Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om dgrtidstillägg under budgetåret 1943/44 d folkpensioner, invalidunderstöd och barnbidrag, m. m

1943-05-21 · 22 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 20 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:291, Med förslag till lag om dgrtidstillägg under budgetåret 1943/44 d folkpensioner, invalidunderstöd och barnbidrag, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 291.

1

Nr 291.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

dgrtidstillägg under budgetåret 1943/44 d folkpensioner,

invalidunderstöd och barnbidrag, m. m.; given

Stockholms slott den 21 maj 1943.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till

1. lag om dyrtidstillägg under budgetåret 1943/44 å folkpensioner, invalidunderstöd

och barnbidrag samt

2. förordning om dyrtidstillägg under budgetåret 1943/44 å blindhetsersättningar.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Bihang till riksdagens protokoll 19i3. 1 sami. Nr 291.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 291.

Förslag

till

Lag

om dyrtidstillägg under budgetåret 1943/44 å folkpensioner,

invalidunderstöd och barnbidrag.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Den som åtnjuter folkpension, vari ingår tilläggspension, eller invalidunderstöd

eller barnbidrag skall erhålla dyrtidstillägg därå för var och en av

perioderna oktober—november 1943, december 1943—januari 1944 och

februari—mars 1944 med belopp, motsvarande hälften av folkpensionens,

invalidunderstödets eller barnbidragets belopp för respektive period, samt

för vart och ett av tredje kvartalet 1943 och andra kvartalet 1944 med föl
-

jande belopp, nämligen

i fråga om folkpension eller invalidunderstöd......... 35 kronor,

beträffande barnbidrag för ett barn.................. 25 » ,

» » » två » .................. 44 » ,

» > »tre » 62 » 50 öre samt

, » » varje barn däröver ytterligare 12 » 50 » .

Där sålunda för tredje kvartalet 1943 eller andra kvartalet 1944 bestämt

belopp understiger en tredjedel av folkpensionens, invalidunderstödets eller

barnbidragets belopp för kvartalet, skall dock dyrtidstillägg för kvartalet utgå

med en tredjedel av kvartalsbeloppet. Dyrtidstillägg utgår icke å pension,

understöd eller bidrag, som icke uppgår till 12 kronor för år räknat. Dyrtidstillägg

å barnbidrag utgår å det barnbidragsbelopp, som belöper å barnet,

innan avdrag för inkomst jämlikt 6 § 2 mom. andra stycket lagen örn barnbidrag

verkställts.

Dyrtidstillägg utbetalas å den tid och i den ordning Konungen bestämmer.

Där tillägg förfaller till betalning en gång varje tilläggsperiod och förfallotiden

inträffar tidigare än under periodens sista månad, utgår tillägget med oförändrat

belopp, även om tilläggspensionen, invalidunderstödet eller barnbidraget

minskas eller upphör att utgå efter den månad, under vilken förfallotiden

inträffar. Där tillägg förfaller till betalning flera gånger under samma

tilläggsperiod, må tillägget höjas så, att detsamma varje gång kan utbetalas

jämnt i tiotal ören. Dyrtidstillägg utgår icke, där tilläggspension, invalidunderstöd

eller barnbidrag upphört att utgå, när dyrtidstillägg eljest skulle hava

förfallit till betalning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 291.

3

2 §■

Till kostnaderna för i denna lag avsedda dyrtidstillägg bidraga

kommuner med belopp motsvarande för ort tillhörande ortsgrupp 1 23.8

procent, för ort tillhörande ortsgrupp 2 21.4 procent och för ort tillhörande

ortsgrupp 3 21 procent av deras andelar i kostnaderna för under vartdera

av åren 1943 och 1944 utanordnade tilläggspensioner, invalidunderstöd och

barnbidrag samt

landsting med belopp motsvarande 22.8 procent av deras andelar i kostnaderna

för under vartdera av åren 1943 och 1944 utanordnade tilläggspensioner

och invalidunderstöd.

Återstående kostnad bestrides av staten.

3 §•

Bestämmelserna i lagarna om folkpensionering och om barnbidrag skola,

där ej annat följer av 1 och 2 §§, i tillämpliga delar äga motsvarande giltighet

beträffande dyrtidstillägg som avses i denna lag; dock äger Konungen

uppdraga åt pensionsstyrelsen eller med avseende å fall, som beröra även

postverket, åt pensionsstyrelsen och generalpoststyrelsen gemensamt att meddela

de närmare föreskrifter, som, utöver vad denna lag innehåller, finnas

erforderliga för lagens tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1943.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 291.

Förslag

till

Förordning

om dyrtidstillägg under budgetåret 1943/44 å blindhetsersättningar.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Den som åtnjuter blindhetsersättning skall under budgetaret 1943/44 av

statsmedel erhålla dyrtidstillägg därå med 208 kronor för år räknat.

Dyrtidstillägg utbetalas å den tid och i den ordning Konungen bestämmer.

Om tillägg, som skall utbetalas kvartalsvis, förfaller till betalning tidigare än

under kalenderkvartalets sista månad, utgår tillägget med oförändrat belopp,

även om blindhetsersättningen upphör att utgå efter den månad, under

vilken förfallotiden inträffar. Dyrtidstillägg utgår icke, där blindhetsersättning

upphört att utgå, när dyrtidstillägget eljest skulle hava förfallit till betalning.

2 §■

Bestämmelserna i förordningen om blindhetsersättning skola, där ej annat

följer av 1 §, i tillämpliga delar äga motsvarande giltighet beträffande dyrtidstillägg;

dock äger Konungen uppdraga åt pensionsstyrelsen att meddela

de närmare föreskrifter, som, utöver vad denna förordning innehåller, finnas

erforderliga för förordningens tillämpning.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1943.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 291.

5

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21 maj

1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för socialdepartementet, statsrådet Möller, fråga om dyrtidstillägg under

budgetåret 1943/44 å folkpensioner, invalidunderstöd, barnbidrag och blindhetsersättningar

samt anför.

Inledning.

Från och med år 1941 utbetalas dyrtidstillägg till den som åtnjuter folkpension,

i vilken tilläggspension ingår, eller invalidunderstöd, barnbidrag

eller blindhetsersättning.

Under åren 1941 och 1942 verkställdes utbetalningen på det sätt, att vissa

månader ett extra månadsbelopp av vederbörande förmån utbetalades såsom

dyrtidstillägg. År 1941 utbetalades tre dylika månadsbelopp och år 1942 fyra.

För första halvåret 1943 utgå dyrtidstillägg å folkpensioner, invalidunderstöd

och barnbidrag enligt nya beräkningsgrunder. Sålunda utgå dyrtidstillläggen

å folkpensioner och invalidunderstöd varje gång med 35 kronor —

d. v. s. samma belopp som en genomsnittlig månadsutbetalning i ortsgrupp 2

till förmånstagare, som saknar egen inkomst — och å barnbidrag med visst

fixt belopp, motsvarande en månadsutbetalning i ortsgrupp 2 till barn, vilka

själva och vilkas föräldrar sakna egen inkomst. Beloppets storlek beror

på barnens antal. Där för första eller andra kvartalet 1943 bestämt belopp

understiger en tredjedel av folkpensionens, invalidunderstödets eller barnbidragets

belopp för kvartalet, utgår dock dyrtidstillägg för kvartalet med

en tredjedel av kvartalsbeloppet. Dyrtidstillägg å blindhetsersättningar utgår

fortfarande varje kvartal med ett månadsbelopp av blindhetsersättningen, vilket

i princip dock icke avviker från de nya bestämmelserna i fråga om folkpensioner,

invalidunderstöd och barnbidrag, eftersom alla blindhetsersättningar

och sålunda även dyrtidstilläggen å desamma utgå med fixt belopp.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 291.

I de fall, då ett barn åtnjuter egen inkomst, sker från och med andra halvåret

1942 viss korrigering för att barnet icke skall lida någon förlust på den

grund att det har egen inkomst. Vidare utgår icke dyrtidstillägg i något fall,

då den grundläggande förmånen icke uppgår till 12 kronor per år räknat.

Utbetalning av dyrtidstillägg har i år ägt rum i februari och maj månader.

Storleken av dyrtidstilläggen fastställdes under 1941 med hänsyn till den

stegring, som socialstyrelsens levnadskostnadsindex undergått efter stormaktskrigets

utbrott hösten 1939. Levnadskostnadstalet var — i jämförelse

med 1935 års genomsnittliga levnadskostnadsnivå — den 1 juli 1939 108.

Den 1 oktober 1940 hade det stigit till 126, d. v. s. med 162/3 procent, och

med hänsyn därtill bestämdes i början av år 1941 dyrtidstillägget till tva

månadsutbetalningar, d. v. s. just 162/3 procent. Då ståndpunkt under hösten

1941 skulle tagas till storleken av förhöjt dyrtidstillägg, hade levnadskostnadsindex

—- per den 1 juli 1941 — stigit till 140, d. v. s. med 29.6 procent.

Med hänsyn till att utbetalning av tillägg å folkpensioner och invalidunderstöd

i annan ordning än med helt månadsbelopp skulle stöta på stora svårigheter

bestämdes, att en ytterligare månadsutbetalning och alltså sammanlagt

under året tre månadsutbetalningar, d. v. s. 25 procent av årsbeloppet,

skulle göras.

Då det gällde att bestämma dyrtidstilläggen för första halvåret 1942 uppgick

stegringen av levnadskostnaderna till 34^4 procent. Det antal månadsutbetalningar,

som närmast motsvarade nämnda procenttal, var fyra, motsvarande

33V3 procent av vederbörande förmåns årsbclopp. Med hänsyn härtill

beslöts, att under första halvåret 1942 skulle utbetalas två månadsbelopp

såsom dyrtidstillägg.

Då genom proposition (nr 232) till 1942 års riksdag föreslogs, att dyrtidstilläggen

under budgetåret 1942/43 skulle utgå med såväl procentuellt å förmånerna

beräknade belopp (månadsbelopp) som med fixa belopp, anfördes

som skäl därtill, att enligt undersökningar, som verkställts av socialstyrelsen,

vissa tecken tydde på att prisstegringarna å av folkpensionärer nyttjade förnödenheter

till sina absoluta tal vore ganska lika i de olika dyrortsgrupperna,

varför de till sina belopp, i procent räknade, icke följde tilläggspensionernas

eller inkomsternas storlek. Vidare anfördes, att mot systemet med procentuella

dyrtidstillägg i främsta rummet anmärkts, att det ställde förmånstagare

i de lägre dyrortsgrupperna i en relativt sämre ställning än förmånstagarna

i den högsta dyrortsgruppen, men därjämte att förmånstagare med

egen inkomst missgynnades, varigenom villigheten att utföra arbete kunde

minskas. I detta sammanhang erinrades emellertid örn att de lagändringar,

som samtidigt föreslogos, innebure ökade förmåner för tilläggspensionärer

med egen inkomst.

Som skäl för att de föreslagna fixa tilläggen skulle vara lika stora i alla

ortsgrupper och för alla förmånstagare åberopades av pensionsstyrelsen tidigare

gjorda uttalande, att denna metod vore den enda praktiskt genomförbara.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 291.

7

Riksdagen, som visserligen ansåg att fixa dyrtidstillägg medförde bl. a.

den olägenheten, att de av praktiska skäl måste utgå med samma belopp, oavsett

storleken av den förmån varå de skulle beräknas, kom till den uppfattningen,

att den föreslagna medelvägen mellan procentuella och fixa tillägg

i huvudsak utgjorde en godtagbar lösning för budgetåret 1942/43, och vidtog

endast den ändringen i förslaget, att dyrtidstilläggen varje gång skulle

utgå med minst ett månadsbelopp. Ifrågavarande ändring motiverades med

att de sämst ställda pensionstagama i ortsgrupp 3 och vissa i ortsgrupp 2

vid ett antagande av Kungl. Maj:ts förslag skulle komma i en sämre ställning

än vid en fortsatt tillämpning av systemet med enbart procentuella tilllägg.

Som motiv för en fördelning av dyrtidstilläggen med två månadsbelopp

under andra halvåret 1942 och med två fixa belopp å 35 kronor under första

halvåret 1943 anfördes i propositionen, att för en dylik fördelning talade,

förutom vissa praktiska skäl, den omständigheten, att de fixa tilläggen, vilka

för det stora antalet förmånstagare, som tillhörde ortsgrupp 1, vore förmånligare

än de procentuella tilläggen, borde utgivas till tiden efter de sistnämnda,

då ju levnadskostnaderna i varje fall icke kunde förväntas bliva

minskade under den tid, som ifrågavarande dyrtidstillägg avsåge.

Framställning från pensionsstyrelsen rörande dyrtidstillägg för

budgetåret 1943/44.

Pensionsstyrelsens framställning.

I skrivelse den 30 april 1943 har pensionsstyrelsen framlagt utredning och

förslag rörande dyrtidstillägg under budgetåret 1943/44 å folkpensioner, invalidunderstöd,

barnbidrag och blindhetsersättningar.

Pensionsstyrelsen erinrar därom, att, då Kungl. Maj:ts förslag till dyrtidstillägg

för budgetåret 1942/43 utarbetades, socialstyrelsens allmänna levnadskostnadsindex

visade en levnadskostnadsökning från början av det nu pågående

världskriget av 34 1li procent. En kompensation härav krävde fyra

månadsutbetalningar av dyrtidstillägg. Från och med den 1 oktober 1942

utgjorde levnadskostnadsökningen enligt nyssnämnda index 41.67 procent

(levnadskostnadstalet har höjts från 108 till 153), vilken, om dyrtidstillägget

skulle utbetalas enbart i fonn av procentuella belopp, skulle motsvara jämnt

5 extra månadsbelopp (5 X 8V3 %).

Till ledning för övervägandena rörande dyrtidstilläggen under nästa budgetår

har pensionsstyrelsen upprättat följande två tabeller.

Pensionsstyrelsen har påpekat, att i tab. 1 en sammanställning lämnades

i fråga örn folkpensioner av vederbörandes årliga totalinkomster enligt vissa

alternativ till dyrtidstilläggsbestämmelser, omfattande två alternativ med,

liksom nu, 4 och tre alternativ med 5 månadsutbetalningar per år. Av de olika

månadstilläggen hade en del antagits motsvara månadsbelopp och de övriga

utgöra 35 kronor, dock minst ett månadsbelopp, vid fem månadsutbetalning
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 291.

Tab. 1. Årlig totalinkomst i kronor.

Antal tillägg

I ortsgrupp 1 vid en egen inkomst av

0 kr.1

300 kr.

400 kr.

500 kr.

690 kr.

700 kr.

4, varav 2 å 35 kr..................

443: 33

685: —

726:67

768:33

847:50

770:-

4 å 35 kr...........................

460: —

710: -

760:-

810: —

905:-

770:-

5, varav 2 å 35 kr..................

470: —

707: 50

745: —

782:50

853:75

770:-

5, > 3 > 35 » .................

478:33

720: —

761:67

803:33

882:50

770:

5 å 35 kr...........................

495: —

745:-

795: —

845: —

940:-

770:-

I

ortsgrupp 2 vid en egen inkomst av

0 kr.1

300 kr.

400 kr.

500 kr.

890 kr.

900 kr.

4, varav 2 å minst 35 kr............

560:-

801: 67

843:33

885:-

1,047: 50

970:

4 å minst 35 kr.....................

560: —

810: —

860: —

910: —

1,105: —

970:

5, varav 2 å minst 35 kr............

595:-

832:50

870: —

907:50

1,053: 75

970:

5, > 3 > > 35 » ...........

595: —

836: 67

878:33

920: —

1,082:50

970:

5 å minst 35 kr.....................

595: —

845: —

895: —

945: —

1,140: —

970:

I ortsgrupp 3 vid en egen inkomst av

0 kr.1

300 kr.

400 kr.

500 kr.

1,090 kr.

1,100 kr.

4, varav 2 å minst 35 kr............

693: 33

926: 67

960: —

1,001: 67

1,247: 50

1,170

4 å minst 35 kr.....................

693:33

926: 67

960: —

1,010: —

1,305: —

1,170

—

5, varav 2 å minst 35 kr............

736: 67

965:83

995: —

1,032: 50

1,253: 75

1,170

—

5, > 3 > » 35 > ...........

736: 67

965:83

995: —

1,036:67

1,282: 50

1,170

—

5 å minst 35 kr.....................

736: 67

965:83

995: —

1,045: —

1,340: —

1,170

—

5, varav 2 å 35 kr..................

720. —

957:50

995: —

1,032:50

1,253: 75

1,170

—

5, > 3 > 35 > .................

711: 67

953: 33

995: —

1,036:67

1,282: 50

1,170

—

5 å 35 kr...........................

695: —

915: —

995: —

1,045: -

1,340: -

1,170

—

ar alternativt 35 kronor utan dylik minimibegränsning. Då grundpensionen

i samtliga fall antagits uppgå till 70 kronor, skilde sig de alternativ, där de

fixa tilläggen utgjorde 35 kronor utan begränsning till minst ett månadsbelopp,

från de övriga endast i ortsgrupp 3 vid egen inkomst, understigande

400 kronor (se i tabellen kursiverade belopp).

I näst sista kolumnen av tab. 1 hade inkomsten inom varje ortsgrupp antagits

så hög, att den utgående tilläggspensionen uppginge till endast 5 kronor

och i sista kolumnen hade inkomsten bestämts till så högt belopp, att

den nätt och jämnt uteslöte från tilläggspension, varför här endast medtagits

grundpension. Vid en jämförelse av beloppen i dessa båda kolumner

befunnes, bland annat, att ju flera fixa tillägg som inginge i dyrtidstillägget,

desto större bleve klyftan mellan dem som hade lägsta tilläggspension och

dem som ej hade någon tilläggspension.

I tab. 2 angåves de enligt de olika alternativen utgående dyrtidstilläggen

i procent av folkpensionen.

1 Vid egen inkomst av 200 kronor eller därunder utgör totalinkomsten här angivet belopp,

ökat med den egna inkomsten

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 291.

9

Tab. 2. Dyrtidstillägg i procent ar folkpensionen.

(Levnadskostnadsstegrlng från hösten 1939 41.67 %.)

Antal tillägg

Egen inkomst

0—200 kr.

300 kr.

400 kr.

500 kr.

O r t s g

rupp 1

4, varav 2 å 35 kr....................

38 64

42.59

48.49

57.84

4 å 35 kr.............................

43.75

51.85

63.64

82.35

5, varav 2 å 35 kr....................

46.87

50.93

56.82

66.18

5, > 3 > 35 » ...................

49.48

55.66

64.40

78.43

5 å 35 kr.............................

54.69

64.81

79.66

102.94

O r t s g

rupp 2

4, varav 2 å minst 35 kr..............

33.33

35.69

38.54

42.59

4 å minst 35 kr.......................

33.33

37.84

43.75

51.85

5, varav 2 å minst 35 kr...............

41.67

43.92

46.87

50.93

5, » 3> » 35 >..............

41.67

45.05

49.48

55.56

5 å minst 35 kr.......................

41.67

47.30

54.69

64.81

Ortsg

rupp 3

4, varav 2 å minst 35 kr..............

33.33

33.33

33.33

35.59

4 å minst 35 kr........................

33.33

33.33

33.38

37.84

5, varav 2 å minst 35 kr..............

41.67

41.67

41.67

43.92

5, > 3 > > 35 > .............

41.67

41.67

41.67

45.05

5 å minst 35 kr........................

41.67

41.67

41.67

47.30

5, varav 2 å 35 kr....................

38.4 6

39.89

41.67

f 43.92

5, > 3 > 35 > ...................

36.86

39

41.67

45.05

5 å 35 kr..............................

33.6 s

37.S3

41.67

47.30

Pensionsstyrelsen har framhållit, att det syntes styrelsen som örn icke något

av de medtagna alternativen med 4 månadsutbetalningar skulle ge pensionstagare

i ortsgrupperna 2 och 3 med 200 kronors egen inkomst eller därunder

tillräcklig kompensation för dyrtiden vid nuvarande levnadskostnadsindex.

Vid bedömande av de olika alternativen med 5 månadsutbetalningar borde

man, enligt pensionsstyrelsens mening, tillerkänna det förhållandet, att åtskilliga

folkpensionstagare, som hade andra inkomster än folkpension, erhölle

kompensation å dessa på annat sätt, en viss betydelse. Styrelsen ville erinra

om att inkomster, som utginge i naturaförmåner, enligt av Kungl. Majit fastställda

regler upptoges till synnerligen låga förkrigsvärden. Med hänsyn till

den efterfrågan på arbetskraft, som för närvarande rådde, och därtill att

pensionsmyndigheterna — särskilt före höjningen av den avdragsfria inkomsten

— uppskattade arbetsinkomsten förhållandevis lågt torde man vidare

kunna utgå ifrån att den faktiskt utgående arbetsinkomsten i åtskilliga fall

överstege den beräknade. Pensionsstyrelsen toge slutligen, i enlighet med

statsmakternas uttalande, vid inkomstberäkningen icke hänsyn till kristilllägg

å statliga pensioner eller sådana tillägg till arbetsgivarepension, som

vore jämförliga därmed.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 291.

Pensionsstyrelsen har härefter anfört:

Redan i sina förut avgivna utredningar och förslag rörande dyrtidstillägg

å folkpensioner m. m. har pensionsstyrelsen framhållit, att det icke torde

vara möjligt att finna ett invändningsfritt system för dyrtidstilläggens beräkning^

vilket dessutom bär den fördelen att snabbt kunna bringa de ökade

förmånerna till landets över 450,000 tilläggspensionstagare. Pensionsstyrelsen

har ock givit uttryck åt den uppfattningen -— i ökad grad motiverad

efter vidtagandet av de ändringar i lagarna om folkpensionering och om

barnbidrag, som trätt i kraft den 1 januari 1943 — att ett system med procentuella

tillägg torde vara det, mot vilket de minsta invändningarna kunna

göras. Styrelsen har i sina förut berörda förslag närmare utvecklat skälen

för denna ståndpunkt. Här må, under hänvisning jämväl till tabellerna i det

föregående, endast framhållas, att ett sådant system i stort sett gynnar de

folkpensionstagare, som torde ha det sämst ställt och kunna antagas åtnjuta

ingen eller ringa kompensation från annat håll, medan övriga folkpensionstagare

erhålla mindre hjälp. Genom att dyrtidstillägget vid procentuella tilllägg

avtar med sjunkande tilläggspension blir det icke heller någon större

klyfta mellan den som har lägsta tilläggspension och den som ingen sådan

har. I detta sammanhang må ock påpekas, att de inkomstgränser, som enligt

folkpensioneringslagens huvudbestämmelser (6 §) utesluta från tilläggspension,

utgöra, om hänsyn ej tages till eventuell privilegierbar inkomst, för

äkta makar 1,400, 1,800 och 2,200 kronor i resp. ortsgrupper samt för ensamstående

hälften av de angivna beloppen.

Av vad sålunda anförts har pensionsstyrelsen ansett framgå, att, när pensionsstyrelsen

nu funne sig med anledning av de sedan början av år 1942

stegrade levnadskostnaderna böra för budgetåret 1943/44 föreslå ett större

dyrtidstillägg å folkpensioner och invalidunders tö d

än det som utginge under innevarande budgetår, styrelsen från sina utgångspunkter

och under hänvisning till i tabellerna 1 och 2 lämnade uppgifter icke

ansåge sig kunna tillstyrka ett utökande av de fixa månadsbeloppens antal

utöver de två nu utgående, ökningen borde enligt styrelsens åsikt ske på så

sätt, att de procentuella tilläggen, innevarande budgetår utgörande två månadsbelopp,

utökades med ett tredje månadsbelopp.

Styrelsen har härom vidare anfört:

Som av tabellerna framgår skulle med en dylik anordning — även om det

icke bestämdes att värjo tillägg skulle utgöra minst ett månadsbelopp — samtliga

folkpensionärer, som enligt hittills gällande regler äro berättigade till

dyrtidstillägg, få en förbättring av utgående förmåner. De enda folkpensionstagare

med tilläggspension som emellertid med ett sådant förslag icke skulle

få dyrtidstillägg å folkpensionen motsvarande minst levnadskostnadsökningen

enligt socialstyrelsens index skulle, såsom framgår av tab. 2, vara de folkpensionärer

i ortsgrupp 3 som ha inkomst under 400 kr. Med hänsyn till det

otvivelaktiga behovet hos dessa folkpensionstagare att få så stort dyrtidstillägg

som möjligt samt till angelägenheten icke minst ur folkpsykologiska synpunkter

att jämväl dessa få den kompensation å folkpensionen som nu gällande

index utvisar anser pensionsstyrelsen att nuvarande regel att varje

tillägg skall utgöra minst ett månadsbelopp alltjämt bör tillämpas.

Pensionsstyrelsen har härefter förklarat, att, i överensstämmelse med vad

som föreslagits beträffande folkpensioner och invalidunderstöd, jämväl d y rtidstilläggen

å barnbidrag under nästkommande budgetår borde

utökas med ett månadsbelopp. Skulle emellertid de fixa tilläggen å först
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 291.

11

nämnda förmåner utgå med 35 kronor utan hänsyn till pensionens eller understödets

storlek, borde motsvarande förändring i nuvarande bestämmelser rörande

dyrtidstillägg å barnbidrag vidtagas.

Beträffande frågan om dyrtidstillägg å blindhetsersättningar

har pensionsstyrelsen yttrat:

Till en början må anmärkas att genom de ändringar i lagen om folkpensionering,

som trätt i kraft den 1 januari 1943, även i billigaste ortsgrupp

samtliga blinda som uppbära blindhetsersättning men icke åtnjuta annan inkomst

blivit berättigade till tilläggspension eller invalidunderstöd. Då pensionsstyrelsen

vid beräknandet av de blindas årsinkomst icke medräknar dyrtidstillägg

å blindhetsersättning, skulle ingen förändring härutinnan inträda

även för den händelse dyrtidstillägget bestämdes till så högt belopp att detsamma

jämte blindhetsersättningens grundbelopp, 500 kr., komme att uppgå

till den årsinkomst som numera i ortsgrupp 1 utesluter från rätt till tilläggspension,

nämligen 700 kr. Blinda med ingen eller ringa inkomst utöver blindhetsersättningen

erhålla sålunda icke blott dyrtidstillägg å blindhetsersättningen

utan även sådant tillägg, med däri ingående fixa belopp, å folkpensionen

eller invalidunderstödet. Pensionsstyrelsen anser emellertid detta förhållande

icke böra medföra att dyrtidstillägget å blindhetsersättningarna bestämmes

till lägre belopp än dyrtidstillägget å folkpensioner av motsvarande

storlek. Styrelsen finner det därför skäligt, att jämväl dyrtidstilläggen å blindhetsersättningar

för nästkommande budgetår ökas med ett månadsbelopp.

Lämpligen synes emellertid böra föreskrivas, att — då ur utbetalningssynpunkt

några hinder härför ej föreligga — dyrtidstillägg å blindhetsersättningar

skall utgå med ett för hela budgetåret angivet belopp samt utbetalas

samtidigt med blindhetsersättningen, d. v. s. kvartals- eller månadsvis [se

2 § kungörelsen den 30 juni 1934 (nr 105) angående sättet och tiden för utbetalning

av blindhetsersättning]. Då varje månadsbelopp utgör 41 kronor

67 öre och således fem månadsbelopp 208 kronor 35 öre, torde dyrtidstilläggets

storlek böra bestämmas till 208 kronor. Därest även beträffande blindhetsersättningarna

två av de fem tilläggen skulle begränsas till 35 kronor —

varigenom dyrtidstillägget skulle bliva lika stort å blindhetsersättning som

å en med samma belopp (500 kr.) utgående folkpension — synes dyrtidstillägget

å blindhetsersättningar böra utgå med 196 kronor.

Pensionsstyrelsen har härefter föreslagit, att, då levnadskostnaderna torde

vara relativt störst under vinterhalvåret, av de fem tillägg å folkpensioner,

invalidunderstöd och barnbidrag, som skulle utgå enligt styrelsens förslag,

det första och det sista borde avse vartdera tre månader samt de tre övriga

vart och ett två månader.

Vad beträffar valet av de månader, under vilka tilläggen

skulle utbetalas, borde man enligt pensionsstyrelsens mening med hänsyn

därtill, att det sista tillägget för innevarande budgetår utbetalades under

maj månad, utbetala det första för nästkommande budgetår under augusti

månad. De tre följande borde sedan lämpligen kunna utbetalas varannan

månad, eller under oktober, december och februari, saint det sista tillägget

under maj månad. Samtliga tillägg skulle då omfatta förutom utbetalningsmånaden

även efterföljande månad samt det första och det sista tillägget

även föregående månad. De två fixa tilläggen skulle lämpligen kunna utbetalas

under augusti månad 1943 och maj månad 1944.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 291.

I förevarande sammanhang må omnämnas, att fattigvårdsstyrelsernas samarbetsdelegation

i skrivelse den 30 december 1942 hemställt, att Kungl. Maj:t

måtte vidtaga sådana åtgärder, att dyrtidstillägg å folkpensioner, invalidunderstöd,

barnbidrag och blindhetsersättningar kunde utbetalas

månadsvis.

I yttrande den 10 mars 1943 över nämnda framställning har pensionsstyrelsen

hemställt, att samarbetsdelegationens förslag icke skulle föranleda någon

Kungl. Maj:ts åtgärd i fråga om utbetalningen av dyrtidstilläggen å folkpensioner

och invalidunderstöd. I den del framställningen avsåge omläggning

av utbetalningen av dyrtidstillägg å månadsvis utgående barnbidrag och

blindhetsersättningar har pensionsstyrelsen i yttrandet funnit sig icke hava

skäl avstyrka ett tillmötesgående av densamma.

Pensionsstyrelsen har nu i sin skrivelse den 30 april 1943 förklarat, att en

omläggning till utbetalning månadsvis av dyrtidstillägg å månadsvis utgående

barnbidrag förutsatte att, om flera procentuella och fixa dyrtidstillägg

förekomme, tillägg av samma natur inbördes omfattade lika långa tidsperioder.

Detta skulle bliva fallet enligt styrelsens i skrivelsen framlagda förslag.

Om däremot dyrtidstilläggen fördelades på annat sätt, så att ettdera slaget

av tillägg komme att omfatta såväl två- som tremånadersperioder, skulle utbetalning

av dyrtidstillägg å barnbidrag icke utan vidlyftiga extra anordningar

kunna ske månadsvis.

Beträffande kostnaderna för de olika dyrtidstilläggen

har pensionsstyrelsen framhållit, att man med tillräcklig noggrannhet kunde

beräkna desamma med ledning av de verkliga kostnaderna för respektive

förmåner och på desamma belöpande dyrtidstillägg under de olika kvartalen

1942 och första kvartalet innevarande år. En sammanställning av sistnämnda

kostnader utvisade följande:

Totalkostnader i miljoner kronor.

l:a kvart.

1942

2:a kvart.

1942

3:e kvart.

1942

4:e kvart.

1942

lia kvart.

1943

Folkpensioner och invalidunderstöd1

38.77

40.70

39.23

44.36

42.03

Dyrtidstillägg å samma.............

12.52

12.65

12.52

13.09

16.60

Summa

51.29

53.35

51.75

57.45

5S.G3

Barnbidrag........................

2.95

2.94

2.85

2.87

2.82

Dyrtidstillägg å samma.............

0.96

0.97

0.97

0.97

1.13

Summa

3.91

3.91

3.82

3.84

3.95

Blindhetsersättningar...............

0.402

0.402

0.406

0.405

0.405

Dyrtidstillägg å samma.............

0.134

0.134

0.135

0.135

0.135

Summa

0.536

0.536

0.541

0.540

0.540

1 Här ingå även grund- och avgiftspensioner, vilka icke berättiga till dyrtidstillägg.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 291.

13

Pensionsstyrelsen har härom vidare anfört:

På grund av ojämnheten i kostnaderna för dyrtidstilläggen å folkpensioner

och invalidunderstöd under år 1942, vilken till stor del torde kunna tillskrivas

den ojämnhet, med vilken fattigvårdssamhällena lyfta pensionerna

för av dem omhändertagna pensionstagare, torde man vid en kostnadsberäkning

böra för varje procentuellt tillägg under år 1942 räkna med den genomsnittliga

utbetalningen per kvartal eller 12.70 miljoner kronor. Då genom

omräkningen per den 1 januari 1943 tilläggspensionerna och invalidunderstöden

ökades med inalles 10.7 miljoner kronor och V12 härav utgör i det

närmaste 0.9 miljoner kronor, skulle man för år 1943 kunna uppskatta kostnaden

för ett procentuellt tillägg till nuvarande pensionstagare till 13.6 miljoner

kronor. Av tabellens uppgift rörande kostnaderna för första kvartalet

1943 ser man då, att ett fixt tillägg för närvarande kostar omkring 3 miljoner

kronor mer än ett procentuellt tillägg, eller 16.6 miljoner kronor. De

fixa tilläggen utgå nu med minst ett månadsbelopp varje gång. Skulle denna

bestämmelse icke ha funnits, torde man ha kunnat räkna med att kostnaderna

för ett fixt tillägg stannat vid ett belopp av omkring 16.1 miljoner

kronor.

Kostnaderna under budgetåret 1943/44 komma dock att ställa sig något

högre av det skäl, att nya pensionstagare tillkomma på grund av den nyligen

företagna höjningen av de inkomstgränser, vilka utesluta från rätt till

tilläggspension och invalidunderstöd. Den härigenom inträdande kostnadsökningen

kommer att betyda relativt större ökning av det fixa än av det

procentuella tillägget. Man torde därför böra räkna med 13.7 miljoner kronor

för ett procentuellt och 16.9 miljoner kronor för ett tillägg å 35 kronor,

dock minst ett månadsbelopp, samt 16.4 miljoner kronor för ett tillägg å

35 kronor, utgående utan dylik minimibegränsning. Totalkostnaden för tre

procentuella och två fixa tillägg under budgetåret 1943/44 skulle då i fråga

om folkpensioner och invalidunderslöd kunna beräknas till — enligt styrelsens

förslag — inalles 74.9 miljoner kronor.

För barnbidrag skulle totalkostnaden kunna beräknas till 1 miljon kronor

för de procentuella och omkring 1.2 miljoner kronor för de övriga tilläggen

eller till inalles omkring 5.4 miljoner kronor.

I fråga om blindhetsersättningar kunna kostnaderna enligt styrelsens förslag

uppskattas sammanlagt till 0.67 miljoner kronor. Begränsades dyrtidstillägget

till 196 kronor, bleve kostnaden 0.64 miljoner kronor.

Vad beträffar landstingens och kommunernas bidrag till

kostnaderna för dyrtidstillägg a folkpensioner, invalidunderstöd

samt barnbidrag har pensionsstyrelsen anfört:

Bidragen torde böra beräknas i fråga om de procentuella tilläggen på det

sätt, att landstingens och kommunernas andelar för kalenderåren 1943 och

1944 i de förmåner, å vilka tilläggen beräknas, ökas med 873 procent för

varje procentuellt tillägg, som utbetalas under respektive år. I fråga örn de

fixa tilläggen torde däremot kommunernas bidrag böra bestämmas olika för

olika dyrortsgrupper, eftersom nämnda tillägg i procent av förmånerna variera

betydligt med ortsgrupperna.

Enligt av styrelsen verkställda kalkyler borde sålunda kommunerna bidraga

till vart och ett av de fixa tilläggen enligt styrelsens förslag nied nedanstående

procent av andelen i årskostnaderna för den förmån, varå dyrlidstilllägget

utgår,

i ortsgrupp 1

n »2

» » 3

11.3 procent

8.9 »

8.5 »

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 291.

I genomsnitt motsvara dessa bidrag 10.3 procent av årskostnaden, exklusive

dyrtidstillägg.

Vad landstingens andelar i kostnaderna för dyrtidstilläggen angår, torde

det bliva alltför komplicerat att räkna annorlunda än med en genomsnittlig

förhöjning av årskostnaderna med 10.3 procent för varje fixt tillägg.1

Beträffande erforderliga statsanslag för budgetåret 1943/

44 för de olika alternativen till dyrtidstilläggsbestämmelser har pensionsstyrelsen

hänvisat till en tabell av följande utseende:

Erforderliga statsanslag till dyrtidstillägg för budgetåret 1943/44 i miljoner kronor

Statens andel i dyrtidstillägg å

Antal dyrtidstillägg

folkpensioner

och invalid- understöd

barnbidrag

blindhets-

ersättningar

Inalles

4, varav 2 å minst 35 kr.1 2...........

49.60

3.69

0.54

53.83

4 å minst 35 kr.2...................

54.80

4.02

0.54

59.36

5, varav 2 å minst 35 kr.2...........

60.70

4.53

0.67

65.90

5, > 3 > > 35 > 2...........

63.30

4.70

0.67

68.67

5 å minst 35 kr.2...................

68.50

5.03

0.67

74.20

5, varav 2 å 35 kr.2.................

59.90

4.52

0.64

65.06

5, » 3 > 35 » 2.................

62.10

4.69

0.64

67.43

5 å 35 kr.2..........................

66 50

5.01

0.64

72.15

Pensionsstyrelsen har vidare påpekat, att till de i tabellen angivna kostnaderna

borde läggas ersättning till postverket för utbetalning

av dyrtidstilläggen å folkpensioner och invalidunderstöd, vilken kostnad kunde

beräknas till 85,000 kronor för varje tillägg. Från förslagsanslaget till ersättning

till postverket för pensionsutbetalningar utbetalades ersättning halvårsvis

i efterskott. Från anslaget för budgetåret 1943/44 skulle sålunda utbetalas

ersättning för utbetalningarna under år 1943.

Pensionsstyrelsen har till sist i sin skrivelse ansett sig böra erinra därom,

att kommunernas andelar i de under första halvåret 1943 utgående fixa tillläggen

fastställts utan hänsyn till den ortsgrupp, som kommunen tillhörde.

Detta förhållande syntes kunna tillskrivas den omständigheten, att några mera

ingående beräkningar rörande dyrtidstilläggens betydelse i de olika dyrortsgrupperna

icke förelågo vid tiden för fastställandet. Styrelsen har i detta

sammanhang framhållit, att örn styrelsens nu framlagda förslag till andra

grunder för beräkningen av kommunernas andelar i de fixa tilläggen i princip

skulle vinna statsmakternas godkännande, sådan justering av förslaget,

i vad det avsåge andra halvåret 1943, skulle kunna ifrågasättas, att inom varje

ortsgrupp kommunernas andelar för hela år 1943 komme att utgå med In
1

Vid fixa tillägg, utgående utan hänsyn till pensionens, respektive barnbidragets storlek,

borde kommunandelarna i ortsgrupperna 2 och 3 utgöra för varje tillägg 8.7, respektive 7.0 % av

årskostnaden för respektive förmån och landstingens bidrag 10.0 %.

2 Här har för enkelhets skull endast angivits det belopp 35 kr., som hänför sig till dyrtidstilläggen

å folkpensioner och invalidunderstöd.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 291.

15

alles de belopp, som skulle hava utgått, för den händelse de nya grunderna

tillämpats även för det första halvåret. En dylik justering skulle icke inverka

på de erforderliga statsanslagens storlek.

Yttranden över pensionsstyrelsens framställning.

över pensionsstyrelsens framställning den 30 april 1943 hava, efter remiss,

yttranden avgivits av socialstyrelsen, statskontoret, generalpoststyrelsen och

socialvårdskommittén samt styrelserna för svenska landstingsförbundet och

svenska stadsförbundet. Svenska landskommunernas förbund, som jämväl

beretts tillfälle att avgiva yttrande i ärendet, har icke begagnat sig därav.

Statskontoret och generalpoststyrelsen förklara sig icke hava något att erinra

mot pensionsstyrelsens förslag.

Styrelsen för svenska landstingsförbundet har icke heller någon erinran

mot att en ytterligare förbättring av hithörande dyrtidstillägg kommer till

stånd men förklarar sig anse det önskvärt — vilket jämväl i tidigare sammanhang

uttalats — att landstingen befrias från att deltaga i finansieringen av

dyrtidstilläggen.

Styrelsen för svenska stadsförbundet förklarar, utan att vilja ingå på någon

prövning av själva formerna för dyrtidstillägg å nu ifrågavarande förmåner,

att dyrtidstillägg under rådande ekonomiska förhållanden vore ofrånkomliga.

Styrelsen ville icke heller motsätta sig förslaget, att kommunerna

skulle få bära sin andel av kostnaderna. Men då i pensionsstyrelsens förslag

uttalades, att det »skulle kunna ifrågasättas», att de för andra halvåret 1943

avsedda grunderna skulle komma i tillämpning för hela år 1943, ville styrelsen

bestämt motsätta sig ett realiserande av denna tanke. Hade grunderna

för kommunernas deltagande i kostnaderna för viss period fixerats, måste

det anses fullständigt uteslutet att dessa nu rubbades därför att man för framtiden

ville finna andra normer. En retroaktiv tillämpning syntes i förevarande

fall icke ens kunna »ifrågasättas».

Socialvårdskommittén finner en ökning av hittills utgående dyrtidstillägg

befogad med hänsyn till den levnadskostnadsökning, som inträtt sedan dyrtidstillägg

senast beslutades, och tillstyrker att dyrtidskompensationen herodes

i form av ännu ett procentuellt tillägg. Härom anför kommittén:

En utbyggnad av systemet med fixa tillägg innebär, att för de pensionärer,

som ha någon inkomst av annat slag, dyrtidskompensationen relativt sett

blir större än för övriga förmånstagare. Detta resultat kan icke anses tillfredsställande,

framför allt med hänsyn tagen till att de pensionärer, som ha

andra inkomster än folkpensionen, ofta erhålla kompensation på annat sätt.

Sålunda uppskattas de inkomster, vilka utgå i naturaförmåner, till värden,

som under nu rådande förhållanden äro alltför låga. Därjämte torde kunna

förutsättas, att den faktiska arbetsinkomsten för de folkpensionärer, vilkas

inkomst av arbete av pensionsmyndigheterna fastställts före kriget, i åtskilliga

fall numera är högre än den sålunda fastställda. Härtill kommer alt enligt

pensionsstyrelsens beräkning kostnaderna för ett fixt tillägg överstiga

kostnaderna för ett procentuellt sådant med över 3 millioner kronor. Jämväl

skäl av statsfinansiell natur tala således för stark återhållsamhet vid användningen

av systemet med fixa tillägg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

.16

Kungl. Maj.ts proposition nr 291.

En ledamot av socialvårdskommittén, herr Wallén, förklarar, att han beträffande

dyrtidstilläggen å folkpensionerna icke kan ansluta sig till metoden

att giva ökad dyrtidskompensation genom procentuellt tillägg samt

anför härom:

Mot ett kompensationssystem, vari procentuella dyrtidstillägg intaga en

mera betydande plats, kan anmärkas, att det ställer förmånstagare i de lägre

dyrortsgrupperna i en relativt sämre ställning än förmånstagare i den högsta

dyrortsgruppen. I samma mån som systemet med fixa tillägg utbygges sker

en utjämning mellan dyrortsgrupperna. En dylik utjämning är under nuvarande

förhållanden mer än någonsin befogad. Skillnaden mellan levnadskostnadernas

höjd på landsbygden och i städerna försvinner allt mera. En

bidragande orsak härtill är numera, att hyresmarknaden i städer och stadsliknande

samhällen i allmänhet är underkastad offentlig reglering, medan

så icke är fallet beträffande den egentliga landsbygden.

Jag finner därför, att man vid bestämmandet av metoden för dyrtidskompensation

åt folkpensionärerna bör fortsätta på den väg, som man vid föregående

års riksdag slog in på, nämligen att utbygga de fixa bidragen. I motsats

till kommitténs majoritet anser jag därför, att det nya dyrtidstillägget

bör utgå med ett fixt månadsbelopp, lika för samtliga dyrortsgrupper.

Socialstyrelsen anför inledningsvis, att ett genomförande av pensionsstyrelsens

förslag skulle innebära, att de personer, som åtnjöte folkpension eller

invalidunderstöd, även för nästa budgetår skulle beredas full kompensation

för den från krigets början inträdda genomsnittliga levnadskostnadsökningen,

sådan denna höjning komme till uttryck i den av socialstyrelsen beräknade

allmänna levnadskostnadsindex. Hänsyn hade alltså därvid icke tagits till

det förhållandet, att levnadskostnaderna för folkpensionärer o. d. åtminstone

under krisåren företett en delvis annan utveckling än motsvarande kostnader

för den s. k. normalfamilj, vars konsumtion hitintills legat till grund för

den officiella levnadskostnadsindex. Socialstyrelsen funne det emellertid ur

sina synpunkter naturligt, att skiljaktigheterna härvidlag beaktades vid avgörandet

av frågan om dessa dyrtidstillägg. Detta så mycket mer, som fastare

hållpunkter numera vunnits för en jämförelse mellan levnadskostnadernas

genomsnittliga förändringar för å ena sidan ett folkpensionärshushåll

och å andra sidan ett normalhushåll. Det härför erforderliga uppgiftsmaterialet

hade erhållits genom den i november 1941 verkställda allmänna hushållsbudgetundersökningen,

vilken omfattade bland annat 189 pensionärshushåll,

bestående av ensamboende pensionärer och makar.

Med stöd därav hade utförts en preliminär beräkning av den genomsnittliga

levnadskostnadsstegringen för ett pensionärshushåll från 1 juli 1939 till

1 april 1943. Man hade därvid utgått från de officiella indextal, som uträknats

för följande i en hushållsbudget ingående delposter, nämligen livsmedel,

bostad, bränsle och lyse, beklädnad samt övriga utgifter, och sammanvägt

dessa indextal i de proportioner, varmed de befunnits ingå i folkpensionärernas

genomsnittliga utgiftsbudget, sådan denna framträtt vid 1941 års hushållsbudgetundersökning.

Endast i fråga örn livsmedelsindex hade vidtagits

en korrigering, betingad av den väsentligt större roll, som livsmedelsrabatterna

spelade i en pensionärsbudget. Till jämförelse därmed hade framräk
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 291.

17

näts motsvarande stegringstal för ett normalhushåll. Indextalen för kostnadsförändring

utgjorde — med juni 1939 såsom utgångspunkt — per mars

1943 för folkpensionärshushåll 126 och för normalhushåll 142.

Socialstyrelsen gör emellertid följande påpekande:

Det speciella viktsystem, som använts vid framräkningen av de särskilda

indextalen för pensionärshushåll, grundar sig på ett ganska begränsat uppgiftsmaterial

(189 hushåll). Då därtill kommer, att det vid den allmänna levnadskostnadsberäkningen

begagnade prismaterialet icke i alla avseenden helt

lämpar sig för en särskild folkpensionärsindex, torde icke alltför vittgående

slutsatser kunna dragas av de nyssnämnda jämförelsetalen. Så mycket är

dock klart, att hushållskostnadernas stegring fram till den 1 april 1943 för

folkpensionärerna måste hava legat icke obetydligt under den allmänna levnadskostnadsstegringen

för motsvarande tid. För folkpensionärshushållet

noteras nämligen från den 1 juli 1939 en höjning av i genomsnitt 26 procent

mot 42 procent för normalhushållet. Detta beror i främsta rummet på

att de i det närmaste stillastående bostadskostnaderna spela en proportionsvis

betydligt större roll i utgiftsbudgeten för pensionärshushåll (30 procent)

än för andra hushåll (10 procent). Även livsmedelsposten väger förhållandevis

tyngre i pensionärsbudgeten, vilket i förening med rabattsystemets större

betydelse för folkpensionärerna i sin mån bidrager att förklara de genomsnittligt

lägre stegringstalen för denna grupp.

Efter att hava erinrat om att dyrtidstilläggen för budgetåret 1943/44 enligt

pensionsstyrelsens förslag skulle komma att minst motsvara 412/3 procent av

de utgående pensionsbeloppen framhåller socialstyrelsen, att det — med utgångspunkt

från de nyss omförmälda beräkningarna rörande levnadskostnadsstegringen

för folkpensionärer — syntes kunna ifrågasättas, om tillräckliga

skäl förelåge för vidtagande av en ytterligare förbättring av tillläggen

i enlighet med pensionsstyrelsens förslag. Det syntes icke sannolikt,

att levnadskostnaderna för pensionärerna sedan sommaren 1939 stigit med

i genomsnitt mer än 30 å 35 procent. Härtill komme, vilket även påpekats

i förslaget, att man måste räkna med att en hel del folkpensionärer, bland

annat de som uppbure inkomster in natura, i verkligheten åtnjöte högre egna

inkomster än de som Indes till grund vid beräkningen av tilläggspensionerna.

Under sådana förhållanden syntes den nu förordade ytterligare höjningen

av tilläggen innebära en överkompensation, som knappast kunde motiveras

enbart med hänsyn till den under krigsåren inträdda levnadskostnadsstegringen

för pensionärsgruppen. En dyrtidsförbättring i nuvarande läge å

något mer än 40 procent skulle med andra ord kunna sägas innefatta även

en viss reell förhöjning av själva pensionsbeloppen.

Socialstyrelsen yttrar vidare:

Beaktas må emellertid, att de nuvarande folkpensionerna — varvid dock

bortses från de från och med den 1 januari 1943 införda ändrade avdragsreglerna

vid fastställande av tilläggspension — avpassats vid en tidpunkt

(år 1937), då det allmänna prisläget låg vid en lägre nivå än vid''tiden för

det nuvarande krigets utbrott. Med hänsyn härtill synes det vid avvägningen

av de speciella dyrtidstilläggen för pensionärerna i viss mån berättigat att

räkna med den högre stegring av levnadskostnaderna, som inträffat sedan

1937 års lagändringar beslötos av statsmakterna. För afl närmare klargöra

Bihang till riksdagens protokoll 19iS. 1 sami. Nr 291. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 291.

de sedan dess inträdda förändringarna i levnadskostnaderna för pensionärs

och andra hushåll ha på motsvarande sätt som förut angivits framräknats

vissa indexserier, utvisande kostnadsökningen från den 1 juli 1937 fram till

den 1 april 1943. För sistnämnda tidpunkt ha därvid erhållits följande indextal

för i hushållsbudgeten ingående utgiftsposter:

Livs-

Bo-

Bränsle

Bekläd-

Skat-

Övriga

Samt-

medel

stad

o. lyse

nåd

ter

utgifter

liga

Pensionärshushåll____

.... 145

(103)

(167)

(173)

—

(144)

131

Normalhushåll ......

.... 151

103

167

173

174

144

148

För ett pensionärshushåll har sålunda den genomsnittliga levnadskostnads

ökningen, örn den 1 juli 1937 väljes såsom bas, enligt dessa beräkningar

uppgått till 31 procent, mot 26 procent räknat från och med den 1 juli

1939. Även om man tager i betraktande utvecklingen ända från mitten av

år 1937, förefaller alltså det för nästkommande budgetår föreslagna dyrtidstillägget

för folkpensionärerna innebära en viss överkompensation.

Efter dessa erinringar anför emellertid socialstyrelsen, att styrelsen, ehuru

anledning till tvekan således icke saknades, likväl icke velat motsätta sig ett

genomförande av det av pensionsstyrelsen nu framlagda förslaget om förhöjt

dyrtidstillägg å folkpensioner och invalidunderstöd. Hänsyn hade därvid

främst tagits till den omständigheten, att det material, på vilket en särskild

index för pensionärer m. fl. vilade, vore jämförelsevis svagt. Uppenbart vore,

att den allmänna levnadskostnadsindexen vore för hög som mätare av stegringen

i pensionärernas levnadskostnader, men hur pass mycket vore svårt

att med säkerhet närmare avgöra. På grund av pensionernas redan före kriget

låga nivå vore det nödvändigt, att full kompensation lämnades för levnadskostnadernas

fördyring. Skulle kompensationen bliva något för hög,

vore detta en mindre skada än örn motsatsen skulle inträffa.

Vad anginge formen för genomförandet av den ifrågasatta förbättringen

av dyrtidstilläggen hade socialstyrelsen icke funnit anledning till erinran mot

pensionsstyrelsens förslag, nämligen att de procentuella tilläggen för budgetåret

1943/44 utökades med ett tredje månadsbelopp. De skäl, som anförts

till förmån för detta alternativ, måste enligt socialstyrelsens uppfattning anses

övertygande.

I konsekvens med vad styrelsen anfört angående förslaget om dyrtidstillägg

å folkpensioner och invalidunderstöd hade styrelsen ej heller ansett

sig böra motsätta sig förslaget örn en motsvarande förbättring av dyrtidstilläggen

å barnbidrag och blindhetsersättningar.

Departementschefen.

Då statsmakterna senast, d. v. s. våren 1942, togo ställning till frågan örn

storleken av den dyrtidskompensation, som skulle tillkomma dem som åtnjöte

folkpension, invalidunderstöd, barnbidrag eller blindhetsersättning utvisade

socialstyrelsens allmänna levnadskostnadsindex en stegring av levnadskostnaderna

från tiden närmast före nu pågående världskrig av mellan

39 och 40 procent. Denna stegring var betydligt högre än den, med vilken

man räknat vid bestämmandet av dyrtidstillägg för första halvåret 1942

— 34 7« procent. Då det av tekniska skäl möter mycket stora svårigheter

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 291.

19

att utbetala procentuella tillägg i annan form än genom hel månadsutbetalning,

skulle beviljandet av ett femte tillägg hava inneburit en dyrtidskompensation

av 41 zh procent. Väl hade detta procenttal nära uppnåtts, men

man beslöt emellertid att stanna vid fyra tillägg, av vilka dock två bestämdes

skola vara procentuella under det att två skulle vara till storleken fixerade

och alltså utgå med samma belopp, oavsett omfattningen av den förmån,

å vilken tillägget skulle utgå, och oavsett vilken dyrortsgrupp förmånstagaren

tillhörde.

I detta sammanhang må erinras därom, att till förmån för procentuella

tillägg i främsta rummet kan anföras, att de i stort sett gynna de förmånstagare,

som torde hava det sämst ställt och kunna antagas ånjuta ingen eller

ringa kompensation från annat håll, samt att, då dyrtidstillägget avtar med

sjunkande tilläggspension, det icke blir någon större klyfta mellan den som

har lägsta tilläggspension och den som icke har någon tilläggspension alls. Mot

ett system med procentuella tillägg kan å andra sidan anföras, att det i viss

mån missgynnar förmånstagare med egen arbetsinkomst, vilket förhållande

kan tänkas föranleda, att förmånstagare icke blir särskilt villig att söka skaffa

sig något arbete, samt att det gynnar förmånstagare i högre ortsgrupp framför

sådan i lägre ortsgrupp, ehuru en utjämning av levnadskostnaderna mellan

ortsgrupperna numera i viss utsträckning ägt rum. Härvid må dock erinras

därom, att ställningen) för de förmånstagare, vilka hava egna inkomster,

i viss mån förbättrats genom de lagändringar rörande uppskattningen av inkomst

vid bestämmande av tilläggspension, som trädde i kraft den 1 januari

1943 och som inneburo, att beloppet för avdragsfri inkomst höjdes från 100

till 200 kronor samt att avdragsprocenten sänktes från 7 ho till 5ho. Ändringar

av liknande innebörd genomfördes även i lagen om barnbidrag.

Av det anförda framgår, att statsmakterna vid ståndpunktstagande våren

1942 till frågan om det lämpligaste systemet för bestämmandet av dyrtidstillläggen

gingo en medelväg.

Levnadskostnadsindex med år 1935 som basår har nu stigit från 108 vid

tiden närmast före det nu pågående världskrigets utbrott till 153 per den 1

april 1943, d. v. s. med 412h procent. Sedan våren 1942 har alltså en stegring

med knappa två procent ägt rum. Denna stegring kan ju i och för sig

synas mycket måttlig, men tillsammans med den förut icke kompenserade

stegringen uppnås dock den gräns, vid vilken fem månadstillägg skulle kunna

anses motiverade.

Pensionsstyrelsen har i sin föreliggande framställning föreslagit, att förinånstagarna

skola tillerkännas full kompensation för inträdda kostnadsökningar

i form av fem månadsutbetalningar av dyrtidstillägg, av vilka utbetalningar

två fortfarande skola vara till beloppet fixa under det att tre

skola vara procentuella. I förhållande till vad som nu gäller skulle alltså

utökning ske med ett procentuellt månadsbelopp. Vad nu sagts gäller dyrtidstillägg

å folkpensioner, invalidunderstöd och barnbidrag. Till frågan om dyrtidstilläggen

å blindhetsersättningar återkommer jag i det följande.

Till förmån för att ett ytterligare tillägg skulle givas i form av ett procentu
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kunni. Maj:ts proposition nr 291.

ellt sådant har pensionsstyrelsen anfört de skäl, som i det föregående angivits

tala i sådan riktning. Därjämte har framhållits, att de procentuella tillläggen

medförde lägre kostnader än de fixa. Totalkostnaden för ett procentuellt

tillägg å folkpensioner och invalidunderstöd under nästa budgetår beräknades

nämligen av styrelsen till 13.7 miljoner kronor, under det att ett

fixt tillägg skulle draga en kostnad av 16.9 miljoner kronor. Motsvarande belopp

i fråga om barnbidragen vore 1 miljon och 1.2 miljoner kronor.

Pensionsstyrelsens förslag har i princip tillstyrkts eller lämnats utan erinran

av statskontoret, generalpoststyrelsen, socialvårdskommittén, svenska landstingsförbundet

och svenska stadsförbundet. — En reservant inom socialvårdskommittén

har föreslagit, att under nästa budgetår skulle utgå tre fixa och

två procentuella tillägg. Reservanten har därvid framhållit, att genom införandet

av ytterligare ett fixt tillägg en utjämning åstadkommes mellan dyrortsgrupperna,

vilken nu vore mer än någonsin befogad. -— Socialstyrelsen

har med utgångspunkt från en i november 1941 verkställd allmän hushållsbudgetundersökning

och löpande prisstatistik beräknat, att levnadskostnadsstegringen

för ett pensionärshushåll från den 1 juli 1939 till den 1 april 1943

utgjorde allenast 26 procent mot 42 procent för ett normalhushåll. Även örn

förstnämnda siffra vore väl låg, kunde det dock anses sannolikt, att stegringen

för ett pensionärshushåll likväl icke i genomsnitt uppginge till mera än 30 å

35 procent. Socialstyrelsen har emellertid, med hänsyn till att det material, på

vilket det särskilda index för pensionärer vilade, vore jämförelsevis svagt,

icke velat motsätta sig pensionsstyrelsens förslag. På grund av pensionernas

redan före kriget låga nivå vore det nämligen enligt socialstyrelsens mening

nödvändigt, att full kompensation lämnades för levnadskostnadernas fördyring.

Skulle kompensationen bliva något för hög vore detta en mindre skada

än om motsatsen skulle inträffa.

För egen del finner jag det material, på vilket socialstyrelsen byggt sina

nyss återgivna uttalanden, mycket svagt. Det omfattar sålunda endast 189

pensionärshushåll; hela antalet folkpensionärer med tilläggspension uppgår

till omkring 456,000, vartill kommer omkring 189,000 med enbart avgiftseller

grundpension. De senast omnämnda ha dock ej rätt till dyrtidstillägg.

Urvalet av det i statistiken ingående materialet synes mig icke heller representativt.

Av ett så beskaffat material synas mig några slutsatser icke kunna

dragas. Ehuru alltså de indexberäkningar, som grundas på det av socialstyrelsen

använda materialet, enligt min uppfattning icke böra läggas

till grund för beräkningen av dyrtidstillägg å folkpensionerna, torde man

dock på allmänna indikationer kunna sluta sig till, att kostnaderna för folkpensionärernas

hushåll fördyrats i mindre utsträckning än kostnaderna för

de hushåll, vilka utgöra underlag för beräkningen av det allmänna levnadskostnadsindex.

På grund av den osäkerhet, som sålunda råder rörande värdet

av socialstyrelsens särskilda index, synes anledning för närvarande icke föreligga

att frångå den hittills tillämpade principen att vid bestämmandet av

dyrtidstilläggen bygga på socialstyrelsens allmänna levnadskostnadsindex.

Med hänsyn till vad sålunda anförts finner jag mig nu böra tillstyrka ytter
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 291.

21

ligare ett månadstillägg, vilket i enlighet med pensionsstyrelsens, i yttrandena

så gott som enhälligt tillstyrkta förslag synes böra vara procentuellt.

De fixa tilläggen torde för budgetåret 1943/44 böra utgå med samma belopp

som under innevarande budgetår. De nu gällande särskilda bestämmelserna

om höjning i vissa fall av tilläggsbelopp, då fixt tillägg är lägre än

procentuellt, samt om vissa särbestämmelser rörande bestämmandet av dyrtidstiilägg

å barnbidrag synas böra bibehållas oförändrade.

Beträffande de tekniska anordningarna för utbetalning av dyrtidstillägg

samt de tider tilläggen skola avse synes pensionsstyrelsens förslag böra godtagas.

Ett fixt tillägg skall sålunda avse tredje kvartalet 1943, de tre procentuella

tilläggen respektive oktober—november 1943, december 1943—januari

1944 och februari—mars 1944 samt slutligen ett fixt tillägg andra

kvartalet 1944. Beträffande utbetalningen av tilläggen torde Kungl. Maj åhöra

få meddela närmare bestämmelser. Såvitt angår dyrtidstillägg å folkpensioner

och invalidunderstöd synas utbetalningarna lämpligen kunna ske i

augusti, oktober, december, februari och maj. Utbetalning av dyrtidstillägg

å barnbidrag synes, med tillmötesgående av därutinnan framställda önskemål,

kunna, då barntillägget utbetalas månadsvis, ske jämväl månadsvis.

Till underlättande av utbetalningarna av dyrtidstillägg synes böra föreskrivas,

att jämkning av beloppen uppåt skall kunna ske till jämnt tiotal Ören.

I fråga om blindhetsersättning utgå nu fyra dyrtidstillägg. Jämväl beträffande

denna ersättning synes ett extra tillägg böra utgå. Dyrtidstilläggen

skulle härigenom sammanlagt uppgå till 5/i2 av blindhetsersättningens belopp

— som är fixt, 500 kronor för år räknat —- och alltså belöpa sig till

208 kronor 35 öre. Beloppet synes lämpligen kunna avrundas till 208 kronor.

Sammanlagda beloppet av blindhetsersättning och dyrtidstillägg blir

då 708 kronor, som torde kunna utbetalas med 59 kronor i månaden (där

ej förmånstagaren själv önskar kvartalsutbetalning).

Sammanlagda kostnaderna för dyrtidstilläggen under budgetåret 1943/44

hava av pensionsstyrelsen beräknats till 74,900,000 kronor beträffande folkpensioner

och invalidunderstöd, 5,400,000 kronor i fråga örn barnbidrag

och 670,000 kronor beträffande blindhetsersättningar. I fråga örn folkpensioner

och invalidunderstöd torde liksom hittills landsting och kommuner

böra deltaga i kostnaderna samt i fråga örn barnbidrag kommunerna. Dyrtidstilläggen

å blindhetsersättningar böra däremot som förut helt bekostas

av statsverket.

Statsverkets kostnader bliva enligt pensionsstyrelsens beräkningar

60,700,000 kronor för dyrtidstillägg å folkpensioner och invalidunderstöd

och 4,530,000 kronor för dyrtidstillägg å barnbidrag. Enligt av pensionsstyrelsen

verkställda uträkningar, mot vilka jag icke finner anledning till

erinran, skola kommunerna betala, kommun i ortsgrupp 1 23.8 procent,

kommun i ortsgrupp 2 21.4 procent samt kommun i ortsgrupp 3 21 procent

av kommunens andel i kostnaderna för under vartdera av åren 1943 och

1944 utanordnade tilläggspensioner, invalidundcrslöd oell barnbidrag. Retroaktiv

tillämpning av dessa regler synes emellertid icke böra ifrågakomma.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 291.

Landstingen skola erlägga 22.8 procent av deras andelar i kostnaderna för

under vartdera av åren 1943 och 1944 utanordnade tilläggspensioner och invalidunderstöd.

Till de kostnader, om vilka nu talats, kommer ersättning till

postverket för pensionsutbetalningar, beräknad till omkring 85,000 kronor

per utbetalning.

Till frågan om anslagsäskanden i nu ifrågavarande hänseenden anhåller

jag att senare få återkomma.

I överensstämmelse med vad i det föregående anförts hava inom socialdepartementet

upprättats förslag till

lag om dyrtidstillågg under budgetåret 19 ASIA A å folkpensioner, invalidunderstöd

och barnbidrag samt

förordning om dyrtidstillågg under budgetåret 19A3/AA å blindhetsersättningar.

Särskild motivering till förslagens bestämmelser synes, utöver vad i det

föregående anförts, icke erforderlig.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att antaga nyssnämnda förslag till lag och förordning.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

lämnar Hans Majit Konungen bifall samt förordnar,

att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

N. O. Aurelius.

Stockholm 1943. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

431883

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1943:424 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om dyrtidstillägg under budgetåret 1943/44 å folkpensioner, invalidunderst a1 i texten
  2. SU 1943:221 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1943/44 till bidrag till dyrtidstilllägg å folkpensioner och invalidunderstöd s. 1 i texten
  3. 2LU 1943:55 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om dyrtidstillägg under budgetåret 1943/M å folkpensioner, invalidunderstöd och barnbidr s. 1 i texten