Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1943/44 till organisationsundersökningar m. m

1943-04-07 · 20 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 20 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:305, Angående anslag för budgetåret 1943/44 till organisationsundersökningar m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

1

Nr 305.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret

1943/44 till organisationsundersökningar m. m.;

given Stockholms slott den 21 maj 1943.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21 maj

1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för försvarsdepartementet anför

chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, följande.

Besparingsberedningen har i sitt den 27 februari 1943 avgivna slututlåtande

(SOU 1943: 13) uttalat sig angående rationalisering genom organisationsundersökningar

samt därvid anfört bland annat följande.

För rationalisering med hjälp av arbetsstudiemetoder har inom besparingsberedningen

tillsatts en särskild organisationsavdelning under ledning

av professor Sällfors och närmast inriktad på den civila statsförvaltningens

kontorsarbete. För det omfattande arbetet inom denna organisationsavdelning

ha utvalts lämpliga tjänstemän inom ett flertal olika verk; dessa ha

genom kurser bibringats utbildning och därefter i grupper fått utföra den

grundläggande arbetsanalysen inom skilda verk. Som ledare för arbetet ha

dessutom anställts personer med tidigare stor erfarenhet från motsvarande

rationaliseringsarbete i enskild verksamhet.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 305.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

Dylika organisationsundersökningar lia hittills genomförts eller påbörjats

i socialstyrelsen, riksförsäkringsanstalten, tullverket, telegrafverket, kommerskollegium,

pensionsstyrelsen, medicinalstyrelsen, patentverket, skolöverstyrelsen,

lantmäteristyrefsen, statens reproduktionsanstalt, lotsverket, statens

järnvägar och domänverket.

Vi finna det utomordentligt angeläget, att det nu påbörjade rationaliseringsarbetet

med all kraft och i vidaste omfattning fullföljes, och bl. a. synes

oss ytterligt angeläget att det även utsträckes till det militära^ området,

där med sannolikhet betydande resultat på den vägen kunna uppnås.

Inom den civila statsförvaltningen finnes jämte de centrala verken en

mångfald lokala organ av skilda slag — alla länsstyrelserna, de statliga sinnessjukhusen

m. fl. — i vilka förekommer arbete, som lämpligen kan göras

till föremål för samma slags undersökningar som de redan påbörjade. Inalles

rör det sig örn över hundratalet verk och institutioner och ett personalantal

av mer än 20,000 med en avlöningssumma av över 100 milj. kr. De hittills

igångsatta undersökningarna beröra endast tretton av dessa verk. Även inom

de övriga böra undersökningar av detta slag komma till utförande. För att

vinna syftet är det nämligen angeläget, att detaljundersökningarna inom verken

fullföljas över hela linjen. Därigenom vinnes den allsidiga erfarenhet om

undersökningsmetoderna och de olika verkens arbetsförhållanden, som är

erforderlig för att rationaliseringsarbetet på längre sikt skall kunna anordnas

på ändamålsenligaste sätt. Den nied arbetets fortgång vidgade erfarenheten

bör ge ökad möjlighet att genomföra enhetliga förfaringssätt med urval

av de hästa arbetsmetoderna. Man bär således anledning förvänta, att

effektiviteten av organisationsundersökningarna efter hand skall ökas. Jämväl

är det önskvärt att genom en allmän genomgång få en överblick över fördelningen

av vissa grupper av arbetsuppgifter på de olika förvaltmngsorganen
Organisationsundersökningarna

ha hittills varit i huvudsak begränsade till

att avse kontorsarbete och icke närmare berört den industriella verksamhet

eller det arbete av annat slag, som förekommer på olika håll inom förvaltningen,

främst inom affärsverken. De erfarenheter, som vunnits vid orgamsationstekniska

undersökningar inom enskild industriell drift, göra det motiverat,

att rationaliseringsarbetet så snart som möjligt utvidgas att omfatta

även nämnda områden. Enbart inom den civila statsförvaltningen, alltså

oberäknat den militära förvaltningsapparaten och övriga militära funktioner,

skulle då organisationsundersökningar i rationaliseringssyfte av dels kontorsteknisk,

dels industriteknisk typ komma att beröra mer än 100,000 anställda.

„

Hur stora besparingar, som i det hela kunna tänkas uppnaehga genom

systematiska arbetsstudier, kan än så länge ej uppskattas. Säkerligen ligga

dock, inbegripet lokalförvaltningen och affärsverken, besparingar örn 10-tals

milj. kr. inom det möjligas gränser. Det måste dock ta rätt avsevärd tid,

innan man kommer så långt. o o

De inledande undersökningar, som sålunda för närvarande pågå, och som

med nyss angivna utvidgning av arbetsprogrammet böra fullföljas inom statsförvaltningen

i dess helhet, måste även efter besparingsberedningens upphörande

stå under ledning av ett gemensamt organ, utgörande en på lämpligt

sätt förstärkt motsvarighet till besparingsberedningens delegation för organisationsundersökningar.

För sådant ändamål föreslå vi, att det inrättas en

organisationsnämnd, som för ett antal år framåt kan fullfölja det hittills

allenast påbörjade arbetet. Nämnden bör sålunda i rationaliseringssyfte successivt

genomarbeta samtliga civila och militära områden och bor med rådgivning

och planläggning ha tillsyn över den rationalisering, som bednves

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 305.

3

inom statens verksamhet. Under organisationsnämndens överinseende bör arbetet

ledas av en person i tillräckligt auktoritativ ställning. Angeläget är,

att arbetet bedrives i fria icke ämbetsmässiga former och håller fortlöpande

kontakt med motsvarande strävanden inom näringslivet.

Det av besparingsberedningen inledda samarbetet med verksmyndigheterna

har haft till ändamål icke blott att finna möjligheter till omedelbara besparingar

utan även, och framför allt, att införa organisationsundersökningarnas

metoder i statsförvaltningen och åstadkomma en anpassning av metoderna

efter förhållandena inom de skilda förvaltningsgrenarna. Samarbetet

med verksmyndigheterna har därför varit anordnat med tanke på att undersökningsmetoderna

skola, efter slutförandet av beredningens arbete, tillgodogöras

i en fortlöpande driftkontroll inom respektive verk, utövad med biträde

av verkets egna tjänstemän, som gjorts förtrogna med undersökningarnas

metodik.

För att det fortlöpande rationaliseringsarbetet skall erhålla önskvärd

.stadga erfordras, att organisationsnämnden, även sedan den slutfört sin engangsundersökning

inom ett verk, fortfar att fungera som rådgivande i organisationsfrågor.

Nämnden bör därför följa den allmänna utvecklingen på

kontorsorganisationens och den tekniska organisationens område och med

stöd av sina erfarenheter och sin kännedom om statsförvaltningens arbetsförhållanden

främja en organisatorisk utveckling i kostnadsbesparande riktning.

Organisationsnämnden bör även kunna anlitas för specialundersökningar

i uppkommande organisationsfrågor av skilda slag. Bland annat bör

den, när medel till ökade personal- eller andra driftkostnader äskas, kunna

anlitas for att undersöka anledningen till det stegrade medelsbehovet och

bedöma, örn ej detta kan begränsas genom organisationsåtgärder.

När ny- eller ombyggnader planeras för statliga förvaltningsorgan, bör

nämnden kunna konsulteras på ett tidigt stadium i planeringsarbetet. Erfarenheten

har visat angelägenheten av att kontorsorganisatoriska synpunkter

få göra sig gällande vid planeringen av förvaltningsbyggnader, så att

dessa utformas på ett ur driftkostnadssynpunkt lämpligt sätt. Icke minst

är det härvid av vikt, att möjlighet hålles öppen för ändringar i lokalplanen

vid framtida behov.

En ai betsuppgift, som även bör med fördel kunna tilläggas organisationsnämnden,

är förmedling av personalöverflyttning. När personal till följd av

arbetsomläggningar eller eljest blir övertalig i ett verk, skall anmälan göras

härom till nämnden. Detta skall ske även vid säsongvariationer i arbetet

eller andra orsaker av övergående art. Anmälningsskyldighet bör vidare

åligga verk, som har behov av ökad arbetskraft. Härigenom skulle förekommande

växlingar i personalbehovet lättare kunna regleras och ett effektivare

utnyttjande av personalen möjliggöras.

o Organisationsnämnden kan även tänkas bli anlitad som rådgivande organ

at kommuner, särskilt större städer och landsting, för rationalisering inom

deras förvaltningsområden. På senaste tid har på dessa håll framkommit

intresse för rationahseringsundersökningar, motsvarande dem, som nu pågå

inom statsförvaltningen. Hittills lia emellertid kompetenta rådgivare med

god allmän kännedom örn rationalisering nästan hell saknats, varför sådana

utredningar ej kunnat komma till stånd i önskvärd omfattning. Det kan

därför tänkas, att den föreslagna organisationsnämnden kunde anordna liknande

kurser för lämpliga kommunaltjänstemän och i fortsättningen fungera

som rådgivande och vägledande organ åt kommunerna i fråga örn rationalisering

av såväl kontors- och förvaltningsorganisation som teknisk organisation.

Aven härigenom skulle säkerligen betydande årliga besparingar

tor det allmänna kunna uppkomma.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

En närmare redogörelse för beredningens organisationsundersökningar har

lämnats i en bilaga till slututlåtandet. Ur denna redogörelse må följande

anföras.

Organisationsundersökningarna ha inletts efter förebild fran det enskilda

näringslivet, där undersökningar av detta slag företagas i stegrad omfattning

och enligt erfarenheten regelmässigt leda till avsevärda besparingar i driftkostnader.

Beträffande de inom näringslivet tillämpade undersökningsmetoderna

må nämnas följande.

Företagens hela kontorsorganisation underkastas en systematisk genomgång,

varvid ett noggrant studium av de olika arbetsprocedurernas sammanhang

och beroende av varandra äger rum. Endast genom sådana grundliga

metodiska undersökningar anses det möjligt att bedöma de olika faktorer,

som inverka på arbetet och sättet för dess utförande, och att vidtaga ertorderliga

åtgärder för åstadkommande av ändamalsenligare tillvägagangssatt,

större arbetseffektivitet och bättre arbetsresultat.

Undersökningarna inledas med att varje kontorsanställd far avgiva^ skotilia

redogörelse för sitt arbete. Däri skola angivas samtliga slag av göromål,

dagliga och periodiskt återkommande, som uppgiftslämnaren har att utföra,

från vem arbetsmaterialet mottages och till vem det går vidare, pa vad satt

transporten av arbetsmaterialet sker, arbetsmaterialets mangd, tiden tor olika

arbetsuppgifters utförande samt i arbetet använda hjälpmedel. Redogörelsen

skall åtföljas av de blanketter, som förekomma i arbetet, ifyllda med exempel,

utvisande blanketternas användning. I samband med avgivandet av arbetsredogörelsen

beredes uppgiftslämnaren tillfälle att framföra förslag till

förbättringar i arbetet. ., .

De i arbetsredogörelserna lämnade uppgifterna kompletteras vid intervjuer

med uppgiftslämnarna på arbetsplatsen. Vidare insamlas erforderliga uppgifter

om rörelsens omfattning, örn personal- och övriga driftkostnader. Arbetsmetoderna,

använda arbetshjälpmedel, arbetsplatsens beskaffenhet sam

överhuvud taget alla omständigheter, som kunna öva inflytande pa arbetseffektiviteten

och arbetsförhållandena i övrigt, underkastas ett omsorgstulit

studium. På detta sätt erhålles den grundval av fakta, som är nödvändig tor

att bedöma de rådande förhållandena och för att finna utgångspunkter för

rationaliseringsåtgärderna. I vissa fall, där ensartat arbete av rutinmässig

karaktär utföres i större utsträckning, företagas noggranna tidsstudier.

Besparingsberedningens avdelning för kontorsorganisation har arbetat under

ledning av en delegation inom beredningen. Vid avdelningen har anstald^

ett antal experter från det enskilda näringslivet.

Undersökningsarbetet har organiserats på grundval av ett ingående samarbete

med ledningen för de verk, som beröras av arbetet. Inom ettvart av dessa verk

har verksstyrelsen utsett en eller flera tjänstemän att deltaga i organisationsundersökningarna.

För de sålunda utsedda tjänstemännen ha anordnats utbildningskurser,

omfattande föreläsningar i kontorsorganisation samt praktiska

studier av tekniska hjälpmedel och arbetsmetoder. Fyra sådana utbildningskurser,

envar omfattande en tid av omkring tva veckor, ha hitti

anordnats. I dessa ha deltagit närmare sextio tjänstemän fran ijortoii verk

inom civilförvaltningen ävensom viss personal från forsvarsvasendet

Inom varje verk, där organisationsundersoknmg skolat företagas, har ti

satts en utredningsavdelning under ordförandeskap av en byråchef eller annan

av verksledningen utsedd tjänsteman. I utredningsavdelningen ha ingått

tjänstemän, som deltagit i utbildningskurs i främsta rummet verkets egna

tjänstemän men i en del fall även någon eller några tjänstemän flan annat

verk. I vissa utredningsavdelningar ha även de av besparmgsberedmngen an
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 305-

5

ställda experterna deltagit i utredningsarbetet i dess helhet. De ha därjämte

stått till förfogande för specialutredningar inom de verk, där undersökningsarbetet

i övrigt utförts av statstjänstemän, samt underkastat undersökningsresultaten

därstädes en slutlig genomgång.

De resultat, till vilka utredningsavdelningarna kommit, ha sammanfattats

i rapporter, vilka i första hand underkastats gemensam granskning av verksledningen

och besparingsberedningens delegation för organisationsundersökningar.

I viss utsträckning lia framkomna förslag under hand bragls till

omedelbart genomförande.

För statsförvaltningens del ha organisationsundersökningarna hittills i viss

man haft karaktären av försök, varvid det gällt att pröva sig fram beträffande

såväl utsträckningen av undersökningarna som deras metodik. Det har

visat sig, att en betydande del av arbetet inom statsförvaltningen i förevarande

hänseende kan jämföras med det arbete inom enskilda företag, som göres

till föremål för organisationsundersökningar. I den mån så varit fallet, har

det också visat sig, att undersökningarna ge värdefulla besparingsresultat

även inom statsförvaltningen.

Bland de ofta förekommande möjligheter till förbättringar och besparingar

i kontorsorganisationen inom statsförvaltningen, som iakttagits vid nu utförda

undersökningar och varom förslag framlagts av de olika utredningsavdelningarna,

må nämnas följande.

1. Överkvalificerad personal ägnar hela eller avsevärd del av sin tid åt

arbetsuppgifter, som ej fordra vederbörandes utbildning och erfarenhet utan

som i stället äro av halvrutinmässig eller helrutinmässig karaktär och därför

skulle kunna utföras av mindre kvalificerad och lägre avlönad personal.

Detta är ett mycket vanligt förhållande inom olika verk.

I manga fall kan detta bero på att ansvarsfördelningen mellan de olika

instanserna i ett verk ej är lämpligt avvägd. En ej ovanlig företeelse är sålunda,

att ansvaret även för ärenden av enkel beskaffenhet ligger alltför mycket

på toppen av organisationen, varav följden blir, att sådana ärenden taga

tid i anspråk för en i förhållande till deras natur alltför kvalificerad och

högt avlönad tjänsteman. Det förekommer exempelvis, att byråchefer eller

till och med verkschefer själva handlägga ärenden, vilkas avgörande skulle

kunna delegeras till betydligt mindre kvalificerade tjänstemän. I vissa fall

kunna dylika förhållanden vara beroende av gällande instruktioner och författningar.

Förslag till ändring av dessa ha då i många fall framlagts.

2. Arbetsgrupperna (avdelningar eller delar av dessa) äro ofta för små för

att en god och ekonomisk arbetsfördelning skall kunna uppnås. Detta beror i

många fall på att lokalerna äro olämpliga ur rumsindelningssynpunkt. Örn

exempelvis å en avdelning den normala arbetsmängden kräver 21/2 personer,

bemannas avdelningen med 3 personer eller 1/2 person för mycket. Genom att

personalen i stället sammanföres till större enheter, kunna sådana delar av arbetskrafter,

som finnas för mycket på olika håll, genom en lämplig arbetsfördelning

sammanföras och personalbehovet minskas, varigenom årliga besparingar

i lönekostnader uppkomma. Oaktat flera av verken äro inrymda i byggnader

av äldre typ, icke sällan med många smårum, kunna ur arbetsfördelningssynpunkt

lämpligare lokalförhållanden ofta åvägabringas genom en omplanering

av lokaldispositionen samt genom borttagande av väggar och genomförande

av andra ur kostnadssynpunkt relativt obetydliga förändringar

i lokalförhållandena. Äro arbetsgrupperna för små, försvåras även en lämplig

anpassning av arbetsfördelningen med hänsyn till arbetets natur och därför

erforderliga kvalilikationer hos personalen. Även denna nackdel kan i allmänhet

avhjälpas genom att personalen sammanföres i större arbetsgrupper.

Örn så sker, kan därjämte det mera rutinmässiga arbetet ofta med fördel ine
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 305-

kaniseras genom införande av kontorsmaskiner av olika slag, varigenom ytterligare

besparingar uppkomma. Sådana kontorsmaskiner äro ofta ej ekonomiska

att använda i mindre arbetsgrupper.

3. Olika byråer och underavdelningar av dessa utföra ofta själva sådana

arbetsuppgifter, som med fördel kunna centraliseras till särskilda servicegrupper,

gemensamma för flera underavdelningar av en byrå eller för flera byråer

eller ofta till och med ett helt verk. Sådana arbetsuppgifter äro exempelvis

vissa slag av maskinskrivning, räknearbeten, statistikarbeten, bokföringsarbeten,

kassagöromål etc. Sammanförandet av dylika arbetsuppgifter till särskilda

servicegrupper medför ökad skicklighet hos personalen och följaktligen

även bättre och större arbetsprestationer. Sådan centralisering underlättar

även arbetets ytterligare ekonomisering genom användning av arbetsbesparande

maskiner av olika slag. Som regel följer med centraliseringen även

minskat lokalbehov samt bättre hushållning med personal, arbetshjälpmedel

och material.

4. Onödigt arbete i form av rapporter, statistik o. dyl. har förekommit i

en del fall. Ofta har detta sin förklaring i att arbetsuppgifterna blivit anbefallda

vid något tillfälle, då ifrågavarande rapporter, statistik etc. varit erforderliga

för särskilt ändamål. Senare ha förhållandena ändrats, men av förbiseende

lia instruktioner ej givits om arbetsuppgifternas slopande.

5. Rörande diarieföringen och registreringen av handlingar ha i nästan

alla verk, där organisationsutredningar pågått, förenklingsförslag ansetts böra

framföras. I första hand har ifrågasatts slopande av diarieföring av handlingar,

som redovisas på annat sätt, exempelvis räkningar, eller som äro av

intern natur, såsom personalrapporter, materialrekvisitioner o. dyl. Betydande

arbetsbesparing kan därigenom vinnas. Vidare ha äldre former för diarieföring

medelst bläckskrivning i bundna böcker föreslagits skola utbytas mot

mera tidsenliga förfaringssätt. Sålunda lia förslag framförts örn diarieföring

å lösblad med genomskriftssystem, varigenom i en utskrift kunna erhållas

förutom kronologiskt diarium såväl erforderliga register av olika slag som

även kopior, vilka kunna tjäna såsom diarier för underavdelningar, som skola

handlägga ärendena.

6. Dubbelarbeten förekomma ofta inom en avdelning eller inom olika avdelningar

av ett verk. Sålunda omskrivas samma uppgifter på olika ställen

med blyerts, bläck eller i skrivmaskin. Dylik dubbelskrivning kan i allmänhet

elimineras genom införande av moderna duplicerings- eller genomskriftsmetoder,

varmed uppgifterna endast behöva utskrivas en gång och kopior erhållas

för övriga ändamål. Härigenom vinnes även, att de avskrivna uppgifterna

endast behöva kontrolleras en gång i stället för flera vid de olika omskrivningarna,

att många felaktigheter försvinna etc.

En vanlig form av dubbelarbete är även, att samma uppgifter, exempelvis

namn, sifferuppgifter beträffande personer eller varor etc., statistikuppgifter

o. dyl., kontrolläsas eller kontrollräknas ett flertal gånger på olika ställen i

ett verk, beroende på att ledning och personal å den ena avdelningen icke har

kännedom om vad som åtgöres i ärendet på en annan avdelning. Som regel

behöver kontroll endast verkställas en gång.

Dubbelarbeten mellan olika verk förekomma även.

7. Alltför omständliga och tidskrävande metoder för behandlingen av ärenden

äro mycket vanliga inom olika verk. I vissa fall passerar ett ärende för

många instanser inom ett verk, innan det slutliga avgörandet träffas, varigenom

onödigt många personers tid tages i anspråk för ärendets behandling,

för genomläsning av handlingar, för kontroll av sifferuppgifter, för namnunderskrifter

etc.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 305

7

3. Bokföring av olika slag, såsom personalbokföring, avlöningsbokföring

m. m. har i åtskilliga fall ansetts kunna förenklas eller mekaniseras.

9. Revisions-, gransknings- och kontrollarbeten utföras ej sällan •— även

om hänsyn tages till den förebyggande verkan, som ifrågavarande arbeten

äro avsedda att lia —• alltför noggrant och omständligt i förhållande till vikten

och betydelsen av det, som kontrolleras. I vissa fall har sålunda den årliga

kostnaden för kontrollen i form av löner m. m. uppgått till mångdubbelt högre

belopp, än vad den årliga kostnaden i sämsta fall skulle kunna bli för de

felaktigheter, som eventuellt upptäckas genom kontrollarbetet. I dylika fall

har kontrollarbetet föreslagits skola minskas och förbilligas, exempelvis genom

införande av stickprovskontroll eller genom indelning av de kontrollerade

uppgifterna i ur kontrollsynpunkt mer eller mindre viktiga klasser.

10. Blankettrevision har utförts i flertalet verk, där utredningar pågått,

varvid blanketterna föreslagits skola standardiseras till format och papperssorter

samt givas lämpligare uppställning i arbetsförenklande syfte. I många

fall ha blanketter ansetts kunna slopas eller sammanföras med andra. Härigenom

ernås besparingar icke blott i trycknings- och papperskostnader utan

jämväl i tid och lönekostnader för den personal, som skall arbeta med blanketterna.

11. Formulärskrivelser kunna ofta användas i större utsträckning än vad

som är fallet, varigenom uppsättningen av koncept m. m. kan förenklas och

avsevärd tid, oftast för mera kvalificerade tjänstemän, kan sparas.

12. Ökad användning av tids- och arbetsbesparande maskiner och andra

kontorstekniska hjälpmedel, såsom skriv- och räknemaskiner, dikteringsmaskiner,

bokförings- och statistikmaskiner, kortsystem med synliga rubriker,

bättre registreringsanordningar, flera telefonapparater (central telefonväxel

för vissa verk, där sådan saknas), mekaniska transportanordningar för befordran

av handlingar, har föreslagits i sådana fall, där bättre arbetsekonomi

därigenom ansetts möjlig.

13. Möbelutrustningen har i vissa fall icke befunnits lämplig för de arbetsuppgifter,

vartill den användes. I vissa specialfall, där ett flertal personer äro

sysselsatta med rutinarbeten av särskild natur, ha särskilda kontorsmöbler

konstruerats, vilka underlättat arbetet och resulterat i avsevärda tidsbesparingar.

För kontorsmöbler av allmän typ ha i samråd med byggnadsstyrelsen

standardtyper utarbetats, vilka äro såväl lämpligare som billigare än de typer,

som för närvarande användas.

14. Budsändningsarbetet inom och utom vissa verk har i en del fall funnits

icke vara rationellt ordnat utan kräver avsevärt större personal, än som

eljest skulle varit förhållandet.

Det resultat, som kan vinnas genom organisationsundersökning, är i hög

grad beroende på samarbetet med driftsledningen och det stöd, som lämnas

från dennas sida. Det bör framhållas, att undersökningar av förevarande

slag icke syfta till en kontroll å eller korrigering av driftsledningen utan till

att förse denna med hjälpmedel alt åvägabringa effektivaste möjliga planläggning

av verksamheten och tillsyn å denna. Inom näringslivet höra metodiska

undersökningar av arbetsdetaljer till en efter tidsenliga principer arbetande

driftsledning, och detsamma bör vara förhållandet beträffande den

.statliga förvaltningen.

Beträffande resultaten av utförda organisationsundersökningar har i redogörelsen

antoris följande.

Bland hittills framlagda förslag (dier redan uppnådda besparingsresultat

kan omnämnas socialstyrelsens utlänningsbyrå, där särskilda svårigheter

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

förelegat att behärska arbetet; genom en omläggning av arbetet, som snart

är genomförd, beräknar man kunna vinna en årlig driftkostnadsbesparing

av netto 85,000 kr. På övriga byråer i socialstyrelsen lia föreslagits besparingar

på omkring 19,000 kr. årligen. Därjämte fanns i samband med rationaliseringsundersökningen

anledning föreslå en avgiftsförhöjning, som beräknades

inbringa omkring 200,000 kr. årligen. I riksförsäkringsanstalten

äro besparingar örn 135,000 kr. att anse som påräkneliga, av vilka en del

redan realiserats. Ytterligare besparingar böra där vara möjliga. Inom tullverket

lia enbart dessa organisationsundersökningar föranlett förslag till besparingar

på 850,000 kr. om året, beräknat efter de för verket mera normala

förhållandena och arbetsvolymen för år 1938. Inom telegrafverket har

på de begränsade områden, där undersökningarna äro avslutade (rikstelefonbyrån

i Stockholm och vissa delar av IV. distriktets förvaltning), föreslagits

besparingar på omkring 240,000 kr. om året, av vilka en del redan

genomförts. I fortsättningen anses ytterligare betydande resultat uppnåeliga.

Inom kommerskollegium ha utredningarna avslutats inom större delen av

verket, och besparingarna beräknas där uppgå till omkring 50,000 kr. årligen.

Inom pensionsstyrelsen ha föreslagits besparingar på omkring 107,000

kr. om året, men ytterligare besparingar torde vara möjliga. Inom medicinalstyrelsen

ha föreslagits 40,000 kr. i årlig besparing inom de delar av verket,

där utredningarna äro avslutade. I patentverket har föreslagits närmare

23,000 kr. årlig besparing, varjämte utvägar anvisats för att genom ändrad

lokaldisposition göra ett betydande utrymme disponibelt för kontors- och

arkivändamål att möta verkets expansionsbehov, varigenom tillbyggnader

härför för närvarande ej skulle bli erforderliga. Inom lantmäteristyrelsen,

lotsverket, statens järnvägar, domänverket och statens reproduktionsanstalt

har arbetet ännu ej fortskridit så långt, att resultat kunna redovisas.

Sammanlagt representera de årliga besparingar, som enligt vad ovan nämnts

föreslagits som resultat av organisationsundersökningarna, samt ytterligare

föreliggande preliminära förslag över 2 miljoner kronor, varjämte investeringar

i nybyggnader på över 5 miljoner kronor beräknas kunna inbesparas.

Efter remiss har statskontoret den 7 april 1943 avgivit yttrande över besparingsberedningens

slututlåtande, särskilt i vad avser frågan om de åtgärder

till fullföljande av besparingsarbetet vartill utlåtandet kunde föranleda.

För riksdagens kännedom torde statskontorets yttrande få såsom bilaga fogas

vid detta protokoll.

Statskontoret har i sitt yttrande tillstyrkt besparingsberedningens förslag

att organisationsundersökningarna skola fullföljas genom en särskilt inrättad

organisationsnämnd, varvid statskontoret framhållit angelägenheten av intim

kontakt mellan detta organ och vederbörande verksledningar. Statskontoret

har vidare uttalat, att arbetet med organisationsundersökningarna på det militära

området borde bedrivas i samarbete med krisrevisionen, vars erfarenheter

rörande den militära förvaltningstjänstens organisation syntes kunna

bli av värde för undersökningarnas planering.

1941 års revisionsutredning har i sitt den 17 december 1942 avgivna betänkande

angående inrättande av statens sakrevision (SOU 1942: 57) berört rationaliseringsfrågorna

inom statsförvaltningen. Utredningen har i detta hänseende

anfört bland annat följande.

Det ligger i sakens natur att inom den offentliga förvaltningen, där det privata

intresset att reducera omkostnaderna i ett företag saknas, lätt kan ut
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

9

bilda sig en viss benägenhet att låta organisationen stelna i gamla former.

En allmän sakrevision bör därför särskilt beakta behovet av rationalisering

inom olika grenar av förvaltningsorganisationen. Sakrevisionen bör därvid

bygga på ett studium av vederbörande myndigheters förvaltningsfunktioner

samt av de anordningar, som vidtagits för att utöva dessa funktioner.

Undersökningarna böra avse, bland annat, frågor, huruvida arbetsuppgifterna

äro rationellt fördelade ej blott mellan olika förvaltningsmyndigheter utan

även — och framför allt — mellan tjänstemännen inom en och samma myndighet.

I samband därmed bör tillses att personalens kvalifikationer noga anpassas

efter arbetets art. Här gäller det alltså i viss mån frågan örn »rätt

man på rätt plats», detta även vad den ledande personalen angår. Vidare

böra studeras möjligheterna till förbättring av arbetsresultatet genom införande

av rationella arbetsmetoder och effektiva hjälpmedel. En detalj,

som i detta sammanhang hör observeras, är att användningen av kort- och

hlankettsystem väl avpassas efter föreliggande behov och ej gives onödigt

stor omfattning. Beträffande nu angivna slag av sakrevision gäller det i särskilt

hög grad att densamma bör bedrivas i nära samarbete med vederbörande

ämbetsverk och myndigheter.

Enligt revisionsutredningens uppfattning bör emellertid icke ett blivande

sakrevisionsorgan åläggas att utföra större speciella undersökningar och

utredningar med förslag till mera vittgående organisatoriska förändringar

beträffande ett visst ämbetsverk eller förvaltningsområde. Dylika utredningar

synas liksom hittills allt fortfarande böra anförtros åt särskilda utredningsorgan.

I samband med sakrevisionen bör dock kunna utrönas, varest inom

förvaltningen och i vilket avseende en större specialutredning i syfte att rationalisera

förvaltningsorganisationen bör igångsättas.

Beträffande besparingsberedningens organisationsundersökningar har revisionsutredningen

uttalat att dessa, i den mån de ej hunne avslutas av beredningen,

borde fullföljas. Utredningen anför härom följande.

Det skulle kunna ifrågasättas att utan vidare överflytta ifrågavarande undersökningar

på statens sakrevision. Det vill emellertid synas revisionsutredningen,

att undersökningar av den typ, som igångsatts av besparingsberedningen,

icke böra omedelbart övertagas av statens sakrevision. Dennas arbete

skulle nämligen eljest komma att vid starten förryckas till nackdel för andra

viktiga uppgifter.

Revisionsutredningen, som i denna fråga samrått med ordföranden i besparingsberedningens

delegation för organisationsundersökningar, har kommit

till den uppfattningen, att det lämpligaste vore, att de redan igångsatta eller

planerade undersökningarna rörande kontorsorganisationen finge fullföljas

i särskild ordning, eventuellt genom en för ändamålet särskilt tillsatt utredningsnämnd.

Samarbete bör emellertid härvidlag ske med statens sakrevision.

Statens sakrevisions befattning med organisationsfrågor synes böra i princip

begränsas till att omfatta allmänna undersökningar med förslag angående

de huvudlinjer, efter vilka eventuella reformer böra genomföras. Att

beträffande varje särskilt förvaltningsområde verkställa detaljutredningar av

den art, som inom besparingsberedningen utförts och som krävt biträde av

ett stort antal experter och andra tjänstemän, torde knappast tillhöra det

allmänna sakrevisionsorganets uppgifter.

I skrivelse den 20 maj 1943 har överbefälhavaren erinrat örn de organisationsundersökningar,

som under de senare åren bedrivits vid civila verk och

inrättningar, samt i anslutning härtill framhållit i huvudsak följande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

Departements
chefen.

Inom försvarsväsendet hade hittills icke företagits sådana undersökningar.

Åtskilligt skulle emellertid säkerligen kulina vinnas genom en rationell

granskning även av försvarsväsendets många organisationer och där rådande

arbetsförhållanden, särskilt som försvarsväsendets betydande utveckling varit

förenad med särskilda svårigheter att genomföra till följd av rådande beredskapsläge.

En undersökning syntes därför böra komma till stånd även inom

försvarsväsendet.

Undersökningen torde böra ställas under ledning av överbefälhavaren, varvid

till dennes förfogande borde ställas ett särskilt organ, förslagsvis benämnt

»Försvarets Centrala Organisationskommitté».

Kommitténs uppgift skulle vara att utföra systematiska organisationsundersökningar

avseende såväl centrala myndigheter och deras organ som

de lokala myndigheterna inom militärområdena (motsvarande) vid armén, marinen

och flygvapnet samt truppförbanden. Undersökningarna borde till en

början avse vissa militära enheter, såsom militärbefäls- och marindistriktsstaber,

flygbasområdes- och flygeskaderstaber, försvarsområdesstaber och

truppförband. Sedan beslut fattats rörande försvarets förvaltningsorganisation

och den nya organisationen blivit igångsatt, torde ingående rationaliseringsundersökningar

lämpligen kunna påbörjas även inom detta område.

Kommittén borde förslagsvis bestå av en av chefen för försvarsstaben förordnad

ordförande, en officer ur envar av de tre försvarsgrenarna samt

tre civila ledamöter. Officerarna syntes böra äga särskilt intresse för organisationsförbättringar.

Beträffande de civila ledamöterna vore det av särskild

vikt, att kommittén från början kunde förfoga över den erfarenhet, som

vunnits vid undersökningarna vid de civila verken.

I fråga örn arbetets bedrivande torde sannolikt liknande linjer böra följas

som vid nyssnämnda undersökningar. Tjänstemän, som redan deltagit i organisationsundersöikningar

vid de civila verken, syntes böra ställas till förfogande,

varjämte i vissa fall utomstående sakkunniga säkerligen måste anlitas.

Årskostnaden beräknades enligt bifogad kostnadsberäkning till omkring

108,000 kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts har överbefälhavaren hemställt om

bemyndigande att inkomma med förslag till erforderliga åtgärder för organisationsundersökningar

inom försvarsväsendet.

De erfarenheter, som vunnits vid de av besparingsberedningen bedrivna

organisationsundersökningarna, synas mig giva vid handen, att dessa undersökningar

varit av icke ringa värde för rationaliseringsarbetet inom statsförvaltningen.

Av besparingsberedningen igångsatta, ännu ej avslutade organisationsundersökningar

böra därför fullföljas; detta synes böra bliva fallet

även vad beträffar postverket, där undersökningarna visserligen ännu ej påbörjats

men redan förberetts. Den för ändamålet uppbyggda organisationen

torde alltså tills vidare böra bibehållas. Kostnaderna för denna organisation

ha efter avslutandet av besparingsberedningens arbete bestritts av anslaget

till beredningen samt av finansdepartementets kommittéanslag. Det torde vara

lämpligt att för nästa budgetår särskilt anslag anvisas för fullföljande av

undersökningarna i bär angiven omfattning.

Starka skäl synas tala för att organisationsundersökningarna på sätt besparingsberedningen

föreslagit fullföljas icke endast inom de verk, där de nu

pågå, utan även inom andra verk, där kontorsarbete i någon mera betydan
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 305.

11

de omfattning förekommer. I likhet med besparingsberedningen anser jag

vidare ett utvidgande av organisationsundersökningarna till att avse jämväl

annan verksamhet äril kontorsarbete kunna leda till en höjning av effektiviteten

inom olika förvaltningsgrenar samt på lång sikt medföra betydande besparingar.

Att siffermässigt uppskatta de besparingar, som här kunna ernås,

låter sig icke göra; man vågar antaga att de kunna bli betydande, även örn

tvekan måste råda örn möjligheterna att uppnå ett besparingsresultat av den

storleksordning -— tiotals miljoner kronor — varmed besparingsberedningen

räknat.

Årets riksdag har på framställning av Kungl. Majit anvisat anslag till en

statens sakrevision. Inom detta nya statsorgans kompetensområde falla

otvivelaktigt även undersökningar av här berörda slag. Sakrevisionens organisation

har emellertid icke utformats med tanke på sådana undersökningar.

I den mån revisionen finner anledning till rationaliseringsutredningar av den

art, som besparingsberedningen bedrivit, torde den i likhet med besparingsberedningen

för ändamålet få använda sig av särskild sakkunskap. Det synes

därför icke osannolikt att man, örn det anses lämpligt att fullfölja rationaliseringsarbetet

över ett vidare fält än det hittills undersökta, kan vid sidan

av sakrevisionen vidmakthålla den expertorganisation, som redan uppbyggts,

utan att därigenom någon dubblering kommer till stånd; den för rationaliseringsundersökningarna

avsedda organisationen skulle i så fall bedriva

särskilt utredningsarbete inom sitt arbetsområde med de speciella tekniska

utgångspunkter, som utmärka sådana undersökningar, men jämväl stå till

sakrevisionens tjänst i den mån revisionen finner anledning att förorda att

rationaliseringsundersökningar igångsättas på visst område. Den här berörda

organisationsfrågan synes emellertid kräva ytterligare övervägande, innan

förslag i ämnet kan föreläggas riksdagen och det förstärkningsanslag anvisas

som må erfordras vid en utvidgning av undersökningarna utöver de verk inom

vilka de redan upptagits. Den torde få upptagas till prövning i ett senare

sammanhang, sedan sakrevisionen kommit till stånd och en närmare avgränsning

av dess arbetsuppgifter hunnit verkställas. Vid det fortsatta övervägandet

av formerna för rationaliseringsarbetets bedrivande bör med anledning

av överbefälhavarens skrivelse även prövas, i vad mån detta böir utsträckas till

försvarsväsendet. Starka skäl synas tala för alt så bör ske. Örn organisationsarbetet

kommer att omfatta icke endast den civila förvaltningen utan även

försvarsväsendet, förstärkas skälen att för ändamålet bibehålla ett särskilt

organ. Härvid lämnar jag dock öppet huruvida det icke med hänsyn till försvarsväsendets

speciella förhållanden kan vara lämpligt att inom detta bedriva

undersökningarna i viss mån fristående från undersökningarna i övrigt.

Organisationsundersökningarna torde inom de verk, där de nu pågå, böra

bedrivas genom i huvudsak samma personal som nu anlitas för ändamålet,

önskvärt är emellertid, att uppdrag meddelas vissa personer med .större erfarenhet

på området att inom en särskild nämnd leda och övervaka verksamheten.

Då del här är fråga örn rent tillfälliga uppdrag, torde anledning

saknas att i detta sammanhang taga ställning till frågan örn de ersättningar,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 305.

som skäligen böra utgå till ifrågavarande sakkunniga. För de vid utredningsarbetet

anlitade organisatörerna med ingenjörsvetenskaplig utbildning eller

från respektive verk torde få räknas med ersättning efter samma grunder

som hittills. De av besparingsberedningens organisatörer, som äro statsanställda

tjänstemän, ha i allmänhet under minst ett år i sin tjänstgöring hos

besparingsberedningen åtnjutit ett månadsarvode av 100 kronor jämte ersättning

för mistade avlöningsförmåner. Därefter har månadsarvodet ökats

till 180 kronor. Till beredningens organisatörer från det enskilda näringslivet

ha utgått arvoden med varierande belopp alltefter vederbörandes kvalifikationer.

För arvoden och övriga ersättningar vid rationaliseringsarbetet med den

begränsade utsträckning för detta, som jag här förordat, torde böra beräknas

ett belopp av 90,000 kronor. Omkostnaderna kunna uppskattas till cirka

10,000 kronor oberäknat hyreskostnaderna, vilka i vanlig ordning torde få

bestridas från statens allmänna fastighetsfond. Enär kontorsutensilier torde

kunna övertagas från besparingsberedningen, bör någon mera omfattande

nyanskaffning icke vara erforderlig. De sammanlagda kostnaderna kunna

med ledning av vad nu sagts för nästa budgetår uppskattas till 100,000 kronor.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att

till Organisationsundersökningar m. m. under sjunde huvudtiteln

för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av .................................... kronor 100,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att

proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

W. Dickson.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

13

Bilaga.

Av statskontoret avgivet yttrande angående besparingsbered

ningens slututlåtande.

Till Herr Statsrådet och chefen för finansdepartementet.

Genom remiss den 4 mars 1943 har statskontoret anmodats att inkomma

med yttrande över besparingsberedningens slututlåtande, särskilt i vad avsåge

frågan om de åtgärder till fullföljande av besparingsarbetet, vartill utlåtandet

kunde föranleda. Med anledning härav får statskontoret anföra följande.

Allmänna synpunkter.

Den i första hand av kriget föranledda, fortgående stegringen av statens

utgifter har fört oss till en ekonomisk situation, som — oavsett hur den i

övrigt bedömes — måste betecknas som i hög grad ansträngd. Enighet torde

även råda örn nödvändigheten av att genom olika besparingsåtgärder söka

nedbringa och begränsa statsutgifterna.

Den systematiska genomgång av budgeten, som besparingsberedningen

verkställt, har obestridligen i många avseenden lett till beaktansvärda förslag,

vilka, om de omsattes i handling, skulle under de närmaste åren kunna

medföra en icke obetydlig förbättring av budgetläget.

Emellertid gå meningarna isär rörande sättet för besparingarnas genomförande.

Besparingsberedningens majoritet har funnit läget så beträngt, att

en kraftig saneringsaktion framstode såsom nödvändig, varvid jämväl förordats

åtgärder, som skulle leda till en sänkt standard på skilda områden.

Reservanterna, som se mindre mörkt på landets ekonomiska framtidsutsikter,

rekommendera besparingar, där så kan ske utan varaktigt men för sådana

statens samhällsvårdande uppgifter, som äro av vital betydelse, och

motsätta sig för närvarande en radikal nedskärning av statens utgifter, som

skulle innebära en social eller kulturell tillbakagång eller åsamka allvarlig

skada på de samhällsinstitutioner, som härför uppbyggts.

Såvitt statskontoret kan finna ansluter sig den uppfattning, åt vilken reservanterna

givit uttryck, nära till den ståndpunkt statsmakterna hittills intagit

vid sina överväganden i hithörande frågor. Det ekonomiska läget bedömes

sålunda som allvarligt, ehuru icke så omedelbart hotande, att en sänkning

av vår kulturella och sociala standard ansetts försvarlig. Därvid torde

dock icke hava förbisetts, att förhållandena snabbt kunna försämras i en utsträckning,

som kan framtvinga även mera vittgående besparingsåtgärder.

Den förebragta utredningen ådagalägger enligt statskontorets mening svårigheterna

att utan standardsänkning uppnå några mera betydande besparingar.

Om därför det statsfinansiella läget icke bedömes som så ansträngt,

att besparingsmöjligheter av dylik innebörd för närvarande anses böra tillgripas,

lär det framstå så mycket mera angeläget, att varje gttcrligare belastning

av statskassan undvikes. Under sin verksamhet som remissinstans har

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

statskontoret i sina yttranden över alla de olika kostnadskrävande förslag,

som i rask följd framlagts under senare år, för sin del sökt att konsekvent

hävda denna ståndpunkt och sålunda enträget avrått från utgiftsökningar

av icke strängt nödvändig art. Erfarenheten har nämligen endast alltför ofta

ådagalagt de praktiska svårigheterna att skära ned utgifter, som staten en

gång iklätt sig. För att besparingssträvandena skola leda till åsyftad förbättring

av budgetläget är det därför nödvändigt att tillse, att utgifterna för nya

ändamål i möjligaste mån begränsas. Allmänna deklarationer om nyttan och

betydelsen av offentlig och enskild sparsamhet kunna alls icke anses tillfyllest.

Det måste med styrka krävas, att besparingsintresset kommer till ett

positivt uttryck även i de konkreta fallen. I nuvarande situation lära vi vara

nödsakade att avstå från eller uppskjuta realiserandet av många eljest både

nyttiga och önskvärda projekt. Likaledes är synnerlig återhållsamhet av nöden

i fråga örn ytterligare utvidgning av området för statens verksamhet. I

detta syfte lär större varsamhet än hittills vara att anbefalla beträffande

igångsättandet av nya kommittéutredningar, enär dessa nära nog undantagslöst

resultera i förslag, som ställa ökade krav på statskassan. Belysande för

utvecklingen på detta område under krisåren är, att kommittékostnaderna,

som för budgetåret 1938/39 uppgingo till c:a 2,055,000 kronor, genom den

besparingsaktion, som efter krigsutbrottet inleddes i syfte att nedbringa utgifterna

för kommittéväsendet, för budgetåret 1940/41 hade sjunkit till

1,442,000 kronor. Därefter hava emellertid utgifterna åter kraftigt stegrats,

och de för innevarande budgetår anvisade kommittéanslagen belöpa sig till

sammanlagt 2,593,000 kronor, vilken siffra med mer än 1 miljon kronor

överstiger kostnadssumman för 1940/41.

Åtgärder till fullföljande av besparingsarbetet.

Då det gäller att söka bedöma de besparingsmöjligheter, som må föreligga,

är det uppenbarligen av mycket stort värde att äga tillgång till det omfattande

material, som besparingsberedningen sammanbragt. Emellertid torde

det icke förväntas av statskontoret — något som heller icke på den korta tid,

som stått till buds, varit praktiskt möjligt — att ämbetsverket vid behandlingen

av besparingsberedningens slututlåtande skulle närmare ingå på de

olika förslag, som beredningen framlagt i särskilda, tidigare avgivna promemorior.

över vissa av dessa förslag har statskontoret för övrigt redan beretts

tillfälle att yttra sig och därvid i regel kunnat giva desamma sin anslutning.

Statskontoret har i stället trott sig böra i förevarande sammanhang begränsa

sig till sådana i den sammanfattande redogörelsen berörda spörsmål, vilka

framstå såsom särskilt aktuella och där ett omedelbart realiserande sålunda

enligt ämbetsverkets mening kan övervägas. I anknytning till denna granskning

har ämbetsverket funnit sig i vissa fall böra rikta uppmärksamheten

även på andra områden, där ytterligare åtgärder kunna ifrågakomma. Ämbetsverket

har icke ansett sig böra närmare ingå på sådana besparingsåtgärder,

som förutsätta en radikal omläggning av de senaste årtiondenas socialpolitiska

verksamhet eller eljest avse frågor, vilka ytterst bliva beroende av

rent politiska överväganden. Ämbetsverket vill dock icke underlåta att framhålla,

att vissa av de framförda besparingsuppslagen av nu åsyftad innebörd

synas vara baserade på tämligen lösliga antaganden och beräkningar. Detta

gäller särskilt i fråga om den tekniska omläggningen av livsmedelssubventionerna,

som enligt beredningens förnienande skulle utan större social skada

kunna minska statsutgifterna med ungefär 100,000,000 kronor.

Till en början må framhållas, att man icke kan förvänta något mera betydande

resultat av besparingsarbetet, om detsamma får omfatta allenast den

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 305.

15

civila förvaltningen. Försvarsutgifterna hava nu nått en storleksordning, som

gör det nödvändigt att ägna dem särskild uppmärksamhet ur besparingssynpunkt.

Krisrevisionens verksamhet torde även ha ådagalagt, att dessa utgifter

rymma betydande besparingsmarginaler, som under den forcerade upprustningsperioden

endast i begränsad utsträckning kunnat tillvaratagas. Statskontoret

vill som ett exempel erinra örn krigsavlöningsbestämmelserna, vilka

med nuvarande utformning åsamkat staten utgifter, som, enligt vad en nyligen

verkställd utredning givit vid handen, med åtskilliga miljoner kronor

torde ha överstigit vad som varit sakligt motiverat. En omläggning av avlöningsvillkoren

på sätt 1942 års krigsavlöningssakkunniga föreslagit skulle

medföra icke oväsentliga besparingar utan att, såvitt statskontoret förmår

bedöma, minska vår försvarsberedskaps effektivitet. Det torde förtjäna övervägas,

huruvida icke den av krisrevisionen mera stickprovsmässigt bedrivna

granskningen av försvarsväsendet borde genom särskilt uppdrag utvidgas

till att omfatta en systematisk översyn av fjärde huvudtiteln av enahanda

karaktär, som den besparingsberedningen verkställt av riksstaten i övrigt.

Besparingsberedningen har genom särskilda organisationsundersökningar

inom skilda verk sökt ernå en rationalisering av kontorsarbetet. De hittills

igångsatta undersökningarna beröra endast tretton verk, men beredningen betonar

angelägenheten av att det påbörjade rationaliseringsarbetet med all

kraft och i vidaste omfattning fullföljes, varvid särskilt framliålles vikten av

att det även utsträckes till det militära området. För undersökningarnas fortsättande

föreslår beredningen inrättandet av en särskild organisationsnämnd.

Statskontoret vill för sin del tillstyrka, att organisationsundersökningarna

på föreslaget sätt fullföljas. På det militära området torde arbetet böra bedrivas

i samarbete med krisrevisionen, vars erfarenheter rörande den militära

förvaltningstjänstens organisation torde bliva av värde för undersökningarnas

planering. För att rationaliseringssträvandena skola leda till åsyftat

resultat är det givetvis av vikt, att intim kontakt upprätthålles mellan utredningsorganet

och vederbörande verksledning. Det torde dock vara välbetänkt

att icke överskatta de rationaliseringsmöjligheter, som må förefinnas. Statskontoret

kan sålunda knappast finna motiverat att i de större verken inrätta

särskilda kontorschefsbefattningar för ombesörjande av löpande kontorsorganisationsfrågor.

Frånsett kostnaderna för avlönande av ett antal permanenta

rationaliseringsexperter torde arbetsuppgifterna, sedan den grundläggande

organisationsundersökningen väl blivit slutförd, knappast bliva mera

betungande än att de kunna uppdragas åt den befattningshavare inom verket,

som eljest omhänderhar ärenden rörande verkets personal och ekonomi.

I fråga örn affärsverken föreslår besparingsberedningen, att en utredning

snarast möjligt verkställes i syfte alt införa skattskyldighet för dessa verk i

närmast möjliga analogi till enskild affärsverksamhet. Statsverksamhetens

nuvarande skattefrihet gjorde enligt beredningens mening, att den ansvariga

ledningen och även statsmakterna erhölle en ofullständig uppfattning av verksamhetens

ekonomi, vilket uppenbarligen ej kunde undgå att påverka handlandet

exempelvis i fråga om kapitalinvesteringar, taxor, service till allmänheten

o. s. v.

Infördes skattskyldighet skulle däremot vinnas, att statsverksamheten icke

längre bleve i åtnjutande av förmånsställning framför annan ekonomisk

verksamhet utan liksom denna bleve skyldig att förutom skälig avkastning

även genom skatter bära sin andel av de allmänna samhällskostnaderna.

Statskontoret har icke kunnat undgå att finna hela detta betraktelsesätt alltför

teoretiskt och såtillvida oriktigt, som det bygger på antagandet, att statlig

och enskild affärsverksamhet äro eller böra vara helt jämförbara. Det torde

emellertid vara tillräckligt ali erinra örn de helt olika anställningsvillkoren i

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

statlig och enskild tjänst, olikheter, vilka vid skilda tillfällen aktualiserat frågan

om övergång till bolagsdrift för statlig verksamhet av kommersiell natur.

Så länge nuvarande driftsformer bibehållas, är det svårt att inse den praktiska

nyttan av en bokföringskonstruktion, enligt vilken en del av affärsverkens

överskott skulle inlevereras i form av skatt till »det allmänna». Att en

dylik anordning skulle kunna få något avgörande inflytande på affärsverkens

skötsel anser statskontoret uteslutet. Däremot kommer den tekniska utformningen

av skattskyldigheten att, på sätt besparingsberedningen själv framhåller,

erbjuda åtskilliga svårigheter. Statskontoret kan därför för sin del

icke finna den föreslagna utredningen i ämnet av förhållandena påkallad.

På vägväsendets område har beredningen bl. a. berört frågan om gatstensbeställningar

och stensättning samt framhållit önskvärdheten av att arbetsmarknadskommissionen,

till vars arbetsområde gatstensbeställningarna numera

överflyttats, söker avsevärt reducera denna form av arbetslöshetshjälp

och i stället söker utfinna andra och billigare utvägar för nödig hjälp. Detta

uttalande anser sig statskontoret böra understryka.

Beträffande statens byggen och fastighetsförvaltning erinrar beredningen

om det arbete som den civila och den militära byggnadsutredningen nedlagt

på att begränsa statens byggnadskostnader. Beredningen hade även övervägt

att tillskapa ett organ, som städse skulle fungera som »ekonomisk byggherre»

men hade avstått från att framlägga förslag därom, då därav lätteligen skulle

följa alltför stor centralisering och risk för uppkomsten av »nära nog arkitektmonopol

under denna byggherres egid». Man finge i stället hoppas, att

byggnadsutredningens granskningsarbete skulle inleda en sådan praxis hos

arkitekter, byggherrar och överordnade myndigheter, att tillräcklig ekonomisk

omsorg framdeles komme att iakttagas vid planläggningen. Statskontoret

vill med anledning av detta uttalande framhålla, att byggnadsutredningens

verksamhet klart ådagalagt behovet av en fortlöpande teknisk och allmänt

ekonomisk granskning av nya byggnadsprojekt, en kontroll, som tidigare

icke alltid ägnats tillbörlig uppmärksamhet. Då det icke synes erforderligt

eller önskligt att inrätta ett nytt permanent statsorgan för ändamålet, vill

statskontoret föreslå, att sedan civila byggnadsutredningen slutfört de arbetsuppgifter,

som anförtrotts densamma, instruktionsmässigt klart fastslås,

att en kritisk granskning enligt de av utredningen uppdragna linjerna skall

åligga byggnadsstyrelsen. På samma sätt lära den militära byggnadsutredningens

uppgifter vid lämplig tidpunkt böra överflyttas på den blivande, för

försvaret gemensamma fortifikations- och byggnadsförvaltningen. Statskontoret

förutsätter såsom självfallet, att även vid den slutliga granskningen av

byggnadsförslagen inom vederbörande statsdepartement besparingssynpunkterna

alltjämt skänkas vederbörligt beaktande.

Enligt gällande avlöningsreglementen skall tjänsteman för begagnande av

honom anvisad tjänstebostad erlägga ersättning, som bestämmes med hänsyn

till hyrespriset å orten för likvärdig lägenhet. Besparingsberedningen har

emellertid efter verkställd undersökning av hyressättningen konstaterat, att

ersättningarna ofta ligga under hyresmarknadens priser och att de största

underpriserna äro att finna hos de militära myndigheterna samt i fångvårdsstyrelsens

nybyggnader. Statskontoret finner i likhet med besparingsberedningen

angeläget, att en revision av tjänstebostadsersättningarna kommer till

stånd i syfte att bringa dem i närmare anslutning till läget på den allmänna

hyresmarknaden.

Beträffande undervisningsväsendet har beredningen framlagt ett antal besparingsuppslag,

av vilka det ekonomiskt viktigaste innebär, att undervisningen

under tredje resp. tredje och fjärde läsåren inom folkskola skulle

övertagas av småskollärarinnor. Den ram, inom vilken den årliga kostnads
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

17

besparingen skulle hålla sig, anges till 3,600,000 kronor resp. 12,000,000 kronor.

Förslaget torde kunna tjäna som eli exempel på en besparingsåtgärd, innebärande

just en sådan standardsänkning, som i det bingsta bör undvikas

och som statskontoret därför icke är berett att tillstyrka. Vad däremot angår

förslaget att genomföra en måttlig höjning av lärarnas tjänstgöringstid, får

statskontoret erinra, att ämbetsverket tidigare i olika sammanhang uttalat

sig för en dylik åtgärd. I utlåtande den 18 januari 1940 angående besparingsåtgärder

vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter förordade statskontoret

en ökning av undervisningsskvldigheten med en timme per vecka under

framhållande bl. a., att läroverkslärarnas sammanlagda tjänstgöringstid per

år syntes icke obetydligt understiga övriga statstjänstemäns. I ett senare utlåtande

— den 11 november 1940 — tillstyrkte statskontoret en utsträckning

av undervisningsskyldigbeten även inom folkskoleväsendet, varvid ämbetsverket

utgick från att antalet undervisningstimmar borde bestämmas till

högst 32 per vecka. Statskontoret vill i detta sammanhang ånyo förorda, att

spörsmålet örn lärarnas tjänstgöringstid upptages till omprövning.

För att möjliggöra vidsträcktare rationaliseringsåtgärder på skolområdet

föreslår besparingsberedningen vidare en reform av skoldistriktsindelningen

samt tillsättande av en särskild ekonomidirektör inom skolöverstyrelsen. Den

förstnämnda reformen torde äga nära samband med en ifrågasatt revision

av den administrativa kommunindelningen och lärer fördenskull icke nu

kunna upptagas till avgörande. Vad den föreslagne ekonomidirektören beträffar,

är det svårt att med ledning av beredningens tämligen vaga uttalanden

draga några bestämda slutsatser angående de uppgifter, som tänkts skola

åvila denne befattningshavare. De förefalla emellertid alltför vittomfattande

för en person, som för att kunna i erforderlig utsträckning göra sig gällande

skulle behöva utrustas med helt andra maktbefogenheter, än som kunna ifrågakomma

för en befattningshavare inom ett centralt ämbetsverk av skolöverstyrelsens

karaktär. Statskontoret avstyrker därför besparingsberedningens

förslag i denna del.

Sjukhus- och sjukvårdsväsendet torde, såsom beredningen framhåller, erbjuda

ett rikt fält för rationaliserings- och besparingsåtgärder. Bland de på

detta område framförda förslagen vill statskontoret understryka kravet på

att den av personalen på sinnessjukhusen erlagda kostersättningen höjes så

att den täcker självkostnaden. Ett viktigt spörsmål, som av beredningen

mera i förbigående beröres gäller vidtagandet av lämpliga åtgärder för sjukhusklientelets

begränsning, vårdtidens förkortande och därmed en snabbare

patientomsättning. Det råder intet tvivel, att betydande samhällsekonomiska

besparingsmöjligheter här ligga inom räckhåll. Medicinalstatistiken angiver,

att under år 1940 medelvårdtiden vid odelade lasarett växlade mellan 13

och 28 dagar, vid medicinska avdelningar av delade lasarett mellan 16 och

29 dagar samt vid kirurgiska avdelningar mellan 13 och 24 dagar. Statskontoret

har svårt att föreställa sig. att så avsevärda variationer kunna vara objektivt

betingade. Otvivelaktigt bör en närmare undersökning genom medicinalstyrelsens

försorg kunna klarlägga de förhållanden, som föranlett sagda

olikheter. På grundval av en dylik undersökning torde normerande anvisningar

böra övervägas i syfte all uppnå en strängare hushållning med tillgängliga

vårdmöjligheter. Ehuru endast i mindre mån av direkt inverkan på

statsbudgeten skulle åtgärder av angiven innebörd få betydande konsekvenser

för samhällets ekonomi i det hela.

1 fråga örn statens upphandlingar har besparingsberedningen ansett, att

ekonomisk fördel skulle kunna vinnas genom upprättande under finansdepartementet

av en upphandlingsnämnd, sorn skulle lia lill uppgift att lämna

råd och anvisningar i upphandlingsfrågor och söka finna de områden, där

hilinnil lill rikmhnjens protokoll I sunil. Nr y

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 306.

en mera samordnad upphandling borde komma till stånd. Statskontoret finner

den föreslagna uppliandlingsnämndens funktioner något oklara och är

heller icke övertygat örn vare sig behovet eller nyttan av ett dylikt organ.

I stället synes man böra fortsätta på den väg, som redan tidigare beträtts,

med centralisering av viss upphandling till för ändamålet särskilt lämpade

verk eller myndigheter efter mönster av den genom postverket bedrivna centralupphandlingen

av papper och kontorsmateriel. Anskaffningen av kontorsmöbler

torde kunna framhållas såsom ett lämpligt objekt för ytterligare

centralisering. Av särskild betydelse för åstadkommande av en ekonomiskt

fullt tillfredsställande upphandling torde bliva den fortlöpande kontroll, som

på upphandlingsväsendets område är avsedd att i fortsättningen utövas av

statens sakrevision.

På det nya sakrevisionsorganet lärer vidare böra ankomma att med anlitande

av erforderlig expertis systematiskt undersöka de besparingsmöjligheter,

som kunna föreligga inom de olika förvaltningsområden, vilka ännu icke

underkastats granskning i rationaliseringssyfte. Besparingsberedningen har

p,å sid. 36 i betänkandet pekat på en rad betydande dylika områden, som

av beredningen icke alls eller endast mera i förbigående behandlats. Emellertid

är att märha, att vissa av de uppräknade områdena, exempelvis landsstaten,

polisväsendet, taxeringsväsendet och krisförvaltningen, äro eller nyligen

varit föremål för särskilda undersökningar i annat sammanhang, varför resultaten

av dessa undersökningar givetvis böra avvaktas, innan nya utredningar

på samma områden igångsättas.

Statskontoret vill i förevarande sammanhang fästa uppmärksamheten på

en viktig gren av den offentliga förvaltningen, som icke närmare berörts av

den pågående besparingsaktionen, nämligen kyrkan och dess ekonomiska

regulator kyrkofonden. I sin redogörelse för vissa av besparingsberedningen

företagna undersökningar, avseende de affärsdrivande verken, har beredningen

vid behandlingen av domänverket tangerat även det särskilda problemet

örn de ecklesiastika skogarnas förvaltning och uttryckt farhågor för

att här skulle uppväxa en onödigt dyrbar dubbelorganisation. Statskontoret

vill i anslutning härtill allenast konstatera, att denna dubbelorganisation efter

genomförandet av den år 1932 beslutade ecklesiastika boställsreformen

tyvärr redan är ett faktum. Vad särskilt angår kyrkofonden torde få erinras,

hurusom kammarkollegiet och statskontoret i gemensamt utlåtande den

II september 1942 angående beräkning av den allmänna kyrkoavgiften för

år 1943 framhållit, att kyrkofondens utgifter för nämnda år kunde beräknas

komma att överstiga inkomsterna med 543,366 kronor. Huruvida, sedan nuvarande

krisartade ekonomiska förhållanden upphört, kyrkofonden kunde

utan kapitalkonsumtion och utan förhöjning av allmänna kyrkoavgiften bära

samtliga de utgifter, som enligt fattade beslut skola därifrån gäldas, kunde

icke med säkerhet bedömas. Det syntes dock vara att förutse, att utgifterna

även framdeles skulle komma att överstiga tillgängliga inkomster. Att i nuvarande

läge företaga en höjning av uttaxeringen för kyrkliga ändamål höllö

ämbetsverken icke för tillrådligt. I stället ansågo de en närmare undersökning

påkallad rörande möjligheten att begränsa kostnaderna för de ändamål,

som skulle tillgodoses genom kyrkofonden, i syfte att dessa kostnader kunde

täckas av medel, som för närvarande stå till buds. Med hänsyn till sakens

brådskande karaktär funno ämbetsverken angeläget, att en sådan besparingsgranskning

snarast igångsattes.

Statskontoret kan icke underlåta att i nu förevarande sammanhang bringa

denna hemställan i erinran, under betonande av att kyrkofondens förhållanden

böra bliva föremål för en undersökning med syfte att genom ändrade grunder

för tillvaratagandet av de ecklesiastika boställenas avkastning för Ion
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 305. 19

deus del samt en begränsning av utgifterna uppnå åtminstone en balanserad

budget.

Under rubriken ekonomiserande personalpolitik har besparingsberedningen

anfört vissa synpunkter på personalproblemet, vilka givit statskontoret

anledning till följande uttalanden.

Att den oi dillarte anställningsformen medför en stelhet i statsförvaltningen,

som försvårar arbetsomläggningar och inskränkningar, är visserligen

sant, men olägenheterna härav torde böra vägas mot fördelarna för samhället

aU äga en självständig tjänstemannakår, som i sitt handlande icke behövei

paverkas av politiska eller ekonomiska konjunkturväxlingar. Ofta har

och med rätta — en dylik tjänstemannakår betecknats såsom förvaltningens

ryggrad. Påståendet att den extra ordinarie personalen i praktiken melodi

mer behandlas som lika oavsättlig som den ordinarie torde innebära en

överdrift. Däremot ligger icke något anmärkningsvärt i det förhållandet, att

myndigheterna vid arbetsinskränkning i första hand låta personalreduktionen

gå ut över den lösligare anställda extra personalen, som i motsats till den

extra ordinarie personalen icke antagits i syfte alt tillgodose ett mera stadigvarande

behov av arbetskraft. De anställningsformer, som för närvarande

ti Hamp as inom statsförvaltningen, torde enligt statskontorets mening böra

bibehållas i huvudsak oförändrade.

Vad angår frågan om upprättandet av en statlig förhandlingsbyrå för den

kollektivavlönade personalen har statskontoret i utlåtande den i 3 februari

1942 över en inom besparingsberedningen upprättad promemoria i detta

ämne förklarat sig icke hava något att erinra mot en dylik åtgärd.

Besparingsberedningen har riktat åtskilliga erinringar mot de bestämmelser

i gällande avlöningsreglementen, vilka reglera personalens löneförmåner

under ledighet for sjukdom samt rätten till fri läkarvård och fri medicin

Den utredning rörande sjukledigheter och sjukvårdskostnader, som verkställts

av riksdagens år 1942 församlade revisorer, understryker även kravet

på att möjligheterna till besparing i de hittills för varje år stegrade sjukvårdskostnaderna

närmare undersökas. I motiveringen till nuvarande bestämmelser

i ämnet framhöll 1936 års lönekommitté, hurusom en oundgänglig

förutsättning för att sjukvårdsförmånen icke skulle kunna missbrukas

och för vinnande av nödig kontroll över tjänstemännens sjukledighet syntes

vara, alt läkarvården ombesörjdes av särskilda för ändamålet utsedda vorksläkare.

Det lärer på goda grunder kunna ifrågasättas, örn kontrollen över sjukledigheterna

genom verksläkarorganisationens införande förbättrats. Sålunda lär

det ligga i sakens natur, att en verksläkare exempelvis i Stockholm, som har

sitt patientklientel utspritt över hela staden och dess omgivningar, icke hinner

ägna nämnvärd tillsyn över de lindrigare sjukdomsfallen, varjämte tvånget

att, oavsett sjukdomens art, i första hand hänvända sig till en särskild verksläkare

minskar personalens förtroende till den meddelade sjukvården. Enligt

statskontorets mening måste därför det nuvarande sjukvårdssystemet betecknas

såsom både dyrt och ineffektivt samt föga ägnat att tillgodose vare sig

staten — arbetsgivarens eller personalens intressen. Ämbetsverket vill därför

förorda ett förnyat övervägande av sjukvårdsförmånernas omfattning och de

reglerande bestämmelserna på detta område.

Med hänsyn såväl lill belastningen på statsekonomien som lill befolkningsutvecklingen

föreslår besparingsberedningen, att en höjning av pensionsåldrarna

målte tågås under övervägande. Statskontoret vill icke bestrida, alt

pensionsåldrarna för vissa grupper av befattningshavare kunna förefalla väl

låga — särskilt gäller detta den slöra gruppen manliga befattningshavare med

en pensionsålder av 60 år— men det måste å andra sidan inge betänkligheter

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

att redan nu till omprövning upptaga vissa grundläggande pensionsspörsmål,

som i samband med den senast verkställda allmänna revisionen av pensionslagstiftningen

nyligen varit föremål för statsmakternas ställningstagande. Här

avsedda syfte synes för övrigt till väsentlig del kunna vinnas genom ett utnyttjande

av de möjligheter, som pensionsreglementena öppna, till beviljande

av anstånd med avskedet utöver pensionsåldern, detta i full överensstämmelse

med härom utfärdade direktiv.

För handläggningen av personalärenden av skilda slag efterlyser besparingsberedningen

ett sammanhållande organ med något av en driftslednings

funktioner, vilket skulle kunna tillvarataga statens ekonomiska intressen. Örn

ett kapabelt dylikt organ vore i funktion borde enligt beredningen stora besparingar

kunna vinnas. Statskontoret har icke av den knapphändiga motiveringen

kunnat bilda sig någon klar uppfattning^ hur besparingsberedningen

tänkt sig detta uppslag omsatt i praktiken. Såvitt statskontoret kan

finna utövas i vår nuvarande förvaltningsorganisation den centrala »driftsledningen»

av regeringen, och pa finansdepartementet torde därvid närmast

ankomma de uppgifter, som beredningen synes avse för den nya organisatoriska

påbyggnaden.

Enligt statskontorets mening böra åtgärder för igångsättande av de i det

föregående förordade utredningarna utan dröjsmål vidtagas. Beträffande vissa

av här särskilt uppmärksammade uppslag, lär hinder icke möta för Kungl.

Maj-t att i författningsväg åvägabringa ändrad ordning. I övrigt synas uppslagen

böra tillgodogöras vid utarbetandet av statsverkspropositionen till

1944 års riksdag.

I detta ärendes handläggning hava, förutom undertecknade, deltagit statskommissarierna

Björn, Örtengren och Johnsson samt t. f. statskommissarien

Lindbergson. Statskommissarien Örtengren har dock icke deltagit i ärendets

justering.

Stockholm den 7 april 1943.

WILHELM BJÖRCK.

E. NORBERG.

Richard Munthe.

437950. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1943.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. SU 1943:265 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av en statens organisationsnämnd, m. m. s. 10 i texten
  2. Rskr. 1943:420 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1943/44 till socialstyrelsens ortsombud. a1 i texten
  3. SU 1943:202 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1943/44 till organisationsundersökningar m. m. s. 6 i texten