Sök i Ratio Lex

Angående lönetursregler vid tillsättandet av vissa befattningar vid statens järnvägar

1943-01-15 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:11, Angående lönetursregler vid tillsättandet av vissa befattningar vid statens järnvägar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 11.

1

Nr 11.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående lönetursregler

vid tillsättandet av vissa befattningar vid

statens järnvägar; given Stockholms slott den 15 januari

1943.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Gustaf Andersson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 15 januari 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Peiirsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson:

I statsverkspropositionen till 1942 års riksdag framlades under de olika

huvudtitlarna förslag beträffande revision av den vid civila avlöningsreglementet

fogade tjänsteförteckningen, såvitt avsåg allmänna civilförvaltningen.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 11. n 43

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 11.

I anslutning därtill redogjorde chefen för finansdepartementet (för flera

huvudtitlar gemensamma frågor, sid. 14) för vissa med tjänsteförteckningsrevisionen

sammanhängande spörsmål, avseende tillsättningsförfarande och

löneklassplacering. I fråga örn tillsättningsproceduren föreslogs, att innehavare

av ordinarie tjänst, som flyttades till högre lönegrad, skulle erhålla

den nya tjänsten utan nytt kungörelseförfarande. Såsom huvudregel för

löneklassplacering i den högre lönegraden förordades, att tjänstemannen

skulle bibehålla sin förutvarande löneklass i den lägre tjänsten, dock att,

där denna löneklass understege lägsta löneklassen i den högre lönegraden,

tjänstemannen skulle placeras i sistnämnda löneklass. Vad sålunda föreslagits

vänn riksdagens bifall (statsutskottets utlåtande nr 12, riksdagens skrivelse

nr 16). Kungl. Majit utfärdade därefter den 5 juni 1942 cirkulär (Sv.

förf. saml. nr 362) med bestämmelser i ämnet.

På grundval av utredning, som verkställts av tjänsteförteckningssakkunniga

för affärsverken, framlades vidare på min föredragning för 1942 års

riksdag i särskilda propositioner vissa förslag till revision av tjänsteförteckningen

i vad avsåg post- och telegrafverken samt statens vattenfallsverk

(propositionen nr 194) respektive statens järnvägar (propositionen nr 195).

I sistnämnda proposition behandlades därjämte de förslag, som av 1938

års personalkommission vid statens järnvägar framlagts såsom resultat av

kommissionens undersökningar rörande förhållandet mellan arbetsuppgifter

och löneställning för personal vid statens järnvägar. Jag erinrade därvid

örn de för allmänna civilförvaltningen beslutade, nyss omförmälda bestämmelserna

samt framhöll i anslutning därtill, att riksdagens bemyndigande

att för statens järnvägars del utfärda motsvarande föreskrifter borde inhämtas

i fråga örn såväl tjänsteförteckningssakkunnigas som personalkommissionens

förslag. Det i propositionen begärda bemyndigandet lämnades

(statsutskottets utlåtande nr 151, riksdagens skrivelse nr 323). Eiksdagen

uttalade emellertid, att kungörelseförfarande för affärsverkens del icke borde

underlåtas i andra fall, än då Kungl. Majit på framställning av verksstyrelsen

funne så utan olägenhet kunna ske.

Med anledning av riksdagens beslut meddelade Kungl. Majit genom brev

till järnvägsstyrelsen den 19 juni 1942 föreskrifter beträffande lönegradsplaceringen

överensstämmande med dem, som för allmänna civilförvaltningens

del utfärdats i förenämnda cirkulär.

I anslutning till riksdagens omförmälda uttalande ha de vid statens järnvägar

på grundval av tjänsteförteckningsrevisionen och personalkommissionens

undersökningar tillkomna tjänsterna kungjorts till ansökan lediga. De

av riksdagen godkända lönetursreglerna ha tillämpats å de befattningshavare,

som blivit innehavare av tjänsterna. Därvid har emellertid visat sig, att

resultaten i vissa fall blivit sådana, att en modifikation av dessa regler kan

ifrågasättas.

De i anledning av tjänsteförteckningssakkunnigas för affärsverken förslag

nyinrättade tjänsterna återfinnas endast i lönegrader, inom vilka dylika

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 11.

tjänster tidigare icke funnits. Att för de befattningshavare, som vid statens

järnvägar blivit eller komma att utses till första innehavare av sådana

tjänster, tillämpa andra och gynnsammare lönetursgrunder än som följa av

den huvudregel, vilken föreskrivits för motsvarande fall inom allmänna

civilförvaltningen och övriga affärsverk, synes icke böra ifrågakomma.

De på personalkommissionens initiativ inrättade befattningarna vid statens

järnvägar utgöras däremot icke blott av befattningar i tillskapade nya

tjänstegrader utan därjämte av åtskilliga nytillkomna tjänster i förut befintliga

grader. Sistnämnda tjänster äro helt fristående från den eljest för

statsförvaltningen i dess helhet enhetligt genomförda tjänsteförteckningsrevisionen.

Under den tid av omkring fyra år, då personalkommissionens

undersökningar pågått, ha såväl järnvägsstyrelsen vid avgivandet av förslag

till personalstater som statsmakterna vid prövningen av framkomna

förslag iakttagit en av nämnda undersökningar betingad återhållsamhet

beträffande inrättandet av nya tjänster. Följden härav har blivit, att —

medan vanliga lönetursregler tillämpats å dem, som vid övriga affärsverk

under den tid, kommissionens arbete pågått, blivit innehavare av nya tjänster,

vilka successivt inrättats till följd av förändrade arbetsuppgifter — de i

anledning av den generella tjänsteförteckningsrevisionen beslutade oförmånligare

lönetursreglerna kommit att tillämpas å motsvarande i ett sammanhang

nyinrättade befattningar vid statens järnvägar. Att i förhållande till

övriga affärsverk vissa ojämnheter i löneklassplaceringen härigenom skulle

uppkomma, förutsågs vid frågans behandling i fjol men ansågs icke utgöra

tillräcklig grund för avvikelse från eljest tillämpade regler. Yid beslutets

genomförande ha emellertid jämsides därmed mellan olika tjänstemän vid

statens järnvägar framträtt ojämnheter i löneklassplaceringen, vilka icke

tidigare kunnat förutses. Inom ett verk av statens järnvägars storleksordning

försiggår alltid på grund av normala avgångsanledningar (pension

och dödsfall) en kontinuerlig befordran till förekommande standardgrader.

I dylika befordringsfall tillämpas givetvis de vanliga lönetursgrunderna. Det

har nu i stor utsträckning visat sig bero på tillfälligheter, örn en befattningshavare

kommit att vinna befordran till en enligt personalkommissionens

förslag nyinrättad tjänst eller till en i vanlig ordning ledigbliven befattning.

Följden härav har blivit vissa olikheter i löneklassplaceringarna, vilka framstå

såsom irrationella och som hos personalen väckt så mycket större irritation,

som det vid ansökningstillfället sommaren 1942 för flertalet av ifrågavarande

tjänster icke torde ha varit allmänt känt, att någon skillnad i löneturshänseende

var avsedd att göras mellan de båda olika grupperna av

befordringsfall.

Yid här angivna förhållanden synas billighetsskäl motivera en omprövning,

huruvida icke vanliga lönetursregler böra tillämpas å de befattningshavare

vid statens järnvägar, som blivit utnämnda eller komma att utnämnas

till första innehavare av de i anledning av personalkommissionens förslag

inrättade nya tjänsterna inom förut befintliga tjänstegrader.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 11.

Några betänkliga konsekvenser av åtgärder i den begränsade omfattning, som

här angivits, synas mig icke kunna befaras. Yad övriga kommunikationsverk

beträffar, har redan förut påpekats, att tjänsteförteckningsrevisionen ej inrymmer

några, fall av den art, varom här är fråga, nämligen tillskapande av

nya tjänster i förut befintliga tjänstegrader. Vidkommande allmänna civilförvaltningen

må endast erinras, att löneturen för tillsyningsman, som i anledning

av tjänsteförteckningsrevisionen uppflyttats till tulluppsyningsmän, i

enlighet med vad statsmakterna förutsatt (propositionen nr 165, riksdagens

skrivelse nr 213 år 1942) ordnats enligt de vanliga reglerna för befordran.

Järnvägsstyrelsen har under hand förklarat sig tillstyrka, att de av statsmakterna

beslutade lönetursreglerna modifieras i enlighet med vad här angivits.

Med hänsyn till vad sålunda förekommit anser jag mig böra förorda, att

Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens medgivande att — utan hinder av riksdagens

tidigare beslut i ämnet — beträffande de befattningar, som vid statens

järnvägar efter förslag av personalkommissionen inrättats eller komma

att inrättas i före den 1 juli 1942 befintliga tjänstegrader, förordna örn

tillämpning av vanliga lönetursregler. Dessa regler böra därvid för befattningshavare,

som tillträtt dylika befattningar, tillämpas retroaktivt från och

med dagen för tillträdet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att medgiva, att vanliga lönetursregler må i enlighet med

vad jag i det föregående förordat tillämpas beträffande vissa

nyinrättade befattningar vid statens järnvägar.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt

förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga vid detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

Stockholm 1943. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1943:331 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner dels med förslag till kungörelser om ändring i vissa delar av civila avlöningsleglementet den s. 10 i texten
  2. SU 1943:196 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner dels med förslag till kungörelser om ändring i vissa delar av civila avlöning sreglementet den 4 januari 19 s. 1 i texten