Sök i Ratio Lex

Angående anslag till ny posthusbyggnad i Borås m. m

16 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 15 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1942:90, Angående anslag till ny posthusbyggnad i Borås m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 90.

1

Nr 90.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag

till ny posthusbyggnad i Borås m. m.; given Stockholms

slott den 27 februari 1942.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gustaf Andersson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Magit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 27 februari 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärenden Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist,Bagge, Andersson, Domö, Hosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson:

I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bilaga 4, punkt 5) har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde

bliva riksdagen förelagd, till posthusbyggnad i Borås för budgetåret 1942/43

beräkna ett reservationsanslag av 965,000 kronor.

Då erforderliga utredningar i ärendet nu föreligga, torde jag ånyo få anmäla

detsamma.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 90.

147 4i

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

På därom av Kungl. Majit i proposition den 17 februari 1939, nr 93, och i

1940 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bilaga 5, punkt 2) gjorda

förslag har riksdagen anvisat tillhopa 680,500 kronor till inköp av samtliga

tomter i kvarteret Eko i Borås för uppförande därå sedermera av en posthusbyggnad.

I skrivelse den 31 oktober 1941 har generalpoststyrelsen framlagt förslag

örn posthusets uppförande.

Styrelsen erinrar till en början om att styrelsens skrivelse den 17 januari

1939, som låg till grund för nyssnämnda proposition nr 93/1939, innefattade en

utförlig redogörelse för de omständigheter, som då ansågos nödvändiggöra uppförandet

av ett posthus i Borås. Då de där anförda skälen fortfarande ägde

oförminskad giltighet, ville styrelsen i denna del hänvisa till skrivelsen. Styrelsen

anför härjämte:

I detta sammanhang förtjänar emellertid beaktas, att de i den åberopade

skrivelsen anförda siffrorna, som avsågo att belysa rörelsens ökning vid postkontoret,

till följd av den alltjämt fortsatta ökningen numera äro föråldrade,

och att behovet av ökade utrymmen för postkontoret följaktligen är större nu än

som då var fallet. Sålunda har invånarantalet i Borås sedan år 1937 — till vilket

år de i åberopade skrivelsen anförda senaste siffrorna hänföra sig — ökats med

ytterligare 2,160 personer till 48,328 vid 1940 års utgång. Ehuru de rådande

exceptionella förhållandena i många hänseenden motverkat posttrafikens normala

utveckling, har i Borås antalet ankommande försändelser ytterligare ökats

från 6,858,086 år 1937 till 7,409,373 år 1940 och antalet avgående försändelser

från 10,710,651 till 11,399,395, motsvarande respektive 8 procent och 6.4 procent

ökning. Under samma tid ha antalet vid postkontoret handlagda in- och utbetalningar

i postsparbanken och antalet folkpensionsutbetalningar ökats med

12 procent, nämligen från sammanlagt 64,294 till 71,996.

Tidigare hade, anför styrelsen vidare, räknats med att postverket till följd

av telegrafverkets behov av ökat lokalutrymme i Borås skulle vara nödsakat att

före mitten av år 1944 anskaffa nya lokaler, åtminstone för den del av postkontoret,

som vore inrymd i telegrafverkets fastighet. Telefonstationens utveckling

hade emellertid varit hastigare än som då kunde beräknas. På grund

härav hade telegrafstyrelsen i skrivelse den 30 december 1940, vilken i avskrift

bifogats generalpoststyrelsens förevarande framställning, framhållit angelägenheten

av att telegrafverket finge disponera postkontorets nuvarande lokaler i

telegrafhuset redan på hösten 1943. Sedermera hade från telegrafstyrelsens

sida under hand än mer påpekats nödvändigheten därav. Med hänsyn härtill

och då den ökade rörelsen vid postkontoret i Borås ytterligare skärpt behovet

av utökade lokaler även för postkontorets del, framstode det som oundgängligen

nödvändigt, att uppförandet av det tilltänkta posthuset i Borås påbörjades

senast år 1942.

I samband med att förslaget örn förvärv för postverkets räkning av fastigheterna

i kvarteret Eko framlades överlämnade generalpoststyrelsen till Kungl.

Majit ett av professorn E. Lallerstedt uppgjort ritningsförslag till ett posthus i

kvarteret jämte kostnadsberäkning. Styrelsen hade nämligen låtit utarbeta ett

konkret förslag redan på detta tidiga stadium för att utröna möjligheterna att utnyttja

kvarteret för postverkets räkning samt för att bedöma medelsbehovet vid

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

3

kvarterets bebyggande och den avkastning, som fastigheten kunde beräknas

lämna. En närmare redogörelse för det sålunda uppgjorda ritningsförslaget

lämnades i propositionen nr 93/1939, till vilken jag torde få hänvisa.

Styrelsen hade, anför styrelsen vidare, sett sig nödsakad att i väsentliga

avseenden frångå det nyssnämnda ritningsförslaget. Styrelsen fortsätter:

Det var ursprungligen styrelsens avsikt, att paketexpeditionen — vilken

består av två avdelningar, nämligen en för inlämning av »masspaket» och en

för inlämning av »ströpaket» ■— skulle tills vidare kvarstanna i sina nuvarande

lokaler uti postverkets fastighet inom kvarteret Iris, vilket vore beläget

vid Postgatan mitt emot kvarteret Eko. För att kunna på ett i alla avseenden

rationellt sätt organisera arbetet å ett postkontor, framstår det emellertid såsom

synnerligen önskvärt, att samtliga till postkontoret hörande expeditioner

äro inrymda uti en och samma byggnad. Motsatta förhållandet torde sålunda

regelmässigt medföra bland annat den nackdelen, att behovet av personal i

befälsställning blir större än eljest skulle vara fallet. För allmänheten måste

det vidare vara ett stort önskemål, att inlämning av ströpaket får ske i samma

lokal, där övriga postärenden uträttas. Olägenheten av att nödgas besöka

skilda lokaler för att uträtta samtidigt föreliggande postärenden torde särskilt

beröra korrespondenter, som infinna sig så kort före stängningsdags, att tiden

ej medger besök å mer än en av expeditionslokalerna. Med hänsyn härtill och

då det under alla förhållanden inom en ej alltför avlägsen framtid torde komma

att framstå såsom erforderligt, att åt paketexpeditionen beredas lokaler i det

nu planerade posthuset, har generalpoststyrelsen ansett det ändamålsenligast,

att sagda expedition redan från början inrymmes i det blivande posthuset, därvid

expeditionen skulle få disponera erforderliga utrymmen i bottenvåningen.

På grund av att styrelsen numera icke ville förorda, att det tidigare uppgjorda

förslaget utfördes, hade, anför styrelsen vidare, arkitekten L.-E. Lallerstedt

på styrelsens uppdrag utarbetat nya förslagsritningar till ett posthus

inom kvarteret jämte kostnadsberäkning. Ritningarna ävensom avskrift av

kostnadsberäkningen finnas fogade vid styrelsens framställning. Enligt ritningarna

skulle så gott som hela utrymmet i bottenvåningen tagas i anspråk

för postkontorslokaler, och några butiker skulle således icke kunna anordnas

utefter Torggatan med undantag av en mindre butik i hörnet av sagda gata

och Hallbergsgatan. Kompensation för den därigenom inträdande minskningen

av hyresintäkter för fastigheten hade avsetts kunna erhållas på det

sätt, att å tomten uppfördes en byggnad i 4 våningar — förutom utefter kvarterets

hela gräns mot Holmsgatan, Postgatan och Hallbergsgatan, såsom tidigare

varit avsett — jämväl utefter hela dess gräns mot Torggatan, således runt

hela kvarteret med en överbyggd ljusgård i mitten. Därigenom skulle erhållas

ökade, för en tillfredsställande förräntning av fastigheten nödiga utrymmen.

En disposition av kvarteret Eko i enlighet med nu föreliggande ritningsförslag

förutsatte, framhåller styrelsen vidare, att stadsplanen ändrades beträffande

kvarteret. Örn möjligheterna till en sådan ändring och därmed sammanhängande

förhållanden yttrar styrelsen:

Vid förhandlingar mellan styrelsen och Borås stad har staden som ett

oeftergivligt villkor för stadsplaneändringen uppställt, att Torggatan utmed

kvarteret breddas till 13 meter. Den planerade posthusbyggnaden skulle fördenskull

enligt träffad preliminär överenskommelse förskjutas mot Postgatan

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

1 meter. I anslutning därtill Ilar avtalats om byte mellan parterna av vissa

mindre markområden utan särskilt vederlag från någondera sidan. Styrelsen

skulle sålunda å staden överlåta den mark av kvarteret Eko, som efter den

ifrågasatta stadsplaneändringen erfordras för Torggatans breddning till 13

meter ävensom för Holmsgatans utläggning enligt nu gällande stadsplan.

Staden å sin sida skulle å styrelsen överlåta den mark av Postgatan, som efter

sagda stadsplaneändring skall ingå i kvarteret Eko. En sådan förskjutning av

byggnadskroppen, som ovan nämnts, har från stadens sida dock icke kunnat

godtagas annat än på det ytterligare villkoret, att kvarteret Iris, omfattande

de postverket tillhöriga fastigheterna nr 1 i samma kvarter samt stadsägorna

nr 19 och 20, utlägges till gata respektive allmän plats. Genom borttagandet

av den inom sistnämnda kvarter i en våning uppförda byggnaden skulle bättre

utrymme erhållas för trafiken till det blivande posthusets norra fasad, varjämte

byggnadens försvinnande skulle vara till fördel för stadsbilden. Då den

planerade förskjutningen av byggnadskroppen kommer att medföra, att det för

körtrafiken avsedda utrymmet å Postgatan — som till följd av den av masspaketinlämningen

föranledda starka motorfordonstrafiken redan nu är väl

knappt —- ytterligare inskränkes, framstår det för generalpoststyrelsen såsom

synnerligen angeläget, att ökat utrymme för sagda trafik erhålles genom utläggning

av kvarteret Iris till gata respektive allmän plats. Det föreligger

enligt styrelsens mening i annat fall allvarlig fara för att en mycket besvärande

trängsel kommer att uppstå å Postgatan och angränsande gator.

Generalpoststyrelsen hade med anledning av nu anförda förhållanden, meddelar

styrelsen härefter, träffat överenskommelse med staden örn försäljning

av postverkets fastigheter i kvarteret Iris för en köpeskilling av 100,000 kronor

(motsvarande ungefär 176 kronor 93 öre per kvadratmeter) och med tillträde

femton år efter den 1 juli 1942 eller således den 1 juli 1957. Senast fem år

därefter skulle staden hava låtit riva den å fastigheterna befintliga byggnaden.

De mellan styrelsen och staden gjorda överenskommelserna hava intagits

i ett den 17 och 30 oktober 1941 dagtecknat avtal, vilket med uteslutande av

därtill hörande bilaga torde få bifogas dagens statsrådsprotokoll. Avtalet

är bindande för staden, så snart det godkänts av stadsfullmäktige, och för styrelsen

under förutsättning att Kungl. Majit före den 1 juli 1942 ej mindre

meddelar fastställelse å de i avtalet angivna stadsplaneändringarna än även

anvisar medel för uppförande av ett posthus i kvarteret Eko.

Örn de sålunda till staden preliminärt överlåtna fastigheterna i kvarteret

Iris anför styrelsen:

Fastigheterna inköptes år 1927 för postverkets räkning. Den därå uppförda

byggnaden, utgörande en tillbyggnad i en våning till telegrafhuset i Borås,

var färdig att tagas i bruk under senare delen av år 1929. Det i byggnaden nedlagda

statskapitalet uppgår till 203,004 kronor 28 öre, därav 57,000 kronor för

inköp av tomten m. m. Fastigheternas taxeringsvärde utgör 125,000 kronor.

Till postverkets förnyelsefond är beträffande fastigheterna per den 31 december

1940 ett sammanlagt belopp av 15,625 kronor avsatt. Den 1 juli 1957 eller

den dag, då fastigheterna skola tillträdas av staden, beräknas för desamma å

förnyelsefonden innestå 41,299 kronor. Med en årlig förräntning efter en

räntefot av 3 procent av det avsatta kapitalet skulle detta per den 1 juli 1957

utgöra cirka 61,500 kronor. Om fastigheternas verkliga värde å tillträdesdagen

beräknas utgöra det bokförda värdet efter avdrag av det för fastigheterna i

förnyelsefonden den 1 juli 1957 innestående förräntade beloppet, torde den

opaginerad Kontrollera mot PDF

t)

Kungl. Maj-.ts proposition nr 90.

erbjudna köpeskillingen i varje fall icke kunna anses understiga det verkliga

värdet så mycket, att det skäligen bör hindra försäljningen av fastigheterna

och därmed också omöjliggöra, att ifrågavarande med Borås stad träffade preliminära

avtal, vari försäljningen av fastigheterna utgör ett moment, över huvud

taget kan genomföras.

Härefter lämnar styrelsen en närmare redogörelse för det nu framlagda

byggnadsförslaget. Styrelsen anför:

Byggnaden är avsedd att omfatta, förutom källare, fyra våningar runt hela

kvarteret Eko nied en överbyggd ljusgård i mitten. Bottenvåningen, avsedd

att inrymma den egentliga postlokalen ävensom en butikslägenhet, kommer

alltså att upptaga hela kvarterets yta.

Förutom huvuddelen av bottenvåningen, innehållande brev- och paketexpeditioner

för allmänheten, boxrum, expeditioner för paketsortering och avgående

poster samt tjänsterum för postmästaren och redogöraren, skulle postkontoret

disponera en stor del av våningen en trappa upp. I denna skulle inredas brevbärar-

och tidningsexpeditioner med tillhörande kapp- och toalettrum samt

frukost- och elevrum.

Återstoden av våningen en trappa upp samt hela våningarna två och tre

trappor upp skulle innehålla kontorslägenheter, avsedda för uthyrning.

I källaren skulle postkontoret disponera utrymmen för förvaring av returpaket,

tomsäckar och vissa reservinventarier ävensom ankommande paket, avsedda

att utköras av entreprenörer. Dessutom skulle skyddsrum anordnas

ävensom förvaringsutrymmen för postverkets bilar samt cyklar.

Jämlikt med säljaren till fastigheten Eko nr 5 och 6, grosshandlaren Gustaf

Karlson, träffad överenskommelse skulle en butikslägenhet örn 90 kvadratmeter

förhyras av denne i bottenvåningen. Dessutom skulle han få disponera källarutrymmen

örn 410 kvadratmeter. Den överenskomna hyran för nämnda lokaler

utgör 5,000 kronor per år under 10 år. Såsom styrelsen tidigare framhållit

måste hyresbeloppet anses i och för sig lågt. Styrelsen har emellertid sett sig

nödsakad för sin del godtaga detsamma, enär Karlson icke kunnat förmås att

under annan förutsättning sälja sin fastighet.

Med den nu angivna utformningen av byggnaden skulle, framhåller styrelsen,

postkontoret i Borås erhålla lämpliga och ändamålsenliga lokaler, väl

avvägda för ett postkontor med en poströrelse av den omfattning, som här

vore i fråga.

Kostnaderna för att genomföra det framlagda byggnadsförslaget uppgå,

enligt vad en vid styrelsens framställning fogad kostnadsberäkning utvisar,

till 2,300,000 kronor, vilket motsvarar 72 kronor 32 öre per kubikmeter.

Örn värdet av de postverket tillhöriga tre fastigheterna i kvarteret Eko och

byggnadsföretagets finansiering anför generalpoststyrelsen:

Taxeringsvärdet för fastigheterna i kvarteret uppgår till sammanlagt 470,000

kronor. Därav utgör ett belopp av sammanlagt 101,500 kronor markvärde förde

från Gustaf Karlson och fastighetsföreningen Echo u. p. a. förvärvade

båda fastigheterna, vilket värde motsvarar 100 kronor respektive 70 kronor

per kvadratmeter. Beträffande den tredje eller den från Borås stad förvärvade

fastigheten, vars taxeringsvärde utgör 240,000 kronor, äro särskilda värden ej

åsätta marken och byggnaderna. Med ett värde per kvadratmeter av 85

kronor, utgörande medeltalet av nyssnämnda värden av 100 kronor och 70

kronor, uppgår den sistnämnda fastighetens markvärde till ungefär 103,000

kronor. Av hela taxeringsvärdet för fastigheterna kan sålunda ett belopp av

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majlis proposition nr 90.

204.500 kronor beräknas utgöra markvärde och återstoden eller 265,500 kronor

byggnadsvärde. Statsverkets kostnader för förvärvet av de tre fastigheterna

hava uppgått till sammanlagt 680,472 kronor 69 öre.

Ifrågavarande fastigheter förvärvades av postverket för att tillförsäkra

verket erforderlig tomtmark för uppförande av ett posthus. De å fastigheterna

befintliga byggnaderna voro avsedda att rivas. Man torde emellertid icke

kunna bortse från att de i sig själva hava ett visst byggnadsvärde. Detta

synes i förevarande sammanhang skäligen böra anses motsvara det byggnaderna

åsätta taxeringsvärdet. Det överpris utöver fastigheternas hela taxeringsvärde,

(680,472:69—-470,000:—) 210,472 kronor 69 öre, som postverket

fått gälda för förvärvet av fastigheterna, synes däremot med hänsyn till ändamålet

med förvärven böra uteslutande hänföras till tomtmarken. Med utgångspunkt

härifrån skulle tomtvärdet böra uppskattas till 204,500:--H

210,472:69 = 414,972 kronor 69 öre och de befintliga byggnadernas värde till

265.500 kronor.

I överensstämmelse med vad som tidigare skett i liknande fall synes vid

finansieringen av posthusbygget i Borås ett belopp motsvarande värdet av de

i samband med nybygget rivna äldre byggnaderna böra utgå ur postverkets

förnyelsefond. Återstoden av byggnadskostnaderna måste täckas genom anslag

till kapitalökning. Då kostnaderna för nybyggnaden enligt den uppgjorda

kostnadsberäkningen uppskattats till 2,300,000 kronor, skulle av kapitalökningsmedel

ett belopp av 2,034,500 kronor erfordras, under det att 265,500

kronor skulle gäldas med förnyelsefondsmedel.

Om den ekonomiska innebörden av det föreslagna byggnadsföretaget framhåller

generalpoststyrelsen:

Fastigheternas inköpspris utgjorde 680,472 kronor 69 öre, vilket är det nuvarande

bokförda värdet.

Kostnaden för uppförande av posthuset beräknas komma att upp- Kronor

gå till .......... ................................................................... 2,300,000

Härifrån dragés den del av kostnaden, som täckes med förnyelsefondsmedel

........................................................................ 265,500

Återstoden, kronor 2,034,500,

motsvarar ökningen av det bokförda värdet, vilket alltså efter

nybyggets färdigställande kommer att uppgå till (680,472: 69

+ 2,034,500:-) ................................................... kronor 2,714,972: 69.

Hyresvärdet för lokalerna i här ifrågavarande byggnad har generalpoststyrelsen,

med kännedom om de hyror, som i allmänhet utgå för jämförbara

lokaler, ansett sig kunna uppskatta sålunda:

Postverket:

Källarvåningen ........

Bottenvåningen ........

Våningen 1 tr............

G. Karlson:

Källarvåningen ........

Bottenvåningen ........

Övriga lokaler:

Källarvåningen ........

Våningen 1 tr., kontor

Våningen 2 tr., kontor

Våningen 3 tr., kontor

Antal ma

Kr. per m2

Kronor

520

15

7,800

1,757

40

70,280

716

30

21,480

410

90

}

5,000

690

15

10,350

664

25

16,600

1,380

25

34,500

1,380

25

34,500

Summa kronor 200,510

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

7

De beräknade hyresinkomsterna skulle sålunda utgöra 7.4 procent av fastigheternas

bokförda värde. Denna förräntning av det i byggnaden investerade

kapitalet torde få anses tillfredsställande, särskilt om man tager i betraktande ej

blott det avsevärda pris, som postverket nödgats erlägga för förvärvet av

ifrågavarande markområde, utan även de för närvarande rådande höga byggnadskostnaderna.

Såsom förut framhållits har generalpoststyrelsen för att fullt utnyttja de

i kvarteret Eko ingående tomterna låtit planera uppförandet därå av en

byggnad i 4 våningar runt hela kvarteret. Därigenom skulle i byggnaden avsevärda

utrymmen erhållas för uthyrning till kontor. För styrelsen är emellertid

den tanken icke främmande, att vid den tidpunkt, då byggnaden är färdigställd,

svårigheter på grund av tidsläget kunna uppstå att hyra ut ett så stort

antal kontorslägenheter, varom här är fråga. Styrelsen har därför för avsikt

att under byggets gång noga följa läget på hyresmarknaden i Borås. Skulle

det därvid visa sig, att sådan försämring inträder i hyresläget, att det kan

befaras uppstå väsentliga svårigheter beträffande uthyrningen av kontorslägenheterna

i fråga, ämnar styrelsen taga under övervägande, huruvida den

ursprungliga planen med uppförandet av en byggnad i fyra våningar bör fullföljas,

och därefter i förekommande fall ingå till Kungl. Majit med det ändringsförslag,

vartill förhållandena då kunna giva anledning.

Då det i ärendet planerade byggnadsföretaget beräknades bliva färdigt

tidigast i början eller mitten av år 1944, vore, anför styrelsen härefter, ett

belopp av omkring 1,000,000 kronor tillfyllest för arbetets bedrivande intill

den 1 juli 1943. För byggnadsarbetet ytterligare erforderliga medel behövde

anvisas först för budgetåret 1943/44.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer generalpoststyrelsen,

dels att det i det föregående angivna markbytet med Borås stad måtte få komma

till stånd, ävensom att de postverket tillhöriga fastigheterna nr 1 i kvarteret

Iris samt stadsägorna nr 19 och 20 i Borås måtte få försäljas till staden för en

köpeskilling av 100,000 kronor och på de villkor i övrigt, som vore angivna

i det med staden träffade avtalet den 17 och den 30 oktober 1941, dels att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att för uppförande av ett posthus i

kvarteret Eko i Borås å kapitalbudgeten för budgetåret 1942/43 anvisa ett

reservationsanslag av 700,000 kronor, dels ock att Kungl. Majit måtte för sistnämnda

ändamål ställa till styrelsens förfogande ur postverkets förnyelsefond

ett belopp av 265,500 kronor.

Vid bifall till styrelsens hemställan, i vad avsåge försäljningen av fastigheter

till Borås stad, skulle, anför styrelsen slutligen, styrelsen för erhållande

av Kungl. Majlis beslut beträffande sättet för redovisning av försäljningen

m. m. till Kungl. Majit avlåta anmälan om när köpeskillingen irdevererats till

postverket.

Med skrivelse den 26 november 1941 har 1940 års civila byggnadsutredning

avgivit utlåtande i ärendet. Inledningsvis har utredningen framhållit, att utredningen

icke ägde förutsättningar att ingå i sakligt övervägande av storleken

av flertalet av de för postverkets behov avsedda lokalerna. Icke heller

hade utredningen ansett sig kunna underkasta de framlagda räntabilitetskalkylerna

en omprövning i vidare mån jin att utredningen låtit sig angeläget

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

vara att tillse, att den inköpta, relativt dyra tomten i möjligaste mån utnyttjades.

Emellertid ville utredningen giva uttryck åt den uppfattningen, att det

nu föreliggande förslaget icke syntes hava tillräckligt beaktat de krav på återhållsamhet,

som det statsfinansiella läget med styrka inskärpte.

Vid sin granskning av det föreliggande byggnadsförslaget har utredningen

funnit, att vissa åtgärder borde vidtagas i kostnadsbesparande syfte. Härom

anför utredningen:

Eumshöjderna böra sänkas i våningen 1 trappa från 3.4 till 3.o meter och

i våningarna 2 och 3 trappor från 2.8 till 2.7 meter. Vidare bör för ett effektivare

utnyttjande av tomten övervägas att helt utbygga hörnet mellan Torggatan

och Holmsgatan. Ett tillmötesgående av detta krav synes så mycket

mera befogat, som enligt utredningens förslag hushöjden skulle sänkas med

0.6 meter. I samband med sagda jämkning bör portiken minskas för att åstadkomma

ökning av det nyttiga utrymmet. I enahanda syfte böra entréerna till

trapphusen från Torggatan flyttas till Hallbergsgatan, respektive Holmsgatan.

Takresningen bör konstrueras för beläggning med tegel och på sådant

sätt, att möjligheter hållas öppna för framtida inredning av vindsvåningen i

den bredare huskroppen.

Beträffande de för postverket avsedda lokalerna synas frukostrum och

vissa personalrum kunna minskas.

Vad slutligen angår byggnadens standard håller utredningen, efter granskning

av den företedda kostnadsberäkningen, före, att en väsentlig förenkling

är möjlig. Sålunda bör marmorbeklädnad av fasaderna utgå, fönsteromfattningarna

slopas, trapphusen förenklas, kakelplattor, glaspartier och glasbetong

begränsas, målningen förenklas samt dörrar och fönster förenklas och

standardiseras. Fönstren i expeditionslokalen kunna begränsas.

Den av utredningen förordade sänkningen av rumshöjderna skulle innebära

en reduktion av kostnaderna med omkring 20,000 kronor. Utbyggandet

av hörnet mellan Torggatan och Holmsgatan skulle å andra sidan medföra en

kostnadsökning av ungefärligen samma storlek. Genom utbyggandet skulle

vinnas cirka 200 kvadratmeter nyttig golvyta, motsvarande en ökad årlig hyresinkomst

enligt av postverket angivna grunder med lägst 5,000 kronor.

Vad anginge kostnadsberäkningen ville utredningen framhålla, att de upptagna

å-priserna i vissa fall syntes kunna sänkas. Härigenom och på grund av

den av utredningen föreslagna standardsänkningen skulle en reduktion av de

beräknade byggnadskostnaderna med 5 procent kunna vidtagas.

Generalpoststyrelsen har den 7 januari 1942 avgivit utlåtande i anledning av

de av byggnadsutredningen framförda erinringarna.

I anledning av vad byggnadsutredningen anfört örn att det föreliggande

byggnadsförslaget icke tillräckligt beaktat de på grund av läget betingade

kraven på återhållsamhet anför styrelsen, att strängt ekonomiska synpunkter

läge till grund för den föreslagna standarden. En byggnad av ifrågavarande

storleksordning, vars räntabilitet till större delen grundades på uthyrningslokaler,

borde nämligen enligt styrelsens mening, särskilt å sådan ort, där —

såsom fallet vore med Borås — kontors- eller bostadsbrist ej för närvarande

förelåge, för att överhuvud taget vara konkurrenskraftig hava samma standard

som privata moderna byggnader å platsen. Den föreslagna byggnadens livs
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 90.

längd torde kunna beräknas till omkring 100 år. Att låta en i förhållande till

denna långa tidsperiod måhända kortvarig ekonomisk konjunkturförsämring

inverka så, att uthymingsmöjlighetema nu och framdeles minskades, torde

icke vara riktigt. Enligt styrelsens mening kunde i övrigt fullt riktiga besparingsprinciper

ej helt tillämpas i förevarande fall, då statliga och kommunala

myndigheter ej i större utsträckning kunde påräknas såsom hyresgäster.

Beträffande byggnadsutredningens förslag örn sänkning av rumshöjderna

åberopar styrelsen ett av riksförsäkringsanstalten i egenskap av yrkesinspektionens

chefsmyndighet i ämnet avgivet yttrande. I yttrandet framhålles bland

annat följande:

Vid fastställande av lämplig rumshöjd i en arbetslokal måste mot varandra

vägas kostnaderna för en relativt hög rumshöjd och kostnaderna för den såväl

i anläggning som drift dyrbarare ventilationsanläggning, som erfordras vid

lägre rumshöjd. Det bör nämligen beaktas, att en lägre rumshöjd kräver större

luftomsättning i lokalen samtidigt som svårigheterna att åstadkomma en dragfri

och jämnt fördelad ventilation växa, i den mån rumshöjden minskas. I

fråga örn en lokal med särskilt stor golvyta bliva svårigheterna att vid låg

rumshöjd åstadkomma en tillfredsställande ventilation än mera framträdande

och torde mången gång kunna lösas endast genom relativt höga kostnader

(t. ex. inblåsning av förvärmd friskluft från hela takytan). Vidare må i detta

sammanhang framhållas, att kraven på friskluftens uppvärmning måste ökas

i den mån luftomsättningen i lokalen ökas.

Vad angår posthuset i Borås synes någon minskning av de utav arkitekten

föreslagna rumshöjderna 3,4 meter i våningen 1 tr. upp och 2,8 meter i

våningarna 2 och 3 tr. upp icke böra vidtagas. Beträffande sistnämnda rumshöjd

gäller anstaltens uttalande endast, örn där belägna lokaler skola användas

såsom kontors- eller andra arbetslokaler.

Generalpoststyrelsen har därjämte i fråga örn rumshöjderna anfört, att

våningen 1 tr. upp komme att innehålla bland annat postkontorets brevbärarexpedition,

vilken jämte en avdelning för försortering upptoge ej

mindre än cirka 350 kvadratmeter och vari en golvyta av endast cirka 4

kvadratmeter per brevbärare vore beräknad.

Beträffande frågan örn att bygga ut hörnet mellan Torggatan och Holmsgatan

och i samband därmed minska portiken framhåller styrelsen, att det

i det föregående omnämnda avtalet mellan styrelsen och drätselkammaren i

Borås tillförsäkrade styrelsen avsevärt större möjligheter att ekonomiskt utnyttja

kvarteret än vad nu gällande stadsplan mcdgåve. Drätselkammaren,

som underrättats om byggnadsutredningens förslag, hade meddelat styrelsen,

att kammaren icke vore villig föreslå stadsfullmäktige i staden att ändra det

ingångna avtalet. Kammaren ansåge, att inskärningen i hörnet borde bibehållas

för att erhålla luft och rymd i de förhållandevis trånga passagerna

kring huvudentrén. Även ur trafiksynpunkt vore det enligt kammarens

mening önskvärt, att det föreslagna utrymmet för portiken ej minskades. I

detta sammanhang ville generalpoststyrelsen meddela, att stadsfullmäktige i

Borås den 13 november 1941 beslutat godkänna nyssnämnda avtal och

anmoda byggnadsnämnden i staden att upprätta förslag till ändring av stadsplanen

i överensstämmelse mod avtalet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

Om byggnadsutredningens förslag, att entréerna till trapphusen från Torggatan

skulle flyttas till Hallbergsgatan respektive Holmsgatan, framhåller generalpoststyrelsen,

att bägge dessa senare gator, särskilt Holmsgatan, vore mindre

betydande gator i jämförelse med Torggatan. Enligt vad erfarenheten visat

vore innehavare av kontorslägenheter angelägna om att kunna annonsera sina

kontor såsom belägna vid en huvudgata. I en hörnfastighet vid t. ex. Drottninggatan

i Stockholm med entréer från såväl nämnda gata som en bigata

erhölles sålunda för i övrigt likadana kontorslägenheter högre hyra, örn ingången

vore från Drottninggatan än örn den vore belägen vid bigatan. Yad

särskilt anginge trapphuset i hörnet av Torggatan och Hallbergsgatan ville

styrelsen framhålla, att intill den av utredningen föreslagna platsen för

entréen en nedfart för lastbilar vore förlagd, vilken deklasserade entréen.

De för postkontoret avsedda lokalerna till frukostrum och vissa personalrum

hade icke tilltagits för stora, framhåller vidare generalpoststyrelsen, som

ansåge sig väl känna till ett postkontors utrymmesbehov.

Örn såsom utredningen föreslagit beklädnad med natursten (marmor) av

fasaderna slopades, anför styrelsen härefter, uppstode en besparing å cirka

18,500 kronor. Med slopande jämväl av fönsteromfattningar och förenkling

av trapphusen komme det besparade beloppet att uppgå till högst cirka 25,000

kronor, vilket å de totala kostnaderna för ifrågavarande byggnadsföretag,

2,980,000 kronor, utgjorde 0.84 procent. Årsräntan å 25,000 kronor belöpte sig

efter 4 procent till 1,000 kronor. Om naturstensbeklädnanden m. m. bibehölles,

torde denna årsutgift komma att för byggnadsföretaget giva god återbäring

genom ökade uthyrningsmöjligheter i konkurrensen med privata byggnader

å platsen. Styrelsen hade emellertid för sin del icke något att erinra

mot att terrasitputs å fasaderna utbyttes mot fasadtegel. Därigenom skulle

å ena sidan kostnaden för naturstensbeklädnad av fasaderna bortfalla men

å andra sidan viss merkostnad, högst cirka 8,000 kronor, tillkomma för

fasadtegel i jämförelse med terrasitputs. Den genom utbytet uppkommande

besparingen skulle således uppgå till omkring 10,500 kronor.

Standardiserade fönster, d. v. s. lagervaror, som byggnadsutredningen

syntes förorda, funnes, framhåller styrelsen, i handeln endast av dyraste

fönstertyper, såsom perspektivfönster och dylikt. Styrelsen fortsätter:

Gentemot utredningens förslag örn begränsning av fönstren i stora expeditionshallen

må framhållas, att en sådan åtgärd skulle medföra högst

menlig inskränkning av dagsljuset för de tjänstemän, som komma att där" få

sin dagliga arbetsplats. Olägenheterna i fråga sammanhänga bland annat

därmed, att sagda tjänstemän under stor del av arbetstiden äro sysselsatta

med utskrivandet av kvitton m. m. medelst anilinpenna. Skrivning med anilinpenna

liksom läsning av sådan skrift fordrar emellertid mycket god belysning

och bör helst ske vid dagsljus, med risk att överansträngning eljest

lätt blir följden. Det sagda gäller även beträffande utredningens förslag om

begränsning av glasbetongen över stora expeditionshallen och vissa angränsande

lokaler. Att, på sätt föreslagits, inskränka de möjligheter till dagsbelysning,

som stå till buds, torde särskilt då det gäller lokaler av den storleksordning

och med den användning, varom här är fråga, icke kunna anses

stå i överensstämmelse med god besparingspolitik. Styrelsen får därför fram
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 90. 11

föra de allvarligaste betänkligheter mot utredningens förslag uti nu ifrågavarande

hänseenden.

Till bemötande av vad utredningen anfört om förenkling och standardisering

av dörrarna i det föreslagna posthuset framhåller styrelsen, att speciella,

kraftiga typer, försedda nied plåtbeklädnad och särskilda beslag m. m.,

användes i stor utsträckning uti postlokaler. Sådana dörrtyper hade visat

sig nödvändiga på grund av postverkets särart. Vanliga dörrar skulle nämligen

genom att dagligen vara utsatta för oundvikliga stötar och törnar av

hårda föremål kräva ständiga reparationer och således bliva mycket dyrbara

i underhåll. Sådana kraftiga dörrtyper förekomme dessutom ej i standard. I

fråga örn målningsarbetena, vilka i kostnadsberäkningen icke specificerats

men örn vilka byggnadsutredningen ändock ansett sig kunna göra det uttalandet,

att de borde förenklas, hade icke avsetts högre standard än industrikommissionen

medgåve och ett ekonomiskt planerat underhåll påfordrade.

Generalpoststyrelsen har slutligen i anledning av vissa av byggnadsutredningen

framställda erinringar framfört följande allmänna synpunkter:

Vid planerandet av nybyggnader för postverkets speciella behov är det

oavvisligen nödvändigt tillse, först och främst att de för postverket avsedda

lokalerna bliva tillräckligt rymliga och lämpade för själva postarbetet, men

även att de bliva ljusa och luftiga samt i övrigt fylla de anspråk, som ur

hygienisk synpunkt kunna ställas på fullgoda arbetslokaler. Arbetet i postkassorna,

där penningomsättningen numera tagit en omfattning, som näppeligen

har sin motsvarighet inom andra verksamhetsområden, och som visar

tendens till fortsatt ökning, kräver sålunda en oavlåtlig uppmärksamhet, säkerhet

och rapphet från tjänstemännens sida under en lång och oftast starkt

arbetsfylld och krävande daglig tjänstgöring. För att kunna uppnå ett gott

arbetsresultat i postarbetet ej blott vid allmänhetens omedelbara betjänande

utan även i övrigt, måste det sörjas för att tjänstemännen få arbeta under

goda hygieniska förhållanden. Ett steg i annan riktning grundlägger osäkerhet

i arbetet och undergräver tjänstemännens hälsa och kan på så sätt genom

missriktad sparsamhet förorsaka verket betydande kostnader. Det är alltså av

största vikt, att lokalerna från början ej göras trånga, otjänliga och ohygieniska,

men det är å andra sidan enligt styrelsens förmenande givetvis också angeläget,

att de i fråga örn storleken och beskaffenheten i övrigt hållas inom de

gränser, som postarbetet kräver. De bliva eljest oekonomiska. Vid planerandet

av sina byggnadsföretag har styrelsen, som närmast svarar för postverkets

ekonomiska skötsel, städse dessa riktlinjer för ögonen. Det ligger även i

sakens natur, att ledningen av ett affärsdrivande verk, som årligen har att

redovisa för sin verksamhet, med största uppmärksamhet följer ej blott inkomstresultat

utan även de olika utgiftsposterna och icke ikläder sig större

utgifter än som förhållandena kräva. Styrelsen är därför av den bestämda

uppfattningen, att man vid planerandet av nya posthus måste handla med

förutseende och omtanke och låta erfarenhet och kännedom örn de postala

förhållandena och postarbetets speciella behov få göra sig gällande.

Med skrivelse den 30 januari 1942 har generalpoststyrelsen överlämnat

yttranden i ärendet av byggnadsnämnden i Borås och av byggnadsstyrelsen.

Byggnadsnämnden i Borås har — under erinran om att byggnadsföretaget

stöde i strid med gällande stadsplan och att enligt för Borås stad gällande

garagebestämmelser garage ej genom dörr, trappa eller på annat sätt finge stå

s. 12 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

i förbindelse med byggnaden i övrigt — uttalat, att, därest gällande garagebestämmelser

iakttoges, byggnadsnämnden för sin del icke hade något att

erinra mot de för posthusbyggnaden uppgjorda ritningarna.

Byggnadsstyrelsen har i sitt yttrande anfört:

Såsom byggnadsnämnden i sitt yttrande framhållit skulle den föreslagna

nybyggnaden komma i strid med gällande stadsplan. Under förutsättning att

stadsplanen ändras i överensstämmelse med förslaget samt att på sätt byggnadsnämnden

anfört gällande garagebestämmelser iakttagas, har byggnadsstyrelsen

för sin del icke något att i huvudsak erinra beträffande byggnadens

utförande i enlighet med de föreliggande ritningarna. Dock vill byggnadsstyrelsen

i besparingssyfte och med hänsyn till att tomten enligt förslaget

skulle mycket hårt utnyttjas (byggnadshöjden mot Torggatan är 15,i meter

och gården har en bredd av endast 10,6 meter) ifrågasätta, om icke vid förslagets

vidare utarbetande byggnadens höjd skulle kunna något minskas

genom att sänka höjden i kontorsvåningarna från 2,8 till 2,7 meter samt i

våningen 1 trappa upp från 3,4 till 3,o meter.

Kostnaderna för ifrågavarande byggnadsföretag äro i den ärendet bilagda

kostnadsberäkningen angivna till 2,300,000 kronor, vilket belopp synes byggnadsstyrelsen

vara något högt beräknat och bör kunna minskas till 2,200,000

kronor. Härutöver torde genom förenkling av huvudentrén samt genom utbyte

av dyrbarare fasadbeklädnadsmaterial mot enklare kunna sparas 30,000

kronor samt genom den förordade sänkningen av rumshöjderna 15,000 kronor,

och skulle kostnaderna alltså kunna minskas med sammanlagt 145,000 kronor

till 2,155,000 kronor.

Postkontoret i Borås är inrymt dels i telefonstationshuset och dels i postverkets

därintill gränsande byggnad i kvarteret Iris. På grund av att postkontoret

var i trängande behov av nya lokaler och då denna lokalfråga ansågs

bäst kunna lösas genom att ett nytt posthus uppfördes, inköptes efter förslag

av generalpoststyrelsen år 1939 samtliga fastigheter i kvarteret Eko. Vid

fastighetsköpet räknades med att de postlokaler, som äro inrymda i telegrafverkets

fastighet, behövde avstås till telegrafverket först omkring mitten av

år 1944. Numera har emellertid telegrafstyrelsen meddelat, att telegrafverket

vore i behov av samtliga lokaler i sin fastighet redan hösten 1943. Då därjämte

poströrelsen i Borås, enligt vad generalpoststyrelsen uppgivit, alltjämt

ökar, torde det planerade posthusbygget snarast böra påbörjas.

Då generalpoststyrelsen föreslog förvärv av kvarteret Eko, företedde

styrelsen jämväl ett utkast till kvarterets bebyggande. Detta, som innebar, att

paketexpeditionen skulle kvarbliva i postverkets fastighet i kvarteret Iris, var

uppgjort i enlighet med ett då framlagt förslag till nya stadsplanebestämmelser

för kvarteret, vilka tilläto uppförande å kvartersmarken av en byggnad i

fyra våningar utom å ett område utmed Torggatan med en längd av omkring

50 meter och ett djup av ungefär halva kvarterets bredd, vilket område fick

överbyggas endast till en höjd av högst 7 meter över stadens nollplan.

Vid utarbetande av det nu framlagda byggnadsförslaget har man i vissa hänseenden

frångått det tidigare uppgjorda. Enligt det nya förslaget skulle sålunda

posthuset uppföras i fyra våningar icke blott utefter kvarterets gräns mot Hallbergs-,

Post- och Holmsgatorna utan även längs hela dess gräns mot Torggatan.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

Vidare innebär förslaget, att byggnadens hörn vid Torg- och Holmsgatorna

skulle indragas på sätt närmare framgår av ritningarna. Då nu angivna

ändringar i byggnadsplanen förutsätta ändring av de gällande stadsplanebestämmelserna,

har drätselkammaren i Borås i ett mellan denna och generalpoststyrelsen

ingånget avtal förbundit sig att vidtaga härför erforderliga

åtgärder. Vidare har i avtalet överenskommits, bland annat, att kvarteret

Eko förskjutes en meter norrut från Torggatans gräns i gällande stadsplan

på bekostnad av mark tillhörande Postgatan, att Holmsgatan på kvarterets

bekostnad breddas enligt stadsplanen samt att generalpoststyrelsen för en

köpeskilling av 100,000 kronor till staden överlåter de fastigheter i kvarteret

Iris, varå den nuvarande posthusbyggnaden är uppförd. Fastigheterna, som

skulle tillträdas den 1 juli 1957, äro enligt avtalet avsedda att utläggas till

gata eller annan allmän plats. Avtalet har enligt vad som uppgivits numera

godkänts av stadsfullmäktige i Borås. Generalpoststyrelsen är å sin sida

bunden av avtalet, örn Kungl. Majit före den 1 juli 1942 meddelar fastställelse

å de stadsplaneändringar, som avtalet förutsätter, och anvisar medel för

posthusets uppförande.

Förflyttningen av kvarteret Eko på sätt som föreslagits och utläggningen

av kvarteret Iris till allmän plats torde ur stadsplanesynpunkt vara fördelaktiga.

Köpeskillingen för de till staden överlåtna fastigheterna i kvarteret

Iris måste å andra sidan i betraktande av det värde, omkring 200,000 kronor,

vartill fastigheterna äro bokförda å postverkets fond, få anses mindre tillfredsställande.

Med hänsyn till vad generalpoststyrelsen anfört rörande denna

försäljning och då styrelsen, enligt vad jag inhämtat, beräknat att under tiden

intill fastigheternas avträdande erhålla tillfredsställande hyresintäkter av

det gamla posthuset, sedan postkontoret avflyttat därifrån, anser jag emellertid

försäljningen kunna av kronan godtagas. Däremot bör örn möjligt en

ändring ske i avtalet i vad detsamma förutsätter indragning av posthusets

hörn vid Torg- och Holmsgatorna. I likhet med civila byggnadsutredningen

finner jag det nämligen angeläget, att den förhållandevis dyra tomtmarken

utnyttjas mera effektivt än avtalet förutsätter. Sålunda bör den föreslagna indragningen

av byggnadskroppen i den utsträckning, som de i ärendet företedda

ritningarna utvisa, endast omfatta bottenvåningens hörn. Efter därom

av mig hos drätselkammaren i Borås gjord hemställan har drätselkammaren

förklarat sig villig att ånyo förhandla angående härför erforderlig ändring i

avtalet. Då framläggandet för riksdagen av förevarande byggnadsärende icke

synes böra uppskjutas i avvaktan på resultatet av dessa underhandlingar,

torde bemyndigande emellertid böra utverkas för Kungl. Majit att godkänna

avtalet med rätt att vidtaga de ändringar i detsamma, vartill underhandlingarna

kunna giva anledning.

Till skillnad från det ursprungliga byggnadsförslaget innebär det nu

framlagda, att samtliga postlokaler förläggas till nybyggnaden. En sådan

anordning synes innebära fördelar för såväl postverket som allmänheten.

Postkontoret skulle i det nya posthuset disponera hela bottenvåningen, med

undantag av utrymme för en mindre butikslägenhet, och en del av våningen

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

1 trappa upp. Återstoden av denna våning och våningarna 2 och 3 trappor

upp skulle inrymma kontorslägenheter, avsedda att uthyras. Källarvåningen

skulle innehålla utrymmen för postkontoret och för uthyrning.

Vid sin granskning av de föreliggande ritningarna ha civila byggnadsutredningen

och byggnadsstyrelsen ifrågasatt vissa ändringar och förenklingar

i syfte att nedbringa byggnadskostnaderna. I fråga om rumshöjderna har

sålunda föreslagits, att höjden i våningen 1 trappa upp sänkes från 3,4 till

3,o meter och i våningarna 2 och 3 trappor upp från 2,8 till 2,7 meter. Då

några olägenheter av betydenhet icke torde uppkomma genom en minskning

i angiven omfattning av rumshöjderna, ansluter jag mig till förslaget härom.

Någon minskning på sätt byggnadsutredningen föreslagit av fönstren i stora

expeditionshallen i bottenvåningen anser jag mig däremot ej böra förorda

med hänsyn till de olägenheter för expeditionsarbetet, som en begränsning

av dagsljuset torde innebära. I övrigt synas de av byggnadsutredningen

och byggnadsstyrelsen ifrågasatta ändringarna och förenklingarna i bygg

nådens utförande böra i huvudsak beaktas. Sålunda böra, bland annat, entréerna

till trapphusen flyttas från Torggatan till Hallbergsgatan respektive

Holmsgatan, marmorbeklädnaden å fasaden utbytas mot enklare beklädnad,

fönsteromfattningarna slopas, trapphusen förenklas, användningen av kakel

plattor, glaspartier och glasbetong begränsas samt, i den mån så kan ske,

dörrar och fönster förenklas och standardiseras.

Det belopp, varmed de av generalpoststyrelsen beräknade byggnadskostnadema

skulle kunna nedbringas genom de av mig förordade ändringarna och

förenklingarna ävensom genom en av byggnadsutredningen och byggnadsstyrelsen

såsom möjlig ansedd omräkning av å-priserna, torde kunna beräknas

till omkring 150,000 kronor. Å andra sidan skulle en utbyggnad av

hörnet mellan Torggatan och Holmsgatan medföra en kostnadsökning, som

torde kunna uppskattas till omkring 20,000 kronor. I enlighet härmed skulle

byggnadens uppförande kunna antagas komma att draga en sammanlagd

kostnad av omkring 2,170,000 kronor.

Generalpoststyrelsen har föreslagit, att kostnaderna för byggnadsföretaget

intill ett belopp av 265,500 kronor, motsvarande det beräknade värdet å de nu

befintliga byggnaderna i kvarteret Eko, skulle bestridas av medel ur postverkets

förnyelsefond. Då någon avsättning till fonden icke skett beträffande

dessa byggnader, torde dylika medel icke böra tagas i anspråk för ändamålet.

Hela det erforderliga beloppet synes därför böra bestridas av kapitalökningsmedel.

Det av generalpoststyrelsen för nästkommande budgetår angivna

medelsbehovet, i runt tal 965,000 kronor, torde i enlighet härmed i sin helhet

böra anvisas å riksstaten. Då redan vid förvärvet av kvarteret Eko förutsattes,

att byggnaderna i kvarteret skulle rivas, samt kostnaderna för förvärvet

alltså helt torde få hänföras till förvärvet av själva marken, påkallar

byggnadernas rivning icke någon åtgärd i avskrivningshänseende.

Yad slutligen gäller redovisningen av köpeskillingen för postverkets fastigheter

i kvarteret Iris samt de bokföringsåtgärder i övrigt, som påkallas i anledning

av försäljningen av dessa fastigheter, torde bestämmelser härom på

förslag av generalpoststyrelsen framdeles få meddelas av Kungl. Majit.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90. 15

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna det såsom bilaga till

statsrådsprotokollet fogade avtalet rörande försäljning av postverkets

fastigheter i kvarteret Iris i Borås m. m., med rätt för

Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i avtalet, som i det föregående

angivits;

dels ock till Posthusbyggnad i Borås för budgetåret 1942/43

å kapitalbudgeten under rubriken Statens affärsverksfonder, Postverket,

anvisa ett reservationsanslag av ............ kronor 965,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Majit Konungen lämna bifall samt

förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sigurd Lang.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

Bilaga.

Mellan Kungl. Generalpoststyrelsen, nedan benämnd styrelsen, och Borås

stad, dess drätselkammare, nedan kallad staden, träffas härigenom följande

avtal:

1. Staden förbinder sig att företaga stadsplaneändring, varigenom dels nuvarande

kvarteret Eko flyttas en meter från Torggatans gräns i gällande stadsplan

och på bekostnad av mark tillhörande Postgatan, dels ock byggnadsbestämmelserna

så avfattas, att å kvarteret utefter hela dess gräns mot Torggatan

får uppföras byggnad om 4 våningar till en takfotshöjd av 17.4 meter

över stadens nollplan, samt att kvarteret jämväl i övrigt får bebyggas i enlighet

med vid detta avtal fogat, den 1 oktober 1941 dagtecknat förslag till ändring

av stadsplanen i kvarteret Eko. Styrelsen förklarar sig godkänna nämnda

stadsplaneändring.

Styrelsen förbinder sig godkänna sådan av staden företagen stadsplaneändring,

att kvarteret Iris (Tomt nr 1 kvarteret Iris och stadsäga nr 19 och 20)

utlägges som gata respektive allmän plats.

2. Som ägare av nuvarande kvarteret Eko överlåter styrelsen å staden med

full äganderätt den mark av kvarteret, som efter stadsplaneändringen erfordras

för Torggatans breddning till 13 meter och för Holmsgatans utläggning enligt

stadsplan. Staden å sin sida överlåter å styrelsen med full äganderätt den

mark av Postgatan, som efter företagen stadsplaneändring enligt punkt 1 skall

ingå i kvarteret Eko. Dessa överlåtelser ske utan särskilt vederlag från någondera

sidan.

3. Styrelsen överlåter å staden tomt nr 1 i kvarteret Iris samt stadsäga

nr 19 och 20, utgörande i areal respektive 305.9 kvadratmeter, 66.2 kvadratmeter

och 193.x kvadratmeter, med därå befintlig byggnad mot en köpeskilling

av etthundratusen (100,000) kronor. Staden tillträder dessa fastigheter femton

år efter den 1 juli 1942 eller således den 1 juli 1957, då köpeskillingen erlägges

av staden och köpebrev å tomten och stadsägorna tillhandahålles av styrelsen.

Senast fem år därefter skall staden ha låtit riva den å fastigheterna befintliga

byggnaden.

4. Här avhandlade markområden överlämnas gravationsfria.

5. Arealerna för de enligt punkt 2 överlåtna markområdena fastställas

genom vederbörliga förrättningar och godkännas de därvid framkommande

arealerna av styrelsen och staden såsom för detta avtal gällande.

6. Staden avstår från sin rätt att enligt 46 och 49 §§ stadsplanelagen fordra

ersättning av styrelsen beträffande gator invid kvarteret Eko.

7. Detta avtal är för staden bindande, så snart Stadsfullmäktige i Borås

godkänt detsamma. Från styrelsens sida är avtalet bindande endast under

förutsättning, att Kungl. Majit före den 1 juli 1942 ej mindre meddelar fastställelse

å här ovan avhandlade stadsplaneändringar än även anvisar medel

för uppförande av posthus i kvarteret Eko.

Av förestående avtal äro två likalydande exemplar upprättade och utväxlade

Borås den 30 oktober 1941.

Borås stad drätselkammaren

Hobert Nilsson.

I Karl Limander.

Bevittnas:

Anna-Greta Lind. A. Albertsson.

Stockholm den 17 oktober 1941.

Kungl. Generalpoststyrelsen

Anders Orne.

Josef Andrée.

Stockholm 1942. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1942:165 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition angående anslag för budgetåret 1942/43 till ny posthusbyggnad i Borås m. m. a1 i texten
  2. SU 1942:68 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942U3 till ng posthusbyggnad i Borås m. m. s. 1 i texten