Sök i Ratio Lex

Angående anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m

171 sidor, varav 165 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 165 av 171 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:283, Angående anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

1

Nr 283.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag

till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.;

given Stockholms slott den 21 maj 1943.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 21 maj 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson , Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Hosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för socialdepartementet, statsrådet Möller.

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit på min hemställan under

femte huvudtiteln föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i

ämnet, för budgetåret 1943/44 beräkna

dels till statens arbetsmarknadskommission m. m.: avlöningar ett förslagsanslag

av 6,000,000 kronor (punkt 16),

dels till statens arbetsmarknadskommission m. m.: omkostnader ett förslagsanslag

av 3,000,000 kronor (punkt 17) och

dels till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. ett reservationsanslag

av 14,000,000 kronor (punkt 18).

Jag anhåller nu att till fortsatt behandling få upptaga hithörande spörsmål.

Med skrivelse den 8 maj 1943 har statens arbetsmarknadskommission överlämnat

verksamhetsberättelse för år 1942 samt första kvartalet 1943 ävensom

framlagt förslag rörande beräkningen av medelsbehovet för budgetåret 1943/44.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 283.

1170 13

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

Yid arbetsmarknadskommissionens skrivelse humös fogade vissa bilagor,

vilka torde biläggas detta protokoll (Bil. 1—16).

I. Arbetsmarknaden under år 1942.

Rörande utvecklingen på arbetsmarknaden under år 1942 har arbetsmarknadskommissionen

anfört följande.

I den översikt över arbetsmarknadsläget under år 1941, som arbetsmarknadskommissionen

lämnade i sin verksamhetsberättelse för nämnda år, framställdes

som huvudsakliga kännetecken fortsatt anpassning till den produktionsinriktning,

som handelsavspärrning och försvarsberedskap betingat, en

viss återhämtning inom de sysselsättningsområden, som under det första året

efter krigsutbrottet drabbades av kris, samt en utpräglad stabilitet i synnerhet

i den industriella sysselsättningen. Under året 1941 övervanns i huvudsak

den arbetslöshet, som uppkom under det första krigsåret; arbetslösheten reducerades

under årets senare del till ungefär den nivå, som rådde under hösten

1939 och som var den lägsta under senaste årtionde överhuvud noterade. Kommissionen

gav i verksamhetsberättelsen uttryck för den uppfattningen, att

arbetsmarknaden under år 1942 kunde komma att i högre grad än dittills

präglas av brist på arbetskraft inom vissa områden. Skälen för denna bedömning

av arbetsmarknadens sannolika utveckling gåvos främst därav, att utgångsläget

för år 1942 innebar en mindre arbetskraftsreserv i form av arbetslöshet

än föregående år, samt därav, att sysselsättningens och arbetskraftsbehovets

utvecklingstendenser på olika arbetsområden syntes vara övervägande

fortsatt stigande.

Då arbetsmarknadsutvecklingen under år 1942 nu kan överblickas, kan konstateras,

att dessa förväntningar infriats. Utvecklingen har i stora drag

fortsatt efter de linjer, som följdes under det föregående året: fortskridande

tillväxt inom metallindustrin — liksom tidigare mest framträdande inom den

viktigaste krigsindustrin, verkstäderna — i huvudsak oförändrat sysselsättningsläge

på en lägre nivå än före krigsutbrottet inom konsumtionsvaruindustrierna

och inom de skogsförädlande exportindustrierna samt fortsatt och

starkare markerad återhämtning inom byggnadsverksamhet och byggnadsämnesindustrier.

Den totala sysselsättningen inom de industriella arbetsområdena

har under året ökat, dock utan att nå upp i den högkonjunkturnivå,

som rådde 1939. Bristen på arbetskraft inom jordbruk och skogsbruk har

fortbestått och såtillvida framstått i skarpare dager, som uppsugningen av

tidigare förefintliga arbetskraftsreserver försvårat rekryteringen till dessa

arbetsområden; dock har genom intensifierad arbetsförmedling och delvis

med stöd av det under året införda arbetsförmedlingstvånget för torvindustri

och byggnadsverksamhet överförande av arbetskraft, särskilt till skogsbruket,

kunnat organiseras i större omfattning än tidigare. Arbetslösheten har

bringats ned till en nivå, icke blott lägre än år 1939 utan lägre än något år

efter 1920. Överhuvud kan sägas, att bristen på arbetskraft under år 1942 blev

praktiskt taget allmän; helhetsbilden av arbetsmarknaden under året domineras

av detta drag.

Den industriella sysselsättningen nådde trots fortsatt tillväxt inom metall
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

industrin och vissa andra områden icke upp till samma nivå, som under tiden

närmast före krigsutbrottet. I tab. 1 redovisas indextal för antalet inom

industrin och angränsande områden sysselsatta arbetare kvartalsvis sedan 1935.

Under första kvartalet år 1942 var ännu den industriella sysselsättningen

praktiskt taget i samma läge som ett år tidigare, vilket betydde en nivå, ungefär

9 procent lägre än motsvarande kvartal året före krigsutbrottet. Den stigande

sysselsättningen under fortsättningen av 1942 medförde en ökning av

omkring 2 procent i förhållande till de senare delarna av närmast föregående

Tab. 1. Indextal för antalet sysselsatta arbetare åren 1935—1942.

Kvartalssiffror. l:a kvartalet 1935 = 100.

lr

l:a

kvartalet

2:a

kvartalet

3:e

kvartalet

4:e

kvartalet

1935

100. o

105.5

106.1

104.9

1936

104.5

110.5

112.0

110.2

1937

111.7

119.1

120.6

116.4

1938

114.7

117.9

117.8

116.3

1939

114.1

120.3

120.3

118.6

1940

109.7

107. o

107.5

110.7

1941

104.4

10S. 5

112.3

112.7

1942

104.7

110.7

114.7

114.7

år — då tendensen även var stigande — och ledde till en nivå, som med

endast omkring 4 procent understeg den vid krigsutbrottet. Det är anmärkningsvärt,

att trots råvarubrist och exporthinder, som medfört en mycket

avsevärd reduktion av produktion och sysselsättning inom vissa industrier,

den samlade industriella sysselsättningen dock kunnat bringas upp i en nivå,

som ej särdeles mycket understiger den under högkonjunkturåren 1937—1939,

den högsta, som någonsin förekommit i landet. Krigsmaterielproduktionens

roll härvidlag behöver ej särskilt understrykas; även de industriella investeringarnas

stora omfattning under det senaste året torde vara att framhäva i

sammanhanget.

Sysselsättningens förändringar sedan krigsutbrottet inom den egentliga

industrin framställas i tab. 2, vari angivits antalet sysselsatta arbetare inom

Tab. 2. Indextal för antalet sysselsatta arbetare inom huvudgrupper av

industri vid slutet av angivna månader. September 1939 = 100.

Industrigrupper

1940

1941

1942

Maj

Sept.

Dec.

Maj

Sept.

Dec.

Maj

Sept.

Dec.

Malmbrytning och metall- industri ................

94

100

99

100

104

102

105

110

lil

Jord- och stenindustri......

68

68

56

74

77

64

82

84

73

Träindustri................

68

78

67

74

79

68

71

73

65

Pappers- och grafisk industri

75

69

70

73

77

77

82

82

78

Livsmedelsindustri ........

98

98

90

96

100

94

96

99

90

Textil- o. beklädnadsindustri

98

95

89

90

90

86

86

88

87

Läder-, hår- och gummivaru- industri ................

99

99

93

90

84

80

82

82

77

Kemisk-teknisk industri ....

95

86

76

82

92

84

89

89

83

Samtliga industrigrupper

89

90

85

89

92

88

91

94

91

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

huvudgrupper av industrin vid utgången av månaderna maj, september och

december åren 1940—1942 med september månad 1939 som bas. Indextalet,

med samma bastillfälle, för antalet sysselsatta arbetare vid utgången av varje

månad under år 1942 framgår av tab. 3.

Tab. 3. Indextal för antalet sysselsatta arbetare inom olika näringsgrenar januaridecember

1942. September 1939 = 100.

Näringsgrenar

Jan.

Febr.

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Aug.

Sept.

Okt.

Not.

Dec

Malmbrytning o. metallindustri

104

103

103

104

105

108

109

Ilo

Ilo

lil

112

lil

Jord- o. stenindustri..........

59

59

60

71

82

89

89

88

84

80

78

73

Träindustri ..................

61

62

61

66

71

75

76

76

73

73

70

65

Pappers- o. grafisk industri ..

77

77

76

77

82

84

83

82

82

83

82

78

Livsmedelsindustri............

93

92

91

93

96

100

100

101

99

109

109

90

Textil- o. beklädnadsindustri . .

85

85

86

86

86

86

86

86

88

89

89

87

Läder-, här- o. gummivaruind.

85

84

84

83

82

84

83

83

82

87

88

77

Kemisk-teknisk industri ......

89

89

89

92

89

91

91

92

89

88

88

83

Samtliga industrigrupper

87

87

87

89

91

94

94

95

94

95

95

91

Byggnadsverksamhet ........

38

36

35

45

53

61

68

71

67

63

60

51

Statliga verk o. byggnadsarb.

lil

112

lil

112

125

133

136

137

133

130

121

109

Komm. verk o. byggnads-arb.

80

79

80

83

90

94

94

94

91

87

84

83

Handel och varulager ........

74

74

73

75

74

73

73

74

75

76

77

73

Samtliga näringsgrenar

85

85

84

87

90

94

95

90

94

95

94

89

Indexsiffrorna för »samtliga industrigrupper», omfattande den egentliga

industrin, ge vid handen, att —- bortsett från säsongmässiga förändringar -—

stagnationen i den industriella sysselsättningen, som blev en följd av avspärrningen

på våren 1940, blev bestående i stort sett fram till våren 1941.

Under andra hälften av detta senare år blev tendensen uppåtgående och denna

tendens har stadigt fortsatt under det sistförflutna året, varigenom under

senare delen av 1942 återhämtats bortemot hälften av den sysselsättningsförlust

inom den egentliga industrin, som inträffade under det första året efter

krigsutbrottet och den skärpta avspärrningen. I själva verket har tillväxthastigheten

för den industriella sysselsättningen under senare delen av 1941

och under 1942 varit ungefär densamma som den under uppsvings- och högkonjunkturåren

1935—1939 genomsnittligen gällande.

En granskning av indexsiffrorna för de särskilda industrigrupperna ger

vid handen, att uppgången i sysselsättningen inom den egentliga industrin

praktiskt taget helt är att hänföra till den första gruppen, malmbrytning och

metallindustri, som omfattar drygt en tredjedel av all industriell sysselsättning.

Det är särskilt under år 1942, som utvecklingen inom denna grupp varit

starkt expansiv. För hela gruppen noteras under senare delen av 1942 indexsiffror,

som ligga omkring 10 procent över nivån vid krigsutbrottet. Särskilt

markerad är — såsom ju är naturligt med hänsyn till krigsmaterielproduktionen

och de industriella investeringarna — tillväxten vid verkstäder, såväl

mekaniska som elektriska, och skeppsvarv. Vid verkstäderna var sysselsättningen

vid slutet av 1942 omkring 20 procent högre än vid krigsutbrottet. Att

uppgången här varit särskilt stark under det sistförflutna året framgår därav,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 283. 5

att siffran för ökningen i förhållande till tiden för krigsutbrottet under loppet

av 1942 fördubblades.

Utom metallindustrin har i viss grad jord- och stenindustrin, innefattande

de viktigaste byggnadsämnesindustrierna samt torvindustrin, bidragit till den

industriella sysselsättningstillväxten; till väsentlig del förklaras detta givetvis

genom uppsvinget inom byggnadsverksamheten. Då emellertid gruppen

representerar en sysselsättning, som är endast omkring 15 procent av föregående

grupps, är det klart, att dess bidrag till den samlade industriella sysselsättningsökningen

har långt mindre vikt än det, som lämnats av metallindustrin.

— Inom övriga industrigrupper har under år 1942 antalet sysselsatta

arbetare varit praktiskt taget konstant; de smärre variationer i siffrorna, som

kunna noteras, torde ej kunna tillmätas betydelse utöver den säsongmässiga

eller tillfälliga. Icke heller ha under året inträffat förskjutningar inom undergrupper,

representerande särskilda industrier, av i det stora sammanhanget

nämnvärd betydelse.

Vid rådande industriella arbetsmarknadsläge och särskilt med hänsyn till

inkallelserna av manliga arbetare till militärtjänst är det av intresse att utröna

i vad mån kvinnlig arbetskraft ersatt manlig inom industrin. Att så skett i

konkreta fall, varvid särskilt verkstäderna komma i åtanke, är ju känt. Enligt

socialstyrelsens sysselsättningsstatistik utgjorde inom hela gruppen malmbrytning

och metallindustri vid tiden för krigsutbrottet antalet kvinnliga arbetare

7.4 procent av hela antalet. Sista kvartalet 1942 var enligt samma statistik

den motsvarande procentsiffran 8.3. Med hänsyn till den totala sysselsättningen

inom detta område (enligt kommerskollegii industristatistik)

samt till den tillväxt i sysselsättningen, som inträffat efter 1939, kan beräknas,

att antalet kvinnliga arbetare inom metallindustrin sedan krigsutbrottet ökats

med 4,000 å 5,000. Denna ökning är dock endast i begränsad mening att se som

en ersättning av manliga med kvinnliga arbetare, då under samma tid antalet

manliga arbetare vuxit med drygt 15,000.

Denna relativa och absoluta ökning av antalet kvinnliga arbetare inom berörda

industrigrupp har dock -— örn saken betraktas ur synpunkten av den

industriella totalsysselsättningen — uppvägts och övervägts av det förhållandet,

att de delar av industrin, vilkas sysselsättning krympt samman till följd

av råvarubrist och andra omständigheter, i stor utsträckning varit sådana,

som i högre grad sysselsätta kvinnlig arbetskraft. Främst gäller detta — förutom

tändsticksindustrin, som alltjämt hade mycket låg sysselsättningsgrad —

textil- och beklädnadsindustrin, läder-, hår- och gummivaruindustri!! samt vissa

delar av livsmedelsindustrin. Det vill även förefalla, som örn sysselsättningsminskningen

på dessa områden i högre grad gått ut över de kvinnliga anställda

än över de manliga, vilket torde sammanhänga bland annat med att

dessa senare i större utsträckning äro tekniska specialister. Denna strukturförskjutning

från »kvinnlig» till »manlig» industri har medfört, att för industrin

som helhet antalet kvinnliga arbetare sjunkit såväl absolut som relativt.

Procentsiffran för kvinnliga arbetare inom samtliga industrigrupper var hösten

1939 omkring 25 procent, hösten 1942 något över 23 procent. Med hänsyn

tagen till den totala sysselsättningens förändringar betyder detta, att inom

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 283.

hela industrin antalet kvinnliga arbetare sjunkit sedan krigsutbrottet med

15,000 ä 20,000. Då samtidigt antalet kvinnor i arbetsför ålder ökats betydligt,

ingen avsevärd kvinnlig arbetslöshet gjort sig gällande och till och med brist

på kvinnor för vissa arbetsuppgifter varit märkbar, måste en förklaring sökas

i riktning mot att kvinnor i växande utsträckning kommit att ägna sig åt hemmens

arbetsuppgifter. Detta motsäges icke därav, att motsatsen veterligen

varit fallet på vissa områden, där behovet av ersättningsarbetskraft gjort sig

gällande med särskild skärpa, men göres sannolikt därav, att äktenskapsfrekvensen

under senare år varit exceptionellt hög; till denna förklaring kan även

fogas det draget, att sysselsättningen nu under en följd av år varit hög och

stabil, vilket jämte de förmåner för familjerna, som många av de senare årens

socialpolitiska åtgärder, bland annat bidragen till inkallades familjer, inneburit,

torde verka till fördel för hemmens arbetsuppgifter.

Inom byggnadsindustrin, där efter sammanbrottet för bostadsbyggandet

under det första året efter krigsutbrottet en viss återhämtning gjorde sig gällande

under år 1941, som dock icke bragte sysselsättningen inom byggnadsindustrin

som helhet till högre nivå än omkring 60 procent av den vid krigsutbrottet

rådande, har under det gångna året ett fortsatt och mera markerat

uppsving satt in, vilket vid sidan av tillväxten inom metallindustrin betyder

det största bidraget till den samlade sysselsättningsökningen inom industriella

och angränsande arbetsområden. Uppsvinget har varit för handen inom såväl

bostadsbyggandet som övriga delar av byggnadsverksamheten, främst militära

och industriella byggnads- och anläggningsarbeten. Enligt socialstyrelsens

sysselsättningsstatistik skulle på hösten 1942 sysselsättningen inom

byggnadsverksamheten ha uppgått till ej fullt 70 procent av sysselsättningen

hösten 1939. Detta torde dock innebära en underskattning. Socialstyrelsens

sysselsättningsstatistik är beträffande byggnadsverksamheten icke i samma

grad representativ som beträffande den egentliga industrin. Då en betydande

del av särskilt den militära och industriella byggnads- och anläggningsverksamheten

varit förlagd utanför stadssamhällena och denna del torde vara

underrepresenterad i sysselsättningsstatistiken och ej heller återspeglas i

byggnadsstatistiken, är det sannolikt, att sysselsättningen inom byggnadsverksamheten

under 1942 varit högre i förhållande till 1939 än som redovisas av

tillgänglig fortlöpande statistik. En uppskattning, att föregående års byggnadsverksamhet

uppgått till 75 å 80 procent av 1939 års, förefaller rimlig.

Denna volym skulle med hänsyn tagen till byggnadskostnadsstegringen efter

krigsutbrottet betyda en värdemässigt något större produktion under 1942 än

under 1939, vilket överensstämmer med på andra vägar gjorda uppskattningar.

Byggnadsverksamhetens fördelning på olika grenar var 1942 väsentligt

annorlunda än under åren före krigsutbrottet. Bostadsbyggandets andel av

hela byggnadsverksamheten har avsevärt minskat, medan den industriella och

militära byggnadsverksamhetens andel ökat. Bostadsbyggandet låg ännu vid

början av 1942 på en mycket låg nivå; den vid årsskiftet 1941/42 pågående

produktionen uppgick till endast en femtedel av de vid ingången av år 1939

under byggnad varande bostäderna. Till följd av den växande bostadsbristen

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 283. 7

samt de effektivare statliga och kommunala stödåtgärder, som sattes in under

våren 1942, gick kurvan för bostadsbyggandet snabbt i höjden. Vid halvårsskiftet

var den pågående produktionen hälften av den vid motsvarande tidpunkt

år 1939. På grund av dels en viss försening av sommarproduktionen,

dels en av statliga myndigheter understödd livlig verksamhet att igångsätta

byggen för vinterproduktion under höstens lopp kommo siffrorna för senare

delen av 1942 att höjas till en nivå, motsvarande omkring två tredjedelar av

den vid motsvarande tidpunkter 1939 gällande. För 1942, taget som helhet,

kan bostadsbyggandet i stadssamhällena beräknas till omkring hälften av

1939 års produktion. Örn den nyss gjorda uppskattningen av hela byggnadsverksamhetens

volym under året är riktig, innebär detta — med hänsyn till

den relativa betydelsen hos olika grenar av byggnadsverksamheten — att

annan byggnadsverksamhet under året måste ha haft en avsevärt större volym

än under åren närmast före krigsutbrottet; även här, liksom i fråga örn metallindustrins

aktivitet under det gångna året, är givetvis att hänvisa främst till

försvarsproduktionen samt till den industriella investeringskonjunkturen.

Den stigande tendensen i sysselsättningen inom industri och angränsande

arbetsområden under år 1942, utgörande en påskyndad fortsättning av uppgången

under det närmast föregående året, framträder även i de till arbetsmarknadskommissionen

inkommande anmälningarna örn antalet nyanställningar

och entlediganden, vilka halvmånadsvis göras via arbetsförmedlingen

av arbetsgivare, som under rapporteringsperioden nyanställt eller entledigat

ett visst antal anställda. Det är att märka, att denna statistik icke kan ge ett

fullständigt mått på sysselsättningens förändringar, då anmälningsskyldigheten

icke är generell, men den torde ge ett gott uttryck för tendenserna i

sysselsättningens utveckling, vilket jämväl bestyrkes av en jämförelse med

sysselsättningsstatistikens utslag.

Till statens arbetsmarknadskommission rapporterade nyanställningar och

entlediganden under år 1941 och 1942. Ökning (+) eller minskning (—) i

antalet anställda.

Näringsgrenar

1941

1942

Malmbrytning och metallindustri ....................

+

7,861

+

9,795

Jord- och stenindustri ...............................

+

1,363

+

1,219

Träindustri............................................

+

215

+

812

Pappers- och grafisk industri..........................

+

549

+

537

Livsmedelsindustri ....................................

+

3

+

444

Textil- och beklädnadsindustri........................

+

775

+

704

Läder-, hår- och gummivaruindustri..................

—

696

+

208

Kemisk-teknisk industri ..............................

+

583

—

365

Samtida industrigrupper

+

10,653

+

13,354

Byggnadsverksamhet..................................

+

3,801

+

6,107

Handel och varulager ................................

+

583

+

328

Samtliga näringsgrenar

+

15,076

+

20,429

I allt väsentligt överensstämma de i dessa uppgifter redovisade förändringarna

med den bild, som ges av den allmänna sysselsättningsstatistiken.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

Tillväxten i sysselsättning under år 1942 framstår som väsentligt starkare än

under det föregående året. Under båda i tablån medtagna år ligger huvudvikten

i fråga örn sysselsättningsökningen på metallindustrin samt byggnadsindustrin

och dess materialindustrier inom jord- och stenindustrin; i jämförelse

med dessa framstå övriga grupper som oväsentliga för sysselsättningens

fluktuationer. Icke mindre än omkring 85 procent av hela sysselsättningens

ökning kom under år 1942 på de nämnda grupperna.

Förhållandena på jordbrukets och skogsbrukets arbetsmarknader ha under

det förflutna året haft i stort sett samma karaktär som under de tidigare åren

efter krigsutbrottet; dessa ha sålunda varit de områden, vars arbetskraftsrekrytering

krävt en huvudpart av de arbetsmarknadsreglerande åtgärder, som

varit påkallade. Såsom förut framhållits, har givetvis den tilltagande bristen

på arbetskraft även på andra områden inneburit växande svårigheter att lösa

uppgiften att överföra arbetskraft till dessa de dominerande bristområdena

på arbetsmarknaden. Det må redan i denna allmänna översikt framhållas, att

detta till trots antalet genom arbetsförmedlingen inom skogsbruket tillsatta

platser under år 1942 genomgående varje månad och väsentligt översteg

motsvarande antal under år 1941. Särskilt påfallande är ökningen i antalet tillsatta

platser med sökande från annat arbetsområde. — Kommissionen återkommer

i fortsättningen av denna verksamhetsberättelse till en utförlig redogörelse

för situationen på jordbrukets och skogsbrukets arbetsmarknader

samt för åtgärder, som vidtagits med avseende på dessa.

De statistiska uppgifterna örn antalet ansökningar örn arbete på 100 lediga

platser vid den offentliga arbetsförmedlingen, arbetslösheten inom fackförbunden

samt antalet rapporterade hjälpsökande arbetslösa, d. v. s. de serier,

som direkt uttrycka förhållandet mellan tillgång och efterfrågan på arbetsmarknaden

och arbetslöshetens omfattning, ge överlag kraftiga utslag på den

utveckling mot praktiskt taget allmän brist på arbetskraft, som utmärkt året

1942 ur arbetsmarknadssynpunkt. — Tab. 4 ger en översikt av arbetsmarknadsutvecklingen

sedan 1933, d. v. s. från det år, då bottennivån nåddes under

den stora arbetslöshetskrisen under 1930-talets förra hälft, över uppsvinget

och högkonjunkturen från mitten av 1930-talet till krigsutbrottet samt under

krigsåren fram till och med sistförflutna år.

Den i den senare arbetsmarknadsutvecklingen exceptionella karaktären hos

arbetsmarknadsläget under sistförflutna år framhäves med all önskvärd klarhet

av denna översiktstabell. Utslagen i de tre serierna äro i allt väsentligt

väl samstämmiga. Efter den period av höjd arbetslöshet från våren 1940 till

sommaren 1941, som avbröt utvecklingen mot ett alltmera gynnsamt arbetsmarknadsläge

under högkonjunkturåren före kriget och som kan ses som ett

uttryck för ofrånkomliga omställningssvårigheter, skapade av avspärrningen

samt försvarsproduktionens och folkförsörjningens krav, nådde utvecklingen

under senare delen av 1941 och första kvartalet 1942 på nytt ett läge, som

ur här ifrågakommande synpunkter var nära jämförligt med 1939 års läge.

Den fortskridande stegring av sysselsättningen, som utmärkt året 1942 och

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

som belysts med sysselsättningsstatistiska uppgifter i det föregående, ledde

under sommaren och hösten till lägre siffror för antalet arbetssökande i förhållande

till antalet lediga platser, lägre siffror för den procentuella arbetslösheten

inom fackföreningarna och lägre siffror för antalet hjälpsökande

arbetslösa än någonsin under här redovisade period.

Det är naturligt, att bristen på arbetskraft i ett läge som förra årets och

på en arbetsmarknad, som i så hög grad som den svenska utmärkes av säsongväxlingar,

gör sig starkast gällande under den tid av året, då sysselsättningens

säsongkurva har sitt maximum, d. v. s. under sensommaren. Under detta

Tab. 4. Arbetsmarknaden ander åren 1933—1942.

Är

Jan. Febr. Mars April

Maj

Juni Juli

Aug.

Sept.

Okt. Not.

Dec.

Antal ansökningar om arbete på 100 lediga platser vid den offentliga arbetsförmedlingen.

Ärsm

edeltal
-

1933

735

737

729

620

559

566

626

579

577

663

865

810

685

1934

735

694

514

477

383

379

362

332

331

379

549

531

479

1935

485

477

414

321

303

284

277

255

244

284

434

442

365

1936

370

319

261

249

214

194

194

175

169

204

289

327

262

1937

265

208

171

161

137

133

142

129

130

162

208

194

187

1938

218

230

182

157

146

153

152

128

132

167

236

231

196

1939

219

230

179

155

126

119

119

106

124

154

193

186

173

1940

165

162

144

132

114

115

137

154

166

187

227

243

182

1941

249

241

208

184

160

154

139

131

130

141

176

195

198

1942

227

202

168

131

110

103

99

97

97

102

114

125

147

Arbetslösheten inom fackförbunden. Procent.

1933

28. s

27.7

28.7

24.3

21.1

20.3

19.4

19.6

19.2

20.2

22.8

27.2

23.s

1934

24.4

24.1

23.8

19.6

15.4

14.0

12.9

13.3

13.0

14.8

17.1

23.7

18.o

1935

22.3

20.1

18.6

16.0

12.0

11.3

9.9

10.2

10.9

12.7

14.9

21.3

15.0

1936

19.o

18.1

16.5

13.8

10.2

9.3

8.1

8.1

8.7

10.3

12.3

17.5

12.7

1937

16.3

14.8

14.5

11.2

8.3

7.7

6.4

6.2

6.8

8.3

11.1

17.8

10.8

1938

15.6

14.5

13.0

10.7

8.4

8.5

7.2

7.2

7.5

9.0

11.2

17.8

10.9

1939

14.9

13.0

11.7

9.o

6.3

5.6

4.8

5.o

6.3

8.o

10.4

15.2

9.2

1940

14.1

14.5

15.8

ll.i

9.6

8.7

9.0

9.1

9.8

11.0

12.6

16.1

11.8

1941

17.1

16.4

15.1

13.1

10.6

9.3

7.8

7.6

7.3

8.2

10.o

13.0

11.3

1942

13.6

12.5

11.0

8.1

5.9

4.9

4.2

4.o

4.3

4.8

5.9

10.3

7.5

Antal rapporterade hjälpsökande arbetslösa.1

1933

180,602

181,944

186,561

176,825

156,211

145,458

138,855

144,185 151,498

164,747

170,702

171,065

164,054

1934

171,540

166,348

160,345

145,588

116,257

99,628

86,253

83,042

78,918

84,811

92,016

92,881

114,802

1935

93,419

89,838

83,588

75,122

61,177

51,157

42,582

41,723

41,190

47,045

54,167

57,965

61,581

1936

61,400

58,127

53,162

46,628

34,571

25,863

21,510

20,783

20,903

24,712

28,742

30,814

35,601

1937

33,509

31,280

27,750

22,247

15,840

11,429

9,800

9,577

9,782

12,411

16,169

18,765

18,213

1938

22,022

22,263

20,071

16,935

13,797

11,891

10,057

9,993

10,818

13,972

18,853

23,603

16,189

1939

29,263

29,020

27,250

24,893

17,610

12,501

9,229

8,709

9,499

12,183

15,583

14,940

17,556

1940

15,552

15,184

14,332

9,872

7,876

6,935

7,902

10,361

12,243

16,122

20,562

23,469

13,367

1941

30,512

34,900

33,702

30,552

24,856

20,656

16,205

14,989

13,279

12,610

14,781

19,583

22,219

1942

25,259

25,149

22,062

15,535

10,060

7,941

6,959

6,649

6,419

6,377

6,671

8,592

12,306

1 I denna och följande tabeller har för tiden januari 1938—juni 1940 i antalet hjälpsökande medilknats

vid statliga och kommunala beredskapsarbeten dä sysselsatta hänvisade arbetslösa, vilka dock

örst fr. o. m. juli 1940 voro anmälda som hjälpsökande hos arbetslöshetskommittéerna.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

säsongavsnitt låg under tre månader antalet ansökningar om arbete under

antalet lediga platser vid de offentliga arbetsförmedlingarna, arbetslösheten i

fackföreningarna uppgick till fyra femtedelar av den 1939 redovisade och antalet

i egentlig mening arbetslösa hade reducerats till 3,000.

Till den utomordentligt låga arbetslösheten under högsäsongen bidrogo

givetvis såväl sysselsättningsexpansionen inom industri och byggnadsverksamhet

som även möjligheterna att finna arbete på utomindustriella arbetsområden.

Det kan vara värt att påpeka, att, trots att sysselsättningen inom

byggnadsverksamheten — såsom i det föregående framhållits — under 1942

var ej oväsentligt lägre än 1939, ändock arbetslösheten inom byggnadsfacken

(inklusive byggnadsämnesindustrierna) låg betydligt under nivån vid byggnadshaussens

topp omedelbart före krigsutbrottet, vilket framgår av följande

sammanställning.

Procentuell arbetslöshet vid slutet av september 1939—1942.

Sept. 1939 Sept. 1940 Sept. 1941 Sept. 1942

Byggnadsfacken.................... 10’7 24.3 16.7 8.6

Övriga.............................. 5.2 7.4 5.6 3.6

Samtliga 6.3 9.8 7.3 4.3

Särskilt anmärkningsvärd synes arbetsmarknadssituationen ha varit under

det sista kvartalet 1942, då säsonguppgången i arbetslösheten blev långt svagare

än sedvanligt. Arbetslösheten vid årsskiftet var endast omkring två

tredjedelar av den vid årsskiftet 1939/40, då ännu krigets återverkningar icke

i nämnvärd grad hade gjort sig gällande på den svenska arbetsmarknaden.

Till stor del förklaras detta förhållande av den förut berörda säsongutjämning

inom byggnadsverksamheten, som kom till stånd under föregående höst

och vinter.

II. Arbetsmarknadskommissionens verksamhet år 1942.

I fråga örn arbetsmarknadskommissionens verksamhet under år 1942 har

kommissionen anfört följande.

A. Arbetsförmedlingen.

Arbetsförmedlingens organisation.

Under år 1940 ställdes den offentliga arbetsförmedlingen tills vidare under

statlig ledning, varvid arbetsmarknadskommissionen blev chefsmyndighet för

arbetsförmedlingen. Såsom lokal myndighet för biträde åt kommissionen i

arbetsmarknads- och arbetsförmedlingsfrågor fungerar sedan dess en länsarbetsnämnd

i varje län, i Stockholm arbetsnämnd, och under dessa nämnder

sortera arbetsförmedlingarna. En närmare redogörelse för de organisatoriska

förändringarna har lämnats i prop. 1941: 285, sid. 2.

Den offentliga arbetsförmedlingen omfattade år 1942 inalles 25 huvudkontor,

152 avdelningskontor, 772 ortsombud och 17 fristående sjömansförmedlingar,

eller tillsammans 966 förmedlingsorgan. Härtill kommo cirka

300 byombud, vilka sorterade under kontor eller ortsombud. (Från och med

år 1943 har ombudsorganisationen reviderats (se sid. 107) och ytterligare ett

30-tal avdelningskontor inrättats.)

Det organisationsarbete, som under 1941 igångsattes för att effektivisera

ungdomsförmedlingen och skapa nya förutsättningar för den mera yrkesväg
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

ledande sidan av verksamheten, fortsattes under år 1942 på olika håll i landet.

Vid årets utgång voro länscentraler för ungdomsförmedling och yrkesvägledning

upprättade i 20 län, och beträffande övriga län voro liknande anordningar

planerade. Lärarförmedlingarnas antal — förut 12 — utökades, så att vid

årets utgång i regel en lärarförmedling (s. k. länscentral) fanns i varje län

och dessutom en huvudcentral i Stockholm.

En särskild arbetsförmedling för flyktingar, direkt underställd arbetsmark- .

nadskommissionen, inrättades under året (se sid. 15).

I avsikt att möjliggöra för länsarbetsnämnderna att bemästra de ständigt

stegrade arbetsuppgifterna förbereddes under året länens indelning i s. k.

kretsar samt en förstärkning av personalorganisationen vid nämndernas centrala

kanslier. För dessa åtgärder redogöres å sid. 107.

Arbetsförmedlingsverksainheten.

Ännu under första delen av år 1942 var den offentliga arbetsförmedlingens

verksamhet liksom under föregående år i huvudsak inriktad på att i görligaste

mån åstadkomma utjämning mellan å ena sidan orter eller arbetsområden med

brist på arbetskraft och å andra sidan orter eller områden med överskott på

arbetskraft. Medan under år 1941 inom vissa delar av arbetsmarknaden funnos

reserver av arbetslösa att tillgå och problemet då närmast gällde att överföra

dessa reserver till bristområdena, förmärktes under år 1942 en tilltagande

svårighet att tillgodose det totala behovet av arbetskraft. Detta sammanhängde

framförallt med de alltjämt växande extraordinära arbetsuppgifterna

för bränsleförsörjningen och det ökade behovet av arbetskraft inom jordbruket,

torvhanteringen och byggnadsverksamheten. Knappheten på kunniga

specialarbetare inom verkstadsindustrin var därjämte fortfarande mycket stor.

Omfattningen av den offentliga arbetsförmedlingens verksamhet under

åren 1933—1942 framgår av tab. 5.

Tab. 5. Verksamhetens omfattning vid de offentliga arbetsförmedlingsanstalterna

åren 1933-1942.1

Hela verksamheten

därav vid manliga avdelningen

O

A r

Arbets-

sökande

personer

Ansök- ningar om

arbete

Lediga

platser

Tillsätta

platser

Arbets-

sökande

personer

Ansök- ningar örn

arbete

Lediga

platser

Tillsätta

platser

1933

1934

1935

578,503

473,221

395,849

1,807,386

1,498,287

1,261,829

263,836

312,486

346,040

229,027

257,123

266,120

473,040

382,660

307,892

1,595,938

1,305,443

1,062,130

140.542

167,900

175,184

134,593

156,299

154,329

1936

1 1937

j 1938

338,243

326,674

347,451

1,053,290

884,013

927,132

401,298

472,945

474,096

301,414

353,944

360,606

241,963

220,848

231,547

834,695

648,863

658,633

204,467

249,006

236,061

174,071

210,310

203,038

1 1939

1940

1941

378,478

476,349

539,688

977,155

1,153,164

1,477,789

564,966

634,676

746,200

436,080

509,897

609,210

255,978

315,114

354,186

691,124

784,317

1,001,919

293,998

379,958

453,235

251,319

315,301

380,491

1912

614,041

1,494,242

1,016,878

798,152

410,835

977,547

638,315

513,528

1 Varje person, som en eller flera gånger under ett år besökt arbetsförmedlingen, redovisas

i tabellen endast såsom en arbetssökande person under året. Den arbetssökande anses

emellertid göra en ansökning om arbete värjo månad, flan inställer sig. Därest flan anvisas

arbete och efter dettas avslutande återkommer till kontoret under samma månad,

räknas lian dock lia gjort förnyad ansökning örn arbete. En och samma arbetssökande

person kan sålunda motsvaras av flera arbetsansökningar under samma år.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

Inalles vörö cirka 614,000 personer inskrivna viel de olika förmedlingsorganen,

eller cirka 74,400 flera än 1941. Huvudparten utgjordes av manliga

arbetssökande, eller 410,800; kvinnornas antal belöpte sig till 203,200. Tillsammans

gjorde dessa personer i det allra närmaste IVa miljon ansökningar

örn arbete. De anmälda lediga platserna uppgingo till cirka 1,017,000, av vilka

arbetsförmedlingen kunde tillsätta 798,000. En jämförelse mellan tillsättningsresultaten

under år 1942 och närmast föregående år ger vid handen, att de tillsatta

platsernas antal under det senast tilländalupna året med inemot 189,000

översteg det för år 1941 noterade. I genomsnitt tillsattes 66,500 platser per

månad. I dessa siffror ingå icke hänvisningar till beredskaps- och reservarbeten;

förmedlingsresultatet avser alltså uteslutande platstillsättningen på

den öppna marknaden.

Läget på arbetsmarknaden påkallade fortsatta anordningar för åstadkommande

av arbetskraftens rationella fördelning. Det interlokala förmedlingsarbetet,

varmed förstås i samverkan mellan skilda kontor tillsatta platser, främjades

genom bidrag till arbetssökandes resor och flyttningskostnader, varjämte

under vissa förutsättningar särskilda bidrag utbetalades vid överflyttning

av arbetskraft till olika yrkesområden av betydelse för folkförsörjningen

och försvaret. Härigenom kunde i likhet med förut överflyttning av arbetskraft

ske bland annat till betfälten och skogsbruket. Svårigheterna att skaffa

nödig arbetskraft till skogsbruket skärptes under året, varför ökade krav på

interlokala förmedlingsåtgärder inställde sig. Till belysande av samarbetet

mellan arbetsförmedlingsorganen inom skilda delar av landet lämnas i efterföljande

sammanställning uppgift om i samverkan mellan olika arbetsförmedlingskontor

och ombud tillsatta platser under åren 1936—1942.

Den interlokala förmedlingen åren 1936—1942.

Å r

Antal arbetssökande

därav

utom länet

placerade genom

annat kontor

1936

6,727

3,674

1937

11,978

6,722

1938

14,020

8,380

1939

19,626

12,005

1940

33,413

17,956

1941

44,097

23,052

1942

68,912

36,833

I samverkan tillsattes under år 1942 inemot 69,000 platser, varav 56,000

manliga och 13,000 kvinnliga. Dessa siffror innebära en höjning gentemot

föregående år med cirka 60 procent.

Liksom under tidigare år lia de varje'' vecka utsända radiorapporterna och

i samband med dessa lämnade upplysningar varit ett viktigt led i det interlokala

förmedlingsarbetet. I

I likhet med föregående år var det mest framträdande arbetsmarknadsproblemet

att i erforderlig utsträckning anskaffa arbetskraft till skogarna.

Kraven i detta avseende stegrades betydligt på grund av den för avverknings
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 283.

13

säsongen 1942/43 ökade avverkningsskyldigheten. För tillgodoseende av

arbetskraftsbehovet vidtogos ytterligare åtgärder, för vilka redogöres å sid.

22 ff. Genom vidtagna åtgärder av olika slag möjliggjordes överförande till

skogsbruket från andra yrkesområden av sammanlagt mer än 50,000 man.

Jordbrukets behov av arbetskraft nödvändiggjorde ett flertal åtgärder.

Bland annat voro arbetsblocken föremål för omorganisation och effektivisering.

En närmare redogörelse härför lämnas i det följande (sid. 43). Genom

samarbete mellan arbetsförmedlingar, skolor, hushållningssällskap, ungdomsoch

andra organisationer tillfördes jordbruket frivillig arbetshjälp, och i frivilligt

jordbruksarbete deltogo under 1942 i runt tal 90,000 personer, i stor

utsträckning bestående av skolungdom från städer och samhällen.

Under året pågick en fortsatt omfattande utplacering i frivillig värnpliktsoch

luftbevakningstjänst. Sammanlagt kunde de till arbetsförmedlingarna

knutna rekryteringscentralerna placera 18,600 personer i frivillig luftbevakning,

och 4,600 personer inträdde i frivillig värnpliktstjänst. På grund av

ofullständig redovisning i början av året överensstämmer antalet i tab. 6

under rubriken »frivilliga arbetsuppgifter» ej med nu angivna antal frivilliga

i jordbruk, luftbevakning och militärtjänst.

Antalet tillsatta platser inom olika yrkesområden framgår av tab. 6.

Tab. 6. Antal tillsatta platser inom olika yrkesområden vid de offentliga

arbetsförmedlingsanstalterna åren 1933—1942.

1 r

Jordbruk

Skogs-

hushåll-

ning

Industri

och

hantverk

Sjöfart

och

fiske

Handel,

samfärdsel

och allmän

tjänst

Husligt

arbete

Diverse-

arbete

Frivilliga

arbets-

uppgifter

Summa

1933

37.942

13,205

21,863

18,214

28.909

66,475

42,419

229,027

1934

44,077

12,317

29.961

19,039

36,515

68,962

46,252

_

257,123

1935

48,416

6,650

30,316

20,313

47,102

74,419

38,904

—

266,120

1936

48,543

12,694

34,174

22,904

57,597

82,925

42,577

_

301,414

1937

48,581

14,328

38.984

26,979

70,002

89,539

65,531

—

353,944

1938

51,212

10,719

46,801

26,185

85,510

97,240

42,939

—

360,606

1939

50,284

18,266

66,262

34,987

110,846

114,009

41,426

_

436,080

1940

54,767

39,636

87,998

27,357

127.265

113,890

58,984

—

509.897

1941

72,011

52,788

117,567

22,491

160,205

125,642

58,506

—

609,210

1942

'' 61,597

79,778

180,829

23,034

1 146.649

141,877

64,442

99,946

798,152

1 Nedgången för dessa grupper är endast skenbar, enär under år 1941 till jordbruksgruppen

räknades frivilliga skördearbetare samt till gruppen allmän tjänst personer i frivillig

värnpliktstjänstgöring och frivillig luftbevakning, vilka under 1942 redovisats under

rubriken »frivilliga arbetsuppgifter».

Samtliga grupper uppvisade ökat antal tillsatta platser i förhållande till

föregående år (jfr not till tab. 6).

Inom jordbruket tillsattes 51,300 platser för män och 10,300 för kvinnor.

Knappheten på arbetskraft var under 1942 mera kännbar än föregående år.

Skördearbetet krävde arbetskraft i betydligt större omfattning än vanligt dels

på grund av det bättre skörderesultatet och dels på grund av att den försenade

skörden nödvändiggjorde en forcering av arbetet. I det stora hela lyckades

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj-.ts proposition nr 283.

man bemästra de lådande svårigheterna genom att, såsom förut nämnts, bland

annat frivillig arbetskraft i stor utsträckning ställde sig till förfogande.

Då det gällde den fast anställda jordbrukspersonalen, förelåg som förut örn

åren brist på ogifta drängar och landsjungfrur, men tillgången på gifta, statanställda

jordbruksarbetare svarade flerstädes mot efterfrågan.

Rekryteringen av arbetskraft till betfälten vållade vissa svårigheter men

kunde det oaktat försiggå på ett i det stora hela tillfredsställande sätt. En

närmare redogörelse för de vidtagna åtgärderna lämnas å sid. 17 ff.

Som arbetssökande inom skogsbruket hade endast anmält sig 19,500 man

(som dock gjort 29,500 ansökningar örn arbete, vilket betyder, att en del hade

två eller flera anställningar under året), under det att de tillsatta platsernas

antal närmade sig 80,000. Härav framgår, att den väsentligt övervägande delen

av arbetsstyrkan fylldes genom överflyttning från andra yrkesområden. Även

torvindustrin hade stort behov av arbetskraft — enligt arbetsmarknadskommissionens

inventeringar omkring 17,000 man för säsongen. Behovet kunde

dock i huvudsak tillgodoses.

Inom industrigruppen, inklusive byggnadsverksamhet, redovisades för de

flesta grenar kraftigt stegrade förmedlingssiffror, och inalles tillsattes 181,000

platser. Emellertid rådde betydande skillnader i sysselsättningen mellan olika

industrigrupper. Sålunda konstaterades fortsatt uppgång inom metallindustrin,

speciellt mekaniska och elektriska verkstäder samt skeppsvarv,

med mindre efterfrågan på arbetskraft för järn- och stålmanufaktur. Inom

verkstadsindustrin förelågo svårigheter att skaffa fullt kunniga yrkesarbetare,

såsom svarvare, verktygsarbetare, finmekaniker och bilmontörer. Gjuteriarbetare

hade ojämn sysselsättning.

Bland konsumtionsvaruindustrierna hade livsmedelsindustrin helt naturligt

sina känningar av de skärpta ransoneringarna på skilda områden, och

sysselsättningen var mindre god än förut för bland annat bageri-, slakteri- och

charkuteriarbetare. Inom textil- och beklädnadsbranschen samt läder-, håroch

gummivaruindustrierna tillämpades i viss omfattning korttidsarbete på

grund av brist på råmaterial, ehuruväl sysselsättningen synes ha varit jämnare

fastän på en lägre nivå under redovisningsåret än under år 1941.

Inom kemisk-tekniska industrin förekommo inga större förändringar i sysselsättningen.

Arbetare vid färg-, olje- och parfymfabriker hade alltjämt starkt

begränsade arbetstillfällen, medan arbetstillgången var mycket god vid sprängämnesfabriken
Inom

exportindustrierna var arbetstillgången fortfarande ogynnsam, ehuru

en viss återhämtning kunde konstateras särskilt vid massafabrikerna. Denna

återhämtning var emellertid betingad av tillverkning av fodercellulosa för inhemsk

förbrukning. Det gynnsamma skördeutfallet medförde, att denna tillverkning

under senare hälften av året minskades till de lägsta kvantiteter,

som avtalen med cellulosafabrikerna medgåvo. Sågverken gåvo sämre sysselsättning

än föregående år, under det att snickeri- och möbelfabriker väl höllö

sin ställning.

Inom byggnadsindustrin fortsatte den förbättring, som kunnat konstateras

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Marits proposition nr 283.

redan hösten 1941. Arbetsförmedlingstvång infördes för byggnadsverksamheten

(se sid. 34), varigenom densamma förhindrades att svälla ut alltför

mycket. Den ökade livligheten inom byggnadsfacken medförde stegrad arbetstillgång

inom byggnadsämnesindustrierna. Särskilt efterfrågades tegelbruks-,

cement- och kalkbruksarbetare, och en viss brist på dylik arbetskraft gjorde

sig här och var gällande.

Sjöfarten var liksom tidigare starkt begränsad till följd av handelsavspärrningen,

och de ökade riskerna för krigsförlisning medförde tätare avmönstringar

än vanligt.

Inom det husliga arhetsområdet var bristen på kvalificerade hembiträden

konstant. I allt större utsträckning måste tillfällig hemhjälp anlitas i stället

för de fast anställda hembiträdena. Icke mindre än 94,300 platser tillsattes

inom hemhjälpsgrupperna under det att siffran för hembiträdesgruppen endast

uppgick till 35,500 eller mindre än hälften av det anmälda behovet.

Inom ungdomsförmedlingen inskrevos under året 44,858 pojkar och 44,172

flickor (under 18 år), inklusive ungdomsberedskapen. Även student- och

lär arförmedlingarnas verksamhet kännetecknades av en icke obetydlig utveckling.

Antalet tillsatta platser uppgick till cirka 6,400. Särskilt var bristen på

manliga folkskollärare framträdande, närmast till följd av inkallelser till beredskapst

jänst, och folkskollärarinnornas antal räckte mångenstädes icke till

att fylla vakanserna, varför småskollärarinnor, pensionerade lärare och studenter

måste anlitas som vikarier.

På grund av förhållandena i Norge hade strömmen av norska flyktingar

redan under år 1941 tagit en sådan omfattning, att arbetsmarknadskommissionen

inrättat en särskild flyktingförmedling i Öreryd, sorterande under länsarbetsnämnden

i Jönköping. Genom detta kontor placerades linder sista

halvåret 1941 1,201 flyktingar i arbete. Då flyktingströmmen under år 1942

ökade, fann arbetsmarknadskommissionen nödvändigt att organisera en särskild

arbetsförmedling för norska flyktingar med ett centralkontor i Stockholm

och lokalkontor inom vart och ett av de särskilda viseringsområden, vari

landet indelades av socialstyrelsen. Flyktingförmedlingens främsta uppgift

har varit att anskaffa arbete åt flyktingarna, men därutöver har man även haft

till uppgift att ordna med frågor rörande utrustning, arbetsvisering och dylikt.

Under år 1942 utplacerades genom flyktingförmedlingen 6,851 personer i

arbete. Av dessa erhöllo 837 arbete inom jordbruk och 4,587 inom skogsbruk;

återstoden eller 1,427 platser fördelade sig inom andra områden av

näringslivet. Sammanlagt voro under senare delen av året cirka 5,000 norska

flyktingar i arbete i de svenska skogarna.

Flyktingförmedlingens centralkontor i Stockholm har vidare haft att planlägga

omflyttning av större grupper arbetare mellan olika arbetsområden.

Den har även haft i uppdrag att speciellt omhänderlia utplaceringen av den

norska ungdomen i läger och kurser och exempelvis även fått taga befattning

med utplacering av de norska studenterna i skogs- och jordbruk under

ferierna. Genom centralkontoret handlades under året 8,411 ärenden angående

passvisering.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

Den statsunderstödda frivilliga arbetslöshetsförsäkringen står under socialstyrelsens

överinseende. Arbetslöshetsförsäkringen utnyttjar emellertid den

offentliga arbetsförmedlingen som kontrollorgan. Härigenom bliva de försäkrade,

som uppbära daghjälp, omedelbart tillgängliga för placering på arbetsmarknaden,

när behov av arbetskraft uppkomma inom för dem lämpligt arbetsområde.

Kommissionen lämnar här en inom socialstyrelsen upprättad förteckning

över de 27 erkända arbetslöshetskassor, som voro i funktion den 1 januari

1943.

Kassa

Erkand

fr. o. m. den

Medlems-

antal

Beklädnadsarbetarnas....................................

2/i

1935

27,900

Sadelmakarnas, tapetserarnas och reseffektarbetarnas

Va

1935

3,800

Stenindustriarbetarnas ..................................

23/a

1935

4,200

Handelsanställdas m. fl.................................

V*

1935

39,500

Sko- och läderarbetarnas................................

Vt

1935

12,600

Träindustriarbetarnas....................................

Vi

1936

29,400

Musikernas................................................

21/i

1936

4,100

Lantarbetarnas ..........................................

31/t

1936

41,000

Frisörernas................................................

Vio

1936

3,000

Livsmedelsarbetarnas....................................

Vi

1937

29,500

Textilarbetarnas..........................................

Vio

1937

39,000

Gjuteriarbetarnas ........................................

7i

1938

9,000

Gruvindustriarbetarnas..................................

Vi

1938

9,700

Handelstjänstemännens..................................

7i

1940

5,600

De kemisk-tekniska industriarbetarnas m. fl...........

7i

1941

14,100

Bleck- och plåtslagarnas................................

V 4

1941

2,600

Försvarsverkens civila personals ......................

Vio

1941

16,100

Bryggeriarbetarnas ......................................

7i

1942

6,500

Transportarbetarnas ....................................

Vi

1942

3,400

Metallindustriarbetarnas ................................

Ve

1942

179,600

Bokbinderiarbetarnas....................................

Vt

1942

8,300

Hotell-, kafé- och restauranganställdas................

Vt

1942

17,100

Handelsresandenas ......................................

7*

1942

300

Industritjänstemännens..................................

79

1942

23,900

Arbetsledarnas............................................

7»i

1942

12,500

Grov- och fabriksarbetarnas ............................

7i

1943

76,000

Elektrikernas ............................................

7i

1943

10,000

Summa 628,700

B. Särskilda åtgärder för tillgodoseende åv vissa näringsgrenars

arbetskraftsbehov.

Då den rådande bristen på arbetskraft inom viktiga arbetsområden icke kunde

helt avhjälpas genom de åtgärder, som hittills tillämpats, främst ekonomiska

förmåner särskilt i kombination med utbildning och avsedda att stimulera

till övergång från ett yrke till ett annat, bringades vissa bestämmelser i

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

17

lagen om tjänsteplikt i tillämpning. Sålunda infördes genom kungörelser den

29 maj 1942 (nr 267) arbetsförmedlingstvång för torvhanteringen m. m. och

den 19 juni 1942 (nr 563) arbetsförmedlingstvång för byggnadsverksamhet

m. m. Genom kungörelse den 13 november 1942 (nr 878) stadgades skyldighet

för varje svensk man, som är född 1923, att i enlighet med de föreskrifter,

som arbetsmarknadskommissionen utfärdar, antaga och utföra arbete i skogsbruk

eller torvhantering. Bestämmelser utfärdades samtidigt örn att tjänsteplikten

kunde få fullgöras i förväg efter frivillig anmälan.

I det följande lämnas redogörelser för de särskilda åtgärder, som vidtogos

inom jordbruket, skogsbruket, torvindustrin och byggnadsindustrin, antingen

fristående från eller i samband med tillämpning av tjänstepliktslagen, samt för

vissa åtgärder avseende verkstadsindustrin.

Jordbruket.

Under år 1942 uppstod bland annat på grund av den försenade skörden

ett ovanligt stort behov av extra arbetskraft till jordbruket. Genom arbetsmarknadsorganen

bedrevs därför i samarbete med Kvinnoföreningarnas beredskapskommitté,

Riksförbundet kvinnlig samhällstjänst och Sveriges ungdomsberedskap

med pressens bistånd en kraftig propaganda för frivilliga

arbetsinsatser inom jordbruket. Appellerna hörsammandes också av stora

skaror, framför allt skolungdom, vilken ägnade sin lediga tid åt jordbruksarbete

antingen på arbetsläger, i tjänst hos enskilda jordbrukare eller i mera

tillfälligt arbete. Genom cirkulär den 22 maj och 19 juni medgav Kungl.

Majit under vissa villkor skolungdom ledighet för lantbruksarbete m. m. i två

veckor under vårterminnen och tre veckor under höstterminen 1942. Över

500 statsunderstödda arbetsläger anordnades med över 12,000 deltagare, varjämte

9,000 personer arbetade en längre tid på enskilda gårdar. Av arbetslägren

anordnades 200 av länsarbetsnämnderna. Genom länsarbetsnämndernas

försorg placerades dessutom i intimt samarbete med pressen, delvis på initiativ

från vissa pressorgan, 10,000-tals personer i mera tillfälligt jordbruksarbete.

Ungdomsberedskapens arbetslag, vilka registrerades på länsarbetsnämnderna,

kommo även till användning.

Den stränga vintern 1941/42 och den därav följande allmänna förseningen

av jordbruket hade stora återverkningar även på betodlingen. Såväl sådden

som gallringen och upptagningen blevo försenade.

Vårens b et g allrings ar bete.

I sydsvenska betdistriktet, omfattande Skåne, Blekinge och södra Halland,

var behovet av extra arbetskraft 3,650 man. Detta behov kunde så småningom

utan större svårigheter tillgodoses, trots att tillströmningen från de

ordinarie rekryteringsområdena för betskötare (norra Skåne, Småland och Blekinge)

ej blev större än 400 man. Genom energisk propaganda kunde ett

oväntat stort arbetskraftstillskott erhållas inom själva odlingsområdet, eller

sammanlagt 1,250 man. I vårens betskötsel deltogo även 180 man från Norrland,

Stockholm och Mellansverige på de skånska fälten.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 283. iwo 43 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

Olika frivilliga organisationer gjorde en god insats vid betgallringen. Omkring

450 skolbarn från städerna deltogo i arbetet under den tvåveckorsledighet,

som bereddes dem enligt Kungl. Maj:ts cirkulär den 22 maj 1942. Genom

Kvinnoföreningarnas beredskapskommitté fingo betfälten ett tillskott av 250

kvinnor. Ett 40-tal studenter från Lund och en del semesterledig personal

togo också betarbete. Den frivilliga arbetskraftens insats organiserades vidare

som lägerverksamhet.

Omkring 1,000 inkallade betskötare hempermitterades för betarbete på

hemställan av kommissionen. Dessutom kunde ett 60-tal man ur beredskapsförband

utnyttjas för betarbete i närheten av förläggningarna.

Genom de åtgärder utöver hempermittering m. m. av militär personal, som

vidtogos för att ur olika arbetskraftsreservoarer få tillräckligt med folk till betfälten,

kunde arbetsförmedlingarna i det sydsvenska betdistriktet anvisa i runt

tal 2,650 man till arbete med gallringen.

I Linköpingsdistriktet förelåg till betgallringen ett till arbetsförmedlingen

anmält behov av extra arbetskraft örn 590 man. Vana betskötare, mest smålänningar,

kunde anskaffas till ett antal av 415, och 5 arbetsläger med tillsammans

75 skolungdomar sysselsattes med gallring, varjämte landsbygdens

skolbarn klassvis deltogo i arbetet i sin hemort. Frivilliga i kvälls- och söndagsarbete

gjorde också sin insats. Slutligen förekom även här hempermittering

av vana betskötare.

På Gotland var behovet av extra arbetskraft till betgallringen 200 man.

Endast 25 vana betskötare stodo till buds, och det övriga arbetskraftsbehovet

måste täckas med frivilliga, mest skolungdom, i arbetsläger. Den sammanlagda

styrkan av dessa var omkring 150 man. Genom de säregna väderleksförhållandena

under sommaren 1942 förlängdes tiden för betgallringen på

Gotland, vilket gjorde, att arbetet trots den bristande tillgången på arbetskraft

kunde genomföras. Hempermittering av vana betskötare förekom även.

I Skövdedistriktet hade till betgallringen anmälts behov av 223 man extra

arbetskraft. Tillgången på vana betskötare var 117. Ett arbetsläger med 23

pojkar sysselsattes med betgallring. Omkring 120 skolbarn deltogo i hemorten

i arbetet, varjämte arbetslag från städerna gjorde tillfälliga arbetsinsatser,

dock i mindre utsträckning. Hempermittering för betarbete utverkades

för 40 man. Det slutliga restbehovet tillfredsställdes genom överflyttning

av den vana arbetskraften från gårdar, där arbetet avslutats.

Höstens betupptagmng.

Upptagningsarbetet präglades av skördeperiodens allmänna försening. Stora

delar av jordbrukets arbetskraft voro ännu bundna vid arbetsmoment, som

under normala förhållanden bruka vara avslutade vid betupptagningens

början. Med hänsyn till nämnda förhållanden och betornas sena mognad ansågo

Sveriges Betodlares Centralförening och Svenska Sockerfabriks A.-B.

det nödvändigt att betkampanjen påbörjades ännu senare än föregående år

eller omkring den 10 oktober. Då detta ansågs ofrånkomligt, kunde någon

invändning häremot ej resas av arbetsmarknadsmyndigheterna, som måste

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 283. 19

nöja sig med att konstatera, att i så fall en motsvarande förskjutning i tiden

för betkampanjens avslutande bleve oundviklig.

Länsarbetsnämnden i Malmöhus län, som fungerade som centralorgan för

arbetskraftsanskaffningen i det sydsvenska betdistriktet, beräknade behovet

av extra arbetskraft vid betkampanjens början till 4,000 man. Betodlarna hade

uppmanats att inkomma med anmälningar örn sitt arbetskraftsbehov till arbetsförmedlingarna

senast den 25 september. Arbetsmarknadsläget erbjöd knappast

några arbetskraftsreserver, som kunde beräknas vara tillgängliga för betupptagning.

Någon arbetslöshet fanns praktiskt taget ej, och det var knappt

örn arbetskraft till skilda områden.

Följande tablå visar det anmälda restbehovet av arbetskraft jämte antalet

anvisade betupptagare vecka för vecka under betkampanjen.

Datum

Re stb ehov

antal man

Anyisad arbetskraft

antal man

för yeekan hela antalet

19/9.............

......... 706

45

45

25/9.............

......... 1,405

81

126

3/l0.............

......... 2,318

198

324

9 10.............

......... 1,905

436

760

I6/io ...........

......... 1,520

677

1,437

33/l0 ...........

......... 1,410

895

2,332

30/l0 ...........

......... 1,175

613

2,945

7n.............

......... 614

1,062

4,007

13/n ...........

......... 480

393

4,400

so/ii ...........

......... 232

371

4,771

37 n ...........

......... 25

232

5,003

Dessutom anvisades under december 78 man till betfälten.

I nyss angivna summa, 5,003, ingå 408 man, som visserligen hempermitterats

från militärtjänst men som av olika anledningar anvisats arbete genom

arbetsförmedlingen. Åtgärderna för att uppbringa arbetskraft voro av många

slag. Genom energisk ackvisition och propaganda kunde inom odlingsdistriktet

och de gängse rekryteringsområdena, Småland, norra Skåne och Blekinge,

anskaffas 2,737 man. Sammanlagt 1,807 man från mellersta och norra Sverige

deltogo i betupptagningen. Därav voro 825 medlemmar i JUF och SLU,

vilka organisationer bedrevo en propagandakampanj bland sina medlemmar

för en tids arbete. Övervägande delen av den långväga arbetskraften var

ovan vid betupptagning. Den genomsnittliga arbetstiden för SLU:s och JUF:s

medlemmar var tre veckor.

Som en reservåtgärd bildades riksarbetslag vid en del större industrier i

Malmöhus län. Sammanlagt 129 man riksarbetare hänvisades under kampanjen

till betfälten.

Då betupptagningen är föga lämpad för frivilliga i söndags- och semesterarbete,

kunde nämndvärda resultat ej ernås på den vägen; 120 elever vid

Svalövs lantmanna- och folkhögskola ställde sig dock till förfogande för en

veckas arbete i betfälten.

På särskilda kort hade registrerats sammanlagt 4,539 betodlare, upptagare

och körare, som voro värnpliktiga. De inkallade av dessa hempermitterades;

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 283.

de övriga fingo anstånd med eventuell inkallelse. Under oktober ställdes

dessutom under vissa dagar 225 man militär till förfogande för betupptagning

1 närheten av förläggningarna.

Vid månadsskiftet oktober—november hade till sockerfabrikerna inlevererats

omkring 50 procent av betskörden. Alltjämt förelåg ett icke täckt behov

av 1,175 man. Då tillströmningen av arbetskraft avtog, anhöll kommissionen

på framställning av länsarbetsnämnden i Malmö, att militär måtte hempermitteras

för att deltaga i betupptagningen. Den 29 oktober medgavs hempermittering

för en styrka av sammanlagt högst 600 man, vilka på frivillig väg

skulle uttagas till betarbete; 423 man anmälde sig och utplacerades den

2 och 3 november. Deras hempermittering gällde 14 dagar, enär de efter

denna tid skulle återvända till sina förband, som då övergingo till fältdepåer,

vilket innebar, att flertalet av de värnpliktiga kunde återtaga sina civila

sysselsättningar. Yid utgången av nämnda 14-dagarsperiod ersattes dessa hempermitterade

värnpliktiga med 300 man ur 1941 års klass, vilka under erforderlig

tid utbeordrades till betupptagning.

Omflyttningen av arbetskraft från de gårdar, där arbetet slutförts, blev av

mindre omfattning än man väntat. Dock beräknas det, att 700 man på detta

sätt omflyttades genom arbetsförmedlingarna. Med hänsyn till den långt framskridna

årstiden var arbetsstyrkan ännu för liten, och den 23 november ställdes

ytterligare 400 man militär till förfogande till 1 december. Arbetet avbröts

emellertid efter ett par dagar av snöfall och frost; 200 tunnland betor och

andra rotfrukter stodo ännu i jorden vid denna tidpunkt.

För att arbetskraft skulle finnas i beredskap för upptagning av denna areal,

beslöts den 5 december, att 400 man från första militärområdet under högst

6 dagar skulle få arbeta med upptagningen. Töväder inträffade den 9 december,

varpå styrkan omedelbart utplacerades. En del av arealen kvarstod dock så

sent som mellan jul och nyår, då det sista restbehovet täcktes genom tillförsel

från annat håll av arbetskraft, uppgående till 75 man.

För att underlätta kosthållet för betarbetarna anordnades genom länsarbetsnämndens

försorg gemensamma hushåll under en kockas ledning. Denna

verksamhet började redan under betgallringen på våren, och under höstens

betupptagning steg hushållens antal till 90 stycken, gällande 130 gårdar.

Bestämmelserna om resekostnader voro de under föregående år gällande.

För van arbetskraft från odlingsområdet och Kronobergs län betalade arbetsgivaren

resekostnaderna. För ovan arbetskraft från samma område bekostade

arbetsförmedlingen resan till arbetsplatsen och arbetsgivaren från arbetsplatsen.

För arbetskraft från orter, belägna utanför nyss nämnda områden,

bekostade arbetsförmedlingen resan såväl till som från arbetsplatsen med

undantag för 10 kronor per återresa, som betalades av arbetsgivaren.

Av efterföljande tabell framgår den till betupptagningen i det sydsvenska

odlings distriktet anskaffade arbetskraften, fördelad på olika kategorier.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 283.

21

Från odlingsdistriktet samt norra Skåne,

Blekinge och Kronobergs län

Från Mellansverige och Norrland ........

SLU:s och JUF:s medlemmar ............

Riksarbetslag............................

På uppgiftskort hempermitterade betarbetare

och körare

Hempermitterad militär ................

Kommenderad militär ur beredskapsförband
-

Summa

2,737 i huvudsak van arbetskraft.

982 i huvudsak ovan arbetskraft.

825 i huvudsak ovan arbetskraft

med genomsnittlig arbetstid

på betfälten av 3 veckor.

129 från Malmö, Lund, Landskrona,

Hälsingborg, Svedala, Ängelholm.

932 ytterligare 3,607 uppförda på

uppgiftskort Ängö anstånd

med eventuell inkallelse.

423 under tiden 1 —16 november.

1,418 därav 318 föreden 6 november,

vilka arbetade på gårdar intill

förläggningarna under 3—5

dagar; 300 under 14 dagar,

400 under 3 dagar, 400

under 6 dagar.

7,446 man.

I Linko pings distrikt et fanns ett anmält behov av extra arbetskraft till betupptagningen

om 670 man. Härtill svarade en tillgång på 405 vana betupptagare,

huvudsakligen smålänningar. Bristen motsvarade arbetskraftsbehovet

till omkring 20 procent av länets hela sockerbetsareal. Under kampanjen anvisades

sammanlagt 360 vid betupptagning ovana personer arbete i betfälten.

200 av dem kunde inkvarteras i respektive gårdar, medan 160 voro förlagda

i läger. Av den förra kategorien voro 45 SLU-medlemmar, 25 militärer och

130 arbetskraft från den öppna arbetsmarknaden. De i läger förlagda arbetade

under 14 dagar och utgjordes av 140 militärer och 20 industriarbetare.

Dessutom utfördes som söndagsarbete 625 dagsverken av militärer och 700

av civila.

På Gotland rekvirerade betodlarna under tiden september—december 1942

485 betupptagare. Arbetsförmedlingarna kunde under kampanjen anvisa 81

vana betarbetare, vartill kommo 250 SLU-medlemmar från fastlandet. Militär

utförde 2,850 dagsverken i betfälten. På grund av dålig väderlek under upptagningen

försenades skörden, varför större arbetsstyrka än vanligt erfordrades

mot slutet av kampanjen.

T Skövdedistriktet rekvirerade betodlarna till upptagningen 213 man. 142

kunde anvisas av arbetsförmedlingen, varav 24 från det egna länet, 101 från

Kronobergs län och 17 från det övriga landet. 32 militärer blevo hempermitterade

för att deltaga i betupptagningen, 150 på uppgiftskort registrerade

fingo därutöver anstånd med eventuell inkallelse. En viss insats gjordes även

av frivillig arbetskraft.

Även örn betydande svårigheter förelågo att på ett tillfredsställande sätt

lösa sockerbetsproblemet under år 1942, utvisar dock det statistiska materialet,

att genom de vidtagna åtgärderna av olika slag betkampanjen i stort sett

gick i lås.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

22

Skogsbruket.

Liksom under föregående år framstod skogsbrukets arbetskraftsbehov som

ett av de mest svårlösta arbetsmarknadsproblemen. Skogsägarnas krav på

arbetskraft voro hela året synnerligen stora, och de åtgärder, som vidtogos,

fingo under 1942 större omfattning än under år 1941, varjämte de kompletterades

med andra metoder att tillföra skogsbruket arbetskraft.

De åtgärder, som vidtogos under 1941, och de förmåner, som utgingo till

och med den 14 juni 1942, framgå av prop. 1942: 344, sid. 17.

För att stimulera den ovana arbetskraften att tvärstanna i skogsarbete

längre tid utfärdade arbetsmarknadskommissionen följande bestämmelser att

gälla från och med den 15 juni 1942.

Arbetssökande person, som efter anvisning av offentlig arbetsförmedling

antager arbete inom av kommissionen särskilt angivet arbetsområde (för närvarande

skogsarbete), må, därest han icke under de senaste åren haft årligen

återkommande sysselsättning inom här avsett arbetsområde, komma i åtnjutande

av — förutom avtalsenlig lön för utfört arbete — i det följande angivna

kontanta bidrag.

1. Förflyttningsbidrag. Arbetare, som är bosatt i stad eller större industrisamhälle

och som antager arbete utom hemorten, äger efter vederbörande länsarbetsnämnds

närmare bestämmande erhålla ett förflyttningsbidrag av kronor

1: 50 per dag.

Förflyttningsbidrag utgår för arbetsdagar och mellanliggande sön- och helgdagar

samt för sön- eller helgdag, som inträffar omedelbart efter arbetets

upphörande, under en tid av högst 180 dagar, dock ej för kortare tid än 10

dagar. Därest arbetet utan arbetarens eget förvållande upphör inom 10 dagar,

må dock förflyttningsbidrag utgå även för kortare tid.

2. Utbildningsbidrag. Arbetare, som antager skogsarbete på den ort, där

han är bosatt och som tidigare icke haft sysselsättning inom skogsbruket i

sådan utsträckning, att han kan anses äga erforderlig yrkesvana, må komma

i åtnjutande av utbildningsbidrag enligt denna tariff:

för l:a t. o. m. 60:e arbetsdagen 1 krona 50 öre per dag

» 61:a » 120:e » 1 » per dag.

Utbildningsbidrag utgår endast för arbetsdagar. Efter 120 arbetsdagar utgår

ej utbildningsbidrag.

3. Familjetillägg och, i förekommande fall, hyresbidrag utgå med förut

gällande belopp till den, som åtnjuter förflyttningsbidrag.

Nu angivna åtgärder tillförde skogsbruket ett icke oväsentligt antal arbetare.

Antalet till kommissionen rapporterade f. d. arbetslösa ovana skogsarbetare,

som åtnjöto hiding, vid slutet av varje månad framgår av följande

tablå. ,

Månad

Antal man

Månad

Antal man

Januari.............

........... 7,200

Juli..................

.......... 2,157

Februari ...........

........... 7,110

Augusti..............

.......... 3,124

Mars ...............

........... 6,068

September ..........

.......... 4,878

April ...............

........... 3,432

Oktober ............

.......... 8,091

Maj.................

........... 1,582

November ..........

.......... 11,797

Juni ...............

........... 1,507

December............

.......... 13,339

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 283.

23

Överflyttningen av arbetskraft omfattade fram till juli månad 1942 endast

sådan arbetskraft, som av olika anledningar var utan sysselsättning, bland

annat ett antal norska flyktingar. Det visade sig emellertid, att tillströmningen

av arbetskraft till skogsbruket ej motsvarade skogsägarnas krav. Den

5 juni och den 22 juli 1942 riktade arbetsmarknadskommissionen därför genom

en cirkulärskrivelse en vädjan till sammanlagt 465 industriföretag, sysselsättande

vartdera minst 100 arbetare och sammanlagt 150,000 man, att tillfälligt

permittera omkring 10 procent av den anställda arbetsstyrkan för skogsarbete.

De permitterade arbetarna skulle bilda s. k. riksarbetslag och sysselsättas i

skogsarbete under en tid av 2 å 3 månader. Samma vädjan riktades den 25

augusti till 92 drätselkammare eller motsvarande kommunala organ och den

15 september till 4,134 industriföretag med sammanlagt omkring 450,000

arbetare.

Riksarbetslagen rekryterades i första hand från sågverks- och massaindustriema

samt från järnindustrin och vissa av de större företagen inom skeppsvarvs-

och mekaniska industrierna. Dessutom deltogo omkring 800 kommunalanställda

samt ett mindre antal byggnadsarbetare såsom låsarbetare i skogsarbete.

Riksarbetarna, vilka permitterades från sin arbetsanställning med garanti

för återanställning, erhöllo viss kompensation för minskad arbetsförtjänst

genom att de, utöver ovan angivna förmåner, fingo uppbära extra förflyttningsbidrag

med 2 kronor 50 öre per dag för arbetare från Stockholm och Göteborg

och 2 kronor från övriga delar av landet.

Genom systemet med riksarbetslag tillfördes skogsbruket arbetskraft enligt

följande tablå, som avser antalet riksarbetare vid varje månads utgång. I

Månad

Antal man

Juli..................

.......... 2,977

Augusti..............

.......... 3,636

September ..........

.......... 4,436

Oktober ............

.......... 5,572

November ..........

.......... 6,007

December............

.......... 6,481

I systemet ingick att byggnads- och kommunalarbetare skulle erhålla riksarbetares

förmåner endast under den egentliga arbetssäsongen. Från dessa

kategorier uppsattes sålunda ej riksarbetslag efter den 13 november respektive

1 december. På grund av planerade omfattande driftsnedläggelser inom sågverks-

och massaindustrierna samt pappersbruken beslöt kommissionen i slutet

av året, att extra förflyttningsbidrag tills vidare endast undantagsvis skulle

utgå till massa-, sågverks- och pappersbruksarbetare.

För att möjliggöra emottagande! av ovan arbetskraft i större skala ställde

arbetsmarknadskommissionen liksom tidigare baracker med uppvärmningsanordningar

samt säng- och köksutrustning till förfogande för skogsägare, på

vilkas marker för ovan arbetskraft lämpliga huggningstrakter funnos tillgängliga

men inkvarteringssvårigheter förelågo. För sådan utlåning tillämpades

följande villkor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

Brandförsäkring av barack bekostades av vederbörande skogsägare.

Avverkare med en produktionsplikt överstigande 3,000 lm8 skulle bekosta

transport från närmaste järnvägsstation och uppsättning av kojan samt efter

arbetenas avslutande antingen bekosta nedtagning och återtransport till närmaste

järnvägsstation eller ock inlösa kojan till av kommissionen fastställt

pris.

Till skogsägare med en produktionsplikt av lägst 1,500 och högst 3,000 lm3

ställde kommissionen barack till förfogande mot att arbetsgivaren bekostade

uppmontering och efter arbetets avslutande nedmontering av baracken.

Skogsägare med produktionsplikt understigande 1,500 lm3 kunde icke för

egen del erhålla barack på angivna villkor. Däremot kunde två eller flera

skogsägare, örn deras samlade produktionsplikt översteg 1,500 lm3 och avverkningstrakternas

beskaffenhet samt läge i förhållande till varandra voro

lämpliga härför, erhålla barack för gemensamt bruk.

På detta sätt har arbetsmarknadskommissionen sammanlagt till och med

december månad 1942 ställt i runt tal 1,200 baracker till skogsägarnas förfogande.

Den ovana arbetskraften stod, i den mån densamma var förlagd i förläggningar

med gemensam mathållning (s. k. huggarkurser), under ledning

av instruktör, som bland annat hade att meddela undervisning i avverkningsteknik

och verktygsvård samt att i övrigt bistå arbetarna. Som instruktörer

fungerade vana skogsarbetare. För mathållningen svarade en av länsarbetsnämnden

utsedd kocka (kock), till vilkens avlöning kommissionen bidrog med

60 kronor per månad och arbetarna med 25 å 30 öre per man och dag.

Antalet sådana förläggningar uppgick under år 1942 till 1,606 med 22,590

deltagare, som längre eller kortare tid deltogo i arbetet.

För att tillgodose den ovana skogsarbetskraftens behov av fritidssysselsättning

överenskom kommissionen med ABF örn utsändande av vandringsbibliotek.

Därvid bekostade kommissionen vissa med distributionen förbundna

utgifter samt bidrog till nyanskaffning av bibliotek med 50 procent av kostnaden.

För sådan nyanskaffning och för vissa andra kostnader anvisades 10,000

kronor. Den andra hälften av kostnaden gäldades av landsorganisationen och

kooperativa förbundet.

Utbildning av instruktörer anordnades i ett flertal län. Denna utbildning

omfattade i regel en utbildningstid av sex dagar, varvid i huvudsak följande

kursplan följdes.

Verktygsvård.............................................................. 18 tim.

Avverknings- och instruktionsteknik jämte förebyggande av olycksfall

(i samband med tillämpningsövning i skogen) ...................... 4^2 »

Rapportering m. m....................................................... 8 >

Förebyggande åtgärder beträffande olycksfall (teori).................... 4 »

Kocklagsekonomi och ransoneringsfrågor................................ 2 »

Första hjälpen vid olycksfall............................................ 4V2 »

Orientering i skogsbrukets avtalsfrågor ................................ 1 »

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 383.

Undervisning i verktygsvård lämnades av högt kvalificerad specialist, varjämte

skogs- och flottledsinspektören biträdde vid undervisning angående förebyggande

av olycksfall. Första hjälpen vid olycksfall demonstrerades antingen

av en sjuksköterska från Röda Korset eller av sjukvårdspersonal från

militärt förband.

I samverkan med Föreningen Skogsarbeten utgav kommissionen en broschyr

i avverkningsteknik och verktygsvård samt i samverkan med Värmlands skogsarbetsstudier

en vägledning för kosthållet i skogen.

Under år 1942 anordnades 20 kurser för instruktörer med tillsammans cirka

400 deltagare.

För att tillgodose behovet av kockor anordnades i samarbete med skogsoch

flottledsinspektören utbildningshurser för kockor. Dessa kurser pågingo

under 15 dagar och omfattade praktisk och teoretisk undervisning i för skogsarbetarhushåll

särskilt anpassat hushållsarbete samt sjuk- och olycksfallsvård.

Undervisningen leddes i regel av en lanthushållslärarinna eller annan av

skogs- och flottledsinspektören godkänd person.

Under år 1942 anordnades av länsarbetsnämnderna 54 sådana kurser med

tillsammans omkring 800 elever, vilka sedan till största delen tagit anställning

vid av nämnderna anordnade huggarkurser. Under år 1942 antog dessutom

ett stort antal kvinnor utan särskild kursutbildning arbete som kockor.

Den 12 december 1941 medgav Kungl. Majit, att riksförsäkringsanstalten

finge tillsätta en konsulent för skogskockorna, vilken konsulent skulle avlönas

ur arbetsmarknadsanslaget. Då det visade sig nödvändigt att utöka denna

verksamhet, medgav Kungl. Majit efter framställning från riksförsäkringsanstalten

genom brev den 31 juli 1942 och 30 oktober 1942, att ytterligare 4

konsulenter finge anställas, vilka samtliga avlönas med medel ur arbetsmarknadsanslaget.

De under år 1941 påbörjade månatliga inventeringarna av skogsbrukets

arbetskraft fortsattes under 1942, närmast med hänsyn till att det för bränsleförsörjningen

var önskvärt att kunna följa utvecklingen på skogsarbetsmarknaden

Månad

1942

Antal

rapporterande

avverkare

Antal

sysselsatta

arbetare

Ytterligare

arbetskrafts-

behov

därav

arbetskraft,

som avverkare

uppgivit sig

ej själva kunna

anskaffa

Januari ..............

14,094

109,281

14,580

10,958

Februari..............

12,427

105,463

14,801

11,857

Mars..................

9,370

89.646

13,580

10,978

April..................

7,299

45,569

25,137

17,939

Maj ..................

5,099

29,018

32,789

27,624

Juni..................

5.286

32,892

36,413

31,782 1

Juli ..................

4,840

30,150

38,985

32.486 i

Augusti ..............

5,045

36,743

35,041

29,703

September ............

5,774

40.765

36,209

29,368

Oktober .............

7,743

52,389

40,566

27,397

November ............

9,304

73,373

36,920

23,260 i

December ............

9,672

86,870

38,392

22,511

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

även i fråga om de skogsarbetare, som icke tagit anställning genom den offentliga

arbetsförmedlingen.

Skyldig att lämna uppgift till dessa inventeringar är (kungl, kungörelse den

19 juli 1941, nr 668) envar, som bedriver skogsavverkning med biträde av särskild

för ändamålet anställd arbetskraft. Uppgifter skola lämnas dels örn det

antal arbetare, som sysselsattes vid inventeringstillfället, dels örn det ytterligare

behovet av arbetskraft. Resultatet av inventeringarna framgår av

å sid. 25 införd tablå, vars uppgifter hänföra sig till utgången av varje månad.

Arbetsförmedlingsverksamheten inom skogsbruket åren 1941 och 1942

framgår av efterföljande tablå.

Månad

Lediga platser

Tillsätta platser

därav med sökande

från annat yrkes- område

1941

1942

1941

1942

1941

1942

Januari..............

9,512

14,693

5,544

9,830

1,876

6,402

Februari ............

7,635

10,327

4,405

5,909

1,672

3,387

Mars ................

5,346

9,736

2,976

4,174

740

2,240

April ................

4.474

9,440

1,712

3,090

_

1,097

Maj..................

7,256

14,126

2,503

2,570

—

670

Juni ................

10,503

17,942

2,793

3.036

—

1,017

Juli..................

14,459

23,052

2,536

5,221

789

3,698

Augusti..............

19,325

24,439

3,998

6,691

1,829

4,693

September ..........

19,452

22,932

4,718

6,402

2,304

4,332

Oktober..............

20,331

25,946

6,747

10,001

3,992

7,680

November............

18,332

27,385

9,504

12,224

6,313

8,988

December............

10.303

24,996

5,352

10,630

2,882

8,047

Antalet tillsatta platser inom skogsbruket under 1941 uppgick till 52,788 i

hela riket, varav med sökande från annat yrkesområde omkring 25,000. Antalet

tillsatta platser under år 1942 uppgick till 79,778, varav med sökande från annat

yrkesområde ej mindre än 52,251. Denna utökning har sin grund i att arbetsförmedlingsverksamheten

intensifierats samt att propagandan bland såväl

arbetstagare som arbetsgivare verkat i positiv riktning. De utgående bidragen

ha verkat lockande på en hel del arbetstagare, och svårigheten att erhålla

arbetskraft tillsammans med påtryckningar från myndigheterna ha bidragit

till att skogsägarna i större utsträckning vidtagit sådana åtgärder, att den

ovana arbetskraften kunnat sysselsättas i högre grad än tidigare.

Vid av länsarbetsnämnderna anordnade förläggningar för ovan arbetskraft

har regelbunden rapportering av arbetsresultaten fullgjorts till kommissionen.

Verksamheten vid dessa förläggningar framgår av följande tablåer.

Vid huggarkurser och riksarbetslag avverkade kvantiteter

under år 1942.

Kastved Kolved Massaved m.m. Timmer,

supers m. ra.

lm3 res fot3 fot3 toppmått

984,200 2,553,124 4,497,700 3,208,600

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

27

Antal dagsverken, arbetsförtjänster m. m. vid huggarkurser och

riksarbetslag under år 1942.

Dagsverken

Ackords-

förtjänst

Medel - förtjänst

per dag

Utbildnings- och förflytt- ning8bidrag

Bidrag

per dag

Summa

per dag

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

990,911

5,795,437: —

5:85

2,394,797: 38

2: 42

8: 27

I nyssnämnda kostnadsuppgifter ingå ej familjetillägg.

De individuella arbetsprestationerna variera betydligt. I stort sett synas

de lia utgjort för riksarbetare 2.5 kubikmeter per dag och för övriga bidragstagare

2 kubikmeter per dag. En sammanställning av de beräknade kostnaderna

per kubikmeter för olika kategorier av bidragstagare återfinnes å sid. 29.

Personer, som utan att arbeta vid av arbetsmarknadskommissionen bekostade

förläggningar, åtnjöto utbildnings-, förflyttningsbidrag eller familjetilllägg,

utförde i runt tal 860,000 dagsverken. Någon särskild rapportering angående

dessas arbetsprestationer har ej lämpligen kunnat genomföras, men

skogsägarnas uppgifter ge vid handen, att de äro något högre än hos dem,

som varit i arbete vid förläggningarna. Detta torde ha sin orsak i att de, som

vågat sig på att själva ordna sin mathållning och dylikt, i regel haft bättre förmåga

att självständigt reda sig i skogen.

Den sammanlagda arbetsprestationen för dem, som åtnjutit utbildningseller

förflyttningsbidrag eller familj etillägg, omräknad till brännved, kan angivas

till i runt tal 4,5 miljoner kubikmeter löst mått. De sammanlagda kostnaderna

för bidrag och andra förmåner samt för skogshuggarkurser och förläggningar

uppgingo under år 1942 till 16,8 miljoner kronor, inklusive anskaffning

av förläggningsmateriel för ett belopp av 5.0 miljoner kronor.

Tjänsteplikt för män födda 1923. För att tillföra skogsbruket ytterligare

erforderlig arbetskraft stadgades (se sid. 17) skyldighet för varje

svensk man, som är född 1923, att i enlighet med de föreskrifter, som av arbetsmarknadskommissionen

utfärdas, antaga och utföra arbete i skogsbruk eller

torvhantering ävensom arbete, som erfordras för inkvartering och utspisning

av inom skogsbruk eller torvhantering sysselsatta. Arbetsmarknadskommissionen

utfärdade tillämpningsföreskrifter, avseende tjänstepliktigas sysselsättande

inom skogsbruket med avverkning av skog (huggning). Enligt dessa

föreskrifter skall tjänstepliktig fullgöra arbete, som med beräkning efter priser

enligt vissa normerande avtal ger en inkomst av 550 kronor vid arbete i Götaland

eller Svealand undantaget Dalarna samt 600 kronor vid arbete i Dalarna

eller Norrland. (Den för uttagning erforderliga registreringen av de tjänstepliktiga

skall verkställas i samband med inskrivningen till värnpliktstjänstgöring.

)

För att emellertid redan under den egentliga avverkningssäsongen (vintern)

kunna utnyttja här ifrågavarande arbetskraft föreskrev kommissionen, att

tjänsteplikten även finge fullgöras frivilligt i förväg, varvid prestationsskyldig
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

beten minskades med cirka 25 procent. Avverkningsarbete skulle utföras motsvarande

en arbetsinkomst av inom det sydligare området minst 400 kronor

och inom det norra minst 450 kronor. Tjänstepliktig medgavs rätt att själv

träffa avtal örn arbete med arbetsgivare, som ålagts produktionsplikt av ved.

För att komma ifråga till fullgörande av tjänsteplikt i förväg skulle vederbörande

lia insänt anmälan till länsarbetsnämnd senast den 31 december 1942.

Vid anmälningstidens utgång hade sådan anmälan inkommit från 20,006 frivilligt

tjänstepliktiga, varav 11,885 själva skaffat sig arbete och 8,121 önskade

anvisas sådant genom arbetsförmedlingens försorg.

Vissa särskilda förmåner utgå till de tjänstepliktiga, som utföra skogsarbete.

Sålunda erhåller den, som är ovan, ett bidrag av 2 kronor örn dagen under

högst 120 dagar; vid fullgörande i förväg av tjänsteplikten dock under högst

90 dagar. Den, som har försörjningsplikt och under skogsarbetet ej kan utnyttja

sin egen bostad, kan erhålla familjetillägg för hustru och moder enligt

samma grunder, som tillämpas för andra vid skogsarbete ovana (se prop.

1942: 344, sid. 17). För annan familjemedlem kan efter behovsprövning bidrag

utgå med respektive kronor 0: 60, 0: 80 och 1: 00 per dag. Bostadsbidrag kan

efter behovsprövning beviljas den, som åtnjuter familj etillägg, med respektive

kronor 0: 75, 1: 00 och 1: 25 per dag enligt den ortsgruppering, som återfinnes

i socialstyrelsens kungörelse den 28 juni 1937 (Sv. förf.-saml. nr

714) angående indelning i ortsgrupper jämlikt lagen örn folkpensionering.

Vidare erhållas som lån klädesutrustning och arbetsredskap, varjämte för dem,

som genom arbetsförmedlingens försorg placerats i särskilda förläggningar,

kommissionen bekostar instruktör och bidrager till kockans avlöning. Den som

själv håller sig med klädesutrustning, erhåller, sedan arbetet fullgjorts, ett

bidrag av 60 kronor. Den som själv bekostar skodon, underkläder och strumpor,

erhåller efter arbetets fullgörande ett bidrag av 35 kronor. Ersättning för

resor utgår efter bestämmelserna i tjänstepliktslagen.

Vid skogsarbete van arbetare, som anmäler sig till tjänsteplikt, erhåller

endast rese- och beklädnadsbidrag samt arbetsredskap.

Från tjänsteplikt har undan tagits den, som sedvanligen utför skogsarbete,

om han styrker sig ha under tiden 24 november 1942—30 april 1943 utfört

, arbete i minst sjuttiofem arbetsdagar. Till elem, som kunna undantagas, ha

hänförts huggare och körare samt vidare milkolare, apterare och tummare.

Den, som frivilligt i förväg fullgör sin tjänsteplikt men ej hinner slutföra

sin arbetsprestation till den 1 juli 1943, åligger att utföra den större arbetsprestationen.

I

I efterföljande sammanställning lämnas uppgift örn genomsnittliga bidrag

per dagsverke och lin3 samt övriga kostnader per lm3 i samband med sysselsättandet

av ovan arbetskraft i skogsbruket. Uppgiften »övriga kostnader» i

tabellen har framräknats ur kommissionens verkliga kostnader för instruktörer,

kockor, verktygsanskaffning, klädesutrustning, resebidrag samt skälig

avskrivning på anskaffade baracker. Dessa kostnader ha sedan fördelats på

ett beräknat antal lm3 ved, avverkade av såväl riksarbetare som övrig ovan

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

29

Arbetslösa

Riksarbetare

Bidrag

per

dag

Bidrag

Per lm3

Bidrag

per

dag

Bidrag

Per lm8

Skillnad

per

dags-

verke

Övriga

kost-

nader

S:a

kost-

nader

per

dags-

verke

Övriga

kost-

nader

S:a

kost-

nader

per lm3

F amil j ef ö rs örj are

60 % (hustru +

2 barn).

Ej familjeförsör-

4: 85

5: 66

1:65

4: 48

6:85

7:99

1:45

4:65

0: 17

1:50

1:75

1:65

2:52

3: 50

4:08

1:45

3:08

0:56

jare 40 %.

Medeltal ........

_

_

1: 65

3: 70

_

_

1:45

4: 02

0: 32

Genomsnittlig ackordsfortgårist

Arbetslösa (approx.) ............

Riksarbetare....................

kronor per

dagsverke

G: —

7:51

Genomsnittliga kostnader kronor per

för tjänstepliktiga 43:or lm3

A. Frivilliga tjänstepliktiga 3: 75

B. Tvångsuttagna .......... 4:94

arbetskraft. Familjeförsörjarnas antal utgör 60 procent av bela antalet ovana

skogsarbetare med en medelfamilj, bestående av hustru och två barn. övriga

40 procent utgöras av personer utan försörjningsplikt.

Som synes av tabellen äro kostnaderna per lm3 lägst för arbetslösa, frivilligt

uttagna tjänstepliktiga och riksarbetare med förhållandevis liten skillnad

mellan dessa tre kategorier. Att kostnaden för de tvångsuttagna tjänstepliktiga

beräknas bli väsentligt större än för de frivilliga beror därpå, att de förra

i väsentligt mindre utsträckning än de senare ordna sin förläggning själva.

För belysande av skogsbrukets arbetskraftsproblem anordnades i Stockholm

den 30 oktober 1942 av bränslekommissionen i samråd med arbetsmarknadskommissionen

en konferens med större skogsägare och skogsavverkare.

Vid konferensen, i vilken ett 80-tal representanter deltogo, behandlades särskilt

vedavverkningarnas arbetskraftsproblem.

På inbjudan av socialdepartementet voro den 16 och 17 november 1942

omkring 150 representanter för myndigheter, organisationer, skogsägare och

skogsarbetare samlade till konferens i Stockholm under ordförandeskap av

statsrådet Möller. Vid denna konferens behandlades frågor örn förlängning av

den ordinarie skogsarbetarkårens arbetssäsong samt arbetskraftsbesparing

genom rationaliseringsåtgärder i skogarna.

Den 20 november 1942 uppdrog Kungl. Majit åt arbetsmarknadskommissionen

och bränslekommissionen att skyndsamt verkställa undersökning beträffande

möjligheten att intensifiera skogsarbetet genom utsträckning av den

vana skogsarbetarkårens arbetssäsong eller utökning annorledes av dess

arbetsinsatser. Uppdraget hann ej slutföras under året.

Torvindustriii.

Den för år 1942 kalkylerade produktionen av fräs- och maskintorv uppgick

till omkring 1 miljon ton, vilken produktion dock i verkligheten ej uppnåddes

till mer än cirka 75 procent. Bränslekommissionen hade beräknat ett arbets

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

kraftsbehov för månaderna maj—juli 1942 av 17,800 personer, för augusti 8,800

och för september 4,300.

För att kunna följa torvindustrins arbetsmarknad företogos inventeringar

av den vid torvindustriföretag sysselsatta arbetskraften från och med mars

till och med juni 1942. Uppgifterna till dessa inventeringar framgå av följande

sammanställning.

April

Maj

Juni

Antal företag................

360

409

397

Antal sysselsatta arbetare..

5,043

11,746

14,716

Y tterligare arbetskraftsbehov

därav arbetskraft som före-

9,619

4,159

2,030

tagare ej själva kunde an- skaffa ....................

2,749

1,852

1,500

Bostäder saknades för......

1,642

936

637

För att rekryteringen av arbetskraft i görligaste mån skulle ske utan att inkräkta

på arbetskraftsförsörjningen vid jordbruket infördes genom kungörelse

den 29 maj 1942 (nr 267) arbetsförmedlingstvång för torvhanteringen m. m. Detta

innebar att företag, som till avsalu eller för industriell drift bedrev upptagning

av torv eller tillverkning av bränntorv, icke tilläts anställa arbetstagare

annat än genom den offentliga arbetsförmedlingen eller med dess medgivande.

Särskilda tillämpningsföreskrifter härom utfärdades av arbetsmarknadskommissionen.

Genom den offentliga arbetsförmedlingen anvisades till torvindustriföretagen

arbetskraft enligt denna sammanställning.

Mars April Maj Juni Juli Aug. Sept.

Lediga platser............ 345 1,722 2,868 3,651 2,233 610 290

Tillsatta » ............ 72 940 1,922 2,724 1,603 445 179

Torvföretagen tillfördes i viss utsträckning arbetskraft från städer och industrisamhällen.

Dessutom anordnades i ett par fall arbetsläger för ungdom,

vilken sysselsattes med enklare torvarbeten, såsom vändning och kupning. Det

relativt svaga resultatet av 1942 års torvkampanj kan ej tillskrivas enbart brist

på arbetskraft utan — och kanske i främsta rummet — dålig väderlek samt

i någon mån mindre väl ordnade arbets- och avtalsförhållanden på en del

arbetsplatser.

Verkstadsindustrin.

Den av kommissionen i maj 1940 igångsatta omskolningsverksamheten i

form av beredskapskur ser för verkstadsindustrin pågick under år 1942. Kursernas

antal, som vid utgången av år 1941 uppgick till 85, ökades under 1942

till 87. Vid utgången av år 1942 utgjorde dock antalet kurser 50, därav 36 för

mekaniker, 4 för finmekaniker, 1 för elektromekaniker, 1 för smeder, 5 för

svetsare, 2 för optiker och 1 för el. lindare. Under året har dessutom varit

anordnad en kurs för centralinstrumentreparatörer.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 283. 31

Tab. 7. Beredskapsknrser för verkstadsindustrin.

Kursort

Kurs-

an-

ord-

nare

1

Anta

elever från verksam- hetens början

Ben 1 2 3Vis 1942 pågående kurser för

in-

skrivna

ut-

skrivna

avgång

före av- slutad

kurs 2

kvar-

varande

31/l2

1942

meka-

niker

fin-

meka-

niker

elektro-

meka-

niker

sme-

der

svet-

sare

opti-

ker

el.

lindare

summa

Arvika 3 ....

AK

79

70

9

Dals Långed

AK

44

38

—

6

1

—

—

—

—

—

—

1

Eda ........

AK

53

45

3

5

1

—

—

—

—

—

_

1

Eskilstuna . .

LY

115

81

22

12

1

—

—

—

_

_

_

1

Göteborg....

LY

18

15

3

Göteborg ....

AK

965

678

215

72

4

_

—

_

1

_

_

5

Halmstad. . . .

LY

147

107

25

15

1

—

—

_

—

—

_

1

Hyltebruk 3. .

LY

85

80

5

Härnösand . .

AK

153

131

2

20

1

—

—

—

—

—

1

2

Jönköping . .

AK

164

124

23

17

1

—

—

—

1

—

—

2

X/vjfl 3 * *

v

41

36

5

Lilla Edet . .

V

67

58

2

7

1

_

_

_

_

_

_

1

Lysekil......

V

138

108

20

10

1

—

—

—

—

—

—

1

Malmberget8

LY

38

34

4

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Malmö......

LY

107

100

1

6

1

—

—

—

—

—

—

1

Mariestad

LY

142

lil

6

25

2

_

_

_

_

_

_

2

Mölndal ....

V

266

178

74

14

1

—

1

—

—

—

_

2

Norrköping. .

LY

131

100

18

13

1

—

—

—

—

—

—

1

Piteå........

V

170

134

21

15

1

—

—

—

—

—

—

1

Kobertsfors 3

AK

53

53

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Sandö 3......

V

73

57

16

_

_

_

_

_

_

_

___

_

Stockholm . .

LY

1,604

902

606

96

2

4

—

—

—

2

_

8

Stockholm . .

AK

1,858

1,019

744

95

5

—

—

1

2

—

—

8

Sundsvall . .

V

225

190

21

14

1

—

—

—

—

—

_

1

Södertälje 3 ..

LY

52

37

15

—

—

—

—

—

—

—

--

—

Tidaholm 3 ..

LY

35

22

13

_

_

—

_

_

_

_

_

_

Trollhättan . .

LY

109

31

73

5

1

—

—

—

—

—

—

1

Uddevalla . .

V

375

254

104

17

3

—

—

—

_

—

—

3

Uppsala ....

LY

395

317

47

31

2

—

—

—

1

—

—

3

Vänersborg. .

LY

249

192

32

25

2

—

—

—

—

—

—

2

Växjö ......

AK

183

169

—

14

1

_

_

—

_

_

_

1

Älvsbacka .

V

82

52

18

12

1

_

—

_

_

_

_

1

Örebro8 ....

LY

126

115

11

Östersund3. .

LY

71

65

6

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Summa

8,413

5,703

2,164

546

36

4

1

1

5

2

1

50

1 AK arbetslöshetskommitté, LY kommunal anstalt för yrkesundervisning, Y verkstadsskola

för arbetslös ungdom resp. central verkstadsskola.

2 Elever, som avbrutit utbildningen på grund av erhållet arbete, sjukdom eller annan anledning.

3 Kursen avslutad före *’/12 1942.

Kurserna för svetsare omfattade 8 veckor och övriga kurser 6 månader. I

tre avdelningar för finmekaniker i Stockholm utbildades kvinnliga elever.

Intill utgången av år 1942 ha inalles 8,413 elever varit inskrivna i dessa

kurser. Av dessa voro 546 kvar som elever den 31 december, medan omkring

5,703 utskrivits efter genomgången kurs. De återstående 2,164 ha avbrutit utbildningen,

i de flesta fall därför att de erhållit arbete i öppna marknaden;

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj-.ts proposition nr 283.

endast i ett mindre antal fall lia elever nödgats avbryta kursen på grund av

sjukdom eller annan anledning.

Av de 5,703 utskrivna eleverna lia 1,312 utbildats till svarvare, 235 till

fräsare, 118 till hyvlare, 37 till slipare, 249 till finmekaniker, 71 till elektromekaniker,

26 till verktygsskötare, 1,284 till bänkarbetare (filare), 5 till

arborrare, 11 till borrare, 15 till centralinstrumentreparatörer, 211 till smeder

och 2,129 till svetsare.

Av de elever, som genomgått beredskapskurserna för verkstadsindustrin,

torde samtliga ha absorberats inom näringslivet, de flesta i det yrke för

vilket de omskolats.

Tillgången på för omskolning till verkstadsarbetare lämpliga arbetslösa

minskades under 1942, varför kommissionen tills vidare omlade en del av

beredskapskurserna för verkstadsindustrin till beredskapskurser för utbildning

av kvinnliga elever, närmast med tanke på industrins behov av reservarbetskraft.

Kommissionen igångsatte sålunda på skilda platser i landet beredskapskurser

för utbildning av kvinnlig industriell reservarbetskraft. I dessa kurser

intogos kvinnor, vilka voro villiga att, då så behövdes, rycka in som reserver.

Kursverksamheten inriktades sålunda på att täcka det behov, som uppstår

vid mobilisering eller då det eljest kan bliva nödvändigt att taga manlig arbetskraft

från industrin i anspråk för andra arbetsuppgifter. Antalet dylika kurser

under året, inräknat de vid årets slut pågående, var 20, därav 13 för mekaniker,

6 för gassvetsare och 1 för bågsvetsare. Kurserna för mekaniker omfattade

3 månader och kurserna för svetsare 8 veckor.

Intill utgången av år 1942 voro 377 elever inskrivna, av vilka 211 voro kvar

vid årets utgång och 135 utskrivits efter genomgången kurs. Av de utskrivna

135 eleverna utbildades 38 till mekaniker och 97 till gassvetsare.

Denna kursverksamhet hade, som förut nämnts, till ändamål att utbilda

reserver, men bristen på manlig arbetskraft har gjort, att flera av dessa elever

redan sökt och erhållit arbete inom industrin.

Då dessa kurser omfatta endast 3 månader, medan de tidigare omnämnda

beredskapskurserna pågå 6 månader, kan icke samma resultat nås med utbildningen,

som dock visat sig tillräcklig för sitt ändamål.

För beredskapskurserna har av kommissionen under år 1942 utanordnats

ett belopp av 1,927,592 kronor. Uppgifter örn antalet kurser samt elevernas fördelning

på de olika kurserna lämnas beträffande beredskapskurserna för verkstadsindustrin

i tab. 7 och beträffande beredskapskurser för kvinnlig industriell

reservarbetskraft i efterföljande sammanställning.

Deltagare i beredskapskurs, som är i behov av ekonomisk hjälp under utbildningstiden,

kan erhålla sådan genom arbetslöshetskommitté. Till deltagare

i kurs utom hemorten utgår inackorderingsbidrag, vailill statsbidrag kan erhållas

nied 75 procent, dock högst 60 kronor per månad. Örn försörjningsplikt

föreligger, kan dessutom kontantunderstöd (dagunderstöd och i vissa fall

hyreshjälp) medgivas den hemmavarande familjen. Till deltagare i kurs, som

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 283.

33

Kursort

Rurs- an or el- nare 1

Antal

elever från verksam- hetens början

Den

S1/i2 1942 pågående

kurser för

in-

skrivna

ut-

skrivna

avgång

före av- slutad

kurs 2

kvar-

varande

S1/l2

1942

meka-

niker

gas-

svet-

sare

båg-

svet-

sare

summa

Brastad 4..................

AK

31

28

3

_

Bals Långed..............

AK

2

—

—

2

1

—

—

s 1

Göteborg..................

AK

136

36

15

85

4

1

1

6

Hunnebostrand............

AK

22

12

—

10

—

1

—

1

Härnösand................

AK

10

—

—

10

—

1

—

1

Malmö....................

LY

5

—

—

5

1

—

—

31

Norrköping................

LY

27

21

—

6

—

1

—

1

Stockholm ................

LY

99

34

11

54

4

1

—

5

Trollhättan................

LY

12

—

—

12

1

—

—

3 1

Uppsala ..................

LY

6

4

—

2

1

—

—

1

Örebro....................

LY

27

—

2

25

1

1

—

2

377

135

31

211

13

6

1

20

1 Se anm. 1 till tab. 7.

2 Se anm. 2 till tab. 7.

3 Barnundervisning med beredskapskurser för verkstadsindustrin.

4 Kursen avslutad före 31/ia 1942.

är anordnad i hemorten, utgår kontantunderstöd. Samtliga kursdeltagare åtnjuta

utan behovsprövning timpenning, varierande efter ålder och dyrort från

20 öre till 45 öre per timma.

Till deltagare i beredskapskurs för kvinnlig industriell reservarbetskraft

utgår — förutom timpenning -— antingen arbetslöshetshjälp enligt förutnämnda

grunder eller till deltagare i kurs, som är anordnad i hemorten, dagarvode,

varierande efter dyrort från kronor 2 till 2: 40, och till deltagare i kurs utom

hemorten inacJcorderingsbidrag, likaledes varierande efter dyrort, från 65

kronor till 80 kronor per månad. Dagarvode och inackorderingsbidrag kunna

icke uppbäras samtidigt, och dagarvode utgår icke heller för det fall, att

kontantunderstöd utgår.

C. Reglering av byggnads- och anläggningsverksamheten.

Genom Kungl. Maj:ts cirkulär den 18 april 1941 (nr 220) angående nyanställning

av arbetskraft för användning vid arbeten, som bedrivas för statens

räkning eller med bidrag av statsmedel, avsågs att de statliga myndigheterna

— i första hand arbetsmarknadskommissionen — skulle erhålla bättre

kännedom än före kungörelsens tillkomst angående den omfattning, vari statliga

och större statsunderstödda byggnads- och anläggningsföretag bedrevos,

samt kunna påverka sysselsättningen av arbetskraft vid dessa företag. Den

avsedda effekten av detta system uppnåddes emellertid icke helt, vilket berodde

dels på underlåtenhet i en mängd fall att fullgöra föreskriven anmälningsskyldighet,

dels ock på bristande effektivitet i reglerna örn skyldighet

att efterkomma anvisningar om arbetsstyrkans storlek och sammansättning.

Då under år 1942 bristen på kvalificerad arbetskraft allt mer gjorde sig

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 283. mo 43 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

gällande och samtidigt tillgången på byggnadsmaterial minskades, hemställde

kommissionen i en \. P. M. till statsrådet och chefen för socialdepartementet

den 16 april 1942, att åtgärder måtte vidtagas för vinnande av en mera effektiv

reglering av den statliga och statsunderstödda byggnads- och anläggningsverksamheten.

Under behandlingen av denna promemoria och i anslutning till

uttalanden däri befanns emellertid önskvärt att genom särskilda åtgärder

reglera användandet av arbetskraft icke blott i de fall, då det gällde allmänna

arbeten, utan jämväl i fråga örn enskild byggnads- och anläggningsverksamhet.

Vid de överläggningar, som fördes i detta sammanhang, ansågs det ur flera

synpunkter vara mest effektivt att reglera byggnads- och anläggningsverksamheten

genom införandet av en lagstiftning om tillstånd av offentlig myndighet

såsom villkor för rätt att utföra byggnads- och anläggningsarbete. Med

hänsyn bland annat till riksdagsarbetets nära förestående avslutning framlades

dock intet förslag örn sådan tillståndslagstiftning. I stället utfärdade Kungl.

Maj:t den 19 juni 1942 en kungörelse om arbetsförmedlingstvång för byggnadsverksamhet

m. m. (nr 563), vilken trädde i kraft den 8 juli. En liknande anordning

hade tidigare införts, under det utredning örn den större regleringens

genomförande pågick, nämligen arbetsförmedlingstvång för torvhantering m. m.

(se sid. 30).

Den genom kungörelsen örn arbetsförmedlingstvång för byggnadsverksamhet

m. m. införda regleringen av byggnadsverksamheten baserades på tjänstepliktslagens

3 kap. och innefattade tvång för arbetsgivare att anlita den offentliga

arbetsförmedlingen vid nyanställning av arbetskraft för utförande av

byggnadsarbete ävensom bestämmelser örn företrädesrätt vid konkurrens örn

arbetskraft mellan olika arbetsgivare för vissa arbetsområden (skogs- och

jordbruk) samt för sådana byggnadsarbeten som — antingen gruppvis efter

arbetsobjektets ändamål eller individuellt efter särskild prövning av arbetets

angelägenhet — förklarades företrädesberättigade.

I fråga örn de grupper av arbeten, för vilka generell företrädesförklaring

lämnats, har angelägenheten av arbetenas utförande under rådande förhållanden

ansetts så stor, att individuell prövning beträffande de enskilda företagen

endast skulle ha medfört onödig tidsutdräkt. Sådana generella företrädesförklaringar

lämnades för

1) anordnande av skyddsrum;

2) uppförande av byggnad, vartill statens byggnadslånebyrå beviljat bostadsanskaffningslån,

tertiärlån eller tilläggslån;

3) byggnadsarbete, till vilket den statliga egnahemsorganisationen beviljat

jordbrukslån, bostadslån, arbetarsmåbrukslån, förbättringsbidrag, nybyggnadslån,

förbättringslån eller lantarbetarbostadslån;

4) uppförande av pensionärshem, epidemisjukhus, hem för kroniskt sjuka

och vårdhem för lättskötta sinnessjuka, där Kungl. Maj:t beviljat statsbidrag

till arbetet;

5) utförande av gödselvårdsanläggning och siloanläggning för beredande

av ensilagefoder;

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 283. 35

6) uppförande av uppsamlings- eller centrallagerhus för frukt, potatis eller

köksväxter och anläggning för artificiell torkning av vallskördar, där Kungl.

Majit beviljat lån eller bidrag till arbetet;

7) anläggande av lin- eller hampberedningsanstalt, vartill lantbruksstyrelsen

beviljat lån eller bidrag;

8) utförande av företag, vartill beviljats bidrag ur anslaget till främjande

av landsbygdens elektrifiering;

9) utförande av statliga oljelagringsanläggningar;

10) sådana av vattenfallsstyrelsen eller för dess räkning bedrivna arbeten,

som avse utbyggnad av kraftstationer ävensom vattenregleringar och distributionsanläggningar

med undantag av dels husbyggnader för bostäder, förråd,

gaiage och dylikt vid i drift varande kraftstationer och anläggningar för

vattenreglering, dels husbyggnader av nämnda slag i anslutning till distributionsanläggningar;
11)

av domänstyrelsen eller för dess räkning bedrivna arbeten av följande

slag, nämligen:

a) anläggande av väg, erforderlig för framforsling av brännved, som redan

är huggen eller är avsedd att huggas under innevarande produktionsår,

b) uppförande av förläggning för arbetare vid avverkningar, huvudsakligen

avseende vedhuggning,

c) uppförande av erforderlig ersättningsbyggnad efter brand samt verkställande

av arbete, vars underlåtande skulle äventyra byggnads bestånd,

d) ombyggnad eller reparation av husbyggnad, som i befintligt skick finnes

uppenbarligen icke kunna vintertid användas till bostad åt människor eller

som husdjursstall;

allt under förutsättning, att totalkostnaden för arbetet beräknas icke överstiga

10,000 kronor;

12) av järnvägsstyrelsen eller för dess räkning bedrivna arbeten, som stå

i omedelbart samband med eller eljest äro direkt påkallade av nu pågående

eller redan genomförda banelektrifieringar;

13) utförande av vägbyggnader, vartill efter den 30 juni 1942 beviljats

bidrag ur anslaget till vissa väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo;

14) uppförande av sådana brandtom jämte tillhörande vaktkojor och telefonanläggningar,

som ingå i den av Kungl. Majit den 19 juni 1942 fastställda

riksplanen för skogsbrandbevakningen eller genom Kungl. Majits beslut

komma att infogas i sagda plan.

Generell företrädesförklaring lämnades även för arbeten, som pågingo vid

regleringens ikraftträdande den 8 juli 1942 och som avsågo:

15) uppförande av byggnad eller anläggning för försvarsväsendets räkning;

16) vägarbete, vartill bidrag beviljats ur anslaget till byggande och förbättring

av vissa för riksförsvaret betydelsefulla vägar och broar.

För övriga arbeten har prövning i varje särskilt fall skett efter ansökan,

som skolat insändas i fråga örn statliga arbeten i hela riket samt kommunala

och enskilda arbeten i Stockholm direkt till arbetsmarknadskommissionen och

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

i fråga om övriga arbeten till länsarbetsnämnden i respektive län för vidarebefordran

till kommissionen med yttrande av nämnden.

Avgörandet av frågan örn företrädesrätt fördelades mellan Kungl. Majit

och arbetsmarknadskommissionen på sådant sätt, att Kungl. Majit förbehöll sig

avgörandet i ärenden angående:

a) arbete å staten tillhörig byggnad eller anläggning;

b) arbete, vars kostnader avsetts skola täckas med lån, som kommun med

Kungl. Majits tillstånd upptager eller för vilket kommun med sådant tillstånd

ingår borgen; samt

c) arbete, för vars utförande ansökan hos Kungl. Majit örn bidrag eller lån

gjorts eller är avsedd att göras.

Åt arbetsmarknadskommissionen uppdrogs att avgöra övriga ärenden örn

företrädesrätt, med rätt för kommissionen att underställa ärende Kungl.

Majits prövning, därest den funne beslut örn företrädesrätt för visst arbete

med hänsyn till arbetets omfattning eller andra särskilda omständigheter böra

meddelas av Kungl. Majit.

Samtliga avgöranden örn arbeten, för vilka totalkostnaden beräknats överstiga

500,000 kronor, ha med stöd av sistnämnda bestämmelse av kommissionen

underställts Kungl. Majits prövning. Så har även skett i fråga örn en del

smärre arbeten.

För beredning av de ärenden, vilkas avgörande förbehållits Kungl. Majit

eller av kommissionen underställts Kungl. Maj :ts prövning, tillskapades genom

beslut av Kungl. Majit den 19 juni 1942 ett särskilt organ inom Kungl. Majits

kansli, benämnt statens byggnadsberedning, med ett statsråd som ordförande

och representanter för olika statliga organ, däribland arbetsmarknadskommissionen,

som ledamöter.

I anslutning till kungörelsen örn arbetsförmedlingstvång meddelade kommissionen

under andra halvåret 1942 (kommissionens cirkulär Lan nils 16,

28, 55, 66 och 68) tillämpningsbestämmelser innefattande dels generella föreskrifter

örn undantag från arbetsförmedlingstvånget och örn företrädesbestämmelsernas

tillämplighet, dels ock anvisningar till länsarbetsnämnderna och

till lokala arbetsförmedlingsorgan örn deras befogenheter och åligganden i

samband med arbetsförmedlingstvånget.

Generella undantag från arbetsförmedlingstvånget skulle gälla i fråga örn

arbetstagare över 70 år, nära anhörig till arbetsgivare samt sådana arbetare,

som måste anställas för utförande under högst en vecka av brådskande arbeten,

oundgängligen erforderliga för förhindrande eller avhjälpande av skador och

som icke kunna uppskjutas tills medgivande hinner inhämtas. Dessa undantag

äro byggda på bestämmelser i lagen örn tjänsteplikt. Vidare föreskrevs,

att arbetstagare finge utan arbetsförmedlingens medverkan nyanställas, såvida

arbetsgivarens hela i byggnads- och anläggningsarbete använda arbetsstyrka

därigenom icke komme att överstiga 3 man. Detta undantag, som

även täckte det i tjänstepliktslagen stadgade undantaget för arbeten av tillfällig

natur, avsåg i första hand att hålla antalet ansökningar örn företrädes
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Majlis proposition nr 283.

rätt inom rimliga gränser och ansågs oundgängligt, trots att därigenom disposition

av arbetskraft i byggnadsverksamhet i icke obetydlig omfattning

undandrogs regleringen.

Av praktiska skäl kunde hänsyn icke tagas till varje behov av arbetskraft

inom de arbetsområden, som principiellt äga företräde, huru ringa behovet

än är och på vilken ort det än föreligger. Det föreskrevs fördenskull, att

företrädesbestämmelserna skulle tillämpas inom ett län, endast örn någondera

av följande förutsättningar vore för handen:

1) örn inom länet funnes anmält något avsevärt behov av arbetskraft inom

jordbruk, skogsbruk eller företrädesberättigat byggnads- eller anläggningsarbete,

vilket icke kunnat fyllas;

2) örn i den senast av arbetsmarknadskommissionen utsända riksvakanslistan

(innehållande uppgifter å lediga platser, vilka beräknats icke kunna

besättas av förmedlingarna med arbetssökande från visst distrikt) funnes upptagna

platser inom jordbruk, skogsbruk eller företrädesberättigade byggnadseller

anläggningsarbeten under särskild rubrik, som angav, att respektive

arbeten vore företrädesberättigade bland annat inom ifrågavarande län.

Örn vid något tillfälle skulle befinnas, att platssökande arbetare icke behövdes

för fyllande av lediga platser inom företrädesberättigade områden

och vid företrädesberättigade arbeten, skulle sålunda anvisning även till icke

företrädesberättigade arbeten ske; arbetsförmedlingstvånget skulle dock gälla

även i dessa fall.

I fråga örn arbetstagare över 50 år, vilka icke brukat arbeta i jordbruk

eller skogsbruk, föreskrevs särskilt, att de finge anvisas till icke företrädesberättigade

byggnads- eller anläggningsarbeten i de fall, då behov av deras

anställning i företrädesberättigade byggnads- eller anläggningsarbeten inom

respektive läns område icke påfordrades. Det ansågs, att dessa äldre arbetare,

vilka i regel mindre väl lämpa sig för skogs- eller jordbruksarbete, borde

beredas möjlighet att utföra arbete inom det egna yrket. I samma syfte och

även med hänsyn till angelägenheten av att tillföra skogs- och jordbruk

yngre arbetskraft i största möjliga utsträckning föreskrevs vidare, att företrädesrätten

för byggnads- och anläggningsarbeten i första hand skulle avse

arbetskraft över 50 år och att yngre arbetare i regel icke finge anställas vid

sådana företag i större utsträckning än att minst en tredjedel av arbetsstyrkan

bomme att utgöras av arbetstagare över 50 år.

Arbetsförmedlingsorganen och kommissionen fingo till en början ofta taga

ställning till frågan, huruvida en arbetstagare inom byggnads- och anläggningsbranschen

innehaft sin anställning hos arbetsgivaren sedan tiden före

arbetsförmedlingstvångets ikraftträdande, i vilket fall anställningen icke berördes

av arbetsförmedlingstvånget. Det visade sig därvid ofta mycket svårt

att fastslå, örn en sådan anställning förelåg eller örn sysselsättningen hos

samme arbetsgivare efter regleringens ikraftträdande rätteligen borde anses

som nyanställning och följaktligen falla under bestämmelserna örn arbetsförmedlingstvång

och företrädesrätt. I synnerhet i fråga om arbetstagare,

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

vilka en längre följd av år regelbundet arbetat hos samma arbetsgivare, var

såväl bland arbetsgivare som arbetstagare den uppfattningen vanlig, att dessa

arbetare knutits till arbetsgivaren på sådant sätt, att fortlöpande anställning

eller i varje fall ett därmed jämförligt förhållande förelåg. Med hänsyn härtill

föreskrev kommissionen den 31 augusti 1942 (cirkulär nr K 4/42) att

arbetstagare, som minst sex månader under vart och ett av åren 1938—1941

utfört arbete för samme arbetsgivare inom byggnads- och anläggningsbranschen,

finge av denne arbetsgivare beredas sysselsättning utan särskilt

tillstånd eller annan medverkan av arbetsförmedlingen, försåvitt arbetstagaren

under år 1942 före den 8 juli arbetat hos ifrågavarande arbetsgivare

minst en manad samt arbetstagaren funnes upptagen å en till kommissionen

eller länsarbetsnämnd enligt särskilda föreskrifter ingiven förteckning.

Då fortlöpande statistik rörande antalet inom byggnads- och anläggningsarbete

sysselsatta arbetare saknas, företog kommissionen med stöd av 7 § i

kungörelsen örn arbetsförmedlingstvång för byggnadsverksamhet m. m. en inventering

av sagda arbetskraft. Enligt kommissionens kungörelse örn inventeringen

(Sv. förf.-saml. 1942: 581) skulle uppgifter lamnas angående storleken

och sammansättningen av arbetsstyrkan den 15 juli 1942 vid då pågående

byggnadsarbeten ävensom angående härutinnan beräknade förändringar intill

den 1 oktober 1942. Uppgifter skulle lämnas beträffande alla byggnads- och

anläggningsarbeten, vid vilka mer än två arbetare sysselsattes, oavsett örn

arbetet avsåg nybyggnad, örn- eller tillbyggnad, reparation eller underhållsarbete.

Uppgiftsskyldig var den, för vilkens räkning arbetet utfördes (byggherren).

Uppgifter beträffande statliga arbeten skulle lämnas av den myndighet,

som hade att tillse att arbetet utfördes. Uppgifterna skulle avgivas å av

kommissionen fastställt formulär (SAK nr C 47, 1942), vilket tillhandahölls av

länsarbetsnämnderna och de lokala arbetsförmedlingsorganen samt kristidsnämndema,

och insändas senast den 18 juli 1942 till länsarbetsnämnden i det

län, vari arbetet bedrevs —- i Stockholms stad till arbetsnämnden. Underlåtenhet

att avgiva de föreskrivna uppgifterna kunde medföra straffpåföljd

enligt 44 § lagen örn tjänsteplikt.

Till inventeringen inkommo 6,085 uppgifter. Enligt anvisningarna skulle

endast ett arbetsföretag redovisas på samma blankett. Vid redovisningen hade

dock i ett flertal fall olika arbetsföretag sammanförts, varför det icke var möjligt

att lämna tillförlitliga uppgifter örn arbetsföretagens antal, vilket var betydligt

större än det nyss nämnda.

Hela antalet sysselsatta arbetare vid byggnads- och anläggningsarbeten den

15 juli 1942 uppgick — förutom vid statliga och statskommunala beredskapsoch

reservarbeten sysselsatta 5,334 man — till 137,627. Den beräknade sysselsättningen

vid dessa arbetsföretag uppgick den 1 augusti 1942 till 149,148, den

1 september till 146,641 och den 1 oktober till 122,282 arbetare. Bortsett från

militära husbyggnadsarbeten sysselsattes vid husbyggnadsarbeten den 15 juli

71,437 arbetare, eller 51.9 procent av samtliga vid byggnads- och anläggningsarbeten

sysselsatta. Av vid övriga arbetsföretag sysselsatta redovisades 16.3

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

procent vid järnvägs- och spårvägsarbeten samt telegrafverkets linjearbeten,

12.1 procent vid väg- och gatuarbeten, 7.7 procent vid militära arbeten, 6.5

procent vid kraftverksbyggnader och kraftledningsarbeten samt 5.5 procent

vid andra arbeten. Fördelningen av antalet sysselsatta arbetare den 15 juli

på olika yrkesgrupper utvisade, att 58.7 procent voro grovarbetare och 41.3

procent specialarbetare av olika slag. Fördelningen av arbetarantalet den 15

juli på olika byggherrar gav vid handen, att 30. o procent sysselsattes vid företag,

som utfördes för statens räkning, 20.8 procent vid kommunala företag samt

49.2 procent vid enskilda företag.

En jämförelse mellan inventeringsresultaten och antalet icke arbetslösa

fackförbundsmedlemmar visade god överensstämmelse för murare och träarbetare

men mindre god för målare; det senare beroende på att målarna i stor

utsträckning voro sysselsatta vid arbetsföretag med mindre än tre arbetare.

En utförligare redogörelse för inventeringsresultaten är införd i »Arbetsmarknadens»

julihäfte (Soc. medd. 1942, nr 8).

Till kommissionen inkommo under tiden från kungörelsens ikraftträdande

den 8 juli 1942 till årets slut sammanlagt 3,696 ansökningar om företrädesrätt

för olika företag. Av dessa ansökningar överlämnades 1,275 till byggnadsberedningen

för avgörande av Kungl. Maj:t; 2,390 ansökningar avgjordes

av kommissionen, som därvid före ärendenas avgörande i regel inhämtade

yttrande från andra statliga myndigheter (oftast industrikommissionen och

statens byggnadslånebyrå). Kesterande 31 ansökningar återkallades.

På olika vägar har kommissionen sökt sprida kännedom örn arbetsförmedlingstvånget

och därmed förbundna bestämmelser. Åt länsarbetsnämnderna

har uppdragits att utöva kontroll över arbetsförmedlingstvångets efterlevnad,

och i samma syfte ha tillsatts en del direkt hos kommissionen anställda

kontrollanter. I ett mindre antal fall ha förseelser mot föreskrifterna i samband

med arbetsförmedlingstvånget av länsarbetsnämnderna anmälts till åtal,

vilket i regel resulterat i bötesstraff för de för förseelserna ansvariga. I de

flesta fall har emellertid anställande av arbetskraft utan arbetsförmedlingens

medverkan uppgivits bero på okunnighet örn föreskrifterna; då straffpåföljd

enligt 44 § tjänstepliktslagen kan ifrågakomma endast för den som med vetskap

örn föreskrift i anslutning till arbetsförmedlingstvånget bryter däremot,

måste man i dylika fall i allmänhet nöja sig med lämnande av upplysningar

och erinra örn följderna av eventuell upprepad förseelse.

Arbetsförmedlingstvånget torde endast i ringa grad ha föranlett, att byggnadsarbetare

övergått till skogs- eller jordbruksarbete under byggnadssäsongen.

Däremot har tvånget i avsevärd mån förhindrat övergång från anställning

i skogs- och jordbruk till husbyggnadsarbete. Därjämte har —

genom de förut omnämnda åldersbestämmelserna — i den byggnads- och

anläggningsverksamhet, som medgivits, i första hand sysselsättning beretts

arbetare som fyllt 50 år. Sin största verkan har tvånget emellertid haft därutinnan,

att det underlättat angelägna byggnadsföretags tillgodoseende med

arbetskraft och försvårat (ehuru ej helt omöjliggjort) nyanställning av arbets
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

kraft för sådana byggnadsföretag, vilkas utförande icke befunnits ur det allmännas

synpunkter angeläget.

D. Särskilda åtgärder för utnyttjande av värnpliktig arbetskraft

under förstärkt försvarsberedskap.

Den värnpliktige kan, för att tillgodose arbetsmarknadens behov, under olika

förutsättningar erhålla

a) mobiliseringsuppskov enligt uppskovskungörelsen, vilket innebär att han

befrias från inställelse vid mobilisering (under bestämd tid eller tills vidare)

ävensom — med vissa undantag — från inställelse under förstärkt försvarsberedskap,

b) anstånd med inställelse viss tid under beredskap,

c) hempermittering för längre eller kortare tid (respektive hemförlovning)

från pågående beredskapstjänstgöring.

Mobiliseringsuppskovet grundas som regel på beslut av arbetsmarknadskommissionen

(uppskovsgrupp II) eller, i fråga örn vissa tjänstemän, av vederbörande

verk eller myndighet (uppskovsgrupp I), men skall för personal med

viss militär tjänsteställning eller viss ålder (högst 25 år) underställas Kungl.

Majit. Anstånd med inställelse till eller hempermittering från beredskapstjänstgöring

beviljas i vissa fall av truppförbandschef, i regel dock genom

beslut i kommandoväg. Beslut kan avse enskilt fall eller för olika kategorier

av värnpliktiga generella medgivanden.

Beträffande vissa näringsgrenar med mera säsongbetonad sysselsättning

ha generella bestämmelser rörande hemförlovning eller hempermittering

under vissa tider av yrkeskunniga värnpliktiga kunnat utverkas. Detta har

sålunda varit fallet i fråga örn värnpliktiga jordbrukare, personal inom skogsbruket

i arbetsledareställning eller med vissa speciella arbetsuppgifter, såsom

milkolare m. fl. samt arbetsledare och vissa specialarbetare inom bränntorvindustrin.

Yad jordbrukare och personal inom skogsbruket beträffar har därvid

det sedan år 1940 tillämpade systemet med uppgiftskort alltjämt kommit

till användning. Förberedelsearbetet för här nämnda åtgärder för kollektiva

hempermitteringar av värnpliktiga har utförts av arbetsmarknadskommissionen

i samråd med överbefälhavaren och livsmedels- respektive bränslekommissionen

samt representanter för det berörda näringsintresset.

Tilldelningen av uppgiftskort till värnpliktiga jordbrukare är baserad på

uppgifter, som införskaffats från arbetsblocken inom jordbruket, rörande

bland annat åkerarealens storlek, tillgången på värnpliktig och icke värnpliktig

arbetskraft — även reservarbetskraft — samt arbetskraftens fördelning på

olika yrkeskategorier. Med ledning härav har en gradering av hempermitteringsbehovet

kunnat ske med beaktande av såväl produktionssynpunkter som

tillgången på icke värnpliktig arbetskraft ävensom varje enskild värnpliktigs

arbetsuppgift.

Uppgiftskorten för den värnpliktiga skogspersonalen äro med hänsyn till

de värnpliktigas speciella arbetsuppgifter indelade i olika grupper.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 283. 41

I dessa grupper ingå icke vanliga skogsarbetare, då registrering för utfärdande

av uppgiftskort härvidlag icke ansetts genomförbar.

Vid sidan av uppgiftskorten verkställdes kring årsskiftet 1941/42 tillfällig

registrering inom vissa län av värnpliktiga körkarlar, sysselsatta hos skogsägare,

som ålagts en mera betydande produktionsplikt. På grundval av denna

registrering medgavs under tiden januari—april 1942 hempermittering. Inom

de skogrika länen upprättades i mars månad truppförbandsvis förteckningar

å inkallade skogsarbetare (såväl körkarlar som huggare), som önskade hempermittering

för skogsavverkning. Kollektiv hempermittering under april

månad kunde sedermera äga rum. För att möta befarade svårigheter att tillgodose

timmerflottningens arbetskraftsbehov verkställdes under våren jämväl

tillfällig registrering av värnpliktiga bäckflottare, älvflottare och skiljeställsarbetare.

Erforderlig hempermittering kunde äga rum under flottningsarbetets

kulmen.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut i maj 1942 bereddes värnpliktig personal ur

beredskapsförband möjlighet att på vissa villkor frivilligt utföra vedavverkning

i närheten av förbandens förläggningsplatser. Länsarbetsnämnderna tillhandahöllo

erforderlig verktygsutrustning samt i vissa fall instruktörer för

den ovana personalen.

Arbetsledare och specialarbetare inom bränntorvindustrin registrerades

våren 1942. Under 1942 genomfördes dels ny registrering inom vissa län av

värnpliktiga skogskörare dels ock, inom samtliga län, registrering av män,

vilka mera regelbundet åtminstone under vinterhalvåret, bruka vara anställda

för skogsavverkningsarbeten av olika slag (som huggare eller körare) eller

stubbrytning. (Sistnämnda register är föremål för komplettering.) På grundval

av dessa register verkställdes hempermittering under viss tid av torvpersonal

och skogskörare.

Inom de sockerbetodlande länen visade det sig nödvändigt att tillförsäkra

betodlarna van arbetskraft genom hempermittering från värnpliktstjänstgöring

av dylik. Hempermitteringen förbereddes genom registrering hos vederbörande

länsarbetsnämnder av värnpliktiga betskötare. Under sensommaren

verkställdes registrering av värnpliktiga, som åtagit sig betupptagning eller

betköming. Dessa hempermitterades ävenledes i viss utsträckning under betskörden

(se sid. 18 ff.).

Utöver förutnämnda åtgärder, avseende större grupper av värnpliktiga, avgav

kommissionen under året yttranden över cirka 26,000 enskilda framställningar

örn hempermittering från eller anstånd med beredskapstjänstgöring.

E. Planläggning, registrering m. in.

Det tidigare påbörjade arbetet med planläggning av hjälpåtgärder vid en

eventuell arbetslöshetskris samt den fortgående allmänna granskningen av

förslag till allmänna arbeten (prop. 1942: 344, sid. 24 f.) har pågått under året

i samråd med andra statliga myndigheter. Särskild uppmärksamhet ägnades

under höstmånaderna de delar av landet, som väntades bli berörda av ett då

planerat allmänt driftsstopp inom sågverks- och pappersmasseindustriema.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 283.

Det kunde nämligen förväntas att vid dylikt driftsavbrott skulle lösgöras ett

förhållandevis stort antal arbetare, som med hänsyn till ålder och föregående

sysselsättning, familjeförhållanden m. m. icke kunde disponeras för skogsarbete.

Driftsinskränkningarna fingo emellertid icke den omfattning, som

från början beräknats, varför mera omfattande hjälpåtgärder för att bereda

sysselsättning åt sagda arbetarkategorier ej behövde vidtagas.

Krigsindustrins mobiliserings planering har under 1942 förts vidare. Örn

industrin vid mobilisering skulle avge ali sin värnpliktiga personal till krigsmakten

skulle det betyda, att den berövades större delen av sin fullgoda,

manliga personal (män i åldrarna 20—47 år), varigenom produktionen skulle

lamslås. Det har alltså gällt, att medelst av kommissionen beviljat mobiliseringsuppskov

tillförsäkra industrin den kader av kvalificerad personal, som

behövs för att icke företagens inre organisation skall sönderbrytas, i vilket

fall ingen tilldelning av reservarbetskraft skulle kunna hålla produktionen

igång. Mobiliseringsuppskov, som alltså är förutsättningen för att draga nytta

av reservarbetskraften, måste dock av militära skäl snävt begränsas till volymen.

I själva verket har den totala volymen under de tre sista krigsåren

hållits i stort sett konstant och stras under det maximum, som kalkylerats ur

militära faktorer. Uppgiften har därför bestått i att genom revisioner av

volymen i dess helhet en å två gånger örn året, jämte partiella ingrepp dessemellan

på förekommen anledning, göra sådana förändringar inom totalvolymen,

att i möjligaste mån rätt uppskovsman kommer på rätt plats. Härvidlag

måste man givetvis beakta uppkommande förändringar av graden av

krigsviktighet hos de olika företagen. Revisionerna ske i nära och kontinuerligt

samarbete med industrikommissionen, vars mobiliseringsbyrå för den

skull är förlagd till arbetsmarknadskommissionens lokal. Ej mindre viktigt är

att kontroll utövas av att uppskovsbehovet är rätt kalkylerat och att uppskovsmännen

ha den sysselsättning, som motiverat uppskovet. I sådan avsikt företagas

besök av representanter för arbetsmarknads- och industrikommissionerna

vid ett 70-tal företag årligen. Besöken avse jämväl, att giva företagen tillfälle att

diskutera principiella sidor av uppskovsväsendet och att vidmakthålla ett ömsesidigt

förtroende. Den sociala sidan av saken — beredskapsbördans i möjlig

grad jämna fördelning — har kommissionen sökt tillgodose dels genom att

frigöra uppskovsmännen i omgångar för tre månaders militärtjänstgöring, dels

medelst ombyte av uppskovsmän. Samma syfte tjänar den främst av militära

(och i viss mån av industriella) skäl tillämpade grundsatsen att koncentrera

uppskovsvolymen till de äldre årsklasserna med företräde för mindre vapenföra

värnpliktiga.

För att biträda vid industrins mobiliseringsplanering ha arbetsmarknadskommissionen

och Svenska arbetsgivareföreningen anställt särskilda konsulenter.

I övrigt samarbetar kommissionen vid denna planering med såväl

arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer som med industri- och livsmedelskommissionerna

m. fl.

Genom avtal med riksförsäkringsanstalten i egenskap av chefsmyndighet

för yrkesinspektionen har arbetsmarknadskommissionen inom varje län från

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majis proposition nr 283.

43

och med senare halvåret 1942 knutit en tjänsteman inom yrkesinspektionen,

vanligen en distriktsingenjör, till varje länsarbetsnämnd i egenskap av industrikonsulent.

Jämsides med verksamheten för yrkesinspektionens räkning, i

förekommande fall under tjänstledighet, ha industrikonsulenterna bistått

krigsviktiga industriföretag vid mobiliseringsplanering, varvid särskild uppmärksamhet

skall ägnas frågan örn anskaffande och utbildning av reservarbetskraft

och välfärdsanordningar för denna. Från arbetsgivareföreningens

sida ha genom personlig kontakt med berörda industriföretag olika fack konsulenter

verkat för en rationell mobiliseringsplanering.

Genom Kungl. Maj:ts kungörelse den 30 augusti 1941 (nr 720) föreskrevs

skyldighet för myndighet eller organisation, som handhar planläggning av

beredskapsuppgift, att på anmodan av kommissionen fortlöpande lämna uppgifter

till beredskapsregistren rörande beredskapspliktiga, vilka myndigheten

eller organisationen äger taga i anspråk. Frågan örn sättet för slitande av

tvist i sådant fall, då tvenne organisationer för oförenliga arbetsuppgifter

göra anspråk på en och samma person, är fortfarande föremål för 1941 års

hemortsförsvarssakkunnigas behandling.

De ur krigssynpunkt viktigaste industriföretagen och vissa för folkförsörjningen

betydelsefulla företag liksom även jordbruksblocken ha erhållit rätt

att hos länsarbetsnämnd registrera anskaffad reservarbetskraft i ett särskilt

reservarbetskraftsregister. Dylik reservarbetskraft registreras jämväl i beredskapsregistret.

För speciella ändamål ha även register över grovarbetare, skogsarbetare,

skogskörare m. fl. kategorier upprättats.

Genom Kungl. Maj :ts kungörelse den 16 oktober 1942 (nr 819) förordnades

örn ny beredskapsmönstring för år 1943. Förberedelser för denna mönstring,

som avsåg förhållandena den 1 januari 1943, vidtogos av kommissionen. Uppgiftsskyldiga

voro denna gång män födda något av åren 1878—19281 och

kvinnor födda något av åren 1883—1928. Infordrade uppgifter berörde sådana

personliga förhållanden, som kunde vara av betydelse dels ur arbetsmarknadssynpunkt,

dels för luftskydd, skogsbrandskydd, utrymning och andra liknande

åtgärder för hemortens försvar dels ock för de frivilliga försvarsorganisationerna.

För bearbetningen av mönstringsuppgifterna hos länsarbetsnämnderna

utfärdade kommissionen anvisningar.

Den översyn av blockorganisationen, som påbörjades i november 1941, har

fortskridit under år 1942. Organisationen erhöll en ökad fasthet genom Kungl.

Maj:ts kungörelse den 18 juli 1942 angående organisationen av arbetsblock

inom jordbruket (nr 639). Den centrala ledningen av arbetsblockorganisationen

utövas enligt kungörelsen av en riksblockmyndighet. Som sådan fungerade

från och med den 1 augusti på uppdrag av Kungl. Majit den av arbetsmarknads-

och livsmedelskommissionerna tillsatta riksblockdelegationen (jfr

1 Värnpliktiga m. fl. skulle lämna uppgift endast efter särskild anmaning.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

prop. 1942:344, sid. 65). För organisationsarbetet, som fortgick in på 1943,

redogöres å sid. 80).

Ehuru blockorganisationen i första hand är avsedd att tagas i bruk vid

en allmän mobilisering, kunde den emellertid redan under år 1942 utnyttjas för

vissa uppgifter i samband med handläggning av uppskovsärenden och vid fördelning

av uppgiftskort för värnpliktiga jordbrukare, vid uttagning av hästar

och fordon för militärt bruk, vid utlejning av kronhästar och vid den frivilliga

arbetskraftens utnyttjande.

F. Hjälpverksamheten för arbetslösa.

I fråga örn principerna för hjälpverksamhetens bedrivande ha inga ändringar

vidtagits under året, men dagunderstödsbeloppen ha reviderats, en ny

hjälpform, musikerhjälp, införts och kommissionen medgivits bevilja statsbidrag

till kurspremier åt deltagare i kurs för korttidsarbetande. Det system

för statsbidrag till den kommunala hjälpverksamheten, som av Kungl. Maj:t

godkändes den 6 december 1940, har enligt givet bemyndigande försöksvis

tillämpats under året. I det följande redogöres för hjälpverksamhetens omfattning

och utformning.

Hjälpsökandeklientelets omfattning och

sammansättning.

Uppgifter örn antalet hjälpsökande arbetslösa vid slutet av varje månad

under åren 1933—1942 ingå i de sammanfattande uppgifter örn arbetsmarknaden,

som lämnats i tab. 4. I tab. 8 har vidare antalet hjälpsökande under

ifrågavarande tid angivits i procent av motsvarande antal samma månad föregående

år. Av tabellerna framgår, att antalet hjälpsökande arbetslösa under

Tab. 8. Antal hjälpsökande arbetslösa åren 1933—1942 i procent av motsvarande

antal närmast föregående år.

Månad

1983

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942

Januari............

174.1

95.o

54.5

65.7

54.6

65.7

132.9

53.1

196.2

82.8

Februari............

168.4

91.4

54.o

64.7

53.8

71.2

130.4

52.3

229.8

72.1

Mars ..............

170.1

85.9

52.1

63.6

52.2

72.3

135.8

52.6

235.2

65.5

April .’.............

158.8

82.3

51.6

62.1

47.7

76.1

147.0

39.7

309.5

50.8

Maj................

150.1

74.4

52.6

56.5

45.8

87.1

127.6

44.7

315.6

40.5

Juni................

149.4

68.5

51.3

50.6

44.2

104. o

105.1

55.5

297.9

38.4

Juli................

146.6

62.1

49.4

50.5

45.6

102.6

91.8

85.6

205.1

42.9

Augusti............

144.4

57.6

50.2

49.8

46.1

104.3

87.2

119.0

144.7

44.4

September..........

142.4

52.1

52.2

50.7

46.8

110.6

87.8

128.9

108.6

48.3

Oktober............

133.8

51.6

55.5

52.5

50.2

112.6

87.2

132.3

78.2

50.6

November..........

116.1

53.9

58.9

53.1

56.3

116.6

82.7

132.0

71.9

45.1

December..........

106.1

54.3

62.4

53.2

60.9

125.8

63.3

157.1

83.4

43.9

Medeltal

144o

70,o

53.6

57.8

51.2

88.9

108.4

76.1

166.2

55.4

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

samtliga månader 1942 var lägre än under 1941. Den ökning i hjälpsökandefrekvensen,

som normalt brukar inträda efter september månad, uteblev, och

från och med oktober 1942 voro hjälpsökandesiffrorna de lägsta, som över

huvud taget noterats sedan hjälpsökandestatistikens tillkomst (1922). En betydande

del av de hjälpsökande voro dessutom sysselsatta vid för försvaret

och folkförsörjningen betydelsefulla arbeten, som icke kunde avbrytas. De

arbetslösa, som sysselsattes vid dessa arbeten skulle sålunda, örn arbetena

icke utförts med anlitande av arbetsmarknadsanslaget, ha överförts till öppna

marknaden. Frånräknas dessa hjälpsökande erhålles ett mått på antalet i

egentlig mening arbetslösa, som framgår av efterföljande sammanställning.

Antalet i egent-

i % av hela

Månad 1942

lig mening

antalet hjälp-

arbetslösa

sökande

Januari.......

... 19,845

78.6

Februari .....

... 19,021

75.6

Mars .........

... 16,184

73.4

April.........

... 10,571

68.0

Maj .........

5,410

53.8

Juni .........

3,613

45-5

Antalet i egent-

i % av hela

Månad 1942

lig mening

antalet hjälp-

arbetslösa

sökande

Juli..............

2,840

40.8

Augusti ........

2,760

41.5

September ......

2,859

44.5

Oktober ........

3,149

49.4

November ......

3,728

55.9

December ......

5,805

67.6

Arsmedeltal

7,982

64.9

Antalet kommuner, som rapporterade arbetslöshet, redovisas i tab. 9. Det

var med undantag av januari månad lägre än under föregående år. Vid 1942

Tab. 9. Antal kommuner 1 med rapporterad arbetslöshet åren 1933—1942.

Månad

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942

Januari............

1,148

1,478

1,251

810

433

268

321

252

258

268

Februari ..........

1,212

1.529

1.219

759

417

270

333

239

282

264

Mars ..............

1,222

1,525

1,180

727

373

254

333

227

289

254

April ..............

1,181

1,437

1.051

666

335

232

315

178

285

229

Maj................

1.113

1,337

901

568

277

216

286

159

268

204

Juni ..............

1,091

1,270

840

482

231

204

266

140

251

190

Juli................

1,108

1,220

722

426

218

187

232

169

240

177

Augusti............

1,122

1,160

709

421

227

186

227

180

228

173

September..........

1,166

1,138

691

400

215

194

226

193

225

168

Oktober............

1,238

1,178

734

409

230

219

250

208

235

161

November..........

1,340

1,232

796

429

244

253

266

223

242

164

December..........

1,401

1,252

833

427

252

277

265

220

255

171

Medeltal

1,195

1,818

911

544

288

230

277

199

255

202

1 Skee kommun i Bohuslän är delad i 2 distrikt med var sin arbetslöshetskommitté.

års utgång rapporterade 170 av rikets 2,524 kommuner arbetslöshet. Folkmängden

i de rapporterande kommunerna uppgick dock till ungefär hälften

av folkmängden i hela riket. I 144 kommuner (84,7 procent av rapportkom
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

mimerna) var antalet hjälpsökande mindre än 1 procent av folkmängden, i 12

kommuner 1—2 procent, i 7 kommuner 2—3 procent och i 7 kommuner 3—6

procent. Kommuner med en arbetslöshet av 3 procent och däröver voro

Askum, Brastad, Bro, Lommeland, Malmön, Näsinge och Tossene, samtliga

belägna i Göteborgs och Bohus län.

De hjälpsökandes fördelning på geografiska områden var i stort sett densamma

som under de två närmast föregående åren. Av tab. 10 framgår att mer

Tab. 10. De hjälpsökande arbetslösas fördelning1 på vissa geografiska områden

åren 1933—1942. Årsmedeltal.

Områden

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942

Antal

Städer ................

55,647

41,307

22,610

15,893

10,272

8,643

6,887

8,704

15,020

8,131

därav

Stockholm ..........

13,324

10,643

5,081

3,436

2,053

1,323

986

1,903

4,131

2,314

Göteborg ............

8,699

6,787

3,746

2,399

1,283

1,185

1,048

2,630

4,574

2,399

Malmö ..............

4,199

2,707

1,375

1,189

862

780

561

957

1,331

755

Summa storstäder

26,222

20,137

10,202

7,024

4,198

3,288

2,595

5,490

10,036

5,468

Övriga städer........

29,425

21,170

12,408

8,869

6,074

5,355

4,292

3,214

4,984

2,663

Landsbygd............

108,407

73,495

38,971

19,708

7,941

7,546

10,669

4,663

7,199

4,175

därav

Göteborgs o. Bohus län

6,019

5,851

4,078

2,584

1,479

1,221

1,092

1,303

1,787

1,621

Västernorrlands län . .

15,967

10,935

6,776

4,860

2,656

3,133

3,844

1,841

2,510

1,362

Övriga län ..........

86,421

56,709

28,117

12,264

3,806

3,192

5,733

1,519

2,902

1,192

Summa

164,054

114,802

61,581

35,601

18,213

16,189

17,556

13,367

22,219

12,306

Procent

Städer ................

33.9

36.0

36.7

44.6

56.4

53.4

39.2

65.1

67.6

66.1

därav

Stockholm ..........

8.1

9.3

8.3

9.7

11.3

8.2

5.6

14.2

18.6

18.8

Göteborg ............

5.3

5.9

6.1

6.7

7.0

7.3

6.0

19.7

20.6

19.5

Malmö ..............

2-6

2.4

2.2

3.3

4.7

4.8

3.2

7.2

6.0

6.1

Summa storstäder

16.0

17.0

16.6

19.7

23.0

20.8

14.8

41.1

45.2

44.4

övriga städer........

17.9

18.4

20.1

24.9

33.4

33.1

24.4

24.0

22.4

21.7

Landsbygd............

66.1

64.0

63.3

55.4

43.6

46.6

60.8

34.9

32.4

33.9

därav

Göteborgs o. Bohus län

3.7

5.1

6.6

7.3

8.1

7.5

6.2

9.7

8.0

13.1

Västernorrlands län . .

9.7

9.5

1 1.0

13.7

14.6

19.4

21.9

13.8

11.3

ll.l

Övriga län ..........

52.7

49.4

45.7

34.4

20.9

19.7

32.7

11.4

13.1

9.7

Samma

100.o

100.o

100.o

100.O

100. o

100.O

100. o

lOO.o

lOO.o

lOO.o

än 2/s av samtliga hjälpsökande voro hemmahörande i storstäderna samt Göteborgs

och Bohus och Västernorrlands läns landsbygd. I medeltal rapporterades

där under 1942 8,451 hjälpsökande arbetslösa mot 14,333 under föregående

år.

Av samtliga hjälpsökande voro under år 1942 66. i procent hemmahörande

i städer, därav 44.4 procent i storstäder, och 33.9 procent på landsbygden.

Ytterligare uppgifter örn arbetslöshetens geografiska fördelning lämnas i

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 283.

47

Tal). 11. Antal hjälpsökande arbetslösa inom olika län åren 1933—1942.

Årsmedeltal.

Län

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942

Stockholms stad

13,324

10,643

5,081

3,436

2,053

1,323

986

1,903

4,131

2,313

Stockholms......

4,981

4,411

2,216

1,132

416

187

153

277

1,227

569

Uppsala ........

2,488

1,874

1,041

470

265

282

227

137

230

120

Södermanlands . .

2,849

1,891

625

273

160

157

109

158

350

70

Östergötlands....

4,899

3,563

1,348

774

524

466

362

260

534

337

Jönköpings......

2,489

2,160

1,106

628

295

219

218

183

309

152

Kronobergs......

2,650

2,022

962

452

164

142

187

110

133

43

Kalmar..........

5,541

3,815

2,115

1,080

420

410

399

276

502

198

Gotlands........

697

410

153

129

102

100

71

29

70

49

Blekinge ........

5,791

4,944

3,195

1,612

814

637

794

323

303

142

Kristianstads ....

2,746

2,117

889

342

132

107

104

55

87

43

Malmö stad......

4,199

2,707

1,375

1,189

862

779

562

957

1,331

755

Malmöhus i övrigt

7,044

5,185

2,616

1.713

1,248

1,096

661

498

767

494

Hallands........

1,699

1,454

882

574

409

371

253

159

260

143

Göteborgs stad . .

8,699

6,787

3,746

2,399

1,283

1,186

1,047

2,630

4,574

2,398

Göteborgs och

Bohus i övrigt

7,730

7,208

5,019

3,332

2,022

1,724

1,541

1,73(5

2,353

2,001

Alvsborgs ......

3,520

2,724

1,435

765

427

279

231

207

276

114

Skaraborgs......

2,240

1,866

959

455

203

196

82

32

83

40

Värmlands ......

9,755

6,579

3,836

1,669

513

515

1,121

309

325

214

Örebro..........

5,789

3,919

1,898

887

329

199

168

210

200

92

Västmanlands. . . .

4,273

2,201

653

174

57

46

44

51

80

19

Kopparbergs ....

9,202

5,989

2,904

1,195

274

121

154

105

66

31

Gävleborgs......

10.660

6,764

3,984

1,874

747

554

742

336

499

167

Västernorrlands. .

17,025

11,486

7,037

5,072

2,809

3,266

3,954

1,927

2,685

1,484

Jämtlands ......

5,724

2,405

1,086

307

30

25

212

43

65

13

Västerbottens....

6,240

3,692

1,872

897

299

345

637

191

332

85

Norrbottens ....

11,800

5,986

3,550

2,773

1,359

1,457

2,537

265

447

220

Hela riket

164,054

114,802

61,581

35,601

18,213

16,189

17,556

13,367

22,219

12,306

Städer

55,647

41,307

22,610

15,893

10,272

8,643

6,887

8,704

15,020

8,131

Landsbygd

108,407

73,495

38,971

19,708

7,941

7,546

10,669

4,663

7,199

4,175

tab. 11, vari redovisas medelantalet hjälpsökande i varje län under åren 193S—

1942, och i tab. 12, vari nämnda årsmedeltal satts i relation till hela folkmängden

i respektive län. Liksom under 1941 var det absoluta antalet hjälpsökande

under 1942 högst i Göteborgs stad och därefter i Stockholms stad.

I förhållande till folkmängden var arbetslösheten störst i Göteborgs och Bohus

län i övrigt och därefter i Göteborgs stad. Samtliga län uppvisade lägre

arbetslöshetssiffror under 1942 än 1941. Skillnaden var betydande överallt

utom i Göteborgs och Bohus län i övrigt, där relativa antalet hjälpsökande

endast minskades från 11.5 till 9.8 promille.

I bilaga 1 lämnas uppgifter om arbetslöshetsförhållandena i samtliga kommuner,

som rapporterade arbetslöshet den 31 december åren 1941 och 1942.

I tab. 13 meddelas uppgifter örn de arbetslösas fördelning på yrkesgrupper

åren 1933—1942. Av tabellen framgår, att nämnvärd förskjutning i yrkesfördelningen

sedan föregående år inträffade endast i fråga om jord- och sten
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj-.ts proposition nr 283.

industri, vars relativa andel i klientelet ökade från 9,7 till 14,5 procent. Av de

hjälpsökande tillhörde 2/s yrkesgrupperna byggnadsverksamhet, jord- och stenindustri

samt handel, samfärdsel och allmän tjänst. Inom samtliga yrkesgrupper

var antalet arbetslösa lägre än under föregående år.

Tab. 12. Antal hjälpsökande arbetslösa på 1,000 invånare inom olika län

åren 1933—1942. Årsmedeltal.

Län

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942

Stockholms stad ....

25.6

20.4

9.7

6.4

3.8

2.4

1.7

3.3

7.0

3.9

Stockholms ........

18.6

16.3

8.2

4.2

1.5

0.7

0.5

1.0

4.3

2.o

Uppsala............

18.0

13.5

7.5

3.4

1.9

2.o

1.6

1.0

1.7

0.9

Södermanlands ....

15.2

10.1

3.3

1.4

0.8

0.8

0.6

0.8

1.8

0.4

Ostergötlands ......

15.8

11.4

4.3

2.5

1.7

1.5

1.2

0.8

1.7

i.i

Jönköpings .........

10.7

9.2

4.7

2.7

1.2

0.9

0.9

0.8

1.3

0.6

Kronobergs ........

17.1

13.0

6.2

2.9

1.1

0.9

1.2

0.7

0.9

0.3

Kalmar ............

23.9

16.4

9.1

4.7

1.8

1.8

1.7

1.2

2.2

0.9

Gotlands ..........

12,i

7.1

2.6

2.2

1.8

1.7

1.2

0.5

1.2

0.8

Blekinge ..........

39.8

33.8

21.9

11.0

5.6

4.4

5.5

2.2

2.1

1.0

Kristianstads ......

ll.i

8.5

3.6

1.4

0.5

0.4

0.4

0.2

0.4

0.2

Malmö stad ........

32.0

20.5

9.9

8.4

6.o

5.3

3.7

6.2

8.6

4.8

Malmöhus i övrigt. .

18.4

13.5

6.9

4.5

3.s

2.9

1.8

1.3

2.1

1.3

Hallands ..........

11.2

9.6

5.8

3.8

2.7

2.4

1.7

1.0

1.7

0.9

Göteborgs stad ....

Göteborgs och Bohus

34.6

26.9

14.7

9.3

4.9

4.4

3.8

9.4

16.3

8.5

i övrigt..........

3(5.4

33.9

23.6

15.8

9.6

8.3

7.5

8.5

11.5

9.8

Älvsborgs ..........

11.2

8.6

4.5

2.4

1''3

0.9

0.7

0.6

0.8

0.3

Skaraborgs ........

9.2

7.7

4.o

1.9

0.8

0.8

0.8

O.i

0.3

0.2

Värmlands..........

35.9

24.1

14.0

6.1

1.9

1.9

4.2

1.2

1.2

0.8

Orebro ............

26.5

17.9

8.7

4.1

1.5

0.9

0.8

0.9

0.9

0.4

Västmanlands......

26.5

13.6

4.o

l.i

0.3

0.3

0.3

0.3

0.5

0.1

Kopparbergs........

36.8

23.9

11.6

4.8

i.i

0.5

0.6

0.4

0.3

0.1

Gävleborgs ........

38.1

24.i

14.2

6.7

2.7

2.o

2.7

1.2

1.8

0.6

Västernorrlands ....

60.6

40.8

24.9

18.o

10. o

11.7

14.2

7.0

9.7

5 4

Jämtlands..........

42.2

17.7

8.0

2.2

0.2

0.2

1.5

0.3

0.5

0-i

Västerbottens ......

30. o

17.5

8.8

4.2

1.4

1.6

2.9

0.9

1.5

0.4

Norrbottens........

58.2

29.3

17.2

13.4

6.5

6.9

12.0

1.2

2.i

1.0

Hela riket

26.5

18.5

9.9

5.7

2.9

2.6

2.8

2.1

3.6

1.9

Städer

27.o

19.9

10.7

7.4

4.7

3.9

3.0

3.7

6.3

3.3

Landsbygd

26.s

17.8

9.4

4.8

2.0

1.9

2.6

1.2

1.8

1.1

En fullständig fördelning på län och yrkesgrupper av de den 31 december

anmälda hjälpsökande är intagen i bilaga 2. De yrkesgrupper, som vid utgången

av 1942 uppvisade ett mera betydande antal arbetslösa, voro byggnadsverksamhet

(2,698), jord- och stenindustri (1,329), diversearbete (1,016), landtransport

(627), trävaruindustri (618) samt kontors-, affärs- och lagerarbete

(616).

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 283. 49

1''ab. 13. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på yrkesgrupper åren 1933—1942.

Årsinedeltal.* 1

Yrkesgrupper

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942

Antal

Jordbruk och skogshus-

hållning ............

30,106

17,786

6,587

1,739

514

891

2,121

355

410

209

Jordbruk ............

12,769

9,140

3,188

790

295

242

321

162

221

118

Skogshushållning ....

17,337

8,646

3,399

949

219

649

1,800

193

189

91

Industri och hantverk ..

69,864

48,830

28,110

17,684

9,347

8,348

8,283

8,239

14,835

8,341

Malmbrytning och me-

tallindustri..........

20,776

12,326

5,165

2,840

1,138

1,013

932

673

1,126

509

Jord- och stenindustri

12,000

10,612

6,958

3,845

1,841

1,338

1,481

1,458

2,147

1,780

Trävaruindustri ......

13,442

8,905

5,929

4,262

2,406

2,409

2,475

1,290

1,576

814

Byggnadsverksamhet . .

12,513

8,445

5,585

3,805

2,317

2,195

2,317

3,705

7,895

4,301

Övriga industrier......

11,133

8,542

4,473

2,932

1,645

1,393

1,078

1,113

2,091

987

Sjöfart och fiske ......

2,708

2,304

1,269

727

349

277

251

245

404

207

Bandel, samfärdsel och

allmän tjänst........

11,238

9,342

5,490

3,599

2,265

1,796

1,506

1,970

3,709

2,122

Husligt arbete ........

376

210

45

53

37

27

25

35

80

45

Arbete, ej hänförligt till

annan grupp ........

49,762

36,330

20,080

11,799

5,701

4,850

5,370

2,523

2,781

1,382

Summa

164,054

114,802

61,581

35,601

18,213

16,189

17,556

13,367

22,219

12,306

Procent

Jordbruk och skogshus-

hållning ............

18.3

15.5

10.7

4.9

2.8

5.5

12.1

2.7

1.8

1.7

Jordbruk ............

7.8

8.0

5.2

2.2

1.6

1.5

1.8

1.2

1.0

1.0

Skogshushållning ....

10.5

7.5

5.5

2.7

1.2

4.0

10.3

1.5

0.8

0.7

Industri och hantverk ..

42.6

42.5

45.6

49.7

51.3

51.6

47.2

61.6

66.8

67.8

Malmbrytning och me-

tallindustri..........

12.6

10.7

8.4

8.0

6.8

6.2

53

5.o

5.1

4.1

Jord- och stenindustri

7.8

9.2

1 1.8

10.8

10.1

8.3

8.4

10.9

9.7

14.5

Trävaruindustri ......

8.2

7.8

9.6

12.0

13.2

14.9

14.1

9.7

7.1

6.6

Byggnadsverksamhet . .

7.7

7.4

9.1

10.7

12.7

13.6

18.2

27.7

35.5

85.0

övriga industrier......

6.8

7.4

7.2

8.2

9.0

8.6

6.2

8.3

9.4

7.6

Sjöfart och fiske ......

1.7

2.o

2.1

2.o

1.9

1.7

1.4

1.8

1.8

1.7

Handel, samfärdsel och

allmän tjänst........

6.9

8.1

8.9

10.1

12.5

u.i

8.6

14.7

16.7

17.2

Husligt arbete ........

0.2

0.2

0.1

0.2

0.2

0.2

0.1

0.3

0.4

0.4

Arbete, ej hänförligt till

annan grupp ........

30.3

31.7

32.6

33.1

31.3

29.9

30.6

18.9

12.5

11.2

Summa

100.O

lotto

lOO.o

100.0

lOO.o

lOO.o

lOO.o

lotto

lOO.o

lOOo

1 För tiden 01/i 1938—so/o 1940 Ilar i statliga och kommunala beredskapsarbeten sysselsatta

arbetslösa, för vilka månatliga uppgifter örn yrkesfördelningen icke föreligga under denna tid,

fördelats på yrkesgrupper med ledning av vissa specialundersökningar.

I tab. 14 meddelas uppgifter om arbetslöshetsklientelets ålderssammansättning

vid vissa tidpunkter. Av tabellen framgår, att klientelet under 1942

i genomsnitt var betydligt äldre än vid någon tidpunkt tidigare. Den 31 juli

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 283. ino is 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Majlis proposition nr 283.

Tab. 14. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på åldersgrupper vid vissa

tidpunkter åren 1933—1942.

Tidpunkt

A

n t a 1

Pro

cent

16—26

är

26-50

år

över 50

år

Summa 1

16—25

år

26—50

år

över 50

år

Summa

so/n 1933

57,412

90,396

22,395

170,203

33.7

53.1

13.2

100.o

sl/io 1934

26,114

46,023

12,373

84,510

30.9

54.5

14.6

lOO.o

31/7 1935

10,055

22,811

7,466

40,332

24.9

56.6

18.5

100.o

31/t 1936

3,899

11,449

4,582

19,930

19.6

57.4

23.o

100.O

sVs 1937

1,031

4,911

2,858

8,800

11.7

55.8

32.5

lOO.o

30/n 1939

1,799

8,064

3,526

13,389

13.5

60.2

26.3

lOO.o

31/7 1940

408

4,445

3,049

7,902

5.2

56.2

38.6

lOO.o

31/12 1940

2,470

14,186

6,813

23,469

10.5

60.5

29.0

lOO.o

sl/7 1941

1,167

9,225

5,813

16,205

7.2

56.9

35.9

lOO.o

31/i« 1941

1,438

10,459

7,686

19,583

7.3

53.4

39.3

lOO.o

31/7 1942

225

2,974

3,760

6,959

3.2

42.7

54.x

lOO.o

S1/i2 1942

412

3,885

4,295

8,592

4.8

45.2

50. o

lOO.o

1 För åren 1933—1939 överensstämma icke summasiffrorna med hela antalet hjälpsökande,

då åldersuppgifter saknas för ett mindre antal hjälpsökande vid resp. tidpunkter.

1942 vörö sålunda icke mindre än 54.i procent av de hjälpsökande över 50 år

och antalet ungdomsarbetslösa (16—25 år) uppgick endast till 3,2 procent.

Vid utgången av året hade dock en viss föryngring av klientelet ägt rum. Alltjämt

utgjordes dock hälften av de arbetslösa av personer som fyllt 50 år.

Kvinnorna utgjorde liksom under tidigare år en ringa del av de hjälpsökande

arbetslösa. Under 1942 voro i genomsnitt 2.i procent av samtliga

hjälpsökande kvinnor; vid årets utgång voro 144 (1,7 procent) kvinnor anmälda.

Alltifrån den 1 juli 1934 gälla i vissa avseenden särskilda bestämmelser

rörande i vistelsekommun icke hemortsberättigade hjälpsökande arbetslösa.

Antalet sådana hos arbetslöshetskommittéerna anmälda arbetslösa har under

de gångna åren städse varit ringa. Vid 1942 års utgång voro 151 eller 1.8 procent

av samtliga hjälpsökande icke hemortsberättigade i den kommun, där de

erhållit eller sökt arbetslöshetshjälp.

Arbetslinjen.

Statliga arbeten i arbetsmarknadskommissionens regi. De arbeten, som kommissionen

under år 1942 åtagit sig att utföra, ha samtliga varit egentliga försvarsarbeten

eller eljest av betydelse för försvaret och folkförsörjningen. Uppgifter

rörande försvarsarbeten ingå ej i det följande annat än i fråga örn antalet

sysselsatta arbetare och medeldagsförtjänster. En fullständig förteckning över

andra arbeten, som kommissionen under år 1942 åtagit sig, återfinnes i

bilagorna 3 och 4. Kostnaderna för under åren 1940—1942 kontraherade eller

i annan ordning till utförande i arbetsmarknadskommissionens regi antagna

statliga beredskapsarbeten belysas i tab. 15. En förteckning över under år

1942 avslutade arbeten — andra än försvarsarbeten — lämnas i bilaga 5.

Antalet arbetslösa sysselsatta vid arbeten i kommissionens regi under åren

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 283. 51

Tab. löt Kostnaderna för under åren 1940—1942 kontraherade eller i annan ordning

till utförande i arbetsmarknadskommissionens regi antagna statliga

beredskapsarbeten fördelade lånsris Kronor.

Län

Kontraktssummor

Ersättningar från uppdragsgivare

1940

1941

1942

1940

1941

1942

Stockholms stad........

—

1,441,000

_

_

216,150

_

Stockholms ............

—

7,283,800

362,200

_

727,640

135,310

Uppsala................

—

1,020,000

—

—

153,000

—

Södermanlands ........

—

2,470,700

—

_

370.605

_

Ostergötlands ..........

—

—

—

—

—

_

Jönköpings ............

535,400

129,100

880,000

—

16,700

—

Kronobergs ............

—

20,000

471,200

_

_

70,680

Kalmar ................

—

—

_

_

_

_

Gotlands ..............

—

—

_

_

_

_

Blekinge ..............

—

62,500

—

—

12,500

—

Kristianstads ..........

—

708,700

—

—

141,740

—

Malmö stad...........

_

_

_

_

_

_

Malmöhus i övrigt......

—

—

755.000

—

—

82,150

Hallands ..............

—

—

36.000

—

—

8,000

Göteborgs stad ........

—

—

—

—

—

—

Göteb. o. Bobus i övrigt

—

39,000

—

—

2,200

—

Alvsborgs ..............

—

1,905,500

—

_

181.650

—

Skaraborgs ..........

—

—

—

—

—

—

Värmlands..............

—

—

_

_

_

_

Örebro ................

—

321,000

_

_

48,150

_

Västmanlands.........

—

—

—

—

—

—

Kopparbergs...........

_

_

_

_

_

_

Gävleborgs ........

—

—

_

_

—

—

Västernorrlands .......

—

2,478,700

—

_

126,170

—

Jämtlands............

_

_

_

_

_

_

Västerbottens ..........

—

—

—

—

—

—

Norrbottens..........

—

—

—

—

—

—

Summa

535,400

17,880,000

2,504.400

—

1,996,505

296,140

1 Före ''/j 1910 statliga reservarbeten.

1933—1942 framgår av tab. 16. Under 1942 sysselsattes i genomsnitt 2,195

arbetslösa, varav 46.4 procent voro hänvisade från städer. Av hela antalet

sysselsatta arbetslösa voro 68.2 procent försörjningspliktiga.

Enligt en undersökning avseende slutet av september 1942 voro av de

vid kommissionens arbeten sysselsatta hänvisade arbetslösa 40. i procent

sysselsatta inom hänvisningslänet mot 45.5 procent vid samma tid föregående

år. Av arbetarna kunde 38.5 procent utnyttja sin ordinarie bostad (dagkolonister),

61.0 procent bodde i av kommissionen tillhandahållna förläggningar

och 0.5 procent i genom egen försorg anskaffad, tillfällig bostad.

Vid statliga beredskapsarbeten sysselsatta beredskapsarbetare åtnjuta vissa

sociala förmåner såsom fri resa till och, under vissa förutsättningar, från

arbetsplatsen, ersättning med 1 krona 50 öre per dag för sjukdagar1) m. m.

De arbetare, som utnyttja av kommissionen tillhandahållen bostad, erlägga

’) Fr. o. m. den 15 mars 1943 utgår i ersättning för sjukdagar 2: — kronor per dag.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

Tab. 16. Antal arbetslösa sysselsatta Tid arbeten i arbetsmarknadskommissionens

regi1 åren 1938—1942.

därav

Hänvisade från

därav

Årsraedeltal

1942

städer

lands-

bygd

hela

riket

städer

%

städer

lands-

bygd

hela

riket

städer

%

1933

2,617

17,195

19,812

13.2

Januari ....

1,586

1,011

2,597

61.1

1934

4,700

17,984

22,684

20.7

Februari ..

1,711

1,238

2,949

58.o

1935

5,097

11,669

16,766

30.4

1,376

936

1,189

2,565

2,026

53.6

1,090

1,405

1,510

46.2

1936

3,124

5,944

9,068

34.5

1,062

959

2,467

2,469

43.o

1937

1,896

2,316

4,212

45.0

38.8

1938

956

995

1,951

49.0

866

2,373

2,246

1,919

36.5

1,507

1,450

1,162

1939

1940

517

543

994

620

1,511

1,163

34.2

46.7

Augusti ....

September. .

796

757

35.4

39.4

1941

1,519

1,281

2,800

54.3

Oktober ....

753

949

1,702

44.2

November ..

728

854

1,582

46.o

1942

1,018

1,177

2,195

46.4

December . .

687

763

1,450

47.4

1 Omfattar t. o. m. juni 1940 statliga reservarbeten (inklusive statliga arkivaibeten)

samt därefter statliga beredskapsarbeten i kommissionens regi och statliga arkivarbeten

samt fr. o. m. april 1942 musikerhjälp.

härför en avgift av 50 öre per dygn. I denna avgift ingår även ersättning för

värme, lyse, sängutrustning med lakan samt vissa kokkärl. Arbetarna svara

själva för den dagliga städningen, men skurningen av golv m. m. verkställes på

kommissionens bekostnad två gånger i månaden. Samtliga dessa förmåner

utgå vid statliga beredskapsarbeten, oavsett i vilken myndighets regi arbetena

bedrivas.

Kostnaderna per dagsverke för statliga beredskapsarbeten i kommissionens

regi (exklusive försvarsarbetena) under åren 1941 och 1942 framgå av följande

sammanställning.

19 4 1

19 4

2

Kronor

%

Kronor

%

Arbetskostnad.........

16: 91

86.1

21: 18

87.7

Administration .......

1: 51

7.7

2: 29

9.5

Sociala kostnader.....

1: 221

6.2

0: 68

2.8

Summa

19: 64

100.o

24: 15

100.o

därav arbetslöner

11: 98

61.0

13: 52

56.0

Medeldagsförtjänsterna för vid statliga beredskapsarbeten i kommissionens

regi sysselsatta hänvisade arbetslösa under tiden juli 1940—december 1942

framgå av tab. 17. Förtjänsterna, som äro beräknade per 8-timmars dagsverke,

inkludera indextillägg och semesterersättning samt i förekommande fall (försvarsarbeten)

övertidsersättning. Arbetarnas dagsförtjänster kunna emellertid

väsentligt avvika från angivna tal; särskilt är detta fallet under vintern,

då arbetstiden är något avkortad. Det bör observeras, att de i kommissionens

regi utförda arbetena i största utsträckning bedrivas på ackord och att de

1 De höga sociala kostnaderna 1941 berodde på inköp av förläggningsmateriel i stor

omfattning.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Majlis proposition nr 283.

Tab. 17. Medeldagsförtjfinster vid statlig:» beredskapsarbeten i arbetsmarknadskommissionens

regi juli IWO—december 1942. Kronor per S-timmars dagsverke.

Månad

Vägarbeten

Andra arbeten 1

Samtliga arbeten

1940

1941

1942

1940

1941

1942

1940

1941

1942

Januari ..........

9: 76

11:76

14:08

14: 48

11:36

12:88

Februari ........

—

9: 68

11:52

—

14: 88

14:96

—

11:36

12:80

Mars ............

—

10:08

11:68

—

15:84

15: 28

—

11:52

13: 04

April ............

—

10: 48

14:40

—

15: 12

15: 44

—

11:52

15: 04

Maj..............

—

10: 72

13: 60

—

14: 64

16: 24

—

11:68

15: 28

Juni ............

—

11: 12

14:16

—

14:56

16: 72

—

12:24

15: 92

Juli..............

9: 76

11:60

14:40

15:04

15: 68

18: 00

13: 20

13: 12

16:88

Augusti..........

10: 08

11:92

14:00

15: 44

15: 60

17: 84

13:44

13: 36

16: 64

September........

10: 16

12:40

14: 00

15: 68

15: 92

17:76

13: 68

14: 16

16:40

Oktober..........

10: 16

13: 12

12: 96

16: 16

15: 84

17: 60

13: 52

14: 56

15: 68

November........

10: 08

13:84

13: 28

16:00

14: 64

17: 44

13:04

14:32

15: 84

December........

9: 92

13: 04

12: 96

16:88

15:12

18: 40

12: 88

14:08

16: 64

1 Farleds-, flygfälts-, försvarsarbeten m. m.

angivna dagsinkomsterna inkludera utbetalda ackordsöverskott. Vid bedömande

av de i denna och andra tabeller angivna medeldagsförtjänsterna för

olika grupper av arbeten torde även beaktas, att variationer i grundpenningen

för tidlönsarbete föreligga mellan olika orter och tidsperioder, ävensom att

omfattningen av ackordsarbetet varierar.

Antalet under år 1942 utgjorda dagsverken uppgick till 545,836; av dessa

utfördes 33,000 dagsverken av utlänningar, huvudsakligen norrmän.

I antalet arbetslösa, sysselsatta vid arbeten i kommissionens regi, inräknas

även de arbetslösa, tillhörande tekniska och merkantila yrken, vilka sysselsattes

vid de från och med 1934 i form av statligt reservarbete anordnade arkivarbetena.

Från och med april 1942 ingå även arbetslösa musiker, som erhållit

musikerhjälp. Antalet personer sysselsatta vid statliga arkiv- och musikerarbeten

under åren 1934—1942 framgår av efterföljande sammanställning.

Å r

Antal sysselsatta

Därav försörj-

(årsmedeltal)

ningspliktiga

1934

........... 224

123

1935...................

........... 227

125

1936...................

........... 109

69

1937...................

........... 84

56

1938...................

........... 105

65

1939...................

........... 117

72

1940...................

........... 131

78

1941...................

........... 233

137

1942...................

292

175

Förutom vid statliga arkivarbeten s3rsselsattes även arbetslösa vid statskommunala

arkivarbeten. I genomsnitt voro under 1942 77 arbetslösa sysselsatta

vid dylika arbeten.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

Vid 1942 års utgång vörö 333 arbetslösa sysselsatta vid arkivarbeten, varav

62 vid statskommunala arkivarbeten, och 65 personer erhöllo musikerhjälp.

Avlöningen vid arkivarbetena utgick tidigare helt enligt reservarbetslönesystemet.

Från och med den 1 juli 1941 utgår avlöningen i form av en för

olika orter varierande veckolön, vars storlek bestämmes med hänsyn till den

ortsgrupp, vartill orten hänföres.

Den inom respektive ortsgrupp gällande veckolönen har under 1942 genom

kommissionens beslut höjts, och från och med den 18 oktober 1942 utgår inom

respektive ortsgrupper följande belopp per vecka.

Ortsgrupp

Kronor

Ortsgrupp

Kronor

A..................

............ 45: 15

F..................

............ 59: 15

B..................

............ 47:95

G..................

............ 65:45

C..................

............ 50:40

H ................

............ 71:40

D..................

............ 54: 40

I..................

............ 74: 90

E..................

............ 55:30

Arkivarbetare, som hänvisats till arbetsplatser utom hemorten (interlokalt

hänvisade), uppburo den lön, som gällde på arbetsplatsen. Från och med

den 18 oktober 1942 berättigades emellertid den interlokalt hänvisade, som

är familjeförsörjare, att under vistelse på arbetsplatsen behålla den för hans

hemort fastställda arbetslönen.

I syfte att bispringa företrädesvis sådana äldre arbetslösa musiker, som på

grund av ljudfilmens införande icke kunnat ånyo vinna anställning på sina

förutvarande arbetsområden, har kommissionen försöksvis anordnat s. k.

musikerhjälp. Härigenom har avsetts att bereda musikerna tillfälligt arbete

och utkomst inom eget yrke under en tid av cirka sex månader. Lönerna ha

varit desamma som vid arkivarbetena. De arbetslösa musikerna ha haft att

hos respektive arbetslöshetskommittéer anmäla sig till erhållande av dylik hjälp.

Sedan kommittéerna i vanlig ordning verkställt behovsprövning, ha de insänt

musikernas ansökningar till kommissionen, som i samråd med representanter

för musikaliska akademin och svenska musikerförbundet prövat vederbörandes

kompetens. Därefter ha musikerna fördelats på de amatörmusikorganisationer,

som hos kommissionen ansökt örn statsbidrag för att vidtaga anordningar

för att förskaffa musikerna sysselsättning.

Musikerhjälpen, som endast i obetydlig skala hann prövas under våren och

sommaren 1942, trädde egentligen i funktion först efter september månad.

Under tiden 1 oktober 1942—15 mars 1943 behandlades ansökningar från 103

musikorganisationer, varav 80 biföllos; 77 av dessa organisationer utnyttjade

det erhållna tillståndet. Till följd av bland annat bristande tillgång på vissa slag

av önskade instrumentalister kunde 23 organisationers ansökningar ej beaktas.

Musikorganisationer, som bedrivit denna form av arbetslöshetshjälp, ha

varit verksamma inom 26 städer och 19 landskommuner och köpingar. Till

dessa organisationer blevo inalles 102 musiker hänvisade. På grund av arbetsvägran,

erhållen anställning i öppna marknaden, sjukdom, militärinkallelser

etc. kom emellertid antalet aktivt arbetande musiker att uppgå till 78 under

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

perioden. Ett 20-tal ansökningar avslogos till följd av vederbörandes inkomstförhållanden

eller otillfredsställande yrkeskompetens. Av de musikerhjälpta

voro de flesta hemmahörande i Stockholm och Göteborg, respektive 34 och 11.

Flertalet (35) trakterade violin; närmast i ordningen kom violoncell (17), klarinett

(10) och kontrabas (7). Samtliga utövade aktiv musik såsom orkestermedlemmar,

instruktörer eller dirigenter; praktiskt taget samtliga sysselsattes

dessutom med att meddela undervisning åt orkestermedlemmar och skolungdom

på de orter, där de placerats, och många utnyttjades för notskrivning.

Statliga beredskapsarbeten i annan myndighets än kommissionens regi.

Statliga beredskapsarbeten bedrevos under 1942, förutom i kommissionens,

huvudsakligen i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi. Dessutom bedrevos

2 arbeten i byggnadsstyrelsens regi.

Kostnaderna för under tiden 1 juli 1940—31 december 1942 kontraherade

eller i annan ordning till utförande i annan myndighets än arbetsmarknadskommissionens

regi antagna statliga beredskapsarbeten framgå av tab. 18. En

Tab. 18. Kostnaderna för under tiden Vj 1940—S1/u 1942 kontraherade eller i

annan ordning till utförande i annan myndighets än arbetsmarknadskommissionens

regi antagna statliga beredskapsarbeten.

Län

Kontraktssummor

Ersättningar från uppdragsgivare

Vt—8lA*

1940

1941

1942

»/»—“/u

1940

1941

1942

Stockholms stad......

50,000

Stockholms ..........

—

153,000

—

—

—

_

Göteborgs och Bohus..

3.079,700

7,104,500

3,482,200

473,900

922,460

1,182,000

Älvsborgs ............

—

224,700

50,300

—

44,940

_

Värmlands............

—

—

145,000

—

—

_

Gävleborgs ..........

—

1,036,000

—

—

142.150

—

, Västernorrlands ......

1,122,000

5,474,900

3.407.200

62,800

1.164,935

840,290

Jämtlands............

—

146,200

—

—

51,170

_

Norrbottens ..........

26,100

—

134,000

—

—

26,800

Summa

4,227,800

14,189,300

7,218,700

530,700

2,325,655

2,049,090

fullständig förteckning över de arbeten, som under år 1942 antagits till utförande

i annan myndighets regi, återfinnes i bilaga 3 och 4. I bilaga 3 meddelas

dessutom uppgifter örn totalkostnader och statsbidrag för under tiden

1 juli 1933—31 december 1941 beviljade arbeten av denna ari I bilaga 6 meddelas

vissa uppgifter örn under år 1942 avslutade statliga beredskapsarbeten

i annan myndighets än kommissionens regi.

I tab. 19 meddelas uppgifter örn antalet under åren 1939—1942 vid statliga

beredskapsarbeten i annan myndighets än kommissionens regi sysselsatta hänvisade

arbetslösa. Av tabellen framgår, att under år 1942 i medeltal 1,074

arbetslösa voro sysselsatta vid dessa arbeten. Av de sysselsatta voro i medeltal

849, eller 79. i procent, hemmahörande i Göteborgs och Bohus och Västernorrlands

län. Av samtliga sysselsatta voro 77. o procent hänvisade från landskommuner;

93.0 procent voro försörjningspliktiga. Vid september månads utgång

kunde av samtliga sysselsatta 73.6 procent utnyttja sin ordinarie bostad

(dagkolonister).

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

Tab. 19. Antal arbetslösa sysselsatta vid statliga beredskapsarbeten i annan

myndighets än arbetsmarknadskommissionens regi åren 1989—1942.

Månad

Hela antalet syssel- satta arbetslösa

d ä

ray

f r

i n

Göteborgs och Bohus län

(utom Göteborgs stad)

Västernorrlands län

1939

1940

1941

1942

1939

1940

1941

1942

1939

1940

1941

1942

Januari ..........

1,013

971

840

1,283

414

308

452

715

426

445

313

441

Februari..........

1,107

766

870

1,524

411

293

456

723

499

321

299

599

Mars..............

1,094

647

1,101

1,589

357

268

548

682

540

253

422

602

April..............

1,248

638

1,380

1,443

364

304

671

683

625

255

502

500

Maj ..............

1,413

926

1,822

1,061

349

419

879

388

739

429

634

368

Juni..............

1,655

1,011

2,303

945

359

440

1,018

351

854

491

823

288

Juli ..............

1,734

1,084

2,302

937

392

498

1,081

373

877

507

731

290

Augusti ..........

1,903

1,051

2,023

874

406

534

1,055

374

913

443

514

264

September ........

1,622

1,059

1,719

853

340

607

898

383

773

385

420

265

Oktober ..........

1,571

995

1,289

831

289

588

718

383

736

345

279

256

November ........

1,301

856

1,190

744

295

506

693

379

610

297

288

225

December ........

1,045

773

1,104

802

304

452

655

365

436

260

305

292

Årsmedeltal

1,392

898

1,495

1,074

357

435

760

4S3

669

369

461

366

Medeldagsförtjänsterna (inklusive indextillägg och semesterersättning) för

vid statliga beredskapsarbeten i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi sysselsatta

hänvisade arbetslösa under tiden juli 1940—december 1942 framgå av

efterföljande sammanställning.

Månad

1940

1941

1942

Januari ........................

_

10: 24

11:76

Februari ........................

—

10: 55

12: 28

Mars............................

—

10: 84

12:51

April............................

—

11:28

12:99

Maj ............................

—

11:80

13:54

Juni............................

—

12:25

13: 25

Juli ............................

10:91

12:24

13:30

Augusti ........................

11: 14

12:10

13: 65

September ......................

11: 17

12:60

13: 54

Oktober ........................

10: 71

12:31

13:85

November ......................

10:82

12: 37

13: 43

December ......................

10: 23

12:57

13:46

Vid en jämförelse med motsvarande uppgifter för kommissionens arbeten

bör observeras, att de i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi utförda arbetena

närmast äro jämförbara med kommissionens vägarbeten och att arbetsstyrkorna

i väsentligt större utsträckning bestå av folk från orten, s. k. dagkolonister.

I fråga om sociala förmåner gäller detsamma som vid kommissionens

arbeten (sid. 51).

Stcdskommunala beredskapsarbeten. En förteckning över de beredskapsarbeten,

som under 1942 beviljats för utförande i kommunal regi, återfinnes

i bilagorna 7 och 8, varjämte i bilaga 7 även meddelas uppgifter örn totalkost
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj.ts proposition nr 283.

nader och statsbidrag för under tiden 1 juli 1933—31 december 1941 beviljade

dylika arbeten. I bilaga 9 meddelas vissa uppgifter örn under 1942 avslutade

statskommunala beredskapsarbeten.

Antalet vid statskommunala beredskapsarbeten sysselsatta arbetslösa under

åren 1939—1942 framgår av tab. 20. Under år 1942 sysselsattes vid dessa

Tab. 20. Antal arbetslösa sysselsatta vid statskommunala beredskapsarbeten

åren 1939-1942.

Månad

1939

1940

1941

hänvisa

städer

19 4 2

de från

landsbygd

Samma

Januari..............

703

636

350

1,490

331

1,821

Februari ............

826

580

532

1,523

432

1,955

Mars ................

866

435

778

1,597

434

2,031

855

402

1,003

1,516

303

1,819

887

546

1,093

1,209

234

1,443

Juni ................

929

518

1,125

1,028

178

1,206

861

318

1,367

962

118

1,080

Augusti..............

735

318

1,297

895

122

1,017

September............

814

255

1,235

927

113

1,040

Oktober..............

766

233

1,326

857

106

963

November............

784

282

1,533

806

112

918

December............

627

243

1,642

757

114

871

Irsmedeltal

801

397

1,107

1,181

216

1,347

arbeten i medeltal 1,347 arbetslösa. Av hela antalet sysselsatta voro 83.9

procent hänvisade från städer; 95.8 procent voro försörjningspliktiga. Antalet

kommuner, som under 1942 hade arbetslösa sysselsatta vid statskommunala

beredskapsarbeten uppgick i medeltal till 38, varav 17 städer och 21 lands
-

kommuner.

Månad

Stockholm med

förorter, Göte- borg och Malmö

Övriga städer

Landsbygd

Hela riket

1941

1942

1941

1942

1941

1942

1941

1942

17:02

13: 54

_

11:20

_

15: 04

Februari................

—

16: 38

—

13: 64

—

11:06

—

14: 74

Mars....................

—

17:06

—

13:11

—

11:30

—

14: 75

15: 26

17:33

12: 43

13: 67

9: 84

11:61

12:78

15:33

15: 23

17: 23

13: 04

14:41

10: 15

12: 29

13:43

15:71

Juni ....................

15: 07

17: 68

13: 31

16: 64

10:01

13:53

13: 66

17: 01

16: 38

17: 37

12:86

16:04

10: 63

12:57

14. 47

16:70

Augusti ................

16: 19

18: 02

13: 71

15: 97

11: 71

12: 52

15:03

17: 16

September ..............

16: 20

19: 96

14: 02

16: 68

11:69

12:90

14: 94

18: 63

16: 99

17: 58

14:82

17:14

12:42

12:57

15:50

17: 19

November ..............

16:38

21:42

I 13:76

17: 78

12: 02

12: 55

14: 65

19:84

December ..............

18: 11

21:04

14: 62

17: 92

12: 16

12:44

15: 81

19: 62

Uppgifter örn medeldagsförtjänsterna för vid statskommunala beredskapsarbeten

sysselsatta sammanställas från och med april månad 1941 av arbets
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

marknadskomruissionen. Förtjänsterna per 8-timmars dagsverke under tiden

april 1941—december 1942 framgå av sammanställning å sid. 57. I densamma

lia arbeten belägna i Stockholm med förorter, Göteborg och Malmö

samt i övriga städer respektive på landsbygden redovisats var för sig.

Statskommunala reservarbeten} Efter 1939 ha arbetslöshetskommittéema

endast i ringa utsträckning sökt statsbidrag till statskommunala reservarbeten.

Dylika arbeten anordnas numera endast för mindre konkurrensduglig arbetskraft.

De beräknade kostnaderna för under åren 1939—1942 beviljade statskommunala

reservarbeten framgå av tab. 21. I tabellen meddelas även uppgifter

angående omfattningen av de statskommunala reservarbeten, som avsågo

allmänna vägar.

Tab. 21. Beräknade kostnader för under åren 1939—1942 beviljade statskommunala

reservarbeten. Kronor.

Månad

1939

1940

1941

1942

Samtliga

kostnader

därav för

allmänna

vägar

Samtliga

kostnader

därav för

allmänna

vägar

Samtliga

kostnader

därav för

allmänna

vägar

Samtliga

kostnader

därav för

allmänna

vägar

Januari....

405,200

96,000

82,800

32,200

25,300

204,438

46,500

Februari ..

295,800

—

121,000

22,100

88,800

88,800

46,000

Mars......

296,230

44,150

4,975

—

30,680

—

—

—

April......

454,380

73,500

25,400

—

38,000

_

59,200

51,600

Maj ......

145,400

103,900

7,000

—

21,100

_

24,600

J uni ......

55,560

22,900

153,500

153,500

28,000

—

7,000

—

Juli ......

28,645

—

—

—

16,300

_

133,700

_

Augusti ..

38,140

—

27,700

—

42,200

_

_

_

September

45,325

—

7,365

—

14,700

—

—

—

Oktober

55,152

14,652

85,550

—

229,775

1,100

12,725

5,525

November

147,700

22,200

83,200

19,500

15,000

_

4.100

December

77,425

—

—

—

—

—

—

Summa

2,044,957

377,302

598,490

195,100

556,755

115.200

491,763

103,625

Tab. 22. Antal arbetslösa, sysselsatta vid statskommunala reservarbeten

(inkl. statskommunala arkivarbeten) åren 1933—1942.

Arsmedeltal

Städer

Lands-

bygd

Hela

riket

därav

i städer

%

1942

Städer

Lands-

bygd

Hela

riket

därav

i städer

%

1933

4,649

6,827

11,476

40.5

Januari ....

160

160

100. o

1934

5,581

10.142

15,723

35.5

Februari . .

113

28

141

80.x

1935

3,859

5,716

9,575

40.3

117

37

154

168

180

256

76.0

83.9

84.4

82.8

1936

1937

1938

2.188

1,114

663

2,403

975

645

4,591

2,089

1,308

47.7

53.s

50.7

April ......

Maj........

Juni ......

141

152

212

27

28

44

Juli........

191

48

239

79.9

1939

414

426

840

49 s

Augusti ....

169

52

221

76.5

1940

106

114

220

48.2

September..

133

50

183

72.7

1941

81

68

149

54.4

Oktober ....

126

48

174

72.4

1942

November . .

122

38

160

76.3

143

34

177

80.8

December ..

82

13

95

86. s

1 Statskommunala arkivarbeten se sid. 53.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 283.

59

Kostnaderna för andra under år 1942 beviljade statskommunala reservarbeten

än sådana, som avse allmänna vägar, ha beräknats uppgå till 388,138

kronor. Av ifrågavarande belopp utgör 246,505 kronor arbetskostnader och

141,633 kronor övriga kostnader.

I tab. 22 meddelas uppgifter örn antalet vid statskommunala reservarbeten

sysselsatta arbetslösa under åren 1933—1942. I genomsnitt sysselsattes under

1942 endast 177 arbetslösa vid dessa arbeten. Av arbetarna voro 80.8 procent

hänvisade från städer; 71.7 procent voro försörjningspliktiga. Antalet kommuner,

som under år 1942 hade arbetslösa sysselsatta vid statskommunala

reservarbeten uppgick i medeltal till 9, varav 6 städer och 3 landskommuner.

Medeldagsförtjänsterna vid de statskommunala reservarbetena under åren

1940—1942 redovisas i tab. 23.

Tab. 23. Medeldagsförtjänstcr vid statskommunala reservarbeten åren 1940—1942.

Kronor per 8-timmars dagsverke.

Månad

Städer

Landsbygd

Hela riket

1940

1941

1942

1940

1941

1942

1940

1941

1942

Januari..........

7: 57

8: 26

8: 15

6:21

6:23

7: 33

6:85

7: 64

8: 09

Februari..........

7: 52

8:23

8:11

6:01

6: 28

7:17

6:84

7: 47

7: 93

Mars ............

7:97

8: 01

7:90

6:23

6:64

7:83

7: 12

7:21

7:87

April ............

M!aj..............

Juni ............

7:58

8: 02

8:02

6:53

6: 47

8:03

6: 93

7:46

8:03

7: 89

8: 12

8: 95

6:85

6:87

8: 64

7:40

7:65

8:85

8: 56

8: 17

9:34

6:80

7:38

7:55

7: 69

7:71

8:97

Juli..............

8: 55

7: 96

9:05

6:97

7: 48

8:10

7: 63

7: 70

8:81

Augusti..........

8: 95

7:80

9:33

7:15

7:58

8: 38

7: 94

7: 66

9: 05

September........

9: 23

8: 28

10: 18

7:22

7:72

8: 65

8:05

7: 95

9: 65

Oktober..........

9: 25

8: 74

9: 38

7:31

7: 87

8:11

8: 22

8:27

8: 94

November........

8: 94

9:08

9: 94

7: 16

7:55

8: 78

8: 09

8: 46

9: 45

December........

8: 55

8:34

9: 21

6:91

7: 10

8: 59

7: 95

8: 18

8: 92

Kommunala hjälparbeten utan statsbidrag. Antalet arbetslösa, sysselsatta

vid kommunala hjälparbeten utan statsbidrag åren 1933—1942, framgår av

tab. 24. Vid dylika arbeten sysselsattes under 1942 i genomsnitt 476 arbets
-

lag 24. Antal arbetslösa sysselsatta vid kommunala hjälparbeten utan statsbidrag

åren 1933—1942.

Ar8mcdeltal

Städer

Lands-

bygd

Hela

riket

1942

Städer

Lands-

bygd

Hela

riket

1933

1934

1935

2,992

1,104

913

10,214

4,697

2,529

13,206

5,801

3,442

623

405

1,028

578

385

963

525

266

791

495

176

671

1936

1,023

1,384

2,407

313

164

477

1937

990

537

1.527

247

162

409

1938

928

590

1,518

.Tuli ............

185

96

281

867

883

1,750

131

89

220

1939

103

106

209

1940

1941

691

782

371

524

1,062

1,306

103

128

231

132

112

244

1942

297

179

476

December ......

132

57

189

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

Tab. 25. Arbetslinjens omfattning åren 1933—1942,

Månad

A

n t a

s y

8 s e 1

satt

a

1933

[ 1934

1 193a

1936

| 1937

1938

1939

i 1940

1 1941

1942

Statliga arbeten

Januari............

16,253

18,598

19,190

11,348

7,818

2.806

2,894

2,285

2,995

3,880

Februari ..........

17,275

20,667

19,232

11,088

7,862

3,004

3,134

1,963

3,402

4,473

Mars ..............

17,933

21,826

19,392

10,171

6,740

2,856

2,884

1,640

3,454

4,154

April ..............

18.504

21,935

17,345

9,140

5,659

2,282

2,489

1,366

4.223

3,469

Maj................

20,541

23,029

18,878

10,578

4,147

2,709

2,903

1,458

5,326

3,528

Juni ..............

22,175

25,488

20,398

10,453

3,510

2,565

3,418

1,497

6,610

3,414

Juli................

23,707

26,756

18,215

9,299

3,027

2,416

3,267

1,727

6,438

3,310

Augusti............

23,683

26,816

16,288

8,184

2,680

2,523

3,267

2,303

5,484

3,120

September..........

22,934

25,014

14,356

7,479

2,302

2,537

2,868

2,639

4,031

2,772

Oktober............

20,676

23.639

13,320

7,001

2,139

2,647

2,865

2,775

3,424

2,533

November..........

17,691

20,045

13,181

11,389

7,424

2,444

2,635

2,664

2,862

3,228

2,326

December..........

16,374

18,401

6,648

2,212

2,386

2,180

2,218

2,929

2,252

Statskommunala ar- beten

Januari ............

8,483

13,879

12,221

12,662

6,417

3,047

1,727

1,699

1,047

472

1,981

Februari ..........

9,684

16,199

6,209

3,132

1,828

2,055

878

635

2,096

Mars ..............

10,945

17,277

12,851

5,865

3,005

2,089

2,271

648

878

2,185

April ..............

10,476

17,277

11,780

5,631

2,775

2,318

2,084

540

1.121

1,987

Maj................

10,754

18,165

10,843

5,655

4,940

2,242

2,253

1,974

742

1,240

1,623

Juni ..............

11,852

18,477

10,168

2,017

2,216

1,833

732

1,294

1,452

Juli................

10,998

17,075

9,132

4,223

1,643

1,951

1,535

515

1,570

1,319

Augusti............

11,367

16,037

8,325

3,438

1,394

1,821

1,359

513

1,487

1,238

September..........

12,139

14,362

7,232

3,302

1,387

1,808

1,358

436

1,416

1,223

Oktober............

14,564

14,187

6,626

3,181

1.449

1,832

1,220

459

1,478

1,137

November..........

14,207

13,005

6,845

3,090

1,476

1,654

1,279

503

1,689

1,078

December..........

12,241

12,739

6,207

3,134

1,507

1,385

1,070

394

1,784

966

Kommunala arbeten

Januari ............

16,785

10.546

5,318

3,885

2,885

1,993

2,992

1,335

2,035

1,028

Februari ..........

18,597

10,390

5,543

3,709

2,751

2,167

3,488

1,404

2,371

963

Mars ..............

17,037

8,316

4,674

3,468

2,276

2,064

3,139

1,386

2,238

791

April ..............

13,298

6,028

3,455

2,672

1,790

1.648

2,360

1,041

1,773

671

Maj................

12,113

4,915

2,813

2,164

1,929

1,417

1,337

1,489

724

1,395

477

Juni ..............

12,062

4,500

2,697

1,098

1,092

1,347

589

1,094

409

Juli................

12,625

4,376

2,200

1.734

863

1,077

1,015

661

847

281

Augusti............

12,918

4,048

2,551

1,673

832

965

896

669

818

220

September..........

11,916

3,871

2,759

1,575

875

980

844

814

815

209

Oktober............

11,559

3,995

2,833

1,702

989

1,188

964

1,021

652

231

November..........

10,326

4.444

3,301

2,220

1,285

1,672

1,192

1,575

801

244

December..........

9,237

4,179

3,154

2,152

1,268

2,027

1,277

1,523

830

189

Summa

Januari ............

41,521

43,023

36,729

21,650

13,750

6,526

7,585

4,667

5,502

6,889

Februari ..........

45,556

47,256

37,437

21,006

13,745

6,999

8,677

4,245

6,408

7,532

Mars ..............

45,915

47,419

36,917

19,504

12,021

7,009

8,294

3,674

6,570

7,130

April ..............

42,278

45,240

32,580

17,443

10,224

6,248

6,933

2,947

7,117

6,127

Maj................

43,408

46,109

32,534

18,397

7,806

6,299

6,366

2,924

7,961

5,628

Juni ..............

46,089

48,465

33,263

17,322

6,625

5,873

6,598

2,818

8,998

5,285

Juli................

47,330

48,207

29,547

15,256

5,533

5,444

5,817

2,903

8,855

4,910

Augusti ............

47,968

46,901

27,164

13,295

4,906

5,309

5,522

3,485

7,789

4,578

September..........

46,989

43,247

24,347

12,356

4,564

5,325

5,070

3,889

6,262

4,204

Oktober............

46,799

41,821

22,779!

11,884

4,577

5,667

5,049

4,255

5,554

3,901

November..........

42,224

37,494

23,3271

12,734

5,205

5,961

5,135

4,940

5,718

3,648

December..........

37.852

35,319

20,7501

11,934

4,987

5,798

4,527

4,135

5,543

3,407i

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

lösa. Av de sysselsatta voro 62.4 procent hemmahörande i städer; 82.7 procent

voro försörjningspliktiga.

Sammanfattande uppgifter lämnas i tab. 25 örn arbetslinjens omfattning

under varje månad åren 1933—1942 och i tab. 26 örn dess omfattning inom

Tab. 26. Arbetslinjens omfattning: inom olika geografiska områden

åren 1938—1942.

År

Månad

Antal hjälpta

Hjälpta i % av hjälpsökande

Stor-

städer

Övriga

städer

Lands-

bygd

Hela

riket

Stor-

städer

Övriga

städer

Lands-

bygd

Hela

riket

Årsmedeltal.

1933 ....................

1,902

8,356

34,236

44,494

7.s

28.4

31.6

27.1

1934 ....................

2,849

8.536

32,823

44,208

14.1

40.3

44.7

38.5

1935 ....................

3,639

6,229

19,913

29,781

35.7

50.2

51.1

48.4

1936 ....................

2,283

4.052

9,730

16,065

32.5

45.7

49.4

45.1

1937 ....................

1,392

2,609

3,828

7,829

33. s

43.0

48.2

43.o

1938 ....................

686

2,063

3,289

6,038

20.9

38.5

43.6

37.3

1939 ....................

456

1,659

4,183

6,298

17.6

38.7

39.2

35.9

1940 ....................

531

1,023

2,186

3,740

9.7

31.8

46.9

28.0

1941 ....................

1,735

1,833

3,288

6,856

17.s

36.8

45.7

30.9

1942 ....................

1,775

1,062

2,433

5,270

32.5

39.9

58.3

42.8

1942

J anuari ................

2,103

1,900

2,886

6,889

18.8

27.9

39.6

27.3

Februari ................

2,185

1,988

3,359

7.532

19.7

30.5

44.7

29.9

Mars....................

2,027

1,906

3,197

7,130

20.6

34.5

47.7

32.3

April....................

1,762

1,652

2,713

6,127

25.7

48.8

51.2

39.4

Maj ....................

1.942

1,124

2,562

5,628

42.1

59.i

72.2

55.9

Juni ....................

1,854

910

2,521

5,285

j 56.i

65.5

77.7

66.6

Juli ....................

1.738

757

2,415

4,910

62.o

65.4

80.5

70.6

Augusti ................

1,627

616

2,335

4,578

59.4

63.1

79.5

68.9

September ..............

1,630

516

2,058

4,204

58.7

57.7

74.9

65.5

Oktober ................

1,586

468

1.847

3,901

52.8

52.3

74.5

61.2

November ..............

1,488

466

1,694

3,648

46.7

45.8

68.7

54.7

December ..............

1,356

438

1,613

3,407

32.0

29.4

56.2

39.7

olika geografiska områden under samma år. Av samtliga arbetslösa, som

erhållit hjälp i form av arbete voro under 1942 i medeltal 62. i procent sysselsatta

vid statliga arbeten, 28,9 procent vid statskommunala arbeten och 9.o

procent vid kommunala arbeten utan statsbidrag. Av hela antalet hjälpsökande

voro under år 1942 i medeltal 42.8 procent hjälpta enligt arbetslinjen mot 30.9

procent föregående år. I storstäderna voro 32.5 procent hjälpta enligt denna

hjälpform mot 39.9 respektive 58.3 procent i övriga städer och landskommuner.

En jämförelse mellan hänvisnings förhållandena under 1942 vid olika slag av

arbeten lämnar följande resultat.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

Statliga arbeten

i arbetsmarknadskommissionens regi____

i annan myndighets regi...............

Statskommunala beredskapsarbeten........

Statskommunala reservarbeten ............

Kommunala hjälparbeten utan statsbidrag

I % av samtliga hänvisade inom resp.

arbetsformer voro i medeltal

från städer

från lands- kommuner

försörjnings

pliktiga

46.4

53.6

68.2

23.0

77.0

93.0

83.9

16.1

95.8

80.8

19.2

71.7

62.4

37.6

82.7

Vid utgången av september månad 1942 voro vid statliga beredskapsarbeten

av samtliga hänvisade vid arbetsmarknadskommissionens arbeten 38.5 procent

och vid arbeten i annan myndighets regi 73.6 procent dagkolonister (se sid. 51).

I bilaga 10 återgives en sammanställning per den 31 december 1942 av statliga

och statskommunala beredskapsarbeten, som antingen slutförts under

1942 eller den 31 december voro under utförande eller beslutade men ej påbörjade.

UnderstödslinJ en.

Dagunderstöd. Kungl. Maj :t bemyndigade den 20 mars 1942 kommissionen

att från och med den 1 april 1942 tillämpa nya understödsbelopp för dagunderstöds-

och hyreshjälpsverksamheten. En utförlig redogörelse för den

nu gällande understödsskalan har lämnats i prop. 1942: 344, sid. 64.

Dagunderstöds verksamhetens omfattning under åren 1938—1942 framgår

av tdb. 27, vari angives det antal kommuner, som haft sådan verksamhet, samt

Tab. 27. Antal kommuner, som bedrivit dagn lider stöds verksamhet

åren 1938-1942.

Månad

Städ

e r

L a n d s b

ygd

Hela riket

1938

1939

1940

1941

1942

1938

1939

1940

1941

1942

1938 1939

1940

1941

1942

Januari ..

19

19

19

25

22

30

54

30

33

30

49

73

49

58

52

Februari ..

21

23

20

29

29

29

56

28

40

36

50

79

48

69

65

Mars ....

20

21

21

31

30

26

60

29

50

38

46

81

50

81

68

April ....

14

17

16

29

23

18

51

20

48

33

32

68

36

77

56

Maj ......

9

10

7

22

11

8

28

7

28

17

17

38

14

50

28

Juni......

8

3

5

20

9

5

4

6

16

7

13

7

11

36

16

Juli ......

—

—

6

14

10

4

—

5

14

28

4

—

11

28

38

Augusti ..

—

—

5

11

9

5

—

5

11

26

5

—

10

22

35

September

—

—

5

11

9

6

—

8

11

27

6

—

13

22

36

Oktober . .

5

5

9

13

8

8

5

12

12

4

13

10

21

25

12

November

10

10

14

14

8

19

12

22

13

4

29

22

36

27

12

December

16

14

19

21

11

38

29

29

25

10

54

43

48

46

21

tab. 28, vari lämnas uppgifter örn antalet dagunderstödda arbetslösa vid utgången

av varje månad nämnda år. I denna redovisning har hänsyn icke tagits

till dagunderstödda deltagare i beredskapskurser eller i av arbetslöshetskommittéer

anordnade andra kurser.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Majlis proposition nr 283.

Tab. 28. Antal dagunderstödda (ej kursdeltagare) åren 1938—1942.

Städer

L a n d 8 b

ygd

Hela riket

1938

1939

1940

1941

1942

1938 1939

1940

1941 1942

1938 1939

1940

1941

1942

Jan.

2,457

2.499 1,781

11,616

7,529

2,268

3,707

1,492

2,473

1,654

4,725

6,206

3,273

14,089

9,183

Febr.

2.664

2,9281,982

14,129

8,281

2,321

4,057

1,441

3,209

1,910

4,985

6,985

3,423

17,338

10,191

Mars

2,471

2,783

2,047

13,914

6,792

2,221

4,245

1,446

3,455

1,732

4,692

7,028

3,493

17,369

8,524

April

1.747

2,004

1,580

11,709

4,391

1,535

3,843

1.096

3,579

1,240

3,282

5,847

2.676

15,288

5,631

Maj

758

870

1,030

8.866

1,803

614

1,571

249

1,963

279

1,372

2,441

1,279

10,829

2,082

Juni

475

219

898

5,901

927

335

310

95

776

47

810

529

993

6,677

974

Juli

—

—

947

3,807

556

220

—

62

333

266

220

—

1,009

4,140

822

Aug.

—

—

1,446

3,108

509

265

—

86

208

272

265

—

1,532

3,316

781

Sept.

—

—

2,524

3,010

527

304

—

170

191

290

304

—

2,694

3,201

817

Okt.

595

652

5,394

2,249

606

473

190

308

178

48

1,068

842

5,702

2,427

654

Nov.

1,088

1,197 7,513

2,844

830

1,058

614

817

279

68

2,146

1,811

8,330

3,123

898

Dec.

2,023

1,632)9,291

6,066

1,620

2,543

1,298

1,474

908

158

4,566

2,930

10.765

6,974

1,778

Av tabellen framgår, att dagunderstödsverksamheten under år 1942 var av

betydligt mindre omfattning än föregående år. Det förhållandevis höga antalet

kommuner, som under sommarmånaderna bedrevo dagunderstödsverksamhet,

beror därpå, att de statliga stenbeställningarna voro nedlagda under

tiden 15 juni—25 oktober 1942. Under denna tid hade vissa kommuner i

Blekinge, Hallands samt Göteborgs och Bohus län tillstånd att utgiva dagunderstöd

till genom driftsnedläggelsen arbetslösa stenarbetare, som på grund

av ålder, sjukdom eller dylikt icke kunde beredas annat arbete. Omkring 250

stenarbetare åtnjöto under nämnda tid dagunderstöd.

Dagunderstödsverksamheten var under året till största delen lokaliserad

till de större städerna samt till kommuner i Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands

län. Av samtliga dagunderstödda voro 81.2 procent hemmahörande

i städer; 74.i procent voro familjeförsörjare.

I genomsnitt för hela riket uppgick under år 1942 dagunderstödet till 3

kronor 58 öre mot 3 kronor 49 öre föregående år. Dessa uppgifter avse dagunderstödd

huvudperson, i regel familjeförsörjare.

Eyreshjälp. Den omfattning, vari hyreshjälpsverksamhet bedrevs under

tiden oktober 1941—september 1942 framgår av tab. 29. Redovisning lämnas

i denna tabell även för antalet personer med hyreshjälp i procent av antalet

dagunderstödda. På grund av vissa lokala redovisningssvårigheter har därvid

Stockholms stad ej kunnat medtagas.

I städerna utgavs hyreshjälp till 41.7 procent och i landskommunerna till

30.6 procent av de dagunderstödda mot 39.2 respektive 21.i procent föregående

år.

Från och med år 1941 kan hyreshjälp — som tidigare endast kunde ifrågakomma

för familjeförsörjare — även utgå till icke försörjningspliktiga arbetslösa,

som uppbära dagunderstöd, dock med högst hälften av det belopp, som

kan utgå till familjeförsörjare.

Det sedan 1 juli 1941 försöksvis tillämpade systemet med hyreshjälp till

familjeförsörjare, som hänvisats till beredskapsarbete på sådant avstånd från

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

Tat). 29. HyreshjälpsYerksamhetens omfattning'' oktober 1941—september 1942.

Åi-

månad

Antal kommuner, som

bedrivit hyreshjälps- verksamhet

Antal arbetslösa, som

erhållit hyreshjälp

Hjälpta med hyreshjälp

i % av hela antalet

dagunderstödda

Städer

Lands-

bygd

Hela

riket

Städer

Lands-

bygd

Hela

riket

Städer1

Lands-

bygd

Hela

riket

1941

Oktober..........

12

7

19

2.327

107

2,434

38.6

34.9

38.s

November........

14

7

21

2,725

119

2,844

46.9

31.2

45.6

December........

15

12

27

4,460

280

4,740

33.8

29.8

33.4

1942

Januari ..........

19

19

38

6,688

695

7,383

47.1

23.9

42.2

Februari ........

21

21

42

7,706

883

8,589

48.9

35.4

46.6

Mars ............

20

22

42

6,721

901

7,622

48.9

38.8

47.2

April ............

17

22

39

5,066

769

5,835

32.9

28''S

31.9

Maj..............

12

12

24

2,298

261

2,559

28.9

25-6

28.4

Juni ............

9

6

15

940

63

1,003

39.5

33.3

38.8

Juli..............

9

4

13

609

18

627

43.9

34.0

43.4

Augusti..........

8

4

12

595

18

613

44.7

26.5

43.4

September........

8

3

11

556

10

56b

49.3

22.2

48.1

1 Förutom Stockholms stad.

hemorten, att det förhindrar användandet av familjebostaden, har även tilllämpats

under 1942. Tillstånd för kommun att utgiva hyreshjälp till beredskapsarbetare

avser dock endast arbetare sysselsatta vid viss, i delgivningsbrev

eller eljest av kommissionen angiven arbetsplats. Sådant medgivande lämnades

även under 1942 städerna Stockholm, Sundbyberg, Norrköping, Hälsingborg,

Malmö, Halmstad, Göteborg och Mölndal samt vissa förortskommuner

till Stockholm, nämligen Huddinge, Sollentuna, Solna och Spånga. Tillståndet

var begränsat till arbetsplatser med en timlön av omkring 1 krona eller därunder.

Kommunalt understöd. Antalet genom kommunal understödsverksamhet

(sålunda utan statsbidrag) hjälpta under åren 1938—1942 angives i tab. 30.

Tab. 30. Antal arbetslösa, som erhållit kommunalt understöd åren 193S—1942.

Månad

Städer

L a n d s b

y gä

Hela r i

ket

1938

1939

1940

1941

1942

1938

1939

1940 1941 1942

1938 1939 1940 1941

1942

Januari ..

2,933

2,427

1,840

621

469

364

626

245

400

227

3,297

3,053

2,085

1,021

696

Februari. .

3,269

2,418

2,402

568

358

311

540

180

343

206

3,580

2,958

2,582

911

564

Mars ....

2,800

2,128

2,621

527

256

227

377

193

274

168

3,027

2,505

2,814

801

424

April ....

2,430

1,670

1,270

371

134

205

353

127

303

97

2,635

2,023

1,397

674

231

Maj ......

1,964

881

871

342

63

136

246

50

161

53

2,100

1,127

921

503

116

Juni......

1,724

717

1,018

212

40

83

122

39

82

26

1,807

839

1,057

294

66

Juli......

1,731

714

1,327

156

31

76

62

52

43

19

1,807

776

1,379

199

50

Augusti ..

1,387

557

1,799

152

29

59

39

68

39

11

1,446

596

1,867

191

40

September

1,335

720

1,732

132

23

80

63

75

48

11

1,415

783

1,807

180

34

Oktober . .

1,244

714

713

139

24

135

120

104

67

15

1,379

834

817

206

39

November

1,702

1,184

664

237

35

223

182

175

126

20

1,925

1,366

839

363

55

December

2,127

1,469

743

397

497

484

219

291

186

41

2,611

1,688

1.034

583

538;

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Majis proposition nr 283.

Av tabellen framgår, att dylik nnderstödsverksamhet under 1942 bedrivits i

ringa omfattning. I medeltal åtnjöto under året 238 arbetslösa kommunalt

understöd mot 494 föregående år.

Utbildningshjälp. Av deltagarna vid kommissionens beredskapskurser för

verkstadsindustrin, för vilka kurser särskild redogörelse tidigare lämnats

(jfr sid. 30), voro flertalet anmälda hos arbetslöshetskommittéer och åtnjöto

hjälp i form av dagunderstöd eller bidrag till inackorderingskostnader. Under

1942 åtnjöto i genomsnitt 533 eller 67.o procent av samtliga arbetslöshetshjälp.

Till följd av det ringa antalet hjälpsökande i ungdomsåldrarna har den för

hjälp åt ungdomsarbetslösa särskilt avsedda verksamheten under 1942 bedrivits

i mycket begränsad omfattning. Vid ingången av 1942 pågick frivillig

arbetstjänst vid ett statligt arbetsläger i Vännäs, Västerbottens län, med 75

elevplatser. Yrkesutbildning bedrevs där i en av Västerbottens läns landsting

uppförd verkstadsskolebyggnad, varvid eleverna voro fördelade på två yrkesavdelningar

för mekaniker samt tre avdelningar för utbildning av smeder,

byggnads- och inredningssnickare samt kockar. Eleverna voro förlagda i

internat. Utbildningen bedrevs efter förebild av skolöverstyrelsens undervisningsplaner

för tvååriga verkstadsskolor. Genom Kungl. Maj:ts beslut erkändes

den av landstinget inrättade verkstadsskolan såsom central verkstadsskola

från och med den 1 juli 1942, varefter den av kommissionen därstädes

bedrivna verksamheten upphörde. Efter den 1 juli 1942 bedrev kommissionen

icke någon hjälpverksamhet i form av frivillig arbetstjänst.

Kursverksamheten för arbetslösa hade under 1942 begränsad omfattning.

Kurser med teoretisk utbildning förekommo i Göteborg för sammanlagt

90 personer. Kurser med praktisk utbildning i snickeri voro anordnade i Göteborg

för 24 deltagare. För ett mindre antal arbetslösa kontorister voro enklare

maskinskrivningskurser anordnade i Stockholm och Malmö. Ett 50-tal arbetslösa

sjömän i Gävle och Norrköping bereddes tillfälle att deltaga i för dem

särskilt avpassade kurser. Slutligen voro kurser i hushållsgöromål anordnade

i Göteborg för 32 kvinnor.

En speciell form av kursverksamhet har bedrivits av Föreningen Bohus

stickning. Genom dessa kurser bereddes sysselsättning åt hustrur och döttrar

till arbetslösa stenhuggare inom Bohusläns stendistrikt. Dessa kvinnor kunde

på sådant sätt medverka till att förbättra stenhuggarf amil jernäs ekonomiska

ställning. Under året pågingo 6 dylika kurser med sammanlagt ett 90-tal deltagare.

Under förra delen av 1942 framträdde behov av kurser för korttidsarbetande,

företrädesvis kvinnor. Statsbidrag utgick på grund härav till 15 kurser i hushållsgöromål

samt till 7 kombinerade sömnads- och hushållskurser. I dessa

22 kurser deltogo under året sammanlagt cirka 300 personer. Kursdeltagarna

åtnjöto fri undervisning samt, i den mån de voro arbetslöshetsförsäkrade,

daghjälp.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 27 februari 1942 bemyndigades kommissionen

att under vissa förutsättningar bevilja statsbidrag till kurspremier

åt bland annat arbetslöshetsförsäkrade deltagare i kurser för korttidsarbe
Bihang

till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 283. 1170 43 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 283.

Tab. 31. Den statliga och statsunderstödda utbildningshjälpens omfattning

åren 1934-1942. * I

År

månad

Antal deltagare

i frivillig

arbetatjänst1

Antal sysselsatta

i ungdoras- reseryarbeten

Antal kurs- deltagare 2

i

Summa j

Årsinedeltal

1934 ......................

777

5

2,179

2,961

1935 ......................

769

92

801

1,662

1936 ......................

364

250

306

920

1937 ......................

210

75

17

302

1938 ......................

170

35

36

241

1939 ......................

132

39

65

236

1940 ....................

50

6

390

446

1941 ......................

62

—

845

907

1942 ......................

63 s

—

558

589

1942

Januari ..................

66

—

867

933

Februari ..................

64

—

867

931

Mars......................

63

—

899

962

April......................

64

—

741

805

Maj ......................

61

—

575

636

Juni......................

58

—

520

578

Juli ......................

—

—

428

428

Augusti ..................

—

—

403

403

September ................

—

—

371

371

Oktober ..................

—

—

337

337

November ................

—

—

346

346

December ................

—

—

338

338

1 Jfr sid. 65. — ’ Häri ingå endast kursdeltagare, som åtnjutit statlig arbetslöshetshjälp.

Elever vid verkstadsskolor för arbetslös ungdom ingå sålunda ej och av eleverna

vid beredskapskurser endast de, som åtnjöto dagunderstöd eller bidrag till inackorderingskostnadema.

— * Medeltal för januari—juni.

tande. Sistnämnda medgivande kunde dock ej utnyttjas under året, enär

ingen kommun ansåg sig böra taga denna förmån i anspråk.

I tab. 31 lämnas en sammanställning av den statliga och statsunderstödda

utbildningshjälpens omfattning under åren 1934—1942.

Sammanfattande uppgifter rörande under stödslinjen återfinnas i tab. 32.

Denna tabell innefattar (i olikhet mot tab. 28) även antalet understödda personer,

som erhållit dagunderstöd i samband med kursverksamhet. Av samtliga

arbetslösa, som erhållit hjälp enligt understödslinjen, åtnjöto under 1942 i

medeltal 94.5 procent dagunderstöd och 5.5 procent kommunalt understöd

utan statsbidrag.

Hjälpverksamhetens totala omfattning.

En översikt över totalantalet statligt och kommunalt hjälpta åren 1933—1942

lämnas i tab. 33. Under år 1942 åtnjöto i medeltal 78.2 procent av samtliga

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

Tab. 32. Understödslinjens omfattning åren 1983—1942.

67

Månad

Antal u

nder

stods

taga

r e 1

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942

Dagunderstöd

Januari ............

43,110

60,604

17,849

11,824

5,497

4,752

6,254

3,301

14,980

10,050

Februari............

52,909

58,254

19,350

14,131

6,130

4,996

7,090

3,465

18,335

11,058

Mars ..............

58,135

57,430

17,999

13,823

5,849

4,707

7,204

3,538

18,343

9,423

April ..............

56,791

45,041

13,503

10,104

3,606

3,282

5,970

2,692

16,191

6,372

Maj................

44,701

31,605

5,038

3,181

1,506

1,418

2,505

1,481

11,731

2''657

Juni ..............

37,271

20,846

497

567

140

858

566

1,347

7,528

1,494

Juli................

39,105

13,699

774

45

—

267

34

1,533

4,893

1,250

Augusti............

9,710

509

33

—

313

32

2,124

4,123

U84

September..........

40,841

7,585

381

—

—

353

26

3,289

3,971

1,188

Oktober............

47,198

8,175

997

172

167

1,115

871

6,241

3,145

991

November..........

50,842

11,040

3,653

1,998

1,300

2,194

1,842

9,009

3,920

1,244

December..........

57,001

15,617

8,039

4,241

3,266

4,614

2,960

11,515

7,746

2,116

Kommunalt under-

stöd

Januari ............

20,213

13,087

5,959

4,799

3,433

3,297

3,053

2,085

1,021

696

Februari ..........

21,385

13,011

5,134

5,393

3,119

3,580

2,958

2,582

911

564

Mars ..............

19,381

9,745

4,153

4,744

2,584

3,027

2,505

2,814

801

424

April ..............

15,622

8,006

3,730

4,350

2,375

2,635

2,023

1,397

674

231

Maj................

12,722

5,186

2,875

2,566

2,252

2,100

1,127

921

503

116

Juni ..............

10,165

3,699

1,943

1,828

1,854

1,807

839

1,057

294

66

Juli...............

9,493

2,890

1,631

1,569

1,630

1,807

776

1,379

199

50

Augusti............

9,819

2,633

1,991

1,758

1,488

1,446

596

1,867

191

40

September..........

9,445

2,600

2,342

2,108

1,719

1,415

783

1,807

180

34

Oktober............

8,746

2,618

3,769

2,667

2.239

1,379

834

817

206

39

November..........

11,012

4,135

4,309

2,816

2,826

1,925

1,366

839

363

55

December..........

14,079

5,443

4,439

3,441

3,064

2,611

1,688

1,034

583

538

Summa

Januari ............

63,323

73,691

23,808

16,623

8,930

8,049

9,307

5,386

16,001

10,746

Februari ..........

74,294

71,265

24,484

19,524

9,249

8,576

10,048

6,047

19,246

11.622

Mars ..............

77,516

67,175

22,152

18,567

8,433

7,734

9,709

6,352

19,144

9,847

April ..............

72,413

53,047

17,233

14,454

5,981

5,917

7,993

4,089

16,865

6,603

Maj................

57,423

36,791

7,913

5,747

3,758

3,518

3,632

2,402

12,234

2,773

Juni ..............

47,436

24,545

2,440

2,395

1,994

2,665

1,405

2,404

7,822

1,560

Juli................

48,598

16,589

2,405

1,614

1,630

2,074

810

2,912

5,092

1,300

Augusti............

47,309

12,343

2,500

1,791

1,488

1,759

628

3,991

4,314

1,224

September..........

50,286

10,185

2,723

2,108

1,719

1,768

809

5,096

4,151

1,222

Oktober............

55,944

10,793

4,766

2,839

2.406

2,494

1,705

7,058

3,351

1,030

November..........

61,854

15,175

7,962

4,814

4,126

4,119

3,208

9,848

4,283

1,299

December..........

71,080

21,060

12,478

7,682

6,330

7,225

4,648

12,549

8,329

2,654

Medeltal

Dagunderstöd ......

47,116

28,300

7,382

5,010

2,288

2,406

2,946

4,128

9,575

4,085

Kommunalt under-

stöd..............

13,507

6,08S

3,523

3,170

2,382

2,252

1,546

1,550

494

238

Summa ............

60,623

34,388

10,905

8,180

4,670

4,658

4,492

5,678

10,069

4,323

Kursdeltagare medräknade.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. May.ts proposition nr 283.

Tab. 33. Totalantalet statligt och kommunalt hjälpta åren 1933 —1942,

o

Ar

Månad

Antal hjälpta

Hjälpta i % av hjälpsökande

Arbets-

linjen

Under-

stöds-

linjen

Utbild- nings- hjälpen * 1

Summa

Arbets-

linjen

Under-

stöds-

linjen

Utbild- nings- hjälpen 1

Summa

irsmedeltal

1933..................

44,494

60,623

—

105,117

27.i

37.0

—

64.1

1934..................

44,208

32,196

2,993

79,397

38.5

28.1

2.6

69.2

1935..................

29,781

10,112

1,740

41,633

48.4

16.4

2.8

67.6

1936..................

16,065

7,880

961

24,906

45.1

22.1

2.7

69.9

1937..................

7,829

4,653

318

12,800

43.0

25.6

1.7

70.3

1938..................

6,038

4,622

264

10,924

37.3

28.6

1.6

67.5

1939..................

6,297

4,431

252

10,980

35.9

25.2

1.4

62.5

1940..................

3,740

5,314

449

9,503

28.0

39.7

3.4

71.1

1941..................

6,856

9,225

907

16,988

30.9

41.5

4.1

76.5

1942..................

5,270

3,766

589

9,625

42.8

30.6

4.8

78.2

1942

Januari ..............

6,889

9,879

933

17,701

27.3

39.1

3.7

70.1

Februari..............

7,532

10,755

931

19,218

29.9

42.8

3.7

76.4 |

Mars ................

7,130

8,948

962

17,040

32.3

40.6

4.4

77.3

April ................

6,127

5,862

805

12,794

39.4

37.7

5.2

82.3 1

Maj..................

5.628

2,198

636

8,462

55.9

21.8

6.3

84.o

Juni..................

5,285

1,040

578

6,903

66.6

13.1

7.3

87.0

Juli..................

4,910

872

428

6,210

70.6

12.5

6.2

89.3

Augusti..............

4,578

821

403

5,802

68.9

12.3

6.1

87.3 |

September............

4,204

851

371

5,426

65.5

13.3

5.8

84.6

Oktober..............

3,901

693

337

4,931

61.2

10.9

5.3

77.4

November............

3,648

953

346

4,947

54.7

14.3

5.2

74.2

December............

3,407

2,316

338

6,061

39.7

27.o

3.9

70.6

1 Före 1934 redovisades utbildningshj alpen under understödslinjen.

hjälpsökande arbetslöshetshjälp; procenten hjälpta var detta år högre än under

något av åren 1933—1941. Av samtliga hjälpsökande under år 1942 åtnjöto

42.8 procent hjälp enligt arbetslinjen, 30.g procent enligt understödslinjen och

4.8 procent erhöllo utbildningshjälp.

I bilaga 11 lämnas uppgifter om de arbetslösas och arbetslöshetshjälpens

fördelning den 31 december 1942 i olika län samt i städer med över 15,000

invånare.

En summarisk redovisning av kostnaderna för hjälpverksamheten under

såväl budgetåret 1941/42 som under kalenderåret 1942 återfinnes i bilagorna

12 och 13.

Statliga stenbeställningar.

Sedan Kungl. Majit den 29 maj 1942 förordnat, att arbetet med tillverkning

av gatsten för statens räkning skulle från och med den 15 juni 1942 tills

vidare inställas, förordnade Kungl. Majit den 31 juli 1942, att statens sten
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

inköpskommittés verksamhet skulle upphöra räknat från och med utgången

av juni månad 1942 och att kommissionen från och med den 1 juli skulle

handlägga ärenden rörande sådana inköp av gatsten för statens räkning, som

Kungl. Maj:t uppdroge åt kommissionen att verkställa; dessa ärenden skulle

handläggas av en särskild delegation inom kommissionen. I underdånig

framställning hemställde Svenska stenindustriarbetareförbundet och Sveriges

granitindustriförbund att gatstensbeställningarna måtte återupptagas. Kommissionen

avstyrkte på anförda skäl, att tillverkningen av gatsten för statens

räkning för det dåvarande återupptoges. Genom beslut den 28 augusti 1942

bemyndigade Kungl. Majit därefter arbetsmarknadskommissionen att vid den

tidpunkt, som kommissionen kunde finna lämplig, låta återupptaga beställningarna

av gatsten för statens räkning. Arbetet med dessa beställningar

finge i överensstämmelse med kommissionens förslag dock ej bedrivas i större

omfattning än att antalet inom gatstensindustrin med statliga eller andra beställningar

sysselsatta arbetare bomme att uppgå till högst 950, därav högst

150 finge utgöras av sådan fullgod arbetskraft, som vore nödvändig för rationell

drift i storbrott och som skulle uttagas efter av kommissionen givna anvisningar.

Med anledning av detta bemyndigande beslöt kommissionen att

återupptaga beställningarna från och med den 26 oktober 1942.

Före återupptagandet tillställde kommissionen vederbörande företag namnförteckningar

över arbetare, som finge återanställas inom gatstensindustrin.

Dessa förteckningar uppgjordes efter av länsarbetsnämnderna företagen individuell

undersökning av de tidigare anställdas möjligheter att antaga annat

arbete inom eller utom hemorten. I första hand medtogos de arbetare, som

under uppehållsperioden åtnjutit dagunderstöd. Sammanlagda antalet å anställningsförteckningarna

upptagna utgjorde 895. Härtill kom den fullgoda

arbetskraft, 47 dagsverkare, som företagarna uppgåvo sig behöva anställa för

möjliggörande av rationell drift i storbrott. På uppdrag av kommissionen anvisades

denna arbetskraft av länsarbetsnämnderna. Vid arbetets återupptagande

den 26 oktober hade företagen således tillstånd att sysselsätta sammanlagt

942 man, därav 47 utgörande fullgod arbetskraft. Hela detta antal

kom emellertid icke att återanställas. En del kunde på grund av ålder eller

sjukdom icke återupptaga arbetet. En del lyckades erhålla annat arbete. Härtill

kom, att de på sysselsättningslistorna upptagna arbetare, som vid arbetets

återupptagande voro sysselsatta vid statliga beredskapsarbeten, enligt

föreskrift från kommissionen icke finge återanställas förrän respektive

arbetsplatser färdigställts eller de eljest entledigats från beredskapsarbetet.

Sådant entledigande lämnades för vissa beredskapsarbeten i Bohuslän i fråga

örn ett antal arbetare, som med hänsyn till ålder och hälsotillstånd icke ansågos

kapabla att vintertid utföra tungt kroppsarbete utom hemorten.

Den marginal, som på grund av dessa olika omständigheter uppstod, utnyttjades

på så sätt att ett antal personer, som ursprungligen icke medtagits

i sysselsättningsförteckningarna, men som hos kommissionen gjort framställning

örn återanställning, efter hörande av länsarbetsnämnderna i varje sär
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

skilt fall medgavs tillstånd till återanställning. Vidare anvisades efter framställningar

från företag ytterligare fullgod arbetskraft för att möjliggöra storbrottsdrift.

Justeringar i sysselsättnlngstillstånden ha för övrigt skett under

hela den tid driften varit igång, efter framställningar från företagare, arbetslöshetskommittéer

och enskilda personer.

Med hänsyn till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens önskemål örn stentillverkning

på ostkusten, då sådan ur fraktsynpunkt vore fördelaktig, anvisades

genom länsarbetsnämnden i Kalmar län efter framställningar från Aktiebolaget

Förenade Granitindustrier ett antal stenhuggare, tillhörande kategorien

fullgod arbetskraft, för att driften vid nämnda firmas storbrott i Vånevik och

Flivik skulle kunna upprätthållas. Genom dessa åtgärder kom halva antalet

av de med gatstenstillverkning inom Kalmar län sysselsatta att utgöras av

fullgod arbetskraft (20 man).

Då arbetet med stentillverkningen återupptogs först i slutet av oktober

1942 redovisas huggna kvantiteter i samband med redogörelsen för verksamheten

i början av 1943 (sid. 78).

Årskostnadsbidrag.

Från och med år 1941 utgår statsbidrag till kommunernas kostnader för

arbetslöshetshjälp — förutom engångsbidrag till vissa beredskaps- och reservarbeten

(arbetsbidrag) — i form av s. k. årskostnadsbidrag. Storleken av årskostnadsbidraget,

vilket i princip utgår å alla kommunala utgifter, betingade

av behov av arbetslöshetshjälp, bestämmes av förhållandet mellan arbetslöshetskostnaderna

och det kommunala skatteunderlaget under året på följande

sätt.

Arbetslöshetsutgifterna fördelas å hela antalet skattekronor vid den under

året verkställda taxeringen, varigenom erhålles en årskostnad per skattekrona.

På en årskostnad av högst en krona per skattekrona utgår bidrag med 20

procent av kostnaden. På den del av årskostnaden, som ligger över en krona

men utgör högst 2 kronor per skattekrona, utgår bidrag med 50 procent, på

den del, som ligger över två kronor men utgör högst 2 kronor 50 öre, med 60

procent och på den del, som ligger över 2 kronor 50 öre per skattekrona, 100

procent.

Av vad nu sagts framgår, att årskostnadsbidraget kan utbetalas först efter

utgången av det år bidraget avser. Någon olägenhet har dock icke uppkommit

härigenom, emedan kommissionen lämnat förskott i klumpsummor till behövande

kommuner för hjälpverksamhetens bedrivande och därjämte successivt

utanordnat 20 procents bidrag, vilket alltid minst skall utgå till bestridande

av kostnaden för godkända hjälpåtgärder.

Statsbidragssystemet skall icke tillämpas retroaktivt. Emellertid har riksdagen

medgivit (skrivelse nr 1942:467), att ett begränsat antal kommuner,

som fortfarande ha att dragas med utgifter för tidigare arbetslöshet, i årskostnadsunderlaget

få inräkna ränte- och amorteringsutgifter för lån upptagna

för bestridande av kostnaderna för vissa äldre statskommunala beredskaps
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 283. 71

och reservarbeten. De närmare förutsättningarna härför framgå av prop.

1942:344, sid. 75.

Bidragssystemet tillämpas alltjämt endast försöksvis.

I efterföljande summariska sammanställning angivas de bidragsprocenter,

som genom årskostnadsbidragen utgått för hjälpverksamhet under 1941, och

antalet kommuner, som erhållit statsbidrag. Därjämte angivas de bidragsprocenter,

som skulle ha utgått vid tillämpning av förutvarande system.

Som synes är det endast 25 kommuner av 134, som erhållit mer än 20 procent

statsbidrag, och av dessa voro 24 belägna i Göteborgs och Bohus samt

Västernorrlands län.

Statsbidrag i %

av årskostnaden

Göteborgs och

Bohus län

V ästernorr- lands län

Övriga län

Summa

Bidrag enligt

förutvarande

system

20

15

9

85

109

89

21—30 ...

1

2

1

4

16

31—40 ...

7

2

—

9

8

41—50 ...

—

3

—

3

12

51—60 ...

2

2

—

4

2

61—70 ...

—

3

—

3

4

71 — 75 ...

—

2

—

2

3

Summa 25

23

86

134

134

En direkt jämförelse mellan bidragsprocenterna enligt de båda systemen

kan emellertid ej göras, enär det nya systemet, som nyss angivits, innebär

att bidrag utgår dels i form av årskostnadsbidrag (med förut angivna procentsatser)

dels i form av särskilt arbetsbidrag med på förhand fastställd procentsats.

Denna senare överstiger ofta, i vissa fall betydligt bidragsprocenten för

årskostnaden. Kommunens sammanlagda bidrag till hjälpverksamheten kan

alltså vara lika stort eller större än förut, trots att årskostnadsbidraget, som

alltså utgör endast en del av statsbidraget, utgår med lägre procentsats än

vad som skulle varit fallet vid tillämpning av det gamla systemet.

G. Värnpliktshjälp.

Krigsfamilj e bidrag.

I egenskap av tillsynsmyndighet för lerigsfamiljebidragsverksamheten har

kommissionen bland annat utfärdat anvisningar för familj ebidragsnämndernas

prövning av familjebidrags- och hemortslöneärenden och även lämnat nämnder,

som gjort framställning därom, särskilda upplysningar. Vidare har

chefen för kommissionens värnpliktshjälpsbyrå närvarit vid i olika län anordnade

sammanträden med representanter för familjebidragsnämndema i

länet och därvid hållit föredrag rörande krigsfamiljebidragsförordningens tilllämpning

m. m.

Den 30 juni 1942 utfärdades ny krigsfamiljebidragsförordning (nr 521).

Kungörelsen samma dag (nr 525) innehåller tillämpningsföreskrifter. Vissa

bestämmelser i den nya förordningen trädde i kraft den 1 juli 1942, nämligen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tal). 34. Värnplikts låne verksamheten till och med (leo 31 december 1942.

Värnpliktslånenämndcn

i län

Inkomna

låneansökningar

Av yärnpliktslånenämnd

låneansökm

helt eller delvis

bifallna

erna behandlade

ngar

helt avslagna

Vid periodens

slut icke slut- prövade låne- ansökningar

Av de beviljade

lånen skola

underställas

SAK:s prövning

Genom SAK:s beslut

ökas

minskas

antal

gällande

kronor

antal

beviljat

belopp

kronor

avslaget

belopp

kronor

antal

gällande

kronor

antal

gällande

kronor

antal

belopp

kronor

anta- let be- vilja- de lån

med

det be- viljade

beloppet

med

kronor

anta- let be- vilja- de lån

med

det be- viljade

beloppet

med

kronor

Stockholms stad . .

2,382

3,505,305

1,074

666,980

914,357

1,308

1,923,968

98

202,900

36

70,895

8

23.770

Stockholms........

984

1,604,539

546

429,050

487,309

436

686,180

2

2,000

85

144,750

11

16,340

4

7,250

Uppsala ..........

423

561,920

259

174,180

144.719

164

243,021

—

—

21

45,050

6

9,700

0

3,000

Södermanlands ....

506

752,034

197

108,695

175,230

309

468,109

—

—

14

30,300

7

14,700

—

—

Ostergötlands......

805

1,137,650

184

182,170

105,249

620

848,231

1

2,000

35

93,000

20

37,865

3

9,800

Jönköpings........

670

1,125,255

136

143,120

107,445

531

870.690

3

4,000

32

76,500

11

26,800

4

8,100

Kronobergs........

378

620,856

146

163,115

90,776

231

365,965

1

1,000

36

82,400

10

12,450

—

—

Kalmar............

753

1,137,297

260

172,766

205,049

493

759,482

—

—

18

40,000

21

40,250

4

10,300

Gotlands..........

342

515,515

220

175,775

156,985

122

182,755

—

—

20

42,400

1

2,000

2

5,000

Blekinge..........

471

710,696

164

137,325

128,466

307

444,905

—

—

17

42,800

9

7,450

2

5,500

Kristianstads......

928

1,472,548

203

120,500

231,563

722

1,118,685

3

1,800

13

28,100

14

18,500

—

—

Malmöhus ........

2,380

3,484,807

747

444,669

687,737

1,630

2,348.901

3

3,500

38

77,500

20

24,750

2

3,500

Hallands..........

452

742,028

148

76,300

166,676

303

497,552

1

1,500

17

10,800

3

5,300

—

—

Göteborgs o. Bohus

2,072

3,354,932

731

658,258

654,172

1,339

2,036,502

2

6,000

126

281,500

18

25,350

6

17,000

Älvsborgs ........

833

1,365,829

263

223,420

262,776

564

866,433

6

13,200

40

89,950

20

32,790

3

8,500

Skaraborgs ........

608

1,099,057

237

183,490

230,209

371

685,358

—

—

23

37,850

9

15,500

—

—

Värmlands........

716

1,081,107

286

180,330

274,164

430

626,613

—

—

19

33,600

5

9,000

0

100

Örebro............

642

929,417

308

162,170

306,151

332

457,696

2

3,400

11

19,750

3

6,200

—

—

Västmanlands ....

419

635,955

198

230,695

100,350

218

301,410

3

3,500

53

136,069

1

700

2

8,935

Kopparbergs ......

556

868,117

154

99,995

158,377

401

608,245

1

1,500

25

42,030

18

18,050

4

4,600

Gävleborgs........

859

1,199,588

198

95,565

221,515

660

881,508

1

1,000

8

14,400

7

4,600

—

—

Västernorrlands....

1,165

1,644,683

465

306,835

333,383

695

997,315

5

7,150

25

66,200

13

21,550

4

5,200

Jämtlands ........

502

602,261

180

85,821

113,093

321

402,847

1

500

6

10,200

5

8,350

2

2,800

Västerbottens......

770

1,305,602

319

240,475

316,270

450

745,857

1

3,000

27

71,100

2

2,500

—

—

Norrbottens ......

968

1,612,853

184

108,680

192,481

781

1,302,192

3

9.500

14

29,800

10

11,350

1

1,000

Summa

21,584

33,069,851

7,807

5,570,379

6,764,502

13,738

20,670,420

39

64,550

821

1,748,949

280

442,940

51

124,355

Kungl. Maj:ts proposition nr 28S.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

stadgandena örn höjning av familjepenningens och näringsbidragets maximibelopp,

om hemortslön för tjänstgöring efter den 1 juli 1942 och örn s. k.

retroaktiv hemortslön för tiden 1 januari 1941—30 juni 1942. Beträffande

hemortslön hade de militära truppregistreringsmyndigheterna att lämna uppgifter

rörande tjänstgöringsförhållandena. Bestämmelsernas tolkning vållade

ofta svårigheter. Betroaktiv hemortslön fick sökas under tiden 15 augusti—- 31 december 1942. Den stora anhopningen av dylika ansökningar samt understundom

föreliggande svårigheter att klarlägga tjänstgöringsförhållandena

vållade dröjsmål hos truppregistreringsmyndigheterna med ärendenas behandling.

Genom kungörelse den 31 december 1942 (nr 982) föreskrevs att 1942 års

krigsfamiljebidragsförordning skulle i dess helhet träda i kraft den 1 mars

1943. (Samma dag trädde jämväl nya krigsfamiljebidragskungörelsen den 31

december 1942 (nr 984) i kraft.) Kungörelsen den 10 april 1942 (nr 172),

som omedelbart trädde i kraft, stadgade undantag för ensamstående värnpliktig,

som icke fullgjort första tjänstgöring under 360 dagar, i fråga örn rätt

till familjebidrag. Denna kungörelse ersattes sedermera genom kungörelse

den 31 december 1942 (nr 983). Genom förordningen den 18 juli 1942 (nr 657)

gjordes vissa ändringar i förordningen den 28 juni 1941 (nr 591) örn familjebidrag

åt värnpliktiga m. fl. vilka drabbats av kroppsskada. Vissa ändringar

trädde i kraft den 1 juli 1942.

Enligt 28 a § 1940 års krigsfamiljebidragsförordning ägde kommissionen,

örn synnerligen ömmande omständigheter förelågo, på ansökan av familjebidragsnämnd

medgiva, att annan anhörig till den värnpliktige än som avses

i 3 § krigsfamiljebidragsförordningen finge i fråga om rätt till familjebidrag

likställas med familjemedlem, som i 3 § b) sägs. Antalet under 1942

inkomna dylika framställningar utgjorde 1,410, vilka praktiskt taget samtliga

avgjordes före årets utgång.

Den särskilda hjälpverksamheten till förmån för de till militärtjänst inkallades

familjer bedrevs under kommissionens överinseende av landshövdingarna

i riket efter samma grunder som förut.

Värnpliktslån.

Förordningen den 31 augusti 1940 (nr 824) örn värnpliktslån ändrades i

vissa delar genom förordningen den 30 juni 1942 (nr 522). Såsom en ny förutsättning

för värnpliktslån upptogs, att värnpliktig till följd av värnpliktstjänstgöringen

råkat i svårigheter av ekonomisk art, vilka kunde befaras äventyra

hans möjligheter att efter slutad tjänstgöring fortsätta påbörjad yrkesutbildning.

Maximibeloppet för lån höjdes från 4,000 till 5,000 kronor;

längsta amorteringstiden utsträcktes till 10 år.

Omfattningen av värnpliktslåneverksamheten för tiden till och med den

31 december 1942 framgår av tab. 34. Under 1942 beviljades 742 lån å sammanlagt

565,540 kronor. Dessa fördelade sig med avseende å lånebeloppens

storlek på sätt angives i det följande.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Majlis proposition nr 283.

Lånebelopp Antal

kronor lån

200— 500 .......................................... 346

501—1,000 .......................................... 295

1.001— 1,500 .......................................... 23

1.501— 2,000 .......................................... 51

2.001— 2,500 .......................................... 9

2.501— 3,000 .......................................... 13

3.001— 3,500 .......................................... 1

3.501— 4,000 .......................................... 3

4.001— 4,500 .......................................... —

4.501— 5,000 .......................................... 1

Summa 742

Hela antalet under året till kommissionen inkomna ärenden angående beviljande

av värnpliktslån uppgick till 435. Av dessa jämte från föregående

år balanserade 26 ärenden avgjorde kommissionen före december månads utgång

451, varav 95 avsågo av värnpliktslånenämnder underställda beslut, 323

av lånesökande ingivna besvär samt 33 såväl underställning som besvär. I

fråga om underställda beslut upphävde kommissionen i 26 fall värnpliktslånenämndernas

beslut eller sänkte lånebeloppet samt ändrade i 17 fall lånevillkoren.

I anledning av anförda besvär beviljades ytterligare 57 lån.

Härutöver hade under 1942 till kommissionen inkommit 174 ärenden angående

ändring i tidigare bestämda lånevillkor, av vilka vid samma tid 173

avgjorts.

I bilagorna 14 och 15 ha sammanförts vissa kostnader för arbetsförmedlingsverksamhet,

överflyttning och omskolning av arbetskraft, familjebidragsnämndemas

revisorer och värnpliktslånenämnderna m. m. under dels budgetåret

1941/42 dels kalenderåret 1942.

III. Arbetsmarknadskommissionens verksamhet

under första kvartalet 1943.

A. Arbetsmarknaden och hjälpverksamheten.

Arbetsmarknaden.

Läget på arbetsmarknaden under den hittills gångna delen av år 1943 har

i stort sett icke undergått några andra förändringar än sådana, som sammanhänga

med säsongutvecklingen. Till följd av de gynnsamma väderleksförhållandena

gjorde sig dock de säsongmässiga arbetskraftsbehoven gällande på

ett tidigare stadium än vad annars brukar vara fallet, och brist på arbetskraft

framträdde därför redan under mars inom ett flertal näringsområden.

Inom jordbruket kunde vårarbetena påbörjas betydligt tidigare än normalt

och arbetskraftsbristen kompenserades delvis därigenom, att dessa utsträckts

under en längre tidrymd än vad man mera normalt brukar räkna med. Möjligheterna

att tillgodose skogsbrukets stora arbetskraftsbehov förbättrades

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

.väsentligt därigenom att en betydande del av de tjänsteplikt^, tillhörande

årsklass 1943, frivilligt fullgjorde sin tjänsteplikt i förväg. Av de tjänsteplikt^

befunno sig vid mars månads utgång 22,620 man i skogsarbete. Även

överflyttningen av annan arbetskraft till skogsbruket visade ökad omfattning.

Antalet ovana skogsarbetare, som åtnjöto kontant bidrag i en eller annan

form, uppgick vid första kvartalets slut till icke mindre än 39,765. (En närmare

redogörelse för överflyttningen av arbetskraft till skogsbruket återfinnes

å sid. 82.)

Sysselsättningen på de industriella verksamhetsområdena var i många

fall bättre än under samma kvartal föregående år. Särskilt mekaniska

och elektriska verkstäder samt skeppsvarv uppvisade en mycket gynnsam

sysselsättningsnivå och bristen på kvalificerade yrkesarbetare var alltjämt

betydande. En del mindre verkstäder hade dock på grund av materialbrist

svårigheter att bereda sina arbetare full sysselsättning. Vid sågverk,

pappersmassefabrikör och pappersbruk var arbetstillgången alltjämt otillfredsställande.

Genom koncentration av driften till annan årstid friställdes ett

stort antal man, vilket bland annat föranledde, att riksarbetslag ej uppsattes

inom sistnämnda industrier (jfr sid. 23). Den lediga arbetskraften kunde emellertid

i stor utsträckning placeras i skogsarbete. Inom livsmedelsindustrin

förekommo inga större förändringar. Textil- och beklädnadsindustrin uppvisade

en med hänsyn till råvarubristen synnerligen god sysselsättningsnivå och

korttidsarbete förekom endast undantagsvis under kvartalet. Vid skofabrikerna

var arbetstillgången lägre än under första kvartalet 1942 och vid flertalet

företag tillämpades korttidsarbete. Inom kemisk-teknisk industri reducerades

sysselsättningen vid tändsticksfabrikerna ytterligare.

Byggnadsverksamheten gynnades av de statliga stödåtgärderna och till

följd av tjänlig väderlek kunde omfattande arbeten fortgå även under vintermånaderna.

Inom andra yrkesområden framträdde särskilt beträffande hälso- och sjukvård

stora svårigheter att anskaffa erforderlig arbetskraft, och på det husliga

arbetsområdet skärptes den redan förut mycket kännbara bristen på arbetskraft.

Vissa sammanfattande uppgifter örn arbetsmarknaden under första kvartalet

1943 lämnas i tab. 35, varvid som jämförelse även medtagits motsvarande

uppgifter för samma tid föregående år.

Av socialstyrelsens sysselsättningsstatistik, som redovisar antalet sysselsatta

arbetare inom industri och angränsande näringsgrenar, framgår, att

sysselsättningen under de tre första månaderna av 1943 var 6 procent högre

än under samma tid 1942.

Arbetsförmedling, arbetslöshet, hjälpverksamhet.

Rapporterna från de offentliga arbetsförmedlingarna bekräfta det i jämförelse

med 1942 gynnsammare arbetsmarknadsläget. Antalet arbetssökande

var sålunda betydligt lägre och antalet lediga platser betydligt högre än under

fjolåret. Vid utgången av mars månad 1943 uppgick antalet arbetsansökningar

på 100 lediga platser till 114 mot 168 vid samma tidpunkt föregående år.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Majlis proposition nr 283.

Tab. 35. Arbetsmarknaden januari—mars åren 1942 och 1943.

År och

månad

Antal syssel- satta inom

industri och

angränsande

näringsgrenar.

Indextal:

sept. 1939

= 100

Arbets-

lösheten

inom

fackför-

bunden

Procent

Antal

hjälp-

sökande

arbets-

lösa

Sveriges offentliga arbetsförmedling

Arbets-

sökande

personer

Ansök- ningar om

arbete *)

Lediga

platser

Tillsätta

platser

Antal an- sökningar

örn arbete

på 100

lediga

platser

1942.

Januari. . . .

85

13.6

25,259

144,420

154,097

67,844

54,171

227

Februari . .

85

12.5

25,149

127,019

139,897

69,298

53,142

202

Hars......

84

11.0

22,062

117,150

130,943

77,830

53,780

168

1943.

Januari. . . .

90

8.4

9,992

126,884

138,054

100,989

76,588

137

Februari . .

90

7.1

9,569

104,166

114,423

86,340

58,874

133

Hars......

90

—

8,550

113,267

126,232

111,164

73,712

114

*) Jfr not under tab. 5.

Uppgifter om arbetslösheten inom fackförbunden föreligga till och med utgången

av februari 1943. Vid nämnda tidpunkt voro 7.1 procent av förbundens

medlemmar fristämplade på grund av arbetslöshet mot 12.5 procent vid

samma tidpunkt föregående år. I det följande återgivna jämförelse med arbetslöshetssiffrorna

för olika fackförbund utvisar, att arbetslöshetsprocenten den

28 februari 1943 var lägre än ett år tidigare inom samtliga förbund med undantag

av sko- och läderindustriarbetareförbundet.

28 februari

Fackförbund

1942

1943

Beklädnadsarbetareförbundet

10.6

5.2

Bleck- o. plåtslagareförbundet 12.5

10.7

Bokbindareförbundet

3.2

1.4

Bryggeriindus triarb.-förbundet

7.2

4.1

Byggnadsträarbet.-förbundet

43.9

27.7

De förenade förbunden

6.8

4.4

Elektriska arbetareförbundet

10.7

2.6

Gjutareförbundet

2.6

1.6

Grov- o. fabriksarb.-förbundet

26.2

12.2

Byggnadsindustriarbetare

36.8

17.8

Bygguadsämnesind.-arbetare

27.3

9.9

Glasbruksarbetare

6.2

2.9

Sockerfabriksarbetare

16.2

11.0

Tändsticksarbetare

17.4

14.8

Övriga arbetare

12.2

5.o

Grnvindustriarbet.-förbundet

2.5

1.9

Handelsarbetareförbundet

3.4

2.2

Kommunalarbetareförbundet

5.7

4.7

Lantarbetareförbundet

6.8

3.8

Litografförbundet

2.9

1.2

Fackförbund

28 februari

1942 1943

Livsmedelsarbetareförbundet

7.8

7.7

Metallindustriarb.-förbundet

4.2

2.3

Järnbruksarbetare

1.4

1.0

Verkstadsarbetare

5.o

2.7

Murareförbundet

50.9

28.6

Målareförbundet

47.6

30.5

Pappersindustriarb.-förbundet

10.9

8.6

Sadelm- o. tapets.-förbundet

15.5

8.1

Sko- o. läderind.-arb.-förbundet

15.0

17.8

Stenindustriarbetareförbundet

20.7

10.6

Sågverksind.-arb.-förbundet

24.6

15.9

Textilarbetareförbundet

5.2

2.8

Tobaksindustriarb.-förbundet

9.9

8.5

Transportarbetareförbundet

1 5.4

11.9

Träindustriarbetareförbundet

10.o

5.3

Typografförbundet

2.3

1.5

Väg- o. vattenb.-arb.-förbundet

21.5

14.7

Samtliga

12.5

7.1

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

77

Antalet hjälpsökande arbetslösa, som under sommaren och hösten 1942

endast uppgick till omkring 6,000 och under vintermånaderna december—

februari uppvisade en relativt obetydlig säsonguppgång till omkring 10,000,

nedgick under mars till 8,550. Av dessa voro 3,768 sysselsatta vid för försvaret

och folkförsörjningen angelägna arbeten, varför antalet i egentlig

mening arbetslösa utgjorde 4,782 mot 16,184 vid samma tidpunkt föregående

år. De hjälpsökandes fördelning på olika län den 31 mars 1943 framgår av

tab. 36.

Nära 80 procent av de hjälpsökande voro hemmahörande i storstäderna

och Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands län.

Av samtliga hjälpsökande den 31 mars 1943 tillhörde 2,462 (28.8 procent)

yrkesgruppen byggnadsverksamhet, 1,143 (13.4 procent) stenindustri, 893 (10.4

procent) landtransport, 598 (7.o procent) sågverksindustri, 556 (6.5 procent)

kontors-, affärs- och lagerarbete samt 2,898 (33.9 procent) andra yrkesgrupper.

Tab. 36. Antal hjälpsökande arbetslösa inom olika län den 31 mars 1943.

Län

Städer

Landsbygd

Summa

Procentuell

fördelning

av samtliga

Hela

antalet

därav i

egentlig

mening

arbetslösa *)

Stockholms stad ..................

1,709

—

1,709

1,084

20.o

Stockholms........................

127

130

257

228

3.0

Uppsala ..........................

58

30

88

88

1.0

Södermanlands....................

13

1

14

14

0.2

Ostergötlands......................

112

—

112

112

1.3

Jönköpings........................

80

—

80

54

0.9

Kronobergs........................

20

—

20

20

0.2

Kalmar............................

100

3

103

103

1.2

Gotlands..........................

—

4

4

—

0.1

Blekinge ..........................

19

54

73

28

0.9

Kristianstads......................

33

2

35

35

0.4

Malmö stad ......................

479

—

479

252

5.6

Malmöhus i övrigt ................

260

13

273

120

3.2

Hallands ..........................

40

2

42

24

0.5

Göteborgs stad....................

1,742

—

1,742

1,175

20.4

Göteborgs och Bohus i övrigt......

248

1,195

1.443

388

16.9

Älvsborgs ........................

53

29

82

82

1.0

Skaraborgs........................

21

1

22

17

0.3

Yärmlands ........................

76

88

164

117

1.9

Örebro............................

59

—

59

44

0.5

Västmanlands......................

—

1

1

1

Oo

Kopparbergs ......................

22

—

22

22

0.3

Gävleborgs........................

100

7

107

76

1.3

Västernorrlands....................

81

1,333

1,414

539

16.5

Jämtlands ........................

1

—

1

1

O.o

Västerbottens......................

10

15

25

20

0.3

Norrbottens ......................

37

142

179

138

2.1

Summa

5,600

3,050

8,550

4,782

lOO.o

*) Jfr sid.45.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

Den omfattning i vilken hjälpverksamheten för arbetslösa bedrivits undertiden

januari 1942—mars 1943 framgår av tab. 37.

Tab. 37. Hjälpverksamheten för arbetslösa januari 1942—mars 1943.

Dara

v h ;

alp

t a g

e n o m

Hela

antalet

hjälpta

statligt bered-

skapsarbete

stats-

reservarbete

korn-

kontant-

understöd

Ar och

månad

i kom- missio- nens

regi

i annan

myndig- hets

regi

kom-

munalt

bered-

skaps-

arbete

arkiy- arbete

och mu- siker- hjälp

stats- kom - munalt

reserv-

arbete

munalt

arbete

utan

stats-

bidrag

dag-

under-

stöd

kom-

munalt

under-

stöd

utbild-

nings-

hjälp

1942.

Januari. . ..

17,701

2,310

1,283

1,821

374

73

1,028

9,183

696

933

Februari . .

19.218

2,649

1,524

1,589

1,955

384

57

963

10,191

564

931

Mars......

17,040

2,258

2,031

393

68

791

8,524

424

962

April......

12,794

1,702

1,443

1,819

407

85

671

5,631

231

805

Maj ......

8,462

2,146

1,061

1,443

388

113

477

2,082

116

636

Juni ......

6,903

2,177

945

1,206

370

178

409

974

66

578

Juli ......

6,210

2,102

937

1,080

348

162

281

822

50

428

Augusti

5,802

1,998

874

1,017

325

144

220

781

40

403

September

5,426

1,667

853

1,040

324

lil

209

817

34

371

Oktober ..

4,931

1,434

831

963

341

101

231

654

39

337

November

4,947

1,281

744

918

373

88

244

898

55

346

December

6,061

1,114

802

871

398

33

189

1,778

538

338

1943.

J auuari....

6,994

1,271

971

815

357

24

324

2,738

180

314

Februari ..

7,251

1,597

1,097

867

384

33

474

2,352

136

311

Mars......

6,954

1,390

1,355

1,023

386

84

364

1,954

91

307

Vid utgången av mars 1943 åtnjöto 81.3 procent av samtliga hjälpsökande

arbetslöshetshjälp. Av samtliga hjälpta voro 66.8 procent hjälpta genom

arbete och 33.2 procent genom understöd (inklusive utbildningshjälp). Av de

genom arbete hjälpta voro 66.9 procent sysselsatta vid statliga arbeten (därav

arkivarbeten och musikerhjälp 10.8 procent), 25.2 procent vid statskommunala

arbeten (därav arkivarbeten 4.7 procent), och 7.9 procent vid kommunala hjälparbeten

utan statsbidrag.

Under kvartalet sysselsattes ett stadigt ökande antal utlänningar, huvudsakligen

norrmän, vid statliga beredskapsarbeten på samma villkor, som gälla

för svenska arbetslösa. Antalet utlänningar uppgick vid kvartalets utgång till

omkring 600 med tendens till ytterligare stegring.

Statliga stenbeställningar.

Av uppgifterna i tab. 38 framgår att under tiden 26 oktober 1942—31 mars

1943 i medeltal 819 stenhuggare och dagsverkare voro sysselsatta inom

gatstensindustrin. Av dessa utgjordes 73 av genom länsarbetsnämnderna

anvisad fullgod arbetskraft. Trots de tidigare omnämnda ytterligare sysselsättningstillstånd,

som lämnats efter den 26 oktober 1942, har således

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 283. 79

Tab. 88. Vid statliga stenbeställningar sysselsatta arbetare S6/io 1942—S1/s 1943.

Tidsperiod

Göteborgs

och

Bohus

län

Blekinge

län

Hallands

län

Kalmar

län

Samtliga län

Hela

antalet

därav

dags-

verkare

Samtliga arbetare

S6/io—“/ii 1942....................

588

104

43

25

760

97

December » ....................

602

106

44

30

782

100

Januari 1943....................

625

84

44

31

784

95

Februari » ....................

661

128

50

40

879

100

Mars » ....................

682

124

42

40

888

110

därav arbetare anvisade av läns-

arbetsnämnd (fullgod arbetskraft).1

»o/io-oo/ti 1942....................

53

—

6

8

67

57

December » ....................

52

—

5

11

68

55

Januari 1943....................

49

—

4

11

64

51

Februari » ....................

54

—

4

20

78

58

Mars » ....................

62

—

7

20

89

67

1 Övriga arbetare sysselsatta enligt arbetsmarknadskommissionens medgivande.

det av Kungl. Maj:t fastställda högsta antalet arbetare, som finge sysselsättas

med statliga och andra stenbeställningar, 950 man, ännu icke

tillfullo utnyttjats. Örn alla, för vilka tillstånd till sysselsättning inom

gatstensindustrin medgivits, varit i arbete, skulle denna siffra emellertid ha

överskridits med cirka bO man. Då de vunna erfarenheterna givit vid handen,

att den verkliga sysselsättningen vid varje tillfälle på grund av bland annat

sjukdom och avgång av olika orsaker hittills kommit att avsevärt understiga

det medgivna antalet, har kommissionen ansett sig kunna lämna ifrågavarande

tillstånd. Genom dessa åtgärder har kommissionen också kunnat tillgodose

de önskemål om ytterligare arbetskraft, som framförts från företagarehåll

i och för upprätthållande av rationell storbrottsdrift.

Omfattningen av tillverkningen av sten för statens räkning under tiden

26 oktober 1942—28 februari 1943 framgår av tab. 39. Under återstående delen

av budgetåret torde man få räkna med en större tillverkningskvantitet per

månad än hittills. Dels kommer det av Kungl. Majit fastställda maximiantalet

sysselsatta, 950, troligen att småningom i det närmaste uppnås, dels torde med

hänsyn till årstidsförhållandena varje enskild arbetares tillverkningskapacitet

komma att ökas. Uppskattningsvis torde tillverkningskvantiteten komma att

uppgå till ett värde av i genomsnitt 200,000 kronor per månad. Under mars—

juni 1943 skulle sålunda inköpen belöpa sig till cirka 800,000 kronor. Tillsammans

med de belopp, som åtgått för inköp av till och med februari 1943 tillverkade

kvantiteter, skulle steninköpen för statens räkning under hela budgetåret

belöpa sig till cirka 1,500,000 kronor.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80 Kungl. Majlis ''proposition nr 283.

Tab. 39. Tillverkningen av sten för statens räkning 26/io 1942—28/a 1943.

Tidsperiod

Län

Smågatsten

Storgatsten

Summa1)

Kvantitet

1000-tal

8t.

Värde

1000-tal

kr.

Kvantitet

1000-tal

st.

Värde

1000-tal

kr.

Kvantitet

1000-tal

st.

Värde

1000-tal

kr.

26/io—80 lii 1942....................

2,900

139

77

21

2,977

160

december » ....................

2,920

140

76

21

2,996

161

januari 1943....................

2,104

101

54

15

2,158

116

februari » ....................

3,029

146

104

28

3,133

174

Summa

10,953

526

311

85

11,264

611

därav

Göteborgs och Bohus län ........

10,483

503

98

26

10.581

529

Blekinge län ....................

229

12

99

27

328

39

Hallands » ....................

152

7

—

—

152

7

Kalmar » ....................

89

4

114

32

203

36

1 Dessutom tillverkades 276 kvm smågatstensbindare till ett varde av 1,324 kr. i Göteborgs

och Bohus län och 1,838 lpm råkantsten till ett värde av 5,010 kr. i Hallands län.

B. Tilltagna åtgärder, överväganden m. ra.

Jordbruket.

Genom kungörelser den 5 februari 1943 utfärdade Kungl. Majit instruktion

för riksblockmyndigheten (nr 53) och länsblockmyndigheterna (nr 54).

Riksblockmyndigheten består av två av Kungl. Majit utsedda ledamöter från

vardera arbetsmarknadskommissionen och livsmedelskommissionen; till ordförande

har Kungl. Majit förordnat arbetsmarknadskommissionens ordförande

och till vice ordförande livsmedelskommissionens ordförande. Kiksblockmyndighetens

kansli ingår i arbetsmarknadskommissionen såsom kommissionens

arbetsblocksbyrå. Blockorganisationen är under riksblockmyndigheten uppbyggd

på följande sätt.

Inom varje län skall finnas en länsblockmyndighet, bestående av representanter

för länsarbetsnämnden, kristidsstyrelsen och hushållningssällskapet,

utsedda av riksblockmyndigheten. Till länsblockmyndighetens förfogande

står en länsblockledare och i vissa fall en biträdande länsblockledare, förordnade

av riksblockmyndigheten.

Inom samma kommun belägna brukningsdelar, på vilka jordbruk bedrives,

äro sammanslutna till ett överblock under ledning av en överblockledare.

Inom överblocket finnes vidare en kvinnlig biträdande överblockledare, med

uppgift att särskilt ägna sig åt frågor rörande utnyttjande av den kvinnliga

arbetskraften inom överblocket. Överblockledare och kvinnlig biträdande

överblockledare utses av kristidsnämnden, men för att äga giltighet måste

valet fastställas av länsblockmyndigheten, som har att dessförinnan förvissa

sig om att de utsedda också äro lämpliga för uppgiften.

Brukningsdelar inom ett överblock sammanföras på förslag av överblockledaren

i lämpligt antal block. För varje block skall finnas en blockledare

jämte ersättare, vilka utses av överblockledaren i samråd med kristidsnämnden

och vederbörande blockmedlemmar.

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

Planläggningsåtgärdema inom arbetsblocken omfatta främst upprättande

av mobiliseringsplaner. I dessa lämnas uppgifter om alla dragare, traktorer

och andra viktigare jordbruksmaskiner, som beräknas stå till förfogande nu

och i krigstid. Där har också förtecknats den arbetskraft, som finns på

blockens gårdar, och den reservarbetskraft, som man anser sig kunna räkna

med vid mobilisering. Dylika mobiliseringsplaner finnas nu upprättade för

praktiskt taget hela det svenska jordbruket. Varje överblockledare har efter

verkställd granskning och bearbetning av mobiliseringsplanerna upprättat ett

sammandrag för sitt område beträffande ovannämnda uppgifter. Med ledning

av detsamma kan han t. ex. bedöma, hur mycket extra arbetskraft utöver

den i mobiliseringsplanerna förtecknade, som behöver tillföras de olika

blocken för att jordbruksproduktionen skall kunna upprätthållas även i ett

krigsläge. Länsblockledarna ha sammanställt mobiliseringsplanernas uppgifter

i länssammandrag, vilka i sin tur ligga till grund för ett rikssammandrag.

Uppgifterna i rikssammandraget hänföra sig i stort sett till förhållandena

vid årsskiftet 1942/43. Av rikssammandraget framgår, att antalet block för

hela landet utgör 40,414, vilket jämfört med antalet före omorganisationen

innebär en minskning med cirka 30,000. I mobiliseringsplanerna redovisas

en sammanlagd åkerareal av 3,646,229 ha, fördelad på 368,897 brukningsdelar.

Praktiskt taget samtliga brukningsdelar i riket med över 1 ha åker äro anslutna

till blockorganisationen. Av jordbrukets traktorer är mindre än

hälften försedd med gengasaggregat.

Enligt rikssammandraget sysselsättas vid de olika brukningsdelarna inom

blocken 632,842 män. Antalet kvinnor, som helt eller delvis deltaga i jordbruksarbete,

utgör 470,111. Såsom reservarbetskraft ha antecknats över 98,000

personer, av vilka 57,900 anmält sig frivilligt.

Även under förutsättning att den rationalisering genomföres, som är syftet

med blockorganisationen, är dock icke den antecknade reservarbetskraften

tillräcklig för att fylla luckorna efter de jordbrukare, som inkallas till militärtjänst

vid en fullständig mobilisering. På grund därav är en av blockorganisationens

huvudsakliga uppgifter att med anlitande av bland annat det material,

som införskaffats genom beredskapsmönstringen, söka få fram ytterligare erforderlig

reservarbetskraft. I detta syfte ha redan vidtagits olika åtgärder,

av vilka här må nämnas utbildningen av reservmaskinskötare. Kurser för sådan

utbildning ha anordnats av hushållningssällskapen och länsblockmyndigheterna.

I dessa kurser lia under vintern 1942/43 utbildats 2,200 elever.

Ungdomens frivilliga arbetsinsatser.

Kommissionen har i samråd med bland annat skolöverstyrelsen, chefen för

försvarsstaben, Kvinnoföreningarnas beredskapskommitté, Riksförbundet

kvinnlig samhällstjänst och Sveriges ungdomsberedskap utarbetat vissa riktlinjer

för upplysningsverksamheten bland ungdomen för frivilliga beredskapsinsatser

1943. Enligt dessa riktlinjer skall man söka intressera ungdomen över

15—16 år för frivillig luftbevakning och frivilliga arbetsinsatser samt de yngre

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 283 ina 43 6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

åldersgrupperna för Ungdomsberedskapens rikstävling och odlingsverksamheten.

För att samordna den centrala och den lokala propagandan enligt dessa

huvudprinciper ha myndigheter och personer, som bedriva ifrågavarande upplysningsverksamhet,

ålagts samråda, varvid arbetsmarknadskommissionen och

länsarbetsnämnderna tjänstgöra såsom samordnande organ. För att underlätta

denna samordning ha utarbetats ett flygblad och en affisch, betitlade »Välj

din uppgift», vilka beröra samtliga förutnämnda arbetsuppgifter.

Under föregående års vårtermin skedde i beredskapssyfte en registrering

av den äldre skolungdomen. För närvarande pågår en inventering av skolungdomens

möjligheter att utföra frivilliga beredskapsinsatser under ferierna. Inventeringen

företages med anlitande av nyssnämnda flygblad, vid vilket fogats

en anmälningsblankett. Flygbladet utdelas till samtliga elever i de högre skolorna.

De elever, som ha fyllt 15 år, skola på anmälningsblanketten angiva

vilken eller vilka beredskapsuppgifter de önska ägna sig åt.

Enligt Kungl. Maj:ts cirkulär den 30 april 1943 må lärjungar vid flertalet

skolor liksom under 1942 erhålla ledighet för deltagande i lantbruksarbete

m. m., dock sammanlagt högst fyra veckor under vår- och höstterminerna,

därav högst tre veckor under en och samma termin.

Då upprätthållandet av för folkförsörjningen oundgänglig produktion är

ett nationellt livsintresse, anser sig kommissionen kunna räkna med alla goda

medborgares villiga medverkan till lösandet av de arbetskraftsproblem, som

kunna uppkomma vid bärgandet av skörden m. m.

Skogsbruket.

För att tillgodose arbetskraftsbehovet inom skogsbruket ha fortsatta omfattande

åtgärder vidtagits (jfr sid. 22 ff.). Till skogsägarnas förfogande ha

sålunda ställts ytterligare baracker, varigenom antalet skogsförläggningar,

som arbetsmarknadskommissionen medverkat till, vid mars månads utgång

uppgick till 2,100. Från andra yrken har ytterligare arbetskraft överförts till

skogen, och dessutom ha även de tjänstepliktiga av 1943 års klass, som ej

anmält sig frivilligt i förväg, påbörjat arbetet. Antalet arbetare av olika kategorier,

vilka åtnjuta kontanta bidrag eller eljest fullgöra tjänsteplikt, framgår

av följande tablå.

Antal ovana Antal rike- Antal tjänste1

9 4 3 arbetslösa arbetare pliktiga

Därav tjänstepliktiga

nied

särskilt bidrag

Januari.......................... 21,527 2,486 19,050 13,452

Februari ........................ 23,919 1,577 20,510 15,309

Mars ............................ 22,658 1,016 22,620 16,091

Vid utgången av mars månad hade av de tjänstepliktiga sammanlagt 5,680

uttagits tvångsvis, medan övriga utgjordes av sådana, som frivilligt i förväg

fullgjorde tjänsteplikten. Av de frivilliga hade 1,902 man då fullgjort dem

åliggande arbete.

Kursverksamheten för utbildning av instruktörer och kockor fortsattes

under kvartalet.

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

Den under föregående år utvidgade konsulentverksamheten för skogskockor

har ytterligare utökats. Kungl. Maj:t medgav efter framställning från

riksförsäkringsanstalten genom brev den 5 mars 1943, att ytterligare 5 konsulenter

finge anställas, varför dessa vid mars månads utgång uppgingo till

10, vilka samtliga avlönas ur arbetsmarknadsanslaget.

Kommissionen ställde i mars månad ytterligare 10,000 kronor till ABFis

förfogande för inköp och distribution av vandringsbibliotek (jfr sid. 24).

De månatliga inventeringarna av skogsbrukets arbetskraft ha fortsatts, och

resultaten framgå av följande tablå.

därav arbetskraft,

Antal rappor- Antal Ytterligare sora a werkarö

1 9 4 3 terande sysselsatta arbetskrafts- uppgivit sig ej

avverkare arbetare behov själva kunna

anskaffa

Januari........................ 10,030 120,019 21,007 17,054

Februari ...................... 9,533 127,776 16,632 14,017

Mars .......................... 9,476 110,236 15,020 12,712

Tjänstepliktig, som ådrager sig skada eller sjukdom under fullgörande av

tjänsteplikt, varom förmäles i kungörelsen den 13 november 1942 (nr 878)

örn tjänsteplikt för män, födda år 1923, har genom förordningen den 21 april

1943 (nr 183) örn ersättning i vissa fall i anledning av kroppsskada, ådragen

under fullgörande av tjänsteplikt, tillförsäkrats ersättning av allmänna medel.

Ersättning enligt förordningen skall emellertid ej utgå, örn ersättning i anledning

av olycksfallet eller sjukdomen utgives enligt lagen örn försäkring för

olycksfall i arbete eller lagen om försäkring för vissa yrkessjukdomar. I avseende

å ersättningen skola i övrigt i huvudsak gälla bestämmelserna i förordningen

den 18 juni 1927 örn ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen

under militärtjänstgöring. Arbetsförtjänsten skall emellertid beräknas efter de

grunder, som stadgas i 9 § lagen örn försäkring för olycksfall i arbete, dock

lägst till tvåtusentrehundra kronor. Förordningen äger icke tillämplighet på

tjänstepliktig, som enligt 2 § andra stycket lagen örn försäkring för olycksfall

i arbete icke är att anse såsom arbetare.

Den svåra stormfällning av skog, som i början av mars 1943 ägde rum

bland annat inom Södermanlands, Östergötlands, Kalmar, örebro och Västmanlands

län, krävde, att arbetskraft omedelbart ställdes till förfogande för

upparbetning av främst timmer och andra dyrbara sortiment. Kungl. Majit

har medgivit att vissa militära förband fått utnyttjas härför, bland annat

ingenjörstrupper och trängförband. Dessa ha i vissa fall varit utrustade med

traktorer och bilar samt i andra fall med hästar för virkets framkörning.

Fördelningen av den militära arbetskraften har fastställts av arbetsmarknads-

och bränslekommissionerna efter samråd med vederbörande förbandschefer

och länsarbetsnämnder. Erforderlig utrustning av handredskap har

tillhandahållits av länsarbetsnämnderna.

Genom brev den 4 december 1942 och 12 februari 1943 har Kungl. Majit

ställt en särskild tjänsteman till arbetsmarknads- och bränslekommissionernas

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 383.

förfogande för att biträda vid handläggning av ärenden, som röra dels vidtagande

av anordningar för sysselsättning av ovan arbetskraft inom skogsbruket,

dels upplysnings- och propagandaverksamhet för planläggning av avverkningar

under våren och sommaren.

Bränslekommissionen har i olika sammanhang givit uttryck åt den uppfattningen,

att all energi bör insättas på att öka tillförseln av arbetskraft till

skogen. Detta föranleder arbetsmarknadskommissionen att upptaga till övervägande

ytterligare åtgärder i nämnda syfte. Det under senare halvåret 1942

tillämpade systemet med riksarbetslag (sid. 23), vilket av olika anledningar

haft obetydlig omfattning under 1943, gav kvalitativt goda resultat, ehuruväl

systemet som sådant, främst med hänsyn till de ekonomiska bidragens

storlek, utsattes för viss kritik. Av den redogörelse, som lämnats å sid. 29,

framgår att riksarbetslagen på grund av riksarbetarnas som regel goda arbetsprestationer

äro bland de billigare av de anordningar, som hittills åstadkommits

för att tillföra skogen arbetskraft. Det starkt minskade antalet riksarbetare

under januari och februari i år tyder på att systemet utan svårigheter

snabbt kan anpassas till förändringar på arbetsmarknaden. Av förklarliga

skäl är det en stor fördel, örn en nödfallsåtgärd som riksarbetssystemet snabbt

kan avvecklas, när behovet av arbetskraft kan tillgodoses genom andra för

arbetsmarknaden mindre irriterande åtgärder, ''samtidigt som man vid behov

för kortare eller längre tid utan alltför tidsödande förberedelser kan erhålla

ett för tillfället nödvändigt tillskott av arbetskraft till ur folkförsörjningssynpunkt

vitala arbetsområden. Uttagningen med tjänsteplikt av 1943 års klass

måste även den såvitt hittills kan bedömas anses ha slagit väl ut, men

kostnaden per avverkad lm3 är hög. Såsom en utväg för tillförande

framdeles av ytterligare arbetskraft till skogsbruket synes böra övervägas

uttagning av 1944 års klass. Andra utvägar kunna emellertid även tänkas.

I anslutning till Kungl. Maj:ts förut (sid. 29) omnämnda uppdrag till arbetsmarknads-

och bränslekommissionerna undersökas möjligheterna att öka den

ordinarie skogsarbetarkårens arbetsinsats. Stora svårigheter möta här, men

kommissionerna beräkna att inom den närmaste tiden kunna för Kungl. Maj:t

framlägga resultaten av dessa undersökningar.

Skulle Kungl. Majit framdeles finna, att uttagning med tjänsteplikt av 1944

års klass bör äga rum för tillgodoseende av visst arbetskraftsbehov, torde, i

likhet med vad fallet varit för 1943 års klass, särskilda bestämmelser böra

tillämpas för olycksfall i arbete respektive kroppsskada, ådragen under fullgörande

av tjänsteplikten. Uppkommer fråga örn sådan uttagning under tid, då

riksdagen ej är samlad, synes Kungl. Majit böra äga att utfärda härför erforderliga

föreskrifter. Kommissionen får därför föreslå, att Kungl. Majit

förelägger riksdagen förslag till lag av samma innebörd som lagen den 21

april 1943 (nr 182) med särskilda bestämmelser örn försäkring för olycksfall

i arbete av vissa tjänstepliktiga m. m. men avseende män, födda år 1924,

vilken lag dock bör träda i kraft först från och med den dag, Konungen bestämmer.

Vidare bör Kungl. Majit äga att för män, födda år 1924, förordna

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

om tillämpning av enahanda föreskrifter som i förordningen den 21 april 1943

(nr 183) örn ersättning i vissa fall i anledning av kroppsskada, ådragen under

fullgörande av tjänsteplikt.

Torvtndustrin.

Arbetsförmedlingstvång för torvhanteringen gäller alltjämt (jfr sid. 102).

För att få överblick över det beräknade behovet av arbetskraft ha i god

tid genom bränslekommissionen infordrats uppgifter från omkring 650 torvföretag

angående behovet av arbetskraft. Arbetskraftsbehovet angavs till

19,300 män samt 8,200 kvinnor och minderåriga eller sammanlagt 27,500

arbetare. Dessa uppgifter ha meddelats berörda länsarbetsnämnder, vilka anmodats

vidtaga lämpliga åtgärder för tillgodoseende av detsamma.

Genom kungörelse den 13 november 1942 (nr 878) har, som tidigare angivits,

stadgats skyldighet för varje svensk man, som är född 1923, att i enlighet med

de föreskrifter, som av arbetsmarknadskommissionen lämnas, utföra arbete

bland annat inom torvhanteringen.

Med anledning härav har kommissionen föreskrivit följande.

Den, som uttages till torvarbete, åligger att i huvudsak utföra sådant

ackordsavlönat arbete, för vilket fullgod manlig arbetskraft sedvanligen användes.

Arbete med uppgrävning av råtorv eller utläggning av torvsträngar

från linbana åligger dock ej den tjänstepliktige, såvida han ej själv önskar utföra

sådant arbete. Den tjänstepliktige skall med beräkning enligt kollektivavtal

eller eljest särskilt godkända regler utföra torvarbete, tills en viss

arbetsinkomst uppnåtts, som normalt beräknas kunna intjänas på fyra månader.

Som regel sättes detta belopp till 800 kronor. Något särskilt bidrag till

dem som anvisas torvarbete utgår ej. Beträffande kläder, resor och dylika

förmåner gälla samma bestämmelser som angivits under skogsbruket (sid. 28).

Kommissionen har även planerat att anordna arbetsläger i större omfattning

än föregående år, i avsikt att tillföra torvhanteringen minderårig arbetskraft

för vändnings-, kupningsarbete och dylikt. För att underlätta emottagandet

av tjänsteplikt^ ävensom för att medverka till bättre bostadsförhållanden

över huvud taget ställer kommissionen baracker av samma typ, som

när det gäller skogsförläggningar, till förfogande. Torvföretaget har härvid

att bekosta transport till uppsättningsplatsen samt uppmontering av baracken,

dessutom skall hyra erläggas med 50 kronor per månad, dock minst 300

kronor per år. Emottagaren är ansvarig för brandförsäkring av förhyrd

barack.

Arkivarbeten.

Uppkomst och nuvarande karaktär.

I början på 1930-talet bragtes frågan örn hjälp åt arbetslösa kontorister på

tal både i riksdagen och av representanter för tjänstemannaorganisationer.

Bekymren gällde härvid liksom tidigare främst de arbetslösa, som förut

sysselsatts inom de merkantila yrkena och som saknade fysiska förutsätt
-

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj-.ts proposition nr 283.

ningar för hårt kroppsarbete. Ett avgörande steg framåt togs, när Kungl.

Majit den 12 januari 1934 anbefallde statens arbetslöshetskommission att i

samråd med de myndigheter, som på anmodan av chefen för socialdepartementet

till departementet lämnat uppgift på lämpliga arbetsobjekt, »skyndsamt

anordna för arbetslösa kontorister och med dem jämställda avsedda

statliga reservarbeten». Enär kommissionen tydligen räknade med att arkivarbetena

som tillkommit under den svåra krisen i början och mitten på 1930- talet —- då även stora grupper av tjänstemän drabbats av densamma — skulle

komma att avvecklas sedan krisen ebbat ut, vidtogos under denna tid från

dess sida inga speciella, reglerande åtgärder. Detta medförde, att kommittéerna

i en del fall rekryterade arkivarbetena med personal från alla yrkeskategorier

och icke enbart med kontoristarbetslösa. Vid sidan örn arbetslösa

från olika tjänstemannagrupper placerades sålunda i arbetena bland

annat arbetslösa grovarbetare, målare, snickare, bagare, skomakare, kartongarbetare,

montörer, margarinfabriksarbetare, en slakterilärling, furirer, hovmästare

samt bank-, hotell- och tamburvaktmästare. Att till arkivarbetena, sedan

de pågått någon tid, kommo att hänvisas även många andra än det merkantila

livets tjänstemannakategorier hade uppenbarligen sin förklaring däri,

att arbetena avlönades som vanliga reservarbeten i förekommande fall med

ackordsprissättning. När den egentliga krisen på arbetsmarknaden var överstånden

och samtidigt även en viss knapphet på arbetsobjekt inställde sig,

började ämbetsverken emellertid att kräva bättre kvalitet hos arbetskraften

vid de återstående arbetena. Våren 1941 befanns tiden vara inne att ge mera

stadga åt verksamheten och att samtidigt effektivisera arbetsanskaffningen.

Det principiellt viktigaste i det rationaliserade arkivarbetssystem, som genomfördes

från den 1 juli 1941, omfattade två huvudpunkter:

1) lönesättningen,

2) behörighetsavgränsningen.

Det nya lönesystemet avsåg att framhäva arkivarbetena såsom en speciell

hjälpform för kontorister och med dem likställda. I kommissionens cirkulär

D 10 (1941), varuti de allmänna bestämmelserna för hjälpformen nedlades,

gavs också följande formulering åt sagda grundprincip: »Avgörande för att

en arbetslös skall anses behörig till arkivarbete måste vara, att han (hon)

förmår styrka, att han (hon) tidigare utfört ett arbete, vilket ger berättigande

åt hans (hennes) anspråk på att i kompetenshänseende jämställas

med teknici eller kontorister» (inklusive intellektuella av olika kategorier).

Såsom en följd härav ha personer, som uppenbarligen brustit i behörighet,

icke medgivits sysselsättning vid dessa arbeten. Behörighetsprövningen

har dock varit lagd så, att alla möjliga hänsyn kunnat tagas till envars praktiska

färdigheter och till den personliga egenarten hos klientelets mycket

disparata element. Har en sökande någorlunda förmått styrka, att han utbildat

sig för kontorsfaoket eller att han verkligen i praktiken sysslat med

kontorsarbete eller liknande och på grund av sin allmänna kompetens verkligen

kan anses rimligen försvara en sysselsättning vid ett arbete med de

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

löner, som efter omläggningen av lönesystemet bjudas arkivarbetarna, har

han eller hon accepterats. Emellertid ledde den 1941 genomförda omläggningen

av arkivarbetssystemet icke i allo till åsyftat resultat, säkerligen främst på

grund av att lönesystemet icke fick lämplig utformning (se härom närmare i det

följande). Att det vid den på de senare åren ökade tillströmningen oftast varit

fråga örn svagt meriterade personer synes bekräftat därav, att vederbörande under

sin senaste anställning på öppna marknaden haft löner, som ej sällan mer

eller mindre understigit utgående arkivarbetslöner. Av de 312 arkivarbetare, som

den 31 oktober 1942 sysselsattes vid arkivarbeten, hade sålunda 119 eller 38 procent

under sin senaste anställning på öppna marknaden (som för många

hänförde sig till åren 1939—1942) lägre inkomst än vad de genomsnittligen

kommit att erhålla såsom arkivarbetare. (Omräkning av de här ifrågavarande

arkivarbetarnas inkomster i 1942 års penningvärde -- enligt socialstyrelsens

levnadskostnadsindex — har härvid skett.) Begränsas omfattningen till

att endast avse de i oktober 1942 sysselsatta arkivarbetare, vilkas arbetslöshet

uppkommit under åren 1940—42 eller 130 stycken, befinnes att

91 eller 70 procent av dem hade mindre inkomst under den tid de

voro anställda på öppna marknaden än vad de sedan uppnått i förtjänst

vid arkivarbete. Konstaterandet av här anförda förhållanden har givetvis

bidragit till ökad noggrannhet och omsikt vid behörighetsprövningen, särskilt

på den senaste tiden. Medverkande härtill har även varit, att ämbetsverk,

myndigheter och institutioner alltjämt anmärkt på den hänvisade arbetskraftens

klena utrustning såväl i fråga örn elementära kunskaper i språk

(både modersmålet och utländska språk) och färdighet i maskinskrivning och

dylikt, som också beträffande vana att handskas med böcker, dokument och

papper av olika slag. Strävandet att förebygga placering av alltför svagt

kvalificerade personer i arkivarbete har även bottnat i den uppfattningen,

att dylika personer ansetts icke böra annat än i noggrant prövade undantagsfall

få belägga de fåtaliga arkivarbetsplatserna. Ett motsatt förfarande måste

nämligen verka hindrande på möjligheten att placera sådana personer, som

genom sin utbildning och tidigare verksamhet på öppna marknaden besitta

verkliga kvalifikationer för arbete inom kontoristfacket och som genom att

erhålla sysselsättning vid arkivarbete såsom en hjälp av mera övergående

natur kunde få sin väg jämnad för återgång till deras egentliga arbetsområde.

Detta har dock ej hindrat, att många kontoristarbetslösa personer (särskilt

äldre) med små chanser att ånyo komma in på kontorsbanan, förklarats behöriga.

Det har dock här gällt sådana individer (för närvarande cirka V» av

klientelet vid arkivarbetena), som närmast kunna betraktas såsom på en speciell

arbetslinje statligt hjälpta understödstagare, vilka i annat fall hade måst

ty sig till fattigvården.

Givet är, att en del personer med både vilja och förmåga att utföra enklare

arkivarbeten kommit att hållas utanför denna hjälpform på grund av ovan

berörda förhållanden. Särskilt har i flera fall visat sig olyckligt, att någon

arbetslinje ej funnits att tillgå, som kunnat — beträffande såväl sysselsättningens

art som lönens storlek — lämpa sig för de många ambitiösa personer,

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

vilka i avsaknad av behörighet till arkivarbete enligt för närvarande gällande

bestämmelser ej kunnat placeras vid dessa. Behov föreligger sålunda av en

utbyggd arkivarbetslinje med möjlighet att bereda även här åsyftade kategorier

av arbetslösa försörjning genom arbete, så att de må kunna undgå

utsikten att bli understödstagare hos fattigvården. Erfarenheten ger följaktligen

vid handen, att gällande arkivarbetssystem icke i allo fungerar tillfredsställande

och därför bör reformeras.

Den kontoristarbetslöshet, som föreligger även under nuvarande gynnsamma

förhållanden på arbetsmarknaden, torde i viss mån sammanhänga

med den tilltagande rationaliseringen inom kontorsarbetet. I vart fall är

uppenbart, att inom olika tjänstemannakategorier begynt framträda ett allt

större antal personer, som ej blott på grund av ålder utan även till följd av

bristande yrkesutbildning, belastning av olika slag och i allmänhet ringa

yrkesrörlighet icke ens under goda konjunkturer utgör efterfrågad arbetskraft,

sedan de någon tid släppt kontakten med sina förutvarande anställningar

på öppna marknaden. Flertalet av dessa personer ha hittills i allmänhet icke

tillhört någon stödjande facklig organisation och än mindre anslutit sig till

den frivilliga arbetslöshetsförsäkringen. Belysande i sistnämnda hänseenden

är det faktiska förhållandet, att praktiskt taget ingen av dem, som för närvarande

sysselsättas vid arkivarbete — oavsett åldern — enligt egen deklaration

tillhör någon facklig organisation med anknytning till vare sig LO eller Daco.

Däremot har i något enstaka fall påträffats anteckning örn att vederbörande

strukits ur sin organisations medlemsförteckning.

Såsom nyss framhållits, tillkommo arkivarbetena som en tillfällig hjälpform.

Emellertid har det alltmer börjat ingå i de kontoristarbetslösas medvetande

(liksom även i många arbetslöshetskommittéers), att denna hjälpform

kommer att bliva bestående. Bägge ha inrättat sig därefter. Frekvensen

av aspiranter har efter hand (med temporära avbrott) alltmer stigit. Fler och

fler personer, som tidigare haft de mest skiftande sysselsättningar i arbetslivet,

ha med större eller mindre berättigande förmenat sig duga till arkivarbetare.

Det har därför blivit allt svårare för dem, som ha att handskas med detta

klientel, att sköta arbetskraftsurvalet tillfredsställande. Det synes med hänsyn

härtill nödvändigt att fullfölja den rationalisering av verksamheten, som åsyftades

genom 1941 års omläggning av arkivarbetssystemet. Härvid torde emellertid

alltjämt möjlighet till sysselsättning vid arkivarbete undantagsvis

och under alldeles speciella betingelser böra stå öppen även för en

person utan behörighet i strängare mening eller för personer, som tidigare

saknat förvärvsarbete på öppna marknaden respektive därstädes haft lägre

inkomst än vad som b judes i arkivarbete. Det kan ostridigt också vara ändamålsenligt

att ha tillgång till en hjälpform, som icke alltför snävt binder

myndigheternas handlingsfrihet vid prövningen av det enskilda hjälpfallet.

Å andra sidan måste likväl en sådan ordning vara ägnad att inge betänkligheter,

som (här bortses från enstaka undantagsfall) tillåter arbetslösa personer

att vid sysselsättning uti av samhället anordnade hjälparbeten komma

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

i åtnjutande av större förtjänster, än de mäktat förskaffa sig vid tidigare

yrkesutövning, kanske vid relativt nyligen lämnade anställningar i den fria

marknaden.

En rationell lösning av det föreliggande problemet synes peka mot en

sådan omläggning av arkivarbetena, att dessa kunde bedrivas på två linjer,

av vilka den ena skulle ge sysselsättning åt personer med dokumenterade

kvalifikationer såsom kontorister och liknande och åt personer, som utövat

verksamhet på olika intellektuella arbetsområden, den andra åter bereda utkomst

åt personer utan dylika kvalifikationer. Den sistnämnda arbetslinjen

skulle dessutom göra det möjligt att i större omfattning än för närvarande

kunna ge arbete åt klena personer samt personer med psykisk eller annan

belastning. Den skulle öppna utsikter till ett bättre utnyttjande över huvud

av vissa grupper bland den partiellt arbetsföra arbetskraften. I anslutning

till denna klyvning av arbetslinjen bör en differentiering jämväl av arbetsobjekten

komma till stånd, som tar hänsyn till klientelets olikartade kvalifikationer.

Samtidigt måste arkivarbetena i praxis fungera på sådant sätt, att de förmå

fylla en dubbel uppgift. De böra alltså å ena sidan utgöra en anordning, som

i form av övergående sysselsättning bereder tillfällig utkomst åt fackligt

skolade eller eljest kvalificerade arbetslösa personer med förutsättningar att

kunna återbördas till sina förutvarande yrken eller anställningar på öppna

marknaden respektive befinnas lämpade att omskolas för övergång till nya

arbetsområden. Men arkivarbetena böra å andra sidan också tjäna såsom en

med arbete kombinerad understödsform för åldrad, på arbetsmarknaden

mestadels knappast längre efterfrågad arbetskraft eller av i olika hänseenden

belastad arbetskraft inom varierande åldersgrupper, vare sig denna icke mer

konkurrensdugliga arbetskraft utgöres av arbetslösa kontorister och med dem

likställda eller av personer inom andra yrken, som sakna förmåga att kunna

genom kroppsarbete hävda sig på öppna marknaden, men som dock äro i

stånd att utföra enklare arkivarbetsgöromål.

Statistiska data.

Antalet hos arbetslöshetskommittéerna anmälda hjälpsökande arbetslösa

kontorister och med dem likställda under år 1942 framgår av efterföljande

sammanställning. Såsom kontoristarbetslösa ha därvid räknats personer, tillhörande

yrkesgrupperna ingenjörsarbete och arbetsledning, kontorister, affärsföreståndare,

affärsbiträden, agenter m. fl., litterärt och konstnärligt arbete,

förvaltning och undervisning samt sjukvård och hygien.

Många såsom kontoristarbetslösa anmälda personer ha i själva verket icke

besuttit någon som helst utbildning för kontorsarbete eller haft praktiska erfarenheter

från arbete å kontor och dylikt.

Endast ett mycket ringa antal kontoristarbetslösa i egentlig mening har

befunnits lämpa sig för sysselsättning vid beredskapsarbeten eller kunnat

omskolas.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Majlis proposition nr 283.

Månad

Antal

Därav i

Stockholm

Göteborg

riket i

övrigt

Januari....................................

1,151

588

308

255

Februari ..................................

1,173

618

293

262

Mars......................................

1,036

568

226

242

April......................................

974

555

198

221

Maj ......................................

800

485

169

146

Juni ......................................

683

433

125

125

Juli ......................................

600

396

103

101

Augusti ..................................

589

371

117

101

September ................................

643

414

123

106

Oktober .... .............................

674

416

144

114

November .........................

676

421

131

124

December ................................

716

450

139

127

1 statliga och statskommunala arkivarbeten ha under tiden 1934—1942

sysselsatts inalles 1,437 personer, hemmahörande i 57 olika kommuner (varav

40 städer och 17 köpingar och landskommuner). Flertalet arkivarbetare har

haft sin hemort i följande samhällen.

Stockholm .......................... 855

Göteborg............................ 189

Karlstad ............................ 53

Jönköping .................. 29

Malmö .............................. 29

Uppsala ............................ 25

Gävle .............................. 20

Solna................................ 17

Härnösand.......................... 15

Örebro.............................. 15

Luleå .............................. 13

Lund................................ 13

Kalmar.............................. 12

Östersund .......................... 12

Visby .............................. 10

Antalet i medeltal per år i arkivarbete sysselsatta personer under samma

tid framgår av

denna sammanställning.

1934 ..........

..................... 224

1935 ..........

..................... 227

1936 ..........

..................... 109

1937 ..........

..................... 84

1938 ..........

..................... 105

1939 ................................ 117

1940 ................................ 131

1941 ................................ 247

1942 ................................ 355

Den hittills högsta sysselsättningssiffran nåddes i april 1942 med 399 personer.

Det övervägande antalet arkivarbetare har utgjorts av män; 119 kvinnor ha

under tiden 1934—1942 berette utkomst i denna hjälpform, de flesta bosatta

i Stockholm (92) och Göteborg (6). Åldersfördelningen beträffande nyssnämnda

119 kvinnor har varit följande.

Ålder Antal

18-30 år.......................... 33

31—40 » .......................... 39

41—50 » .......................... 27

51—w » .......................... 20

Summa 119

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Majlis proposition nr 283.

Bland kvinnorna har ett 30-tal olika yrken varit representerade. Flertalet

har utgjorts av kontorister och likställda. Såsom exempel på andra yrken

kunna nämnas affärsinnehavare, agent, telefonist, advokat, lärarinna,

målarinna, guvernant, riterska, sjuksköterska, massös, skådespelerska och

husfru.

Statliga eller statskommunala arkivarbeten ha för längre eller kortare tid

under nyss angivna period bedrivits på 42 orter, samtliga städer utom 2.

Arbeten av detta slag lia under samma tid kommit till utförande inom 270

ämbetsverk, myndigheter och institutioner av olika slag, bland vilka må

nämnas:

Militära enheter (regementen, staber etc.) ...................................... 30

Stiftelser och olika slags institutioner för kulturella ändamål ................ 27

Centrala ämbetsverk.............................................................. 25

Museer............................................................................ 24

Lantmäterikontor ................................................................ 24

Allmänna läroverk, tekniska gymnasier, realskolor och seminarier............ 20

Kommunala myndigheter............. .......................................... 19

Länsstyrelser...................................................................... 17

Arkiv, olika slag ................................................................ 17

Sjukhus .......................................................................... 12

Bibliotek.......................................................................... 12

Yrkesinspektioner ................................................................ 8

Universitet och högskolor........................................................ 7

Hovrätter och domstolar ........................................................ 5

Departement...................................................................... 4

Från en undersökning av arkivarbetarklientelet den 31 oktober 1942 meddelas

i det följande några data, kompletterade på vissa punkter med uppgifter

från andra utredningar.

Vid angivna tidpunkt bedrevos arkivarbeten på 25 orter vid inalles lil

arbetsföretag. De 312 arbetslösa, som då sysselsattes (varav 33 kvinnor), voro

hemmahörande inom 23 olika kommuner, 223 voro från Stockholm, 46 från

Göteborg, 5 från Malmö, 4 från Uppsala och Karlstad, 3 från Solna och Linköping

o. s. v. Efter yrkestillhörighet fördelade sig arkivarbetarna sålunda.

Yrkesgrupp

Antal arkivarbetare från

Summa

Stockholm

Göteborg

Övriga

kommuner

Antal

Procent

Jordbruk och skogshushållning ......''. . . .

2

1

2

5

1.6

''< Industri och hantverk ..................

23

3

3

29

9.3

j Sjöfart och fiske ........................

1

1

1

3

l.o

1 Kontors-, affärs- och lagerarbete ........

151

38

31

220

70.5

Hotell- och restaurangrörelse ............

7

—

1

8

2.6

Litterärt och konstnärligt arbete ........

20

3

3

26

8.3

Förvaltning och undervisning............

15

—

2

17

5.4

| Sjukvård och hygien ....................

3

—

—

3

1.0

Husligt arbete ..........................

1

—

—

1

O.s

Samtliga

223

46

48

312

100.O

Därav kvinnor

31

—

2

33

—

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 283.

Inom gruppen kontors-, affärs- och lagerarbete (220) voro 145 (46.5 procent)

att hänföra till kategorien kontorister och likställda i egentlig mening

samt 64 (20.5 procent) till gruppen handlande, agenter och inkasserare.

Intellektuella med olika slag av högre yrkesutbildning (universitet, högskolor

och dylikt) voro 10 (3.2 procentJ samt intellektuella utan högskoleeller

motsvarande utbildning, journalister och lärare m. fl. 33 (10.6 procent).

Anmärkas må, att såsom »kontorister» av olika varianter (kontorschef,

kamrer, kassör, bokhållare o. s. v.) i stor utsträckning upptagits personer,

vilka vid närmare undersökning befunnits ha utan varje sakligt fog åsatts denna

yrkesbeteckning.

Arkivarbetarnas civilstånd den 31 oktober 1942 (uppgifterna fullständiga

endast för 306 personer) utgjorde som följer:

Antal

Procent

Ogifta........................

................ 70

22.9

Gifta ........................

................ 176

57.5

Änklingar och änkor ......

................ 23

7.5

Frånskilda ..................

................ 37

12.1

Summa 306

100.0

Tidigare var proportionen gifta ej obetydligt större bland arkivarbetarna.

Åldersfördelningen i oktober 1942 framgår av följande sammanställning.

Ålder

t. o. m. 40 år............

41—45 år................

46—50 » ................

Antal

.................... 7

.................... 26

........ 46

Procent

2.2

8.3

14 8

51—55 » ................

.................. 81

26.0

56—60 » ................

................... 78

25.0

61—65 » ................

................. 58

18.6

över 65 » ................

.................... 16

5.1

Summa 312

100.0

74.7 procent av alla arkivarbetare voro sålunda över 50 år. Bland de i slutet

på 1942 ej längre sysselsatta 1,108 arkivarbetarna, vilkas åldersförhållanden

kunnat utrönas, var motsvarande siffra endast 31.6 procent. Orsaken härtill

var främst den, att tidigare någon åldersspärr ej fanns, medan numera i regel

ingen, som är under 40 år, får hänvisas till arkivarbete. I oktober 1942 voro

23.7 procent av samtliga arkivarbetare över 60 år. Motsvarande siffra bland

de 1,108 »ej aktuella» arbetarna var 6.5 procent.

Någon närmare undersökning av arkivarbetarnas skolunder byggnad eller

fackutbildning företogs ej i oktober 1942. Med den utveckling klientelet på

senare tid undergått torde emellertid kunna antagas, att arkivarbetarna hösten

1942 i vart fall icke voro bättre yrkesskolade än de kontoristarbetslösa, som

undersöktes hösten 1940 respektive januari 1942. Av 1940 års motsvarande

klientel saknade 47 procent varje slags yrkesutbildning och för klientelet i

januari 1942 var siffran 46 procent.

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 283.

I och för sig är bristen på skolunderbyggnad och fackutbildning bland

arbetslösa kontorister och övriga anställda inom de merkantila yrkena knappast

förvånande. Likartade förhållanden lära nämligen vara för handen inom betydande

delar av handelns och industrins tjänstemannagrupper. Även örn den

egentliga kontorspersonalen inom handeln genomgående äger en högre utbildningsstandard

än butiks- och lagerpersonalen, måste likväl betecknas såsom

ett otillfredsställande förhållande, ägnat att skapa allvarliga arbetslöshetsrisker,

att en avsevärd del av näringslivets funktionärsgrupper sakna systematisk

skolning för sitt arbete. Då ett visst samband torde få anses råda mellan

fackutbildning å ena sidan, lön, trygghet och uppåtstigande i anställningen

å den andra, måste det sålunda både ur individens och samhällets synpunkter

vara av utomordentlig vikt, att bristfälligheterna i här berörda hänseende

undanröjas. Eljest kan befaras, att antalet okvalificerade kontorister och likställda

skall öka och därmed än större anspråk än utvecklingen på tjänstemännens

arbetsmarknad redan i sig själv medför, komma att ställas på samhällets

bistånd i form av arkivarbete eller understöd.

En betydande del av de 312 arkivarbetarna (oktober 1942) hade i allmänhet

icke på lång tid haft någon stadigvarande anställning på öppna marknaden.

Denna hade för 32 personer upphört redan före 1931, i några fall ända

för bortåt ett tjugotal år sedan. Ifrågavarande personer utgöra av allt att

döma ett skikt av kroniskt arbetslösa i saknad av varje utsikt till att någonsin

åter efterfrågas på den fria marknaden. Örn 105 personer gäller, att de ej

sedan åren 1931—1938 haft någon fastare anknytning till näringslivet. Arbetslösheten

för de flesta hade emellertid uppstått under det nu pågående krigets

tid.

År, då senaste stadigvarande

anställning upphörde

Antal

Procent

Före 1931 ...............

................. 32

10.8

1931—1938 .............

................. 105

33.6

1939 .....................

................. 41

13.1

1940 .....................

................. 77

24.7

1941.....................

................. 30

9.6

1942 .....................

................. 23

7.4

uppgift saknas .........

................. 4

1.8

Summa 312

lOO.o

Bristen på stabilitet i de kontoristarbetslösas tidigare anställningsförhållanden

på öppna marknaden avspeglar sig i de uppgifter, som stå till förfogande

rörande frekvensen av platsombyten. Efterföljande siffror lia avseende på

uppgifter från 296 av de arkivarbetare, som den 28 februari 1943 voro sysselsatta

vid arkivarbeten. Antalet av dem innehavda olika platser på öppna

marknaden (anställningar i flera omgångar hos en och samma arbetsgivare

räknade som allenast en anställning och uppgiven sysselsättning vid arkiv-,

reserv- eller beredskapsarbete helt borträknad) har utgjort som följer.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Majlis proposition nr 283.

Innehaft antal platser

Antal arkivarbetare,

Innehaft antal platser

Antal askarbetare,

på öppna marknaden

fehr. 1943

på öppna marknaden

fehr. 1943

0 ............

........ 1

8 ...........

......... 23

i ............

........ 26

9 ...........

......... 15

2 ............

......... 28

10 ...........

......... 8

3 ............

......... 33

11 ...........

......... 4

4 ............

......... 46

12 ...........

......... 2

5 ............

......... 36

14 ...........

......... 3

6 ............

......... 36

15 ...........

......... 1

7 ............

......... 33

17 ...........

......... 1

De, som endast haft en plats, utgöras huvudsakligen av personer, som tidigare

varit egna företagare, agenter och försäljare, eller utövat fria yrken.

Bland dem, som oftast bytt plats, märkas särskilt försäljare och agenter samt

kontorister med ringa eller ingen yrkesskolning. Det har också uppmärksammats,

att åtskilliga personer, som gått förlustiga sina kontors- och liknande

anställningar, därefter försökt sig som egna företagare inom vitt skilda branscher,

innan de efter misslyckandet fått placering vid arkivarbete. Sysselsättningen

vid dessa har därför — trots de periodiska bortskiftningarna -— för

dem ofta blivit den slutliga fristaden efter årslångt jäktande mellan osäkra

ekonomiska positioner.

En undersökning har även utförts av här berörda personers sysselsättningsförhållanden

vid arkivarbetena. Begränsas granskningen till att endast avse

de 162 personer, som före hänvisningen till arkivarbete haft minst fem tjänster

på öppna marknaden, visar det sig, att många av dessa personer sedermera

kommit att tillhöra arkivarbetsklientelets fasta stam, vilket belyses av efter
-

följande sammanställningar.

Antal perioder i arkiyarbete

Antal tjänster i öppna marknaden

Summa

under

6

6

6

7

över

7

5............................

29

4

1

2

36

6............................

32

_

3

1

—

36

7............................

28

2

—

1

2

33

8............................

20

1

—

2

—

23

9............................

12

1

1

—

1

15

10............................

6

—

—

2

—

8

11—12........................

5

1

—

—

—

6

13-17........................

4

—

1

—

—

5

Summa

186

9

5

7

5

162

Antal

år i arkivarbete

Antal tjänster i öppna marknaden

Summa

under

1

1—2

2—3

3—4

över

4

5............................

14

16

3

2

i

36

6............................

14

15

4

2

i

36

7............................

14

12

4

3

—

33

8...........................

10

11

1

1

—

23

9............................

6

6

1

1

i

15

10............................

4

2

1

1

—

8

11—12.......................

4

2

—

—

—

6

13—17........................

3

—

1

1

—

5

Summa

69

64

15

11

8

162

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

Åtskilliga av de i oktober 1942 sysselsatta arkivarbetarna hade under sina

arbetslöshetsperioder även bisprungits i andra hjälpformer än arkivarbete.

Det gäller av naturliga skäl särskilt de personer, vilkas arbetslöshet varit

långvarig. Under tiden 1934—31 oktober 1942 hade de vid sistnämnda tidpunkt

sysselsatta arkivarbetarna erhållit arbetslöshetshjälp i skilda former

(arkivarbete, kontantunderstöd, reserv- eller beredskapsarbete, beredskapskurser)

under sammanlagt följande antal månader.

Hjälp under

antal månader

Antal

hjälpta

Procent

1—12 ................................ 114 36.5

13—24 ................................ 79 25.8

25—36 ................................ 39 12.6

37—48 ................................ 21 6.7

49—72 ................................ 35 11.2

73—96 ................................ 16 5.2

över 96 ................................ 8 2.6

Summa 312 100.0

Förslag till arkiv arbet enas uppdelning på A- och B-arbeten.

Såsom redan i den inledande delen av denna redogörelse understrukits,

bör en väg öppnas för att vid arkivarbetena även bereda plats för arbetslösa

personer, som icke äro kontorskompetenta i egentlig mening. För deras sysselsättande

kunna givetvis en hel del av de nuvarande arkivarbetena ifrågakomma,

men dessa lära dock icke förslå långt med den ansvällning av klientelet,

som kan emotses efter ikraftträdandet av de ifrågasatta nya behörighetsbestämmelserna.

En betydande nyanskaffning av arbetsobjekt måste följaktligen

komma till stånd och en uppdelning av arbetena härvid ske i tvenne

huvudgrupper, nämligen A-arbeten eller arbeten, för vilkas utförande skulle

krävas mera kvalificerad personal, och B-arbeten eller arbeten, vid vilkas utförande

skulle erfordras mindre kvalificerad arbetskraft.

A-arbeten. Tillgången på företag som kräva specialiserad arbetskraft är visserligen

begränsad bland annat på grund av grundregeln, att såsom arkivarbeten

endast få utföras arbeten, som ej tillhöra en myndighets löpande förvaltningsuppgifter.

Vissa betydande reserver av A-arbeten torde dock kunna mobiliseras.

Förutom personer med fullgod kompetens för vanligt kontorsarbete

avses att vid detta slags arkivarbeten företrädesvis sysselsätta sådana arbetslösa

personer, som ha akademisk, högskole- eller motsvarande utbildning

(språkkunskaper, förmåga att tolka äldre stil och texter, att uppgöra register

över vetenskaplig litteratur, att sakförståndigt och delvis på egen hand katalogisera

preparat och bildmaterial, att biträda vid statistikarbete eller vid uppgörandet

av tabellverk och ordnandet av vissa museiföremål o. s. v.) eller ha

fullgoda tekniska kvalifikationer (ritning, teckning, kartografiska arbeten,

vissa slag av kopiering, uppläggning av register över material av teknisk natur,

fotografering av bilder och arkivalier, laboratoriearbete o. s. v.).

B-arbeten torde behöva omfatta minst cirka 2/s av samtliga arbetsplatser

och kunna bereda sysselsättning för antagligen betydligt mer än 2/a av hela

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

personalbeståndet vid arkivarbetena. Till B-arbetena hänvisade skulle ha att

utföra enklare skrivarbete och andra likvärdiga rutinuppgifter samt vaktmästarliknande

göromål. Passande uppgifter bleve t. ex. utskrivning av blanketter,

avskrifter på maskin eller för hand, kollationering, enklare katalogiserings-

och matrikelarbete, utgallring av bakar, sortering och buntning av arkivalier,

klistring och montering av tidningsurklipp och etiketter, enklare trycknings-,

textnings- och bokbinderiarbete, lagning av handlingar och ritningar,

märkning av museiföremål, transport och omflyttning av handlingar och föremål

etc.

Att draga någon absolut gräns mellan A- och B-arbeten låter sig ej göra.

I praktiken lära svårigheterna härutinnan likväl kunna relativt lätt bemästras.

En ömtåligare sak blir klientelets uppdelning med hänsyn till behörighet

att erhålla hänvisning till respektive kategorier av arbeten. Arbetslöshetskommittéerna,

som vanligtvis ganska snart och tämligen ingående lära sig

att bedöma sitt klientel, skulle, efter granskning av de personliga deklarationernas

innehåll och med beaktande av de kompletterande uppgifter, som de

i övrigt kunna förskaffa sig rörande envar sökandes kvalifikationer (eventuellt

genom att underkasta sökanden prov), jämte eget förslag till vederbörandes

inplacering vid A- eller B-arbeten översända ansökningshandlingarna

till kommissionen. På denna skulle sedan liksom hittills ankomma att fastställa

behörigheten. Den individuella uttagningen av arbetskraft till respektive

arbetsplatser skulle däremot såsom nu alltjämt vara arbetslöshetskommittéernas

sak.

Förslag till ny lönesättning.

Uppdelas arbetsobjekten samvetsgrant på nu angivet sätt, bör även en

viss differentiering av lönerna vid respektive huvudslag av arbeten vara möjlig

att åvägabringa. Med nuvarande ordning har detta icke låtit sig göra. Följden

har blivit, att det kunnat inträffa, att t. ex. samma lön utgått till en arkivarbetare,

vilkens kapacitet endast räckt till för att utföra dammsugning av

ett bokbestånd, som till den, vilken på grund av teknisk högskolekompetens

kunnat biträda ett ämbetsverk vid utförandet av högvärdiga tekniska

arbetsuppgifter. Givet är emellertid, att hjälpkaraktären hos alla slag av

arkivarbeten och nödvändigheten att hålla en förhållandevis låg lönenivå vid

samtliga arbeten av detta slag, måste medföra, att skillnaden i lönehänseende

mellan vid A-arbeten och B-arbeten sysselsatta ej får bli alltför markant.

Med styrka må också betonas, att den nödiga differentieringen av lönerna vid

A- och B-arbeten ej har något att skaffa med en olika social värdering av respektive

arkivarbetargrupper. Alla arkivarbetare utgöras av arbetslösa och envar

av dem har sålunda dokumenterat sin oförmåga att kunna åtminstone

temporärt hävda sig på öppna marknaden. Den olika lönen är därför endast

att tolka såsom ett uttryck för och betingad av att den mera kvalificerade

arbetsinsatsen har relativt större ekonomisk betydelse för den tillfälliga

arbetsgivaren än dens arbete, som består i enklare göromål.

Vid lönenormeringen synas två alternativ kunna diskuteras: antingen helt

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Kungl. Mcij:ts proposition nr 283.

skild men dyrortsdifferentierad lönesättning vid respektive A- ock B arbeten

(alt. 1) eller också gemensamt men dyrortsdifferentierad lönesättning (grundlön)

vid båda slagen av arbeten men därutöver ett särskilt kompetenstillägg

för dem, som hänvisats till ett A-arbete (alt. 2).

En lönesättning enligt alt. 2 synes vara mest ägnad att smidigt befordra

en viss rörlighet bland arbetarna. Systemet skulle innebära, att alla arkivarbetare

på en ort erhålla en för dem gemensam grundlön men att de personer,

som till följd av sin speciella kompetens förklarats behöriga för och hänvisats

till A-arbeten, därutöver finge ett visst kompetenstillägg. Om emellertid en vid

B-arbeten under en eller flera hänvisningsperioder sysselsatt person befunnes

icke blott ha skött sig utmärkt utan därjämte, enligt en (eventuellt flera) arbetsledares

vitsord, konstaterats besitta (eventuellt ha nyförvärvat) kompetens

att utföra arbetsuppgifter likvärdiga med dem, som förekomma vid A-arbeten,

skulle en dylik person vid en eventuell ny hänvisningsperiod och efter kommissionens

bestämmande kunna provhänvisas till en A-arbetsplats. Om han

efter en sådan provtjänstgöring på t. ex. 3 månader på ett tillfredsställande

sätt gått i land med den honom anförtrodda uppgiften, skulle han kunna accepteras

såsom behörig för hänvisning till A-arbete och därmed komma i åtnjutande

av kompetenstillägg i likhet med övriga A-arbetens arkivarbetare. Å

andra sidan skulle en A-arbetare, som enligt en (eventuellt flera) arbetsledares

vitsord visat sig mindre kvalificerad för göromål inom A-gruppen, kunna efter

kommissionens bestämmande överflyttas till B-arbete med ty åtföljande förlust

av kompetenstillägget. Genom ett på här angivet sätt uppbyggt lönesystem

skulle jämväl arbetsviljan och prestationsförmågan stimuleras.

Vad därefter angår storleken av grundlön och kompetenstillägg, vill kommissionen

beträffande den förstnämnda anföra följande.

Det hade förvisso varit önskvärt att ha kunnat anpassa ett reformerat

arkivarbetslönesystem till avlöningen för kontorsanställda på öppna marknaden.

Detta låter sig emellertid svårligen göra. Lönerna för kontorsanställda

förete nämligen stark splittring och deras storlek påverkas i betydande utsträckning

av individuella faktorer såsom olikheter i kön, utbildning, arbetsuppgifter,

branschvana, tjänsteår, levnadsålder o. s. v. Icke heller har man

än så länge — bland annat även till följd av det ännu relativt svagt utvecklade

organisationsväsendet särskilt bland handelns företagare och tjänstemän

—- kommit fram till några avtalsenligt reglerade, fastare typer av sådana löner.

På grund av anförda förhållanden och då arkivarbetena i regel utföras hos statliga

institutioner, kom kommissionen redan i sitt förslag år 1941 till ändrade

arkivarbetslöner (kommissionens underdåniga skrivelse den 27 maj 1941, refererad

i Kungl. Maj:ts prop. 1941: 285, sid. 48) till det resultatet att dessa löner

lämpligen borde anknytas till lönerna för liknande arbete inom statsförvaltningen.

Man stannade därvid för en jämförelse med lönerna till extra vaktmästare

i civilförvaltningen (enligt lägsta löneklassen i lägsta lönegrad). Emellertid

bör det observeras, att en del av arkivarbetena närmast äro jämförbara

med sysselsättningen för skrivbiträdena inom statsförvaltningen. Av särskild

Bihang till riksdagens protokoll 1913. 1 sami. Nr 283. mo 43 7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj-.ts proposition nr 283.

betydelse är detta i fråga om de kvinnor, som beredas sysselsättning vid arkivarbeten

av det slag, som här benämnts B-arbeten.

I det följande återges löneuppgifter för vaktmästare enligt det civila avlöningsreglementet

och för extra vaktmästare enligt civila icke-ordinariereglementet

samt för extra skrivbiträde enligt civila icke-ordinariereglementet.

Löneinkomsten har för samtliga angivits per månad och baserats på summan

av årslön och de rörliga tillägg och kristillägg, som utgingo den 31 december

1942. I samma tabell ha även angivits summan av dagunderstöd och liyreshjälp

med de belopp, som kunde komma ifråga vid början av år 1943.

Ortsgrupp1

Löneinkomst

för vakt- mästare enligt

civila avlö- ningsregle- mentet2

kr.

Löneinkomst

för extra vakt- mästare enligt

civila icke- ordinarie- reglomentet

kr.

Löneinkomst

för extra

skrivbiträde

enligt civila

icke-ordinarie- reglementet

kr.

Dagunderstöd

-f hyreshjälp

Man och

hustru

kr.

Man, hustru

-f 1 barn

kr.

''

c ....................

278: -

244

213

_

84: 50

102: 70 !

D ....................

290: -

253

—

221

—

151: —

174: 40

E ....................

301:-

262

—

228

—

151: —

174: 40

F ....................

312: —

272

—

236

—

151: —

174: 40

G ....................

323: —

281

—

244

—

187: 50

216:10

H ....................

334: —

290

—

252

—

187: 50

216: 10

I ....................

345: —

299

—

260

—

187:50

216: 10

1 Ortsgrupp A och B ej aktuella. 2 Efter avdrag av pensionsavgifter.

Vid utformandet av sitt förutnämnda förslag år 1941 förmenade kommissionen

emellertid, att hänsyn måste tagas till att arkivarbete som regel icke

vore så krävande som vaktmästargöromål. Arkivarbetslönen borde därför

sättas lägre än lönen till extra vaktmästare. Då emellertid arkivarbetare i

vissa fall utförde ganska krävande och kvalificerat arbete och kommissionen

då ej föreslog någon differentiering av arkivarbetslönen med hänsyn till

arbetets kvalité, ansåg sig kommissionen ej böra föreslå någon avsevärd skillnad

mellan sagda lön och vaktmästarelönen (260 kronor per månad, ortsgrupp I

mot 271 kronor för extra vaktmästare). Den sålunda föreslagna lönen kunde

emellertid icke anses tillräcklig i fråga örn familjeförsörjare. Det torde härvid

observeras, att de extra vaktmästarna i regel voro yngre folk, under det att till

arkivarbete endast i undantagsfall skulle få hänvisas någon som var under

40 år. Med hänsyn till arkivarbetenas karaktär av social hjälpanordning borde

därför arkivarbetslönen kombineras med ett system med familjetillägg. Statsmakterna

godkände emellertid ej familjelönsprincipen (riksdagens skrivelse

1941 nr 436; Kungl. Maj:ts skrivelse till kommissionen den 28 juni 1941).

I anslutning till vad sålunda uttalats från statsmakternas sida fann sig kommissionen

böra fastställa arkivarbetslönen till ett belopp, som ungefär motsvarade

vad som ifrågasatts för vissa familjeförsörjare. Detta innebar, att

lönen för alla arkivarbetare blev högre (300 kronor per månad på I-ort) än

nyssnämnda extravaktmästarlön. Med hänsyn till levnadskostnadernas stegring

höjdes i oktober 1942 arkivarbetslönerna (på I-ort till 321 kronor).

Följden av att familjelönsprincipen ej följts har blivit, att arkivarbetslönen

för icke-familjeförsörjare blivit avsevärt högre än som i regel kan anses skäligt

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

med hänsyn till deras arbetsuppgifter och i jämförelse med åtskilliga statliga

befattningshavares löner. Att systemet lett till icke önskvärda konsekvenser

har tidigare bestyrkts. Kommissionen anser sig därför nu böra återupptaga sitt

förslag örn en familjelön.

Det gäller här en verksamhet, som under de gångna nio åren 1934—1943

endast kommit att beröra cirka 1,500 personer. Då lönesättningen avgörande

påverkas av det förhållandet, att arkivarbetena ha karaktär av social hjälpanordning,

lära icke några prejudicerande konsekvenser för statens allmänna

lönepolitik vara att befara, därest familjeidner få tillämpas vid dessa arbeten

Ett sådant familjelönesystern torde böra byggas upp på en dyrortsdifferentierad

grundlön, utfylld med vissa familjeförsörjaren tillkommande familjetillägg.

Såsom framgår av vad förut anförts, synes grundlönen böra bestämmas med

hänsyn till avlöningen för extra vaktmästare (för närvarande 299 kronor per

månad på I-ort) och extra skrivbiträde (för närvarande 260 kronor per månad

på I-ort). Det synes kommissionen därför lämpligt att grundlönen på I-ort

(Stockholm) fixeras till 270 kronor per månad. Såsom nyss anförts hade kommissionen

i sitt förslag i maj 1941 stannat för ett belopp av 260 kronor per

månad för arkivarbete på I-ort.

Grundlönen per månad framgår av följande tabell.

Ortsgrupp

Från

‘/t 1941

kr.

Från

18/io 1942

(nuvarande

arkivarbetslön)

kr.

Enligt detta

förslag

kr.

Skillnad

mellan lön

19/io 1942

och detta

förslag

kr.

Månadslön

enligt SAK:s

förslag våren

1941

kr.

C

D

E

F

G

H

r

202

210

225

240

262

285

300

50

50

216

225

237

253

280

306

321

50

50

205

215

225

235

245

255

270

11

10

12

18

35

51

51

50

50

190

200

210

220

230

240

260

Den reduktion av icke-familjeförsörjarens lön, vartill förslagets genomförande

måste leda, lär vara ofrånkomlig, därest det över huvud skall bli möjligt

att kunna i lönesystemet inarbeta ett familjetillägg av skälig storlek.

Bemärkas bör, att månadslöneskillnaden mellan respektive ortsgrupper

enligt föreliggande förslag uppgår till 10 kronor (mellan H och I 15 kronor)

eller till ungefär samma belopp som i statens arbetsmarknadskommissions

förslag till grundlön i maj 1941.

Famil]etillägget per dag föreslås nu utgå för hustru med 1 krona i ortsgruppema

A, B och C, med 1 krona 25 öre i grupperna D, E och F samt

med 1 krona 50 öre i grupperna G, H och I. Tillägget för harn under 16 år

föreslås till ett enhetligt belopp eller 75 öre per dag i samtliga ortsgrupper.

Med utgångspunkt från här angivna grunder skulle det nya lönesystemet

vid arkivarbetena komma att erhålla följande utformning (en månad beräknad

att omfatta 30 dagar).

s. 100 Kontrollera mot PDF

100 Kungl. Martts proposition nr 283.

Ortsgrupp

Grundlön

per månad

kr.

Familjetillägg

Familjetillägg

per månad

Månadslön

(grundlön -f- farn.-tillägg)

hustru

per dag

kr.

barn

per dag

kr.

; hustru

kr.

hustru -f

1 barn

kr.

man och

hustru

kr.

man och j

hustru +

1 barn j

kr.

c..............

205

1: —

0: 75

30:-

52:50

235

_

257:50 i

D..............

215

—

1:25

0: 75

37: 50

60: —

252

50

275: —

E..............

225

—

1:25

0: 75

37: 50

60:-

262

50

285:.—

F..............

235

—

1:25

0: 75

37: 50

60:-

272

50

295: —

G..............

245

—

1:50

0: 75

45: —

67: 50

290

—

312: 50

H..............

255

—

1:50

0: 75

45:-

67:50

| 300

—

322: 50

I ..............

270

—

1:50

0: 75

1 45: —

67: 50

| 315

—

337: 50

Yad slutligen angår frågan om kompetenstillägget för arkivarbetare vid

A-arbeten, synes detta lämpligen böra fastställas till 30 kronor per månad

(1 krona per dag vid kortare sysselsättningstid än hel månad) inom alla ortsgrupper.

Där sådant tillägg utgår, skulle följaktligen den högsta totala inkomsten

per månad av sysselsättning vid arkivarbete kunna bli följande.

Ortsgrupp

Icke familje- försörjare

kr.

F amilj eförsörjare

man och j man, hustru

hustru -f 1 barn

kr. kr.

c......................

235

265: —

287: 50

D......................

245

—

282: 50

305: -

E......................

255

—

292: 50

315: —

F......................

265

—

302: 50

325: —

G......................

275

—

320:-

342: 50

H......................

285

—

330: —

352: 50

I ......................

300

—

345:-

367:50

Av den här föreslagna, reformerade lönesättningen (jfr bilaga 16) framgår,

att lönerna för den mindre kvalificerade arbetskraften för icke-familjeförsörjare

komme att relativt starkt sänkas. Den kvalificerade icke-försörjningspliktiga

arbetskraften finge jämväl vidkännas en viss lönesänkning. Både de

mera och de mindre kvalificerade arkivarbetarna bland familjeförsörjarna

(undantagandes mindre kvalificerade arbetare med försörjningsplikt endast

mot hustru) skulle återigen få sina lönevillkor icke oväsentligt förbättrade.

Såsom övergångsbestämmelse torde böra gälla, att de som äro sysselsatta

i arkivarbeten den 30 juni 1943 men från och med 1 juli komma att räknas

som sysselsatta vid B-arbeten, tillåtas att sexmånadersperioden ut bibehållas

vid sin gamla lön, vadan de nya lönevillkoren för dem skola tillämpas först

efter verkställd skiftning och eventuellt ny hänvisning. För dem, som på

grund av hög ålder må undantagas från skiftning, torde det få ankomma på

kommissionen att meddela närmare föreskrifter om de nya bestämmelsernas

ikraftträdande.

Arbetsanskaffning m. m.

En intensifierad arbetsanskaffning för arkivarbetarna i gemen skulle

tvivelsutan förbättra dessas framtidsutsikter. Tillsättandet vid några av de

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition nr 283.

101

större arbetsförmedlingarna av sociala kuratorer med uppgift att bland annat

tillvarataga den svårplacerbara arbetskraftens intressen, inger förhoppning

örn att även de arbetslösa kontoristernas och likställdas intressen hädanefter

skola komma att mera effektivt tillgodoses. Det bör nämligen icke förbises,

att arkivarbetsklientelet inrymmer en hel del pålitlig, samvetsgrann, omdömesgill

och fullt användbar, frisk arbetskraft, som delvis också betygsatts

mycket högt av arbetsledare.

Inom kommissionen ha utarbetats vissa förslag till mötande av eventuellt

framträdande krisarbetslöshet bland kontorister, intellektuella m. fl. Då

de planerade anordningarna härutinnan emellertid äro avsedda att ingå som

ett led i en beredskapsplan för åvägabringande av ökade arbetstillfällen vid

en kris åt olika grupper av arbetslösa, föreligger icke anledning att i detta

sammanhang närmare ingå på dessa frågor.

Sysselsättningstidens längd och skiftning.

För närvarande gäller, att sysselsättningstiden i regel skall omfatta

perioder om sex månader. Efter utgången av denna tid avbrytes arbetsperioden

och ny personal hänvisas till vederbörande arbetsplatser.

Omständigheterna ha åstadkommit, att arkivarbete för många personer

övergått till att bli ett slags permanent statsanställning med allenast ett

eller annat kortare avbrott under året för en del av klientelet. I sakens natur

ligger, att dylika verkningar börjat att träda skarpare i dagen, sedan arkivarbetena

kommit att fortgå en längre tid. Hänvisningarna ha kommit att

upprepas år efter år och arkivarbetet övergått till att bli de däri sysselsattas

liksom naturliga förvärvskälla.

Beträffande arkivarbetarna i de högsta åldrarna (omkring 60 år och äldre)

lär knappast vara möjligt att kunna utfinna några medel för deras återförande

till den fria marknaden. I fråga om dessa äldsta arkivarbetare må allenast

tilläggas, att de som regel ej böra — till förfång för arbetslösa med chanser

att efter erhållet arkivarbete kunna återbördas till näringslivet — få tvärstanna

i arkivarbete efter fyllda 67 år, såvida icke betungande försörjningsplikt

eller andra verkligt ömmande omständigheter föreligga och vederbörande

samtidigt är i god kondition och kan på ett fullgott sätt utföra givna arbetsuppgifter.

Givet är, att de även böra få kvarstå någon kortare tid för slutförande

av en arbetsuppgift, som lämpligen ej bör omedelbart avbrytas enbart

till följd av arkivarbetarens ålder. 70 år bör under alla förhållanden

utgöra en högsta åldersgräns för sysselsättning vid arkivarbete.

Annorlunda ställer sig saken beträffande de övriga arkivarbetarna. Till

förhindrande av att arkivarbetena konservera deras arbetslöshet och att de

sysselsatta förvandlas till permanenta arkivarbetare måste för dem i främsta

rummet (bortsett från arbetsförmedlingsåtgärder) komma i fråga en periodiskt

företagen skiftning. Skiftningen är självfallet endast ett medel, men icke

förty ett viktigt sådant vid strävandet att förhindra stagnation i arkivarbetarklientelet.

Den avser att tvinga arkivarbetaren att söka kontakt med öppna

arbetsmarknadens arbetstillfällen. Örn något tvång till skiftning ej förelåge,

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

skulle effekten keit visst bli den, att särskilt de mindre företagsamma arkivarbetarna

icke alls ansträngde sig att söka slå in på vägar, som leda åter till

näringslivet. Det lär icke heller kunna förnekas, att vanan vid att under

alltför lång tid utan avbrott existera på av samhället anordnade hjälparbeten

även hos hjälpmottagare i den högre medelåldern avtrubbar intresset för

att åstadkomma en ändring i hans läge. Ambitionen och den sociala anpassningsförmågan

minskas. Arkivarbete utan skiftning skulle för många av de

yngre och medelålders arkivarbetarna kunna framstå såsom en mycket säkrare

försörjning än de ovissa utkomstmöjligheterna för dem på den fria

marknaden. Till följd av den kroniska knappheten på för arkivarbeten lämpliga

arbetsobjekt är det uteslutet att kunna i sådana arbeten oavbrutet

sysselsätta alla kontoristarbetslösa och likställda. Det skulle följaktligen

innebära en stor orättvisa och ett slags privilegierande av ett fåtal, om de,

som en gång lyckats erhålla placering i arkivarbete, finge utan avbrott kvarstanna

därstädes. De successivt nytillkommande kontoristarbetslösa, vilkas nödläge

kanske mången gång är lika svårt eller till och med allvarligare än de

en gång placerades, bleve i sådant fall för lång tid eller alltid utestängda

från de relativt hyggliga förtjänstmöjligheter, som arkivarbetena dock bereda.

Principen örn skiftning vid arkivarbetena bör därför ovägerligen upprätthållas

och avvikelser från huvudlinjen fortfarande endast undantagsvis få

ifrågakomma.

Bemärkas må slutligen, att den från arkivarbete bortskiftade därigenom

ingalunda blir berövad all arbetslöshetshjälp. Enligt numera gängse praxis,

åtminstone bland de större samhällenas arbetslöshetskommittéer, bruka nämligen

dylika personer — särskilt familjeförsörjare — under mellanperioden

tillerkännas dagunderstöd och hyreshjälp.

Under åberopande av det anförda föreslår kommissionen, att de statliga

och statskommunala arkivarbetena måtte från och med den 1 juli 1943 få bedrivas

i överensstämmelse med de riktlinjer för verksamheten, som i det föregående

angivits.

Mot beslutet örn förslag till lönesättning vid arkivarbeten ha reservationer

anförts av kommissionens ordförande med instämmande av ledamoten Andersson,

vilka ansett, att, med hänsyn till att lönen för ett extra skrivbiträde på

l ort enligt extra-ordinariereglementet utgör 260 kronor per månad, grundlönen

för arkivarbetare icke bort överstiga 250 kronor på l ort, samt av ledamöterna

Carell och Brodén, som till protokollet anfört följande.

»Emot kommissionens ovanstående beslut rörande lön för arkivarbetare anföra

undertecknade reservation såtillvida, att vi anse de tillägg, som däri upptagits

för familjeförsörjare, vara för högt avvägda med hänsyn till löneförhållandena

på den öppna arbetsmarknaden. Dylika tillägg förekomma icke där.

Örn man av sociala skäl vill införa denna löneform vid arkivarbetena anse vi,

att man bör begränsa tillägget för ortsgrupp I till 1 krona för hustru och

50 öre för varje barn med proportionsvis lägre belopp för övriga ortsgrupper.

Vidare anse vi, att de grundlöner, som innefattas i kommissionens beslut,

böra avse endast manliga arkivarbetare. Med hänsyn till den lägre lönesätt
-

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

ning, som i den öppna arbetsmarknaden tillämpas för kvinnliga anställda,

bör för kvinnor, som sysselsättas i arkivarbete, tillämpas lägre löner än

för män.

Då arkivarbete är en hjälpform, som är att betrakta som reservarbete, anse

vi slutligen det icke vara riktigt att såsom kommissionen ifrågasatt tillämpa

någon form av lönetillägg för mera kvalificerat arbete.»

Under avdelningen Arbetsmarknadskommissionens verksamhet under första

kvartalet 1943 anför kommissionen ytterligare följande.

Arbetsförmedlings tvång.

De tidigare berörda kungörelserna örn arbetsförmedlingstvång för torvhanteringen

oell byggnadsverksamheten upphörde att gälla med utgången av

år 1942. De ersattes båda av en kungörelse om arbetsförmedlingstvång för

byggnadsverksamhet m. m. (1942:925), vilken trädde i kraft den 1 januari

1943. De viktigaste av de ändringar, som införts genom den nya kungörelsen,

och av arbetsmarknadskommissionen utfärdade föreskrifter angående tillämpningen

därav behandlas i korthet i det följande.

I syfte att främja övergången av arbetskraft till skogs- och jordbruk har

uttryckligen fastslagits, att absolut företräde för skogs- och jordbruk framför

byggnads- och anläggningsarbete samt torvhantering skall gälla ej endast

för arbetare, som klart äro att hänföra till skogs- och jordbruksarbetare, utan

även för diversearbetare på landsbygden; dessa arbetare utgöra normalt en

reserv för skogs- och jordbrukets säsongbundna behov av extra arbetskraft.

Alltifrån början ha bestämmelserna örn företrädesrätt för anställande av

arbetskraft vid byggnadsföretag utformats så, att i första hand vid byggnadsarbeten

skulle sysselsättas sådana äldre byggnadsarbetare, vilka i regel mindre

väl lämpa sig för skogs- och jordbruksarbete, och att därigenom vid begränsad

tillgång på sysselsättning i byggnadsverksamhet dels förbehålla arbetstillfällena

i största utsträckning åt den äldre arbetskraften, dels ock påverka

de yngre arbetarna att taga skogs- eller jordbruksarbete, då arbetstillfällen

inom det egna yrket icke längre stå till buds för dem. På grund härav har

det bestämts, att vid varje byggnadsföretag anställningen skall ske på så

sätt, att minst en tredjedel utgöres av arbetskraft över 50 år. Därutöver ha

emellertid alltsedan hösten 1942 i åtskilliga fall beslut örn företrädesrätt för

visst byggnadsarbete i avseende å erhållande av arbetskraft förbundits med

villkor, att allenast arbetstagare som fyllt 50 år finge anställas för arbetet.

Denna differentiering av olika arbeten har efter författningsändringen vid

årsskiftet 1942/43 givits sådan form, att Kungl. Majit och kommissionen vid

angelägenhetsprövning till beslut örn företrädesrätt foga föreskrift örn arbetets

hänförande till endera av grupperna A 1 och A 2 enligt kommissionens

tillämpningsföreskrifter till den nya kungörelsen (cirkulär Lan nr 100), vilka

i avseende härå stadga, att för A 1-företag företrädesrätten gäller såväl för anställande

av arbetstagare, som fyllt 50 år, som i nyss nämnda begränsade örn

fattning för anställande av arbetstagare under 50 år, medan för A 2-företagen

företrädesrätten endast avser arbetstagare som fyllt 50 år. Beslut i dessa

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj. ts proposition nr 283.

frågor ha grundats på ett bedömande av möjligheten att utföra respektive

arbete med äldre arbetskraft och på upplysning från länsarbetsnämnden, att

sådan arbetskraft finnes tillgänglig. Skulle vid något tillfälle tillräckligt antal

äldre byggnadsarbetare icke stå till förfogande för fortsättande av ett företag,

som fått företrädesrätt till arbetskraft endast med avseende å äldre

arbetare, skall länsarbetsnämnden anmäla detta förhållande till kommissionen,

som, sedan dylik anmälan inkommit, till förnyad prövning upptar frågan

örn företagets karaktär av A 2-företag (respektive underställer Kungl. Majit

ärendet).

De tidigare omnämnda, under augusti 1942 utfärdade bestämmelserna, varigenom

arbetsgivare beretts möjlighet att utan arbetsförmedlingens medverkan

i byggnadsarbete återanställa arbetare, som viss längre tid varje år under

en följd av år varit anställda hos samme arbetsgivare, ha visserligen på avsett

sätt underlättat arbetsförmedlingens arbete men ha även utnyttjats så,

att dylika arbetare i stor utsträckning anställts för utförande av icke företrädesberättigade

arbeten, varigenom sådana arbeten kunnat påbörjas och bedrivas

i så stor omfattning, att arbetsförmedlingstvångets effekt därigenom

avsevärt minskat. Arbetsmarknadskommissionen har i anledning härav den

11 februari 1943 (cirkulär Lan nr 168) föreskrivit, att ifrågavarande medgivande

örn arbetstagares återanställning från och med den 22 februari 1943

skall gälla allenast i avseende å anställning vid företrädesberättigat företag.

Medgivandet är från och med nämnda dag av följande innebörd:

Har arbetstagare minst sex månader under vart och ett av åren 1938—•

1942 utfört arbete för samma arbetsgivare inom byggnads- och anläggningsbranschen,

medgiver kommissionen att, i fall då arbetstagaren på nytt anställd

hos samme arbetsgivare vid företrädesberättigat arbete, sådan anställning må

beredas arbetstagaren utan arbetsförmedlingens medverkan, försåvitt arbetstagaren

finnes upptagen i en till länsarbetsnämnd ingiven förteckning.

Genom denna inskränkning i medgivandet att anställa arbetskraft utan

arbetsförmedlingens medverkan ha möjligheterna att utföra icke företrädesberättigade

företag avsevärt beskurits. Det må emellertid erinras örn att fortfarande

betydande byggnadsarbetargrupper på grund av särskilda anställningsförhållanden

stå utanför arbetskraftsregleringen. Främst gäller detta i fråga

örn kommunalarbetare och vid industriföretags byggnads- och underhållsavdelningar

anställda arbetare samt vägdistriktens och järnvägsförvaltningarnas

fast anställda personal inom ifrågavarande yrkeskategorier. Med hänsyn till

arbetsförmedlingstvångets begränsade räckvidd har kommissionen i yttrande

över en av direktören Gustaf Söderlund den 5 mars 1943 till chefen för finansdepartementet

ingiven P. M. angivit, att kommissionen för sin del finner den

nuvarande regleringen av byggnadsarbetsmarknaden böra kompletteras med

en lagstiftning örn byggnadstillstånd, vilken lagstiftning skulle omfatta jämväl

nyssberörda delar av byggnadsmarknaden.

I detta sammanhang må nämnas, att kommissionen till behandling upptagit

frågan om genomförande av arbetsförmedlingstvång för industrin i dess helhet,

men att kommissionen den 11 februari 1943 (med 5 röster mot 4) beslutat

att för närvarande icke föreslå Kungl. Majit sådan åtgärd.

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Kungl. Marits proposition nr 283.

I fråga om skogs- och jordbruksarbetare och därmed likställda arbetarkategorier

skall som regel behov av arbetskraft till skogs- och jordbruk tillgodoses

framför torvhanteringens arbetskraftsbehov. Under vissa tider av

året är det emellertid av lika stort intresse, att torvhanteringen tillföres fullgod

arbetskraft. Med hänsyn härtill har kommissionen — med stöd av stadgande

i kungörelsen örn arbetsförmedlingstvång — den 11 mars 1943 beslutat

(cirkulär Lan nr 184), att länsarbetsnämnd intill den 1 juli 1943 må

dels medgiva anställning vid torvhanteringsföretag av skogsarbetare, dels och

medgiva anställning vid dylikt företag av jordbruksarbetare och på landsbygden

bosatta diversearbetare, det senare dock endast i den mån vederbörande

länsarbetsnämnd finner sådan anställning kunna ske utan förfång

för jordbrukets tillgodoseende med arbetskraft. Därvid skall beaktas även det

behov av arbetskraft, som kan uppkomma för sedvanlig överflyttning av arbetare

från länet till betodlingsarbete inom annat län, vilken överflyttning icke

får äventyras. Samtidigt har kommissionen anmodat nämnderna att anmäla,

örn anmärkningsvärd övergång av arbetstagare mellan olika torvarbetsplatser

skulle inträffa; det måste nämligen anses s}7nnerligen betänkligt, örn genom

sådana omflyttningar arbetsdagar i nämnvärd utsträckning gå till spillo eller

eljest skadliga följder därav uppkomma.

Planläggning av omflyttnings- och hjälp
åtgärder.

Sedan Kungl. Majit den 19 mars 1943 bemyndigat chefen för finansdepartementet

att föranstalta örn utredningar av ekonomiska problem; sammanhängande

med omställningen efter ett vapenstillestånd, har arbetsmarknadskommissionen

på uppdrag av lrämnde departementschef utarbetat och den

20 april 1943 till honom överlämnat en promemoria med förslag till planläggning

av den medverkan i utredningsarbetet, kommissionen förutsatts kunna

lämna, och jämväl anmält, att kommissionen utsett sin ordförande att på sätt

angivits i statsrådsprotokollet den 19 mars 1943 deltaga i gemensamma överläggningar

i berörda frågor.

Utan samband med nämnda planläggning har kommissionen haft för avsikt

att under 1943 verkställa en ny inventering av arbetsobjekt, lämpliga att igångsätta

som beredskapsarbeten. Därvid har kommissionen även upptagit till

prövning frågan örn lämpliga åtgärder för att ytterligare intensifiera planläggningsarbetet.

För närvarande beviljas i vissa fall på därom av kommun gjord ansökan

statsbidrag till kostnaderna för projektering, huvudsakligen dock endast när

det gäller vatten- och avloppsledningsföretag. Med hänsyn till önskvärdheten

av att i ett givet arbetsmarknadsläge tillräckligt antal angelägna och lämpliga

arbetsobjekt äro så förberedda, att de på kort tid kunna igångsättas som beredskapsarbeten,

har kommissionen haft för avsikt att, liksom under föregående

år, efter verkställda förhandsundersökningar lämna vederbörande kommuner

uppgift örn vilka företag som kommissionen anser böra i första hand komma

i fråga samt att uppmana kommunerna till skyndsamhet i förberedelsearbetet.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

Dessutom har emellertid inom kommissionen övervägts att till kommunernas

kostnader för nödvändiga förberedelseåtgärder för dylika arbeten lämna bidrag,

även örn arbetet sedermera av någon orsak icke skulle beviljas som beredskapsarbete.

Genom en dylik bidragsverksamhet skulle kommissionen inom

relativt kort tid få ökad tillgång på angelägna, fullt förberedda arbetsobjekt.

Här ifrågavarande spörsmål komma nu att upptagas vid nyssnämnda gemensamma

överläggningar inom finansdepartementet.

Det må i detta sammanhang omnämnas, att kommissionen i yttranden till

riksdagens första kammares andra tillfälliga utskott och riksdagens andra

kammares andra tillfälliga utskott den 18 mars 1943 redogjort för det förberedelsearbete

för mötande av en eventuell kris på arbetsmarknaden, vilket bedrivits

och alltjämt bedrives av kommissionen.

Organisationen.

Genom beslut den 3 december 1937 uppdrog Kungl. Maj:t åt socialstyrelsen

att till övervägande upptaga frågan örn behövliga förändringar i den

offentliga arbetsförmedlingsverksamhetens organisation samt att till Kungl.

Maj:t inkomma med det förslag i ämnet, vartill omständigheterna kunde föranleda.

Sedan socialstyrelsen anhållit örn befrielse från nämnda uppdrag,

anbefallde Kungl Maj:t den 30 april 1942 arbetsmarknadskommissionen att

till övervägande upptaga berörda fråga örn den offentliga arbetsförmedlingens

organisation.

Detta uppdrag, som kommissionen kommer att fullgöra i samråd med socialstyrelsen,

avser arbetsförmedlingens organisation under normala förhållanden.

Vissa förberedande undersökningar ha igångsatts.

I sin underdåniga framställning den 23 april 1942 (prop. 1942:344, sid.

76 ff) berörde kommissionen arbetsförmedlingspersonalens anställningsförhållanden.

Det hade, av skäl som närmare angavs i kommissionens framställning,

kommit att framstå som alltmera oegentligt, att flertalet tjänster skulle

tillsättas av länsarbetsnämnderna enligt arbetsmarknadskommissionens direktiv.

I realiteten tillsattes tjänsterna merendels av kommissionen, och det

vore önskvärt, att gällande författningsbestämmelser även direkt utsade detta.

Departementschefen uttalade, att det icke syntes nödvändigt att redan i detta

sammanhang fatta slutlig ställning till den av kommissionen föreslagna ändringen

beträffande tillsättning av tjänster hos länsarbetsnämnderna. Det

föreföll emellertid departementschefen, som örn en överflyttning även formellt

av beslutanderätten från nämnderna till kommissionen vore motiverad, åtminstone

i fråga om dels mera kvalificerade tjänster dels ock tjänster, genom

vilkas bestridande meritering regelmässigt sker till befattningar av förstnämnda

slag. Riksdagen fann (skrivelse 1942:467), att ändring i berörda nu

gällande föreskrifter i ämnet icke utan närmare utredning rörande organisationen

av kommissionen och densamma underlydande organ borde komma till

stånd. Kungl. Maj:t uppdrog den 30 juni 1942 åt kommissionen att inkomma

med förslag till de ändringar, som kommissionen med beaktande av vad riksdagen

i sin förenämnda skrivelse anfört i fråga om befogenheten att tillsätta

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

tjänster hos länsarbetsnämnderna funne böra vidtagas i dels kungörelsen den

7 maj 1940 (nr 328) örn länsarbetsnämnder dels ock kungörelsen samma dag

(nr 329) örn statlig ledning av den offentliga arbetsförmedlingen.

Utvecklingen på ifrågavarande område har icke givit kommissionen anledning

att frångå sin av departementschefen stödda uppfattning, att tillsättandet

av mera kvalificerade tjänster eller sådana tjänster, som kunna betraktas som

rekryteringsbas för befordran, under nuvarande förhållanden, då en snabb

effektivisering av arbetsförmedlingen är oundgängligen nödvändig, böra tillsättas

centralt eller i varje fall under noggrann central övervakning. Emellertid

har kommissionen i anslutning till de av kommissionen utfärdade anställnings-

och avlöningsbestämmelserna för länsarbetsnämndernas och arbetsförmedlingsanstalternas

personal under innevarande budgetår tillämpat följande

förfaringssätt vid tjänstetillsättning.

Efter kungörande i allmänna tidningarna ingivas ansökningshandlingar till

vederbörande länsarbetsnämnd. Nämnden översänder efter granskning handlingarna

till kommissionen jämte eget yttrande. Därvid uppför nämnden som

regel tre av de sökande på förslag, i vissa fall färre, i vissa fall större antal,

samt föreslår som regel en av de sökande till erhållande av befattningen

i fråga. Finner kommissionen, att de på förslag uppförda sökandena äro kompetenta

för befattningen och att de böra ifrågakomma framför andra medsökande,

bemyndigar kommissionen nämnden att till befattningen utse en

av de på förslaget uppförda. I förekommande fall utesluter kommissionen

någon av de sökande från förslag respektive förklarar, att någon av dem, som

icke uppförts på förslag, bör kunna komma ifråga jämte de på förslaget uppförda.

Nämnden förordnar därefter befattningshavaren. Detta innebär å ena

sidan icke någon garanti för att under alla förhållanden den mest förtjänte

blir förordnad på befattningen, men å andra sidan innebär systemet en garanti

för att icke inkompetenta personer förordnas såsom befattningshavare vid

arbetsförmedlingen. Då nämnden fattar det formella beslutet örn tjänstens

tillsättande, kan den därmed missnöjde hos kommissionen överklaga beslutet.

Kommissionen har funnit, att detta system för tjänstetillsättning, som

givetvis avser tjänster av mera stadigvarande art, fungerat i stort sett tillfredsställande.

Då detsamma icke strider mot innebörden i gällande föreskrifter,

har kommissionen — även om en förändring av kungörelsernas ordalydelse

vore önskvärd — ansett sig böra före fullgörandet av Kungl. Maj:ts

nämnda uppdrag den 30 juni 1942 avvakta ytterligare erfarenhet av nuvarande

system för tjänstetillsättning.

De ständigt ökade arbetsuppgifterna för kommissionen och dess underlydande

organ ha nödvändiggjort en fortgående utbyggnad av den organisatoriska

apparaten. Kommissionens kansli är jämlikt av Kungl. Majit fattade

beslut organiserat på tvenne avdelningar och vardera avdelningen på fem

byråer. Dessutom finnes inom andra avdelningen en fristående sektion för

teknisk planläggning av beredskapsarbeten. Vissa grupper av ärenden handläggas

av delegationer, utsedda av Kungl. Majit. Antalet befattningshavare

vid kommissionens kansli utgjorde vid mars månads utgång 400.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Marits proposition nr 283.

Länsarbetsnämndernas lokala organisation har, såsom tidigare (sid. 11) anförts,

undergått viss förstärkning, genom att kontor och ombud sammanförts till

s. k. kretsar, i regel 6 å 8 per län. I spetsen för varje krets står en kretsföreståndare,

vilken, där så kunnat ordnas, samtidigt är föreståndare för ett avdelningskontor.

Kretsorganisationen syftar dels till att göra arbetsförmedlingen

bättre skickad att utöva den egentliga förmedlingsverksamheten dels

ock till att möjliggöra för arbetsförmedlingen att fylla sina funktioner i samband

med tillämpning av lagen örn tjänsteplikt.

Ombudsnätet har från och med år 1943 erhållit en fastare organisation

genom fastställandet av enhetliga avlöningsbestämmelser för ombuden inom

de olika länen. Av de inalles 1,070 ombuden ha 420 erhållit ställning som

ortsombud med i huvudsak likartade arbetsuppgifter som avdelningskontor,

medan de övriga, betecknade lokalombud, liksom de förutvarande byombuden

äro underställda närliggande kontor eller ortsombud.

Då det visat sig, att länsarbetsnämndernas centrala kanslier redan

med den nuvarande arbetsbelastningen icke äro mäktiga att med erforderlig

snabbhet handlägga förekommande ärenden, har kommissionen gått i författning

örn en revision av samtliga nämnders organisation. Det har därvid

visat sig, att, även med beaktande av nödvändigheten att hålla organisationen

inom snävast möjliga ram, en utökning av personalbeståndet är ofrånkomlig.

Detta gäller främst i fråga om befattningshavare, kompetenta att självständigt

handlägga mera kvalificerade arbetsuppgifter. Vid detta arbete tager

kommissionen särskilt hänsyn till att nämndernas kanslier uppbyggas så, att

arbetsuppgifterna även vid den ytterligare belastning, som kan uppkomma i

ett skärpt läge, skola kunna bemästras genom utökning av antalet tjänstemän

i mellan- eller lägre ställning. Det torde böra framhållas, att här icke är

fråga om befattningar, som ledigannonseras i förut angiven ordning, utan

örn fall, där tjänstemännen anställes helt tillfälligt för kristidsuppgifter och

på villkor, som nära ansluta sig till de för tjänstemän vid statliga krisorgan

gällande.

Antalet tjänstemän vid länsarbetsnämnder och arbetsförmedlingsanstalter,

som icke äro att betrakta såsom tillfälligt anställda, utgjorde (förutom 420

ortsombud och omkring 650 lokalombud) vid mars månads utgång 910.

Samtidigt sysselsattes för mera tillfälliga arbetsuppdrag omkring 750 personer

vid nämndernas kanslier.

Kommissionen vill särskilt framhålla, att de arbetsuppgifter, som ankomma

på kommissionen i samband med överflyttning av ovan arbetskraft till skogsbruket,

äro synnerligen arbetskrävande. Ett stort antal tjänstemän erfordras

uteslutande för handläggning av ärenden, som röra anordnande av de för närvarande

mer än 2,000 skogsförläggningarna. Kostnaderna för denna särskilda

form av arbetsmarknadsreglerande åtgärder uppgå under budgetåret 1942/43

till inemot 50 miljoner kronor, varav materielinköp 12 å 13 miljoner kronor.

Det ligger i sakens natur, att redovisning och kontroll av till flera 10-tal

miljoner utgående bidrag i småposter samt vård och förvaltning av inventarier

till nyssnämnda belopp kräver ett betydande arbete.

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Kungl. Maj:ts proposition nr 28H.

Skulle ytterligare åtgärder för tillgodoseende av skogsbrukets behov av

arbetskraft bliva nödvändiga, återverkar detta på personalbeståndet vid kommissionens

kansli och framförallt vid länsarbetsnämnderna.

IV. Den sannolika utvecklingen på arbetsmarknaden.

Rörande den sannolika utvecklingen på arbetsmarknaden har arbetsmarknadskommissionen

anfört:

Då arbetsmarknadskommissionen i förra årets verksamhetsberättelse gav

uttryck åt den uppfattningen, att i fortsättningen av år 1942 arbetsmarknaden

skulle komma att i högre grad än dittills präglas av brist på arbetskraft, var

ett av skälen för denna bedömning av arbetsmarknadens sannolika utveckling

under den förestående sommarsäsongen, att utgångsläget för året innebar en

mindre reserv i form av arbetslöshet än föregående år, vilket •—- då utvecklingstendenserna

på olika arbetsområden syntes vara stigande — kunde befaras

betyda en snabbt framväxande och mera allmän arbetskraftsbrist.

Då det gäller ett försök till bedömning av den sannolika utvecklingen på

arbetsmarknaden under fortsättningen av innevarande år, kan först konstateras,

att i fråga örn den sida av saken, som förefintligheten av reserver i

form av arbetslöshet utgör, läget ytterligare förskjutits i sådan riktning, att

icke endast en fortsatt sysselsättningsexpansion kan väntas snabbt och starkt

skärpa arbetskraftsbristen, utan även utrymme för en dylik expansion helt

enkelt saknas eller i varje fall starkt förminskats, såvida icke hittills outnyttjade

reserver tagas i bruk. Den årliga tillväxten i antalet personer i arbetsför

ålder är visserligen ännu betydlig, om än avtagande, men ett års tillväxt

i arbetsför ålder torde icke tillnärmelsevis räcka till för en expansion av

sysselsättningen inom industri och angränsande områden av den omfattning,

som gällde förra året, örn läget på skogsbrukets och jordbrukets arbetsmarknader

samt i fråga örn de militära inkallelserna skall bli bestående, vilken

förutsättning synes vara den, utifrån vilken ett resonemang nu bör föras.

I fråga örn sysselsättningens utvecklingstendenser i stort och på särskilda

områden är givetvis vanskligt att döma. Expansionsmöjligheterna äro, som

nyss framhållits, begränsade. En mera betydande sysselsättningsökning på

ett område skulle komma att kräva antingen begränsning — reglerad genom

särskilda åtgärder eller icke — av sysselsättningen på andra områden eller

mobilisering av förut ej helt utnyttjade arbetskraftsreserver, varvid särskilt

kvinnlig arbetskraft kommer i betraktande.

I fråga örn det bristområde, som hittills krävt mest av reglerande åtgärder,

skogsbruket, torde man med nu bedömbara förutsättningar icke ha anledning

att räkna med någon väsentlig förändring av arbetsmarknadsläget till det

bättre. Detta innebär, att även fortsättningsvis åtgärder äro påkallade för

att organisera rekrytering av mer eller mindre tillfällig arbetskraft till skogsavverkningarna.

Beaktas bör även att jordbruket sedan länge kämpat med

alltjämt stegrade svårigheter att erhålla erforderlig arbetskraft, vilka svårigheter

i alldeles särskild grad göra sig gällande under vårbruket och skörden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Kungl. Majlis proposition nr 283.

Metallindustrin, och särskilt verkstäderna, är det område där, jämte byggnadsindustrin,

under år 1942 sysselsättningstillväxten var starkast. Såsom i

det föregående berörts ligger bakom expansionen på detta område dels krigsmaterielproduktionen,

dels en därav mer eller mindre oberoende industriell

investeringshausse, som förefaller ha varit mycket utpräglad under föregående

år. Det vill emellertid synas, som örn man på detta område kunde räkna med

att kulmen är nådd. Enligt uppgift från industrikommissionen var i mars

innevarande år orderbeläggningen, räknat fram ett halvår i tiden, något örn

än obetydligt lägre än orderbeläggningen, på samma sätt framräknad i tiden,

i oktober föregående år. Detta synes närmast peka mot en i huvudsak oförändrad

produktions- och sysselsättningsomfattning under det närmaste halvåret

och därefter möjligen någon nedgång; det senare måste dock uppfattas

som ett osäkert omdöme. Överhuvud kräver varje bedömning av hithörande

frågor reservationer beträffande nu oförutsebara förändringar i de allmänna

förutsättningarna. Det i förevarande sammanhang viktigaste är, att en fortsatt

expansion av den art, som utmärkte föregående år, icke synes sannolik.

Realiseras denna förväntan, skulle anspråken på arbetskraft från denna den

viktigaste industriens sida icke i fortsättningen behöva åstadkomma ökade

påfrestningar på arbetsmarknaden. Å andra sidan torde knappast något friställande

av arbetskraft av nämnvärd omfattning inom metallindustrin vara

att påräkna under innevarande år.

Yad angår övriga grupper inom industrin finnas nu knappast några mera

säkra hållpunkter för antaganden örn mera väsentliga förändringar av sysselsättningen

i ena eller andra riktningen. Möjligheten att erhålla råvaror,

främst via lejdtrafiken, är givetvis av betydelse för vissa industrier, främst

sko- och läder-samt gummivaruindustrin; den nyligen införda skoransoneringen

har bragt frågan örn ytterligare produktionsinskränkning på dessa områden

till aktualitet. En begränsning av sysselsättningen inom dessa industrier

skulle till stor del gå ut över den kvinnliga arbetskraften. Även inom vissa

andra industrier torde kunna väntas lägre sysselsättning under innevarande

år, såsom inom pappersmasseindustrin till följd av bortfall av produktionen

av fodercellulosa och inom trähusfabrikationen. I fråga örn den senare torde

dock den stagnation, som gjort sig gällande under senaste månader, delvis

vara av säsongmässig natur.

Yad därefter angår byggnadsindustrin tyda tillgängliga uppgifter av statistisk

och annan art på att produktionsplaneringen för innevarande år haft

en större omfattning än föregående år. Detta gäller såväl i fråga örn byggandet

av bostadshus som beträffande annan byggnadsverksamhet. I fråga örn

bostadsbyggnadsbehovet är utgångspunkten, att bostadsbristen under förra året

på många orter skärptes trots det betydande uppsvinget i byggandet;

det är även naturligt att bostadsbristens verkningar göra sig alltmera kännbara,

ju längre tid uppdämningen av ett växande bostadsbehov består. Bostadsmarknaden

synes vara i behov av ett större tillskott av nya lägenheter

under innevarande år än det, som åstadkoms under år 1942, örn icke

bostadsbristen skall avsevärt skärpas. Ur arbetsmarknadssynpunkt bedömt

opaginerad Kontrollera mot PDF

lil

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

är härvidlag emellertid att märka, att tack vare den stora vinterproduktion,

som igångsattes under sistlidna höst och som föregående år hade endast

ringa motsvarighet, blir tillskottet till bostadsmarknaden av betydande omfattning

redan under första halvåret 1943. På grund härav kan under innevarande

år erhållas ett bostadstillskott, som betydligt överstiger föregående

års — örn icke materialbrist lägger hinder i vägen —- även om produktionen

vid säsongmaximum under sensommaren skulle något understiga den nivå,

som nåddes under säsongmaximum 1942, och sålunda utan att utsätta byggnadsarbetsmarknaden

för fullt så starka påfrestningar, som förekom under fjolåret.

För att ett dylikt resultat skall kunna uppnås, torde dock vissa restriktiva

åtgärder, som hindra en forcerad vår- och sommarproduktion, vara nödvändiga;

detta skulle även innebära en överföring från sommarproduktion

till en följande vinterproduktion av vissa byggnadsprojekt och sålunda en

fortsatt säsongutjämning med effektivare utnyttjande av arbetskraften på

byggnadsarbetsmarknaden.

Sammanfattningsvis torde kunna sägas, att enligt nu bedömbara förutsättningar

som den mest sannolika utvecklingen av arbetsmarknaden under fortsättningen

av innevarande år framstår ett i huvudsak stabilt läge på den under

det senaste året uppkomna höga sysselsättningsnivån.

V. Departementschefen.

Vid tidpunkten för utbrottet av nu pågående stormaktskrig befann sig det

svenska näringslivet i en period av utpräglad högkonjunktur med hög och stabil

sysselsättningsnivå. Sysselsättningen inom industrin, som alltsedan den stora

arbetslöshetskrisen i början av 1930-talet, företett en — med undantag för

säsongmässiga variationer — i stort sett fortlöpande ökning befann sig på en

nivå, som med cirka 20 procent översteg siffran för första kvartalet 1935. Till

de goda konjunkturerna bidrogo i hög grad det gynnsamma läget för våra exportvaror

samt den mycket omfattande bostadsproduktionen. Jämsides med den

ökade sysselsättningen minskade arbetslösheten. Den genomsnittliga arbetslösheten

inom fackförbunden, som år 1935 uppgick till 15 procent, utgjorde år

1939 endast 9.2 procent. Antalet rapporterade arbetslösa utgjorde under år

1939 i genomsnitt 17,556 mot 61,581 år 1935. Krigsutbrottet synes ej ha medfört

några omedelbara verkningar i fråga örn sysselsättningen inom industrin.

Sålunda redovisades för sista kvartalet 1939 ett indextal för sysselsatta arbetare

av 118.6 (1935 = 100), vilket med mer än två enheter översteg 1938 års

motsvarande siffra. Till följd av de ökade inkallelserna till militärtjänst, var

den under höst- och vintermånaderna som regel inträdande ökningen av antalet

arbetslösa avsevärt mindre accentuerad än som normalt brukar vara

fallet. Så exempelvis utgjorde antalet hjälpsökande arbetslösa i december

1939 14,940 mot 23,603 för samma månad närmast föregående år. I april 1940

var motsvarande antal 9,872 mot 24,893 i april 1939.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

De av krigsutbrottet förorsakade rubbningarna för näringslivet blevo ej särskilt

kännbara under de första månaderna därefter, vilket den relativt höga

sysselsättningen under 4:e kvartalet 1939 utvisar. Inom landet upplagrade råvaror,

ävensom det förhållandet att varuutbytet med främmande länder, även

transoceana, för en tid kunde fortgå, till och med i ökad omfattning, bidrog

härtill. Genom den från och med april månad 1940 så gott som fullständiga

handelsavspärrningen västerut skärptes emellertid svårigheterna. Särskilt för

exportindustrierna och då främst för trävaru- och massaindustriema medförde

avspärrningen omedelbara verkningar. Till det vid denna tid inträffande försämrade

sysselsättningsläget bidrog i hög grad den successivt skeende avveck

ling av byggnadsverksamheten, som inträdde i och med att redan påbörjade

byggnadsarbeten blevo färdigställda. Den genom nämnda faktorer minskade

sysselsättningen framgår därav att sysselsättningsindex sjönk till 107.5

under tredje kvartalet 1940 i stället för att uppvisa en normalt säsongbetonad

stegring. Trots de omfattande militärinkallelsema utvecklade

sig arbetslöshetssituationen i ogynnsam riktning. Efter en säsongmässig

nedgång under sommaren 1940 stegrades antalet hjälpsökande arbetslösa

kraftigt under hösten samma år samt framför allt under de första månaderna

av år 1941. Under månaderna april—juni 1941 var antalet hjälpsökande

arbetslösa respektive 30,552, 24,856 och 20,656 mot 9,872, 7,876 och 6,935 under

motsvarande månader året förut. I genomsnitt för de tre månaderna var sålunda

arbetslösheten mer än tre gånger så stor under 1941 som under 1940.

Till den mindre tillfredsställande utvecklingen bidrog — frånsett den arbetslöshet

som blev en oundviklig följd av den omställningsprocess inom industrin,

som avspärrning och försvarsproduktion nödvändiggjorde — i hög grad den förlamning,

som enligt vad nyss antytts drabbade byggnadsindustrin, speciellt

bostadsbyggandet i de större städerna. Såväl ur arbetslöshetssynpunkter som

med hänsyn till angelägenheten av att förhindra en hotande svårartad bostadsbrist

måste i den uppkomna situationen statsmakternas strävan med kraft inriktas

på åtgärder, ägnade att stimulera bostadsbyggandet. För de åtgärder,

som vidtagits i detta syfte har jag redogjort i annat sammanhang. Här vill jag

endast påpeka den kraftiga förbättring av sysselsättningen inom byggnadsfacken,

som kunnat konstateras. Talet för den procentuella arbetslösheten inom

nämnda fack, som i september 1940 var uppe i 24.3, hade i september 1941 nedgått

till 16.7 samt ett år senare till endast 8.6.

Sedan under sommaren 1941 byggnadsproduktionen kommit i gång och omställningen

av industrin i övrigt verkställts efter de ändrade förhållandena, inträdde

en märkbar förbättring i fråga örn sysselsättningen. Den arbetslöshetskris,

som syntes hota, övervanns i huvudsak under året och den säsongmässiga

uppgången i arbetslösheten under vintermånaderna var mindre

markerad än föregående år. Antalet hjälpsökande under vinterhalvåret 1941—

1942 var dock ej obetydligt. För envar av månaderna januari och februari

1942 rapporterades sålunda över 25,000 hjälpsökande arbetslösa.

Den under 1941 års senare hälft inträdda förbättringen i arbetstillgången

övergick ganska snart inom vissa områden till en markant brist på arbetskraft.

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

Kungl. Maj.ts proposition nr 283.

Framförallt gällde detta skogsbruket och jordbruket men även den med beställningar

för försvarsändamål sysselsatta verkstadsindustrin. De arbetsmarknadspolitiska

åtgärderna måste i det sålunda förändrade läget inriktas på överföring

av den ledigblivna arbetskraften till bristområdena. För detta ändamål blev det

nödvändigt att, förutom en intensifiering av arbetsförmedlingsverksamheten,

vidtaga särskilda åtgärder. Verkstadsindustrins arbetskraftsbehov har

man sökt fylla genom anordnande av beredskapskurser för yrkesutbildning,

framförallt till mekaniker och svetsare. Ehuru en tämligen konstant brist förelegat

på för verkstadsindustrin skolade arbetare, synes dock behovet härav

ha kunnat tillgodoses utan några mera vittgående ingripanden.

För tillgodoseende av skogsbrukets behov av arbetskraft måste omfattande

åtgärder vidtagas. Förutom propaganda för skogsarbete, anordnande av yrkesutbildning

för den ovane m. m. tillerkändes ovana arbetare och deras familjer

vissa ekonomiska förmåner under första anställningstiden i skogen. Genom

dessa åtgärder kunde under år 1941 skogsbrukets arbetskraftsbehov tillgodoses

i relativt tillfredsställande omfattning. Jämväl för jordbrukets del kunde

arbetskraftsbehovet i stort sett fyllas.

Den under år 1941 inträdda tendensen på arbetsmarknaden har i huvudsak

fortsatt under år 1942. Inom metallindustrin, enkannerligen verkstadsindustrin,

har sysselsättningen fortsatt att växa. Inom konsumtionsvaruindustrierna och

de skogsförädlande exportindustrierna har sysselsättningsnivån i stort sett

bibehållit sig på en oförändrad, ehuru lägre nivå än före krigsutbrottet. Inom

byggnadsverksamhet och byggnadsämnesindustrierna har återhämtningen fortsatt

i ett hastigare tempo än under 1941. Indextalet för den totala sysselsättningen

inom de industriella arbetsområdena stegrades under året från 104.7

under första kvartalet till 114.7 under fjärde kvartalet. Den i början av året

ännu förefintliga lediga arbetskraften uppsögs ganska snabbt. Antalet hjälpsökande

arbetslösa, som i januari 1942 utgjorde 25,259, hade sålunda sjunkit

till i juni 7,941 samt i oktober 6,377. Under november och december noterades

en säsongmässig uppgång i antalet arbetslösa, som dock var avsevärt svagare

accentuerad än som normalt brukar vara fallet. Det gynnsamma sysselsättningsläget

avspeglas även i fackförbundens rapporter rörande arbetslösheten, vilka

för år 1942 utvisa ett genomsnittstal av endast 7.5 procent,

I och med att den vid 1942 års ingång ännu förefintliga arbetskraftsreserven

absorberades, förmärktes en tilltagande svårighet att tillgodose det totala behovet

av arbetskraft. Starkast gjorde detta sig kännbart inom de områden,

varest efterfrågan på arbetskraft tidigare gjort sig mest gällande, nämligen

skogsbruket och jordbruket. Knappheten på kunniga specialarbetare inom verkstadsindustrin

var därjämte fortfarande mycket stor. Tillgodoseendet av jordbrukets

behov av arbetskraft nödvändiggjorde ett flertal åtgärder. Bland annat

voro arbetsblocken föremål för en omorganisation och effektivisering. Genom

samarbete mellan arbetsförmedlingarna samt skolor, ungdoms- och andra organisationer

tillfördes jordbruket frivillig arbetskraft i ej obetydlig omfattning.

Genom dessa åtgärder och tack vare hempermittering av inkallade kunde jordbrukets

arbetskraftsbehov under året hjälpligt fyllas.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 283.

1170 43 8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

Liksom under år 1941 framstod frågan örn tillgodseende av skogsbrukets

behov av arbetskraft som ett av de mest svårlösta arbetsmarknadsproblemen.

Skogsägarnas efterfrågan på arbetskraft var under hela året synnerligen stor.

För att stimulera till kvarstannande i skogen blevo de extra förmåner, sorn

tidigare tillerkänts den i skogen sysselsatta ovana arbetskraften, under året

kompletterade med förflyttningsbidrag, utbildningsbidrag och familjetillägg.

Irots detta visade det sig emellertid, att tillströmningen av arbetskraft till

skogsavverkningarna ej var tillräcklig för att fylla behovet. På initiativ av

arbetsmarknadskommissionen organiserades därför ett system med s. k. riksarbetslag,

innebärande att en del av de inom industrin sysselsatta arbetarna

tillfälligtvis överfördes till skogsarbete. Riksarbetslagen rekryterades i första

hand från sågverks- och massaindustrierna. Genom systemet med riksarbetslag

tillfördes skogsbruket ett under året växande antal arbetare, som i december

månad stigit till omkring 6,500. Ej heller dessa åtgärder visade sig emellertid

tillräckliga för att tillgodose arbetskraftsbehovet. Under hela senare

hälften av år 1942 översteg det för skogsavverkningarna behövliga antalet arbetare

tillgången med mer än 30,000. I oktober var siffran uppe i cirka 40,500. Då

någon arbetskraftsreserv nu ej fanns att tillgå och överförandet av ytterligare

arbetare från andra verksamhetsområden ställde sig synnerligen svårt, bringades

vissa bestämmelser i lagen örn tjänsteplikt i tillämpning. Sålunda stadgades

genom kungörelse den 13 november 1942 (nr 878) skyldighet för 1943 års

värnpliktsklass att utföra viss kvantitet arbete inom skogsbruket eller torvhanteringen.

Bland övriga under året vidtagna åtgärder i syfte att tillgodose

skogsbrukets och jordbrukets arbetskraftsbehov må nämnas införande av

arbetsförmedlingstvång för torvhanteringen samt byggnadsverksamhet, varigenom

åsyftades att förhindra att tillströmningen av arbetskraft till sistnämnda

verksamhetsområden skedde på bekostnad av skogs- eller jordbruket.

Under de hittills förflutna månaderna av år 1943 har läget på arbetsmarknaden

i stort sett ej undergått andra förändringar än sådana, som sammanhänga

med säsongutvecklingen. Den redan tidigare kännbara bristen på

arbetskraft inom viktiga produktionsområden har framträtt allt starkare. I

fråga örn skogsbruket förbättrades dock situationen genom de under 1942

beslutade åtgärderna. Det anmälda ytterligare arbetskraftsbehovet utgjorde

sålunda enligt vad jag inhämtat i april 20,900 mot cirka 38,400 i december

1942. Till följd av den goda sysselsättningen uppgick antalet hjälpsökande

arbetslösa den 30 april 1943 till endast 7,206 personer, en för denna

årstid ovanligt låg siffra. Liksom under åren närmast förut faller en betydande

del härav på rikets tre största städer. På envar av städerna Stockholm och

Göteborg kommer cirka en femtedel av de arbetslösa. Av riket i övrigt uppvisa

endast Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands län mera betydande arbetslöshet.

Av de hjälpsökande var mer än hälften sysselsatt med arbeten i statlig

eller kommunal regi, delvis av för försvaret eller folkförsörjningen angelägen

art. Cirka 1,500 åtnjöto dagunderstöd eller kommunalt understöd. Mer än

hälften av de arbetslösa utgjordes av personer över 50 år och beträffande

vilka svårigheter mött vid överföring till annat yrkesområde.

Den bild som här tecknats av utvecklingen på arbetsmarknaden under krigs
-

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

åren har endast avsett att belysa densamma i stora drag. Totalbilden återspeglar

den mycket goda sysselsättningen inom näringslivet och den synnerligen

låga arbetslösheten, som nu bringats ned till en nivå, icke blott lägre än 1939

utan lägre än något år efter 1920. Arbetslösheten inom fackförbunden var sålunda

i februari månad 1943 7.1 procent av medlemmarna mot 12.5 procent vid

samma tidpunkt föregående år. idom helhetsomdöme kan sägas, att för närvarande

en allmän brist på arbetskraft gör sig gällande. .Emellertid företedde

vissa industrier mindre god arbetstillgång på grund av handelsavspärrningen,

vilken å ena sidan medfört brist å vissa importråvaror och å andra sidan nedskurit

möjligheterna till export av vissa av våra viktigare exportartiklar.

Exportsvårigheterna ha som förut nämnts hårdast drabbat sågverk, trämassefabnker

och pappersbruk. Den vid dessa industrier ledigblivna arbetskraften

kunde emellertid i stor utsträckning placeras i skogsarbete. Omplaceringen av

arbetskraft från vissa industrier, som lida brist på råvaror, har ställt sig svårare,

emedan det här i stor utsträckning rör sig örn kvinnlig arbetskraft samt

andra arbetare, vilka ej lämpa sig för direkt överföring till befintliga bristområden

inom jordbruket samt skogsbruket. Här avsedda industrier äro främst

textil- och beklädnadsindustrin, viss del av livsmedelsindustrin samt skofabrikerna,

vid vilka sistnämnda framför allt genom den nyligen införda skoransoneringen

betydande inskränkningar ägt rum eller kunna befaras. Vid sist berörda

industrier har i viss utsträckmng heltidsarbete tillämpats. För överförande

av inom sagda industrier överflödig arbetskraft har igångsatts särskilda

kurser för omskolning av framförallt kvinnorna. Sådana kurser ha sålunda

anordnats i verkstadsarbete m. m.

De åtgärder, som enligt vad i det föregående nämnts, vidtagits för att tillgodose

arbetsmarknadens, framförallt skogsbrukets, behov av arbetskraft ha

ej kunnat komma till stånd utan betydande kostnader för det allmänna. Jag

vill sålunda erinra örn, att innevarande års riksdag å förskottsstaten för försvarsväsendet

anvisat ett anslag å 40 miljoner kronor till åtgärder för reglering

av arbetsmarknaden. En närmare redogörelse för ifrågavarande kostnader

lämnas i samband med framläggande av förslag denna dag angående

slutlig reglering av riksstaten för budgetåret 1942/43 m. m.

Yad angår den sannolika utvecklingen på arbetsmarknaden har arbetsmarknadskommissionen

givit uttryck för den uppfattningen, att —• enligt nu bedömbara

förutsättningar — arbetsmarknaden under fortsättningen av innevarande

år bomme att kännetecknas av ett stabilt läge på den under det senaste året

uppkomna höga sysselsättningsnivån. Skulle denna bedömning visa sig vara

riktig, vilket finnes anledning förmoda, torde man böra räkna med att de hittills

vidtagna åtgärderna för tillgodoseende av arbetskraftsbehovet komma att bestå.

I detta sammanhang vill jag framhålla, att man redan nu har att beakta de

rubbningar inom näringslivet med åtföljande risk för arbetslöshet, vilka kunna

komma att uppstå vid övergång till mera normala förhållanden. Jag vill härvid

erinra örn att chefen för finansdepartementet enligt av Kungl. Majit den 19

mars 1943 erhållet bemyndigande låtit föranstalta örn utredningar av ekonomiska

spörsmål, sammanhängande med omställningen efter ett vapenstillestånd,

vid vilka utredningar arbetsmarknadskommissionen förutsatts skola medverka.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Martts proposition nr 283.

Arbetsmarknadskommissionen bär ansett arbetslöshetslindrande åtgärder

under nästa budgetår böra vidtagas enligt i stort sett oförändrade principer.

Endast ifråga örn arkivarbetena har kommissionen föreslagit vissa ändringar

innebärande en uppdelning av arbetena efter de hjälpsökandes kompetens

samt ändrade grunder för lönesättningen. Förutom berörda båda frågor och

i samband därmed torde emellertid jämväl vissa andra med arkivarbetena sammanhängande

spörsmål böra upptagas till övervägande. Med hänsyn till den

korta tid som stått mig till buds har detta emellertid ej varit mig möjligt. På

grund härav torde nu gällande principer beträffande arkivarbetena böra tills

vidare tillämpas oförändrade.

VI. Särskilda frågor.

A. Yattenavledningsföretaget Lyckebyån.

Lyckeby åutreilningen.

Genom beslut den 30 april 1937 uppdrog Kungl. Majit åt Lyckebyåutredningen,

tillkallad jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 oktober 1936,

att å statens vägnar vidtaga erforderliga åtgärder för att vattenavledningsföretaget

Lyckebyån mellan Bånga damm och Fursjön måtte under statens

medverkan komma till stånd i huvudsaklig överensstämmelse med en av utredningen

i skrivelse till chefen för jordbruksdepartementet den 23 april

1937 framlagd plan.

I fråga örn erforderliga medel för finansieringen av vattenavledningsföretaget

samt inköpen av mader, skogsmark m. m. för genomförandet av den

nya fastighetsbildningen får jag hänvisa till den sammanställning av beräknade

kostnader härför, som i enlighet med utredningens uppgifter återgavs i

proposition nr 300 till 1937 års riksdag (sid. 46). Av denna sammanställning

framgår, att de kostnader, som skola stanna å statsverket, beräknats till

331.000 kronor, samt att de utgifter, som icke skola stanna å statsverket,

utan endast utgöra förskott (rörelsekapital), belöpa sig till 832,924 kronor.

Av sålunda erforderliga medel hava redan anvisats, av 1936 års riksdag

250.000 kronor, av 1937 års riksdag 200,000 kronor, av 1938 års riksdag 100,000

kronor, av 1939 års lagtima riksdag 150,000 kronor och av 1940 års lagtima

riksdag 289,500 kronor eller tillhopa 989,500 kronor.

På grund av brist på olja för drivandet av de vid arbetena använda maskinerna

måste arbetena upphöra under senare delen av år 1940 och kunde återupptagas

först hösten 1941, sedan enligt ett mellan utredningen och entreprenören

träffat, av Kungl. Majit den 28 juni 1941 godkänt tilläggskontrakt överenskommelse

träffats örn gäldandet av kostnaderna för övergång till gengasdrift.

Enligt sagda tilläggskontrakt skall den av driftsomläggningen föranledda

kostnadsökningen på sådant sätt fördelas mellan entreprenören och

statsverket, att densamma för statsverkets del komme att uppgå till högst

100.000 kronor. De av Lyckebyåutredningen för företagets genomförande beräknade

kostnaderna komme härigenom att stiga till (1,163,924 + 100,000)

1,263,924 kronor. Med anledning av det sålunda inträdda driftsstoppet behövde

under åren 1941 och 1942 ytterligare medel ej anvisas för företaget.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 283. 117

I skrivelse den 6 mars 1943 har Lyckebyåutredningen hemställt om anvisande

av ytterligare medel för ifrågavarande ändamål.

Utredningen erinrar härvid om att enligt den nya överenskommelse, som

med Kungl. Maj:ts godkännande träffats med entreprenören, arbetet skulle

vara slutfört i februari månad 1944, varför man måste räkna med att efter

arbetets vederbörliga avsynande och godkännande den återstående entreprenadsumman

komme att utbetalas under förra hälften av år 1944. Utredningen

anför härjämte i huvudsak följande.

Av de hittills anvisade medlen, 989,500 kronor, kvarstå för närvarande

till länsstyrelsens i Blekinge län disposition 362,900 kronor. Under återstoden

av budgetåret 1942/43 beräknas i avrundade tal åtgå till upprensning

av huvudrännan 125,000 kronor och till grävningen av bikanaler 25,000 kronor

eller sammanlagt 150,000 kronor. För budgetåret 1943/44 beräknas bliva

erforderligt till gäldande av återstoden av entreprenadsumman 360,000 kronor

och för utförande av bikanalerna 60,000 kronor eller tillsammans 420,000

kronor. Efter avdrag från dessa belopp örn tillhopa 570,000 kronor av tillgängliga

medel skulle alltså för nästa budgetår erfordras (570,000 — 362,900)

207,100 kronor.

Befintliga behållningar i arbetsstyrelsens kassa, cirka 9,300 kronor, och

i den s. k. kolonisationskassan, cirka 77,000 kronor, anses tillräckliga för

täckande av respektive behov intill den 1 juli 1944.

Av de utav Kungl. Maj:t och kronan inköpta områden, som genom företaget

skulle bliva torrlagda, är det endast ett område — det s. k. Kopparholm

inom Bjurabyggets och Ledja byar beläget i södra delen av årensningsföretaget

— som för närvarande kan odlas. Lyckebyåutredningen har för

avsikt att, därest hinder därför icke möter, utarrendera detta område på

kortare tid. Övriga områden belägna längre norr ut bliva bland de sist torrlagda

och kunna icke komma till användning förr än tidigast sommaren 1944.

Beträffande kolonisationen av dessa områden vill Lyckebyåutredningen inom

den närmaste framtiden inkomma med detaljerade förslag. Hedan nu uppställer

sig emellertid fråga om Lyckebyåutredningens ingripande i visst avseende.

För att få dessa torrlagda områden fortast möjligt fullt odlingsbara

fordras bland annat en djupplöjning. Att överlämna detta arbete åt de blivande

koloniinnehavarna var för sig måste anses synnerligen opraktiskt helst

som för vinnande av ett fullgott resultat härtill erfordras maskinell arbetskraft,

som den enskilde icke kan beräknas vara i stånd att anskaffa. På grund

härav håller Lyckebyåutredningen före, att arbetet lämpligast bör utföras i

ett sammanhang på hela området genom Lyckebyåutredningens försorg och

på statens bekostnad. Örn detta förslag vinner gillande skulle för ändamålet

erfordras omkring 50,000 kronor till anskaffning av traktorer och lämpliga

större plogar m. m. Därest dylik anskaffning komme till stånd, skulle också

möjlighet skapas för åstadkommande i därför lämpade fall -—- genom särskilda

avtal mellan Lyckebyåutredningen och de enskilda markägarna — av

maskinell djupplöjning av även sådana delar av den torrlagda marken, som

dessa markägare komma att behålla för egen del, något som icke skulle kunna

betraktas annat än som en stor fördel.

Lyckebyåutredningen får på grund härav hemställa örn anvisande av ytterligare

(207,100 + 50,000) 257,100 kronor, utgörande — liksom större delen av

tidigare för nu ifrågavarande ändamål anvisade medel — bidrag av förskotts

natur.

Lantbruksstyrelsen har i utlåtande över framställningen den 23 mars 1943

framhållit, att, då arbetet förväntades bliva slutfört under förra delen av år

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

1944, och entreprenören då skulle vara berättigad att utbekomma återstående

del av entreprenadbeloppet, eventuellt erforderliga ytterligare medel härför

borde anvisas för budgetåret 1943/44.

Styrelsen anför vidare:

I fråga örn utredningsmännens förslag örn verkställande snarast möjligt

av en djupplöjning av hela det för kolonisation avsedda odlingsbara området,

synes detta förslag välbetänkt, varför lantbruksstyrelsen vill förorda bifall

till detsamma. Närmare bedömande av detta arbetes omfattning och kostnad

kan emellertid för närvarande ej ske, enär utredning därom saknas. Framställningen

i denna del avser emellertid endast anvisande av medel för anskaffande

av för ändamålet erforderliga traktorer och lämpliga större plogar.

Lantbruksstyrelsen anser sig dock böra ifrågasätta, huruvida icke ifrågavarande

del av kolonisationsarbetet lämpligen kunde utföras genom egnahemsstyrelsens

försorg eller i samråd med nämnda styrelse, som redan lärer disponera

för sådant arbete erforderliga traktorer och plogar. Skulle detta ej

låta sig göra, har lantbruksstyrelsen intet att erinra mot att dylika maskiner

inköpas genom Lyckebyåutredningens försorg. Efter begagnandet torde desamma

kunna försäljas eller överlåtas på egnahemsstyrelsen eller annan statlig

organisation, som må hava användning för dem.

Utredningen har hemställt, att till företaget måtte ytterligare anvisas ett

belopp av 257,100 kronor. Härav beräknas 50,000 kronor bliva erforderliga

för inköp av traktorer och dylikt. Enär utredningen beräknar, att ifrågavarande

anslag framdeles kommer att återbetalas till statsverket, synes detsamma

enligt utredningens mening böra givas förskotts natur. Ifrågavarande

belopp synes lämpligen liksom det år 1940 anvisade bidraget böra utgå från

reservationsanslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.

På grund av vad nu anförts får lantbruksstyrelsen tillstyrka bifall till

föreliggande framställning.

Departementschefen.

Till bestridande av de kostnader för vattenavledningsföretaget Lyckebyån,

vilka skola stanna å statsverket, hava medel genom tidigare beslut

redan reserverats. Lyckebyåutredningen räknar, som nämnts, med att arbetena

med vattenavledningsföretaget skola vara i huvudsak slutförda under

början av år 1944, vid vilken tidpunkt medel för gäldande av återstående

delen av entreprenadsumman böra vara tillgängliga. Utredningens framställning

i denna del, innebärande att ytterligare ett belopp av 207,100 kronor

ställes till förfogande, är jag beredd tillstyrka.

Förslaget att de genom företaget torrlagda områdena skulle genom utredningens

försorg och på statens bekostnad djupplöjas, finner jag jämväl ändamålsenligt.

Innan medel ställas till förfogande för sagda ändamål, torde

emellertid böra undersökas, huruvida icke kostnaderna härför kunna nedbringas

genom att djupplöjningen utföres genom egnahemsstyrelsens försorg

eller med dess medverkan. Tills vidare torde emellertid de av utredningen

beräknade kostnaderna härför böra godtagas. I enlighet härmed skulle för

företaget för nästa budgetår behöva beräknas (207,100 + 50,000) 257,100 kronor

såsom rörelsekapital åt företaget.

De medel, som tidigare reserverats för företaget hava utgått av de jämlikt

riksdagens medgivande i samband med anslag till reservärbeten anvisade sär
-

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

skilda medlen till främjande av företagsverksamhet. Jämväl för den fortsatta

finansieringen av företaget anser jag, att man bör anlita angivna särskilda

medel. På en senare prövning torde få bero, huruvida och i vilken mån ifrågavarande

kostnader definitivt böra gäldas av arbetslöshetsanslaget. Såsom vid

tidigare tillfällen framhållits kan det sannolikt vid en slutlig reglering komma

att befinnas riktigast, att avdikningsmedel helt eller delvis tagas i anspråk

för ändamålet och att motsvarande belopp samtidigt tillföres berörda anslag.

B. Komplettering av ofullständiga jordbruk.

Jämlikt beslut av 1938 års riksdag bemyndigade Kungl. Maj:t den 15 juli

samma år Blekinge läns hushållningssällskap att verkställa en systematisk inventering

av de ofullständiga jordbruken inom länet enligt vissa riktlinjer

samt tilldelade hushållningssällskapet medel för avlönande under budgetåret

1938/39 av en biträdande jordbrukskonsulent samt för gäldande av dennes

resekostnader ävensom för anställande under samma tid av en kvinnlig hemkonsulent

och bestridande delvis av hennes resekostnader. Sedermera tilldelade

Kungl. Maj:t den 15 september 1939 hushållningssällskapet för fortsättande

av inventeringen under budgetåret 1939/40 ett belopp av tillhopa

11,000 kronor till bestridande av löne- och resekostnaderna åt nämnda biträdande

jordbrukskonsulent samt för gäldande av viss del av utgifterna för hemkonsulentens

resor. Inventeringen, som är av försöksmässig karaktär, var ursprungligen

avsedd att fortvara endast två år. Enligt riksdagens medgivande

hava emellertid medel anvisats för inventeringens fortsatta bedrivande.

I skrivelse den 21 oktober 1941 anhöll hushållningssällskapet att inventeringen

måtte få fortsätta jämväl under budgetåren 1942/43 och 1943/44. Kostnaderna,

som i proposition nr 344 till 1942 års riksdag beräknades till 5,000

kronor för förstnämnda budgetår och 10,000 kronor för sistnämnda budgetår,

vore avsedda att bestridas av de särskilda medlen till främjande av företagsamhet.

Nämnda beräkningar föranledde ingen erinran från riksdagens sida.

I skrivelse den 13 april 1943 har Blekinge läns hushållningssällskap gjort

framställning örn anvisande av ytterligare medel för fortsatt inventering av de

ofullständiga jordbruken i Blekinge län. Sällskapet, som synes räkna med

att av de för innevarande budgetår anvisade medlen visst belopp skulle kvarstå

odisponerat vid budgetårets slut, uppskattar kostnaderna för verksamheten

för nästa budgetår till 12,000 kronor.

Departementschefen.

Såsom jag förut erinrat räknade jag vid framläggandet av fjolårets proposition,

nr 344, angående anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering

m. m. med att den pågående inventeringen av de s. k. ofullständiga jordbruken

i Blekinge län skulle komma att fortsätta jämväl under budgetåret 1943/44,

för vilket budgetår medelsbehovet beräknades till 10,000 kronor. Hushållningssällskapet

har uppskattat kostnaderna för nästa budgetår till 12,000 kronor.

Då emellertid enligt vad jag inhämtat en viss reservation å tidigare anvisade

belopp torde komma att kvarstå vid utgången av innevarande budgetår,

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

torde det förut beräknade beloppet, 10,000 kronor, bliva tillräckligt. Jag

tillstyrker, att sagda belopp må under nästa budgetår bestridas av de särskilda

medlen till främjande av företagsamhet.

C. Företagarföreningar inom vissa län.

Företagarföreningarna hava till uppgift att befordra möjligheterna för

lönande småföretagsverksamhet i vederbörande län. Verksamheten omfattar

dels långivning på fördelaktiga villkor samt i vissa fall subvention, dels ock

konsulentverksamhet av teknisk och kommersiell natur.

Föreningarna ha startats vanligtvis på initiativ av länsmyndigheterna, och

medlemmarna utgöras huvudsakligen av för föreningarnas syften intresserade

enskilda personer, bolag och föreningar liksom även länens landsting

och hushållningssällskap samt i vissa fall kommuner och andra samfälligheter.

Medlemskapet grundar sig på andelar. Medlemsantalet har på grund av föreningarnas

struktur och uppgifter såsom organ för social hjälpverksamhet

varit relativt begränsat, några hundratal i varje förening. Föreningarna äro

samtliga konstruerade som ekonomiska föreningar u. p. a.

Företagarföreningar hava hittills bildats inom Göteborgs och Bohus,

Värmlands, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

län.

Efter avlåtande av proposition nr 344 till 1942 års riksdag, i vilken en redogörelse

för företagarföreningarnas dittillsvarande verksamhet lämnades, har

Kungl. Majit beviljat följande föreningar understöd av statsmedel med

följande belopp, nämligen Norrbottens småindustriförening 75,000 kronor såsom

lån, Jämtlands läns företagareförening 100,000 kronor-, därav såsom subvention

25,000 kronor och såsom lån 75,000 kronor, Gävleborgs läns företagareförening

100,000 kronor, därav såsom subvention 30,000 kronor och såsom

lån 70,000 kronor, Bohusläns företagareförening 200,000 kronor, därav såsom

subvention 50,000 kronor och såsom lån 150,000 kronor samt Värmlands läns

företagareförening 80,000 kronor, därav såsom subvention 30,000 kronor och

såsom lån 50,000 kronor.

Såsom bidrag till bestridande av de löpande kostnaderna för verksamheten

erhålla företagarföreningarna statsbidrag från ett under tionde huvudtiteln

upptaget anslag till Upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga örn

hantverk och småindustri. För budgetåret 1942/43 hava föreningarna tilldelats

sammanlagt 60,000 kronor, fördelade på följande sätt:

Norrbottens småindustriförening u. p. a............................... kronor 9,500

Västerbottens företagareförening u. p. a............................... ''> 9,000

Jämtlands läns företagareförening u. p. a............................ » 8,000

Västernorrlands läns företagareförening u. p. a................... » 9,000

Gävleborgs läns företagareförening u. p. a......................... » 8,000

Värmlands läns företagareförening fu. p. a......................... » 8,000

Bohusläns företagareförening u. p. a.................................. » 8,500

Summa kronor 60,000

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Kungl. May.ts ''proposition nr 283.

Samtliga hittills bildade företagarföreningar hava av staten erhållit understöd

med inalles 2,244,500 kronor, därav 1,490,000 kronor såsom lån och

754,500 kronor såsom subvention.

Departementschefen.

Företagarföreningarna hava visat sig fylla en betydelsefull uppgift för

befordrande av småföretagsverksamheten inom de län, där sådana föreningar

bildats. Jag anser därför nämnda föreningar vara förtjänta av fortsatt stöd

från statsmakternas sida i samma former som hittills. För nästa budgetår

torde ett lika stort belopp som det för innevarande budgetår beräknade, eller

i runt tal 500,000 kronor, vara erforderligt för ändamålet. Detta bör lämpligen

— liksom hittills huvudsakligen skett — anvisas från medlen till främjande

av företagsverksamhet.

VII. Medelsbehovet för budgetåret 1943/44.

Arbetsmarknadskommissionen.

I fråga om medelsbehovet för nästa budgetår har arbetsmarknadskommissionen

anfört följande.

Vad kommissionen tidigare anfört finner kommissionen, i avsaknad av säkra

hållpunkter för ett bedömande av utvecklingen på längre sikt, böra tjäna som

utgångspunkt för en beräkning av medelsbehovet under nästkommande budgetår.

Behovet av arbetslöshetslindrande åtgärder bedömes alltså bliva i huvudsak

begränsat till sådana personer inom yrkesområden med mindre tillfredsställande

sysselsättning — stenindustrin och måhända även trävaru-, läder-, hår- och

gummivaruindustrierna m. fl. — som på grund av åldersskäl, familjehänsyn

m. m. icke lämpligen kunna överföras till annat yrkesområde. Vid sidan härav

komma emellertid näringsområden med brist på arbetskraft — främst skogsoch

jordbruk — alltjämt att fordra kostnadskrävande regleringsåtgärder av

betydande omfattning.

Även örn utvecklingen i stort antages komma att följa samma linjer som

under innevarande budgetår, kan dock av skäl, som i det följande angivas, icke

utan vidare för budgetåret 1943/44 upptagas de belopp, som torde komma att

förbrukas under budgetåret 1942/43. Kommissionen lämnar här en summarisk

beräkning av medelsbehovet för förstnämnda budgetår.

A. Arbetsmarknadens reglering.

Till bestridande av kostnaderna för kommissionens verksamhet stå under

budgetåret 1942/43 medel från tvenne anslag till förfogande, nämligen

dels reservationsanslaget till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.

anvisade för budgetåret ................................................ 14.o milj. kronor

av reservation från föregående budgetår disponibla för

kommissionens verksamhet cirka .............................. 21. o » »

Summa 35.o milj. kronor,

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

dels anslaget till Åtgärder för reglering av arbetsmarknaden
anvisade

för budgetåret ................................................ 40.o milj. kronor.

För arbetsmarknadsreglerande åtgärder disponerar kommissionen

alltså tillsammans .................................... 75.0 » »

Sistnämnda anslag är upptaget å förskottsstaten för försvarsväsendet å

driftbudgeten under femte huvudtiteln. Från anslaget skola bestridas utgifter

förbundna med åtgärder för tillgodoseende av det ökade behovet av arbetskraft

i synnerhet vid skogsavverkningarna. För anslagets redovisning har

statsrådet och chefen för socialdepartementet i enlighet med riksdagens och

Kungl. Maj:ts beslut den 15 mars 1943 utfärdat följande föreskrifter.

Utgifterna skola i statens arbetsmarknadskommissions räkenskaper bokföras

specificerade å särskilda undertitlar på sådant sätt, att därav framgår,

huru stora belopp, som använts för

a) uttagning med tjänsteplikt av 1943 års vämpliktsklass;

b) anskaffning av kojor och kojinventarier för den i skogsarbete sysselsatta

ovana arbetskraften;

c) förflyttningsbidrag, familjetillägg m. m. till arbetare, som under krisen

överflyttats till skogsarbete;

d) riksarbetslag;

e) arbetsblock och jordbruksläger;

f) resebidrag till arbetssökande samt

g) diverse andra utgifter.

I sin underdåniga framställning den 3 december 1942 angående anslagsförstärkning

för innevarande budgetår — vilken framställning utmynnade i

en hemställan örn anvisande av 40 miljoner kronor utöver till kommissionens

förfogande då stående cirka 35 miljoner kronor — beräknade kommissionen

utgifterna för de under a)—f) angivna ändamål till 43.3 9 miljoner kronor,

inklusive 13.12 miljoner kronor för inköp av kojor och kojinventarier. Sistnämnda

utgiftspost belastar emellertid årets kostnader för uttagning av

arbetskraft till skogsarbete endast till så stor del, som skäligen anses böra avskrivas

under budgetåret.

I detta sammanhang vill kommissionen anmäla för Kungl. Majit, att överföringen

av arbetslösa till skogsarbete (bland annat genom anordnande av

s. k. huggarkurser), som i kommissionens förutnämnda framställning den 3

december 1942 beräknades bli föremål för endast en måttlig utvidgning, på

grund av den stora tillströmningen av arbetssökande kunnat mer än fördubblas

sedan november 1942 (jfr sid. 22 och 82). Därjämte har uttagningen

av tjänsteplikt^ till skogsarbete kunnat ske i snabbare takt än vad man,

för att vara på den säkra sidan, då vågade räkna med. Otvivelaktigt har denna

Ökade tillströmning av arbetssökande gynnsamt påverkat vedavverkningarna,

men kostnaderna ha stegrats utöver de tidigare beräknade. Örn på grund

härav ytterligare medelsanvisning erfordran — vilket delvis sammanhänger

med, huruvida kommissionen kan från militära uppdragsgivare erhålla omedelbar

likvid för utförda försvarsarbeten, varom förhandlingar pågå — kan i

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

varje fall ej avgöras, förrän länsarbetsnämndernas redovisningar för april

föreligga, d. v. s. omkring den 10 maj. Kommissionen avser att omedelbart

därefter för Kungl. Maj:t anmäla det eventuellt ökade medelsbehovet för angivna

ändamål.

Vid anmälan av finansplanen i statsverkspropositionen för budgetåret

1943/44 anförde statsrådet och chefen för finansdepartementet bland annat,

att de avsevärda kostnader, som äro förbundna med den av krisläget betingade

regleringen av arbetsmarknaden borde bestridas från förskottsanslag.

I anslutning härtill äro för arbetsmarknadsreglerande åtgärder under sagda

budgetår i statsverkspropositionen upptagna tvenne anslag, nämligen

a) reservationsanslaget till Åtgärder för arbetsmarknadens

reglering m. m. (arbetsmarknadsanslaget) 14.o milj. kronor; samt

b) anslaget till Åtgärder för reglering av arbetsmarknaden

(regleringsanslaget) .............................. 50. o » »

Arbetsmarknadsanslaget är i riksstaten uppfört under rubriken »Bekämpande

av arbetslösheten». Ur detta anslag torde sålunda böra bestridas endast

sådana utgifter, som äga direkt samband med förefintlig arbetslöshet

eller som avse planläggning av åtgärder mot arbetslöshet.

Såsom kommissionen framhållit i sin Y. P. M. till statsrådet och chefen

för socialdepartementet den 3 december 1942, torde det emellertid finnas fog

för att även med arbetsförmedlingsverksamheten förbundna utgifter av mera

normal karaktär — i den mån de ej skola bestridas ur avlönings- eller omkostnadsanslagen

— utgå ur arbetsmarknadsanslaget. Så borde t. ex. vara

fallet med resebidrag till arbetssökande, som anvisas arbete inom arbetsområde,

vilket ej är reglerat med hänsyn till nu rådande krisförhållanden. Även

örn det understundom kan vara vanskligt att avgöra, örn anvisandet av en

arbetsanställning äger samband med krisförhållandena eller ej, synas dock,

med hänsyn till att arbetsförmedlingen även fungerar som kontrollorgan för

den statsunderstödda frivilliga arbetslöshetsförsäkringen och den statliga och

statsunderstödda arbetslöshetshjälpen, böra stå till förfogande för arbetsförmedlingsverksamheten

ur ifrågavarande anslag ett belopp av 0.5 miljon kronor.

Som tidigare framhållits torde det vara ofrånkomligt, att även under nästa

budgetår arbetslöshetshjälp beredes personer, som tillhöra yrkesområden med

minskande sysselsättning och som av olika anledningar ej kunna överföras till

något av arbetsmarknadens bristområden. Det är enligt kommissionens förmenande

angeläget, att dessa arbetslösa i största möjliga utsträckning beredas

hjälp i form av beredskapsarbete, statskommunalt där så lämpligen

låter sig göra, men eljest statligt. Statskommunala reservarbeten böra alltjämt

förekomma i starkt begränsad omfattning och endast för sådan arbetskraft,

som icke kan på den öppna marknaden göra anspråk på den lön, som

tillkommer fullvärdig arbetskraft.

Av redogörelsen å sid. 52 framgår att dagsverkskostnaden vid andra statliga

beredskapsarbeten i kommissionens regi än försvarsarbeten under 1942

utgjorde i medeltal 24 kronor 15 öre. Det är icke sannolikt, att kostnaden

kommer att sjunka under nästa budgetår, snarare motsatsen. Även vid én

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

så pass låg sysselsättning som 250 dagar per år uppgår »årsverkskostnaden»

alltså till omkring 6,000 kronor. För att bringa hjälp i form av statligt beredskapsarbete

åt 500 man under 250 arbetsdagar erfordras alltså 3 miljoner

kronor. Av detta belopp torde 2 miljoner kronor böra beräknas för de delar

av landet (främst Bohuslän och Västernorrland), där dylika arbeten i större

utsträckning utföras i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi.

Vid statskommunala beredskapsarbeten (och reservarbeten), där den på

staten fallande andelen av kostnaden är väsentligt lägre än vid de statliga

beredskapsarbetena, böra omkring 1,000 arbetslösa kunna bringas hjälp för

en kostnad av 2 miljoner kronor. (Antalet under 1942 vid dylika arbeten

sysselsatta uppgick till 1,524.)

Ehuruväl kommissionen räknar med att brist på arbetskraft alltjämt skall

vara för handen inom vissa arbetsområden under budgetåret 1943/44, torde

det ej heller då kunna undvikas, att hjälp i viss utsträckning måste bringas

genom kontantunderstöd. Detta är särskilt förhållandet vid fall av kortvarig

arbetslöshet, då det vore olämpligt att tvinga den arbetslöse till en långväga

förflyttning. Kommissionen tillåter sig hänvisa till vad den anfört härom i

sin underdåniga framställning den 23 april 1942 (prop. 1942:344, sid. 60 f).

Det är icke uteslutet, att råvarubrist kan tvinga vissa industrier att väsentligt

inskränka sin drift; så torde t. ex. snart nog bli fallet med skoindustrin.

Även örn den friställda arbetskraften till stor del så småningom kan placeras

om, tar detta dock sin tid, och i många fall erfordras en omskolning,

som torde böra ske på det allmännas bekostnad. Det kan ifrågasättas, örn

icke kostnaderna för en sådan omskolningsverksamhet borde upptagas under

arbetsmarknadsanslaget. Då denna verksamhet emellertid under instundande

budgetår kan förväntas bli betingad främst av efterfrågan på arbetskraft inom

andra näringsområden, upptagas dessa kostnader här nedan under regleringsanslaget.

De bidrag till inackorderingskostnader m. m., som utgivas till

elever vid beredskapskurser, avföras emellertid under rubriken kontantunderstöd,

och så är även fallet med statsbidrag till den hyreshjälp, som av arbetslöshetskommittéer

beredas till skogsarbete anvisade ovana personers hemmavarande

familjer. Då kostnaderna för kontantunderstödsverksamheten under

innevarande budgetår beräknas icke oväsentligt överstiga 2 miljoner kronor,

upptagas de för nästkommande år till 2.5 miljoner kronor.

Arkivarbeten och musikerhjälp torde kunna upptagas till en kostnad av

1 miljon kronor.

Under förutsättning att antalet vid de statliga stenbeställningarna sysselsatta

på grund av förhållandena på arbetsmarknaden icke kommer att utökas,

torde man böra räkna med att steninköpen under nästa budgetår komma att

månatligen ske i något mindre utsträckning än under tiden mars—juni 1943

(jfr sid. 79). Medelsbehovet för steninköp under budgetåret 1943/44 skulle

då kunna beräknas till 1.9 miljoner kronor. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

beräknar för denna tid sina organisations- och inköpskostnader m. m. i samband

med inköp av gatsten för statens räkning till 75,000 kronor. För de statliga

stenbeställningarna och administrationskostnader i samband därmed föreslås

ett till 2.0 miljoner kronor avrundat belopp.

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

Medelsbehovet under reservationsanslaget till Åtgärder för arbetsmarknadens

reglering m. m. för budgetåret 1943/44 kan alltså för kommissionens

verksamhet beräknas sålunda

Arbetsförmedlingen (resebidrag) ..........

Statliga beredskapsarbeten ................

Statskommunala beredskaps- och reservarbeten

..................................

Kontantnnderstödsverksamhet ............

Arkivarbeten och musikerhjälp ..........

Statliga stenbeställningar..................

Övrig hjälpverksamhet....................

kronor 500,000

» 3,000,000

» 2,000,000

» 2,500,000

» 1,000,000

» 2,000,000

» 500,000

Summa kronor 11,500,000

Då anslaget i statsverkspropositionen är upptaget till 14 miljoner kronor,

bör, för den händelse Kungl. Majit skulle finna, att ett belopp av 1.6 miljon

kronor är tillfyllest för främjande av företagsverksamhet m. m., anslaget

kunna sänkas till 13 miljoner kronor.

Under hänvisning till vad i det föregående anförts torde samtliga kostnader,

förbundna med den av krisläget betingade regleringen av arbetsmarknaden, böra

bestridas ur anslaget till Åtgärder för reglering av arbetsmarknaden. Till denna

grupp av utgifter torde då, förutom de undertitlar, som angivits i statsrådets

och chefen för socialdepartementet förutnämnda skrivelse den 15 mars 1943

(se sid. lil), böra hänföras kostnader för

dels beredskapsarbeten, som igångsättas med hänsyn till försvarets eller

folkförsörjningens krav och som alltså komma till stånd, oavsett örn hjälpsökande

arbetslösa finnas anmälda eller ej.

dels beredskapskurser för verkstadsindustrin och kurser för utbildning av

reservarbetskraft.

Kommissionen utgår från att beredskapsarbeten av här angiven art till

övervägande delen skola utgöras av sådana arbeten för försvarsväsendets räkning,

som helt eller så gott som helt komma att i sista hand bekostas ur anslag

under fjärde huvudtiteln. En väsentlig minskning bör då kunna vidtagas

av det för innevarande år till 21 miljoner kronor för statliga beredskapsarbeten

beräknade medelsbehovet. Emellertid torde man böra räkna med att vissa

utlänningar, främst norrmän, måste beredas sysselsättning vid beredskapsarbeten

på samma sätt som under innevarande budgetår (jfr sid. 78), dock

med den skillnaden att omfattningen av deras arbetsinsats beräknas avsevärt

utökad. Medelsbehovet bör upptagas med hänsyn till att minst 1,000 utlänningar

behöva beredas arbete på detta sätt. För nästkommande år föreslås

under regleringsanslaget till statliga beredskapsarbeten 8 miljoner kronor,

varav 1 miljon kronor för arbeten i andra myndigheters regi. Även till statskommunala

beredskapsarbeten böra medel kunna anvisas ur detta anslag,

härtill beräknas 1 miljon kronor.

Beredskapskurser för utbildning av såväl industriarbetare som kvinnlig

reservarbetskraft synas böra anordnas, vad beträffar kurserna för utbildning

av reservarbetskraft örn möjligt i ökad omfattning. Kostnaderna, som under

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

JLungl. Maj:ts ''proposition nr 283.

nu löpande budgetår komma att uppgå till inemot 2 miljoner kronor, föreslås

till 2.6 miljoner kronor.

Arbetsblockorganisationens lokala kostnader (för länsblockmyndigheterna

med underlydande organ), vilka förut gäldats av arbetsmarknads- och livsmedelskommissionerna

med hälften vardera, skola från och med den 18 februari

1943 i sin helhet gäldas av arbetsmarknadskommissionen (Kungl. Maj:ts

kungörelse 1943:53). Det för innevarande budgetår beräknade beloppet, 0.45

miljon kronor, som kalkylerats utan säkra hållpunkter, synes vara onödigt

högt upptaget. Oavsett att kostnaderna under nästa år skola gäldas helt av

kommissionen torde därför 0.5 miljon kronor vara tillfyllest. Dör anordnande

av jordbruksläger för frivillig arbetskraft föreslås oförändrat belopp, 0.7

miljon kronor.

För anordnande av skogshuggarkurser och riksarbetslag m. m. har för

innevarande budgetår beräknats 5.5 miljoner kronor. Detta belopp synes, sedan

undertiteln »uttagning med tjänsteplikt av 1943 års värnpliktsklass» belastats

med på densamma belöpande kostnader för i kurserna deltagande

tjänstepliktiga, väl förslå för ändamålet. Emellertid har, som ovan framhållits,

antalet kursdeltagare — trots att riksarbetarna efter årsskiftet stadigt

minskat i antal och i april 1943 endast utgöra några hundra — varit väsentligt

större under senare delen av budgetåret än tidigare. En kursverksamhet

under nästa budgetår av enahanda omfattning som den nuvarande fordrar, att

kostnaderna icke beräknas lägre än 6.5 miljoner kronor. Anmärkas bör här

att under denna titel föras även vissa andra mindre kostnader av liknande

art, t. ex. anordningar, som vidtagas i samband med överflyttning av ovan

arbetskraft till betarbete.

Förflyttningsbidrag, familjetillägg m. m. (inklusive verktygs- och personlig

utrustning) till ovan arbetskraft, som förflyttats till annat arbetsområde,

beräknades i kommissionens förut omnämnda skrivelse den 3 december 1942

till 8.6 miljoner kronor för budgetåret 1942/43. På grund av att verksamheten,

såsom tidigare i olika sammanhang framhållits, tagit väsentligt större

omfattning än som tidigare beräknats, har nämnda summa redan överskridits.

Denna kostnad är — i olikhet mot flertalet andra utgifter i samband med

överflyttningen till skogen — direkt avhängig av antalet överflyttade arbetare.

Vid mars månads utgång hade utgivits 11.4 miljoner kronor till förflyttningsbidrag

m. m., varav 2.4 miljoner under mars. Även örn arbetsstyrkorna naturligt

nog komma att minska väsentligt under vårmånaderna, torde kostnaden

för löpande budgetåret näppeligen komma att understiga 16 miljoner kronor.

Denna summa anser kommissionen därför böra beräknas för nästkommande

budgetår.

Resebidrag till arbetsökande —- för innevarande budgetår beräknade till

1.0 2 miljoner kronor — synas komma att uppgå till minst 1.5 miljoner kronor.

Den starkt expanderande arbetsförmedlingsverksamheten (jfr tab. 5) motiverar,

att för resebidrag under nästkommande budgetår avses ett belopp av

2 miljoner kronor, varav 0.5 miljon, såsom förut angivits, bör hänföras till

arbetsmarknadsanslaget och 1.5 miljoner till regleringsanslaget.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 283. 127

Det synes icke möjligt att nu avgöra, i vilken omfattning uttagning med

tjänsteplikt kan komma att äga rum under nästkommande budgetår. I varje

fall komma en del av kostnaderna för uttagning av 1943 års klass att åbelöpa

sagda år. Av dem, som uttagas under våren 1943 och som alltså utföra fyra

månaders arbete, kan beräknas att i genomsnitt inemot halva prestationen

kommer att fullgöras efter den 1 juli. Härtill komma de, som nu medgivits

uppskov och som skola fullgöra sin tjänsteplikt nästa höst eller vinter.

Approximativt kunna kostnaderna härför beräknas till 5 miljoner kronor. Med

fasthållande vid förut angivna grundförutsättning för beräkning av medelsbehovet,

nämligen att åtgärder för överflyttning av arbetskraft komma att bliva

erforderliga i ungefär samma omfattning som för närvarande och att alltså

uttagning av 1944 års klass eller andra kategorier för skogsarbete kan komma

att äga rum, bör för uttagning med tjänsteplikt beräknas visst belopp utöver

nyss angivna 5 miljoner kronor. Till utgångspunkt för denna beräkning kan

tagas det sannolika utfallet av kalkylerna över kostnaderna för tjänsteplikten

under innevarande budgetår. Därvid må anföras, att antalet frivilligt anmälda

tjänstepliktiga blivit större och, som följd därav, antalet tvångsuttagna mindre

än beräknat, att de tjänstepliktiga själva ordnat sin förläggning i större utsträckning

än väntat och att de i vissa fall fullgjort sin prestation på kortare tid

än den, under vilken det särskilda bidraget av två kronor örn dagen må utgå.

Samtliga dessa faktorer verka kostnadsbesparande. I motsatt riktning verkar

det förhållandet, att antalet »tjänstepliktsmånader» blir något större än beräknat

under innevarande budgetår. Av mycket att döma kommer dock totalkostnaden

för budgetåret att stanna under det beräknade beloppet, 14 miljoner

kronor. Fattas beslut örn inkallande av 1944 års klass till skogsarbete, torde

emellertid detta ske i så god tid att större del av de tjänstepliktiga än under

innevarande år fullgöra sin prestation under budgetåret och att sålunda endast

en mindre del av kostnaderna kan skjutas över till budgetåret 1944/45.

Även under förutsättning att man kan räkna med att förut nämnda gynnsamma

förhållanden skola upprepas till nästa år, böra kostnaderna för uttagning av

1944 års klass icke kalkyleras lägre än till 15 miljoner kronor.

Kommissionen föreslår med hänsyn härtill att till uttagning med tjänsteplikt

beräknas 20 miljoner kronor. Detta belopp angives liksom alla andra

med all reservation för nu icke förutsebara förhållanden.

Kommissionen disponerar för närvarande omkring 2,400 skogskojor med

tillhörande inventarier. Då samtliga äro flyttbara, synas ytterligare inköp behöva

ifrågakomma endast i mera begränsad omfattning. För inköp av 500

kojor med utrustning torde böra reserveras ett belopp av 3 miljoner kronor.

Slutligen upptagas för diverse utgifter såsom industrikonsulenternas verksamhet

in. m. 300,000 kronor.

Kommissionen uppskattar alltså medelsbehovet för arbetsmarknadsreglerande

åtgärder under budgetåret 1943/44 preliminärt till 73.o miljoner kronor

med följande fördelning på anslag och utgiftstitlar. För jämförelsens skull

angivas här även de för verksamheten under budgetåret 1942/43 beräknade

kostnaderna.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Majlis proposition nr 283.

1948/44

1942/48

Arbets-

Reglerings-

Summa

Statliga ber.-arb. i SAK:s regi........

16.00

anslaget

1.0

anslaget

7.0

8.0

•* » » andra myndig- heters regi ........................

5.oo

2.0

1.0

3.0

Arkivarbeten och musikerhjälp......

1.15

1.0

—

1.0

Statskommnnala beredskaps- och

reservarbeten......................

4.13

2.0

1.0

3.0

Kontantunderstödsverksamhet ......

2.oo

2.5

—

2.5

Beredskapskurser ....................

2.20

—

2.5

2.5

Arbetsblock ..........................

0.46

—

0.5

0.5

Jordbruksläger........................

0.7 0

—

0.7

0.7

Skog8huggarkurser och riksarbetslag

m. m...............................

5.60

_

6.5

6.5

Förflyttningsbidrag m. m. till arbets- lösa och riksarbetare..............

8.60

_

16.0

16.0

Resebidrag............................

1.02

0.5

1.5

2.0

Uttagning med tjänsteplikt..........

14.oo

—

20. o

20.o

Kojor och kojinventarier ............

13.12

—

3.0

3.0

Statliga stenbeställningar............

1.50

2.0

—

2.0

Övrig verksamhet ....................

0.48

0.5

0.3

0.8

Till Kungl. Maj:ts förfogande för

främjande av företagsverksamhet

m. m...............................

1.5

1.6

Summa milj. kronor

75.80

13.0

60.o

73.0

Av vad ovan anförts framgår att för innevarande budgetår anvisade medel

beräknas bliva tagna helt i anspråk för verksamheten under året.

B. Kommissionens centrala förvaltning, länsarbetsnämnder och arbets
förmedlingsanstalter.

Avlöningar.

Ur förslagsanslaget till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Avlöningar

har Kungl. Majit ställt till kommissionens förfogande sammanlagt 6.6 5

miljoner kronor att under budgetåret 1942/43 disponeras på följande sätt:

Statens arbetsmarknadskommission, högst....................... kronor 1,800,000

Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna, högst.. » 4,800,000

Statsbidrag till pensioner åt befattningshavare vid arbetsförmedlingsanstalterna,

förslagsvis................................ » 50,000

Summa kronor 6,650,000

Kommissionen har tidigare framhållit, att länsarbetsnämndernas organisation

är föremål för en nödvändig effektivisering med åtföljande personalförstärkning.

Kommissionens medverkan vid planläggningen för fredsberedskapen

torde förutsätta viss utökning av arbetskraften vid kommissionens

kansli. Arbetsförmedlingsverksamheten är stadd i stark utveckling. Genom

den offentliga arbetsförmedlingen tillsattes 1939 436,000 platser, 1941 609,000,

1942 800,000 och av den hittills förflutna delen av 1943 att döma torde tillsättningsresultatet

för året komma att överskrida 1,000,000. Vad nu anförts

s. 129 Kontrollera mot PDF

129

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

torde till fullo ådagalägga, att lönekostnader vid här angivna förutsättningar

måste för budgetåret 1943/44 beräknas till högre belopp än som förbrukats

under innevarande budgetår. Kommissionen föreslår, att medelsbehovet för

avlöningar upptages till 7.5 miljoner kronor.

Omkostnader.

Ur förslagsanslaget till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Omkostnader

har Kungl. Majit för budgetåret 1942/43 ställt till arbetsmarknadskommissionens

förfogande sammanlagt 3.9 8 miljoner kronor att disponeras på

följande sätt:

Statens arbetsmarknadskommission, högst........................ kronor 1,450,000

Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna, högst.. » 2,500,000

Värnpliktslånenämnderna, högst.................................. » 30,000

Summa kronor 3,980,000

Stegringen i omkostnaderna betingas i hög grad av samma faktorer, som

påverka avlöningarna. Under de förutsättningar och med de reservationer,

som nyss anförts, föreslår kommissionen, att medelsbehovet för omkostnader

upptages till 4.5 miljoner kronor.

Under åberopande av vad kommissionen sålunda anfört har kommissionen

hemställt, att för budgetåret 1943/44 måtte anvisas dels till Statens arbetsmarknadskommission

m. m.: Avlöningar ett förslagsanslag av 7,500,000 kronor,

dels till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Omkostnader ett förslagsanslag

av 4,500,000 kronor, dels under reservationsanslaget till Åtgärder

för arbetsmarknadens reglering m. m. 13,000,000 kronor dels ock under anslaget

till Åtgärder för reglering av arbetsmarknaden 60,000,000 kronor.

Departementschefen.

Vid sin uppskattning av medelsbehovet för arbetsmärknadsreglerande åtgärder

under nästa budgetår har arbetsmarknadskommissionen, i avsaknad av

säkra hållpunkter för ett bedömande av utvecklingen på längre sikt, räknat med

att behovet av arbetslöshetslindrande åtgärder i huvudsak komme att begränsas

till att avse sådana personer inom yrkesområden med mindre tillfredsställande

sysselsättning — stenindustrin, trävaru-, läder-, hår- och gummivaruindustriema

m. fl. — som på grund av åldersskäl eller annan anledning icke lämpligen

kunna överföras till annat yrkesområde. Från sagda utgångspunkter har kommissionen

uppskattat det för bekämpande av arbetslösheten erforderliga beloppet

till 11,500,000 kronor att anvisas under anslaget till Åtgärder för arbetsmarknadens

reglering m. m. Under antagande att Kungl. Majit skulle finna

ett belopp av 1,500,000 kronor tillräckligt för främjande av företagsverksamhet

har kommissionen föreslagit att ifrågavarande anslag upptages till

13,000,000 kronor.

Kostnaderna för den med krisläget förbundna regleringen av arbetsmarknaden

för tillgodoseende av vissa arbetsmarknadens bristområden, framförallt

skogs- och jordbruket, med arbetskraft har kommissionen såsom framgår av

don lämnade redogörelsen ansett komma att för nästa budgetår uppgå till i

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 283. ino 4S 9

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj-.ts proposition nr 283.

runt tal 60 miljoner kronor. I detta belopp har jämväl inräknats kostnaderna

för vissa beredskapsarbeten, som igångsättas med hänsyn till försvarets eller

folkförsörjningens krav, ävensom beredskapskurser för verkstadsindustrin och

kurser för utbildning av reservarbetskraft.

Yad till en början angår det belopp, som under nästa budgetår kan komma

att erfordras för vidtagande av åtgärder för bekämpande av arbetslösheten, kan

detta givetvis nu endast approximativt beräknas. Ehuru anledning finnes förmoda

att arbetslösheten under den närmaste tiden kommer att hålla sig på

samma låga nivå som under det sistförflutna året, kan man ej bortse från att

en ökning i arbetslösheten kan komma att inträda på grund av ytterligare driftinskränkningar

inom de industrier, vilkas tillverkning är baserad på importråvaror.

Även örn den lediga arbetskraften till stor del så småningom kan

överföras till andra yrkesområden, tager detta dock en viss tid, under vilken

arbetslöshetshjälp i en eller annan form torde behöva utgå. Arbetsmarknadskommissionen

har uppskattat det för arbetslöshetslindrande åtgärder erforderliga

medelsbehovet till 11,500,000 kronor, varav 5,000,000 kronor beräknats

för bestridande av utgifter för statliga beredskapsarbeten samt statskommunala

beredskaps- och reservarbeten. Kommissionen har härvid utgått från

att, i enlighet med vad kommissionen föreslagit, kostnaderna för sådana beredskapsarbeten,

som igångsättas med hänsyn till försvarets eller folkförsörjningens

krav och vilka beräknats draga en kostnad av 9,000,000 kronor, böra

bestridas från anslag å förskottsstaten för försvarsväsendet. Emellertid anser

jag — såsom jag framhåller vid framläggande av förslag denna dag örn uppförande

å beredskapsstat för försvarsväsendet av ett särskilt anslag till kostnader

för överflyttning av arbetskraft — att jämväl kostnaderna för beredskapsarbeten,

som komma till stånd med hänsyn till försvarets eller folkförsörjningens

krav, böra — i den mån de icke bestridas från anslag under fjärde

huvudtiteln — bestridas från anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens,

reglering m. m.

Trots vad jag nyss anfört rörande bestridande av kostnaderna för beredskapsarbetena,

torde med hänsyn till den nuvarande ringa arbetslösheten

anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering icke behöva upptagas

till mer än 13,000,000 kronor, varav 500,000 kronor böra stå till Kungl. Maj :ts

förfogande för främjande av företagsverksamhet. Skulle förhållandena utveckla

sig så att medelsbehovet kommer att visa sig större, torde frågan

härom få underställas 1944 års riksdag.

Kostnaderna för att tillgodose arbetsmarknadens bristområden med arbetskraft

ha ansetts böra hållas skilda från utgifterna för arbetslöshetsändamål och

i motsats till dessa redovisas å förskottsstaten. För bestridande av ifrågavarande

kostnader föreslår jag i samband med framläggande av förslag denna

dag angående beredskapsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1943/44, att

å sagda beredskapsstat uppföres ett anslag till Kostnader för överflyttning

av arbetskraft av 50 miljoner kronor, vilket belopp nära ansluter sig till

arbetsmarknadskommissionens beräkningar, sedan kostnaderna för de tidigare

omnämnda beredskapsarbetena för försvaret m. m. fråndragits.

s. 131 Kontrollera mot PDF

131

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

Jämväl kostnaderna för arbetsmarknadskommissionens centrala förvaltning,

länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna bliva beroende av utvecklingen

på arbetsmarknaden under nästa budgetår. De härutinnan uppgjorda

kostnadskalkylerna kunna därför endast bliva approximativa. Som kommissionen

framhållit beräknas de för innevarande budgetår anvisade anslagen

till såväl avlöningar som omkostnader (4,600,000 respektive 2,250,000 kronor)

komma att betydligt överskridas. Då de nuvarande omfattande regleringsåtgärderna

på arbetsmarknaden måste antagas komma att bestå jämväl under nästa

budgetår, synes en höjning av anslagen till arbetsmarknadsregleringens administration

vara oundviklig. Å andra sidan torde den faktiska medelsförbrukningen

under innevarande budgetår icke böra vara uteslutande vägledande vid

anslagsberäkningen. Med hänsyn till svårigheterna att nu kunna bedöma utvecklingen

synes anslagsberäkningen böra grundas på antagandet att den

nuvarande medelsförbrukningen kan bringas att nedgå. Jag beräknar därför

anslaget för nästa budgetår till Statens arbetsmarknadskommission: Avlöningar

till 6,000,000 kronor och till Statens arbetsmarknadskommission: Omkostnader

till 3,500,000 kronor.

VIII. Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för budgetåret 1943/44 under femte

huvudtiteln anvisa

dels till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Avlöningar

ett för slagsanslag av.................................... kronor 6,000,000;

dels till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Omkostnader

ett förslagsanslag av ........................ kronor 3,500,000;

dels ock till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.

ett reservationsanslag av ........................... kronor 13,000,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt förordnar,

att proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

N. O. Aurelius.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Majlis proposition nr 283.

Bilaga 1.

Uppgifter

rörande risse arbetslöshetsförhållanden enligt kommunernas rapporter till statens

arbetsmarknadskommission för den 31 december åren 1941 och 1942.

A. Länsfördelning.

Inyånar-

Antal

rapporte-

rande

Rapporterat

antal hjälp- sökande

Antal hjälp- sökande

per 1,000

invånare

Antal

Därav

Län

antal

kommuner

hjälpta

arbets-

linjen

under-

utb ild-

Vi

1942

SI/n

1941

3l/l2

1942

»Vu

1941

31/l2

1942

S,/n

1941

SI/lS

1942

»Vin

1942

stöds-

linjen

nings-

hjälpen

Stockholms

stad........

599,962

1

1

3,393

1,942

5.7

3.8

1,545

756

667

122

Stockholms . .

154,887

17

11

1,047

239

6.8

1.5

163

57

96

10

Uppsala......

62,391

6

4

205

71

3.3

1.1

25

13

6

6

Söderman- lands ......

80,401

5

2

198

59

2.5

0.7

12

11

_

1

Östergötlands

131,960

6

2

677

90

5.1

0.7

72

5

57

10

Jönköpings ..

84,447

9

6

309

94

3.7

i.i

58

44

—

14

Kronobergs . .

32,164

7

4

67

29

2.i

0.9

26

18

1

7

Kalmar ......

68,567

11

6

455

109

6.6

1.6

53

53

—

—

Gotlands ....

14,751

1

2

45

32

3.1

2.2

19

19

—

—

Blekinge ....

85,276

17

12

186

79

2.2

0.9

47

47

—

—

Kristianstads

32,375

3

2

92

37

2.8

1.1

18

18

—

—

Malmö stad . .

157,462

1

1

1,379

475

8.8

3.0

405

97

306

2

Malmöhus län

i övrigt ....

159,476

12

6

1,094

279

6.9

1.7

142

34

108

Hallands ....

58,558

7

6

212

91

3.6

1.6

20

11

—

9

Göteborgs stad

283,183

1

1

4,299

1,815

15.8

6.4

1,422

503

860

59

Göteborgs och

Bohus län i

övrigt......

134,945

41

35

2,163

1,502

16.0

11.1

1,245

1,059

163

23

Älvsborgs . . ..

124,295

12

7

241

72

1.9

0.6

36

15

3

18

Skaraborgs ..

39,202

6

3

80

11

2.o

0.3

3

3

—

—

Värmlands. . ..

102,803

14

7

361

152

3.5

1.5

95

67

21

7

Örebro ......

85,698

5

1

249

47

2.9

0.5

19

19

—

—

Västmanlands

50,383

3

1

46

1

0.9

O.o

—

—

—

—

Kopparbergs. .

28,167

2

3

64

16

2.8

0.6

6

6

—

—

Gävleborgs ..

93,485

8

4

241

78

2.6

0.8

36

35

—

1

Västernorr- lands ......

177,049

33

30

1,768

1,017

10.o

5.7

526

473

17

36

Jämtlands .. ..

22,029

2

1

41

1

1.9

O.o

1

1

—

—

Västerbottens

108,138

12

4

271

24

2.5

0.8

1

1

—

—

Norrbottens . .

132,133

13

9

400

230

3.o

1.7

66

42

11

13

Hela riket

3,104,187

255

171

19,583

8,592

6.8

2.8

6,061

3,407

2,316

338

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

133

B. Kommunfördelning.

*anger att kommunen icke stått i rapportförbindelse med kommissionen för ifrågavarande

månad.

Kommun

Invånar-

Rapporterat

antal hjälp- sökande

Antal hjälp- sökande

per 1,000

Antal

Därav

antal

invånare

hjälpta

arbets-

linjen

under-

utbild-

Vi

1942

8i/«

1941

31/u

1942

Sl/u

1941

S1/l»

1942

M/l«

1942

stöds-

linjen

nings- hj älpen

Stockholms stad....

599,962

3,393

1,942

5.7

3.2

1,545

756

667

122

Stockholms län.

Lidingö................

11,339

47

*

4.i

—

—

—

—

—

Norrtälje ..............

5,271

48

4

9.1

0.8

3

3

—

—

Sundbyberg ............

Södertälje..............

11,658

128

45

11.0

3.9

38

3

32

3

16,006

34

*

2.1

—

—

—

—

—

Bo ....................

3,046

13

*

4.3

—

_

_

—

_

Danderyd ..............

5,524

29

*

5.2

—

—

—

—

—

Edebo..................

1,521

3

1

2.o

0.7

1

1

—

—

Huddinge..............

14,589

124

15

8.5

1.0

13

11

—

2

Häverö ................

5,064

26

2

5.i

0.4

2

2

—

—

Järfälla ................

3,669

6

2

1.6

0.5

—

—

—

—

Nacka..................

10,407

37

10

3.6

1.0

6

3

3

—

Saltsjöbadens kpg......

3,351

1

*

0.3

—

—

—

—

—

Sollentuna..............

13,641

70

4

5.1

0.3

4

4

—

—

Solna..................

28,596

280

91

9.8

3.2

70

15

50

5

Spånga ................

11,678

176

64

15.1

5.5

25

14

11

—

Täby ..................

6,360

9

1

1.4

0.2

1

1

—

—

Österhaninge ..........

3,167

16

*

5.i

—

—

—

—

—

Summa

154,887

1,047

239

6.8

1.5

163

57

96

10

Uppsala län.

Enköping ..............

6,470

1

1

0.2

0.2

1

—

—

1

Uppsala................

38,914

167

62

4.3

1.6

23

12

6

5

Bondkyrka ............

5,704

14

*

2.5

—

—

—

—

—

Danmark ..............

1,053

2

*

1.9

—

—

—

—

—

Gamla Uppsala ........

2,035

7

2

3.4

1.0

—

—

—

—

Älvkarleby ............

8,215

14

6

1.7

0.7

1

1

—

—

Summa

62,391

205

71

3.3

i.i

25

13

6

6

Södermanlands län.

Eskilstuna..............

41,176

84

14

2.0

0.3

11

10

—

1

Katrineholm............

10,937

48

—

4.4

—

—

—

—

—

Nyköping ..............

13,726

42

45

3.1

3.3

1

1

—

—

S:t Nikolai ............

5,788

19

*

3.3

_

_

_

_

_

Västra Vingåker........

8,774

5

—

0.6

—

—

—

—

—

Summa

80,401

198

59

2.5

0.7

12

11

—

1

Östergötlands län.

Linköping..............

41,129

61

1

1.5

O.o

1

1

—

—

Mjölby ................

6,189

2

*

0.3

—

—

—

—

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Majlis proposition nr 283.

Kommun

Invånar-

Rapporterat

antal hjälp-

Antal hjälp- sökande

per 1,000

Antal

Därav

antal

invånare

hjälpta

arbets-

linjen

under-

athild-

Vi

1942

‘''/u

1941

»Vu

1942

»Vi.

1941

»VlS

1942

»Vu

1942

stöds-

linjen

nings-

hjälpen

Motala ................

7,945

11

1.4

Norrköping ............

71,150

588

89

8.s

1.3

71

4

57

10

Kullerstad..............

2,705

14

*

5.2

_

_

_

_

_

Skedevi................

2,842

1

*

0.4

—

—

—

—

—

Summa

131,960

677

90

5.1

0.7

72

5

57

10

Jönköpings län.

Eksjö..................

7,540

38

11

5.o

1.5

Huskvarna ............

9,578

2

2

O.s

0.2

1

1

_

—

Jönköping..............

37,069

128

65

3.5

1.8

42

29

—

13

Nässjö ................

10,359

25

4

2.4

0.4

3

2

—

1

Tranås ................

7,679

37

11

4.8

1.4

11

11

—

—

Vetlanda ..............

4,275

44

1

10.3

0.2

1

1

—

—

Färgaryd ..............

2,387

17

—

7.1

_

_

—

_

_

Långaryd..............

3,278

14

—

4.3

—

—

—

—

—

Norra Solberga ........

2,282

4

—

1.8

—

—

—

—

—

Summa

84,447

309

94

3.7

i.i

58

44

—

14

Kronobergs län.

Växjö..................

15,831

33

7

2.1

0.4

7

—

1

6

Algutsboda ............

4,000

1

*

0.3

—

—

_

_

—

Ekeberga ..............

1,619

2

1

1.2

0.6

1

—

—

1

Hälleberga ............

2,298

1

•i5

0.4

—

—

—

—

—

Stenbrohult............

2,643

2

l

0.8

0.4

1

1

—

—

Södra Sandsjö..........

2,300

1

*

0.4

—

—

—

—

—

Åseda..................

3,473

27

20

7.8

5.8

17

17

—

—

Summa

32,164

67

29

2.1

0 9

26

18

1

7

Kalmar län.

Kalmar ................

21,587

103

44

4.8

2.0

19

19

—

—

Nybro..................

5,567

11

5

2.o

0.9

—

—

—

—

Oskarshamn............

8,968

10

2

i.i

0.2

1

1

—

—

Vimmerby..............

4,091

12

—

2.9

—

—

—

—

—

Västervik ..............

12,930

252

48

19.5

3.7

29

29

—

—

Döderhult..............

5,186

21

9

4.o

1.7

4

4

_

_

Gamleby ..............

3,084

10

1

3.2

0.3

—

—

—

—

Kastlösa................

774

3

*

3.9

—

—

—

—

—

Mörbylånga lk..........

962

16

*

16.6

—

—

—

—

—

Söderåkra ..............

3,990

5

*

1.3

—

—

—

—

—

Södra Möckleby........

1,428

12

—

8.4

—

—

—

—

—

Summa

68,567

455

109

6.6

1.6

53

53

—

—

Gotlands län.

Visby..................

12,675

45

29

3.6

2.3

16

16

—

—

Slite kpg ..............

2,076

*

3

—

1.4

3

3

—

—

Summa

14,751

45

32

3.1

2.2

19

19

—

—

s. 135 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

135

Invånar-

Rapporterat

antal hjälp- sökande

Antal hjälp- sökande

per 1,000

Antal

Därav

Kommun

antal

invånare

hjälpta

arbets-

linjen

under-

utbild-

Vt

1942

»Vi«

1941

»Vu

1942

•Vu

1941

»■/i»

1942

S1/u

1942

stöds-

linjen

nings-

hjälpen

Blekinge län.

Karlshamn ............

10,115

40

9

4.o

0.9

3

3

—

—

Karlskrona ............

30,301

23

7

0.8

0.2

1

1

—

—

Ronneby ..............

5,856

4

—

0.7

—

—

—

—

—

Asarum................

7,135

28

8

3.9

1.1

7

7

—

—

Aspö ..................

874

17

—

19.5

—

—

—

—

—

Eringsboda ............

1,878

1

2

0.5

1.1

2

2

—

—

Hasslö ................

1,480

4

19

2.7

12.8

—

—

—

—

Hallaryd ..............

2.625

6

5

2.3

1.9

5

5

—

—

Listerby................

1,844

9

3

4.9

1.6

3

3

—

—

Mjällby ................

5,646

1

—

0.2

—

—

—

—

—

Mörrum................

4,131

10

9

2.4

2.2

9

9

—

—

Rödeby ................

3,904

2

*

0.5

—

—

—

—

—

Sillhövda ..............

2,001

2

2

1.0

1.0

2

2

—

—

Sturkö ................

1,738

25

7

14.4

4.o

7

7

—

—

Tving..................

2,648

6

5

2.3

1.9

5

5

—

—

Aryd ..................

1,902

6

3

3.2

1.6

3

3

—

—

Öljehult................

1,198

2

—

1.7

—

—

—

—

—

Summa

85,276

186

79

2.2

0.9

47

47

—

—

Kristianstads län.

Kristianstad............

21,714

83

34

3.8

1.6

15

15

—

—

Ängelholm ............

6,111

5

*

0.8

—

—

—

—

—

Gråmanstorp ..........

4,550

4

3

0.9

0.7

3

3

—

—

Summa

82,875

92

37

2.8

ii

18

18

—

—

Malmö stad ......

157,462

1,379

475

8.8

3.o

405

97

306

2

Malmöhus län i övrigt.

Eslöv..................

6,401

46

5

7.2

0.8

5

—

5

—

Hälsingborg............

62,553

440

133

7.o

2.1

96

19

77

—

Landskrona ............

21,259

81

14

3.8

0.7

14

14

—

—

Lund ..................

28,266

278

69

9-8

2.4

18

1

17

—

Trelleborg..............

14,673

72

44

4.9

3.0

9

—

9

—

Ystad..................

11,257

28

*

2.5

—

—

—

—

—

Bunkeflo ..............

1,705

18

—

10.6

—

—

—

—

—

Burlöv ................

5,141

41

*

8.0

—

—

—

—

—

Hällestad ..............

829

6

*

7.2

—

—

—

—

—

Kävlinge ..............

2,755

8

14

2.9

5.i

—

—

—

—

Lomma ................

3,630

63

—

17.4

—

—

—

—

—

Västra Klagstorp ......

1,007

13

*

12.9

—

—

—

—

—

Summa

159,476

1,094

279

6.9

1.7

142

34

108

—

Hallands län.

Falkenberg ............

6,608

35

13

5.s

2.0

—

—

—

—

Halmstad ..............

28,478

99

6

3.5

0.2

6

—

—

6

Kungsbacka............

2,371

3

1

1.8

0.4

1

1

—

—

Varberg................

10,874

50

67

4.6

6.2

10

10

—

—

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 283

Invänar-

Rapporterat

antal hjälp- sökande

Antal hjälp- sökande

per 1,000

Antal

Därav

Kommun

antal

invånare

hjälpta

arbets-

linjen

under-

utbild-

Vi

1942

s,/u

1941

®Vl2

1942

»v»

1941

“/u

1942

•v»

1942

stöds-

linjen

nings-

hjälpen

Enslöv ................

3,772

4

*

l.i

Slättåkra ..............

2,510

*

3

—

1.2

3

—

—

3

Söndrum ..............

1,520

11

1

7.2

0.7

—

—

—

—

Torup..................

2,425

10

*

4.1

—

—

—

—

—

Summa

68,558

212

91

3.6

1.6

20

u

—

9

Göteborgs stad.....

283,183

4,299

1,815

15.2

6.4

1,422

503

860

59

Göteborgs och Bohus län

i övrigt.

Kungälv................

3,302

4

*

1.2

Lysekil ................

5,226

112

48

21.4

9.2

42

28

11

3

Marstrand..............

1,233

31

4

25.1

3.2

3

3

—

—

Mölndal................

16,419

279

126

17.0

7.7

91

59

31

1

Strömstad..............

2,934

22

18

7.6

6.1

12

9

3

—

Uddevalla..............

17,208

109

62

6.3

3.6

49

23

23

3

Askum ................

2,297

154

104

67.o

45.3

94

94

_

_

Backa..................

2,959

29

14

9.8

4.7

13

11

2

—

Bottna ................

478

7

7

14.6

14.6

6

6

—

—

Brastad................

3,254

129

118

39.6

36.3

110

75

31

4

Bro....................

2,398

100

123

41.7

51.3

94

53

35

6

Bärfendal ..............

432

12

10

27.8

23.1

10

10

—

—

Forshälla ..............

1,672

1

1

0.6

0.6

1

1

—

—

Foss ..................

4,231

51

27

12.1

6.4

27

9

16

2

Grebbestads kpg ......

789

6

9

7.6

11.4

5

5

—

—

Hogdal ................

1,253

34

25

27.1

20.o

25

25

—

—

Håby ..................

687

1

*

1.5

—

—

—

—

—

Krokstad ..............

1.729

23

—

13.3

—

—

—

—

—

Kungshamn............

2.402

63

37

26.2

15.4

30

30

—

—

Kville..................

4,351

109

101

25.1

23.2

85

79

6

—

Kållered................

1,286

8

3

6.2

2.3

1

—

—

• 1

Lommeland ............

715

29

24

40.6

33.6

24

24

—

—

Lur....................

1,492

5

5

3.4

3.4

5

5

—

—

Lyse ..................

2,366

61

59

25.8

24.9

55

53

—

2

Malmön................

1,162

46

61

39.6

52.5

51

50

—

1

Mollösund..............

604

8

7

13.2

11.6

6

6

—

—

Morlanda ..............

2,874

6

1

2.1

0.3

1

1

—

—

Näsinge.......,........

1,016

45

45

44.s

44.3

33

33

—

—

Partille ................

9,014

63

6

7.o

0.7

2

1

1

—

Skaftö ................

910

4

*

4.4

—

—

—

—

—

Skee ..................

4,782

128

129

26.8

27.o

106

106

—

—

Skredsvik ..............

1,449

6

2

4.i

1.4

2

2

—

—

Smögen................

1.583

10

6

6.3

3.8

6

6

—

—

Stenkyrka..............

3,865

7

*

1.8

—

—

—

—•

—

Svarteborg ............

2,561

2

*

0.8

—

—

—

—

—

Svenneby ..............

1,172

74

33

63.1

28.2

33

33

—

—

Tanum ................

4,650

68

61

14.6

13.1

57

57

—

—

Tjärnö ................

1,678

9

5

5.4

3.o

3

3

—

—

Tossene................

4,609

235

176

51.o

38.2

157

156

1

—

Västra Frölunda........

11,903

73

45

6.1

3.8

6

3

3

—

Summa

134,945

2,163

1,502

16.o

lil

1,245

1,059

163

23

s. 137 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

137

Kommun

Invånar-

antal

Rapporterat

antal hjälp- sökande

Antal hjälp- sökande

per 1,000

invånare

Antal

hjälpta

»Vi.

1942

Därav

arbets-

linjen

under-

stöds-

linjen

utbild - nings- hjälpen

•a

1942

31/u

1941

31/lS

1942

31/u

1941

81/n

1942

Älvsborgs län.

Alingsås................

10,351

42

2

4.1

0.2

—

—

—

—

Borås..................

48,873

12

1

0.2

O.o

1

—

—

i

Trollhättan ............

17,992

31

11

1.7

0.6

5

—

3

2

Ulricehamn ............

6,383

8

1

1.8

0.2

—

—

—

—

Vänersborg ............

9,163

80

43

8.7

4.7

16

15

—

1

Fuxerna................

2,795

15

*

5.4

—

—

—

—

—

Färgelanda ............

2,637

1

*

0.4

—

—

—

—

—

Melleruds kpg..........

1,701

5

—

2.9

—

—

—

—

—

Starrkärr ..............

4,370

2

*

0.5

—

—

—

—

—

Steneby................

3,887

*

1

—

0.3

1

—

—

1

Vassända-Naglum ......

5,229

20

13

3.8

2.5

13

—

—

13

Västra Tunhem ........

4,250

11

—

2.6

—

—

—

—

—

Örby ..................

6,664

14

*

2.1

—

—

—

—

—

Summa

124,295

241

72

1.9

0.6

36

15

3

18

Skaraborgs län.

Falköping..............

9,024

20

2

2.2

0.2

2

2

—

—

Hjo....................

3,030

24

8

7.9

2.6

—

—

—

—

Lidköping..............

11,872

18

*

1.5

—

—

—

—

—

Skövde ................

12,974

15

—

1.2

—

—

—

—

—

Norra Kyrketorp ......

1,010

1

1

1.0

1.0

1

1

—

—

Våmb..................

1,292

2

*

1.5

—

—

—

—

—

Summa

39,202

80

11

2.0

0.8

3

3

—

—

’ Värmlands län.

Karlstad................

29,711

128

74

4.3

2.5

37

29

8

—

Kristinehamn ..........

13,559

33

*

2.4

—

—

—

—

—

Arvika lk..............

4,859

3

0.6

—

—

—

—

—

By ....................

4,051

14

11

3.5

2.7

—

—

—

—

Eda....................

6,109

110

38

18.o

6.2

38

22

10

6

Ekshärad ..............

6,177

3

3

0.5

0.5

—

—

—

—

Fryksände..............

6,752

2

*

0.3

—

—

—

—

—

Glava..................

2,892

2

3

0.7

1.0

3

—

3

—

Hammarö..............

6,046

11

—

1.8

—

—

—

—

—

Nor....................

2,845

26

*

9.1

—

—

—

—

—

Bansäter ..............

5,953

11

14

1.8

2.4

14

14

—

—

Sunne lk ..............

8,305

5

*

0.6

—

—

—

—

—

Säffle kpg..............

3,784

12

9

3.2

2.4

3

2

—

1

Övre Ullerud ..........

1,760

1

—

0.6

—

—

—

—

Summa

102,803

361

152

3.5

1.6

95

67

21

7

örebro län.

Karlskoga..............

27,806

4

*

O.i

—

—

—

—

—

Örebro ................

49,687

236

47

4.7

0.9

19

19

—

—

Hallsbergs kpg ........

3,053

4

—

1.3

—

—

—

—

—

Hammar ..............

4,229

4

*

0.9

—

—

—

—

—

Ånsta..................

923

1

*

i.i

—

—

—

—

—

Summa

85,698

249

47

2.9

0.6

19

19

—

—

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Majlis proposition nr 283.

Kommun

Invånar-

Rapporterat

antal hjälp- sökande

Antal hjälp- sökande

per 1,000

invånare

Antal

Därav

antal

hjälpta

arbets-

linjen

under-

utbild-

Vi

1942

«/ia

1941

sl/ia

1942

»Vi*

1941

81/la

1942

8 Via

1942

stöds-

linjen

nings-

hjälpen

Västmanlands län.

Köping ................

7,481

33

—

4.4

—

—

—

—

—

Västerås................

39,433

11

1

0.3

O.o

—

—

—

—

Östervåla ..............

3,469

2

*

0.6

—

—

—

—

—

Summa

50,383

46

1

0.9

O.o

—

—

—

—

Kopparbergs län.

Falun..................

14,556

63

12

4.3

0.8

2

2

—

—

Hedemora..............

4,398

*

1

—

0.2

1

1

—

Leksand................

9,213

1

3

O.i

0.3

3

3

—

Summa

28,167

64

16

2.3

0.6

6

6

_

—

Gävleborgs län.

Gävle..................

39,642

98

27

2.5

0.7

3

2

—

i

Hudiksvall ............

7,433

7

6

0.9

0.8

1

1

—

—

Söderhamn ............

9,854

85

44

8.6

4.5

31

31

—

—

Arbrå..................

5,391

4

*

0.7

_

_

_

_

_

Bollnäs lk..............

10,904

15

*

1.4

—

—

—

—

—

Njutånger ..............

4,331

2

—

0.5

—

—

—

—

—

Norrala................

2,986

11

1

3.7

0.3

1

1

—

—

Söderala ..............

12,944

19

*

1.5

—

—

—

—

—

Summa

93,485

241

78

2.g

0.8

36

35

—

i

Västernorrlands län.

Härnösand ............

12,515

74

38

5.9

3.«

21

6

—

15

Sundsvall ..............

18,836

75

14

4.o

0.7

—

—

—

—

Örnsköldsvik ..........

5,709

5

1

0.9

0.2

—

—

—

—

Alnö ..................

5,820

130

75

22.3

12.9

41

41

_

_

Arnäs..................

5,200

2

4

0.4

0.8

4

—

3

1

Attmar ................

2,963

3

—

1.0

—

—

—

—

—

Bjärtrå ................

4,835

199

81

41.2

16.S

44

44

—

—

Boteå..................

1,527

3

1

2.0

0.7

—

—

—

—

Dal....................

1,211

3

1

2.5

0.8

1

1

—

—

Grundsunda ............

4,384

8

3

1.8

0.7

2

2

—

—

Gudmundrå ............

14,116

82

90

5.8

6.4

22

19

—

3

Hässjö ................

3,974

77

34

19.4

8.6

31

25

5

1

Högsjö ................

4,121

163

66

39.6

16.o

28

28

—

—

Ljustorp ..............

2.417

16

1

6.6

0.4

—

—

—

—

Långsele ..............

3,051

1

2

0.3

0.7

1

1

—

—

Njurunda ..............

11,435

46

12

4.o

1.0

1

1

—

—

Nora ..................

3,237

75

32

23.2

9.9

15

13

—

2

Nätra..................

6,066

74

58

12.2

9.6

40

40

—

—

Ramsele................

4,256

2

—

0.5

—

—

—

—

—

Sidensjö................

2,298

1

1

0.4

0.4

1

1

—

—

Själevad................

11,347

25

3

2.2

0.3

3

3

—

—

Skog ..................

1,022

4

5

3.9

4.9

3

3

—

—

Skön ..................

13,662

136

144

10. o

10.5

96

94

—

2

s. 139 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

139

Invånar-

Rapporterat

antal hjälp- sökande

Antal hjälp- sökande

per 1,000

Antal

Därav

Kommun

antal

invånare

hjälpta

arbets-

linjen

under-

utbild-

Vi

1942

»Vi*

1941

»V»

1942

8I/n

1941

*‘/n

1942

*Vi»

1942

stöds-

linjen

nings-

hjälpen

Stigsjö ................

1,973

1

1

0.5

0.5

1

_

_

i

Styrnäs ................

1,236

2

5

1.6

4.o

5

5

—

—

Sånga..................

673

1

1

1.5

1.5

i

i

—

5

Säbrå ..................

4,331

75

33

17.3

7.6

15

10

—

Timrå..................

8,527

220

181

25.8

21.2

82

70

9

3

Torsåker ..............

1,200

14

3

11.7

2.5

—

—

—

—

Tuna ..................

4,479

74

13

16.5

2.9

7

7

—

—

Tynderö................

1,103

7

—

6.3

—

—

—

—

Ullånger ..............

1,777

1

—

0.6

—

—

—

—

—

Ytterlännäs ............

6,806

169

113

24.8

16.6

60

58

—

2

Överlännäs ............

942

—

1

—

1-1

1

—

—

1

Summa

177,049

1,768

1,017

10. o

5.7

526

473

17

36

Jämtlands län.

Östersund..............

17,077

40

1

2.3

O.i

1

1

—

—

Hammerdal ............

4,952

1

*

0.2

—

—

—

—

—

Summa

22,029

41

l

1.9

O.o

1

1

—

—

Västerbottens län.

Skellefteå ..............

10,359

47

7

4.5

0.7

—

—

—

—

Umeå..................

13,831

12

0.9

—

—

—

—

—

Bureå..................

5,977

21

ta

3.5

—

—

—

—

—

Bygdeå ................

7.160

15

—

2.1

—

—

—

—

—

Byske..................

9,801

38

14

3.9

1.4

—

—

—

—

Dorotea................

5,858

3

—

0.5

—

—

—

—

—

Holmsund..............

4,680

36

ta

7.7

—

—

—

—

—

Hörnefors..............

3,902

1

—

0.8

—

—

—

—

—

Jörn ..................

5,760

2

ta

0.3

—

—

—

—

—

Skellefteå lk............

24,311

82

2

3.4

O.i

—

—

—

—

Umeå lk................

14,537

6

1

0.4

O.i

1

1

—

—

Vännäs kpg............

1,962

8

ta

4.1

—

—

—

—

—

Summa

108,138

271

24

2.5

0.2

1

1

—

—

Norrbottens län.

Boden..................

8,530

4

*

0.5

—

—

—

—

—

Haparanda ............

2,870

1

ta

0.3

—

—

—

—

—

Luleå..................

14,515

4,433

26

i

1.8

0.1

1

—

1

—

Piteå ..................

18

—

4.1

—

—

—

—

—

Gällivare ..............

21,121

1

3

O.o

O.i

3

—

—

3

Hortlax................

4,501

6

2

1.3

0.4

2

—

—

2

Jukkasjärvi ............

18,341

189

51

10.3

2.8

9

—

9

7”

Karl Gustav............

3,474

—

1

—

0.3

—

—

—

—

Nederkalix ............

14,580

76

162

5.2

n.i

42

42

—

—

Nedertorneå............

4,558

61

—

13.4

—

—

—

—

—

Piteå lk................

13,987

10

7

0.7

0.6

7

—

—

7

Töre ..................

5,050

6

2

1.2

0.4

1

—

—

1

Överluleå ..............

9,785

1

1

0.1

O.i

1

—

1

—

Övertorneå ............

6,388

1

—

0.2

—

—

—

—

—

Summa

182.133

400

230

3.0

1.7

66

42

i 11

13

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Majlis proposition nr 283.

De hjälpsökande arbetslösas fördelning p&

Yrkesgrupper

Stockholms

stad

Stockholms

län

Uppsala

län

Söderman-

lands län

Östergötlands

län

Jönköpings

län

Kronobergs

län

Kalmar

län

Gotlands

län

Blekinge

län

Kristianstads

län

Malmö stad

Jordbruk och skogshushållning ....

54

3

3

_

4

_

_

_

_

_

i

2

Jordbruk ......................

50

3

3

—

4

—

—

—

—

_

i

2

Skogshushållning ..............

4

Industri och hantverk ............

978

172

42

34

52

37

13

62

14

47

u

326

Ingenjörsarbete och arbetsledning

40

2

i Malmbrytning..................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Metall- och maskinindustri......

90

18

6

3

3

5

1

2

1

2

i

23

Jord- och stenindustri..........

23

2

6

—

—

1

4

5

8

34

2

6

stenindustri ..................

14

1

—

—

—

—

3

2

—

34

2

3

glasindustri....................

2

—

—

—

—

—

1

2

—

—

—

—

annan hithörande industri......

7

1

6

—

—

1

—

1

8

—

—

3

Trävaruindustri ................

21

3

3

—

3

5

8

12

—

—

—

i

sågverksindustri................

8

1

3

—

1

3

8

11

—

—

—

—

annan trävaruindustri ..........

13

2

—

—

2

2

—

1

—

—

—

1

Pappersindustri ............''''..

5

11

24

2

—

—

i

2

—

7

—

—

—

—

Livsmedelsindustri..............

1

i

1

i

1

_

4

_

_

_

8

Textil- och beklädnadsindustri ..

13

2

—

—

7

—

—

—

—

—

—

3

Läder-, hår- o. gummivaruindustri

19

3

1

3

i

—

2

1

—

—

—

i

2

2

8

2

1

gummivaruindustri ............

2

—

1

1

—

—

—

_

annan hithörande industri......

15

1

—

—

1

—

—

—

—

1

—

5

Kemisk-teknisk industri ........

8

i

—

—

—

4

—

19

—

—

_

6

Byggnadsverksamhet ..........

713

137

25

29

35

18

—

13

5

10

5

264

husbyggnadsarbete ............

704

Ilo

21

19

30

12

—

7

5

1

5

186

väg-, gatu- o. vattenbyggnadsarbete

9

27

4

10

5

6

—

6

—

9

—

78

Kraft- och värmeproduktion ....

n

i

—

i

—

—

—

—

—

—

i

7

Sjöfart och fiske..................

30

2

—

—

3

—

—

—

i

—

—

—

Handel, samfärdsel och allmän tjänst

727

47

20

8

23

17

4

9

i

3

6

67

Kontors-, affärs- och lagerarbete

359

26

11

—

8

5

2

2

—

2

3

17

kontorister (chefer, bokhåll, m. fl.)

131

13

3

—

2

2

1

1

—

2

—

4

kontorsvaktmästare m. fl.......

6

1

1

affärsförestånd.-bitr., agenter m. fl.)

169

6

5

—

4

2

1

—

—

—

—

5

lagerarbetare och förrådsbiträden

53

6

3

—

2

1

—

1

—

_

3

7

Landtransport..................

186

14

5

7

10

7

2

3

i

—

3

31

hamn- och stuveriarbetare......

44

—

2

—

9

1

—

3

1

—

—

12

chaufförer och åkeriarbetare ....

84

10

2

7

—

6

1

—

—

—

3

19

övriga hithörande grupper......

58

4

1

—

1

—

1

—

—

—

—

—

Hotell- och restaurangrörelse....

72

2

i

—

—

i

—

—

—

—

—

9

Litterärt och konstnärligt arbete

68

5

3

i

5

2

—

3

—

i

—

9

Förvaltning och undervisning ..

25

—

—

—

—

2

—

1

—

—

—

1

Sjukvård och hygien............

17

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Husligt arbete....................

23

—

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

Diversearbete ....................

130

15

6

17

7

40

12

38

16

29

19

80

Summa

1,942

239

71

59

90

94

29

109

32

79

87

475

s. 141 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 283

141

Bilaga 2.

yrkesgrupper och län den 31 december 1942.

Malmöhus

län i övrigt

Hallands

län

Göteborgs

stad

Göteb. o. Boh.

län i övrigt

Älvsborgs

län

Skaraborgs

län

Värmlands

län

Örebro

län

Västmanlands

län

Kopparbergs

län

Gävleborgs

län

Västernorr-

lands län

Jämtlands

län

Västerbottens

län

N orrbottens

län

Summa

Hela

riket

därav

städer

lands-

bygd

5

4

3

68

_

27

174

78

96

5

4

_

_

_

1

_

_

_

_

5

—

—

7

85

72

13

—

—

—

—

2

—

—

—

—

63

—

—

20

89

6

83

141

63

1,236

1,323

46

10

114

28

i

4

52

728

—

14

151

5,698

3,399

2,299

51

49

2

_

1

1

1

3

1

2

13

5

104

10

16

1

3

—

—

1

9

24

—

—

4

345

303

42

2

12

62

1,103

2

—

44

1

—

—

1

10

—

—

1

1,329

178

1,151

—

11

40

1,099

1

—

12

—

—

—

1

—

—

—

1,223

119

1,104

_

—

2

—

—

—

32

—

—

—

—

8

—

—

—

47

6

41

2

1

20

4

1

_

_

1

—

—

—

2

—

—

1

59

53

6

73

9

—

13

—

—

—

28

335

—

7

97

618

167

451

—

—

60

5

—

—

12

—

—

—

28

335

—

7

96

578

132

446

_

_

13

4

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

1

40

35

5

4

1

25

14

1

_

5

—

—

—

3

185

—

4

i

260

47

213

17

2

30

30

—

25

1

33

9

1

1

1

3

—

—

—

2

—

1

i

119

lil

8

2

24

8

59

56

3

3

_

12

4

4

—

2

4

—

—

1

4

—

—

—

71

65

6

1

_

5

—

4

—

—

4

—

—

1

2

—

—

—

25

24

1

6

4

2

2

_

7

4

—

—

2

—

—

—

—

2

—

—

—

40

37

3

_

8

18

14

78

77

i

89

44

862

144

8

8

44

20

i

3

6

168

—

2

45

2,698

2,281

417

82

32

826

95

6

3

14

17

1

1

6

49

—

2

11

2,245

2,049

196

7

12

36

49

2

5

30

3

—

2

—

119

—

—

34

453

232

221

3

5

i

—

—

2

—

—

—

, 4

—

—

—

i

37

34

3

15

2

67

ii

—

—

1

—

—

—

-

i

—

i

2

126

113

13

29

10

414

36

3

—

9

8

—

3

11

86

i

2

6

1,549

1,409

140

5

2

136

10

_

_

5

3

—

2

3

13

i

1

—

616

580

36

2

_

47

2

—

—

1

3

—

2

—

3

1

1

—

221

205

16

8

7

1

1

_

45

5

_

_

4

—

—

—

3

5

—

—

—

255

246

9

2

2

44

3

_

_

_

—

—

—

—

5

—

—

—

182

122

10

17

8

218

26

3

—

3

—

—

—

4

72

—

1

6

627

532

95

s

_

140

8

—

—

2

—

—

—

3

63

—

1

6

298

226

72

13

5

67

13

3

—

1

—

—

—

1

7

—

—

—

242

225

17

1

3

11

5

—

—

—

—

—

—

—

2

—

—

—

87

81

6

3

22

_

_

_

_

_

_

i

—

—

—

—

lii

110

i

4

_

30

_

_

_

_

5

—

i

2

—

—

—

—

139

132

7

2

_

_

_

i

_

_

_

1

—

—

—

—

33

32

1

23

23

—

29

29

—

89

16

100

132

23

i

26

11

—

9

15

135

—

7

44

1,016

696

320

279

91

1,815

1,502

72

n

152

47

i

16

78

1,017

i

24

280

8,592

5,724

2,808

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Majlis proposition nr 283.

Bilaga 3.

Förteckning över statliga beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag beviljats

under tiden 1h 1933—S0/6 1942 av arbetslöshetsmedel*

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Regi1

Totalkostnader

kronor

Statsbidrag

kronor

Under budgetåret 1933/34 beviljade medel (Kungl.

Maj:ts prop. 231/1935, sid. 82)................

2,999,689

2,999,689

Under budgetåret 1934/35 beviljade medel (Kungl.

Maj-.ts prop. 265/1936, sid. 131) .............

2,999,895

2,999,895

Under budgetåret 1935/36 beviljade medel (Kungl.

Maj:ts prop. 300/1937, sid. 73)................

1,459,060

1,459,060

Under budgetåret 1936/37 beviljade medel (Kungl.

Maj:ts prop. 284/1938, sid. 104) ..............

1,249,260

1,231,360

Under budgetåret 1937/38 beviljade medel (Kungl.

Maj:ts prop. 178/1939, sid. 74)................

11,199,710

210,310,120

Under budgetåret 1938/39 beviljade medel (Kungl.

Maj-.ts prop. 236/1940, sid. 138) ..............

10,928,830

8 9,155,360

Under budgetåret 1939/40 beviljade medel (Kungl.

Maj-.ts prop. 285/1941, sid. 109) ..............

8,319,300

4 6,884,340

Under budgetåret 1940/41 beviljade medel (Kungl.

Maj:ts prop. 344/1942, sid. lil) ..............

6 34,761,851

5 6 30,164,720

Under tiden xh—31/ia 1941 beviljade medel (Kungl.

Maj:ts prop. 344/1942, sid. 113) ..............

7 5,240,300

7 4,625,700

Ytterligare kostnader för första och andra etap- perna av en vatten- och avloppsledningsanlägg- ning, Sköns s:n, Västernorrlands län (1 2 3 4 * * 7%2 1938,

I2A 1940, 28/s 1941) ..........................

B

142,000

127,800

Omläggning av vägen Göteborg—Borås, delen

Landvetter—Skulltorp, Göteborgsbygdens väg- distrikt, Göteborgs och Bohus län............

B

927,000

834,300

Anläggning av vägportar och tillfartsvägar vid

Gumsekullens idrottsplats och Vaplenäs, Medel- pads östra vägdistrikt, Västernorrlands län ..

B

218,500

174,800

Omläggning och förbättring av vägen Grissle- hamn—Väddö, Stockholms läns norra vägdi- strikt, Stockholms län ......................

A

104,300

83,440

Väganläggning å kronoparken Vallåsen, Hallands

revir, Hallands län........................

A

36,000

28,000

1942

9/i

2<Vi

M/i

1 A = företag i statens arbetsmarknadskommissions regi.

B = företag i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi.

2 Anvisat för budgetåret 1937/38 6,133,170 kronor.

3 » » » 1938/39 9,788,060 »

4 » » » 1939/40 5,015,040

6 » » » 1940/41 32,169,020 »

8 Därav totalkostnader 17,504,300 kronor resp. statsbidrag 15,451,425 kronor för arbeten

i arbetsmarknadskommissionens regi. Övriga arbeten under denna och samtliga under tidigare

perioder ha utförts i annan myndighets regi.

7 Därav totalkostnader 1,381,500 kronor resp. statsbidrag 1,126,350 kronor för arbeten i

arbetsmarknadskommissionens regi.

s. 143 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

143

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Regi

Totalkostnader

kronor

Statsbidrag

kronor

1942

S1/i

Ytterligare kostnader för fortsatt utbyggnad av

vatten- och avloppsledningsnät, Fjällbacka m:e,

Göteborgs och Bohus län (18/n 1941)1........

B

3,000

2,400

8/ä

Bergsprängning i samband med pågående bygg- nadsarbeten å Karlstads flygplats, Karlstads

stad, Värmlands län ........................

B

145,000

145,000

12/2

Tredje etappen av vatten- och avloppsledningsan- läggning, Sköns s:n, Västernorrlands län......

B

1,400,000

980,000

ls/a

Ytterligare kostnader för omläggning av vägen

Gravarne—Dingle å delen Evjå—Orreberg, Sun- nervikens och Bullarens vägdistrikt, Göteborgs

och Bohus län (9/s 1940)......................

B

83,000

70,500

“/*

Fortsatt utbyggnad av vatten- och avloppsled*

ningsnätet, Kalix m:e, Norrbottens län ......

B

134,000

107,200

21/,

Anläggning av huvudvattenledning fram till

Bjärtrå kommuns gräns, Ytterlännäs s:n, Väster- norrlands län................................

B

11,000

8,250

26/,

Anläggning av fiskehamn vid Hälsö, Ockerö s:n,

Göteborgs och Bohus län....................

B

401,000

360,900

6/s

Vattenledning från Råsjön och avloppsledning

från Skulltorp, Västergård och Partille Öster- gård, Partille mte, Göteborgs och Bohus län. .

B

1,540,000

539,000

ls/a

Omläggning av vägen Karlskrona—Vetlanda,

delen Sandsjön—Skarpåsen, Uppvidinge väg- distrikt. Kronobergs län ....................

A

235,000

199,750

Omläggning och förbättring av vägen Malmö —

Kristianstad, delen Hurva—Rolsberga, Frosta

vägdistrikt, Malmöhus län ..................

A

622,000

559,800

Omläggning och förbättring av vägen Orup—

Höör, delen Gulingabacken —Höör, Frosta väg- distrikt, Malmöhus län ......................

A

133,000

113,050

Vissa delar av tredje etappen av vatten- och av- loppsledningar, Bjärtrå stn, Västernorrlands län

B

674,000

606,600

“/»

Kaj ani äggning vid Stornäset, Alnö s:n, Väster- norrlands län................................

B

188,000

159,800

*/»

Ytterligare kostnader för uppförande av frilufts- gård vid Lida, Stockholms län (6/io 1941)......

A

45,000

35,000

Vatten- och avloppsledningar samt högreservoar,

Gudmundrå s:n, Västernorrlands län..........

B

140,000

91,000

>/4

Ytterligare kostnader för anläggning av väg från

Cederslund till Saltkällan, Sunnervikens och

Bullarens vägdistrikt, Göteborgs och Bohus län

(9/2 1940)....................................

B

254,200

203,300

Ytterligare kostnader för omläggning av allmänna

vägen från Hamburgsund till Slottet, Norr- vikens vägdistrikt, Göteborgs och Bohus län

(Vt 1940) ....................................

B

26,000

20,800

* Arbetet beviljat som statskommunalt beredskapsarbete, men genom beslut ’/i 1942

skall arbetet utföras i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Majlis proposition nr 283.

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Regi

Totalkostnader

kronor

Statsbidrag

kronor

1942

!1/4

Omläggning av vägen från allmänna vägen Härnö- sand—Sollefteå i Fiskja by över Kamsjö till

allmänna landsvägen i Ostby by, delen inom

Gudmundrå s:n, Västernorrlands län..........

B

140,200

112,160

S0/5

Betongbrygga väster om kylhuset i samband med

hamnanläggning på Grötö, Lysekils stad, Göte- borgs och Bohus län (»% 1941) ..............

B

25,000

22,500

*»/»

Ytterligare kostnader för omläggning av vägen

Tuve kyrka—Säve flygfält, Göteborgsbygdens

vägdistrikt, Göteborgs och Bohus län (14/e, sl/n

1941)........................................

B

39,400

39,400

Tilläggsarbeten till utvidgning och Tätning av

Norra farleden till Uddevalla mellan Ellös- och

Hafstensfjordarna, Göteborgs och Bohus län

(Vt 1935, »/u 1941):

“/•

Bortsprängning av grund i Björnsundets östra

del......................................

A

20,500

20,500

»Ve

Fördjupning av sundet mellan Fredagsholmen

och Stora Risholm ......................

A

54,000

54,000

S0/6

Ytterligare kostnader för omläggning och för- bättring av viss del av kustlandsvägen mellan

Brattbergsbacken och Källan, Hälsinglands syd- östra vägdistrikt, Gävleborgs län (18/4 1939) ..

B

85,000

76,500

Summa för budgetåret 1941/42

13,066,400

10,401,450

Bilaga 4.

Förteckning över statliga beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag

beviljats under tiden V’—31/12 1942 av arbetslöshetsmedel.

Dag

fdi-

beslut

Arbetsföretag

Regi1

Totalkostnader

kronor

Statsbidrag

kronor

1942

Vt

Omläggning av vägen Karlskrona—Vetlanda,

delen Tappemåla—Sandsjön, Uppvidinge väg- distrikt, Kronobergs län......................

A

127,500

108,375

''Vt

Ytterligare kostnader för fullbordande av om- läggning av vägen # Sanna—Hultom å delen

Sanna—Kojbacken, Ådalens nedre vägdistrikt,

Västernorrlands län (10/e 1941)................

B

56,500

56,500

«/•

Ytterligare kostnader för omläggning av vägen

Göteborg—Torslanda, delar inom Björlanda och

Torslanda socknar, Göteborgsbygdens väg- distrikt, Göteborgs och Bohus län (»°/a 1941) ..

B

264,500

264,500

''Vid

Ytterligare arbeten samt merkostnader för till- byggnad av fiskeriundersökningsanstalten, Lovö

s:n, Stockholms län (''6/io, I2/u 1941) ..........

C

22,300

22,300

s. 145 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts ''proposition nr 283.

145

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Regi1

Totalkostnader

kronor

Statsbidrag

kronor

1942

27/io

Ytterligare kostnader för byggnad av fiskehamn

vid Hyppeln, Ockerö s:n, Göteborgs och Bohus

län (u/a 1941)................................

B

25,000

25,000

»Vu

Ytterligare tilläggsarbete, avseende breddning av

kurvor, till utvidgning och Tätning av Norra

farleden till Uddevalla mellan Ellös- och Haf- stensfjordarna, Göteborgs och Bohus län (Vt

1935 , 22/n 1941, 12/e, 22/e 1942) ................

A

54,400

54,400

2Vn

Ytterligare arbeten å länshuvudvägen Karlskrona

—Vetlanda, delen Sandsjön—Skarpåsen, Uppvi- dinge vägdistrikt, Kronobergs län (12/s 1942) . .

A

108,700

92,395

28/n

Ytterligare kostnader för väganläggningen Såg- bron—Gräsviken, Väne och Ale vägdistrikt,

Älvsborgs län (14/e 1941)......................

B

50,300

50,300

Via

Ytterligare arbeten med utvidgning av farleden

genom Sunninge sund, Göteborgs och Bohus

län (Vs 1939)2................................

A

45,000

45,000

Via

Vågbrytare för fiskehamnen, Ellös'' m:e, Göte- borgs och Bohus län ........................

B

19,000

17,100

17/ia

Utvidgning av vatten- och avloppsledningar inom

Köpmanholmen, Nätra s:n, Västernorrlands län

(UA 1941)....................................

B

579,000

477,800

Summa

1,352,200

1,213,670

1 A = företag i statens arbetsmarknadskommissions regi.

B = företag i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi.

C = företag i byggnadsstyrelsens regi.

2 Enligt Kungl. Maj:ts beslut skall arbetet, som påbörjats av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

slutföras såsom statligt beredskapsarbete i arbetsmarknadskommissionens

regi.

Bilaga 5.

Förteckning över är 1942 avslutade statliga beredskapsarbeten i statens

arbetsmarknadskommissions regi.1

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Total-

kostnader

kronor

Därav

stats- bidrag av

arbetslös- hetsraedel

kronor

Antal

utförda

dags-

verken

1932

2VlO

246 A Oskarshamnsvägen. Anläggning av väg Åsa—

Mörkret och förlängning av Idrottsvägen, Kalmar

län.........................................

1,156,752

1,033,711

140.697

1933

■Vt

526 Persöfjärden. Torrläggning av mark inom byarna

Persön, Brändön, Ängesbyn, Smedsbyn och Börje- landet jämte omläggning av broar och vägar över

Altersundet och vägar över Sogsån, Norrbottens län

785,194

756,909

70,041''

1 Föro Vt 1940 statliga reservarbeten eller s. k. färdigställningsarbeten.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 283. i no 43 10

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Maj:t.s proposition nr 283.

Dag

för

beslut

A ib e t < f8 r e t a ;

Total-

kostnader

kronor

Därav

stats- bidrag av

arbetslös- hetsmedel

kronor

Antal

utförda 1

dags- verken

1934

S,/4

715 Grännavägen. Omläggning av vägen Gränna stads

j|räns—Vista och Norra Vedbo härads gräns vid

Åsa, Jönköpings län ............................

523,982

477,682

47,640 1

18/5

752 Hedevägen. Omläggning av vägen Slussen—Hede,

Göteborgs och Bohus län........................

368,408

347,668

33,827

1935

18/«

877 Anråsvägen. Omläggning av vägen Tanums kyrka

—Anrås, Göteborgs och Bohus län ..............

699,179

690,519

52,274

i

878 Grebbestadsvägen. Omläggning av Anrås—Greb- bestad, Göteborgs och Bohus län................

493,585

487,418

39,132

29/ll

893 Bångedalavägen. Omläggning av vägen Bånge- dala—Dållebo, Älvsborgs län ....................

1 869,704

847,994

59,253

893 A Bångedalavägen. Omläggning av vägen Bållebo

—Getared—Tolkabo, Älvsborgs län ..............

895 Kölsillrevägen. Omläggning av vägen Kölsillre—

Viken—Ytterhogdal, Västernorrlands län..........

1,340,163

1,268,463

68,068

1 1936

16/6

905 Backamo flygfält. Hjälplandningsfält, Göteborgs

och Bohus län ..................................

244,168

244,168

19,416

1941

31/i

962 Vallåsen II. Anläggning av väg från Husike- dalen till Hansaåra fly å Vallåsens kronopark, Hal- lands län........................................

28,087

28,087

2,879

j 5A>

932 Vallåsen. Upptagning av bränntorv å Yllevads- mossen i kronoparken Vallåsen, Hallands län ....

126,834

126,834

8.394

933 Biskopstorp. Upptagning av bränntorv å Sjöa- mossen i kronoparken Biskopstorp, Hallands län. .

23,339

23,339

1,123

931 Hunneberg. Upptagning av bränntorv å Jons- torpsmossen .och Oljehultsmossen i kronoparken

Hunneberg, Älvsborgs län ......................

112,697

112,697

4,568

M/ll

961 Yllevadsmossen. Förberedelsearbeten för bränn- torvberedning i Vallåsens kronopark, Hallands län

69,604

69,604

5,311

958 Krokbräckevägen. Anläggning av förbindelseväg

mellan allmänna vägen Putten—Anrås och allmänna

vägen Huuds moär—Trättelanda—Krokbräcke, Göte- borgs och Bohus län ............................

22,712

20,512

1,199

1942

25/o

975 Hägerstalundsvägen. Utförande av vissa prov- banor å Barkarby flygfält, Stockholms län........

7,779

7,779

187

Summa

6,872,187

6,543,384

554,009

s. 147 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 283.

147

Bilaga G.

Förteckning över är 1942 avslutade statliga beredskapsarbeten i annan

myndighets än arbetsmarknadskommissionens regi. 1

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Regi1

Total-

kostnader

kronor

Därav

stats- bidrag av

arbetslös- hetsmedel

kronor

Antal

utförda

dags-

verken

Medel- för- tjänst

per 8 t.

arbets- dag

kronor

Dags-

verks-

kostnad

kronor

1989

”/a

Anläggning av tillfartsvägar till

Svinesundsbron, Göteborgs och

Bohus län ..................

B

645,000

580,500

38,000

11:00

16: 97

1940

•/»

Omläggning av allmänna vägen

Gravarne—Dingle å delen Evjå

—Orreberg, Sunnervikens och

Bullarens vägdistrikt, Göte- borgs och Bohus län........

B

473,000

402,000

27,000

11: 90

17:52

1941

l*/e

Omläggning av vägen Tuve kyrka

—Säve flygfält, Göteborgsbyg- dens vägdistrikt, Göteborgs och

Bohus län ..................

B

211,000

211,000

8,400

17: 14

25: 12

10/9

Omläggning av vägen Sanna—

Hultom, delen Sanna—Kojbac- ken, Ådalens nedre vägdistrikt,

Västernorrlands län..........

B

176,500

152,500

7,600

14:47

23: 22

26/l0

Tillbyggnad av fiskeriundersök- ningsanstalten å Lovö, Stock- holms län ..................

C

175,300

175,300

2,816

22:08

62: 25

n/u

Vissa inredningsarbeten i statens

historiska museum, Stockholms

stad ........................

C

48,980

48,980

1,238

16: 26

39: 56

1942

V«

Tilläggsanslag till förut redo- visade arbetsföretag.

Ytterligare kostnader för omlägg- ning av allmänna vägen från

Hamburgsund till Slottet, Norr- vikens vägdistrikt, Göteborgs

och Bohus län (8/<s 1940)......

B

26,000

20,800

Summa

1,755,780

1,591,080

85,054

12:64

20:34

1 B = företag i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi.

C = företag i byggnadsstyrelsens regi.

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Majlis proposition nr 283.

Bilaga 7.

Förteckning över statskomniunala beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag

beviljats under tiden Vt 1933—30/6 1942 av arbetslöshetsmedel. 1

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Totalkostnader

kronor

Statsbidrag

kronor 1

Under budgetåret 1933/34 beviljade medel (Kungl. Maj:ts

prop. 231/1935, sid. 86) ............................

12,095,563

7,783,078

Under budgetåret 1934/35 beviljade medel (Kungl. Maj:ts

prop. 265/1936, sid. 33)..............................

23,845,435

7,342,355

Under budgetåret 1936/36 beviljade medel (Kungl. Maj:ts

prop. 300/1937, sid. 74)..............................

4,535,197

1,944,180

Under budgetåret 1936/37 beviljade medel (Kungl. Hejds

prop. 284/1938, sid. 107) ............................

3,024,031

1,736,455

Under budgetåret 1937/38 beviljade medel (Kungl. Majda

prop. 178/1939, sid. 38)..............................

6,457,960

2 4,890,900

Under budgetåret 1938/39 beviljade medel (Kungl. Majds

prop. 236/1940, sid. 143) ............................

6,289,880

3 4,645,035

Under budgetåret 1939/40 beviljade medel (Kungl. Majda

prop. 285/1941, sid. 114) ............................

3,196,577

* 1,985,825

Under budgetåret 1940/41 beviljade medel (Kungl. Majds

prop. 344/1942, sid. 122) ............................

30,687,489

6 9,723,654

Under tiden lh—81/i2 1941 beviljade medel (Kungl. Majds

prop. 344/1942, sid. 126) ............................

20,472,119

8,087,106

1942

Vi

Tilläggsarbete till omläggning av vattenledning i Sture- vägen jämte nedläggning av ny avloppsledning mellan

Albavägen och Friggavägen, Lidingö stad, Stock- holms län (6/e 1941) ................................

8,600

1,720

Vatten- och avloppsledningar i Skolvägen från Vårvägen

till Torsviks skola, Lidingö stad, Stockholms län ....

5,200

1,040

Ytterligare kostnader för tre brandbrunnar, Eskilstuna

stad, Södermanlands län (*/1 1941) ..................

10,060

2,012

Ytterligare kostnader för bamkolonibyggnad, Kvarsebo

s:n, Östergötlands län (9/s 1941) ....................

41,000

10,000

Anordnande av branddammar m. m., Hälsingborgs stad,

Malmöhus län......................................

16,600

3,320

Kloakledning inom västra delen av Västra Klagstorps s:n.

Malmöhus län......................................

10,700

2,140

Omläggning av avloppsledning i Allégatan, Lomma s:n,

Malmöhus län......................................

3,200

640

Anläggning av avloppsledning i Karstorpsvägen, Lomma

s:n, Malmöhus län..................................

12,500

2,500

1 Fr. o. m. januari 1941 utgår i vissa fall även årskostnadsbidrag, som fastställes först

efter årets utgång. * Anger att endast årskostnadsbidrag utgår.

2 Anvisat för budgetåret 1937/38 4,116,500 kronor.

» » » » 1938/39 4,092,475 »

* » » » 1939/40 1,959,225

‘ » » - 1940/41 9,750,254 »

s. 149 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 283.

149

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Totalkostnader

kronor

Statsbidrag

kronor

1942

Vx

Anläggande av brandbrunn k Lilla Plan, Lomma s:n,

Malmöhus län......................................

2,900

580

Vatten- och avloppsledningar för Svinbäcken och Kropp- kärr, Karlstads stad, Värmlands län ................

200,000

40,000

Förhöjt statsbidrag till uppförande av skyttepaviljong,

Sundsvalls stad, Västernorrlands län (21/n 1941)......

_

4,000

Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar

inom stadsdelen Kullen, Härnösands stad, Västernorr- lands län (20/2 1 941) ................................

23,125

4,625

14/i

Kloakledning till stadsdelen Sallerup 1, Eslövs stad,

Malmöhus län......................................

23,000

4,600

Brandstation och omnibusgarage, Grebbestads köping,

Göteborgs och Bohus län ..........................

23,300

3,000

Anläggning av rullbanor å Allebergs segelflygplats, Fal- köpings stad, Skaraborgs län........................

68,000

68,000

“A

Avloppsledning i Karl XI:s väg och Aschebergsgatan,

del I och II, Halmstads stad, Hallands län..........

139,000

27,800

"/»

Ny spillvattenledning i del av Läroverksvägen, Lidingö

stad, Stockholms län................................

10,200

1,060

Omläggning av spillvattenledningen i Askrikevägen samt

ny dagvattenledning från Elfviksvägen till Kyrkviken,

Lidingö stad, Stockholms län ......................

34,000

5,612

Vatten- och avloppsledning i Starrbäcksgatan mellan

Vattugatan och Vegagatan, Sundbybergs stad, Stock- holms län..........................................

20,200

4,040

Vatten- och avloppsledningar, för delar av Lundby och

Svallinge egnahemsområden, Eskilstuna stad, Söder- manlands län ......................................

148,000

25,100

Vatten- och avloppsledningar i S:ta Gertruds väg, Väster- viks stad, Kalmar län ..............................

66,300

26,520

Breddning och förstärkning av Klockarevägen, Lomma

m:e, Malmöhus län ................................

14,000

2,800

Ytterligare kostnader för vissa byggnader m. m. vid

ecklesiastika löneboställen, Näsinge s:n, Göteborgs och

Bohus län (Vn 1937, le/i3 1938)......................

10,710

9,640

Tilläggsarbete till gasmaskfabriken, Brastads s:n, Göte- borgs och Bohus län (29/io 1937, 22/is 1939)............

30,900

24,720

Ytterligare kostnader för tillbyggnad av kommunalhus,

Sköns s:n, Västernorrlands län (8/io 1937)............

5,295

4,230

Ytterligare kostnader för restaurering av församlingens

kyrka, Tynderö s:n, Västernorrlands län (16/j 1938) ..

8,845

6,630

äO/l

Ytterligare kostnader för vissa vatten- och avloppsled- ningsarbeten, Vänersborgs stad, Älvsborgs län (18/i2

1939) ..............................................

17,486

32,550

3,500

16,270

Ytterligare kostnader för anläggande av ny idrottsplats

i Nyland, Ytterlännäs s:n, Västernorrlands län (!8/7 1939)

8/ä

Uppförande av fyra brandbrunnar i Stuvsta m:e, Huddinge

s:n, Stockholms län ................................

9,600

1,920

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Majlis proposition nr 283.

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Totalkostnader

kronor

Statsbidrag

kronor

1942

s/a

Ytterligare kostnader för regnvattenledning i Torggatan

på, sträckan Fyrisån—Sturegatan, Uppsala stad, Upp- sala län (8/i 1941) ..................................

1,226

245

Anläggning av enskild väg från allmänna vägen Hornö- krången-—Östanö till Grönsvik, Nora s:n, Västernorr- lands län ..........................................

38,375

19,188

5/a

Nybyggnad för Stockkolms högskolas bibliotek, Stock- holms stad ........................................

980,000

155,000

«/»

Verkstads- och hangarbyggnad å Bromma flygfält,

Stockholms stad....................................

3,100,000

620,000

•/>

Skyttepaviljong vid skjutbana vid Älvsjö—Stuvsta,

Stockholms stad....................................

100,000

12,000

Ytterligare kostnader för avloppsledningar i Vindhems- gatan å sträckan från Eriksgatan till Dalgatan, Upp- sala stad, Uppsala län (16/s 1941)....................

1,539

308

Utförande av sju luftskyddsrum, Bjärtrå sn, Väster- norrlands län ......................................

75,600

68,040

Förlängning av utloppet närmast norr örn Oskarsbron,

Östersunds stad, Jämtlands län ....................

11,700

3,510

ia/2

Anläggning av väg från landsvägen Stockholm—Sundby- berg till Solna sockens gräns vid Hamngatan i Lilla

Alby. Solna s:n, Stockholms län ....................

120,000

24,000

Kaj och brygga m. m. vid Byahamnen, Göteborgs stad,

Göteborgs och Bohus län ..........................

760,000

228,000

Avloppsanläggning för Kvillängens egnahemsområde,

Backa s:n, Göteborgs och Bohus län................

102,700

20,540

Bostadshus inom stadsdelen Lunden för änkor och andra

ensamstående personer, Göteborgs stad, Göteborgs

och Bohus län......................................

1,064,000

212,800

''Vi

Vattenledning i Albavägen, mellan Sturevägen och Mon- tanavägen, Lidingö stad, Stockholms län............

34,800

6,960

Sprängningsarbeten för utvidgning av Södra lands- vägen vid Korseberg, Vänersborgs stad, Älvsborgs län

27,700

23,545

Tilläggsarbete till vatten- och avloppsledningar inom

Graningeverkens industriområde m. m., Ytterlännäs

84,000

50.400

''Vs

Uppförande av nytt idrottshus, Örebro stad, Orebro län

950,000

150,000

•O/t

Ytterligare kostnader för väg från allmänna vägen vid

Kyrkbacken i Timrå till Bandsjövägen i Horsilje,

Medelpads östra vägdistrikt, Västernorrlands län (s%

1937) ..............................................

54,400

43,500

Ytterligare kostnader för väg till kustlandsvägen genom

Färsta och Filland till vägen Tunadal—Alderholmens

färjställe, Medelpads östra vägdistrikt, Västernorrlands

län («%> 1937) ......................................

42,100

33,600

a6/a

Anläggningar för hamn- och industriområde vid Oset

samt vatten- och avloppsledningar, Orebro stad, Öre- bro län ............................................

412,300

247,380

28/a

Mindre hangarbyggnad vid Bromma flygplats, Stock- holms stad ........................................

75,000

10,000

s. 151 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 283. 151

Dag

för

beslut

Av betsföretag

Totalkostnader

kronor

Statsbidrag

kronor

1942

*/*

Tilläggsarbete till omläggning av spillvattenledning i

Askrikevägen samt ny dagvattenledning från Elfviks- vägen till Kyrkviken, Lidingö stad, Stockholms län

C3h 1942) ..........................................

14,000

1,640

Vatten- och avloppsledningar m. m. i Husargatan, Eksjö

stad, Jönköpings län................................

.9,520

1,904

Omläggning av avloppsledning i Hantverkargatan, Trelle- borgs stad, Malmöhus län ..........................

30,000

6,000

Iordningställande av del av Nobelgatan, utläggning av

delar av Östra Falkgatan och Bäckgatan samt vatten- och avloppsledning i Utsikts gränden, Mölndals stad,

Göteborgs och Bohus län ..........................

55,900

19,565

Ytterligare kostnader för tandpoliklinik, Bro s:n, Göte- borgs och Bohus län (14/s 1941)......................

5,906

3,850

|

Brygga och förankringsanordning för tankbåtar, fram- dragande av järnvägsspår samt ordnande av väg till

oljehamnen, Härnösands stad, Västernorrlands län ..

83,900

25,170

Strandskoningar vid Killingören, Kurjeviken och Läro- verket, Skellefteå stad, Västerbottens län............

87,200

*

13/a

Ytterligare kostnader för vattenledningsanläggning samt

vissa avloppsledningar, Charlottenbergs m:e, Värm- lands län (29A 1938, 17/s 1940)........................

13,379

6,690

14A>

Tilläggsarbete till tredje etappen av en vatten- och av- loppsledning, Tuna s:n, Västernorrlands län (2%o 1941)

17,000

11,900

18/s

Trafikled mellan Skåne- och Folkungagatorna, Göte- borgs stad, Göteborgs och Bohus län................

790,000

671,500

2e/s

Omläggning av Epidemivägens övre del, Sundsvalls stad,

Västernorrlands län ................................

13,300

*

81/s

Tilläggsarbete till terrasseringsarbeten för omläggning

inom stadens område av infartsvägen från Norsholm

på delen från stadsgränsen förbi Borgs kyrka till Nya

förbifarts vägen, Norrköpings stad, Östergötlands län

(24A 1941) ..........................................

25,000

20,000

Ytterligare arbeten samt merkostnad för anläggningar

för hamn- och industriområdet vid Oset, Örebro stad,

Örebro län (26/a 1942) ..............................

56,800

34,080

V«

Ytterligare kostnader för anläggning av väg från Hove- näset till allmänna vägen Hallinden—Tången, Askums

s:n, Göteborgs och Bohus län (3ih 1939) ............

2,812

1,820

2U

Avlopp i Kåå jämte pumpverk, tryckledning och utlopp

i Öresund, Hälsingborgs stad, Malmöhus län ........

341,200

68,240

14/i

Tilläggsarbete till andra etappen av en vatten- och av- loppsledningsanläggning, Säbrå s:n, Västernorrlands

län (lö/e 1*41) ..........................i ..........

12,200

8,540

S1/4

Omläggning och förbättring av tillfartsvägen från Båtis- liagen till Knutsbol och statens skolhem Brättegården,

Vänersborgs stad, Alvsborgs län....................

25,400

21,590

27/«

Utförande av 300 meters bana vid Råcksta skjutbana

Stockholms stad....................................

111,000

14,200

V»

Tilläggsarbete till utvidgning av kyrkogården på Malmön

Malmöns s:n, Göteborgs och Bohus län (sl/io, 5/12 1941)

3,350

2,345

opaginerad Kontrollera mot PDF

352

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Totalkostnader

kronor

Statsbidrag

kronor

1942

6/s

Terrassering av gång- och cykelbanor utmed norra ut- fartsvägen på sträckan Sätra-Källbacken, Gävle stad,

Gävleborgs län ....................................

45,000

38,250

Vs

Ytterligare kostnader till restaurering av församlingens

kyrka, Dals s:n, Västernorrlands län (Vs 1936)........

10,000

7,500

»/«

Vatten- och avloppsledningar inom delar av Dynäs by,

Gudmundrå s:n, Västernorrlands län ................

10,000

6,500

”/«

Ytterligare kostnader för väganläggning Lervik—Medby,

Hogdals s:n, Göteborgs och Bohus län (Vn 1938) ....

5,384

4,840

22/e

Ytterligare kostnader för nybyggnad för församlingshem,

Huddinge s:n, Stockholms län (14/e 1941) ............

30,020

5,000

Ytterligare kostnader för bägnadsmur omkring Krokens

kapell, Skee s:n, Göteborgs och Bobus län (12/ii 1941)

5,750

4,313

Summa för budgetåret 1941/1942

31,306,851

11,309,578

s. 153 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 283.

153

Bilaga 8.

Förteckning över statskominunala beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag

beviljats under tiden —S1/i2 1942 av arbetslöshetsmedel.

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Totalkostnader

kronor

Statsbidrag 1

kronor

1942

10/j

Tilläggsarbeten till enskild utfartsväg för hemmanen

Uteby, Aker, Sjöbacka och Tegen, Bro s:n, Göteborgs

och Bohus län (20/s 1941)............................

2,392

1,196

28/to

Ytterligare kostnader för anläggande av idrottsplats i

Utansjö, Högsjö s:n, Västernorrlands län (s0/6 1938) ..

26,430

5,000

28/l0

Ytterligare kostnader för kaj och brygga m. m. vid Bya- hamnen, Göteborgs stad, Göteborgs och Bohus län

(12/a 1942) ..........................................

80,000

24,000

Ytterligare kostnader för enskild väg från allmänna

vägen Bollsta bruk—Forsed genom Bursjö till enskilda

vägen Angsta—Högsta, Ytterlännäs s:n, Västernorr- lands län (26/ii 1941)................................

4,500

2,250

•Vid

Ytterligare tilläggsarbete till vatten- och avloppsled- ningar inom Graningeverkens industriområde m. m.,

Ytterlännäs s:n, Västernorrlands län (12/ia 1940, 8/ia

1941, 16/a 1942)......................................

116,000

69,600

18/u

Ytterligare kostnader för fortsatt utgrävning av norra

hamnbassängen, Landskrona stad, Malmöhus län (n/>

1940) ..............................................

22,000

85,000

1,850

4,400

17,000

370

,8/n

Ytterligare terrasseringsarbeten å Angbybanan mellan

Blackebergsvägen och Alvik samt omläggning av upp- fartsvägen till Stora Mossen, Stockholms stad (*Vu

1941) ..............................................

Ytterligare kostnader för anordnande av brandbrunnar

(arbetet har begränsats från fem till tre brandbrunnar),

Danderyds s:n, Stockholms län (Via 1941)............

Ytterligare tilläggsarbeten till enskild utfartsväg för

hemmanen Uteby, Åker, Sjöbacka och Tegen, Bro s:n,

Göteborgs och Bohus län (*°/a 1941, 10/i 1942)........

608

304

Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledning

från Bingstorp till Henningsholm, Orebro stad, Örebro

län (la/n 1940)......................................

9,094

1,819

Tilläggsarbete till utläggning av Åsbäcksgatan—Norra

vägen och Gröngatan samt vatten- och avloppsled- ningar, Söderhamns stad, Gävleborgs län (28/io 1941)..

5,100

3,060

Ytterligare arbeten samt merkostnader för anläggande

av sju luftskyddsrum, Bjärtrå s:n, Västernorrlands län

(> 1942)............................................

24,400

21,960

Vatten- och avloppsledning i Öd, Gudmundrå s:n, Väs- ternorrlands län....................................

7,000

*

Avlopp vid Kramfors ladugård, Gudmundrå s:n, Väster- norrlands län ......................................

3,200

*

Vatten- och avloppsledning till A. Höglund, Fiskja, Gud- mundrå s:n, Västernorrlands län....................

1,700

*

Vatten- och avloppsledning till E. Söderlund, Frånö,

Gudmundrå s:n, Västernorrlands län ................

3,000

*

”/la

Viadukt och gångtunnel till Stora Mossen samt viadukt

vid Abrahamsberg, Stockholms stad ................

243,000

48,600

Summa

685,274

190,559

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

ininga 9.

Förteckning över år 1942 avslutade statskomniunala beredskapsarbeten.

Dag

för

Arbetsföretag

Total-

kostnader

Därav

stats- bidrag av

arbets-

Antal

utförda

dags-

verken

Medel- for- tjänst

per 8 t.

Dagsverks-

kostnad

kronor

beslut

kronor

löshets-

raedel

kronor

arbets-

dag

kronor

totalt

för

stats-

verket

1935

‘•/i

Hamnanläggning vid Lindholmen,

Göteborgs stad ..................

4.127,095

820,000

78,940

13: 78

52: 28

10:39

1938

26/n

Viss del av andra etappen av en

vatten- och avloppsledningsanlägg- ning i Tuna s:n, Västernorrlands län

537,998

377,280

20,512

13:84

26: 23

18: 39

Vatten- och avloppsledningar i Ytter- lännäs s:n. Västernorrlands län....

78,000

54,600

4,228

10: 35

18: 45

12:91

1939

Omläggning dels av vägen Kullen—

Ryd—Skallatorp—Uttorp å Sturkö

dels av vägen Skällenäs—Bredavik

—Kullen—Sanda, Östra härads väg- distrikt, Blekinge län ............

248,864

230,846

20,707

7: 96

12: 02

11:15

Vo

Vattenreservoar samt redskapsbod för

eldsläckningsmateriel i Gammelstads

kyrkby, Nederluleå s:n, Norrbottens

län ..............................

69,217

22,500

1,908

10: 51

36:28

11: 79

15A>

Anläggning av väg från Berga till

Sandvik, Kville s:n, Göteborgs och

Bohus län........................

37,868

16,580

2,455

10: 61

15: 42

6: 75

1941

15/i

Vissa delar av vatten- och avlopps- ledningar inom Västra Mark, etapp

II, Örebro stad, Örebro län ......

44,294

8,700

2,093

11:51

21:16

4: 16

27/,

Avloppsledning i den s. k. Fjärdings- stigen, Halmstads stad, Hallands län

81,964

16,393

4,533

12:04

18: 08

3: 62

V»

Gravkapell samt ekonomi- och stall- byggnad vid Brastads kyrka, Bra- stads s.n, Göteborgs och Bohus län

40,273

27,750

1,654

9: 65

24:35

16:78

Vissa delar av vatten- och avlopps- ledningar inom Västra Mark, etapp

III, Örebro stad, Örebro län......

32,527

6,500

1,323

13: 45

24:59

4:91

27/,

Detaljledningar för vatten och avlopp

för Brottsta och del av Svallinge

egnahemsområde, Eskilstuna stad,

Södermanlands län................

120,789

16,600

4,035

13: 56

29: 94

4:11

Framdragning av vatten- och avlopps- ledningar från gatukorset Rudbecks- gatan—Mogatan till Eklundavägen,

Örebro stad, Örebro län..........

38,290

5,280

1,501

13: 19

25: 51

3: 52

s. 155 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 283.

155

Dag

för

A r b o t 8 f 8 r e t a g

Total-

kostnader

Därav

stats- bidrag av

arbets-

Antal

utförda

dags-

verken

Medel- för- tjänst

per 8 t.

Dagsverks-

kostnad

kronor

beslut

kronor

löshcts-

medel

kronor

arbets-

dag

kronor

totalt

för

stats-

verket

1941

“/»

Ombyggnadsarbeten för inredande av

tandpoliklinik och bostad för tand- läkare, Bro s:n, Göteborgs och Bobus

län ..............................

25,651

17,850

786

10: 08

32: 63

22: 71

S0/3

Enskild utfartsväg för hemmanen

Uteby, Aker, Sjöbacka och Tegen,

Bro s:n, Göteborgs och Bohus län

36,937

18,469

1,851

10: 09

19:96

9: 98

Tillbyggnader vid lasarettet i Eksjö,

sjukhuset i Nässjö och sjukstugorna

i Tranås och Vetlanda, Jönköpings

län ..............................

962,419

135,000

19,610

14:04

49: 08

6: 88

18A

Permanent koloniträdgårdsområde vid

Bingstorp, Hälsingborgs stad,

Malmöhus län....................

38,601

7,100

1,428

9: 62

27:03

4: 97

19/i

Ombyggnad av fastigheten Stadsgår- den nr 22 för Sjömansinstitutet,

Stockholms stad..................

175,705

25,000

3,347

14:86

52: 50

7: 47

24/4

Vatten- och avloppsledningar mellan

stadens pumpstation och vatten- tornet, Hudiksvalls stad, Gävleborgs

län ..............................

64,470

12,750

2,268

11: 28

28:43

5: 62

“A

Bostäder vid Orupssanatoriet för lands- tinget, Malmöhus län ............

126,804

16,185

2,281

14: 26

55: 59

7: 10

6/s

Anläggning för bevattning med av- slammat kloakvatten från renings- verket i Källby, Lunds stad, Malmö- hus län..........................

158,319

113,700

3,284

12: 50

48: 21

34: 62

9/k

/ o

Barnkol ombyggnad, Kvarsebo s:n,

Ostergötlands län ................

206,779

30,000

3,144

15: 46

65: 77

9: 54

Ombyggnad till bilväg av del av järn- väg Lärjeholm—Bösered inom Surte- komplexet, Göteborgs stad, Göte- borgs och Bohus län ............

69,622

20,310

2,761

14: 93

25: 22

7:36

Framställning av packsten och maka- dam för förbättring av vägar inom

Delsjö- och Härlandatjärnkomplexen,

Göteborgs stad, Göteborgs och Bo- hus län ..........................

54,989

16,497

2,435

14: 57

22:58

6: 77

Omläggning och nyanläggning av bil- väg mellan Kortedala och Hjallbo

inom Utbyn äskomplexet, Göteborgs

stad, Göteborgs och Bohus län....

98,475

29,543

4,581

13: 90

21:50

6: 45

»V»

Ny- och ombyggnad av Ålderdoms- hemmet, Falkenbergs stad, Hallands

län ..............................

275,861

20,000

5,846

11:97

47: 19

3: 42

>‘/6

Kulvertledning längs Risebergabäcken,

Malmö stad, Malmöhus län ......

174,211

32,000

6,002

15: 26

29: 03

5:33

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Kungl. Maj.ts proposition nr 283.

Dag

för

Arbetsför etag

Total-

kostnader

Därav

stats- bidrag av

arbets-

Antal

utförda

dags-

verken

Medel- för- tjänst

per 8 t.

Dagsverks-

kostnad

kronor

beslut

kronor

löshets-

medel

kronor

arbets-

dag

kronor

totalt

för

stats-

verket

1941

14/«

Avloppsledning i Hyllie kyrkoväg

mellan Strandgatan och Alggatan,

Malmö stad, Malmöhus län........

171,506

34,301

4,909

16:74

34:94

6:99

27/5

Tandpoliklinik i Kville kyrkby, Kville

s:n, Göteborgs och Bohus län ....

87,840

15,000

1,452

15:19

60:50

10:33

S8A

Skol träd gårds anläggning vid Ala folk- skola, Hässjö s:n, Västernorrlands

län ..............................

16,752

11,525

843

10: 54

19: 87

13: 67

Vatten- och avloppsledningar i Kvitsle- by, Njurunda s:n, Västernorrlands

län ..............................

12,914

*

662

12:05

19: 51

Omläggning av vattenledning i Sture- vägen, nedläggning av ny avlopps- ledningmellanAlbavägen ochFrigga- vägen samt ledningar mellan Frigga- vägen och Tiliavägen, Lidingö stad,

Stockholms län ..................

45,363

6,920

1,451

15:32

31: 26

4:77

Vatten- och avloppsledningar till Alder- gatan, Skellefteå stad, Västerbottens

län ..............................

2,436

487

148

13:14

16: 46

3: 29

12/e

Anordnande av elva brandbrunnar

inom förorterna och tolv brand- dammar inom staden, Norrköpings

stad, Ostergötlands län ..........

100,953

20,135

3,110

14:83

32: 46

6: 47

14/e

Nybyggnad för församlingshemmet,

Huddinge s:n, Stockholms län ....

123,226

16,000

2,420

18: 45

50: 92

6: 61

Vattenledning i Torshäll a vägen, Eskils- tuna stad, Södermanlands län ....

80,205

14,600

2,228

14: 79

36:00

6:55

*•/*

Planeringsarbeten vid A Hebergs segel- flygplats, Falköpings stad, Skara- borgs län ........................

34,275

34,275

2,017

11: 60

16: 99

16:99

«5/,

Vissa byggnadsarbeten vid Vasa och

Hvitfeldtska högre allmänna läro- verken, Göteborgs stad, Göteborgs

och Bohus län....................

327,462

50,000

3,822

15: 12

85:68

13:08

•Ve

Vattenledning inom Arlövs m:e, Bur- lövs s:n, Malmöhus län ..........

120,624

24,250

3,173

11:97

38: 02

7: 64

Järnvägsspår från Sundsvalls stads

hamnspår vid Vindskärs varv till

Sv. Aloxidverken vid Kubikenborg

i Skönsmon, Sköns s:n, Västernorr- lands län ........................

100,964

66,638

1,976

16:35

51: 10

33: 72

,8/e

Anordnande av en brandbrunn och

fyra vägkulvertar i Snättringe m:e,

Huddinge s:n, Stockholms län ....

4,590

661

130

14:32

35: 31

5:08

5/«

Vägförbindelse inom Oljehamnen vid

Loudden, Stockholms stad........

55,550

11,110

1,352

19:80

41:09

8: 22

* Jfr not 1 till bilaga 7.

s. 157 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

157

Dag

för

Arbetsföretag

Total-

kostnader

Därav

stats- bidrag av

arbets-

Antal

utförda

dags-

verken

Medel- för- tjänst

per 8 t.

Dagsverks-

kostnad

kronor

beslut

kronor

löshets-

medel

kronor

arbets-

dag

kronor

totalt

för

stats-

verket

1941

“/•

Pensionärshem i Kungsladugård, Göte- borgs stad, Göteborgs och Bohus län

428,574

60,000

6,483

20:11

66:11

9: 25

1

Delar av kloakledningar för Annelund,

Höglunda m. fl. områden, By s:n,

Värmlands län....................

24,231

*

1,796

9: 27

13: 49

»

Del av brandpostledning å Norra Hög- lunda, By s:n, Värmlands län . ...

3,687

*

225

9: 65

16: 39

_

8/l0

Förrådsbyggnad vid Alelyckan, Göte- borgs stad, Göteborgs och Bohus län

63,594

18,993

1,101

17: 70

57:76

17: 25

Iordningställande av Lillebyvägen,

Björlanda s:n, Göteborgs och Bohus

län ..............................

4,074

*

55

13:44

74:07

1S/lC

Vissa anläggningar vid reningsverket

vid Delsjön, Göteborgs stad, Göte- borgs och Bohus län..............

63,608

19,082

1,454

18: 57

43:75

13: 12

!5/l0

Enskild väg Tegen—Ohed, Brastads

s.n, Göteborgs och Bohus län ....

29,562

14,781

1,194

11:43

24:76

12: 38

Vattenledning för Brodalens stations- samhälle och tandpoliklinik, Bro s:n,

Göteborgs och Bohus län ........

11,841

9,473

582

9: 61

20: 35

16: 28

SI/lO

Branddamm vid fastigheten Västra

Villingsberg, Kristinehamns stad,

Värmlands län....................

1,434

*

95

11:21

15: 09

ls/ll

Hägnadsmur omkring Krokens kapell,

Skee s:n, Göteborgs och Bohus län

19,110

13,088

1,306

10:32

14:63

10: 02

S1/ll

Ny skyttepaviljong, Sundsvalls stad,

Västernorrlands län ..............

59,856

14,000

1,022

16: 88

58: 57

13:70

26/ll

Utförande av grav med återfyllning

för jordkabel frånnyabrandstationen

till polishuset, Härnösands stad,

Västernorrlands län ..............

3,103

931

82

19:30

37: 84

11: 35!

s/n

Anordnande av brandbrunnar, Dande- ryds s:n, Stockholms län..........

5,370

1,074

199

15: 50

26: 98

5: 40

Planerings- och ledningsarbeteninorra

delen av Kungsgatan, Säffle köping,

Värmlands län....................

15,727

*

1,053

11:07

14:94

Vatten- och avloppsledningar i Skogs- vägen, delen Ovre Järnvägsgatan—

Myrstigen, samt i Bangårdsgatan,

Östersunds stad, Jämtlands län. . . .

13,028

3,908

476

15: 32

27: 37

8:21

1942

7/i

Vatten- och avloppsledningar i Skol- vägen från Vårvägen till Torsviks

skola. Lidingö stad, Stockholms län

7,577

1,040

255

14:55

29:71

4:08

Anläggning av avloppsledning i Kars- torpsvägen, Lomma s:n, Malmöhus

län .............................

6,119

1,224

369

10:01

16: 58

3: 32

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Kungl. Majlis proposition nr 283.

Dag

för

Arbetsföretag

Total-

kostnader

Därav

stats- bidrag av

arbets-

Antal

utförda

dags-

verken

Medel- för- tjänst

per 8 t.

Dagsverks-

kostnad

kronor

beslut

kronor

löshets-

medel

kronor

arbets-

dag

kronor

totalt

för

stats-

verket

1942

Vi

Omläggning av avloppsledning i Allé- gatan, Lomma s:n, Malmöhus län. .

5,295

640

455

9: 78

11:64

1:41

•

Anläggande av brandbrunn å Lilla

plan, Lomma s:n, Malmöhus län . .

4,439

580

250

9: 62

17:76

2: 32

Vatten- och avloppsledningar för Svin- bäcken och Kroppkärr, Karlstads

stad, Värmlands län ..............

199,940

39,853

7,891

15:03

25:34

5:05

uh

Brandstation och omnibusgarage,

Grebbestads köping, Göteborgs och

Bobus län........................

30,785

3,000

758

10:88

40: 61

3: 96

“/i

Vatten- och avloppsledning i Starr- bäcksgatan mellan Vattugatan och

Vegagatan, Sundbybergs stad, Stock- holms län........................

21,885

4,040

662

16: 74

33: 06

6: 10

9/»

Skyttepaviljong vid skjutbana vid Älv- sjö—Stuvsta, Stockholms stad ....

113,900

11,780

1,745

19: 25

65:27

6:75

SS/,

Mindre hangarbyggnad vid Bromma

flygplats, Stockholms stad........

63,530

10,000

716

20: 81

88: 73

13: 97

s/s

Brygga och förankringsanordning för

tankbåtar, framdragande av järn- vägsspår samt ordnande av väg till

oljebamnen, Härnösands stad,Väster- norrlands län ....................

90,835

25,170

1,754

15: 95

51:79

14:35

Strandskoning vid Killingören, Skel- lefteå stad, Västerbottens län .. ..

9,894

*

509

14: 06

19:44

—

1942

Vi

Tilläggsanslag till förut redovisade

arbetsföretag.

Ytterligare statsbidrag till tre brand- brunnar, Eskilstuna stad, Söderman- lands län (8/i 1941)................

2,012

1

Ytterligare statsbidrag till vatten- och

avloppsledningar inom stadsdelen

Kullen, Härnösands stad, Västemorr

lands län ("/» 1941) ...............

4,625

>3/i

Ytterligare statsbidrag till vissa bygg- nader m. m. vid ecklesiastika löne- boställen, Näsinge s:n, Göteborgs

och Bobus län (6/n 1937, l6/u 1938)

9,640

Ytterligare kostnader för gasmask- fabriken, avseende tilläggsarbete,

Brastads s:n, Göteborgs och Bohus

län (S9/io 1937, 22/u 1939)..........

30,900

24,720

Ytterligare statsbidrag till tillbyggnad

av kommunalhus, Sköns s:n, Väster- norrlands län (8/io 1937) ..........

4,230

_

1 -

s. 159 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

159

Dag

för

beslut

A r b e t 8 f o r e t a j;

Total-

kostnader

kronor

Därav

stats- bidrag av

arbets- löshets- medel

kronor

Antal

utförda

dags-

verken

Medel- för- tjänst

per 8 t.

arbets- dag

kronor

Dags!

kos

kro

totalt

rerks-

;nad

nor

för

stats-

verket

1942

j a3/i

Ytterligare statsbidrag till restaure- ring ay församlingens kyrka,

Tynderö s:n, Västernorrlands län

(15/f 1938) ......................

6,630

so/l

Ytterligare statsbidrag till vissa

vatten- och avloppsledningsarbe- ten, Vänersborgs stad, Älvsborgs

län (la/i2 1936)..................

3,500

8/s

Ytterligare statsbidrag till regn- vattenledning i Torsgatan på sträc- kan Fyrisån—Sturegatan, Uppsala

stad, Uppsala län (8/i 1941)......

245

9/s

Ytterligare statsbidrag till avlopps- ledningar i Vindhemsgatan & sträc- kan från Eriksgatan till Dalgatan,

Uppsala stad, Uppsala län (16/s

1941) ..........................

308

S0/2

Ytterligare statsbidrag till väg från

allmänna vägen vid Kyrkbacken

iTimrå till Bandsjövägen iHorsilje,

Medelpads östra vägdistrikt,

Västernorrlands län (30/o 1937) ..

43,500

Ytterligare statsbidrag till väg till

kustlandsvägen genom Färsta och

Filland till vägen Tunadal—Alder- holmens färjställe, Medelpads östra

vägdistrikt, Västernorrlands län

(3°/« 1937) ......................

33,600

13/s

Ytterligare statsbidrag till vatten- ledningsanläggning samt vissa av- loppsledningar, Charlottenbergs

m:e, Värmlands län (**/t 1938, ‘Vs

1940) ..........................

6,690

8/fi

Ytterligare statsbidrag till restaure- ring av församlingens kyrka, Dals

s:n, Västernorrlands län (3/o 1936)

7,500

Ia/«

Ytterligare statsbidrag till vägan- läggning Lervik—Medby, Hogdals

s:n, Göteborgs och Bohus län

(3/u 1938) ......................

4,840

!3Ao

Ytterligare statsbidrag till anläg- gande av idrottsplats i Utansjö,

Högsjö s:n, Västernorrlands län

(“/« 1938) ......................

5,000

Summa

10,542,580

2,813,032

205,693

13:54

39: 95

10: 10

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Kungl. Majlis proposition nr 283.

Sammanställning per (leii 31 december 1942 av statliga

Slutförda företag

Företag under

utförande

Ändamål

Antal

Total-

kostnader

kronor

Antal

Total-

kostnader

kronor

Statliga beredskapsarbeten i arbetsmarknads-

kommissionens regi ....................

16

6,872,187

62

42,543,235

Vägar ..................................

9

5,482,264

56

35,071,835

Torrläggningsarbeten....................

1

785,194

—

—

Torvupptagningsarbeten..................

5

360,561

—

—

Farleder ................................

—

—

1

4,000,800

Vatten- och avloppsledningsarbeten......

—

—

1

176,300

Flygfält ................................

i

244,168

4

3,294,300

Friluftsgårds anläggning..................

—

—

—

—

Statliga beredskapsarbeten i annan myndig-

hets regi1 ..............................

6

1,729,780

78

50,917,498

Allmänna vägar ........................

4

1,505,500

28

16,568,600

Vatten- och avloppsledningsarbeten......

—

—

25

16,866,800

Hamnarbeten............................

—

—

15

3,673,000

Flygfält ................................

—

—

3

5,717,548

Byggnader för offentliga myndigheter ....

2

224,280

—

—

Fornminnesrestaureringar................

—

—

2

92,350

Broar ..................................

—

—

3

7,937,400

Andra arbeten ..........................

—

—

2

61,800

Statskommunala beredskapsarbeten 1 2........

67

10,511,680

115

53,497,390

Väg- och gatuarbeten (med tillhörande led-

6,548,447

ningsarbeten)..........................

9

596,679

31

Hamnarbeten............................

2

4,217,930

7

5,047,200

Järnvägs- och spårvägsanläggningar......

1

100,964

5

3,532,500

Vatten- och avloppsledningsarbeten......

26

2,121,121

97,805

38

5,302,828

Flygfält ................................

2

3

11,308,000

Sjukhus och tandpolikliniker ............

3

1,075,910

3

4,958,285

Idrottsanläggningar......................

2

173,756

5

1,416,380

Samlingslokaler..........................

1

123,226

2

2,758,000

Teater-, musei- och konserthusbyggnader

—

—

2

5,131,400

Förråds- och lagerhusbyggnader..........

1

63,594

3

1,502,000

Bostadshus..............................

5

1,213,723

3

3,156,000

Andra byggnadsarbeten..................

3

398,520

3

1,396,000

Brandbrunnar och branddammar ........

6

186,003

4

53,400

Andra arbeten ..........................

6

142,449

6

1,386,950

Summa

89

19,113,647

255

146,958,123

1 Under tiden V7 1933—81/is 1941 slutfördes 204 företag för en sammanlagd totalkostnad

av 19,993,230 kr.

2 Under tiden */7 1933—3''/n 1941 slutfördes 572 företag för en sammanlagd totalkostnad

av 58,186,098 kr.

s. 161 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda proposition nr 283.

161

Bilaga 10.

och statskommunala beredskapsarbeten under 1942.

Beslutade men ej

påbörjade företag

Samtliga företag

Av summa totalkostnader

belöpa å

Total-

Total-

därav stats- bidrag av

material

arbets-

Antal

kostnader

kronor

Antal

kostnader

kronor

arbetslöshets-

raedel

kronor

m. m.

kronor

löner

kronor

4

1,042,BOO

82

60,457,922

45,896,409

20,032,317

30,425,605

3

817,500

68

41,371,599

36,938,371

16,149,594

25,222,005

—

—

1

785,194

756,909

377,554

407,640

—

—

5

360,561

360,561

160,601

199,960

—

—

1

4,000,800

4,000,800

1,807,200

2,193,600

—

—

1

176,300

176,300

67,000

109,300

—

—

5

3,538,468

3,538,468

1,325,368

2,213,100

1

225,000

1

225,000

125,000

145,000

80,000

4

1,408,000

88

54,055,278

40,524,175

25,669,360

28,385,928

2

1,145,500

34

19,219,600

16,492,485

7,714,800

11,504,800

2

262,500

27

17,129.300

13,722,830

8,459.700

8,669,600

—

—

15

3,673,000

3,285,130

1,937,100

1,735,900

—

_

3

5,717,548

1,501,000

2,672,548

3,045,000

—

—

2

224,280

224,280

141,962

82,318

—

—

2

92,350

92,350

36,940

55,410

—

—

3

7,937,400

5,149.000

4,671,400

3,266,000

—

—

2

61,800

57,100

34,900

26,900

21

2,185,775

203

66,194,845

28,215,297

37,777,172

28,417,673

7

127,800

47

7,272,926

5,270,604

3,407,146

3,865,780

—

—

9

9,265,130

2,674,490

6,139,766

3,125,364

1

243,000

7

3,876,464

842,588

2,020,157

1,856,307

7

462,500

71

7,886,449

3,781,783

3,839,142

4,047,307

—

—

5

11,405,805

6,430,275

5,623,513

5,782,292

—

—

6

6,034,195

917,850

3,468,664

2,565,531

—

—

7

1,590.136

304,410

965,286

624,850

—

—

3

2,881,226

389,000

1,876,082

1,005,144

—

—

2

5,131,400

500,000

3,306,400

1,825,000

—

—

4

1,565,594

216,393

1,132,110

433,484

2

130,650

10

4,500,373

809,385

3,048,398

1,451,975

3

1,212,225

9

3,006,745

670,330

1,965,753

1,040,992

1

9,600

11

249,003

59,563

137,659

111,344

—

—

12

1,529,399

348,626

847,096

682,303

29

4,036,275

873

170,708,045

109,685,881

83,478,839

87,229,206

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 283.

1170 43 1 1

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Kungl. Majlis proposition nr 283.

De arbetslösas och arbetslöshetshjälpeus fördelning den 31

Län

Städer med över 15,000 inv.

Antal hjälpsökande

därav

Städer

Lands-

bygd

Summa

beredskapsarb

statligt

ar b et s-

ete

stats-

kommu-

nalt

i kommis- sionens

regi

i annan

myndig- hets regi

Stockholms stad..................

1,942

—

1,942

201

i

282

Stockholms ......................

49

190

239

39

—

_

Uppsala..........................

63

8

71

—

—

Södermanlands ..................

59

—

59

—

—

—

Östergötlands ....................

90

—

90

—

—

—

Jönköpings ......................

94

—

94

27

—

—

Kronobergs ......................

7

22

29

17

—

—

Kalmar ..........................

99

10

109

5

—

—

Gotlands ........................

29

3

32

—

—

3

Blekinge..........................

16

63

79

42

—

—

Kristianstads ....................

34

3

37

—

—

—

Malmö stad......................

475

—

475

25

—

61

Malmöhus i övrigt................

265

14

279

10

—

22

Hallands ........................

87

4

91

—

—

—

Göteborgs stad ..................

1,815

—

1,815

72

80

294

Göteborgs och Bohus i övrigt ....

258

1,244

1,502

594

365

77

Alvsborgs ........................

58

14

72

—

—

4

Skaraborgs ......................

10

1

11

—

—

2

• Värmlands........................

74

78

152

19

22

—

Örebro ..........................

47

—

47

4

—

8

Västmanlands ....................

1

1

—

—

—

Kopparbergs......................

13

3

16

—

—

—

Gävleborgs ......................

77

1

78

—

—

31

Västernorrlands ..................

53

964

1,017

59

292

87

Jämtlands........................

1

—

1

—

—

—

Västerbottens ....................

7

17

24

—

—

Norrbottens......................

1

229

230

—

42

—

Hela riket

5,724

2,868

8,592

1,114

802

871

Södertälje........................

—

—

—

—

—

Uppsala..........................

—

—

62

—

—

—

Eskilstuna........................

—

—

14

—

—

—

Linköping........................

—

—

1

—

—

—

Norrköping ......................

—

—

89

—

—

—

Jönköping........................

—

—

65

27

—

—

Växjö............................

—

—-

7

—

—

—

Kalmar . .

—

44

—

—

—

Karlskrona ......................

—

—

7

—

—

—

Kristianstad......................

—

—

34

—

—

—

Hälsingborg......................

—

—

133

10

—

8

Landskrona ......................

—

—

14

—

—

14

Lund ............................

—

—

69

—

—

—

Halmstad ........................

—

—

6

—

—

—

Mölndal..........................

—

—

126

9

—

50

Uddevalla........................

—

—

62

1

6

3

Borås............................

—

—

1

—

—

—

Trollhättan ......................

—

11

—

—

—

Karlstad ........................

—

—

74

2

22

—

Karlskoga........................

—

—

—

—

—

Örebro ..........................

—

—

47

4

—

8

Västerås..........................

—

—

1

—

—

—

Gävle............................

—

—

27

—

—

—

Sundsvall ........................

—

—

14

—

—

—

Östersund........................

—

—

1

—

—

—

s. 163 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 283. 163

december 1942. Län samt städer med över 15,000 inv. Bilaga 11.

hjälpta

enligt

Summa hjälpta

linjen

unders tödslinjen

reservarbote

kommu-

uibild-

nalt

i % ar

statskom-

arbete

dag-

korn-

flinga-

antal

hjälp-

munalt

utan

Summa

under-

munalt

Summa

hj älven

sökande

musiker-

reserv-

stats-

stöd

understöd

hjälp

arbete

bidrag

272

—

—

756

350

317

667

122

1,545

79.6

18

—

—

57

83

13

96

10

163

68.2

5

—

8

13

—

6

6

6

25

35.2

1

~

10

11

—

—

—

1

12

20.8

5

—

—

5

50

7

57

10

72

80. o

3

~

14

44

—

—

—

14

58

61.7

1

—

—

18

—

1

1

7

26

.

2

2

44

53

—

—

—

—

53

48.6

—

—

16

19

—

—

—

—

19

2

—

3

47

—

—

—

—

47

59. r.

—

18

18

—

—

—

—

18

11

—

—

97

200

106

306

2

405

85 s

2

—

—

34

72

36

108

—

142

50.9

—

—

11

11

—

—

—

9

20

22.o

52

5

—

503

850

10

860

59

1,422

78.3

—

13

10

1,059

138

25

163

23

1,245

82.9

—

—

11

15

—

3

3

18

36

50. o

—

—

1

3

—

—

—

—

3

6

6

14

67

21

—

21

7

95

62.5

7

—

—

19

—

—

—

—

19

*

3

_

3

6

_

_

6

4

—

—

35

—

—

—

1

36

46.2

2

1

7

26

473

1

14

3

17

36

526

1

51.7

1

_

—

1

42

_

11

11

13

1

66

28.7

31)8

33

189

3,407

1,778

538

2,310

338

6,061

70.5

4

_

8

12

_

6

6

5

23

37.1

—

—

10

10

—

—

—

1

11

1

—

—

1

—

—

—

—

1

4

—

—

4

50

7

57

10

71

79.8

1

1

29

—

—

—

13

42

64.6

—

—

—

—

—

1

1

6

7

1

2

16

19

—

—

—

—

19

—

15

15

—

—

—

1

15

1

—

—

19

55

22

77

96

72.2

—

—

—

14

—

—

—

—

14

1

—

—

1

17

—

17

18

26.i

—

—

—

59

31

—

31

1

91

72.2

—

13

—

23

23

—

23

3

49

79.o

—

—

—

—

_

3

3

2

5

5

—

—

29

8

—

8

—

37

50.o

7

—

—

19

—

—

—

—

19

2

-

—

2

—

—

—

1

3

1

—

—

1

—

—

—

—

1

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

Bilaga 12.

Utbetalade statsbidrag till hjälpverksamheten för arbetslösa under tiden

Vt 1941—30/e 1942. Kronor.

Län

Beredskaps-

arbeten

Stat6-

kommunala

reserv-

arbeten

Arkiv-

arbeten

Kontant-

understöd

Utbild-

ningshjälp

Summa

Stockholms stad..........

1,387,130

5,600

694,182

493,919

339

2,581,170

Stockholms ..............

2,108,461

—

11,278

52,823

—

2,172.562

Uppsala..................

1,262,209

1,500

38,821

2,519

—

1,305,049

Södermanlands ..........

314,923

—

2,100

1.295

—

318,318

Östergötlands ............

210,680

—

6,760

28,090

1,862

247,392

Jönköpings ..............

746,308

14,438

9,997

2,848

—

773,591

Kronobergs ..............

638,812

—

4,477

18

—

643,307

Kalmar ..................

341,656

6,503

1,024

2,144

—

351,327

Gotlands ................

7,224

—

—

—

—

7,224

Blekinge ................

648,495

—

5,203

—

—

653,698

Kristianstads ............

165,182

—

1,914

—

167,096

Malmö stad ..............

395,805

—

10,246

141,598

—

547,649

Malmöhus i övrigt........

143,082

7,362

8,620

39,769

—

198,833

Hallands ................

237,640

768

—

2,038

—

240,446

Göteborgs stad ..........

687.300

—

121,943

652,847

—

1,462,090

Göteborgs o. Bohus i övrigt

5,338,838

66,423

221

25,162

3,109

5,433,753

Älvsborgs................

1,079,846

8,343

6,309

1,937

2,408

1,098,843

Skaraborgs ..............

50,775

—

800

189

—

51,764

Värmlands................

304,582

24.921

22,114

4,312

5,410

361,339

Örebro ..................

67,123

4,263

8,958

1,510

1,103

82.957

Västmanlands ............

17,133

—

2,506

247

—

19,886

Kopparbergs..............

40,011

—

1,320

—

—

41,331

Gävleborgs ..............

138,984

32,886

13,047

10,390

858

196,165

Västernorrlands ..........

4,065,503

179,157

7,121

69,160

—

4,320,941

Jämtlands................

478,948

—

5,415

289

—

484,652

Västerbottens ............

53,867

710

2,875

3,028

170,245

230,725

Norrbottens..............

258,813

—

4,381

1,739

—

264,933

Hela riket

21,189,330

352,874

991,632

1,537,871

185,334

24,257,041

s. 165 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 283.

165

Bilaga 13.

Utbetalade statsbidrag till hjälpverksamheten för arbetslösa under tiden

Vi—81/ia 1942. Kronor.

Län

Beredskaps-

arbeten

Stats-

koraraunala

resery-

arbeten

Arkiv-

arbeten

Kontant-

undorstöd

Utbild-

ningehjälp

Admini-

strations-

bidrag

Summa

Stockholms stad ..

1,860,282

33,015

568,213

435,615

—

10,027

2,907,152

Stockholms ......

1,261,390

—

29,272

79.806

—

312

1,370,780

Uppsala..........

231,286

14,104

46,873

5,269

—

453

297,985

Södermanlands

229,063

—

2,061

9,330

—

1,429

241,883

Östergötlands ....

474,475

—

8,487

53,039

1,862

507

538,370

Jönköpings ......

817,176

144

11,579

6,078

—

45

835,022

Kronobergs ......

443,719

—

4,195

3,964

—

16

451,894

Kalmar ..........

305,778

12,597

1,790

6,167

—

39

326,371

Gotlands ........

4,800

—

1,639

—

20

6,459

Blekinge ........

341,924

—

2,492

26,036

—

80

370,532

Kristianstads ....

36,659

4,181

831

—

—

41,671

Malmö stad......

235,200

1,997

6,092

182,712

—

—

426,001

Malmöhus i övrigt

250,371

3,280

11,364

63,534

—

3,236

331,785

Hallands ........

''36,172

2,640

2,462

9,971

—

299

''20,800

Göteborgs stad ..

626,797

—

99,399

585,322

—

—

1,311,518

Göteborgs o. Bohus

i övrigt........

4,887,078

71,329

20,660

111,321

2,200

29,233

5,121,821

Älvsborgs ........

554,521

8,343

9,617

10,973

3,929

78

587,461

Skaraborgs ......

52,768

—

1,165

7,192

—

55

61,180

Värmlands........

208,222

7,976

20,967

15,970

571

711

254,417

Örebro ..........

62,073

3,768

11.602

10,011

656

7,927

96,037

Västmanlands ....

113,273

6

5,795

1,085

—

12

1 6,375

Kopparbergs......

''269

-.

5,000

2,856

—

—

7,587

Gävleborgs ......

481,029

4.411

11,835

14.985

858

658

513,776

Västernorrlands . .

3,738,550

198,801

11,561

373,327

—

42,655

4,364,894

Jämtlands........

596,943

—

7,053

4,762

—

97

608,855

Västerbottens ....

294,756

711

3,919

5,126

96,739

193

401,444

Norrbottens......

111,690

—

4,626

14,966

—

2,524

133,806

Hela riket

18,056,836

363,122

912,260

2,041,887

106,815

100,606

21,681,526

Avse återbetalning.

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Kungl. Maj.ts ''proposition nr 283.

Bilaga 14.

Kostnader för arbetsförmedling, överflyttning av arbetskraft ni. m. under tiden

Vt 1911—S0/6 1942. Kronor.

Län

Läns- arbets- nämnder

med arbets- förmed- lings- anstalter

liesc-

bidrag

till

arbets-

sökande

Särskilda

vid arbete

markn

Utbilda.- bidrag och

familje- tillägg

förmåner

n i öppna

aden

Andra

förmån or

Förlägg- nings- m.fl.

kostnader

för skogs- huggare

kurser

Statsbidrag

till

beredskaps-

kursor

Kostna- der för

arbets- block- organi- sationen

Kostnader

för revi- sorer för

familje- bidrags- nämnder

Admini- strations- kostnader

för värn- plikt 8- låne- nämnder

Stockholms stad

785,430

52,538

241,182

10,283

924

619,624

9,750

1,647

Stockholms ....

261,689

48,452

128,473

74,844

93,901

57,317

1,173

15,878

1,077

Uppsala ......

114,771

4,527

72,207

39,861

53,247

127,005

1,948

16,196

829

Södermanlands

119,995

3,275

46,094

27,468

51,038

24,218

981

11,007

606

Ostergötlands. .

314,513

12,869

83,174

35,445

91,371

67,763

2,391

12,428

716

Jönköpings ....

167,778

34,629

53,460

55,362

77,850

72,946

1,906

14,550

798

Kronobergs....

101,630

4,639

87,948

32,256

51,459

62,689

2,059

11,122

440

Kalmar........

141.705

7,514

65,008

23,179

57.928

6,399

3,166

15,176

1,383

Gotlands......

30,579

7,473

2,914

4,611

2,553

1,615

1,119

10,507

614

Blekinge......

124,037

3,478

144,238

29,198

40,265

7,974

2,039

8,100

1,219

Kristianstads ..

153,517

5,508

47,307

35,357

62,470

1,025

5,734

18,733

574

Malmöhus ....

536,967

75,842

48,966

108,164

27.706

82,264

2,586

26,782

2,522

Hallands......

86.636

3,633

113,765

30,105

20,044

60,099

2,042

8,234

220

Göteb. o. Bohus

514,601

88,735

484,051

53,105

16,693

468,778

1,323

18,423

4,347

Alvsborgs ....

159,936

12,047

186,623

83,027

92,785

136,661

3,277

15,880

578

Skaraborgs ....

103,212

5,436

25,122

20,280

55,942

41,579

3,483

16,965

1,256

Värmlands ....

147,684

36.860

399,814

214,843

255,204

97,328

1,184

16.073

663

Örebro........

213,906

14,976

83,182

95,897

156,155

38,350

2,510

14,341

807

Västmanlands. .

62,322

3,465

24,377

14,187

40,005

1,686

1,983

12,725

656

Kopparbergs ..

127,823

26,604

160,926

142,427

410,401

2,709

102

13,347

592

Gävleborgs ....

169,450

27,293

330,552

174,052

228,443

7,357

1,928

13,788

787

Västernorrlands

291,981

106,719

565,250

213,806

382,767

117,493

3,206

2,758

1,103

Jämtlands ....

157,488

16,362

44,809

55,950

192,161

33,498

2,003

9,706

673

Västerbottens..

138,168

12,491

132,114

23,505

53,445

59,033

3,254

11,843

869

Norrbottens . .

145,498

4,852

170

1,311

1 333

40,652

2,338

9,012

571

Hela riket

5,171,316

620,217

3,571,726

1,598,528

2,514,404

2,286,062

53,785

333,824

25,547

1 Avser återbetalning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 15.

Kostnader tor arbetsförmedling, överflyttning av arbetskraft m. m. under tiden Vi—31/ia 1942. Kronor,

1

L ii n

Läns-

arbets-

nämnder

med

arbetsför-

medlings-

anstalter

ltese-

bidrag

till

arbets-

sökande

Särskilda förmåner vid

arbeten i öppna

marknaden

Förlägg- nings- m. fl.

kostnader

för skogs- huggar- kurser

Jordbruks-

läger

Statsbidrag

till

bered-

skaps-

kurser

Kostnader

för arbets- block- organisa- tionen

Kostnader

för

revisorer

för

familje-

bidrags-

nämnder

Admini- strations- kostnader

för värn- plikts- lån e- nämnder

Diverse

kostnader1

Utbildnings- och för- fly ttn in gs- bidrag samt

familje- tillägg

Andra

förmåner

Stockholms stad ....

808,444

47,252

344,490

2 71

2 581

2 4,372

761,146

319

9,823

2,293

66,854

Stockholms ........

313,501

112,511

225,945

111,921

194,215

115,654

1,665

7,317

16,147

1,063

18,266

| Uppsala............

134,180

8,926

121,857

48,555

168,361

6,193

104,481

9,361

17,105

763

11,758

Södermanlands ....

143,034

10,420

128,415

29,960

144,175

32,786

18,222

3,612

11,190

570

9,174

Östergötlands ......

353,232

17,962

233,922

50,848

214,013

22,136

60,325

11,391

12,428

806

12,728

Jönköpings ........

179,276

100,078

174,530

164,252

160,506

13,255

68,941

6,693

13,722

753

16,321

Kronobergs ........

118.149

13,526

192,559

74,662

194,656

627

46,531

8,140

11,255

629

4,083

Kalmar ............

154,643

9,234

139,526

27,632

62,094

10,630

—

9,000

15,421

1,801

6,182

1 Gotlands ..........

34,585

12,293

3,010

1,759

6,623

27,361

—

4,074

11,039

1,043

798

Blekinge ..........

132,554

4,079

158,958

34,251

30,309

3,989

1,097

9,983

8,100

1,051

6,187

Kristianstads ......

187.944

10,852

77,942

34,126

45,434

17,799

_

8,309

19,138

565

3,483

Malmöhus..........

552,463

75,251

99,717

16,477

9,654

68,609

45,628

10,955

26,087

1,545

16,599

Hallands ..........

94,860

4.721

100,361

32,738

10,459

8,880

35,536

9,354

8,334

209

6,486

j Göteborgs och Bohus

544,285

148,311

730,054

38,758

215,236

25,491

437,335

6,986

20,286

4,074

3 463,455

Alvsborgs ..........

182,587

19,947

304,451

86,631

110,473

9,719

92,526

10,055

15,364

712

8,439

Skaraborgs ........

119,040

7,760

113.204

18,424

54,444

12,273

33,923

13,004

17,087

870

11,694

Värmlands..........

187,853

49,367

732,094

247,498

773,455

12.338

64,045

4,522

16,116

672

10,476

Örebro ............

277,366

20,916

241,948

98.689

305,659

16,296

42,167

13,194

14,831

1,073

7,446

Västmanlands......

99,773

8,174

95,665

53,368

129,321

9,646

—

6,061

12,421

574

9,247

Kopparbergs........

164,744

49,215

507,381

167,863

713,533

18,248

—

6,213

14,650

865

5,997

Gävleborgs ........

220,246

36,594

912,227

245,297

903,955

3.452

23,928

8,340

13,679

653

12,076

Västernorrlands ....

357,250

112,836

1,357,199

338,938

1,192,975

9,642

34,194

19,346

15,447

1,177

11,810

Jämtlands..........

194,661

29,377

254,250

164,223

930,056

3,554

1,394

6,773

9,707

262

2,990

Västerbottens ......

172,557

12.470

182.254

62,122

425,502

3,636

27,531

13,604

12,437

660

9,721

Norrbottens........

167,389

6,596

71,600

35,937

184,818

7,586

26,977

10,781

9,012

502

8,531

Summa

5.S94.616

928,668

7,503,559

2,184,858

6,948,S73

455,428

1,927,592

217,387

350,826

25,185

740,801

1 Kostnader för statliga stenbeställningar, registrering av arbetskraft, flyktingförmedling m. m. — 2 Avser återbetalning. — 8 Härav

kr. 430,499 kostnader för statliga stenbeställningar.

Kungl. Majlis proposition nr 283.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

Bilaga 16.

Sammanställning av uppgifter angående vissa löneinkomster m. m., avsedda att belysa gällande och föreslagna

arkivarbetslöner.

Orts-

grupp1

Nuvarande

arkiv- arbetslön

per månad

(lika för

icke- familje- försörjare

och

familje-

försörjare)

kr.

Förslag

till

nya arkivarbetslöner

Vakt- mästare

i stats- tjänst

enligt

civila

avlönings- regle- mentet

per

månad

kr.

Extra

vakt-

mästare

enligt

civila

icke-

ordinarie- regl em entet

per

månad

kr.

Extra

skriv-

biträde

enligt

civila

icke-

ordinarie-

reglo-

mentet

per

månad

kr.

Dagunderstöd

-f hyreshjälp

vid 1943 års början

per månad

Grundlön

per

månad

Fa milj e- tillägg

Månadslön (grund- lön och familje- tillägg) för för- sörjningspliktig

arkivarbetare vid

B-arbeten

Månadslön (grundlön

och familjetillägg +

kompetenstillägg) för

föreörjningspliktig

arkivarbetare vid

A-arbeten

ensam

person

över

18 år

kr.

man

och

hustru

kr.

man,

hustru

+ 1 barn

kr.

utan

kompe-

tens-

tillägg

(B-

arbeten)

kr.

med

kompe-

tens-

tillägg

(A-

arbeten)

kr.

hustru

per

dag

kr.

kbarn

per

dag

kr.

man

och

hustru

kr.

man,

hustru -f

1 barn

kr.

man

och

hustru

kr.

man,

hustru -f

1 barn

kr.

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

C

216:-

205: —

235:-

1: —

0: 75

235: —

257: 50

265: —

287: 50

278:-

244: —

213: —

51:20

84:50

102: 70

D

225: —

215: —

245:-

1:25

0: 75

252: 50

275: —

382:50

305: -

290: -

253:-

221: —

65: 10

151:-

174: 40

E

237:-

225: —

255: —

1: 25

0: 75

262:50

285: -

292: 50

315: —

301: —

262: —

228: —

65: 10

151:-

174: 40

F

253: 50

235: -

265: —

1:25

0:75

272: 50

295: —

302: 50

325: —

312: —

272: —

236:-

65: 10

151: —

174 :40

O

280: 50

245:-

275:-

1:50

0: 75

290: —

312: 50

320: —

342: 50

323: —

281: —

244: —

116: 50

187: 50

216: 10

H

306: —

255: —

285:-

1:50

0: 75

300:-

322: 50

330:-

352: 50

334: —

290: —

252:-

116: 50

187:50

216:10

I

321: —

270:-

300:-

1:50

0: 75

315:-

337: 50

345: -

367: 50

345: —

299: —

260:-

116: 50

187: 50

216:10

*

tO

Ortsgrupp A och B ej aktuella.

s. 169 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 283. 169

i

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

I. Arbetsmarknaden under år 1942 ........................................ 2

II. Arbetsmarknadskommissionens verksamhet år 1942 .................... 10

A. Arbetsförmedlingen .................................................. 10

Arbetsförmedlingens organisation.................................. 10

Arbetsförmedlingsverksamheten.................................... 11

B. Särskilda åtgärder för tillgodoseende av vissa näringsgrenars arbetskraftsbehov

.......................................................... 10

Jordbruket.......................................................... 17

Skogsbruket........................................................ 22

Torvindustrin ...................................................... 29

Verkstadsindustrin ................................................ 30

C. Reglering av byggnads- och anläggningsverksamheten ............ 33

D. Särskilda åtgärder för utnyttjande av värnpliktig arbetskraft under

förstärkt försvarsberedskap .......................................... 40

E. Planläggning, registrering m. m..................................... 41

F. Hjälpverksamheten för arbetslösa.................................... 44

Hjälpsökandeklientelets omfattning och sammansättning........ 44

Arbetslinjen........................................................ 50

Understödslinjen .................................................. 02

Hjälpverksamhetens totala omfattning............................ 00

Statliga stenbeställningar.......................................... 08

Arskostnadsbidrag.................................................. 70

G. Värnpliktshjälp ...................................................... 71

Krigsfamiljebidrag.................................................. 71

Värnpliktslån ...................................................... 73

lil. Arbetsmarknadskommissionens verksamhet under första kvartalet 1943 74

A. Arbetsmarknaden och hjälpverksamheten .......................... 74

Arbetsmarknaden .................................................. 74

Arbetsförmedling, arbetslöshet, hjälpverksamhet.................. 75

Statliga stenbeställningar.......................................... 78

B. Vidtagna åtgärder, överväganden m. m............................. 80

Jordbruket.......................................................... 80

Ungdomens frivilliga arbetsinsatser .............................. 81

Skogsbruket ......... 82

Torvindustrin ...................................................... 85

Arkivarbeten........................................................ 85

Arbetsförmedlingstvång............................................ ]03

Planläggning av omflyttnings- och lijälpåtgärder ................ 105

Organisationen...................................................... 100

IV. Den sannolika utvecklingen på arbetsmarknaden ...................... 109

Bihang Ull riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 283. 1170 43 12

s. 170 Kontrollera mot PDF

170 Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

Sid.

V. Departementschefen ...................................................... lil

YL Särskilda frågor .......................................................... 116

A. Vattenavledningsföretaget Lyckebyån .............................. 116

Lyckebyåutredningen .............................................. 116

Departementschefen................................................ 118

B. Komplettering av ofullständiga jordbruk............................ 119

Departementschefen................................................ 119

C. Företagarföreningar inom vissa län ................................ 120

Departementschefen................................................ 121

VII. Medelsbehovet för budgetåret 1943/44 .................................. 121

Arbetsmarknadskommissionens förslag .................................. 121

A. Arbetsmarknadens reglering ........................................ 121

B. Kommissionens centrala förvaltning, länsarbetsnämnder och arbets
förmedlingsanstalter.

............................................... 128

Avlöningar......................................................... 128

Omkostnader ...................................................... 129

Departementschefen................................................ 129

VIII. Hemställan................................................................ 131

Bilagor.

1. Uppgifter rörande vissa arbetslöshetsförhållanden enligt kommunernas

rapporter till statens arbetsmarknadskommission för den 31 december

åren 1941 och 1942........................................................ 132

2. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på yrkesgrupper och län den

31 december 1942.......................................................... 141

3. Förteckning över statliga beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag beviljats

under tiden 1h 1933—s0/6 1942 av arbetslöshetsmedel .......... 142

4. Förteckning över statliga beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag beviljats

under tiden Vt—sl/i2 1942 av arbetslöshetsmedel................ 144

5. Förteckning över år 1942 avslutade statliga beredskapsarbeten i statens

arbetsmarknadskommissions regi.......................................... 145

6. Förteckning över år 1942 avslutade statliga beredskapsarbeten i annan

myndighets än arbetsmarknadskommissionens regi ...................... 147

7. Förteckning över statskommunala beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag

beviljats under tiden x/i 1933—S0/6 1942 av arbetslöshetsmedel 148

8. Förteckning över statskommunala beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag

beviljats under tiden Vt—sl/ia 1942 av arbetslöshetsmedel...?.. 153

9. Förteckning över år 1942 avslutade statskommunala beredskapsarbeten 154

10. Sammanställning per den 31 december 1942 av statliga och statskommunala

beredskapsarbeten under 1942.................................... 161

11. De arbetslösas och arbetslöshetshjälpens fördelning den 31 december 1942 163

12. Utbetalade statsbidrag till hjälpverksamheten för arbetslösa under tiden

Vt 1941—so/s 1942 ........................................................ 164

s. 171 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 283. 171

Sid.

13. Utbetalade statsbidrag till hjälpverksamheten för arbetslösa under tiden

Vi-sl/i2 1942 .............................................................. 165

14’ Kostnader för arbetsförmedling, överflyttning av arbetskraft m. m. lander

tiden V? 1941—s% 1942 .................................................. 166

15. Kostnader för arbetsförmedling, överflyttning av arbetskraft m. m. under

tiden Vi—31/ia 1942........................................................ 167

16. Sammanställning av uppgifter angående vissa löneinkomster m. m., avsedda

att belysa gällande och föreslagna arkivarbetslöner .............. 168

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1943:446 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående anslag för budget året 1943/44 till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. s. 9 i texten
  2. SU 1943:220 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1943144 till åtgärder'' för arbetsmarknadens reglering rn. m. jämte i ämnet vä s. 1 i texten