Sök i Ratio Lex

Angående Skånska pansarregementets förläggning m. m

1943-05-28 · 98 sidor, varav 96 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 96 av 98 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:302, Angående Skånska pansarregementets förläggning m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

1

Nr 302.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående Skånska

pansarregementets förläggning m. m.; given Stockholms

slott den 28 maj 1943.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet ä Stockholms

slott den 28 maj 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Bergquist, Bagge, Domö,

Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet samt, såvitt

angår fråga örn lokaler för Älvsborgs kustartilleriregementes detachement i

Härnösand, med chefen för ecklesiastikdepartementet ävensom, såvitt angår

fråga om förläggning av Skånska pansarregementet och om elektrifiering av

vissa barackläger, jämväl med chefen för jordbruksdepartementet anmäler

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, frågor rörande Skånska

pansarregementets förläggning m. m. samt anför därvid följande.

På sätt i den till årets riksdag avlåtna propositionen nr 222 anmälts har

i enlighet med vad i statsverkspropositionen förutsatts arméförvaltningen och

marinförvaltningen med skrivelse den 10 februari 1943 inkommit med utredning

rörande ett stort antal byggnadsföretag för armén och marinen. FlerBihang

till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 302.

1214 43

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

talet av dessa byggnadsföretag ha upptagits till behandling i nämnda proposition.

Emellertid anförde jag vid anmälan av propositionen, att det med hänsyn

till vissa då ännu icke avslutade utredningar ej varit möjligt att i ett sammanhang

framlägga förslag rörande samtliga för armén aktuella byggnadsbehov.

Sålunda hade spörsmålet örn Skånska pansarregementets förläggning

icke kunnat slutgiltigt bedömas. Fråga hade uppkommit örn uppförande av

ett nytt kasernetablissement för pansarregementet samt en i samband därmed

stående omorganisation av kavalleriet för vinnande av bättre utnyttjande av

nu befintliga kasernetablissement. I avbidan på en säkrare överblick huruvida

detta uppslag till lösande av pansarregementets förläggningsfråga vore

ur ekonomiska och andra synpunkter godtagbart avstod jag från att pröva

förläggningsfrågorna för — förutom Skånska pansarregementet — följande

truppförband och organisationsenheter i övrigt, nämligen Norra skånska infanteriregementet,

Norrlands dragonregemente, Wendes artilleriregemente,

förläggningen å Kinkaby, Signalregementets kompanier i Kristianstad och

Skövde, Skånska trängkåren, Andra tygkompaniet, ridskolan samt Gudhems

och Herrevadsklosters remontdepåer ävensom vissa örn- och tillbyggnader

vid arméns verkstäder.

Jag anhåller nu att få till behandling upptaga dessa byggnadsfrågor.

Samtidigt torde få anmälas vissa andra byggnadsfrågor samt vissa frågor

örn markförvärv ävensom örn anvisande av medel för inventarieanskaffning

sammanhängande med ifrågavarande byggnadsföretag m. m.

I. Skånska pansarregementets förläggning m. m.

Försvarsbeslutet.

Försvar sutredningen föreslog, att Skånska kavalleriregementet skulle

ombildas till pansarregemente benämnt Skånska pansarregementet (P 2) samt

övertaga kavalleriregementets förläggning i Hälsingborg.

Kostnaderna för förläggningens ordnande beräknades av utredningen till

5,235,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

1942 års försvar sberedning fann Hälsingborg icke lämplig såsom förläggningsort

för ett pansarregemente.

Efter att lia erinrat örn de betydande kostnaderna för Hälsingborgs-etablissementets

iordningställande för det nya ändamålet anförde beredningen bland

annat följande.

Även örn den nuvarande kasernen är i mycket gott skick — detta är

enligt vad beredningen inhämtat fallet — och därför icke bör slopas, så bör

i vart fall icke pansarregementet i sin helhet dit förläggas. Det synes så

mycket mindre lämpligt, som beredningen också inhämtat, att Hälsingborgsförläggningen

och trakten däromkring har föga lämplig terräng för förbandets

övningar. Behovet av erforderligt skjutfält kan icke tillgodoses i förläggningsortens

närhet, och de övningsfält, som nu disponeras av Skånska kavalleriregementet,

lära icke bliva tillräckliga och tillfredsställande för pansarregementets

behov. Vid en utvidgning av övningsfälten skulle staten nödgas

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 302. 3

inköpa god, men därför också dyrbar åkerjord. Samtliga dessa omständigheter

tala emot, att etablissementet och övningsfälten — för vars ökning medel

dock icke beräknats av försvarsutredningen — utvidgas. Man skulle sålunda

nödgas räkna med att regementet vid förläggning till Hälsingborg måste förlägga

övningarna med stridsvagnarna å avsevärda avstånd från Hälsingborg.

Dylika förflyttningar till lämplig övningsterräng medföra emellertid förslitning

av materielen och stor drivmedelsförbruknmg.

Då beredningen, ehuru den finner skäl tala därför, likväl icke anser sig

böra föreslå, att pansarregementet i sin helhet förlägges till annan ort än

Hälsingborg, är orsaken därtill allenast den, att etablissementet och övriga

anläggningar icke kunna med större fördel utnyttjas för annat försvarsändamål.

Ett fullständigt slopande av etablissementet och uppförande av ett nytt

etablissement å annan och lämpligare ort skulle föra med sig så stora kostnader,

att beredningen icke kan giva sitt förord åt en dylik lösning.

Beredningen finnér sig sålunda böra föreslå följande i fråga örn ordnandet

av förläggningen av Skånska pansarregementet.

Till kavelleriregementets nuvarande etablissement förläggas — — —

pansarinfanterikompaniet, specialkompaniet, yrkeskompaniet och motorcykelavdelningen.

I viss utsträckning kan möjligen också pansarvärns- och pansarbilsutbildningen

förläggas dit.

Återstoden av regementet bör förläggas till en — ---plats i det inre

av Skåne.----Olika orter kunna därvid komma i fråga. Resultatet av en

undersökning, som beredningen verkställt, synes giva vid handen, att delar

av regementet lämpligen kunna förläggas till Ljungbyhed---dit också

en stor del av kavalleriregementets utbildning är förlagd. Av sistnämnda

regemente disponerade byggnader, vilka enligt uppgift numera äro helt restaurerade,

torde jämväl kunna utnyttjas av pansarregementet. I anslutning till

dessa byggnader böra ytterligare behövliga anläggningar komma till utförande.

Där böra sålunda de beräknade nya garagebyggnaderna och verkstadslokalerna

m. m. uppföras. Sannolikt kommer en på detta sätt delad förläggning,

Hälsingborg—Ljungbyhed, att medföra något större kostnader än örn

regementet i sin helhet förlädes till Hälsingborg. Det har icke varit beredningen

möjligt att närmare utreda frågan, men beredningen finner sig likväl

böra föreslå denna delade förläggning av regementet. Ytterligare skäl härför

äro, att Ljungbyhedstrakten erbjuder god övningsterräng för ett pansarregemente

och goda möjligheter att där uppföra — — — garage och verkstäder

ävensom utan avsevärda kostnader ordna skjutbana och nödvändig skjutterräng.

Marken omkring Ljungbyhed tillhör kronan.

Chefen för flygvapnet och flygförvaltningen avstyrkte i utlåtande den 19

mars 1942 bestämt beredningens förslag örn förläggning av delar av pansarregementet

till Ljungbyhed.

Vid anmälan av propositionen 1942:210 angående den fortsatta utbyggnaden

och organisationen av landets försvarskrafter yttrade jag att, ehuru jag

väl insåge att Hälsingborg icke vore någon idealisk förläggningsplats för ett

pansarförband, jag dock funne det svårt att frångå försvarsutredningens förslag

örn förläggande av Skånska pansarregementet till nämnda stad. En förläggning

av regementet i dess helhet till annan plats syntes komma att medföra så

avsevärda kostnader, att — såsom jämväl förs valberedningen förutsatt

— en sådan lösning av frågan knappast kunde ifrågakomma. En uppdelning

av regementet på två platser, Hälsingborg och Ljungbyhed, skulle —

framhöll jag — medföra organisatoriska olägenheter och höjda årskostnader

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

samt ej heller ur de synpunkter, som varit för beredningen utslagsgivande,

innebära en mera påtaglig förbättring av försvarsutredningens förslag. Det

syntes föreligga mycket begränsade möjligheter att i Ljungbyhed bereda utrymme

för ytterligare militära förband. En sådan förläggning av regementet

skulle dessutom med all sannolikhet, därest den läte sig genomföra, medföra

betydande byggnadskostnader och framför allt avsevärda utgifter för tjänstebostäder

åt personalen. Det syntes troligt, att dessa kostnader skulle komma

att betydligt överstiga de utgifter för utvidgning av övningsterrängen för ett

till Hälsingborg förlagt pansarregemente som försvarsberedningen befarat

bliva ofrånkomliga vid en förläggning av regementet till nämnda stad. Med

hänsyn härtill och då de militära myndigheterna icke rest invändningar mot

försvarsutredningens förslag i denna del ansåg jag mig böra förorda bifall till

detsamma. Självfallet borde emellertid sådana anordningar träffas, som ur

de synpunkter, som legat till grund för försvarsberedningens inställning,

kunde befinnas lämpliga.

I enlighet härmed föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att Skånska pansarregementet

skulle förläggas till Hälsingborg.

Riksdagen (skrivelse 1942: 374) fann sig böra uttala vissa betänkligheter

i fråga örn den föreslagna förläggningen av Skånska pansarregementet i det

att riksdagen av skäl, som anförts av 1942 års försvarsberedning och som i

viss mån av mig i nyssnämnda proposition erkänts såsom riktiga, funne det förenat

med avgjorda olägenheter att förlägga nämnda pansarregemente i dess helhet

till Hälsingborg. Utan att uttala någon bestämd mening angående regementets

förläggning förutsatte riksdagen, att Kungl. Maj:t toge frågan under förnyat

övervägande, innan åtgärder vidtoges som definitivt bunde hela Skånska

pansarregementet till Hälsingborg.

Genom beslut den 3 juli 1942 uppdrog Kungl. May.t åt arméförvaltningens

fortifikationsstyrelse att utreda frågan örn möjligheten av att förlägga hela

eller delar av Skånska pansarregementet till annan ort än Hälsingborg.

Tidigare utredningar.

Med skrivelse den 14 september 1942 överlämnade arméförvaltningens fortifikationsstyrelse,

efter ärendets föredragning inför arméchefen, den av riksdagen

begärda utredningen. Styrelsen föreslog, att Skånska pansarregementet

skulle i sin helhet vara förlagt till Hälsingborg samt att befintligt barackläger

i Ljungbyhed skulle utnyttjas för regementets räkning efter viss utbyggnad

såsom övningsläger i anslutning till övningsfält i trakten av Riseberga—- Färingstofta (i det följande benämnt Risebergafältet).

I styrelsens skrivelse kostnadsberäknades jämväl ett förslag av innebörd,

att Skånska pansarregementet skulle förläggas till Skånska trängkårens (T 4)

kaserner i Hässleholm, medan trängkåren skulle förflyttas till Hälsingborg och

övertaga förutvarande Skånska kavalleriregementets för närvarande av Skånska

pansarregementet disponerade etablissement. Övningsfält skulle i detta alternativ

vara för trängkåren Ljungbyhed samt för pansarregementet afitingen

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Risebergafältet (i vilket fall barackläger måste uppföras på fältet) eller ock

ett område vid Finja station—Hörja i trakten av Hässleholm (i det följande

benämnt Hörjafältet).

Styrelsen ansåg sig med hänsyn till de betydande kostnaderna icke böra

föreslå uppförande av nytt kasernetablissement för Skånska pansarregementet.

På given anledning inkom fortifikationsstyrelsen med skrivelse den 30

oktober 1942 med utredning rörande kostnaderna för en delad förläggning

av pansarregementet med två bataljoner i Hälsingborg samt en bataljon vid

Riseberga. Vid denna skrivelse fanns fogad en den 27 oktober 1942 dagtecknacl

promemoria, vari inspektören för pansartrupperna förklarade sig anse

en samlad förläggning av regementet till Hälsingborg med övningsläger å

Risebergafältet vara att föredraga framför delad permanent förläggning av

regementet med huvuddelen i Hälsingborg och en stridsvagnsbataljon å Risebergafältet.

Sedan jag föranstaltat örn ytterligare utredning i ämnet, överlämnade årméchefen

den 4 mars 1943 (jämte eget yttrande och yttrande av försvarsstabschefen)

en den 16 januari 1943 dagtecknad skrivelse, vari fortifikationsstyrelsen

hemställde, att Kungl. Maj:t måtte fatta beslut örn pansarregementets förläggning,

samt bifogade kostnadsberäkningar avseende följande lösning: Pansarregementet

övertager Norra Skånska infanteriregementets (I 6) kaserner i

Kristianstad. Signalregementets kompani i Kristianstad (SIK) — som i försvarsbeslutet

förutsatts skola förläggas till Wendes artilleriregementes (A 3)

östra kasern efter artilleriregementets utflyttning till Norra Åsum — förlägges

i anslutning till pansarregementet. Norra Skånska infanteriregementet förlägges

till Hälsingborg.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 angående medelsbehovet för arméns

byggnader under femårsperioden 1942/47 förutsatte arméförvaltningen beslut

i enlighet med sistnämnda förslag.

Chefen för försvarsstaben hade i yttrande den 1 februari 1943 förklarat sig

icke kunna tillstyrka att kasernetablissementet i Hälsingborg i fortsättningen

skulle utnyttjas såsom militärförläggning, och såsom den ur rationell, krigsekonomisk

och operativ synpunkt enda riktiga lösningen angivit uppförandet

av ett nytt etablissement för Skånska pansarregementet på lämplig centralt

belägen plats i norra Skåne, förslagsvis i trakten av Hässleholm, därvid förutsattes

att kasernetablissementet i Hälsingborg icke vidare skulle utnyttjas för

militärt ändamål. Därest detta icke kunde förverkligas förordades det av

fortifikationsstyrelsen i skrivelsen den 16 januari 1943 framlagda förslaget.

Arméchefen hade anslutit sig till samma mening.

Såsom delvis redan av det sagda framgår, förelåg den 4 mars 1943 till Kungl.

Maj:ts bedömande följande sex alternativa förslag till ordnande av Skånska

pansarregementets förläggningsfråga:

I. P 2 i Hälsingborg med barackläger i Ljungbyhed och övningsområde

Risebergafältet.

T 4 i Hässleholm.

SIK till östra kasern vid A 3.

1 6 i Kristianstad.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts •proposition nr 302.

II. P 2 i Hässleholm med övningsområde Hörjafältet.

T 4 i Hälsingborg med barackläger i Ljungbylied.

SIK till östra kasern vid A 3.

I 6 i Kristianstad.

III. P 2 och SIK till I 6 kasern i Kristianstad.

T 4 i Hässleholm.

I 6 i Hälsingborg.

IT. P 2 i Hässleholm med nytt barackläger i anslutning till Eiseberga - fältet.

T 4 i Hälsingborg med läger i Ljungbylied.

SIK till östra kasern vid A 3.

I 6 i Kristianstad.

V. P 2 med två bataljoner i Hälsingborg och en bataljon vid Eisebergafältet.

T 4 i Hässleholm.

SIK till östra kasern vid A 3.

I 6 i Kristianstad.

VI. P 2 i nytt etablissement å centralt belägen plats i norra Skåne.

T 4 i Hässleholm.

SIK till östra kasern vid A 3.

I 6 i Kristianstad.

Alternativ VI hade icke kostnadsberäknats.

Nu föreliggande utredning.

Då det av chefen för försvarsstaben förordade förslaget skulle medföra

avsevärda kostnadsökningar i jämförelse med försvarsbeslutet och även i

andra hänseenden icke syntes godtagbart, ansåg jag mig böra föranstalta örn

ytterligare utredning i ärendet.

Innan jag ingår på innebörden härav torde böra erinras om vissa därmed

sammanhängande punkter i försvarsbeslutet.

I enlighet med försvarsbeslutet har som nämnts förutvarande Skånska

kavalleriregementet ombildats till pansarregemente, varefter kavalleriet består

av tre regementen, nämligen Livregementet till häst (K 1) i Stockholm,

Livregementets husarer (K 3) i Skövde samt Norrlands dragonregemente (K 4)

i Umeå. Utbildningsorganisationen omfattar vid varje regemente en tung

skvadron, en remontskvadron och en efterutbildningsskvadron samt två

ryttarskvadroner vid Livregementet till häst, tre vid Livregementets husarer

och fyra vid Norrlands dragonregemente. Vid Livregementet till häst finnes

dessutom en stabsskvadron, där värnpliktiga tjänstgörande vid högre staber

i Stockholm äro förlagda.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Signaltrupperna skola bestå av Signalregementets huvuddel i Stockholm

(SI) samt regementets kompanier i Kristianstad (SIK), Skövde (S 1 Sk)

och Boden (S 1 B). Härav skola SIK och S 1 Sk nyuppsättas.

Bidskolan skall omhändertaga utbildningen av remonter för högre staber

och motoriserade truppförband. Gudhems och Herrevadsklosters remontdepåer

skola bibehållas men Utnäslöts remontdepå nedläggas.

För att bereda förläggningsutrymme för nu nämnda organisationsenheter

har i försvarsbeslutet beräknats att bland annat följande åtgärder skola vidtagas:

Kasernetablissementet i Hälsingborg skall väsentligt utvidgas, garage

och stridsvagnsverkstad uppföras m. m. Norrlands dragonregementes kaserner

skola tillbyggas. Nya etablissement skola uppföras för Wendes

artilleriregemente vid Norra Åsum och för Signalregementets kompani i

Skövde. Bidskolan skall erhålla väsentligt utvidgade lokaler. Gudhems remontdepås

förläggning skall moderniseras. De sammanlagda kostnaderna för

dessa byggnadsarbeten uppgå enligt försvarsutredningens beräkningar till

20.567.000 kronor.

Enligt de beräkningsgrunder, som tillämpats i fortifikationsstyrelsens skrivelse

den 16 januari 1943, skulle för de avsedda ändamålens tillgodoseende

erfordras väsentligt större belopp.

Av arméförvaltningens skrivelse den 10 februari 1943 framgår, att omorganisationen

av kavalleriet i enlighet med försvarsbeslutet skulle medföra vissa

kostnader, som ej av försvarsutredningen tagits i beräkning. Sålunda har

arméförvaltningen funnit erforderligt att nybygga stallar för 240 hästar, som

skulle tillföras Norrlands dragonregemente. Kostnaden härför har beräknats

till 720,000 kronor, varav 260,000 kronor enligt uppgift av arméförvaltningen

kunna bestridas av medel som av Kungl. Maj:t genom beslut den 27 februari

1942 ställts till förfogande för uppförande av vissa garage, vilka på grund av

regementets omorganisation ej längre erfordras. Vidare lia för detta förband

utan angelägenhetsgradering (jfr propositionen 1943:222, sid. 5) upptagits

900.000 kronor för nybyggnad av matinrättning i stället för den nu befintliga.

Ytterligare har under hand meddelats, att den ökade ridutbildningen vid regementet

syntes fordra uppförande av nytt ridhus.

Vid beredningen inom försvarsdepartementet av frågan om Skånska pansarregementets

förläggning befanns det sannolikt, att byggnadskostnadema

skulle kunna minskas, örn genom omorganisation av kavalleriet skapades förutsättningar

för effektivare utnyttjande av nuvarande kasernetablissement.

I en inom försvarsdepartementet upprättad promemoria angåvos som en tänkbar

lösning följande riktlinjer för den fortsatta utredningen:

För Skånska pansarregementet borde å Norra Åsum nytt etablissement

omedelbart uppföras. För Wendes artilleriregemente borde ny förläggningsplats

utses, förslagsvis Binkaby skjutfält, där för regementet vissa byggnader

redan finnas uppförda. Förläggningsfrågan för Signalregementets kompani i

Kristianstad borde lösas provisoriskt i avbidan på att Wendes artilleriregementes

nya etablissement färdigställts och regementets nuvarande östra

kasern frigjorts för signalkompaniets räkning. Skånska pansarregementets

nuvarande etablissement i Hälsingborg skulle åter tagas i anspråk för kavalle
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

riets räkning, antingen för central remontutbildning eller för ett kavalleriförband,

som borde bildas genom minskning av Norrlands dragonregemente

och Livregementets husarer i sådan omfattning att för Norrlands dragonregementes

del nybyggnad av stallar, kaserner, matsal och ridhus onödiggjordes

samt för Livregementets husarers del så att Signalregementets kompani

i Skövde kunde inrymmas i regementets lokaler samt taga i anspråk

genom pansarbilskvadronens utbrytning ledigblivna garage och verkstäder.

Örn plats därför kunde beredas vid Norrlands dragonregemente kunde

Skånska pansarregmentet minskas med ett kompani, som kunde förläggas till

Umeå och utnyttja där lédigblivna garage och verkstäder.

Arméchefen, som i anledning av promemorian företagit utredning i ärendet,

har i skrivelse den 22 april 1943 förordat förflyttning av Skånska pansarregementet

till Hässleholm, återuppsättande av Skånska kavalleriregementet genom

utbrytning av två skvadroner ur Norrlands dragonregemente och en skvadron

ur Livregementets husarer, fullföljande av Wendes artilleriregementes utflyttning

till Norra Åsum, förflyttning av ett pansarbilkompani från Södermanlands

pansarregemente till Norrlands dragonregemente, därav betingad inskränkning

av byggnadsprogrammen för Signalregementets kompani i Skövde,

ridskolan samt Gudhems och Herrevadsklosters remontdepåer ävensom förläggning

av Signalregementets kompani i Kristianstad till Skånska kavalleriregementets

kasern i Hälsingborg samt bibehållande av Utnäslöts remontdepå.

Härjämte har arméchefen föreslagit vissa provisoriska åtgärder för möjliggörande

av ett omedelbart uppsättande av Skånska kavalleriregementet.

Arméchefen har funnit även ett uppskov med Wendes artilleriregementes

utflyttning till Norra Åsum till tid efter utgången av femårsperioden 1942/47

vara att föredraga framför en förläggning av Skånska pansarregementet till

Hälsingborg.

Överbefälhavaren har förordat arméchefens förslag samt yttrat att det ur alla

militära synpunkter i varje fall vore nödvändigt att Skånska pansarregementet

icke förlädes till Hälsingborg.

Åv handlingarna i ärendet framgår följande beträffande de båda markområden

— Riseberga- och Hör jafälten — som enligt det föregående ifrågasatts

till användning såsom övningsfält.

Risebergafältet. Detta fält är beläget inom Riseberga och Färingtofta

socknar i Kristianstads län. Området har en största längd av omkring 9

kilometer och en största bredd av omkring 5 kilometer. Dess ungefärliga

ytinnehåll är 30.5 kvadratkilometer. Fältets gränskonturer äro relativt jämna.

Av en av inspektören för pansartrupperna upprättad promemoria framgår,

att fältets form och storlek väl tillgodoser ett pansarregementes behov.

Marken är enligt promemorian i regel fast och terrängen i anslutning till

vägarna i allmänhet väl lämpad för övningar med pansartrupp. De stora

skogsområdena söder om Åstratorp, Skälleberga och Färingtofta (norra) äro

emellertid i stor utsträckning olämpliga för pansarfordon, vilket medför, att

endast en begränsad del av fältets hela yta kan utnyttjas för övningar

med pansarförband. Att utesluta dessa områden är dock enligt nämnda

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

promemoria icke möjligt med hänsyn till deras läge i förhållande till fältets

mest användbara delar. Detta medför, heter det i promemorian, att ett inköp

av fältet för pansarregementet i viss mån måste vara oekonomiskt, då

hela arealen icke kan utnyttjas. Terrängen anses erbjuda goda övningsmöjligheter

även vad angår övergång av vattendrag ävensom fältskjutning för vapen

med 6.5 och 8 mm. ammunition samt granatkastare.

Av en av domänintendenten B. Carlheim-Gyllenskiöld upprättad

promemoria framgår, att å området finnas omkring 59 egentliga småbruk,

omkring 13 medelstora hemman å 15—20 hektar samt 11 bostadsfastigheter.

I området ingå två kronoparker örn tillsammans 562.7 hektar.

Hörjafältet. Detta område är beläget inom Finja och Hörja socknar i

Kristianstads län. Fältet har en största längd av omkring 5 kilometer och en

största bredd av omkring 4 kilometer. Dess ungefärliga ytinnehåll är 17.5

kvadratkilometer. Fältets gränskonturer äro ojämna. Detta är beroende av

egendomsförhållandena och strävan att i möjligaste mån utesluta mark under

hög kultur eller med dyrbar skog samt sådan mark, som är mindre lämpad

för pansarfordon.

Av pansarinspektörens förutnämnda promemoria framgår, att fältets form

och storlek synas fylla rimliga krav på ett pansarregementes övningsfält även

örn en något större areal hade varit önskvärd. Marken är i regel fast och

terrängen med undantag av smärre skogsområden väl lämpad för övningar

med pansartrupp. Detta innebär, att så gott som hela fältet kan utnyttjas

för övningar med pansarfordon, vilket ur ekonomisk synpunkt är fördelaktigt.

Även detta fält erbjuder möjlighet till övergång av ravin med vattendrag

ävensom fältskjutningsterräng för 6.5 mm. vapen och granatkastare.

Av domänintendentens promemoria framgår, att åkerjorden genomgående

består av grus- och sandmylla samt någon mossjord, att ängen är av ringa

omfattning och snarast att karaktärisera som svag hagmark med glesa trädbestånd,

att skogen på de mindre hemmanen är av föga värde samt att i området

huvudsakligast ingå smärre jordbruk. I området ingå enligt promemorian

31 jordbruk om 5 hektar och därunder, 29 jordbruk mellan 5 och 10

hektar, 8 jordbruk mellan 10 och 20 hektar samt ett jordbruk örn 25 hektar.

I området ingå 2 kronoparker, örn tillsammans 265.5 hektar.

Intet av fälten anses bereda möjlighet till skjutning med pansarvärns- eller

stridsvagnskanon.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, fann 1942 års riksdag avskäl,

som anförts av 1942 års försvarsberedning och som i viss mån av mig

godkänts såsom riktiga, det vara förenat med avgjorda olägenheter att förlägga

Skånska pansarregementet i dess helhet till Hälsingborg. Utan att uttala

någon bestämd mening angående regementets förläggning förutsatte riksdagen,

att Kungl. Majit skulle taga frågan under förnyat övervägande, innan åtgärder

vidtoges som definitivt bunde hela Skånska pansarregementet till Hälsingborg.

Departements
chefen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

I anledning härav Ilar Kungl. Majit föranstaltat om undersökningar, för

vilka i det föregående — delvis på grund av ärendets natur — endast i korthet

redogjorts. Det har härvid visat sig, att denna förläggningsfråga är en

av de mest komplicerade som den nya försvarsorganisationen innefattar,

varom även antalet av de framlagda alternativa förslagen bär vittnesbörd.

Det av försvarsutredningen förordade förslaget, vilket av mig med beaktande

av de militära myndigheternas ståndpunktstagande — dock med tvekan —

biträddes i propositionen 1942: 210, framstår i belysning av de nya omständigheter,

som vid utredningen framkommit, icke såsom en tillfredsställande

lösning.

Ett pansarförband är med hänsyn till sina stridsmedel i behov av en omfattande

övningsterräng. Sålunda erfordras ett handövningsfält för enklare

övningar samt terräng — 15—25 kvadratkilometer —- för tillämpningsövningar

med stridsvagnar m. m. ävensom skjutfält för skarpskjutningar med grovkalibj-iga

vapen. Med beaktande tillika av de operativa synpunkter, som måste öva

inverkan på frågans bedömande, är det därför nödvändigt att anpassa regementets

fredsförläggning efter möjligheterna att för dess övningar disponera lämplig

terräng. Beaktande måste även skänkas möjligheterna att erhålla tillgång

till bostäder för personalen och till skolor samt önskvärdheten ur driftekonomisk

synpunkt av att andra förband kunna utnyttja den omfattande

verkstadsanläggning, som måste finnas vid ett pansarförband. Från dessa förutsättningar

måste den föreliggande förläggningsfrågan bedömas. En sådan

lösning bör eftersträvas, att för lägsta möjliga anläggningskostnad en ändamålsenlig

fredsförläggning kan anordnas.

Yad först angår frågan örn övningsterräng för pansarregementet framgår

av den föreliggande utredningen, att det övningsområde örn sammanlagt 2

kvadratkilometer, varöver pansarregementet under sin nuvarande förläggning

till Hälsingborg förfogar, icke ens efter planerad utvidgning kan bliva

tillräckligt eller eljest lämpligt för regementets behov. Icke heller det markområde,

som av kronan i Norra Åsum invid Kristianstad inköpts för Wendes

artilleriregementes räkning, synes vara tillräckligt omfattande eller eljest

lämpat för pansarregementet, och en utvidgning, ehuru i viss utsträckning

för sannolikt stora kostnader genomförbar, är icke ägnad att för detta regemente

medföra nämnvärda fördelar. Det synes även tveksamt, örn för pansarregementet

vid förläggning till denna plats på annan väg kan disponeras

erforderlig övningsterräng. Utredningen har däremot utvisat, att Risebergaoch

Hörjafälten (30.5 respektive 17.5 kvadratkilometer) äro väl lämpade för

övningar med pansartrupp och i detta hänseende synas vara i det närmaste

likvärdiga. Annorstädes i Skåne i sådan trakt, att förläggning av pansarförband

kan vara tänkbar, synes — såvitt utredningen ger vid handen — lämplig

övningsterräng icke stå att för rimlig kostnad uppbringa.

Det sagda utvisar, att den föreliggande förläggningsfrågan måste bedömas

från förutsättningen att Riseberga- eller Hör jafältet tages i anspråk

såsom övningsterräng för Skånska pansarregementet. Regementet bör förläggas

på sådant sätt, att förbandet med minsta möjliga drivmedelsåtgång

och slitage å fordonen kan använda fältet.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:Is •proposition nr 302.

11

Söm skjutfält synes det under alla förhållanden vara nödvändigt att taga

i anspråk ett område invid Brösarp (avstånd från Hälsingborg 116, från Norra

Åsum 39 och från Hässleholm 75 kilometer). Till denna fråga återkommer

jag i det följande.

En förläggning av pansarregementet till Hälsingborg med ianspråktagande

av Kisebergafältet (avstånd 49 kilometer) är icke otänkbar under förutsättning

att på detta fält anordnas en barackförläggning för användning för

övningsändamål m. m. vid sidan av den ordinarie förläggningen i Hälsingborg.

Emellertid har Hälsingborg med hänsyn till sitt utsatta läge icke ansetts

såsom lämplig förläggningsort för ett så sårbart förband som ett pansarregemente.

Staden har funnits kunna godtagas som förläggningsort endast under

förutsättning att speciella, tämligen dyrbara anordningar vidtagas för att

minska denna olägenhet. Hetta alternativ bör därför väljas endast örn det

i andra hänseenden, särskilt ekonomiska, erbjuder påtagliga fördelar framför

varje annat tänkbart alternativ. Så kan dock icke anses vara fallet. Såsom av det

följande framgår synes detta alternativ tvärtom medföra praktiskt taget samma

byggnadskostnader som ett alternativ, som räknar med de nuvarande lokalernas

ianspråktagande för annat ändamål och uppförande av ett helt nytt etablissement

för pansarregementet på annan plats. Härvid förutsättes, att det nuvarande

baracklägret å Ljungbyhed icke tages i anspråk. Särskild undersökning

har nämligen givit vid handen, att speciellt förläggningsutrymmena för manskap

vid detta läger befinna sig i så dåligt skick, att lägret icke bör disponeras

för detta permanenta ändamål. Med hänsyn till vad sålunda anförts anser jag

mig icke kunna förorda, att Hälsingborg väljes som förläggningsort för

Skånska pansarregementet (alternativen I och Y).

Alternativ II, innebärande förflyttning av Skånska trängkåren från Hässleholm

till kasernerna i Hälsingborg och disposition av trängkårens nuvarande

kaserner för pansarregementets räkning, kan icke av militära skäl förordas.

Detsamma gäller alternativ IV, som likaledes förutsätter förflyttning av trängkåren

till Hälsingborg.

Alternativ III innebär en förläggning av bland annat pansarregementet i

Norra skånska infanteriregementets etablissement i Kristianstad och förflyttning

av sistnämnda regemente till kasernerna i Hälsingborg. Detta alternativ

torde icke kunna godtagas på grund av svårigheten att erhålla lämplig övningsterräng

såväl för infanteriregementet i Hälsingborgs närhet som för pansarregementet

i trakten av Kristianstad.

Det enda kvarstående förslaget utgör alternativ VI, innebärande uppförande

av helt nytt etablissement för pansarregementet. Detta förslag medför,

att förläggningen av regementet kan väljas med tanke på möjligheterna

av bekväm och obehindrad tillgång till övningsfält samt att de

nya lokalerna kunna från början anordnas med hänsyn till pansarregementets

behov. Då ett sådant etablissement torde kunna beräknas draga

en kostnad av omkring 11.5 miljoner kronor, skulle emellertid vid bifall

till detta förslag den i 1942 års försvarsbeslut angivna kostnadsramen

för arméns byggnadsföretag under femårsperioden 1942/47 högst väsentligt

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 302.

överskridas. Med hänsyn härtill har jag funnit mig kunna förorda denna

lösning endast under förutsättning att de lokaler, som i sådant fall bliva

disponibla i Hälsingborg, kunna nyttiggöras för annat ändamål och därigenom

byggnadskostnader för andra av arméns truppförband inbesparas. I

detta syfte har på föranstaltande av mig verkställts en undersökning i ämnet,

närmast med tanke på möjligheterna att genom mindre jämkningar i kavalleriets

organisation — utan ökning av dess kader — underlätta ordnandet av

Skånska pansarregementets förläggningsfråga.

Denna undersökning har givit till resultat att genom att disponera de nuvarande

kasernerna i Hälsingborg för vissa delar av Livregementets husarer

och Norrlands dragonregemente samt genom vidtagande av vissa andra därmed

sammanhängande smärre ändringar i arméorganisationen det är möjligt

att utföra ifrågakommande byggnadsarbeten — inberäknat nytt kasernetablissement

för Skånska pansarregementet — för en kostnad av samma storleksordning

som ett fullföljande av det i försvarspropositionen framlagda förslaget

örn disposition av kasernerna i Hälsingborg för pansarregementets räkning

skulle draga. Å andra sidan ha de årliga kostnaderna för arméorganisationen

vid ett genomförande av detta förslag av arméchefen beräknats komma att ökas

med omkring 115,000 kronor per år. I det följande återkommer jag till en

närmare granskning av sistnämnda beräkningar men vill redan i detta sammanhang

framhålla, att de ökade årskostnaderna icke torde böra beräknas till

högre belopp än omkring 65,000 kronor. Då denna kostnadsökning i betraktande

av de fördelar i övrigt, som vid denna lösning ernås, icke s3Tnes böra

ingiva betänkligheter, anser jag mig böra i princip förorda bifall till det sålunda

framlagda förslaget. Jag räknar alltså med att för Skånska pansarregementet

skall uppföras nytt etablissement samt att de ledigblivande förläggningslokalerna

i Hälsingborg skola liksom tidigare disponeras av ett kavalleriförband,

vilket utan utvidgning i övrigt av arméorganisationen skapas genom utbrytande

av vissa enheter ur Livregementets husarer och Norrlands dragonregemente.

I det följande benämner jag det nya kavalleriförbandet Skånska

kavalleriregementet utan att därmed ha tagit slutlig ställning till denna benämningsfråga.

Med hänsyn till förläggningsförhållandena torde Norrlands dragonregemente

böra minskas med en och Livregementets husarer med två skvadroner

samt Skånska kavalleriregementet organiseras på två ryttar-, en special-, en

remont- och en efterutbildningsskvadron. Däremot anser jag mig icke böra för

närvarande förorda arméchefens förslag rörande överflyttande av pansartrupp

till Norrlands dragonregemente från Södermanlands pansarregemente.

I det följande återkommer jag under särskilda avsnitt till de ändringar i

hittills för de olika förbanden planerade byggnadsprogram, som ett genomförande

av nämnda förslag innebär. Jag upptager nu till behandling frågan

örn förläggningsort för Skånska pansarregementets nya etablissement.

Från de synpunkter, vilka varit för riksdagen utslagsgivande, tala flertalet

skäl för att pansarregementet förlägges till Hässleholm eller trakten därav.

En sådan förläggning är lämplig jämväl med hänsyn till belägenheten av de

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Majda proposition nr 302.

båda områden — Eisebergafältet och Hörjafältet — som enligt det föregående

kunna komma i fråga som övningsterräng. Därest Eisebergafältet tages i

anspråk som övningsterräng, synes pansarregementet kunna förläggas till

Hässleholm — lämpligen till Mölleröds kronopark strax norr örn Finjasjön,

4 kilometer från nämnda stad och 22 kilometer från Eisebergafältet — Tyringe

(15 kilometer från fältet) eller Perstorp (invid fältet). Om åter Hörjafältet

tages i anspråk för nämnda ändamål, synes förbandet lämpligen kunna förläggas

till Mölleröds kronopark (4 kilometer från Hörjafältet) eller till Svärtingstorps

kronopark, vilken sistnämnda ingår i Hörjafältet. Det sistnämnda

alternativet synes ur övningssynpunkt och med hänsyn till kostnaderna för

slitage och drivmedel vara att föredraga. Även en förläggning till Mölleröds

kronopark är emellertid ur denna synpunkt godtagbar och erbjuder dessutom

fördelarna av större närhet till staden Hässleholm och sannolikt något lägre

kostnader för vattenförsörjningens ordnande men nackdelen av att ett barackläger

måste förflyttas från kronoparken till annan plats. En förläggning av

förbandet till Tyringe (2 kilometer från Hörjafältet) synes, jämväl örn Hörjafältet

skall tjänstgöra såsom övningsterräng, icke vara utesluten. Under alla

förhållanden bör eftersträvas en sådan förläggning av förbandet, att det icke

skall bliva nödvändigt att uppföra bostäder för personalen genom statens försorg

eller barackförläggning för övningsändamål å det övningsfält, som tages

i anspråk. Från dessa synpunkter är Hässleholm att förorda. Denna stad synes

trots sin ringa folkmängd även i övrigt erbjuda relativt goda förutsättningar

för förläggning dit eller till dess närhet av ett förband av pansarregementets

storlek. Efter övervägande av de på frågans lösning inverkande omständigheterna

har jag funnit att flertalet skäl tala för att Hörjafältet tages i anspråk

såsom övningsfält och att pansarregementet förlägges på eller invid nämnda

fält å någon av de platser, som för detta alternativ i det föregående angivits.

På Kungl. Majit torde få ankomma att efter ytterligare undersökning träffa

slutligt avgörande rörande regementets förläggningsplats och att föranstalta

örn genomförande av erforderligt markförvärv.

Den föreliggande utredningen har givit vid handen att vid ianspråktagande

av Hörjafältet vissa sociala olägenheter uppkomma, som det är av vikt att i

görligaste mån förminska. Särskild undersökning skall enligt beslut av Kungl.

Majit den 21 maj 1943 verkställas rörande dessa förhållanden, i samband

varmed även komma under bedömande möjligheterna att även i fortsättningen

för jordbruksändamål på ett eller annat sätt utnyttja det område, vilket utlägges

såsom övningsfält.

Jag föreslår vidare, att principbeslut fattas, att Skånska kavalleriregementet

skall återuppsättas genom överförande till detta regemente av delar av Livregementets

husarer och Norrlands dragonregemente.

Jag övergår härefter till de med denna förläggningsfråga sammanhängande

ekonomiska och organisatoriska spörsmålen.

Till belysande av förslagets ekonomiska innebörd torde böra först återgivas

en approximativ jämförelse mellan å ena sidan byggnadskostnaderna vid ett

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

fullföljande av det i försvarspropositionen framlagda förslaget om förläggning

av Skånska pansarregementet till Hälsingborg och å andra sidan motsvarande

kostnader vid genomförandet av det av mig nu förordade förslaget örn förläggning

av pansarregementet till Hässleholm. Jämförelsen hänför sig till prisläget

den 1 juli 1941 — varpå i det följande, där ej annat angives, beräkningarna

av byggnadskostnaderna grundas — och avser att giva en såvitt möjligt rättvisande

bild av kostnaderna vid samma byggnadsstandard.

Skånska pansarregementet

Kaserner .................................

Garage ...................................

Verkstäder ...............................

Hårdgöring av körplaner ...............

Ombyggnad av matinrättning...........

» » stallar till garage.......

Barackläger...............................

Övrigt.....................................

Norrlands dragonregemente

Kaserner .................................

Stallar ...................................

Signalregementets kompani i Skövde .....

Ridskolan...................................

Gudhems remontdepå .....................

Herrevadsklosters remontdepå.............

Signalregementets kompani i Kristianstad

Skånska pansarregementet i

Hälsingborg Hässleholm

kronor kronor

1.555.000

2.529.000

4) 1,500,000

100,000

294.000

2) 94,000

s) 2,800,000

244.000 9,116,000 11,500,000

325.000

720.000 1,045,000 —

........ * 2 3 4) 1,066,000 4) 300,000

........ 935,000 500,000

........ 133,000 122,000

........ 232,000 40,000

........ 212,000 212,000

12,739,000 12,674,000

Till jämförelse må erinras, att försvarsutredningen beräknade motsvarande

kostnader till 8,666,000 kronor.

Vid jämförelsen har hänsyn icke tagits till kostnaderna för markinköp, vilka

torde bliva högre örn Hälsingborg väljes som förläggningsort.

Approximativt ha kostnaderna för erforderligt markförvärv beräknats till

1,500,000 kronor för Eisebergafältet och 1,100,000 kronor för Hörjafältet. Det

torde få ankomma på Kungl. Maj:t att genomföra markförvärvet på grundval

av resultatet av förutnämnda nu pågående utredning. För bestridande av

kostnaderna torde av riksdagen böra äskas särskilda medel, vilka jag med

hänsyn till de synpunkter av social natur, som i detta fall måste anläggas,

anser mig böra beräkna till 1,250,000 kronor.

De årliga merkostnaderna vid omorganisation av kavalleriet på ovan antytt

sätt ha av arméchefen i skrivelsen den 22 april 1943 beräknats till 115,000

kronor. Befälsbehovet vid Skånska kavalleriregementet har föreslagits bliva

tillgodosett genom överföring av personal från övriga kavalleriregementen

och ridskolan. De ökade årskostnaderna hänföra sig, förutom till viss ökning

*) En i Hälsingborg och en å Eisebergafältet.

2) Eeservation som icke behöver tagas i anspråk om P 2 förlägges till Hässleholm.

3) Örn det nuvarande lägret i Ljungbyhed ombygges beräknas kostnaden till 955,000

kronor.

4) Inberäknat barackbyggnader.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

15

av förvaltningsorganisationen, till att arméchefen upptagit kostnader för inrättande

av en särskild inspektör för kavalleriet ävensom en föredragande i

hästtjänst i arméinspektionen. Viss minskning har å andra sidan åstadkommits

genom att arméchefen föreslagit, att Skånska pansarregementets musikkår,

som förutsatts skola kvarbliva i Hälsingborg, skall minskas från typ II

till typ III. Antalet regementsofficerare vid kavalleriet har av arméchefen

föreslagits bliva detsamma som upptagits i propositionen 1942: 210 men med

den skillnaden att ytterligare en regementschef skall tillkomma. Regementscheferna

ha hänförts till lönegraden Oa 6 i stället för Ob 1. Arméchefen har

vidare föreslagit, att Skånska kavalleriregementet omedelbart skall återuppsättas

och tills vidare provisoriskt förläggas till Ljungbyhed.

Jag finner anledning icke föreligga att Skånska kavalleriregementet återuppsättes

innan etablissementet i Hälsingborg frig] orts för ändamålet. Vid

sådant förhållande är det icke nu erforderligt att taga definitiv ställning till

den ökning av den vid kavalleriet tjänstgörande personalen som kan bliva en

följd av beslutet örn regementets återuppsättande. Förslag till personalstater

torde i vederbörlig ordning i sinom tid böra framläggas och prövas. Befinnas

provisoriska åtgärder under övergångstiden erforderliga, torde Kungl. Majit

äga vidtaga sådana under förutsättning att personalstaterna därigenom icke

påverkas.

Jag utgår emellertid från att omorganisationen icke nödvändiggör anställande

av särskild kavalleriinspektör — utökning av kavalleriets aktiva personalkader

ifrågasattes nämligen icke — att sekundchefen för Livregementet

till häst skall vara överste i lönegraden Ob 1, att övriga regementschefer

vid kavalleriet skola vara överstar i lönegraden Oa 6, att

antalet regementsofficerare i övrigt begränsas med 1 överstelöjtnant och

med 1 eventuellt 2 majorer. Jag utgår vidare från att behovet av personal

i övrigt vid kavalleriet underkastas granskning i syfte att nedbringa

kostnaderna. Jag ifrågasätter därvid särskilt huruvida med hänsyn

till kavalleriförbandens mycket begränsade storlek något biträde åt regementsintendenten

erfordras och örn ej antalet tygunderofficerare kan minskas

från 2 till 1 vid varje regemente. Vidare synes sjukvårdspersonalen kunna

minskas i förhållande till vad arméchefen beräknat. Den minskning i personalbehovet

för sltrivhjälp, förrådstjänst, omhänderhavande av personalredovisning

m. m., som uppkommer genom att Livregementets husarer och Signalregementets

kompani i Skövde kunna förläggas till samma etablissement, böra

givetvis tillvaratagas. Det synes som örn ökningen av årskostnaderna för

kavalleriet med dessa utgångspunkter skulle kunna vid genomförande av det

av mig framlagda förslaget hållas inom ramen av ett belopp av 65,000 kronor.

Å andra sidan bortfaller vid genomförande av detta förslag — under förutsättning

att pansarregementet kan förläggas till Hörjafältet eller invid detsamma

— en av tygdepartementet till 40,000 kronor uppskattad årlig merkostnad för

drift av en särskild verkstad å lliseborgafältet, som skulle lia uppkommit vid

förläggning av Skånska pansarregementet till Hälsingborg.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att fatta beslut rörande det nya

kavalleriförbandets benämning.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen att besluta

dels att Skånska pansarregementet skall förläggas invid Hässleholm,

dels ock att kavalleriet skall från och med tidpunkt, som framdeles

bestämmes, omorganiseras i huvudsaklig överensstämmelse

med vad av mig i det föregående anförts.

II. Kapitalinvesteringar, som skola bestridas med de i 1943 års

statsverksproposition upptagna kvotanslagen.

Förs vars väsendets fastighetsfond.

ARMÉFÖRVALTNINGENS DELFOND.

I statsverkspropositionen (kapitalbudgeten, bilaga 2, punkten 1) har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att dels till Vissa byggnadsarbeten m. m. för budgetåret

1943/44 anvisa ett investeringsanslag av 24,000,000 kronor, dels ock medgiva,

att ifrågavarande anslag må överskridas — förutom på sätt i propositionen

angivits med tillägg som betingas av prisstegring — inom ramen av ett

belopp av 93,988,000 kronor, i den mån så erfordras för tillgodoseende av

medelsbehovet för de byggnadsföretag m. m., som enligt riksdagens beslut i

anledning av vad i statsverkspropositionen eller i särskild proposition anföres

skola komma till utförande med anlitande av berörda anslag. ,

Medelsbehovet för de i försvarsbeslutets kostnadsram ingående byggnadsarbeten

till vilka i propositionen 1943: 222 och genom tidigare beslut tagits

ställning kunna beräknas bli, enligt prisläget den 1 juli 1941, 78,879,800 kronor.

Medelsbehovet för samtliga dessa byggnadsarbeten, enligt prisläget den

1 juli 1942 eller senare, har för tiden intill utgången av budgetåret 1943/44 beräknats

till 81,317,700 kronor. Enär för tiden intill utgången av budgetåret

1942/43 för inom försvarsbeslutets kostnadsram ingående byggnadsarbeten

anvisats eller i annat sammanhang äskats av riksdagen 46,287,000 kronor, kan

det till och med framläggandet av propositionen 1943: 222 redovisade medelsbehovet

för budgetåret 1943/44 beräknas till 35,030,700 kronor.

Skånska pansarregementet. I enlighet med vad inledningsvis anförts torde

för Skånska pansarregementet böra uppföras ett nytt etablissement invid

Hässleholm. En approximativ kostnadsberäkning för ett dylikt etablissement

(bilaga 1) slutar såsom nämnts å ett belopp av omkring 12 miljoner kronor

enligt prisläget den 1 juli 1941.

Departements- Det är givetvis icke möjligt att på grundval av den föreliggande approximachefen.

tiva kostnadsberäkningen taga ställning till de olika byggnadsenhetema och

___ till kostnadsberäkningarna i detalj. Å andra sidan torde medel erfordras

redan under nästa budgetår. Het lärer få ankomma på Kungl. Majit att, se
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 302.

dan förläggningsplatsen slutligt fixerats och definitiva kostnadsberäkningar

framlagts, i vanlig ordning taga ställning till dessa frågor. I detta sammanhang

anser jag mig dock böra, med hänvisning till vad i propositionen 1943:

222 yttrats rörande de allmänna principerna för byggnadsföretagens utförande,

anföra följande.

Med uppförande av gymnastikbyggnad och idrottsplats bör anstå till tidpunkt

efter utgången av femårsperioden 1942/47. Innan åtgärder vidtagas

för uppförande av logementsbyggnader, bör utredning förebringas örn den

med hänsyn till personalstyrkan och utbildningsenheternas antal lämpligaste

storleken av byggnaderna. Logementsbyggnadernas vindar synas böra inredas

till lektionssalar och reservförläggning. Frågan om behovet av ett

exercishus för tekniska övningar bör närmare undersökas; någon motsvarighet

härtill har ej förutsatts vid Södermanlands och Skaraborgs pansarregementen.

Huruvida någon vattenreservoar kommer att erfordras får bliva beroende

av närmare undersökning. Frågan örn behovet av bostäder bör underkastas

prövning av försvarets bostadsanskaffningsnämnd. Beträffande frågorna

rörande garage och stallbyggnader hänvisar jag till vad i propositionen

1943: 222 anförts. Behovet av förrådsbyggnader bör närmare utredas med

utgångspunkt från att befintliga byggnader av olika slag komma till användning

i största möjliga utsträckning.

Det synes vidare böra utredas huruvida icke vissa fördelar stå att vinna

genom gemensamma skjutbanor i viss utsträckning för Skånska pansarregementet

och Skånska trängkåren. I avbidan på denna utredning torde böra

anstå med tidigare avsedd utvidgning av Skånska trängkårens skolskjutningsbana,

som icke är väl belägen med hänsyn till belysningsförhållanden m. m.

Tills vidare beräknar jag för nytt etablissement för Skånska pansarregementet

ett belopp av 11,340,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1942 av

vilket belopp 10,500,000 kronor böra belasta femårsplanens kostnadsram. I

detta belopp ingå icke kostnaderna för stridsvagnsverkstad, vartill jag återkommer

i annat sammanhang. Jag förutsätter, att Kungl. Maj:t skall äga att

med anlitande av förevarande investeringsanslag vidtaga de provisoriska åtgärder

för ordnande tills vidare av Skånska pansarregementets förläggning

som befinnas oundgängligen erforderliga ävensom att låta å blivande skjutfält

för regementet vidtaga de anordningar som kunna befinnas erforderliga.

För budgetåret 1943/44 torde medelsbehovet kunna beräknas till högst

7,000,000 kronor, varav 6,475,000 kronor tills vidare böra anses belasta femårsplanens

kostnadsram.

Wendes artilleriregementes förläggning vid Norra Åsum. Enligt 1942 års försvarsbeslut

skall Wendes artilleriregemente motoriseras samt förflyttas från

sitt nuvarande etablissement i Kristianstad till ett nytt vid Norra Åsum.

I propositionen 1942: 270 beräknades, att kostnaderna för det nya kasernetablissementet,

frånsett kostnader för markförvärv, skulle kunna hållas inom

en ram av 10,500,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 302.

211 13 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Departements
chefen.

Sedan 1942 års riksdag (skrivelse nr 409) på i propositionen nr 322 framlagt

förslag till markförvärv för regementet för budgetåret 1941/42 beräknat

ett belopp av 572,000 kronor, ha enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni,

den 17 juli och den 25 september 1942 samt den 27 januari 1943 inköpts

markområden för tillhopa 533,285 kronor.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen anfört i huvudsak

följande.

Vid den närmare utredning rörande utbyggandet av Wendes artilleriregementes

etablissement i Norra Åsum, som genom fortifikationsstyrelsens

försorg verkställts, ha vissa förändringar i det av 1941 års försvarsutredning

skisserade byggnadsprogrammet måst vidtagas, orsakade av att regementet

jämlikt beslut av 1942 års riksdag skall bliva motoriserat.

Sålunda har i det nu uppgjorda byggnadsprogrammet endast en stallbyggnad

för 30 hästar planerats, medan å andra sidan de av försvarsutredningen

föreslagna garagen samt bensinstationen måst betydligt utökas. I

byggnadsprogrammet tillkommer en motorverkstad för det fall att för truppförbanden

i Kristianstad gemensam tygverkstad — förlagd till Norra Åsum

— icke kommer till stånd.

Vid beräknandet av kostnaderna för nu framlagt byggnadsprograms genomförande

ha, där så varit möjligt, av 1940 års militära byggnadsordning

utarbetade standardritningar med normer tjänat såsom grundval.

Enligt fortifikationsstyrelsens vid skrivelsen den 10 februari 1943 fogade

kostnadsberäkningar (se bilaga 2) uppskattas totalkostnaderna för etablissementet

till 10,000,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, varjämte för

prisstegring under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942 beräknats 800,000

kronor. I de beräknade beloppen ingå icke kostnaderna för tygverkstad,

beräknade till 726,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941 och 800,000

kronor enligt prisläget den 1 juli 1942. Åv de i kostnadsberäkningarna upptagna

byggnadsbehoven ha gymnastikbyggnad, idrottsplats, kallbadhus, ridhus,

rastgård samt ridbana och hindergård av arméförvaltningen hänförts till

angelägenhetsgrad 2.

Enligt fortifikationsstyrelsens kostnadsberäkningar skulle kostnaderna för

ifrågavarande kasernetablissement kunna hållas inom den vid 1942 års riksdag

beräknade kostnadsramen. Med hänsyn till det i propositionen 1943: 222

berörda behovet av beskärningar i byggnadsprogrammet torde emellertid, i

enlighet med arméförvaltningens förslag, med de av ämbetsverket med angelägenhetsgrad

2 angivna byggnadsobjekten böra anstå till tid efter femårsperiodens

slut. En närmare granskning av byggnadsprogrammet har

emellertid visat, att kostnaderna torde kunna nedbringas ytterligare. Sålunda

har fortifikationsstyrelsen på förfrågan upplyst, att kostnadsberäkningarna,

vilka icke utförts inom styrelsen, torde hänföra sig till en högre

standard med avseende å byggnadernas utförande än som eljest förutsatts

för arméns nybyggnader. Å andra sidan uppgivas vissa kostnader ha beräknats

alltför lågt. Enligt inom styrelsen verkställda förnyade kostnadsberäkningar

(se bilaga 3) ha kostnaderna för de i de tidigare kostnadsbe
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

räkningarna upptagna byggnadsbehoven numera beräknats till i runt tal

9.925.000 kronor, vandel är att märka, att i detta belopp ingå kostnader för

utvändiga rörtekniska arbeten med, förutom därå belöpande administrationskostnader,

omkring 850,000 kronor mot tidigare beräknade omkring 535,000

kronor. I fortifikationsstyrelsens förslag har förutsatts uppförande av 10

kaserner, envar för 100 man. Enär emellertid regementets personalstyrka enligt

från arméstaben inhämtade uppgifter beräknas icke överstiga 840 man, kan

byggnadsprogrammet icke oväsentligt begränsas. Ehuru Bergslagens artilleriregementes

personalstyrka beräknats bliva något högre, räknar jag tills vidare

med samma kostnad för kaserner som vid sistnämnda regemente, eller 2,290,000

kronor med utgångspunkt från prisläget den 1 juli 1941. Arméförvaltningen har

förutsatt uppförande av underofficersbostäder för en kostnad, enligt de senaste

kostnadsberäkningarna, av 119,000 kronor. Jag finner tveksamt, huruvida

detta belopp verkligen vid närmare undersökning — vilken bör handhavas

av försvarets bostadsanskaffningsnämnd — kan visa sig erforderligt.

Enligt vad jag inhämtat skulle avsikten vara att även efter regementets utflyttning

till Norra Åsum såsom garnisonsmäss bibehålla regementets officersmäss

i Kristianstad. Jag har intet att erinra häremot under förutsättning

att lokalerna för officerare vid förläggningen vid Norra Åsum inskränkas

till några mindre utrymmen för lunchservering o. dyl. Genom att förlägga

dessa utrymmen i anslutning till underofficersmässens kök bör en avsevärd

kostnadsbesparing kunna vinnas. Beträffande frågorna rörande garage

och stallbyggnader hänvisar jag till vad i propositionen 1943: 222 anförts.

I övrigt har jag icke funnit anledning till erinran mot fortifikationsstyrelsens

senaste kostnadsberäkningar. Till frågan örn tygverkstad för regementet återkommer

jag i annat sammanhang. I enlighet med det anförda torde tills

vidare böra för femårsperioden 1942/47 beräknas ett belopp av i runt tal

8.600.000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, motsvarande enligt prisläget

den 1 juli 1942 omkring 9,300,000 kronor. För tiden intill utgången av

budgetåret 1943/44 torde böra beräknas ett belopp av 7,000,000 kronor, motsvarande

enligt prisläget den 1 juli 1941 omkring 6,475,000 kronor.

Signalregementets kompani i Skövde. Enligt försvarsbeslutet skall ett kompani

ur Signalregementet detacheras till Skövde, sedan lokaler för ändamålet

blivit disponibla. Försvarsutredningen förutsatte, att ett nytt etablissement

skulle uppföras för kompaniet samt beräknade för ändamålet ett belopp av

1.100.000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

Arméförvaltningens fortifikationsstyrelse, som funnit vissa av försvarsutredningen

beräknade garagebyggnader icke erforderliga då signalkompaniet

lämpligen kunde utnyttja Livregementets husarers nuvarande garage, har med

hänsyn till att vissa andra utrymmen befunnits nödvändiga i sin skrivelse

den 10 februari 1943 likväl beräknat kostnaderna för etablissementet till

1.015.000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941 (se bilaga 4).

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Departements
chefen.

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Genom omorganisation av kavalleriet efter uppsättandet av Skånska kavalleriregementet

blir förläggningsutrvmme för två skvadroner tillgängligt inom

Livregementets husarers kasemetablissement i Skövde ävensom däremot svarande

förrådsutrymmen av olika slag. Genom att utnyttja dessa utrymmen

bör byggnadsprogrammet kunna inskränkas högst väsentligt. Signalkompaniet

torde på grund av arten av sin utbildning bliva i behov av särskilda

lokaler för undervisning. Utredning örn det mest ändamålsenliga sättet att

tillgodose behovet härav synes böra verkställas av fortifikationsstyrelsen.

Jag förutsätter, att signalkompaniets behov av lokaler i övrigt skall kunna

tillgodoses inom kavalleriregementets nuvarande lokaler i sådan utsträckning

att byggnadskostnad^™ för signalkompaniet enligt prisläget den 1 juli

1941, oberäknat kostnader för förläggningsbaracker, icke skola behöva överstiga

250,000 kronor. Enär de för signalkompaniet avsedda lokalerna icke torde

kunna frigöras under nästa budgetår, beräknar jag, i avbidan på närmare utredning

angående byggnadsbehovet, icke något belopp för budgetåret 1943/44.

Norrlands dragonregemente. Försvarsutredningen beräknade för tillbyggnad

av kaserner vid Norrlands dragonregemente 618,000 kronor enligt prisläget

den 1 juli 1941.

Beloppet ingår i det anslag av 6,255,000 kronor som 1942 ars riksdag (skrivelse

nr 376) efter därom i propositionen 1942: 270 framställt förslag anvisat

för tillbyggnad av kaserner.

Arméförvaltningen har, såsom inledningsvis anförts, i sin skrivelse den

10 februari 1943 funnit erforderligt att uppföra icke endast kaserner för en

kostnad av 650,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941 utan även stallar

för 240 hästar för ett belopp av 720,000 kronor, vilket behov tidigare ej förutsetts.

Härjämte ha vissa andra byggnadsbehov anmälts.

I enlighet med vad inledningsvis anförts avses Norrlands dragonregemente

skola minskas med en skvadron som skall överföras till Skånska kavalleriregementet.

Enligt vad jag inhämtat komma förläggningsutrymmena att vara tillräckliga,

sedan denna förändring verkställts.

De för högre staber avsedda remonter, som nu finnas vid regementet, torde

böra överföras till annat förband, där stallutrymme finnes, exempelvis Livregementets

husarer. Skulle de efter dessa förändringar återstående hästarna

icke kunna beredas stallutrymme vid regementet, torde i andra hand ett antal

av regementets egna remonter böra flyttas till annan plats, exempelvis det i

anslutning till Herrevadskloster remontdepå belägna lägret vid Ljungbyhed.

För byggnadsarbeten vid Norrlands dragonregemente torde några medel

icke böra beräknas under femårsperioden 1942/47. Jag förutsätter att den verkstad

för pansarbilar och de garage som nu finnas vid regementet bibehållas och

icke tagas i anspråk på annat sätt än att de kunna användas för sitt ursprungliga

ändamål, därest det i en framtid befinnes möjligt att förlägga förband ui

pansartrupperna till Umeå.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 302. 21

Signalregementets kompani i Kristianstad. Enligt försvarsbeslutet skall ett

kompani ur Signalregementet förläggas till Kristianstad.

Försvarsutredningen föreslog, att kompaniet skulle förläggas till Wendes

artilleriregementes östra kasern i Kristianstad, sedan regementet utflyttat till

Norra Åsum, och beräknade för ombyggnadsarbeten 212,000 kronor enligt

prisläget den 1 juli 1941 inklusive administrationskostnader. Samma belopp

har av arméförvaltningen för ändamålet upptagits i dess skrivelse den 10

februari 1943.

Arméchefen har i sin förutnämnda skrivelse den 22 april 1943 angående

Skånska pansarregementets förläggning — med förmälan att förläggningsutrymmet

i kasernerna i Hälsingborg vore tillräckligt för såväl det till

uppsättning föreslagna Skånska kavalleriregementet som signalkompaniet —

föreslagit, att det sistnämnda skulle förläggas till Hälsingborg.

Anledning synes mig icke föreligga att föreslå ändring i det fattade beslutet Departementsatt

ett signalkompani skall vara förlagt till Kristianstad, vilken stad icke minst chefenmed

hänsyn till möjligheterna till samövning med andra förband synes mig

lämpligare för detta ändamål än Hälsingborg. Iordningställandet av kompaniets

permanenta förläggning lärer icke kunna påbörjas under nästa budgetår med

hänsyn till den tid Wendes artilleriregementes utflyttning kan beräknas

taga. Försvarsutredningen torde ha avsett det av utredningen beräknade beloppet

för en allmän iständsättning av den s. k. östra kasernen. Enligt uppgift

från fortifikationsstyrelsen lärer detta kunna ske för en lägre kostnad,

medan å andra sidan vissa garageplatser erfordras. Jag förutsätter, att frågan

örn vilka åtgärder som oundgängligen måste vidtagas underkastas ytterligare

utredning.

Skånska trängkåren. I skrivelse den 14 september 1942 anmälde arméförvaltningens

fortifikationsstyreise behov av ökat kasernutrymme vid Skånska

trängkåren för 210 man.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen angivit behovet

till förläggningsutrymme för 115 man.

Medel för tillgodoseende av detta ändamål ha icke av försvarsutredningen

beräknats.

Arméförvaltningen har med hänsyn till det samband frågan ägde med

spörsmålet örn Skånska pansarregementets förläggning utan angivande av

angelägenhetsgrad upptagit ett belopp av 400,000 kronor enligt prisläget den

1 juli 1941 för tillbyggnad av kasern vid Skånska trängkåren. Beloppet har

ej upptagits i den vid propositionen 1943: 222 såsom bilaga 26 fogade sammanställningen.

Med hänsyn till vad jag vid anmälan av propositionen 1943:222 (sid. Departements52)

anfört angående de övriga trängkårerna kan jag icke nu taga. ställning till chefen.

frågan örn byggnadsarbeten vid Skånska trängkåren. Jag förutsätter emellertid,

att. Kungl. Maj:t, därest riksdagen icke har något att däremot erinra, skall

äga att av förevarande investeringsanslag under budgetåret 1943/44 ställa er
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

Departementschefen

.

Departements
chefen
-

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

forderliga medel till förfogande för tillgodoseende av de byggnadsbehov vid

Skånska trängkåren som efter slutförd utredning befinnas mest angelägna,

därvid, på sätt i nyssnämnda proposition förutsatts, förefintliga besparingar å

tidigare anvisade anslag i första hand skola tagas i anspråk.

Barackbyggnader vid vissa truppförband. Av skäl som inledningsvis berörts

har jag i propositionen 1943: 222 (sid. 54) vid beräkningen av det för barackbyggnader

erforderliga beloppet avdragit ett belopp av 335,000 kronor enligt

prisläget den 1 juli 1941, som av arméförvaltningens fortifikations styr else i

dess skrivelse den 10 februari 1943 upptagits för barackbyggnader vid Norra

Skånska infanteriregementet, Signalregementets kompani i Skövde samt

Skånska trängkåren.

Vid bifall till det förslag till förläggning för Skånska pansarregementet

m. m., som av mig framlagts, torde medel för barackbyggnader vid de av arméförvaltningen

angivna förbanden nu böra beräknas. Beträffande den utredning,

som av arméförvaltningen bör förebringas innan dispositionsbeslut

meddelas, får jag hänvisa till vad i propositionen 1943: 222 (sid. 53) anförts.

Tills vidare beräknar jag för barackbyggnader vid vissa truppförband ett

belopp av 364,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1942. Av beloppet torde

335.000 kronor böra anses belasta femårsplanens kostnadsram.

Garagebyggnader vid Norra skånska infanteriregementet och Skånska trängkåren.

I propositionen 1943: 222 (sid 54 f.) har lämnats en redogörelse för vissa

medelsdispositioner och medelsäskanden rörande garagebyggnader. Såsom

därav framgår har arméförvaltningen i sin skrivelse den 10 februari 1943 beräknat

kostnaderna för garagebyggnader vid redan befintliga truppförband

enligt prisläget den 1 juli 1941 till sammanlagt 8,218,400 kronor. Efter avdrag

av de för garagebyggnader vid Norra skånska infanteriregementet, Skånska

pansarregementet och Skånska trängkåren beräknade kostnaderna, omkring

3.850.000 kronor, har jag i nämnda proposition beräknat medelsbehovet till,

i avrundade tal, 4,365,000 kronor enligt nyssnämnda prisläge samt 4,715,000

kronor enligt prisläget den 1 juli 1942, därvid jag förutsatt, att innan dispositionsbeslut

meddelas rörande uppförande av garagebyggnader särskild utredning

skall förebringas rörande behovet därav.

Såsom av det föregående framgår har jag föreslagit uppförande av ett nytt

etablissement för Skånska pansarregementet. I kostnadsberäkningarna för

detta ingår jämväl uppförande av erforderliga garagebyggnader för regementet.

Sedan ställning sålunda tagits till denna förläggningsfråga, torde frågorna örn

tillgodoseende av garagebehovet för Norra skånska infanteriregementet och

Skånska trängkåren böra bedömas på samma sätt som motsvarande frågor vid

andra truppförband. Jag beräknar för garagebyggnader vid sistnämnda två

truppförband de av arméförvaltningen härför upptagna beloppen, tillhopa, i

avrundat tal, 310,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1942. Härav torde

285.000 kronor böra anses belasta femårsplanens kostnadsram.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 302. 23

Ridskolan. För ordnande av förläggningen vid ridskolan Ilar 1942 års

riksdag (skrivelse nr 376) efter förslag i propositionen nr 270 för budgetåret

1941/42 och 1942/43 beräknat 818,000 kronor.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 för ändamålet

npptagit ett belopp av 935,000 kronor.

Arméchefen har i sin skrivelse den 22 april 1943 funnit det av mig i det

föregående förordade återuppsättandet av Skånska kavalleriregementet kunna

föranleda en minskning av byggnadsbehovet till 790,000 kronor. I skrivelse

den 1 mars 1943 har arméchefen vidare på anförda skäl hemställt, att Utnäslöts

remontdepå, som enligt försvarsbeslutet skulle nedläggas i samband med ridskolans

utökning, måtte med bibehållen organisation bibehållas i första hand

till den 1 januari 1944.

I propositionen 1943: 222 (sid. 58) har jag anfort, att jag icke för det dåvarande

kunde taga ställning till frågan örn ordnande av ridskolans förläggning,

vid vilket förhållande det för ändamålet anvisade beloppet syntes böra

få tagas i anspråk för andra ändamål.

Jag finner den utökning av antalet stallplatser, ridhus, förläggningsutrymmen

m. m., som blir en följd av kavalleriets organisation på fyra i stället

för tre förband, möjliggöra en väsentligt större beskärning av byggnadsprogrammet

för ridskolan än arméchefen föreslagit. Det synes nämligen icke vara

uteslutet att till något kavalleriförband förlägga den utbildning av remonter

för högre staber och motoriserade truppförband, som förutsatts skola ske vid

ridskolan. Då härtill kommer att, såsom jag anfört i propositionen 1943: 222,

det bör utredas huruvida arméns befälspersonal bör äga tillgång till ridhästar

i den omfattning, som tidigare ansetts erforderligt, kan jag icke nu taga ställning

till behovet av ny- och ombyggnadsarbeten vid ridskolan. Sedan nyssnämnda

utredning avslutats och behovet av remonter och andra hästar vid

armén fastställts, bör i ett sammanhang övervägas, huruvida ytterligare åtgärder

för beredande av stallutrymmen för remonter erfordras än dem som

föreslagits i propositionen 1943: 222. Därvid bör uppmärksammas möjligheten

att för uppställning av remonter för såväl Skånska kavalleriregementet som

andra truppförband eller staber taga i anspråk de vid lägret i Ljungbyhed befintliga

stallarna, vilka äro belägna i nära anslutning till Herrevadsklosters

remontdepå. Det bör även undersökas, huruvida icke de å lägret vid Ljungbyhed

befintliga officers- och underofficersbyggnaderna lämpligen kunna tagas

i anspråk såsom förläggningsutrymmen för remontryttare. Jag har intet att

erinra mot att Utnäslöts remontdepå tills vidare med oförändrad organisation

bibehålies.

Gudhems remontdepå. Såsom av propositionen 1943: 222 (sid. 63) framgår

har arméförvaltningen i sin skrivelse den 10 februari 1943 upptagit 144,000

kronor enligt prisläget den 1 juli 1942 för vissa byggnader m. m. vid Gudhems

remontdepå. Härav motsvara 133,000 kronor kostnaderna enligt prisläget

den 1 juli 1941.

Departements
chefen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

Departements
chefen.

Departements
chefen.

24 Kungl. Maj-.ts proposition nr 302.

1940 års militära byggnad.sutredning har i utlåtande den 23 december 1942

tillstyrkt anvisande av det äskade beloppet.

Arméchefen har i sin skrivelse den 22 april 1943 för ändamålet enligt

prisläget den 1 juli 1941 beräknat 122,000 kronor, varav 70,000 kronor för

bostad för underofficer och två vaktmästare, 25,000 kronor för veterinärexpedition

och sjukstall samt 27,000 kronor för iståndsättningsarbeten.

Med hänsyn till vad jag anfört under avsnittet rörande ridskolan samt då

så sent som av 1942 års riksdag anvisats 100,000 kronor för uppförande av

vissa personalbostäder samt för vinterboning av stallar vid Gudhems remontdepå,

beräknar jag icke några ytterligare medel för byggnadsföretag vid denna

remontdepå under nästa budgetår.

Herrevadsklosters remontdepå. Försvarsutredningen beräknade icke några

medel för byggnadsarbeten vid Herrevadsklosters remontdepå.

Arméförvaltningen har för vissa om- och tillbyggnadsarbeten m. m. vid

Herrevadsklosters remontdepå i sina anslagsäskanden för budgetåret 1943/44

ävensom i sin skrivelse den 10 februari 1943 upptagit ett belopp av 250,000

kronor, motsvarande enligt prisläget den 1 juli 1941 232,000 kronor.

1940 års militära byggnadsutredning har för ifrågavarande arbeten, vilka

i huvudsak ansetts betingade av remontdepåns iordningställande för utökat

antal remonter, tillstyrkt anvisande av 150,000 kronor.

Med hänsyn till vad jag anfört under avsnittet rörande ridskolan kan jag

icke tillstyrka anvisande av medel för byggnadsarbeten vid Herrevadsklosters

remontdepå under nästa budgetår.

Ordnande av förläggningen å Rinkaby. I statsverkspropositionen till innevarande

års riksdag har för detta ändamål äskats ett belopp av 300,000

kronor, motsvarande enligt prisläget den 1 juli 1941 280,000 kronor.

Med hänsyn till det samband denna byggnadsfråga ägde med ett av de

alternativ till lösning av Skånska pansarregementets förläggningsfråga, som

varit under övervägande, avstod jag i propositionen 1943: 222 (sid. 67) från

att taga ställning till frågan huruvida uppskov med utförandet av ifrågavarande

arbeten borde äga rum.

Sedan jag numera förordat sådan förläggning av Skånska pansarregementet,

att denna byggnadsfråga härigenom icke påverkas, och ordnandet av förläggningen

å Rinkaby är ett byggnadsföretag av den vikt att uppskov med

dess utförande icke bör ske, torde det i statsverkspropositionen för ändamålet

beräknade beloppet böra ställas till förfogande under budgetåret 1943/44.

Ordnande av förläggningen för andra tygkompaniet. Enligt den av 1942 års

riksdag godkända planen för försvarsväsendets utbyggnad skall arméorganisationen

tillföras ett nytt truppslag, tygtrupperna, bestående av tre tygkom
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 302. 25

panier. Ett av dessa, benämnt andra tygkompaniet, skall enligt planen förläggas

å Karlsborg.

I sin skrivelse den 31 augusti 1942 rörande lantförsvarets medelsbehov för

budgetåret 1943/44 anmälde arméförvaltningen, bland annat, under förmälan

att fråga uppkommit örn nämnda tygkompanis förläggning till annan ort, sin

avsikt att, sedan inom ämbetsverkets typdepartement pågående utredning i

ärendet slutförts, underställa därav föranlett förslag Kungl. Maj:ts prövning.

Sedan utredningen numera verkställts laar arméförvaltningens fortifikationsstyrelse

i en av arméchefen med tillstyrkan överlämnad skrivelse

den 6 februari 1943 anfört följande.

1941 års försvarsutredning bade i sitt betänkande med plan för organisationsarbetet

inom försvarsväsendet föreslagit att andra tygkompaniet skulle

övertaga de förläggningslokaler, som disponerades av andra intendenturkompaniet,

vilket förband avsåges att förläggas till annan ort än Karlsborg.

Ifrågavarande lokaler hade emellertid, såsom arméförvaltningens fortifikationsstyrelse

i skrivelse den 19 augusti 1941 framhållit, behövt tagas i anspråk

för Karlsborgs luftvärnsregemente, varför provisorisk förläggning för andra

intendenturkompaniet måst ordnas i avvaktan på definitiv lösning av detta

kompanis förläggningsfråga. Förläggningsutrymme inom luftvärnsregementets

nuvarande kasernförläggning kunde således icke heller beräknas kunna erhållas

för andra tygkompaniet. Icke heller kunde det i propositionen 1942: 270

för Karlsborgs luftvärnsregemente under rubriken »Tillbyggnad av kaserner»

upptagna anslaget tagas i anspråk för ordnande av andra tygkompaniets förläggning,

då luftvärnsregementets förläggning, jämväl efter intendenturkompaniets

utflyttning ur densamma, befunnits otillräcklig för regementets behov,

varför nyssnämnda anslag beräknades behöva utnyttjas för ordnande av regementets

förläggningsförhållanden.

Då sålunda nybyggnader för andra tygkompaniet i varje fall måste uppföras,

hade inom ämbetsverkets tygdepartement verkställts utredning rörande

möjligheterna av kompaniets förläggning till Karlsborg eller Skövde, å vilken

sistnämnda ort planerats uppförande av för Skövde garnison gemensam tygverkstad,

för vilket ändamål arméförvaltningen i sina medelsäskanden för

budgetåret 1943/44 hemställt örn anvisande av medel.

I promemoria den 26 september 1942 hade ämbetsverkets tygdepartement,

mader erinran örn att 1941 års försvarsutredning föreslagit en förläggning av

de nya tygkompanierna i anslutning till befintliga tygstationer, framhållit, att

vid andra tygkompaniet avsåges i första hand ske utbildning av bilmekaniker

tillhörande tygtrupperna jämte visst antal vapenmekaniker från andra truppslag

samt att först i andra hand utbildning i förrådstjänst där skulle äga rum.

Därest den planerade för Skövde garnison gemensamma tygverkstaden komme

till utförande, vid vilken bland annat reparationer av motorfordon avsåges

bliva ombesörjda, skulle i Skövde komma att finnas tillgång på såväl reparabel

materiel som yrkesskickliga och i viss grad specialutbildade instruktörer, varför

under denna förutsättning en förläggning av andra tygkompaniet till

Skövde ur utbildningssynpunkt vore godtagbar. Ur beredskapssynpunkt vore

Skövde och Karlsborg jämställda. Då möjligheterna att anordna tillämpningsövningar

för delar av uppsatta tygtrupper i form av samövningar med andra

truppförband vore större i Skövde än i Karlsborg, vore ur denna synpunkt en

förläggning av tygkompaniet till Skövde att föredraga. Vare sig Karlsborg

eller Skövde valdes såsom förläggningsort erfordrades för kompaniets räkning

kanslibyggnad, förrådsbyggnader samt skolverkstadsbyggnad, varjämte en förläggning

till Karlsborg dessutom förutsatte ordnande av särskild manskapsförläggning

samt uppförande av tjänstebostäder för officerare och underoffi
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

cerare, då däremot, örn kompaniet förlädes till Skövde, manskapsförläggning

beräknades kunna inrymmas inom Skaraborgs pansarregementes kasernetablissement.

Kostnaderna för tygkompaniets förläggning till Skövde hade av fortifikationsstyrelsen,

med hänsyn till prisläget den 1 juli 1941, beräknats till i rantta!

710,000 kronor och för dess förläggning till Karlsborg till 1,160,000 kronor,

och fördelade sig kostnaderna å de olika orterna sålunda:

Skövde

Karlsborg

nybyggnad ombyggnad

nybyggnad ombyggnad

skolverkstadbyggnad och kanslibvggnad

450,000

315,000 39,600

förrådsbyggnad ..........................

170,000 —

151,800

kasernbyggnad............................

— —

— 234,600

gymnastikhus ............................

— —

33,600

tjänstebostäder............................

- -

276,000 —

utvändiga ledningar......................

17,000

15,000 —

planeringsarbeten ........................

29,400 —

27,600 —

administration och oförutsedda utgifter,

cirka 6 procent på beräknad kostnad

40,000

65.600

Summa

707,100

1,158,800

Avrundat

710,000

1,160,000

Till ovan angivna summor komme kostnader för anskaffandet av den för

skolverkstaden erforderliga maskinella utrustningen, vilka av tygdepartementets

verkstadsavdelning beräknats till 61,000 kronor, däri även inberäknat

kostnader för förrådsinredning, klädskåp samt utrustning i tvätt- och smörhall.

Chefen för Skaraborgs pansarregemente hade vitsordat möjligheten att, med

hänsyn till regementets egen organisation, inom regementets kasernetablissement

förlägga tygkompaniets manskapsstyrka men framhållit, att vissa olägenheter

vore förknippade med en dylik samförläggning, främst med hänsyn till

att därigenom möjligheterna att anordna lektionssalar och dagrum inskränktes.

Vidare förelåge enligt regementschefens uppfattning på grund av den

komplicerade arten av pansarutbildningen och den synnerligen ansträngande

tjänsten vid pansarförband ett påtagligt behov av god förläggning åt regementets

egen personal, varjämte det vore att förutse, att kurser och utbildningsförband

komme att bliva förlagda till regementet, för vilka förläggningsutrymme

borde finnas reserverat. Regementschefen hemställde därför, att tygkompaniet

icke förlädes i anslutning till Skaraborgs pansarregemente.

Militärbefälhavaren i lil. militärområdet hade anslutit sig till de av regementschefen

framförda synpunkterna och förordat andra tygkompaniets förläggning

till Karlsborg samt framhållit, att, därest kompaniet förlädes till

Skövde, särskilda kaserner måste beräknas för dess manskapsförläggning. Då

kostnaderna för dessa kaserner emellertid beräknades till 510,000 kronor,

komme härvid kostnaderna för förläggningens ordnande i Skövde att bliva

högre än örn Karlsborg valdes såsom förläggningsort. Även ur mobiliseringssynpunkt

ansåge militärbefälhavaren en förläggning av kompaniet till Karlsborg

mindre ogynnsam än till Skövde.

Fortifikationsstyrelsen hade inhämtat chefens för armén direktiv i ärendet

och i skrivelse den 9 december 1942 hade denne bland annat anfört, att, då

utrymme för andra tygkompaniet syntes kunna beredas vid Skaraborgs pansarregemente,

denna möjlighet borde utnyttjas. Mot de av regementschefen anförda

skälen mot en dylik lösning av tygkompaniets förläggning talade de avsevärda

fördelar ur ekonomisk synpunkt, som medföljde dess förläggning till

regementet. På anförda skäl anmodade chefen för armén fortifikationsstyrel
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 302. 27

seli att vidtaga åtgärder för andra tygkompaniets förläggning till Skaraborgs

pansarregemente med skolverkstad m. m. i anslutning till planerad verkstad

för garnisonen i Skövde.

Fortifikationsstyrelsen, som i likhet med chefen för armén funne avgörande

skäl tala för en förläggning av andra tygkompaniet till Skövde, finge sålunda,

under erinran örn att Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen (kapitalbudgeten)

till innevarande års riksdag föreslagit uppförande av en för samtliga truppförband

i Skövde gemensam tygverkstad förlagd till Skaraborgs pansarregemente,

hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att dels besluta

att andra tygkompaniet skulle förläggas till Skövde i anslutning till Skaraborgs

pansarregemente, dels ock för ordnande av andra tygkompaniets förläggning

därstädes för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag av

(710,000 + 61,000 =) 771,000 kronor, baserat på prisläget den 1 juli 1941,

varav dock endast 710,000 kronor syntes böra utgå av det belopp å 50,000,000

kronor, som i Kungl. Maj:ts proposition 1942:270 beräknats för vid sidan av

försvarsutredningens förslag liggande byggnadsarbeten, medan återstoden,

61.000 kronor, syntes böra belasta driftbudgeten.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att myndigheterna av flera skäl Departementsfunnit

en förläggning av andra tygkompaniet till Karlsborg, såsom förutsatts

i 1942 års försvarsbeslut, mindre lämplig. Vid övervägande av annan lämplig

förläggningsplats för kompaniet ha arméchefen och fortifikationsstyrelsen

stannat vid att förorda Skövde. Detta ställningstagande, som främst förestavats

av ekonomiska skäl, synes även ur organisatorisk synpunkt vara riktigt.

På grund av det anförda vill jag ansluta mig till förslaget att andra tygkompaniet

skall förläggas till Skövde i stället för till Karlsborg. Genom denna

ändring i försvarets organisationsplan vinnes ytterligare den fördelen att, på

sätt i det följande kommer att närmare beröras, frågorna örn förläggningsort

m. m. för arméns intendenturförråd i Karlsborg och andra intendenturkompaniet

icke för närvarande behöva upptagas till prövning. Riksdagens beslut

torde således till en början böra utverkas rörande andra tygkompaniets förläggning

till Skövde i anslutning till Skaraborgs pansarregemente.

De av fortifikationsstyrelsen framlagda beräkningarna av kostnaderna för

tygkompaniets förläggning till Skövde sluta å ett sammanlagt belopp av

771.000 kronor. Den största posten härav hänför sig till en skolverkstad och

kanslibyggnad, som enligt prisläget den 1 juli 1941 kostnadsberäknats till

450.000 kronor. Till jämförelse må nämnas att en verkstadsbyggnad för tredje

tygkompaniet i Boden beräknats kosta 127,000 kronor. Enligt uppgift av

fortifikationsstyrelsen hänför sig skillnaden i byggnadskostnader därtill att,

förutom att i verkstadsbyggnaden i Skövde skulle inrymmas vissa kanslilokaler,

sistnämnda anläggning är avsedd huvudsakligen för utbildning av

motormekaniker, vilket kräver större utrymme än den utbildning som avsetts

äga rum vid tygkompaniet i Boden. För närvarande lärer emellertid övervägas,

om ej utbildningen vid de tre tygkompanierna bör göras ensartad, i

vilket fall tydligen verkstadsbyggnaden i Skövde Iean minskas, medan byggnaden

i Boden behöver ökas. Jag förutsätter, att Kungl. Majit skall äga vid
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

taga de jämkningar i sådant hänseende, som kunna betingas av de förslag

rörande utbildningens organisation vid tygtrupperna, som efter av vederbörande

myndigheter framlagd utredning kunna befinnas påkallade. Tills vidare torde

få räknas med det av fortifikationsstyrelsen upptagna beloppet. Då styrelsens

kostnadsberäkningar ej heller i övrigt givit mig anledning till erinran beräknar

jag för ordnande av andra tygkompaniets förläggning i Skövde ett belopp av

710,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, motsvarande enligt prisläget

den 1 juli 1942 i avrundat tal 770,000 kronor, vilket belopp torde böra stå

till förfogande under nästa budgetår. Till frågan örn verkstadsutrustning återkommer

jag i det följande.

Förläggning för arméns intendenturförråd å Karlsborg samt andra intendenturkompaniet.

1941 års försvarsutredning föreslog av krigsorganisatoriska skäl,

att arméns intendenturförråd i Karlsborg samt andra intendenturkompaniet

skulle förläggas till trakten av Nässjö, där nya byggnader borde uppföras för

förrådet och kompaniet. Yid anmälan av denna fråga i propositionen 1942: 210

anförde jag (sid. 287), att — ehuru jag funne de skäl vägande, som föranlett

försvarsutredningens förslag att förflytta arméns intendenturförråd jämte

andra intendenturkompaniet från Karlsborg till trakten av Nässjö — jag icke

vore beredd att för det dåvarande framlägga förslag därom. Frågan syntes

mig böra ytterligare utredas, innan den kunde bliva föremål för slutligt ställningstagande.

Detta uttalande föranledde ingen erinran från riksdagens sida

(skrivelse nr 374, sid. 21).

I anslutning härtill uppdrog Kungl. Majit genom beslut den 30 juni 1942

åt arméförvaltningens fortifikationsstyrelse att, under beaktande av vad i

propositionen 1942: 210 i ämnet anförts, verkställa utredning rörande beredande

av nya lokaler — i den utsträckning så erfordrades och genom ianspråktagande

örn möjligt av lediga eller ledigblivande, staten tillhöriga utrymmen

—- för arméns intendenturförråd i Karlsborg och andra intendenturkompaniet

samt att till Kungl. Majit inkomma med de förslag, till vilka utredningen

kunde giva anledning.

I den förutberörda skrivelsen den 10 februari 1943 har arméförvaltningen,

under framhållande av att den sålunda anbefallda utredningen icke hunnit

helt slutföras samt att ämbetsverket vid beräknandet av nämnda kostnader

utgått från att intendenturförrådet och kompaniet linder femårsperioden

komme att kvarbliva å nuvarande förläggningsort, framhållit, att det dock

torde bliva nödvändigt att under nämnda period tillgodose föreliggande ytterligare

behov av förrådsutrymme genom uppförande av nya förrådsbyggnader

på den plats, dit kompaniet och förrådet i framtiden komme att förläggas,

samt beräknat kostnaderna härför enligt prisläget den 1 juli 1941 till 1,185,000

kronor. Ämbetsverket anmälde jämväl sin avsikt vara att, så snart pågående

utredning slutförts, till Kungl. Majit inkomma med förslag i ämnet.

I en av arméchefen med eget yttrande den 12 april 1943 överlämnad skrivelse,

dagtecknad den 9 mars 1943, har fortifikationsstyrelsen inkommit med

nyssnämnda utredning vilken verkställts av ämbetsverkets intendenturdepartement.

Efter en redogörelse för nämnda utredning har styrelsen anfört

följande.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj-.ts proposition nr 302.

Styrelsen anslöte sig till intendenturdepartementets förslag om förläggande

till Nässjö av ett arméns intendenturförråd samt andra intendenturkompaniet.

Med hänsyn till de stora kostnader en sådan förläggning skulle draga, hade

arméförvaltningen i sin ovannämnda skrivelse den 10 februari 1943 emellertid

utgått från den förutsättningen, att intendenturförrådet i Karlsborg och intendenturkompaniet

under femårsperioden 1942/47 konxme att kvarligga i Karlsborg,

där nyligen en provisorisk förläggning ordnats för intendenturkompaniet

i avvaktan på definitivt beslut rörande dess förläggningsort, samt framhållit,

att under nämnda period föreliggande behov av förrådsutrymme dock torde

böra tillgodoses.

För närvarande disponerade andra intendenturkompaniet såsom förrådslokaler

vissa för Karlsborgs luftvärnsregemente avsedda lokaler, vilka emellertid

numera erfordrades för regementets egen del, varför nya förråd måste

uppföras för kompaniet. Därjämte vore en utökning av intendenturförrådets

nuvarande, inom fästningsområdet belägna förrådslokaler nödvändig. Någon

möjlighet att inom fästningsområdet placera erforderliga nybyggnader förefunnes

emellertid icke. Det syntes därför vara lämpligast att de förråd, som

nu disponerades för intendenturförrådet, övertoges av kompaniet samt att i

Nässjö, till vilken plats förrådet och kompaniet enligt vad ovan anförts föreslogs

att i framtiden förläggas, uppfördes nybyggnad, inrymmande dels det

för intendenturförrådet erforderliga ytterligare förrådsutrymmet dels även

ersättning för de till kompaniet överlåtna förrådslokalerna. De härmed förenade

kostnaderna hade enligt prisläget den 1 juli 1941 beräknats uppgå till

1,185,000 kronor. Emellertid torde byggnadsarbetena kunna uppdelas å tvenne

budgetår och beräknade fortifikationsstyrelsen det för budgetåret 1943/44 erforderliga

anslagsbeloppet till 600,000 kronor.

För förrådsbyggnaderna och sedermera för förläggningen erforderligt markområde

hade Nässjö stad enligt skrivelser den 7 november 1942 och den 4

mars 1943, under förutsättning dels att köpeavtal avslutades före utgången av

år 1943, dels att såväl intendenturförrådet som kompaniet förlädes till staden,

förbundit sig att till staten överlåta mot en ersättning av 1 krona, varjämte

staden under samma förutsättningar erbjudit sig att utan kostnad för staten

till området framdraga vatten-, avlopps- och elektriska ledningar ävensom att

anlägga väg till området.

Med anledning av det anförda hemställde fortifikationsstyrelsen att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att dels besluta, att arméns intendenturförråd i

Karlsborg och andra intendenturkompaniet skulle förläggas till Nässjö, dels

och för uppförande av förrådsbyggnader m. m. för arméns intendenturförråd i

Nässjö för budgetåret 1943/44 anvisa ett på prisläget den 1 juli 1941 baserat

reservationsanslag av 600,000 kronor.

I yttrande över föreliggande framställning har arméchefen anfört följande.

Av de skäl, som anförts i försvarsutredningens betänkande, och på grund

av vad som framkommit vid den utredning, som verkställts genom arméförvaltningens

intendenturdepartements försorg, borde ovannämnda anstalt och förband

förläggas till Nässjö. Förläggning till Växjö syntes mindre lämplig av

i skrivelsen anförda skäl, varjämte anhopning av byggnader inom ett relativt

begxnnsat område knappast kunde undvikas, därest en hopkoppling med

Kronobergs regemente avsåges. Även örn anstaltens (förbandets) omflyttning

icke kunde ske förrän efter 5-årsperioden 1942/47, borde redan nu erforderliga

ytterligare förråd byggas i Nässjö.

örn av kostnadsskäl en dylik förläggning icke kunde ifrågakomma, borde

arméns intendenturförråd och andra intendenturkompaniet — trots därmed

förenade olägenheter — kvarbliva i Karlsborg.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Departements
chefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 302.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen blev frågan örn förläggning

för arméns intendenturförråd i Karlsborg samt andra intendenturkompaniet

icke föremål för slutligt ställningstagande i samband med 1942 års försvarsbeslut.

Vid den ytterligare utredning som sedermera verkställts och som förut

närmare berörts har framlagts ett förslag, enligt vilket ifrågavarande formationer

tills vidare under femårsperioden skulle kvarbliva i Karlsborg, medan

vissa förrådsbyggnader redan nu skulle uppföras i Nässjö, vilken ort framdeles

skulle bli förläggningsort för förrådet och kompaniet.

För egen del är jag icke beredd att nu taga ställning till föreliggande spörsmål

och detta av flera skäl.

Till en början torde utrymmesbristen i Karlsborg icke bliva så stor som

man tidigare räknat med därest, såsom jag i det föregående förordat, andra

tygkompaniet förlägges till Skövde. Vidare torde en delning av verksamheten

för närvarande komma att medföra svårigheter ur organisatorisk och administrativ

synpunkt. Men framför allt synes det mig icke lämpligt att redan i nuvarande

läge fatta beslut örn åtgärder, vilka till väsentlig del skulle bli aktuella

först efter femårsperiodens slut.

Skulle det efter närmare utredning befinnas oundgängligen erforderligt att

öka tillgången på förrådsutrymmen i Karlsborg, synes mig böra övervägas,

örn ej för sådant ändamål bör tagas i anspråk delar av det s. k. slutvärnet och

i stället, i män av behov, förläggningsutrymme beredas på annat sätt.

På grund härav finner jag mig böra förorda, att lösningen av frågorna örn

intendenturförrådets och andra intendenturkompaniets förläggning må tills

vidare anstå.

Artilleriskjutskolan och Bergslagens artilleriregemente. Artilleriskjutskolan är

förlagd till Skillingaryd, där skjutfältet, som har en areal av cirka 2,500

hektar, utnyttjas gemensamt av skolan och Smålands artilleriregemente.

I den till årets riksdag avlåtna propositionen nr 250 angående skjutfält

för Bergslagens artilleriregemente m. m. har Kungl. Majit föreslagit,

att ett område örn 10,546 hektar i trakten av Villingsberg å Kilsbergen i Örebro

län måtte tagas i anspråk såsom artilleriskjutfält. Detta skjutfält kommer att

med avseende å såväl areal som terrängförhållanden bliva avsevärt överlägset

samtliga nu befintliga artilleriskjutfält. För att till fullo utnyttja fältet har

ifrågasatts en förflyttning av artilleriskjutskolan till Villingsberg från Skillingaryd,

vars skjutfält icke erbjuder tillfredsställande möjligheter. Sålunda

har arméförvaltningens fortifikationsstyrelse i skrivelse den 15 februari 1943

— i samband med att styrelsen förordat Villingsbergsområdet såsom skjutfält

för Bergslagens artilleriregemente — framhållit, att en förflyttning av artilleriskjutskolan

från Skillingaryd till nämnda skjutfält syntes lämplig. I yttrande

till statsrådsprotokollet vid anmälan av förenämnda proposition förklarade jag

emellertid, att jag på sakens dåvarande ståndpunkt icke ansåg mig kunna taga

ställning till frågan örn artilleriskjutskolans förflyttning. Sedan numera utredning

verkställts rörande kostnaderna för en förläggning i Villingsberg

dels enbart för artilleriregementet, dels ock för såväl regementet som artilleri
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 30.2.

31

skjutskolan, anhåller jag att till behandling få upptaga frågan om byggnadsbehof^

å skjutfältet oell i samband därmed spörsmålet örn artilleriskjutskolans

förflyttning.

Såsom i propositionen nr 222 angående vissa byggnadsföretag för armén

och marinen m. m. (sid. 59) framhållits, beräknade 1942 års riksdag för vissa

av 1941 års försvarsutredning föreslagna tillbyggnadsarbeten vid artilleriskjutskolans

förläggning i Skillingaryd ett belopp av 880,000 kronor.

I skrivelse den 2 mars 1943 har arméförvaltningens fortifikationsstyrelse i

ämnet anfört i huvudsak följande.

I skrivelse till fortifikationsstyrelsen den 28 juli 1942 hade chefen för artilleriskjutskolan

framhållit, att de av försvarsutredningen för skjutskolan föreslagna

byggnadsåtgärderna i vissa fall icke vore tillräckliga för att täcka det

verkliga behovet av förläggnings- och andra utrymmen vid skolan. Bland annat

upptoge betänkandet endast förläggning för 45 elever, medan förläggningsutrymme

erfordrades för 77 officerare och elever, av vilka 15 officerare, som

vore förlagda till skolan mer än fem månader, borde tilldelas dubbletter. Därjämte

erfordrades förläggningsutrymme för ytterligare 150 man, underofficersbostäder,

marketenteri- och mässbyggnader, motorverkstad och vinterboning

av nuvarande gymnastikbyggnaden. Nämnda skrivelse hade av styrelsen för

erhållande av direktiv underställts chefen för armén.

Av en sedermera på uppdrag av arméchefen verkställd utredning rörande

möjligheterna för förläggning av artilleriskjutskolan till det av arméchefen

såsom skjutfält för Bergslagens artilleriregemente förordade området vid

Villingsberg framginge, att skjutfältet vid Skillingaryd, som närmast avsetts

såsom skjutfält endast för Smålands artilleriregemente, vore jämförelsevis

trångt samt att under de tider, då artilleriskjutskolan varit dit förlagd, artilleriregementet

endast undantagsvis kunnat disponera delar av skjutfältet för

övningar eller skarpskjutningar. Det planerade skjutfältet vid Villingsberg

vore betydligt rymligare och möjligheter funnes att inom detsamma samtidigt

bedriva övningar och skarpskjutningar såväl med artilleriskjutskolan som med

förband ur Bergslagens artilleriregemente, varför en förflyttning av skolan till

nämnda skjutfält måste förordas. Vid beräknandet av kostnaderna för i samband

med artilleriskjutskolans förflyttning erforderliga byggnadsarbeten hade

stor vikt lagts på att i möjligaste mån nedbringa dessa. För erforderliga nybyggnader

hade sålunda avsetts att tillämpas billigast möjliga typer, varjämte

förutsatts ett utnyttjande av samtliga vid Villingsbergs herrgård befintliga,

domänverket nu tillhöriga byggnader, vilka dock, för att kunna användas för

avsett ändamål, i viss utsträckning måste omändras och iståndsättas. Då dessa

byggnader för närvarande utnyttjades av domänverket till bostäder för arrendator

och arbetare vid skogs- och jordbruk med flera ändamål, erfordrades

emellertid, därest byggnaderna foges i anspråk för militära ändamål, uppförande

av motsvarande bostadslägenheter m. m. utanför förläggningsområdet.

Kostnaderna härför hade enligt en av skogstaxatorn J. Mård den 10 december

1942 dagtecknad utredning uppskattats till 280,000 kronor, vilka kostnader

syntes böra bestridas av medel anslagna till försvarsändamål. Därjämte borde

förvärvas ett inom det tilltänkta förläggningsområdet beläget, Hidinge kommun

tillhörigt skolhus, vilket, ehuru förhandlingar rörande eventuellt förvärv

av byggnaden änpu icke upptagits, kunde åsättas ett beräknat värde av cirka

12,000 kronor. De å skjutfältet erforderliga byggnadsarbetena omfattade, förutom

förenämnda omändrings- och iståndsättningsarbeten, ordnande av vinterförläggning

för en övningsdivision om G00 man, förläggningslokaler för lärare

och elever vid skjutskolan, uppförande av bostadslägenheter för underoffice
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

rare m. f]stallar och förråd m. m. samt väg- och planeringsarbeten jämte vissa

anläggningar i målterrängen och avsåge att täcka jämväl Bergslagens artilleriregementes

behov av förläggningsutrymme å skjutfältet, varför några väsentliga

kostnader för detta ändamål icke komme att uppstå.

Enligt nu verkställd kostnadsberäkning, baserad på prisläget den 1

juli 1941, uppgingo kostnaderna för utförandet å ifrågavarande skjutfält

av för såväl skolan som regementet erforderliga byggnadsarbeten till

3,925,000 kronor, varav belöpte 3,500,000 kronor å med angelägenhetsgrad 1

graderade byggnadsarbeten och återstoden, 425,000 kronor, å med angelägenhetsgrad

2 graderade arbeten. Med utförandet av de med 2 graderade arbetena

syntes kunna anstå till tidpunkt efter utgången av budgetåret 1946/47. Riksdagen

hade för påbörjande av vissa byggnadsarbeten för artilleriskjutskolan

vid Skillingaryd för budgetåret 1942/43 anvisat ett belopp av 360,000 kronor.

Dessa medel hade emellertid ännu icke disponerats för ändamålet och bleve,

därest skjutskolan förflyttades från Skillingaryd, icke heller erforderliga härför

liksom icke heller de ytterligare medel, som för ändamålet beräknats. Dessa

medel syntes i stället böra anvisas för de enligt ovan erforderliga byggnadsarbetena

m. m. för artilleriskjutskolans förläggning vid Villingsberg. Då dessa

arbeten enligt prisläget den 1 juli 1941 beräknats draga en kostnad av 3,500,000

kronor, uppginge alltså det ytterligare medelsbehovet till 3,140,000 kronor.

Då det föreslagna artilleriskjutfältet med hänsyn till å detsamma erforderliga

avverkningar icke kunde beräknas bliva taget i ansjDråk förrän under våren

1945, syntes byggnadskostnaderna kunna uppdelas på budgetåren 1943/44 och

1944/45, varvid för arbetenas påbörjande under budgetåret 1943/44 syntes böra

beräknas ett belopp av 1,900,000 kronor.

Av den uppgjorda kostnadsberäkningen framgår, att en jämförelsevis solid

bebyggelse planerats samt att utöver kostnader för byggnadsarbeten —■ tillhopa

2,344,400 kronor inklusive förenämnda belopp av 292,000 kronor för ianspråktagande

av befintliga byggnader — medel jämväl beräknats för yttre

arbeten enligt följande plan:

skyddsrum å skjutfältet ................................................... kronor 218,200

skjutbaneanläggning......................................................... » 81,800

yttre elektriska ledningar ................................................ » 72,700

signalnät ........................................................................ » 91,000

vattenledningar och reningsverk ....................................... » 238,200

avlopp ........................................................................... » 119,000

vägar och planeringsarbeten (för byggnaderna) .................. » 260,000

varjämte för administration beräknats ett belopp av ............ » 205,000

I syfte att nedbringa kostnaderna genom att planlägga den förordade bebyggelsen

på enklare sätt remitterades ärendet åter till fortifikationsstyrelsen

den 5 mars 1943. Med skrivelse den 2 april 1943 har styrelsen inkommit med

en ny kostnadsberäkning, utvisande en slutsumma av i lunt tal 2,750,000

kronor. Besparingen avses skola åstadkommas dels genom att utföra samtliga

nybyggnader såsom baracker, varigenom byggnadskostnaderna avsevärt nedbringas,

dels ock genom beskärning av kostnaderna för yttre arbeten och administration.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Sedermera har under hand uppdragits åt fortifikationsstyrelsen att verkställa

en beräkning av kostnaderna för ordnande av en förläggning vid Villingsberg

enbart för artilleriregementet. Till åtlydnad härav har styrelsen uppgjort

två förslag, varav det ena förutsätter ianspråktagande av domänverkets byggnader,

medan det andra avser uppförande av enbart barackförläggning. Kostnaderna

ha beräknats till 2,140,000 kronor respektive 1,990,000 kronor.

De olika alternativen framgå närmare av följande jämförande tablå:

Ändamål

Bergslagens artilleriregemente

och artilleriskjutskolan

Endast Bergslagens

artilleriregemente

Alt. 1

Kronor

Alt. 2

Kronor

Alt. 3

Kronor

Alt. 4

Kronor

Byggnadskostnader................

2,298,100

1.342,400

889,800

1,043,600

Yttre arbeten ....................

1,045,400

893,200

846,900

831,900

Administration....................

Ersättningskostnader för utnyttjande

200,500

134,400

104,300

112,500

av befintliga byggnader..........

292.000

292,000

292.000

—

Totalkostnad

9 3,836,000

•) 2,662,000

■)2,133,000

*) 1,988,000

Avrundat belopp

3,840,000

2,670,000

2,140,000

1,990,000

Permanent an-

Anläggning av

Barackläger

Nyuppfort.

läggning med

baracktyp

med utnytt-

rent barack-

normal bygg-

med utnytt-

jande av be-

läger. Ba-

nadsstandard

jande av bc-

fintliga bygg-

räcker på

och med ut-

fintliga bygg-

nader. Nya

plintar och

nyttjande ar

nader. Nya

baracker på

med kamin-

befintliga

baracker å

plintar och

uppvärmning.

byggnader.

Centralvärme

ledning. WC- anläggning.

grunder och

försedda med

centralvärme- ledning. Av- träden.

med kamin- uppvärmning.

Avträden.

Avträden.

I skrivelse den 1 februari 1943 ha representanter för Tofteryds kommunalfullmäktige

erinrat, att stora summor under årens lopp nedlagts för att förbättra

Skillingaryds skjutfält, ävensom gjort gällande, att skjutfältet måste

anses fylla alla rimliga anspråk. Tofteryds kommun, inom vilken skjutfältet

vore beläget, hade genom statens förvärv av ett antal jordbruksfastigheter fått

sina skatteinkomster avsevärt förminskade. Örn skjutskolan flyttades till

annan ort komme kommunen att åsamkas ytterligare förluster, bland annat på

grund av minskad omsättning i affärerna i Skillingaryds municipalsamhälle.

Under åberopande av det anförda hemställes, att artilleriskjutskolan alltjämt

måtte få vara förlagd till Skillingaryd.

Arméförvaltningens fortifilcationsstyrelse, som yttrat sig över framställningen,

har efter hörande av chefen för arméstaben hemställt, att framställningen

icke måtte föranleda någon åtgärd.

Under förutsättning av bifall till Kungl. Maj:ts i propositionen nr 250 fram- Departement»- lagda förslag rörande anläggande av artilleriskjutfält för Bergslagens artilleri- chefen.

'') I summan ingå, icke kostnader för sk.jutbaneanläggning.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 302.

1214 43 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj-.ts proposition nr 302.

regemente vid Villingsberg synes det lämpligt att nu upptaga de därmed förknippade

byggnadsfrågorna till behandling. Den bebyggelse som erfordras är

av två slag, nämligen dels förläggningsutrymmen, som icke avses att utnyttjas

annat än under vissa tider av året, dels ock bostäder för vid skjutfältet stadigvarande

sysselsatt personal. Om skjutfältet endast skulle utnyttjas av artilleriregementet

torde, med tanke på de relativt korta tidsperioder varunder

regementets skjutövningar komma att äga rum, en barackförläggning i ganska

enkelt utförande kunna godtagas. Enär dessa skjutningar huvudsakligen pågå

under den kalla årstiden, måste dock barackerna vara vinterbonade och försedda

med erforderliga uppvärmningsanordningar. Såsom av redogörelsen

ovan framgår har fortifikationsstyrelsen för en dylik förläggning beräknat en

kostnad av lägst 1,990,000 kronor.

Fråga har emellertid uppkommit, huruvida icke artilleriskjutskolan, som

för närvarande är förlagd till Skillingaryd, i detta sammanhang bör förflyttas

till Villingsberg. En för skjutskolan och Bergslagens artilleriregemente gemensam

förläggning har därvid ansetts böra komma till utförande.

Artilleriskjutskolan måste förfoga över ett skjutfält, som erbjuder goda

betingelser för skjutning med moderna artilleripjäser. Även efter de utvidgningar,

som Skillingaryds skjutfält undergått, kan fältet icke anses numera

fylla de krav, som måste ställas på ett för den centrala artilleriskjutskolan

avsett skjutfält. Den artilleristiska utbildningen kan härigenom icke bliva så

mångsidig och modernt lagd som önskligt är. Skjutskolans förläggning till

Skillingaryds trånga skjutfält inverkar liärförutom störande på utbildningen

vid Smålands artilleriregemente. De i Skillingaryd uppförda anläggningarna

för skjutskolan kunna i full utsträckning utnyttjas av nyssnämnda regemente.

För en förflyttning av artilleriskjutskolan till Villingsberg tala sålunda starka

skäl.

Det är givet, att förläggningen å Villingsberg måste erhålla en något mera

permanent karaktär, örn densamma skall utnyttjas av såväl artilleriskjutskolan,

vilken årligen är i verksamhet fem å sex månader i följd, som Bergslagens artilleriregemente.

Enär utbildningen vid skjutskolan företrädesvis är förlagd till

sommarhalvåret, medan regementets skjutövningar huvudsakligen pågå under

hösten och vintern, synes dock hinder icke möta mot en gemensam förläggning.

Tvärtom uppstå härigenom vissa fördelar bland annat såtillvida att de byggnader,

som skola uppföras, kunna utnyttjas på ett ekonomiskt lämpligare sätt

än som är möjligt örn endast ettdera av ifrågavarande förband skall disponera

byggnaderna.

På mitt uppdrag har arméförvaltningens fortifikationsstyrelse — utöver de

olika förläggningsförslag, för vilka redogörelse i det föregående lämnats —

utarbetat ännu ett dylikt förslag för anordnande av lokaler vid förläggning till

Villingsberg för såväl Bergslagens artilleriregemente som artilleriskjutskolan

därvid räknats med att av befintliga byggnader endast Villingsbergs herrgård

tages i anspråk, medan övriga lokaler tillhandahållas i barackförläggning.

Kostnaderna enligt detta alternativ ha i sin helhet beräknats till 2,600,000

kronor. Såsom inledningsvis nämnts har riksdagen beräknat ett belopp av

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts proposition nr 302.

880,000 kronor till arbeten för artilleriskjutskolans räkning vid Skillingaryd,

vilket belopp icke till någon del tagits i anspråk. Då kostnaderna för nyssnämnda

alternativ med (1,990,000 + 880,000 — 2,600,000=) 270,000 kronor

understiga de kostnader, som uppkomma därest artilleriskjutskolan kvarligger

å Skillingaryd och å Villingsberg anordnas förläggning endast för Bergslagens

artilleriregemente enligt det billigaste alternativet, synes den ifrågasatta förflyttningen

av artilleriskjutskolan även ur ekonomisk synpunkt vara gynnsam.

Då jag icke kan finna, att de av representanter för Tofteryds kommunalfullmäktige

anförda synpunkterna i förläggningsfrågan kunna vara av avgörande

betydelse vid bedömandet av denna fråga, anser jag mig sålunda böra förorda,

att artilleriskjutskolan förflyttas från Skillingaryd till det nya skjutfältet å

Villingsberg.

Jag övergår härefter till vissa frågor rörande förläggningens ordnande m. m.

Vid samhället Villingsberg, som synes vara den plats inom skjutfältet, som

bäst lämpar sig för här ifrågavarande bebyggelse, finnes för närvarande en äldre

herrgårdsbyggnad i mindre gott skick, som domänverket vid behov upplåtit

för olika kurser o. dyl., varjämte densamma tidvis utnyttjats såsom arbetarförläggning

m. m. Vidare finnes en arrendatorsbostad i gott skick, ytterligare

två bostadsbyggnader samt ekonomibyggnader, bland annat såg, kvarnbyggnad

och smedja. Härjämte finnes en Hidinge kommun tillhörig skolbyggnad i gott

skick, som emellertid icke längre användes för sitt ändamål. — Jordbruket

vid Villingsberg, som omfattar en areal av cirka 25 hektar, är utarrenderat.

Den öppna jorden är till större delen belägen inom det blivande skjutfältets

gränser men utom det s. k. utrymningsområdet, medan endast en mindre del

— omkring 8 hektar — är belägen helt utanför skjutfältet. Fortifikationsstyrelsen

har i sina förslag rörande ordnande av förläggning för regementet

och skjutskolan — alternativ 1 och 2 — räknat med att utnyttja samtliga befintliga

byggnader för förläggningsändamål, därvid ersättning skulle utgå till

domänverket för uppförande å annan plats av byggnader i stället för de för

militära ändamål utnyttjade. Från domänstyrelsen har emellertid inhämtats,

att jordbruksdriften vid Villingsberg avses att i fortsättningen drivas i stort

sett i oförändrad utsträckning. Under sådana omständigheter finner jag den

mest tilltalande lösningen av förläggningsfrågan vara, att av befintliga byggnader

endast herrgården, som för närvarande icke utnyttjas av domänverket,

överföres till lantförsvaret, medan i övrigt baracker uppföras. Dock

torde de bostäder, som avses för skjutfältets permanenta personal, böra

erhålla ett mera permanent utförande. Jag finner mig i stort sett kunna godtaga

fortifikationsstyrelsens senast avgivna förslag, enligt vilket kostnaderna

för förläggningens ordnande — inklusive 12,000 kronor för förvärv av skolhuset

— beräknats till 2,600,000 kronor. Domänstyrelsen har enligt vad som

under hand inhämtats räknat med uppförande av en ny byggnad för ett belopp

icke understigande 20,000 kronor, örn herrgårdsbyggnaden toges i anspråk

för militära ändamål. Då emellertid behovet av en dylik byggnad synes

kunna ifrågasättas, torde knappast i detta sammanhang medel härför böra

beräknas. Örn behov av tillfälliga förläggningsutrymmen uppstår för domän
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 302.

verkets vidkommande, lärer förenämnda skolhusbyggnad kunna ställas till förfogande.

I anslutning till det anförda beräknar jag tills vidare det för förläggningens

ordnande erforderliga beloppet i sin helhet till 2,600,000 kronor

enligt prisläget den 1 juli 1941, motsvarande, enligt prisläget den 1 juli 1942,

2,808,000 kronor.

För nästa budgetår torde böra beräknas ett belopp av 1,500,000 kronor,

varav 1,390,000 kronor torde få anses belasta femårsplanens kostnadsram.

Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att, sedan fortifikationsstyrelsen

framlagt av fullständiga kostnadsberäkningar åtföljt förslag beträffande

samtliga för förläggningen erforderliga byggnader, i vanlig ordning fastställa

definitivt byggnadsprogram för förläggningen.

Tygverkstäder m. m. för armén. I skrivelse den 9 januari 1942 hemställde

arméförvaltningen, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att för nybyggnadsarbeten

vid vissa truppförbands tygverkstäder anvisa ett reservations
-

anslag av 2,975,000 kronor enligt följande plan.

Kronor

Norrlands trängkår och Västernorrlands regemente ..................... 554,000

Västernorrlands regemente (serviceverkstad) .............................. 100,000

Skånska trängkåren .................................................................. 510,000

Svea trängkår (serviceverkstad) ................................................ 82,300

Göta artilleriregemente ............................................................ 230,000

Wendes artilleriregemente och Norra skånska infanteriregementet ... 168,000

Norrlands artilleriregemente och Jämtlands fältjägarregemente m. m. 614,000

Göta ingenjörkår och Jönköpings-Kalmar regemente .................. 218,000

Skånska kavalleriregementet, Ljungbyhed (serviceverkstad) ......... 72,000

Planering, hårdgöring av tillfartsvägar och verkstadsplaner, stängsel

m. ............................................................................. 255,000

Administration och oförutsett, cirka 6 procent ...... 171,700

Summa kronor 2,975,000

Arméförvaltningens tygdepartement hade angivit vissa riktlinjer för anordnande

av tygverkstäder som av dess dåvarande industribyrå formulerats

på följande sätt:

Truppförbandens tygverkstäder vore otillräckliga för de ökade krav på

reparationstjänst, som även under normala fredsförhållanden måste ställas

på desamma, för att truppförbandens tygmaterielstock skulle kunna fullgott

underhållas och ständigt befinnas i krigsdugligt skick.

De omständigheter, som efter sagda verkstäders planering och uppförande

hade medfört ökade krav på reparationstjänsten, vöre framför allt följande:

1) ökad motorisering av förbanden med därav följande särskilt stora krav

på en regelbunden tillsyn av den dyrbara motormaterielen;

2) arméns alltjämt fortgående mekanisering i övrigt med tillkomst av komplicerad,

känslig och dyrbar ny materiel;

3) större värnpliktskontingenter med ökat materielslitage som följd; samt

slutligen

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 302. 37

4) längre värnpliktstjänstgöring, som väl komme att medföra ökat materielslitage,

ävensom krav på snabbast möjliga utförande av reparationer.

Till en början hade byrån övervägt lämpligheten av att förlägga den huvudsakliga

reparationstjänsten till i orten befintliga civila verkstäder men därvid

kommit till det resultatet, att under normala fredsförhållanden förekommande

reparationer borde utföras vid truppförbandens egna verkstäder och

tygstationer. Skälen härför vore särskilt följande:

nödvändigheten ur krigsberedskapssynpunkt av tillgång till militära verkstäder

för utbildning av de värnpliktiga yrkesmän, som vid mobilisering

skulle tillföras truppförband, etappformationer m. m.;

den militära materielens i många fall speciella art, vilket krävde särskild

förtrogenhet med dess användning, förpackning vid transporter m. m., för

att erforderliga reparationer skulle bliva rätt utförda;

svårigheten att vid anlitande av civila verkstäder i rätt tid och i lämplig

omfattning kunna tillhandahålla dessa reservdelar;

svårigheten att vid anlitande av ett flertal civila verkstäder — vilket, med

hänsyn till den kapacitet, som dessa vanligen hade, måste bliva regel — rätt

fördela arbetena mellan dem med hänsyn till tillgången på specialarbetare,

arbetstillgång i övrigt, erforderliga verktyg m. m., att under arbetets gång

utföra erforderlig kontroll, ävensom att kontrollera använd arbetstid och

skäliga omkostnadspålägg; samt

risken, att truppförbandens känsla av ansvar för en god materielvård avtrubbades,

därest alla reparationer skulle sändas till civila verkstäder i stället

för att utföras under direkt kontroll av inför truppförbandschefen ansvarig

tjänstegrenschef.

Då sålunda vägande skäl syntes tala för erforderliga reparationers utförande

vid militära verkstäder, hade byrån genom besök vid truppförbanden

verkställt en undersökning av befintliga lokaler i avsikt att till det oundgängligen

nödvändiga inskränka erforderliga ny- och ombyggnader.

De allmänna erinringar mot nu befintliga verkstadslokaler, som därvid

framkommit, kunde sammanfattas sålunda:

samhörande verkstadsavdelningar vore ofta förlagda till skilda, över stora

områden spridda lokaler;

vid många förband vore de egentliga verkstäderna inrymda i gamla träbyggnader,

vilka utdömts av vederbörande myndighet ur såväl brand- som

hygienisk synpunkt;

verkstäder hade i vissa fall måst inredas i vinds- och källarutrymmen, befintliga

skjul eller baracker utan uppvärmningsmöjligheter;

hygieniska anordningar i form av omklädnads-, tvätt- och toalett- samt matrum

saknades ofta.

Den splittrade förläggningen av olika verkstadsavdelningar verkade fördyrande

på arbetsprodukten, då den medförde antingen otillräcklig kontroll

av arbetsintensiteten (ackordslöner hade sålunda endast i undantagsfall

kunnat förekomma) eller ett i förhållande till det ringa arbetareantalet oproportionerligt

stort antal arbetsledare. Avsaknaden av hygieniska anordningar,

bristande uppvärmning och undermåliga belysningsförhållanden medverkade

ävenledes till sämre arbetsresultat och sålunda högre reparationskostnader.

Dessa studier å de olika platserna hade givit vid handen, att en lösning

av lokalfrågorna vore den viktigaste förutsättningen för att en rationalisering

och modernisering av driften skulle vara möjligt att genomföra.

Vid planeringen av sålunda erforderliga ny- och ombyggnader syntes byrån

följande synpunkter böra ligga till grund.

1) På garnisonsort utan tygstation borde finnas militär verkstad med sådan

kapacitet, att reparationsbehovct under normala fredsförhållanden kunde

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

effektueras därstädes, dock med undantag av sådant arbete, som krävde speciella

och dyrbara maskiner och instrument.

2) På garnisonsort med flera truppförband borde en centralisering av

arbetet i görligaste mån ske till en tygverkstad för att därigenom minska nybyggnads-,

maskin- och verktygskostnader. Sådan centralisering borde ske till

inom garnisonen befintligt artilleri-, ingenjör- eller trängförband bland annat

därför, att vid dylikt förband en viss personalorganisation och en viss, om

ock delvis försliten maskinpark redan funnes.

3) I garnisonsort där tygverkstäder funnes, lydande under försvarsväsendets

verkstadsnämnd, borde erforderliga nybyggnader uppföras i anslutning

till dessa och ej vid truppförbanden annat än för att tillgodose truppförbandets

omedelbara behov av service- och utbildningslokaler.

4) Lokalbehovet för tygverkstäder borde slutligen dimensioneras efter normala

fredsbehov, då det kunde förutsättas, att civila verkstäder eller mobiliserade

militära verkstäder skulle vid mobilisering eller förstärkt försvarsberedskap

kunna övertaga den del av reparationsarbetena, som truppförbandens

verkstäder ej kunde utföra.

Vad därefter beträffade centraliseringen av verkstäderna inom garnisonsort,

ansåge industribyrån dock, att nedan angivna avdelningar ej lämpligen

borde skiljas från respektive truppförband, nämligen:

1) tygavdelningens expeditioner samt vapensmedjan, vilken senare borde

vara förlagd i omedelbar anslutning till vapenförrådet;

2) serviceverkstad, avsedd för mindre reparationer och justeringsarbeten,

samt — i vissa fall —

3) cykelverkstad, då dithörande reparationsarbeten krävde ringa utrymme,

få verktyg samt personal med enkel utbildning, vartill komme, att transport

av söndrade cyklar vore relativt dyr.

I övrigt syntes det, att nedanstående avdelningar borde centraliseras såväl

inom garnisonsort som även till en gemensam byggnad, där ej med hänsyn

till befintliga användbara byggnaders utnyttjande ekonomiska skäl talade

däremot, nämligen

expeditionslokaler,

motorreparationsverkstad,

smidesverkstad, vid artilleritruppförband även innefattande pjäshall,

sadelmakeriverkstad,

snickeriverkstad,

måleriverkstad,

material- och reservdelsförråd samt

omklädnads-, tvätt-, toalett- och lunchrum.

För beräkning av utrymmesbehovet för dessa verkstadslokaler hade byrån

slutligen inhämtat uppgifter örn respektive förbands tygmaterielstock samt

vederbörande tjänstegrenschefs krav på erforderligt utrymme, vilket sistnämnda

sedan granskats och korrigerats.

I yttrande den 27 mars 1942 över arméförvaltningens framställning har

försvar sväsendets verkstadsnämnd anfört bland annat följande.

Yerkstadsnämnden ville till en början framhålla, att den utökning av

arméns vapenutrustning, mekaniska stridsmedel och tekniska materiel i övrigt,

som redan ägt rum och som komme att ytterligare fortgå, ställde stora krav

på reparationstjänsten. Behovet av ökade möjligheter att tillgodose underhåll

av truppförbandens tygmateriel framträdde särskilt starkt i belysning

av de förslag, som framkommit genom 1941 års försvarsutredning. För dessa

behov syntes vissa av de nuvarande tygverkstäderna vid truppförbanden vara

otillräckliga. Yerkstadsnämnden ville med anledning härav för sin del tillstyrka

en utvidgning av dessa tygverkstäder.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis ''proposition nr S02.

39

De av tygdepartementet oell fortifikationsstyrelsen nu föreslagna nyanläggningarna

syntes vara så dimensionerade, att de jämte övriga vid truppförbanden

befintliga verkstäder komme att i huvudsak motsvara de krav på underhålls-

och reparationstjänst, som under fredstid uppkomme, därest i 1941

års försvarsutredning föreslagen femårsplan för anskaffning av krigsmateriel

genomfördes. De syntes även under enahanda förutsättning vara lämpligt

avvägda för att under extraordinära förhållanden utföra sådana arbeten, vilka

med fördel kunde utföras i omedelbar anslutning till materielens uppställningsplatser,

varvid övriga föreliggande reparationsbehov avsåges skola utföras

av privatindustrien.

Verkstadsnämnden ville i detta sammanhang framhålla, att det syntes

fördelaktigt att ifrågavarande arbeten i möjligaste mån utfördes i försvarsväsendets

egen regi, då härigenom så småningom kunde framväxa en arbetarkontingent,

som vore väl förtrogen med den speciella materielens handhavande

och som vid eventuellt krig kunde komma att bilda en fast och pålitlig

elit av arbetare för försvarsmaktens behov. Å andra sidan borde jämväl

under normala fredstider hos den privata industrien utläggas provbeställning

i sådan omfattning, att denna industri erhölle erfarenhet av dylika

krigsmaterielreparationer.

De i förslaget upptagna anläggningarna syntes vara för sitt ändamål i

huvudsak väl planerade. Beträffande den ekonomiska kalkylen framhölles

emellertid, att den i samtliga fall syntes förutsätta, att befintliga transformatoranläggningar

och ledningsnät för energi, vatten och avlopp ej behövde utbyggas

för att kunna tillgodose den ökade förbrukningen, som de föreslagna

verkstäderna komme att medföra. På grund av redan nu vid vissa truppförband

rådande överbelastning å nämnda anläggningar och ledningsnät syntes

dock nödvändigt att härutinnan vidtaga en del utvidgningar. Nämnden saknade

dock möjlighet att på grundval av den föreliggande utredningen bedöma

storleken av kostnaderna härför och i vilken utsträckning dessa inkluderades

i de uppgjorda beräkningarna.

Utöver i förslaget upptagna engångskostnader för ifrågavarande verkstäder

komme jämväl kostnader för maskiner och verktyg m. m., som enligt vad

nämnden under hand erfarit beräknades komma att uppgå till omkring 500,000

kronor och hade avsetts skola täckas av medel ur genom Kungl. Maj:ts skrivelser

den 29 november 1940 och den 5 september 1941 till förfogande

ställda anslag örn 13,000,000 kronor att disponeras efter samråd mellan tygdepartementet,

industrikommissionen och verkstadsnämnden.

Årskostnaderna för maskiner, verktyg och andra inventarier beräknades

komma att uppgå till 75,000 kronor samtidigt som årskostnader för byggnader

komme att belöpa sig till omkring 80,000 kronor, varvid hänsyn icke tagits

till kostnader för ränta å investerat kapital. Årskostnaderna för maskiner

hade —• för att möjliggöra ersättningsanskaffning ■— beräknats efter en livslängd

av 10 år, d. v. s. en årlig avskrivning om 1Ö procent å anskaffningskostnaden,

och för verktyg efter en livslängd av tre år. I kostnaderna för byggnader

inginge avsättning för värdeminskning, beräknad efter 1.2 5 procent å

anläggningskostnaden samt kostnader för underhåll med omkring 45,000

kronor årligen. Utöver nu nämnda årskostnader tillkomme bland annat avlöningar

till vid verkstäderna anställd personal, vilka kostnader enligt uppgift

ej behövde belasta avlöningsanslagen utan kunde påföras verkstädernas

driftkostnader.

Beträffande de priser, som den privata industrien skulle betinga sig i

jämförelse med kostnaderna vid de statliga verkstäderna, framhöll verkstadsnämnden

att, under förutsättning av att de statliga verkstäderna leddes efter

rationella principer och att dessas kapacitet fullt utnyttjades, kostnaderna

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

vid de statliga verkstäderna icke syntes behöva bliva högre än de kostnader,

som betingades av privatindustrien. För jämförelse av dessa kostnader måste

emellertid i möjligaste mån lika förutsättningar skapas för de statliga

fabrikernas och verkstädernas som för privatindustriens kostnadsberäkningar,

så att rättvisande och enhetliga priser skulle kunna åsättas tillverkade

produkter eller utförda arbeten.

Arméförvaltningens framställning föranledde icke något Kungl. Maj:ts

förslag till 1942 års riksdag.

I skrivelse den 7 augusti 1942, varöver 1940 års militära byggnadsutredning

den 19 november 1942 avgivit utlåtande, hemställde arméförvaltningens tygdepartement

och fortifikationsstyrelse örn anvisande av 82,300 kronor för

om- och tillbyggnad av Svea trängkårs tygverkstad, vilken framställning icke

föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Under erinran härom hemställde arméförvaltningen i sin framställning

den 31 augusti 1942 rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1943/44

örn anvisande för nämnda budgetår såväl av sistnämnda belopp som av ett

anslag av 3,015,000 kronor motsvarande kostnaderna enligt prisläget den 1

juli 1942 för övriga i tidigare omförmälda framställning avsedda tygverkstäder.

Genom beslut den 16 oktober 1942 anvisade Kungl. Majit medel för uppförande

av vissa med beredskapsförhållandenas krav sammanhängande

serviceverkstäder vid bland annat vissa av de truppförband, för vilka tygverkstäder

äskats.

Under erinran härom anfördes i en inom försvarsdepartementet utarbetad

promemoria att, då beslut örn medelsanvisning för serviceverkstäderna

fattades, särskilt framhållits, att de i fredstid kunde användas för vård och

underhåll av tygmateriel. I promemorian framhölls vidare, att den till grund

för arméförvaltningens framställning liggande planen utarbetats före femårsplanens

godkännande och icke syntes i tillräcklig grad ha tagit hänsyn till

reparationsbehovet för den materiel, som skulle finnas enligt nämnda plan.

I promemorian påkallades vidare utredning i syfte att utröna huruvida icke

driftstekniska och andra fördelar stöde att vinna genom en gemensam verkstad

i Göteborg för Göta artilleriregemente, Göteborgs luftvärnskår, Älvsborgs

kustartilleriregemente samt Göteborgs örlogsdepå.

I yttrande den 23 december 1942 i anledning av promemorian angåvo

arméförvaltningens tygdepartement och fortifikationsstyrelse det omedelbara

medelsbehovet för tygverkstäder vid armén till 4,146,000 kronor enligt prisläget

den 1 juli 1941, varjämte upplystes, att ytterligare högst avsevärda

medelsbehov för tygverkstäder kunde beräknas uppkomna.

Tygdepartementet anförde i yttrandet den 23 december 1942 bland annat

följande principiella synpunkter:

Vid uppgörandet av de riktlinjer, vilka en modernisering av arméns tygverkstäder

bör följa, har departementet bland annat haft att taga ställning till

frågan örn centralisering av reparationsverksamheten. Departementet anser

i princip, att centralisering bör genomföras och frågan har kunnat begränsas

till att avgöra graden av centralisering. Två alternativ ha därvid framkommit:

Alternativ I Centralisering till ett fåtal stora verkstäder.

Alternativ II » huvudsakligen inom garnisonsorterna.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

41

Departementet har funnit alternativ II vara det enda praktiskt genomförbara

och grundar sitt ställningstagande på bland annat nedanstående synpunkter.

1. Reparationsarbetet å tygmaterielen är i motsats mot exempelvis viss

intendenturmateriel (skodon, kläder, »tvätt» m. m.) endast i mycket ringa

omfattning lämpat för centralisering i den bemärkelsen, att man genom sammanförandet

av stora mängder materiel skulle kunna utföra arbetet på väsentligt

snabbare eller billigare sätt. De olika arbetsoperationerna kunna icke

klassificeras och göras till föremål för »flytande» arbete i tillnärmelsevis

samma utsträckning som ovanstående intendenturmateriel.

2. Det är med hänsyn till det alltmera ökade kravet på den militära personalens

materielkännedom och nödvändigheten att för reparationsarbete i

fält utbilda viss personal vid så gott som varje truppförband nödvändigt,

att reparationsarbetet förlägges i anslutning till eller i rimlig närhet av förbandens

fredsförläggningsplatser.

3. Med hänsyn till de uppgifter arméns egna verkstäder komma att tilldelas

vid krigsfall, uppgifter av sådan art, att de endast med största svårighet

och med mycken tidsspillan kunna överflyttas på i anspråk tagna civila

verkstäder, är det önskvärt, att de icke sammanföras till ett fåtal sårbara

enheter.

4. En centralisering av tygmaterielreparationerna till ett fåtal större verkstäder

skulle medföra, att varje truppförband måste förses med avsevärt

större egna verkstäder för »service» — arbete än vad fallet blir, örn det inom

garnisonsorten finnes en reparationsverkstad.

5. Redan centraliseringen till garnisonsorterna giva verkstäderna en sådan

storleksordning, att arbetet bör kunna drivas rationellt efter moderna principer.

Riktigheten av detta departementets ställningstagande är icke lika lätt

att utredningsvis i siffror framlägga såsom exempelvis beträffande intendenturmaterielen

men är för varje med detta slag av verkstadsarbete förtrogen

ingenjör alldeles uppenbar.

Genom beslut den 11 februari 1943 uppdrog jag åt särskild utredningsman,

verkstadsdirektören G. Aste, att inom försvarsdepartementet biträda med

utredning beträffande frågan huruvida och i så fall i vilken omfattning medel

borde äskas av innevarande års riksdag för verkstäder vid försvaret.

Med skrivelse den 1 mars 1943 överlämnade Aste en promemoria, vari han

i princip biträdde det framlagda förslaget men på anförda skäl fann det äskade

beloppet 4,146,000 kronor kunna nedbringas till 3,691,000 kronor.

I yttrande den 10 mars 1943 i anledning av Astes promemoria funno

arméförvaltningens tygdepartement och fortifilcationsstyreise kostnaderna

enligt prisläget den 1 juli 1941 kunna nedbringas till 3,780,000 kronor.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 beräknade arméförvaltningen medelsbehovet

för verkstäder vid armén under femårsperioden 1942/47 till

10,000,000 kronor inberäknat nyssnämnda belopp av 3,780,000 kronor.

I anledning av den i förenämnda inom försvarsdepartementet utarbetade

promemorian påkallade utredningen rörande centralisering av verkstads^

linsten i Göteborg anförde arméförvaltningens tygdepartement

och fortifikations styr else samt marinförvaltningen i gemensam skrivelse den

21 april 1943 bland annat följande.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Vid bedömandet av möjligheterna att samordna underhålls- och reparationsarbetet

för de olika försvarsgrenarna och förbanden i Göteborg kan man

utgå från nedanstående alternativ:

I. En central större verkstadsanläggning för allt försvarets arbete i

Göteborg.

II. Visst arbete av servicekaraktär vid varje förband, större arbeten

koncentrerade till en gemensam verkstad.

III. En fördelning av reparationsarbetet så att arbete av viss art koncentreras

till ett eller flera förband.

Vid bedömandet av dessa alternativ böra nedanstående synpunkter

beaktas:

1. Sådant reparationsarbete, som i krig skall utföras av trupperna, måste

under fredsförhållanden övas i tillräcklig omfattning. Den nuvarande

materielens komplicerade natur gör att största hänsyn måste tagas till övning

i dylikt reparationsarbete under fredsförhållanden. Detta övningsarbete

måste i stor utsträckning utföras jämsides med annan utbildning vid förläggningen.

2. Förutom ovan framförda synpunkter är av värde, att personal vid en

depå bibringas känsla för reparationsarbetets natur och svårigheter. Denna

känsla bibringas endast i ringa omfattning, därest reparationsarbetet helt

förlägges utom depån och helt undandrages depåchefens ansvar.

3. På grund av materielens natur måste visst servicearbete under alla

omständigheter förläggas till depåer, exempelvis beträffande flygplan, båtar

intill kaj m. m.

Med hänsyn till dessa synpunkter finna tygdepartementet och marinförvaltningen,

att alternativ lil närmast bör ifrågakomma och föreslår en

centralisering i Göteborg efter nedanstående riktlinjer:

1. Reparation av optisk materiel centraliseras för samtliga försvarsgrenar

till en verkstad insprängd i berg antingen i Nya Varvet eller KA 4. Utredning

härav anförtros åt den kommitté med representanter från armén,

flottan och kustartilleriet, som för närvarande bearbeta frågan om centrala

optiska reparationsverkstäder.

2. Reparation av signalmateriel (huvudsakligen radio-, telefon- och kabelmateriel)

centraliseras för samtliga försvarsgrenar till en verkstad, förlagd

till Nya Varvet eller KA 4. Utredning härav verkställes av marinförvaltningen

i samråd med arméförvaltningens tygdepartement, som för närvarande

bearbeta frågan örn centrala signalverkstäder för armén.

3. Reparation av motorfordon och luftvärnsmateriel centraliseras till en

verkstad förlagd till Lv 6. Utredning härav verkställes av tygdepartementet

i samråd med marinförvaltningen.

4. Sadelmakerireparationer centraliseras till A 2. Utredning härav verkställes

av tygdepartementet i samråd med marinförvaltningen.

5. Snickerireparationer, utom beträffande fartyg och båtar, centraliseras

till A 2. Utredning härav verkställes av tygdepartementet i samråd med

marinförvaltningen.

Arméförvaltningens tygdepartement och fortifikationsstyrelse samt marinförvaltningen

i samråd utarbeta för närvarande kostnadsförslag till de anläggningar,

som enligt ovanstående utredning böra komma till stånd, och ha anmält

sig ha för avsikt att senare inkomma med de anslagsäskanden, som kunna

föranledas härav.

Uti en den 19 april 1943 dagtecknad promemoria har från marinförvaltningen

lämnats en redogörelse för de åtgärder för planläggning av arméns

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 302.

och marineus verkstäder i Göteborg, som skulle ankomma på marinens myndigheter.

I likhet med vad fallet är beträffande arméns verkstäder i Göteborg

ha definitiva kostnadsberäkningar icke framlagts av marinförvaltningen.

I promemorian har emellertid hemställts, att ett belopp av 252,000 kronor

måtte anvisas för nästa budgetår, för täckande av kostnaderna för vissa särskilt

angelägna verkstadsanläggningar, vilka preliminärt kostnadsberäknats.

Sedan fråga uppkommit örn anordnande av verkstad för Skånska pansarregementet

vid förläggning till trakten av Hässleholm, har arméförvaltningens

tygdepartement och fortifihationsstyrelse på given anledning i

skrivelse den 14 maj 1943 anfört bland annat följande.

Vid uppgörande av de kostnadsberäkningar, som lågo till grund för i utlåtandet

den 10 mars 1943 angivna kostnader å tillhopa 3,780,000 kronor, hade

departementet och styrelsen utgått från förutsättningen att Skånska pansarregementet

skulle förläggas till Hälsingborg samt att Göta artilleriregemente

och Göteborgs luftvärnskår i stort sett skulle utrustas med egna tygverkstäder.

Sedermera ha emellertid departementet och styrelsen samt marinförvaltningen

i skrivelsen den 21 april 1943 förordat visst samordnande av reparationst

jönsten vid arméns och marinens förband i Göteborg. Slutlig utredning

härom synes dock icke kunna förväntas föreligga inom tidpunkt, som möjliggör

frågans behandling vid innevarande års riksdag, varför härav föranledd framställning

torde få avgivas i samband med arméförvaltningens medelsäskanden

för budgetåret 1944/45. Därjämte har numera ifrågasatts uppförande av nytt

etablissement för Skånska pansarregementet i trakten av Hässleholm (Finja—

Hörja).

Med anledning av de ändrade förhållanden, som sålunda inträffat

efter avgivandet av tygdepartementets och fortifikationsstyrelsens utlåtande

den 10 mars 1943, få departementet och styrelsen härmed framlägga

reviderade kostnadsberäkningar för jämte i vissa fall nya förslag till nybyggnadsarbeten

för tygverkstäderna vid de i utlåtandet berörda truppförbanden

samt i samband därmed även framlägga förslag till gemensam tygverkstad för

Skånska pansarregementet och Skånska trängkåren, och kunna kostnaderna

sammanfattas sålunda:

Kronor

1. Nybyggnadsarbeten vid i utlåtandet den 10 mars 1943 angivna

truppförband ..................................................................... 1,945,000

2. Central tygverkstad för A 3 och 16 i Norra Åsum ..................... 1,028,000

3. Central tygverkstad för P 2 och T 4 i Hässleholm .................. 1,690,000

4. Serviceverkstad för T 4, Hässleholm ....................................... 207,000

5. Provisoriska anordningar jämte viss utrustning, som kunna bliva

erforderliga för P 2, Hälsingborg och A 3, Kristianstad före färdigställandet

av de nya verkstäderna enligt ovan ........................ 300,000

Kronor 5,170,000

Medel för maskiner och utrustning för de under punkterna 1—4 upptagna

verkstäderna beräknas utgå från anslag, som i annan ordning ställts till tygdepartementets

förfogande.

Ovanstående kostnader äro baserade på prisläget den 1 juli 1941. Med hänsyn

till kostnadsstegringen från den 1 juli 1941 till den 1 juli 1942 bör ovanstående

summa ökas med cirka 8 procent eller med 415,000 kronor till 5,585,000

kronor.

I detta sammanhang vilja departementet och styrelsen framhålla att här

ovan angivna kostnader och förslag, i likhet med vad även tidigare varit fallet,

s. 44 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

44 Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

icke innefatta signalverkstäder. Körande dylika verkstäder pågår för närvarande

särskild utredning och avses förslag i detta ämne att om möjligt framläggas

i samband med arméförvaltningens medelsäskanden för budgetåret

1944/45. Då emellertid signalverkstäderna för erhållande av störningsfrihet

böra vara förlagda på visst avstånd från andra verkstäder, är någon olägenhet

icke förenad med att dessa tvenne verkstadsfrågor lösas oberoende av varandra.

Kostnaderna för de under punkten 1 upptagna verkstäderna, 1,945,000 kronor,

ha av fortifikationsstyrelsen justerats med hänsyn till den av verkstadsdirektören

Aste verkställda utredningen och fördela sig enligt en vid skrivelsen

den 14 maj 1943 fogad tablå på följande sätt.

Kronor

Norrlands trängkår .................................................................. 601,800

Västernorrlands regemente ...................................................... 37,000

Svea trängkår ........................................................................ 89,000

Norrlands artilleriregemente ...................................................... 543,800

Göta ingenjörkår och Jönköpings-Kalmar regemente ..................... 205,000

Vägar, planering och stängsel ................................................... 170,000

Vatten och avlopp .................................................................. 80,000

Elektriska ledningar m. m....................................................... 72,000

Administration och oförutsett ................................................... 146,400

Summa kronor 1,945,000

Till grund för beräkningen av posterna 2, 3 och 4 (1,028,000 kronor,

1,690,000 kronor och 207,000 kronor) ligga särskilda specifikationer, beträffande

vilka närmare upplysningar torde få inhämtas ur de handlingar, som

i vanlig ordning komma att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott.

Det är av största vikt, att den omfattande materiel av skilda slag, som särskilt

under de senaste åren tillförts försvarsväsendet, erhåller tillfredsställande

vård och översyn. För dessa uppgifter bör under krigsförhållanden

i den mån så är lämpligt och möjligt utnyttjas den civila industrien. Vid

den utredning, som enligt det föregående verkställts, har förutsatts, att under

normala fredsförhållanden förekommande reparationer skola utföras vid truppförbandens

egna verkstäder och tygstationer. Till stöd för denna uppfattning

har anförts bland annat, att det är ur krigsberedskapssynpunkt nödvändigt

att vid militära verkstäder kunna utbildas värnpliktiga yrkesmän, som vid

mobilisering kunna tillföras truppförband, etappformationer m. m. Även har

anförts, att vid anordnande av verkstäder av denna art kunde framväxa en

arbetarstam, som vore väl förtrogen med den speciella materielens handhavande

och som vid eventuellt krig kunde komma att bilda en fast och pålitlig

elit av arbetare för försvarsmaktens behov. För egen del ansluter jag mig till

nämnda uppfattning och vill framhålla, att en effektiv reparationstjänst inom

försvarsväsendet, ägnad att på tillfredsställande sätt fungera även vid mobilisering

och krig, icke torde kunna upprätthållas med mindre värnpliktiga

specialister och yrkesmän erhålla specialutbildning för sina uppgifter och bliva

förtrogna med materielen. Jag förordar alltså, att reparationstjänsten i fråga

örn tyg- och jämförlig materiel skall under fredsförhållanden utföras vid mili
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Marits proposition nr 302.

tära verkstäder men förutsätter samtidigt, att för speciella uppgifter och för

vidmakthållande av en god reparationsberedskap jämväl hos industrien denna

kommer att även under fred tagas i anspråk i den mån så prövas lämpligt.

Vid anmälan av den till årets riksdag avlåtna propositionen nr 179 angående

centralisering av underhållstjansten i fråga örn intendenturmateriel

m. m. framhöll jag, att för en starkare centralisering till anstalter, gemensamma

för större områden, i allmänhet icke lämpade sig reparation av motorfordon,

artilleri pjäser och annan tygmateriel liksom ej heller snickeriarbeten

till den del dessa sistnämnda icke vore att hänföra till nytillverkning. Beträffande

dessa former av reparationstjänst finge mera rationella och ekonomiskt

fördelaktiga driftsformer sökas genom sammanförande såvitt möjligt

av reparationsverkstäder på en och samma ort till en gemensam verkstad.

Det förslag rörande anordnande av militära verkstadsanläggningar, som

arméförvaltningens tygdepartement och fortifikationsstyrelse enligt det föregående

senast framlagt, ansluter sig helt till de synpunkter som sålunda av

mig i propositionen nr 179 anfördes. Jag kan därför i princip biträda detta

förslag och förordar sålunda en centralisering av verkstäderna i huvudsaklig

överensstämmelse med vad av nämnda myndigheter angivits. Detta

innebär, att på en garnisonsort med flera truppförband i allmänhet kommer

att finnas endast en tygverkstad men att varje truppförband bör äga tillgång

till utrymmen för egentligt servicearbete. Ett genomförande av detta förslag

möjliggör en ändamålsenlig och ekonomiskt gynnsam drift av verkstäderna.

Härigenom torde skapas förutsättningar för att arbetet kan utföras till kostnader,

som icke behöva överstiga dem som skulle uppkomma vid anlitande av

enskilda reparationsföretag.

Yad beträffar särskilt de verkstadsanläggningar, som planerats i Göteborg,

synes mig böra ytterligare utredas, huruvida icke i anslutning till nämnda

principer centraliseringen bör drivas längre än armé- och marinförvaltningarna

i skrivelsen den 21 april 1943 föreslagit. Utan att binda mig för en viss ståndpunkt

i denna fråga finner jag det böra ytterligare övervägas, örn icke allt

verkstadsarbete för försvarets räkning i Göteborg med undantag för servicearbete

och möjligen för signal-, optisk- och minmateriel bör centraliseras till

en gemensam verkstad. Jag finner icke anledning att, innan fullständig utredning

föreligger, beräkna medel för verkstadsanläggningar i Göteborg.

Med hänsyn till att arméförvaltningen vid beräkningen av det för verkstäder

vid armén under femårsperioden 1942/47 angivna beloppet icke i detta sammanhang

tagit hänsyn till kostnaderna för verkstad för Skånska pansarregementet

bör det för verkstäder m. m. i propositionen 1943: 222 beräknade beloppet

höjas från 10,000,000 till 11,070,000 kronor.

Arméförvaltningens nu föreliggande medelsäskande avser endast en del av

de verkstäder, som avses skola utföras inom ramen av sistnämnda belopp.

Vissa synpunkter, som framkommit vid särskild inom försvarsdepartementet

genom tillkallad sakkunnig utförd granskning av arméförvaltningens förslag,

ha av arméförvaltningens tygdepartement och fortifikationsstyrelse beaktats

i det i skrivelsen den 14 maj 1943 framställda slutliga förslaget. Enligt detta

skulle bland annat beräknas ett belopp av 300,000 kronor, enligt prisläget den

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

1 juli 1941, för provisoriska anordningar jämte viss utrustning, som kunde

bliva erforderliga för Skånska pansarregementet och Wendes artilleriregemente

före färdigställande av de nya verkstäderna. Jag har intet att erinra

häremot men återkommer, enär medelsbehovet i fråga ej torde böra bestridas

över kapitalbudgeten, i annat sammanhang härtill. Jag förordar nu bifall

i övrigt till nämnda förslag och beräknar sålunda på grundval av prisläget

den 1 juli 1941 medel för följande ändamål.

Kronor Kronor

1. Tygverkstad för Norrlands trängkår och Västernorrlands

regemente............................................................... 601,800

2. Serviceverkstad för Västernorrlands regemente ......... 37,000

3. Serviceverkstad för Svea trängkår.............................. 89,000

4. Tygverkstad för Norrlands artilleriregemente och Jämtlands

fältjägarregemente m. m.................................. 543,800

5. Tygverkstad för Göta ingenjörkår och Jönköpings
Kalmar

regemente ................................................... 205,000

6. Vägar, planering och stängsel, vatten, avlopp, elektriska

ledningar, administration och oförutsett för nämnda

verkstäder ............................................................ 468,400 1,945,000

7. Tygverkstad för Wendes artilleriregemente och Norra skånska

infanteriregementet i Norra Åsum ....................................... 1,028,000

8. Tygverkstad för Skånska pansarregementet och Skånska träng
kåren

invid Hässleholm ...................................................... 1,690,000

9. Serviceverkstad för Skånska trängkåren i Hässleholm ............ 207,000

Summa 4,870,000

vilket belopp på grundval av prisläget den 1 juli 1942 torde böra beräknas till

5,260,000 kronor.

Med hänsyn särskilt till vikten av att den genom Wendes artilleriregementes

fortskridande motorisering alltmer ökade fordonsparken vid regementet skall

erhålla tillbörlig vård och översyn bör den för truppförbanden i och invid

Kristianstad gemensamma tygverkstaden uppföras så snart ske kan. Detsamma

gäller den för Skånska pansarregementet och Skånska trängkåren gemensamma

verkstaden.

Såsom av skrivelsen den 14 maj 1943 framgår utgår tygdepartementet från

att kostnaderna för maskiner och annan utrustning för verkstäderna skola

kunna bestridas från anslag, som stå till dess förfogande.

I enlighet med det anförda erfordras för tygverkstäder m. m. för armén

för budgetåret 1943/44 ett belopp av 5,260,000 kronor, varav 4,870,000

kronor torde få anses belasta femårsplanens kostnadsram. I detta sammanhang

torde böra framhållas, att i årets statsverksproposition, kapitalbudgeten,

bilaga 2, äskats ett belopp av 539,000 kronor för tyganstalt vid Smålands

artilleriregemente. En del av detta belopp avsågs för en mindre motorverkstad

vid Skillingaryd, avsedd att betjäna såväl Smålands artilleriregemente

som _ framför allt — artilleriskjutskolan. Därest skjutskolan förflyttas från

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Skillingaryd torde behovet av en särskild motorverkstad därstädes bortfalla.

Det på verkstaden belöpande beloppet torde, därest så prövas erforderligt, vid

bifall till förslaget om artilleriskjutskolans förläggning till Villingsberg få

tagas i anspråk för uppförande därstädes av en serviceverkstad för motorfordon.

Hundgårdar vid arméns truppförband. I skrivelse den 30 november 1942

upptog arméförvaltningens fortifikationsstyrelse till behandling frågan örn

medelsanvisning för hundgårdar vid arméns truppförband. Styrelsen anförde

därvid följande.

I skrivelse den 13 augusti 1942 hade chefen för armén anmodat arméförvaltningens

fortifikationsstyrelse att vid samtliga infanteri- och kavalleriregementen

samt trängkårer låta uppföra hundgårdar för nämnda förband tilldelade

tjänstehundar med beaktande av möjligheterna att eventuellt utnyttja

och förbättra vid förbanden nu befintliga provisoriska hundgårdar för

sommar- eller vinterbruk samt därvid anfört, bland annat, följande.

Enligt uppdrag hade inspektören för infanteriet verkställt utredning

rörande armétruppförbandens behov av tjänstehundar i fred och krig. Utredningen

gåve vid handen, att hundbehovet vore klarlagt endast beträffande

infanteriet och kavalleriet, där behovet av hundplatser uppginge för infanteriregemente

till 14 uppvärmbara och 12 icke uppvärmbara platser, under det

att för kavalleriregemente motsvarande antal platser vore 12 respektive 6.

Beträffande artilleriet och luftvärnet vore ännu icke helt utrett omfattningen

av förevarande behov liksom icke heller beträffande pansartrupperna. Tills

vidare avsåges dock Skånska pansarregementet, Södermanlands och Skaraborgs

pansarregementen bibehålla förutvarande Skånska kavalleriregementet,

Södermanlands och Skaraborgs regementen tilldelade tjänstehundar, för vilka

vid vederbörande regementen nu befintliga hundgårdar torde kunna bibehållas

i den mån desamma vore godtagbara för vinterbruk. Vid trängtrupperna

vore behovet av tjänstehundar avhängigt av underhållsförbandens blivande

organisation, varför för dessa förband tills vidare borde räknas med nuvarande

tjänstehundstilldelning, och hundgårdar anordnas med 6—8 ujupvärmbara

platser på sådant sätt, att de vid behov kunde utökas. Såväl

inspektören för infanteriet som chefen för arméhundväsendet hade framhållit

nödvändigheten av att ordentliga hundgårdar snarast uppfördes vid hundtilldelade

truppförband samt att uppvärmbara hundplatser kunde disponeras

redan instundande vinter.

Med anledning härav finge fortifikationsstyrelsen anföra följande.

Chefen för arméhundväsendet, med vilken styrelsen samrått vid utarbetandet

av typförslag till ifrågavarande hundgårdar, hade framhållit nödvändigheten

av dels att desamma försåges med installation såväl för uppvärmning

av lokalerna som för tillredning av hundarnas föda samt med vatten- och avloppsledningar

och elektrisk belysning, dels att vid desamma anordnades icke

blott förrådsutrymme för förvaring av hundarnas utrustning, pulkor, seldon

och proviant utan även ett mindre, uppvärmt utrymme som expeditions- och

vaktlokal.

Genom fortifikationsstyrelsens försorg hade uppgifter från samtliga infanteri-

och kavalleriregementen samt trängkårer införskaffats rörande behovet

av uppvärmbara respektive icke uppvärmbara hundplatser vid truppförbanden.

Därvid hade framkommit, att vid fem av dessa truppförband ombyggnad

av befintliga hundgårdar lämpligen kunde göras, medan nybyggnad

erfordrades vid övriga truppförband.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Majlis proposition nr 302.

Av från pansarregementena inkomna uppgifter framginge, att vid dessa

befintliga hundgårdar vore tillfyllest.

Föreliggande förslag till hundgårdar vid truppförbanden, som uppgjorts

med beaktande av olika möjligheter att utan åsidosättande av kraven på

ändamålsenlighet nedbringa kostnaderna, hade utformats så att å ömse sidor

örn expeditions- och förrådslokaler lagts hundplatser, varav ena sidans platser

avsåges att utföras uppvärmbara och andra sidans icke uppvärmbara, vilka

platser kunde anordnas oberoende av varandra och i en framtid kunde utökas

med ytterligare platser.

Fortifikationsstyrelsen hade, såsom av en bifogad kostnadstablå närmare

framginge, beräknat kostnaderna för anordnandet av erforderligt antal hundplatser

till 492,600 kronor eller i avrundat tal till 493,000 kronor.

Med anledning av vad sålunda anförts hemställde fortifikationsstyrelsen,

under framhållande av angivna önskemål att uppvärmbara hundplatser redan

under vintern 1942—1943 stöde till förfogande, att Kungl. Majit måtte till

1''ortifikationsstyrelsens förfogande för anordnande av hundgårdar med uppvärmbara,

respektive icke uppvärmbara platser vid infanteri- och kavalleriregementena

samt trängkårerna ställa ett belopp av 493,000 kronor.

I häröver avgivet yttrande anförde arméchefen följande.

Arméhundväsendet i landet hade hittills närmast stått på försöksstadiet.

Bedriven försöksverksamhet liksom utländsk krigserfarenhet hade givit belägg

för, att rapport-, patrull-, drag-, skydds- och sjukvårdshundar icke borde

saknas i krigsorganisationen, framför allt icke i ett land med betydande skogsoch

ödemarksarealer som vårt. I under utarbetande varande krigsorganisation

räknades också med ett betydande antal hundar, vilket bland annat nödvändiggjorde

en effektiv och året runt pågående hundutbildning vid truppförbanden.

En förutsättning härför vore, att erforderliga lokaler för hundarnas

uppställning, skötsel och vård funnes vid truppförbanden. Hittills befintliga

hundkojor hade vid flertalet förband varit av provisorisk natur och

utgjorde icke ur djurskyddssynpunkt godtagbara lokaler. Hundutbildningen

under vinterförhållanden förutsatte tillgång på uppvärmbara hundboxar. Vid

anbefalld utredning hade truppförbandens minimibehov av hundplatser för

att möjliggöra utbildning av i krigsorganisationen erforderligt antal hundförare

och hundar utretts. Denna utredning hade legat till grund för fortifikationsstyrelsens

föreliggande medelsäskande, vilket tillstyrktes.

För att en maximering av arméns hundbestånd skulle kunna genomföras,

sedan krigsbehovet av hundar numera kunnat beräknas, hade chefen för

armén föranstaltat örn utarbetande av hundhållningsreglemente, i huvudsak

efter de principer, som hittills tillämpats beträffande arméns hästar,

varigenom hundväsendet avsåges skola givas erforderlig stadga.

Genom beslut den 22 januari 1943 fann Kungl. Majit föreliggande framställning

icke föranleda någon Kungl. Majits åtgärd.

I arméförvaltningens förutberörda skrivelse den 10 februari 1943 har ifrågavarande

medelsäskande utan angivande av angelägenhetsgrad upptagits till

oförändrat belopp 493,000 kronor, varav 36,000 kronor ansetts belöpa å prisstegring

den 1 juli 1941—den 1 juli 1942. Ämbetsverket har i skrivelsen anfört,

att vissa åtgärder för anordnande av hundgårdar vid truppförbanden

syntes oundgängligen erforderliga, därest de olika truppförbanden skulle

hava möjlighet att året runt mottaga dem tilldelade tjänstehundar. Kostnaderna

för erforderliga åtgärder, vilka genom vidtagande av förenklingar i

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

olika hänseenden syntes kunna nedbringas under nyssnämnda belopp, syntes

böra ingå i det belopp, som avsetts att reserveras för mötande av under återstående

del av femårsperioden uppkommande byggnadsbehov.

I skrivelse den 22 april 1943 har fortifikationsstyrelsen återkommit till

frågan örn medelsanvisning för hundgårdar för arméns truppförband och

därvid anfört följande.

I skrivelse den 19 april 1943 hade chefen för armén anmodat arméförvaltningens

fortifikationsstyrelse att vidtaga åtgärder för tillgodoseende av det

föreliggande behovet av hundgårdar vid arméns truppförband samt därvid

bland annat anfört följande.

Inom arméinspektionen hade verkställts utredning angående möjligheterna

att nedbringa kostnaderna för truppförbandshundgårdarna, varvid främst

undersökts möjligheten att genom förenklad konstruktion förbilliga desamma.

Därvid hade fastslagits, att varje hundgård — örn hundtjänsten och hundvården

vid truppförbanden skulle erhålla önskad stadga — borde innehålla

en »stomme», inrymmande bland annat mindre expeditionslokal tillika sjukvårdsrum,

förråd, selkammare och kokspis, i enlighet med av fortifikationsstyrelsen

utarbetad typritning till truppförbandshundgård. Provisorisk eller

förenklad lösning av dessa lokalfrågor kunde med hänsyn till en ordnad

hundtjänst icke förordas. Därjämte måste hundgården innehålla erforderligt

antal varm- och kallboxar. På grund av från chefen för försvarsdepartementet

lämnat meddelande angående den årliga medelstilldelning, som kunde påräknas

för arméhundväsendet, bleve en minskning av tidigare planlagd fredsoch

krigsorganisation av huvudväsendet nödvändig, varför antalet hundboxar

vid infanteriregementena kunde minskas från tidigare beräknade 26 till 20

platser och vid kavalleriregementena från 18 till 16 platser. Möjligheterna

att minska kostnaderna för hundboxar genom att vid sydligare belägna truppförband

endast uppföra sommarbonade dylika hade diskuterats. Då emellertid

erfarenheten visat, att även i de södra delarna av landet risk förelåge för

mycket kalla vintrar, hade överfältveterinären icke ansett sig ur hälsovårdsoch

djurskyddssynpunkt kunna tillstyrka en dylik lösning. Utredningen hade

sålunda givit vid handen, att den möjliga kostnadsminskningen kunde erhållas

endast genom minskning av antalet hundplatser. Standardförsämring

av hundgårdarna eller ytterligare provisoriska anordningar för hundtjänsten

vid truppförbanden vore ur utbildnings- och djurskyddssynpunkt icke godtagbara.

Behovet av truppförbandshundgårdar samt antalet varm- och kallboxar

vid dessa jämte kostnaderna för desamma framginge av skrivelsen

bifogad tablå, enligt vilken kostnaderna uppginge till i avrundat belopp

380,000 kronor. Det vore synnerligen angeläget att hundgårdsfrågan snarast

möjligt ordnades vid samtliga i tablån angivna förband, men kunde erforderliga

byggnadsåtgärder likväl uppdelas på tvenne budgetår, varvid uppdelningen

borde ske enligt i skrivelsen angiven gradering av angelägenhetsgrad. Chefen

för armén anmodade tillika fortifikationsstyrelsen beakta de ytterligare

möjligheter, som kunde föreligga att byggnadstekniskt nedbringa kostnaderna.

Med anledning av vad sålunda förekommit finge fortifikationsstyrelsen

anföra följande.

Av chefen för armén angivna kostnader hänförde sig till prisläget den 1

juli 1942 och vore beräknade på grundval av do ritningar, som bifogats fortifikationsstyrelsens

ovannämnda den 6 november 1942 avgivna underdåniga

förslag i ämnet. Någon möjlighet att ytterligare nedbringa dessa kostnader

genom ett enklare utförande av hundgårdarna förelåge enligt styrelsens åsikt

icke, därest desamma på ett ändamålsenligt sätt skulle kunna fylla sin

uppgift.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 302.

1214 43 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Departements''

chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

I likhet med chefen för armén ansåge fortifikationsstyrelsen att uppförandet

av erforderliga hundgårdar i sin helhet borde komma till stånd under

femårsperioden 1942/47 men att detsamma i enlighet med vad chefen för

armén i sin förenämnda skrivelse därom anfört, torde kunna uppdelas på

tvenne budgetår varvid i första hand hundgårdar borde uppföras vid de truppförband,

som helt saknade sådana eller där vinterbonade hundgårdar ur

djurskyddssynpunkt omedelbart erfordrades, nämligen vid Jämtlands fältjägarregemente,

Södra skånska infanteriregementet, Dalregementet, Hälsinge,

Bohusläns, Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands regementen samt

Norrlands dragonregemente. Kostnaderna för erforderliga byggnadsåtgärder

vid nämnda regementen uppginge enligt prisläget den 1 juli 1942 till omkring

188.000 kronor, motsvarande enligt 1941 års prisläge 174,000 kronor, men

torde vid tidpunkten för arbetenas planerade utförande under hösten 1943

— med en beräknad prisstegring av inalles cirka 20 procent — ha stigit till

209.000 kronor.

Fortifikationsstyrelsen hemställde, med överlämnande av genom arméchefens

försorg uppgjord behovs- och kostnadstablå, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen, att för uppförande av hundgårdar vid ovannämnda förband

för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 209,000 kronor, varav

emellertid endast 174,000 kronor syntes böra belasta femårsplanens kostnadsram.

Varken i 1941 års försvarsutrednings betänkande eller i propositionen 1942:

210 förutsågos några kostnader av den art, som av fortifikationsstyrelsen enligt

lämnade direktiv anmälts i skrivelsen den 30 november 1942. På grund härav

lämnade också såsom förut nämnts Kungl. Maj:t denna framställning utan

åtgärd. Av samma skäl upptogs ej heller äskandet i propositionen 1943: 222.

Sedermera har fortifikationsstyrelsen på grundval av en inom ramen för nu

disponibla årsanslag väsentligt reducerad organisation av hundväsendet vid

truppförbanden framlagt ett förslag till härför erforderliga hundgårdar. Mot

det tidigare förslagets totalsumma av 493,000 kronor upptager det mindre

omfattande projektet 380,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1942.

I betraktande av att hundväsendet vid armén enligt vunna erfarenheter

är av stor betydelse för särskilt vissa underhålls- och förbindelseformationers

krigsduglighet samt för bevakning vill jag icke motsätta mig, att medel

beräknas för ett genomförande av det mera begränsade program för anordnande

av truppförbandshundgårdar under nästa budgetår, som innefattas i

fortifikationsstyrelsens skrivelse den 22 april 1943.

Enligt nämnda skrivelse skulle kostnaderna för uppförande av de hundgårdar

som erfordras under nästa budgetår uppgå till 209,000 kronor. Fortifikationsstyrelsen

har därvid räknat med en prisstegring sedan den 1 juli

1941 av icke mindre än 20 procent. Jag finner mig böra för nästa budgetår

tills vidare beräkna det belopp, som erfordras enligt prisläget den 1 juli 1942,

188.000 kronor, varav 174,000 kronor böra anses belasta femårsplanens kostnadsram.

Kulspruteskjutbana vid Dalregementet. I sin skrivelse rörande lantförsvarets

medelsbehov för budgetåret 1943/44 anmälde arméförvaltningen sin avsikt

vara att efter verkställd utredning inkomma med förslag till anläggande av

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

kulspruteskjutbana vid Dalregementet. Arméförvaltningen framhöll i detta

sammanhang, att regementet saknade kulspruteskjutbana och därför vore hänvisat

till sina skol- och korthållsskjutbanor för all kulspruteskjutning med

skarp ammunition. Till följd härav vore det icke möjligt att medhinna skjututbildning

enligt gällande bestämmelser. Därjämte vore skjutfrekvensen å

banorna under nuvarande förhållanden så stor, att utbildningens värde äventyrades

på grund av att banorna ej kunde disponeras under erforderlig tid.

Sedermera har arméförvaltningens fortifikationsstyrelse i skrivelse den 19

december 1942 anmält, att ovannämnda utredning numera verkställts och att

densamma utvisade, att anläggningen, som avsåges att omfatta nio kulsprutetavelställ,

beräknades draga en kostnad av 95,000 kronor. I anslutning härtill

hemställde styrelsen, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att för anläggande

av kulspruteskjutbana vid Dalregementet anvisa ett reservationsanslag

av 95,000 kronor.

I arméförvaltningens förut berörda skrivelse den 10 februari 1943 har här

ifrågavarande arbete upptagits utan angivande av angelägenhetsgrad, vilket

föranlett att medel för ändamålet icke beräknats i propositionen 1942: 222.

Vid besök på platsen har jag kunnat konstatera, att stort behov föreligger De.partementsav

kulspruteskjutbana för Dalregementet. På grund härav anser jag mig Stefen.

böra tillstyrka, att medel för ändamålet beräknas enligt den framlagda

kostnadskalkylen, vilken slutar å ett belopp av 95,000 kronor. Av detta belopp

torde 87,000 kronor böra anses belasta femårsplanens kostnadsram.

För anläggningen erfordras såsom jämväl framhållits av arméförvaltningen

visst markförvärv. Denna fråga anmäler jag i det följande för Kungl. Majit.

Sammanfattning. I enlighet med vad sålunda anförts beräknar jag föreva
-

rande medelsbehov för budgetåret 1943/44 på följande sätt. Kronor

1. Skånska pansarregementet ................................................ 7,000,000

2. Wendes artilleriregementes förläggning vid Norra Åsum ......... 7,000,000

3. Barackbyggnader vid vissa truppförband .............................. 364,000

4. Garagebyggnader vid Norra Skånska infanteriregementet och

Skånska trängkåren ......................................................... 310,000

5. Ordnande av förläggningen å Bankaby ................................. 300,000

G. Ordnande av förläggningen för andra tygkompaniet ............... 770,000

7. Artilleriskjutskolan och Bergslagens artilleriregemente ......... 1,500,000

8. Tygverkstäder m. m. för armén .......................................... 5,260,000

9. Hundgårdar vid arméns truppförband ................................ 188,000

10. Kulspruteskjutbana vid Dalregementet .............................. 95,000

22,787,000

Angivna byggnadskostnader hänföra sig till prisläget den 1 juli 1942. Motsvarande

kostnader enligt prisläget den 1 juli 1941 kunna beräknas till

21,081,000 kronor.

Hemställan. Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen medgiva

att i det föregående angivna byggnadsarbeten må, i huvudsaklig

överensstämmelse med vad av mig anförts, utföras med

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

anlitande av det i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten,

bilaga 2, punkten 1) under försvarsväsendets fastighetsfond,

arméförvaltningens delfond därav, för budgetåret 1943/44 äskade

investeringsanslaget av 24,000,000 kronor till Vissa byggnadsarbeten

m. m.

MARINFÖRVALTNINGENS DELFOND.

I statsverkspropositionen (kapitalbudgeten, bilaga 2, punkten 6) har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att dels till Vissa byggnadsarbeten m. m. för budgetåret

1943/44 anvisa ett investeringsanslag av 10,000,000 kronor, dels ock medgiva,

att ifrågavarande anslag må överskridas — förutom på sätt i propositionen

angivits med belopp, som betingas av prisstegring — inom ramen av

ett belopp av 33,623,000 kronor, i den mån så erfordras för tillgodoseende av

medelsbehovet för de byggnadsföretag m. m., som enligt riksdagens beslut

skola komma till utförande med anlitande av berörda anslag.

I propositionen 1943: 222 har, med undantag bland annat för Hemsö kustartilleriförsvar

med Härnösands kustartilleridetachement, till behandling upptagits

de byggnadsföretag för marinen som innefattas i en av marinförvaltningen

med skrivelse den 10 februari 1943 överlämnad promemoria, beträffande

vars innehåll jag torde få hänvisa till sistnämnda proposition. Jag upptager

nu till behandling de byggnadsarbeten för Härnösands kustartilleridetachement,

som böra tillgodoses med anlitande av ifrågavarande anslag.

Norrlandskustens marindistrikt.

Hemsö kustartiileriförsvar med Härnösands kustartilleridetachement,

Härnösand.

Enligt 1942 års försvarsbeslut skall till Härnösand förläggas ett detachement

ur Älvsborgs kustartilleriregemente. Detachementet föreslogs av försvarsutredningen

skola träda i verksamhet under budgetåret 1943/44. Detachementets

uppsättning sammanhänger intimt med lösandet av dess byggnadsfråga.

Försvarsutredningens förslag i detta hänseende innebär i korthet, att

den i Härnösand befintliga dövstumskolan skulle ombyggas för ändamålet

och vissa byggnader nyuppföras. Genom denna lösning skulle ernås vissa

kostnadsbesparingar under förutsättning att, vilket försvarsutredningen beräknat,

en ny dövstumskola i Härnösand uppfördes. För utvidgning av dövstumskolans

område för detachementets räkning ha av 1942 års riksdag anvisats

63,000 kronor, varav 49,000 kronor redan disponerats för inköp av tomterna

nris 2, 4 och 6 i kvarteret Venus. Vidare har avtalats med staden örn

inköp av 14,950 kvadratmeter av stadsägan nr 143 för en köpeskilling av 10,000

kronor, vilket köp ännu icke fullföljts. Staden har härjämte åtagit sig att utan

vederlag överlåta omkring 670 kvadratmeter av ett område benämnt litt. d

samt att anskaffa 380 kvadratmeter av stadsägan nr 114.

Enligt överenskommelse med staden den 17 juli 1942 har kronan erhållit

nyttjanderätt till övningsfält å Härnön om cirka 127,000 kvadratmeter, övningsfält

å det s. k. skarpskyttelägret, tilläggsplats i hamnen för båtar, upplagsplats

å stadens kaj, skjutbanan å Norra Brännan samt stadens enskilda vägar.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Staden har därjämte åtagit sig att medverka till att lämpliga bostäder för

officerare, underofficerare och underbefäl finnas att förhyra, när sådan personal

förlägges till Härnösand.

Vidare har staden medgivit kronan rätt att anlägga väg till Norra Härnöpositionen

nr 1. Av en inom marinförvaltningen upprättad promemoria framgår,

att staden, för den händelse kustartilleridetachementet skulle förläggas

till Norra Brännan, åtagit sig att vederlagsfritt under 50 år såsom hamn och

slip för kronans båtar upplåta visst område örn ungefär 100 meters längd ävensom

utanför stranden beläget vattenområde, med rätt för kronan att i vattnet

och på land ha nödvändiga byggnader, bryggor oell andra anläggningar.

En förutsättning för ett förverkligande av försvarsutredningens förslag är

att, på sätt utredningen förutsatt, den nuvarande dövstumskolebyggnaden

med det snaraste ställes till försvarets förfogande.

Sedan jag inhämtat, att inom ecklesiastikdepartementet övervägts att tills

vidare behålla denna byggnad för dess nuvarande ändamål och att densamma

med hänsyn därtill icke kunde upplåtas för militärt bruk inom sådan tid att

kustartilleridetachementet skulle kunna planenligt uppsättas, föranstaltade jag

örn vissa preliminära kostnadsberäkningar avseende uppförande av nytt etablissement

för detacliementet.

Dessa undersökningar gåvo vid handen, att ett lämpligt område stöde att

finna å Norra Brännan vid Härnösand samt att ett nytt etablissement därstädes,

ehuru mera kostnadskrävande än en ombyggnad av dövstumskolan,

skulle i åtskilliga avseenden ur militära synpunkter vara att föredraga.

Sedan förhandlingar i frågan upptagits med Härnösands stad, beslöto stadsfullmäktige

i Härnösand enligt skrivelse av den 30 april 1943 att dels till

kronan utan vederlag upplåta ett område örn cirka 107,000 kvadratmeter å

Norra Brännan i Härnösand under förutsättning att området användes till

kasernområde för kustartilleridetachementet, dels ock, under angiven förutsättning,

av kronan för samma pris, vartill de försålts, återköpa de markområden

för vilkas förvärv enligt vad ovan angivits 49,000 kronor ställts till

förfogande.

Genom beslut den 4 maj 1943 uppdrogs åt marinförvaltningen att avgiva

beräkningar rörande de kostnader m. m., som uppkomme vid förläggning av

vederbörligt kustartilleriförband till Brännanområdet.

I anledning härav har marinförvaltningen i skrivelse den 11 maj 1943 anfört

bland annat följande.

Vid förhandlingarna med staden var icke tal om annat än vederlagsfri överlåtelse.

I stadsfullmäktiges protokoll namnes emellertid vederlagsfri upplåtelse.

Kronan synes icke kunna vara betjänt med allenast nyttjanderätt.

Förutom återköp av tomterna nris 2, 4 och 6 i kvarteret Venus för 49,000

kronor eller samma belopp som kronan betalat för dem, må blivande avtalet

med staden böra innehålla bestämmelser enligt avtalet den 17 juli 1942 rörande

nyttjanderätt för kronan av övningsfältet å Härnön, tilläggsplats i hamnen

för båtar och upplagsplats å stadens kaj, skjutbana å Norra Brännan samt

stadens enskilda vägar ävensom rörande ett markområde avsett för hamn och

slip, rätt att bedriva militära övningar å viss stadens skogsmark och att anlägga

väg till norra Härnöpositionen nr 1.

Dessutom bör överenskommelse träffas med staden, att den allmänna bad
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

Departementschefen.

54 Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

platsen å Härnöns norra strand blir tillgänglig även för detachementets

personal.

Yad beträffar det markområde, som är avsett såsom hamn och slip m. m.,

torde visserligen vara önskvärt, att det förvärvas med äganderätt, men stadens

delegerade vid förhandlingarna voro icke villiga att låta staden medgiva

mer än 50 års vederlagsfri nyttjanderätt.

Stadens medverkan i fråga om anskaffande av bostäder för marinens personal

synes böra bibehållas.

Avtalet om förvärv av 14,950 kvadratmeter av stadsägan nr 143 torde böra

annullera^ samt staden befrias från skyldighet att på kronan överlåta 670

kvadratmeter av ett område benämnt littera d och anskaffa 380 kvadratmeter

av stadsägan nr 114.

För erhållande av jämförelse mellan de kostnader, som byggnadsarbetena

skulle draga vid förläggning enligt tidigare förslag (dövstumskoleprojektet)

och enligt senare förslag (Brännanprojektet), har en tablå över byggnadskostnaderna

upprättats. Härvid ha samtliga kostnader återförts till prisläget

den 1 juli 1941. Dövstumskoleprojektets kostnader ha upptagits med

de belopp, som av departementschefen i propositionen 1942: 210 (sid. 603)

beräknats, dock med de korrektioner, som i anledning av ämbetsverkets närmare

utredningar av kostnader ansetts nödvändiga. Härvid ha vissa tidigare,

som outredda angivna kostnader även korrigerats. Definitiva kostnader för

utförande av brygga ha icke kunnat beräknas, enär den tid, som stått till förfogande

för utredningens utförande varit för knapp. I kostnadstablån har

för bryggan därför med reservation upptagits samma kostnad som i propositionen

1942: 210.

Utöver byggnadskostnaderna för de skilda objekten ha upptagits kostnader

för ur- och rastsignalanläggningarna samt elektriska ringledningar och

upptagetmarkeringar, enär dessa utföras i intimt samband med byggnadens

tillblivelse, och sålunda ansetts böra belasta byggnadskostnaderna. För att

underlätta jämförande med uppgifter lämnade i marinförvaltningens skrivelse

den 10 februari 1942 angående kostnader för femårsplanens genomförande

ha sistberörda kostnader upptagits i särskild tablå. Däremot ha kostnaderna

icke upptagits för elektrisk armatur, telefoner, larmanordningar, orderhögtalaranläggningar,

radioanläggningar, luftskyddsanordningar (med undantag

av de normalskyddsrum för personal, som i princip framgå av 1940 års militära

byggnadsutrednings standardritningar), köksutredningar (med undantag

av kok- och stekapparater, värmeskåp samt spisar), lösa inventarier m. m.,

vilka kostnader icke torde böra belasta byggnadsanslagen.

Vid marinförvaltningens skrivelse finnas fogade tvenne tablåer, utvisande

den ena medelsbehovet för utrustning med ur- och rastsignalanläggningar samt

elektriska ringledningar och upptagetmarkeringar samt den andra byggnadskostnaderna

för dövstumskole- respektive Brännanprojektet. Sistnämnda

tablå i vissa delar torde få fogas till statsrådsprotokollet såsom bilaga

(bilaga 5). De i förstnämnda tablå upptagna kostnaderna uppgå i båda fallen

till 18,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

I skrivelse den 15 maj 1943 har drätselkammaren i Härnösand på given

anledning bekräftat att upplåtelsen av området å Norra Brännan avser överlåtelse

utan vederlag med äganderätt.

Såsom av bilaga 5 framgår, beräknar marinförvaltningen kostnaderna för

uppförande av nytt etablissement för Härnösands kustartilleridetachement

till 2,666,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, oberäknat administrationskostnader.

Detta alternativ kan därigenom beräknas ställa sig 629,000 kronor

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj.ts proposition nr 302.

dyrare än ombyggnad för detacliementets räkning av dövstumskolan. Vid

denna jämförelse har helt bortsetts från det värde dövstumskolans byggnader

och tillhörande tomtområde kan äga för kronan. Vid jämförelsen torde även

böra beaktas, att marinförvaltningen i sin tablå belastat Brännanprojektet med

49,000 kronor utgörande kronans utlägg för utvidgning av dövstumskolans

område. Då staden åtagit sig att återköpa detta område för det pris kronan

utgivit, bör vid jämförelsen bortses från detta belopp. Enär vissa lokaler

i dövstumskolan avsetts skola utnyttjas för undervisningsändamål har Brännanprojektet

belastats med 120,000 kronor för en skolsalsbyggnad. Då jag

förutsätter, att de till uppförande ifrågasatta kasernernas vindar inredas till

lektionssalar och reservförläggning, torde kostnaderna för Brännanproj ektet

vid jämförelse med dövstumskoleprojektet kunna ytterligare något minskas;

i avsaknad av närmare utredning i detta hänseende kan storleken av denna

kostnadsminskning icke angivas. Från dessa utgångspunkter kan, med bortseende

från administrationskostnader och enligt prisläget den 1 juli 1941,

Brännanprojektet beräknas draga en kostnad som med högst 580,000 kronor

överstiger kostnaden för dövstumskoleprojektet.

Vid bedömandet av denna merkostnad bör beaktas, förutom fördelen för

kronan av att få tillgång till ett särskilt för kustartilleriförbandet uppfört

etablissement, att Brännanalternativet medför bättre övningsmöjligheter, varjämte

anläggningen erhåller en mera undandragen placering i förhållande till

annan värdefull bebyggelse. Jämväl transport- samt hamn- och kaj frågor

kunna erhålla en fördelaktigare lösning enligt detta alternativ. Vidare undvikes

olägenheten av att — såsom vid ett genomförande av dövstumskoleprojektet

skulle ha blivit fallet — förbandets område genomskäres av allmän

landsväg, en olägenhet som enligt vad jag inhämtat sannolikt skulle ha i

sinom tid nödvändiggjort en kostsam viaduktanläggning.

Jag finner mig i det uppkomna läget böra förorda, att nytt etablissement

för Härnösands kustartilleridetacliement uppföres å Norra Brännan i Härnösand.

Vad av marinförvaltningen anförts rörande överenskommelse med

staden ger mig icke anledning till erinran. På given anledning ha stadsfullmäktige

i Härnösand genom beslut den 24 maj 1943 godkänt de angivna riktlinjerna

för överenskommelse i ämnet, innefattande jämväl överlåtelse med

äganderätt av det till hamn m. m. avsedda området.

Det av marinförvaltningen framlagda byggnadsprogrammet ger mig i stort

sett icke anledning till annan erinran än att med uppförande av gymnastikbyggnad

med bastubad bör tills vidare anstå. Då denna byggnad kostnadsberäknats

till 305,000 kronor, kunna alltså byggnadskostnaderna uppskattas

till (2,666,000- -49,000 — 305,000 - ) 2,312,000 kronor. Till detta belopp

torde emellertid böra läggas medel motsvarande 6 procent av byggnadskostnaderna

för bestridande av utgifter för administration m. m. I kostnaderna

böra även inräknas utgifter för ur- och rastsignalanläggningar,

elektriska ringledningar och upptagetmarkeringar. Från dessa utgångspunkter

beräknar jag byggnadskostnaderna på grundval av prisläget den 1 juli 1941

till 2,450,000 kronor. Motsvarande kostnader på grundval av prisläget den

1 juli 1942 torde kunna uppskattas till 2,650,000 kronor. Sistnämnda belopp

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

torde böra i sin helhet beräknas utgå under nästa budgetår. Med beloppet

å 2,450,000 kronor bör femårsplanens kostnadsram belastas.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen medgiva

att ett nytt kasernetablissement för Hemsö kustartilleriförsvar

och Härnösands kustartilleridetachement må, i huvudsaklig

överensstämmelse med vad i det föregående anförts,

uppföras med anlitande av det i årets statsverksproposition

(kapitalbudgeten, bilaga 2, punkten 6) under försvarsväsendefs

fastighetsfond, marinförvaltningens delfond därav, för budgetåret

1943/44 äskade investeringsanslaget av 10,000,000 kronor

till Vissa byggnadsarbeten m. m.

III. Frågor om markförvärv.

Övningsfält för Skånska pansarregementet. Såsom av det föregående framgår

har jag beräknat kostnaderna för detta markförvärv till 1,250,000 kronor.

Medel för detta ändamål torde böra anvisas för budgetåret 1943/44. Av medlen

torde jämväl få bestridas utgifter för ianspråktagande av förläggningsområde

för regementet, om och i den mån sådana utgifter uppkomma.

Skjutfält för Skånska pansarregementet. Vid bifall till det av mig framlagda

förslaget rörande förläggningsort för Skånska pansarregementet kommer

regementet att förläggas till trakten av Hässleholm. För skjututbildningen

med tunga vapen erfordras för pansarregementena — liksom för

artilleriförbanden — särskilda skjutfält, som fylla de speciella fordringar, som

ur säkerhetssynpunkt och av andra skäl måste uppställas. Att utföra dessa

skjutningar på det ordinarie övningsfältet är, såsom av det följande närmare

framgår, uteslutet.

I skrivelse den 10 maj 1943 har arméförvaltningens fortifikationsstyrelse

till behandling upptagit fråga örn förvärv av mark för skjutfält för Skånska

pansarregementet, därvid styrelsen anfört i huvudsak följande.

I skrivelse den 15 april 1943 hade chefen för armén anmodat arméförvaltningens

fortifikationsstyrelse, att, bland annat, företaga utredning och kostnadsberäkning

angående förvärv av skjutfält för Skånska pansarregementet i

trakten av Brösarp å Skånes ostkust samt att så snart ske kunde ingiva framställning

örn ifrågavarande markförvärv.

I berörda skrivelse hade i ämnet framhållits huvudsakligen följande.

Genom hittills vidtagna rekognosceringar och kostnadsberäkningar syntes

det ha fastställts, att enda möjligheten att på tillfredsställande sätt ordna

skjutfältsfrågan vore förvärv av ett av fortifikationsstyrelsen och inspektören

för pansartrupperna rekognoscerat område vid Brösarp (norr örn Kivik). —

Då pansartrupperna inom en snar framtid komme att förfoga över stormartilleri

på lavettage, komme fordringarna på säkerhetsområde vid skarpskjutning

att väsentligt höjas. Inspektören för pansartrupperna hävdade, att

skjutfält för dylika skjutningar med hänsyn till säkerheten måste ha en

längdutsträckning av 20 kilometer. Då det syntes omöjligt att för rimliga

kostnader förvärva ett skjutfält i det inre av landets centralare delar och då

det för Bergslagens artilleriregemente och artilleriskjutskolan avsedda skjutfältet

vid Villingsberg icke lämpade sig för ändamålet, borde pansarskjutfält

sökas vid havskusten. En preliminär granskning av möjligheterna att

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj.ts proposition nr 302.

erhålla dylika skjutfält hade visat, att Brösarp syntes vara en av de få

platser i landet — om icke den enda — som i alla avseenden vore lämplig.

Skulle det visa sig omöjligt att annorstädes erhålla skjutplats med 20 kilometers

fritt område, bleve det sannolikt nödvändigt att till Brösarp koncentrera

all den skjutning vid pansartrupperna, som krävde så stort säkerhetsområde.

Med hänsyn därtill vore det angeläget att Brösarpsfältet snarast

förvärvades.

Med anledning av arméchefens anmodan hade fortifikationsstyrelsen låtit

verkställa ifrågavarande utredning och anförde därom följande.

I samråd med inspektören för pansartrupperna hade styrelsen låtit på

platsen undersöka den omfattning skjutfältet lämpligen borde ha. Skjutfältets

lämpliga utsträckning hade därvid med hänsyn till föreliggande förhållanden

befunnits vara den, som å en skrivelsen bifogad karta utmärkts

med röda begränsningslinjer.

Beträffande den sålunda överenskomna omfattningen av skjutfältet syntes

följande böra framhållas. Fältets norra gräns hade delvis dragits längs en

bäck omedelbart norr Knäbäcks samhälle, vilken bäck utgjorde gräns för den

s. k. Knäbäckslyckan. Genom förvärv av hela Knäbäckslyckan komme visserligen

Knäbäcks samhälle att bilda en kil in i området, men genom förvärvet

bleve det möjligt dels att förhindra en eventuell bebyggelse, som kunde bliva

hinderlig för skjutfältets utnyttjande, dels ock att verkställa en tomtreglering

till gagn för nuvarande fastighetsägare i Knäbäck. Dessa innehade nämligen

samtliga mycket små tomter, friköpta enligt ensittarlagen, och hade tidigare

icke fått inköpa mark av nuvarande ägaren av Knäbäckslyckan för utvidgning

av tomterna. Den för tomtutvidgningen avsedda marken hade å kartan ungefärligen

utmärkts med blå linje. Beträffande fältets västra gräns hade två

förslag diskuterats. Enligt det ena förslaget skulle gränsen gå utmed en befintlig

väg, utgörande jämväl hemmansgräns. Enligt det andra förslaget skulle

gränsen, med hänsyn till å området förefintlig jämförelsevis dyrbar bokskog,

dragas cirka 400 meter öster örn nyssnämnda väg. Av skäl, som närmare

komme att utvecklas i fortsättningen, ansåge styrelsen med hänsyn till föreliggande

omständigheter det mest lämpligt att låta den befintliga vägen utgöra

gräns i väster. Gränsen i söder för det till förvärv föreslagna området

utgjordes av Verkeån. Emellertid utgjordes området närmast norr örn ån

av säregen mark med olika slag av fornminnen, varför avsikten vore, att

detta område icke skulle beröras av skjutövningar utan att gränsen för det

egentliga skjutfältet skulle dragas cirka 400 meter norr örn Verkeån. Trots

detta syntes det till följd av ägoanordningen på platsen få anses lämpligt att

förvärva hela området fram till ån. Det område, som sålunda skulle förvärvas

men icke erfordrades för skjutfältet, syntes i så fall lämpligen böra

utarrenderas samt åtgärder vidtagas för områdets bevarande som naturreservat.

Beträffande Brösarpsområdets lämplighet som pansarskjutfält hade in

spektören för pansartrupperna anfört följande.

1. Säkerheten kunde väl tillgodoses med såväl finkalibriga vapen som med

samtliga i pansartrupperna ingående pjäser.

2. Marken vore överallt väl lämpad för motorfordon av olika slag och

främst banddrivna sådana.

3. Skjutningar av såväl formell som tillämpad karaktär kunde utföras

i plutonsförband å ett flertal platser,

i kompaniförband å minst tre olika platser samt

i bataljonsförband å två olika platser.

Området medgåve vid skjutning i förband framryckning över ett djup av

omkring 2.5—3 kilometer i omväxlande terräng.

Skjutningar kunde samtidigt utföras å minst två olika platser utan att

säkerheten eftersattes.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Skjutavstånd kunde uttagas intill 1,800 meter.

Lämpligaste plats för anordnande av formella skjutövningar med fasta

målanordningar funnes å fältets norra del (terrängen närmast söder oell sydväst

Knäbäcks fiskeläge).

4. Terrängen gynnade uppförande av varierande målanordningar på

växlande avstånd från skjutplatserna utan större kostnader.

5. Området vore väl lämpat för fältmässiga övningar i allmänhet såväl för

stridsvagns- och pansarvärnsförband som även pansarinfanteriförband. I

skjutfältets närhet funnes därjämte tillgång till terräng, där övningar utan

ersättningskrav för markskada kunde komma till utförande.

6. Inom området belägna byggnader kunde i stor utsträckning utnyttjas

för militära ändamål även örn de ur säkerhetssynpunkt icke kunde användas

för förläggning.

7. Inom området belägna fornminnen eller sådan natur, som borde skyddas,

behövde icke skadas vare sig genom skjutningarna eller andra övningar. -—

På grund av ovan angivna förhållanden syntes det för eventuellt förvärv

rekognoscerade området ur alla synpunkter särskilt väl lämpat såsom skjutfält

för pansarförband — i första hand för P. 2, men även såsom fältskjutningsområde

för i Skåne förlagda infanteriförband.

Fortifikationsstyrelsen hade låtit inhämta yttrande från länsstyrelsen i

Kristianstads län, huruvida ur sjöfarts- och fiskerisynpunkt eller eljest hinder

eller svårigheter mötte för ifrågavarande skjutfälts anordnande. I ett

med anledning därav avgivet yttrande hade länsstyrelsen anfört i huvudsak

följande.

Den trakt, som vore avsedd att tagas i anspråk för skjutfältet, hade ganska

egenartad natur och en skönhet, som högt uppskattades av naturvänner, och

målare sökte ofta där sina motiv. Området vore ganska glest bebyggt, men

flera gårdar med äldre utpräglat skånsk bebyggelse läge utspridda över

markerna.

Såsom framginge av en från inspektören för pansartrupperna erhållen

promemoria vore avsikten att lämna det närmast norr örn Verkeån belägna

området orört och att utarrendera detsamma i första hand till nuvarande

ägare. På detta sätt skulle de utomordentligt vackra och säregna markerna å

ömse sidor örn Verkeån, den s. k. Havängsdalen, förbli skyddade, något som

ur alla synpunkter vore av stort värde. Det vore av vikt att det område, som

sålunda skulle undantagas från militärt bruk, icke bleve alltför begränsat

utan komme att sträcka sig åtminstone 400 ä 500 meter norr örn Verkeån.

Enligt förslaget skulle alla de byggnader, som funnes norr örn nyss berörda

område upp mot Knäbäck, jämnas med marken. Att ett utplånande av den

gamla bebyggelsen innebure en synnerligen allvarlig sak för alla dem, som

drabbades därav och vilka där haft sitt hem, i många fall under långa tider,

läge i öppen dag. Å andra sidan måste medges, att den jordbruksmark, som

sålunda komme att icke längre bliva föremål för odling, knappast vore av

den värdefulla art, att ur denna synpunkt betänkligheter skulle kunna resas

mot förslaget. Men det vore uppenbart, att när kronan gjorde ett sådant intrång

i befolkningens liv och näring, som här ifrågasattes, det måste tillses,

att fullgod ersättning lämnades för detta intrång. En stor del av bebyggarna

vore arrendatorer under Christinehofs fideikommiss och hade under långa

tider haft relativt låga arrenden. Det bleve ingen lätt sak särskilt för de

äldre arrendatorerna att skaffa sig något annat levebröd. Det syntes riktigt,

att dessa synpunkter vunne beaktande vid ersättningarnas bestämmande.

Utanför den ifrågavarande kuststräckan bedreves ålfiske, som i allmänhet

vore synnerligen givande. Detta fiske, som ägde rum särskilt under

månaderna augusti- oktober eller just den tid, då övningsskjutningar skulle

pågå, måste tydligen helt nedläggas. Att härigenom avsevärd skada komme att

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 302. 59

tillfogas såväl fiskets ägare som icke minst arrendatorerna av detsamma vore

uppenbart.

En mycket viktig fråga i detta sammanhang vore, huruvida de planerade

anordningarna för skjutfältet komme att skada den vackra naturen. Det vore

ingalunda ägnat att väcka förvåning, att alla vänner av naturskydd och särskilt

de många, som lärt känna och uppskatta just dessa trakter av östra

Skåne, känt stor oro inför dessa planer, i det man befarat att traktens skönhetsvärden

skulle gå förlorade genom de ifrågasatta åtgärderna. Det mötte

icke ringa svårigheter att taga bestämd ståndpunkt i denna fråga. Det vore

klart att redan genom bebyggelsens utplånande över ett stort område ett

visst intrång gjordes i naturen, som kunde vara till förfång ur ren naturskyddssynpunkt.

Å andra sidan hade man, såvitt länsstyrelsen informerats i

saken, icke för avsikt att vidtaga några direkta anordningar, som skulle skada

naturvärdena. Den mycket vackra bokskogen i de östra delarna uppgåves

sålunda skola lämnas orörd, några militära byggnader skulle icke uppföras

annat än möjligen å det längst österut belägna området och fornminnena

skulle bibehållas och skyddas.

Såvitt länsstyrelsen hade förstått vore det icke meningen att pansarregementet

skulle använda området för annat än skjutövningar, således icke för

övningar av annan art med motorfordon. Örn detta senare skulle bli fallet,

måste det framhållas, att terrängen syntes vara mycket litet lämpad för att

befaras med tunga motorfordon, särskilt av det slag, som här kunde komma

i fråga. Området i sin helhet utgjordes av sandmark, delvis betäckt med ett

ganska tunt gräslager. Utan tvivel skulle grässkorpan snart rivas sönder

av motorvagnarna och därefter syntes det bliva synnerligen svårt att köra

över de upprivna sandiga markerna.

Såge länsstyrelsen frågan enbart ur naturskyddssynpunkt, skulle länsstyrelsen

utan tvekan instämma i de önskemål, som från naturvännernas sida

framställts, att skjutfältet icke måtte förläggas till det föreslagna området.

Även ur andra synpunkter, särskilt nied hänsyn till det intrång, som skulle

göras å den nuvarande bebyggelsen, vore det mest önskvärt, att området

lämnades orört. Emellertid måste ju de olägenheter, som framhållits, vägas

mot det allmänna, för staten viktiga intresse, som föranlett förslaget. Då,

enligt vad de militära myndigheterna uppgivit, området skulle synnerligen

väl lämpa sig till skjutfält för pansarregementet och då det icke syntes möjligt

att i Skåne finna någon annan lika lämplig plats för ett skjutfält, hade

länsstyrelsen knappast någon möjlighet att från de synpunkter, som länsstyrelsen

kunde företräda, motsätta sig det framlagda förslaget. Länsstyrelsen

förutsatte därvid, att naturvärdena i största möjliga utsträckning

skyddades, och att icke andra ingrepp däri gjordes än som angivits. Det borde

tillses, att dessa värden icke heller vid själva skjutningen och projektilernas

nedslag i marken förstördes.

Från naturskyddssynpunkt vore det önskvärt, att området med sina skogar

och vidsträckta ängar och hedar i framtiden bleve föremål för en omsorgsfull

och sakkunnig skötsel och icke lämnades utan vård. Med hänsyn härtill borde

detsamma ställas under domänstyrelsens förvaltning, enär man måste utgå

från att de militära myndigheterna saknade sakkunniga organ för denna vård.

Länsstyrelsen förutsatte jämväl, att allmänheten komme att under tider, då

skjutningar icke påginge, lämnas fritt tillträde till den dol av området, som

icke foges i bruk för militära byggnader eller särskilda anläggningar.

Vid länsstyrelsens yttrande fanns fogad en av förmyndareförvaltningen för

Christinehofs fideikommiss avgiven förklaring, av vilken framginge, att förvaltningen

icke hade något att erinra mot ifrågavarande skjutfälts anordnande

tinder förutsättning att ifrågavarande områden inköptes av kronan och att

överenskommelse kunde träffas örn köpeskilling och övriga villkor för över

låtelse.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

I en sedermera till fortifikationsstyrelsen inkommen ytterligare skrivelse

har länsstyrelsen behandlat de hinder eller svårigheter, som ur sjöfartssynpunkt

kunde beräknas uppstå, örn skjutfältet anordnades enligt fortifikationsstyrelsens

förslag.

Länsstyrelsen har härom anfört följande.

Sjöfarten inom det område, vilket betecknats som skjut- respektive säkerhetsområde,

syntes huvudsakligen utgöras dels av mera lokalt betonad kusttrafik,

dels av den reguljära handelssjöfarten. Yad till en början beträffade,

den mera lokalt betonade kusttrafiken syntes densamma såvitt länsstyrelsen

kunde bedöma icke ha någon större omfattning. Emellertid finge man i detta

sammanhang icke helt bortse från den trafik, som påginge mellan Simrishamn

och småhamnarna Skillinge, Brantevik, Baskemölla, Vik och Kivik, å ena,

samt Åhus och hamnar å Blekingekusten, å andra sidan. Det förefölle uppenbart,

att denna trafik måste i hög grad försvåras och fördyras, därest den icke

kunde följa kusten utan i följd av pågående skjutning måste göra mer eller

mindre betydande avvikelser. Utan ingående utredning vore det emellertid

för närvarande icke möjligt för länsstyrelsen att med någon grad av säkerhet

bedöma omfattningen av denna sjöfart.

Yad därefter beträffade handelssjöfarten syntes denna såvitt länsstyrelsen

hade sig bekant under normala förhållanden i regel framgå på ett så betydande

avstånd från kusten, att densamma i regel icke kunde påverkas av pågående

skjutningar. Under nu rådande förhållanden däremot framginge handelssjöfarten

i all huvudsak inom territorialgränsen eller alltså på ett högsta avstånd

av cirka en halv mil från kusten. Då densamma icke syntes kunna stoppas

eller tvingas att söka sig utanför territorialgränsen, då skjutningar påginge,

komme såvitt länsstyrelsen kunde bedöma denna omständighet att väsentligen

Försvåra skjutfältets utnyttjande under pågående världskrig och därmed sammanhängande

inskränkningar i våld lands liandersjöfart.

Vid avgivandet av detta yttrande hade samråd ägt rum med lotskaptenen

i Malmö och tullförvaltaren i Simrishamn.

Yttrandet avsåge icke den samfärdsel, som betingades av kustfisket, utan

finge länsstyrelsen i detta hänseende åberopa sitt tidigare yttrande.

Beträffande områdets värdering har fortifikationsstyrelsen i sin berörda

skrivelse den 10 maj 1943 anfört följande.

Fortifikationsstyrelsen hade låtit företaga värdering av ifrågavarande till

pansarskjutfält föreslagna område inom Ravlunda socken. Värderingen hade

utförts av riksdagsmannen Alfred Nilsson i Steneberg och förre riksdagsmannen

Anders Hansson i Ravlunda med biträde av jägmästaren F. Bergman

i Höör.

Enligt upprättat värderingsinstrument omfattade hela området 780.8 788

hektar mark, varav 666.8 9 hektar tillhörde Christinehofs fideikomiss och

113.9888 andra olika ägare. Sammanlagda värdet av markområdet hade av

värderingsmännen uppskattats till 981,160 kronor och värdet av fisket utanför

området till 100,000 kronor. Därjämte hade värderingsmännen beräknat 55,000

kronor såsom avträdesersättning åt arrendatorer av jordbruk och fiske. Det

å kartan med blått streckade området i fältets västra- del innehölle cirka 61.5 0

hektar mark, bevuxen med bokskog, och hade åsatts ett värde av 226,000 kronor.

Värderingsmännen hade under hand meddelat, att förmyndareförvaltningen

för Christinehofs fideikomiss förklarat sig vilja godtaga de av värderingsmännen

åsätta värdena å till fideikommisset hörande mark och fiske,

därest gränsen för skjutfältet i väster droges utmed nämnda väg, d. v. s. hemmansgränsen,

men att örn gränsen droges 400 meter öster om vägen förmyndareförvaltningen

i så fall icke kunde godtaga den gjorda värderingen utan

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj.ts proposition nr 302.

fordrade cirka 10 procents förhöjning å de åsätta värdena. Förmyndareförvaltningen

menade, att tvister och obehag kunde uppkomma mellan militärförvaltningen

och fideikommisset, örn gränsen för skjutfältet droges inne i

skogsområdet och icke längs den naturliga gräns som vägen utgjorde. Värderingsmännen

ansåge det vara för kronan förmånligt att inköpa hela området

fram till berörda väg.

För egen del har fortifikationsstyrelsen i ämnet anfört i huvudsak följande.

Av utredningen syntes framgå, att ifrågavarande område inom Ravlunda

socken synnerligen väl lämpade sig såsom skjutfält för Skånska pansarregementet.

Länsstyrelsen i Kristianstads län hade visserligen i sitt yttrande i

ämnet erinrat örn att området utgjordes av egenartad och utomordentligt vacker

natur med talrika fornminnen och att det i och för sig för undvikande av ett

förstörande av dessa naturvärden vore ett önskemål att skjutfältet icke förlädes

till det föreslagna området. De ur naturskyddssynpunkt uttalade farhågorna

syntes emellertid fortifikationsstyrelsen i viss mån överdrivna. Såsom ovan

framhållits vore det avsett att den s. k. Havängsdalen längs Verkeån, varest

de åberopade naturvärdena till allra största delen vore tillfinnandes, skulle

lämnas orörd av militära övningar. I den mån särskilda fornminnen eller

annat, som särskilt borde bevaras orört, förekomme å andra platser inom det

till förvärv föreslagna området, borde dessa tämligen lätt kunna skyddas mot

förstörelse medelst inhägnad eller andra lämpliga åtgärder. I allt fall syntes

det vara uppenbart, att den befarade förstörelsen av inom området förekommande

naturvärden icke vore av den omfattning att därigenom då det enligt

gjorda rekognosceringar visat sig omöjligt att förlägga ifrågavarande skjutfält

till annan plats — ett för rikets försvar så betydelsefullt företag, som anordnande

av ett skjutfält för Skånska pansarregementet borde förhindras.

Fortifikationsstyrelsen hade icke någon erinran mot den gjorda värderingen

av området och fisket utanför detsamma, vilket sistnämnda styrelsen

funne vara nödvändigt förvärva, eller mot den beräknade avträdesersättningen

åt arrendatorer av jordbruk och fiske. I likhet med värderingsmännen ansåge

styrelsen, att området i väster borde sträcka sig fram till den å kartan utmärkta

vägen. Genom en sådan sträckning av skjutfältets västra gräns erhölles

en naturlig gräns, varigenom man lättare kunde undvika att vid övningar beträda

angränsande enskilda marker. Dessutom syntes kronan därigenom erhålla

möjlighet att träffa en för statsverket förmånlig uppgörelse med Christinehofs

fideikommiss, som av hela det föreslagna skjutfältets areal, cirka 781

hektar, innehade cirka 667 hektar, jämte allt fiske utanför området. Det synnerligen

värdefulla skogsområde, som genom nämnda gränsdragning i väster

komme att förvärvas av kronan, syntes icke i nämnvärd grad komma att skadas

av skjutövningarna, enär skogsområdet endast vore avsett att vid övningar

användas för intagande av naturliga utgångslägen för skjutningar. 1 händelse

för-värv komme till stånd, avsåge fortifikationsstyrelsen att samråda med

domänstyrelsen om skötseln av skogsområdet.

Den i ärendet gjorda värderingen syntes fortifikationsstyrelsen böra läggas

till grund för kostnadsberäkning av ifrågavarande markförvärv. Då värderingsmännen

meddelat, att de under liand gjort sig underrättade örn att kronan

i flertalet fall syntes lia möjlighet att genom frivilliga överenskommelser för
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

värva de i området ingående fastigheterna till de av värderingsmännen åsätta

priserna, syntes man endast för enstaka fall behöva räkna med expropriationsförfarande.

Fördenskull ansåge styrelsen, att man icke behövde räkna med

större reserv utöver det sammanlagda värderingsbeloppet än 20,000 kronor.

För bestridande av avstycknings-, lagfarts- m. fl. kostnader beräknade styrelsen

ett belopp av 3,000 kronor. Totalkostnaden skulle sålunda bliva (981,160

+ 100,000 + 55,000 + 20,000 + 3,000 —) 1,159,160 kronor eller i avrundat tal

1,160,000 kronor.

I en till chefen för försvarsdepartementet ställd, den 28 april 1943 inkommen

skrivelse har Maglehem—Ravlunda naturskydds- och hembygdsförening,

under framhållande av områdets säregna beskaffenhet och den rikliga förekomsten

därstädes av fornlämningar m. m., riktat en enträgen vädjan att skjutfältet

icke måtte förläggas till ifrågavarande område mellan Haväng och

Knäbäck.

Sedermera lia samfundet för hembygdsvård, Skånes hembygdsförbund och

Skånes naturskyddsförenings arbetsutskott jämte ett sextiotal enskilda personer

förklarat sig instämma i framställningens syfte, varjämte Maglehem—

Ravlunda naturskydds- och hembygdsförening i en den 15 maj 1943 dagtecknad

skrivelse ytterligare anfört vissa synpunkter i ämnet.

I skrivelse den 27 maj 1943 har svenska naturskyddsföreningens naturskyddsintendent

anfört, att ur naturskyddssynpunkt syntes kunna godtagas,

att området funne den beramade användningen för militärt ändamål, under

förutsättning att vissa i yttrandet angivna synpunkter vunne beaktande.

Slutligen har riksantikvarieämbetet i skrivelse den 19 maj 1943 till chefen

för försvarsdepartementet framhållit, att ur de synpunkter, riksantikvarieämbetet

hade att företräda, ämbetet icke hade något att erinra mot att det

till inköp föreslagna området finge disponeras såsom militärt skjutfält.

Ämbetet förutsatte därvid, att den s. k. Havängsdösen och helst även fornlämningarna

omedelbart norr örn Verkeån bibehölles i orubbat skick för framtiden.

Såsom inledningsvis anförts erfordras för Skånska pansarregementet ett

skjutfält, där skjututbildningen med tunga vapen — innefattande även skjutning

från stridsvagnar, banddrivet artilleri och pansarbilar under rörelse —

kan bedrivas i möjligaste mån riskfritt och ostört. Ett pansarskjutfält bör

erbjuda omväxlande terräng, varjämte markbeskaffenheten bör vara fast och

lämpa sig för banddrivna fordon. Eldgivningen bör kunna ske på minst en

kilometers skjutavstånd mot markmål ävensom under sammanhängande förflyttning

en å två kilometer. Skjutning måste kunna utföras minst i kompaniförband.

Då säkerhetsbestämmelserna, särskilt vid skjutning från stridsvagn

under gång, nödvändiggöra mycket stora säkerhetsområden utöver den egentliga

skjutplatsen, bör pansarskjutfältet örn möjligt förläggas till strand eller

kust, därvid vattnet tjänstgör såsom kulfång. Skjutning måste dock kunna ske

mot mål på land. Vidare bör skjutfältet vara lämpligt beläget i förhållande till

vederbörande förbands förläggningsort samt ha fördelaktiga järnvägs- och

landsvägsförbindelser.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj-.ts proposition nr 302.

Det område vid Skånes ostkust, som genom pansarinspektionens försorg

rekognoscerats och föreslagits såsom skjutfält för Skånska pansarregementet,

torde i sällsynt hög grad motsvara de militära fordringar, som enligt- det sagda

rimligen kunna uppställas. Området är så beläget, att säkerhet mot skjutolyckor

i möjligaste mån vinnes, terrängen är mycket lämplig för pansarskjutningar

på alla erforderliga avstånd — även i förband •— och bokskogen i det

föreslagna områdets västra del erbjuder gynnsamma utgångslägen för övningar.

Markens lämplighet — sandmark med ett delvis ganska tunt gräslager — har

visserligen varit föremål för delade meningar; en på mitt uppdrag av statens

väginstitut verkställd undersökning har emellertid givit vid handen att markförhållandena

äro sådana, att området torde kunna användas för avsett ändamål

under förutsättning att vissa försiktighetsåtgärder vidtagas. Sålunda torde

marken böra underkastas kontinuerlig tillsyn, så att eventuellt uppkommande

skador snabbt bliva avhjälpta, varjämte bör övervägas, huruvida särskild ytförstärkning

bör anbringas å de platser, där vändningar och mera koncentrerad

trafik avses skola förekomma.

Örn Skånska pansarregementet förlägges till trakten av Hässleholm, torde

det såsom skjutfält föreslagna områdets belägenhet icke utgöra hinder för

områdets ianspråktagande. Avståndet till Hässleholm är omkring sju mil men

området är lätt att nå såväl med järnväg som på landsväg. De sociala olägenheterna

bli relativt obetydliga. Marken är nämligen ur jordbrukssynpunkt av

svag beskaffenhet och bebyggelsen gles. Sjöfarten utanför kusten synes icke

vara av den omfattning att den annat än tillfälligtvis kommer att störa skjutningarnas

bedrivande. Under nuvarande förhållanden får man dock räkna

med att handelssjöfarten framgår betydligt närmare kusten än under fredstid,

vilket förhållande måste beaktas av de militära myndigheterna vid skjutningarnas

planerande. Utanför kusten bedrives ett lönande ålfiske, vilket

även efter områdets ianspråktagande såsom skjutfält torde kunna pågå i full

utsträckning, örn tillmötesgående och hänsyn visas från ömse håll.

Gentemot de många fördelar, som ur skjutfältssynpunkt äro förknippade

med detta område, står emellertid bygdens egenartade karaktär med talrika

fornlämningar, en unik flora och en ålderdomlig och intressant bebyggelse.

För egen del finner jag det förståeligt, att länsstyrelsen samt naturskyddsoch

hembygdsföreningar uttalat betänkligheter i fråga om områdets ianspråktagande

för militära ändamål, och skulle, om valet stöde mellan ur militär synpunkt

i stort sett jämbördiga områden, gärna förorda ett område, som icke

vore ur naturskydds- och turistsynpunkt så värdefullt, även örn militära krav

därigenom i någon män åsidosattes. Men i detta fall finnes intet annat val.

De omfattande rekognosceringar, som företagits för att anskaffa skjutfält för

de olika pansarförbanden, ha praktiskt taget omfattat hela landet. De platser,

som kunna anses godtagbara såväl ur militär synpunkt som med hänsyn till

sociala och ekonomiska konsekvenser, äro fåtaliga. Såsom exempel må nämnas,

att å hela kuststräckan Blekinge—Söderhamn, som undersökts vid utredning

av frågan om skjutfält för Göta pansarlivgarde och Södermanlands pansarregemente,

icke någon för ändamålet lämplig plats kunnat utfinnas på fastlandet,

varför de militära myndigheterna hemställt, att en ö i Stockholms skär
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

gård måtte få tagas i anspråk såsom skjutfält. I fråga om skjutfält för Skaraborgs

pansarregemente ha liknande erfarenheter gjorts, och det område vid

Vättern, som för detta förband slutligen föreslagits, är — ehuru i övrigt fullt

godtagbart — icke lämpligt för skjutningar med de tyngsta vapnen. Beträffande

Skånska pansarregementet har trots ingående undersökningar något annat

lämpligt skjutfält än nu ifrågavarande område vid Skånes ostkust icke påträffats.

Efter noggranna överväganden finner jag mig därför — trots de därmed

förenade betänkligheterna — böra tillstyrka förvärv för lantförsvarets

räkning av området vid Brösarp.

Mitt ställningstagande har därvid dikterats av -— förutom de synpunkter

som redan anförts — insikten örn att ett militärt utnyttjande av området

ingalunda behöver medföra, att dess säregna karaktär spolieras. Den avskildhet,

som hittills präglat dessa trakter, kommer visserligen åtminstone tidvis

icke att förefinnas i och med att pansarförband taga terrängen i besittning.

Fornlämningarna komma emellertid att respekteras och skyddas, varjämte

hela området utmed Verkeåns dalgång — den ömtåligaste delen av denna

trakt — avses skola lämnas orört. Några större skador på grund av skjutningarna

torde ej heller behöva uppstå och bokdungarna och de enstaka bokarna i

hedlandskapet böra på allt sätt skyddas. Ehuru en utrymning av området torde

bliva oundviklig, kommer bebyggelsen att bibehållas. Avsikten är således icke,

såsom länsstyrelsen synes ha förutsatt, att befintliga byggnader skola rivas. I

den män så är möjligt komma de däremot att tagas i anspråk för olika militära

ändamål. Allmänheten kommer fortfarande att äga tillträde till området då

skjutningar icke pågå. Slutligen vill jag framhålla, att man vid ett militärt

förvärv av området torde kunna räkna med att detta jämväl i framtiden

kommer att få bibehålla sin karaktär av hedlandskap, medan i annat fall det

måste vara en tidsfråga, när de öppna vidderna ändrat karaktär genom skogsplantering

eller när området tagits i anspråk för villabebyggelse.

Yad värderingen av området beträffar finner jag icke anledning till erinran

gentemot vad fortifikationsstyrelsen i sådant avseende anfört. De föreslagna

avträdesersättningarna till arrendatorer av jordbruk och fiske synas måhända

höga men torde vara befogade med hänsyn till de särskilda omständigheterna

i detta fall. Då det synes vara ett önskemål att en frivillig uppgörelse träffas

med Christinehofs fideikommiss, vill jag tillstyrka, att området avgränsas på

sätt fideikommissförvaltningen föreslagit, varigenom således den västra gränsen

kommer att följa en väg i nord-sydlig riktning. Områdets areal kan visserligen

därigenom synas bliva onödigt stor, men med hänsyn till att även andra

pansarförband än Skånska pansarregementet torde komma att dit förlägga

vissa skjutningar, för vilka någon annan lämplig plats icke kunnat utfinnas,

synes någon berättigad anmärkning mot områdets storlek icke

kunna göras. Jag beräknar således, i enlighet med fortifikationsstyrelsen,

medelsbehovet till 1,160,000 kronor, vilket belopp i sin helhet torde böra anvisas

för budgetåret 1943/44.

Jag lämnar här öppet huruvida icke hela området eller delar därav — exempelvis

området utmed Verkeåns dalgång samt bokskogen — böra ställas under

domänstyrelsens förvaltning. Till denna fråga torde Kungl. Majit få taga

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

ställning med beaktande av de fördelar ur naturskyddssynpunkt, som en sådan

anordning möjligen kan innebära.

Å skjutfältet torde skjutbaneanläggning samt målanordningar och dylikt

anordnas samt vissa förråd inrättas, varjämte skyddsrum torde böra anläggas.

För dessa ändamål torde arméförvaltningen framdeles efter närmare utredning

komma att äska medel. Härvid bör särskilt undersökas i vilken utsträckning

vissa å området redan uppförda anläggningar kunna utnyttjas såsom skyddsrum.

Jag utgår slutligen ifrån att i fråga örn områdets användning särskilda bestämmelser

meddelas, som i görligaste mån tillgodose naturskyddsintresset.

Dessa bestämmelser böra utformas i samråd med vetenskapsakademiens naturskyddskommitté.

Förvärv av mark för viss militärväg. I skrivelse den 29 juli 1942 hemställde

arméförvaltningens fortifikationsstyrelse, att medel måtte anvisas till bestridande

av kostnader för förvärv av mark för byggande av en militärväg inom

Malmöhus län.

Ifrågavarande ärende är av den natur att en ingående redogörelse härför

icke kan lämnas till statsrådsprotokollet. Närmare upplysningar i ärendet

torde få inhämtas genom de handlingar, som komma att överlämnas till riksdagens

vederbörande utskott. Här må endast anföras följande.

Fortifikationsstyrelsen anförde i förutnämnda skrivelse, bland annat,

att vederbörande försvarsområdesbefälhavare, sedan fråga uppkommit örn

byggande av här avsedda militärväg, fört förhandlingar med markägarna om

förvärv för kronans räkning av för väganläggningen erforderlig mark, varvid

uppgörelser träffats örn förvärv av markområden för tillhopa 8,234 kronor 60

öre, samt att försvarsområdesbefälhavaren på anmodan av fortifikationsstyrelsen

till styrelsen inkommit med viss utredning angående skäligheten av

de i uppgörelserna överenskomna köpeskillingarna.

Sedan vid ärendets handläggning inom försvarsdepartementet fråga väckts

örn vägens övertagande till allmänt underhåll samt fortifikationsstyrelsen meddelat,

att ur militär synpunkt intet vore att häremot erinra, anförde länsstyrelsen

i Malmöhus län, efter hörande av vägingenjören i länet, i ett den 5

september 1942 avgivet utlåtande att, med den sträckning vägen skulle givas,

vägen för närvarande icke kunde anses nödig för allmänna samfärdseln och

att i lag stadgad förutsättning för vägens övertagande till allmänt underhåll

sålunda enligt länsstyrelsens mening icke förelåge.

Genom beslut den 2 oktober 1942 fann Kungl. Maj:t fortifikationsstyrelsens

framställning icke föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Sedan från vissa håll framförts klagomål i ortspressen av innehåll att mark,

utan ersättning för intrånget, skulle ha tagits i anspråk vid anläggandet av

ifrågavarande väg, anmodades fortifikationsstyrelsen att låta verkställa undersökning

huruvida i förevarande sammanhang militär eller annan myndighet

finge anses lia vidtagit åtgärd eller eljest handlat utan att därtill ha ägt befogenhet.

Fortifikationsstyrelsen har i anledning härav i skrivelse don 29 april 1943

avgivit redogörelse för vad i ärendet förekommit. Av redogörelsen framgår

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 302. 1214 43 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

66 Kungl. Maj-.ts proposition nr 302.

bland annat, att vederbörande militärbefälhavare i utlåtande till fortifikationsstyrelsen

anfört, att vid tidpunkten för vägbyggets beslutande och igångsättande

från militär sida förelegat den uppfattningen, att vägsträckningen till

sin huvuddel framdeles avsåges skola intagas till allmänt underhåll, ävensom

att vägens tillkomst varit av sådan betydelse för försvaret, att dåvarande försvarsområdesbefälhavaren,

som igångsatt vägbygget, bort äga befogenhet att

utan bemyndigande av högre myndighet gå i författning därmed och att i samband

därmed vidtaga åtgärder för markförvärv m. m.

Fortifikationssty reisen har för egen del anslutit sig till denna uppfattning

men framhållit, att försvarsområdesbefälhavaren bort —- innan han låtit förhandlingarna

örn markförvärven fortskrida så långt, att han av markägare mottagit

köpebrev å dem tillhörig mark — förvissa sig örn att medel till bestridandet

av kostnaderna för markförvärven komme att ställas till förfogande.

Emellertid hade den gjorda utredningen givit vid handen, att för undvikande

av ytterligare irritation bland markägarna skyndsamma åtgärder borde vidtagas

för lösande av markfrågorna. I anledning därav hade fortifikationsstyrelsen

låtit undersöka på vilka villkor överenskommelse med markägarna

skulle kunna träffas. Av den verkställda utredningen framginge att — förutom

de markområden varom försvarsområdesbefälhavaren redan träffat uppgörelse

— viss ytterligare mark borde inköpas enligt med vederbörande markägare ingångna

preliminära avtal ävensom att tre markområden erbjudits kronan såsom

gåva. Då det finge anses vara av såväl militärt som allmänt intresse att

vägen — som numera vore i det närmaste färdigställd — alltjämt bibehölles,

ansåge styrelsen att kronan lämpligen borde med äganderätt förvärva all den

mark angående vilken köpebrev avlämnats eller preliminära avtal träffats.

För bestridande av kostnaderna för dessa markförvärv beräknade fortifikationsstyrelsen

enligt en i skrivelsen intagen sammanställning ett belopp av

tillhopa 10,853 kronor 83 öre, vartill borde läggas ett till 2,000 kronor beräknat

belopp för gäldande av avstycknings- och lagfartskostnader, vadan hela det för

markförvärven erforderliga beloppet uppginge till 12,853 kronor 83 öre, eller

i avrundat tal 13,000 kronor. Fortifikationsstyrelsen hemställde, att de i

sammanställningen upptagna markområdena måtte av kronan inköpas och att

nyssnämnda gåva måtte få mottagas ävensom att ett belopp av 13,000 kronor

måtte ställas till förfogande för bestridande av kostnaderna för markförvärven.

Handläggningen från militär sida av ifrågavarande ärende giver anledning

till erinringar i flera avseenden. Sålunda måste den av de militära myndigheterna

hävdade uppfattningen, att vägen framdeles skulle komma att intagas till

allmänt underhåll, redan från början anses ha varit felaktig, vilket ock bestyrkts

av länsstyrelsens yttrande. Vidare må framhållas, att någon befogenhet

för försvarsområdesbefälhavaren att, på sätt som skett, för kronans räkning

sluta köpeavtal icke förelegat. Försvarsområdesbefälhavaren hade i stället

bort i laga ordning rekvirera den för vägen erforderliga marken med nyttjanderätt

för den tid rådande utomordentliga förhållanden föreligga, vilket

ock i viss utsträckning ägt rum. Det sätt varpå vägfrågan blivit handlagd har

skapat missnöje bland markägarna, varjämte statsmakterna försatts i ett

ogynnsamt läge. Det synes böra undersökas, huruvida ansvar härför bör ut
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj-.ts proposition nr 302.

krävas av vederbörande militära befattningshavare. Åtgärder i sådant syfte

komma att av mig vidtagas. Då vägbygget i det närmaste blivit fullbordat

och vederbörande markägare måste anses ha berättigade anspråk på att snarast

få ersättningsfrågorna reglerade, anser jag likväl annan utväg för närvarande

icke stå till buds än att kronan med äganderätt förvärvar den mark,

som avses i fortifikationsstyrelsens framställning. Beträffande de övriga i

vägen ingående områdena anser jag mig icke böra nu förorda åtgärd. Enär

jag icke funnit anledning till erinran mot fortifikationsstyrelsens kostnadsberäkningar,

beräknar jag alltså för ifrågavarande ändamål för budgetåret

1943/44 ett belopp av 13,000 kronor. Till övervägande genom vederbörande

myndigheter bör upptagas frågan om vägens förvaltning för framtiden, varvid

bör jämväl prövas huruvida vägen bör bibehållas efter upphörandet av

försvarsberedskapen.

Förvärv av mark för utvidgning av Dalregementets övningsfält samt för anläggande

av kulspruteskjutbana. I sin skrivelse den 11 september 1941 angående lantförsvarets

medelsbehov för budgetåret 1942/43 anmälde arméförvaltningen

bland annat behov av mark dels för utvidgning av Dalregementets övningsfält,

dels ock för kulspruteskjutbana för regementet. I anslutning härtill

överlämnade arméförvaltningens fortifikations styr else med skrivelser den 12

december 1941 och den 23 februari 1942 i ärendena verkställd utredning samt

hemställde, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att anvisa 367,000 kronor

för utvidgning av övningsfältet samt 33,000 kronor för förvärv av mark för

kulspruteskjutbanan.

Av utredningen i förstnämnda fråga må här anföras följande.

I skrivelse till fortifikationsstyrelsen den 17 maj 1941 hade chefen för

Dalregementet anhållit, att styrelsen måtte snarast vidtaga åtgärder för att

såsom övningsfält för regementet förvärva ett å en skrivelsen bifogad karta

utmärkt område. I skrivelsen hade bland annat anförts följande.

Kegementets nuvarande övningsfält, som vore beläget i anslutning till

kasernområdet, utgjordes av dels ett mindre, huvudsakligen öppet område,

dels ett fältskjutningsområde och ett skjutbaneområde, dels ock ett i anslutning

till sistnämnda områden beläget skogsparti. Så länge endast ett fåtal

kompanier hade varit organiserade vid regementet, hade utbildningen kunnat

bedrivas förhållandevis tillfredsställande. Den manskapsstyrka, som för

närvarande utbildades vid regementet, vore emellertid mer än dubbelt så

stor som den med 1925 års härordning avsedda. Anledning funnes att för

framtiden räkna med ungefär lika stora kontingenter. Till följd av de stora

krav på skjutskicklighet och stridsmässig eldgivning, som måste ställas på

truppen, komme skjutbane- och fältskjutningsterrängen att tagas i anspråk

för skjututbildning i sådan omfattning, att under vissa tider denna terräng

icke kunde utnyttjas för andra övningar. Enär icke mer än tre av vid tiden

för regementschefens framställning organiserade nio kompanier samtidigt

kunde bedriva skjutning, måste de sex övriga kompanierna dela den öppna

terrängen eller förlägga övningarna till annan mark än kronans, övningar i

kompani och högre förband hade tidigare såsom regel förlagts till regementets

övningsplats å Bommehed. Det betecknades såsom ofrånkomligt att ställa

ytterligare övningsterräng till förfogande för att regementets värnpliktiga

skulle kunna beredas en mot tidens krav svarande allsidig och fältmässig utbildning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6«

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Det av regementschefen i skrivelsen framställda förslaget till förvärv av

ytterligare övningsterräng innebure i huvudsak, att ett norr örn det nuvarande

övningsfältet beläget område, som närmare angivits å en av distriktslantmätaren

K. \V. Wolffelt år 1941 upprättad »Karta över delar av bergsfrälseegendomarna

Hälla, Sjulsarvet, Järnlinden och Lugnet med flera i Stora

Kopparbergs socken, Kopparbergs län» genom inköp skulle tillföras regementet.

Detta förslag angåves vara det enda, varigenom kravet på relativt

korta förflyttningar från kasernområdet till lämplig övningsterräng bleve tillgodosett.

Å regementschefens skrivelse hade chefen för dåvarande andra arméfördelningen

med vitsordande av regementets stora behov av utökat övningsområde

tecknat tillstyrkande av framställningen.

Sedan ärendet av fortifikationsstyrelsen underställts chefen för armén,

hade denne uppdragit åt styrelsen att verkställa utredning angående ifrågavarande

markförvärv.

Enär viss del av det föreslagna området läge inom Falu stad och staden

tillika ägde viss mark inom området samt det kommit till styrelsens kännedom,

att staden tidigare underhandlat örn inköp av den till största delen

inom staden och området belägna, i enskild ägo varande fastigheten Lugnet,

vilka förhandlingar staden dock avbrutit med hänsyn till den planerade utvidgningen

av övningsfältet, hade styrelsen inhämtat stadens yttrande över

förslaget.

I ett den 31 juli 1941 avgivet yttrande hade enligt stadsfullmäktiges uppdrag

drätselkammaren i Falun efter inhämtande av särskilda yttranden av

kyrkorådet i Kristine församling, Falu stads marknämnd och byggnadsnämnden

i Falun anfört i huvudsak följande.

Enligt ett av byggnadsnämnden upprättat förslag till stadsplan för området

öster örn Linnévägen — vari ifrågavarande mark inninge — avsåges bland

annat dels att avskilja den intill det ifrågasatta övningsfältet gränsande

Kristine församlings nya kyrkogård, kallad Skogskyrkogården, för att skapa

största möjliga stillhet på densamma, dels ock att öster örn Skogskyrkogården

skapa en förbindelseled mellan vägen Falun-Svärdsjö, kallad Svärdsjövägen,

och vägen Falun-Skuggarvet, kallad Skuggarvsvägen. Av dessa skäl kunde

staden icke eftergiva kravet på ett skyddsbälte av omkring 150 meters bredd

mellan kyrkogården och ett blivande övningsfält.

Därest staden skulle medgiva, att egendomen Lugnet utlades till övningsfält,

vore det för staden ett vitalt intresse, att möjligheten till en framtida utveckling

av staden bevarades beträffande den norr och väster om Skuggarvsvägen

belägna marken.

Staden hemställde med anledning härav, att av de för utvidgning av regementets

övningsfält ifrågasatta områdena icke måtte tagas i anspråk mark

belägen på mindre avstånd än 150 meter från kyrkogårdens östra gräns eller

mark belägen norr och väster örn Skuggarvsvägen. Staden ville slutligen

erinra därom, att den icke vore beredd att försälja någon del av den staden

tillhöriga marken norr örn Svärdsjövägen.

I ett av styrelsen infordrat utlåtande den 15 september 1941 över stadens

förenämnda yttrande hade regementschefen anfört bland annat följande.

Kegementet kunde icke eftergiva det ur övningssynpunkt uppställda

kravet, att skogen öster örn begravningsplatsen skulle tillfalla övningsfältet.

Skogen vore nämligen erforderlig för att skapa sammanhang mellan det

gamla övningsfältet och det nytillkommande och för att medgiva dold förflyttning

av grupperade förband i övningsfältets längdriktning. Den norr

och väster örn Skuggarvsvägen belägna terrängen vore däremot, ehuru synnerligen

önskvärd, icke av samma betydelse för regementet som övriga delar

av det föreslagna området.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 302.

Styrelsen hade därefter upptagit förhandlingar med representanter för

staden i syfte, bland annat, att erhålla en jämkning väster ut av gränsen

mellan det av staden önskade skyddsområdet och det planerade övningsfältet

mot det att kronan skulle avstå från tidigare planer på att utvidga

övningsfältet till terrängen norr och väster örn Skuggarvsvägen.

Resultatet av nämnda förhandlingar framginge av kammarens protokoll

för den 25 november 1941, som utvisade, bland annat, att drätselkammaren

efter förnyad prövning av det framlagda förslaget beslutat förorda en uppgörelse

av huvudsakligen följande innehåll.

Gränsen mellan skyddsområdet öster örn kyrkogården och det blivande

övningsfältet skulle fastställas i den sträckning, som med heldragen röd

linje angivits å en till protokollet fogad illustrationsplan.

Kronan skulle medgivas rätt att till pris, varom särskild överenskommelse

skulle träffas, samt på vissa villkor i övrigt inköpa staden tillhörig mark,

belägen norr om Svärdsjövägen samt öster om den i föregående punkt nämnda

gränslinjen.

Staden skulle vidare upplåta nyttjanderätt under tio år till två å illustrationsplanen

med C och E betecknade områden.

Denna uppgörelse innebure bland annat, att gränsen mot skyddsområdet

skulle dragas på ett avstånd av cirka 75 meter från Skogskyrkogården. Denna

gränsdragning hade av regementschefen godtagits så när som på en sträcka

av 175 meter, för vilken sträcka regementschefen önskat en ytterligare flyttning

av gränsen mot staden av genomsnittligt 20 meter. I ett den 3 december

1941 avgivet yttrande hade regementschefen emellertid förordat en uppgörelse

med staden — örn ock med stor tvekan — i enlighet med det av

drätselkammaren avgivna förslaget.

Fortifikationsstyrelsen hade uppdragit åt domänintendenten Fridolf

Flodkvist i Uppsala att jämte av honom utsedda personer företaga värdering

av området med vad därå funnes uppfört.

Värderingen hade sedermera verkställts av, förutom Flodkvist, distriktslantmätaren

Wolffelt samt nämndemannen Viktor Söderlund i Nynäs ävensom,

vad beträffade å området växande skog, av forstmästaren Einar Jansson

i Falun.

Av ett av värderingsmännen upprättat värderingsinstrument inhämtades

följande. Det till inköp föreslagna området hade en sammanlagd areal av

cirka 128 hektar och hade åsatts ett värde av i runt tal 322,000 kronor. Det

utgjordes av fastigheter i tio skilda ägares hand, av vilka fastigheter en i

Falu stads ägo varande redan berörts. Ägaren till fastigheten Lugnet hade

förklarat sig godtaga en köpeskilling av 100,000 kronor, vilket belopp överensstämde

med det värde, som värderingsmännen åsatt fastigheten före minskningen

av det till förvärv ifrågasatta områdets areal. Sedan värderingssumman

på grund av områdets minskning nedsatts till 95,000 kronor, kunde

det antagas, att fastighetsägaren komme att godtaga det lägre beloppet såsom

köpeskilling. Beträffande övriga fastigheter syntes expropriation bliva nödvändig.

Med hänsyn därtill syntes för förvärv av ifrågavarande fastigheter

böra utöver värderingssumman — 143,700 kronor — beräknas ett belopp av

i runt tal 30,000 kronor.

För gäldande av kostnader för utredning, expropriation, lagfart m. m. beräknade

styrelsen ett belopp av cirka 15,000 kronor.

För genomförande av förvärvet i dess helhet skulle sålunda erfordras ett

belopp av (322,000 + 30,000 + 15,000 =) 367,000 kronor.

Styrelsen fann för egen del ett verkligt trängande behov föreligga av utvidgning

av Dalregementets övningsfält. Sedan vissa delar av regementets

gamla övningsplats Rommehed jämlikt Kungl. Majlis förordnanden den 6

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Marits proposition nr 302.

oktober 1939 och den 20 september 1940 frångått fortifikationsstyrelsens

förvaltning, hade regementet endast sällan kunnat beredas tillfälle att för

sina övningar använda övningsplatsen. Styrelsen ansåge sig -— med vissa

smärre erinringar — böra förorda förevarande förslag till utvidgning av regementets

övningsfält. I anslutning härtill hemställde styrelsen, att förenämnda

belopp av 367,000 kronor måtte ställas till förfogande för ändamålet.

Beträffande frågan örn mark för kulspruteskjutbana inhämtas av förenämnda

skrivelse den 23 februari 1942 bland annat följande.

I skrivelse den 15 juli 1941 till chefen för andra arméfördelningen hade

tjf. chefen för Dalregementet anfört bland annat följande.

Regementet disponerade tvenne skjutbanor örn vardera 24 tavlor samt en

korthållsskjutbana för 10 skyttar. Dessutom hade medel begärts för anläggande

av en ny korthållsbana för 40 skyttar. Dessa banor behövde tagas

i anspråk för utbildningen med gevär, kulsprutegevär, pistol och kulsprutepistol.

För skjututbildning med kulspruta erfordrades en ny skjutbana med

24 tavelställ. Lämplig plats med naturligt kulfång funnes vid Finnbo cirka

4 kilometer nordost örn regementets kaserner i nära anslutning till regementets

övningsområde. För skjutning med pansarvärnskanongevär funnes

ingen lämplig skjutbana vid regementet. Sådan skjutning avsåges att förläggas

till den föreslagna kulspruteskjutbanan vid Finnbo.

Chefen för armén hade i skrivelse till fortifikationsstyrelsen den 29 juli

1941 meddelat, att förvärv av Finnbo och anordnande av kulspruteskjutbana

därstädes borde beaktas.

Fortifikationsstyrelsens skjutbaneoffiner hade vid besök på platsen undersökt

två olika alternativ till ifrågavarande banas förläggande och funnit, att

dess anläggande vid Finnbo vore det lämpligaste och sannolikt även det

billigaste av de båda alternativen.

Chefen för Dalregementet hade å en till ärendet hörande karta låtit utmärka

det för kulspruteskjutbanan vid Finnbo erforderliga markområdet.

Enligt en av distriktslantmätaren E. Y. Hising i Falun verkställd utredning

innehölle detsamma en areal av cirka 36. e hektar, därav 5.5 6 hektar åker,

10 hektar äng och 21.04 hektar avrösningsjord. Området utgjorde del av

fastigheterna Finnbo l1 och Främsbacka 331 i Kopparbergs socken av Kopparbergs

län. Hising hade åsatt området ett värde av 15,872 kronor, men därvid anmärkt,

att ägaren utöver värdet torde komma att betinga sig ersättning för »allmänt

intrång» och sannolikt icke ansåge sig gottgjord med en intrångsersättning

av 30 procent av markens värde. Enligt Hisings mening bleve egendomen

efter kronans förvärv av skjutbaneområdet högst väsentligt beskuren, och de alldeles

nybyggda ekonomibyggnaderna måste anses vara för rymligt tilltagna

med hänsyn till åkerjordens reducering. Det nära grannskapet till skjutbanan

komme även att verka störande. Det kunde tänkas, att ägaren fordrade

så stor ersättning för dessa olägenheter, att det vore förmånligare att förvärva

hela fastigheterna.

För egen del anförde fortifikationsstyrelsen, att av utredningen syntes

framgå, att regementet vore i stort behov av en kulspruteskjutbana. Styrelsen

hade intet att erinra mot den föreslagna platsen för banan och ej heller mot

den av domänofficeren verkställda beräkningen av kostnaden för förvärv av

erforderligt markområde. Då emellertid ett genomförande av förvärvet syntes

komma att medföra betydande olägenheter och intrång för därav berörda fastigheter,

hade fortifikationsstyrelsen underställt chefen för armén frågan, huruvida

icke försök borde göras att rekognoscera annan plats för kulspruteskjut
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj-.ts proposition nr 302.

banans förläggande. Chefen för armén hade dock förklarat, att framställning

beträffande markförvärvet borde göras. I anledning därav hade styrelsen upptagit

ifrågavarande markförvärv bland medelsäskandena för budgetåret 1942/43

och därvid beräknat det för förvärvet erforderliga beloppet till 33,000 kronor,

varav 20,000 kronor belöpte på själva markförvärvet, 10,000 kronor på ersättningar

för intrång och 3,000 kronor på expropriationskostnader m. m.

Då det av fortifikationsstyrelsen framlagda förslaget rörande utvidgning

av Dalregementets övningsfält syntes medföra alltför höga kostnader, medan

däremot förslaget örn förvärv av mark för skjutbana vid Finnbo syntes godtagbart,

erhöll fortifikationstyrelsen den 14 april 1942 i uppdrag att undersöka,

huruvida icke jämväl frågan örn övningsfältets utvidgning kunde lösas

genom ett förvärv för kronans räkning av hela fastigheterna. Finnbo och

Främsbacka i stället för det av styrelsen föreslagna området.

I skrivelse den 11 september 1942 har fortifikationsstyrelsen i anledning

av det sålunda erhållna uppdraget anfört, att enligt från regementschefen inhämtat

yttrande terrängen i trakten av Finnbo och söder därom icke vore av

den beskaffenhet, att förvärv av densamma skulle tillfredsställa regementets

behov av ytterligare övningsterräng. Den terräng regementet behövde måste

nämligen dels utgöras av småbruten mark och dels ligga så nära kasernområdet,

att övningar kunde äga rum utan att längre tid erfordrades för förflyttningar.

Finnboområdet bestode nästan uteslutande av skogsterräng, som regementet

utan särskild kostnad vid behov finge använda. Kravet på övningsfältets

närhet till kasernområdet sammanhängde med nödvändigheten att på

ett rationellt sätt utnyttja vissa i kasernområdets närhet belägna anordningar

såsom gymnastikhus, skjutbana, närstridsbana, bastu m. m. Slutligen kunde

södra delen av Finnboområdet av säkerhetsskäl icke beträdas under pågående

fältskjutning på regementets nuvarande fältskjutningsområde.

Fortifikationsstyrelsen hade genom sin domänofficer ytterligare undersökt

möjligheterna att utsträcka övningsfältet i annan riktning. Resultatet härav

förelåge i en av domänofficeren upprättad promemoria, varav framginge, att

något annat för införlivande med regementets övningsfält lämpat område än

det av fortifikationsstyrelsen i skrivelsen den 12 december 1941 föreslagna

icke funnes i tillräcklig närhet av regementets kaserner.

I sin skrivelse angående lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1943/44

har arméförvaltningen anfört, bland annat, att för införlivande med regementets

övningsområde endast det tidigare föreslagna området syntes lämpligt,

varför ämbetsverket —■ som räknade med att området alltjämt skulle kunna

förvärvas för det tidigare föreslagna beloppet — hemställde, att 367,000 kronor

måtte ställas till förfogande för ändamålet.

I sistberörda skrivelse har arméförvaltningen därjämte framhållit, att behov

av mark för kulspruteskjutbana alltjämt förelåge, varjämte arméförvaltningen

erinrat, att fortifikationsstyrelsen tidigare för detta ändamål beräknat ett belopp

av 33,000 kronor. På grund av den stegring av virkespriserna, som sedermera

förekommit, ansåge ämbetsverket, att en höjning av områdets värde med

25 procent nu borde beräknas. Det sålunda erforderliga beloppet syntes

kunna uppskattas till 40,500 kronor oller avrundat till 41,000 kronor.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj-.ts proposition nr 302.

Sedermera lia frågorna örn markförvärv såväl för övningsfältets utvidgning

som för anläggande av kulspruteskjutbana gjorts till föremål för ytterligare

överväganden inom försvarsdepartementet i syfte att nedbringa kostnaderna.

Sedan chefen för Dalregementet på given anledning förklarat, att det till inköp

föreslagna området norr örn det nuvarande övningsfältet kunde på visst sätt

beskäras utan att syftet med markförvärvet förfelades, uppdrog Kungl. Majit

den 21 april 1943 åt arméförvaltningens fortifikationsstyrelse att med vederbörande

markägare förhandla örn och, där för kronan antagbar överenskommelse

kunde träffas, med förbehåll av utav Kungl. Majit före den 1 september

1943 lämnat godkännande, sluta avtal rörande förvärv för kronans räkning,

dels, för utvidgning av Dalregementets övningsfält, av södra delen av det i

styrelsens skrivelse den 12 december 1941 till inköp föreslagna området, utgörande

Falu stad och fastigheten Lugnet tillhörande mark, därvid jämväl

för staden bindande uppgörelse rörande det sålunda angivna områdets avgränsning

i väster skulle eftersträvas, dels ock, för förvärv av mark för kulspruteskjutbana

för regementet, ett område av fastigheterna Finnbo l1 och

Främsbacka 331 i Kopparbergs socken i enlighet med det i styrelsens skrivelse

den 23 februari 1942 framlagda förslaget.

I anledning av uppdraget har styrelsen den 8 maj 1943 inkommit med skrivelse

i ärendet jämte fyra upprättade preliminära köpekontrakt och ett nyttjanderättskontrakt.

Av skrivelsen inhämtas bland annat följande.

Yad först anginge den till utvidgning av regementets övningsfält

avsedda marken hade förhandlingarna lett till att enighet örn villkoren

för försäljning till kronan av här avsedda områden uppnåtts med markägarna.

Med ägarna av fastigheten Lugnet hade styrelsen, å kronans vägnar, under förbehåll

av Kungl. Majits godkännande före den 1 september 1943, avslutat

köpekontrakt örn överlåtelse till kronan för en sammanlagd köpeskilling av

105,000 kronor av fastigheten Lugnet, innefattande ett område i Jernlinden

och Myckelmyran inom Stora Kopparbergs socken samt hela stadsägan nr 595

i Falu stad. I denna stadsäga inginge även de med bokstäverna E och F å till

ärendet hörande illustrationsplan utmärkta områden. Hela fastigheten Lugnet

hade vid de tidigare i ärendet gjorda värderingarna åsatts ett värde av 100,000

kronor, varav belöpte 5,000 kronor å berörda med E och F betecknade områden.

Den överenskomna köpeskillingen syntes därför styrelsen vara skälig.

Vid förhandlingarna med representanter för Falu stads drätselkammare

hade överenskommelse av i huvudsak följande innehåll uppnåtts: Staden överläte

till kronan för en sammanlagd köpeskilling av 83,900 kronor det enligt

Kungl. Majits förberörda uppdrag till förvärv avsedda, staden tillhöriga området,

beläget öster örn den å illustrationsplanen heldragna röda gränslinjen

mot att kronan till staden för en köpeskilling av 7,500 kronor överläte de med

bokstäverna E och F å samma illustrationsplan betecknade områdena av den

av kronan förvärvade fastigheten Lugnet, varjämte staden mot en årlig avgift

av 10 kronor till kronan uppläte nyttjanderätten till de å sistnämnda plan

med bokstäverna C och E betecknade områdena för en tid av 10 år och därefter

med automatisk förlängning av nyttjanderättstiden för ett år i sänder,

därest härom ingånget nyttjanderättsavtal icke uppsades. Därutöver frånträdde

staden kravet på att vissa i drätselkammarens protokoll av den 25

november 1941 under punkterna 4, 6, 8 och 9 närmare angivna villkor skulle

utgöra förutsättning för uppgörelse med kronan.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

På grundval härav hade fortifikationsstyrelsen med stadens drätselkammare,

dels under förbehåll av för styrelsens del Kungl. Maj:ts godkännande

före den 1 september 1943 och för drätselkammarens del stadsfullmäktiges

godkännande före den 1 juli 1943, avslutat två köpekontrakt rörande överlåtelse

till kronan av det staden tillhöriga till förvärv avsedda området och

överlåtelse till staden av de med bokstäverna E och F betecknade områdena av

fastigheten Lugnet för 83,900 respektive 7,500 kronor, dels ock upplåtelse

med nyttjanderätt till kronan i enlighet med vad ovan nämnts av de med bokstäverna

C och E betecknade områdena.

Den överenskomna köpeskillingen 83,900 kronor, vilken med 6,000 kronor

överstege det området av värderingsmännen i augusti 1941 åsätta värdet,

syntes styrelsen skälig. Det pris, som staden åtagit sig att betala för områdena

E och F, vore för kronan förmånligt.

I det med stadens drätselkammare ingångna köpekontraktet örn överlåtelse

till kronan av det avsedda området hade såsom villkor för överlåtelsen bland

annat stipulerats, att kronan skulle till innehavare av å försålda området belägna

kolonistugor och kolonilotter gälda ersättning för all uppkommen förlust,

kostnad och skada. Den korta tid, som stått till buds för ärendets handläggning,

hade emellertid icke medgivit, att förhandlingar kunnat föras med

innehavarna av dessa kolonistugor och kolonilotter. I det till ärendet hörande

värderingsinstrumentet hade kolonistugorna upptagits till ett sammanlagt

värde av 4,050 kronor, varjämte värderingsmännen beräknat, att den sammanlagda

ersättningen till innehavarna av kolonilotter skulle, utöver ersättningen

för kolonistugorna uppgå till omkring 1,000 kronor. Styrelsens tjf. domänofficer

hade emellertid i en den 4 maj 1943 avgiven promemoria förklarat, att

beträffande dessa kolonistugor och kolonilotter en justering uppåt av de i

värderingsinstrumentet upptagna värdena syntes vara nödvändig, enär dels en

del värden syntes vara lågt satta och dels nya lotter tillkommit sedan värderingen

gjordes. Domänofficeren ansåge därför, att en summa av i runt tal

10,000 kronor borde beräknas i detta avseende. Därutöver beräknade domänofficeren

en summa av 1,100 kronor för täckande av avstycknings-, lagfartsm.

fl. kostnader. Det sammanlagda medelsbehovet för förvärv av mark folden

planerade utvidgningen av regementets övningsfält skulle alltså uppgå till

(105,000 + 83,900 -i- 10,000 + 1,100=) 200,000 kronor.

Vad anginge den till kulspruteskjutbana för regementet avsedda

marken hade förhandlingar förts med markägaren, därvid enighet uppnåtts.

På grundval härav hade fortifikationsstyrelsen å kronans vägnar, under

förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande före den 1 september 1943, med markägaren

träffat avtal om överlåtelse till kronan av ett område, innehållande i

areal cirka 36.g hektar, av fastigheterna Finnbo l1 och Främsbacka 331 i Stora

Kopparbergs socken för en köpeskilling av 35,000 kronor. Rörande skäligheten

av detta belopp hade styrelsens domänofficer i förberörda promemoria förklarat,

att han med hänsyn till det mycket stora intrång, som egendomen

genom försäljningen komme att lida, varvid särskilt avseende måste tagas till

av den nuvarande ägaren gjorde nybyggnader, vilkas storlek anpassats efter

egendomens areal före försäljningen, ansåge köpeskillingen vara godtagbar.

Kostnaderna för det från Finnbo och Främsbacka förvärvade områdets avstyckning

och lagfarande m. m. kunde beräknas till 2,000 kronor, i anledning

varav det sammanlagda medelsbehovet för förvärv av mark för kulspruteskjutbanan

skulle uppgå till (35,000 -k 2,000 =) 37,000 kronor.

Dalregementets övningsfält motsvarar icke de fordringar, som man med

tanke på regementets organisation måste ställa på ett dylikt fält. Med hänsyn chefen.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

härtill och till att regementets gamla övningsplats Rommehed, som tagits i

anspråk för andra försvarsändamål, icke längre kan disponeras för regementets

behov annat än i obetydlig utsträckning för vissa skjutningar synes en utvidgning

av övningsfältet genom nyförvärv av mark vara erforderlig.

Skjututbildningen vid regementet synes av liknande skäl nödvändiggöra en

utökning av antalet befintliga skjutbanor med en kulspruteskjutbana, särskilt

som enligt de senaste utbildningsbestämmelserna skjutning med automatvapen

givits en alltmera framträdande plats inom övningsprogrammet.

Fortifikationsstyrelsens ursprungliga förslag innebar utvidgning av övningsfältet

med ett norr örn det nuvarande fältet och i anslutning till detta beläget

område med en areal av i runt tal 128 hektar samt inköp av mark för skjutbana

vid Finnbo gård 4 kilometer nordost örn kasernerna. Kostnaderna hade

av styrelsen beräknats till 367,000 kronor respektive 33,000 kronor, vilket

senare belopp dock i fortifikationsstyrelsens beräkningar angående lantförsvarets

medelsbehov för nästkommande budgetår föreslagits höjt till 41,000

kronor. Undersökningar ha sedermera företagits inom försvarsdepartementet

för att örn möjligt ernå en mindre kostsam men ur militära synpunkter likväl

godtagbar lösning av dessa spörsmål. Ett förslag att för utökning av övningsfältet

och förvärv av lämplig mark för kulspruteskjutbana inköpa hela fastigheterna

Finnbo l1 och Främsbacka 331 har icke befunnits genomförbart. Däremot

har en begränsning av det tidigare föreslagna området befunnits vara

möjligt och av ekonomiska skäl tillrådligt. I samråd med de militära myndigheterna

har numera fortifikationsstyrelsen —- efter uppdrag av Kungl. Maj :t —

träffat preliminära avtal med vederbörande markägare örn inköp dels av ett

område örn tillhopa cirka 40 hektar för utvidgning av övningsfältet, dels ock

av förberörda område örn 36.6 hektar av Finnbo gård för anläggande av kulspruteskjutbana.

För att nöjaktigt reglera det blivande övningsfältets västra

gräns har fortifikationsstyrelsen därjämte med Falu stad träffat ett preliminärt

nyttjanderättsavtal, som i korthet innebär, att staden till kronan för en

tid av i första hand 10 år mot en årlig ersättning av 10 kronor upplåter nyttjanderätten

till två mellan det nya övningsfältet och skogskyrkogården i Falun

belägna områden, vilka staden med hänsyn till områdenas karaktär av skyddsbälte

mot kyrkogården icke velat avhända sig. Kronan å sin sida förbinder

sig att inom områdena icke bedriva skjutningar eller utföra fältarbeten.

Vad först beträffar frågan örn Övningsfältets utvidgning kan jag efter besök

på ort och ställe tillstyrka ett förvärv i enlighet med de av arméförvaltningens

fortifikationsstyrelse träffade preliminära köpeavtalen under förutsättning att

samtidigt det upprättade förslaget till nyttjanderättsavtal med Falu stad träder

i kraft. Genom förvärvet kommer regementets övningsfält att utökas med ett

ur övningssynpunkt lämpligt område, varjämte regementet enligt avtal med

Falu stad medgives rätt att disponera den mark, som erfordras för att sammanbinda

det ursprungliga övningsfältet med det nya området. Att inom de sålunda

av staden upplåtna områdena skottlossning icke må förekomma och fältarbeten

icke komma till utförande synes vara av underordnad betydelse, enär områdena

huvudsakligen erfordras för att möjliggöra fältmässiga framryckningar i nord
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 302.

75

sydlig riktning inom övningsfältet. Ett mellan de båda med nyttjanderätt upplåtna

områdena beläget mindre område i enskild ägo har av fortifikationsstyrelsen

icke föreslagits till inköp, enär kostnaderna för förvärv av detsamma

beräknats bliva jämförelsevis höga och regementschefen förklarat sig kunna

utan större nackdel avstå från området i fråga. — Kostnaderna för de till inköp

föreslagna områdena synas skäliga och de villkor i övrigt för överlåtelserna,

som träffats i samband med de preliminära köpekontraktens upprättande,

synas godtagbara.

Beträffande markförvärvet för skjutbana överensstämmer det nu föreliggande

förslaget med fortifikationsstyrelsens ursprungliga förslag, mot vilket

jag tidigare icke haft något att invända och som jag även nu lämnar utan erinran.

Priset, som enligt det preliminära köpeavtalet uppgår till 35,000 kronor, vartill

komma förslagsvis 2,000 kronor för avstyckningskostnader m. m., synes godtagbart.

Jag förutsätter således, att de ingångna köpeavtalen skola godkännas och

beräknar med ledning därav medelsbehovet i sin helhet till (200,000 +

37,000 =) 237,000 kronor.

Frågan örn anvisande av medel för skjutbaneanläggningen har av mig i det

föregående behandlats.

Stabsmobiliseringscentral vid sjätte militärområdet. I skrivelse den 20 juni

1942, nr 409, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 322, angående

vissa med den fortsatta utbyggnaden av landets försvarskrafter

sammanhängande markförvärv anmälde riksdagen, att riksdagen bland

annat såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond, arméförvaltningens

delfond, å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42

anvisat ett reservationsanslag av 1,300,000 kronor. Genom beslut den 30 juni

1942 fastställde Kungl. Majit stat för ifrågavarande reservationsanslag och

upptog därvid bland annat för stabsmobiliseringscentral vid sjätte militärområdet

ett belopp av 2,800 kronor samt för oförutsedda utgifter enligt Kungl.

Maj:ts bestämmande i varje särskilt fall 78,700 kronor, varjämte Kungl. Majit

uppdrog åt arméförvaltningens fortifikationsstyrelse att, med beaktande av

vad i det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet över

försvarsärenden för den 8 maj 1942 under arméförvaltningens delfond anförts,

gå i författning om förvärv för kronans räkning av mark för förläggning

av stabsmobiliseringscentral vid sjätte militärområdet. I samband därmed

bemyndigade Kungl. Majit fortifikationsstyrelsen att med anlitande av

berörda anslagspost å 2,800 kronor bestrida kostnaderna för detta förvärv.

Enligt utdraget av statsrådsprotokollet i ärendet avsågs, att för förläggning

av ifrågavarande stabsmobiliseringscentral skulle med äganderätt förvärvas

ett område örn 2,400 kvadratmeter för ett pris av en krona per kvadratmeter

enligt ett av vederbörande markägare därå avgivet försäljningsanbud.

I skrivelse den 5 maj 1943 har arméförvaltningens fortifikationsstyrelse

anfört bland annat följande.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 30,2.

Departements
chefen.

I anledning av det fortifikationsstyrelsen lämnade uppdraget hade styrelsen

anmodat militärbefälhavare!! för sjätte militärområdet att under förbehåll

av styrelsens godkännande nied vederbörande markägare träffa avtal örn förvärv

av det sålunda avsedda området.

Till svar härå hade från militärbefälsstaben i militärområdet med skrivelse

den 29 oktober 1942 till fortifikationsstyrelsen insänts avskrift av en

köpehandling, enligt vilken markägarna under förutsättning av fortifikationsstyrelsens

godkännande till Kungl. Majit och kronan för en köpeskilling

efter en krona per kvadratmeter försålt ett å en skrivelsen bifogad kartskiss

utmärkt område med en areal av cirka 2,500 kvadratmeter.

Sedan styrelsen på grund härav uppdragit åt arkitekt att verkställa undersökning

angående lämpligheten av ett förvärv av sistnämnda område, hade

denne uttalat, att området måste betraktas som otillräckligt med hänsyn till

den avsedda bebyggelsens utrymmesbehov. Ett område örn minst 5,550

kvadratmeter erfordrades om anläggningen i sin helhet komme att bestå av

envåningshus och 5,100 kvadratmeter örn vissa byggnader finge uppföras

såsom tvåvåningshus. Sedan styrelsen i anledning av vad sålunda förekommit

anmodat militärbefälhavare!! för sjätte militärområdet att inleda nya förhandlingar

med vederbörande markägare rörande inköp av ett område med en

areal av minst 5,100 kvadratmeter hade hemortsbefälhavaren i militärområdet

med skrivelse den 27 januari 1943 insänt en köpehandling, enligt vilken

markägarna under förutsättning av fortifikationsstyrelsens godkännande till

Kungl. Maj :t och kronan för en köpeskilling av 5,000 kronor försålt ett område

med en areal av cirka 7,555 kvadratmeter av deras fastighet.

Fortifikationsstyrelsen hade funnit förslaget innebära en god lösning av

förläggningsfrågan.

Med anledning härav och då den av markägarna för det till inköp föreslagna

området begärda köpeskillingen 5,000 kronor syntes styrelsen skälig,

men endast 2,800 kronor av Kungl. Majit ställts till styrelsens förfogande

för ändamålet, erfordrades således ytterligare 2,200 kronor jämte förslagsvis

150 kronor för bestridande av lagfarts- och avstyckningskostnader, eller tillhopa

2,350 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställde fortifikationsstyrelsen, att

Kungl. Majit för förvärv av mark för stabsmobiliseringscentral vid sjätte

militärområdet av ovan nämnda reservationsanslag av 1,300,000 kronor utöver

anslagsposten 2,800 kronor måtte till styrelsens förfogande ställa ett belopp

av 2,350 kronor av anslagsposten 78,700 kronor för oförutsedda utgifter.

Ehuru det måste betecknas såsom anmärkningsvärt, att de militära lokalmyndigheterna

icke från början kunnat säkrare än som skett beräkna det för

ifrågavarande mobiliseringscentral erforderliga områdets areal, finner jag mig

dock icke böra motsätta mig inköp av ett större markområde. Medel för

ändamålet finnas, såsom av fortifikationsstyrelsens framställning framgår,

disponibla. Då emellertid bifall till förslaget innebär avvikelse från de förutsättningar,

under vilka fjolårets riksdag fattade beslut i ämnet, torde den

föreliggande frågan böra underställas riksdagens förnyade prövning.

Sammanfattning. I enlighet med vad sålunda anförts beräknar jag förevarande

medelsbehov för markförvärv på följande sätt:

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 802. 77

Kronor

1. Övningsfält för Skånska pansarregementet .............................. 1,250,000

2. Skjutfält >» » » .............................. 1,160,000

3. Förvärv av mark för viss militärväg ....................................... 13,000

4. Förvärv av mark för utvidgning av Dalregementets övningsfält

samt för anläggande av kulspruteskjutbana .............................. 237,000

2,660,000

För mötande av oförutsedda utgifter torde det anslag, som bör anvisas

för ändamålet, böra bestämmas till i avrundat tal 2,800,000 kronor.

Hemställan. Under åberopande av det anförda samt i fråga örn anslagets

natur m. m. av vad som i ämnet anförts i den till årets riksdag avlåtna propositionen

nr 158 hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels till Marle för Skånska pansarregementet m. m. såsom kapitalinvestering

i försvarsväsendets fastighetsfond, arméförvaltningens

delfond därav, för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag

av 2,800,000 kronor,

dels ock medgiva att för stabsmobiliseringscentral vid sjätte

militärområdet må förvärvas ytterligare mark på sätt i det föregående

av mig angivits.

IV. Övriga anslagsfrågor.

Förs varskrafterna.

Armén.

Armén: Elektrifiering av vissa barackläger. Uti särskilda skrivelser den 8

mars och den 12 maj 1943 har arméförvaltningens fortifikations styr else gjort

framställning örn anvisande av medel för elektrifiering av vissa barackläger.

Styrelsen har anfört, att lägren i fråga för belysning hittills varit hänvisade

till karbidlampor samt att lägren under de två senaste åren påkostats icke obetydliga

utgifter för iordningställande såsom övningsläger. Denna elektrifiering

skulle ske i samband med en planerad elektrifiering av de intill lägren

liggande byarna. De totala anläggningskostnaderna för elektrifieringsföretaget

ha beräknats till 197,000 kronor. För företagets finansiering har beviljats

statsbidrag till ett belopp av 92,000 kronor. Av övriga kostnader skulle enligt

fortifikationsstyrelsens förslag 75,000 kronor bestridas av de civila intressenterna

och 30,000 kronor tillskjutas av styrelsen. I sistnämnda belopp ingå

kostnaderna för den del av den till anläggningarna hörande högspänningsledningen,

som ansetts böra bekostas av fortifikationsstyrelsen, samt ledningsmaterial

och stolpar därtill ävensom transformatorstationer och lågspänningsledningar

för baracklägrens anslutning till högspänningsledningen, ledningsmaterial,

stolpar, mätarutrustning och montage m. m. Därtill skulle vidare

komma kostnaderna för installationer inom baracklägren, vilka beräknats till

i runt tal 10,000 kronor. Fortifikationsstyrelsen har anfört, att genom den

föreslagna elektrifieringen driftskostnaderna för belysning i baracklägren skulle

s. 78 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

78 Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

bliva väsentligt lägre än tidigare, varför anläggningskostnaderna skulle komma

att amorteras på relativt kort tid. Vidare krävdes elektrisk energi för rationell

drift av vissa på platsen befintliga verkstäder för reparation av motorfordon

m. m. Då den föreslagna kostnadsfördelningen finge anses för fortifikationsstyrelsens

del förmånlig ansåge styrelsen att elektrifieringen borde komma

till stånd enligt det framlagda förslaget.

Med anledning av vad sålunda anförts bar fortifikationsstyrelsen, med överlämnande

av till ärendet hörande kartor och kostnadsberäkningar m. m., hemställt

att för här ifrågavarande elektrifieringsföretag måtte från förskottsmedel

anvisas 40,000 kronor.

En närmare redogörelse för detta ärende än som här givits torde med hänsyn

till ärendets natur icke böra lämnas till statsrådsprotokollet. Ytterligare

erforderliga upplysningar torde få inhämtas av riksdagens vederbörande utskott

i de handlingar som komma att överlämnas till utskottet. För egen del

finner jag mig på de skäl fortifikationsstyrelsen anfört kunna tillstyrka, att

åtgärder vidtagas för elektrifiering av ifrågavarande barackläger. Mot den av

fortifikationsstyrelsen föreslagna anordningen, att styrelsen, förutom själva den

elektriska installationen i baracklägren, jämväl bekostas viss del av den gemensamma

högspänningsledningen finner jag ej skäl till erinran, liksom ej heller

mot storleken av det belopp, 30,000 kronor, som därvidlag skall utgöra styrelsens

insats. Då jag intet har att invända mot kostnadsberäkningarna i övrigt,

tillstyrker jag, att för här ifrågavarande ändamål anvisas ett belopp av 40,000

kronor. Ehuru anslagsändamålet är av natur att detsamma bort kunna tillgodoses

med anlitande av förskottsmedel, har jag funnit mig böra föreslå, att

ärendet underställes riksdagens prövning. Jag får därför hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att

till Armén: Elektrifiering av vissa barackläger för budgetåret

1943/44 å fjärde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

40,000 kronor.

Armén: Anskaffning av verkstadsutrustning för vissa truppförband m. m. Vid

arméförvaltningens förenämnda skrivelse den 10 februari 1943 finnes såsom

bilaga fogad en tablå utvisande ett medelsbehov av 3,936,300 kronor för

utrustning av verkstäder m. m. som ingå i femårsplanens byggnadsprogram.

Tablån torde såsom bilaga 6 få fogas till detta protokoll.

I skrivelse den 13 maj 1943 har arméförvaltningens tygdepartement erinrat

att Kungl. Majit i propositionen 1943:222 tagit ställning till ett antal av de

byggnadsföretag, för vilkas utrustning medel beräknats i bilagan. Med förmälan

att enligt tygdepartementets mening verkstadsutrustningarna borde anskaffas

samtidigt med byggnadsarbetets bedrivande, har tygdepartementet

hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att för budgetåret 1943/44

anvisa ett reservationsanslag av 505,000 kronor för anskaffande av verkstadsutrustning

m. m. på sätt i bilaga 6 närmare angives för följande organisationsenheter.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 302. 79

Byggnadsföretag Kronor

Norrbottens regementes jägarbataljon, Kiruna .............................. 15,300

Göta pansarlivgardes kompani på Gotland .................................... 11,200

Wendes artilleriregementes förläggning vid Norra Åsum ............... 28,500

Bergslagens artilleriregemente, Kristinehamn .............................. 228,500

Stockholms luftvämsregementes batteri på Gotland, Visby ............ 3,300

Göteborgs luftvärnskår, Bua, Västra Frölunda .............................. 27,950

Luleå luftvärnskår, Luleå............................................................ 27,950

Mobiliseringscentraler för Göta ingenjörkår ................................. 7,400

Göta trängkårs kompani i Nora ................................................... 15,200

Mobiliseringscentraler för trängkårerna ....................................... 25,900

Stabsmobiliseringscentraler ......................................................... 20,000

Garagebyggnader ..................................................................... 77,600

Luftvärnsskjutskolan, Väddö ...................................................... 15,500

Summa kronor 504,300

På sätt av bilaga 6 framgår har ett medelsbehov av 3,936,300 kronor Departementsanmälts

för bestridande av kostnaderna för utrustande av ifrågavarande verk- c1iefenstadsanläggningar.

Medelsbehovet är i själva verket, såsom jämväl av tablån

framgår, åtskilligt större; det överskjutande beloppet avser emellertid tygdepartementet

att bestrida med anslag som tidigare anvisats. Beträffande

ett flertal i tablån upptagna byggnadsföretag ha kostnadsberäkningar ännu

icke förebragts.

I likhet med tygdepartementet anser jag, att medel för utrustning av verkstäder

böra stå till förfogande samtidigt med att vederbörande byggnadsföretag

igångsättas. För de utrustningar, som erfordras för byggnader, vartill

ställning tagits i propositionen 1943: 222, uppgår det medelsbehov som

bör tillgodoses med särskilt anslag, till 504,300 kronor enligt prisläget den

1 juli 1942. Enär jag tidigare denna dag föreslagit, att en skolverkstadsbyggnad

för andra tygkompaniet skall uppföras i Skövde, torde jämväl det i

bilaga 6 för denna verkstadsutrustning anmälda medelsbehovet, 61,000 kronor,

böra upptagas i detta sammanhang. På sätt ovan under avsnittet Tygverkstäder

m. m. för armén anförts, har jag funnit ett enligt prisläget den

1 juli 1941 till 300,000 kronor, motsvarande enligt prisläget den 1 juli 1942

324,000 kronor, för provisoriska anordningar jämte viss utrustning beräknat

belopp icke böra utgå från investeringsanslaget till arméns byggnader. Sistnämnda

belopp torde i stället böra äskas i nu förevarande sammanhang. Det

sammanlagda medelsbehovet skulle sålunda för budgetåret 1943/44 uppgå till

(504,300 + 61,000 + 324,000=) i runt tal 890,000 kronor. Till frågan örn bestridande

av de till 3,936,300 kronor beräknade kostnaderna i övrigt torde

ställning icke behöva i detta sammanhang tagas.

Emellertid vill jag — under erinran att medelsbehovet icke synes ha förutsetts

av 1941 års försvarsutredning och följaktligen icke innefattas i den av

1942 års riksdag angivna kostnadsramen för försvarsväsendet under femårsperioden

1942/47 ■—- framhålla, att reduktioner av de för armén i nämnda kostnadsram

i övrigt beräknade utgifterna bliva erforderliga i samma mån som

det nu förevarande medelsbehovet tillgodoses.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80 Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Armén: Anskaffning av verkstadsutrustning för vissa

truppförband m. m. för budgetåret 1943/44 å fjärde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 890,000 kronor.

Marinen.

Marinen: Anskaffning av verkstadsutrustning m. m. I statsverkspropositionen

till innevarande års riksdag (fjärde huvudtiteln sid. 134 f) har Kungl. Majit

föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen:

Anskaffning av utrustning för vissa verkstäder m. m. för budgetåret

1943/44 beräkna ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

Såsom av statsverkspropositionen framgår avsåg nyssnämnda belopp tillgodoseende

av följande behov, nämligen:

Kronor

Förbättring av för verkstadskursen vid ingenjördepartementet å Karlskrona

örlogsvarv avsedd maskin- och verkstadsutrustning ............ 75,000

Utrustning av gyroklotverkstäder ................................................... 97,000

Maskiner m. m. för verkstadsbyggnad och apteringshus vid Göteborgs

örlogsdepå ........................................................................... 45,000

I propositionen 1943: 207 har jag utgått ifrån att en verkstadsskola skall

anordnas i anslutning till marinens sjömansskola. Denna verkstadsskola är

avsedd att utgöra en ersättning för den nuvarande verkstadskursen vid Karlskrona

örlogsvarv.

Såsom av propositionen 1943: 222 (sid. 164—167) framgår har på grund

av ifrågasatt centralisering av verkstadstjänsten i Göteborg det tidigare ifrågasatta

verkstads- och apteringshuset vid Göteborgs örlogsdepå befunnits böra

inskränkas till en byggnad för materielöversyn, för vilket ändamål Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att för budgetåret 1943/44 beräkna ett belopp av

175,000 kronor.

Genom beslut den 9 april 1943 ställde Kungl. Majit till marinförvaltningens

förfogande ett belopp av 205,000 kronor för anordnande av ett fullträffsäkert

förråd för torpeder vid Gustavsviks örlogsdepå (se propositionen

1943:222 sid. 132). Det anvisade beloppet motsvarade vad av försvarsutredningen

för ändamålet beräknats med tillägg för prisstegringar fram till den

1 juli 1942.

Försvarsutredningen har icke beräknat några medel för installerande av

kompressionsanläggning för i förrådet förvarade torpeders underhåll och vård.

Under erinran härom har marinförvaltningen i skrivelse den 2 mars 1943

hemställt örn anvisande av erforderliga medel för utförande av en dylik kompressionsanläggning,

vilken chefen för marinen funnit erforderlig. Marinförvaltningen

har uppgivit, att kompressionsanläggningen genom användande

delvis av redan befintlig äldre materiel kunde utföras för en kostnad av 50,000

kronor.

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Enär en verkstadsskola lärer komma att inrättas vid marinens sjömans- Departementsskola,

torde några medel för förvärv av för verkstadskursen vid ingenjör- chefen.

departementet å Karlskrona örlogsvarv avsedd maskin- och verkstadsutrustning

icke nu böra beräknas. Behovet av det till 97,000 kronor beräknade beloppet

för utrustning av gyroklo Werkstäder kvarstår däremot. För ändamålet

hade i försvarspropositionen 1942: 210 upptagits ett belopp av 80,000 kronor,

vilket med hänsyn till inträffade prisstegringar av marinförvaltningen ansetts

böra höjas med 17,000 kronor. Med hänsyn till de ändrade uppgifterna

för den till Göteborg planerade byggnaden för materielöversyn torde medelsbehovet

för inredning av denna byggnad samt verktygsutrustning enligt från

marinförvaltningen under hand lämnad uppgift kunna inskränkas till 27,000

kronor. Detta belopp ingår ej i den i försvarspropositionen angivna kostnadsramen.

Mot de beräknade kostnaderna för en kompressionsanläggning

för torpeder vid Gustavs viks örlogsdepå har jag intet att erinra. Ej heller

detta belopp har, såsom redan angivits, medtagits i nämnda kostnadsram.

Nu berörda medelsbehov skulle sålunda uppgå till (97,000 + 27,000 + 50,000=)

174,000 kronor.

Jag förutsätter, att härav ett belopp av 140,000 kronor, motsvarande de till

prisläget den 1 juli 1941 hänförda kostnaderna för anskaffning av ifrågavarande

utrustning, skall medräknas i förutnämnda kostnadsram, vilket kommer

att nödvändiggöra reduktioner av för marinen i övrigt för femårsperioden

1942/47 beräknad materielanskaffning.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört, hemställer jag att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Marinen: Anskaffning av verkstadsutrustning m. witör

budgetåret 1943/44 å fjärde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 174,000 kronor.

Marinen: Anskaffning av telefon- och andra elektriska anläggningar m. m. Såsom

av propositionen 1943: 222 (sid. 114 ff.) framgår ha vid marinförvaltningens

förenämnda promemoria den 10 februari 1943 i tabellform fogats kostnadsberäkningar

för samtliga i 1943 års försvarsutrednings betänkande upptagna

byggnadsobjekt med undantag för dem som äro att hänföra till Sydkustens

marindistrikt. I tablåerna ha vidare, med nyss nämnt undantag, upptagits

samtliga övriga inom marinförvaltningen kända byggnadsbehov, vilka eventuellt

kunde tänkas komma att belasta försvarsplanens kostnadsram. De i

tablåerna angivna egentliga byggnadskostnaderna inbegripa icke kostnader

för elektrisk armatur, telefoner, larmanordningar, orderhögtalaranläggningar,

radioanläggningar, ur- och rastsignalanläggningar, ringledningar, luftskyddsanordningar

med undantag av vissa normalskyddsrum, köksutredning med

undantag av kok- och stekapparater, värmeskåp samt spisar, maskiner i verkstäder

o. dyl. Marinförvaltningen har i skrivelse den 27 augusti 1942

anfört, att dessa kostnader vore av den natur, att de på ett förberedande

stadium icke kunde ens till närmelsevis uppskattas, samt att de såvitt ma
Bihang

till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 302. ian 43 6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

rinförvaltningen kunde finna icke inginge i de av för svar sutredningen angivna

kostnadssummorna för olika byggnadsanläggningar. I särskilda

kolumner i marinförvaltningens förenämnda promemoria lia angivits kostnaderna

för lös inredning, telefonförbindelser m. m. Därvid synas dock icke

ha upptagits kostnader för samtliga de inredningsdetaljer, som enligt vad nyss

nämnts icke medräknats bland de egentliga byggnadskostnaderna. Det

ytterligare medelsbehov för vissa med byggnadsföretagen omedelbart sammanhängande

kostnader av beskaffenhet att täckas över driftbudgeten som

icke torde kunna rymmas inom de belopp, som för dessa ändamål beräknats

i samband med försvarsbeslutet, ha i propositionen 1943: 222 uppskattats till

åtminstone 3 miljoner kronor.

I skrivelse den 12 februari 1943 har marinförvaltningen hemställt, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att för larm- och luftskyddsanordningar

anvisa 262,000 kronor därav å tilläggsstat för budgetåret 1942/43 157,000

kronor och å riksstaten för budgetåret 1943/44 105,000 kronor.

Med återkallande av sistnämnda framställning hemställde marinförvaltningen

härefter i skrivelse den 2 mars 1943, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen att för utrustning av marinens anläggningar med viss materiel för

budgetåret 1943/44 anvisa ett sammanlagt belopp av 1,235,000 kronor fördelade

på drift- och kapitalbudget enligt vissa i en vid skrivelsen fogad tablå

angivna grunder.

Beräkningen av det sist angivna medelsbehovet har skett med ledning

av marinförvaltningens promemoria den 10 februari 1943 men innefattar ej

all för i sagda promemoria upptagna byggnadsföretag erforderlig materiel.

Med promemoria den 22 april 1943 har härefter från marinförvaltningen

överlämnats en med hänsyn till vad i propositionen 1943: 222 anförts reviderad

tablå innefattande jämväl uppgifter örn viss materiel, som erfordras

för utrustning med nya anordningar av befintliga byggnader inom Sydkustens

marindistrikt. Beträffande de byggnader inom Sydkustens marindistrikt,

som skola nyuppföras, har i promemorian förutsatts, att kostnaderna

för motsvarande utrustning skola bestridas av de kapitalinvesteringsanslag,

marinförvaltningen hade för avsikt att äska, i den mån utrustningen ej

vore att hänföra till lös inredning. Vidare har i promemorian uppgivits, att

beräkningen av kostnaderna för utrustning av vissa verkstäder ej vore slutförd,

varför de ej ännu kunde uppgivas. Den vid promemorian fogade tablån

avser bland annat följande ändamål nämligen telefonförbindelser, larmoch

luftskyddsanordningar, ur-, rastsignal-, order- och centralradioanläggningar,

elektriska ringledningar, anläggningar för upptagetmarkeringar, radioövningsmateriel,

viss verkstadsutrustning, eldledningsförbindelser m. m. I

det för telefonförbindelser beräknade beloppet ingå bland annat 105,000

kronor för automatiska abonnementväxlar för Blekinge och Göteborgs kustartilleriförsvar,

beträffande vilka växlar Kungl. Majit genom beslut den 29

januari 1943 bemyndigat marinförvaltningen att med telegrafstyrelsen träffa

avtal örn leverans.

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Utredningen ger vid handen, att marinförvaltningens äskanden av medel för

uppförande av byggnader icke inbegripit sådana anordningar som telefonförbindelser,

ringledningar m. m. Detta är anmärkningsvärt och ägnat att försvåra

överblicken av konsekvenserna av beslut örn medelsanvisning för byggnadsföretag.

Av utredningen framgår vidare, att försvarsutredningen icke tagit nu ifrågavarande

medelsbehov i beräkning. Den i 1942 års försvarsbeslut angivna kostnadsramen

för marinen innefattar härigenom icke dessa kostnader. Medelsanvisning

för ändamålet kan dock icke undvikas. Spörsmålet på vad sätt denna

merutgift utöver kostnadsramen skall motvägas genom begränsning av de till

marinen utgående anslagen i övrigt — exempelvis till byggnadsarbeten — får

upptagas framdeles efter utredning från marinförvaltningen.

De i den med promemorian av den 22 april 1943 överlämnade tablån upptagna

kostnaderna torde böra minskas med 82,500 kronor, nämligen dels 50,000 kronor

för kompressoranläggning, dels 20,500 kronor för vissa inredningsdetaljer

för Härnösands kustartilleriförsvar, för vilka ändamål medel beräknats i annat

sammanhang, dels ock 12,000 kronor för gymnastik- och idrottsmateriel

för en ifragasatt sporthall å Stumholmen vid Karlskrona, som icke nu bör

anskaffas.

Då i tablån upptagna kostnader sluta å 1,691,115 kronor skulle för ifrågavarande

ändamål böra beräknas (1,691,115 — 82,500=) i runt tal 1,610,000

kronor. En begränsning till 1,575,000 kronor av det anslag, som bör anvisas,

synes mig dock möjlig. Medelsbehovet torde med hänsyn till omständigheterna

böra tillgodoses över driftbudgeten och för ändamålet anvisas ett reservationsanslag,

beträffande vars disposition Kungl. Majit torde böra meddela

närmare föreskrifter.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Marinen: Anskaffning av telefon- och andra elektriska

anläggningar m. m. å fjärde huvudtiteln för budgetåret 1943/44

anvisa ett reservationsanslag av 1,575,000 kronor.

Vissa till försvaret hörande institutioner.

Krigsmaterielverket: Driftkostnader vid vissa förråd m. m. I särskilda skrivelser

den 22 april och den 4 maj 1943 har statens krigsmateriélnämnd

hemställt, att medel, tillhopa 3,171,000 kronor, måtte ställas till förfogande

för bestridande under budgetåret 1943/44 av kostnader, som sammanhänga

med driften vid vissa i skrivelserna angivna provisoriska och permanenta

förråd, för omflyttning av materiel mellan olika förråd och för distribuering

av materiel till depåer, etappförråd, truppförband o. s. v. Kostnaderna

vid förråden utgjordes av hyra för provisoriska förrådslokaler samt kostnader

för bestridande av löner och övriga driftkostnader vid förråden. Lönekostnaderna

avsåge allenast den vid förråden sysselsatta egentliga förrådsperso
-

Departements
chefen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

84 Kungl. May.ts proposition nr 302.

nalén, medan viss vid förråden sysselsatt verkstadspersonal, avsåges skola avlönas

med anlitande av för materielens anskaffande anvisade anslag.

Departement: För de ändamål, varom här är fråga, ha under innevarande budgetår medel

chefen. ställts till förfogande från förskottsanslag. Under nästa budgetår komma emellertid

de permanenta förråden i allt större utsträckning att tagas i bruk. Kostnaderna

för dessa förråd böra givetvis, i den mån verksamheten är att hänföra till

normal fredsdrift, inräknas i den för försvarsväsendet fortsatta utbyggnad och

organisationen för femårsperioden 1942/47 beräknade kostnadsramen. För

närvarande kan icke exakt angivas till hur stor del förenämnda belopp avser

kostnader av natur att böra bestridas även under fredstid. Enligt vad jag inhämtat

pågår inom statens krigsmaterielnämnd närmare utredning i detta hänseende,

på grundval av vilken det bör bliva möjligt att beräkna det fredsmässiga

anslagsbehovet för budgetåret 1944/45. I princip bör endast denna

del av det nuvarande anslagsbehovet belasta riksstaten. I avbidan på slutförandet

av denna utredning anser jag mig böra förorda, att av riksdagen för

budgetåret 1943/44 äskas medel för bestridande av kostnaderna för samtliga i

krigsmaterielnämndens förenämnda framställningar angivna ändamål oavsett

att endast en del av kostnaderna är av natur att böra belasta riksstaten och

femårsplanens kostnadsram. Vid anmälan i statsverkspropositionen av motsvarande

anslag för budgetåret 1944/45 torde kunna förebringas material för

bedömande till hur stor del det nu äskade anslaget skall anses belasta nämnda

ram.

De nu föreliggande anslagsberäkningarna finner jag mig kunna godtaga.

Jag föreslår, att anslaget med ett till 3,170,000 kronor avrundat belopp uppföres

såsom obetecknat anslag, samt hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Krigsmalerielverket: Driftkostnader vid vissa förråd

m. m. å fjärde huvudtiteln för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag

av 3,170,000 kronor.

Forskningsverksamhet inom sprängämnesområdet. I särskild proposition till årets

riksdag har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till Forskningsverksamhet

inom sprängämnesområdet å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43

anvisa ett reservationsanslag av 228,000 kronor. Förslaget, som föranletts av

vissa av försvarsväsendets verkstadsnämnd och statens krigsmaterielnämnd

den 20 februari 1943 gjorda framställningar i ämnet, avser de kostnader för

ifrågavarande verksamhet, som belöpa å innevarande budgetår dels för vissa

erforderliga anläggningsarbeten av engångskaraktär, dels för verksamhetens

bedrivande.

I sin förenämnda skrivelse har verkstadsnämnden beräknat medelsbehovet

för ifrågavarande forskningsverksamhet under budgetåret 1943/44 till 120,000

kronor.

Departements- Under åberopande av vad i förenämnda proposition i ämnet anförts och

chefen. unjer framhållande, att anslagsändamålet är av den natur att anslaget icke

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

synes böra belasta den för den fortsatta utbyggnaden och organisationen av

landets försvarskrafter i propositionen 1942: 210 angivna kostnadsramen, får

jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Forskningsverksamhet inom sprängämnesområdet å

fjärde huvudtiteln för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av 120,000 kronor.

Försvarets forskningsnämnd. Såsom närmare framgår av den till årets riksdag

avlåtna propositionen nr 180 angående organisationen av försvarsväsendets

centrala förvaltning (sid. 156 ff) har, med stöd av Kungl.

Maj:ts den 5 februari 1943 lämnade bemyndigande, tillsatts en särskild nämnd,

försvarets forskningsnämnd, med uppgift att —- i avbidan på genomförandet av

en slutgiltig organisation av den naturvetenskapliga och tekniskt-vetenskapliga

forskningen för militära ändamål — verka för forcering och samordning av nu

pågående forskningsverksamhet inom försvarsväsendet ävensom att verkställa

utredning rörande ifrågavarande forskningsverksamhets framtida ställning och

organisation. Nämnden har därjämte att avgiva förslag till närmare föreskrifter

för nämndens verksamhet som samarbetsorgan m. m. ävensom de förslag, vilka

av utredningen kunna föranledas.

Med erinran härom har forskningsnämnden i skrivelse den 29 april 1943 anfört

i huvudsak följande.

Av nämndens direktiv framginge att dess huvuduppgift till sin natur vore

dels verkställande dels utredande. Den utredande uppgiften krävde ingående

undersökningar och överväganden och något förslag till slutgiltig organisation

av denna verksamhet kunde för närvarande icke avgivas.

Nämndens hittillsvarande verksamhet hade huvudsakligen varit inriktad

på att inhämta kännedom örn de forskningsproblem, som för militärt ändamål

vore under behandling. I full överensstämmelse med den uppfattning, som

framginge av direktiven, hade nämnden därvid kommit till den bestämda uppfattningen,

att en forcering av lösandet av vissa forskningsproblem ur försvarsberedskapssynpunkt

vore av utomordentlig betydelse ävensom att en allmän

samordning av verksamheten vore i hög grad önskvärd. Nämnden hade vidare

funnit, att behovet av en organiserad informationstjänst i vad rörde militära

forskningsproblem gjorde sig starkt påmint. För närvarande saknades ett

centralt organ för dylik informationstjänst. Nämnden funne för sin del, att

denna brist borde avhjälpas genom en av nämnden organiserad informationstjänst,

vilket ur beredskapssynpunkt borde ske utan att avvakta resultatet av

nämndens utredande verksamhet.

För att möjliggöra en dylik informationstjänst vore det bland annat nödvändigt

att från olika håll inhämta ett stort antal uppgifter rörande forskningsproblemen,

de vunna resultaten och de befintliga resurserna. Dessa uppgifter

måste i sin tur bearbetas, systematiseras och uppläggas i överskådliga

register samt vid behov distribueras. Denna verksamhet vore jämväl ägnad att

för nämnden skapa den överblick över hithörande spörsmål, som vore nödvändig

för att nämnden skulle kunna effektivt fullgöra sitt uppdrag att verka

för forcering av den aktuella forskningsverksamheten ävensom att utgöra ett

samarbetsorgan i syfte att effektivisera den pågående verksamheten och undvika

tidsödande och kostsamt dubbelarbete.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

För att nämnden skulle bli i stånd att fullgöra sin verkställande uppgift

vore det nödvändigt att inom nämnden skapades ett ständigt arbetande organ,

lämpligen ett verkställande utskott, i vilket inginge ledamöter av nämnden,

tillkallade experter samt personal från militärfysiska institutet och försvarsväsendets

kemiska anstalt.

För att bereda ärendena och handha det löpande arbetet inom nämnden och

dess verkställande utskott syntes det ofrånkomligt att till nämndens förfogande

ställdes kanslipersonal omfattande kanslichef, expeditionsföreståndare

och skrivbiträde. Kanslichefen, som samtidigt borde vara föredragande i verkställande

utskottet samt besitta största möjliga erfarenhet beträffande militär

forskningsverksamhet, syntes kunna ägna huvuddelen av sin tjänstgöring åt

verksamheten inom nämnden. Bland annat för ett fruktbärande samarbete

med militära myndigheter syntes det lämpligt att kanslichefen vore officer.

Därest vederbörande måste beredas tjänstledighet från innehavd beställning

borde han givetvis tillförsäkras oförändrade löneförmåner under tjänstledigheten.

Expeditionsföreståndare och skrivbiträde borde vara heltidsanställda.

För nämndens hittillsvarande verksamhet hade erforderliga lokaler ställts till

förfogande inom försvarsstaben. Även det ökade lokalbehov, som betingades

av ovan angivna organisation, kunde intill den 1 nästkommande oktober tillgodoses

inom militärstabsbyggnaden.

Vid sin skrivelse har nämnden fogat en kostnadsberäkning, enligt vilken

kostnaderna för ovan angivna organisation för tiden 1 juni 1943—30 juni 1944

beräknats till inalles 27,000 kronor, därav för arvode åt expeditionsföreståndare

efter 700 kronor per månad 9,100 kronor, för arvode åt skrivbiträde efter 300

kronor per månad 3,900 kronor samt för uppläggning av register, expenser och

övriga kostnader (eventuell lokalhyra inbegripen) 14,000 kronor. Härav har

enligt under hand lämnad uppgift ett belopp av 2,500 kronor beräknats belöpa

på innevarande budgetår.

Vid anmälan av frågan örn tillsättande av försvarets forskningsnämnd framhöll

jag, att vid övervägande av de åtgärder, som på detta område borde ifrågakomma,

måste uppställas två mål, ett inriktat på den nu aktuella forskningen,

ett på den militärtekniska forskningens framtida ställning och organisation.

Börande den aktuella forskningen gällde det att inrätta ett provisoriskt organ,

vars huvuduppgift skulle vara att verka för att möjligheter skapades att forcera

lösandet av nu aktuella militärtekniska forskningsproblem, att befordra

samarbetet såväl mellan de på olika områden verkande tekniska och vetenskapliga

specialisterna inbördes som mellan dessa specialister och de militära

fackmännen, att åvägabringa ett ömsesidigt utbyte av erfarenheter, att övervaka

planläggningen av forskningen i syfte att undvika dubbelarbete samt att

i såväl effektiviserings- som besparingssyfte verka för gemensamt utnyttjande

av redan förefintliga eller blivande hjälplaboratorier, instrumentutrustningar,

konstruktions- och ritkontor, verkstäder ävensom övriga tekniska resurser. Det

borde ankomma på försvarets forskningsnämnd att omhänderhava dessa uppgifter

liksom också att utreda frågan örn den militärtekniska forskningens

framtida ställning och organisation.

Av nämndens föreliggande framställning framgår, att nämnden icke är i tillfälle

att framlägga förslag i sistberörda avseende inom sådan tid att ärendet

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

kan underställas den nu församlade riksdagen. I afbidan på en definitiv

organisation för forskningsuppgifternas omhänderhavande ämnar nämnden,

såsom i de för densamma gällande direktiven förutsatts, inrätta sig på ett

fullföljande av sina uppgifter såsom provisoriskt samarbetsorgan och har

äskat de särskilda medel, som av denna anledning erfordras.

Då det är av den största vikt, att den pågående militärtekniska forskningen

kan planmässigt och effektivt bedrivas, och nämnden måste beredas möjligheter

att på bästa sätt på detta område fullgöra sina samordnande uppgifter,

har jag icke något att i princip erinra mot bifall till nämndens föreliggande

förslag. Jag utgår således från att inom nämnden upprättas ett verkställande

organ, som närmast skall ha att svara för denna del av verksamheten. De föreliggande

kostnadsberäkningarna giva mig heller icke anledning till erinran.

Ifrågavarande kostnader äro av den art, att de icke lämpligen böra annat än

tillfälligtvis bestridas från fjärde huvudtitelns anslag till kommittéer och utredningar

genom sakkunniga, från vilket anslag nämndens utgifter nu gäldas.

Den lämpligaste anordningen synes vara, att dessa kostnader bestridas från

ett särskilt å riksstaten uppfört anslag, varemot nämndens kostnader i övrigt

— till huvudsaklig del föranledda av nämndens utredningsarbete — böra bestridas

från kommittéanslaget.

Kostnaderna kunna för budgetåret 1943/44 med ledning av nämndens kalkyler

uppskattas till (27,000 — 2,500 =) 24,500 kronor. Till detta belopp torde

emellertid böra läggas ett belopp av i runt tal 15,000 kronor, motsvarande beräknad

ersättning för avstådda löneförmåner till den officer, som i enlighet

med nämndens förslag torde böra såsom kanslichef i första hand svara för

verksamhetens bedrivande. Med hänsyn härtill föreslår jag, att för ifrågavarande

ändamål anvisas ett anslag av (24,500 + 15,000 =) 39,500 kronor för

budgetåret 1943/44. Anslaget bör lämpligen betecknas såsom reservationsanslag.

Under erinran att Kungl. Maj:t genom beslut den 7 maj 1943 från kommittéanslaget

ställt medel till förfogande för tiden före den 1 juli 1943, hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Försvarets forskningsnämnd å fjärde huvudtiteln för

budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 39,500 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar

Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sigurd Lind.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Bilaga 1.

Approximativ kostnadsberäkning för nytt kasernetablissement för

Skånska pansarregementet.

Kanalbyggnad ......................................

Logementsbyggnader för 800 nian..................

Skolbyggnad..........................................

Sjukhus ..............................................

Exercishus för tekniska övningar ..................

Gymnastikbyggnad ..................................

Idrottsplats ..........................................

Mässbyggnad för officerare ..........................

» » underofficerare....................

Marketenteribyggnad ................................

Matinrättningsbyggnad med värmecentral..........

Brandredskapsbod med slangtorn ..................

Vattenreservoir ......................................

Gaskammare..........................................

Vakt- och arrestbyggnad ............................

Bostäder för förvaltare, maskinist, eldare och husmödrar

............................................

Vinterstall med skosmedja..........................

Varmgarage med smörj- och tvätthall..............

Stridsvagnsverkstad..................................

Kallgarage............................................

Utvändiga smörjbryggor och spolplattor............

Bensinstation ........................................

Gengasstation........................................

Intendenturförrådsbyggnader........................

Tygförrådsbyggnader ................................

Pjäsförråd............................................

Fordonsförråd........................................

Cykelförråd ..........................................

Ammunitionsförråd ..................................

Gevärssmedja ........................................

Cykelst äll ............................................

Korthållsbana........................................

Skolskjutningsbana ..................................

Handgranatsbana ....................................

Kulspruteskjutbana..................................

Väg- och planeringsarbeten samt stängsel..........

Utvändiga rörtekniska arbeten......................

» elektriska arbeten........................

Kostnader den

V» 1941

261,000

2,200,000

195.000

333.000

300.000

358.000

85.000

190.000

160.000

200,000

600,000

25.000

40.000

5,000

72,500

100,000

56.000

1,800,000

1,100,000

800,000

50.000

35.000

10.000

225.000

100.000

260,000

154.000

19.000

52.000

30.000

1,200

35.000

51.000

5,000

50.000

600.000

560.000

117.000

Kostnader den

Vt 1942

282,000

2.380.000

211,000

360.000

324.000

386,500

92.000

203.000

173.000

216.000

648.000

27.000

43.200

5,400

78.500

108.000

60.500

1.945.000

1.188.000

865.000

54.000

37.800

10.800

243.000

108.000

280,100

166,100

20.500

56.200

32,400

1,300

37,800

55.000

5,400

54.000

648,000

604,800

126,200

Kronor 11,234,700 12,137,500

Administration cirka

6 procent

674,100

728,300

Avrundat belopp

Summa kronor 11,908,800

................ 12,000,000

12,865,800

12,900,000

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 302.

89

Bilaga 2.

Wendes artilleriregementes förläggning rid Norra Isum.

>

Kostnad enl. prisläget

CWJ

Vj

1941

Prisstegring

V? 1941—

crq

<■i

0

er*

®

00

crq

N

Byggnadsobjekt

enligt prop.

1942:210

enligt forti- fikations- styrelsens

senare ut-

7 7 1942

enligt forti- fikations- styrelsen

Anmärkningar

Cb

redningar

| Enl. MBU:s ritning nr 1. Vissa

explok beräkn förlagda till

1

Kanslibyggnad......................

362,000

329,000

25,600

'' bef byggn tillä fastigh

| Asum 14®. Jfr FS und

[ skr d I6/s 42.

1

Logementsbyggnader................

2,715,000

3,198,000

255,840

10 st.enl.MBUis ritningnr 2.

1

Skolbyggnad........................

208,150

230,000

18.400

Enl. MBU:s ritning nr 5.

1

Pjäsexercishus......................

150,000

240,000

19,200

3 st. enl. MII0:8 ritning nr 3.

2

Gymnastikbyggnad ................

300,000

378,000

30,240

Enl. MBU:s ritning nr 4.

2

2

Idrottsplats ........................

Kallbadhus ........................

90.000

12.000

72,700

81,800

5,800

6,500

jMed simbassäng och avkläd-

1

Vattenreservoir ....................

25,000

22,700

1,800

1

Sjukhus............................

215,000

330.000

26,400

50 å 60 platser.

1

210,000

150,000

12,000

Enl. MBU:s ritning nr 6.

| Andrine av befintlie byggnad

1

» » underofficerare....

156,000

43,700

3,500

I tillhörande fastigheten

| Åsum 148. Jfr FS und

| skr den 16/« 42.

1

Marketenteribyggnad ..............

200,000

250,000

20,000

Enl. MBU:8 ritning nr 10.

i Enl.MBU:8ritningnrl3,inkl.

1

Matinrättningsbyggnad..............

450,000

890,000

71,200

J värmecentral och transfor-

Intendenturverkstad ................

110,000

—

—

rnator.

1

Brandredskapsbod ..................

25,000

25,000

2,000

1

Gaskammare........................

4,000

4,000

320

1

Vakt- och arrestbyggnad............

45,000

100,000

8,000

Enl. MBU:s ritning nr 16.

1

Bostäder för underofficerare ........

125,000

125,000

10,000

1

» » förvaltningspersonal . .

Vinterstallar........................

Sömm ars tallar......................

75,000

1,827,000

900,000

75.000

40.000

6,000

3,200

(För 30 hästar samt sjukbox

\ och liten smedja.

—

Sjukstall och skosmedja ............

126,000

—

—

2

Ridhus ............................

220,000

130,000

10.400

2

2

l

Rastgård ..........................

Ridbana och hindergård............

Varmgarage........................

6,000

36.000

84.000

| 28,000

540,000

2,240

43,200

13 + 1 st. enl. MBU:b rit-

1

1

Kallgarage ........................

Fordonsförråd......................

18,400

387,500

| 280,000

22,400

5 st.enl.MBUis ritning nr21.

1

Bensinstation ......................

10,000

30,000

2,400

1

Intendenturförråd ..................

240.000

166,000

13,280

Enl. MBU:s ritning nr 26.

1

Tygförråd..........................

80,000

{• 60,000

4,800

1

Signalmaterielförråd................

6,000

1

Pjäsförråd ..........................

548,000

415,000

33,200

5 st.enl.MBUis ritningnr26.

1

Ammunitionsförråd ................

30,000

30,000

2,400

1

Bytesförråd ........................

—

135,000

10,800

1

Gevärssmedja ......................

20,000

35,000

125,000

35,000

10,000

Enl. MBUis ritning nr 84.

1

Korthållsskjutbana..................

2,800

1

Skolskjutningsbana ................

60,000

80,000

6,400

1

Handgranatsbana ..................

5,000

5,000

400

1

Väg- och planeringsarbeten ........

678,750

591,000

47,200

Inklusive stängsel.

1

Utvändiga rörtekniska arbeten......

633,500

563,600

45,100

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

>

a

°3

Kostnad enl. prisläget

Vt 1941

Prisstegring

Vt 1941—

Vt 1942

enligt forti- fikations- styrelsen

©

a

sr

©

sr

oq

SO

p.

Byggnadsobjekt

enligt prop.

1942:210

enligt forti- fikations- styrelsens

senare ut- redningar

Anmärkningar

i

Utvändiga elektriska arbeten........

135,750

135,000

10,800

i

Administrationskostnader och oförut- sedda utgifter, c:a 6 % & förestående

beräknade kostnader..............

Summa kronor

5 % avdrag för läge i södra Sverige

Summa kronor

Avrundat belopp

698,050

12,262,100

580,400

11,681,700

11,680,000

595,500

10,520,000

525,000

9,995,000

10,000,000

47,700

841,520

42,075

799.445

800,000

;

Tillkommer byggnadskostnad

för tygverkstad, enligt tyg- departementets och forti- fikationsstyrelsens gemen- samma und skrivelse den

28/i2 1942 beräknad till

800.000 kr. enl. prisläge

Vt 1942 motsvarande

726.000 kr. enligt pris- läge Vt 1941.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 302. 91

Bilaga 3.

Wendes artilleriregementes förläggning vid Norra Åsum.

Beräknad kostnad

l/i 1941

Kanslihus ............................................................ 261,000

Batterikaserner (1,000 man) ........................................ 2,750,000

Skolbyggnad.......................................................... 221,000

Gymnastikhus........................................................ 358,000

Matsalsbyggnad...................................................... 515,000

Värmecentral och transformator............................. 333,000

Marketenteri.......................................................... 241,000

Sjukhus .............................................................. 333,000

Mässbyggnad för officerare.......................................... 168,000

» » underofficerare.................................... 67,500

Vakt- och arrestbyggnad............................................ 72,500

Ridhus................................................................. 124,000

Vinterstallar för 30 hästar med sjukbox och liten smedja........ 38,000

Pjäsexercishus........................................................ 208,000

Varmgarage.......................................................... 515,000

Gevärssmedja ........................................................ 100,000

Tygförråd, varmförråd .............................................. 57,000

Pjäsförråd............................................................ 395,000

Kallgarage och fordousförråd........................................ 267,000

Bytesförråd .................. 128,500

Intendenturförråd (kall).............................................. 135,000

Bensinstation och bilkol ............................................ 28,600

Idrottsplats .......................................................... 66,600

Simbassäng och avklädningshytter.................................. 118,000

Brandredskapsbod.................................................... 23,800

Rastgård och ridbana................................................ 26,700

Korthållsskjutbana .................................................. 33,300

Skolskjutningsbana .................................................. 66,200

Handgranatsbana .................................................... 4,800

Bostäder för underofficerare ........................................ 119,000

» » förvaltningspersonal .................................. 71,400

Ammunitionsförråd .................................................. 28,600

Gaskammare.......................................................... 3,800

Vägar, gårdsplaner och stängsel.................................... 620,000

Utvändiga värmerör och kulvertar.................................. 214,500

» vatten- och avloppsledningar............................ 524,000

» elektriska arbeten........................................ 128,500

Administration 6 procent............................ 561,900

Summa kronor 9,927,200

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Bilaga 4.

Signalregementets till Sköjde förlagda kompani.

>

Kostnad enl. prisläget

B

erci

‘/t 1941

Prisstegring

V» 1941—

CKJ

o

B

Byggnadsobjekt

enligt prop.

1942: 210

enligt forti- fikations-

Vt 1942

enligt forti-

Anmärkningar

<T>

1

styrelsens

senare ut-

fikations-

styrelsen

Cl.

redningar

1

1

Logementsbyggnad ................

Lektionsrum........................

510,000

30,000

} 496,000

39,000

(2 kaserner å 100 man enl.

[ MBU:s ritning nr 2. Lek- [ tionsrum i bottenvåning.

l

l

Bostäder för underofficerare ........

Expeditionsbyggnad ................

50,000

} 197,000

15,760

Enl. MBU:s ritning nr 1.

1

Signalmaterielförråd................

30,000

35,000

2,800

Enl. MBU:s ritning nr 25.

l

Övningsförråd......................

—

40,400

3,200

675 m2 (15 fack å 45 m2).

l

Ammunitionsförråd ................

—

5,700

450

120 m2 i samma byggnad som

\ intendenturförråd.

(Tillbyggnad av befintligt för-

l

Intendenturförråd ..................

53,000

60,000

4,800

{ råd enl. MBU:s ritning

{ nr 23, (5 fack).

l

Cykel förråd ........................

—

7,300

680

(3 fack, enl. MBU:s ritning

\ nr 97 (för 280 cyklar).

i

Brandredskapsbod med redskap ....

—

6,000

500

—

Yarmgarage........................

200,000

—

—

jDisponerar K 3 förutvarande

\ garage.

—

Kallgarage ........................

10,000

—

—

l

Väg- och planeringsarbeten ........

88,300

72,100

5,800

l

Utvändiga rörtekniska arbeten......

44,200

33,600

2,700

l

Utvändiga elektriska ledningar......

17,600

900

100

l

Administrationskostnader och oförut-

sedda utgifter, c:a 6 % å förestå- ende, beräknade kostnader........

62,000

57,300

4,700

Summa kronor

1,095,100

1,011,300

81,170

Avrundat belopp

1,100,000

1,015,000

81,000

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 302.

93

Bilaga 5.

Tablå

utrisande byggnadskostnaderna för Hemsö kustartilleriförsvar och Härnösands

kustartilleridetachement för förläggning till dels dövstumskolan och dels

Brännanområdet i Härnösand.

Dövstumskoleprojektet

Brännanprojektet

Byggnadsprojekt

Enligt prop.

1942:210

beräknat belopp

enligt prisläget

‘/i 1941

Ay marin förvalt- ningen efter när- mare utredning

beräknat belopp

hänfört till pris- läget l/i 1941

Ay marinförvalt- ningen beräknat

belopp hänfört

till prisläget

Vt 1941

A

B

c

A. Iståndsättningsarbeten och om- ändringsarbeten.

Ombyggnad av nuvarande Dövstum-

skolan..............................

350,000

334,000

—

.Rivning av b ef. byggnader............

—

1,000

B. Nybyggnadsarbeten.

Markförvärv..........................

35,000

63,000

49,000

2 st. kaserner........................

—

—

530 000

Kanslihus med offmäss................

250,000

287,000

287,000

Vakt- och arrestbyggnad..............

—

—

36,000

Uoffmäss och manskapsmäss..........

Uoffmäss och manskapsmäss med mat-

75,000

102,000

inrättning..........................

—

—

254,000

Exercishall med mäthus ..............

100,000

103,000

103,000

Sjukbarack ..........................

25,000

37,000

37,000

Gymnastikbyggnad (med bastubad)....

175,000

305,000

305,000

Skolsalsbyggnad......................

—

—

120,000

Värmecentral ........................

Bostadshus (väbel, maskinist och hus-

130,000

120,000

108,000

moder) ............................

Förrådsbyggnader (proviant-, sjukvårds-,

—

—

87,000

handvapens- och beklädnadsförråd) ..

195,000

260,000

260,000

Garage ..............................

20,000

—

47,000

Båtskjul och förråd för båtinventarier

50,000

46,000

56,000

Brygga ..............................

90,000

90,000

90,000

Bostadslägenheter....................

37,500

56,500

56,500

Utvändiga ledningar..................

100,000

93,000

88,000

Planeringar, vägar och stängsel ......

Utvändiga el. ledningar och yttre be- lysning samt anslutning till distribu-

50,000

83,000

92,000

tionsnät............................

—

40,000

42,000

Brandmateriel jämte brandbod........

—

17,500

17,500

Summa kronor

2,037,000

2,666,000

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj.ts proposition nr 302.

Bilaga 6.

Kostnader för verkstadsutraktning m. m. i samband med byggnadsarbeten

för armén under femårsperioden 1942—47.

Byggnadsobjekt

Kostnad

enligt pris- läget den

V? 1942

Kostnader

för vars

bestridande

anslag ej

finnes

a) Av försvarsbeslutet föranledda byggnadsarbeten m. m.

I. Nya etablissement m. m.

Norrbottens regementes jägarbataljon, Kiruna:

(Garage) 1 smörjplats och 1 tvättplats......................

3,300

3,300

Smedja....................................................

12,000

12,000

Göta pansarlivgardes till Gotland förlagda kompani, Visby:

(Garage) Smörj- och tvätthallar ............................

{■ 11,200

11,200

Utvändiga smörj- och tvättplatser..........................

Tygverkstad ..............................................

n_

—

Wendes artilleriregementes förläggning vid Norra Asum:

(Varmgarage) 4 smörjplatser och 6 tvättplatser..............

11,000

11,000

Spolplattor, 10 st. platser ..................................

1,500

1,500

Gevärssmedja..............................................

16,000

16,000

Bergslagens artilleriregemente, Kristinehamn (Servicestation för

smörjning och rengöring):

4 smörjplatser, 6 tvättplatser ..............................

11,000

11,000

Gevärssmedja..............................................

16,000

16,000

Tygverkstad ..............................................

200,000

200,000

Spolningsplats för bilar utv. 10 platser ....................

1,500

1,500

Stockholms luftvärnsregemente till Gotland förlagda kompani,

Visby:

(Varmgarage) smörjplats, tvättplats ........................

2,850

2,850

Spolplats utv. 3 st.........................................

450

450

Göteborgs luftvärnskår. Göteborg:

(Varmgarage) 4 smörjplatser, 4 tvättplatser..................

10,000

10,000

5 utvändiga smörjplatser, 3 spolplatser ....................

1,950

1,950

Gevärssmedja..............................................

16,000

16,000

Tygverkstad ..............................................

*) 110,000

—

Luleå luftvärnskår, Luleå:

(Varmgarage) 4 smörjplatser, 4 tvättplatser ................

10,000

10,000

5 utvändiga smörjplatser, 3 spolplatser......................

1,950

1,950

Gevärssmedja..............................................

16,000

16,000

Tygverkstad ..............................................

8) 110,000

—

Mobiliseringscentral för Göta ingenjörkår:

Verkstad, verktygsutrustning ..............................

3,700

3,700

Mobiliseringscentral för Göta ingenjörkår:

Verkstad, verktygsutrustning ..............................

3,700

3,700

Göta trängkårs till Nora förlagda kompani:

Gevärssmedja och verkstad ................................

12,000

12,000

(Varmgarage) 1 komb. smörj- och tvättplats..................

3,200

3,200

Två mobiliseringscentraler för Svea trängkår:

Gevärssmedja..............................................

7,400

7,400

En mobiliseringscentral för Göta trängkår:

Gevärssmedja..............................................

3,700

3,700

Två mobiliseringscentraler för Norrlands trängkår:

7,400

Gevärssmedja..............................................

7,400

Två mobiliseringscentraler för Skånska trängkåren:

7,400

7,400

Gevärssmedja..............................................

l) Ingår i nedan upptagen rubrik »Tygverkstäder på Gotland».

■) Kostnaderna avsedda att bestridas från till tygdepartementets förfogande ställda anslag.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

95

Kostnad

Kostnader

Byggnadsobjokt

enligt pris- läget den

Vt 1942

för vars

bestridande

anslag ej

finnes

Stabsmobiliseringscentral i II. militärområdet:

Signalverkstad .....................................

Stabsmobiliseringscentral i V. militärområdet:

10,000

10,000

Signalverkstad ........................................

10,000

10,000

IV. Garagebyggmader.

I 2 Karlstad 1

I 6 Kristianstad} smörj'' och tvätthallar ..................

21,000

21,000

I 16 Halmstad 1

S 1 Stockholm, 2 tvättplatser .......................

P 2 förläggning, smörj- och tvätthallar ..................

900

| 19,000

900

19,000

utv. smörj- och tvättplatser..............

P 2 uppställningsgarage:

smörj- och tvätthallar..............................

utv. spolplatta .............................

| 15,500

15,500

ackumulatorförråd.................................

21,200

21,200

VIII. Särskilda byggnadsbehov.

Infanteriskjutskolan, Rosersberg:

Vapenverkstad (flyttnings- och kompletteringskostnad) . .

Luftvärnsskjutskolan, Väddö:

3,500

3,500

| (Garage) Smörj- och tvättplatser....................

Serviceverkstad, för bilar, pjäser och instrument........

samt snickarbo^ och laddningsrum ....................

| 15,500

15,500

Verkstäder vid Skånska pansarregementet, Hälsingborg ....

») 350,000

—

Verkstäder vid Södermanlands pansarregemente, Strängnäs

.

*) 350,000

—

b) Övriga i försvarsbeslutets kostnadsram ingående

byggnadsarbeten.

V. I 1943 års statsverksproposition, kapitalbudqeten, upptagna

behov.

Tyganstalt vid Smålands artilleriregemente ..............

») 52,000

Tygverkstäder vid Skaraborgs pansarregemente ..........

s) 384,000

—

Verkstadsbyggnad vid Skånska luftvärnskåren............

») 110,000

—

VII. Övriga i arméförvaltningens förslag till riksdagsäskanden för

budgetåret 1943/44 upptagna av Kungl. Maji ännu icke slut- giltigt prövade behov.

Ordnande av Andra tygkompaniets förläggning:

Skolverkstad jämte 1 tvätt- och 1 smörjplats..........

61,000

61,000

Signalverkstad i Skövde..............................

8) —

—

Nybyggnadsarbeten vid truppförbandens tygverkstäder....

*) 770,000

—

Modernisering av tygverkstäderna vid Bodens ingenjörkår

Tygverkstäder på Gotland............................

40,000

40,000

100,000

100,000

Översyn av tygstationer och truppförbandens tygverkstäder

800,000

—

Bergverkstäder för Bodens tygstation ..............

300,000

300,000

Förråd för reservackumulatorer i Boden..............

43,000

43,000

'') Kostnadorna avsedda att bostridas frän till tygdepartcmontets förfogande ställda anslag.

2) I 1943 ärs statsverksproposition.

a) Upptages nedan under rubriken »Centrala signalverkBtäder (8 st.) jämte signalförrädsverkstädor vid

truppförbanden.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Majlis proposition nr 302.

Kostnad

Kostnader

Byggnadsobjekt

enligt pris- läget den

Vt 1942

för vars

bestridande

anslag ej

finnes

Ackumulatorförråd vid truppförbanden....................

640,000

640,000

Optiska verkstäder för armén............................

Centrala signalverkstäder (3 st. jämte signalförrådsverk-

540.000

832.000

540.000

832.000

städer vid truppförbanden..............................

Fredsapteringsverkstad i Boden ..........................

>) 30,000

30,000

VIII. Efter sistavgivna förslag till riksdagsäskande uppkomna behov.

Förläggning för Tredje tygkompaniet i Boden ............

'')-

—

c) Byggnadsarbeten, vilkas avskrivningsbebov skola

täckas med särskilda medel.

Ordnande av Göta pansarlivgardes förläggning:

P 1 förläggning, smörj- och tvätthallar ..................

| 15,000

15,000

utv. smörj- och tvättplatser..............

P 1 uppställningsgarage:

smörj- och tvätthallar..................................

}■ 12,500

15,000

12,500

ackumulatorförråd......................................

15,000

Stridsvagsverkstad för Göta pansarlivgarde ..............

Övriga under c) upptagna rubriker berörda av verkstads-

*) 350,000

—

utrustning uppskattningsvis............................

800,000

800,000

Summa kronor

7,322,300

3,936,300

*) Uppskattat belopp.

*) Under särskild utredning.

8) Kostnaderna avsedda att bestridas från till tygdepartementets förfogande ställda anslag.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 302.

97

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

I. Skånska pansarregementets förläggning m. m...................... 2

Försvarsbeslutet ........................................................... 2

Tidigare utredningar.................................................. 4

Nu föreliggande utredning .............................................. 6

Departementschefen .............................................. 9

II. Kapitalinvesteringar, som skola bestridas med de i 1943 års statsverksproposition

upptagna kvotanslagen ......................................,. 16

FÖRSVARSVÄSENDETS FASTIGHETSFOND ...................................... 16

Arméförvaltningens del fond.................................................. 16

Skånska pansarregementet................................................ 16

Wendes artilleriregementes förläggning vid Norra Åsum ...........''..... 17

Signalregementets kompani i Skövde................................ 19

Norrlands dragonregemente .............................................. 20

Signalregementets kompani i Kristianstad ............. .............:.. 21

Skånska trängkåren ........................................ 21

Barackbyggnader vid vissa truppförband....................... 22

Garagebyggnader vid Norra skånska infanteriregementet och Skånska

trängkåren................................................ 22

Ridskolan.................................................................. 23

Gudhems remontdepå .................................................... 23

Herrevadsklosters remontdepå............................................ 24

Ordnande av förläggningen å Rinkaby.................................. 24

Ordnande av förläggningen för andra tygkompaniet .................. 24

Förläggning för arméns intendenturförråd å Karlsborg samt andra

intendenturkompaniet .................................................. 28

Artilleriskjutskolan och Bergslagens artilleriregemente ................ 30

Tygverkstäder m. m. för armén.......................................... 36

Hundgårdar vid arméns truppförband .................................. 47

Kulspruteskjutbana vid Dalregementet .................................. 50

Sammanfattning .......................................................... 54

Hemställan................................................................ 54

Marinförvaltningens delfond.................................................. 52

Norrlandskustens marindistrikt .......................................... 52

Hemsö kustartilleriförsvar med Härnösands kustartilleridetachement .. 52

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 302.

1214 48 7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98 Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Sid.

III. Frågor om markförvärv 56

Övningsfält för Skånska pansarregementet.............................. 56

Skjutfält för Skånska pansarregementet ................................ 56

Förvärv av mark för viss militärväg.................................... 65

Förvärv av mark för utvidgning av Dalregementets övningsfält samt

för anläggande av kulspruteskjutbana ................................ 67

Stabsmobiliseringscentral vid sjätte militärområdet .................... 75

Sammanfattning .......................................................... 7 5

Hemställan................................................................ 77

IV. Övriga anslagsfrågor 77

Armén ........................................................................ 77

Elektrifiering av vissa barackläger ...................................... 77

Anskaffning av verkstadsutrustning för vissa truppförband m. m..... 78

Marinen ...................................................................... 80

Anskaffning av verkstadsutrustning m. m............................... 80

Anskaffning av telefon- och andra elektriska anläggningar m. m.....81

Vissa till försvaret hörande institutioner 83

Krigsmateriel verket: Driftkostnader vid vissa förråd m. m............. 83

Forskningsverksamhet inom sprängämnesområdet ...................... 84

Försvarets forskningsnämnd.............................................. 85

*

Bilagor............................................................................ 88

Stockholm 1943. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1943:412 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående Skånska pansarregementets förläggning m. m. s. 5 i texten
  2. SU 1943:235 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställning i fråga om vissa byggnadsarbeten för armén. s. 1 i texten
  3. SU 1943:199 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående Skånska pansarregementets förläggning m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten