Sök i Ratio Lex

Angående ändrad organisation av det centrala sjukhusarkivet m. rn

1943-04-09 · 21 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 20 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:220, Angående ändrad organisation av det centrala sjukhusarkivet m. rn

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

1

Nr 220.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ändrad

organisation av det centrala sjukhusarkivet m. rn.;

given Stockholms slott den 9 april 1943.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de

förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 9 april 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorf, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och handelsdepartementen

anför chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller.

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit på min hemställan under

femte huvudtiteln, punkten 167, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, till bidrag till centralt sjukhusarkiv för budgetåret 1943/44

beräkna ett anslag av 19,800 kronor.

I samband med denna hemställan omnämnde jag, att Kungl. Majit genom

beslut den 17 januari 1941 uppdragit åt medicinalstyrelsen att genom sin

materielnämnd verkställa utredning och till Kungl. Majit inkomma med för
B

Utäng till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 220—221.

841 48

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

slag beträffande central anskaffning, lagerhållning och omsättning av läkemedel

och sjukvårdsmateriel samt i samband därmed stående frågor, varvid

spörsmålen örn sjukhusens standardiseringskommittés och det centrala sjukhusarkivets

ställning skulle upptagas till särskild prövning. Jag meddelade

vidare, att medicinalstyrelsen med skrivelse den 28 december 1942 överlämnat

ett av styrelsens materielnämnd utarbetat förslag av innebörd att det centrala

sjukhusarkivet och sjukhusens standardiseringskommitté skulle sammanslås

till ett organ, benämnt centrala sjukvårdsberedningen. Sedan ärendet numera

slutberetts, torde slutlig ställning till detsamma böra tagas. Jag torde därvid

till en början böra redogöra för den verksamhet, som hittills befintliga organ

bedriva å ifrågavarande område.

Sjukhusens standardiseringskommitté och centrala sjukhusarkivet.

Sjukhusens standardiseringskommitté, som bildades år 1933 på initiativ av

svenska landstingsförbundet och svenska sjukhusföreningen, har till huvudsaklig

uppgift att genom standardisering söka åstadkomma en för det svenska

sjukvårdsväsendet ändamålsenlig sjukvårdsmateriel, förenkla tillverkningen

och underlätta sjukvårdsinrättningarnas inköp, underhåll och handhavande

av sådan materiel och därigenom medverka till att kostnaderna för sjukhusdriften

begränsas. Ledningen av sjukhusens standardiseringskommitté är anförtrodd

åt en styrelse, bestående av trettiosex ledamöter, av vilka tolv representera

olika statliga organ, sex kommunala organisationer, åtta enskilda organisationer

och industriföretag samt tio ideella föreningar och sammanslutningar

av befattningshavare inom sjukhusväsendet. Den närmaste ledningen

av standardiseringsarbetet utövas av ett särskilt arbetsutskott, bestående av

tio ledamöter, som utses av kommittén. Arbetsutskottet utser inom sig en

verkställande ledamot, varjämte en administrativ sekreterare finnes anställd

hos utskottet. Utredningsarbetet ombesörjes av tekniska utskott, som tillsättas

av arbetsutskottet. Den av kommittén fast anställda personalen utgöres av

en ingenjör såsom teknisk ledare, en biträdande ingenjör samt ett skrivbiträde.

Dessutom tjänstgöra inom kommittén en ritare och ett skrivbiträde, vilka dock

ej innehava fast anställning. De tekniska utskotten upprätta och utforma förslag

till bestämmelser rörande tillverkning av artiklar, som anses böra standardiseras.

Förslagen överlämnas av vederbörande tekniska utskott till arbetsutskottet,

som har att i enlighet med av kommittén meddelade bestämmelser

allsidigt pröva förslagen. Förslag, som godkänts av arbetsutskottet, överlämnas

till Sveriges standardiseringskommission, som jämlikt av Kungl. Majit

den 21 maj 1931 fastställda stadgar fungerar som centralorgan för standardiseringsarbetena

inom landet och som har att slutgiltigt pröva och fastställa utarbetade

standardförslag.

Medel för uppehållande av kommitténs verksamhet har erhållits dels genom

av Kungl. Majit beviljade bidrag, dels genom bidrag från svenska landstingsförbundet,

svenska stadsförbundet, städer utanför landsting, vissa industrier,

svenska röda korset m. fl. Av Kungl. Majit beviljade bidrag hava utgått från

ett under tionde huvudtiteln anvisat anslag till bidrag till standardiserings
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

3

verksamheten. Av det för sådan verksamhet för innevarande budgetår anvisade

anslaget å 100,000 kronor må enligt Kungl. Majlis beslut den 20 mars

1942 30,000 kronor användas för standardiseringsverksamhet å sjukhusområdet.

Anslaget utbetalas till Sveriges standardiseringskommission, som dock äger

lyfta hela beloppet, först sedan kommissionen styrkt, att till standardiseringsverksamhetens

befrämjande bidrag av viss omfattning lämnats eller komme

att lämnas från enskilt håll. För nästa budgetår har beräknats enahanda

belopp för standardiseringsverksamheten på sjukhusområdet.

Centrala sjukhusarkivets verksamhet regleras genom ett den 16 december

1938 fastställt avtal mellan Kungl. Majit och kronan, å ena, samt svenska landstingsförbundet

och svenska stadsförbundet, å andra sidan. Enligt avtalet har

arkivet till uppgift att samla, registrera och systematiskt bearbeta uppgifter

av olika slag rörande sjukhusväsendet inom och utom landet i avsikt att ernå

standardisering och rationalisering på det sjukhustekniska området. Vidare

skall inom arkivet finnas anordnat bibliotek, innehållande böcker, tidskrifter

och annan litteratur å sjukhusväsendets område. På grundval av förefintligt

material har arkivet att kostnadsfritt tillhandahålla myndigheter, organisationer

och enskilda upplysningar inom området för sin verksamhet. Arkivet

står under medicinalstyrelsens överinseende, men den närmaste ledningen är

anförtrodd en särskild styrelse bestående av fem av Kungl. Maj :t för viss tid

förordnade personer. Av dessa skola två representera Kungl. Majit och

kronan, två svenska landstingsförbundet och en svenska stadsförbundet. Sjukvårdsinrättningarnas

huvudmän förutsättas skola kostnadsfritt ställa ritningar

och övriga byggnadshandlingar i fråga om dem underställda anstalter till

arkivets förfogande. Staten skall tills vidare ensam svara för arkivets löpande

utgifter. Skulle för något budgetår sjukhusarkivets driftkostnader överstiga

för ändamålet beviljade statsmedel, skall av parterna tagas under omprövning

sättet för merkostnadernas bestridande.

Den fast anställda personalen vid arkivet utgöres av en arkitekt såsom föreståndare

samt ett skrivbiträde. Sagda befattningshavare åtnjuta avlöning i

form av arvoden, vilka för närvarande äro fastställda till 8,000 respektive 2,700

kronor för år.

Till bidrag till centralt sjukhusarkiv är för innevarande budgetår under

femte huvudtiteln anvisat ett anslag av 19,800 kronor.

Framställningar från medicinalstyrelsen.

I skrivelse den 8 oktober 1940 har medicinalstyrelsen hemställt örn uppdrag

åt styrelsens materielnämnd att verkställa utredning beträffande omsättning

av för statsmedel inköpta och genom statens försorg upplagrade läkemedel

m. m.

Därjämte har medicinalstyrelsen i skrivelse den 23 oktober 1940 anhållit

örn utredning rörande vissa organisatoriska frågor, avseende beredskapen på

sjukvårdens område, förstatligande av sjukhusens standardiseringskommitté

samt centrala sjukhusarkivets ställning m. m.

I sistnämnda skrivelse anförde medicinalstyrelsen bland annat, att styrelsens

materielnämnd, som tillsattes i oktober 1939, praktiskt taget slutfört den

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

del av sin arbetsuppgift, som bestått i anskaffning av utrustning för beredskapssjukkus.

Materiel, som erfordrades för täckande av det s. k. första ersättningsbehovet,

hade även anskaffats och upplagts i förråd. Den betydelsefulla

frågan örn den anskaffade och i förråd upplagda materielens omsättning vore

under förberedande behandling. Det torde, framhöll styrelsen vidare, hava

förutsatts, att materielnämnden därefter skulle avsluta sin verksamhet, i varje

fall på det område, sorn. rörde beredskapssjukhusen. Erfarenheten visade

emellertid, att detta icke vore tänkbart. Den beredskap, som på sjukvårdens

område åstadkommits, måste — åtminstone i viss omfattning —- bibehållas.

I vissa avseenden torde den även böra utbyggas. Om beredskapen bibehölles,

torde också ett särskilt organ befinnas erforderligt för de uppgifter, denna

beredskap förde med sig.

Beträffande de uppgifter, som skulle komma att åvila ett dylikt organ, framhöll

styrelsen, att den första uppgiften i fredstid torde bliva den anskaffade

materielens vård och omsättning. En betydande anskaffnings- och upphandlingsverksamhet

bleve erforderlig för att ersätta det som förbrukades genom

omsättningen. Det syntes naturligt, att i samband med denna upphandlingsverksamhet

åt detta organ uppdroges att verkställa upphandling även för de

civila statliga sjukhusen. Jämväl viss för den militära sjukvården erforderlig

materiel borde kunna anskaffas på detta sätt. Vid centralupphandling borde

samarbete äga rum med svenska landstingsförbundet, Stockholms stad m. fl.

Styrelsen framförde vidare tanken på en central fabriksmässig tillverkning

eller åtminstone viss bearbetning av olika slags sjukvårdsartiklar. Styrelsen

framhöll, att den föreslagna organisationen i händelse av krig kunde svälla ut

att fylla de särskilda anspråk, som för sådant fall komme att ställas på den

centrala sjukvårdsmyndigheten. Slutligen uttalade styrelsen, att, därest den

föreslagna upphandlings- och omsättningsverksamheten komme att åvila ett

särskilt organ inom styrelsen, jämväl standardiseringsarbetet på sjukvårdens

område borde knytas till detta organ.

Medicinalstyrelsen framhöll vidare, att även centrala sjukhusarkivet borde

knytas närmare till styrelsen, därvid arkivets verksamhet, särskilt dess rådgivning

och granskning av ritningar, borde läggas på bredare bas för att bliva

till verklig nytta.

Genom beslut den 17 januari 1941 uppdrog Kungl. Majit åt medicinalstyrelsen

att genom sin materielnämnd verkställa utredning och till Kungl. Majit

inkomma med förslag beträffande central anskaffning, lagerhållning och omsättning

av läkemedel och sjukvårdsmateriel samt i samband därmed stående

frågor, varvid spörsmålen om sjukhusens standardiseringskommittés och det

centrala sjukhusarkivets ställning skulle upptagas till särskild prövning.

Utredningen skulle ske i samråd med arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse,

marinförvaltningen, flygförvaltningen, direktionerna för karolinska sjukhuset

och akademiska sjukhuset i Uppsala, sjukhusens standardiseringskommitté,

styrelsen för centrala sjukhusarkivet, statens reservförrådsnämnd, statens industrikommission,

svenska landstingsförbundet och svenska stadsförbundet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 220. 5

Materielnänmdens förslag.

Allmänna synpunkter.

Det av materielnämnden utarbetade förslaget, vilket, såsom nämnts, med

skrivelse den 28 december 1942 överlämnats av medicinalstyrelsen, avser lösandet

av frågan örn sjukbusens standardiseringskommittés och centrala sjukhusarkivets

ställning. Nämnda fråga kunde, enligt vad nämnden framhåller, anses

vara i viss mån fristående från utredningen rörande central anskaffning, lagerhållning

och omsättning av läkemedel och sjukvårdsmateriel, även örn självfallet

många beröringspunkter förefunnes. Denna sistnämnda utredning hade

ännu icke fortskridit så långt, att nämnden kunde avgiva definitivt förslag.

Nämnden hade emellertid ansett, att frågan örn sjukhusens standardiseringskommittés

och centrala sjukhusarkivets ställning icke borde uppskjutas i avbidan

på utredningen i övrigt. Nämnden hade fördenskull till särskild behandling

upptagit sistnämnda fråga.

Materielnämnden uppgiver, att nämnden under utredningsarbetet samrått

med representanter dels för sjukhusens standardiseringskommitté, centrala

sjukhusarkivet, svenska landstingsförbundet och svenska stadsförbundet, dels

ock för Sveriges standardiseringskommission och Sveriges industriförbund.

Materielnämnden har i sin utredning erinrat örn att i det betänkande angående

omorganisation av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse, som särskilda

sakkunniga inom försvarsdepartementet framlade den 20 januari 1940 (statens

off. utredn. 1940:2), föreslogs inrättande av ett särskilt upphandlingsorgan

inom medicinalstyrelsen, till vilket den av sjukhusens standardiseringskommitté

bedrivna verksamheten skulle knytas. Nämnden har vidare påpekat, att

tanken på att sammanslå sjukhusens standardiseringskommitté och centrala

sjukhusarkivet till ett organ framfördes redan i den utredning örn inrättande

av ett centralarkiv för svenskt sjukhusväsen, som låg till grund för Kungl.

Makts proposition den 21 januari 1938, nr 60, angående anslag till centralt

sjukhusarkiv.

Vad angår sjukhusens standardiseringskommittés ställning

uppgiver materielnämnden att under den tid, kommittén varit i verksamhet,

inemot 200 olika artiklar standardiserats. Med hänsyn till det ingående

och tidsödande utredningsarbete, som erfordrades för utarbetande av standardbestämmelser,

samt de växlande och jämförelsevis osäkra ekonomiska för

hållanden, under vilka arbetet måst bedrivas, finge resultatet enligt nämnden

anses tillfredsställande. Erfarenheten hade också givit vid handen, att de

varor, som hittills standardiserats, vore av god beskaffenhet. De hade i stor

utsträckning kommit till användning jämväl inom andra statliga och kommunala

inrättningar än sjukhus. Nämnden fortsätter:

Ehuru kommittén bedrivit en omfattande och betydelsefull standardiseringsverksamhet

inom sjukvården, är vad som hittills blivit gjort dock endast

en början. Ett stort behov föreligger alltjämt av standardiseringen på sjukvårdens

olika områden. En väsentlig del av arbetet måste, efter hand som

antalet standardiserade artiklar ökas, inriktas på att revidera och ändra redan

fastställda bestämmelser i överensstämmelse med nya rön och erfarenheter

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

inom sjukhusväsendet och på det industriella området. De jämförelsevis begränsade

ekonomiska tillgångar, som kommittén hittills förfogat över, samt

framför allt ovissheten huruvida och i vilken omfattning bidrag kunnat påräknas,

hava icke medgivit den utökning och rationalisering av verksamheten,

som med hänsyn till standardiseringsarbetets betydelse varit önskvärd.

Därest kommittén skall bliva i stånd att fullfölja sin för landets sjukvård

gagnande verksamhet, är det nödvändigt att kommittén beredes tillfälle att

bedriva arbetet under gynnsammare och mera betryggande ekonomiska förhållanden

än hittills. En förbättring i nu berörda hänseende synes lämpligast

böra åstadkommas därigenom att det ekonomiska ansvaret för verksamheten

övertages av staten. I och med statens övertagande av det ekonomiska ansvaret

torde nu utgående kontanta bidrag från kommunala och enskilda organ

m. fl. komma att upphöra. Detta utesluter emellertid icke, att svenska

landstingsförbundet och svenska stadsförbundet samt städer utanför landsting

fortfarande lämna bidrag i en eller annan form, framförallt genom att

på egen bekostnad utföra vissa prestationer. Därjämte torde man kunna påräkna,

att industrien fortfarande kommer att kostnadsfritt dels verkställa

prov och undersökningar, som kunna erfordras, dels genom ombud deltaga i

de tekniska utskottens arbeten.

I fråga om formen för statens övertagande av ansvaret för

standardiseringskommitténs verksamhet framlägger materielnämnden

såsom alternativ antingen standardiseringskommitténs sammanförande

med centrala sjukhusarkivet eller dess sammanförande med ett centralt upphandlings-

och omsättningsorgan inom medicinalstyrelsen. Körande dessa

båda alternativ anför nämnden:

Vid en undersökning av nämnda båda alternativ torde följande synpunkter

böra särskilt beaktas. Sjukhusens standardiseringskommitté och centrala

sjukhusarkivet hava båda till uppgift att verka för standardisering och

rationalisering på sjukvårdens område och att tillhandagå sjukvårdsinrättningarnas

huvudmän med råd och upplysningar. Arbetsuppgifterna, som

huvudsakligast äro att hänföra till utrednings- och forskningsarbete, äro till

sin art närbesläktade och dessutom i viss mån beroende av varandra. Båda

äro att anse såsom rådgivande organ, under det att den verksamhet, som utövas

av ett upphandlings- och omsättningsorgan, huvudsakligen är av verkställande

art. Frågan örn ett sammanförande av de båda organisationernas

verksamhet under gemensam ledning har därför upptagits till behandling

redan på ett tidigt stadium av utredningsarbetet. Representanter för sjukhusens

standardiseringskommitté och centrala sjukhusarkivet hava vid överläggningar

i ärendet uttalat sig för ett sammanförande av nämnda organ.

Därest sjukhusens standardiseringskommitté och centrala sjukhusarkivet

sammanföras till ett organ under en gemensam ledning, finnas goda förutsättningar

för att såväl statsverkets som övriga huvudmäns intressen bliva

väl tillgodosedda. Genom att det nuvarande intima samarbetet med representanter

för sjukhusväsen, standardiseringsorganisationer, industrier m. fl.

bibehålies och staten övertager det ekonomiska ansvaret för organets verksamhet,

som i likhet med centrala sjukhusarkivets nuvarande verksamhet bör

stå under medicinalstyrelsens överinseende, torde det icke finnas tillräckliga

skäl för verksamhetens inordnande i medicinalstyrelsen eller i något annat

statligt ämbetsverk.

I anslutning till det anförda har nämnden föreslagit, att den verksamhet,

som för närvarande handhaves av sjukhusens standardiseringskommitté och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 220. 1

centrala sjukhusarkivet, sammanföres till en organisation, benämnd centräla

sjukvårdsberedningen, under gemensam ledning samt att staten övertager

det ekonomiska ansvaret för verksamheten, vilken skulle stå under medicinalstyrelsens

översinseende.

Centrala sjukvårdsberedningens ledning,

organisation oell verksamhet.

Materielnämnden Ilar föreslagit, att ledningen av centrala sjukvårdsberedningen

anförtros åt en styrelse, sammansatt i huvudsak enligt

de principer, som varit bestämmande vid tillsättande av centrala sjukhusarkivets

styrelse. Styrelseledamöterna och suppleanter för dessa borde således

förordnas av Kungl. Majit för viss tid. Verksamheten borde stå under

medicinalstyrelsens överinseende. Antalet styrelseledamöter föreslås till nio

med en suppleant för varje ledamot. Staten skulle erhålla fyra representanter,

svenska landstingsförbundet två representanter samt svenska stadsförbundet,

Sveriges standardiseringskommission och Sveriges industriförbund

vardera en representant. Ordföranden skulle utses av Kungl. Majit samt

vice ordföranden av styrelsen. Av statsverkets representanter har nämnden

ansett en böra företräda medicinalstyrelsen, en byggnadsstyrelsen och en

Sveriges läkarförbund. Nämnden framhåller, att en sålunda sammansatt

styrelse torde äga goda förutsättningar att tillgodose statens intressen och

samtidigt upprätthålla intimt samarbete med landstingens och städernas sjukhusväsende,

med övriga standardiseringsorganisationer och med industrien.

Styrelsen föreslås erhålla befogenhet att i mån av behov tillkalla sakkunniga

personer vid utredningar och vid behandling av vissa ärenden. Styrelsen

skulle äga att tillsätta ett arbetsutskott, bestående av tre av styrelsens ledamöter.

Styrelseledamöter och sakkunniga har nämnden ansett böra erhålla

da^arvode samt resekostnads- och traktamentsersättning jämlikt bestämmelserna

i kungörelsen den 29 augusti 1921 med vissa bestämmelser angående

kommittéer. Styrelsen skulle äga inom eller utom sig utse en verkställande

ledamot, som skulle hava i uppdrag att leda och följa arbetet inom organisationen

och mellan styrelsens och arbetsutskottets sammanträden handlägga

vissa ärenden. Den verkställande ledamoten har ansetts böra åtnjuta säiskild

ersättning, förslagsvis med 3,000 kronor för år.

Materielnämnden har vidare föreslagit, att centrala sjukvårdsberedningen

organiseras på två avdelningar, en för ärenden rörande

standardisering av sjukvårdsmateriel och en för ärenden, som huvudsakligen

avse sjukvårdsinrättningarnas anläggning och drift ävensom samling, registiering,

bearbetning och arkivering av uppgifter rörande sjukhusväsendet m. lii.

En sådan fördelning skulle innebära, att sjukhusens standardiseringskommittés

arbetsuppgifter skulle överflyttas till den förstnämnda avdelningen

— standardiseringsavdelningen — under det att den andra avdelningen

arkivavdelningen — skulle övertaga centrala sjukhusarkivets ärenden.

Nämnden har ansett, att centrala sjukvårdsberedningen bor tillföras

vissa arbetsuppgifter, som hittills icke ankommit a

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

standardiseringskommittén eller centrala sjukhusarkivet.

Nämnden anför härom:

Bland dylika arbetsuppgifter må särskilt framhållas granskning av förslag,

avseende inventarieutrustning för sjukhus. Beräkningar rörande byggnadskostnader

— för ny-, om- och tillbyggnader av sjukhus — hava sedan länge

underkastats en ofta nog mycket ingående granskning av sakkunniga personer

och myndigheter. Kostnaderna för utrustning av ett sjukhus med inventarier,

instrument, medicinska apparater och dylikt uppgå till avsevärda belopp,

aven örn de icke äro jämförliga med byggnadskostnaderna. En tendens till

ökning av utrustningskostnaderna i förhållande till byggnadskostnaderna har

på senare tid blivit allt tydligare. I de flesta fall torde utrustningsförslagen

icke bliva underkastade någon särskild granskning genom på detta område

sakkunniga, vilket biana annat torde bero på att sådan sakkunskap är ganska

sparsamt förekommande. Med den sakkunskap, som torde komma att finnas

representerad i centrala sjukvårdsberedningen -— i erforderliga fall kompletteiad

med särskilt tillkallade sakkunniga — torde en sådan granskning

kunna, nied fördel utföras där. Granskningen skulle avse såväl utrustningens

kvantitativa omfattning som också dess standard i kvalitativt avseende. För

såväl de anslagsbeviljande myndigheterna som sjukvårdsinrättningarna vore

en dylik centraliserad granskningsverksamhet av stort värde icke minst ur

ekonomisk synpunkt. Ehuru verksamheten huvudsakligast torde böra vara

av rådgivande art, skulle den likväl komma att främja användandet av

standardiserad materiel.

Vidare torde centrala sjukvårdsberedningen bliva lämpligt organ för handhavande

av vissa arbetsuppgifter, som hänföra sig till planläggningen av den

slutna sjukvården inom landets sjukvårdsområden. Centrala sjukhusarkivet

har såsom förut nämnts till åliggande bland annat att samla, registrera och

systematiskt bearbeta uppgifter rörande sjukhusväsendet inom och utom

landet, såsom ritningar för rumstyper och avdelningsritningar samt grupperingsritningar

ävensom tekniska, ekonomiska och organisatoriska uppgifter

beträffande sjukhusbyggnaders såväl anläggning som drift. Det synes ligga

nära till hands, att centrala sjukvårdsberedningen får i uppdrag att samla,

registrera och bearbeta även uppgifter rörande planläggningen av den slutna

sjukvården inom landets sjukvårdsområden samt att på begäran lämna råd

och anvisningar därom. I den män medicinalstyrelsen så påfordrar skall

sjukvårdsberedningen medverka vid styrelsens granskning av förslag rörande

uppförande av nya sjukhus och större ombyggnader av sjukhus.

I fråga örn ärendenas fördelning på de båda avdelningarna

anför materiel nämnden:

Standardiseringsavdelningen skulle, såsom redan framhållits, komma att

handhava utredningen av ärenden rörande standardisering av sjukvårdsmateriel

och att upprätta och utforma förslag till standardbestämmelser.

Inom standardiseringskommittén prövas och bearbetas förslagen av de tekniska

utskotten. Då denna anordning visat sig vara ändamålsenlig, synes

någon ändring härutinnan icke böra ske. Tekniska utskott skulle således

fortfarande finnas och utredningsarbetet uppdelas på erforderligt antal sådana

utskott. Medlemmarna i de tekniska, utskotten böra utses av styrelsen. Det

förutsättes att dessa, såsom hittills varit fallet, komma att utföra sitt arbete

mom utskotten utan särskild ersättning. Av vederbörande tekniska utskott

verkställda utredningar och upprättade förslag rörande standardisering överlämnas

till styrelsen. Av styrelsen granskade och godkända förslag överlämnas

till Sveriges standardiseringskommission för prövning och fastställande.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 220.

Arkivavdelningen skulle övertaga centrala sjukhusarkivets uppgifter och

således hava till uppgift att samla, registrera, systematiskt bearbeta och

arkivera uppgifter rörande sjukhusväsendet inom och utom landet, såsom

ritningar avseende rumstyper och avdelningar inom sjukhusen samt grupperingsritningar

ävensom tekniska, ekonomiska och organisatoriska uppgifter

beträffande sjukvårdsinrättningars såväl anläggning som drift. Vidare bör

arkivavdelningen omhänderhava centrala sjukvårdsberedningens bibliotek.

Av nya arbetsuppgifter, som skulle komma att anförtros åt centrala sjukvårdsberedningen,

böra ärenden rörande planläggningen av den slutna sjukvården

inom landets sjukvårdsområden samt sjukvårdsberedningens medverkan vid

medicinalstyrelsens granskning av byggnadsförslag handläggas inom arkivavdelningen.

Arbetet med granskning av förslag rörande sjukhusens utrustning

bör ske under samarbete mellan arkivavdelningen och standardiseringsavdelningen.

Vad angår personalbehovet vid centrala sjukvårdsberedningen yttrar

materielnämnden, att för varje avdelning borde finnas en föreståndare med

den utbildning och den erfarenhet, som erfordrades för att leda och organisera

det omfattande och ofta komplicerade arbetet inom respektive avdelningar.

Såsom teoretisk kompetens borde fordras examen från teknisk högskola.

Föreståndaren för arkivavdelningen borde vara arkitekt. Denne skulle

icke vid sidan av sin tjänst hos centrala sjukvårdsberedningen äga bedriva

egen arkitektverksamhet inom sjukhusväsendet. Föreståndarebefattningarna

har nämnden ansett böra hänföras till lönegrad A 28 (byrådirektör). Den

fast anställda personalen borde i övrigt utgöras av: å standardiseringsavdelningen

en biträdande ingenjör, en ritare, ett kanslibiträde och ett kontorsbiträde

samt å arkivavdelningen en ritare och ett kontorsbiträde.

Frånsett sistnämnda båda befattningshavare å arkivavdelningen, vilka

skulle anställas som extra ordinarie tjänstemän, har nämnden ansett sjukvårdsberedningens

personal böra beredas ordinarie anställning med den löne
-

gradsplacering följande sammanställning utvisar.

Tjänstemän å ordinarie stat. Lönegrad.

2 avdelningsföreståndare ............................................................ A 28

1 biträdande ingenjör ............................................................... A 18

1 ritare ................................................................................. A12

1 kanslibiträde ........................................................................ A 7

1 kontorsbiträde ..................................................................... A 4

Extra ordinarie tjänstemän.

1 ritare ................................................................................. Eo 12

1 kontorsbiträde ..................................................................... Eo 4

Materielnämnden framhåller, att den föreslagna personalen med endast

en befattningshavare (ritaren å arkivavdelningen) överstege sammanlagda

antalet inom sjukhusens standardiseringskommitté och centrala sjukhusarkivet

för närvarande sysselsatta funktionärer. Emellertid, fortsätter nämnden,

torde de nya arbetsuppgifter, vilka föreslagits böra tillföras centrala

sjukvårdsberedningen, samt icke minst den utvidgning av standardiseringsverksamheten,

som kunde emotses, komma att kräva en större arbetsstyrka

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

än den nu angivna. Detta behov av ytterligare arbetskraft borde dock till

en början, tills nödig erfarenhet vunnits, tillgodoses genom anlitande av tillfällig

personal. Nämnden framhåller slutligen att genom sammanförandet

av de nuvarande organisationerna ökades möjligheterna att rationellt fördela

arbetsuppgifterna och effektivit utnyttja personalen.

Statens kostnader för centrala sjukvårdsberedningen.

Materielnämnden hänvisar härutinnan till att börja med till följande sammanställning

rörande standardiseringskommitténs och centrala sjukhusarkivets

utgifter för de senaste budgetåren.

1

Sjukhusens

Centrala

1

standardise-

sjukhus-

Summa

ringskommitté

arkivet

kronor

kronor

kronor

1 .

Ar 1939/40 ............

29,658

12,515

42,173

! » 1940/41 ............

37,420

18,000

55,420

| » 1941/42 ............

48,595

18,000

66,595

För budgetåret 1942/43 beräknar nämnden utgifterna komma att uppgå

till, för sjukhusens standardiseringskommitté 48,500 kronor och för centrala

sjukhusarkivet 19,800 kronor, eller tillhopa 68,300 kronor.

Nämnden framhåller, att förutom standardiseringskommitténs nu angivna

utgifter, förekomme avsevärda kostnader för de tekniska utskottens arbete

samt för experiment, undersökningar och utredningar, som verkställdes inom

industriella företag och vid sjukvårdsinrättningarna. Dessa kostnader

gäldades icke av kommitténs medel. Enligt av kommittén till Sveriges standardiseringskommission

avgiven redovisning rörande standardiseringsarbeten

under tiden den 1 juli 1941—30 juni 1942 hade ifrågavarande kostnader utgjort

cirka 59,000 kronor under sagda tid. Det vore följaktligen en betydande

del av de med standardiseringsverksamheten förenade utgifterna, som bestredes

av industrien och av huvudmännen för sjukvårdsinrättningarna, vilka

torde komma att lämna sin medverkan även efter en omorganisation av verksamheten

i enlighet med nu föreliggande förslag.

I fråga örn statens kostnader för centrala sjukvårdsberedningen hänvisar

nämnden till följande av nämnden uppgjorda förslag till avlönings- respektive

omkostnadsstat för beredningen för budgetåret 1943/44:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............... kronor 37,500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, förslagsvis ......................................................... 5,500

3. Avlöningar till övrig icke ordinarie personal ..................... » 10,500

4. Rörligt tillägg och kristillägg, förslagsvis ........................ » 14,000

Summa kronor 67,500

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

11

Omkostnadsstat.

1. Sjukvård m. m., förslagsvis ............................................. kronor 100

2. Reseersättningar, förslagsvis .......................................... » 1,000

3. Expenser, förslagsvis...................................................... » 15,200

4. Publikationstryck, förslagsvis ............................. » 3,000

Summa kronor 19,300

Särskilda uppbördsmedel.

Inkomster av försålda publikationer .................................... kronor 2,000

Nettoutgift för omkostnader kronor 17,300

Summa för avlöningar och omkostnader kronor 84,800

I anslutning till ifrågavarande statförslag anför nämnden.

Vid uppgörande av statförslagen hava standardiseringskommitténs och

sjukhusarkivets nuvarande utgiftsstater i stort sett fått tjäna till ledning.

Den ifrågasatta utökningen av standardiseringskommitténs och sjukhusarkivets

nuvarande arbetsuppgifter kommer att medföra viss ökning av personalkostnaderna.

Centrala sjukvårdsberedningens utgifter för personal komma

följaktligen att överstiga standardiseringskommitténs och sjukhusarkivets nuvarande

sammanlagda personalutgifter. Av den å avlöningsstaten upptagna

anslagsposten arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit,

avses att utgå dels arvode till verkställande ledamoten med 3,000 kronor, dels

arvoden till ledamöter av styrelsen med 1,000 kronor, dels ock arvoden till

anlitade sakkunniga med 1,500 kronor. Av anslagsposten avlöningar till

övrig icke ordinarie personal skulle, utom lön till en ritare och ett kontorsbiträde

samt arvode till en sekreterare, även utgå ersättningar till tillfälligt

anställd personal med 2,000 kronor.

Av i omkostnadsstaten upptagna kostnader för expenser, 15,200 kronor,

beräknas för lokalhyra 7,000 kronor, för städning och belysning 1,600 kronor,

för telefon, telegram och annonsering 1,500 kronor, för skriv-, rit- och fotomaterialier

2,500 kronor, för böcker och tidskrifter 800 kronor, för inköp och

underhåll av möbler m. fl. inventarier 800 kronor och för diverse utgifter

1,000 kronor.

Inkomster av försålda publikationer, i första hand standardtabeller, hava

för sjukhusens standardiseringskommitté hittills uppgått till icke oväsentligt

högre belopp än det i omkostnadsstaten föreslagna. Avgifterna för dessa

publikationer hava hittills fastställts med hänsyn till att kommitténs verksamhet

delvis varit beroende av de medel, som kunde inflyta vid försäljningen.

Det har emellertid visat sig, att de jämförelsevis höga avgifterna avhållit

många, såväl sjukhus som industrier och andra företagare, från att i

önskvärd utsträckning anskaffa dessa tabeller. För standardiseringens utveckling

och spridning till allt vidare kretsar är det därför ett önskemål av stor

vikt att priset på standardtabellerna måtte väsentligt sänkas.

En jämförelse mellan, å ena sidan, de för centrala sjukvårdsberedningen

för budgetåret 1943/44 beräknade utgifterna, tillhopa 84,800 kronor enligt

förslaget, och å andra sidan, standardiseringskommitténs och sjukhusarkivets

sammanlagda utgifter för budgetåret 1941/42 utvisar en stegring av utgifterna

på 18,205 kronor. Denna utgiftsökning torde dock mer än väl uppvägas av

de fördelar, som en utvidgning och rationalisering av standardiseringskommitténs

och sjukhusarkivets nuvarande verksamhet skulle komma att medföra.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

Nämnden framhåller till slut, att de arbetsuppgifter, som enligt nu föreliggande

förslag skulle komma att åvila den nya organisationen, komme att

beröra stora delar av den ekonomiska förvaltningen vid landets sjukvårdsinrättningar

samt att en sådan organisation skulle bliva i tillfälle att verksamt

bidraga till rationalisering av driften och begränsning av utgifterna på

sjukvårdens område.

Yttranden över materielnämndens förslag.

Över materielnämndens förslag hava yttranden avgivits av medicinalstyrelsen,

byggnadsstyrelsen, statskontoret, allmänna lönenämnden, arméförvaltningens

sjukvårdsstyrelse, statens industrikommission, medicinalstyrelseutredningen,

styrelserna för svenska landstingsförbundet, svenska stadsförbundet

och centrala sjukhusarkivet, Sveriges standardiseringskommission, sjukhusens

standardiseringskommitté, Sveriges industriförbund, svenska sjukhusförvaltningens

tjänstemannaförbund samt svensk sjuksköterskeförenings centralstyrelse.

Förslaget att sammanföra sjukhusens standardiseringskommitté

och centrala sjukhusarkivet till ett organ har, med ett

undantag, i princip ej föranlett någon erinran.

Byggnadsstyrelsen anför bland annat.

Den verksamhet, som bedrives av sjukhusens standardiseringskommitté

och centrala sjukhusarkivet, är till sitt syftemål av stor betydelse, framför

allt med hänsyn till de möjligheter denna verksamhet innebär att befordra

god ekonomi i fråga örn sjukhusens planläggning och utrustning. Byggnadsstyrelsen

vill framhålla, att det vid den granskning av förslag till sjukhusanläggningar,

som ankommer på styrelsen, vore av stort värde att hava tillgång

till genom centrala sjukhusarkivet samlade, registrerade och systematiskt bearbetade

uppgifter rörande sjukhusväsendet inom och utom landet, såsom

ritningar till rumstyper och olika avdelningar inom sjukhusen samt grupperingsritningar

ävensom uppgifter rörande tekniska och organisatoriska frågor

beträffande såväl sjukhusbyggnaders anläggning som deras drift. Även för

andra myndigheter samt för organisationer och enskilda, vilka hava befattning

med sjukhusfrågor, vore det givetvis av stor betydelse att kunna från

sjukhusarkivet erhålla upplysningar ur arkivets omfattande uppgiftsmaterial.

Till följd av brist på arbetskraft är detta material ännu ej tillräckligt katalogiserat

och bearbetat, men önskvärt vore, att möjligheter därtill snarast bereddes

arkivet.

Det av medicinalstyrelsens materielnämnd nu framlagda förslaget att sammanföra

standardiseringskommitténs och sjukhusarkivets verksamhet till en

organisation, förslagsvis benämnd centrala sjukvårdsberedningen, och samtidigt

utvidga denna verksamhet finner byggnadsstyrelsen synnerligen välbetänkt.

Sålunda skulle arkivet såsom en avdelning av sjukvårdsberedningen

bland annat medverka vid medicinalstyrelsens granskning av förslag till sjukhusanläggningar,

vilket givetvis skulle innebära ett rationellare och vidgat

utnyttjande av förutnämnda uppgiftsmaterial. Den granskning, som alltså är

avsedd att ankomma på sjukvårdsberedningen, kommer givetvis icke att göra

den byggnadssakkunniga granskning obehövlig, som nu verkställes inom byggnadsstyrelsen,

men sistnämnda granskning skulle genom den föreslagna organisationen

på ett värdefullt sätt kunna kompletteras särskilt i vad avser de

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj-.ts proposition nr 220.

spörsmål beträffande en sjukhusanläggnings drift och utrustning, som intimt

sammanhänga med själva byggnadsfrågorna. Värdet av en på fördjupat studium

av de sjukhustekniska problemen baserad granskning och upplysningsverksamhet

kommer icke minst ur ekonomisk synpunkt säkerligen att visa sig

vara betydande.

Medicinalstyrelseutredningen säger sig från sina utgångspunkter intet lia att

erinra mot att den verksamhet, som hittills med stöd av statsmedel bedrivits av

sjukhusens standardiseringsverksamhet och centrala sjukhusarkivet, sammanföres

till ett organ under den ledning, som förslaget innebär. En dylik åtgärd

vore, såvitt medicinalstyrelseutredningen kunde bedöma, ägnad att väsentligt

underlätta en rationell samverkan och ordning på det sjukhustekniska området.

Sjukhusens standardiseringskommitté framhåller, att frågan örn en omorganisation

av kommittén, varigenom kommittén kunde frigöras från och

vara helt oberoende av de anslag, som för varje år måste sökas hos kommunförbund,

industrier och enskilda, hade varit aktuell sedan flera ar tillbaka.

Kommittén hälsade för den skull med den största tillfredsställelse förslaget,

vilket, när det bleve realiserat, komme att skapa sådan ekonomisk grundval,

som vöre nödvändig för att standardiseringsarbetet, genom planläggning på

längre tid, skulle kunna effektivt fullföljas.

Endast allmänna lönenämnden har så till vida ställt sig tveksam till förslaget,

att lönenämnden — under erinran örn att medicinalstyrelsens organisation

för närvarande vore föremål för en omfattande utredning - uttalat, att

det icke syntes uteslutet, att i samband därmed även spörsmålet örn standardiseringsverksamhetens

anknytning till medicinalstyrelsen kunde komma under

övervägande.

Jämväl förslaget att staten skall övertaga det ekonomiska ansvaret

för det nya organets verksamhet har i allmänhet tillstyrkts. I ett par

yttranden har man dock ställt sig tveksam eller avvisande härtill.

Byggnadsstyrelsen har ifrågasatt, huruvida det kunde anses skäligt att alla

de med den nya organisationen förenade kostnaderna komme, på sätt som

föreslagits, att påvila statsverket. Styrelsen har i detta avseende erinrat om

att sjukhusbyggandet inom landet endast i mycket begränsad omfattning

skedde genom statens direkta medverkan. Det övervägande antalet sjukvårdsinrättningar

uppfördes sålunda genom landstingens och de utanför landstingen

stående städernas försorg. Styrelsen har ansett det under sådana förhållanden

kunna ifrågasättas, om icke landstingens och nämnda städers ekonomiska

intressen av den verksamhet, som vore avsedd att bedrivas inom den

centrala sjukvårdsberedningen, vore så stora att beredningens verksamhet

väsentligen borde finansieras genom dem.

Statskontoret anför:

Enligt statskontorets mening kunna väl vissa skäl tala för ett sammanförande

till ett och samma organ av de arbetsuppgifter, som för närvarande

avila sjukhusens standardiseringskommitté och centrala sjukhusarkivet. Den

verkställda utredningen kan emellertid icke anses utgöra en godtagbar grund

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

för att, om en sådan sammanslagning komme till stånd, kostnaderna skulle

helt övertagas av staten, då nämligen verksamheten icke kan betraktas såsom

ett primärt statligt intresse. Fastmer vill det synas som örn landstingen,

städerna utanför landstingen och industrierna samt deras sammanslutningar

kunde förväntas erhålla avsevärda fördelar och hava ett betydande intresse

av den föreslagna organisationen. Detta förhållande har för övrigt kommit

till uttryck i den förordade sammansättningen av organisationens styrelse.

Statskontoret avstyrker förty, att en statlig myndighet för ifrågavarande

ändamål inrättas.

Då emellertid det allmänna kan förväntas erhålla visst gagn av den tilltänkta

nya organisationen, synes det befogat, att staten understöder dess

verksamhet dels genom kontant bidrag, dels ock genom tillhandahållande av

sådana upplysningar och uppgifter, som kunna tänkas komma att vara till

nytta för verksamheten. Statsbidraget bör dock icke uppgå till högre belopp

än summan av de understöd, som för närvarande utgå till sjukhusens standardiseringskommitté

och centrala sjukhusarkivet.

Den föreslagna sammansättningen av centrala sjukvårdsbered

ningens styrelse har föranlett erinringar i några remissyttranden.

Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse har ansett sakkunskap i militär sjukvård

böra vara företrädd i det nya organets styrelse samt föreslagit, att en av

statsverkets representanter i styrelsen bör företräda arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse

eller, därest en försvarsväsendets sjukvårdsförvaltning kommer

till stånd, sagda förvaltning. Sjukvårdsstyrelsen har vidare ifrågasatt, huruvida

icke förvaltningstjänstemännen vid sjukhusen och sjuksköterskekåren böra

vara representerade i centrala sjukvårdsberedningens styrelse.

Medicinalstyrelseutredningen har fäst sig vid att av statsverkets fyra representanter

i styrelsen en skulle anses företräda Sveriges läkarförbund. Utredningen

säger sig finna en sådan anordning ur principiell synpunkt mindre tillfredsställande.

Därest därigenom avsetts att tillförsäkra sjukhusläkarkåren en

representant i styrelsen, torde denne böra utses på motsvarande sätt som

övriga intresserepresentanter. I så fall borde antalet ledamöter i styrelsen utökas

till tio, vilket dock med hänsyn till styrelsens arbetsduglighet vore ägnat

att väcka betänkligheter. Därest åter allenast avsetts att tillförsäkra styrelsen

den sakkunskap, som en sjukhusläkare representerade, torde det vara tillfyllest

att föreskriva, att en av styrelsens ledamöter skulle vara sjukhusläkare. För

egen del ansåge utredningen den senare anordningen vara att förorda.

Svenska stadsförbundets styrelse anmärker, att i materielnämndens förslag

ej angivits, om representanten för läkarförbundet vore avsedd att företräda

sjukhusläkarkåren. Örn detta vore fallet, vore det enligt styrelsen följdriktigast

att även andra personalorganisationer inom sjukvården, framför allt förvaltningstjänstemännen,

bleve företrädda. Styrelsen ifrågasätter vidare, örn det

ej vore lämpligare och riktigare att taga läkarrepresentanten från svenska

lasarettsläkarföreningen i stället för från Sveriges läkarförbund.

Sjukhusens standardiseringskommitté har beträffande förslaget, att en av

de av statsverket utsedda representanterna borde företräda Sveriges läkarförbund

uttalat, att med hänsyn till att svenska lasarettsläkarföreningen ej vore

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 220.

ansluten till ifrågavarande förbund sagde representant i stället borde vara

»en av Sveriges läkarförbund utsedd representant för den slutna sjukvården».

En av kommitténs ledamöter Ilar ansett, att kommittén bort uttala sig för

att de praktiskt arbetande kvinnorna inom sjukvården borde vara representerade

i centrala sjukvårdsberedningens styrelse.

Svenska sjukhusförvaltningens tjänstemannaförbund har hemställt, att till

ledamot i beredningens styrelse måtte utses en representant för sjukhusens

syssloman.

Svensk sjuksköterskeförenings centralstyrelse har föreslagit, att en

medlem av sjuksköterskekåren måtte erhålla säte i centrala sjukvårdsberedningens

styrelse. Centralstyrelsen framhåller, att i 5 av de 9 utskotten inom

sjukhusens standardiseringskommitté funnes sjuksköterskor och att det varit

på tal att placera sjuksköterskor jämväl i övriga utskott. Samtidigt funnes en

medlem av sjuksköterskekåren i kommitténs styrelse. Centralstyrelsen, som

säger sig under hand hava erfarit, att sjuksköterskekåren jämväl framdeles

skulle vara representerad i de särskilda utskotten, har ansett det vara av utomordentlig

betydelse, att en ansvarig ledamot av kåren erhölle möjlighet att

följa de framlagda förslagen.

I fråga örn förslaget att anförtro centrala sjukvårdsberedningen

vissa uppgifter, som för närvarande ej tillkomma sjukhusens

standardiseringskommitté eller centrala sjukhusarkivet, yttrar

medicinalstyrelseutredningen.

Att i det nya organets uppgifter även bör ingå granskning av förslag, avseende

inventarieutrustning för sjukhus samt, i vissa fall, ritningar till nybyggnader

eller större ombyggnader, finner utredningen följdriktigt. Huruvida

den centrala sjukvårdsberedningen därjämte, på sätt föreslagits, bör anförtros

en rådgivande funktion med avseende å planläggningen av den slutna

sjukvården inom landets olika sjukvårdsområden synes medicinalstyrelseutredningen

mera tveksamt. En sådan rådgivning lärer icke sällan med nödvändighet

komma att innefatta vägande moment av icke teknisk art och torde

närmast kunna betraktas såsom ett naturligt led i den tillsyn över konsultationsverksamhet

beträffande den allmänna sjukvården i riket, som författningsenligt

tillkommer och bör tillkomma medicinalstyrelsen. Å andra sidan

får det icke förbises, att nu berörda rådgivning har ett visst samband med den

centrala sjukvårdsberedningens föreslagna verksamhet i övrigt och att det ur

huvudmännens synpunkt framstår såsom önskvärt att kunna från det nya

organet inhämta råd och anvisningar även beträffande planläggningen av den

slutna sjukvården inom respektive sjukvårdsområden. Med hänsyn härtill

och då förslaget i allt fall förutsätter, att den centrala sjukvårdsberedningens

verksamhet skall stå under medicinalstyrelsens överinseende, har medicinalstyrelseutredningen

låtit sina betänkligheter på denna punkt vika. Medicinalstyrelseutredningen

har därvid räknat med att vederbörande avdelningsföreståndare

i centrala sjukvårdsberedningen skall låta sig angeläget vara att i detta

hänseende hålla intim kontakt med medicinalstyrelsens representant i beredningens

styrelse.

Svenska stadsförbundets styrelse yttrar:

Det kan ifrågasättas, örn en central granskning av förslag till inventarieutrustning

av sjukhus strängt taget är påkallad. Vid de lokala sjukhusförvalt
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

ningarna finnes, bland annat hos de större sjukhusens förvaltningstjänstemän,

att tillgå sakkunskap, som knappast torde kunna påräknas hos sjukvårdsberedningens

befattningshavare. Det måste nämligen förutsättas, att

de, som i sitt dagliga arbete inom sjukhusförvaltningen syssla med utrustningsfrågor,

äro mera skickade att föreslå och bedöma värdet av förbättringar,

än de, som icke göra detta. Man kan ej heller bortse från den omständigheten,

att förbättringar i fråga örn sjukhusens utrustning ofta medföra möjlighet

till lägre driftkostnad. Erfarenheten har också visat, att hittills företagen

standardisering i fråga örn vissa inventarier åberopats såsom skäl

emot ytterligare förbättringar, enär dessa inneburit merkostnader i fråga örn

anskaffningen. Den år 1940 reviderade sjukhuslagstiftningen har ju vidare

gjort det möjligt för huvudmännen att centralt inom varje sjukvårdsområde

handlägga granskningen av upprättade utrustningsförslag. En ännu längre

driven centralisering kan väl i vissa fall medföra ekonomisk fördel, men man

bör å andra sidan icke vara blind för att en alltför långt driven centralisering

lätt blir en schematisering, som verkar hämmande på personliga initiativ

och förtar intresset hos vederbörande vid sjukhusen. Det bör också framhållas,

att ju längre standardiseringen drives på det sjukhustekniska området

dess mindre blir det behov av en centraliserad granskning, som tilläventyrs

för närvarande kan föreligga på ett eller annat håll. För de större städernas

vidkommande föreligga i allt läll ej behov av den ifrågasatta centrala granskningen

av sjukhusets utrustningsförslag.

Ytterligare förtjänar framhållas, att denna centrala granskning, genomförd

i den utsträckning, som materielnämnden tänkt sig, sannolikt icke

kan medhinnas utan en väsentlig ökning av den personal, som nämnden kalkylerat

med. I betraktande av jämväl detta förhållande kan man därför ifrågasätta,

huruvida icke dessa granskningsuppgifter helt enkelt borde avföras

från den nya institutionens arbetsprogram.

Beträffande den av materielnämnden föreslagna personalförteckningen

för centrala sjukvårdsberedningen yttrar allmänna lönenämnden:

Lönenämnden har vid sin granskning av den föreslagna personaluppsättningen

för centrala sjukvårdsberedningen, vilken innebär att antalet befattningshavare,

jämfört med nuvarande förhållanden, skulle utökas med en ritare

för arkivavdelningens behov, funnit sig icke kunna tillstyrka, att flertalet befattningshavare,

av vilka några enligt vad lönenämnden inhämtat för närvarande

avlönas medelst arvode, beredas ordinarie anställning. Enligt lönenämndens

mening bör tills vidare och i avvaktan på närmare erfarenheter

rörande den nya organisationens verksamhet förmånligare anställningsform

jin såsom extra ordinarie tjänstemän icke ifrågakomma för någon av de i

framställningen avsedda befattningshavarna. Beträffande de föreslagna lönegradsplaceringarna

har lönenämnden icke funnit anledning till erinran annat

än i vad avser de båda avdelningsföreståndarna. Dessa skulle enligt förslaget

tillhöra lönegraden A 28. För närvarande åtnjuter den hos sjukhusens standardiseringskommitté

anställde ingenjören och tekniske ledaren enligt vad

lönenämnden under hand inhämtat lön med 11,000 kronor för år jämte rörligt

tillägg med 19.6 procent. I pensionshänseende tillhör han pensionskassan

S. P. P. Arkitekten å centrala sjukhusarkivet uppbär i årligt arvode 8,000

kronor i ett för allt och har enligt uppgift 5 timmars daglig tjänstgöringstid.

Enligt lönenämndens mening synes föreståndarbefattningen å standardiseringsavdelningen

icke böra inplaceras i högre lönegrad än Eo 26. Händel

torde genom särskilt beslut av Kungl. Majit kunna fastställas den löneklassplacering

för vederbörande tjänstinnehavare, som med hänsyn till tidigare

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

anställningsförhållanden må befinnas skälig. Beträffande föreståndarbefattningen

å arkivavdelningen synas enligt lönenämndens mening övervägande

skäl tala för att avlöningen tills vidare utgår i form av arvode till belopp i

anslutning till det nu fastställda.

Statskontoret framhåller, att, för den händelse staten komme att övertaga

ansvaret för den nya organisationen, personalen icke borde inordnas under

någon löneplan i civila ordinarie eller icke-ordinarie reglementena utan avlönas

i form av arvoden, vilka borde avvägas efter de löneförmåner, som för

närvarande utgå.

Svenska stadsförbundets styrelse uttalar farhågor för att med de arbetsuppgifter,

som enligt materielnämndens förslag skulle tillföras den nya institutionen,

den föreslagna personalen komme att visa sig otillräcklig.

Slutligen torde förtjäna framhållas, att Sveriges industriförbund i sitt yttrande

uttalat, att, därest standardiseringsverksamheten i fortsättningen ordnas

efter de av materielnämnden nu föreslagna riktlinjerna, industrien, såsom

nämnden antagit, även framdeles komme att lämna sin medverkan till verksamhetens

bedrivande.

Departementschefen.

Det uppdrag, som Kungl. Majit genom beslut den 17 januari 1941 anförtrodde

åt medicinalstyrelsen att genom sin materielnämnd fullgöra, innefattade

att verkställa utredning och framlägga förslag beträffande central anskaffning,

lagerhållning och omsättning av läkemedel och sjukvårdsmateriel

samt i samband därmed stående frågor, varvid spörsmålen om sjukhusens

standardiseringskommitté och centrala sjukhusarkivets ställning skulle upptagas

till särskild prövning. Nämnden har ansett sistnämnda spörsmål kunna

lösas oberoende av utredningen i övrigt. Även örn självfallet beröringspunkter

finnas mellan sagda spörsmål, vilket jämväl nämnden framhållit,

synas mig dessa ej vara av den art att hinder av denna anledning bör föreligga

mot att redan nu till behandling upptaga fråga örn standardiseringskommitténs

och sjukhusarkivets ställning utan att avvakta utredningens resultat

i övrigt.

Som framgår av den förut lämnade redogörelsen ansvarar staten för

centrala sjukhusarkivets löpande utgifter. I fråga om standardiseringskommittén

inskränker sig statens stöd till ett årligt bidrag, som täcker endast

en del av kommitténs utgifter och som dessutom gjorts beroende av att

bidrag av viss omfattning inflyta från enskilt håll.

Mot den nuvarande organisationen har, såvitt angår standardiseringskommittén,

anförts, att det sätt, varpå kommitténs verksamhet för närvarande

finansieras, ej medgiver, att dess verksamhet kan bedrivas så snabbt och

effektivt, som vore önskvärt. Såsom den väsentligaste anledningen härtill

har framhållits, att det ekonomiska underlaget för kommitténs verksamhet

vore osäkert till följd av dess beroende av bidrag från skilda håll. Materielnämnden

har därför ansett påkallat, att staten helt påtager sig ansvaret för

ifrågavarande verksamhet liksom staten för närvarande helt svarar för sjuk
Bihang

till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 220—221. S4i 43 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

husarkivets löpande utgifter. I samband härmed skulle övriga nu utgående

kontanta bidrag bortfalla. Nämnden har emellertid härvid utgått från att

huvudmännen för de icke statliga sjukhusen samt industrien jämväl i fortsättningen

komma att stödja sagda verksamhet genom verkställande av undersökningar

och experiment m. m.

I fråga örn standardiseringskommitténs framtida organisation har materielnämnden

angivit två alternativa lösningar, avseende den ena att kommittén

sammanföres med centrala sjukhusarkivet till ett organ och den andra att

kommittén anslutes till ett centralt upphandlings- och omsättningsorgan

inom medicinalstyrelsen. Materielnämnden har för sin del ansett förstnämnda

alternativ vara att föredraga.

För egen del finner jag, i likhet med materielnämnden, övervägande skäl

tala för att standardiseringskommittén och centrala sjukhusarkivet sammanslås

till ett organ. Båda hava till uppgift att verka för rationalisering och

standardisering på sjukvårdens område samt att tillhandagå sjukvårdsinrättningarnas

huvudmän med råd och upplysningar. Deras nuvarande verksamhet

är sålunda till sin art besläktad och det ena organet är för fullgörande

av sina aibetsuppgifter i viss mån beroende av det andra. Detsamma gäller

vissa nya uppgifter, vilka enligt nämndens förslag skulle anförtros det sammanslagna

organet, främst granskningen av inventarieutrustningar till sjukhus.

Jag förordar därför, att sjukhusens standardiseringskommitté och

centrala sjukhusarkivet sammanföras till ett organ, vilket i enlighet med

materielnämndens förslag torde böra benämnas centrala sjukvårdsberedningen.

Jag förutsätter givetvis, att erforderligt samarbete etableras mellan

medicinalstyrelsen och sagda organ, som för övrigt avses skola stå under

medicinalstyrelsens överinseende. Den nya organisationen torde böra träda

i verksamhet från och med nästa budgetår.

Yad angår frågan örn sättet för bestridande av kostnaderna för centrala

sjukvårdsberedningen har från ett par håll framhållits, att landstingen och

städerna utom landsting komme att få den största nyttan av beredningens

veiksamhet och att i följd härav dessa borde ansvara för större delen av

utgifterna för densamma. Jag vill i anledning härav erinra örn att staten

redan åtagit sig att bestrida centrala sjukhusarkivets löpande utgifter. Vidare

vill jag i likhet med materielnämnden betona angelägenheten av att arbetet

på ifrågavarande område kan bedrivas under mindre ovissa ekonomiska förhållanden

än hittills. Enligt min mening kan den brist, som i detta hänseende

anses vidlåda den nuvarande organisationen, bliva tillfredsställande

avhjälpt allenast genom att staten helt övertager det ekonomiska ansvaret för

verksamheten. Med hänsyn härtill och till den relativt obetydliga merutgift,

som förslagets genomförande skulle åsamka statsverket, anser jag mig böra

biträda materielnämndens förslag. I likhet med materielnämnden förutsätter

jag härvid, att beredningen kommer att för sin verksamhet få åtnjuta stöd

från kommunalt och enskilt håll på sätt förut antytts.

Vad härefter angår centrala sjukvårdsberedningens ledning och inre organisation

har jag i stort sett ej något att erinra mot vad materielnämnden

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

härutinnan föreslagit. I fråga om styrelsens sammansättning finner jag i

likhet med medicinalstyrelseutredningen mindre lämpligt, att en av statsverkets

representanter företräder Sveriges läkarförbund. I stället torde böra

föreskrivas, att en av styrelsens ledamöter skall vara sjukhusläkare. Härjämte

synes det lämpligt, att en av statsverkets representanter företräder

försvarsväsendets sjukvårdsförvaltning. Vad nämnden i övrigt föreslagit i fråga

örn styrelsens sammansättning och arbetsformer föranleder ej någon erinran

från min sida.

Centrala sjukvårdsberedningens arbetsuppgifter skulle i första hand bliva

desamma, som nu ankomma på standardiseringskommittén och sjukhusarkivet,

samt fördelas på två avdelningar, standardiseringsavdelningen och

arkivavdelningen. Härutöver skulle beredningen emellertid tillföras vissa

andra arbetsuppgifter. Bland sådana uppgifter har materielnämnden särskilt

framhållit granskning av förslag, avseende inventarieutrustning för sjukhus,

samt viss rådgivande verksamhet beträffande planläggningen av den slutna

sjukvården inom landets sjukvårdsområden. Vissa erinringar lia framställts

mot att beredningen skulle tillföras nu nämnda nya arbetsuppgifter. Dessa

erinringar anser jag dock, med hänsyn till att beredningens verksamhet i

berörda avseende endast skulle bliva av rådgivande natur, ej vara av beskaffenhet

att böra föranleda ett frångående av nämndens förslag i denna del. Det

torde böra ankomma på Kungl. Majit att i instruktion för beredningen meddela

närmare föreskrifter rörande dess arbetsuppgifter.

Personalbehovet vid centrala sjukvårdsberedningen har materielnämnden

funnit kunna tillgodoses med det nuvarande personalbeståndet vid standardiseringskommittén

och sjukhusarkivet, förstärkt med en ritare med placering

på arkivavdelningen. I spetsen för varje avdelning skulle stå en föreståndare

med placering i lönegraden A 28. Härjämte skulle erfordras följande personal,

nämligen å standardiseringsavdelningen 1 biträdande ingenjör (A 18), 1 ritare

(A 12), 1 kanslibiträde (A 7) och 1 kontorsbiträde (A 4) samt å arkivavdelningen

1 ritare (Eo 12) och 1 kontorsbiträde (Eo4).

Mot den avvägning, som ligger till grund för det av materielnämnden föreslagna

antalet befattningshavare vid sjukvårdsberedningen, har jag icke något

att erinra.

Som av det förut anförda framgår har materielnämnden ansett flertalet av

centrala sjukvårdsberedningens befattningshavare böra erhålla ordinarie anställning.

Allmänna lönenämnden har emellertid ansett, att beredningens

personal tills vidare icke bör beredas förmånligare anställningsform än

såsom extra ordinarie. Emot de föreslagna lönegradsplaceringarna har allmänna

lönenämnden funnit anledning till erinran endast i vad angår de båda

avdelningsföreståndarna. Nämnden har ansett föreståndaren på standardiseringsavdelningen

böra placeras högst i lönegraden Eo 26, under det föreståndaren

å arkivavdelningen föreslagits böra anställas mot arvode till belopp, som

ansluter sig till det för närvarande till föreståndaren för centrala sjukhusarkivet

utgående arvodet. För egen del anser jag mig, såvitt angår de båda föreståndartjänsterna,

för närvarande ej kunna förorda vare sig ordinarie eller extra

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

ordinarie anställning. Sagda tjänster torde därför tills vidare böra erhålla

karaktären av arvodesbefattningar. Yad angår storleken av arvodena till

avdelningsföreståndarna vill jag framhålla, att därest centrala sjukvårdsberedningen

skall kunna på ett effektivt sätt fullgöra de uppgifter, som

äro avsedda att ankomma på densamma, möjlighet bör finnas att som

avdelningsföreståndare förvärva för ändamålet väl kvalificerade personer, vilka

kunna ägna hela sin tid åt uppgiften. Jag vill härvid betona, att ifrågavarande

organ är avsett att bliva ett verksamt instrument för strävandena att genom

rationalisering nedbringa driftkostnaderna vid sjukhusen. På grund härav

torde sagda arvoden ej böra bestämmas till lägre belopp än 12,000 kronor för

år. De löneförmåner, inberäknat dyrtidstillägg och pensioneringsförmåner,

som för närvarande tillkomma föreståndaren för sjukhusens standardiseringskommitté,

torde emellertid kunna uppskattas till cirka 15,600 kronor.

Då sagde befattningshavare vid övergång till den nya organisationen ej

synes böra vidkännas löneminskning, torde det vara erforderligt, att tillerkänna

honom ett personligt arvodestillägg motsvarande skillnaden mellan de

löneförmåner, som skulle hava utgått till honom från standardiseringskommittén,

och de för föreståndarna vid centrala sjukvårdsberedningen föreslagna

arvodena. I fråga örn den övriga personalen vid centrala sjukvårdsberedningen

anser jag i likhet med allmänna lönenämnden förmånligare anställningsform

än extra ordinarie tills vidare ej böra ifrågakomma. Med iakttagande

härav har jag ej något att erinra mot den av materielnämnden föreslagna

lönegradsplaceringen för centrala sjukvårdsberedningens ifrågavarande

personal.

Vad angår det av materielnämnden uppgjorda förslaget till avlöningsstat

för sjukvårdsberedningen för nästa budgetår bör vid bifall till vad jag nu föreslagit

något belopp ej beräknas till avlöningar till ordinarie tjänstemän. Posten

arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit,

vilken upptagits med 5,500 kronor, har nämnden föreslagit böra disponeras

med 3,000 kronor såsom arvode åt beredningens verkställande ledamot, 1,000

kronor till arvoden åt beredningens ledamöter samt 1,500 kronor i arvoden åt

anlitade sakkunniga. Vad nämnden sålunda föreslagit anser jag mig böra

godtaga. Då emellertid under sagda post böra beräknas medel jämväl för

avlönande av föreståndarna, torde posten böra upptagas med 33,100 kronor.

Till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal torde ett belopp

av 26,000 kronor vara erforderligt. Slutligen bör till rörligt tilllägg

beräknas ett belopp av 3,700 kronor. Beredningens avlöningsanslag

skulle i enlighet härmed för nästa budgetår belöpa sig till (33,100 + 26,000

+ 3,700) 62,800 kronor.

För bestridande av centrala sjukvårdsberedningens omkostnader för

nästa budgetår skulle enligt av materielnämnden uppgjort förslag till omkostnadsstat

ett belopp av 19,300 kronor bliva erforderligt. Härifrån skulle

emellertid avräknas 2,000 kronor utgörande inkomsten av försålda publikationer,

varför nettoutgifterna skulle stanna vid 17,300 kronor. Vad nämnden

i denna del föreslagit föranleder icke någon erinran från min sida.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat förutsätter jag, att det belopp å

30,000 kronor, som under det å tionde huvudtiteln uppförda anslaget till bidrag

till standardiseringsverksamheten beräknats för standardisering å sjukhusområdet

under nästa budgetår, icke tages i anspråk.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört får jag hemställa, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels besluta att från och med den 1 juli 1943 inrätta ett organ,

benämnt centrala sjukvårdsberedningen, med huvudsaklig uppgift

att handlägga ärenden rörande standardisering av sjukvårdsmateriel

samt registrera och bearbeta uppgifter rörande sjukhusväsendet

i och för rationalisering på det sjukhustekniska området;

dels godkänna följande avlöningsstat för centrala sjukvårdsberedningen

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1943/44:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis ........................ kronor 33,100

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 26,000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... » 3,700

Summa kronor 62,800

dels till Centrala sjukvårdsberedningen: Avlöningar för budgetåret

1943/44 anvisa ett förslagsanslag av ............ kronor 62,800;

dels ock till Centrala sjukvårdsberedningen: Omkostnader för

budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av ... kronor 17,300.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

lämnar Hans Majit Konungen bifall samt förordnar,

att proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll

utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

N. O. Aurelius.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1943:275 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner örn avskaffande av utskyld!s-, fattigvårdsock konkursstrecken såsom diskvalifikationsgrunder för rösträtt s. 10 i texten
  2. SU 1943:129 Utlåtande i anledning av Kungl. Majda proposition angående ändrad organisation av det centrala sjukhusarkivet m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten