Angående anslag till tullverket för budgetåret 1943\44
1943-04-09 · 34 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 31 av 34 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1943:196, Angående anslag till tullverket för budgetåret 1943\44
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 196.
1
Nr 196.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till tullverket
för budgetåret 1943\44; given Stockholms slott
den 9 april 1943.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
9 april 1943.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför.
Under rubriken Tullverket äro i riksstaten för innevarande budgetår uppförda
tre förslagsanslag, nämligen ett å 944,000 kronor till avlöningar till
befattningshavare hos generaltullstyrelsen, ett å 17,050,000 kronor till avlöningar
till befattningshavare å tullstaten samt ett å 1,800,000 kronor till omkostnader.
I skrivelse den 30 september 1942 gjorde generaltullstyrelsen framställning
angående medelsbehovet under förenämnda tre anslag för budgetåret 1943/44.
Vid anmälan i statsverkspropositionen av frågan örn tullverkets anslagsbehov
för nästa budgetår framhöll jag, att de i samverkan med besparingsberedningen
bedrivna, för riksdagen tidigare anmälda organisationsunder
Kihang
till riksdagens protokoll 19i3. 1 sami. Nr 196—197.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 196.
sökningarna inom tullverket (jfr prop. nr 165/1942) numera slutförts och
jämte särskilda, likaledes på besparingsberedningens föranstaltande igångsatta
sakkunnigutredningar resulterat i ett flertal i särskilda promemorior
avgivna förslag. I avvaktan på slutligt ställningstagande till förslagen och
med hänsyn till önskvärdheten av att vid bedömande av anslagsbehovet för
nästa budgetår ännu någon tid lia kunnat följa utvecklingen inom verkets
arbetsområde förordade jag, att anslagen till tullverket i riksstatsförslaget
upptoges med endast beräknade belopp. I enlighet med av generaltullstyrelsen
i skrivelsen den 30 september 1942 gjord uppskattning beräknades därvid
generaltullstyrelsens avlöningsanslag till 920,000 kronor, tullstatens avlöningsanslag
till 16,935,000 kronor och omkostnadsanslaget till 1,800,000
kronor.
Sedermera har generaltullstyrelsen i skrivelse den 24 februari 1943 — i samband
med utlåtande över en av besparingsberedningen avgiven, i det följande
närmare behandlad promemoria angående rationaliseringsundersökningar i
tullverket — avgivit förnyat utlåtande i fråga örn tullverkets anslagsbehov
för budgetåret 1943/44. Någon ändring i de anslagsbelopp som av styrelsen
äskats i förenämnda skrivelse den 30 september 1942 har därvid icke föreslagits.
Innan jag här ingår på frågan örn anslag till tullverket för nästa budgetår,
torde jag få lämna en kortfattad redogörelse för de av besparingsberedningen
framlagda förslagen i fråga om tullverket samt deras fortsatta handläggning.
1) I en promemoria angående anordnande au inhägnade bevakningsområden
inom tullhamnar har föreslagits, att hamnar, avsedda huvudsakligen
för utrikes trafik, inhägnades på betryggande sätt i syfte att åstadkomma en
rationalisering av tullverkets bevakning till förmån jämväl för trafikanterna.
Promemorian jämte däröver avgivna utlåtanden har genom beslut av
Kungl. Majit den 5 mars 1943 överlämnats till inom socialdepartementet tillkallade
sakkunniga för utredning av vissa bevakningsfrågor för att av de
sakkunniga tagas i övervägande vid fullgörande av dem anförtrott uppdrag.
2) I en promemoria angående nattvaktstjänsten vid lokaltull förvaltningen
m. m. har framlagts förslag till viss omläggning av nuvarande tjänstgöringssystem
ävensom förslag angående tillhandahållande av fortskaffningsmedel
för tjänstebruk samt angående regler för tidskompensation för övertidstjänstgöring.
Promemorian har jämte däröver avgivna utlåtanden genom beslut av
Kungl. Majit den 19 februari 1943 överlämnats till generaltullstyrelsen.
Kungl. Majit har därvid uppdragit åt styrelsen att verkställa fortsatt utredning
i ämnet innefattande jämväl praktiska försök samt att, så snart omständigheterna
medgåve, inkomma med en sammanfattande redogörelse för
resultaten av verkställda försök och ytterligare vidtagna åtgärder i ärendet.
3) I fyra särskilda promemorior ha förslag framlagts till dels åtgärder för
minskning av liggetiden för gods i tullhamn, dels vissa lättnader i tullkontrollen
vid transport av tullgods inom tullplats, dels höjning av ersättningen
till tullverket för begagnande av tullnederlag, dels höjning i vissa fall av ersättningen
för extra tullförrättningar.
Genom särskilda beslut denna dag har Kungl. Maj :t i anledning av promemoriorna
dels anbefallt generaltullstyrelsen att i vissa fall träffa avtal med
transportföretag om utkörning av tulltaxerat gods för varuhavarens räkning.
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 196.
dels förordnat angående vissa lättnader i fråga om tullkontrollen vid transport
av tullgods inom tullplats, dels ock förordnat, att promemorian angående
höjning i vissa fall av ersättningen för extra tullförrättningar skulle
jämte däröver avgivna yttranden överlämnas till generaltullstyrelsen.
4) I en promemoria angående ombildning av generaltullstyrelsens personalbyrå
till en drifttjänstbyrå har föreslagits en omorganisation av personalbyrån
i syfte att bättre tillgodose tullverkets driftsekonomi.
Över promemorian har generaltullstyrelsen den 24 februari 1943 avgivit
infordrat utlåtande.
5) I fyra särskilda promemorior angående dels tullverkets redovisningsväsende,
dels journaliseringen av utrikes fartygs- och luftfartygstrafiken, dels
konfiskations journalens förande, dels arbetet vid f rihamnstull förvaltningarna
har föreslagits viss omläggning av journaliseringen och redovisningen av
transportmedel, gods och uppbörd m. m.
Promemoriorna äro föremål för remissbehandling. Remisstiden utgår den
31 maj 1943.
6) I en promemoria angående rationalisering sunder sökningar i tullverket
har lämnats en redogörelse för undersökningar i generaltullstyrelsen, vid
centraltullkamrarnas i Stockholm, Göteborg och Malmö huvudkontor samt
vid tullkamrarna i Hälsingborg och Trelleborg. Som resultat av undersökningarna
ha framlagts förslag till vissa arbetsförenklande åtgärder samt till
omorganisation av centraltullkamrarna.
Enligt vad av promemorian framgår ha under rationaliseringsundersökningarnas
gång vissa arbetsförenklingsåtgärder genomförts av generaltullstyrelsen
i samråd med besparingsberedningens organisationsavdelning i tullverket.
Ytterligare rationaliseringsåtgärder lia, enligt vad som framgår av generaltullstyrelscns
förut omförmälda skrivelse den 24 februari 1943 med förnyat
utlåtande i fråga om anslagsbehovet för budgetåret 1943/44, numera
vidtagits eller av styrelsen föreslagits till genomförande.
7) I en promemoria angående arbetsstudier, utförda på arbeten inom vissa
tullbehandlingsavdelningar har framhållits, att företagna arbetsstudier visat,
att möjligheter förefunnes att effektivisera arbetssätt och arbetsmetoder vid
tulltaxeringen. I promemorian förordas fördenskull anordnande av praktiska
prov för utrönande av besparingsmöjligheterna.
Promemorian är föremål för remissbehandling. Remisstiden utgår den 31
maj 1943.
8) Enligt en utredning rörande tullklarering i ökad omfattning genom postverkets
försorg av postförsändelser, som inkomma till tullområdet, skulle vid
en ökad omfattning av förtullningen av postpaket genom postverket betydande
årliga besparingar kunna vinnas. I nuvarande tidsläge med importoch
valutarestriktioner m. m. borde emellertid frågan tills vidare anstå, till
dess förtullningsförfarandet kunde återgå till normala former. I förslaget
har även berörts lokalfrågan för tullavdelningen för postpaket i Stockholm.
Promemorian har genom beslut av Kungl. Maj:t den 29 januari 1943 överlämnats
till generaltullstyrelsen.
9) I ett betänkande angående den statliga statistikens organisation lia berörts
vissa frågor angående statistikarbetet inom generaltullstyrelsen. Några
i detalj utformade förslag i detta hänseende lia emellertid icke avgivits.
Av en jämförelse mellan de för innevarande budgetår anvisade anslagen
till tullverket och de av styrelsen i förutnämnda skrivelse den 30 september
1942 äskade anslagsbeloppen framgår, att tullverkets anslagsäskanden
4
Kunyl. Muj:ts proposition nr 196.
för nästa budgetår med 139,000 kronor understiga den sammanlagda medelsanvisningen
för innevarande budgetår, varvid minskningen helt faller
på avlöningsanslagen.
I sin skrivelse den 24 februari 1943 med förnyat utlåtande angående anslagsbehovet
för budgetåret 1943/44 har generaltullstyrelsen redogjort för
sin uppfattning om den inverkan ett genomförande av besparingsberedningens
i det föregående under 6) omförmälda förslag skulle få för budgetåret
1943/44. Styrelsen har därvid anfört i huvudsak följande.
Någon minskning i det av styrelsen i skrivelsen den 30 september 1942
beräknade anslagsbehovet skulle icke uppkomma genom indragning av några
av de tjänster, som för närvarande äro vakanssatt^ eller bliva vakanta
inom en mera näraliggande tid. Medel för avlöningar vid sådana tjänster
äro nämligen icke beräknade i styrelsens stalförslag. Ej heller kan det förutsättas,
att genom överförande av tjänstemän å övergångsstat besparingar
skulle kunna vinnas under nästa budgetår, enär det är ovisst, när avgång från
övergångsstaten komme att ske. Förflyttning av ordinarie tjänstemän till
andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, kan visserligen enligt
gällande avlöningsbestämmelser äga rum, men i vad mån dylik åtgärd skulle
vara möjlig torde icke kunna bedömas utan särskild utredning. Hittills har
sådan förflyttning utan ansökning icke förekommit och torde icke böra ske
utan tungt vägande skäl.
För åstadkommande av omedelbara besparingar skulle det kunna tänkas
ifrågakomma, att extra ordinarie tjänstemän entledigades, vilket kan ske
efter uppsägning, i allmänhet tre månader före anställningens upphörande.
Under sommaren och hösten 1940 beräknades på grund av trafikens nedgång
ett visst överskott av extra ordinarie personal förefinnas. Av detta
skäl permitterades på obestämd tid praktiskt taget samtliga extra tjänstemän
vid tullverkets lokalförvaltning och kustbevakning. En så genomgripande
åtgärd som uppsägning av extra ordinarie tjänstemän innebär ansåg
styrelsen däremot icke böra ifrågakomma. Dessa tjänstemän intaga i
fråga örn rätt till tjänste- och familjepension en med ordinarie tjänstemän
jämförlig ställning. Starka billighetsskäl tala även mot entledigande
av extra ordinarie tjänstemän. En under hösten 1940 verkställd undersökning
utvisade, att de extra ordinarie tjänstemännens levnadsålder då
utgjorde i medeltal 26 år och att deras genomsnittliga tjänstgöringstid i
statstjänst var 5.9 år. Vidare voro 52 procent av de extra ordinarie tjänstemännen
gifta eller eljest försörjningspliktiga. I stället för att entlediga extra
ordinarie tjänstemän sökte därför styrelsen bereda dem anställning utom
tullverket. För närvarande innehava 59 extra ordinarie skrivbiträden anställningar
utom tullverket mot avstående av hela avlöningen från verket.
Härjämte äro 163 extra ordinarie tjänstemän inkallade till militärtjänstgöring,
varvid de frånträda en del av och i vissa fall samtliga sina avlöningsförmåner
såsom extra ordinarie tjänstemän.
Antalet i medeltal tjänstgörande icke-ordinarie tjänstemän i tullverket
under åren 1939—1942 utgjorde 970 respektive 795, 491 och 408.
I den mån det skulle befinnas vara möjligt att genom de i ifrågavarande
promemoria föreslagna åtgärderna ytterligare minska behovet av extra ordinarie
tjänstemän, har styrelsen av ovan anförda skäl ansett entledigande
av sådan personal icke böra ske. Styrelsen har därför tagit förevarande förslag
under övervägande huvudsakligen ur den synpunkten, huruvida desammas
genomförande skulle kunna begränsa behovet av nyanställning av
personal, sedan mera normala förhållanden inträtt.
5
Kungl. May.ts proposition nr 196.
Av den nu lämnade redogörelsen för besparingsberedningens promemorior Departemtni«- rörande tullverket framgår, att åtskilliga av de framlagda förslagen alltjämt
äro under remissbehandling eller eljest föremål för fortsatt utredning. Det
är icke nu möjligt att närmare bedöma vilken inverkan ett genomförande av
dessa förslag kan få på tullverkets medelsbehov. I fråga om andra förslag
kan ett säkert bedömande av förslagens ekonomiska innebörd icke ske med
hänsyn till föreliggande svårigheter att genom entlediganden eller annorledes
minska personalkadrerna. Oberoende av den större eller mindre ekonomiska
betydelsen av här föreliggande besparingsmöjligheter är det emellertid angeläget
att dessa möjligheter tillvaratagas. Jag förutsätter, att generaltullstyrelsen
i fortsättningen ägnar dessa spörsmål noggrann uppmärksamhet.
Det torde vara lämpligt att styrelsen i samband med avgivande av anslagsäskanden
för budgetåret 1944/45 lämnar en sammanfattande redogörelse
för den fortsatta handläggningen inom styrelsen av besparingsberedningens
till styrelsen i olika sammanhang överlämnade förslag. Därvid böra
även redovisas de besparingar som vunnits eller anses kunna vinnas utöver
vad som angivits i styrelsens förut omförmälda skrivelse den 24 februari
1943 med förnyat utlåtande i fråga om tullverkets anslagsbehov för hudgetåret
1943/44.
Jag övergår nu till att under de olika anslagsrubrikerna behandla frågan
om tullverkets medelsbehov för nästa budgetår.
Anslaget till avlöningar till befattningshavare hos
generaltullstyrelsen.
Gällande personalförteckning för generaltullstyrelsen är fastställd genom
Kungl. Maj:ts beslut den 22 maj 1942 (statsliggaren sid. 372). Kungl. Maj:t
har samma dag fastställt följande avlöningsstat för generaltullstyrelsen, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43.
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis........ kronor 048,000
2. Arvode, bestämt av Kungl. Majit.................... » 1,200
3. Avlöningar till övrig icke-ordinaric personal ..... » 180,000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... » 121,800
Summa kronor 951,000
Särskilda uppbördsmedel:
Ersättning från marinen .............................. kronor 7,000
Nettoutgift kronor 944,000.
6
Kunell. Maj:ts proposition nr 196.
Kontorsrationalisering. I till generaltullstyrelsen under hand överlämnade
promemorior samt i förut omförmälda promemoria angående rationaliseringsundersökningar
i tullverket ha från besparingsberedningen framlagts åtskilliga
förslag till förenkling av kontorsarbetet inom generaltullstyrelsen.
Förslagen avse huvudsakligen beträffande kanslibyrån övergång
till lösbladssystem vid diarieföringen, upphörande av översändandet från
bränsle-, handels-, livsmedels- och trafikkommissionerna av licenskopior
till generaltullstyrelsen eller i allt fall slopande av diarieföringen av nämnda
kopior, förenkling av expedieringen av statistiska uppgifter samt förenkling
av arbetet med registrering av för tullförseelser efterlysta personer.
I fråga om personalbyrån har föreslagits överflyttning av behandlingen
av löneklassärenden till nämnda byrå från kameralbyrån, ändrad personalbokföring,
utvidgad personalstatistik m. m.
Beträffande kameralbyrån har föreslagits omläggning av förrådsbokförmgen,
förenklat upphandlingsförfarande, ändrad arbetsfördelning m.
m. i fråga om månadsrevisionen, ökad inspektion av tullanstalterna m. m.
Granskningen av restitutionsärenden å revisionsbyrån har ansetts
kunna rationaliseras. Därjämte har föreslagits kontroll av restitutionsansökningar
vid besök hos vederbörande näringsidkare, enklare former för beslut
örn utbetalning av restitutioner samt omläggning av granskningen av
redogörelsehandlingar. Beträffande byråns statistiska avdelning har föreslagits
anskaffning av summastansmaskiner och utökning av antalet räkneverk
i tabulatorer, förändrad kontroll av exportverifikationer mot tabulerad kontrollremsa
m. m.
I fråga om tullbehandlingsbyrån ha framlagts vissa detaljförslag
till rationalisering av det egentliga byråarbetet, varjämte ifrågasatts
minskning av personalen på det under byrån hörande huvudlaboratoriets
verkstad m. m. Definitivt ställningstagande till frågan örn personalbehovet
å verkstaden borde dock anstå i avvaktan på verkställande av vissa ytterligare
undersökningar.
Genom de föreslagna rationaliseringsåtgärderna på de olika byråerna skulle
fem extra ordinarie skrivbiträden kunna undvaras, varav två å envar av
kansli- och personalbyrån och ett å kameralbyrån. Vidare skulle två kammarskrivartjänster
å revisionsbyrån kunna indragas och en kammarskrivartjänst
å kameralbyrån ersättas med en tjänst i biträdesgrad. Å andra
sidan borde i rationaliseringssyfte en kammarskrivartjänst fi lönegraden
A 16) å personalbyrån ombildas till en tjänst i lönegraden A 21. Genom
vissa omläggningar av arbetet å revisionsbyråns statistiska avdelning beräknades
4—5 biträden kunna undvaras. Den ifrågasatta personalminskningen
å det under tullbehandlingsbyrån lydande huvudlaboratoriet beräknades
medföra indragning av en tulluppsyningsmanstjänst samt möjligen
även av en tullvakttjänst.
Genom vissa ändringsarbeten i generaltullstyrelsens lokale
r till en beräknad engångskostnad av omkring 15,000 kronor skulle enligt
förslagen personalbesparingar uppnås motsvarande 5—7 personer.
Genom förenkling av uppassning och budskickning inom
styrelsen beräknades uppkomma en årlig personalminskning av 6—8
man.
Ett anordnande av telefonväxel för generaltullstyrelsen och centraltullkammaren
i Stockholm har ansetts innebära avsevärda fördelar i olika
avseenden.
__ Den sammanlagda kostnadsminskningen vid genomförande av de olika
förslagen har uppskattats till omkring 110,000 kronor, varvid bortsetts från
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 196.
uppkommande engångskostnader. I beloppet är inräknat kristillägg efter 8
procent.
Enligt vad generaltullstyrelsen uttalat i sina skrivelser angående tullverkets
medelsbehov för budgetåret 1943/44 hade åtskilliga åtgärder i rationaliseringssyfte
företagits i anledning av förslagen.
Sålunda hade efter överenskommelse med trafik- och bränslekommissionerna
översändandet till styrelsen av licenskopior från nämnda kommissioner
upphört. Diarieföringen å kanslibyrån av licenskopior hade slopats, förrådsbokföringen
hade omlagts, upphandlingsförfarandet hade förenklats,
granskningen av redogörelsehandlingar hade omlagts, uppassningen och budskickningen
inom styrelsen hade omorganiserats på så sätt att vaktpersonalen
inom styrelsen minskats med 5 man i förhållande till vaktpersonalens antal
vid tiden för avslutandet av besparingsberedningens organisationsundersökningar
inom styrelsen, varjämte ett antal mindre rationaliseringsatgärder
i fråga örn olika arbetsdetaljer befunnits möjliga att genomföra. Beträffande
en del av förslagen erfordrades enligt styrelsens mening ytterligare utredning
eller överväganden, medan vissa andra förslag icke ansages kunna
accepteras. I den mån ett genomförande av de av styrelsen godtagna förslagen
möjliggjorde personalminskning, paverkade denna icke personalförteckningen
på annat sätt än att till följd av omläggningen av granskningen av redogörelsehandlingar
en kammarskrivareänst i lönegraden A 16 kunde indragas.
Enär innehavaren av denna tjänst från och med den 1 juli 1943 syntes kunna
placeras å vakant kammarskrivartjänst vid lokaltullförvaltningen, behövde
tjänsten icke uppföras å övergångsstat.
Ombildning av styrelsens personalbyrå. I en förut omförmäld promemoria
har besparingsberedningen föreslagit ombildning av generaltullstyrelsens personalbyrå
till en drifttjänstbyrå. Förslaget innebär beträffande personalbeståndet
å byrån att en kammarskrivartjänst skulle utbytas mot en övermspektörstjänst
i lönegraden A 27. Förslaget har huvudsakligen motiverats med
behovet av ett organ, som kontinuerligt kunde tillse att arbetet inom tullverket
bedreves på det ur driftsekonomisk synpunkt mest tillfredsställande
sättet.
Generaltullstyrelsen har i sitt utlåtande den 24 februari 1943 över ifrågavarande
promemoria tillstyrkt en förstärkning av personalbyrån främst i
syfte att genom en utvidgning av inspektionsverksamheten öka verksledningens
möjligheter att åstadkomma bästa möjliga arbetsorganisation och ekonomisering
i fråga om personalens användning inom verket. Det vore emellertid
enligt styrelsens mening tillräckligt att för detta ändamål inrätta en
byråinspektörstjänst i lönegraden Eo 24 i stället för, såsom besparingsberedningen
föreslagit, en överinspektörstjänst i lönegraden A 27. Då styrelsen
icke ville motsätta sig att av besparingsberedningen bedrivna rationaliseringsundersökningar
genom arbetsstadier i erforderlig omfattning fullföljdes i
styrelsens regi, hemställde styrelsen därjämte, att en tillfällig befattningshavare
med sakkunskap på detta område måtte få anställas hos styrelsen med
arvode enligt av Kungl. Maj:t fastställt belopp.
opaginerad Kontrollera mot PDF
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 196.
En förstärkning'' av personalbyrån med en byråinspektörstjänst i lönegraden
Eo 24 förutsatte ändring av personalförteckningen. Den indragning av en
kammarskrivartjänst, som besparingsberedningen ansett möjlig vid inrättandet
av en byråinspektörstjänst, borde tills vidare anstå. I stället syntes den
kammarskrivartjänst, som omedelbart eller i succession bleve vakant efter
den som erhölle förordnande såsom extra ordinarie byråinspektör, böra lämnas
utan vikarie och innehavaren av en kammarskrivartjänst på personalbyrån
beordras tjänstgöra vid lokaltullförvaltningen, därest så befunnes möjligt
trots den ökning av göromålens omfattning sorn kunde förväntas till
följd av den ifrågasatta utvidgningen av inspektionsverksamheten.
Medelsbehov. Generaltullstyrelsen har i sina förut angivna skrivelser den
30 september 1942 och den 24 februari 1943 framlagt beräkningar rörande
medelsbehovet under förevarande anslag för nästa budgetår.
Belastningen å anslagsposten till ordinarie tjänstemän under budgetåret
1941/42 hade uppgått till omkring 642,000 kronor. En minskning av anslagsbelastningen
med 6,891 kronor vore visserligen att förvänta genom den av
styrelsen förordade indragningen av en kammarskrivartjänst. Å andra sidan
beräknades en ökad anslagsbelastning av omkring 5,500 kronor till följd
av löneklassuppllyttningar. Oaktat en viss nettominskning å anslagsposten sålunda
kunde förväntas, hade styrelsen, då på grund av militärinkallelser belastningen
icke kunde med större säkerhet beräknas, uppfört ifrågavarande
anslagspost med oförändrat belopp, 648,000 kronor.
Anslagsposten till arvode, bestämt av Kungl. Maj:t, har av styrelsen uppförts
med oförändrat belopp, 1,200 kronor.
Fran anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordjnarie personal hade,
enligt vad generaltullstyrelsen anfört i sin skrivelse den 30 september 1942,
under budgetåret 1941/42 bestritts utgifter till ett sammanlagt belopp av omkring
134,000 kronor. Behovet av icke-ordinarie personal hos styrelsen vore
till viss grad beroende av utrikestrafikens omfattning, varför beräkningen av
utgifterna under anslagsposten under nuvarande förhållanden måste bliva
osäker. På grund av belastningen under budgetåret 1941/42 men med hänsyn
tagen även därtill, att anslagsposten icke vore förslagsvis beräknad, hade styrelsen
uppfört anslagsposten med 160,000 kronor eller med 20,000 kronor
lägre belopp än för .innevarande budgetår. I sin skrivelse den 24 februari
1943 med utlåtande angående förslaget om drifttjänstbyrå har generaltullstyrelsen
framhållit att den av styrelsen i skrivelsen förordade förstärkningen
av personalbyrån medförde en merbelastning av ifrågavarande anslagspost
med dels 9,462 kronor, utgörande beräknad nettoavlöning till en byråinspektör
i lönegraden Eo 24, dels ock arvode till en expert i fråga om arbetsstudier.
Med hänsyn emellertid till att anslagsbelastningen å icke-ordinarieposten
för hela innevarande budgetår kunde beräknas till 125,000 kronor
kunde posten bibehållas vid det tidigare beräknade beloppet av 160,000
kronor. Härtill bidroge ock, enligt vad styrelsen i sin skrivelse den 24 februari
1943 med förnyat yttrande i fråga örn anslagsbehovet för budgetåret
1943/44 uttalat, den omständigheten att av styrelsen vidtagna rationalise
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 196.
9
ringsåtgärder beträffande uppassning och budskickning inom styrelsen medförde
en något minskad belastning å icke-ordinarieposten. Övriga av styrelsen
vidtagna rationaliseringsåtgärder i anledning av besparingsberedningens
förslag lia av styrelsen beräknats icke medföra någon minskad belastning
å ifrågavarande anslagspost. Förslagens omedelbara betydelse vore begränsad
till att de möliggjorde en minskning av styrelsens behov av personalinlåning
från lokalförvaltningen.
Anslagsposten till rörligt tillägg har av styrelsen beräknats till 117,800
kronor.
Den särskilda uppbördsposten för ersättning från marinen för vissa avlöningskostnader
vid användande av kustbevakningen har av styrelsen uppförts
med oförändrat belopp, 7,000 kronor.
De av besparingsberedningen framlagda förslagen till kontorsrationalisering Departemen
inom generaltullstyrelsen innehålla enligt min mening beaktansvärda uppslag
till rationalisering även i vissa delar där styrelsen ställt sig avvisande.
Jag förutsätter därför, att förslagen underkastas fortsatt omprövning och att
de ytterligare åtgärder vidtagas som förslagen kunna giva anledning till.
För nästa budgetår torde inga andra ändringar i personalförteckningen
böra företagas än att antalet i förteckningen upptagna kammarskrivartjänster
minskas med en i enlighet med vad styrelsen föreslagit. Det bör ankomma
på styrelsen att i samband med anslagsäskanden för nästa budgetår föreslå
de ytterligare ändringar med avseende å personalförteckningen som då kunna
befinnas möjliga.
Enligt min mening föreligga vägande skäl för en ombildning av styrelsens
personalbyrå på ett sätt som ger den möjlighet att ägna särskild uppmärksamhet
åt tullverkets driftsekonomi och taga initiativ till rationaliseringsåtgärder
därutinnan. Medan besparingsberedningen föreslagit inrättande å byrån
av en befattning i lönegraden A 27 för detta ändamål, har generaltullstyrelsen
ansett inrättande av en byråinspektörstjänst i lönegraden Eo 24 vara
tillräckligt för ändamålet. Det synes mig icke sannolikt att ett genomförande
av detta styrelsens förslag skulle tillgodose syftet med den av besparingsberedningen
ifrågasatta förstärkningen. Med hänsyn lill styrelsens inställning
i förevarande fråga anser jag mig emellertid icke nu böra framlägga
förslag i ämnet utan finner avgörandet av frågan örn byråns ombildning
böra tills vidare uppskjutas i avvaktan på den vidare utvecklingen
av föreliggande allmänna spörsmål om organisationen av det fortsatta rationaliseringsarbetet
inom statsförvaltningen. Däremot synes det icke vara
något att erinra mot styrelsens förslag att anlita en expert med uppdrag att
biträda vid fullföljandet av de av besparingsberedningen påbörjade organisationsundersökningarna.
Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän,
som för innevarande budgetår utgör 648,000 kronor, bör minskas med 7,000
kronor, som ungefärligen motsvarar minskningen i anslagsbelastningen vid
indragning av en kammarskrivartjänst.
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 196.
Anslagsposten till arvode, bestämt av Kungl. Majit, bör
upptagas till oförändrat belopp, 1,200 kronor.
Under rådande förhållanden kan medelsbehovet under anslagsposten till
avlöningar till övrig icke-ordinarie personal icke med
större säkerhet beräknas. Posten torde lämpligen kunna begränsas till 148,000
kronor eller till ett 12,000 kronor lägre belopp än vad generaltullstyrelsen föreslagit.
Anslagsposten till rörligt tillägg torde böra upptagas till 116,800
kronor.
Uppbördsposten ersättning från marinen bör upptagas med
oförändrat belopp, 7,000 kronor.
Medelsbehovet för nästa budgetår skulle alltså utgöra (641,000 + 1,200 +
148,000 + 116,800 — 7,000=) 900,000 kronor.
Anslaget till avlöningar till befattningshavare å tullstaten.
Gällande personalförteckning för tullstaten är av Kungl. Maj :t fastställd genom
beslut den 22 maj 1942 (statsliggaren sid. 374). Kungl. Majit har samma
dag fastställt följande avlöningsstat för tullstaten, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1942/43:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ____kronor 13,290,000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Majit .................................. » 1,500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslags
vis
.......................................... » 1,750,000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. » 2,308,500
Summa kronor 17,350,000
Särskilda uppbördsmedel:
Ersättning från marinen .................. kronor 300,000
Nettoutgift kronor 17,050,000.
Centraltullkamrarna.
Centraltullkamrarnas nuvarande organisation. Centraltullkammare finnes
inrättad i envar av städerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Varje centraltullkammare
står under chefskap av en tulldirektör. Under honom lyda
dels en tulldirektörsexpedition, uppdelad på två avdelningar, nämligen kansliet
och kassakontoret, dels en tullförvaltning i tullhamnen, uppdelad på tre
huvudavdelningar, nämligen tullkameralkontoret, tullbehandlingsinspektionen
och tullbevakningsinspektionen, dels ock en tullförvaltning i frihamnen. Vid
Kungl. Maj:ts proposition nr 196.
11
tulldirektörsexpeditionen utövas närmaste chefskapet under tulldirektören av
en tulldirektörsassistent. Vid varje kassakontor är såsom föreståndare anställd
en förste tullkontrollör. Föreståndare vid de olika huvudavdelningarna äro
vid tullkameralkontoret en tullkommissarie, vid tullbehandlingsinspektionen
en tullöverinspektör och vid tullbevakningsinspektionen en tullbevakningschef.
Tullförvaltningen i frihamnen förestås av en tullförvaltare. I fråga om
tulltaxeringsärenden sorterar tullbehandlingsinspektionen respektive tullförvaltningen
i frihamnen direkt under generaltullstyrelsen.
Vid de särskilda trafikställena finnas kameralavdelningar och tullbehandlingsavdelningar,
alltefter sin betydenhet under föreståndarskap av tullöver - kontrollör, förste tullkontrollör, tullkontrollör eller kammarskrivare. Kameralavdelningarna
lyda under tullkameralkontoret, tullbehandlingsavdelningarna
under tullbehandlingsinspektionen. Vid trafikställena finnes dessutom
bevakningspersonal, som i vissa fall lyder under tullbevakningsinspektionen,
i andra fall åter under tullbehandlingsinspektionen. För bevakningsgöromål
rörande tullagergods finnes särskild bevakningspersonal, lydande under tullkameralkontoret.
Vid vissa mindre tullavdelningar finnes gemensam föreståndare
för såväl det kamerala arbetet som tullbehandlingsarbetet. Denne lyder
då i kameralt hänseende under tullkameralkontoret och beträffande tulltaxeringsgöromålen
under tullbehandlingsinspektionen.
Förslag till omorganisation av centraltullkamrarna. Förslag till omorganisation
av centraltullkamrarna ha framlagts av dels en av generaltullstyrelsen
tillsatt delegation för utarbetande av förslag till nytt tjänstgöringsreglemente
för tullverket, dels ock besparingsberedningen.
I fråga om huvudlinjerna i det förslag som framlagts av nämnda delegation
inom tullverket må anföras följande.
Allmänna utgångspunkter för förslaget. Det huvudsakliga
syftet med förslaget har angivits vara dels att i det nya tjänstgöringsreglementet
för tullverket ernå en tillfredsställande reglering av förmanskapet och ansvaret
för fullgörande av de befogenheter som ankomma på de olika slagen av
lokala tullmyndigheter, dels att åstadkomma en ur statsverkets synpunkt
lämplig fördelning mellan tulldirektör och avdelningsföreståndare av göromål,
ansvar och befogenheter. Till uppnående av detta syfte borde enligt förslaget
anordnas en enhetlig ledning av varje centraItullkammare samt ett enhetligt
föreståndarskap vid underlydande avdelningar, varigenom även skulle
ernås ett bättre utnyttjande av personalen och som följd därav ett minskat
personalbehov. 1 samband därmed borde det redogöraransvar, som för närvarande
åvilade tulldirektörerna, till större delen överflyttas på dem underlydande
tjänstemän, varjämte tulldirektörerna även på annat sätt borde beredas lättnad
i sin betydande arbetsbörda för att härigenom sättas i stånd att i större
utsträckning ägna sig åt den allmänna övervakning av göromålen som varit
avsedd vid tulldirektörsbefattningarnas inrättande. Slutligen borde åtgärder
vidtagas lill åstadkommande av att den skriftliga proceduren vid ärendenas
handläggning med därav föranledd diarieföring och annan registrering samt
arkivering begränsades
Beträffande ledningen av centraltullkamrarna innebär förslaget
att varje centraltullkammares tulklirektörsexpeditiou skulle ombildas
12
Kandi. Moj:ts [tro ansi lion nr 196.
till ett huvudkontor med administrativ, ekonomisk och inspekterande verksamhet.
Huvudkontoret skulle uppdelas på tre avdelningar, benämnda tullkameralkontoret,
personalkontoret och tullbehandlingsinspektionen. Varje avdelning
skulle närmast under tulldirektören förestås av en tullöverinspektör.
En av tullöverinspektörerna skulle vid tillfälligt förfall för tulldirektören vara
dennes ställföreträdare. Ärendena vid huvudkontoret skulle fördelas mellan de
tre nämnda avdelningarna. Därvid skulle å personalkontoret ankomma handläggningen
av såväl personalärenden som bevakningsärenden. Efter beredning
inom vederbörande avdelning skulle ärendena avgöras antingen av tulldirektören
eller av respektive avdelningsföreståndare. Endast ärenden av mera
principiell betydelse eller eljest av större vikt skulle förbehållas tulldirektörens
avgörande. Avdelningsföreståndarna skulle, envar inom sitt verksamhetsområde,
äga verkställa inspektioner vid alla tjänsteställen inom tullplatsen,
således även vid tullförvaltningen i frihamnen.
Tullkammaravdelningarna. Direkt under tulldirektören skulle
lyda erforderligt antal tullkammaravdelningar för fullgörande av olika löpande
göromål. Vid trafikställe, där för närvarande funnes skilda underavdelningar
för kamerala och för tullbehandlingsgöromål, skulle dessa underavdelningar
sammanslås till en tullkammaravdelning under enhetligt föreståndarskap.
Därvid skulle föreståndarna för sådana avdelningar, som motsvarades
av avdelningar, vid vilka föreståndarskapet för närvarande utövades
av tjänstemän i lägst kammarskrivares grad, tilldelas tullförvaltares tjänsteställning.
Ändringar i personalförteckningen. Genom omorganisationen
skulle en sådan fördelning av ärendena inom centraltullkamrarna ernås
att de tre nuvarande tulldirektörsassistenttjänsterna kunde indragas. Indragning
kunde vidare ske av tre tullkassörstjänster, för närvarande placerade å
tulldirektörsexpeditionernas kassakontor. Den föreslagna omorganisationen
skulle även i flera andra avseenden medföra ändringar i personalstaten, innebärande
minskning av antalet tjänster ävensom ändrade benämningar och
lönegradsplaceringar för åtskilliga befattningar. De föreslagna ändringarna i
personalförteckningen framgå närmare av följande sammanställning.
Löne-
grad
Befattningar
Ök-
ning
Minsk-
ning
Löne-
grad
Befattningar
Ök-
ning
Minsk-
ning
A 26
Tullbevakningschefer . .
3
21
Tullförvaltare av klass 3
4
26
Tulldirektörsassistenter. .
—
3
21
Tullkontrollörer........
_
10
26
Tullförvaltare av klass 1A
3
—
18
Tullförvaltare av klass 4
2
26
Tullkommissarier ......
—
3
18
Tullkassörer............
—
3
26
Tullöverinspektörer ....
6
—
16
Kammarskrivare ......
—
3
24
Tullförvaltare av klass IB
10
—
15
Tulluppbördsman ......
2
- i
24
Tullöverkontrollörer ....
—
10
12
Tullkontorister ........
—
2 i
22
Förste tullkontrollörer ..
1
—
22
Tullförvaltare av klass 2
5
—
33
m i
Förslagets ekonomiska innebörd. Efter ett fullständigt genomförande
av förslaget beräknades uppkomma en årlig besparing i avlöningskostnaderna
för ordinarie tjänstemän, rörligt tillägg och kristillägg inbegripna,
av i runt tal 25,000 kronor. Därtill komme besparingar genom slopande
av vissa arvoden örn tillhopa 3,600 kronor. Ytterligare besparingar
beräknades kunna uppnås därigenom att efter omorganisationens genomförande
skidftväxlingen och kansligöromålen i övrigt inom ifrågavarande tullanstalter
kunde begränsas och personalen bättre utnyttjas. Någon särskild
Kungl. Majlis proposition nr 196.
13
beräkning beträffande förslagets inverkan på behovet av icke-ordinarie personal
har icke företetts.
I fråga om besparingsberedningens förslag, som först framförts till generaltullstyrelsen
i form av en inom beredningens organisationsavdelning hos
tullverket upprättad promemoria och sedermera sammanfattats i beredningens
förut omförmälda promemoria angående rationaliseringsundersökningar
i tullverket, må följande anföras.
Utgångspunkten för förslaget har varit, alt det i samband med de undersökningar
av centraltullkamrarna som företagits av beredningens organisationsavdelning
för tullverket visat sig att åtskilliga vid undersökningarna
framkomna rationaliseringsförslag kunde erhålla full effekt först vid en omorganisation
av centraltullkamrarnas ledning. Efter en omorganisation skulle
ett bättre utnyttjande av personalen bli möjligt, arbetsuppgifterna samordnas
samt de för varje avdelning inom centraltullkamrarna gemensamma intressena
kunna bättre tillvaratagas.
Beredningens förslag ansluter sig i princip nära till det förslag som upprättats
av tullverkets förenämnda delegation. Avvikelserna hänföra sig huvudsakligen
till linjeavdelningarna. Medan tullverkets delegation förordat,
att vid de tjänsteställen, där för närvarande finnas skilda underavdelningar
för kamerala och för tullbehandlingsgöromål med särskilda föreståndare,
dessa underavdelningar skulle sammanslås till en tullkammaravdelning under
enhetligt föreståndarskap av en särskild befattningshavare, har beredningen
icke ansett särskilt föreståndarskap behövligt beträffande trafikavdelningarna
i centraltullkamrarnas huvudbyggnader i Göteborg och Malmö,
vilka avdelningar skulle stå i nära kontakt med huvudkontoret. Vidare har
beredningen åtminstone under nuvarande trafikförhållanden icke funnit sig
kunna förorda inrättande av nya tjänster för avdelningsföreståndarna utan
ansett föreståndarskapet kunna anförtros åt de befattningshavare som nu
förestå tullbehandlingsavdelningarna.
Från beredningen har under hand till generaltulldirektören överlämnats
förslag till omplanering av centraltullkammarens lokaler i Drottsgården i
Stockholm, varigenom utan mera genomgripande ombyggnader ändamålsenligare
lokaler beräknades kunna erhållas för en omorganiserad centraltullkammare.
Vidare har föreslagits, bland annat, omläggning av budskickningssystemet
vid centraltullkammaren i Stockholm, anskaffning av adresseringsmaskiner
för tulldirektörsexpeditionerna, förenklad och centraliserad diarieföring,
central handläggning av frågor rörande personal, lokaler, inventarier, materialier
och driftkostnader m. m., sammanslagning av vissa kassaexpeditioner,
centralisering av maskinskrivningsarbetet, förenkling av tullnederlagsocli
provianteringsfrilagerbokföringen samt eliminering av viss dubbelkontroll.
De ändringar i personalförteckningen och de personalförändringar i
övrigt som ansetts möjliga vid uppgörandet inom besparingsberedningen av
det framlagda förslaget till omorganisation och rationalisering av ccntraltullkamrarna
framgå av följande förteckning, som under hand erhållits från
beredningens avdelning för kontorsorganisation.
Beträffande förslagets ekonomiska innebörd lia inom beredningen företagits
beräkningar, enligt vilka efter ett fullständigt genomförande av förslaget
skulle uppkomma en årlig besparing i avlöningskostnader, rörligt tillägg
och 8 procent kristillägg inbegripna, av tillhopa 265,500 kronor för alla tre
centraltullkamrarna, varav 110,600 kronor i Stockholm, 67,700 kronor i Göteborg
och 78,200 kronor i Malmö.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 196.
Löne-
grad
Befattningar
Ök-
ning
Minsk
ning
A 26
Stockholm.
Tulldirektörsassistent ..
1
A 21
Tullkontrollör..........
1
—
A 16
Kammarskrivare ......
—
5
A 15
Tulluppbördsman ......
—
1
A 15
Tullmästare............
—
1
A 12
Eol2
Tullkontorist (Ord. el.
e. o.) ................
2
A 8
Tulluppsyningsman ....
—
2
Eo 2
Skrivbiträde ..........
—
9
A 26
Göteborg.
Tulldirektörsassistent . .
1
A 18
Tullkassör ............
—
1
A 16
Kammarskrivare ......
—
5
A 15
Tulluppbördsman ......
—
1
A 12
Tullöveruppsyningsman
—
1
A 7
Kanslibiträde..........
1
—
Löne-
grad
Befattningar
Ök-
ning
Minsk-
ning
A 6
Tillsyningsman ........
1
Eo 2
Skrivbiträde ..........
—
1
—
Kontorsvakt ..........
—
1
Malmö.
A 26
Tulldirektörsassistent . .
—
1
A 21
Tullkontrollör..........
—
2
A 18
Tullkassör ............
—
1
A 16
Kammarskrivare ......
—
3
A 12
Tullkontorist ..........
—
1
A 12
Tullöveruppsyningsman
—
1
A 8
Tulluppsyningsman ....
—
1
A 7
Kanslibiträde..........
1
—
A 6
Tillsyningsman ........
1
—
Eo 2
Skrivbiträde ..........
—
4
—
Kontorsvakt ..........
—
3
4
50
Utlåtanden över förslagen. Generaltullstyrelsen har i sin skrivelse den 3ö
september 1942 angående anslagsbehovet för budgetåret 1943/44 avstyrkt
de framlagda förslagen till omorganisation av centraltullkamrarna. Till stöd
för sin mening har styrelsen beträffande centraltullkamrarnas ledning framhållit
i huvudsak följande.
De föreslagna ändringarna skulle, såvitt styrelsen kan finna, i olika avseenden
leda till en försämring av centraltullkamrarnas arbetsresultat och
funktionsduglighet i allmänhet. Till en början skulle det förhållandet, att
huvudavdelningsföreståndarna icke skulle, såsom för närvarande är fallet,
äga att utöva direkt befäl över de avdelningar, som hava att förrätta de
löpande göromålen, utan endast hava befogenhet att verkställa inspektioner
vid desamma, säkerligen medföra, att huvudavdelningsföreståndarnas auktoritet
gent emot föreståndare och övrig personal därstädes komme att försvagas
och till följd härav deras möjligheter att genomföra önskvärda förbättringar
i arbetsgången och att verka för en riktig och likformig tillämpning
av gällande författningar försvåras. Visserligen skulle huvudavdelningsföreståndarna
enligt förslagen kunna tilldelas befogenhet att besluta i vissa
ärenden som nu avgöras av tulldirektör. Denna omständighet är dock i och
för sig icke ägnad att stärka huvudavdelningsföreståndarnas ställning i förhållande
till underavdelningarna och detta så mycket mindre som tulldirektörerna
enligt förslagen skulle kunna förbehålla sig rätten att besluta även
i dessa ärenden, en möjlighet som en handlingskraftig tulldirektör skulle
kunna begagna sig av i stor utsträckning, överhuvud taget skulle huvudavdelningsföreståndarna
genom de föreslagna anordningarna komma att intaga
en ur organisatorisk och disciplinär synpunkt olämplig mellanställning i förhållande
till å ena sidan tulldirektören och å andra sidan denne underlydande
tullavdelningar, vilket säkerligen komme att verka nedsättande på såväl deras
initiativkraft som deras ansvarskänsla.
På grund av nu anförda omständigheter och då den nuvarande formen för
centraltullkamrarnas ledning på det hela taget visat sig väl fylla sin uppgift
både ur statsverkets synpunkt och med hänsyn till trafikens intressen,
får styrelsen avstyrka förslagen i vad avser nu berörda delar av desamma.
Kungl. Maj:ts proposition nr 196.
15
Emellertid har styrelsen i likhet med förslagsställarna ansett lämpligt, att
tulldirektörerna erhölle vissa lättnader i sitt arbete i syfte, bland annat, att
bereda dem ökade möjligheter till inspektion och allmän tillsyn å underlydande
avdelningar. Dessa lättnader kunde emellertid, utan ändring i organisationen,
åstadkommas genom överflyttning av vissa ärenden från tulldirektörernas
handläggning till lägre instanser. Därigenom kunde även ernås viss
minskning i de arbetsuppgifter som för närvarande åvilade tulldirektörsexpeditionernas
kanslier, vilket — i förening med redan inträdd nedgång i
antalet ärenden å kassakontoren — på varje tulldirektörsexpedition möjliggjorde
en arbetsrationalisering genom sammanslagning under gemensam
föreståndare av kansli och kassakontor. I samband därmed borde det tulldirektören
nu åvilande redogöraransvaret för ärenden, som behandlades å
kassakontoret, överflyttas till nämnda föreståndare. Fördelning och redovisning
av all bevakningspersonal borde, på sätt även i de föreliggande förslagen
förordats, centraliseras till tullbevakningsinspektionerna.
Några andra ändringar beträffande formerna för utövandet av ledningen
av centraltullkamrama än vad styrelsen sålunda föreslagit borde enligt styrelsens
mening icke vidtagas.
De framlagda förslagen, att samtliga å tullplatsen befintliga avdelningar
för löpande göromål skulle ställas under omedelbart befäl av tulldirektören,
har generaltullstyrelsen avstyrkt med hänsyn bland annat till de konsekvenser
som en sådan anordning skulle medföra för huvudavdelningsföreståndarnas
möjligheter att effektivt ordna och leda arbetet vid tullkammaravdelningarna.
Ej heller kunde styrelsen biträda förslagen örn gemensamt föreståndarskap
för varje särskild tullkammaravdelning. En sådan organisation måste enligt
styrelsens mening leda till sämre arbetsresultat än den nuvarande, enligt
vilken ansvaret för handläggningen av de till varje göromålsgrupp hörande
ärendena närmast under vederbörande huvudavdelningsföreståndare i regel
åvilade var på sitt område specialutbildade och erfarna tjänstemän.
Emellertid ansåge styrelsen lämpligt att, där såväl under tullkameralkontoret
lydande tullkameralavdelning som under tullbehandlingsinspektionen lydande
tullbehandlingsavdelning vore förlagda till en och samma byggnad, åt föreståndaren
för den ena av dessa avdelningar, för såvitt förhållandena påkallade,
uppdroges att taga befattning jämväl med vissa ärenden som berörde
den andra avdelningen. Tjänsteman med dylikt uppdrag borde åläggas att
utåt företräda båda avdelningarna samt i övrigt i olika avseenden befrämja
samverkan mellan desamma. Genom dylika anordningar syntes syftet med
förslagen rörande enhetligt föreståndarskap vid de särskilda underavdelningarna
komma att i väsentlig mån tillgodoses utan organisationsändring i övrigt.
I samråd med besparingsberedningen hade generaltullstyrelsen redan
företagit åtskilliga rationaliseringsåtgärder vid centraltullkamrama inom den
nuvarande organisationens ram.
För egen del funne styrelsen vissa kostnadsbesparande ändringar i centraltullkamrarnas
personaluppsättning möjliga därest den av styrelsen förordade
omläggningen av centraltullkamrarnas arbetsförhållanden genomfördes. Be
-
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 196.
träffande dessa ändringar och deras ekonomiska innebörd har generaltullstyrelsen
anfört i huvudsak följande.
Överflyttandet av handläggningen av vissa ärendegrupper från tulldirektören
till underlydande avdelningar ävensom sammanslagningen av kansli och
kassakontor hos tulldirektörsexpeditionerna medförde en sådan lättnad i göromålen,
att de tre tulldirektörsassistenttjänsterna i lönegraden A 26 kunde ombildas
till tre tullöverkontrollörstjänster i lönegraden A 24. Vid ellvart av
tullkameralkontoren i Stockholm, Göteborg och Malmö funnes en tullöverkontrollörstjänst
i lönegraden A 24 som ursprungligen förenats med åliggande
att övervaka nederlagsrörelsen samt i förekommande fall vikariera för kontorets
föreståndare. Till följd av inträffade förskjutningar i arbetsförhållandena
vore innehavarna av dessa tjänster numera tagna i anspråk såsom
föreståndare för under tullkameralkontoren lydande avdelningar, nämligen
för tullkameralavdelningen i stora tullhuset vid Stadsgården i Stockholm,
vid Masthuggskajen i Göteborg och vid Nyhamnen i Malmö. Även vid normal
trafik syntes knappast erforderligt att avse tjänstemän i högre lönegrad än
A 22 såsom föreståndare för avdelningarna i fråga.
Vidare syntes tre förste kontrollörsbefattningar i lönegraden A 22, placerade
vid kassakontoren, kunna förändras till tre tullkonlrollörsbefattningar
i lönegraden A 21. Innehavarna av sistnämnda befattningar borde åligga att
biträda överkontrollörerna å tulldirektörsexpeditionerna särskilt med övervakning
av räkenskapsarbetet. De för ändamålet erforderliga tullkontrollörstjänsterna
syntes kunna erhållas genom överflyttning av tre vakanta sådana
tjänster till tulldirektörsexpeditionerna från andra avdelningar inom centraltullkamrarna
eller från andra tullkamrar. Jämväl de å kassakontoren placerade
tre tullkassörstjänsterna i lönegraden A 18 syntes numera kunna indragas
och ersättas med tjänster i lägre lönegrad. För bestridande av kassagöromålen
borde i stället inrättas tre nva kansliskrivartjänster i lönegraden
A 11.
Vad slutligen beträffar frågan, huruvida och i vad mån förenämnda åtgärder
för åstadkommande av en rationalisering av kontorsarbetet vid centraltullkamrarna
kunde i vidare mån än vad nu i olika sammanhang berörts
inverka på personaluppsättningen därstädes, har styrelsen framhållit, att desamma
väl torde medföra en viss minskning i behovet av arbetskraft men
att denna minskning i och för sig icke kunde väntas medföra någon ytterligare
beskärning av den på sin tid för då rådande trafikförhållanden beräknade
personalen å ordinarie stat. Värdet ur besparingssynpunkt av de
vidtagna rationaliseringsåtgärderna komme därför väsentligen att ligga däri,
att vid inträdande trafikökning ett minskat behov av personalförstärkning
kunde komma att föreligga, varigenom den icke-ordinarie personalen i biträdes-
och andra lägre grader skulle kunna i viss mån begränsas.
De föreslagna utbytena av tulldirektörsassistenttjänsterna, tre tullöverkontrollörstjänster,
tre förste tullkontrollörstjänster och tre tullkassörstjänster
mot tjänster i lägre lönegrad skulle medföra en sammanlagd årlig besparing
i bruttoavlöningar, räknade efter högsta löneklassen inom vederbörande lönegrader,
av sammanlagt 15,372 kronor. Vidare skulle genom att tre tullkontrollörstjänster
icke behövde inrättas i stället för de tre förste tullkontrollörstjänsterna
vid kassakontoren utan skulle kunna överflyttas från andra avdelningar
eller tullanstalter uppstå en årlig besparing i bruttoavlöningar av
25,965 kronor, räknat efter högsta löneklassen inom lönegraden A 21 för de
orter, där förste kontrollörstjänsterna äro placerade. Sammanlagda besparingen
för statsverket genom de nu föreslagna åtgärderna, sedan de kunnat
fullständigt genomföras, skulle således utgöra omkring 41,300 kronor för år
räknat.
Kungl. Maj:ts proposition nr 196.
17
Till generaltullstyrelsens utlåtande har fogats särskilt yttrande av byråchefen
Linders. Av sistnämnda yttrande framgår bland annat följande:
Central tullkamrarna vore för närvarande organiserade i tre plan, nämligen
dels ledningen, dels fyra huvudavdelningar, varav tre i tullhamnen och en i
frihamnen, dels ock underavdelningar under huvudavdelningar i tullhamnen.
Den nuvarande organisationsformen för centraltullkamrarnas huvudavdelningar
i tullhamnen vore en kvarleva från äldre tid, då samtliga avdelningar
varit förlagda till samina hus utan gemensamt chefskap på platsen. De organisatoriska
utbyggnader av centraltullkamrarna, vilka vid olika tider skett,
hade medfört att centraltullkamrarnas organisation blivit onödigt invecklad
och icke företedde fasta befälslinjer, varjämte fördelningen av åligganden,
ansvar och befogenheter mellan tulldirektören och de olika föreståndarna
icke vore klar. Organisationen i tre plan medförde även omgång i arbetet
vid avlåtande av skrivelser, remisser, diarieföring m. m.
Enligt det av delegationen för utarbetande av nytt tjänstgöringsreglemente
för tullverket framlagda förslaget skulle tulldirektören avgöra endast ärenden
av principiell betydelse eller eljest av större vikt, medan övriga ärenden skulle
avgöras av avdelningsföreståndarna. Befogenheten för tulldirektör att
förbehålla sig beslutanderätten i ärende, som i regel skulle avgöras av föreståndare,
avsåge uppenbarligen endast visst ärende av större vikt och sålunda
icke en eller flera grupper av ärenden. Eljest kunde ändamålet med decentraliseringen
förfelas. Någon fara för försämring av centraltullkammares
arbetsresultat och funktionsduglighet 1''örelåge icke vid ett genomförande av
något av de framlagda förslagen, enär det ålåge tulldirektören att övervaka
att centraltullkammaren fungerade med största möjliga säkerhet och effektivitet.
Den föreslagna uppdelningen av centraltullkamrarna i två plan mot
förut tre vore den vanliga organisationsformen vid uppdelning av myndighet.
En motsvarande organisationsform hade sedan länge använts bland annat
beträffande postförvaltningarna i de större städerna. Genom föreskrifter
i tjänstgöringsreglementet kunde bestämmas vilka ärendegrupper avdelningsföreståndare
skulle avgöra. Från dylika föreskrifter skulle tulldirektör icke
ia göra avvikelse i vidare mån än att han skulle kunna förbehållas beslutanderätten
i ärende av särskild vikt. Under sådana förhållanden borde man
icke behöva befara, att tulldirektören kunde genom att förbehålla sig beslutanderätten
i vissa ärenden försvaga avdelningsföreståndarnas ställning.
Det funnes överhuvud taget icke anledning befara att huvudavdelnings,
föreståndarnas ställning vid en omorganisation enligt något av förslagen
skulle bliva annan än den borde vara inom en tullanstalt under chefskap av
tulldirektör. Ett av syftemålen med de föreliggande förslagen vore att avskaffa
den mellanställning som huvudavdelningsföreståndarna — tullförvaltaren
i frihamnen undantagen —- kommit att intaga efter inrättandet av den
nuvarande tulldirektörsinsti tiihonen. Huvudavdelningsföreståndarna borde
även efter en omorganisation kunna liksom hittills, var och en för sitt verksamhetsområde,
tilldelas förmanskap över personalen vid underlydande avdelningar.
Den av generaltullstyrelsen föreslagna överflyttningen av ärenden från tulldirektör
till huvudavdelningsf Öres tändare skulle visserligen tillgodose ett av
syftemålen med de framlagda förslagen men innebure samtidigt en vidare utveckling
av redan förefintlig dualism beträffande handläggningen inom centraltullkamrarna
av vissa ärenden. Genom de av styrelsen avsedda anordningarna
skulle ett enhetligt föreslåndarskap vid underavdelningar å samma ställe
icke tillskapas utan flera föreståndare, lydande under olika huvudavdelningar,
alltjämt finnas.
Bihang till riksdagens protokoll 19A3. 1 sami. Nr litti —!!>/.
18
Kungl. Maj.ts proposition nr 196.
På grundval av de framlagda omorganisationsförslagen borde centraltullkamrama
uppdelas i två plan, varvid man borde dels tillskapa ett fullt enhetligt
chefskap över varje centraltullkammare, så att alla klagomål och andra
anmärkningar passerade tulldirektören med möjlighet för honom att i förekommande
fall ingripa, dels genomföra centralisering av alla administrativa
ärenden, bland annat angående personalen, samt ekonomiska ärenden ävensom
begränsa diarieföringen och remissväsendet samt skriftväxlingsproceduren
överhuvud taget inom centraltullkamrarna, dels ock, i likhet med vad
som skett beträffande avdelningarna inom frihamnarna, anordna ett enhetligt
föreståndarskap vid de avdelningar, där egentliga tullgöromål förrättades.
Härigenom skulle fasta befälslinjer erhållas och ärendena kunna, med
bibehållen säkerhet för likformigheten vid avgörandet, på lämpligt sätt fördelas
mellan olika organ inom centraltullkamrarna, varjämte tulldirektören
kunde, efter decentralisering av ärenden, mera än för närvarande få tillfälle
att ägna sig åt sin huvuduppgift såsom chef för centraltullkammare.
Beträffande de av generaltullstyrelsen förordade ändringarna i personalförteckningen
har byråchefen Linders uttalat, att dessa visserligen kunde utan
olägenhet genomföras men att de med samma besparingseffekt kunde företagas
även vid en uppdelning av centraltullkamrarna enligt de föreliggande
förslagen. Indragning vore jämväl möjlig beträffande två överkontrollörstjänster
inom Stockholms centraltullkammare, varav en å tullkameralkontoret
och en å tullbehandlingsinspektionen. Genom indragning av de båda
sistnämnda tjänsterna uppkommc ytterligare besparing i bruttolöner av
20,030 kronor utöver den besparing av 15,372 kronor, som de av styrelsen
föreslagna nedsättningarna i lönegrad av vissa tjänster skulle medföra.
I fråga örn underlydande tullmyndigheters ävensom enskilda sammanslutningars
yttranden över förslaget framgår av generaltullstyrelsens yttrande
bland annat följande.
Av de tre tulldirektörerna i riket har tulldirektören i Stockholm tillstyrkt
en omorganisation i enlighet med förslagen, medan tulldirektörerna i Göteborg
och Malmö ställt sig avvisande.
Sveriges allmänna tulltjänstemannaförening har i yttrande över det av
förenämnda delegation inom tullverket avgivna förslaget uttalat att de reformer
som kunde anses behövliga borde kunna genomföras inom ramen av
nuvarande organisation.
Svenska tullmannaförbundet har i yttrande över sistnämnda förslag icke
funnit anledning till erinran mot förslaget, medan Sveriges kvinnliga tulltjänstemannaförening
förklarat sig sakna anledning tillstyrka detsamma.
I besparingsberedningens förut omförmälda promemoria angående rationaliseringsundersökningar
i tullverket har från beredningens sida lämnats
en sammanfattande redogörelse för de förslag till omorganisation av centraltullkamrarna
som ovan refererats, varjämte närmast i anledning av generaltullstyrelsens
utlåtande i ämnet gjorts vissa uttalanden i förevarande omorganisationsfråga.
Därvid har framhållits bland annat följande.
Såväl beträffande personaldispositionerna som beträffande arbetsplaneringen
och ansvarsfördelningen i övrigt vid centraltullkamrarna syntes anledning
förefinnas att ifrågasätta ändrad ordning genom organisatoriska åtgärder.
Vid nuvarande organisation bleve handläggningen fördröjd och onö
-
Kunell. Maj:ts proposition nr 196.
19
digt arbetskrävande till följd av ärendenas passage genom och beredning i
olika instanser, varest diarieföring, kontroll, avgivande av utlåtanden in. m.
ägde rum. Utan erforderlig översyn av organisationen och en grundlig omplanering
av arbetet kunde endast smärre resultat i driftsekonomiskt hänseende
uppnås.
En trafikant måste vid förtullning av gods vända sig till såväl kameralsom
tullbehandlings- och bevakningspersonal. För ett planmässigt fullgörande
av olika göromål läge det nära tillhands att anordna en enhetlig
lokal ledning av varje linjeavdelning. Förutom frihamnstullförvaltningarna
vore vissa smärre tullavdelningar redan organiserade på detta sätt.
Enhetlighet borde även eftersträvas i fråga örn organisationen icke blott
av linjeavdelningarna utan även av tulldirektionerna. Generaltullstyrelsens
farhågor, att vid den föreslagna organisationen huvudavdelningschefernas
auktoritet komme att försvagas och att deras möjligheter att verka för en
förbättrad arbetsgång och likformig tillämpning av gällande författningar
skulle försvåras, syntes oberättigade. Genom att avdelningsföreståndarna på
sätt föreslagits inordnades i tulldirektionen, där de i viss utsträckning skulle
tilldelas befogenhet att handla såsom tulldirektör och följaktligen representera
chefsmyndigheten på platsen, skulle deras auktoritet gentemot personalen
avsevärt stärkas. Genom den nära kontakt som genom omorganisationen
skulle uppkomma mellan tulldirektören och hans avdelningschefer borde
olika spörsmål kunna i gott samförstånd lösas på bättre sätt än för närvarande.
Gentemot generaltullstyrelsens uppfattning, att avdelningscheferna vid den
föreslagna omorganisationen skulle komma att intaga en olämplig mellanställning
hävdades att omorganisationen genom att inlemma ifrågavarande
chefer i en logiskt uppbyggd överinstans skulle avskaffa den mellanställning
dessa nu faktiskt innehade.
Genom omorganisationen skulle vidare på ett ur befälssynpunkt naturligt
sätt åstadkommas en avlastning i tulldirektörernas arbetsbörda. Att, på sätt
generaltullstyrelsen föreslagit, utan organisationsändring överflytta vissa
ärendegrupper från tulldirektörerna till underlydande avdelningar skulle däremot
medföra just sådana konflikter av organisatorisk och disciplinär art som
man i organisationsförslaget velat undvika.
Generaltullstyrelsen har i sin skrivelse den 24 februari 1943 med förnyat
utlåtande angående tullverkets anslagsbehov gentemot besparingsberedningens
uttalanden i fråga örn centraltullkamrarnas organisation anfört bland
annat följande.
Centraltullkamrarnas nuvarande organisation har successivt uppbyggts på
grundvalen av under flera decennier vunna erfarenheter rörande den lämpligaste
formen för administreringen av en på flera olika huvud- och underavdelningar
uppdelad tullanstalt. Det kan sålunda icke göras gällande, att de
tullanstalter, örn vilka bär är fråga, organisatoriskt sett skulle hava kännetecknats
av stillastående och brist på anpassning efter trafikens växande
krav. Tvärtom hava dessa tullanstalter vid olika tillfällen underkastats mer
(dier mindre omfattande ändringar i organisatoriskt hänseende, varigenom
deras funktionsduglighet alltmera ökats. Den sista av de mera genomgripande
organisationsändringarna vidtogs så sent som år 1923. Sedan denna tid
hava ytterligare ett antal förbättringar i organisationen företagits, allt med
det resultat, att centraltullkamrarna numera måste anses väl fylla sina uppgifter
med hänsyn till såväl statsverkets som den trafikerande allmänhetens
krav. I varje fall hava veterligen icke tidigare riktats några anmärkningar mot
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 196.
eentraltullkamrarnas organisation vare sig från de tjänstemän, som hava att
svara för ledningen av desamma, eller från handelskammares eller andra näringsorganisationers
sida.
Med kännedom om att centraltullkamrama sålunda visat sig fungera på
ett fullt tillfredsställande sätt, måste det enligt styrelsens mening föreligga väsentligt
starkare skäl än de av organisationsavdelningen och delegationen åberopade
för ett raserande av den nuvarande organisationen. Erfarenheten har
nämligen många gånger ådagalagt, att opåkallade ingripanden i en sedan
länge prövad och såsom lämplig befunnen organisation kunna leda till icke
förutsedda och långt ifrån önskvärda konsekvenser. Detta kan särskilt väntas
bliva fallet, då det gäller ändringar i en organisation av den komplicerade
art, varom här är fråga. Med avseende härå må framhållas följande.
Det utmärkande för eentraltullkamrarnas organisation är uppdelningen av
dessa tullanstalter på ett antal olika huvud- och underavdelningar. Uppdelningen
på huvudavdelningar är betingad av det förhållandet, att trafiken å de
tullplatser, där centraltullkaminare finnes, under normala förhållanden är av
sådan storleksordning, att det icke är möjligt att, såsom å övriga tullplatser
är fallet, på en hand förena den omedelbara ledningen av de till sin karaktär
så vitt skilda göromålsgrupperna tullbevakning, tulltaxering och redovisning.
Vad åter beträffar uppdelningen på underavdelningar är denna föranledd
av att tullklareringen av gods och i vissa fall även av transportmedel
på grund av ifrågavarande tullplatsers stora utsträckning samt förefintligheten
av flera från varandra skilda hamnar och bangårdar icke kan såsom å de
mindre tullplatserna koncentreras till en och samma tullhusbyggnad utan
måste försiggå inom flera olika, ofta på långt avstånd från varandra belägna
byggnader. De till dessa byggnader förlagda linjeavdelningarna hava att förrätta
praktiskt taget alla slag av löpande göromål och äro fördenskull i sin
ordning uppdelade på en tulltaxerings- och en kameral avdelning, varjämte
de hava tillgång till erforderlig bevakningspersonal.
Nu berörda förhållanden hava för eentraltullkamrarnas vidkommande
framtvingat en organisationsform, som visserligen kan förefalla tämligen invecklad
men som icke skulle bliva mindre komplicerad vid ett genomförande
av organisaiionsavdelningens förslag. Möjligen har såsom förebild vid utarbetandet
av detta förslag tjänat den inom postverket införda anordningen
med särskilda distriktsförvaltningar, benämnda postdirektioner. Det bör då
erinras, att dylika förvaltningar tidigare funnits även inom tullverket men
att de såsom för tullverkets del obehövliga och alltför kostsamma för länge
sedan avskaffats. För övrigt äro tullverkets och postverkets arbetsuppgifter
alltför olikartade för alt någon närmare överensstämmelse i organisatoriskt
avseende mellan dessa båda verk skulle kunna åstadkommas. Ännu mindre
är det möjligt att inpressa centraltullkamrama i något för handel eller industri
avpassat organisationsschema.
Med det ovan sagda har styrelsen icke velat förneka möjligheten av att
eentraltullkamrarnas organisation på enstaka punkter kan vara i behov av
ändringar.
Styrelsen hänvisar därefter till sina i skrivelsen den 30 september 1942
gjorda förslag till avlastning av tulldirektörernas arbetsbörda. De från besparingsberedningens
sida framförda farhågorna för instanskonflikter vid en
dylik avlastning vore ogrundade och delvis vilande på missuppfattning. Styrelsen
vidhölle sin uppfattning att huvudavdelningscheferna skulle få en
olämplig mellanställning därest de inordnades i en tulldirektion på sätt föreslagits.
Det vore oförklarligt huru en sådan anordning kunde bidraga till
Kungl. Alaj:ts proposition nr 196. 21
åstadkommande av klarare befälslinjer. I själva verket bleve förhållandet det
rakt motsatta.
Vid generaltullstyrelsens utlåtande är fogat särskilt yttrande av byråchefen
Linders, som bland annat anfört att, även om — såsom generaltullstyrelsen
framhållit — besparingarna vid ett genomförande av besparingsbereaningens
förslag i fråga örn central tullkamrarna icke bleve så stora som i förslaget förutsatts,
skäl förelåge att underkasta de båda förslagen till omorganisation av
centraltullkamrarna en närmare undersökning. Han kunde i övrigt icke på
någon punkt instämma i styrelsens kritik mot de båda förslagen.
I en framställning den 12 november 19-12 har Sveriges allmänna tulltjänstemannaförening
framfört vissa erinringar mot de av generaltullstyrelsen föreslagna
lönegradsförändringarna vid centraltullkamrarna.
Generaltullstyrelsen har i särskilt utlåtande den 24 februari 1943 vidhållit
sina av föreningen kritiserade förslag.
Vid granskningen av de föreliggande utredningarna om centraltullkam- Departementsrarnas
arbetsförhållanden har jag icke kunnat undgå att finna vissa däri rhefen.
påvisade förhållanden bestämt tala för att en omorganisation av ledningen
inom centraltullkamrarna bör komma till stånd. Den nuvarande organisationen
av driftsledningen präglas enligt min uppfattning av en viss oklarhet
och ger ej intryck av någon fullt konsekvent genomförd metod i fördelningen
av åligganden och befogenheter samt i anordnandet av samarbetet
mellan olika grenar av tjänsten.
Den centrala ledningen inom varje centraltullkammare är för närvarande,
bortsett från frihamnstullförvaltningen, fördelad på tulldirektören och tre avdelningsföreståndare.
Avdelningsföreståndarna med deras expeditioner bilda
sinsemellan skilda myndigheter, företrädande olika grenar av tulltjänsten.
Denna uppdelning har tydligtvis ansetts betingad av en naturlig fördelning av
tullärendena i grupper och av önskemålet att få till stånd en specialisering
i handläggningen av de olika slagen av ärenden. Även vid fullt beaktande av
specialiseringskravet är det emellertid nödvändigt, att tulldirektören och avdelningsföreståndarna
erhålla en sådan ställning i organisationen som medger
utövande av en verklig central driftsledning, innefattande ett samordnande av
de olika tjänstegrenarna med enhetlig planläggning av drifttjänsten. I detta
hänseende synas principerna för den nuvarande organisationen icke vara tillfredsställande.
Såsom en påtaglig svaghet i organisationen måste även betecknas det förförhållandet,
afl för tullavdelningarna å de skilda driftställena icke föreligger
något genomfört organisationsschema innefattande en gemensam ledning av
de olika tjänstegrenarna vid varje avdelning. Frånvaron av en dylik gemensam
ledning måste uppenbarligen inverka tyngande på handläggningen av
iirenden, som äro gemensamma för flera tjänstegrenar, och medföra ett eftersättande
av planmässigheten i personalanvändningen och andra till drifttjänsten
hörande dispositioner.
Den omständigheten att såväl delegationen för utarbetande av nytt tjänst
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
92
Kungl. Maj:ts proposition nr 196.
göringsreglemente för tullverket som bespaiångsberedningen från sina olika
utgångspunkter nått väsentligen samma utredningsresultat i fråga om centraltullkamrarnas
organisation ger också anledning till att taga organisationsfrågan
i allvarligt övervägande.
Det synes till att börja med klart att ett inrättande av en tulldirektion
med infogande i denna av de under tulldirektören lydande avdelningsföreståndarna
måste medföra en mera koncentrerad ledning av tullkamrarna, som
skulle underlätta personaldispositionernas anpassning efter olika situationer.
Åtskilliga lättnader i arbetet kunna vidare förväntas genom minskning i
skriftväxlingen, innebärande bland annat upphörande av det nuvarande systemet
med särskilda remissyttranden till tulldirektören från vederbörande huvudavdelningar.
Ett inordnande av avdelningsföreståndama i en tulldirektion
på sådant sätt att de erhålla befogenhet att besluta å tulldirektörens vägnar
linner jag överhuvud taget vara en naturlig organisationsform, ägnad att
stärka ledningens funktionsduglighet och främja samarbetet mellan de olika
tjänstegrenarna. De farhågor generaltullstyrelsen uttalat för att de föreslagna
ändringarna skulle leda till en försämring av centraltullkamrarnas arbetsresultat
och funktionsduglighet kan jag följaktligen icke dela.
För linjeavdelningama synes anordnandet av ett enhetligt föreståndarskap,
vilket redan existerar i frihamnarna, av förut angivna skäl nödvändigt.
Med hänsyn härtill finner jag mig i princip böra förorda en omorganisation
av centraltullkamrarna i överensstämmelse med huvudlinjerna i de av
delegationen för utarbetande av nytt tjänstgöringsreglemente för tullverket
respektive av besparingsberedningen framlagda förslagen.
Jag förordar därför att envar av de nuvarande tulldirektörsexpeditionema
ersättes med en tulldirektion under chefskap av en tulldirektör. Till direktionen
böra knytas tre huvudavdelningar, nämligen en kameralavdelning, en
iullbehandlingsavdelning samt en avdelning för personal- och bevakningsärenden.
En av cheferna för huvudavdelningarna bör vara tulldirektörens
ställföreträdare. Tulldirektörsassistenttjänsterna böra indragas. Tjänsteåliggandena
för nämnda avdelningsföreståndare böra utformas på ett sätt som
ger dem en vidsträckt befogenhet att handla å tulldirektörens vägnar, dock
med rätt för denne att förbehålla sig beslutanderätten i ärenden av större
vikt, som eljest skulle avgöras av vederbörande avdelningsföreståndare.
Vid linjeavdelningarna bör i anslutning till besparingsberedningens förslag
enhetligt föreståndarskap organiseras på sådant sätt att inrättande av särskilda
befattningar för ändamålet i möjligaste mån undvikes.
Längre än till att i enlighet med vad sålunda anförts uppdraga huvudlinjerna
för en omorganisation av centraltullkamrarna anser jag mig emellertid
nu icke kunna gå, enär detaljerna i de föreliggande förslagen måste underkastas
ytterligare överarbetning, innan den nya organisationen kan sättas
i kraft. Till följd av sin uppfattning i principfrågan har generaltullstyrelsen
icke ingått på någon detaljerad granskning av vare sig det stora antal
lönegradsförändringar som förutsatts i delegationsförslaget eller övriga organisationsdetaljer,
som ej varit av grundläggande betydelse för förslagens
23
Kungl. Maj:ts proposition nr 196.
struktur. Innan närmare utredning härutinnan föreligger, torde ståndpunkt
icke kunna tagas till alla enskildheter i de framlagda förslagen. Den nya
organisationen bör emellertid kunna sättas i kraft vid ingången av budgetåret
1944/45 och jag förordar att förslag nu avlåtes till riksdagen om principbeslut
i denna fråga.
Det torde böra ankomma på generaltullstyrelsen att vid avgivande av sina
anslagsäskanden för budgetåret 1944/45 framlägga en mera detaljerad plan
till omorganisation av centraltullkamrarna enligt nu angivna grunder. Planen
bör utarbetas under tillvaratagande av de uppslag till besparingar och
rationaliseringar som innefattas i de båda ursprungliga förslagen eller som
kunna framkomma under den fortsatta behandlingen av förslagen.
Tullkamrarna i Hälsingborg och Trelleborg.
Besparingsberedningen har beträffande tullkammaren i Hälsingborg
framlagt förslag till rationalisering av kontorsarbetet varigenom en
tullkontoristtjänst — alternativt en skrivbiträdestjänst — och en tulluppsyningsmanstjänst
skulle kunna indragas, varjämte en arbetsminskning motsvarande
en del av en kammarskrivares arbetstid skulle kunna åstadkommas.
Generaltullstyrelsen har i sin skrivelse den 24 februari 1943 med förnyat
utlåtande angående anslagsbehovet för budgetåret 1943/44 anmält, att styrelsen
numera vidtagit de föreslagna rationaliseringsåtgärderna, vilket medfört
att en tulluppsyningsman helt och en kammarskrivare delvis frigjorts
för annat arbete. Den tullkontoristtjänst vars indragning ifrågasatts
kunde på grund av de av gällande export- och ransoneringsföreskrifter förorsakade
göromålen med fartygsproviantering för närvarande icke undvaras
varjämte det skrivbiträde som alternativt skulle bli övertaligt mast överflyttas
till tullkammarens expedition för kontroll å exportgods på grund av
anhopning av göromål därstädes.
Någon ändring av antalet i personalförteckningen upptagna tulluppsyningsmanstjänster
ansåge sig styrelsen icke böra föreslå. Ej heller bolde någon
indragning av en tullkontoristtjänst eller en skrivbiträdestjänst för närvarande
ske. De företagna rationaliseringsåtgärderna vore emellertid av beskaffenhet
att begränsa behovet av nyanställning vid ökad trafik.
Beträffande tullkammaren i Trelleborg har besparingsberedningen
föreslagit rationaliseringsåtgärder i en omfattning som skulle möjliggöra
indragning av en kammarskrivartjänst och en skrivbiträdestjänst.
Generaltullstyrelsen har i sin sistnämnda skrivelse meddelat att de ifrågasatta
rationaliseringsåtgärderna numera i huvudsak vidtagits. Enligt vad
tullkammaren upplyst erfordrades vid normaltrafik den kammarskrivartjänst
vars indragning föreslagits. Skrivbilrädestjänsten hade visat sig allt fortfarande
behövlig för handläggning av lastningslistor trots den omläggning av
dessa göromål som ägt rum. De vidtagna rationaliseringsåtgärderna kunde
enligt styrelsens mening minska behovet av nyanställning samt bereda möjligheter
att vid ökning av göromålen anställa billigare arbetskraft.
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 196.
Departements- På grund av de vidtagna rationaliseringsåtgärderna böra en tulluppsyningseren.
manstjänst och en kammarskrivartjänst utgå ur personalförteckningen. Med
hänsyn till beräknad personalavgång före den 1 juli 1943 torde det icke vara
erforderligt att uppföra ifrågavarande tjänster å övergångsstat. Enär rationaliseringsåtgärderna
i övrigt närmast torde beröra icke-ordinarie personal,
bör det ankomma på generaltullstyrelsen att tillvarataga möjligheterna till
besparingar å icke-ordinarieposten genom ändrade personaldispositioner i all
den utsträckning så kan ske med hänsyn till arbetsförhållandena vid ifrågavarande
tullkamrar.
Tullkamrarnas klassificering.
I propositionen nr 165 till 1942 års riksdag behandlades ett av 1939 års
tjänsteförteckningssakkunniga framlagt förslag om införande av befattningar
såsom tullförvaltare av klass 3 i lönegraden A 20 samt uteslutning av befattningarna
såsom dels tullförvaltare av klass 4 i lönegraden A 18 och dels
tullförvaltare av klass 3 i lönegraden A 21. Därvid uttalades att frågan örn
den lämpliga fördelningen av nuvarande tullförvaltartjänster på olika lönegrader
icke syntes kunna helt lösas förrän efter ny klassificering av tullkamrarna.
Emellertid föreslogs i propositionen att de i personalförteckningen
upptagna befattningarna såsom tullförvaltare av klass 4 skulle uppflyttas
från lönegraden A 18 till lönegraden A 20. Därjämte förordades, i enlighet
med förslag av tjänsteförteckningssakkunniga, att befattningen som chef för
tullkammaren i Hälsingborg, vilken var placerad i klass 1 A och lönegraden
A 26, skulle ombildas till en befattning som övertullförvaltare i lönegraden
A 27. Kungl. Maj:ts förslag biföllos av riksdagen.
Generaltullstyrelsen har i sin skrivelse den 30 september 1942 framlagt
förslag till ny klassificering av vissa tullkamrar. Till stöd härför har styrelsen
anfört bland annat följande.
Redan före krigsutbrottet hade tullkamrarnas arbetsuppgifter väsentligt utvidgats
till följd av att ett flertal författningar angående import- och exportförbud,
clearing m. m. utfärdats. Efter krigets utbrott hade den minskning i
tullanstalternas arbete, som inträtt genom nedgången i sjöfart samt i importen
och exporten, delvis motsvarats av ökat arbete på grund av dels import-
och exportregleringarna, dels ock den särskilda samfärdselövervakning
som nödvändiggjorts av krigsförhållandena. Under sådana förhållanden hade
styrelsen icke ansett skäligt att för längre tid helt uppskjuta frågan om en
omklassificering av tullkamrarna utan upptagit denna fråga i den omfattning
styrelsen funnit möjligt utan föregripande av en fullständig, på mera
tillförlitliga statistiska uppgifter grundad klassificering av tullkamrarna.
Styrelsens förslag innebär dels uppflyttning av tullförvaltartjänsten i Haparanda
från lönegraden A 22 till lönegraden A 24 samt av tullförvaltartjänsterna
i Oskarshamn, Örnsköldsvik, Kristinehamn, Umeå, Lund, Charlottenberg,
Eskilstuna, Söderhamn, Västervik, Uddevalla, Skellefteå, Hudiksvall,
Falun, Östersund och Visby från lönegraden A 21 till lönegraden A 22,
Kungl. Maj:ts proposition nr 196.
25
dels ock nedflyttning av tullförvaltarijänsterna i Falkenberg, Storlien, Mon.
Sölvesborg och Ronneby från lönegraden A 21 till lönegraden A 20.
Styrelsen har framhållit att den ökning i bruttoavlöningar, som skulle uppkomma
genom omklassificering av tullkamrarna i den begränsade omfattning
styrelsen sålunda föreslagit skulle, sedan innehavarna av de till nedflyttning
föreslagna tullförvaltartjänsterna på grund av placering å annan
tjänst eller eljest avgått från sina befattningar, stanna vid omkring 6,000
kronor.
I sin förenämnda framställning den 12 november 1942 har Sveriges allmänna
tulltjänstemannaförening hemställt om något längre gående uppflyttningar
av tullförvaltartjänster än vad generaltullstyrelsen föreslagit.
Generaltullstyrelsen har i sitt den 24 februari 1943 avgivna utlåtande över
föreningens förslag avstyrkt detsamma i nu berörda delar.
Oaktat ojämnheter kunna föreligga i den klassindelning för tullkamrarna Departement
som nu gäller kan jag, med hänsyn till den stränga återhållsamhet i fråga rhdenom
lönegradsförbättringar som i nuvarande läge måste iakttagas, icke nu
förorda några uppflyttningar i lönegrad för tullförvaltare. Även med hänsyn
till nu rådande trafikförhållanden synes tveksamhet kunna råda örn lämpligheten
av en omreglering av tullförvaltarnas löneställning i enlighet med
det framlagda förslaget. Under sådana omständigheter förordar jag att med
omklassificeringen av tullkamrarna tills vidare får anstå.
Medelsbehov å tullstatens avlöningsanslag m. m.
Generaltullstyrelsens anslagsäskanden i fråga om tullstatens avlöningsanslag
äro i huvudsak intagna i styrelsens förut omförmälda skrivelse den 30
september 1942.
Beträffande medelsbehovet å anslagsposten till avlöningar till ordinarie
tjänstemän, som för innevarande budgetår utgör 13,290,000 kronor, har styrelsen
anfört bland annat följande.
Den utgiftsökning som skulle föranledas av dels den av styrelsen föreslagna
omklassificeringen av vissa tullkamrar, dels ock återbesättande jämiikt
Kungl. Maj :ts beslut den 21 augusti 1942 av sexton tidigare vakanssatta
tjänster vid kustbevakningen har beräknats komma att till största delen motsvaras
av utgiftsminskning genom nedsättning i lönegrad av vissa tjänster
vid centraltullkamrarna samt genom avgång från övergångsstaten.
Belastningen å anslagsposten under budgetåret 1943/44 är svårbedömlig
på grund av dels de ovissa faktorer, som vakanssättningen av tjänster innebär,
dels ock de fortlöpande löneklassuppflyttningarna samt inkallningen av
ordinarie tjänstemän till militärtjänstgöring. De ökade kostnaderna på grund
av löneklassuppflyttningar kompenseras åtminstone till viss del därav, att
tjänstemän, som vid avgång från tjänsten äro placerade i högsta löneklassen
inom vederbörande lönegrad, ersättas med tjänstemän, som placeras i
lägre löneklass inom lönegraden.
Med hänsyn till nu anförda omständigheter har styrelsen ansett sig böra
i förslaget till avlöningsstat uppföra förevarande anslagspost med oförändrat
belopp.
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 196.
Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit, har uppförts med oförändrat belopp, 1,500 kronor.
Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal har beräknats
till 1,650,000 kronor eller 100,000 kronor lägre belopp än för innevarande
budgetår. Härom har styrelsen anfört bland annat följande.
För budgetåret 1943/44 minskas medelsbehovet under anslagsposten genom
att efter tillsättning av ovanberörda sexton tjänster vid kustbevakningen samt
andra ledigblivna tjänster icke-ordinarie tjänstemän överflyttas till ordinarie
stat. Å andra sidan kan det icke för närvarande förutses, i vad mån åtskilliga
icke-ordinarie tjänstemän, vilka fullgöra militärtjänstgöring eller äro
permitterade, komma att under nästa budgetår återinträda i tjänstgöring.
Vidare ökas kostnaderna från anslagsposten genom uppflyttningar i löneklass.
Med hänsyn till motsvarande utgifter under budgetåret 1941/42 ävensom
till avgång av icke-ordinarie personal på grund av befordringar har styrelsen
emellertid funnit anslagsposten kunna nedsättas till 1,650,000 kronor.
Vissa rationaliseringsåtgärder inom styrelsen minska behovet av att för
tjänstgöring i styrelsen använda personal, som tillhör lokaltullförvaltningen.
Dessa åtgärder ävensom vissa rationaliseringsåtgärder vid lokaltullförvaltningen
äro i och för sig ägnade att medföra minskad belastning å den å avlöningsstaten
för tullstaten uppförda anslagsposten till avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal.
Anslagsposten till rörligt tillägg har beräknats till 2,293,500 kronor eller
15,000 kronor lägre än för innevarande budgetår.
Den särskilda uppbördsposten för ersättning från marinen har föreslagits
uppförd med oförändrat belopp, 300,000 kronor.
I detta sammanhang må nämnas att Sveriges allmänna tillitjänstemannaförening
i en framställning den 12 november 1942 hemställt att de kammarskrivare,
vilka anställts som extra ordinarie kammarskrivare före utgången
av år 1922 och som efter generaltullstyrelsens beprövande ansåges förtjänta
av förbättrad löneställning, skulle placeras i lönegraden Eo 19 mot för närvarande
lönegraden A 16. Vid bifall till denna hemställan beräknades uppkomma
en med 70,000 kronor ökad anslagsbelastning.
I anledning av ett av styrelsen framlagt förslag till inrättande av ett antal
extra ordinarie befattningar i lönegraden Eo 19, avsedda för äldre kammarskrivare,
anförde jag vid anmälan av propositionen 165/1942 att, oaktat vägande
billighetsskäl talade för en viss förbättring av de äldre kammarskrivarnas
löneställning, jag med hänsyn till eljest följda principer i fråga örn
inrättande eller uppflyttning av befattningar under rådande förhållanden icke
vore beredd att tillstyrka i detta ämne framlagda förslag. Vad sålunda anförts
lämnades av riksdagen utan erinran.
Generaltullstyrelsen har i utlåtande den 12 december 1942 över föreningens
framställning tillstyrkt att åtgärder i den riktning föreningen förordal
vidtoges så snart omständigheterna det medgåve. Till stöd härför har styrelsen
åberopat bland annat att de ogynnsamma befordringsförhållandena för
äldre kammarskrivare ingåve betänkligheter med tanke på den minskade
tjänsteduglighet som missmod inför befordringsmöjligheterna kunde medföra
samt att även vägande billighetsskäl talade för en förbättrad löneställ
-
Kungl. Majlis proposition nr 196.
27
ning för tjänstemännen i fråga. Gällande riktlinjer för bekämpande av en
skadlig prisstegring utgjorde dock möjligen hinder för att den ifrågasatta
löneförbättringen nu genomfördes.
I detta sammanhang vill jag anmäla att antalet å tullstatens övergångsstat DeparUmenisuppförda
tullkassörstjänster torde böra minskas från 8 till 7 samt att antalet
tillsyningsmanstjänster å samma stat torde böra minskas från 138 till 108.
Härav betingad jämkning torde böra vidtagas i vid personalförteckningen fogade
anmärkningar. Ifrågavarande förändringar äro betingade av inträdd
eller förväntad personalavgång.
Vad angår förslaget om förbättrad löneställning för äldre kammarskrivare
kan jag i nuvarande läge icke frångå den ställning till hithörande spörsmål
som intogs i propositionen nr 165/1942, och jag kan sålunda icke nu förorda
någon löneförbättring av den föreslagna innebörden.
Medelsbehovet å anslagsposten till avlöningar till ordinarie
tjänstemän är svårbedömt. Bedömningen av medelsbehovet försvåras
bland annat av ovissheten om den inverkan som besparingsberedningens
olika förslag beträffande tullverket i övrigt kunna medföra under nästa budgetår.
Därest någon omklassificering av tullkamrarna icke kommer till stånd,
bortfaller den för detta ändamål beräknade ökningen i anslagsbelastningen.
Anslagsposten synes kunna nedsättas till ett belopp av 13,200,000 kronor.
Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, torde böra upptagas till oförändrat belopp,
1,500 kronor.
Medelsbehovet för nästa budgetår å anslagsposten till avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal är givetvis beroende bland annat
av i vilken omfattning föreliggande rationaliseringsförslag kunna under
budgetåret medföra personalminskning. En säker bedömning härav är i nuvarande
läge icke möjlig. En nedsättning av posten till 1,600,000 kronor eller
till 50,000 kronor lägre belopp än vad styrelsen föreslagit synes dock kunna
ske.
Anslagsposten till rörligt tillägg bör upptagas till 2,278,500 kronor.
Den särskilda uppbördsposten för ersättning från marinen
bör uppföras med oförändrat belopp, 300,000 kronor.
Det sammanlagda medelsbehovet å anslaget skulle alltså utgöra (13,200,000
+ 1,500 + 1,600,000 +2,278,500 — 300,000 ==) 16,780,000 kronor.
28
Kungl. Maj.ts proposition nr 196.
Omkostnadsanslaget.
Kungl. Maj:t har den 22 maj 1942 fastställt omkostnadsstat för tullverket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43 (statsliggaren sid.
376).
Samtliga i omkostnadsstaten upptagna utgiftsposter med undantag av
posten till hemliga utgifter äro förslagsposter. Posterna till reseersättningar
och publikationstryck, delposten till övriga expenser samt de under övriga utgifter
upptagna delposterna till dels drift och underhåll av fortskaffningsmateriel,
dels legor för fortskaffningsmateriel, dels ock beklädnad och beväpning,
äro emellertid maximerade av Kungl. Maj:t.
I sin förut omförmälda skrivelse den 30 september 1942 har generaltullstyrelsen
framlagt beräkning rörande medelsbehovet för budgetåret 1943/44
under omkostnadsanslaget. Den av styrelsen beräknade medelsåtgången för
nästa budgetår framgår av följande sammanställning, vari tillika angivits
medelsåtgången för budgetåret 1941/42 ävensom anvisade medel för budgetåret
1942/43.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Sjukvård m. m.................................
Reseersättningar................................
Expenser:
a. Bränsle, lyse och vatten ..................
b. Övriga expenser ..........................
Publikationstryck..............................
Hemliga utgifter ..............................
Övriga utgifter:
a. Drift och underhåll av fortskaffningsmateriel
b. Legor för fortskaffningsmateriel ............
c. Utbildning i tulltjänsten ..................
d. Beklädnad och beväpning..................
e. Vissa bötesandelar m. m...................
f. Diverse utgifter............................
Summa kronor
Utgifter
under
1941/42
Anvisade
medel för
1942/43
Äskade
medel för
1943/44
129,769
124,000
124,000
291,466
330,000
330,000
435,460
375,000
450,000
501,293
550,000
500,000
27,034
30,000
30,000
2,000
2,000
2,000
214,244
300,000
300,000
90,066
110,000
100,000
3,726
3,700
3,7(10
13,018
90,000
80,000
51,943
35,000
35,000
71,535
100,300
95,300
1,831,554
2,050,000
2,050,000
Beträffande medelsbehovet för budgetåret 1943/44 har styrelsen i skrivelsen
den 30 september 1942 vidare framhållit i huvudsak följande.
Belastningen å anslagsposten till reseersättningar kunde icke med säkerhet
bedömas. Möjligen komme de dagavlöningar, som enligt gällande författningsbestämmelser
angående användning inom marinen av tullverkets
kustbevakning skulle utgå till tjänsteman vid kustbevakningen, att överstiga
de i resereglementet för tullverket fastställda patrulleringslraktamentena. Utgifterna
å anslagsposten vore vidare beroende av i vilken omfattning tullförrättningar
utom tullplatser komme att påfordras av allmänheten. Under sådana
förhållanden borde posten upptagas med oförändrat belopp.
I fråga om utgifterna för bränsle, lyse och vatten vore en ökning av anslagsbelastningen
sannolik varför för ändamålet beräknats 450,000 kronor.
För övriga expenser syntes däremot ett till 500,000 kronor sänkt belopp vara
tillräckligt.
Kungl. Maj.ts proposition nr 196.
29
Medelsbehovet i fråga om drift och underhåll av fortskaffningsmateriel
vore delvis beroende av i vilken omfattning kustbevakningen komme att vara
ställd till marinens förfogande, enär kustbevakningens användning inom
marinen förutsattes medföra ökad drivmedelsförbrukning. Vidare hade avsevärda
prisstegringar å drivmedel ägt rum. Det kunde därför förutses, att utgifterna
från nämnda delpost komme att under nästa budgetår väsentligt överstiga
utgifterna under budgetåret 1941/42. Då några mera noggranna beräkningar
icke kunde företagas, borde posten upptagas med oförändrat belopp.
Med hänsyn till belastningen syntes delposten till legor för fortskaffningsmateriel
kunna nedsättas till 100,000 kronor, även om en förhöjning av legobeloppen
komme att inträda till följd av prisstegring.
Delposten till utbildning i tulltjänsten syntes kunna begränsas till vad som
erfordrades för korrespondenskurser. I den mån nya undervisningskurser bleve
erforderliga förutsatte styrelsen, att Kungl. Majit komme att ställa medel
till styrelsens förfogande för ändamålet.
Att utgifterna för beklädnad och beväpning under budgetåret 1941/42 uppgått
till endast omkring 13,000 kronor berodde bland annat på dels leveranssvårigheter,
dels övergången till textilransonering, dels ock betydande lagertillgång.
För nästa budgetår erfordrades för ifrågavarande ändamål ett belopp
av 80,000 kronor.
Delposten till vissa bötesandelar m. m. kunde, trots överskridandet under
budgetåret 1941/42, upptagas till oförändrat belopp med hänsyn till att en
betydande nedgång i smugglingen inträtt.
För diverse utgifter kunde avses ett 5,000 kronor lägre belopp än för innevarande
budgetår.
Uppbördsposten för ersättning från marinen borde uppföras med oförändrat
belopp, 250,000 kronor. Efter avdrag av sistnämnda belopp från den i
förestående sammanställning upptagna summan, 2,050,000 kronor, skulle
medelsbehovet å omkostnadsanslaget utgöra 1,800,000 kronor eller samma belopp
som anvisats för innevarande budgetår.
Bland annat med hänsyn till numera föreliggande belastningssiffror torde Departementmedelsbehovet
å tullverkets omkostnadsstat för nästa budgetår i vissa avse- chefenenden
kunna beräknas något lägre än vad generaltullstyrelsen förutsatt.
Sålunda torde för bränsle, lyse och vatten kunna beräknas 400,000 kronor,
för beklädnad och beväpning 60,000 kronor samt för diverse utgifter 85,300
kronor.
I övrigt har jag icke något att erinra mot styrelsens beräkningar i fråga örn
omkostnadsanslaget.
Anslaget skulle således upptagas med (124,000 + 330,000 + 400,000 +
500.000 + 30,000 + 2,000 + 300,000 + 100,000 + 3,700 + 60,000 +
35.000 + 85,300 — 250,000 =) 1,720,000 kronor.
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 196.
Hemställan.
Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att
dels godkänna följande personalförteckning för generaltullstyrelsen:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat:
1 generaltulldirektör ............................ C 12
1 kustbevakningschef .......................... C 5
5 byråchefer .................................. A 30
1 byrådirektör och ombudsman .................. A 28
1 byråinspektör och föreståndare för tullverkets huvudlaboratorium
............................ A 26
1 förste aktuarie och chef för statistiska avdelningen A 26
1 sekreterare .................................. A 26
5 byråinspektörer .............................. A 24
2 förste revisorer .............................. A 24
1 kamrerare .................................. A 24
3 aktuarier .................................... A 21
3 notarier .................................... A 21
11 revisorer .................................... A 21
3 tullkontrollörer .............................. A 21
11 kammarskrivare ............................ A 16
1 materialförvaltare ............................ A 15
1 assistent .................................... A 14
3 kansliskrivare .............................. A 11
3 kontorister .................................. A 9
1 förrådsförman .............................. A 7
1 förste expeditionsvakt ........................ A 7
14 kanslibiträden .............................. A 7
9 expeditionsvakter ............................ A 5
21 kontor sbiträden .............................. A 4
7 skrivbiträden ................................ A 2
Tjänsteman å övergångsstat:
1 registrator .................................. A 14
Kungl. Maj:ts proposition nr 196.
31
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än 2 0:
1 byråingenjör ................................ Eo 26
1 byråinspektör .............................. Eo 24;
Anm.: En kansliskrivartjänst å ordinarie stat skall hållas vakant, intill
dess den å övergångsstat uppförde registratom avgår från sin befattning.
dels godkänna följande avlöningsstat för generaltullstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1943/44:
Avlöningsstat.
U tgif ter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-
slagsvis .......................... kronor 641,000
2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t........ » 1,200
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie perso
nal
.............................. » 148,000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. » 116,800
Summa kronor 907,000
Särskilda uppbördsmedel:
Ersättning från marinen ................ kronor 7,000
Nettoutgift kronor 900,000;
dels till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare hos
generaltullstyrelsen å driftbudgeten under sjunde huvudtiteln
för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag
av.............................. kronor 900,000;
dels godkänna de framlagda huvudgrunderna för en omorganisation
av centraltullkamrarna, avsedd att träda i tilllämpning
den 1 juli 1944;
dels godkänna följande personalförteckning för tullstaten:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat:
1. Lokaltull förvaltningen.
3 tulldirekLörer................................ A 29
3 tullöverinspektörer .......................... A 27
1 överlullförvaltare ............................ A 27
3 tullbevakningschefer ......................... A 26
3 tulldirektörsassistcnter ....................... A 26
5 tullförvaltare av klass 1 A.................... A 26
32
Kungl. Maj.ts proposition nr 196.
Befattning Lönegrad
3 tullkommissarier ............................ A 26
7 tullförvaltare av klass 1 B.................... A 24
21 tullöverkontrollörer .......................... A 24
17 förste tullkontrollörer ........................ A 22
17 tullförvaltare av klass 2 ...................... A 22
20 tullförvaltare av klass 3 ...................... A 21
132 tullkontrollörer ............................ A 21
6 tullförvaltare av klass 4 ...................... A 20
3 tullkassörer ................................ A 18
315 kammarskrivare ............................ A 16
24 tullmästare ................................ A 15
26 tulluppbördsman ........................... A 15
152 tullkontorister ............................. A 12
131 tullöveruppsyningsman ...................... A 12
2 kansliskrivare .............................. A 11
4 kontorister ................................ A 9
1,099 tulluppsyningsman .......................... A 8
31 kanslibiträden .............................. A 7
507 tullvakter ................................. A 5
60 kontorsbiträden ............................ A 4
30 skrivbiträden .............................. A 2
2. Kustbevakningen.
4 kammarskrivare ............................ A 16
22 kustöveruppsyningsmän ..................... A 12
55 kustuppsyningsman ........................ A 8
53 förste kustvakter ........................... A 7
163 kust vakter ................................. A 6
55 kustbevakningsbiträden ...................... A 5
4 kontorsbiträden ............................ A 4
3. Gränsbevakningen.
1 gränsbevakningschef ........................ A 24
1 kammarskrivare ........................... A 16
6 gränsöveruppsyningsmän .................... A 12
188 gränsuppsyningsmän ........................ A 8
Tjänstemän å övergångsstat:
7 tullkassörer ................................ A 18
108 tillsyningsman ............................. A 6;
Anm. 1. 7 tuliuppbördsmanstjänster å ordinarie stat må tillsättas endast
i den mån 7 tullkassörer å övergångsstat avgå från sina befattningar.
Anm. 2. 108 tullvakttjänster å ordinarie stat må tillsättas endast i den
mån 108 tillsyningsman å övergångsstat avgå från sina befattningar.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 196. oå
dels godkänna följande avlöningsstat för tullstalen, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1943/44:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.
förslagsvis ...................... kronor 13,200,000
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t ........ » 1,500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, förslagsvis.............. » 1,600,000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 2,278,500
Summa kronor 17,080,000;
Särskilda uppbördsmedel:
Ersättning från marinen .............. kronor 300,000
Nettoutgift kronor 16,780,000;
dels till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare å
tullstaten å driftbudgeten under sjunde huvudtiteln för budgetåret
1943/44 anvisa ett förslagsanslag av kronor 16,780,000;
dels godkänna följande omkostnadsstat för tullverket, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1943/44:
Omkostnadssiat.
Utgifter:
1. Sjukvård m. m., förslagsvis.......... kronor 124,000
2. Reseersättningar, förslagsvis ........ » 330,000
3. Expenser, förslagsvis ................ » 900,000
4. Publikationstryck, förslagsvis ........ » 30,000
5. Hemliga utgifter.................... » 2,000
6. övriga utgifter, förslagsvis .......... » 584,000
Summa kronor 1,970,000
Särskilda uppbördsmedel:
Ersättning från marinen .............. kronor 250,000
Nettoutgift kronor 1,720,000;
dels ock till Tullverket: Omkostnader å driftbudgeten
under sjunde huvudtiteln för budgetåret 1943/44 anvisa ett
förslagsanslag av ...................... kronor 1,720,000.
Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 196—197. 3
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 196.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
E. Reuterswärd.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1943:410 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1943/44 till tullverket jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten
- SU 1943:193 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1943/44 till tullverket jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten