Sök i Ratio Lex

Med förslag till vissa ändringar i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension, allmänna tjänsteoch familjepensionsreglementena samt folkskolans tjänsteoch familjepensionsreglementen, m. m

1943-05-14 · 96 sidor, varav 94 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 94 av 96 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:286, Med förslag till vissa ändringar i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension, allmänna tjänsteoch familjepensionsreglementena samt folkskolans tjänsteoch familjepensionsreglementen, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 286.

1

Nr 286.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till vissa ändringar

i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt

till pension, allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena

samt folkskolans tjänste- och familjepensionsreglementen,

m. m.; given Stockholms slott

den 14 maj 1943.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogat förslag till lag om ändrad lydelse av 2 § lagen

den 11 oktober 1907 (nr 85) angående civila tjänstinnehavares rätt till pension;
dels

godkänna härvid fogade förslag till kungörelser

1) om ändring i vissa delar av allmänna tjänstepensionsreglementet den 30

december 1941 (nr 1008),

2) örn ändring i vissa delar av allmänna familjepensionsreglementet den

30 december 1941 (nr 1009),

3) örn ändrad lydelse av 3 § 1 morn., 9 § 1 mom. samt 14 § 2 och 4 mom.

folkskolans tjänstepensionsreglemente den 18 juli 1942 (nr 699) samt

4) örn ändrad lydelse av 12 § folkskolans familjepensionsreglemente den

18 juli 1942 (nr 700);

dels ock bifalla de förslag i övrigt, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 286.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Förslag

till

lag om ändrad lydelse av 2 § lagen den 11 oktober 1907 (nr 85)

angående civila tjänstinnehavares rätt till pension.

Härigenom förordnas, att 2 § lagen den 11 oktober 1907 angående civila

tjänstinnehavares rätt till pension1 skall hava följande ändrade lydelse.

2 §•

Denna lag äger icke tillämpning i fråga örn statsrådsämbete, befattning, som

är uteslutande prästerlig, eller befattning, som avses i allmänna tjänstepensionsreglementet

eller andra efter lagens ikraftträdande av Kungl. Maj:t och

riksdagen antagna tjänstepensionsbestämmelser.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1943.

1 Senaste lydelse, se SFS 1938:1.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 286.

3

Förslag

till

kungörelse om ändring i vissa delar av allmänna tjänstepensionsreglementet

den 30 december 1941 (nr 1008).

Härigenom förordnas, dels att 1 § 1 morn., 5 § 1 morn., 7 § 2 och 3 morn., 9 §

2 och 4 morn., 16 § 2 och 3 morn., 17 § 1—4 morn., 24 § 1 och 4 morn., 26 §

1 morn., 31 § och 33 § 3 och 4 punkterna allmänna tjänstepensionsreglementet

den 30 december 1941 ävensom rubriken till sistnämnda paragraf skola

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, dels att till 32 § reglementet

skall fogas ett nytt moment, betecknat 5 morn., av den lydelse nedan angives,

dels ock att de vid reglementet såsom bilagor A och B fogade förteckningarna

skola erhålla ändrad lydelse på sätt bilagor vid denna kungörelse utvisa.1

1 §•

1 mom. Detta reglemente--— och regeringsråd;

c) chefen för rasbiologiska institutet och följande vid universitet eller vid

karolinska mediko-kirurgiska institutet anställda ordinarie tjänstemän, nämligen

professor, prosektor, laborator, lärare i ortopedi, medicinsk radiologi,

radioterapi eller röntgendiagnostik, observator, lärare i fysikalisk diagnostik

vid Lunds universitet och föreståndare för zoologiska institutionens i Lund

entomologiska avdelning;

d) ordinarie beställningshavare, som är underkastad militära avlöningsreglementet

eller tillhör någon av krigsmaktens reservstater;

e) beställningshavare tillhörande — — — fastställd personalförteckning.

5 §•

1 mom. Fråga om---reglemente prövas

a) i fall som avses i 8 § 4 morn., 13 § 2 mom. och 24 § 1 mom. av Kungl.

Maj:t; samt

b) i andra---av statskontoret.

Pension eller---omförmälda myndigheten.

1 Senaste lydelse av 7 § 2 morn., 9 § 2 morn., 16 § 2 morn., 24 § 1 och 4 morn., 31 § 2 och

3 punkterna samt 33 § 3 punkten ävensom av de vid reglementet såsom bilagor A och B

fogade förteckningarna, se SFS 1942:690. Ang. 24 § 1 mom. jfr propositionen 1943:169.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

7 §•

2 morn. För följande befattningar, som äro hänförda till viss löneplan,

skola, där ej annat följer av stadgandet i 4 morn., tjänstepensionsavdragen

för år räknat utgöra de belopp, som här nedan för de särskilda lönegraderna

eller löneklasserna angivas:

A. Ordinarie befattningar, som avses i civila avlöningsregiementet.

B. Ordinarie beställningar, som avses i militära avlöningsregiementet.

Löneplan

Lönegrad

Tjänste-

pensions-

avdrag

kronor

Lönegrad

Tjänste-

pensions-

avdrag

kronor

Lönegrad

Tjänste-

pensions-

avdrag

kronor

Ob

1

516

4

561

7

612

2

528

5

591

3

510

6

606

Cb

1

492

3

510

5

591

2

528

4

528

C. Beställningar å reservstat.

Löneklass

Tjänstepen-

sionsavdrag

kronor

Löneklass

Tjänstepen-

sionsavdrag

kronor

Löneklass

Tjänstepen-

sionsavdrag

kronor

OaRs 4

75

OaRs 8

147

OaRs 12

270

> 5

90

» 9

174

> 13

294

108

» 10

204

» 14

315

’ 7

126

» 11

234

. 15

393

ObRs

480

UORs 1

48

UORs 4

63

UORs 7

87

» 2

51

» 5

69

> 3

57

» 6

75

CaRs 22

138

CaRs 26

204

CaRs 30

282

> 23

153

» 27

222

» 31

303

» 24

171

» 28

240

1 » 25

186

» 29

261

D. Beställningar, som avses i manskapsavlöningsreglementet.

E. Extra ordinarie befattningar.

För tjänsteman--- 474 kronor.

För extra---ordinarie tjänstemän.

3 morn. För nedan--- 492 kronor,

för innehavare av befattning vid universitet eller vid karolinska medikokirurgiska

institutet såsom prosektor, laborator, lärare i ortopedi, medicinsk

radiologi, radioterapi eller röntgendiagnostik, observator, lärare i fysikalisk

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

diagnostik vid Lunds universitet eller föreståndare för zoologiska institutionens

i Lund entomologiska avdelning 366 kronor,

för sakkunnig---lönegraden A 26.

1 fråga---särskilt tjänstepensionsavdrag.

9 §•

2 mom. För följande---angivna levnadsålder:

A. Ordinarie befattningar, som avses i civila avlöningsreglementet.

B. Ordinarie beställningar, som avses i militära avlöningsreglementet.

j Löneplan

Lönegrad

Levnadsår

Ob |

1,2

60

4

65

Cb

1,2

65

C. Beställningar å reservstat.

Lönegrad

Levnadsår

1 2,3

50

OaRs < 4,5

55

l 6

60

ObRs

60

UORs 1, 2

50

CaRs 22,26, 28

63

D. Beställningar, som avses i manskapsavlöningsreglementet.

E. Extra ordinarie befattningar.

För här —--65 år.

För extra---ordinarie tjänstemän.

För innehavare av vissa i civila och militära avlöningsreglementena avsedda

befattningar ävensom för innehavare av vissa beställningar å reservstat

skall utan hinder av vad under A—G här ovan sägs gälla den pensionsålder,

som angives i den såsom bilaga A till reglementet fogade pensionsåldersförteckningen.

För ovan---särskild pensionsålder.

A mom. För beställningar, som avses i militära avlöningsreglementet och

manskapsavlöningsreglementet, ävensom för beställningar å reservstat inträder

pensionsåldern, där den i 2 mom. avsedda levnadsåldern uppnås under

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

tiden 1 oktober—31 mars, vid utgången av mars månad, men eljest vid utgången

av september månad.

För övriga — — — levnadsålder uppnås.

16 §.

2 mom. För följande befattningar, som äro hänförda till viss löneplan,

utgöra tjänstepensionsunderlagen de belopp, som här nedan för de särskilda

lönegraderna eller löneklassema angivas:

A. Ordinarie befattningar, som avses i civila avlöningsreglementet.

B. Ordinarie beställningar, som avses i militära avlöningsreglementet.

Löneplan

Lönegrad

Tjänste-

pensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Tjänste-

pensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Tjänste-

pensions-

underlag

kronor

Ob

1

8,580

2

8,820

4

9,372

Cb

1

8,268

2

8,820

C. Beställningar & reservstat.

Löneklass

Tjänstepen-

sionsunderlag

kronor

Löneklass

Tjänstepen-

sionsunderlag

kronor

Löneklass

Tjänstepen-

sionsunderlag''

kronor

OaRs

4

2,352

OaRs 8

3,624

OaRs 12

5,472

1>

5

2,628

> 9

4,068

» 13

5,760

1>

6

2,916

» 10

4,500

» 14

6,048

»

7

3,228

» 11

4,992

» 15

7,008

ObRs

8,112

UORs

1

1,620

UORs 4

1.992

UORs 7

2,532

»

2

1,716

> 5

2,172

3

1,836

> 6

2,352

CaRs

22

3,468

CaRs 26

4,524

CaRs 30

5,616

»

23

3,720

• 27

4,800

» 31

5,880

>

24

3,984

» 28

5,064

>

25

4.248

» 29

5.340

D. Beställningar, som avses i manskapsavlöningsreglementet.

E. Extra ordinarie befattningar.

För tjänsteman---8,016 kronor.

För extra---ordinarie tjänstemän.

3 mom. För nedan--- 8,268 kronor samt

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

för innehavare av befattning vid universitet eller vid karolinska medikokirurgiska

institutet såsom prosektor, laborator, lärare i ortopedi, medicinsk

radiologi, radioterapi eller röntgendiagnostik, observator, lärare i fysikalisk

diagnostik vid Lunds universitet eller föreståndare för zoologiska

institutionens i Lund entomologiska avdelning 6,696 kronor.

I fråga---- särskilt tjänstepensionsunderlag.

17 §.

1 mom. Såsom tjänstår må, i den mån ej annat följer av vad i 4 mom.

andra stycket sägs, tillgodoräknas tid före pensionsålderns inträde, under

vilken tjänsteman varit underkastad detta reglemente.

Vid tjänstårsberäkningen---kontanta avlöningsförmåner.

Tid, under---i tjänstgöringstiden.

2 mom. Såsom tjänstår må jämväl, i den mån ej annat följer av stadgandet

i 4 mom. andra stycket, tillgodoräknas dels tid, varunder tjänsteman

varit underkastad andra tjänstepensionsbestämmelser än de i detta reglemente

innefattade, i den omfattning sådan tid enligt berörda bestämmelser med

därtill hörande övergångsstadganden fått tillgodoräknas, dels ock tid i övrigt,

vilken tjänstemannen ägt räkna såsom tjänstår enligt de andra tjänstepensionsbestämmelser

med övergångsstadganden, vilka han sålunda varit senast

underkastad, dock endast i den mån sådan tid ej tillgodoräknats enligt föreskrifterna

i 1 mom.

3 mom. På prövning i den ordning Kungl. Maj :t föreskriver beror, om och

i vad mån tid, varunder tjänsteman fullgjort arbete eller uppdrag i eller

utom statens tjänst, må tillgodoräknas såsom tjänstår, där sådan tillgodoräkning

ej må ske enligt vad ovan i denna paragraf eller eljest är stadgat.

4 mom. Vid tjänstårsberäkning----- särskild avgångstjänst.

Såsom inskränkning i vad i 1 och 2 mom. samt nästföregående stycke

stadgats gäller, att av tid varunder tjänsteman innehaft beställning å reservstat

må vid bestämmande av pensionsförmån för befattning av annat slag

tillgodoräknas allenast tid för i beställningen fullgjord tjänstgöring, såframt

ej Kungl. Maj:t annat medgiver.

24 §.

1 mom. Ordinarie tjänsteman---sistnämnda lagrum.

Innehavare av — —- — uttryckt önskan.

I denna----- 30 år.

Bestämmelserna i---- uttryckt önskan.

Jämväl i annat fall än ovan sagts äger tjänsteman, vilken samtidigt med

frånträdande av tidigare innehavd, med rätt till förordnandepension förenad

befattning tillträtt och därefter i oavbruten följd innehaft annan sådan befattning,

vid avgång rätt att komma i åtnjutande av förordnandepension,

under förutsättning att han skulle hava varit berättigad till dylik pension

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

för den tidigare befattningen, om han kvarstått i denna intill tiden för avgången.

Vid tillämpning av bestämmelserna i detta moment likställes med ur statens

tjänst avgången befattningshavare den, som efter avgång från befattning, vilken

avses i denna paragraf, kvarstår i statens tjänst såsom innehavare av befattning,

vilken icke är förenad med tjänstepensionsrätt.

Vad i — ---paragraf avses.

4 mom. Tjänstepensionsunderlagen för---följande belopp:

A. Ordinarie befattningar, som avses i civila avlöningsreglementet.

Löneplan

Lönegrad

Tjänste-

pensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Tjänste-

pensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Tjänst e- pensions- underlag

kronor

C

i

6,000

7

8,040

*

13

10,080

2

6,180

8

8,280

14

10,200

3

6,420

9

8,520

15

10,200

4

7,020

10

8,820

16

‘ 10,920

5

7,800

11

9,120

17

10,920

6

7,800

12

9,840

E

1

6,420

6

7,020

11

7,800

2

6,720

7

7,020

12

7,800

3

6,720

8

7,020

13

7,800

4

6,720

9

7,020

14

7,800

5

6,720

10

7.800

B. Ordinarie beställningar, som avses i militära avlöningsreglementet.

| Löneplan

Lönegrad

Tjänste-

pensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Tjänste-

pensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Tjänste-

pensions-

underlag

kronor

i

Ob

3

8,520

6

10,080

i

5

9,840

7

10,200

Cb |

3

8,520

4

8,820

5

9,840

C. Övriga här avsedda befattningar:

chefen för bank- och fondinspektionen: 10,200 kronor,

chefen för sparbanksinspektionen: 8,280 kronor.

26 §.

7 mom. Den som —---folkpensionering (förtidslivränta).

Såsom förutsättning--— nyss sagts.

Där tjänsteman---en tjänstelivränta.

Med ur statens tjänst avgången befattningshavare, varom i första stycket

förmäles, likställes den, som efter avgång från med tjänstepensionsrätt förenad

befattning kvarstår i statens tjänst såsom innehavare av befattning,

vilken icke är förenad med sådan pensionsrätt.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Alaj:ts proposition nr 286. 9

31 §.

Fjärde huvudtiteln.

1 mom. Försvarsdepartementet, försvarets sjukvårdsförvaltning, arméförvaltningen,

marinförvaltningen, fiygförvaltningen, försvarsstaben, armén,

marinen, flygvapnet oell kemiska anstalten.

1. I fråga---- pensionsålderns inträde.

2. Där i enlighet med beslut av Kungl. Majit och riksdagen innehavare

av medelst fullmakt tillsatt beställning med denna förenar ordinarie, medelst

förordnande för viss tid tillsatt beställning och därvid frånträder de löneförmåner,

som äro förenade med fullmaktsbeställningen, skall vid reglementets

tillämpning iakttagas, dels att tjänstepensionsavdrag verkställas allenast i

förordnandebeställningen, dels ock, där avgång samtidigt sker från båda beställningarna,

att allenast en tjänstepension eller en tjänstelivränta må utgå

ävensom att grundbeloppet av pensionen eller livräntebeloppet skall motsvara

det högsta av de för de särskilda beställningarna beräknade beloppen.

3. Beställningshavare, som avses i militära avlöningsreglementet eller

manskapsavlöningsreglementet, ävensom beställningshavare å reservstat må,

oavsett stadgandena i 17 §, såsom tjänstår tillgodoräknas följande tid, nämligen
a)

officer (musikdirektör)---sådan tid;

b) beställningshavare, som innehaft anställning i reserv vid försvarsväsendet

eller såsom bataljonsläkare vid fältläkarkåren, marinläkare av andra

graden eller marinläkarstipendiat, tid, varunder han fullgjort tjänstgöring i

sådan anställning; samt

c) beställningshavare, som haft avsked med tillstånd att under viss tid såsom

lönlös kvarstå över stat, tid för därunder fullgjord tjänstgöring vid försvarsväsendet.

Annan icke-ordinarie —--manskap vid förs vars väsendet.

Vid tjänstårsberäkning---— till efterrättelse.

4. För beställningshavare å reservstat skall grundbeloppet av sjukpension

utan avseende å bestämmelserna i 20 § motsvara grundbeloppet av den

ålderspension, som skulle hava tillkommit beställningshavaren, därest han

imder oförändrade förhållanden kvarstått i sin beställning till pensionsålderns

inträde. Sjukpensionens grundbelopp må likväl icke överstiga grundbeloppet

av den sjukpension, som skulle hava utgått, örn beställningshavaren

intill avgången kvarstått å aktiv stat och innehaft beställning å sådan stat

tillhörande lönegrad motsvarande den, till vilken lians reservstatsbeställning

är hänförlig, eller, såvitt angår till lönegraden ObRs hänförlig beställningshavare,

innehaft beställning å aktiv stat tillhörande lönegraden Ob 2 militära

avlöningsreglementet.

5. Ordinarie beställningshavare, som är att hänföra till militär eller civilmilitär

personal, är efter avgång från tjänsten med ålders- eller förtidspension

eller med förordnandepension i andra fall än i 24 § 1 mom. första

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

stycket b) avses pliktig att inträda i vederbörlig reserv och kvarstå i reserven

intill fyllda 70 år, om han innehaft beställning, för vilken gäller en pensionsålder

av 65 år eller som tillsättes medelst förordnande för viss tid, och i

annat fall intill fyllda 65 år, med skyldighet att i reserven fullgöra tjänstgöring

i enlighet med vad därom av Kungl. Majit stadgas.

Erhåller pensionstagare —--anställningen upphör.

Har pensionstagare — —- — främmande tjänst.

Där tjänstepension---två tredjedelar.

6. Har den —--erhålla tjänstelivränta.

2 mom. Försvarets läroverk.

Beträffande tid för inträdet av pensionsålder för vissa tjänstemän samt i

fråga örn rektorsbefattning skola de i 33 § meddelade bestämmelserna äga

motsvarande tillämpning.

3 mom. Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar och garnisonssjukhusen.

Bestämmelserna i 1 mom. skola äga motsvarande tillämpning beträffande

beställningshavare, vilken är underkastad militära avlöningsreglementet.

32 §.

Femte huvudtiteln.

5 mom. Poliskåren i Boden.

Ordinarie och extra ordinarie manlig befattningshavare tillhörande lönegraden

A 18, Eo 18 eller lägre lönegrad, är efter avgång från tjänsten med

ålders- eller förtidspension pliktig att inträda i poliskårens reserv och kvarstå

i reserven intill fyllda 65 år, med skyldighet att tjänstgöra, då Kungl.

Majit därom förordnar.

Därest pensionstagare, som avses i nästföregående stycke, före den tidpunkt,

då skyldigheten att kvarstå i reserven upphör, erhåller avsked från

anställningen i reserven eller, utan att hava erhållit avsked, upphör att

vara svensk medborgare eller utan vederbörligt tillstånd ingår i främmande

makts krigstjänst, skall gälla vad för sådant fall föreskrives i 31 § 1 mom.

5 punkten andra, tredje och fjärde styckena.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 286. 11

33 §.

Åttonde huvudtiteln.

De allmänna läroverken, statens skolköksseininarium och hushållsskola,

folkskoleseminarierna, småskoleseminarierna, läroanstalterna för blinda,

vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte, dövstumskolorna samt de

tekniska läroverken.

3. Beträffande innehavare---- äga tillämpning.

I fråga---skall iakttagas,

a) att såsom förutsättning för rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension

för rektorsbefattningen skall gälla, utöver vad i 24 § 1 mom. första stycket

b) och c) samt 24 § 1 mom. sista stycket stadgas, att tjänstemannen jämväl

är berättigad till tjänstepension för lärartjänsten; samt

b) att, där —---beräknade beloppen.

4. övergår rektor — -— — äga tillämpning.

Har med tjänstepensionsrätt förenad rektorsbefattning innehafts under

minst 12 år i oavbruten följd, äger dock tjänstemannen, såframt han inom

viss av Kungl. Maj:t fastställd tid anmäler sin önskan därom, kvarstå vid

rektors tjänstepensionsrätt. I sådant fall skall dels med avseende å tjänstepensionsavdrag

fortfarande tillämpas vad som gäller för den frånträdda rektorstjänsten,

dels ock med avseende å den tjänstepension eller tjänstelivränta,

vartill tjänstemannen må bliva berättigad, iakttagas, att pensionens

grundbelopp respektive livräntans belopp icke må understiga det belopp,

vartill det skulle hava bestämts, om tjänstemannen intill avgången ur tjänst

alltjämt innehaft den frånträdda rektorstjänsten.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1943.

I anslutning till kungörelsens ikraftträdande och med avseende å allmänna

tjänstepensionsreglementets tillämpning från och med nämnda dag å häradshövding

skola gälla följande

Övergångsbestämmelser.

1. Reglementet skall, oavsett stadgandet i 1 § 1 mom. d), icke äga tillämpning

å sådan beställningshavare å reservstat, vilken åtnjuter avlöning enligt

förordningen den 23 juli 1936 (nr 474) angående arméns reservstater eller

förordningen samma dag (nr 476) angående kustartilleriets reservstat.

2. Häradshövding, för vilken lagen den 11 oktober 1907 (nr 85) angående

civila tjänstinnehavares rätt till pension omedelbart före den 1 juli 1943 gällt

i sin lydelse före den 1 juli 1935, äger ulan hinder av stadgandet i 8 § 1 mom.

a) kvarstå i tjänst intill fyllda 70 år, örn han den 1 juli 1943 eller dessförinnan

fyllt 67 år, intill fyllda 69 år, om han vid sistnämnda tidpunkt fyllt

64 men ej 67 år, och intill fyllda 68 år, örn han vid samma lidpunkt fyllt 61

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

men ej 64 år. Härigenom göres likväl ej ändring i den jämlikt nämnda författningsrum

gällande skyldigheten att avgå från tjänsten för den, sota under

tillhopa sex månader efter den i reglementet stadgade pensionsålderns inträde

åtnjutit tjänstledighet av annan anledning än för fullgörande av offentligt

uppdrag.

3. För innehavare av beställning såsom generalfältläkare skall i fråga om

tjänstepensionsavdrag, pensionsålder och tjänstepensionsunderlag gälla vad i

reglementet i dess lydelse omedelbart före den 1 juli 1943 stadgats med avseende

å beställning tillhörande lönegraden Cb 3 militära avlöningsreglementet.

4. Vid reglementets tillämpning å den, som innehade beställning å reservstat

såsom major omedelbart innan reglementet blev för honom gällande,

skall iakttagas, att tjänstepensionsunderlaget för beställningen ej må understiga

den pension jämte procentuellt dyrtidstillägg därå vid indextalet 156

(juli 1914 = 100), som enligt därom gällande föreskrifter skolat tillkomma

beställningshavaren, om han ej blivit underkastad reglementet.

5. För den, som innehaft beställning å reservstat utan att detta reglemente

därvid ägt tillämpning, må tid för sådant tjänstinnehav, ändå att detta ej följer

av reglementets bestämmelser, tillgodoräknas såsom tjänstår i samma omfattning

som om reglementet under nämnda tid varit för honom gällande.

6. Vid bestämmande av tjänstepension eller tjänstelivränta för lärare, för

vilken omedelbart före den 1 juli 1943 enligt därom meddelade bestämmelser

tillämpats tjänstepensionsavdraget för av honom tidigare innehavd rektorsbefattning,

skall iakttagas, att pensionens grundbelopp respektive livräntans

belopp icke må understiga det belopp, vartill det skulle hava bestämts,

örn reglementet alltjämt gällt i sin tidigare lydelse.

7. Den i 10 punkten av de vid reglementet fogade övergångsbestämmelserna

förekommande hänvisningen till 31 § 2 punkten reglementet skall efter

denna kungörelses ikraftträdande avse 31 § 1 mom. 3 punkten reglementet.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 286.

13

Bilaga A.

Pensionsåldersförteckning tillhörande allmänna tjänste

pensionsreglem entet.

För innehavare--— angivna levnadsålder.

A. Befattningshavare i allmänhet.1

Befattningar

Lev-

nads-

ålder,

år

Befattningar

Lev-

nads-

ålder,

år

Eldare av 2:a klass..................

63

Kansliskrivare ......................

63

B. Befattningshavare vid vissa verk.1 1 2

Lev-

Lev- i

Verk och befattningar

nads-

ålder,

Verk och befattningar

nads-

ålder,

år

år

1. Allmänna civilförvaltningen

Marinförvaltningen.

och försvarsväsendet.

Andre kemist på övergångsstat ......

63

Kemist ............................

63

Andra huvudtiteln.

Försvarsstaben.

Maskinist ..........................

63

Tredje huvudtiteln.

Armén.1

Löjtnant vid intendenturkåren........

55

Utrikesdepartementet.

Musikdirektör ......................

55

Kanslist............................

63

Kapten vid fälttygkåren ............

55

Beskickningar och konsulat.

Kapten vid fortifikationskåren........

55

Kapten vid intendenturkåren ........

55

Sergeant vid fortifikationskåren......

55

Fjärde huvudtiteln.

Fanjunkare vid fortifikationskåren....

55

Poliskonstapel ......................

55

Försvarets civilförvaltning.

Polisöverkonstapel ..................

55

63

Bataljonsveterinär ..................

60

Bataljonsläkare......................

60

Arméförvaltningen.

Regementsveterinär..................

60

Förrådsförman......................

63

Regementsläkare....................

60

1 För befattning, som uppförts å övergångsstat från och med den 1 juli 1943 eller senare

tidpunkt, tillämpas samma pensionsålder som gällt omedelbart före överflyttningen till övergångsstat

eller, om lägre pensionsålder gäller för befattning å ordinarie stat med samma tjänstebenämning,

sistberörda pensionsålder. För å övergångsstat tidigare uppförd befattning med

samma tjänstebenämning, som angives i pensionsåldersförteckningen, gäller i förteckningen för

vederbörande befattning upptagen pensionsålder.

2 För beställning å reservstat med samma tjänstebenämning, som angives i pensionsåldersförteckningen,

gäller i förteckningen för vederbörande beställning upptagen pensionsålder.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Lev-

Lev-

Verk och befattningar

nads-

ålder,

Verk och befattningar

nads-

ålder,

år

år

Fältveterinär........................

60

Sjökarteverket.

Fältläkare..........................

60

Gravör ............................

63

Överfältläkaren ....................

60

Ritare..............................

63 1

överfältveterinären..................

60

Förste gravör ......................

63 1

Förste ritare........................

63 i

Marinen.1

; Löjtnant vid marin intendenturkåren..

55

Garnisons] ukh usen.

55 |

1 J

1 Musikdirektör ......................

55

Sjuksköterska ......................

j Kapten vid marinintendenturkåren ..

| Kommendörkapten av 2. graden vid

55

Bataljonsläkare......................

Femte huvudtiteln.

60 i

marinintendenturkåren............

Kommendörkapten av 1. graden vid

60

marinintendenturkåren ............

60

Statens tvångsarbetsanstalt i Lands-

Marinöverintendenten................

65

krona och statens alkoholistanslalt

Underofficer av 2. graden............

55

därstädes.

[ Flaggunderofficer....................

55

Sjuksköterska på övergångsstat ......

55 1

Polisöverkonstapel, tillika poliskommis-

60

Statens alkoholistanstalt å Venngarn.

Mariningenjör av 2. graden..........

Marinläkare av 1. graden, annan än

60

Statens skyddshem.

1 sjukhusläkare ....................

60

Mariningenjör av 1. graden..........

60

Folkskollärare.......................

60

Specialingenjör av 3. graden..........

60

Rektor .............................

60

Förste mariningenjör................

60

Avdelningsföreståndare, tillika lärare..

60

Specialingenjör av 2. graden..........

60

Avdelningsföreståndare, tillika redo-

Marindirektör av 2. graden..........

60

görare ............................

60 !

Specialingenjör av 1. graden..........

60

Marindirektör av 1. graden..........

60

Landsfiskalerna.

63 1

Flygvapnet.1

Musikdirektör ......................

55

Poliskåren i Boden.

Kapten i intendenturbefattning......

55

Konstapel ..........................

55

Major i intendenturbefattning........

60

Inspektionskonstapel ................

57

Överstelöjtnant i intendenturbefattning

60

Kriminalkonstapel ..................

57

Chefen för krigsflygskolan............

55

Överkonstapel ......................

57

Chef för flygflottilj..................

55

Poliskommissarie....................

60

Verkmästare av 2. klassen ..........

60

Stadsfiskal..........................

63

Verkmästare av 1. klassen ..........

60

Flygläkare av 1. graden..............

60

Sjätte huvudtiteln.

Flygingenjör av 3. graden............

60

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Flygingenjör av 2. graden............

60

Järnvägsinspektor ..................

63

Förste flygläkare....................

60

Luftfartsinspektör ..................

63

Flygingenjör av 1. graden............

60

Flygdirektör av 2. graden............

60

Väg förvaltningarna.

Flygöverläkaren.....................

60

Ritare..............................

63

Flygdirektör av 1. graden............

60

Vägmästare ........................

63

1 För beställning å reservstat med samma tjänstebenämning, som angives i pensionsålderstörteckningen,

gäller i förteckningen för vederbörande beställning upptagen pensionsålder.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

15

Verk och befattningar

Lev-

nads-

ålder,

år

Verk och befattningar

Lev-

nads-

ålder,

år

övervägmästare ....................

Ingenjör............................

63

63

Statens veterinärmedicinska anstalt.

Stallförman ........................

63

Vägingenjör ........................

63

Sjunde huvudtiteln.

Tionde huvudtiteln.

Åttonde huvudtiteln.

2. Statens atfärsdrivande

verk.

Chalmers tekniska högskola.

Eldare, tillika gårdskarl ............

Maskinist ..........................

De allmänna läroverken.

Lärare i gymnastik med lek och idrott

Lärare i musik......................

övningsskollärare ..................

63

63

63

63

63

Postverket.

Telegratverket.

Statens Järnvägar.

Nionde huvudtiteln.

Statens vattenfallsverk.

''Veterinärhögskolan.

Domänverket.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Bilaga B.

Tjänståldersförteckning tillhörande allmänna tjänstepensionsreglementet.

För följande---utgöra 25.1

Verk och befattningar

1. Allmänna civilförvaltningen och

försvarsväsendet.

Andra huvudtiteln.

Fjärde huvudtiteln.

Försvarets sjukvårdsförvaltning.

\ Andre byråläkare

| Förste byråläkare

j Byråöverläkare

Försvarsstaben.

j Föreståndare för fotografiska centrallaboratoriet

på övergångsstat

Arméns

Fänrik

Löjtnant, annan än vid intendenturkåren

Kapten, annan än vid fälttygkåren, fortifikationskåren

och intendenturkåren

Ryttmästare

Sergeant, annan än vid fortifikationskåren

Musiksergeant

Fanjunkare, annan än vid fortifikationskåren

Styckjunkare

Musikfanjunkare

Musikstyckjunkare

Poliskonstapel

Polisöverkonstapel

Verk och befattningar

Bataljonsläkare

Regementsläkare

Fältläkare

överfältläkaren

Marinen.1 2

Löjtnant, annan än vid marinintendenturkåren

Kapten, annan än vid marinintendenturkåren

Flaggkorpral

Mariningenjör av 2. graden

Marinläkare av 1. graden

Mariningenjör av 1. graden

Specialingenjör av 3. graden

Förste mariningenjör

Specialingenjör av 2. graden

Marindirektör av 2. graden

Specialingenjör av 1. graden

Förste marinläkare

Marindirektör av 1. graden

Flygvapnet.2

Löjtnant

Kapten, annan än i intendenturbefattning

Sergeant

Fanjunkare

Flygläkare av 1. graden

Flygingenjör av 3. graden

Flygingenjör av 2. graden

Förste flygläkare

Flygingenjör av 1. graden

1 För befattning, som uppförts å övergångsstat från och med den 1 juli 1943 eller senare

tidpunkt, skall det för hel pension erforderliga antalet tjänstår utgöra 25, såframt nämnda

tjänstålder för hel pension antingen gällt för befattningen omedelbart före överflyttningen till

övergångsstat eller ock gäller för befattning å ordinarie stat med samma tjänstebenämning.

2 För beställning å reservstat med samma tjänstebenämning, som angives i tjänståldersförteckningen,

skall det för hel pension erforderliga antalet tjänstår utgöra 25.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

17

Verk och befattningar

Verk och befattningar

Flygdirektör av 2. graden

Lunds universitet.

Flygöverläkaren

Föreståndare för den zoologiska institutionens

Flygdirektör av 1. graden

entomologiska avdelning

Kemiska anstalten.

Professor

Observator

Lärare i fysikalisk diagnostik

Lärare i ortopedi

Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar.

Lärare i radioterapi

Regementsläkare

Lärare i röntgendiagnostik

Garnisonssjukhusen.

Professor

Sjuksköterska

Bataljonsläkare

Tandläkarinstitulet.

Regementsläkare

Professor

Femte huvudtiteln.

Nionde huvudtiteln.

Barnmorskeläroanstaltema.

Överlärare

Poliskåren i Boden.

Tionde huvudtiteln.

Konstapel

Inspektionskonstapel

Kriminalkonstapel

2. Statens affärsdrivande verk.

Överkonstapel

Åttonde huvudtiteln.

Telegratverket.

Bihang till riksdagens protokoll 19i3. t sami. Nr 286.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Förslag

till

kungörelse om ändring i vissa delar av allmänna familjepensionsreglementet

den 30 december 1941 (nr 1009).

Härigenom förordnas, dels att 1 § 1 och 2 morn., 6 §, 7 § 1 morn., 10 §

1 morn., 11 och 12 §§, 15 § 2 mom. och 19 § allmänna familjepensionsreglementet

den 30 december 1941 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives, dels att en ny paragraf, betecknad 20 §, av nedan angivna lydelse

skall införas i reglementet, dels ock att nuvarande 20—25 §§ samma reglemente

skola betecknas 21—26 §§, varefter 21 § 4 morn., rubriken till 22 §

och 3 punkten samma paragraf samt 24 § 2 mom. skola erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives.1

1 §■

t mom. Detta reglemente äger tillämpning beträffande:

a) befattnings- eller beställningshavare, som är underkastad allmänna

tjänstepensionsreglementet;

b) den som åtnjuter eller äger rätt att komma i åtnjutande av pension

enbgt allmänna tjänstepensionsreglementet; samt

c) den som, efter att hava blivit underkastad allmänna tjänstepensionsreglementet,

avgått ur statens tjänst utan rätt att för den vid avgångstillfället

innehavda befattningen komma i åtnjutande av pension enligt nämnda reglemente,

under förutsättning att tjänstemannen under sammanlagt minst tre

år före avgången innehaft anställning, som vid nämnda tillfälle varit förenad

med tjänstepensionsrätt, varom i 3 mom. tredje stycket här nedan förmäles.

Bestämmelsen under — -— — nyss sagts.

2 mom. Utöver vad---tjänstepensionsreglementet; samt

d) att med ur statens tjänst avgången befattningshavare, varom under 1

mom. c) förmäles, likställes dels den, som efter avgång från med tjänstepensionsrätt

förenad befattning kvarstår i statens tjänst såsom innehavare av

befattning, vilken icke är förenad med sådan pensionsrätt, dels den, som

efter erhållet avsked från beställning vid försvarsväsendet kvarstår såsom

lönlös över stat, dels ock den, som erhållit pension enligt allmänna tjänstepensionsreglementet

men på grund av vad i 14 § 2 mom. andra stycket, 31 §

1 mom. 5 punkten, 31 § 3 mom. eller 32 § 5 mom. nämnda reglemente stadgas

vid frånfället ej vidare uppbär pensionen.

1 Senaste lydelse av 6 § 2 morn., 11 § 2 mom. och 15 § 2 morn., se SFS 1942: 691.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

19

6 §•

1 mom. Såsom familjepensionsavdrag skall tillämpas det belopp, som i

2 eller 3 mom. här nedan angives för den befattning tjänstemannen innehaft

under tid, för vilken pensionsavdraget verkställes.

Där ordinarie---innehade befattningen.

Vad i---lägre familjepensionsavdrag.

2 mom. För följande befattningar, som äro hänförda till viss löneplan,

skola, där ej annat följer av vad här nedan sägs, familjepensionsavdragen

för år räknat för de särskilda lönegraderna utgöra följande belopp:

A. Ordinarie befattningar, som avses i civila avlöningsreglementet.

B. Ordinarie beställningar, som avses i militära avlöningsreglementet.

j Löneplan

Lönegrad

Familje-

pensions-

avdrag

kronor

Lönegrad

Familje-

pensions-

avdrag

kronor

Lönegrad

Familje-

pensions-

avdrag

kronor

i

Ob

1

474

4

576

7

627

2

504

5

606

3

465

6

618

Cb

1

435

3

465

5

606 ~

1

2

504

4

504

C. Beställningar & reservstat.

Lönegrad

Familjepen-

sionsavdrag

kronor

Lönegrad

Familjepen-

sionsavdrag

kronor

Lönegrad

Familjepen-

sionsavdrag

kronor

OaRs

2

192

OaRs 4

324

OaRs 6

435

»

3

267

» 5

366

ObRs

504

TJORS

1

132

TJORS 2

153

CaRs

22

249

CaRs 26

327

CaRs 28

369

D. Beställningar, som avses i manskapsavlöningsreglementet.

E. Extra ordinarie befattningar.

Oavsett vilken lönegrad beställningen tillhör skall dock för överste å reservstat,

till vilken omedelbart före överflyttningen till sådan stat utgått lön enligt

löneplan Ob, tillämpas det familjepensionsavdrag, som vid tiden för överflyttningen

varit för honom gällande, samt för underofficer å reservstat, som

överflyttats till sådan stat från beställning såsom furir på aktiv stat, tillämpas

ett familjepensionsavdrag för år av 69 kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

För tjänsteman---411 kronor.

För extra---ordinarie tjänstemän.

3 mom. För nedan--- 435 kronor,

för innehavare av befattning vid universitet eller vid karolinska medikokirurgiska

institutet såsom prosektor, laborator, lärare i ortopedi, medicinsk

radiologi, radioterapi eller röntgendiagnostik, observator, lärare i fysikalisk

diagnostik vid Lunds universitet eller föreståndare för zoologiska institutionens

i Lund entomologiska avdelning 327 kronor,

för sakkunnig---lönegraden A 26.

I fråga---särskilt familjepensionsavdrag.

4 morn. För tjänsteman---delbara tal.

7 §■

1 mom. Familjepension enligt bestämmelserna i detta kapitel tillkommer

efterlevande till

a) ordinarie tjänstemän, som tillsättas medelst fullmakt eller konstitutorial;

ävensom

b) icke-ordinarie befattningshavare med undantag av cheferna för bankoch

fondinspektionen samt sparbanksinspektionen;

allt under förutsättning att befattningshavaren vid sin död kvarstod i tjänst

eller åtnjöt eller ägde rätt att komma i åtnjutande av pension enligt allmänna

tjänstepensionsreglementet.

10 §.

1 mom. Familjepensionstalet bestämmes---respektive 25.

11 §•

1 mom. Såsom familjepensionsunderlag skall tillämpas det belopp, som

enligt 2 eller 3 mom. gäller för den familjepensionsberättigande befattning

tjänstemannen innehade vid dödsfallet eller från vilken han dessförinnan avgått

med rätt till pension enligt allmänna tjänstepensionsreglementet.

2 mom. För följande befattningar, som äro hänförda till viss löneplan, skola,

där ej annat följer av vad här nedan sägs, familjepensionsunderlagen för

de särskilda lönegraderna utgöra följande belopp:

A. Ordinarie befattningar, som avses i civila avlöningsreglementet.

B. Ordinarie beställningar, som avses i militära avlöningsreglementet.

Löneplan

Lönegrad

Familje-

pesionns-

underlag

kronor

Lönegrad

Familje-

pensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Familje-

pensions-

underlag

kronor

Ob

1

3,156

2

3,264

4

3,492

Cb

1

3,036

2

3,264

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 286.

21

C. Beställningar å reservstat.

Lönegrad

Familjepen-

sionsunderlag

kronor

Lönegrad

Familjepen-

sionsunderlag

kronor

Lönegrad

Familjepen-

sionsunderlag

kronor

OaRs 2

1,752

OaRs 4

2,520

OaRs 6

3,036

> 3

2,232

» 5

2,724

ObRs

3,264

TJORS 1

1,224

TJORS 2

1,392

CaRs 22

2,148

CaRs 26

2,532

CaRs 28

2,736

D. Beställningar, som avses i manskapsavlöningsreglementet.

E. Extra ordinarie befattningar.

Oavsett vilken lönegrad beställningen tillhör skall dock för överste å reservstat,

till vilken omedelbart före överflyttningen till sådan stat utgått lön

enligt löneplan Ob, tillämpas det familjepensionsunderlag, som vid tiden för

överflyttningen varit för honom gällande, samt för underofficer å reservstat,

som överflyttats till sådan stat från beställning såsom furir på aktiv

stat, tillämpas ett familjepensionsunderlag av 792 kronor.

För tjänsteman — — — 2,928 kronor.

För extra — — — ordinarie tjänstemän.

3 mom. För nedan —-- 3,036 kronor, samt

för innehavare av befattning vid universitet eller vid karolinska medikokirurgiska

institutet såsom prosektor, laborator, lärare i ortopedi, medicinsk

radiologi, radioterapi eller röntgendiagnostik, observator, lärare i fysikalisk

diagnostik vid Lunds universitet eller föreståndare för zoologiska institutionens

i Lund entomologiska avdelning 2,532 kronor.

1 fråga —--särskilt familjepensionsunderlag.

12 §.

Såsom tjänstår--— av familjepension

a) tid, som---allmänna tjänstepensionsreglementet,

b) tid, som må tillgodoräknas såsom tjänstår enligt familjepensionsreglementet

för prästerskapet, jämväl där sådant icke följer av stadgandet under

a), samt

c) tid, som---åtnjöt förtidspension.

Därest det---tjänstepensionsreglementet avses.

15 §.

2 mom. Familjepensionsunderlagen för--— följande belopp:

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

A. Ordinarie befattningar, som avses i civila avlöningsreglementet.

Löneplan

Lönegrad

Familje-

pensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Familje-

pensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Familje-

pensions-

underlag

kronor

C

1

2,328

7

2,940

13

3,733

2

2,388

8

3,036

14

3,780

3

2,448

9

3,132

15

3,780

4

2,640

10

3,264

16

4;020

5

2,868

11

3,384

17

4,020

6

2,868

12

3,660

E

1

2,448

6

2,640

11

2,868

2

2,544

7

2,640

12

2,868

3

2,544

8

2,640

13

2,868

4

2,544

9

2,640

14

2i868

5

2,544

10

2,868

B. Ordinarie beställningar, som avses i militära avlöningsreglementet.

Löneplan

Lönegrad

Familje-

pensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Famil] e- pensions- underlag

kronor

Lönegrad

Familje-

pensions-

underlag

kronor

Ob

3

3,132

6

3,732

5

3,660

7

3,780

Cb

3

3,132

4

3,264

5

3,660

C. övriga här avsedda befattningar:

chefen för bank- och fondinspektionen: 3,780 kronor,

chefen för sparbanksinspektionen: 3,036 kronor.

19 §.

Såsom tillägg till eller undantag från vad under 2—4 avd. stadgas skola

i fråga om vissa tjänstemän gälla de särskilda bestämmelser, som här nedan

under 20—25 §§ meddelas.

20 §.

Fjärde huvudtiteln.

1 mom. Arméförvaltningen och armén.

Där i enlighet med beslut av Kungl. Majit och riksdagen innehavare av

medelst fullmakt tillsatt beställning med denna förenar ordinarie, medelst

förordnande för viss tid tillsatt beställning och därvid frånträder de löneförmåner,

som äro förenade med fullmaktsbeställningen, skall familjepensionsavdrag

verkställas allenast i förordnandebeställningen.

Där avliden beställningshavare vid frånfället innehade familjepensionsrätt

enligt detta reglemente såväl för fullmaktsbeställning som för förord
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 286.

23

nandebeställning, må, oavsett bestämmelsen i 3 § första stycket, allenast en

familjepension eller en familjelivränta utgå. Familjepensionstalet för nämnda

förmån skall motsvara det högsta av de för de särskilda beställningarna

beräknade familjepensionstalen.

2 mom. Försvarets läroverk.

I fråga om rektorsbefattning skola de i 22 § meddelade bestämmelserna

äga motsvarande tillämpning.

21 §.

Femte huvudtiteln.

4 mom. Länsstyrelserna.

För landshövding skall, utan hinder av vad i 10 § 1 mom. stadgas, familjepensionstalet

motsvara familjepensionsunderlaget, där antalet tjänstår

uppgår till minst 20. Är tjänstårens antal mindre, skall familjepensionstalet

motsvara familjepensionsunderlaget minskat med 1/80 för varje full fjärdedel

av år, varmed antalet tjänstår understiger 20.

22 §.

Åttonde huvudtiteln.

De allmänna läroverken, statens skolköksseminarium och hushållsskola,

folkskoleseminarierna, småskoleseminarierna, läroanstalterna för blinda,

vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte, dövstumskolorna samt de

tekniska läroverken.

3. Beträffande avliden---äga tillämpning.

Där den, som innehaft med tjänstepensionsrätt förenad rektorsbefattning

under minst 12 år i oavbruten följd, på sätt i 33 § 4 punkten andra stycket

allmänna tjänstepensionsreglementet sägs kvarstår vid rektors tjänstepensionsrätt,

skall han jämväl kvarstå vid rektors familjepensionsrätt. I sådant

fall skall dels med avseende å familjepensionsavdrag fortfarande tillämpas

vad som gäller för den frånträdda rektorst jönsten, dels ock med avseende

å den familjepension eller familjelivränta, vartill rätt må föreligga efter

tjänstemannens frånfälle, iakttagas, att familjepensionstalet icke må understiga

det tal, vartill det skulle hava bestämts, om tjänstemannen intill dödsfallet

eller avgången ur tjänst alltjämt innehaft den frånträdda rektorstjänsten.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Majlis proposition nr 286.

24 §.

Tionde huvudtiteln.

2 mom. Navigationsskolorna.

I fråga om rektorsbefattning skola de i 22 § meddelade bestämmelserna

äga motsvarande tillämpning.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1943.

I anslutning till kungörelsens ikraftträdande skola gälla följande

Övergångsbestämmelser.

1. Beträffande den, som innehar eller innehaft beställning å någon av

krigsmaktens reservstater och för vilken allmänna familjepensionsreglementet

omedelbart före den 1 juli 1943 varit tillämpligt, skall reglementet, såframt

han icke är underkastad allmänna tjänstepensionsreglementet, alltjämt tilllämpas

i sin omedelbart före nämnda dag gällande lydelse.

2. Beträffande innehavare av beställning såsom generalfältläkare skall i

fråga om familjepensionsavdrag och familjepensionsunderlag gälla vad i

allmänna familjepensionsreglementet i dess lydelse omedelbart före den 1

juli 1943 stadgats med avseende å beställning tillhörande lönegraden Cb 3

militära avlöningsreglementet.

3. Beträffande den, som innehade beställning å reservstat såsom generalmajor

omedelbart innan allmänna tjänstepensionsreglementet blev för honom

gällande, skola för nämnda beställning tillämpas ett familjepensionsavdrag

av 576 kronor och ett familjepensionsunderlag av 3,492 kronor.

4. Vid allmänna familjepensionsreglementets tillämpning beträffande den,

som innehaft beställning å reservstat utan att allmänna tjänstepensionsreglementet

därvid ägt tillämpning, må tid för sådant tjänstinnehav tillgodoräknas

såsom tjänstår, ändå att detta ej följer av förstnämnda reglementes bestämmelser.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

25

Förslag

till

kungörelse om ändrad lydelse av 3 § 1 morn., 9 § 1 mom. samt

14 § 2 och 4 mom. folkskolans tjänstepensionsreglemente den 18

juli 1942 (nr 699).

Härigenom förordnas, att 3 § 1 morn., 9 § 1 mom. samt 14 § 2 och 4 mom.

folkskolans tjänstepensionsreglemente den 18 juli 1942 skola hava ändrad

lydelse på sätt nedan angives.

3 §.

1 mom. Fråga om---reglemente prövas

a) i fall som avses i 6 § 3 mom. och 10 § 2 mom. av Kungl. Maj:t; samt

b) i andra fall av statens pensionsanstalt.

Pension eller---statens pensionsanstalt.

9 §■

1 mom. Beslut om befattningshavares avsked eller entledigande må icke

meddelas utan att frågan örn befattningshavarens rätt att komma i åtnjutande

av tjänstepension, där sådan fråga förekommer, dessförinnan avgjorts eller

i samband med beslutet avgöres.

Underlåter befattningshavare---entlediga befattningshavaren. 14

14 §.

2 mom. Såsom tjänstår må jämväl, i den mån ej annat följer av stadgandet

i 4 mom. andra stycket, tillgodoräknas dels tid, varunder befattningshavare

varit underkastad andra tjänstepensionsbestämmelser än de i detta reglemente

innefattade, i den omfattning sådan tid enligt berörda bestämmelser

med därtill hörande övergångsstadganden fått tillgodoräknas, dels ock tid i

övrigt, vilken befattningshavaren ägt räkna såsom tjänstår enligt de andra

tjänstepensionsbestämmelser med övergångsstadganden, vilka han sålunda

varit senast underkastad, dock endast i den mån sådan tid ej tillgodoräknats

enligt föreskrifterna i 1 mom.

4 mom. Vid tjänstårsberäkning----av befattningarna.

Såsom inskränkning i vad i 2 mom. samt nästföregående stycke stadgats

gäller, att av tid, varunder befattningshavaren innehaft beställning å någon

av krigsmaktens reservstater, må tillgodoräknas allenast tid för i beställningen

fullgjord tjänstgöring, såframt ej Kungl. Maj:t annat medgiver.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1943.

För den, som innehaft beställning å reservstat utan att därvid vara underkastad

allmänna tjänstepensionsreglementet den 30 december 1941 (nr 1008),

må tid för sådant tjänstinnehav, ändå att sådant icke följer av bestämmelserna

i detta reglemente, tillgodoräknas såsom tjänstår, dock med den inskränkning,

som angives i 14 § 4 mom. andra stycket.

Förslag

till

kungörelse om ändrad lydelse av 12 § folkskolans familjepensionsreglemente

den 18 juli 1942 (nr 700).

Härigenom förordnas, att 12 § folkskolans familjepensionsreglemente den

18 juli 1942 skall hava ändrad lydelse på sätt nedan angives.

12 §.

Såsom tjånstår räknas vid bestämmande av familjepension

a) tid, som---folkskolans tjänstepensionsreglemente,

b) tid, som må tillgodoräknas såsom tjänstår enligt familjepensionsreglementet

för prästerskapet, jämväl där sådant icke följer av stadgandet under

a), samt

c) tid, som---pensionsålderns inträde.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1943.

Såvitt angår den, som innehaft beställning å någon av krigsmaktens reservstater

och därvid åtnjutit avlöning antingen enligt föreskrifterna i förordningen

den 23 juli 1936 (nr 474) angående arméns reservstater eller förordningen

samma dag (nr 476) angående kustartilleriets reservstat eller ock enligt

tidigare meddelade föreskrifter, må tid för sådant tjänstinnehav tillgodoräknas

såsom tjänstår, ändock att detta icke följer av vad i 12 § a) sägs.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

27

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14 maj

1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Rosander,

Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för finansdepartementet, statsrådet Wigforss.

I en till riksdagen avlåten, den 26 februari 1943 dagtecknad proposition, nr

169, ha förslag på min hemställan förelagts riksdagen örn vidtagande av

vissa ändringar i allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena. Nämnda

förslag avsågo ändringar i pensionsvillkoren för ordinarie tjänstemän, tillsatta

medelst förordnande för viss tid, samt med dem i pensionsavseende likställda

befattningshavare.

Jag anhåller nu att få anmäla förslag till ytterligare ändringar i allmänna

tjänste- och familjepensionsreglementena samt till ändringar i vissa andra

pensionsförfattningar, nämligen 1907 års lag angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension samt folkskolans tjänste- och familjepensionsreglementen.

Dessa förslag äro i första hand betingade av den pensionsreglering för

personal tillhörande krigsmaktens reservstater, varom förslag förelagts riksdagen

i propositionen nr 143 angående krigsmaktens reservpersonal, samt av

vissa organisations- och löneregleringsåtgärder inom den civila och militära

förvaltningen. Vidare har det befunnits lämpligt att samtidigt med de sålunda

avsedda, jämförelsevis omfattande förändringarna i pensionsreglementena

företaga vissa jämkningar av mera underordnad betydelse, vilka under

reglementenas tillämpningstid visat sig vara påkallade.

Jag anhåller vidare att få anmäla vissa förslag rörande pensionsfrågor,

vilka icke äro av beskaffenhet att böra föranleda ändringar i pensionsreglementena

men för vilkas genomförande påkallas riksdagens medverkan. Den

mest omfattande av dessa frågor sammanhänger med det förstatligande av

den allmänna väghållningen på landet, varom principbeslut fattades vid

fjolårets riksdag och närmare utformade förslag förelagts innevarande års

riksdag genom propositionerna nr 223 och 224.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Majlis proposition nr 286.

1. Pensionsprövande myndighet vid tvångspensionering.

Enligt 5 § 1 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet prövas frågor om

rätt att komma i åtnjutande av förtidspension eller förordnandepension av

Kungl. Maj:t. Frågor om rätt att komma i åtnjutande av pension i andra

fall prövas av den myndighet, som har att fastställa pensionsförmånens belopp.

Sistnämnda förfaringssätt är bland annat tillämpligt i sådana i 8 §

4 mom. tjänstepensionsreglementet avsedda fall, där Kungl. Majit förklarar

tjänsteman skyldig att avgå och entledigar honom (s. k. tvångspensionering).

Enligt 11 § 1 och 2 mom. får entledigande ej ske utan att frågan om rätt till

pension dessförinnan avgjorts eller i samband med entledigandet avgöres.

Bestämmelser motsvarande dem, som innefattas i nu nämnda författningsrum,

finnas i 3 § 1 morn., 6 § 3 mom. och 9 § 1 mom. folkskolans tjänstepensionsreglemente.

Enligt sistnämnda författningsrum må entledigande ej ske

utan att frågan om rätt till pension dessförinnan avgjorts.

I den till innevarande års riksdag avlåtna propositionen nr 167 med förslag

till tjänste- och familjepensionsreglementen för de högre kommunala

skolorna har (sid. 39) föreslagits, att fråga om rätt till pension i samband

med tvångsentledigande skall prövas av Kungl. Maj :t, då fråga är om befattningshavare,

som avses i nämnda tjänstepensionsreglemente. Beträffande skälen

härför torde få hänvisas till propositionen. I anslutning till vad sålunda

föreskrivits torde 5 § 1 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet och 3 §

1 mom. folkskolans tjänstepensionsreglemente böra jämkas på sådant sätt,

att frågan örn rätt att komma i åtnjutande av pension avgöres av Kungl.

Majit i de i 8 § 4 mom. förstnämnda reglemente och 6 § 3 mom. sistnämnda

reglemente avsedda fallen. I samband härmed bör en jämkning vidtagas i avfattningen

av 9 § 1 mom. folkskolans tjänstepensionsreglemente.

2. Rätt till förordnandepension samt tjänste- och familjelivränta.

Enligt 24 § 1 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet förutsättes för

rätt att komma i åtnjutande av förordnandepension, att vederbörande tjänsteman

avgår ur statens tjänst. Enahanda förutsättning gäller enligt 26 § 1

mom. samma reglemente för rätt till tjänstelivränla och enligt 1 § 1 mom.

allmänna familjepensionsreglementet för rätt till familjelivränta. Rätt till

pension respektive livränta är självfallet avsedd att föreligga jämväl örn vederbörande

tjänsteman efter avgång från den pensionsberättigande befattningen

skulle komma att kvarstå i statens tjänst såsom innehavare av befattning,

vilken icke är förenad med tjänstepensionsrätt. Det har funnits önskvärt,

att ett förtydligande tillägg härom införes i nämnda författningsrum i

tjänstepensionsreglementet. I anslutning härtill bör vidtagas viss komplettering

av stadgandet i 1 § 2 mom. d) familjepensionsreglementet. Förslag till

ändring i annat hänseende av bland annat 24 § 1 mom. tjänstepensionsreglementet

har framlagts i propositionen nr 169 till innevarande års riksdag.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

29

3. Vissa av ändringar i militära löneplaner föranledda ändringar

i allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena.

Enligt allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena gälla delvis skilda

bestämmelser för å ena sidan ordinarie tjänster tillsatta medelst fullmakt

(konstitutorial) och å andra sidan ordinarie tjänster tillsatta medelst förordnande

för viss tid. Det för fullmaktstjänsterna gällande pensionsåldersbegreppet

har ingen tillämplighet beträffande förordnandetjänsterna. För rätt

att komma i åtnjutande av tjänstepension gälla andra förutsättningar för förordnande-

än för fullmaktstjänster Delvis i anslutning härtill ha för förordnandetjänster

fastställts tjänstepensionsunderlag, som stå i annan relation

till lönen än som gäller för fullmaktstjänst i motsvarande löneläge. Då

tjänstepensionsavdragen, familjepensionsunderlagen och familjepensionsavdragen

korrespondera mot tjänstepensionsunderlagen, föreligga även i dessa

hänseenden olikheter mellan fullmakts- och förordnandetjänster.

Inom militära avlöningsreglementets tillämpningsområde förekomma för

närvarande förordnandetjänster i lönegraderna Ob 5 och 4 samt Cb 2. För

dessa lönegrader ha på grund därav upptagits pensionsunderlag i de kapitel

av pensionsreglementena, som innehålla bestämmelser för tjänstemän,

tillsatta medelst förordnande. Pensionsunderlagen och pensionsavdragen

överensstämma med motsvarande belopp för lönegraderna C 14, 13 och 9

civila avlöningsreglementet, vilka upptaga samma lönebelopp som förstnämnda

lönegrader eller respektive 24,000, 22,000 och 17,000 kronor.

I nämnda lönegrader inom löneplanerna Ob och Cb förekomma å andra

sidan icke några fullmaktstjänster. På grund härav har i pensionsreglementena

icke angivits vare sig pensionsålder eller något för tjänstemän i allmänhet

gällande pensionsunderlag för lönegraderna Ob 5 och 4 samt Cb 2. Detta

har däremot skett i fråga om övriga lönegrader inom löneplanerna Ob och

Cb. Pensionsåldern utgör 60 år för lönegraderna Ob 1 och 2 samt 65 år för

lönegraderna Ob 3 och Cb 1 och 3. I lönehänseende motsvaras lönegraden

Cb 1 av lönegraden B 1 civila avlöningsreglementet (14,000 kronor), lönegraden

Ob 2 av lönegraden B 2 nämnda reglemente (16,000 kronor) samt

lönegraderna Ob 3 och Cb 3 av lönegraden B 3 i det civila reglementet

(18,000 kronor); samma motsvarighet råder i fråga örn pensionsunderlag och

pensionsavdrag. För lönegraden Ob 1 med ett lönebelopp av 15,000 kronor

ha med utgångspunkt från vad som gäller för lönegraderna B 1 och

B 2 beräknats pensionsunderlag och pensionsavdrag i relation till löneställningen.

I en förut denna dag beslutad proposition ha föreslagits ändringar i militära

avlöningsreglementet innebärande ändrad konstruktion av löneplanerna

Ob oell Cb. Under det att dessa löneplaner för närvarande upptaga 5 respektive

3 lönegrader, skola de efter ändringarna innehålla 7 respektive 5 lönegrader.

I båda löneplanerna skola utöver de nuvarande lönegraderna upptagas

lönegrader nied 20,000 kronors lön, avsedda för förordnandetjänster.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Vidare skall löneplanen Ob utökas med en lönegrad med 17,000 kronors lön,

likaledes avsedd för förordnandetjänst, och löneplanen Cb med en lönegrad

med 16,000 kronors lön avsedd för fullmaktstjänst. Efter de nya lönegradernas

införande med därav föranledd omnumrering av de nuvarande lönegraderna

erhålla löneplanerna följande konstruktion. Löneplanen Ob skall innehålla

lönegrader med ordningsnumren 1—7 och lönebeloppen 15,000,

16,000, 17,000, 18,000, 20,000, 22,000 och 24,000 kronor. Lönegraderna 1, 2

och 4 skola användas för fullmaktstjänster, lönegraderna 3 och 5—7 för förordnandetjänster.

Löneplanen Cb skall innehålla lönegrader med ordningsnumren

1—5 samt lönebeloppen 14,000, 16,000, 17,000, 18,000 och 20,000

kronor. Av dessa skola lönegraderna 1 och 2 användas för fullmaktstjänster

samt 3—5 för förordnandetjänster.

Vid genomförande av nämnda förslag påkallas vissa ändringar i allmänna

tjänste- och familjepensionsreglementena. Pensionsåldern bör angivas till 60

år för lönegraderna Ob 1 och 2 samt 65 år för lönegraderna Ob 4 samt Cb 1

och 2. De pensionsunderlag och pensionsavdrag, som för närvarande angivas

för fullmaktslönegraden Ob 3, böra i stället hänföra sig till lönegraden Ob 4.

Motsvarande belopp för fullmaktslönegraden Cb 3 böra utgå, och å andra

sidan böra pensionsunderlag och pensionsavdrag fastställas för den nya fullmaktslönegraden

Cb 2. Sistnämnda lönegrad överensstämmer i lönehänseende

med lönegraden Ob 2 militära avlöningsreglementet och lönegraden

B 2 civila avlöningsreglementet, varför även dessa lönegraders pensionsunderlag

och pensionsavdrag böra gälla för densamma. Vad härefter angår

de för förordnandetjänster avsedda lönegraderna, böra de belopp, som

för närvarande angivas för lönegraderna Ob 5 och 4 samt Cb 2, i stället

hänföras till lönegraderna Ob 7 och 6 samt Cb 3. För de nya lönegraderna

Ob 5 och Cb 5 med 20,000 kronors lön böra med hänsyn till överensstämmelsen

i fråga örn lönebelopp och användning fastställas samma pensionsunderlag

och pensionsavdrag som för lönegraden C 12 civila avlöningsreglementet.

På motsvarande sätt böra för den nya lönegraden Ob 3 fastställas

samma belopp, som gälla för den nuvarande lönegraden Cb 2, vilken

enligt vad som angivits framdeles skall benämnas Cb 3. Vad slutligen angår

den nya löpegraden Cb 4, upptager denna samma lönebelopp, 18,000 kronor,

som den nuvarande lönegraden Cb 3 men är i motsats till denna avsedd för

förordnandetjänster. Då ifrågavarande nya lönegrad såväl i fråga om lönebelopp

som användningssätt överensstämmer med den civila lönegraden C 10,

böra för densamma fastställas samma pensionsunderlag och pensionsavdrag

som för nämnda lönegrad.

I anslutning till den avsedda utökningen av antalet för militära och civilmilitära

förordnandetjänster avsedda lönegrader böra lämpligen de tabeller

över pensionsunderlagen, som finnas intagna i 24 § 4 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet

och 15 § 2 mom. allmänna familjepensionsreglementet,

erhålla samma uppställning som för fullmaktstjänsterna kommit till användning

i 16 § 2 mom. tjänstepensionsreglementet och 11 § 2 mom. familjepensionsreglementet.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2SG.

31

De förordade ändringarna i militära avlöningsreglementets löneplaner ha

avsetts skola träda i kraft den 1 juli 1943. I överensstämmelse härmed ha

de nya lönegradsbeteckningarna kommit till användning i de personalförteckningar,

som genom propositionen nr 235 framlagts för riksdagens godkännande.

Jämväl de föreslagna ändringarna i pensionsreglementena böra träda

i kraft den 1 juli 1943. I propositionen nr 235 har emellertid förutsatts, att

intill dess försvarets sjukvårdsförvaltning organiserats, vilket icke beräknats

kunna ske från och med början av budgetåret 1943/44, den medelst fullmakt

tillsatta, hittills i nuvarande lönegraden Cb 3 uppförda beställningen såsom

generalfältläkare skall vara placerad i nya lönegraden Cb 4 för att sedermera,

i och med tillsättandet av beställningen såsom generalläkare och chef för

sjukvårdsförvaltningen, utgå ur personalförteckningen. Med hänsyn härtill

böra i anslutning till ändringarna i pensionsreglementena meddelas övergångsbestämmelser

av innebörd, att för beställningen såsom generalfältläkare

skall i fråga om pensionsålder, tjänste- och familjepensionsavdrag samt

tjänste- och familjepensionsunderlag gälla vad i reglementena i deras lydelse

omedelbart före den 1 juli 1943 stadgats med avseende å beställning tillhörande

lönegraden Cb 3 militära avlöningsreglementet.

4. Vissa frågor rörande tjänstårsberäkning.

I 17 § och 31 § 2 punkten allmänna tjänstepensionsreglementet äro vissa

bestämmelser meddelade i fråga om beräkning av tjänstår. För bestämmelsernas

innehåll torde få lämnas följande redogörelse.

Enligt 17 § 1 mom. må såsom tjänstår tillgodoräknas tid före pensionsålderns

inträde, under vilken tjänsteman varit underkastad reglementet. Vid

tjänstårsberäkningen skall dock avdrag göras för tid, under vilken ledighet

av visst slag åtnjutits.

Enligt 17 § 2 mom. må såsom tjänstår jämväl tillgodoräknas tid, varunder

tjänsteman varit underkastad andra tjänstepensionsbestämmelser, i den omfattning

sådan tid fått tillgodoräknas enligt berörda bestämmelser med därtill

hörande övergångsstadganden, ävensom tid i övrigt, vilken tjänstemannen

ägt räkna såsom tjänstår enligt de i reglementet ej innefattade tjänstepensionsbestämmelser

med övergångsstadganden, vilka han senast varit underkastad,

allt i den mån tiden ej tillgodoräknats enligt föreskrifterna i 1 mom.

Reservstatstid må likväl tillgodoräknas endast i den mån i reglementet meddelade

särskilda bestämmelser därtill föranleda. Sådana bestämmelser finnas

meddelade i 31 § 2 punkten b) med avseende å beställningshavare, som avses

i militära avlöningsreglementet eller manskapsavlöningsreglementet och som

från reservstat övergått till beställning på aktiv stat; sådan beställningshavare

må såsom tjänstår tillgodoräknas den tid, varunder han fullgjort tjänstgöring

1 reservstatsbeställningen, ävensom av tid i övrigt, varunder beställningshavaren

tillhört reservstaten, den del Kungl. Majit bestämmer.

17 § 3 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet innehåller, alt på prövning

i den ordning Kungl. Majit föreskriver beror, örn och i vad mån såsom

tjänstår må tillgodoräknas tid varunder tjänsteman, i andra fall än i 1 och

2 mom. avses, fullgjort arbete eller uppdrag i eller utom statens tjänst. Delvis

såsom undantag från denna bestämmelse om prövning i varje särskilt fall

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 2S6.

finnas vissa tillgodoräkningsbestämmelser för beställningshavare vid försvarsväsendet

meddelade i 31 § 2 punkten.

Bestämmelserna i 17 § -4 mom. avse att reglera tjänstårsberäkningen i sådant

fall, där en tjänsteman samtidigt innehaft mer än en med tjänstepensionsrätt

förenad befattning. I princip få de parallella tjänståren sammanräknas,

dock med viss maximering.

I ett följande sammanhang framläggas förslag örn inordnande under allmänna

tjänstepensionsreglementet av personal tillhörande krigsmaktens reservstater.

I anslutning till de uttalanden, som göras i nämnda sammanhang,

böra vissa ändringar vidtagas i tjänstepensionsreglementets regler örn tjänstårsberäkningen,

åsyftande att dessa skola erhålla i huvudsak följande innebörd.

Ä ena sidan skall den, som avgår med rätt till pension eller livränta

från reservstatsbeställning, äga tillgodoräkna reservstatstiden såsom tjänstår

i full utsträckning, vare sig han därunder varit underkastad allmänna tjänstepensionsreglementet

eller andra tjänstepensionsbestämmelser. Å andra sidan

skall den, som avgår med rätt till pension eller livränta från befattning av

annat slag än reservstatsbeställning men tidigare innehaft sådan beställning,

äga av reservstatstiden tillgodoräkna dels tjänstgöringstid, dels ock så stor

del i övrigt, som Kungl. Maj :t bestämmer. Den nuvarande undantagsföreskriften

i 17 § 2 mom. och den specialbestämmelse, som finnes i 31 § 2 punkten

b), böra således utgå och ersättas med ett stadgande, som hänför sig till både

1 och 2 mom. av 17 § och jämväl till den i 4 mom. för närvarande meddelade

föreskriften. Detta stadgande bör lämpligen införas i 17 § 4 mom.

I detta sammanhang bör jämväl en jämkning vidtagas i lydelsen av 17 §

3 mom. Av detta moments nuvarande avfattning framgår ej fullt klart, huruvida

Kungl. Majit äger medgiva tillgodoräkning av sådan tid, varunder tjänsteman

innehaft med tjänstepensionsrätt enligt allmänna tjänstepensionsreglementet

eller andra tjänstepensionsbestämmelser förenad befattning men som

ej må tillgodoräknas på grund av bestämmelser i 1 och 2 mom. I regel bör

väl tillgodoräkning såsom tjänstår för statlig pensionsförmån ej få ske av

tid, varunder befattningshavare åtnjutit sådan ledighet, som avses i pensionsreglementenas

bestämmelser om avdrag vid tjänstårsberäkningen. Inom vissa

grenar av den offentliga förvaltningen förekommer emellertid en uppdelning

mellan stat och kommun, varvid ej sällan innehavare av till den statliga förvaltningen

hörande, pensionsberättigande tjänst av statsmyndighet förordnas

att uppehålla befattning inom kommunens förvaltningsområde. Exempel härå

föreligger, där hovrätt förordnar innehavare av pensionsberättigande befattning

vid det statliga domstolsväsendet att tjänstgöra såsom borgmästare eller

rådman i stad med egen jurisdiktion eller där justitiekanslern förordnar innehavare

av pensionsberättigande befattning inom det statliga åklagarväsendet

att uppehålla stadsfiskalsbefattning. För dessa och liknande fall synes önskvärt,

att möjlighet hålles öppen att —- på samma sätt som där förordnandet

å den icke statliga befattningen föregått tillträdande av pensionsberättigande

statstjänst — efter prövning av föreliggande omständigheter medgiva tillgodoräkning.

I anslutning härtill torde 17 § 3 mom. allmänna tjänstepensions
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 286.

33

reglementet lämpligen böra erhålla en på sådant sätt jämkad avfattning, att

på prövning i den ordning Kungl. Maj:t föreskriver beror, om och i vad

mån tid, varunder tjänsteman fullgjort arbete eller uppdrag i eller utom

statens tjänst, må tillgodoräknas såsom tjänstår, där sådan tillgodoräkning

ej är medgiven enligt särskilt stadgande.

5. Pensionsreglering för häradshövdingar.

Allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena ha hittills icke ägt

tillämpning å häradshövdingarna. För dessa gäller i tjänstepensionshänseende

lagen den 11 oktober 1907 (nr 85) angående civila tjänstinnehavares rätt

till pension. I familjepensionshänseende voro häradshövdingarna intill statens

övertagande den 1 juli 1937 av civilstatens änke- och pupillkassa delaktiga

i denna kassa, och för de häradshövdingar, som ägt sådan delaktighet,

gälla numera bestämmelserna i kungörelsen den 4 juni 1937, nr 356.

För andra häradshövdingar regleras familjepensionsförhållandena genom

kungörelsen den 4 juni 1937, nr 357. Samtliga häradshövdingar äro vidare

jämte landssekreterare och landskamrerare skyldiga att tillhöra en för dem

gemensam enskild pensionsförening för understöd åt deras änkor och oförsörjda

barn.

Vid 1942 års riksdag (prop. nr 252; r. skr. nr 488) ha godkänts vissa huvudgrunder

för en omorganisation från och med den 1 juli 1943 av domsagoförvaltningen

m. m., bland annat innebärande en omreglering av häradshövdingarnas

avlöningsförhållanden. Enligt förslag i den till innevarande års

riksdag avlåtna propositionen nr 198 angående vissa anslag till bland annat

häradsrätterna samt i den tidigare denna dag beslutade propositionen med

förslag till vissa ändringar i civila avlöningsreglemenlet m. m. skall civila

avlöningsreglementet från och med den 1 juli 1943 äga tillämpning å häradshövdingarna,

vilka därvid skola tillhöra lönegraden B 2. Därmed bliva häradshövdingarna

underkastade allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena.

Vid familjepensionsreglementets tillämpning beträffande nuvarande

häradshövdingar komma emellertid vissa från reglementet avvikande föreskrifter

att tillämpas jämlikt 2 punkten av de vid reglementet fogade övergångsbestämmelserna;

dessa föreskrifter finnas i 5 och 6 §§ kungörelsen den

30 juni 1942 (nr 692) med vissa särskilda övergångsbestämmelser till allmänna

tjänste- och familjepensionsreglementena. I och med inordnandet

under allmänna familjepensionsreglementet skall häradshövdingarnas skyldighet

att tillhöra enskild pensionsinrättning bortfalla.

Vid allmänna tjänstepensionsreglementets tillämpning å häradshövdingarna

skall enligt vad i propositionen nr 252/1942 förordats gälla en särskild

övergångsanordning i fråga om åldersgränsen för häradshövdings avgångsskyldighet.

Enligt civila pensionslagens nuvarande lydelse är häradshövding

på samma sätt som enligt allmänna tjänstepensionsreglementet i regel avgångsskyldig

först vid 67 års ålder men pensionsberättigad vid avgång, som

Bihang lill riksdagens protokoll 1!M3. 1 saini. Nr 2SG.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 2S6.

sker då han fyllt 65 år. I denna lydelse, som civila pensionslagen erhållit

genom lag den 30 juni 1934, är den emellertid endast tillämplig å häradshövding,

som utnämnts eller erhållit transport efter den 30 juni 1935

eller ock anmält, att den nya lydelsen må tillämpas på honom. Annan häradshövding

är avgångsskyldig först vid fyllda 70 år och pensionsberättigad

vid avgång som sker då han fyllt 67 år. Med biträdande av ett av 1937 års

domsagoutredning framställt förslag förordades i 1942 års proposition, att häradshövdingar

tillhörande sistnämnda kategori skulle, örn de överginge på

den nya lönestaten och därmed bleve underkastade allmänna tjänstepensionsreglementet,

under en övergångstid av 6 år få bibehållas vid en högre

åldersgräns för avgångsskyldigheten än som följde av reglementets bestämmelser.

Sålunda skulle åldersgränsen bibehållas vid 70 år under de två åren

närmast efter den nya lönestatens ikraftträdande samt därefter utgöra 69 är

under två år och 68 år under de därpå följande två åren. Sänkningen av

åldersgränsen till 67 år avsågs skola bliva fullt genomförd den 1 juli 1949.

Mot vad sålunda anfördes framställde riksdagen icke någon erinran.

Enligt allmänna tjänstepensionsregiementet är domare avgångsskyldig med

rätt till ålderspension innan han uppnått 67 års ålder, örn han under tillhopa

sex månader efter pensionsålderns inträde åtnjutit tjänstledighet av

annan anledning än för fullgörande av offentligt uppdrag. Även 1907 års

civila pensionslag innehåller såväl i den före den 1 juli 1935 som den därefter

gällande lydelsen vissa liknande undantagsföreskrifter, vilka emellertid

äro av delvis annan innebörd. Att på grund härav meddela någon övergångsbestämmelse

till allmänna tjänstepensionsregiementet i anslutning till

dettas ikraftträdande för häradshövdingarna har likväl icke ifrågasatts.

Den av 1942 års riksdag i princip beslutade övergångsanordningen i fråga

örn åldersgränsen för häradshövdings avgångsskyldighet bör lämpligen komma

till uttryck genom en särskild föreskrift i den författning örn ändringar

i allmänna tjänstepensionsregiementet, som betingas av de av mig i annat

sammanhang förordade förslag, vilka beröra reglementet. Denna föreskrift

synes med en av tekniska skäl vidtagen jämkning böra erhålla den utformningen,

att häradshövding, för vilken pensionslagen omedelbart före den l

juli 1943 gällt i sin lydelse före den 1 juli 1935, äger kvarstå i tjänst intill

fyllda 70 år, örn han den 1 juli 1943 eller dessförinnan fyllt 67 år, intill

fyllda 69 år, örn han vid sistnämnda tidpunkt fyllt 64 men ej 67 år, och

intill fyllda 68 år, örn han vid samma tidpunkt fyllt 61 men ej 64 år, dock

att härigenom icke göres ändring i den jämlikt allmänna tjänstepensionsregiementet

gällande avgångsskyldigheten för den, som under tillhopa sex

månader efter pensionsålderns inträde åtnjutit tjänstledighet av annan anledning

än för fullgörande av offentligt uppdrag. Med denna utformning blir

sänkningen av åldersgränsen till 67 år genomförd den 1 juli 1950.

Å häradshövding, som blir underkastad civila avlöningsreglementet och

därmed även allmänna tjänstepensionsregiementet, skall givetvis 1907 års civila

pensionslag icke äga tillämpning. Ändring bör i anledning härav vid
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

35

tagas i 2 § civila pensionslagen. Med användande av den genom allmänna

tjänstepensionsreglementet införda beteckningen »av Kungl. Maj:t och riksdagen

antagna tjänstepensionsbestämmelser» bör lagrummet lämpligen erhålla

den innebörden, att från lagens tillämpning undantages — förutom

statsrådsämbete samt befattning, som är uteslutande prästerlig — befattning,

som avses i allmänna tjänstepensionsreglementet eller andra efter lagens

ikraftträdande av Kungl. Maj:t och riksdagen antagna tjänstepensionsbestämmelser.

6. Pensionsreglering Kör personal tillhörande krigsmaktens

reservstater.

Allmänna tjänstepensionsreglementet är för närvarande icke tillämpligt

beträffande beställningshavare å reservstat vid försvarsväsendet. Tjänstepensionsbestämmelserna

för dessa beställningshavare finnas intagna i de författningar,

som reglera reservstaternas organisation, beställningshavarnas

avlöning m. m. Dessa författningar äro förordningarna den 23 juli 1936 (nr

474 och 476) angående arméns reservstater och angående kustartilleriets reservstat.

Ifrågavarande tjänstepensionsbestämmelser innebära i sina huvuddrag

följande.

Avgångsskyldighet föreligger dels då beställningshavare uppnått

den för hans beställning stadgade pensionsåldern, dels då han träffats av

olycksfall eller skada i tjänsten och det behörigen styrkes, att han på grund

därav är för framtiden oförmögen att på tillfredsställande sätt sköta sin

tjänst, dels ock då han eljest till följd av behörigen styrkt sjukdom, vanförhet

eller lyte eller till följd av nedsatt arbetsförmåga befinnes för framtiden

oförmögen till tjänstgöring. Pensionsåldern utgör 60 år för generalmajor,

överste, fältläkare och regementsläkare, 55 år för major, till arméns

reservstater hörande kompaniofficer vid fälttygkåren, fortifikationskåren

eller intendenturkåren och till kustartilleriets reservstat hörande underofficer

samt 50 år för övriga beställningshavare.

Rätt till pension föreligger för avgångsskyldig beställningshavare.

Dessutom är beställningshavare, som frivilligt avgår ur tjänst före pensionsålderns

inträde men uppnått den för rätt till pension inom lägre beställning

stadgade pensionsåldern, berättigad till pension med det belopp, som skolat

tillkomma honom, örn han vid övergången till reservstat inträtt i den

lägre beställningen. I fråga örn proceduren vid pensionens beviljande

gäller, att arméförvaltningens civila departement respektive marinförvaltningen

skall avgiva yttrande i fråga om avskedssökande beställningshavares

rätt till pension, innan avsked beviljas, och även utfärda pensionsbrev,

men att själva pensionsbeslutet fattas av den avskedsbeviljande

myndigheten.

Pensionens storlek är bortselt från vad nyss nämnts oberoende av

avgångsanledningen, och någon tjänstårsberäkning förekommer ej. Pensionsbeloppen

äro differentierade på liknande sätt som reservstatslönerna, så att

för generalmajor, överste och major gälla enhetliga belopp, medan för övriga

beställningshavare förekommer differentiering efter olika löneklasser.

Den, som av annan anledning än invaliditet eller sjukdom avgått med

pension från reservstatsbeställning, har skyldighet att inträda i

vederbörlig reserv samt att kvarstå i reserven under samma tid och

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition m 286.

med samma skyldigheter som gälla för motsvarande personal på aktiv stat.

Rätten till pension förverkas, om pensionstagaren under reservtiden upphör

att vara svensk medborgare eller ingår i främmande makts krigstjänst.

Beställningshavare å reservstat har att å lönen vidkännas pensionsavdrag,

utgörande för år räknat tre procent av pensionsbeloppet.

Å reservstatspensionerna utgå dyrtidstillägg och för närvarande även kristillägg.

I familjepensionshänseende är reservstatspersonalen liksom personalen på

aktiv stat underkastad allmänna familjepensionsreglementet. Härvid tillämpas

i princip samma familjepensionsunderlag, som gäller för den beställning

på aktiv stat, vilken motsvarar vederbörande reservstatsbeställning,

dock att lägre underlag ej tillämpas än som gällt för vederbörande beställningshavare

omedelbart före hans överflyttning till reservstat. För den, som

å aktiv stat omedelbart före övergången till reservstat innehaft furirsbeställning

-— vilken beställning ej är förenad med familjepensionsrätt —- tillämpas

dock särskilt, lägre underlag.

I en den 5 mars 1943 dagtecknad proposition, nr 143, har framlagts förslag

till ändringar i åtskilliga hänseenden beträffande reservstatspersonalens

avlöningsvillkor m. m. I propositionen lia även föreslagits nya tjänstepensionsbelopp

för reservstatspersonalen. Frågan om en revision i övrigt av gällande

pensionsbestämmelser för denna personalgrupp har däremot avsetts

skola upptagas till behandling i annat sammanhang. Reservstatspersonalens

tjänstepensionsbestämmelser ha nämligen förutsatts skola utbrytas ur den

författning, varigenom reservstaternas organisation och personalens avlöningsförhållanden

m. m. regleras, och i stället inordnas i allmänna tjänstepensionsreglementet.

Jag anhåller nu att få anmäla frågan om de ändringar, som böra vidtagas

i allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena med hänsyn till reservstatspersonalens

inordnande under förstnämnda reglemente.

Tjänstepensionsreglementet. De nu gällande bestämmelserna

om reservstatspensioner förete betydande avvikelser från stadgandena i allmänna

tjänstepensionsreglementet. I viss utsträckning bero dessa avvikelser

på reservstatspersonalens säregna antällnings- och avlöningsförhållanden. I

den mån detta är fallet böra även efter reservstatspersonalens inordnande

under allmänna tjänstepensionsreglementet gälla specialbestämmelser för

denna personal. För vissa av de nu föreliggande olikheterna i pensionshänseende

mellan reservstatspersonal och andra statstjänstemän saknas emellertid

bärande reella skäl. Den omständigheten, att pensionsbestämmelserna för

reservstatspersonalen meddelats fristående från de pensionsförfattningar, som

utgjort deras förebild, har föranlett, att dessa bestämmelser erhållit en jämförelsevis

summarisk utformning. Vidare innefattar allmänna tjänstepensionsreglementet

en modernisering av pensionslagstiftningen, som hittills icke

erhållit motsvarighet i reservstatsförordningarna. De avvikelser från allmänna

tjänstepensionsreglementets stadganden, som ha sin grund i dylika förhållanden,

böra självfallet icke bibehållas.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

37

Reservstatspersonalens inordnande under allmänna tjänstepensionsreglementet

påkallar ej annan ändring i de allmänna bestämmelser,

vilka ingå såsom en första avdelning av reglementet, än att där bör angivas,

att reglementet äger tillämpning å ordinarie beställningshavare tillhörande

krigsmaktens reservstater.

Då ändring sålunda icke vidtages i reglementets bestämmelser örn pensionsprövande

myndigheter, komma de uppgifter i fråga örn reservstatspersonalens

pensionering, som hittills åvilat arméförvaltningens civila departement och

marinförvaltningen, att överflyttas till statskontoret. Detta har också förutsatts

i den till innevarande års riksdag avlåtna propositionen nr 180 angående

organisationen av försvarsväsendets centrala förvaltning (sid. 275).

Under allmänna tjänstepensionsreglementets andra avdelning, vilken upplager

bestämmelser örn tjänstepensionsavdrag, böra angivas till

årsbeloppet fastställda pensionsavdrag för reservstatspersonalen. Underdel att

pensionsavdragen enligt gällande reservstatsbestämmelser i alla pensionslägen

utgöra 3 procent av pensionsunderlagen, har i det sakkunnigförslag, som ligger

till grund för propositionen nr 143 till innevarande års riksdag, förordats, att

vid beräkningen av nya pensionsavdrag för reservstatspersonalen samma principer

skola tillämpas som kommit till användning beträffande ordinarie beställningar,

vilka avses i militära avlöningsreglementet. Detta förslag anser

jag mig kunna biträda, ehuru de i propositionen föreslagna reservstatslönerna

äro något lägre än de av nämnda sakkunniga föreslagna. Reservstatspersonalens

tjänstepensionsavdrag böra sålunda beräknas med utgångspunkt från

den relation mellan pensionsavdrag och pensionsunderlag, som gäller för annan

under allmänna tjänstepensionsreglementet inordnad personal. För belysande

av innebörden härav må nämnas, att avdragsbeloppen komma att utgöra

3.0 och 3.4 procent av pensionsunderlaget för underofficerare tillhörande

löneklasserna 1 och 7 samt 3.2 och 5.6 procent av pensionsunderlaget för officerare

tillhörande löneklasserna 4 och 15.

Beträffande frågan, på vad sätt olika löneställningar för reservstatspersonalen

böra betecknas, förutsätter jag, att lönegrads- och löneklassbeteckningar

genomgående komma till användning i den blivande nya reservstatsförordningen.

För de beställningshavare, som enligt hittillsvarande terminologi hänförts

till lönegrader och löneklasser med någon av beteckningarna Oa, UO

och Ca, åtföljd av nummer, bör annan ändring härvid ej vidtagas, än att beteckningen

Rs fogas till litterabeteckningarna för undvikande av sammanblandning

med militära avlöningsreglementets motsvarande beteckningar. För

överstebeställning bör löneställningen betecknas med lönegrad OaRs 6, löneklass

15, och för generalmajorsbeställning med lönegrad och löneklass ObRs

ulan nummerbeteckning.

De i allmänna tjänstepensionsreglementets tredje avdelning innefattade bestämmelserna

örn ordinarie tjänstemans skyldighet att avgå m. m.

böra erhålla tillämpning även beträffande beställningshavare å reservstat.

Vad nu sagts bör gälla även i fråga örn de i 8 § 4 moni. reglementet meddelade

bestämmelserna örn s. k. tvångspensionering. I fråga örn de pensionsåld
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

rar, som för framtiden böra gälla för beställningshavare å reservstat, har i det

sakkunnigförslag, som ligger till grund för propositionen nr 143, anförts, att

beställningshavare å reservstat böra vara underkastade enahanda bestämmelser,

som gälla för innehavare av motsvarande beställningar på aktiv stat, därvid

pensionsåldern för generalmajor på reservstat liksom för närvarande bör

anknytas till en levnadsålder av 60 år. Jag anser mig böra biträda nämnda

förslag. I enlighet härmed bör pensionsåldern i reglementet angivas till 50 år

för lönegraderna UORs 1 och 2 (sergeant och fanjunkare) samt OaRs 2 och 3

(löjtnant och kapten), 55 år för lönegraderna OaRs 4 och 5 (major och

överstelöjtnant), 60 år för lönegraderna OaRs 6 (överste) och ObRs (generalmajor)

samt 63 år för lönegraderna CaRs 22, 26 och 28 (läkar- och veterinärpersonal).

Vidare bör i reglementet utsägas, att för vissa beställningar å reservstat

likväl skall gälla den pensionsålder, som angives i den såsom bilaga

A till reglementet fogade pensionsåldersförteckningen, och i nämnda förteckning

föreskrivas, att för å reservstat uppförd beställning med samma tjänstebenämning,

som angives i pensionsåldersförteckningen, gäller i förteckningen

för vederbörande beställning upptagen pensionsålder. Då pensionsåldern för

beställningshavare på reservstat bör inträda halvårsvis den 1 april och den 1

oktober liksom hittills varit fallet för såväl dessa beställningshavare som beställningshavare

på aktiv stat, erfordras en jämkning i 9 § 4 mom. allmänna

tjänstepensionsreglementet.

Av de i allmänna tjänstepensionsreglementets fjärde avdelning upptagna

bestämmelserna om tjänstepension bliva å reservstatspersonalen tillämpliga

de bestämmelser, som avse tjänstemän i allmänhet.

I fråga örn förutsättningarna för rätt att komma i åtnjutande

av pension skilja sig gällande reservstatsbestämmelser från allmänna

tjänstepensionsreglementets stadganden huvudsakligen i två avseenden.

Å ena sidan äger beställningshavare å reservstat, i motsats till exempelvis

beställningshavare å aktiv stat, rätt till pension vid frivillig avgång ur

tjänst före uppnådd pensionsålder, såframt han uppnått den för lägre beställning

föreskrivna pensionsåldern. Å andra sidan saknas för reservstatspersonal

sådan möjlighet att vid förtidsavgång erhålla förtidspension, som föreligger

för andra tjänstemän. Dessa olikheter böra icke bibehållas. Bestämmelsen

örn rätt till pension vid frivillig avgång har sin upprinnelse i en motsvarande

föreskrift i det för beställningshavare på aktiv stat tidigare gällande cirkuläret

den 22 juni 1877 (nr 22) angående ny pensionsreglering för armén, vilken

föreskrift upphört att gälla i samband med ikraftträdandet av 1935 års

militära tjänstepensionsreglemente och icke erhållit någon motsvarighet vare

sig i nämnda reglemente eller i allmänna tjänstepensionsreglementet. I stället

har åt Kungl. Majit inrymts befogenhet att under vissa förutsättningar —

bland annat att avgången icke är stridande mot statens intressen — medgiva

förtidsavgående beställningshavare rätt till förtidspension, varjämte beställningshavare,

som avgår utan rätt till pension, bereus möjlighet att erhålla

en — såsom pension ej betecknad — livränta. Skälen för denna omläggning

äro tillämpliga även i fråga örn beställningshavare å reservstat.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

39

Beträffande pensionens storlek följer av reservstatspersonalens inordnande

under allmänna tjänstepensionsreglementet, att pensionen kominer

alt beslå av grundbelopp och rörligt tillägg. Att så skall ske, har även förutsatts

vid avvägningen av de i propositionen nr 143 förordade pensionsunderlagen.

Vidare kommer grundbeloppet att -—- i motsats till vad hittills varit fallet

beträffande reservstatspensionerna — göras beroende av, förutom det tilllämpliga

pensionsunderlaget, jämväl pensioneringsanledningen och antalet

tjänstår.

Vad först angår pensionsunderlagen, bör i tjänstepensionsreglementet införas

den i nyssnämnda proposition förordade pensionsunderlagsskalan, därvid

de belopp, som icke äro i helt krontal jämnt delbara med 12, böra jämkas

uppåt för vinnande av sådan delbarhet.

Såsom tjänstår bör beställningshavare å reservstat äga tillgodoräkna dels

den tid, han kunnat tillgodoräkna vid övergången till reservstaten, dels ock

den tid han tillhört denna. Härför påkallas en ändring i 31 § 2 punkten allmänna

tjänstepensionsreglementet, varigenom de i detta författningsrum meddelade

bestämmelserna om tillgodoräkning av bland annat manskapstid för i

militära tjänstepensionsreglementet avsedda beställningshavare bringas i tilllämpning

även å reservstatspersonal. Å andra sidan böra i 17 § reglementet

vidtagas vässa jämkningar i syfte att förebygga, att reservstatspersonalens

inordnande under reglementet skall medföra att reservstatstid — i motsats

till vad hittills gällt — får i full omfattning tillgodoräknas såsom tjänstår

för den, som innehaft beställning å reservstat men före pensionsålderns inträde

övergått till beställning å aktiv stat vid försvarsväsendet eller till civil

befattning. För sådan befattningshavare bör emellertid få tillgodoräknas den

del av reservstatstiden, varunder han tjänstgjort i reservstatsbeställningen, eller

den större del därav, som Kungl. Hajd medgiver. Såvitt angår den, som

övergått till civil befattning, innebär detta en utvidgning av tjänstårsberäkningsrätten,

då nämligen civil befattningshavare för närvarande ej äger räkna

reservstatstid såsom tjänstår; en sådan jämkning förordades av arméförvaltningen

i ämbetsverkets yttrande över det av 1938 års pensionssakkunniga avgivna

betänkandet med förslag till allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen.

Jämkningen bör erhålla motsvarighet i 14 § folkskolans tjänstepensionsreglemente.

Allmänna tjänstepensionsreglementets bestämmelser om beräkning av ålders-,

invalid- och förtidspensions grundbelopp böra gälla även för beställningar

å reservstat. För dylika beställningar bör jämväl krävas samma antal

tjänstår för hel pension som för motsvarande beställningar å aktiv stat. Härför

påkallas ett tillägg till den vid reglementet fogade förteckning, som upptager

de ordinarie befattningar, för vilka tjänståldern skall utgöra 25 år.

En olikhet föreligger mellan allmänna tjänstepensionsreglementets regel

för beräkning av sjukpensionens grundbelopp och motsvarande lör reservstatspersonal

gällande bestämmelser. Enligt 20 § allmänna tjänstepensionsreglemcntet

skall sådant grundbelopp på samma sätt som ålderspensions grundbelopp

fastställas på grundval av det tillämpliga pensionsunderlaget samt

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

förhållandet mellan vid avgången tillgodoräkningsbart och för hel pension

erforderligt antal tjänstår; grundbeloppet skall dock utgöra lägst 75 procent

av pensionsunderlaget, i den man beloppet icke därigenom överstiger grundbeloppet

av den ålderspension, som skulle lia tillkommit vederbörande tjänsteman,

om han kvarstått i sin befattning intill pensionsålderns inträde. Enligt

gällande reservstatsbestämmelser utgår däremot oavkortad pension även vid

sjukpensionering. Till stöd för bibehållande av denna för reservstatspersonalen

gynnsammare avvägning av sjukpensionen i förhållande till pensionsunderlaget

synes kunna anföras, att redan pensionsunderlaget för reservstatspersonalen

är avvägt med hänsyn till att vederbörande före pensionsåldern lämnat den

aktiva tjänsten. Jag vill därför förorda, att grundbeloppet av sjukpension

för beställningshavare å reservstat i princip får sammanfalla med grundbeloppet

av den ålderspension, som skulle ha tillkommit beställningshavaren,

om han under oförändrade förhållanden kvarstått i sin beställning intill pensionsålderns

inträde. Sjukpensionens grundbelopp bör dock givetvis icke få

överstiga grundbeloppet av den sjukpension, som skulle lia tillkommit beställningshavaren,

om han intill avgången innehaft beställning å aktiv stat

inom lönegrad motsvarande den, till vilken hans reservstatsbeställning är

hänförd. Vad särskilt angår beställning såsom generalmajor å reservstat, bör

sådan beställning i nu förevarande hänseende anses motsvara beställning å

aktiv stat i lönegrad Ob 2 militära avlöningsreglementet. Här avsedda bestämmelser

böra på grund av sin undantagskaraktär införas i den avdelning

av allmänna tjänstepensionsreglementet, som innehåller särskilda bestämmelser.

Vid reservstatspersonalens inordnande under allmänna tjänstepensionsreglementet

böra, såsom förut antytts, de i femte avdelningen av reglementet

införda bestämmelserna om tjänstelivränta bliva tillämpliga. Detta

gäller även i fråga om de i sjätte avdelningen upptagna föreskrifterna med

avseende å sammanträffande av förmåner. Jämväl pensionsreglementets

föreskrifter örn skyldighet för ordinarie beställningshavare, som

är att hänföra till militär eller civilmilitär personal, att efter avgång med

ålders- eller förtidspension tillhöra reserv böra bliva tillämpliga.

Vid reservstatspersonalens inordnande under pensionsreglementet böra vissa

övergångsbestämmelser meddelas. Till en början böra, i enlighet

med vad som uttalats i propositionen nr 143 (sid. 118), de nya avlöningsoch

pensionsbestämmelserna för beställningshavare å reservstat icke bliva tilllämpliga

å den, som valt att alltjämt vara underkastad de äldre bestämmelserna.

Utformningen av en övergångsbestämmelse till pensionsreglementet

av nämnda innebörd bör ske med utgångspunkt från att bestämmelser om

valfrihet härutinnan komma att meddelas i den nya reservstatsförordningen

och att således samtliga beställningshavare, å vilka den nya reservstatsförordningen

erhåller tillämpning, även bliva underkastade pensionsreglementet.

Löneklassindelningen i överstelöjtnants- och majorslönegraderna på reserv"

vilken hittills icke förekommit — medför i vissa fall en minskning

i pensionsförmånernas belopp. I likhet med vad som för motsvarande fall

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

41

plägat ske vid de under senare år genomförda pensionsregleringarna, bör

stadgas, att för den, som omedelbart innan han blev underkastad allmänna

tjänstepensionsreglementet innehaft beställning å reservstat såsom major,

icke skall tillämpas lägre tjänstepensionsunderlag för sådan beställning än

det enligt de tidigare bestämmelserna gällande pensionsbeloppet, ökat med

procentuellt dyrtidstillägg motsvarande indextalet 156. Någon överstelöjtnant

å reservstat finnes icke för närvarande.

Slutligen erfordras en övergångsföreskrift, enligt vilken vid reglementets

tillämpning å den, som innehaft beställning å reservstat utan att därvid vara

underkastad allmänna tjänstepensionsreglementet, tiden för sådant tjänstinnehav

får tillgodoräknas såsom Ijänstår i samma omfattning som om reglementet

under nämnda tid varit för honom gällande. En liknande övergångsbestämmelse

bör meddelas i anslutning till den i det föregående berörda

jämkningen i 14 § folkskolans tjänstepensionsreglemente.

Familjepensionsreglementet. Såsom förut nämnts är reservstatspersonalen

för närvarande inordnad under allmänna familjepensionsreglementet.

Då allmänna tjänstepensionsreglementet hittills icke varit tillämpligt

å reservstatspersonalen, ha i familjepensionsreglementet för vissa fall

meddelats särskilda föreskrifter för denna personal. Vid reservstatspersonalens

inordnande under allmänna tjänstepensionsreglementet bliva dessa särskilda

föreskrifter obehövliga. Ändringar böra med hänsyn härtill vidtagas

i 1 § 1 morn., 7 § 1 mom. och 10 § 1 mom. familjepensionsreglementet. Vidare

böra jämkningar vidtagas i 12 § allmänna familjepensionsreglementet

och 12 § folkskolans familjepensionsreglemente i syfte att den omfattning,

vari reservstatstid får tillgodoräknas såsom tjänstår för den, som från beställning

å reservstat övergått till beställning på aktiv stat eller civil befattning,

skall bliva densamma i tjänste- och familjepensionsavseende.

Inledningsvis har nämnts, hurusom för befattningshavare å reservstat i

princip tillämpas det familjepensionsunderlag, som gäller för innehavare avmotsvarande

beställning på aktiv stat, dock lägst det underlag, som för vederbörande

beställningshavare gällt omedelbart före överflyttningen till reservstat.

I enlighet härmed tillämpas för generalmajors-, majors-, fältläkaroch

regementsläkarbeställningar å reservstat, vilka kunna rekryteras antingen

från motsvarande eller närmast lägre beställning på aktiv stat, samma

familjepensionsunderlag som gälla för respektive lönegraderna Ob 3, Oa 4,

Ca 28 och Ca 26 militära avlöningsreglementet. För innehavare av överstebeställning

å reservstat tillämpas, om han å den aktiva staten tillhört lönegrad

Oa 5 eller Oa 6, det för sistnämnda lönegrad gällande familjepensionsunderlaget

men örn han å aktiv stat tillhört Ob-löneplanen det för honom

omedelbart före överflyttningen gällande beloppet. I fråga örn annan beställningshavare

å reservstat tillämpas det familjepensionsunderlag, som vid tiden

för överflyttningen till reservstat varit för honom gällande, eller, såvitt

angår den som vid överflyttningen innehade furirsbeställning på aktiv stat,

ett familjepensionsunderlag av 792 kronor. Familjepensionsavdragen äro avvägda

efter samma grunder för reservstatspersonal som för annan personal.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Det kunde måhända ifrågasättas, huruvida tillräcklig anledning föreligger

att för reservstatspersonalen avväga familjepensionsnivån med utgångspunkt

från förhållandena å aktiv stat, då tjänstepensionsnivån avvägts på grundval

av förhållandena å reservstaten. Denna olikhet medför, att för bestäliningshavare

på reservstat med ett visst tjänstepensionsunderlag kommer att gälla

avsevärt högre familjepensionsunderlag än för sådan beställningshavare på

aktiv stat, som har samma tjänstepensionsunderlag. Vidare bliva för reservstatspersonal

familjepensionsunderiagen differentierade efter lönegrader, under

det att tjänstepensionsunderlagen i ett flertal fall äro differentierade efter

löneklasser. För min del är jag emellertid icke beredd att nu föreslå någon

principiell förändring i fråga om reservstatspersonalens familjepensionering.

Jag vill endast föreslå den jämkningen, att för generalmajorsbeställning

å reservstat fastställas samma familjepensionsunderlag och familjepensionsavdrag

som för beställning på aktiv stat tillhörande lönegrad Ob 2 —

ej såsom nu Ob 3 — militära avlöningsreglementet. De sakkunniga, på vilkas

förslag propositionen nr 143 väsentligen bygger, ha förutsatt, att sådan reservstatsbeställning

kommer att rekryteras högst från lönegrad Ob 2. I vissa

remissyttranden över de sakkunnigas förslag har detta mött gensaga. För mitt

ståndpunktstagande har emellertid varit avgörande, att tjänstepensionsunderlaget

för generalmajor å reservstat avvägts med utgångspunkt från lönen för

beställningshavare på aktiv stat i lönegraden Ob 2.

I anslutning till de ändringar, som sålunda vidtagas i allmänna familjepensionsreglementet,

böra vissa övergångsbestämmelser meddelas. För nuvarande

generalmajor å reservstat böra övergångsvis tillämpas hittills gällande familjepensionsunderlag

och familjepensionsavdrag. Vidare bör, på sätt hittills

skett, för bestämmande av familjepension för beställningshavare å aktiv stat

vid försvarsväsendet eller civil tjänsteman, som tidigare innehaft reservstatsbeställning,

reservstatstiden få tillgodoräknas såsom tjänstår i full utsträckning;

en övergångsbestämmelse i detta syfte bör även meddelas i anslutning

till den förordade jämkningen i folkskolans familjepensionsreglemente. Slutligen

bör allmänna familjepensionsreglementet tillämpas i sin hittillsvarande

lydelse, såvitt angår sådan innehavare eller f. d. innehavare av reservstatsbeställning,

å vilken allmänna tjänstepensionsreglementet ej vinner tilllämpning.

7

7. Pensionsbestämmelser för befattningar vid försvarets

läroverk.

I den av 1942 års riksdag antagna planen för den fortsatta utbyggnaden

och organisationen av landets försvarskrafter har förutsatts, att ett för försvarsväsendet

gemensamt läroverk skall inrättas med uppgift att meddela undervisning

i icke-militära ämnen till personal, som utbildas till officerare

och underofficerare. I årets statsverksproposition (IV H. T., sid. 190 ff.)

har framlagts förslag örn uppförande å personalförteckning för försvarets

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

43

läroverk av följande ordinarie tjänster, nämligen en befattning som rektor i

lönegrad E 13, 3 befattningar såsom lektor i lönegrad A 27 samt 5 befattningar

såsom adjunkt i lönegrad A 23. Detta förslag har bifallits av riksdagen

(skr. nr 4).

I den till innevarande års riksdag avlåtna propositionen nr 168 ha föreslagits

vissa jämkningar i civila avlöningsreglementet i fråga om befattningshavare

vid försvarets läroverk.

Jämväl i allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena påkallas vissa

ändringar i anledning av inrättandet av försvarets läroverk. Beträffande pensionsrätt

för rektor vid detta läroverk böra de särbestämmelser erhålla tilllämpning,

som för innehavare av andra rektorsbefattningar innefattas i 33 §

1, 3 och 4 punkterna i tjänstepensionsreglementet samt i 21 § familjepensionsreglementet.

Vidare bör pensionsåldern för lärarpersonalen vid försvarets

läroverk inträda vid utgången av respektive kalenderhalvår på samma sätt

som för personal vid de allmänna läroverkens vidkommande föreskrivits i

33 § 2 punkten tjänstepensionsreglementet. Bestämmelser härom böra meddelas

i ett nytt moment av 31 § tjänstepensionsreglementet och i en ny paragraf

1 familjepensionsreglementet, betecknad såsom 20 §. Av förslaget i sistnämnda

del föranledes en omnumrering av 20—25 §§ i familjepensionsreglementet

ävensom en viss jämkning i lydelsen av 19 § och den för närvarande i 23 §

2 mom. innefattade föreskriften i fråga om navigationsskolorna. 8

8. Vissa bestämmelser beträffande personal tillhörande

försvarsväsendet.

I 31 § allmänna tjänstepensionsreglementet meddelas under rubriken armén,

marinen och flygvapnet vissa bestämmelser innebärande tillägg till

eller undantag från stadgandena i 2—5 avdelningarna av reglementet. I ett

tidigare sammanhang har jag förordat, att i denna paragraf införas särskilda

bestämmelser för befattningar vid försvarets läroverk. Detta moment bör

erhålla beteckningen 2 morn., och de nuvarande bestämmelserna böra —

med vissa i det följande förordade ändringar — betecknas såsom 1 mom. Paragrafens

uppställning synes i övrigt böra ändras för vinnande av överensstämmelse

med fjärde huvudtitelns uppställning. Därvid böra i paragrafen

upptagas samtliga de institutioner, å vilkas personalförteckningar finnas beställningshavare

underkastade militära avlöningsreglementet. Den omständigheten,

att befattningshavare i ena fallet är uppförd å personalförteckning

för armén, marinen eller flygvapnet och i andra fallet å personalförteckning

för annan till försvarsväsendet hörande institution, synes nämligen

icke böra föranleda, att olika pensionsbestämmelser bliva tillämpliga.

I de bestämmelser, vilka nu finnas meddelade i 31 §, påkallas dessutom

vissa ändringar såväl på grund av reservstatspersonalens inordnande under

reglementet som av andra skäl. I avseende härå ina särskilt framhållas följande.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 2S6.

Enligt 4 § 1 mom. militära avlöningsreglementet må ordinarie pensionsberättigande

statstjänst icke förenas med i reglementet avsedd beställning, så

framt ej Kungl. Majit och riksdagen för visst fall annorlunda beslutit. Ett

undantag från nämnda förbud har förutsatts i den till innevarande års riksdag

avlåtna propositionen nr 235 angående vissa avlönings- m. fl. anslag under

riksstatens fjärde huvudtitel. Enligt vad i propositionen förordats skall

efter omorganisation av arméförvaltningen den omedelbara ledningen av

nämnda ämbetsverk utövas av en å arméförvaltningens personalförteckning

uppförd, medelst förordnande för viss tid tillsatt souschef, vilken bör vara

en av cheferna för tyg- och intendenturavdelningama. Chefskapet för dessa

avdelningar avses skola utövas av generalfälttygmästaren respektive generalintendenten,

som äro tillsatta medelst fullmakt och vilkas beställningar äro

uppförda å arméns personalförteckning under generalitetet. Den till souschef

förordnade avdelningschefen förutsättes under tiden för förordnandet frånträda

de förmåner, som äro förenade med generalfälttygmästar- eller generalintendentsbeställningen.

I allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena ha meddelats vissa

bestämmelser för att klarlägga huru reglementena skola tillämpas i de fall,

då tjänsteman samtidigt innehar mer än en med pensionsrätt enligt reglementena

förenad befattning. Dessa bestämmelser äro utformade med utgångspunkt

från att det samtidiga tjänstinnehavet även medför rätt att erhålla

avlöning å båda befattningarna. I 6 § andra stycket tjänstepensionsreglementet

och 5 § andra stycket familjepensionsreglementet har föreskrivits,

att pensionsavdrag skola verkställas i båda befattningarna. I tjänstepensionsreglementet

har förutsatts att pension eller livränta skall utgå för varje befattning

enligt för densamma tillämpliga bestämmelser, och att särskilda familjepensionsförmåner

skola utgå har uttryckligen fastslagits i 3 § första

stycket familjepensionsreglementet. På de sammanträffande pensionsförmånerna

bliva bestämmelserna i 29 § tjänstepensionsreglementet och 18 § 1

mom. familjepensionsreglementet tillämpliga.

Där tjänsteförening sker med frånträdande av löneförmånerna för endera

tjänsten, äro nu angivna bestämmelser självfallet icke lämpliga. Med hänsyn

därtill ha också i reglementet intagits särskilda bestämmelser med avseende

å två fall, i vilka dylik tjänsteförening för närvarande förekommer, nämligen

dels det fall, då ordinarie tjänsteman med frånträdande av tjänstens utövning

innehar högre extra ordinarie befattning, dels ock det fall, då rektor

samtidigt innehar lärarbefattning. Nu avsedda bestämmelser innebära, att

pensionsavdrag allenast verkställes i den befattning, för vilken pensionsunderlaget

är högst, alltså i den extra ordinarie befattningen respektive rektorsbefattningen.

Vidare må vid samtidig avgång från tjänsterna endast utgå en

tjänstepension eller en tjänstelivränta, och då den, som i detta fall innehar

familjepensionsrätt för två tjänster, avlider, äga de efterlevande endast erhålla

en familjepension eller en familjelivränta. Tjänstepensionens grundbelopp,

tjänstelivräntans belopp eller familjepensionstalet skall därvid utgöra det

högsta av de för de särskilda tjänsterna beräknade. Vid genomförande av

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

45

det i propositionen nr 235 framlagda förslaget om förening av generalfälttygmästar-

eller generalintendentsbeställning med souschefsbeställning böra bestämmelser

av i huvudsak samma innebörd intagas i 31 § allmänna tjänstepensionsreglementet

och i den i det föregående förutsatta nya paragraf i

allmänna familjepensionsreglementet, som avses för personal vid institutioner

under fjärde huvudtiteln. Bestämmelserna synas böra erhålla generell

avfattning.

I nuvarande 31 § 3 punkten allmänna tjänstepensionsreglementet äro bestämmelser

meddelade angående skyldighet för f. d. beställningshavare vid

försvarsväsendet att tillhöra vederbörlig reserv. Sådan skyldighet föreligger

för ordinarie beställningshavare, som är att hänföra till militär eller civilmilitär

personal och avgått från tjänsten med ålders- eller förtidspension

eller med förordnandepension i vissa fall. Efter inträdet i reserven föreligger

skyldighet att kvarstå i denna intill fyllda 70 år för den, som innehaft beställning,

för vilken gäller en pensionsålder av 6a år, eller beställning tillhörande

lönegraden Ob 5, Ob 4 eller Cb 2, och intill 65 år för annan beställningshavare.

Rätten att åtnjuta pension har gjorts på visst sätt beroende

av denna skyldighets fullgörande. I nämnda författningsrum angives

även den pensionsavgångna personalens tjänstgöringsskyldighet i reservanställningen.

Den förut denna dag beslutade propositionen med förslag till ändrad lydelse

i vissa delar av civila avlöningsreglementet m. m. avser bland annat

en viss omläggning av löneplanerna Ob och Cb militära avlöningsreglementet.

I anslutning härtill bör ändring vidtagas i uppräkningen av beställningar,

vilkas innehavare äro skyldiga att kvarstå i reserven intill fyllda 70 år.

Lämpligen bör härvid angivas, att sådan skyldighet föreligger för innehavare

av beställning, för vilken gäller en pensionsålder av 65 år eller som tillsättes

medelst förordnande för viss tid.

I den till 1942 års riksdag avlåtna propositionen nr 210 angående den

fortsatta utbyggnaden och organisationen av landets försvarskrafter anmäldes

vissa förslag avseende ändrad omfattning av den pensionsavgångna personalens

tjänstgöringsskyldighet i reserven. Sedan ytterligare utredning i ämnet

verkställts genom 1942 års reservbefälssakltunniga, ha ifrågavarande

spörsmål upptagits till behandling i den till innevarande års riksdag avlåtna

propositionen nr 143 angående krigsmaktens reservpersonal. Därvid har förordats,

att samtliga bestämmelser om den pensionsavgångna personalens

tjänstgöringsskyldighet i reserven skola upptagas i de blivande författningarna

om reserverna. Med hänsyn till vad sålunda förutsatts böra de i nuvarande

31 § 3 punkten allmänna tjänstepensionsreglementet innefattade föreskrifterna

om pensionsavgången militär och civilmilitär personals tjänstgöringsskyldighet

utgå och ersättas med ett stadgande, att personalen skall ha

tjänstgöringsskyldighet i enlighet med vad därom av Kungl. Majit stadgas. Vid

denna lösning böra, på sätt också förutsatts i propositionen nr 143 (sid. 87 ff.),

de övergångsbestämmelser, som anses påkallade i anledning av ändring i

tjänstgöringsskyldighetens omfattning, meddelas i anslutning till de nya reservförordningarna.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

9. Vissa bestämmelser angående befattningshavare tillhörande

poliskåren i Boden.

I enlighet nied beslut vid 1942 års riksdag (prop. nr 342; r. skr. nr 458)

har från och med den 1 oktober 1942 inrättats en statlig poliskår i Boden.

I propositionen anmäldes bland annat vissa förslag rörande pensionsålder

för befattningshavare vid poliskåren och skyldighet för dessa att tillhöra

reserv. I ett av särskilda inom försvarsdepartementet tillkallade sakkunniga

den 7 mars 1942 framlagt betänkande med förslag till omorganisation

av fästningspolisen i Boden hade anförts, att för polistjänst i allmänhet

erfordrades en avsevärd grad av rörlighet och alt detta icke minst gällde

bevakningstjänsten i Boden, vilken ofta innefattade avpatrullering nattetid

och under ogynnsamma väderleksförhållanden av delvis tämligen svårframkomlig

terräng. På grund härav hade de sakkunniga föreslagit dels att —

med undantag från allmänna tjänstepensionsreglementets regel om 65 års

pensionsålder för ordinarie tjänstemän tillhörande högre lönegrad än den

12 :e — skulle tillämpas 63 års pensionsålder för stadsfiskal, 60 års pensionsålder

för poliskommissarie och 57 års pensionsålder för överkonstapel,

dels ock att — med avvikelse från pensionsreglementets regel örn 60 års

pensionsålder för tjänstemän i högst 12 lönegraden — skulle tillämpas 57

års pensionsålder för inspektionskonstapel och kriminalkonstapel samt 55

års pensionsålder för konstapel. I samband härmed hade de sakkunniga

föreslagit, att personalen skulle ha skyldighet att viss tid efter inträde i

pensionsåldern, förslagsvis till 65 års ålder, kvarstå i poliskårens reserv med

skyldighet att, då Kungl. Majit så funne erforderligt, återinträda i tjänstgöring.

Nämnda förslag biträddes av föredragande departementschefen, som

särskilt framhöll, att skyldigheten för pensionerad personal att under visst

antal år stå till förfogande för tjänstgöring vid poliskåren på ett lyckligt

sätt löste frågan, huru vid exceptionella tillfällen en lämplig förstärkning

av den aktiva polispersonalen snabbt skulle kunna genomföras. Ej heller

riksdagen framställde någon erinran mot vad sålunda föreslagits.

I den 30 juni 1942 utfärdad kungörelse om poliskåren i Boden (nr 713)

har under 17 § stadgats, att poliskommissarie och lägre manlig befattningshavare

vid poliskåren, som avgår vid uppnådd pensionsålder, är skyldig att

intill 65 års ålder kvarstå i poliskårens reserv med skyldighet att, då Kungl.

Majit därom förordnar, tjänstgöra vid poliskåren.

I ett följande sammanhang framlägger jag förslag örn vissa ändringar i

de vid allmänna tjänstepensionsreglementet fogade pensionsålders- och tjänståldersförteckningarna

med hänsyn till de särskilda pensionsåldrar, som av

fjolårets riksdag beslutats för viss till denna kår hörande personal. I nu förevarande

sammanhang förordar jag, att i 32 § reglementet intages ett nytt

moment, betecknat 5 morn., med föreskrifter örn skyldighet för vissa till

kåren hörande befattningshavare att efter avgång med pension tillhöra polis
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

47

kårens reserv. För dessa föreskrifter torde de bestämmelser böra utgöra förebild,

som med avseende å beställningshavare vid försvarsväsendet meddelats i nuvarande

31 § 3 punkten tjänstepensionsreglementet. Föreskrifterna böra i

enlighet därmed innebära följande. Ordinarie och extra ordinarie manlig befattningshavare

i högst lönegraden A 18 eller Eo 18 skall efter avgång från

tjänsten med ålders- eller förtidspension vara pliktig att inträda i poliskårens

reserv och kvarstå i reserven intill fyllda 65 år med skyldighet att tjänstgöra,

då Kungl. Majit därom förordnar. Därest sådan pensionstagare före

den tidpunkt, då skyldighet att kvarstå i reserven upphör, erhåller avsked

från anställningen i reserven eller, utan att ha erhållit avsked, upphör att

vara svensk medborgare eller utan vederbörligt tillstånd ingår i främmande

makts krigstjänst, skall gälla vad för sådant fall föreskrives i 31 § reglementet.

10. Pensionsförhållandena för vissa nya befattningar vid

Lunds universitet.

1934 års civila tjänstepensionsreglemente och 1936 års allmänna familjepensionsreglemente

samt efter dessas upphävande 1941 års allmänna tjänste-

och familjepensionsreglementen ha erhållit tillämpning å viss del av den

ännu icke lönereglerade personalen vid universiteten och karolinska medikokirurgiska

institutet. Vid inordnandet av sådan personal under pensionsreglementena

har man emellertid sökt undvika varje anordning, som kunde

tänkas föregripa eller återverka på en blivande lönereglering. Av denna

anledning ha reglementena gjorts tillämpliga endast å befattningshavare, vilka

med avseende å anställnings- och tjänstgöringsförhållanden intaga en

sådan ställning, att de utan viktigare avsteg från eljest inom statsförvaltningen

följda pensioneringsprinciper kunnat inordnas under reglementena.

Dit ha räknats följande ordinarie tjänstemän, nämligen professor, prosektor,

laborator, lärare i medicinsk radiologi, observator och föreståndare för zoologiska

institutionens i Lund entomologiska avdelning. För dessa ha med

beaktande av samma synpunkt pensionsunderlagen och pensionsavdragen

fastställts för professorer till samma belopp som gälla för lönegraden A 31

och för övriga här avsedda tjänstemän till de belopp som gälla för lönegraden

A 26.

Till de befattningar vid universiteten, som icke inordnats under pensionsreglementena,

höra befattningarna vid universitetet i Lund såsom lärare i

fysikalisk diagnostik, tillika överläkare vid tuberkulosavdelningen vid Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningar i Lund, och lärare i ortopedi, tillika föreståndare

för den ortopediska kliniken och polikliniken vid nämnda sjukvårdsinrättningar.

Dessa lärarbefattningar äro förenade med tjänstepensionsrätt

enligt 1907 års civila pensionslag. I familjepensionsliänseende är

för sådan innehavare av dylik tjänst, som tidigare varit delägare i pensionsinrättningen

för änkor och barn efter befattningshavare vid universitetet i

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Mcij:ts proposition nr 286.

Lund, tillämplig kungörelsen den 30 juni 1939, nr 510; för annan innehavare

av här avsedd befattning gäller kungörelsen den 4 juni 1937, nr 357.

Anledningen till att lärarbefattningen i fysikalisk diagnostik icke inordnats

under pensionsreglementena är, enligt vad som framgår av propositionen

nr 277 till 1939 års lagtima riksdag, att denna befattning, ehuru uppförd

på ordinarie stat, ansetts närmast lia karaktären av bisyssla; befattningens

innehavare åtnjuter i denna sin egenskap från universitetets stat avlöning

(lön och tjänstgöringspenningar) å 3,000 kronor jämte ålderstillägg samt

från landstinget överläkararvode av 4,000 kronor jämte arvode såsom föreståndare

för centraldispensären och länsbyrån av 6,000 kronor. Även läraren

i ortopedi, vilken från universitetets stat åtnjuter avlöning av 4,800

kronor jämte ålderstillägg och från landstinget överläkararvode av 4,000

kronor, har ansetts ha sin huvudsakliga verksamhet utom universitetet.

Beträffande nämnda båda lärarbefatlningar har i innevarande års statsverksproposition

(VIII H. T., sid. 123 och 170), delvis i anledning av ändrade

förhållanden i fråga om den med befattningarna förenade undervisningsskyldigheten,

förslag framlagts örn en omreglering från och med den

I juli 1943 av löneförmånerna, innefattande att befattningarna utan ändring

i tjänstebenämningen skola tillhöra laboratorsgraden, d. v. s. förenas med

avlöning av 9,000 kronor. Detta förslag har bifallits av riksdagen (skr. nr 8).

Vid förslagets genomförande böra befattningarna även inordnas under allmänna

tjänste- och familjepensionsreglementena, vilket också förutsatts i statsverkspropositionen.

Befattningarnas innehavare böra därvid jämväl i pensionsavseende

jämställas med den under reglementena redan inordnade personalen i laboratorsgraden.

På grund härav påkallas ändringar i 1 § 1 morn., 7 § 3 mom. och

16 § 3 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet samt i 6 § 3 mom. och

II § 3 mom. allmänna familjepensionsreglementet, ävensom i den vid förstnämnda

reglemente fogade tjänståldersförteckningen.

Såsom förut nämnts äro allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena

tillämpliga beträffande de vid Uppsala och Lunds universitet inrättade

befattningarna såsom lärare i medicinsk radiologi, vilka i avlöningshänseende

tillhöra laboratorsgraden. Beträffande undervisningen vid Lunds universitet

i nämnda ämne, som omfattar röntgendiagnostik och radioterapi,

har 1941 års riksdag beslutat (statsverkspropositionen VIII H. T., sid. 78;

r. skr. nr 280), att lärarbefattningen i medicinsk radiologi skulle vid nuvarande

innehavarens avgång efter uppnådd pensionsålder den 30 juni 1943

förändras till en ordinarie lärarbefattning i röntgendiagnostik med samma

löneställning, och i innevarande års statsverksproposition har tillstyrkts, att

från och med den 1 juli 1943 skall vid universitetet inrättas en ordinarie befattning

i laboratorsgraden såsom lärare i radioterapi. Även sistnämnda förslag

har bifallits av riksdagen. Dessa båda befattningar böra på nyss angivna

sätt inordnas under allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 286.

49

11. Vissa jämkningar i pensionsbestämmelserna för befattningshavare

vid allmänna läroverk m. fl.

I de avdelningar av allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena,

som innehålla tillägg till eller undantag från de allmänna reglementsbestämmelserna,

finnas bland annat specialregler för vissa statliga läroanstalter.

Beträffande tid för pensionsålderns inträde samt pensionsförhållandena för

rektorer och förutvarande rektorer finnas sådana bestämmelser i 33 § tjänstepensionsreglementet

och 21 § familjepensionsreglementet, vilka paragrafer

äro tillämpliga vid åtskilliga läroanstalter under åttonde huvudtiteln. Nämnda

bestämmelser äga jämlikt 35 § 2 mom. tjänstepensionsreglementet och 23

§ 2 mom. familjepensionsreglementet motsvarande tillämpning beträffande

befattningshavare vid de under tionde huvudtiteln hörande navigationsskolorna.

I det föregående har förordats, att de skola erhålla motsvarande tilllämpning

jämväl beträffande befattningshavare vid försvarets läroverk. I

samband med att bestämmelse härom införes i familjepensionsreglementet

erfordras vissa jämkningar i 19 och följande paragrafer i reglementet.

Enligt beslut vid 1942 års riksdag (prop. nr 255; r. skr. nr 406) skall högre

lärarinneseminariet nedläggas med utgången av innevarande budgetår. Statens

skolköksseminarium och hushållsskola, som hittills ingått i högre lärarinneseminariet,

skall emellertid enligt förslag i årets statsverksproposition

(VIII H. T., sid. 266) bestå såsom särskild läroanstalt. Till följd av nämnda

organisationsändringar böra rubrikerna till 33 § allmänna tjänstepensionsreglementet

och nuvarande 21 § allmänna familjepensionsreglementet erhålla

ändrad lydelse. Härvid bör även beaktas, att läroanstalterna för dövstumma

numera benämnas dövstumskolor.

Enligt 24 § 3 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet lastställes grundbeloppet

av förordnandepension i princip på grundval av det pensionsunderlag,

som gäller för den senast innehavda förordnandetjänsten, samt den tid

varunder denna tjänst innehafts. Om sistnämnda tid understiger 12 år, utgår

i allmänhet avkortad pension. I fråga örn den, som vid tjänstens tillträdande

innehade annan med tjänstepensionsrätt förenad befattning, skall

emellertid iakttagas, att grundbeloppet ej må understiga det belopp, vartill

det skulle lia beräknats, örn tjänstemannen intill tiden för avgången kvarstått

i sin förra befattning och det för denna gällande pensionsunderlaget

varit ökat med halva skillnaden mellan underlagen för de båda befattningna.

För den, som endast innehaft förordnande under en 6-årsperiod eller

successivt innehaft förordnande å en viss tjänst en period och å en högre

tjänst en period, kommer därför regelmässigt grundbeloppet att understiga

pensionsunderlaget vid avgången. I propositionen nr 169 föreslagna ändringar

i 24 § 3 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet innebära icke något

avsteg från nu angivna grundsatser.

Bestämmelserna i nämnda författningsrum i allmänna tjänstepensionsreg
Bihang

till riksdagens protokoll 194,1. 1 sami. Nr ''.186. 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

lementet — i vilket här icke ifrågasattes någon ändring — äro bland annat

tillämpliga å den, som med rätt till pension avgår från rektorsbefattning vid

allmänt läroverk eller annan därmed jämförlig läroanstalt. Enligt 63 § 6

mom. civila avlöningsreglementet skall lärare, som förordnats att bestrida

rektorsbefattning men vilkens förordnande upphört utan att efterföljas av

förnyat förordnande, övergå till sin innehavande ordinarie lärarbefattning.

Med hänsyn härtill har i 33 § 3 punkten andra stycket a) allmänna tjänstepensionsreglementet

föreskrivits, att såsom förutsättning för rätt att komma

i åtnjutande av rektorspension skall gälla, att tjänstemannen jämväl är berättigad

till pension för lärartjänsten. Efter övergång till lärarbefattningen

skall jämlikt 4 punkten i sistnämnda paragraf i tjänstepensionshänseende i

regel gälla vad för denna befattning finnes stadgat. Har med tjänstepensionsrätt

förenad rektorsbefattning — en eller flera — innehafts under minst 12

år i oavbruten följd, skola dock, där tjänstemannen inom viss av Kungl.

Maj:t bestämd tid anmäler sin önskan därom, med avseende å tjänstepensionsunderlag

och tjänstepensionsavdrag allt fortfarande tillämpas de stadgande^

som gällde vid tiden för frånträdande av förordnandet.

Sistnämnda stadgande innebär, att för den, som efter övergång från rektors-

till lärartjänst kvarstår vid rektors pensionsunderlag, pensionens grundbelopp

kommer att bestämmas med utgångspunkt från detta underlag och

det sammanlagda antalet tjänstår. För den, som efter vartannat innehaft två

rektorsbefattningar med olika pensionsunderlag och sedan övergått till lärarbefattning,

kommer därför, förutsatt att han vid avgång från lärarbefattning

kan tillgodoräkna för hel pension erforderligt antal tjänstår, pensionens grundbelopp

att motsvara pensionsunderlaget för den sist innehavda rektorstjänsten

oavkortat. Pensionsvillkoren bliva härmed förmånligare för den, som

frånträtt rektorat och övergått till lärarbefattning, än för den, som avgår

med rektorspension.

Fråga om vissa ändringar i förevarande bestämmelser har berörts i propositionen

nr 167 till innevarande års riksdag med förslag till tjänste- och familjepensionsreglementen

för de högre kommunala skolorna. De sakkunniga,

på vilkas förslag propositionen i huvudsak bygger, hade ansett oegentligt att

uppställa strängare fordringar å innehav av rektorsbefattning för erhållande

av hel rektorspension än för bibehållande av rektors pensionsrätt och från

denna utgångspunkt föreslagit sådan ändring av bestämmelserna örn förordnandepension,

att dylik pensions grundbelopp skulle bestämmas på grundval

av den sammanlagda förordnandetiden. Statskontoret hade förklarat sig

i princip dela de sakkunnigas uppfattning att samma fordringar i fråga om

innehav av rektorstjänst borde uppställas för erhållande av hel rektorspension

och för bibehållande vid rektors pensionsunderlag. Förslag hade jämväl

framlagts av skolöverstyrelsen, att hel rektorspension skulle få beräknas, örn

vederbörande intjänat de fordrade 12 åren i en eller flera förordnandebefattningar

i följd. För egen del förklarade jag dels att jag icke kunde tillstyrka,

att hel förordnandepension skulle få utgå, om den fordrade tjänstetiden av

12 år icke intjänats i en och samma förordnandebefattning, dels att jag å

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

51

andra sidan icke vore beredd att framlägga förslag om åvägabringande av

likformighet mellan ifrågavarande regler genom skärpning av det nuvarande

villkoret för bibehållande av rektors pensionsavdrag och pensionsunderlag,

enligt vilket 12 års tjänstetid skall ha intjänats i en eller flera rektorsbefattningar

i följd och ej nödvändigtvis i en och samma rektorsbefattning. Det i

propositionen framlagda förslaget till tjänstepensionsreglemente för högre

kommunala skolor gavs i enlighet härmed i dessa hänseenden i huvudsak

samma utformning som allmänna tjänstepensionsreglementet.

Jag anser mig fortfarande icke böra förorda ett frångående av den princip

som får anses ligga till grund för regeln, att den, som innehaft två rektorstjänster

sammanlagt 12 år och därefter återgår till lärarbefattning, äger i vissa

avseenden bibehålla den ställning i pensionsavseende, som han haft såsom

innehavare av den senare av de båda rektorstjänsterna. Däremot synes en sådan

jämkning böra vidtagas i den nuvarande bestämmelsen i ämnet, att den,

som återgått till lärartjänst, icke bibehålies vid rektors pensionsunderlag utan

garanteras samma pension — eller livränta — som örn han intill avgången

alltjämt innehaft den senare rektorstjänsten. Genom en sådan jämkning kommer

den förutnämnda principen till ett mera adekvat uttryck än för närvarande

och undanröjes den nu bestående oegentligheten, att under vissa förutsättningar

lärare, som tidigare varit rektor, erhåller högre pension än örn han

alltjämt innehade rektorsbefattningen. Till jämförelse må nämnas, att kvarstående

vid rektors pensionsunderlag enligt de pensionsbestämmelser, som

för nu avsedda befattningshavare gällde före deras inordnande under civila

tjänstepensionsreglementet, var liktydigt med bibehållande av rektors pensionsrätt

överhuvud taget, sådan denna vid ifrågavarande tid var beskaffad.

Jag föreslår sålunda, att 33 § 4 punkten andra stycket allmänna tjänstepensionsreglementet

erhåller följande innebörd. Örn med tjänstepensionsrätt

förenad rektorsbefattning innehafts under minst 12 år i oavbruten följd, skall,

där tjänstemannen i vederbörlig ordning anmäler sin önskan om kvarstående

vid rektors tjänstepensionsrätt, med avseende å tjänstepensionsavdrag fortfarande

tillämpas vad som gäller för den frånträdda rektorstjänsten. Med avseende

å den tjänstepension eller tjänstelivränta, vartill tjänstemannen må

bliva berättigad, skall i sådant fall iakttagas, att pensionens grundbelopp respektive

livräntans belopp icke må understiga det belopp, vartill det skulle

ha bestämts, om han intill avgången ur tjänst alltjämt innehaft den frånträdda

rektorstjänsten. Genom övergångsbestämmelse bör emellertid sörjas

för att ändringen icke medför försämring för den, som nu kvarstår vid rektors

pensionsunderlag. Av huvudsakligen formella skäl bör vid genomförande

av vad nu föreslagits även stadgandet i nuvarande 21 § 3 punkten allmänna

familjepensionsreglementet undergå viss jämkning.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

12. Bilagorna till allmänna tjänstepensionsreglementet.

I den såsom bilaga A vid allmänna tjänstepensionsreglementet fogade pensionsåldersförteckningen

böra vidtagas vissa ändringar. Härom må anföras

följande.

Tredje huvudtiteln. I tjänsteförteckningen till civila avlöningsreglementet

upptagas befattningar dels vid utrikesdepartementet, dels vid beskickningar

och konsulat såsom kanslist i lönegrad A 12 och förste kanslist

1 lönegrad A 16. För befattningarna såsom förste kanslist gäller enligt 9 §

2 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet 65 års pensionsålder. I pensionsåldersförteckningen

finnes under rubriken utrikesdepartementet angivet, att

för kanslist gäller 63 års pensionsålder. Någon rubrik beskickningar och

konsulat finnes däremot icke i förteckningen, och pensionsåldern för kanslist

vid beskickning eller konsulat är därför enligt huvudregeln i förenämnda

9 § 2 mom. tjänstepensionsreglementet 60 år.

Beträffande tillkomsten av nu gällande bestämmelser om pensionsålder

för ifrågavarande kanslistbefattningar må erinras om följande.

Enligt 1907 års civila pensionslag gällde såsom pensionsålder i regel 60 år

för kvinnliga tjänstemän och 67 år för manliga tjänstemän. 1930 års pensionssakkunniga

föreslogo i sitt betänkande med förslag till civilt tjänstepensionsreglemente

(SOU 1932: 19), att pensionsåldern i regel skulle vara 63 år

för 1—12 lönegraderna, 65 år för 13—20 lönegraderna och 67 år för 21—38

lönegraderna. I en särskild förteckning, motsvarande den nuvarande pensionsåldersförteckningen,

angavs emellertid under rubriken utrikesförvaltningen

— innefattande både utrikesdepartementet och beskickningar och

konsulat — att för kanslist skulle tillämpas 65 års pensionsålder (betänkandet

sid. 30 och 156). I propositionen nr 222/1934 med förslag till civila tjänstepensionsreglementet

föreslogs (sid. 22) huvudregeln modifierad därhän, att

pensionsåldern skulle utgöra 60 år för befattningar i 1—12 lönegraderna och

65 år för befattningar i 13 och högre lönegrader; i förteckningen över avvikelser

från huvudregeln upptogs icke någon till tredje huvudtiteln hörande

befattning, och pensionsåldern skulle sålunda för kanslist oavsett placeringen

vara 60 år. Den nu föreliggande skillnaden i pensionsåldershänseende mellan

kanslist i utrikesdepartementet och kanslist vid beskickning eller konsulat

har sitt ursprung i bankoutskoltets utlåtande nr 60 i anledning av nyssnämnda

proposition. Utskottet anslöt sig till den i propositionen föreslagna

huvudregeln men upptog i förteckningen över avvikelser (sid. 69, jfr sid. 20)

under rubriken utrikesdepartementet kanslist med en pensionsålder av 63 år.

Utskottets förslag i förevarande hänseende vann 1934 års riksdags godkännande,

och den vid 1934 års civila tjänstepensionsreglemente fogade pensionsåldersförteckningen

överensstämde med den av utskottet föreslagna. Allmänna

tjänstepensionsreglementet innebär i denna del icke någon avvikelse

från civila tjänstepensionsreglementet.

Intill 1939 ha de högre kanslisttjänsterna varit förbehållna män och de

lägre tillsatts med kvinnliga befattningshavare. I enlighet med ett i 1939 års

statsverksproposition i princip förordat förslag (III H. T., sid. 31) av 1938

års sakkunniga för utredning av frågan örn en särskild lönereglering för utrikesrepresentationens

tjänstemän rekryteras de två slagen av befattningar numera

icke längre på nämnda sätt, utan den första anställningen avser alltid

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

53

befattning såsom kanslist i lönegraden A 12; befordran till förste kanslistbefattning

i lönegraden A 16 kan i mån av kompetens vinnas av såväl kvinnlig

som manlig befattningshavare. För framtiden synes icke böra upprätthållas

skillnad i pensionsåldershänseende mellan kanslist i utrikesdepartementet

och kanslist vid beskickning eller konsulat, utan pensionsåldern synes böra

fastställas till 63 år även för de sistnämnda kanslisterna. I enlighet härmed

bör i pensionsåldersförteckningen under rubriken beskickningar och konsulat

angivas, att för kanslist gäller en pensionsålder av 63 år.

Fjärde huvudtiteln. I tjänsteförteckningen till militära avlöningsreglementet

angivas de i reglementet avsedda ordinarie beställningarna lönegradsvis

under rubrikerna försvarsstaben, armén, marinen och flygvapnet.

Sådana å personalförteckning för försvarsväsendets institutioner uppförda

tjänster, å vilka civila avlöningsreglementet äger tillämpning, upptagas i

tjänsteförteckningen till detta reglemente verksvis. Pensionsåldersförteckningen

till allmänna tjänstepensionsreglemenlet har, såvitt angår fjärde huvudtiteln,

erhållit en motsvarande uppställning, så att under rubriken allmänna

civilförvaltningen verksvis upptagas vissa civila befattningar, under

det att beställningar, som avses i militära avlöningsreglementet, redovisas

under rubriken försvarsväsendet med underrubrikerna armén, marinen och

flygvapnet.

Uppdelningen av den personal, å vilken militära avlöningsreglementet äger

tillämpning, på försvarsstaben, armén, marinen och flygvapnet svarade vid

tiden för militära avlöningsreglementets tillkomst nära mot fjärde huvudtitelns

uppställning. Samtliga ordinarie beställningar, å vilka militära avlöningsreglementet

fick tillämpning, upptogos nämligen i personalförteckningarna

för försvarsstaben respektive olika institutioner hörande till lantförsvaret,

sjöförsvaret eller flygvapnet. Sedan fjärde huvudtiteln erhållit ändrad

uppställning från och med budgetåret 1941/42 och vissa organisatoriska förändringar

vidtagits inom försvarsväsendet, finnas ordinarie beställningar, å

vilka militära avlöningsreglementet äger tillämpning, ej endast å personalförteckningarna

för försvarsstaben och de tre försvarsgrenarna utan även å

de särskilda personalförteckningarna för försvarsdepartementet, kemiska anstalten,

karolinska sjukhusets gamisonsavdelningar och garnisonssjukhusen.

I den till årets riksdag avlåtna propositionen nr 235 angående vissa avlönings-

m. fl. anslag under fjärde huvudtiteln föreslås uppförande av ordinarie

beställningar, å vilka militära avlöningsreglementet skall äga tillämpning,

jämväl vid vissa av de centrala förvaltningarna.

Pensionsåldersförteckningen till allmänna tjänstepensionsreglementet bör

med hänsyn till angivna förhållanden erhålla ändrad uppställning. I detta

hänseende och beträffande de ändringar i övrigt, som böra vidtagas i förteckningen,

såvitt angår fjärde huvudtiteln, må anföras följande.

Pensionsåldersförteckningens första avdelning, vilken nu har rubriken

»Civila befattningshavare i allmänhet», bör erhålla rubriken »Befattningshavare

i allmänhet». Återstoden av pensionsåldersförteckningen bör erhålla

rubriken »Befattningshavare vid vissa verk», och därunder böra såsom

underavdelningar upptagas dels allmänna civilförvaltningen och försvars
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

väsendet, dels statens affärsdrivande verk. Under den förra underavdelningen

böra befattningarna liksom nu upptagas huvudtitelsvis. Under

fjärde huvudtiteln böra jämväl sådana beställningar upptagas, för vilka

militära avlöningsreglementet gäller. I denna del av pensionsåldersförteckningen

böra till en början upptagas försvarsdepartementet och de olika centrala

förvaltningsorganen, i den mån befattningar (beställningar) med särskild

pensionsålder där finnas. För närvarande är detta fallet endast i fråga

om förrådsförman vid arméförvaltningen samt kemist och andre kemist på

övergångsstat vid marinförvaltningen; för dessa har pensionsåldern fastställts

till 63 år. Enligt i förenämnda proposition nr 235 framlagt förslag skall befattningen

såsom förrådsförman efter inrättandet av försvarets civilförvaltning

tillhöra denna förvaltning, och i anslutning därtill bör sagda befattning

under nästkommande budgetår upptagas i pensionsåldersförteckningen såväl

under arméförvaltningen som under försvarets civilförvaltning. Efter omorganisationen

av försvarets centrala förvaltning komma beställningar med inplacering

i militär eller civilmilitär lönegrad att finnas uppförda å vissa

centrala förvaltningsmyndigheters personalförteckningar. Vissa skäl tala för

att högre pensionsålder fastställes för dessa beställningar än för beställningar

i samma lönegrad vid truppförband etc. Denna fråga synes emellertid kräva

särskild utredning. Innan resultatet därav föreligger, torde för dessa befattningar

ej böra fastställas annan pensionsålder än den, som i allmänhet gäller

för den lönegrad, till vilken respektive befattning är hänförd.

Under försvarsstaben synes liksom hittills endast böra upptagas maskinist

med 63 års pensionsålder.

Vad härefter angår armén, marinen och flygvapnet, ifrågasätter jag icke

andra ändringar för nästa budgetår, än att beteckningen »regementsläkare,

annan än sjukhusläkare» bör utbytas mot »regementsläkare» samt att pensionsåldern

för poliskommissarie utgår ur förteckningen. Sjukhusläkarna

upptagas å garnisonssjukhusens personalförteckning och beställningen såsom

poliskommissarie har numera överflyttats till den under femte huvudtiteln

hörande poliskåren i Boden.

I anslutning till vad i ett tidigare sammanhang anförts bör i en not till

avdelningarna för armén, marinen och flygvapnet angivas, att för å reservstat

uppförd beställning med samma tjänstebenämning, som angives i pensionsåldersförteckningen,

gäller i förteckningen för vederbörande beställning upptagen

pensionsålder.

Vad slutligen angår övriga till försvarsväsendet hörande institutioner, ifrågasätter

jag icke nu någon ändring i gällande pensionsåldrar. Vissa civila

befattningar vid sjökarteverket och garnisonssjukhusen böra således alltjämt

upptagas i pensionsåldersförteckningen, varjämte pensionsåldern bör angivas

till 60 år för den vid garnisonssjukhuset i Karlsborg inrättade beställningen

såsom bataljonsläkare, vilken vid sidan av sjukhustjänsten jämväl

är avsedd för tjänstgöring vid truppförband. För beställningar såsom

regementsläkare vid Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar eller vid

garnisonssjukhus bör gälla 63 års pensionsålder, varför dessa beställningar

icke böra upptagas i pensionsåldersförteckningen.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda proposition nr 286.

55

Femte huvudtiteln. Befattningen såsom assistent av 4:e klass å

övergångsstat vid statens tvångsarbetsanstalt i Landskrona och alkoholistanstalt

därstädes bör såsom numera obefintlig uteslutas ur pensionsåldersförteckningen

(V H. T. 1943, sid. 72; r. skr. nr 5). Vidare bör i anslutning

till beslut vid årets riksdag (V H. T., sid. 100; r. skr. nr 5) befattningen såsom

föreståndarinna vid statens skyddshem betecknas såsom rektor.

Såsom i ett tidigare sammanhang anförts bar 1942 års riksdag i samband

med beslut om inrättande från och med den 1 oktober 1942 av en statlig

poliskår i Boden (prop. nr 342; r. skr. nr 458) beslutat om lägre pensionsålder

för åtskilliga till poliskåren hörande befattningshavare än som eljest

gäller för befattningshavare i respektive lönegrad. Sålunda skall dels —

med undantag från allmänna tjänstepensionsreglementets regel om 65 års

pensionsålder för ordinarie tjänstemän tillhörande högre lönegrad än den

12:e — tillämpas en pensionsålder av 63 år för stadsfiskal, 60 år för poliskommissarie

och 57 år för överkonstapel, dels ock — med avvikelse från

pensionsreglementets regel örn 60 års pensionsålder för tjänstemän i högst

12 lönegraden — tillämpas 57 års pensionsålder för inspektionskonstapel

och kriminalkonstapel samt 55 års pensionsålder för konstapel. I enlighet

härmed böra nämnda befattningar och för dem beslutade pensionsåldrar

införas i pensionsåldersförteckningen under rubriken poliskåren i Boden.

Sjätte huvudtiteln. För närvarande gäller enligt pensionsåldersförteckningen

63 års pensionsålder för följande befattningar vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

nämligen järnvägsinspektor, luftfartsinspektör, väginspektör,

byråchef och broinspektor samt byråchef och vägtrafikinspektör.

Under rubriken vägorganisationen i länen angives samma pensionsålder för

vägingenjör.

1942 års vägsakkunniga ha ansett undantagsbestämmelser i fråga örn pensionsåldern

böra övervägas beträffande åtskilliga av de befattningar, som

komma att inrättas vid det av fjolårets riksdag beslutade förstatligandet av

den allmänna väghållningen på landet. De tjänster vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

för vilka särskilda bestämmelser rörande pensionsålder ansetts

erforderliga, äro inspektörstjänsterna i lönegrad A 29, nämligen väginspektören

på byggnadsavdelningen, vägtrafikinspektören och gatuinspektören. De

sakkunniga lia framhållit, att beträffande dessa tjänster krävdes en god

fysisk kondition, som befattningshavarna måhända icke kunde uppvisa vid

högre ålder. Det syntes därför vara motiverat, att pensionsåldern för dessa

tjänster sänktes till 63 år. Inom vägförvaltningarna krävdes god fysisk kondition

av vägingenjörerna liksom ock av övriga ingenjörer, ritare och övervägmästare.

Detsamma gällde vägmästarna. Även för dessa tjänstemän borde

pensionsåldern fastställas till 63 år.

I avgivet utlåtande har statskontoret ansett anledning till avvikelse från

de för normalfallen gällande pensionsåldrarna icke föreligga för andra befattningshavare

inom vägväsendet än vägmästarna, vilka vid bifall till av

statskontoret förordad placering i lönegraden A 12 skulle bliva avgångsplikliga

redan vid 60 år. En höjning av pensionsåldern i sådant fall till 63 år

för vägmästarnas vidkommande syntes ämbetsverket väl motiverad.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

Vägingenjören i Kristianstads län har däremot ifrågasatt lämpligheten av

att bestämma pensionsåldern för vägmästarna högre än till 60 år.

Efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet finner jag

särskild pensionsålder icke vara erforderlig för någon av de till vägväsendet

hänförliga befattningarna i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Nu gällande

undantag härutinnan synas därför böra upphävas, och några nya

undantagsbestämmelser för styrelsens vidkommande böra icke införas. En

pensionsålder av 63 år bör däremot bibehållas beträffande järnvägs- och

luftfartsinspektörerna. För vägförvaltningarnas vidkommande torde en pensionsålder

av 63 år lämpligen böra bestämmas för samtliga ingenjörsbefattningar

— vägingenjörer i lönegraden A 26 och ingenjörer i lönegraderna A

21 och A 19 — samt för övervägmästare, vägmästare och ritare. Vad vägmästarna

beträffar, må framhållas, att de enligt propositionen nr 224 till

årets riksdag skola hänföras till lönegraden A 13 och sålunda, örn undantag

ej stadgades, skulle erhålla en pensionsålder av 65 år. För annan ordinarie

personal vid vägförvaltningarna än här nämnts torde bestämmelse örn särskild

pensionsålder ej vara erforderlig. Beträffande extra ordinarie personal äger

Kungl. Majit enligt föreskrift i allmänna tjänstepensionsreglementet bestämma

pensionsåldern.

Åttonde huvudtiteln. Med anledning av högre lärarinneseminariets

nedläggande med utgången av juni månad 1943 (prop. nr 255/1942;

r. skr. 406) böra ur pensionsåldersförteckningen rubriken högre lärarinneseminariet

och därunder uppförda befattningar utgå. Å andra sidan bör vid

genomförande av förslag, som förelagts innevarande års riksdag (VII H.

T., sid 266; prop. nr 150, sid. 104 och 137) under rubriken de allmänna läroverken

angivas, att pensionsåldern för övningsskollärare utgör 63 år.

Nionde huvudtiteln. Benämningen statens veterinärbakteriologiska

anstalt bör ersättas med statens veterinärmedicinska anstalt (jfr prop.

nr 129/1943, sid. 83).

Pensionsålder för befattning å övergångsstat. Då i anledning

av organisationsändring ordinarie befattning blir övertalig eller utbytes

mot befattning i lägre lönegrad, plägar befattningens dåvarande innehavare

överflyttas till övergångsstat utan ändring i löneställningen. I anslutning

härtill uppföres den av honom innehavda befattningen i respektive personalförteckning

ävensom i avlöningsreglementets tjänsteförteckning å övergångsstat.

Vad angår pensionsåldern för sådan befattningshavare, angives i en

not till pensionsåldersförteckningen, att för å övergångsstat uppförd befattning

med samma tjänstebenämning, som angives i pensionsåldersförteckningen,

gäller i förteckningen för vederbörande befattning upptagen pensionsålder. I

sådana fall, där befattning på ordinarie stat med samma tjänstebenämning ej

finnes men särskild pensionsålder ansetts böra gälla för den å övergångsstat

uppförda befattningen, har pensionsåldern för denna direkt angivits i pensionsåldersförteckningen.

Enär pensionsåldern för befattning, som uppföres

på övergångsstat, icke synes böra höjas, även örn så sker beträffande mot
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2S6.

57

svarande befattning på ordinarie stat, vill jag föreslå, att i nyssnämnda not

intages en föreskrift av innebörd, att för befattning, som uppförts på övergångsstat

från och med den 1 juli 1943 eller senare tidpunkt, tillämpas samma

pensionsålder som gällt omedelbart före överflyttningen till övergångsstat

eller, om lägre pensionsålder gäller för befattning på ordinarie stat med

samma tjänstebenämning, sistberörda pensionsålder. Härigenom vinnes även,

att pensionsåldersförteckningen icke behöver tyngas med angivande av särskild

pensionsålder för befattningar, som framdeles uppföras på övergångsstat.

övergår befattningshavaren ånyo till befattning å ordinarie stat, blir givetvis

den för denna befattning gällande pensionsåldern tillämplig å honom.

Den såsom bilaga B vid allmänna tjänstepensionsreglementet fogade tjänståldersförteckningen,

vari angivas de ordinarie befattningar, beträffande vilka

det för hel pension erforderliga antalet tjänstår utgör 25, bör i vissa hänseenden

ändras. Härom må anföras följande.

Fjärde huvudtiteln. Tjänståldersförteckningen bör erhålla en uppställning,

som ansluter sig till den för pensionsåldersförteckningen föreslagna.

Under rubriken allmänna civilförvaltningen och försvarsväsendet böra huvudtitels-

och verksvis upptagas samtliga ifrågakommande befattningar utom

de till statens affärsdrivande verk hörande. Under fjärde huvudtiteln böra

upptagas beställningarna såsom byråöverläkare samt förste och andre byråläkare

vid försvarets sjukvårdsförvaltning. Någon annan befattning vid försvarets

centrala förvaltningsmyndigheter torde icke böra upptagas i förteckningen.

Befattningar vid försvarsstaben, armén, marinen och flygvapnet böra

upptagas i samma utsträckning som nu, dock att de ordinarie fänriksbeställningarna

vid marinen och flygvapnet böra såsom numera obefintliga utgå ur

förteckningen. I denna bör angivas, att det för hel pension erforderliga antalet

tjänstår utgör 25 beträffande beställning å reservstat med samma

tjänstebenämning som i förteckningen upptagen beställning. Vad slutligen

angår övriga till försvarsväsendet hörande institutioner, böra i förteckningen

upptagas dels liksom hittills professor vid kemiska anstalten och sjuksköterska

vid garnisonssjukhus, dels ock regementsläkare vid karolinska sjukhusets

garnisonsavdelningar eller vid garnisonssjukhus samt bataljonsläkare

vid sistnämnda sjukhus.

Femte huvudtiteln. På sätt tidigare omnämnts gäller enligt 1942 års

riksdags beslut 55 års pensionsålder för konstapel vid poliskåren i Boden

och 57 års pensionsålder för kriminalkonstapel, inspektionskonstapel och

överkonstapel vid samma kår. För dessa befattningshavare torde det för hel

pension erforderliga antalet tjänstår böra utgöra 25. Ifrågavarande befattningar

böra därför under rubriken poliskåren i Boden införas i tjänståldersförteckningen.

Åttonde huvudtiteln. De icke lönercglerade ordinarie tjänster vid

universiteten samt karolinska mediko-kirurgiska institutet, å vilka allmänna

tjänstepensionsreglementet äger tillämpning, äro samtliga upptagna i tjänståldersförteckningen.

Bland annat upptages under rubriken Lunds universitet

befattningen i medicinsk radiologi. Såsom i ett tidigare sammanhang an
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

förts avses nämnda befattning från och med den 1 juli 1943 skola ändras

till en befattning såsom lärare i röntgendiagnostik. Ändring bör på grund härav

vidtagas i tjänståldersförteckningen. I denna böra vidare införas de befattningar

vid samma universitet såsom lärare i fysikalisk diagnostik, ortopedi

och radioterapi, beträffande vilka i det föregående framlagts förslag att allmänna

tjänstepensionsreglementet skall erhålla tillämpning.

Vid bifall till i propositionen nr 214/1943 framställt förslag bör i tjänståldersförteckningen

benämningen lärare vid tandläkarinstitutet ersättas med

professor.

Tjänstålder för befattning å övergångsstat. I viss motsvarighet

till vad i det föregående föreslagits i fråga om pensionsålder för innehavare

av befattning å övergångsstat torde vid tjänståldersförteckningen

böra fogas en not av innehåll, att för befattning, som uppförts å övergångsstat

från och med den 1 juli 1943 eller senare tidpunkt, det för hel pension

erforderliga antalet tjänstår skall utgöra 25, såframt nämnda tjänstålder för

hel pension antingen gällt för befattningen omedelbart före överflyttningen

till övergångsstat eller ock gäller för befattning å ordinarie stat med samma

tjänstebenämning.

13. Pensionsfrågor sammanhängande med förstatligande av den

allmänna väghållningen på landet.

Vid 1942 års riksdag godkändes vissa huvudgrunder för förstatligande av

den allmänna väghållningen på landet (prop. nr 122; r. skr. nr 325). Principbeslutet

bygger i väsentliga delar på förslag, innefattade i ett den 9 april 1941

dagtecknat betänkande av 1938 års sakkunniga för utredning örn vägväsendets

förstatligande (vägförstatligandekommittén). Efter riksdagsbeslutet tillkallades

med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 juni 1942 inom

kommunikationsdepartementet särskilda sakkunniga (1942 års vägsakkunniga)

med uppdrag, bland annat, att avgiva förslag till de åtgärder i organisations-

och övriga hänseenden, som erfordrades för att genomföra ett förstatligande

av den allmänna väghållningen på landet. Dessa sakkunniga avgåvo

den 27 januari 1943 förslag till utformning av den statliga vägorganisationen

m. m. (SOU 1943: 1). Sedermera har i en den 30 april 1943 dagtecknad proposition,

nr 224, förslag framlagts angående den statliga vägorganisationen

samt vissa vägväsendet berörande anslagsfrågor. Propositionen avser förstatligande

av den allmänna väghållningen på landet från och med den 1

januari 1944.

I 1942 års proposition och riksdagsskrivelse förutsattes, att efter vägväsendets

förstatligande sysselsättning inom den statliga vägförvaltningen i största

möjliga utsträckning skulle beredas befattningshavare vid den nuvarande

vägorganisationen. Genom beslut den 21 augusti 1942 uppdrog Kungl. Maj:t

åt statskontoret att, efter samråd med 1942 års vägsakkunniga och statens

pensionsanstalt, verkställa utredning och till Kungl. Majit inkomma med förslag

till de särskilda bestämmelser i övergångshänseende eller eljest, vilka i

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

59

samband med ett förstatligande av den allmänna väghållningen på landet

kunde bliva erforderliga beträffande tjänste- och familjepensionsförhållandena

för tjänstemanna- och arbetarpersonal, som vid ett dylikt förstatligande

överginge från anställning hos vägdistrikt till anställning vid det statliga vägväsendet.

Statskontoret har, efter vederbörligt samråd, med skrivelse den 20

april 1943 överlämnat en promemoria med förslag till dylika bestämmelser

(nedan benämnd promemorian).

I propositionen nr 224 till årets riksdag har (sid. 106) förutsatts, att frågan

om de åtgärder, till vilka statskontorets utredning kunde giva anledning, skulle

upptagas i annat sammanhang.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som bereus tillfälle att taga del av nämnda

promemoria, har i anledning därav gjort vissa uttalanden i en den 7 maj

1943 dagtecknad promemoria.

Jag anhåller nu att få anmäla förslag till reglering av de särskilda spörsmål,

vilka i pensionshänseende uppkomma vid förstatligandet av den allmänna

väghållningen på landet.

Nuvarande pensionsförhållanden för

vägdistriktens personal.

Den personal, som av vägdistrikten sysselsättes för väghållningens utförande,

utgöres av dels s. k. teknisk personal, innefattande ingenjörer, vägmästare

och schaktmästare, dels för kamerala ändamål anställda tjänstemän,

såsom kamrerare, sekreterare och kontorsbiträden, dels ock arbetarpersonal.

Frågan örn pensionsrätt för vägdistriktens personal bär blivit aktuell först

under senare år. En bidragande orsak härtill torde ha varit, att statsbidrag

till pensioneringskostnaderna tidigare icke utgått och att därför kostnaderna

för pensioneringen, i den mån de icke täckts av vederbörande befattningshavares

bidrag, fått bestridas genom uttaxering av vägskatt. Genom beslut

den 16 april 1937 medgav emellertid Kungl. Maj:t, efter riksdagens hörande,

att i kostnadsunderlaget för beräknande av statsbidrag till vägdistrikten för

vägunderhåll finge inräknas vägdislrikts kostnad för pensionering av vägmästare

eller annan dylik befattningshavare för tillsyn å eller ledning av

väghållningen under villkor, att fråga om pensionering av nämnda befattningshavare

i varje särskilt fall underställdes väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

som ägde bestämma det belopp, varmed pensioneringskostnaderna

finge inräknas i kostnadsunderlaget. Vidare anbefallde Kungl.

Maj:t väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att utfärda allmänna normer att tilllämpas

vid dylik pensionering. I anslutning härtill har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

genom beslut den 14 maj 1937 till efterrättelse för vägstyrelserna

fastställt dylika allmänna normer för ifrågavarande pensionering. Beträffande

innebörden härav må nämnas följande.

I den mån pensioneringen ordnas enligt de fastställda normerna må vägdistrikt

inräkna sin andel av kostnaden för distriktets tekniska personals egen

pensionering (ålders-, sjuk- och invalidpensionering) i den kostnad, som

lägges till grund för beräknande av statsbidrag till distriktets underhåll. Med

teknisk personal avses därvid vägmästare eller annan dylik befattningsha
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

vare för tillsyn å eller ledning av väghållningen, d. v. s. sådana befattningshavare,

beträffande vilka beslut om tillsättande skola underställas vederbörande

länsstyrelses prövning och fastställelse. Hit räknas alltså förste vägmästare,

vägmästare, schaktmästare ävensom arbetsledare med högre kvalifikationer;

även befattningshavare med andra benämningar men med motsvarande

arbetsuppgifter inbegripas, t. ex. biträdande vägmästare, andre

vägmästare m. fl. De fastställda pensioneringsgrunderna utgöra icke hinder

för vägdistrikt att på egen bekostnad eller gemensamt med befattningshavare

träffa anstalter för tillförsäkrande av ytterligare pensionsförmåner åt befattningshavaren

eller av pensionsförmåner åt hans efterlevande, men å distriktets

merkostnad härför utgår icke statsbidrag.

För bestridande av den del av kostnaden för av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

godkänd tjänstepensionering, som ej ersättes av vederbörande befattningshavares

avgifter, erhåller vägdistrikt enligt gällande bestämmelser

statsbidrag med 85 procent.

En redogörelse för innehållet i de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen godkända

pensioneringsgrunderna ävensom för det sätt, på vilket vägdistrikten

ordnat pensioneringen, har lämnats i promemorian. Redogörelsen torde få

såsom bilaga fogas vid statsrådsprotokollet i förevarande ärende.

Av promemorian framgår, att 160 vägdistrikt tillförsäkrat sin tekniska personal

och i vissa fall även för kamerala ändamål anställda befattningshavare

— sammanlagt i runt tal 400 anställningshavare — rätt till tjänstepension.

I regel har även familjepensionering ordnats. Endast 1 vägdistrikt har

sörjt för mera allmän pensionering av arbetarpersonalen, och av landets

170 vägdistrikt ha 10 icke tillförsäkrat hos dem sysselsatt personal pensionsrätt.

Beträffande de pensioneringstvper, som kommit till användning, kunna

promemorians uppgifter sammanfattas på följande sätt.

1. Pensionering i statens pensionsanstalt. Genom beslut av 1939 års lagtima

riksdag (prop. nr 219; r. skr. nr 237) har möjlighet öppnats för vägdistrikt

att bereda pensionsrätt i statens pensionsanstalt för hos vägdistriktet

anställd vägmästare eller annan dylik befattningshavare för tillsyn å eller

ledning av väghållningen, d. v. s. för den tekniska personalen, intill 1942

års utgång ha 31 vägdistrikt anslutit sina anställningshavare av nämnda

kategori till pensionsanstalten. Pensionsrätten avser såväl tjänste- som familjepension.

2. Pensionering hos enskild pensionsinrättning. Av de vägdistrikt, som ordnat

för sina anställningsliavares pensionering, har det övervägande flertalet

—-112 vägdistrikt — tecknat försäkring i svenska personal-pensionskassan.

Dylika försäkringar ha kommit till stånd ej endast för vägdistriktens tekniska

personal utan i en del fall även för befattningshavare anställda för

kamerala uppgifter, såsom kamrerare, räkenskapsförare, bokhållare, kassaförvaltare,

kameraltjänstemän, kassörer, skrivbiträden, kontorister, kontorsföreståndare

och sekreterare. I ett fåtal fall har pensionsrätt även beretts

viss arbetarpersonal, såsom förmän och chaufförer. Pensioneringen avser

för samtliga försäkrade tjänstepension i form av 100-procentig ålders- och

invalidpension samt i flertalet fall kapitalunderstöd förbundet med tjänstepension.

För gifta manliga anställda är vidare tecknad familjepension samt

kapitalunderstöd förbundet med familjepension (begravningshjälp).

Andra enskilda försäkringsinrättningar lia anlitats av sammanlagt 22 vägdistrikt.

I sådana försäkringsinrättningar tecknade försäkringar avse uteslu
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

61

tande vägmästare och schaktmästare. Försäkringarna avse regelmässigt tjänstepension

(ålderspension) och familjepension (efterlevandepension). I en del

fall förekommer även liv- och kapitalförsäkring, där försäkringsbeloppet utfaller

vid den försäkrades död eller vid inträffande pensionsålder. Samtliga

försäkringar äro fribrevsberättigade, d. v. s. försäkringarna kunna, örn premieinbetalningarna

upphöra, utbytas mot premiefria försäkringar men med

reducerade förmåner. Den premiefria sjukpensionen gäller i regel för kortare

tid. Försäkringarna berättiga i regel icke till återköp, men vissa försäkringsgivare

ha förklarat återköp under vissa omständigheter kunna medgivas.

3. Pensionering hos vägdistriktet. 21 vägdistrikt ha förbundit sig att själva

helt svara för pensioneringen av vissa anställda, i regel vägmästare och

schaktmästare, eller ock att utgiva viss tilläggspension till pensionsförsäkrade

anställningshavare. I den förra kategorien av fall är i allmänhet fråga

om befattningshavare, som uppnått sådan ålder, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

med hänsyn till de uppkommande höga försäkringsavgifterna

icke lämnat sitt medgivande till att pensionsförsäkring finge tagas. I ett flertal

fall har även familjepensionsrätt tillförsäkrats anställningshavarna. I några

fall ha vägdistrikt utfäst sig att själva svara för pensioneringen av förmän

och annan arbetarpersonal.

4. Pensionering genom anslutning till pensionsstgrelsens frivilliga försäkring.

Allmän pensionsförsäkring av arbetare synes lia förekommit endast i

ett fall, där pensioneringen ordnats genom arbetarnas anslutning till pensionsstyrelsens

frivilliga försäkring. Denna försäkring avser icke någon familjepensionering

i egentlig bemärkelse, men avlider den försäkrade före pensionsålderns

inträde, återbetalas inbetalda avgifter till de efterlevande.

Av de anförda siffrorna framgår, att vissa vägdistrikt samtidigt tecknat

försäkringar hos flera pensionsinrättningar eller ock vid sidan av tecknade

pensionsförsäkringar själva påtagit sig vissa pensionsförpliktelser.

Till f. d. anställda eller deras efterlevande utbetala enligt uppgifter, som

införskaffats av vägförstatligandekommittén, vissa vägdistrikt årliga understöd.

Dessa utgöra tillhopa i runt tal 35,000 kronor.

Pensionsförhållandena för personal, vilken erhåller

pensionsberättigande statsans täll ning.

Flertalet av de spörsmål av övergångsnatur, som i pensionshänseende uppställa

sig vid ett förstatligande av den allmänna väghållningen på landet,

avse det sätt varpå pensioneringen skall ordnas för personal, vilken erhåller

sådan anställning i statens tjänst, som normalt är förenad med pensionsrätt.

Här kunna följande fyra frågekomplex urskiljas.

1. I den mån pensionsberättigande statsanställning vinnes av sådan personal

vid vägdistrikten, för vilken pensionering i en eller annan form

ordnats genom vederbörande vägdistrikts försorg, uppställer sig frågan, huruvida

sådan personal bör undantagas från de statliga pensionsreglementenas

tillämpning och alltså fortfarande bibehållas vid densamma redan tillförsäkrade

pensionsförmåner. Anses pensionsreglementena böra erhålla tillämpning,

uppkommer frågan, i vad mån personalen därjämte bör bibehållas vid

densamma hittills tillförsäkrad pensionsrätt, eller där detta icke skall ske,

på vilket sätt den nuvarande pensioneringen skall avvecklas.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

2. Beträffande sådan arbetarpersonal hos vägdistrikt, som erhåller statsanställning,

inställer sig frågan, huruvida någon modifikation påkallas i den

i allmänhet gällande förutsättningen för tillämpningen av 1942 års tjänstepensionsreglemente

för arbetare, att arbetaren skall ha haft statsanställning

viss s. k. väntetid.

3. I fråga om all sådan personal, som tidigare haft anställning hos vägdistrikt

och å vilken pensionsreglementena erhålla tillämpning, är vidare

fråga, örn och i vad mån den tidigare anställningen bör få tillgodoräknas såsom

tjänstår. Särskilda spörsmål uppkomma härvid i fråga örn den personal,

som tidigare haft pensionsrätt.

4. I den mån pensionsreglementena erhålla tillämpning å personal, vilken

tidigare haft pensionsrätt, och tidigare pensionsförsäkringar i samband därmed

avvecklas, uppkommer slutligen frågan, huruvida för det bortfallande

försäkringsbeloppet bör beredas kompensation i annan form än genom särskilda

medgivanden i fråga örn tjänstårsberäkning.

Här må nämnas, att de förslag rörande reglering av förevarande spörsmål,

som innefattas i den inom statskontoret efter vederbörligt samråd upprättade

promemorian, icke givit väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anledning till något

särskilt uttalande.

1. Pensionsreglementenas tillämplighet, avveckling av nuvarande pensioneringsformer

m. m.

I sitt betänkande har vågförstatligandekommittén förklarat, att pensionsförsäkringar

i enskilda anstalter i allmänhet syntes ställa sig dyrbarare än

pensionering ordnad genom statliga organ och att det därför kunde ifrågasättas,

om man efter ett förstatligande borde fullfölja de med de enskilda

anstalterna träffade pensionsförsäkringsavtalen. Härom har kommittén anfört.

Då de flesta av ifrågavarande pensionsförsäkringsavtal träffats efter 1937,

lia i stort sett endast en mindre del av kostnaderna för pensionerna hunnit

erläggas, och med hänsyn därtill synes det i allmänhet vara fördelaktigt att

icke fullfölja avgiftsinbetalningarna till de privata pensionsanstalterna. Den

i statens tjänst övergångne befattningshavaren bör i stället i pensionsavseende

intaga samma ställning som övriga statstjänstemän, dock att den pension,

som enligt vanliga regler skulle tillkomma honom, bör minskas med det

belopp, som han pa grund av tidigare inbetalningar till enskild pensionsanstalt

kan erhålla av denna. I vissa fall kan det emellertid ställa sig fördelaktigare

att fullfölja de av vägdistrikten träffade pensionsförsäkringsavtalen;

huruvida så skall ske eller ej, bör avgöras från fall till fall.

Kommitténs uttalande har mött gensaga från flera av de över betänkandet

hörda myndigheterna och sammanslutningarna.

Statens pensionsanstalt har uttalat, att det helst icke under några omständigheter

borde ifrågakomma, att staten för pensionering av hos densamma

anställda befattningshavare erlade avgifter till enskild pensionsanstalt och i

samband därmed undantoge befattningshavare från tillämpningen av eljest

gällande statliga pensionsbestämmelser. Eventuellt borde pensionsfrågan i

samtliga fall lösas på sätt de sakkunniga ansett i allmänhet böra ske — varvid

dyrtidstillägg respektive rörlig pensionsdel borde utgå å statspensionen

oreducerad — men mera ändamålsenligt vore att, i den mån det läte sig

göra, med den enskilda pensionsanstalten träffa avtal om att pensionsförsäk
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

63

ringen där annullerades och att i samband därmed ett belopp, motsvarande

denna försäkrings kapitalbelopp, utbetalades till staten, som i så fall skulle

övertaga pensioneringen i dess helhet.

Även statskontoret har ansett, att åtgärder borde vidtagas i syfte att bringa

försäkringsavtalen att upphöra. En lämplig anordning syntes vara, att befattningshavaren,

mot det att han å statsverket överläte sin rätt enligt pensionsförsäkringen,

medgåves att såsom tjänstår i pensionshänseende få tillgodoräkna

sig hela den tid, för vilken försäkringsavgift erlagts. Med de enskilda

försäkringsanstalterna skulle i så fall uppgörelse träffas om omedelbar

avlösning av de på statsverket överlåtna försäkringsavtalen.

Å andra sidan ha Sveriges arbetsledare}örbund — som vänt sig mot påståendet

att pensionsförsäkringar i enskilda pensionsanstalter skulle ställa sig

dyrbarare än pensionering ordnad genom statliga organ — Sveriges kommunaltjänstemannaförbund

och vägdistriktens tjänstemannaförening uttalat sig

emot att den statliga pensionen skulle minskas med det belopp, som kunde erhållas

från enskild pensionsanstalt.

I promemorian har förordats, att de statliga pensionsreglementena erhålla

tillämpning å hela den övertagna personalen. Till motivering härav har

anförts.

Förstatligandet av vägväsendet kommer bland annat att medföra, att

tjänstemannapersonalen vid den statliga vägorganisationen i lönehänseende

blir underkastad enhetliga villkor. De tjänstemän vid den nya vägorganisationen,

som vinna ordinarie eller extra ordinarie anställning, komma därigenom

att automatiskt hänföras under de statliga pensionsreglementena. Att

från tillämpning av dessa reglementen särskilt undantaga sådan hos vägdistrikt

tidigare anställd personal, som redan tillförsäkrats pensionsrätt av

vägdistriktet och i stället låta denna bibehållas vid tidigare pensionsförsäkring,

synes icke böra komma ifråga. Enhetliga regler i pensionshänseende

synas nämligen böra gälla för all den personal, som vinner anställning vid

den statliga vägorganisationen. Med hänsyn till de väsentliga skiljaktigheter

i pensioneringsgrunderna, som å ena sidan gälla enligt de statliga pensionsreglementena

och å andra sidan följa av de försäkringsavtal — pensionsvillkoren

enligt reglementet för statens pensionsanstalt däri inbegripet — - som reglera pensionsförhållandena för den redan pensionsförsäkrade personalen,

torde det vara uteslutet att åvägabringa enhetlig reglering av pensionsförhållandena

inom hithörande område på annat sätt än att även sistnämnda

personal inordnas under de statliga pensionsreglementena.

Vad nu anförts ifråga örn tjänstemannapersonalen bör även gälla arbetarpersonalen.

I promemorian har framhållits, att särskilt beslut av Kungl. Majit erfordras

för att bringa 1942 års tjänstepensionsreglemente för arbetare i tilllämpning

å sådana arbetare, som övergå i statens tjänst i samband med förstatligandet

och som av vederbörande vägdistrikt tillförsäkrats pensionsrätt

annorledes än i form av delaktighet i den frivilliga pensionsförsäkringen.

I promemorian har förutsatts, att sådan befattningshavare vid vägdistrikt,

vilken vid förstatligandet är underkastad reglementet för statens pension

s a n s t a 11, icke efter övergången till pensionsberättigande anställning

vid den statliga vägorganisationen skall äga bibehållas vid delaktighet i

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

pensionsanstalten. Med anledning därav borde Kungl. Maj:t inhämta riksdagens

bemyndigande att vidtaga den ändringen i reglementet för pensionsanstalten,

att § 69 h) ävensom vad i § 74 och § 78 mom. 2 funnes stadgat rörande

befattningshavare hos vägdistrikt utginge.

Aven tjänsteman eller arbetare, för vilken pensionering ordnats genom

pensionsförsäkring i enskild inrättning, borde i samband med att

det statliga pensionsreglementet erhölle tillämpning å honom i regel avstå

från den honom tillförsäkrade pensionen från inrättningen. Härom anföres

i promemorian följande.

Väsentliga skiljaktigheter föreligga mellan de försäkringsvillkor, som gälla

för försäkringarna i de enskilda inrättningarna och pensionsvillkoren enligt

de statliga pensionsreglementena. Så till exempel inträder för anställningshavare,

vilken är delaktig i svenska pensonal-pensionskassan, rätt till pension

— förutom vid inträde i pensionsåldern — när han sedan viss kortare

tid tillbaka varit på grund av sjukdom eller olycksfall oförmögen till arbete.

Rätt till pension kan alltså enligt kassans försäkringsvillkor ifrågakomma

i sådant fall och under sådana förhållanden, som enligt de statliga pensionsreglementena

icke medföra rätt till pension. Liknande villkor förekomma

även i vissa försäkringsavtal med enskilda försäkringsbolag. Nu angivna

grunder för pensionsrätten synas gälla även sedan pensionsförsäkringarna

till följd av underlåten avgiftsbetalning ändrats till premiefria försäkringar,

s. k. fribrev. Ytterligare föreligger enligt de för svenska personalpensionskassan

gällande försäkringsvillkoren rätt för den pensionsförsäkrade att utfå

egenpension i förtid tidigast då han fyller 50 år. Fall skulle sålunda kunna

inträffa, att anställningshavare skulle kunna komma i åtnjutande av pension

från den enskilda pensionsinrättningen, medan han ännu uppbär avlöning

å sin statliga befattning. Därest en reglering av förevarande fråga skulle

komma till stånd efter de av vägförstatligandekommittén ifrågasatta riktlinjerna

borde konsekvensen bliva, att i sistberörda fall även lönen å den

statliga befattningen borde reduceras med den pension, som kunde komma

att utgå på grund av pensionsförsäkringen i den enskilda anstalten. Betydande

praktiska svårigheter torde emellertid möta ett realiserande av kommitténs

förslag. Vid sådant förhållande torde det, såsom statskontoret och

statens pensionsanstalt i sina yttranden i anledning av vägförstatligandekommitténs

uttalande i pensionsfrågan framhållit, vara mest ändamålsenligt, att

vederbörande anställningshavare får vid tillträdandet av pensionsberättigande

statlig befattning till förmån för statsverket avstå från rätten till pension från

den enskilda pensionsinrättningen mot det att han medgives rätt att såsom

tjänstår för pension enligt de statliga reglementena få helt tillgodoräkna den

tid före övergången till statstjänsten, till vilken hänsyn tagits vid bestämmandet

av pensionen från den enskilda pensionsinrättningen.

Vad nu föreslagits torde böra gälla såväl tjänstemanna- som arbetarpersonal.

Vad tjänstemannapersonalen beträffar synes undantag icke böra göras

för den kamerala personalen, oavsett att vägdistrikten icke ägt åtnjuta statsbidrag

å kostnaderna för pensioneringen av sistnämnda befattningshavare.

I promemorian ha diskuterats två alternativa anordningar för att ernå,

att en överlåtelse av pensionsrätten i enskild pensionsinrättning allmänt

kommer till stånd.

Det ena alternativet (alternativ 1), innebär, att såsom särskilt villkor i

pensionshänseende för anställningshavare vid den statliga vägorganisationen

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Martts proposition nr 286.

65

skulle föreskrivas, att den, som erhåller med pensionsrätt enligt de statliga

pensionsreglementena förenad anställning vid vägorganisationen, skall vara

skyldig att på statsverket helt överlåta sin rätt till i enskild pensionsinrättning

eller försäkringsbolag av vägdistrikt anordnad pensionsförsäkring mot

rätt att såsom tjänstår för pension enligt sagda reglementen helt tillgodoräkna

den tid före övergången till statstjänsten, till vilken hänsyn tagits

vid bestämmandet av pensionen från den enskilda pensionsinrättningen eller

försäkringsbolaget. Enligt det andra alternativet (alternativ 2) skulle

föreskrivas, att här avsedd anställningshavare, vilken tillträtt pensionsberättigande

anställning vid den statliga vägorganisationen, icke skall äga rätt

att såsom tjänstår för pension enligt de statliga pensionsreglementena tillgodoräkna

tiden före övergången till statstjänsten, med mindre han på statsverket

överlåter sin rätt till i enskild pensionsanstalt eller försäkringsbolag

av vägdistrikt tecknad pensionsförsäkring, önskade befattningshavare icke

avstå från pensionsförmånerna enligt pensionsförsäkringen, komme i sådant

fall pensionen i den statliga befattningen att endast grundas på anställningstiden

i statstjänsten. Självfallet borde statsverket i dylikt fall icke lämna

bidrag till upprätthållande av pensionsförsäkringen.

I promemorian har förordats, att spörsmålet löses enligt det förra alternativet.

En lösning enligt alternativ 2 komme nämligen att medföra, att

befattningshavare, som tillträdde den pensionsberättigande statstjänsten vid

så unga år, att han i denna hunne intjäna fulla tjänstår, vid avgång ur

statstjänsten efter uppnådd pensionsålder eller med sjuk- eller invalidpension

skulle få uppbära icke endast full pension för statstjänsten utan även

de av statsmedel till väsentlig del bekostade pensionsförmånerna enligt pensionsförsäkringen

i den enskilda pensionsinrättningen.

Från regeln örn skyldighet att avstå från pensionen i den enskilda inrättningen

har emellertid i promemorian föreslagits skola gälla ett undantag i

fråga örn anställningshavare, som vid vägväsendets förstatligande uppnått

högre levnadsålder. Med hänsyn till att de i vissa enskilda pensionsinrättningar

uppkommande fribreven avsåge förhållandevis betydande belopp för

sådana anställningshavare, borde dessa medgivas rätt att vid sidan av pensionsrätten

i den statliga befattningen bibehålla de med fribrevsrätten förenade

förmånerna, dock mot avstående av rätten alt för pension i den statliga

tjänsten räkna tjänstår för tiden före förstatligandet. Sådan valfrihet

borde tillkomma anställningshavare, som vid förstatligandet uppnått en ålder

av 55 år. Skulle här avsedd befattningshavare, som valt att bibehålla

de med pensionsförsäkringen i den enskilda pensionsinrättningen förenade

förmånerna, i den statliga tjänsten bliva berättigad lill invalidpension, borde

på Kungl. Maj:ts prövning bero, huruvida den sistnämnda pensionen skulle

minskas nied de till pensionsförsäkringen hörande förmånerna.

För personal, för vars pensionering vägdistrikt åtagit sig att självt

svara, borde enligt promemorian pensionsförhållandena regleras på motsvarande

sätt som enligt alternativ 1 förordats beträffande i enskilda pensionsinrättningar

försäkrad personal. Då anställningshavaren vunne pensionsbe
Bihang

till riksdagens protokoll 194.1. 1 sami. Nr 286.

5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

rättigande anställning vid den statliga vägorganisationen, borde han sålunda

bliva skyldig att frånträda sin rätt till pension från vederbörande vägdistrikt

mot rätt att såsom tjänstår för pension i den statliga anställningen i viss

omfattning tillgodoräkna tiden före övergång till statstjänsten. Någon undantagsanordning

motsvarande den, som föreslagits beträffande i enskild pensionsinrättning

försäkrad anställningshavare, kunde enligt sakens natur icke

göras för nu avsedd anställningshavare, som vid förstatligandet uppnått 55

års ålder.

Vad slutligen angår personal, för vilken vägdistrikt ordnat pensioneringen

genom anslutning till pensionsst yreisens frivilliga försäkring

-—- denna pensioneringsform hade anlitats av ett vägdistrikt beträffande

arbetarpersonal — har i promemorian erinrats, att ett liknande spörsmål

förelegat till lösning i 1942 års tjänstepensionsreglemente för arbetare

beträffande viss personal, som haft anställning vid kommunikationsverken.

Med avseende å denna personal hade i 3 punkten övergångsbestämmelserna

till reglementet föreskrivits, att tjänstepensionens grundbelopp respektive

tjänstelivräntans belopp enligt vissa grunder skulle minskas med beloppet

av pension från pensionsförsäkringsfonden samt att vid bestämmande av det

oreducerade grundbeloppet respektive livräntebeloppet såsom tjänstår skulle

få tillgodoräknas den tid, som lagts till grund för beräkning av den särskilda

förmånen. I promemorian har förordats, att Kungl. Majit inhämtar riksdagens

bemyndigande att föreskriva, att nämnda stadganden i övergångsbestämmelserna

till pensionsreglementet skola äga tillämpning jämväl å sådan

pension från pensionsförsäkringsfonden, till vilken bidrag lämnats av vägdistrikt.

Med avseende å spörsmålet, på vad sätt bör förfaras med de pensionsförsäkringar,

som statsverket kommer att få övertaga, ha, såsom framgår av det

förut anförda, statskontoret och statens pensionsanstalt i sina remissyttranden

över vägförstatligandekommitténs betänkande uttalat sig för alt försäkringarna

skola bringas att upphöra.

I promemorian har framhållits, att den omfattning, i vilken sådana anställningshavare

vid vägdistrikt, som äro pensionsförsäkrade i enskilda försäkringsanstalter,

komma att erhålla pensionsberättigande anställning vid

den statliga vägorganisationen, kunde överblickas först sedan de nya tjänsterna

blivit besatta med sina nya innehavare, samt att det tidigast i samband

därmed kunde fastställas, vilka försäkringar, som blivit överlåtna å statsverket.

Vid sådant förhållande syntes tiden ännu icke vara inne att träffa avgörande

örn den slutliga dispositionen av de övertagna försäkringarna. Härom

syntes för övrigt i vissa fall vara nödvändigt att upptaga förhandling med

vederbörande försäkringsanstalt. Med hänsyn härtill har i promemorian föreslagits,

att statskontoret erhåller eli bemyndigande att, efter samråd med försäkringsinspektionen,

med ifrågavarande försäkringsanstalter träffa den uppgörelse

rörande de övertagna försäkringarna, som kan visa sig godtagbar för

statsverket. Bemyndigandet borde innefatta rätt tor statskontoret att besluta

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

G7

beträffande de övriga frågor, som kunde uppkomma i samband med övertagandet

av försäkringarna. De medel, som på detta sätt tillkomme statsverket,

syntes böra helt tillgodoföras civila tjänstepensionsfonden.

I promemorian har vidare, med avseende å sådana fall av pensionering

genom vägdistrikts egen försorg, i vilka fondering skett av befattningshavarnas

avgifter eller vägdistriktets avsättningar till pensionskostnaderna, föreslagits,

att ifrågavarande medel skola överföras till statsverket och därvid

helt tillgodoföras civila tjänstepensionsfonden.

2. Särskilda bestämmelser örn s. k. väntetid.

Såsom förutsättning för tillämpning av 1942 års tjänstepensionsreglemente

för arbetare gäller bland annat, att vederbörande arbetare antingen 21 månader

i följd eller minst 7 månader under vart och ett av tre på varandra

följande kalenderår eller ock tillhopa 30 månader under högst fem på varandra

följande kalenderår innehaft sådan arbelaranställning i statens tjänst,

för vilken gäller en arbetstid av normal omfattning. I fråga om den, som

vid statens övertagande helt eller delvis av kommunalt driven verksamhet

eller i samband med dylik verksamhets nedläggande övergått till anställning

i statens tjänst och vilken icke är undantagen från reglementets tillämpning,

skall emellertid vid tillämpning av nämnda stadgande om s. k. väntetid med

anställning i statens tjänst likställas anställning hos den föregående arbetsgivaren.

Enligt det före den 1 juli 1942 gällande arbetarpensionsreglementet

skulle däremot väntetiden i varje fall hänföra sig till arbetsanställning i statens

tjänst av fortlöpande natur.

I sitt yttrande över vägförstatligandekommitténs betänkande uttalade statens

pensionsanstalt med utgångspunkt från bestämmelserna i 1934 års arbetarpensionsreglemente,

att det syntes skäligt, att sådan arbetare hos vägdistrikt,

som vid förstatligandet av väghållningen eller någon kortare tid

därefter vunne anställning i arbete av fortlöpande natur, finge såsom väntetid

tillgodoräkna sig under viss begränsad tidrymd, exempelvis fem år, närmast

före förstatligandet infallande tid för stadigvarande anställning hos

vägdistrikt. Därest vägförstatligandet genomfördes under nu pågående kris

och den av kommittén för sådant fall förutsatta personalbegränsningen föranledde,

att en del av vägdistriktens stadigvarande anställda arbetare till en

början icke kunde erhålla anställning vid den nya vägorganisationen, kunde

det möjligen vara påkallat att medgiva tillgodoräkning av tid för anställning

hos vägdistrikt såsom väntetid, även örn stadigvarande anställning

vunnes en mera avsevärd tid efter förstatligandet.

I promemorian har framhållits, att något särskilt medgivande att såsom

väntetid räkna föregående anställning hos det vägdistrikt, varifrån övergång

skett, ej erfordras enligt 1942 års tjänstepensionsreglemente för arbetare,

såvitt angår anställningshavare, vilken i samband med vägförstatligandet

övergår till statsanställning. Örn däremot övergången skedde först sedan

någon tid förflutit efter förstatligandet, syntes gällande bestämmelser icke

medgiva dylik tillgodoräkning. Då det syntes rimligt att även i sådant fall

opaginerad Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

den föregående anställningen skulle få räknas såsom väntetid, borde medgivande

härtill utverkas av riksdagen. Medgivandet syntes dock böra omfatta

endast sådana fall, där övergången skett inom tre år efter vägförstatligandet.

I övrigt borde med anställningstid hos det vägdistrikt, hos vilket arbetaren

senast varit anställd, likställas anställning hos annat vägdistrikt men ej hos

väghållningsdistrikt.

3. Särskilda bestämmelser om tjänstärsberäkmng.

Beträffande pensionsreglementenas stadgande!! angående tjänstårsberäkning

må erinras om följande.

Enligt allmänna tjänstepensionsreglementet och 1942 års tjänstepensionsreglemente

för arbetare bestämmas pensionsförmånernas belopp i regel på

grundval av en jämförelse mellan det antal tjänstår, som anställningshavare

kan tillgodoräkna sig vid avgången, och ett i reglementet angivet erforderligt

antal tjänstår för hel pension, utgörande för arbetare och i regel även

för tjänstemän 30 år. Tjänstårsbegreppet har i princip samma betydelse för

beräkningen av familjepensionsförmånernas belopp. Bestämmelser om tjänstårsberäkning

finnas i 17 § allmänna tjänstepensionsreglementet och 14 §

1942 års tjänstepensionsreglemente för arbetare ävensom i vissa övergångsbestämmelser

till reglementena. Såsom tjänstår räknas i princip tid före

pensionsålderns inträde, under vilken vederbörande varit underkastad pensionsreglementet.

Har han varit underkastad andra tjänstepensionsbestämmelser,

må han såsom tjänstår även tillgodoräkna sådan tid, som enligt dessa

bestämmelser fått tillgodoräknas. I fråga om möjlighet att få tillgodoräkna

annan tid såsom tjänstår äro tjänstemanna- och arbetarreglementena av

olika innehåll. I allmänna tjänstepensionsreglementet har i 17 § 3 mom.

stadgats, att på prövning i den ordning Kungl. Maj:t föreskriver beror, om

och i vad mån såsom tjänstår må tillgodoräknas tid varunder tjänsteman i

nu avsedda fall fullgjort arbete eller uppdrag i eller utom statens tjänst.

Enligt 14 § 3 inom. a) arbetarpensionsreglementet må såsom tjänstår tillgodoräknas

två tredjedelar av tid, under vilken arbetare efter uppnådd

ålder av 18 år men före pensionsålderns inträde i statens tjänst innehaft

sådan anställning, vilken utgjort hans huvudsakliga sysselsättning och förvärvskälla,

dock att på prövning av den myndighet, som har att fastställa

pensionen, skall bero huruvida och i vad mån reduktion bör vidtagas vid

tillgodoräkning av anställningstid, varunder för arbetaren ej gällt en arbetstid

av normal omfattning. Även frågan om tillgodoräkning av icke-statlig

anställningstid är i viss mån reglerad i arbetarpensionsreglementet; i 14 §

3 mom. b) stadgas, att på prövning i den ordning Kungl. Maj:t föreskriver

beror, örn och i vad mån såsom tjänstår må tillgodoräknas tid varunder den,

som övergått till anställning i statens tjänst vid statens övertagande helt eller

delvis av kommunalt driven verksamhet eller i samband med dylik verksamhets

eller företags nedläggande, innehaft anställning hos den föregående

arbetsgivaren. I anslutning till sistnämnda stadgande har i 20 § 2 mom.

kungörelsen nr 695/1942 föreskrivits alf, där ej Kungl. Maj:t för visst fall

annorlunda förordnar, det skall ankomma på vederbörande verkstyrelse att

avgöra, om och i vad mån anställningstid vid den kommunalt drivna verksamheten

må tillgodoräknas såsom tjänstår. Utan särskilt medgivande av

Kungl. Maj:t må dock sådant tillgodoräknande icke avse mera än två tredjedelar

av tid, varunder arbetaren efter fyllda 18 år vid den kommunalt drivna

verksamheten utfört arbete, vilket till art och omfattning finnes svara mot

sådan anställning i statens tjänst, som avses i reglementet.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2S6.

69

För tjänstemanna- och arbetarpersonal, vilken från anställning hos vägdistrikt

övergår till pensionsberättigande statstjänst, uppställa sig särskilda

spörsmål med avseende å tjänstårsberäkningen.

Beträffande tjänstemän, för vilka pensionering ej tidigare

ordnats, har väg förstatligandekommittén ansett att, i enlighet

med vad som förekommit i vissa liknande fall, sådan befattningshavare

borde såsom tjänstår i pensionshänseende äga tillgodoräkna sig två tredjedelar

av den tid, under vilken han, innan något av de statliga pensionsreglementena

bleve tillämpligt å honom, innehaft stadigvarande anställning vid

vägdistrikt och väghållningsdistrikt.

I sina remissyttranden ha statens pensionsanstalt och statskontoret på denna

punkt tillstyrkt kommitténs förslag. Pensionsanstalten har därvid framhållit,

att befattningshavare, vilken icke vore pensionsförsäkrad i enskild pensionsanstalt,

skäligen borde få tillgodoräkna två tredjedelar av den tid han

före vägväsendets förstatligande innehaft stadigvarande anställning hos vägdistrikt

eller väghållningsdistrikt eller stadigvarande statsanställning.

I promemorian har förordats, att Kungl. Majit med stöd av 17 § 3 mom.

allmänna tjänstepensionsreglementet meddelar generella tillgodoräkningsbestämmelser,

såvitt angår befattningshavare, vilka i samband med vägförstatligandet

övergå från anställning hos vägdistrikt till befattning vid den statliga

vägorganisationen och därvid bliva underkastade allmänna tjänstepensionsreglementet.

Tjänsteman, som icke redan vore tillförsäkrad pensionsrätt

av vederbörande vägdistrikt, borde såsom tjänstår för tjänstepension

och sålunda även för bestämmande av familjepension få tillgodoräkna två

tredjedelar av den tid, varunder han, innan han erhållit med pensionsrätt

förenad befattning i statens tjänst, innehaft anställning hos väghållningsdistrikt,

vägdistrikt eller i statens tjänst. Skedde övergången till den statliga

vägorganisationen först efter vägförstatligandet, borde frågan om tjänstårsberäkning

prövas av Kungl. Majit i varje särskilt fall.

Vad angår motsvarande spörsmål med avseende å arbetare, som

förut ej haft ordnad pensionering, har statens pensionsanstalt

i sitt yttrande över vägförstatligandekommitténs betänkande förordat,

att sådan arbetare skulle i viss utsträckning såsom tjänstår för pension

tillgodoföras tidigare anställning. Med utgångspunkt från innehållet i

1934 års tjänstepensionsreglemente för arbetare har pensionsanstalten härom

anfört följande.

Jämlikt stadgandet i 2 § 3 moni. tjänstepensionsreglementet heror på

prövning i den ordning Kungl. Majit föreskriver, örn och i vad mån såsom

tjänstår må tillgodoräknas tid, varunder arbetare, vilken i samband med

statens övertagande av kommunalt driven verksamhet övergått i statens

tjänst, innehaft anställning hos den föregående arbetsgivaren. 1 enlighet härmed

kan arbetare, som vid förstatligandet är anställd hos vägdistrikt och

då övergår till statlig arbetsanställning med pensionsrätt, erhålla rätt till

tjänstårsberäkning för anställningstiden hos vägdistriktet ifråga. Vid tilllämpning

av nämnda stadgande torde lämpligen rätt till tjänstårsberäkning

böra medgivas för två tredjedelar av anställningstiden. Det torde cmeller
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 286-

tid få anses skäligt att genom särskilda bestämmelser tjänstårsberäkningsrätt

tillförsäkras arbetare, som varit anställd hos vägdistrikt, även örn anställningen

hos vägdistriktet avbrutits före förstatligandet eller om statsanställning

beredes arbetaren först någon tid efter förstatligandet samt att sagda

rätt får avse jämväl tid för anställning hos annat vägdistrikt än det, hos

vilket arbetaren senast varit anställd, hos väghållningsdistrikt eller i statens

regi bedrivet vägarbete.

I promemorian har meddelats, att svenska väg- och vattenbyggnadsarbetareförbundet

i skrivelse den 16 december 1942 till statskontoret uttalat vissa

önskemål i fråga örn tjänstårsberäkningen för arbetare, som erhålla anställning

vid den statliga vägorganisationen. Förbundet hade därvid anfört i huvudsak

följande.

Möjligheten borde prövas att låta de arbetare, som vid förstatligandet

omedelbart erhölle anställning hos staten, få tillgodoräkna sig all den tid,

som deras anställning hos vägdistrikten varat. Samma rätt borde även tillkomma

de arbetare, vilka sedan 1939 och intill tidpunkten för förstatligandet

icke varit eller komme i sysselsättning hos vägdistrikten, men som

successivt torde kunna erhålla anställning hos den statliga vägorganisationen.

Inom några vägdistrikt hade vägunderhållet varit bortsatt på entreprenad

längre eller kortare tid före år 1937. Det vore skäligt, att arbetare, som

varit anställd hos entreprenör och sedermera i samband med entreprenadens

upphörande kommit i anställning hos vägdistrikten, finge såsom tjänstår

för pension tillgodoräkna sig även anställningen hos entreprenören. Därest

det icke skulle visa sig möjligt att helt tillgodoräkna arbetarna anställningstiden

hos vägdistrikten respektive entreprenörerna, hemställde förbundet alternativt,

att två tredjedelar av tiden finge tillgodoräknas.

I promemorian har föreslagits, att Kungl. Majit skulle utverka riksdagens

medgivande till att arbetare, som vid eller efter vägväsendets förstatligande

vinner sådan anställning vid den statliga vägorganisationen, som avses i

tjänstepensionsreglementet för arbetare, må äga rätt till tjänstårsberäkning

enligt 14 § 3 mom. a) reglementet för lid för föregående anställning hos

vägdistrikt eller väghållningsdistrikt, såsom örn han därunder varit anställd

i statens tjänst. I promemorian har vidare framhållits, att enligt hittills tilllämpad

praxis statstjänsteman i pensionshänseende icke fått tillgodoräkna

tid, varunder han utan att inneha statsanställning utfört arbete åt enskilda

personer, vilka enligt åtagande haft att fullgöra viss uppgift för statens räkning.

Vid dylikt förhållande borde arbetare icke få tillgodoräkna sig tid, varunder

han varit anställd hos entreprenör, som av vägdistriktet anlitats för

väghållningen.

Svenska väg- och vattenbyggnadsarbetareförbundet har i en till Kungl. Maj :t

ställd, den 12 maj 1943 dagtecknad skrift ånyo anfört, att den omständigheten,

att vissa vägdistrikt under längre eller kortare tid haft vägunderhållet

bortsatt på entreprenad, icke borde medföra, att de arbetare, som till följd

därav innehaft anställning hos entreprenör, erhölle lägre pension än arbetare,

som varit anställda hos vägdistrikt. Den i promemorian berörda praxis,

som tidigare tillämpats i kanske helt andra fall, borde ej få vara avgörande

i det föreliggande fallet och förhindra att samma förmåner bereddes alla in
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2S6.

71

om samma arbetargrupp. Flertalet av de arbetare, varom här vore fråga, lia-,

de kvarblivit hos entreprenören under i många avseenden oordnade arbetsförhållanden

i förhoppning att vägdistriktet förr eller senare skulle självt

övertaga vägunderhållet. Fall funnes, då arbetare varit anställd hos entreprenör

under ett tiotal år, och om arbetaren ej skulle få tillgodoräkna sig sådan

tid såsom tjänstår, komme han att få ett ganska blygsamt belopp i pension,

oaktat anställningstiden hos själva vägdistriktet tillgodoräknades till

två tredjedelar.

Beträffande personal, som före statsanställningen haft pensionsrätt i

statens pension sanstal t, har statens pensionsanstalt i sitt yttrande

över vägförstatligandekominitténs betänkande med utgångspunkt från bestämmelserna

i civila tjänstepensionsreglementet framhållit, att för sådan

personal skulle jämlikt 3 § 1 mom. sagda reglemente automatiskt inträda

rätt lill full tjänstårsberäkning för såväl tiden för delaktigheten i pensionsanstalten

som för sådan föregående anställningstid i vägmästar- eller schaktmästarbefattning

hos vägdistrikt eller väghållningsdistrikt, för vilken medgivits

s. k. retroaktiv tjänstårsberäkning mot erläggande av engångsavgift.

För dessa befattningshavare skulle alltså tjänstårsberäkning jämlikt 3 § 2

mom. civila tjänstepensionsreglementet ifrågakomma allenast i vad anginge

tid för föregående statlig anställning ävensom sådan anställningstid hos

vägdistrikt, för vilken engångsavgift för retroaktiv tjänstårsberäkning av en

eller annan anledning icke erlagts.

I promemorian har anförts, att här avsedda befattningshavare jämlikt allmänna

tjänstepensionsreglementets föreskrifter helt tillgodoräknas såväl delaktighetstiden

i statens pensionsanstalt som ock sådan föregående anställningstid,

för vilken s. k. retroaktiv tjänstårsberäkning enligt 6 § reglementet

för pensionsanstalten medgivits. I sistnämnda del vore detta resultat godtagbart

allenast med någon tvekan. Härom har i promemorian anförts följande.

Den retroaktiva tjänstårsberäkningen har medgivits mot erläggande av engångsavgift.

Den på befattningshavaren belöpande delen av berörda avgift

uttages i flertalet fall genom löneavdrag under återstående tjänstetid. Vid övergång

i statstjänst skulle dessa löneavdrag — vilka enligt uppgift från statens

pensionsanstalt vad här berörda befattningshavare beträffar upphöra tidigast

1945 och senast 1972 — omedelbart bortfalla. I ett fåtal fall har befrielse

från löneavdrag medgivits mot en däremot .svarande pensionsminskning.

Ifrågasättas kan om fulla tjänstår skola få räknas i alla nu berörda

fall. Med hänsyn till de praktiska svårigheter, som äro förenade med en i

förhållande till fullgjord avgiftsbetalning anpassad reglering av tillgodoräkningsfrågan

i här avsedda fall, synes någon inskränkning i den rätt till

tjänstårsberäkning, som följer av anförda bestämmelser i allmänna tjänstepensionsreglementet,

icke böra föreskrivas. Den retroaktiva tjänstårsberäkningen

innebär ock för den därtill berättigade befattningshavaren viss fördel

i familjepensionshänseende, då såsom tjänstår vid bestämmande av familjepension

räknas tid, som må tillgodoräknas såsom tjänstår enligt allmänna tjänstepensionsreglementet.

Då emellertid motsvarande förhållande gäller beträffande

alla under de nya statliga pensionsbestämmelserna inordnade befattningshavare,

för vilka retroaktiv tjänstårsberäkning kommer i fråga, synes

icke helter i här berört avseende böra meddelas särskilda inskränkande bestämmelser

för befattningshavare vid den statliga vägorganisationen.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

, Vad angår sådan tid, varunder hithörande befattningshavare tjänstgjort i icke

pensionsberättigande statlig anställning eller i sådan anställning hos vägdistrikt

eller väghållningsdistrikt, för vilken retroaktiv tjänstårsberäkning icke medgivits,

har i promemorian förordats, att Kungl. Majit med stöd av 17 § 3

mom. allmänna tjänstepensionsreglementet skall — i anslutning till vad som

föreslagits i tillgodoräkningshänseende för anställningshavare, för vilka pensionering

tidigare icke varit ordnad — lämna medgivande, alt sådan tjänstetid

skall få tillgodoräknas med två tredjedelar.

Beträffande personal, som ägt pensionsrätt i enskild pensions! nrättning,

har i annat sammanhang berörts, hurusom i promemorian föreslagits,

att anställningshavare, som å statsverket överlåter nämnda pensionsrätt,

skulle äga helt tillgodoräkna den tid, till vilken hänsyn tagits vid

bestämmandet av pensionen från den enskilda inrättningen (försäkringsbolaget).

I promemorian har vidare omnämnts, att jämlikt de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

utfärdade allmänna normerna för pensionering av vägdistriktens

tekniska personal såsom tjänstår kunnat räknas — förutom tid,

under vilken befattningshavaren utfört arbete hos vägdistrikt eller väghållningsdistrikt

— tid, under vilken han innehaft annan jämförlig tjänst, varmed

avsåges även statligt arbete, som är att hänföra till vägbyggnad eller vägunderhåll;

i enlighet med vad som föreslagits beträffande befattningshavare,

som äro delaktiga i statens pensionsanstalt, borde även bär avsedd befattningshavare,

som på statsverket överlåtit sin rätt till pension från enskild

pensionsinrättning få till två tredjedelar tillgodoräkna sådan före övergången

till statsanställningen infallande tid för tjänstgöring i anställning hos vägdistrikt,

väghållningsdistrikt eller hos staten, till vilken hänsyn icke tagits

vid bestämmandet av pensionen från den enskilda pensionsinrättningen. Vid

tjänstårsberäkningen skulle emellertid för här avsedd anställningshavare endast

få tillgodoräknas tid för sådan anställning, som utgjort hans huvudsakliga

sysselsättning och förvärvskälla. Slutligen har påpekats, att i fråga örn

arbetarpersonal erfordrades riksdagens medgivande för tillgodoräkning av

tid för anställning hos väghållningsdistrikt eller annat vägdistrikt än det,

varifrån övergång skett. Sådant medgivande erfordrades även i fråga om arbetare,

som först efter förstatligandet vunne anställning vid den statliga vägorganisationen.

Såsom i det föregående nämnts har i promemorian förutsatts, att anställningshavare

över 55 år, som väljer att bibehålla pensionsrätt hos enskild

inrättning, skall avstå rätten att för pension i den statliga tjänsten räkna

tjänslår för tiden före förstatligandet.

För anställningshavare, som fråntrält rätten till pension från vägdistrikt,

borde enligt promemorian gälla följande i fråga om rätt att i pensionshänseende

tillgodoräkna anställningstid före statsanställningen. Där anställningshavaren

i sin tjänst hos vägdistriktet icke lämnat bidrag till sin

pensionering, borde den före övergången till den pensionsberättigande statsanställningen

liggande tiden för anställning hos vägdistrikt respektive väghållningsdistrikt

eller hos staten tillgodoräknas endast till två tredjedelar; för

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

73

arbetare skulle därvid endast tillgodoräknas tid för sådan anställning, som

infallit efter det han fyllt 18 år och som utgjort hans huvudsakliga sysselsättning

och förvärvskälla. Örn anställningshavaren däremot bidragit till

pensioneringskostnaderna borde tillgodoföras honom helt den anställningstid,

till vilken i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens riktlinjer

hänsyn tagits vid bestämmandet av den utfästa pensionens storlek. Beträffande

arhetarpersonalen erfordrades för tillgodoräkningen medgivande av

riksdagen, där icke fråga vore örn direkt till statens tjänst övergången arbetares

anställningstid hos det vägdistrikt, där anställning innehades vid förstatligandet.

Vad slutligen angår anställningshavare, för vilken pensionering ordnats

genom anslutning till pensions styrelsens frivilliga försäkring,

har i promemorian — med utgångspunkt från att, på sätt föreslagits,

3 punkten övergångsbestämmelserna till 1942 års tjänstepensionsreglemente

för arbetare erhåller motsvarande tillämpning i detta fall — anförts, att den

tid, under vilken avgiftsbetalning för pensioneringen skett, utan vidare författningsenligt

torde kunna tillgodoräknas arbetaren såsom tjänstår för pension

i den statliga anställningen. Emellertid borde även få tillgodoräknas två

tredjedelar av sådan tid i övrigt, under vilken arbetaren hos väghållningsdistrikt

eller vägdistrikt efter uppnådda 18 år innehaft anställning, som utgjort

hans huvudsakliga sysselsättning och förvärvskälla. Härför erfordrades

medgivande av riksdagen. 4

4. Kompensation för bortfallande försäkringsbelopp i annan form än genom

rätt till tjånstårsberäkning.

Av vad i det föregående anförts framgår, att i promemorian förutsatts, att

i sådana fall, där anställningshavare vid vägdistrikt förlorar sin nuvarande

pensionsrätt genom övergång till pensionsberättigande statsanställning, kompensation

därför i regel skall lämnas i form av medgivande till utökad tjänstårsberäkning.

I vissa fall, där den hittillsvarande pensioneringen ordnats

genom avtal med enskild försäkringsinrättning, skulle anställningshavaren

äga att bliva bibehållen vid pensionsrätten hos den enskilda inrättningen

men å andra sidan avstå från rätt att överhuvud taget räkna tjänstår före

statsanställningen. En dylik möjlighet föreligger uppenbarligen icke, där vederbörande

vägdistrikt åtagit sig det direkta ansvaret för pensioneringen.

Med avseende å sistnämnda fall har i promemorian anförts, att om de

tjänste- eller familjepensionsförmåner, vartill anställningshavaren vid avgång

från statstjiinsten kan vara berättigad, skulle understiga vad som enligt

vägdistriktets utfästelser skulle ifrågakommit, därest anställningshavaren vid

vägförstatligandet avgått ur vägdistriktets tjänst, kompensation för försämringen

borde utgå.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

Pensionsförhåiiandena för personal, som icke erhåller

pensionsberättigande statsansfällning.

I propositionen nr 224 till innevarande års riksdag har omnämnts, hurusom

1942 års vägsakkunniga i sitt betänkande (sid. 285 ff.) dryftat frågan,

huruvida åtgärder från statsmakternas sida kunde anses påkallade i syfte att

kompensera sådan personal vid vägdistrikten, vilken genom förstatligandet

bleve övertalig, för de olägenheter, som bleve en följd av dess entledigande.

I enlighet med vad de sakkunniga förutsatt har i propositionen (sid. 106)

icke avsetis att sådan personal generellt skall tillerkännas särskild avskedsgratifikation;

därest i något enstaka fall skäl befunnes föreligga för understöd

eller ersättning i annan form åt övertalig personal, borde frågan därom

från fall till fall underställas riksdagens avgörande. I propositionen har, såsom

förut nämnts, icke tagits ställning till uppkommande övergångsfrågor i

pensionsavseende.

I promemorian har anförts, att statsverket i fråga örn sådan entledigad

personal, för vilken vederbörande vägdistrikt ordnat pensionsförsäkring i statens

pensionsanstalt eller enskild pensionsinrättning, icke syntes böra bidraga

till att pensionsförsäkringen upprätthölles genom fortsatt inbetalning till

pensionsinrättningen av på vederbörande vägdistrikt belöpande avgifter.

Sådan övertalig personal, som vore pensionsförsäkrad, ginge ej genom entledigandet

förlustig redan inbetalda plander. Befattningshavare med delaktighet

i statens pensionsanstalt bleve vid entledigandet berättigad

till uppskjuten tjänstepension, vilken jämlikt § 31 reglementet skulle börja

utgå från och med den tidpunkt, från vilken den avgångne av pensionsanstalten

befunnes lia varit varaktigt oförmögen till arbete, dock senast vid

den för befattningen stadgade pensionsåldern. Därvid syntes nämnda förmån

kunna bestämmas enligt de förmånligare regler, som enligt § 27 andra stycket

sagda reglemente gällde för det fall, att avgången föranletts av befattningens

indragning. För anställningshavare, som vöre pensionsförsäkrad i

enskild pensionsinrättning, kunde försäkringen upprätthållas i

full eller begränsad omfattning genom avgiftsbetalning av den anställde ensam

eller av honom gemensamt med eventuell ny arbetsgivare. Bleve avgiftsbetalningen

helt avbruten, nedsattes pensionsförmånerna till det lägre belopp,

fribrev, vartill erlagda avgifter —■ såväl arbetsgivarens som den anställdes

egna t— försloge. Gentemot sådan övertalig befattningshavare, beträffande

vilken vederbörande vägdistrikt åtagit sig att självt ombesörja pensioneringen,

syntes däremot, framhålles i promemorian, statsverket vara skyldigt

att fullgöra de förpliktelser i pensionshänseende, vartill vägdistriktet

utfäst sig. Härom anföres i promemorian följande.

De fall, där vägdistrikten åtagit sig att själva svara för pensioneringen av

viss personal, ha huvudsakligen avseende å sådana anställningshavare, vilka

på grund av hög ålder och därav betingade höga försäkringsavgifter icke ansetts

böra pensionsförsäkras i statens pensionsanstalt eller enskild pensionsinrättning.

Beträffande dessa befattningshavare torde vägdistrikten ha ut
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286

75

gått från att de skulle komma att intill uppnådd pensionsålder kvarstå i vägdistriktens

tjänst. Förmodligen på grund härav ha vägdistrikten i sina pensionsutfästelser

i allmänhet icke angivit, under vilka förutsättningar den av

distrikten garanterade pensionen skulle tillkomma vederbörande befattningshavare.

Sålunda synes i dessa fall i regel icke lia föreskrivits, att befattningshavaren

skulle vara skyldig vidkännas minskning i eller upphörande av de

utfästa pensionsförmånerna, därest han icke intill pensionsåldern kvarstode

i sin anställning hos vägdistriktet. Pensionsutfästelserna synas alltså i dessa

fall lia erhållit sådant innehåll, att vederbörande vägdistrikt och efter vägförstatligandet

statsverket lära vara skyldiga att till här avsedda befattningshavare

utgiva den garanterade pensionen även om dessa icke kunna beredas

anställning vid den nya vägorganisationen eller ock endast erhålla icke pensionsberättigad

sådan anställning.

I de fall där pensionsutfästelserna avse sådana befattningshavare, beträffande

vilka medgivande av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen till pensionsförsäkring

i statens pensionsanstalt eller enskild pensionsinrättning väl torde

kunnat erhållas, men där vägdistriktet av olika skäl föredragit att självt

svara för pensioneringen, ha i regel särskilda villkor stipulerats för rätten

till pension. Så t. ex. har föreskrivits, att pensioneringen skulle ske i enlighet

med de grunder, som gälla för pensionsförsäkring i svenska personal-pensionskassan.

I annat fall åter har stadgats, att pensionen skulle vid förtida

avgång ur tjänsten utgå i förhållande till intjänta tjänstår. I ytterligare något

fall är befattningshavare vid förtida avgång endast berättigad att återfå sina

egna avgifter. Även här lärer statsverket efter vägförstatligandet vara skyldigt

fullgöra vägdistriktets utfästelser för den händelse befattningshavaren

icke skulle erhålla pensionsberättigande anställning inom den statliga vägorganisationen.

Den omständigheten, att i promemorian räknats med att statsverket i allmänhet

icke skulle behöva utgiva någon pension eller annat understöd till

Övertalig personal i vidare mån än som bleve nödvändigt på grund av vägdistriktens

utfästelser, har givit väg- och vattenbgggnadsstyrelsen anledning

att erinra örn det i propositionen nr 224 gjorda uttalandet att, om i något

enstaka fall skulle befinnas skäl för understöd eller ersättning i annan form

åt övertalig personal, frågan härom borde från fall till fall underställas

riksdagens avgörande. I anslutning härtill har styrelsen anfört följande.

Styrelsen får för sin del framhålla önskvärdheten av att möjlighet hålles

öppen att bereda skälig pension eller annat understöd åt sådana vägmästare

vid vägdistrikten, vilka varit anställda under längre tid men på grund av hög

ålder eller sjuklighet icke lämpligen kunna anställas vid den statliga vägorganisatonen.

Enligt styrelsens mening kan statsverket i dylika fall icke rimligen

undandraga sig att vid entledigandet bereda pension åt vederbörande

befattningshavare för den händelse de därvid icke kunna komma i åtnjutande

av pension på grund av vägdistriktets för dem tecknade försäkringar eller

eljest gjorda utfästelser. Alt något bestämt förslag i sådan riktning icke

framlagts i statskontorets promemoria torde möjligen sammanhänga med att

ämbetsverket måhända ulgått ifrån att även sådana befattningshavare, varom

här är fråga, i allmänhet skulle kunna beredas anställning vid det statliga

vägväscndet. Med hänsyn till den betydande nedskärning av antalet vägmästarbefaltningar,

som vid förstatligandet avses skola genomföras, och de

bland annat på grund därav ökade kraven på vägmästarpersonalens tjänstedugligliet

har viig- och vattenbyggnadsstyrelsen svårt att tänka sig möjlig
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Mcij:ts proposition nr 286.

heten av att lorenämnda mindre tjänsldugliga befattningshavare i någon

nämnvärd utsträckning skola kunna beredas anställning inom den statliga

vägorganisationen. Det synes därför angeläget att frågan om beredande av

pension i här åsyftade fall gives en tillfredsställande lösning.

Befattningshavare, för vilka pensionering icke i någon form ordnats av

vederbörande vägdistrikt, torde lämpligen böra beredas riksdagspension vid

entledigandet med belopp, som synes böra bestämmas på sätt avses i § 8 av

de av styrelsen utfärdade allmänna normerna för pensionering av vägdistriktens

tekniska personal.

Är befattningshavaren pensionsförsäkrad, synes särskild pension böra utbetalas

av statsverket intill dess försäkringen utfaller. I nämnda fall kan det

måhända ställa sig för statsverket förmånligt att fullgöra avgiftsbetalningen

för försäkringen. Särskilda medel torde därvid böra ställas till Kungl. Majda

förfogande för ändamålet. Om avgiftsbetalning från statsverkets sida icke

anses böra ske, synes befattningshavaren i .stället böra tillerkännas viss riksdagspension

att utgå samtidigt med den fribrevspension, som utbetalas på

grund av försäkringen.

I sådana fall, där vederbörande vägdistrikt åtagit sig att självt svara för

pensioneringen, torde pensionen böra utgå omedelbart efter befattningshavarens

entledigande.

Svenska väg- och vattenbyggnadsarbetareförbundet, som ansett oklart, huruvida

de i propositionen nr 224 biträdda uttalandena av 1942 års vägsakkunniga

i fråga om utverkande i enstaka fall av understöd eller ersättning i

annan form åt övertalig personal jämväl avsåge arbetare, har i sin förenämnda,

den 12 maj 1943 dagtecknade framställning hemställt att arbetare i berörda

avseende måtte likställas med befattningshavare.

I promemorian lia även berörts de spörsmål, som uppkomma, där personal

vid vägdistrikten endast erhåller icke pensionsberättigande statsanställning.

Statsverket borde i dylika fall icke bidraga till upprätthållande av eventuellt

förefintlig pensionsförsäkring, och för att undanröja all tvekan om att

någon som helst skyldighet i detta avseende icke skulle åvila statsverket borde

beträffande sådan personal en formell uppsägning av tidigare anställningsavtal

och pensionsutfästelser föregå den statliga anställningen. Örn dylik

tjänsteman ännu vid avgången ur statstjänsten icke skulle ha erhållit pensionsberättigande

anställning och ej heller bomme i åtnjutande av pension på

grund av vägdistriktets för honom tecknade försäkring eller eljest gjorda utfästelser,

borde frågan, huruvida pension av statsmedel borde beredas honom,

bedömas enligt de grunder, som tillämpas i fråga örn beviljande av

riksdagspensioner.

I fråga örn arbetarpersonal, som i sin anställning vid den statliga vägorganisationen

ej blir underkastad arbetarpensionsreglementet och som endast

kan erhålla pension enligt de summariska pensionsbestämmelserna, har statens

pensionsanstalt i sitt yttrande över vägförstatligandekommitténs betänkande

uttalat sig för att för dylik pension i viss utsträckning finge tagas

hänsyn till anställning hos vägdistrikt eller väghållningsdistrikt.

I anslutning härtill har i promemorian föreslagits, att riksdagens medgivande

skulle inhämtas till att vid den .statliga vägorganisationen anställd

arbetare, som i samband med eller efter statens övertagande av väghåll
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda proposition nr 286.

77

ningen övergått i statens tjänst, skall efter prövning av statens pensionsanstalt

kunna såsom anställningstid för erhållande av pension enligt de summariska

pensionsbestämmelserna tillgodoräknas jämväl anställningstiden efter

fyllda 18 år hos vägdistrikt eller väghållningsdistrikt under förutsättning,

att den statliga anställningen vunnits före uppnådda 60 år. Vad anginge

arbetare, som tidigare hos vägdistrikt intjänat pensionsrätt, borde pensionsanstalten

vid bestämmandet av pensionsbeloppet taga hänsyn till sådant förhållande.

Svenska väg- och vattenbyggnadsarbetareförbundet har hemställt, att den

i promemorian föreslagna förutsättningen för de summariska pensionsbestämmelsernas

tillämpning måtte ändras därhän, att statlig anställning skall

lia vunnits före uppnådda 67 år. Till motivering härav har förbundet anfört

i huvudsak följande.

Därest den i promemorian föreslagna begränsningen skulle genomföras,

komme en ganska stor grupp av de hos vägdislrikten anställda — nämligen

de som äro över 60 år — i en mycket svår situation, enär dessa då icke skulle

erhålla pension vare sig enligt 1942 års tjänstepensionsreglemente eller enligt

de summariska bestämmelserna. Det finnes ett stort antal hos de nuvarande

vägdistrikten anställda som äro över 60 år och som innehaft anställning

i inemot 20 år hos vägdistriktet. I olika sammanhang har lindergren

fråga väckts från arbetarnas sida hos en del vägdistrikt örn pensionsfrågans

ordnande för arbetarna, nied ett undantag när utan resultat. Av landets 170

vägdistrikt har pensionsfrågan ordnats för den tekniska personalen och i vissa

fall även för kamerala ändamål anställda befattningshavare inom 160

vägdistrikt, men endast ett vägdistrikt har sörjt för pensionering av arbetarna.

På grund av vägdistriktens ovilja att sörja för en mera allmän pensionering

av arbetarna har det således icke varit möjligt för dessa att medelst

anslutning till enskild pensionsinrättning få samma förmåner, som nu tillförsäkras

vägdistriktens arbetsledare m. fl. Därigenom att lönerna hos vägdistrikten

äro jämförelsevis låga och anställningen i många fall icke varar

året runt, finnas inga skäl förmoda att arbetarna vid anställningens upphörande

lia något sparat kapital att falla tillbaka på för ålderdomen. Det är

därför .synnerligen önskvärt, att pensionsfrågan blir tillfredsställande löst

även för arbetare som äro över 60 år.

För det fall, att den påyrkade höjningen av åldersgränsen ej genomfördes,

har förbundet vidare hemställt örn upptagande till prövning av frågan örn

beredande av understöd eller ersättning i annan form åt arbetare, som erhållit

statsanställning men på grund av för hög ålder icke blivit underkastad

t942 års tjänstepensionsreglemente för arbetare eller kunde beredas pension

enligt de summariska pensionsbestämmelserna.

I promemorian har vidare berörts det fall, att anställningshavare, som av

vederbörande vägdistrikt tillförsäkrats pensionsrätt, efter vägförstatligandet

övergår från icke pensionsberättigande tjänst vid den statliga vägorganisationen

till med pensionsrätt förenad sådan. För sådan anställningshavare

borde gälla samma villkor i övergångshänseende, som komme att fastställas

för motsvarande anställningshavare, som redan vid vägförstatligandet crhölle

pensionsberättigande anställning vid den nya vägorganisationen. För

den händelse här avsedd tjänsteman under den tid han innehaft icke pen
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

sionsberätligande anställning vid den statliga vägorganisationen upprätthållit

sin försäkring genom egna avgifter, borde han — därest han å statsverket

överläte sin rätt enligt försäkringen -— jämväl tillförsäkras rätt till full tjänstårsberäkning

under ifrågavarande tid.

Vad slutligen angår från vägdisträkten redan utgående pensioner, har i promemorian

föreslagits, att uSbetalningen av dessa borde överflyttas å statskontoret,

därvid pensionerna borde utbetalas från anslaget till diverse pensioner

och understöd m. m. Å dessa pensioner borde, i likhet med vad nu syntes

vara fallet, icke utgå dyrtidstillägg eller kristillägg.

Då sådan hos vägdistrikt anställd personal, för vilken vägdistriktet anordnat

pensionering i en eller annan form, erhåller anställning i statens tjänst,

vilken normalt är förenad med pensionsrätt enligt allmänna tjänste- och

familjepensionsreglementena eller motsvarande pensionsreglementen för arbetare,

uppkommer frågan, huruvida dessa reglementen böra erhålla tillämpning

å personalen eller de hittillsvarande grunderna för dess pensionering

även i fortsättningen böra tillämpas. Såsom bland annat statens pensionsanstalt

anfört synes det böra undvikas, alt staten för pensionering av hos

densamma anställd personal erlägger avgifter till enskilda pensionsanstalter.

Med hänsyn såväl härtill som till önskvärdheten av en enhetlig reglering av

den statliga personalens pensionsförhållanden tillstyrker jag att, på sätt i promemorian

förordats, nämnda pensionsreglementen erhålla tillämpning å här

avsedda personalgrupper.

Vid denna lösning inställer sig närmast spörsmålet, huruvida den övertagna

personalen jämväl bör bibehållas vid den pension, som intjänats enligt

de hittills tillämpade pensioneringsgrunderna. Detta synes ha förutsatts av

vägförstatligandekommittén, enligt vars förslag emellertid den statliga pensionen

skulle minskas med ett belopp motsvarande den före förstatligandet

intjänta pensionen. Mot. en sådan minskning ha å andra sidan vissa personalsammanslutningar

uttalat sig. Lösningen av denna fråga bör i huvudsak

bero på det sätt, varpå den statliga pensionen skall beräknas. Såsom närmare

utvecklats i promemorian kan ifrågakomma att såsom tjänstår för den statliga

pensionen tillgodoräkna jämväl sådan tid före förstatligandet, som lagts

till grund för den icke-statliga pensionens bestämmande; en förutsättning

härför hör emellertid vara, att antingen rätten till sistnämnda pension upphör

eller ock den statliga pensionen minskas med motsvarande belopp. En annan

lösning kan däremot vara påkallad, om medgivande till tillgodoräkning icke

lämnas. I promemorian har föreslagits, att tillgodoräkning av här avsedd tid

skall få förekomma och att i anslutning därtill den hittillsvarande pensioneringen

i allmänhet skall avvecklas. Genom ändringar i reglementet för statens

pensionsanstalt skulle den delaktighet i anstalten, som tillkommit viss

personal vid vägdistrikten, bringas att upphöra. För att personal med pensionsrätt

hos enskild pensionsinrättning skulle vinna statlig pensionsrätt, innefattande

sådan tillgodoräkning, som nyss nämnts, skulle rättigheterna i för
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

79

hållande till pensionsinrättningen överlåtas å statsverket. Den, för vilkens

pensionering vägdistrikt tidigare åtagit sig att självt svara, skulle vid erhållande

av pensionsberättigande statsanställning avstå från den av vägdistriktet

utfästa pensionen. Pension på grund av inbetalning till pensionsstyrelsens

frivilliga försäkring skulle däremot få behållas, men den statliga pensionen

skulle minskas med motsvarande belopp. Mot vad sålunda föreslagits har jag

icke något att erinra.

Vad angår frågan, huruvida den övertagna personal, som varit försäkrad

i enskild pensionsinrättning, skall vara skyldig att till statsverket överlåta

sin rätt i förhållande till inrättningen mot medgivande att för den statliga

pensionen tillgodoräkna tjänstår för anställningstid före förstatligandet, ha i

promemorian framlagts två alternativa förslag. Enligt det ena, betecknat såsom

alternativ 1, skall sådan skyldighet föreligga för den, som vid förstatligandet

ej fyllt 55 år, enligt alternativ 2 skall däremot valfrihet finnas oavsett

levnadsåldern. Enligt båda alternativen skall den, som kommer att behålla

pensionen hos den enskilda pensionsinrättningen, icke erhålla rätt till

tjänstårsberäkning för tid före förstatligandet. I promemorian har framhållits,

att en tillfredsställande reglering av de sammanträffande pensionerna

ej i alla fall kan vinnas genom föreskrifter om dylik begränsning av tjänstårsberäkningen;

bland annat skulle vid invalidpensionsfall konstruktionen

med pension dels från staten, dels från enskild pensionsinrättning kunna

leda till det mindre önskvärda resultatet, att vederbörande bleve berättigad

till två hela pensioner. Enligt promemorian borde helst genomföras en

lösning enligt alternativ 1, varjämte möjlighet borde införas att reducera

statlig invalidpension för den, som ägde bibehålla sin pensionsrätt hos den

enskilda pensionsinrättningen. För egen del har jag emellertid, särskilt med

tanke på de normala fall, då avgång sker med ålderspension, funnit övervägande

skäl tala för att den åsyftade valfriheten medgives även den, som ej

ännu uppnått 55 års ålder vid förstatligandet. Jag tillstyrker därför, att spörsmålet

löses på i huvudsak det sätt, som innefattas i alternativ 2. Jämväl med

denna utgångspunkt bör självfallet kunna vidtagas skälig reduktion av statlig

invaiidpension, och detsamma bör gälla i fråga om statlig sjukpension.

Vidare synes, utöver vad i promemorian förutsatts, en viss begränsning av

tjänstårsberäkningen för statlig pension för den, som kvarstår vid pensionsrätt

i enskild pensionsinrättning, böra övervägas. Till denna fråga återkommer

jag i det följande. Att staten icke skall bidraga till upprätthållande av

pensionsförsäkringen hos den enskilda inrättningen, synes självfallet. Ej heller

bör staten i förevarande fall bereda dyrtidstillägg eller andra tilläggsförinåner

å pension, som utgår från enskild pensionsinrättning.

Vad i promemorian föreslagits i fråga om avvecklingen av försäkringar

övertagna av statsverket samt örn dispositionen av därför inflytande medel

föranleder ej erinran från min sida; i den mån medlen inflyta i form av livränta

böra de likväl ej tillföras civila tjänstepensionsfondens kapital utan

bokföras såsom inkomst för fonden. Jag tillstyrker vidare det i promemorian

framställda förslaget att de medel, som vissa vägdistrikt fonderat för bestri
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

dande av pensionskostnaderna, tillgodoföras civila tjänstepensionsfonden. Ett

i propositionen nr 224 till årets riksdag gjort uttalande, att vägdistriktens tillgångar,

däribland kontanter, banktillgodohavanden och fordringar, ej skola

avräknas mot vägdistriktens skulder utan ingå såsom rörelsemedel i den

föreslagna förrådsfonden och att å andra sidan skulderna böra övertagas av

riksgäldskontoret, har enligt sakens natur icke avseende å pensionsfonderna

och pensionsförpliktelsema.

Enligt 1942 års tjänstepensionsreglemente för arbetare fordras för reglementets

tillämpning bland annat, att vederbörande arbetare skall lia innehaft

anställning en viss minsta tid. Under denna s. k. väntetid skall han i regel

ha haft sådan arbetaranställning i statens tjänst, för vilken gäller en arbetstid

av normal omfattning. Beträffande den, som vid kommunal verksamhets

nedläggande övergått till anställning i statens tjänst, må emellertid även anställning

hos den föregående arbetsgivaren tillgodoräknas såsom väntetid.

För personal, som haft anställning hos vägdistrikt, har nu föreslagits en utvidgning

i två olika hänseenden av sistnämnda medgivande. Dels skulle få

tillgodoräknas även anställning hos annat vägdistrikt än det, där vederbörande

var anställd vid förstatligandet. Dels skulle anställning hos vägdistrikt få

tillgodoräknas såsom väntetid jämväl för den, som ej övergått i statens tjänst

i samband med väghållningens förstatligande, såframt han inom tre år därefter

vinner sådan anställning, som avses i arbetarpensionsreglementet. Med

beaktande av de särskilda omständigheterna i förevarande fall — bland annat

måste det anses naturligt, alt den hittillsvarande vägorganisationen betraktas

såsom en enhet —- tillstyrker jag vad sålunda föreslagits.

Vissa förslag ha framlagts rörande rätt till tjänstårsberäkning för tid före

förstatligandet för annan personal än sådan, som haft pensionsrätt hos enskild

pensionsinrättning och efter erhållande av statsanställning bibehåller

denna pensionsrätt. Den tid, varunder anställningshavaren — vad angår arbetare

efter uppnådd ålder av 18 år —- tjänstgjort hos väghållningsdistrikt,

vägdistrikt eller i statens tjänst och som ej författningsenligt tillgodoräknas,

skulle enligt ett i promemorian framställt förslag till två tredjedelar få tagas

i beräkning såsom tjänstår. Endast sådan tid skulle dock få tillgodoräknas,

varunder vederbörande innehaft anställning, som utgjort hans huvudsakliga

sysselsättning och förvärvskälla. Detta förslag finner jag mig kunna i princip

tillstyrka. Huruvida, såsom en personalsammanslutning ifrågasatt, tillgodoräkning

i nämnda omfattning jämväl bör få ske av tid, varunder arbetaranställning

innehafts hos entreprenör för vägunderhållet, finner jag vara

mera tveksamt. Såsom i promemorian framhållits, har statstjänsteman enligt

hittills tillämpad praxis icke fått i pensionsavseende tillgodoräkna tid, varunder

han utan att inneha statsanställning utfört arbete åt enskilda personer,

vilka enligt åtagande haft att fullgöra viss uppgift för statens räkning. Detta

skäl talar onekligen med en viss styrka emot att arbetare skulle medgivas

tillgodoräkna sig tid, valunder han varit anställd hos entreprenör för vägunderhållet.

Särskilt i sådana fall, där arbetaren uppnår pensionsåldern inom

relativt kort tid efter förstatligandet, kunna dock billighetsskäl tala för att

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

81

tillgodoräkning av entreprenörsanställningen medgives i syfte att bringa upp

pensionen till ej alltför lågt belopp. Efter övervägande av de skäl, som kunna

tala för en lösning i den ena eller andra riktningen, har jag funnit mig böra

förorda, att för sådan arbetare, som erhåller anställning i statens tjänst i

samband med förstatligandet eller senast tre år därefter, tillgodoräkning av

den anställningstid hos entreprenör för vägunderhållet, varunder arbetaren

haft vägarbete såsom huvudsaklig sysselsättning och förvärvskälla, må kunna

efter prövning i den ordning Kungl. Majit föreskriver tillgodoräknas till

två tredjedelar, i den mån så erfordras, för att antalet tjänstår ej skall understiga

25. Jag förutsätter härvid, att fråga om dylikt medgivande skall efter

ansökning upptagas till prövning i samband med att statsanställningen erhålles.

Någon automatiskt verkande regel angående tillgodoräkningen bör

icke meddelas, bland annat med hänsyn till att vissa entreprenörer jämväl

haft arbetare anställda för annan sysselsättning än vägarbete. Jag utgår

från att den sålunda förordade anordningen — såsom betingad av de .särskilda

förhållanden, vilka varit rådande inom vägväsendet — icke bör medföra

några konsekvenser för behandlingen i pensionsavseende av andra fall,

där arbete utförts åt enskild person, som åtagit sig att fullgöra uppgifter

för statens räkning.

Vad i fråga örn tjänstårsberäkningen förordats beträffande den, som ej

tidigare haft pensionsrätt, bör i och för sig även gälla beträffande den, som

tidigare ägt pensionsrätt och vid statsanställningens erhållande antingen förlorar

denna eller ock erhåller statlig pension, vilken minskas med belopp

motsvarande vad som utgår på grund av den tidigare gällande pensioneringen.

Här skulle emellertid enligt promemorian viss tid före förstatligandet

få tillgodoräknas i full utsträckning. Sålunda skulle för den, som haft pensionsrätt

hos statens pensionsanstalt, tillgodoräknas den tid, vilken varit att

anse såsom tjänstår enligt pensionsanstaltens reglemente. För den, som varit

försäkrad i enskild pensionsinrättning, skulle tillgodoräknas den tid,

vilken lagts till grund för bestämmandet av pensionen från den enskilda

inrättningen. För den, som vägdistrikt åtagit sig att självt pensionera och

som genom egna avgifter bidragit till pensioneringen, skulle tillgodoräknas

den tid, vilken tagits i beräkning för bestämmande av den utfästa pensionen.

För den, som haft pensioneringen ordnad genom anslutning till pensionsstyrelsens

frivilliga försäkring, skulle tillgodoräknas den tid, varunder

avgiftsbetalning för pensioneringen skett. För vissa fall har emellertid angivits,

alt endast sådan tid bör få tillgodoräknas, varunder vederbörande innehaft

sådan anställning, som utgjort hans huvudsakliga sysselsättning och förvärvskälla.

Vad sålunda föreslagits synes mig i huvudsak lämpligt. Enligt

min mening bör dock även den, som vägdistrikt utfäst sig alt självt pensionera

utan att avkräva pensionsavgifter, medgivas att i full omfattning såsom

tjänstår tillgodoräkna den anställningstid, på vilken pensionsutfästelsen skäligen

kan antagas ha grundats. Visserligen har det enligt utredningen i flertalet

här åsyftade fall förhållit sig så, att den utfästa pensionen beräknats

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 280. 6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

till minskat belopp med hänsyn till att avgifter icke erlagts. Att för sådana

fall, då pensionsrätt överhuvud taget förelegat, göra tjänstårsberäkningen

beroende på avvägningen av pensionsbeloppets storlek och anställningshavarens

vederlag — i form av kontant bidrag eller arbete — för pensionsrätten

synes emellertid i princip knappast lämpligt. Vidare bör sådan tid,

vilken under vissa förutsättningar skulle få tillgodoräknas i full omfattning,

få tagas i beräkning utan att särskild undersökning behöver verkställas, i

vad mån därunder innehafts anställning, som utgjort vederbörandes huvudsakliga

sysselsättning och förvärvskälla. I övrigt tillstyrker jag de förevarande

förslagen i promemorian.

Beträffande den, som haft pensionsrätt hos enskild pensionsinrättning och

bibehåller denna rätt, bör å andra sidan i enlighet med vad i promemorian

förutsatts, såsom tjänstår för bestämmande av den statliga pensionen ej få

tillgodoräknas tid före förstatligandet. Då emellertid hel pension enligt de

statliga pensionsbestämmelserna intjänas på 30 år och pensionen sålunda

icke växer med ytterligare tjänstår, oaktat pensionsavdrag verkställas intill

avgången ur tjänst, bör beträffande den, som kvarstår vid pensionsrätt i enskild

pensionsinrättning, därjämte iakttagas, att större antal tjänstår icke i

något fall tillgodoräknas honom för statlig pension än att detsamma ökat

med den tid före förstatligandet, som lagts till grund för bestämmandet av

pensionen från den enskilda inrättningen, uppgår till högst 30.

Beträffande den, för vilkens pensionering vägdistrikt åtagit sig att självt

svara, har föreslagits, att kompensation av statsmedel skall kunna utgå i den

mån de statliga tjänste- och familjepensionsförmånerna visa sig understiga

vad enligt vägdistriktets utfästelser skulle ha ifrågakommit, om anställningshavaren

vid vägförstatligandet avgått ur vägdistriktets tjänst och ej erhållit

statsanställning. Detta förslag anser jag mig böra biträda.

Med avseende å sådan personal vid vägdistrikten, som allenast erhåller med

pensionsrätt ej förenad statsanställning, har i promemorian föreslagits i huvudsak

följande. Tidigare pensionsförsäkringar skola uppsägas. Beträffande

sådan personal, för vilkens pensionering vägdistrikt åtagit sig att självt

svara, skall det ankomma på statsverket att fullgöra vägdistriktets åtaganden

i fråga örn tjänste- respektive familjepensionering. I övrigt skall frågan om

beredande av pension av statsmedel åt här avsedd tjänsteman bedömas enligt

de grunder, som pläga tillämpas i fråga om beredande av riksdagspensioner;

hänsyn skall därvid bland annat tagas till den pension, som kan tillkomma

vederbörande på grund av vägdistriktets för honom tecknade försäkring

eller eljest gjorda utfästelser. Vad angår arbetare, som vunnit statlig

anställning före uppnådda 60 år, skall pensionsfrågan bedömas enligt de s. k.

summariska arbetarpensionsbestämmelserna, och vid dessas tillämpning skall

tillgodoräknas tid, varunder arbetaren efter fyllda 18 år innehaft sådan anställning

hos vägdistrikt eller väghållningsdistrikt, som utgjort hans huvudsakliga

sysselsättning och förvärvskälla. Vad sålunda föreslagits kan jag i

stort sett biträda. I huvudsaklig överensstämmelse med den ståndpunkt,

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

83

som jag i det föregående intagit till frågan om tillgodoräkning såsom tjänstår

av tid för anställning hos entreprenör, anser jag mig emellertid böra förorda,

att vid de summariska arbctarpensionsbestämmelsernas tillämpning

må i fråga om den, som erhåller anställning i statens tjänst i samband med

förstatligandet eller senast tre år därefter, fästas avseende vid den anställningstid

hos entreprenör för vägunderhållet, varunder arbetarens huvudsakliga

sysselsättning och förvärvskälla varit vägarbete, i den mån den sammanlagda

anställningstid, vartill hänsyn får tagas, därigenom icke kommer

att överstiga 25 år. Bland annat med hänsyn till möjligheten att arbetaren

efter erhållande av den icke pensionsberättigande anställningen övergår till

med pensionsrätt förenad anställning bör jämväl i detta fall förutsättas att

frågan göres till föremål för utredning i samband med den första statsanställningens

erhållande. Från personalhåll ha uttalats önskemål, att de

summariska pensioneringsgrunderna skola tillämpas även för det fall, att

en arbetare erhåller statlig anställning efter det han fyllt 60 år. Med anledning

härav vill jag erinra, att anställning, som avses i ifrågavarande pensioneringsbestämmelser,

enligt därom meddelade föreskrifter må innehavas

efter 60-årsåldern allenast efter särskild prövning att vederbörande arbetare

med hänsyn till arten och omfattningen av de arbetsuppgifter, som tillhöra

anställningen, kan anses äga tillfredsställande tjänstduglighet i denna. Om

arbetare, som redan uppnått 60 års ålder, erhåller mera stadigvarande anställning

i statens tjänst och på grund därav föreligga skäl att bereda honom

understöd i någon form, torde frågan därom lämpligen böra göras till föremål

för särskilt beslut av Kungl. Majit och riksdagen.

Såsom i promemorian förordats torde anställningshavare, vilken av vägdistrikt

tillförsäkrats pensionsrätt och som efter vägväsendets förstatligande

övergår från icke pensionsberättigande till pensionsberättigande statsanställning

och under den tid han innehaft med pensionsrätt ej förenad statsanställning

upprätthållit sin försäkring genom fortsatt inbetalning av egna avgifter,

böra medgivas rätt till full tjänstårsberäkning jämväl för sagda tid, därest

han å statsverket överlåter sin rätt enligt pensionsförsäkringen.

I fråga om den personal vid vägdistrikten, som blir övertalig i anledning

av förstatligandet, lia i promemorian föreslagits åtgärder i syfte att fritaga

statsverket från skyldighet att upprätthålla gällande pensionsförsäkringar.

Beträffande sådan personal, för vilkens pensionering vägdistrikt åtagit

sig att självt svara, skall det emellertid ankomma på statsverket att fullgöra

vägdistriktets åtaganden i fråga örn tjänste- respektive familjepension.

Vad sålunda föreslagits kan jag i huvudsak biträda. På sätt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

anfört bör i särskilt fall understöd i lämplig form kunna

beredas övertalig anställningshavare; detta bör kunna ifrågakomma jämväl

beträffande arbetare. Att för behandlingen av sådana fall nu uppdraga några

allmänna riktlinjer torde likväl knappast låta sig göra. I propositionen nr

224 till årets riksdag har förordats, att dylika frågor från fall till fall underställas

riksdagens prövning.

Såsom i promemorian förordats torde de pensionsförmåner, som vid för
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 2S6.

statligandet utgå från vägdistrikten, därefter böra bestridas från anslaget till

diverse pensioner och understöd m. m.

För en reglering enligt nu angivna grunder av de olika pensionsfrågor, som

sammanhänga med vägväsendets förstatligande, påkallas i åtskilliga hänseenden

riksdagens medgivande. Svårighet föreligger att i förväg överblicka de

olika detaljspörsmål, som kunna uppkomma i anledning av omorganisationen,

och möjligt är att avvikelser från föreskrifter, vilka tillkommit under

riksdagens medverkan, kunna visa sig påkallade jämväl i andra hänseenden

än de i det föregående särskilt angivna. Med hänsyn härtill anser jag mig

böra föreslå, att Kungl. Majit inhämtar ett generellt bemyndigande att reglera

hithörande frågor i huvudsaklig överensstämmelse med vad här anförts,

vilket bemyndigande bör förutsättas innefatta befogenhet för Kungl. Majit

att i förevarande hänseende vidtaga de kompletteringar och jämkningar, som

kunna visa sig erforderliga. Ett särskilt bemyndigande bör utverkas att vidtaga

de erforderliga ändringarna i reglementet för statens pensionsanstalt.

I promemorian har föreslagits, att regleringen av de med vägväsendets förstatligande

sammanhängande pensionsfrågorna i viss utsträckning skall ske

genom utfärdande av generella föreskrifter. Frågan i vad mån detta bör ske,

torde få anmälas för Kungl. Majit, när riksdagens beslut i ämnet föreligger.

14. Undantagande av viss personal vid statens järnvägar från

allmänna tjänstepensionsreglementets tillämpning m. m.

Enligt föreskrift i 1934 års civila tjänstepensionsreglemente skulle, där ej

Kungl. Majit annorlunda förordnade, från reglementets tillämpning undantagas

tjänsteman, vilken vid statens övertagande av enskilt företag övergått

till i reglementet avsedd befattning. I 2 § 2 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet

finnes en motsvarande bestämmelse, vilken därjämte avser sådan

tjänsteman, som i samband med enskilt företags nedläggande övergått till befattning,

som avses i reglementet.

Nämnda bestämmelser ha närmast tillkommit i avsikt att pensionsreglementena

icke skulle erhålla tillämpning å sådan personal, vilken kvarstår i

enskild pensionsinrättning eller förutvarande enskild pensionsinrättning, som

övertagits av staten. I enlighet härmed har i kungörelsen den 30 juni 1942,

nr 693, förordnats, att allmänna tjänstepensionsreglementet skall, där ej

Kungl. Majit på framställning av verksstyrelsen annorlunda förordnar, äga

tillämpning å hithörande personal, som ej kvarstår i dylik inrättning, så

framt vederbörande tjänsteman ej vid den tidpunkt, då befattningen erhållits,

uppnått den levnadsålder, vid vilken pensionsåldern inträder. För sådan

tjänsteman vid statens järnvägar, vilken kvarstår såsom delägare i enskild

pensionsinrättning eller i av statens järnvägar i samband med statsinlösen

eller nedläggande övertagen enskild pensionsrättning och som jämlikt 2 §

2 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet är undantagen från dettas tilllämpning,

gäller en särskild kungörelse den 30 juni 1942, nr 697, innehållande

bland annat bestämmelser örn fyllnadspension från statens järnvägar.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

85

I en den 11 februari 1943 dagtecknad framställning, som av järnvägsstyrelsen

överlämnats med skrivelse den 3 maj 1943, har svenska järnvägarnas

kontorspersonals- och arbetsledare förbund hemställt, att vissa förutvarande

anställningshavare vid Bjärred—Lund—Harlösa och Jönköping—Gripenbergs

järnvägar, vilka i samband med nedläggandet av nämnda järnvägar beretts

anställning i tillfällig tjänst vid statens järnvägar, måtte vid erhållande av

ordinarie eller extra ordinarie befallning undantagas från allmänna tjänstepensionsreglementets

tillämpning och medgivas rätt till fyllnadspension enligt

bestämmelserna i kungörelsen nr 697/1942. Förbundet har anfört, att

hinder för att bereda anslällningshavarna dylik befattning syntes föreligga,

om de därigenom skulle bliva underkastade allmänna tjänstepensionsreglementet.

Järnvägsstyrelsen har tillstyrkt bifall till framställningen och därvid anfört

i huvudsak följande.

Jämlikt det av Kungl. Maj:t den 26 maj 1939 godkända avtalet rörande

bl. a. tjänstgörings- och pensionsförhållandena för den från Bjärred—/Lund

-—Harlösa järnväg övertagna personalen samt järnvägsstyrelsens bestämmelser

angående övertagandet av Jönköping—Gripenbergs järnvägs personal äro

de anställningshavare, varom här är fråga, icke berättigade till andra pensionsförmåner

än som skulle tillkommit dem vid respektive enskilda järnväg.

De skola sålunda kvarstå som delägare i vederbörande enskilda pensionsinrättning.

Enligt bestämmelserna i det från och med den 1 juli 1942 gällande allmänna

tjänstepensionsreglementet är från reglementets tillämpning undantagen

tjänsteman, vilken i samband med enskilt företags nedläggande övergått

till befattning, som avses i reglementet. Detta stadgande är emellertid icke

tillämpligt beträffande i nu förevarande framställning avsedd anställningshavare,

som före uppnåendet av den enligt reglementet gällande pensionsåldern

erhåller ordinarie eller extra ordinarie befattning, enär befattningen

icke tillträtts i samband med den enskilda järnvägens nedläggande utan först

senare. Dylik tjänsteman skulle alltså bliva underkastad bestämmelserna i

allmänna tjänstepensionsreglementet, vilket i en del fall komme att medföra

mindre pensionsförmåner och lägre pensionsålder. Härigenom skulle han

även komma i sämre ställning än sådana befattningshavare, som efter den

1 juli 1942 kunna komma att övertagas i statens tjänst i samband med nedläggandet

av enskilt företag. På grund härav torde jämväl nu ifrågavarande

personal böra undantagas från reglementets tillämpning.

Såsom förutsättning för erhållande av fyllnadspension gäller enligt kungörelsen

nr 697/1942, att rätt därtill blivit vederbörande tillförsäkrad i de

kontraktsbestämmelser, som reglera personalens övertagande av staten i samband

med förelagets nedläggande, eller ock genom särskilt beslut av Kungl.

Majit blivit honom medgiven. Beträffande den från Bjärred—Lund—Harlösa

och Jönköping—Gripenbergs järnväg övertagna personalen finnas icke sådana

bestämmelser eller medgivanden. Styrelsen anser emellertid för sin del

skäligt, att dylikt medgivande lämnas även beträffande denna personal.

Järnvägsstyrelsen har med sin skrivelse överlämnat en förteckning över de

förutvarande befattningshavare vid ifrågavarande enskilda järnvägar, som i

samband med dessas nedläggande övertagits i och alltjämt inneha tillfällig

anställning vid stålens järnvägar och som kvarstå såsom delägare i enskilda

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Departements
chefen.

pensionsinrättningar. Förteckningen upptager 11 sådana befattningshavare

vid Bjärred—Lund—Harlösa järnväg och 16 vid Jönköping—Gripenbergs

järnväg.

För egen del har jag icke något att erinra mot att ifrågavarande befattningshavare

vid erhållande av ordinarie eller extra ordinarie anställning vid

statens järnvägar undantagas från allmänna tjänstepensionsreglementets tillämpning

och i stället få sina pensionsförhållanden ordnade i enlighet med

kungörelsen nr 697/1942. Jag tillstyrker därför, att Kungl. Maj:t utverkar

riksdagens bemyndigande att meddela föreskrifter av angivna innebörd.

Därest sådant bemyndigande lämnas, lärer Kungl. Majt äga medgiva, att

vid kungörelsens tillämpning må utgå fyllnadspension. Denna fråga torde av

mig få anmälas, när riksdagens beslut i ämnet föreligger.

15. Undantagande av vissa f. d. befattningshavare vid statens

järnvägar från tillämpning av kungörelsen nr 697/1942 m. m.

Den personal, som övergått i statens järnvägars tjänst i samband med enskild

järnvägs eller handels förstatligande, har icke underkastats de för befattningshavare

i statens tjänst i allmänhet gällande pensionsbestämmelserna, i

den mån personalen varit delaktig i enskild pensionsinrättning, som ej kunnat

avvecklas. Å pensionen från pensionsinrättningen ha emellertid fått utgå dyrtidstillägg

och kristillägg av statsmedel. Vidare ha här avsedda tjänstemän berättigats

att under vissa förutsättningar från statens järnvägar erhålla fyllnadspension,

avsedd att bringa deras pensionsförmåner i viss proportion till förmånerna

enligt de statliga pensionsförfattningarna. Där fyllnadspension åtnjutits,

ha dyrtidstillägg och kristillägg fått utgå på sammanlagda beloppet av pensionen

från den enskilda pensionsinrättningen och fyllnadspensionen. Fyllnadspensionen

har beräknats på olika sätt. Enligt de bestämmelser i ämnet, som

meddelades i anslutning till 1920 års pensionslag för kommunikationsverken,

skulle fyllnadspensionen fastställas till det belopp, varmed pensionen från

den enskilda inrättningen, till den del densamma ej kunde anses täckt genom

de av tjänstemannen erlagda avgifterna, understeg statspensionsdelen av den

pension, som vid pensionslagens tillämpning skulle utgått. De nya bestämmelser

i ämnet, som meddelades i anslutning till civila tjänstepensionsreglementets

tillkomst, inneburo utan principiell ändring, att fyllnadspensionen

skulle fastställas till det belopp, varmed den av tjänstemannens avgifter ej

täckta delen av pensionen från den enskilda inrättningen understege två tredjedelar

av den pension, som skulle utgått vid pensionsreglementets tillämpning.

Vid dessa bestämmelsers tillkomst uppmärksammades dock, att nämnda

regel liksom den dittills gällande i vissa fall skulle kunna leda till att en

från pensionsreglementets tillämpning undantagen tjänsteman erhölle sammanlagt

större pensionsförmån från staten och enskild pensionsinrätlning

än som skulle utgått vid pensionsreglementets tillämpning, och en maxime
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 286.

87

ringsregel meddelades för att förhindra ett sådant resultat. Bestämmelserna

innefattas i en med stöd av riksdagens beslut (prop. nr 125/1935; r. skr. nr

124) den 12 april 1935 ulfärdad kungörelse, nr 146.

I anslutning till civila tjänstepensionsreglementets ersättande från och med

den 1 juli 1942 med det vid 1941 års riksdag antagna allmänna tjänstepensionsreglementet

ha nya bestämmelser om fyllnadspension enligt riksdagens

beslut (prop. nr 310/1942; r. skr. nr 452) utfärdats. Dessa bestämmelser,

vilka innehållas i kungörelsen den 30 juni 1942, nr 697, ha utformats på ett

sätt, varigenom man sökt undanröja den dittills bestående oegentligheten,

att den, som åtnjöt så stor pension från enskild pensionsinrättning, att han

ej var berättigad till fyllnadspension, likväl erhöll rörliga tilläggsförmåner

beräknade å hela sin pension. Den nya konstruktionen av fyllnadspensionsbestämmelserna

innebär, att till utgångspunkt tages grundbeloppet av pension

enligt allmänna tjänstepensionsreglementet, vilket belopp emellertid

minskas i den mån en tredjedel av detsamma överstiger den del av pensionen

från den enskilda pensionsinrättningen, som kan anses täckt av

tjänstemannens egna avgifter. Å sålunda framkommande belopp beräknas

rörligt tillägg och kristillägg. Fyllnadspension utgår, i den mån summan

av dessa pensionsförmåner överstiger pensionen från den enskilda inrättningen.

Den som åtnjuter fyllnadspension är enligt föreskrift i kungörelsen

nr 698/1942 icke berättigad till dyrtidstillägg av statsmedel å fyllnadspensionen

eller å sådan pension från enskild pensionsinrättning, vartill hänsyn

tagits vid fyllnadspensionens fastställande. Ej heller kristillägg åtnjutes av

sådan pensionstagare.

Kungörelsen nr 697/1942, vilken trätt i kraft den 1 juli 1942, är i första

hand avsedd för sådana fall, där avgång ur tjänst sker efter ikraftträdandet.

Enligt särskild föreskrift i kungörelsen skall emellertid fyllnadspension efter

nämnda dag till beloppet fastställas och utgå enligt kungörelsens föreskrifter

även i fråga om den, som avgått ur tjänst under tiden 1 juli 1939—30

juni 1942 och på vilken därvid de tidigare fyllnadspensionsbestämmelsema

varit tillämpliga.

I skrivelse den 3 maj 1943 har järnvägsstyrelsen anmält, att föreskriften

örn tillämpning av de nya fyllnadspensionsbestämmelsema å vissa före den

1 juli 1942 ur tjänst avgångna befattningshavare kommit att i 12 fall medföra

en försämring av tidigare utgående pensionsförmåner. Verkställd undersökning

hade givit vid handen, att försämring i dessa fall skulle inträda även

om jämförelsen mellan de olika pensionsförmånerna gjordes vid indextalet

156 (juli 1914 = 100) eller den levnadskostnadsnivå, efter vilken allmänna

tjänstepensionsreglementets pensionsundcrlag avvägts. Enär bestämmelserna

i kungörelsen tillkommit för att förbättra pensionerna för ifrågavarande

personalgrupp, vore det skäligt att för de fall, då de nya bestämmelserna i

stället medfört försämring, åtgärder vidtoges för tillrättaläggande härav.

Under åberopande härav har styrelsen hemställt, att befattningshavare,

som avgått ur tjänst under tiden 1 juli 1939—30 juni 1942, måtte undanta
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Departements
chefen.

gas från tillämpningen av kungörelsen nr 697/1942, därest bestämmelserna

i nämnda kungörelse skulle för honom medföra försämrade pensionsförmåner.

Syftet med att de av 1942 års riksdag beslutade grunderna för beräkning

av fyllnadspensioner gjorts tillämpliga på vissa redan pensionerade tjänstemän

har varit att bringa dessas pensionsförmåner upp till den nivå, som

följer av nämnda grunder. En pensionsförbättring lärer också ha uppkommit

för det övervägande antalet av anordningen berörda tjänstemän, både

sådana som före omregleringen åtnjutit fyllnadspension enligt de tidigare

grunderna och sådana som tidigare ej erhållit sådan pension med hänsyn

till storleken av den från enskild pensionsinrättning uppburna pensionen.

De 12 fall, i vilka en försämring uppkommit, äro enligt vad jag inhämtat

sådana, i vilka pensionen från den enskilda inrättningen före den 1 juli 1942

i full omfattning ökats med dyrtids- och kristillägg, trots att den uppgått

till högre belopp än motsvarande pension enligt de statliga bestämmelserna.

Med hänsyn härtill och då rätt till dyrtids- och kristillägg icke är garanterad

pensionstagarna, kan förslaget att undantaga dem från tillämpningen av de

nya fyllnadspensionsgrunderna vara ägnat att väcka tvekan. Emellertid synas

billighetsskäl kunna anföras till stöd för att ifrågavarande under tiden

juli 1939—juni 1942 avgångna pensionstagare icke försättas i sämre ställning

än de före den 1 juli 1939 avgångna. Jag föreslår därför, att Kungl.

Majit inhämtar riksdagens medgivande att här avsedd pensionstagare, för

vilken fyllnadspension enligt kungörelsen nr 697/1942 vid indextalet 156

(juli 1914 = 100) antingen ej utgår eller ock understiger procentuellt dyrtidstillägg

vid samma indextal å honom från enskild pensionsinrättning tillkommande

pension, må undantagas från nämnda kungörelses tillämpning.

Enligt vad jag inhämtat torde det i undantagsfall kunna förekomma, att

här avsedd tjänsteman äger rätt till en pension från enskild pensionsinrättning,

som ej endast överstiger grundbeloppet av den pension, som vid allmänna

tjänstepensionsreglementets tillämpning kunnat utgå, utan även den

summa av grundbelopp med därå belöpande tillägg, som enligt kungörelsen

nr 697/1942 utgör utgångspunkten vid bedömande örn och i vad mån fyllnadspension

må utgå. Då i dessa fall kompensation av statsmedel för inträdd

stegring av levnadskostnaderna icke medgives i form av fyllnadspension, synes

den ej heller böra beredas i form av dyrtidstillägg. Den med stöd av

1942 års riksdags beslut meddelade föreskriften om undantagande av den,

som åtnjuter fyllnadspension enligt kungörelsen nr 697/1942, från rätt att å

pension erhålla dyrtidstillägg torde därför böra jämkas att avse även den,

som i nyssnämnda fall icke åtnjuter fyllnadspension. Jämväl härom torde

framställning böra avlåtas till riksdagen. Ändringen bör av billighetsskäl icke

avse den, som före den 1 juli 1943 kommit i åtnjutande av dyrtidstillägg å

den honom från enskild pensionsinrättning tillkommande pensionen.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

89

Hemställan.

Inom finansdepartementet lia utarbetats förslag till lag örn ändrad lydelse

av 2 § lagen den 11 oktober 1907 (nr 85) angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension samt förslag till kungörelser dels om ändring i vissa delar av

allmänna tjänstepensionsreglementet den 30 december 1941 (nr 1008), dels

örn ändring i vissa delar av allmänna familjepensionsreglementet den 30 december

1941 (nr 1009), dels om ändrad lydelse av 3 § 1 morn., 9 § 1 mom.

samt 14 § 2 och 4 mom. folkskolans tjänstepensionsreglemente den 18 juli

1942 (nr 699), dels ock om ändrad lydelse av 12 § folkskolans familjepensionsreglemente

den 18 juli 1942 (nr 700). Förslagen innefatta de ändringar

i berörda lag och pensionsreglementen, som i det föregående förordats.

Under åberopande av vad sålunda i det föregående i skilda hänseenden anförts

hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

1) antaga förenämnda förslag till lag;

2) godkänna förenämnda förslag till kungörelser;

3) bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i det föregående förordats

a) meddela bestämmelser örn ändring i reglementet för statens

pensionsanstalt i anledning av förstatligande av den allmänna

väghållningen på landet från och med den 1 januari

1944, samt

b) meddela föreskrifter om pensionsförhållandena för

dels vissa anställningshavare, som med anledning av förstatligandet

av den allmänna väghållningen på landet övergå

i statens tjänst,

dels i statens tjänst icke övergående personal, som omedelbart

före den 1 januari 1944 innehaft anställning hos vägdistrikt,

vilket åtagit sig att självt svara för personalens

pensionering,

dels den, som omedelbart före samma dag åtnjutit tjänsteeller

familjepension från vägdistrikt,

dels den, som i samband med nedläggande av Bjärred—

Lund—Harlösa järnväg eller Jönköping—Gripenbergs järnväg

övergått i statens järnvägars tjänst såsom tillfällig anställningshavare

men därefter vid statens järnvägar erhåller

befattning, som avses i allmänna tjänstepensionsreglementet,

dels ock vissa f. d. tjänstemän, vilka i samband med statens

övertagande av enskild järnväg eller bandel övergått i

statens järnvägars tjänst och sedermera avgått ur tjänst under

tiden 1 juli 1939—30 juni 1942 samt på vilka de av

1935 års riksdag bestämda grunderna i fråga örn fyllnadspension

vid avgången varit tillämpliga; samt

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

4) besluta i det föregående förordad jämkning i gällande

särskilda grunder för dyrtidstillägg av statsmedel å pension,

som utgår från enskild'' pensionsinrättning.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att

proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll ututvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Birger Öhman.

Bilaga.

Redogörelse för de hittillsvarande pensionsförhållandena för

vägdistriktens personal m. m,, lämnad i statskontorets

promemoria.

Frågan örn pensionsrätt för vägdistriktens personal har blivit aktuell först

under senare år. En bidragande orsak härtill torde hava varit den, att statsbidrag

till pensioneringskostnaderna tidigare icke utgått, varför kostnaderna

för pensioneringen, i den mån de icke täckts av vederbörande befattningshavares

bidrag, tidigare fått bestridas genom uttaxering av vägskatt. Med

anledning av en av föreningen Sveriges vägmästare gjord framställning medgav

Kungl. Majit, efter riksdagens hörande, genom beslut den 16 april 1937,

att i kostnadsunderlaget för beräknande av statsbidrag till vägdistrikten för vägunderhåll

finge inräknas vägdistrikts kostnad för pensionering av vägmästare

eller annan dylik befattningshavare för tillsyn å eller ledning av väghållningen

under villkor, att fråga örn pensionering av nämnda befattningshavare i varje

särskilt fall underställdes väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som ägde bestämma

det belopp, varmed pensioneringskostnaderna finge inräknas i nyssnämnda

kostnadsunderlag. Vidare anbefallde Kungl. Majit väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

att utfärda allmänna normer att tillämpas vid dylik pensionering.

I anslutning härtill har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen genom

beslut den 14 maj 1937 till efterrättelse för vägstyrelserna fastställt dylika

allmänna normer för ifrågavarande pensionering.

Enligt dessa normer må vägdistrikt inräkna sin andel av kostnaden för distriktets

tekniska personals egen pensionering (d. v. s. ålders-, sjuk- och

invalidpensionering) i den kostnad, som lägges till grund för beräknande av

statsbidrag till distriktets underhåll. Med teknisk personal avses därvid vägmästare

eller annan dylik befattningshavare för tillsyn å eller ledning av väg
-

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 2S6.

91

hållningen d. v. s. sådana befattningshavare, beträffande vilka beslut om tillsättande

skola underställas vederbörande länsstyrelses prövning och fastställelse.

Idit räknas alltså förste vägmästare, vägmästare, schaktmästare ävensom

arbetsledare med högre kvalifikationer. Även inbegripas befattningshavare

med andra benämningar men nied motsvarande arbetsuppgifter, t. ex.

biträdande vägmästare, andre vägmästare m. fl. Befattningshavare skall vara

skyldig att avgå från tjänsten senast vid utgången av den månad, under vilken

han fyller 63 år, samt vara berättigad att därefter komma i åtnjutande av

pension. Sådan pension skall utgå med högst följande belopp för år, nämligen

för förste vägmästare 3,600 kronor, för vägmästare 3,100 kronor samt för

schaktmästare 2,700 kronor. För arbetsledare med högre kvalifikationer får

ålderspension i allmänhet utgå med belopp, högst motsvarande 22/30 av slutlönen,

omräknad i den mån så erfordras med tillämpning av löneplanen i

9 § avlöningsreglementet för befattningshavare vid civila statsförvaltningen,

i dess lydelse enligt kungörelsen nr 270/1925, till lön å A-ort. För åtnjutande

av hel pension erfordras, att befattningshavaren kan räkna minst 30 tjänstår.

Tjänstår beräknas för tid, under vilken befattningshavaren före uppnåendet

av den för hans tjänst bestämda pensionsåldern utfört arbete hos vägdistrikt

eller väghållningsdistrikt eller ock innehaft annan härmed jämförlig tjänst.

Vid beräknande av tjänstår medräknas varje år. under vilket befattningshavaren

i sammanlagt minst sju månader arbetat för vederbörandes räkning.

Är tjänstårens antal mindre än nu sagts, utgår avkortad pension. Sådan pension

motsvarar beloppet av hel pension, minskad med Vao för varje år, varmed

antalet tjänstår understiger 30. Då ålderspension förenas med sjuk- och/eller

invalidpension, skola sistnämnda pensionsförmåner bestämmas så, ali de stå

i sedvanlig relation till ålderspensionen. Pensionering av befattningshavare

bör lämpligen ske genom pensionsförsäkring i pensionsanstalt. Pensionsförsäkrad

befattningshavare skall själv bestrida den del av kostnaden för försäkringen,

som enligt pensionsanstaltens sedvanliga normer belöper på honom,

dock icke mera än Vo av nämnda kostnad. Befattningshavarens andel uttages

av vägdistriktet genom avdrag å befattningshavarens lön. Om befattningshavaren

uppnått sådan ålder, att han icke kan eller lämpligen bör pensionsförsäkras,

må vägdistriktet självt under iakttagande av förut angivna bestämmelser

ombesörja hans pensionering. I den mån sådan befattningshavare icke

bidragit till kostnaden för pensioneringen, skall beloppet av pensionen minskas,

1 vanliga fall med Vs- Vägdistriktets beslut örn pensionering av befattningshavare

— genom pensionsförsäkring eller annorledes — skall underställas

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens prövning. Angivna allmänna normer

utgöra icke hinder för vägdistrikt att på egen bekostnad eller gemensamt

med befattningshavare träffa anstalter för tillförsäkrande av ytterligare pensionsförmåner

åt befattningshavaren eller av pensionsförmåner åt hans efterlevande.

A distriktets merkostnad härför utgår dock icke statsbidrag.

Enligt förordningen den 30 juni 1936 (nr 451) angående statsbidrag till den

allmänna väghållningen i riket erhålla vägdistrikten — i mån av tillgång a därtill

anslagna medel (automobilskattemedel) — årligen statsbidrag med regelmässigt

85 procent av distriktens verkliga kostnader för vägunderhåll och

vinterväghållning under nästföregående år. För åren 1941 och 1942 har den

ändring av bidragsgrunderna vidtagits, att i vad avser annat vägunderhåll

än vinterväghållning bidrag till vägdistrikt, i mån av tillgång av därtill anslagna

medel, lämnas med 85 procent av det belopp, vartill väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

beräknar distriktets kostnad för vägunderhåll under året

skäligen brira uppgå. För bestridande av den del av kostnaden för av vågoch

vattenbyggnadsslyreisen godkänd tjänstepensionering, som ej ersättes av

vederbörande befattningshavares avgifter, erhåller alltså vägdistrikt stalsbi
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

drag med 85 procent. Med andra medel än statsbidrag behöver alltså endast

bestridas 15 procent av den andel av pensioneringskostnaderna, som belöper

på vägdistriktet.

Av vägförstatligandekommittén hade för att läggas till grund för vissa kostnadsberäkningar

införskaffats uppgifter från vägdistrikten beträffande pensioneringen

av distriktens anställda. En på grund av dessa — sedermera i

viss mån kompletterade — uppgifter gjord undersökning rörande i vilken omfattning

pensionsfrågan ordnats av vägdistrikten ger vid handen, att 160 vägdistrikt

tillförsäkrat sin tekniska personal och i vissa fall även för kamerala

ändamål anställda befattningshavare — sammanlagt i runt tal 400 anställningshavare

— rätt till tjänstepension. I regel har även familjepensionering

ordnats. Endast 1 vägdistrikt har sörjt för mera allmän pensionering av arbetarpersonalen.

Av landets 170 vägdistrikt hava alltså 10 distrikt icke tillförsäkrat

hos dem sysselsatt personal pensionsrätt. I flertalet fall har anledningen

därtill uppgivits vara, att distriktet saknade för väghållningen fast

anställda befattningshavare.

Vad angår sättet för pensioneringens ordnande, hava av de vägdistrikt,

som således ordnat för sina anställningshavares pensionering, övervägande

flertalet — 112 vägdistrikt — tecknat försäkring i svenska personal-pensionskassan.

Sedan jämlikt beslut av 1939 års riksdag möjlighet öppnats för vägdistrikten

att bereda pensionsrätt i statens pensionsanstalt för den tekniska

personalen, hava intill 1942 års utgång 31 vägdistrikt anslutit sina anställningshavare

av nämnda kategori till pensionsanstalten. Andra enskilda försäkringsinrättningar

än svenska personal-pensionskassan hava anlitats av

sammanlagt 22 vägdistrikt. Slutligen hava 21 vägdistrikt förbundit sig antingen

att själva helt svara för pensioneringen av vissa anställda eller ock att

utgiva viss tilläggspension till pensionsförsäkrade anställningshavare. Av de

anförda siffrorna framgår, att vissa vägdistrikt samtidigt tecknat försäkringar

hos flera pensionsinrättningar eller ock vid sidan av tecknade pensionsförsäkringar

själva påtagit sig vissa pensionsförpliktelser.

Till f. d. anställda eller efterlevande efter sådana utbetala — såvitt framgår

av förenämnda av 1938 års vägsakkunniga införskaffade uppgifter —

vissa vägdistrikt årliga understöd å tillhopa i runt tal 35,000 kronor.

I fråga om arten och storleken av de tecknade pensionsförsäkringarna samt

de för försäkringarna gällande villkoren i övrigt må lämnas följande redogörelse.

Såsom ovan framhållits, omfattar pensionsförsäkringen i statens pensionsanstalt

endast vägdistriktens tekniska personal, vägmästare och schaktmästare.

Pensionsrätten avser såväl tjänste- som familjepensionering. Pensionsåldern

utgör 65 år — då kvinnlig teknisk personal ej lärer förekomma, angivas

här endast pensionsvillkoren för manlig befattningshavare — nied möjlighet

för pensionsanstalten att på framställning av vägdistrikt bestämma

pensionsåldern till 62 år, där tjänstgöringens art prövas vara sådan, att den

gör dylik nedsättning av pensionsåldern synnerligen önskvärd. För hittills

tecknade försäkringar har i övervägande flertalet fall pensionsåldern fastställts

till 62 år. För hel pension erfordras 33 tjänstår. Tjänstepensionsunderlagen

utgöra för förste vägmästare 2,844 kronor, för vägmästare 2,436

kronor samt för biträdande vägmästare och schaktmästare 2,160 kronor samt

familjepensionsunderlagen respektive kronor 868: 80, 787: 20 och 732:—. Å

tjänstepensionen utgår dyrtidstillägg och kristillägg enligt för f. d. befattningshavare

i statens tjänst med nyreglerad pension gällande grunder. Familjepensionen

omräknas till s. k. ny familjepension, varå procentuellt tilllägg

utgår. Av vägdistrikten erlägges en årsavgift av 11 2/3 procent av tjänste
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mctj:ts proposition nr 2S6.

93

pensionsunderlaget, medan vederbörande befattningshavares avgifter utgöra

3 V3 procent av tjänstepensionsunderlaget saint 18 procent av familjepensionsunderlaget.

Pensionsförsäkringarna hos svenska personal-pensionskassan omfatta icke

endast vägdistriktens tekniska personal utan i en del fall även för kamerala

uppgifter anställda befattningshavare såsom kamrerare, räkenskapsförare,

bokhållare, kassaförvaltare, kameraltjänstemän, kassörer, skrivbiträden, kontorister,

kontorsföreståndare och sekreterare. Vidare har i ett fåtal fall pensionsrätt

bereus även åt viss arbetarpersonal såsom förmän och chaufförer.

Pensionsåldern är för den tekniska personalen i övervägande antalet fall

(13 år, i vissa fall dock 60 år. För personal med kamerala uppgifter är bestämd

en pensionsålder av 60 år eller 63 år. För förmän gäller 63 år. Pensioneringen

avser för samtliga försäkrade tjänstepension i form av 100-procentig

ålders- och invalidpension samt i flertalet fall kapitalunderstöd förbundet

med tjänstepension. Rätt till ålders- och invalidpension inträder

för den försäkrade, när han uppnår pensionsåldern eller när han sedan

tre fulla kalendermånader tillbaka är på grund av sjukdom fullständigt

eller på grund av olycksfall till minst 50 procent oförmögen till arbete. 100- procentig ålders- och invalidpension, vartill rätt föreligger före pensionsåldern,

utgår med fullt belopp under tid av fullständig arbetsoförmåga

och eljest med så stor del av fullt belopp, som svarar mot invaliditetsgraden.

Efter pensionsåldern utgår pensionen med fullt belopp. Kapitalunderstödet

utfaller på en gång, när den anställde uppnår pensionsåldern

eller dessförinnan antingen blir fullständigt och varaktigt arbetsoförmögen

eller avlider. För gifta manliga anställda är vidare tecknad familjepension

— huvudsakligen av halvkollektivt slag, d. v. s. pensionen tillkommer hustrun

och barnen endast i det äktenskap, för vilket pensionen tecknats — samt

kapitalunderstöd förbundet med familjepension (begravningshjälp). För bestämmande

av pensionsförmånernas storlek hava olika pensioneringsgrunder

kommit till användning. I oftast förekommande fall grunda sig tjänstepensionslörmånerna

för den tekniska personalen på vissa på förhand bestämda

pensionsunderlag, vilka motsvara förenämnda av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

fastställda minimiunderlag, nämligen för förste vägmästare 3,600

kronor, för vägmästare (ingenjör, teknisk assistent) 3,100 kronor samt för

schaktmästare (assistent) 2,700 kronor. I fråga örn familjepension äro motsvarande

underlag 1,200, 1.033 och 900. Kapitalunderstöden uppgå högst

till sistnämnda belopp. För ingenjör har i ett fall bestämts pensionsunderlag

å 5,550 kronor. Pensionsförmånerna tillförsäkras i andra fall befattningshavaren

i förhållande till slutlönen, antingen så att pensionen fastställes till

viss procent av slutlönen — tjänstepension 60 procent samt familjepension

och kapitalunderstöd 20 procent av lönen — eller ock så att pension utmätes

i förhållande till ett pensionsunderlag, som utgör 22/ao eller 2/s av befattningshavarens

slutlön omräknad till A-ort. Tjänstepensionen utgår i sistnämnda

fall vid full pension med belopp, som är lika med pensionsunderlaget; övriga

förmåner utgöra en tredjedel av underlaget. Tjänstepensionsförmånerna få

i sistnämnda fall dock ej överstiga förut angivna av viig- och vattenbyggnadsstyrelsen

fastställda maximibelopp. För de kamerala tjänstemännen bar

tjänstepensionen i regel bestämts till 60 procent samt familjcpensionen till

20 procent av lönen. Pensionsunderlagen variera här starkt. För kamrerare

(vägkainrerare, kameraltjänsteman m. fl.) utgöra underlagen för tjänstepension

högst 3,600 kronor och lägst 2,520 kronor, för räkenskapsförare

(kontorsföreståndare, kontorist m. fl.) högst 2,340 kronor och lägst 1,220

kronor samt för kassaförvaltare (kassör) högst 2,800 och lägst 1,966 kronor.

För skrivbiträde (sekreterare) utgör tjänstepensionsunderlaget 1,800 kronor.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Majlis proposition nr 2SG.

För förmän och chaufförer förekomma tjänstepensionsunderlag å 2,300 kronor

respektive 1,200 kronor. För full pension erfordras regelmässigt 30 tjänstår.

De på nu angivet sätt bestämda förmånsbeloppen hava regelmässigt proportionellt

nedsatts i den mån 360 tjänstemånader före pensionsåldern ej

kunna uppnås. I fråga örn pensionsavgifterna gäller såsom regel, att anställningshavaren

svarar för en tredjedel — med viss maximigräns — samt vägdistriktet

för två tredjedelar. För belysande av pensionsavgifternas storlek

kan nämnas, att månatliga pensionsavgifter för en pensionsförsäkring omfattande

tjänstepension 3,100 kronor, familjepension 1,033 kronor samt med

dessa båda pensioner förenade kapitalunderstöd å vardera 1,033 kronor gällande

från den 1 december 1938 för beställningshavare, som är född 1908,

utgör sammanlagt 85: 98 kronor, därav på befattningshavare belöper kronor

28:66 samt å vägdistriklet kronor 57:32. För en motsvarande försäkring,

gällande från samma dag för en befattningshavare, född år 1897, utgör månatliga

avgiften kronor 142: 58, varav kronor 34: 44 faller å befattningshavaren

och kronor 108: 14 å vägdistriktet. Å en pensionsförsäkring, gällande

från den 1 januari 1938 för en beställningshavare, född 1885, med tjänstepensionsbelopp

3,580 kronor, samt familjepensions- och kapitalunderstödsbelopp

å 1,193 kronor, uppgår månatliga pensionsavgiften till kronor 368: 74,

därav för beställningshavaren kronor 39: 77 och vägdistriktet kronor 328: 97.

De i andra privata försäkringsinrättningar än svenska personal-pensionskassan

tecknade pensionsförsäkringarna synas uteslutande avse vägmästare

och schaktmästare. Pensionsåldern har i övervägande antalet fall fastställts

till 63 år men förekomma även pensionsåldrar å 60 och 65 år. Pensionsförsäkringarna

avse regelmässigt tjänstepension (ålderspension) och familjepension

(efterlevandepension). Tjänstepensionsbeloppen växla mellan 3,600

—2,400 för förste vägmästare, 3,100—1,600 för vägmästare samt 2,700—

1,867 kronor för schaktmästare. Vanligen är viss del av pensionen garanterad

utgå under 20 år oavsett om den försäkrade lever eller ej. Familjepensionsbeloppen

motsvara i regel en tredjedel av tjänstepensionsbeloppen. 1

flertalet fall är tjänstepensionen kombinerad med sjukförsäkring (förtidspension)

. Sjukpensionen utgår vid fullständig arbetsoförmåga — varaktig

eller övergående — förorsakad av sjukdom eller olycksfall, sedan arbetsoförmågan

varat 3 månader. Vidare förekommer i en del fall utöver ovannämnda

pensionsförsäkringar jämväl liv- och kapitalförsäkring, där försäkringsbeloppet

utfaller vid den försäkrades död eller vid inträffad pensionsålder.

Samtliga försäkringar äro fribrevsberättigade, d. v. s. försäkringarna

kunna, om premieinbetalningarna upphöra, utbytas mot premiefria

försäkringar men med reducerade förmåner. Den premiefria sjukpensionen

gäller i regel för kortare tid. Försäkringarna berättiga i regel icke till

återköp. Vissa försäkringsgivare hava emellertid förklarat återköp under vissa

omständigheter kunna medgivas. I flertalet fall svarar anställningshavaren

för en tredjedel av pensionsavgifterna för tjänstepensionen samt för

hela kostnaden för familjepensionsavgifterna. I andra fall åter gäller annan

fördelning. Rörande pensionsavgifternas storlek kunna följande exempel anföras.

För förste vägmästare, född år 1899, med en pensionsålder av 60

år, kostar pensionsförsäkring innebärande en tjänstepension å 3,600 kronor

samt familjepension å 1,800 kronor samt gällande ursprungligen från den

28 februari 1935 årligen kronor 2,375: 46, varav befattningshavaren svarar

för en tredjedel och vägdistriktet för återstoden. För en anställningshavare,

född 1883 med en pensionsålder av 63 år, uppgår den årliga pensionsavgiften

för en den 1 september 1937 tecknad försäkring omfattande tjänstepension

å 3,100 kronor samt familjepension å 2,100 kronor till kronor 6,616: 95,

varav endast omkring 600 kronor synas belöpa å anställningshavaren. Vi
-

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 286.

95

dare må nämnas, att årsavgiften för en försäkring gällande från den 1 september

1938 omfattande tjänstepension å 2,700 kronor samt familjepension

å 900 kronor åt anställningshavare född år 1909 med en pensionsålder av

63 år utgör kronor 830: 70, varav anställningshavaren torde svara för hälften.

Såsom förut nämnts hava vissa vägdistrikt åtagit sig att själva svara för

pensioneringen av sina befattningshavare. I flertalet av dessa fall gäller det

befattningshavare — i regel vägmästare och schaktmästare — som uppnått

sådan ålder, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med hänsyn till de

uppkommande höga försäkringsavgifterna icke lämnat sitt medgivande till

att pensionsförsäkring finge tagas. I dessa fall lämnar anställningshavaren

i regel icke något bidrag till kostnaderna för pensioneringen. Pensionsbeloppen

understiga i dylika fall också de vid pensionsförsäkring förekommande.

I några fall garantera vägdistrikten vissa redan pensionsförsäkrade

anställningshavare tilläggspensioner utöver pensionen från respektive pensionsanstalt.

Dessa tilläggspensioner variera mellan 1,100 kronor—100 kronor.

Slutligen förekomma fall, där befattningshavare tillförsäkrats samma

pensionsförmåner som vid försäkring i anstalt. I dylika fall bidrager dock

befattningshavaren genom särskilda avgifter till pensioneringskostnaderna.

Därvid förekommer, att befattningshavarens avgifter jämte vägdistriktets

årliga avsättningar för pensioneringen särskilt fonderas. Pensionsåldern är

regelmässigt bestämd till 63 år. I ett flertal fall har även familjepensionsrätt

tillförsäkrats anställningshavama.

Allmän pensionsförsäkring av arbetare synes, såsom förut nämnts, hava

förekommit i endast ett fall, där pensioneringen ordnats genom arbetarnas

anslutning till pensionsstyrelsens frivilliga försäkring. Därvid har föreskrivits

en pensionsålder av 63 år. Pensionens storlek blir här helt beroende av

huru mycket som inbetalas i avgifter till dess pensionsåldern uppnås. Avgifterna

växla mellan högst 24 kronor och lägst 10 kronor för månad. Härav

faller å vägdistriktet 14 respektive 7 kronor samt återstoden å den försäkrade.

Denna försäkring förutsätter icke någon familjepensionering i egentlig

bemärkelse, men avlider befattningshavaren före pensionsålderns inträdande,

återbetalas inbetalda avgifter till de efterlevande.

Såsom i det föregående omnämnts förekommer i ett fåtal fall, att pensionsförsäkring

tecknats för förmän och chaufförer. I ytterligare några fall

hava vägdistrikt utfäst sig att själva svara för pensioneringen av förmän

och annan arbetarpersonal. Pensionerna hava i dylika fall bestämts till

högst 600 kronor och lägst 120 kronor för år.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. May.ts proposition nr 286.

Innehållsförteckning.

Sid.

Propositionen ......................................................................... 1

Förslag till lag om ändrad lydelse av 2 § lagen den 11 oktober 1907 (nr 85) angående

civila tjänstinnehavares rätt till pension............................................ 2

Förslag till kungörelse om ändring i vissa delar av allmänna tjänstepensionsreglementet

den 30 december 1941 (nr 1008) ................................................... 3

Förslag till kungörelse om ändring i vissa delar av allmänna familjepensionsreglementet

den 30 december 1941 (nr 1009) ................................................... 18

Förslag till kungörelse om ändrad lydelse av 3 § 1 morn., 9 § 1 mom. samt 14 § 2 och

4 mom. folkskolans tjänstepensionsreglemente den 18 juli 1942 (nr 699).............. 25

Förslag till kungörelse örn ändrad lydelse av 12 § folkskolans familjepensionsreglemente

den 18 juli 1942 (nr 700).......................................................... 26

Statsrådsprotokollet.

1. Pensionsprövande myndighet vid tvångspensionering ................................ 28

2. Rätt till förordnandepension samt tjänste- och familjelivränta........................ 28

3. Vissa av ändringar i militära löneplaner föranledda ändringar i allmänna tjänste- och

familjepensionsreglementena...................................................... 29

4. Vissa frågor rörande tjänstårsberäkning ............................................ 31

5. Pensionsreglering för häradshövdingar.............................................. 33

6. Pensionsreglering för personal tillhörande krigsmaktens reservstater .................. 35

7. Pensionsbestämmelser för befattningar vid försvarets läroverk........................ 42

8. Vissa bestämmelser beträffande personal tillhörande försvarsväsendet................. 43

9. Vissa bestämmelser angående befattningshavare tillhörande poliskåren i Boden........ 46

10. Pensionsförhållandena för vissa nya befattningar vid Lunds universitet .............. 47

11. Vissa jämkningar i pensionsbestämmelserna för befattningshavare vid allmänna läro
verk

m. fl...................................................................... 49

12. Bilagorna till allmänna tjänstepensionsreglementet .................................. 52

13. Pensionsfrågor sammanhängande med förstatligande av den allmänna väghållningen

på landet....................................................................... 58

14. Undantagande av viss personal vid statens järnvägar från allmänna tjänstepensions
reglementets

tillämpning m. m................................................... 84

15. Undantagande av vissa f. d. befattningshavare vid statens järnvägar från tillämpning

av kungörelsen nr 697/1942 m. m................................................ 86

Hemställan ........................................................................... 89

Bilaga.

Redogörelse för de hittillsvarande pensionsförhållandena för vägdistriktens personal m. m.,

lämnad i statskontorets promemoria................................................ 90

438000. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag. 1943.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1943:466 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner med f örslag till vissa ändringar i lagen angående civila tjänst innehav ares rätt till pensi s. 15 i texten
  2. BU 1943:70 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner med förslag till vissa ändringar i lagen angående civila tjånstinnehavares rätt till pension, allmänna t jä s. 1 i texten
  3. BU 1943:71 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till tjänsteoch familjepensionsreglementen för de högre kommunala skolorna. s. 7 i texten
  4. BU 1943:73 Utlåtande i anledning av delegerades för riksdagens verk framställning i fråga om ändrad lydelse av vissa bestämmelser i tjänsteoch familjepensionsreglementena s. 5 i texten