Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 8 juni 1928 (nr 155) angående omsättningsoch utskånkningsskatt å spritdrycker, m. m

1943-03-19 · 18 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 17 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:190, Med förslag till förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 8 juni 1928 (nr 155) angående omsättningsoch utskånkningsskatt å spritdrycker, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 190.

1

Nr 190.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om fortsatt giltighet av förordningen den 8 juni 1928

(nr 155) angående omsättnings- och utskånkningsskatt

å spritdrycker, m. m.; given Stockholms slott den 19

mars 19U8.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till

1) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 8 juni 1923 (nr

155) angående omsättnings- och utskånkningsskatt å spritdrycker, m. m.; samt

2) förordning angående omsättnings- och utskånkningsskatt å vin.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Bihang till riksdagen» protokoll 19A3. t sami. Nr 190.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

Förslag

till

förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 8 juni 1923

(nr] 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker,

m. m.

Härigenom förordnas dels att 2 § 1 mom. samt 4 och 5 §§ förordningen

den 8 juni 1923 angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker1,

vilken förordning gäller intill utgången av juni månad 19432, skola erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives dels ock att förordningen i sålunda ändrat

skick skall äga fortsatt giltighet intill utgången av juni månad 1944.

2 §•

1 mom. Omsättningsskatten upptages vid detaljhandelsbolagens inköp av

spritdrycker och utgår dels med en grundavgift av 7 kronor, för liter räknat,

och dels med 60 procent av det belopp, som, skatten oberäknad, betingas vid

inköp av dryckerna i butelj era t skick.

Detaljhandelsbolagen äga — ---för omsättningsskatten.

4 §•

För spritdrycker, vilka utskänkas, skall upptagas en särskild avgift, benämnd

utskänkningsskatt.

5 §•

Utskänkningsskatten utgår med 4 kronor för liter renat egentligt brännvin

av högst 40 procent alkoholhalt, 6 kronor för liter annat egentligt brännvin

och 8 kronor för liter av andra spritdrycker.

Denna förordning träder i kraft den dag Konungen bestämmer. Med avseende

å ikraftträdandet skola följande bestämmelser gälla.

Den, till vilken detaljhandelsbolag överlåtit tillstånd till utskänkning av

spritdrycker, är skyldig att erlägga utskänkningsskatt enligt denna förordning

för sitt lager av dylika drycker vid tiden för förordningens ikraftträdande,

dock med rätt för honom att därvid avräkna vad han med tillämpning

av förut gällande bestämmelser i sådan skatt erlagt för samma lager.

Det åligger innehavaren av tillståndet alt dels samma dag förordningen träder

i kraft till vederbörande detaljhandelsbolag avlämna på heder och sam
1

Senaste lydelse av förordningen se SFS 1932:13, 1933:19 och 399, 1937:246, 1941: 254 samt

1942:88.

* Jfr SFS 1942:88.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 190.

3

vete avgiven, specificerad uppgift angående berörda lager, dels ock inom tre

månader efter förordningens ikraftträdande erlägga därå belöpande utskänkningsskatt

till bolaget, som har att senast den femtonde dagen i nästpåföljande

månad uti den i 8 § angivna ordning inleverera beloppet till statsverket.

Upptager någon mot bättre vetande i uppgift, varom nu är sagt, mindre

myckenhet än han vid tiden för förordningens ikraftträdande innehar, eller

underlåter någon att inom föreskriven tid avlämna sådan uppgift eller erlägga

stadgad utskänkningsskatt för sitt lager av spritdrycker vid tiden för förordningens

ikraftträdande, skall i tillämpliga delar gälla vad i 11 § för motsvarande

fall stadgas.

Förslag

till

förordning angående omsättnings- och utskänkningsskatt å vin.

Härigenom förordnas som följer.

Omsättningsskatt.

1 §•

För vin, som systembolag inköper, skall, där inköpet icke sker från annat

systembolag, erläggas omsättningsskatt till staten. 2 3

2 §•

Omsättningsskatten utgår för här i riket tillverkat vin med dels en grundavgift

och dels en procentavgift.

Grundavgiften utgör, för liter räknat, 70 öre, om vinets alkoholhalt överstiger

14 volymprocent eller vinet är mousserande eller därmed jämförligt, men

eljest 35 öre.

Procentavgiften utgör 50 procent av det belopp som, procentavgiften oberäknad

men grundavgiften inberäknad, betingas vid systembolagens inköp

av vinet i buteljera! skick, dock att för vin, vars alkoholhalt överstiger 14

volymprocent, avgiften skall utgå med lägst två kronor för helbutelj, innehållande

66 å 70 centiliter, en krona för halvbutelj, innehållande 33 å 35

centiliter, samt tre kronor för liter räknat i fall, då vinet tillhandahålles i buteljer

av andra storlekar.

3 §•

För annat vin än här i riket tillverkat utgår omsättningsskatten med en

procentavgift, beräknad enligt de i 2 § tredje stycket angivna grunder med

iakttagande av att belopp motsvarande grundavgiften icke inberäknas i inköpspriset.

Har vinet inköpts från annan än parlihandelsbolaget, skall priset

beräknas med tillägg av tull och fraktkostnad i förekommande fall.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majlis proposition nr 190.

4 §.

För vin, som inköpes hos partihandelsbolaget, skall omsättningsskatten erläggas

till bolaget i samband med betalningen för varan; och åligger det bolaget

att inleverera skatten till statsverket i den ordning Konungen bestämmer.

Vid inköp av vin hos annan än partihandelsbolaget åligger det systembolaget

att senast den femtonde dagen i månaden näst efter den, under vilken

inköpet skett, å statsverkets checkräkning i riksbanken för kontrollstyrelsens

räkning insätta å vinet belöpande omsättningsskatt. Systembolaget skall senast

den tjugonde dagen i samma månad till kontrollstyrelsen avlämna av

bolagets styrelse på heder och samvete bestyrkt uppgift rörande köpeskillingens

storlek.

5 §•

Systembolagen äga att efter grunder, som av kontrollstyrelsen fastställas,

vid försäljning av vinet göra sig betäckta för omsättningsskatten.

Utskänkningsskatt.

6 §.

För vin, som utskänkes, skall till staten erläggas utskänkningsskatt med belopp,

motsvarande den å vinet enligt 2 eller 3 § belöpande procentavgiften.

7 §•

Utskänkningsskatten upptages vid utskänkningen, dock att, där systembolag

till annan överlåtit tillstånd till utskänkning eller sådant tillstånd jämlikt

3 kap. 13 § förordningen den 18 juni 1937 angående försäljning av rusdrycker

meddelats annan än systembolag, skatten skall erläggas vid tillståndsinnehavarens

inköp av vin för rörelsen, såsom om utskänkningen då ägde

rum.

8 §.

För utskänkningsskatten ansvarar vederbörande systembolag.

9 §''

Systembolag åligger

dels att senast den femtonde dagen i varje månad å statsverkets checkräkning

i riksbanken för kontrollstyrelsens räkning insätta utskänkningsskatt,

som belöper på vin, vilket från bolaget under nästföregående månad utskänkts

eller ock försålts till i 7 § omförmäld innehavare av utskänkningstillslånd,

dels ock att senast den tjugonde dagen i varje månad till kontrollstyrelsen

avlämna av bolagets styrelse på heder och samvete bestyrkt, specificerad uppgift

rörande omfattningen av berörda utskänkning och försäljning.

10 §.

Kontrollstyrelsen äger meddela närmare föreskrifter och anvisningar rörande

sättet för utskänkningsskattens uppbärande och redovisande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

5

Gemensamma bestämmelser.

11 §.

Där omsättnings- eller utskänkningsskatt ej inom stadgad tid av systembolag

inbetalas, må skatten utmätas med det belopp, vartill kontrollstyrelsen

efter verkställd undersökning fastställer densamma.

12 §.

Underlåter någon att inom föreskriven tid avlämna sådan uppgift, som i

4 eller 9 § omförmäles, bote tio kronor för varje dag, uppgiften utebliver;

och äger kontrollstyrelsen därjämte genom lämpliga vitén tillhålla den försumlige

att uppfylla sin skyldighet.

Om ansvar i vissa fall för den, som vid lämnande av uppgift, varom i

första stycket förmäles, lämnat oriktig uppgift, stadgas i skattestrafflagen.

13 §.

Böter och vitén, som ådömas enligt denna förordning, tillfalla kronan.

Denna förordning träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

Genom förordningen upphävas förordningen den 30 mars 1935 (nr 76) örn

omsättningsskatt å inhemskt vin och förordningen den 21 oktober 1939 (nr

742) angående särskild omsättningsskatt å vin.

Med avseende å ikraftträdandet skola följande bestämmelser gälla.

Den, till vilken systembolag överlåtit tillstånd till utskänkning av vin, är

skyldig att erlägga utskänkningsskatt för sitt lager av dylika drycker vid

tiden för förordningens ikraftträdande. Det åligger innehavaren av tillståndet

att dels samma dag förordningen träder i kraft till vederbörande systembolag

avlämna på heder och samvete avgiven, specificerad uppgift angående

berörda lager, dels ock inom tre månader efter förordningens ikraftträdande

erlägga därå belöpande utskänkningsskatt till bolaget, som har att senast den

femtonde dagen i nästpåföljande månad uti den i 9 § angivna ordning inleverera

beloppet till statsverket. Upptager någon mot bättre vetande i uppgift,

varom nu är sagt, mindre myckenhet, än han vid tiden för förordningens

ikraftträdande innehar, eller underlåter någon att inom föreskriven tid avlämna

sådan uppgift eller erlägga stadgad utskänkningsskatt för sitt lager av

vin vid tiden för förordningens ikraftträdande, skall i tillämpliga delar gälla

vad i 11 och 12 §§ för motsvarande fall stadgas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 190.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19 mars

1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bagge, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga örn skärpning av beskattningen

av spritdrycker och vin m. m. samt anför därvid följande.

Från och med den 1 juli 1920 har för omsättning och utskänkning av

spritdrycker upptagits en särskild skatt. Gällande bestämmelser i ämnet

innefattas i förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) med däri genom förordningarna

den 31 januari 1932 (nr 13), den 28 januari och den 26 juni 1933

(nr 19 och 399), den 21 maj 1937 (nr 246), den 25 maj 1941 (nr 254) samt

den 15 mars 1942 (nr 88) vidtagna ändringar.

Enligt dessa bestämmelser upptages omsättningsskatt:

1 :o) vid detaljhandelsbolagens (systembolagens) inköp av spritdrycker, därvid

skatten utgår dels med en grundavgift av 6 kronor för liter och dels med

60 procent av det belopp, som, skatten oberäknad, betingas vid inköp av

dryckerna i buteljerat skick;

2:o) för spritdrycker, som jämlikt bestämmelserna i två särskilda kungörelser

den 18 december 1918, nr 987 och 989, inköpas hos partihandelsbolaget

eller importeras för användning till vetenskapligt, medicinskt, farmaceutiskt,

tekniskt, industriellt eller likartat ändamål, därvid skatten utgår med en

grundavgift av 1 krona 40 öre för liter.

Utskänkningsskatt upptages för spritdrycker, vilka utskänkas, och utgår

med 2 kronor för liter egentligt brännvin och 4 kronor för liter av andra

spritdrycker; renat egentligt brännvin av högst 40 procent alkoholhalt är

fritt från utskänkningsskatt.

Bestämmelserna angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

ha plägat av riksdagen antagas allenast för ett år i sänder och gälla för

närvarande, enligt förordningen den 15 mars 1942 (nr 88), till innevarande

budgetårs slut.

I statsverkspropositionen till årets riksdag förutsättes, att ifrågavarande

skatt skall utgå även under nästkommande budgetår. Enligt riksräkenskaps
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

verkets förslag till beräkning av statsverkets inkomster för budgetåret

1943/44 skulle, nied nuvarande skattesatser, omsättnings- och utskänkningsskatten

å spritdrycker kunna beräknas till 225 milj. kronor. Vid anmälan i

statsrådet den 4 januari 1943 av finansplanen och beräkning av inkomster å

driftbudgeten för nästkommande budgetår uttalade jag i fråga om de allmänna

förutsättningarna för beräkning av de särskilda inkomsttitlarna, att

jag icke då funne anledning frångå riksräkenskapsverkets beräkningar, men

att jag därvid, i likhet med ämbetsverket, förutsatte, att beräkningarna senare

under riksdagen skulle göras till föremal för en allmän översyn. I enlighet

härmed upptogs såsom inkomst å driftbudgeten i riksstaten för budgetåret

1943/44 under rubriken »Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker»

ett belopp av 225 milj. kronor.

Beskattningen av vin regleras för närvarande genom två författningar,

nämligen förordningen den 30 mars 1935 (nr 76) om omsättningsskatt å inhemskt

vin samt förordningen den 21 oktober 1939 (nr 742) angående särskild

omsättningsskatt å vin. Enligt förstnämnda förordning utgår omsättningsskatt

för vin, som tillverkats här i riket och som här försäljes av partihandelsbolaget

till detaljhandelsbolag (systembolag), med 70 öre för liter räknat,

om vinets alkoholhalt överstiger 14 volymprocent (starkvin) eller vinet

är mousserande eller därmed jämförligt, men eljest med 35 öre för liter. Särskild

omsättningsskatt å vin utgår enligt 1939 års förordning med 50 procent

av det belopp, som — denna skatt oberäknad — betingas vid systembolagens

inköp av vinet i buteljerat skick, dock skall för vin, vars alkoholhalt överstiger

14 volymprocent, skatten lägst utgå med 2 kronor för helbutelj, innehållande

66 å 70 centiliter, med 1 krona för halvbutelj, innehållande 33 å 35 centiliter,

samt i fall, då vinet tillhandahålles på andra buteljstorlekar, med 3

kronor för liter räknat.

I statsverkspropositionen till årets riksdag har såsom inkomst a drittbudgeten

för nästkommande budgetår under rubriken »Omsättningsskatt a vin»

upptagits ett belopp av 10 milj. kronor.

På min anmodan har inom kontrollstyrelsen verkställts undersökning beträffande

ifrågasatt ändring av grunderna för beskattningen av spritdrycker

och vin. I anledning härav har kontrollstyrelsen till finansdepartementet inkommit

med två promemorior, den ena, dagtecknad den 18 januari 1943, angående

utskänkningsskatt å vin samt den andra, dagtecknad den 21 i samma

månad, rörande höjning av omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker.

Jag torde i det följande få behandla frågorna örn beskattningen av

spritdrycker och vin var för sig.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 190.

Beskattningen av spritdrycker.

I promemorian den 21 januari 1943 har kontrollstyrelsen till en början lämnat

en redogörelse för omfattningen av spritdryckskonsumtionen

under åren 1939—194 2. Styrelsen har anfört följande.

.Den,Ilösten 1939 genomförda höjningen med 3 kronor för liter av omsättningsskattens

grundavgift har medfört en betydande nedgång av spritdrvckskonsumtionen.

Trots de hösten 1941 införda krisrestriktionerna och den i

mars i942 vidtagna höjningen med ytterligare 1 krona av nämnda grundavp.

^.ar nedgången under år 1942 märkbart avtagit. Mot en nedgång

tran år 1939 a resp. 18.2 och 18.0 /o åren 1940 och 1941 svarade sålunda en

nedgång å endast 14.5 /o år 1942. Spritdrycksförsäljningen, vilken år 1939

var 34.98 mil.], liter, stannade nämligen åren 1940 och 1941 vid resp 28 61

och 28.69 milj. liter men var år 1942 uppe i 29.90 milj. liter.

Fördelas nämnda myckenheter å de båda huvudslagen av försäljningsrö.

se, befmnes sedan år 1939 utminuteringen ha starkt avtagit men utskänkningen

ha kraftigt tilltagit. Utminuteringen, som år 1939 var 31.55 milj liter

minskade sålunda åren 1940 och 1941 till resp. 25.65 och 25.50 milj. liter och

^nnu fr. 1?42 vid 25.79 milj. liter, medan utskänkningen, som år

o Vai ..3 liter’ år 1940 omedelbart efter skattehöjningen minskade

till 2.96 milj. liter, för att år 1941 uppgå till 3.19 milj. liter och år 1942

oka till 4.11 milj. liter. Sistnämnda myckenhet understiger endast helt obetydligt

rekordsiffran alltsedan tiden efter förra världskriget, eller 1920 års siffra

som var 4.20 milj. liter.

Jämfört med år 1939 har år 1942 utminuteringen minskat 5.76 milj. liter,

eller 18.3 %, men utskänkningen ökat 0.68 milj. liter, eller 19.7 %. Jämfört

med år 1941 har år 1942 utminuteringen ökat helt obetydligt, eller 0.29 milj.

liter, vilket utgör 1.1 %>, medan den samtidiga ökningen av utskänkningen

ar 0.92 milj. liter, eller hela 28.9 %>. Inom utminuteringen synas alltså de där

införda krisrestriktionerna och den i mars 1942 genomförda skattehöjningen

visserligen icke ha medfört någon direkt nedgång i försäljningen, men väl ha

förhindrat en eljest antaglig stegring. Inom utskänkningen däremot har försäljoingen

i årsgenomsnitt starkt stegrats, och endast omedelbart efter skattehöjningen

i mars 1942 kail man inom sistnämnda rörelse spåra en svagt återhållande

inverkan av sagda höjning.

Beträffande orsakerna till spritdryckskonsumtionens

stegring under år 1942 har kontrollstyrelsen yttrat.

Att utminuteringen under år 1942 ej nedgått synes vara att tillskriva, förutom

det goda konjunkturläget, att krisrestriktionerna endast topphuggit

överskottskvantiteterna men lämnat konsumtionen i övrigt ganska oberörd

samt att den restriktiva inverkan av den senaste skattehöjningen likaledes

varit obetydlig. Orsaken till att inom utskänkningen de konsumtionshämmande

verkningarna av de senare årens prisförhöjningar ej blott helt utplånats

utan att denna gren av försäljningen stigit långt över förkrigsläget synes,

förutom det goda konjunkturläget, främst vara, att prishöjningen å restaurangspriten

ej hållit jämna steg med den allmänna prisstegringen å dessa näringsställen

och att livsmedelsknappheten i hemmen skaffat restaurangerna

ett högst betydande antal gäster. Vidare torde åtskilliga konsumenter å utskänkningsställena

söka ersättning för minskningen av motbokstilldelningen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 190.

9

Rörande spritdryckskonsumtionens inverkan på nykterhetstillstå

lidet har i promemorian uttalats, att ökningen av

spritdrycksförsäljningen, som i och för sig måste betraktas såsom anmärkningsvärd,

vore så mycket allvarligare som nykterhetstillståndet de båda senaste

åren avsevärt försämrats. Jämfört med förkrigsläget (åren 1935—1939)

förelåge under år 1942 en ökning av antalet vid domstol avdömda fylleriförseelser

å i runt tal 25 %>. Jämfört med år 1941 stannade ökningen visserligen

vid ungefär 13 %>, men detta förklarades delvis av de relativt låga

siffrorna under januari—april 1942. Sedan maj 1942 hade läget avsevärt

försämrats. Fyllerisiffran för september 1942 vore den högsta siffra och

augustisiffran 1942 den näst högsta siffra, som för någon månad registrerats

efter månadsstatistikens införande år 1917. Med ganska stor säkerhet måste

man gå tillbaka i tiden så långt som till år 1913 för att finna fyllerisiffror

av denna storleksordning.

Kontrollstyrelsen har med avseende å den sannolika utvecklingen

i fråga örn spritdryckskonsumtionen framhållit,

att örn ej konjunkturläget märkbart försämrades, konsumtionen med alt

sannolikhet komme att ytterligare öka.

Såsom lämpliga åtgärder för att hejda den tilltagande

spritdrycksförsäljningen — främst utskänkningen — har kontrollstyrelsen

förordat dels en mera avsevärd höjning av utskänkningsskatten

å spritdrycker samt en ändring av grunderna för skattens uttagande dels ock

en ytterligare höjning av omsättningsskattens grundavgift.

I fråga om utskänkningsskatten har kontrollstyrelsen i promemorian

anfört följande.

Denna skatt, vilken under tiden den 1h 1920—den s% 1921 utgick med

2 kronor och under tiden den 1h 1921—den 3011 1923 med 4 kronor för liter

utskänkta spritdrycker, alltså efter enhetlig grund för alla slag av spritdrycker,

har alltsedan den */? 1923 utgått med 2 kronor för liter egentligt

brännvin, dock ej för renat egentligt brännvin av högst 40 %> alkoholhalt,

som ej är belagt med dylik skatt, samt med 4 kronor för liter andra spritdrycker.

Utskänkningsskatten har alltså ej efter år 1921 undergått någon

höjning, och det vanliga renade brännvinet har sedan år 1923 varit fritt från

utskänkningsskatt.

Såsom en ändamålsenlig åtgärd framstår ett återinförande av utskänkningsskatten

å renat egentligt brännvin av högst 40 °/o alkoholhalt och en

höjning av utskänkningsskatten å övriga spritdrycker. För att åtgärden i

fråga skall medföra minskning av konsumtionen, torde lämpligen utskänkningsskatten

å det vanliga renade brännvinet böra fastställas till 4 kronor

för liter och en höjning av utskänkningsskatten å övriga spritdrycker böra

ske med 4 kronor för liter. Utskänkningsskatten för liter skulle då komma

alt utgå med 4 kronor å vanligt renat brännvin, med 6 kronor å annat

egentligt brännvin och med 8 kronor å övriga spritdrycker. Åtgärden att

belägga jämväl det vanliga renade brännvinet med utskänkningsskatt är

så mycket önskvärdare, som detta varuslags andel av totalkonsumtionen

sannolikt inom kort kommer att märkbart öka på grund av tilltagande brist

å vissa importvaror. Understrykas bör, att utskänkningen å de företag, där

det vanliga renade brännvinet är den förhärskande standardvaran, det senaste

året ökat väsentligt starkare än å övriga utskänkningsställen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

Beträffande omsättningsskatten å spritdrycker har kontrollstyrelsen

framhållit, att såsom ett lämpligt komplement till höjningen

och omläggningen av utskänkningsskatten och till förebyggande av att konsumtionen

genom utskänkningsprisets stegring alltför mycket förskötes från

utskänkning till utminutering, torde böra övervägas en ytterligare höjning

med 1 krona för liter av omsättningsskattens grundavgift.

Såsom exempel på hur den föreslagna skalteskärpningen

skulle inverka på försäljningspriserna har kontrollstyrelsen

omnämnt, att utminutering sprint å det vanliga renade brännvinet, vilket för

närvarande vore 9.65 kr. för liter, komme genom höjningen av omsättningsskatten

att stiga till 10.65 kr., alltså med drygt 10 %>. För övriga slag av

spritdrycker, där utminuteringspriserna vore högre, komme stegringen att

understiga nämnda procentsats. Stegringen av utskänkningsprisema bleve

genom de föreslagna höjningarna betydligt större. Utskänkningspriset å det

vanliga renade brännvinet, vilket nu å första- och andraklassrcstaurangerna

vore 80 öre och å tredjeklassrestaurangerna 70 öre för 5 cl-glas, komme enligt

nu gällande prissättningsregler att stiga till 1.00 kr. å de förstnämnda och till

90 öre å de sistnämnda restaurangerna, alltså å första- och andraklassrestaurangerna

med 25 %, och å tredjeklassrestaurangerna med nära 29 %>. För

övriga slag av spritdrycker bleve den procentuella stegringen som regel

mindre.

I promemorian har kontrollstyrelsen vidare återgivit följande siffersammanställningar

till belysande av storleksordningen av de föreslagna

åtgärdernas restriktiva och statsfinansiella verkningar.

a. Utminuteringen och utskänkningen åren 1939—1942

(i 1,000-tal liter).

Tid för försäljningen

Utminu-

tering

År 1939..............

> 1940..............

» 1941...........

» 1942..............

Utskänk-

nino

Summa

Utskänkning

i % av totalför-

3,435

34,982

säljningen

9.8

2,957

28,610

10.3

3,190

28,691

11.1

4,111

29,899

13.7

b. Utskänkningen, fördelad på renat brännvin, övrigt egentligt brännvin

samt övriga spritdrycker

(i 1,000-tal liter).

Tid för försälj-

A) Ren. brv.

B) Övrigt

C) Övriga

A)

B) G)

ningen

å 40 %

egentl.

brv.

spritdr.

Summa

i % av totalförsälj- ningen

År 1939.....

. 1,780

450

1,205

3,435

51.8

13.1 35.1

» 1940.....

. 1,447

412

1,098

2,957

48.9

13.9 37.2

» 1941.....

. 1,449

518

1,223

3,190

45.4

16.3 38.3

» 1942.....

. 1,708

907

1,496

4,111

41.5

22.1 36.4

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 190.

c. Omsättningsskatten å spritdrycker för konsumtionsändamål

(skatt i 1,00O-tal kronor, däremot svarande myckenhet i 1,000-tal liter.)

Tid, då skatten av

systembolagen

erlagts

Grund-

avgift

Procent-

avgift

Sammanl.

oms.-skatt

Häremot

svarande

myckenhet

Skatt i öre

för liter

År 1939 ......

75,003

35,663

110,666

34,728

318.7

» 1940 ......

141,985

31,798

173,783

28,397

612.0

> 1941 ......

146,252

38,297

184,549

29,250

630.9

» 1942 ......

174,977

41,922

216,899

30,092

1 720.8

d. Utskänkningsskatten

d spritdrycker

(skatt i

1,000-tal kronor, däremot svarande myckenhet

i 1,000-tal liter.)

Tid, då skatten

av Skatt

Skatt

Sammanl.

Häremot

svarande

myckenhet

Skatt i öre

systembolagen

uppburits

ä 2 kronor å 4 kronor

utsk.-skatt

för liter

År 1939 .......

..... 900

4,820

5,720

1,655

345.6

» 1940 ......:

823

4,393

5,216

1,510

345.5

> 1941 .......

..... 1,036

4,892

5,928

1,741

340.5

> 1942 .......

..... 1.814

5,984

7,798

2,403

324.5

Beträffande den till följd av skattehöjningarna antagliga

minskningen av spritdryckskonsumlionen har kon
-

trollstyrelsen framhållit följande.

Under år 1942 uppgick den totala försäljningen av spritdrycker för konsumtionsändamål

till i avrundat tal 30.0 milj. liter, varav belöpte å utminuteringen

26.0 milj. liter och å utskänkningen 4.0 milj. liter. Då, efter vad i

det föregående antytts, prisstegringen efter skattehöjningarna inom utminuteringen

kommer att bliva c:a 10 %> men inom utskänkningen inemot 30 %>,

synes uppenbart, att nedgången i konsumtionen kommer att bliva väsentligt

större inom utskänkningen än inom utminuteringen. Samtidigt må dock beaktas,

att utminuteringen för närvarande torde vara betydligt känsligare för

prisstegringar än utskänkningen. Då emellertid prisstegringen inom utminuteringen

är ganska måttlig och den till beloppet lika men procentuellt något

större prisstegringen i mars 1942 föranledde endast ett kortvarigt avbrott i

konsumtionsstegringen, och därtill kommer, att genom den vida starkare stegringen

av utskänkningspriserna även av denna orsak en viss förskjutning i konsumtionen

kan väntas komma att inträda fran utskänkning till utminutering,

torde man lia att räkna med en nedgång av den inom utminuteringen försålda

myckenheten av endast några procent. För helt år räknat skulle, därest nedgången

kommer att utgöra 3 %, densamma inom utminuteringen bliva 0.8

milj. liter och den utminuterade myckenheten komma alt sjunka till 25.2

milj. liter. För utskånkningens del är man däremot hänvisad till allenast

gissningar. Som maximalt mått å nedgången synes man dock ej för denna

för prisstegringar mindre känsliga rörelse behöva räkna med högre procenttal

än det som anger den procentuella prisstegringen, d. v. s. allra högst

30 %. Med en nedgång å 30 %> skulle den utskänkta kvantiteten komma att

nedgå med 1.2 milj. liter och stanna vid 2.8 milj. liter. Med en såsom närmast

antaglig nedgång å 20 % utgör nedgången 0.8 milj. liter och den utskänkta 1

1 Under senare halvåret 194- 740.''5 öre.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

myckenheten 3.2 milj. Uter och vid en nedgång med endast 10 % utgör nedgången

0.4 milj. liter och den utskänkta myckenheten 3.6 milj. liter.

Med den antagna nedgången av utminuteringen och en till resp. 10 %

(alternativ A), 20 % (alternativ B) och 30 % (alternativ C) beräknad nedgång

av utskänkningen skulle försäljningen för helt år räknat komma att

bliva i miljoner liter:

Alternativ A Alternativ B Alternativ C

Utminutering............... 25.2 25.2 25.2

Utskänkning................ 3.6 3.2 2.8

Total försäljning 28.8 28.4 28.0

Till belysning av de statsfinan sielia verkningarna av de

föreslagna skattehöjningarna har i promemorian intagits följande

uppställning över den beräknade inkomsten för helt år av omsättnings-

och utskänkningsskatten å spritdrycker dels enligt nuvarande skattesatser

och nuvarande konsumtion, dels enligt de föreslagna skattesatserna och

ett vart av de tre antagna sänkta konsumtionslägena.

Eril. nuv. Enl. Enl.

skatte- alt. alt.

satser A B

_ Miljoner kronor

Omsättningsskatt för konsumtionsändamål

grundavgift.......................... 180.0 201.6 198.8

procentavgift1 ........................ 40.5 36.0 35.5

Omsättningsskatt för tekn. m. fl. ändamål 1.2 1.2 1.2

Utskänkningsskatt2...................... 7.8 20.2 17.9

Tillsammans 229.5 259.0 253.4

Enl.

alt.

C

196.0

35.0

1.2

15.7

247.9

Skatteökningen 29.5 23.9 18.4

I anslutning härtill har kontrollstyrelsen anfört, att merinkomsten ä skattetiteln

skulle kunna anslås till lägst 18 och högst 30 milj. kr. samt såsom

närmast antagligt beräknas komma att bliva ungefär 25 milj. kr., allt under

förutsättning av ungefär oförändrat konjunkturläge. Då emellertid genom

den minskade omsättningen en nedgång vore att förvänta i övriga rusdrycksmedelstitlar

enligt alternativ A å cirka 2 milj. kr., enligt alternativ B å cirka

4 milj. kr. och enligt alternativ C å cirka 5 milj. kr., syntes statsverkets merinkomst

av skattehöjningarna kunna anslås till lägst 13 och högst 28 milj.

kr. samt såsom närmast antagligt komma att bliva ungefär 20 milj. kr.

Sammanfattningsvis anför kontrollstyrelsen härefter följande.

De föreslagna höjningarna av omsättnings- och utskänkningsskatten å

spritdrycker kunna påräknas medföra en om än svag nedgång i utminuteringen

och en ganska stark nedgång i den det senaste året oroväckande 1

1 Procentavgiften har vid nuvarande skattesatser beräknats till 135 öre för liter men enligt

alternativen A, B och C, med hänsyn till den vid prisförhöjning inträdande förskjutningen i

konsumtionen från dyrare till billigare varuslag, till 125 öre för liter. — 8 Enligt alternativen

A, B och C bär av den totala utskänkningen beräknats belöpa 50 % å vanligt renat brännvin,

20 % å övrigt egentligt brännvin och 30 % å övriga spritdrycker.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

13

starkt stigande utskänkningen. Nedgången i utskänkningen torde komma att

bidraga till elt stävjande av det likaledes oroväckande starkt stigande fylleriet.

De föreslagna åtgärderna komma med säkerhet att medföra en ganska

avsevärd merinkomst för statsverket. Ur statsfinansiell synpunkt särskilt

gagneligt vore, örn utskänkningsskatt hädanefter komme att utgå å alla slag

av spritdrycker, så att man ej behövde räkna med att konsumtionen genom

varubristen förskötes till varuslag, som ej är belagt med utskänkningsskatt.

Sedan reaktionen mot prisstegringarna hunnit avtrubbas, torde merinkomsten

för statsverket än ytterligare öka.

I promemorian beröres slutligen frågan om en engångsbeskattning av de

hos andra försäljare än systembolagen inneliggande lagren av spritdrycker.

Kontrollstyrelsen yttrar härom.

Som en engångsinkomst, om än av mindre storleksordning, torde man vid

ändringarnas ikraftträdande liksom år 1921 ha att räkna med förhöjd utskänkningsskatt

jämväl å de inneliggande lagren hos andra försäljare än

systembolag. Stadgande härom synes böra meddelas i övergångsbestämmelserna

till den nya förordningen. Av hänsyn till utskänkningsinnehavarna synes

härvid erforderligt rådrum böra beredas dessa för inleveransen av den å

lagren belöpande utskänkningsskatten, förslagsvis tre månader efter förordningens

ikraftträdande. För systembolagen erfordras ingen övergångsbestämmelse

om skatt å inneliggande lager, enär hos dem skatten uttages vid

försäljningen och ej vid leveransen till försäljaren. I fråga örn innehavare

av tillstånd till utskänkning enligt 3 kap. 13 § rusdrycksförsäljningsförordningen

(trafikutskänkning) torde med hänsyn till rörelsens begränsade omfattning

och speciella förhållanden motsvarande lagerbeskattning icke böra

påkallas.

I överensstämmelse med vad som förutsatts i statsverkspropositionen till Dejart&mennårets

riksdag förordar jag, att 1923 års förordning angående omsättningsoch

utskänkningsskatt å spritdrycker förlänas fortsatt giltighet intill utgången

av juni månad 1944.

Såsom skäl för en skärpt beskattning av spritdryckskonsumtionen har

kontrollstyrelsen åberopat, att konsumtionen under senare tid ökat, att nykterhetstillståndet

på oroväckande sätt försämrats samt att en fortsatt ökning

med all sannolikhet vore att förvänta, därest icke särskilda åtgärder

häremot vidtoges. Beträffande utskänkningsskatten erinrar konlrollstyrelsen

vidare om att denna skatt icke varit föremål för någon höjning i anledning

av rådande krisförhållanden ulan kvarstått oförändrad sedan 1923. Kontrollstyrelsens

förslag innebär i fråga örn omsättningsskatten å spritdrycker

en höjning av grundavgiften från sex till sju kronor. Beträffande beskattningen

av utskänkningen föreslår styrelsen dels införande av utskänkningsskatt

å renat egentligt brännvin av högst 40 procent alkoholhalt nied ett belopp

av fyra kronor för liter och dels en höjning av den nu utgående utskänkningsskatten

å annat egentligt brännvin från två till sex kronor för

liter och å övriga spritdrycker från fyra till åtta kronor för liter. Den föreslagna

skatteskärpningcn kan enligt kontrollstyrelsens mening beräknas medföra

en minskning av spritdryckskonsumtionen och därmed bidraga till stävjandet

av den tendens till försämring av nykterhetstillståndet, som tydligt

framträtt under senare tid. Samtidigt antages att statsverkets inkomster av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

spritdrycksbeskattningen komma att öka med ungefär 20 miljoner kronor

för år räknat.

I likhet med kontrollstyrelsen anser jag skäl föreligga för en skärpt

beskattning av spritdryckskonsumtionen. De av kontrollstyrelsen i förevarande

hänseende framlagda förslagen till ändring i spritdrycksbeskattningen

kan jag till alla delar biträda.

Tidpunkten för ikraftträdandet av dessa skal teskärpningar torde det böra

ankomma på Kungl. Majit att bestämma.

I enlighet härmed har inom finansdepartementet upprättats förslag till

förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 8 juni 1923 (nr 155)

angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker, m. m.

Beskattningen av vin.

I den förut omnämnda promemorian den 18 januari 1943 angående utskänkningsskatt

å vin har kontrollstyrelsen inledningsvis anmärkt att i nuvarande

läge syntes böra övervägas en stegrad beskattning av konsumtion

med lyxkaraktär i syfte att nå den förbrukning, på vilken den fria köpkraften

i främsta rummet inriktade sig. Härvid borde enligt kontrollstyrelsens

mening även vinkonsumtionen uppmärksammas.

Beträffande det statsfinansiella resultatet av omsättningsskatterna

å vin har kontrollstyrelsen lämnat följande upp
-

gifter.

Omsättnings- Särskilda omsätt
skatten

å svenskt ningsskatten å

vin vin

kronor kronor

1938 .................... 503,695 —

1939 .................... 402,204 11,552,665

1940 .................... 107,705 6,907,436

1941 .................... 168,506 10,131,781

1942 .................... 325,981 13,141,490

Rörande beskattningens återverkan på konsumtionen

har kontrollstyrelsen — under uttalande att vinförsäljningen vid införandet

av den särskilda omsättningsskatten starkt nedgått, så att försäljningen i november

1939 utgjort allenast 37.7 procent av försäljningen samma månad

1938 — åberopat följande siffror.

Vinförsälj- Procent av

ningen försäljningen

liter 1939

1938 ........................ 7,134,116 113.5

1939 ........................ 6,286,779 100.0

1940 ........................ 2,990,691 47.6

1941 ........................ 3,575,980 56.9

1942 ........................ 4,213,913 67.0

1 Oktober—december.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

Kontrollstyrelsen har i anslutning härtill framhållit, att en betydande återhämtning

av den med skattens införande inträdda nedgången under de båda

senaste åren iigt rum. Särskilt framträdande hade denna återhämtning varit

inom utskänkningen. Under år 1942 utgjorde sålunda försäljningen inom utminuteringen

allenast 50.9 procent, inom utskänkningen däremot 69.1 procent

av motsvarande tal för tiden den 1 oktober 1938—den 30 september 1939 (de

sista fyra kalenderkvartalen före skattehöjningen). 1 volymliter räknat uppginge

vinutskänkningen år 1942 till 1,087,069 liter.

Vad härefter angår formen för en skärpt beskattning av

vinkonsumtionen har kontrollslyrelsen anfört, att den inträdda ökningen

av utskänkningen syntes motivera, alt skärpningen i första hand inriktades

på detta slag av konsumtion. Härför talade även vissa andra skäl.

Ett sådant vöre, att spritdrycksbeskattningen differentierats på sådant sätt,

att utskänkningen av dylika drycker underkastats en särskild beskattning

utöver den å omsättningen i dess helhet vilande. Ett annat vore, att vinkonsumtionens

karaktär av överflödskonsumtion syntes särskilt markerad, då

densamma skedde å restaurang, varför det för en beskattning med här angivna

syfte syntes framstå såsom det mest följdriktiga, att högre skatt uttoges

å den utskänkta myckenheten. En skärpt vinbeskattning borde sålunda enligt

kontrollstyrelsens mening för närvarande få formen av en utskänkningsskatt.

I fråga om utskänkningsskattens närmare utformning

har i promemorian i första hand förordats, att skatten nied hänsyn till dess

karaktär av lyxskatt uttoges i förhållande till priset å den beskattade varan.

Vid sidan härav syntes en viss minimibeskattning böra stadgas i fråga örn

starkvin. En rimlig avvägning av utskänkningsskatten syntes från dessa utgångspunkter

vara, att densamma uttoges med samma skattesatser, som gällde

för den särskilda omsättningsskatten, d. v. s. med 50 procent av inköpspriset

(med inräknande för svenskt vin av omsättningsskatten men oberäknat den

särskilda omsättningsskatten), för starkvin dock lägst 3 kronor för liter, 2

kronor för helbutelj och 1 krona för halvbutelj.

En begränsning av skattehöjningen till utskänkningen av starkvin har ifrågasatts

av kontrollstyrelsen, som härom anfört följande.

Som skäl för en sådan åtgärd kunde anföras, dels att starkvin i större utsträckning

än annat vin användes sorn ersättning för spritdrycker, dels att

utskänkningen av starkvin under senare år visat tendens att stiga i förhållande

till övrig vinutskänkning. Sålunda ökade utskänkningen av starkvin

från 309,731 liter år 1941 till 407,480 liter år 1942 eller med 32 procent,

medan samtidigt utskänkningen av övriga viner nedgick med 13.8 procent.

Det ekonomiska resultatet av en dylik skatt skulle emellertid bliva obetydligt.

Konsumtionen kunde dessutom förväntas övergå lill övrigt, i utskänkningen

obeskattat vin och således .stegra utskänkningen av dylikt vin, varmed föga

skulle vara vunnet vare sig från fiskaliska eller från sociala utgångspunkter.

Med hänsyn härtill har en dylik skattelorm icke ansetts böra förordas.

Beträffande utskänkningsskattens återverkan på utskänkningspriserna

har kontrollstyrelsen anfört, att skatten skulle för föl
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj-.ts proposition nr 190.

jande såsom exempel angivna vinmärken med nuvarande inköpspriser komma

att utgå i enlighet med denna uppställning.

Kronor för

helbutelj

Starkvin: Dessert .............................................. 2:_

Fine Red ............................................ 2:_

Härtappad vermouth.................................. 2: —

Svagvin: Malva................................................

Niersteiner, härtappad ................................ 1:67.5

Vitt spanskt vin ...................................... 1: 27.5

Mousserande vin: Moét & Chandon, Carte Blanche............... 5:85

Enligt vad i promemorian uttalats kunde återverkan av en dylik skatt på

utskänkningsprisema icke med bestämdhet beräknas, då innehavarna av

överlåtna tillstånd till utskänkning — med vissa i detta sammanhang betydelselösa

undantag — själva bestämde dessa priser. Detta förhållande medförde,

att prissättningen på förevarande område vore föga enhetlig. En undersökning

på grundval av utskänkningsprisen i januari 1943 å restauranger

av olika klass i Stockholm på ett antal vinmärken tillhörande olika grupper

(svaga, mousserande, starka) hade givit vid handen, att därest dessa priser

ökades med ett belopp motsvarande den här föreslagna utskänkningsskatten,

detta — med undantag för vissa kvantitativt betydelselösa ytterlighetsfall —

skulle innebära en prisstegring varierande mellan 10 och 30 procent.

Vad angår det statsfinansiella resultatet av utskänkningsskatten

å vin har kontrollstyrelsen anfört.

Konsumtionsläget inom utskänkningen efter påförandet av en utskänkningsskatt

sådan som den föreslagna synes icke kunna med någon säkerhet

beräknas. Ett bedömande av det sannolika skatteutfallet torde därför böra

begränsas till ett angivande av skatteintäkten under vissa antaganden beträffande

konsumtionens storlek. Med hänsyn till den angivna marginalen för

prisstegringen torde skatteintäkten härvid böra beräknas, förutom vid oförändrad

konsumtion, vid en med 10, 20 och 30 procent minskad utskänkning.

Det genomsnittliga skattebeloppet per liter utgjorde för den särskilda omsättningsskatten

å vin år 1941 2 kronor 84 öre och år 1942 3 kronor 14 öre.

Då konsumtionen efter en skattehöjning, enligt vad erfarenheten visat, delvis

övergår till billigare varuslag, torde man försiktigtvis icke böra räkna med

högre medelskattebelopp för utskänkningsskatten å vin än 3 kronor per liter.

I den man konsumtionen minskas, bortfalla följande statsinkomster, nämligen

omsättningsskatt å svenskt vin, särskild omsättningsskatt å vin, tullmedel

samt parti- och detaljhandelsvinst, allt å den myckenhet vin, varmed konsumtionen

nedgått. Angivna inkomstbelopp torde för närvarande, med vissa

reservationer, kunna beräknas till sammanlagt c:a 5 kronor 30 öre per liter

vin. På grundval härav kan den föreslagna utskänkningsskatten beräknas inbringa

följande belopp.

Vid oförändrad en antagen konsumtionsminskning av

konsumtion1 10 procent 20 procent 30 procent

Milj. kr (per år) ...... 3.3 2.4 1.5 0.6

1 Årskonsumtion (utskänkning) 1942.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 190. 17

I fråga om utskänkningsskattens genomförande har i

promemorian anförts.

Med hänsyn till förefintligheten av betydande vinlager hos innehavare av

överlåten utskänkningsrätt torde vid utskänkningsskattens införande, i likhet

med vad som skedde år 1921 vid höjning av utskänkningsskatten å spritdrycker,

den nya skatten böra uttagas jämväl å de hos dylika försäljare inneliggande

lagren av vin. Stadgande härom synes böra meddelas i övergångsbestämmelserna

till den nya förordningen. Av hänsyn till utskänkningsinnehavarna

synes härvid erforderligt rådrum böra beredas dessa för inleveransen

av den å lagren belöpande utskänkningsskatten, förslagsvis tre månader efter

förordningens ikraftträdande. För systembolagen erfordras ingen motsvarande

övergångsbestämmelse, enär hos deni skatten uttages vid försäljningen,

ej vid leveransen till försäljaren. I fråga örn innehavare av tillstånd

till utskänkning enligt 3 kap. 13 § rusdrycksförsäljningsförordningen (trafikutskänkning)

torde med hänsyn till rörelsens begränsade omfattning och

speciella förhållanden motsvarande lagerbeskattning icke böra påkallas.

Såsom framgår av kontrollstyrelsens utredning har försäljningen av vin de Departementssenaste

två åren undergått en markerad ökning. Medan vinförsäljningen år c,‘elen1940

stannade vid omkring 3 miljoner liter steg sålunda försäljningen år

1942 till något över 4.2 miljoner liter. Av de framlagda siffrorna framgår vidare,

att ökningen ifråga om utskänkningen av vin varit avsevärt större än

ifråga örn utminuteringen. Med hänsyn till denna utveckling och då vinkonsumtionen

får anses vara av lyxkaraktär, anser jag i likhet med kontrollstyrelsen,

att vinbeskattningen bör skärpas och att denna skatteskärpning

bör få formen av en särskild utskänkningsskatt.

Kontrollstyrelsens förslag rörande utskänkningsskattens storlek finner jag

väl avvägt. Utskänkningsskatten torde sålunda böra uttagas med 50 procent

av det belopp, som betingas vid systembolagens inköp av vinet i buteljerat

skick, dock att utskänkningsskatten för vin, vars alkoliolhalt överstiger 14

volymprocent, ej må understiga två kronor för helbutelj, en krona för halvbutelj

samt, i fall då vinet tillhandahålles på andra buteljstorlekar, tre kronor

för liter räknat.

1 vilken omfattning genomförandet av denna utskänkningsskatt å vin kommer

att medföra ökade intäkter för statsverket, torde icke nu kunna med någon

större säkerhet avgöras. Jag torde härutinnan endast få hänvisa till konIrollstyrelsens

beräkningar, enligt vilka utskänkningsskatten vid oförändrad

konsumtion skulle inbringa 3.:; miljoner kronor om året men vid en antagen

konsumtionsminskning nied 10, 20 eller 30 procent .skulle nedgå till resp. 2.4,

1.5 och 0.6 miljoner kronor, allt för år räknal.

I lagteknisk 1 hänseende synes del mig ändamålsenligt ali lill en författning

sammanföra bestämmelserna rörande omsättningsskatterna å vin och de nu

förordade bestämmelserna örn utskänkningsskatt. I enlighet härmed har inom

finansdepartementet i huvudsaklig anslutning lill ett av kontrollstyrelsen

framlagt förfaltningsförslag upprättats förslag lill förordning (ingående

omsättnings- och utskänkningsskatt å vin.

lie i förfaltningsförslagol förekommande bestämmelserna rörande omsäll
miieinij

lill riksdagens protokoll 19)3. 1 sand. Nr 190. i

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

ningsskatt å vin äro i huvudsak av samma innehåll som motsvarande bestämmelser

i 1935 och 1939 års förordningar. På framställning av kontrollstyrelsen

lia emellertid i två hänseenden vissa förtydliganden gjorts. Sålunda

har i författningsförslaget (1 §) angivits, att omsättningsskatt ej skall utgå

vid försäljning av vin systembolag emellan (rusdrycksförsäljningsförordningen

2 kap. 7 §). Dylika försäljningar ha med den inträdda bristen å vissa

varuslag i någon omfattning förekommit på senare tid. Vidare har avfattningen

jämkats så, att därav tydligt framgår, att omsättningsskatt skall upptagas

jämväl vid s. k. privatimport av vin. Vad i dessa hänseenden föreslås

torde icke innebära någon avvikelse från vad som anses gälla redan enligt

nuvarande lagstiftning. Beträffande det belopp, varå omsättningsskatten

skall beräknas, har i överensstämmelse med vad som gäller enligt 1939

års förordning stadgats, att omsättningsskattens procentavgift, vilken motsvarar

den nu utgående särskilda omsättningsskatten, icke skall inberäknas i

inköpspriset. I detta pris skall däremot inbegripas den föreslagna grundavgiften,

vilken motsvarar den enligt 1935 års förordning utgående omsättningsskatten,

ävensom — i förekommande fall — tull och fraktkostnad. Vad

nu sagts gäller även vid fastställandet av det belopp, varå utskänkningsskatten

skall beräknas. I fråga om redovisningen av skatteintäkterna ha vidare

mera detaljerade föreskrifter intagits i författningsförslaget. Slutligen må

framhållas, att straffbestämmelserna avfattats med iakttagande av vad som

föreslagits i propositionen nr 140 till innevarande års riksdag med förslag

till skattestrafflag m. m.

Med hänsyn till vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att antaga de inom departementet upprättade förslagen

till

1) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 8 juni 1923 (nr

155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker, m. m.;

samt

2) förordning angående omsättnings- och utskänkningsskatt å vin.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga vid

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lars Gabrielson.

437660. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1943.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1943:242 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag till ersättningar för skador vid eldsläckning. s. 12 i texten
  2. BevU 1943:29 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 8 juni 1923 s. 1 i texten