Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1943/44 till tekniska läroverk m. m

1943-03-05 · 45 sidor, varav 42 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 42 av 45 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:149, Angående anslag för budgetåret 1943/44 till tekniska läroverk m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 149.

1

Nr 149.

Kungl. Majits proposition till riksdagen angående anslag för

budgetåret 1943/44 till tekniska läroverk m. m.; given

Stockholms slott den 5 mars 1943.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gösta Bagge.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 5 mars 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman,

Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson,

Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge följande.

I 1943 års statsverksproposition, bilagan åttonde huvudtiteln, har Kungl.

Maj:t under punkten 196 föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition

i ämnet, som skulle varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret

1943/44

dels till Tekniska läroverk: Avlöningar ett förslagsanslag av kronor

1,500,000;

dels till Tekniska läroverk: Omkostnader ett förslagsanslag av kronor

150,000;

dels till Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag

av kronor 90,000;

dels ock till Tekniska läroverk: Stipendier ett anslag av kronor 9,000.

Sedan ärendet numera färdigberetts, anhåller jag att få ånyo anmäla detsamma.

Bihang till riksdagens jrrotolcoll 19iS. 1 sami. Nr US.

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis proposition nr 149.

I. Inrättande av ett tekniskt gymnasium

i övre Norrland.

A. Inledning.

Redan vid riksdagsbehandlingen år 1900 av frågan om inrättande av en

teknisk elementarskola i Härnösand framfördes den uppfattningen, att

det med den då pågående utvecklingen i Norrland icke kunde dröja länge,

förrän ett nytt tekniskt läroverk behövde anordnas längre norrut, t. ex. i

Luleå1. .Flera omständigheter, främst det norrländska näringslivets expansion

och ett växande behov av praktiskt inriktade skolor för den norrländska

ungdomen, ha på senare tid starkt aktualiserat denna fråga. De olika

synpunkter, som kunna anläggas på detta spörsmål, ha framlagts i en av

ett flertal riksdagsmän, representerande de fyra nordligaste länen, till 19JfO

års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen ingiven skrift med

förslag till åtgärder för bättre tillgodoseende av den norrländska ungdomens

behov av teknisk utbildning. De sakkunniga överlämnade med eget

yttrande den 11 september 1941 denna skrift till Kungl. Majit. I ärendet avgavs

därefter yttrande av skolöverstyrelsen, som förordade åtgärder för inrättande

av ett nytt tekniskt läroverk i övre Norrland. Med anledning av

vad sålunda förekommit infordrades utlåtanden från kommerskollegium,

länsstyrelserna i norrlandslänen och statens arbetsmarknadskommission,

varjämte Sveriges industriförbund och Sveriges hantverks- och småindustriorganisation

fingo tillfälle yttra sig i frågan. Kommerskollegium överlämnade

inhämtade utlåtanden av de norrländska handelskamrarna och svenska

teknologföreriingen. Samtliga remissinstanser vitsordade behovet av att större

möjligheter till utbildning vid tekniskt läroverk beredas den norrländska ungdomen.

Därefter har, på uppdrag av chefen för ecklesiastikdepartementet,

t. f. kanslirådet Gunnar Wejle, verkställt viss ytterligare utredning i ärendet,

vilken närmast avsett frågan om lämpligaste förläggningsort för ett eventuellt

nytt tekniskt läroverk i Norrland.

B. Behovet av ytterligare ett tekniskt läroverk i Norrland.

I förutberörda framställning av representanter i riksdagen för de fyra

nordligaste länen framhölls, att den norrländska ungdomens möjligheter att

skaffa sig teoretisk och praktisk utbildning av olika skäl äro starkt begränsade

samt att till följd härav svårigheter uppstått att i tillräcklig utsträckning

erhålla kunnigt folk för det norrländska näringslivet. Såsom ett led i

strävandena att avhjälpa dessa svårigheter borde 1940 års sakkunniga för

den högre tekniska undervisningen överväga inrättandet av nya praktiska

1 FK:s prot. nr 25 sid. 38.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Mårds proposition nr 149. .''5

skolor i Norrland. Av framställningen inhämtas i övrigt bland annat följande.

För den norrländska ungdomen är frågan om dess utbildning ett särskilt

aktuellt problem. Många av dessa ungdomar sakna nämligen ekonomiska

förutsättningar för att under längre tid deltaga i den undervisning, som lämnas

vid universitet, högskolor och yrkesutbildningsanstalter av skilda

slag. Resultatet har också blivit, att det är ytterst få ungdomar ur den

norrländska arbetare- och bondeklassen, som söka sig till högre skolor. De

som redan nu bedriva sina studier vid dylika undervisningsanstalter äro i

betydande utsträckning barn till tjänstemän, vilka icke ämna stanna i

Norrland. Detta har givit upphov till ett rekryteringsproblem, som gör sig

gällande såväl inom näringslivet som på det kulturella och administrativa

området. Norrland har liksom blivit en genomgångsstation, där man i regel

stannar endast så länge som är erforderligt för att få meriter för en förflyttning

till sydligare delar av landet. Det är givet, att de täta ombytena

av befattningshavare måste skapa svårigheter i många avseenden, inte minst

för näringslivet. Tillgången på utbildat och tekniskt kunnigt folk är en av

förutsättningarna för att man skall lyckas genomföra den av alla önskade

utvidgningen av det norrländska näringslivet.

Man har i Norrland länge dryftat vidtagandet av åtgärder för att bereda

dess ungdom ökade utbildningsmöjligheter. Av lättförklarliga skäl har debatten

blivit ivrigare under de senaste åren. Åtskilliga förslag till en lösning

av problemet ha därvid förts fram. I en motion vid 1941 års riksdag

utvecklades den synpunkten, att särskilda lån eller stipendier skulle inrättas

för obemedlade men begåvade ungdomar från Norrland, vilka önskade

genomgå universitet, högskolor eller tekniska högskolor. Statsutskottet ansåg

att stipendievägen måhända icke vore den lämpligaste, men önskade

dock betona, att, därest särskilda åtgärder vore påkallade, Kungl. Maj:t

måtte taga de i motionen berörda förhållandena under närmare omprövning.

Läget är nu sådant, att de av utskottet för en utredning angivna förutsättningarna

redan äro för handen.

Utredningens uppgift bör emellertid icke inskränkas till att enbart pröva

spörsmålet örn sättet eller sätten för att berika möjligheterna till studier

vid redan existerande skolor. Det har från industrihåil i Norrland åtskilliga

gånger framhållits, hur betydelsefullt det skulle vara, därest även en lägre

teknisk undervisning kunde lämnas vid någon till landsdelen förlagd s. k.

praktisk skola. Det bör sålunda vara en uppgift för utredningen att även

pröva i vad mån och på vilket sätt s. k. praktiska skolor böra förläggas till

Norrland och då i första hand till dess övre del.

1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen överlämnade

framställningen till Kungl. Majit under uttalande bland annat, att den avsåge

frågor, som icke kunde hänföras till deras utredningsuppdrag. De sakkunniga

underströ!^ dock betydelsen av såväl frågan örn ordnande av den

lägre tekniska undervisningen i Norrland som av ordnandet av en brett

lagd yrkesundervisning. För att draga fullt gagn av den »upprustning» med

yrkesskolor och yrkeskurser, som de sakkunniga förorda, syntes man böra

upprätta ett lämpligt antal lägre tekniska läroverk för uppfostrande av arbetsledare.

Skolöverstyrelsen anslöt sig principiellt till de gjorda uttalandena örn önsk
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl Maj:ts proposition nr 1//9.

värdheten av att bättre tillgodose den norrländska ungdomens behov av lägre

teknisk utbildning. Överstyrelsen ansåg sig därför böra förorda förberedande

åtgärder för inrättande av ett nytt tekniskt läroverk i övre Norrland, exempelvis

förlagt till Luleå, och vidtagande av åtgärder för anordnande, i första

hand i landstingens regi, av skolor för yrkesundervisning, till sin huvudsakliga

utformning motsvarande de typer, som f. n. representerades av vissa

s. k. praktiska skolor med teknisk inriktning eller av de i 1936 års yrkesskolstadgeförslag

omnämnda hantverks- och industriskolorna. Den detaljerade

utformningen av för ändamålet erforderliga åtgärder samt avgörandet

av skolornas omfattning och förläggning syntes böra grundas på en särskild

utredning.

Beträffande utbildningen av lägre tekniker synes det överstyrelsen böra

särskilt beaktas, att deras förutbildning avslutas vid jämförelsevis tidig

ålder och att därför deras allmänna syn på yrkesvalet i allmänhet icke nått

tillräcklig mognad för att de skulle trots avlägsenheten från förefintliga,

söderut befintliga läroanstalter och de höga kostnader, som betingas av

denna avlägsenhet, besluta sig för teknisk utbildning. I de fall, då de besluta

sig därför, sker omplanteringen i sydsvensk jordmån så tidigt, att

Norrland icke har mycket att räkna med, då det gäller att med hjälp av

deras vunna utbildning driva fram det norrländska näringslivet på de områden

av hantverk och småindustri, där f. n. både företagare och arbetsledare

i stor utsträckning ej besitta annan utbildning än den, som medföljer

inhämtandet av den rent praktiska yrkesfärdigheten, och elär tekniker

med lägre utbildning alltså skulle kunna göra värdefulla insatser.

De tekniska läroverken äro starkt koncentrerade söderut, vilket givetvis

sammanhänger med befolkningens starka koncentration i samma riktning.

Bristen på tekniska läroverk i mellersta och övre Norrland är anmärkningsvärd

och påfallande. De stora avstånden från dessa landsdelar till de längre

söder ut belägna orterna med praktiska skolor äro icke utan betydelse såsom

kostnadsfaktor, något som framgår därav, att en resa från Luleå till

Örebro och åter med inräknande av uppehållskostnader under resan leder

till en kostnad ungefär motsvarande en månads helinackordering i Örebro.

Men här är det icke enbart, örn ens i övervägande mån, fråga örn våglängd

och därmed sammanhängande kostnader. Det är i icke ringa mån fråga

om den isolering, som de långa avstånden skapa. Att lämna hemtrakten

för att under två till tre år i en främmande miljö skaffa sig utbildning binett

företag av sådan omfattning, att det ej kommer till utförande annat än

för ett fåtal. För detta fåtal kan visserligen miljöförändringen bli en sporre

till utveckling, men denna utveckling riskerar att gå andra vägar än dem,

som leda den unge teknikern tillbaka till hemtrakten. I anslutning till vad

de sakkunniga uttalat finner överstyrelsen den nuvarande förläggningen av

de tekniska läroverken till olika delar av riket vara sådan, att ungdomen i

Norrland och särskilt i övre Norrland på grund av de stora avstånden icke

i önskvärd mån blir tillgodosedd med utbildningstillfällen. Överstyrelsen

finner därför, att det, med hänsyn till de synpunkter, som här tagits i betraktande,

är önskvärt, att åtminstone ett nytt tekniskt läroverk upprättas

i Norrland och att detta förlägges till det nordligaste länet, exempelvis till

Luleå. Det vore visserligen mindre kostnadsdragande att utvidga Härnösandsläroverket

än att skapa ett helt nytt läroverk med alla tillhörande

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr Ufi.

resurser, men en sådan åtgärd lärer icke kunna åvägabringa en lösning av

det nu föreliggande problemet, att bereda möjlighet för övre Norrlands ungdom

att vid inom geografiskt räckhåll beläget tekniskt läroverk erhålla

den utbildning, som med ett sådant avses, och att sålunda med bibehållande

av i stort sett oförändrad livsföring och acklimatisering kunna efter

avslutade skolstudier gagna övre Norrlands näringsliv. Med andra ord innebär

detta, att de starka lokala hänsyn, som äro avgörande för de allmänna

läroverkens förläggning, även i tillbörlig mån må vinna beaktande

beträffande de tekniska läroverken.

Överstyrelsen har i detta sammanhang ansett sig böra göra endast ett

principiellt uttalande rörande frågan om nytt tekniskt läroverk i övre

Norrland. Den detaljerade utformningen borde föregås av en särskild utredning

i samråd med lämpliga representanter för övre Norrlands näringsliv

och övriga ortsintressenter.

Länsstyrelsen i Härnösand förordar, att tekniska gymnasiet i Härnösand

utökas och moderniseras samt framhåller, att för den tekniska undervisningens

ordnande i Norrland synes det vara vida bättre med ett större i olika avseenden

fullständigt och väl utrustat tekniskt läroverk med tekniskt gymnasium än

örn den tekniska undervisningen skulle fördelas på ett flertal mindre läroanstalter.

Det i Härnösand förlagda tekniska gymnasiet bör fördenskull vidare

utbyggas, förses med förbättrad utrustning och ett utökat antal lärarkrafter,

så att parallellavdelningar i erforderlig utsträckning kunna anordnas. Medel

böra även stiillas till förfogande för ett betydligt utökat antal stipendier och

för anordnande av s. k. elevhem, allt i syfte att minska studiekostnaderna.

Länsstyrelsen åberopar ett infordrat yttrande av rektor vid tekniska läroverket

i Härnösand, som bland annat anför.

Den industriella utvecklingen i Norrland under nu pågående världskrig är

delvis av annat slag än den i övriga delar av landet. Trä- och cellulosaindustrien

håller på att utvecklas enligt nya linjer. En kemisk storindustri med

träet som råvara blir sannolikt ett bestående resultat. Västerbottens och Norrbottens

gruvindustrier samt det under byggnad varande stora järnverket i

Luleå komma givetvis att bestå och utvecklas även efter kriget. Nya kraftverk

och överföringslinjer komma att byggas. Även ökning av annan byggnadsverksamhet

är att förutse i samband med industriens tillväxt. Under

dessa förhållanden är det naturligt, om man yrkar på att undervisningsväsendet

i Norrland anpassas efter de nya förhållandena.

De tekniska läroverken (tekniska gymnasier och fackskolor) är en skolform,

sorn industrien inom alla delar av landet förklarar sig ha stor nytta av. En

tillräckligt omfattande statistik beträffande industriens nuvarande användning

av personal med denna utbildning saknas tyvärr ännu. En undersökning i

denna riktning, som gjordes i april 1941, och som omfattade trä- och cellulosaindustrien

inom Norrland och Dalarna, gav som resultat, att 58 procent av

ingenjörsperson alen hade utbildning från tekniska läroverk och 35 procent

från tekniska högskolor. De tekniska läroverken äro fullbelagda, och från

samtliga avvisas årligen ett stort antal godkända intriidessökande på grund

av de gränser, som bestämmas av organisation och lokalutrymme. En stark

.ström av svensk ungdom med lust och fallenhet flir industriellt arbete hålles

härigenom tillbaka eller tvingas in i de allmänna läroverkens gymnasier. lie
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

c

Kungl. Maj:ts ''proposition nr lJfi.

hovet av ökade studiemöjligheter vid tekniska läroverk är större i Norrland

än i landet i övrigt. Följande uppställning visar det nuvarande elevantalet

vid de olika statliga tekniska läroverken i riket.

Antal elever

Huvuddel av

Elevplatser

Skola

höstterminen

landet och dess

per million

1941

folkmängd

invånare

Tekniska gymnasiet i Härnösand........

16S

Norrland

1.12 mill.

148

Elektrotekniska fackskolan i Västerås.....

127

Maskinfackskolan i Eskilstuna.........

175

Svealand

463

Tekniska läroverket i Stockholm........

345

2.12 mill.

Tekniska gymnasiet i Örebro..........

337

Tekniska läroverket i Malmö..........

280

Tekniska gymnasiet i Borås ..........

131

Götaland

278

Tekniska gymnasiet i Göteborg.........

223

3.12 mill.

Tekniska gymnasiet i Norrköping.......

235

Summa

2,019

Hela landet

313

■

6.36 mill.

Norrland är ändå mera tillbakasatt än vad dessa siffror visa, örn man tar i

betraktande de stora avstånden inom landsdelen. Om Norrland rent siffermässigt

skulle komma i paritet med det övriga landet, skulle antalet elevplatser

vid norrländska tekniska läroverk behöva mer än fördubblas. Följande siffror

belysa otillräckligheten av kapaciteten hos det norrländska tekniska gymnasiet.

Läsåret

Antal god- kända inträ- dessökande i

klass I

Antal

intagna

sökande

Antal avvisade

godkända sökande

1937—38 . . . .

114

60

54

1938-39. . . .

127

59

68

1939-40. . . .

14G

54

92

1940-41 ....

76

55

21 (första inverkan

av kriget)

1941-42. . . .

10G

54

52

Av tabellen framgår, att antalet avvisade godkända sökande är ungefär

lika stort som antalet antagna.

Länsstyrelsen i Östersund finner förslaget om att ett nytt tekniskt läroverk

borde förläggas till Luleå för att tjäna övre Norrlands ungdom vara synnerligen

väl motiverat. Redan nu vore därjämte en utökning av antalet linjer

vid tekniska läroverket i Härnösand av behovet påkallad.

Länsstyrelsen i Umeå har bland annat anfört, att bristen på anstalter för

yrkesundervisning i övre Norrland är särskilt framträdande och utgör det kanske

största hindret för ett differentierat och utvecklat näringsliv i dessa trakter.

Länsstyrelsen understödjer därför kraftigt skolöverstyrelsens förslag örn

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 1^9.

åtgärder för avhjälpande av de påtalade bristerna. Det föreslagna nya tekniska

gymnasiet för övre Norrland bör förläggas till Västerbottens län och då

företrädesvis i Skellefteå.

Länsstyrelsen i Luleå har i fråga örn den lägre tekniska undervisningen instämt

i vad skolöverstyrelsen anfört. Behovet av ett tekniskt statsgymnasium

i Norrbotten synes dock genom den utredning, som i skrivelse till Kungl. Maj:t

den 1 juli 1942 framlagts av Norrbottens län landstings näringsutredning

av år 1939, lia blivit till fullo bekräftat.

