptagen från och med budgetåret 1939/40.
Telegrafstyrelsen har i sin skrivelse anfört:
Av nu föreliggande ekonomiska översikt framgår, att den i staten för luftfartsfonden
för budgetåret 1941/42 upptagna ersättningen till telegrafverket
för radiotjänst åt luftfarten med kostnadernas nuvarande omfattning troligen
kommer att överskridas med omkring 20,000 kronor. Utgiftsslegringen beror
huvudsakligen på ökade kostnader för underhåll (särskilt rörkostnader) samt
på ökade trafikkostnader framför allt genom personalökning på grund av
extra öppethållning. För att kunna tillmötesgå flygvapnets önskemål, att kostnaderna
även för den av militära behov påkallade radiotjänsten vid de civila
markstationerna fortfarande bestridas av ersättningen till telegrafverket,
är det därför nödvändigt, att denna ersättning för innevarande budgetår ökas
med angivet belopp, 20,000 kronor.
Chefen för flygvapnet har dessutom i skrivelse den 22 november 1941 framhållit
som önskvärt ur bokförings- m. fl. synpunkter, att hos Kungl. Majit
begäres en så avpassad ökning av medlen för den civila luftfartens radiotjänst,
afl dessa kunna täcka kostnaderna för hela luftfartens behov av radiotjänst
(flygsäkerhetstjänst). Härvid åsyftades den extra utsändningen från
rundradiostationer för radiopejltjänst åt flygvapnet. För detta ändamål beräknas
kostnaderna för innevarande budgetår till 1,200 kronor med den utsträckning
av tjänsten, som nu förekommer. Då det emellertid är att förutse
en ökad användning, örn tjänsten tillhandahålles flygvapnet kostnadsfritt,
bör vid sådant fall räknas med förslagsvis 5,000 kronor.
För bemanning och drift av Visby markstation finnas icke heller några
medel disponibla, enligt vad som framgår av den nu föreliggande ekonomiska
översikten. För alt kunna öppna denna station är det därför likaledes nödvändigt,
att ersättningen lill telegrafverket ökas med erforderligt belopp. Kostnaderna
härför beräknas till 3,500 kronor för den återstående delen av innevarande
budgetår.
Den provisoriska stationen vid Norrköpings flygplats drager också vissa
extra kostnader, som icke kunna täckas av ersättningen till telegrafverket och
som beräknas enligt följande:
Kungl. Maj.ts proposition nr 75.
11
Kronor.
Iordningställande av station i buss .............................. 1,000
Anordnande av provisorisk station inomhus ...................... 1,000
Kalibrering av Adcock-anläggning................................ 500
Summa kronor 2,500.
Örn ytterligare ökade krav ställas på radiotjänsten åt luftfarten, exempelvis
i samband med eventuell utökning av flygförbindelserna, är det nödvändigt
att ytterligare öka ersättningen till telegrafverket med motsvarande belopp.
Chefen för flygvapnet har i yttrande till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
icke haft något att erinra mot de av telegrafstyrelsen anförda synpunkterna
och kostnadsberäkningarna, i vad dessa gälla flygvapnets behov av radiotjänst.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har vitsordat behovet av de av telegrafstyrelsen
anmälda ökade kraven på radiotjänst åt luftfarten samt anfört:
För närvarande är visserligen till följd av kriget den reguljära lufttrafiken
av mindre omfattning än normalt. Emellertid bedrives å andra sidan trafiken
på grund av omständigheterna även under den mörka delen av dygnet,
vilket föranleder nattjänst i stor utsträckning för såväl flygledning som personalen
vid radiotjänsten. För upprätthållande av trafiksäkerheten är det
nämligen nödvändigt, att flygledningen kan upprätthålla kontakt med civila
och militära flygplan inom flygsäkerhetsdistriktet.
Beträffande den av telegrafstyrelsen angivna kostnaden för extra utsändning
från rundradiostationer för radiopejltjänst åt flygvapnet ifrågasätter
styrelsen, huruvida icke denna kostnad bör bestridas i annan ordning än
genom anlitande av nu ifrågavarande anslagspost. För denna utsändning anlitas
nämligen icke de för den civila luftfarten anordnade markradiostationerna
och ej heller rekvireras utsändningen genom den statliga flygledningen.
Vidkommande härefter den av telegrafstyrelsen omförmäkla bemanningen
och driften av Visby flygplats har denna numera nödvändiggjorts, då reguljär
lufttrafik öppnats på Visby till följd av de rådande isförhållandena i
Östersjön. Radiostationen är även erforderlig för flygsäkerhetstjänsten vid
vissa andra förekommande flygningar.
Anordningarna för den provisoriska radiostationen vid Norrköpings flygplats
hava föranletts därav, att den byggnad, inom vilken radiostationen hittills
varit inrymd, helt och hållet förstörts genom en den 22 december 1941
inträffad eldsvåda å flygplatsen.
Torslanda flygplats anlades år 1922 huvudsakligen såsom en sjöflygplats
för Göteborgs stad. Genom successiva utbyggnader har sedermera även en
landflygplats anordnats därstädes, användbar för reguljär lufttrafik. Till
kostnaderna för utbyggnadsarbetena har staten bidragit med ett belopp av
omkring 5.3 milj. kronor. Huvuddelen av detta belopp eller sammanlagt omkring
4 milj. kronor har anvisats till den nu pågående utbyggnaden, vilken
påbörjades under år 1939 och beräknas bliva färdig hösten 1942.
Enligt den för flygplatsens utbyggnad uppgjorda planen skulle efter avslutandet
av de nu pågående arbetena återstå arbeten att utföra, vilka beräknas
draga en kostnad något överstigande en miljon kronor. Dessa arbeten
beröra i huvudsak vattenområden, vilka numera indämts och igenfyllts med
Depante
menta
chefen,
.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 75.
mudder, och avse bland annat dränering, gräsbesåning och permanentbeläggning
av vissa delar. Arbetena avses skola i huvudsak utföras först när mudderutfyllningen
hårdnat. Med hänsyn till önskvärdheten att få rullningsbanorna
färdigställda tidigare har emellertid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
genom beslut den 30 januari 1942 bemyndigats att genom jord- och stenfyllning
hårdgöra vissa delar av de invallade områdena. Sedan de återstående
arbetena utförts, torde flygfältet, såvitt nu kan bedömas, vara ägnat
att väl fylla de anspråk, som komma att ställas på detsamma.
Torslanda flygplats hade före krigsutbrottet regelbunden passagerartrafik
och nattposttrafik med såväl Oslo som Köpenhamn, varjämte trafik försöksvis
upprätthållits med Stockholm. Under nuvarande utrikespolitiska
förhållanden är det givetvis vanskligt att bedöma förutsättningarna för ett
återupptagande av reguljär lufttrafik. Det måste emellertid anses naturligt,
att Göteborg såsom rikets andra stad och kommersiellt centrum för västkusten
i framtiden, efter återgång till fredliga förhållanden, åter erhåller flygförbindelser
såväl med landet i övrigt som med utlandet.
Med hänsyn till de stora värden, som ifrågavarande trafikflygplats numera
representerar, är det angeläget, att förvaltningen av flygplatsen ordnas
på ändamålsenligaste sätt. Det nu framlagda avtalet innebär, att
staden ställer flygplatsen jämte dess anläggningar till statens förfogande mot
det att staten åtager sig att svara för flygplatsens drift och underhåll.
Flygplatsförvaltningarnas statliga karaktär är särskilt framträdande beträffande
de uppgifter, som äro knutna till flygsäkerhetstjänsten. Dessa
uppgifter handhavas för närvarande vid Torslanda liksom vid Bromma,
Bulltofta och Norrköpings flygplatser av flygledningen med hjälp av radiooch
väderlekstjänsten, vilka samtliga äro statliga organ. Därest jämväl den
övriga delen av förvaltningsorganisationen vid Torslanda flygplats övertages
av staten, erhålles en enhetlig organisation, och oklarhet i fördelningen
av befogenheter och ansvar undvikes. Vidare kan antagas, att genom en
statlig förvaltning största garantier erhållas för att flygplatsens skötsel och
underhåll ske så, att flygplatsens användbarhet på bästa sätt främjas. Genom
upprättandet av en statlig förvaltningsorganisation i Göteborg kunna
därjämte föi-utsättningar skapas för en önskvärd decentralisering av den
hittills direkt från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ledda förvaltningen av
flygplatserna i Bohuslän och norra Halland på samma sätt som tidigare
skett beträffande flygplatserna i Skåne och södra Småland. Dessa förvaltas
nämligen av den statliga flygplatsförvaltningen vid Malmö-Bulltofta. Slutligen
må här erinras, att under de senare åren väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
träffat avtal om övertagande av förvaltningen av landets övriga kommunala
flygplatser med undantag av flygplatserna vid Stockholm och Eskilstuna.
På grund av i huvudsak här anförda synpunkter anser jag lämpligt, att
förvaltningen av Torslanda flygplats omhänderhaves av staten. Ekonomiskt
sett kan emellertid ett övertagande antagas medföra vissa uppoffringar
från statens sida. Sålunda uppgingo för åren 1937—1940 de årliga förlus
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 76.
13
lenia å förvaltningen till i runda tal respektive 4,000, 16,000, 46,000 och
46.000 kronor. De två senare årens höga förlustsiffror sammanhänga med
de av kriget föranledda inskränkningarna i flygtrafiken och med de hinder
för flygplatsens användning, som de pågående utbyggnadsarbetena medfört.
Det kan emellertid förväntas, att driftresultatet framdeles, då normala förhållanden
åter inträtt, blir gynnsammare än vad nu är fallet. Härtill kommer,
att Göteborgs stad enligt avtalet förbundit sig att bidraga med dels ett
engångsbelopp av 75,000 kronor till driftkostnadernas bestridande, dels
145.000 kronor till flygplatsens slutliga iordningställande enligt den uppgjorda
utbyggnadsplanen, dels 14,000 kronor till utförande av en permanentbeläggning
för en förbindelsebana från uppställningsplatsen till rullningsbanorna
och dels högst 10,000 kronor till kostnaderna för ordnandet av
flygplatsens vattenförsörjningsfråga. Genom avtalet torde också markbehovet
för flygplatsen kunna anses tillgodosett för den närmaste framtiden
utan kostnader för staten. På grund av dessa förhållanden anser
.jag de med övertagandet förenade ekonomiska förpliktelserna icke böra utgöra
hinder för avtalets godtagande. Då avtalets villkor i övrigt ej heller
givit mig anledning till erinran, tillstyrker jag, att avtalet godkännes från
statens sida. Tidpunkten för flygplatsens övertagande har i avtalet bestämts
till den 1 oktober 1942 eller den tidpunkt, då de nu pågående arbetena å
flygfältet beräknas vara avslutade.
Vad härefter angår den för flygplatsens förvaltning erforderliga personalen
anser jag i likhet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att densamma bör
anställas såsom arvodestagare. Mot styrelsens förslag, att för flygplatsen avses
en flygplatschef, en hangarmästare, en montör, en kontorist och en flygplatsvakt
har jag icke något att erinra. Däremot anser jag mig icke böra biträda
förslaget örn anställning jämväl av en eldare och en telefonist. De arbetsuppgifter,
som skulle ankomma på dessa befattningshavare, synas nämligen icke
vara av större omfattning, än att dessa uppgifter böra kunna ombesörjas av
den övriga personalen. Flygtrafiken å Torslanda flygplats torde nämligen,
såvitt nu kan bedömas, bliva av relativt obetydlig omfattning under nästa
budgetår.
