Angående grunder för kristillägg åt statliga befattningshavare m. fl
1942-02-27 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1942:97, Angående grunder för kristillägg åt statliga befattningshavare m. fl
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
1
Nr 97.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen, angående grunder för
kristillägg åt statliga befattningshavare m. fl.; given
Stockholms slott den 27 februari 1942.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 27 februari
1942.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, förslag till grunder för kristillägg
åt statliga befattningshavare m. fl. under tiden från och med andra
kvartalet 1942 till och med första kvartalet 1943 samt anför därvid följande.
Innan jag anmäler förslag till grunder för kristillägg under det närmaste
året för statliga befattningshavare och pensionärer m. fl., torde jag i korthet
få redogöra för hittills gällande bestämmelser i ämnet och de motiv som legat
till grund för dessa.
Under år 1941 har enligt beslut av 1940 års urtima riksdag (prop. nr 66,
skriv, nr 91) samt, såvitt gäller präster, enligt beslut av 1941 års riksdag
(prop. nr 42, skriv, nr 76) utgått ett särskilt kristillägg till statens befattningshavare
i allmänhet och till vissa andra befattningshavargrupper med
statligt reglerade löner, ävensom till motsvarande grupper tjänste- och familBihang
till riksdagens protokoll 19i2. t sami. Nr 97.
1
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 97.
jepensionärer. Bestämmelser i ämnet lia utfärdats genom kungörelserna den
17 januari 1941 angående kristillägg under år 1941 åt dels vissa befattningshavare
i statens tjänst m. fl. (nr 29), dels vissa f. d. befattningshavare i statens
tjänst m. fl. pensionärer (nr 30), dels ock pensionsberättigade änkor och
barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl. (nr 31), ävensom genom
kungörelsen den 28 mars 1941 (nr 163) angående kristillägg under år 1941 åt
lärare i slöjd och hushållsgöromål vid folk- och småskolor och därmed jämförliga
läroanstalter samt kungörelsen den 13 juni 1941 (nr 411) angående
kristillägg åt präster under år 1941. Under första kvartalet 1942 utgår kristillägg
enligt en av 1941 års riksdag beslutad provisorisk reglering (prop. nr
349, skriv, nr 519). Bestämmelser härom ha utfärdats genom kungörelse den
16 januari 1942 (nr 9).
Kristilläggen avse att ge viss kompensation för prisstegring utöver den levnadskostnadsnivå,
vid vilken rörligt tillägg och dyrtidstillägg å löner och pensioner
enligt gällande författningar äro maximerade. Denna nivå angives av
levnadskostnadstalet 120 i den indexserie, där 1935 års levnadskostnader
betecknats med 100, och motsvarar talet 188 i indexserien med juli 1914 som
basperiod.
Enligt bestämmelserna för år 1941 skulle kristillägg utgå, när levnadskostnaderna
stigit med 8 enheter eller mera över indextalet 120 i 1935 års levnadskostnadsserie,
och då utgöra 4 procent av de nyreglerade lönerna, respektive,
då fråga var om löner och pensioner, vilka icke reglerats vid 1935 års
levnadskostnadsnivå, 4 procent av de löne- eller pensionsbelopp, som enligt
gällande författningar skulle utgå vid nyssnämnda nivå (= indextalet 156
i 1914 års levnadskostnadsserie). Vid fortsatt stegring av levnadskostnaderna
upp till eller över talet 136 skulle kristillägget höjas till 8 procent, dock tidigast
vid det kvartalsskifte, som inträffade sex månader efter det, vid vilket
index nått talet 128. Någon höjning av kristillägget därutöver ifrågakom icke.
Enligt bestämmelserna för första kvartalet år 1942 skulle kristillägget höjas
till 12 procent från och nied den 1 januari 1942, därest levnadskostnaderna
uppnådde eller översteg talet 144.
Vid årsskiftet 1940/41 steg levnadskostnadstalet till 130. Kristillägget utgick
på grund härav med 4 procent från och med den 1 januari 1941. Den
1 april uppnådde levnadskostnadsindex talet 140. Kristillägget, som enligt
vad nyss nämnts reglerades endast med sex månaders mellanrum, utgick
jämväl under andra kvartalet oförändrat med 4 procent. Den 1 juli, då levnadskostnadsindex
fortfarande stod vid 140, höjdes kristillägget till 8 procent
för tiden till årets utgång. Den 1 januari 1942 slutligen, då levnadskostnadsindex
steg till 145, höjdes kristillägget för innevarande kvartal till
12 procent.
Den utformning kristillägget fått med en 50-procentig kompensation för
prisstegringar över förut nämnd nivå, vilken kompensation erhålles endast
med viss eftersläpning på grund av dels indexintervallens storlek, dels föreskriften
om ändring tidigast efter sex månader, har väsentligen betingats
Kungl. Majlis proposition nr 97.
3
av allmänna ekonomiska överväganden. Såsom jag vid anmälan av propositionen
nr 66 till 1940 års urtima riksdag framhöll, utformades kristillägget
med hänsyn framför allt till tvenne grundläggande omständigheter i landets
ekonomiska läge, nämligen att stegringen i levnadskostnaderna väsentligen
berodde på sämre försörjningsvillkor för folket i dess helhet och att
en fortgående höjning av inkomsterna i pengar för den ena eller den andra
betydande befolkningsgruppen under sådana förhållanden innebure risker
för inflationsartad prisutveckling. Det framstod för den skull såsom angeläget
att de olika gruppernas naturliga strävan efter kompensation genom
höjda inkomster i pengar hölles tillbaka och att en samverkan i stället eftersträvades
för att under en rimlig avvägning av olika krav ge största möjliga
stadga åt prisutvecklingen. I fråga örn lönetillägg efter levnadskostnadsindex
för de statsanställda innebar detta att strävandet fick inriktas på att
förlänga den tidsperiod, under vilken ett visst tillägg bibehölls oförändrat,
och att hålla tilläggets höjd inom de snävaste gränser, som voro förenliga
med hänsynen till inkomstutvecklingen inom samhället i övrigt och med
kravet på en rimlig fördelning av kristidens svårigheter mellan olika medborgargrupper.
Såsom vid anmälan av propositionen nr 349 till 1941 års riksdag angående
kristillägg under första kvartalet 1942 angavs, höllos under hösten 1941 överläggningar
om kristilläggens utformning för innevarande år med representanter
för personalorganisationerna. Överläggningarna ledde emellertid icke
fram till något definitivt resultat. Med hänsyn till ovissheten örn vissa förutsättningar
för den fortsatta prisutvecklingen — förhandlingarna med jordbrukarna
pågingo ännu och frågan örn nytt ramavtal på allmänna arbetsmarknaden
skulle snart tagas upp mellan landsorganisationen och arbetsgivareföreningen
— ansågo personalorganisationerna sig icke kunna då godtaga
ett från regeringens sida framfört förslag till reglering av kristilläggen,
innebärande förlängd giltighet av den för år 1941 gällande regleringens principer
utan begränsning uppåt, utan anhöllo, att förhandlingarna därom
måtte få återupptagas i januari 1942. I anledning av tjänstemännens önskemål
örn uppskov med överläggningarna förelädes riksdagen då endast förslag
om provisorisk reglering av kristilläggen för första kvartalet 1942.
I mitten av januari 1942 träffades uppgörelse örn nytt ramavtal mellan
svenska arbetsgivareföreningen och landsorganisationen. Huvudgrunderna
för dyrtidskompensationen enligt detta avtal kunna i korthet angivas på
följande sätt, därvid levnadskostnaderna uttryckas i indextal av 1935 års
serie i stället för indextal av 1914 års serie, som använts i avtalet.
De vid årsskiftet utgående rörliga tilläggen skola fortfarande utgå. (Enligt
tidigare gällande ramavtal har vid indextalet 128 erhållits ett tillägg å
2.4 procent och för stegring till 136 ett ytterligare tillägg å 4 procent.) Därutöver
utgår enligt nya avtalet ett tillägg å 4 procent från och med den 1
februari 1942, alltså en månad efter det att levnadskostnaderna överstigit
indextalet 144. Örn index stiger till något över 149 (talet 237 i 1914 års se
-
Departements
chefen.
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
rie), erhålles vidare ett tillägg å 2.5 procent och vid fortsatt stegring till 152
ett ytterligare tillägg å 1.5 procent. Dessa tillägg utgå dock först en månad
efter datum för indextalet. Därest levnadskostnaderna den 1 april 1942
skulle stiga ända till indextalet 152, utgår endast 2.5-procentstillägget med en
månads eftersläpning under de tre närmaste månaderna och först därefter
1.5-procentstillägget. Om index däremot den 1 juli eller den 1 oktober skulle
stiga till 152, utan att något föregående kvartalsskifte ha uppnått 149, erhålles
ett tillägg å 4 procent omedelbart utan eftersläpning.
Örn index skulle stiga till 160, inträder rätt för båda parter att uppsäga
dessa regler, vilka dock upphöra att gälla tidigast från och med den 1 oktober
1942.
Tilläggen räknas å 1938 års genomsnittliga kontanta förtjänster per timma
under ordinarie arbetstid.
I slutet av januari månad ha de från hösten uppskjutna överläggningarna
med representanter för statstjänstemännens organisationer återupptagits.
Förhandlingarna lia pågått under större delen av februari månad och under
gårdagen avslutats, sedan enighet uppnåtts om ett förslag till grunder för
kristillägg under en tid av ett år framåt, räknat från den 1 april 1942.
Vid de fortsatta förhandlingarna ha från tjänstemännens sida ifrågasatts
olika förbättringar i de hittills gällande grunderna för kristilläggen. Därvid
har bland annat framhållits, att den nedpressning i standarden, som följde
av den i princip 50-procentiga kompensationen, bleve tyngre att bära, ju
högre levnadskostnaderna stege. Icke heller denna kompensation erhölles ju
i sin helhet på grund av den eftersläpning, som utmärkte löneförändringarna
i förhållande till de stigande levnadskostnaderna, beroende på de stora indexintervallerna
och föreskriften om ändring av kristilläggen tidigast efter sex
månader. Vidare bär åberopats en jämförelse med de genom det nya ramavtalet
uppnådda villkoren, vilka ansetts vara bättre än nuvarande kristillläggsgrunder
dels på grund av en mindre eftersläpning, dels också på grund
av att de rörliga tilläggen å allmänna arbetsmarknaden beräknades å 1938 års
löner, medan statstjänstemännens kristillägg utginge i förhållande till 1935
års nivå.
Å andra sidan har häremot måst vägas de allmänna synpunkter, som voro
avgörande för statsmakternas tidigare ställningstaganden i frågan och som
fortfarande måste anses äga giltighet, framför allt det förhållandet att levnadskostnadsstegringen
väsentligen har sin grund i försämrade försörjningsvillkor
för hela samhället och att en fortgående stegring av inkomsterna i takt
med levnadskostnaderna då måste innebära risker för inflationsartad prisutveckling.
Det är sålunda nödvändigt att genom en rimlig avvägning mellan
olika krav söka hålla tillbaka olika gruppers naturliga strävan efter kompensation
i form av höjda penninginkomster och i möjlig mån söka fördröja löneökningarna
i anledning av de stegrade levnadskostnaderna.
Kungl. Maj.ts proposition nr 97-
5
Vid förhandlingarna har det emellertid visat sig möjligt att komma fram till
ett för både det allmänna och de anställda godtagbart resultat. De hittills gällande
huvudprinciperna för krislilläggens utformning lia därvid i det väsentliga
bibfehållits, men en del uppmjukningar, som de anställda ur sina synpunkter
ansett betydelsefulla, lia i viss anslutning till det nya ramavtalets
bestämmelser gjorts. Kompensationsgraden för levnadskostnadsstegringarna,
50 procent, har i princip bibehållits oförändrad. Uppmjukningarna innebära,
att eftersläpningen i lönerna icke skulle bli lika stark som tidigare. I stället
för den under fjolåret gällande halvårsregleringen har sålunda liksom i det
nya ramavtalet godtagits kvartalsreglering, varjämte de indexintervaller, mellan
vilka ändringar i kristilläggen tidigare icke inträtt, i vissa lägen minskats.
Höjningarna av kristilläggen med 4 procent ha förut erhållits för intervaller
å 8 enheter i 1935 års levnadskostnadsserie, eller vid indextalen 128, 136 och
144. I ramavtalet har emellertid steget mellan vad som motsvarar indextalen
144 och 152 uppdelats i två steg, nämligen ett första från 144 till 149, för vilket
erhålles ett tillägg å 2.5 procent, och ett andra steg från 149 till 152, för vilket
erhålles ett ytterligare tillägg å 1.5 procent. För statstjänstemännens kristillägg
har en liknande anordning föreslagits, nämligen en uppdelning av intervallet
mellan 144 och 152 i två lika stora intervaller å 4 enheter, som vartdera
skulle medföra 2 procents kristillägg. Vid levnadskostnadsstegring över talet
152 skulle däremot fortfarande gälla intervaller å 8 enheter med kristilläggsförhöjningar
å 4 procent, utan någon begränsning uppåt. Kristillägg efter
dessa grunder skulle enligt det vid förhandlingarna uppnådda resultatet utgå
under de fyra närmaste kvartalen, alltså från och med den 1 april 1942 och
ett år framåt, dock att statstjänstemännen skulle äga rätt att upptaga förhandlingar
om ändringar i kristillägget för första kvartalet 1943.
Jag förordar, att förslag örn kristilläggsgrunder i enlighet med det vid förhandlingarna
uppnådda resultatet måtte genom proposition föreläggas riksdagen.
Detta förslag innebär oförändrade kristillägg efter 12 procent, så
länge levnadskoslnadsindex, som nu står vid 145, icke uppnått talet 148. Då
denna nivå nåtts, ökas kristilläggen enligt förslaget med 2 procent, och vid
fortsatt stegring till 152 erhålles ytterligare 2 procents tillägg. Enligt hittills
gällande principer skulle någon förhöjning icke ha inträtt förrän vid 152, men
då med 4 procent. Vid fortsatt uppgång av index skola ökningar av tilläggen
örn 4 procent erhållas för stegringar om 8 enheter.
Kristilläggen förutsättas i övrigt skola utgå enligt samma bestämmelser
som under år 1941 och första kvartalet år 1942.
Kostnaderna för kristillägg under andra kvartalet 1942 böra avföras å de
i riksstaten för innevarande budgetår anvisade särskilda förslagsanslagen
lill kristillägg under olika huvudtitlar, respektive, såvitt angår affärsverken
m. fl., bestridas med de medel, av vilka kristillägg under budgetåret enligt
riksdagens tidigare fattade beslut skola utgå. Frågan örn anslag till kristillägg
under nästa budgetår torde jag få anmäla senare.
Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen alt
Bihang till riksdagens protokoll 19i2. t sand. Nr 97.
2
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
dels besluta, att kristillägg må utgå under liden från och
med andra kvartalet 1942 till och med första kvartalet 1943
enligt av mig i det föregående angivna grunder,
dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda erforderliga
bestämmelser i ämnet.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen att
proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Sune Wisén.
427432. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1942.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- SU 1942:227 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts framställningar angående anslag för budgetåret 1942/43 till kristillägg. s. 11 i texten
- Rskr. 1942:148 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående grunder för kristillägg åt statliga befattningshavare m. fl. jämte i ämnet väckta moti s. 2 i texten
- SU 1942:67 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående grunder för kristillägg åt statliga befattningshavare m. fl. jämte i ämnet väckta motioner. s. 21 i texten