Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående utsträckt tillämpning av lagen den 15 december 1939 (nr 856) örn utbetalande av krigsriskersättning till sjömän

1943-05-21 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:274, Med förslag till lag angående utsträckt tillämpning av lagen den 15 december 1939 (nr 856) örn utbetalande av krigsriskersättning till sjömän

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 274.

1

Nr 274.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

utsträckt tillämpning av lagen den 15 december

1939 (nr 856) örn utbetalande av krigsriskersättning

till sjömän; given Stockholms slott den 21 maj

1943.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Maj:t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till lag angående utsträckt tillämpning av lagen

den 15 december 1939 (nr 856) om utbetalande av krigsriskersättning till

sjömän.

GUSTAF.

Thorwald Bergquist.

Bihang tilt riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 374.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.-ts proposition nr 274.

Förslag

till

Lag

angående utsträckt tillämpning av lagen den 15 december 1939 (nr 856)

örn utbetalande av krigsriskersättning till sjömän.

Härigenom förordnas, att lagen den 15 december 1939 örn utbetalande av

krigsriskersättning till sjömän1 skall gälla krigsriskersättning som belöper

å tiden till och med den 30 juni 1944.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

1 Jfr S !<'' S 1942: 528.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 274.

3

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsårenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 30 april 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller,

Sköld, Eriksson, Bergquist, Andersson, Gjöres.

Efter gemensam beredning med cheferna för social-, finans- och handelsdepartementen

anmäler t. f. chefen för justitiedepartementet, statsrådet Bergquist,

fråga om utsträckt tillämpning av lagen örn utbetalande av krigsriskersättning

till sjömän. Föredraganden anför därvid följande.

I lagen den 15 december 1939 (nr 856) om utbetalande av krigsriskersättning

till sjömän stadgas, att krigsriskersättning skall, i den mån Konungen

därom förordnar, av redaren insättas hos postsparbanken för den ersättningsberättigades

räkning. Enligt lagen äger Konungen förordna, att av krigsriskersättning,

som skall insättas hos postsparbanken, högst hälften skall under

villkor som Konungen bestämmer innestå viss tid, ej över två år.

Lagen gällde ursprungligen krigsriskersättning som belöpte å tiden till och

med den 31 mars 1941. Sedermera har lagens tillämplighet utsträckts, först

genom lagen den 14 mars 1941 (nr 143) att avse krigsriskersättning som belöpte

å tiden till och med den 30 juni 1942 och därefter genom lagen den 30

juni 1942 (nr 528) att avse sådan ersättning som belöper å tiden till och med

den 30 juni 1943.

Genom kungörelse den 15 december 1939 (nr 857) lia föreskrifter meddelats

angående lagens tillämpning. Även för dessa föreskrifter har giltighetstiden

successivt utsträckts i samma omfattning som nyss angivits.

I kungörelsens 1 § meddelas bestämmelser örn insättning av krigsriskersättning

hos postsparbanken. Dessa bestämmelser gälla endast krigsriskersättning

lill befälhavare och besättning på svenskt handelsfartyg om minst 80

registertons nettodräktighet. Enligt bestämmelsernas ursprungliga lydelse föreskrevs,

att om krigsriskersättning för en och samma kalendermånad — efter

avdrag för hyresavgift — uppginge till mer än 50 kronor, överskjutande belopp,

på visst sätt avrundat, skulle av redaren insättas hos postsparbanken

för den ersättningsberättigades räkning. Den nu återgivna paragrafen har

ändrats genom kungörelser den 14 mars 1941 (nr 153) och den 19 juli samma

år (nr 661). Båda ändringarna inneburo uppmjukningar av insättningstvånget.

Enligt paragrafens nuvarande lydelse är det fria månatliga beloppet av krigs
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 274.

riskersättning utöver hyran höjt till 150 kronor. Om sjömannen det begär,

skall från insättning undantagas ytterligare högst 100 kronor, örn och i den

mån motsvarande belopp av hyran skall på grund av dragsedel utbetalas till

person här i riket eller insättas i svensk bank.

Enligt kungörelsens ursprungliga lydelse stadgades i 6 §, att av belopp, som

insattes hos postsparbanken, hälften skulle innestå intill dess två år fcVrflutit

från insättningsdagen. Även denna del skulle emellertid få lyftas före utgången

av nämnda tid bl. a. örn beloppet erfordrades för sjömannens uppehälle

eller underhåll åt hans familj eller eljest för fullgörande av förpliktelse,

för vilken införsel finge äga rum, eller för annat ändamål av vikt, eller om

sjömannen avled. Denna paragraf upphävdes genom kungörelse den 15 mars

1940 (nr 149). Därefter ha sålunda sjömännen varit berättigade att omedelbart

lyfta hela beloppet av den krigsriskersättning som insatts hos postsparbanken.

I 7 § av kungörelsen stadgas, att postsparbanken allenast såframt synnerliga

skäl föreligga må avsända medel, som enligt kungörelsen insatts hos

banken, till plats utom riket. Detta gäller dock ej plats, där sjömannen har

sitt hemvist. Regeln örn att insatta medel eljest få sändas till utlandet endast

om synnerliga skäl föreligga, har brukat tillämpas så, att en sjöman, som

utomlands haft behov av större penningbelopp än hyran och den fria delen

av krigsriskersättningen, fått vända sig till svenskt konsulat, som efter viss

prövning av behovet förmedlat utlämning av erforderligt belopp.

Enligt 14 § i kungörelsen må framställning göras hos Konungen om undantag

från vad som stadgats i 1 §, när särskilda skäl därtill äro.

Insättning och uttagning av krigsriskersättning har under tiden till och med

mars 1943 ägt rum i följande omfattning.

Månad

Insättningar Uttagn ingar behållning*

Kronor Kronor Kronor

mo.

Januari ....

..... 201 099

— 21,041

— 229,926

— 180,058

— 1,051,452

Februari ........

....... 1,101,319

—.

Mars ..........

....... 2,014,025

— 1,094,899

— 1,970,578

—

April ..........

....... 1,541,275

— 1,542,541

— 1,969,312

—

Maj ............

....... 1,320,588

— 660,323

— 2,629,576

—

Juni ............

....... 1,272,735

— 714,636

— 3,187,675

—

Juli ............

....... 1,682,990

— 668,298

4,202,366

—

Augusti ........

........ 1,958,125

— 905,776

— 5,254,715

—

September ......

....... 2,028,860

— 1,182,559

6,101,016

—

Oktober ........

....... 2,359,643

— 1,282,846

— 7,177,814

—

November ......

....... 2,117,486

— 1,557,631

— 7,738,469

--

December ......

....... 1,936,535

— 1,609,936

— 8,182,159

—

1941.

Januari ........

....... 2,092,439

— 1,517,466

— 8,755,194

—

Februari ........

....... 2,072,443

— 1,981,541

— 8,845,599

—

Mars ..........

....... 1,655,966

— 2,224,099

— 8,275,483

—

April ..........

....... 1,138,052

— 1,417,174

— 7,996,301

—

Maj ............

....... 1,426,042

—■ 1,296,290

— 8,121,587

—

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 274.

5

Månad

Insättningar

Uttagningar

Kvarstående

behållning

Kronor

Kronor

Kronor

Juni ............

....... 1,439.823

— 1,104,362

— 8,457,288

Juli ............

....... 1,851,063

— 1,505,459

— 8,804,114

Augusti ........

....... 1,927,198

— 1,451,552

— 9,280,249

September ......

....... 1,891,797

— 1,421,147

— 9,748,125

Oktober ........

....... 1,870,439

— 1,482,272

— 10,137,427

November ......

....... 2,109,398

— 1,647,536

— 10,599,852

December ......

....... 1,954,234

— 1,968,903

— 10,882,556

1942.

Januari ........

....... 1,791,087

— 1,687,074

— 10,986,570

Februari ........

....... 1,680.534

— 1,777,242

— 10,893,062

Mars ..........

....... 1,363,438

— 1,757,551

— 10,489,847

April .................. 929,438

Maj .................... 1,236,245

Juni .................... 2,170,044

Juli .................... 1,917,986

Augusti ................ 2,353,573

September .............. 2,371,102

Oktober ................ 2,355,020

November .............. 2,290,465

December .............. 2,343,446

1943.

Januari ................ 2,408,281

Februari (approx. siffror).. 1,892,741

Mars (approx. siffror )... . 1,726,829

1,350,628

1,019,346

1,240,406

1,281,654

1,487,037

1,844,567

1,528,895

1,962,856

1,773,889

2,067,887

2.255.000

1.700.000

10,078,424

10,296,275

11,225,595

11,862,397

12,729,179

13,249,373

14,071,152

14,397,806

15,326,119

15,665,197

15.300.000

15.320.000

Genom proposition nr 245 till 1942 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t, att

ifrågavarande lag, som då gällde krigsriskersättning för tiden till och med

den 30 juni 1942, skulle utsträckas att gälla krigsriskersättning, som belöpte

på tiden till och nied den 30 juni 1943. I de lika lydande motionerna I: 250

och II: 357 yrkades, att propositionen måtte avslås eller, om detta yrkande

icke vunne riksdagens bifall, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte

anhålla om sådan ändring i tillämpningskungörelsen, att lagen icke komme

att gälla för sjömän, som tjänstgjorde å fartyg utanför den s. k. Skagerakspärren.

I anledning av propositionen och motionerna anförde andra lagutskottet i

utlåtande, nr 43, bl. a. följande.

Såsom föredragande departementschefen anfört synes bär berörda lagstiftning,

vilken för närvarande gäller i fråga örn krigsriskersättning för tiden

till och med den 30 juni 1942, hava varit av stor betydelse för sjömännen

under den tid den varit i tillämpning. De skäl av företrädesvis social natur,

vilka i samband med lagens tillkomst åberopades till stöd för densamma, torde

också alltjämt i många fall göra sig gällande. Enligt utskottets mening

kunde därför ett upphävande av lagen under nu rådande förhållanden medföra

verkningar av icke önskvärd beskaffenhet. Icke minst av hänsyn till

sjömännens familjer synes åtminstone tillsvidare en lagstiftning av ifrågavarande

innebörd böra bibehållas.

Emellertid ha under utskottets behandling av ärendet anförts vissa erinringar

i anledning av nu gällande bestämmelser i ämnet. Därvid har å ena

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 274.

Departements
chefen.

sidan framhållits, att för de sjömän, som till följd av krigshändelserna sedan

lång tid tillbaka icke kunnat återvända till hemlandet, särskilt sådana utan

familj i hemorten, kunde det förefalla vara av mindre värde alt i Sverige äga

tillgångar, beträffande vilka det måste anses ovisst, örn och när ägaren komme

att få disponera desamma. I samband härmed ha uttalats farhågor för att

svenska sjömän komme att, till men för svenska intressen, i större omfattning

taga tjänst ombord å främmande nationers fartyg, där ersättningen kunde

mera fritt disponeras. Å andra sidan har påpekats betydelsen även från sjömännens

egen synpunkt av att särskilt vid krigets slut äga tillgång till sparmedel

för betalning av de skatter, som belöpte å de högre inkomsterna under

krigsåren. I sådant syfte har -—■ i nära anslutning till vad som föreslagits i ett

av de i ärendet avgivna yttrandena — framförts tanken på, att endast en

viss andel av krigsriskersättningen skulle insättas hos postsparbanken och

där spärras för att sedermera i mån av behov komma till användning för erläggande

av utskylder. Då närmare utredning saknas rörande verkningarna

av de ändringar i förevarande bestämmelser, som kunna komma i fråga, har

utskottet emellertid icke funnit det möjligt att ingå på ett närmare ställningstagande

beträffande här ifrågavarande spörsmål. Med hänsyn härtill

anser utskottet sig böra godtaga det i propositionen framlagda förslaget, att

lagen i oförändrat skick skall erhålla förlängd giltighetstid under ett år.

Emellertid vill utskottet i anledning av de erinringar som förekommit föreslå,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte anhålla, att frågan huruvida

gällande bestämmelser om utbetalande av krigsriskersättning till sjömän

vunnit den med hänsyn lill sitt syfte lämpligaste utformningen göres till föremål

för ytterligare övervägande. Utskottet förutsätter att, om därvid skulle

yppa sig behov av ändring beräffande de i lagen upptagna stadgandena, förslag

därom kommer att föreläggas riksdagen i god tid innan giltighetsperioden

för ifrågavarande lagstiftning ånyo utlöper.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställde utskottet, att riksdagen

måtte antaga det genom propositionen framlagda lagförslaget och anhålla,

att Kungl. Majit ville låta föranstalta om översyn av gällande bestämmelser

angående utbetalande av krigsriskersättning till sjömän samt för riksdagen

framlägga det förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

Vad utskottet sålunda hemställt bifölls av riksdagen (skrivelse nr 392).

Lagstiftningen angående utbetalande av krigsriskersättning till sjömän tillkom

för att motverka de sociala olägenheter, som kunde uppstå genom att

sjömän under nu rådande, för dem särskilt påfrestande förhållanden finge

omedelbart disponera över avsevärda belopp utöver den normala hyran. Utan

tvivel har också denna lagstiftning varit till gagn och bidragit till alt mycket

stora belopp sparats för sjömännens framtida behov.

Riksdagens andra lagutskott har i sitt förut omnämnda utlåtande ifrågasatt,

huruvida nu gällande bestämmelser erhållit den lämpligaste utformningen,

och fördenskull hemställt, alt bestämmelserna måtte bliva föremål

för förnyat övervägande. Utskottet har därvid som en möjlighet nämnt, att

bestämmelserna kunde utformas så att viss andel av krigsriskersättningen

skulle insättas hos postsparbanken samt där spärras för att sedermera i mån

av behov komma till användning för erläggande av utskylder.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. J\laj:ts proposition nr 274.

7

Med anledning härav vill jag nämna, att en inom finansdepartementet

tillkallad sakkunnig utarbetat förslag till åtgärder för främjande av sjöfolkets

utskyldsbetalning.1 Detta förslag åsyftade en lagstiftning av i huvudsak

den art som utskottet antytt, ehuru förslaget icke var inskränkt till krigsriskersättning.

Förslaget, över vilket yttrande avgivits av ett flertal myndigheter

och organisationer, har emellertid icke ansetts böra läggas till grund

för lagstiftning.

Inom justitiedepartementet ha hithörande spörsmål varit föremål för överläggningar

med representanter för Sveriges redareförening, Sveriges segelfartygsförening,

Sveriges fartygsbefälsförening, svenska maskinbefälsförbundet,

svenska stewartsföreningen och svenska sjöfolksförbundet. Från flera håll uttalades

därvid beklagande, att förut utfärdade bestämmelser i alltför hög grad

mildrats. Vid överläggningarna vitsordades dock, att lagstiftningen även efter

de uppmjukningar som efter hand vidtagits alltjämt måste anses vara till

nytta. Från redarehåll framhölls även, att påståendena att svenska sjömän i

fart utanför Skagerakspärren på grund av reglerna örn utbetalande av krigsriskersättning

lämnat svenska fartyg för att taga hyra på främmande fartyg

icke vöre tillräckligt grundade. Vid överläggningarna framkommo även

från sjöfolkets sida önskemål om att lagstiftningen skulle inriktas på att i viss

utsträckning spärra krigsriskersättningen för att användas till gäldande av

skatter.

Något annat bärande uppslag för en omläggning av lagstiftningen efter

nya grunder har icke framkommit. Att nu ändra lagstiftningen så att den

uteslutande kommer att tjäna skatteindrivningssyften synes icke lämpligt. En

sådan åtgärd skulle, för att bliva effektiv, kräva skärpning av gällande bestämmelser

främst genom återinförande av ett temporärt förbud mot utbetalning

av de på postsparbanken insatta medlen. Den ifrågasatta omläggningen

av lagstiftningen skulle även komma att åsidosätta underhållsberättigades

intressen, vilka eljest anses böra tillgodoses före det allmännas krav på att

utfå skatter. Att omläggningen i övrigt skulle bliva av komplicerad natur

framgår av den inom finansdepartementet verkställda utredningen.

Då någon väsentlig omarbetning av lagstiftningen fördenskull icke ansetts

böra ske, bar upptagits till övervägande i vad mån mindre jämkningar i lagstiftningen

kunna vara påkallade. Vad först beträffar de sjömän, som gå i inrikes

fart eller i utrikes fart innanför Skagerakspärren, kan lagstiftningen

icke anses vålla några beaktansvärda olägenheter. Från insättningstvång äro

som förut nämnts undantagna hela den vanliga hyran och dessutom 150 kronor

eller, om sjömannen har lämnat dragsedel på hyran, intill 250 kronor av

den på varje månad belöpande krigsriskersättningen. Sjömännen lyfta alltså

avsevärda belopp kontant. Resten skall efter viss avrundniog insättas på postsparbanken

men må därefter lyftas här i riket utan några restriktioner.

I fråga örn sjömän, som gå i utrikes fart utanför Skagerakspärren, kan däremot

lagstiftningen förorsaka vissa svårigheter för vederbörande att, örn han

så önskar, utfå sitt tillgodohavande. Emellertid måste dessa svårigheter vägas

'' S.O.U. 1942: 97.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 274.

mot de fördelar som lagstiftningen otvivelaktigt även i dessa fall erbjuder.

Det lärer sålunda vara av värde, att en del av sjömannens avlöningsförmåner

regelmässigt komma att finnas tillgängliga här i Sverige, där han ofta har

anhöriga som för sin utkomst äro beroende av honom. En svensk sjöman får

väl också antagas i regel alltjämt ha sin anknytning i främsta rummet till

Sverige, även om han på grund av de utrikespolitiska förhållandena under

längre tid ej besökt hemlandet. Att pengar för honom insättas i den svenska

postsparbanken förefaller därför i allmänhet vara naturligt.

Örn en sjöman utomlands är i behov av pengarna, kan han genom konsulatets

försorg erhålla erforderligt belopp kostnadsfritt på telegrafisk väg. För

att postsparbanken skall äga efterkomma en framställning örn avsändande av

medel till utlandet fordras enligt kungörelsen i ämnet, att »synnerliga skäl»

föreligga, såvida ej sjömannen har sitt hemvist i utlandet. Det torde vara

lämpligt, att ordalagen jämkas så att medel må av postsparbanken sändas till

utlandet så snart skälig anledning därtill föreligger. Någon mera ingående

behovsprövning skulle sålunda icke vidare krävas. Den nuvarande bestämmelsen

att pengarna alltid må av postsparbanken fritt sändas till utländsk

ort, där sjömannen har sitt hemvist, bör naturligtvis bibehållas.

Den särskilda kungörelsen angående tillämpning av lagen om utbetalande

av krigsriskersättning till sjömän torde böra ändras i enlighet med vad nu

anförts. Själva lagen synes böra i oförändrat skick utsträckas att gälla krigsriskersättning

som belöper på tiden till och med den 30 juni 1944.

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över ett i enlighet med

det anförda upprättat förslag till lag angående utsträckt tillämpning av lagen

den 15 december 1939 (nr 856) örn utbetalande av krigsriskersättning till sjömän,

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar,1 måtte för det i § 87

regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av detta

protokoll.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

G. Tidelius.

1 Denna bilaga, som är lika lydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här

uteslutits.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 274.

9

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den 19 maj

1943.

Närvarande:

justitieråden Alsén,

Lind,

regeringsrådet Eklund,

justitierådet Ericsson.

Enligt lagrådet den 18 maj 1943 tillhandakommet utdrag av protokoll över

justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet

den 30 april 1943, hade Kungl. Majit förordnat, att lagrådets utlåtande skulle

för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat

förslag till lag angående utsträckt tillämpning av lagen den 15 december

1939 (nr 856) örn utbetalande av krigsrisker sättning till sjömän.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

t. f. byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet hovrättsrådet Herman

Zetterberg.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

G. Lindencrona.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 274.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majlis proposition nr 274.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 21 maj 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

;< Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf. v

Efter gemensam beredning med cheferna för social-, finans- och handelsdepartementen

anmäler t. f. chefen för justitiedepartementet, statsrådet

Bergquist, lagrådets den 19 maj 1943 avgivna utlåtande över det till lagrådet

den 30 april 1943 remitterade förslaget till lag angående utsträckt tilllämpning

av lagen den 15 december 1939 (nr 856) örn utbetalande av krigsriskersättning

till sjömän; därvid föredraganden hemställer att förslaget,

som av lagrådet lämnats utan erinran, måtte jämlikt § 87 regeringsformen

genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Bertil Crona.

Stockholm 1943. Kungl. Boktryckeriel P. A. Norstedt & Söner.

431640

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1943:421 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående utsträckt tillämpning av lagen den 15 december 1939 a1 i texten
  2. 2LU 1943:48 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition med förslag till lag angående utsträckt tillämpning av lagen den 15 december 1939 s. 1 i texten