I likhet med statskontoret anser jag de föreslagna arvodena väl höga i
förhållande till motsvarande arvoden till personalen vid Bulltofta flygplats. Desamma
synas icke böra bestämmas högre än statskontoret tillstyrkt. I enlighet
härmed böra arvodena utgå med 10,500 kronor till flygplatschefen, 5,900
kronor till hangarmästaren, 5,000 kronor till montören, 3,900 kronor till
kontoristen och 3,400 kronor till flygplatsvakten. Tillhopa med kostnader
för vikariats- och övertidsersättningar, tjänstedräkt m. m., vilka torde kunna
beräknas till 1,800 kronor, skidle årskostnaden för personalen uppgå till
30,500 kronor.
De övriga av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknade årsutgifterna
för flygplatsens förvaltning lia icke givit mig anledning till annan erinran än
att kostnaderna för underhåll och komplettering av belysningsanläggningar,
byggnader och flygfält torde med hänsyn till, bland annat, att icke obetyd
-
14 Kungl. Maj.ts proposition nr 75.
liga delar av flygfältet äro permanentbelagda, kunna begränsas till 20,000
kronor.
I enlighet med vad jag sålunda anfört skulle kostnaderna för flygplatsförvaltningen
för helt år räknat uppgå till för personalen 30,500 kronor, resekostnads-
och traktamentsersättningar 2,500 kronor, expenser 23,500 kronor,
därav för bränsle, lyse och vatten 18,500 kronor, saint underhåll och komplettering
av belysningsanläggningar, byggnader och flygfält 20,000 kronor eller
tillhopa 76,500 kronor. Då flygplatsen skulle omhändertagas av staten först
från och med den 1 oktober 1942, kan sistnämnda belopp för nästa budgetår
minskas med en fjärdedel eller till avrundat 57,400 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag till inkomstberäkning, enligt
vilken inkomsterna för tiden den 1 oktober 1942 till den 1 juli 1943 uppskattats
till avrundat 18,800 kronor, har icke givit mig anledning till erinran.
På inkomstsidan bör emellertid upptagas det engångsbelopp å 75,000 kronor,
varmed Göteborgs stad enligt avtalet skulle bidraga till kostnaderna för flygplatsens
förvaltning. I enlighet härmed skulle posten inkomster av Torslanda
flygplats uppgå till (18,800 + 75,000) 93,800 kronor.
Då jag i likhet med statskontoret icke anser tillräckliga skäl föreligga,
att en heltidsanställd flygplatschef, tillika flygledare, anställes vid Jönköpings
flygplats, kan jag icke tillstyrka väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag,
att härför ett arvodesbelopp av 8,500 kronor inräknas i den i luftfartsfondens
stat upptagna delposten till underhåll och drift av luftfartsleder.
De av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen begärda medlen, 25,700 kronor,
för bestridande av kostnaderna för dels flyttning av den nuvarande radiostationen
å Bulltofta flygplats till den nya stationsbyggnaden därstädes och
dels anordnande av en reservradiostation i denna byggnad böra ställas till
styrelsens förfogande. Enligt vad jag inhämtat av telegrafstyrelsen belöpa
av det erforderliga beloppet 9,500 kronor å reservstationen. Då här ifrågavarande
''utgifter ha karaktären av engångsutgifter, bör på sätt riksräkenskapsverket
föreslagit en särskild post för ändamålet upptagas i luftfartsfondens
stat för nästa budgetår.
Behovet av ökade medel för innevarande budgetår till ersättning åt telegrafverket
för radiotjänst åt luftfarten sammanhänger i huvudsak med de
ökade anspråk på radiotjänst, som uppkommit i anledning av nu rådande
särskilda förhållanden. Då radiotjänsten är av största betydelse för trafiksäkerheten
i luften, anser jag erforderliga medel böra stå till förfogande, för
alt denna tjänst må kunna upprätthållas i den utsträckning, som förhållandena
kräva. Enligt telegrafstyrelsens beräkningar skulle för radiotjänstens
ombesörjande i nu förutsatt omfattning för innevarande budgetår ett belopp
av 31,000 kronor erfordras utöver det för ändamålet tidigare anvisade beloppet
å 335,000 kronor. I förstnämnda belopp ingå, bland annat, dels 2,500
kronor, utgörande kostnader för en provisorisk radiostation å Norrköpings
flygfält, vilken måst anordnas såsom ersättning för den radiostation, som
nedbrann i slutet av nästlidna år, och dels 5,000 kronor, motsvarande av telegrafstyrelsen
beräknade kostnader för extra utsändningar från rundradio
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 75.
