Sök i Ratio Lex

Med förslag till avlöningsreglemente för de högre kommunala skolorna

1943-03-05 · 62 sidor, varav 57 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 57 av 62 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:166, Med förslag till avlöningsreglemente för de högre kommunala skolorna

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

1

Nr 166.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till avlöningsreglemente

för de högre kommunala skolorna; given

Stockholms slott den 5 mars 1943.

Kungl. Maj.t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels godkänna härvid fogade förslag till avlöningsreglemente för de högre

kommunala skolorna,

dels ock bifalla de förslag i övrigt, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Bihang till riksdagens protokoll 19i3. 1 sami. Nr 166.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

Tillämp
ningsområde.

Anställnings
former.

Avlöning.

Förslag

till

avlöningsreglemente för de högre kommunala skolorna.

1 kap. Allmänna bestämmelser.

1 §•

Detta reglemente äger tillämpning å lärare vid kommunala flickskolor,

kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor, anställda

såsom

ordinarie lärare,

extra ordinarie lärare,

extra lärare,

biträdande lärare eller

timlärare.

Reglementet gäller dock icke för Övningslärare.

2 §.

1 mom. Lärare äger åtnjuta avlöning enligt de föreskrifter och under de

villkor, som innehållas i detta reglemente jämte de tilläggsbestämmelser, som

på grund av stadgande i reglementet utfärdas av Kungl. Maj :t.

Avlöning utgöres dels av lön jämte i reglementet angivna fasta lönetillägg

och särskilda ersättningar, dels ock av rörligt tillägg.

Till timlärare utgår avlöning i form av arvode.

2 mom. Uppbär läraren livränta enligt olycksfallsförsäkringslagen eller lagen

om försäkring för vissa yrkessjukdomar på grund av arbete i statlig

eller kommunal tjänst, skall hans avlöning nedsättas med belopp motsvarande

livräntans storlek, såvida ej Kungl. Majit för visst fall annorlunda

medgiver.

Det åligger lärare, som uppbär dylik livränta, alt göra anmälan härom

till skolstyrelsen.

3 mom. Är lärare berättigad att av statsmedel uppbära tjänstepension eller

årligt understöd, beror på prövning i den ordning Kungl. Majit bestämmer,

om och i vad mån av sådan anledning avdrag å avlöningen skall ske; dock

att sådant avdrag ej må äga rum på grund av pension, som åtnjutes enligt

gällande bestämmelser angående pensionering av försvarsväsendets reserver

av befäl och civilmilitär personal.

A mom. Avlöning utgår, där ej annorlunda stadgas i reglementet, från

och med den dag anställningen tillträdes till och med den dag läraren frånträder

densamma.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

3

Angående ordinarie lärares skyldighet att avgå från tjänsten samt lärares

skyldighet att å avlöningen vidkännas pensionsavdrag stadgas i gällande

bestämmelser om tjänste- och familjepension.

5 mom. Avlöning utbetalas månadsvis i efterskott, i den mån icke beträffande

särskild ersättning utbetalning i annan ordning är särskilt stadgad

eller eljest finnes lämpligen böra ske; dock bör avlöning för tjänstgöring, som

upphör under loppet av kalendermånad, utbetalas vid tjänstgöringens slut.

3 §•

1 mom. Lärare är underkastad de tjänstgöringsföreskrifter, som meddelas

i instruktion, stadga, reglemente eller annan dylik författning.

2 mom. Lärare skall, med bibehållande av den lönegrad han innehar, vara

underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller den jämkning i

åligganden, som kan bliva honom i behörig ordning ålagd.

3 mom. Lärare är skyldig att utan särskild ersättning fullgöra återlösning,

där undervisningen inställts till följd av smittsam sjukdom; biträdande lärare

och timlärare dock endast för det fall, att de uppburit avlöning under

tid, undervisningen varit inställd.

Inställes, inskränkes eller avkortas undervisningen på grund av krig, krigsfara

eller därmed sammanhängande förhållanden, gäller angående lärares

skyldighet till återläsning vad i föregående stycke stadgas, där ej Kungl.

Majit annorlunda föreskriver.

2 kap. Tjänsteförteckning och löneplan för ordinarie, extra

ordinarie och extra lärare.

4§-

Tjänsteförteckning.

Lönegrad

Befattningshavare

nr

omfattande

följande löne- klasser i löne- plan I<

I. Ämneslärare i teoretiska eller praktiska läroämnen — dock ej vid

högre folkskola — vilken äger behörighet till adjunktstjänst vid

allmänt läroverk eller av Kungl. Maj:t förklarats berättigad att

åtnjuta lön som adjunktskompetent lärare

a) ordinarie ................................

KO 23

KEo 21

23-26

20-23

b) extra ordinarie ..............................

c) extra..........................................

KEx 20

17—1£

Tjänst
göringsföre
skrifter.

Återläsning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. May.ts proposition nr 166.

Lönegrad

Befattningshavare

nr

omfattande

följande löne- klasser i löne- plan K

II. Annan ämneslärare.

A. I teoretiska läroämnen eller i följande praktiska läroäm- nen eller yrkesämnen, nämligen

på handelslinje: handelsteknik (omfattande ämnena han- delsräkning, bokföring, handelslära och handelsrätt, in- köps- och försäljningsteknik),

på teknisk linje: mekanik med hållfasthetslära, teknisk

varukännedom, beskrivande maskin- och byggnadslära,

industriell ekonomi, ritteknik, fältmätning och avvägning

a) ordinarie ..........................................

KO 21

21-24

b) extra ordinarie.....................................

KEo 18

17—21

KEx 18

15—17

B. I hushållsgöromål eller kvinnlig slöjd, respektive sömnad vid

praktisk mellanskolas eller yrkesbestämd högre folkskolas

hushållslinje och kommunal flickskolas praktiska linje

a) ordinarie ..........................................

KO 18

18-22

b) extra ordinarie......................................

KEo 16

15—19

KEx 16

13-15

C. I stenografi, maskinskrivning, verkstadsarbete eller annat

praktiskt läroämne eller yrkesämne, än här förut sagts, vid

praktisk mellanskola, yrkesbestämd högre folkskola eller

kommunal flickskolas praktiska linje

KO 16

16-20

b) extra ordinarie......................................

KEo 15

14—18

c) extra ..............................................

KEx 15

12-14

För kvinnlig lärare skall lönegrad icke omfatta den ovan för lönegraden

angivna högsta löneklassen.

Extra ordinarie eller extra lärare må erhålla lönegradsplacering, som ovan

under I angives, ändå att han icke fullgjort för motsvarande ordinarie lärare

föreskriven tidigare lärår tjänstgöring eller, vad angår extra lärare, genomgått

provårskurs.

Efter prövning av Kungl. Majit må, då särskilda skäl föreligga, lärare vid

praktisk mellanskola i de ämnen, som ovan under II C avses, kunna hänföras

till högre lönegrad än där angivits, dock högst 20 lönegraden för ordinarie

samt 18 lönegraden för extra ordinarie och extra lärare.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Majj:ts proposition nr 166.

5 §.

Löneplan K.

(Ordinarie, extra ordinarie och extra lärare.)

Ort

s g r

upp

Löneklass

nr

A

B

C

D

E

F

G

H

I

Å r s 1

ö n, kr

o n o r

i

1938

2 016

2 094

2172

2 250

2 328

2 406

2 484

2 562

2

2 070

2154

2 238

2 322

2 406

2 490

2 574

2 658

2 742

3

2 202

2 292

2 382

2 472

2 562

2 652

2 742

2 832

2 922

4

2 334

2 430

2 526

2 622

2 718

2814

2 910

3 006

3102

5

2 466

2 568

2 670

2 772

2 874

2 976

3 078

3180

3 282

6

2 601

2 709

2 817

2 925

3 033

3141

3 249

3 357

3 465

7

2 739

2 853

2 967

3 081

3195

3 309

3 423

3 537

3 651

8

2 877

2 997

3117

3 237

3 357

3 477

3 597

3 717

3 837

9

3 015

3141

3 267

3 393

3519

3 645

3 771

3 897

4 023

10

3153

3285

3 417

3 549

3 681

3 813

3 945

4 077

4 209

11

3 291

3 429

3 567

3 705

3 843

3 981

4119

4 257

4 395

12

3 438

3582

3 726

3 870

4 014

4158

4 302

4 446

4 590

13

3 630

3 780

3 930

4 080

4 230

4 380

4 530

4 680

4 830

14

3 822

3 978

4134

4 290

4 446

4 602

4 758

4 914

5 070

15

4 050

4 212

4 374

4 536

4 698

4 860

5 022

5184

5 346

16

4 278

4 446

4 614

4 782

4 950

5118

5 286

5 454

5 622

17

4 596

4 773

4 950

5127

5 304

5 481

5 658

5 835

6 012

18

4 926

5112

5 298

5 484

5 670

5 856

6 042

6 228

6 414

19

5 256

5 451

5 646

5 841

6 036

6 231

6 426

6 621

6 816

20

5 586

5 793

6 000

6 207

6 414

6 621

6 828

7 035

7 242

21

5 916

6135

6 354

6 573

6 792

7 011

7 230

7 449

7 668

22

6 300

6 525

6 750

6 975

7 200

7 425

7 650

7 875

8100

23

6 750

6 975

7 200

7 425

7 650

7 875

8100

8 325

8550

24

7 230

7 455

7 680

7 905

8130

8 355

8 580

8 805

9 030

25

7 725

7 950

8175

8 400

8 625

8 850

9 075

9 300

9 525

26

8 220

8 445

8 670

8 895

9120

9 345

9 570

9 795

10020

6 §•

1 mom. Den löneklass, enligt vilken lönen skall utgå, fastställes i enlighet Löneklass

med föreskrifterna i 9 och 10 §§ för ordinarie lärare, 50 § för extra ordinarie0^ orta''jrupp.

lärare och 62 § för extra lärare.

2 mom. Lönen utgår efter den ortsgrupp, till vilken lärarens stationeringsort

blivit hänförd.

Med stationeringsort förstås orten för den skola, där läraren huvudsakligen

tjänstgör.

Fördelningen av stationeringsorter å de olika ortsgrupperna fastställes av

Kungl. Majit med hänsyn till levnadskostnaderna å de skilda orterna.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

Förflyttnings
skyldighet.

Förening av

tjänster m. m.

3 kap. Ordinarie lärare.

Förflyttningsskyldighet. Förening av tjänster m. m.

7 §•

Lärare är pliktig att låta förflytta sig till annan ordinarie lärartjänst vid

i detta reglemente avsedd läroanstalt, folkskoleväsendet eller det statliga undervisningsväsendet,

då sådant erfordras vid i vederbörlig ordning beslutad

omorganisation av den skolform läraren tillhör eller för indragning av övertalig

lärartjänst eller då eljest synnerliga skäl därtill äro.

Närmare bestämmelser angående förfarandet vid förflyttning meddelas av

Kungl. Majit.

B §.

1 mom. Med ordinarie lärartjänst må förenas ordinarie statlig befattning,

vilken tillsättes genom förordnande tills vidare och med vilken pensionsrätt

icke är förenad, ävensom extra ordinarie befattning inom högre lönegrad i

statens tjänst eller vid det statsunderstödda kommunala undervisningsväsendet,

dock under förutsättning att läraren frånträder utövandet av förstnämnda

tjänst och samtliga med denna tjänst förenade avlöningsförmåner.

1 övrigt må ordinarie lärartjänst icke förenas med ordinarie eller extra

ordinarie befattning i statens tjänst, ej heller med jämförlig kommunal befattning,

där ej Kungl. Majit och riksdagen för visst fall annorlunda beslutit.

2 mom. Utan tillstånd av skolöverstyrelsen må ordinarie lärare ej heller

åtaga sig:

uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk, bolag, förening

eller inrättning, som har till ändamål att driva rörelse inom industri,

handel, transport-, bank- eller försäkringsväsen eller annan näringsgren eller

vars verksamhet eljest har huvudsakligen ekonomiskt syfte;

befattning såsom tjänsteman hos verk, bolag, förening eller inrättning, som

nyss sagts; eller

annan tjänstebefattning eller därmed jämförligt uppdrag, så framt annat

ej följer av vad i 3 mom. sägs.

Tillstånd må beviljas endast för så vitt uppdraget eller befattningen prövas

icke inverka hinderlig! för utövandet av den ordinarie tjänsten och bör,

där så lämpligen kan ske, avse viss tid.

Vad här ovan stadgas gäller icke i fall, där Kungl. Majit eller skolöverstyrelsen

meddelat uppdrag eller tillsatt tjänstebefattning, varom i detta

moment är fråga.

3 mom. Lärare må ej åtaga sig undervisning i annan läroanstalt, så framt

ej rektor efter av skolöverstyrelsen givna riktlinjer, på därom gjord framställning

och efter prövning, att ifrågavarande undervisning icke kan anses

inverka hinderligt vid utövandet av den ordinarie tjänsten, finner uppdraget

kunna få emottagas; skolande sådant medgivande avse viss tid, dock högst

ett läsår i sänder.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

7

4 mom. Föranleder befattning eller uppdrag, varom i 1 och 2 mom. förmärs,

att lärare tillfälligtvis icke kan bestrida sin tjänst, skall han göra framställning

om ledighet i erforderlig omfattning.

Placering i Iöneklass.

9 §.

1 mom. Vid tillträdandet av ordinarie tjänst erhåller lärare lön enligt den

för vederbörande lönegrad fastställda lägsta löneklassen, där ej föreskrifterna uppfattning.

i 10 § giva anledning till avvikelse härutinnan.

2 mom. Efter att hava tillhört en och samma Iöneklass under tre år uppflyttas

läraren till närmast högre Iöneklass samt efter ytterligare tre år till

den därpå följande högre löneklassen och så vidare, intill dess högsta löneklassen

inom lönegraden uppnåtts, allt så framt ej annat följer av föreskrifterna

i 3 och 4 mom. här nedan eller i 10 §.

3 mom. Uppfattning till högre Iöneklass sker vid ingången av kalenderkvartalet

näst efter det, under vilket den för sådan uppflyttning stadgade

tiden i den lägre löneklassen tilländagått.

I övrigt gäller som villkor för lärares uppflyttning till högre Iöneklass:

a) att läraren under minst fyra femtedelar av den tid, som erfordras för

vinnande av uppflyttning, bestritt sin egen eller på grund av förordnande

annan lärartjänst eller skolledarbefattning vid det statsunderstödda kommunala

undervisningsväsendet eller befattning i statens tjänst, dock att härvid

såsom tjänstetid skall räknas jämväl semester, ferier, under vilka läraren

uppburit oavkortad lön, tjänstledighet, som avses i 13 § 1—3 inom. eller i

14 §, samt tid, varunder läraren av anledning, som omförmäles i 21 § 1 morn.,

varit hindrad att tjänstgöra, ävensom tid, varunder läraren obefogat avstängts

från tjänstgöring eller hållits häktad för brott, för vilket han sedermera

blivit frikänd, eller av polismyndighet kvarhållits såsom misstänkt för

brott utan att häktningsåtgärd vidtagits;

b) att uppskov med uppflyttning icke prövats böra äga rum på grund av

mindre väl vitsordad tjänstgöring under den tid läraren tillhört den lägre

löneklassen; dock att härvid hänsyn till viss i tjänsten begången förseelse,

för vilken läraren särskilt bestraffats, må tagas endast då förseelsen kan

sägas karakterisera arten av tjänstgöringen i dess helhet; samt

c) att läraren icke uppnått den för honom gällande pensionsåldern.

Beslut om uppskov av anledning, som i punkten b) sägs, må icke fattas,

utan att läraren erhållit tillfälle att förklara sig, och skall sådant beslut avse

viss tid, minst ett halvt och högst tre år. Vid uppskovstidens utgång skall

uppflyttning ske, örn ej tjänstgöringen under nämnda tid givit anledning

till förnyat uppskov därmed.

4 mom. Har lärare, med tillämpning av föreskrifterna i 3 mom. andra

stycket punkten b), först efter viss tids uppskov blivit uppflyttad till högre

Iöneklass, må sedermera, om hans fortsatta tjänstgöring anses böra föranleda

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

därtill, kunna förordnas, att han för uppfattning till än högre löneklass

skall äga tillgodoräkna sig jämväl den tid uppskovet varat.

5 morn. Beslut om uppflyttning i högre löneklass eller om uppskov med

sådan uppflyttning fattas av skolöverstyrelsen efter därom av skolstyrelsen

gjord framställning.

10 §.

Lönelclas»- 1 morn. Ordinarie lärare, som befordras till tjänst inom högre lönegrad,

vidVejoJdran s^al1 Placeras lägst i löneklassen närmast över den, som han i den lägre

m. to. tjänsten senast tillhörde. Dessutom skall för bestämmande av tidpunkt för

löneklassuppflyftning i den högre tjänsten tagas i beräkning den tid, dock

högst tre år, varunder läraren i den lägre tjänsten tillhört eller beräknas

hava tillhört löneklassen närmast under den, till vilken han på grund av

nyssnämnda föreskrift eller stadgandet i 9 § 1 mom. skall hänföras.

Vad i första stycket sägs skall äga motsvarande tillämpning i fråga om

den, vilken vinner befordran till ordinarie tjänst

a) från extra ordinarie eller extra befattning, som avses i detta reglemente,

b) från ordinarie eller extra ordinarie lärarbefattning inom folkskoleväsendet

samt

c) från ordinarie, extra ordinarie eller extra statlig befattning med avlöning

enligt av Kungl. Majit fastställd löneplan eller från förordnande med

vikariatslön, varom förmäles i civila avlöningsreglementet och civila icke-ordinariereglementet.

Den, som från extra ordinarie befattning eller förordnande med vikariatslön

befordras till ordinarie tjänst inom samma lönegrad som den, vilken han

i den extra ordinarie befattningen eller under förordnandet tillhört, må dock

icke placeras i högre löneklass än som skulle hava tillkommit honom, om

han erhållit den ordinarie tjänsten vid tidpunkten för tillträdandet av den

extra ordinarie befattningen eller förordnandet.

2 mom. Om och i den mån sådant med hänsyn till föreliggande särskilda

omständigheter prövas skäligt, må Kungl. Majit kunna medgiva, att lärare,

vilken tillträder i reglementet avsedd ordinarie tjänst, placeras i högre löneklass

än den, till vilken han enligt bestämmelserna i 9 § 1 mom. eljest skolat

hänföras:

a) där läraren omedelbart före tillträdet innehade antingen extra ordinarie

eller extra befattning med avlöning enligt av Kungl. Majit fastställd

löneplan eller ock förordnande med vikariatslön och därvid tillhörde högre

lönegrad än den, till vilken den ordinarie tjänsten är hänförd;

b) där läraren tidigare, örn ock ej omedelbart före tillträdet, under avsevärd

tid innehaft befattning eller förordnande, som under a) sägs.

Föreligga eljest beträffande lärare, som tillträder i reglementet avsedd

ordinarie befattning, med hänsyn till föregången långvarig statsanställning

och därunder åtnjuten avlöning synnerliga skäl för placering i högre löneklass

än den, till vilken han enligt bestämmelserna i 9 § 1 mom. skolat hänföras,

må medgivande i sådant avseende kunna lämnas av Kungl. Majit.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

3 mom. Har lärare före tillträdandet av ordinarie tjänst under avsevärd

tid innehaft annan kommunal befattning än i detta reglemente avses eller

ock i annan icke statlig anställning utfört arbete av allmännyttig beskaffenhet,

må Kungl. Majit, där sådant prövas skäligt, kunna lämna medgivande,

varom i 2 mom. förmäles.

4 mom. Ordinarie befattningshavare i statens tjänst samt ordinarie lärare

vid det statsunderstödda kommunala undervisningsväsendet, som med frånträdande

av innehavd tjänst efter egen ansökning eller därom uttryckt önskan

omedelbart tillträder i detta reglemente avsedd ordinarie lärartjänst i

samma eller lägre lönegrad, äger bibehålla den placering i löneklass han innehade

i den förra tjänsten.

5 mom. Lärare må icke på grund av bestämmelserna i denna paragraf

placeras högre än i högsta löneklassen inom den lönegrad, som gäller för

den nya tjänsten.

11 §•

1 mom. Varder ordinarie lärare på grund av bestämmelserna i 7 § för- Avlöning vid

flyttad till annan tjänst inom samma lönegrad vid i detta reglemente avsedd 0 ^ m 9

läroanstalt, folkskoleväsendet eller det statliga undervisningsväsendet, skall

han bibehållas vid den löneklassplacering han vid förflyttningen innehade.

Förflyttas ordinarie lärare utan eget förvållande till sådan tjänst inom lägre

lönegrad, skall i fråga om löneklassplacering så anses, som om han fortfarande

tillhörde den högre lönegraden.

Har förflyttning till befattning inom lägre lönegrad föranletts av lärarens

förhållande i tjänsten, utgår avlöning enligt den lägre lönegraden, dock att

lön icke i något fall må utgå enligt lägre löneklass än den för läraren före

förflyttningen gällande.

2 mom. Nedflyttas ordinarie befattning till lägre lönegrad, skall den, som

då innehar befattningen, såväl i fråga örn löneklassplacering som beträffande

övriga avlöningsförmåner anses fortfarande tillhöra den högre lönegraden.

Tjänstledighet och ferier m. m.

12 §.

För tid, under vilken lärare åtnjuter tjänstledighet från sin befattning

eller ferier, skall med hans avlöning förhållas på sätt i 13—20 §§ stadgas, m* m.9

så framt icke Kungl. Majit eller, efter Kungl. Majits bemyndigande, skolöverstyrelsen

finner skäl att för visst fall annorlunda bestämma. Vid tjänstledighet

förekommande avdrag å lönen, tjänstledighetsavdrag, äro av tre slag, A-,

B- och C-avdrag.

A- och B-avdragen utgöra för dag räknat de belopp, som finnas angivna

i följande tabell.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 166.

Tjänstledighet

för

offentligt

uppdrag m.m.

Löneklass

nr

A-avdrag

för dag

kronor

B-avdrag

för dag

kronor

Löneklass

nr

A-avdrag

för dag

kronor

B-avdrag

för dag

kronor

i

0-80

1''60

14

2-10

4-20

2

0''90

1-80

15

2-20

4-40

3

r—

2 —

16

2''40

4-80

4

1''10

2''20

17

2''60

5''20

5

1-20

2-40

18

2-80

5-60

6

1''30

2-60

19

3-—

6 —

7

1-40

2-80

20

3-20

6-40

8

1-50

3 —

21

3-40

6-80

9

1-60

3-20

22

3-60

7-20

10

1-70

3-40

23

3''90

7-80

11

1-80

3’60

24

4-20

8-40

12

1''90

3-80

25

4-50

Q-_

13

2 —

4-—

26

5--

10-

C-avdraget utgör samtliga a ledighetstiden belöpande kontanta avlöningsförmåner.

Då lärare i andra fall än som avses i 13 § 1 mom. b) åtnjuter tjänstledighet

av längre varaktighet än 14 dagar i följd och därvid är skyldig vidkännas

C-avdrag, skall han för tiden efter 14 dagar jämväl avstå från sjukvårdsförmåner

enligt 29—36 §§. Skolöverstyrelsen äger dock medgiva, att nämnda

förmåner undantagsvis må bibehållas för en tid av högst tre månader.

Angående skyldighet för ordinarie lärare att avstå från avlöning vid uppehållande

av annan lärartjänst stadgas i 18 §.

13 §.

1 mom. Under tjänstledighet för offentligt uppdrag skall ordinarie lärare

a) vidkännas A-avdrag, där ersättning för uppdraget ej utgår eller utgår

allenast med visst belopp för sammanträdes- eller förrättningsdag och läralen

icke medgivits rätt till gottgörelse för de avlöningsförmåner han under

ledigheten avstått, så ock där fråga är om uppdrag såsom ledamot av riksdagen

eller att vara riksdagens revisor;

b) vidkännas C-avdrag, där fråga är örn anställning hos riksdagen eller

dess revisorer eller hos kyrkomötet eller om uppdrag att deltaga i eller biträda

vid utredning, som beslutats av Kungl. Maj:t eller, jämlikt Kungl.

Maj:ts bemyndigande, av departementschef eller myndighet (kommitté- eller

sakkunniguppdrag).

2 mom. Under tjänstledighet för militär tjänstgöring skall ordinarie lärare

a) vidkännas B-avdrag för tid, under vilken han fullgör honom såsom be
ställningshavare

i reserven, å reservstat eller å övergångsstat eller såsom

officer i väg- och vattenbyggnadskåren åliggande tjänstgöring eller under vil
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

ken han genomgår utbildningskurs för äldre reservofficerare eller under vilken

han är inkallad till värnpliktstjänstgöring;

b) likaledes vidkännas B-avdrag för tid, under vilken han genomgår för

konstituerad landstormsofficer föreskriven befälskurs, landstormsbefälsövning

eller kompletteringskurs eller med kompletteringskurs jämställd annan

kurs eller övning, dock högst 14 dagar av ett och samma redovisningsår.

Under militär tjänstgöring vid mobilisering eller förstärkt försvarsberedskap

utgår dock avlöning enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser.

3 morn. Ordinarie lärare äger åtnjuta oavkortad lön under tjänstledighet,

vilken han enligt medgivande av Kungl. Majit använt för att göra iakttagelser

eller idka studier, som på ett påtagligt sätt kunna tjäna undervisningsväsendets

intressen.

A mom. Då ordinarie lärare i andra fall än i 1—3 mom. omförmälts åtnjuter

tjänstledighet av anledning, varom i denna paragraf är fråga, skall

han vidkännas C-avdrag.

14 §.

1 mom. Vid tjänstledighet till följd av olycksfall i tjänsten, varav föran
letts

sjukdom eller förlust av arbetsförmågan, skall ordinarie lärare åtnjuta föijd av

oavkortad lön. Med olycksfall i tjänsten skall förstås vad som enligt aHmän^W^^

lag är att hänföra till olycksfall i arbete.

2 mom. Oavkortad lön utgår jämväl, där lärare på grund av sin tjänst

blivit utsatt för våld eller annan misshandel eller han i tjänsten ådragit sig

yrkessjukdom eller svårare smittsam sjukdom och av sådan anledning åtnjuter

tjänstledighet, så ock där han förbjudits att tjänstgöra till förekommande

av smittas spridning.

Härvid förstås med yrkessjukdom sådan sjukdom, varom förmäles i gällande

lag om försäkring för vissa yrkessjukdomar, och med svårare smittsam

sjukdom sådan sjukdom, som enligt bestämmelserna i gällande epidemilag

skall föranleda anmälan till vederbörande myndighet, för så vitt den ej

enligt förstnämnda lag är att hänföra till yrkessjukdom.

15 §.

1 mom. Vid tjänstledighet till följd av behörigen styrkt sjukdom i andra : Tjänst-^

fall än i 14 § sägs, skall ordinarie lärare vidkännas A-avdrag. f~tjd av

Vad i detta moment sägs gäller, i enlighet med vad därom är särskilt stad- sjukdom m.m.

gat, även i fråga örn avlöning till lärare, som erhåller tjänstledighet för

tvångsvis anordnad läkarundersökning.

2 mom. Har ordinarie lärare beviljats tjänstledighet för svag hälsas vår
dande

och är behovet av sådan ledighet behörigen styrkt, skall han vidkännas

B-avdrag. _ .

3 mom. Vid tjänstledighet för havandeskap eller barnsbörd skall kvinnlig

ordinarie lärare vidkännas A-avdrag under en tid av högst 120 dagar, dock

ej för tid efter 90 :e dagen från förlossningen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

16 §.

led/gtefför Vid tjäns ledighet för enskild angelägenhet skall ordinarie lärare

enskild a) uppbära oavkortad lön för tid, vilken han använder för verkställande

angelägenhet. av flyttning, då han förflyttats utan egen ansökan eller därom uttryckt önskan,

dock högst 3 dagar;

b) vidkännas B-avdrag för tid varunder han

idkar studier för vinnande av högre lärdomsmeriter i visst ämne eller

idkar studier eller bedriver arbete, som av Kungl. Maj :t prövas vara av betydelse

för undervisningsväsendet, eller

idkar studier eller bedriver arbete, som av skolöverstyrelsen prövas vara

av betydelse för lärarens kompetens för viss uppgift eller befattning inom den

skolform, vid vilken läraren är anställd,

skolande vad sålunda stadgats gälla för sammanlagt högst 180 dagar av

den tid, läraren innehar befattning inom en och samma lönegrad;

c) vidkännas B-avdrag för tid, varunder han fullgör uppdrag inom sådan

personalsammanslutning, som avser att tillvarataga befattningshavarnas intressen

i tjänsten eller främja deras yrkesutbildning, dock högst 15 dagar av

ett och samma redovisningsår;

d) likaledes vidkännas B-avdrag, där ledigheten beviljats för annan enskild

angelägenhet av vikt, dock högst 15 dagar av ett och samma redovisningsår;

samt

e) vidkännas C-avdrag i andra fall än här ovan under a)—d) sägs, däri

inbegripet tjänstledighet för havandeskap eller barnsbörd, som ej avses i 15

§ 3 morn., och uppehållande av annan statlig eller kommunal lärartjänst i

andra fall än i 18 § avses.

17 §.

Nedsättning Där lärare av anledning, som enligt stadgandena i 13—16 §§ medför tjänstgöringstid.

ledighetsavdrag, medgives nedsättning av tjänstgöringstiden, skall avdraget å

lönen beräknas i förhållande till den omfattning, vari tjänstgöringstiden nedsatts.

18 §.

Uppehållande 1 morn. Ordinarie lärare, som erhållit tjänstledighet för att uppehålla förlärartjänst.

ordnande med full tjänstgöring a annan i detta reglemente avsedd ordinarie

lärartjänst i samma lönegrad som hans innehavande tjänst eller å däremot

svarande icke-ordinarie befattning, skall åtnjuta avlöning med det belopp,

som skulle utgå, därest han i innehavande tjänst vore ordinarie lärare vid

den läroanstalt, vid vilken han tjänstgör.

Har ordinarie lärare erhållit tjänstledighet för att uppehålla förordnande

med full tjänstgöring å tidigare innehavd ordinarie lärarbefattning i lägre

lönegrad, skall han åtnjuta avlöning med det belopp, som skulle utgå, därest

han kvarstode i nämnda tidigare befattning.

Omfattar förordnande, som i första eller andra stycket avses, hel termin,

skall avlöningen i enahanda ordning utgå å den uppehållna tjänsten jämväl

under ferietid, som infaller samma kalenderhalvår som förordnandet.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 166.

Under den tid lärare enligt första, andra eller tredje stycket uppbär avlöning

å annan tjänst skall han å sin egen tjänst avstå samtliga avlöningsförmåner.

Avser tjänstledigheten allenast partiell tjänstgöring vid annan läroanstalt

av nyssnämnt slag, skall läraren för sådan tjänstgöring åtnjuta ersättning enligt

de för timlärare fastställda grunderna. _

2 mom. Uppehåller ämneslärare eller övningsskollärare, som avses i 55 §

9 mom. eller 57 § 3 mom. civila avlöningsreglementet, förordnande med full

tjänstgöring å i förevarande reglemente avsedd ordinarie lärartjänst i lönegrad

med samma ordningsnummer som hans innehavande tjänst eller å däremot

svarande icke-ordinarie befattning, skall han åtnjuta avlöning, såsom

om den uppehållna tjänsten vore ordinarie och läraren ordinarie innehavare

av densamma.

Uppehåller i nästföregående stycke avsedd lärare förordnande med full

tjänstgöring å tidigare innehavd, i förevarande reglemente avsedd ordinarie

lärarbefattning i lägre lönegrad, skall han åtnjuta avlöning, såsom om han

kvarstode i nämnda tidigare befattning.

Omfattar förordnande, som i första eller andra stycket avses, hel termin,

skall avlöningen i enahanda ordning utgå å den uppehållna tjänsten jämväl

under ferietid, som infaller samma kalenderhalvår som förordnandet.

19 §.

1 mom. Ordinarie lärare, som icke under tva pa varandra följande terminer

minst 60 dagar bestritt sin egen eller annan lärartjänst inom det statsunderstödda

kommunala undervisningsväsendet eller bestritt statlig tjänst

eller fullgjort uppdrag för statens räkning, skall under närmast därpå följande

ferietid vidkännas A-avdrag.

2 mom. Ordinarie lärare, som under ett läsår beviljats tjänstledighet längre

tid än 120 dagar för enskilda angelägenheter, är — i förekommande fall utöver

vad i första momentet stadgas — skyldig att under ferietid, som följer

närmast efter ledigheten, vidkännas avdrag å avlöningen i den omfattning

skolöverstyrelsen bestämmer.

20 §.

Där ej annat följer av vad i 8 § 1 morn., 18 och 19 §§ eller eljest Särskilt

stadgas, skall lärare under ferier åtnjuta oavkortad avlöning.

21 §.

1 mom. Inställes undervisningen på grund av smittsam sjukdom och hindras

lärare därav att tjänstgöra, skall han uppbära oavkortad avlöning.

Inställes, inskränkes eller avkortas undervisningen på grund av krig, krigsfara

eller därmed sammanhängande förhållanden, gäller vad i föregående

stycke stadgas, där ej Kungl. Majit annorlunda föreskriver.

2 mom. Lärare, som är avstängd från tjänstgöring, hålles häktad för blott

eller undergår frihetsstraff, skall under tiden vidkännas C-avdrag, så framt ej

skolöverstyrelsen prövar skäligt att låta honom uppbära någon del av av
-

Avdrag å

avlöning

under ferier.

Avlöning

under ferier.

Tjänstgöringshinder.

Avstängning

från tjänstgöring

m. m.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 166.

löningen. Finnes avstängningsåtgärden hava varit obefogad eller blir för brott

häktad fi ikänd, skall vad av hans avlöning innehållits till honom utbetalas.

Vad sålunda stadgats i fråga om lärare, vilken hålles häktad för brott, skall

gälla jämväl beträffande den, som av polismyndighet kvarhålles såsom misstänkt

för brott; dock att, där häktningsåtgärd ej vidtages, läraren skall äga

åtnjuta oavkortad avlöning under tiden för kvarhållandet.

I fråga om avlöning till lärare, som avstängts från tjänstgöring på grund av

vägran att underkasta sig tvångsvis anordnad läkarundersökning, är särskilt

stadgat.

3 mom. Avhåller sig lärare från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig

ordning erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall, skall han för

den tiden vidkännas C-avdrag.

Kallorts
tillägg.

Fasta lönetillägg och särskilda ersättningar.

22 §.

Till lärare, som är stationerad å ort inom rikets nordliga delar, där vistelsen

pa grund av klimatiska förhallanden och levnadsbetingelserna i övrigt

kan anses medföra avsevärda olägenheter i fysiologiskt hänseende, utgår

kaUortstiUägg med nedanstående, för olika kallortsklasser bestämda belopp

för år räknat, nämligen:

Kallortsklass

I II III IV V VI

Kallortstillägg, kronor........... 90 ISO 240 360 540 720

Närmare bestämmelser angående de orter, å vilka kallortstillägg skall utgå,

och dessa orters fördelning å de olika kallortsklasserna meddelas av Kungl

Majit.

Ersättning 23 8

för utsträckt ,.

undervisning. Lärare, vilken meddelar undervisning utöver för honom föreskrivet antal

veckotimmar, skall, där ej annorlunda är stadgat, åtnjuta ersättning härför

enligt de för timlärare fastställda grunderna.

Ersättning __

för flyttnings- Förflyttas lärare med stöd av 7 § på grund av omorganisation av den

kostnad, skolform läraren tillhör eller indragning av övertalig lärartjänst eller eljest

utan egen ansökan eller därom uttryckt önskan, äger han uppbära ersättning

för flyttningskostnad enligt de föreskrifter, som Kungl. Majit meddelar.

Beslut örn sådan ersättning fattas av skolöverstyrelsen, som har att i ärendet

inhämta yttrande av statskontoret.

25 §.

tUlsmslänL. Lärare’ som til,ika är tillsynslärare, äger uppbära arvode enligt de gruny

''der Kungl. Majit bestämmer.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

Rörligt tillägg.

15

26 §.

1 mom. Å lön och rektorsarvode utgår under de förutsättningar och en- Avlöningaligt

de grunder, som i 2 mom. samt 27 och 28 §§ angivas, rörligt tillägg i

förhållande till den ökning i de allmänna levnadskostnaderna, som må före- tillägg utgår,

ligga i jämförelse med de genomsnittliga levnadskostnaderna under år 1935. m• m''

2 mom. Beräkning av levnadskostnadernas storlek i jämförelse med 1935

års genomsnittliga levnadskostnader verkställes kvartalsvis av socialstyrelsen

enligt de närmare föreskrifter, som meddelas av Kungl. Maj:t.

På grundval av nämnda beräkning fastställer Kungl. Majit det procenttal,

som angiver levnadskostnadernas förhållande till 1935 års genomsnittliga

levnadskostnadsnivå (levnadskostnadstalet).

Av Kungl. Majit fastställt levnadskostnadstal skall lända till efterrättelse

från och med den månad, under vilken Kungl. Majits beslut kungjorts, intill

den månad, varunder nytt sådant tal av Kungl. Majit fastställes.

27 §.

1 mom. Rörligt tillägg utgår, då levnadskostnadstalet utvisar ökning i Grunder för

förhållande till 1935 års genomsnittliga levnadskostnadsnivå med fyra en-rorhgt Hllä"- heter eller mera, och utgör tre procent å avlöningen för varje hel mångfald

av fyra, vartill ökningen uppgår. Där levnadskostnadstalet, efter att hava

uppnått sådan ökning, åter nedgår, skall dock rörligt tillägg åtnjutas efter

oförändrat procenttal, så länge levnadskostnadstalet överstiger närmast lägre

hela mångfald av fyra.

2 mom. Såsom begränsning av vad i 1 mom. stadgats skall gälla att,

även om levnadskostnadstalet utvisar ökning med mer än tjugu enheter,

rörligt tillägg likväl icke må utgå efter högre procenttal än femton.

28 §.

1 mom. Rörligt tillägg beräknas å sammanlagda beloppet för månad av Beräkning av

... , . , , rörligt tillägg.

Ion och rektorsarvode.

Härvid skall dock iakttagas,

att tillägg ej beräknas å belopp, varmed avlöningen överstiger 900 kronor,

och ej heller å i avlöningen ingående öretal, som överskjuter fullt krontal,

samt att, där beräknat tillägg icke slutar å helt femtal ören, detsamma

skall jämkas till närmaste femtal.

2 mom. Till hjälp vid uträkning av rörligt tillägg utfärdar Kungl. Majit

de tabeller och anvisningar, som må finnas erforderliga.

Sjukvård och begravningshjälp.

29 §.

1 mom. Vid sjukdom erhåller lärare av statsmedel ersättning för kostnad Allmänna

” OPSlfLTThlTKllSBV

för läkarvård jämte läkemedel samt vid skada till följd av olycksfall i tjäns- om sjuicvård

ten, som medfört förlust eller nedsättning av arbetsförmågan, jämväl andra och begrav
till

arbetsförmågans höjande eller eljest till lindrande av menliga följder Ersättning1\v

statsmedel.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kunni Maj.ts proposition nr 166.

av olycksfallet nödiga hjälpmedel, allt i den omfattning och under de villkor,

som i denna paragraf och 30—36 §§ stadgas eller av Kungl. Maj:t för särskilt

fall bestämmas; dock endast i den mån sagda förmåner icke utgå enligt

olycksfallsförsäkringslagens bestämmelser.

Där ej fråga är örn olycksfall i tjänsten, må till läkarvård hänföras tandvård

endast om sådan vård avser botande av sjukdom i tändernas omgivningar

eller prövas vara av väsentlig betydelse för botande av annan sjukdom,

vilken står i orsakssammanhang med tändernas tillstånd.

2 mom. Vid bestämmande av ersättning av statsmedel skall hänsyn tagas

endast till läkarvård och läkemedel m. m., som läraren erhållit i enlighet

med föreskrifterna i detta reglemente. Ersättningen skall beräknas särskilt

för varje redovisningsår. Lärarens kostnader skola härvid anses belöpa

å det redovisningsår läkarvård meddelats eller läkemedel mottagits.

Fran det belopp, varmed ersättning av statsmedel enligt bestämmelserna

i detta reglemente skall utgå, skall dock, där ej fråga är om olycksfall i

tjänsten, avdrag ske med ett belopp av etthundra kronor för redovisningsår,

som skall avila läraren. Kostnader för vaccination, som omförmälas i 35 §

3 morn., skola dock städse ersättas av statsmedel.

3 mom. Beslut om ersättning för läkarvård och läkemedel m. m. fattas av

skolöverstyrelsen.

4 mom. Vad i denna paragraf samt 32, 33, 35, 36 och 37 §§ stadgas i fråga

örn olycksfall i tjänsten gäller även i fall, som avses i 14 § 2 mom.

5 mom. Erforderliga föreskrifter rörande tillämpningen av bestämmelserna

i denna paragraf och 30—37 §§ meddelas av Kungl. Majit.

30 §.

Tjänsteläkare. Med tjänsteläkare avses i detta reglemente läkare anställd av staten eller

av kommunen i öppen sjukvård, skolläkare eller läkare å poliklinik vid allmänt

sjukhus, vilka ombesörja läkarvård å stationeringsorten eller, örn tillgang

till dylik vård ej finnes därstädes, sådan läkare å närmaste ort.

31 §.

ochTäkar- Anlitar lärare tjänsteläkare för erhållande av läkarvård och intyg, som i

intyg. tjänsten erfordras rörande lärarens hälsotillstånd, skola kostnaderna härför

ersättas av statsmedel. Erfordras för ställande av diagnos röntgen- eller annan

undersökning, som ej lämpligen kan utföras av tjänsteläkare, skall jämväl

kostnaden för sådan undersökning bestridas av statsmedel i enahanda

ordning.

Kostnader för erforderlig läkarvard samt för intyg och undersökning, som

nyss sagts, må ersättas även i de fall, då lärare uppehåller sig å sådan ort,

att han icke lämpligen kan anlita tjänsteläkare, eller då vid trängande behov

av läkarvård dylik läkare icke hinner anlitas. I dylika fall bör läraren i

första rummet hänvända sig till annan av staten eller av kommunen anställd

läkare.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kunell. Maj:ts proposition nr 166.

17

32 §.

1 mom. Kostnaderna för vård å allmänt sjukhus ersättas, i den mån ej Sjukhusvård.

nedan annorlunda stadgas, vid olycksfall i tjänsten samt vid fall av tuberkulos

helt och eljest till hälften av statsmedel, under förutsättning att tjänsteläkare

eller annan läkare, som läraren enligt bestämmelserna i 31 § ägt anlita,

förklarat sjukhusvård nödvändig samt under de villkor i övrigt, som

nedan angivas.

Vid bestämmande av ersättningens storlek skola kostnaderna beräknas:

a) i fråga om egentlig sjukhusvård enligt den för sjukhuset fastställda

legosängsavgiften för plats å allmän sal;

b) i fråga om vård å sinnessjukhus enligt den för sjukhuset fastställda avgiften

för vård å allmän avdelning.

Prövar tjänsteläkare eller den för vården ansvarige sjukhusläkaren den

sjukes tillstånd kräva vård i halvenskilt rum eller, örn sådant ej finnes tillgängligt,

i enskilt rum, må utan hinder av vad ovan stadgas, av statsmedel

bestridas, vid olycksfall i tjänsten samt vid fall av tuberkulos hela kostnaden

för vården och eljest den del av sagda kostnad, som överskjuter halva

beloppet av den för sjukhuset fastställda legosängsavgiften för plats å allmän

sal.

Till kostnader för sjukhusvård, som i nästföregående stycke sägs, hänföres

ock sådant arvode, som den i enskilt eller halvenskilt rum vårdade

läraren erlagt till den för vården ansvarige sjukhusläkaren. Bidrag av statsmedel

till dylikt arvode må icke överstiga lägsta tillämpliga beloppet enligt

den av medicinalstyrelsen för sjukhuset utfärdade rådgivande taxan. Vid

olycksfall i tjänsten samt vid fall av tuberkulos må likväl efter prövning av

skolöverstyrelsen högre bidrag kunna utgå, dock icke med större belopp än

det, som med tillämpning av den rådgivande taxan högst skulle hava erlagts.

Ersättning för vård å allmänt sjukhus må i intet fall beräknas efter dyrare

plats än den, som kommit till användning.

Med allmänt sjukhus förstås sjukhus, som tillhör eller åtnjuter bidrag av

staten, landsting eller kommun, Konung Oscar Ilis jubileumsfond tillhörigt

sanatorium ävensom kuranstalt, som disponeras för pensionsstyrelsens sjukvårdande

verksamhet.

2 mom. Kostnader för vård å enskild sjukvårdsanstalt må, under enahanda

förutsättning och villkor, som i 1 mom. sägs, bestridas av statsmedel

intill det belopp, som skulle hava utgått i ersättning vid vård å allmänt sjukhus;

dock att, där fråga är om olycksfall i tjänsten, på skolöverstyrelsens

prövning må bero, huruvida vårdkostnaderna må ersättas med högre belopp

än nu sagts.

33 §.

1 mom. Kostnad för anlitande av läkare, som specialiserat sig på behand- SpeciaUstling

av vissa sjukdomsformer, bestrides vid olycksfall i tjänsten samt vid fall

av tuberkulos helt och eljest till tre fjärdedelar av statsmedel, under förutsättning

att tjänsteläkare eller annan läkare, som läraren enligt bestämmel
Bihang

till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 166. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

Läkemedel.

Bad, massage

Wl» Tfh»

Resor och

sjuktransporter.

serna i 31 § ägt anlita, förklarat sådan specialistvård nödvändig samt tjänsteläkare

antingen själv lämnat anvisning på eller ock godkänt valet av specialist.

Utan hinder av vad i första stycket sägs skall dock kostnad för specialistvård,

som meddelas å poliklinik vid allmänt sjukhus bestridas helt av statsmedel.

2 mom. Vad i 1 mom. sägs skall äga motsvarande tillämpning i fråga om

kostnad för anlitande av tandläkare i fall, som avses i 29 § 1 mom. andra

stycket.

34 §.

1 mom. Av statsmedel bestridas kostnaderna för läkemedel, som föreskrivits

antingen av tjänsteläkare eller annan läkare, vilken läraren enligt

bestämmelserna i 31 § ägt anlita, eller ock av specialist, till vilken läraren

enligt bestämmelserna i 33 § 1 mom. hänvänt sig.

2 mom. Där ej Kungl. Maj:t annorlunda förordnar, skall räkning å läkemedelskostnad

vara attesterad av tjänsteläkare, innan utbetalning på grund

av räkningen äger rum.

35 §.

1 mom. Behandling med bad, massage, elektricitet, hetluft m. m., som av

tjänsteläkare ordineras såsom nödvändig för botande av viss angiven sjukdom,

må bekostas vid olycksfall i tjänsten helt och eljest till hälften av statsmedel.

2 mom. Konstgjorda lemmar, kirurgisk bandage och andra dylika hjälpmedel,

som lärare nödgas begagna till följd av olycksfall i tjänsten, skola bekostas

av statsmedel.

3 mom. I de fall, då vederbörande myndighet finner skäl anordna vaccination

mot epidemisk sjukdom, gäldas kostnaden härför av statsmedel.

36 §.

I den mån skolöverstyrelsen prövar skäligt, må av statsmedel bestridas

kostnad för den sjukes resa eller forslande till oell från läkare eller sjukvårdsinrättning,

under förutsättning att tjänsteläkare eller annan läkare, som

läraren enligt bestämmelserna i 31 § ägt anlita, förklarat resan eller förflyttningen

nödvändig för ställande av diagnos eller för sjukdomens behöriga behandling.

Likaledes må av statsmedel kunna ersättas skälig kostnad för resa,

som lärare nödgats företaga för erhållande av specialistvård samt, där fråga

är örn olycksfall i tjänsten, för erhållande av behandling, som avses i 35 §

1 inom., ävensom för anskaffande av hjälpmedel, varom förmäles i 35 §

2 mom.

Jämväl skälig kostnad för läkares resa för besök hos den sjuke i det fall,

då denne icke utan våda kan flyttas, må kunna ersättas av statsmedel.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda proposition nr 166. 19

37 §.

Avlider lärare, skall till hans dödsbo såsom begravningshjälp utbetalas

ett belopp av 400 kronor. Efterlämnar läraren anhöriga, som äro berättigade

till familjepension av statsmedel enligt bestämmelser, som gälla för i

detta reglemente avsedda lärare, skall dock, där lärarens lön för månad

jämte därå belöpande rörligt tillägg överstiger familjepensionen för månad,

begravningshjälpen ökas med ett belopp motsvarande skillnaden. För beräkning

av lön, rörligt tillägg och familjepension skola läggas till grund förhållandena

under den månad, då dödsfallet inträffat.

Vid lärares dödsfall till följd av olycksfall i tjänsten skall dock förenämnda

belopp minskas med begravningshjälp, vartill dödsboet är berättigat enligt

allmän lag eller särskild författning.

Tjänstebostad m. m.

38 §.

Därest åt lärare anvisas lägenhet, som disponeras av vederbörande kommun,

är han skyldig mottaga densamma (tjänstebostad).

I fråga om lägenhetens begagnande och bestämmandet av ersättningen

härför gälla de närmare föreskrifter, som i 39—41 §§ stadgas eller som

eljest meddelas av Kungl. Maj:t eller skolöverstyrelsen.

39 §.

1 mom. För tjänstebostads begagnande skall lärare månadsvis erlägga ersättning

genom avdrag å avlöningen eller, i den mån honom tillkommande

avlöningsbelopp ej därtill förslår, genom kontant inbetalning.

2 mom. Ersättning för tjänstebostad, däri inbegripen i förekommande fall

gottgörelse för centraluppvärmning, planteringsland eller dylikt, som följer

med bostaden, bestämmes med hänsyn till det pris, som å orten i allmänhet

gäller för lägenhet, vilken beträffande storlek och bekvändighet samt beskaffenhet

i övrigt kan anses likvärdig med tjänstebostaden. Är tjänstebostad

belägen å ort, där hyresmarknad, som kan tjäna till ledning vid ersättningens

bestämmande, saknas, må i stället skälig hänsyn tagas till det hyrestal, som

för orten beräknats i samband med dyrortsgrupperingen.

3 mom. Kan överenskommelse rörande ersättningens storlek icke träffas

mellan kommunen och lärare, som skall mottaga lägenheten, hänskjutes frågan

till statens bostadsnämnd, vilken består av en opartisk ordförande samt

representanter för förvaltnings- och personalintressena, över nämndens beslut

i ärende, som hänskjutits till dess avgörande, må klagan icke förås.

Intill dess ersättningen blivit bestämd, skall densamma utgå med det av

kommunen fordrade beloppet, med rätt för bostadsinnehavaren alt, därest

beloppet av bostadsnämnden nedsättes, återbekomma vad han erlagt för

mycket.

hjälp.

Skyldighet att

mottaga

tjänstebostad

Wl* lii»

Ersättning

för tjänstebostad

m. m.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

Avträdande

av tjänster

bostad m. m.

Ersättning

för bränsle

och belysning.

Allmänna

bestämmelser.

Rektors
arvode.

Tjänstledig
hetsavdrag
m.

m.

Jämkning av fastställd ersättning för tjänstebostad må icke påkallas, förrän

minst ett år förflutit från det ersättningen senast fastställdes.

A mom. Angående beskaffenheten av tjänstebostad gäller vad därom är eller

framdeles varder stadgat.

40 §.

1 mom. Innehavare av tjänstebostad eller, örn han avlidit, hans dödsbo

skall, såvida annat icke avtalats, avträda bostaden å fardag, som infaller

näst efter tre månader från det uppsägning skett eller dödsfall timat; dock

skall, om icke annorlunda överenskommes, avflyttning ske:

a) därest bostadsinnehavaren befordras eller i annan ordning förflyttas

och ny tjänstebostad anvisas honom, inom skälig tid därefter, men då sådan

bostad ej anvisas honom, å den fardag, som inträffar näst efter tre månader

från det han erhöll kännedom om beslutet rörande befordringen eller

förflyttningen,

b) därest bostadsinnehavaren avgår ur tjänst med pension, å närmaste

fardag efter avgången;

c) därest han av annan anledning avgår ur tjänst eller entledigas, vid den

löpande månadens utgång.

2 mom. Innehavare av tjänstebostad eller, om han avlidit, hans dödsbo

skall i den omfattning, som kan finnas lämplig, mot skälig gottgörelse upplåta

utrymme i bostaden för lärarens vikarie eller efterträdare.

41 §.

Då på grund av särskilda omständigheter prövas skäligt att tillhandahålla

lärare bränsle eller belysning för hans bostad, skall ersättning därför, beräknad

efter kommunens självkostnadspris, erläggas i den ordning kommunen

bestämmer.

4 kap. Rektorer.

42 §.

Ä lärare, som tillika är rektor, skola i reglementet eljest meddelade bestämmelser

tillämpas, där ej föreskrifterna i detta kapitel föranleda avvikelse härutinnan.

43 §.

1 mom. Rektor skall, utöver avlöning såsom lärare, uppbära rektorsarvode

med nedanstående, för olika arvodesgrupper bestämda belopp för år

räknat, nämligen:

Arvodesgrupp

I II III IV V VI VII

Rektorsarvode. kronor 3 465 2 970 2 475 1 980 1 485 990 495

Högre folkskola skall tillhöra någon av arvodesgrupperna V—VII och annan

läroanstalt någon av arvodesgrupperna I—V.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

21

2 inom. Läroanstalterna fördelas å arvodesgrupperna av Kungl. Majit.

Nedflyttas läroanstalt i arvodesgrupp rinder tiden för redan meddelat rek
torsförordnande,

äger rektorn uppbära dittillsvarande arvode, tills förordnandet

utgår.

3 mom. Har rektor att vidkännas A- eller B-avdrag å sin lön såsom lärare,

skall motsvarande avdrag å rektorsarvodet ske med följande belopp för dag

räknat, nämligen:

Arvodesgrupp

I

II

III

IV

V

VI

VII

A-avdrag, kronor 3''50

3 —

2-50

2’—

1-50

1 —

0 50

B-avdrag, kronor 7''—

6 —

5''—

4‘—

3 —

2 —

1 —

Vid C-avdrag å lärarlönen skall motsvarande avdrag å rektorsarvodet omfatta

hela arvodet.

A mom. Arvode till vikarierande rektor utgör hälften av rektorsarvodet vid

läroanstalten.

44 §.

Rektor må icke åtaga sig undervisning i annan läroanstalt, såframt ej skolöverstyrelsen

efter prövning, att undervisningen icke kan anses inverka hinderligt

vid utövandet av rektorsbefattningen, finner uppdraget kunna få emottagas.

45 §.

1 mom. Rektor äger i stället för ferier åtnjuta semester under 45 dagar för

kalenderår å tid, som skolöverstyrelsen prövar lämplig med hänsyn till göromålens

behöriga gång.

2 mom. Därest rektor tillträder eller av annan anledning än avgång med

ålderspension skall frånträda befattning vid annan tidpunkt än vid årsskifte,

beräknas hans semester i förhållande till den del av året, under vilken befattningen

innehaves. Uppstår vid dylik beräkning brutet tal, avrundas semestern

till närmast högre dagantal.

3 mom. Såvitt ej skolöverstyrelsen finner skäl annat medgiva, må rektor,

vilken vid kalenderårs ingång sedan mera än sex månader åtnjuter tjänstledighet

av anledning, som omförmäles i 15 eller 16 §, icke komma i åtnjutande

av semester för det året, förrän han under sammanlagt minst 90 dagar

bestritt sin egen eller annan tjänst i det statsunderstödda kommunala undervisningsväsendet

eller bestritt statlig tjänst eller fullgjort uppdrag för statens

räkning.

46 §.

1 mom. Vid tjänstledighet till följd av behörigen styrkt sjukdom i andra

fall än i 14 § sägs, skall rektor

a) äga uppbära oavkortad lön under högst 10 dagar av ett och samma redovisningsår;
b)

vidkännas A-avdrag för tid därutöver.

Undervisning

» annan

läroanstalt.

Semester.

Tjänstledighet

till

följd av

sjukdom.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 166.

Nedsättning

av tjänstgöringstid.

Anställning.

Undervis
ningsskyldig
het.

Förening av

tjänster.

Löneklass
plaeering.

Vad i detta moment sägs gäller, i enlighet med vad därom är särskilt stadgat,

även ifråga om avlöning till rektor, som erhåller tjänstledighet för tvångsvis

anordnad läkarundersökning.

2 mom. Såvitt ej skolöverstyrelsen finner skäl annat medgiva, må rektor,

som vid redovisningsårs ingång sedan mera än sex månader åtnjuter tjänstledighet

av anledning, som i 1 mom. sägs, eller för svag hälsas vårdande, vid

ledighet på grund av sjukdom under det året icke komma i åtnjutande av oavkortad

lön, förrän han under sammanlagt minst 90 dagar bestritt sin egen

eller annan tjänst i det statsunderstödda kommunala undervisningsväsendet

eller bestritt statlig tjänst eller fullgjort uppdrag för statens räkning.

47 §.

Vid tillämpning under den årliga lästiden av stadgandet i 17 § skall iakttagas,

att det för olika förekommande fall gällande sammanlagda tjänstledighetsavdraget

å lärarlön och rektorsarvode för dag fördelas mellan rektorsgöromålen

och rektors undervisningsskyldighet på sådant sätt, att så stor del

av det sammanlagda avdragsbeloppet, som motsvarar förhållandet mellan

antalet av den tjänstledige rektorns undervisningstimmar i veckan och medeltalet

av det författningsenligt föreskrivna antalet undervisningstimmar i

veckan för ordinarie lärare av närmast jämförligt slag, skall anses belöpa på

rektors undervisningsskyldighet, medan den återstående delen av avdragsbeloppet

skall anses belöpa på rektorsgöromålen.

5 kap. Extra ordinarie lärare.

48 §.

1 mom. Extra ordinarie lärare skall anställas tills vidare.

Entledigande sker efter skriftlig uppsägning, vilken såvitt möjligt bör ske

tre månader före anställningens upphörande, där ej tjänstefel föreligger.

Avser tjänstgöringen hel termin, skall anställningen anses omfatta hela

kalenderhalvåret.

2 mom. Extra ordinarie lärares undervisningsskyldighet skall motsvara

den, som gäller för ordinarie lärare med närmast jämförliga arbetsuppgifter.

49 §.

Extra ordinarie lärare må icke samtidigt innehava annan extra ordinarie

kommunal lärartjänst eller extra ordinarie statlig tjänst. Ej heller må extra

ordinarie tjänst innehavas av den, som innehar ordinarie kommunal lärartjänst

eller ordinarie statlig tjänst, med mindre han frånträder utövandet av

den ordinarie tjänsten och samtliga med denna tjänst förenade avlöningsförmåner.

50 §.

1 mom. Bestämmelserna i 9 § 1—3 och 5 mom. skola äga motsvarande

tillämpning å extra ordinarie lärare.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

23

2 moni. Extra ordinarie lärare, som befordras till extra ordinarie tjänst

inom högre lönegrad, skall placeras lägst i löneklassen närmast över den,

som han i den lägre tjänsten senast tillhörde. Dessutom skall för bestämmande

av tidpunkt för löneklassuppflyttning i den högre tjänsten tagas i beräkning

den tid, dock högst tre år, varunder läraren i den lägre tjänsten tillhört

eller beräknas hava tillhört löneklassen närmast under den, till vilken han

på grund av nyssnämnda föreskrift eller stadgandet i 1 mom. skall hänföras.

Vad i första stycket sägs skall äga motsvarande tillämpning i fall, där ordinarie

lärare, som avses i detta reglemente, ordinarie eller extra ordinarie

lärare inom folkskoleväsendet eller ordinarie eller extra ordinarie statlig

tjänsteman eller tjänsteman, som åtnjuter vikariatslön enligt civila avlöningsreglementet

eller civila icke-ordinariereglementet, förordnas att innehava i

förevarande reglemente avsedd extra ordinarie tjänst inom högre lönegrad,

så ock där extra lärare, som avses i detta reglemente eller i 52 § 4 mom. civila

icke-ordinariereglementet, vinner befordran till i detta reglemente avsedd

extra ordinarie tjänst inom samma eller högre lönegrad.

3 mom. Finner skolöverstyrelsen eljest beträffande lärare, som tillträder

extra ordinarie tjänst, med hänsyn till föregången långvarig statsanställning

och därunder åtnjuten avlöning synnerliga skäl föreligga för placering i högre

löneklass än den, till vilken han enligt stadgandet i 1 mom. skolat hänföras,

har överstyrelsen att underställa frågan om löneklassplacering Kungl.

Maj :ts prövning.

Vad sålunda stadgas gäller även för det fall, att lärare före tillträdandet av

extra ordinarie tjänst under avsevärd tid antingen innehaft annan kommunal

befattning än i detta reglemente avses eller ock i annan icke statlig anställning

utfört arbete av allmännyttig beskaffenhet och på den grund anses skäligen

böra placeras i högre löneklass än den, till vilken han enligt stadgandet

i 1 mom. eljest skolat hänföras.

4 mom. Extra ordinarie lärare må icke på grund av bestämmelserna i

denna paragraf placeras högre än i högsta löneklassen inom den lönegrad,

som gäller för den nya tjänsten.

51 §.

Extra ordinarie lärare, som övergår till annan i detta reglemente avsedd Avlöning vid

extra ordinarie befattning inom samma lönegrad, äger bibehålla den place- annania™

ring i löneklass han i den föregående tjänsten innehade. ordinarie

Vad i första stycket sägs skall äga motsvarande tillämpning, då extra ordi- l,ansl''

Harie tjänsteman, som avses i civila icke-ordinariereglementet, övergår till i

detta reglemente avsedd extra ordinarie befattning.

52 §.

För tid, under vilken extra ordinarie lärare åtnjuter tjänstledighet från sin Tjårutbefattning

eller ferier, skall med hans avlöning förhållas på sätt i 53—58 §§ avdrag1*?, m,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

Tjänstledighet

för

offentligt

uppdrag

m. m.

Tjänstledighet

till

följd av

olycksfall i

tjänsten m. m.

stadgas, sa framt icke Kungl. Majit eller, efter Kungl. Majits bemyndigande,

skolöverstyrelsen finner skäl att för visst fall annorlunda bestämma.

Föreskrifterna i 12 § om tjänstledighetsavdrag skola äga motsvarande tilllämpning

å extra ordinarie lärare.

53 §.

1 mom. Bestämmelserna i 13 § 1 mom. angående tjänstledighet för offentligt

uppdrag skola äga motsvarande tillämpning å extra ordinarie lärare.

2 mom. Under tjänstledighet för militär tjänstgöring skall extra ordinarie

lärare

a) vidkännas B-avdrag för tid, under vilken han fullgör honom såsom beställningshavare

i reserven, å reservstat eller å övergångsstat eller såsom officer

i väg- och vattenbyggnadskåren åliggande tjänstgöring eller under vilken

han genomgår utbildningskurs för äldre reservofficerare eller han såsom

landstormen tillhörande värnpliktig är inkallad till landstormsbefälsövning

eller landstormsrepetitionsövning;

b) likaledes vidkännas B-avdrag för tid, under vilken han genomgår för

konstituerad landstormsofficer föreskriven befälskurs, landstormsbefälsövning

eller kompletteringskurs eller med kompletteringskurs jämställd annan

kurs eller övning, dock högst 14 dagar av ett och samma redovisningsår;

c) vidkännas C-avdrag för tid, under vilken han fullgör annan värnpliktstjänstgöring

än i a) sägs, varvid han i stället skall uppbära särskild dc^ersättning

med 2 kronor 50 öre.

Under militär tjänstgöring vid mobilisering eller förstärkt försvarsberedskap

utgår dock avlöning enligt särskilda av Kungl. Majit meddelade bestämmelser.

3 mom. Då extra ordinarie lärare i andra fall än i 1 och 2 mom. omförmälts

åtnjuter tjänstledighet av anledning, varom i denna paragraf är fråga,

skall han vidkännas C-avdrag.

54 §.

1 mom. Vid tjänstledighet till följd av olycksfall i tjänsten, varav föranletts

sjukdom eller förlust av arbetsförmågan, skall extra ordinarie lärare

a) åtnjuta oavkortad lön intill dess ett år förflutit från dagen för olycksfallet;
b)

vidkännas A-avdrag för tid därutöver, så framt ej skolöverstyrelsen på

grund av särskilda förhallanden finner anledning medgiva, att avdrag icke

skall äga rum.

2 mom. Vad i 1 mom. stadgas äger motsvarande tillämpning, där extra

ordinarie lärare åtnjuter tjänstledighet eller förbjudits tjänstgöra av anledning,

som i 14 § 2 mom. avses.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 166.

25

55 §.

1 mom. Vid tjänstledighet till följd av behörigen styrkt sjukdom i andra

fall än som avses i 54 § skall extra ordinarie lärare vidkännas A-avdrag.

Erfordras på grund av sjukdom tjänstledighet under längre tid än sex månader

av ett och samma redovisningsår eller vid sjukdom, som fortgår vid

övergången till nytt redovisningsår, under längre tid än sex månader i en

följd, därvid ferietid icke skall inräknas, bestämmer skolöverstyrelsen, om läraren

för tid därutöver skall vidkännas större avdrag å lönen än A-avdrag.

Vad i detta moment sägs gäller, i enlighet med vad därom är särskilt stadgat,

även i fråga om avlöning till lärare, som erhåller tjänstledighet för tvångsvis

anordnad läkarundersökning.

2 mom. Har extra ordinarie lärare beviljats tjänstledighet för svag hälsas

vårdande och är behovet av sådan ledighet behörigen styrkt, skall han

a) vidkännas B-avdrag under högst 30 dagar av ett och samma redovisningsår;
b)

vidkännas C-avdrag för tid därutöver.

3 mom. Vid tjänstledighet för havandeskap eller barnsbörd skall kvinnlig

extra ordinarie lärare vidkännas A-avdrag under en tid av högst 120 dagar,

dock ej för tid efter 90 :e dagen från förlossningen.

56 §.

Vid tjänstledighet för enskild angelägenhet skall extra ordinarie lärare

a) vidkännas B-avdrag för tid, varunder han

idkar studier för vinnande av högre lärdomsmeriter i visst ämne eller

idkar studier eller bedriver arbete, som av Kungl. Maj :t prövas vara av betydelse

för undervisningsväsendet, eller

idkar studier eller bedriver arbete, som av skolöverstyrelsen prövas vara

av betydelse för lärarens kompetens för viss uppgift eller befattning inom

den skolform, vid vilken läraren är anställd,

skolande vad sålunda stadgats gälla för sammanlagt högst 120 dagar av

den tid, varunder läraren innehar extra ordinarie anställning;

b) vidkännas B-avdrag för tid, varunder han fullgör uppdrag inom sådan

personalsammanslutning, som avser alt tillvarataga lärarnas intressen i tjänsten

eller främja deras yrkesutbildning, dock högst 10 dagar av ett och samma

redovisningsår;

c) likaledes vidkännas B-avdrag, där ledigheten beviljats för annan enskild

angelägenhet av vikt, dock högst 10 dagar av ett och samma redovisningsår;

samt

d) vidkännas C-avdrag i andra fall än här ovan under a)—c) sägs, däri

inbegripet tjänstledighet för havandeskap eller barnsbörd i andra fall än i

55 § 3 mom. avses samt för uppehållande av annan lärartjänst.

57 §.

Där extra ordinarie lärare av anledning, som enligt stadgandena i 53—56 §§

medför tjänstledighetsavdrag, medgives nedsättning av tjänstgöringstiden,

Tjänstledighet

lill

följd av

sjukdom

TO. TO.

Tjänstledighet

får

enskild

angelägenhet.

Nedsättning

av tjänstgöringstid.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Avlöning

under ferier.

övriga

bestämmelser

för extra

ordinarie

lärare.

Anställnings
villkor.

Avlöning.

Begynnelselön

och

löneklassuppflyttning.

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

skall avdraget å lönen beräknas i förhållande till den omfattning, vari tjänstgöringstiden

nedsatts.

58 §.

1 mom. Föreskrifterna i 19 § skola äga motsvarande tillämpning å extra

ordinarie lärare.

2 mom. Där ej annat följer av vad i 1 mom. här ovan eller eljest särskilt

stadgas, skall lärare under ferier åtnjuta oavkortad avlöning.

59 §.

Å extra ordinarie lärare skola följande bestämmelser äga motsvarande tilllämpning.

8 § 3 mom. angående undervisning i annan läroanstalt,

21 § angående tjänstgöringshinder och avstängning från tjänstgöring m. m.,

22 § angående kallortstillägg,

23 § angående ersättning för utsträckt undervisning,

25 § angående arvode till tillsynslärare,

26—28 §§ angående rörligt tillägg,

29—37 §§ angående sjukvård och begravningshjälp samt

38—41 §§ angående tjänstebostad.

6 kap. Extra lärare.

60 §.

Såsom villkor för extra lärares anställande gäller, utöver vad eljest är eller

varder särskilt stadgat,

att undervisningsskyldigheten motsvarar den, som gäller för ordinarie lärare

med närmast jämförliga arbetsuppgifter, samt

att tiden för anställningen uppgår till minst en termin.

61 §.

Avlöning till extra lärare utgår för läsår och utbetalas månadsvis med så

stort belopp, som motsvarar den av läraren under månaden fullgjorda tjänstgöringen.

62 §.

1 mom. Vid tillträdande av extra tjänst erhåller lärare lön enligt den för

vederbörande lönegrad fastställda lägsta löneklassen, där ej föreskrifterna i

2 mom. giva anledning till avvikelse härutinnan.

2 morn. Efter att hava tillhört en och samma löneklass under sex terminer

uppflyttas extra lärare till närmast högre löneklass samt i förekommande fall

efter ytterligare sex terminer till högsta löneklassen inom lönegraden; dock

att härvid hänsyn må tagas allenast till sådan inom de senaste sex åren fal
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

27

lande termin, under vilken läraren varit anställd hela terminen vid läroanstalt,

som avses i detta reglemente, och tillika under minst fyra femtedelar

av terminen bestritt sin egen eller på grund av förordnande annan lärartjänst

vid det statsunderstödda kommunala undervisningsväsendet eller befattning

i statens tjänst. Vid löneklassuppflyttning skola i övrigt i tillämpliga delar

gälla föreskrifterna i 9 § 3 och 5 mom.

Med anställning vid i detta reglemente avsedd läroanstalt skall härvid jämställas

anställning vid läroanstalt, som avses i 52 § 4 mom. och 54 § 2 mom.

civila icke-ordinariereglementet.

63 §.

För tid, under vilken extra lärare åtnjuter tjänstledighet från sin befattning, Tjänstledigskall

med hans avlöning förhållas på sätt i 64—66 §§ stadgas, så framt icke hetsavdraoKungl.

Maj:t finner skäl att för visst fall annorlunda bestämma.

Föreskrifterna i 12 § om tjänstledighetsavdrag skola äga motsvarande tilllämpning

å extra lärare.

64 §.

1 mom. Vid tjänstledighet till följd av olycksfall i tjänsten, varav föran- Tjänst

letts sjukdom eller förlust av arbetsförmågan, skall extra lärare ^öljtat

a) åtnjuta oavkortad lön, intill dess 180 dagar förflutit från dagen för olycksfall i

olycksfallet, därvid i förekommande fall ferietid, under vilken avlöning ej ^an3ten m''*■

utgått, icke skall inräknas;

b) vidkännas B-avdrag för tid därutöver, så framt ej skolöverstyrelsen på

grund av särskilda förhållanden finner anledning medgiva, att avdrag icke

skall äga rum eller att A-avdrag skall tillämpas.

2 mom. Vad i 1 mom. stadgas äger motsvarande tillämpning, där extra

lärare åtnjuter tjänstledighet eller förbjudits att tjänstgöra av anledning,

varom förmäles i 14 § 2 mom.

65 §.

1 mom. Vid tjänstledighet till följd av behörigen styrkt sjukdom i andra T/äri»*-

ledighat HU

fall än som avses i 64 § skall extra lärare följd av

a) vidkännas B-avdrag under en tid av högst 180 dagar av ett och samma

läsår eller, där läraren åtnjuter tjänstledighet till följd av styrkt sjukdom

såväl vid utgången av ett läsår som vid ingången av närmast följande läsår,

sammanlagt högst 180 dagar i en följd utan inräknande av mellanliggande

ferietid;

b) vidkännas G-avdrag för tid därutöver.

2 mom. Vid tjänstledighet för havandeskap eller barnsbörd skall kvinnlig

extra lärare

a) vidkännas B-avdrag under en tid av högst 120 dagar, dock ej för tid

efter 90:e dagen från förlossningen;

b) vidkännas C-avdrag för tid därutöver.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

Tjänstledighet

av

annan anledning.

Begravnings
hjälp.

övriga

bestämmelser

för extra

lärare.

Biträdande

lärare.

66 §.

Har extra lärare erhållit tjänstledighet av annan anledning än i 64 och

65 §§ omförmäles, skall han under tiden vidkännas C-avdrag.

67 §.

Avlider extra lärare, skall till hans dödsbo såsom begravningshjälp utbetalas

ett belopp av 400 kronor.

Vid lärares dödsfall till följd av olycksfall i tjänsten skall dock förenämnda

belopp minskas med begravningshjälp, vartill dödsboet är berättigat

enligt lag eller särskild författning.

Avlider extra lärare under ferier, som följa omedelbart efter lästermin,

under vilken han innehaft anställning, bestämmer skolöverstyrelsen, om begravningshjälp

skall utgå.

68 §.

Å extra lärare skola följande bestämmelser äga motsvarande tillämpning.

8 § 3 mom. angående undervisning i annan läroanstalt,

17 § angående nedsättning av tjänstgöringstid,

21 § 1 mom. angående tjänstgöringshinder,

22 § angående kallortstillägg, därvid tillägget utgår för dag räknat med

1/360 av i olika fall gällande årsbelopp,

23 § angående ersättning för utsträckt undervisning,

26—28 §§ angående rörligt tillägg,

29—36 §§ angående sjukvård samt

38—41 §§ angående tjänstebostad.

7 kap. Biträdande lärare och timlärare.

69 §.

1 mom. Biträdande lärare anställes, då förordnande avser kortare tid än

en termin eller då lärare ej fyller villkoren för ordinarie, extra ordinarie

eller extra anställning.

2 mom. Biträdande lärares undervisningsskyldigliet skall motsvara den,

som gäller för ordinarie lärare med närmast jämförliga arbetsuppgifter.

3 morn. Biträdande lärare skall åtnjuta avlöning med belopp motsvarande

den lön, som för samma tid enligt den i 5 § intagna löneplanen K

skulle hava utgått till extra lärare av närmast jämförligt slag med placering

i den lägsta för sådan lärare gällande löneklassen, där ej Kungl. Majit eller,

efter Kungl. Majits bemyndigande, skolöverstyrelsen annorlunda bestämt.

Härvid skall iakttagas, att lärare i läroämne, vilken icke äger behörighet att

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

29

vinna anställning såsom extra ordinarie adjunkt eller att genomgå provårskurs,

hänföres till 15 löneklassen.

Rörligt tillägg utgår icke å lön till biträdande lärare.

A mom. Beviljas biträdande lärare ledighet från sitt förordnande, skall

han avstå den på ledighetstiden belöpande delen av honom eljest tillkommande

avlöning.

70 §.

För timlärare fastställes arvode och meddelas övriga avlöningsbestämmelser,

som ej avses i 1 kap., av Kungl. Majit.

8 kap. Lönenämnd.

71 §.

För beredning av ärenden, vilka angå tillämpningen av detta reglemente

jämte därtill hörande tilläggsbestämmelser, skall finnas en lönenämnd.

Denna nämnd, i vilken löntagar-, förvaltnings- och de allmänna intressena

böra vara representerade, skall bestå av en av Kungl. Majit förordnad ordförande

samt sex likaledes av Kungl. Majit utsedda ledamöter.

Lönenämndens ordförande och ledamöter förordnas för en tid av högst

tre år i sänder.

I enahanda ordning, som ovan sagts, utses suppleanter för ordföranden

och ledamöterna.

Instruktion för lönenämnden utfärdas av Kungl. Majit.

9 kap. Reglementets tillämplighet m. m.

72 §.

1 mom. Såsom förutsättning för reglementets tillämpning å lärare, vilken

omedelbart före reglementets ikraftträdande innehar i reglementet avsedd

ordinarie tjänst, skall gälla,

a) att läraren övergått till de provisoriska avlöningsbestämmelserna under

budgetåret 1942/43 för lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor,

praktiska mellanskolor och högre folkskolor enligt kungörelsen

den 30 juni 1942 (nr 707) samt

b) att läraren icke före viss av Kungl. Majit fastställd tidpunkt till vederbörande

skolstyrelse skriftligen anmält, att han icke vill underkasta sig reglementets

villkor och bestämmelser.

2 mom. Lärare, å vilken reglementet vinner tillämpning, må icke bibehålla

personlig lönefyllnad, varom förmäles i 6 punkten kungörelsen den 11

november 1938 (nr 661) med vissa bestämmelser i anledning av ny lönereglering

från och med den 1 januari 1939 för lärare vid kommunala flickskolor,

kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor.

Timlärare.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

3 mom. Ordinarie lärare, å vilken reglementet erhåller tillämpning, skall

vara pliktig att underkasta sig minskning i, upphörande av eller eljest ändrade

bestämmelser rörande de förmåner eller ersättningar m. m., om vilka

förmäles i nedan angivna delar av reglementet.

2 § 2 mom. angående nedsättning av avlöning i vissa fall,

13 § 2 mom. angående tjänstledighet för militär tjänstgöring,

23 § angående ersättning för utsträckt undervisning,

24 § angående ersättning för flyttningskostnad,

25 § angående arvode till tillsynslärare,

29—36 §§ angående sjukvård,

38—41 §§ angående tjänstebostad m. in. samt

42—47 §§ angående rektorsarvode.

4 mom. Lärare, å vilken reglementet erhåller tillämpning, är jämväl

pliktig att, därest de allmänna levnadskostnaderna nedgå med 10 procent

eller mera i förhållande till 1935 års genomsnittliga levnadskostnader, efter

prövning av Kungl. Majit och riksdagen underkasta sig minskning av lönen

med högst 5 procent av de i löneplanen eller eljest i reglementet upptagna

årslönebel oppen.

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1943, från och med vilken dag

vad i tidigare av Kungl. Majit utfärdad författning eller föreskrift finnes

stridande mot reglementets bestämmelser upphör att gälla, såvitt angår lärare,

å vilken reglementet erhåller tillämpning.

Övergångsbestämmelser.

1. Ordinarie lärare, som efter övergången till detta reglemente tillhör lönegrad

med samma ordningsnummer som dessförinnan, skall bibehålla den

placering i löneklass ävensom den rätt till uppfiyttning i högre löneklass, som

tillkommit honom omedelbart före övergången.

Tillhör ordinarie lärare efter övergången lönegrad med ordningsnummer,

vilket med en enhet överstiger ordningsnumret för lärarens förutvarande lönegrad,

placeras han en löneklass högre än omedelbart före övergången.

2. Extra ordinarie lärare, som efter övergången till detta reglemente tillhör

lönegrad med samma ordningsnummer som dessförinnan, skall placeras

en löneklass högre än den löneklass han tillhörde omedelbart före övergången.

Tillhör läraren före övergången högsta löneklassen inom vederbörande

lönegrad, skall han dock bibehålla sin löneklassplacering.

Tillhör extra ordinarie lärare efter övergången lönegrad med ordningsnummer,

vilket med en enhet understiger ordningsnumret för lärarens förutvarande

lönegrad, bibehåller han den löneklassplacering han hade omedelbart

före övergången.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

31

För bestämmande av tidpunkt för eller i förekommande fall för omedelbar

löneklassuppflyttning äger läraren rätt att taga i beräkning den tid, varunder

han tillbert eller beräknas hava tillhört den löneklass, i vilken han var placerad

omedelbart före övergången.

3. För placering i löneklass skall extra lärare äga rätt att tillgodoräkna

tjänstgöring under hel termin före detta reglementes ikraftträdande såsom vikarierande

lärare enligt kungörelsen den 11 november 1938 (nr 660) eller

eljest tjänstgöring under hel termin av minst samma omfattning som den som

åligger extra lärare.

4. Vid tillämpning av bestämmelserna i 9 § 3 mom. a) och 50 § 1 mom.

angående uppflyttning i löneklass skall tjänstetid, som infallit före övergången

till reglementet, beräknas enligt de då för läraren gällande bestämmelserna.

5. Vinner lärare befordran räknat från och med övergången lill regle
mentet

den 1 juli 1943, skola i förekommande fall bestämmelserna i 10 §

1 mom. och 50 § 2 mom. angående löneklassplacering tillämpas med utgångspunkt

från den löneställning, som läraren enligt förevarande övergångsbestämmelser

vid övergången skulle innehaft, därest han kvarstått i den lägre

tjänsten. %''!

6. Kvinnlig lärare skall under tiden 1 juli 1943—30 juni 1944 åtnjuta lön

enligt en löneklass, som är närmast lägre än den, i vilken hon enligt detta

reglemente och förevarande övergångsbestämmelser skall vara placerad.

7. Lärare, som med stöd av kungörelsen den 20 juni 1939 (nr 542) placerats

i 22 lönegraden, skall bibehålla nämnda lönegradsplacering vid övergången

till detta reglemente.

8. Extra ordinarie anställning före reglementets ikraftträdande skall anses

upphöra den 30 juni 1943, därest läraren erhåller fortsatt extra ordinarie

anställning, som avses i detta reglemente, eller inom det statliga undervisningsväsendet

med tjänstgöring från ingången av höstterminen 1943.

9. Avdrag å avlöning under ferier enligt 19 § samt 58 § 1 mom. skall icke

äga rum förrän efter utgången av läsåret 1943/44.

10. Beträffande barntillägg skola följande bestämmelser lända till efterrättelse,

så framt icke Kungl. Majit finner skäl att för visst fall annorlunda bestämma.

Barntillägg skall tillkomma lärare, vilken omedelbart före den 1 juli 1939

eller vid utgången av vårterminen nämnda år åtnjutit avlöning enligt aviöningsreglementet

för lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor,

praktiska mellanskolor och högre folkskolor samt å vilken bestämmelserna

i kungörelsen den 30 juni 1942 (nr 707) ägt tillämpning från

och med den 1 juli 1942 eller därefter, dock senast från och med början av

höstterminen samma år. Såsom förutsättning för att lärare, som innehade anställning

såsom vikarierande lärare under vårterminen 1939, må komma i åtnjutande

av barntillägg skall därjämte gälla, att tjänstgöringen såsom vikarierande

lärare enligt ovannämnda avlöningsreglemente omfattat hela nämnda

vårtermin.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 166.

Barntillägg skall icke tillkomma timlärare.

Barntillägg skall utgå med 9 kronor för månad för varje barn, för vilket

lärare omedelbart före den 1 juli 1939 eller, beträffande läsårsavlönad lärare,

vid utgången av vårterminen 1939 ägt åtnjuta barntillägg enligt föreskrifterna

i kungörelsen den 12 januari 1939 (nr 11) med allmänna grunder för

dyrtidstillägg åt lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor,

praktiska mellanskolor och högre folkskolor.

För tid, då lärare åtnjutit tjänstledighet och därvid varit skyldig vidkännas

C-avdrag, skall barntillägg icke utgå.

I övrigt skola bestämmelserna i §§ 5—9 kungörelsen den 15 juni 1939 (nr

428) angående barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst äga

motsvarande tillämpning.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 166.

33

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 mars

1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,

Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander,

Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet anmäler

chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, förslag till avlöningsreglemente

för de högre kommunala skolorna. Föredraganden anför

därvid följande.

Inledning.

Till grund för gällande lönereglering för lärare vid de högre kommunala

skolorna ligger ett av 1936 års lärarlönesakkunniga i augusti 1937 avgivet

betänkande (SOU 1937: 27). Kungl. Maj:t framlade proposition i ämnet (nr

230) till 1938 års riksdag, som med smärre jämkningar biföll densamma

(skrivelse nr 339). Det i anledning härav utfärdade avlöningsreglementet av

den 11 november 1938 (nr 660) trädde i kraft den 1 januari 1939. Genom

denna lönereglering anpassades lärarnas avlöningsförhållanden efter det

lönesystem, som före civila avlöningsreglementets ikraftträdande den 1 juli

1939 gällde inom större delen av statsförvaltningen.

Från och med den 1 juli 1939 ha emellertid avlöningsförhållandena för

ifrågavarande lärare i viss utsträckning provisoriskt anpassats efter civila

avlöningsreglementets bestämmelser. För innevarande budgetår gälla i detta

avseende bestämmelserna i kungörelserna 1941: 450 och 1942: 707. Bland

annat åtnjuta lärare med full tjänstgöring, såvida de icke anmält önskan att

bibehållas vid oförändrade löneförmåner, för närvarande avlöning enligt

civila avlöningsreglementets löneplan samt rörligt tillägg och kristillägg enligt

nu gällande bestämmelser. I flera avseenden föreligga dock alltjämt avvikelser

från sistnämnda reglemente.

Den 13 juni 1941 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för finansdepartementet

att tillkalla högst fem sakkunniga med uppdrag alt verkställa utredning

och avgiva förslag rörande revision av gällande avlöningsbestämmelser för

Bihang till riksdagens protokoll IDAS. 1 sand. Nr 166.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 166-

folk- och småskollärare och med dem i avlöningshänseende likställda befattningshavare,

lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor,

praktiska mellanskolor och högre folkskolor samt nomadlärare ävensom rörande

anställnings- och avlöningsförhållandena för Övningslärare vid statliga

och statsunderstödda undervisningsanstalter.

Beträffande de kommunalanställda lärarna i läroämnen avsåg bemyndigandet

— enligt de direktiv som gåvos för de sakkunnigas arbete -— en utredning

av möjligheterna för en definitiv lönereglering i enlighet med civila

avlöningsreglementets principer.

För övningslärarnas del åsyftades enligt direktiven en allmän omprövning

av dessa lärares anställnings- och avlöningsförhållanden. Utredningen härutinnan

borde omfatta icke blott övningslärarna vid de förut berörda kommunala

skolorna utan även sådana lärare vid statliga läroanstalter, vid fortsättnings-

och ersättningsskolor m. m. Under utredningsarbetets fortgång

borde närmare klarläggas, vilka undervisningsanstalter utredningen i förevarande

del borde omfatta.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallades den 28 juni 1941

såsom sakkunniga numera undervisningsrådet D. E. Andersson, byråchefen

K. A. V. Arvidsson, numera expeditionschefen i finansdepartementet A. E.

V. Swartling, ledamoten av riksdagens första kammare jägmästaren C. G. L.

H. Tamm samt undervisningsrådet J. J. E. Weijne, den sistnämnde såsom

ordförande.

De sakkunniga, vilka antagit benämningen 1911 års lärarlönesakkunniga,

avgåvo den 9 februari 1942 betänkande med förslag till folkskolans avlöningsreglemente

och avlöningsreglemente för nomadlärai-e (SOU 1942: 9).

Kungl. Maj:t framlade proposition i ämnet (nr 278) till 1942 års riksdag,

som med vissa mindre jämkningar biföll densamma. De i anledning härav

utfärdade avlöningsreglementena av den 30 juni 1942 (nr 619 och 620) ha

länt till efterrättelse fr. o. m. den 1 juli 1942.

Till behandling föreligger nu vidare ett av de sakkunniga den 11 april 1942

avgivet betänkande med förslag till avlöningsreglemente för de högre kommunala

skolorna (SOU 1942: 26). Vid utarbetandet av reglementsförslaget

ha de sakkunniga haft överläggningar med följande personalrepresentanter,

nämligen rektorn vid norra kommunala mellanskolan i Stockholm E. J. V.

Öije, rektorn vid kommunala flickskolan i örebro Brita Martha Fredrique

Grönvall samt rektorn vid Stockholms stads handelsmellanskola K. S. Henning.

Utlåtanden över betänkandet ha, efter remisser, avgivits av statskontoret,

allmänna lönenämnden och, för skolöverstyrelsen, av överstyrelsens folkskoleavdelning.

I anledning av de sakkunnigas förslag lia vidare skrifter

ingivits av centralstyrelsen för praktiska mellanskolornas och högre folkskolornas

lärarförening, akademiskt bildade kvinnors förening, kommunala

mellanskolornas rektorsförening, kommunala mellanskolornas lärarförening

och centralstyrelsen för flick- och samskoleföreningen ävensom av styrelsen

för kommunala mellanskolan i Göteborg samt styrelserna för ett flertal and
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 166.

35

ra kommunala mellanskolor, vilka anslutil sig till vad styrelsen för kommunala

mellanskola!! i Göteborg anfört och hemställt.

Enligt de sakkunnigas förslag skola avlöningsbestämmelserna för de högre

kommunala skolorna sammanfattas i ett särskilt avlöningsreglemente och sålunda

icke ingå i civila avlöningsreglementet och civila icke-ordinarie reglementet,

vilket är fallet med avlöningsbestämmelserna för lärarna vid de statliga

läroverken m. fl. Till motivering härav ha de sakkunniga hänvisat till

att de ifrågavarande lärarna äro kommunalt anställda i likhet med lärarna

vid folkskoleväsendet, för vilka utfärdats särskilt avlöningsreglemente.

Liksom vid avgivandet av det tidigare betänkandet ha frågan om övningslärarnas

anställnings- och avlöningsförhållanden jämte vissa andra i direktiven

berörda specialfrågor fått anstå. Sedan utredning i dessa hänseenden

slutförts, ämna de sakkunniga framlägga därav föranledda förslag.

Personalrepresentanterna för de högre kommunala skolorna lia anfört, att

det av de sakkunniga framlagda betänkandet med förslag till avlöningsreglemente

i det stora hela innebär en anpassning till civila avlöningsreglementets

bestämmelser och att jämväl på många punkter i detaljutredningen av representanterna

framställda önskemål blivit tillgodosedda. De lia dock anmärkt,

att i de sakkunnigas förslag på viktiga punkter gjorts undantag från den i

princip genomförda likställigheten med civila avlöningsreglementets bestämmelser,

samt vidare yttrat följande.

De sakkunniga hava icke föreslagit tillägg till det civila avlöningsreglementet

och civila icke-ordinariereglementet utan utarbetat ett särskilt avlöningsreglemente

för de högre kommunala skolorna. De sakkunnigas direktiv

förefaller icke giva något särskilt stöd för en sådan åtgärd, vilken i betraktande

av det nära sambandet mellan de högre kommunala skolorna och statsläroverken

— bl. a. äro de kommunala mellanskolorna i sin inre organisation

i allo överensstämmande med de fyraåriga realskolorna — knappast framstår

som den naturligaste lösningen. Enligt vår mening är en direkt anknytning

till civila avlöningsreglementet av stor betydelse icke blott för de högre

kommunala skolornas lärare ulan lika mycket för dessa skolor själva. Liksom

tidigare läroverkslärarna eftersträvade ett direkt inordnande under civila

avlöningsreglementet såsom garanti för att icke behöva i sin gärning störas

av lönestrider, en garanti, som slutligen tillerkändes dessa lärare, borde

detsamma också förunnas de kommunala skolornas lärare, vilka ingalunda

arbeta under lättare förhållanden än de förra, och samtidigt möjlighet tillförsäkras

de kommunala skolorna att i konkurrensen med statsläroverken förvärva

och behålla bästa möjliga arbetskraft. Enligt sakkunnigförslaget skulle

nämligen kommunanställningen i vissa hänseenden hädanefter bli ofördelaktigare

än statsanställning, varigenom de kommunala skolorna skulle sättas

i efterhand vid konkurrensen örn arbetskraften.

Ett särskilt avlöningsreglemente skulle dock i och för sig givetvis icke behöva

innebära en mindre gynnsam konsekvens av ovan antydd art, om det verkligen

vore i allo överensstämmande med statens motsvarande reglementen

Nar, såsom nedan skall visas, så icke är fallet, få dessa ändringar karaktären

av ett nytt ståndpunktstagande, för vilket intet stöd givits i riksdagens uttalanden.

örn ock ändringarna i förbigående —- i sakkunnigbetänkandet för

folkskolan — betecknas som provisoriska, kunna de befaras bliva myckel

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

Departements
chefen.

lång tid bestående och småningom komma att betraktas som principiella skiljaktigheter.

Ett närmare studium av de sakkunnigas specialmotiveringar synes

oss även bestyrka vår åsikt, att det ur författningsteknisk synpunkt knappast

varit påkallat att åtskilja förevarande statliga och kommunala reglementen,

då överensstämmelsen, i den mån en sådan ansetts lämplig, kunnat göras så

gott som fullständig, och uppenbarligen, frånsett begynnelseparagraferna, endast

helt lätta förändringar skulle behövt vidtagas i de statliga reglementena

med hänsyn till de kommunanställda lärarna. Vidkommande det — i sakkunnigbetänkandet

för folkskolan — åberopade skälet, att tillägg till de civila

reglementena icke borde göras för lärare, som äro kommunalt anställda,

vilja vi erinra om att ett huvudsyfte vid löneregleringarna just varit att åstadkomma

om möjligt fullständig överensstämmelse. En likhet i sak synes alltid

lämpligast motsvaras av en likhet i form. Det råder nämligen ett så nära

samband mellan de erforderliga avlöningsbestämmelserna, att de sakkunniga

själva på flera ställen funnit sig böra föreslå ändringar i de statliga

reglementena för att bringa dessa till full överensstämmelse med det kommunala,

ja till och med någon gång till införande i det senare föreslagit en bestämmelse

ur civila avlöningsreglementet i oförändrad form, ehuru denna ansetts

vara i behov av omarbetning (se t. ex. specialmotiveringen till 13 §,

2 morn.).

För önskvärdheten ur vår synpunkt av en direkt anknytning till civila avlöningsreglementet

och civila icke-ordinariereglementet synes oss sakkunnigbetänkandet

självt utgöra ett bevis. Däri föreslås nämligen avvikelser från

nämnda reglementen i fråga om bl. a. avlöning åt kvinnlig lärare, sjukersättning

och rektorslöner, således tre synnerligen viktiga hänseenden, samt lämnas

öppet, vilka förändringar som kunna komma att föreslås beträffande

övningslärares anställningsvillkor i det hela — allt avvikelser, som icke kunnat

befinnas motiverade, i händelse en anknytning till de civila reglementena

varit genomförd, och som ej ifrågakommit för läroverkslärarna.

Av remissmyndigheterna har statskontoret anfört, att det framlagda förslaget

till anställnings- och avlöningsförhållanden för ordinarie och icke-ordinarie

lärare icke föranleder någon erinran från ämbetsverket.

Allmänna lönenämnden har allenast framställt vissa detalj erinringar mot

de sakkunnigas förslag.

Skolöverstyrelsen har anfört, att de sakkunniga vid utförandet av sitt uppdrag

sökt att såvitt möjligt bringa här ifrågavarande lärares löneförhållanden

i överensstämmelse med det senaste statliga lönesystemet och att de också

i huvudsak synas ha lyckats härmed.

I de från olika skolstyrelser och enskilda organisationer inkomna yttrandena

ha framställts yrkanden, som ansluta sig till vad personalrepresentanterna

hemställt.

Jag förordar, att det av 1941 års lärarlönesakkunniga framlagda förslaget

lägges till grund för ny lönereglering för lärarpersonalen vid de högre kommunala

skolorna samt att därvid, på sätt de sakkunniga föreslagit, lönebestämmelserna

liksom hittills få inflyta i ett särskilt avlöningsreglemente för

de högre kommunala skolorna.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

37

1938 års avlöningsreglemente har utfärdats av Kungl. Majit nied stöd av

riksdagens bemyndigande. Det ifrågavarande nya reglementet synes liksom

folkskolans avlöningsreglemente böra underställas riksdagen för godkännande.

För reglering av vissa spörsmål i samband med lärares övergång mellan

högre kommunala skolor och statliga läroanstalter m. m. erfordras jämväl

ändringar och tillägg i civila avlöningsreglementet. De sakkunnigas förslag

härom torde få anmälas i annat sammanhang.

Frågan om övningslärarnas anställnings- och avlöningsförhållanden bör

bli beroende på utredning och förslag av de sakkunniga.

Anställnings- och avlöningsförhållanden för ordinarie och

icke-ordinarie lärare.

Såsom inledningsvis anförts, åtnjuta lärarna vid de högre kommunala

skolorna avlöning enligt civila avlöningsreglementets löneplan samt rörligt

tillägg och kristillägg enligt nu gällande bestämmelser. Den för lärarna —

frånsett övningslärarna — gällande lönegradsplaceringen framgår av följande

uppställning.

Löne

grad

Läroanstalter och befattningshavare

ordinarie

extra

ordinarie

Kommunal flickskola, kommunal mellanskola och praktisk

mellanskola.

Ämneslärare, vilken äger behörighet till adjunktstjänst vid all- mänt läroverk eller av Kungl. Majit förklarats berättigad att

åtnjuta lön som adjunktskompetent lärare..................

23

21

Ämneslärare, annan ........................................

21

19

Lärare i hushållsgöromål eller kvinnlig slöjd vid praktisk mel- lanskolas hushållslinje och kommunal flickskolas praktiska

linje......................................................

18

16

Lärare i stenograf!, maskinskrivning, verkstadsarbete eller annat,

till läroämne icke hänförligt yrkesämne (praktiskt läroämne),

än här förut sagts, vid praktisk mellanskola................

>16

>15

Högre folkskola, allmän och yrkesbeslämd.

Ämneslärare................................................

21

19

Lärare i hushållsgöromål eller kvinnlig slöjd vid yrkesbetonad

högre folkskolas hushållslinje ..............................

18

16

Lärare i stenograf!, maskinskrivning, verkstadsarbete eller annat,

till läroämne icke hänförligt yrkesämne, än här förut sagts,

vid yrkesbestämd högre folkskola..........................

16

15

1 Efter prövning av Kungl. Majit må, då särskilda skäl föreligga, lärarbefattning i dessa

ämnen kunna hänföras till högre lönegrad, dock högst 20 lönegraden för ordinarie och 18

lönegraden för extra ordinarie lärare.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

Såsom kompetensvillkor för ordinarie ämneslärare gäller bland annat, att

läraren vid ansökningstidens utgång skall ha uppnått 23 års ålder samt ha

förvärvat viss i betänkandet närmare angiven behörighet.

Icke-ordinarie lärare med full tjänstgöring anställas under två olika former,

nämligen såsom extra ordinarie och vikarierande lärare.

Till extra ordinarie lärare må antagas den, som uppnått 20 års ålder och

i övrigt är behörig att inneha ordinarie tjänst av närmast motsvarande slag,

ävensom den, som av skolöverstyrelsen för särskilt fall förklarats behörig.

Extra ordinarie lärare förordnas av skolans styrelse tills vidare med minst

tre månaders uppsägning. Dylik uppsägning må dock icke, därest ej skolöverstyrelsen

för särskilt fall annorlunda bestämmer, avse annan avgångstid

än dagen före höstterminens början vid samma skola.

Med vikarierande lärare förstås lärare, som förordnas att såsom vikarie

bestrida all den tjänstgöring, som är förenad med den ordinarie eller extra

ordinarie befattning, vikariatet avser. För vikarierande lärare ha icke uppställts

några speciella kompetenskrav. De förordnas av skolans styrelse på

viss tid, högst ett läsår.

Icke-ordinarie lärare med begränsad tjänstgöring anställes såsom timlärare

och åtnjuter arvode med av Kungl. Maj:t fastställt belopp.

Lönegrader och löneklasser för ämneslärare jämfört med motsvarande

befattningar vid de allmänna läroverken framgå av följande uppställning.

Lärare

De allmänna läroverken

De högre kommunala skolorna

Adjunkt

Ämneslärarinna

Adjunktskompe- tent ämneslärare1

Annan ämnes- lärare

löne-

grad

löne-

klasser

löne-

grad

löne-

klasser

löne-

grad

löne-

klasser

löne-

grad

löne-

klasser

Ordinarie..........

A 23

23-26

A 21

21—24

23

23-26

21

21—24

Extra ordinarie ....

Eo 21

20-23

Eo 18

17—21

21

19—23

19

17—22

Ex 20

17—19

Ex 18

15—17

.

Vikarierande ......

—

17-18

—

16-17

Biträdande ........

—

17

—

15

—

—

—

—

1 Vid kommunal flickskola,

kommunal mellanskola och praktisk mellanskola.

Lön till ordinarie och extra ordinarie lärare utgår för kalenderår samt

till vikarierande, extra och biträdande lärare för läsår. Endast ordinarie

och extra ordinarie lärare åtnjuta tjänste- och familjepensionsrätt. Vikariatsersättning

förekommer endast vid vikariat å rektors- eller tillsynslärarbefattning.

Undervisningsskyldigheten för vecka är, med i det följande angivet undantag

beträffande högre folkskolor, för lärare vid de högre kommunala skolorna

av samma omfattning som för motsvarande lärare vid de allmänna lärover
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj.ts proposition nr 166.

ken, d. v. s. 24—30 veckotimmar, med viss reduktion av antalet timmar vid

undervisning i vissa högre klasser. Läsåret omfattar vid kommunal och praktisk

mellanskola liksom vid de allmänna läroverken 38 veckor utöver tiden

för inträdes- och flyttningsprövningar. Vid kommunal flickskola omfattar

däremot läsåret visserligen 38 veckor men med inräknande av tid för inträdes-

och flyttningsprövningar. Vid högre folkskola skall läsåret omfatta minst

36 veckor. I de fall, då den årliga lästiden vid högre folkskola icke uppgår

till 38 läsveckor, må dock lärares tjänstgöringsskyldighet utökas med en

veckotimme för varje läsvecka, varmed antalet läsveckor understiger 38.

De sakkunniga.

De sakkunniga ha vad först angår de ordinarie ämneslärarna anfört följande.

De ordinarie ämneslärarna vid de allmänna läroverken äro -— bortsett från

lektorer — antingen adjunkter eller ämneslärarinnor med placering i 23 respektive

21 lönegraden. Antalet tjänster av vartdera slaget är fixerat. Ämneslärarinna

skall antingen vara adjunktskompetent eller ha genomgått högre

lärarinneseminariet och dessutom tjänstgjort viss tid å lärarinnan. Då högre

lärarinneseminariets utexamination inom en nära framtid torde upphöra,

synes med tiden fråga uppstå att så småningom indraga ämneslärarinnetjänsterna.

Vid de högre kommunala skolorna åter tillämpas visserligen likaledes för

ordinarie ämneslärare lönegraderna 21 och 23, men antalet tjänster av vartdera

slaget är icke fixerat. I 21 lönegraden kunna såväl manliga som kvinnliga

lärare placeras och för behörighet till tjänst i denna lönegrad, kräves

icke adjunktskompetens utan genomgång av högre lärarinneseminariet eller

folkskoleseminarium och viss annan utbildning, jämte viss tids tjänstgöring

å lärarbanan. Så snart ämneslärare -— frånsett vid högre folkskola förvärvat

adjunktskompetens eller av Kungl. Maj:t förklarats berättigad att åtnjuta

lön som adjunktskompetent lärare, placeras han i 23 lönegraden.

Vid de högre kommunala skolorna finnes ett stort antal icke adjunktskompetenta

såväl manliga som kvinnliga ämneslärare i 21 lönegraden. Vissa manliga

lärare äro övergångsvis placerade i 22 lönegraden. Genom ökad tillströmning

av yngre lärare med akademiska examina torde antalet adjunktskompetenta

lärare med tiden ökas vid skolorna.

De sakkunniga ha övervägt, huruvida jämställdhet med de allmänna läroverken

bör genomföras även i så måtto, att adjunktskompetens framdeles

skulle krävas för samtliga manliga ämneslärare, vilka sålunda skulle placeras

i 23 lönegraden, medan 21 lönegraden skulle reserveras för kvinnliga

lärare. Med hänsyn till de speciella förhållandena vid ifrågavarande skolor

anse de sakkunniga, att även för framtiden nuvarande alternativa kompetenskrav

böra bibehållas samt att 21 lönegraden bör stå öppen även för

manlig lärare. Den möjlighet till rekrytering av lärare från folkskoleväsendet,

som nu föreligger, anse de sakkunniga vara av sådant värde för skolorna,

alt den bör bibehållas. Härtill kommer, att del vid praktiska mellanskolor

och yrkesbestämda högre folkskolor under alla förhållanden kommer

alt föreligga etl behov av lärare i praktiska läroämnen och yrkesämnen, av

vilka i första hand kräves annan utbildning och andra examina än dem, som

fordras för adjunktskompetens. Att för nämnda lärarkategori uppställa gene
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

Tella kompetensvillkor, som skulle motsvara adjunktskompetens, låter sig

knappast göra. Frågan om lönegradsplacering i 21 eller 23 lönegraden bör i

dessa fall liksom för närvarande prövas av Kungl. Maj:t beträffande varje

lärare.

Det nu tillämpade systemet nied uppflyttning i lönegrad efter förvärv av

viss högre kompetens strider visserligen mot eljest inom statsförvaltningen

tillämpade avlöningsprinciper. Med hänsyn till de speciella förhållandena å

förevarande område och de stora svårigheter det skulle möta att fixera antalet

ämneslärare i 21 och 23 lönegraden, förorda emellertid de sakkunniga,

att det nuvarande systemet i detta hänseende bibehålies.

Av personalrepresentanten för de praktiska mellanskolorna och högre folkskolorna

har framställts yrkande, att 23 lönegraden borde bliva tillämplig

även å lärare vid de högre folkskolorna.

De sakkunniga vilja erinra om, att såväl 1936 års lärarlönesakkunniga som

departementschefen förordade, att samtliga ämneslärare vid högre folkskola

skulle placeras enhetligt i lönehänseende. Departementschefen hänvisade härvid

till skolornas ställning i undervisningsväsendet och de betingelser, varunder

de arbetade (prop. 1938: 230 sid. 21).

För egen del vilja de sakkunniga särskilt framhålla, att undervisningen vid

högre folkskola icke leder till examen som vid kommunal eller praktisk mellanskola

och icke heller fullföljes till ett högre stadium såsom vid kommunal

flickskola. Några ändrade förhållanden efter frågans behandling år 1938 ha

icke inträtt. Med hänsyn till det anförda anse de sakkunniga, att placering i

23 lönegraden icke bör medgivas lärare vid högre folkskola.

Vad angår lärare i praktiska läroämnen och yrkesämnen ha de sakkunniga

i en i reglementet intagen tjänstförteckning specificerat, vilka av dessa

ämnen som äro att jämställa med teoretiska ämnen. Uppställningen har utarbetats

i anslutning till motsvarande uppställning för timlärare i de av

Kungl. Maj:t utfärdade provisoriska avlöningsbestämmelsema. De sakkunniga

anföra följande.

Uppställningen innebär icke någon avvikelse från hittills tillämpad praxis

utom i följande hänseende. Lärare i ritteknik har av Kungl. Maj:t placerats

1 20 lönegraden eller i samma lönegrad som teckningslärare. Då ritteknik enligt

de sakkunnigas mening står nära de teoretiska läroämnena, har ämnet i

tjänsteförteckningen jämställts med dessa.

Såsom ämneslärare böra enligt de sakkunnigas mening betraktas lärare i

hushållsgöromål eller kvinnlig slöjd, respektive sömnad vid praktisk mellanskolas

eller yrkesbestämd högre folkskolas hushållslinje och kommunal

flickskolas praktiska linje. På grund härav ha nämnda lärare redan nu

förts in under förevarande reglemente. Detta innebär, att föreskrifterna i 5 §

2 mom. av gällande reglemente angående beräkning av avlöning i förhållande

till antalet veckotimmar icke bli tillämpliga å dem. Lärare, som är anställd

för undervisning i nämnda ämnen vid annan än här berörda linjer, är

däremot att anse såsom Övningslärare, för vilken sagda stadgande blir tilllämpligt.

Slutligen ha de sakkunniga i anledning av yrkande av personalrepresentanten

för de kommunala flickskolorna ansett sig böra i tjänsteförteckningen

under rubriken ämneslärare i stenograf!, maskinskrivning, verkstadsarbete

eller annat praktiskt läroämne eller yrkesämne, än förut i förteckningen

sagts, även hänföra kommunal flickskolas praktiska linje. Anmärkningen un
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

der tjänsteförteckningen har ändrats därhän, att höjning av lönegradsplacering

skall avse läraren och icke lärarbefattningen. Härigenom blir prövningen

likartad med den, som sker vid uppf lyftning av ämneslärare från 21 till

23 lönegraden.

I fråga om anställnings- och avlöningsförhållandena för de icke-ordinarie

lärarna anföra de sakkunniga.

Extra ordinarie lärare vid de högre kommunala skolorna anställas av

vederbörande skolstyrelse medan extra ordinarie lärare vid de allmäna läroverken

anställas av skolöverstyrelsen. Vidare är antalet ordinarie och extra

ordinarie lärare vid de högre kommunala skolorna större i förhållande till

hela lärarbehovet än vid de allmänna läroverken. Detta har till följd, att i

genomsnitt extra ordinarie anställning såsom lärare vid de högre koinmunala

skolorna har mindre fasthet och varaktighet än vid de allmänna läroverken.

I övrigt äro emellertid anställningsförhållandena för extra ordinarie

lärare vid nämnda båda skolformer i huvudsak likartade. Med hänsyn härtill

anse de sakkunniga, att civila icke-ordinariereglementets bestämmelser böra

göras tillämpliga å ifrågavarande extra ordinarie lärare, där ej deras kommunala

anställning föranleder avvikelse i något avseende.

Den nuvarande anordningen med tidpunkten för höstterminens början

såsom av- och tillträdestid för extra ordinarie lärare bör enligt de sakkunnigas

mening icke bibehållas. I stället bör såsom vid de allmänna läroverken tillträde

av tjänst räknas från och med den 1 juli eller den 1 januari, där tjänstgöringen

skall börja med ingången av höst- respektive vårtermin. o

Beträffande lönegrader och löneklasser för extra ordinarie lärare föreslå

de sakkunniga, att civila icke-ordinariereglementets system tillämpas. Jämfört

med nuvarande löneplan innebär detta, att inom lönegrad med samma ordningsnummer

lägsta löneklassen kommer att ligga en löneklass högre än nu

är fallet, medan högsta löneklassen förblir oförändrad. Vidare bör de extra

ordinarie ämneslärarnas anpassning till det statliga lönesystemet föranleda,

att de placeras i samma lönegrader som statlig extra ordinarie adjunkt eller

ämneslärarinna. Härigenom får extra ordinarie adjunktskompetent ämneslärare

behålla lönegraden 21, som dock omfattar löneklasserna 20—23 mot nu

19_23, vilket alltså innebär en höjning av begynnelselönen med en löneklass.

Annan extra ordinarie ämneslärare åter får sin lönegrad sänkt från 19 till 18

och högsta löneklassen från 22 till 21 medan lägsta löneklassen (17:e) förblir

oförändrad. Lärare i hushållsgöromål eller kvinnlig slöjd vid praktisk mellanskolas

eller yrkesbestämd högre folkskolas hushållslinje eller kommunal

flickskolas praktiska linje bibehålies i 16 lönegraden, vilket innebär en höjning

av lägsta löneklassen från 14 till 15 löneklassen. Lärare i stenograf!, maskinskrivning

och verkstadsarbete m. fl. yrkesämnen eller praktiska läroämnen

få bibehålla 15 lönegraden, som emellertid omfattar löneklasserna 14—18

mot nu 13—18. Även här innebär sålunda förslaget en höjning av lägsta löneklassen.

En anpassning till civila statsförvaltningens lönesystem medför också, att

den nuvarande anställningsformen vikarierande lärare utbytes mot anställningsformerna

extra lärare och biträdande lärare.

Anställning såsom extra lärare skall endast kunna komma i fråga, då anställningen

avser minst en termin. Extra lärare bör i fråga örn avlagda examina

fylla samma villkor som ordinarie och extra ordinarie lärare. Däremot

bör ej fordras viss tids tjänstgöring efter avlagd examen eller genomgången

provårskurs.

Vidare bör extra lärare vara placerad i samma lönegrad som motsvarande

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 166.

lärare vid läroverken. Detta innebär, att extra lärare erhålla samma lönegrad

som motsvarande slag av extra ordinarie lärare utom beträffande adjunktskompetent

extra ämneslärare, som är placerad i 20 lönegraden, medan extra

ordinarie sådan lärare är placerad i 21 lönegi-aden. I varje lönegrad för extra

lärare finnas tre löneklasser, medan enligt nu gällande bestämmelser för

vikarierande lärare endast gälla två löneklasser. Begynnelselöneklassen i varje

lönegrad för extra lärare ligger två löneklasser lägre än för motsvarande extra

ordinarie lärare. Begynnelselönen för adjunktskompetent extra ämneslärare

kommer således alltjämt att utgå efter 17 löneldassen, för annan ämneslärare

efter 15 i stället för nu 16 löneklassen och för lärare i stenograf! m. m. alltjämt

efter 12 löneklassen.

Biträdande lärare är antingen icke kompetent till extra ordinarie eller extra

lärartjänst eller visserligen kompetent men förordnad för kortare tid än en

termin. Lönen utgår efter lägsta löneklassen för närmast motsvarande extra

lärare, men rörligt tillägg eller kristillägg utgår ej därå.

De i det föregående föreslagna omläggningarna av de icke-ordinarie lärarnas

ställning få till följd, att ett flertal ändringar måste vidtagas i de för de

olika skolformerna gällande stadgorna.

Till timlärare skall enligt de sakkunnigas förslag arvode utgå enligt särskilda

av Kungl. Maj :t meddelade föreskrifter.

Den årliga lästiden vid kommunala flickskolor bör, enligt vad de sakkunniga

uttala, i samband med löneregleringen utökas till samma längd som vid de

allmänna läroverken och de kommunala mellanskoloma eller 38 veckor utöver

tiden för inträdes- och flyttningsprövningar. Vad de högre folkskolorna

åter angår anse de sakkunniga den nuvarande anordningen med utökad veckotjänstgöring

såsom kompensation för kortare årlig lästid kunna bibehållas.

Enligt civila avlöningsreglementet och civila icke-ordinariereglementet äger

kvinnlig tjänsteman inom allmänna civilförvaltningen rätt att åtnjuta lön

även enligt högsta löneklassen inom vederbörande lönegrad. Då nämnda avlöningsreglementen

från och med den 1 juli 1939 äga tillämpning jämväl å

lärarpersonalen vid de statliga läroanstalterna, ha därmed också de statligt

anställda kvinnliga lärarna blivit tillerkända samma rätt. Sådan rätt tillkommer

däremot icke de kommunalt anställda kvinnliga lärarna.

De sakkunniga hade i sitt betänkande med förslag till folkskolans avlöningsreglemente

framlagt vissa beräkningar för utrönande av den kostnadsökning,

som skulle bliva följden av att jämväl de kommunalt anställda kvinnliga

lärarna finge rätt till lön enligt högsta löneklassen. Beräkningarna visade,

att, om rätten skulle givits de ifrågavarande lärarna från och med den 1 juli

1941, de löneklassuppflyttningar, som därigenom skulle ha skett, skulle för

statsverket ha medfört en årlig kostnadsökning av i runt tal 4,050,000 kronor

för folk- och småskollärarinnor och i runt tal 150,000 kronor för kvinnliga

lärare vid högre kommunala skolor. I dessa belopp voro inräknade rörligt tilllägg

och kristillägg enligt den 1 juli 1941 gällande procenttal.

I nämnda betänkande (sid. 66—73) hade de sakkunniga vidare framhållit,

att ur principiell synpunkt inga bärande skäl kunde anföras för bibehållande

av för kvinnliga lärare vid det statsunderstödda kommunala undervisnings
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj.ts proposition nr 166.

väsendet i nu ifrågavarande hänseende gällande undantagsbestämmelser. Pa

grund av rådande statsfinansiella läge och även med hänsyn till dels de löneökningar,

som 1937 års lönereglering för lärarpersonalen vid folkskoleväsendet

och 1938 års lönereglering för de högre kommunala skolorna i allmänhet

medförde för de kvinnliga lärarna, dels de löneklassuppflyltningar, som de

kvinnliga lärarna efter löneregleringarnas genomförande tillgodonjöto på

grund av särskilda övergångsbestämmelser, ansågo de sakkunniga emellertid,

att undantagsbestämmelserna borde bibehållas tills vidare. De sakkunniga

anmärkte härtill, att de övervägt fragan örn lämpligheten av att fastställa

en bestämd tidpunkt, då likställigheten i förevarande hänseende skulle

genomföras, men att de på grund av ovissheten om huru utvecklingen av de

statsfinansiella förhållandena under den närmaste tiden komme att gestalta

sig funnit sig icke böra framlägga förslag härom. I fråga örn den närmare

redogörelse, som av de sakkunniga lämnats för de förmaner, vilka genom de

senaste löneregleringarna och i samband därmed utfärdade bestämmelser

kommit de kommunanställda kvinnliga lärarna till godo, torde få hänvisas till

betänkandet.

Den av de sakkunniga sålunda uttalade meningen godkändes vid antagandet

av folkskolans avlöningsreglemente vid 1942 års riksdag.

I förevarande betänkande ha de sakkunniga erinrat örn vad de tidigare

sålunda anfört och i enlighet härmed i reglementsförslaget infört bestämmelser,

enligt vilka kvinnlig lärare icke kan komma i åtnjutande av lön efter

högsta löneklassen inom vederbörande lönegrad.

En av lärarrepresentanterna har i anledning av de sakkunnigas förslag angående

lönegradsplacering anfört följande.

I samband med behandlingen av ordinarie och icke-ordinarie lärares anställnings-

och avlöningsförhållanden vid de högre kommunala skolorna

har jag vid överläggningarna med de sakkunniga framställt yrkande, att 23

resp. 21 lönegraden borde bliva tillämplig även å adjunktskompetent åmneslårare,

som är anställd som ordinarie, resp. extra ordinarie vid högre folkskola,

i likhet med motsvarande lärare vid de andra hithörande skolorna. Rättvisan

synes mig nämligen kräva en sådan likställighet i lönehänseende. För

samtliga andra lärarkategorier vid de högre folkskolorna — t. ex. lärare i övningsämnen

— gälla samma lönegradsplaceringar som för motsvarande lärare

vid kommunal och praktisk mellanskola. Vid de fyraåriga allmänna högre

folkskolorna, vilka utgöra det övervägande antalet högre folkskolor, tillämpas

samma kurs- och timplaner som vid de kommunala mellanskolorna eller statens

fyraåriga realskolor. Undervisningen vid högre folkskolor leder visserligen

icke till en officiell kontrollerad examen — något som för övrigt även

gäller de kommunala flickskolorna —, men eleverna vid de fyraåriga högre

folkskolorna avlägga omedelbart efter genomgången lärokurs realexamen som

privatister i synnerligen stor utsträckning. Enligt från skolöverstyrelsen inhämtade

uppgifter utgöra de vid högre folkskola för närvarande anställda

adjunktskompetenta ämneslärarna högst ett tiotal, av vilka de allra flesta

tjänstgöra vid fyraåriga högre folkskolor. Det förhållandet, att de adjunktskompetenta

ämneslärarna vid anställning vid högre folkskola erhålla cn sämre

löneplacering än vid anställning vid andra högre kommunala skolor eller

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 166.

realskolor, har till följd, att de högre folkskolorna vid konkurrensen om den

bästa möjliga arbetskraften måste stå i efterhand tili skada för en god lärarrekrytering

vid nämnda skolform.

Yttranden.

Allmänna lönenämnden har i fråga om lönegradsplaceringen av ordinarie

lärare vid högre folkskola anfört följande.

Lönenämnden har för sin del, vid det förnyade övervägande som lönenämnden

i förevarande sammanhang ägnat ifrågavarande spörsmål, icke kunnat

undgå att finna, att det med tanke pa en tillfredsställande lärarrekrytering

vid de högre folkskolorna i längden måste framstå såsom en nackdel, att

dessa skolor icke skola kunna erbjuda adjunktskompetenta lärare samma

löneförmåner, som tillkomma sådana lärare vid de kommunala mellanskolorna.

Det bör därför måhända övervägas, huruvida icke i viss utsträckning

23 lönegraden för ordinarie (och därmed 21 lönegraden för extra ordinarie

och 20 för extra) ämneslärare med adjunktskompetens borde kunna ifrågakomma

även vid de högre folkskolorna. Givet är, att de 2- och 3-åriga skolorna

icke gärna kunna komma i betraktande i detta sammanhang. De

4-åriga allmänna högre folkskolorna däremot äro av en sådan typ, att en

jämförelse med kommunal mellanskola eller 4-årig statlig realskola onekligen

måste anses ligga nära till hands. Sistnämnda högre folkskolor tillämpa

enligt uppgift samma tim- och kursplaner som kommunala mellanskoloi*

och 4-åriga statliga realskolor. Visserligen kunna icke lärjungarna avlägga

realexamen vid själva skolan, men en i avgångsklassen tjänstgörande lärare

måste dock i allmänhet svara för att lärjungarna bibringas ett kunskapsmått

motsvarande realexamens, alldenstund dessa i stor utsträckning efter genomgången

lärokurs i den högre folkskolan anmäla sig till undergående av realexamen

såsom privatister. Lönenämnden har icke några siffror tillgängliga

beträffande förhållandet mellan antalet godkända och antalet underkända

av de till realexamen anmälda eleverna från de högre folkskolorna men håller

för sannolikt, att examensresultatet i det hela icke är sämre inom denna

grupp än vid exempelvis de kommunala mellanskolorna, där avgångsklassens

lärjungar avlägga realexamen vid den egna skolan. Med det anförda har lönenämnden

velat påvisa, att skäl kunna föreligga för att frågan om löneställningen

för adjunktskompetenta ämneslärare vid fyrklassiga allmänna högre

folkskolor underkastas ytterligare omprövning. Lönenämnden vill tillägga,

att antalet av förevarande spörsmål berörda lärare för närvarande lär röra

sig omkring ett 10-tal.

Skolöverstyrelsen har ansett, att det är i princip riktigast, att även kvinnlig

lärare skall kunna uppnå högsta löneklassen, och uttryckt en förhoppning,

att den nu gällande och av de sakkunniga föreslagna olikheten mellan manlig

och kvinnlig lärares lön så snart som möjligt måtte bortfalla.

De sakkunnigas förslag om uppflyttning av lärartjänst i det praktiska

läroämnet ritteknik till 21 lönegraden har skolöverstyrelsen funnit överensstämma

med överstyrelsens tidigare uttalade mening, att lärartjänst i detta

ämne borde placeras något högre än lärartjänst i teckning. Överstyrelsen har

vidare uttalat sin anslutning till förslaget, att hushållsgöromål och kvinnlig

slöjd, respektive sömnad vid praktisk mellanskolas eller yrkesbestämd högre

folkskolas hushållslinje eller kommunal flickskolas praktiska linje betraktas

såsom praktiska läroämnen eller yrkesämnen och icke såsom övningsämnen.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

45

En reservant inom skolöverstyrelsen har anfört följande.

I betänkande nied förslag till folkskolans avlöningsreglemente m. m.

(SOU 1942:9) ha 1941 års lärarlönesakkunniga beträffande kvinnlig lärares

rätt att åtnjuta lön enligt högsta löneklassen inom vederbörande lönegrad

framhållit (s. 66 ff), att ur principiell synpunkt inga bärande skäl kunna

anföras för att bibehålla nu gällande undantagsbestämmelser för kvinnliga

lärare vid det statsunderstödda kommunala undervisningsväsendet. De sakkunniga

lia emellertid med hänsyn till nuvarande statsfinansiella förhållanden

icke funnit sig böra framlägga förslag om ändring av berörda undantagsbestämmelser.

Som argument framföra de sakkunniga att ifrågavarande kvinnliga lärare

relativt nyligen fått sina löner reglerade. Detta gäller även för samtliga statsanställda

lärare och de manliga kommunalanställda och torde därför i detta

sammanhang omöjligt kunna gälla som principskäl för ett bibehållande av

undantagsbestämmelser för de kvinnliga kommunalanställda. Vidare framhålla

de sakkunniga, att medgivandet av rätt för sistnämnda lärare att bli

uppflyttade i högsta vederbörliga löneklass skulle^ en del fall^ medföra uppfattning

i snabbare tempo än det ordinära. Då detta förhållande endast

utgör ett tekniskt led i den utjämningsprocedur^ som bleve en följd av likställighetens

genomförande, och icke innebär någon förmån i och för sig,

torde det lika litet kunna gälla som principskäl i nyss nämnda avseende. De

exempel, som de sakkunniga själva (s. 72) framdragit på skillnaden i lönenivå,

om uppflyttning till högsta klassen varit medgiven vid senaste lönereglering,

belysa ytterligare, att det snabbare tempot vid en nu eventuellt

medgiven uppflyttning icke kan sägas innebära något orättvist gynnande.

Slutligen anföra de sakkunniga de ökade kostnader, som beräknas lasta

statsutgiften, därest den diskuterade reformen genomfördes. Det visar sig då,

att för folkskoleväsendet skulle beloppet stiga till över 4,000,000 kronor,

medan det för de högre kommunala skolorna skulle stanna vid omkring

148,000 kronor.

Det vill synas, som om man ur statsfinansiella synpunkter skulle kunna

göra den åtskillnaden, att den vida kostsammare åtgärden att medgiva tillträde

till högsta löneklassen för kvinnliga lärare inom folkskoleväsendet

finge anstå, även örn motsvarande relativt billiga reform för de högre kommunala

skolornas del genomfördes. Erinras bör, att det i direktiven för 1941

års lärarlönesakkunniga heter, att det vid utredningen bör eftersträvas »att

såvitt möjligt bringa befattningshavarnas löneförhållanden till överensstämmelse

med det senaste statliga lönesystemet». Här nämnes intet undantag för

kvinnliga befattningshavare. De sakkunniga ha emellertid icke i detta hänseende

ifrågasatt någon närmare anslutning till det statliga systemet för de

kvinnliga lärarna vid de högre kommunala skolorna, utan lath dem tofia

folkskolans. .

Jag hemställer, att överstyrelsen förordar sadan ändring i de sakkunnigas

förslag, att den undantagsbestämmelse, som hindrar kvinnliga lärare att uppnå

högsta vederbörliga löneklass, måtte upphävas för de vid högre kommunala

skolor anställda.

Centralstyrelsen för praktiska mellanskolornas och högre folkskolornas

lärarförening har anfört, att det för utvecklingen av det kommunala skolväsendet

på mellanstadiet skulle vara av den allra största betydelse och av

denna anledning synnerligen önskvärt, att lönesättningen tor vid högre folkskola

anställda adjunktsbehöriga ämneslärare bleve densamma som for

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

dessa lärare vid de övriga högre kommunala skolorna. Centralstyrelsen har

jämväl framhållit önskvärdheten av att lärare med högre teknisk utbildning,

som äro anställda såsom lärare i praktiska läroämnen vid praktisk mellanskola

eller yrkesbestämd högre folkskola med teknisk linje, i likhet med

lärare i liandelsämne vid praktisk mellanskolas handelslinje måtte beredas

möjlighet att efter en ej alltför lång, väl vitsordad tjänstgöring och efter

Kungl. Maj:ts prövning i varje särskilt fall erhålla adjunktsbehörighet eller

däremot svarande löneställning. Särskilt under perioder av industriell högkonjunktur

vore det nämligen eljest svårt att för sagda skolor erhålla och

behålla fullgoda lärare med teknisk utbildning.

Akademiskt bildade kvinnors förening har hemställt, att åtskillnad icke

måtte göras mellan manlig och kvinnlig lärare i fråga om löneklassplacering.

Föreningen har härvid framhållit, att det måste betecknas såsom orättvist,

att de vid högre kommunala skolor anställda kvinnliga lärarna, som hade

samma utbildning och fullgjorde en tjänstgöring likvärdig med de statsanställda

lärarnas, och som därför avlönades efter enahanda löneplan, av

statsfinansiella skäl skulle berövas den löneförmån, som uppflyttning i

högsta löneklassen innebure.

Kommunala mellanskolornas rektorsförening, kommunala mellanskolornas

lärarförening, styrelsen för kommunala mellanskolan i Göteborg och

centralstyrelsen för flick- och samskoleföreningen ha hemställt, att de kommunala

mellanskolornas lärare måtte tillerkännas avlöningsförmåner, som

såvitt möjligt överensstämde med motsvarande statligt anställda lärares.

Departements- För närvarande finnas vid de högre kommunala skolorna förutom ordi
ChefC71
narie

lärare dels extra ordinarie lärare och vikarierande lärare med full

tjänstgöring, dels timlärare med begränsad tjänstgöring.

De ordinarie lärarna skola enligt de sakkunnigas förslag vid löneregleringen

i huvudsak bibehållas vid nuvarande lönegradsplacering, dock att

för lärare i ritteknik uppflyttning sker från 20 till 21 lönegraden genom att

ämnet i tjänsteförteckningen jämställes med teoretiskt läroämne.

Vad angår de extra ordinarie lärarna innebär förslaget väsentligen en anpassning

till det statliga lönesystemet, vilket medför åtskilliga förändringar.

Extra ordinarie lärare ha sålunda placerats i samma lönegrader som motsvarande

lärare vid det statliga undervisningsväsendet, vilket medför en

sänkning från 19 till 18 lönegraden för extra ordinarie icke adjunktskompetent

ämneslärare. För sådan lärare blir emellertid begynnelselönen oförändrad,

medan för övriga eketrä ordinarie lärare inträder en höjning av begynnelselönen

med en löneklass. Detta beror på att inom lönegrad med

samma nummer lägsta löneklassen ligger en enhet högre i civila icke-ordinariereglementets

löneplan än i den för ifrågavarande lärare nu gällande

löneplanen.

Anställningsformen vikarierande lärare skall enligt förslaget utbytas mot

anställningsformerna extra lärare och biträdande lärare. Till extra lärare

skall utgå lön enligt löneplan jämte rörligt tillägg och kristillägg, under

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

det att för biträdande lärare föreslagits arvode beräknat med utgångspunkt

från de i löneplanen för extra lärare angivna lönebeloppen.

För timlärare skall avlöningen enligt förslaget fortfarande utgå i form avarvode.

Den inom det kommunala skolväsendet gällande regeln, att kvinnlig lärare

icke äger rätt till lön enligt högsta löneklassen inom vederbörande

lönegrad har föreslagits skola bibehållas tills vidare även för de högre kommunala

skolorna.

De sakkunniga ha vidare förordat viss utökning av lästiden vid de kommunala

flickskolorna.

Vad de sakkunniga sålunda föreslagit angående anställnings- och avlöningsförhållanden

för lärarpersonalen och årlig tjänstetid vill jag i huvudsak

biträda. Jag finner mig sålunda på av de sakkunniga framlagda skäl

icke kunna förorda bifall till ett inför de sakkunniga framställt och sedermera

i vissa yttranden ånyo framfört yrkande om placering av adjunktskompetent

lärare vid högre folkskola i 23 lönegraden. Ett i ärendet framfört

förslag om tillerkännande av adjunktsbehörighet eller däremot svarande

löneställning åt lärare med högre teknisk utbildning, anställda såsom

lärare i praktiska läroämnen vid praktisk mellanskola eller yrkesbestämd

högre folkskola med teknisk linje, synes likaledes icke böra föranleda åtgärd.

Icke heller anser jag mig under nu rådande förhållanden kunna tillstyrka

bifall till det under remissbehandlingen framställda yrkandet om omedelbart

borttagande av bestämmelsen, att kvinnlig lärare icke äger rätt till lön enligt

högsta löneklassen inom respektive lönegrad.

Anställnings- och avlöningsförhållanden för rektorer.

Rektorerna vid de högre kommunala skolorna åtnjuta för närvarande lön

som ämneslärare enligt härför fastställda lönegrader samt därutöver särskilt

arvode som rektorer. Nämnda arvode utgör enligt för budgetåret 1942/43

gällande provisoriska avlöningsbestämmelser:

vid kommunal flickskola, kommunal mellanskola och praktisk

skola,

tillhörande grupp I....................... 3 465 kronor

> , II....................... 2 970 >

» » III....................... 2 475 »

» , IV....................... 1 980 »

, » V....................... 1 485 »

vid högre folkskola, allmän eller yrkesbestämd,

tillhörande grupp I....................... 1 485 kronor

> > II....................... 990 »

» » III....................... 495 >

mellan
-

%

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

Å rektorsarvodet utgår rörligt tillägg och kristillägg enligt härför stadgade

grunder. Fördelningen av läroanstalterna på angivna arvodesgrupper bestämmes

av Kungl. Majit.

Vid statens realskolor åter äro rektorerna inplacerade i löneplan E och åtnjuta

lön enligt följande lönegrader och löneklasser:

avlöningsgrupp III .................... E 7, löneklass 31,

» II .................... E 8, » 32,

» I .................... E 9, » 33.

Därest skillnaden i lön mellan de olika i förevarande sammanhang aktuella

löneklasserna beräknas i stort sett motsvara det belopp, 495 kronor,

som är grundbeloppet för rektorsarvode vid de högre kommunala skolorna,

skulle rektorernas löneställning vid nyssnämnda skolor motsvara i nedanstående

sammanställning upptagna löneklasser. Härvid har förutsatts, att rektor

vid kommunal flickskola, kommunal mellanskola och praktisk mellanskola

är adjunktskompetent samt att rektorerna som lärare uppnått högsta

löneklassen inom respektive lönegrad, vilken dock endast manlig lärare kan

uppnå.

Rektor vid kommunal flickskola, kommunal mellanskola och praktisk

mellanskola:

Tillhörande

lönegrupp

Slutlön som

lärare enligt

löneklass

Rektors-

arvode

Total lön

motsvarande

löneklass

I.....................

...... 26

3 465

33

II.....................

2 970

32

III.....................

..... 26

2 475

31

IV.....................

..... 26

1 980

30

V.....................

..... 26

1 485

29

Rektor vid högre folkskola:

Tillhörande

lönegrupp

Slutlön som

lärare enligt

löneklass

Rektors-

arvode

Total lön

motsvarande

löneklass

I.....................

..... 24

1 485

27

II.....................

..... 24

990

26

III.....................

..... 24

495

25

För rektorernas placering i olika arvodesgrupper tillämpas både vid realskolor

och vid högre kommunala skolor ett poängsystem, varvid hänsyn

tages till antalet elever och klassavdelningar.

De sakkunniga.

De vid utredningen tillkallade representanterna för lärarna ha framställt

krav på att rektorerna vid de högre kommunala skolorna skola likställas

med rektorerna vid statens realskolor och inplaceras å löneplan E. De sakkunniga

ha härom anfört följande.

Enligt lärarrepresentanternas mening funnes icke något verkligt bärande

skäl till att rektorerna vid hithörande kommunala skolor skulle erhålla lägre

avlöningsförmåner än de till rektorerna vid statens realskolor av motsvaran
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 166.

19

de storleksordning utgående, såsom nu i de flesta fall sker dels på grund av

strängare poängberäkning vid fastställande av avlöningsgrupp och dels genom

alt i förevarande fall flera avlöningsgrupper fastställts. Tvärtom hade

de kommunala rektorerna vissa ansvarsfulla åligganden, som i fråga örn

läroverken förlagts till skolöverstyrelsen, nämligen avgivande av tjänstedrslag

och handläggning av disciplinmål mot lärare. Poängberäkningen för

fastställande av avlöningsgrupp borde vara densamma som vid läroverken.

Representanten för de praktiska mellanskolorna och högre folkskolorna framhöll

särskilt, att rektorerna vid de högre folkskolorna borde beredas en något

förmånligare löneställning än som nu tillerkänts dem.

Den av lärarrepresentanterna berörda frågan, som närmast torde avse rektorerna

vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor och praktiska

mellanskolor, var föremål för övervägande i samband med löneregleringen

1938. 1936 ärs lärarlönesakkunniga anförde som motiv för av nämnda sakkunniga

föreslagna lägre rektorsarvoden vid de kommunala skolorna än realskolorna

de olikheter, som förefunnos i fråga örn tillsättning av nämnda

tjänster. Vid realskola vakant rektorstjänst ledigförklaras i vanlig ordning

och kan sökas av alla för dylik tjänst kompetenta.^ Vid de högre kommunala

skolorna åter utser skolöverstyrelsen till rektor någon av de vid skolan

tjänstgörande lärarna. Därvid kan givetvis även innehavare av efter den

avgångne rektorn ledig lärartjänst komma i fråga. I stort sett är dock urvalet

vid besättning av här avsedd rektorsbefattning ganska begränsat. Skolöverstyrelsen

anförde i yttrande över de sakkunnigas förslag bland annat,

att visserligen hade i de nya stadgorna för kommunala mellanskolor och

högre folkskolor sådana ändringar vidtagits, vilka i vissa fall medfört större

urvalsmöjligheter vid tillsättning av rektor; motsvarande ändringar torde

också komma att införas i det förslag till ny stadga för de kommunala flickskolorna,

som överstyrelsen hade för avsikt att inom den närmaste tiden framlägga

för Kungl. Maj:!. Det torde dock alltjämt kvarstå som ett önskemål,

att bestämmelserna rörande rektors tillsättning vid de högre kommunala

skolorna skulle kunna bringas i så nära överensstämmelse som möjligt med

de bestämmelser, som gällde för tillsättning av rektorerna vid de statliga

realskolorna. Endast härigenom skulle också vinnas grundförutsättningen för

ett eventuellt genomförande av likställighet i lönehänseende mellan de kommunala

mellanskolornas och de statliga realskolornas rektorer. Då emellertid

överstyrelsen icke för det dåvarande vore beredd att framlägga förslag till

en sådan ändring i vederbörande bestämmelser, anslöte sig överstyrelsen till

de sakkunnigas förslag rörande rektors avlöning. Föredragande departementschefen

anslöt sig i uttalande till statsrådsprotokollet vid avlåtande av

proposition i ämnet (nr 230) till 1938 års riksdag till den uppfattningen, att

någon principiell ändring i grunderna för avlöning till rektorerna vid de

högre kommunala skolorna icke borde vidtagas. Även riksdagen intog samina

ställning.

De sakkunniga lia avstyrkt bifall lill personalrepresentanternas förslag i

denna del och därvid anfört följande.

Ett bifall lill lärarrepresentanternas önskemål skulle medföra betydande

förbättringar i ekonomiskt avseende för här ifrågavarande rektorer samt

därmed ökade statsutgifter för de högre kommunala skolorna. Sålunda skulle

en poängberäkning, som anslöte sig till den vid realskolorna tillämpade, medföra

en förbättrad löneställning för praktiskt taget samtliga rektorer vid de

skolor, varom nu är fråga, dock med undantag för de allra största. Vidare

innebär förslaget, all rektor, även örn han icke som lärare räknar härför lill

Milling lill riksdagens protokoll JOAH. 1 sami. Nr 16(1.

I

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

räckligt antal tjänsteår, skulle placeras i enhetlig löneklass, d. v. s. den

högsta, som kunde komma i fråga. Slutligen torde avsikten vara, att de icke

adjunktskompetenta rektorerna skulle likställas med motsvarande befattningshavare,

som äga denna kompetens eller förklarats berättigade att åtnjuta

avlöning som adjunktskompetenta lärare. Detta skulle innebära en

uppflyttning två löneklasser av ett betydande antal rektorer, särskilt vid de

kommunala flickskolorna.

De sakkunniga anse för sin del, att redan det skäl, som 19,38 anfördes mot

likställighet mellan rektorerna vid de högre kommunala skolorna och realskolorna

— nämligen att tillsättningsförfarandet och därmed urvalet är olika

— utgör ett bestämt hinder för tillmötesgående av lärarrepresentanternas

önskningar. Såvitt de sakkunniga lia sig bekant är nämligen något ändrat

tillsättningsförfarande icke nu aktuellt. De sakkunniga anse icke heller,

att det kan anföras några bärande skäl för att sudda id gränsen i fråga örn

avlöning mellan adjunktskompetenta och icke-adjunktskompetenta rektorer.

Då det, som redan sagts, torde gälla ett icke ringa antal befattningshavare,

skulle en ganska väsentlig merutgift inträda, en utgift som särskilt i nuvarande

statsfinansiella läge näppeligen kan anses motiverad. Mindre betydelse

ur ekonomisk synpunkt synes det ha, att ett bifall till förslaget skulle giva

samtliga rektorer slutlön. Det torde nämligen för framtiden komma att vara

rätt ovanligt, att en lärare blir förordnad som rektor vid i vart fall kommunal

flickskola, koinmunal mellanskola eller praktisk mellanskola, innan han

förvärvat tillräckligt antal tjänsteår för placering i högsta löneklass som lärare.

Under det hittillsvarande uppbyggandet av den högre kommunala skolorganisationen

har det dock icke sällan förekommit, att relativt unga personer

utan längre tjänstgöring som lärare förordnats till rektorer.

De sakkunniga vilja emellertid icke bestrida, att fördelningen på olika

arvodesgrupper av rektorstjänsterna för de högre kommunala skolornas del

kan te sig alltför ofördelaktig i jämförelse med statens realskolor. Sålunda

kan det diskuteras, örn det kan anföras tillräckliga skäl för att rektorstjänsten

vid den allra minsta realskola — som måhända nyss blivit förstatligad

efter att tidigare lia varit kommunal mellanskola — skall vara reellt två lönekassör

högre placerad än motsvarande tjänst vid kommunal skola. De

sakkunniga äro dock icke för sin del övertygade örn att en ändring bör ske

på så sätt, att rektorstjänsterna vid de kommunala skolorna erhålla en fördelaktigare

placering. Fastmera torde det kunna ifrågasättas, huruvida icke

antalet avlöningsgrupper vid realskolorna borde utbyggas nedåt med ytterligare

en eller två grupper.

De sakkunniga anse för sin del lämpligt, att en förutsättningslös omprövning

av hithörande frågor vidtages. Denna torde ej böra avse systemet för

rektorernas avlöning. Den nuvarande skillnaden i detta avseende mellan realskolorna

och de högre kommunala skolorna synes ej böra upphävas. Utredning

bör i stället vidtagas rörande det antal poäng, som skall erfordras

vid de olika skolformerna för rektorstjänsts placering i den ena eller andra

arvodesgruppen eller lönegraden samt i fråga örn antalet erforderliga lönegrupper.

Det synes så mycket mera befogat och lämpligt, att nu verkställa

denna översyn, då rektorsförordnandena vid berörda skolor utgå den 30

juni 1943 och en eventuellt ändrad indelning bör träda i kraft från nämnda

tidpunkt.

De sakkunniga lia i enlighet med det anförda icke föreslagit någon ändring

i rektorsarvodenas belopp. Arvodesgrupperna för högre folkskolor och övriga

läroanstalter ha i sakkunnigförslaget sammanförts till en gemensam serie.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

51

Yttranden.

Statskontoret Ilar anslutit sig till vad de sakkunniga anfört beträffande

löneställningen för rektorerna vid de högre kommunala skolorna.

Allmänna lönenämnden anför.

Beträffande löneställningen för rektorer innebär de sakkunnigas förslag

bibehållande av nuvarande grunder, i vad avser storleken av det särskilda

arvode, som tillkommer rektor utöver lön såsom lärare vid vederbörande

skola. Detta innebär bland annat, att rektor vid högre folkskola skulle i rektorsarvode

åtnjuta 495, 990 eller 1,485 kronor för år, allt efter skolans storlek.

Lönenämnden har vid sin granskning av förslaget i denna del, med beaktande

av att det här gäller det definitiva ordnandet av ifrågavarande lärares

löneförhållanden, ansett sig böra uttala, att skillnaden i lönehänseende melin

rektorerna vid den lägsta gruppens högre folkskolor och de ordinarie ämneslärarna

vid samma skolor, eller 495 kronor, måste anses väl ringa. Framhållas

må, att rektor, bland annat såsom föredragande i den lokala skolstyrelsen,

har att fullgöra åtskilliga administrativa arbetsuppgifter av mera ansvarsfull

art, vilka i och för sig synas motivera en någorlunda markerad särställning

i lönehänseende i förhållande till de honom underställda lärarna.

Lönenämnden finner sig med hänsyn till det anförda böra förorda, att de

föreslagna tre arvodesgrupperna för rektorer vid högre folkskolor minskas

. ,tva„pa sådant sätt, att arvodena bestämmas till 990 eller 1,485 kronor för

ar i stället för 495, 990 eller 1,485 kronor. Lönenämnden förutsätter härvid,

att det tages under övervägande, om icke sådan jämkning av poänggränserna

mellan de olika grupperna kunde vidtagas, att några av de till nuvarande

mellangruppen hörande skolorna kunde överföras till den högsta gruppen,

vilken innefattat en enda skola, nämligen den yrkesbestämda högre folkskolan

i Uppsala.

Centralstyrelsen för praktiska mellanskolornas och högre folkskolornas lärarförening

har hemställt, att rektorsarvodena för de högre folkskolornas

rektorer måtte höjas. Dessa arvoden vore enligt styrelsens mening anmärkningsvärt

låga i förhållande till motsvarande arvoden vid övriga högre kommunala

skolor, och skillnaden i vederbörande rektorers arbetsbörda syntes

icke vara så betydande, att de avsevärt lägre arvodena kunde anses vara

motiverade för de högre folkskolornas rektorer.

Styrelsen för kommunala mellanskolan i Göteborg har framfört erinringar

mot att avlöningen åt rektorer vid kommunala mellanskolor alltjämt skulle

beräknas enligt andra och mindre gynnsamma grunder än beträffande rektorer

vid samrealskolor av motsvarande storlek.

Särskild utredning.

Genom beslut den 9 oktober 1942 har chefen för ecklesiastikdepartementet

enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallat sakkunniga för att inom departementet

biträda med utredning angående avlöningsgrupperingen för rektorerna

vid allmänna läroverk och högre kommunala skolor. Utredningsmännen,

lektorn Ernst Knave och t. f. byrådi rekt;'') ren N. af Malmborg, ha den

30 januari 1943 avgivit betänkande med förslag i ämnet. Såvitt angår de hög
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 166-

De.yaiiementsahefen.

re kommunala skolorna, lia utredningsmännen icke föreslagit ändring i fråga

om antalet arvodesgrupper eller utgående arvodesbelopp. I anledning av lönenämndens

förslag att de högre folkskolornas rektorsbefattningar skulle fördelas

på allenast två grupper lia utredningsmännen framhållit bland annat,

att ett avskaffande av det nuvarande lägsta rektorsarvodet, 495 kronor, skulle

medföra en avsevärd kostnadsökning, vilken i nuvarande läge knappast kunde

anses försvarlig. Beträffande poängberäkningen ha utredningsmännen föreslagit

vissa ändringar.

Det av utredningsmännen avgivna betänkandet har för yttrande remitterats

till statskontoret, allmänna lönenämnden och skolöverstyrelsen. Remissmyndigheterna

ha lämnat förslaget utan erinran i vad det avser antalet arvodesgrupper

och arvodesbeloppens storlek, varvid lönenämnden förklarat sig

numera icke vilja motsätta sig bibehållande av tre arvodesgrupper vid högre

folkskolor.

Det till rektor vid högre kommunal skola utgående särskilda arvodet utöver

lärarlönen är bestämt med hänsyn till den arvodesgrupp, till vilken han blivit

hänförd på grund av antalet klassavdelningar och lärjungar vid skolan. Antalet

arvodesgrupper är fem för kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor

och praktiska mellanskolor samt tre för högre folkskolor. Enligt nu

gällande provisoriska avlöningsbestämmelser växla arvodena vid kommunala

flickskolor m. fl. läroanstalter från 3,465 kronor (grupp I) till 1,485 kronor

(grupp V) och vid högre folkskolor från 1,485 kronor (grupp 1) till 495 kronor

(grupp III).

I likhet med lärarlönesakkunniga och de inom ecklesiastikdepartementet

tillkallade utredningsmännen anser jag, att någon ändring icke bör vidtagas

i fråga örn storleken av arvodesbeloppen. Arvodesgrupperna böra på sätt föreslagits

sammanföras till en för de olika skolorna gemensam serie. I fråga

om numreringen synes lämpligast att, i anslutning till vad som för närvarande

tillämpas, gruppen med högsta arvodet erhåller beteckningen I och gruppen

med lägsta arvodet beteckningen VII.

Specialmotivering.

Från remissmyndigheternas sida lia framställts vissa detaljerinringar mot

de sakkunnigas förslag till avlöningsreglemente. Jag anhåller här att få

lämna en redogörelse för myndigheternas erinringar samt för de ändringar,

som i anledning härav eller eljest vidtagits i de sakkunnigas förslag.

4 §•

Tjänsteförteckningen har redaktionellt överarbetats, varvid den särskilda

kolumnen med uppgift å de för kvinnlig lärare gällande löneklasserna ersatts

med ett fristående stadgande, att för kvinnlig lärare lönegrad icke skall

omfatta den för lönegraden angivna högsta löneklassen.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

53

6 §•

Efter förebild från folkskolans avlöningsreglemente har intagits en föreskrift,

att med stationeringsort förstås orten för den skola, där läraren huvudsakligen

tjänstgör.

8 §■

Slutet av 1 mom. första stycket har givits den i folkskolans avlöningsreglemente

förekommande lydelsen »dock under förutsättning att läraren

frånträder utövandet av förstnämnda tjänst och samtliga med denna tjänst

förenade avlöningsförmåner».

9 §•

Stadgandet i 9 § 3 mom. a) har, i anslutning till motsvarande bestämmelse

i folkskolans avlöningsreglemente, kompletterats med föreskrift, innebärande

att såsom tjänstetid för löneklassuppflyttning skall räknas tid, varunder

lärare hållits häktad för brott, för vilket han sedermera blivit frikänd.

I 9 § 5 mom. har gjorts ett tillägg, innebärande att beslut om uppskov med

löneklassuppflyttning skall — liksom beslut örn dylik uppflyttning — fattas

av skolöverstyrelsen efter därom av skolstyrelsen gjord framställning.

12 §.

Den i civila avlöningsreglementet stadgade rätten för Kungl. Majit att för

visst fall besluta örn avvikelser från reglerna för tjänstledighetsavdrag har i

sakkunnigförslaget så till vida utvidgats, att Kungl. Majit även skall äga bemyndiga

skolöverstyrelsen att fatta beslut i berörda hänseende. Denna utvidgning

har, anföra de sakkunniga, tillkommit särskilt med hänsyn till bestämmelserna

i 18—20 §§ om avlöning under ferier. Vad sålunda förekommit

har föranlett allmänna lönenämnden att påpeka, att betryggande garantier,

närmast i stadgeväg, syntes böra åvägabringas för att frågan om tjänstledighetsavdrag

under ferier verkligen bleve underställd skolöverstyrelsens

prövning i sådana fall, då sakligt sett anledning kunde föreligga att för ferietid

bestämma strängare avdrag än det i 19 § 1 mom. av förslaget stadgade

A-avdraget. Det i 19 § 2 mom. föreslagna stadgandet, som blott kunde

tillämpas vid ledighet för enskilda angelägenheter, alltså sådan som avsåges

i 16 § e), syntes nämligen icke tillfyllest för vinnande av berörda syftemål.

Vad lönenämnden sålunda framhållit synes böra vinna beaktande.

18 §.

Skolöverstyrelsen har anfört.

I 18 § föreslås, att ordinarie lärare, som erhållit tjänstledighet för att uppehålla

förordnande med full tjänstgöring å annan i reglementet avsedd

ordinarie lärartjänst i samma lönegrad som hans innehavande tjänst eller

å däremot svarande icke-ordinarie befattning skall åtnjuta avlöning med det

belopp, som skulle utgå, örn han i innehavande tjänst vore ordinarie lärare

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Majlis proposition nr lön.

vid den läroanstalt, där han tjänstgör. Motsvarande bestämmelse föreslås

gälla, örn en lärare vid statlig läroanstalt är tjänstledig för att tjänstgöra vid

högre kommunal skola.

Om sålunda en adjunktskompetent lärare vid en kommunal mellanskola

erhåller ordinarie ämneslärartjänst vid en annan kommunal mellanskola

elier blir utnämnd till adjunkt vid ett läroverk, kan han åtnjuta avlöning

i 23 lönegraden, därest han får tjänstledighet för att fortsätta sin tjänstgöring

vid den förstnämnda skolan. Om det däremot är fråga örn en lärare

vid en högre folkskola, som erhållit ämneslärarbefattning i 23 lönegraden

vid kommunal mellanskola eller läroverk, kan han icke, örn han erhåller

tjänstledighet för fortsatt tjänstgöring vid den högre folkskolan, komma i

åtnjutande av ordinarie lön, enär den 23 lönegraden icke finnes vid högre

folkskolor. Under tjänstledigheten får denne lärare avstå från sina löneförmåner

på den nya platsen och avlönas som extra lärare å den gamla platsen,

även om han före utnämningen varit ordinarie lärare i högsta löneklassen

vid den högre folkskolan.

Den föreslagna bestämmelsen synes komma att helt förhindra, att en lärare

vid högre folkskola, som exempelvis från och med den 1 januari ulnämnes

till ordinarie lärare i 23 lönegraden vid annan läroanstalt, får fortsätta

sin tjänstgöring vid den högre folkskolan till läsårets slut. Då aneher

tid en sådan fortsatt tjänstgöring många gånger är ur skolans synpunkt fördelaktig,

hade det varit önskvärt, att läraren i fråga under tjänstledighet för

fortsatt tjänstgöring finge åtnjuta avlöning åtminstone som ordinarie lärare

viel högre folkskola, d. v. s. i 21 lönegraden.

Även för andra fall kan det vara önskvärt, att ifrågavarande paragraf

kompletteras på motsvarande sätt. Om t. ex. en ordinarie lärare vid en kommunal

mellanskola utnämnes till lektor vid ett läroverk, tillåter icke den

föreslagna formuleringen av 18 g, att läraren, örn han erhåller tjänstledighet

för fortsatt tjänstgöring vid den kommunala mellanskola!!, får avlönas

vare sig i sin tidigare lönegrad eller i lönegrad såsom lektor. Läraren måste

även i detta fall, örn han vill tillmötesgå sin styrelses önskan att fortsätta

sin tjänstgöring läsåret ut, nöja sig med en extralärares lön. Det vore även här

önskvärt, alt läraren finge under tjänstledigheten avlönas åtminstone i den

lönegrad han innehade vid den kommunala mellanskolan före utnämningen

Med anledning härav får överstyrelsen föreslå, att 18 § kompletteras med

en punkt, vari föreskrives, att en ordinarie lärare i läro- eller yrkesämnen

vid högre kommunal skola, som utses till lärartjänst i högre lönegrad vid

i reglementet avsedd skola eller vid statlig läroanstalt, skall, örn han erhåller

tjänstledighet för fortsatt tjänstgöring å sin tidigare befattning, där åtnjuta

avlöning i den löneklass han innehade omedelbart före förordnande!

på den högre tjänsten. Om man vill undvika, att sådan tjänstledighet blir

långvarig, kan en tidsbegränsning på till exempel högst ett år föreskrivas.

Enligt civila avlöningsreglementet avstår lärare, som där avses, vid uppehållande

av annan lärartjänst hela avlöningen å den egna ordinarie tjänsten

och uppbär i stället motsvarande lönebelopp å den uppehållna tjänsten. Då

emellertid skolområdena delvis skola bära kostnaderna för avlöningen åt lärarna

vid de högre kommunala skolorna, har det statliga systemet icke ansetts

kunna tillämpas i full utsträckning å dessa lärare. Förevarande bestämmelse

i sakkunnigförslaget har med hänsyn härtill begränsats att avse fall,

då ordinarie lärare uppehåller ordinarie lärartjänst i samma lönegrad eller

motsvarande icke-ordinarie tjänst. Härvid skulle skolområdet icke åsamkas

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

55

kostnader för bestridande av lön i högre lönegrad än den för den uppehållna

lärarbefattningen gällande. Den av skolöverstyrelsen ifrågasatta kompletteringen

av stadgandet skulle emellertid icke medföra högre avlöningskostnader

för den uppehållna tjänsten, än örn läraren kvarstått i denna. Med hänsyn

härtill och då genom en dylik komplettering de av skolöverstyrelsen

påpekade olägenheterna skulle undanröjas, finner jag mig kunna i huvudsak

biträda skolöverstyrelsens förslag. Någon särskild tidsbegränsning för tilllämpningen

torde härvid icke påkallas.

20 §.

1 20 § har, i anslutning till kompletteringen av stadgandet i 8 § 1 morn.,

tillagts en hänvisning till detta författningsrum.

23 §.

Statskontoret har anfört.

I specialmotiveringen till 23 § hava de sakkunniga framhållit, att i anslutning

till bestämmelserna i 55 § 9 mom. 16 punkten civila avlöningsreglementet

ersättning för utsträckt undervisning enligt förslaget avsetts skola utgå

så snart läraren undervisar flera veckotimmar än som för ett visst läsår fastställts

för hans tjänst. Då enligt statskontorets mening det icke kan anses

oskäligt, att ifrågavarande lärare och lärare vid det statliga undervisningsväsendet

— i likhet med vad som är fallet inom folkskoleväsendet — i sådana

fall medgives dylik särskild ersättning, endast om och i den mån lärarens

undervisningsskyldighet därigenom kommer att överstiga det högsta

antal veckotimmar, som enligt vederbörande stadga kan åläggas läraren, anser

sig ämbetsverket böra ifrågasätta, om icke 23 § i reglementet och motsvarande

stadgande i civila avlöningsreglementet bör givas en sådan ändrad

innebörd.

För egen del är jag icke beredd att förorda den av statskontoret ifrågasatta

ändringen i civila avlöningsreglementet. Då i förevarande hänseende

samma princip synes böra gälla för de högre kommunala skolorna som för

de allmänna läroverken samt den för sistnämnda läroanstalter gällande principen

dessutom för närvarande tillämpas vid de högre kommunala skolorna,

får jag tillstyrka de sakkunnigas förslag till avfattning av 23 §.

24 §.

Det av lärarlönesakkunniga föreslagna stadgandet om ersättning för flyttningskostnader

ansluter sig till motsvarande stadgande i folkskolans avlöningsreglemente

och överensstämmer i sak väsentligen med vad som för närvarande

gäller.

I ett av särskilda sakkunniga den 28 januari 1943 avgivet betänkande med

förslag till författningar angående ersättning för flyttningskostnad (SOU

1943: 2) har föreslagits viss omreglering av rätten lill dylik ersättning för

kommunalt anställda lärare. Betänkandet befinner sig för närvarande under

remissbehandling, och det är icke möjligt atl nu bedöma, när på betänkandet

grundade förslag kunna föreläggas riksdagen. Vid sådant förhållande synes

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kunni. Maj.ts proposition nr 16(i.

r»6

rätten till flyttningskostnadsersättning åt lärare vid högre kommunala skolor

tills vidare böra bestämmas på sätt lärarlönesakkunniga föreslagit.

I sitt yltrande över lärarlönesakkunnigas betänkande har skolöverstyrelsen

ifrågasatt införande i avlöningsreglementet av en bestämmelse, att ersättningen

för flyttningskostnader skall bestridas av statsmedel. I anledning härav

må erinras, att frågan om bestridande av dylik ersättning vid förflyttning

av lärare vid indragen skola gjorts till föremål för ett uttalande i

propositionen nr 305 till 1942 års riksdag. Enligt detta uttalande, som av

riksdagen lämnats utan erinran, skall sådan ersättning bestridas helt av

statsmedel. Med hänsyn till vad som sålunda blivit fastslaget och jämväl till

det nyligen framlagda förslaget om ändring av ersättningsgrunderna torde

något tillägg i avlöningsreglementet rörande sättet för kostnadernas bestridande

icke nu böra införas.

29 §.

De sakkunniga hade i sitt betänkande med förslag till folkskolans avlöningsreglemente

m. in. anfört, att det vore uppenbart, att svårigheter av

mångahanda slag mötte, då det gällde att bereda de över hela landet spridda

folk- och småskollärarna sjukvårdsförmåner i den omfattning, som tillförsäkrats

statens tjänstemän. Detta gällde, framhöllo de sakkunniga, ehuru i

mindre grad, även lärarna vid de högre kommunala skolorna. Att därvid

utan vidare tillämpa civila avlöningsreglementets och civila icke-ordinariereglementets

bestämmelser läte sig näppeligen göra. De sakkunniga hade

emellertid under hand inhämtat, att socialvårdskommittén hade under utarbetande

ett förslag rörande allmän obligatorisk sjukförsäkring, varför de

åtgärder, som i det förevarande avseendet föresloges av de sakkunniga, allenast

borde få provisorisk karaktär. Med hänsyn härtill hade de sakkunniga

ansett sig kunna förorda vissa inskränkningar beträffande omfattningen av

sjukvårdsförmånerna, då härigenom en lösning kunde vinnas, som tillgodosåge

det mera trängande behovet av läkar- och sjukhusvård m. m. åt ifrågavarande

lärargrupper. Från dessa utgångspunkter föreslogo de sakkunniga,

att ersättning för sjukvårdskostnader skulle utgå endast till den del dessa

kostnader under ett redovisningsår överstege ett belopp av 100 kronor.

Vad de sakkunniga sålunda föreslagit godkändes av Kungl. Maj:t och riksdagen.

I propositionen framhölls stadgandets karaktär av provisorium, betingat

icke blott av socialvårdskommitténs pågående arbete utan även av ett

i ärendet berört spörsmål örn revision av de för statstjänstemännen gällande

bestämmelserna örn fri sjukvård.

De sakkunniga lia under hänvisning till sin tidigare motivering föreslagit

samma begränsning i fråga om sjukvårdsförmånerna till lärare vid de högre

kommunala skolorna.

I anledning av de sakkunnigas förslag i denna del anföra personalrepresentanterna

följande.

I fråga om sjukersättningen, som enligt förslaget skall utgå med intill 100

kronor lägre belopp än för läroverkslärarna, hava vi påyrkat, att nämnda avdrag

icke skulle göras beträffande de högre kommunala skolornas lärare.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 166.

57

Av de sakkunnigas motivering — lämnad i betänkandet angående folkskolorna

— framgår, att skälet för avdraget å 100 kronor ligger i förhållanden,

vilka endast gälla folkskolorna. De ersättningsbelopp, som staten beräknas

komma att utgiva för sjukvårdskostnader åt lärare vid de högre kommunala

skolorna, angivas bliva så obetydliga, att de ej påverka kostnadsberäkningen

för ifrågavarande skolor. Under sådana omständigheter borde sjukvårdsförmånerna

enligt vår mening tillerkännas nämnda lärare enligt samma normer

som för läroverkslärarna.

Den obetydligt större ekonomiska förmån, som i detta fall skulle komma

ifrågavarande lärare till del i jämförelse med folkskolans lärarpersonal, kan

anses mer än väl uppvägd därav, att för sistnämnda läx^arpersonal den förmånligare

tillgodoräkningsprincipen vid löneuppflyttningar fortfarande skulle

komma alt tillämpas, under det att för de högre kommunala skolornas

lärare likställigheten med läroverkslärarna kräver en övergång till den i civila

avlöningsreglementena tillämpade sneddningsprincipen, vilken för vissa

lärare kommer att bliva mindre förmånlig ur ekonomisk synpunkt än den

förut tillämpade principen. Särskilt kännbar blir övergången till sneddningsprincipen

för de kvinnliga lärarna, för den händelse dessa, såsom av de sakkunniga

föreslås, icke skulle få åtnjuta uppflyttning i högsta löneklassen.

Jag finner mig icke kunna tillstyrka, att för de högre kommunala skolornas

vidkommande avsteg nu göres från de sjukersättningsbestämmelser som 1942

års riksdag godkände för övriga kommunalanställda lärare.

I 29 § 2 mom. andra stycket har i likhet med vad fallet är i 28 § 2 mom.

andra stycket folkskolans avlöningsreglemente införts ett undantagsstadgande

av innebörd, att 100-kronorsavdraget icke skall tillämpas vid olycksfall

i tjänsten.

49 §.

Denna paragraf har kompletterats på samma sätt som 8 § 1 mom.

69 §.

Allmänna lönenämnden har anfört följande.

Stadgandet i 69 § 3 mom. angående avlöningsbelopp för s. k. biträdande lärare

föranleder lönenämnden att framhålla, att här närmast är fråga örn ett

arvode, vilket icke är automatiskt föränderligt i förhållande till levnadskostnadernas

växlingar. Med hänsyn härtill skulle samma skäl, som föranlett de

sakkunniga att icke i reglementet intaga några belopp för timlärararvode,

nämligen att arvodesbeloppen tid efter annan kunna komma att ändras, kunna

åberopas till förmån för att 69 § 3 morn. erhölle motsvarande avfattning,

som i 70 § föreslagits beträffande timlärare.

Bestämmelserna angående ersättning till biträdande lärare lia av de sakkunniga

utarbetats i anslutning till kungörelsen 1939: 582 med föreskrifter

ifråga örn avlönande av vissa icke-ordinarie lärare vid de allmänna läroverken

m. Ii. statliga undervisningsanstalter. Enligt denna gällde för timlärare

i läroämne, vilkens tjänstgöringsskyldighet motsvarade ordinarie lärares, atl

arvodet skulle motsvara lönen i lägsta löneklassen för extra lärare. Genom

kungörelsen 1940: 1066 förordnades, atl det sålunda beräknade arvodet skulle

utgå med ett med 9 procent förhöjt belopp. Sedermera har genom kungö
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

•~K^ Kungl. Maj.ts proposition nr 166.

reisen 1942:787 bestämts, att lärare tillhörande nämnda grupp — numera

benämnd biträdande lärare — skall åtnjuta ersättning med belopp motsvarande

lönen enligt löneplanen Ex, uppräknad med 14 procent.

Till biträdande lärare vid de högre kommunala skolorna böra utgå förmåner,

motsvarande dem, som äro bestämda för de biträdande lärarna vid det

statliga undervisningsväsendet. I avlöningsreglementet synas emellertid icke

böra införas bestämmelser angående uppräkningen av arvodet, utan lämpligen

bör, på sätt de sakkunniga föreslagit, där angivas, att biträdande lärare

skall åtnjuta avlöning med belopp motsvarande lönen enligt löneplanen till

extra lärare av närmast jämförligt slag med placering i lägsta löneklassen.

Den uppräkning av arvodet, som skall förekomma, torde böra fastställas genom

särskild föreskrift. Uppräkningen bör tills vidare ske nied 14 procent.

Riksdagens bemyndigande för Kungl. Majit att förordna härom torde böra inhämtas.

71 §.

Då någon anledning icke föreligger att ifråga om de högre kommunala

skolorna förordna örn olika sammansättning av lönenämnden för skilda för

valtningsområden, har den i sakkunnigförslaget härom införda föreskriften

uteslutits i departementsförslaget.

72 g.

Det nya reglementet bör träda i kraft den L juli 1943. Då löneregleringen

icke, såsom de sakkunniga avsett, kunnat genomföras från och med den 1 juli

1942, ha ändringar i sakkunnigförslagets tidsbestämningar måst vidtagas såväl

i 72 § som i övergångsbestämmelserna.

I analogi med vad som skedde vid antagandet av folkskolans avlöningsreglemente

torde Kungl. Maj:t böra bemyndigas att förordna om tillämpning av

avlöningsreglementet för högre kommunala skolor å lärare, vilken icke övergått

till de nuvarande provisoriska avlöningsbestämmelserna.

Då ordinarie lärare bör vara skyldig underkasta sig ändrade bestämmelser

jämväl i de hänseenden, som avses i 2 g 2 morn., har förevarande paragraf

kompletterats med föreskrift härom.

De sakkunniga lia framhållit, att bestämmelser om avlöningsförmåner till

dem, som icke vilja övergå på det nya reglementet, böra utfärdas av Kungl.

Maj :t i samband med fastställande av den tidpunkt, före vilken anmälan till

vederbörande skolstyrelse skall ske. Sådan lärare borde enligt de sakkunnigas

mening icke kunna påräkna avlöning enligt de provisoriska bestämmelserna

utan efter de bestämmelser, som gällde före den 1 juli 1939. Kungl. Majit tor

de böra inhämta riksdagens bemyndigande att besluta örn avlöningsförmå

nema till sådan lärare som icke önskar övergå på det nya reglementet. Utöver

vad de sakkunniga anfört må framhållas, att sådan lärare bör tillerkännas

dyrtidstillägg men ej äga rätt till provisoriskt dyrortstillägg eller provisorisk

avlöningsförstärkning.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr löij

59

För Övningslärare — vilka icke omfattas av löneregleringen — erfordras

förlängning av de för innevarande budgetår gällande provisoriska avlöningsbestämmelserna.

Övningslärare, som icke övergår på de provisoriska bestämmelserna,

bör även nästa budgetår erhålla rätt till provisoriskt dyrortstillägg

och provisorisk avlöningsförstärkning. Riksdagens medgivande härtill synes

böra inhämtas.

övergångsbestämmelser.

Punkt 1 i sakkunnigförslaget har kompletterats med ett stadgande, att lärare,

vilken efter ikraftträdandet tillhör lönegrad med ordningsnummer, vilket

med en enhet överstiger ordningsnumret för hans förutvarande lönegrad,

skall placeras en löneklass högre än omedelbart före ikraftträdandet. Kompletteringen

har vidtagits med hänsyn till att för lärare i ritteknik föreslagits

uppflyttning från 20 till 21 lönegraden.

Allmänna lönenåmnden har i anledning av de sakkunnigas förslag till

punkt 3 anfört.

I punkt 3 av övergångsbestämmelserna föreslås, att extra lärare — vilken

ansetts ej böra genom särskilt stadgande tillförsäkras samma placering i löneklass

som han uppnått såsom vikarierande lärare — skall äga för placering

i löneklass tillgodoräkna sig tjänstgöring hel termin före reglementets ikraftträdande

såsom vikarierande lärare enligt avlöningsreglementet 1938: 660

eller, vad beträffar tid före den 1 januari 1939, tjänstgöring hel termin av

minst samma omfattning som den, som åligger extra lärare. De sakkunniga

uttala i motiveringen till detta förslag, att tjänstgöring såsom timlärare ej

bör kunna tillgodoräknas. Lönenåmnden har med tanke på de anställningsförhållanden,

som hittills varit rådande för de icke-ordinarie lärarna vid ifrågavarande

skolor, för sin del icke kunnat finna, att tillräckliga skäl äro för

handen att i förevarande avseende utesluta tillgodoräkning av helterminsanställning

såsom timlärare efter den 1 januari 1939, i den mån full tjänstgöring

förelegat.

Vad lönenämnden sålunda anfört har beaktats vid utformningen av departementsförslaget.

Enligt punkt 6 i sakkunnigförslaget skall kvinnlig lärare under tiden tili

och med den 30 juni 1944 åtnjuta lön enligt den löneklass, som är närmast

lägre än den, i vilken hon enligt avlöningsreglementet med övergångsbestämmelser

skall vara placerad. Förslaget innebär bibehållande av den i gällande

reglemente fastställda övergångsperioden. För statligt anställda lärare samt

lärarna inom folkskoleväsendet utlöper motsvarande övergångsperiod den 30

juni 1943. Med hänsyn till att i förevarande betänkande i skilda sammanhang

föreslås ett tämligen långt gående samordnande av lönebestämmelserna

för samtliga nyssberörda lärarkategorier, bland annat med avseende å sneddning,

har allmänna lönenämnden ansett det ur löneteknisk synpunkt önskvärt,

att ifrågavarande övergångsperiod kunde utlöpa samtidigt över hela

linjen eller den 30 juni 1943. Lönenämnden har i detta sammanhang erinrat,

att undervisningsväsendets lönenämnd i utlåtande den 26 september 1938

på anförda skäl föreslog ett sådant samordnande av övergångsperioderna.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj.ts proposition nr 166.

För egen del anser jag tillräcklig anledning icke föreligga att i samband

med den föreslagna löneregleringen rubba den av riksdagen redan fastställda

övergångsperioden.

I övergångsbestämmelserna Ira utöver vad förut angivits gjorts vissa jämkningar

i anslutning till dem, som på sin tid vidtogos i de sakkunnigas förslag

till folkskolans avlöningsreglenrente. Skulle någon ytterligare övergångsbestämmelse

visa sig erforderlig, torde Kungl. Majit böra äga besluta härom.

Härtill bör riksdagens bemyndigande inhämtas.

Kungl. Majit har med stöd av riksdagens särskilda beslut meddelat vissa

föreskrifter angående avlöningsförmåner för lärare vid högre kommunala

skolor under militär tjänstgöring i anledning av förstärkt försvarsberedskap

eller mobilisering och under tjänstledighet för deltagande i hemvärnsövningar

och hemvärnskurser samt angående sådana lärares rätt att för löneklassuppflyttning

taga i beräkning tid för militär tjänstgöring, som nyss nämnts,

m. m. De ändringar i dessa och liknande föreskrifter, som erfordras i anledning

av det nya avlöningsreglementet, torde Kungl. Maj :t äga vidtaga. Likaså

torde Kungl. Majit få förordna om de ändringar i gällande statsbidragsbestämmelser,

som påkallas av löneregleringen. För genomförandet av sistnämnda

ändringar bör riksdagens bemyndigande inhämtas.

Kostnadsberäkningar.

Till bestridande av kostnaderna för den vid här avsedda skolor anställda

lärarpersonalens avlöning utgår för närvarande statsbidrag dels med 78 procent

av den avlöning, som tillkommer lärarna, dels ock med 78 procent av

belopp, motsvarande skolområdets kostnader för läkarvård, ersättning för

flyttningskostnad — frånsett förut angivna fall, då denna ersättning helt bestrides

av statsverket —, begravningshjälp och dylikt, dels ock med belopp,

motsvarande kostnaderna för eventuellt utgående barntillägg. Jämväl utgifterna

för kristillägg bestridas till 78 procent av statsverket.

Enligt de sakkunnigas uppfattning bör frågan om en differentiering av

statsbidragsbeloppen på i betänkandet närmare angivna skäl upptagas till

provning. De sakkunniga lia jämväl anmält sin avsikt att i ett senare betänkande

upptaga frågan om avvägningen mellan staten och skolområdena av

kostnaderna för högre kommunala skolor.

I detta sammanhang må erinras, att de sakkunnigas förslag angående sjukvårdskostnader

innebär, att hela den lärare tillkommande ersättningen för

dylika kostnader skall utgå av statsmedel.

Beträffande den inverkan på statens utgifter, som ett bifall till förslaget

om nytt avlöningsreglemente kan medföra vid i övrigt oförändrade grunder

för statsbidragets utmätning, lia de sakkunniga -—- med hänvisning till att

ändrad lönereglering i stort sett föreslagits endast beträffande icke-ordinarie

lärare — konstaterat, att förslagets genomförande får ganska ringa ekonomisk

betydelse. De sakkunniga ha härom anfört följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

Extra ordinarie ämneslärare, som är adjunktskompetent, får sin begynnelselön

höjd med en löneklass, medan slutlöneklassen är oförändrad. Icke

adjunktskompetent extra ordinarie ämneslärare erhåller oförändrad begynnelselön,

men den högsta nu gällande löneklassen är bortskuren. Extra lärare

i saknad av adjunktskompetens placeras från början en löneklass lägre

än vad nu sker med vikarierande lärare. I detta fall är slutlönen oförändrad.

Slutligen få biträdande lärare — i motsats till nuvarande vikarier — icke

någon rätt lili löneklassuppflyttning och placeras, där icke adjunktskompetens

föreligger, en löneklass lägre än vikarierna. Härtill kommer, att biträdande

lärare icke äro berättigade till rörligt tillägg och kristillägg. Även i

övrigt ske vissa mindre jämkningar i löneklassplacering.

Nu angivna förändringar torde i stort sett icke öka statens och kommunernas

utgifter för de högre kommunala skolorna. Då antalet adjunktskompetenta

extra ordinarie lärare är ganska ringa, synes en kostnadsminskning

snarare vara att motse. Endast erfarenheten kan dock ge besked på denna

punkt.

I övrigt är att märka, att sneddningsförfarandet vid löneklassplacering är

för vederbörande lärare något ogynnsammare än nuvarande tillgodoräkning

av tjänsteår. Däremot komma såväl ersättning för sjukvårdskostnader, vilka

enligt de sakkunnigas mening böra i sin helhet bestridas av statsmedel, som

vissa medgivna ledigheter med delvis bibehållen lön att orsaka någon merutgift

för statsverket.

I saknad av säkra hållpunkter vilja de sakkunniga inskränka sig till att

framhålla, att det föreslagna nya avlöningsreglementet vid oförändrade statsbidragsgrunder

i stort sett icke synes innebära någon nämnvärd ökning eller

minskning av statens utgifter för de högre kommunala skolorna. I vart fall

torde tills vidare — innan tillräcklig erfarenhet vunnits — anslagen för här

ifrågavarande ändamål böra uppföras med de belopp, som skulle ha kommit

i fråga om lönereglering nu ej genomförts.

Hemställan.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna det av departementschefen förordade förslaget

till avlöningsreglemente för de högre kommunala skolorna,

dels godkänna det av departementschefen förordade förslaget

örn uppräkning av ersättningen åt biträdande lärare vid de

högre kommunala skolorna,

dels bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i det föregående förordats meddela

bestämmelser örn avlöning åt lärare, som anmält, att han

icke vill underkasta sig det nya avlöningsreglementets villkor

och bestämmelser,

provisoriska avlöningsbeslämmelser för budgetåret 1943/44

för Övningslärare vid de högre kommunala skolorna samt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

bestämmelser örn provisoriskt dyrortstillägg och provisorisk

avlöningsförstärkning under budgetåret 1943/44 åt vissa

Övningslärare vid nämnda skolor,

dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t

att förordna om tillämpning av avlöningsreglementet för de

högre kommunala skolorna å lärare, vilken icke övergått till

de provisoriska avlöningsbestämmelserna under budgetåret

1942/43 för lärare vid kommunala flickskolor, kommunala

mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor,

att utfärda de övergångsbestämmelser för här ifrågavarande

befattningshavare, vilka kunna visa sig erforderliga utöver

de övergångsstadganden, som innefattas i avlöningsreglementet

för de högre kommunala skolorna, samt

att vidtaga de ändringar i gällande statsbidragsbestämmeJser,

som föranledas av föreskrifterna i avlöningsreglementet

för de högre kommunala skolorna eller av vad eljest i det

föregående förordats.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att

proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ivar Löfqvist

437439. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1943.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1943:228 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj :ts proposition med förslag till avlöning sreglemente för de högre kommunala skolorna. s. 14 i texten
  2. SU 1943:102 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till avlöningsreglemente för de högre kommunala skolorna. s. 1 i texten