Sök i Ratio Lex

Angående inrättande av en överstyrelse för yrkesutbildning

1943-04-21 · 71 sidor, varav 68 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 68 av 71 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:232, Angående inrättande av en överstyrelse för yrkesutbildning

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

1

Nr 232.

Kungl. Majt:s proposition till riksdagen angående inrättande av

en överstyrelse för yrkesutbildning; given Stockholms

slott den 21 april 1943.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gösta Bagge.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

21 april 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Wigforss,

Möller, Eriksson, Bergquist, Bagge, Domö, Rosander, Gjöres,

Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge frågan om inrättande av

en särskild överstyrelse för yrkesutbildning och anför därvid följande.

Frågan örn den organisatoriska gestaltningen av den statliga ledningen av

yrkesutbildningen har i skilda sammanhang under senare år upptagits till

övervägande. Utarbetade förslag i ämnet ha sålunda avgivits av de sakkunniga

rörande skolöverstyrelsens organisation och den s. k. verkstadsskoleutredningen.

Beträffande dessa förslag må inledningsvis nämnas följande.

De sakkunniga rörande skolöverstyrelsens organisation tillkallades jämlikt

Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 maj 1930 och utgjordes av generaldirek
Bihang

till riksdagens protokoll 19h8. 1 sami. Nr 232. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis -proposition nr 232.

tören och chefen för skolöverstyrelsen O. S. Holmdahl, statssekreteraren i ecklesiastikdepartementet

B. A. O. Knös samt ledamoten av riksdagens första

kammare, lektorn H. L. E. Sjödahl. De sakkunniga avgåvo den 13 juni 1938

betänkande och förslag angående skolöverstyrelsens organisation (stat. off.

utr. 1938: 14). De sakkunnigas förslag innefattade en väsentlig förstärkning

av arbetskrafterna på skolöverstyrelsens samtliga avdelningar. Vad beträffar

speciellt yrkesskolavdelningen — inom vilken handläggas ärenden rörande

yrkesundervisningen för hantverk, industri, handel och husligt arbete —

framhöllo de sakkunniga betydelsen för denna avdelnings verksamhet, att dess

ledamöter stå i en personlig och intim kontakt med representanter för de

yrkesgrupper inom näringslivet, vilkas intressen de av avdelningen ledda

undervisningsanstalterna äro avsedda att tjäna. I syfte att åvägabringa en

planmässig samverkan mellan skolöverstyrelsen och näringslivet ha de sakkunniga

— som ingående diskuterat men på närmare angivna skäl avvisat tanken

på yrkesskolavdelningens utbrytande till ett fristående ämbetsverk — föreslagit

inrättandet av en särskild, till överstyrelsen knuten rådgivande yrkesskolnämnd.

De sakkunniga ha ansett, att därmed det från olika håll understrukna

behovet av en förstärkning av den centrala ledningen av yrkesundervisningen

med särskild sakkunskap örn arbetsmarknadens förhållanden skulle

kunna tillgodoses.

Verkstadsskoleutredningen tillkallades jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndiganden

den 16 april och den 13 maj 1937 samt den 22 september 1938 och bestod

vid behandlingen av de i detta sammanhang aktuella spörsmålen av numera

landshövdingen, ordföranden och chefen för statens arbetsmarknadskommission

A. N. Thomson, ledamöterna av riksdagens andra kammare J. G. de

Geer, J. A. L. Persson och G. H. Svensson samt t. f. kanslirådet H. J. Dillner.

Sedan utredningen i skrivelse till chefen för ecklesiastikdepartementet den 16

augusti 1938 — med förmälan att utredningen icke ansåg det av sakkunniga

rörande skolöverstyrelsens organisation framlagda förslaget, i vad detsamma

avsåg den centrala ledningen av yrkesundervisningen, godtagbart — hemställt

om åtgärder för åstadkommande av en skyndsam utredning rörande organisationen

av den centrala ledningen av yrkesskolväsendet, föreskrev Kungl.

Maj:t den 22 september 1938, att det åt de sakkunniga tidigare meddelade

uppdraget att inom ecklesiastikdepartementet biträda med utredning av vissa

frågor rörande verkstadsskolorna för arbetslös ungdom skulle innefatta jämväl

spörsmålet örn organisationen av nyssnämnda centrala ledning. Härefter avgav

verkstadsskoleutredningen den 30 december 1938 betänkande med utredning

och förslag angående överstyrelse för yrkesutbildning (stat. off. utr.

1938: 54). Utredningens förslag går i korthet ut på att yrkesskolavdelningen

inom den nuvarande skolöverstyrelsen skall utbrytas till ett fristående ämbetsverk,

organiserat i nära kontakt med näringsliv och arbetsmarknad.

Över verkstadsskoleutredningens ifrågavarande betänkande ha yttranden

avgivits av skolöverstyrelsen, statskontoret, kommerskollegium, statistiska

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr *232.

centralbyrån, riksräkenskapsverlcet, byggnadsstyrelsen, socialstyrelsen, allmänna

civilförvaltningens lönenämnd, statens hemslöjdsråd, svenska arbetsgivareföreningen,

landsorganisationen i Sverige, Sveriges industriförbund,

Sveriges hantverksorganisation, Sveriges köpmannaförbund, svenska yrkesskolföreningen,

de anställdas centralorganisation (Daco), Sveriges husmodersföreningars

riksförbund, hembiträdesföreningarnas samarbetskommitté och

svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund.

Kommerskollegium har vid sitt utlåtande fogat yttranden av Stockholms

och Skånes handelskammare samt handelskammaren i Göteborg.

Sedan arbetsmarknadsorganisationernas yrkesutbildningskommitté, som

tillkommit genom samverkan mellan svenska arbetsgivareföreningen och

landsorganisationen med uppdrag att utreda och avgiva förslag till lösning av

problem berörande industrins yrkesutbildningsfrågor, i oktober 1942 till chefen

för ecklesiastikdepartementet ingivit en skrift, har utlåtande i ämnet inhämtats

jämväl av statens arbetsmarknadskommission.

Slutligen ha i anledning av betänkandet skrivelser ingivits av Sveriges handelslärarförening,

slöjd- och yrkeslärarnas riksförbund, de anställdas centralorganisation

och Skånes elektriska installatörsförening, Sveriges hantverksoch

småindustriorganisation samt Hermods korrespondensinstitut.

De i skilda sammanhang framförda olika synpunkterna på frågan örn behovet

av en omorganisation av den statliga överledningen av yrkesundervisningen

samt spörsmålet, huruvida en förstärkning därav bör genomföras i

enlighet med vad som föreslagits av de av de sakkunniga rörande skolöverstyrelsens

organisation eller enligt de av verkstadsskoleutredningen förordade

linjerna, komma att i det följande närmare belysas.

I. Allmänna synpunkter rörande organisationen av den

centrala ledningen av yrkesutbildningen.

När det i samband med 1918 års riksdagsbeslut om inrättande av praktiska

ungdomsskolor gällde att bestämma den form, under vilken den centrala ledningen

av yrkesundervisningen borde anordnas, voro meningarna delade. Ä

ena sidan framhölls, att yrkesundervisningen borde komma under en central

ledning, inom vilken de olika verksamhetsområden, som de till yrkesundervisningen

hörande anstalterna representerade, bleve så långt som möjligt företrädda

på ett fackmannamässigt och fullt sakkunnigt sätt. Denna synpunkt

befanns närmast leda tanken på en fristående överstyrelse för yrkesundervisningen

och motiverades jämväl med yrkesundervisningens egenart i vissa avseenden.

Å den andra sidan framhölls emellertid, att i ifrågavarande centrala

ledning alla de stora, för ungdomsskolorna gemensamma undervisnings- och

uppfostringssynpunkterna borde bli beaktade och tillvaratagna på ett sätt,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

som skulle lända undervisningsväsendet i dess helhet till gagn. Därvid åsyftades

bland annat den yrkesbetonade undervisning, som de yrkesbestämda

fortsättningsskolorna och högre folkskolorna avsågos komma att lämna, men

även betydelsen för de egentliga yrkesutbildningsanstalterna av att stå i nära

kontakt med det allmänna undervisningsväsendet i pedagogiskt avseende.

Sist berörda överväganden ledde till att den centrala ledningen av yrkesundervisningen

förlädes till skolöverstyrelsen, hos vilken den ännu ligger.

Såsom redan berörts, ha såväl sakkunniga rörande skolöverstyrelsens organisation

som verkstadsskoleutredningen ingående behandlat den principiella

frågan om den lämpligaste organisationen av ifrågavarande centrala ledning.

Sakkunniga rörande skolöverstyrelsens organisation. De sakkunniga ha

i detta avseende inledningsvis framhållit, att skolöverstyrelsen är ett av landets

största och mest arbetstyngda ämbetsverk med en mångfald skiftande

arbetsuppgifter. Av denna anledning lia de sakkunniga ansett det kunna

ifrågasättas, om dessa arbetsuppgifter lämpligen böra sammanhållas under

en och samma centrala ledning. En delning av ämbetsverket och en fullt fristående

ställning för envar av dess tre huvudavdelningar — läroverksavdelningen,

folkskolavdelningen och yrkesskolavdelningen — skulle måhända kunna

anses medföra en mera ändamålsenlig organisation, varigenom skulle medgivas

en mera smidig anpassning efter utvecklingens krav. De sakkunniga ha emellertid

i detta sammanhang erinrat örn de synpunkter rörande gemensamma

arbetsuppgifter, som legat till grund vid den nuvarande organisationens bildande,

ävensom att föredragande departementschefen i propositionen till 1919

års riksdag om en gemensam skolöverstyrelse uttalat bland annat, att den

senare utvecklingen på administrationens område otvetydigt gått i den riktningen,

att man sökt sammanföra små ämbetsverk med samhöriga arbetsområden

under gemensam ledning och att även för de större ämbetsverken med

fullt avgränsade och självständiga förvaltningsområden garantier hade sökts

för nödigt samarbete med andra statsmyndigheter — allt i syfte att motverka

den byråkratiska anda, som gärna velat växa fram inom ledningen av en alltför

snävt begränsad förvaltningsgren.

På grund av nämnda skäl, vilka de sakkunniga ansågo alltjämt äga berättigande,

ha de icke funnit sig böra förorda ett förslag, som skulle innebära

ett frångående av den i detta avseende år 1919 godtagna organisationen. De

sakkunniga ha dock icke velat förneka, att vissa skäl kunna synas tala till

förmån för ett frånskiljande från överstyrelsen av dess yrkesskolavdelning.

Möjligt är, anföra de sakkunniga, att yrkesutbildningens anpassning efter

arbetsmarknadens krav skall kunna bättre bedömas av en fristående central

ledning, men frågan är, om icke samma synpunkter kunna tillgodoses inom

den nuvarande organisationsformen. De sakkunniga finna icke avgörande skäl

tala för ett frånskiljande av yrkesskolavdelningen och dess förvandling till ett

fristående ämbetsverk. Enligt de sakkunnigas mening bör man icke förbise

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts -proposition nr 232.

det inre samband, som råder mellan överstyrelsens samtliga avdelningar. De

olika skolformerna och de olika utbildningslinjerna utgöra icke avgränsade områden

utan gripa så in i varandra, att de tarva den mest allsidiga belysning.

Skulle man upptaga tanken på en fristående yrkesskolstyrelse, mötte här dessutom

frågor av en större räckvidd. Det kan nämligen tänkas, anföra de sakkunniga,

att krav ej utan berättigande kunna resas på att under en dylik styrelse

lägga även andra grenar av yrkesutbildningen i landet, exempelvis skolor

för utbildande av yrkesmän inom jordbruket, skogsbruket och sjöfarten.

De sakkunniga ställa sig tveksamma inför en dylik utveckling, alldenstund

en styrelse med på så sätt utvidgade arbetsuppgifter skulle få ett alltför omfattande

och heterogent arbetsfält. Härtill kommer, att en fristående yrkesskolstyrelse

säkerligen skulle draga ej oväsentliga merkostnader. Med beaktande

av nu anförda omständigheter och då de sakkunniga i sitt förslag strävat

efter att giva åt överstyrelsens avdelningar en så vidsträckt självständighet

som är möjlig utan att ämbetsverkets enhet rubbas, föreligger enligt de sakkunnigas

mening icke tillräckliga skäl att förorda åtgärder, som innebära ett

utbrytande av yrkesskolavdelningen till ett självständigt ämbetsverk.

I syfte att skapa förutsättningar för yrkesskolavdelningens ledamöter att

komma i personlig och intim kontakt med representanter för de yrkesgrupper

inom näringslivet, vilkas intressen de av avdelningen ledda undervisningsanstalterna

äro avsedda att tjäna, ha ifrågavarande sakkunniga i stället ansett,

att vid överstyrelsens sida bör ställas ett rådgivande organ med en allsidig

och samtidigt fackmannamässig rekrytering. De sakkunniga ha därför förordat,

att en särskild institution inrättas, benämnd skolöverstyrelsens yrkesskolnämnd.

Beträffande yrkesskolnämndens uppgifter ha ifrågavarande sakkunniga anfört

följande. Nämnden bör lia till uppgift att förverkliga det erforderliga och önskvärda

samarbetet mellan skolöverstyrelsens yrkesskolavdelning och representanter

för de arbetsområden, för vilka yrkesskolor äro inrättade, hos förvärvslivets män

stimulera intresset för yrkesundervisningens problem och ingiva en känsla av medansvarighet

i lösandet av dessa, samt att i samband därmed tillföra yrkesskolavdelningen

praktiska erfarenheter och uppslag. I detta syfte skall nämnden avgiva yttranden

och förslag i till dess prövning hänskjutna ärenden samt i övrigt tillhandagå

överstyrelsen med upplysningar och praktiska uppslag. De frågor, som falla inom

nämndens handläggning, böra i första rummet avse spörsmål om utbildningslinjer

för yrkesundervisningen, större och viktigare organisationsfrågor, frågor om yrkesutbildningens

anpassning efter arbetsmarknadens behov, allmänna och principiella

frågor rörande lärarkompetens och undervisningsplaner m. m.

I fråga örn yrkesskolnämndens organisation har föreslagits, att densamma skall

arbeta på tre sektioner, nämligen en för industri och hantverk, en för handel samt

en för husligt arbete, bestående av förslagsvis respektive sju, sex och sex ledamöter

med lika många suppleanter. Ledamöterna och suppleanterna ha de sakkunniga

ansett böra utses av Kungl. Majit för viss tid, förslagsvis fem år, på förslag av

vissa angivna organisationer.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 232.

Beträffande yrlcesskolnämndens arbetsformer har vidare föreslagits, att varje

sektion bör sammanträda minst en gång årligen å tid, som skolöverstyrelsen bestämmer.

Skolöverstyrelsen bör dock äga rätt att för behandling av viktigare eller

mera brådskande ärenden kalla sektion till extra sammanträde. Därest en fråga,

som tillhör någon av de tre sektionerna, befinnes vara av beskaffenhet att böra föreläggas

nämnden i dess helhet eller fråga uppkommer, som berör samtliga sektioner,

bör överstyrelsen äga möjlighet att besluta örn sammanträde med nämnden i dess

helhet. Sådant sammanträde förutsättes äga rum högst en gång om året.

Kostnaderna för yrkesskolnämnden ha de sakkunniga uppskattat till i runt

tal 2,000 kronor för år.

Verkstadsskoleutredningen. Utredningen har inledningsvis erinrat om, att

den framställning om en förnyad utredning rörande organisationen av den

centrala ledningen av yrkesundervisningen, som utredningen avlät i ovannämnda

skrivelse den 16 augusti 1938, i främsta rummet tog sikte på vissa

speciella omständigheter, vilka enligt utredningens mening voro av den beskaffenhet,

att de påkallade ett ytterligare övervägande av denna organisationsfråga.

Med utgångspunkt i första hand från förhållandena inom industri

och hantverk — vilka utredningen haft anledning ingå på i samband med fullgörandet

av sitt tidigare uppdrag att utreda och framlägga förslag beträffande

inrättandet av centrala verkstadsskolor — uttalades därvid, att skolöverstyrelsen

syntes sakna den kontakt med näringsliv och arbetsmarknad, som syntes

vara en ovillkorlig förutsättning för att den centrala ledningen av yrkesundervisningen

skulle kunna på ett tillfredsställande sätt fylla sina uppgifter,

varjämte ifrågasattes, huruvida överstyrelsens organisation vore eller över

huvud kunde bli sådan, att den skulle möjliggöra en dylik kontakt.

I detta sammanhang har verkstadsskoleutredningen vidare uttalat, att i

väsentliga avseenden överensstämmelse råder mellan den mening i fråga örn

behovet av en närmare kontakt mellan skolöverstyrelsen samt näringsliv och

arbetsmarknad, varåt sakkunniga rörande skolöverstyrelsens organisation

givit uttryck, och de synpunkter i frågan, som återfinnas i utredningens omförmälda

framställning. Beträffande kravet på en dylik nära kontakt har utredningen

vidare anfört huvudsakligen följande.

Detta krav framträder synnerligen starkt, då fråga blir om ett hela landet omspännande

system av yrkesutbildningsanstalter. Ett sådant system kan nämligen

icke skapas utan en överblick över landets totala behov av yrkesutbildad arbetskraft

inom varje särskilt fack, av den yrkesutbildning, som kommit till stånd genom

företagarnas egna anordningar, och av det behov, som sålunda ytterligare kan göra

sig gällande. Givetvis är det icke ens för en central ledning möjligt att exakt fastställa

detta behov. Just på grund därav förutsätter emellertid den ungefärliga

uppskattning av behovet — vilken dock måste komma till stånd — ständig kontakt

mellan den centrala ledningen av yrkesundervisningen och representanter för

näringsliv och arbetsmarknad. Detta samarbete synes så mycket angelägnare, som

de förändringar, som näringslivet är underkastat, nödvändiggöra en ständigt förnyad

omprövning av behovet och inriktningen av yrkesutbildningen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

En sådan kontakt kräves emellertid även för bedömande av de för verkstadsskolornas

möjligheter att meddela verklig yrkesutbildning grundläggande spörsmålen

om anskaffande av produktiva arbetsuppgifter för eleverna och dessas placering

för fortsatt utbildning och definitiv anställning i näringslivet. I detta sammanhang

böra särskilt uppmärksammas de uppgifter, som torde komma att åvila den

centrala ledningen av yrkesundervisningen under tider av mera omfattande arbetslöshet.

Verkstadsskoleutredningen har emellertid understrukit, att med det ovan

anförda givetvis icke de uppgifter äro uttömda, som på ifrågavarande område

särskilt böra överlämnas till bedömande av representanter för nämnda intressen.

Förutom sådana spörsmål som större och betydelsefullare organisationsfrågor

m. fl. synes det, anför utredningen sålunda, överhuvudtaget vara av

väsentlig betydelse, att näringslivets och arbetsmarknadens representanter äro

knutna till yrkesundervisningen så, att de ingivas känslan av medansvarighet

i lösandet av denna undervisnings problem. En verklig insats härför lärer

emellertid icke kunna vara möjlig för en person enbart därför att han erhållit

en viss utbildning eller ställning i samhället. Härför erfordras icke blott att

han mer eller mindre tillfälligt satt sig in i vissa frågor rörande yrkesutbildningens

speciella problem och behov utan framför allt, att han genom en

direkt och kontinuerlig kontakt med yrkesutbildningen i dess olika former

fått en ingående kännedom jämväl örn denna undervisnings förhållanden och

arbetssätt i övrigt.

Beträffande den av sakkunniga rörande skolöverstyrelsens organisation föreslagna

yrkesskolnämnden har verkstadsskoleutredningen härefter mot bakgrunden av de

sålunda framförda allmänna reflexionerna uttalat, att utredningen icke vill förneka,

att ett realiserande av förslaget skulle medföra en förstärkning av skolöverstyrelsen

ur ovan angivna synpunkter. Det inflytande, som på så sätt skulle tillerkännas näringslivet

och arbetsmarknaden, skulle dock icke bli tillfredsställande. Som en tillgång

av större praktiskt värde skulle yrkesskolnämnden icke bli i frågor av principiell

och liknande natur i hos skolöverstyrelsen föreliggande löpande ärenden.

Dessa kunde som regel icke uppskjutas i avvaktan på nämndens sammanträden.

Utredningen har vidare blivit långt ifrån övertygad örn att den föreslagna organisationen

av och arbetsordningen för nämnden skulle vara ägnade att bidraga till

de för yrkesundervisningen bästa principiella besluten. Även örn ledamöterna av

nämnden äro experter på sina områden, är det likväl icke säkert, att de -— när

de med relativt långa mellanrum vid sammanträden under en eller flera dagar samt

utan ingående förberedelser ställas inför yrkesundervisningens speciella problem

— skola förmå att i erforderlig grad behärska desamma. Värdet av en eventuell

yrkesskolnämnds verksamhet enligt det föreliggande förslaget ville utredningen

jämföra med värdet av en årlig allmän konferens för behandling av frågor rörande

yrkesundervisning, till vilken deltagarna samlas för att mer eller mindre allmänt

diskutera vissa spörsmål.

Verkstadsskoleutredningen har med den ovan angivna värdesättningen av

yrkesskolnämnden icke ansett det av sakkunniga rörande skolöverstyrelsens

organisation framlagda förslaget, i vad detsamma avser den centrala ledning
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

en av yrkesundervisningen, godtagbart. Såsom ock framhållits i vissa av de

över förslaget avgivna yttrandena har det emellertid icke synts utredningen

löjligt att inom ramen av skolöverstyrelsens nuvarande organisation nå

längre än vad omförmälda sakkunniga föreslagit. Utredningen har därför ansett,

att möjligheterna böra undersökas för en mera genomgripande omorganisation

av ifrågavarande centrala ledning.

Såsom ytterligare stöd för den sålunda intagna ståndpunkten har verkstadsskoleutredningen

i förevarande sammanhang framhållit den omständigheten,

att yrkesundervisning äger rum jämväl i annan ordning än i särskilt upprättade

yrkesundervisningsanstalter av olilia slag, t. ex. genom att de unga anställas

direkt i näringslivet såsom lärlingar. Med framhållande av att denna

utbildningsväg bör i första hand utnyttjas och av den centrala myndigheten

så mycket som möjligt befrämjas har utredningen erinrat om de understöd,

staten lämnar denna utbildningsform genom de av kommerskollegium handhavda

lärlingsunderstöden. Utredningen har ansett det vara i längden omöjligi,

att vissa former av lärlingsutbildning hänföras till kommerskollegium och

därmed handelsdepartementet under det att andra sortera under skolöverstyrelsen

och ecklesiastikdepartementet. I detta sammanhang har utredningen

erinrat om att enligt 1936 års hantverkssakkunnigas förslag (stat. off. utr.

1938: 30) överinseendet av den ifrågasatta organisationen med lärlingsnämnder

i länen m. m. skulle förläggas till skolöverstyrelsen. I den mån, uttalar

slutligen verkstadsskoleutredningen, staten skulle anse sig böra ingripa reglerande

— exempelvis genom en lärlingslag — eller, såsom hittills, stödjande

av denna utbildning inom produktionsföretagen, synes det emellertid ofrånkomligt,

att det statliga organ, som skall omhänderha denna verksamhet, är

organiserat på annat sätt än enbart ur skolsynpunkter.

Den mera genomgripande omorganisation av yrkesundervisningens centrala

ledning, som verkstadsskoleutredningen sålunda anser påkallad, bör enligt utredningens

mening gå ut på antingen att alla de olika grenarna av yrkesundervisningen

förläggas direkt under de myndigheter, som i övrigt handlägga ärenden

beträffande vederbörande yrke, eller ock att alla eller vissa grenar av

denna undervisning hänföras under ett för ändamålet särskilt inrättat statligt

organ, i vilket vederbörande yrkes samt arbetsmarknadens representanter ha

ett väsentligt inflytande, dock att detta organ självfallet även bör förses med

den pedagogiska sakkunskap, som är erforderlig för bedrivande av undervisningsverksamhet.

Såsom utredningen närmare påvisat, har beträffande vissa grenar av yrkesundervisningen

det förstnämnda alternativet redan tillämpats och skulle i övrigt

i huvudsak innebära, att vissa grenar av yrkesutbildningen finge förläggas

under kommerskollegium. Sålunda finge utbildningen för hantverk och industri

anknytas till kollegii industribyrå och undervisningen för handel till

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 232.

handels- och administrativa byrån, varjämte särskilda anordningar finge vidtagas

för överledningen av yrkesutbildningen för husligt arbete, för vars förläggande

till kommerskollegium enligt utredningens mening inga skäl kunna

anföras. Med nuvarande organisation av yrkesskolväsendet bör det emellertid

enligt verkstadsskoleutredningens förmenande icke ifrågasättas att uppdela

den centrala ledningen för nyssnämnda tre grenar av yrkesundervisningen på

olika organ. På grund därav och i övrigt av de skäl, som i samband med tillskapandet

av den nuvarande organisationen av skolöverstyrelsen anfördes

emot ett förläggande av ifrågavarande centrala ledning till kommerskollegium,

har utredningen velat bestämt avråda från en omorganisation enligt detta

alternativ. Bland de nyssnämnda skälen har utredningen i detta sammanhang

särskilt erinrat om vederbörande departementschefs uttalande, att det syntes

uppenbart, att ledningen av den lägre yrkesundervisningen, om den på nyss

antytt sätt splittrades på flera sektioner av olika byråer och om den inom de

olika sektionerna inklämdes mellan andra stora ärenden av heterogen natur,

omöjligen skulle kunna få den fasta och enhetliga organisation eller den självständiga

ställning, som den krävde för att kunna lösa sina uppgifter; den kunde

heller icke från vederbörande ämbetsverks chef och ledamöter påräkna den

uppmärksamhet och omvårdnad, som den oundgängligen krävde.

Utifrån ovannämnda uppfattning har verkstadsskoleutredningen kommit

till den slutsatsen, att ett fristående centralorgan för yrkesundervisningen bör

inrättas.

Vid detta ställningstagande har utredningen likväl icke förbisett, att vissa

andra förhållanden tala för ett fortsatt sammanhållande inom ett ämbetsverk

av ledningen av de allmänna såväl högre som lägre skolväsendet och yrkesundervisningen.

Efter en ingående redogörelse för förhållandena i detta avseende,

till vilken jag tillåter mig hänvisa, har utredningen emellertid sammanfattningsvis

anfört, att de skäl, som tala för ett bibehållande av den nuvarande

skolöverstyrelsens huvudsakliga organisation, synas med hänsyn till vad i övrigt

anförts icke vara av den art, att de böra stå hindrande för en av andra

starka skäl påkallad omorganisation. Då, enligt vad utredningen utvecklat i

det föregående, de oavvisliga kraven på en organiserad effektiv samverkan

mellan den centrala ledningen av yrkesundervisningen samt näringsliv och

arbetsmarknad icke synas kunna tillgodoses inom ramen för den nuvarande

skolöverstyrelsen, har verkstadsskoleutredningen funnit avgörande skäl tala

för det ovannämnda förslaget att förorda inrättandet av ett fristående centralorgan

för yrkesundervisningen. I enlighet därmed har utredningen framlagt

förslag till organisation av ett sådant centralorgan, förslagsvis benämnt

överstyrelsen för yrkesutbildning.

Yttrandena. Ur de över verkstadsskoleutredningens förslag avgivna yttrandena

må här följande återgivas.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majrts proposition nr 232.

Skolöverstyrelsen har — med erinran om de starkt vidgade och delvis

helt nya arbetsuppgifter för den centrala ledningen av yrkesundervisningen,

som framförallt ett genomförande av de numera framlagda förslagen om

centrala verkstadsskolor och rörande lärlingsutbildningen skulle medföra —

framhållit, att de därmed ökade kraven pä centralorganet kunna motivera

en revision av bedömningen av skälen för och emot inrättande av en fristående

överstyrelse för yrkesutbildning.

Överstyrelsen har därvid påpekat, att sistnämnda frågas behandling under

tidigare skeden utvisar, hurusom dessa skäl vägt tämligen jämnt, varför mera

genomgripande förändringar av arbetsuppgifternas art eller omfattning icke

behöva inträffa, innan ett bestämt utslag åt ena eller andra hållet bör kunna

erhållas vid en förnyad avvägning av de olika synpunkterna. Överstyrelsen är

förvissad örn att de nya uppgifter, som vid och till följd av en omfattande

utvidgning av verkstadsskoleväsendet skulle komma att åvila den centrala

ledningen, bli synnerligen maktpåliggande och att för deras ändamålsenliga

fullgörande erfordras en nära och ständig kontakt med näringslivet och arbetsmarknaden.

Ett samordnande så långt möjligt av yrkesskolutbildningen samt

lärlingsutbildningen inom näringslivet synes vara en förutsättning — särskilt

då yrkesutbildningen nått en det förefintliga behovet mera motsvarande omfattning

än hittills varit fallet — för att inga onödiga eller rent olämpliga åtgärder

å ena eller andra sidan på grund av försvårad överblick skola behöva

befaras. Liksom verkstadsskoleutredningen finner överstyrelsen det icke vara

möjligt att inom skolöverstyrelsens ram nå längre organisatoriskt sett mot det

uppställda målet beträffande samarbete med näringslivets representanter, än

som kan ernås genom av sakkunniga rörande överstyrelsens organisation

ifrågasatta yrkesskolnämnden. Överstyrelsen finner det obestridligt, att genom

den av verkstadsskoleutredningen nu föreslagna organisationen större säkerhet

ernås för att näringslivets och arbetsmarknadens intresseområden skola tillförsäkras

erforderligt, omedelbart inflytande på viktigare frågor rörande yrkesutbildningen,

samtidigt som vederbörande representanter bli medansvariga

och även beredas den överblick över förekommande ärenden och deras sammanhang,

som är en förutsättning för att kunna taga och uppbära sådant

ansvar. Överstyrelsen kan icke dölja för sig, att garanti för att näringslivets

och dess korporationers medverkan skall vara säkerställd och bli fullt utnyttjad

knappast kan ernås, med mindre detta samarbete med representanter för

näringslivet vid utformningen av den centrala ledningens organisation inordnas

såsom ett obligatoriskt led i det kontinuerliga arbetet inom den centrala ledningen

för yrkesutbildningsväsendet och bedrives under delat ansvar. I själva

verket synes det överstyrelsen, att fördelarna, som stå att vinna med en organisation

enligt verkstadsskoleutredningens förslag i jämförelse med övriga

framlagda eller tänkbara alternativ, klart framträda, först då förslaget ses

mot bakgrunden av det ovan anförda. Utredningen har funnit en organisationsform,

som med krav på ansvar vid den centrala ledningen binder företrädare

för de intressen, som närmast bli berörda av de åtgärder, om vilka

vederbörande lia att icke blott överlägga utan även besluta. Ett direkt samarbete

med vederbörande organisationer, i de fall, då ett sådant är påkallat,

blir även väsentligt enklare att åstadkomma, då förbindelsevägarna såsom här

blir fallet äro korta och direkta.

Beträffande de nackdelar i olika avseenden, som kunna bli en följd av yrkesskolavdelningens

frånskiljande från skolöverstyrelsen, har överstyrelsen vidare

anfört huvudsakligen följande.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr %S°2.

De skäl, som tala mot ett sådant frånskiljande, ehuru i och för sig för överstyrelsen

av vittgående betydelse, kunna icke anses vara så tungt vägande,

att de trots de förändrade förhållandena måste tillmätas utslagsgivande vikt.

Huruvida de merkostnader för den centrala ledningen, som inrättande av en

fristående överstyrelse skulle medföra, kunna anses utgöra hinder eller ej för

en sådan omorganisation, har dock överstyrelsen knappast möjlighet att bedöma.

Örn emellertid de skäl för den ifrågasatta omorganisationen, som överstyrelsen

för sin del funnit avgörande, äro bärande och sålunda största möjliga

garanti genom denna omorganisation ernås för en fullt ändamålsenlig fortsatt

utveckling av yrkesutbildningsväsendet, är det självfallet, att indirekt på

mångfaldigt sätt rikligt ekonomiskt vederlag kan erhållas för de oundvikliga

merutgifterna för den centrala ledning, som har att ordna och övervaka denna

yrkesutbildning.

På grund av vad sålunda anförts har skolöverstyrelsen funnit sig kunna tillstyrka

förslaget om inrättande av en överstyrelse för yrkesutbildning, till vilken

i egenskap av ledamöter knytas representanter för näringsliv och arbetsmarknad.

I ett vid skolöverstyrelsens utlåtande fogat särskilt yttrande, till vilket jag

återkommer i det följande, har generaldirektören och chefen för överstyrelsen

Holmdahl — med erinran att han såsom ledamot deltagit i de sakkunnigas

rörande skolöverstyrelsens organisation arbeten och förslag — framhållit, att

utgångspunkterna för en bedömning av föreliggande spörsmål nu äro delvis

andra och därtill bestämdare och klarare än vid berörda förslags avgivande.

Med hänsyn härtill och på närmare angivna skäl har Holmdahl ansett sig

kunna och böra förena sig i skolöverstyrelsens tillstyrkan av verkstadsskoleutredningens

förslag, i vad detta innebär inrättandet av en fristående överstyrelse

för yrkesutbildning.

Kommerskollegium har — under åberopande av utlåtandet bilagda yttranden

av Stockholms, Göteborgs och Skånes handelskammare — inledningsvis

framhållit, att det föreliggande spörsmålet gäller det lämpligaste sättet att

organisera en central enhetlig ledning av yrkesutbildningen i vidsträckt mening

och alltså ej endast undervisningen.

I nämnda avseende har kollegium bland annat anfört, att det ej minst bland

yrkespedagogerna själva torde vara rätt allmänt erkänt, att den skolmässigt

bedrivna praktiska undervisningen inom exempelvis verkstadsskolorna har en

tämligen begränsad nytta och att den i varje fall måste kompletteras med utbildning

på arbetsplats. Yrkesskolorna måste med avseende på sina undervisningslinjer

och program hållas rätt rörliga och nya initiativ måste efter hand

tagas för undervisningens anpassning efter den praktiska utvecklingens krav.

En stor del av exempelvis verkstadsskolorna äro direkt producerande. På ett

helt annat siitt än de flesta övriga skoltyper avse de att föra eleven till en

praktiskt dugande arbetare inom ett visst fack, där också arbete bör kunna

beredas denne. De ställa också helt andra fordringar på den centrala ledningen

än skolor i allmänhet. För de just genom sin rörlighet kännetecknade och

alltjämt mot nya utvecklingslinjer syftande yrkesskolorna äro alltså helt speciella

normer påkallade. En blivande självständig vrkesskolstyreise lämnar

möjlighet till beaktande av dessa synpunkter på ett helt annat sätt än örn

yrkesskolornas ledning kvarligger i den nuvarande, även bortsett från yrkesskolväsendet,

av ämbetsuppgifter hårt tyngda skolöverstyrelsen. Här anförda

synpunkter lia främst avseende på industri och hantverk men äga självfallet

också sin tillämpning på den praktiska handelsutbildningen. Den praktiska

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Marits proposition nr 232.

yrkesutbildningen kan emellertid ingalunda i sin helhet inneslutas under yrkesskolornas

enligt erfarenhet mycket dyrbara och till det praktiska värdet i viss

mån begränsade ram. Därför måste en av den nya centralstyrelsens huvuduppgifter

även bli att på annat sätt än genom organisation av en rent skolmässig

undervisning befrämja denna utbildning inom industri och övriga

näringsgrenar. Denna synpunkt ha de sakkunniga ock skänkt beaktande.

_ Under hänvisning till vad sålunda och i övrigt anförts har kommerskollegium

tillstyrkt, att verkstadsskoleutredningens förevarande förslag måtte läggas

till grund för inrättandet av en fristående överstyrelse för yrkesutbildning.

Socialstyrelsen har understrukit angelägenheten av att från samhällets sida

åtgärder vidtagas i syfte att öka yrkesutbildningsmöjligheterna. För detta

ändamål anser styrelsen det vara synnerligen väl motiverat att anvisa ökade

medel för att främja yrkesutbildningen och höja yrkeskvalifikationerna. Tillskapandet

av en fristående överstyrelse för yrkesutbildning torde utan tvivel

komma att i hög grad befordra utvecklingen av yrkesutbildningen. Ehuru förslaget

kommer att innebära icke obetydliga kostnadsökningar, anser sig socialstyrelsen

med hänsyn till vad nyss nämnts ävensom till den betydelse, som en

förbättrad yrkesutbildning äger såsom ett medel för arbetslöshets bekämpande,

böra i princip tillstyrka ifrågavarande förslag.

Statskontoret har ansett sig icke kunna förorda, att slutlig ställning nu tages

till föreliggande organisationsfråga, utan att möjligheterna att tillgodose de

av verkstadsskoleutredningen avsedda syftena vid ett bibehållande av ledningen

av yrkesundervisningen inom skolöverstyrelsen göres till föremål för

ytterligare övervägande.

Ett sådant övervägande synes statskontoret för övrigt påkallat redan av

det läge, vari frågan om överstyrelsens organisation befinner sig. Ämbetsverket

finner väl åtgärder starkt av behovet påkallade för att giva den centrala

ledningen av yrkesundervisningsväsendet en efter utvecklingen bättre anpassad

organisation men har icke blivit övertygad om, att ett sådant syfte icke

kan tillgodoses inom en gemensam skolöverstyrelse med i huvudsak samma

ämbetsområde som den nuvarandes. Hinder bör icke ur organisatorisk synpunkt

möta att i en sådan skolöverstyrelse inordna en yrkesskolavdelning med

i stort sett den konstruktion och det arbetsfält, som de sakkunniga ansett böra

givas den föreslagna överstyrelsen för yrkesutbildning. Verkstadsskolornas utveckling

har gått och går i den riktningen, att denna skolforms samband med

undervisningsväsendet i övrigt gör sig mindre gällande än de äldre läroanstalternas

inom detta undervisningsområde. Men verkstadsskolorna utgöra blott

en del av de undervisningsanstalter, som äro att hänföra till skolöverstyrelsens

yrkesskolavdelning. Beträffandet andra hit hänförliga undervisningsanstalter,

såsom handelsgymnasier och tekniska läroverk, framträder samhörigheten

med det allmänna undervisningsväsendet på ett helt annat sätt.

Härtill kommer, att det inom det allmänna skolväsendet i stor — och säkerligen

jämväl växande — utsträckning inordnats praktiska undervisningslinjer,

vilka intaga en förmedlande ställning till den egentliga yrkesundervisningen.

En bestämd gränsdragning kan icke åstadkommas mellan ifrågavarande undervisningsområden

och säkerligen skulle ett omfattande samråd i olika avseenden

bli påkallat mellan en fristående yrkesskolöverstyrelse och skolöverstyrelsen.

En dylik tudelning av den centrala ledningen av undervisningsväsendet måste

emellertid enligt statskontorets förmenande även medföra icke obetydliga kostnadsökningar.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Marits ''proposition nr 232.

RilcsräkensJcapsverket har ansett, att verkstadsskoleutredningen anfört goda

skäl såsom stöd för det framlagda förslaget att utbryta yrkesskolavdelningen

ur skolöverstyrelsen och tillskapa ett särskilt fristående ämbetsverk.

Svenska arbetsgivareföreningen har — med erinran att föreningen i olika

sammanhang tidigare framhållit behovet av att de initiativ och åtgärder, som

vidtagas för att effektivisera organisationen för meddelande av yrkesutbildning,

samordnas under ledning av en rationellt uppbyggd tillsynsmyndighet

— i allt huvudsakligt anslutit sig till verkstadsskoleutredningens förslag. De

riktlinjer, som varit vägledande för utformandet av förslaget till överstyrelse

för yrkesutbildning, överensstämma väsentligen med föreningens syn på förevarande

problem. Såsom förhållandena gestaltat sig på näringslivets och arbetsmarknadens

område, synes det riktigt att de pedagogiska momenten i

yrkesutbildningen tillmätas mindre dominerande betydelse än vad tidigare

varit förhållandet.

Sveriges hantverksorganisation har uttalat, att helt naturligt bättre möjligheter

till anpassning efter näringslivets verkliga och praktiska behov kan ernås

genom att all lägre yrkesutbildning inom hantverket — lärlingsutbildningen

hos hantverksmästare och utbildningen i verkstadsskolor — handhas av en

central ledning.

Sveriges industriförbund har framfört i huvudsak samma synpunkter som

svenska arbetsgivareföreningen.

Landsorganisationen i Sverige har erinrat om att organisationen i olika sammanhang

tidigare förordat upprättandet av ett särskilt centralt organ för

yrkesutbildningen i dess helhet. Å landsorganisationens vägnar har landssekretariatet

i förevarande sammanhang anfört bland annat följande.

Motiveringen för sekretariatets uppfattning i denna fråga sammanfaller i

huvudsak med den som de sakkunniga i sitt betänkande anfört. Den utveckling,

som ägt rum på näringslivets olika områden under de senaste decennierna

har utan tvivel medfört, att numera ställas större krav på ett rationellt ordnande

av yrkesutbildningen än tidigare. Utvecklingen inom industrin och övriga

näringsområden har med avseende på yrkesutbildningen skapat nya problem,

vilka komma att bliva av största framtida betydelse ur såväl näringsekonomisk

som socialpolitisk synpunkt. Det tekniska framåtskridandet med

mekanisering av arbetet har medfört att yrkesutbildningen måste ske under

andra former än tidigare, vilket även nödvändiggör en närmare kontakt mellan

å ena sidan de organ som handhar yrkesutbildningen och å den andra näringslivets

och arbetsmarknadsparternas representanter. Det är nämligen, som även

de sakkunniga framhålla, önskvärt, att yrkesutbildningen i dess olika former

så långt möjligt anpassas efter utvecklingen på näringslivets och arbetsmarknadens

områden.

Den nuvarande organisationen av den centrala ledningen för yrkesutbildning

möjliggör enligt sekretariatets mening icke en sådan planmässighet och

enhetlighet i organisationen av utbildningen som är nödvändig och även möjlig

att åstadkomma.

Med hänvisning till ovanstående har sekretariatet anslutit sig till de sakkunnigas

förslag örn inrättandet av ett fristående centralorgan för yrkesundervisningen.

Stockholms handelskammare har ansett det knappast välbetänkt att avkoppla

den högsta ledningen av handclsundcrvisningen från skolöverstyrelsen.

Vissa skolformer med handelsundervisning komma även för framtiden

att sortera under avdelningar i skolöverstyrelsen. Skånes handelskam
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Departe
mentschefen.

Kungl. Majlis proposition nr ''232.

mare har ansett, att utredningens förslag bör i princip godtagas. Handelskammaren

i Göteborg är av den uppfattningen, att utredningens förslag

icke bör realiseras på nuvarande stadium.

Sveriges köpmannaförbund har, om än med viss tvekan, ansett sig böra

tillstyrka utredningens förslag.

Sveriges husmodersföreningars riksförbund och hembiträdesföreningarnas

samarbetskommitté ha jämväl anslutit sig till förslaget.

De anställdas centralorganisation har oförbehållsamt tillstyrkt förslaget

om en överstyrelse för yrkesutbildning.

Sedan arbetsmarknadsorganisationernas yrkesutbildning skommitté — såsom

nämnts bildad genom samverkan mellan arbetsgivareföreningen och

landsorganisationen med uppgift att utreda frågor rörande industrins yrkesutbildningsfrågor

— i skrivelse i oktober 1942 anfört, att frågan om inrättande

av en överstyrelse för yrkesutbildning är av sådan vikt, att kommittén

finner det önskvärt, att förslag i ämnet förelägges 1943 års riksdag,

har statens arbetsmarknadskommission i avgivet yttrande jämväl tillstyrkt

avlåtande av sådant förslag. Kommissionen har därvid framhållit, bland

annat, att med tanke på de betydelsefulla arbetsuppgifter, som skulle åvila

en överstyrelse för yrkesutbildning inför en väntad eller inträdande arbetslöshetskris,

ett vidare uppskjutande av frågan örn överstyrelsens inrättande

synes kunna medföra olägenheter. En överstyrelse med stark försänkning

i näringslivet och med därav följande tillräcklig överblick och inflytande

över samtliga förefintliga yrkesutbildningsmöjligheter bör kunna effektivt

medverka vid anordnande av sådan provisorisk utbildningsverksamhet, som

kan vara påkallad av särskilda förhållanden på arbetsmarknaden.

Vid bedömningen av frågan om organisationen av den centrala ledningen

för yrkesutbildningen måste man enligt min mening utgå från tvenne huvudsynpunkter.

Den första av dessa är, att undervisningsväsendet utgör

en alla skolor omspännande organisk helhet och att det mellan skolväsendets

olika sidor sålunda finnes ett klart samband. De olika skolformerna

böra, såsom jag i annat sammanhang haft anledning framhålla, ses som delar

av denna helhet och lösningen av deras mångahanda problem sökas i en riktning,

som icke blott är gagnelig för den särskilda skolform det närmast gäller

utan även främjar vårt bildningsliv i övrigt. Endast örn denna synpunkt tillbörligen

beaktas, kan man åstadkomma samverkan mellan de olika åtgärder,

som måste vidtagas för att främja en önskvärd övergång från de intellektuella

banorna till de praktiska yrkena. För att en rationell avvägning mellan dessa

olika utbildningsgrenar överhuvudtaget skall bli möjlig, måste även frågan om

den centrala ledningen av vårt lands skolväsende vinna en lösning, som icke

släpper enhetssynpunkten ur sikte. I samma riktning pekar det förhållandet,

att de skolorganisatoriska och pedagogiska frågorna i stort sett äro desamma

inom skilda grenar av skolväsendet, oavsett utbildningens ändamål.

Den andra huvudsynpunkt, som man har att anlägga på den föreliggande

frågan, är den, att ett intimt samband består även mellan yrkesskolväsendet

och näringslivet. Med det allmänna skolväsendet delar yrkesutbildningen

uppgiften att utveckla ungdomens anlag, varvid fostran i fördjupad mening

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr ''232.

framstår som det yttersta målet. Men därutöver måste yrkesutbildningen

vara direkt inriktad på att tillgodose och anpassa sig efter näringslivets skiftande

behov av yrkesutbildad arbetskraft. Den måste för den skull vara

praktiskt lagd. Skall den yrkesorienterade undervisningen kunna fylla sina

uppgifter, måste en organiserad nära kontakt förefinnas mellan yrkesutbildningens

centrala ledning samt näringsliv och arbetsmarknad. Endast under

denna förutsättning kan en lämplig kvantitativ och kvalitativ avvägning

mellan olika behov uppnås. Det möter betydande praktiska svårigheter att

finna en sådan lösning av yrkesskolväsendets organisationsproblem, som tillbörligen

beaktar båda de nu angivna synpunkterna. Det är emellertid ofrånkomligt

att söka finna en dylik lösning.

Frågeställningen är icke ny. Redan år 1919, då beslut fattades om den nuvarande

skolöverstyrelsens organisation, gjordes en i huvudsak liknande avvägning

mellan olika synpunkter med resultat, att centralorganet för bland

annat all den lägre yrkesundervisningen för hantverk, industri, handel och

husligt arbete samorganiserades med den förutvarande överstyrelsen för folkundervisningen

och läroverksöverstyrelsen.

Såsom skolöverstyrelsen i ärendet framhållit, lia skälen för och emot inrättandet

av en fristående centralledning av yrkesundervisningen vid denna

frågas tidigare behandling vägt tämligen jämnt. Mera genomgripande förändringar

i arten och omfattningen av arbetsuppgifterna för centralorganet

behövde därför enligt överstyrelsens mening icke inträffa, innan ett bestämt

utslag åt ena eller andra hållet borde kunna erhållas vid en förnyad avvägning

av de olika synpunkterna. Härutinnan vill jag framhålla följande.

Vid den tid, då förslaget örn inrättandet av praktiska ungdomsskolor framlades

och godkändes, gällde det att i första hand få till stånd teoretiska utbildningsanstalter

— exempelvis lärlings- och yrkesskolor — till komplettering

av den praktiska träning, som de unga avsågos att erhålla vid samtidig

anställning i näringslivet. De pedagogiska problemen kommo för den

skull att dominera även när det gällde frågan om yrkesundervisningens centrala

ledning. Så länge yrkesskolväsendet icke heller nått någon större omfattning

och i stort sett var begränsat till kompletterande kvällsskolor, kunde

nämnda förhållande fortfara. Att numera vid sidan av lärlings- och yrkesskolorna

successivt tillkommit ett betydande antal verkstadsskolor och

andra heldagsundervisande yrkesutbildningsanstalter och att yrkesskolväsendet,

särskilt efter tillkomsten av de centrala verkstadsskolorna, också för

närvarande är statt i snabb utveckling, är givetvis snarare ägnat att förstärka

än förringa betydelsen av att de pedagogiska synpunkterna vinna beaktande

hos överinstansen över dessa skolor. I samma mån som den yrkesbetonade

undervisningen i de allmänbildande skolorna ökat i omfattning genom

inrättandet av praktiska mellanskolor, inbyggda praktiska linjer och

dylikt, har vidare samhörigheten mellan de allmänbildande skolorna och de

egentliga yrkesutbildningsanstalterna blivit än starkare. Att märka är ytterligare,

att de tekniska läroverken och handelsgymnasierna, vilka äro att be
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts ''proposition nr ‘232.

trakta som yrkesutbildningsanstalter, i viktiga hänseenden stå de allmänna

läroverken mycket nära. Avvägningen mellan den allmänbildande undervisning,

som meddelas i de högre allmänna läroverken, och den praktiska gymnasieutbildning,

som meddelas vid de tekniska och merkantila gymnasierna,

framstår numera som en samhällsfråga av vikt, och det sätt, varpå den

centrala ledningen för dessa undervisningsgrenar ordnas, är av stor betydelse.

För närvarande är tillträdet till den allmänbildande undervisningen

i stort sett icke underkastad några restriktioner. Nya högre folkskolor tillkomma

även i rådande statsfinansiella läge och ombildas merendels efter

någon tid till kommunala mellanskolor. Vid de allmänna läroverken upprättas

parallellavdelningar i en utsträckning, som i stort sett motsvarar efterfrågan.

Justeringar mellan olika utbildningslinjer, t. ex. mellan latin- och

reallinjen, kunna företagas utan svårighet. Denna elasticitet är ur vissa synpunkter

en stor fördel för organisationen. Risken är blott, att de teoretiska

studierna få ett bredare utrymme än som svarar mot samhällets behov.

Av det nu anförda torde framgå, att behovet av kontakt mellan de allmänbildande

och de praktiska skolformerna med åren ingalunda minskats utan

tvärtom vuxit i styrka.

Emellertid ha under senare år också starka intressen framträtt i syfte att

effektivt organisera yrkesutbildningen inom näringslivet självt, och denna

utbildningsväg synes vara den, som i första hand bör utnyttjas. I den män

staten finner sig böra ingripa till stöd och reglering av denna verksamhet,

måste detta ske i nära samarbete med näringslivets och arbetsmarknadens

organisationer och med ingående kännedom om det ekonomiska livets förhållanden.

Utvecklingen aktualiserar även frågan om den nödvändiga avvägningen

mellan de utbildningsmöjligheter, som kunna och böra erbjudas

inom näringslivet, och dem, som icke minst med hänsyn till landsbygdens

speciella behov samt förhållanden under tider av mera omfattande arbetslöshet

böra ställas till förfogande i skolor av olika slag.

Genom den utveckling, som sålunda ägt rum, har det tidigare berörda

behovet av en organiserad nära kontakt mellan yrkesundervisningens centrala

ledning samt näringsliv och arbetsmarknad vuxit i -betydelse. Det framstår

såsom angeläget, att statens åtgärder i fråga örn yrkesutbildning inom

näringslivet förläggas under samma centrala myndighet som skolåtgärderna

på yrkesutbildningens område, då eljest den nödvändiga avvägningen mellan

de olika statliga åtgärderna försvåras.

Spörsmålet örn den centrala ledningen av den yrkesorienterade undervisningen

har genom de antydda omständigheterna tvivelsutan kommit i ett

annat läge än vid den tidpunkt, då den nuvarande organisationen fastställdes.

Det synes därför vara starkt av behovet påkallat att nu till omprövning

upptaga frågan örn organisationen av centralorganet på detta område liksom

även frågan om en väsentlig förstärkning av detta. Det närmaste problemet

blir då, huruvida detta kan ske genom en omorganisation av skolöverstyrelsens

nuvarande yrkesskolavdelning eller om ett från denna överstyrelse

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr £32.

fristående centralorgan för yrkesutbildningen bör inrättas eller slutligen huruvida

det är möjligt att finna någon förmedlande lösning, som möjliggör å ena

sidan större handlingsfrihet för centralorganet men bevarar den såväl ur pedagogiska

som praktisk-administrativa synpunkter värdefulla anknytningen till

skolöverstyrelsen.

Av den föregående redogörelsen framgår, att de sakkunniga rörande skolöverstyrelsens

organisation med hänsyn till den nära samhörighet, som i

pedagogiskt och organisatoriskt avseende föreligger mellan de allmänbildande

skolorna och de egentliga yrkesutbildningsanstalterna, ansett, att skolöverstyrelsens

tre huvudavdelningar alltfort böra sammanhållas inom ett

ämbetsverk. De sakkunniga lia emellertid föreslagit, att vid överstyrelsens

sida skall ställas ett rådgivande organ, som med en allsidig och samtidigt

fackmannamässig rekrytering skall representera den erforderliga direkta kontakten

med näringsliv och arbetsmarknad.

Emot detta förslag ha emellertid ett flertal erinringar riktats. Sålunda har

verkstadsskoleutredningen — även örn utredningen icke velat förneka, att

ett realiserande av förslaget skulle medföra en förstärkning av skolöverstyrelsen

— förmenat, att det inflytande, som genom denna nämnd skulle

tillerkännas näringslivet och arbetsmarknaden, likväl icke skulle bliva

tillfredsställande eller av större praktiskt värde. Enligt utredningens mening

kan en rationell central ledning på området icke skapas inom den nuvarande

skolöverstyrelsens ram. Med framhållande av att förvisso andra skäl tala

för ett fortsatt sammanhållande inom ett ämbetsverk av ledningen av det

allmänna såväl högre som lägre skolväsendet och yrkesundervisningen har

verkstadsskoleutredningen därför likväl förordat, att en fristående överstyrelse

för yrkesutbildningen inrättas.

Till denna ståndpunkt ha, såsom av den lämnade redogörelsen framgår,

skolöverstyrelsen — ehuru icke enhällig —, kommerskollegium, socialstyrelsen,

riksräkenskapsverket och statens arbetsmarknadskommission ävensom

flertalet av de över verkstadsskoleutredningens förslag hörda sammanslutningarna,

däribland arbetsmarknadens huvudorganisationer, anslutit sig.

Däremot har statskontoret givit uttryck åt den uppfattningen, att hinder ur

organisatorisk synpunkt icke bör möta att i en gemensam skolöverstyrelse inordna

en yrkesskolavdelning med i stort sett den konstruktion och det arbetsfält,

som verkstadsskoleutredningen ansett böra givas den föreslagna

överstyrelsen för yrkesskolutbildning.

Framför allt med hänsyn till att jag finner en av de viktigaste uppgifterna

för skolorganisationen vara att utveckla och fördjupa sambandet mellan den

allmänna skolan och yrkesundervisningen i syfte att därigenom underlätta

ungdomens övergång från teoretiska studier till praktisk utbildning, skulle

jag för egen del gärna ha velat medverka till en omorganisation och förstärkning

av den centrala ledningen för yrkesutbildningen inom ramen av

Bihang till riksdagens protokoll 1913. 1 sami. Nr 232. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Majlis proposition nr HS2.

skolöverstyrelsens nuvarande organisation i enlighet med vad som antydes

i statskontorets yttrande. Å andra sidan synes det mig uppenbart, att den

centrala ledningens för yrkesundervisningen behov av ett nära samarbete

med näringslivet och arbetsmarknaden svårligen kan tillgodoses, om icke

denna ledning får en väsentligt självständigare ställning än den nuvarande

yrkesskola vdelningen. En verkligt ändamålsenlig och effektiv skötsel av yrkesutbildningsangelägenheterna

synes mig kunna vinnas endast örn dessa handhas

av ett organ med direkt anknytning till näringslivet och arbetsmarknaden.

Jag är fördenskull beredd att såtillvida giva verkstadsskoleutredningens

förslag min anslutning, som jag förordar, att en fristående överstyrelse för

yrkesutbildning inrättas, men då utredningen synes mig icke ha tillräckligt

beaktat vikten av ett fast organiserat samarbete mellan de allmänbildande

och de yrkesorienterade grenarna av skolväsendet, har jag samtidigt funnit

nödvändigt att, för säkerställande av denna samverkan, vidtaga vissa viktiga

jämkningar i detta förslag. Härtill återkommer jag i det följande.

Det har givetvis väckt mina betänkligheter att — särskilt i rådande krisläge

— förorda en utbyggnad av den statliga förvaltningsapparaten, som

måste medföra icke oväsentliga ökningar av anslagen till förvaltningsändamål.

Jag vill emellertid erinra om, att det allmännas årliga kostnader för

yrkesutbildningen uppgå till mycket betydande belopp. I den mån, såsom

är att förutse, det statsunderstödda yrkesutbildningsväsendet ytterligare utbygges,

komma dessa kostnader att avsevärt stiga. Det är därför av vikt,

att åtgärderna till främjande av yrkesutbildning, vare sig de äga rum inom

näringslivet eller i särskilt inrättade yrkesundervisningsanstalter, planläggas

och genomföras med tillräcklig överblick över och kännedom om näringslivets

skiftande behov och förhållanden samt egna förutsättningar för beredande

av yrkesutbildning. Av ej mindre betydelse är, att överledningen av

dylika anstalter fortlöpande handhas ur hinnande synpunkter. Helt säkert

kunna därigenom sådana besparingar i det allmännas utgifter för ändamålet

vinnas, som mångfalt överstiga den kostnadsökning, vilken föranledes av

upprättandet av en fristående överstyrelse för yrkesutbildning. Samtidigt

ernås en effektiv organisation av centralledningen. Jag erinrar om att arbetsmarknadsorganisationernas

yrkesutbildningskommitté, vilken bildats genom

samverkan av arbetsgivareföreningen och landsorganisationen, i skrivelse hösten

1942 uttalat en önskan, att förslag örn inrättande av en överstyrelse för

yrkesutbildning måtte föreläggas innevarande års riksdag.

Vad jag ovan berört i fråga om samhörigheten i skilda avseenden mellan de

allmänbildande skolorna och de egentliga yrkesutbildningsanstalterna måste

beaktas, även örn yrkesskolavdelningen utbrytes ur skolöverstyrelsen och

en fristående överstyrelse för yrkesutbildning inrättas. Å ena sidan kommer

den nya överstyrelsen att på det pedagogiska och ett flertal andra

områden ha behov av den sakkunskap, som nu är företrädd inom skolöver
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts •preposition nr 232.

styrelsen. Å andra sidan måste det tillses, att den efter utbrytningen begränsade

skolöverstyrelsens behov av särskild expertis för den yrkesbetonade undervisningen

inom de allmänbildande skolorna tillgodoses. Därvid måste

framför allt en dyrbar dubbelorganisation undvikas. I den mån den nya

överstyrelsen för yrkesutbildning kommer att besitta den erforderliga sakkunskapen,

måste denna också stå till skolöverstyrelsens förfogande. Ett

organiserat, intimt samarbete mellan de båda överstyrelserna måste sålunda

anordnas. Målet bör vara, att skolöverstyrelsen i tekniska undervisningsfrågor

skall kunna hänvända sig till det nyupprättade ämbetsverket på samma

smidiga sätt, som om detta alltjämt vore en avdelning inom skolöverstyrelsen,

och omvänt bör överstyrelsen för yrkesutbildning kunna påräkna motsvarande

bistånd i allmänpedagogiska och andra spörsmål från skolöverstyrelsen. Erforderliga

bestämmelser till säkerställande av detta samarbete bör införas i

vederbörande verks instruktioner. Såsom en ytterligare åtgärd i samma syfte

kommer jag i det följande att förorda, att generaldirektören och chefen för

skolöverstyrelsen skall vara självskriven ledamot av den nya överstyrelsen

för yrkesutbildning.

Under åberopande av vad sålunda anförts förordar jag, att förslag nu förelägges

riksdagen örn inrättande av en fristående överstyrelse för yrkesutbildning.

II. Verksamhetsområdet för en överstyrelse för yrkesutbildning.

I kapitel 4 av sitt betänkande har verkstadsskoleutredingen till en början

redogjort för omfattningen och beskaffenheten av den yrkesbetonade undervisning,

som lämnas i de allmänbildande skolorna. Vidare har utredningen

ingående uttalat sig om de åtgärder, som synas böra vidtagas för

att tillgodose skolöverstyrelsens läroverks- och folkskolavdelningars behov

av sakkunskap på yrkesundervisningens område, därest yrkesskolavdelningen

skulle utbrytas ur skolöverstyrelsen. Jag finner mig emellertid icke

behöva i detta sammanhang gå in på dessa spörsmål i vidare mån, än att

jag hänvisar till vad som anförts i ämnet i det föregående samt till utredningens

betänkande.

Härefter har verkstadsskoleutredningen ingått på spörsmålen örn den

framtida centrala ledningen av dels skolköks- och handarbetsseminarierna,

dels hemslöjdsundervisningen, dels och den egentliga yrkesutbildningen.

Sistnämnda spörsmål innefattar frågan angående vilka grenar av den egentliga

yrkesutbildningen som böra förläggas under en överstyrelse för yrkesutbildning.

Beträffande nämnda spörsmål torde följande få anföras.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 232.

1. Den centrala ledningen av skolköks- och handarbetsseminarierna.

Ärendena rörande skolköks- och handarbetsseminarierna sortera för närvarande

under skolöverstyrelsens läroverksavdelning, ehuru de beredas av

konsulenten för husligt arbete och inspektören för yrkesundervisningen i

sömnad och vävning, vilka båda äro placerade å yrkesskolavdelningen.

Verkstadsskoleutredningen har — med hänsyn i främsta rummet till att

ifrågavarande seminarier i huvudsak äro inriktade på utbildning av lärarinnor

för undervisning i läroanstalter, som sortera under skolöverstyrelsens

läroverks- och folkskolavdelningar — ansett övervägande skäl tala för att

den centrala ledningen av dessa seminarier kvarligger hos skolöverstyrelsen.

Ett nära samarbete mellan denna och den nybildade överstyrelsen för yrkesutbildning

beträffande nämnda anstalter påkallas enligt utredningens mening

icke endast därav, att vissa yrkeskurser vid anstalterna självfallet

måste sortera under sistnämnda överstyrelse, utan är även i övrigt starkt

motiverat.

Skolöverstyrelsen har anslutit sig till utredningens uttalande, att den

centrala ledningen av dessa seminarier bör kvarbliva hos skolöverstyrelsen.

2. Den centrala ledningen av hemslö jdsundervisningen.

Verksamheten till befrämjande av hemslöjden är för närvarande splittrad

mellan olika statliga organ. I stor utsträckning understödjes hemslöjdsundervisningen

från anslag under åttonde huvudtiteln och sorterar då närmast

under skolöverstyrelsen. Över verksamheten i övrigt är kommerskollegium

tillsynsmyndighet.

Verltstadsskoleutredningen anser, att den oenhetlighet, som sålunda förefinnes

i fråga om den statliga verksamheten på ifrågavarande område, icke

kan lända hemslöjden till fromma. Utredningen har därför funnit starka

skäl, som tala för att även de hemslöjdsärenden, som för närvarande sortera

under kommerskollegium, överföras till en nybildad överstyrelse för

yrkesutbildning. Med hänsyn till olika, närmare angivna organisations- och

andra förhållanden har emellertid utredningen ansett, att så icke för närvarande

bör ske. Det bör i stället ankomma på kollegium och den nybildade

överstyrelsen att i sinom tid ta de initiativ i ämnet, vartill förhållanden

kunna föranleda.

I de häröver avgivna yttrandena ha i väsentliga avseenden andra meningar

gjorts gällande än de, som verkstadsskoleutredningen framfört. Det

slutliga ställningstagandet har ansetts böra bli beroende av överväganden

framdeles.

3. Den centrala ledningen av den egentliga yrkesutbildningen.

Enligt verkstadsskoleutredningens framställning kan den mera genomgripande

omorganisation av yrkesutbildningens centrala ledning, som ut
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 232.

redningen anser behövlig, komma till stånd, antingen genom att de olika

grenarna av denna utbildning förläggas direkt under de statliga myndigheter,

som handlägga övriga ärenden rörande vederbörande yrken, eller ock

genom att samtliga eller vissa av dessa grenar hänföras till ett för ändamålet

inrättat särskilt statligt organ, i vilket yrkenas och arbetsmarknadens

representanter ha ett väsentligt inflytande.

Båda nämnda alternativ ha sin grund i den uppfattningen, att yrkesutbildningen

så nära som möjligt bör anknytas till näringsliv och arbetsmarknad.

För båda alternativen förutsättes givetvis, att i erforderlig utsträckning

såväl administrativ som pedagogisk sakkunskap ingår i den centrala

ledningen.

Vid valet mellan ifrågavarande alternativ bör enligt verkstadsskoleutredningens

mening beträffande varje gren av yrkesutbildningen prövas, huruvida

med hänsyn till föreliggande organisatoriska eller andra särskilda skäl

den centrala ledningen därav bör förläggas enligt alternativet örn en fristående

överstyrelse för yrkesutbildning. I den mån dylika skäl icke kunna

angivas, synes ledningen av vederbörande utbildningsgren böra anförtros

den myndighet, som handlägger övriga ärenden rörande motsvarande yrke.

Ur ovannämnda synpunkter har verkstadsskoleutredningen i den därefter

följande framställningen sökt taga ställning till spörsmålet angående den

centrala ledningens av yrkesutbildningsväsendet olika grenar.

Yrkesutbildningen för hantverk och industri samt handel ävensom husligt

arbete. Verkstadsskoleutredningen har framhållit, att den lägre yrkesundervisning

för hantverk och industri samt handel och husligt arbete, som

äger rum i yrkesundervisningsanstalter av olika slag, i huvudsak är ställd

under inseende av skolöverstyrelsen. I stor utsträckning meddelas i en och

samma yrkesundervisningsanstalt undervisning i samtliga ovannämnda yrkesgrenar.

Ur skolorganisatoriska synpunkter är sålunda sambandet mellan

ifrågavarande grenar av yrkesutbildningen starkt. Främst av denna orsak

har utredningen tagit ställning emot att — i enlighet med det ovan nämnda

första alternativet — förlägga den centrala ledningen av yrkesutbildningen

för hantverk och industri samt handel under kommerskollegium. Utredningen

har därvid framhållit, att i så fall utbildningen för hantverk och industri

finge anknytas till kollega industribyrå och undervisningen för handel till

handels- och administrativa byrån, varjämte särskilda anordningar finge

vidtagas för överledningen av yrkesutbildningen i husligt arbete. I stället

böra ifrågavarande utbildningsgrenar — i överensstämmelse med det senare

av omförmälda alternativ — förläggas under den överstyrelse för yrkesutbildning,

som verkstadsskoleutredningen i nyssnämnda sammanhang förordat.

Härvid är dock att märka, att det statliga hantverksinstitutet står

under ledning av en särskild styrelse, som direkt sorterar under vederbörande

departement. Ehuru undervisningen i detta institut i vissa avseenden kan

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr ''232.

jämställas med undervisningen i vissa lägre undervisningsanstalter (exempelvis

de s. k. mästarkurserna), anser sig verkstadsskoleutredningen icke böra

framlägga förslag om hantverksinstitutets förläggande under den blivande

överstyrelsen för yrkesutbildning. I detta sammanhang har verkstadsskoleutredningen

vidare erinrat örn de uppgifter, som för närvarande åvila kommerskollegium

i avseende å dels viss utbildning för hantverk och industri och

dels den elektrotekniska yrkesundervisningen. Härom samt beträffande

spörsmålet, huruvida ifrågavarande uppgifter böra kvarligga hos kollegium,

även sedan en särskild överstyrelse för yrkesutbildning upprättats, torde få

anföras följande.

a) Kommerskollegii verksamhet till befrämjande av praktisk lärlingsutbildning

hos hantverksmästare. För ändamålet är i löpande riksstat uppfört

ett förslagsanslag av 35,000 kronor, som utbetalas och disponeras av

kommerskollegium såsom statsunderstöd åt hantverksmästare, som genom

kontrakt med lärling och dennes målsman förbundit sig att giva lärlingen

utbildning.

Ärenden rörande ifrågavarande understödsverksamhet handläggas närmast

på kommerskollegii industribyrå, där en teknisk konsulent med biträde

av erforderlig kvinnlig kanslipersonal granskar ansökningshandlingar,

upprättar förslag till understödens fördelning och för erforderliga liggare

m. m.

Verkstadsskoleutredningen — som anser det vara en av huvuduppgifterna

för en blivande överstyrelse för yrkesutbildning att söka främja den yrkesutbildning,

som äger och i största möjliga utsträckning bör äga rum inom

näringslivet — har funnit, att även ifrågavarande understödsverksamhet,

vilken just avser att främja dylik utbildning inom hantverket, bör överflyttas

till nämnda överstyrelse.

Utredningen har vidare framhållit, att, därest i samband med ett eventuellt

genomförande av 1936 års hantverkssakkunnigas förslag till främjande

av lärlingsutbildningen inom hantverket eller eljest de nu ifrågavarande

understöden till hantverksmästare m. m. skulle ersättas med andra statliga

åtgärder i samma syfte, jämväl dessa böra i enlighet med den nyss angivna

grundsatsen närmast falla under den blivande överstyrelsen för yrkesutbildning.

b) Kommerskollegii befattning med resestipendier för yrkesutbildning.

För ändamålet är i löpande riksstat uppfört ett reservationsanslag av 25,000

kronor, som utbetalas och disponeras av kommerskollegium till stipendier åt

idkare av hantverk och industri, verkmästare och förmän m. fl. för företagande

av studieresor inom eller utom landet.

Ärenden rörande ifrågavarande stipendier handläggas inom kommerskollegii

industribyrå i första hand av den nyssnämnde tekniske konsulenten

med biträde av erforderlig kvinnlig personal.

Verkstadsskoleutredningen har — med hänsyn till syftet med ifrågava
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

rande stipendier — ansett övervägande skäl tala för att jämväl ärendena

rörande dessa skola överflyttas till en blivande överstyrelse för yrkesutbildning.

c) K amme rsk olleg ii befattning med yrkesutbildningen av elektriska installatörer.

Ledningen av och kontrollen över de statsunderstödda yrkeskursema

för elektriska installatörer liksom andra liknande yrkeskurser är för närvarande

uppdelad mellan skolöverstyrelsen och kommerskollegium.

Enligt verkstadsskoleutredningens på närmare angivna skäl uttalade mening

bör ifrågavarande undervisnings anordnande handhas av den nybildade

överstyrelsen för yrkesutbildning, dock bör med hänsyn till den inom

kommerskollegium samlade erfarenheten rörande marknadsförhållandena inom

det elektriska installatörsyrket kollegiet beredas tillfälle att medverka

vid ordnandet och övervakandet av installatörsutbildningen. För den elektrotekniska

undervisningen bör anställas en inspektör och sakkunnig hos överstyrelsen.

Kommerskollegium har intet att invända mot förslaget, att dess hittillsvarande

befattning med åtgärder till befrämjande av praktisk lärlingsverksamhet

överflyttas till överstyrelsen för yrkesutbildning. Beträffande resestipendier

för yrkesutbildning har kollegium ansett, att fördelningen av stipendier

till teoretiskt och praktiskt bildade tekniker bör kvarligga hos

kollegium, enär dessa stipendier ha ett syfte, som ligger kollegii intressen

nära. Däremot har kollegium funnit naturligt, att ärenden angående resestipendier

åt övriga kategorier av ifrågavarande slag (idkare av hantverk och

mindre industri, verkmästare och förmän inom industri och hantverk samt

arbetare) överföras från kollegium till den nybildade överstyrelsen. Slutligen

har kollegium funnit sannolikt, att en för yrkesutbildningen särskild inrättad

överstyrelse, arbetande i nära anslutning till näringslivet, skulle lia

stora förutsättningar att med kraft och intresse handha de med utbildningen

av elektriska installatörer samhörande frågorna.

Yrkesutbildningen för jord- och skogsbruk samt fiske. Den centrala ledningen

av den lägre yrkesutbildningen för jordbruk och fiske utövas av

lantbruksstyrelsen, inom vilken en särskild undervisningsbyrå (för lantbruksundervisningen)

finnes inrättad. För den lägre yrkesutbildningen i

skogsbruk handhar domänstyrelsen den centrala ledningen.

Verkstadsslcoleutredningen har erinrat örn, att frågan angående den centrala

ledningen av undervisningen för jordbruk och fiske liksom även för

skogsbruk nyligen varit föremål för omprövning. Därvid förlädes den centrala

ledningen av lantbruksundervisningen till nyssnämnda särskilda byrå

inom lantbruksstyrelsen och i fråga örn den lägre skogsundervisningen bibehölls

domänstyrelsen som centralorgan.

Då ifrågavarande grenar av yrkesutbildningen sålunda för närvarande

äro förlagda direkt under de statliga myndigheter, som handlägga (ivriga

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr %32.

ärenden rörande jordbruk respektive skogsbruk och fiske, har utredningen

icke ansett några organisatoriska eller andra avgörande skäl tala för att

överledningen därav överflyttas till en nybildad överstyrelse för yrkesutbildning.

Socialstyrelsen har uttalat, att det bör övervägas, huruvida icke ledningen

av den lägre yrkesutbildningen för jordbruk och fiske bör överflyttas till

den nya överstyrelsen. Först härigenom torde detta ämbetsverk erhålla den

av utredningen avsedda centrala ställningen i fråga om yrkesutbildningen.

Styrelsen har ansett detta även i viss mån gälla den lägre skogsundervisningen.

Yrkesutbildningen för sjöfartsnäringen. Den teoretiska yrkesutbildningen

för sjöfartsnäringen meddelas i huvudsak i navigationsskolorna. Vid tekniska

läroverket i Göteborg upprätthålles en kompletteringskurs för elever vid tekniska

läroverk, vilka önska förvärva samma kompetens, som övermaskinistexamen

medför. Vid vissa folkhögskolor förekomma kurser för sådana elever,

som avse att avlägga skepparexamen av andra klass. Vissa statsunderstöd utgå

till stödjande av den praktiska utbildningen av däcksbefäl för handelsflottan.

Överinseendet över navigationsskoleväsendet utövas av kommerskollegium,

inom vilket ämbetsverk är anställd en särskild befattningshavare såsom

navigationsskoleinspektör.

Verkstadsskoleutredningen har ansett vissa skäl tala för att den centrala ledningen

av navigationsskoleväsendet överflyttas från kommerskollegium till

en nybildad överstyrelse för yrkesutbildning. I sådant avseende har utredningen

erinrat om, att en stor del av undervisningen i navigationsskolorna är

av alldeles samma art som den, vilken meddelas i vissa tekniska skolor, och

att för den skull en viss samverkan i olika frågor mellan de båda slagen av

läroanstalter skulle vara till gagn. Av 1930 års navigationsskolesakkunniga

hade också övervägts spörsmålet, huruvida maskinbefälsutbildningen i organisatoriskt

hänseende borde anknytas till de tekniska läroverken. I pedagogiskt

avseende slutligen föreligger enligt utredningens mening i stor utsträckning

samma problem vid navigationsskolorna som vid vissa andra skolformer.

Häremot har emellertid för utredningen vägt de olika skäl, som föranlett

navigationsskoleväsendets förläggande under kommerskollegium. Bland dessa

har utredningen främst framhållit det intima samband, som förefinnes mellan

navigationsskoleärendena och ärendena rörande befälsbehörighet — en samhörighet

som bidragit till att sistnämnda ärenden hänförts till navigationsskoleinspektörens

handläggning. Endast genom denna anordning hade inspektören

kunnat beredas heltidssysselsättning. En uppdelning av de båda

slagen av ärenden på olika ämbetsverk skulle medföra, att befattningshavaren

i intetdera fallet finge full sysselsättning, vilket skulle försvåra rekryteringen.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 232.

Verkstadsskoleutredningen har för sin del stannat vid att de övervägande

skälen tala emot att den centrala ledningen av navigationsskoleväsendet —

i varje fall för närvarande — överflyttas från kommerskollegium till en nybildad

överstyrelse för yrkesutbildning och har förty icke räknat därmed i den

följande framställningen.

De synpunkter, som jag i det föregående utvecklat, leda, tillämpade på nu

föreliggande organisationsfråga, närmast till att överinseendet över yrkesutbildningsåtgärderna

på näringslivets samtliga eller åtminstone flesta områden

borde förläggas till den föreslagna nya överstyrelsen för yrkesutbildning, vilken

förutsättes få nära kontakt med näringsliv och arbetsmarknad. Förutom

yrkesutbildningsåtgärdema för hantverk, industri, handel och husligt arbete

skulle då under denna överstyrelse förläggas även utbildningen exempelvis för

jordbruk, skogsbruk och sjöfart. Röster ha också höjts härför. Av praktiska

skäl synes det mig emellertid icke möjligt att intaga den ståndpunkten, att

samtliga eller ens flertalet grenar av yrkesutbildningen nu förläggas under den

nybildade överstyrelsen. Jag begränsar mig därför nu till att förorda, att

under denna överstyrelse i enlighet med föreliggande förslag endast förlägges

ledningen av yrkesutbildningsåtgärdema för hantverk och industri samt

handel och husligt arbete. För närvarande handhas dessa arbetsuppgifter av

skolöverstyrelsen och i visa avseenden av kommerskollegium. I stort sett

medför förslaget sålunda, att skolöverstyrelsens yrkesskola vdelning utbrytes

till ett fristående centralorgan. Härigenom komma bland annat även de tekniska

läroverken och handelsgymnasierna att för framtiden vara förlagda

under den nybildade överstyrelsen. Jag har i det föregående understrukit

det nära samband, som i organisatoriskt och pedagogiskt avseende förefinnes

mellan dessa undervisningsanstalter och de allmänna läroverken.

Utan tvivel utgör detta en omständighet, som i och för sig starkt talar

för att ledningen av samtliga dessa anstalter bibehålies inom ett ämbetsverk.

Å andra sidan uppvisa de tekniska läroverken i viktiga hänseenden problem,

som äro gemensamma med dem som föreligga inom enskilda tekniska

läroanstalter samt inom verkstads- och yrkesskolorna. Likartat är förhållandet

mellan handelsgymnasierna och de lägre anstalterna för handelsutbildning.

När jag förordar, att även de tekniska läroverken och handelsgymnasierna

förläggas under den nya överstyrelsen för yrkesutbildning, är för

mig avgörande, att de sammanlagda förvaltningskostnaderna i icke ringa grad

torde kunna begränsas genom en sådan anordning. Därest nu nämnda läroanstalter

komme att ligga kvar under skolöverstyrelsen, måste nämligen

till detta ämbetsverk fortfarande vara knutna befattningshavare med sakkunskap

på yrkesutbildningens område, utan att behovet av motsvarande expertis

inom den nybildade överstyrelsen för yrkesutbildning därför skulle kunna

minskas. För att överstyrelsen för yrkesutbildning på ett tillfredsställande

sätt skall kunna handha överinseendet över de tekniska läroverken och han
-

Departe
mentschefen.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 232.

delsgymnasierna förutsättes emellertid, såsom redan nämnts, att ett intimt

samarbete kommer till stand mellan detta ämbetsverk och skolöverstyrelsen.

Organisationsförslaget innebär vidare, att även den lägre handelsundervisningen

skulle sortera under den nybildade överstyrelsen. Mdd hänsyn främst

till att dylik undervisning i betydande utsträckning meddelas i samma anstalter

som den lägre undervisningen för hantverk, industri och husligt arbete

synes det ändamålsenligt, att utbildningen för samtliga dessa yrken ställes

under samma överledning och att denna blir den nya överstyrelsen för yrkesutbildning.

I fråga om de grupper ärenden, som enligt förslaget skola överflyttas från

kommerskollegium, instämmer jag med vad verkstadsskoleutredningen anfört,

dock att ärendena örn fördelning av resestipendier till teoretiskt och praktiskt

bildade tekniker böra såsom hittills handläggas av kollegium.

Med den begränsning, som sålunda föreslagits, kommer den centrala ledningen

av yrkesutbildningsåtgärderna exempelvis för jord- och skogsbruk,

fiske samt sjöfarten att kvarligga hos respektive lantbruksstyrelsen, domänstyrelsen

och kommerskollegium. Även om, såsom socialstyrelsen anfört, överstyrelsen

för yrkesutbildning först skulle erhålla den av verkstadsskoleutredningen

avsedda centrala ställningen i fråga om yrkesutbildningen, därest jämväl

vissa av dessa grenar överflyttas dit, kan jag icke för närvarande förorda

detta. Det är emellertid möjligt, att utvecklingen och de erfarenheter, som

vinnas beträffande den nybildade överstyrelsens verksamhet, så småningom

komma att leda till en överflyttning till denna av ytterligare grenar av yrkesutbildningen.

I sådant hänseende vill jag här endast erinra örn, att undervisningen

på maskintekniska linjen i navigationsskolorna till stor del är av

liknande art som den, vilken meddelas i vissa tekniska skolor. Beträffande

frågan om den centrala ledningen av hemslöjdsundervisningen ifrågasätter

jag icke nu någon förändring härutinnan; kommerskollegium torde sålunda

även i fortsättningen böra handlägga de hemslöjdsärenden, som för närvarande

sortera under kollegium.

Den omständigheten, att den nya överstyrelsens egentliga arbetsområde på

nu angivet sätt begränsas, minskar givetvis icke angelägenheten av att överstyrelsen

erhåller möjlighet att överblicka samtliga grenar av yrkesutbildningen

och därmed sammanhängande frågor. Risk föreligger eljest för att överstyrelsens

åtgärder på de egna områdena icke alltid bli ändamålsenliga och rätt

avvägda i förhållande till motsvarande åtgärder på andra områden. Denna

samlade överblick torde överstyrelsen bäst kunna vinna i nära samarbete med

de andra myndigheter, som handlägga utbildningsfrågor, och med arbetsmarknadens

organ. Föreskrifter härom torde böra inflyta i vederbörande verks instruktioner.

I den mån överstyrelsen för yrkesutbildning finner, att nya eller ändrade

åtgärder äro behövliga på något område, som ej sorterar under överstyrelsen,

bör det ankomma på överstyrelsen att taga initiativ i ämnet.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

Jag vill i detta sammanhang även understryka, att den nybildade överstyrelsen

bör ha en initiativtagande och vägledande ställning jämväl i förhållande

till de icke statliga huvudmännen för yrkesutbildningsåtgärderna: landsting,

andra kommunala organ och enskilda. Detta är nödvändigt med hänsyn till

att den nya överstyrelsen skulle få den samlade överblicken över hithörande

problem. Icke minst framträder vikten härav, när det gäller att förbereda

och genomföra åtgärder i samband med arbetslöshet. Härvid måste lokala

synpunkter och önskemål i stor utsträckning träda tillbaka för andra intressen

och enhetliga principer tillämpas över hela linjen. Den initiativtagande

ställningen hos överstyrelsen är emellertid behövlig även vid planläggningen

och genomförandet av de normala yrkesutbildningsåtgärderna.

När staten, såsom fallet exempelvis är vid de centrala verkstadsskolorna,

bidrager med större delen av kostnaderna för en skolas upprättande och drift,

är det ur alla synpunkter nödvändigt, att staten gör sin mening gällande,

icke minst i samband med skolans planläggning. Även örn en central verkstadsskola

bör framväxa ur och bäras upp av behov och intressen inom det

område, skolan avser att betjäna, och därför bör tagas örn hand av lokala

intressen, är det dock ofrånkomligt, att de statliga myndigheterna tillse, att

statens finansiella och andra intressen bli i tillbörlig grad tillgodosedda. Den

statliga ledningen bör sålunda såsom en med den blivande huvudmannen

förhandlande part redan på ett tidigt stadium medverka till den mest ändamålsenliga

organisationen av yrkesutbildningsåtgärderna.

Jag förordar sålunda, att arbetsområdet och uppgifterna för en blivande

överstyrelse för yrkesutbildning bestämmes i enlighet med vad jag i det föregående

anfört.

III. Vissa organisationsfrågor i samband med yrkesskolavdelningens

utbrytande ur skolöverstyrelsen.

I kapitel 5 av sitt betänkande har verkstadsskoleutredningen till behandling

upptagit ett flertal spörsmål, som ur olika synpunkter äro av betydelse

för organisationen av en fristående överstyrelse för yrkesutbildning.

Till en början har utredningen sålunda närmare utvecklat en fristående

överstyrelses för yrkesutbildning uppgifter i avseende å förverkligandet av

det erforderliga samarbetet mellan centralledningen samt näringsliv och arbetsmarknad,

exempelvis i samband med planläggningen för och utbyggandet

av de centrala verkstadsskolorna samt undervisningen och produktionen vid

skolorna. Vidare har utredningen redogjort för omfattningen och arten av

den statistik, som anses böra handhas av den nya överstyrelsen. Båda dessa

spörsmål äro i nu förevarande sammanhang främst av betydelse vid bedömandet

av överstyrelsens personalbehov. Jag återkommer härtill längre fram

och hänvisar i övrigt till verkstadsskoleutredningens framställning.

Verkstadsskoleutredningen har vidare berört frågorna örn gymnastik^-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Majlis proposition nr 232.

spektern, granskning av byggnadsritningar m. m. och tillsyn över skolhygienen

vid yrkesundervisningsanstalterna.

I avseende å gynmastikinspektionen har utredningen erinrat om att skolöverstyrelsens

gymnastikkonsulenter handlägga jämväl ärenden rörande

gymnastik vid yrkesundervisningsanstalterna. Med hänsyn bland annat till den

ringa omfattningen av dylika ärenden har ansetts, att — utan väsentliga

nackdelar i andra avseenden — betydande fördelar skulle vinnas genom att

ifrågavarande ärenden handläggas inom skolöverstyrelsen, även efter det

yrkesskola vdelningen utbrutits därifrån. Formerna för det blivande samarbetet

mellan de båda överstyrelserna i nu förevarande frågor böra regleras genom

bestämmelser i vederbörande instruktioner, arbetsordningar eller på annat

sätt.

Beträffande byggnadsfrågorna har verkstadsskoleutredningen erinrat örn

det byggnadssakkunniga biträde, som alltsedan budgetåret 1936/37 varit

anställt hos skolöverstyrelsen med generell uppgift att utreda och avgiva utlåtanden

över till honom remitterade byggnadsfrågor samt att granska byggnadsritningar

m. m.

Med hänsyn till omfattningen av de uppgifter av byggnadsteknisk och motsvarande

art, som, så vitt för närvarande kan bedömas, torde komma att

åvila en fristående överstyrelse för yrkesutbildning, har det icke ansetts nödvändigt

att inom denna överstyrelse anställa någon särskild befattningshavare

såsom konsulent eller byggnadssakkunnigt biträde för ifrågavarande ärenden

rörande yrkesundervisningsväsendet. I stället har föreslagits, att överstyrelsen

bör beredas möjlighet att från fall till fall anlita erforderlig expertis på

området genom att härför beräknas erforderliga medel under den anslagspost

till inspektion och sakkunniga biträden, som torde böra uppföras å överstyrelsens

avlöningsstat.

Jämväl för handläggningen av ärenden rörande skölbygienen vid de undervisningsanstalter,

som komma att underställas den nya överstyrelsen, har

verkstadsskoleutredningen förordat, att expertis skall från fall till fall få anlitas

av överstyrelsen.

Verkstadsskoleutredningen har härefter redogjort för de synpunkter, som

vid tidigare tillfällen blivit framförda i fråga örn yrkesutbildningens förläggande

under det ena eller andra departementet. Utredningen har därvid anfört

bland annat, att det gäller att taga ståndpunkt till frågan, huruvida överstyrelsen

för yrkesutbildning bör förläggas under det departement, som har

att i allmänhet handlägga frågor rörande den högre och lägre undervisningen,

eller om den bör förläggas till det departement, som har sig anförtrott den

allmänna vården och omsorgen om handel, industri och hantverk. På grundval

av uppfattningen, att yrkesutbildningen för industri och hantverk i minst

lika hög grad är en direkt närings- och arbetsmarknadsfråga som en uppfostrings-

och undervisningsangelägenhet, har utredningen funnit de mest vägande

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts ''proposition nr ‘232.

skälen tala för att en blivande överstyrelse för yrkesutbildning förlägges under

handelsdepartementet, varom utredningen framställt förslag.

Yttrandena. Skolöverstyrelsen har ej funnit något egentligt att anmärka

emot de av utredningen anlagda synpunkterna. Möjligheterna att ömsesidigt

uppehålla kontakt mellan skolöverstyrelsen och en blivande överstyrelse för

yrkesutbildning torde icke behöva påverkas av respektive verks departemental

förläggning. Från skolöverstyrelsens synpunkt synes icke heller i övrigt

anledning förefinnas att avstyrka utredningens förslag. Ett överförande jämväl

av frågor rörande yrkesutbildningen inom näringslivet till överstyrelsen

för yrkesutbildning giver ökad betoning åt vissa av de skäl, som kunna anföras

för yrkesutbildningens i sin helhet förläggning till handelsdepartementet.

Yrkesutbildningsväsendets karaktär av en det allmännas insats till näringslivets

förkovran kommer då att starkare framträda. Det får emellertid

icke förbises, att yrkesundervisningen är och allt fortfarande måste i högsta

grad betraktas även som en undervisnings- och uppfostringsangelägenhet. Ur

denna synpunkt sett synes det skolöverstyrelsen naturligt, att den centrala

ledningen förlädes under ecklesiastikdepartementet, även om den icke komme

att inlemmas i skolöverstyrelsen.

Riksräkenskapsverket har tillstyrkt överflyttningen från ecklesiastikdepartementet

till handelsdepartementet. Enligt statskontorets mening åter, lär

den av utredningen lämnade motiveringen knappast kunna sägas ha övertygande

ådagalagt, att hithörande verksamhet bör förläggas under handelsdepartementet.

Beträffande de i det föregående berörda organisatoriska spörsmålen kan jag

till en början, såvitt gäller frågorna om gy mn a st iki inspektion, granskning av

byggnadsritningar m. m. samt överinseendet över skolhygienen vid yrkesundervisningsanstaltema,

begränsa mig till att förorda bifall till verkstadsskoleutredningens

förslag. Erforderliga detaljbestämmelser torde sedermera få

utfärdas. Såvitt gäller handläggningen av de skolhygieniska ärendena torde

samråd böra sökas med skolöverläkaren inom skolöverstyrelsen.

De sakkunniga rörande skolöverstyrelsens organisation ha framlagt förslag

om att utbetalningarna och redovisningen av ett stort antal anslag för undervisningsändamål

skola överföras till skolöverstyrelsen fran statskontoret och

länsstyrelserna. Härför skulle inom överstyrelsen upprättas en särskild kameralavdelning.

Detta förslag, som ännu är beroende på Kungl. Maj:ts prövning,

torde icke för närvarande böra föranleda någon framställning till

riksdagen. Redan på grund härav anser jag mig icke heller nu böra framlägga

motsvarande förslag beträffande överstyrelsen för yrkesutbildning.

Det ankommer på Kungl. Maj:t att i administrativ ordning vidtaga de

ändringar i stadgan angående statsdepartementen, som påkallas med anledning

av inrättandet av den nya överstyrelsen. I samband därmed bör beslut

fattas angående den departementala förläggningen av detta ämbetsverk.

I denna fråga ha olika meningar förekommit. Enligt gällande ordning handlägger

emellertid ecklesiastikdepartementet frågorna rörande det allmänna

Departe
mentschefen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

skolväsendet och detta departement har även en för beredningen av samtliga

de undervisningsärenden, som skulle komma att falla inom den nya överstyrelsens

verksamhetsområde, avpassad organisation. Med hänsyn härtill

samt till tidigare anförda synpunkter finner jag mig icke böra föreslå någon

förändring med avseende å den departementala fördelningen av hithörande

ärenden.

IV. Organisationen av överstyrelsen för yrkesutbildning.

Jag övergår nu till att behandla verkstadsskoleutredningens detaljförslag i

fråga om organisationen av överstyrelsen för yrkesutbildning.

1. Chefskapet för överstyrelsen; överstyrelsens sammansättning.

Verkstadsskoleutredningen har föreslagit att chefen för överstyrelsen för

yrkesutbildning skall beredas ställning såsom överdirektör. Tjänsten har

ansetts böra tillsättas medelst förordnande på viss tid, förslagsvis sex år, samt

placeras i lönegrad C 8 civila avlöningsreglementet. Beträffande frågan örn

de kompetensfordringar, som böra ställas pa innehavaren av ifrågavarande

befattning, har utredningen anfört, att den icke ansett sig böra föreslå några

speciella kompetenskrav. Givetvis måste det vara fördelaktigt, fortsätter

utredningen, om chefen för överstyrelsen besitter speciell fackkunskap på

något av de utbildningsområden, överstyrelsen omspänner. Men främst bör

han äga allmänna insikter och erfarenheter rörande näringslivet och därmed

sammanhängande förhållanden samt ett säkert omdöme och god organisationsförmåga.

Verkstadsskoleutredningen har vidare ingående dryftat, huruvida överdirektören

tillika bör fungera såsom ordförande i överstyrelsen, eller om ordförandeskapet

i stället bör anförtros åt annan styrelseledamot, representerande näringsliv

eller statsförvaltning. Utredningen framhåller, att båda anordningarna

prövats inom statsförvaltningen, den förra exempelvis inom vattenfallsstyrelsen,

den senare åter exempelvis i dåvarande rikskommissionen för ekonomisk

försvarsberedskap. Utredningen har stannat vid att förorda, att ordförandeskapet

förenas med chefskapet för ämbetsverket, men har icke förnekat,

att vissa fördelar även kunna vara förknippade med en organisationsform,

där de nämnda funktionerna uppdelas på skilda personer. Såsom motiv

för sin ståndpimkt i denna fråga har utredningen anfört bland annat

följande.

Enligt utredningens mening böra i huvudsak endast ärenden av större betydelse

eller principiell vikt hänskjutås till avgörande i styrelseplenum. Övriga ärenden

utgörande det stora flertalet löpande ärenden, vilka i stor utsträckning kräva

omedelbara beslut — böra avgöras av verkschefen efter vederbörlig föredragning.

Vid sådant förhållande synas övervägande skäl tala för att ordföranden icke blott

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 232.

intager ställningen som den ledande i själva styrelsen utan även sorn chef för ämbetsverket.

Endast härigenom torde han kunna vinna den intima och dagliga kontakt

med yrkesutbildningens speciella problem, som torde böra fordras för att han

inom styrelsen skall kunna intaga en verkligt ledande ställning. Endast genom

nämnda anordning kan undvikas, att ledningen för verket blir splittrad.

Yttrandena. Verkstadsskoleutredningens förslag härutinnan har föranlett

särskilt yttrande allenast av skolöverstyrelsen, som ansett, att de skäl,

utredningen anfört för förslaget, äro så starka, att överstyrelsen finner det

uteslutet, att annan anordning skall komma i fråga. Det måste vara ett oavvisligt

krav, att ordföranden i överstyrelsen fullt bör kunna behärska och ha

överblick även över de speciella frågor, som icke komma att avgöras av styrelseplenum

utan av verkschefen efter vederbörlig föredragning och vilka komma

att utgöra det stora flertalet ärenden. En placering av överdirektörstjänsten

i lönegrad C 10 finner överstyrelsen vara i alla avseenden fullt skälig.

Innan verkstadsskoleutredningen tagit ställning i frågan om styrelsens

sammansättning, har utredningen redogjort för arten och omfattningen av

de arbetsuppgifter, som enligt utredningens mening böra ankomma på styrelseledamöterna.

I sistnämnda hänseende har utredningen erinrat örn, att

enligt det förslag till yrkesskolnämnd, som framlagts av sakkunniga rörande

skolöverstyrelsens organisation, till handläggning av en dylik nämnd

skulle hänskjutas allenast vissa ärenden av mera omedelbar betydelse för

näringsliv och arbetsmarknad. Ärenden av övervägande formell art samt

ärenden, vilka eljest äro av beskaffenhet att böra avgöras enligt redan

fastslagna grundsatser eller blott innefatta frågor, för vilkas avgörande

näringslivets och arbetsmarknadens representanter i sådan egenskap icke

kunna anses behöva deltaga, skulle däremot enligt berörda förslag avgöras

av skolöverstyrelsen utan hörande av yrkesslcolnämnden.

För att vinna en smidig och eljest ändamålsenlig organisation anser

verkstadsskoleutredningen, att jämväl i en blivande överstyrelse för yrkesutbildning

endast ärenden, som antingen beröra överstyrelsens egen organisation

eller ock äro av betydande vikt eller ha nära samband med näringslivets

och arbetsmarknadens behov och förhållanden, böra hänskjutas till

avgörande i styrelseplenum. Därest icke för vissa fall annat är föreskrivet,

böra beslut i övriga ärenden fattas av överdirektören och chefen för överstyrelsen

ensam efter vederbörlig föredragning.

Såsom pleniärenden har utredningen i en härefter följande uppräkning,

till vilken jag hänvisar, nämnt bland andra frågor av större principiell och

annan betydelse för den lägre yrkesutbildningen, såsom spörsmål rörande

lärlingsförhållanden, utbildningslinjer för yrkesundervisningen, större och

viktigare organisationsfrågor samt i övrigt frågor, som beröra yrkesutbildningsverksamhetens

anpassning efter niiringslivets och arbetsmarknadens

behov och förhållanden.

Beträffande verksamhetsformerna i övrigt har verkstadsskoleutredningen

anfört bland annat följande.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts ''proposition nr ''232.

I syfte att ledamöterna av överstyrelsen skola kunna följa verksamheten inom

styrelsen och utöva ett kontinuerligt inflytande däröver bör, på sätt närmare bestämmes

i verkets instruktion eller arbetsordning, vid varje plenum föreligga en

kortfattad redogörelse för de överstyrelsens beslut, som fattats sedan näst föregående

plenum. Örn så befinnes lämpligt, torde denna redogörelse kunna i form

av en förteckning över besluten biläggas den föredragningslista för plenum, som

före sammanträdet tillstädes ledamöterna.

Plena böra hållas på i instruktionen eller arbetsordningen fastställda tider, i regel

en gång i månaden, samt därutöver på ordförandens kallelse när omständigheterna

så påkalla. Verkstadsskoleutredningen räknar dock med att under det första arbetsåret

liksom även under tider av mera omfattande arbetslöshet sammanträden skola

visa sig erforderliga väsentligt oftare eller i genomsnitt var fjortonde dag, dock

med vissa uppehåll under ferier.

Såväl vid plena som vid föredragningar inför överstyrelsens chef bör föredragande

liksom även eljest närvarande byråchef i verket äga rätt och plikt att till

protokollet anteckna avvikande mening.

Jag övergår härefter till frågan om styrelsens sammansättning och därmed

sammanhängande spörsmål.

Verkstadsskoleutredningen har — efter erinran att den av sakkunniga

rörande skolöverstyrelsens organisation ifrågasatta rådgivande yrkesskolnämnden

föreslagits omfatta nitton ledamöter — påpekat, att icke ens med

en så omfattande organisation den föreslagna nämnden skulle utgöra en

fullödig representation för yrkesutbildningsväsendets olika grenar.

Enligt utredningens mening bör en beslutande överstyrelse för yrkesutbildning

under inga förhållanden erhålla en ens tillnärmelsevis så stor omfattning

som nyssnämnda yrkesskolnämnd; tvärtom tala vägande skäl för

att antalet styrelseledamöter starkt begränsas.

Utredningen har i detta avseende förklarat sig starkt böjd för att förorda

en styrelse, bestående av ordförande jämte sex ledamöter. I en sådan

styrelse skulle envar av grupperna industri, hantverk och handel kunna

erhålla två representanter, därav en för respektive företagar- och arbetarintressena

inom gruppen, varjämte erforderlig representation för vissa andra

yrkesgrupper skulle kunna beredas genom tillsättande av extra ledamöter

av styrelsen.

Utredningen har dock stannat för en sådan sammansättning av styrelsen,

enligt vilken de enskilda ledamöterna icke avses skola i styrelsen i

första rummet företräda vissa speciella grenar av näringslivet utan i stället

främst representera allmänna erfarenheter och insikter örn näringslivets

och arbetsmarknadens förhållanden. Härvid synes antalet ledamöter kunna

begränsas till — förutom ordföranden — fyra. Ledamöterna böra utses av

Kungl. Majit för viss tid, förslagsvis tre år. Av ledamöterna böra två närmast

företräda företagar- och två arbetarintressen inom näringslivet.

I syfte att tillföra överstyrelsen för yrkesutbildning tillgång till behövlig

speciell sakkunskap på olika områden har utredningen vidare anfört och

föreslagit följande.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Marits ''proposition nr 232.

Vid behandling av frågor, som erfordra sådan speciell sakkunskap, som icke är

företrädd bland ledamöterna, bör emellertid — i den mån icke ledamöterna själva

genom förbindelser hos näringslivets och arbetsmarknadens organisationer kunna

inhämta erforderliga upplysningar eller eljest sådana äro tillgängliga inom överstyrelsens

kansli — särskilt tillkallade sakkunniga anlitas. I detta avseende finner

utredningen önskvärt, att en del organisationer — exempelvis vissa av dem, som

enligt det av sakkunniga rörande skolöverstyrelsens organisation avgivna förslaget

skulle föreslå ledamöter av omförmälda yrkesskolnämnd ■—• utse lämpliga personer

att i egenskap av sakkunniga på olika yrkesområden stå till överstyrelsens förfogande

för ifrågavarande ändamål. Det torde emellertid böra ankomma på överstyrelsen

själv att föranstalta om dylika anordningar.

Med hänsyn till de utvidgade uppgifter, överstyrelsen för yrkesutbildning avses

kunna få under tider av mera omfattande arbetslöshet, torde antalet styrelseledamöter

icke böra ovillkorligen begränsas i enlighet med vad ovan förordats. Utredningen

förutsätter sålunda, att Kungl. Majit skall äga att vid behov förordna

ytterligare ledamöter.

För varje ledamot av överstyrelsen bör av Kungl. Majit utses en suppleant.

Ledamot av överstyrelsen bör äga närvara och uttala sin mening vid föredragning

jämväl av ärende, som icke är pleniärende. Till sådan föredragning bör ordföranden

äga kalla ledamot.

För beredning av särskilda ärenden må, där överstyrelsen så finner påkallat,

tillsättas arbetsutskott, i vilka såväl ledamöter som befattningshavare i överstyrelsen

som härför särskilt tillkallade sakkunniga kunna ingå. Sakkunniga böra givetvis

kunna tillkallas även för utredning av viss fråga inom överstyrelsens kansli.

I fråga om ersättningar till ledamöter av överstyrelsen bär verkstadsskoleutredningen

slutligen föreslagit, att till annan ledamot än ordförande skall

utgå dels fast arvode med femhundra kronor för år, dels ock tjugufem kronor

för sammanträde. Arvode till suppleant bör utgå med tjugufem kronor

för sammanträde. Härtill bör i förekommande fall komma rese- och traktamentsersättning,

varvid traktamentsersättning bör utgå jämväl för sammanträdesdag.

Traktamentsersättningarna böra beräknas enligt rese- och

traktamentsklass I B i gällande resereglemente. Gottgörelse till sakkunniga

synas böra utgå enligt grunder, som bestämmas av överstyrelsen.

Yttrandena. Såsom naturligt är, har frågan örn överstyrelsens sammansättning

gjorts till föremål för olika meningar och önskemål. Några av de

statliga verken motsätta sig till och med eller hysa tvekan angående lämpligheten

av den föreslagna intresserepresentationen. Övriga myndigheter och

samtliga organisationer ha däremot tillstyrkt denna organisationsform.

Statskontoret har — utan att vilja underskatta värdet av den sakkunskap,

som skulle tillföras överstyrelsen genom ledamöterna — starkt ifrågasatt,

örn den föreslagna organisationen kan vara ändamålsenlig vid ett centralt

förvaltande verk av det slag det här gäller. Ämbetsverket föreställer

sig, att verkets styrelse bör anordnas i närmare anslutning till vad sakkunnigutredningen

rörande skolöverstyrelsens organisation föreslagit i fråga

örn detta ämbetsverk. Det praktiska näringslivet skulle i så fall kunna beredas

ömkligt inflytande på verksamheten därigenom, att lämpligt antal

representanter härför finge inträda som extra ledamöter i överstyrelsen vid

Bihang tilt riksdagens ''protokoll 19^3• 1 sand. Nr 232.

3

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Morits proposition pr $32.

behandlingen av betydelsefullare frågor rörande yrkesutbildningen. Genom

den nu föreslagna anordningen skulle, så vitt ämbetsverket kan förstå, verkets

byråchefer, vilka kontinuerligt ha att svara för den närmaste ledningen

och övervakningen av verksamhetens olika grenar, berövas möjligheten att

såsom ledamöter deltaga i avgörandet av viktigare ärenden.

Rilcsräkenskapsverket finner det olämpligt att åt en på föreslaget sätt

sammansatt överstyrelse, vars ledamöter med undantag av ordföranden icke

skulle vara tjänstemän, överlämna beslutanderätten i de ärenden, vilka beröra

överstyrelsens verksamhetsområde. Ämbetsverket anför vidare, att beslutanderätten

principiellt bör anförtros överstyrelsens chef och byråchefer.

Särskilda fullmäktige böra förordnas hos överstyrelsen, vilka vid förefallande

behov skola stå till förfogande och därvid äga rätt att deltaga i behandlingen

av vissa större frågor.

Ej heller allmänna civilförvaltningens lönenämnd har ansett sig kunna

biträda förslaget om en särskild styrelse med ledamöter, som icke jämväl

skulle ha annan funktion inom överstyrelsen. Kontakten med näringsliv och

arbetsmarknad synes lämpligen kunna åstadkommas på det sätt, att representanter

därför i form av en särskild sakkunniginstitution ställas till

överstyrelsens förfogande för att avgiva yttranden och eljest tillhandagå

med råd och upplysningar rörande frågor, där speciell sakkunskap på de

olika utbildningsområdena kan vara erforderlig. Lönenämnden erinrar härvid

örn pensionsstyrelsens pensionssakkunniga och de till fångvårdsstyrelsen

knutna fångvårdsfullmäktige. Lönenämnden har vidare framhållit, att

med den föreslagna organisationen byråcheferna skulle erhålla en annan

ställning än som eljest plägar förekomma. Förhållandet att byråcheferna

närmast komma att erhålla ställning såsom föredragande utan möjlighet att

direkt påverka plenibesluten synes otillfredsställande. Därest befattningar

i byråchefsgraden skola inrättas vid den nya överstyrelsen — och starka

skäl synas lönenämnden tala härför — böra innehavarna av sagda tjänster

beredas en sådan ställning inom ämbetsverket, att de komma att deltaga i

verkets beslut i ärenden av beskaffenhet att böra handläggas i plenum. För

den händelse så icke skulle bliva fallet, torde det ligga närmast till hands,

att byråchefstjänsterna utbytas mot befattningar som byrådirektörer i lönegraden

A 28.

Kommerskollegium förordar, i anslutning till ett förslag av Skånes handelskammare,

en utökning av antalet ledamöter i den föreslagna överstyrelsen

till sju. Kollegium understryker, att överstyrelsen för yrkesutbildning

bör bli representativ ej endast för både arbetsgivare och arbetare utan även

för verkmästare och förmän och på så skiftande näringsområden som handeln,

hantverket, det husliga arbetet samt sist men ej minst industrien med

så olikartade områden som exempelvis trävaru-, verkstads- och textilindustri.

Enligt statens arbetsmarknadskommissions mening har verkstadsskoleutredningen

förebragt övertygande skäl för att en central ledning med tillräckligt

fast, oavbrutet upprätthållen kontakt med näringslivets och arbetsmarknadens

intressen icke kan skapas med mindre denna ledning ges formen

av en styrelse, i vilken såsom ledamöter ingå representanter för nämnda

intressen.

Socialstyrelsen har ifrågasatt, om icke representationen för de statliga intressena

— enligt utredningen allenast överdirektören — bör förstärkas i

någon form. En tänkbar utväg kan vara, att av de övriga fyra ledamöterna

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. May.ts proposition nr ''232.

två företräda statliga intressen och sålunda icke äro företagar- eller arbetarrepresentanter,

medan dessa parter representeras av vardera en ledamot. Det

synes nämligen styrelsen knappast tillfredsställande, att vid handläggandet

av frågor av förevarande natur de båda parternas representanter skola gemensamt

kunna överrösta den statliga representanten, detta så mycket mer

sorn kostnaden för verksamheten gäldas av det allmänna. Skulle nyss nämnda

utväg icke visa sig framkomlig, vill styrelsen förorda, att partsrepresentanterna

allenast i form av en rådgivande institution knytas till överstyrelsen.

Skolöverstyrelsen — vid vars yttrande, såsom redan berörts, fogats särskilt

uttalande av bland annat överstyrelsens chef — har ingående uppehållit

sig vid frågan om sammansättningen av den nybildade överstyrelsen och

har härom anfört i huvudsak följande.

Skolöverstyrelsen anser till en början, att antalet styrelseledamöter i en

beslutande överstyrelse icke bör vara alltför stort. Därest, såsom utredningen

förutsatt, Kungl. Majit behåller i sin hand att vid behov förordna ytterligare

ledamöter, har överstyrelsen ingen anledning till erinran emot det föreslagna

antalet av Kungl. Majit för viss tid förordnade styrelseledamöter.

Överstyrelsen ansluter sig även till vad utredningen anfört rörande anlitande

av särskilda sakkunniga samt beträffande sättet för styrelsens sammankallande

m. m.

Skolöverstyrelsen finner emellertid, att byråcheferna i det nybildade ämbetsverket

böra tillerkännas ledamots ställning. Det synes nämligen skäligt,

att icke blott sakkunskap rörande näringslivets och arbetsmarknadens förhållanden

utan jämväl från yrkesundervisningens område blir genom ledamöterna

företrädd inom den nya överstyrelsen. Härtill vill överstyrelsen

framhålla, att särskilt utåt ■— gentemot under överstyrelsen ställda styrelser

och nämnder samt befattningshavare inom yrkesu t bild ni ngsv asen det, vilkas

verksamhet i detalj närmast byråcheferna få att taga befattning med dels å

tjänsterummet, dels vid inspektionsbesök —- byråcheferna komma att enligt

utredningens förslag få en mindre auktoritativ ställning än vad som är önskvärt.

I många fall, beroende på personliga egenskaper, kommer detta väl att

reellt icke vara av någon betydelse. Generellt sett skulle det dock innebära

en icke oväsentlig styrka och ett stöd i tjänsteutövningen, örn vederbörande

uppbära ställningen som ledamot i den beslutade styrelsen och icke bli betraktad

endast såsom tjänsteman i överstyrelsens kansli.

Generaldirektören Holmdahl har i sitt särskilda yttrande framfört betänkligheter

beträffande den föreslagna organisationen av den nya överstyrelsen.

Han anför huvudsakligen.

Jag har icke blivit övertygad av den kritik, som av utredningen framförts

mot de sakkunnigas för skolöverstyrelsens organisation förslag örn en yrkesskolnämnd.

Genom en lämplig utbyggnad av detta förslag kunde i varje fall

en allsidigare representation av närings- och yrkeslivets målsmän i den centrala

yrkesskolledningen vinnas och behovet av samverkan mellan denna och

näringslivets målsmän kunde antagas på denna väg bliva fullt tillgodosett.

Därtill kommer, att inrättandet av en yrkesskolnämnd eller ett yrkesutbildningsråd

såsom ett fast organ, ingående i organisationen av den centrala

yrkesskolledningen, men i viss mån fristående och självständig i förhållande

till denna, skulle enligt min mening inneburit en smidigare form för denna

samverkan och dessutom möjliggjort en effektivare och fastare organisation

av det nya ämbetsverket än den, som föreslagits av utredningen.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. May.ts proposition nr 232.

Man kan ifrågasätta lämpligheten av att en överstyrelse för ett skolväsen

organiseras på grundval av en ren intresserepresentation. De paralleller inom

svensk förvaltning, som verkstadsskoleutredningen anför till stöd för sitt

organisationsförslag, hämtas från vattenfallsstyrelsen och rikskommissionen

för ekonomisk försvarsberedskap, ämbetsverk, som representera förvaltningsområden,

vilka lika litet erbjuda några naturliga jämförelsepunkter med skolväsendet

överhuvud som med den del av detta, som yrkesundervisningen

representerar. Jag är lika övertygad som verkstadsskoleutredningen örn nödvändigheten

av att skapa fasta former för närings- och yrkeslivets representation

och medverkan i den centrala ledningen av yrkesskolväsendet, men

därifrån är steget långt till att organisera den nya överstyrelsen såsom beslutande

myndighet uteslutande med hänsyn till behovet av denna medverkan

från näringslivets målsmän.

Har den hittillsvarande yrkesskolledningen saknat alla fasta former för

denna samverkan — vilket som bekant icke uteslutit, att yrkesskolavdelningen

upprätthållit en livlig kontakt med representanter för näringslivet i

yrkesundervisningsfrågor — och huvudsakligen representerat den fackliga

sakkunskapen på yrkesundervisningens olika områden, synes mig det föreliggande

förslaget utmynna i en alldeles motsatt ytterlighet. Den föreslagna

organisationen av den nya överstyrelsen erbjuder inga som helst garantier

för att sakkunskapen och erfarenheten från yrkesundervisningen överhuvud

bliva företrädda av någon bland överstyrelsens beslutande medlemmar, chefen

och de fyra ledamöterna.

Jag kan överhuvud icke finna, att det kan betraktas som en effektiv och

lämplig organisation för behandling av yrkesskolärenden, att beslut i de

frågor, som angivas å sid. 100 och 101 i utredningens betänkande, d. v. s.

alla frågor av någon större principiell vikt och betydelse rörande yrkesundervisningen,

skola fattas av en styrelse, bland vilkens fyra ledamöter ingen kan

beräknas företräda någon som helst sakkunskap på yrkesundervisningens

område, eftersom dessa skulle företräda företagar- och arbetarintressen inom

näringslivet. Jag kan icke heller anse det vara en ändamålsenlig och praktisk

anordning, att alla större och viktigare ärenden skola samlas på hög för att

avgöras vid det enda sammanträde i månaden, som styrelsen beräknas skola

hålla.

En tillfredsställande lösning av denna organisationsfråga borde enligt min

mening kunna vinnas efter följande huvudlinjer. Överstyrelsen organiseras

med ett tillräckligt antal byråer med byråchefer som föreståndare för dessa

och som ledamöter i styrelsen. I spetsen för ämbetsverket ställes en överdirektör

som chef, och till verket knytes ett yrkesutbildningsråd på lämpligt

sätt sammansatt av representanter för närings- och yrkeslivet och för företagar-

och arbetarintressena inom detta. I instruktionen för överstyrelsen

eller genom särskilda författningsbestämmelser regleras förhållandet mellan

överstyrelsen och detta råd, och lästa former skapas härigenom för samverkan

mellan båda i fråga örn yrkesutbildningens centrala ledning.

Konsulenten för husligt arbete Drake har i särskilt yttrande anfört:

Då undervisningen i husligt arbete dels måste anses vara en för hela landet

synnerligen betydelsefull del av yrkesundervisningen, dels har sin alldeles speciella

art, anser jag det nödvändigt, att denna gren blir representerad genom

en särskild ledamot i den föreslagna överstyrelsen för yrkesutbildning. Det

synes mig därför vara av behovet påkallat, att inom nämnda överstyrelse

inrättas en särskild byrå för undervisning i husligt arbete, vilken bör före
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Ma]:ts ''proposition nr ''232.

stås av en byråchef, som tillika är ledamot av överstyrelsen. Örn av ekonomiska

skäl byråchefen i fråga anses tills vidare böra ersättas med en byrådirektör,

bör denne enligt mitt förmenande likväl tillerkännas rätt att deltaga

i beslut i styrelseplenum beträffande ärenden, som beröra undervisning

i husligt arbete.

Svenska arbetsgivareföreningen ansluter sig till verkstadsskoleutredningens

förslag örn att näringslivets och arbetsmarknadens representanter i överstyrelsen

skola ingå såsom ledamöter däri med ansvar för de viktigare löpande

ärendenas handläggning. Likaså delar föreningen utredningens uppfattning

om önskvärdheten av att antalet ledamöter i styrelsen starkt begränsas.

Landsorganisationen har intet att erinra mot den föreslagna organisationen

av överstyrelsen för yrkesutbildning.

Sveriges hantverksorganisation förordar, att överstyrelsen skall bestå av

ordförande jämte sex ledamöter. ILantverksorganisationen skulle äga utse en

representant i styrelsen.

Sveriges industriförbund ansluter sig till utredningens förslag angående en

självständig överstyrelse, i vilken representanter för näringslivet få beslutanderätt.

Förbundet tror liksom utredningen, att endast på^ denna väg ett

verkligt medinflytande på yrkesutbildningen kan inrymmas åt näringslivets

män.

Beträffande förslaget till sammansättning av överstyrelsen för yrkesundervisning

efterlyser Sveriges köpmannaförbund representanter för den pedagogiska

expertisen. Det synes förbundet även egendomligt, att byråcheferna icke

föreslås bliva ledamöter i styrelsen. Förbundet finner det önskvärt, att byråcheferna

bliva ledamöter, varigenom även kravet på den pedagogiska sakkunskapen

skulle tillgodoses.

De anställdas centralorganisation (Daco) förordar, att vid överstyrelsens

sida ställes ett fast antal extra ledamöter, eventuellt sammanförda till en

yrkesutbildningsnämnd på sätt, generaldirektören Holmdahl föreslagit.

Svenska yrkesskolföreningen anser beträffande överstyrelsens sammansättning,

att vart och ett av de näringslivets och arbetsmarknadens områden, för

vilka yrkesskolorna utbilda, bör vara representerat i överstyrelsen. Föreningen

anser vidare, att överstyrelsen för att denna representation skall bli fullt tillfredsställande

bör bestå av åtta ledamöter utom ordföranden. Av dessa böra

två representera hantverk, två industri, två handel och två husligt arbete

med företagare- och arbetareintressena lika företrädda. Därjämte böra yrkessammanslutningar,

som på grund av sin verksamhet ha intim kontakt med

yrkesutbildningen och dess aktuella problem befullmäktigas att för viss tid

nominera vardera två extra ledamöter, därav en suppleant, med skyldighet

att på ordförandens kallelse medverka i utredningar eller i styrelsens handläggning

av frågor, vari de äga speciell sakkunskap, eller som mer intimt beröra

dessa gruppers intresseområden. Sålunda bör yrkesskolf öreningen, vilken

är en sammanslutning av yrkesskolorna i Sverige med deras styrelser och

lärare, ha möjlighet att på så sätt kunna biträda vid styrelsens handläggning

av frågor, som gälla lärares anställning, tjänstgöring och utbildning liksom

vid förberedandet av läroplaner in. m. sådant. Detsamma gäller svenska hemslöjdsföreningarnas

riksförbund, som bör genom extra ledamöter kunna på

samina sätt företrädas vid handläggning av frågor, som gälla den kvinnliga

slöjdundervisningen. Även beträffande andra yrkesgrupper kan det gott tänkas,

att det för den centrala ledningen av yrkesskolväsendet kan vara gagne
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

38 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83®.

ligt att vid behov kunna påräkna deras medverkan genom för viss tid av

dem utsedda ledamöter.

Gent emot de här framförda synpunkterna på styrelsens sammansättning

kan kanske anföras, att administrationen blir för tungrodd och otymplig,

och att därför de sakkunnigas förslag, som avser endast fyra ledamöter i

styrelsen utom ordföranden, är att föredraga. Föreningen tror emellertid, att

det kommer att bli svårt att finna lämpliga personer, som kunna fylla de

erforderliga kvalifikationer beträffande »allmän erfarenhet och insikt om hela

näringslivet och arbetsmarknaden», som det här blir fråga om, och som äro

villiga att åtaga sig uppdraget som ledamöter i styrelsen. Föreningen håller

även före, att den omständigheten, att de sakkunniga, som styrelsen önskar

tillkalla, ha ställningen som extra styrelseledamöter på viss tid, medför, att

dessa med större allvar och under större ansvar gå in för sina uppgifter, än

örn de skola medverka enbart med upplysningar och råd.

Hembiträclesföreningamas scnnarbetskommitté ifrågasätter, huruvida icke

även med en omorganisation enligt av verkstadsskoleutredningen föreslagna

riktlinjer tanken på inrättande av en rådgivande yrkesskolenämnd bör vidhållas.

Särskilt vad angår det husliga arbetet torde det säkerligen vara av

stor betydelse, att yrkets utövare såväl på hembiträdes- som husmoderssidan

på ett eller annat sätt beredas tillfälle till ett rådgivande inflytande på nämnda

yrkesutbildning.

Det är av vikt att för chefskapet för den nya överstyrelsen för yrkesutbildning

kunna förvärva en person, som med erforderliga personliga egenskaper

förenar erfarenhet i utbildningsfrågor i allmänhet och förtrogenhet

med näringslivets förhållanden. Med hänsyn till dessa krav och till löneplaceringen

av liknande befattningar i statens tjänst torde chefen böra givas

ställning såsom överdirektör med förordnande på viss tid, som regel sex år.

I lönehänseende torde tjänsten i överensstämmelse med vad skolöverstyrelsen

förordat böra placeras i lönegrad C 10 civila avlöningsreglementet, innebärande

en lön — utom rörligt tillägg m. m. och utan avdrag för pensionsavgifter

— av 18,000 kronor. Överdirektören bör givetvis vara självskriven

ledamot av styrelsen.

Kraven på den sakkunskap i allmänna skolfrågor och den kontakt med det

allmänna undervisningsväsendet, som oundgängligen måste vara direkt representerad

inom överstyrelsen för yrkesutbildning, synas, såsom jag tidigare

i annat sammanhang framhållit, lämpligen kunna tillgodoses därigenom,

att generaldirektören och chefen för skolöverstyrelsen blir självskriven ledamot

av förstnämnda styrelse. Såsom självskriven ledamot bör i styrelsen inträda

även chefen för statens arbetsmarknadskommission eller det statliga

organ, som kan komma att träda i dess ställe. Sistnämnda båda ledamöter

böra lia rätt att vid förfall låta sig representera i styrelsen av den tjänsteman

inom respektive verk, de utse därtill.

Meningarna ha varit delade, huruvida byråcheferna i det nybildade

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 232.

ämbetsverket också böra få ledamots ställning. Med hänsyn bland annat till

att viktiga grupper av ärenden under alla förhållanden kräva byråchefernas

medverkan, synes det mig riktigast, att de tillerkännas dylik ställning.

Även i fråga örn huruvida ordförandeskapet i den nya överstyrelsen bör

anförtros åt ämbetsverkets chef eller åt annan person lia olika åsikter gjort

sig gällande. De skäl, som verkstadsskoleutredningen anfört emot sistnämnda

anordning, synas mig icke bärande. Ur flera synpunkter kan det

tvärtom visa sig vara till gagn att på skilda personer uppdela ordförandeskapet

och chefskapet. Ordföranden och chefen kunna härigenom på ett lämpligt

sätt komplettera varandra till fördel för de intressen, styrelsen har att

företräda. En liknande fördelning av arbetsuppgifterna förekommer regelmässigt

inom näringslivet och den kommunala självstyrelsen samt saknar

icke motsvarighet inom den egentliga statsförvaltningen. Med hänsyn härtill

synes det mig ändamålsenligt, att Kungl. Maj:t får fria händer att bland

styrelsens ledamöter utse ordförande liksom även vice ordförande.

Jag övergår härefter till frågorna örn antalet övriga ledamöter i överstyrelsen

och om sättet för utseende av dessa.

De olika synpunkter, som framkommit i de över verkstadsskoleutredningens

förslag avgivna yttrandena, ge ett starkt intryck av de svårigheter, som föreligga

att finna den rätta lösningen därav. Näringsorganisationernas och åtskilliga

ämbetsverks uttalanden utgöra därjämte belägg för den vikt, som

fästes vid att näringslivets behov beaktas vid handläggningen av yrkesutbildningsfrågorna.

I vissa myndigheters och organisationers yttranden lia bestämda yrkanden

framförts om direkt representation i överstyrelsen för ett flertal särskilda

grenar av yrkesutbildningsväsendet. I och för sig skulle det givetvis vara fördelaktigt,

om överstyrelsens ledamöter kunde företräda speciell sakkunskap

på samtliga eller åtminstone de viktigaste områdena av yrkesutbildningen.

Antalet ledamöter skulle emellertid i så fall bli oproportionerligt stort. Jag

erinrar örn att den av sakkunniga rörande skolöverstyrelsens organisation

ifrågasatta rådgivande nämnden av de sakkunniga föreslagits omfatta

nitton ledamöter såsom representanter för olika sammanslutningar inom

industri och hantverk, handel samt husligt arbete och hemslöjd och att icke

ens med denna omfattande organisation den föreslagna nämnden skulle utgöra

en fullödig representation för yrkesutbildningsväsendets alla olika grenar.

Jag delar den uppfattning, som kommit till uttryck under ärendets beredning,

att en beslutande överstyrelse för yrkesutbildning icke bör erhålla en

tillnärmelsevis så stor omfattning som nyssberörda nämnd. Tvärtom synas

vägande skäl tala för att antalet styrelseledamöter begränsas.

Verkstadsskoleutredningen har förklarat sig starkt böjd för att förorda, att

i styrelsen plats beredes för sex representanter för näringslivet. Härigenom

skulle envar av grupperna industri, hantverk och handel lia kunnat erhålla

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

t\a representanter, därav en för respektive företagar- och arbetarintressen,

varjämte erforderlig representation skulle kunna beredas för vissa andra yrkesgrupper

genom tillsättande av extra ledamöter. Utredningen har dock stannat

för en sådan sammansättning av styrelsen, enligt vilken de enskilda ledamöterna

icke avses skola i styrelsen företräda vissa speciella grenar av näringslivet

utan i stället främst representera allmänna erfarenheter och insikter

om näringslivets och arbetsmarknadens förhållanden. Härvid har antalet

ledamöter synts kunna begränsas till — förutom ordföranden — fvra, vilka

samtliga skulle utses av Kungl. Majit för viss tid, förslagsvis tre år. Av ledamöterna

borde två närmast företräda företagar- och två arbetarintressen inom

näringslivet. Vid behandling av frågor, som erfordra sådan speciell sakkunskap,

som icke är företrädd bland ledamöterna, skulle vidare — i den

mån icke ledamöterna sjäva genom förbindelser hos näringslivets och arbetsmarknadens

organisationer kunna inhämta erforderliga upplvsningar eller

eljest sådana äro tillgängliga inom överstyrelsens kansli — särskilt tillkallade

sakkunniga anlitas. Ett lämpligt antal dylika personer borde utses av organisationerna

för att stå till förfogande. Under tid av större arbetslöshet skulle

Kungl. Majit äga förordna extra ledamöter.

I flera remissyttranden har föreslagits en utökning av antalet ledamöter,

främst i syfte att bereda direkt representation för någon särskild yrkesgren.

Att tillmötesgå alla dessa yrkanden synes mig emellertid uteslutet. Ur de synpunkter,

som föranlett förslaget om en fristående överstyrelse för yrkesutbildning,

ter det sig riktigt och betydelsefullt, att vissa av näringslivets och

arbetsmarknadens huvudorganisationer äro direkt representerade genom ledamöter

i överstyrelsen. Dylika representanter kunna förutsättas företräda

jämväl allmänna erfarenheter och insikter om näringslivets och arbetsmarknadens

förhållanden. Däremot kan icke varje särskild gren av yrkesutbildningen

erhålla sin representant i överstyrelsen; örn så skedde skulle denna nämligen

svälla ut på ett sådant sätt, att den svårligen bleve arbetsduglig. För att så

långt som möjligt tillgodose yrkandet på mångsidig representation vill jag

föreslå, att antalet representanter för näringsliv och arbetsmarknad i överstyrelsen

bestämmes till sex. Dessa böra utses för viss tid, förslagsvis tre år, av

Kungl. Majit efter förslag av respektive svenska arbetsgivareföreningen, landsorganisationen

i Sverige, Sveriges hantverks- och småindustriorganisation, handelskamrarnas

nämnd och de anställdas centralorganisation (Daco). Slutligen

bör tillfälle beredas representativa kvinnoorganisationer att avgiva förslag beträffande

en ledamot, som bör vara kvinna med erfarenhet från det husliga arbetet.

Enligt vad jag nu förordat skall överstyrelsen alltså omfatta tolv ledamöter,

därav sex statsrepresentanter och sex företrädare för näringsliv och arbetsmarknad.

Att vid sidan av en överstyrelse med denna sammansättning, såsom

föreslagits, ställa ett rådgivande organ synes mig icke nödvändigt eller lämp
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Martts yr o-position nr 232.

ligt. Erforderligt samråd med företrädare för sådana grenar av näringslivet,

som icke äro direkt representerade av ledamöterna i överstyrelsen, torde kunna

komma till stånd, utan att en särskild organisation behöver bildas härför.

Vad verkstadsskoleutredningen anfört i fråga om suppleanter för ledamot,

ledamots rättigheter, arbetsutskott och ersättningar till ledamöter m. m., har

icke givit mig anledning till erinran, dock att verkschef, som i denna egenskap

är ledamot av eller ordförande i överstyrelsen, icke synes böra uppbära dagarvoden

utan endast årsarvoden. Erforderliga bestämmelser härom torde böra

utfärdas av Kungl. Majit.

2. Kansliets organisation m. in.

Allmänna synpunkter.

Verkstadsskoleutredningen har inledningsvis framhållit, att ett förverkligande

av de impulser och förslag i olika avseenden, som må bli följden av

näringslivets och arbetsmarknadens omedelbara representation i styrelsen

för nämnda centralorgan, med nödvändighet kräver, att denna styrelse har till

sitt förfogande tillräcklig och på olika områden väl kvalificerad kanslipersonal.

Enligt utredningens förmenande är det nödvändigt, att den blivande överstyrelsen

för yrkesutbildning får disponera väsentligt mera arbetskrafter av

olika slag än som stått skolöverstyrelsens yrkesskolavdelning tillbuds. Sin

uppfattning i frågan har utredningen grundat på de erfarenheter örn yrkesskolavdelningens

verksamhet, utredningen haft tillfälle göra sedan juni 1937

i samband med sitt sysslande med verkstadsskolorna för arbetslös ungdom.

I olika sammanhang har också utredningen givit uttryck för denna uppfattning.

Sålunda framhöll utredningen i skrivelse till chefen för ecklesiastikdepartementet

den 16 augusti 1938 angående yrkesskolväsendets centrala ledning,

hurusom bristen på arbetskrafter inom skolöverstyrelsen utgjorde en av

orsakerna till att den centrala ledningen av nyssnämnda verkstadsskolor icke

fungerade på ett tillfredsställande sätt.

Till belysande av personalbehovet har verkstadsskoleutredningen ingående

redogjort för de på överstyrelsen ankommande två huvuduppgifterna att vara

dels facklig-pedagogisk och dels administrativ överledning av yrkesutbildningsväsendet.

Härom har utredningen anfört i huvudsak följande.

I sin egenskap av facklig-pedagogisk överledning för yrkesutbildningen skall

centralledningen icke blott genom inspektioner och liknande åtgärder utöva tillsyn

över den befintliga yrkesundervisningen. Den har därjämte att — med beaktande

av den fortgående utvecklingen och de hastiga förändringarna i det allmänna

ekonomiska livet — söka genom råd och anvisningar leda samt genom

propaganda och egna initiativ utveckla yrkesutbildningsverksamheten. De skiftande

lokala behoven och växlande förhållandena kräva därvid en särskild och

fortlöpande uppmärksamhet på ett helt annat sätt än de i förevarande avseenden

mera enhetliga allmänna läroverken och liknande undervisningsanstalter. Denna

artskillnad mellan exempelvis läroverken och yrkesutbildningsanstalterna framträder

även i den för skolöverstyrelsen gällande instruktionen, där beträffande sist
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. May.ts proposition nr 232.

nämnda undervisningsanstalter överstyrelsens rådgivande och initiativtagande

uppgifter särskilt framhållas. Verkstadsskoleutredningen anser angeläget att fastslå,

att den verksamhet, centralledningen har att utöva såsom facklig-pedagogisk

överledning för yrkesutbildningen, är, örn den skall fullgöras tillfredsställande,

av i hög grad tidsödande och arbetskrävande art och sålunda utgör en betydelsefull

faktor att räkna med i samband med en eventuell nyorganisation.

Beträffande den administrativa överledningen har verkstadsskoleutredningen

velat understryka, att ett ändamålsenligt och effektivt yrkesundervisningsväsende

lärer kunna uppnås och vidmakthållas allenast under förutsättning av att jämväl

dess administrativa ledning är stark och organiserad på ett rationellt och funktionsdugligt

sätt. Till belysning härav vill utredningen — utan att i övrigt angiva

särskilda exempel — erinra örn den mångfald löpande ärenden av mer eller mindre

rent administrativ art, som dagligen handlägges inom skolöverstyrelsens yrkesskolavdelning.

Vidare må framhållas den arbetskrävande och viktiga uppgift, som

åvilar den centrala ledningen av yrkesutbildningsväsendet i fråga om tillsyn över

att givna administrativa föreskrifter följas. Icke minst bör emellertid ihågkommas,

att utformningen av den centrala ledningens förslag och beslut — även när

de kunna betecknas såsom helt eller övervägande av facklig-pedagogisk natur —

i stor utsträckning kräver ett betydande mått av administrativ träning och erfarenhet

hos vederbörande befattningshavare.

Sammanfattningsvis har utredningen framhållit, att emot vad som stundom

göres gällande de ovannämnda två huvuduppgifterna för yrkesutbildningens

centrala ledning torde böra betecknas såsom var för sig lika betydelsefulla,

ehuru i väsentlig mån artskilda. Härav följer emellertid, att ingendera av

dem får tillgodoses på bekostnad av den andra. Utan en effektiv administrativ

överledning av den omfattande och i stor utsträckning heterogena organisation,

som yrkesutbildningsväsendet utgör, kunna de betydelsefulla fackligtpedagogiska

strävandena hos överledningen icke förväntas leda till önskvärda

resultat. Vikten av en effektivt fungerande central ledning på ifrågavarande

område framträder än mer vid beaktande av, att det allmänna årligen

nedlägger synnerligen betydande kostnader på yrkesutbildningen. Härtill

kommer, att dessa kostnader kunna förväntas än ytterligare ökas i samband

med den fortgående utvecklingen av yrkesskolväsendet.

Under åberopande av vad sålunda anförts har verkstadsskoleutredningen

uttalat, att omorganisationen av den centrala ledningen på ifrågavarande

område måste göras sådan, att båda ovannämnda huvuduppgifter — den

fackligt-pedagogiska och den administrativa — kunna behörigt fullgöras i

huvudsak utan att den ena förskjuter den andra. I sistnämnda avseende har

utredningen framhållit, att med skolöverstyrelsens nuvarande organisation

de löpande göromålen på en arbetsrotel i stort sett ligga helt nere under de

normalt långa perioder, som vederbörande undervisningsråd företager inspektionsresor.

Utredningen finner det i längden ohållbart med en dylik organisation

av ett ämbetsverk med omfattande och för skolväsendet viktiga uppgifter

av löpande beskaffenhet.

I detta sammanhang har verkstadsskoleutredningen slutligen erinrat om, att

väsentligen liknande synpunkter som de ovan framförda redan tidigare i skilda

sammanhang framhållits, däribland i de direktiv, som den 29 maj 1936 medde
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts ''proposition nr ^32.

lades för de sakkunniga rörande skolöverstyrelsens organisation. I nämnda direktiv

— vilka givetvis avsågo ej blott yrkesskolavdelningen utan överstyrelsens samtliga

avdelningar — framhöll sålunda chefen för ecklesiastikdepartementet bland

annat, hurusom den utomordentligt kraftiga utveckling, skolväsendet i sina olika

delar under de sista decennierna undergått, medfört en sådan ansvällning av de

på skolöverstyrelsen vilande rent administrativa göromålen, att den initiativtagande,

den inspekterande och pedagogiskt ledande verksamheten kommit att skjutas

i bakgrunden. Överstyrelsen hade kommit att belastas med en mångfald löpande

detaljbestyr, som toge en stor del av ledamöternas tid och krafter i anspråk

för skrivbordsgöromål. I samma riktning hade ock överstyrelsens uppgift att tjäna

såsom remissinstans åt Kungl. Majit i skolärenden verkat. Utredningsverksamheten

hade blivit en av huvudparterna av överstyrelsens arbetsbörda. Det alltjämt

växande administrativa och expeditionella arbetet hade lämnat endast ringa tid

övrig till inhämtande av den önskvärda kännedomen örn personliga och lokala

förhållanden vid olika läroanstalter.

I anslutning härtill föreslogo de sakkunniga rörande skolöverstyrelsens organisation

en väsentlig förstärkning av arbetskrafterna å yrkesskolavdelningen. I sitt

utlåtande över detta sakkunnigförslag uttalade statskontoret — med framhållande

av att ämbetsverket på grund av remisser hade att i betydande omfattning yttra

sig i ärenden, hänförliga till skolöverstyrelsens ämbetsområde — att ämbetsverket

delade uppfattningen, att åtgärder borde vidtagas för att sätta skolöverstyrelsen

i stånd att på ett ändamålsenligt sätt bemästra sin växande arbetsbörda. Särskilt

har en förstärkning av de administrativa arbetskrafterna ansetts påkallad.

Yttrandena. Skolöverstyrelsen har ej funnit anledning till erinran mot vad

verkstadsskoleutredningen anfört. Statskontoret har förklarat, att utredningens

förslag till personalorganisation innebär en fördubbling av de arbetskrafter,

som för närvarande disponeras av yrkesskolavdelningen. Även om en

utökning av dessa arbetskrafter, såsom de sakkunniga framhållit, av flera skäl

är motiverad, vill det dock synas statskontoret, som om personalorganisationen

tilltagits väl omfattande. I vilka avseenden inskränkningar lämpligen kunna

ske undandrager sig dock i stor utsträckning statskontorets bedömande.

De rådande allmänna förhållandena tvinga till den största återhållsamhet

vid bedömandet av nu föreliggande personalfråga. Spörsmålet örn överstyrelsens

personalorganisation måste emellertid även ses mot bakgrunden av det

allmännas allt större insatser till förmån för yrkesutbildningen och till de

successivt växande uppgifter för ledande av yrkesutbildningsåtgärderna, som

skola åvila överstyrelsen. Det gäller därvid för överstyrelsen icke endast att

handha de rent rutinmässiga, delvis regelbundet återkommande förvaltningsärendena

såsom årlig fördelning av statsanslag till skolor och kurser och utdelande

av stipendier åt elever m. m. Inom överstyrelsen måste därjämte, örn

huvudsyftet med dess inrättande icke skall förfelas, finnas tillräckliga och kvalificerade

arbetskrafter för planläggnings- och rationaliseringsverksamhet, för

förhandlingar med olika intressen samt för rådgivning m. m. Även det ömsesidiga

samarbete i olika avseenden, som förutsättcs mellan skolöverstyrelsen

och överstyrelsen för yrkesutbildning, kräver tillgång på tillräcklig per
-

Departe
mentschefen.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

sonal. Att lägga allt för snava synpunkter på frågan om personalorganisationen

skulle sålunda kunna leda till ett sämre utnyttjande av anslagen för

yrkesutbildningsändamal och mindre effektivitet i yrkesutbildningsorganisationen

och i samarbetet med skolöverstyrelsen. Med denna utgångspunkt

övergår jag härefter till prövning av verkstadsskoleutredningens detaljförslag

i fråga om personalorganisationen.

Kansliets organisation.

T erlcstadsskoleutredningen har inlett sin framställning med en ingående

redogörelse för organisationen av den nuvarande yrkesskolavdelningen inom

skolöverstyrelsen. Jag tillåter mig härom hänvisa till betänkandet.

Åled hänsyn till omfattningen och arten av de arbetsuppgifter, som torde

kunna förväntas ankomma på en överstyrelse för yrkesutbildning, har utredningen

ansett sig böra föreslå, att överstyrelsens kansli organiseras på tre byråer.

Bestämmelser örn den närmare fördelningen av ärendena mellan nämnda

byråer har utredningen ansett böra meddelas i den arbetsordning, som överstyrelsen

jämlikt föreskrift i sin instruktion bör ha att själv fastställa. Utredningen

har dock ansett sig böra angiva de huvudsakliga arbetsuppgifter, som

böra ankomma på de olika byråerna.

Utredningen har emellertid i detta sammanhang ytterligare velat understryka,

att man vid bedömandet av överstyrelsens personalbehov icke enbart

kan utgå från en jämförelse med de nuvarande arbetskrafterna å skolöverstyrelsens

yrkesskolavdelning. Såväl i sin förut omnämnda skrivelse till chefen

för ecklesiastikdepartementet den 16 augusti 1938 angående yrkesskolväsendets

centrala ledning som även i betänkandet angående centrala verkstadsskolor

m. m. har verkstadsskoleutredningen framhållit, att personalen inom yrkesskolavdelningen

varit otillräcklig för de uppgifter, som redan pålagts avdelningen.

Enligt utredningens uppfattning har avdelningen sålunda icke kunnat

på behörigt sätt leda och kontrollera den befintliga yrkesskolorganisationen.

Sa mycket mindre bör man därför räkna med, att avdelningen med sin nuvarande

personalorganisation skulle kunna räcka till för den utökning av

yrkesskolväsendet, som skulle följa enbart av ett realiserande av verkstadsskoleutredningens

förslag om inrättandet av ett system med centrala verkstadsskolor.

Enligt verkstadsskoleutredningens mening bör man därför utgå ifrån att,

därest en blivande överstyrelse för yrkesutbildning skall kunna utöva en i

olika avseenden initiativtagande, ledande, rådgivande och kontrollerande verksamhet,

det synes oundgängligt, att överstyrelsen har till förfogande väsentligt

större personal är yrkesskolavdelningens nuvarande. I anslutning till vad statskontoret

anfört i sitt ovannämnda utlåtande över det av de sakkunniga rörande

skolöverstyrelsens organisation avgivna betänkandet har utredningen i

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 232. 45

detta sammanhang särskilt understrukit behovet av väl kvalificerad personal

med administrativ utbildning.

Härefter följer verkstadsskoleutredningens förslag till byråindelning.

Första byrån. (Administrativa byrån), a) Arbetsuppgifter. Verlcstadsskoleutredningen

har uttalat, att med utredningens i det föregående angivna principiella

inställning till de administrativa göromålens betydelse inom en överstyrelse

för yrkesutbildning utredningen ansett, att en särskild administrativ

byrå bör upprättas inom överstyrelsen. Till handläggning å denna byrå

har utredningen ansett böra i första rummet hänföras — förutom ärenden rörande

överstyrelsens organisation och verksamhetsformer m. m. — alla ärenden

av övervägande administrativ natur.

Utredningen har emellertid understrukit, att någon bestämd gräns icke kan uppdragas

mellan de fackligt-pedagogiska och administrativa ärendena. I ärenden, som

anses böra handläggas å någon av överstyrelsens fackbyråer, torde sålunda ofta

förekomma frågor av väsentligen administrativ betydelse. Därjämte kräver utformningen

av den centrala myndighetens förslag och beslut — även när de kunnat

betecknas ''såsom helt eller övervägande av facklig-pedagogisk karaktär — ofta ett

betydande mått av administrativ träning och erfarenhet. Verkstadsskoleutredningen

anser på grund härav angeläget, att den administrativa byrån — i mån av behov

och med hänsyn till i varje fall föreliggande förhållanden — skall vara i tillfälle att

lämna fackbyråerna ett tillräckligt stöd och biträde även i sådana ärenden, som

formellt handläggas å dessa byråer, liksom självfallet fackbyråernas sakkunskap bör

påkallas vid handläggningen av åtskilliga ärenden å den administrativa byrån.

Det torde vidare få anses lämpligt, att den administrativa byrån tillägges ansvaret

för handläggningen av ärenden, utredningar och förslag, som beröra ämbetsverkets

samtliga byråer.

Ur den härefter följande uppräkningen av ärenden, vilka enligt verkstadsskoleutredningens

mening på grund av sin administrativa eller rättsliga art

eller eljest synas böra handläggas å den administrativa byrån, må i detta sammanhang

endast nämnas ärenden rörande lagar och författningar m. m., reglements-

och avlöningsfrågor, stipendier samt frågor och utredningar rörande

näringslivets behov av yrkesutbildad arbetskraft och arbetsmarknadsförhållanden

i övrigt, statistik och kamerala frågor.

b) Personal. Verkstadsskoleutredningen har utgått ifrån, att chefen för den

administrativa byrån — liksom cheferna å övriga byråer inom överstyrelsen

— bör lia titeln byråchef och i sådan egenskap vara placerad i lönegrad A 30.

Ehuru utredningen ur vissa synpunkter ansett lämpligt, att denne byråchef

har de kvalifikationer, som enligt gällande författningar fordras i fråga örn

dem, som må nyttjas i domarämbete, har utredningen dock med hänsyn till

de speciella uppgifter, som kunna komma att åvila honom, icke ansett något

absolut krav härå böra uppställas.

Såsom redan berörts, har verkstadsskoleutredningen i sitt betänkande lämnat

en närmare redogörelse rörande omfattningen och arten av de uppgifter beträffande

frågor och utredningar rörande näringslivets behov av yrkesutbildad

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts ''proposition pr 232.

arbetskraft m. m. ävensom rörande statistik och kamerala ärenden, till vilken

redogörelse jag tillåter mig att i huvudsak hänvisa. Nämnda ärenden liksom

inom överstyrelsen förekommande administrativa ärenden i allmänhet torde

böra hänföras till den nu ifrågavarande första byrån.

Med hänsyn till de väsentligt olikartade arbetsuppgifter, som alltså avses

tillfalla denna byrå, har det synts utredningen lämpligt att organisera densamma

på tre skilda avdelningar, nämligen en för administrativa ärenden i allmänhet,

en för ärenden rörande arbetsmarknadsförhållanden m. m. och statistik

samt en för kamerala ärenden m. m. (kamrerarkontoret). Samtliga avdelningar

— vilkas arbetsuppgifter självfallet komma att i stor utsträckning

sammanfalla — ha förutsatts skola sortera omedelbart under byråns chef.

Å avdelningen för administrativa ärenden i allmänhet ha avsetts falla alla

sådana ärenden, som icke på grund av sin beskaffenhet eller eljest jämlikt

verkschefens eller byråchefens bestämmande böra åvila befattningshavarna å

de andra avdelningarna inom byrån eller annan byrå.

Beträffande denna avdelnings arbetsuppgifter har verkstadsskoleutredningen

sammanfattningsvis anfört följande.

Till denna avdelning böra sålunda i första rummet hänföras alla ärenden rörande

ämbetsverkets egna förhållanden, vidare i övrigt alla ärenden av speciellt administrativ

och rättslig art. Protokoll vid överstyrelsens plena och över de ärenden,

som efter föredragning inför verkets chef skola protokollföras, uppsättas på denna

avdelning. Å avdelningen verkställes vidare formell granskning av viktigare utgående

skrivelser från fackbyråerna. Utredningar av annan än statistisk eller kameral

art, som uppdragas åt ämbetsverket, böra som regel handläggas å ifrågavarande avdelning,

i den mån de icke äro rent fackbetonade. Vidare bör åt en på denna avdelning

placerad tjänsteman uppdragas att handha registratorsgöromålen för ämbetsverket.

I den mån vissa av de för olika byråer beräknade kontorsbiträdena anses

böra placeras å ett för hela ämbetsverket gemensamt maskinskrivningskontor,

synes uppsikten över detta och fördelningen av arbetsuppgifterna å detsamma

böra närmast under chefen för den administrativa byrån kunna läggas å den befattningshavare,

som sköter registratorsgöromålen.

För nu ifrågavarande avdelning av den administrativa byrån har utredningen

beräknat en sekreterare, vilken bör ha fullgjort vad författningarna

föreskriva i fråga om dem, som må nyttjas i domarämbete. Liksom motsvarande

befattningar i allmänhet i de centrala ämbetsverken har denna sekreterarbefattning

av utredningen placerats i lönegrad A 24. Utredningen har vidare

ansett, att å avdelningen bör vara placerad en kansliskrivare, tillika registrator

och eventuellt även föreståndare för maskinskrivningsbyrån, med

placering i lönegrad All samt ett kanslibiträde (stenograf) i lönegrad A 7.

Härtill skulle komma erforderliga amanuenser och kontorsbiträden.

Beträffande härefter avdelningen för ärenden rörande arbetsmarknadsförhållanden

m. m. samt statistik har utredningen anfört, att, såsom framgår av

benämningen, denna avdelning i främsta rummet avses för frågor rörande

näringslivets behov av yrkesutbildad arbetskraft och arbetsmarknadsförhål
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Majlis ''proposition nr 232.

landen i övrigt ävensom statistik. Sålunda böra exempelvis åt ämbetsverket

uppdragna utredningar, som avse antingen arbetsmarknadsförhållanden eller

statistiska sammanställningar, berörande olika grenar av verkets ämbetsförvaltning,

handläggas å denna avdelning. Härom har utredningen vidare anfört

följande.

Befattningshavarna å denna avdelning skola ha att följa arbetsmarknadens utveckling

med ledning av från andra myndigheter erhållna redogörelser och statistiska

sammanställningar, vidare att efter byråchefens anvisning och i den mån

denne ej anser sig böra personligen handlägga vissa ärenden uppehålla personlig

kontakt med arbetsmarknadens olika organisationer och att genom besök i olika

delar av landet förvärva kännedom om de yrkesutbildningsväsendet berörande speciella

förhållanden och önskemål, som kunna föreligga på olika håll. De administrativa

och juridiska föreskrifter, som reglera arbetsmarknaden, skola här följas (exempelvis

försäkringsväsendet och arbetarskyddslagstiftningen). Över huvud bör i görligaste

måll från denna avdelning observeras alla de förhållanden, som sammanhänga

med eller ha inflytande på arbetsmarknaden och dess utveckling.

Vad speciellt statistiken angår, skall denna omfatta ämbetsverkets egen statistik,

grundad på de olika yrkesutbildningsanstalternas rapporter och redogörelser. Denna

del av statistiken bör utformas så, att den med lämpliga mellanrum kan tillhandahållas

nyssnämnda anstalter.

Jämväl de statistiska sammanställningar, som avses ligga till grund för ovanberörda

arbetsmarknadsstudier, böra utföras på ifrågavarande avdelning. Förekommande

tillfälliga statistiska utredningar kunna förväntas taga en icke oväsentlig tid.

Beträffande personalbehovet å avdelningen har verkstadsskoleutreaningen

vidare anfört, att enligt utredningens uppfattning avdelningens arbetsuppgifter

rörande arbetsmarknadsfrågor och statistik äro av den betydelse och omfattning,

att det vore väl motiverat, örn de var för sig företräddes av en

tjänsteman i högre ställning och med speciella kvalifikationer. Med hänsyn

härtill har utredningen varit starkt böjd att föreslå inrättandet dels för frågor

rörande arbetsmarknadsförhållanden m. m. av en befattning såsom byrådirektör

och dels för frågor angående statistik m. m. av en befattning såsom

aktuarie. I avsaknad av direkta erfarenheter rörande behovet av arbetskrafter

och i syfte att så långt möjligt begränsa kostnaderna för ämbetsverket har utredningen

emellertid stannat vid den meningen, att tills vidare allenast en

befattning i högre grad bör inrättas för ifrågavarande arbetsuppgifter. Innehavaren

därav har synts lämpligen böra erhålla byrådirektörs ställning. Befattningen

har ansetts tills vidare böra vara extra ordinarie och placerad i 26

lönegraden.

Till biträde åt byrådirektören har vidare avsetts — förutom i mån av

tillgång amanuenser och kontorsbiträden — ett kanslibiträde på ordinarie

stat med placering i lönegrad A 7.

Beträffande personalbehovet för större utredningar m. m. har emellertid utredningen

framhållit följande.

Utredningen vill i detta sammanhang understryka, att utredningen i avsaknad

av kännedom om den utsträckning, i vilken ämbetsverket kommer att anlitas för

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Mcij:ts proposition nr 232.

tillfälliga statistiska och liknande utredningar, icke beräknat någon personal för

detta ändamål. Utredningen förutsätter, att för dylika uppdrag av större omfattning

ämbetsverket skall erhålla möjlighet att anställa tillfällig och för ändamålet

lämpad personal. Det torde slutligen böra framhållas, att med den nu föreslagna

personalen arbetsbördan å ifrågavarande avdelning måste beräknas bli mycket betydande.

Till jämförelse i fråga örn de statistiska uppgifterna kan nämnas, att skolöverstyrelsens

nuvarande yrkesundervisningsstatistik, som är av mindre omfattning

och framför allt mindre komplicerad än den nu ifrågasatta, upptager ungefärligen

tredjedelen av en aktuaries samt en kvinnlig arbetskrafts hela arbetstid.

Därest i samband med mera omfattande arbetslöshet en förstärkning av överstyrelsens

arbetskrafter skulle bli erforderlig, bör denna i första hand givas ifrågavarande

avdelning av den administrativa byrån.

För handläggning av de kamerala ärendena inom överstyrelsen har utredningen

ansett, att till den administrativa byrån bör knytas ett särskilt kamrerarkontor.

Härför har avsetts en kamrerare med placering i lägst lönegrad

A 24 samt en kassör och bokhållare med placering i lönegraden All.

För den administrativa byrån har utredningen slutligen beräknat två amanuenser

och tre kontorsbiträde!!. Denna personal har icke avsetts för viss eller

vissa av byråns arbetsuppgifter utan ansetts böra stå till förfogande enligt

byråchefens bestämmande.

Yttrandena. Skolöverstyrelsen finner inrättandet av en administrativ byrå

stå i full överensstämmelse med vad överstyrelsen redan tidigare föreslagit

angående förstärkning av skolöverstyrelsens arbetskrafter. Vidare framhåller

överstyrelsen, att de problem, som sammanhänga med ett utrönande av det

verkliga behovet av yrkesutbildad arbetskraft inom de särskilda yrkena,

äro svårtillgängliga och torde enbart för sig komma att kräva sin man under

den närmaste utvecklingsperioden inom yrkesundervisningen. Överstyrelsen

är icke övertygad om att endast en befattning i högre grad blir tillräcklig inom

en avdelning för arbetsmarknadsärenden och statistik.

Statskontoret understryker betydelsen av att den administrativa ledningen

är organiserad på ett rationellt och funktionsdugligt sätt. Beträffande de utredningar

och statistiska sammanställningar, som skola utföras å den föreslagna

avdelningen för ärenden rörande arbetsmarknadsförhållanden m. m. och

statistik, har statskontoret erinrat örn, att andra samhälleliga organ såsom

socialstyrelsen, kommerskollegium och konjunkturinstitutet, ha till uppgift att

följa utvecklingen på området i fråga. Den utvägen bör anlitas, att överstyrelsen

genom samarbete med sagda myndigheter och institutioner skaffar sig

hållpunkter för bedömandet av läget. De erfarenheter, varöver de i styrelsen

ingående representanterna för näringslivet förfoga, kunna därvid bli av bestämt

värde. Från dessa utgångspunkter kan statskontoret icke finna erforderligt,

att en särskild avdelning för ärenden rörande arbetsmarknadsförhållanden

m. m. samt statistik tillskapas inom överstyrelsen.

Emot förslaget örn en sekreter artjänst i lönegrad A 24 har statskontoret intet

att erinra. Anledning synes dock icke föreligga att för denna befattningshavare

föreskriva andra kompetensgrunder än som i allmänhet pläga uppställas beträffande

sekreterare inom centralförvaltningen. Ä avdelningen skulle vidare

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

vara placerad en kansliskrivare, tillika registrator. Därest en kameral avdelning

inom byrån kommer till stånd, synes det statskontoret som om de arbetsuppgifter,

som avsetts för denna befattningshavare, skulle kunna påläggas den

å kamerala avdelningen föreslagna kassören och följaktligen endast en tjänst

i 11 lönegraden inrättas å byrån.

. Socialstyrelsen anser i likhet med statskontoret, att uppgifterna med utredningar

rörande arbetsmarknadsförhållanden, statistik m. m. böra kunna på ett

såväl effektivare som mindre kostnadskrävande sätt handhas av andra myndigheter

än överstyrelsen. Socialstyrelsen håller före, att överstyrelsen genom

samarbete med socialstyrelsen skall kunna tillgodogöra sig den inom det senare

ämbetsverket samlade erfarenheten rörande arbetsmarknadsfrågor. Det erinras

om, att inom socialstyrelsen finnes en särskild byrå, utredningsbyrån, vilken

har till uppgift att utföra specialundersökningar jämväl av sådan art

som de här ifrågavarande. Styrelsen ifrågasätter, om icke utförandet av för

överstyrelsen erforderliga dylika specialundersökningar med fördel kan anförtros

socialstyrelsen på samma sätt som styrelsen för andra myndigheter

utför statistiska specialundersökningar av olika slag.

Statistiska centralbyrån har jämväl framhållit, att statistiska undersökningar

såväl periodiskt återkommande som mera tillfälliga för särskilda ändamål utföras

av redan bestående organ för statistiska arbetsuppgifter. För att undvika

överorganisation och dubbelarbete anser sig centralbyrån böra avstyrka,

att det framlagda förslaget i vad det avser centralorganets organisation för

här ifrågavarande ändamål nu förverkligas. Erfarenhet bör först vinnas, om

icke behovet av dessa utredningar kan tillgodoses i annan ordning.

Efter en närmare redogörelse för frågan om den allmänna undervisningsstatistikens

förläggning har centralbyrån slutligen hemställt, att frågan om en

utbrytning av yrkesundervisningsstatistiken från den till skolöverstyrelsen

förlagda statistiken måtte få tillsvidare anstå i avvaktan på att hithörande

spörsmål i hela deras organisatoriska omfattning kunnat slutgiltigt upptagas

till bedömande. Olägenheterna av att intill så skett yrkesundervisningsstatistiken

kvarbliver hos skolöverstyrelsen, även om den nya överstyrelsen kommer

till stånd, synas icke vara av någon mer avgörande betydelse.

Förslaget om en administrativ byrå inom överstyrelsens kansli har icke

mött erinran från de hörda myndigheterna. Tvärtom har behovet av en effektiv

administrativ organisation framhållits. Jag delar uppfattningen, att det

är angeläget, att den administrativa byrån vid behov lämnar fackbyråerna

biträde även i sådana ärenden, som i första hand skola beredas på dessa

byråer. Närmare bestämmelser örn fördelningen av ärendena mellan de

olika byråerna torde få meddelas i instruktion och arbetsordning.

I flera yttranden har framförts viss tvekan beträffande behövligheten

och lämpligheten av att inom den administrativa byrån förlägga en särskild

avdelning för ärenden rörande arbetsmarknadsförhållanden m. m. samt statistik.

För denna avdelning har verkstadsskoleutredningen beräknat — förutom

amanuenshjälp och kvinnlig biträdespersonal — en extra ordinarie byrådirektör

och ett kanslibiträde.

Förslaget i detta hänseende grundar sig på en utförlig redogörelse för de

Bihang till riksdagens ''protokoll 191+3. 1 sami. Nr 232. 4

Departe
mentschefen,

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

arbetsmarknadsundersökningar m. m. och statistiska utredningar, vilka måste

förebringas såsom ett led för bedömandet av de behövliga åtgärderna på

yrkesutbildningens område. Utredningens framställning i samband med denna

redogörelse ger närmast den uppfattningen, att utredningen ansett ifrågavarande

arbetsuppgifter helt skola åvila överstyrelsen. Det är emellertid

uppenbart och framgår indirekt av myndigheternas yttranden, att utredningar

av hithörande slag äro mycket arbetskrävande. En granskning av verkstadsskoleutredningens

förslag till personal för denna avdelning visar, att utredningen

knappast kan lia avsett, att ifrågavarande primärutredningar skola

bedrivas inom överstyrelsen. Det måste inom utredningen ha förutsatts, ehuru

detta icke direkt framgår, att de inom andra statliga organ förefintliga utredningsresurserna

på området skola i första hand utnyttjas och att de för ifrågavarande

avdelning inom överstyrelsen beräknade befattningshavarna närmast

skola ha att för överstyrelsens speciella behov bearbeta och utnyttja det primärmaterial,

som står till buds på andra håll.

Jag delar ämbetsverkens uppfattning, att en dubbelorganisation måste

undvikas och att alltså de utredningsresurser och erfarenheter i förevarande

avseende, som finnas hos andra statliga organ, fullt ut måste utnyttjas.

Detta gäller även de speciella statistiska utredningar, som erfordras vid bedömandet

av särskilda spörsmål rörande yrkesutbildningen. Statistiska centralbyrån

har erinrat om, att frågan örn undervisningsstatistikens förläggning

sedan länge varit föremål för överväganden, samt hemställt, att frågan

om en utbrytning av yrkesundervisningsstatistiken från den till skolöverstyrelsen

förlagda undervisningsstatistiken måtte få tills vidare anstå, i avvaktan

på att hithörande spörsmål i hela deras organisatoriska omfattning

kunna slutgiltigt upptagas till bedömande. För min del biträder jag statistiska

centralbyråns förslag men vill understryka, att uppläggningen och utformningen

av yrkesundervisningsstatistiken bör ske i samråd med överstyrelsen

för yrkesutbildning. För att denna statistik skall kunna tillgodose

praktiska och aktuella behov är enligt min mening en omläggning av densamma

nödvändig.

Av denna min ståndpunkt följer, att överstyrelsen för yrkesutbildningen

icke bör nu organiseras för att själv verkställa de utredningar, som med fördel

kunna anförtros åt andra statliga organ. I synnerhet synes det mig icke vara

nödvändigt, att överstyrelsen utrustas med högre kvalificerad personal för

fullföljande av rent statistiska arbetsuppgifter. Däremot synes det mig motiverat,

att vid överstyrelsen knytes en kvalificerad befattningshavare, som

genom sin utbildning och erfarenhet är skickad att verkställa de utredningar

och bearbetningar, som erfordras för fullföljande av planerings- och liknande

uppgifter, vilka direkt falla inom överstyrelsens verksamhetsområde. De formella

kompetenskraven för befattningen böra icke alltför snävt avgränsas.

Huvudvikten ligger vid att för denna tjänst kunna förvärva en person med

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

initiativförmåga samt intresse för och gedigna kunskaper örn näringslivets

och yrkesutbildningens problem.

Vad slutligen de kamerala ärendena beträffar har verkstadsskoleutredningen

— med anledning av de sakkunnigas rörande skolöverstyrelsens organisation

förslag örn överflyttning från länsstyrelserna och andra ämbetsverk till skolöverstyrelsen

av utbetalningen och redovisningen av ett stort antal anslag för

undervisningsändamål — föreslagit, att till den administrativa byrån skall förläggas

ett kamrerarkontor med de huvudsakliga arbetsuppgifter, som utredningen

angivit. För kamrerarkontoret har beräknats en kamrerare samt en

kassör och bokhållare. Jag har i det föregående erinrat om, att nyssnämnda

sakkunnigas förslag ännu är beroende på Kungl. Maj:ts prövning. På grund

härav och av andra skäl anser jag mig icke heller nu böra framlägga motsvarande

förslag beträffande överstyrelsen för yrkesutbildning.

Under åberopande av vad som sålunda i olika avseenden anförts övergår

jag till beräkningen av personalbehovet på ifrågavarande administrativa byrå.

I enlighet med det föreliggande förslaget bör till en början för byrån —

liksom för envar av de övriga byråerna — beräknas en byråchef med placering

i lönegrad A 30. Beträffande kompetensfordringarna för denne befattningshavare

instämmer jag med vad verkstadsskoleutredningen anfört.

För de administrativa ärendena i allmänhet — beträffande arten av dem

hänvisar jag till redogörelsen i det föregående — bör vidare avses en sekreterare.

Verkstadsskoleutredningen har föreslagit, att denna sekreterarbefattning,

liksom motsvarande befattningar i allmänhet vid de centrala ämbetsverken,

placeras i lönegrad A 24, vilket jag biträder. Huruvida såsom kompetensfordran

bör uppställas, att sekreteraren skall ha fullgjort vad som föreskrives

i fråga om dem, som må utnyttjas i domarämbete, torde få bli föremål

för vidare övervägande. Såsom utredningen vidare föreslagit, torde för de

administrativa göromålen böra beräknas en kansliskrivare, tillika registrator,

med placering i lönegrad All samt ett kanslibiträde i 7 lönegraden. Med

hänsyn till att av skäl, som jag angivit i det föregående, personal icke för

närvarande erfordras för något kamrerarkontor, böra de inom överstyrelsen

förekommande redogörargöromålen ankomma på registratorn.

Den tjänsteman, som enligt vad förut anförts särskilt avses för fullgörande

av utrednings- och planeringsarbete och liknande kvalificerade uppgifter

rörande yrkesutbildningen, synes böra erhålla ställning såsom byrådirektör.

Då tjänsten icke bör få karaktär av slutpost, bör den inrättas såsom extra

ordinarie och ej sättas i högre lönegrad än den föreslagna, d. v. s. 26 lönegraden.

Till hjälp åt denne tjänsteman torde vidare böra avses ett kanslibiträde

i 7 lönegraden.

I fråga örn amanuenser och kvinnlig biträdespersonal utöver vad förut

angivits har utredningen slutligen föreslagit två amanuenser och tre kontorsbiträden.

Behovet av dylika befattningshavare påverkas å ena sidan av att

registratorn, såsom framgår av det nyss anförda, torde komma att få endast

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

begränsade möjligheter att fullgöra vissa göromål på byrån samt å den andra

därav, att överstyrelsens befattning med statistiska och andra primärutredningar

torde bli av något mindre omfattning än som förutsatts av utredningen.

Sistnämnda förhållande bör enligt vad jag förut framhållit icke föranleda indragning

av den föreslagna högre tjänsten för ifrågavarande uppgifter men

bör kunna motivera en begränsning av den underordnade personalen. Med

hänsyn till båda nämnda, i motsatt riktning verkande omständigheter vill

jag förorda, att för denna byrå beräknas en amanuens och ytterligare tre

kvinnliga biträden. Därest det skulle visa sig, att den kvinnliga biträdeshjälpen

icke blir tillräcklig, torde frågan om ett ytterligare biträde få tagas

under övervägande.

Personalen på den administrativa byrån skulle vid bifall till mitt förslag

utgöra 1 byråchef, 1 byrådirektör, 1 sekreterare, 1 amanuens, 1 kansliskrivare,

tillika registrator, 2 kanslibiträden och 3 kvinnliga biträden.

I fråga örn de anställnings- och löneförhållanden, som böra beredas amanuenserna

och sistnämnda kvinnliga biträden, hänvisar jag till sammanställningen

över den blivande överstyrelsens personal i det följande.

Andra byrån (byrån för teknisk yrkesutbildning), a) Arbetsuppgifter.

Denna byrå avser verkstadsskoleutredningen skola i det närmaste motsvara

den nuvarande rotel II å skolöverstyrelsens yrkesskolavdelning, dock att jämväl

ärenden rörande tekniska läroverk och därmed jämförliga yrkesundervisningsanstalter

ävensom vissa från kommerskollegium överflyttade ärenden

böra handläggas å denna byrå. Bland de ärenden, som avses skola handläggas

på denna byrå, märkas, förutom de ovannämnda, ärenden angående yrkesutbildningen

inom näringslivet för industri och hantverk samt organisationen

av kommunala och enskilda yrkesundervisningsanstalter m. fl.

b) Personal. Verkstadsskoleutredningen har i anslutning till vad skolöverstyrelsen

i utlåtande över de sakkunnigas rörande överstyrelsens organisation

förslag på sin tid anfört i ämnet lämnat en utförlig redogörelse för personalbehovet

för de arbetsuppgifter, som nu äro i fråga.

Under framhållande av att vissa av de ifrågavarande mest arbetskrävande

ärendegrupperna i högre grad voro av facklig-pedagogisk än av administrativ

karaktär hade skolöverstyrelsen i ovannämnda utlåtande efter en ingående

motivering föreslagit inrättande av två byråingenjörstjänster i skolöverstyrelsen.

Verkstadsskoleutredningen har helt anslutit sig till de synpunkter,

skolöverstyrelsen sålunda anfört i fråga örn behovet av fackligt utbildad personal

i lägre ställning än byråchefsgrad. Utredningen har därvid ingående belyst

den utveckling på yrkesundervisningens område, som successivt lett till

ett ökat personalbehov hos centralorganet, och särskilt pekat på tillkomsten

av verkstadsskolor och andra heldagsundervisande yrkesundervisningsanstalter.

Härom och i övrigt har verkstadsskoleutredningen anfört bland annat

följande.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. May.ts proposition nr 232.

Det ligger i sakens natur, att sistnämnda läroanstalter — verkstadsskolor och

andra heldagsundervisande skolor — måste vara på ett helt annat sätt än lärlingsoch

yrkesskolor med övervägande teoretisk undervisning utrustade med maskiner

och annan undervisningsmateriel av ofta mycket dyrbart slag. Enligt gällande

författningar utgår statsunderstöd till inköp av undervisningsmateriel vid ifrågavarande

utbildningsanstalter endast under förutsättning, att skolöverstyrelsen godkänt

materielen till inköp. Den centrala ledningen av yrkesutbildningen har sålunda

härvidlag en ansvarsfull och omfattande uppgift. Den skall icke blott tillse,

att den för varje särskilt fall lämpligaste materielen anskaffas, utan den har

tillika att vaka över att det allmänns krav på sparsamhet bli vederbörligen tillgodosedda.

Såsom överstyrelsen uttryckt saken i sitt ovannämnda utlåtande, gäller

det för den centrala ledningen icke blott att kunna bedöma och avgöra, vad

som är lämpligt och nödvändigt att anskaffa, utan även att gentemot de fackmän,

som stå bakom de av vederbörande skolstyrelser gjorda anskaffningsförslagen,

kunna auktoritativt hävda restriktiva åtgärder, som i samband med granskningen

av förslagen ofta måste vidtagas på rent yrkestekniska och sålunda icke

enbart av ekonomiska grunder.

Till den centrala ledningens uppgifter måste emellertid räknas icke blott de,

som utredningen närmast berört här ovan, utan i lika hög grad den rådgivande

och kontrollerande verksamhet, som på olika sätt bör utövas av denna ledning.

I sistnämnda avseende vill utredningen såsom exempel framhålla, att granskningen

av ett förslag till inköp av undervisningsmateriel icke endast bör gälla

frågan, huruvida materielen bör få inköpas utan jämväl spörsmålet om sättet för

inköp. Under sitt sysslande med verkstadsskolorna för arbetslös ungdom har utredningen

i flera fall erfarit, hurusom icke obetydliga belopp statsmedel skulle

ha kunnat inbesparas genom inköp av något använda, men dock för undervisningsändamål

fullt ändamålsenliga maskiner i stället för, såsom föreslagits av vederbörande

skolstyrelse, nya sådana. En effektivt organiserad central ledning bör

äga förutsättningar att även i sistnämnda och andra avseenden utöva den kontroll

och lämna de anvisningar och råd i övrigt, som må befinnas påkallade. Om så

blir fallet, torde kostnadsbesparingar kunna vinnas av den storleksordning, att

de väl motivera en i fråga örn personal tillräckligt försedd central ledning av

yrkesutbildningsväsendet.

Verkstadsskoleutredningen anser sig icke behöva ytterligare utveckla, hurusom

de omförmälda gransknings- och övriga uppgifterna måste vara synnerligen såväl

krävande som tidsödande, därest de skola fullgöras, så att syftet med dera uppnås.

Däremot vill utredningen särskilt understryka, att dessa uppgifter i stort

sett helt tillkommit efter det överstyrelsens yrkesskolavdelning erhållit sin nuvarande

organisation. Att organisationen icke varit avpassad därför visar det förhållandet

att, sedan verkstadsskolorna för arbetslös ungdom tillkommit, vederbörande

rotclföreståndare på yrkesskolavdelningen under långa perioder tagits i

anspråk för ifrågavarande uppgifter i sådan utsträckning, att andra viktiga sådana,

såsom inspektion och dylikt, i betänklig mån fått sättas i efterhand.

På de sålunda anförda skälen har verkstadsskoleutredningen ansett skolöverstyrelsens

förslag om anställande av byråingenjörcr i den centrala ledningen

av yrkesutbildningsväsendet ägnat att avhjälpa en påtaglig brist i den

nuvarande organisationen, varför utredningen förklarat sig biträda förslaget.

Som förut anförts har utredningen förordat, att den understödsverksamhet

till befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m.,

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 232.

som för närvarande handhas av kommerskollegium, skall överflyttas till överstyrelsen

för yrkesutbildning. Detta förslag innebär, att den hos kollegium på

övergångsstat i lönegrad A 24 anställde tekniske konsulenten skall överflyttas

till överstyrelsen för yrkesutbildning. I avsikt att så mycket som möjligt begränsa

överstyrelsens storlek vill utredningen förorda, att nämnda konsulenttjänst

i samband med överflyttningen omändras till en ordinarie förste byråingenjörstjänst

i lönegrad A 24. För att bereda möjlighet för den omförmälde

konsulenten att, sedan han överflyttats å sistnämnda befattning, i största möjliga

utsträckning även fullgöra sådana gransknings- och liknande arbetsuppgifter,

varom särskilt talats i skolöverstyrelsens ovannämnda utlåtande, torde

konsulentens nuvarande göromål i viss utsträckning kunna övertagas av andra

befattningshavare å andra byrån eller ökad biträdeshjälp kunna beredas

honom.

I enlighet med skolöverstyrelsens ovannämnda förslag har verkstadsskoleutredningen

vidare tillstyrkt, att överstyrelsen för yrkesutbildning förses även

med en byråingenjörstjänst. Jämväl denna tjänst har ansetts böra uppföras å

ordinarie stat samt placeras i lönegrad A 21.

Då innehavarna av nämnda byåringenjörsbefattningar förutsatts komma

att anlitas även för inspektioner och andra förrättningar vid yrkesundervisningsanstalterna,

syntes, så vitt verkstadsskoleutredningen då kunde bedöma,

behov icke komma att föreligga av någon särskild inspektör för undervisningen

vid verkstads- och andra liknande skolor, motsvarande den nuvarande inspektören

för verkstadsskolorna för arbetslös ungdom och de centrala verkstadsskolorna.

Utöver byråchefen och de i det föregående angivna fackliga befattningshavarna

har verkstadsskoleutredningen för ifrågavarande byrå beräknat en

notarie i lönegrad A 21 och en amanuens, varjämte medel borde beräknas till

arvode åt en inspektör och sakkunnig för den elektriska yrkesutbildningen.

Ytterligare har utredningen för ifrågavarande byrå beräknat två kontorsbiträden

och till motivering härför anfört i huvudsak följande.

Förutom de ovannämnda befattningshavarna bör vidare å ifrågavarande byrå

finnas tillräcklig kvinnlig biträdespersonal för förande av förteckningar (exempelvis

över yrkesundervisningsanstalternas med statsbidrag inköpta undervisningsmateriel

och dylikt) och diarier samt för expedieringsarbeten och övriga uppgifter,

som böra ankomma på kvinnliga biträden. Enligt vad verkstadsskoleutredningen

i olika sammanhang förmärkt, måste den kvinnliga biträdespersonal, som för närvarande

är anställd å skolöverstyrelsens yrkesskolavdelning, anses för fåtalig. I

stort sett disponeras den helt för arbete å avdelningens skrivbyrå, varför diarieföringar,

expedieringar och liknande uppgifter i betydande utsträckning handhas

av notarierna och amanuenserna. Enligt utredningens mening är en dylik organisation

varken rationell eller ekonomisk.

Personalen å överstyrelsens andra byrå skulle vid bifall till vad utredningen

sålunda förordat komma att utgöra en byråchef, en förste byråingenjör, en

opaginerad Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr ''23%.

byråingenjör, en notarie, en amanuens och två kontorsbiträden, vartill beräknas

komma en inspektör och sakkunnig för den elektriska yrkesutbildningen.

Yttrandena. Skolöverstyrelsen har efter en jämförelse mellan verkstadsskoleutredningens

förslag och förslag av sakkunniga^ rörande skolöverstyrelsens

organisation med av skolöverstyrelsen i utlåtande den 29 oktober

1938 föreslagna förändringar funnit andra byråns arbetskrafter mycket

knappa. För bedömande av personalbehovet framhåller skolöverstyrelsen,

att de helt nya eller starkt vidgade arbetsuppgifter, som kunna förväntas

komma att framdeles åläggas överstyrelsen för yrkesutbildning till en avsevärd

del komma att åvila denna byrå. Liksom organisationen av den centrala

ledningen bör ordnas med hänsyn tagen jämväl till dessa nya och vidgade

uppgifters karaktär, bör givetvis även personalbehovet beräknas så, att

överstyrelsen har möjlighet att utföra erforderligt planeringsarbete för den

vidgade verksamhetens inledande. Däremot bör självfallet antalet tjänstemän

från början icke tagas större, än vad som då är oundgängligen nödvändigt. En

utökning av personalen torde sålunda bliva erforderlig, då yrkesutbildningsväsendet

nått en större omfattning.

jKommerskollegium vill ej motsätta sig att, i enlighet med utredningens förslag,

tekniske konsulenten å kollega industribyrå, som nu är placerad å övergångsstat,

överflyttas till överstyrelsen för yrkesutbildning. Denna överflyttning

anser sig allmänna civilförvaltningens lönenämnd icke kunna tillstyrka.

Enligt lönenämndens mening bör för de med befattningen avsedda göromålen

inrättas en helt ny tjänst, vilken för ernående av bästa möjliga rekrytering

bör placeras i lönegraden A 26. En dylik lönegradsplacering synes lönenämnden

befogad även med hänsyn därtill, att den ifrågavarande befattningshavaren

icke bör erhålla lägre löneställning än innehavaren av den byrådirektörsbefattning,

vilken skulle inrättas för ärenden rörande husligt arbete.

Statskontoret framhåller, att statskontoret för sin del icke blivit övertygat

om lämpligheten av att överflytta de arbetsuppgifter, som i fråga om verkstadsskolorna

för arbetslös ungdom nu handhavas av en särskild inspektör, på

de tvenne föreslagna byråingenjör änsterna å byrån för teknisk yrkesutbildning.

Anordningen med en inspektörsbefattning för här ifrågavarande ändamål

synes statskontoret kunna innebära bestämda fördelar, icke minst vid en

väsentligt utvidgad verkstadsskoleorganisation.

I detta sammanhang vill jag erinra om, att genom beslut av 1941 års riksdag

en provisorisk förstärkning av arbetskrafterna på skolöverstyrelsens yrkesskolavdelning

genomförts. I propositionen 1941: 179 framhöll jag, att ett genomförande

av det i propositionen 1941: 71 framlagda förslaget rörande statsbidrag

till centrala verkstadsskolor m. m. torde medföra en avsevärd utökning

av de arbetsuppgifter, som ankomme på skolöverstyrelsens redan förut arbetstyngda

yrkesskolavdelning. På grund härav syntes — i avbidan på ett definitivt

ordnande av yrkesutbildningens centrala ledning — en förstärkning av

arbetskrafterna på denna avdelning vara ofrånkomlig. Ett av skolöverstyrelsen

i ämnet framställt förslag, omfattande inrättandet av en förste byråingenjörstjänst

i lönegrad Eo 24, en amanuenstjänst i lönegrad Eo 18 och en kansli
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 832.

biträdestjänst i lönegrad Eo 7, syntes mig då innebära en för tillfället godtagbar

lösning av denna fråga, dock att medel tills vidare icke beräknades för

amanuenstjänsten. Detta mitt förslag bifölls av riksdagen.

Personalen på de rotlar inom den nuvarande yrkesskolavdelningen, som i

huvudsak handlägger nu ifrågavarande ärenden, har, liksom avdelningens befattningshavare

i övrigt, under årens lopp nedlagt mycket arbete i försök att

bemästra den ständigt växande arbetsbördan. Erfarenheterna ge likväl vid

handen, att viktiga uppgifter måst eftersättas i brist på arbetskrafter. Detta

gäller såväl i avseende å planläggnings- och inspektionsverksamheten som beträffande

det inre arbetet inom avdelningen för ledandet av yrkesutbildningsverksamheten.

I sistnämnda avseende har ej minst bristen på underordnad

och biträdespersonal framträtt, vilket försvårat eller omöjliggjort avdelningens

arbete för effektiv kontroll och dylikt.

Såsom jag framhållit i annat sammanhang, är den centrala ledningens arbete

av största betydelse i avseende å ett effektivt utnyttjande av de medel,

som av statsmakterna anslas för yrkesutbildningen. Såväl med hänsyn

till målet för den yrkesutbildning, som äger rum i exempelvis verkstadsskolor,

som till statsfinansiella synpunkter föreligger behov av en stark

och sakkunnig statlig ledning. En tendens har sålunda otvivelaktigt

visat sig att — särskilt om statens bidrag äro rikliga — förse skolor

av detta slag med en för stor maskinutrustning, som därjämte icke alltid

svarat mot utbildningsmålen. Ej heller har alltid en lokal skollednings

överblick och erfarenheter varit tillräckliga för att föreslå inköp av de

lämpligaste och hållbaraste fabrikaten och typerna av maskiner, verktyg m. m.

Dylika frågor återkomma ständigt på grund av det relativt stora successiva

ersättningsbehovet vid ifrågavarande utbildningsanstalter. Frånsett andra synpunkter

lönar det sig sålunda även rent ekonomiskt att förse det statliga centralorganet

med en tillräcklig och effektiv organisation för dessa arbetsuppgifter.

Vad jag salunda anfört framträder med ökad styrka inför den utveckling av

yrkesutbildningsväsendet, som torde vara att förvänta. Det är därför angeläget,

att den centrala ledningen jämväl i förevarande avseende är effektivt

organiserad.

Ett steg i denna riktning togs genom den förstärkning av arbetskrafterna

för ifrågavarande ändamål, som enligt den föregående redogörelsen beslöts

av 1941 ars riksdag och innebar inrättandet av en förste byråingenjörstjänst

och en kanslibiträdesbefattning. Därigenom har i stort sett den personalorganisation

tillskapats, som i nu föreliggande förslag avsetts för andra byrån

inom överstyrelsen för yrkesutbildning. Den ytterligare förstärkning, som nu

skulle tillkomma, består därför i väsentlig mån däri, att en del arbetsupp
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr ‘232. 57

gifter, vilka hittills åvilat nu ifrågavarande personal, hänföras till första

byrån.

Om hänsyn tages till samtliga överblickbara omständigheter, synes mig

verkstadsskoleutredningens förslag vara i huvudsak väl avvägt, varför jag i

princip ansluter mig till detsamma. Beträffande vissa av tjänsterna vill jag

framhålla följande.

Den föreslagne ordinarie förste byråingenjören i 24 lönegraden avses motsvara

den ordinarie tekniske konsulent i samma lönegrad, som föreslås överflyttad

från kommerskollegium. Allmänna civilförvaltningens lönenämnd har

på närmare angivna skäl avstyrkt detta förslag och förordat inrättandet av

en helt ny tjänst såsom byråingenjör i lönegrad A 26. Lönenämndens förslag

innebär bland annat, att den föreslagna överflyttningen av nyssnämnde tekniske

konsulent till överstyrelsen icke skall komma till stånd, och ingriper sålunda

icke i frågan om kommerskollegii personalförhållanden. Då de ärenden

rörande främjande av lärlingsutbildning m. m., som skulle överflyttas till den

nybildade överstyrelsen och inom kollegium för närvarande handhas av nämnde

konsulent, endast torde utgöra en del av dennes arbetsuppgifter, synes det

icke osannolikt, att efter en närmare utredning övervägande skäl komma att

tala för ett bibehållande av konsulenttjänsten hos kollegium. I så fall skulle,

såsom lönenämnden förordat, en helt ny tjänst såsom byråingenjör behöva inrättas

hos överstyrelsen. Huruvida denna tjänst, med hänsyn främst till rekryteringsförhållandena,

i så fall bör placeras i 26 lönegraden, är jag icke beredd

att taga slutlig ställning till nu. Närmare utredning i samtliga dessa avseenden

torde böra av myndigheterna förebringas i samband med avgivande av

förslag till anslag till kommerskollegium och överstyrelsen för yrkesutbildning

för budgetåret 1944/45. I avvaktan härpå torde under den korta tid, överstyrelsen

kan komma att vara i verksamhet före ingången av nyssnämnda

budgetår, ärendena rörande främjande av lärlingsutbildning m. m. kunna kvarligga

hos kollegium. Jämväl i avvaktan på nyssnämnda ställningstagande

torde i stället för den av verkstadsskoleutredningen föreslagna ordinarie byråingenjörstjönsten

i 21 lönegraden böra beräknas en tjänst såsom extra ordinarie

förste byråingenjör i 24 lönegraden, motsvarande den inom skolöverstyrelsen

år 1941 inrättade extra ordinarie förste byråingenjörstjänsten i

sistnämnda lönegrad.

Mot förslaget, att å byrån vidare skola vara anställda en notarie, en amamuens

och två kvinnliga biträden, finner jag ingen anledning till erinran. Den

extra ordinarie kanslibiträdestjänst, som inrättats på yrkesskolavdelningen år

1941, torde sålunda icke vara nödvändig för denna byrå. Jag erinrar emellertid

om, att för överstyrelsens första byrå beräknats två kanslibiträdestjänster.

Även en inspektör och sakkunnig för den elektriska yrkesutbildningen bör

vara anställd hos överstyrelsen.

Verkstadsskoleutredningen har nied hänsyn till de föreslagna byråingen
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr ''232.

jörerna ifrågasatt behövligheten av ett fortsatt uppehållande av någon befattning

såsom inspektör för undervisningen vid verkstads- och liknande skolor. I

likhet med statskontoret anser jag, att en inspektörsbefattning för här ifrågavarande

ändamål kan innebära så bestämda fördelar, att jag tillstyrker befattningens

bibehållande tills vidare i avvaktan på närmare erfarenheter.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat kommer personalen på överstyrelsens

andra byrå att utgöra en byråchef, två byråingenjörer (beträffande vilka

dock i avvaktan på viss utredning beslut för närvarande bör fattas endast

om den ene), en notarie, en amanuens samt två kvinnliga biträden. Härtill

komma vissa inspektörer och sakkunniga biträden.

I fråga örn anställnings- och löneförhållandena för amanuensen och de kvinnliga

biträdena hänvisar jag till personalsammanställningen i det följande.

Tredje byrån. (Byrån för handelsundervisning och undervisning i husligt

arbete m. m.). a) Arbetsuppgifter. Enligt den nuvarande fördelningen av

ärendena inom skolöverstyrelsens yrkesskolavdelning handläggas på rotel lil

i huvudsak samtliga ärenden rörande handelsundervisningen utom frågor,

som angå statsunderstöd till och reglementen för lärlings- och yrkesskolor,

samt därjämte frågor om lärares behörighet jämväl vid övriga läroanstalter

utom dem, som avse husligt arbete och kvinnliga yrken.

Inom skolöverstyrelsens nuvarande yrkesskolavdelning handläggas frågor

rörande undervisningen för husligt arbete och kvinnliga yrken å rotel IV, för

vilken konsulenten och föredraganden i ärenden rörande husligt arbete är chef.

Till denna rotel hänföras emellertid icke endast ärenden rörande den egentliga

yrkesutbildningen för husligt arbete m. m., utan det åligger därjämte föreståndaren

för roteln att föredraga och bereda även ärenden angående handarbetsoch

skolköksseminarier ävensom ärenden rörande undervisning i husligt arbete

i de läroanstalter i övrigt, som lyda under överstyrelsens läroverks- och folkskolavdelningar.

Beträffande omfattningen av ifrågavarande undervisning i

sistnämnda läroanstalter har utredningen lämnat en närmare redogörelse i

kapitel 4.

De sakkunniga rörande skolöverstyrelsens organisation lia utgått ifrån att

liksom hittills inom överstyrelsens yrkesskolavdelning skall finnas en rotel för

handelsundervisning samt en rotel för undervisning i husligt arbete och kvinnliga

yrken. Å sistnämnda rotel borde handläggas ärenden rörande såväl den

egentliga yrkesutbildningen för husligt arbete som undervisningen häri i de

allmänna skolorna.

Verkstadsskoleutredningen har — efter en principiell utredning rörande

ifrågavarande spörsmål — anfört, att utredningen i likhet med nyssnämnda

sakkunniga funnit, att de ärenden, som hänföra sig enbart till handelsundervisningen

— även om man beaktar den pågående utvecklingen av denna

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts -proposition nr 83%.

undervisning — icke äro av den omfattning, att de kunna tilldelas en byrå

såsom enda arbetsuppgift. Utredningen har vidare framhållit, att detta förhållande

enligt utredningens förslag skulle bli ytterligare markerat, då givetvis

den administrativa byrån bör handlägga även de handelsärenden, som äro av

övervägande administrativ karaktär, såsom ärenden rörande fastställande av

reglementen och dylikt. Emellertid har utredningen i detta sammanhang erinrat

örn den handelsundervisning, som i stor utsträckning meddelas i skolor,

tillhörande det allmänna skolväsendet, ävensom örn att utredningen förutsatt,

att ett nära samarbete skulle komma till stånd mellan skolöverstyrelsen

såsom tillsynsmyndighet för berörda skolor och överstyrelsen för yrkesutbildning

för ledandet av nämnda undervisning. Sålunda skulle vederbörande befattningshavare

inom sistnämnda överstyrelse ha att i erforderlig omfattning

förrätta inspektioner därav, granska examensuppgifter och dylikt, varigenom

icke oväsentliga arbetsuppgifter skulle komma att påläggas denna överstyrelse.

Utredningen har vidare erinrat om att, därest yrkesskolavdelningen utbrytes

ur skolöverstyrelsen, utredningen förutsatt, att den centrala ledningen av

såväl handarbets- och skolköksseminarierna som i övrigt undervisningen i husligt

arbete i de allmänna skolorna alltfort skall utövas av skolöverstyrelsen. På

grund härav har utredningen i nu förevarande sammanhang haft att avgiva

förslag endast beträffande den centrala ledningen för kommunala och enskilda

yrkesundervisningsanstalter för husligt arbete och kvinnliga yrken.

Med de begränsade uppgifter, som sålunda skulle komma att åvila överstyrelsen

för yrkesutbildning i fråga om undervisningen i husligt arbete m. m.,

har utredningen funnit övervägande skäl tala för att åtminstone tills vidare, i

avvaktan på större erfarenheter rörande uppgifternas omfattning, dessa icke

böra hänföras till en särskild för ändamålet inrättad byrå inom överstyrelsen

utan i stället inordnas tillsammans med andra uppgifter i någon av överstyrelsens

byråer.

Under åberopande av vad utredningen sålunda och i övrigt anfört beträffande

den centrala ledningens uppgifter i avseende å yrkesutbildningen för

handel och husligt arbete m. m. har utredningen ansett sig böra förorda, att

båda dessa grenar av yrkesutbildning sammanföras under en gemensam byrå

inom en blivande överstyrelse för yrkesutbildning.

b) Personal. Verkstadsskoleutrednmgen har utgått ifrån att, därest handeln

och det husliga arbetet inordnas under en och samma byrå av överstyrelsen

för yrkesutbildning, vardera utbildningsgrenen skall företrädas av en fackman

på området.

I enlighet härmed har utredningen föreslagit, att chefen för byrån avses att

jämte sitt chefskap i första hand företräda yrkesutbildningen för handel.

Med hänsyn till det i förhållande till arbetsuppgifterna för den nuvarande

konsulenten för husligt arbete i skolöverstyrelsen begränsade verksamhets
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Majda proposition nr 232.

område, som representanten för det husliga arbetet m. m. inom den nybildade

överstyrelsen skulle erhålla, anser utredningen, att denna befattningshavare

bör erhålla ställningen såsom byrådirektör och icke, såsom föreslagits av omförmälda

sakkunniga, såsom byråchef (undervisningsråd). Tjänsten synes böra

uppföras å ordinarie stat med placering i lönegrad A 26. Med hänsyn till att

yrkesgrenen husligt arbete sönderfaller i två så väsentligt olika delar som

hushållsgöromål och kvinnlig slöjd (vävning och sömnad m. m.), synes byrådirektören

för det husliga arbetet behöva biträde av en fackutbildad person,

vilken närmast företräder den gren av det husliga arbetet, som byrådirektören

icke i första hand representerar. De sakkunniga rörande skolöverstyrelsens

organisation ha för detta ändamål föreslagit en särskild konsulentbefattning

med av Kungl. Maj:t fastställt arvode, under det att skolöverstyrelsen

på ovan angivna skäl i stället hemställt om en assistentbefattning. Verkstadsskoleutredningen

har funnit vissa skäl tala för skolöverstyrelsens förslag. I avvaktan

på närmare erfarenheter rörande ifrågavarande befattningshavares arbetsuppgifter,

sedan en uppdelning av den centrala ledningen av det husliga

arbetet mellan skolöverstyrelsen och den nybildade överstyrelsen för yrkesutbildning

kommit till stånd, finner sig utredningen dock böra stanna för omförmälda

sakkunnigas förslag. I likhet med vad nu är fallet beträffande motsvarande

befattning inom skolöverstyrelsen bör likväl arvodet till denne konsulent

tills vidare icke fastställas av Kungl. Majit, utan i stället erforderliga

medel beräknas under anslagsposten till inspektion och sakkunniga biträden.

Utöver ovannämnda befattningshavare beräknar verkstadsskoleutredningen

för ifrågavarande byrå ytterligare en notarie samt en amanuens ävensom två

kontorsbiträden.

Vid bifall till vad verkstadsskoleutredningen sålunda föreslagit skulle personalen

å överstyrelsens tredje byrå utgöras av en byråchef, en byrådirektör,

en notarie, en amanuens samt två kontorsbiträden, vartill skulle komma en

konsulent för husligt arbete.

Yttrandena. Skolöverstyrelsen framhåller, att handelsundervisningen och

yrkesundervisningen för husligt arbete äro från varandra så vitt skilda, att

det icke kan anses fullt rationellt att sammanföra hithörande ärenden under

en byrå. Konsulenten för husligt arbete Drake har, såsom tidigare framhållits,

ansett, att inom överstyrelsen bör inrättas en särskild byrå för husligt arbete.

En reservant i allmänna civilförvaltningens lönenämnd föreslår, att tredje

byrån organiseras på två avdelningar, vilka förestås den ena av byråchefen

och den andra av byrådirektören.

Sveriges husmodersföreningars riksförbund anser, att den husliga yrkesundervisningen

bör ställas under en särskild byrå och ej vara sammankopplad

med handelsundervisningen.

I detta sammanhang torde få erinras örn, att genom beslut av 1942 års

riksdag arvodesbefattningen såsom konsulent för husligt arbete hos skolöverstyrelsen

omändrades till en ordinarie befattning i 26 lönegraden såsom konsu
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 232. 61

lent för husligt arbete, vilket i löneavseende motsvarar verkstadsskoleutredningens

förslag.

Jag tillstyrker verkstadsskoleutredningens förslag beträffande personalorganisationen

för den nya överstyrelsens tredje byrå. Konsulenten för husligt

arbete inom skolöverstyrelsen är sedan den 1 juli 1942 placerad i lönegraden

A 26. Jag anser mig icke böra föreslå någon förändring av lönegradsplaceringen,

när tjänsten nu överföres till överstyrelsen för yrkesutbildning.

Tjänsteförteckningssakkunniga ha föreslagit, att benämningen å befattningen

ändras till statskonsulent; häremot har jag intet att erinra.

I enlighet med det anförda skulle personalen å byrån komma att utgöras

av en byråchef, en statskonsulent, en notarie, en amanuens och två kvinnliga

biträden, vartill kommer en konsulent för husligt arbete.

Beträffande anställnings- och löneförhållandena för amanuensen och de

kvinnliga biträdena hänvisar jag till personalsammanställningen i det följande.

För överstyrelsen gemensam personal. Såsom gemensam personal har

verkstadsskoleutredningen slutligen beräknat dels för telefonväxeln ett kontorsbiträde,

dels ock för vaktmästargöromålen en ordinarie expeditionsvakt i

lönegrad A 5 och ett expeditionsvaktsbiträde med arvode av 1,800 kronor.

Till jämförelse kan nämnas, att å skolöverstyrelsens yrkesskolavdelning

för närvarande tjänstgör en icke-ordinarie expeditionsvakt med biträde av viss

annan vaktmästarpersonal samt i den för överstyrelsen gemensamma telefonväxeln

två kontorsbiträden.

Yttrandena. Statskontoret har fäst uppmärksamheten på att den nya

överstyrelsens telefonist icke torde böra placeras högre än i 2 lönegraden i

löneplanen för extra ordinarie tjänstemän. Även allmänna civilförvaltningens

lönenämnd anser telefonisten icke böra placeras högre än i nämnda lönegrad.

Lönenämnden har därjämte i annat sammanhang förordat, att ett pär extra

ordinarie kontorsbiträdesbefattningar i 4 lönegraden utbytas mot befattningar

såsom skrivbiträden i 2 lönegraden.

Jag biträder myndigheternas ståndpunkt utom i fråga om expeditionsvaktsbefattningen,

vilken i enlighet med numera vedertagna principer bör placeras i

lönegraden A 6. Jag kommer i det följande att avgiva förslag i fråga om

fördelningen av de kvinnliga biträdestjänsterna mellan kontorsbiträden och

skrivbiträden. Arvodet till expeditionsvaktsbiträdet synes emellertid böra

beräknas till 2,400 kronor.

Sammanställning av personalbehovet m. m. Följande sammanställning

visar innebörden av den av mig i det föregående förordade personalorganisationen

i jämförelse med nuvarande förhållanden och det av verkstadsskoleutredningen

avgivna förslaget.

Departementschef

en.

Departe
mentschefen.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 832.

Tjänster

Lönegrad

Arvode

Nuvarande

organisa-

tion

Verkstads-

skoleut-

redningen

Departe-

ments-

chefen

1. Ordinarie tjänstemän

överdirektör och chef.....

C 10

_

_

1

överdirektör och chef........

C 8

_

1

__

byråchefer (undervisningsråd)......

A 30

3

3

3

statskonsulent (konsulent för husligt arbete)

A 26

1

1

1

sekreterare ..........

A 24

1

1

1

förste byråingenjör........

A 24

—

1

_

kamrerare..........

A 24

—

1

_

byråingenjör.........

A 21

—

1

_

notarier........

A 21

2

2

2

kansliskrivare, tillika registrator.....

A 11

—

1

1

kassör och bokhållare ....

A 11

_

1

kanslibiträden........

A 7

1

2

1

expeditionsvakt.......

A 6

—

_

1

expeditionsvakt.....

A 5

1

1

_

kontorsbiträden......

A 4

2

3

3

2. Icke-ordinarie tjänstemän

byrådirektör......

Eo 26

_

1

1

förste byråingenjör.......

Eo 24

1

_

1

amanuenser........

Eo 18

—

2

2

amanuenser........

Eo 15

_

2

1

kanslibiträden......

Eo 7

2

_

1

kontorsbiträden.....

Eo 4

1

5

3

skrivbiträden .....

Eo 2

__

_

2

konsulent för husligt arbete . . .

arvode

1

1

1

inspektör för verkstadsskolor . .

arvode

1

_

1

inspektör för elektrisk yrkesutbildning . . .

arvode

1

1

1

expeditionsvaktsbiträde.....

arvode |

—

1

1

3. Lokalfrågor.

Verkstadsskoleutredningen har ansett sig böra ägna uppmärksamhet även

at fragan örn beredande av tjänstelokaler åt den nya överstyrelsen för yrkesutbildning.

Med den av utredningen förordade organisationen av överstyrelsen

torde erfordras, förutom ett större styrelserum och arkivutrymmen, 27 tjänsterum

för befattningshavarna. Med hänsyn till det sålunda föreliggande utrymmesbehovet

har utredningen ansett omöjligt att inrymma det nya ämbets
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Martts ''proposition nr 232.

verket i yrkesskolavdelningens nuvarande tjänstelokaler i skolöverstyrelsen,

en anordning, som även ur synpunkten, att det nya ämbetsverket skall vara

helt självständigt i förhållande till skolöverstyrelsen, icke torde vara lämplig.

Enligt vad jag under hand inhämtat torde, så vitt nu kan bedömas, möjlighet

föreligga att anskaffa de för den nya överstyrelsen för yrkesutbildning erforderliga

lokalerna. Genom de av mig förordade nedskärningarna av organisationen

synes lokalbehovet icke bli fullt så stort som verkstadsskoleutredningen

beräknat. Byggnadsstyrelsen torde böra anmodas att inkomma med utredning

och förslag i ämnet.

V. Kostnadsberäkningar.

I anslutning till av verkstadsskoleutredningen gjorda beräkningar avser jag

att i det följande lämna en översikt över de ungefärliga årliga kostnaderna

för en överstyrelse för yrkesutbildning med den organisation, jag i det föregående

förordat.

1. Avlöningskostnader.

Vid bifall till mitt förslag angående överstyrelsens personalorganisation

skulle — förutom styrelseledamöter — följande befattningshavare finnas

inom överstyrelsen, nämligen

a) ordinarie tjänstemän:

Lönegrad.

1 Överdirektör................................ CIO

3 byråchefer ................................. A 30

1 statskonsulent.............................. A 26

1 sekreterare................................. A 24

2 notarier ................................... A21

1 kansliskrivare, tillika registrator............... All

1 kanslibiträde ............................... A 7

1 expeditionsvakt ............................. A 6

3 kontorsbiträden ............................. A 4

b) extra ordinarie tjänstemän:

1 byrådirektör .............................. Eo 26

1 förste byråingenjör......................... Eo 24

2 amanuenser ............................... Eo 18

1 amanuens................................. Eo 15

1 kanslibiträde .............................. Eo 7

3 kontorsbiträden ........................... Eo 4

2 skrivbiträden .............................. Eo 2

Departe
mentschefen.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr ’23’2.

c) övrig personal:

1 konsulent för husligt arbete (sömnad och vävning)

1 inspektör för verkstadsskolor

1 inspektör och sakkunnig för den elektriska yrkesutbildningen

1 vaktmästarbiträde.

I detta sammanhang må erinras, att jag i det föregående förutsatt inrättandet

av ytterligare en byråingenjörstjänst i överstyrelsen — eventuellt genom

överflyttning från kommerskollegium av en tjänst såsom teknisk konsulent.

Innan beslut örn sådan åtgärd fattas, torde emellertid ytterligare utredning

i vissa avseenden böra företagas av myndigheterna. Frågan torde kunna underställas

1944 års riksdag.

Ett genomförande av ifrågavarande organisation innebär, att den nya överstyrelsens

anslag till avlöningar skulle komma att uppgå till 228,000 kronor,

därvid i förekommande fall lönebeloppen beräknats enligt näst högsta löneklassen

i respektive lönegrader. Avlöningsstaten skulle komma att få följande

utseende.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis...... kronor 114,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, förslagsvis................................. » 6,000

3. Arvoden och ersättningar till inspektörer och sakkunniga

biträden m. m., förslagsvis ........................ » 15,000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.......... » 67*000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. » 26,000

Summa kronor 228,000.

Beträffande vissa av avlöningsstatens poster må följande framhållas.

Från posten arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, torde böra bestridas dels årsarvode till styrelsens ordförande med 1,000

kronor, dels årsarvoden å 500 kronor till sju ledamöter med högst 3,500 kronor,

dels ock dagarvoden till ledamöterna och suppleanter för dem med förslagsvis

1,500 kronor.

Från posten arvoden och ersättningar till inspektörer och sakkunniga biträden

m. m. torde först böra bestridas vissa arvoden till inspektörer. För inspektören

för verkstadsskolorna — vilkens arvode för närvarande gäldas från

anslaget till understöd åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom — torde

sålunda böra beräknas 3,400 kronor, för inspektör och sakkunnig för den

elektriska yrkesutbildningen, ersättningar till examensombud m. m. 4,000

kronor, för konsulent för husligt arbete (sömnad och vävning) 900 kronor, för

inspektion av barnavårdsundervisningen 600 kronor, för ersättning åt examensombud

vid de tekniska läroverken 2,200 kronor. För eljest erforderliga

inspektörer och sakkunniga torde, i avvaktan på närmare erfarenheter, kunna

beräknas 3,900 kronor. Då behovet av dylik särskild sakkunskap är svårt att

på förhand beräkna, torde denna anslagspost övergångsvis böra upptagas så
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition jvr 232.

som förslagsvis beräknad, dock att den ej må överskridas utan medgivande av

Kungl. Majit. Såsom verkstadsskoleutredningen framhållit, bör förekomsten

av tillkallade sakkunniga anses såsom en normal företeelse inom överstyrelsen.

Särskilt under de första åren av överstyrelsens verksamhet torde ett stort antal

betydelsefulla ärenden av principiell natur komma upp till behandling inom

överstyrelsen såsom frågor örn yrkesskolväsendets utbyggnad, stadga för

yrkesutbildningen, lärlingsutbildningen inom näringslivet och dylikt.

Från anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal beräknas

dels ett belopp av i runt tal 58,000 kronor till avlöningar åt ovannämnda

under b) upptagna befattningshavare, dels arvode åt ett expeditionsvaktsbiträde

med 2,400 kronor, dels ock 1,500 kronor för tillfälliga biträden. Då såväl

ersättningar till icke-ordinarie tjänstemän under vikariat å högre tjänst

som kostnaden för uppehållande av tjänstemannens egen tjänst under vikariatet

skola gäldas ur förevarande begränsade anslagspost, bör skäligt belopp

även beräknas till vikariatsersättningar. I avvaktan på närmare erfarenheter

torde för ändamålet böra beräknas omkring 5,000 kronor.

Den i det föregående lämnade personalsammanställningen lämnar tillräckligt

god möjlighet för en beräkning av merkostnaden.för personalen. Av nämnda

sammanställning framgår sålunda såväl den personal, som för närvarande i

huvudsak är avsedd för yrkesskolavdelningen inom skolöverstyrelsen, som

ock den för den nybildade överstyrelsen beräknade. Kostnaden för personalen

hos överstyrelsen för yrkesutbildning kan med ledning därav beräknas

överstiga avlöningskostnaderna — kristillägg oberäknat — för personalen vid

den nuvarande yrkesskolavdelningen inom skolöverstyrelsen med 104,000 kronor

örn året. Härvid har beaktats, att yrkesskola vdelningens bortfallande

från skolöverstyrelsen medför behov inom denna överstyrelse av vissa arbetskrafter

för den yrkesbetonade undervisningen inom andra läroanstalter än

dem, som tillhöra yrkesutbildningsväsendet. Dessa arbetskrafter äro för närvarande

gemensamma för samtliga avdelningar inom skolöverstyrelsen. Till

detta spörsmål återkommer jag vid min behandling av anslagen till skolöverstyrelsen.

Jag vill ytterligare framhålla att, därest den av mig i det föregående

förordade ytterligare utredningen rörande tjänsten såsom teknisk konsulent

hos kommerskollegium skulle leda till att denna tjänst icke överflyttas till den

nybildade överstyrelsen, ytterligare en byråingenjörstjänst torde böra nyinrättas

hos denna.

2. Omkostnader.

Verkstadsskoleutredningen har såsom utgångspunkt för sina beräkningar

av behovet av anslag till omkostnader vid överstyrelsen för yrkesutbildning

ansett sig kunna taga skolöverstyrelsens kostnader för detta ändamål enligt

räkenskaperna för budgetåret 1937/38, därvid yrkesskolavdelningens andel

i dessa kostnader beräknats utgöra omkring en femtedel av hela kostnaden.

Vid beräknandet av anslagsbehovet för den nybildade överstyrelsen har emel
Bihang

till rilcsdagcns ''protokoll 19/+3. 1 sami. Nr 332. 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 238.

lertid utredningen, med hänsyn till att denna överstyrelses personalorganisation

skulle bli större och arbetsuppgifterna mera omfattande, funnit nödvändigt

att beträffande flertalet poster räkna med en avsevärd ökning av ifrågavarande

kostnader för det nya ämbetsverket.

Det av utredningen enligt nämnda beräkningsgrund framlagda förslaget

till omkostnadsstat har följande utseende:

1. Reseersättningar, förslagsvis......................... kronor 8,000

2. Expenser:

a. Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis .... kronor 4,500

b. Övriga expenser ................... » 21,000 , 25,500

3. Publikationstryck.................................. » 1,500

Summa kronor 35,000.

Beträffande de särskilda anslagsposternas beräknande tillåter jag mig hänvisa

till verkstadsskoleutredningens betänkande.

Efter en ingående granskning av de olika posterna mot bakgrunden av rådande

förhållanden och prisläge har jag funnit mig kunna, i avvaktan på närmare

erfarenheter om den nya överstyrelsens anslagsbehov i förevarande avseende,

ansluta mig till verkstadsskoleutredningens förslag. Dock bör i omkostnadsstaten

uppföras jämväl en anslagspost till sjukvård m. m. Härför torde

kunna beräknas förslagsvis 1,000 kronor.

Överstyrelsens för yrkesutbildning omkostnadsanslag skulle sålunda böra,

vid i övrigt oförändrade förhållanden, uppföras med 36,000 kronor.

I samband med inrättandet av en särskild överstyrelse för yrkesutbildning

torde det bli nödvändigt, att ett engångsanslag anvisas till anskaffning av inventarier

och annan kontorsutrustning. Verkstadsskoleutredningen har under

hand inhämtat, att de kontorsmöbler, vilka för närvarande användas av skolöverstyrelsens

yrkesskolavdelning, icke förslå för det nya ämbetsverket. Därtill

kommer att dessa möbler, vilka till stor del tidigare använts av olika kristidskommissioner,

på grund av sin beskaffenhet icke synas lämpliga att övertagas

av det nya ämbetsverket. Utredningen har fördenskull ansett sig böra

utgå från, att överstyrelsen för yrkesutbildning i möjligaste mån erhåller nya

möbler för sina tjänstelokaler. Enligt från fångvårdsstyrelsens arbetskontor

år 1939 under hand inhämtad uppgift uppskattades möbleringskostnaderna,

inklusive gardiner, mattor och armatur, för överstyrelsens tjänstelokaler till

omkring 23,000 kronor. För inköp av erforderligt antal skrivmaskiner, räknemaskiner

ävensom en stencileringsmaskin skulle dessutom enligt inom utredningen

gjorda beräkningar erfordras ett belopp av omkring 7,000 kronor.

Med hänsyn till inträffade prisstegringar finner jag emellertid nödvändigt att

för utrustning av överstyrelsen för yrkesutbildning numera beräkna ett belopp

ej understigande 50,000 kronor.

Den av mig förordade omorganisationen av den centrala ledningen för

yrkesutbildningen kan, såsom framgår av de lämnade uppgifterna, beräknas

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. May.ts proposition nr 232.

fullt genomförd draga en merkostnad i förhållande till nuvarande organisation

av i runt tal 125,000 kronor. Därav belöpa cirka 104,000 kronor på avlöningar,

cirka 6,000 kronor på omkostnader och uppskattningsvis cirka 15,000

kronor på lokalkostnader. Härtill komma engångsutgifter för utrustning, beräknade

till 50,000 kronor.

VI. Omorganisationens genomförande och anslagsberäkningar

för budgetåret 1943/44.

Den nu föreslagna nyorganisationen av den centrala ledningen för yrkesutbildningen

bör enligt min mening genomföras så skyndsamt som möjligt. Det

är av vikt, att den utbyggnad av vrkesskolväsendet, som planeras och är under

genomförande, sker under ledning av ett centralt organ, vilket tillika har

förutsättningar för att effektivt främja yrkesutbildningsåtgärderna inom näringslivet.

I nuvarande aktuella läge synes det emellertid särskilt angeläget, att

utan dröjsmål de åtgärder förberedas, som skola ankomma pa centralorganet

för yrkesutbildning under tid av större arbetslöshet. I samband med en

blivande övergång till fredsförhållanden torde det böra räknas med att extraordinära

åtgärder behöva i större eller mindre utsträckning komma till stand

på detta område. De böra om möjligt handhas av den nybildade överstyrelsen

för yrkesutbildning i samråd med statens arbetsmarknadskommission.

I anslutning till vad verkstadsskoleutredningen på sin tid föreslog synes

mig den nya överstyrelsen för yrkesutbildning kunna och böra träda i full

verksamhet från och med den 1 januari 1944.

För att emellertid överstyrelsen vid denna tid skall kunna övertaga sina

arbetsuppgifter är det nödvändigt, att viss personal finnes tillgänglig för utförande

av de förberedande organisatoriska åtgärderna. Arbetet härför är omfattande.

I detta sammanhang erinrar jag blott örn att förslag skola uppgöras

till instruktioner, arbetsordningar och annat, vilka böra vara fastställda, när

överstyrelsen börjar sin verksamhet. Ansvaret för dessa och övriga förberedelsearbeten

böra bäras av den blivande överstyrelsens chef. Medel för chefsbefattningen

synes därför böra finnas tillgängliga redan från och med den 1

juli 1943 för att befattningen må kunna tillsättas från och med den tid,

Kungl. Maj:t prövar lämplig. Chefen synes emellertid i viss utsträckning

redan från början behöva biträde av kvalificerad arbetskraft, och det synes

därför lämpligt att beräkna medel även för byråchefstjänsten och byrådirektörsbefattningen

på administrativa byrån och att dessa inrättas från och med

den 1 juli 1943. Den erforderliga biträdeshjälpen torde däremot intill den

1 januari 1944 kunna lämnas inom skolöverstyrelsens kansli.

Enär beslut bör kunna fattas av överstyrelsen rörande dess inre organisatoriska

förhållanden m. m., synas även styrelsens ledamöter böra kunna utses

av Kungl. Majit tidigare än den 1 januari 1944.

I övrigt synas vederbörande befattningshavare i skolöverstyrelsen böra

överflyttas till den nybildade överstyrelsen från och med den 1 januari 1944.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 232.

\id bifall till vad jag salunda förordat erfordras anslag till avlöningar åt

överstyrelsens personal allenast för senare hälften av budgetåret 1943/44,

dock att medel böra beräknas för arvoden m. m. åt styrelsens ordförande och

ledamöter samt till avlöning åt verkets chef, den administrative byråchefen

och den på administrativa byrån placerade byrådirektören för hela budgetåret.

Med denna beräkning skulle överstyrelsens avlöningsanslag för budgetåret

1943/44 böra anvisas med 138,300 kronor, att utgå enligt följande

avlöningsstat:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis......kronor 71,500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, förslagsvis ................................. » 6,000

3. Arvoden och ersättningar till inspektörer och sakkunniga

biträden m. m., förslagsvis......................... » 7 500

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ........ » 38,000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. » 15^300

Summa kronor 138,300.

Anslagsbehovet för omkostnader torde för budgetåret 1943/44 böra beräknas

till något mer än hälften av det för helt budgetår i det föregående uppskattade

beloppet med hänsyn bland annat till den nyanskaffning av utensilier,

som måste vidtagas. Jag beräknar anslagsbehovet till 22,300 kronor,

därav till reseersättningar förslagsvis 4,000 kronor, bränsle, lyse och vatten

förslagsvis 2,500 kronor, övriga expenser 15,000 kronor och publikationstryck

förslagsvis 800 kronor.

VII. Hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att

1. besluta inrättandet av en överstyrelse för yrkesutbildning

i överensstämmelse med vad jag i det föregående förordat;
2.

godkänna följande personalförteckning för överstyrelsen

för yrkesutbildning, att tillämpas i vad avser överdirektörstjänsten,

en byråchefstjänst samt den extra ordinarie byrådirektörstjansten

tills vidare från och med den 1 juli 1943

och i övrigt tills vidare från och med den 1 januari 1944:

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning. Lönegrad.

1 Överdirektör.................................. CIO

3 byråchefer................................... A 30

1 statskonsulent................................ A 26

1 sekreterare................................... A 24

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

2 notarier ..................................... A21

1 kansliskrivare, tillika registrator................. All

1 kanslibiträde................................. A 7

1 expeditionsvakt............................... A 6

3 kontorsbiträden .............................. A 4

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.

1 byrådirektör................................ Eo 26

1 förste byråingenjör.......................... Eo 24;

3. godkänna följande avlöningsstat för överstyrelsen för

yrkesutbildning, att tillämpas under budgetåret 1943/44:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................ kronor 71,500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis .... » 6,000

3. Arvoden och ersättningar till inspektörer

och sakkunniga biträden m. m., förslagsvis » 7,500

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

............................. » 38,000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 15,300

Summa kronor 138,300;

4. till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar för

budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag

av .................................. kronor 138,300;

5. till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Omkostnader för

budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag

av ................................... kronor 22,300;

6. till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Utrustning för

budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av ................................... kronor 50,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

E. Reuterswärd.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

I. Allmänna synpunkter rörande organisationen av den centrala

ledningen av yrkesutbildningen....................... 3

Sakkunniga rörande skolöverstyrelsens organisation............ 4

Verkstadsskoleutredningen.............................. 6

Departementschefen...................................14

II. Verksamhetsområdet för en överstyrelse för yrkesutbildning . . 19

1. Den centrala ledningen av skolköks- och handarbetsseminarierna 20

2. Den centrala ledningen av hemslöjdsundervisningen....... . 20

3. Den centrala ledningen av den egentliga yrkesutbildningen .... 20

Yrkesutbildningen för hantverk och industri samt handel ävensom

husligt arbete................................21

Yrkesutbildningen för jord- och skogsbruk samt fiske........23

Yrkesutbildningen för sjöfartsnäringen...................24

Departementschefen...................................25

lil. Vissa organisationsfrågor i samband med yrkesskolavdelningens

utbrytande ur skolöverstyrelsen.......................27

Departementschefen...................................29

IV. Organisationen av överstyrelsen för yrkesutbildning.........30

1. Chefskapet för överstyrelsen; överstyrelsens sammansättning ... 30

Departementschefen.................................38

2. Kansliets organisation m. m...........................41

Allmänna synpunkter ...............................41

Departementschefen.................................43

Kansliets organisation...............................44

Första byrån....................................45

Departementschefen...............................49

Andra byrån...................................52

Departementschefen...............................56

Tredje byrån....................................58

Departementschefen...............................61

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

För överstyrelsen gemensam personal..................61

Departementschefen...............................61

Sammanställning av personalbehovet m. m...............61

3. Lokalfrågor.......................................62

Departementschefen.................................63

V. Kostnadsberäkningar.................................63

1. Avlöningskostnader.................................63

2. Omkostnader......................................65

Yl. Omorganisationens genomförande och anslagsberäkningar för budgetåret

1943/44 .................................... 67

VII. Hemställan.........................................68

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1943:414 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående inrättande av en överstyrelse för yrkesutbildning jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten
  2. SU 1943:184 Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition angående inrättande av en överstyrelse för yrkesutbildning jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten