Sök i Ratio Lex

Angående anslag till posthusbyggnad i Östersund

1943-03-05 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:136, Angående anslag till posthusbyggnad i Östersund

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 136.

1

Kr 136.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till posthusbyggnad

i Östersund; given Stockholms slott den

5 mars 1943.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Gustaf Andersson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 5 mars 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bkamstorp, Westman, Wigforss,

Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander,

Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning nied chefen för finansdepartementet anför chefen

för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition, nr 264, framlagda förslag anvisade

1942 års riksdag till förvärv för postverkets räkning av tomterna nr

5 och 6 i kvarteret Arken i Östersund ett reservationsanslag av 75,000 kronor.

I den framställning från generalpoststyrelsens sida, som låg till grund för

markförvärvet, hemställde styrelsen jämväl örn anvisande av medel till uppBihang

tilt riksdagens protokoll t9i.S. t sami. Nr 136. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 136.

förande på tomterna av två byggnader, avsedda att inrymma den ena postkontoret

och den andra en ämbetsbyggnad för de i Östersund förlagda militära

staberna. Av skäl, som närmare angåvos i propositionen, ansågs frågan

örn posthusbygget böra tills vidare anstå i avvaktan på resultatet av viss

utredning rörande möjligheten att tillgodose postkontorets lokalbehov inom

telegrafverkets fastighet, i vilken postkontoret för närvarande är inrymt. Beträffande

militärstabsbyggnaden uttalades i propositionen, att med uppförande

av densamma kunde anstå utan alltför stor olägenhet, varjämte förutsattes

att, därest byggnaden ansåges sedermera böra uppföras, medel för

densamma borde anvisas icke å postverkets kapitalfond utan å försvarsväsendets

fastighetsfond.

Då frågan örn att uppföra posthuset numera efter företagna utredningar

åter aktualiserats, får jag ånyo anmäla ärendet.

Av förenämnda proposition samt till ärendet hörande handlingar inhämtas

i huvudsak följande.

Postkontoret i Östersund är sedan år 1911 inrymt i telegrafverkets fastighet

å tomten nr 2 i kvarteret Postiljonen. Sedan kontoret vid årsskiftet 1931/

32 erhållit ökade lokaler genom en då färdig till- och påbyggnad av telegrafverkets

fastighet, har någon utvidgning av själva postkontorslokalerna

icke ägt rum. Å den till telegrafverkets fastighet gränsande, år 1935 inköpta

tomten nr 3 i kvarteret Postiljonen uppfördes emellertid sedermera en garagebyggnad

för postverkets diligenser, vilken togs i bruk den 1 mars 1939.

Då de delar av fastigheten, som disponeras av telegrafverket, voro helt

utnyttjade och telefonstationen i det närmaste fullbelagd, upptogs i samband

med spörsmålet om nya lokaler för postkontoret jämväl fråga örn att anordna

en ny automatisk lokaltelefonstation.

Vid de undersökningar, som från generalpoststyrelsens sida skedde i syfte

att lösa de föreliggande lokalfrågorna, kom styrelsen till den uppfattningen,

att postkontorets lokalbehov icke kunde på ett tillfredsställande sätt tillgodoses

genom att, på sätt tidigare förutsatts, en tillbyggnad till det nuvarande

stationshuset uppfördes å den förut nämnda tomten nr 3. Till stöd härför

framhöll styrelsen följande två skäl. Därest en tillbyggnad komrue till stånd,

skulle gårdsutrymmet komma att inskränkas i sådan omfattning, att gården

ej längre skulle kunna användas såsom uppställningsplats för diligenserna.

Något annat utrymme, lämpligt för ändamålet, funnes enligt styrelsen

ej att tillgå. Vidare skulle, trots att genom en tillbyggnad väsentligt ökade

utrymmen skulle erhållas för postkontoret, ej kunna utvinnas i allo

lämpliga och ändamålsenliga lokaler. Av dessa skäl ansåg styrelsen, att postkontoret

borde avflytta från sina nuvarande lokaler och inrymmas i en

nybyggnad å de till inköp föreslagna tomterna i kvarteret Arken.

Angående behovet av nya lokaler för postkontoret anförde generalpoststyrelsen

i skrivelse den 5 januari 1942 bland annat följande.

Under den tid, som förflutit sedan den vid årsskiftet 1931/32 färdigställda

till- och påbyggnaden av post- och telegrafhuset i Östersund planerades, har

stadens utveckling kraftigt fortgått. Sålunda har folkmängden, som enligt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kunni Maj:ts proposition nr 136

3

1927 års statistik utgjorde 14,602 personer, år 1940 växt till 16,616 personer.

Såsom belysande för stadens uppsving kan vidare nämnas, att enligt uppgift

i Sveriges handelskalender det beräknade saluvärdet av i staden tillverkade

industriprodukter utgjorde 5.6 miljoner kronor år 1929 och 11.7 miljoner

kronor år 1938 (uppgift för senare år saknas), samt sammanlagda taxerade

inkomsten uppgick till 17.7 miljoner kronor för år 1929 och 22.6 miljoner

kronor för år 1938. Det uppsving, som staden undergått, har helt naturligt

även inverkat på omfattningen av poströrelsen i staden.

Poströrelsens ökning belyses av efterföljande sammanställning av uppgifter

rörande frankoteckensuppbörden samt antalet av vissa försändelser och prestationer

vid postkontoret under åren 1911 (året för inflyttningen i telegrafhuset),

1927 (det år. på vars trafiksiffror framställningen örn till- och påbyggnaden

av stationshuset grundar sig) och 1940.

—

Ökning i %

1911

1927

1940

1911-

1927-

1940

1940

Frankoteckensuppbörden (inklusive in-

333,169

379,694 kr.

167.S

14.0

komst av frankostämpling) ..........

142.071 kr.

kr.

Hela antalet avgående försändelser . ..

4.206.549 st.

6.751.051

st.

8,445,125 st

100.8

25.1

Därav avgående vanliga brevförsändelser

1.031,497 >

1,601,272

»

3,318,433 »

221.7

107.2

Antalet in- och utbetalningar i postspar-

47,886 >

614.7

302.4

banken ............................

6,700 >

11.900

>

Antalet folkpensionsutbetalningar......

—

2,693

»

10,596 >

—

293.5

Beträffande ankommande försändelser finnas fullständiga statistiska^ uppgifter

sammanställda endast för tiden från och med 1932. Sistnämnda år utgjorde

för postkontorets vidkommande hela antalet dylika försändelser

3,193,924. År 1940 uppgick motsvarande antal till 4,484,766. En ökning av

ej mindre än 40.4 procent har alltså ägt rum under denna tid.

Den inträffade trafikstegringen har medfört, att postkontorets lokaler numera

äro för sitt ändamål otillräckliga.

Expeditionen för allmänheten består av — förutom stora expeditionslokalen

_ en särskild, alltsedan år 1932 i husets bottenvåning inrymd avdelning

för in- och utlämning av paket och postförskottsförsändelser. Till sistnämnda

avdelning hava numera också folkpensionsutbetalningarna och skatteuppbörden

måst förläggas. Skilda ingångar leda utifrån gatan in till de bada

avdelningarna. Det har emellertid ofta visat sig vara till stor olägenhet för

korrespondenterna att nödgas besöka skilda lokaler för uträttande av samtidigt

föreliggande postärenden. I stora expeditionslokalen är det för allmänheten

avsedda utrymmet i förhållande till trafikens omfattning mycket

knappt, endast cirka 45 kvadratmeter, varför det vid tillfällen av stark tillströmning

av trafikanter lätt blir trängsel därstädes. Än mera gör bristen

på utrymme sig kännbar innanför postdisken i stora expeditionslokalen. Där

kan lämpligen plats icke beredas för mera än sex kassaexpedienter. Såsom en

nödfallsåtgärd under perioder av stark arbetsanhopning kan visserligen ytterligare

en kassaplats anordnas därstädes, men detta medför inskränkning uti

det för annan kassatjänsteman avsedda utrymmet och länder därigenom till

visst förfång för expeditionsarbetets behöriga fortgång. För vaktföreståndaren

bär icke kunnat beredas plats vid disken, något som innebär en betydande

olägenhet. Under julperioderna har sedan flera år tillbaka på grund av brist

på erforderligt utrymme inom postkontorslokalerna måst förhyras särskild

lokal ille i .staden för utlämning av ankommande paket.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majlis proposition nr 136.

Brevbärarexpeditionen är nu fullt utnyttjad, varför det vid framtida utökning

av brevbärarpersonalen kräves större utrymme för sagda expedition.

Utrymme saknas för välbehövlig utökning av postboxanläggningen, vilken

omfattar endast 112 boxar, samtliga uthyrda. Postkontoret har därför icke

kunnat tillmötesgå framställningar från ett stort antal korrespondenter örn

förhyrande av postboxar.

Då inga som helst reservutrymmen finnas disnonibla, måste för den särskilda

skatteavdelning, som vid postkontoret — liksom vid andra postkontor

i residensstäder — anordnas under uppbörden av kronoutskylder och som

tjänar som central för skatteuppbörden vid länets samtliga postanstalter,

tagas i anspråk brevbärarnas i entresolvåningen belägna frukostrum jämte

ett därintill liggande rum för förvaring av blanketter.

På uppdrag av generalpoststyrelsen utarbetade arkitekten L.-E. Lallerstedt

■förslagsritningar för tomternas bebyggande.

Rörande det uppgjorda förslagets innebörd lämnade styrelsen följande redogörelse.

Det nya posthuset skulle utmed Tullgatan och en del av Rådhusgatan uppföras

i endast en våning men utmed större delen av sistnämnda gata i tre

våningar. Under hela huset skulle anordnas källarvåning. I bottenvåningen

skulle expeditioner inrymmas för allmänheten samt för behandling av ankommande

och avgående poster, tidningsexpedition, stationskassa ävensom

lokaler för postkontorets befäls- och kanslipersonal m. m. Våningen en

trappa upp skulle disponeras för brevbärarexpeditionen och för skatteavdelningen.

I våningen två trappor upp skulle inredas tre bostadslägenheter,

därav en avsedd för fastighetens gårdskarl och värmeskötare. Källarvåningen

skulle upptaga — förutom garage — lokaler för luftskyddsrum, förrådsoch

arkivrum, pann- och bränslerum m. m.

Kostnaderna för posthusbyggnaden beräknades till 703,000 kronor, vartill

skulle komma 7,500 kronor för planering av tomten. Tillhopa skulle alltså

kostnaderna utgöra 710,500 kronor förutom tomtkostnad.

I generalpoststyrelsens skrivelse meddelades en beräkning rörande byggnadsföretagets

räntabilitet med utgångspunkt från de på postverket belöpande

byggnads- och tomtkostnaderna, tillhopa 760,500 kronor, samt hyresvärdena

för jämförbara lokaler. Beräkningen gav till resultat en avkastning

av 7.32 procent å investerat kapital.

över generalpoststyrelsens framställning avgav 1940 års civila byggnadsutredning

utlåtande den 16 mars 1942. Utredningen uttalade däri, att den ej

kunnat finna de av generalpoststyrelsen anförda skälen mot att bereda postkontoret

ökade lokaler genom en tillbyggnad till det nuvarande stationshuset

tillräckligt bärande. Utredningen meddelade därjämte, att byggnadsfrågan

kommit i ett annat läge genom att telegrafverkets lokalbehov —- som

anknöte till anordnandet av väl skyddade utrymmen för automatstation och

reservstationer med tillhörande utrustning och som tidigare förutsatts skola

tillgodoses genom att de vid postkontorets avflyttning ledigblivande lokalerna

skulle tagas i anspråk för telegrafverkets eget behov — befunnits i stället kunna

mera rationellt tillgodoses genom anordnande av en underjordisk lokal i

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

samband med en tillbyggnad till stationshuset. Efter att på ort och ställe

närmare hava undersökt möjligheterna för en tillfredsställande lösning genom

tillbyggnad hade byggnadsutredningen kommit till den uppfattningen,

att fullt tillfredsställande lokaler kunde ställas till postverkets förfogande

med anlitande av denna utväg, att därigenom jämväl telegrafverkets lokalbehov

skulle rationellt tillgodoses samt att en tillbyggnad skulle kräva avsevärt

mindre kapitalinvestering än den föreslagna nybyggnaden nied förutsatt

tomtförvärv.

Å en utredningens utlåtande bilagd principskiss hade utredningen lämnat

närmare anvisningar om på vad sätt de föreliggande byggnadsfrågorna

lämpligen borde lösas för att postkontoret skulle erhålla tillräckliga och i

övrigt tillfredsställande lokaler.

Enligt en preliminär kostnadsberäkning skulle utredningens principförslag

— innebärande en tillbyggnad i två våningar jämte vissa förändringar av den

äldre byggnaden för såväl postverkets som telegrafverkets behov — draga

en kostnad av 678,000 kronor.

Beträffande det av generalpoststyrelsen förordade förslaget till posthusbyggnad

framhöll byggnadsutredningen, att möjligheter till vissa besparingsåtgärder

förelåge. Sålunda vore vissa tjänsterum dimensionerade pa

ett sätt, som icke överensstämde med de normer, vilka statsmakterna i enlighet

med utredningens förslag under senare tid tillämpat. Jämväl rumshöjderna

kunde sänkas, i våningen 1 trappa till 2.8 och i källaren till 2.7

meter. I postmästarens rum och utrymmet för postboxar kunde rumshöjden

sänkas från 4.6 till 2.8 meter, varvid förutsattes en omstudering av planen

sålunda, att den mot Rådhusgatan belägna delen av envåningsbyggnaden påbyggdes.

Därigenom kunde även vissa bostadslägenheter förläggas till vaningen

1 trappa.

Generalpoststyrelsen avgav den 10 april 1942 utlåtande med anledning

av vad byggnadsutredningen anfört. På närmare angivna skäl fann styrelsen

utredningens förslag behäftat med så allvarliga olägenheter för postverket,

att styrelsen icke ansåg sig kunna tillstyrka detsamma. I utlåtandet

framlades förslag till viss ändrad disposition av källarutrymmena i den tilltänkta

nybyggnaden i syfte att bättre tillgodose behovet av garageplatser för

postverkets motorfordon och diligenser samt av reparationsutrymme för motorfordonen

m. m.

På grund av de stridiga uppfattningar, som framkommit rörande lämpligaste

sättet att lösa de föreliggande lokalfrågorna, besökte jag Östersund

för att på platsen taga närmare kännedom örn de olika på frågorna inverkande

förhållandena.

Vid anmälan sedermera i statsrådet av förevarande byggnadsfråga uttalade

jag (propositionen nr 264 år 1942, sid. 4), hurusom tvekan icke syntes kunna

råda därom, att postkontoret, därest den omfattande posttrafiken skulle kunna

avvecklas på ett tillfredsställande och betryggande sätt, vore i behov av såväl

rymligare som mera ändamålsenliga lokaler än de nuvarande. Örn gene
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majlis proposition nr 136

^poststyrelsen^ förslag rörande förvärv av de ifrågasatta tomterna och om

uppförande där av en nybyggnad för postkontoret genomfördes, skulle otvivelaktigt

postkontoret erhålla lämpliga och rationellt anordnade lokaler, som

för lång tid framåt skulle tillfredsställa skäliga anspråk. Mot detta förslag

kunde, uttalade jag vidare, i huvudsak invändas, att det ur kapitalinvesteringssynpunkt

ställde sig tämligen dyrbart, om hänsyn toges även till de

kostnadskrävande arbeten, som erfordrades för telegrafverkets räkning efter

det postkontoret avflyttat till egen fastighet, och att vissa svårigheter syntes

föreligga att på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt nyttiggöra de lokaler,

som bleve lediga genom postkontorets avflyttning.

Beträffande byggnadsutredningens förslag uttalade jag, att även jag funnit

detsamma vara behäftat med vissa olägenheter. Å andra sidan vore förslaget,

om hänsyn ej toges enbart till postverkets förhållanden, ur ekonomisk

synpunkt onekligen fördelaktigare än generalpoststyrelsens förslag. Då jag

fann mig icke kunna för det dåvarande giva någotdera förslaget obetingat

företräde, ansåg jag, att byggnadsfrågan borde bliva föremål för ytterligare

utredning. Denna borde i första hand inriktas på undersökningar, örn och i

vad man genom en omarbetning av byggnadsutredningens principskiss de

nied utredningens förslag förenade olägenheterna kunde reduceras samt på

vad sätt en tillfredsställande lösning kunde vinnas av frågan om garage- och

uppställningsplatser för postdiligenserna.

Sedan fråga uppkommit om uthyrning helt eller till övervägande del för

icke-statliga ändamål av de lokaler i telegrafhuset, vilka skulle frigöras genom

en eventuell bortflyttning av postkontoret, fann jag det för bedömande av

den föreliggande byggnadsfrågan vara av betydelse, att telegrafstyrelsen närmare

undersökte, i vad mån telegrafverket kunde på dylikt sätt tillfredsställande

göra sina fastigheter i Östersund räntebärande för det fall att postkontoret

avflyttade från fastigheterna. Jag anmodade därför under hand telegrafstyrelsen

att verkställa en dylik utredning.

I skrivelse den 22 februari 1943 har telegrafstyrelsen framlagt resultatet

av utredningen.

I skrivelsen har styrelsen meddelat, att styrelsen trätt i förbindelse med

två företag, som reflekterat på större lokaler, och i samarbete med dem uppgjort

ritningar, på vilka kostnadsberäkning grundats. Utredningen hade visat,

att med tillgodoseende av spekulanternas önskemål byggnadsarbetena bleve

mycket dyrbara. Totala kostnaderna, däri inräknade utgifterna för ändringsarbeten

för telegrafverkets räkning i den nuvarande fastigheten, skulle utgöra

1,008,000 kronor. De hyror, som reflektanterna förklarat sig vilja erlägga,

skulle endast giva telegrafverket en avkastning på merkostnaden för

detta förslag av omkring 3.4 procent. Härtill konune olägenheten med en för

telegrafverkets ändamål främmande uthyrningsverksamhet. Styrelsen hade

därför ansett sig böra på nytt undersöka möjligheten alt använda de nuvarande

postlokalerna för verkets egna ändamål. Det hade därvid visat sig,

att ny automatstation av tillräcklig storlek kunde inrymmas i den äldre fas
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 136.

tigheten, Markgatan CO, och att det för postverket anordnade garaget å den

senare inköpta fastigheten, Markgatan 62, lämpligen kunde användas för

sektionsförråd m. m.

Frågan om beredande av ökad säkerhet för telefon- och telegraftrafiken

under krig hade nu, fortsätter styrelsen, även kommit i ett annat läge, bland

annat genom vissa nyligen uppkomna förslag. Till dessa hade styrelsen för

avsikt att återkomma i annat sammanhang. Totalkostnaderna beräknades i

detta fall till 458,000 kronor. I detta belopp, liksom i nämnda summa av

1,008,000 kronor, vore inräknade förutom kostnaderna för ökat luftskydd

även de kostnader, som betingades av telegrafstationens, kassaavdelningens

och ingenjörskontorets behov av ökat utrymme.

Under dessa förhållanden anser telegrafstyrelsen för staten fördelaktigast,

att styrelsen — örn det bestämdes, att postkontoret skulle avflytta — omändrade

den nuvarande fastigheten Kyrkgatan 60 att helt användas för telegrafverkets

behov. För detta fall erfordrades för närvarande icke något mvesteringsanslag

för telegrafverkets räkning. Styrelsen komme däremot att

senare anhålla om anvisande av medel för luftskydd samt för ändring och

ny inredning av postverkets nuvarande lokaler.

I skrivelse till generalpoststyrelsen den 4 mars 1943, vilken av styrelsen

samma dag överlämnats till kommunikationsdepartementet, har byggnadsstyrelsen

avgivit yttrande över förslaget till nybyggnad för postkontoret i

kvarteret Arken.

Under erinran örn att byggnadsnämnden i Östersund i princip icke haft

något att erinra mot byggnadsförslaget men framhållit, att förslagets genomförande

förutsatte såväl stadsplaneändring som ändring i nu gällande tomtindelning,

har byggnadsstyrelsen meddelat, att styrelsen under den av byggnadsnämnden

angivna förutsättningen icke hade något att i huvudsak erinra

beträffande det föreliggande förslaget men att det icke syntes styrelsen

uteslutet, att vissa mindre jämkningar kunde vidtagas i besparingssyfte.

Kostnaderna för byggnadsföretaget, vilka i december 1941 beräknats till

710,500 kronor, torde, framhåller styrelsen, med hänsyn till numera inträdda

stegringar beträffande materialpriser och arbetslöner icke böra — även örn

vissa jämkningar i besparingssyfte genomfördes i förslaget — beräknas lägre

än till 780,000 kronor.

Såsom av det föregående framgår har det av 1940 års civila byggnads- Departement«- utredning framlagda förslaget, enligt vilket behovet av utökade lokaler för chefen.

både post- och telegrafverken skulle tillgodoses genom örn- och tillbyggnad

av telegrafverkets fastigheter, befunnits för postkontorets vidkommande

behäftat nied sådana olägenheter, alt det icke ansetts böra i oförändrat

skick läggas till grund för en lösning av lokalfrågan. Särskilt för den till

postkontoret anknutna diligenstrafiken, som år 1942 omfattade fyra linjer

med sammanlagt åtta avgående och åtta ankommande turer per dag, skulle

förslagets genomförande innebära betydande olägenheter. Den förutsatta

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 136.

tillbyggnaden till telegrafhuset skulle nämligen medföra, att gården ej skulle

kunna såsom hittills användas såsom uppställningsplats för diligenserna. Någon

annan för ändamålet lämplig uppställningsplats har vid verkställda undersökningar

ej kunnat anvisas, och parkering å de angränsande gatorna är ej

tillåten. Vidare skulle det å gården nu befintliga garaget delvis behöva rivas

för att lämna plats för tillbyggnaden, vilket skulle medföra, att antingen nya

garageplatser finge förhyras eller ett nytt garage uppföras på annan plats.

Vad beträffar postkontorslokalerna bleve desamma efter om- och tillbyggnadsarbetena

visserligen större och bättre än de, som för närvarande stå

till kontorets förfogande. Dispositionen av lokalerna skulle emellertid icke

bliva helt tillfredsställande ur arbetsteknisk och driftsekonomisk synpunkt.

Här berörda överväganden lia givit mig den uppfattningen att, örn postkontorets

lokalfråga bedömes under hänsynstagande endast till postverkets

egna förhållanden, starka skäl tala för att den ifrågasatta nybyggnaden uppföres

för postkontoret på de nästlidna år förvärvade tomterna i kvarteret Arken.

Vid prövningen av föreliggande spörsmål bör emellertid hänsyn tagas

även till möjligheterna att på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt utnyttja

de efter postkontorets förflyttning ledigblivande lokalerna i telegrafverkets

fastigheter. Såsom av det föregående framgår, erfordras en ny automatisk

telefonstation, avsedd att ersätta den nuvarande manuella stationen, vilken

är i det närmaste fullbelagd. Ur luftskyddssynpunkt torde en förläggning

av stationen under jorden vara att föredraga. Då telegrafstyrelsen år 1942

förordade en sådan förläggning, förutsatte styrelsen, att de nuvarande telefonstationslokalerna

i huvudsak skulle tagas i anspråk av postkontoret. För

bedömande av de ekonomiska konsekvenserna för telegrafverket, därest

postkontoret avflyttade från sina nuvarande lokaler, har emellertid telegrafstyrelsen

nu undersökt möjligheterna att genom uthyrning av postkontorslokalerna

erhålla en tillfredsställande förräntning av det kapital, som dessa

lokaler representera. Undersökningarna lia givit vid handen, att omfattande

ändringsarbeten skulle behöva vidtagas i fråga örn lokalerna samt att en

godtagbar förräntning å den härför nödiga kapitalinvesteringen icke kunde

erhållas. Telegrafstyrelsen har därför icke ansett sig kunna förorda en uthyrning

av lokalerna.

På grund av det negativa resultat, vartill undersökningarna om uthyrning

sålunda lett, har styrelsen ansett sig böra till förnyad prövning upptaga det

av styrelsen ursprungligen framlagda förslaget att använda postkontorslokalerna

för telegrafverkets egna behov. Då frågan om beredande av ökad säkerhet

för telefon- och telegraftrafiken under krig på grund av särskilda förhållanden

kommit i annat läge, har styrelsen ansett sig numera kunna förorda

en förläggning av automatstationen ovan jord. Med denna utgångspunkt

har det visat sig, att postkontorets lokaler kunna med fördel utnyttjas för telegrafverkets

egen räkning. Automatstationen skulle sålunda kunna inrymmas

i fastigheten å tomten nr 2, och det för postverket anordnade garaget å tomten

nr 3 skulle lämpa sig för sektionsförråd m. m.

Då möjlighet att erhålla en tillfredsställande och, som det vill synas, ur

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 136. y

ekonomisk synpunkt godtagbar användning av lokalerna i telegrafverkets

fastigheter sålunda föreligger samt postkontorets lokalfråga skulle erhålla en

avgjort bättre lösning genom att för kontoret uppföres en nybyggnad å postverkets

tomter i kvarteret Arken, anser jag mig böra i princip biträda generalpoststyrelsens

förslag örn uppförande av en dylik byggnad.

Beträffande posthusbyggnadens närmare utformning hava 1940 års civila

byggnadsutredning och byggnadsstyrelsen framhållit vissa möjligheter till besparingar

i byggnadskostnaderna. Då jag anser dessa möjligheter böra i görligaste

mån tillvaratagas, synas de genom generalpoststyrelsens försorg uppgjorda

byggnadsritningarna böra omstuderas och sedermera underställas

Kungl. Majit för godkännande. Enligt byggnadsstyrelsens beräkningar skulle

kostnaderna för postkontoret även med hänsynstagande till föreliggande besparingsmöjligheter

uppgå till 780,000 kronor, d. v. s. omkring 70,000 kronor

mer än det ursprungligen beräknade beloppet. Då jag finner denna kostnad

hög, förutsätter jag, att i samband med den kommande överarbetningen av

byggnadsplanen ansträngningar göras för ytterligare förenkling av byggnaden.

Jag anser mig böra räkna med att kostnaden härigenom skall kunna nedbringas

till 760,000 kronor. Skulle det visa sig, att besparingar av denna storleksordning

icke kunna ernås, utgår jag emellertid från att Kungl Majit skall

utan hinder härav äga besluta örn arbetets igångsättande.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Posthusbyggnad i Östersund för budgetåret 1943/44

å kapitalbudgeten under rubrik Statens affärsverksfonder,

Postverket, anvisa ett investeringsanslag av.. kronor 760,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

F. Wessberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 136.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1943:211 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1943/44 till radiopejlingsapparatur för luftfarten. s. 11 i texten
  2. SU 1943:101 Utlåtande i anledning av Kungl. Majus proposition angående anslag för budgetåret 1943144 till posthusbyggnad i Östersund. s. 2 i texten