I yttranden av kommerskollegium, handelskamrarna i Gävle, Sundsvall och

Luleå samt svenska teknolog]öreningen vitsordas likaledes behovet av ytterligare

möjligheter till undervisning vid tekniskt läroverk i övre Norrland.

Statens arbetsmarknadskommission finner inrättande av ett tekniskt läroverk

för övre Norrland lämpligt såväl för den norrländska ungdomens skull

som med hänsyn till den norrländska industriens behov samt anför.

Ser man utbildningsfrågan enbart från den efter utbildning strävande individens

synvinkel, kan man icke annat än konstatera, att en differentierad utbyggnad

av utbildningsväsendet för de nordligaste länens vidkommande vore

välmotiverad. Att medelst särskilda för norrlandsungdomen avsedda utbildningsbidrag

av olika slag bereda denna ungdom möjlighet att vid utbildningsanstalter

söderut skaffa sig erforderlig yrkesutbildning, torde icke kunna

rekommenderas. Den ungdom, som på detta sätt erhåller utbildning söderut,

kommer säkerligen i många fall att även få framtida anställning söderut, till

förfång för befolkningsstrukturen i de nordligare länen. Naturligtvis förefinnes

alltid risken, att den ungdom i övre Norrland, som beredes tillfälle till särskild

skolutbildning, just genom sin utbildning får möjlighet att söka sig

söderut. Denna risk får dock icke tillmätas sådan betydelse, att man enbart

för den sakens skull bör underlåta att ge den norrländska ungdomen den utbildning,

den eljest borde beredas. Dessutom kan den risken i viss mån elimineras,

om man vid utbyggandet av undervisningsväsendet för de nordligare

länens vidkommande först och sist tar sikte på det norrländska niiringslivets

egna intressen oell behov.

De nya gruvindustrier samt järn- och metallverk, som under senare år vuxit

fram i Norrland och som måhända endast beteckna början av en ny utveckling

på detta område, kräva specialutbildade tekniker och arbetsledare av

olika slag. Sågverksindustrien kräver en reserv av kunniga specialarbetare

och arbetsledare. Träindustriens utveckling i riktning mot det kemiskt-tekniska

kräver såväl högskoleutbildade som på annat sätt utbildade kemiker

och tekniker av olika slag. Kraftverkens utbyggande och det framtida utbyggandet

av vägväsendet kräva icke blott en stab av högskoleutbildade ingenjörer

utan även fackmän med lägre teknisk utbildning inom väg- och vattenbyggnadsfacket

samt på det elektrotekniska området. Liknande är förhållandet

inom det kommunal tekniska området, där de nya samhällsbildningarna

kräva ökad tillgång till teknisk personal. Den på många håll i de nordligare

limén alltmer framväxande småindustrien kräver icke blott kunniga hantverkare

och specialarbetare utan även tekniskt skolade arbets- och driftsledare.

De åtgärder, sorn närmast kunna ifrågakomma, torde böra taga sikte på

detta behov av tekniker, och kommissionen finner, att ett tekniskt läroverk

för övre Norrland vore behövligt. Kommissionen vill understryka betydelsen

av att utbildningsmöjligheterna organiseras i naturligt sammanhang med de

industrier och det näringsliv, som de äro avsedda att tjäna.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

Sveriges industriförbund förordar, att i övre Norrland inrättas ett tekniskt

läroverk, särskilt avsett att främja industrigrenar, som befinna sig under utveckling.

Förbundet anför.

Strukturförändringar inom Norrlands näringsliv under de senaste årtiondena

ha medfört sysselsättningsproblem, vilka visat sig svåra att lösa. Även

örn orsakerna härtill äro flera, har dock den bekymmersamma arbetslöshetssituationen

väsentligen haft sin grund i det norrländska näringslivets ensidiga

utveckling.

Enligt förbundets uppfattning är det synnerligen angeläget att kraftiga åtgärder

vidtagas för att norrlandsungdomen skall kunna beredas möjlighet till

utkomst i hemorten. Då detta förutsätter en ökad differentiering av det norrländska

näringslivet, bör också den förutsättning för ny företagsamhet skapas,

som tillgång på yrkesutbildad arbetskraft från goda undervisningsanstalter

utgör. Yrkesundervisningen i Norrland synes fördenskull under de närmaste

åren böra utbyggas och detta helt. säkert i större omfattning än som

svarar mot de aktuella sysselsättningsmöjligheterna därstädes.

_ Härvid är naturligen av vikt, att yrkesundervisningen erhåller en sådan inriktning,

att den stöder industrigrenar, som befinna sig under utveckling. Det

ökade behovet av yrkesarbetskraft i samband med utbyggandet av den västerbottniska

gruvindustrien bör sålunda följas av motsvarande utvidgning av utbildningsmöjligheterna.

Ur denna synpunkt förefalla starka skäl tala för att

det tekniska läroverk, som även enligt förbundets förmenande bör upprättas

i övre Norrland, speciellt differentieras för de inom denna landsdel expanderande

industrierna.

C. Det föreslagna läroverkets förläggning.

1. Allmänna synpunkter.

Såsom förläggningsort för det ifrågasatta tekniska läroverket i Övre Norrland

har allmänt föreslagits Skellefteå eller Luleå.

Länsstyrelsen i Umeå, som förordar Skellefteå såsom förläggningsort, anför

i denna fråga i huvudsak följande.

Skogsprodukternas förädling torde framdeles liksom hittills bli den väsentliga

uppgiften för den norrländska industrien. Tyngdpunkten kommer att ligga

inom det trä- och cellulosatekniska området. I Norrland har redan börjat växa

fram en kemisk industri med trä som utgångsmaterial och slutprodukter av

skilda slag, och mycket tyder på att cellulosaindustrien kommer att differentieras

och att nya arbetsområden komma att utvecklas. För denna industri

är Västerbotten lämpligare beläget ur kommunikationssynpunkt och länet har

speciella förutsättningar för dylik industri, då förutom trä vissa andra viktiga

råvaror, som förbrukas i träkemien, såsom kalk och svavelkis, finnas lätt

tillgängliga inom länet. Malmförekomsten i länet är stor och torde representera

fler och värdefullare typer än i Norrbottens län. På malmförekomsterna

har grundats en förädlingsindustri av större mått än i Norrbottens län, och

denna industri kan förväntas bli ytterligare utbyggd. Behovet av ingenjörer

med utbildning från tekniska läroverk inom nu nämnda industrier är och

torde bli mycket stort. Inom övriga industrier är behovet av tekniskt utbildad

personal lika stort som i Norrbottens län.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 11/9.

Att Västerbottens län är statt i ovanligt stark utveckling bestyrkes ytterligare

av en av professorn Johan Åkerman verkställd utredning rörande de

svenska länens ekonomiska utveckling under mellankrigsperioden. Denna utredning

(tryckt i Ekonomisk tidskrift 1941 nr 1) visar att Västerbottens län

under denna tid presterat ett enormt uppsving. Norrbottens län åter visar

relativt degressiv karaktär, som skulle ha varit ännu mer utpräglad, örn ej

bolagsinkomsten tack vare rustningskonjunkturens malmskeppningar inverkat

utjämnande.

Det förtjänar även påpekas, att Norrbottens län hittills varit mera gynnat

av statsmakterna på skolväsendets område än Västerbottens län.

I förutnämnda utredning av Norrbottens Hrns landstings näring sutredning

av år 1939 erinras örn de bekymmer, som uppstått i länet kring frågan örn möjligheten

att bereda sysselsättning och utkomst åt de alltmer växande ungdomsskarorna.

Vidare anföres bland annat.

Den nära nog ideala åldersgruppfördelningen styrker antagandet, att ungdomens

utbildningsfråga under den närmaste mansåldern fortfarande kommer

att utgöra ett av länets centrala problem. Länets befolkning är utomordentligt

stationär. Enligt av Norrlandsutredningen verkställd undersökning framstår

Norrbotten som det enda Norrlandslän, som uppvisar ökning av landsbygdsbefolkningen,

även om hänsyn tages till utflyttningarna.

Om också arbetsmarknadsläget i Norrbotten för närvarande är relativt tillfredsställande,

komma med största säkerhet, när normala tider inträda och

beredskapsinkallelserna upphöra samt vedavverkningarna minskas och anläggningsarbetena

inskränkas, stora försörjningssvårigheter åter att uppstå. Bristen

på mindre och medelstora företag gör sig framför allt kännbar. De stora

för export arbetande industrierna inom malm- och trävarubranschen intaga

en alltför dominerande ställning, och som följd härav blir en förödande konjunkturkänslighet

ett framträdande drag i länets näringsliv.

Det av norrbottningarna eftersträvade målet att nå en väsentligt ökad

industriell verksamhet och en bredare lagd försörjningsbasis synes dock vara

omöjligt att uppnå, om icke behovet av tekniskt utbildad personal, lämplig att

träda in som konstruktörer och företagsledare, blir nöjaktigt tillgodosett. De

möjligheter, som länet, med nuvarande fördelning av de tekniska läroanstalterna,

har att tillgodose sitt behov av tekniker, måste betraktas som ytterst

små. Ofta möta stora svårigheter att erhålla kunniga arbetsledare söderifrån,

och av dem, som engageras häruppe, återvända många, så snart platser kunna

erhållas söderut. Redan de år 1936 tillsatta sakkunniga för utredning angående

studentexamen uttalade i sitt betänkande sin förvåning över att Norrland

var så bristfälligt tillgodosett med tekniska utbildningsanstalter på gymnasiestadiet.

Utredningen åberopar vad skolöverstyrelsen anfört och vill tillägga, att föräldrar,

även örn de helt skulle bortse från de dryga resekostnaderna, naturligen

känna en viss obenägenhet att tillråda barnens vistelse långt borta från

hemorten.

Saknar en landsända annan påbyggnad på realskolan än det vanliga gymnasiet,

kan följden gärna icke bli annan än att näringslivet undandrages

många värdefulla krafter, lämpade för praktiska uppgifter, enär mångå elever

sakna ekonomiska möjligheter att efter studentexamen bedriva specialstudier.

De stora fördelar, som ett tekniskt gymnasium erbjuder, just genom att bibringa

eleverna en avslutad, praktiskt inriktad kurs, men samtidigt lämna

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

kanyl. Maj:ts proposition nr 149.

vägen öppen för fortsatta studier, lia utgjort anledningen till att näringsutredmngen

stannat inför gymnasiet som den för Norrbotten lämpligaste formen

av tekniska läroanstalter.

Lapplands tekniska förening har anslutit sig till de av näringsutredningen

framförda synpunkterna.

Skellefteå stads kommitté för skolfrågor har anfort bland annat.

Man får ingalunda föreställa sig, att Västerbotten ligger nära Härnösand.

Att avståndet däremellan även av norrlänningarna uppfattas som väldigt

framgår klart av det överraskande stora antalet studerande från Västerbottens

län \ id tekniska gymnasiet i Örebro, enligt uppgift beroende på att resan är

sa lang till Härnösand, att ynglingarna lika gärna fara till Örebro.

■ fråga om behovet av ett tekniskt läroverk i övre Norrland bör nämnas,

att — enligt uppgifter från vederbörande rektorer — antalet studerande från

Västerbottens och Norrbottens län vid Sveriges tekniska läroverk under de

tre senaste åren varit 74. Därtill komma 20 vid bergsskolan i Filipstad och

givetvis åtskilliga lid Kristinehamns och Katrineholms praktiska skolor, vid

Stockholms tekniska institut och dylikt. Inrättandet av ett tekniskt läroverk

medför även ett mäktigt uppsving för det tekniska intresset hos traktens

ungdom.

. Rent geografiskt torde Skellefteå lia det bästa tänkbara läge för läroverket

i fråga, beläget som det är nära mittpunkten av övre Norrlands kustområde.

Skulle man uppsöka den i befolkningshänseende centralaste platsen för Västeroch

^Norrbottens län, tro vi, att den icke skulle komma att ligga långt från

Skellefteå.

Men det industriella läget är dock det centrala i denna fråga. Västerbottensbergslagen

nied Skellefteå som kommersiell medelpunkt har visat det livligaste

industriella uppsvinget i Sverige under de senaste decennierna. I 1900-talets

nya bergslag borde en teknisk undervisningsanstalt bli en naturlig följd av

uppsvinget. Trävaruindustrien visar också stor livaktighet och kommer säkerligen

att utvecklas vidare. Skelleftea stad har dessutom egna, betydande kraftverk,

vilka förse den växande industrien nied dess energibehov och vilka befinna

sig i ständig utveckling och utbyggnad.

Västerbottens och Norrbottens län ha ungefär samina invånareantal — enligt

folkräkningen år 1940 respektive 220,000 och 210,000. Antalet tekniska

studerande är också ungefär lika stort från de båda länen eller 37 elever från

vart och ett.

Örn läroverket förlägges till Luleå, vågar nian förutsätta, att det folkrika

södra Västerbotten kommer att sända flera tekniska studerande till MellanSverige

än till Luleå, då det eljest skulle bli en resa norrut.

Norrbottens läns näringsutredning genmäler härtill bland annat.

Den nödvändigaste förutsättningen för att en teknisk läroanstalt skall kunna

fylla sin uppgift synes vara, att det inom länet finnes ett så stort antal inträdessökande

med nödig kompetens, att ett gott elevmaterial kan erhållas. I

Norrbotten utexamineras ärligen dubbelt så många ungdomar med realexamen

som i Västerbotten. Att västerbottningarna skulle lia någon särskild motvilja

mot att fortsätta sina studier i Norrbotten kan näppeligen förutsättas. Åtminstone

visar det sig, att vid Luleåseminariet under årens lopp ett betydande

antal västerbottningar undervisats.

Luleå centrala läge inom det område, som huvudsakligen kommer att tillföra

läroverket elever, talar först och främst till förmån för staden.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. May-ts proposition nr Hfi.

Skellefteå skolkommitté har framhållit, att Skellefteå vore centralt beläget,

om man toge hänsyn till tågförbindelserna. Vidare skulle läroverket i kulturellt

avseende betyda mer för Skellefteå än för Luleå.

2. Lokalt betonade synpunkter på förläggningsfrågan.

Länsstyrelsen i Umeå anser Skellefteå erbjuda bättre bostadsförhållanden

och möjligheter att erhålla lärare än Luleå och anför.

Skellefteå erbjuder bättre bostadsförhållanden än Luleå. Skellefteå torde

erbjuda lika goda inackorderingsmöjligheter som Luleå och väsentligt billigare.

Utdebiteringen per skattekrona var år 1941 i Luleå 10 kronor 55 öre

mot 7 kronor 25 öre i Skellefteå. Det torde vara lättare att erhålla lärarkrafter

i Skellefteå än i Luleå. Detta synes sammanhänga med att svårigheten att

i Norrland få lärarkrafter inom den högre undervisningen stiger med avståndet

från södra Sverige.

Skellefteå skolkommitté anför, att industrikoncentrationen kring Skellefteå

medför lätthet att anordna studieresor, ökad trivsel för tekniska lärare och

framför allt gynnsammare möjligheter att erhålla lärare. Inackorderings- och

bostadsförhållandena betecknas såsom fördelaktiga i Skellefteå. Kommittén

har i sammandrag anfört följande.

Kring Skellefteå finnas stora och olikartade industrier samlade inom en

cirkel med mindre än 4 mils radie. Detta är icke fallet med någon annan ort

i övre Norrland och är viktigt ur tre synpunkter. För det första äro ju studieresorna

ett viktigt inslag i de tekniska läroverkens arbetsordning; vilken specialisering

man än ger läroverket, kunna de flesta studieresorna företagas inom

cirka 1 timmes buss- eller järnvägsresa. För det andra torde särskilt de lärare,

vilka ha ingenjörsutbildning, lättare trivas i omedelbar närhet av de stora

ingenjörskårerna vid Rönnskär och Boliden. För det tredje finnas i dessa

kårer högt kvalificerade lärare i specialämnen. Denna tredje punkt synes vara

ett av de tyngst vägande skälen för att det tekniska läroverket förlägges till

Skellefteå. _ .

Kommittén anser, att Skellefteå är bättre tillgodosett än Lulea i fråga om

möjligheterna att i trakten erhålla lärare i de tekniska specialiteter, som undervisningen

vid det tekniska läroverket bör omfatta. Man måste räkna nied att

svårigheter att få väl kvalificerade ordinarie lärarkrafter i övre Norrland skola

uppstå även för ett tekniskt gymnasium. Det är därför av vikt att ickeordinarie

lärare kunna erhållas i orten. Skellefteå-industrierna ha i flera fall

förklarat sig villiga att låta sin tekniska personal bestrida undervisning vid

gymnasiet.

Kommittén åberopar vidare yttranden i ämnet av några större industriföretag

i Skedet teåtTakten. I alla yttrandena förordas upprättande av läroverket

och dettas förläggande till Skellefteå. Beträffande innehållet i yttrandena

torde i övrigt få hänvisas till handlingarna i ärendet.

Angående inackorderings- och bostadsförhållandena har kommittén anfört

bland annat.

Verkställd undersökning av inackorderingsförhållandena för det allmänna

läroverkets lärjungar har givit vid handen, att inackorderingsförhållandena i

Skellefteå sirö sunda och att priserna äro låga, väsentligt lägre än i Luleå. Det

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr l/t9.

torde icke stöta på svårigheter att i Skellefteå mottaga ytterligare ett 100-tal

inackorderade. Byggnadsverksamheten har varit jämn och har alltid hållit

sigi takt med behovet. Några svårigheter för inflyttade tjänstemän att få

goda bostader ha icke förelegat.

Västerbottens tekniska förening har anfört liknande synpunkter som Skellefteå-kommittén.

Västerbottens läns landstings utredning skommitté för ungdomens

yrkesutbildning har även förordat gymnasiets förläggande till Skellefteå.

Norrbottens läns näring sutredning har framhållit, att även Luleå ligger val

till i fråga om närheten till industrier. Någon svårighet att få lärare från trakten

torde icke finnas. Bostads- och inackorderingsförhållandena i Luleå torde

icke heller utgöra något hinder. Näringsutredningen har i huvudsak anfört.

De i staden befintliga verkstäderna och industrierna erbjuda lämplig studieobjekt.

De goda kommunikationerna med malmfälten och industricentra

i Nalax- och Piteåbygden erbjuda även goda möjligheter till studiebesök.

Några svårigheter att i Luleå erhålla kompetenta och intresserade timlärare

föreligga icke. Vederbörande arbetsgivare lämna tillstånd till timläraranställVissa

lärare vid allmänna läroverket och folkskoleseminariet kunna med

fördel användas som undervisare vid tekniska läroverket.

Även näringsutredningen har åberopat yttranden från några industriföretag,

ävensom av kommendanten i Bodens fästning, vilken särskilt framhållit, att

det skulle vara av allra största värde för fästningen, örn tekniskt utbildade

befälselever kunde påräknas från Norrbottens län.

Näringsutredningen har i fråga om bostads- och inackorderingsförhållandena

i Luleå anfört bland annat.

^^•npljd av s^ora anläggningsarbeten ha arbetare i stor utsträckning strömmat

till staden. Ln stor del av dessa torde dock efter arbetenas avslutande

återvända till sina hemorter i olika delar av landet. För att möta det ökade

behovet av bostadslägenheter har en synnerligen livlig bostadsproduktion ägt

rum, I oktober 1942 saknade 18 familjer bostad men kommande höst kommer

tillgängen pa bostäder att vara tillfredsställande. Inackorderingsförhållandena

för skolungdom äro goda och torde bli ännu bättre till följd av tillkomsten av

gymnasiet i Boden och begränsning av folkskoleseminariets verksamhet. Örn

sa skulle behövas, är näringsutredningen beredd att ombesörja inrättandet av

ett skolhem.

D. Städernas åtaganden m. m.

Beträffande lokaler m. m. för tekniskt gymnasium ha enligt protokollsutdrag
stadsfullmäktige

i Luleå, den 30 april 1942 beslutat, att staden skall kostnadsfritt

tillhandahålla för ett tekniskt gymnasium erforderliga lokaler och

hyresersättning åt dess rektor;

Norrbottens läns landsting, den 11 september 1942 beslutat att till utrustning

av ett statligt tekniskt gymnasium i Norrbotten anslå ett belopp

av 200,000 kronor att användas, därest statsmakterna möjliggöra inrättande

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lJt9. 13

av sådan utbildningsanstalt inom länet, samt att medlen skola uttaxeras enligt

allmän grund;

stadsfullmäktige i Skellefteå den 3 juni 1942 beslutat, att staden förklarar

sig villig att ikläda sig kostnaderna — i den mån dessa icke kunde täckas

genom bidrag från landstinget och eventuellt annat håll — för tillhandahållande

av lokaler m. m. för ett blivande tekniskt gymnasium för övre Norrland

under förutsättning, att detta bleve förlagt till Skellefteå stad;

Västerbottens läns landsting den 9 september 1942 beslutat, att därest

ifrågavarande läroverk förlägges till Skellefteå stad, utfästa sig, att för dess

inrättande bidraga med ett anslag av 200,000 kronor.

Skellefteå skolkommitté anför. Staden torde kunna utlova ett liknande, för

tekniska gymnasiet synnerligen fördelaktigt avtal om leverans av elektrisk

energi som det högre allmänna läroverket nu har, alltså bland annat innefattande

elektrisk uppvärmning av skolan. Detta är inte endast en ekonomisk

fördel, utan för också två andra fördelar med sig. För det första äro källarutrymmena

i ett tekniskt läroverk hårt anlitade för laboratorier, varför en

inbesparing av en del bränsleförrådsrum är tacknämlig. För det andra komma

väl statsmakterna icke att anse sig ha råd att anställa mer än en vaktmästaremaskinist

vid en skola med cirka 150 elever; då denne bör i skolans egen

verkstad tillverka lämplig undervisningsmateriel efter lärarnas ritningar och

anvisningar, är den tidsbesparing på kanske 3—4 timmar per dag, som den

automatiserade elektriska uppvärmningen medför, en nödvändighet.

E. Utredningsmannens förslag.

Utredningsmannen har i första hand förordat, att ett tekniskt gymnasium

inrättas i vardera av städerna Skellefteå och Luleå. Om endast ett tekniskt

gymnasium nu kan upprättas, har utredningsmannen ansett detta böra förläggas

till Luleå. Av utlåtandet må återgivas följande.

Behovet av utbyggnad i övre Norrland av den tekniska läroverksorganisationen

måste anses tillfullo styrkt genom vad härom anförts. Att denna utbyggnad

bör få gymnasiekaraktär har ansetts självfallet och häremot finnes

intet att invända. I synnerhet den övre norrländska storindustriens nuvarande

men även dess framtida behov av tekniker med utbildning vid tekniskt

gymnasium har klart ådagalagts, varjämte vikten av att rekryteringen av

denna personal kan ske inom den norrländska ungdomens led uttryckligen betonats.

Goda utsikter att snart efter examen vinna lönande anställning inom

denna industri synas föreligga. Undervisningens förläggande till övre Norrland

skulle vidare otvivelaktigt medföra, att den norrländska ungdomen efter

fullbordade studier i vida större utsträckning än nu ägnade sina krafter åt

denna landsdels näringsliv och sålunda mera verksamt bidroge till förkovran

och utveckling därav. Uppnåendet av detta mål är ur vissa synpunkter det

väsentligaste. Förutsättningen härför är ju dock, att det för denna ungdom

underlättas att komma i åtnjutande av dylik undervisning.

Det förtjänar erinras om att genom ordnande av sådan undervisning de för

tekniska studier särskilt lämpade begåvningarna i gymnasieåldern bättre skulle

kunna tillvaratagas och att därigenom en viss avlastning skulle kunna vinnas

från de även i övre Norrland starkt belagda gymnasierna vid de allmänna

läroverken.

I sistnämnda hänseenden skulle visserligen någon förbättring kunna inträda

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majlis proposition nr Uj9.

örn, på satt skolöverstyrelsen i sina anslagsäskanden för nästa budgetår föreslagit,

de redan befintliga tekniska läroverken utbvggas, oell ett nvtt tekniskt

gymnasium inrättas i Gävle.

Nu räder det högst otillfredsställande förhållandet, att årligen ett stort

antal mträdessökande till de tekniska läroverken måste avvisas på grund av

platsbrist, samtidigt som industrien icke kan få sitt behov av tekniker på långt

u.®r 0ph gymnasierna vid de allmänna läroverken mångenstädes äro fyllda

till bristningsgränsen och många godkända inträdessökande även där måste

avvisas!

Statens arbetsmarknadskommission har i yttrande över vissa till skolöverstyrelsen

inkomna framställningar örn anordnande av nya parallellavdelningar

vid en del tekniska gymnasier anfört, att de ökade utbildningsmöjligheter, som

asyftas, te sig ur arbetsmarknad ssynpunkt synnerligen välbehövliga. Av de

allmänna industriella utvecklingsmöjligheterna att döma syntes man även på

lang sikt ha att räkna nied stor efterfrågan på dylik arbetskraft.

Aven vid fullt bifall till skolöverstyrelsens förslag skulle intagningsmöjligheterna

ökas med endast omkring 20 procent. I betraktande av att de senare

arén lärjungar från övre Norrland utgjort blott en ringa del av elevkåren vid

ue tekniska läroverken skulle dessa ökade intagningsmöjligheter sannolikt

vara av synnerligen liten betydelse för den norrländska ungdomen.

Utbyggnad av det tekniska gymnasiet i Härnösand lärer ej medföra avsevärd

ökning av möjligheterna för ungdomarna från övre Norrland att komma

i åtnjutande av teknisk utbildning och torde ej vara att rekommendera, örn

man vill tillgodose behovet hos näringslivet i övre Norrland av tekniker och

bevara denna arbetskraft åt övre Norrland.

Beträffande frågan om lämpligaste jörläggningsoHen i övre Norrland för ett

tekniskt gymnasium bör erinras om att statens arbetsmarknadskommission

understrukit betydelsen av att de utbildningsmöjligheter, som komma att

skapas för de nordligaste länen, organiseras i naturligt sammanhang med de

industrier och det näringsliv, som de äro avsedda att tjäna.

Inom båda de nordligaste länen finnes, på sätt framgår av handlingarna,

en omfattande industriell verksamhet. Samtalsvis ha ett flertal industrichefer

och andra i frågan införsatta personer enstämmigt bekräftat, att det förehgger

trängande behov av ökning av tekniskt utbildad personal för åtskilliga

av företagen.

Samtliga de industrigrupper, vilka avses i arbetsmarknadskommissionens

nyssnämnda utlåtande, äro representerade i vartdera länet} Härjämte finnas

åtskilliga andra företag, där behov föreligger av tekniskt utbildad personal.

Någon jämförelse mellan de olika industriernas utvecklingsmöjligheter kan

här icke göras, lika litet som något omdöme med anspråk på tillförlitlighet

angående deras livslängd kan fällas.

I frågan örn i vilket av länen teknikerbehovet är sämst tillgodosett står

uppgift mot uppgift. Något fullt objektivt svar härpå lärer knappast kunna

erhållas, helst som förhållandena härvidlag lätt nog kunna skifta på kort tid.

Anledning saknas för övrigt att fördjupa sig i detta spörsmål, örn man ser

denna behovsfråga som en angelägenhet som rör hela övre Norrland.

I stort sett god överensstämmelse råder för övrigt mellan de synpunkter,

som uttalats angående utformningen av undervisningen i fråga. Denna skal!

ju sikta till att i första hand tillgodose de angelägnaste behoven av tekniker. I

I detta sammanhang må beträffande den i handlingarna diskuterade frågan örn mai lil forn !e;''

endast papekas, att inom de bada länen finnas järn, koppar, zink, guld, nickel, svavelkis, grafit,

bly, kalk oell litium.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

Skellefteå skolkommitté har förordat uppdelning andra läsåret i en maskinteknisk

och en kemisk linje. Tredje året skulle ur den förstnämnda utbrytas

en bergsteknisk linje; den kemiska linjen borde delas i en metallurgisk och en

träkemisk linje. Representanter för Norrbottens läns näringsutredning lia

givit uttryck åt den uppfattningen, att undervisningen andra och tredje läsåren

bör vara differentierad på maskinteknik, byggnadsteknik och träkemi,

eventuellt med inriktning mot metallurgi och elektroteknik. Enligt samstämmig

mening bör första året meddelas mera allmän utbildning.

Det sistnämnda är förhållandet även vid de befintliga tekniska gymnasierna.

Därefter differentierar utbildningen under andra eller tredje läsåret på olika

linjer.

Härnäst bör frågan om tillgång på lärarkrafter beröras. Vid bestämmande

på sin tid av platsen för det tekniska gymnasiet i Härnösand var det särskilt

lättheten att där erhålla timlärare, som blev avgörande. Även vid lösningen

av den nu föreliggande frågan har möjligheten att få timlärare stor betydelse,

då undervisningen vid de tekniska gymnasierna till över hälften bestrides av

sådana lärare. De uttalanden, som gjorts i ärendet såväl skriftligen som muntligen

av arbetsgivare och andra rörande tillgången på lämpliga personer, villiga

att åtaga sig sådan undervisning, ge emellertid anledning till uttalande,

att detta lärarbehov kan tillfredsställande tillgodoses, antingen gymnasiet

förlägges till Skellefteå eller till Luleå. När det gäller övre Norrland må dock

även beaktas, att det torde föreligga något större svårigheter att där erhålla

ordinarie befattningshavare än vid andra dylika läroanstalter. Någon anledning

föreligger dock knappast för farhåga, att icke dessa befattningar skola

locka tillräckligt antal sökande. Även örn avståndet, särskilt till Luleå, kan

verka avskräckande och skatterna där äro förhållandevis höga, äro båda städerna

bland annat huvudorter för industriområden, stadda i stark utveckling.

Vid ett tekniskt gymnasium i övre Norrland lärer för övrigt ej komma att

finnas mera än 4—5 ordinarie lärarbefattningar. En icke oviktig omständighet

när det gäller lärarrekryteringen torde även vara, att ledande personer

vid ett flertal större industriföretag tillkännagivit, att företagen kunna komma

att anlita dessa lärare för specialuppdrag och forskningsarbete.

Beträffande båda de ifrågavarande städerna synas vidare finnas goda möjligheter

till studiebesök vid industriföretag av olika slag. Rika tillfällen att

även genom praktikantarbete vinna förtrogenhet med blivande arbetsuppgifter

och i verksamheten tillämpade arbetsmetoder kunna också erbjudas de

studerande inom båda länen.

I fråga örn en annan betydelsefull förutsättning för anordnande av teknisk undervisning

av ifrågavarande slag, nämligen tillräcklig storlek av rekryteringsbasen

för elevkåren inom »upptagningsområdet», har framhållits, att i Norrbotten

årligen utexamineras dubbelt så många ungdomar med realexamen som

inom Västerbotten. Huru många av dessa ungdomar, sorn liro lämpliga eller

skulle vara angelägna att fortsätta sina studier vid tekniskt gymnasium, är det

givetvis svårt att bilda sig en uppfattning om. Redan med hänsyn till det stora

intresse för anordnande av ifrågavarande undervisning, som i hela övre Norrland

kommit till uttryck, kan emellertid förutses, att en första årsklass, omfattande

2 avdelningar med tillhopa 60 elever, skulle kunna mottaga endast en

mindre del av de inträdessökande från övre Norrland.

Åtskilliga av eleverna komma givetvis att nödgas bo inackorderade, enär

de ha sina hem utom skolstaden. Även inaclcorderingsfrågan är därför av betydelse.

Enligt inhämtade upplysningar är ungefärliga priset per månad för

helinackordering, endast kost samt endast rum, delat eller ensamt, i

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr lif).

Skellefteå 110—135, 80—105, 20—50, 35—50 kronor;

(medelpris 117 88 40)

Luleå 110—150, 75—105,25—40,40—60 »

Någon markerad skillnad i priserna synes alltså ej föreligga mellan de båda

städerna.

I Skellefteå synas möjligheterna till helinackordering för ungdom vara gynnsamma.

I Luleå lärer svårighet att erhålla helinackordering föreligga men

detta förklaras i allmänhet bero på nuvarande extraordinära förhållanden. An“ärknmgar

riktas även mot priset. Lättnader förutses ock komma att inträda

till röljd av den pågående byggnadsverksamheten.

Vad angår läroverkshus och inredning därav lia i stort sett enahanda åtaganden

gjorts av båda städerna och landstingen. Åtagande att tillhandahålla

bostad åt vaktmästare vid läroverket bör även förutsättas. Ändamålsenliga

tomtplatser för byggnader synas stå till förfogande, i Skellefteå i närheten av

.f\nykyggda allmänna läroverket och i Luleå nära seminariet. Rörande båda

städerna har betonats, att under byggnadstiden utrymmen finnas tillgängliga

tor den tekniska undervisningen; bland annat få institutionslokalerna i respektive

högre allmänna, läroverket i Skellefteå och seminariet i Luleå begagnas

vid denna undervisning.

Vidare ma nämnas något örn de statliga utgifterna för tekniskt gymnasium.

Lnder förutsättning att detta till omfattningen kommer att i huvudsak motsvara

det av skolöverstyrelsen föreslagna Gävlegymnasiet, där överstyrelsen

för törsta läsåret räknat med två ordinarie lärare och en vaktmästare, och att

inrättandet av laboratorier m. m. bekostas med landstingsmedel, skulle statens

kostnader komma att för första budgetåret inskränka sig till avlöning åt

rektor, en lektor, timlärare och vaktmästare samt arvoden åt skolläkare, bibliotekarie

samt bokförings- och skrivbiträde åt rektor, vartill komma utgifter

for bränsle etc., inredning av rektorsexpedition och anskaffning av viss undervisningsmateriel

och dylikt, tillhopa 50,000—55,000 kronor.

Genom inrättande i övre Norrland av endast ett tekniskt gymnasium av

den ovan angivna storleken lärer emellertid endast till en mindre del komma

att tillgodoses det trängande behovet hos industrien där av personal med sådan

utbildning, som en dylik läroanstalt avser att bibringa. Då ett läroverk

av detta slag väl lämpligen icke bör från början göras större än vad sålunda

förordats, torde böra tagas under övervägande, örn icke redan nu två statliga

tekniska gymnasier borde inrättas i övre Norrland.

Härigenom skulle ju kunna tillmötesgås de var för sig välmotiverade framställningarna

fran båda de nordligaste länen, att ett tekniskt gymnasium upprätta8

inom det egna länet och kunna tillgodoses de speciella önskemål, som där

finnas med avseende å läroverket. Att förhållandena beträffande såväl Skellefteå

som Luleå motivera att i så fall dessa städer väljas till förläggningsorter

torde framgå av vad redan anförts. Det synes icke tidigare ha förekommit

att medel av ens tillnärmelsevis sådan storlek stått till förfogande vid upprättande

av statliga läroanstalter av den omfattning, varom här är fråga. De

statliga utgifterna även när det gäller inrättande pa bada de ifrågavarande orterna

av tekniskt gymnasium måste betecknas såsom blygsamma i det de synas

för nästa budgetår komma att stanna vid omkring 100,000 kronor.

Därest man likväl anser sig böra tills vidare stanna vid att upprätta blott

ett tekniskt gymnasium i övre Norrland, torde platsen för detta icke kunna

bestammas enbart med ledning av de synpunkter, som i detta utlåtande hit
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis ''proposition nr 149. 17

tills särskilt framlagts. Även en del andra förhållanden lära då böra tagas i

betraktande.

Vad först angår avstånden inom upptagningsområdet kan ej bestridas, att,

om detta anses huvudsakligen omfatta kustlandet av de båda länen, Skellefteå

äger ett mera centralt läge än Luleå. Även om man, trots bland annat den relativa

närheten till Härnösand för den sydligaste delen av Västerbottens län,

till området i fråga räknar även denna del, måste emellertid sägas, att centralpunkten

för området snarare ligger i Luleå, då upptagningsområdet i verkligheten

omfattar även de övriga delarna av länen och i norr innefattar bland

annat de stora industriorterna Kiruna och Malmberget. Järnvägsavståndet

Kiruna—Luleå är 304 km., Haparanda—Luleå 202 km., Luleå—Skellefteå

259 km., Skellefteå—Umeå 189 km. och Umeå—Luleå 354 km.

Ä andra sidan bör framhållas, att kommunikationsnätet inom Västerbottens

län synes vara tätare än inom Norrbottens. Det torde därför vara i stort sett

lättare att från Skellefteå nå industriorterna i länet än vad det är att från

Luleå nå industriorter inom Norrbottens län. Även resorna mellan de mera

nära skolstaden boende elevernas hem och staden torde bli lättare, om skolan

förliigges till Skellefteå. För läroverkets placering i Skellefteå talar vidare, att

staden torde ligga bättre till med hänsyn till utsikten att locka sökande till de

ordinarie lärarbefattningarna. Betydelsefullt är givetvis även, att skattetrycket

där är mindre än i Luleå.

De långa avstånden i synnerhet mellan elevernas från övre Norrbotten hemorter

till Skellefteå är åter ett starkt skäl för att läroverket bör förläggas i

Luleå. Givetvis skulle läroverket, även om det förlädes till Skellefteå, komma

att räkna åtskilliga elever från Norrbotten. Beträffande dem som bo i södra

Norrbotten kan det möjligen sägas komma på ett ut i vilken av städerna läroverket

placeras. Det har dock i detta ärende upprepade gånger betonats att

den, som fått sin utbildning söderut, ogärna söker sig tillbaka norrut för att

söka anställning. Riktigheten av detta påstående lärer näppeligen kunna jävas.

Satsen torde äga giltighet i synnerhet beträffande dem, som ha sin hemort långt

norrut från utbildningsorten. Med hänsyn härtill kan det rentav sättas i

fråga, om icke syftet att bevara den norrländska ungdomen, enkannerligen

den från nordligare delar av Norrbotten, åt industrien och näringslivet i övrigt

inom det egna länet skulle förfelas, om det enda tekniska läroverket i övre

Norrland finge sin förläggningsort så långt söderut som i Skellefteå.

Såsom skäl för att läroverket bör placeras i Skellefteå i stället för i Luleå

har ock åberopats, att Norrbotten skulle vara bättre tillgodosett än Västerbotten

i fråga om statliga institutioner av olika slag och att staten jämväl i

stor utsträckning investerat kapital i industrier i Norrbotten. Dessa förhållanden

synas dock icke böra tillmätas den betydelse, att Skellefteå skulle före

Luleå komma i åtanke såsom förläggningsort för ett statligt tekniskt läroverk.

På grund av vad sålunda anförts förordar utredningsmannen alltså i första

hand, att ett tekniskt gymnasium inrättas i vardera av städerna Skellefteå och

Luleå, och föreslår, att örn nu endast ett tekniskt gymnasium upprättas i övre

Norrland, detta förlägges till Luleå.

För den tekniska undervisningen på mellanstadiet finnas för närvarande

i vårt land sju tekniska gymnasier och fyra tekniska fackskolor. Antalet

elever vid dessa tekniska läroverk utgör omkring 2,000. Under de senaste

åren har antalet tillgängliga platser varit i hög grad otillräckligt i förhållande

lill antalet inträdessökande. Enligt föreliggande uppgifter mäste under läs
Bihang

till rilcsdagens ''protokoll 10^3. 1 sami. Nr l/f0. ‘j

Departe
mentschefen.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Marits y>rcyposition nr 149.

åren 1939/42 vid samtliga nu ifrågavarande läroanstalter avvisas respektive

769, 498 och 616 godkända sökande, medan antalet intagna elever uppgick

till respektive 702, 677 och 732. Redan ur allmänna skolsynpunkter är

detta förhållande att beklaga. De tekniska läroverken ha nämligen en betydelsefull

uppgift att fylla genom att leda den tekniskt begåvade ungdomen över

till de praktiska yrkena i stället för till fortsatta teoretiska studier. Den befintliga

organisationen är emellertid, såsom redan de nyssnämnda siffrorna antyda,

för liten för att kunna i önskad utsträckning medverka härtill. Till det ur

allmänna utbildningssynpunkter motiverade behovet av en vidgad undervisningskapacitet

vid de tekniska läroverken kommer en starkt framträdande

efterfrågan på tekniker inom skilda områden av näringslivet. Delvis har detta

behov aktualiserats av den omställning, vartill rådande krisförhållanden

tvingat den svenska industrien. Men behovet av tekniker sammanhänger även

med en fortgående strukturell förändring av den svenska industriproduktionen,

vilken utvecklas i riktning mot ett allt intensivare utnyttjande och en allt

längre driven förädling av de inhemska råvarutillgångarna.

Icke minst framträdande har denna utveckling under senare år varit i

Norrland. Den förut på trävaru- och massaexport ganska ensidigt inriktade

norrländska industrien har på kort tid kompletterats med betydande

kemiska, elektrokemiska och metallurgiska industrier. Flera nya kraftverk

ha på senare år tillkommit eller äro under byggnad. En på täckande av

hemmamarknadens behov inriktad norrländsk småindustri håller på att växa

fram. Det norrländska näringslivet uppvisar därför numera en vida större

mångsidighet än för blott några år sedan.

Mot bakgrunden av denna industriella expansion i Norrland te sig den

norrländska ungdomens möjligheter till utbildning för de tekniska yrkena

otillräckliga. Norrlands enda tekniska läroverk ligger i Härnösand. Det hade

höstterminen 1941 endast 166 elever. Procenttalet avvisade godkända inträdessökande

har de senaste läsåren i regel legat över medeltalet för riket. Läsåret

1939/40, innan kriget hunnit väsentligt påverka förhållandena, kunde av 146

godkända sökande endast 54 vinna inträde vid detta läroverk. Läsåret 1941/42

voro motsvarande siffror 106 och 44.

Samtidigt föreligger i Norrland, och framför allt i de två nordligaste länen,

ett ungdomsproblem, som på längre sikt är ägnat att ingiva oro, därest

icke åtgärder för att lösa detsamma vidtagas. Svårigheten att placera den

yngre arbetskraften i den fysiskt krävande gruvdriften, den näringsgren som

dominerar många av de norrländska samhällena, gör, att i en ömtålig övergångsålder

fortsatt skolgång merendels framstår som det enda alternativet

till sysslolöshet eller avflyttning från hembygden. Delvis av denna anledning

är tillströmningen till realskolorna och gymnasierna i övre Norrland stark.

Följande uppgifter rörande antalet realskolelever i de två nordligaste länen

torde vara av intresse. I Norrbottens län utgjorde totala antalet elever i dylika

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

skolor höstterminen 1941 2,163, varav 377 i avslutningsklasserna. I Västerbottens

län utgjorde samtidigt motsvarande siffror 1,388 och 173. Då de

tekniska läroverken i främsta rummet rekryteras av ungdomar med realexamen,

ådagalägga de nu anförda siffrorna, att ett tillräckligt elevmaterial

finnes för även en betydande utvidgning av den tekniska läroverksorganisationen

i Norrland.

En utvidgning kan tänkas ske antingen genom att nya parallellavdelningar

inrättas vid det bestående tekniska läroverket i Härnösand eller ock

genom att ett eller två nya tekniska läroverk upprättas annorstädes i

Norrland. Båda alternativen lia dryftats under ärendets beredning. Till förmån

för den förra lösningen talar för det första den omständigheten, att

grundandet av ett nytt tekniskt läroverk alltid är förenat med betydande

engångsutgifter för anskaffning av maskiner och laboratorieutrustning. Därtill

kommer, att undervisningen vid de tekniska läroverken i stor utsträckning

bygger på timlärarsystemet. På en ort, där sådant läroverk icke tidigare

funnits, kunna svårigheter möta att finna personer, som äro villiga och

lämpliga att tjänstgöra såsom timlärare. Mot dessa allmänna synpunkter

stå emellertid andra skäl, som hänföra sig till de speciella förhållandena i Norrland

och särskilt dess två nordligaste län. Flera av de hörda myndigheterna och

korporationerna ha framhållit, att näringslivet i övre Norrland behöver tekniker,

som äro acklimatiserade i denna landsdel och som icke betrakta

tjänstgöringen där uppe allenast som passageposter. För egen del finner jag

det vara av vikt, att sådana åtgärder vidtagas, som äro ägnade att hos befolkningen

i dessa nordliga landsdelar väcka och vidmakthålla känslan av

samhörighet med den bygd, inom vilken den har sin verksamhet. Ett rikare

differentierat skolväsende har i detta hänseende att fylla en uppgift, som icke

får underskattas.

För de tekniska läroverkens möjligheter att meddela en undervisning, som

följer med den tekniska utvecklingen, är det betydelsefullt att upprätthålla en

intim kontakt med de industrier, vilkas rekryteringsbehov de i första hand

avse att täcka. Flera av våra nu bestående tekniska läroverk erbjuda föredömliga

exempel på en dylik fruktbärande samverkan med vissa industrier

eller industrigrenar inom läroverksområdet. Icke minst är detta fallet med

det på cellulosatekniken speciellt inriktade Härnösandsläroverket. Örn detta

läroverk skulle utbyggas med särskild hänsyn till den expanderande metallurgiska

industrien och gruvbrytningen i Västerbottens och Norrbottens

län, komme de långa avstånden från Härnösand till de övrenorrländska

bergslagerna och smältverken otvivelaktigt att utgöra en icke ringa olägenhet.

Även för de större industriföretagen är det i allmänhet ett intresse

att pä icke alltför stort avstånd lia tillgång till ett tekniskt läroverk.

Under ferierna kunna läroverkets elever få tillfälle att praktisera i företagen,

varvid företagsledarna lia möjlighet att bilda sig en uppfattning örn

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 11+9.

praktikanternas lämplighet för fortsatt anställning. Vidare kan ofta mellan

de ordinarie lärarkrafterna och ortens industrier åvägabringas ett samarbete

i forskningsfrågor, som är till gagn för båda parterna.

De anförda synpunkterna tala enligt min uppfattning tillsammantagna för

att frågan om ökade tekniska utbildningsmöjligheter för tillgodoseende av

övre Norrlands behov icke bör lösas genom att Härnösandsläroverket nu utvidgas.

Den inom ecklesiastikdepartementet tillkallade utredningsmannen

har för sin del funnit det kunna ifrågasättas, huruvida icke förhållandena

i övre Norrland motivera, att redan nu två statliga tekniska gymnasier upprättas

i denna del av landet. I nuvarande statsfinansiella läge kan jag emellertid

icke sträcka mig längre än till att förorda, att ett nytt sådant gymnasium

inrättas.

Vid avgörandet av frågan, till vilken ort detta bör förläggas, står valet

närmast mellan Skellefteå och Luleå. Goda skäl ha anförts för en förläggning

såväl till den ena som till den andra av dessa städer. I geografiskt hänseende

äro bägge centralt belägna inom det blivande läroverkets egentliga

upptagningsområde. Skellefteå är medelpunkten för den starkt framåtgående

västerbottniska malmbrytningen och metallindustrien. Kring denna kärna

har redan utbildat sig ett nyanserat näringsliv. Ett flertal industriföretag

inom olika branscher erbjuda goda praktikmöjligheter för eleverna och

avsevärda utsikter för definitiv anställning av de utexaminerade; därtill

kommer att inom industrien verksamma ingenjörer torde kunna påräknas

såsom timlärare vid läroverket, därest det förlägges till Skellefteå. Bostadsförhållanden

och inackorderingsmöjligheter i staden ha vitsordats vara goda.

Staden har förklarat sig villig att tillhandahålla erforderliga lokaler för

läroverket m. m., och Västerbottens läns landsting har utfäst sig att bidraga

med ett engångsanslag av 200,000 kronor. Intill dess definitiva lokaler kunna

ordnas, torde provisoriska sådana kunna beredas för det tekniska läroverket

inom det allmänna läroverkets byggnad, varvid är att märka, att sistnämnda

undervisningsanstalts naturvetenskapliga institutioner äro mycket

väl utrustade.

A andra sidan har Luleå ett gynnsammare geografiskt läge i förhållande

till de lappländska järnmalmfälten. Genom tillkomsten av det statliga tackjärnverket

får Luleå vidare inom den närmaste tiden ett nytt industriföretag

av intresse för den tekniska undervisningen, och i övrigt uppvisar det norrbottniska

kustlandet ett flertal differentierade skogsindustrier. Möjligheterna

till allsidig praktik äro måhända icke lika goda som i Skellefteå, men de äro

ingalunda otillfredsställande. Även i Luleå kunna timlärare påräknas för det

nya läroverket. Bostads- och inackorderingsförhållandena i staden ha visserligen

under senare år föranlett en del kritik från målsmännen för den i staden

inackorderade läroverksungdomen, men det vill synas som en förbättring i

detta hänseende nu inträtt. Härtill kommer, att från stadens sida ställts i

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 149.

21

utsikt, att ett skolhem kommer att inrättas för omhändertagande av studerande

ungdom från andra orter, vilken skulle söka sig till bland annat det

tekniska läroverket. Även stadsfullmäktige i Luleå ha beslutat att kostnadsfritt

ställa lokaler till förfogande för ett sådant läroverk samt att anslå medel

till hyresersättning åt rektor, och Norrbottens läns landsting har för utrustning

av läroverket anslagit 200,000 kronor, allt under förutsättning, att läroverket

förlägges till Luleå. Även i denna stad stå provisoriska lokaler till buds

under byggnadstiden, om än icke lika tillfredsställande som i Skellefteå. Örn

jag under sådana förhållanden, ehuru med någon tvekan, förordar, att det

nya tekniska läroverket förlägges till Luleå, sker detta ej minst därför att det

synes mig vara ett allmänt intresse, att, där så lämpligen kan ske, till landets

nordligaste provins förläggas nya kulturella institutioner.

Beträffande de villkor, som böra uppställas för läroverkets förläggning

till Luleå, ansluter jag mig till vad utredningsmannen härutinnan anfört

och förutsätter sålunda, att Luleå stad — utöver redan gjorda utfästelser att

kostnadsfritt tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler och hyresersättning

åt läroverkets rektor, varvid det givetvis bör vara staden obetaget att

i stället för hyresersättning tillhandahålla bostad in natura — åtager sig att

tillhandahålla bostad åt erforderlig vaktmästarpersonal. Härutöver torde få

uppställas det villkoret, att staden ikläder sig formlig förpliktelse att, såsom

ställts i utsikt, inrätta ett elevhem för studerande ungdom, samt att i detta

hem plats beredes för minst 40 elever vid det tekniska läroverket. Beträffande

läroverkets utrustning tar jag fasta på Norrbottens läns landstings beslut att

bidraga med ett belopp av 200,000 kronor.

Det nya läroverket torde successivt böra upprättas från och med höstterminen

1943. Statens kostnader för det föreslagna läroverket kunna beräknas

uppgå för budgetåret 1943/44 till 50,000 å 55,000 kronor samt efter

tre budgetår, då läroverket skulle vara fullt utbyggt, till i runt tal 100,000

kronor. Till frågan om den närmare utformningen av läroverkets organisation

under nästa läsår återkommer jag i det följande.

Beträffande de spörsmål, som i övrigt uppkommit i sammanhang med

förslaget om läroverkets inrättande, hänvisar jag till vad utredningsmannen

anfört.

II. Förslagsanslaget till Tekniska läroverk:

Avlöningar.

Detta anslag har för innevarande budgetår uppförts med 1,371,000 kronor.

Beträffande personalförteckning och avlöningsstat hänvisas till statsliggaren,

sid. 579 ff.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 149.

Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår föreslagit ändringar, innebärande

i stort sett följande ökningar eller minskningar i anslaget:

1. Inrättande av ett tekniskt gymnasium i Gävle.....kronor + 40,000

2. Inrättande av 4 nya parallellavdelningar, därav 2 av

första klassen ................................. » -f- 50,000

3. Inrättande av 8 nya lektorstjänster från och med den

1 januari 1944 (inkl. rörligt tillägg)............... » -j- 40,000

4. Omreglering av rektorernas lönegruppering (inkl. rörligt

tillägg) .................... » -f 2,000

5. Anställande av biträdande rektor vid tekniska gymnasiet

i Göteborg.............................. » -|- 1,500

6. Höjning av arvoden åt läkare, bibliotekarier och rek
torsbiträden

.................................. » -f- 2,300

7. Minskning av icke-ordinarieposten vid bifall till 3) . . » — 30,000

8. Ökning av vikariatskostnader.................... » -f- 18,000

9. Höjning av timlärararvoden med 5%............ » -j- 34,000

10. Anlitande av föreläsare från industrien............ » -f- 5,000

11. Rörligt tillägg i övrigt, ålderstillägg m. m.......... » 26,200

Summa ökning kronor 189,000.

I ärendet har statskontoret avgivit utlåtande. Av handlingarna inhämtas

bland annat följande.

Organisationsändringar. Stadsfullmäktige i Gävle ha hemställt

om inrättande därstädes av ett tekniskt gymnasium, uppdelat på en

byggnadsteknisk och en maskinteknisk linje. Länsstyrelsen i Gävle, statens

arbetsmarknadskommission och skolöverstyrelsen ha förordat bifall till

framställningen. Statskontoret har däremot ansett önskemålet om utvidgad

teknisk utbildning böra tillgodoses inom den nuvarande organisationsramen

och erinrat om planerna på inrättande av ett tekniskt gymnasium i övre

Norrland.

Till skolöverstyrelsen ha inkommit framställningar rörande inrättande av

nya parallellavdelningar vid nu befintliga tekniska läroverk och om upprättande

av en teknisk gymnasielinje vid tekniska fackskolan för maskinindustri

i Eskilstuna. I yttrande häröver har arbetsmarknadskommissionen vitsordat

behovet av ökad teknisk utbildning. Kommissionen har anfört.

Tillströmningen till de tekniska gymnasierna under de senaste åren har

varit mycket stor, och behovet av tekniker med den utbildning, som de

tekniska gymnasierna avse att meddela, har gjort sig starkt kännbart

på en mångfald industriella verksamhetsområden. Kommissionen anser, att

man även på lång sikt kan räkna med stor efterfrågan på dylik arbetskraft,

varjämte även vissa statliga och kommunala verk och inrättningar

efterfråga densamma. Särskilt stor är efterfrågan på teknisk arbetskraft

inom maskin- och byggnadstekniken. Kommissionen finner sålunda, att

de ökade utbildningsmöjligheter, som åsyftas i förevarande framställningar

om nya parallellavdelningar vid de tekniska gymnasierna i Örebro och

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Majlis ■proposition nr lJt9.

Norrköping samt en maskinteknisk gymnasielinje vid tekniska fackskolan

i Eskilstuna, ur arbetsmarknadssynpunkt äro synnerligen välbehövliga. Med

detta uttalande Ilar kommissionen dock icke tagit ställning till, huruvida det ur

pedagogiska och organisatoriska synpunkter är ställt utom tvivel, att utökning

av gymnasiet i Örebro samt inrättande av ett maskintekniskt gymnasium i

Eskilstuna äro de lämpligaste formerna för ernående av motsvarande ökade utbildningsmöjligheter.

Skolöverstyrelsen har icke ansett sig kunna tillstyrka gjorda framställningar

örn inrättande av nya parallellavdelningar i vidare mån ån att överstyrelsen

föreslagit, att ytterligare en parallellavdelning av första klassen

inrättas vid vartdera av läroverken i Norrköping och Örebro. I Norrköping

skall enligt överstyrelsens förslag upprättas en flygteknisk linje, den första

av detta slag. Överstyrelsen har anfört bland annat.

Med hänsyn till att efterfrågan på arbetskraft med sådan utbildning, som

de tekniska läroverken ha till ändamål att meddela, för närvarande är mycket

stor samt även på grund av att antalet godkända inträdessökande till

de tekniska läroverken är avsevärt större än antalet lärjungar, som där

kunna mottagas, finner överstyrelsen uppenbart att, även om en viss försiktighet

i fråga om omfattningen av en planerad utvidgning kan vara påkallad,

särskilt med tanke på att efter fredsslutet efter nu pågående världskrig

liknande förhållanden kunna inträffa som efter världskriget 1914—

1918, så bör dock ett avsevärt större antal inträdessökande till tekniska^läroverk

beredas möjlighet att erhålla teknisk läroverksutbildning än som varit

fallet under de senare åren. Bland de olika områden av industrien, som i

särskilt hög grad synas böra tillföras arbetskraft från de tekniska läroverken,

framträder i första linjen den mekaniska verkstadsindustrien. Därjämte

synes särskilt den elektrotekniska industrien samt den för landet numera

så betydelsefulla flygindustrien liksom även det svenska flygvapnet

böra tillförsäkras ökad personal med teknisk läroverksutbildning. Överstyrelsen

finner således, att ökad utbildning inom maskintekniska facket

är erforderlig. En framställning örn upprättande av en flygteknisk linje vid

tekniska gymnasiet i Norrköping har ingivits av gymnasiets styrelse, och

överstyrelsen har även under hand inhämtat, att flygvapnets utbildningsavdelning

anser en linje av ifrågavarande slag önskvärd ur flygvapnets synpunkt.

Under hänvisning till vad professorn vid tekniska högskolan i Stockholm

Folke Odqvist i egenskap av examensombud i en bifogad skrivelse till

överstyrelsen anfört får överstyrelsen tillstyrka, att den planerade flygtekniska

gymnasielinjen förliigges till gymnasiet i Norrköping.

Under hänvisning särskilt till vad statens arbetsmarknadskommission anfört

får överstyrelsen tillstyrka inrättande av en ny parallellavdelning vid vart och

ett a v de tekniska gymnasierna i Norrköping och Örebro. Då överstyrelsen

föreslagit nyinrättande av ett tekniskt gymnasium i Gävle nied till en början

två avdelningar av första klassen, skulle således fyra nya avdelningar av första

klassen tillkomma vid de tekniska läroverken från och med budgetåret 1943/

44. Örn hänsyn vidare tages till den från och med budgetåret 1942/43 nyinrättade

parallellklassen viii elektrotekniska fackskolan i Västerås, vilken synes

böra bibehållas även under budgetåret 1943/44, skulle i allt en utökning med

fem avdelningar av första klassen beräknas flir läsåret 1943/44 i jämförelse

med det senast förflutna läsåret 1941/42. Vid början av sistnämnda läsår in
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 1I{9.

skrevos 732 lärjungar i första klassen. Ökningen på grund av de föreslagna nya

klassavdelningarna beräknas till 150 lärjungar motsvarande cirka 20 procent.

Vidare bör tågås i betraktande, att man i fortsättningen bör räkna med intagande

av lärjungar årligen i tre avdelningar av första klassen av tekniska gymnasiet

i Göteborg, medan tidigare endast vissa år intagning skett i denna omfattning.

Det synes överstyrelsen lämpligt, att ytterligare utökningar av de tekniska

läroverkens organisation få anstå, tills frågan om inrättande av ett tekniskt

läroverk i övre Norrland blivit ytterligare utredd. Härjämte bör beaktas, att

tekniska läroverket i Stockholm inom de närmaste åren beräknas kunna mottaga

ett betydligt större antal lärjungar än för närvarande är fallet, på grund

av att läroverket fortfarande endast disponerar provisoriska lokaler.

I anledning av skolöverstyrelsens förslag har drätselkammaren i Örebro å

stadens vägnar i skrivelse den 27 februari 1943 utvecklat skälen för att tvenne

nya parallellavdelningar upprättas vid stadens tekniska gymnasium. Drätselkammaren

erinrar bland annat om att staden under år 1942 slutfört en omfattande

nybyggnad för gymnasiet. Dessa lokaler ha tills vidare delvis lämnats

oinredda och avsetts såsom reserv för gymnasiets fortsatta utveckling. Drätselkammaren

finner det vara av intresse, icke blott för Örebro stad utan även för

staten och för landets näringsliv, att dessa reservlokaler snarast komma till

avsedd användning. Vidare framhålles, att läroverket förfogar över dyrbara

laboratorier och apparater, vilka med läroanstaltens nuvarande omfattning

delvis komma till användning endast i mycket begränsad utsträckning, samtidigt

som icke på långt när alla kvalificerade inträdessökande kunna mottagas

vid läroverket.

Statskontoret har ej velat framställa erinran mot den av skolöverstyrelsen

föreslagna ökningen av antalet avdelningar.

Statskontoret har under hand inhämtat vissa uppgifter rörande storleken under

läsåren 1939/40—1941/42 av antalet godkända inträdessökande till de

tekniska läroverkens första klass. Medan antalet intagna inträdessökande för

vart och ett av nämnda läsår utgjort respektive 702, 677 och 732, har antalet

av dem, som måst avvisas på grund av platsbrist, uppgått till respektive 769,

498 och 616. Vid läroverket i Eskilstuna begränsa ändock gällande inträdesfordringar

antalet kompetenta inträdessökande till sådana, som genomgått en

särskild kurs.

Nu angivna siffror giva otvivelaktigt vid handen, att viss utvidgning av de

tekniska läroverkens organisation för närvarande är i och för sig påkallad. I

betraktande av vad som anförts i ärendet och då beredande av ökade utbildningsmöjligheter

på förevarande område torde få anses tjäna det allmännas

intresse, icke minst i nuvarande läge, vill statskontoret ej framställa någon

erinran mot att åtgärder vidtagas i angivet syfte.

Ökning av antalet lektorer. Skolöverstyrelsen har föreslagit att

8 nya lektorstjänster inrättas, frånsett den som borde inrättas vid ett tekniskt

läroverk i Gävle. Överstyrelsen har härom anfört i huvudsak följande.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

I personalförteckningen för de tekniska läroverken har från och nied budgetåret

1942/43 antalet lektorer ökats från 52 till 53.

Relationen mellan antalet ordinarie och icke-ordinarie lärare vid de tekniska

läroverken är betydligt ofördelaktigare än vid de allmänna läroverken. Överstyrelsen

har beräknat, att vid en utökning av antalet lektor stjänster vid de

tekniska läroverken i Borås, Eskilstuna, Göteborg, Härnösand, Norrköping,

Stockholm och Västerås med respektive 2, 1, 2, 2, 4, 4 och 1 skulle undervisningen

vid nämnda läroverk till omkring 54, 54, 53, 55, 54, 50 och 53 procent

komma att uppehållas av ordinarie lärare. Intet av dessa läroverk skulle således

genom en dylik utökning av antalet ordinarie lärarkrafter uppnå de för

tekniska läroverken i Malmö och Örebro gällande talen (58 respektive 59 procent),

vilka senare dock komma betydligt efter vad som är ordinärt vid de

allmänna läroverken, en omständighet, som medför, att någon ytterligare överflyttning

av tjänster från nämnda tekniska läroverk ej synes böra företagas.

Då redan under nuvarande förhållanden antalet lektorsbefattningar vid de

tekniska läroverken måste anses vara oproportionerligt lågt med hänsyn till

såväl kontinuiteten i undervisningen som svårigheterna att erhålla icke-ordinarie

lärare med fullgod kompetens samt även med anledning av den utökning

av antalet parallellavdelningar vid de nu befintliga tekniska läroverken,

som överstyrelsen föreslagit, får överstyrelsen hemställa, att från och med

budgetåret 1943/44 ytterligare 8 lektorstjänster uppföras å personalförteckningen

för de tekniska läroverken. Dessa nya tjänster skulle fördela sig på

följande sätt.

Tekniska läroverket i

Antal nyinrättade

lektorst j änster

Borås................

1

Göteborg..............

1

Härnösand .............

1

Norrköping.............

2

Stockholm..............

2

1 V Österås...............

1

För att ytterligare understryka behovet av flera ordinarie lärare vid de tekniska

läroverken vill överstyrelsen nämna, att rektor vid elektrotekniska fackskolan

i Västerås framhållit, att risk finnes för att undervisningen icke kan bedrivas

tillfredsställande i längden och fackskolan bli, vad den bör vara, med

nu rådande förhållanden i fråga om lärarnas anställning. Att ett begränsat antal

timlärare finnes kan kanske vara lämpligt genom att på så sätt kontakten

med industrien förmedlas, om man lyckas få de lämpliga personerna som lärare.

Men endast i begränsad utsträckning står den vägen öppen, och ett allt för

litet antal ordinarie eller åtminstone extra ordinarie lärare äventyrar stabiliteten

i undervisningen, samtidigt som undervisningen delvis måste läggas i

händerna på personer, som kanske ej äro ur alla synpunkter de mest kvalificerade

och lämpliga.

Överstyrelsen vill med avseende på fackskolan i Västerås framhålla, att behovet

av ordinarie och extra ordinarie lärare ökats i hög grad på grund av tillkomsten

av en ny parallellavdelning från och med budgetåret 1942/43.

Styrelsen för tekniska gymnasiet i Göteborg har hemställt, att på grund av

det ökade antalet klassavdelningar vid gymnasiet 4 nya lektorsbefattningar

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr lJfi.

måtte inrättas där. Överstyrelsen anser sig — särskilt med tanke på det ännu

större behovet av ordinarie lärare vid gymnasiet i Norrköping och läroverket

i Stockholm — endast böra föreslå, att för budgetåret 1943/44 beräknas en

ökning av lektorernas antal vid Göteborgsgymnasiet från 7 till 8.

Enligt det ovan anförda anser således överstyrelsen inrättande av 8 nya lektorst

jänster vid de nuvarande tekniska läroverken vara att betrakta som ett

mycket måttligt krav för erhållande av en stabilisering av undervisningen vid

dessa läroverk. Det må här framhållas, att svårigheterna att erhålla timlärare

i tekniska ämnen med tillfredsställande kompetens äro särskilt stora under

en tid, då högkonjunktur råder inom industrien och då de högre inkomstmöjligheterna

för väl kvalificerad personal vid industriell anställning göra, att sådana

krafter, som kunna anses särskilt önskvärda som lärare vid tekniska läroverk,

icke vilja stå till förfogande, då det icke gäller en varaktig anställning

på ordinarie stat. Överstyrelsen vill även framhålla, att det synes vara av stor

vikt även ur allman beredskapssynpunkt, att undervisningen vid de tekniska

läroverken uppehälles av välkvalificerade lärare med kontinuerlig anställning

i de tekniska läroverkens tjänst.

De tekniska läroverken beräknas höstterminen 1943 omfatta 88 klassavdelningar.

Per klassavdelning skulle, frånräkna! rektorerna, komma 0.705 ordinarie

lärare. Läsåret 1941/42 funnos vid de allmänna läroverken 2,104 klassavdelningar.

Antalet ordinarie lärartjänster i läro- och övningsämnen (frånräkna!

rektorerna) var per klassavdelning 1.086 eller 54 procent större än vid de

tekniska läroverken, en siffra, som tydligt torde ådagalägga, att det av överstyrelsen

för budgetåret 1943/44 föreslagna antalet lektorer vid de tekniska

läroverken inom snar framtid bör ytterligare ökas, då det icke synes föreligga

rimlig anledning till att de tekniska läroverken skola vara så avsevärt mycket

sämre ställda i detta hänseende än de allmänna läroverken.

Statskontoret har ansett tillräckligt, att 5 lektorstjänster nyinrättas för

nästa budgetår.

Statskontoret vill visserligen icke förneka, att den nuvarande proportionen

mellan ordinarie och icke-ordinarie lärare är mindre gynnsam vid de tekniska

läroverken än vid de allmänna läroverken, och anser därför, att viss förstärkning

av de ordinarie lärarkrafterna är motiverad. Ä andra sidan torde icke böra

bortses från att tjänstgöringen vid de tekniska läroverken på grund av det varierande

antalet klassavdelningar knappast är av samma stabila karaktär som

vid de allmänna läroverken. Det synes fördenskull rimligt, att förstärkningen

av den ordinarie lärarpersonalen i avvaktan på närmare erfarenhet sker i etapper.

Antalet nyinrättade lektorstjänster för nästa budgetår torde enligt ämbetsverkets

mening böra begränsas till förslagsvis högst 5.

Arvoden åt skolläkare m. fl. Skolöverstyrelsen har med anledning

av den föreslagna ökningen av lärjungeantalet vid de tekniska läroverken

och för genomförande av arvodesförbättringar föreslagit höjning av arvodena

åt skolläkare med 840 kronor, av arvodena åt bibliotekarier med 380 kronor

samt av arvodena åt bokförings- och skrivbiträden med 1,085 kronor (i dessa

belopp inga icke de arvoden, som beräknats för det planerade gymnasiet i

Gävle). Av framställningen inhämtas.

Arvodena åt skolläkare och bibliotekarier böra höjas med hänsyn dels till beräknad

ökning av lärjungeantalet, dels att arvodena i vissa fall varit väl lågt

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Marits proposition nr 1//J.

beräknade, dels ock till önskvärdheten av att arvodena bättre anpassas till

motsvarande arvoden vid högre allmänna läroverk. Beträffande bibliotekariearvodena

må som jämförelse nämnas, att arvodet till bibliotekarie vid högre

allmänt läroverk med mindre än 400 lärjungar uppgår till 720 kronor samt till

bibliotekarier vid realskola med mindre än 400 lärjungar till 360 kronor.

Arvodena åt bokförings- och skrivbiträden åt rektorer ha för innevarande

budgetår endast höjts vid läroverken i Borås och Västerås, varjämte biträdet

vid Stockholmsläroverket erhållit en tjänst i lönegrad Ex 7. Överstyrelsen tinner

en höjning av arvodena synnerligen önskvärd. Med de arvoden, som nu

stå till förfogande, ha rektorerna själva i vissa fall fått bidraga till expeditionsbiträdenas

avlöning. Överstyrelsen hemställer örn samma höjningar som överstyrelsen

föreslagit för budgetåret 1942/43, justerade med hänsyn till den

föreslagna utökningen av gymnasieorganisationen. .

De av överstyrelsen föreslagna arvodena äro följande (höjningen angives

inom parentes):

Skolläkare

Bibliotekarier

Bokförings- och

skrivbiträden

Kronor

Kronor

åt rektorer

Kronor

Borås......................

660 (+ 130)

360 (+ 20)

900 (+ 100)

Eskilstuna....................

660 (+ 120)

360 (+ 50)

810 (+ 150)

Göteborg....................

870 (+ 260)

—

—

Härnösand ...................

660 (+ 50)

360

900 (+ 180)

Malmö......................

960 (+ 10)

630 (+ 20)

1,530 (+ 140)

Norrköping...................

930 (+ 70)

600 (+ 60)

1,500 (+ 220)

Stockholm....................

930 (+ 10)

600 ( + 180)

—

Västerås.....................

660 (+ 180)

360 (+ 40)

900 (+ 95)

1.140 (+ 10)

720 (+ 10)

1,530 (+ 200)

Summa

7,470 (+ 840)

3,990 ( + 380)

8,070 ( + 1,085)

Statskontoret har ansett arvodena böra underkastas en allmän reglering efter

enhetliga grunder. I avvaktan härpå böra arvodena enligt statskontorets mening

höjas med 135 kronor för skolläkare, med 60 kronor för bibliotekarier och

med 105 kronor för rektorsbiträdena. Ämbetsverket anför.

Dessa arvoden ha gång efter annan varit föremal för justeringar uppåt. Såvitt

statskontoret kunnat finna, har emellertid någon generell princip icke

följts härvid. Åtminstone under senare år lärer dock inrättandet av nya klassavdelningar

ha föranlett ökning av arvodena, ehuru ökningsbeloppen för respektive

befattningshavare inom en och samma kategori varit av varierande

storlek. Någon direkt anknytning till de regler, som gälla för fastställandet av

motsvarande slag av arvoden vid de högre allmänna läroverken, torde icke

heller ha kunnat ernås i betraktande av skillnaden i storlek mellan dessa läroverk

och de tekniska läroverken.

Nu angivna omständigheter tala enligt statskontorets mening för önskvärdheten

av att arvodena underkastas en allmän översyn i syfte att åvägabringa

generella och mera mekaniskt verkande regler för utmätandet av dessa avlöningsförmåner.

Med hänsyn till svårigheten att, innan en dylik översyn genom
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr l/t9.

forts, fa till stand en rättvis avvägning av nämnda arvoden kan statskontoret

end1asL1,b.^änsad utsträckning tillstyrka de av överstyrelsen föreslagna arvodesf

orhojningarna. Med utgångspunkt, bland annat, från det beräknade antalet

klassavdelningar för nästa läsår föreslår ämbetsverket därför, att arvodesposten

för skollälare höjcs med 135 kronor, fördelade med 45 kronor på vartdera

av läroverken i Göteborg, Norrköping och Västerås, arvodesposten för

bibliotekarier med 60 kronor med lika fördelning å läroverken i Norrköpin^

och Västerås, samt arvodesposten för bokförings- och skrivbiträden med 105

kronor, med en tredjedel av beloppet på vartdera av läroverken i Norrköping

Västerås och Orebro.

Biträdande rektor vid läroverket i Göteborg. För tekniska

gymnasiet i Göteborg har alltsedan dess tillkomst år 1937 genom omorganisation

av Chalmers tekniska instituts lägre avdelning icke funnits någon

särskild rektor, utan rektor vid Chalmers tekniska högskola fick i uppdrag att

även vara rektor för gymnasiet. Anledningen härtill var, att gymnasiets lokaler

skulle under tio ar vara belägna inom de av högskolan använda fastigheterna.

Skolöverstyrelsen har med anledning av ökning av rektors göromål föreslagit

anvisande av ett arvode a 1,500 kronor till en biträdande rektor. Överstyrelsen

anför.

Styrelsen för tekniska gymnasiet i Göteborg har framhållit, att rektorsgoromalen

beträffande gymnasiet, vilkas omfattning vid tidpunkten för nämnda

omorganisation icke av styrelsen kunde på förhand tillräckligt överblickas,

visat sig så omfattande, att styrelsen sedan början av höstterminen 1940 uppdragit

at högskolans prorektor att svara för de huvudsakliga rektorsgöromålen

vid gymnasiet. Erforderligt arvode härför har styrelsen bestritt ur tillgängliga

donationsmedel. För. läsåret 1942/43 vore svårigheterna särskilt stora, med

anledning av att ordinarie rektorn vid högskolan beviljats tjänstledighet med

prorektor som vikarie.

I underdånig skrivelse den 4 juli 1942 har överstyrelsen framhållit, att »det

synes överstyrelsen uppenbart, att det icke kan anses lämpligt, att vid ett tekniskt

läroverk av den storlek, som tekniska gymnasiet i Göteborg uppnått, icke

tinnes en särskild rektor, som odelat kan ägna sig åt gymnasiet». I enlighet

med överstyrelsens förslag har Kungl. Majit den 17 juli 1942 förklarat hinder

icke möta för anställande av en lektor vid gymnasiet såsom biträdande rektor

under prorektors överinseende tills vidare under budgetåret 1942/43, dock

utan att detta förhållande föranleder någon kostnad för statsverket.

Den för gymnasiet bästa lösningen av rektorsfrågan synes vara inrättande av

en rektorsbefattning från och med budgetåret 1943/44. Emellertid synes hinder

för denna lösning av frågan föreligga med hänsyn till att stadsfullmäktige i

Goteborg den 31 oktober 1935 under vissa förutsättningar besluta, bland

annat, att staden skulle ataga sig att fran och med det elfte året av gymnasiets

verksamhet tillhandahålla, efter stadens val, bostad eller hyresersättning åt

rektor. Statsverket skulle sålunda under nämnda samt de därpå följande tre

budgetaren behöva bestrida kostnader för bostad eller hyresersättning åt

rcKtor.

Överstyrelsen har icke ansett sig böra räkna med inrättande av en rektorsbefattning

vid gymnasiet från och med budgetåret 1943/44. Det synes överstyrelsen

synnerligen önskvärt, att en biträdande rektor anställes vid gymna
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

siet även under nämnda budgetår. Dennes arvode torde böra bekostas av statsmedel.

Styrelsen för gymnasiet har också hemställt örn ett anslagsbelopp av

2,000 kronor för ändamålet. Överstyrelsen finner emellertid, att arvodet bör

kunna begränsas till 1,500 kronor, att utgå ur anslagsposten till arvoden och

särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit.

Statskontoret har förklarat sig icke kunna biträda överstyrelsens förslag.

Därest biträdande rektor befinnes böra förordnas jämväl under läsåret

1943/44, syntes detta böra ske på samma villkor som uppställts i fråga örn

förordnandet för innevarande läsår.

Extra ordinarie 1 ii rare. Vid bifall till skolöverstyrelsens förutnämnda

förslag beträffande de tekniska läroverkens organisation under nästa

budgetår skulle tillkomma dels en ny klassavdelning vid läroverken i Göteborg,

Norrköping, Västerås och Örebro, dels två nya avdelningar vid ett gymnasium

i Gävle. Såsom i det föregående nämnts, har överstyrelsen föreslagit, att antalet

lektor stjänster från och med den 1 januari 1944 skulle ökas med 8, varjämte

en tjänst skulle erfordras för det planerade gymnasiet i Gävle.

Skolöverstyrelsen har vidare föreslagit, att utöver nämnda utökning av antalet

fast anställda lärare skulle inrättas 5 nya extra ordinarie adjunktstjänster,

nämligen vid läroverken i Borås, Eskilstuna, Göteborg, Stockholm och Västerås.

Överstyrelsen anför bland annat.

Styrelsen för läroverket i Stockholm har föreslagit, att eleverna i sista klasssen

av elektrotekniska fackskolan skola medgivas rätt att välja mellan en kraftteknisk

och en teleteknisk linje. Även örn överstyrelsen ännu icke ansett sig

kunna fatta definitiv ståndpunkt till den föreslagna differentieringen inom den

elektrotekniska fackskolan, så anser sig överstyrelsen i nu förevarande sammanhang

dock böra räkna med det antal lärartimmar, som skulle bli erforderligt,

därest differentieringen genomföres från och med läsåret 1943/44. Totala

antalet lärartimmar skulle enligt det förslag till undervisningsplan, som ingivits

till överstyrelsen, härvid ökas med 9 veckotimmar i aftonfackskolan.

Av de 3,392 beräknade erforderliga lärartimmarna under läsåret 1943/44

skulle även efter tillkomsten av de 9 föreslagna nya lektor stjänsterna icke mindre

än 1,854.5 veckotimmar uppehållas av icke-ordinarie lärare. Fördelningen

skulle således motsvara cirka 45 procent på ordinarie lärare och cirka 55 procent

på icke-ordinarie lärare, en fördelning, som ur undervisningssynpunkt

måste anses vara synnerligen olämplig.

Av de 62 lektorerna åtnjuter en nedsättning i sin tjänstgöring till 17 timmar

i veckan. För de återstående 61 lektorerna skulle således tjänstgöringen

omfatta i medeltal 22.5 veckotimmar.

Då det för undervisningens kontinuitet är av största betydelse, att de ickeordinarie

lärarna i största möjliga utsträckning erhålla mera kontinuerlig anställning,

anser överstyrelsen det av största vikt, att antalet extra ordinarie adjunkter

okas. Överstyrelsen föreslår en ökning av de extra ordinarie adjunkternas

antal från 9 till 14, alltså med 5. En mindre ökning än den föreslagna

anser överstyrelsen icke tillrådlig. Då de nytillkommande extra ordinarie adjunkterna

beräknas till stor del kunna övertaga undervisning, som eljest skulle

uppehållas av timlärare i tekniska ämnen, blir kostnadsökningen liven relativt

obetydlig jämfört med kostnaderna för inrättande av samma antal lektorstjänster,

vilket givetvis ur undervisningssynpunkt vore att föredraga. Ur bespa
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 1J+9.

ringssynpunkt anser sig överstyrelsen dock böra stanna vid den föreslagna ökningen

av lektors- och extra ordinarie adjunktstjkuster. En längre driven besparingsåtgärd

anser överstyrelsen icke tillrådlig.

De 14 extra ordinarie adjunktstjänsterna synas från och med budgetåret

1943/44 även böra uppföras på personalförteckningen för de tekniska läroverken.

För de allmänna läroverkens del äro redan nu de extra ordinarie

adjunktstjänsterna uppförda på personalförteckningen.

Timlärare. Genom kungörelsen 1940:1066 ha timlärararvodena vid

de tekniska läroverken höjts med nio procent och genom kungörelsen 1942: 787

med ytterligare fem procent.

Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår beräknat merkostnaderna till följd

av sistnämnda kungörelse till 34,000 kronor. Vikariatskostnaderna beräknas

till ett cirka 18,000 kronor högre belopp än för innevarande budgetår. För

timlärarna i färgeritekniska ämnen vid läroverket i Norrköping föreslås arvodeshöjning.

Av överstyrelsens framställning inhämtas.

Den ersättning, som enligt kungörelserna den 30 december 1940 (nr 1066)

och den 5 september 1942 (nr 787) skall utgå till timlärare, medför enligt överstyrelsens

uppfattning för budgetåret 1943/44 en merkostnad av 34,000 kronor.

Härvid har tagits hänsyn till att eventuellt ett något mindre antal timlärare

än tidigare kunna förväntas bli delaktiga av arvodesförhöjningen, då

möjligen några av de timlärare, som hittills åtnjutit arvodesförhöjningen,

kunna förväntas erhålla placering på de föreslagna nya lektors- och extra ordinarie

adjunktstjänsterna.

För det antal timlärare, som uppehålla lektorstjänster, vilka äro vakanta

utan att vara nyinrättade samt vilkas innehavare åtnjuta tjänstledighet har

för innevarande budgetår beräknats ett belopp av omkring 20,000 kronor.

Enligt infordrade uppgifter angående kostnaden för avlönande av timlärare,

vilka fungerat som vikarier för lektorer, vilka åtnjutit tjänstledighet av annan

anledning än militär beredskapstjänst göring eller vilka bestritt tjänstgöring

å vakant tjänst, belöpte sig kostnaden under budgetåret 1941/42 till icke

mindre än 53,722 kronor 89 öre. Anledningen till att denna kostnad är av

så betydande storlek sammanhänger med att ett stort antal lektorer förordnats

att uppehålla högre tjänster, såsom undervisningsrådsbefattning, speciallärarbefattningar

och professurer vid tekniska högskolor. Överstyrelsen anser

sig på grund av resultatet av den gjorda undersökningen böra räkna med ett

belopp av 40,000 kronor för budgetåret 1943/44.

För undervisningen i färgeritekniska ämnen vid tekniska gymnasiet i Norrköping

har till och med budgetåret 1941/42 utgått ett särskilt anslag av

3,200 kronor. Från och med budgetåret 1942/43 har detta anslag inräknats

i anslagsposten avlöningar åt icke-ordinarie personal, ehuru anslaget fortfarande

maximerats till 3,200 kronor. På grund härav har hittills icke kunnat utgå

högre arvode än 222 kronor per veckotimme och läsår åt läraren i praktisk

färgeriteknik, under det att timläraren i färgeriteknologi erhållit ett arvode

av 282 kronor per veckotimme och läsår. Det synes önskvärt, att — såsom

läroverkets rektor i skrivelse till överstyrelsen hemställt — timlärararvodet i

praktisk färgeriteknik må utgå med åtminstone 234 kronor per veckotimme

och läsår. Härvid skulle erfordras ett belopp av cirka 3,310 kronor för den

färgeritekniska undervisningen.

Därest en maximering av anslaget till färgeriundervisningen över huvud kan

anses erforderlig, torde ett maximibelopp av 3,350 kronor böra föreskrivas för

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 149.

budgetåret 1943/44. Enligt överstyrelsens uppfattning föreligger emellertid

intet skäl till att en särskild maximeringsföreskrift skall vara gällande för denna

ämnesgrupp, sedan från oell med innevarande budgetår icke längre särskild

anslagspost upptages i riksstaten för ifrågavarande ändamål.

Statskontoret har beträffande vikariatskostnaderna anfört.

Skäligheten av att ett belopp av 40,000 kronor anvisas för avlönande av

vikarier å vakanta lektorstjänster eller å tjänster, vilkas innehavare äro lediga

för uppehållande av annan befattning, undandrager sig visserligen statskontorets

närmare bedömande med hänsyn till ovissheten rörande omfattningen

av vikariatsförordnandena under kommande läsår, men ämbetsverket anser

sig dock böra ifrågasätta, om anledning föreligger att räkna med så stort belopp.

Statskontoret förutsätter dessutom, att Kungl. Majit även i fortsättningen

skall äga befogenhet att medgiva överskridande av anslagsposten,

därest för ändamålet anvisade medel icke skulle förslå. Under alla förhållanden

torde en mot beloppet svarande minskning kunna vidtagas av anslagsposten

till avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Vissa arvoden ur icke-ordinarieposten. Skolöverstyrelsen

har föreslagit höjning av de för övningar i lantmäteri avsedda medlen

med 650 kronor och anvisande av 5,000 kronor för anordnande av föreläsningar

i tekniska ämnen. Vidare har överstyrelsen föreslagit, att dyrtidskompensation

av statsmedel skulle utgå till vissa, delvis av Västerås stad avlönade

befattningshavare vid läroverket därstädes. Överstyrelsen har anfört

bland annat.

Med avseende å anslaget till övningar i lantmäteri, 4,225 kronor, må framhållas,

att läsåret 1943/44 beräknas vid tekniska gymnasiet i Göteborg tre

avdelningar av tredje klassen mot två under läsåret 1942/43, varför en höjning

av anslaget till gymnasiet är ofrånkomlig. Överstyrelsen anser sig böra räkna

med ett från 400 till 600 kronor höjt arvodesbelopp. Vid elektrotekniska

fackskolan i Västerås kommer läsåret 1943/44 att finnas tre avdelningar av

högsta klassen. Fackskolans rektor har under hand framhållit, att då vid

denna fackskola ej finnes tillgång till någon lärare, som kan handhava övningarna,

synes det betydelsefullt, att arvodet, nu 300 kronor, icke är allt för lågt.

Överstyrelsen anser sig böra räkna med samma belopp som vid övriga skolor

med tre klassavdelningar av högsta klassen, alltså 600 kronor. För läroverken

i Borås, Eskilstuna och Härnösand synas de tidigare utgående arvodena å

300 kronor böra höjas till 350 kronor. Vid samtliga dessa läroverk finnas två

avdelningar av högsta klassen.

Med hänsyn till den snabba utvecklingen inom tekniken är det ofta förenat

med stora svårigheter för lärarna vid de tekniska läroverken att i den grad,

som måste anses önskvärd, i undervisningen införa nya kursmoment, som

böra medtagas med hänsyn lill den industriella utvecklingen. Ett medel för

upprätthållande av kontakten med industrien lia lärarna tidigare haft i möjligheten

att med stöd av stipendier företaga studieresor. Dessa stipendiemedel

ha under senare år varit indragna. Enligt överstyrelsens uppfattning böra de

åter införas från och med budgetåret 1943/44. Ett annat betydelsefullt medel

för upprätthållande av kontakten mellan de tekniska läroverken och industrien

vore genom förvärvande av industriens tekniker som tillfälliga föreläsare

vid de tekniska läroverken. Härigenom skulle den blivande ingenjören redan

[ät gymnasiestudiet, i jin högre grad än nu kan bli fallet, få en omedelbar oell

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Marits proposition nr 149.

konkret föreställning om praktikens aktuella tekniska problem. Överstyrelsen

tillåter sig sålunda föreslå, att för budgetåret 1943/44 ett belopp å 5,000 kronor

beräknas för anordnande av sådana föreläsningar vid de tekniska läroverken.

Till en laboratorievaktmästare samt en maskinist och eldare vid elektrotekmska

fackskolan i Västerås utgå nu ur icke-ordinarieposten arvoden å respektive

2,175 och 1,275 kronor. Beloppen utgå under villkor, att staden förbinder

sig, att till dessa befattningshavare, så länge de äro anställda vid såväl statens

som stadens läroanstalter, utbetala så stort arvode, att av vederbörande uppburen

avlöning uppgår till samma belopp som är fastställt för befattningshavare

i 6 lönegraden av löneplanen Eo i civila icke-ordinariereglementet, minskat

med ett belopp, motsvarande sådan befattningshavares pensionsavgifter.

Hittills har staden fått betala dyrtidskompensation å hela lönen. Detta synes

mke vaja riktigt, utan får överstyrelsen föreslå, att rörligt tillägg och kristilllägg

må utgå å de belopp, som utgöra statens bidrag.

Statskontoret har, vad beträffar skolöverstyrelsens hemställan om anvisande

av 5,000 kronor för anordnande av vissa föreläsningar, inskränkt sig till

att framhålla, att, då några uppgifter rörande dispositionen av nämnda belopp

icke lämnats, ämbetsverket saknar möjlighet att göra något bestämt uttalande

på denna punkt.

Avlöningsstaten. Skolöverstyrelsen har föreslagit följande avlöningsstat

för nästa budgetår (inom parentes angivas föreslagna höjningar av

de olika posterna).

Utgifter.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.........................kronor 765,000 (+ 61,000)

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt skolkare.

...... kronor 7,950 ( + 1,320)

b. Arvoden åt bibliotekarier

.... » 4,290 (+ 680)

c. Arvoden åt bok
förings-

och skrivbiträden

åt rektorer

........ » 8,670 ( + 1,685)

d. Arvode åt biträ
dande

rektor vid

tekniska gymnasiet

i Göteborg .___j__E500( 4,^500) » 22,410 (+5,185)

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis.................. » 651,100 (+107,100)

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ....... > 148,000 (+17,710)

Summa kronor 1,586,510 ( + 190,995)

Särskilda uppbördsmedel.

Hyror och hyresersättningar m. m.......kronor 26,510 (+ 1,995)

Nettoutgift kronor 1,560,000 ( + 189,000).

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 1J+9.

I det föregående har jag utförligt motiverat behovet av utvidgad undervisningskapacitet

vid de tekniska läroverken. Bortsett från övre Norrland,

där på grund av speciella förhållanden ett nytt läroverk ansetts böra komma

till stånd, har jag funnit det riktigt, att den önskvärda utökningen inom

detta område av skolväsendet åstadkommes inom ramen av den bestående

organisationen och icke genom att nya undervisningsanstalter upprättas.

Jag kan följaktligen icke nu tillstyrka, att ett nytt tekniskt gymnasium,

som föreslagits, inrättas även i Gävle. Däremot biträder jag skolöverstyrelsens

förslag om upprättande av en ny parallellavdelning av första

klassen vid vartdera av läroverken i Norrköping och Örebro, den förra

avseende en nyinrättad flygteknisk linje. Med hänsyn till tidigare beslut

örn inrättande av nya parallellinjer vid läroverken i Göteborg och Västerås

kommer vidare antalet parallellavdelningar av högre klasser under nästa

läsår att automatiskt ökas med två. Det planerade tekniska gymnasiet i

Luleå bör nästa läsår omfatta två klassavdelningar. De tekniska läroverkens

organisation under budgetåret 1943/44 kommer sålunda, vid bifall

till vad jag förordat, att utvidgas med sammanlagt sex klassavdelningar.

I annat sammanhang denna dag har jag tillstyrkt vissa förändringar beträffande

avlöningsgrupperingen för rektorerna vid de tekniska läroverken,

innebärande, att rektor vid läroverket i Stockholm uppflyttas från grupp

III till grupp I och rektor vid läroverket i Västerås från grupp IV till grupp

III. För det planerade tekniska gymnasiet i Luleå torde vidare böra inrättas

en rektorstjänst i grupp lil, d. v. s. samma grupp som gäller för tekniska

läroverket i Llärnösand.

Skolöverstyrelsen har föreslagit inrättande av åtta nya lektorstjänster

vid de tekniska läroverken. Den nuvarande starka efterfrågan på kvalificerad

arbetskraft med teknisk utbildning har försvårat möjligheterna för de

tekniska läroverken att erhålla lämpliga lärare i tekniska ämnen, vilket medfört

täta lärarombyten och därigenom varit till men för undervisningens

kontinuitet. Ökningen av antalet lektorstjänster har icke heller hållit jämna

steg med den avsevärda ökning av antalet klassavdelningar, som ägt

rum och som planerats för nästa budgetår. Överstyrelsen framhåller vidare,

att antalet ordinarie tjänster vid de tekniska läroverken även med

den föreslagna ökningen skulle bli proportionsvis avsevärt mindre än vid

de allmänna läroverken. Statskontoret har ansett sig endast kunna tillstyrka,

att fem nya lektorstjänster inrättas för nästa budgetår. Jag ansluter mig till

statskontorets förslag, varvid jag dock förutsätter, att ett av de fem nya lektoraten

skall placeras vid gymnasiet i Luleå. Tjänsternas fördelning i övrigt torde

framdeles få bestämmas av Kungl. Majit efter förslag av skolöverstyrelsen.

I enlighet med vad jag i det föregående föreslagit bör i personalförteckningen

uppföras en vaktmästare i lönegraden A (i, avsedd för gymnasiet i

Luleå.

De förändringar beträffande de ordinarie tjänstemännens antal och löne
Bihang

till riksdagens protokoll 19J/3. 1 sami. Nr 1//J. 3

Departe
mentschefen.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 1/+9.

ställning, jag i det föregående förordat, föranleda enligt mina beräkningar,

att anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän bör höjas med i runt

tal 24,000 kronor. Härvid har jag i likhet med skolöverstyrelsen utgått

ifrån, att de nya lektorstjänstema icke torde komma att bli besatta med

nya innehavare förrän omkring den 1 januari 1944. Ä andra sidan torde

ordinarieposten med hänsyn till tjänstledigheter och dylikt kunna minskas

med i runt tal 40,000 kronor och sålunda uppföras med (704,000 -f 24,000 —

—■ 40,000 =) 688,000 kronor, vilket innebär en minskning med 16,000

kronor.

Anslagsmedlen till arvoden åt skolkare, bibliotekarier och rektorsbiträden

torde, med godtagande av statskontorets förslag och med hänsyn till att

ett nytt gymnasium och nya parallellavdelningar tillkomma, böra höjas något.

Jag föreslår sålunda, att anslagsmedlen ökas med respektive 900, 560 och 1,225

kronor. I anslutning till vad statskontoret anfört bör skolöverstyrelsen anmodas

att i sina anslagsäskanden för budgetåret 1944/45 avgiva förslag till enhetliga

principer för arvodenas beräkning.

Rektor vid Chalmers tekniska högskola är tillika rektor vid tekniska gymnasiet

i Göteborg. Denna anordning består sedan den tid, då det nuvarande

tekniska gymnasiet var en lägre avdelning inom Chalmers tekniska

institut; den har avsetts vara allenast av övergående natur och sammanhänger

med att Göteborgs stad förbehållit sig att först tio år efter gymnasiets

upprättande (den 1 juli 1937) fullgöra sedvanliga förpliktelser att tillhandahålla

undervisningslokaler och bostad eller hyresersättning åt rektor.

Under övergångstiden äro högskolans och gymnasiets lokaler inrymda i samma

byggnader. På grund av rektorsgöromålens ökning har emellertid gymnasiets

styrelse sedan ett par år tillbaka utsett en biträdande rektor för

gymnasiet, vilken erhållit arvode ur tillgängliga donationsmedel. Skolöverstyrelsen

har nu föreslagit anvisande av 1,500 kronor såsom arvode åt denne

biträdande rektor. I nuvarande läge finner jag mig emellertid icke kunna förorda

bifall till denna framställning.

Vad angår anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

har jag intet att erinra mot att medel beräknas för en differentiering inom

den elektrotekniska fackskolan vid läroverket i Stockholm. Jag kan däremot

icke förorda, att förslaget örn inrättande av fem nya extra ordinarie

adjunktstjänster nu bifalles. De nuvarande nio befattningarna av detta

slag böra emellertid uppföras på personalförteckningen. Då jag föreslagit, att

endast fem lektorst jänster nyinrättas, torde det av överstyrelsen beräknade

beloppet för icke-ordinarie lärare böra ökas med kostnaden för den undervisning,

som enligt överstyrelsens förslag skulle bedrivits av fyra lektorer under

vårterminen 1944 eller cirka 14,000 kronor. Det synes mig riktigt, att

arvodena till timlärarna i praktisk färgeriteknik och i färgeriteknologi vid tekniska

gymnasiet i Norrköping utgå enligt av skolöverstyrelsen förordade

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

grunder och att ingen maximering av härtill utgående anslag föreskrives. För

övningar i lantmäteri torde böra anvisas ytterligare 500 kronor, d. v. s. 150

kronor mindre än överstyrelsen föreslagit. Såsom överstyrelsen anfört, är det

önskvärt, att kontakten mellan de tekniska läroverken och industrien främjas

genom att industriens tekniker anlitas som tillfälliga föreläsare över aktuella

tekniska ämnen. Jag biträder överstyrelsens förslag, att för detta

ändamål försöksvis anvisas 5,000 kronor. Vid bifall till vad jag nu föreslagit

bör den av skolöverstyrelsen beräknade icke-ordinarieposten ökas med

cirka 14,000 kronor till 665,100 kronor. Detta belopp överstiger det nu uppförda

med 121,100 kronor.

För rörligt tillägg torde böra beräknas 12,000 kronor mindre än överstyrelsen

räknat med eller 136,000 kronor, innebärande en ökning av det nuvarande

beloppet med 5,710 kronor. Jag har icke funnit anledning till erinran

mot överstyrelsens förslag, att de avlöningsbelopp, som utgå av statsmedel

till en laboratorievaktmästare samt en maskinist och eldare vid fackskolan

i Västerås, uppräknas med belopp, motsvarande rörligt tillägg och

kristillägg på dessa belopp.

Uppbördsmedlen böra, på sätt överstyrelsen föreslagit, uppräknas med

1,995 kronor till 26,510 kronor.

Avlöningsanslaget bör således för nästa.budgetår höjas med (— 16,000 +

+ 900 + 560 + 1,225 + 121,100 + 5,710 — 1,995 =) 111,500 kronor till

1,482,500 kronor.

III. Förslagsanslaget till Tekniska läroverk:

Omkostnader.

Omkostnadsanslaget är nu uppfört med 126,900 kronor. Beträffande anslagets

disposition hänvisas till statsliggaren, sid. 582.

Skolöverstyrelsen har med hänsyn till ökning av antalet befattningshavare

och examensombud samt kostnader för bränsle och andra expenser

föreslagit höjning av anslaget med 46,100 kronor. Överstyrelsen har i huvudsak

anfört följande.

Med hänsyn till att överstyrelsen för budgetåret 1943/44 räknat med ett

betydligt större antal befattningshavare vid de tekniska läroverken, som

äro berättigade att erhålla sjukvård, synes posten till sjukvård m. m. böra

höjas med 300 kronor till förslagsvis 2,000 kronor.

Posten till reseersättningar till examensombud har från och med budgetåret

1942/43 höjts från 3,000 kronor till 5,000 kronor. Med anledning av

den tidigare inryckningen till värnpliktstjänstgöring för studenter och likställda

torde det bli nödvändigt att sammantränga examina vid de tekniska

gymnasierna till en kortare tidsperiod. Till följd härav måste antalet

examensombud ökas, varför anslaget med säkerhet kommer att visa

sig otillräckligt. Överstyrelsen anser för den skull en höjning med ytterligare

1,000 kronor fullt motiverad.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

36 Kungl. Majlis proposition nr l.j9.

Posten till expenser har under budgetåret 1941/42 visat sig vara otillräcklig.

Detta gäller såväl delposten till bränsle, lyse och vatten som delposten

till övriga expenser. Överstyrelsen får särskilt framhålla en omständighet,

som visat sig medföra avsevärt ökade kostnader för posten övriga

expenser, nämligen den i cirkuläret den 9 december 1938 meddelade överenskommelsen

angående kollektivavtal beträffande städning. Då även kostnaderna

för trycksaker, skrivmateriel m. m. undergått betydande stegring är,

oavsett de höjningar, som betingas av utökningen av de tekniska läroverkens

organisation, enligt överstyrelsens uppfattning en avsevärd förstärkning av

anslaget till övriga expenser oundgängligen erforderlig. För tekniska gymnasiet

i Gävle måste man räkna med rätt betydande kostnader på grund

av nyanskaffningar till rektorsexpedition m. m. För nämnda gymnasium

föreslår överstyrelsen ett belopp av 3,500 kronor till övriga expenser. Överstyrelsen

räknar med att en total höjning av nu utgående anslag till bränsle,

lyse och vatten från 81,265 kronor till 109,725 kronor är behövlig samt att

anslaget till övriga expenser erfordrar ökning från 46,160 kronor till 57,500

kronor.

Anslagsposten till reseersättningar till examensombud torde i anslutning

till föreslagen höjning av motsvarande anslag för de allmänna läroverken

böra ökas med 1,000 kronor. Delposten till bränsle, lyse och vatten synes,

med utgångspunkt från en mera normal bränsleförbrukning än skolöverstyrelsen

räknat med, icke behöva uppräknas med mer än 8,000 kronor, eller,

för ernående av lämplig avrundning av omkostnadsanslaget, 8,100 kronor.

Vad angår delposten till övriga expenser, har överstyrelsen föreslagit höjning

med cirka 16,000 kronor på grund av ökade städningskostnader, prisförhöjningar,

ökning av antalet klassavdelningar samt inrättande av ett

nytt läroverk i Gävle. Med hänsyn till den föreslagna utvidgningen av

läroverksorganisationen anser jag en viss ökning av delposten vara ofrånkomlig,

men denna torde kunna begränsas till 10,000 kronor. Övriga anslagsposter

torde kunna uppföras med oförändrade belopp.

Omkostnadsanslaget bör således höjas med (1,000 + 8,100 + 10,000 =)

19,100 kronor till 146,000 kronor.

IV. Reservationsanslaget till Tekniska läroverk:

Materiel, böcker m. m.

Detta anslag har för innevarande budgetår uppförts med 67,300 kronor.

Häri ingå tillfälliga anslag till laboratorieutrustning m. m. vid tekniska läroverken

i Stockholm och Örebro med respektive 10,000 och 15,000 kronor. I

fråga om anslagets disposition torde i övrigt få hänvisas till statsliggaren, sid.

583.

Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om en anslagshöjning

med 65,300 kronor till 132,600 kronor, att fördelas på följande sätt:

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Majlis proposition nr J.j9.

1. Böcker, samlingar och undervisningsmateriel kronor

2. Materiel m. m. till Inborationer........... »

3. Materiel m. m. till verkstad ............. »

4. Laboratorieutrustning m. m. till läroverk i

Borås................................ »

Gävle ............................... »

Stockholm............................ »

Örebro ............................... »

22,550 (+ 4,950)

28,700 (+ 5,200)

1,350 (+ 150)

20,000 (+ 20,000)

25.000 (+ 25,000)

20.000 (+ 10,000)

15,000 ( — )

Kronor 132,600 (+ 65,300).

Av posterna 1 och 2 belöpa 2,000 kronor respektive 750 kronor p& det föreslagna

nya tekniska gymnasiet i Gävle.

Överstyrelsen har anfört i huvudsak följande.

Anslagsposterna 1—3. För undervisningens rationella bedrivande

vid ett tekniskt läroverk är det oundgängligen erforderligt, att såväl litteratur

som lämplig och tidsenlig undervisningsmateriel står till förfogande. Icke

minst under nu rådande förhållanden, då landets industriella resurser behöva

utnyttjas på det mest rationella sätt, torde det få anses vara alldeles särskilt

betydelsefullt, att industrien har tillgång till skickliga ingenjörer även av den

kategori, som erhåller sin utbildning vid landets tekniska läroverk, och att sålunda

dessa erhålla den bästa möjliga undervisning vid läroverken. Överstyrelsen

kan icke anse, att långt drivna besparingsåtgärder äro på sin plats, då det

gäller den tekniska läroverksutbildningens kvalitet. Med hänsyn såväl härtill

som till den starka prisstegringen för all undervisningsmateriel föreslår överstyrelsen

rätt betydande höjningar av anslagsposterna 1—3.

Anslagsposten 4. Tekniska gymnasiet i Borås. Gymnasiets styrelse

har framhållit, att utrustningen av maskinlaboratoriet samt verkstadens bestånd

av verktygsmaskiner måste anses föråldrade och otillräckliga och att en

betydande del av materielen torde inom en nära framtid böra utmönstras.

Olägenheterna ha särskilt framträtt, då efter skolans utbyggnad till tekniskt

gymnasium ökade krav måste ställas både på omfattningen och arten av undervisningen

på hithörande områden. Examensombuden vid de senaste årens

avgångsprövningar vid gymnasiet ha också haft uppmärksamheten riktad på

denna fråga. Styrelsen har framlagt ett förslag till komplettering och nyanskaffning

av utrustning för maskinlaboratoriet och verkstaden, slutande på

69,650 kronor.

Överstyrelsen finner ifrågavarande komplettering och nyutrustning synnerligen

önskvärd, ehuru genomförandet därav med hänsyn till nuvarande statsfinansiella

läge icke torde böra ske under ett budgetår utan successivt. För

budgetåret 1943/44 synes ett belopp av 20,000 kronor vara rimligt.

Tekniska läroverket i Stockholm. Med avseende på anslag till laboratorieutrustning

m. m. vill överstyrelsen framhålla, att överstyrelsen vid avgivande

av framställning angående behovet av anslagsmedel för budgetåret 1942/43

räknade med att läroverket skulle kunna inflytta i sin planerade byggnad vid

början av läsåret 1943/44. Då byggnaden ännu icke börjat uppföras, kan

detta icke bli fallet. Överstyrelsen kan icke underlåta att framhålla de stora

olägenheter, som föreligga på grund av försenandet av lösandet av denna såväl

för Stockholms stad som för den tekniska undervisningen över huvud viktiga

byggnadsfråga. Den utbyggnad av tekniska läroverket i Stockholm med flera

gymnasie! i ojer samt dagfackskolor, som är planerad, kan enligt överstyrel
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Departe
mentschefen.

Kungl. May.is proposition nr 149.

sens uppfattning icke genomföras, förrän läroverket disponerar egen byggnad.

Redan för de nu existerande avdelningarna äro olägenheterna med nuvarande

provisorium stora och särskilt viktigt synes vara, att egna laboratorielokaler

snarast möjligt kunna disponeras av läroverket. I avvaktan på att dessa laboratori

elokaler skola bliva disponibla, synes dock böra sörjas för, att en tillräcklig

laboratorieutrustning kan stå till förfogande, då laboratorierna skola

tågås i bruk. Med hänsyn härtill synes tekniska läroverket i Stockholm för

budgetåret 1943/44 böra beviljas ett reservationsanslag av förslagsvis 20,000

kronor till laboratorieutrustning m. m.

Tekniska gymnasiet i Örebro. Gymnasiets styrelse hemställer om ett

anslag av 20,000 kronor till fortsatt utrustning av de kemiska och elektrotekniska

laboratorierna. Överstyrelsen tillåter sig föreslå, att samma belopp som

utgår under budgetåret 1942/43, må utgå även under budgetåret 1943/44,

alltså 15,000 kronor.

Till böcker, samlingar och undervisningsmateriel bör för det föreslagna tekniska

läroverket i Luleå anvisas 2,000 kronor. För övriga tekniska läroverk

torde åtminstone någon förhöjning av anslagsmedlen för ifrågavarande ändamål

nu böra vidtagas. Det ligger i sakens natur, att undervisningen vid läroanstalter

av detta slag måste hållas å jour med den snabba utvecklingen

inom tekniken. Då härtill kommer, att antalet klassavdelningar vid de nu befintliga

läroverken ökats, anser jag mig böra föreslå, att delposten till böcker,

samlingar och undervisningsmateriel höjes med ytterligare 2,000 kronor. Av

liknande skäl bör delposten till materiel m. m. till laborationer ökas med

4,600 kronor, däri inbegripes ett belopp av 750 kronor för Luleågymnasiel.

Till materiel m. m. till verkstad bör beviljas ytterligare 100 kronor.

Till nyanskaffning av laboratorieutrustning m. m. ha för innevarande budgetår

anvisats tillfälliga anslag av respektive 10,000 och 15,000 kronor till läroverken

i Stockholm och Örebro. Dessa belopp utgöra delar av anslag, avsedda

för utrustning av nybyggnader. För nästa budgetår torde samma belopp

böra anvisas. Vid tekniska gymnasiet i Borås äro utrustningen av maskinlaboratoriet

och beståndet av verktygsmaskiner enligt vad gymnasiets styrelse anfört

föråldrade och otillräckliga. Med hänsyn till vikten av att dessa delar av

gymnasiets undervisningsmateriel hållas i ett tidsenligt och för undervisningens

bedrivande användbart skick anser jag mig böra biträda överstyrelsens

förslag, att ett belopp av 20,000 kronor anvisas för nyanskaffning av

ifrågavarande materiel.

Anslaget torde alltså böra höjas med (2,000 + 2,000 + 4,600 4- 100 -f

+ 20,000 ■=) 28,700 kronor till (67,300 + 28,700 =) 96,000 kronor!

V. Anslaget till Tekniska läroverk: Stipendier.

De tekniska läroverkens stipendieanslag sänktes för budgetåret 1940/41

från 10,500 kronor till 9,000 kronor genom indragning av de tidigare ur anslaget

utgående resestipendierna och disponeras nu endast till stipendier åt

obemedlade och mindre bemedlade elever vid de tekniska fackskolorna. Anslaget

är fortfarande uppfört med 9,000 kronor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Majlis proposition nr Uj9.

Skolöverstyrelsen har föreslagit, att till stipendier åt elever vid fackskolorna

måtte på grund av ökning av antalet klassavdelningar anvisas ytterligare 2,000

kronor. Tillika har överstyrelsen hemställt, att till resestipendier åt lärare i tekniska

ämnen måtte beviljas 2,500 kronor. Enligt överstyrelsens förslag skulle

anslaget alltså höjas med 4,500 kronor. Beträffande elevstipendierna har överstyrelsen

bland annat anfört.

Sedan budgetåret 1941/42 har antalet klassavdelningar, i vilka eleverna

kunna komma i åtnjutande av dessa stipendier, ökat, i det att från och med

budgetåret 1942/43 en ny klassavdelning tillkommit vid elektrotekniska fackskolan

i Västerås. Från och med budgetåret 1943/44 tillkommer ytterligare

en klassavdelning vid denna fackskola. Med hänsyn härtill bör anslaget till

stipendier ökas. Överstyrelsen har tidigare påpekat den missgynnade ställning

eleverna vid fackskolorna intaga i stipendiehänseende jämfört med elever

vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning. Därest icke nu

—- med hänsyn tagen till den nämnda ökningen av klassavdelningarnas antal

— anslaget höjes, skulle eleverna vid fackskolorna komma i en ännu mera missgynnad

ställning än tidigare. Överstyrelsen får för den skull hemställa, att

stipendieanslaget för obemedlade och mindre bemedlade elever vid de tekniska

fackskolorna under budgetåret 1943/44 må utgå med 11,000 kronor.

Anvisande av medel till resestipendier anser jag mig icke kunna för närvarande

tillstyrka. Vad elevstipendierna beträffar, synes ökningen av elevantalet

vid de tekniska fackskolorna — för vilka stipendierna äro avsedda —

motivera en viss höjning av anslaget. Denna torde dock böra begränsas till

1,000 kronor. Stipendieanslaget bör alltså uppföras med 10,000 kronor.

VI. Anslag till Kurser för utbildning av arbetsstudie
ingenjörer.

I en till skolöverstyrelsen den 28 december 1942 inkommen skrivelse ha

ingenjörsvetenskapsakademien och Sveriges industriförbund hemställt, att vid

fyra tekniska läroverk måtte under år 1943 anordnas kurser för utbildande

av arbetsstudieingenjörer. I framställningen har bland annat anförts.

Den utbildning av arbetsstudieingenjörer, som för närvarande sker dels vid

tekniska högskolan i Stockholm, dels vid industriförbundets arbetsledareinstitut,

dels ock vid vissa statliga och enskilda industriföretag har visat sig vara

långt ifrån tillräcklig för att kunna tillgodose behovet av sådan arbetskraft.

Ej heller finnas utsikter att kunna forcera utbildningen vid nämnda institutioner

och företag nämnvärt utöver vad nu sker. Det är sålunda nödvändigt

att öka möjligheterna till utbildning av arbetsstudieingenjörer. Detta kan lättast

ske genom att vid de tekniska läroverken anordnas sådan utbildning för

dem av skolornas avgående elever, som visat fallenhet för arbetsstudieingenjörens

verksamhet. Utbildningen av ingenjörer för arbetsstudier (arbetsanalys

och tidsstudier) måste betraktas som en lika trängande samhällelig uppgift

som utbildningen av ingenjörer för den tekniska driften och bör därför stödjas

av det allmänna.

Departe
mentschefen.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Majlis proposition nr l.jO.

Då ifrågavarande utbildning snarast möjligt bör komma till stånd, haiman

enats om att föreslå, att den första kursen anordnas redan under

loppet av år 1943 vid skolorna i Borås, Göteborg, Malmö och Örebro

med början örn möjligt under senare delen av maj månad. Varje kurs skulle

i likhet med dem, som anordnas av arbetsledareinstitutet, fortgå omkring fyra

veckor med heldagsundervisning. Till varje kurs bör ej mottagas flera än 15

elever. Kursprogrammet bör upptaga dels föreläsningar med överläggningar,

dels praktiska övningar.

Det är av vikt, att lärarna vid kurserna lia såväl god teoretisk skolning

som erforderlig praktisk erfarenhet av arbetsstudier. Fördenskull har av industriföretag

med egna arbetsstudieavdelningar i vederbörande städer utverkats,

att till kursernas förfogande skola ställas lämpliga ingenjörer, som vid

företagen lett utbildningen av arbetsstudiemän.

På grundval av kostnadsplaner för kurserna vid arbetsledareinstitutet har

utarbetats följande ekonomiplan.

Arvoden till 4 kursledare ä 350 kronor.................. kronor

» » 4 föreläsare (var och en 25 timmar).......... »

» » 4 övningsledare (var och en 5 dagar) ........ »

» » 20 gruppledare vid övningar å arbetsplatser (var

och en 12 dagar)........................ »

» » arbetare vid förberedande övningar i skolans

verkstad (15 timmar för varje)............ »

60 kontrollur ........................................ »

Övrig materiel ....................................... »

Oförutsedda utgifter.................................. »

1,400

3.000

1.000

3,600

120

3,000

1,200

1,180

Summa kronor 14,500.

Skolöverstyrelsen har föreslagit, att kurser för utbildning av arbetsstudieingenjörer

skola få anordnas vid de tekniska läroverken samt att för anordnande

av fyra sådana kurser måtte anvisas dels för innevarande budgetår —

om medel finnas tillgängliga — 13,720 kronor, dels ock för nästa budgetår

10,500 kronor. Överstyrelsen har anfört bland annat följande.

Överstyrelsen finner den föreslagna formen för utbildningen av arbetsstudieingenjörer

lämplig. Sådan specialutbildning som det här är fråga om kan

icke lämpligen rymmas inom ramen för de tekniska läroverkens undervisningsplaner.

I samband med undervisningen i industriell ekonomi (industriell organisation)

förekommer visserligen redan nu en viss utbildning inom arbetsstudieområdet.

Denna utbildning måste dock betraktas såsom mera förberedande.

Däremot synes den grund, som en från tekniskt läroverk utexaminerad inhämtat

under sin studietid vid läroverket, kunna vara av stort värde såsom förberedelse

till den i specialkursen åsyftade mera ingående såväl teoretiska som

praktiska undervisningen.

Varje kurs avses att omfatta cirka 130 undervisningstimmar och torde sålunda

kunna medhinnas på 3 % ä 4 veckor. Kostnaden för de fyra föreslagna

kurserna har preliminärt beräknats till 14,500 kronor. Såsom kursledare skulle

rektor tjänstgöra. Då anordnandet av kurserna otvivelaktigt kommer att vara

förbundet med ett icke obetydligt arbete för kursledaren och då kurserna

icke ingå i den egentliga undervisningen utan avses att utgöra ett slags påbyggnadskurser

utöver den normala undervisningsplanen, synas rektorerna

icke utan särskilt vederlag kunna påläggas ifrågavarande arbete. Arvodet till

rektor i egenskap av kursledare torde emellertid kunna begränsas till 200 kro
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

lior. Vidare synes det för oförutsedda utgifter avsedda beloppet böra minskas

med 180 kronor, varför hela det beräknade kostnadsbeloppet för de fyra kurserna

skulle minskas med (4 X 150 -j- 180 =) 780 kronor till 13,720 kronor,

motsvarande en kostnad av 3,430 kronor för var och en av kurserna.

Den gjorda kostnadsberäkningen hänför sig till de första gången anordnade

kurserna. Vid efterföljande kurser bortfalla vissa engångskostnader, framför

allt kostnader för inköp av kontrollur. Överstyrelsen räknar med en total

kostnadsminskning av 3,220 kronor, varför ett anslag å 10,500 kronor skulle

vara erforderligt för de under budgetåret 1943/44 anordnade kurserna. Därest

några kurser icke skulle komma till stånd innevarande budgetår, måste för

budgetåret 1943/44 räknas med ett anslagsbehov av 13,720 kronor.

De för innevarande och nästkommande budgetår avsedda kurserna skulle

få karaktären av försökskurser. _ ...

Överstyrelsen hemställer alltså, att vid de tekniska läroverken måtte fa

anordnas kurser för utbildning av arbetsstudieingenjörer i huvudsaklig enlighet

med de riktlinjer, som angivits av ingenjörsvetenskapsakademien och Sveriges

industriförbund, att — under förutsättning att medel därtill finnas tillgängliga—

för anordnande innevarande budgetår av fyra dylika kurser måtte

anvisas 13,720 kronor samt att för anordnande av fyra sådana kurser under

budgetåret 1943/44 måtte anvisas 10,500 kronor eller, därest medel för de för

innevarande budgetär planerade kurserna icke skulle linnas tillgängliga,

13,720 kronor.

Statskontoret, som icke ansett sig kunna bedöma behovet av den föreslagna

utbildningen, ifrågasätter huruvida icke viss avgift bör utgå för bevistande

av kurserna. Ämbetsverket anför bland annat.

Mot skolöverstyrelsens kostnadsberäkningar har ämbetsverket i och för sig

icke något att erinra. Med hänsyn till att kursdeltagarna vid de av industriförbundets

arbetsledareinstitut anordnade kurserna — enligt vad statskontoret

under hand inhämtat — erlägga en kursavgift å 150—250 kronor, anser sig ämbetsverket

dock böra ifrågasätta, om icke jämväl vid nu föreslagna kurser åtminstone

en mindre avgift borde uttagas.

Därest Kungl. Majit skulle finna kurserna böra komma till stånd redan

innevarande budgetår, låra icke andra medel sta till förfogande för ändamålet

än åttonde huvudtitelns reservationsanslag till extra utgifter. För

nästkommande budgetår synes till bestridande av de å sagda budgetår belöpande

kostnaderna ett obetecknat anslag böra äskas av riksdagen.

Behovet av arbetsstudieingenjörer inom näringslivet samt vid statliga

och kommunala företag synes vara större än som kan tillgodoses med

nuvarande möjligheter till utbildning av dylika tekniker vid statliga och enskilda

inrättningar. Såsom den lämpligaste utvägen för att avhjälpa denna

brist lia ingenjörsvetenskapsakademien, Sveriges industriförbund och skolöverstyrelsen

förordat, att vid de tekniska läroverken anordnas fortbildningskurser

för tekniker, sorn genomgått dessa skolor. Enligt det framlagda

förslaget skulle fyra dylika kurser anordnas under första halvåret 1943.

Kostnaden härlör har av skolöverstyrelsen beräknats till 13,720 kronor. Under

nästa budgetår skulle enligt överstyrelsens förslag även anordnas fyra

kurser, för vilka kostnaden skulle uppgå till 10,500 kronor.

Departe
mentschefen.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Kungl. Majda proposition nr 149.

För min del anser jag mig endast böra tillstyrka, att medel anvisas för

anordnande av två kurser efter slutet av innevarande vårtermin oell två

under nästkommande läsår, alltså sammanlagt fyra kurser. Härför skulle i

enlighet med överstyrelsens kostnadsberäkning erfordras ett anslag av 12,110

kronor. Emellertid torde, på sätt statskontoret ifrågasatt, av deltagare i

kurserna böra upptagas avgift, vilken torde böra bestämmas till förslagsvis

75 kronor. Obemedlad eller mindre bemedlad deltagare, företrädesvis

sådan som nyligen genomgått tekniskt läroverk, torde böra helt eller delvis

befrias från avgift. Vid anslagsberäkningen utgår jag från att sammanlagt

omkring 2,000 kronor komma att inflyta i kursavgifter. Dessa medel torde

böra användas för anskaffande av materiel. Det behövliga anslagsbeloppet

bör med hänsyn härtill kunna minskas till i runt tal 10,000 kronor. Närmare

bestämmelser rörande kurserna, vilka torde böra anordnas i skolöverstyrelsens

regi, torde framdeles böra meddelas av Kungl. Majit efter förslag av

skolöverstyrelsen. Jag har intet att erinra mot att de två första kurserna

taga sin början redan innevarande budgetår. Därest gäldandet av utgifterna

därför icke kan anstå till nästa budgetår, torde skolöverstyrelsen böra bemyndigas

att av tillgängliga medel förskottsvis disponera erforderligt, belopp,

att under nästa budgetår ersättas ur anslaget.

Därest medel från enskilt håll skulle ställas till förfogande för anordnande

av övriga i ärendet föreslagna kurser, har jag intet att erinra mot att

de tekniska läroverken upplåtas även för sådana kurser. Det fortsatta behovet

av kurser för utbildning av arbet sst udieingenjörer torde framdeles

få underkastas prövning.

VII. Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

1. besluta, att i Luleå skall från och med budgetåret

1943/44 eller den senare tidpunkt, som av Kungl. Majit

bestämmes, successivt upprättas ett tekniskt gymnasium

under förutsättning, att Luleå stad åtager sig ej mindre att

tillhandahålla — förutom erforderliga undervisningslokaler

jämte bostad åt rektor eller motsvarande kontant ersättning

— jämväl bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal

än även att inrätta ett elevhem, vari plats kan beredas

för minst 40 studerande vid nämnda gymnasium;

2. godkänna följande personalförteckning för de tekniska

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1943/44:

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 149. 43

Personalförteckning.

Befattning. _ _ Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

2 rektorer, avlöningsgrupp I................ E 13

2 rektorer, » II................ E 12

5 rektorer, » III................ Eli

58 lektorer ..............................A 27

7 vaktmästare........................... A 7

8 vaktmästare........................... A 6

1 vaktmästare........................... A 5

Tjänsteman å övergångsstat.

1 verkstadsingenjör ........................... A 22

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än

den 20:e.

9 adjunkter............................ Eo 21;

3. godkänna följande avlöningsstat för de tekniska läroverken,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1943/44:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis....................kronor 688,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt skollä
kare.

...........kronor 7,530

b. Arvoden åt bibliotekarier

........... » 4,170

c. Arvoden åt bokfö
rings-

och skrivbiträden

åt rektorer. . 8,210 » 19,910

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis............. » 665,100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ .136,000

Summa kronor 1,509,010

Särskilda uppbördsmedel:

Hyror och hyresersättningar m. m. . . kronor 26,510

Nettoutgift kronor 1,482,500;

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

4. till Tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret

1943/44 anvisa ett förslagsanslag av .... kronor 1,482,500;

5. till Tekniska läroverk: Omkostnader för budgetåret

1943/44 anvisa ett förslagsanslag av......kronor 146,000:

6. till Tekniska läroverk: Materiel, böcker rrv. m. för budgetåret

1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av....................................kronor 96,000;

7. till Tekniska läroverk: Stipendier för budgetåret

1943/44 anvisa ett anslag av............kronor 10,000;

8. till Kurser för utbildning av arbetsstudieingenjörer för

budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag av . . kronor 10,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

C. A. Charpentier.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 149. 45

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

I. Inrättande av ett tekniskt gymnasium i övre Norrland...... 2

A. Inledning......................................... 2

B. Behovet av ytterligare ett tekniskt läroverk i Norrland.......... 2

C. Det föreslagna läroverkets förläggning...................... 8

1. Allmänna synpunkter............................... 8

2. Lokalt betonade synpunkter på förläggningsfrågan............ 11

D. Städernas åtaganden m. ............................... 12

E. Utredningsmannens förslag.............................. 13

Departementschefen................................... 17

II. Förslagsanslaget till Tekniska läroverk: Avlöningar......... 21

Departementschefen................................... 33

lil. Förslagsanslaget till Tekniska läroverk: Omkostnader........ 35

Departementschefen................................... 36

IV. Reservationsanslaget till Tekniska läroverk: Materiel,böcker m.m. 36

Departementschefen..............................38

V. Anslaget till Tekniska läroverk: Stipendier................ 38

Departementschefen................................... 39

VI. Anslag till Kurser för utbildning av arbetsstudieingenjörer . . . 39

Departementschefen................................... 41

VII. Hemställan ........................................ 42

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1943:230 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1943/44 till tekniska läroverk m. m. jämte i ämnet väckta motion s. 1 i texten
  2. SU 1943:104 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1943/44- till tekniska läroverk m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten