Sök i Ratio Lex

Angående anslag till prisrabattering å vissa livsmedel m. m

1943-04-30 · 19 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 19 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:260, Angående anslag till prisrabattering å vissa livsmedel m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 260.

1

Nr 260.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till prisrabattering

å vissa livsmedel m. m.; given Stockholms

slott den 30 april 1943.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över folkhushållningsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Axel Gjöres.

Utdrag av protokollet över folkhushållningsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 30 april 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Wigforss,

| Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Andersson, Gjöres.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Gjöres. I

I årets statsverksproposition (elfte huvudtiteln, punkterna 34 och 35)

har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1943/44 beräkna dels till Prisrabattering å vissa

livsmedel ett anslag av 80 000 000 kronor, dels ock till Förmalningsersättningar

ett förslagsanslag av 30 000 000 kronor. Jag torde nu få ånyo anmäla

dessa frågor och anser mig därvid böra behandla dem var för sig.

Prisrabattering å vissa livsmedel.

Nu gällande rabatteringsbestämmelser återfinnas i kungörelsen den 20

november 1942 (nr 877) angående prisrabattering å matfett och mjölk m. ra.

Bestämmelserna innehålla i huvudsak följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 260.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majus proposition nr 260.

Rabattkort utlämnas dels under de förutsättningar som i det följande

angivas utan behovsprövning till vissa kategorier av personer, nämligen

barn, åldringar, äkta makar och ogifta personer med eget hushåll, dels

ock efter behovsprövning till personer som icke äro att hänföra till nämnda

kategorier men som prövas vara i synnerligt behov av prisrabattering.

Barn födda 1927 eller senare och åldringar födda 1875 eller tidigare samt

de som uppbära tilläggspension eller invalidunderstöd äga, med följande

undantag, erhålla rabattkort för både matfett och mjölk. Rabattkort må

icke tilldelas barn, om dess föräldrar vid senaste taxering till statlig inkomst-

och förmögenhetsskatt upptagits för ett beskattningsbart belopp

överstigande 750 eller, där föräldrarna ha två eller flera barn, 1 000 kronor,

eller örn föräldrarna upptagits för en skattepliktig förmögenhet, överstigande

10 000 kronor, eller bruka jordbruksfastighet med ett taxeringsvärde

överstigande 10 000 kronor. Nu ifrågavarande kategorier av personer

erhålla icke heller rabattkort, därest deras beskattningsbara belopp

överstiger 750 kronor eller om den skattepliktiga förmögenheten eller jordbruksfastighetens

taxeringsvärde överstiger 10 000 kronor. För äkta makar

och personer med eget hushåll, vilka kategorier erhålla rabattkort endast

för matfett, lia motsvarande inkomst- och förmögenhetsgränser bestämts

till 500, respektive 10 000 kronor. Samtliga nu nämnda kategorier äga

vidare erhålla rabattkort även då den skattepliktiga förmögenheten eller

taxeringsvärdet å av dem brukad jordbruksfastighet överstiger 10 000 men

ej 20 000 kronor, under förutsättning att det beskattningsbara beloppet ej

överstiger 250 kronor.

Person, som enligt de nu återgivna bestämmelserna skulle vara berättigad

att erhålla rabattkort, får ej tilldelas sådant kort örn hans inkomstocli

förmögenhetsförhållanden efter den tid, som nyssnämnda taxering avser,

undergått sådan förbättring att det måste antagas, att han icke skulle

ha varit berättigad till rabattkort, därest taxeringen grundats på de sålunda

förbättrade förhållandena.

I enlighet med av Kungl. Majit genom beslut den 18 december 1942 fastställda

grunder har statens livsmedelskommission meddelat föreskrifter

rörande storleken av prisrabatterna ävensom den tid varunder de skola

utgå samt den myckenhet för vilken de skola gälla. Prisrabatten å matfett

utgör 2 kronor per kilogram och erhålles för hela den ordinarie ransonen.

Rabattkorten gälla alternativt även vid inköp av grädde och fettemulsion.

På mjölkrabattkortet får varje vecka inköpas 31/*» liter mjölk till ett pris,

som med 15 öre per liter understiger det vanliga priset.

Till täckande av utgifterna för prisrabatteringarna har 1942 års riksdag

(skr. nr 456), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 338, för budgetåret

1942/43 anvisat ett reservationsanslag av 100 000 000 kronor.

I skrivelse den 9 april 1943 har statens livsmedelskommission avgivit för
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 260. 3

slag rörande medelsanvisning för prisrabattering å vissa livsmedel för budgetåret

1943/44.

Kommissionen har i skrivelsen erinrat om att ett av huvudsyftena med

de i december 1942 vidtagna ändringarna i grunderna för tilldelningen

av rabattkort varit att begränsa kretsen av rabattberättigade till verkligt

behövande personer. Enligt tidigare bestämmelser gällande rabattkort för

matfett och mjölk hade enligt till kommissionen inkomna redovisningar

utdelats till omkring 50 respektive 25 procent av befolkningen. Huruvida

den åsyftade minskningen av antalet rabattberättigade uppnåtts hade icke

kunnat statistiskt konstateras, enär flertalet kristidsstyrelser ännu icke

inkommit till kommissionen med redovisning för den i december verkställda

utdelningen av rabattkort. En av kommissionen verkställd preliminär

bearbetning av materialet visade följande förändringar i förhållande

till tiden före december 1942:

Minskning

Rabattkort för matfett till producenter ....................... 19 %

» » » » icke producenter................... 16 %

» » mjölk till producenter ........................ 14 %

» » » » icke producenter.................... 3 %

I anslutning härtill har kommissionen anfört.

Det bör understrykas, att förestående sifferuppgifter endast grunda sig

på en uppskattning och att underlaget för denna uppskattning varit mindre

gott, enär redovisning hitintills inkommit blott från ett fåtal kristidsstyrelser.

Ur tillgängliga uppgifter örn det antal under januari och februari

1943 gällande kuponger, som av Svenska mejeriernas riksförening inlösts,

kan någon minskning i antalet utdelade rabattkort ännu icke utläsas för

mjölkrabatteringens vidkommande, medan beträffande matfettsrabatteringen

en minskning synes förefinnas av omkring 10 procent. Det förtjänar

emellertid i detta sammanhang uppmärksammas, att producenter

äga alternativt använda sina rabattkort vid inköp av fodermedel, utsädesspannmål

eller konstgödselmedel, och att de kuponger som utnyttjats på

detta sätt icke inlösas av riksföreningen utan av Svenska spannmålsaktiebolaget.

Jämväl riksföreningens uppgifter måste anses såsom osäkra, enär

antalet inlösta kuponger varierar starkt från månad till månad. Örn det

bekräftas, att nedgången i antalet utelöpande rabattkort, trots de skärpta

bestämmelserna för tilldelning, icke är större än vad som framgår av riksföreningens

bokföring för januari och februari månader, kan detta knappast

tolkas på annat sätt än att rabattkorten, jämfört med vad som tidigare

varit fallet, numera uttagas av en betydligt större del — förmodligen av

så gott som samtliga — av de därtill berättigade personerna.

1 syfte att erhålla närmare kännedom örn de erfarenheter som hittills vunnits

av det nya rabattsystemet har livsmedelskommissionen från samtliga

kristidsstyrelser i landet inhämtat yttrande (iver hur de grunder för tilldelning

av rabattkort som tillämpats vid den senaste utdelningen av rabattkort

i praktiken verkat och vilka olägenheter sorn varit förenade med desamma

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majus proposition nr 260.

samt huruvida och i vad mån ändring i nu gällande rabatteringsbestämmelser

beträffande matfett och mjölk lämpligen borde äga rum. Kommissionen

har vid sin skrivelse fogat en redogörelse för innehållet i de inkomna yttrandena.

Redogörelsen torde få såsom bilaga fogas till detta protokoll.

Kommissionen har framhållit, att av yttrandena att döma det synes vara

en ganska enhällig uppfattning, att de nya tilldelningsgrunderna utfallit

väl och i praktiken icke varit förenade med några större olägenheter. Vissa

erinringar lia emellertid gjorts mot rabatlsystemet i dess nuvarande utformning.

De viktigaste av dem röra tilldelningen av rabattkort till medlemmar

av hushåll som bruka jordbruksfastighet, till hemmavarande ogifta personer

som draga försorg om nära anförvanter, tili i militärtjänst inkallade personers

familjer samt till personer som för sin utbildning äro inackorderade

på annan plats än hemorten.

Rörande tilldelningen av rabattkort till medlemmar av jordbrukarhushåll

har kommissionen anfört följande.

Ett antal kristidsstyrelser ha uttalat, att bestämmelsen örn att hushåll, som

bruka jordbruksfastighet med ett taxeringsvärde av mer än 20 000 kronor,

skola vara helt uteslutna från rätten att erhålla rabattkort utan beliovsprövning,

i många fall verkat orättvist. Samma anmärkning har gjorts beträffande

regeln att rabattkort utan behovsprövning ej må utdelas, om jordbruksfastighetens

taxeringsvärde överstiger 10 000 kronor och vederbörandes

beskattningsbara belopp överstiger 250 kronor. I detta sammanhang har

anförts, att arrendatorernas rätt till rabattkort i varje fall icke borde bedömas

efter den arrenderade fastighetens taxeringsvärde. Kommissionen är

för sin del medveten om att ifrågavarande regler äro mycket schematiska

och att det med hänsyn härtill måste inträffa, att en del personer genom

desamma bliva uteslutna från rabattkort, oaktat de måste anses vara i lika

stort behov därav som andra till rabatt berättigade. Emellertid bär kommissionen

icke kunnat finna några andra regler, som bättre än de nu gällande

taga hänsyn till jordbrukarnas speciella förhållanden. Ej heller har

i yttrandena framkommit något godtagbart förslag i denna riktning. I fråga

om arrendatorerna har kommissionen utfärdat vissa kompletterande föreskrifter,

som innebära en viss uppmjukning av förstnämnda regler. Ifrågavarande

uppmjukning avser sådana fall, där arrendeavtalet ej medför rätt

för brukaren att tillgodogöra sig fastighetens hela avkastning. För detta fall

har kommissionen i cirkulär nr 1174 föreskrivit, att vid beräkning av fastighetens

taxeringsvärde skall bortses från den del därav, som kan anses belöpa

på egendom, vars avkastning brukaren icke äger tillgodogöra sig. Därest

exempelvis till arrenderad fastighet hör skogsmark, vars avkastning arrendatorn

endast delvis äger använda, eller byggnader, vilka arrendatorn icke

äger bruka, skall således värdet av denna egendom fråndragas taxeringsvärdet.

Kommissionen vill vidare erinra om att personer, som enligt nu avsedda

regler äro uteslutna från rätten att erhålla rabattkort utan behovsprövning,

må, därest de prövas vara i särskilt behov av rabattkort, tilldelas

rabattkort i enlighet med grunder, som livsmedelskommissionen äger bestämma.

I anslutning härtill har kommissionen föreskrivit, att kristidsstyrelse,

då så med hänsyn till särskilda förhållanden finnes påkallat, äger

medgiva, att rabattkort må utdelas även då taxeringsvärdet av den fastig
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 260.

5

het, som vederbörande brukar, något överstiger 20 000 respektive 10 000

kronor. Möjlighet finnes att, om så befinnes önskvärt, ytterligare utvidga

rätten för kristidsstyrelserna att efter behovsprövning medgiva utdelning av

rabattkort i sådana fall, som här avses. Med hänsyn härtill anser sig kommissionen

icke nu böra föreslå någon ändring i de av Kungl. Maj:t utfärdade

grundläggande föreskrifterna i berörda hänseenden.

Beträffande det i vissa kristidsstyrelsers yttranden gjorda förslaget om att

hemmavarande ogifta personer, som draga försorg om nära anförvanter,

skola i rabatthänseende jämställas med äkta make till den de sålunda sörja

för har livsmedelskommissionen framhållit, att personer av denna kategori

med stöd av kommissionens tillämpningsföreskrifter (cirkulär nr 1053) redan

nu äga möjlighet att erhålla rabattkort för matfett, varför ändrade bestämmelser

i detta avseende icke erfordras.

I frågan örn tilldelning av rabattkort för till militärtjänst inkallade personers

familjer har livsmedelskommissionen erinrat örn, att enligt gällande

tillämpningsföreskrifter inkallelse till värnpliktstjänstgöring kan grunda rätt

till erhållande av rabattkort, därest inkomsten på grund av inkallelsen nedgått

i sådan omfattning, att vederbörande rätteligen bör hänföras till den

inkomstkategori, inom vilken rabattkort utdelas utan behovsprövning, samt

att denna bestämmelse i praktiken tillämpats så, att helt rabattkort utdelats

till den inkallades hustru och barn, oberoende av vilken tid inkallelsen avsett.

Med anledning av att vissa kristidsstyrelser ansett det böra övervägas

att för nu nämnda fall införa ett mindre rabattkort, begränsat till en viss

tid, exempelvis tre månader, har kommissionen anfört följande.

Det åligger kristidsnämnderna att i sådana fall makulera de kuponger till

rabattkortet, som kunna beräknas belöpa på tiden efter militärtjänstens slut.

Då det emellertid kan vara förenat med vissa svårigheter att beräkna inkallelsetidens

längd, överväger kommissionen införande av något system,

som skulle möjliggöra utdelandet av rabattkort för viss kortare tkh Kommissionen

anser det vidare lämpligt, att familjebidragsnämndema åläggas

skyldighet att lämna vederbörande kristidsnämnd meddelande om när rätten

till familjebidrag till den inkallades familj upphört. Härigenom skulle

kristidsnämnderna erhålla möjlighet att omedelbart efter värnpliktstidens

utgång återkalla de till familjen utlämnade rabattkorten, därest inkomstlörhållandena

föranledde därtill. Genom dessa åtgärder torde de önskemål,

som i nu berörda hänseende framställts i yttrandena, kunna bliva fullt tillgodosedda.

Vad därefter angår förslaget örn att personer som för sin utbildning äro

inneboende på annan plats än hemorten böra kunna tilldelas rabattkort

oaktat de icke lia eget hushåll, har kommissionen framhållit, att därmed

kunde jämställas spörsmålen örn att elever vid verkstadsskolor samt studenter

utan eget hushåll, men anslutna till s. k. kollektivhushåll, skola kunna

tilldelas rabattkort. Kommissionen bar ansett sig icke kunna förorda utvidgningar

av rabatteringssystemet till dessa kategorier, ty örn önskemålen härom

tillgodosåges, skulle man enligt kommissionens mening otvivelaktigt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 260.

bliva nödsakad att giva även elever vid ett stort antal andra läroanstalter

samma förmåner. I fråga om verkstadsskolorna har kommissionen erinrat

örn, att dessa skolor drivas nied statsbidrag och att eleverna kunna erhålla

statsstipendier. Därest dessa elever skulle anses behöva ytterligare ekonomiskt

bistånd syntes det kommissionen lämpligare att höja stipendierna än

att tilldela eleverna rabattkort. Kommissionen har vidare påpekat, att flertalet

verkstadsskolor äro anordnade såsom internat.

Kommissionen har slutligen företagit en beräkning av medelsbehovet för

prisrabatteringarna för nästkommande budgetår och därvid erinrat om, att

kommissionen i skrivelse den 6 november 1942 beräknat, att kostnaderna

för prisrabatteringarna under innevarande budgetår skulle komma att uppgå

till högst 90 miljoner kronor och att alltså en reservation å 10 miljoner kronor

skulle uppkomma å årets anslag. I avvaktan på material för närmare

beräkning av medelsbehovet för budgetåret 1943/44 hade kommissionen i

skrivelsen ansett sig böra räkna med samma årskostnad som för innevarande

budgetår eller 90 miljoner kronor. På grund härav och med beaktande

av den beräknade reservationen av 10 miljoner kronor hade kommissionen

föreslagit, att anslaget till prisrabattering å vissa livsmedel i riksstatsförslaget

för budgetåret 1943/44 skulle uppföras med ett beräknat belopp

av 80 miljoner kronor. I anslutning härtill har kommissionen vidare anfört

följande.

Enligt av kommissionen verkställda förnyade beräkningar synas ifrågavarande

kostnader under innevarande budgetår komma att uppgå till nära

100 miljoner kronor, vilket innebär en ökning av 10 miljoner kronor i förhållande

till kommissionens beräkning i höstas. Denna ökning sammanhänger

med att numera så gott som samtliga till rabatt berättigade personer

synas taga ut rabattkort. Någon reservation å det för innevarande budgetår

anvisade anslaget torde således icke kunna beräknas uppkomma. Vad angår

medelsbehovet under budgetåret 1943/44 ha beräkningar verkställts dels

inom Svenska mejeriernas riksförening, som handhar inlösningen av sådana

rabattkuponger vilka använts vid inköp av matfett eller mjölk, och dels inom

Svenska spannmålsaktiebolaget, vilket bolag inlöser .sådana rabattkuponger

som av jordbrukare utnyttjas vid inköp av fodermedel, utsäde och konstgödsel.

Enligt dessa beräkningar, vilka visserligen äro behäftade med ganska

stor osäkerhet men tills vidare torde böra godtagas, kunna kostnaderna för

prisrabatteringen enligt nu gällande grunder beräknas uppgå till 110 miljoner

kronor per år.

Förmalningsersättningar.

I syfte att förhindra att de i förhållande till förkrigspriserna höjda producentpriserna

å brödsäd skola medföra ökning av priserna på mjöl och

bröd har sedan hösten 1940 tillämpats ett system med s. k. förmalningsersättningar.

Dessa ersättningar utbetalas till kvarnarna för av dem förmålen

spannmål och utgå med skilda belopp för handelsförmalning och vid förmälning

mot lön. I fråga örn handelsförmalning gälla under innevarande budget
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 260.

7

år av Kungl. Maj:t genom beslut den 18 december 1942 meddelade bestämmelser.

Enligt dessa utgår ersättning för förmälning av vete och råg under

vissa villkor för tiden 1 april—31 augusti 1942 med 7 kronor 25 öre per

deciton, för tiden 1 september—15 oktober 1942 med 5 kronor 55 öre per

deciton för vete och råg av 1942 års skörd samt med 7 kronor 25 öre per

deciton för dessa sädesslag av 1941 års eller äldre skörd, för tiden 16 oktober—31

december 1942 med 5 kronor 25 öre per deciton samt för tiden från

och med den 1 januari 1943 tills vidare till och med den 31 augusti samma

år med 5 kronor 80 öre per deciton. Vid handelsförmalning av vårvete av

1941 års eller tidigare skörd utgår förmalningsersättning för tiden 1 april

—31 augusti 1942 med en särskild förhöjning av 1 krona 25 öre som bestämts

genom Kungl. Maj:ts beslut den 29 maj 1942 eller sålunda med tillhopa

8 kronor 50 öre för deciton. De meddelade bestämmelserna gälla även

korn som förmales tillsammans med vete och/eller råg eller som användes

för inblandning i mjöl av vete eller råg eller bådadera. Vid löneförmalning

av vete och råg utgår sedan den 1 september 1941 (livsmedelskommissionens

cirkulär nr 413) en ersättning med 2 kronor per deciton. Lika stor ersättning

utgår sedan den 16 oktober 1941 vid löneförmalning av korn (cirkulär

nr 618).

Under budgetåren 1940/41 och 1941/42 ha för bestridande av statsverkets

utgifter för förmalningsersättningarna anvisats förslagsanslag under elfte

huvudtiteln å respektive 34 000 000 och 33 000 000 kronor. Under innevarande

budgetår utgå dessa ersättningar i enlighet med riksdagens uttalanden

(skr. nr 456) från förskottsstat.

I skrivelse den 14 april 1943 (nr 169) har riksdagen anmält, att riksdagen

i enlighet med ett i propositionen nr 163 framlagt förslag å tilläggsstat till

riksstaten för innevarande budgetår anvisat 31 000 000 kronor till täckande

av utgifterna för förmalningsersättningar under budgetåret.

I skrivelse den 3 april 1943 med förslag om prisreglerande åtgärder på

jordbrukets område har livsmedelskommissionen behandlat frågan örn medelsbehovet

för förmalningsersättningar för budgetåret 1943/44. Härom har

kommissionen anfört i huvudsak följande.

Även örn 1943 års brödsädsskörd skulle bliva lika stor som skörden år

1942, är det enligt kommissionens uppfattning uppenbart, att man fortfarande

måste räkna med en restriktiv hushållning med brödsädstillgångarna

och då i synnerhet med vetetillgångarna. På grund av att de hösten 1942

besådda höstsädesarealerna voro avsevärt mindre än normalt, är det emellertid

snarast att befara, att årets skörd av vete och råg icke skall nå upp

till samma storlek sorn motsvarande skörd år 1942. På grund härav anser

kommissionen, att man under konsumtionsåret 1943/44 måste bibehålla

ungefär motsvarande inblandnings- och utmalningsbestämmelser och att

man alltså icke vågar räkna med några förbättrade mjölkvaliteter. A andra sidan

torde man med hänsyn till befintliga ingångslager vara berättigad att nu

utgå ifrån, ali under konsumtionsåret 1943/44 skall, även vid en svag skörd,

för handelsförmalning kunna disponeras lika mycket spannmål som under

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Departements■

chefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 260.

nu löpande konsumtionsår eller cirka 550 000 ton. Vid beräknande av det

belopp, som för konsumtionsåret 1943/44 kan erfordras för utbetalande av

förmalningsersättning, har kommissionen därför utgått från nämnda kvantitet

och ungefär oförändrade förmalningsförhållanden i avseende å inblandning

och utmalning. Kommissionen har vidare räknat med de spannmålspriser,

som på grund av Kungl. Maj:ts beslut den 19 mars 1943 torde komma

att fastställas av kommissionen. Dessa innebära en höjning av vårvetepriset

med 1 krona per deciton men överensstämma i övrigt i princip med

nu gällande priser. Odlarna skola emellertid erhålla kompensation för prisortssystemets

införande med 50 öre per deciton brödspannmål. Till följd av

nämnda omständigheter får kvarnindustrien erlägga ett med motsvarande

belopp förhöjt pris för den inköpta brödsäden. Härtill kommer, att man bör

räkna med en höjning av varvetepriset i förhållande till det under innevarande

år gällande priset på grund av pristillägg för proteinhalt. Vårvetet av

1942 års skörd hade nämligen osedvanligt låg proteinhalt. Slutligen må även

anföras, att den nu utgående förmalningsersättningen, 5 kronor 80 öre per

deciton, redan vid oförändrade spannmålspriser med sannolikhet måste

justeras uppåt från och med den 1 september 1943 för att en höjning av

mjölpriserna skola kunna undvikas.

Av det anförda framgar, att kvarnindustriens kostnader för brödspannmålen

komma att öka under instundande regleringsår. Det torde kunna förutsättas,

att dessa ökade kostnader med hänsyn till den fastslagna prispolitiken

icke få taga sig uttryck i förhöjda mjölpriser. I stället måste då den

nu utgående förmalningsersättningen höjas. De medel, som erfordras för

utbetalning av en sålunda förhöjd förmalningsersättning, lia vid en handelsförmalning

av 550 000 ton beräknats uppgå till omkring 40 miljoner kronor.

Skulle mjölpriserna tillåtas stiga och förmalningsersättningen alltså bibehållas

oförändrad, stannar medelsbehovet vid omkring 34 miljoner kronor.

De skäl som motiverat införande av prisrabattering å vissa livsmedel samt

systemet med s. k. förmalningsersättningar föreligga alltjämt. På grund härav

böra de genomförda anordningarna med prisrabatter och förmalningsersättningar

bibehållas även under nästkommande budgetår.

Vad till en början angår prisrabatteringsbestämmelserna vill jag erinra

örn att nu gällande föreskrifter, som utformats i anslutning till

uttalanden av 1942 års riksdag, tillämpats sedan i december 1942. De nya

bestämmelserna lia, såsom framgar av svaren på livsmedelskommissionens

rundfråga till kristidsstyrelserna, visat sig vara i stort sett tillfredsställande.

Vissa smärre jämkningar i detaljer torde dock, såsom kommissionen

papekat, mahända kunna bliva erforderliga. Däremot synes det icke

finnas anledning att vidtaga mera genomgripande ändringar i de nuvarande

reglerna för prisrabatteringen. Jag utgår därför lrån att det nuvarande systemets

grunder bibehållas oförändrade. Därest utvecklingen skulle påkalla

omläggning av rabaltsystemet i ett eller annat avseende, bör Kungl. Maj:t

äga befogenhet att vidtaga av omständigheterna föranledda ändringar i

systemet.

För bedömande av medelsbehovet för ifrågavarande ändamål för nu löpande

budgetår hade man att utgå från de beräkningar örn antalet rabatt
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 260.

9

kort som livsmedelskommissionen föregående år verkställt. Enligt dessa beräkningar

skulle antalet rabattkort på matfett och mjölkvid årsskiftet 1941/42

ha utgjort omkring 2 600 000 respektive 1 400 000. Någon mera betydande

förändring i detta antal för tiden före tillämpningen av de nya grunderna för

tilldelningen av rabattkort hade man ej anledning att räkna med. Emellertid

har det befunnits, att i december 1942, innan de nya grunderna för

tilldelning av rabattkort trätt i tillämpning, antalet rabattkort avsevärt ökats,

nämligen till i runda tal 3 200 000 för matfett och 1 600 000 för mjölk. Med

den skärpning av villkoren för erhållande av rabatt, som de nya grunderna

för rabattsystemet inneburo, hade man räknat med en nedgång i antalet

rabattkort med 500 000 beträffande korten för matfett samt med

200 000 i fråga om rabattkorten för mjölk. Med ledning av uppgifter som

lämnats mig av livsmedelskommissionen torde man kunna räkna med att

efter införandet av de nya reglerna antalet utdelade rabattkort för matfett

minskats med 500 000 eller, i runda tal, från 3 200 000 till 2 700 000 kort, under

det att antalet mjölkrabattkort däremot ej nedgått så starkt som beräknats.

Minskningen av antalet mjölkrabattkort torde uppgå till omkring 80 000

eller från omkring 1 600 000 till omkring 1 520 000 kort.

De sist återgivna siffrorna synas böra tagas till utgångspunkt vid beräkningen

av medelsbehovet för prisrabatteringen under nästa budgetår. Med

rabatternas nuvarande storlek utgöra årsvärdena av rabatterna å matfett

och mjölk 26 kronor, respektive 27 kronor 37 öre. Därest samtliga rabattkuponger

utnyttjades av rabattkortsinnehavarna, skulle kostnaderna alltså

kunna uppskattas för matfettsrabatteringen till (2 700 000X26 =) 70 200 000

kronor och för mjölkrabatteringen till (1 520 000X27:37 =) 41 600 000

kronor eller tillhopa till 111 800 000 kronor. Då emellertid erfarenheten

visat, att en mindre del av kupongerna icke erbjudes till inlösen, torde det

vara tillräckligt, att den för ändamålet erforderliga medelsanvisningen bestämmes

till ett till 110 000 000 kronor avrundat belopp. Såsom jag förordat

vid anmälan av denna anslagsfråga i elfte huvudtiteln till årets statsverksproposition

bör anslaget erhålla karaktären av obetecknat anslag.

Vad härefter angår frågan om förmalningsersättningarna bör man liksom

föregående år utgå från att dessa ersättningar icke skola bestämmas till

högre belopp än vad som erfordras för att förhindra en höjning av mjölpriset.

På grund av att en viss osäkerhet ännu föreligger rörande utvecklingen

av spannmålspriserna •—- beroende på skördeutfallet m. m. — är det

givetvis icke möjligt att redan nu fixera förmalningsersättningarnas storlek

för tiden efter den 1 september 1943. .Tåg anser mig för närvarande endast

böra räkna med samma ersättningar sorn de nu utgående, 5 kronor 80 öre

för deciton vid handelsförmalning och 2 kronor för deciton vid löneförmalning.

Med ledning av de kvantiteter spannmål som livsmedelskommissionen

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 260.

räknat med för handelsförmalning under nästa budgetår eller 550 000 ton

skulle det för dylik förmälning erforderliga beloppet bliva i runt tal

32 000 000 kronor. Härtill kommer emellertid ett belopp av ungefär

2 000 000 kronor, som beräknas såsom ersättning för löneförmalning av omkring

100 000 ton spannmål. Det totala medelsbehovet för förmalningsersättningarna

skulle med dessa beräkningar bliva 34 000 000 kronor. Jag

förordar anvisande av detta belopp. Med hänsyn till den nyss antydda

ovissheten om förmalningsersättningarnas storlek bör anslaget erhålla förslagsanslags

karaktär.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för budgetåret 1943/44 under elfte huvudtiteln anvisa

dels till Prisrabattering å vissa livsmedel ett anslag

av ................................ kronor 110 000 000,

dels ock till Förmalningserscittningar ett förslagsanslag

av ................................ kronor 34 000 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit

Konungen, att proposition av den lydelse bilaga vid

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Erland Kock.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 260.

11

Bilaga.

Redogörelse för yttranden om rabatteringssystemet från kristids
styrelserna.

I skrivelse den 1 mars 1943 till kristidsstyrelserna begärde statens livsmedelskommission,

att dessa efter hörande i lämplig utsträckning av kristidsnämnderna

inom respektive styrelseområden senast den 15 mars 1943

skulle inkomma till kommissionen med yttranden över huru de grunder för

tilldelning av rabattkort, som tillämpats vid den senaste utdelningen av rabattkort,

i praktiken verkat och vilka olägenheter, som varit förenade med

desamma, samt huruvida och i vad mån ändring i nu gällande rabatteringsbestämmelser

beträffande matfett och mjölk lämpligen borde äga rum.

Här lämnas en kortfattad redogörelse för innehållet i de inkomna remisssvaren.

Stockholms län.

Då kristidsstyrelsen våren 1942 avgivit yttrande rörande verkningarna av

dittills gällande regler angående prisrahattering å matfett och mjölk, framhöll

styrelsen, bland annat, att det vore av utomordentlig vikt, att rabattkort

utdelades endast till verkligt behövande, samt ifrågasatte örn icke behovsprövning

av kristidsnämnderna från fall till fall borde ifrågakomma. Behovsprövningen

skulle dock innebära avsevärt ökad arbetsbörda för

nämnderna.

Vad kristidsstyrelsen då anförde synes fortfarande äga giltighet. Under

den tid som förflutit sedan förra utdelningen, har icke försports något

nämnvärt missnöje med de vid utdelningen tillämpade principerna. Genom

de sänkningar av inkomst- och förmögenhetsgränserna, som vidtagits i samband

med föregående utdelning, synas de olägenheter, som tidigare yppats

beträffande tilldelning av rabattkort utan behovsprövning, åtminstone i viss

mån hava utjämnats, och finnes därför i princip icke något att erinra mot

att i huvudsak samma grunder tillämpas vid den kommande tilldelningen

av rabattkort.

Uppsala län.

Det nu tillämpade systemet har i stort sett fungerat tillfredsställande.

På det nu använda rekvisitionsformuläret skall uppgivas »Nuvarande inkomst

per månad av annan än tillfällig karaktär». Icke sällan torde inträffa

att sålunda lämnad inkomstuppgift kan leda till ett materiellt oriktigt resultat,

t. ex. då en sökande är säsongarbetare och vid tiden för ansökningens

ingivande har arbete. Örn den uppgivna månadsinkomsten i sådant fall lägges

till grund för en beräkning av genomsnittsinkomsten per år, är det tydligt,

att årsinkomsten blir för högt beräknad och sökanden på grund härav

kan gå miste örn rabattkort. Det kan icke alltid förväntas att en sökande

har begrepp örn att lämna så tydliga kompletterande upplysningar, att de

resultera i ett riktigare bedömande av ärendet, varför förtydligande bestämmelser

i ifrågavarande hänseende äro önskvärda.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 260.

Södermanlands län.

Kristidsstyrelsen har efter att lia inhämtat yttranden från ett flertal kristidsnämnder

inom styrelseområdet kommit till det resultatet, att det nuvarande

systemet i stort sett utfallit väl och i varje fall är att föredraga framför

det tidigare. Någon större svårighet för nämnderna beträffande bestämmelsernas

tillämpning torde icke föreligga. Reglerna angående behovsprövning

böra dock göras tydligare. Nämnderna lia haft särskilda svårigheter

att avgöra, när rabatt bör utdelas på grund av militärtjänst. En av nämnderna

har i detta sammanhang föreslagit tidsbegränsning av rabattkorten.

Missbruk av rabattkorten synes icke lia förekommit i sådan utsträckning,

att särskilda åtgärder böra företagas för förhindrande härav.

Såväl styrelsen som flertalet av nämnderna ha den uppfattningen, att

rabattsystemet fortfarande har för stor omfattning. Det är icke ovanligt, att

mer än hälften av invånarantalet inom ett kristidsnämndsområde har rabattkort.

Bestämmelsen angående den brukade fastighetens taxeringsvärde som

grund för tilldelning av rabatt till arrendator medför orättvisa.

östra Östergötlands län.

Bestämmelserna örn prisrabattering, sådana de senast utformats, lia verkat

tillfredsställande och icke varit förenade med större praktiska olägenheter.

Den efterkontroll, som borde vara en viktig källa för bedömande av systemets

praktiska funktionsmässighet, har säkerligen allenast i mycket ringa

omfattning medhunnits av kristidsnämnderna.

Kristidsstyrelsens förslag våren 1942 till sänkning av det beskattningsbara

beloppet och den skattepliktiga förmögenheten har beaktats vid utformandet

av nu gällande principer, varför i detta hänseende icke finnes något

ytterligare att andraga.

Nuvarande maximigräns för taxeringsvärde å jordbruksfastighet får i

många fall obilliga verkningar.

Rabatteringsbestämmelserna böra i görligaste mån förenklas och på ett

mera lättfattligt sätt återgiva riktlinjerna för utdelning av rabattkort. De

nuvarande bestämmelsernas omständliga och rätt invecklade formulering

måste i många fall vålla svårigheter för kristidsnämndsordförandena vid

den praktiska tillämpningen av desamma.

Jönköpings län.

Det nuvarande systemet har i stort sett utfallit väl. Tilldelningsgrunderna

äro väl avvägda och några särskilda ändringar för närvarande icke önskvärda.

Vid prövning av löntagares rekvisition av rabattkort bör den nuvarande

inkomsten vara helt avgörande. Å blanketten bör finnas plats för intyg från

arbetsgivaren angående inkomsten. Motsvarande upplysningar torde dock

icke vara erforderliga beträffande egna företagare, såsom lantbrukare och

liknande. I sistnämnda fall bör uppvisande av kronodebetsedel vara tillfyllest

även i fortsättningen.

Några särskilda olägenheter för kristidsnämnderna synas ej ha varit förenade

med utdelningen av rabattkort. I fortsättningen bör dock undvikas,

att kortutdelningarna sammanfalla med tidpunkten för kristidsnämndernas

månadsredovisningar till kristidsstyrelserna, vilket kan medföra irritation

och ökad arbetsbörda hos nämnderna samt risk för försening av redovisningarna.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 260.

13

Kronobergs län.

Nu gällande rabatteringsbestämmelser, även om de kunna föranleda till

utlämnande av rabattkort åt personer, som borde vara uteslutna från rätten

till sådana, äro vida att föredraga framför tidigare bestämmelser. Därest

rabattsystemet skall fortsätta, har kristidsstyrelsen för närvarande icke några

ändrade grunder att föreslå.

Norra Kalmar län.

Vissa kristidsnämnder inom kristidsstyrelseområdet ha i yttranden i ärendet

föreslagit, att inkomst- och förmögenhetsgränserna ytterligare skola sänkas.

Styrelsen anser dock nuvarande bestämmelser tillfredsställande. Det är

ostridigt, att bestämmelserna äro till ovärderlig nytta för de befolkningsgrupper,

som beröras därav, eftersom många därförutan knappast kunde

tillgodogöra sig sina ransoner av exempelvis matfett.

Södra Kalmar län.

Den år 1942 genomförda åtstramningen av utdelningsnormerna har icke

i beräknad omfattning nedbringat antalet rabattberättigade. Således utdelades

under december 1942—januari 1943 66 001 st. L- och Lp-kort inom kristidsstyrelseområdet

mot 76 221 st. vid föregående utdelning (48,70 % resp.

56,24 % av antalet utdelade personkort).

Gällande bestämmelser giva alltjämt icke tillräckligt rum för tillämpande

av en effektiv behovsprövning.

Prisrabatteringen innebär risk för decentralisering av den allmänna understödsverksamheten,

varför önskvärt vore, att behovsprövning med hjälp

av de ordinarie socialvårdande organen tillämpades i större omfattning än

hittills.

Prisrabatteringen bör icke utsträckas att omfatta flera varuslag än de nu

förekommande.

Gotlands län.

Kristidsnämnderna inom kristidsstyrelseområdet ha i yttranden i ärendet

allmänt vitsordat, att gällande bestämmelser möjliggjort rättvisare fördelning

av rabattförmånerna. Vid rabattens fördelning bland jordbrukarebefolkningen

får dock vissa orättvisor alltjämt anses göra sig gällande.

Den gällande rabatteringen kan enligt styrelsens mening anses vara väl

avvägd till sitt värde. Lämpligast är, att allmänheten som nu blivit van att

utfå rabatter, får behålla desamma i samma utsträckning och med samma

belopp, som de nu utgå. Vissa kristidsnämnder inom styrelseområdet ha dock

gjort gällande, att de gamla rabatterna om 1 krona 50 öre för smör och 10

öre för mjölk bort bibehållas i stället för nu utgående 2 kronor respektive

15 öre. Vid eventuell sänkning av rabatterna ifrågasätter styrelsen, huruvida

icke densamma bör göras större beträffande jordbruksbefolkningen än

beträffande övriga befolkningsgrupper. Rabatternas egentliga syfte torde vara

att underlätta för ekonomiskt mindre bemedlade att skaffa sig värdefulla

näringsämnen och icke att medföra en ekonomisk utjämning mellan olika

samhällsgrupper.

Blekinge län.

Nuvarande rabatteringsbestämmelser lia i stort sett verkat rättvist.

Rabatteringsbestämmelserna böra omformas på ett mera tydligt och lättförståeligt

sätt. Ordförandena i kristidsnämnderna lia i allmänhet haft myc
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 260.

ket svårt att rätt tolka cirkulär 1053, varför i åtskilliga fall felaktig utdelning

av rabattkort förekommit.

Kristidsnämnderna med sin stora lokalkännedom böra erhålla större rätt

till rabattkortsutdelning efter behovsprövning.

Personer, som för sin utbildning äro inackorderade på annan plats än

hemorten, böra efter behovsprövning kunna tilldelas rabattkort, oaktat att

de icke hava eget hushåll.

Kristianstads län.

Genom de nya bestämmelserna örn prisrabattering hava de erinringar, som

kristidsstyrelsen i yttrande i hithörande fråga våren 1942 framfört gentemot

de tidigare gällande grunderna för tilldelning av rabattkort, i stort sett blivit

beaktade.

Alltför stora befolkningsgrupper synas emellertid även nu komma i åtnjutande

av rabattkort. En ytterligare mindre sänkning av inkomst- och förmögenhetsgränserna

torde böra ske beträffande samtliga kategorier.

Kristidsstyrelsen har inhämtat yttranden i frågan från 29 kristidsnämnder

inom styrelseområdet. Av dessa hava 18 förklarat, att de funnit bestämmelserna

i cirkuläret 1053 tillfredsställande. Några klagomål över skärpningen

av villkoren för tilldelning av rabattkort ha icke försports från någon av

de tillfrågade nämnderna. Tvärtom ha de återstående 11 kristidsnämndernas

yttranden i stort sett gått ut på en ytterligare skärpning.

Hallands län.

Nuvarande regleringsbestämmelser hava varit lämpliga och i praktiken

verkat på tillfredsställande sätt.

Antalet tilldelade rabattkort har i förhållande till närmast föregående tilldelning

nedgått icke obetydligt. Av kristidsstyrelseområdets invånarantal

innehar för närvarande cirka 41 % rabattkort för matfett och cirka 21 %

rabattkort för mjölk. Motsvarande siffror voro för närmast föregående utdelning

49 % och 24,5 %.

Med hänsyn till den alltjämt stora omfattningen av rabattkortstilldelningen

ha landsbygdens kristidsnämnder inom kristidsstyrelseområdet till styrelsen

framfört den synpunkten, att det kanske skulle vara berättigat förorda en

mindre ytterligare sänkning av inkomstgränsen för tilldelningsberättigade.

Någon liknande mening har icke uttalats av kristidsnämnderna i städerna.

Kristidsstyrelsen har icke velat taga ställning till sistnämnda spörsmål.

Göteborg.

Enligt gällande rabatteringsbestämmelser skall vid bedömning beträffande

förändring i inkomsthänseende, som ägt rum efter tidpunkten för det beskattningsbara

beloppets fastställande, de allmänna avdragen överslagsvis beräknas

till 200 kronor. Vid handläggning av ärenden av hithörande art inom

kristidsnämnden för Göteborgs stad har emellertid visat sig, att detta avdrag

å 200 kronor torde vara att anse såsom alltför lågt och icke motsvara verkliga

förhållandena. Enbart avdragen för försäkringspremier utgöra i regel

högsta härför tillåtna avdraget eller 200 kronor. Härtill kommer kommunalskatt,

avgift till folkpensioneringen samt i vissa fall jämväl gäldränta och

periodiska understöd. Erfarenheten inom nyss avgivna nämnd har givit vid

handen, att de allmänna avdragen i regel icke understiga 10 % av den sammanlagda

inkomsten, vilket talar för att vid bedömning av vederbörandes

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 260.

15

inkomsförhållanden de allmänna avdragen icke böra stanna vid ett fixerat

belopp av 200 kronor utan i stället beräknas till 10 % av årsinkomsten.

I övrigt finnes intet att erinra emot nu gällande rabatteringsbestämmelser.

Bohuslän.

Mot rabatternas storlek finnes intet att invända.

Bestämmelsen om att ägares av jordbruksfastighet och arrendators rätt

att bekomma rabatt skall bedömas med hänsyn till fastighetens taxeringsvärde

bör ändras.

Bestämmelsen om att hänsyn skall tagas till månadsinkomsten vid ansökningstillfället

bör utgå, enär svårigheter föreligga att erhålla tillförlitlig

uppgift härom. Endast debetsedelns uppgifter böra följas. Avvikelser

härutinnan böra icke ske i annat fall än vid styrkt långvarig sjukdom eller

dylikt.

Bestämdare tilldelningsgrunder och färre detaljföreskrifter äro önskvärda.

Norra Älvsborgs län.

Några väsentliga anmärkningar synas icke vara motiverade beträffande

formuleringen i och för sig av nu gällande rabatteringsbestämmelser. Dessa

ha även i sådana fall, som icke uttryckligen reglerats av bestämmelserna,

i regel möjliggjort ett avgörande i överensstämmelse med bestämmelsernas

syfte, sådant detta fattats av styrelsen.

Nu gällande tilldelningsgrunder utan behovsprövning medföra möjligheter

för ett avsevärt antal av rikets invånare att erhålla rabattkort. De

rabattkortsberättigade torde väl också i regel utnyttja sin rättighet. På så

sätt har i ett flertal fall rabattkort måst tilldelas personer i relativt goda

ekonomiska omständigheter. Därest gällande rabatteringsbestämmelser

böra ändras, torde enligt styrelsens förmenande ändringen i första hand

avse en minskning i möjligheterna att erhålla rabattkort.

Södra Älvsborgs län.

I stort sett har rättvisare resultat uppnåtts genom nu tillämpade rabatteringsbestämmelser

än genom de tidigare.

Beträffande producenter drabbar systemet emellertid fortfarande orättvist

och är onödigt omfattande. Taxeringsvärdet å brukad jordbruksfastighet

bör icke vara enbart avgörande som tilldelningsgrund, utan hänsyn

bör också tagas till, i vilken utsträckning brukaren av fastigheten är skuldsatt.

På grund av de låga taxeringsvärdena å jordbruksfastigheter och den låga

beskattningen av naturainkomsterna från jordbruket äro fortfarande ett

stort antal producenter berättigade till rabattkort, ehuru något verkligt behov

därav icke föreligger.

Södra Skaraborgs län.

I enlighet med kristidsnämnderna inom kristidsstyrelseområdet anser styrelsen

nuvarande bestämmelser bättre än de förut gällande.

En del kristidsnämnder lia framhållit, att rabattkort utdelas i för stor

omfattning och lill personer, som icke kunna anses vara i behov därav. En

inskränkning i rabatteringen är ur flera synpunkter önskvärd. I sådant fall

bör enligt styrelsens mening i första hand förmögenhetsgränsen sänkas till

10 000 kronor och rabattkort för mjölk ej utgå till mjölkproducenl, därest

han ej har tilläggspension eller minderåriga barn.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj-.ts proposition nr 260.

Arrendators rätt till rabatt bör icke bedömas efter den arrenderade fastighetens

taxeringsvärde.

Norra Skaraborgs län.

Vid den senaste utdelningen av rabattkort har i kristidsnämndsområden

med så gott som uteslutande jordbrukarbefolkning antalet L-kort minskat

med cirka 12 % samt antalet Lp-kort med cirka 27 %. I Lidköping, som

är utpräglad industristad, har utdelningen av L-kort nedgått med cirka 12 %.

Nu tillämpade bestämmelser för utdelningen äro betydligt klarare och

överskådligare än de tidigare gällande samt ha väsentligt underlättat arbetsbördan

för kristidsnämnderna.

Bortsett från här nedan påpekade olägenheter ha nu gällande rabatteringsbestämmelser

i stort sett verkat tillfredsställande.

Personer, födda 1875 och tidigare, som äro rabattkortsberättigade, hava

ofta själva icke eget hushåll utan tillhöra sådant hushåll, vars föreståndare

icke är rabattkortsberättigad utan kanske befinner sig i mycket goda ekonomiska

omständigheter. För nämnda kategori bör därför fordras, att sökanden

själv har eget hushåll eller tillhör sådant hushåll, vars föreståndare

är rabattkortsberättigad.

Arrendator, som är skuldsatt och befinner sig i mindre goda ekonomiska

omständigheter, bör icke uteslutas från rätten till rabattkort, även örn den

av honom brukade fastighetens taxeringsvärde överstiger 20 000 kronor.

I en del av de yttranden i ärendet, som styrelsen införskaffat från kristidsnämnderna,

har ifrågasatts, huruvida icke prisrabatten i fortsättningen

bör inskränkas endast till minderåriga och åldringar eller huruvida icke en

sänkning av det högsta beskattningsbara belopp, som är bestämmande för

rabattens utgående, vöre påkallad beträffande flertalet av de kategorier, som

nu erhålla rabattkort. Kristidsstyrelsen vill dock icke tillstyrka ändring beträffande

nu gällande rabatteringssystem i annat hänseende än att för personer

födda 1875 och tidigare det högsta beskattningsbara beloppet bör

sänkas från nu gällande 750 kronor till 500 kronor.

Värmlands län.

Prisrabatteringen har visat sig vara ett både uppskattat och värdefullt

stöd för de ekonomiskt sämst ställda i samhället. De förändringar i bestämmelserna,

som tillkommo genom cirkulär 1053 och som inskränkte de rabattkortsberättigades

antal, ha verkat i rätt riktning. Klagomål från personer,

som befunnits icke berättigade till rabattkort, ha varit fåtaliga.

Man och kvinna, som sammanleva utan att vara äkta makar och som lia

barn gemensamt, böra jämföras med äkta makar. Kristidsnämnderna lia

med kommissionens goda minne redan tillämpat denna princip, men lämpligast

vore att den direkt utsädes i bestämmelserna.

Konstellationen föräldrar och hemmavarande ogifta barn, som draga försorg

örn föräldrarna, torde böra jämställas med äkta makar. Särskilt bör

hänsyn tagas till örn ogift dotter, som stannar hos åldriga föräldrar och

sköter deras hushåll, till följd därav icke kan taga eget arbete.

Arrendators rätt till rabatt torde icke böra bedömas efter den arrenderade

fastighetens taxeringsvärde.

Rabattkorten böra örn möjligt utdelas i februari i stället för på hösten.

Man skulle då lia tillgång dels till den senaste kronodebetsedeln dels till de

uppgifter angående föregående års inkomst, som i regel alla anställda i

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 260.

17

februari erhålla av sina arbetsgivare. Uppgiften på rekvisitionsblanketten

»Nuvarande inkomst per månad av annan än tillfällig karaktär» skulle på

så sätt kunna bortfalla och en irriterande utfrågning örn sökandens nuvarande

inkomst samt besvär med inhämtande av uppgifter från arbetsgivare

undvikas.

örebro län.

Enligt yttrande, som kristidsstyrelsen i ärendet inhämtat från kristidsnämnderna

inom styrelseområdet, framgår, att det nuvarande systemet i

stort sett fungerat tillfredsställande. Anmärkningar lia dock förekommit

beträffande bestämmelsen om fastighets taxeringsvärde såsom tilldelningsgrund

för jordbrukare. Vidare har påpekats, att större hänsyn bör tagas

till barnrika familjer samt behövande ungdomar och ensamstående personer

utan eget hushåll. I sistnämnda hänseende har föreslagits, att systemet

omliigges så, att familjemedlemmarnas gemensamma inkomst, fördelad

lika på medlemmarnas antal, blir avgörande för rabattilldelningen. Från

enstaka kristidsnämnder ha framkommit dels förslag om ett så enhetligt

tilldelningssystem som möjligt, varvid endast det till statlig inkomst beskattningsbara

beloppet bör vara normgivande och dess nuvarande gräns i samband

därmed sänkas, dels ock förslag om rabatt jämväl å andra nödvändiga

varor, t. ex. kläder.

Under hänvisning till nämndernas ovan återgivna synpunkter framhåller

styrelsen för sin del, att vid en omprövning av det nuvarande systemet främst

torde behandlas frågan angående tilldelningsgrunden för innehavare av

fastighet.

Västmanlands län.

Det nuvarande systemet har i stort sett verkat bra.

Vissa tillämpningssvårigheter ha dock varit ofrånkomliga av den anledningen,

att utdelningen skall grunda sig på inkomster under så lång tid tillbaka

som år 1941.

Bestämmelsen, att inkallelse till värnpliktstjänstgöring kan grunda rätt till

erhållande av rabattkort, därest inkomsten på grund av inkallelsen nedgått

i viss omfattning, kan vålla olägenhet därigenom, att den inkallade rätt snart

efter hemkomsten åter kommer upp i sin gamla inkomst. Föreskrifter böra

utfärdas örn att rabattkort till inkallads familj blott få lämnas för viss kortare

tid, förslagsvis motsvarande inkallelsetiden.

Inom kristidsstyrelsen lia olika önskemål örn en eventuell ändring av

rabattbestämmelserna gjort sig gällande. Å ena sidan har påpekats, att på

grund av höjt index genomsnittsinkomsten och därmed det beskattningsbara

beloppet ökat sedan år 1941, vilket kommer att medföra en automatisk

beskärning av de tilldelningsberättigades antal i samma mån som nästa utdelning

kommer att grunda sig på senare års inkomst än 1941. Å andra

sidan har ifrågasatts — särskilt med tanke på de goda verkningarna av den

senast vidtagna åtstramningen och med hänsyn till att större uppmärksamhet

nu ägnas åt prisfrågor — huruvida icke ytterligare ett steg borde tågås

i beskärningssyfte antingen i form av sänkning av inkomstgränsen eller

genom andra skärpningar av utdelningsbestämmelserna.

Kopparbergs län.

Kristidsstyrelsen har utan eget yttrande insänt från kristidsnämnderna

inom styrelseområdet infordrade yttranden över nu gällande rabatteringsbestämmelser.

Bihang till riksdagens protokoll 19 M. 1 sami. Nr 260.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 260.

Gävleborgs län.

Kristidsstyrelsen har icke något i huvudsak att erinra mot de nu gällande

grunderna för tilldelning av rabattkort. De olägenheter med systemet, som

påtalats från vissa kristidsnämnder inom styrelseområdet, äro närmast att

betrakta såsom tillämpningssvårigheter, vilka icke torde kunna undvikas vid

en subventionering av här ifrågavarande omfattning.

Vissa olägenheter torde kunna undanröjas genom en höjning av beloppet

för de allmänna avdragen till exempelvis 300 kronor. Sistnämnda belopp

torde i övervägande antalet fall bättre motsvara de verkliga förhållandena

än nu gällande 200 kronor.

Rabatteringsunderstöd, där husfadern inkallas till militärtjänst eller tillfälligtvis

blir arbetslös, torde i ett stort antal fall vara av behovet påkallat.

Det bör dock undvikas, att rabatten utgår för längre tid än det nödställda

läget varar, varför med hänsyn härtill ett mindre rabattkort torde böra införas.

Ifrågavarande mindre rabattkort, tidsbegränsat exempelvis till tre

månader, torde jämväl kunna användas i sådana särskilda fall, där utredningen,

huruvida rätt till rabatt föreligger, kräver längre tid.

Medelpad.

I stort sett ha de senaste grunderna för tilldelningen av rabattkort visat

sig tillfredsställande.

Anmärkningar från kristidsnämndernas sida ha i huvudsak endast framställts

i två hänseenden. Bland andra har Sundsvalls kristidsnämnd uttryckt

en önskan örn att, där mannen på grund av folkpension erhåller rabatt å

mjölk, även hustrun måtte tillerkännas rabattkort för mjölk utan behovsprövning,

oaktat hon icke uppnått pensionsåldern. Den andra anmärkningen

riktar sig emot grunderna för tilldelning av rabattkort för matfett och

mjölk till barn. Enligt yttrande från en av nämnderna böra barn i åldersgrupperna

1924—1926 i förevarande hänseende jämställas med barn födda

1927 och senare. Barn i förstnämnda åldersgrupper hava i allmänhet små

eller inga inkomster.

Vidare har Sundsvalls kristidsnämnd framhållit, att det observandum angående

»förbättrade förhållanden», som återfinnes å baksidan av blanketten

434, bör givas en mera ansvarsbetonad formulering och placeras ovanför

platsen för namnteckning å blankettens framsida.

Ångermanland.

De nuvarande grunderna för tilldelning av rabattkort ha visat sig ändamålsenliga

och icke medfört några större olägenheter.

I likhet med en del kristidsnämnder inom styrelseområdet anser kristidsstyrelsen,

att bestämmelsen angående jordbruksfastighets taxeringsvärde

som tilldelningsgrund utan hänsyn tagen till fastighetsägarens övriga förmögenhetsförhållanden

i vissa fall verkar orättvist.

Jämtlands län.

Nuvarande bestämmelser rörande villkoren för erhållande av rabattkort

äro bättre än de förutvarande.

På grund av skillnaden i penningens köpvärde mellan landsbygden, å ena,

samt städerna och större industrisamhällen, å andra sidan, torde det vara

riktigast att införa ortsgruppering med avseende å rabattens storlek. Ett

sådant tillvägagångssätt torde dock vara praktiskt ogenomförbart.

Åldersgrupperna 1878—1922 torde böra erhålla rabattkort endast mot

behov sp redning.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 260.

19

Västra Västerbottens län.

Som grund för tilldelningen av rabattkort till brukare av jordbruksfastighet

bör icke läggas fastighetens taxeringsvärde utan den behallna förmögenheten

efter avdrag för skulder. .,

Gränsen för högsta skattepliktiga förmögenhet torde bora sattas vid

15 000 kronor i stället för 20 000 kronor och det beskattningsbara beloppet

för personer med skattepliktig förmögenhet å högst 10 000 kronor faststallas

till 400 kronor samt med skattepliktig förmögenhet a högst 15 000 kronor

till 200 kronor. kaii kr™

Grunderna för tilldelning av rabattkort till icke producenthushåll bora

ändras exempelvis så, att hushållets till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

taxerade belopp, fördelat på antalet hushållsmedlemmar (makar samt

barn under 18 år, vilka icke hava egen inkomst överstigande 600 kronor per

år), blir avgörande för rätten att erhålla rabattkort, varvid ett visst grundbelopp

per hushållsmedlem icke får överskridas. Om däremot grundbeloppet

väsentligt underskrides skall hushållet äga rätt till tillaggsrabattkort.

Grundbeloppet skall bestämmas olika i skäligt förhållande till dyrortsgrup
Rabattkorten

böra utställas såsom viss valuta vid inköp av alla ransonerade

livsmedel. Rabattkort för producent bör dessutom som hittills galla

även vid inköp av fodermedel, utsäde och konstgödsel. Genom sistnämnda

ändring skulle risken för mindre bemedlade bamrika familjer att icke

kunna tillgodogöra sig samtliga familjen tilldelade rabattkort bortelimineras

samt typerna av rabattkort begränsas till endast två olika, ett for producentoch

ett för icke-producenthushåll.

Nordöstra Västerbottens län.

Rabatteringen bör icke utvidgas att gälla fler varuslag. Utdelningen enligt

nuvarande bestämmelser synes med hänsyn till rådande goda ekonomiska

förhållanden väl »rundlund:», varför en sänkning av gränsen för det

beskattningsbara beloppet från 500 kronor till 250 kronor synes bora före
j-jj

£?SS

Övriga nu gällande bestämmelser böra bibehållas oförändrade.

Norrbottens län. . ,

Enligt från kristidsnämnderna inom knstidsstyrelseområdet inhamtade

yttranden har det nuvarande rabattsystemet fungerat tillfredsställande, varför

kristidsstyrelsen ej har något annat yrkande örn ändring, än att styrelsen

i anslutning till yttrande från Jukkasjärvi kristidsnämnd önskar bestämda

direktiv om huru lång tid som bör förflyta, innan person som blivit

inkallad till militärtjänst, arbetslös eller dylikt, på grund av ifrågavarande

förhållanden blir berättigad till rabatt.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1943:443 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1943/44 till prisrabattering å vissa livsmedel m. m. jämte en i s. 6 i texten
  2. SU 1943:216 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1943/44 till prisrabattering å vissa livsmedel m. m. jämte i ämnet väckta moti s. 1 i texten