Sök i Ratio Lex

Angående anslag till tullverket för budgetåret 1943\44

1943-04-09 · 34 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 31 av 34 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:196, Angående anslag till tullverket för budgetåret 1943\44

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

1

Nr 196.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till tullverket

för budgetåret 1943\44; given Stockholms slott

den 9 april 1943.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

9 april 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför.

Under rubriken Tullverket äro i riksstaten för innevarande budgetår uppförda

tre förslagsanslag, nämligen ett å 944,000 kronor till avlöningar till

befattningshavare hos generaltullstyrelsen, ett å 17,050,000 kronor till avlöningar

till befattningshavare å tullstaten samt ett å 1,800,000 kronor till omkostnader.

I skrivelse den 30 september 1942 gjorde generaltullstyrelsen framställning

angående medelsbehovet under förenämnda tre anslag för budgetåret 1943/44.

Vid anmälan i statsverkspropositionen av frågan örn tullverkets anslagsbehov

för nästa budgetår framhöll jag, att de i samverkan med besparingsberedningen

bedrivna, för riksdagen tidigare anmälda organisationsunder
Kihang

till riksdagens protokoll 19i3. 1 sami. Nr 196—197.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

sökningarna inom tullverket (jfr prop. nr 165/1942) numera slutförts och

jämte särskilda, likaledes på besparingsberedningens föranstaltande igångsatta

sakkunnigutredningar resulterat i ett flertal i särskilda promemorior

avgivna förslag. I avvaktan på slutligt ställningstagande till förslagen och

med hänsyn till önskvärdheten av att vid bedömande av anslagsbehovet för

nästa budgetår ännu någon tid lia kunnat följa utvecklingen inom verkets

arbetsområde förordade jag, att anslagen till tullverket i riksstatsförslaget

upptoges med endast beräknade belopp. I enlighet med av generaltullstyrelsen

i skrivelsen den 30 september 1942 gjord uppskattning beräknades därvid

generaltullstyrelsens avlöningsanslag till 920,000 kronor, tullstatens avlöningsanslag

till 16,935,000 kronor och omkostnadsanslaget till 1,800,000

kronor.

Sedermera har generaltullstyrelsen i skrivelse den 24 februari 1943 — i samband

med utlåtande över en av besparingsberedningen avgiven, i det följande

närmare behandlad promemoria angående rationaliseringsundersökningar i

tullverket — avgivit förnyat utlåtande i fråga örn tullverkets anslagsbehov

för budgetåret 1943/44. Någon ändring i de anslagsbelopp som av styrelsen

äskats i förenämnda skrivelse den 30 september 1942 har därvid icke föreslagits.

Innan jag här ingår på frågan örn anslag till tullverket för nästa budgetår,

torde jag få lämna en kortfattad redogörelse för de av besparingsberedningen

framlagda förslagen i fråga om tullverket samt deras fortsatta handläggning.

1) I en promemoria angående anordnande au inhägnade bevakningsområden

inom tullhamnar har föreslagits, att hamnar, avsedda huvudsakligen

för utrikes trafik, inhägnades på betryggande sätt i syfte att åstadkomma en

rationalisering av tullverkets bevakning till förmån jämväl för trafikanterna.

Promemorian jämte däröver avgivna utlåtanden har genom beslut av

Kungl. Majit den 5 mars 1943 överlämnats till inom socialdepartementet tillkallade

sakkunniga för utredning av vissa bevakningsfrågor för att av de

sakkunniga tagas i övervägande vid fullgörande av dem anförtrott uppdrag.

2) I en promemoria angående nattvaktstjänsten vid lokaltull förvaltningen

m. m. har framlagts förslag till viss omläggning av nuvarande tjänstgöringssystem

ävensom förslag angående tillhandahållande av fortskaffningsmedel

för tjänstebruk samt angående regler för tidskompensation för övertidstjänstgöring.

Promemorian har jämte däröver avgivna utlåtanden genom beslut av

Kungl. Majit den 19 februari 1943 överlämnats till generaltullstyrelsen.

Kungl. Majit har därvid uppdragit åt styrelsen att verkställa fortsatt utredning

i ämnet innefattande jämväl praktiska försök samt att, så snart omständigheterna

medgåve, inkomma med en sammanfattande redogörelse för

resultaten av verkställda försök och ytterligare vidtagna åtgärder i ärendet.

3) I fyra särskilda promemorior ha förslag framlagts till dels åtgärder för

minskning av liggetiden för gods i tullhamn, dels vissa lättnader i tullkontrollen

vid transport av tullgods inom tullplats, dels höjning av ersättningen

till tullverket för begagnande av tullnederlag, dels höjning i vissa fall av ersättningen

för extra tullförrättningar.

Genom särskilda beslut denna dag har Kungl. Maj :t i anledning av promemoriorna

dels anbefallt generaltullstyrelsen att i vissa fall träffa avtal med

transportföretag om utkörning av tulltaxerat gods för varuhavarens räkning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

dels förordnat angående vissa lättnader i fråga om tullkontrollen vid transport

av tullgods inom tullplats, dels ock förordnat, att promemorian angående

höjning i vissa fall av ersättningen för extra tullförrättningar skulle

jämte däröver avgivna yttranden överlämnas till generaltullstyrelsen.

4) I en promemoria angående ombildning av generaltullstyrelsens personalbyrå

till en drifttjänstbyrå har föreslagits en omorganisation av personalbyrån

i syfte att bättre tillgodose tullverkets driftsekonomi.

Över promemorian har generaltullstyrelsen den 24 februari 1943 avgivit

infordrat utlåtande.

5) I fyra särskilda promemorior angående dels tullverkets redovisningsväsende,

dels journaliseringen av utrikes fartygs- och luftfartygstrafiken, dels

konfiskations journalens förande, dels arbetet vid f rihamnstull förvaltningarna

har föreslagits viss omläggning av journaliseringen och redovisningen av

transportmedel, gods och uppbörd m. m.

Promemoriorna äro föremål för remissbehandling. Remisstiden utgår den

31 maj 1943.

6) I en promemoria angående rationalisering sunder sökningar i tullverket

har lämnats en redogörelse för undersökningar i generaltullstyrelsen, vid

centraltullkamrarnas i Stockholm, Göteborg och Malmö huvudkontor samt

vid tullkamrarna i Hälsingborg och Trelleborg. Som resultat av undersökningarna

ha framlagts förslag till vissa arbetsförenklande åtgärder samt till

omorganisation av centraltullkamrarna.

Enligt vad av promemorian framgår ha under rationaliseringsundersökningarnas

gång vissa arbetsförenklingsåtgärder genomförts av generaltullstyrelsen

i samråd med besparingsberedningens organisationsavdelning i tullverket.

Ytterligare rationaliseringsåtgärder lia, enligt vad som framgår av generaltullstyrelscns

förut omförmälda skrivelse den 24 februari 1943 med förnyat

utlåtande i fråga om anslagsbehovet för budgetåret 1943/44, numera

vidtagits eller av styrelsen föreslagits till genomförande.

7) I en promemoria angående arbetsstudier, utförda på arbeten inom vissa

tullbehandlingsavdelningar har framhållits, att företagna arbetsstudier visat,

att möjligheter förefunnes att effektivisera arbetssätt och arbetsmetoder vid

tulltaxeringen. I promemorian förordas fördenskull anordnande av praktiska

prov för utrönande av besparingsmöjligheterna.

Promemorian är föremål för remissbehandling. Remisstiden utgår den 31

maj 1943.

8) Enligt en utredning rörande tullklarering i ökad omfattning genom postverkets

försorg av postförsändelser, som inkomma till tullområdet, skulle vid

en ökad omfattning av förtullningen av postpaket genom postverket betydande

årliga besparingar kunna vinnas. I nuvarande tidsläge med importoch

valutarestriktioner m. m. borde emellertid frågan tills vidare anstå, till

dess förtullningsförfarandet kunde återgå till normala former. I förslaget

har även berörts lokalfrågan för tullavdelningen för postpaket i Stockholm.

Promemorian har genom beslut av Kungl. Maj:t den 29 januari 1943 överlämnats

till generaltullstyrelsen.

9) I ett betänkande angående den statliga statistikens organisation lia berörts

vissa frågor angående statistikarbetet inom generaltullstyrelsen. Några

i detalj utformade förslag i detta hänseende lia emellertid icke avgivits.

Av en jämförelse mellan de för innevarande budgetår anvisade anslagen

till tullverket och de av styrelsen i förutnämnda skrivelse den 30 september

1942 äskade anslagsbeloppen framgår, att tullverkets anslagsäskanden

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kunyl. Muj:ts proposition nr 196.

för nästa budgetår med 139,000 kronor understiga den sammanlagda medelsanvisningen

för innevarande budgetår, varvid minskningen helt faller

på avlöningsanslagen.

I sin skrivelse den 24 februari 1943 med förnyat utlåtande angående anslagsbehovet

för budgetåret 1943/44 har generaltullstyrelsen redogjort för

sin uppfattning om den inverkan ett genomförande av besparingsberedningens

i det föregående under 6) omförmälda förslag skulle få för budgetåret

1943/44. Styrelsen har därvid anfört i huvudsak följande.

Någon minskning i det av styrelsen i skrivelsen den 30 september 1942

beräknade anslagsbehovet skulle icke uppkomma genom indragning av några

av de tjänster, som för närvarande äro vakanssatt^ eller bliva vakanta

inom en mera näraliggande tid. Medel för avlöningar vid sådana tjänster

äro nämligen icke beräknade i styrelsens stalförslag. Ej heller kan det förutsättas,

att genom överförande av tjänstemän å övergångsstat besparingar

skulle kunna vinnas under nästa budgetår, enär det är ovisst, när avgång från

övergångsstaten komme att ske. Förflyttning av ordinarie tjänstemän till

andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, kan visserligen enligt

gällande avlöningsbestämmelser äga rum, men i vad mån dylik åtgärd skulle

vara möjlig torde icke kunna bedömas utan särskild utredning. Hittills har

sådan förflyttning utan ansökning icke förekommit och torde icke böra ske

utan tungt vägande skäl.

För åstadkommande av omedelbara besparingar skulle det kunna tänkas

ifrågakomma, att extra ordinarie tjänstemän entledigades, vilket kan ske

efter uppsägning, i allmänhet tre månader före anställningens upphörande.

Under sommaren och hösten 1940 beräknades på grund av trafikens nedgång

ett visst överskott av extra ordinarie personal förefinnas. Av detta

skäl permitterades på obestämd tid praktiskt taget samtliga extra tjänstemän

vid tullverkets lokalförvaltning och kustbevakning. En så genomgripande

åtgärd som uppsägning av extra ordinarie tjänstemän innebär ansåg

styrelsen däremot icke böra ifrågakomma. Dessa tjänstemän intaga i

fråga örn rätt till tjänste- och familjepension en med ordinarie tjänstemän

jämförlig ställning. Starka billighetsskäl tala även mot entledigande

av extra ordinarie tjänstemän. En under hösten 1940 verkställd undersökning

utvisade, att de extra ordinarie tjänstemännens levnadsålder då

utgjorde i medeltal 26 år och att deras genomsnittliga tjänstgöringstid i

statstjänst var 5.9 år. Vidare voro 52 procent av de extra ordinarie tjänstemännen

gifta eller eljest försörjningspliktiga. I stället för att entlediga extra

ordinarie tjänstemän sökte därför styrelsen bereda dem anställning utom

tullverket. För närvarande innehava 59 extra ordinarie skrivbiträden anställningar

utom tullverket mot avstående av hela avlöningen från verket.

Härjämte äro 163 extra ordinarie tjänstemän inkallade till militärtjänstgöring,

varvid de frånträda en del av och i vissa fall samtliga sina avlöningsförmåner

såsom extra ordinarie tjänstemän.

Antalet i medeltal tjänstgörande icke-ordinarie tjänstemän i tullverket

under åren 1939—1942 utgjorde 970 respektive 795, 491 och 408.

I den mån det skulle befinnas vara möjligt att genom de i ifrågavarande

promemoria föreslagna åtgärderna ytterligare minska behovet av extra ordinarie

tjänstemän, har styrelsen av ovan anförda skäl ansett entledigande

av sådan personal icke böra ske. Styrelsen har därför tagit förevarande förslag

under övervägande huvudsakligen ur den synpunkten, huruvida desammas

genomförande skulle kunna begränsa behovet av nyanställning av

personal, sedan mera normala förhållanden inträtt.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. May.ts proposition nr 196.

Av den nu lämnade redogörelsen för besparingsberedningens promemorior Departemtni«- rörande tullverket framgår, att åtskilliga av de framlagda förslagen alltjämt

äro under remissbehandling eller eljest föremål för fortsatt utredning. Det

är icke nu möjligt att närmare bedöma vilken inverkan ett genomförande av

dessa förslag kan få på tullverkets medelsbehov. I fråga om andra förslag

kan ett säkert bedömande av förslagens ekonomiska innebörd icke ske med

hänsyn till föreliggande svårigheter att genom entlediganden eller annorledes

minska personalkadrerna. Oberoende av den större eller mindre ekonomiska

betydelsen av här föreliggande besparingsmöjligheter är det emellertid angeläget

att dessa möjligheter tillvaratagas. Jag förutsätter, att generaltullstyrelsen

i fortsättningen ägnar dessa spörsmål noggrann uppmärksamhet.

Det torde vara lämpligt att styrelsen i samband med avgivande av anslagsäskanden

för budgetåret 1944/45 lämnar en sammanfattande redogörelse

för den fortsatta handläggningen inom styrelsen av besparingsberedningens

till styrelsen i olika sammanhang överlämnade förslag. Därvid böra

även redovisas de besparingar som vunnits eller anses kunna vinnas utöver

vad som angivits i styrelsens förut omförmälda skrivelse den 24 februari

1943 med förnyat utlåtande i fråga om tullverkets anslagsbehov för hudgetåret

1943/44.

Jag övergår nu till att under de olika anslagsrubrikerna behandla frågan

om tullverkets medelsbehov för nästa budgetår.

Anslaget till avlöningar till befattningshavare hos

generaltullstyrelsen.

Gällande personalförteckning för generaltullstyrelsen är fastställd genom

Kungl. Maj:ts beslut den 22 maj 1942 (statsliggaren sid. 372). Kungl. Maj:t

har samma dag fastställt följande avlöningsstat för generaltullstyrelsen, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43.

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis........ kronor 048,000

2. Arvode, bestämt av Kungl. Majit.................... » 1,200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinaric personal ..... » 180,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... » 121,800

Summa kronor 951,000

Särskilda uppbördsmedel:

Ersättning från marinen .............................. kronor 7,000

Nettoutgift kronor 944,000.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kunell. Maj:ts proposition nr 196.

Kontorsrationalisering. I till generaltullstyrelsen under hand överlämnade

promemorior samt i förut omförmälda promemoria angående rationaliseringsundersökningar

i tullverket ha från besparingsberedningen framlagts åtskilliga

förslag till förenkling av kontorsarbetet inom generaltullstyrelsen.

Förslagen avse huvudsakligen beträffande kanslibyrån övergång

till lösbladssystem vid diarieföringen, upphörande av översändandet från

bränsle-, handels-, livsmedels- och trafikkommissionerna av licenskopior

till generaltullstyrelsen eller i allt fall slopande av diarieföringen av nämnda

kopior, förenkling av expedieringen av statistiska uppgifter samt förenkling

av arbetet med registrering av för tullförseelser efterlysta personer.

I fråga om personalbyrån har föreslagits överflyttning av behandlingen

av löneklassärenden till nämnda byrå från kameralbyrån, ändrad personalbokföring,

utvidgad personalstatistik m. m.

Beträffande kameralbyrån har föreslagits omläggning av förrådsbokförmgen,

förenklat upphandlingsförfarande, ändrad arbetsfördelning m.

m. i fråga om månadsrevisionen, ökad inspektion av tullanstalterna m. m.

Granskningen av restitutionsärenden å revisionsbyrån har ansetts

kunna rationaliseras. Därjämte har föreslagits kontroll av restitutionsansökningar

vid besök hos vederbörande näringsidkare, enklare former för beslut

örn utbetalning av restitutioner samt omläggning av granskningen av

redogörelsehandlingar. Beträffande byråns statistiska avdelning har föreslagits

anskaffning av summastansmaskiner och utökning av antalet räkneverk

i tabulatorer, förändrad kontroll av exportverifikationer mot tabulerad kontrollremsa

m. m.

I fråga om tullbehandlingsbyrån ha framlagts vissa detaljförslag

till rationalisering av det egentliga byråarbetet, varjämte ifrågasatts

minskning av personalen på det under byrån hörande huvudlaboratoriets

verkstad m. m. Definitivt ställningstagande till frågan örn personalbehovet

å verkstaden borde dock anstå i avvaktan på verkställande av vissa ytterligare

undersökningar.

Genom de föreslagna rationaliseringsåtgärderna på de olika byråerna skulle

fem extra ordinarie skrivbiträden kunna undvaras, varav två å envar av

kansli- och personalbyrån och ett å kameralbyrån. Vidare skulle två kammarskrivartjänster

å revisionsbyrån kunna indragas och en kammarskrivartjänst

å kameralbyrån ersättas med en tjänst i biträdesgrad. Å andra

sidan borde i rationaliseringssyfte en kammarskrivartjänst fi lönegraden

A 16) å personalbyrån ombildas till en tjänst i lönegraden A 21. Genom

vissa omläggningar av arbetet å revisionsbyråns statistiska avdelning beräknades

4—5 biträden kunna undvaras. Den ifrågasatta personalminskningen

å det under tullbehandlingsbyrån lydande huvudlaboratoriet beräknades

medföra indragning av en tulluppsyningsmanstjänst samt möjligen

även av en tullvakttjänst.

Genom vissa ändringsarbeten i generaltullstyrelsens lokale

r till en beräknad engångskostnad av omkring 15,000 kronor skulle enligt

förslagen personalbesparingar uppnås motsvarande 5—7 personer.

Genom förenkling av uppassning och budskickning inom

styrelsen beräknades uppkomma en årlig personalminskning av 6—8

man.

Ett anordnande av telefonväxel för generaltullstyrelsen och centraltullkammaren

i Stockholm har ansetts innebära avsevärda fördelar i olika

avseenden.

__ Den sammanlagda kostnadsminskningen vid genomförande av de olika

förslagen har uppskattats till omkring 110,000 kronor, varvid bortsetts från

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

uppkommande engångskostnader. I beloppet är inräknat kristillägg efter 8

procent.

Enligt vad generaltullstyrelsen uttalat i sina skrivelser angående tullverkets

medelsbehov för budgetåret 1943/44 hade åtskilliga åtgärder i rationaliseringssyfte

företagits i anledning av förslagen.

Sålunda hade efter överenskommelse med trafik- och bränslekommissionerna

översändandet till styrelsen av licenskopior från nämnda kommissioner

upphört. Diarieföringen å kanslibyrån av licenskopior hade slopats, förrådsbokföringen

hade omlagts, upphandlingsförfarandet hade förenklats,

granskningen av redogörelsehandlingar hade omlagts, uppassningen och budskickningen

inom styrelsen hade omorganiserats på så sätt att vaktpersonalen

inom styrelsen minskats med 5 man i förhållande till vaktpersonalens antal

vid tiden för avslutandet av besparingsberedningens organisationsundersökningar

inom styrelsen, varjämte ett antal mindre rationaliseringsatgärder

i fråga örn olika arbetsdetaljer befunnits möjliga att genomföra. Beträffande

en del av förslagen erfordrades enligt styrelsens mening ytterligare utredning

eller överväganden, medan vissa andra förslag icke ansages kunna

accepteras. I den mån ett genomförande av de av styrelsen godtagna förslagen

möjliggjorde personalminskning, paverkade denna icke personalförteckningen

på annat sätt än att till följd av omläggningen av granskningen av redogörelsehandlingar

en kammarskrivareänst i lönegraden A 16 kunde indragas.

Enär innehavaren av denna tjänst från och med den 1 juli 1943 syntes kunna

placeras å vakant kammarskrivartjänst vid lokaltullförvaltningen, behövde

tjänsten icke uppföras å övergångsstat.

Ombildning av styrelsens personalbyrå. I en förut omförmäld promemoria

har besparingsberedningen föreslagit ombildning av generaltullstyrelsens personalbyrå

till en drifttjänstbyrå. Förslaget innebär beträffande personalbeståndet

å byrån att en kammarskrivartjänst skulle utbytas mot en övermspektörstjänst

i lönegraden A 27. Förslaget har huvudsakligen motiverats med

behovet av ett organ, som kontinuerligt kunde tillse att arbetet inom tullverket

bedreves på det ur driftsekonomisk synpunkt mest tillfredsställande

sättet.

Generaltullstyrelsen har i sitt utlåtande den 24 februari 1943 över ifrågavarande

promemoria tillstyrkt en förstärkning av personalbyrån främst i

syfte att genom en utvidgning av inspektionsverksamheten öka verksledningens

möjligheter att åstadkomma bästa möjliga arbetsorganisation och ekonomisering

i fråga om personalens användning inom verket. Det vore emellertid

enligt styrelsens mening tillräckligt att för detta ändamål inrätta en

byråinspektörstjänst i lönegraden Eo 24 i stället för, såsom besparingsberedningen

föreslagit, en överinspektörstjänst i lönegraden A 27. Då styrelsen

icke ville motsätta sig att av besparingsberedningen bedrivna rationaliseringsundersökningar

genom arbetsstadier i erforderlig omfattning fullföljdes i

styrelsens regi, hemställde styrelsen därjämte, att en tillfällig befattningshavare

med sakkunskap på detta område måtte få anställas hos styrelsen med

arvode enligt av Kungl. Maj:t fastställt belopp.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

En förstärkning'' av personalbyrån med en byråinspektörstjänst i lönegraden

Eo 24 förutsatte ändring av personalförteckningen. Den indragning av en

kammarskrivartjänst, som besparingsberedningen ansett möjlig vid inrättandet

av en byråinspektörstjänst, borde tills vidare anstå. I stället syntes den

kammarskrivartjänst, som omedelbart eller i succession bleve vakant efter

den som erhölle förordnande såsom extra ordinarie byråinspektör, böra lämnas

utan vikarie och innehavaren av en kammarskrivartjänst på personalbyrån

beordras tjänstgöra vid lokaltullförvaltningen, därest så befunnes möjligt

trots den ökning av göromålens omfattning sorn kunde förväntas till

följd av den ifrågasatta utvidgningen av inspektionsverksamheten.

Medelsbehov. Generaltullstyrelsen har i sina förut angivna skrivelser den

30 september 1942 och den 24 februari 1943 framlagt beräkningar rörande

medelsbehovet under förevarande anslag för nästa budgetår.

Belastningen å anslagsposten till ordinarie tjänstemän under budgetåret

1941/42 hade uppgått till omkring 642,000 kronor. En minskning av anslagsbelastningen

med 6,891 kronor vore visserligen att förvänta genom den av

styrelsen förordade indragningen av en kammarskrivartjänst. Å andra sidan

beräknades en ökad anslagsbelastning av omkring 5,500 kronor till följd

av löneklassuppllyttningar. Oaktat en viss nettominskning å anslagsposten sålunda

kunde förväntas, hade styrelsen, då på grund av militärinkallelser belastningen

icke kunde med större säkerhet beräknas, uppfört ifrågavarande

anslagspost med oförändrat belopp, 648,000 kronor.

Anslagsposten till arvode, bestämt av Kungl. Maj:t, har av styrelsen uppförts

med oförändrat belopp, 1,200 kronor.

Fran anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordjnarie personal hade,

enligt vad generaltullstyrelsen anfört i sin skrivelse den 30 september 1942,

under budgetåret 1941/42 bestritts utgifter till ett sammanlagt belopp av omkring

134,000 kronor. Behovet av icke-ordinarie personal hos styrelsen vore

till viss grad beroende av utrikestrafikens omfattning, varför beräkningen av

utgifterna under anslagsposten under nuvarande förhållanden måste bliva

osäker. På grund av belastningen under budgetåret 1941/42 men med hänsyn

tagen även därtill, att anslagsposten icke vore förslagsvis beräknad, hade styrelsen

uppfört anslagsposten med 160,000 kronor eller med 20,000 kronor

lägre belopp än för .innevarande budgetår. I sin skrivelse den 24 februari

1943 med utlåtande angående förslaget om drifttjänstbyrå har generaltullstyrelsen

framhållit att den av styrelsen i skrivelsen förordade förstärkningen

av personalbyrån medförde en merbelastning av ifrågavarande anslagspost

med dels 9,462 kronor, utgörande beräknad nettoavlöning till en byråinspektör

i lönegraden Eo 24, dels ock arvode till en expert i fråga om arbetsstudier.

Med hänsyn emellertid till att anslagsbelastningen å icke-ordinarieposten

för hela innevarande budgetår kunde beräknas till 125,000 kronor

kunde posten bibehållas vid det tidigare beräknade beloppet av 160,000

kronor. Härtill bidroge ock, enligt vad styrelsen i sin skrivelse den 24 februari

1943 med förnyat yttrande i fråga örn anslagsbehovet för budgetåret

1943/44 uttalat, den omständigheten att av styrelsen vidtagna rationalise
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

9

ringsåtgärder beträffande uppassning och budskickning inom styrelsen medförde

en något minskad belastning å icke-ordinarieposten. Övriga av styrelsen

vidtagna rationaliseringsåtgärder i anledning av besparingsberedningens

förslag lia av styrelsen beräknats icke medföra någon minskad belastning

å ifrågavarande anslagspost. Förslagens omedelbara betydelse vore begränsad

till att de möliggjorde en minskning av styrelsens behov av personalinlåning

från lokalförvaltningen.

Anslagsposten till rörligt tillägg har av styrelsen beräknats till 117,800

kronor.

Den särskilda uppbördsposten för ersättning från marinen för vissa avlöningskostnader

vid användande av kustbevakningen har av styrelsen uppförts

med oförändrat belopp, 7,000 kronor.

De av besparingsberedningen framlagda förslagen till kontorsrationalisering Departemen

inom generaltullstyrelsen innehålla enligt min mening beaktansvärda uppslag

till rationalisering även i vissa delar där styrelsen ställt sig avvisande.

Jag förutsätter därför, att förslagen underkastas fortsatt omprövning och att

de ytterligare åtgärder vidtagas som förslagen kunna giva anledning till.

För nästa budgetår torde inga andra ändringar i personalförteckningen

böra företagas än att antalet i förteckningen upptagna kammarskrivartjänster

minskas med en i enlighet med vad styrelsen föreslagit. Det bör ankomma

på styrelsen att i samband med anslagsäskanden för nästa budgetår föreslå

de ytterligare ändringar med avseende å personalförteckningen som då kunna

befinnas möjliga.

Enligt min mening föreligga vägande skäl för en ombildning av styrelsens

personalbyrå på ett sätt som ger den möjlighet att ägna särskild uppmärksamhet

åt tullverkets driftsekonomi och taga initiativ till rationaliseringsåtgärder

därutinnan. Medan besparingsberedningen föreslagit inrättande å byrån

av en befattning i lönegraden A 27 för detta ändamål, har generaltullstyrelsen

ansett inrättande av en byråinspektörstjänst i lönegraden Eo 24 vara

tillräckligt för ändamålet. Det synes mig icke sannolikt att ett genomförande

av detta styrelsens förslag skulle tillgodose syftet med den av besparingsberedningen

ifrågasatta förstärkningen. Med hänsyn lill styrelsens inställning

i förevarande fråga anser jag mig emellertid icke nu böra framlägga

förslag i ämnet utan finner avgörandet av frågan örn byråns ombildning

böra tills vidare uppskjutas i avvaktan på den vidare utvecklingen

av föreliggande allmänna spörsmål om organisationen av det fortsatta rationaliseringsarbetet

inom statsförvaltningen. Däremot synes det icke vara

något att erinra mot styrelsens förslag att anlita en expert med uppdrag att

biträda vid fullföljandet av de av besparingsberedningen påbörjade organisationsundersökningarna.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän,

som för innevarande budgetår utgör 648,000 kronor, bör minskas med 7,000

kronor, som ungefärligen motsvarar minskningen i anslagsbelastningen vid

indragning av en kammarskrivartjänst.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 196.

Anslagsposten till arvode, bestämt av Kungl. Majit, bör

upptagas till oförändrat belopp, 1,200 kronor.

Under rådande förhållanden kan medelsbehovet under anslagsposten till

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal icke med

större säkerhet beräknas. Posten torde lämpligen kunna begränsas till 148,000

kronor eller till ett 12,000 kronor lägre belopp än vad generaltullstyrelsen föreslagit.

Anslagsposten till rörligt tillägg torde böra upptagas till 116,800

kronor.

Uppbördsposten ersättning från marinen bör upptagas med

oförändrat belopp, 7,000 kronor.

Medelsbehovet för nästa budgetår skulle alltså utgöra (641,000 + 1,200 +

148,000 + 116,800 — 7,000=) 900,000 kronor.

Anslaget till avlöningar till befattningshavare å tullstaten.

Gällande personalförteckning för tullstaten är av Kungl. Maj :t fastställd genom

beslut den 22 maj 1942 (statsliggaren sid. 374). Kungl. Majit har samma

dag fastställt följande avlöningsstat för tullstaten, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1942/43:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ____kronor 13,290,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit .................................. » 1,500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslags
vis

.......................................... » 1,750,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. » 2,308,500

Summa kronor 17,350,000

Särskilda uppbördsmedel:

Ersättning från marinen .................. kronor 300,000

Nettoutgift kronor 17,050,000.

Centraltullkamrarna.

Centraltullkamrarnas nuvarande organisation. Centraltullkammare finnes

inrättad i envar av städerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Varje centraltullkammare

står under chefskap av en tulldirektör. Under honom lyda

dels en tulldirektörsexpedition, uppdelad på två avdelningar, nämligen kansliet

och kassakontoret, dels en tullförvaltning i tullhamnen, uppdelad på tre

huvudavdelningar, nämligen tullkameralkontoret, tullbehandlingsinspektionen

och tullbevakningsinspektionen, dels ock en tullförvaltning i frihamnen. Vid

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

11

tulldirektörsexpeditionen utövas närmaste chefskapet under tulldirektören av

en tulldirektörsassistent. Vid varje kassakontor är såsom föreståndare anställd

en förste tullkontrollör. Föreståndare vid de olika huvudavdelningarna äro

vid tullkameralkontoret en tullkommissarie, vid tullbehandlingsinspektionen

en tullöverinspektör och vid tullbevakningsinspektionen en tullbevakningschef.

Tullförvaltningen i frihamnen förestås av en tullförvaltare. I fråga om

tulltaxeringsärenden sorterar tullbehandlingsinspektionen respektive tullförvaltningen

i frihamnen direkt under generaltullstyrelsen.

Vid de särskilda trafikställena finnas kameralavdelningar och tullbehandlingsavdelningar,

alltefter sin betydenhet under föreståndarskap av tullöver - kontrollör, förste tullkontrollör, tullkontrollör eller kammarskrivare. Kameralavdelningarna

lyda under tullkameralkontoret, tullbehandlingsavdelningarna

under tullbehandlingsinspektionen. Vid trafikställena finnes dessutom

bevakningspersonal, som i vissa fall lyder under tullbevakningsinspektionen,

i andra fall åter under tullbehandlingsinspektionen. För bevakningsgöromål

rörande tullagergods finnes särskild bevakningspersonal, lydande under tullkameralkontoret.

Vid vissa mindre tullavdelningar finnes gemensam föreståndare

för såväl det kamerala arbetet som tullbehandlingsarbetet. Denne lyder

då i kameralt hänseende under tullkameralkontoret och beträffande tulltaxeringsgöromålen

under tullbehandlingsinspektionen.

Förslag till omorganisation av centraltullkamrarna. Förslag till omorganisation

av centraltullkamrarna ha framlagts av dels en av generaltullstyrelsen

tillsatt delegation för utarbetande av förslag till nytt tjänstgöringsreglemente

för tullverket, dels ock besparingsberedningen.

I fråga om huvudlinjerna i det förslag som framlagts av nämnda delegation

inom tullverket må anföras följande.

Allmänna utgångspunkter för förslaget. Det huvudsakliga

syftet med förslaget har angivits vara dels att i det nya tjänstgöringsreglementet

för tullverket ernå en tillfredsställande reglering av förmanskapet och ansvaret

för fullgörande av de befogenheter som ankomma på de olika slagen av

lokala tullmyndigheter, dels att åstadkomma en ur statsverkets synpunkt

lämplig fördelning mellan tulldirektör och avdelningsföreståndare av göromål,

ansvar och befogenheter. Till uppnående av detta syfte borde enligt förslaget

anordnas en enhetlig ledning av varje centraItullkammare samt ett enhetligt

föreståndarskap vid underlydande avdelningar, varigenom även skulle

ernås ett bättre utnyttjande av personalen och som följd därav ett minskat

personalbehov. 1 samband därmed borde det redogöraransvar, som för närvarande

åvilade tulldirektörerna, till större delen överflyttas på dem underlydande

tjänstemän, varjämte tulldirektörerna även på annat sätt borde beredas lättnad

i sin betydande arbetsbörda för att härigenom sättas i stånd att i större

utsträckning ägna sig åt den allmänna övervakning av göromålen som varit

avsedd vid tulldirektörsbefattningarnas inrättande. Slutligen borde åtgärder

vidtagas lill åstadkommande av att den skriftliga proceduren vid ärendenas

handläggning med därav föranledd diarieföring och annan registrering samt

arkivering begränsades

Beträffande ledningen av centraltullkamrarna innebär förslaget

att varje centraltullkammares tulklirektörsexpeditiou skulle ombildas

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kandi. Moj:ts [tro ansi lion nr 196.

till ett huvudkontor med administrativ, ekonomisk och inspekterande verksamhet.

Huvudkontoret skulle uppdelas på tre avdelningar, benämnda tullkameralkontoret,

personalkontoret och tullbehandlingsinspektionen. Varje avdelning

skulle närmast under tulldirektören förestås av en tullöverinspektör.

En av tullöverinspektörerna skulle vid tillfälligt förfall för tulldirektören vara

dennes ställföreträdare. Ärendena vid huvudkontoret skulle fördelas mellan de

tre nämnda avdelningarna. Därvid skulle å personalkontoret ankomma handläggningen

av såväl personalärenden som bevakningsärenden. Efter beredning

inom vederbörande avdelning skulle ärendena avgöras antingen av tulldirektören

eller av respektive avdelningsföreståndare. Endast ärenden av mera

principiell betydelse eller eljest av större vikt skulle förbehållas tulldirektörens

avgörande. Avdelningsföreståndarna skulle, envar inom sitt verksamhetsområde,

äga verkställa inspektioner vid alla tjänsteställen inom tullplatsen,

således även vid tullförvaltningen i frihamnen.

Tullkammaravdelningarna. Direkt under tulldirektören skulle

lyda erforderligt antal tullkammaravdelningar för fullgörande av olika löpande

göromål. Vid trafikställe, där för närvarande funnes skilda underavdelningar

för kamerala och för tullbehandlingsgöromål, skulle dessa underavdelningar

sammanslås till en tullkammaravdelning under enhetligt föreståndarskap.

Därvid skulle föreståndarna för sådana avdelningar, som motsvarades

av avdelningar, vid vilka föreståndarskapet för närvarande utövades

av tjänstemän i lägst kammarskrivares grad, tilldelas tullförvaltares tjänsteställning.

Ändringar i personalförteckningen. Genom omorganisationen

skulle en sådan fördelning av ärendena inom centraltullkamrarna ernås

att de tre nuvarande tulldirektörsassistenttjänsterna kunde indragas. Indragning

kunde vidare ske av tre tullkassörstjänster, för närvarande placerade å

tulldirektörsexpeditionernas kassakontor. Den föreslagna omorganisationen

skulle även i flera andra avseenden medföra ändringar i personalstaten, innebärande

minskning av antalet tjänster ävensom ändrade benämningar och

lönegradsplaceringar för åtskilliga befattningar. De föreslagna ändringarna i

personalförteckningen framgå närmare av följande sammanställning.

Löne-

grad

Befattningar

Ök-

ning

Minsk-

ning

Löne-

grad

Befattningar

Ök-

ning

Minsk-

ning

A 26

Tullbevakningschefer . .

3

21

Tullförvaltare av klass 3

4

26

Tulldirektörsassistenter. .

—

3

21

Tullkontrollörer........

_

10

26

Tullförvaltare av klass 1A

3

—

18

Tullförvaltare av klass 4

2

26

Tullkommissarier ......

—

3

18

Tullkassörer............

—

3

26

Tullöverinspektörer ....

6

—

16

Kammarskrivare ......

—

3

24

Tullförvaltare av klass IB

10

—

15

Tulluppbördsman ......

2

- i

24

Tullöverkontrollörer ....

—

10

12

Tullkontorister ........

—

2 i

22

Förste tullkontrollörer ..

1

—

22

Tullförvaltare av klass 2

5

—

33

m i

Förslagets ekonomiska innebörd. Efter ett fullständigt genomförande

av förslaget beräknades uppkomma en årlig besparing i avlöningskostnaderna

för ordinarie tjänstemän, rörligt tillägg och kristillägg inbegripna,

av i runt tal 25,000 kronor. Därtill komme besparingar genom slopande

av vissa arvoden örn tillhopa 3,600 kronor. Ytterligare besparingar

beräknades kunna uppnås därigenom att efter omorganisationens genomförande

skidftväxlingen och kansligöromålen i övrigt inom ifrågavarande tullanstalter

kunde begränsas och personalen bättre utnyttjas. Någon särskild

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 196.

13

beräkning beträffande förslagets inverkan på behovet av icke-ordinarie personal

har icke företetts.

I fråga om besparingsberedningens förslag, som först framförts till generaltullstyrelsen

i form av en inom beredningens organisationsavdelning hos

tullverket upprättad promemoria och sedermera sammanfattats i beredningens

förut omförmälda promemoria angående rationaliseringsundersökningar

i tullverket, må följande anföras.

Utgångspunkten för förslaget har varit, alt det i samband med de undersökningar

av centraltullkamrarna som företagits av beredningens organisationsavdelning

för tullverket visat sig att åtskilliga vid undersökningarna

framkomna rationaliseringsförslag kunde erhålla full effekt först vid en omorganisation

av centraltullkamrarnas ledning. Efter en omorganisation skulle

ett bättre utnyttjande av personalen bli möjligt, arbetsuppgifterna samordnas

samt de för varje avdelning inom centraltullkamrarna gemensamma intressena

kunna bättre tillvaratagas.

Beredningens förslag ansluter sig i princip nära till det förslag som upprättats

av tullverkets förenämnda delegation. Avvikelserna hänföra sig huvudsakligen

till linjeavdelningarna. Medan tullverkets delegation förordat,

att vid de tjänsteställen, där för närvarande finnas skilda underavdelningar

för kamerala och för tullbehandlingsgöromål med särskilda föreståndare,

dessa underavdelningar skulle sammanslås till en tullkammaravdelning under

enhetligt föreståndarskap av en särskild befattningshavare, har beredningen

icke ansett särskilt föreståndarskap behövligt beträffande trafikavdelningarna

i centraltullkamrarnas huvudbyggnader i Göteborg och Malmö,

vilka avdelningar skulle stå i nära kontakt med huvudkontoret. Vidare har

beredningen åtminstone under nuvarande trafikförhållanden icke funnit sig

kunna förorda inrättande av nya tjänster för avdelningsföreståndarna utan

ansett föreståndarskapet kunna anförtros åt de befattningshavare som nu

förestå tullbehandlingsavdelningarna.

Från beredningen har under hand till generaltulldirektören överlämnats

förslag till omplanering av centraltullkammarens lokaler i Drottsgården i

Stockholm, varigenom utan mera genomgripande ombyggnader ändamålsenligare

lokaler beräknades kunna erhållas för en omorganiserad centraltullkammare.

Vidare har föreslagits, bland annat, omläggning av budskickningssystemet

vid centraltullkammaren i Stockholm, anskaffning av adresseringsmaskiner

för tulldirektörsexpeditionerna, förenklad och centraliserad diarieföring,

central handläggning av frågor rörande personal, lokaler, inventarier, materialier

och driftkostnader m. m., sammanslagning av vissa kassaexpeditioner,

centralisering av maskinskrivningsarbetet, förenkling av tullnederlagsocli

provianteringsfrilagerbokföringen samt eliminering av viss dubbelkontroll.

De ändringar i personalförteckningen och de personalförändringar i

övrigt som ansetts möjliga vid uppgörandet inom besparingsberedningen av

det framlagda förslaget till omorganisation och rationalisering av ccntraltullkamrarna

framgå av följande förteckning, som under hand erhållits från

beredningens avdelning för kontorsorganisation.

Beträffande förslagets ekonomiska innebörd lia inom beredningen företagits

beräkningar, enligt vilka efter ett fullständigt genomförande av förslaget

skulle uppkomma en årlig besparing i avlöningskostnader, rörligt tillägg

och 8 procent kristillägg inbegripna, av tillhopa 265,500 kronor för alla tre

centraltullkamrarna, varav 110,600 kronor i Stockholm, 67,700 kronor i Göteborg

och 78,200 kronor i Malmö.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Löne-

grad

Befattningar

Ök-

ning

Minsk

ning

A 26

Stockholm.

Tulldirektörsassistent ..

1

A 21

Tullkontrollör..........

1

—

A 16

Kammarskrivare ......

—

5

A 15

Tulluppbördsman ......

—

1

A 15

Tullmästare............

—

1

A 12

Eol2

Tullkontorist (Ord. el.

e. o.) ................

2

A 8

Tulluppsyningsman ....

—

2

Eo 2

Skrivbiträde ..........

—

9

A 26

Göteborg.

Tulldirektörsassistent . .

1

A 18

Tullkassör ............

—

1

A 16

Kammarskrivare ......

—

5

A 15

Tulluppbördsman ......

—

1

A 12

Tullöveruppsyningsman

—

1

A 7

Kanslibiträde..........

1

—

Löne-

grad

Befattningar

Ök-

ning

Minsk-

ning

A 6

Tillsyningsman ........

1

Eo 2

Skrivbiträde ..........

—

1

—

Kontorsvakt ..........

—

1

Malmö.

A 26

Tulldirektörsassistent . .

—

1

A 21

Tullkontrollör..........

—

2

A 18

Tullkassör ............

—

1

A 16

Kammarskrivare ......

—

3

A 12

Tullkontorist ..........

—

1

A 12

Tullöveruppsyningsman

—

1

A 8

Tulluppsyningsman ....

—

1

A 7

Kanslibiträde..........

1

—

A 6

Tillsyningsman ........

1

—

Eo 2

Skrivbiträde ..........

—

4

—

Kontorsvakt ..........

—

3

4

50

Utlåtanden över förslagen. Generaltullstyrelsen har i sin skrivelse den 3ö

september 1942 angående anslagsbehovet för budgetåret 1943/44 avstyrkt

de framlagda förslagen till omorganisation av centraltullkamrarna. Till stöd

för sin mening har styrelsen beträffande centraltullkamrarnas ledning framhållit

i huvudsak följande.

De föreslagna ändringarna skulle, såvitt styrelsen kan finna, i olika avseenden

leda till en försämring av centraltullkamrarnas arbetsresultat och

funktionsduglighet i allmänhet. Till en början skulle det förhållandet, att

huvudavdelningsföreståndarna icke skulle, såsom för närvarande är fallet,

äga att utöva direkt befäl över de avdelningar, som hava att förrätta de

löpande göromålen, utan endast hava befogenhet att verkställa inspektioner

vid desamma, säkerligen medföra, att huvudavdelningsföreståndarnas auktoritet

gent emot föreståndare och övrig personal därstädes komme att försvagas

och till följd härav deras möjligheter att genomföra önskvärda förbättringar

i arbetsgången och att verka för en riktig och likformig tillämpning

av gällande författningar försvåras. Visserligen skulle huvudavdelningsföreståndarna

enligt förslagen kunna tilldelas befogenhet att besluta i vissa

ärenden som nu avgöras av tulldirektör. Denna omständighet är dock i och

för sig icke ägnad att stärka huvudavdelningsföreståndarnas ställning i förhållande

till underavdelningarna och detta så mycket mindre som tulldirektörerna

enligt förslagen skulle kunna förbehålla sig rätten att besluta även

i dessa ärenden, en möjlighet som en handlingskraftig tulldirektör skulle

kunna begagna sig av i stor utsträckning, överhuvud taget skulle huvudavdelningsföreståndarna

genom de föreslagna anordningarna komma att intaga

en ur organisatorisk och disciplinär synpunkt olämplig mellanställning i förhållande

till å ena sidan tulldirektören och å andra sidan denne underlydande

tullavdelningar, vilket säkerligen komme att verka nedsättande på såväl deras

initiativkraft som deras ansvarskänsla.

På grund av nu anförda omständigheter och då den nuvarande formen för

centraltullkamrarnas ledning på det hela taget visat sig väl fylla sin uppgift

både ur statsverkets synpunkt och med hänsyn till trafikens intressen,

får styrelsen avstyrka förslagen i vad avser nu berörda delar av desamma.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

15

Emellertid har styrelsen i likhet med förslagsställarna ansett lämpligt, att

tulldirektörerna erhölle vissa lättnader i sitt arbete i syfte, bland annat, att

bereda dem ökade möjligheter till inspektion och allmän tillsyn å underlydande

avdelningar. Dessa lättnader kunde emellertid, utan ändring i organisationen,

åstadkommas genom överflyttning av vissa ärenden från tulldirektörernas

handläggning till lägre instanser. Därigenom kunde även ernås viss

minskning i de arbetsuppgifter som för närvarande åvilade tulldirektörsexpeditionernas

kanslier, vilket — i förening med redan inträdd nedgång i

antalet ärenden å kassakontoren — på varje tulldirektörsexpedition möjliggjorde

en arbetsrationalisering genom sammanslagning under gemensam

föreståndare av kansli och kassakontor. I samband därmed borde det tulldirektören

nu åvilande redogöraransvaret för ärenden, som behandlades å

kassakontoret, överflyttas till nämnda föreståndare. Fördelning och redovisning

av all bevakningspersonal borde, på sätt även i de föreliggande förslagen

förordats, centraliseras till tullbevakningsinspektionerna.

Några andra ändringar beträffande formerna för utövandet av ledningen

av centraltullkamrama än vad styrelsen sålunda föreslagit borde enligt styrelsens

mening icke vidtagas.

De framlagda förslagen, att samtliga å tullplatsen befintliga avdelningar

för löpande göromål skulle ställas under omedelbart befäl av tulldirektören,

har generaltullstyrelsen avstyrkt med hänsyn bland annat till de konsekvenser

som en sådan anordning skulle medföra för huvudavdelningsföreståndarnas

möjligheter att effektivt ordna och leda arbetet vid tullkammaravdelningarna.

Ej heller kunde styrelsen biträda förslagen örn gemensamt föreståndarskap

för varje särskild tullkammaravdelning. En sådan organisation måste enligt

styrelsens mening leda till sämre arbetsresultat än den nuvarande, enligt

vilken ansvaret för handläggningen av de till varje göromålsgrupp hörande

ärendena närmast under vederbörande huvudavdelningsföreståndare i regel

åvilade var på sitt område specialutbildade och erfarna tjänstemän.

Emellertid ansåge styrelsen lämpligt att, där såväl under tullkameralkontoret

lydande tullkameralavdelning som under tullbehandlingsinspektionen lydande

tullbehandlingsavdelning vore förlagda till en och samma byggnad, åt föreståndaren

för den ena av dessa avdelningar, för såvitt förhållandena påkallade,

uppdroges att taga befattning jämväl med vissa ärenden som berörde

den andra avdelningen. Tjänsteman med dylikt uppdrag borde åläggas att

utåt företräda båda avdelningarna samt i övrigt i olika avseenden befrämja

samverkan mellan desamma. Genom dylika anordningar syntes syftet med

förslagen rörande enhetligt föreståndarskap vid de särskilda underavdelningarna

komma att i väsentlig mån tillgodoses utan organisationsändring i övrigt.

I samråd med besparingsberedningen hade generaltullstyrelsen redan

företagit åtskilliga rationaliseringsåtgärder vid centraltullkamrama inom den

nuvarande organisationens ram.

För egen del funne styrelsen vissa kostnadsbesparande ändringar i centraltullkamrarnas

personaluppsättning möjliga därest den av styrelsen förordade

omläggningen av centraltullkamrarnas arbetsförhållanden genomfördes. Be
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

träffande dessa ändringar och deras ekonomiska innebörd har generaltullstyrelsen

anfört i huvudsak följande.

Överflyttandet av handläggningen av vissa ärendegrupper från tulldirektören

till underlydande avdelningar ävensom sammanslagningen av kansli och

kassakontor hos tulldirektörsexpeditionerna medförde en sådan lättnad i göromålen,

att de tre tulldirektörsassistenttjänsterna i lönegraden A 26 kunde ombildas

till tre tullöverkontrollörstjänster i lönegraden A 24. Vid ellvart av

tullkameralkontoren i Stockholm, Göteborg och Malmö funnes en tullöverkontrollörstjänst

i lönegraden A 24 som ursprungligen förenats med åliggande

att övervaka nederlagsrörelsen samt i förekommande fall vikariera för kontorets

föreståndare. Till följd av inträffade förskjutningar i arbetsförhållandena

vore innehavarna av dessa tjänster numera tagna i anspråk såsom

föreståndare för under tullkameralkontoren lydande avdelningar, nämligen

för tullkameralavdelningen i stora tullhuset vid Stadsgården i Stockholm,

vid Masthuggskajen i Göteborg och vid Nyhamnen i Malmö. Även vid normal

trafik syntes knappast erforderligt att avse tjänstemän i högre lönegrad än

A 22 såsom föreståndare för avdelningarna i fråga.

Vidare syntes tre förste kontrollörsbefattningar i lönegraden A 22, placerade

vid kassakontoren, kunna förändras till tre tullkonlrollörsbefattningar

i lönegraden A 21. Innehavarna av sistnämnda befattningar borde åligga att

biträda överkontrollörerna å tulldirektörsexpeditionerna särskilt med övervakning

av räkenskapsarbetet. De för ändamålet erforderliga tullkontrollörstjänsterna

syntes kunna erhållas genom överflyttning av tre vakanta sådana

tjänster till tulldirektörsexpeditionerna från andra avdelningar inom centraltullkamrarna

eller från andra tullkamrar. Jämväl de å kassakontoren placerade

tre tullkassörstjänsterna i lönegraden A 18 syntes numera kunna indragas

och ersättas med tjänster i lägre lönegrad. För bestridande av kassagöromålen

borde i stället inrättas tre nva kansliskrivartjänster i lönegraden

A 11.

Vad slutligen beträffar frågan, huruvida och i vad mån förenämnda åtgärder

för åstadkommande av en rationalisering av kontorsarbetet vid centraltullkamrarna

kunde i vidare mån än vad nu i olika sammanhang berörts

inverka på personaluppsättningen därstädes, har styrelsen framhållit, att desamma

väl torde medföra en viss minskning i behovet av arbetskraft men

att denna minskning i och för sig icke kunde väntas medföra någon ytterligare

beskärning av den på sin tid för då rådande trafikförhållanden beräknade

personalen å ordinarie stat. Värdet ur besparingssynpunkt av de

vidtagna rationaliseringsåtgärderna komme därför väsentligen att ligga däri,

att vid inträdande trafikökning ett minskat behov av personalförstärkning

kunde komma att föreligga, varigenom den icke-ordinarie personalen i biträdes-

och andra lägre grader skulle kunna i viss mån begränsas.

De föreslagna utbytena av tulldirektörsassistenttjänsterna, tre tullöverkontrollörstjänster,

tre förste tullkontrollörstjänster och tre tullkassörstjänster

mot tjänster i lägre lönegrad skulle medföra en sammanlagd årlig besparing

i bruttoavlöningar, räknade efter högsta löneklassen inom vederbörande lönegrader,

av sammanlagt 15,372 kronor. Vidare skulle genom att tre tullkontrollörstjänster

icke behövde inrättas i stället för de tre förste tullkontrollörstjänsterna

vid kassakontoren utan skulle kunna överflyttas från andra avdelningar

eller tullanstalter uppstå en årlig besparing i bruttoavlöningar av

25,965 kronor, räknat efter högsta löneklassen inom lönegraden A 21 för de

orter, där förste kontrollörstjänsterna äro placerade. Sammanlagda besparingen

för statsverket genom de nu föreslagna åtgärderna, sedan de kunnat

fullständigt genomföras, skulle således utgöra omkring 41,300 kronor för år

räknat.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

17

Till generaltullstyrelsens utlåtande har fogats särskilt yttrande av byråchefen

Linders. Av sistnämnda yttrande framgår bland annat följande:

Central tullkamrarna vore för närvarande organiserade i tre plan, nämligen

dels ledningen, dels fyra huvudavdelningar, varav tre i tullhamnen och en i

frihamnen, dels ock underavdelningar under huvudavdelningar i tullhamnen.

Den nuvarande organisationsformen för centraltullkamrarnas huvudavdelningar

i tullhamnen vore en kvarleva från äldre tid, då samtliga avdelningar

varit förlagda till samina hus utan gemensamt chefskap på platsen. De organisatoriska

utbyggnader av centraltullkamrarna, vilka vid olika tider skett,

hade medfört att centraltullkamrarnas organisation blivit onödigt invecklad

och icke företedde fasta befälslinjer, varjämte fördelningen av åligganden,

ansvar och befogenheter mellan tulldirektören och de olika föreståndarna

icke vore klar. Organisationen i tre plan medförde även omgång i arbetet

vid avlåtande av skrivelser, remisser, diarieföring m. m.

Enligt det av delegationen för utarbetande av nytt tjänstgöringsreglemente

för tullverket framlagda förslaget skulle tulldirektören avgöra endast ärenden

av principiell betydelse eller eljest av större vikt, medan övriga ärenden skulle

avgöras av avdelningsföreståndarna. Befogenheten för tulldirektör att

förbehålla sig beslutanderätten i ärende, som i regel skulle avgöras av föreståndare,

avsåge uppenbarligen endast visst ärende av större vikt och sålunda

icke en eller flera grupper av ärenden. Eljest kunde ändamålet med decentraliseringen

förfelas. Någon fara för försämring av centraltullkammares

arbetsresultat och funktionsduglighet 1''örelåge icke vid ett genomförande av

något av de framlagda förslagen, enär det ålåge tulldirektören att övervaka

att centraltullkammaren fungerade med största möjliga säkerhet och effektivitet.

Den föreslagna uppdelningen av centraltullkamrarna i två plan mot

förut tre vore den vanliga organisationsformen vid uppdelning av myndighet.

En motsvarande organisationsform hade sedan länge använts bland annat

beträffande postförvaltningarna i de större städerna. Genom föreskrifter

i tjänstgöringsreglementet kunde bestämmas vilka ärendegrupper avdelningsföreståndare

skulle avgöra. Från dylika föreskrifter skulle tulldirektör icke

ia göra avvikelse i vidare mån än att han skulle kunna förbehållas beslutanderätten

i ärende av särskild vikt. Under sådana förhållanden borde man

icke behöva befara, att tulldirektören kunde genom att förbehålla sig beslutanderätten

i vissa ärenden försvaga avdelningsföreståndarnas ställning.

Det funnes överhuvud taget icke anledning befara att huvudavdelnings,

föreståndarnas ställning vid en omorganisation enligt något av förslagen

skulle bliva annan än den borde vara inom en tullanstalt under chefskap av

tulldirektör. Ett av syftemålen med de föreliggande förslagen vore att avskaffa

den mellanställning som huvudavdelningsföreståndarna — tullförvaltaren

i frihamnen undantagen —- kommit att intaga efter inrättandet av den

nuvarande tulldirektörsinsti tiihonen. Huvudavdelningsföreståndarna borde

även efter en omorganisation kunna liksom hittills, var och en för sitt verksamhetsområde,

tilldelas förmanskap över personalen vid underlydande avdelningar.

Den av generaltullstyrelsen föreslagna överflyttningen av ärenden från tulldirektör

till huvudavdelningsf Öres tändare skulle visserligen tillgodose ett av

syftemålen med de framlagda förslagen men innebure samtidigt en vidare utveckling

av redan förefintlig dualism beträffande handläggningen inom centraltullkamrarna

av vissa ärenden. Genom de av styrelsen avsedda anordningarna

skulle ett enhetligt föreslåndarskap vid underavdelningar å samma ställe

icke tillskapas utan flera föreståndare, lydande under olika huvudavdelningar,

alltjämt finnas.

Bihang till riksdagens protokoll 19A3. 1 sami. Nr litti —!!>/.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 196.

På grundval av de framlagda omorganisationsförslagen borde centraltullkamrama

uppdelas i två plan, varvid man borde dels tillskapa ett fullt enhetligt

chefskap över varje centraltullkammare, så att alla klagomål och andra

anmärkningar passerade tulldirektören med möjlighet för honom att i förekommande

fall ingripa, dels genomföra centralisering av alla administrativa

ärenden, bland annat angående personalen, samt ekonomiska ärenden ävensom

begränsa diarieföringen och remissväsendet samt skriftväxlingsproceduren

överhuvud taget inom centraltullkamrarna, dels ock, i likhet med vad

som skett beträffande avdelningarna inom frihamnarna, anordna ett enhetligt

föreståndarskap vid de avdelningar, där egentliga tullgöromål förrättades.

Härigenom skulle fasta befälslinjer erhållas och ärendena kunna, med

bibehållen säkerhet för likformigheten vid avgörandet, på lämpligt sätt fördelas

mellan olika organ inom centraltullkamrarna, varjämte tulldirektören

kunde, efter decentralisering av ärenden, mera än för närvarande få tillfälle

att ägna sig åt sin huvuduppgift såsom chef för centraltullkammare.

Beträffande de av generaltullstyrelsen förordade ändringarna i personalförteckningen

har byråchefen Linders uttalat, att dessa visserligen kunde utan

olägenhet genomföras men att de med samma besparingseffekt kunde företagas

även vid en uppdelning av centraltullkamrarna enligt de föreliggande

förslagen. Indragning vore jämväl möjlig beträffande två överkontrollörstjänster

inom Stockholms centraltullkammare, varav en å tullkameralkontoret

och en å tullbehandlingsinspektionen. Genom indragning av de båda

sistnämnda tjänsterna uppkommc ytterligare besparing i bruttolöner av

20,030 kronor utöver den besparing av 15,372 kronor, som de av styrelsen

föreslagna nedsättningarna i lönegrad av vissa tjänster skulle medföra.

I fråga örn underlydande tullmyndigheters ävensom enskilda sammanslutningars

yttranden över förslaget framgår av generaltullstyrelsens yttrande

bland annat följande.

Av de tre tulldirektörerna i riket har tulldirektören i Stockholm tillstyrkt

en omorganisation i enlighet med förslagen, medan tulldirektörerna i Göteborg

och Malmö ställt sig avvisande.

Sveriges allmänna tulltjänstemannaförening har i yttrande över det av

förenämnda delegation inom tullverket avgivna förslaget uttalat att de reformer

som kunde anses behövliga borde kunna genomföras inom ramen av

nuvarande organisation.

Svenska tullmannaförbundet har i yttrande över sistnämnda förslag icke

funnit anledning till erinran mot förslaget, medan Sveriges kvinnliga tulltjänstemannaförening

förklarat sig sakna anledning tillstyrka detsamma.

I besparingsberedningens förut omförmälda promemoria angående rationaliseringsundersökningar

i tullverket har från beredningens sida lämnats

en sammanfattande redogörelse för de förslag till omorganisation av centraltullkamrarna

som ovan refererats, varjämte närmast i anledning av generaltullstyrelsens

utlåtande i ämnet gjorts vissa uttalanden i förevarande omorganisationsfråga.

Därvid har framhållits bland annat följande.

Såväl beträffande personaldispositionerna som beträffande arbetsplaneringen

och ansvarsfördelningen i övrigt vid centraltullkamrarna syntes anledning

förefinnas att ifrågasätta ändrad ordning genom organisatoriska åtgärder.

Vid nuvarande organisation bleve handläggningen fördröjd och onö
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kunell. Maj:ts proposition nr 196.

19

digt arbetskrävande till följd av ärendenas passage genom och beredning i

olika instanser, varest diarieföring, kontroll, avgivande av utlåtanden in. m.

ägde rum. Utan erforderlig översyn av organisationen och en grundlig omplanering

av arbetet kunde endast smärre resultat i driftsekonomiskt hänseende

uppnås.

En trafikant måste vid förtullning av gods vända sig till såväl kameralsom

tullbehandlings- och bevakningspersonal. För ett planmässigt fullgörande

av olika göromål läge det nära tillhands att anordna en enhetlig

lokal ledning av varje linjeavdelning. Förutom frihamnstullförvaltningarna

vore vissa smärre tullavdelningar redan organiserade på detta sätt.

Enhetlighet borde även eftersträvas i fråga örn organisationen icke blott

av linjeavdelningarna utan även av tulldirektionerna. Generaltullstyrelsens

farhågor, att vid den föreslagna organisationen huvudavdelningschefernas

auktoritet komme att försvagas och att deras möjligheter att verka för en

förbättrad arbetsgång och likformig tillämpning av gällande författningar

skulle försvåras, syntes oberättigade. Genom att avdelningsföreståndarna på

sätt föreslagits inordnades i tulldirektionen, där de i viss utsträckning skulle

tilldelas befogenhet att handla såsom tulldirektör och följaktligen representera

chefsmyndigheten på platsen, skulle deras auktoritet gentemot personalen

avsevärt stärkas. Genom den nära kontakt som genom omorganisationen

skulle uppkomma mellan tulldirektören och hans avdelningschefer borde

olika spörsmål kunna i gott samförstånd lösas på bättre sätt än för närvarande.

Gentemot generaltullstyrelsens uppfattning, att avdelningscheferna vid den

föreslagna omorganisationen skulle komma att intaga en olämplig mellanställning

hävdades att omorganisationen genom att inlemma ifrågavarande

chefer i en logiskt uppbyggd överinstans skulle avskaffa den mellanställning

dessa nu faktiskt innehade.

Genom omorganisationen skulle vidare på ett ur befälssynpunkt naturligt

sätt åstadkommas en avlastning i tulldirektörernas arbetsbörda. Att, på sätt

generaltullstyrelsen föreslagit, utan organisationsändring överflytta vissa

ärendegrupper från tulldirektörerna till underlydande avdelningar skulle däremot

medföra just sådana konflikter av organisatorisk och disciplinär art som

man i organisationsförslaget velat undvika.

Generaltullstyrelsen har i sin skrivelse den 24 februari 1943 med förnyat

utlåtande angående tullverkets anslagsbehov gentemot besparingsberedningens

uttalanden i fråga örn centraltullkamrarnas organisation anfört bland

annat följande.

Centraltullkamrarnas nuvarande organisation har successivt uppbyggts på

grundvalen av under flera decennier vunna erfarenheter rörande den lämpligaste

formen för administreringen av en på flera olika huvud- och underavdelningar

uppdelad tullanstalt. Det kan sålunda icke göras gällande, att de

tullanstalter, örn vilka bär är fråga, organisatoriskt sett skulle hava kännetecknats

av stillastående och brist på anpassning efter trafikens växande

krav. Tvärtom hava dessa tullanstalter vid olika tillfällen underkastats mer

(dier mindre omfattande ändringar i organisatoriskt hänseende, varigenom

deras funktionsduglighet alltmera ökats. Den sista av de mera genomgripande

organisationsändringarna vidtogs så sent som år 1923. Sedan denna tid

hava ytterligare ett antal förbättringar i organisationen företagits, allt med

det resultat, att centraltullkamrarna numera måste anses väl fylla sina uppgifter

med hänsyn till såväl statsverkets som den trafikerande allmänhetens

krav. I varje fall hava veterligen icke tidigare riktats några anmärkningar mot

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

eentraltullkamrarnas organisation vare sig från de tjänstemän, som hava att

svara för ledningen av desamma, eller från handelskammares eller andra näringsorganisationers

sida.

Med kännedom om att centraltullkamrama sålunda visat sig fungera på

ett fullt tillfredsställande sätt, måste det enligt styrelsens mening föreligga väsentligt

starkare skäl än de av organisationsavdelningen och delegationen åberopade

för ett raserande av den nuvarande organisationen. Erfarenheten har

nämligen många gånger ådagalagt, att opåkallade ingripanden i en sedan

länge prövad och såsom lämplig befunnen organisation kunna leda till icke

förutsedda och långt ifrån önskvärda konsekvenser. Detta kan särskilt väntas

bliva fallet, då det gäller ändringar i en organisation av den komplicerade

art, varom här är fråga. Med avseende härå må framhållas följande.

Det utmärkande för eentraltullkamrarnas organisation är uppdelningen av

dessa tullanstalter på ett antal olika huvud- och underavdelningar. Uppdelningen

på huvudavdelningar är betingad av det förhållandet, att trafiken å de

tullplatser, där centraltullkaminare finnes, under normala förhållanden är av

sådan storleksordning, att det icke är möjligt att, såsom å övriga tullplatser

är fallet, på en hand förena den omedelbara ledningen av de till sin karaktär

så vitt skilda göromålsgrupperna tullbevakning, tulltaxering och redovisning.

Vad åter beträffar uppdelningen på underavdelningar är denna föranledd

av att tullklareringen av gods och i vissa fall även av transportmedel

på grund av ifrågavarande tullplatsers stora utsträckning samt förefintligheten

av flera från varandra skilda hamnar och bangårdar icke kan såsom å de

mindre tullplatserna koncentreras till en och samma tullhusbyggnad utan

måste försiggå inom flera olika, ofta på långt avstånd från varandra belägna

byggnader. De till dessa byggnader förlagda linjeavdelningarna hava att förrätta

praktiskt taget alla slag av löpande göromål och äro fördenskull i sin

ordning uppdelade på en tulltaxerings- och en kameral avdelning, varjämte

de hava tillgång till erforderlig bevakningspersonal.

Nu berörda förhållanden hava för eentraltullkamrarnas vidkommande

framtvingat en organisationsform, som visserligen kan förefalla tämligen invecklad

men som icke skulle bliva mindre komplicerad vid ett genomförande

av organisaiionsavdelningens förslag. Möjligen har såsom förebild vid utarbetandet

av detta förslag tjänat den inom postverket införda anordningen

med särskilda distriktsförvaltningar, benämnda postdirektioner. Det bör då

erinras, att dylika förvaltningar tidigare funnits även inom tullverket men

att de såsom för tullverkets del obehövliga och alltför kostsamma för länge

sedan avskaffats. För övrigt äro tullverkets och postverkets arbetsuppgifter

alltför olikartade för alt någon närmare överensstämmelse i organisatoriskt

avseende mellan dessa båda verk skulle kunna åstadkommas. Ännu mindre

är det möjligt att inpressa centraltullkamrama i något för handel eller industri

avpassat organisationsschema.

Med det ovan sagda har styrelsen icke velat förneka möjligheten av att

eentraltullkamrarnas organisation på enstaka punkter kan vara i behov av

ändringar.

Styrelsen hänvisar därefter till sina i skrivelsen den 30 september 1942

gjorda förslag till avlastning av tulldirektörernas arbetsbörda. De från besparingsberedningens

sida framförda farhågorna för instanskonflikter vid en

dylik avlastning vore ogrundade och delvis vilande på missuppfattning. Styrelsen

vidhölle sin uppfattning att huvudavdelningscheferna skulle få en

olämplig mellanställning därest de inordnades i en tulldirektion på sätt föreslagits.

Det vore oförklarligt huru en sådan anordning kunde bidraga till

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Alaj:ts proposition nr 196. 21

åstadkommande av klarare befälslinjer. I själva verket bleve förhållandet det

rakt motsatta.

Vid generaltullstyrelsens utlåtande är fogat särskilt yttrande av byråchefen

Linders, som bland annat anfört att, även om — såsom generaltullstyrelsen

framhållit — besparingarna vid ett genomförande av besparingsbereaningens

förslag i fråga örn central tullkamrarna icke bleve så stora som i förslaget förutsatts,

skäl förelåge att underkasta de båda förslagen till omorganisation av

centraltullkamrarna en närmare undersökning. Han kunde i övrigt icke på

någon punkt instämma i styrelsens kritik mot de båda förslagen.

I en framställning den 12 november 19-12 har Sveriges allmänna tulltjänstemannaförening

framfört vissa erinringar mot de av generaltullstyrelsen föreslagna

lönegradsförändringarna vid centraltullkamrarna.

Generaltullstyrelsen har i särskilt utlåtande den 24 februari 1943 vidhållit

sina av föreningen kritiserade förslag.

Vid granskningen av de föreliggande utredningarna om centraltullkam- Departementsrarnas

arbetsförhållanden har jag icke kunnat undgå att finna vissa däri rhefen.

påvisade förhållanden bestämt tala för att en omorganisation av ledningen

inom centraltullkamrarna bör komma till stånd. Den nuvarande organisationen

av driftsledningen präglas enligt min uppfattning av en viss oklarhet

och ger ej intryck av någon fullt konsekvent genomförd metod i fördelningen

av åligganden och befogenheter samt i anordnandet av samarbetet

mellan olika grenar av tjänsten.

Den centrala ledningen inom varje centraltullkammare är för närvarande,

bortsett från frihamnstullförvaltningen, fördelad på tulldirektören och tre avdelningsföreståndare.

Avdelningsföreståndarna med deras expeditioner bilda

sinsemellan skilda myndigheter, företrädande olika grenar av tulltjänsten.

Denna uppdelning har tydligtvis ansetts betingad av en naturlig fördelning av

tullärendena i grupper och av önskemålet att få till stånd en specialisering

i handläggningen av de olika slagen av ärenden. Även vid fullt beaktande av

specialiseringskravet är det emellertid nödvändigt, att tulldirektören och avdelningsföreståndarna

erhålla en sådan ställning i organisationen som medger

utövande av en verklig central driftsledning, innefattande ett samordnande av

de olika tjänstegrenarna med enhetlig planläggning av drifttjänsten. I detta

hänseende synas principerna för den nuvarande organisationen icke vara tillfredsställande.

Såsom en påtaglig svaghet i organisationen måste även betecknas det förförhållandet,

afl för tullavdelningarna å de skilda driftställena icke föreligger

något genomfört organisationsschema innefattande en gemensam ledning av

de olika tjänstegrenarna vid varje avdelning. Frånvaron av en dylik gemensam

ledning måste uppenbarligen inverka tyngande på handläggningen av

iirenden, som äro gemensamma för flera tjänstegrenar, och medföra ett eftersättande

av planmässigheten i personalanvändningen och andra till drifttjänsten

hörande dispositioner.

Den omständigheten att såväl delegationen för utarbetande av nytt tjänst
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

göringsreglemente för tullverket som bespaiångsberedningen från sina olika

utgångspunkter nått väsentligen samma utredningsresultat i fråga om centraltullkamrarnas

organisation ger också anledning till att taga organisationsfrågan

i allvarligt övervägande.

Det synes till att börja med klart att ett inrättande av en tulldirektion

med infogande i denna av de under tulldirektören lydande avdelningsföreståndarna

måste medföra en mera koncentrerad ledning av tullkamrarna, som

skulle underlätta personaldispositionernas anpassning efter olika situationer.

Åtskilliga lättnader i arbetet kunna vidare förväntas genom minskning i

skriftväxlingen, innebärande bland annat upphörande av det nuvarande systemet

med särskilda remissyttranden till tulldirektören från vederbörande huvudavdelningar.

Ett inordnande av avdelningsföreståndama i en tulldirektion

på sådant sätt att de erhålla befogenhet att besluta å tulldirektörens vägnar

linner jag överhuvud taget vara en naturlig organisationsform, ägnad att

stärka ledningens funktionsduglighet och främja samarbetet mellan de olika

tjänstegrenarna. De farhågor generaltullstyrelsen uttalat för att de föreslagna

ändringarna skulle leda till en försämring av centraltullkamrarnas arbetsresultat

och funktionsduglighet kan jag följaktligen icke dela.

För linjeavdelningama synes anordnandet av ett enhetligt föreståndarskap,

vilket redan existerar i frihamnarna, av förut angivna skäl nödvändigt.

Med hänsyn härtill finner jag mig i princip böra förorda en omorganisation

av centraltullkamrarna i överensstämmelse med huvudlinjerna i de av

delegationen för utarbetande av nytt tjänstgöringsreglemente för tullverket

respektive av besparingsberedningen framlagda förslagen.

Jag förordar därför att envar av de nuvarande tulldirektörsexpeditionema

ersättes med en tulldirektion under chefskap av en tulldirektör. Till direktionen

böra knytas tre huvudavdelningar, nämligen en kameralavdelning, en

iullbehandlingsavdelning samt en avdelning för personal- och bevakningsärenden.

En av cheferna för huvudavdelningarna bör vara tulldirektörens

ställföreträdare. Tulldirektörsassistenttjänsterna böra indragas. Tjänsteåliggandena

för nämnda avdelningsföreståndare böra utformas på ett sätt som

ger dem en vidsträckt befogenhet att handla å tulldirektörens vägnar, dock

med rätt för denne att förbehålla sig beslutanderätten i ärenden av större

vikt, som eljest skulle avgöras av vederbörande avdelningsföreståndare.

Vid linjeavdelningarna bör i anslutning till besparingsberedningens förslag

enhetligt föreståndarskap organiseras på sådant sätt att inrättande av särskilda

befattningar för ändamålet i möjligaste mån undvikes.

Längre än till att i enlighet med vad sålunda anförts uppdraga huvudlinjerna

för en omorganisation av centraltullkamrarna anser jag mig emellertid

nu icke kunna gå, enär detaljerna i de föreliggande förslagen måste underkastas

ytterligare överarbetning, innan den nya organisationen kan sättas

i kraft. Till följd av sin uppfattning i principfrågan har generaltullstyrelsen

icke ingått på någon detaljerad granskning av vare sig det stora antal

lönegradsförändringar som förutsatts i delegationsförslaget eller övriga organisationsdetaljer,

som ej varit av grundläggande betydelse för förslagens

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

struktur. Innan närmare utredning härutinnan föreligger, torde ståndpunkt

icke kunna tagas till alla enskildheter i de framlagda förslagen. Den nya

organisationen bör emellertid kunna sättas i kraft vid ingången av budgetåret

1944/45 och jag förordar att förslag nu avlåtes till riksdagen om principbeslut

i denna fråga.

Det torde böra ankomma på generaltullstyrelsen att vid avgivande av sina

anslagsäskanden för budgetåret 1944/45 framlägga en mera detaljerad plan

till omorganisation av centraltullkamrarna enligt nu angivna grunder. Planen

bör utarbetas under tillvaratagande av de uppslag till besparingar och

rationaliseringar som innefattas i de båda ursprungliga förslagen eller som

kunna framkomma under den fortsatta behandlingen av förslagen.

Tullkamrarna i Hälsingborg och Trelleborg.

Besparingsberedningen har beträffande tullkammaren i Hälsingborg

framlagt förslag till rationalisering av kontorsarbetet varigenom en

tullkontoristtjänst — alternativt en skrivbiträdestjänst — och en tulluppsyningsmanstjänst

skulle kunna indragas, varjämte en arbetsminskning motsvarande

en del av en kammarskrivares arbetstid skulle kunna åstadkommas.

Generaltullstyrelsen har i sin skrivelse den 24 februari 1943 med förnyat

utlåtande angående anslagsbehovet för budgetåret 1943/44 anmält, att styrelsen

numera vidtagit de föreslagna rationaliseringsåtgärderna, vilket medfört

att en tulluppsyningsman helt och en kammarskrivare delvis frigjorts

för annat arbete. Den tullkontoristtjänst vars indragning ifrågasatts

kunde på grund av de av gällande export- och ransoneringsföreskrifter förorsakade

göromålen med fartygsproviantering för närvarande icke undvaras

varjämte det skrivbiträde som alternativt skulle bli övertaligt mast överflyttas

till tullkammarens expedition för kontroll å exportgods på grund av

anhopning av göromål därstädes.

Någon ändring av antalet i personalförteckningen upptagna tulluppsyningsmanstjänster

ansåge sig styrelsen icke böra föreslå. Ej heller bolde någon

indragning av en tullkontoristtjänst eller en skrivbiträdestjänst för närvarande

ske. De företagna rationaliseringsåtgärderna vore emellertid av beskaffenhet

att begränsa behovet av nyanställning vid ökad trafik.

Beträffande tullkammaren i Trelleborg har besparingsberedningen

föreslagit rationaliseringsåtgärder i en omfattning som skulle möjliggöra

indragning av en kammarskrivartjänst och en skrivbiträdestjänst.

Generaltullstyrelsen har i sin sistnämnda skrivelse meddelat att de ifrågasatta

rationaliseringsåtgärderna numera i huvudsak vidtagits. Enligt vad

tullkammaren upplyst erfordrades vid normaltrafik den kammarskrivartjänst

vars indragning föreslagits. Skrivbilrädestjänsten hade visat sig allt fortfarande

behövlig för handläggning av lastningslistor trots den omläggning av

dessa göromål som ägt rum. De vidtagna rationaliseringsåtgärderna kunde

enligt styrelsens mening minska behovet av nyanställning samt bereda möjligheter

att vid ökning av göromålen anställa billigare arbetskraft.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Departements- På grund av de vidtagna rationaliseringsåtgärderna böra en tulluppsyningseren.

manstjänst och en kammarskrivartjänst utgå ur personalförteckningen. Med

hänsyn till beräknad personalavgång före den 1 juli 1943 torde det icke vara

erforderligt att uppföra ifrågavarande tjänster å övergångsstat. Enär rationaliseringsåtgärderna

i övrigt närmast torde beröra icke-ordinarie personal,

bör det ankomma på generaltullstyrelsen att tillvarataga möjligheterna till

besparingar å icke-ordinarieposten genom ändrade personaldispositioner i all

den utsträckning så kan ske med hänsyn till arbetsförhållandena vid ifrågavarande

tullkamrar.

Tullkamrarnas klassificering.

I propositionen nr 165 till 1942 års riksdag behandlades ett av 1939 års

tjänsteförteckningssakkunniga framlagt förslag om införande av befattningar

såsom tullförvaltare av klass 3 i lönegraden A 20 samt uteslutning av befattningarna

såsom dels tullförvaltare av klass 4 i lönegraden A 18 och dels

tullförvaltare av klass 3 i lönegraden A 21. Därvid uttalades att frågan örn

den lämpliga fördelningen av nuvarande tullförvaltartjänster på olika lönegrader

icke syntes kunna helt lösas förrän efter ny klassificering av tullkamrarna.

Emellertid föreslogs i propositionen att de i personalförteckningen

upptagna befattningarna såsom tullförvaltare av klass 4 skulle uppflyttas

från lönegraden A 18 till lönegraden A 20. Därjämte förordades, i enlighet

med förslag av tjänsteförteckningssakkunniga, att befattningen som chef för

tullkammaren i Hälsingborg, vilken var placerad i klass 1 A och lönegraden

A 26, skulle ombildas till en befattning som övertullförvaltare i lönegraden

A 27. Kungl. Maj:ts förslag biföllos av riksdagen.

Generaltullstyrelsen har i sin skrivelse den 30 september 1942 framlagt

förslag till ny klassificering av vissa tullkamrar. Till stöd härför har styrelsen

anfört bland annat följande.

Redan före krigsutbrottet hade tullkamrarnas arbetsuppgifter väsentligt utvidgats

till följd av att ett flertal författningar angående import- och exportförbud,

clearing m. m. utfärdats. Efter krigets utbrott hade den minskning i

tullanstalternas arbete, som inträtt genom nedgången i sjöfart samt i importen

och exporten, delvis motsvarats av ökat arbete på grund av dels import-

och exportregleringarna, dels ock den särskilda samfärdselövervakning

som nödvändiggjorts av krigsförhållandena. Under sådana förhållanden hade

styrelsen icke ansett skäligt att för längre tid helt uppskjuta frågan om en

omklassificering av tullkamrarna utan upptagit denna fråga i den omfattning

styrelsen funnit möjligt utan föregripande av en fullständig, på mera

tillförlitliga statistiska uppgifter grundad klassificering av tullkamrarna.

Styrelsens förslag innebär dels uppflyttning av tullförvaltartjänsten i Haparanda

från lönegraden A 22 till lönegraden A 24 samt av tullförvaltartjänsterna

i Oskarshamn, Örnsköldsvik, Kristinehamn, Umeå, Lund, Charlottenberg,

Eskilstuna, Söderhamn, Västervik, Uddevalla, Skellefteå, Hudiksvall,

Falun, Östersund och Visby från lönegraden A 21 till lönegraden A 22,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

25

dels ock nedflyttning av tullförvaltarijänsterna i Falkenberg, Storlien, Mon.

Sölvesborg och Ronneby från lönegraden A 21 till lönegraden A 20.

Styrelsen har framhållit att den ökning i bruttoavlöningar, som skulle uppkomma

genom omklassificering av tullkamrarna i den begränsade omfattning

styrelsen sålunda föreslagit skulle, sedan innehavarna av de till nedflyttning

föreslagna tullförvaltartjänsterna på grund av placering å annan

tjänst eller eljest avgått från sina befattningar, stanna vid omkring 6,000

kronor.

I sin förenämnda framställning den 12 november 1942 har Sveriges allmänna

tulltjänstemannaförening hemställt om något längre gående uppflyttningar

av tullförvaltartjänster än vad generaltullstyrelsen föreslagit.

Generaltullstyrelsen har i sitt den 24 februari 1943 avgivna utlåtande över

föreningens förslag avstyrkt detsamma i nu berörda delar.

Oaktat ojämnheter kunna föreligga i den klassindelning för tullkamrarna Departement

som nu gäller kan jag, med hänsyn till den stränga återhållsamhet i fråga rhdenom

lönegradsförbättringar som i nuvarande läge måste iakttagas, icke nu

förorda några uppflyttningar i lönegrad för tullförvaltare. Även med hänsyn

till nu rådande trafikförhållanden synes tveksamhet kunna råda örn lämpligheten

av en omreglering av tullförvaltarnas löneställning i enlighet med

det framlagda förslaget. Under sådana omständigheter förordar jag att med

omklassificeringen av tullkamrarna tills vidare får anstå.

Medelsbehov å tullstatens avlöningsanslag m. m.

Generaltullstyrelsens anslagsäskanden i fråga om tullstatens avlöningsanslag

äro i huvudsak intagna i styrelsens förut omförmälda skrivelse den 30

september 1942.

Beträffande medelsbehovet å anslagsposten till avlöningar till ordinarie

tjänstemän, som för innevarande budgetår utgör 13,290,000 kronor, har styrelsen

anfört bland annat följande.

Den utgiftsökning som skulle föranledas av dels den av styrelsen föreslagna

omklassificeringen av vissa tullkamrar, dels ock återbesättande jämiikt

Kungl. Maj :ts beslut den 21 augusti 1942 av sexton tidigare vakanssatta

tjänster vid kustbevakningen har beräknats komma att till största delen motsvaras

av utgiftsminskning genom nedsättning i lönegrad av vissa tjänster

vid centraltullkamrarna samt genom avgång från övergångsstaten.

Belastningen å anslagsposten under budgetåret 1943/44 är svårbedömlig

på grund av dels de ovissa faktorer, som vakanssättningen av tjänster innebär,

dels ock de fortlöpande löneklassuppflyttningarna samt inkallningen av

ordinarie tjänstemän till militärtjänstgöring. De ökade kostnaderna på grund

av löneklassuppflyttningar kompenseras åtminstone till viss del därav, att

tjänstemän, som vid avgång från tjänsten äro placerade i högsta löneklassen

inom vederbörande lönegrad, ersättas med tjänstemän, som placeras i

lägre löneklass inom lönegraden.

Med hänsyn till nu anförda omständigheter har styrelsen ansett sig böra

i förslaget till avlöningsstat uppföra förevarande anslagspost med oförändrat

belopp.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, har uppförts med oförändrat belopp, 1,500 kronor.

Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal har beräknats

till 1,650,000 kronor eller 100,000 kronor lägre belopp än för innevarande

budgetår. Härom har styrelsen anfört bland annat följande.

För budgetåret 1943/44 minskas medelsbehovet under anslagsposten genom

att efter tillsättning av ovanberörda sexton tjänster vid kustbevakningen samt

andra ledigblivna tjänster icke-ordinarie tjänstemän överflyttas till ordinarie

stat. Å andra sidan kan det icke för närvarande förutses, i vad mån åtskilliga

icke-ordinarie tjänstemän, vilka fullgöra militärtjänstgöring eller äro

permitterade, komma att under nästa budgetår återinträda i tjänstgöring.

Vidare ökas kostnaderna från anslagsposten genom uppflyttningar i löneklass.

Med hänsyn till motsvarande utgifter under budgetåret 1941/42 ävensom

till avgång av icke-ordinarie personal på grund av befordringar har styrelsen

emellertid funnit anslagsposten kunna nedsättas till 1,650,000 kronor.

Vissa rationaliseringsåtgärder inom styrelsen minska behovet av att för

tjänstgöring i styrelsen använda personal, som tillhör lokaltullförvaltningen.

Dessa åtgärder ävensom vissa rationaliseringsåtgärder vid lokaltullförvaltningen

äro i och för sig ägnade att medföra minskad belastning å den å avlöningsstaten

för tullstaten uppförda anslagsposten till avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal.

Anslagsposten till rörligt tillägg har beräknats till 2,293,500 kronor eller

15,000 kronor lägre än för innevarande budgetår.

Den särskilda uppbördsposten för ersättning från marinen har föreslagits

uppförd med oförändrat belopp, 300,000 kronor.

I detta sammanhang må nämnas att Sveriges allmänna tillitjänstemannaförening

i en framställning den 12 november 1942 hemställt att de kammarskrivare,

vilka anställts som extra ordinarie kammarskrivare före utgången

av år 1922 och som efter generaltullstyrelsens beprövande ansåges förtjänta

av förbättrad löneställning, skulle placeras i lönegraden Eo 19 mot för närvarande

lönegraden A 16. Vid bifall till denna hemställan beräknades uppkomma

en med 70,000 kronor ökad anslagsbelastning.

I anledning av ett av styrelsen framlagt förslag till inrättande av ett antal

extra ordinarie befattningar i lönegraden Eo 19, avsedda för äldre kammarskrivare,

anförde jag vid anmälan av propositionen 165/1942 att, oaktat vägande

billighetsskäl talade för en viss förbättring av de äldre kammarskrivarnas

löneställning, jag med hänsyn till eljest följda principer i fråga örn

inrättande eller uppflyttning av befattningar under rådande förhållanden icke

vore beredd att tillstyrka i detta ämne framlagda förslag. Vad sålunda anförts

lämnades av riksdagen utan erinran.

Generaltullstyrelsen har i utlåtande den 12 december 1942 över föreningens

framställning tillstyrkt att åtgärder i den riktning föreningen förordal

vidtoges så snart omständigheterna det medgåve. Till stöd härför har styrelsen

åberopat bland annat att de ogynnsamma befordringsförhållandena för

äldre kammarskrivare ingåve betänkligheter med tanke på den minskade

tjänsteduglighet som missmod inför befordringsmöjligheterna kunde medföra

samt att även vägande billighetsskäl talade för en förbättrad löneställ
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 196.

27

ning för tjänstemännen i fråga. Gällande riktlinjer för bekämpande av en

skadlig prisstegring utgjorde dock möjligen hinder för att den ifrågasatta

löneförbättringen nu genomfördes.

I detta sammanhang vill jag anmäla att antalet å tullstatens övergångsstat DeparUmenisuppförda

tullkassörstjänster torde böra minskas från 8 till 7 samt att antalet

tillsyningsmanstjänster å samma stat torde böra minskas från 138 till 108.

Härav betingad jämkning torde böra vidtagas i vid personalförteckningen fogade

anmärkningar. Ifrågavarande förändringar äro betingade av inträdd

eller förväntad personalavgång.

Vad angår förslaget om förbättrad löneställning för äldre kammarskrivare

kan jag i nuvarande läge icke frångå den ställning till hithörande spörsmål

som intogs i propositionen nr 165/1942, och jag kan sålunda icke nu förorda

någon löneförbättring av den föreslagna innebörden.

Medelsbehovet å anslagsposten till avlöningar till ordinarie

tjänstemän är svårbedömt. Bedömningen av medelsbehovet försvåras

bland annat av ovissheten om den inverkan som besparingsberedningens

olika förslag beträffande tullverket i övrigt kunna medföra under nästa budgetår.

Därest någon omklassificering av tullkamrarna icke kommer till stånd,

bortfaller den för detta ändamål beräknade ökningen i anslagsbelastningen.

Anslagsposten synes kunna nedsättas till ett belopp av 13,200,000 kronor.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, torde böra upptagas till oförändrat belopp,

1,500 kronor.

Medelsbehovet för nästa budgetår å anslagsposten till avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal är givetvis beroende bland annat

av i vilken omfattning föreliggande rationaliseringsförslag kunna under

budgetåret medföra personalminskning. En säker bedömning härav är i nuvarande

läge icke möjlig. En nedsättning av posten till 1,600,000 kronor eller

till 50,000 kronor lägre belopp än vad styrelsen föreslagit synes dock kunna

ske.

Anslagsposten till rörligt tillägg bör upptagas till 2,278,500 kronor.

Den särskilda uppbördsposten för ersättning från marinen

bör uppföras med oförändrat belopp, 300,000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet å anslaget skulle alltså utgöra (13,200,000

+ 1,500 + 1,600,000 +2,278,500 — 300,000 ==) 16,780,000 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 196.

Omkostnadsanslaget.

Kungl. Maj:t har den 22 maj 1942 fastställt omkostnadsstat för tullverket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43 (statsliggaren sid.

376).

Samtliga i omkostnadsstaten upptagna utgiftsposter med undantag av

posten till hemliga utgifter äro förslagsposter. Posterna till reseersättningar

och publikationstryck, delposten till övriga expenser samt de under övriga utgifter

upptagna delposterna till dels drift och underhåll av fortskaffningsmateriel,

dels legor för fortskaffningsmateriel, dels ock beklädnad och beväpning,

äro emellertid maximerade av Kungl. Maj:t.

I sin förut omförmälda skrivelse den 30 september 1942 har generaltullstyrelsen

framlagt beräkning rörande medelsbehovet för budgetåret 1943/44

under omkostnadsanslaget. Den av styrelsen beräknade medelsåtgången för

nästa budgetår framgår av följande sammanställning, vari tillika angivits

medelsåtgången för budgetåret 1941/42 ävensom anvisade medel för budgetåret

1942/43.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

Sjukvård m. m.................................

Reseersättningar................................

Expenser:

a. Bränsle, lyse och vatten ..................

b. Övriga expenser ..........................

Publikationstryck..............................

Hemliga utgifter ..............................

Övriga utgifter:

a. Drift och underhåll av fortskaffningsmateriel

b. Legor för fortskaffningsmateriel ............

c. Utbildning i tulltjänsten ..................

d. Beklädnad och beväpning..................

e. Vissa bötesandelar m. m...................

f. Diverse utgifter............................

Summa kronor

Utgifter

under

1941/42

Anvisade

medel för

1942/43

Äskade

medel för

1943/44

129,769

124,000

124,000

291,466

330,000

330,000

435,460

375,000

450,000

501,293

550,000

500,000

27,034

30,000

30,000

2,000

2,000

2,000

214,244

300,000

300,000

90,066

110,000

100,000

3,726

3,700

3,7(10

13,018

90,000

80,000

51,943

35,000

35,000

71,535

100,300

95,300

1,831,554

2,050,000

2,050,000

Beträffande medelsbehovet för budgetåret 1943/44 har styrelsen i skrivelsen

den 30 september 1942 vidare framhållit i huvudsak följande.

Belastningen å anslagsposten till reseersättningar kunde icke med säkerhet

bedömas. Möjligen komme de dagavlöningar, som enligt gällande författningsbestämmelser

angående användning inom marinen av tullverkets

kustbevakning skulle utgå till tjänsteman vid kustbevakningen, att överstiga

de i resereglementet för tullverket fastställda patrulleringslraktamentena. Utgifterna

å anslagsposten vore vidare beroende av i vilken omfattning tullförrättningar

utom tullplatser komme att påfordras av allmänheten. Under sådana

förhållanden borde posten upptagas med oförändrat belopp.

I fråga om utgifterna för bränsle, lyse och vatten vore en ökning av anslagsbelastningen

sannolik varför för ändamålet beräknats 450,000 kronor.

För övriga expenser syntes däremot ett till 500,000 kronor sänkt belopp vara

tillräckligt.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 196.

29

Medelsbehovet i fråga om drift och underhåll av fortskaffningsmateriel

vore delvis beroende av i vilken omfattning kustbevakningen komme att vara

ställd till marinens förfogande, enär kustbevakningens användning inom

marinen förutsattes medföra ökad drivmedelsförbrukning. Vidare hade avsevärda

prisstegringar å drivmedel ägt rum. Det kunde därför förutses, att utgifterna

från nämnda delpost komme att under nästa budgetår väsentligt överstiga

utgifterna under budgetåret 1941/42. Då några mera noggranna beräkningar

icke kunde företagas, borde posten upptagas med oförändrat belopp.

Med hänsyn till belastningen syntes delposten till legor för fortskaffningsmateriel

kunna nedsättas till 100,000 kronor, även om en förhöjning av legobeloppen

komme att inträda till följd av prisstegring.

Delposten till utbildning i tulltjänsten syntes kunna begränsas till vad som

erfordrades för korrespondenskurser. I den mån nya undervisningskurser bleve

erforderliga förutsatte styrelsen, att Kungl. Majit komme att ställa medel

till styrelsens förfogande för ändamålet.

Att utgifterna för beklädnad och beväpning under budgetåret 1941/42 uppgått

till endast omkring 13,000 kronor berodde bland annat på dels leveranssvårigheter,

dels övergången till textilransonering, dels ock betydande lagertillgång.

För nästa budgetår erfordrades för ifrågavarande ändamål ett belopp

av 80,000 kronor.

Delposten till vissa bötesandelar m. m. kunde, trots överskridandet under

budgetåret 1941/42, upptagas till oförändrat belopp med hänsyn till att en

betydande nedgång i smugglingen inträtt.

För diverse utgifter kunde avses ett 5,000 kronor lägre belopp än för innevarande

budgetår.

Uppbördsposten för ersättning från marinen borde uppföras med oförändrat

belopp, 250,000 kronor. Efter avdrag av sistnämnda belopp från den i

förestående sammanställning upptagna summan, 2,050,000 kronor, skulle

medelsbehovet å omkostnadsanslaget utgöra 1,800,000 kronor eller samma belopp

som anvisats för innevarande budgetår.

Bland annat med hänsyn till numera föreliggande belastningssiffror torde Departementmedelsbehovet

å tullverkets omkostnadsstat för nästa budgetår i vissa avse- chefenenden

kunna beräknas något lägre än vad generaltullstyrelsen förutsatt.

Sålunda torde för bränsle, lyse och vatten kunna beräknas 400,000 kronor,

för beklädnad och beväpning 60,000 kronor samt för diverse utgifter 85,300

kronor.

I övrigt har jag icke något att erinra mot styrelsens beräkningar i fråga örn

omkostnadsanslaget.

Anslaget skulle således upptagas med (124,000 + 330,000 + 400,000 +

500.000 + 30,000 + 2,000 + 300,000 + 100,000 + 3,700 + 60,000 +

35.000 + 85,300 — 250,000 =) 1,720,000 kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande personalförteckning för generaltullstyrelsen:
Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat:

1 generaltulldirektör ............................ C 12

1 kustbevakningschef .......................... C 5

5 byråchefer .................................. A 30

1 byrådirektör och ombudsman .................. A 28

1 byråinspektör och föreståndare för tullverkets huvudlaboratorium

............................ A 26

1 förste aktuarie och chef för statistiska avdelningen A 26

1 sekreterare .................................. A 26

5 byråinspektörer .............................. A 24

2 förste revisorer .............................. A 24

1 kamrerare .................................. A 24

3 aktuarier .................................... A 21

3 notarier .................................... A 21

11 revisorer .................................... A 21

3 tullkontrollörer .............................. A 21

11 kammarskrivare ............................ A 16

1 materialförvaltare ............................ A 15

1 assistent .................................... A 14

3 kansliskrivare .............................. A 11

3 kontorister .................................. A 9

1 förrådsförman .............................. A 7

1 förste expeditionsvakt ........................ A 7

14 kanslibiträden .............................. A 7

9 expeditionsvakter ............................ A 5

21 kontor sbiträden .............................. A 4

7 skrivbiträden ................................ A 2

Tjänsteman å övergångsstat:

1 registrator .................................. A 14

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

31

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än 2 0:

1 byråingenjör ................................ Eo 26

1 byråinspektör .............................. Eo 24;

Anm.: En kansliskrivartjänst å ordinarie stat skall hållas vakant, intill

dess den å övergångsstat uppförde registratom avgår från sin befattning.

dels godkänna följande avlöningsstat för generaltullstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1943/44:

Avlöningsstat.

U tgif ter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis .......................... kronor 641,000

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t........ » 1,200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie perso
nal

.............................. » 148,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. » 116,800

Summa kronor 907,000

Särskilda uppbördsmedel:

Ersättning från marinen ................ kronor 7,000

Nettoutgift kronor 900,000;

dels till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare hos

generaltullstyrelsen å driftbudgeten under sjunde huvudtiteln

för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag

av.............................. kronor 900,000;

dels godkänna de framlagda huvudgrunderna för en omorganisation

av centraltullkamrarna, avsedd att träda i tilllämpning

den 1 juli 1944;

dels godkänna följande personalförteckning för tullstaten:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat:

1. Lokaltull förvaltningen.

3 tulldirekLörer................................ A 29

3 tullöverinspektörer .......................... A 27

1 överlullförvaltare ............................ A 27

3 tullbevakningschefer ......................... A 26

3 tulldirektörsassistcnter ....................... A 26

5 tullförvaltare av klass 1 A.................... A 26

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 196.

Befattning Lönegrad

3 tullkommissarier ............................ A 26

7 tullförvaltare av klass 1 B.................... A 24

21 tullöverkontrollörer .......................... A 24

17 förste tullkontrollörer ........................ A 22

17 tullförvaltare av klass 2 ...................... A 22

20 tullförvaltare av klass 3 ...................... A 21

132 tullkontrollörer ............................ A 21

6 tullförvaltare av klass 4 ...................... A 20

3 tullkassörer ................................ A 18

315 kammarskrivare ............................ A 16

24 tullmästare ................................ A 15

26 tulluppbördsman ........................... A 15

152 tullkontorister ............................. A 12

131 tullöveruppsyningsman ...................... A 12

2 kansliskrivare .............................. A 11

4 kontorister ................................ A 9

1,099 tulluppsyningsman .......................... A 8

31 kanslibiträden .............................. A 7

507 tullvakter ................................. A 5

60 kontorsbiträden ............................ A 4

30 skrivbiträden .............................. A 2

2. Kustbevakningen.

4 kammarskrivare ............................ A 16

22 kustöveruppsyningsmän ..................... A 12

55 kustuppsyningsman ........................ A 8

53 förste kustvakter ........................... A 7

163 kust vakter ................................. A 6

55 kustbevakningsbiträden ...................... A 5

4 kontorsbiträden ............................ A 4

3. Gränsbevakningen.

1 gränsbevakningschef ........................ A 24

1 kammarskrivare ........................... A 16

6 gränsöveruppsyningsmän .................... A 12

188 gränsuppsyningsmän ........................ A 8

Tjänstemän å övergångsstat:

7 tullkassörer ................................ A 18

108 tillsyningsman ............................. A 6;

Anm. 1. 7 tuliuppbördsmanstjänster å ordinarie stat må tillsättas endast

i den mån 7 tullkassörer å övergångsstat avgå från sina befattningar.

Anm. 2. 108 tullvakttjänster å ordinarie stat må tillsättas endast i den

mån 108 tillsyningsman å övergångsstat avgå från sina befattningar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 196. oå

dels godkänna följande avlöningsstat för tullstalen, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1943/44:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

förslagsvis ...................... kronor 13,200,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t ........ » 1,500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis.............. » 1,600,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 2,278,500

Summa kronor 17,080,000;

Särskilda uppbördsmedel:

Ersättning från marinen .............. kronor 300,000

Nettoutgift kronor 16,780,000;

dels till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare å

tullstaten å driftbudgeten under sjunde huvudtiteln för budgetåret

1943/44 anvisa ett förslagsanslag av kronor 16,780,000;

dels godkänna följande omkostnadsstat för tullverket, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1943/44:

Omkostnadssiat.

Utgifter:

1. Sjukvård m. m., förslagsvis.......... kronor 124,000

2. Reseersättningar, förslagsvis ........ » 330,000

3. Expenser, förslagsvis ................ » 900,000

4. Publikationstryck, förslagsvis ........ » 30,000

5. Hemliga utgifter.................... » 2,000

6. övriga utgifter, förslagsvis .......... » 584,000

Summa kronor 1,970,000

Särskilda uppbördsmedel:

Ersättning från marinen .............. kronor 250,000

Nettoutgift kronor 1,720,000;

dels ock till Tullverket: Omkostnader å driftbudgeten

under sjunde huvudtiteln för budgetåret 1943/44 anvisa ett

förslagsanslag av ...................... kronor 1,720,000.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 196—197. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

E. Reuterswärd.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1943:410 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1943/44 till tullverket jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten
  2. SU 1943:193 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1943/44 till tullverket jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten