Sök i Ratio Lex

Angående utgifter d tilllägg sstat till riksstat en för budgetåret 1942143

1943-01-04 · 167 sidor, varav 145 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 145 av 167 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:2, Angående utgifter d tilllägg sstat till riksstat en för budgetåret 1942143

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

1

Nr 2.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utgifter d tilllägg

sstat till riksstat en för budgetåret 1942143; given

Stockholms slott den 4 januari 1943.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag angående utgifter å tillläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1942/43, föreslå riksdagen, att med godkännande

av de i protokollet berörda förslagen, å nämnda riksstat upptaga

de utgifter, som framgå av en vid protokollet såsom bihang fogad sammanställning

jämte specifikationer.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari

1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

Behovet av en omfattande och snabb nyinriktning av statsverksamheten

under de första krigsåren har medfört, att man icke kunnat fasthålla vid

det tidigare tillämpade systemet med en sluten riksstat för hela budgetåret,

eventuellt kompletterad med en sluten tilläggsstat vartill förslag framlägges

i början av den under budgetåret sammanträdande lagtima riksdagen, utan

tvingats över till ett system med öppna tilläggsstater över vilka riksstaten sucBihang

till riksdagens protokoll 19i3. 1 sami. Nr 2. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

cessivt under hela budgetåret kompletterats med nya medelsanvisningar.

Detta system rymmer vissa risker för en försämrad planläggning av verksamheten

från de statliga myndigheternas sida; vissheten örn att eventuella förbiseenden

alltid kunna rättas genom senare framställningar om anslag är tydligen

icke ägnad att främja en genomarbetad planläggning på längre sikt. Det har

redan av detta skäl framstått som ett önskemål att, i den mån förhållandena

stabiliseras, begränsa medelsanvisningarna på tilläggsstat och på så sätt framtvinga

en fastare planläggning av verksamheten. I och med att nian innevarande

budgetår övergått till en bestämd gränsdragning mellan riksstat och

förskottsstat med krav på balansering av riksstaten, har angelägenheten av

att ej strängt nödvändiga förändringar av riksstaten under löpande budgetår

undvikas vunnit ökad tyngd.

I syfte att såvitt möjligt redan detta budgetår förverkliga det angivna

önskemålet underrättades de statliga myndigheterna under försommaren 1942

genom cirkulärskrivelser från de olika departementen örn att vederbörande föredragande

statsråd med hänsyn till riksstatens balansering endast i tvingande

undantagsfall hade för avsikt att förorda anslag å tilläggsstat till riksstaten för

budgetåret 1942/43. Framställningar om sådan medelsanvisning borde ingivas

endast då särskilda skäl vore förhanden och medelsbehovet vid sträng

bedömning prövades vara så trängande, att ett uppskov med medelsanvisningen

till budgetåret 1943/44 icke vore möjligt.

Det förslag till tilläggsstat som jag nu torde få anmäla har utformats från

de utgångspunkter som här angivits. Med bortseende från ett större anslag,

som av penningpolitiska skäl överförts från nästföljande budgetår till tillläggsstat

för innevarande budgetår, avse de nu förordade anslagen i huvudsak

antingen att reglera redan fattade utgiftsbeslut eller att täcka uppkomna

brister i en verksamhet som icke ansetts möjlig att nu begränsa eller avbryta.

Vissa frågor som äro föremål för Kungl. Maj:ts övervägande torde senare

böra föranleda framställningar till riksdagen om ytterligare anslagsanvisningar

å tilläggsstaten. Bland de ändamål till vilka anslag framdeles torde böra

äskas må här särskilt nämnas den av byggnadslånebyrån administrerade låneverksamheten

till främjande av bostadsbyggandet. Möjligen böra större

anslag senare upplagas även för vissa brandskyddsändamål. I intet av dessa

fall lia medel beräknats i förslaget till tilläggsstat. Beträffande de skäl som

föranlett att så icke skett torde jag få hänvisa till vad jag vid anmälan av

finansplanen i 1943 års statsverksproposition anför angående det liknande

förfarande som tillämpats med avseende å riksstatsförslaget.

Till främjande av överskådligheten i statsregleringsarbetet torde nytillkommande

framställningar örn anslag å tilläggsstat böra såvitt möjligt sammanfattas

i blott två propositioner, en avgiven vid slutet av den ordinarie propositibnstiden

och en mot slutet av riksdagen. Sistnämnda proposition bör

avses uteslutande för reglering av utgifter å förskottsstaten samt för avskrivning

av å tilläggsstat äskade investeringsanslag.

Den begränsning i fråga om de nya framställningarna örn anslag å tilläggsstat,

som här förordats, har beträffande ett anslag lill svenska skifferoljeaktie
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

3

bolaget och ett anslag för aktieinköp i aktiebolaget tipstjänst motiverat avsteg

från principen, att inga beräkningspunkter i detta sammanhang böra

framläggas. Definitiva förslag kunna i dessa fall ej nu avgivas, men medelsanvisningar

kunna å andra sidan ej anstå mer än en kort tid.

De till en tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår hänförliga

anslagsäskanden, som i enlighet med det anförda ansetts böra i detta sammanhang

föreläggas riksdagen, lia tidigare denna dag anmälts. En sammanställning

av de beslut om förslag till riksdagen, vilka Kungl. Majit därvid

på hemställan av vederbörande föredragande enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

(bil. 1—19) fattat, torde få bifogas statsrådsprotokollet i

detta ärende (bihang).

Av sammanställningen framgår, att å tilläggsstaten äskas anslag om tillhopa

31 miljoner kronor å driftbudgeten och 151 miljoner kronor å kapitalbudgeten.

Av den å driftbudgeten äskade anslagssumman avses sammanlagt

något mer än 1 miljon kronor till förstärkning av kommittéanslagen under

olika huvudtitlar. Av skäl som utvecklas vid anmälan av försvarsplanen i

årets statsverksproposition äskas vidare dels å driftbudgeten 25 miljoner kronor

för täckning av kostnader i samband med svenska spannmålsaktiebolagets

verksamhet, dels å kapitalbudgeten ett belopp av 70 miljoner kronor

till lån åt nämnda bolag; anslagen avse icke några nya utgiftsändamål utan

blott en omläggning av tekniken för bolagets finansiering. Ett anslag å 10

miljoner kronor å kapitalbudgeten utgör täckning får utgifter, vilka bestritts

över förskottsstaten för investering i försvarsväsendets fastighetsfond, och ett

belopp å 15.3 miljoner kronor under förlagsfonden avser reglering av viss

kreditgivning. Därjämte har för lån till svenska skifferoljeaktiebolaget under

fonden för låneunderstöd beräknats ett anslag å 26.4 miljoner kronor.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, hemställer härefter,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att godkänna de förut omförmälda

förslag, örn vilka Kungl. Majit enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

för denna dag (bil. 1—19) fattat beslut, och sålunda å riksstaten för budgetåret

1942/43 upptaga de utgifter som framgå av den vid protokollet såsom

bihang fogade sammanställningen jämte specifikationer.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Mats Lemne.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bihang.

RIKSSTATEN FÖR BUDGETÅRET

1942/43.

UTGIFTER Å TILLÄGGSSTAT.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Muj.ts proposition nr 2.

Sammanställning

av utgifter å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43.

A.

Driftbudgeten.

Egentliga statsutgifter:

I. Kungl, hov- och slottsstaterna.......... 285,700

II. Justitiedepartementet ...... 75,000

lil. Utrikesdepartementet....................... 132,000

IV. Försvarsdepartementet...................... 602,000

V. Socialdepartementet ........................ 1,384,000

VI. Kommunikationsdepartementet............... 330.000

VII. Finansdepartementet ....................... 250,000

VIII. Ecklesiastikdepartementet.................... 200,000

IX. Jordbruksdepartementet .................... 26.032.000

X. Handelsdepartementet....................... 345,000

XI. Folkhushållningsdepartementet............... 1,205,000

Summa

Kronor

30,840,700

80,840,700

Kapitalbudgeten.

Kapitalinvestering:

I. Statens affärsverksfonder............

Kronor

9,550,000

5,001,200

12.321,400

6,000,000

96.400.000

47,000

21.720.000

lil. Statens allmänna fastighetsfond.................

IV. Försvarsväsendets fastighetsfond..................

V. Statens utlåningsfonder.......................

VI. Fonden för låneunderstöd.....................

VI a. Fonden för statens aktier....................

VII. Fonden för förlag till statsverket..................

Summa

151,039,600

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kuiiffl. Majlis proposition hr 2.

SPECIFIKATION AV UTGIFTERNA

DRIFTBUDGETEN.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majus proposition nr 2.

Egentliga statsutgifter.

I. Kungl, hov- och slottsstaterna.

A. Kungl, hovstaten.

Kronor

Kronor i

1

|

8a

Ersättning för vissa bränslekostnader vid de kungl,

hoven ..................

177,000

B. Kungl, slottsstaten.

4a

Ersättning för vissa personalkostnader vid Stockholms

slott..................

7

Ersättning för vissa byggnadsarbeten vid Ulriksdals slott

o,700

105,000

•

108,700

Summa

285,700

II. Justitiedepartementet.

Kronor

Kronor

G. Diverse.

8

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reserva-

tionsanslag................

75,000

III. Utrikesdepartementet.

B. Sveriges representation i utlandet.

Kronor

Kronor

4

Avlöningar vid beskickningar och konsulat:

Skrivbiträden, reservationsanslag......,

60,000

12,000

5

Extra biträden och vaktbetjänte, reservationsanslag..

72,000

D. Diverse.

72,000

4a

Ersättning för vissa genom krigsförhållandena uppkomna

förluster.............

60.000

Summa

182,000

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

9

Egentliga statsutgifter.

IV. Försvarsdepartementet

Kronor

Kronor

C. Försvarskrafterna.

Armén.

Anskaffning och vård av hästar m. m.:

37

Remontering, reservationsanslag ..................

205,000

Fortifikatoriska anläggningar:

50a

Vissa markförvärv för befästningsanläggningar m. m.,

reservationsanslag ............................

95.000

300,000

D. Vissa till försvarsväsendet hörande institutioner.

Sj ökarte verket:

3

Mätnings- och rekognosceringsverksamhet, reservations-

anslag ......................................

38,000

E. Diverse.

10

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reserva-

tionsanslag ....................................

250,000

18

Vård och underhåll av adresseringsmaskiner m. m.,

reservationsanslag ..............................

14,000

264,000

Summa

602,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

io

Kurxgt. Ma j sts <prop osi a oh hr 2 . i

Egentliga statsutgifter.

V. Socialdepartementet.

Kronor

Kronor

B. Sociala verk och inrättningar.

Fattigvård och barnavård:

| ‘ ''

86

Vissa byggnadsarbeten vid statens yrkeshem samt

—

skol- och yrkeshem m. fl., reservationsanslag ....

24,000

F. Civila luftskyddet m. ni.

Civilt luftskydd:

5a

Besiktning av vissa motorfordon, reservationsanslag..

• v. -• .

. * i..

130,000

:

G. Diverse.

8

Beredande av sjukhusvård i Sverige åt krigsinvalider från

Finland m. m., reservationsanslag ................

1,000,000

9a

Bidrag till utlandssvenskarnas förening m. m.........

30,000

.13

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reserva-

’

; *f t

v

tionsanslag.....................................

300,000

1.330.000

Summa

1,384,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

U

Egentliga statsutgifter.

VI. Kommunikationsdepartementet.

22a

14

i

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

Hamnar och farleder:

Upprensning av farleden mellan Oja och Torö, reserva- tionsanslag ..................................

E, Diverse.

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reserva- tionsanslaa ....................................

Kronor

Kronor

315,000

15,000

Summa j

VII. Finansdepartementet.

330,000

Kronor

Kronor j

E. Diverse.

! 6

Kommittéer och utrediiingar genom sakkunniga, reserva-

; , T*, " •

tionsanslag ^ ^ .-----------

250,000

■ ■'' ,•

VIII. Ecklesiastikdepartementet.

'' |

•j

: i

Kronor

Kronor

:

N. Diverse.

! |

12

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reserva-

tionsanslag ....................................

200,000

s. 12 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

12

Egentliga statsutgifter.

IX. Jordbruksdepartementet.

Kronor

Kronor

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och

lantmannanäringar m. ni.

Lantbrukshögskolan:

9

Byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet, reser-

vaiionsanslag.................................

25,000

10a

Utprövning av markundersökningsmetod, reservations-

anslag ......................................

7,000

10b

Undersökningar rörande kromosomfördubblade typer

av lantbruksväxter, reservationsanslag ..........

5,000

37.000

37,000

G. Lanthushållning i allmänhet.

Befrämjande av fröodlingen m. m.:

lia

Bidrag till lin- eller hampberedningsanläggningar, re-

servalionsanslag ..............................

800,000

32

Kostnader i samband med svenska spannmålsaktie-

bolagets verksamhet, reservationsanslag............

25,000,000

26,800,000

H. Egnahemsbildning, kolonisation och grund-

förbättringar m. m.

Egnahemsbildning:

12

Byggnadsbidrag till vissa arbetarsmåbrukslåntagare,

reservationsanslag ............................

60,000

J. Skogsväsendet.

Statens skogsförsöksanstalt:

12

Särskilda undersökningar, reservationsanslag........

20,000

N. Diverse.

7

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-

vaiionsanslag ..................................

125,000

Summa

26,032,000

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

13

Egentliga statsutgifter.

X. Handelsdepartementet.

Kronor

Kronor

C. Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.

9a

9b

Flygtekniska försöksanstalten:

Anskaffning av vissa maskiner, reservationsanslag ..

Utrustning m. m. av byggnad för en höghastighets- tunnel, reservationsanslag......................

28,000

317,000

345,000

Summa

345,000

XI. Folkhushållningsdepartementet.

Kronor

Kronor

D. Diverse.

2a

Omkostnader för experiment- och försöksverksamhet

genom Svenska gengasaktiebolaget, reservationsanslag..

395,000

2b

Inköp av gengasaggregat till fiskebåtar m. m., reserva-

tionsanslag ....................................

500,000

5a

Särskilda omkostnader för vissa fartyg, förslagsanslag

150,000

7a

Försök med framställning av syntetiskt gummi, reserva-

tionsanslag ....................................

160,000

Summa

1,205,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2*

ltt

SPECIFIKATION AV UTGIFTERNA

KAPITALBUDGETEN.

■

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Uaj:tå proposition nr 2.

Kapitalinvestering.

I. Statens affärsverksfonder.

Kronor

Kronor

B. Telegrafverket.

7a

Komplettering av operativa trådsignalförbindelser, reser- vationsanslag ...........................

l rinn

C. Statens Järnvägar.

7a

Nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade

järnvägar:

Anläggningar vid förrådsavdelningen:

Lokaler för vissa mobiliseringsförråd, reservations- anslag ................................

100,000

D. Statens vattenfallsverk.

1

2

5

9

Kraftverken:

Trollhätte kraftverk:

Ny kraftstation i Trollhättan, reservationsanslag...

Norrländska kraftverken:

Kraftstation vid Torpshammar, reserva- tionsanslag ........................ 1,500,000

Reglering av Holmsjön och Leringen i

Ljungans vattensystem, reservationsan- slag.............................. 1,000.000

Distributionsanläggningar och därmed sammanhäng- ande arbeten vid statens kraftverk, reservationsanslag

1.500.000

2.500.000

3,000,000

7,000,000

11

Förvärv för statens vatten falls verks räkning av fastig- heten nr 8 och 10 i kvarteret Björnen i Stockholm,

reservationsanslaq...............................

1,250,000

8,250,000

Summa

9,650,000

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

17

Kapitalinvestering.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

Kronor

Kronor

Justitiedepartementet:

a

Ny värmeledning vid kronohäktet i Falun, reserva-

tionsanslag ..................................

30,000

b

Utökning av pannanläggningen vid centralfängelset å

Långholmen, reservationsanslag..................

58,000

88,000

Socialdepartementet:

4a

Anordnande av vissa barackläger, reservationsanslag..

4,700,000

Kommunikationsdepartementet:

7a

Utvidgning av rikets allmänna kartverks fotografiska

laboratorium, reservationsanslag.................

13,200

12a

Anordnande av vissa arbetslokaler m. m. för länssty-

reisen i Gotlands län, reservationsanslag..........

20,000

33,200

Handelsdepartementet:

23

Byggnad för en höghastighetstunnel vid flygtekniska

försöksanstalten, reservationsanslag ..............

180,000

Summa

5,001,200

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 2.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Kapitalinvestering.

IV. Försvarsväsendets fastighetsfond.

Kronor

Kronor

Arméförvaitningens delfond:

7a

Täckning av utgifter för vissa byggnadsarbeten m. m.,

reservationsanslag ............................

9,477,000

7b

Nytt garnisonssjukhus i Skövde, reservationsanslag ..

70,000

16a

Förvärv av betesmark för Herrevadsklosters remont-

depå, reservationsanslag........................

29,500

9,576,500i

Marinförvaltningens delfond:

1

18a

Täckning av utgifter för vissa byggnadsarbeten m. m.,

reservationsanslag ............................

806,000

19

Nybyggnader för sjökrigsskolan, reservationsanslag ..

370,000;

19a

Modernisering av vissa marinens verkstäder m. m.,

reservationsanslag ............................

48,500

19b

Garagebyggnader m. m. vid kustartilleriförsvaren och

vid Vitså brygga, reservationsanslag.............

450,000

21a

Modernisering av Stockholms örlogsvarv, reservations-

anslag ......................................

225,000

21b

Anordnande av omklädnads- och tvättrum m. m. samt

värmecentral å Beckholmen, reservationsanslag ....

200,000

21c

Sopförbränningsanläggning vid Stockholms örlogsvarv,

reservationsanslag ............................

100,000

2.199,500

F1 y g f ö r v al t n i n g en s delfond:

I

27a

Täckning av utgifter för anordnande av flygfält vid

Skå-Edeby, reservationsanslag ..................

90,000

27b

Ytterligare medel för förläggning av jaktflottiljer, re-

servationsanslag ..............................

224,000

27c

Fritidsbyggnad vid Skaraborgs flygflottilj, reservations-

anslag ......................................

65,000

31a

Markförvärv m. m. för vissa ammunitionsförrådsbygg-

nader, reservationsanslag ......................

166.400

545,400

Summa

| 12,321,400

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

19

Kapitalinvestering.

V. Statens utlåningsfonder.

.

Kronor

Kronor

2

Socialdepartementet:

Statens bosättningslånefond, reservationsanslag......

3,000,000

11

Jordbruksdepartementet:

Hemslöjdslånefonden, reservationsanslag............

3.000,000

Summa

6

VI. Fonden för låneunderstöd.

Kronor

Kronor

7a

Jordbruksdepartementet:

Lån till svenska spannmålsaktiebolaget, reservations,

anslag ......................................

70,000,000:

9

Handelsdepartementet:

Lån till Svenska skifferoljeaktiebolaget, reservationsan- slag ........................................

*26,400,000''

Summa

96,400,000

VI a. Fonden för statens aktier.

Kronor

Kronor

Handelsdepartementet:

1

Förvärv av aktier i Aktiebolaget tipstjänst, reserva-

tionsanslag...................................

*47,0001

Beräknat belopp.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Kapitalinvestering.

VII. Fonden för förlag till statsverket.

1

Kronor

Kronor

Försvarsdepartementet:

a

Anordnande av bostäder för viss personal i Karlsborg,

reservationsanslag....................

540,000

b

Viss förrådshållning av byggnadsmateriel, reservations-

anslag...........................

5,000,000

5,540,000!

Finansdepartementet:

C

Reglering av viss kreditgivning, reservationsanslag . ..

15,300,000''

j

Folkhushållningsdepartementet:

i 4

Anskaffande av maskiner för framställning av synte-

tiskt gummi, reservationsanslag.................

500,000

5

Viss försökstillverkning för aluminiumindustrien, reser-

vationsanslag.....................

80,000

6

Förlagskapital för clearingkassan för ost, reservations-

anslag ........................

300,000

880,000''

Summa

| 21,720,000

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

21

Bilaga 1.

Egentliga statsutgifter.

Första huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari

1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter till

första huvudtiteln hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tillläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1942/43 samt anför därvid följande.

A. Kungl, hovstaten.

[1.] 8 a. Ersättning för vissa bränslekostnader vid de kungl, hoven. Å

riksstaten för budgetåret 1942/43 ha liksom för de fyra nästföregående budgetåren

anvisats dels ett anslag å 50,000 kronor till ved och kol för de kungl,

hoven, dels ock ett anslag å 95,000 kronor till täckande av motsedd brist å

nämnda anslag. Därjämte ha å tilläggsstater för budgetåren 1940/41 och

1941/42 anvisats sammanlagt 343,600 kronor till täckande av vissa merkostnader

för ifrågavarande ändamål, vilka hänföra sig till budgetåren 1937/38—

1941/42. Av nämnda belopp avse 140,000 kronor beräknad merkostnad för

budgetåret 1941/42.

I skrivelse den 19 december 1942 har riksmarslcalksämbetet, under hänvisning

till framställning från ståthållarämbetet på Stockholms slott, hemställt

örn anvisande av 177,000 kronor till täckande av viss återstående brist

för budgetåret 1941/42 jämte beräknad merkostnad för det löpande budgetåret.

Den återstående bristen för budgetåret 1941/42 uppgår enligt ståthållarämbetets

omförmälda framställning till 42,838 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

“ Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

DVpctef?n’Ua'' Jag tillstyrker’ att det av riksmarskalksämbetet nu äskade beloppet av

m'' 177,000 kronor anvisas för täckande av ifrågavarande brist och merkostnad

och hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ersättning för vissa brånslekostnader vid de kungl,

hoven å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa

ett anslag av ...................... kronor 177,000.

B. Kungl, slottsstaten.

[2.] 4 a. Ersättning för vissa personalkostnader vid Stockholms slott.

Vid behandlingen i årets statsverksproposition av frågan om anslag under

första huvudtiteln till polis-, lys- och renhållning samt brandväsendet vid

Stockholms slott har jag anmält en från riksmarskalksämbetet inkommen

framställning om anvisande av medel till täckande av merkostnad för ifrågavarande

ändamål under budgetåret 1941/42 med 1,680 kronor 43 öre samt

under det löpande budgetåret med 2,500 kronor. Nämnda merkostnader avse

utgiftsstegringar för löner och pensioner, betingade av levnadskostnadernas

stegring, ävensom, vad beträffar budgetåret 1942/43, beräknad merkostnad

för vinterrenhållningen. Under erinran, att jag i angivna sammanhang förordat

en höjning med 2,000 kronor av anslaget till förstärkning av anslaget till

polis-, lys- och renhållning samt brandväsendet vid Stockholms slott för nästa

budgetar, vill jag förorda, att medel anvisas för täckning av ifrågavarande

merkostnader i den mån de betingas av levnadskostnadsstegringen. Medelsanvisningen

torde böra bestämmas till (1,680 + 2,000 —) i avrundat tal 3,700

kronor.

Jag far alitsa hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ersättning för vissa personalkostnader vid Stockholms

slott å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/

43 anvisa ett anslag av .................. kronor 3,700.

[3.] 7. Ersättning för vissa byggnadsarbeten vid Ulriksdals slott. I skrivelse

till riksmarskalksämbetet den 20 november 1942 har ståthållaråmbetet

på Ulriksdals slott framhållit i huvudsak följande.

I det till Ulriksdals slott hörande byggnadsbeståndet ingår bland annat

det s. k. gamla värdshuset, numera benämnt Ottilielund. Ottilielund består

av ett större och ett mindre bostadshus samt en uthuslänga. Underhållet av

dessa byggnader har länge måst väsentligt eftersättas av brist på medel, varigenom

betydande skador uppkommit.

Hösten 1941 hade — till följd av det bristfälliga underhållet och då allvarliga

sättningar uppstått i de ålderdomliga byggnadernas väggar, bjälklag

och takstolar — byggnadernas förfall fortskridit så långt, att ståthållarämbetet

ansåg byggnadernas framtida bestånd äventyrat, om ej snara åtgärder

vidtoges för bristernas avhjälpande. De kostnadsberäkningar, som ståthållarämbetet

på grund härav lät verkställa, visade att byggnaderna skulle för

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

ett belopp i varje fall ej överstigande 60,000 kronor kunna sättas i fullgott

skick. Beräkningarna verkställdes med den försiktighet, som skadornas svårbestämbara

art påkallade, och ståthållarämbetet ansåg att det angivna beloppet

inrymde en betryggande säkerhetsmarginal.

Till ett företag av denna storleksordning stodo medel inom slottets stat

icke till ståthållarämbetets förfogande; ej heller funnos för ändamålet särskilda

anslagsmedel tillgängliga. Sedan ståthållarämbetet emellertid träffat

överenskommelse med en hyresgäst örn uthyrning av Ottilielund efter det

byggnaderna iordningställts mot en årshyra av 6,000 kronor, ansåg sig ståthållarämbetet

kunna hos riksmarskalksämbetet hemställa om tillstånd att för

byggnadsföretaget upplåna 60,000 kronor. Hyresinkomsten avsågs härvid

skola tagas i anspråk till förräntning och amortering av lånet. Byggnadsföretaget

skulle således icke påverka slottets behov av statsbidrag. Sedan lånet

slutbetalats skulle i stället slottet erhålla ökade inkomster. Framställningen

bifölls av H. M. Konungen, som medgav ståthållarämbetet rätt att mot hovförvaltningens

borgen upptaga ifrågavarande lån, att återbetalas under en tid

av högst tio år. Ståthållarämbetet upptog lånet, vilket för närvarande löper

med en ränta av tre procent.

Byggnadsföretaget bedrevs till en början i ståthållarämbetets egen regi med

anlitande av de vid slottet anställda arbetarna och förmännen och under

iakttagande av största möjliga sparsamhet. Det visade sig emellertid, sedan

det mindre bostadshuset restaurerats och arbetena vid det större bostadshuset

skulle igångsättas, nödvändigt att överlämna företage^ åt en särskild

byggmästare med större resurser. Till följd av att bristerna å ifrågavarande

byggnad voro av ännu allvarligare beskaffenhet än man hade anledning räkna

med vid kostnadskalkylerna under hösten 1941, drogo de numera slutförda

arbetena med byggnadens renovering sa betydande kostnader, att för

dessas täckande ytterligare 45,000 kronor måste anskaffas.

Det här ifrågavarande byggnadsföretaget var enligt ståthållarämbetets uppfattning

nödvändigt för ett bibehållande av Ottilielunds kulturhistoriskt värdefulla

byggnadskomplex. De ytterligare svåra brister, som först blevo uppenbara

under byggnadsarbetets fortgång, ge ytterligare belägg för riktigheten

av denna uppfattning.

För att täcka utgifterna för byggnadsföretaget står enligt stathallarambetets

uppfattning allenast till förfogande det belopp, som inflyter såsom hyresinkomst

för Ottilielund. Denna hyresinkomst förslår emellertid icke att

förränta och amortera liela kostnaden. Då hovförvaltningens medverkan för

ordnande av betalningen av de ökade kostnaderna icke kan påräknas, mäste

andra åtgärder vidtagas för sakens ordnande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer ståthållarämbetet,

att riksmarskalksämbetet måtte hos Kungl. Majit göra framställning örn vidtagande

av åtgärder för alt bereda ståthållarämbetet möjlighet att från slottsstaten

täcka den lill följd av opåräkneliga omständigheter vid ovan angivna

byggnadsföretag uppkomna bristen.

Vid ståthållarämbetets skrivelse voro fogade utlåtanden av riksantikvarieämbetet

och bgggnadsstg reisen.

Riksantikvarieämbetet har i sitt utlåtande framhållit i huvudsak iöljande.

Det kulturhistoriska värdet av Ottilielund är betydande och en grundlig

iståndsältning i hög grad önskvärd ur kulturhistorisk synpunkt. Da riksantikvarieämbetet

ansett byggnaden böra uppföras i förteckningen över byggnadsminnesmärken,

har ämbetet hos byggnadsstyrelsen gjort framställning

örn förundersökning för eventuell sådan registrering.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

I byggnadsstyrelsens utlåtande anföres bland annat följande.

Huvudbyggnaden och flygeln, vilka före restaureringen befunno sig i synnerhgen

förfallet skick, hava genom de utförda arbetena iståndsatts för avsevärd

tid framåt. Med hänsyn till de kulturhistoriska värden, som byggnaderna

och rmljön representera, finner styrelsen de utförda arbetena ändamålsenliga.

Förslag därtill har under hand företetts för byggnadsrådet Hjort. Styrelsen

har ur byggnadsteknisk synpunkt intet att erinra mot desamma men

. "f.?yietv!s1 lcke uttala siS beträffande kostnaderna, då styrelsen icke varit

i tillfälle till närmare granskning av förslagshandlingarna.

I anledning av ståthållarämbetets framställning har riksinarskalksämbetet

hemställt, att Kungl. Majit måtte bereda möjlighet för ståthållarämbetet att

täcka den ifrågavarande bristen å 45,000 kronor, enär en ytterligare upplåning

av medel för ifrågavarande ändamål med anlitande av hovförvaltningens

borgen icke läte sig göra.

Enligt vad 1 arendet bhvit upplyst representera ifrågavarande, till Ottilielund

hörande byggnader ett betydande kulturhistoriskt värde. Det synes

jämväl framgå, att en genomgripande reparation av byggnaderna nu eller i

varje fall inom en nära framtid varit nödvändig, så framt deras bestånd ej

skulle äventyras. Starka skäl för byggnadsföretaget måste alltså anses ha

förelegat. De arbeten, som nu utförts, ha av byggnadsstyrelsen vitsordats

vara ändamålsenliga och lia ej heller föranlett någon erinran ur byggnadsteknisk

synpunkt.

I överensstämmelse med vad av vederbörande myndigheter tidigare vid

olika tillfällen tillämpats i fråga om de kungl, slotten, har ståthållarämbetet

på Ulriksdals slott från början avsett, att byggnadsföretaget skulle finansieras

genom anlitande av lån, som av ämbetet mot hovförvaltningens

borgen skulle upptagas i bankinrättning. De ökade hyresinkomster, som skulle

erhållas efter det byggnadsföretaget genomförts, beräknades därvid förslå

till lånets förräntning och amortering. Företaget skulle således icke påverka

behovet av statsbidrag till Ulriksdals slott. Sedan det emellertid visat sig,

att kostnaderna för byggnadsföretaget väsentligt överstigit de beräknade och

att härigenom uppkommit en brist, som uppskattats till 45,000 kronor, har

i likhet med vad i vissa fall tidigare skett — framställning gjorts om anvisande

av statsmedel för bristens täckande. Om också liknande anordningar

tidigare vidtagits och även blivit godtagna av Kungl. Maj:t och riksdagen,

finnei jag, att byggnadsföretag vid de kungl, slotten av sådan omfattning, att

de icke kunna bekostas inom ramen av fastställda stater, böra finansieras i

samma ordning som andra statliga arbeten. Byggnadsföretagen vid de kungl,

slotten komma, örn de finansieras över budgeten, att på vanligt sätt bedömas

mot bakgrunden av det statliga byggnadsprogrammet i övrigt och med beaktande

av företagens ekonomiska förutsättningar. Särskilt under nu rådande

förhållanden framträder angelägenheten av att en sådan prövning kommer

till stånd.

Vad härefter angår ifrågavarande framställning om medel för täckande

av den uppkomna bristen, må framhållas, att byggnadsföretaget är av så
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 2.

25

dan art att kostnaderna för detsamma, vilka uppgå till sammanlagt 105,000

kronor, böra i sin helhet bäras av statsverket. Jag förordar därför, att medel

å tilläggsstat till löpande riksstat anvisas för täckande av dessa kostnader.

Såsom framhållits vid behandlingen i årets statsverksproposition av frågan

om anslag under första huvudtiteln till underhåll m. m. av Drottningholms

m. fl. kungl, slott skulle, därest byggnadsföretaget — på sätt här förordats

— bekostas medelst engångsanslag, de årliga utgifterna för förräntning och

amortering, för nästa budgetår uppgående till 8,000 kronor, av det mot hovförvaltningens

borgen upptagna lånet bortfalla. Härigenom blir en motsvarande

minskning av det av riksmarskalksämbetet äskade statsbidraget till

Ulriksdals slott möjlig.

Med hänsyn till vad sålunda anförts, anser jag mig här böra tillstyrka

en medelsanvisning av 105,000 kronor.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ersättning för vissa byggnadsarbeten vid Ulriksdals

slott å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43

anvisa ett anslag av .................... kronor 105,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Mats Lemne.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

27

Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

Andra huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 4 januari 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Westman, anmäler härefter

under justitiedepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 samt anför

därvid följande.

G. Diverse.

[1.] 8. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.

Detta anslag är i riksstaten för innevarande budgetår upptaget med

140,000 kronor. Vid ingången av löpande budgetår förefanns en reservation

å omkring 32,800 kronor. Såsom jag förut i dag anfört vid anmälan av frågan

örn anslag under andra huvudtiteln till kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1943/44 ha vissa av de utredningsarbeten som

igångsatts eller fullföljts under innevarande budgetår medfört större utgifter

än som beräknats i statsverkspropositionen till 1942 års riksdag. En överslagsberäkning

har givit vid handen, att utgifterna för löpande budgetår

kunna uppskattas till närmare 250,000 kronor. Med hänsyn härtill torde det

nuvarande anslaget vara i behov av förstärkning med 75,000 kronor.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å

tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett

reservationsanslag av .................... kronor 75,000.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Thore Wisén.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 2.

29

Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Tredje huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsårenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 4 januari 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres.

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementets

handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tillläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1942/43 samt anför därvid följande.

B. Sveriges representation i utlandet.

[1.] 2. Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Attachéer. För detta

ändamål har i riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisats ett förslagsanslag av

346,000 kronor. I den för samma budgetår fastställda avlöningsstaten för

attachéer har anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal upptagits

med 185,000 kronor.

Vid beräkningen av sistnämnda anslagspost förutsattes, att behov av ytterligare

attachéer icke skulle uppstå utan att erforderlig förstärkning av den

kvalificerade extra ordinarie personalen skulle i förekommande fall kunna

äga rum genom omplacering av tillgängliga arbetskrafter eller genom anlitande

av tillfällig personal. På grund av arbetsförhållandenas utveckling har

detta emellertid icke blivit möjligt, utan antalet attachéer har måst ökas utöver

det antal, som låg till grund för beräkningarna i 1942 års statsverksproposition.

En förstärkning av ifrågavarande anslagspost är därför erforderlig.

Då ett belopp av 12,000 konor torde vara tillräckligt för ändamålet, hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

att medgiva, att den i avlöningss laten för attachéer upptagna

anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie personal

må för budgetåret 1942/43 överskridas med högst 12,000

kronor.

[2.] 4. Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Skrivbiträden, reservationsanslag.

I riksstaten för innevarande budgetår är för detta ändamål *

uppfört ett reservationsanslag av 700,000 kronor.

Såsom framhållits i statsverkspropositionen till årets riksdag, hava de

av kriget betingade förhallandena medfört en ytterligare ökning under innevarande

budgetar av antalet skrivbiträden vid vissa beskickningar och

konsulat. Därjämte har i ett flertal länder de till skrivbiträdena utgående

lönerna pa grund av stegrade levnadsomkostnader måst höjas. I främsta rummet

har ökningen föranletts av att personalen vid beskickningarna i Nordoch

Sydamerika måst ytterligare förstärkas. För nu löpande budgetår hava

de merutgifter, som av dessa skäl uppkommit, icke obetydligt överstigit vad

som beräknades vid tidpunkten för framläggandet av statsverkspropositionen

till 1942 års riksdag. Utgifterna beräknas sålunda komma att överskrida

det av riksdagen beviljade anslagsbeloppet med omkring 60,000 kronor.

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Skrivbiträden

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43

anvisa ett reservationsanslag av............kronor 60,000.

[3.] 5. Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Extra biträden och

vaktbetjänte, reservationsanslag. Ifrågavarande anslag är i riksstaten för

budgetåret 1942/43 uppfört med 200,000 kronor.

Av samma skäl, som under nästföregående punkt anförts beträffande skrivbiträdena,

har utvecklingen i fråga om de från förevarande anslag avlönade

biträdena medfört en stegring av utgifterna under innevarande budgetår, vilket

gör ett överskridande av anslaget ofrånkomligt. Den härigenom nödvändiggjorda

förstärkningen av anslaget torde emellertid kunna begränsas till

12,000 kronor. Jag hemställer sålunda, att Kungl. Ma.j:t måtte föreslå riksdagen
-

att till Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Extra

biträden och vaktbetjänte å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av

kronor 12,000

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

31

D. Diverse.

[4.] 4 a. Ersättning för vissa genom krigsförhåliandcna uppkomna förluster.

I samband med krigsförhållandena hava ett flertal befattningshavare

inom utrikesförvaltningen på grund av sin tjänstgöring i utlandet åsamkats

ekonomiska förluster. Såväl under det nu pågående stormaktskriget som i

samband med inbördeskriget i Spanien, den japansk-kinesiska konflikten

samt kriget mellan Finland och Sovjetunionen 1939—1940 hava vissa beskickningstjänstemän

tillhöriga möbler och andra lösören genom bombning,

plundring, brist på tillsyn o. s. v. gått förlorade eller skadats. Enligt en inom

utrikesdepartementet verkställd utredning hava de hittills uppkomna förlusterna

uppskattats till sammanlagt kronor 59,963:62.

Av utredningen framgår följande.

1. Förutvarande sändebudet i Madrid, envoyén C. 1. Danielsson.

Danielsson lämnade Madrid kort efter det spanska inbördeskrigets utbrott

i juli 1936 och kvarlämnade i beskickningsfastigheten därstädes sitt bohag.

Först i januari 1940 kunde detta överföras till Kairo, dit Danielsson förflyttats.

Under tiden beboddes beskickningsfastigheten av spanska asylflyktingar,

varvid en del av bohaget skadades. Reparationen därav har betingat en

kostnad av kronor 447: 50.

Danielssons möbler och andra tillhörigheter, som transporterades med fartyg

från Valencia till Alexandria, åsamkades under transporten avsevärda

skador, i det att möbellådorna, som stodo på däck, vattendränktes. Från vederbörande

speditör och försäkringsbolag har ersättning ej kunnat erhållas.

Kostnaderna för iståndsättandet av möblerna m. m. hava enligt sakkunnig

värdering uppgått till kronor 1,137:50.

2. F. d. förste kanslisten vid beskickningen i Madrid, E. L. J :son Ymse.

Vid avgång från tjänsten år 1937 erhöll Ymse tillstånd att kvarlämna sitt

bohag i beskickningsfastigheten i Madrid. Under den tid, då denna beboddes

av de spanska asylflyktingarna, skadades bohaget och gick delvis förlorat.

Förlusten har uppskattats till 509 kronor.

,7. Förutvarande t. f. chargé d’affaires i Madrid, legationsrådet E. J. S.

Wisén.

1 samband med beskickningens sedvanliga sommarförflyttning till San Sebastian

i början av juli 1936 lät Wisén avstänga sin bostad och där i lådor

nedpacka bl. a. kläder, mattor och silver. Dessa åtgärder, som vidtogos med

tanke endast på en kortare frånvaro, voro emellertid icke tillfyllest för att

skydda egendomen under den tid av närmare tre år, som bostaden på grund

av det spanska inbördeskriget förblev avstängd. När den åter togs i besittning,

befanns det, att på grund av skakningar vid bombardemangen av Madrid,

skadade vattenledningsrör, de starka temperaturväxlingarna, inträngande

av damm och smuts samt påverkan genom råttor och mai Wisens tillhörigheter

allvarligt skadats. Skadorna hava uppskattats till sammanlagt

kronor 3,386: 85.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

’>■ Framlidne chargé d’affaires i Caracas A. C. G. Winqvists dödsbo.

Winqvist, som avled i Caracas i juli 1941, innehade före sin ankomst dit ar

1938 befattningar av ambulerande art i Sydamerika och Främre Orienten.

Under denna tid var hans bohag magasinerat hos en speditör i Madrid, där

Winqvist tjänstgjort som handelsråd under åren 1926—1930. Vid förflyttningen

till Caracas år 1938 ansågs lämpligt, i syfte att inbespara kommande

flyttningskostnader, att den därstädes nyupprättade beskickningen till största

delen möblerades genom statsverkets försorg, i anledning varav huvuddelen

av Winqvists bohag förblev magasinerat i Madrid.

Efter Winqvists frånfälle har under överinseende av beskickningen i Madrid

inventarieförteckning upprättats över det där kvarlämnade bohaget. Det har

därvid visat sig, att detta tagit mycket allvarlig skada under den fleråriga magasineringen

samt att föremål till betydande värde lörkommit. Den bristfälliga

vården och kontrollen — bl. a. blev bohaget två gånger flyttat till annan

förvaringsplats — har sin grund i förhållandena under det spanska inbördeskriget,

vilka jämväl omöjliggjort utfående av ersättning från vederbörande

speditör och försäkringsbolag. Sedan det konstaterats, att kostnaderna för

hemflyttning av bohaget till Sverige icke skulle stå i rimlig proportion till

dess värde i nuvarande skick, har överenskommelse träffats med Winqvists

dödsbo om att största delen av det i Madrid förvarade bohaget skulle genom

beskickningens försorg försäljas i Spanien. Återstoden, huvudsakligen föremål

av affektionsvärde, kommer att överföras till Sverige.

Vid en år 1936 tecknad försäkring uppskattades Winqvists i Madrid magasinerade

bohag till ett värde av 75,000 pesetas. Enligt upprättad förteckning

och värdering representera emellertid de nu kvarvarande föremålen ett värde

av endast 15,922 pesetas. Därav komma föremål till ett värde av 4,000

pesetas att, då lämplig transportmöjlighet föreligger, överföras till Sverige.

Återstoden har genom beskickningens försorg försålts för 11,002 pesetas. För

Winqvists dödsbo bär sålunda uppstått en förlust av 59,998 pesetas. Efter nuvarande

clearingkurs ä 43: 33 utgör motvärdet i svenskt mynt till detta belopp

25,997 kronor. Ar 1936 representerade beloppet, efter en genomsnittskurs av

53: 50 för sagda år, 32,099 kronor. Vid flyttningen år 1926 från Stockholm

till Madrid var hela bohaget försäkrat för 50.000 kronor, varav dock senare

ett antal föremål, försäkrade för 8,700 kronor, överflyttades till annan ort.

A andra sidan undergick bohaget en mindre komplettering i Madrid under

aren 1926—1930. Med avdrag för kvarvarande bohags värde och med hänsyn

tagen till minskningen av bohagets värde under sistnämnda period torde

man med denna utgångspunkt komma approximativt till 35,000 kronor. Ersättningen

till Winqvists dödsbo synes icke böra sättas lägre än till 30,000

kronor.

5. Förutvarande sändebudet i Shanghai, friherre J. H. Beck-Friis.

Efter utbrottet av den japansk-kinesiska konflikten i juli 1937 lämnade

Beck-Friis sin utanför Shanghai belägna bostad och bortförde därifrån en

del av sina tillhörigheter. Den 5 november samma år underrättades han örn

att kinesiska soldater brutit sig in i bostaden. Den 9 november besattes det

distrikt, där den var belägen, av japanska trupper. Vid ett besök samma dag

fann Beck-Friis, att japanska soldater uppehöllo sig i bostaden, att dörrar,

skåp och ett skrivbord brutits upp samt att vad som kvarlämnats av kläder,

linne och spritvaror försvunnit. Enligt en av Beck-Friis uppgjord förteckning

hava skadorna uppgått till sammanlagt 7,400 kronor. Genom vederbörande

försäkringsbolag ävensom från de japanska myndigheterna har han .sedermera

utfått ersättning nied sammanlagt kronor 5,133: 23: av förlusten återstår

alltså ett belopp av kronor 2,266: 77.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

33

6. Förutvarande sändebudet i Warszawa, envoyén J. C:son Lagerberg.

Lagerbergs bohag förstördes delvis vid bombardemanget av den polska huvudstaden

i september 1939, då beskickningsfastigheten träffades av granater.

Ytterligare förluster för Lagerberg uppkommo därigenom, att yrkeskunnig

packpersonal icke fanns tillgänglig för verkställande av hemtransporten av

bohaget. Förlusterna hava av Lagerberg uppskattats till sammanlagt 3,824

kronor.

7. Förutvarande förste legationssekreteraren vid beskickningen i Warszawa,

S. Hj.son Grafström.

I samband med skadorna å beskickningshuset i Warszawa och beskickningsmedlemmarnas

evakuering därifrån förlorade Grafström en del av sina

tillhörigheter. Förlusten har uppskattats till 175 kronor.

8. F. d. kanslibiträdet vid beskickningen i Warszawa H. B. Forsberg.

Vid samma tillfälle, som omnämnts under punkt 7, förlorade Forsberg vissa

tillhörigheter till ett beräknat värde av 195 kronor.

9. Förste kanslisten vid beskickningen i Moskva G. E. B. Nyström.

Nyströms familj, som på grund av barnens skolgång icke kunde vistas i

Moskva, bodde under tiden maj 1932—oktober 1939 i Finland i närheten av

den ryska gränsen. I samband med den allmänna evakueringen av civilbefolkningen

i oktober 1939 måste familjen avflytta från platsen, varvid huvuddelen

av familjens bohag med järnväg avsändes till Åbo, där det förvarades

i magasin i avvaktan på lämplig båtlägenhet till Sverige. Genom en eldsvåda,

som förorsakades av ett ryskt flyganfall den 1 januari 1940, förstördes

bohaget totalt. Då den sammanlagda förlusten uppskattats till 10,020 kronor

och Nyström av vederbörande speditör såsom ersättning kunnat utfå endast

2,000 kronor, beräknas hans förlust uppgå till 8,020 kronor.

10. Beskickningen i Helsingfors.

I samband med kriget mellan Finland och Sovjetunionen under vintern

1939—1940 översändes ett större antal av utrikesdepartementet inköpta gasmasker

till Finland för att genom beskickningen i Helsingfors och konsulatet

i Åbo fördelas bland svenska medborgare i landet. Vid ett flyganfall mot

Åbo i början av år 1940 förstördes ett parti om 500 stycken av dessa gasmasker,

vilkas värde uppgick till sammanlagt 7,082 kronor.

11. F. d. sändebudet i Belgrad, envoyén K. K. F. Malmar.

I samband med det tyska anfallet mot Belgrad i april 1941 och avresan

därifrån blev Malmar bestulen på vissa tillhörigheter. Förlusterna hava av

Malmar uppskattats till sammanlagt 1,760 kronor.

12. F. d. kanslibiträdet vid beskickningen i Belgrad, fru A. Hedström.

Samtidigt med de ovan under punkt 11 angivna förlusterna blev fru Hedström

bestulen på personliga tillhörigheter, vilkas värde uppskattats till sammanlagt

1,160 kronor.

Oavsett frågan, huruvida befattningshavare inom utrikesförvaltningen i Departementsnu

förevarande avseende kunna mot staten äga rättsligt grundade anspråk, chehnsynas

starka billighetsskäl tala för att de erhålla ersättning av statsmedel för

sådana genom krigsförhållanden uppkomna förluster, som åsamkats dem på

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 2. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

grund av deras tjänsteförhållanden. Jag tillåter mig därvidlag erinra om att

på sin tid ett antal befattningshavare inom utrikesförvaltningen beviljades

ersättning för förluster i samband med tjänstgöring i Ryssland (prop. 185/

1926). Då det synes lämpligt att ej alltför länge uppskjuta ett beslut i frågan

rörande ersättning för nu ifrågavarande förluster, vilka i vissa fall ligga åtskilliga

år tillbaka i tiden, anser jag mig böra förorda, att av riksdagen nu

äskas ett anslag till täckande av de förluster, som hittills uppkommit. Det

torde få ankomma på Kungl. Maj:t att vid utanordnandet av ersättningarna

närmare granska de framställda ersättningsanspråken och vidtaga eventuellt

påkallade jämkningar i beloppen. Under hänvisning härtill hemställer jag,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Ersättning för vissa genom krigsförhållandena uppkomna

förluster å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1942/43 anvisa ett anslag av ..............kronor 60,000.

Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Curt Leijon.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

35

Bilaga 4.

Egentliga statsutgifter.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

4 januari 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler efter gemensam

beredning med chefen för jordbruksdepartementet såvitt angår ärendet

under punkten 2 under försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden

angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1942/43. Med förmälan tillika att ärendet under punkten 3 vore av den

natur, att närmare redogörelse för dess innebörd än som av det följande framginge

icke borde lämnas till statsrådsprotokollet, varför ytterligare upplysningar

borde få inhämtas genom de handlingar, som komme att överlämnas

till riksdagens vederbörande utskott, anför chefen för försvarsdepartementet

därvid följande.

C. Förs varskraf terna.

Armén.

Avlöningar m. m. till fast anställd personal.

[1.] 7. Avlöningar till aktiv personal m. fl. I riksstaten för innevarande

budgetår är för avlöningar till arméns aktiva personal m. fl. uppfört ett förslagsanslag

av 59,450,000 kronor. I den för anslaget fastställda avlöningsstaten

(se liggaren över fjärde huvudtiteln för budgetåret 1942/43, sid. 14)

ingår en obetecknad anslagspost å 811,000 kronor till arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Majit.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Vid anmälan i propositionen 1942: 266 (sid. 77 o. f.) av medelsbehovet

för budgetåret 1942/43 beräknade jag under förenämnda anslagspost ett belopp

av 330,000 kronor för arvoden åt civila lärare vid truppförbanden för

undervisning av det fast anställda manskapet i allmänbildande ämnen. Det

har numera visat sig, att kostnaderna för dessa timlärare under innevarande

budgetår komma att överstiga de sålunda beräknade. Härom må följande

framhållas.

Det av 1941 års försvarsutredning framlagda förslaget i fråga om undervisning

av det fast anställda manskapet i allmänbildande ämnen förutsatte,

att civila timlärare skulle tagas i anspråk vid truppförbanden för ifrågavarande

undervisning. Kostnaden för dessa timlärare beräknades av försvarsutredningen

till 330,000 kronor vid fullt genomförd organisation. I propositionen

1942:210 framhöll jag, bland annat, att det av försvarsutredningen

framlagda förslaget rörande det fast anställda manskapets utbildning syntes

mig kunna utgöra ett underlag för den fortsatta prövning i ämnet, som

syntes erforderlig, men att jag icke ansåg mig för det dåvarande böra taga

slutlig ställning till det föreliggande spörsmålet. I förenämnda proposition

1942: 266 framhöll jag det såsom önskvärt, att den allmänbildande undervisningen

om möjligt borde taga sin början i av försvarsutredningen avsedd

omfattning under hösten 1942, varför jag föreslog att medel för budgetåret

1942/43 för avlönande av civila timlärare måtte beräknas till samma belopp

som av utredningen angivits erforderligt vid fullt genomförd organisation.

Å den för innevarande budgetår för armén fastställda förteckningen över

arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, har i överensstämmelse

härmed upptagits ett belopp av 330,000 kronor för ifrågavarande

ändamål.

Sedan Kungl. Maj:t i anslutning till fastställande av nämnda förteckning

anbefallt arméförvaltningens indendentur- och civila departement att inkomma

med förslag till disposition av anslagsbeloppet, har armécliefen i skrivelse

den 8 september 1942 framhållit, att vid beräkningen av kostnaderna

för timlärarna hänsyn icke syntes hava tagits till att läsavdelningarnas storlek

måste begränsas, därest undervisningens resultat icke skulle äventyras.

Läsavdelningarna borde under inga förhållanden omfatta mer än 35 elever

i klass 1 och 40 elever i korpral- och furirskolorna, varigenom kostnaderna,

med de arvodesbelopp för lärare som för budgetåret 1941/42 fastställts av

Kungl. Majit, vid fullt genomförd organisation måste bliva högre än av försvarsutredningen

beräknats. Under tiden för organisationens genomförande

bleve kostnaderna än högre på grund av att större antal volontärer mäste

anställas samt att undervisningen i allmänbildande ämnen vid korpral- och

furirskolorna enligt tidigare gällande bestämmelser måste övergångsvis fortgå.

Med hänsyn därtill beräknades kostnaderna under budgetåret 1942/43

för ifrågavarande undervisning i klass 1 till 434,400 kronor och i korpraloch

furirskolorna till 114,400 kronor eller tillhopa 548,800 kronor mot vid

fullt genomförd organisation (341,400 + 112,900 =) 454,300 kronor.

I anledning av vad arméchefen salunda och i övrigt anfört medgav Kungl.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

37

Majit genom beslut den 18 september 1942, att undervisningen i allmänbildande

ämnen för fast anställt manskap vid armén finge under läsåret 1942/

43 försöksvis anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med av arméchefen

angivna riktlinjer, därvid det skulle åligga nämnde chef att vid det närmare

utformandet av organisationen för undervisningen iakttaga de möjligheter

lill kostnadsminskning som kunde förefinnas. Härjämte förklarade Kungl.

Majit sig vilja framdeles meddela beslut angående gäldandet av de kostnader,

till vilkas bestridande det för ändamålet beräknade beloppet, 330,000

kronor, icke lämnade tillgång. Slutligen anbefallde Kungl. Majit arméchefen

att inkomma med slutligt förslag angående undervisningens anordnande och

vad därmed sammanhängde i så god tid, att förslaget skulle kunna beaktas

vid avlåtande av 1944 års statsverksproposition.

Sedermera har arméchefen i skrivelse den 9 december 1942 inkommit med

närmare beräkning av kostnaderna för förenämnda försöksundervisning och

därvid framhållit bland annat följande. På grund av det rådande ogynnsamma

befälsläget för manskapets undervisning innevarande läsår komme så

gott som enbart civila lärare att utnyttjas; endast i de fall, då lämpliga civila

lärare icke kunnat anställas, avsåges officerare och underofficerare att tagas

i anspråk. Vid vissa truppslag hade furirskolorna på trupplinjen på grund

av befälsbrist måst uppskjutas till den 1 januari (den 1 april) 1943, varigenom

en viss dubbelorganisation av undervisningen i furirskolor på beställningsmannalinjen

bleve oundviklig. Dessutom hade elevantalet i såväl korpral-

som furirskolor blivit avsevärt större än tidigare beräknat på grund av

depåchefernas strävan att så snart som möjligt fylla vakanser i stamkadern

enligt 1943 års organisation. En viss kostnadsökning komme även att uppstå

på grund av anställande av lärare med akademisk utbildning i större proportion

än beräknat; rekryteringen av folkskollärare, vilka hade lägre timarvoden,

hade nämligen visat sig vara avsevärt svårare än vad som kunnat

förväntas. Kostnaderna för innevarande läsår kunde därför beräknas uppgå

till högst 590,500 kronor i stället för det tidigare angivna beloppet 549,000

kronor. En icke oväsentlig minskning på grund av inställda lektioner kunde

emellertid förväntas, ehuru den icke läte sig närmare beräknas.

Armé förvaltningens civila departement har i anledning av arméchefens

sistnämnda skrivelse framhållit följande:

Vid bedömande av föreliggande anslagsfråga torde hänsyn få tagas till att

här vore fråga örn en helt ny organisation, som därtill i väsentliga avseenden

hänförde sig till ett område, där någon motsvarande verksamhet icke tidigare

bedrivits vid försvarsväsendet. Det syntes därför förklarligt, att kostnadsberäkningarna

mera fått karaktär av överslagskalkyler. Sedan tillräcklig

erfarenhet under de båda första verksamhetsåren vunnits, syntes man

böra kunna förvänta, att möjlighet till förebringande av säkrare kostnadsberäkningar

skulle föreligga. Härvid torde en förutsättning bland andra vara,

att den omfattning, i vilken militär personal kunde tagas i anspråk som

lärare, vore möjlig ali precisera. Den av det rådande läget föranledda svårigheten

att för detta ändamål disponera dylik personal vore tydligen en av

orsakerna till kostnadsökningarna.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements- Av den lämnade redogörelsen framgår, att de i propositionen 1942: 266 för

chefen, armén beräknade kostnaderna för den allmänbildande undervisningen av det

fast anställda manskapet, vilka kostnadsberäkningar i sin tur stödde sig på

1941 års försvarsutrednings beräkningar, icke visat sig tillräckliga. Kostnaderna

för budgetåret 1942/43 komma sålunda enligt vad arméchefen framhållit

att uppgå till omkring 590,000 kronor mot för budgetåret under arméns

avlöningsanslag beräknade 330,000 kronor. Jämväl för nästa budgetår synas

ifrågavarande kostnader komma att väsentligt överstiga de av försvarsutredningen

beräknade. I vad mån kostnaderna under därpå följande budgetår

skola kunna nedbringas i närmare överensstämmelse med försvarsutredningens

beräkning låter sig för närvarande icke bedöma. Såsom av den i det

föregående lämnade redogörelsen framgår, betingas merkostnaden bland

annat av svårigheterna att under nuvarande förhållanden för ändamålet

disponera militär personal.

Kostnaderna för den allmänbildande undervisningen under budgetåret

1942/43 torde icke utan men för det fast anställda manskapets planenliga

utbildning kunna nedbringas i förhållande till vad arméchefen angivit, eller

i runt tal 590,000 kronor. Den i staten för arméns avlöningsanslag ingående

delposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t,

upptagen med 811,000 kronor, har emellertid, såsom av det anförda framgår,

beräknats från den förutsättningen, att ifrågavarande kostnad skulle

kunna begränsas till 330,000 kronor. Då andra medel icke stå till förfogande

för täckande av bristen (590,000 — 330,000 =) 260,000 kronor, synes

annan utväg icke stå till buds än att riksdagens samtycke inhämtas till ett

överskridande, inom ramen för sistnämnda belopp, av förenämnda anslagspost.

Här må framhållas, att motsvarande förhållande visat sig föreligga beträffande

de för kustartilleriet beräknade kostnaderna för manskapets undervisning

i allmänbildande ämnen. Det är min avsikt att senare anmäla frågan

om härav betingat överskridande av marinens motsvarande anslagspost.

Åberopande det anförda får jag här hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att medgiva, att den i avlöningsstaten för anslagen till

Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. upptagna anslagsposten

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit må, för budgetåret 1942/43 överskridas med

högst 260,000 kronor.

Anskaffning och vård av hästar m. m.

[2.] 37. Remontering, reservationsanslag. I statsverkspropositionen till

1942 års riksdag beräknades medelsbehovet för remontering till 850,000

kronor, med vilket belopp remonteringsanslaget blev uppfört i riksstaten

för budgetåret 1942/43.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

39

Stat för anslaget har fastställts genom brev den 30 juni 1942 (se liggaren

över fjärde huvudtiteln, sid. 31 f). För inköp av 512 remonter efter ett

medelinköpspris av 1,500 kronor har under titel I beräknats ett belopp av

768,000 kronor.

Medelinköpspriset för remonter utgjorde under budgetåren 1936/38 1,100

kronor och under budgetåren 1938/41 1,200 kronor.

I sin skrivelse rörande medelsbehovet för budgetåret 1941/42 framhöll

arméförvaltningen, att en icke obetydlig stegring i foderpriserna inträtt, varför

en ökning av anslaget till remontering vore ofrånkomlig. På grund av

svårigheterna att vid tiden för skrivelsens avfattande överblicka verkningarna

av de prisfördyrande faktorerna hemställde ämbetsverket, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t fastställa

medelinköpspris för remont under budgetåret i fråga, dels uppföra remonteringsanslaget

såsom förslagsanslag.

Vid anmälan av ärendet i 1941 års statsverksproposition ansåg jag mig

icke kunna tillstyrka, att anslagets karaktär ändrades från reservations- till

förslagsanslag, men föreslog på av arméförvaltningen anförda skäl en höjning

av medelinköpspriset till 1,500 kronor, vilket ock blev riksdagens beslut.

I skrivelse den 21 januari 1942 framhöll arméförvaltningens intendenturdepartement,

att foderpriserna alltjämt vore höga, och att rationspriset läge

minst en krona över det normala. Detta förhållande medförde en ytterligare

fördyrad uppfödning av de remonter, som avsåges för försäljning i slutet av

budgetåret. Gällande medelinköpspris kunde därför icke anses tillräckligt

utan borde enligt departementets mening höjas med minst 200 kronor för att

giva remontuppfödarna kompensation för de höjda uppfödningskostnaderna

och vidmakthålla och stimulera intresset för varmblodsaveln. Av chefens för

remonteringsväsendet skrivelse ävensom av ett från lantbruksstyrelsen inhämtat

yttrande i ärendet, vilka bifogats departementets omförmälda skrivelse,

framginge att, för att ej äventyra den för landet synnerligen värdefulla

varmblodiga aveln och med hänsyn till de avsevärt större riskerna vid uppfödning

av varmblodiga än kallblodiga hästar, priset för remont borde ligga

minst 200 kronor över priset på en kallblodig arbetshäst, vilket då kunde

uppskattas till i medeltal mellan 1,400—1,500 kronor. Intendenturdepartementet,

som ansåge en höjning av medelremontpriset från 1,500 till 1,700

kronor nödvändig, hemställde därför om anvisande på tilläggsstat för budgetåret

1941/42 av ett belopp av (512 X 200=) 102,400 kronor för anskaffning

av remonter.

Vid anmälan av denna fråga i propositionen 1942: 78 framhöll jag, att jag

i likhet med myndigheterna ansåg en höjning av medelinköpspriset för remont

böra beräknas, då i annat fall en icke önskvärd tillbakagång av den

varmblodiga hästaveln kunde riskeras; en höjning med 150 kronor till 1,650

kronor fann jag dock tillräcklig. Riksdagen beslöt i enlighet därmed (skrivelse

nr 90), i följd varav till Remontering å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1941/42 anvisades elt reservationsanslag av (512 X 150 =) 76,800

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

kronor. Medelinköpspriset har alltså under budgetåret 1941/42 varit 1,650

kronor.

Intendenturdepartementets framställning av den 21 januari 1942 tog endast

sikte på förhållandena under det då löpande budgetåret. Någon ändring

i de beräkningar av remonteringsanslaget, som i överensstämmelse med arméförvaltningens

förslag framlagts i 1942 års statsverksproposition och som

grundade sig på ett till 1,500 kronor beräknat remontpris, ifrågasattes icke.

I avbidan på erfarenheter rörande den fortsatta prisutvecklingen ansåg jag

mig icke vid framläggande av propositionen 1942:78 böra förorda någon

ändring i berörda anslagsberäkningar men utgick från att intendenturdepartementet

med uppmärksamhet skulle följa prisutvecklingen på ifrågavarande

område och till Kungl. Majit avgiva de förslag i ämnet, som kunde

vara erforderliga.

I sin skrivelse rörande medelsbehovet för budgetåret 1943/44 har nu arméförvaltningen

anfört bland annat följande.

Ställföreträdande chefen för remonteringsväsendet hade framhållit, att

hästpriserna under år 1942 stigit, och att det medelpris för remont, 1,650

kronor, som tillämpats under budgetåret 1941/42, ej på något sätt kunde

anses såsom ett rimligt pris för den kostnad och den risk, som vore förenad

med varmblodsuppfödning, vilken jämförd med uppfödning av kallblod

vöre väsentligt dyrare och förenad med betydligt större risk. Det vore därför

rimligt, att priset på en remont läge 200 å 300 kronor över priset på en

kallblodig häst.

I början av år 1942, när höjning av medelinköpspriset föreslogs, hade medelpriset

uppgått till 1,400 å 1,500 kronor. När remontuppköpen på våren

började, hade medelpriset stigit till 1,600 å 1,700 kronor. Av från hästhandlare

inom mellersta och södra Sverige inhämtade uppgifter å priser å kallblodiga

hästar i den allmänna marknaden framginge, att medelpriset på

dessa för närvarande utgjorde för 3-åriga 1,630—1,790, för 4-åriga 1,830—

2,120 kronor. De lägre siffrorna angåve priset på lättare hästar och de högre

på tyngre hästar. På grund härav borde medelinköpspriset sättas till 2,100

kronor.

Lantbruksstyrelsen, vars yttrande inhämtats, hade vitsordat de lämnade

prisuppgifterna. Det syntes lantbruksstyrelsen särskilt ur försvarets synpunkt

angeläget, att intet underlätes för att upprätthålla och uppmuntra den varmblodiga

hästaveln. Med hänsyn till den alltjämt fortgående prisstegringen å

kallblodiga hästar vöre det. ofrånkomligt, att remontpriset höjdes till ett sådant

belopp, att varmblodsuppfödarna icke grepes av missmod utan kunde

räkna med rimligt ekonomiskt utbyte för sin vanskliga och riskfyllda men

för landet oumbärliga hästuppfödning. Mot det av ställföreträdande chefen för

remonteringsväsendet föreslagna medelinköpspriset, 2,100 kronor per remont,

funne lantbruksstyrelsen icke anledning till erinran.

Även arméförvaltningen ansåge det nödvändigt, att priset på remonter hölles

på sådan nivå, att uppfödarna erhölle kompensation för nedlagda kostnader

och de ökade risker, som vore förknippade med uppfödning av dylika

hästar. En tillbakagång av den varmblodiga hästaveln kunde eljest befaras

till stort men för krigsberedskapen. Medelinköpspriset på remont borde ligga

200—300 kronor över priset på hästar av kallblodig ras. Priset för sistnämnda

hästar i ålder 3 till 4 år utgjorde såsom av inhämtade och av lantbruksstyrelsen

verifierade uppgifter framginge i medeltal omkring 1,850 kronor,

vilket med nuvarande fodertillgång icke kunde väntas sjunka under budget
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

41

året. Det borde även framhållas, att foderpriserna fortfarande vöre höga

och att rationspriset läge minst en krona över det normala, medförande en

fördyrad uppfödning av de remonter, som man avsåge att uppköpa under senare

delen av budgetåret 1942/43. Ökade arbets -och transportkostnader m. m.

bidroge även till uppfödningens fördyrande. En höjning av remontpriset redan

innevarande budgetår vore därför ofrånkomlig. Då detta pris borde överstiga

priset på kallblodiga hästar med 200 å 300 kronor och sistnämnda pris

för närvarande uppginge till omkring 1,850 kronor borde medelinköpspriset

för remont för innevarande budgetår höjas från 1,500 till 2,100 kronor. En

sådan höjning nödvändiggjorde en förstärkning för budgetåret 1942/43 av

remonleringsanslaget med (512 X 600 =) 307,200 kronor.

Under hänvisning till vad arméförvaltningen sålunda anfört har ämbetsverkets

intendenturdepartement uti skrivelse den 30 september 1942 hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att å tilläggsstat för innevarande

budgetår för anskaffning av remonter anvisa ett belopp av 307,200

kronor.

Vid framläggande av propositionen 1942:78 framhöll jag, att det syntes Departementsofrånkomligt,

att inköpspriset för remont i stort sett följer prisfluktuationer- chefen.

na på arbetshästmarknaden och med hänsyn till de särskilda svårigheter och

risker, som äro förknippade med den varmblodiga aveln, något överstiger

dessa priser. Enligt den av arméförvaltningen förebragta utredningen''beräknades

medelinköpspriset för kallblodiga hästar vid tidpunkten för avlåtandet

av ämbetsverkets medelsäskanden för budgetåret 1943/44 till 1,850 kronor.

En viss höjning av medelinköpspriset för remonter i förhållande till vad som

beräknades i 1942 års statsverksproposition — 1,500 kronor — synes sålunda

motiverad. Jag finner mig emellertid icke kunna tillstyrka en höjning i den

av arméförvaltningen angivna omfattningen utan förutsätter, att remonteringen

skall kunna genomföras örn till grund för anslagsberäkningen lägges

ett medelinköpspris av 1,900 kronor, vilket med 400 kronor överstiger det för

innevarande budgetår beräknade. Jag vill dock anmärka alt den omständigheten,

att detta medelpris nu vid anslagsberäkningen godtages, icke innebär

ett ställningstagande till frågan vilket pris som vid inköp av remonter bör

slutligt erläggas. Sistnämnda fråga får vid den tidpunkt — våren 1943 i

då inköpen skola ske bedömas med ledning av det utredningsmaterial som

då bör föreligga.

Det för innevarande budgetår anvisade remonteringsanslaget torde sålunda

böra förstärkas med (512 X 400 =) i runt tal 205,000 kronor.

Jag hemställer alltså, alt Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Remontering å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1942/43 anvisa ett reservationsanslag

qv .............................. kronor 205,000.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

Fortifikatoriska anläggningar.

[3.] 50 a. Vissa markförvärv för befästningsanläggningar m. m., reservationsanslag.

I särskilda skrivelser den 10 augusti och den 16 september 1942

har arméförvaltningens fortifikationsstgrelse gjort framställning om medel för

förvärv av mark på två skilda platser vid Ostkusten, vilken mark tagits

i anspråk för befästningsändamål utan alt därvid frågorna om ersättning för

ianspraktagandet slutligt avgjorts. Kostnaderna för dessa markförvärv har

fortifikationsstyrelsen, i överensstämmelse med av respektive markägare avgivna

anbud, angivit till 20,100 kronor, innefattande jämväl ersättning för

upplåtelse av nyttjanderätt till visst område.

Vidare har fortifikationsstyrelsen i skrivelser den 1 september och den 31

december 1942 gjort framställning om förvärv av mark för vissa anläggningar

m. m. i B o d e n. Styrelsen har därvid till en början erinrat, att Kungl.

Majit på framställning av styrelsen den 14 augusti 1942 bemyndigat fortifikationsstyrelsen

att av omhänderhavande medel förskjuta ett belopp av 3,700

kronor för inköp av en fastighet i Bodens by, som bland annat erfordrades

för skjutövningar över området, vilket belopp sedermera skulle anmälas till

ersättande. Utöver förenämnda markområde erfordrades emellertid för redan

utförda eller planerade befästningar, förvärv av visst ytterligare markområde.

Området bestode av två fastigheter och två fastighetsdelar med skilda

ägare. Med ägaren till en av dessa fastighetsdelar hade fortifikationsstyrelsen

slutit köpeavtal under förbehåll av Kungl. Majrts godkännande. Vidare har,

enligt vad styrelsen i särskild skrivelse den 14 december 1942 anmält, beträffande

den andra fastighetsdelen, vilken tillhör prästboställe i Överluleå

socken, vederbörande myndighet givit tillstånd till försäljning på vissa angivna

villkor. Ägarna till de två fastigheterna hade avgivit försäljningsanbud, vilka

fortifikationsstyrelsen med hänsyn till de värden, som vid verkställd värdering

asatts fastigheterna, ansage skäliga. De sammanlagda kostnaderna för

ifrågavarande markförvärv har styrelsen beräknat till 63,020 kronor inklusive

avstycknings- och lagfartskostnader m. m. Fortifikationsstyrelsen har

hemställt att, för bestridande av kostnaderna för förvärven samt för täckning

av förenämnda förskjutna belopp av 3,700 kronor, ett anslag av tillhopa i

runt tal 67,000 kronor måtte äskas av riksdagen.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår ha de markområden som

med förevarande framställningar avses delvis tagits i anspråk för vissa befästningsanläggningar

utan att frågorna örn ersättning till markägarna för

ianspråktagandet slutligt reglerats. Fortifikationsstyrelsen har föreslagit, att

i vissa fall denna reglering skall ske på så sätt att kronan inlöser vederbörande

markområden. Detta förslag finner jag mig kunna i princip tillstyrka.

Emellertid torde vad beträffar markförvärven i Boden ytterligare

undersökning böra verkställas rörande möjligheten att, till begränsning av

kostnaderna, för avsett ändamål för viss tid arrendera vissa av de ifrågavarande

områdena, som icke i väsentlig utsträckning tagas i anspråk för

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 2.

43

kronans räkning. Däremot ställer jag mig tveksam lill styrelsens förslag att

beträffande ett av de ifrågakomna markområdena vid Ostkusten förvärva

allenast dispositionsrätt för kronan. Frågan härom torde böra underkastas

förnyad prövning.

Närmare utredning angående dessa frågor bör kunna föreligga, innan dispositionsbeslut

meddelas. Fortifikationsstyrelsens beräkningar av kostnaderna

för de ifrågasatta förvärven i övrigt ha med nyss anförda reservationer

icke givit mig anledning till väsentlig erinran. För samtliga de upptagna

ändamålen beräknar jag ett medelsbehov av högst 95,000 kronor, innefattande

jämväl täckning för vad fortifikationsstyrelsen förskottsvis utgivit i anledning

av Kungl. Maj:ts förenämnda beslut den 14 augusti 1942. Medlen torde

lämpligen böra anvisas under ett gemensamt anslag å tilläggsstat till innevarande

budgetårs riksstat. Av skäl som närmare utvecklats i propositionen

1942: 2 under punkten 4 torde detta anslag böra anvisas å riksstatens driftbudget,

och Kungl. Maj:t vara oförhindrad att, därest så befinnes lämpligt,

meddela föreskrifter rörande redovisning av förvärvade markområden å kapitalfond.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Vissa markförvärv för befästningsanläggningar

m. m. å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa

ett reservationsanslag av ............ kronor 95,000.

Marinen.

Avlöningar m. m. till fast anställd personal.

[4.] 58. Avlöningar till aktiv personal m. fl. Enligt den för innevarande

budgetår fastställda avlöningsstaten för marinens anslag till avlöningar till

aktiv personal m. fl. avses ett belopp av 380,000 kronor för bestridande av

kostnader för arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit

(jfr statsliggaren för budgetåret 1942/43, sid. 39). Vid anmälan i propositionen

1942: 266 (sid. 126 o. f.) av medelsbehovet under anslagsposten i fråga beräknade

jag för tillgodoseende av behovet av timlärarpersonal vid kustartilleriets

rekrytskolor för budgetåret 1942/43 ett belopp av 40,000 kronor. Jag

framhöll samtidigt, alt 1941 års försvarsutredning för ändamålet beräknat

ett belopp av 66,000 kronor vid fullt genomförd organisation.

Uti en av marinförvaltningen, jämte eget yttrande, den 12 november 1942

överlämnad skrivelse har inspektören för kustartilleriet anfört i huvudsak

följande:

Då vid försvarsväsendets läroverk hösten 1943 elever kunde mottagas ur

kustartilleriet, vore det nödvändigt att redan innevarande läsår vidtaga åtgärder

beträffande utbildningen vid kustartilleriet för att elever därifrån

snarast skulle kunna vinna inträde i läroverket. Därvid uppställdes vissa

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Departements
chefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

fordringar rörande förkunskaper i allmänbildande ämnen. Dylika kunskaper

borde bibringas eleverna i kustartilleriets rekryt-, korpral- och furirskolor.

Vidare borde vintern 1942—43 en kompletteringskurs anordnas för furirer,

som kunde ifrågakomma att kommenderas till läroverket hösten 1943.

Härför erforderligt antal civila lärare vore beroende av antalet undervisoc^1

läsavdelningar. Läsavdelningarna borde icke under några

lorhallanden omfatta fler än 35 elever i varje avdelning. Vid vissa truppförband

medgåve lokaltillgången icke större antal elever än 20 å 25 i varje

avdelning. Härigenom komme kostnaderna för undervisningen i allmänbildande

ämnen att bliva större än tidigare beräknats.

I sitt yttrande har marinförvaltningen, efter att i ärendet ha inhämtat

yttrande från marinchefen, hemställt, att till anställande av civila lärare för

undervisning i allmänbildande ämnen vid kustartilleriets rekryt-, korpraloch

furirskolor samt vid särskild kompletteringskurs för furirer, allt under

läsåret 1942/43, måtte utöver det belopp om 40,000 kronor, som för ändamålet

avsetts skola utgå från marinens avlöningsanslag, få tagas i anspråk

ytterligare 78,091 kronor.

Genom beslut den 4 december 1942 har Kungl. Maj:t medgivit, att undervisningen

i allmänbildande ämnen för fast anställt manskap vid kustartilleriet

finge under läsaret 1942/43 försöksvis anordnas i huvudsaklig överensstämmelse

med de riktlinjer, som av inspektören för kustartilleriet angivits,

därvid emellertid skulle åligga inspektören att vid det närmare utformandet

av organisationen för undervisningen iakttaga de möjligheter till kostnadsminskning

som kunde förefinnas. Härjämte förklarade sig Kungl. Majit vilja

framdeles meddela beslut angående gäldandet av de kostnader för ifrågavarande

undervisning, till vilkas bestridande omförmälda belopp av 40,000 kronor

till civila timlärare vid kustartilleriets rekrytskolor icke lämnade tillgång.

Tidigare har jag anmält behov av ytterligare medel för beredande av arvoden

åt erforderligt antal timlärare för den allmänbildande undervisningen

vid arméns truppförband. Av den nu lämnade redogörelsen framgår, att ett

ökat medelsbehov i förhållande till vad som förutsattes vid anmälan av propositionen

1942: 266 föreligger jämväl beträffande motsvarande undervisning

vid kustartilleriets rekryt- m. fl. skolor. Under hänvisning i tillämpliga

delar till vad jag under punkten 1 anfört får jag förorda, att riksdagens bemyndigande

inhämtas att överskrida förenämnda anslagspost med högst

78,000 kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att medgiva, att den i avlöningsstaten för anslaget till Marinen:

Avlöningar till aktiv personal m. fl. upptagna anslagsposten

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit, må för budgetåret 1942/43 överskridas med

högst 78,000 kronor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 2.

45

D. Vissa till försvarsväsendet hörande institutioner.

[5.] 3. Sjökarteverket: Mätnings- och rekognosceringsverksamhet, reservationsanslag.

I riksstaten för innevarande budgetår är ifrågavarande anslag

uppfört med ett belopp av 390,000 kronor. Såsom av statsverkspropositionen

till 1942 års riksdag (fjärde huvudtiteln, punkten 126) framgår, grundades

anslagsberäkningen på den före budgetåret 1941/42 föreliggande prisnivån

å materiel av olika slag.

För anslaget har fastställts följande stat:

1. Fältarbeten till sjöss .............................. kronor 94,000

2. Fältarbeten på land ................................ s 3,000

3. Driftkostnader vid det magnetiska observatoriet på Lovö » 3,000

4. Rustning och underhåll m. m....................... » 260,000

5. Komplettering av båtmateriel........................ » 30,000

Summa kronor 390,000.

I skrivelse den 18 november 1942 har chefen för sjökarteverket hemställt,

att anslaget måtte förstärkas med 38,000 kronor och till stöd härför anfört

bland annat följande.

Av verkställda beräkningar framginge, att det med stor sparsamhet syntes

bliva möjligt att under anslagsposterna 3) och 4) begränsa utgifterna till anvisade

belopp. Däremot vore detta icke möjligt beträffande de övriga posterna

av anslaget. Någon disponibel behållning av anslaget hade icke heller förelegat

vid ingången av budgetåret. Enligt i sjökarteverket förd dispositionsbokföring

rörande de verkliga kostnaderna för fältarbetena till sjöss och på land

under innevarande år uppginge dagskostnaden till 800 kronor, varvid utsjölodningsfartyget

Gustaf af Klint i enlighet med arbetsplanen använts för

kustmätning och icke för utsjölodning. Från och med den 1 juli 1942 och

intill mätningssäsongens avslutning i början av oktober månad, ungefär 100

dagar, hade i anslutning till ovanstående av för fältarbetena anvisade belopp

(94,000 + 3,000 = 97,000 kronor) förbrukats omkring 80,000 kronor.

1943 års fältarbeten beräknades bliva av ungefärligen samma omfattning

som 1942 års. Under förutsättning att nuvarande prisläge förbleve oförändrat

erfordrades för tiden maj—juni 1943, eller för omkring 60 mätningsdagar,

ett belopp av 60 X 800 — 48,000 kronor. Driftkostnaderna för fältarbetena

under innevarande budgetår beräknades därför komma att uppgå till (80,000

+ 48,000 =) 128,000 kronor, varför en förstärkning med 31,000 kronor vore

erforderlig. — I sjökarteverkets beräkning i augusti 1940 av medelsbehovet

för budgetåret 1941/42 hade framhållits, att enligt planen för förnyelse av

sjökarteverkets motorbåtar en komplett ekobåt borde anskaffas årligen under

budgetåren 1941/44 samt att kostnaderna för en fullt utrustad ekobåt

beräknades uppgå till omkring 30,000 kronor. Den ekobåt, som avsåges skola

anskaffas för innevarande budgetår, beräknades emellertid numera på grund

av inträffade prisstegringar komma att draga en kostnad av omkring 37,000

kronor, motsvarande en merkostnad av 7,000 kronor. Anskaffningen av

sagda ekobåt vore synnerligen nödvändig. Några medel från de övriga anslagsposterna

kunde icke disponeras för merkostnadens bestridande.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

DzvarUmenis. Med hänsyn till angelägenheten av att sjökarteverkets verksamhet upprätthalles

i erforderlig omfattning torde intet vara att erinra mot den begärda

forstärkningen för bedrivande av fältarbeten. Då jag vidare anser lämpligt

att kompletteringen av verkets båtmateriel fullföljes i planerad omfattning!

finner jag mig böra tillstyrka ökad medelsanvisning för innevarande budgetår

jämväl för detta ändamål. Sammanlagt bör sålunda det för mätnings- och

rekognosceringsverlcsamhet anvisade anslaget förstärkas med (31 000 + 7 000

=) 38,000 kronor.

Jag får hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Sjökarteverket: Mätnings- och rekognosceringsverksamhet

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43

anvisa ett reservationsanslag av .......... kronor 38,000.

E. Diverse.

[6.] 10. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.

Vid anmälan i årets statsverksproposition av medelsbehovet under

förevarande anslagsrubrik för budgetåret 1943/44 förutskickade jag, att det

med hänsyn till vad som upplysts angående ställningen å anslaget torde bliva

nödvändigt att förstärka detsamma för innevarande budgetår, varjämte jag

omnämnde, att Kungl. Maj:t den 11 december 1942 förordnat om överföring

till kommittéanslaget av ett belopp av 75,000 kronor från fjärde huvudtitelns

anslag till extra utgifter. Jag anhöll även i samband därmed att sedermera

få återkomma med förslag i ämnet.

_ Såsom jag i nyssnämnda sammanhang omnämnt har arméförvaltningens

civila departement gjort framställning örn förstärkning av kommittéanslaget

för innevarande budgetår och därvid anfört följande.

I riksstaten för nu löpande budgetår vore fjärde huvudtitelns reservationsanslag

till kommittéer och utredningar genom sakkunniga upptaget med

= m -P av !80’000 kronor. Vid utgången av oktober månad 1942 utgjorde

behållningen a anslaget 37,377 kronor 77 öre. Detta belopp kunde antagas

o™nia att bliva helt eller till allra största delen förbrukat under november

månad. En förstärkning av kommittéanslaget syntes sålunda ofrånkomlig.

Att exakt beräkna det belopp som erfordrades för utredningskostnader

under budgetårets återstående sju månader vore icke möjligt. Vissa nu pågående

utredningar torde kunna förväntas bliva slutförda före 1942 års utgång.

Det avgörande för kostnadernas storlek syntes dock bliva i vilken'' omfattning

nya spörsmål komme att hänskjutas till särskilda sakkunniga.

Under budgetaret 1941/42 utgjorde kostnaderna för kommittéer och utredningar

genom sakkunniga i det närmaste 420,000 kronor, d. v. s. i medeltal

35,000 kronor per månad. Under den gångna delen av innevarande budgetår

hade motsvarande medeltal uppgått till ej fullt 36,000 kronor per månad.

?.. u f konunittéverksamheten bliva av ungefär samma omfattning som under

föregående budgetar och under den gångna delen av innevarande budgetår,

syntes man alltså kunna beräkna den erforderliga förstärkningen av kommittéanslaget

till (7 X 35,000 =) 245,000 kronor. Emellertid torde, enär

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

47

1940 års militära byggnadsordning i huvudsak slutfört sitt uppdrag och för

närvarande endast sysslade med vissa speciella uppgifter samt andra utredningar

såsom ovan anförts beräknades bliva inom den närmaste tiden

slutförda, detta belopp kunna minskas till 200,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts har civila departementet hemställt, att

Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder för förstärkning av det för innevarande

budgetår under fjärde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget till kommittéer

och utredningar genom sakkunniga.

En förstärkning av det för innevarande budgetår uppförda kommittéan- Dep™£™nts~

slaget är, såsom av det anförda framgår, ofrånkomlig. Huru stort belopp

som erfordras för att täcka ifrågavarande utredningskostnader under återstoden

av budgetåret, är icke möjligt att exakt angiva. Civila departementet

har uppskattat det ytterligare medelsbehovet till 200,000 kronor. För egen

del finner jag mig med hänsyn till omfattningen av pågående utredningar

böra räkna med att till kommittéanslaget hänförliga utgifter under återstoden

av innevarande budgetår bliva av den storleksordningen, att ett förstärkningsbelopp

av 250,000 kronor erfordras. Av detta belopp torde det

belopp om 75,000 kronor, som enligt vad ovan nämnts tillgodoförts kommittéanslaget

från anslaget till extra utgifter, böra återföras till sistnämnda

anslag.

I enlighet med det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å

tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett

reservationsanslag av....................kronor 250,000.

[7.] 18. Vård och underhåll av adresseringsmaskiner m. m., reservations
anslag.

På förslag av Kungl. Maj:t (statsverkspropositionen till 1942 års riksdag,

fjärde huvudtiteln, punkt 161) har riksdagen (skrivelse nr 4, punkten

154) till Vård och underhåll av adresseringsmaskiner m. m. för budgetåret

1942/43 anvisat ett reservationsanslag av 85,000 kronor. Det av Kungl. Maj:t

framställda medelsäskandet grundade sig på en framställning från försvarsväsendets

rullföringsnämnd, däri nämnden hemställt om anvisande av bland

annat 40,000 kronor för vård och underhåll av de adressographmaskiner, vilka

anskaffats för redovisning vid truppförbanden av värnpliktiga. Nämnden

anförde i anslutning därtill, att nämnden igångsatt undersökningar xörande

föreliggande möjligheter att ordna maskinvärden antingen genom maskinernas

leverantör, aktiebolaget Systema, eller med anlitande av vid försvarsväsendet

anställd personal eller eventuellt genom en kombination av de angivna

systemen. Resultatet av undersökningarna kunde emellertid för det dåvarande

icke framläggas, varför nämnden förklarade sig icke vara beredd att

avgiva slutligt förslag angående det sätt, på vilket vården och underhållet av

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

ifrågavarande maskiner lämpligen borde ordnas och kostnaderna därför. Enligt

nämndens mening vore det dock nödvändigt, räkna med en kostnad under

budgetåret 1942/43 av förslagsvis 40,000 kronor. — För egen del fann

jag mig i förenämnda proposition icke kunna underlåta att framhålla, att

ifrågavarande kostnader syntes väl höga. Jag fann mig dock med hänsyn till

vad rullföringsnämnden anfört icke höra motsätta mig, att nämndens beräkningar

lades till grund för ett anslagsäskande, men förutsatte att vid de undersökningar,

som komme att verkställas rörande den slutliga utformningen

av ifrågavarande underhållstjänst, alla möjligheter beaktades att nedbringa

kostnaderna ulan att kraven på en betryggande maskinvård eftersattes. —

Riksdagen underströk vikten av att föreliggande möjligheter till besparingar

bleve iakttagna.

Enligt för anslaget den 30 juni 1942 fastställd stat avses av anslaget ett belopp

av 40,000 kronor för vård och underhåll av ifrågavarande adressographmaskiner.

I anslutning till statens fastställande bemyndigade Kungl. Majit

rullföringsnämnden att, örn så prövades för statsverket förmånligt, med aktiebolaget

Systema sluta avtal rörande vård och underhåll av maskinerna i

fråga.

I skrivelse den 26 november 1942 har försvarsväsendets rullföringsnämnd

beträffande denna fråga anfört bland annat följande.

I skrivelse den 30 mars 1942 hade rullföringsnämnden avgivit förslag rörande

dispositionen m. m. av det för underhåll och vård av adressographmaskinerna

avsedda beloppet, 40,000 kronor. Därvid hade bland annat anförts

att rullföringsnämnden efter fortsatta undersökningar kommit till den

uppfattningen, att det för statsverket vore förmånligast att lämna i uppdrag

åt aktiebolaget Systema att ombesörja vården och underhållet under budgetåret

1942/43. Kostnaden därför hade för vissa uppräknade maskiner i enlighet

med ett av Systema avgivet anbud beräknats till 40,000 kronor (vari dock

icke inräknats allmän omsättningsskatt). Beträffande vården och underhållet

av maskinerna efter utgången av budgetåret 1942/43 hade anförts, att det vid

förslagets avgivande saknades erforderligt underlag för bedömande, örn verksamheten

borde övertagas av truppförbanden. Under budgetåret 1942/43

borde fördenskull reparationsverksamhetens omfattning och därmed förenade

kostnader statistiskt bearbetas. Vidare borde personal vid truppförbanden

utbildas i maskinernas vård och underhåll. För detta ändamål borde vid

varje förband bland den fast anställda personalen utses en eller två för ifrågavarande

arbete väl lämpade personer, som skulle närvara vid den årliga

översynen och förekommande reparationsarbeten och därvid erhålla praktisk

undervisning genom försorg av Systemas mekaniker eller verkmästare.

Under senare delen av budgetåret 1942/43 borde kurser anordnas för fullständigande

av den sålunda meddelade utbildningen. — Den 14 juli 1942

hade också beslutats, att vid varje truppförband skulle utses en (där så vore

löjligt tva) tyghantverkare, vapenhantverkare eller maskinist med mekanisk

utbildning att vid de tillfällen, då Systemas representanter besökte förbanden,

erhålla praktisk utbildning i adressographmaskinernas vård och

underhåll.

I enlighet nied den 30 juni 1942 givet bemyndigande hade rullföringsnämnden

fort förhandlingar med Systema angående slutande av avtal rörande vård

och underhåll av adressographmaskinerna. Det hade därvid visat sig att

kostnaden för budgetåret 1942/43 ej kunde hållas inom ramen för det anvi
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

49

sade anslaget, 40,000 kronor. Anledningen därtill hade varit flerfaldig. Dels

hade ett större antal maskiner levererats och tagits i bruk än som tidigare

förutsatts, dels hade i de förut gjorda beräkningarna ej räknats med någon

kostnad för reservdelar eller för reparation av skador, som bevisligen förorsakats

genom vårdslöshet vid handhavande av materielen och dels hade ej

räknats med kostnaden för allmän omsättningsskatt.

Trots kostnadsökningen vore rullföringsnämnden övertygad om att det

skulle vara för statsverket förmånligast, om vården och underhållet av maskinerna

under budgetåret 1942/43 anförtroddes åt Systema, och hade rullföringsnämnden

därför fullföljt förhandlingarna med Systema. Förhandlingarna

hade utmynnat i ett kontraktsförslag, vilket med hänsyn till kostnadsökningen

syntes böra underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Kostnaderna för budgetåret 1942/43, örn kontraktet antoges, kunde beräknas

till 54,000 kronor.

Beträffande vården av maskinerna efter utgången av budgetåret 1942/43

förelåge ännu ej tillförlitliga hållpunkter för bedömande av huruvida vården

borde övertagas av försvarsväsendets egen personal eller fortfarande anförtros

åt Systema eller huruvida en kombination mellan dessa två alternativ

skulle vara att föredraga. Utredningen härutinnan syntes i fortsättningen böra

bedrivas av centrala värnpliktsbyrån i huvudsaklig överensstämmelse med

de av rullföringsnämnden i ovannämnda underdåniga skrivelse den 30 mars

1942 uppdragna riktlinjerna, och under senare delen av budgetåret 1942/43

borde anordnas kurser för komplettering av den praktiska utbildning försvarsväsendets

personal dittills tillförsäkrats.

Under åberopande av vad sålunda och i övrigt anförts har rullföringsnämnden

hemställt, bland annat, att Kungl. Maj:t måtte ställa ett ytterligare belopp

av (54,000 — 40,000 =) 14,000 kronor till förfogande för adressographmaskinernas

vård och underhåll under budgetåret 1942/43.

Statens industrikommission har i avgivet utlåtande framhållit, att det av

rullföringsnämnden företedda förslaget till avtal ur statens synpunkt i det

väsentliga innebure en tillfredsställande lösning av ifrågavarande vårdproblem.

Kommissionen har emellertid riktat vissa erinringar mot avtalet och

bland annat framhållit, att en prisreducering borde vara möjlig uppnå därest

i avtalet bestämdes, att vården av maskinerna genomgående skulle ske i

Systemas verkstäder och icke, såsom förutsatts, i vissa fall på den plats där

maskinen funnes uppställd.

Rullföringsnämnden har sedermera i förnyat yttrande i ärendet den 28 december

1942 framhållit, att möjlighet icke förelåge att, såsom statens industrikommission

ifrågasatt, utföra vården och underhållet av maskinerna i

Systemas verkstäder. Maskinerna kunde nämligen icke undvaras vid truppförhanden

under någon längre tid och några ersättningsmaskiner syntes ej

stå att uppbringa.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att de preliminära beräkningar, som p,virie.mmuförsvarsväsendels

rullföringsnämnd tidigare framlagt rörande kostnaderna rhcfen.

för vård och underhåll av truppförbandens adressographmaskiner under budgetåret

1942/43 och vilka Indes till grund för medelsäskandena i 1942 års

statsverksproposition, icke visat sig hållbara. Av vad rullföringsnämnden anfört

framgår, att nämnden kommit till den uppfattningen, att det lämpligaste

Bihang till riksdagens protokoll 1901. 1 saini. Nr 2.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

sättet för maskinparkens underhåll under innevarande budgetår är att för

ändamålet uteslutande anlita aktiebolaget Systema. Enligt det kostnadsförslag,

som företetts i ärendet, komma kostnaderna för maskinernas vård att

uppgå till 54,000 kronor mot i statsverkspropositionen beräknade 40,000 kronor.

En ytterligare medelsanvisning av 14,000 kronor är sålunda erforderlig

för att genomföra underhållstjänstens ordnande enligt detta system. Då andra

utvägar för underhållstjänstens upprätthållande under innevarande budgetår

icke synas stå till buds och i och för sig intet torde vara att erinra mot de nu

framlagda kostnadsberäkningarna, anser jag mig böra biträda nämndens

föreliggande förslag. Jag förutsätter emellertid, att vid de fortsatta undersökningar,

som enligt nämndens uttalande alltjämt pågå rörande det framtida

ordnandet av underhållstjänsten, skola beaktas alla möjligheter att nedbringa

kostnaderna utan eftersättande av kraven på en betryggande maskinvård.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Vård och underhåll av adresseringsmaskiner m. m.

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett

reservationsanslag av....................kronor 14,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Anders Broberg.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 2.

51

Bilaga 5.

Egentliga statsutgifter.

Femte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Majit

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari

1943.

Närvarande: .

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anmäler härefter under

socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 samt anför därvid

följande.

B. Sociala verk och inrättningar.

[1.] 1. Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet.

I gällande avlöningsstat för socialstyrelsen är, bland annat, upptagen

en anslagspost till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal å 635,000 kronor.

Detta belopp har beräknats bliva erforderligt under den förutsättningen,

att socialstyrelsen skulle, såsom normalt är fallet, vara tillsynsmyndighet

över arbetsförmedlingen. I anledning av att de på socialstyrelsen ankommande

ärendena rörande den offentliga arbetsförmedlingen tills vidare överflyttats

till arbetsmarknadskommissionen och i samband därmed ett flertal huvudsakligen

icke-ordinarie befattningshavare hos styrelsen överförts att

Ijänstgöra hos kommissionen, har Kungl. Majit den 19 juni 1942 föreskrivit,

att av avlöningsposten för löpande budgetår icke finge ulan Kungl. Maj:ts

medgivande tagas i anspråk högre belopp än (635,000 — 42,500) 592,500

kronor.

I skrivelse den 4 december 1942 har socialstgreisen anmält, alt det belopp,

sorn sålunda ställts till styrelsens förfogande, icke komme att bliva tillfyllest.

Styrelsen har i skrivelsen närmare redogjort för anledningen lill detta för
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

hållande. Den viktigaste orsaken har varit den, att biträdesperso nalén

å utlänningsbyrån icke — såsom avsetts — kunnat minskas

utan tvärtom måst i betydande grad utökas. Styrelsen anför härom i huvudsak.

Den på förslag av besparingsberedningen av Kungl. Majit beslutade omorganisationen

av utlänningsbyrån hade tagit sin början i slutet av maj 1942.

Det därmed förenade arbetet försigginge jämsides med byråns ordinarie arbete

samt utfördes av byråns egen personal. Denna väg hade valts för att

undvika nyanställningar i större skala. Det vore emellertid självfallet, att med

ett sådant arbetssätt varje ökning eller störning av byråns arbete måste hindra

omorganisationens fortgång. Sådana förhållanden hade även inträffat. Sedan

mars 1942 hade ärendenas antal på byrån kraftigt stegrats. Under mars

1942 hade de uppgått till 4,875, under både juli och augusti 1942 till cirka

5,700 samt under respektive september, oktober och november 1942 till 6,729,

7,735 och 6,763. Sammanlagda antalet ärenden hade under 1941 uppgått till

49,000. För 1942 torde motsvarande siffra icke komma att understiga 70,000.

Denna ökning vore ur arbetssynpunkt så mycket mera betydelsefull, som den

utgjordes av norska flyktingsärenden, vilka krävde en brådskande behandling

och därför måste tagas med förtursrätt. Denna oberäknade anhopning av

brådskande ärenden hade medfört en synnerligen hård belastning av byråns

arbetskraft. Omorganisationen hade genom nu nämnda oförutsedda förhållanden

vållats betydande försening. Därtill komme, att leveranser av material,

som erfordrades för byråns omorganisation, avsevärt försenats.

Såsom framginge av propositionen den 24 april 1942, nr 260, angående vissa

anslag till socialstyrelsen hade vid den slutliga uppskattningen av nu ifrågavarande

anslagspost för budgetåret 1942/43 förutsatts, att omorganisationen

av utlänningsbyrån skulle möjliggöra en sådan minskning av biträdespersonalen

å byrån, att därigenom under nämnda budgetår å posten skulle kunna

inbesparas omkring 40,000 kronor. Till följd av nyss angivna omständigheter

hade emellertid någon minskning av biträdespersonalen icke kunnat äga

rum, varför sagda belopp icke heller kunde inbesparas.

Ansvällningen av byråns löpande arbete hade icke endast försvårat omorganisationens

genomförande utan även skapat ett behov av biträdespersonal,

som vore avsevärt större än det, varmed styrelsen räknat vid avgivande av

sina anslagsäskanden för innevarande budgetår. Under sommar- och höstmånaderna

hade ett flertal nyanställningar måst äga rum. Det torde icke vara

att förvänta, att arbetsbördan under återstående delen av budgetåret skulle

lätta. Förstärkningen av byråns biträdespersonal syntes därför vara erforderlig

till budgetårets slut. Personalförstärkningen kunde beräknas komma

att medföra en merbelastning å anslagsposten av omkring 29,000 kronor.

Socialstyrelsen framhåller härefter, att man för innevarande budgetår hade

att räkna med särskilda kostnader för omorganisationen

av utlänningsbyrån. En av styrelsens tjänstemän —- en extra ordinarie

notarie — hade nämligen förordnats att leda arbetet med genomförandet

av byråns omorganisation mot åtnjutande av ett av Kungl. Majit fastställt

arvode av 180 kronor per månad utöver honom eljest tillkommande

löneförmåner. Under omorganisationsarbetet vore denna tjänstemans arbetskraft

helt undandragen byråns löpande arbete, varför en ersättare måst anställas.

Kostnaderna för arvodet samt för avlöning till ersättaren, en tjänsteman

i lönegraden Ex 15, beräknar styrelsen för innevarande budgetår till

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

53

sammanlagt 6,800 kronor. Styrelsen påpekar, att vid uppskattningen av styrelsens

anslagsbehov för budgetåret 1942/43 hänsyn icke tagits till dessa kostnader.

Styrelsen erinrar vidare, att vid bestämmandet av anslagsposten till övrig

icke-ordinarie personal lill 635,000 kronor förutsatts, att —- utöver den i anledning

av utlänningsbyråns omorganisation beräknade besparingen å 40,000

kronor —• skulle kunna inbesparas omkring 11,800 kronor men att styrelsens

arbete erhållit sådan omfattning, att man nu måste utgå från alt den

åsyftade besparingen icke kunde åstadkommas.

Slutligen har styrelsen räknat med uppkommande merkostnader i följd av

viss personalförstärkning, därvid styrelsen uttalat sig sålunda.

I sina i augusti 1942 avgivna anslagsäskanden avseende budgetåret

1943/44 hade styrelsen meddelat, att styrelsen nödgats nyanställa två skrivbiträden

på fattigvårdsbyrån, därav det ena placerats å mödrahjälpsavdelningen

och det andra på allmänna avdelningen. Kostnaderna för avlöningen

till dessa biträden hade emellertid icke medräknats vid uppskattningen av

styrelsens behov av anslagsmedel för innevarande budgetår.

Till följd av mödrahjälpsverksamhetens snabba ökning befunne sig arbetsbördan

på fattigvårdsbyråns mödrahjälpsavdelning i starkt tilltagande.

Personalen, som vid avdelningens inrättande den 1 oktober 1940 bestått av

en amanuens och ett sedermera till kanslibiträde befordrat kontorsbiträde,

hade på grund av verksamhetens utveckling förstärkts med två skrivbiträden,

det ena från den 1 april 1941 och det andra, det i nästföregående stycke

angivna, från den 1 oktober 1941. Under tiden januari—november 1941

hade till avdelningen inkommit 1,386 besvär och 549 övriga ärenden (huvudsakligen

angående återbetalning och dispenser). Under samma tid 1942

hade motsvarande antal varit 1,975 respektive 961. ökningen utgjorde i ena

fallet 42.5 och i andra fallet 75 procent. Någon anledning förmoda, att antalet

ärenden skulle minska, funnes knappast. Tvärtom tydde dyrtiden och

de ökade födelsesiffrorna på ett alltfort stegrat antal sökande. Den omfattning

verksamheten tagit och de summor, som årligen utbetalades i mödrahjälp,

fordrade från tillsynsmyndighetens sida ett alltmer intensifierat kontrollerande

och vägledande arbete. Det vore med hänsyn till nu angivna omständigheter

nödvändigt, att avdelningens arbetskraft ytterligare utökades.

Möjligen komme det i fortsättningen att visa sig erforderligt att knyta ännu

en amanuens till avdelningen. Styrelsen ansåge dock lämpligt att ännu en

tid avvakta verksamhetens utveckling, innan en dylik åtgärd vidtoges. Det

hade emellertid visat sig vara nödvändigt ali nu tillföra avdelningen ett

tredje skrivbiträde. Därigenom skulle kanslibiträdet i viss omfattning kunna

frigöras från henne åliggande expeditionsarbete. Det vore då möjligt att

överflytta en del av amanuensens mindre kvalificerade arbetsuppgifter på

kanslibiträdet.

Genom beslut den 2 oktober 1942 hade vidare Kungl. Majit på framställning

av styrelsen medgivit, ali personalen på styrelsens utlänningsbyrå finge

intill utgången av budgetåret 1942/43 förstärkas med en befattningshavare

med ett arvode, för år räknat, av 10,600 kronor, alt bestridas från posten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Den 23 oktober 1942 hade

Kungl. Majit förordnat innehavare av ifrågavarande befattning.

Kostnaderna för nu angivna personalförstärkningar, två skrivbiträden Tinder

hela budgetåret, eli skrivbiträde under sex månader och arvodestjänsten

från den 24 oktober 1942 till budgetårets utgång, kunde beräknas uppgå

lill omkring 13,600 kronor.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Det belopp, varmed anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal skulle behöva för innevarande budgetår förstärkas, har styrelsen i

enlighet med det anförda uppskattat till (40,000 + 29,000 + 6,800 + 11,800

+ 13,600) 101,200 kronor eller i avrundat tal 101,500 kronor.

Departements- Såsom framgår av socialstyrelsens redogörelse har det avsevärt ökade arehefen.

betet å utlänningsbyrån medfört, att det ännu icke varit möjligt att på avsett

sätt minska personalen å denna byrå, utan att det tvärtom blivit nödvändigt

att betydligt förstärka byråns arbetskrafter. Detta förhållande utgör

huvudorsaken till att det under anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie

personal upptagna beloppet icke för innevarande budgetår blir tillräckligt

för sitt ändamål.

Till de omständigheter, som enligt socialstyrelsens redogörelse föranlett

det ökade medelsbehovet, kommer emellertid det förhållandet, att styrelsen

— utan att avvakta den prövning av Kungl. Majit, vartill riksdagens skrivelse

örn befordrings- och anställningsförhållandena för amanuens- och biträdespersonalen

kunde giva anledning — fastställt nya, förmånligare grunder

för nämnda personal, varigenom en kostnadsökning uppkommit på i runt

tal 9,000 kronor för år. Denna merkostnad är nära nog lika stor som den

besparing å icke-ordinarieposten — utöver besparingar på grund av utlänningsbyråns

omorganisation — som jag vid anslagsberäkningen förutsatte

kunna ske men styrelsen nu förklarar icke kunna åstadkommas. Med hänsyn

därtill och då jag förutsätter, att styrelsen med energi fullföljer arbetet

på rationaliseringen av utlänningsbyrån och i övrigt tillvaratager föreliggande

besparingsmöjligheter, vill jag förorda, att medgivande för styrelsen utverkas

att överskrida ifrågavarande anslagspost med högst 92,500 kronor

i stället för begärda 101,500 kronor.

Givetvis bör det belopp av anslagsposten, som, på sätt förut omförmälts,

motsvarar beräknad avlöning för styrelsens hos arbetsmarknadskommissionen

tjänstgörande icke-ordinarie personal, få av styrelsen disponeras allenast

under den förutsättningen, att sagda personal skulle återgå till tjänstgöring

inom styrelsen.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att den i avlöningsstaten för socialstyrelsen

upptagna anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal må för budgetåret 1942/43 överskridas med högst

92,500 kronor.

[2.] 83. Statens skyddshem: Avlöningar. Gällande avlöningsstat för statens

skyddshem upptager bland annat en anslagspost till avlöningar till ordinarie

tjänstemän å 280,000 kronor och en anslagspost till avlöningar till övrig ickeordinarie

personal å 294,000 kronor. Medan den förra posten är förslagsvis

beräknad, är den senare posten till beloppet begränsad.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

I skrivelse den 12 december 1942 har socialstyrelsen anmält, att det för

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal anvisade beloppet icke för budgetåret

1942/43 komme att bliva tillräckligt för sitt ändamål. Angående skälen

härtill har styrelsen anfört bland annat.

I sina anslagsberäkningar för budgetåret 1942/43 hade socialstyrelsen förutsatt,

att de flesta ordinarie tjänster vid skyddshemmen skulle vid budgetårets

ingång vara tillsatta med ordinarie innehavare. Så hade emellertid icke

blivit fallet. I själva verket hade ett mycket betydande antal tjänster, som

i styrelsens anslagsberäkningar antagits vid nämnda tidpunkt vara ordinarie,

uppehållits av icke-ordinarie befattningshavare och flertalet av dem

komme att kvarstå såsom icke-ordinarie under återstoden av budgetåret. En

del assistent- och lärarbefattningar kunde icke återbesättas på^ den grund

att de ordinarie innehavarna uppehölle extra ordinarie föreståndarbefattningar.

Åtskilliga befattningar hade tillsatts så pass sent, att skyddshemsstyrelserna

önskade att för fortsatt provtjänsgöring ännu någon tid uppehålla

dem medelst förordnande.

Vidare vore att märka, att medelsbehovet för vikariatsersättningar under

budgetåret varit och i fortsättningen komme att bliva avsevärt högre än som

tidigare beräknats, beroende dels därpå att flera befattningshavare drabbats

av jämförelsevis långvariga sjukdomar, dels ock därpå att åtskilliga tjänstemän

inkallats till beredskapstjänst.

Slutligen hade Kungl. Majit den 10 april 1942 medgivit, att föreståndarna

för statens skyddshem finge — i den utsträckning socialstyrelsen ansåge erforderligt

för att bereda föreståndarna tid till ökad verksamhet i samband

med skyddshemselevernas eftervård — tills vidare intill den 1 juli 1943 anlita

biträde för utförande av föreståndarna eljest åvilande skrivarbete. Därvid

hade tillika föreskrivits, att kostnaderna för denna skrivbiträdeshjälp finge

uppgå till högst 1,000 kronor i månaden. Vid anslagsberäkningen för budgetåret

1942/43 hade icke räknats med kostnader av detta slag.

Anförda omständigheter hade medfört, att innevarande budgetårs utgifter

för avlöningar till övrig icke-ordinarie personal komme att bliva vida

högre än som förut antagits och numera måste beräknas till i runt tal

405,000 kronor. Den överbelastning å ifrågavarande post, som vore att förutse,

komme emellertid att till väsentlig del uppvägas av den underbelastning,

som uppkomme å anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Under hänvisning till det anförda bär socialstyrelsen hemställt örn medgivande

att för innevarande budgetår överskrida anslagsposten till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal med (405,000—294,000) 111,000 kronor.

Med hänsyn lill de omständigheter, som i förevarande framställning åberopats

av socialstyrelsen, anser jag mig böra tillstyrka att medgivande inhämtas

till överskridande av ifrågavarande post. Överskridandet synes emellertid

böra kunna begränsas till 100,000 kronor. Jag hemställer därför, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att medgiva, all den i avlöningsstalen lör stålens skyddshem

upptagna anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal må för budgetåret 1942/43 överskridas med

högst 100.000 kronor.

De.parUmttnttf
che.

fmi.

opaginerad Kontrollera mot PDF

:}''J Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

[3.] 86. Vissa byggnadsarbeten vid statens yrkeshem sami skol- och yr
keshem

in. fl., reservationsanslag. I skrivelse den 14 augusti 1942 har socialstyrelsen

gjort framställning rörande vissa byggnadsarbeten vid två statliga

skyddshem för gossar, nämligen skolhemmet Hammargården samt skol- och

yrkeshemmet Vemyra.

I skrivelsen har styrelsen till en början redogjort för behovet av de planerade

byggnadsarbetena ävensom för de kostnader, som arbetena beräknats

skola medföra. Styrelsen anför härom.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 23 mars 1942 hade styrelsen framhållit

att skyddshemmen vore fullbelagda och i flera fall till och med överbelagda.

Styrelsen hade föreslagit, att medel måtte ställas till förfogande för

anskaffande av skrivhjälp vid hemmen för att föreståndarna skulle kunna

i viss utsträckning beredas tid för utökad eftervårdsverksamhet bland villkorligt

utskrivna och utackorderade elever. Syftet hade därvid bland annat

varit att eleverna skulle kunna utskrivas något tidigare än eljest kunnat ske

och att därigenom plats skulle kunna beredas för nya elever. Förslaget hade

bifallits av Kungl. Maj:t.

Trots de anordningar, som sålunda vidtagits, visade emellertid elevbeläggningen

tendens att ytterligare öka. Särskilt vore detta fallet vid skolhemmen

för gossar, vilka samtliga vöre överbelagda. Allvarliga svårigheter uppstode

därigenom vid uppfostringsarbetet och väntetiden för anmälda elever bleve

oproportionerligt lång. Socialstyrelsen funne det därför nödvändigt, att flera

elevplatser anordnades vid skolhemmen för gossar. Skyddshemsinspektören,

som undersökt möjligheterna att utan alltför stora kostnader tillskapa sådana

platser, hade meddelat, att förläggningslokaler och personalorganisa

tion vid de nybyggda anstalterna Hammargårdens skolhem samt Vemyra

skol- och yrkeshem medgåve en överbeläggning så att antalet elevplatser vid

Hammargården ökades från nuvarande 25 till 36 och vid Vemyra skolhemsavdelning

från nuvarande 20 till 34. Medel för hemmens förseende med erforderlig

sängutrustning och övriga inventarier hade socialstyrelsen för avsikt

att ställa till förfogande av för budgetåret 1942/43 anvisade omkostnadsmedel.

Undervisningslokalerna vid de båda hemmen vöre emellertid redan

med nuvarande beläggning otillräckliga. För den händelse platsantalet vid

ifrågavarande hem skulle utökas i den omfattning, som skyddshemsinspektören

föreslagit, mäste därför vid vartdera hemmet inrättas ytterligare

en skolsal. Styrelserna för skyddshemmen hade med anledning härav i samråd

med skyddshemsinspektören och arkitekten Birger Jonsson låtit utarbeta

förslag till tillbyggnad vid vartdera hemmets skolhus av en lektionssal.

Dessa förslag vore bifogade socialstyrelsens framställning. Kostnaderna hade

enligt förslagen beräknats vid Hammargården till 12,000 kronor och vid

Vemyra till 11,650 kronor. Socialstyrelsen ansåge sig för sin del böra förorda,

att dessa tillbyggnader finge komma till stånd.

Beträffande sättet för bestridande av kostnaderna för ifrågavarande byggnadsarbeten

har socialstyrelsen därefter uttalat sig sålunda.

I den för innevarande budgetår fastställda omkostnadsstaten för statens

skyddshem funnes under anslagsposten till övriga utgifter upptagen en delpost

å högst 50,000 kronor lill underhåll av byggnader. Styrelsen beräknade

att härav omkring 7,500 kronor skulle kunna tagas i anspråk för bestridande^

av kostnaderna för byggandet av lektionssalarna vid Hammargårdea

och Vemyra. Även återstående kostnad för dessa byggnadsarbeten syntes

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

57

böra gäldas från sagda delpost. För att detta skulle kunna ske, vore det

emellertid nödvändigt, att socialstyrelsen erhölle Kungl. Maj:ts medgivande

att överskrida delposten med 16,000 kronor.

I häröver den 23 september 1942 avgivet utlåtande har byggnadsstyrelsen

förklarat sig icke hava något att erinra mot de föreliggande byggnadsförslagen.

Styrelsen framhåller emellertid, att de beräknade beloppen för förslagens

genomförande syntes knappa och torde förslå endast, därest största möjliga

sparsamhet iakttoges vid arbetenas utförande.

Statskontoret, som yttrat sig i ärendet den 31 oktober 1942, uttalar, att

ämbetsverket med hänsyn till arten av här ifrågasatta utgifter icke kunde

tillstyrka, att den i omkostnadsstaten för statens skyddshem för budgetåret

1942/43 ingående delposten till underhåll av byggnader disponerades för ändamålet.

Medel syntes i stället böra av 1943 års riksdag äskas å tilläggsstat

för nu löpande budgetår.

Genom tillkomsten av de planerade tillbyggnaderna till skolbyggnaderna!)

vid Hammargårdens skolhem samt Vemyra skol- och yrkeshem skulle man

för en jämförelsevis ringa kostnad kunna uppnå en icke oväsentlig och synnerligen

välbehövlig utökning av platsantalet vid de statliga skyddshemmen

för gossar. Jag förordar därför, att dessa byggnadsarbeten få komma till

stånd. Kostnaderna för arbetena torde med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen

anfört böra uppskattas till 12,200 kronor för tillbyggnaden vid Hammargården

och 11,800 kronor för tillbyggnaden vid Vemyra.

Beträffande sättet för bestridande av kostnaderna för arbetena ansluter jag

mig till statskontorets förslag. Jag tillstyrker därför, att å tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1942/43 för ändamålet anvisas ett reservationsanslag

av 24,000 kronor, vilket anslag lämpligen torde böra upptagas under rubriken

vissa byggnadsarbeten vid statens yrkeshem samt skol- och yrkeshem m. fl.

Under hänvisning till det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid statens yrkeshem samt

skol- och yrkeshem m. fl. å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av ................................ kronor 24,000.

ipartementt
chefen.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

[4.] 10. Statens farmacevtiska laboratorium: Avlöningar. Den i gällande

avlöningsstat för ifrågavarande laboratorium upptagna anslagsposten till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal är fastställd till 14,700 kronor.

Av denna post må enligt brev till medicinalstyrelsen den 24 april 1942 ett

belopp av högst 1,200 kronor tagas i anspråk för utförande genom tillfälligt

anlitad personal av kliniska och radiologiska prövningar.

I skrivelse den 12 maj 1942 har medicinalstyrelsen gjort framställning örn

anvisande å tilläggsstat för innevarande budgetår av ett anslag av 6,000

kronor för bestridande av utgifter för erforderliga kliniska och radiologiska

prövningar.

I skrivelsen anför styrelsen till en början bland annat följande.

Genom beslut den 17 augusti 1939 hade styrelsen bemyndigat föreståndaren

för statens farmacevtiska laboratorium att från och med den 1 juli

1939 tills vidare hava en djurskötare anställd vid laboratoriets biologiska

avdelning mot den avlöning, som tillkomme extra befattningshavare i lönegraden

Ex 4.

Djurskötaren i fråga hade avlönats från anslagsposten till avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal. Därav förorsakad belastning av nämnda anslagspost

hade kommit att få icke önskvärda återverkningar för den del av

laboratoriets verksamhet, som avsåge kliniska och radiologiska undersökningar.

För utförande av dylika undersökningar genom tillfälligt anlitad personal

hade under de senast förflutna budgetåren beräknats ett belopp av

högst 3,000 kronor, att utgå från ifrågavarande anslagspost. På grund av det

belopp, som åtgått, till avlöning åt djurskötaren, hade emellertid för nämnda

undersökningar, vilka vore av betydelse för fortgången av arbetet med registrering

av farmacevtiska specialiteter och för förhindrandet av att olämpliga

läkemedel komme till användning, under budgetåret 1940/41 kunnat disponeras

endast 770 kronor. Detta hade medfört att vissa undersökningar,

trots olägenheterna av uppskov med desamma, måst uppskjutas.

I anslutning härtill erinrar styrelsen om att styrelsen i sina petita för

innevarande budgetår påkallat förhöjning av anslagsposten till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal i syfte att säkerställa såväl bibehållandet av

djurskötaren som utförande i erforderlig utsträckning av kliniska och radiologiska

prövningar. Denna framställning hade emellertid icke föranlett någon

åtgärd från Kungl. Maj:ts sida. På grund härav hade styrelsen* måst ytterligare

uppskjuta verkställandet av vissa erforderliga kliniska prövningar.

Styrelsen anmäler vidare, att laboratoriets föreståndare i skrivelse den 23

april 1942 betonat angelägenheten av att ytterligare medel ställdes till förfogande

för ifrågavarande ändamål samt därvid anfört bland annat.

Bland de läkemedel, som prövas kliniskt, märkas framför allt preparaten

mot perniciös anämi, för vilka ingen annan användbar prövningsform förefinnes.

Vid nämnda sjukdom ha de ifrågavarande preparaten iivsräddande

betydelse.

De kliniska prövningarna lia hittills endast utförts på de av tillverkaren till

medicinalstyrelsen vid registreringsansökningen insända proverna i överens
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

59

stämmelse med Kungl. Ma.j:ts kungörelse angående handel med farmacevtiska

specialiteter av den 15 juni 1934. Fortfarande finnas emellertid farmacevtiska

specialiteter, anmälda och i handeln före 1936, som ännu icke prövats

kliniskt. I intet fall ha undersökningar i form av efterkontroll på i handeln

förekommande förpackningar av dessa varor ännu kunnat verkställas. Denna

senare form av kontroll är enligt laboratoriets uppfattning synnerligen betydelsefull.

Det måste därför anses minst lika viktigt, att medel ställas till

förfogande för utförande av efterkontroller på de läkemedel, som erfordra

kliniska prövningar som för kontrollverksamhet i övrigt.

Härefter yttrar styrelsen för egen del följande.

Under budgetåret 1941/42 har av styrelsen endast utbetalats arvode för två

kliniska prövningar. Hos styrelsens kameralbyrå befinna sig för närvarande

icke likviderade räkningar för fyra kliniska prövningar, samtliga beslutade

och utlämnade före ingången av budgetåret 1941/42. Vid slutet av nämnda

budgetår kunna ytterligare högst femton kliniska prövningar beräknas vara

avslutade, av vilka tolv överlämnats till undersökning under budgetåren

1937/41. Sistnämnda femton undersökningar betinga i arvoden maximalt

3,000 kronor, dock sannolikt endast cirka 2,000 kronor.

Då omförmälda prövningar äro av mycket stor betydelse för kontrollen av

vissa farmacevtiska specialiteter, anser medicinalstyrelsen, att medel böra

ställas till styrelsens förfogande dels till likviderande av räkningar å redan

utförda kliniska prövningar, dels ock till ersättande av nya oundgängliga

sådana prövningar under budgetåret 1942/43. I förra avseendet erfordras 2,700

kronor och i senare avseendet minst 3,000 kronor, eller tillhopa 5,700 kronor,

i avrundat tal 6,000 kronor.

Kliniska prövningar anses i vissa fall kunna med fördel utföras på de Depat-Umtntefarmacevtiska

specialiteter, som icke kunna analyseras med tillhjälp av kemiska

eller djurexperimentella undersökningsmetoder. I andra fall kan man

visserligen genom kemisk eller djurexperimenten metodik få tillförlitliga

uppgifter om varornas sammansättning, men en riktig uppfattning örn

dessas värde som läkemedel erhålles först genom kliniska prövningar.

Antalet registrerade och icke registrerade farmacevtiska specialiteter, som

erfordra klinisk prövning, uppgår enligt vad jag inhämtat för närvarande till

45, delvis tillhörande våra viktigaste läkemedel. Det torde därför vara erforderligt

att snarast bereda möjligheter för prövning av dessa specialiteter

i större utsträckning än hittills varit fallet. På grund härav förordar jag, att

den i gällande avlöningsstat för laboratoriet upptagna posten till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal förstärkes med visst belopp, som torde kunna

begränsas till 5,000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, alt Kungl. Maj:t matte

föreslå riksdagen

alt medgiva, att den i avlöningsstaten för statens farmacevtiska

laboratorium upptagna anslagsposten avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal må för budgetaret 1942/43 överskridas

med högst 5,000 kronor.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

F. Civila luftskyddet m. m.

[5.] 5 a. Civilt luftskydd: Besiktning av vissa motorfordon, reservationsanslag.

Med bifall till av Kungl. Majit i proposition den 3 januari 1942,

nr 2, angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42

(bil. 4 punkt 12) gjord framställning anvisade riksdagen till civilt luftskydd:

besiktning av vissa motorfordon å nyssnämnda tilläggsstat ett reservationsanslag

av 40,000 kronor. Genom beslut den 20 februari 1942 bemyndigade

Kungl. Majit luftskyddsinspektionen att låta verkställa besiktning och översyn

av de vid högsta beredskap inom luftskyddet erforderliga motorfordon,

vilka vore avregistrerade, samt föreskrev, att ifrågavarande anslag skulle användas

till bestridande av kostnaderna härför, i den mån dessa ej avsåge

komplettering av fordonens utrustning. I brev till statskontoret den 6 mars

1942 föreskrev Kungl. Majit, bland annat, att i den mån det visade sig oundgängligen

nödvändigt för att bringa sådana fordon i kördugligt skick, dessa

skulle underkastas reparation och kompletteras till sin utrustning. Kostnaderna

härför skulle gäldas från visst anslag å förskottsstat. Där det befunnes

oundgängligen nödvändigt för fordonens bibehållande i kördugligt skick

skulle särskilda förvaringslokaler med nyttjanderätt tagas i anspråk för

ändamålet.

I skrivelse den 10 november 1942 har luftskyddsinspektionen hemställt

om anvisande av medel för förnyad besiktning och översyn av ifrågavarande

motorfordon.

Inspektionen erinrar i sin skrivelse till en början om att inspektionen i den

framställning, som legat till grund för nämnda proposition i förevarande del,

framhållit, att besiktning och översyn av för luftskyddets behov avsedda, avregistrerade

motorfordon borde för att giva åsyftat resultat företagas relativt

regelbundet, så länge luftskyddstillstånd vore rådande och fordonen icke

vore inmönstrade. Inspektionen hade för sin del föreslagit, att besiktningen

och översynen till en början skulle ske åtminstone en gång varje kvartal

men att den sedermera kunde begränsas till en gång varje halvår. Föredragande

departementschefen hade — fortsätter luftskyddsinspektionen — förklarat,

att han vore ense med inspektionen om nödvändigheten av ifrågavarande

besiktning och översyn men att han av kostnadshänsyn icke vöre för

det dåvarande beredd tillstyrka, att medel anvisades till mera än en besiktning

av varje avregistrerat fordon.

Luftskyddsinspektionen upplyser vidare, att inspektionen i skrivelse till

samtliga luftskyddschefer den 16 mars 1942 föreskrivit, bland annat, att avregistrerat

motorfordon, som avsetts för luftskyddets behov, skulle underkastas

besiktning för utrönande av de reparationer och den komplettering

av utrustningen, som erfordrades för att bringa fordonet i kördugligt skick,

samt beträffande denna besiktning meddelat följande detaljbestämmelser.

Kostnaderna för nämnda besiktning må uppgå till sammanlagt högst 15

kronor per fordon. Detta belopp avses täcka, bland annat, följande kostnader:

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

61

ersättning till besiktningsmannen; eventuell ersättning för fordon, som besiktningsmannen

behöver för att medföra batterier, drivmedel, verktyg m. m.;

eventuell ned- och uppallning av fordonet; kontroll och provkörning av

motorn; kontroll av ringar; samt vidtagande av de smärre reparationer, som

erfordras för besiktningens verkställande.

Härefter anför luftskyddsinspektionen ytterligare följande.

Till följd av de åtgärder, som sålunda vidtagits i fråga örn de avregistrerade

luftskyddsfordonen, hade beredskapen på detta område under de dittills

förflutna månaderna varit i stort sett tillfredsställande. Till inspektionen

hade emellertid från såväl åtskilliga länsstyrelser som ett stort anial luftskyddschefer

framhållits, att en fortlöpande kontroll och översyn av de avregistrerade

luftskyddsfordonens körduglighet vore oundgängligen nödvändig,

därest beredskapen i fortsättningen skulle kunna upprätthållas. Inspektionen

hade från den miltiära biluttagningsmyndigheten underhand inhämtat,

att beträffande de militära motorfordon, som stöde i beredskap vid s. k.

förpuppade förband, en gång i månaden följande åtgärder vidtoges, nämligen

provning av lufttrycket i ringarna, varvid ringarna pumpades, om så erfordrades,

påfyllning av olja i vevhusen samt körning av motorn på tomgång.

Det torde få anses fullt klart, att förnyad besiktning och översyn av de

avregistrerade luftskyddsfordonen med det snaraste måste företagas, såvida

icke den beredskap på området, som under det förflutna halvåret varit rådande,

i fortsättningen skulle bliva illusorisk. Härtill komme den omständigheten,

att ifrågavarande motorfordon i regel torde vara tagna i anspråk

enligt luftskyddsförfogandelagen med nyttjanderätt, varigenom luftskyddscheferna

hade ansvaret för att fordonen, dessas gummiringar eller andra tillbehör

icke förstördes eller underginge värdeminskning. Enligt inspektionens

förmenande borde de avregistrerade luftskyddsfordonen tills vidare besiktigas

och överses minst en gång varje kvartal. Emellertid ansåge inspektionen

nödvändigt, att lunning av bilringarna verkställdes såvitt möjligt varje

månad. Sammanlagda kostnaderna för varje dylik besiktning och översyn

— omfattande förutom sådana åtgärder, som ingått i den redan vidtagna

besiktningen, jämväl en månatlig luftning av ringarna — torde icke kunna

sättas lägre än till i genomsnitt II kronor per fordon. Då antalet avregistrerade

fordon, varom här vore fråga, torde kunna uppskattas till i runt tal

omkring 3,000, komme totala kostnaderna för varje här avsedd besiktning

och översyn att uppgå till 33,000 kronor.

Under åberopande härav hemställer luftskyddsinspektionen, alt inspektionen

måtte bemyndigas låta verkställa besiktning och översyn, tills vidare en

gång varje kvartal, av de för det allmänna luftskyddet avsedda motorfordon,

vilka äro avregistrerade, samt att för ändamålet erforderliga medel

måtte ställas till inspektionens förfogande.

På grund av de åtgärder som vidtagits beträffande avregistrerade motorfordon,

avsedda för luftskyddels behov, torde beredskapen i detta avseende för

tillfället vara relativt tillfredsställande. För att denna beredskap skall kunna

upprätthållas finner jag emellertid i likhet med luftskyddsinspektionen nödvändigt,

att förnyad besiktning och översyn av motorfordonen lid efter annan

företages. Angående den huvudsakliga omfattningen av varje sådan besiktning

och översyn har jag intet alt erinra mot lill tskyddsinspeklionens för
-

Departements
chefen.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

slag. Däremot anser jag mig av kostnadsskäl icke kunna biträda förslaget

om anordnande av besiktning och översyn varje kvartal. Då man torde kunna

utgå från att flertalet fordon numera äro uppställda i goda förvaringslokaler

och att risken för fordonens försämring därför är väsentligt mindre

än tidigare, finner jag mig icke kunna tillstyrka, att medel för närvarande

anvisas till mera än en allmän besiktning av de avregistrerade fordonen under

våren 1943.

Luftskyddsinspektionen beräknar kostnaden för en besiktning och översyn

till 33,000 kronor. Häremot har jag icke något att erinra. Vid uppskattningen

av det erforderliga anslagsbeloppet bör emellertid beaktas, att det för

nästföregående budgetår för samma ändamål anvisade reservationsanslaget

icke torde komma att helt disponeras. Med hänsyn härtill synes det nu behövliga

anslagsbeloppet kunna beräknas till 30,000 kronor. Anslaget, vilket

bör anvisas på tilläggsstat till riksstaten för löpande budgetår, bör alltjämt

utgå i form av reservationsanslag under rubriken civilt luftskydd: besiktning

av vissa motorfordon.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Civilt luftskydd: Besiktning av vissa motorfordon

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett

reservationsanslag av .................... kronor 30,000.

G. Diverse.

[6.] 8. Beredande av sjukhusvård i Sverige åt krigsinvalider från Finland

m. m., reservationsanslag. Under åberopande av vad jag denna dag i

statsverkspropositionen under femte huvudtiteln (punkt 224) anfört rörande

medelsbehovet för ifrågavarande ändamål hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Beredande av sjukhusvård i Sverige åt krigsinvalider

från Finland m. m. å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av .............................. kronor 1,000,000.

[7.] 9 a. Bidrag till utlandssvenskarnas förening m. m. Av vad jag förut

denna dag i statsverkspropositionen under femte huvudtiteln, punkt 223, anfört

rörande anvisande av medel till bidrag till utlandssvenskarnas förening

framgår, bland annat, att jag förutsatt, att för sådant bidrag skulle å tilläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1942/43 beräknas ett belopp av 25,000 kronor.

I detta sammanhang vill jag framhålla, att förhandlingar för närvarande

pågå rörande överförande till Sverige av ett antal Estlandssvenskar. Därest

förhandlingarna leda till önskat resultat, skulle arbetet med vederbörandes

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

63

överförande till Sverige och deras inordnande i det svenska samhället kunna

äga rum inom en relativt nära framtid. Arbetet torde komma att omhänderhavas

av kommittén för Rågösvenskar, ehuru ifrågavarande Estlandssvenskar

icke tillhöra Rågösvenskarnas kategori. De med detta arbete

förenade kostnaderna kunna — frånsett sådana utgifter, som böra bestridas

från anslaget till kommittéer och utredningar genom sakkunniga —

uppskattas till omkring 5,000 kronor. Kostnaderna för detta ändamål synas

böra bestridas av staten. Medel torde lämpligen kunna anvisas under

samma anslag som förenämnda bidrag till utlandssvenskarnas förening. Anslaget,

som bör vara obetecknat, synes alltså böra upptagas till 30,000 kronor

och torde böra anvisas under rubriken bidrag till utlandssvenskarnas

förening m. m. Närmare bestämmelser rörande anslagets användning torde

framdeles få meddelas av Kungl. Maj:t.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att till Bidrag till utlandssvenskarnas förening m. m. å tillläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag

av ................................ kronor 30,000.

[8.] 13. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.

För ifrågavarande ändamål anvisades för budgetåret 1941/42 sammanlagt

ett belopp av 600,000 kronor, medan de verkliga utgifterna för budgetåret

uppgingo till 686,962 kronor. För budgetåret 1942/43 har anslaget

upptagits till 300,000 kronor. Under den förflutna delen av sistnämnda budgetår

har ett mycket stort antal sakkunnigberedningar varit i arbete och så

kan även beräknas bliva fallet under återstoden av budgetåret. Kland beredningar,

som för närvarande äro i verksamhet, vill jag särskilt erinra om socialvårdskommittén,

1941 års hemortsförsvarssakkunniga och 1941 års befolkningsutredning,

vilka samtliga draga betydande kostnader. En verkställd

överslagsberäkning har givit vid handen, att kommittéutgifterna för löpande

budgetår kunna uppskattas till omkring 600,000 kronor. Då den 1 juli 1942

å anslaget endast förefanns en obetydlig reservation, torde anslaget för löpande

budgetår behöva förstärkas med (600,000 — 300,000) 300,000 kronor.

På grund av det anförda får jag hemställa, alt Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å

tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett

reservationsanslag av.................... kronor 300.000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sten-Eric Heinrici.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 2.

65

Bilaga 6.

Egentliga statsutgifter.

Sjätte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 4 januari 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Berguuist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler

härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden

angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1942/43 samt anför därvid följande.

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

(l.j 22 a. Upprensning av farleden mellan Oja och Torö, reservationsanslag.

I skrivelse den 6 maj 1942 hemställde chefen för marinen med bifogande

av yttrande från överbefälhavaren över rikets försvarskrafter, att

ett belopp av 315,000 kronor måtte ställas till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förfogande för utförande av farledsrensning mellan Oja och Torö

(Herrhamraleden) i Stockholms län enligt alternativ III i ett av väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen den 24 mars 1942 uppgjort, vid framställningen

fogat förslag.

Utlåtanden i ärendet avgåvos den 9 juni 1942 av kommerskollegium, som

därvid överlämnade yttranden från Sveriges redareförening och Stockholms

rederiförening, samt den 12 juni 1942 av lotsstyrelsen.

Den 9 oktober 1942 uppdrog Kungl. Majit åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

att för en kostnad av högst 315,000 kronor och med anlitande av

under händer varande medel låta utföra ifrågavarande rensningsarbeten.

Därjämte förklarade Kungl. Majit sig vilja framdeles meddela beslut angående

beredande av täckning för de med arbetena förenade kostnaderna

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 2. 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

samt anbefallde väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att för prövning av frågan

härom hos Kungl. Majit göra anmälan, när rensningsarbetena igångsattes.

På grund av innehållet i de till ärendet hörande handlingarna torde någon

närmare redogörelse för detsamma icke böra lämnas till statsrådsprotokollet,

utan riksdagens vederbörande utskott torde beredas kännedom om ärendet

genom handlingarna, som komma att tillhandahållas utskottet.

Enligt vad jag inhämtat av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hava de förberedande

arbetena för ifrågavarande farledsföretag numera fortskridit så

långt, att farledsarbetena kunna påbörjas inom den närmaste tiden. Vid dylikt

förhållande och då jag anser arbetena vara av sådan vikt, att de snarast

böra utföras, torde för desamma erforderligt anslag, 315,000 kronor,

böra anvisas å tilläggsstat för löpande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Upprensning av farleden mellan Oja och Torö å

tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett

reservationsanslag av.................... kronor 315,000.

C. Vägtrafikväsendet.

[2.] 5. Statens biltrafiknämnd: Avlöningar. Under hänvisning till vad jag

i dag anfört i samband med anmälan av biltrafiknämndens framställning

om anslag för nästa budgetår (sjätte huvudtiteln, punkten 35) hemställer

jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att den i avlöningsstaten för statens biltrafiknämnd

upptagna anslagsposten avlöningar till övrig ickeordinarie

personal må för budgetåret 1942/43 överskridas

med högst 3,000 kronor.

E. Diverse.

[3.] 14. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.

Sjätte huvudtitelns kommittéanslag är i gällande riksstat upptaget med

65,000 kronor. Vid ingången av budgetåret 1942/43 tillfördes anslaget en reservation

från nästföregående budgetår å i runt tal 9,000 kronor. Till förfogande

för innevarande budgetår stod alltså ett belopp av sammanlagt omkring

74,000 kronor.

Utgifterna under kommittéanslaget för tiden juli—december 1942, som

uppgått till omkring 42,000 kronor, ha varit större än som förutsattes vid

beräkningen av anslaget för löpande budgetår. Det för tiden januari—juni

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

67

1943 disponibla beloppet, 33,000 kronor, synes icke tillräckligt för bestridande

av hithörande kostnader för denna tid, utan ett ytterligare belopp av

omkring 15,000 kronor torde komma att erfordras. Härvid har hänsyn tagits

icke blott till nu pågående utredningar utan jämväl till visst planerat utredningsarbete.

På grund av här berörda förhållanden har jag funnit mig böra föreslå,

att ett anslagsbelopp av 15,000 kronor äskas å tilläggsstat för innevarande

budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å

tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett

reservationsanslag av .................... kronor 15,000:

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet!

F. Wessberg.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

69

Bilaga 7.

Egentliga statsutgifter.

Sjunde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majli

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den A januari

1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter till

sjunde huvudtiteln hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tillläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1942/43 samt anför därvid följande.

B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.

[l.J 6. Kammarrätten: Avlöningar. Under hänvisning till vad jag tidigare

denna dag anfört i fråga om anslag till kammarrätten under budgetåret 1943/

44 (VII hi p. 7) hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

dels att personalförteckningen för kammarrätten från och

med den 1 mars 1943 må erhålla ändrad lydelse på sätt av

det följande framgår:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än 20:

3 kammarrättsråd ............................ Eo 30

12 assessorer ................................. Eo 27

2 extra föredragande .......................... Eo 24

5 extra föredragande .......................... Eo 21

Anm. Å en---i kammarrätten;

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

dels ock att den i avlöningsstaten för kammarrätten upptagna

anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

må för budgetåret 1942/43 överskridas med högst

25,000 kronor.

E. Diverse.

(2.) 6. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.

Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår upptaget till 200,000

kronor. Härjämte förelåg från föregående budgetår en reservation på i runt

tal 47,000 kronor. Redan vid utgången av 1942 uppgick anslagsbelastningen

till mer än 220,000 kronor, varför tillgängliga medel inom kort äro förbrukade.

Den höga belastningen sammanhänger med dels det forcerade utredningsarbete,

som föranletts av krisläget, dels arbetet på reformer i fråga om

skatteväsendet. Även under fortsättningen av löpande budgetår torde man

få räkna med utredningsarbete av åtminstone samma omfattning inom finansdepartementet.

Beträffande nu pågående utredningar får jag hänvisa

till årets riksdagsberättelse. Enbart för kommunalskatteberedningen och skatteberedningen

har beräknats ett medelsbehov för återstoden av budgetåret

av närmare 90,000 kronor. Då det vidare kan förutses, att vissa nya utredningar

behöva igångsättas under återstående del av innevarande budgetår,

finnér jag mig böra räkna med behov av en anslagsförstärkning av i runt

tal 250,000 kronor.

Åberopande vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å

tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett

reservationsanslag av....................kronor 250,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar

Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Mats Le mae.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

71

Bilaga 8.

Egentliga statsutgifter.

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

A januari 19A3.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge, anmäler härefter

under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående

egentliga statsutgifter å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 samt

anför därvid följande.

B. Arkiv, bibliotek och museer.

[1.] 19. Livrustkammaren: Avlöningar. I skrivelsen 1942: 8 anförde riksdagen

under punkten 20, att administrationskostnaderna för livrustkammaren

med dess relativt begränsade arbetsområde enligt riksdagens mening vore

förhållandevis höga. En särskild utredning syntes därför vara påkallad

främst i syfte att utröna möjligheten och lämpligheten av livrustkammarens

anknytning i administrativt avseende till någon annan museal institution,

förslagsvis statens historiska museum, varvid chefskapet för livrustkammaren

kunde anförtros åt en tjänsteman i lägre lönegrad än den föreståndaren

innehade (A 27). I avvaktan på att resultatet av ovannämnda utredning förelåge

och riksdagen beretts tillfälle att taga ställning till en eventuell omorganisation

av livrustkammaren, syntes föreståndartjänslen, sedan densamma

under budgetåret 1942/43 blivit ledig, icke böra beklädas med ordinarie innehavare

utan allenast uppehållas på förordnande tills vidare mot åtnjutande

av vederbörlig vikariatsersättning. Vid sådant förhållande hade anslagsposterna

till avlöningar till ordinarie tjänstemän och till rörligt tillägg för nästa

budgetår kunnat minskas från respektive 14,700 kronor och 9,000 kronor

till respektive 12,000 kronor och 7,000 kronor.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Genom beslut den 18 september 1942 har Kungl. Majit beviljat föreståndaren

för livrustkammaren friherre C. O. R. Cederström avsked med utgången

av september 1942 samt föreskrivit, att befattningen såsom föreståndare

för livrustkammaren skall tills vidare, intill dess Kungl. Majit annorlunda

förordnar, uppehållas med vikarie, ävensom bemyndigat nordiska museets

nämnd att för tiden intill utgången av juni 1943 förordna vikarie å befattningen.

Sedan nordiska museets nämnd anmält, att Cederström förordnats att under

tiden den 1 oktober 1942—den 30 juni 1943 uppehålla föreståndarebefattningen,

har Kungl. Majit genom beslut den 27 november 1942 föreskrivit,

att Cederström under tiden för omförmälda förordnande skall äga åtnjuta

— utöver honom för samma tid tillkommande pensionsförmåner, rörligt

tillägg och kristillägg däri inräknade — särskild ersättning med 350 kronor

för månad.

Enligt gällande bestämmelser utgår ersättningen till Cederström ur anslagsposten

till avlöningar till icke-ordinarie personal vid livrustkammaren. Då

denna post för innevarande budgetår icke beräknats med hänsyn till att

ifrågavarande vikariatsersättning därur skulle utgå, är anslagspostens belopp

otillräckligt för att kunna täcka denna utgift, vilken torde komma att uppgå

till 3,150 kronor. Kungl. Majit torde därför böra begära riksdagens bemyndigande

att för nu ifrågavarande ändamål överskrida anslagsposten med

erforderligt belopp.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att den i avlöningsstaten för livrustkammaren

upptagna anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie personal

må för budgetåret 1942/43 överskridas med högst 3,150

kronor.

N. Diverse.

[2.] 12. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.

Till kommittéer och utredningar genom sakkunniga hava under budgetåren

1937/42 för ecklesiastikdepartementets vidkommande anvisats och

förbrukats följande belopp:

Anslag Belastning

kronor kronor

1937/38 ...................................... i 250,000 270,904

1938/39 ...................................... 250,000 240,926

1939/40 ...................................... 250,000 193,396

1940/41 ...................................... 2 iso.OOO 205,208

1911/42...................................... » 290,000 306,336

1942/43 ..................................... 200,000

1 Härav 50,000 kronor från anslaget till oförutsedda utgifter.

'' • 40,000 > såsom förstärkning på tilläggsstat II.

9 » 150,000 .

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

73

Huvudtitelns kommittéanslag utvisade vid ingången av budgetåret

1942/43 en behållning av (200,000 + reservation 24,206 =) 224,206 kronor.

Under den hittills gångna delen av innevarande budgetår hava, såsom framgår

av den i årets riksdagsberättelse intagna kommittéredogörelsen, ett flertal

sakkunnigberedningar slutfört sina uppdrag. Så är fallet beträffande

de sakkunniga, som haft att inom departementet verkställa överarbetning av

förslag till revision av den svenska kyrkohandboken, utredningen rörande

ändring av gällande bestämmelser ifråga om prästutbildningen, 1941 års

ecklesiastika arrendeutredning, filmutredningen samt de sakkunniga för redigering

av förslaget till revision av den svenska evangelieboken. I samband

härmed hava till och med den 30 december 1942 för nämnda kommittéer

och utredningar jämte viss under föregående budgetår avslutad sakkunnigberedning

utgifter till ett sammanlagt belopp av cirka 18,000 kronor reglerats.

För övriga under ecklesiastikdepartementet verksamma, från kommittéanslaget

bekostade sakkunnigberedningar hava enligt från statskontoret

erhållna uppgifter intill sistnämnda dag utbetalats i runt tal 140,000 kronor.

Under åttonde huvudtiteln hava tidigare varit uppförda särskilda anslag

till statens konstråd och till teaterrådet. Från och med budgetåret 1941/42

bestridas emellertid kostnaderna för dessa institutioner från kommittéanslaget.

Från samma anslag skall dessutom gäldas viss del av kostnaderna

för åtskilliga inom andra departement pågående utredningar, bland annat

den inom justitiedepartementet verksamma ungdomsvårdskommittén och

de av chefen för finansdepartementet tillkallade 1941 års lärarlönesakkunniga.

För sistnämnda ändamål samt för teaterrådet och konstrådet hava under

de sex första månaderna av innevarande budgetår utbetalats tillhopa

inemot 18,000 kronor.

Av kommittéanslaget bestrides slutligen viss del av kostnaderna för sakkunniga

biträden vid beredning av ärenden av kyrkligt-ekonomisk natur

inom departementet. Utgifterna härför samt för vissa inom departementet

tillfälligt anlitade biträden hava innevarande budgetår intill den 30 december

1942 utgjort cirka 14,000 kronor.

Av den nu lämnade redogörelsen framgår, att åttonde huvudtitelns kommittéanslag

till slutet av december 1942 belastats med utgifter på i avrundade

tal (18,000 + 140,000 + 18,000 + 14,000=) 190,000 kronor. Liksom fallet

varit under föregående budgetår är alltså en förstärkning av anslaget ofrånkomlig.

Vid bedömningen av medelsbehovet bör uppmärksammas, att icke

alla på budgetårets första hälft belöpande kommitlékostnader hunnit regleras,

när förestående sammanställning upprättades.

Flera av de inom departementet pågående utredningarna beräknas komma

att slutföras under förra hälften av år 1943. Detta är sålunda fallet med

utredningen rörande den högre tekniska undervisningen, utredningen rörande

de ecklesiastika löneboställenas räntabilitet m. m., utredningen rörande

verksamheten vid August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning

m. m. samt utredningen rörande avlöningsgrupperingen för rektorerna vid

allmänna läroverk och högre kommunala skolor. Kostnader för tryckning

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

av betänkanden torde i samband därmed komma att i vissa fall belasta anslaget

för innevarande budgetår. Beträffande övriga större sakkunnigutredningar

torde särskilt 1940 års skolutredning komma att draga avsevärda

kostnader med hänsyn till det jämförelsevis stora antal ledamöter, vilka med

tjänstledighet från sina ordinarie befattningar äro helt sysselsatta med kommitténs

omfattande arbetsuppgifter. Av det sagda följer, att utgifterna för

kommittén till största delen utgöras av ersättningar för mistade löneförmåner.

Med ledning av den hittillsvarande anslagsbelastningen beräknar jag, att

för de under ecklesiastikdepartementet verksamma kommittéerna under första

halvåret 1943 kommer att erfordras ett belopp av i runt tal 160,000 kronor.

Härtill komma kostnaderna för planerade men ännu icke igångsatta

utredningar samt utgifterna för teaterrådet, konstrådet och sådana inom andra

departement verksamma kommittéer, vilkas utgifter delvis bestridas från

åttonde huvudtitelns kommittéanslag. För dessa ändamål kan medelsbehovet

under senare hälften av detta budgetår approximativt uppskattas till 65,000

kronor. Slutligen torde kostnaderna för de inom departementet anlitade sakkunniga

biträdena under samma tid kunna angivas till i runi tal 20,000 kronor.

Av sistnämnda utgifter skola emellertid enligt riksdagens beslut (prop.

1942:45) högst 11,000 kronor gottgöras kommittéanslaget från kyrkofonden.

Anslaget lärer med hänsyn till det anförda nu behöva förstärkas med i avrundat

tal (245,000 — 24,000 — 10,000 — 11,000=) 200,000 kronor.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å

tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett

reservationsanslag av .................. kronor 200,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sten von Otter.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

75

Bilaga 9.

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4

januari 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anmäler

härefter under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden

angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1942/43 samt anför därvid följande.

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar

m. m.

[1.] 9. Lantbrukshögskolan: Byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet,

reservationsanslag. I skrivelse den 7 juli 1942 har styrelsen för lantbrukshögskolan

hemställt, att ett belopp av 10,000 kronor måtte anvisas för

bestridande av kostnaderna för ändrings- och inredningsarbeten

i kemiska analyslaboratoriet vid Ultuna. I skrivelsen har anförts

i huvudsak följande.

Anläggningarna för försök med svin och fjäderfä vid Bäcklösa invid Ultuna

komma att färdigställas under augusti eller början av september månad

1942. Med hänsyn såväl till svårigheterna för husdjursförsöksanstaltens ledning

att från Experimentalfältet på ett tillfredsställande sätt omhänderha

den omfattande försöksverksamheten vid Ultuna som till statens lantbrukskemiska

anstalts behov av utökade lokaler har styrelsen för lantbrukshögskolan

beslutat att till Ultuna överflytta större delen av den personal vid husdjursförsöksanstalten,

som är sysselsatt med nötkreaturs-, svin- och fjäderfäförsök.

I samband därmed har högskolestyrelsen beslutat överflytta analyslaboratoriets

avdelning vid Experimentalfältet till Ultuna. Denna avdelning

opaginerad Kontrollera mot PDF

<6 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

har huvudsakligast varit sysselsatt med analyser för husdjursförsöksanstaltens

räkning.

Till följd av överflyttningen av nämnda avdelning av analyslaboratoriet erfordras

vissa ändrings- och inredningsarbeten i kemiska analyslaboratoriets

lokaler vid Ultuna. Kostnaderna för ifrågavarande arbeten beräknas med ledning

av inkomna anbud uppgå till 9,161 kronor. Med hänsyn till att det ena

anbudet gällde endast till den 1 juli 1942 samt till önskvärdheten av att något

belopp står till förfogande för oförutsedda utgifter har högskolestyrelsen

beräknat kostnaderna för ifrågavarande ombyggnadsarbeten till 10,000 kronor.

Vidare har styrelsen för lantbrukshögskolan i skrivelse den 21 september

1942 hemställt om ett belopp av 15,000 kronor för uppförande av e 11 potatislagerhus

vid Ugerups försöksgård. Styrelsen har anfört

bland annat följande.

Under år 1942 har byggmästaren Karl Persson, Balsby, efter flera års experiment

färdigställt en ny typ av lagerhus för potatis, som på en gång synes

motsvara de flesta rimliga krav på lagring av denna gröda. Principen är byggande

av en förvaringslokal med stora anspråk på isolering mot temperatursvängningar,

användande av elektrisk kraft för uppvärmning då kraftig köld

är rådande samt ventilation medelst infläktad luft från underjordiska ledningar.

Anläggningens temperatur regleras genom termostat.

Byggmästare Persson har förklarat sig villig att å Ugerups försöksgård uppföra

ett lagerhus i enlighet med upprättad skiss. Lagerlokalen beräknas rymma

200 ton potatis och drager i uppförande en kostnad av 15,000 kronor.

Styrelsen anser det vara en angelägenhet av stor vikt, att den nya potatislagerhustypen

blir prövad och bedömd vid en statlig försöksgård. Denna

prövning bör ske i form av försök och vetenskapliga undersökningar rörande

lagringsförluster, temperaturförhållanden, åtgång av elektrisk energi m. m.

Livsmedelskommissionen har i anledning av högskolestyrelsens sistnämnda

framställning i skrivelse den 25 september 1942 yttrat följande.

Erfarenheten har visat, att stora förluster ofta uppstå vid lagring av potatis

på grund av att denna sker i olämpliga lagerlokaler. Då det är av största

vikt, att- dessa förluster begränsas i så stor omfattning som möjligt, särskilt

med hänsyn till potatisens betydelse ur folkförsörjningssynpunkt, synes det

önskvärt, att lämpliga lagerlokaler konstrueras för ändamålet. Flera olika

konstruktioner på dylika förekomma. Bland annat har den i framställningen

omnämnda lagerhustypen väckt stort intresse och åtskilliga lagerhus av denna

typ äro under uppförande. Emellertid torde praktisk erfarenhet rörande potatislagring

i dessa icke ha hunnit förvärvas i större omfattning. En bedömning

av dess användbarhet och försök med lagring under olika förhållanden

vid en statlig försöksgård synas därför önskvärda, samtidigt som en ändamålsenlig

lagerlokal skapas för det rikliga sortiment av potatis för utsädesändamål,

som finnes vid ifrågavarande försöksgård.

Med stöd av vad sålunda anförts får kommissionen därför tillstyrka bifall

till föreliggande framställning.

I remissutlåtande den 24 oktober 1942 har även lantbruksstyrelsen tillstyrkt

bifall till framställningen. Då någon praktisk erfarenhet utav lagring

av potatis i lagerhus av den typ, varom här vore fråga, ännu icke förvärvats,

syntes det styrelsen vara önskvärt, att ett dylikt lagerhus uppfördes vid en

statlig försöksgård, så att dess användbarhet kunde bli föremål för ett allsidigt,

sakkunnigt bedömande.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

77

Ifrågavarande båda förslag föranleda icke någon erinran från min sida. De Departement

äskade beloppen, tillhopa (10,000 + 15,000=) 25,000 kronor, torde böra an- eAc/°"- visas å tilläggsstat för innevarande budgetår. Jag hemställer alltså, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Lantbrukshögskolan: Byggnadsarbeten m. m. för

försöksverksamhet å tilläggsstat till riksslaten för budgetåret

1942/43 anvisa ett reservationsanslag av .... kronor 25,000.

[2.] 10 a. Lantbrukshögskolan: Utprövning av markundersökningsmetod

m. m., reservationsanslag. Från och med budgetåret 1937/38 har riksdagen

anvisat medel till undersökning rörande trippelanalysmetodens användbarhet.

För budgetåret 1937/38 beviljades sålunda för ändamålet 3,000

kronor, för vartdera av budgetåren 1938/39 och 1939/40 6,300 kronor, för

budgetåret 1940/41 20,000 kronor, för budgetåret 1941/42 25,000 kronor och

för budgetåret 1942/43 5,000 kronor. Av de för budgetåren 1940/41 och

1941/42 anvisade beloppen lia 15,000 respektive 20,000 kronor upptagits å

tilläggsstat. Vidare har den 30 oktober 1941 från nionde huvudtitelns anslag

till Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar anvisats

5.000 kronor för ifrågavarande ändamål. De tre sistnämnda beloppen, 15,000,

20.000 och 5,000 kronor, lia avselts för prövning i större omfattning nied

försök och provtagningar i olika delar av landet av trippelanalysmetodens

användbarhet för bestämning av gödslingsbehovet.

I skrivelse den 5 november 1942 har styrelsen för lantbrukshögskolan

hemställt om ett anslag till utprövning av markundersökningsmetod m. m.

å 10,000 kronor. Härvid har styrelsen anfört i huvudsak följande.

Våren 1941 igångsattes en utvidgad prövning av trippelanalysmetodens

praktiska användbarhet. Trippelanalysprov uttagas därvid dels från lokala

fältförsök, dels ock från försöksgårdarnas fastliggande försök. I samtliga fall

utföres parallellt markkartering med jordanalys. Denna direkta jämförelse

mellan trippelanalysen och markkarteringen är en ny fas i undersökningen,

som givetvis icke kan slutföras på ett år. Allteftersom prövningen av trippelanalysmetoden

fortskrider, framträda nya sidor av dess användbarhet. Enär

trippelanalysvärdena utgöra ett uttryck för växternas förmåga att tillgodogöra

sig den i jorden befintliga näringen, uppstår tanken att på denna väg

kontrollera olika sorters effektivitet med avseende på utnyttjandet av stigande

gödslingsmängder. Härigenom öppna sig möjligheter för ett samarbete

med växtförädlingen. Sålunda planeras för nästa år i samarbete med

Sveriges utsädesförening kombinerade sort- och kvävegödslingsförsök

samt en allmän prövning av halten av kväve, fosforsyra, kali och kalk hos

olika förädlingssorter. Det kan anmärkas, att fältet för trippelanalysens prövning

numera utvidgats att omfatta, förutom stråsäden, även potatis, vallväxter

och sockerbetor, vilka växtslag redan i år i avsevärd utsträckning

provtagits.

Därest medel icke erhållas å tilläggsstat, skulle en lucka på ett halvt år

uppstå, emedan det för år 1942 beviljade anslaget beräknas vara förbrukat

den 31 december 1942. Vid övergången till budgetårsberäkning skulle på tillläggsstat

för första halvåret 1943 erfordras hälften av den för ett år beräknade

summan.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Majlis proposition nr 2.

Departements

chefen.

I detta sammanhang torde jag även få anmäla, att högskolestyrelsen i skrivelse

den 26 augusti 1942 hemställt, att för försöksverksamhet på jordbearbetningens

område måtte å tilläggsstat för budgetåret 1942/43 anvisas ett

anslag av 10,000 kronor.

Med hänsyn till den betydelse en allmännare användning av trippelanalysmetoden

kan komma att få för jordbruksproduktionen har jag i annat sammanhang

förordat, att möjligheter beredas för ett fortsättande även under

budgetåret 1943/44 av ifrågavarande undersökning Erforderligt anslag för

verksamhetens bedrivande under första halvåret 1943 torde böra anvisas å

tilläggsstat. Medelsanvisningen synes dock böra begränsas till 7,000 kronor.

Högskolestyrelsens framställning om särskild anvisning å tilläggsstat för

bedrivande av försöksverksamhet på jordbearbetningens område kan jag

däremot icke biträda.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Lantbrukshögskolan: Utprövning av markundersökningsmetod

m. m. å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av ...................................... kronor 7,000.

[3.] 10 b. Lantbrukshögskolan: Undersökningar rörande kromosomfördubblade

typer av Iantbruksväxter, reservationsanslag. Till dylika undersökningar

ställde Kungl. Majit den 19 april 1940 från nionde huvudtitelns re

servationsanslag till Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar

ett belopp av högst 5,500 kronor till högskolestyrelsens förfogande.

Därefter ha för ändamålet anvisats av 1941 års riksdag (prop. nr 114; r. skr.

nr 143) å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag

av 9,300 kronor samt av 1942 års riksdag (prop. nr 2; r. skr.

nr 36) å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag

av 16,000 kronor. Såsom villkor för åtnjutande av bidrag har föreskrivits,

att den praktiska utprövningen av de erhållna högkromosomiga formerna

skulle ske vid Sveriges utsädesförenings filial vid Ultuna, under förutsättning

att föreningen förklarade sig villig att utan särskild ersättning

åtaga sig en dylik prövning av de vid lantbrukshögskolans växtsystematiskgenetiska

institution uppdragna nya sorterna. I de fall då arbetena resulterade

i praktiskt användbara sorter skulle Kungl. Majit framdeles besluta

huru med sorterna skulle förfaras för att dessa på lämpligt sätt och under

betryggande kontroll kunde komma jordbruket till godo.

I skrivelse den 5 november 1942 har styrelsen för lantbrukshögskolan hemställt

om ett anslag till undersökningar rörande kromosomfördubblade typer

av Iantbruksväxter å 5,000 kronor samt därvid i huvudsak anfört följande.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

79

Ett fullföljande av de i botanisk-genetiska trädgården pågående arbetena

och en bearbetning av det mycket omfattande kromosomfördubblingsmate:

rial, som framställts under de tre sista åren, draga avsevärda kostnader.

Av större odlingar av fördubblat material må nämnas 600 m2 tetraploid rybs

och 800 m2 fördubblad vitsenap. Det i trädgården utplanterade selektionsmaterialet

omfattar dessutom cirka 5,000 individer av fördubblade klöverstammar

(alsike-, röd- och vitklöver). På grund av bristande utrymme och

behov av att få vissa fördubblade stammar avståndsisolerade har en areal

om 4,000 m2 under år 1942 arrenderats på det s. k. Vipängsområdet. Dessutom

har en del smärre isoleringar utplanterats på olika håll av Ultuna

egendom. Med uppdragandet av större generationer av fördubblingarna ökas

automatiskt arbetet och arbetskostnaderna.

Medel för ifrågavarande undersökningar saknas för tiden efter den 1 april

1943.

I annat sammanhang har jag förordat, att medel anvisas för fullföljande Departement*

ctl&IPTl

under nästa budgetår av ifrågavarande för växtodlingen betydelsefulla undersökningar.

För att undvika ett avbrott torde medel för verksamhetens

bedrivande under tiden den 1 april—den 30 juni 1943 böra anvisas å tillläggsstat.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Lantbrukshögskolan: Undersökningar rörande kromosomfördubblade

typer av lantbruksväxter å tilläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av ................................ kronor 5,000.

G. Lanthushållning i allmänhet.

[4.] 11 a. Befrämjande av fröodling m. m.: Bidrag till lin- eller hampberedningsanläggningar,

reservationsanslag. Genom beslut av 1941 års riksdag

(prop. nr 333; r. skr. nr 501) anvisades å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1941/42 för ifrågavarande ändamål ett reservationsanslag av 500,000

kronor. För anslagets användning gälla bestämmelserna i kungörelsen den

13 mars 1942 (nr 153). Å riksstaten för löpande budgetår ha medel för ändamålet

icke anvisats.

I skrivelse den 31 augusti 1942 har lantbruksstyrelsen hemställt, att under

förevarande anslagstitel måtte för budgetåret 1943/44 anvisas ett reservationsanslag

av 300,000 kronor. Styrelsen meddelade samtidigt, att framställning

komme att göras örn anvisande av ett belopp av 400,000 kronor å tilläggsstat

för budgetåret 1942/43 till ifrågavarande ändamål.

Sedermera lia kommerskollegium och lantbruksstyrelsen i gemensam skrivelse

den 21 november 1942 hemställt, att å tilläggsstat till rikssstaten för

budgetåret 1942/43 måtte för ifrågavarande ändamål anvisas ett reservationsanslag

av 800,000 kronor. Efter att i skrivelsen lia erinrat örn det tidigare

anvisade anslaget å 500,000 kronor ha ämbetsverken anfört följande.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Oc-ptirtcments
chefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Ämbetsverken ha hittills beviljat statsbidrag till lin- eller hampberedningsanstalter

med sammanlagi 256,500 kronor, nämligen till en linberedningsanstalt

i Hybo inom Gävleborgs län och en dylik anstalt i Laholm samt till

en hampberedningsanstail i Värmbol invid katrineholm. På grund av den

begränsade medelstillgången och med hänsyn till det förväntade stora bidragsbehovet

ha bidragen härvid begränsats till tio procent av anläggningskostnaderna.

Ämbetsverken ha emellertid förutsatt sig kunna, sedan medell

för ändamålet anvisats av riksdagen, bevilja bidragstagarna ytterligare bidrag

med fem procent av anläggningskostnaderna. De ytterligare belopp, som

sagda bidragstagare författningsenligt kunna erhålla, uppgå till sammanlagt

128,250 kronor.

Till lantbruksstyrelsen ha vidare inkommit ansökningar om statsbidrag

med sammanlagt omkring 762,000 kronor för uppförande av en hampberedningsanstalt

i Visby samt linberedningsanstalter i Kristinehamn och Växjö

ävensom för utvidgning av förenämnda linberedningsanstalt i Laholm. Slutligen

planeras enligt vad ämbetsverken erfarit uppförande inom den närmaste

tiden av en linberedningsanstalt i Gimo inom Stockholms län, vartill statsbidrag

beräknas bli erforderligt med omkring 105,000 kronor. Det sammanlagda

anslagsbehov av förevarande slag, som icke täckes av redan anvisade

medel, kan således beräknas till (256,500 + 128,250 + 762,000 + 105,000 —

500,000=) 751,750 kronor. Nämnda bidragsmedel böra ställas till förfogande

redan under innevarande budgetår. Med hänsyn till den preliminära karaktären

av nämnda kostnadsuppskattningar finna ämbetsverken sig böra

föreslå, att ett reservationsanslag å 800,000 kronor anvisas för ändamålet.

Av lantbruksstyrelsen i skrivelsen den 31 augusti 1942 föreslagen medelsanvisning

för budgetåret 1943/44 torde ändock bli erforderlig för tillgodoseende

av under sagda budgetår uppkommande bidragsbehov.

Såsom framgår av ämbetsverkens framställning har arbetet på de planerade

lin- och hampberedningsanstalterna nu fortskridit så långt, att ytterligare

medel erfordras såsom bidrag till dessa anläggningars utförande. Ett

belopp av 800,000 kronor synes böra anvisas för ändamålet. Jag hemställer

alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till lineller

hampberedningsanläggningar å tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av.......................... kronor 800,000.

f5.] 32. Kostnader i samband med svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet,

reservationsanslag. Under denna anslagstitel anvisades för innevarande

budgetår ett reservationsanslag av 34,000,000 kronor (prop. nr 319; r.

skr. nr 418). Med detta belopp avsågs att täcka vissa kostnader i samband

med bolagets verksamhet under tiden 1 september 1941—31 augusti 1942. I

skrivelse den 24 november 1942 har statens livsmedelskommission inkommit

med beräkningar rörande medelsbehovet för ifrågavarande ändamål under

verksamhetsåret 1 september 1942—31 augusti 1943. I skrivelsen har

kommissionen framlagt närmare utredning rörande dessa kostnader. Härutinnan

har kommissionen anfört, bland annat, följande.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2. 81

Kostnaderna för omsättning av brödsäd synas kunna beräknas till 7.5 miljoner

kronor.

I fråga om kostnaderna för omsättning av fodersäd har kommissionen med

hänsyn till 1942 års skördeutfall ansett sig böra räkna med en omsättning av

ungefär 525,000 ton. På grund av de för konsumtionsåret 1942/43 fastställda

prisbestämmelserna, enligt vilka en del av kostnaderna för spannmålens

omsättning skall bäras av förbrukarna, torde spannmålsbolagets kostnader

för omsättningen ej böra beräknas till högre belopp än 17 kronor 50 öre per

ton. Kostnaderna för omsättning av fodersäd kunna alltså beräknas till ett

sammanlagt belopp av 9,187,500 kronor.

Vad angår kostnaderna för lagerhyror för brödsäd bör man räkna med

hållande av en lagerreserv på 185,000 ton, varav 25,000 ton funnos i lager

hos spannmålsbolaget redan vid verksamhetsårets början, samt därutöver en

temporär lagring av 150,000 ton under en tid av i genomsnitt sex månader.

Av lagerreserven beräknas 150,000 ton lagras genom s. k. långtidsavtal och

återstoden 35,000 ton genom kortfristiga avtal. Kostnaderna för långtidsavtalen

uppgå till 950,000 kronor i fasta lagerhyror samt därutöver en engångsersättning

för den efter den 31 augusti 1942 nytillkommande kvantiteten

125,000 ton efter 5 kronor 50 öre per ton eller alltså 687,500 kronor. För de

kortfristiga avtalen beräknas ersättning utgå med 16 kronor 30 öre per ton

(grundavgift 8 kronor 50 öre, löpande ersättning 7 kronor 80 öre) eller således

för 35,000 ton med tillhopa 570,500 ki’onor. Kostnaderna för den temporära

lagringen uppgå till 14 kronor 40 öre per ton (grundavgift 2 kronor

50 öre, löpande ersättning 3 kronor 90 öre, utlastningsavgift 3 kronor och

gottgörelse för svinn 5 kronor) eller till sammanlagt 2,160,000 kronor. Beträffande

fodersäd har lagerreserven uppskattats till 25,000 ton med en lagringskostnad

av 20 kronor 20 öre per ton (engångsavgift 10 kronor och löpande

ersättning 10 kronor 20 öre) eller tillhopa 505,000 kronor. Den temporära

lagringen av fodersäd beräknas uppgå till 150,000 ton under sex månader

med en kostnad av 14 kronor 60 öre per ton (grundavgift 2 kronor 50

öre, löpande ersättning 5 kronor 10 öre, utlastningsavgift 3 kronor och gottgörelse

för svinn 4 kronor) eller således tillhopa 2,190,000 kronor. På grund

av den av särskilda förhållanden för närvarande i jämförelse med behovet

knappa tillgången på lagringsutrymmen torde man vidare böra räkna med

att omkring 100,000 ton spannmål måste lagras i provisoriska utrymmen,

vilket kan medföra en uppskattad merkostnad av upp till cirka 15 kronor

per ton eller tillhopa 1,500,000 kronor. De sammanlagda kostnaderna för

lagerhyror o. d. böra alltså upptagas till 8,563,000 kronor.

Vad beträffar oljekraftfoder beräknar kommissionen att under konsumtionsåret

1942/43 komma att omsättas omkring 100,000 ton. Inköpspriset

kan i genomsnitt för införseln från olika länder med väsentligt olika prisnivå

och med de synnerligen höga priser, som livsmedelskommissionen i vissa fall

nödgats godkänna, icke beräknas understiga 500 kronor per ton, och spannmålsbolagets

kostnader för omsättning torde numera böra uppskattas till 50

kronor per ton. Med nuvarande utförsäljningspris, 330 kronor per ton, uppkommer

alltså en förlust av 220 kronor per ton eller, för 100,000 lon, sammanlagt

22 miljoner kronor.

På grund av 1942 års förhållandevis goda skörd av stråfoder och fodersäd

torde man emellertid icke böra räkna med större omsättning av fodercclhilosa

jin sorn motsvarar 200,000 ton arkmassa eller 222,000 ton melasserad

och mineraliserad riven vara. Kostnaderna för inköp, rivning och blandning

samt transporter, lagring och försäljningsprovisioner för ett parti av sistnämnda

storlek uppgå med tillämpning av tidigare angivna priser till sam
Bihang

tilt riksdagens protokoll 19M. / .sami. Nr (i

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

manlagt 59,410,000 kronor. Försäljningspriset å Cellfor MM uppgår för närvarande

till 152 kronor 50 öre per ton, motsvarande för 222,000 ton alltså

ett belopp av 33,855,000 kronor. Spannmålsbolagets kostnader vid försäljning

av nyssnämnda kvantitet fodercellulosa torde följaktligen komma att

uppgå till 25,555,000 kronor. I detta sammanhang böra även upptagas kostnader

och prisskillnadsförlust å oriven fodercellulosa, som spannmålsbolaget

enligt gällande avtal kommer att inköpa under verksamhetsåret men som

icke beräknas bli försåld intill årets slut. Den myckenhet fodercellulosa,

varom här är fråga, har beräknats till 35,000 ton sulfatmassa med ett inköpspris,

beräknat efter 225 kronor per ton, av 7,875,000 kronor. Lagervärdet

å denna kvantitet upptages efter 80 kronor per ton till 2,800,000 kronor

och prisskillnaden kommer alltså att uppgå till 5,075,000 kronor. Vidare böra

upptagas kostnader för lagring av omkring 150,000 ton arkmassa under

sex månader med en lagringskostnad av 8 kronor per ton och år eller således

600.000 kronor ävensom kostnader för transport och lossning av 75,000 ton

fodercellulosa, som beräknas under sommaren 1943 komma att för lagring

transporteras till södra och mellersta Sverige. Sistnämnda kostnader kunna

uppskattas till 19 kronor per ton, eller tillhopa 1,425,000 kronor. Slutligen

är att beakta, att cellulosafabrikerna med åberopande av viss klausul i gällande

inköpsavtal framställt anspråk på en höjning av inköpspriset för fodercellulosa

från och med den 1 oktober 1942. Därest en sådan höjning kominer

till stånd, torde den medföra en kostnadsökning av cirka 2,600,000 kronor.

De sammanlagda kostnaderna för fodercellulosa torde följaktligen kunna

komma att uppgå till 35,255,000 kronor.

För omsättning av diverse andra importerade varor än oljekraftfoder ha

kostnaderna beräknats till 5 miljoner kronor. Till enahanda belopp, 5 miljoner

kronor, har kommissionen uppskattat kostnaderna för omsättning av

diverse inhemska varor. Kostnaderna för spannmålsbolagets personal och

kontor samt resande kontrollanter m. m. ha beräknats komma att uppgå till

2.300.000 kronor och bolagets räntekostnader till 5,500,000 kronor.

Enligt den nu gjorda beräkningen uppgå spannmålsbolagets sammanlagda

kostnader för verksamhetsåret 1942—31/s 1943 till 100,305,500 kronor.

Härav utgöra 57,255,000 kronor kostnader för oljekraftfoder och fodercellulosa

samt 43,050,500 kronor bolagets kostnader i övrigt. Huruvida hela nämnda

belopp behöver upptagas å budgeten, torde emellertid bli beroende på i

vad mån de anslag, som beviljats för spannmålsbolagets verksamhet under

verksamhetsåret Vo 1941—31/s 1942, komma att tagas helt i anspråk eller ej.

Med hänsyn till att granskningen av spannmålsbolagets bokslut för nämnda

verksamhetsår ännu ej avslutats, kan den besparing, som kan komma att

uppstå å ifrågavarande anslag, för närvarande ej med säkerhet fastställas.

Enligt uppgift från spannmålsbolaget kan emellertid uppkommande besparing

preliminärt uppskattas till cirka 18,000,000 kronor.

Mot de beräkningar av kostnaderna i samband med spannmålsaktiebolagets

verksamhet, som uppgjorts av livsmedelskommissionen, har jag intet att erinra.

Av det beräknade beloppet, 100,305,500 kronor, utgöra 57,255,000 kronor

kostnader för regleringen av handeln med oljekraftfoder och fodercellulosa,

vilka kostnader skola bestridas från förskottsstaten för försvarsväsendet

m. m. Av det återstående beloppet, 43,050,500 kronor, synes en viss del

kunna täckas genom reservationer å tidigare anvisade anslag för ifrågavarande

ändamål. Enligt kommissionens preliminära beräkningar, vilka i detta

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2. 8 >

sammanhang kunna godtagas, torde omkring 18,000,000 kronor stå till förfogande

för täckande av nyssnämnda belopp om 43,050,500 kronor. Enligt

vad tidigare avsetts, skulle nu ifrågavarande kostnader under bolagets verksamhetsår

1 september 1942—31 augusti 1943 ha täckts genom anslag å riksstaten

för budgetåret 1943/44. Emellertid har det efter samråd med chefen

för finansdepartementet befunnits mera lämpligt, att de kostnader, varom nu

är fråga, gäldas av medel som anvisas å tilläggsstat till riksstaten för löpande

budgetår. För ändamålet torde alltså böra upptagas ett tilläggsstatsanslag av

(43,050,500—18,000,000=) i runt tal 25,000,000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Kostnader i samband med svenska spannmålsaktiebolagets

verksamhet å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av.............................. kronor 25,000,000.

H. Egnahemsbildning, kolonisation och grundförbättringar m. m.

[6.] 12. Egnahemsbildning: Byggnadsbidrag till vissa arbetarsmåbruksiåntagare,

reservationsanslag. Under denna anslagstitel har lör innevarande

budgetår anvisats ett reservationsanslag av 50,000 kronor. Enligt 19 § kungörelsen

den 7 juni 1940 (nr 590) angående statsunderstödd arbetarsmåbruksverksamhet

kan sökande av arbetarsmåbrukslån, om han har tre eller flera

barn under sexton års ålder och om hans bostadsbyggnad med hänsyn

härtill göres större än som eljest skulle ha varit behövligt, till täckande av

den härigenom föranledda kostnadsökningen, i mån av behov, erhålla bidrag

av statsmedel intill ett belopp av högst 1,000 kronor. Sådant bidrag kan

också under motsvarande förutsättningar utgå till innehavare av arbetarsmåbrukslån

för att läcka kostnad för tillbyggnad av bostad. Statsbidrag

beviljas av egnahemsstyrelsen.

I skrivelse den 24 augusti 1942 har egnahemsstyrelsen — med förmälan, att

de för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1942/43 tillgängliga medlen

redan i det närmaste helt tagits i anspråk — hemställt, att å tilläggsstat

till riksstaten för nämnda budgetår måtte anvisas ett reservationsanslag av

ytterligare 50,000 kronor.

Då det är önskvärt, att ifrågavarande verksamhet forlsättes även under Departemenuåterstående

delen av innevarande budgetår, hemställer jag, att Kungl. Majit chefenmåtte

föreslå riksdagen

att till Egnahemsbildning: Byggnadsbidrag till vissa arbetarsmåbrukslåntagare

å tilläggsstat lill riksstaten för budgetåret

1942/43 anvisa ett reservationsanslag av. . kronor 50,000.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

J. Skogsväsendet.

[7.] 12. Statens skogsförsöksanstalt: Särskilda undersökningar, reservationsanslag.

Å riksstaten för innevarande budgetår är för ifrågavarande ändamål

anvisat ett anslag av 77,200 kronor, avsett att disponeras för bland

annat skogliga produktionsundersökningar (se statsliggaren sid 711).

I skrivelse den 27 augusti 1942 har styrelsen för skogshögskolan och statens

skogsförsöksanstalt hemställt, att å tilläggsstat för budgetåret 1942/43

måtte anvisas ett reservationsanslag å 20,000 kronor för pågående produktionsundersökning

i orörda bestånd. Såsom motivering härför har anförts

bland annat följande.

Produktionsundersökningama bedrivas vid anstalten efter två linjer, vilka

kunna karakteriseras som gamla och nya produktionsundersökningen. Gamla

produktionsundersökningen utnyttjar som material de observationer, vilka

gjorts å anstaltens fasta gallringsytor, vilka gallras och observeras ungefär

vart femte år. Den gamla produktionsundersökningen har emellertid kompletterats

med en metod — den nya produktionsundersökningen — som grundar

sig på engångsobservation av tillfälliga provytor. För undersökningar

av sistnämnda slag utgör kännedom örn tillståndet och produktionen i av

gallringar orörda bestånd en oumbärlig förutsättning. Våren 1941 blev det

tydligt, att tillgången i landet på orörda bestånd hotade att snabbt försvinna

genom av kristiden framkallade stora vedavverkningar. Den nya produktionsundersökningen

sattes därför omedelbart i gång beträffande orörda bestånd.

Antalet erforderliga provytor bestämdes till lägst 1,000. Vid fältarbetets

slut i september 1942 beräknas 700 provytor vara utlagda och 200 ytor

praktiskt taget fullständigt undersökta. Det nuvarande årsanslaget för särskilda

undersökningar behöver helt tagas i anspråk för övriga med anslaget

avsedda ändamål. Undersökningarna i orörda bestånd ha därför måst utföras

med anlitande av förefintliga reservationer men dessa äro nu uttömda.

För erhållande av dugliga medhjälpare till ifrågavarande undersökningar är

det synnerligen angeläget, att arbetet kan börja i god tid nästa vår, förslagsvis

den 15 maj.

Med hänsyn till vikten av att ifrågavarande undersökningar komma till

stånd i önskvärd omfattning vill jag förorda, att ytterligare 20,000 kronor

ställas till förfogande för ändamålet. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Statens skogsförsöksanstalt: Särskilda undersökningar

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa

ett reservationsanslag av ............ kronor 20,000.

N. Diverse.

[8.] 7. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.

Nionde huvudtitelns kommittéanslag, som för budgetåret 1939/40 var

upptaget till 275,000 kronor, nedsattes för budgetåret 1940/41 till 200.000

kronor, för budgetåret 1941/42 till 175,000 kronor och slutligen för inneva
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

85

rande budgetår till 150,000 kronor. Dessa nedsättningar vidtogos bland annat

på grund av att vissa utredningar avbrutits eller förklarats vilande under

då rådande förhållanden. Sedermera bär emellertid utredningsarbetet

måst återupptagas. Bland utredningar, som för närvarande pågå, må nämnas

1936 års skogsutredning, utredningen rörande lappväsendet, 1940 års

Norrlandsutredning, 1942 års björnutredning, utredningen angående den ekonomiska

kartläggningen m. m., utredningen inom skogsstyrelsen rörande

skogsvårdslagstiftningen samt 1942 års torrläggningssakkunniga. Vidare skola

enligt av Kungl. Maj:t meddelade beslut kostnaderna för vissa inom andra

departement pågående utredningar delvis gäldas från förevarande kommittéanslag.

En i december 1942 verkställd överslagsberäkning har givit vid handen,

att hithörande utgifter för löpande budgetår kunna uppskattas till omkring

275,000 kronor. På grund härav torde det nuvarande anslaget böra

förstärkas med (275,000 — 150,000 =) 125,000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å

tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett

reservationsanslag av.................... kronor 125,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sven Härdén.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

87

Bilaga 10.

Egentliga statsutgifter.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4

januari 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Eriksson, anmäler härefter

under handelsdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 samt anför

därvid följande.

C. Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.

[1.] 9 a. Flygtekniska försöksanstalten: Anskaffning av vissa maskiner,

reservationsanslag. I skrivelse den 28 augusti 1942 har styrelsen för flygtekniska

försöksanstalten hemställt, att för anskaffning av vissa maskiner måtte å tillläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisas ett anslag av 28,000

kronor. Till motivering härav har styrelsen anfört följande.

Under den tid försöksanstalten varit i verksamhet har det visat sig, att

verkstadsavdelningens maskinutrustning är otillräcklig för utförandet inom

rimlig tid av förekommande arbeten. För avhjälpande av denna brist skulle

erfordras följande maskiner, nämligen för instrumentverkstaden 1 fräsmaskin,

för maskinverkstaden 1 slip- och polermaskin samt 1 härdugn och

för snickeriverkstaden 1 putsmaskin, 1 borr- och fräsmaskin, 1 cirkelsåg

och 1 mindre handsåg. Kostnaderna härför kunna beräknas till i runt tal

28,000 kronor. För att icke anskaffningen av ifrågavarande maskiner allt

för mycket må fördröjas får styrelsen under hänvisning till de långa^ leveranstiderna

hemställa, att medelsanvisningen för ändamålet äskas å tillläggsstat

till riksstaten för innevarande budgetår.

I häröver avgivet utlåtande den 9 september 1942 har statskontoret uttalat,

att, därest trängande behov av maskinutrustningens komplettering skul
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

le finnas föreligga, ämbetsverket icke hade något att erinra mot att medel

härför äskades å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

Departements- Under nuvarande förhållanden torde det vara särskilt angeläget, att verkchefen.

samheten vid flygtekniska försöksanstalten bedrives så effektivt som möjligt.

En av förutsättningarna härför är, att anstalten disponerar över en tillfredsställande

maskinutrustning. Då förevarande framställning avser åtgärder

för avhjälpande snarast möjligt av vissa brister härutinnan, tillstyrker

jag att medel för ändamålet ställas till förfogande i enlighet med förslaget.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Flygtekniska försöksanstalten: Anskaffning av vissa

maskiner å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/

43 anvisa ett reservationsanslag av........ kronor 28,000.

[2.] 9 b. Flygtekniska försöksanstalten: Utrustning in. m. av byggnad

för en höghastighetstunnel, reservationsanslag. Sedan Kungl. Majit den 7

augusti 1942 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att i samråd med flygtekniska

försöksanstalten låta verkställa utredning rörande uppförande och inredande

av en mindre laboratoriebyggnad med en höghastighetstunnel, anmälde

styrelsen för flygtekniska försöksanstalten i sin förenämnda skrivelse den

28 augusti 1942, att ett trängande behov förelåge för svensk flygindustri att

för vissa undersökningar hava tillgång till en s. k. höghastighetstunnel. Förslag

till en sådan tunnel vore för det dåvarande under utarbetande inom

byggnadsstyrelsen och försöksanstalten. Kostnaden för densammas uppförande

kunde uppskattas till omkring 500,000 kronor.

I skrivelse den 29 september 1942 har anstaltsstyrelsen sedermera anmält,

att den dåmera avslutade utredningen utvisade ett medelsbehov för utförande

av byggnad för höghastighetstunneln samt för anskaffning av inredning

och utrustning av 497,000 kronor, därav 180,000 kronor för byggnaden

samt 317,000 kronor för inredning och utrustning. Ur försvarssynpunkt vore

det synnerligen viktigt, att tunneln snarast möjligt kunde tagas i bruk.

Förhandsundersökningar hade emellertid givit vid handen, att man måste

räkna med relativt långa leveranstider för vissa utrustningsdetaljer. Enär

med hänsyn härtill största möjliga skyndsamhet med arbetenas igångsättande

vore särskilt angelägen, borde medel för ändamålet äskas å tilläggsstat

till riksstaten för innevarande budgetår.

Med skrivelse den 23 september 1942 har byggnadsstyrelsen överlämnat

dels den anbefallda utredningen, vilken på byggnadsstyrelsens uppdrag utförts

av arkitekten E. L. Lallerstedt i samråd med anstaltsstyrelsen, jämte

därtill hörande 11 ritningar och kostnadsberäkning, dels ock av anstalten

gjord utredning rörande byggnadens inredning och tekniska utrustning samt

kostnaderna härför. I skrivelsen anföres:

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

89

Den nu tilltänkta byggnaden är avsedd att anslutas till anstaltens huvudbyggnad.

Ett par mindre förrådsrum äro förlagda till källaren, och bottenvåningen

upptages till större delen av en stor lokal, avsedd att inrymma

höghastighetstunneln. Till detta utrymme gränsar ett motorrum för det maskineri,

som skall driva tunnelns propeller, samt ett förvaringsrum för modeller

m. m. och ett rum för försöksarbeten. Det sistnämnda rummet går

upp genom andra våningen och är i sin övre del anslutet till därstädes belägna

arbetsrum för personal.

Byggnadsstyrelsen har intet att erinra mot vare sig de sålunda upprättade

ritningarna eller den å 180,000 kronor slutande kostnadsberäkningen.

Den av anstalten förebragta utredningen rörande laboratoriets inredning

och tekniska utrustning jämte å 317,000 kronor slutande kostnadsberäkning

undandrager sig byggnadsstyrelsens bedömande.

Den sammanlagda kostnaden för laboratoriebyggnadens uppförande, inredande

och utrustning skulle alltså uppgå till 497,000 kronor.

I häröver avgivet infordrat utlåtande den 23 november 1942 har överbefälhavaren

anfört, att, då en höghastighetstunnel vore nödvändig för att flygtekniska

försöksanstalten skulle kunna på ett tillfredsställande sätt tillgodose

flygvapnet och flygindustrien med för moderna flygplanskonstruktioner erforderligt

underlag, han ansåge sig böra tillstyrka framställningen.

För närmare kännedom örn innehållet i de uti byggnadsstyrelsens skrivelse

omförmälda handlingarna, avseende bland annat kostnadsberäkningar, får

jag hänvisa till desamma. Här må emellertid omnämnas, att enligt dessa

beräkningar höghastighetstunneln kommer att efter färdigställandet draga

vissa till 70,000 kronor uppskattade årskostnader, därav 22,200 kronor i löner

till en avdelningsingenjör, en ritare och mättekniker och ett laboratoriebiträde

samt 47,800 kronor i omkostnader, fördelade med 40,000 kronor å

försöksanordningar och modeller och med återstoden 7,800 kronor å elektrisk

energi, värme, vatten och övriga expenser.

De höga hastigheter, som numera förekomma inom flygtekniken, särskilt Departements

vid störtdykning, ställa utomordentligt stora krav på flygmaterielen. För ett chelenvetenskapligt

studium av de problem, som härmed äga sammanhang, använder

man sig utomlands av s. k. höghastighetstunnlar, i vilka — vanligen

medelst elektriska fläktanordningar — mycket höga vindhastigheter kunna

åstadkommas och samtidigt undersökningar i olika hänseenden verkställas

å i tunnlarna anbragta flygplansmodeller.

Någon dylik höghastighetstunnel finnes icke för närvarande i Sverige. Enligt

min mening, vars riktighet torde bestyrkas av utredningen i detta ärende,

är det nödvändigt att denna brist i vår tekniska utrustning med det snaraste

fylles. Tvekan lärer icke heller kunna råda därom, att tunneln bör

förläggas till flygtekniska försöksanstalten. Jämväl i fråga örn de detaljer,

som avse byggnad och utrustning för höghastighetstunneln, kan jag ansluta

mig till det föreliggande förslaget, vilket synes upprättat med beaktande

av kraven å såväl ändamålsenlighet som sparsamhet. Jag tillstyrker

sålunda, att medel anvisas i enlighet med vad anstaltsstyrelsen föreslagit.

Den vid bifall härtill erforderliga medelsanvisningen uppgår till samman
-

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

lagt 497,000 kronor, därav 180,000 kronor för själva byggnaden och 317,000

kronor för dess inredning och utrustning. Då det är av vikt, att arbetena

snarast igångsättas, synas beloppen nu böra äskas å tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1942/43.

Enär tunneln icke torde bliva färdig att tagas i bruk förrän efter utgången

av nästa budgetår, lärer anledning saknas att nu taga närmare ställning till

frågan om driftkostnaderna för densamma.

Jag ämnar under kapitalbudgeten, Statens allmänna fastighetsfond, göra

framställning om medelsanvisning till byggnaden. Här hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Flygtekniska försöksanstalten: Utrustning m. m.

av byggnad för en hög hastig hetstunnel å tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av ................... kronor 317,000.

D. Sjöfart och handel.

[3.] 1. Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare hos lotsstyrelsen.

Den av Kungl. Maj:t den 20 mars 1942 fastställda personalförteckningen för

lotsstyrelsen upptager, bland annat, tre byråingenjörsbefattningar i lönegraden

A 24. Sagda dag fastställde Kungl. Majit avlöningsstat för lotsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43. Staten upptager

bland annat en anslagspost till avlöningar till icke-ordinarie personal

å 63,700 kronor.

Såsom framgår av det vid 1943 års statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet

över handelsärenden har jag tidigare denna dag tillstyrkt av lotsstyrelsen

i skrivelse den 11 november 1942 framlagt förslag att med indragning

av en av de nämnda byråingenjörsbefattningarna inrättas en assistentbefattning

i lönegraden A 14 vid styrelsen. Lotsstyrelsen har i fråga om berörda

byråingenjörstjänst ansett något förordnande å densamma under återstoden

av innevarande budgetår icke böra meddelas. Styrelsen har emellertid framhållit,

att det vore av största vikt, att styrelsen för återstoden av innevarande

budgetår erhölle förstärkning av arbetskrafterna för handhavandet av de

arbetsuppgifter, som skulle ankomma på den nye assistenten. Lönekostnaden

för detta ändamål har styrelsen uppskattat till omkring 3,500 kronor.

Styrelsen har i anslutning härtill hemställt om medgivande att överskrida

den å styrelsens avlöningsstat upptagna anslagsposten till avlöningar till

icke-ordinarie personal med nämnda belopp.

Genom beslut den 4 december 1942 har Kungl. Majit dels föreskrivit, att

ifrågavarande byråingenjörsbefattning tillsvidare skall hållas obesatt, dels

förklarat hinder icke möta för lotsstyrelsen att använda ett belopp av högst

3,500 kronor för täckandet under budgetåret 1942/43 av kostnaderna för den

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kunffl. Maj:ts proposition nr 2.

91

begärda arbetsförstärkningen, dels ock förklarat sig framdeles vilja efter förnyad

framställning av styrelsen meddela beslut angående det överskridande

av anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal, som i anledning

därav kunde bliva erforderligt.

Den förstärkning av arbetskrafterna hos lotsstyrelsen, för vilken redogö- Departement*.

reise nu lämnats, kommer att medföra en merbelastning på den i styrelsens tiblen.

avlöningsstat uppförda posten till icke-ordinarie personal med 3.500 kronor.

Då hänsyn härtill icke tagits vid beräkningen av anslagspostens storlek, torde

riksdagens medgivande att överskrida densamma böra inhämtas. Framhållas

må, att den sålunda ifrågasatta kostnadsökningen å förevarande anslagspost

uppväges av en betydligt större besparing å anslagsposten till avlöningar

till ordinarie tjänstemän.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att den i avlöningsstaten för lotsstyrelsen upptagna

anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie personal må

för budgetåret 1942/43 överskridas med högst 3,500 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet-.

Sven Forssberg.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

93

Bilaga 11.

Egentliga statsutgifter.

Elfte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över folkhushållning särenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 4 januari 19A3.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

PeHRSSON-B RAMSTORP, WESTMAN, WIGFORSS, MÖLLER, SKÖLD, ERIKSSON,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres.

Härefter anmälas under folkhushållningsdepartementets handläggning hörande

ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat till riksstaten för

budgetåret 1942/43 samt anföra därvid statsrådet Domö beträffande den

under punkten 1 upptagna frågan samt chefen för folkhushållningsdepartementet,

statsrådet Gjöres, beträffande de under punkterna 2—4 angivna frågorna

följande.

D. Diverse.

[1.] 2 a. Omkostnader för experiment- och försöksverksamhet genom

Svenska gengasaktiebolaget, reservationsanslag. Med bifall till Kungl. Maj:ts

i proposition den 27 februari 1942, nr 143, framlagda förslag anvisade riksdagen

(skr. nr 125) till Omkostnader för experiment- och försöksverksamhet

genom Svenska gengasaktiebolaget å tilläggsstat 11 till riksstaten för budgetåret

1941/42 under elfte huvudtiteln ett reservationsanslag av 325,000 kronor.

Av detta belopp avsågs 174,807 kronor 3 öre till täckande av nämnda

bolags kostnader för verkställda experiment under verksamhetsåret 1940/41

(den 1 juli 1940—den 30 juni 1941) samt 150,000 kronor till täckande av

beräknad förlust å bolagets experimentverksamhet under verksamhetsåret

1941/42 (den 1 juli 1941—den 30 juni 1942).

Genom beslut den 30 april 1942 ställde Kungl. Maj:t förenämnda anslag

till statskontorets förfogande, att av statskontoret användas dels för utbetalning

till Svenska gengasaktiebolaget av 174,807 kronor 3 öre till täckande

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

av bolagets kostnader för verkställda experiment under verksamhetsåret

1940/41, dels ock för med anslaget avsett ändamål i enlighet med beslut som

Kungl. Maj:t efter framställning av bolaget framdeles ville meddela. Genom

samma beslut uppdrog Kungl. Maj:t dessutom åt bolaget att i huvudsaklig

överensstämmelse med vissa av bolaget angivna riktlinjer fullfölja den av

bolaget bedrivna experiment- och försöksverksamheten.

I skrivelse den 28 november 1942 har Svenska gengasakticbolaget hemställt

dels att till bolaget måtte utbetalas förenämnda belopp av 150,000 kronor

till täckande av bolagets kostnader för verkställda experiment under

verksamhetsåret 1941/42, dels att bolaget måtte, till täckande av förluster å

verksamheten under sistnämnda budgetår, utöver nyss sagda belopp erhålla

ett anslag av 143,507 kronor 24 öre, dels ock att beräknad förlust å bolagets

experimentverksamhet under verksamhetsåret 1942/43 (den 1 juli 1942_

den 30 juni 1943) måtte täckas med statsmedel intill ett belopp av 250,000

kronor.

Bolaget har till stöd för sin framställning anfört huvudsakligen följande.

Enligt årsbokslutet per den 30 juni 1942 ha omkostnaderna för bolagets

s. k. marinavdelning under verksamhetsåret 1941/42 uppgått till 293,507

kronor 24 öre, vilken summa med (293,507: 24 — 150,000 =) 143,507 kronor

24 öre överskrider det anslag som anvisats av riksdagen för ifrågavarande

ändamål.

Orsaken till de sålunda ökade kostnaderna är helt alt hänföra till det förhållandet,

att hithörande uppgifter ökat i omfattning. Marinavdelningen (vilken

beteckning kvarstår, ehuru den numera är oegentlig) har i själva verket

växt ut till en central forskningsanstalt för gengas i landet. Främst har avdelningen

agnat sig åt lösandet av sådana frågor, vilka ej alls eller endast

i ringa utsträckning bearbetas av andra. Dessa uppgifter ha samtliga varit

av sadan betydelse, att bolagets ledning icke ansett sig kunna göra någon

gallring av dem. Följden härav har blivit, att avdelningen ökat i omfång.

Personalen utgöres sålunda för närvarande av 20 ingenjörer och konstruktoier

7 kontorister och 8 montörer. Förutom ritkontor och administrationsIokaler

finnes laboratorium och monteringsverkstad.

Bland de frågor, som under det gångna året ha blivit lösta av bolaget märkas

främst gengasdrift av tvåtaktsmotorer och konstruktioner av en vedgasgenerator

med härd av vanligt gjutjärn.

Med det tidigare ombyggnadssystemet för tvåtaktsmotorer, som kommit till

användning, ehuru endast i mindre skala, det så kallade vevhussystemet, har

följt stor förgiftningsrisk, minskad motorstyrka och hög bränsleförbrukning.

Med den inom marinavdelningen utexperimenterade gaspulsatorn ha dessa

brister eliminerats.

Tidigare har det gällt nästan som ett axiom, att man vid gengasdrift förlorar

20 30 procent av oljeeffekten. Detta har varit ett ofta framfört argu
ment

mot övergång till gengas och måste väga tungt, enkannerligen då det

gäller båtdrift, där icke blott effektförlusten som sådan spelar roll genom

minskad fart, utan där även effektförlusten medför minskad sjösäkerhet och

i vissa fall omöjlighet att använda de gängse fiskeredskapen. Svårigheten kan

emellertid nu sägas vara löst med gaspulsatorn, vilken visat sig kunna giva

icke blott oljeeffekt utan till och med högre effekt än oljeeffekt.

Den minskade bränsleförbrukning, som erhålles med gaspulsatorn, med
-

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

95

för fördelar både i fråga om ekonomi och drifttid. Förbrukningen är cirka

0.7—0.9 kg ved/hästkrafttimme, d. v. s. ungefär hälften mot vid tidigare

system utan pulsator. Med ett vedpris av 3 kronor per hl erhålles en utgift

för bränslet av 8 öre/hästkrafttimme. Motsvarande utgifter vid drift med

motyl 98 äro 61 öre, med motorbrännolja 34 öre och med motortjära 26 öre.

Därvid har räknats med ett pris för motyl av 1: 01 kronor/liter, motorbrännolja

1:20 kronor/liter och motortjära 0:65 kronor/liter. En 10 hästkrafters

fiskebåt kostar sålunda per driftstimme 0: 80 kronor vid pulsatordrift, 6: 10

kronor vid motyl-, 3: 40 kronor vid brännolje- och 2: 60 kronor vid tjärdrift.

Detta exempel haltar emellertid betydligt under nu rådande förhållanden,

enär de flytande bränslena ej finnas att tillgå i full utsträckning.

Ur räntabilitetssynpunkt medför pulsatordriften därför ännu större fördelar

än som framgår av nyssnämnda siffror.

Den ökade drifttiden spelar stor roll speciellt vid fiskebåtarna med sina

begränsade utrymmen för bränsle. En fördubbling av längden av fisketurerna

måste för fiskets del medföra stora fördelar.

För att icke säkerhetskravet skall eftersättas genom att en gengasdriven

båt skall vara hänvisad till enbart gengas, pågå för närvarande försök att

såsom reserv kunna tillgripa ett flytande bränsle. Skulle gengasdriften av

en eller annan anledning ej fungera, skall ett medhavt reservförråd av flytande

bränsle kunna användas, varmed båten i allt fall skall kunna föras

i hamn. Dessa försök torde bli avslutade inom kort.

Pulsatordrift har införts på kanalbåtar, mudderverk, fraktfartyg, stenkrossar

och sågverksmotorer. Resultaten äro hittills goda.

Alltifrån Svenska gengasaktiebolagets bildande har inom detta arbetats

på att få fram en generatorkonstruktion, i vilken nickel- och kromlegerat

material icke kommer till användning. Landets lager av nickel och krom

äro begränsade, och genom den enorma utvecklingen av gengasdriften ökades

anspråken på dessa lager. Statens industrikommission har därför vid

upprepade tillfällen skurit ned tilldelningen av sådana metaller för gengasändamål.

Med den utformning hittillsvarande vedgasgeneratorer ha, torde

en dylik sänkt materialkvalitet medföra en snabbare förslitning av generatorerna,

och det är därför av vikt, att det utbytesbehov, som en gång kommer

om avspärrningen varar längre tid, kan tillfredsställas utan att ytterligare

nickel och krom behöva tagas i anspråk. För nytillkommande ändamål,

stationära motorer och båtmotorer är det även av vikt, att lämpliga

generatorer kunna ställas till förfogande.

Konstruktivt lia de av bolaget nu framförda typerna möjliggjorts genom

att man utnyttjat gjutjärnets goda värmeledande egenskaper, samt att de

för den högsta temperaturen utsatta delarna av generatorn givits en sådan

utformning, att en invändig isolation erhålles medelst den kolstybb och

aska, som bildas vid gasgenereringen. Den mest utsatta delen av härden

är dessutom lätt utbytbar utan att svetsning, bultning eller annan infästning

behöver tillgripas och kan avpassas för olika motorstorlekar och driftsförhållanden.

Dessa konstruktioner lia tilldragit sig stort intresse, och flera större tillverkare

av gengasverk lia förhört sig hos bolaget örn möjligheten att använda

sig av dessa. Från bolagets sida är avsikten den, att firmor, som önska

tillverka generatorer efter bolagets ritningar, skola erhålla tillstånd därtill

mot erläggande av en mindre licensavgift.

Under verksamhetsåret 1941/42 har marinavdelningen installerat gengasverk

med 2-taktsmotorer på 20 fartyg av olika slag och på 6 stationära anläggningar

(cirkelsågverk och stenkrossar). Vidare har bolaget under sam
-

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

ma tid levererat ett tiotal gengasverk för båtar, motorlokomotiv, mindre

traktorer samt stenkrossar, försedda med 4-taktsmotorer.

En beräkning av den omfattning marinavdelningens experiment- och försöksverksamhet

kan komma att få under innevarande verksamhetsår är

vansklig. Med stöd av den erfarenhet, som ernåtts under månaderna juli

—oktober 1942, kunna dock medelkostnaderna för avdelningen med dess

nuvarande omfattning beräknas till cirka 30,000 kronor per månad. Från

den sålunda erhållna årskostnaden av 360,000 kronor skall dragas den vinst,

som kan beräknas inflyta från avdelningens affärsdrivande verksamhet. Under

tiden 1 juli—den 17 november 1942 ha 42 gengasaggregat för olika ändamål

beställts hos bolaget. Den beräknade bruttovinsten å dessa försäljningar

uppgår till cirka 40,000 kronor. Om försäljningsverksamheten ökar

något under återstående del av verksamhetsåret, vilket finnes skäl att antaga,

kan den ytterligare vinsten beräknas till 70,000 kronor. Det erforderliga

tillskottet för täckande av ifrågavarande kostnader skulle därför uppgå

till (360,000 — 40,000 — 70,000 =) 250,000 kronor.

I häröver avgivet utlåtande den 8 december 1942 har statens bränslekommission

tillstyrkt bifall till bolagets framställning. Kommissionen har funnit,

att resultaten av försöksverksamheten vid bolagets marinavdelning motsvarat

högt ställda anspråk, och att någon erinran icke torde kunna riktas varken

mot det sätt på vilket de för försöksverksamheten disponerade medlen

under bokföringsåret 1941/42 använts eller mot bolagets anslagsberäkningar

för kommande verksamhetsår. Kommissionen anförde, att kommissionen

från bolaget inhämtat, att omkostnaderna för marinavdelningen under verksamhetsåret

1941/42 ungefärligen fördelat sig på följande sätt:

Löner ..........................................

Lokalkostnader för såväl kontor som experimentverkstad

..........................................

Generatorexperiment ..............................

Motorexperiment ................................

Experiment beträffande gengasdrivna båtar..........

Verktyg och förbrukningsmaterial för experimentverkstaden

........................................

Resor för ingenjörer och montörer i samband med experimenten

...................................

Diverse allmänna omkostnader i samband med experimentverkstaden

................................

c:a 135,000 kronor

» 30,000 »

» 39,000 »

» 19,000 »

» 16,000 »

» 12,000 »

» 18,000 »

» 24,500 »

Summa c:a 293,500 kronor.

Beträffande bolagets experimentella verksamhet har kommissionen anfört

följande:

Kommissionen har genom sin gengasbyrå i viss utsträckning varit i tillfälle

att följa bolagets konstruktioner och tillverkningar. Såvitt nu kan bedömas

torde uppfinningen av gaspulsatorn böra få stor betydelse vid all gengasdrift

med tvåtakttändkulemotorer. Effekten å motorn blir avsevärt högre

och vedförbrukningen per hästkraft mycket lägre än vid tidigare konstruktioner.

Dessa båda moment ha betydelse för alla tvåtakttändkulemotorer men

alldeles särskilt för sådana i fiskebåtar.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 2.

97

Gengasbolagets nykonstruktion av härden och härden närliggande delar av

vedgasgeneratorn har till syfte att undvika legerat material och samtidigt

ernå ökad motorkraft vid höga temperaturer samt möjlighet att utan tidsu

Idräkt och för ringa kostnad byta ut den för angrepp mest utsatta delen avhärden.

Konstruktionen är visserligen ännu ej slutgiltigt utprovad. Den undergår

just i dessa dagar omfattande prov å traktor vid statens maskinprovningar

i Ultuna. Det torde ännu vara för tidigt att falla något slutligt omdöme om

ifrågavarande härdkonstruktion. Goda utsikter synas emellertid föreligga

för att den skall komma att visa sig överlägsen övriga i marknaden förekommande

härdkonstruktioner, bl. a. därför att den möjliggör besparing av legerat

material. Icke minst med hänsyn härtill synes ett fortsatt energiskt arbete

av denna utomordentligt viktiga gengasdetalj vara i hög grad motiverat.

Med anledning av Svenska gengasaktiebolagets förenämnda framställning

har Kungl. Maj:t genom beslut den 18 december 1942 anbefallt statskontoret

att, med anlitande av det i det föregående omförmälda reservationsanslaget,

till bolaget utbetala 150,000 kronor till täckande av förlust å bolagets experimentverksamhet

under verksamhetsåret 1941/42.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har Svenska gengasaktiebolagets

experimentverksamhet givit goda resultat. Genom utexperimenterandet

av den s. k. gaspulsatorn och andra nykonstruktioner ha vissa typer av gengasaggregat

kunnat förbättras och möjligheterna att använda gengasdrivna

motorer inom skilda områden ökats. Såsom bolaget framhållit ha numera

gengasaggregat som äro särskilt lämpliga för inmontering å fiskefartyg framställts.

För att stimulera användningen inom fiskerinäringen av sådana gengasaggregat

har Kungl. Majit, på sätt framgår av närmast efterföljande

punkt, efter framställning av statens livsmedelskommission, nyligen ställt

500.000 kronor till livsmedelskommissionens förfogande för att av kommissionen

under vissa villkor och förutsättningar användas till bestridande av

kostnader för inköp av och tillhandahållande åt fiskare av ett hundratal

av bolaget tillverkade gengasaggregat.

Då tillgången på flytande bränslen, trots de olika åtgärder som vidtagits

för framställning därav är knapp, är det av vikt, att en utvidgad användning

av gerigas för motordrift kommer till stånd. Gengasaktiebolagets strävanden

att genom förbättrade konstruktioner bidraga härtill lia emellertid medfört

stora utgifter, vilka endast delvis synas bliva täckta genom inkomster

vid försäljning av tillverkade gengasaggregat. Förlusten å ifrågavarande

verksamhet under året 1941/42 har enligt vad som av det föregående framgår

uppgått till 293,507 kronor 24 öre, vilken till ett belopp av 150,000 kronor

täckts av redan beviljat anslag, varför såsom resterande förlust å bolagets

verksamhet under nämnda verksamhetsår kvarstår 143,507 kronor 24

öre. För innevarande verksamhetsår beräknar bolaget en förlust av 250.000

kronor, mot vilken beräkning jag icke har något att erinra. Till täckande

av de båda verksamhetsårens förluster erfordras sålunda (143,507:24 +

250.000 =) 393,507 kronor 24 öre. Jag förordar att ett till 395,000 kronor

Bihang till riksdagens protokoll lotti. Isand. Nr 2. 7

Före
dragande*
-

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Majlis proposition nr 2.

avrundat reservationsanslag för ändamålet i fråga äskas under elfte huvudtiteln

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att tili Omkostnader för experiment- och försöksverksamhet

genom Svenska gengasaktiebolaget å tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationslag

av ........................ kronor 395,000.

[2.] 2 b. Inköp av gengasaggregat till fiskebåtar m. m., reservationsanslag.

I skrivelse den 20 november 1942 hemställde statens livsmedelskommission

om anvisande av medel till inköp av omkring etthundra gengasverk

till fiskebåtar och till bestridande av i samband därmed uppkommande kostnader

för erforderlig montering och service. Till stöd för framställningen

anförde kommissionen huvudsakligen följande.

I den förhandenvarande situationen är det utomordentligt önskvärt, att

folkhushållet tillföres så stora mängder som möjligt av fisk. Allt vad som i

nuvarande läge kan göras för att intensifiera fisket eller åtminstone hålla

det uppe på dess normala nivå bör därför eftersträvas. Möjligheterna härtill

äro i särskilt hög grad beroende av om drivmedel i tillräckliga kvantiteter

kunna ställas till fiskarenas förfogande. Tydligt är att en reducerad drivmedelstilldelning

måste medföra, att fisket endast kan bedrivas i begränsad omfattning.

I denna situation har från statsmakternas sida på flera olika sätt

försök gjorts att få fiskarena att övergå till gengasdrift. Några nämnvärda resultat

härav ha dock icke kunnat noteras. Fiskarena synas ha varit i hög grad

obenägna att övergå till detta slags drivmedel. Anledningarna härtill torde

vara flera. Sålunda torde från fiskarenas sida stor vikt tillmätas driftsäkerheten,

vilken åtminstone tidigare otvivelaktigt ansetts större vid användningen

av flytande drivmedel än vid gengasdrift. Tidigare gengaskonstruktioner synas

vidare vid inmontering i fartyg hava varit förknippade med en viss förgiftningsfara.

Slutligen torde sådana faktorer som nedsatt effekt vid gengasdrift

samt kostnaderna för gengasverkets inköp och installation hava medverkat

till att antalet gongasdrivna fiskefartyg för närvarande är mycket

litet. Vid överläggningar i frågan, som livsmedelskommissionen haft med representanter

för statens bränslekommission och Svenska gengasaktiebolaget

har från gengasaktiebolagets sida meddelats, att man numera vore i stånd

att framställa gengasaggregat lämpliga för inmontering i fiskefartyg, vilka

aggregat vore så konstruerade, att de flesta av de tidigare konstaterade olägenheterna

vöre eliminerade. För att förmå fiskarena att övergå till gengasdrift

ansågs det emellertid vara nödvändigt att genom demonstration av de

förbättrade aggregaten övertyga fiskarena om dessas användbarhet för ändamålet.

Erfarenheten har visat, att de villkor, som gälla för erhållande av bidrag

eller lån av redan anvisade statsanslag till anskaffande av gasgeneratorer

för fiskebåtar m. m., icke kunnat locka fiskarena att igångsätta den för

dylik demonstration erforderliga provdriften med gengas. Enligt livsmedelskommissionens

och bränslekommissionens mening torde det, för att önskat

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

99

resultat snarast skall nås, erfordras, att provaggregat kostnadsfritt ställas till

förfogande för inmontering i fiskefartyg på olika platser inom landet. Inom

kommissionerna har man preliminärt räknat med att för erhållande av ett

allsidigt belysande och övertygande försöksmateriel ett hundratal aggregat

skulle erfordras, fördelade på olika områden i huvudsaklig överensstämmelse

med en inom gengasaktiebolaget utarbetad plan. Fiskarena skulle gratis 1''å

disponera aggregaten under en tid av ett år mot förbindelse bland annat ali

under tiden använda desamma i .största möjliga utsträckning. Efter förloppet

av ett år bör vederbörande fiskare äga rätt att till visst överenskommet pris

inlösa provaggregalet. Kommissionerna ha för avsikt att inom den närmaste

tiden med representanter för fiskarena närmare diskutera hithörande frågor.

Enligt uppgift från gengasaktiebolaget torde samtliga aggregat kunna beräknas

vara färdiga att tagas i bruk under försommaren 1943, förutsatt att besked

om tillverkningen från kommissionens sida lämnas inom den allra närmaste

tiden. Kostnaderna för inköp av aggregat, dessas montering och erforderliga

service beräknas uppgå till omkring 500,000 kronor.

Genom beslut den 18 december 1942 fann Kungl. Majit gott dels anbefalla

statskontoret att, med anlitande av det å förskottsstat för försvarsväsendet för

budgetåret 1942/43 under sjunde huvudtiteln uppförda förskottsanslaget till

Allmänna utgifter för försvarsberedskap: Förstärkning av den civila administrationen

m. m. (VII a) och med redovisning under särskild rubrik, till

livsmedelskommissionen på rekvisition i mån av behov utbetala 500,000 kronor

att av kommissionen användas för bestridande av kostnader för inköp

och tillhandahållande åt fiskare av gengasaggregat i huvudsaklig överens

stämmelse med vad i skrivelsen föreslagits, dels ock föreskriva att bestämmelser

rörande de villkor på vilka fiskarena skulle äga att av livsmedelskommissionen

inköpa ifrågavarande gengasaggregat skulle av kommissionen

underställas Kungl. Majit, som i samband med prövningen därav ville meddela

föreskrifter om redovisningen av inflytande försäljningsmedel.

Såsom livsmedelskommissionen framhållit är det i nuvarande läge synner- Departement».

ligen angeläget att försörjningen med fisk i möjligaste mån tryggas. Ålskil- cAe/ÉWliga

svårigheter för fisket föreligga emellertid, bland annat knappheten på

flytande bränslen. Olägenheterna därav skulle dock minskas, därest man

i större omfattning överginge till att framdriva fiskebåtar med gengas. Från

fiskarehåll har emellertid något livligare intresse för sådan övergång icke

kommit till uttryck. Det har därför synts angeläget att stimulera intresset

härför bland fiskarena. För detta ändamål bär Kungl. Majit från förskottsstat

ställt 500,000 kronor till livsmedelskommissionens förfogande att användas

för bestridande av kostnader för inköp av ett hundratal för provningsändamål

avsedda gengasaggregat och till täckande av vissa i samband

därmed uppkommande kostnader för montering och service. Det sålunda

anvisade beloppet bör täckas genom anvisande av ett reservationsanslag å

tilläggsstaten till riksstaten för budgetåret 1942/43. Medel sorn kunna komma

att inflyta till livsmedelskommissionen genom framlida försäljningar av

ifrågavarande gengasaggregat torde böra tillgodoföras anslaget.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Inköp av gengasaggregat till fiskebåtar m. m. å tillläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av......................kronor 500,000.

[3.] 5 a. Särskilda omkostnader för vissa fartyg, förslagsanslag. Genom

beslut den 18 oktober 1940 förordnade Kungl. Majit med stöd av 4 § allmänna

förfogandelagen, att nio närmare angivna norska ångfartyg, liggande

i Göteborgs och Malmö hamnar, skulle tills vidare, till dess Kungl. Majit

annorlunda förordnade, upplåtas till kronan. Tillika föreskrev Kungl. Majit,

att ifrågavarande fartyg under tiden för förfogandet skulle behandlas såsom

svenska fartyg, varjämte Kungl. Majit uppdrog åt statens trafikkommission

att under samma tid omhänderhava fartygen samt meddela närmare föreskrifter

angående användningen av desamma. Slutligen förklarade Kungl.

Majit sig vilja framdeles på framställning av trafikkommissionen meddela

beslut angående bestridandet av kostnaderna i anledning av förfogandet.

Kungl. Majit ställde sedermera enligt särskilda beslut sammanlagt

1,050,000 kronor till trafikkommissionens förfogande såsom driftkapital för

ifrågavarande fartyg.

Sedan det därjämte visat sig, att medel erfordrades för bestridande av engångskostnader

för iståndsättande och utrustning av vissa av fartygen samt

för löpande kostnader för underhåll av fartygens förutvarande besättningar,

anvisade 1941 års riksdag (skr. nr 203 och 484), efter förslag av Kungl.

Majit (prop. nr 56 och 305) under elfie huvudtiteln, till Särskilda omkostnader

för vissa fartyg å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 ett

förslagsanslag av 636,000 kronor samt å tilläggsstat I lill riksstaten för budgetåret

1941/42 ett förslagsanslag av 285,000 kronor, varjämte riksdagen

(skr. nr 203) förklarade sig icke hava funnit anledning till erinran mot departementschefens

i propositionen nr 56 gjorda uttalande om att eventuellt

erforderliga kostnader för ifrågavarande ändamål under budgetåret 1941/42

skulle få preliminärt utgå från förskottsstat.

I skrivelse den 22 april 1942 hemställde trafikkommissionen, såvitt nu är

i fråga, att Kungl. Majit måtte vidtaga åtgärder i syfte att medel bleve tillgängliga

för täckande av kostnaderna för underhållet av ifrågavarande fartygs

förutvarande besättningar efter utgången av juni 1942, vilka kostnader

av kommissionen beräknades för budgetår uppgå till i lamt tal 150,000 kronor.

Med anledning av denna trafikkommissionens framställning anbefallde

Kungl. Majit genom beslut den 14 augusti 1942 statskontoret att från det å

förskottsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1942/43 under sjunde huvudtiteln

uppförda förskottsanslaget till Förstärkning av den civila administrationen

m. m. (VII a), med redovisning under särskild rubrik, till trafikkommissionen

på rekvisition i mån av behov utbetala högst 75,000 kronor,

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

101

att av kommissionen mot redovisningsskyldighet användas för underhållet

av ifrågavarande fartygs förutvarande besättningar för tiden från och med

den 1 juli 1942.

I skrivelse den 5 december 1942 har trafikkommissionen anmält, att det

sålunda anvisade beloppet kunde väntas vara utnyttjat i och med ulgången

av december 1942, samt hemställt, att medel måtte ställas till förfogande för

ändamålet för tiden från och med den 1 januari till och med den 30 juni

1943, för vilken tid ett belopp av i runt tal 75,000 kronor erfordrades.

I analogi med vad som ägde rum under budgetåret 1941/42 har Kungl. Maj:! Departement»- genom nyss omförmälda beslut den 14 augusti 1942 från innevarande budget- c]iefen.

års förskottsstat anvisat medel till gäldande av kostnaderna för underhållet

av ifrågavarande fartygs förutvarande besättningar. Det sålunda förskottsvis

anvisade beloppet, 75,000 kronor, som beräknats täcka kostnaderna för ifrågavarande

ändamål för tiden intill utgången av år 1942, synes nu böra täckas

genom anslag å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår. Medel

för ändamålet bliva emellertid erforderliga även för tiden från och med

den 1 januari 1943. I enlighet med trafikkommissionens hemställan böra därför

ytterligare 75,000 kronor anvisas för återstående del av innevarande budgetår,

varför anslaget kan bestämmas till sammanlagt 150,000 kronor.

Med tanke på den ovisshet som råder rörande det fortsatta behovet av

medel för ifrågavarande ändamål synes det icke för närvarande lämpligt att

äska medel härför av riksdagen för budgetåret 1943/44. Därest medelsbehovet

skulle kvarstå även efter ingången av sistnämnda budgetår, torde detsamma få

preliminärt tillgodoses från förskottsstat.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:!

måtte föreslå riksdagen

att till Särskilda omkostnader för vissa fartyg å tilläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag

av ................................... . kronor 150,000.

[4.] 7 a. Försök med framställning av syntetiskt gummi, reservationsanslag.

Sedan statens industrikommission på hösten 1941 i skrivelse till Kungl.

Maj:t, under framhållande av svårigheterna att till landet importera för landets

behov nödvändigt rågummi, hemställt örn statlig medverkan till utfinnande

av metoder för inhemsk tillverkning av syntetiskt gummi, ställde

Kungl. Majit den 28 november 1941 från det under elfte huvudtiteln till

extra utgifter anvisade reservationsanslaget 25,000 kronor till industrikommissionens

förfogande lill bestridande av utgifter för försök med framställning

av syntetiskt gummi.

I skrivelse dan 10 juli 1942 anförde industrikommissionen sedermera, att

den laboratoriemässiga framställningen av syntetiskt gummi redan i början

av år 1942 blivit fullbordad och att den fungerade tillfredsställande samt

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

att fabriksmässig tillverkning av sådant gummi planerades, därvid redan

kunde fastslås att vissa maskindetaljer i den fabriksmässiga anläggningen

med säkerhet komme att erfordras. Kommissionen meddelade vidare, att berörda

maskindetaljer, av vilka några hade en synnerligen lång leveranstid,

redan delvis funnes tillgängliga men skulle komma att försäljas åt annai

håll, därest icke beställning skedde före utgången av juli 1942. Under åberopande

härav hemställde kommissionen om anvisande av ett anslag av

500,000 kronor för att inköpa och beställa i det föregående omnämnda maskiner,

varjämte kommissionen slutligen framhöll att maskinerna, därest de

mot förmodan icke skulle komma till användning, utan större svårigheter

skulle kunna placeras på annat håll, även om därvid kanske vissa prisförluster

komme att göras.

I anledning av sistnämnda framställning hemställde Kungl. Majit den 17

juli 1942 till fullmäktige i riksgäldskontoret att från det å förskottsstat för

försvarsväsendet för budgetåret 1942/43 under fonden för förlag till statsverket

uppförda förskottsanslaget till Försvarsberedskapens stärkande i ali

mänhet, med redovisning under särskild rubrik, till industrikommissionen,

efter rekvisition i mån av behov, utbetala 500,000 kronor, att av kommissionen

användas för inköp av maskiner för tillverkning av syntetiskt gummi.

Industrikommissionen anhöll därefter i en den 18 november 1942 dagtecknad

skrivelse att ytterligare medel måtte ställas till kommissionens förfogande

för fortsatt försöksverksamhet för framställning av syntetiskt gummi

inom landet.

Till stöd för denna hemställan anförde kommissionen följande.

Ifrågavarande försöksverksamhet har hittills bedrivits dels vid fysikaliskkemiska

institutionen vid Uppsala universitet, dels ock vid Allmänna svenska

elektriska aktiebolaget i Västerås. Kostnaderna för försöken ha hittills uppgått

till cirka 106,750 kronor fördelade på följande poster:

Materialkostnader .................................... kronor 56,200

Arbetskostnader ...................................... » 44,300

Förbrukningsmaterial .................................. 2,000

Hyror av apparater.................................... 3,050

Resor och kontorskostnader m. m....................... > 1,200

Av de för ifrågavarande ändamål till kommissionens förfogande stående

medlen har hittills utbetalts 47,924 kronor 66 öre. 1 övrigt hava kostnaderna

förskotterats av fysikalisk-kemiska institutionen med undantag för vissa ännu

icke inkomna räkningar på utfört arbete och beställd materiel. Utöver vad

som sålunda här nämnts, beräknas försöken komma att draga följande kostnader.

För polymerisation erfordras viss apparatur. Beloppet är för närvarande

omöjligt att bestämt angiva, men torde kunna uppskattas till 15,000 kronor.

Vissa driftkostnader för tillverkning i halvstor skala av cirka 1 kg syntetiskt

gummi per timme (steg 3) beräknas för månad komma att uppgå till

7,000 kronor. Kostnader för laboratoriemässig framställning av 1 gram (steg

1) och 50 gram (steg 2) syntetiskt gummi per timme beräknas komma att

uppgå till 5,000 kronor för månad. För tiden november 1942—mars 1943

skulle alltså för driftkostnader fordras 60,000 kronor.

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

För större ombyggnads- och tillbyggnadsarbeten torde åtgå minst 20,000

kronor.

Sammanställas dessa kostnader, skulle för försöksframstallnmg av syntetiskt

gummi t. o. m. mars månad 1943 komma att åtgå 201,750 kronor.

Då industrikommissionen av statsmedel redan uppburit 25,000 kronor och

från privata företag ett lika stort belopp, skulle för närvarande erfordras

151,750 kronor, vilket belopp med hänsyn till kostnadernas svårberäknade

natur torde böra avrundas till 160,000 kronor.

Med anledning av industrikommissionens sålunda gjorda framställning

anbefallde Kungl. Majit den 4 december 1942 statskontoret att, med anlitande

av det å förskottsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1942/43 under

sjunde huvudtiteln uppförda förskottsanslaget till Allmänna utgifter för försvarsberedskap:

Förstärkning av den civila administrationen m. m. (VII a)

och med redovisning under särskild rubrik, till industrikommissionen på

rekvisition i mån av behov utanordna 160,000 kronor, att av kommissionen

jämte tidigare anvisat belopp användas till bestridande av utgifter för försök

med framställning av syntetiskt gummi.

Med hänsyn till det kritiska läge, vari landets gummiförsörjning b&iinner Departement*- sig till följd av den avbrutna importen av rågummi, har såsom ett önskemål rMfen‘

av största vikt för vår folkförsörjning framträtt upptagandet av en inhemsk

tillverkning av syntetiskt gummi. Det har också framstått som en angelägen

uppgift för staten att ekonomiskt understödja icke blott den försöksverksamhet

som går ut på att ^experimentera effektiva metoder för tillverkning

inom landet av syntetiskt gummi utan även, i den mån sådana metoder utvunnits

och visat sig ändamålsenliga, en på dessa metoder grundad fabriksmässig

tillverkning av dylikt gummi.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har det redan i början avår

1942 lyckats att laboratoriemässigt framställa syntetiskt gummi, varefter

planer utarbetats för fabriksmässig tillverkning av sådant gummi. Med

hänsyn till önskvärdheten att skyndsamt hos vederbörande leverantörer

kunna försäkra sig örn erforderlig maskinutrustning fann Kungl. Majit

genom beslut den 17 juli 1942 gott att till anskaffande av sådan utrustning

från å förskottsstat uppfört kapitalbudgetanslag anvisa 500,000 kronor. Ytterligare

medel för den fabriksmässiga tillverkningen synas emellertid bliva

erforderliga. Förslag härom torde i sinom tid få föreläggas riksdagen.

De genom förenämnda beslut den 4 december 1942 till industrikommissionens

förfogande ställda medlen, 160,000 kronor, lia avsetts till täckande av

ännu oguldna kostnader för redan bedriven försöksverksamhet samt för bestridande

av blivande utgifter för viss kompletterande försöksverksamhet på

området i fråga.

De sålunda anvisade medlen, 500,000 kronor och 160,000 kronor, synas nu

böra täckas genom anvisande av två reservationsanslag å tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1942/43, förstnämnda belopp genom anslag å kapitalbudgeten

till Anskaffande av maskiner för framställning av syntetiskt gum
-

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

mi och sistnämnda belopp genom anslag under elfte huvudtiteln till Försök

med framställning av syntetiskt gummi.

Hemställan i vad avser reservationsanslaget till Anskaffande av maskiner

för framställning av syntetiskt gummi torde få göras vid behandlingen av de

anslag å kapitalbudgeten som angå folkhushållningsdepartementet. Här hemställer

jag nu under åberopande av det anförda, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Försök med framställning av syntetiskt gummi å

tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett

reservationsanslag av.................... kronor 160,000.

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Curt Nordwall.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

105

Bilaga 12.

Kapitalinvesteringar.

Justitieclepartementet.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Majli Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den A januari 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Westman, anmäler under justitiedepartementets

handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 samt anför därvid

följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1-] a- Ny värmeledning vid kronohäktet i Falun, reservationsanslag. I

skrivelse den 2 september 1941 med förslag till anslagsäskanden till 1942 års

riksdag för byggnadsändamål vid fångvården hemställde fångvårdsstyrelsen,

bland annat, om anvisande av ett reservationsanslag å 65,000 kronor till ny

värmeledning och vissa omändringsarbeten vid kronohäktet i Falun. Till

stöd för framställningen anfördes:

Vid kronohäktet i Falun har under de senaste vintrarna svårigheter uppstått

att tillfredsställande uppvärma kronohäktet. Gjorda undersökningar ha

givit vid handen, att den nuvarande värmeledningen, som är mer än 90 år

gammal, är fullständigt uttjänt och måste ersättas med en ny samt att i samband

därmed även en del mindre kompletteringar i övriga rörinstallationer

måste utföras. Härtill kommer, att upphuggning av cellfönster påbörjats vid

kronohäktet. Då det är mycket önskvärt att detta arbete får fortsätta men

upphuggningen kräver förbättrad uppvärmning av kronohäktet, utgör upphuggningen

ytterligare ett skäl för omläggning av värmeledningen.

Kronohäktet i Falun användes för närvarande för förvaring av företrädesvis

personer, som dömts för brott mot rikets säkerhet.---

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Ett bifall till styrelsens förslag om anslag för nu ifrågavarande omändringsarbeten

i kronohäktet i Falun skulle vidare innebära, att styrelsen får

möjlighet att fullfölja sitt planmässigt bedrivna arbete att i väsentliga avseenden

modernisera fängelsebyggnaderna. Styrelsen får erinra om att sådana

moderniseringsarbeten utförts beträffande flertalet centralfängelser samt

straffängelserna i Uppsala, Kristianstad och Vänersborg och kronohäktena

i Luleå, Nyköping och Ystad.

Därest ny värmeledning införes vid kronohäktet i Falun, vilket kräver omfattande

håltagnings-, efterlagnings- och andra byggnadsarbeten, böra även

de återstående cellfönstren upphuggas och fasaderna repareras.

Något äskande örn anslag för ifrågavarande ändamål framlades emellertid

icke för 1942 års riksdag, varvid i statsverkspropositionen (Kapitalbudgeten:

bil. 1, sid. 1) anfördes, att de föreslagna arbetena visserligen vore i

och för sig behövliga men att behovet icke torde vara så trängande, att det

borde tillgodoses under då rådande förhållanden.

I skrivelse den 2 september 1942 har fångvårdsstyrelsen ånyo hemställt,

att medel måtte anvisas för nu ifrågavarande ändamål, och därvid beträffande

skälen till framställningen i huvudsak hänvisat till sin tidigare skrivelse

i ämnet. Styrelsen tillägger, att under den tid, som därefter förflutit, styrelsen

vid åtskilliga tillfällen erinrats om nödvändigheten av att arbetena bliva utförda.

Det vore enligt styrelsens förmenande förenat med viss risk att ytterligare

skjuta på åtgärderna, och därjämte krävde starka humanitära och

psykologiska skäl, att upphuggningen av cellfönster ånyo kunde sättas i

gång.

Enligt en av fångvårdsstyrelsens arkitekt G. Birch-Lindgren verkställd ny

kostnadsberäkning skulle kostnaderna beräknas på följande sätt.

Delvis ny värmeledning ................................ kronor 17,000

Upphuggning av cellfönster ............................ » 7,500

Omläggning av cellgolv, håltagningar, efterlagningar m. fl.

byggnadsarbeten samt målning av celler .............. » 5,700

Reparation av fasader ................................ » 26,000

Oförutsett, arvoden m. m........................ » 8,800

Summa kronor 65,000.

Fångvårdsstyrelsen hemställer i enlighet härmed, att Kungl. Maj.t måtte

föreslå riksdagen att till ny värmeledning och vissa omändringsarbeten vid

kronohäktet i Falun anvisa ett reservationsanslag av 65,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har, efter remiss, förklarat sig icke ha något att erinra

mot de avsedda arbetena eller de för desammas genomförande beräknade

kostnaderna.

Till närmare upplysning rörande behövligheten av ny värmeledning vid

kronohäktet har från en ingenjörsbyrå i Stockholm, som av fångvårdsstyrelsen

anlitas för konsultationer i ärenden angående värme-, sanitets- och avloppsanläggningar,

införskaffats följande beskrivning rörande den befintliga

uppvärmningsanordningen därstädes.

Uppvärmning av cellerna sker genom i bjälklaget förlagda rörslingor, genom

vilka varmt vatten cirkulerar från i pannrummet uppställda pannor för

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

107

koks- eller vedeldning. Dessa rör omspolas av luft, vilken från korridoren

ledes genom bjälklaget till inblåsningsöppningar vid golv i ytterväggen Den

härigenom inkommande luften evakueras från cellerna genom evakueringskanaler

vid innervägg.

Då vissa rör äro starkt igenrostade och igenslammade har värmeavgivningen

minskats genom minskad genomströmmande vattenmängd och på

grund av otillräcklig luftcirkulation genom kanalerna i bjälklaget tillföras

vissa celler ej den kvantitet varm luft som erfordras för dessas uppvärmning.

Enligt inhämtade upplysningar erhålles i andra och tredje våningens sydöstra

del vid kall väderlek och en temperatur å vattnet i pannorna örn 90° C

endast en temperatur av +5° C. I bottenvåningen uppgår då temperaturen

till cirka +15° C och i övriga delar av byggnaden till +20° C. För att en

dräglig temperatur skall kunna erhållas i själva fängelset måste med det

befintliga värmeledningssystemet eldningen av pannorna forceras, varvid

temperaturen i ekonomiavdelningen, som värmes medelst radiatorer, installerade

vid en betydligt senare tidpunkt än rörslingorna, blir onormalt hög.

Bränsleåtgången cirka 1,400 hl koks per år blir härigenom 25 procent större

än vid en väl fungerande värmeledning. Merkostnaden genom denna forcering

uppgår under nuvarande prisförhållanden för ved till cirka 1,500 kronor

per år.

Enligt den organisation av fångvårdens anstalter, som på grundval av 1941 Dep*£fj£nls’

års sakkunnigutredning beslutats av samma års riksdag, skulle normalbeläggningen

vid kronohäktet i Falun vara 20 fångar och av häktets 51

celler alltså 31 utgöra reservutrymme. Även om detta reservutrymme under

rådande exceptionella förhållanden måste tagas i anspråk i sin helhet, bör

därför en viss återhållsamhet iakttagas vid kapitalinvesteringar i anstalten.

Av den nu förebragta utredningen rörande den befintliga uppvärmningsanordningen

vid kronohäktet i Falun framgår, att denna ur ekonomiska och

andra synpunkter är synnerligen otillfredsställande. Fångvårdsstyrelsens

förslag örn ny värmeledning torde därför böra bifallas. Övriga ifrågasatta

arbeten, upphuggning av cellfönster och reparation av fasader, äro visserligen

behövliga men i nuvarande statsfinansiella läge och med hänsyn jämväl till

vad nyss anförts kan jag ej tillstyrka att medel därtill anvisas i denna ordning.

Vad angår fönsterupphuggningen erinras, att vid behandlingen under

andra huvudtiteln i årets statsverksproposition av frågan om anslag till fångvårdsanstalternas

omkostnader, förslag framlagts om uppförande för ifrågavarande

ändamål av en särskild anslagspost i fångvårdsanstalten^ omkostnadsstat

(sid. 74 f.). Beträffande fasaderna torde man tills vidare böra nöja

sig med vad som kan utföras med anlitande av de till löpande underhålls

kostnader å fastighetsfondens stat anvisade medlen.

Kostnaderna för ny värmeledning i den omfattning som förutsatts jämte

i samband därmed erforderliga byggnadsarbeten kunna, enligt vad arkitekten

Birch-Lindgren under band meddelat, beräknas till 30,000 kronor. Då arbetena

böra komma till utförande snarast möjligt, torde detta belopp böra an

visas å tilläggsstat lill riksstaten för innevarande budgetår.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ng värmeledning vid kronohäktet i Falun å tilläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av..........................kronor 30,000.

[2.] b. Utökning av pannanläggningen vid centralfängelset å Långholmen,

reservationsanslag. I sin under föregående punkt omförmälda skrivelse den 2

september 1942 har fångvårdsstyrelsen jämväl begärt anslag för viss utökning

av pannanläggningen vid centralfängelset å Långholmen. Härom anföres:

Den vid centralfängelset befintliga pannanläggningen består av dels två

ångpannor, uppställda år 1917, och dels en varmvättenpanna, installerad år

1920. Av förda anteckningar framgår, att varmvattenpannan är i mindre

gott stånd. De båda ångpannorna ha svetsats vid tubinfäslningen i bakgavlarna,

vilket innebär en påtaglig svaghet. Samtliga pannor äro i mindre gott

stånd, och det finnes för närvarande icke någon som helst reserv, om någon

av pannorna under den strängare delen av vintern skulle bliva satt ur funktion.

Alla reserver för pannanläggningen äro anlitade. Redan för flera år sedan

planerades att utöka pannanläggningen med ytterligare en ångpanna,

men detta kom icke till stånd. Från tekniskt håll har uttalats, att det synes

nödvändigt att en ny ångpanna snarast anskaffas och uppställes intill de befintliga

pannorna. Utrymme för ny ångpanna har redan planerats genom erforderliga

sprängningar, vilka dock måste något kompletteras. I panncentralen

bör dessutom sättas upp en större matarepump som reserv för de båda

befintliga, vilka äro delvis förslita och för små.

Att uppskjuta frågan om anskaffande av ny panna vid centralfängelset är

enligt styrelsens mening icke försvarligt med hänsyn till de allvarliga konsekvenser,

som skulle inträda, därest skada uppkomme på det nuvarande pann

systemet.

Kostnaderna för pannanläggningens utökning ha i styrelsens skrivelse uppskattats

till 58,000 kronor, därav 45,000 kronor för ny panna, 6,400 kronor

för byggnadsarbeten och 6,600 kronor för ritningar, kontroll och oförutsedda

utgifter.

Byggnadsstyrelsen har icke haft något att erinra mot ifrågavarande arbete

eller de därför beräknade kostnaderna.

Rörande behövligheten av den nya pannan har fångvårdsstyrelsens arkitekt

G. Birch-Lindgren under hand avgivit följande utlåtande.

Det framgår att pannorna dels befinna sig i mindre gott skick, dels äro

gamla. Man räknar i allmänhet att livslängden för en panna utgör omkring

25 år, och då 2 pannor varit i bruk sedan 1917 har för dessa den kritiska

åldern inträtt, medan den tredje pannan är 23 år gammal. Att reserver icke

finnas, beror närmast på att år 1933 värmeledning infördes i kronohäktet och

därvid inkopplades på panncentralen. Frågan har därefter undan för undan

tillspetsats på grund utav pannornas allt högre ålder och de allt kallare

vintrarna. Det framgår av vad som ovan sagts, att under sträng kyla varje

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

109

pannas fulla kapacitet utnyttjas. Skulle under en köldperiod ett fel inträffa

på en panna, blir det därför omöjligt att nöjaktigt uppvärma fängelset, vilket

torde komma att få allvarliga konsekvenser.

Av utredningen framgår, att den föreslagna utökningen av Långholms- Departemautfängelsets

pannanläggning bör komma till stånd snarast möjligt. Anslag för «*«/"*■

ändamålet torde därför böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande

budgetår.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Utökning av pannanläggning en vid centralfängelset

ä Långholmen å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1942/43 anvisa ett reservationsanslag av .... kronor 58,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Thore Wisén.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

lil

Bilaga 13.

Kapitalinvesteringar.

Försvarsdepartementet.

Utdrag av protokollet över försvarsårenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4

januari 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under

försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43. Med förmälan

tillika att ärendena under punkterna 1, 4, 7, 12 och 14 vore av den natur

att närmare redogörelse för deras innebörd än som av det följande framginge

icke borde lämnas till statsrådsprotokollet, varför ytterligare upplysningar

borde få inhämtas genom de handlingar, som komme att överlämnas till

riksdagens vederbörande utskott, anför därvid chefen för försvarsdepartementet

följande.

Försvarsväsendets fastighetsfond.

Arméförvaltningens delfond.

Jl.] 7 a. Täckning av utgifter för vissa byggnadsarbeten m. in., reservationsanslag.

I skrivelse 1942: 457 har riksdagen dels godkänt ett vid statsrådsprotokollet

över finansärenden för den 29 maj 1942 fogat förslag till

beredskapsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1942/43, dels bemyndigat

Kungl. Maj:t att med iakttagande av vad i berörda statsrådsprotokoll anförts

fastställa denna beredskapsstat eller viss del därav att lända till efterrättelse

såsom förskottsstat från och med ingången av budgetåret 1942/43

samt att ställa å förskottsstaten uppförda anslag till vederbörande myndigheters

förfogande, dels ock medgivit, att de i beredskapsstaten angivna an
-

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

slagsbeloppen finge överskridas, under förutsättning att Konungen låtit riksdagskallelse

utgå eller riksdagen ändock skulle inom tjugo dagar samman,

träda.

Sedan Kungl. Majit genom beslut den 30 juni 1942 fastställt beredskapsstaten

att från och med den 1 juli 1942 lända till efterrättelse såsom förskottsstat,

har Kungl. Majit under senare halvåret 1942 såvitt angår det å

förskottsstaten under fonden för förlag till statsverket uppförda förskottsanslaget

å 10,000,000 kronor till försvarsberedskapens stärkande i allmänhet

meddelat beslut rörande anslagets anlitande för bestridande av kostnader för

utförande av vissa anläggningar och byggnader. Beträffande samtliga dessa

företag gäller, att de nödvändiggjorts av rådande beredskapstillstånd eller erfordrats

för stärkande av landets försvarsberedskap.

För reglering av de från förskottsanslaget verkställda utbetalningarna och

bestridande i övrigt av kostnaderna för nämnda företag böra liksom tidigare

skett medel anvisas under kapitalbudgeten såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets

fastighetsfonds respektive delfonder.

Med hänsyn till karaktären av de företag varom här är fråga böra de mot

kapitalinvesteringarna svarande avskrivningsmedlen icke tagas i beräkning

inom den kostnadsram, som i propositionen 1942: 210 angivits för försvarets

utbyggnad under uppsättningsperioden 1942/47.

Under förevarande punkt torde jag få anmäla i följande sammanställning

upptagna anläggnings- och byggnadsföretag, som äro av beskaffenhet att böra

redovisas under arméförvaltningens delfond av nyssnämnda faslighetsfond.

I sammanställningen har angivits det högsta belopp, som för de olika ändamålen

må tagas i anspråk från förenämnda förskottsanslag, ävensom tid
-

punkten för Kungl. Majits i ärendet meddelade beslut.

Företag Beslutets dag Belopp

1. Uppförande av viss anläggning...................... 30/e 1942 6,900,000

2. Uppförande av baracker vid vissa truppförband...... n/a 1942 212,000

3. Anordnande av lagringsutrymmen för potatis........ u/a 1942 200,000

4. Utbyggnad av vissa lagringsanläggningar för flytande

bränslen ........................................ n/9 1942 820,000

5. Uppförande av ammunitionsförråd.................. 9/io 1942 515,000

6. Verkstadsbyggnader för truppförband................ ,6/io 1942 660,C00

7. Uppförande av förråd för järnvägskrigsbromateriel____13/ii 1942 170,000

Summa kronor 9,477,000

Beträffande det under punkten 6 upptagna ärendet må följande framhållas.

I skrivelse den 6 augusti 1942 gjorde arméförvaltningens tygdepartement

och fortifikationsstyrelse framställning om anvisande av ett belopp av

900,000 kronor för anordnande av verkstäder för underhåll av motorfordon

vid vissa armén tillhörande truppförband samt anförde i samband därmed i

huvudsak följande.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

113

Det vöre ofrånkomligen nödvändigt att vid varje truppförband funnes möjlighet

att under den kalla årstiden i uppvärmda och för ändamålet lämpliga

lokaler utföra vissa enklare underhållsarbeten å i drift varande motorfordon.

Vissa förband saknade emellertid lämpliga lokaler härför. Enär arbetena

borde utföras i anslutning till fordonens uppställningsplatser syntes det icke

lämpligt att förlägga arbetena till civila verkstäder. Det vore även av vikt att

möjligheter bereddes truppförbandens personal att själv utföra arbetena i

fråga. Det syntes sålunda vara en tvingande nödvändighet att uppföra verkstäder

vid vissa i skrivelsen angivna truppförband. För ändamålet erfordrades

900,000 kronor.

Sedan genom försvarsdepartementets försorg föranstaltats om närmare utredning

rörande möjligheterna att nedbringa kostnaderna, vilken utredning

utmynnade i en kostnadsbesparing med 240,000 kronor, bemyndigade Kungl.

Maj:t genom brev den 16 oktober 1942 fortifikationsstyrelsen att för en kostnad

av högst 660,000 kronor anordna verkstäder för underhåll av motorfordon

vid elva truppförband samt anbefallde fortifikationsstyrelsen att därvid

iakttaga vissa av Kungl. Majit meddelade föreskrifter för uppförandet.

Ifrågavarande serviceverkstäder äro avpassade efter behovet under beredskapsförhållanden

men avses skola efter beredskapens upphörande utnyttjas

för reparation av viss tygmateriel.

För slutligt gäldande av de i sammanställningen angivna kostnaderna torde Departementi

enlighet med det ovan anförda ett reservationsanslag av 9,477,000 kronor chefenböra

anvisas såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond, arméförvaltningens

delfond. Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Täckning av utgifter för vissa byggnadsarbeten m. m.

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett

reservationsanslag av .................. kronor 9,477,000.

[2.] 7 b. Nytt garnisonssjukhus i Skövde, reservationsanslag. Efter därom

av Kungl. Majit i propositionen 1941: 267, punkten 4, framlagt förslag

anvisade riksdagen (skr. nr 364, punkten 4) till nytt garnisonssjukhus i Skövde

såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond, arméförvaltningens

delfond, för budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag av 772,000 kronor.

Genom beslut den 28 juni 1941 bemyndigade Kungl. Majit arméförvaltningens

fortifikalionsstyrelse att — med beaktande av vad som i ämnet

anförts i riksdagsskrivelsen och i förenämnda proposition — i samråd med

ämbetsverkets sjukvårdsstyrelse, med anlitande av reservationsanslaget av

772,000 kronor ävensom av de medel, som enligt vad av propositionen framB

i hang till riksdaqcns protokoll 1943. 1 sami. Nr 2.

8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

ginge Romme att för ändamålet ställas till förfogande av Skaraborgs läns

landsting och Skövde stad, gå i författning om uppförande av ett nytt garnisonssjukhus

i Skövde, upptagande jämväl utrymmen för anordnande avtandpoliklinik,

tvättanläggning och skyddsrum. Kostnaderna för uppförande

av tvättanläggning inklusive inventarier hade i propositionen beräknats till

111,500 kronor.

Under erinran örn vad sålunda förekommit ävensom att enligt propositionen

Skaraborgs läns landsting och Skövde stad åtagit sig att bidraga till

garnisonssjukhuset med 377,000 kronor respektive 96,600 kronor, varjämte

staden kostnadsfritt ställt tomt till förfogande, har arméförvaltningens fortifikationsstyrclse

i skrivelse den 22 december 1942 antört i huvudsak följande:

Det utredningsarbete, som jämsides med uppgörande av entreprenadhandlingar

till ifrågavarande byggnadsföretag varit nödvändigt utföra, hade av

olika skäl blivit synnerligen tidskrävande. Sålunda hade verkställda undersökningar

utvisat, att omfattande pålningsarbeten erfordrades å den till förfogande

ställda tomten. Då annan lämplig tomt icke kunnat erhållas hade

emellertid staden åtagit sig kostnaderna för pålningsarbetet i den mån dessa

kostnader vid anbudsinfordran visade sig icke kunna inrymmas inom de föi

byggnadens uppförande anvisade medlen.

Vidare hade tidskrävande förhandlingar rörande den elektriska strömleveransen

till sjukhuset ägt rum. — Slutligen hade behovet av den till sjukhuset

förlagda tvättanläggningen ansetts böra upptagas till förnya^ övervägande

sedan av 1942 års militära reparationstjänstutredning framhållits, att

tvätten för sjukhusets behov till största delen lämpligen horde förläggas till

den centrala tvättinrättning, som avsåges att uppföras för truppförbanden

i västra Sverige. Med den i garnisonssjukhuset planerade tvättinrättningen

borde således anstå i avvaktan på att reparationstjänstutredningen bleve i tillfälle

avgiva förslag i fråga om tvättjänstens ordnande inom försvarsväsendet

och erfarenhet vunnits beträffande behovet av anläggningen i fråga. Vidare

vore att förutse, att vid blivande centralisering av tvättförfarandet vid truppförbanden

befintliga tvättmaskiner vid dessa kunde, därest tvättanläggning

vid sjukhuset skulle visa sig erforderlig, nyttiggöras i denna, och sålunda

någon nyanskaffning av sådana icke borde ske.

Sedan genom ovannämnda undersökningar erforderligt underlag erhållits

för uppgörande av byggnads- m. fl. program, hade fullständiga entrepienadhandlingar

utarbetats, varefter styrelsen genom sitt byggnadskontor låtit infordra

anbud å sjukhusanläggningen. Enligt de därvid inkomna förmånligaste

anbuden kunde kostnaderna för sjukhusets uppförande beräknas till

sammanlagt 1,411,070 kronor. Kostnadsökningen — 165,470 kronor — hänförde

sig dels till inträffade prisstegringar, dels ock till grundförstärkningsarbeten

å den av Skövde stad upplåtna tomten.

Med anledning av det sålunda uppkomna läget hade förhandlingar ägt rum

mellan arméförvaltningens fortifikations- och sjukvårdsstyrelser samt representanter

för Skaraborgs läns landstings förvaltningsutskott och Skövde stad.

Därvid hade Skövde stads representant förklarat sig beredd föreslå stadsfullmäktige,

att staden skulle åtaga sig de på grundförstärkningsarbetenas utförande

belöpande kostnaderna, utgörande 52,170 kronor. Förvaltningsutskottets

representanter hade förklarat sig villiga att föreslå utskottet att bestrida

så stor del av de uppkomna prisstegringarna, som i förhållande till

av landstinget tidigare beviljat anslag borde ankomma på landstinget och

som beräknades till 43,300 kronor. En förutsättning för dessa medgivanden

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

115

vöre emellertid, att statsverket å sin sida åtoge sig att bestrida den på statsverket

fallande delen av prisstegringarna, 70,000 kronor, samt att arbetena

med sjukhusets uppförande snarast igångsattes.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att kostnaderna för garnisonssjukhuset

i Skövde, i propositionen 1941: 267 beräknade till 1,245,600 kronor,

numera på grund av vissa grundförstärkningsarbeten, som man från början

ej haft anledning räkna med, ävensom på grund av inträffade prisstegringar

beräknas till 1,411,070 kronor, innebärande en kostnadsökning i förhållande

till tidigare beräkningar å 165,470 kronor.

Enligt fortifikationsstyrelsens förslag fördelas kostnadsökningen med

52,170 kronor — motsvarande kostnaderna för grundförstärkningsarbeten —

å Skövde stad, 43,300 kronor å Skaraborgs läns landsting samt 70,000 kronor

å statsverket. Statens andel i kostnadsökningen överstiger emellertid i

realiteten sistnämnda summa nied det belopp, som ursprungligen beräknats

för uppförande av tvättcentralen. På de av fortifikationsstyrelsen anförda

skälen torde nämligen denna tvättcentral böra ställas på framtiden och för

ändamålet beräknade medel tagas i anspråk för byggnaden i övrigt. Kungl.

Maj:t har genom beslut den 31 december 1942 bemyndigat styrelsen att

igångsätta arbetena med garnisonssjukhusets uppförande i enlighet med fortifikationsstyrelsens

nu framlagda förslag. För sjukhusets färdigställande erforderlig

ytterligare medelsanvisning, 70,000 kronor, torde böra äskas av

riksdagen. Denna medelsanvisning, vilken föranletts av beslut före tillkomsten

av 1942 års försvarsbeslut, synes icke böra falla inom den för byggnadsarbeten

för armén för femårsperioden 1942/47 beräknade kostnadsramen.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Nytt garnisonssjukhus i Skövde å tilläggsstat till

riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av .................................... kronor 70,000.

[3.] 16 a. Förvärv av betesmark för Herrevadsklosters remontdepå, reservationsanslag.

I propositionen 1941:319, punkten 8, föreslog Kungl. Majit

riksdagen att till förvärv av betesmark för Herrevadsklosters remontdepå å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 såsom kapitalinvestering

i försvarsväsendets fastighetsfond, arméförvaltningens delfond, anvisa ett reservationsanslag

av 104,000 kronor. Av propositionen framgår, att av anslaget

83,000 kronor beräknades för förvärv av fastigheten Stora Nybo samt

visst område av egendomen Harthus, 1,000 kronor för bestridande av lagfarts-

och avstyckningskostnader samt 20,000 kronor för vidtagande av vissa

kulturarbeten, som angivits erforderliga för att göra de förvärvade områdena

tjänliga såsom betesmark. Riksdagen (skrivelse nr 493) anvisade det

begärda anslaget.

I skrivelse den 26 september 1942 har arméförv(dtningens fortifikationsstyrelse

anmält, att förvärvet av ifrågavarande markområden betingat en

Departementschefen.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Depuieme littche

fen.

sammanlagd kostnad av 83,000 kronor, att såsom avträdesersättning åt arrendatorn

av egendomen Stora Nybo utgivits 5,000 kronor, att för bestridande

av vissa kostnader i samband med förvärv av markområdena utgivits

117 kronor 15 öre samt att, sedan till chefen för Herrevadsklosters remontdepå

utbetalats 15,823 kronor 92 öre för vidtagande av kulturarbeten å den

förvärvade marken, av det anvisade anslaget återstode allenast 58 kronor 93

öre. I anslutning härtill har fortifikationsstyrelsen framhållit, att chefen för

remontdepån i skrivelse till fortifikationsstyrelsen den 12 augusti 1942 angivit

de för kulturarbeten avsedda medlen otillräckliga, beroende på att material-

och arbetskostnader undergått en avsevärd stegring sedan medelsbehovet

ursprungligen beräknades, samt anhållit örn ett ytterligare anslag å

9.000 kronor för ifrågavarande kulturarbeten. Vidare hade depåchefen i

skrivelse samma dag hemställt, att 20,414 kronor 11 öre enligt i skrivelsen

angiven specifikation måtte ställas till förfogande för markernas inhägnande

och anordnande i övrigt till betesmarker. För egen del har fortifikationsstyrelsen

funnit det nödvändigt att de angivna kultur- och inhängningsarbetena

m. m. utföras, varför styrelsen hemställt, att i avrundat tal tillhopa (9,000 +

20,500 =) 29,500 kronor måtte för ändamålet ställas till förfogande.

Av skrivelsen framgår, att av beloppet å 20,500 kronor belöpa å stängsel

m. m. omkring 9,500 kronor, å brunnar för vattning m. m. omkring 6,000

kronor samt å dikning m. m. 5,000 kronor.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att arméförvaltningens fortifikationsstyrelse

ursprungligen beräknat kostnaderna för förvärv av förenämnda

markområden i enlighet med avgivna försäljningsanbud till (83,000 +

1,000=) 84,000 kronor, däri inräknat kostnader för lagfart m. m. I den

skrivelse, däri styrelsen underställde Kungl. Maj:t frågan om förvärvet, angavs,

att ägaren till det ena markområdet enligt det angivna anbudet förklarat

sig villig att, därest försäljning komme till stånd, lämna arrendatorn till

området avträdesersättning. Av nu förevarande framställning framgår, att

styrelsen nödgats av statsmedel gälda denna ersättning, uppgående till 5,000

kronor. Enligt vad jag under hand inhämtat har anledningen härtill varit

den, att ägaren till ifrågavarande markområde vid de slutliga förhandlingarna

icke velat stå vid det angivna försäljningsanbudet, därest han själv skulle

gälda avträdesersättningen. Kostnaderna för förvärvet av markområdena ha

härigenom kommit att uppgå till (84,000 + 5,000 =) 89,000 kronor, eller

5.000 kronor mer än ursprungligen beräknats.

Av utredningen framgår vidare, att erforderliga kulturarbeten å den förvärvade

marken beräknas draga en kostnad av (15,823: 92 t- 9,000=) i runt

tal 25,000 kronor. Merkostnaden i förhållande till de för ändamålet ursprungligen

beräknade medlen, 5,000 kronor, torde i huvudsak vara att hänföra till

prisstegring. Jag har intet att erinra mot att ytterligare medel ställas till förfogande

för kulturarbetenas genomförande. Den ytterligare medelsanvisningen

torde emellertid med hänsyn till den väntade belastningen å det anvisade

anslaget kunna minskas till 4,000 kronor.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

117

Vad härefter angår styrelsens framställning i vad den avser anvisande av

medel för den förvärvade betesmarkens inhägnande m. m. synes vid de ursprungliga

beräkningarna rörande kostnaderna för markens förvärvande och

iordningställande för avsett ändamål ha förbisetts, att ifrågavarande åtgärder

komme att erfordras. Det torde emellertid vara ofrånkomligt att dessa

arbeten utföras. Jag har intet att erinra mot de härför beräknade kostnaderna,

20,500 kronor.

Inalles skulle sålunda för fullföljande av ifrågavarande markförvärv erfordras

(5,000 + 4,000 + 20,500 =) 29,500 kronor. Erforderlig medelsanvisning

synes böra ske såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond.

Utgifterna, vilka föranletts av beslut före tillkomsten av 1942 års

försvarsbeslut, synas icke böra falla inom den för byggnadsarbeten m. m. för

armén för femårsperioden 1942/47 beräknade kostnadsramen. Jag får hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Förvärv av betesmark för Herrevadsklosters remontdepå

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa

ett reservationsanslag av..............kronor 29,500.

Marinförvaltningens delfond.

[4.] 18 a. Täckning av utgifter för vissa byggnadsarbeten m. m., reservationsanslag.

Under hänvisning till vad jag under punkten 1 anfört, får jag

här för täckning över kapitalbudgeten anmäla i följande sammanställning

angivna beslut rörande anlitande av det å förskottsstaten för försvarsväsendet

under fonden för förlag till statsverket uppförda förskottsanslaget å

10,000,000 kronor till försvarsväsendets stärkande i allmänhet för nedan
-

nämnda byggnadsföretag för marinen, nämligen:

Företag Beslutets dag Belopp

1. Uppförande av vissa byggnader m. m. vid flygplats å

Ostkusten........................................ 11/» 1942 51,000

2. Verkstadsbyggnad vid flottans skifferoljeverk å Kinne
l

kulle............................................ 20/n 1942 110,000

3. Vissa byggnadsarbeten å Märsgarn .................. 30/i2 1942 645,000

Summa kronor 806,000.

Beträffande det under punkten 2 upptagna ärendet må följande framhållas.

I skrivelse den 4 november 1942 gjorde marinförvaltningen framställning

om anvisande av ett belopp av 110,000 kronor för uppförande av en verkstadsbyggnad

vid flottans skifferoljeverk i Kinnekulle och anförde därvid

bland annat följande.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Den till flottans skifferoljeverk hörande verkstaden vore inrymd i en förrådsbyggnad.

Verkstadens huvudsakliga uppgift vore att utföra förekommande

reparationsarbeten å maskiner och ugnar samt gruvdriftens transportanordningar.

Erfarenheten hade givit vid handen, att den nuvarande verkstaden

icke fyllde det behov, som verkets drift krävde. 1 avsaknad av tillräckliga

verkstadsutrymmen måste större reparationsarbeten utföras utomhus,

ett förhållande som vid otjänlig väderlek och under den kalla årstiden

innebure svåra olägenheter. Reparationsarbetena vore icke blott av mångsidig

karaktär utan förekomme även i stort antal. Ovan anförda förhållanden gjorde

det ofrånkomligt, att en särskild verkstadsbyggnad uppfördes.

Ämbetsverket hade från fyra firmor infordrat anbud å uppförande av en

verkstadsbyggnad vid flottans skifferoljeverk i enlighet med av marinförvaltningen

tillhandahållna ritningar och beskrivning. Vid anbudstidens utgång

hade anbud inkommit från två firmor. Verkstaden avsåges få en sammanlagd

golvyta av 197 m2 och innefatta mekanisk verkstad, smedja och

svetsning, verktygsrum, elektrisk verkstad, kontor, omklädnadsrum för arbetare,

matrum samt vissa hygieniska anordningar. Byggnaden skulle uppföras

med väggar av tegel samt med bjälklag, grund och bärande konstruktioner för

taket av betong. Taket skulle utföras av isolerade lättbetongplattor. Tegelväggarna

skulle utvändigt lämnas obehandlade men invändigt putsas och

avfärgas. I golvet i den mekaniska verkstaden skulle inbyggas decauvilleräls

för transport av material å decauvillevagnar från gruvan. I den mekaniska

verkstaden skulle vidare utföras en taktravers med 2 tons lyftkraft, i

smedjan och i den elektriska verkstaden taktaljor med 2 tons lyftkraft. I

smedjan skulle dessutom en fristående ässja med två fyrar anordnas.

Uppvärmning av byggnaden kunde ske med ånga från den näi''belägna

ångkraftcentralen. Det torde vara erforderligt att förse byggnaden med vatten-

och avloppsledning samt — med hänsyn till byggnadens placering —- en

särskild septisk tank.

Det billigaste anbudet å uppförandet av verkstadsbyggnaden hade slutat

å ett belopp av 70,200 kronor. Förvaltningschefen vid flottans skifferoljeverk

hade beräknat, att därutöver erfordrades ett belopp av 39,800 kronor för

bestridande av med utförande av erforderliga värme- och ventilationsanläggningar

i byggnaden, utförande av spår, yttre anslutningsledningar för

avlopp, vatten och ånga samt installation av mekanisk utrustning m. m. förbundna

kostnader.

Genom beslut den 20 november 19-12 medgav Kungl. Majit, att marinförvaltningen

finge för uppförande av verkstadsbyggnaden anlita högst 110,000

kronor av förenämnda förskottsanslag.

Beträffande det under punkten 3 i sammanställningen upptagna ärendet

— vilket delvis är av den natur att närmare redogörelse icke bör lämnas

till statsrådsprotokollet — må följande framhållas.

I propositionen 1942: 210 har Kungl. Majit anslutit sig till ett av försvarsutredningen

framlagt förslag att ersätta den nuvarande förläggningen av viss

personal vid Hårsfjärdens depå å logementsfartyg med förläggning i land,

vilket erfordrade vissa barackbyggnader. Detta byggnadsbehov har av försvar

sutredning en specificerats i en tabell å sid. 530 i utredningens betänkande,

angivande en kostnad av tillhopa 315,000 kronor.

I skrivelse den 22 augusti 1942 har marinförvaltningen framlagt förslag till

ordnande av förläggningen å Märsgarn. De föreslagna byggnadsåtgärderna,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

i 19

vilka åskådliggjorts å skrivelsen bifogade byggnadsritningar och situationsplan,

ha närmast motiverats av behovet av ersättningsbyggnad för de lokalutrymmen,

som gått förlorade vid jagarbranden å Hårsfjärden den 17 september

1941, och inrymma postexpedition, marketenteri, basexpedition, radioskola,

sjukstuga med bostadsrum för sjukvårdspersonal, kylrum och magasin

jämte lokaler för ordförande i bildningsrådet, social kurator och frisör.

För att få depåns byggnadsfråga ordnad på bästa sätt ur ekonomisk synpunkt

hade marinförvaltningen emellertid ansett det lämpligt att i byggnadsprogrammet

inarbeta jämväl förenämnda, av försvarsutredningen upptagna

byggnadsföretag å Märsgarn. Härutöver hade hänsyn tagits till vissa nya lokalbehov,

som föranleddes av marinens omorganisation i övrigt, såsom lokaler

för krigsrätt, viss expeditionstjänst, livsmedelsförråd, kylrum och arrest samt

utökade förläggningsutrymmen för yrkespersonal. I fråga örn de föreslagna

byggnadernas standard hade i största möjliga utsträckning följts 1940 års

militära byggnadsutrednings anvisningar.

Kostnaderna för förläggningens ordnande i enlighet med detta förslag hade

marinförvaltningen beräknat till 1,335,000 kronor, varav egentliga byggnadskostnader

1,047,000 kronor, kostnader för yttre ledningar m. m. 215,000 kronor,

i vilket belopp dock inginge vissa allenast överslagsvis beräknade kostnader,

samt administration, oförutsett och diverse 73,000 kronor. Härtill komme

kostnader för lös inredning. I fråga örn sättet för kostnadernas bestridande

hade marinförvaltningen ansett, att kostnaderna för de byggnader som

närmast vore att anse såsom ersättning för de genom jagarbranden förlorade

lokalerna borde bestridas från anslaget till oförutsedda utgifter; för utförande

av de arbeten som av marinförvaltningen upptagits under beteckningen yttre

ledningar m. m. borde medel anvisas å tilläggsstat till innevarande års riksstat

under det att det resterande medelsbehovet skulle upptagas å riksstaten

för budgetåret 1943/44.

Med anledning av vad sålunda anförts hemställde marinförvaltningen att

Kungl. Majit måtte godkänna det framlagda förslaget till slutgiltigt ordnande

av förläggningen m. m. vid Hårsfjärdens depå å Märsgarn enligt ritningarna

och situationsplanen samt anvisa medel till ersättningsbyggnader för genom

jagarbranden förstörda lokaler från anslaget till oförutsedda utgifter.

I sina framställningar örn anslag under kapitalbudgeten å tilläggsstat till

innevarande budgetårs riksstat och för nästa budgetår har marinförvaltningen

sedermera återkommit till frågan om anvisande av medel till genomförande

av byggnadsprogrammet i övrigt.

Vidare har marinförvaltningen i skrivelse den 19 oktober 1942 gjort viss

framställning i fråga örn anvisande av medel till den i det framlagda byggnadsprogrammet

ingående radioskolan.

över denna framställning lia statskontoret och 1940 års militära byggnadsutredning

avgivit utlåtanden.

Statskontoret bar uttalat sig i anslagsfrågan och därutinnan anfört, alt anslaget

till oförutsedda utgifter icke borde komma till användning för bestridande

av någon del av byggnadskostnaderna, utan borde medel för uppförande

av ersättningsbyggnader för de brunna byggnaderna anvisas å för
-

s. 120 Kontrollera mot PDF

120 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

skottsstat samt täckning för sålunda förskotterade utgifter sedermera äskas avriksdagen.

1940 års militära bgggnadsutredning, som beretts tillfälle att avlägga besök

å Märsgarn, har funnit principiella skäl föreligga för tillstyrkande av de

ifrågasatta byggnadsarbetena. Mot marinförvaltningens förslag till förläggning

av byggnaderna hade utredningen icke något att erinra; vissa jämkningar

kunde dock vara erforderliga vid byggnadernas definitiva utstakande för

undvikande i möjligaste mån av sprängningsarbeten. Vid granskningen av

detaljerna i marinförvaltningens förslag har byggnadsutredningen funnit

kostnaderna för de olika byggnadsföretagen kunna något minskas genom begränsningar

av vissa utrymmen och förenklingar i utförandet. De totala kostnaderna

för byggnadsprogrammets genomförande har byggnadsutredningen

beräknat lill 1,190,000 kronor, varav egentliga byggnadskostnader 931,000

kronor, yttre ledningar m. m. 188,000 kronor samt administrationsutgifter

och oförutsedda kostnader 71,000 kronor. Med en av utredningen förordad

utökning av i programmet ingående förläggningsbaracker för manskap för

undvikande i största möjliga utsträckning av dubbelförläggning skulle totalkostnaderna

uppgå till 1,220,000 kronor. —- Utredningen har slutligen för sin

del uttalat, att den funne de olika detaljerna i det föreslagna byggnadsprogrammet

vara lika angelägna att utföra. Byggnadstiden syntes icke böra utsträckas

längre än till senare delen av år 1943, varför marinförvaltningen

borde bemyndigas att snarast möjligt igångsätta arbetena.

Sedan marinförvaltningen anmodats vidtaga vissa ytterligare utredningar

har ämbetsverket den 17 december 1942 avgivit förnyat utlåtande i ärendet.

Marinförvaltningen har därvid på övriga anförda skäl vidhållit sina beräkningar

av de egentliga bvggnadskostnaderna. I fråga om de under beteckningen

yttre ledningar m. m. angivna byggnadsarbetena har marinförvaltningen

föreslagit vissa förändringar i det ursprungliga förslaget, innebärande

i huvudsak av numera slutförda utredningar föranledda ändrade anordningar

av vattenförsörjnings- och sanitetsanläggningarna. De föreslagna förändringarna

betinga en kostnadsökning i förhållande till det ursprungliga

programmet av 59,500 kronor. Totalkostnaderna för marinförvaltningens förslag

skulle härigenom uppgå till (1,335,000 + 59,500=) 1,394,500 kronor.

De för bestridandet av dessa kostnader erforderliga medlen föreslås i anvisningshänseende

uppdelade så att vad som erfordras för de byggnadsarbeten,

vilka närmast äro att anse såsom ersättningsbyggnad för de genom jagarbranden

förlorade lokalerna — i runt tal 711,500 kronor — ställes till förfogande

från förskottsanslag och återstående medelsbehov — 683,000 kronor

— tillgodoses genom anslag direkt å riksstaten för nästa budgetår.

Utöver sålunda angivna byggnadskostnader har marinförvaltningen beräknat

ett belopp av 60,000 kronor erforderligt för anskaffning av viss lös inredning

i byggnaderna. Med inräknande av detta belopp jämte omkring

25,000 kronor för yttre telefonledningar m. m. har marinförvaltningen angivit

de totala kostnaderna för ifrågavarande ändamål till i runt tal 1,480,000

kronor.

I anledning av vad marinförvaltningen sålunda hemställt har Kungl. Maj:t

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 2.

121

genom beslut den 31 december 1942 medgivit, att förläggningen för Hårsfjärdens

depå å Märsgarn finge inom en kostnadsram av 1,330,000 kronor

— däri icke inräknats vissa angivna kostnader för anordnande av yttre ledningar

för telefon och i samband därmed stående arbeten eller kostnader för

lös inredning — anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med marinförvaltningens

i skrivelse den 22 augusti 1942 framlagda förslag med däri i

utlåtandet den 17 december 1942 angivna ändringar. Vidare bemyndigade

Kungl. Majit marinförvaltningen att, med iakttagande av nämnda kostnadsram,

träffa avtal om leveranser och vidtaga för byggnadsprogrammets genomförande

i dess helhet erforderliga dispositioner i övrigt; och skulle det därvid

åligga ämbetsverket att, med beaktande av de av 1940 års militära byggnadsutredning

framställda förslagen, vidtaga alla de åtgärder för kostnadernas

nedbringande, som vore erforderliga för att kostnaderna skulle hållas inom

angiven ram. Slutligen bemyndigade Kungl. Majit genom samma beslut marinförvaltningen

att för uppförande av sjukhus, basbyggnad, matinrättning

och panncentral samt radioskola ävensom för bestridande av å dessa byggnadsföretag

belöpande kostnader för yttre ledningar m. m. och för administration

samt oförutsedda utgifter anlita tillhopa högst 645,000 kronor av det å

förskottsstaten för försvarsväsendet under kapitalbudgeten, fonden för förlag

till statsverket, uppförda förskottsanslaget till försvarsberedskapens stärkande

i allmänhet.

Det av marinförvaltningen enligt det föregående framlagda programmetösparte,n«*;sför

vissa byggnadsarbeten m. m. vid Hårsfjärdens depå har aktualiserats närmast

av förlusten av vissa lokalutrymmen vid jagarolyckan därstädes. Vid uppgörandet

av förslag till de byggnader, som måste uppföras i stället för de vid

detta tillfälle nedbrunna, har det, såsom jämväl 1940 års militära byggnadsordning

framhållit, befunnits av ekonomiska och praktiska skäl nödvändigt

att i samband därmed utföra även de byggnadsarbeten, som jämlikt 1941

års försvarsutredning erfordras för att anordna förläggning i land för den

nu till logementsfartyg förlagda personalen, ävensom vissa andra byggnadsarbeten.

Med hänsyn till ärendets brådskande natur har förskottsstaten ansetts

böra tagas i anspråk till den del byggnadsföretagen äro betingade av

jagarolyckan, i samband varmed av nyss angivna skäl bemyndigande lämnats

marinförvaltningen att inom en kostnadsram av 1,330,000 kronor vidtaga

åtgärder för byggnadsprogrammets genomförande i dess helhet. Härvid

har dock förutsatts, att byggnadsarbetena, till den del de icke betingas av jagarolyckan,

ej igångsättas förrän riksdagen varit i tillfälle att pröva nu förevarande

anslagsfråga. Vid bestämmandet av nämnda kostnadsram har

Kungl. Majit tagit hänsyn till vissa av 1940 års militära byggnadsutredning

förordade reduktioner i byggnadsprogrammet.

Till den del kostnaderna för byggnadsföretaget föranletts av jagarolyckan

— 645,000 kronor — äro ifrågavarande byggnadskostnader av den natur att

medel för deras utförande icke böra belasta den för byggnadsarbeten för marinen

för femårsperioden beräknade kostnadsramen. Täckning för denna förskottsanvisning

torde i detta sammanhang böra äskas av riksdagen. För

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

bestridande av ifrågavarande byggnadskostnader i övrigt, (1,330,000 —

645.000 =) 685,000 kronor, torde medel böra för budgetåret 1943/44 beräknas

under investeringsanslaget till Vissa byggnadsarbeten m. m. för marinen.

Till denna fråga återkommer jag i samband med den särskilda proposition

i ämnet, om vars framläggande för riksdagen jag avser att sedermera göra

framställning.

Såsom av redogörelsen för Kungl. Maj:ts beslut den 31 december 1942 framgår

äro i där angiven kostnadsram icke inräknade kostnaderna för viss lös

inredning i byggnaderna, av marinförvaltningen beräknade till 60,000 kronor.

Dessa kostnader torde kunna bestridas av det anslag som må komma att

av riksdagen för budgetåret 1943/44 under fjärde huvudtiteln anvisas till engångskostnader

för anskaffning av intendenturmateriel m. m. för marinen.

Kostnaderna för dels förutnämnda verkstadsbyggnad vid flottans skifferoljeverk

å Kinnekulle, vilken funnits böra skyndsamt komma till stånd med

hänsyn till angelägenheten av att under rådande förhållanden bereda förbättrade

betingelser för verkets oljeproduktion, och dels omförmälda byggnadsarbeten

vid flygplats å Ostkusten synas icke böra falla inom femårsperiodens

kostnadsram. För dessa kostnader torde jämväl täckning nu böra

beredas.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

alt till Täckning av utgifter för vissa byggnadsarbeten m. m.

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett

reservationsanslag av.................... kronor 806,000.

[5.] 19. Nybyggnader för sjökrigsskolan, reservationsanslag. På förslag

av Kungl. Majit (propositionen 1941:330 samt 1942 års statsverksproposition,

kapitalbudgeten, bilaga 2, punkt 12) har riksdagen till nybyggnader

för sjökrigsskolan såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond,

marinförvaltningens delfond anvisat tillhopa (2,000,000 + 1,870,000=)

3.870.000 kronor. Av förstnämnda proposition framgår, att anslaget avses

för bestridandet av kostnaderna för sjökrigsskolans förläggande till Näsby i

huvudsaklig överensstämmelse med ett av marinförvaltningen i samråd med

1940 års civila byggnadsutredning utarbetat byggnadsprogram med vissa

däri i propositionen angivna förändringar.

Genom beslut den 30 december 1941 har Kungl. Majit uppdragit åt marinförvaltningen

att med beaktande av vad i propositionen 1941:330 i ämnet

anförts låta uppgöra och till Kungl. Majit för fastställelse inkomma med

förslag till huvudritningar till de i propositionen förordade ny- och ombyggnaderna

samt övriga anläggningar. Sedermera har Kungl. Majit genom

särskilda beslut meddelat dylik fastställelse. I detta sammanhang må framhållas,

att Kungl. Majit genom beslut den 11 september 1942 på framställning

av marinförvaltningen godkänt ett av ämbetsverket framlagt förslag

till viss mindre jämkning i förhållande till det i propositionen angivna byggnadsprogrammet

med avseende å anordnande i befintliga byggnader av gas
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Ataj:ts proposition nr 2.

128

hus, bostäder för maskinist och trädgårdsarbetare, båthus, vaktlokal och

verkstadsutrymmen, därvid Kungl. Maj:t förutsatt, att kostnaderna för det

reviderade programmet skulle rymmas inom ramen för anvisade byggnadsmedel

samt att erforderliga medel reserverades för anordnande framdeles

av bostad för vaktmästare.

I skrivelse den 18 november 1942 har marinförvaltningen anmält, att de

av riksdagen anvisade anslagen icke komme att förslå för utförande av

Näsbyförläggningen. Enligt ämbetsverkets beräkningar erfordrades totalt

4,226,400 kronor, eller 356,400 kronor mer än vad för ändamålet anvisats.

Marinförvaltningen har i anslutning härtill lämnat en utförlig förklaring till

merkostnadens uppkomst. Med utgångspunkt från vad marinförvaltningen

därvid anfört har utarbetats följande sammanställning rörande i propositionen

1941:330 beräknade kostnader och de kostnader som marinförvaltningen

ansett etablissementets färdigställande komma att draga.

I prop.

1941: 330

beräknade

kostna-

der

Av mfn

nu beräk- nade kost- nader

Bespa-

ring

Merkost-

nad

815,000

746,200

68,800

550.000

780.000

110.000

525.000

100.000

50.000

15.000

30.000

20.000

20,000

570,800

874.900

117,600

494.900

63.000

70.000

30.000

30.000

30,300

27.000

30,100

37.000

15.000

20,800

94,900

7,600

20,000

10,000

10,300

27,000

50,000

130,000

—

80,000

55,000

94,600

—

39,600

17,000

—

17,000

—

5,000

47,400

5,000

47,400

290,000

290,000

—

—

105.000

35.000

25.000

273.000

213,000

48.000

65.000

233,700

—

108,000

13.000

40.000

10,700

3,870,000

| 4,226,400

172,900

529,300

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

3.

9.

10.

11.

12.

Nija byggnader och anläggningar.

Skolsalsbyggnad nied sjukavdelning och arrest
lolcaler.

...................................

Matsals- och mässbyggnad, inklusive maskinell

utrustning ................................

2 kaserner för kadetter och aspiranter........

Exercishall ................................

Idrottsbyggnad med bastu....................

Idrottsplats .................................

Korthållsskjutbana ..........................

Gåshus......................................

Båtbrygga ..................................

Stängsel omkring området....................

Bostad för kasernuppbördsman ..............

Bostad för vaktmästare......................

Ombyggnadsarbeten.

Slottet, invändiga ändringsarbeten............

Förvaltarebostaden, ombyggnad till manskaps
kasern

....................................

Tre mindre byggnader iståndsättas till bostäder

för maskinist, vaktmästare och trädgårdsarbetare

....................................

Tre mindre byggnader iståndsättas till bostäder

för maskinist och trädgårdsarbetare och till

gasiius, varjämte ett bränsleskjul ändras till

båthus....................................

Magasinsbyggnad omändras till båthus........

Markförvärv, ulvändiga ledningar, vägar m. m.

IS. Markförvärv ................................

19. Valten-, värme- och avloppsledningar (utvän
digt)

......................................

20. Elektriska ledningar utvändigt ..............

21. Väganläggningar, cirka 600 meter............

22. Administration och oförutsedda utgifter......

Summa kronor

, 13.

| 14.

t 16.

16.

17.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Av marinförvaltningens skrivelse framgår vidare, att flertalet av byggnadsplan^

byggnader och anläggningar kontrakterats och igångsatts. Dispositioner

ha emellertid ännu icke vidtagits för utförande av de under punkterna

7, 9, 10, 12, 16 och 21 i sammanställningen angivna byggnadsföretagen,

representerande byggnadskostnader enligt marinförvaltningens beräkningar

av tillhopa 269,400 kronor. Vidare framgår, att av kostnaderna för

övriga byggnadsföretag —- däribland administrationskostnader och övriga

utgifter — ett belopp av 153,900 kronor ännu icke är slutligen bundet.

Marinförvaltningen har i förenämnda skrivelse beträffande förutsättningarna

för byggnadsprogrammets fullföljande framhållit bland annat följande.

Angelägenheten att påskynda färdigställandet av i första hand nödvändiga

byggnader och anläggningar för sjökrigsskolans inflyttning snarast möjligt

hade helt naturligt tvingat marinförvaltningen att utan dröjsmål igångsätta

arbetena i den mån programhandlingar hunnit färdigställas och anbud

antagas. Den knappa tid, som stått till ämbetsverkets förfogande för arbetenas

planläggning och igångsättande, hade emellertid icke medgivit de förberedande

åtgärder och det grundliga genomarbetande av ritningar och beskrivningar

jämte detaljkostnadsberäkningar, som eljest skulle ha vidtagits

för undvikande av tilläggsarbeten och oväntade kostnadsökningar. I flera

fall hade speciella detaljarbeten undantagits från huvudentreprenaderna för

ali i besparingssyfte behandlas och utbjudas särskilt. I andra fall hade omöjligheten

att inom rimlig tid erhålla vissa materialier tvingat till förändringar

i byggnadsprogrammet med därav följande extra kostnader.

Ehuru marinförvaltningen lågt sig vinn om att, så långt ske kunnat, vidtaga

förenklings- och besparingsåtgärder, dock utan att anläggningarnas ändamålsenlighet

och varaktighet därav bleve lidande, hade det icke kunnat

undvikas, att under arbetenas gång krav på tilläggsarbeten och extra åtgärder

utöver de i anbuds- och kontraktshandlingarna ingående arbetena m. m.

uppstått med därav oundgängliga merkostnader.

Som följd härav samt framför allt på grund av prisstegringar å såväl

material som i arbetslöner framstode nu, att byggnadsplanen icke kunde

genomföras inom ramen av till marinförvaltningens förfogande ställt anslag.

Den av marinförvaltningen angivna bristen, omkring 357,000 kronor, innefattade

icke de tilläggsbelopp, som entreprenörerna vore berättigade att erhålla

på grund av deras i anbuden gjorda reservationer för prisförhöjningar

å material och i arbetslöner. Utredning om och beräkning av dessa tilläggsbelopp

påginge, och vore det marinförvaltningens avsikt, att ingiva särskild

framställning i ämnet. Ifrågavarande utredning och beräkning kunde dock

icke slutgiltigt föreligga färdig förrän samtliga entreprenadarbeten helt avslutats.

Överslagsvis syntes dessa kostnader kunna beräknas till i runt tal

125,000 kronor.

Beträffande de olika i byggnadsprogrammet ingående byggnadsföretagen

har marinförvaltningen anfört bland annat följande.

Korthållsskjutbanan vore i byggnadsplanen beräknad kosta 50,000 kronor.

Detta belopp motsvarade kostnaderna för en år 1941 utförd ombyggnad av

en motsvarande skjutbana å Skeppsholmen. Terrängförhållandena å Näsby,

väsentligt ökade transportkostnader, nödvändigheten av säkerhetsåtgärder

samt prisstegringar medförde, att för den nya korthållsskjutbanan å Näsby

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

måste beräknas ett belopp av 70,000 kronor enligt nuvarande prisläget. —

I byggnadsplanen inginge en båtbrygga med ett belopp av 30,000 kronor.

Med hänsyn till att muddringsarbeten i Näsby viken kunde visa sig nödvändiga,

vilka arbeten av tekniska skäl syntes böra föregå ett permanent utförande

av erforderliga båtbryggor och vilka otvivelaktigt komme att draga större

kostnader än de i byggnadsplanen upptagna, ansåge marinförvaltningen ändamålsenligt

att tillsvidare och tills erfarenhet vunnits örn lämplig plan för

bryggornas utförande medelst användande av från örlogsvarvet lånad pontonmaleriel

e. d. anordna provisoriska båtbryggor, varvid uppkommande

kostnader avsåges att bestridas av byggnadsanslaget. — Beträffande i byggnadsplanen

ingående stängsel omkring området för ett beräknat belopp av

20,000 kronor finge marinförvaltningen framhålla, att kostnaden för ett effektivt

stängsel med erforderliga fyra grindar, varav huvudentréns grind

syntes böra få grindstolpar av betong, med nuvarande material- och arbetspriser

uppginge till omkring 30,000 kronor. — Bostad för vaktmästare,

vartill medel enligt förenämnda beslut den 11 september 1942 skulle av marinförvaltningen

reserveras av byggnadsanslaget, uppginge till 27,000 kronor.

Ombyggnadsarbetena i slottet vore i byggnadsplanen upptagna med en

kostnad av 50,000 kronor. Med stöd av anbud och detaljberäkningar komme

kostnaderna för omändrings- och iståndsättningsarbeten, ehuru dessa av

marinförvaltningen begränsats i den utsträckning, som nu kunde anses

lämpligt, att uppgå till omkring 130,000 kronor. Det förhållandevis goda

tillstånd, vari slottet till synes befann sig i fullt möblerat skick vid den besiktning,

som föregick utredningen örn Näsby, hade icke till fullo motsvarats

av verkligheten, sedan slottet tömts på inredningen. Sålunda hade parkettgolven

visat sig i behov av reparation. Samma gällde tapetserade rum,

som företedde ett dåligt skick, sedan den bortskaffade inredningen blottat

bristfälligheterna. Snickeri och takputs i vissa rum erfordrade likaledes

iståndsättning. Målningsarbeten i avsevärd omfattning vore^ nödvändiga i

samband med ändringsarbetena. Den sanitära inredningen måste kompletteras

med hänsyn till erforderliga nya toalettavdelningar samt ventilation

m. m. för en kostnad enligt anbud av omkring 22,000 kronor. Iståndsättning

av ordersalen (aulan, f. d. tavelgalleriet) med anordning av filmrum,

akustikens förbättrande samt ordnande av förbindelserna till ordersalen såväl

från slottet som utifrån krävde en kostnad av 23,600 kronor enligt anbud.

Sistnämnda arbete vore ännu icke kontrakterat. Till utförande hade

marinförvaltningen hittills beställt arbeten för tillsammans 46,900 kronor.

Förvaltarebostadens ombyggnad till manskapskasern betingade oaktat förmånligt

ombyggnadsanbud en kostnad av 94,600 kronor inklusive sanitet,

ventilation och belysning, i stället för beräknade 55,000 kronor. 1 kostnaden

inginge anordnande av en enkel tvättstuga i befintligt källarutrymme för

inom etablissementet boende befattningshavare. Den förhållandevis stora

kostnadsökningen kunde endast förklaras av den kända svårigheten alt tillfredsställande

beräkna ombyggnadsarbeten, som i regel medförde betydande

tilläggskostnader.

Omändring av vissa befintliga mindre byggnader till bostäder för trädgårdsarbetare

och maskinist samt till verkstäder, gåshus och båthus beräknades

på grund av bland annat inträffade prisökningar komma att kosta

47,400 kronor i stället för i byggnadsplanen upptagna 37,000 kronor.

Beträffande kostnaderna för yttre vatten- och avloppsledningar hade samarbete

ägt rum med Täby kommun och resulterat i överenskommelse örn i

vissa avseenden gemensamma ledningar och anläggningar och därmed sammanhängande

fördelning av kostnaderna. Ehuru förmånligt samarbete så
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

lunda ägt och ägde runi, komme dock ledningsprogrammet att för marinförvaltningen

medföra en kostnad, som beräknades överstiga vad som i den

ursprungliga kostnadstablån beräknats för utvändiga vatten-, värme- och

avloppsledningar. Totalkostnaderna för dessa ledningar kunde dock nu ej

exakt fastställas, enär kostnaderna för de Täby kommun påvilande arbetena

ännu ej vore för marinförvaltningen fullt kända. Totalkostnaderna hade

approximativt beräknats till 213,000 kronor. — Merkostnaden för utvändiga

elektriska ledningar sammanhängde bland annat med den tekniska nödvändigheten

att i kopparbesparingssyfte omändra fördelningsnätet och insätta

en extra transformator. I totalkostnaden inginge kostnad för anslutning till

distributionsföreningens kraftnät med 5,000 kronor. — Till väganläggningar

vore i byggnadsplanen upptaget ett belopp av 25,000 kronor. Av vägexpert

utförda detaljkostnadsberäkningar för en betryggande iståndsättning av

de av byggnadsarbetena svårt sönderkörda vägarna inom slottsområdet jämte

övriga i den fastställda vägplanen ingående arbeten uppginge till 45,000

kronor. Detta belopp avsåge endast förstahandsarbeten. Härutöver erfordrades

emellertid för nödvändiga planeringsarbeten runt vissa byggnader, gallrings-

och iståndsättningsarbeten jämte grusning i parken samt allmänna

avsnyggningsarbeten inom området i övrigt ett belopp av lägst 20,000 kronor.

Merkostnader för hithörande arbeten uppgår därigenom till 40,000

kronor.

Vidkommande slutligen administrationskostnader och oförutsedda utgifter

hade marinförvaltningen beräknat ett belopp av 45,600 kronor för vissa

iståndsättningsarbeten. Sålunda inginge i Näsby slottsområde vissa byggnader

och anläggningar m. m., som av flera skäl måste föranleda iståndsättningsåtgärder

för att på ett ändamålsenligt sätt kunna utnyttjas av sjökrigsskolan.

Den gamla magasinsbyggnaden, som vöre av kulturhistoriskt värde,

erbjöde lämpliga utrymmen för förråd och borde tillsvidare kunna utnyttjas

även till brandmaterielbod m. m. Vissa iståndsättningsarbeten behövde

emellertid vidtagas för att förekomma skadegörelse genom nederbörd, frost

m; m., varjämte erfordrades inredningsarbeten samt indragande av värme

från den till byggnaden framdragna värmekulverten. — Under den tid, då i

byggnadsplanen ingående vägarbeten komme att pågå, måste provisoriska

åtgärder vidtagas för att möjliggöra trafik mellan byggnaderna inom området

samt transporter till etablissementet. — Fruktträdgården samt köksträdgården

behövde iståndsättas efter av byggnadsarbetena förorsakade skador,

för att kunna utnyttjas i livsmedelsproducerande syfte för sjökrigsskolans

räkning. — Den till slottsområdet hörande öppna jorden, som hittills

varit utarrenderad, måste plöjas och besås med gräsfröblandning för

att snarast möjligt kunna användas som exercis- och övningsfält. — Det vid

stranden liggande f. d. båthuset eller brygghuset borde ävenledes iståndsättas

för att kunna utnyttjas som förråd eller dylikt. — I slottsparken ingående

värdefulla skulpturer, renässansbrunn, fontän och »parkteater»

krävde slutligen renovering och skyddsåtgärder för att icke taga skada.

Marinförvaltningen har slutligen anmält sin avsikt vara att framdeles inkomma

med medelsäskande för tillgodoseende av vissa av chefen för sjökrigsskolan

såsom erforderliga ansedda ytterligare anläggningsarbeten för

sjökrigsskoleetablissementet.

Marinförvaltningen har — under erinran att ett belopp av ytterligare

125,000 kronor torde erfordras för täckande av entreprenörernas krav på

grund av deras i anbuden gjorda reservationer för prisförhöjningar — nu

hemställt örn dels ett anslag å 357,000 kronor å tilläggsstat till riksstaten

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2. 1

för budgetåret 1942/43, dels ock rätt för ämbetsverket att, i avvaktan på

riksdagens beslut, förskottsvis disponera nämnda belopp att sedermera ersättas

av det sålunda begärda tilläggsstatsanslaget.

19i0 års civila bgggnadsutredning Ilar i utlåtande den 9 december 1942 anfört

bland annat följande:

I syfte alt vinna en omedelbar uppfattning örn det sätt, på vilket byggnadsarbetena

vid Näsby slott bedrivits, hade utredningen besökt byggnadsplatsen

och tagit närmare kännedom örn de olika förhållanden, som i marinförvaltningens

framställning berördes. Därvid hade utredningen kunnat konstatera,

att byggnadsarbetena utförts med anmärkningsvärd snabbhet, ävensom

att nödig återhållsamhet ifråga om material och utförande i stort sett

präglade anläggningen. En jämförelse mellan de skissritningar, som utförts

i samråd med utredningen, och den slutliga planen uppvisade visserligen

vissa avvikelser. Därvid hade emellertid icke några egentliga utvidgningar

kommit till stånd; allenast i fråga om sjuksalsbyggnaden hade en minskning

av antalet sjukplatser från 19 till 14 vidtagits utan att en därav betingad

minskning av byggnadskroppen skett. I stället hade förläggningen jämkats

från 6-sängssalar till den dyrbarare anordningen med 4-sängssalar.

I propositionen 1941:330 hade samtliga nu ifrågakommande nybyggnadsarbeten

(jfr sammanställningen 1—5 och 11) beräknats till 2,800,000 kronor,

medan kostnaderna, sådana de av marinförvaltningen redovisats, skulle

uppgå till 2,861,700, däri inräknat ett belopp av 27,000 kronor (jfr sammanställningen

12) för en ännu icke uppförd vaktmästarbostad. I och för

sig syntes sålunda de förutberäknade kostnaderna ha ganska väl hållits, i

betraktande av den prisstegring, som inträtt under tiden mellan kostnadsberäkningarna

och entreprenaderna. Den förefintliga differensen, 61,700 kronor,

understege den faktiska kostnadsstegringen under nämnda tid.

Å andra sidan ville utredningen icke fördölja, att möjligheter otvivelaktigt

förelegat att hålla kostnadsramen för nybyggnadsverksamheten. Sålunda

borde vissa närmare angivna förenklingar kunnat vidtagas i åtskilliga hänseenden

utan att ändamålsenligheten på något mera påtagligt sätt behövt

eftersättas. Kostnaden för vaktmästarbostaden, 27,000 kronor, vore anmärkningsvärt

hög. En dylik bostad syntes med nuvarande kostnader kunna uppföras

för 23,000 kronor. Utredningen förordade, att, med hänsyn till att såväl

en kasernuppbördsman som en maskinist vore boende inom området, vaktmästaren

hänvisades att själv sörja för sitt bostadsbehov.

Såsom nyss antytts, hade nybyggnaderna endast i ringa män föranlett

den merkostnad, som i framställningen beröres. Till en avsevärd del betingades

merkostnaden av drygare utgifter för utvändiga vatten-, avlopps- och

värmeledningar, 108,000 kronor, samt utvändiga elektriska ledningar, 13,000

kronor. Merkostnaderna i fråga undandroge sig utredningens närmare bedömande

och syntes i nuvarande läge få täckas genom förstårkningsanslag.

Vad därefter anginge ombyggnadsarbetena, ville utredningen ej motsätta

sig, att tvättstuga anordnades i manskapskasernen för en kostnad av 3,000

kronor. I fråga örn arbetena i slottsbyggnaden syntes avsevärda reduktioner i

det numera starkt utökade ombyggnadsprogrammet kunna och böra vidtagas.

Ett belopp av 46,900 kronor hade angivits såsom redan disponerat av

det belopp å 50,000 kronor, sorn för ändamålet beräknats. Av de ytterligare

planlagda arbetena ville utredningen icke motsätta sig, att anordningar vidloges

för filmrum i anslutning till ordersalen samt lör förbindelserna till

denna, medförande en beräknad kostnad av 23,600 kronor. Utöver redan

kontrakterade arbeten syntes för nödvändiga översynsarbeten (målningens

påbättrande, reparation av vissa golv m. m.) belia skäligen avses ett belopp

opaginerad Kontrollera mot PDF

]28

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

av 14,500 kronor. Sammanlagt skulle sålunda för slottets iståndsättande behöva

disponeras ett belopp av (46,900 + 23,600 + 14,500 =) 85,000 kronor,

I förhållande till marinförvaltningens förslag skulle här kunna uppnås en

besparing av (130,000 — 85,000 =) 45,000 kronor.

För åtskilliga mindre byggnaders iståndsättande (jfr sammanställningen 8,

15 och 17) hade ursprungligen beräknats ett belopp av 37,000 kronor, vilket

nu äskades förhöjt med 10,400 kronor (jfr sammanställningen 16). Utredningen

ansåge, att de planlagda åtgärderna i nuvarande läge borde och

kunde begränsas och posten skäligen upptagas till 40,000 kronor, vilket visserligen

utgjorde en förhöjning med 3,000 kronor men i förhållande till äskandet

en reduktion med 7,400 kronor.

I fråga om de poster, som i övrigt begärdes uppräknade, ville utredningen .

framhålla, att kostnaderna för kortliållsbanan, 50,000 kronor, syntes så höga,

att en ökad medelstilldelning icke borde ifrågakomma. Möjlighet syntes forelius3

att genom medverkan från sjökrigsskolan framdeles genomföra anläggningen,

eventuellt något förenklad, på ett tillfredsställande sätt inom den

beräknade kostnadsramen. Utredningen avstyrkte alltså framställningen i

denna del.

Med beaktande av vad marinförvaltningen upplyst, syntes anledning nu

saknas att beräkna särskilda medel för båtbrygga, och de för ändamålet

reserverade medlen, 30,000 kronor, torde lämpligen disponeras för bestridande

av andra utgifter för anläggningen.

Vidkommande områdets inhägnande syntes de beräknade kostnaderna för

stängsel icke behöva överskridas, därest anordningarna begränsades till vad

av utredningen tidigare förordats och i propositionen upptagits. Stängsel av

den föreslagna typen hade, efter vad för utredningen upplysts, ansetts tillfyllest

vid nya kasernanläggningar inom armén. Utredningen avstyrkte alltså

ytterligare medelsanvisning för ändamålet.

Vad därefter beträffar våganläggningarna inom området, mötte det för utledningen

vissa svårigheter att avgiva ett bestämt omdöme. Enligt utredningens

mening kunde dock det framlagda programmet tåla någon begränsning.

Sålunda synes iståndsättningen böra inskränkas till sådana vägsträckor,

som regelbundet trafikerades med tyngre fordon. Likaledes borde tillses,

att vägbanan icke gjordes onödigt bred. Överslagsvis syntes en vägsträcka

av omkring 700 m böra iståndsättas. Kostnaderna kunde uppskattas

till i avrundat tal 18,000 kronor. För grusning av övriga vägar syntes ett

belopp av 7,000 kronor och för oundgängliga planeringsarbeten ett belopp

av 10,000 kronor vara tillfyllest. Utredningen förordade, att för ändamålet

beräknades (18,000 + 7,000 + 10,000=) 35,000 kronor eller 10,000 kronor

utöver det ursprungligen beräknade beloppet, 25,000 kronor.

Vad slutligen anginge posten administrationskostnader och oförutsedda utgifter,

hade marinförvaltningen påyrkat en höjning av densamma till 283,700

kronor eller med 10,700 kronor. Till motivering härför hade erinrats, att

vissa iståndsättningsåtgärder, som icke upptagits i byggnadsplanen, lämpligen

nu borde vidtagas. —Det läge i sakens natur, att de åsyftade åtgärderna

vöre av beskaffenhet att innesluta viss tänjbarhet i avseende å den omfattning,

vari de komma till utförande. Inledande av värme i magasinsbyggnaden

kunde utredningen icke finna oundgängligen nödvändigt, särskilt som

forradslokalerna i nybyggnaden väsentligen utökats genom anordnade av

källarutrymmen i större omfattning än som enligt planen skulle ske. Båthuset

eller brygghuset synes icke böra iståndsättas. Delvis borde övriga arbeten

kunna utföras såsom underhållsarbeten. Anledning att uppräkna posten oförutsedda

utgifter saknades alltså, då densamma i allt fall genom lämplig be
-

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

129

gränsning av nu omhanjllade åtgärder syntes lämna utrymme för oundgängligen

erforderliga oförutsedda arbeten.

Sammanfattningsvis har utredningen framhållit, att erforderligt tilläggsanslag

syntes kunna beräknas på följande sätt (inom parentes angivna siffror

hänföra sig till förestående sammanställning):

Nybyggnadsarbeten (1—5) ............................ kronor 34,700

Ombyggnad av slottet (13) ............................ » 35,000

» » manskapskasern (14) .................. » 39,600

» » övriga hus (8, 15, 17) .................. » 3,000

Vatten-, värme- och avloppsledninger (19) .............. » 108,000

Elektriska ledningar (20) ............................ » 13,000

Väganläggningar (22) ................................ » 10,000

Kronor 243,300.

Härifrån borde emellertid avgå beräknade kostnader för båtbrygga, 30,000

kronor, samt redovisat överskott å idrottsplats, 37,000 kronor, vadan det erforderliga

tilläggsanslaget skulle kunna begränsas till högst 176,300 kronor.

Därest framställning till riksdagen erfordrades rörande medel för gäldande

av de tilläggsbelopp, som enligt entreprenadkontrakten tillkomme vederbörande

entreprenör, överslagsvis angivna till 125,000 kronor, torde detta lämpligen

böra ske i nu förevarande sammanhang.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att ett genomförande av det i pro- Departementspositionen

1941: 330 i princip godtagna byggnadsprogrammet för sjökrigs- chelenskolans

etablissement vid Näsby icke kan ske inom den i propositionen angivna

kostnadsramen av 3,870,000 kronor. Till en del synes detta bero på inträffade

prisstegringar. Såsom en bidragande orsak torde jämväl kunna angivas,

att de ursprungliga kostnadsberäkningarna på grund av ärendets brådskande

karaktär icke kunde av marinförvaltningen i detalj genomarbetas. Till

viss del synes vidare den av ämbetsverket anmälda kostnadsökningen bero på

först under byggnadsarbetets gång upptäckta bristfälligheter å de byggnader,

som förvärvats i samband med inköpet av Näsby slottsegendom. Marinförvaltningen

har uppskattat merkostnaden för etablissementets anordnande i huvudsaklig

överensstämmelse med i propositionen 1941: 330 angivet byggnadsprogram

till i runt tal 357,000 kronor, däri dock icke inräknats det belopp,

som kan tillkomma entreprenörer på grund av prisstegringar efter entreprenadanbudens

antagande. Sistnämnda kostnader har ämbetsverket preliminärt

uppskattat till omkring 125,000 kronor.

Vid övervägande i vilken utsträckning ytterligare medelsanvisning bör ifrågakomma

för sjökrigsskolans nya etablissement bör bemärkas, att — enligt

vad marinförvaltningen anfört — beträffande en del av de hittills anvisade

medlen bindande dispositioner icke ännu vidtagits. En viss rörelsefrihet synes

därför föreligga vid bedömandet av det ytterligare erforderliga medelsbehovet.

För ombyggnadsarbeten inom slottet har marinförvaltningen enligt det föregående

beräknat ett belopp av 130,000 kronor (tidigare beräkning slutade å

Bihang till riksdagens protokoll 19A3. 1 sami. Nr 2.

9

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

50.000 kronor). 1940 års civila byggnadsordning har tillstyrkt ett tilläggsanslag

av 35,000 kronor, innebärande en sammanlagd medelsanvisning för

detta ändamål av 85,000 kronor. För egen del finner jag mig böra på grundval

av från marinförvaltningen ytterligare inhämtade upplysningar för

ändamålet beräkna ett belopp, som med 25,000 kronor överstiger det av

byggnadsutredningen angivna, men förutsätter härvid, att behovet av ombyggnadsarbeten

inom slottet skall efter framställning av marinförvaltningen

i detalj prövas av Kungl. Maj:t. — Marinförvaltningen har, såsom av

handlingarna i ärendet framgår, utgått från att med utförande av permanenta

båtbryggor bör tills vidare anstå och förutsatt, att båtbryggor skulle

tills vidare anordnas med lånad pontonmateriel. Civila byggnadsutredningen

har i anslutning härtill föreslagit, att medel för ändamålet icke skola upptagas

vid tilläggsanslagets beräkning. Från marinförvaltningen har jag under

hand inhämtat, att ämbetsverket avser att från det för ändamålet i dess

beräkning upptagna beloppet av 30,000 kronor bestrida kostnader för förhyrande

och transporter m. m. av pontonmateriel, tillhörig Stockholms stad.

Härvid ha hyreskostnaderna beräknats till 4,400 kronor per år, vartill kommer

en engångsutgift å 8,800 kronor för utläggning och förankring av pontonerna

m. m. Kostnaderna för inköp av pontonmaterielen ha beräknats till

80.000 å 90,000 kronor. För egen del finner jag det böra undersökas, om

icke för en förhållandevis ringa kostnad utan förhyrande av pontoner tjänliga

provisoriska pontonanordningar kunna åstadkommas. I avbidan på slutförandet

av denna undersökning anser jag mig böra beräkna för detta ändamål

ett belopp av 30,000 kronor eller sålunda samma belopp som marinförvaltningen

äskat. Då byggnadsutredningens anslagsberäkningar i vissa avseenden,

speciellt vad gäller väganläggningar, synas väl snäva, anser jag mig

böra beräkna ett belopp av 15,000 kronor utöver utredningens förslag. I övrigt

biträder jag i huvudsak utredningens förslag och beräknar alltså det erforderliga

tilläggsanslaget till (176,300 + 125,000 + 25,000 + 30,000 + 15,000 =)

i runt tal 370,000 kronor. Detta belopp bör inräknas i kostnaderna för femårsplanens

genomförande (jfr propositionen 1942:210, sid. 591).

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnader för sjökrigsskolan å tilläggsstat till

riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av ................................ kronor 370,000.

[6.] 19 a. Modernisering av vissa marinens verkstäder m. m., reservationsanslag.

På förslag av Kungl. Majit (propositionen 1941:221, punkten

7) anvisade riksdagen (skrivelse nr 360) å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1940/41 såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond

ett reservationsanslag av 1,787,000 kronor till modernisering av vissa

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj:ts proposition nr 2.

131

marinens verkstäder m. m. Av propositionen framgår, att av anslaget ett belopp

av 325,000 kronor avsågs för modernisering av artilleriammunitionsverkstäderna

vid Stockholms örlogsvarv. Nämnda belopp hade av marinförvaltningen

ansetts erforderligt för moderniseringens genomförande. Försvarsväsendets

verkstadsnämnd åter hade i avgivet utlåtande i ärendet framhållit,

att det av marinförvaltningen för ändamålet beräknade beloppet syntes

vara i knappaste laget, bland annat av den orsaken att såväl byggnads- som

maskinpriser avsevärt stigit sedan det av marinförvaltningen upprättade förslaget

till moderniseringsåtgärder kostnadsberäknats. Jag fann emellertid

moderniseringen böra komma till stånd inom ramen för de av marinförvaltningen

beräknade kostnaderna.

I sin skrivelse den 27 augusti 1942 rörande vissa medelsäskanden å tillläggsstat

för innevarande budgetår har marinförvaltningen framhållit, att

det redan vid första anbudsprövningen visat sig att av verkstadsnämnden

framförda farhågor besannats. Den ursprungligen planerade moderniseringen

hade nu genomförts så långt anvisade medel tillåtit, därvid vissa av 1940

års militära byggnadsutredning anvisade möjligheter till förenklingar iakttagits.

Vissa kompletteringsarbeten återstode emellertid för att verkstäderna

skulle kunna rationellt utnyttjas. Härutinnan har marinförvaltningen anfört

följande.

De synnerligen svårberäknade grundförhållandena krävde förstärkningsarbeten,

vilka kostnadsberäknats till 13,000 kronor. Delar av byggnaderna

hade måst förläggas på berg, medan andra delar vilade å en på lerbädd utfylld

stenbänk. De ojämna elasticitetsegenskaperna kunde medföra sättningar,

som äventyrade byggnadsverkets bestånd. Betongpelare måste nedföras

till fast underlag och grundmurarna avlastas på dessa. — Ett till anläggningen

hörande skyddsrum måste förses med innertak, vilket beräknades

medföra en kostnad av 3,500 kronor. I anläggningen ingående hylsskjul

borde utbyggas till full storlek, vilket icke varit möjligt inom ramen

av till buds stående medel. Kostnaden härför vore 10,000 kronor. Härutöver

erfordrades medel för telefoner, larmanordningar jämte brandspruta

med hus, vilka beräknats till (12,000 + 5,000 + 15,000 =) 32,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts, har marinförvaltningen hemställt

att ett belopp av (13,000 + 3,500 + 10,000 + 32,000 =) 58,500 kronor

måtte ställas till ämbetsverkets förfogande för utförande av de angivna

kompletteringsarbetena.

Av vad marinförvaltningen anfört framgår, att de moderniseringsarbeten

vid artilleriammunitionsverkstäderna vid Stockholms örlogsvarv, som

avsågos skola utföras med anlitande av förenämnda reservationsanslag, icke

kunnat genomföras i full utsträckning inom ramen för de för ändamålet beräknade

medlen och att med hänsyn härtill ett förstärkningsanslag å tillhopa

58,500 kronor erfordras för moderniseringens avslutande. För egen de! är jag

beredd att på den förebragta utredningen tillstyrka äskande av medel för

förbättring av grundförhållandena, 13,000 kronor, för iordningställande av

Diparlament*-

chefen.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

innertak i verkstadens skyddsrum, 3,500 kronor, samt för utförande av telefon-,

larm- och brandskyddsanordningar, 32,000 kronor. Däremot synas mig

tillräckliga skäl icke anförda för utbyggnad av i verkstadsanläggningen ingående

hylsskjul. Jag förordar en ytterligare medelsanvisning av (13,000 +

3,500 + 32,000 =) 48,500 kronor. Med framhållande av att dessa kostnader,

vilka hänföra sig till ett äldre byggnadsföretag, icke torde böra medtagas

inom den för marinen för femårsperioden 1942/47 fastställda kostnadsramen

för byggnadsarbeten får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Modernisering av vissa marinens verkstäder m. m.

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett

reservationsanslag av .................... kronor 48,500.

[7.] 19 b. Garagebyggnader m. m. vid kustartilleriförsvaren och vid Vitså

brygga, reservationsanslag. Å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/

41 finnes uppfört ett anslag å 340,000 kronor för garagebyggnader m. m.

vid kustfästningarna. Anslaget har av Kungl. Majit genom brev den 30 maj

1941 ställts till marinförvaltningens förfogande. Med anlitande av anslaget

ha garage i viss omfattning uppförts inom Blekinge, Hemsö och Gotlands

kustartilleriförsvar.

1941 års försvarsutredning har för ytterligare garagebyggnader m. m. vid

kustartilleriet beräknat följande belopp (prisläget den 1 juli 1941), nämligen:

Garage- och bensintankanläggning inom Göteborgs skärgårds

kustartilleriförsvar och vid Älvsborgs kustartilleri
regemente

.......................................... kronor 350,000

Garage vid Älvsborgs kustartilleriregementes detachement

i Härnösand........................................ » 20,000

Garage vid Vitså brygga .............................. » 70,000

Summa kronor 440,000.

Samma belopp ha beräknats i propositionen 1942: 210. Riksdagen har i

enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen 1942: 322 framlagda förslag

medgivit, att frågan örn garage vid detachementet i Härnösand finge lösas

genom förvärv av fastighet, varå en till garage användbar byggnad finnes

uppförd. Att anvisa skulle sålunda återstå ett belopp av 420,000 kronor.

I skrivelse den 8 juli 1942 har marinförvaltningen hemställt om anvisande

från vederbörligt förskottsanslag av ett belopp av 525,000 kronor för uppförande

av garagebyggnader för fredsbeståndet av motorfordon vid kustartilleriet

— med undantag för vissa fordon vid Blekinge kustartilleriförsvar

beträffande vilka fullständig utredning icke förelåge — för uppförande av

garage vid Vitså brygga samt för anskaffning av vissa fordonsskydd.

I samma syfte har marinförvaltningen i skrivelse den 10 augusti 1942

gjort framställning i ämnet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

13S

Kungl. Majit fann genom beslut den 14 augusti 1942 framställningarna

icke föranleda annan Kungl. Majits åtgärd än att ett belopp av 75,000 kronor

för uppförande av fordonsskydd anvisades från förskottsanslag.

I sin skrivelse den 27 augusti 1942 angående anslag å tilläggsstat för budgetåret

1942/43 har marinförvaltningen hemställt om anvisande å nämnda

tilläggsstat av det i framställningarna den 8 juli och den 10 augusti 1942

avsedda återstående beloppet av 450,000 kronor.

Av framställningen den 8 juli 1942 jämförd med skrivelsen den 27 augusti

1942 framgår, att marinförvaltningen beräknat nu ifrågavarande kostnader

på följande sätt:

Stockholms kustartilleriförsvar......................... kronor 18,000

Blekinge kustartilleriförsvar .......................... » 60,000

Gotlands kustartilleriförsvar............................ » 130,000

Göteborgs kustartilleriförsvar........................... » 188,000

Vitså brygga ........................................ » 70,000

Administration och oförutsedda utgifter ................ » 34,000

Summa kronor 500,000.

Härvid har förutsatts att för de batterier, vilka jämlikt beslut av 1942 års

riksdag skola överföras från armén till kustartilleriet, erforderliga medel för

garage erhållas från armén.

Enär marinförvaltningen av anslaget å 340,000 kronor för ifrågavarande

ändamål reserverat 50,000 kronor, skulle det nu erforderliga medelsbehovet

med nyssnämnda undantag uppgå till (500,000 — 50,000 =) 450,000 kronor.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har marinförvaltningen funnit

det möjligt att inskränka garagebyggnadema vid Göteborgs kustartilleriförsvar

i jämförelse med vad försvarsutredningen beräknat. Å andra sidan

har marinförvaltningen ansett erforderligt att uppföra garage på andra

platser i en omfattning, som icke av försvarsutredningen beräknats. Under

förutsättning att ytterligare medel icke erfordras för garage vid Blekinge

kustartilleriförsvar kan emellertid medelsbehovet, så när som på 30,000

kronor, hållas inom den tidigare beräknade sammanlagda kostnadsramen.

420,000 kronor. Att såsom marinförvaltningen ifrågasatt taga medel i anspråk

över förskottsstaten för uppförande av garage, avsedda för fredsbeståndet

av motorfordon, står icke i överensstämmelse med tillämpade

principer rörande avgränsningen av utgifter från förskottsstaten. Frågan örn

garagens uppförande torde alltså böra underställas riksdagen. Enär behovet

av garagebyggnader för marinens motorfordon är trängande med hänsyn

till angelägenheten av att den dyrbara fordonsparken skall kunna tillbörligen

vårdas finner jag mig böra tillstyrka, att medel för ändamålet anvisas

å tilläggsstat för innevarande budgetår. Mot storleken av det äskade beloppet

har jag intet att erinra. Behållning, som vid utgången av budgetåret

Difmtemunls
-

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

1941/42 kvarstod å det för budgetåret 1940/41 anvisade reservationsanslaget

till uppförande av garagebyggnader m. m. vid kustfästningarna, torde böra

överföras till det anslag, som nu bör äskas. Beträffande dispositionen av

sistnämnda anslag torde Kungl. Maj:t få i vanlig ordning meddela bestämmelser.

Jag hemställer alltså — under erinran att förevarande anslag faller inom

den för marinen för femårsperioden 1942/47 fastställda kostnadsramen — att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Garagebyggnader m. m. vid kustartilleriförsvarcn

och vid Vitsa brygga å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av .................................... kronor 450,000.

[8.] 21 a. Modernisering av Stockholms örlogsvarv, reservationsanslag.

Efter förslag av Kungl. Majit (propositionen 1940 U: 60, punkten 5, samt

statsverkspropositionen till 1941 års riksdag, kapitalbudgeten, bilaga 1, punkten

20) har riksdagen (skrivelser 1940 U:73 och 1941:80) till modernisering

av Stockholms örlogsvarv såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets

fastighetsfond, marinförvaltningens delfond, anvisat reservationsanslag om

tillhopa (430,000 + 2,520,000 =) 2,950,000 kronor. Härjämte har riksdagen

(skrivelsen 1940 U: 73) bemyndigat Kungl. Majit att för samma ändamål av

Stockholms varvs byggnadsfond disponera ett belopp av 2,200,000 kronor.

Vidare har riksdagen (skrivelse 1941:512) med bifall till Kungl. Majits

förslag (propositionen 1941:344, punkten 6) till örlogsvarvets modernisering

anvisat ett kapitalinvesteringsanslag av 1,305,000 kronor. Av propositionen

framgår, att av nämnda belopp 605,000 kronor vore att hänföra till

merkostnader, bland annat beroende av prisstegringar.

I skrivelse den 31 oktober 1942 har nu marinförvaltningen anmält behov

av ytterligare medel för bestridande av merkostnader på grund av inträdda

prisstegringar och i anslutning därtill framhållit i huvudsak följande.

Den kostnadsberäkning, varå medelsäskandet i propositionen 1941: 344

grundade sig, hade verkställts i augusti 1941. Därefter hade ytterligare prisstegring

inträtt. Förste ingenjören vid Stockholms hamnförvaltnings hamnbyggnadsavdelning,

A. Wickert, vilken tidigare utfört beräkning av ifrågavarande

kostnadsstegring, hade på uppdrag utrett kostnadsstegringen dels

för tiden den 1 augusti 1941—den 1 april 1942, dels för tiden den 1 april—

den 1 juli 1942. Utredningen hade givit vid handen, att kostnadsstegringen

för förstnämnda tidsperiod i medeltal uppgått till 7 %, vilken siffra sedermera

under de tre månaderna fram till 1 juli 1942 ökat till i medeltal 10 %>.

Utredningen hade vidare visat, att kostnadsstegringen under de nio månaderna

oktober 1941-—juli 1942 varit i stort sett jämn med ungefär 1 % per

månad; endast december månad 1941 hade i jämförelse med närmast föregående

månad visat en stegring med 2 %>. Med ledning av dessa siffror hade

s. 135 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

135

kostnadsstegringen för tiden den 1 oktober 1941—den 30 juni 1942 uträknats

till 107,700 kronor. Av anvisade medel voro den 1 juli 1942 1,180,000

kronor ännu icke tagna i anspråk. Kostnadsstegringen under samma tidrymd

för detta belopp efter 10 °/o utgjorde 118,000 kronor. Kostnadsstegringen

vore sålunda tillhopa 225,700 kronor eller avrundat 225,000 kronor. — Ytterligare

kostnadsstegringar efter den 1 juli 1942 syntes få anses ofrånkomliga.

En ny beräkning liknande den som nu verkställts komme att vid en senare

tidpunkt utföras. För den händelse en dylik skulle utvisa behov av ytterligare

medel för att kompensera efter den 1 juli 1942 inträffad kostnadsstegring

ämnade ämbetsverket återkomma härom.

Under åberopande av vad sålunda anförts har marinförvaltningen hemställt,

att för modernisering av Stockholms örlogsvarv ett ytterligare belopp

av 225,000 kronor måtte ställas till ämbetsverkets förfogande.

Statens industrikommission har i ärendet anfört bland annat följande.

I sitt utlåtande den 11 oktober 1941 över förvaltningens framställning om

tilläggsanslag på grund av den tidigare uppkomna kostnadsstegringen hade

kommissionen framhållit, att man icke kunde utesluta möjligheten av ytterligare

prisstegringar under den återstående byggnadstiden. Vad beträffade

storleken av denna ytterligare kostnadsstegring hade kommissionen, sedan

upplysningar inhämtats från Wickert och chefen för Stockholms örlogsvarv,

icke något att invända mot det belopp, vartill densamma av Wickert beräknats.

På grund härav finge kommissionen tillstyrka bifall till förvaltningens

framställning.

Av vad jag vid anmälan av propositionen 1941:344 anförde framgår, att

viss tvekan rådde huru stor del av den av marinförvaltningen hösten 1941

anmälda kostnadsökningen var beroende på prisstegring. Då emellertid örlogsvarvets

modernisering icke utan våda för flottans krigsberedskap kunde

uppskjutas, ansåg jag mig böra med viss begränsning godtaga av marinförvaltningen

till grund för den ökade medelsanvisningen lagd beräkning. Den

av ämbetsverket nu anmälda kostnadsökningen är i sin helhet att hänföra

till prisstegring intill den 1 juli 1942. Vid sådant förhållande och da en beskärning

av det en gång fastställda moderniseringsprogrammet av krigsberedskapsskäl

lämpligen icke bör ifrågasättas, har jag intet att erinra mot att medel

i den av marinförvaltningen angivna omfattningen äskas för fullföljande

av örlogsvarvets modernisering. Anslaget bör falla utom den i propositionen

1942:210 angivna kostnadsramen.

Marinförvaltningen har anmält, att ytterligare kostnadsökning för genomförande

av varvets modernisering vore att förvänta med hänsyn till befarade

prisstegringar avseende tid efter den 1 juli 1942. I vad mån det kan bliva

nödvändigt alt av denna anledning för riksdagen framlägga ytterligare medelsäskanden

för ändamålet låter sig icke för närvarande bedöma. Jag utgår

självfallet från att marinförvaltningen vid genomförandet av moderniseringsprogrammet

söker undvika ytterligare medelsäskande.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

IfepmUments
thrftn.

att till Modernisering av Stockholms örlogsvarv å tilläggs - stat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av ........................ kronor 225,000.

[9.] 21 b. Anordnande av omklädnads- och tvättrum m. in. samt värmecentral

å Beckholmen, reservationsanslag. I sina medelsäskanden för budgetåret

1943/44 har marinförvaltningen hemställt örn anvisande av ett belopp

om 200,000 kronor för dessa ändamål.

Till stöd för sin framställning har marinförvaltningen åberopat bland annat

följande.

Vid utförandet av arbeten å fartyg, förlagda i Gustaf V:s docka, måste på

grund av bestämmelsen i gällande kollektivavtal arbetarnas omklädsel och

tidstämpling ske å vederbörandes ordinarie arbetsplats å Galärvarvet, enär

omklädnadsrum saknades å den tillfälliga arbetsplatsen å Beckholmen. Detta

förhållande medförde avsevärda förluster i arbetstid (1.5—2 lim. per man/

dag). Av denna anledning borde omklädnads- och tvättrum anordnas vid

nämnda docka och i samband härmed tidkontrollen förläggas dit, varigenom

arbetstakten vid reparationsarbetenas utförande kunde höjas och onödiga arbetstidsförluster

undvikas. För ändamålet borde en byggnad uppföras öster

örn Gustaf V :s docka, imjmmande omklädnads-, tvätt- och matrum för omkring

100 man, dels WC för dessa samt för personal från i Beckholmsdockorna

förlagda^ fartyg. Den å Beckholmen förefintliga värmeångpannanläggningen

vöre i så dåligt skick, att den måste utbytas och vöre därjämte otillräcklig

för att kunna lämna värme till fartyg i dockorna. Med anledning härav borde

en värmecentral anordnas i nybyggnaden. Kostnaderna uppskattades till

omkring 125,000 kronor för omklädnads- och tvättrum m. m. samt till omkring

75,000 kronor för värmecentralen.

19A0 års militära byggnadsutredning har i yttrande den 28 december 1942

anfört bland annat följande.

Enär arbetet vid dockorna syntes vara av tillfällig art borde förevarande

byggnadsfråga lösas på ett enklare sätt än marinförvaltningen föreslagit.

Det syntes vara tillräckligt att uppföra envånings monterbara, lämpligt placerade

baracker för dels omklädnads- och tvättrum och dels matrum. Kostnaderna

för dessa byggnader borde icke överstiga 50,000 kronor inklusive

inredning och sanitär utrustning. För nybyggnad av värmecentralen syntes

e? k°sstnad av 75,000 kronor kunna godkännas. Sammanlagda kostnaden

för ifrågavarande byggnadsarbeten skulle alltså kunna begränsas till 125,000

kronor.

Av det anförda framgår, att bristen på omklädnads-, tvätt- och matrum

vid örlogsvarvets arbetsplats å Beckholmen medför avsevärda förluster för

statsverket. Det synes mig uppenbart att en ändring härutinnan snarast måste

komma till stand. Jämväl den befintliga värmeanläggningen bör såsom försliten

ersättas. Det värmebehov, som icke kan tillgodoses med den nuvarande

anläggningen, fylles enligt inhämtad uppgift av värmebåt, vilken uppgives

draga en kostnad exklusive bränsle av 25 kronor per dag. Då anläggnings
-

s. 137 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

137

kostnaden för det nya pannrummet beräknas till 75,000 kronor, synes förslaget

om anordnande av ett sådant vara även ur ekonomisk synpunkt att förorda.

Enligt från marinförvaltningen under hand lämnad uppgift är behovet av

omklädnads-, tvätt- och matrum av permanent natur, varför det icke vore

lämpligt att tillgodose dessa behov genom provisoriska åtgärder. Jag finner

mig för egen del böra förorda medelsanvisning i enlighet med marinförvaltningens

förslag men förutsätter, att ytterligare utredning rörande möjligheterna

att utföra omklädnads-, tvätt- och matrummen å Beckholmen i anslutning

till byggnadsutredningens förslag förebringas, innan dispositionsbeslut

meddelas. Jag förutsätter likaledes att Kungl. Majit, örn den ytterligare utredningen

därtill giver anledning, skall äga besluta att allenast baracker för

dessa ändamål skola uppföras.

Med hänsyn till förslagets ekonomiska innebörd synes det icke tillrådligt

att uppskjuta medelsanvisningen till budgetåret 1943/44, varför jag förordar,

att anslag för ändamålet uppföres å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Mot de av marinförvaltningen beräknade kostnaderna i och för sig har jag

intet att erinra.

Jag hemställer sålunda — under erinran att förevarande byggnadskostnader

böra inräknas i den i propositionen 1942: 210 angivna ekonomiska ramen

för byggnadsarbeten för marinen — att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att

till Anordnande av omklädnads- och tvättrum m. m.

samt värmecentral å Beckholmen å tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av ........................ kronor 200,000.

[10.] 21 c. Sopförbränningsanläggning vid Stockholms örlogsvarv, reservationsanslag.

I skrivelse den 13 maj 1942 hemställde marinförvaltningen,

att ett belopp av 100,000 kronor måtte ställas till ämbetsverkets förfogande för

inbyggande av en sopförbränningsanläggning i Stockholms örlogsvarvs södra

värmecentral. Till stöd för framställningen anförde ämbetsverket, att synnerligen

starka tekniska och ekonomiska skäl talade för anläggningens utförande.

Härutinnan åberopades, att omkring åtta ton brännbara sopor dagligen

med bil transporterades från örlogsstationen till Huvudsta. Från snickeriverkstäderna

fallande spån användes så långt sig göra lät i befintliga värmecentraler,

men de kvantiteter spån, som ej kunde användas, försåldes mot

hämtningskostnad. I en sopförbränningsanläggning i den södra värmecentralen

skulle samtliga brännbara sopor och spån kunna utnyttjas. Det härigenom

erhållna tillskottet i bränsle syntes lågt räknat motsvara omkring

400 ton kol örn året. Dessutom skulle kostnaderna för de långa transporterna

till Huvudsta med slitage av bilparken inbesparas.

Genom beslut den 30 juni 1942 bemyndigade Kungl. Majit marinförvaltningen

att för uppförande av ifrågavarande anläggning av omliänderhavande

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

Departements
chefen.

medel disponera ett belopp av högst 100,000 kronor; varjämte Kungl. Majit

förklarade sig tillika vilja efter framställning från marinförvaltningen meddela

beslut om anvisande av för kostnadernas bestridande erforderliga medel.

I enlighet med förslag av marinförvaltningen i skrivelse den 27 augusti

1942 rörande medelsäskanden å tilläggsstat för innevarande budgetår får jag

— under erinran att detta anslagsändamål bör medräknas inom den för femårsperioden

1942/47 för marinen fastställda kostnadsramen för byggnadsarbeten

— hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Sopförbränningsanläggning vid Stockholms örlogsvarv

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43

anvisa ett reservationsanslag av .......... kronor 100,000.

Flygförvaltningens delfond.

[11.] 27 a. Täckning av utgifter för anordnande av flygfält vid SkåEdeby,

reservationsanslag. Genom brev den 7 mars 1941 bemyndigade Kungl.

Majit flygförvaltningen att under beaktande av vad i ämnet anförts i propositionen

1941: 2 dels med Stockholms stad sluta avtal i enlighet med i propositionen

angivna grunder rörande anordnande av ett flygfält å staden tillhöriga

egendomen Skå-Edeby, dels ock med anlitande av ett till bidrag till

anordnande av flygfält vid Skå-Edeby såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets

fastighetsfond, flygförvaltningens delfond därav, å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1940/41 (skrivelse 1941:57) anvisat reservationsanslag

av 870,000 kronor bestrida kronans andel i kostnaderna för flygfältets

anläggning.

I skrivelse den 4 juni 1942 anförde flygförvaltningen, att staden anmält,

att de till 1,450,000 kronor beräknade kostnaderna för flygfältets anläggande,

till vilka kostnader kronan hade att bidraga med sextio procent, med säkerhet

komme att överskridas med 150,000 kronor, samt hemställde, att ett belopp

av högst 90,000 kronor måtte ställas till flygförvaltningens förfogande för bestridande

av kronans andel i de uppkomna merkostnaderna.

Med bifall till flygförvaltningens framställning bemyndigade Kungl. Majit

genom brev den 30 juni 1942 flygförvaltningen att med anlitande av det å

förskottsstaten för försvarsväsendet under kapitalbudgeten, fonden för förlag

till statsverket, uppförda förskottsanslaget till försvarsberedskapens stärkande

i allmänhet intill ett belopp av 90,000 kronor bestrida på kronan belöpande

andel av ifrågavarande merkostnader.

Under hänvisning till vad jag under punkten 1 anfört får jag här

förorda, att för täckning av den sålunda beslutade utgiften å tilläggsstat

uppföres ett särskilt reservationsanslag såsom kapitalinvestering i

försvarsväsendets fastighetsfond, flygförvaltningens delfond. Detta anslag,

s. 139 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

139

som betingas av beslut före tillkomsten av 1942 års försvarsbeslut, bör icke

medräknas inom den i propositionen 1942: 210 angivna kostnadsramen för

flygvapnets byggnader.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Täckning av utgifter för anordnande av flygfält vid

Skå-Edeby å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43

anvisa ett reservationsanslag av............ kronor 90,000.

[12.] 27 b. Ytterligare medel för förläggning av jaktflottiljer, reservationsanslag.

I propositionen 1940 U: 1 (bilaga 9, punkten 2) äskades å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag av 3,662,000

kronor till förläggning av jaktflottiljer. Av nämnda belopp avsågos 2,974,000

kronor för ordnande — utom försåvitt angick hangarer och uppställningsplatser

— av förläggningen för Göta flygflottilj. Riksdagen anvisade det äskade

anslaget såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond, flygförvaltningens

delfond.

Sedermera anvisade riksdagen på förslag av Kungl. Maj:t i propositionen

1940 U: 38 (punkten 10) till ytterligare medel för förläggning av jaktflottiljer

såsom kapitalinvestering å nämnda tilläggsstat ett reservationsanslag av

2,375,000 kronor. Anslaget avsågs för anordnande vid Göta flygflottilj av

bland annat i berg insprängda hangarer, kostnadsberäknade till 1,900,000

kronor.

Genom beslut den 1 november 1940 bemyndigade Kungl. Majit flygförvaltningen

att med anlitande av sistnämnda anslag gå i författning om utförande

av ifrågavarande hangarer.

I särskild skrivelse den 10 december 1942 har flyg förvaltningen framhållit,

att kostnaderna för hangarerna på grund av bergets beskaffenhet visat sig

överstiga de ursprungligen beräknade med 224,000 kronor. Flygförvaltningen

har hemställt, att detta belopp måtte ställas till ämbetsverkets förfogande.

De merkostnader varom här är fråga äro av den natur, att de icke kunnat Depc^lV''l*nts''

förutses vid upprättandet av de ursprungliga kostnadsberäkningarna för c f en''

hangarerna. Då de åtgärder, som föranleda merkostnaderna, måste anses

nödvändiga, får jag tillstyrka bifall till flygförvaltningens anslagsäskande,

vilket av skäl som framgår av vad under punkten 11 anförts icke synes böra

inräknas inom förutnämnda i propositionen 1942: 210 angivna kostnadsram

för försvarets utbyggande under femårsperioden 1942/47.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ytterligare medel för förläggning av jaktflottiljer å

tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett

reservationsanslag av .................. kronor 224,000.

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

[13.] 27 c. Fritidsbyggnad vid Skaraborgs flygflottilj, reservationsanslag.

I propositionen 1941:344, punkten 9, föreslog Kungl. Majit riksdagen att till

uppförande av en fritidsbyggnad vid Skaraborgs flygflottilj såsom kapitalinvestering

i försvarsväsendets fastighetsfond, flygförvaltningens delfond, anvisa

ett reservationsanslag av 365,000 kronor. I anförande till statsrådsprotokollet

framhöll jag, att det förelåg ett starkt behov av en anläggning av

ifrågavarande slag samt att, då det icke visat sig möjligt att för ändamålet

intressera enskild företagsamhet, staten icke syntes kunna underlåta att

stödja strävandena att på ett ur flottiljens och personalens synpunkt tillfredsställande

sätt ordna denna angelägenhet. Den lämpligaste formen för statens

insats syntes mig vara, att staten tillhandahölle medel för iordningställande

av för ändamålet avsedda lokaler men att personalen själv på etl

eller annat sätt bleve ansvarig för verksamhetens bedrivande. Detta syntes

kunna ske på så sätt, att den färdigställda byggnaden utarrenderades till

flottiljens lägerkassa, som kunde driva rörelsen i egen regi eller i sin tur

utarrendera rörelsen till lämpligt företag. Jag föreslog, att byggnadsföretaget

borde omhänderhavas av statens egnahemsstyrelse, som borde vara oförhindrad

att i samråd med flygförvaltningen och målsmän för lägerkassan vidtaga

de ändringar i föreliggande byggnadsritningar, som kunde befinnas ändamålsenliga

och kunde genomföras inom ramen för de för ändamålet tillgängliga

anslagsmedlen.

Sedan riksdagen (skrivelse 1941:512) anvisat det äskade anslaget, uppdrog

Kungl. Majit genom beslut den 30 december 1941 åt egnahemsstyrelsen

att gå i författning om uppförandet av fritidsbyggnaden.

I skrivelse den 8 oktober 1942 anmälde egnahemsstyrelsen behov av ytterligare

medel för byggnadens färdigställande och anförde till stöd därför

följande.

Till grund för anslagets beräkning hade legat en kostnadskalkyl uppgående

till 365,000 kronor, vilken kalkyl med ledning av preliminära skisser upprättats

av 1940 års militära byggnadsutredning.

Företaget hade under egnahemsstyrelsens ledning nu fortskridit så långt,

att arbetsritningar färdigställts, entreprenörer antagits och vissa byggnadsarbeten

igångsatts. Det hade därvid visat sig, att byggnaden trots största möjliga

sparsamhet beträffande utrymmes- och inredningsstandard komme att

draga en något större kostnad än som från början avsetts. Sålunda syntes

de verkliga kostnaderna komma att uppgå till i runt tal 345,000 kronor för

själva byggnaden och 85,000 kronor för inredningen, vilka belopp med 45,000

respektive 20,000 kronor överstege de tidigare beräknade. Anledningen härtill

vore flerfaldig. Dels hade, som nämnts, de ursprungliga kostnadskalkylerna

upprättats med ledning av endast skisser, vilket alltid minskade beräkningarnas

tillförlitlighet, dels skilde sig det slutgiltiga byggnadsförslagets

utformning i vissa avseenden från dessa skisser, vilket blivit ofrånkomligt

med hänsyn till efter hand framkomna synpunkter, dels slutligen hade byggnads-

och inredningskostnader stigit under den tid, som förflutit sedan

byggnadsutredningens kostnadsberäkning framlades. Egnahemsstyrelsen ville

icke underlåta att i detta sammanhang nämna, att av vissa andra för bostadsbyggande

vid Såtenäs och Karlsborg till styrelsen anvisade medel avsevärda

belopp beräknas bliva återredovisade.

s. 141 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

141

Sedan under hand inhämtats, att kostnadsökningen till största delen vore

att hänföra till stegrade arbetslöner och materielpriser, bemyndigade Kungl.

Maj:t egnahemsstyrelsen genom beslut den 16 oktober 1942 att för ifrågavarande

byggnadsföretag av omhänderhavda medel förskottsvis utbetala ett

belopp av högst 65,000 kronor; och förklarade Kungl. Majit sig vilja framdeles

meddela beslut angående kostnadernas slutliga bestridande.

För bestridande av de med uppförande av ifrågavarande fritidsbyggnad

förenade merkostnaderna torde nu medel böra äskas av riksdagen i form av

ett särskilt reservationsanslag å tilläggsstat till riksstaten för löpande budgetår.

Anslaget torde icke böra inräknas i den i 1942: 210 angivna kostnadsramen

för försvarets utbyggande.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Fritidsbyggnad vid Skaraborgs flygflottilj å tillläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett

reservationsanslag av .................... kronor 65,000.

[14.] 31 a. Markförvärv m. m. för vissa ammunitionsförrådsbyggnader,

reservationsanslag. I enlighet med Kungl. Majits i propositionen 1941:344,

punkten 8, avgivna förslag anvisade riksdagen (skrivelse nr 512, punkten 8)

såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond, flygförvaltningens

delfond, till ammunitionsförrådsbyggnader å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag av 540,000 kronor. I nämnda

belopp innefattades icke, såsom framgår av det till propositionen fogade

utdraget av statsrådsprotokollet över försvarsärenden, kostnader för markförvärv

och vägarbeten. Jämte det Kungl. Majit genom beslut den 30 december

1941 bemyndigade flygförvaltningen att med anlitande av det sålunda

anvisade reservationsanslaget gå i författning om uppförande av ifrågavarande

ammunitionsförrådsbyggnader uppdrog Kungl. Majit åt flygförvaltningen

att inkomma med utredning och förslag rörande bestridande av berörda

kostnader för markförvärv och vägarbeten.

Till fullgörande av detta uppdrag har flygförvaltningen i skrivelse den 15

december 1942 inkommit med utredning i ärendet. Av en skrivelsen bifogad

sammanställning framgår, att kostnaderna för vägar och dräneringar samt

marklösen och stängsel ävensom administration uppgå till 166,400 kronor.

Flygförvaltningen har hemställt, att nämnda belopp måtte för ändamålet

ställas till ämbetsverkets förfogande.

Jag finner mig böra tillstyrka bifall till framställningen. Av det sammanlagt

erforderliga beloppet, 166,400 kronor, äro, enligt vad jag under hand inhämtat,

ett belopp av 9,400 kronor att hänföra till kostnader för markförvärv.

Medlen torde lämpligen böra anvisas å tilläggsstat till innevarande bud
-

Departements - ehefm.

Departements
chefen.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

getårs riksstat. Under erinran att dessa kostnader, vilka hänföra sig till äldre

byggnadsarbeten, icke synas vara av natur att böra inrymmas inom den i propositionen

1942: 210 angivna kostnadsramen för försvarets utbyggande, hemställer

jag, att Kungl. Maj: t måtte föreslå riksdagen

att till Markförvärv m. m. för vissa ammunitionsförrådsbgggnader

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43

anvisa ett reservationsanslag av ........ kronor 166,400.

Fonden för förlag till statsverket.

[15.] a. Anordnande av bostäder för viss personal i Karlsborg, reservationsanslag.

Till anordnande av bostäder för bland annat personalen vid ammunilionsfabriken

i Karlsborg har riksdagen tidigare anvisat medel. Det reservationsanslag

å 2,000,000 kronor som på förslag av Kungl. Maj:t i propositionen

1941:267, punkten 14, anvisades (r. skr. nr 364) under fonden för

förlag till statsverket å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42, avsågs

således skola anlitas för uppförande av — jämte 40 för Skaraborgs flygflottilj

avsedda bostadslägenheter — tillhopa 43 bostadslägenheter för

personalen vid ammunitionsfabriken. Av propositionen framgår, att försvarsväsendets

verkstadsnämnd beräknat det totala behovet av lägenheter

till 85, av vilka förenämnda 43, av egnahemsstyrelsen kostnadsberäknade

till 1,050,000 kronor, borde snarast möjligt komma till utförande. Av propositionen

framgår vidare, att bostadsbebyggelsen avsågs skola ordnas enligt

de principer, som kommit till användning vid bostadsbebyggelsen för

Skaraborgs flygflottilj vid Såtenäs (jfr propositionen 1940 U:49), d. v. s.

bostäderna skulle uppföras och förvaltas i egnahemsstyrelsens regi och respektive

befattningshavare antingen få hyra lägenheterna eller också inköpa

dem, därvid egnahemslån förutsattes i vanlig ordning skulle kunna beviljas.

Återköpsrätt skulle emellertid förbehållas kronan. I propositionen förutsattes,

att sedan bebyggelsen färdigställts och kostnaderna för densamma kunde

överblickas, frågan om den framtida finansieringen borde underställas riksdagens

prövning.

I skrivelse den 17 mars 1942 har försvarsväsendets verkstadsnämnd framhållit

behovet av ytterligare bostäder för personalen vid ammunitionsfabrikens

avdelning i Karlsborg och Karlsborgs tygstations verkstäder och i samband

härmed anfört i huvudsak följande.

En betydande bostadsbrist kvarstode fortfarande i Karlsborg. Den privata

byggnadsverksamheten hade varit ytterst obetydlig och någon lättnad

ens i det mest trängande behovet syntes icke vara att förvänta genom privat

initiativ. I första hand behövdes bostäder för tio vid ammunitionsfabriken

anställda personer, som saknade bostad. Därtill komme att en stor del av

personalen inrymts i bostäder inom det egentliga fabriksområdet. Dessa vore

i stor utsträckning olämpliga för sitt ändamål och delvis mycket gamla.

s. 143 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

143

För inom fabriksområdet för närvarande boende, vid fabriken anställd personal

erfordrades sålunda även i fredstid familjebostäder för 15 anställda.

Sammanlagt behövdes sålunda 25 bostäder. Därjämte erfordrades två bostäder

för arbetare vid tygstationen, varjämte förefunnes visst behov av 10 enkelrum

för äldre kvinnliga arbetare.

Av de sålunda erforderliga 27 bostäderna avsåges två för ingenjörer att

utföras som egnahemsstyrelsens typ III K samt övriga för arbetare som

typ II K. I dessa senare byggnader, som innehölle tre rum och kök, funnes

ett mindre rum, som kunde hyras ut åt någon ogift person. I dessa rum

kunde ovannämnda äldre kvinnliga arbetare beredas bostad.

Den nu föreslagna nybebyggelsen täckte endast det mest trängande bostadsbehovet.

En stor del av arbetarna bodde nämligen utanför Karlsborg,

ofta på ansenligt avstånd därifrån. För dem vore för närvarande omnibustransport

anordnad som emellertid beräknades upphöra vid övergång till

fredstillverkning. Då flera arbetare därvid torde komma att söka sig bostad

i Karlsborg, komme läget på hyresmarknaden därstädes att ytterligare försvåras.

Kostnaderna för uppförandet av förenämnda 27 bostäder hade i samråd

med egnahemsstyrelsen överslagsvis och med hänsyn till att befintliga vatten-

och avloppsledningar i någon mån kunde användas, beräknats till

540,000 kronor, varav 438,000 kronor för byggnader och 102,000 kronor för

vägar, vatten- och avloppsledningar, skyddsrum m. m. jämte egnahemsstyrelsens

administrationskostnader. Bebyggelsen vore avsedd att utföras i samband

med byggandet å samma område, den s. k. Norra skogen, av 24 byggnader

för Västgöta flygflottilj, vartill medel tidigare anvisats (jfr propositionen

1941:344; riksdagens skrivelse nr 512).

På grund av vad sålunda och i övrigt anförts har verkstadsnämnden hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte dels uppdraga åt egnahemsstyrelsen att närmare

utreda frågan örn fortsatt bebyggelse i anslutning till redan utförd

bebyggelse inom Norra Skogen, dels uppdraga åt styrelsen att i egen regi,

för en kostnad av högst 540,000 kronor, utföra ifrågavarande bebyggelse.

Egnahemsstyrelsen har i utlåtande den 21 maj 1942 anfört bland annat

följande.

Styrelsen, som icke kunde göra något uttalande örn bostadsbehovet, utginge

från att det uppgivna antalet bostäder måste anskaffas. Styrelsen anslöte

sig till vad verkstadsnämnden anfört rörande den privata byggnadsverksamheten

i Karlsborg, vilket innebure, att man icke med säkerhet kunde

påräkna, att det aktuella bostadsbehovet skulle för närvarande kunna utan

statens medverkan tillgodoses.

Verkstadsnämnden föresloge byggande av enfamiljshus av viss angiven

typ. Det vore uppenbart, att de föreslagna byggnadstyperna skulle bättre

än några andra kunna samordnas med det bostadsbyggnadsprogram, som

styrelsen enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 december 1941 i anslutning till

ovannämnda riksdagsskrivelse (nr 512) skulle genomföra för Västgöta flygflottiljs

räkning. Då ett dylikt samordnande av byggnadsuppgifterna syntes

erbjuda ekonomiska och organisatoriska fördelar och därjämte förutsättningar

torde finnas att med äganderätt upplåta enfamiljsbostäder, belägna i anslutning

till samhället, ansåge sig styrelsen böra förorda de av verkstadsnämnden

föreslagna byggnadstyperna. Hinder Itorde därvid icke möta att

verkställa sådana eventuella jämkningar i planlösning m. m., som av förhållandena

kunde anses påkallade.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

Sorn lämplig byggnadsplats förordade styrelsen Norra Skogen, inom vilket

område den tidigare bostadsbebyggelsen för flygflottiljen och ammunitionsfabriken

uppförts. Med hänsyn till avloppsförhållandena borde byggnaderna

förläggas i två grupper, norr och sydväst örn den tidigare bebyggelsen. Markområdet

i fråga ägdes av kronan och stöde under arméförvaltningens vård,

varför Kungl. Majit torde äga besluta om dess disponerande för här avsett

ändamål.

I fråga om de av verkstadsnämnden angivna markexploaterings- och byggnadskostnaderna,

tillhopa 540,000 kronor, vilka beräknats i samråd med egnahemsstyrelsen,

hade styrelsen intet att erinra. Beräkningarna avsåge en

bebyggelse, som kunde anslutas till befintliga väg- och ledningsnät. I beloppet

hade inräknats erforderliga administrationskostnader. Då det gällde

upplåtelsen av lägenheterna samt dessas förvaltning m. m. torde likartade

grunder kunna tillämpas som beträffande den av egnahemsstyrelsen tidigare

genomförda bebyggelsen på platsen.

Sedermera har egnahemsstyrelsen i en den 27 maj 1942 dagtecknad promemoria

framhållit, att av de 83 bostäder, som avsågos skola uppföras med

anlitande av förenämnda anslag å 2,000,000 kronor, 82 uppförts. Nämnden

har vidare meddelat, att styrelsen med utgångspunkt från kostnaderna för

färdiga arbeten och de beräknade kostnaderna för bebyggelsens och markområdets

definitiva färdigställande utarbetat en överslagsberäkning i syfte

att klargöra totalkostnaderna för nämnda företag. Härvid hade visat sig

att de av egnahemsstyrelsen ursprungligen beräknade kostnaderna avsevärt

kunnat nedgå, varigenom de totala kostnaderna för fullgörande av byggnadsprogrammet

icke syntes behöva överstiga 1,450,000 kronor, varför 550,000

kronor beräknades kunna återredovisas till statsverket. Nämnden ifrågasatte,

huruvida icke de medel, som sålunda inbesparats, kunde tagas i anspråk för

bestridande av kostnaderna för den av verkstadsnämnden nu föreslagna bebyggelsen.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att svårigheter alltjämt föreligga

att anskaffa bostäder för den vid verkstadsnämndens fabriker i Karlsborg

anställda personalen och att man icke kan förvänta, att bostadsbehovet

skall bliva tillgodosett genom privat bebyggelse. Försvarsväsendets verkstadsnämnd

har nu föreslagit, att ytterligare tillhopa 27 bostadshus av enfamiljstyp

skola uppföras utöver dem, som med anlitande av tidigare av riksdagen

anvisade medel redan uppförts för ifrågavarande personal. Under rådande

förhållanden torde icke något vara att invända mot detta förslag. Jag förordar,

att ifrågavarande bebyggelse kommer till stånd, att bostadsbebyggelsen

utföres i egnahemsstyrelsens eller annan lämplig myndighets regi samt

att bostäderna i sinom tid uthyras eller överlåtas under förbehåll av återköpsrätt

för kronan.

Enligt vad jag inhämtat föreligger möjlighet att såsom tomtmark taga i

anspråk vissa kronan tillhöriga, av lantförsvaret disponerade områden, i vilket

fall dock viss ersättning från förevarande anslag bör utgå till innehavaren

av garnisonspastorsbostället i Karlsborg. Jag förutsätter att, därest denna

lösning väljes, liksom vid tidigare ianspråktagande av mark inom området

s. 145 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

145

för bebyggelse, största möjliga hänsyn tages till arméns intressen. Jag är

emellertid icke nu beredd att taga slutlig ställning till frågan örn lämpligaste

platsen för den nya bebyggelsen, enär det även ifrågasatts alt för ändamålet

taga i anspråk visst under flygvapnets förvaltning stående område,

och denna fråga är under utredning.

De föreliggande kostnadsberäkningarna torde kunna godtagas. Jag beräknar

alltså kostnaderna till sammanlagt 540,000 kronor. Egnahemsstyrelsen

har ifrågasatt att för ändamålet skulle tagas i anspråk besparing, som förväntas

uppkomma å för liknande bebyggelse tidigare anvisade medel. Jag

är av den uppfattningen, att ett särskilt anslag bör för ifrågavarande bebyggelse

äskas av riksdagen. Anslaget synes böra anvisas under fonden för förlag

till statsverket. Frågan om den framtida finansieringen bör lämpligen

upptagas till bedömande i samband med motsvarande spörsmål beträffande

tidigare beslutad bebyggelse för liknande ändamål.

I likhet med vad hittills skett torde av det nu äskade anslaget böra bestridas

jämväl kostnader i samband med själva byggnadsverksamheten och

förberedelserna därtill.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av bostäder för viss personal i Karlsborg

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa

ett reservationsanslag av ................ kronor 540,000.

[16.] b. Viss förrådshållning av byggnadsmateriel, reservationsanslag. I

skrivelse den 8 oktober 1942 har armé förvaltningens fortifikationsstgrclse

hemställt, att Kungl. Majit måtte ställa ett förskottsanslag av 5,000,000 kronor

till styrelsens förfogande för beredande av möjlighet för styrelsen att förrådshålla

viss byggnadsmateriel, avsedd för arbeten, som bedreves eller komme

att bedrivas av styrelsen. I anslutning därtill har styrelsen anfört bland

annat följande.

Uppköp av materiel, verktyg m. m„ som borde av styrelsen centralt anskaffas

för byggnadsarbeten, måste med hänsyn till rådande exceptionella förhållanden

ske så tidigt som möjligt och sålunda utan att Kungl. Majits beslut

beträffande varje särskilt arbete kunde avvaktas.

Ifrågavarande materiel vore ej heller av sådan art, att den vore bunden till

visst byggnadsobjekt utan kunde utnyttjas även för andra arbeten. Skulle

sålunda av olika orsaker vissa arbeten icke komma till stånd, hade detta

bland annat på grund av arbetenas stora omfattning icke någon nämnvärd

inverkan på uppköpen eller förrådshållningen. I anslutning härtill hade styrelsens

byggnadskontors upphandlingssektion igångsatt förrådsupphandling

med anlitande av vissa fortifikationsstyrelsen anvisade medel. Denna upphandling

omslöte materiel för omkring 700,000 kronor.

De arbeten, som bedrivits av fortifikationsstyrelsens byggnadschef i övre

Norrland bomme inom den närmaste tiden att avvecklas. Avsikten vore att i

samband därmed överföra till byggnadskontoret den byggnads- och uppbördsmateriel,

som ej förbrukats för nämnda arbeten. Norrlandsarbetena skulle

Bihang till riksdagens protokoll 1 sami. Nr 2.

10

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kiinc/L Maj:ts proposition nr 2.

därvid gottskrivas beräknade värdet av denna materiel. För detta ändamål

erfordrades ett belopp av omkring 1,600,000 kronor.

Styrelsen förutsatte, att för förrådshållning ytterligare materiel kunde erfordras

till ett värde av omkring 2,700,000 kronor. Förrådshållningen skulle

sålunda sammanlagt omsluta en summa av 5,000,000 kronor.

Ifrågavarande förrådshållning föranledde icke några kostnader utöver de

anslag, som i vederbörlig ordning ställdes till styrelsens förfogande. Varje arbete,

som komme till utförande under byggnadskontoréts ledning, påfördes

nämligen värdet av den materiel, som levererades genom upphandlingssektionen

eller från förråden.

I yttrande i ärendet den 28 oktober 1942 har statens industrikommission

anfört i huvudsak följande.

Kommissionen delade fortifikationsstyrelsens uppfattning beträffande önskvärdheten

av att styrelsen bereddes möjlighet att upplägga ett förråd av vissa

byggnadsförnödenheter. Ett snabbt genomförande av de åt styrelsen anförtrodda

byggnadsföretagen komme härigenom att underlättas, varjämte riskerna

för att företagen på grund av materielbrist icke skulle kunna fullföljas

bleve i viss utsträckning eliminerade. Med hänsyn härtill ville kommissionen

tillstyrka att visst anslag för ändamålet ställdes till styrelsens förfogande.

Tillgången på vissa byggnadsförnödenheter vore emellertid så knapp, att

kommissionen genom direkta eller indirekta åtgärder sett sig nödsakad att

åvägabringa en fördelning av desamma i syfte att säkerställa tillgången till

dessa förnödenheter för sådana ändamål, som ur försörjningssynpunkt tedde

sig särskilt viktiga. Vissa av förnödenheterna kunde likväl alltjämt upphandlas

i öppna marknaden. Tillgången på förnödenheterna vore emellertid så

begränsad, att någon nyuppläggning av lager av desamma i större skala icke

kunde tillåtas. Det vore att befara, att den allmänna försörjningen med dessa

förnödenheter skulle avsevärt försvåras, därest styrelsen genom ett rikligt

anslag bereddes tillfälle att företaga en upphandling av ovannämnda förnödenheter

i större omfattning.

Beträffande andra byggnadsförnödenheter åter gjorde sig de ovan framförda

betänkligheterna icke gällande. En av styrelsen gemensamt med marinförvaltningens

fortifikationsavdelning och flygförvaltningens byggnadsavdelning

företagen upphandling för lagring av dylika halvfabrikat måste sägas

vara synnerligen lämplig.

På grund av de ovan påtalade risker för allvarliga olägenheter inom den

allmänna försörjningen med byggnadsförnödenheter, som en större upphandling

kunde medföra, ansåge sig kommissionen icke kunna tillstyrka, att styrelsen

beviljades anslaget, med mindre beviljandet skedde under de uttryckliga

förutsättningarna, att styrelsen ålades att uppgöra en detaljerad anskaffningsplan,

vilken skulle ligga till grund för anslagets disponerande, och att

denna anskaffningsplan finge bringas till utförande allenast i den utsträckning

kommissionen medgåve.

Kommissionen tillstyrkte, att under ovan angivna förutsättningar ett belopp

av 5,600,000 kronor ställdes till styrelsens förfogande för förrådsupphandling

av byggnadsförnödenheter.

Riksrcikenskapsverket har i yttrande den 10 november 1942 anfört i huvudsak

följande:

Kostnaden för anskaffning och förvaring av inköpt byggnadsmaleriel borde

alltid drabba det eller de byggnadsföretag, för vilket eller vilka materielen

använts. I analogi härmed borde — såsom fortifikationsstyrelsen även förut
-

s. 147 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

147

satt — materiel, som inköpts för visst byggnadsföretag men ej förbrukats,

gottskrivas detta företag under förutsättning att den kunde komma till användning

för annat byggnadsföretag. Den begärda anvisningen avsåge en interimistisk

och av rådande förhållanden betingad redovisning å ett särskilt

förrådskonto av materiel, som redan inköpts eller som avsåges skola inköpas,

och borde alltså, om den beviljades, närmast betraktas som en tillfällig förlagskredit.

Det anvisade beloppet borde alltså återbetalas i den mån den inköpta

materielen komme till användning.

Riksräkenskapsverket finge därför, om framställningen beviljades, förorda,

att anslaget i fråga anvisades att utgå från fonden för förlag till statsverket

samt att därvid föreskreves, att den anskaffade materielen i den mån den förbrukades

belastades vederbörande byggnadsföretag, varvid motsvarande

belopp skulle återbetalas till riksgäldskontoret och gottskrivas fonden för

förlag till statsverket. 1 avvaktan på att anslag för ändamålet kunde uppföras

å tilläggsstat syntes beloppet kunna ställas till förfogande från förskottsstaten.

Sedan i ärendet under hand inhämtats, att särskild medelsanvisning för

den ifrågasatta förrådshållningen icke omedelbart erfordrades, har Kungl.

Majit genom beslut den 20 november 1942 funnit hinder icke möta för fortifikationsstyrelsen

att med ianspråktagande av till styrelsens förfogande stående,

för byggnadsföretag avsedda medel förrådshålla under styrelsens förvaltning

varande eller för ändamålet anskaffad byggnadsmateriel till ett värde

av högst 5,000,000 kronor.

I samband med beslutet har Kungl. Majit föreskrivit att materielanskaffningen

skulle genomföras i enlighet med plan, som med beaktande av de i

industrikommissionens utlåtande anförda synpunkterna skulle upprättas av

fortifikationsstyrelsen i samråd med kommissionen, att anskaffning av materiel

enligt planen finge ske allenast om och i den mån kommissionen det medgåve,

att den förrådshållna materielen skulle redovisas å särskilt, provisoriskt

upplagt förrådskonto samt att kostnaderna för densamma skulle slutligt

täckas från de för byggnadsföretagens utförande avsedda anslagen.

Kungl. Majit har vidare anbefallt riksräkenskapsverket att meddela de särskilda

bestämmelser rörande förrådskontots uppläggning och rörande kostnadernas

slutliga gäldande, som kunde befinnas erforderliga.

I och för sig har det synts lämpligt att fortifikationsstyrelsen beredes mö j-Departement#- lighet att hålla materiel i förråd. Härigenom synas nu bedrivna och planerade chefenbyggnadsföretag

kunna tillförsäkras en jämn och snabb tillförsel och

samtidiga beställningar av större mängder standardiserade byggnadselement

såsom fönster och dörrar böra kunna föranleda besparingar. Med de förbehåll,

varmed Kungl. Majlis förutherörda medgivande i ämnet kringgärdats,

synas några icke önskvärda konsekvenser av denna anordning ej behöva

uppslå. Förrådsinköpen innebära såtillvida icke några nya utgifter som kostnaderna

för den förrådshållna materielen i sinom tid skola bestridas med

anslag, som anvisas för de olika byggnadsföretagen. Nu tillämpade ordning,

enligt vilken fortifikationsstyrelsen bestrider kostnaderna för förrådshållningen

med under händer varande medel, måste emellertid betraktas såsom ett

provisorium. Den av riksräkenskapsverket föreslagna utvägen att för ända
-

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

målet anlita ett å förlagsfonden anvisat reservationsanslag synes lämplig. Jag

förordar därför, att å tilläggsstat för budgetåret 1942/43 äskas ett dylikt

anslag å 5,000,000 kronor.

Kungl. Maj:t torde böra äga att i sinom tid meddela erforderliga bestämmelser

angående anslagets användning och dess återbetalning till fonden.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Viss förråds hållning av byggnadsmaterial å tilläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av ........................ kronor 5,000,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet!

Anders Broberg.

s. 149 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

149

Bilaga 14.

Kapitalinvesteringar.

Socialdepartementet.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari

1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anmäler härefter under

socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvestering

å tilläggsstat till riksdagen för budgetåret 1942/43 samt anför därvid

följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] 4 a. Anordnande av vissa harackläger, reservationsanslag. För anordnande

av vissa barackläger torde å tilläggsstat till riksstaten för innevarande

budgetår böra äskas ett reservationsanslag av 4,700,000 kronor. Med

hänsyn till ärendets karaktär synes det icke lämpligt att i statsrådsprotokollet

intaga en redogörelse för den närmare innebörden av detsamma. En fullständig

redogörelse torde få lämnas vederbörande riksdagsutskott.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Anordnande av vissa barackläger å tilläggsstat till

riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsananslag

av ............................ kronor 4,700,000.

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Statens utlåningsfonder.

[2.] 2, Statens bosättningslånefond, reservationsanslag. Åberopande vad

jag förut denna dag i statsverkspropositionen under kapitalinvesteringar, socialdepartementet,

punkt 3, anfört rörande medelsbehovet under löpande budgetår

för statens bosättningslånefond, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Statens bosättningslånefond å tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av .................................. kronor 3,000,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

f..- instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sten-Eric Heinrici.

s. 151 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

151

Bilaga 15.

Kapitalinvesteringar.

Kommuni kati onsdepartem,entet.

Utdrag av protokollet över kommunikationsårenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 4 januari 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler

härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden

angående kapitalinvesteringar å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1942/43 samt anför därvid följande.

Statens affärsverksfonder.

B. Telegrafverket.

[1.] 7 a. Komplettering av operativa trådsignalförbindelser, reservationsanslag.

Genom beslut den 27 februari 1942 uppdrog Kungl. Maj:t, efter föredragning

av chefen för försvarsdepartementet, åt telegrafstyrelsen att enligt

överbefälhavarens över rikets försvarskrafter bestämmande låta utföra vissa

arbeten för komplettering av operativa trådsignalförbindelser till en sammanlagd

kostnad av högst 1,200,000 kronor, att bestridas från det å förskottsstalen

för försvarsväsendet för budgetåret 1941/42 under kapitalbudgeten,

fonden för förlag till statsverket, uppförda förskotlsanslaget till Kommunikationsverken

(VII a). I samband därmed anbefallde Kungl. Maj:t överbefälhavaren

att efter samråd med telegrafstyrelsen avgiva yttrande och förslag i

vad mån kostnaderna för ifrågavarande arbeten borde slutligt gäldas av medel

anvisade för försvarsväsendet.

I anledning därav hemställde tjänstförrättande ställföreträdaren för chefen

för försvarsstaben i skrivelse den 19 maj 1942, att ett belopp av 1,054,000

kronor måne gäldas av för försvarsväsendet anvisade medel.

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

Departements
chefen.

Genom brev den 30 juni 1942 förklarade Kungl. Hajd, att kostnaderna

för förenämnda arbeten skulle tills vidare i sin helhet påföras det å förskottsstaten

för försvarsväsendet för budgetåret 1942/43 under kapitalbudgeten,

fonden för förlag till statsverket, uppförda förskottsanslaget till kommunikationsverken.

Tillika förklarade sig Kungl. Maj :t vilja sedermera meddela beslut

angående reglering av dessa kostnader.

För täckning av ifrågavarande medelsanvisning torde ett anslag å 1,200,000

kronor böra äskas å tilläggsstat. De avsedda anläggningarna — för vilka

kostnaderna, såsom av det anförda framgår, påförts det för kommunikationsverken

upptagna förskottsanslaget under kapitalbudgeten — äro av den

natur, att deras värde i sin helhet bör upptagas å telegrafverkets kapitalfond.

Spörsmålet om avskrivning av den del av ifrågavarande anläggningar, som

betingas av försvarsväsendets behov, torde få anmälas i samband med att

medel äskas för avskrivning av kapitalinvesteringar å tilläggsstaten.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Komplettering av operativa trddsignalförbindelser

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett

reservationsanslag av.................. kronor 1,200,000.

C. Statens järnvägar.

[2.] 7 a. Lokaler för vissa mobiliseringsförråd, reservationsanslag. Med

bifall till Kungl. Majits i proposition nr 83 till 1942 års riksdag framlagda

förslag anvisade riksdagen till anskaffning av viss godsvagnsutrustning å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 å kapitalbudgeten för statens

järnvägar ett reservationsanslag av 400,000 kronor.

1 skrivelse den 15 maj 1942 hemställde järnvägsstyrelsen, att en till 100,000

kronor beräknad besparing å förenämnda anslag måtte få disponeras till

uppförande av mobiliseringsförrådslokaler för trupptransporteffekter.

Med anledning härav bemyndigade Kungl. Majit genom beslut den 30 juni

1942 järnvägsstyrelsen att för en kostnad av högst 100,000 kronor låta uppföra

de i framställningen avsedda mobiliseringsförrådslokalerna för trupptransporteffekter.

Tillika hemställde Kungl. Majit till fullmäktige i riksgäldskontoret att till

järnvägsstyrelsen på rekvisition utbetala nämnda belopp av det å förskottsstaten

för försvarsväsendet för budgetåret 1942/43 under kapitalbudgeten,

fonden för förlag till statsverket, uppförda anslaget till kommunikationsverken.

På grund av ärendets natur torde någon närmare redogörelse för detsamma

icke böra lämnas till statsrådsprotokollet, utan handlingarna torde få överlämnas

till riksdagens vederbörande utskott.

I enlighet med principerna för förskottsstatens reglering bör anslag äskas

å tilläggsstat för att täcka det sålunda anvisade beloppet.

s. 153 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

153

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Lokaler för vissa mobiliseringsförråd å tilläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av..............................kronor 100,000.

D. Statens vattenfallsverk.

[3.] 1. Ny kraftstation i Trollhättan, reservationsanslag. För byggande

av en ny kraftstation vid Hojums varp i Trollhättan har riksdagen för budgetåren

1938/39—1942/43 anvisat anslag å respektive 1,000,000 kronor,

4,000,000 kronor, 6,500,000 kronor, 5,000,000 kronor och 2,400,000 kronor,

eller tillhopa 18,900,000 kronor.

Kraftstationen är avsedd att utnyttja den ökade vattenmängd, som genom

Vänerns reglering kan uttagas vid Trollhättan. Enligt ett av vattenfallsstyrelsen

utarbetat förslag, närmare återgivet i propositionen nr 48 till 1938 års

riksdag, skulle anläggningen till en början utrustas med två maskinaggregat,

vartdera för en vattenförbrukning av omkring 135 kubikmeter i sekunden.

I skrivelse den 24 september 1942 har vattenfallsstyrelsen meddelat, att det

första maskinaggregatet tagits i drift vid årsskiftet 1941/42 och att det andra

beräknades bliva driftfärdigt i oktober 1942. Därefter återstode endast

smärre kompletteringar och inredningsarbeten.

Styrelsen anför vidare, att styrelsen i sin skrivelse den 21 augusti 1941 med

anslagsäskanden för innevarande budgetår angivit, att kostnaden exklusive

försvarsåtgärder enligt beräkning i maj 1941 skulle utgöra 18,620,000 kronor.

På grund av sannolika kostnadshöjningar hade byggnadssumman emellertid

beräknats komma att ökas till 18.900,000 kronor. Det hade nu visat

sig, att fördyringens inverkan uppskattats alldeles för lågt. De arbeten, som

återstått att utföra i maj 1941 och som då ansetts kunna utföras för en kostnad

av 8,000,000 kronor, finge numera beräknas draga en kostnad av ytterligare

800,000 kronor. Därjämte hade såväl sprängnings- som jordschaktnings-

och betongarbeten på olika håll fått större omfattning än man förutsett

vid beräkningen i maj 1941, varigenom kostnaden ökats med 700,000

kronor.

Styrelsen hemställer om anvisande av (800,000 + 700,000) 1,500,000 kronor

å tilläggsstat för budgetåret 1942/43.

De av vattenfallsstyrelsen nu begärda ytterligare medlen till den nya kraftstationen

vid Hojums varp i Trollhättan avse att täcka utgifter, som föranletts

dels av prisstegringar och dels av att vissa arbeten måst erhålla större

omfattning än vad ursprungligen förutsetts. De erforderliga medlen torde

böra anvisas för nu löpande budgetår. Vad angår kostnaderna för de i samband

med kraftstationsanläggningen vidtagna försvarsanordningarna må

nämnas, att dessa kostnader enligt Kungl. Majits och riksdagens bemyndi
-

Departements
chefen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

15 i

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

gande täckts genom disposition av till vattenfallsstyrelsens förfogande stående

likvida medel, som uppkommit genom avsättning till statens vattenfallsverks

förnyelsefond.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ny kraftstation i Trollhättan å tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av .................................. kronor 1,500,000.

[4.] 2. Kraftstation vid Torpshammar, reservationsanslag. Under åberopande

av vad jag tidigare i dag anfört vid anmälan av vattenfallsstyrelsens

anslagsäskanden för budgetåret 1943/44 (kapitalbudgeten: bil. 4, punkten 40)

hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kraftstation vid Torpshammar å tillägggsstat till

riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av ..............................kronor 1,500,000.

[5.] 5. Reglering av Holmsjön och Leringen i Ljungans vattensystem,

reservationsanslag. Under hänvisning till vad jag tidigare i dag anfört vid

anmälan av vattenfallsstyrelsens anslagsäskanden för budgetåret 1943/44

(kapitalbudgeten: bil. 4, punkten 43) hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Reglering av Fiol ms jon och Leringen i Ljungans vattensystem

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43

anvisa ett reservationsanslag av..........kronor 1,000,000.

[6.] 9. Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten

vid statens kraftverk, reservationsanslag. Under åberopande av vad jag tidigare

i dag anfört vid anmälan av vattenfallsstyrelsens anslagsäskanden för

budgetåret 1943/44 (kapitalbudgeten: bil. 4, punkten 47) hemställer jag, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande

arbeten vid statens kraftverk å tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av ........................ kronor 3,000,000.

[7.] 11. Förvärv för statens vattenfailsverks räkning av fastigheten nr 8

och 10 i kvarteret Björnen i Stockholm, reservationsanslag. I skrivelse den

5 november 1942 har vattenfallsstyrelsen hemställt om anvisande av medel

för förvärv av fastigheten nr 8 och 10 i kvarteret Björnen i Stockholm.

s. 155 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

155

Styrelsen erinrar till en början, att för styrelsens räkning under de

senaste 25 åren successivt förvärvats fastigheterna nr 1, 11, 3 och 9, 4

samt 5, 6 och 7 i kvarteret Björnen. Arealen av dessa fastigheter utgör

4,916 m2, vilket motsvarar 87.7 % av kvarterets totala area. Fastigheten nr 8

och 10, som är belägen i kvarterets sydöstra hörn vid Drottninggatan och

Karduansmakaregatan och å vilken två till ett huskomplex sammanslagna

byggnader äro uppförda, har emellertid hittills varit i privat ägo. Fastigheten

omfattar 688 m2 och utgör 12.3 °/o av kvarterets yta.

I fråga om styrelsens fastigheter i kvarteret Björnen och det sätt, varpa de

befintliga utrymmena nu disponeras, anför styrelsen:

Styrelsen beräknar att vid årsskiftet 1942/43 för eget bruk hava tagit i

anspråk samtliga lokaler inom sina fastigheter med undantag av vissa affärslokaler

vid Drottninggatan och Herkulesgatan samt några få reservrum. Den

sammanlagda bruttoarealen utgör exklusive källare och vindskontor:

M2

för uthyrda lokaler .............. 1,145

för egna lokaler ............... .. . 10,877

Summa 12,022

Utvecklingen av styrelsens egna lokalbehov sedan 1930 framgår av följande

data, som avse förhållandena i slutet av varje särskilt år:

Bni!tonrén) av

År egna lokaler

M2

1928 4,810

1933 ............................ 5,010

1938 ............................ 7,730

1942 10,877

Den stora expansionen får ses mot bakgrunden av att byggnadsverksamheten

inom vattenfallsverket ökats till fyra gånger den tidigare omfattningen,

att kraftproduktionen från 1930 til! 1945 kommer att tredubblas samt att

styrelsen måst påtaga sig en hel del nya arbetsuppgifter dels för försvarets

räkning dels för rikshushållningen med kraften. Vid fortsatt krig kommer

därjämte materialanskaffning för nybyggnad och ransonering av kraftleveranserna

att öka arbetsmängden.

Det har varit till ovärderligt gagn, att styrelsen genom tidiga fastighetsförvärv

sörjt för erforderliga lokaler inom ett sammanhängande byggnadskomplex.

Kostnaden för de statliga fastigheterna i kvarteret Björnen är bokförd till

3 691 000 kronor, vilket belopp i betraktande av komplexets storlek är mycket

måttligt. Örn det bokförda värdet fördelas på fastighetsarealen, kommer man

till omkring 751 kronor pr m2, och fördelat på bruttorumsarealen motsvarar

nämnda värde omkring 307 kronor pr m2.

Rumsarean är fördelad

a) på moderna lokaler med................................... 15.2 °/°

b) på de äldre Rudbeckska byggnaderna, som skola bibehållas i

oförändrat skick, med .................................... 19 6 Jo

c) på gamla byggnader utan särskilt kulturellt värde med........ 65.2 /o.

opaginerad Kontrollera mot PDF

15S

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Samtliga byggnader äro nu i gott tillstånd och utan egentlig olägenhet användbara

för nuvarande ändamål, ehuru det delvis saknas fullgoda ritsalar,

varjämte rummen på en del håll äro mindre lämpligt utformade för kontorsändamål.

Enligt den nya stadsplan, som nu utarbetas, komma både Karduansmakaregatan

och Herkulesgatan att förvandlas till breda huvudgator. De under

c) i tabellen angivna husen, som en gång framdeles böra ombyggas, kunna

därvid uppföras till väsentligt ökad höjd, varigenom ernås ett stort lokaltillskott,

som kan bli både behövligt och värdefullt för styrelsen. Vattenfallsstyrelsen

bereder sig på en sådan ombyggnad genom avsättningar till en förnyelsefond

för kvarteret Björnen. Fonden uppgår för närvarande till c:a

627,000 kronor. Någon ombyggnad kan emellertid icke lämpligen ske, förrän

utvidgningen av gatorna verkställts, och denna kan vad Herkulesgatan

beträffar dröja länge. Med hänsyn till byggnadernas goda skick förefaller

det ävenledes mindre önskvärt att snart riva någon del av byggnadskomplexet.

Vattenfallsstyrelsen upplyser härefter, att styrelsen nu erbjudits köpa den

återstående fastigheten nr 8 och 10 i kvarteret Björnen för 1,250,000 kronor.

Fördelat på tomtarean bleve beloppet cirka 1,817 kronor pr m2 och fördelat

på bruttorumsarean — exklusive källare, delvis i två våningar, och vind —

cirka 563 kronor pr m2. Fastigheten vore taxerad till 1,030,000 kronor. Den

hade ombyggts och grundligt moderniserats år 1921. Lokalerna användes

nu, med undantag av 4 rum, för affärs- och kontorsändamål. Huset vore försett

med värmeledning men icke med varmvatten. Det vore i gott skick och

icke i behov av ombyggnad eller någon omfattande reparation. Ett hyresavtal

med Apoteket Morlanen löpte till den 1 oktober 1946. Avtalet gällde

en stor del av bottenvåningen och särskilt inredda källarlokaler för ett totalt

hyresbelopp av 22,500 kronor. Av kontorsrummen vore 3 uthyrda till den

1 oktober 1949 och 6 till den 1 oktober 1944. övriga avtal vore vanliga ettårskontrakt.

Ur flera synpunkter vore ett statligt förvärv önskvärt, framhåller vattenfallsstyrelsen

vidare. Fortsatte kriget länge, vore det möjligt, att styrelsens

tillgång på lokaler bleve otillräcklig. Det vore en fördel, om styrelsen då

kunde få lokaler i den återstående fastigheten i kvarteret, och detta skulle

i någon mån underlättas genom att fastigheten förvärvades av staten, även om

det med hänsyn till hyreslagen finge förutsättas, att godvilliga uppgörelser

med hyresgästerna måste träffas i första hand. Vissa av dessa hyresgäster

hade emellertid icke samma intresse som vattenfallsstyrelsen av att disponera

rum just i denna fastighet.

Genomförandet av det i det föregående omnämnda stadsplaneförslaget

komme enligt styrelsen att medföra ombyggnad inom kvarteret Björnen.

Då vore det fördelaktigt för staten att förfoga över fastigheterna. Styrelsen

anför härom vidare:

När utvidgningen av Karduansmakaregatan väster om Drottninggatan

skall genomföras, vilket sannolikt kommer att ske örn 15 å 20 år, måste en

del av fastigheten nr 8 och 10 i kvarteret Björnen tagas i anspråk för gäsmark,

och den nuvarande bebyggelsen på fastigheten måste till sist rivas,

s. 157 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

157

även om man kanske som etl förberedande stadium kan omändra hörnpartiet

av byggnaden. I slutstadiet kommer sannolikt minst 28 och högst

57 procent av fastigheten att användas för gatubehovet. Resten bör sammanslås

med fastigheterna nr 4—7 av kvarteret Björnen till en ny större fastighet,

som får fasader åt såväl Herkules- och Drottning- som Kardunnsmakaregatorna

och som kommer att omfatta hela kvarteret Björnen öster om

den Rudbeckska fastigheten, d. v. s. c:a 35 procent av kvarteret och den

värdefullaste delen därav.

Enligt den diskussion, som förts med stadsplanekontoret, är det möjligt

och torde också i en framtid vara lämpligt, att den nya stora fastigheten disponeras

så. att man dels bibehåller ett gatuhus vid Drottninggatan nied samma

dimensioner som det nuvarande, dels uppför ett betydande höghus på

den inre delen av tomten och dels överbygger resten av tomten till lag höjd.

Genom höghuset skulle lokaltillgångarna inom kvarteret Björnen ökas i

mycket hög grad, vilket är till stor fördel för styrelsen. I den mån ytterligare

lokaler erhållas, synes det vara till gagn för statsförvaltningen i övrigt, som

har stort behov av centralt belägna lokaler.

Det bör, såvitt man nu kan se, bli möjligt att ordna den nya bebyggelsen

successivt, så att man, när en gång byggnaderna på fastigheten nr 8 och 10

rivas, kan på dem uppföra en nybyggnad, som utgör en mindre etapp i den

slutliga större bebyggelsen.

Örn såsom avsetts fastigheten nr 8 och 10 komme att i slutstadiet tagas

i anspråk dels av vattenfallsstyrelsen och dels av staden som gatumark, kunde

det, fortsätter styrelsen, möjligen emot ett statligt köp invändas, att staden,

som i sinom tid komme att kräva rivning av byggnaderna, borde vara

den primära köparen, som sedan överlämnade den resterande delen av tomten

till vattenfallsstyrelsen, eller att staden och vattenfallsstyrelsen borde

gemensamt göra köpet och redan nu bestämma, hur uppdelningen skulle

ske. Staden vore emellertid icke beredd att medverka till någon av nämnda

lösningar, beroende på den ovisshet, som tills vidare rådde beträffande den

framtida stadsplanen. Dessutom saknade staden tills vidare egen användning

för fastigheten, medan vattenfallsstyrelsen hade intresse av att utnyttja

den även före gaturegleringen.

Fastigheten hade, anför vattenfallsstyrelsen vidare, för fyra år sedan varit

till salu. Styrelsen hade vid den tidpunkten underlåtit att föreslå inköp av

densamma bland annat därför att styrelsen icke ansett sig då ha något nära

liggande behov av lokalerna. Fastigheten hade år 1939 förvärvats av en

privat köpare för ett belopp av 1,060,000 kronor. När priset nu sattes högre,

berodde det i någon mån på vidtagna förbättringar men i huvudsak

på att fastighetsvärdena vore i stigande. Väntade man med inköp ytterligare

10 å 15 år, så vore det möjligt, att priset ytterligare höjdes. Köptes fastigheten

nu, kunde däremot med hyresinkomsterna åstadkommas en successiv

nedskrivning av värdet. Att styrelsen nu förordade ett förvärv av fastigheten

berodde till stor del därpå, att det ur ren affärssynpunkt syntes lönande att

köpa densamma (rols ökningen av köpesumman efter 1939 och trots att

taxeringsvärdet läge 220,000 kronor lägre än köpesumman.

Vattenfallsstyrelsen meddelar följande ekonomiska kalkyler beträffande

fastigheten:

opaginerad Kontrollera mot PDF

153

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Årsinkomsterna från fastigheten enligt nu utgående hyror, med en utdelning

å 750 kronor från Stockholms stads brandförsäkringskontor inberäknade,

äro för närvarande 90,420 kronor och motsvara sålunda 7.23 % på köpeskillingen.

De årliga utgifter, som falla på husägaren —■ inklusive ökade värmekostnader

— som icke täckas genom höjda hyror, beräknas uppgå till 25,000

kronor. För förräntning och avskrivningar återstå alltså 65,420 kronor, motsvarande

5.2 °/o på köpeskillingen. Hyrorna äro skäliga, och det finns ingen

anledning tro, att det erbjuder någon svårighet att åstadkomma en fortsatt

uthyrning med minst lika gott resultat som det nuvarande.

Örn vattenfallsstyrelsen fortsätter med uthyrning av fastigheten och därvid

för varje år använder vinsten, sedan ränta å köpesumman efter 3.5 %

fråndragits, till förnyelsefondsavsätlning, erhålles vid 3.5 % räntefot en förnyelsefond

av c:a 432,800 kronor efter 15 år och c:a 634,300 kronor efter

20 år. motsvarande respektive 34.6 och 50.8 % av köpeskillingen.

I den mån vattenfallsstyrelsen med samma hyra använder lokalerna för

eget behov, så blir naturligtvis resultatet enahanda. Styrelsen har icke möjligheter

att i närheten av sina stamlokaler få andra lämpliga lokaler till

lägre hyror än dem, som tillämpas i den för inköp föreslagna fastigheten.

När rivning av byggnaderna på fastigheten n:r 8 och 10 en gång erfordras

för galureglering, blir staden visserligen skyldig att hålla vattenfallsstyrelsen

skadeslös för slopandet av byggnaderna och för den tomtmark, som tages

i anspråk för gatan; det är ur den synpunkten icke alltför viktigt, örn rivningen

sker om t. ex. 15 eller 20 år. Styrelsen får emellertid i sin ordning,

när ny bebyggelse sker på den återstående delen av fastigheten nr 8 och 10

samt bredvidliggande fastigheter nr 4—7, vidkännas andel i stadens nvssnämnda

skadestånd, i den mån vattenfallsstyrelsen genom ökad hushöjd drager

fördel av den större gatubredden.

Vattenfallsstyrelsen har med den nuvarande ägaren, fastighetsföreningen

Progressiv u. p. a., avslutat ett vid styrelsens förevarande skrivelse fogat preliminärt

kontrakt om inköp av ifrågavarande fastighet.

Vattenfallsstyrelsen hemställer med åberopande av det anförda, att fastigheten

måtte förvärvas på de i köpeavtalet angivna villkoren. Styrelsen förordar,

att köpet måtte ske med anlitande av medel ur statens vattenfallsverks

förnyelsefond.

Byggnadsstyrelsen har den 12 november 1942 avgivit utlåtande i ärendet.

Styrelsen har därvid anfört:

Ifrågavarande fastighet hembjudes nu till inköp för 1,250,000 kronor.

Fastighetens årliga avkastning utgör 90,420 kronor, varav 750 kronor utgöra

utdelning från brandkontoret. Av avkastningen erhålles en förräntning å

den föreslagna köpeskillingen med 7.23 %>. För det årliga underhållet jämte

övriga omkostnader bör enligt byggnadsstyrelsens uppskattning beräknas

omkring 29,000 kronor. Då emellertid stadsplaneändring berörande fastigheten

förutses, bör byggnadsvärdet, som kan uppskattas till omkring 560,000

kronor, avskrivas på tämligen kort tid, och härför böra beräknas 15,000 kronor

årligen. Totala årskostnaden bör alltså beräknas till omkring 44 000

kronor och nettoavkastningen till omkring 46,000 kronor, som alltså skulle

lämna en förräntning av köpeskillingen med icke fullt 3 7 °/o.

Det för fastigheten begärda priset synes byggnadsstyrelsen tämligen högt

utan att dock kunna sägas vara oskäligt. I betraktande härav synes styrelsen

för frågans bedömande vara avgörande, att hela kvarteret Björnen genom

fastighetens förvärvande skulle komma i statsverkets ägo. Fördelen

s. 159 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

159

härav synes vara så påtaglig, att styrelsen för sin del icke hyser någon tvekan

att tillstyrka bifall till vattenfallsstyrelsens framställning om inköp på

de föreliggande villkoren.

Byggnadsstyrelsen framhåller slutligen, att då av framställningen framginge,

att vattenfallsstyrelsen icke hade omedelbart behov av de i fastigheten

förefintliga lokalerna, byggnadsstyrelsen med fördel kunde, i den mån

gällande hyreslagstiftning det medgåve, finna användning av lokalerna för

tillgodoseende av statsverkets alltjämt stegrade behov av utrymme.

På grund av den fortgående ansvällningen av vattenfallsstyrelsens arbets- Departementuppgifter

bär styrelsens lokalbehov successivt starkt ökats. Genom upprepade

förvärv för vattenfallsverkets räkning av fastigheter inom kvarteret

Björnen i Stockholm har det emellertid varit möjligt att i tid anskaffa erforderliga

nya utrymmen åt styrelsen i direkt anslutning till de redan befintliga.

I verkets fastigheter i nämnda kvarter, vilka representera 87.7 procent

av kvarterets hela yta, disponerar styrelsen för närvarande utrymmen

med en areal av 10,877 m2, medan 1,145 m2 äro uthyrda. Sålunda förefinnas

ännu vissa möjligheter för styrelsen att inom egna fastigheter erhålla

ytterligare utrymmen. Då man torde ha att räkna med en fortsatt utveckling

av styrelsens verksamhet, synes det dock klokt att, när tillfälle därtill erbjuder

sig, säkerställa möjligheten till ytterligare lokalökning i omedelbar

förbindelse med de nuvarande tjänstelokalerna. Ett dylikt tillfälle har nu

yppats genom att fastigheten nr 8 och 10 i kvarteret Björnen — den enda i

kvarteret, som icke redan tillhör vattenfallsverket — hembjudits åt styrelsen.

Med hänsyn lill de uppenbara fördelar, som det för styrelsen måste

innebära att för framlida behov hava tillgång till denna fastighet, och då

utrymmena i fastigheten enligt vad som upplysts äro väl lämpade till tjänstelokaler,

finner jag goda skäl tala för förvärv av fastigheten i fråga. Därest

förvärvet kommer till stånd, torde vattenfallsstyrelsens lokalbehov bliva väl

tillgodosett för lång tid framåt.

Den för fastigheten begärda köpeskillingen utgör enligt det föreliggande

köpekontraktet 1,250,000 kronor. Då de årliga inkomsterna å fastigheten

uppgå till 90,420 kronor, utgör avkastningen 7.23 procent av köpeskillingen.

I likhet med de hörda myndigheterna finner jag en sådan förräntning vara

ur statens synpunkt godtagbar.

De i det föreliggande köpekontraktet upptagna villkoren i övrigt ha icke

givil mig anledning till erinran.

På grund av nu anförda förhållanden anser jag mig böra tillstyrka, att

förevarande fastighet förvärvas av staten. De för förvärvet erforderliga medlen

böra enligt min mening lämpligen anvisas å riksstaten. Då enligt kontraktet

köpeskillingen skall erläggas å tillträdesdagen den 1 april 1943, bör

anslag för ändamålet upptagas å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Fastigheten är för närvarande belastad av bundna inteckningslån till ett

sammanlagt belopp av 910,000 kronor, varav 60,000 kronor skola amorteras

enligt fastställd plan. Då det torde vara ekonomiskt ofördelaktigt att för när
-

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

varande inlösa lånen, anser jag, att betalningsskyldigheten för desamma bör

övertagas av staten. Förräntningen och amorteringen böra därvid handhavas

av riksgäldskontoret och redovisas över riksgäldsfonden. A kapitalbudgeten

bör anvisas ett belopp motsvarande köpeskillingen eller 1,250,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Förvärv för statens vattenfallsverks räkning av fastigheten

nr S och 10 i kvarteret Björnen i Stockholm å tillläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett

reservationsanslag av .................. kronor 1,250,000.

Statens allmänna fastighetsfond.

[8.] 7 a. Utvidgning av rikets allmänna kartverks fotografiska laboratorium,

reservationsanslag. Uti en av överbefälhavaren, jämte eget yttrande

den 10 oktober 1942 överlämnad skrivelse gjorde rikets allmänna kartverk

framställning örn anvisande av medel för utvidgning av verkets fotografiska

laboratorium och anförde därvid i huvudsak följande.

Sedan försvarsstaben ansett nödvändigt, att verkets arbetskapacitet ökades

beträffande särskilt flygfotografering och fotokartframställning för att verket

bättre skulle kunna motsvara de ökade militära kraven, hade överbefälhavaren

våren 1942 utverkat anslag för viss utökning av verkets instrumentutrustning

för fotogrammetriska arbeten. För utrustningens effektiva utnyttjande

erfordrades emellertid, att fotogrammetriska byråns fotografiska

laboratorium utökades. Härtill komme att behovet för militära ändamål av

fotokopior av det vid flygfotografering upptagna fotomaterielet mångdubblats

mot vad tidigare beräknats. En utvidgning av laboratoriets lokaler inom

det s. k. ämbetshuset, nr 3 i kvarteret Murmästaren i Stockholm, vore därför

ofrånkomlig. Den enda möjligheten att åstadkomma en ökning av lokalerna

vore en fortsatt inredning av lokaler på vinden i anslutning till det nuvarande

laboratoriet därstädes. Enligt av byggnadsstyrelsen avgivet förslag beräknades

byggnadskostnaderna till 12,500 kronor samt kostnaderna för fast

laboratorieinredning till 4,000 kronor eller tillhopa 16,500 kronor. Därav

syntes dock 3,300 kronor kunna täckas av förefintlig rest på ett under kapi

lalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond till ändringsarbeten

ni. m. i ifrågavarande fastighet för budgetåret 1940/41 anvisat reservationsanslag.

1 anslutning till vad sålunda anförts hemställde kartverket, att nämnda

anslagsdel å 3,300 kronor måtte få disponeras och därutöver 13,200

kronor anvisas samt att medel på grund av ärendets brådskande natur måtte

få förskotteras av byggnadsstyrelsen.

Genom beslut den 23 oktober 1942 medgav Kungl. Majit, efter föredragning

av chefen för försvarsdepartementet, att till bestridande av kostnaderna

för ifrågavarande byggnadsarbeten finge dels av byggnadsstyrelsen tagas i

anspråk disponibla medel av nämnda reservation å 3,300 kronor, dels ock

till byggnadsstyrelsen utbetalas högst 13,200 kronor från det å förskottsstaten

för försvarsväsendet under kapitalbudgeten, fonden för förlag till

statsverket, uppförda förskottsanslaget Försvarsberedskapens stärkande i allmänhet

(VII b).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2. 61

För täckande av den sålunda från förskottsstaten gjorda medelsanvis- Departements

ningen torde ett anslag å 13,200 kronor böra äskas å tilläggsstat. Jag hem- chefenställer

alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Utvidgning av rikets allmänna kartverks fotografiska

laboratorium å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1942/43 anvisa ett reservationsanslag av .... kronor 13,200.

[9.] 12 a. Anordnande av vissa arbetslokaler m. m. för länsstyrelsen i

Gotlands län, reservationsanslag. Med anledning av en av länsstyrelsen i Gotlands

län den 15 juni 1942 gjord framställning, varöver arméförvaltningens

fortifikationsstyrelse den 27 i samma månad avgivit utlåtande, anbefallde

Kungl. Majit genom beslut den 3 juli 1942 fortifikationsstyrelsen att i samråd

med länsstyrelsen för en kostnad av högst 20,000 kronor låta i anslutning

till då pågående arbeten för försvarsväsendets räkning anordna vissa

arbetslokaler m. m. för länsstyrelsen.

Tillika hemställde Kungl. Majit till fullmäktige i riksgäldskontoret att till

arméförvaltningens fortifikationsstyrelse på rekvisition utbetala nämnda belopp

från det å förskottsstaten för försvarsväsendet för budgetåret 1942/43

under kapitalbudgeten, fonden för förlag till statsverket, uppförda anslaget

till försvarsberedskapens stärkande i allmänhet.

Med hänsyn till ärendets karaktär synes det icke lämpligt att till statsrådsprotokollet

redogöra för den närmare innebörden i länsstyrelsens skrivelse

utan kommer densamma att tillhandahållas riksdagens vederbörande

utskott.

För täckning av ifrågavarande medelsanvisning torde anslag böra äskas Departements

å tilläggsstat för löpande budgetår. chefen.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av vissa arbetslokaler m. m. för länsstyrelsen

i Gotlands län å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av .................................... kronor 20,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

F. Wessberg.

Bihang till riksdagens protokoll 19i3. 1 sami. Nr 2.

11

s. 163 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

163

Bilaga 16.

Kapitalinvesteringar.

Finansdepartementet.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari

1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter

under finansdepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvestering

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 samt anför därvid

följande.

Fondell för förlag till statsverket.

[1.] c. Reglering av viss kreditgivning, reservationsanslag. Genom beslut

den 29 oktober 1942 ställde bankofullmäktige en femårig kredit å högst 16

miljoner kronor till finska statens förfogande mot borgen av Finlands bank.

Krediten, som är avsedd att löpa mot en ränta av 4 procent, skall till 10,000,000

kronor användas för inköp av varor i Sverige och till 5,262,000 kronor för

inköp av varor i Danmark. Utöver angivna belopp kommer krediten icke att

tagas i anspråk.

I anslutning till en temporär räntereduktion för övriga svenska krediter

till Finland har medgivits, att de under år 1943 förfallande räntebeloppen å

ifrågavarande kredit skola beräknas efter 2 procent.

Den här behandlade kreditgivningen ingick som ett led i den senaste handels-

och betalningsöverenskommelsen mellan Sverige och Finland. Den

upptogs till övervägande inom bankofullmäktige efter hänvändelse från

statsrådet. I enlighet med tidigare tillämpade principer bör krediten nu överföras

på statsverket genom anvisande av särskilt täckningsanslag. Detta anslag

kan lämpligen upptagas till 15,300,000 kronor.

s. 164 Kontrollera mot PDF

164 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Reglering av viss kreditgivning å tilläggsstat till

riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av..............................kronor 15,300,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet!

Mats Remne.

s. 165 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

165

Bilaga 17.

Kapitalinvesteringar.

Jordbruksdepartementet.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4

januari 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres. ii

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anmäler

härefter under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden

angående kapitalinvesteringar å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/

43 samt anför därvid följande. !

Statens utlåningsfonder.

[1.] 11. Hemslöjdslånefonden, reservationsanslag. Ifrågavarande lånefond

inrättades vid 1928 års riksdag för utlämnande av lån till bushållnings-:

sällskap, vilka i sin tur skulle lämna förlagslån för anskaffande av för textil

tillverkning avsett svenskt material, företrädesvis av lin och ull. Genom beslut

av 1940 års lagtima riksdag (prop. nr 132; r. skr. nr 171) medgavs, att

lån för anläggande av lin- och hampberedningsanstalter finge beviljas från

hemslöjdslånefonden. Till förstärkning av fonden anvisades för budgetåret

1940/41 ett reservationsanslag av 300,000 kronor. Sedermera ha såsom kapital

för fonden anvisats å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41

ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor, å tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag av likaledes 1,500,000 kronor samt

å riksstaten för innevarande budgetår ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

Bestämmelserna rörande lån från ifrågavarande fond äro meddelade i

kungörelsen den 21 juni 1940 (nr 605) med däri genom kungörelserna nr

952/1940 och 152/1942 vidtagna ändringar.

I skrivelse den 31 augusti 1942 har lantbruksstyrelsen, eiler samråd med

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

1G''G

kommerskollegium, hemställt om anvisande för nästa budgetår av ett kapitalökningsanslag

till ifrågavarande fond av 1,000,000 kronor. Styrelsen meddelade

samtidigt, att framställning senare komme att göras om anvisande å

tilläggsstat för löpande budgetår av ett kapitaltillskott till fonden av

1,000,000 kronor.

Kommerskollegium och lantbruksstyrelsen ha sedermera i gemensam skrivelse

den 21 november 1942 hemställt, att å tilläggsstat till riksstaten för

budgetåret 1942/43 måtte för ifrågavarande ändamål anvisas ett reservationsanslag

å 3,000,000 kronor. I skrivelsen har anförts i huvudsak följande.

Enligt vad kommerskollegium och lantbruksstyrelsen erfarit torde ett förut

i skrivelse den 31 augusti 1942 äskat belopp av 1,000,000 kronor icke vara

tillfyllest. Ämbetsverken lia från statskontoret inhämtat, att den till utlåning

disponibla kapitaltillgången å fonden den 1 juli 1942 uppgick till

1,171,500 kronor. Amorteringar väntas enligt statskontorets beräkning under

vartdera av budgetåren 1942/43 och 1943/44 inflyta med omkring 62,000 kronor.

Under innevarande budgetår lia ämbetsverken beviljat ett linberedningslån

å 93,500 kronor. För ytterligare utlåning under sistnämnda budgetår

torde sålunda kunna disponeras ett belopp av (1,171,500 + 62,000-—

93,500=) 1,140,000 kronor.

Emellertid ha till lantbruksstyrelsen inkommit ansökningar örn lån från

fonden med dels sammanlagt omkring 2,800 000 kronor för uppförande av

linberedningsanstalter i Kristinehamn och Växjö, dels ock i runt tal 200,000

kronor för utbyggnad nied ytterligare.ett turbinaggregat av en linberedningsanstalt

i Laholm och i runt tal 290,000 kronor för komplettering av maskinutrustningen

vid en hampberedningsanstalt i Visby. Till uppförande av sistnämnda

båda anstalter ha lån tidigare utgått från fonden. Vidare planeras

enligt vad ämbetsverken erfarit uppförande inom den närmaste tiden av en

linberedningsanstalt i Gimo inom Stockholms län, vartill lån från fonden beräknas

bli erforderligt med omkring 600,000 kronor. De fyra förstnämnda

anläggningarna äro redan påbörjade och torde till huvudsakliga delar bli

färdigställda under förra delen av år 1943, varför lånesökandena redan nu

äro i stort behov av medel för ändamålet. Även till uppförandet av den sistnämnda

av anläggningarna torde medel bli erforderliga under den närmaste

tiden och i allt fall före utgången av innevarande budgetår. Även om ifrågavarande

lån icke kunna i sin helhet lyftas förrän vederbörande anläggningar

färdigställts och besiktigats, är det för låntagarna av stor betydelse för erhållande

av kredit hos banker och leverantörer, att statslån och statsbidrag

till bela kostnadssumman beviljas så snart som möjligt.

För tillgodoseende av behovet av lån till förutnämnda lin- och hampberedningsanstalter

erfordras sammanlagt (2,800,000 + 200,000 + 290,000 +

600,000 =) 3,890,000 kronor. Med hänsyn till att, enligt vad förut anförts,

ett belopp av endast 1,140,000 kronor för närvarande beräknas kunna disponeras

för utlåning under innevarande budgetår, skulle ytterligare 2,750,000

kronor böra ställas till förfogande för ändamålet. Då ytterligare kostnadsstegringar

med åtföljande ökat lånebehov torde ha inträffat sedan kostnadsberäkningar

för anläggningarna uppgjorts och då mindre belopp torde böra

reserveras för utlämnande jämväl av hemslöjdslån åt hushållningssällskapen,

synes ett avrundat belopp av 3,000,000 kronor så snart ske kan böra anvisas

å tilläggsstat för innevarande budgetår. I detta sammanhang må anföras, att

ämbetsverken från statens linnämnd under hand erfarit, att ett genomförande

under budgetåret 1943/44 av ytterligare utvidgningar av nu förefintliga knoch

hampberedningsanstalter är önskvärt, varför minst det belopp av

s. 167 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

167

1,000,000 kronor, som lantbruksstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1942 föreslagit

såsom kapitalförstärkning till hemslöjdslånefonden för sistnämnda budgetår,

ändock torde bli erforderligt.

I anslutning till vad jag förut anfört i samband med tillstyrkande av me- Departementsdelsanvisning

till bidrag för uppförande av lin- och hampberedningsanstalter rnelenfinner

jag mig även böra förorda, att hemslöjdslånefonden förstärkes för att

möjliggöra utlämnande av lån till ytterligare lin- och hampberedningsanstalter.

För ändamålet synes ett belopp av 3,000,000 kronor vara erforderligt.

Detta belopp torde böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten för löpande budgetår.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Hemslöjdslånefonden å tilläggsstat till riksstaten för

budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av ............................ kronor 3,000,000.

Fondell för låneunderstöd.

[2.] 7 a. Lån till svenska spannmålsaktiebolaget, reservationsanslag. Den

statliga uppköps- och lagringsverksamhet, som handhas av svenska spannmålsaktiebolaget,

finansieras för närvarande genom att bolaget hos riksbanken

belånar av staten till bolagets förfogande ställda 4 procent statsobligationer.

Sammanlagda beloppet av dessa obligationer må jämlikt riksdagens

medgivande utgöra 150,000,000 kronor. Med en förutsatt belåningskurs av 85

procent kan bolaget påräkna krediter till ett sammanlagt värde av 127,500,000

kronor.

I skrivelse den 24 november 1942 har statens livsmedelskommission hemställt,

att Kungl. Maj :t måtte hos riksbanken utverka medgivande för riksgäldskontoret

att till riksbanken överlämna ytterligare statsobligationer till ett

nominellt belopp av 115,000,000 kronor att av riksbanken innehas såsom

pant för lån, som svenska spannmålsaktiebolaget kunde komma att upptaga

i riksbanken för erhållande av nödiga rörelsemedel för sin verksamhet. Kommissionen,

som framlagt närmare beräkningar rörande spannmålsaktiebolagets

kapitalbehov under verksamhetsåret Va 1942—31/s 1943, har anfört i

huvudsak följande.

Spannmålsaktiebolagets kapitalbehov för täckande av prisskillnadsförlust

och kostnader samt beräknat lager vid slutet av verksamhetsåret 1942/43

uppgå till (103,305,500 + 117,450,000 =) 217,755,500 kronor. Efter avdrag

av aktiekapital, förlagslån och belåningsvärdet å de till bolagets disposition

ställda statsobligationerna kommer bolagets icke täckta kapitalbehov för

verksamhetsåret att utgöra sammanlagt (217,755,500 — 5,000,000— 30,000,000

— 127,500,000 =) 55,255,500 kronor.

Såsom från bolaget framhållits måste man beräkna, att bolaget under

verksamhetsåret 1942/43 blir nödsakat att inköpa och mer eller mindre tillfälligt

lagra väsentliga kvantiteter spannmål. Mot det av bolaget härför be
-

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

räknade tillfälliga kapitalbehovet 70,000,000 kronor finner kommissionen,

såvitt ifrågavarande behov nu kan bedömas, ej skäl till erinran.

I det belopp å 100,305,500 kronor, till vilket kommissionen beräknar kostnaderna

för spannmålsaktiebolagets verksamhet under året 1942/43, ingå

även bolagets kostnader för omsättning av oljekraftfoder och fodercellulosa

under verksamhetsåret 1942/43. Sistnämnda kostnader, vilka beräknats till

57,255,000 kronor, skola emellertid enligt för närvarande tillämpade principer

bestridas från förskottsstaten för försvarsväsendet. Enär på grund härav möjlighet

torde förefinnas för bolaget att under det löpande verksamhetsåret få

ersättning för dessa kostnader, minskas bolagets lånebehov i motsvarande

mån.

Det belopp å 30,000,000 kronor, som i det föregående betecknats som förlagslån,

utgöres rätteligen av medel, som från anslag under fonden för förlag

till statsverket anvisats livsmedelskommissionen för lagring av jordbruksprodukter

och som av kommissionen ställts till spannmålsaktiebolagets (ursprungligen

foderintressentföreningens) förfogande för inköp från utlandet av

oljekraftfoder. Kommissionen vill ifrågasätta, att detta belopp återgår till

kommissionen och att bolaget i stället beredes möjlighet att genom upplåning

täcka motsvarande kapitalbehov. Härmed skulle vinnas, att bolagets

upplåning bleve ordnad på ett enhetligare sätt.

Med ledning av det anförda kan den del av bolagets kapitalbehov, som

måste täckas genom ytterligare upplåning, beräknas uppgå till (55,255,500

+ 70,000,000 — 57,255,000 =) cirka 68,000,000 kronor. Skulle Kungl. Majit

finna lämpligt, att förenämnda belopp om 30,000,000 kronor återgår till livsmedelskommissionen,

ökas kapitalbehovet med motsvarande belopp till

98.000. 000 kronor. För täckande av detta lånebehov torde förslagsvis till

bolagets förfogande böra ställas ytterligare statsobligationer med rätt för bolaget

att belåna desamma. Det nominella beloppet på obligationerna bör

uppgå till 115,000,000 kronor.

Av vad i det föregående anförts framgår, att svenska spannmålsaktiebolagets

sammanlagda kreditbehov — inbegripet alltså jämväl det kreditbehov

som täckts genom att statsobligationer ställts till bolagets förfogande — av

livsmedelskommissionen beräknats till (98,000,000 + 127,500,000 =) cirka

225.000. 000 kronor. Under en föregående punkt har jag förordat, att för gäldande

av vissa kostnader i samband med bolagets verksamhet under tiden

7» 1942—31/s 1943 avses ett belopp av (25,000,000+18,000,000=) 43,000,000

kronor. Det härefter återstående kreditbehovet skulle alltså utgöra

(225,000,000 — 43,000,000 =) omkring 180,000,000 kronor.

I samband med framläggandet denna dag av inkomstberäkningarna för budgetåret

1943/44 har chefen för finansdepartementet föreslagit viss omläggning

av spannmålsaktiebolagets finansiering. I anslutning till vad i nämnda

sammanhang anförts synes intet vara att erinra mot att tillfälliga kreditbehov

å cirka 80,000,000 kronor alltjämt tillgodoses av riksbanken. I övrigt

torde emellertid, såsom chefen för finansdepartementet framhållit, för framtiden

medel böra anskaffas genom direkt upplåning i marknaden. Jag vill i

enlighet härmed förorda, att å tilläggsstat till riksstaten för löpande budgetår

under fonden för låneunderstöd, riksgäldskontorets delfond, äskas ett

belopp av 70,000,000 kronor för kreditgivning till svenska spannmålsaktiebolaget.

Återstoden, eller 30,000,000 kronor, av bolagets mera bestående kre
-

s. 169 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

169

diter synes lämpligen böra tillgodoses på det sätt, att det belopp å 30,000,000

kronor, som från anslag under fonden för förlag till statsverket av livsmedelskommissionen

ställts till bolagets förfogande för inköp av oljekraftfoder,

omföres från sistnämnda fond till fonden för låneunderstöd. Vid här förordad

omläggning i spannmålsaktiebolagets finansiering komma de för bolagets

kredit disponerade statsobligationerna att frigöras. Beträffande de påräkneliga

inkomsterna av denna kapitalinvestering torde jag få hänvisa till

vad chefen för finansdepartementet tidigare denna dag anfört vid anmälan

av inkomsterna å riksstaten för budgetåret 1943/44.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Lån till svenska spannmålsaktiebolaget å tilläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av ...................... kronor 70,000,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sven Härdén.

s. 171 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

171

Bilaga 18.

Kapitalinvesteringar.

Handelsdepartementet.

Utdrag av protokollet över handelsårenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4

januari 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres.

Härefter anmälas de under handelsdepartementets handläggning hörande

ärenden angående kapitalinvestering å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1942/43, och anföra därvid chefen för handelsdepartementet, statsrådet

Eriksson, beträffande de under punkterna 1 och 3 upptagna frågorna samt

statsrådet Domö beträffande den under punkten 2 upptagna frågan följande.

Statens allmänna fastiglietsfond.

[1.] 23. Byggnad för en höghastighetstunnel vid flygtekniska försöksanstalten,

reservationsanslag. Under åberopande av vad jag tidigare i dag anfört

i samband med äskande av anslag under egentliga statsutgifter å tilläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1942/43, punkt 2, hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Byggnad för en höghastighetstunnel vid flygtekniska

försöksanstalten å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1942/43 anvisa ett reservationsanslag av .... kronor 180,000.

Fonden för låneunderstöd.

[2.] 9. Lån till Svenska skifferoljcaktiebolagct, reservationsanslag. I skrivelse

den 28 april 1942 har statens bränslekommission — i samband med att

kommissionen avgav utlåtande över det av 1941 års försvarsutredning den 12

januari 1942 avgivna betänkandet med förslag till plan för organisationsar
-

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Före
draganden.

betet inom försvarsväsendet — hemställt dels om omedelbar utbyggnad av

landets skifferoljeindustri till en årlig totalproduktion av 81,000 ton skifferolja,

dels ock om utredning angående ytterligare utbyggnad av densamma till

en årlig totalproduktion av 150,000 ton sådan olja.

Sedan Kungl. Majit genom beslut den 16 juni 1942 anbefallt marinförvaltningen

och Svenska skif f erot] eaktiebolaget att i samråd inkomma med

förslag till och kostnadsberäkningar för en utbyggnad av flottans skifferoljeverk

å Kinnekulle och bolagets anläggning i Kvarntorp till en sammanlagd

årlig tillverkningskapacitet av 81,000 ton, hava ämbetsverket och bolaget

med skrivelse den 3 oktober 1942 inkommit med den begärda utredningen

i ämnet. Ämbetsverket och bolaget, som därvid utgått från att de

redan befintliga skifferverken å Kinnekulle och i Kvarntorp skola kunna

producera sammanlagt 39,000 ton råolja per år, varav vid förstnämnda anläggning

10,000 ton och vid anläggningen i Kvarntorp 29,000 ton, hava föreslagit

en ytterligare utbyggnad av dessa anläggningar, så att deras årliga

kapacitet skulle ökas med sammanlagt 42,000 ton, varav skulle komma 10,000

ton å oljeverket å Kinnekulle och 32,000 ton å oljeverket i Kvarntorp. Kostnaderna

för de sålunda föreslagna nya anläggningarna hava beräknats till

28,800,000 kronor.

över berörda förslag hava infoi-drade utlåtanden avgivits av kommerskollegium,

vattenfallsstyrelsen och statens bränslekommission.

Vid ärendets beredning inom handelsdepartementet har avlämnats ett av

direktören Häkan Abenius såsom särskilt förordnad sakkunnig uppgjort

förslag, enligt vilket utbyggnaden av landets skifferoljeindustri till en årlig

produktionskapacitet av 81,000 ton skulle fördelas så, att å oljeverket

å Kinnekulle folie allenast 13,000 ton medan oljeverket i Kvarntorp skulle

svara för 68,000 ton. Vid en utbyggnad enligt detta förslag beräknas kostnaderna

för nyanläggningarna till 26,000,000 kronor.

Marinförvaltningen har vidare i skrivelse den 27 augusti 1942 hemställt,

bland annat, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att till bostadshus för

arbetsbefäl, förmän och arbetare vid flottans skifferoljeverk å Kinnekulle för

budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 400,000 kronor.

över framställningen i denna del hava infordrade utlåtanden avgivits den

31 oktober 1942 av egnahemsstyrelsen och den 16 december 1942 av luftskyddsinspektionen.

Med hänsyn till svårigheterna att i en situation sådan som den nuvarande

genom import säkerställa landets behov av flytande bränslen bör enligt min

mening den ersättningsproduktion på området, som redan kommit igång,

med det snaraste ytterligare ökas. Beredningen inom handelsdepartementet

av detta ärende, för vilket en kortfattad redogörelse lämnats, är emellertid

ännu icke slutförd. I avvaktan härå torde i förslaget till tilläggsstat

till riksstaten för innevarande budgetår medel böra beräknas för möjliggörande

av en utbyggnad av landets skifferoljeindustri i enlighet med det

s. 173 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

173

förslag, som avgivits av särskild sakkunnig inom depaxtementet. Detta förslag

innebär en kapitalinvestering i flottans skifferoljeverk å Kinnekulle om

500,000 kronor, medan Svenska skifferoljeaktipbolagets anläggning i Kvarntorp

skulle utbyggas för en kostnad av 25,500,000 kronor. Ä nämnda tillläggsstat

synas jämväl medel böra beräknas för uppförande, på sätt marinförvaltningen

föreslagit, av bostadshus vid oljeverket å Kinnekulle för en

kostnad av 400,000 kronoi\

I samband med den vidare behandlingen av frågan om anvisande av medel

för dessa ändamål synes även den av riksdagen i dess skrivelse den 17

december 1940, nr 81, berörda frågan örn gemensam ledning för de båda

skifferoljeverken böra bringas till sin lösning. Sistnämnda fråga har jämväl

i andra sammanhang upptagits till behandling, bland annat i den promemoria

med utredning och förslag röi-ande bolagsdrift vid vissa försvarsväsendet

tillhöriga industrianläggningar, som den 10 september 1942 avlämnats

av 1942 års militära bolagsledning. I promemorian föreslås beträffande

flottans skifferoljeverk, att detta sammanslås med Svenska skifferoljeaktiebolaget.

Över promemorian i denna del hava utlåtanden avgivits av

överbefälhavaren, marinförvaltningen, chefen för flygvapnet och flygförvaltningen,

statens krigsmaterielnämnd, statskontoret, riksräkenskapsverket, statens

krisrevision, statens industrikommission, försvarsväsendets civilmilitära

ingenjörers förbund och styrelsen för Svenska skifferoljeaktiebolaget, vilka

samtliga i princip tillstyrkt förslaget.

Därest, såsom jag förutsätter, den sålunda föreslagna sammanslagningen

inom en nära framtid kommer till stånd, lärer det ankomma på Svenska

skifferoljeaktiebolaget att verkställa den ifrågasatta utbyggnaden av skifferoljeindustrien,

även till den del utbyggnaden skall ske vid skifferoljeverket å

Kinnekulle. De medel, som av riksdagen kunna komma att anvisas för ändamålet,

böra därför ställas till bolagets förfogande. Bolagets aktiekapital, vilket

så gott som helt äges av staten, uppgår för närvarande till 26,000,000

kronor. Enär det av vissa skäl icke torde vara lämpligt att öka detta aktiekapital,

synes den erforderliga medelsanvisningen böra ske i foi-m av lån.

Lånebeloppet tolide tills vidalf kunna beräknas till 26,400,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå 1''iksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Lån till

Svenska skifferoljeaktiebolaget å tilläggsstat till xåksstaten för

budgetåret 1942/43 beräkna ett reservationsanslag

av ...................... ki''onor 26,400,000.

Fonden för statens aktier.

[3.] 1. Förvärv av aktier i Aktiebolaget tipstjänst, reservationsanslag.

Den 2 oktober 1942 uppdrog Kungl. Majit åt statskontoret att verkställa utredning

och inkomma med förslag rörande i vilken ordning och under vilka

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

betingelser en sådan organisationsform för Aktiebolaget tipstjänst, som

mera direkt återspeglade att bolagets rörelse bedreves för det allmännas räkning,

kunde på för staten förmånligast möjliga sätt genomföras. Till fullgörande

av uppdraget har statskontoret i skrivelse den 29 oktober 1942

framlagt tre alternativa förslag till frågans lösning. Enligt det första alternativet

skulle bolaget bibehållas som ett till formen enskilt bolag men åtgärder

vidtagas för att åt staten förvärva aktiemajoriteten i bolaget och bestämmande

inflytande över dess ledning. Det andra alternativet innebär, att åt

bolaget skulle givas karaktären av ett statligt bolag genom att aktierna, så

långt aktiebolagslagen tillåter, förvärvades av staten. Enligt det tredje alternativet

skulle bolaget upplösas och verksamheten övertagas av Svenska penninglotteriet

aktiebolag. Yttranden över statskontorets förslag hava avgivits

av patent- och registreringsverket samt Aktiebolaget tipstjänst och Svenska

penninglotteriet aktiebolag. Enligt min mening bör vid valet mellan de olika

förslag till frågans lösning, som sålunda framlagts av statskontoret, företräde

lämnas åt det andra alternativet. Medelsbehovet för ett förvärv av aktier i

Aktiebolaget tipstjänst i enlighet med detta alternativ torde kunna uppskattas

till omkring 47,000 kronor. Innan slutligt förslag i frågan framlägges för

riksdagen synas dock vissa ytterligare undersökningar böra verkställas. Jag

förordar att, i avbidan härå, å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår

för ändamålet beräknas ett reservationsanslag å nyssnämnda belopp.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Förvärv

av aktier i Aktiebolaget tipstjänst å tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1942/43 beräkna ett reservationsanslag

av .......................... kronor 47,000.

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sven Forssberg.

s. 175 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

175

Bilaga 19.

Kapitalinvesteringar.

FolJehushållning sdepartementet.

Utdrag av protokollet över folkhushållningsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 4 januari 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, '' Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres.

Chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Gjöres, anmäler härefter

under folkhushållningsdepartementets handläggning hörande ärenden

angående kapitalinvestering å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43

samt anför därvid följande.

Fonden för förlag till statsverket.

[1.] 4. Anskaffande av maskiner för framställning av syntetiskt gummi,

reservationsanslag. Med hänvisning till vad jag förut (jfr punkt 4 i bilaga 11

till denna proposition) anfört beträffande ifrågavarande spörsmål hemställer

jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Anskaffande av maskiner för framställning av syntetiskt

gummi å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1942/43 anvisa ett reservationsanslag av .... kronor 500,000.

[2.] 5. Viss försökstillverkning för aluminiuinindustrien, reservationsanslag.

Med anledning av en av statens industrikommission i skrivelse den 1

juli 1942 gjord framställning hemställde Kungl. Majit genom beslut den 10

i samma månad till fullmäktige i riksgäldskontoret alt från det å förskottsstat

för försvarsväsendet m. m. för budgetåret 1942/43 under fonden för

förlag till statsverket uppförda förskoltsanslaget till Försvarsberedskapens

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

stärkande i allmänhet, med redovisning under särskild rubrik, till kommissionen,

efter rekvisition i mån av behov, utbetala 80,000 kronor, att av

kommissionen användas för bestridande av kostnaderna för försök att tillverka

askfritt elektrodmaterial för aluminiumindustrien. I anslutning härtill

föreskrev Kungl. Majit att medel som kunna komma att inflyta till industrikommissionen

genom försäljning av vid försökstillverkningen framvunna

produkter skulle inlevereras till riksgäldskontoret för att, med redovisning

under angivna rubrik, tillgodoföras nyssnämnda förskottsanslag.

Departements■ Det genom Kungl. Majits beslut från förskottsstaten anvisade beloppet,

chefen. 80,000 kronor, bör nu täckas genom anslag å tilläggsstat till riksstaten för

budgetåret 1942/43. Medel som kunna komma att inflyta till industrikommissionen

genom försäljning av vid försökstillverkningen framvunna produkter

torde böra tillgodoföras sistnämnda anslag. Jag hemställer, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Viss försökstillverkning för aluminiumindustrien å

tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett

reservationsanslag av ....................kronor 80,000.

[3.] 6. Förlagskapital för clearingkassan för ost, reservationsanslag. 1

skrivelse den 31 juli 1942 gjorde statens livsmedelskommission framställning

om inrättande av en clearingkassa för reglering av marknadspriserna inom

landet å ost samt om anvisande av förlagskapital till denna kassa. Härvid

anförde kommissionen bland annat följande.

Livsmedelskommissionen har, i främsta rummet med hänsyn till försörjningsläget

men i andra hand även med hänsyn till önskvärdheten av en ytterligare

förbättring av den saluförda ostens kvalitet, ansett det lämpligt, att

en avsevärd del av den ost som produceras under sommaren 1942 reserveras

för utförsäljning under hösten och vintern. Tilldelningen av ost har därför

under sommaren bestämts så, att densamma motsvarat endast en del av den

förhållandevis stora ostproduktionen under denna tid. Detta förhållande har

medfört, att ostlagren efter hand ökat starkt. Då ostpriserna äro beräknade

så, att desamma innefatta ersättning för lagring av osten i endast två månader,

uppkommer därför frågan, i vad form mejerierna och de auktoriserade

partihandlarna skola kunna beredas ersättning för de kostnader de kunna få

vidkännas för den lagring av ost utöver en tidrymd av två månader, som nödvändiggöres

av den låga tilldelningen av ost.

För lösningen av denna fråga angavs i kommissionens skrivelse olika utvägar,

av vilka kommissionen förordade, att ett clearingförfarande beträffande

kostnaden för lagring av ost genomfördes i den formen, att en särskild

clearingavgift upptoges på all inom riket producerad ost och att de genom

denna avgift influtna medlen sedan användes för att bestrida kostnaderna

för lagring av ost utöver viss tidrymd. Clearingavgiften skulle icke kvarstå

längre tid än som erfordras för täckande av de extra lagringskostnader, som

kunde föranledas av sommarens och höstens ostproduktion.

s. 177 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 2.

177

1 anslutning härtill framhöll kommissionen, att behov av ett clearingförfarande

kunde tänkas uppkomma även beträffande ost som importerades från

utlandet, och att det längre fram även kunde befinnas lämpligt att låta clearingförfarandet

omfatta ost, som lagrades inom partihandeln. Enligt kommissionens

uppfattning skulle clearingkassan i princip vara självförsörjande,

men med hänsyn till behovet av rörelsemedel för densamma borde såsom förlagskapital

anvisas visst belopp, förslagsvis 300,000 kronor.

I anledning av livsmedelskommissionens framställning har Kungl. Maj:t

genom beslut den 7 augusti 1942 förordnat, att inom kommissionen skulle inrättas

en särskild clearingkassa för reglering, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

och under iakttagande av vad i 1941 års riksdags skrivelse nr 349

anförts, av marknadspriserna inom landet å ost, varjämte Kungl. Maj:t

bland annat meddelat vissa närmare bestämmelser om clearingkassan och

prisclearingens handhavande. Samtidigt har Kungl. Maj:t hemställt till fullmäktige

i riksgäldskontoret att med anlitande av det å förskottsstat för försvarsväsendet

för budgetåret 1942/43 under fonden för förlag till statsverket

uppförda anslaget till Försvarsberedskapens stärkande i allmänhet, med redovisning

under särskild rubrik, efter rekvisition av livsmedelskommissionen

insätta sammanlagt högst 300,000 kronor å clearingkassans checkräkning i

riksbanken att användas såsom förlagskapital för clearingkassan.

För att i en smidig form möjliggöra den av livsmedelskommissionen före- Departementsslagna

utjämningen av kostnaderna för lagring av ost har det befunnits chef<™- lämpligt att inrätta en clearingkassa för reglering av marknadspriserna på

ost. Clearingen är avsedd att handhavas så att den blir självförsörjande. Av

statsmedel har emellertid erfordrats ett engångsbelopp att tjäna såsom rörelsemedel.

För delta ändamål har såsom av det anförda framgår från förskottsstat

anvisats högst 300,000 kronor. Ifrågavarande belopp synes nu böra

läckas genom anvisande av ett särskilt anslag under fonden för förlag till

statsverket å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Förlagskapital för clearingkassan för ost å tilläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av .......................... kronor 300,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Curt Nordwall.

Billang till riksdagens protokoll lili,''!. / sami. Nr 2.

lii

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

31 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (31)

31 kopplingar.

  1. Rskr. 1943:468 Skrivelse till Konungen angående tillåggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43. s. 1 i texten
  2. SU 1943:238 Memorial angående tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43. s. 1 i texten
  3. Rskr. 1943:155 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maurts proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat till riksstaten för trädg edar et 1942/43, i vad p a1 i texten
  4. SU 1943:64 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942143, i vad propositionen avse s. 2 i texten
  5. Rskr. 1943:49 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds ‘proposition angående anslag å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 till lån till Svenska ski s. 5 i texten

Visa alla 31