15
stationer för radiopejltjänst åt flygvapnet. Då de för den civila luftfarten anordnade
markradiostationerna icke anlitas för dessa utsändningar och endast
utgifter, som sammanhänga med den civila luftfarten, principiellt böra belasta
luftfartsfondens utgiftssida anser jag mig icke böra förorda, att kostnaderna
för ifrågavarande utsändningar från rundradiostationerna bestridas
från luftfartsfonden. För dessa kostnader synas i stället böra anlitas anslag
av militär natur.
Den av Kungl. Majit och riksdagen för innevarande budgetår fastställda
staten för luftfartsfonden torde av praktiska skäl icke nu böra ändras. De
ökade utgifterna för radiotjänsten åt luftfarten synas därför lämpligen böra
bestridas på så sätt, att Kungl. Majit, därest bemyndigande därtill erhålles
av riksdagen, medgiver, att posten till ersättning till telegrafverket för radiotjänst
åt luftfarten, som nu är upptagen i luftfartsfondens stat såsom en obetecknad
utgiftspost, må överskridas med erforderligt belopp.
Då det är anledning antaga, att ej heller det belopp å 335,000 kronor till
radiotjänst åt luftfarten, som upptagits i det beräknade statförslaget för luftfartsfonden
för nästa budgetår, kommer att vara tillräckligt, torde beloppet
böra ökas med 25,000 kronor till 360,000 kronor.
Beträffande nu icke berörda delar av det i statsverkspropositionen framlagda,
här förut återgivna förslaget till stat för luftfartsfonden ifrågasätter
jag icke någon ändring. Förslaget skulle alltså erhålla följande utseende:
Förslag''
till stat för luftfartsCouden för budgetåret 1942/48.
Inkomster Kronor.
1. Hyror och arrenden för
till enskilda upplåtna
lokaler och områden 10,000
2. Diverse inkomster .... 5,000
3. Inkomster av Bulltofta
flygplats .......... 120,000
4. Inkomster av Torslanda
flygplats .......... 93,800
5. Utdelning å aktier i ak
tiebolaget
Aerotrans
port
.............. 114,100
Underskott att avföras å
riksstatens driftbudget 1,118,800
utgifter Kronor.
1. Underhåll och drift av
luftfartsleder, förslagsvis
............... 260,000
2. Förvaltningen av Bull
tofta
flygplats, förslagsvis
........... 113,600
3. Förvaltningen av Tors
landa
flygplats, förslagsvis
........... 57,400
4. Hyres- och arrendeavgif
ter
m. m. för förhyrda
lokaler och områden,
förslagsvis ......... 7,500
5. Ersättning till telegraf
verket
för radiotjänst
åt luftfarten, förslagsvis
............... 360,000
6. Anordnande av reserv
radiostation
å Bulltofta
flygplats m. m. 25,700
7. Understöd av regelbun
den
luftfart ........ 637,500
Summa kronor 1,461,700
Summa kronor 1,461,700
16 Kungl. Maj:ts proposition nr 75.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att
dels godkänna av mig framlagt förslag till stat för luftfartsfonden
för budgetåret 1942/43;
dels för Luft farts! onden å driftbudgeten för budgetåret
1942/43 upptaga ett underskott av ......kronor 1,118,800;
dels ock medgiva, att den i luftfartsfondens stat för budgetåret
1941/42 upptagna utgiftsposten till ersättning till telegrafverket
för radiotjänst åt luftfarten må efter beslut av
Kungl. Majit överskridas.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet;
F. Wessberg.
Kungl. Majlis proposition nr 75.
17
Bilaga.
Avtal.
Mellan Kungl, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, å Kungl. Maj:ts och
kronans vägnar, samt av Stadsfullmäktige i Göteborg utsedda delegerade,
å Göteborgs stads vägnar, har följande avtal träffats.
§ 1.
Kronan övertager från och med den 1 oktober 1942 förvaltningen av Göteborg—Torslanda
såsom flygplats till allmänt bruk.
För detta ändamål upplåter staden utan ersättning och på nedan angivna
villkor i övrigt till kronan dels det område, som å bifogade karta (Bilaga A)
utmärkts med blå kantbeteckning, dels ock under förutsättning av att framställning
från staden om expropriationsrätt bifalles ungefärligen de områden,
som å samma karta utmärkts med grön kantbeteckning. Härvid undantages
ett inom den blå kantbeteckningen beläget område om c:a 800
kvadratmeter, vilket av staden genom avtal av den 13 december 1935 och
21 januari 1936 försålts till fru Ester Carlsson. Beträffande sistnämnda område
förbinder sig staden att, såvitt ej annat överenskommes med väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen, före den 1 januari 1944 med nyttjanderätt överlämna
detsamma till kronan jämte de byggnader och andra anläggningar,
som vid stadens förvärv av området kunna finnas å detsamma, på de villkor,
som gälla för övrig inom blå kantbeteckning belägen mark.
Staden åtager sig att beträffande ovan med grön kantbeteckning utmärkt
mark, vilken icke är i stadens ägo, skyndsamt vidtaga erforderliga åtgärder
— genom expropriation eller på annat sätt — för att till staden söka
förvärva samma mark.
Inom ett av de å förenämnda karta med röd kantbeteckning angivna områdena
har staden till förmån för stadens i flygplatsen ingående mark
förvärvat servitut till förhindrande av bebyggelse m. m. Staden förbinder
sig att vidmakthålla detta servitut. Härjämte förbinder sig staden, under
förutsättning av att expropriationsrätt erhålles, att beträffande övriga delar
av de med röd kantbeteckning angivna områdena förvärva och därefter
vidmakthålla servitut av innehåll att å dessa delar icke få, med undantag
av nu befintliga träd och byggnader eller i stället för dessa byggnader till
samma eller lägre höjd uppförda nya byggnader, förekomma byggnader,
träd eller andra fasta anordningar.
Därest fråga framdeles skulle uppkomma örn förvärv av servitutsbelagt
område, skall staden, örn staden så önskar, äga företrädesrätt att förvärva
dylik mark, vilken därefter, om kronan så påfordrar, skall ställas till kronans
disposition på de villkor, som gälla för den här ovan angivna, inom blå
kantbeteckning belägna marken.
§ 2.
Den i § 1 angivna markupplåtelsen skall gälla tills vidare, så länge och i
den mån den upplåtna marken erfordras och utnyttjas för i samma paragraf
angivet ändamål.
Bihang lill riksdagens protokoll 1 sand. Nr 75.
2
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 75.
§ 3.
De delar av den utav staden upplåtna marken, som ej omedelbart erfordras
för flygplatsen eller dess drift, må tills vidare på sätt, som kan
komma att regleras genom särskild överenskommelse mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
och drätselkammaren, disponeras av staden, som åtager
sig att ombesörja underhållet av sådana områden.
§ 4-
Kronan åtager sig ombesörja underhållet av de delar av flygplatsen, vilka
disponeras av kronan, ävensom driften av flygplatsen. Till bestridande av
kostnaderna för driften bidrager staden med ett engångsbelopp av 75,000
kronor.
§ 5.
Å den enligt § 1 upplåtna marken äger kronan efter inhämtande av stadens
yttrande och med beaktande i all den utsträckning så befinnes möjligt
och skäligt av från slädens sida framförda önskemål, uppföra de byggnader
samt verkställa de anläggningar och planeringsarbeten, vilka kronan
finner erforderliga för den civila luftfartens behöriga bedrivande och tryggande.
Dylika byggnader och anläggningar skola, därest ej annat särskilt
överenskommes, förbliva kronans egendom.
Kostnaderna för dylika anläggningar och arbeten skola i princip bestridas
av kronan, dock att det skall åligga staden att bidraga till kostnaderna dels
för ytterligare arbeten, avseende slutförandet av den av gatuchefen i Göteborg,
Arthur Hultman, den 1 september 1939 upprättade generalplanen, med,
utöver i tidigare kontrakt angivna belopp, 145,000 kronor, dels ock för de i
Göteborgs flyghamnsaktiebolags skrivelse den 23 maj 1941 upptagna arbetena
med 20 % av de verkliga kostnaderna dock högst 14,000 kronor.
Kronan äger, då upplåtna området icke längre erfordras för i § 1 angivet
ändamål, av staden inköpa den för de byggnader och anläggningar,
vilka uppförts och anlagts enligt i denna paragraf angiven ordning, oundgängligen
erforderliga marken enligt det värde, den äger vid tiden för inlösen.
Denna rätt inträder dock endast, därest staden ej träffar överenskommelse
med kronan om inköp av byggnaderna och anläggningarna. För den
händelse kronan vill avhända sig den mark, som enligt förestående bestämmelser
förvärvats från staden, skall staden vara berättigad återköpa marken
till det av kronan erlagda priset jämte ersättning för å marken befintliga
byggnader och anläggningar, beräknad efter deras värde vid tidpunkten för
återköpet.
Därest fråga uppkommer örn mera betydande till- eller ombyggnad av vid
detta avtals ikraftträdande befintlig, staden tillhörig byggnad, skall härom
träffas särskild överenskommelse mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
och drätselkammaren.
§ 6.
Kronan äger uppbära alla inkomster av den upplåtna marken i den mån
den disponeras av kronan samt äger rätt att under upplåtelsetiden genom
betesupplåtelser eller på annat sätt tillgodogöra sig där växande gräs m. m.
§ 7.
Utöver nu befintliga kronan tillhöriga anläggningar för radio och belysning
äger kronan, såvitt på staden såsom markägare ankommer, rätt att
inom det upplåtna området dels uppsätta och tills vidare bibehålla de radiooch
belvsningsanläggningar eller andra anläggningar, som äro erforderliga
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. May.ts proposition nr 75-
för luftfarten, dels ock framdraga och tills vidare bibehålla för sådana anläggningar
erforderliga ledningar.
I fråga om motsvarande anläggningar utanför det upplåtna området skall,
såvitt avser stadens mark, särskild överenskommelse träffas mellan väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen och staden, därvid staden skall söka att i görligaste
mån tillgodose skäliga önskemål från styrelsens sida.
§ 8.
De skatter och onera, som avse till kronan upplåten och av kronan disponerad
mark och som förfalla under upplåtelsetiden, skola gäldas av kronan.
§ 9.
Lösandet av frågan om flygplatsens vattenförsörjning skall ske genom särskilda
förhandlingar mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och drätselkammaren.
Parterna äro överens om att kostnaderna för vattenförsörjningens
ordnande böra bestridas enligt de grunder, som gälla för nu pågående utbyggnadsarbeten
å flygplatsen, varvid stadens bidrag skall maximeras till
10,000 kronor.
3 bostaden
åtager sig att efter rekvisition biträda med eldsläckning och räddning
av förolyckade vid flygplatsen.
§ 11.
I upplåtelsen ingår den fasta och lösa egendom, som finnes upptagen i
bifogade förteckning (Bilaga B). Därest detta avtal upphör att gälla inom
20 år efter ikraftträdandet, skall den fasta egendomen överlämnas till staden
i sådant skick, att den kan anses likvärdig med den fasta egendomen vid
överlämnandet.
För fastställande av den fasta egendomens beskaffenhet vid överlämnandet
till kronan skall snarast möjligt efter detta avtals ikraftträdande hållas
syn av tre gode män, av vilka väg- och vattenbyggnadsstyrelsen utser en
och Göteborgs stads drätselkammare en samt de två sålunda valda den
tredje.
Kostnaderna för synen skola till lika delar bestridas av kronan och staden.
Den överlämnade lösa egendomen, vilken jämväl skall underhållas av
kronan, skall anses hava det värde, som angivits i nyssnämnda förteckning.
Detta värde skall under upplåtelsetiden årligen nedskrivas med 10 % av
det i förteckningen upptagna sammanlagda värdet.
Därest kronan under upplåtelsetiden skulle finna, att någon staden tillhörig
byggnad helt eller delvis bör rivas, skall särskild överenskommelse
härom träffas mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och drätselkammaren.
§ 12.
Kronan förbinder sig att å flygplatsen utan ersättning tillhandahålla lokaler
för sådana ändamål, vilka det eljest skulle ankomma på staden att tillgodose.
8 13.
1 händelse staden tillhörig fast byggnad eller lös egendom under upplåtelsetidens
första 20 år respektive 10 år, skulle skadas genom eld eller vatten,
skall kronan ersätta den skadade egendomen med annan likvärdig
egendom.
20
KunQl. Maj:ts proposition nr 75.
§ 14.
Av kronan under upplåtelsetiden upptagna avgifter för begagnande av
flygplatsen och där befintliga anläggningar skola icke överstiga dem, som
gälla för andra flygplatser av motsvarande slag inom landet.
8 15.
Staden förbinder sig att, i den mån så kan ske utan att ersättning till
fastighetsägare behöver utgivas, efter hand genom stadsplane-, stomplaneeller
utomplansbestämmelser medverka till förhindrande i möjligaste mån
av sådan bebyggelse kring flygplatsen, som, i vad avser höjd å byggnad eller
eljest å fast anordning, kan innebära fara eller hinder vid flygplatsens användande
för luftfart. Mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och Göteborgs
stads drätselkammare skall särskild överenskommelse träffas angående
de åtgärder, som föranledas av bestämmelserna i denna paragraf.
§ 16.
Den av Göteborgs flyghamnsaktiebolag vid flygplatsen anställda personalen
skall genom kronans försorg beredas lämplig och i ekonomiskt hänseende
tillnärmelsevis likvärdig sysselsättning om möjligt å Torslanda flygplats
eller, därest så ej kan ske, inom annan statlig flygplatsförvaltning.
§ 17.
Efter detta avtals ikraftträdande skall staden vara befriad från de förpliktelser,
som staden tidigare iklätt sig gentemot Kungl. Majit och kronan med
avseende å flygplatsen och där befintliga anläggningar, dock att de mellan
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och staden den 27 och 30 juni 1939, den
13 och 15 februari 1940, den 28 januari och 1 februari 1941, den 4 och 8 juli
1941 samt den 7 och 14 oktober 1941 ingångna kontrakten angående utbyggnaden
av flygplatsen skola gälla, i vad desamma avse stadens bidragsskyldighet.
Detta avtal träder i kraft den 1 oktober 1942, under förutsättning att detsamma
dessförinnan godkänts för kronans del av Kungl. Majit och för
stadens del av stadsfullmäktige i Göteborg.
Av detta avtal äro två exemplar upprättade och utväxlade.
Göteborg den 10 januari 1942.
Ernst Jungen.
Osvald Arnulf-Olson.
C. O. Forselius.
Stockholm den 20 januari 1942.
Kungl, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
Nils
Bolinder.
C. Ljungberg.
Stockholm 1942. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner,
420452
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1942:269 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående stat för luft farts fonden för budgetåret 1942/43. a1 i texten
- SU 1942:115 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående stat för luftfartsfonden för budgetåret 1942/43. s. 8 i texten