Sök i Ratio Lex

Angående förbättring av vissa äldre tjänstepensioner m. m

1943-03-05 · 16 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 15 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:170, Angående förbättring av vissa äldre tjänstepensioner m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 170.

1

Nr 170.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förbättring av

vissa äldre tjänstepensioner m. m.; given Stockholms

slott den 5 mars 1943.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 mars

1943.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,

Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander,

Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför.

Vid anmälan av tolfte huvudtiteln i årets statsverksproposition anhöll jag

att framdeles, sedan vissa inom finansdepartementet pågående undersökningar

blivit slutförda, få underställa Kungl. Majit frågan, huruvida åtgärder

borde vidtagas vid årets riksdag för att tillgodose mera trängande behov

av åtgärder till förbättring av äldre tjänstepensioner i viss anslutning till den

senaste pensionsregleringen. Enär grunderna för dyrtidstillägg under nästa

budgetår å tjänstepensioner först i angivna sammanhang ansågos böra fastställas,

blevo anslagen till dyrtidstillägg m. m. å pensioner i riksstatsförslaget

endast upptagna med beräknade belopp. Med hänsyn till nyssnämnda utredning

blev vidare anslaget till reglering av äldre tjänste- och familjepensioner

vid det statsunderstödda pensionsväsendet utbrutet i statsverkspropositionen.

Jag anhåller nu att få återkomma till dessa frågor.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 170.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

I. Förbättring av vissa äldre tjänstepensioner m. m.

Vid 1941 och 1942 års riksdagar beslöts ny pensionsreglering för flertalet

befattningshavare och arbetare i statens tjänst samt för lärare vid folk- och

småskolor. I enlighet med riksdagens beslut blevo — vad angår tjänstepensioneringen

— följande nya reglementen utfärdade, nämligen allmänna

tjänstepensionsreglementet, 1942 års tjänstepensionsreglemenle för arbetare

och folkskolans tjänstepensionsreglemente. Beträffande lärare vid högre kommunala

skolor har tidigare i dag beslutats proposition till riksdagen angående

motsvarande pensionsreglering. De åren 1941 och 1942 beslutade reglementena,

som trätt i kraft den 1 juli 1942, ha i viss begränsad utsträckning erhållit

tillämpning å pensionärer, som avgått ur tjänst före nämnda dag. Sålunda

lia de i princip gjorts tillämpliga å befattningshavare och arbetare, som efter

ingången av juli 1939 (respektive beträffande vissa militära beställningshavare

efter ingången av juli 1940) avgått med rätt till pension enligt civila eller

militära tjänstepensionsreglementet, 1934 års tjänstepensionsreglemente för

arbetare eller 1938 års tjänstepensionsreglemenle för folkskollärare m. fl.

Under åberopande av den allmänna höjning av pensionsnivån, som 1941—

42 års pensionsreglering inneburit, ha i olika sammanhang önskemål framförts

örn förbättring av pensionsförmånerna jämväl för dem, som på grund

av tidigare avgång icke kommit att omfattas av regleringen.

I fråga om flertalet av de härvid avsedda äldre pensionerna är grundbeloppet

avvägt med hänsyn till den allmänna lönenivå, som gällde närmast

före 1939 års lönereglering. Till denna grupp äro huvudsakligen att hänföra

de pensioner, som utgå enligt

lagen den 11 oktober 1907 (nr 85) angående civila tjänstinnehavares rätt

till pension med samtidig tillämpning av kungörelsen den 29 juni 1921 (nr

456) med bestämmelser för vissa tjänstemän vid statsdepartement och andra

till den civila statsförvaltningen hörande verk i fråga örn rätt till pension,

kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 323) med bestämmelser för ordinarie

tjänstemän vid domänverket i fråga örn rätt till pension m. m. eller kungörelsen

samma dag (nr 380) med bestämmelser för ordinarie tjänstemän

vid lots- och fyrstaten i fråga örn rätt till pension;

lagen den 4 juni 1920 (nr 254) angående rätt till tjänstepension för ordinarie

tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens

vattenfallsverk;

civila tjänstepensionsreglementet den 30 juni 1934 (nr 442);

tjänstepensionsreglementet för arbetare den 30 juni 1934 (nr 443);

militära tjänstepensionsreglementet den 17 maj 1935 (nr 167);

tjänstepensionsreglementet för folkskollärare m. fl. den 17 juni 1938 (nr

423) samt

tjänstepensionsreglementet för lärare vid högre kommunala skolor den 22

juni 1939 (nr 376).

Den senaste pensionsregleringen har såsom nämnts inneburit en allmän

höjning av pensionerna. Den uppkomna nya pensionsnivån överstiger pen
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl- Maj:ts proposition nr 170.

3

sionsnivån enligt 1934 års reglementen och därmed jämförliga författningar

— räknat vid 1935 års genomsnittliga levnadskostnadsläge — med 17—12

procent i lönelägena A 1—13 samt 12—6 procent i högre lönelägen å Alöneplanen.

Vad härefter angår de pensioner, som äro att hänföra till en ännu äldre

grupp av pensionsbestämmelser än de i det föregående angivna, har år 1939

framlagts en utredning angående bland annat storleken av dessa äldsta pensioner

i förhållande till pensionerna enligt 1934 års reglementen och därmed

jämförliga författningar, i utredningen omnämnda som »nya» eller »nyare»

pensioner. Utredningen är intagen i en bilaga till propositionen nr 296 till

1939 års lagtima riksdag. Av utredningen framgår bland annat följande.

Inom allmänna civilförvaltningen hade de äldsta tjänstepensionerna genom

1922 och 1925 års pensionsregleringar uppbringats till sådan storlek, att de

i allmänhet uppgingo till mer än 90 procent av motsvarande pensioner enligt

1934 års civila tjänstepensionsreglemente. I fråga om officerare å aktiv stat

och med dem jämställda var läget i huvudsak enahanda. De äldre pensioner,

som därvid utvisade ett lägre relalionstal än 85 procent i förhållande till

1935 års militära tjänstepensionsreglemente, utgingo till sådana f. d. beställningshavare,

som erhållit avsked före år 1918 och på grund härav antingen

icke kunnat komma i åtnjutande av pensionsförbättring enligt kungörelserna

nr 538/1919, nr 569/1919 eller nr 336/1922 eller ock — i ett mindre antal

fall — erhållit sådan förbättring genom tillämpning av kungörelsen nr

335/1922, därvid endast en mindre förbättring av pensionerna inträtt. För

det värvade manskapet vid marinen, som omfattade f. d. underofficerskorpraler,

korpraler, högbåtsmän och sjömän av lia klass, hade såsom jämförlig

ny pension upptagits för högbåtsman enligt militära tjänstepensionsreglementet

gällande underlag. Av de redovisade 39 pensionerna nådde icke någon

upp till 90 procent. För 14 pensioner var relationstalet lägre än 70 procent.

Pensioner till daglönare vid marinen redovisades till ett antal av 175.

Av dessa befunno sig 28 i ett läge under 80 procent av motsvarande ny pension

(pensionsgrupp II enligt 1934 års arbetarpensionsreglemente).

Vad angar de äldre pensioner, som utgingo till postverkets personal, var

läget i förhållande till jämförliga nyare pensioner i huvudsak detsamma som

det för den allmänna civilförvaltningen angivna. Sammanlagda antalet äldre

pensioner till förutvarande ordinarie befattningshavare vid telegrafverket utgjorde

40. Av dessa lågo 11 över 90 procent, och 8 hade lägre relationstal

än 85 procent. I fråga örn pensioner till den icke-ordinarie personalen vid

telegrafverket (verkstads-, förråds- och linjearbetare) hade jämförelse i varje

fall gjorts med de förmåner, som skolat ifrågakomma, därest 1934 års tjänstepensionsreglemente

för arbetare gällt vid arbetarens avgång. Av de 166 registrerade

pensionerna utvisade 74 ett relationstal av 100 procent eller däröver.

För 11 pensionärer låg motsvarande tal under 85 procent. Av de äldre

pensionerna till ordinarie personal vid statens järnvägar, utgörande ett antal

av 236, hade 112 ett högre relationstal än 95 procent oell 2 liigre än 80 procent-

Vad angår de förutvarande extra ordinarie tjänstemännen vid statens

järnvägar grupperade sig deras pensioner kring ett jämförelsetal av inemot

85 procent. Vid statens vatten/allsverk förekommo äldre pensioner endast

till icke-ordinarie personal. Härvid hade endast två avkortade pensioner redovisats.

Av de från statens pensionsanstalt utgående pensionerna redovisades i

törsta hand äldre pensioner till förutvarande distriktsveterinärer. Samtliga

Pensioner uppgingo lil! högre belopp än distriktsveterinär tillkommande ny

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

statlig pension. Till förutvarande folkskollärare utgingo pensioner, som i det

stora flertalet fall (1,424 av 1,539) utgjorde 94.1 procent av motsvarande ny

pension. För folkskollärarinnorna uppgick relationstalet för flertalet (921

av 974) till 87.0 procent. För de till förutvarande manliga småskollärare utgående

59 pensionerna uppgick relationstalet för 16 till 75 procent och för 39

till 85.2 procent av ny pension. Vad angår småskollärarinnorna redovisades

sammanlagt 2,455 pensioner. Av dessa utgingo 169 med 81.3 procent och 2,253

med 88.2 procent av ny pension. För 2 av de manliga småskolläraina var relationstalet

67.4 procent och för 4 av de kvinnliga 71.1 procent. Antalet till

dövstumlärare utgående pensioner utgjorde 30, därav 8 med relationstal av

95 procent eller däröver och 16 med 90—94.9 procent. För 3 utgjorde motsvarande

tal 50—55 procent. Pensioner utgående till förutvarande lärare

vid högre kommunala skolor hade redovisats till ett antal av 26. Förhållandet

till ny pension växlade mellan omkring 45 och 95 procent. För flertalet (20)

föll relationstalet mellan 75 och 90 procent.

I anslutning till utredningen föreslogs i förenämnda proposition nr 296 till

1939 års lagtima riksdag en pensionsreglering för sådana f. d. officerare på

aktiv stat och med dem i pensionshänseende likställda, vilka pensionerats

före den 1 januari 1918, ävensom för vissa pensionärer, vilka innehaft anställning

såsom värvat manskap eller daglönare vid marinen. Förslaget godkändes

av riksdagen, och pensionsförbättringen trädde i tillämpning från och

med den 1 juli 1939.

Under år 1942 ha förnyade statistiska pensionsberäkningar utförts för att

tjäna till ledning vid övervägande av olika ifrågakommande åtgärder till förbättring

av äldre tjänstepensioner. Beräkningarna ha enligt därom lämnat

uppdrag utförts av statskommissarien E. O. V. Björn och t. f. förste kanslisekreteraren

E. E:son Thulin. Beräkningarna ha omfattat äldre pensioner

grundade i anställning, med vilken numera är förenad pensionsrätt enligt allmänna

tjänstepensionsreglementet, 1942 års tjänstepensionsreglemente för

arbetare, folkskolans tjänstepensionsreglemente eller tjänstepensionsreglementet

för lärare vid högre kommunala skolor. Antalet pensioner som inbegripits

under beräkningarna utgör närmare 21,000.

Med hänsyn till det rådande finansiella läget ha undersökningarna i

fråga om förbättring av äldre tjänstepensioner i sin fortsättning inriktats på

spörsmålet örn åtgärder för att tillgodose mera trängande behov av dylik

förbättring. I en inom finansdepartementet utarbetad promemoria av den

12 februari 1943 har framlagts förslag i ämnet. Förslaget avser förbättring

av lägre tjänstepensioner till ett antal av närmare 7,000.

över promemorian ha yttranden infordrats från statskontoret, statens

pensionsanstalt och järnvägsstyrelsen.

Departementspromemorian.

Det i promemorian framlagda förslaget gäller i princip pensionstagare,

vilka innehaft sådan anställning som avses i de nyaste tjänstepensionsreglementena

men vilka på grund av tidigare avgång icke ägt övergå till dessa

reglementen. Härom anföres i promemorian följande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

5

Avsikten med den tillämnade förbättringen av äldre tjänstepensioner är

att låta den höjning av pensionsförmånerna, som den senaste pensionsregleringen

medfört, få en viss om ock begränsad motsvarighet för de tjänstepensionärer,

som på grund av tidigare avgång icke omfattas av pensionsregleringen.

I enlighet härmed gäller det nu utarbetade förslaget sådana f. d.

anställningshavare som, därest de kvarstått i anställningen, skulle ha ägt

övergå till något av de nyaste pensionsreglementena, nämligen allmänna

tjänstepensionsreglementet, 1942 års tjänstepensionsreglemente för arbetare

och folkskolans tjänstepensionsreglemente. Däremot omfattar förslaget icke

den som på grund av gjord anmälan icke blivit underkastad nya pensionsbestämmelser.

Även pensionerna till f. d. lärare vid högre kommunala skolor

ha omfattats av de förberedande undersökningarna. Dessa pensioner

ligga emellertid över maximibeloppet för de pensioner, som avses med det

utarbetade förslaget.

Enligt kungörelse den 30 juni 1942 (nr 697) äga bland andra vissa f. d.

tjänstemän, som av statens järnvägar övertagits från enskilda företag och

som äro undantagna från allmänna tjänstepensionsreglementets tillämpning,

åtnjuta fyllnadspension av statsmedel, beräknad i principiell anslutning till

nämnda reglemente. Förslaget till förbättring av äldre tjänstepensioner har

ansetts böra omfatta även de övertagna tjänstemän, som avgått före den 1

juli 1939 med rätt till fyllnadspension enligt då gällande bestämmelser.

I fråga örn de föreslagna bestämmelsernas tillämplighet har å andra sidan

undantag ansetts böra göras beträffande vissa grupper pensionstagare, för

vilka en omreglering av pensionerna med hänsyn till för dessa grupper speciella

förhållanden icke lämpligen kunnat äga rum i det förevarande sammanhanget.

De grupper pensionstagare, som icke omfattas av förslaget till pensionsförbättring,

äro huvudsakligen följande.

1. pensionärer, vilka innehaft sådan anställning i den civila statsförvaltningen,

som ännu är att betrakta som i avlöningshänseende oreglerad;

2. f. d. innehavare av icke statliga befattningar med pensionsrätt i statens

pensionsanstalt, utom lärare vid folk- och småskolor;

3. f. d. militära beställningshavare å övergångsstat och reservstat samt

f. d. personal i försvarsväsendets reserver;

4. innehavare av pensioner, som genom särskilda beslut beviljats av riksdagen;
5.

f. d. anställningshavare, vilka åtnjuta pension enligt de i kungörelsen

585/1934 meddelade s. k. summariska pensionsbestämmelserna för arbetarpersonal

i statens tjänst;

6. f. d. arbetare vid statens järnvägsbyggnader, pensionerade enligt kungörelsen

nr 859/1918;

7. f. d. befattningshavare, vilka i samband med olika omorganisationer

beviljats förtidspension enligt särskilda grunder;

8. pensionärer, till vilka utgår uppskjuten pension; samt

9. Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare ävensom pensionerade

båtsmän och marinsoldater.

Vid tillämpningen av de angivna grunderna för pensionsförbättringens omfattning

uppställer sig frågan, om f. d. innehavare av anställning, vartill motsvarighet

numera icke finnes, skall kunna omfattas av förbättringen. Att så

bör kunna ske, om anställningen varit förenad med pensionsrätt enligt 1934

års reglementen eller därmed jämförliga bestämmelser, synes uppenbart.

För ett fåtal äldre befattningar kan däremot klassificeringen i pensionshänseende

erbjuda vissa svårigheter. Det torde böra ankomma på Kungl. Majit

alt närmare reglera härmed sammanhängande detaljspörsmål.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

Av förut antydda skäl har pensionsförbättringen ansetts böra begränsas

till att avse pensioner, som utgå nied lägre belopp. Förslaget gäller pensioner,

som vid fullt antal tjänstår för närvarande utgå med högst 1,800 kronor

örn året, oberäknat dyrtidslillägg och kristillägg, vilket med inberäknande

av dylika tillägg vid nuvarande levnadskostnadsnivå betyder ett pensionsbelopp

av 2,626 kronor. I promemorian anföres.

Bestämmandet av den gräns, som bör komma i fråga, får helt bero på en

skälighetsbedömning. En efter förhållandena rimlig avvägning torde erhållas,

örn pensionsförbättringen begränsas till alt gälla pensioner, vilka vid

fullt antal tjänstår uppgå till ett årligt belopp — dyrtidslillägg och kristilllägg

oberäknade — av högst 1,800 kronor. Vid sammanträffande av flera

tjänstepensioner bör pensionernas sammanlagda belopp vara avgörande för

huruvida pensionsförbättring skall utgå. Med de angivna reglerna kommer

pensionsförbättringen att avse de pensioner, å vilka dyrtidstillägg enligt hittillsvarande

bestämmelser beräknas på förhöjt underlag.

En pension om 1,800 kronor jämte dyrtidstillägg och kristillägg utgår vid

nuvarande levnadskostnadsnivå med 2,626 kronor i helt krontal räknat.

Grundbeloppet 1,800 kronor motsvarar närmast pensionsunderlagen enligt

1934 års civila tjänstepensionsreglemente för befattningar i nuvarande lönegraderna

A 6 och A 7, respektive 1,716 och 1,824 kronor. Med inberäknande

av dyrtidstillägg vid 1935 års levnadskostnadsnivå uppgår en äldre pension

av angivna storlek till 2,016 kronor, vilket närmast motsvarar grundbeloppen

av pensionerna enligt allmänna tjänstepensionsreglementet för lönegraderna

A 3 och A 4, respektive 1,980 och 2,076 kronor.

Beträffande pensionsförbättringens innebörd anföres i promemorian, alt

det kunde synas ligga nära till hands att genomföra förbättringen av de

ifrågavarande lägre pensionerna så, att dessa komme i en bestämd relation

till pensionerna för respektive befattningar enligt de nyaste reglementena.

Med denna metod skulle emellertid, framhålles i promemorian, resultatet av

förbättringen i de olika graderna bli alltför ojämnt. Härtill medverkade dels

begränsningen av förbättringen till att avse pensioner av visst högsta belopp

och dels den omständigheten, att de nu rådande relationerna mellan äldre

och nyare pensioner i dessa lägen vore påverkade av bestämmelserna om

beräknande av dyrtidstillägg å förhöjt underlag. Det hade därför funnits

nödvändigt att söka andra normer för pensionsförbättringen.

I promemorian skiljes mellan de pensioner som avvägts efter lönenivån

närmast före den senaste löneregleringen, och de pensioner, som avvägts

efter s. k. oreglerad avlöning. Beträffande den förra gruppen föreslås fastställande

av nya pensionsunderlag för de olika graderna, beräknade så,

att förbättringen i det närmaste motsvarar skillnaden — 192 kronor — vid

nuvarande indexläge mellan utgående lägsta hela pension jämte tillägg och

motsvarande pension jämte tillägg enligt respektive nyaste reglemente, dock

att pensionen jämte förbättringen icke må överstiga 2,626 kronor. Härom

anföres i promemorian.

Av det antal pensioner, som äro avsedda att förbättras, utgöras något mer

än 60 procent av pensioner, vilkas grundbelopp avvägts efter lönenivån närmast

före 1939 års lönereglering, d. v. s. utgå enligt 1934 års pensionsreglementen

respektive därmed jämförliga författningar. Med inberäknande av

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

7

vederbörliga tillägg uppgår vid nuvarande indexläge lägsta hela pensionen

enligt nyssnämnda författningar — vilken tillkommer viss arbetarpersonal —

till ett belopp som med 192 kronor understiger motsvarande pension enligt

de nyaste pensionsreglementena. För den ifrågavarande lägsta graden bör

pensionsförbättringen, beräknad vid nuvarande indexläge, således icke överstiga

192 kronor, för att icke de förbättrade pensionerna i denna grad skola

komma att överstiga pensionerna enligt de nyaste reglementena för samma

grad. Det synes å andra sidan skäligt att pensionsförbättringen i den lägsta

graden så avpassas, att den så nära som med hänsyn till gällande avrundningsbestämmelser

är möjligt kommer att motsvara skillnadsbeloppet 192

kronor. För de däröver liggande graderna torde förbättringen böra utgå med

lika stort belopp. I den mån de nuvarande pensionerna närma sig den gräns,

över vilken pensionsförbättringen icke skall gå — 2,626 kronor vid nuvarande

indexläge — måste emellertid förbättringen minskas, så att icke en

del av de omreglerade pensionerna komma att överstiga dem som ligga när
-

mast över gränsen.

Det synes lämpligt, att pensionsförbättringen, såvitt angår de nu ifrågavarande,

enligt 1934 års pensionsreglemenlen och därmed jämförliga författningar

utgående pensionerna, genomföres på det sätt, att nya pensionsunderlag,

vilka äro i helt krontal delbara med 12, fastställas för de olika

graderna. Dessa nya underlag böra så avvägas, att pensionerna jämte dyrtidstillägg

och kristillägg vid nuvarande indexläge komma att, frånsett de

jämkningar, som föranledas av gällande avrundningsbestämmelser, motsvara

de tidigare förmånerna med tillägg av den beräknade pensionsförbättringen.

I enlighet härmed beräknade nya underlag ha upptagits i följande tabell.

Lönegrad1

resp. pensionsgrupp
-

Nuvarande pensioner

författ
ningsenlig
pension
kr.

Befattningshavare.

Ek

Eo

A

A

A

A

A

A

Mb

Mb 2 ,

Arbetare.

I kv. .

II kv. .

I nian

II man

1,164

1.236

1,320

1,404

1,476

l,f>60

1,644

1,716

1,764

1,776

1,104

1,236

1,476

1,644

författ
ningsenlig
pension
jämte
tillägg
kr.

1,856: 64

1,964: 16

2,087: 52

2,210: 88

2,302: 56

2,386: 56

2,470: 56

2,542: 56

2,590: 56

2,602: 56

1,773: 12

1,964: 16

2,302: 56

2,470: 56

Pensioner enligt de

nyaste pensionsreglementena
-

författ
ningsenlig
pension,

grund
belopp
-

kr.

1,590

1,680

1,776

1,884

1,980

2,076

2,184

2,280

2,256

2,400

1,500

1,680

2,076

2,280

författ
ningsenlig
pension
jämte
tillägg
kr.

2,081:04

2,200: 80

2,326: 56

2,468: 04

2,593: 80

2,719:56

2,861:04

2,986:80

2,955: 36

3,144:00

1,965: 00

2,200: 80

2,719: 56

2,286: 80

Föreslagna förbättrade

pensioner

reglerad

författ
ningsenlig
pension
kr.

1,404

1,476

1,560

1,644

1,704

1,752

1,800

1,800

1,800

1,800

1,344

1,476

1,704

1,800

reglerad

författ
ningsenlig
pension
jämte
tillägg
kr.

2,039: 52

2,147: 04

2,270: 40

2,393: 76

2,477: 28

2,544: 96

2,626: 56

2,626:56

2,626: 56

2,686: 56

1,954:00

2,147:04

2,477: 28

2,626: 56

förbätt
ringens
storlek
kr.

182

182

182

182

174

158

156

84

36

24

182

182

174

156

88

88

88

88

72

40

1 I tabellen förekommande lönegradsbcteckning hänför sig till för befattning nu gällande

lönegrad. För nuvarande äldre pensioner och föreslagna förbättrade pensioner angivna belopp

i lönegraderna Eo 1—A 6 avse män; för kvinnor gälla beloppen i närmast lägre lönegrad.

Såsom "motsvarighet i fråga örn pensionsbelopp för kvinna i lönegrad Eo 1 har angivits Ek 6.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

Vid beräkningen av de nya underlagen har förulsatts, att dyrtidstilläggen

på de omreglerade pensionerna icke skola beräknas på förhöjt underlag. Vid

förslagets genomförande erfordras således ändring i denna del av de nuvarande

dyrtidstilläggsgrunderna. Ändringen bär funnits påkallad för att undvika

icke önskvärda rubbningar i relationerna mellan förbättrade äldre pensioner

och nya pensioner vid eventuella ändringar i levnadskostnadsläget.

De pensioner, vilkas niva är avvägd efter s. k. oreglerad avlöning, uppgå

till m.v eket skiftande belopp och ligga med fa undantag lägre än pensionerna

enligt 1934: års reglementen. För att en lämplig avvägning av dessa äldsta

pensioner med hänsyn dels till det förut angivna gränsläget av 2,626 kronor

och dels till de förbättrade nyare pensionernas nivå skall kunna ernås, bör

enligt promemorian omregleringen i denna del ske efter följande principer.

Pensionsförbättringen bör i det särskilda fallet, med utgångspunkt från nuvarande

indexläge, beräknas till två tredjedelar av skillnaden mellan 2,626

kronor och det nuvarande pensionsbeloppet jämte tillägg. Liksom beträffande

pensionerna enligt 1934 års reglementen m. fl. författningar bör förbättringen

icke överstiga ett visst fastställt belopp. Detta bör med hänsyn till den

lägre nivån för de äldsta pensionerna sättas högre än för de nyare pensionerna,

förslagsvis till 300 kronor. Till detta belopp skulle förbättringen komma

att uppgå, när årliga pensionsbeloppet jämte tillägg understiger 2,175 kronor.

Det förbättrade pensionsunderlaget bör icke överstiga det nya underlag, som

för motsvarande grad är upptaget i tabellen för omräkning av pensioner enligt

1934 års reglementen m. fl. författningar. I promemorian anföres vidare.

Även beträffande dessa pensioner förutsättes, att dyrtidstillägg i fortsättningen

icke skall beräknas på förhöjt underlag.

De nya underlag, som enligt de nu angivna principerna skola tillämpas

för de äldsta pensionerna, böra beräknas med ledning av en särskild tabell,

i vilken angivas nuvarande pensionsbelopp i intervaller om 12 kronor samt

häremot svarande nya underlag. För tillämpningen av den första av nyssnämnda

två maximeringsregler blir det i ett fåtal fall erforderligt att fastställa,

till vilken lönegrad eller pensionsgrupp f. d. anställningshavare i det

särskilda fallet skall anses hänförlig. Prövningen härav torde böra ankomma

på Kungl. Majit eller, efter Kungl. Majits bemyndigande, på den pensionsutbetalande

myndigheten.

Vad nu anförts har givetvis icke avseende å de undantagsfall, där grundpensionen

redan nu uppgår till eller överstiger beloppet av förbättrad pension

enligt tabellen för omräkning av pensioner enligt 1934 års reglementen

m. fl. författningar.

I fråga om avkortade pensioner m. m. anföres i promemorian.

Avkortad pension synes böra förbättras endast i fall då grundbeloppet

av däremot svarande hel pension understiger 1,800 kronor. Förbättringen

bör ske på sådant sätt, att det vid nuvarande indexläge utgående beloppet

höjes proportionellt mot den förbättring, som den hela pensionen skulle ha

undergått.

I fall då den avkortade pensionens grundbelopp men icke grundbeloppet

av hel pension understiger 1,800 kronor, bör förbättring i princip icke äga

rum. Av tekniska skäl bör emellertid även för dylika fall dyrtidstilläggets beräknande

å förhöjt underlag bringas att upphöra. Detta förutsätter, att för

den avkortade pensionen fastställes nytt grundbelopp, vilket jämte proportio
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 170.

9

nellt dyrtidstillägg och kristillägg vid nuvarande indexläge ger i huvudsak

oförändrad pensionsförmån. Omräkningen torde dock till följd av erforderliga

tekniska jämkningar i beräkningarna medföra en genomsnittlig förbättring

med omkring 10 kronor för år, räknat vid nuvarande levnadskostnadsnivå.

Vad nu sagts om avkortad pension gäller även för annan pension som av

särskild anledning utgår med nedsatt belopp. Principerna för höjning av

avkortad pension torde vidare böra tillämpas i de fall, då vid fastställande

av fyllnadspension för övertagen personal vid statens järnvägar beräknats

reducerat grundbelopp enligt därom gällande särskilda bestämmelser.

Har vid beräknande av tjänstepension tillämpats särskilt underlag, bestämt

såsom medeltal av underlagen för olika lönegrader, bör denna pension jämställas

med avkortad pension, som beräknats efter underlag för den senast

innehavda anställningen.

Kostnaderna för genomförande av pensionsförbättring i enlighet med vad

sålunda förordats beräknas i promemorian till omkring 850,000 kronor för

år. En betydande del härav belöper å affärsverken. Fördelningen av kostnaderna

å f. d. befattningshavare och f. d. arbetare samt å pensioner enligt

1934 års reglemente respektive därmed jämförliga författningar och äldre

pensioner framgår av nedanstående sammanställning.

1

Pensioner enligt

1934 års reglemen- ten och därmed

jämförliga för- fattningar

Äldre pensioner

Samtliga pensioner

antal

belopp kr.

antal

belopp kr.

antal

belopp kr.

3,900

1,100

425.000

175.000

2,500

100

220,000

30,000

5,700

1,200

645.000

205.000

Summa

4,300

600,000

2,600

250,000

6,900

850,000

Yttrandena. i'' r

Statskontorets yttrande har följande innehåll.

Frågan om en allmän förbättring av pensionsnivån för pensionerade befattningshavare

i statens tjänst synes hava varit aktuell redan i samband

med den revision av tidigare avlönings- och pensionsbestämmelser, som föregick

utfärdandet av nu gällande avlönings- och pensionsreglementen. Framställningar

i syfte att ernå sådan generell förbättring av utgående pensioner

hava under senare år vid åtskilliga tillfällen också varit föremål för riksdagens

prövning. Riksdagen, som funnit, att behovet av en pensionsförbättring ■— särskilt

för pensionärer med lägre pensioner — alltmer gjort sig gällande, bar därvid

i princip uttalat sig för åtgärder för förbättring av pensionärernas ställning.

Frågan örn en definitiv reglering av redan beviljade pensioner har emellertid

ansetts böra bliva beroende av avvägningen av den framtida pensionsnivån.

Med hänsyn till den allmänna levnadskostnadsstegringen under de senaste

åren och i betraktande av den allmänna höjning av pensionsnivån, som de

under åren 1941 och 1942 genomförda pensionsregleringarna inneburit, synes

det statskontoret i och för sig icke vara något att erinra mot en förbättring

inom snäva gränser av de sämst ställda pensionärernas ställning. Såsom framgår

av de i promemorian framlagda kostnadsberäkningarna kommer emeller
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 170.

tid genomförandet av en pensionsreglering även av den begränsade omfattning,

som i det föreliggande förslaget avses, att föra med sig en icke oväsentlig

ökning av statens pensionsutgifter. Enligt statskontorets mening kan en

ökning av pensionsinkomsterna för statens pensionärer knappast låta sig förenas

med statsmakternas strävanden inom pris- och lönepolitikens område.

Statskontoret måste därför ur angivna synpunkt för sin del finna starka betänkligheter

möta mot den föreslagna pensionsregleringen. Därest emellertid

betänkligheter av nu anfört slag icke skulle tillmätas någon betydelse för

frågans avgörande, får statskontoret uttala, att ämbetsverket icke funnit anledning

till erinran mot den lösning av frågan örn förbättring av äldre tjänstepensioner,

som innefattas i det framlagda förslaget.

Statens pensionsanstait har anfört följande.

I promemorian har framhållits, att avsikten med den däri föreslagna

pensionsförbättringen är att låta den höjning av pensionsförmånerna, som

den senaste pensionsregleringen medfört, få en viss om ock begränsad motsvarighet

för de tjänstepensionärer, som på grund av tidigare avgång icke omfattas

av pensionsregleringen.

Ur principiell synpunkt är enligt pensionsanstaltens mening en dylik åtgärd

för en — låt vara begränsad — retroaktiv verkan av pensionsregleringen

ägnad att väcka tvekan. Pensionsregleringen har, såvitt angår tjänstemännen,

skett i direkt anslutning till verkställd lönereglering och har åsyftat att ställa

pensionsförmånen i viss såsom skälig ansedd relation till den nya lönenivån.

De anordningar för retroaktiv tillämpning av pensionsregleringen, vilka hittills

vidtagits, ha i konsekvens härmed begränsats att avse personal som blivit

underkastad löneregleringen. Jämväl för arbetarpersonalens vidkommande

är pensionsregleringen att betrakta såsom en anpassning efter en förändrad

lönenivå, och den tillämplighet på tidigare avgångna anställningshavare, som

förlänats denna reglering, har ansetts kunna motiveras med att den omfattar

personal, vilken åtminstone i viss mån varit delaktig i den löneutveckling,

som föranlett pensionsregleringen. Den anordning för retroaktiv inverkan av

pensionsregleringen, som nu åsyftas, sträcker sig ett stort steg längre, i det att

den tar sikte på anställningshavare, vilka icke under sin tjänstetid varit underkastade

den nya lönesättningen. En sådan anordning kan, även om den

ur billighetssynpunkt är behjärtansvärd, icke minst med hänsyn till möjliga

konsekvenser för framtiden te sig betänklig. Härtill kommer, att en anordning

av ifrågavarande innebörd med hänsyn till det stora antalet pensionärer måste,

även i snävt begränsad utformning, draga betydande kostnader.

I enlighet med det syfte sorn, på sätt förut nämnts, uppställts för den avsedda

pensionsförbättringen, har densamma föreslagits skola i stort sett

gälla sådana pensionerade f. d. anställningshavare, som, därest de kvarstått

i anställningen, skulle ha ägt övergå till något av de nyaste pensionsreglementena.

Pensionsförbättringen skulle emellertid enligt förslaget begränsas till att

avse sådana pensionärer, som åtnjuta pensioner, vilka vid fullt antal tjänstår

uppgå till ett årligt belopp av högst 1,800 kronor, andra tilläggsförmåner än

dyrtidstillägg och kristillägg inräknade. Därmed torde lia avsetts att tillgodose

det mest trängande behovet av pensionsförbättring. Enligt pensionsanstaltens

mening vore det, för den händelse en reglering av äldre pensioner överhuvud

skall komma till stånd, ur rättvisesynpunkt önskvärt, att mindre snäva gränser

dragas för förbättringen. Jämväl i något högre pensionslägen än de i förslaget

åsyftade kunde en pensionsförhöjning vara av billighetsskäl ungefär lika

motiverad. Med den gränsdragning, som tillämpats i förslaget, kommer förbättringen

sannolikt att i rätt stor utsträckning tillfalla ensamstående pensio
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

11

närer, för vilka behovet av förmånen näppeligen är större än för familjeförsörjare

i ett betydligt högre pensionsläge. Med hänsyn till den av chefen för

finansdepartementet under tolfte huvudtiteln i årets statsverksproposition

framhållna nödvändigheten att i nuvarande ekonomiska läge iakttaga starka

begränsningar av statsutgifterna för nya ändamål, torde dock vid ett genomförande

av pensionsregleringen en sträng begränsning få anses vara ofrånkomlig.

En närmare differentiering ur behovssynpunkt lärer väl med hänsyn

till administrativa vanskligheter få anses ogörlig, och man torde därför i praktiken

vara hänvisad att uppdraga en schematisk siffergräns, även om man kan

ställa sig tvivlande till frågan, om den i allo träffar rätt.

Beträffande förslaget att från pensionsförbättringen undantaga uppskjutna

pensioner har pensionsanstalten anfört.

Undantaget omfattar tvenne väsentligt skilda slag av uppskjutna pensioner,

nämligen å ena sidan de talrika sådana, där förtidsavgång skett av annan anledning

än befattningens indragning och pensionen beräknats allenast på befattningshavarens

egna avgifter, och å andra sidan de jämförelsevis fåtaliga

uppskjutna pensioner, där avgången föranletts av befattningens indragning,

d. v. s. betingats av organisatoriska förhållanden, och där pensionen beräknats

på såväl egna avgifter som de pensionsbidrag, vilka belöpt på huvudmannen

och staten. Att de förra undantagas från pensionsförbättringen finner

pensionsanstalten naturligt. Vad däremot beträffar de senare, vilka såvitt

angår folkskolans lärare i motsats till de förra innefatta s. k. pensionsförhöjning

II, synes anledning till motsvarande undantag i och för sig knappast

föreligga. De pensionärer, som åtnjuta dylika pensioner, torde emellertid

kunna anses vara i viss mån jämförliga med f. d. befattningshavare, vilka i

samband med olika omorganisationer beviljats förtidspension enligt särskilda

grunder. Med hänsyn bl. a. därtill vill pensionsanstalten — under förutsättning

att undantag såsom föreslagits kommer att göras för sådana befattningshavare

— icke påyrka, att pensionsförbättring skall beredas pensionär, ^vilken

åtnjuter eller framdeles erhåller uppskjuten pension efter förtidsavgång,

föranledd av befattningens indragning.

Pensionsanstalten har vidare berört frågan om tillämpningen å pensionerade

daglönare vid marinen av de föreslagna grunderna för beräknande av

pensionsförbättringen samt därvid anfört.

Berörda grunder synas icke vara utan vidare tillämpliga i fråga om pensionerade

daglönare vid marinen (99 st.). Dessa pensionärer, av vilka en

mindre del erhöll en förhållandevis betydande pensionsförbättring år 1939

(enligt kungörelsen nr 382/1939), åtnjuta »oreglerade pensioner». I fråga örn

dylika pensioner har föreslagits, att pensionsförbättringen vid fullt antal tjänstår

skall — med iakttagande av viss maximering -— utgöra i stort sett 2/3 av

skillnaden mellan 2,626 kronor och det nuvarande pensionsbeloppet jämte

dyrtidstillägg och kristillägg samt att förbättringen vid mindre antal tjänstår

(avkortad pension) skall bestämmas så, att det vid nuvarande indexläge utgående

pensionsbeloppet höjes proportionellt mot den förbättring, som skulle

utgått vid fullt antal tjänstår. Beträffande daglönarna är det emellertid vanskligt

att avgöra, vad som för dem utgör fullt antal tjänstår. Normalt har för

erhållande av daglönarpension krävts en tjänstetid av 25 år. För vissa enligt

äldre bestämmelser invalid pensionerade daglönare med kortare tjänstetid

har pensionen enligt förenämnda kungörelse bestämts såsom örn tjänstetiden

uppgått lill 25 år. Vid längre tjänstetid än 25 år har grundpensionen ökats

med visst belopp för varje ytterligare tjänstår lipp till 40. För 40 års tjänstetid

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

Departements
chefen.

uppgår pensionen, andra tilläggsförmåner än dyrtidstillägg och kristillägg

inräknade, för f. d. förman eller sjukvaktare till i,260 kronor och för annan

f. d. daglönare till 1,152 kronor. För 30 års tjänstetid utgöra motsvarande

belopp 1,056 respektive 936 kronor och för 25 års tjänstetid 924 respektive

816 kronor. Sistnämnda håda pensionsbelopp utgöra — bortsett från

ett enstaka fall —- de lägsta som överhuvud taget förekomma.

Valet av den tjänstetid, som i fråga om daglönarna skall jämställas med

fullt antal tjänstår, synes närmast stå mellan 40 år, d. v. s. den tjänstetid som

grundlagt högsta möjliga pension, 30 år, motsvarande det enligt arbetarpensionsreglementet

för hel ålderspension erforderliga antalet tjänstår, eller 25

år, som utgjort den normalt erforderliga tjänstetiden för erhållande av pension.

Därest fullt antal tjänstår skall anses motsvara en tjänstetid av 40 år,

måste alla pensioner, som utgå på grund av kortare tjänstetid, även de äldre

invalidpensionerna, betraktas som avkortade. Bestämmes antalet till 30, synes

man vara nödsakad att betrakta varje pension, som utgår på grund av

längre tjänstetid, såsom hel pension och de pensioner, som bestämts efter

en tjänstetid av 25—29 år såsom avkortade. Stannar valet vid 25 år lära alla

daglönarpensioner få anses utgå oavkortade. Enligt pensionsanstaltens mening

tala övervägande skäl för det sistnämnda alternativet.

Pensionsanstalten har ytterligare anfört, att i promemorian föreslagen omräkning

av sådana avkortade pensioner under 1,800 kronor, som icke skola

förbättras, icke för pensionsanstaltens vidkommande skulle medföra åsyftad

teknisk förenkling. Pensionsanstalten har därför avstyrkt, att omräkning

föreskrives beträffande dylika pensioner, vilka utbetalas av anstalten.

Järnvägsstyrelsen har anfört följande.

Då billighetsskäl måste anses tala för en förbättring av pensionsförmånerna

för de äldre pensionärer, som äro i mera trängande behov härav, vill

styrelsen för sin del icke motsätta sig, att så sker, även om detta givetvis

skulle medföra en ingalunda obetydlig ökning av pensionskostnaderna för

statens järnvägar. Denna merkostnad är emellertid av övergående natur och

kommer alltså efter hand att minskas för att slutligen helt bortfalla inom ej

alltför lång tid.

Beträffande den föreslagna avgränsningen av pensionsförbättringens tilllämpningsområde

och omfattning samt sättet för dess genomförande har styrelsen

icke funnit skäl till erinran mot vad i sådant hänseende i promemorian

föreslagits.

Järnvägsstyrelsen får sålunda tillstyrka, att en förbättring av de tjänstepensioner,

varom här är fråga, vidtages i enlighet med i föreliggande förslag

angivna principer.

Den vid 1941 och 1942 års riksdagar genomförda tjänstepensionsregleringen

har i princip kommit de befattningshavare till godo, vilka blivit delaktiga

av den under åren 1939 och 1940 genomförda löneregleringen. För

tidigare avgångna befattningshavares del föreligga nu till beaktande önskemål

örn pensionsförbättring, vilkas prövning varit avsedd att bli beroende

på pensionsregleringens genomförande med därvid företagen avvägning av

nivån för nya pensioner. Resultatet av denna avvägning har blivit en genomgående

höjning av nivån för de nya pensionerna, betingad icke blott av

löneregleringen utan även av pensionsunderlagens beräkning i förhållande

till lönen för ortsgrupp C i stället för tidigare ortsgrupp A. Såsom av ut
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 170.

13

redningen framgår föreligger en icke obetydlig procentuell skillnad mellan

de nya pensionerna och de pensioner, som utgå enligt närmast förut fastställda

författningar med pensionsunderlag avvägda i förhållande till A-ortslön

enligt den under åren omkring 1920 genomförda löneregleringen. En förbättring

i viss utsträckning av dessa äldre pensioner framstår såsom befogad

i synnerhet vad angår de lägre graderna, för vilka behovet av förbättring

i levnadsvillkoren gör sig starkare gällande.

Än mera framträder behovet av förbättring i fråga om vissa pensioner, som

äro att hänföra till en ännu äldre grupp än de nyss åsyftade. Sedan år 1939

föreligger en utredning angående dessa pensioners läge i förhållande till pensionerna

enligt senare tillkomna bestämmelser. I avvaktan på den allmänna

pensionsregleringen har denna utredning hittills endast föranlett förbättring

för enstaka, tidigare särskilt oförmånligt ställda personalgrupper. De efter

s. k. oreglerad avlöning avvägda pensionerna befinna sig alltjämt till stor del

på en sådan nivå, att åtgärder för utjämning i någon mån av skillnaden i

förhållande till nya pensioner förefalla i hög grad påkallade.

Mot bakgrunden av dessa förhållanden måste det framstå såsom förenligt

med rättvisa och billighet, att den höjning av pensionsförmånerna, som den

senaste pensionsregleringen medfört, får en viss motsvarighet för sådana

tjänstepensionärer, som på grund av tidigare avgång icke omfattas av pensionsregleringen.

Väl måste även i denna fråga hänsyn tagas till att tidsläget

nödvändiggör en sträng begränsning av statsutgifterna. Då det gäller ett i

princip befogat intresse sådant som det nu ifrågavarande — en anpassning av

äldre pensionstagares levnadsvillkor efter den vidtagna pensionsregleringen

— förefaller dock ett uppskov med tillgodoseende av åtminstone de mera

trängande behoven knappast skäligt.

Från dessa utgångspunkter har i departementspromemorian framlagts

förslag om förbättring i begränsad utsträckning av äldre tjänstepensioner. I

princip gäller förslaget sådana f. d. anställningshavare som, därest de kvarstått

i anställningen, skulle lia ägt övergå till något av de nyaste tjänstepensionsreglementena.

Emellertid har förbättringen ansetts böra begränsas till

lägre pensioner. Enligt departementspromemorian skall förbättringen avse

pensioner, som vid fullt antal tjänstår utgå med ett årligt belopp av högst

1,800 kronor, oberäknat dyrtidstillägg och kristillägg, vilket motsvarar ett

pensionsbelopp av 2,626 kronor, örn dylika tillägg beräknas efter nuvarande

levnadskostnadsindex.

För egen del biträder jag vad i promemorian föreslagits om pensionsförbättringens

omfattning. Likaledes kan jag i huvudsak biträda vad i promemorian

anförts beträffande sättet för genomförande av pensionsförbättringen

och vad därmed sammanhänger. På Kungl. Majit bör få ankomma att efter

riksdagens prövning av förslagets huvudgrunder meddela erforderliga bestämmelser

angående pensionsförbättringens genomförande. Därvid torde jämväl

de av statens pensionsanslalt berörda spörsmålen angående dels beräknande

av pensionsförbättring för viss f. d. personal vid marinen, dels ock förutsättningarna

för en omräkning av sådana avkortade pensioner under 1,800

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

kronor, som icke omfattas av förbättringen, få tagas i närmare övervägande.

Vad särskilt angår spörsmålet, huruvida inom de ifrågavarande förvaltningsområdena

eller några av dem en omräkning av nyssnämnda avkortade

pensioner bör ske i syfte att avveckla dyrtidstilläggets beräknande på förhöjt

underlag, bör lösningen av detta spörsmål få bero på vad som vid ytterligare

utredning finnes vara tekniskt lämpligast.

Den nu förordade omregleringen av äldre tjänstepensioner synes böra genomföras

från och med den 1 juli 1943.

II. Grunderna för dyrtidstillägg åt tjänstepensionärer.

Dyrtidstillägg å tjänstepensioner böra fortfarande utgå under nästa budgetår,

i den mån vederbörande pensionstagare icke berörts av de senaste

årens tjänstepensionsregleringar. Vid genomförande av framlagt förslag till

pensionsreglering för de högre kommunala skolorna bortfaller rätten till

dyrtidstillägg för de pensionstagare, som bli underkastade de nya pensionsbestämmelserna.

Därest pensionsförhållandena för krigsmaktens reservpersonal

omregleras i enlighet med därom framställt förslag, bortfaller rätten

till dyrtidstillägg jämväl för därav berörda beställningshavare. Å andra sidan

kommer vid bifall till framställt förslag om delaktighet i statens pensionsanstalt

för personal vid de kungl, teatrarna dyrtidstillägg att utgå å pensioner

och understöd till sådan personal i den omfattning, som angives i

propositionen i ämnet.

Vad beräffar grunderna för beräknande av dyrtidstillägg bör, under förutsättning

av bifall till förslaget örn förbättring av vissa äldre tjänstepensioner

m. m., beräkning av dyrtidstillägg å förhöjt underlag icke vidare äga rum

såvitt angår pensioner, vilka omfattas av förbättringen eller eljest finnas böra

omräknas på sätt i det föregående omnämnts. I övrigt ifrågasätter jag icke

någon ändring i bestämmelserna örn dyrtidstillägg å tjänstepensioner.

Frågan örn dyrtidstilläggsgrunderna för tjänstepensionärer under nästa

budgetår torde nu böra underställas riksdagen.

lil. Vissa anslag under tolfte huvudtiteln för budgetåret 1943/44.

A. Statliga pensionsväsendet.

12. Dyrtidstillägg m. m. å äldre pensioner vid det statliga pensionsvåsendet.

Dessa kostnader bestridas för det löpande budgetåret från följande anslag

under tolfte huvudtiteln.

A 3. Dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens tjänst m. fl.

pensionärer,

A 4. Dyrtidstillägg m. m. åt pensionsberättigade änkor och barn efter civila

befattningshavare i statens tjänst m. fl.,

B 7. Dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare m. fl.,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

15

B 9. Procentuellt tillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter militära

befattningshavare.

Av de kostnader för dyrtidstillägg oell procentuellt tillägg, som för närvarande

bestridas av anslagen A 3 och A 4, torde omkring 40 respektive 55

procent belöpa å pensioner vid det statliga pensionsväsendet.

Kostnaderna för dyrtidstillägg och procentuellt tillägg vid det statliga pensionsväsendet

ha under budgetåret 1941/42 uppgått till i runt tal 8,500,000

kronor. På grundval av verkställda beräkningar kan anlagas en automatisk

nedgång i kostnaderna med omkring 800,000 kronor för nästa budgetår. Nedgången

sammanhänger huvudsakligen med att kostnaderna för dyrtidstillägg

å statliga tjänstepensioner successivt minska, enär å nya tjänstepensioner i

stället utgår rörligt tillägg. Den föreslagna omregleringen av äldre tjänstepensioner

medför, att kostnader till jämförelsevis obetydligt belopp överföras

från detta anslag till andra anslag under samma huvudtitel.

Förevarande dyrtidstilläggsanslag torde för nästa budgetår böra äskas med

7,700,000 kronor eller samma belopp som beräknats i statsverkspropositionen.

B. Statsunderstödda pensionsväsendet.

7. Reglering av äldre tjånste- och familjepensioner vid det statsunderstödda

pensionsväsendet. Kostnaderna för ifrågavarande ändamål bestridas

för närvarande från anslaget A 2. Pensionsreglering för f. d. civila befattningshavare

i statens tjänst m. fl. pensionärer, vilket i gällande riksstat är uppfört

med 3,400,000 kronor. Av belastningen å detta anslag torde närmare 80 procent

hänföra sig till kostnader för reglering av pensioner vid det statsunderstödda

pensionsväsendet. Dessa kostnader kunna med utgångspunkt från hittills gällande

bestämmelser för budgetåret 1943/44 beräknas till 2,500,000 kronor.

Till förevarande anslag böra vidare hänföras kostnaderna för den föreslagna

omregleringen av äldre tjänstepensioner i vad angår dylika pensioner från statens

pensionsanstalt. Omregleringen medför jämväl överföring till anslaget

av vissa kostnader, som hittills belastat dyrtidstilläggsanslag.

Ifrågavarande anslag bör för nästa budgetår äskas med 2,750,000 kronor

eller 250,000 kronor mer än som beräknats i statsverkspropositionen.

8. Dyrtidstillägg m. m. å pensioner vid det statsunderstödda pensionsvåsendet.

Kostnaderna härför bestridas för närvarande från anslagen A 3 och A 4,

vilka i den gällande riksstaten äro uppförda med 8,000,000 respektive

1,900,000 kronor. Under budgetåret 1941/42 har av belastningen å dessa anslag

omkring 60 respektive 45 procent varit att hänföra till kostnader för

tillägg å pensioner vid det statsunderstödda pensionsväsendet. Under nästkommande

budgetår torde dessa kostnader kunna beräknas till 5,750,000

kronor, vilket belopp således nu bör äskas å riksstaten. Beloppet understiger

med 50,000 kronor det i statsverkspropositionen beräknade.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 170.

IV. Hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att

1) bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i det föregående förordats meddela bestämmelser

angående omreglering av vissa äldre tjänstepensioner;

2) medgiva, att dyrtidstillägg åt vissa tjänstepensionärer

under budgetåret 1943/44 må i huvudsaklig överensstämmelse

med i det föregående förordade grunder utgå enligt de närmare

föreskrifter, som meddelas av Kungl. Majit;

3) å driftbudgeten under tolfte huvudtiteln för budgetåret

1943/44 såsom förslagsanslag anvisa:

till Dyrtidstillägg m. m. d äldre pensioner vid det statliga

pensionsväsendet .................... kronor 7,700,000;

till Reglering av äldre tjänste- och familjepensioner vid det

statsunderstödda pensionsväsendet .... kronor 2,750,000;

till Dyrtidstillägg m. m. å pensioner vid det statsunderstödda

pensionsväsendet .................. kronor 5,750,000.

Med bifall till denna av statsrådet övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Ivar Löfqvist.

437499. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1943.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

5 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (5)

5 kopplingar.

  1. Rskr. 1943:353 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förbättring av vissa äldre tjänstepensioner m. to. jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten
  2. BU 1943:75 Utlåtande i anledning av framställning från delegerade för riksdagens verk om bemyndigande att meddela föreskrifter angående omreglering av vissa äldre tjänstep s. 15 i texten
  3. BU 1943:62 Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksbanken förslag till t jämteoch familjepensionsreglementen för arbetare vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk s. 29 i texten
  4. 1LU 1943:45 Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition med förslag till grunder för dyrtidstillägg åt präster m. m. s. 2 i texten
  5. BU 1943:54 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förbättring av vissa äldre tjänstepensioner m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten