Sök i Ratio Lex

Angående grunder för kristillägg åt statliga befattningshavare m. fl

1942-02-27 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1942:97, Angående grunder för kristillägg åt statliga befattningshavare m. fl

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

1

Nr 97.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen, angående grunder för

kristillägg åt statliga befattningshavare m. fl.; given

Stockholms slott den 27 februari 1942.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 27 februari

1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, förslag till grunder för kristillägg

åt statliga befattningshavare m. fl. under tiden från och med andra

kvartalet 1942 till och med första kvartalet 1943 samt anför därvid följande.

Innan jag anmäler förslag till grunder för kristillägg under det närmaste

året för statliga befattningshavare och pensionärer m. fl., torde jag i korthet

få redogöra för hittills gällande bestämmelser i ämnet och de motiv som legat

till grund för dessa.

Under år 1941 har enligt beslut av 1940 års urtima riksdag (prop. nr 66,

skriv, nr 91) samt, såvitt gäller präster, enligt beslut av 1941 års riksdag

(prop. nr 42, skriv, nr 76) utgått ett särskilt kristillägg till statens befattningshavare

i allmänhet och till vissa andra befattningshavargrupper med

statligt reglerade löner, ävensom till motsvarande grupper tjänste- och familBihang

till riksdagens protokoll 19i2. t sami. Nr 97.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 97.

jepensionärer. Bestämmelser i ämnet lia utfärdats genom kungörelserna den

17 januari 1941 angående kristillägg under år 1941 åt dels vissa befattningshavare

i statens tjänst m. fl. (nr 29), dels vissa f. d. befattningshavare i statens

tjänst m. fl. pensionärer (nr 30), dels ock pensionsberättigade änkor och

barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl. (nr 31), ävensom genom

kungörelsen den 28 mars 1941 (nr 163) angående kristillägg under år 1941 åt

lärare i slöjd och hushållsgöromål vid folk- och småskolor och därmed jämförliga

läroanstalter samt kungörelsen den 13 juni 1941 (nr 411) angående

kristillägg åt präster under år 1941. Under första kvartalet 1942 utgår kristillägg

enligt en av 1941 års riksdag beslutad provisorisk reglering (prop. nr

349, skriv, nr 519). Bestämmelser härom ha utfärdats genom kungörelse den

16 januari 1942 (nr 9).

Kristilläggen avse att ge viss kompensation för prisstegring utöver den levnadskostnadsnivå,

vid vilken rörligt tillägg och dyrtidstillägg å löner och pensioner

enligt gällande författningar äro maximerade. Denna nivå angives av

levnadskostnadstalet 120 i den indexserie, där 1935 års levnadskostnader

betecknats med 100, och motsvarar talet 188 i indexserien med juli 1914 som

basperiod.

Enligt bestämmelserna för år 1941 skulle kristillägg utgå, när levnadskostnaderna

stigit med 8 enheter eller mera över indextalet 120 i 1935 års levnadskostnadsserie,

och då utgöra 4 procent av de nyreglerade lönerna, respektive,

då fråga var om löner och pensioner, vilka icke reglerats vid 1935 års

levnadskostnadsnivå, 4 procent av de löne- eller pensionsbelopp, som enligt

gällande författningar skulle utgå vid nyssnämnda nivå (= indextalet 156

i 1914 års levnadskostnadsserie). Vid fortsatt stegring av levnadskostnaderna

upp till eller över talet 136 skulle kristillägget höjas till 8 procent, dock tidigast

vid det kvartalsskifte, som inträffade sex månader efter det, vid vilket

index nått talet 128. Någon höjning av kristillägget därutöver ifrågakom icke.

Enligt bestämmelserna för första kvartalet år 1942 skulle kristillägget höjas

till 12 procent från och nied den 1 januari 1942, därest levnadskostnaderna

uppnådde eller översteg talet 144.

Vid årsskiftet 1940/41 steg levnadskostnadstalet till 130. Kristillägget utgick

på grund härav med 4 procent från och med den 1 januari 1941. Den

1 april uppnådde levnadskostnadsindex talet 140. Kristillägget, som enligt

vad nyss nämnts reglerades endast med sex månaders mellanrum, utgick

jämväl under andra kvartalet oförändrat med 4 procent. Den 1 juli, då levnadskostnadsindex

fortfarande stod vid 140, höjdes kristillägget till 8 procent

för tiden till årets utgång. Den 1 januari 1942 slutligen, då levnadskostnadsindex

steg till 145, höjdes kristillägget för innevarande kvartal till

12 procent.

Den utformning kristillägget fått med en 50-procentig kompensation för

prisstegringar över förut nämnd nivå, vilken kompensation erhålles endast

med viss eftersläpning på grund av dels indexintervallens storlek, dels föreskriften

om ändring tidigast efter sex månader, har väsentligen betingats

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 97.

3

av allmänna ekonomiska överväganden. Såsom jag vid anmälan av propositionen

nr 66 till 1940 års urtima riksdag framhöll, utformades kristillägget

med hänsyn framför allt till tvenne grundläggande omständigheter i landets

ekonomiska läge, nämligen att stegringen i levnadskostnaderna väsentligen

berodde på sämre försörjningsvillkor för folket i dess helhet och att

en fortgående höjning av inkomsterna i pengar för den ena eller den andra

betydande befolkningsgruppen under sådana förhållanden innebure risker

för inflationsartad prisutveckling. Det framstod för den skull såsom angeläget

att de olika gruppernas naturliga strävan efter kompensation genom

höjda inkomster i pengar hölles tillbaka och att en samverkan i stället eftersträvades

för att under en rimlig avvägning av olika krav ge största möjliga

stadga åt prisutvecklingen. I fråga örn lönetillägg efter levnadskostnadsindex

för de statsanställda innebar detta att strävandet fick inriktas på att

förlänga den tidsperiod, under vilken ett visst tillägg bibehölls oförändrat,

och att hålla tilläggets höjd inom de snävaste gränser, som voro förenliga

med hänsynen till inkomstutvecklingen inom samhället i övrigt och med

kravet på en rimlig fördelning av kristidens svårigheter mellan olika medborgargrupper.

Såsom vid anmälan av propositionen nr 349 till 1941 års riksdag angående

kristillägg under första kvartalet 1942 angavs, höllos under hösten 1941 överläggningar

om kristilläggens utformning för innevarande år med representanter

för personalorganisationerna. Överläggningarna ledde emellertid icke

fram till något definitivt resultat. Med hänsyn till ovissheten örn vissa förutsättningar

för den fortsatta prisutvecklingen — förhandlingarna med jordbrukarna

pågingo ännu och frågan örn nytt ramavtal på allmänna arbetsmarknaden

skulle snart tagas upp mellan landsorganisationen och arbetsgivareföreningen

— ansågo personalorganisationerna sig icke kunna då godtaga

ett från regeringens sida framfört förslag till reglering av kristilläggen,

innebärande förlängd giltighet av den för år 1941 gällande regleringens principer

utan begränsning uppåt, utan anhöllo, att förhandlingarna därom

måtte få återupptagas i januari 1942. I anledning av tjänstemännens önskemål

örn uppskov med överläggningarna förelädes riksdagen då endast förslag

om provisorisk reglering av kristilläggen för första kvartalet 1942.

I mitten av januari 1942 träffades uppgörelse örn nytt ramavtal mellan

svenska arbetsgivareföreningen och landsorganisationen. Huvudgrunderna

för dyrtidskompensationen enligt detta avtal kunna i korthet angivas på

följande sätt, därvid levnadskostnaderna uttryckas i indextal av 1935 års

serie i stället för indextal av 1914 års serie, som använts i avtalet.

De vid årsskiftet utgående rörliga tilläggen skola fortfarande utgå. (Enligt

tidigare gällande ramavtal har vid indextalet 128 erhållits ett tillägg å

2.4 procent och för stegring till 136 ett ytterligare tillägg å 4 procent.) Därutöver

utgår enligt nya avtalet ett tillägg å 4 procent från och med den 1

februari 1942, alltså en månad efter det att levnadskostnaderna överstigit

indextalet 144. Örn index stiger till något över 149 (talet 237 i 1914 års se
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

rie), erhålles vidare ett tillägg å 2.5 procent och vid fortsatt stegring till 152

ett ytterligare tillägg å 1.5 procent. Dessa tillägg utgå dock först en månad

efter datum för indextalet. Därest levnadskostnaderna den 1 april 1942

skulle stiga ända till indextalet 152, utgår endast 2.5-procentstillägget med en

månads eftersläpning under de tre närmaste månaderna och först därefter

1.5-procentstillägget. Om index däremot den 1 juli eller den 1 oktober skulle

stiga till 152, utan att något föregående kvartalsskifte ha uppnått 149, erhålles

ett tillägg å 4 procent omedelbart utan eftersläpning.

Örn index skulle stiga till 160, inträder rätt för båda parter att uppsäga

dessa regler, vilka dock upphöra att gälla tidigast från och med den 1 oktober

1942.

Tilläggen räknas å 1938 års genomsnittliga kontanta förtjänster per timma

under ordinarie arbetstid.

I slutet av januari månad ha de från hösten uppskjutna överläggningarna

med representanter för statstjänstemännens organisationer återupptagits.

Förhandlingarna lia pågått under större delen av februari månad och under

gårdagen avslutats, sedan enighet uppnåtts om ett förslag till grunder för

kristillägg under en tid av ett år framåt, räknat från den 1 april 1942.

Vid de fortsatta förhandlingarna ha från tjänstemännens sida ifrågasatts

olika förbättringar i de hittills gällande grunderna för kristilläggen. Därvid

har bland annat framhållits, att den nedpressning i standarden, som följde

av den i princip 50-procentiga kompensationen, bleve tyngre att bära, ju

högre levnadskostnaderna stege. Icke heller denna kompensation erhölles ju

i sin helhet på grund av den eftersläpning, som utmärkte löneförändringarna

i förhållande till de stigande levnadskostnaderna, beroende på de stora indexintervallerna

och föreskriften om ändring av kristilläggen tidigast efter sex

månader. Vidare bär åberopats en jämförelse med de genom det nya ramavtalet

uppnådda villkoren, vilka ansetts vara bättre än nuvarande kristillläggsgrunder

dels på grund av en mindre eftersläpning, dels också på grund

av att de rörliga tilläggen å allmänna arbetsmarknaden beräknades å 1938 års

löner, medan statstjänstemännens kristillägg utginge i förhållande till 1935

års nivå.

Å andra sidan har häremot måst vägas de allmänna synpunkter, som voro

avgörande för statsmakternas tidigare ställningstaganden i frågan och som

fortfarande måste anses äga giltighet, framför allt det förhållandet att levnadskostnadsstegringen

väsentligen har sin grund i försämrade försörjningsvillkor

för hela samhället och att en fortgående stegring av inkomsterna i takt

med levnadskostnaderna då måste innebära risker för inflationsartad prisutveckling.

Det är sålunda nödvändigt att genom en rimlig avvägning mellan

olika krav söka hålla tillbaka olika gruppers naturliga strävan efter kompensation

i form av höjda penninginkomster och i möjlig mån söka fördröja löneökningarna

i anledning av de stegrade levnadskostnaderna.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 97-

5

Vid förhandlingarna har det emellertid visat sig möjligt att komma fram till

ett för både det allmänna och de anställda godtagbart resultat. De hittills gällande

huvudprinciperna för krislilläggens utformning lia därvid i det väsentliga

bibfehållits, men en del uppmjukningar, som de anställda ur sina synpunkter

ansett betydelsefulla, lia i viss anslutning till det nya ramavtalets

bestämmelser gjorts. Kompensationsgraden för levnadskostnadsstegringarna,

50 procent, har i princip bibehållits oförändrad. Uppmjukningarna innebära,

att eftersläpningen i lönerna icke skulle bli lika stark som tidigare. I stället

för den under fjolåret gällande halvårsregleringen har sålunda liksom i det

nya ramavtalet godtagits kvartalsreglering, varjämte de indexintervaller, mellan

vilka ändringar i kristilläggen tidigare icke inträtt, i vissa lägen minskats.

Höjningarna av kristilläggen med 4 procent ha förut erhållits för intervaller

å 8 enheter i 1935 års levnadskostnadsserie, eller vid indextalen 128, 136 och

144. I ramavtalet har emellertid steget mellan vad som motsvarar indextalen

144 och 152 uppdelats i två steg, nämligen ett första från 144 till 149, för vilket

erhålles ett tillägg å 2.5 procent, och ett andra steg från 149 till 152, för vilket

erhålles ett ytterligare tillägg å 1.5 procent. För statstjänstemännens kristillägg

har en liknande anordning föreslagits, nämligen en uppdelning av intervallet

mellan 144 och 152 i två lika stora intervaller å 4 enheter, som vartdera

skulle medföra 2 procents kristillägg. Vid levnadskostnadsstegring över talet

152 skulle däremot fortfarande gälla intervaller å 8 enheter med kristilläggsförhöjningar

å 4 procent, utan någon begränsning uppåt. Kristillägg efter

dessa grunder skulle enligt det vid förhandlingarna uppnådda resultatet utgå

under de fyra närmaste kvartalen, alltså från och med den 1 april 1942 och

ett år framåt, dock att statstjänstemännen skulle äga rätt att upptaga förhandlingar

om ändringar i kristillägget för första kvartalet 1943.

Jag förordar, att förslag örn kristilläggsgrunder i enlighet med det vid förhandlingarna

uppnådda resultatet måtte genom proposition föreläggas riksdagen.

Detta förslag innebär oförändrade kristillägg efter 12 procent, så

länge levnadskoslnadsindex, som nu står vid 145, icke uppnått talet 148. Då

denna nivå nåtts, ökas kristilläggen enligt förslaget med 2 procent, och vid

fortsatt stegring till 152 erhålles ytterligare 2 procents tillägg. Enligt hittills

gällande principer skulle någon förhöjning icke ha inträtt förrän vid 152, men

då med 4 procent. Vid fortsatt uppgång av index skola ökningar av tilläggen

örn 4 procent erhållas för stegringar om 8 enheter.

Kristilläggen förutsättas i övrigt skola utgå enligt samma bestämmelser

som under år 1941 och första kvartalet år 1942.

Kostnaderna för kristillägg under andra kvartalet 1942 böra avföras å de

i riksstaten för innevarande budgetår anvisade särskilda förslagsanslagen

lill kristillägg under olika huvudtitlar, respektive, såvitt angår affärsverken

m. fl., bestridas med de medel, av vilka kristillägg under budgetåret enligt

riksdagens tidigare fattade beslut skola utgå. Frågan örn anslag till kristillägg

under nästa budgetår torde jag få anmäla senare.

Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen alt

Bihang till riksdagens protokoll 19i2. t sand. Nr 97.

2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

dels besluta, att kristillägg må utgå under liden från och

med andra kvartalet 1942 till och med första kvartalet 1943

enligt av mig i det föregående angivna grunder,

dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda erforderliga

bestämmelser i ämnet.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen att

proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sune Wisén.

427432. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1942.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. SU 1942:227 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts framställningar angående anslag för budgetåret 1942/43 till kristillägg. s. 11 i texten
  2. Rskr. 1942:148 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående grunder för kristillägg åt statliga befattningshavare m. fl. jämte i ämnet väckta moti s. 2 i texten
  3. SU 1942:67 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående grunder för kristillägg åt statliga befattningshavare m. fl. jämte i ämnet väckta motioner. s. 21 i texten