Sök i Ratio Lex

Angående grunderna för uttagande av statlig inkomstoch förmögenhetsskatt för år 1943 m. m

1943-05-21 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:317, Angående grunderna för uttagande av statlig inkomstoch förmögenhetsskatt för år 1943 m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 317.

1

Nr 317.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående grunderna för

uttagande av statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

för år 1943 m. m.; given Stockholms slott den 21 maj

1943.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

21 maj 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter frågan om grunderna för

uttagande av statlig inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1943 samt vissa

andra spörsmål angående utformningen av riksslaten för budgetåret 1943/44.

Departementschefen anför därvid följande.

Å driftbudgeten i det i 1943 års statsverksproposition framlagda förslaget

till riksstat för budgetåret 1943/44 beräknades utgifterna under de olika huvudtitlarna

samt för statens kapitalfonder till ett sammanlagt belopp av 2,515

miljoner kronor. Vidare uppfördes på beredskapsstaten för försvarsväsendet

driftbudgetsanslag om tillhopa 1,260 miljoner kronor. Vid fullständigt ianspråktagande

av beredskapsstätens anslag beräknades sålunda statsverkets

totala utgifter å driftbudgeten till 3,775 miljoner kronor. Inkomsterna uppskattades

till drygt 2,675 miljoner kronor och det beräknade underskottet att

avföras på statens budgetutjämningsfond till 1,100 miljoner kronor.

Bihang tilt riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 317.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 317.

Förändringar av utgifterna.

Av de i statsverksproposilionen upptagna utgifterna å driftbudgeten hänförde

sig 2,200 miljoner kronor till egentliga statsutgifter under första —- fjortonde huvudtitlarna och 315 miljoner kronor till utgifter för statens kapitalfonder.

Huvudparten av sistnämnda summa föll på riksgäldsfonden med

257 miljoner kronor. Avskrivningarna av nya kapitalinvesteringar uppgingo

till 54 miljoner kronor.

I särskilda propositioner har Kungl. Maj:t föreslagit ett flertal ändringar

beträffande driftbudgetens utgiftssida.

De viktigaste ändringsförslagen avse fjärde, femte, nionde och elfte huvudtitlarna

samt huvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar. —

Anslagssumman å försvarsdepartementets huvudtitel, som i statsverkspropositionen

beräknades till lil miljoner kronor, har stigit till 785 miljoner

kronor. Skillnaden, 8 miljoner kronor, utgöres till största delen av nytillkomna

anslag för vid statsverkspropositionens avgivande icke förutsedda

ändamål, varav ett till modernisering av flygplankryssaren Gotland å 2.7 miljoner

kronor, ett till provisoriska åtgärder till förbättring av tandvården inom

försvarsväsendet å 0.9 miljon kronor samt ett till krigsmaterielnämndens

driftkostnader vid vissa förråd å 3.2 miljoner kronor. — För socialdepartementets

huvudtitel, vilken i statsverkspropositionen upptogs med 459 miljoner

kronor, har inträtt en ökning av netto 7.6 miljoner kronor, varav nära 6 miljoner

kronor falla på dyrtidstillägg å folkpensioner och invalidunderstöd.

Bland övriga förändringar märkes en minskning om 1.0 miljon kronor på anslaget

till åtgärder för arbetsmarknadens reglering, vilken minskning dock

till stor del motväges av en ökning örn 0.5 miljon kronor på anslaget till statens

arbetsmarknadskommission: omkostnader. Vidare har tillkommit ett anslag

å 0.8 miljon kronor till anskaffande av utrustning till luftskyddshärbärgen

och rörliga utspisningsenheter m. m. — Jordbruksdepartementets huvudtitel

har undergått en ökning med 23 miljoner kronor. Av ökningen faller 6

miljoner kronor på prisreglerande åtgärder på jordbrukets område och 16.5

miljoner kronor på kostnader i samband med svenska spannmålsbolagets

verksamhet. — Anslagssumman å folkhushållningsdepartementets huvudtitel

utvisar den största stegringen, nära 35 miljoner kronor. Härav avser 30 miljoner

kronor prisrabattering å vissa livsmedel, vilket anslag uppräknats från

80 till 110 miljoner kronor, samt 4 miljoner kronor förmalningsersättningar,

vilka uppräknats från 30 till 34 miljoner kronor. — För huvudtiteln Avskrivning

av nya kapitalinvesteringar, som i statsverkspropositionen slutade på

53.8 miljoner kronor, äro ett flertal ändringar påkallade, vilka jag i annat

sammanhang denna dag anmält. Ändringarna medföra en höjning av anslagssumman

med 8 miljoner kronor.

Beträffande Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen och i särskilda propositioner

framlagda anslagsäskanden har riksdagen i flertalet fall redan

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 317.

3

fattat beslut. Anslagsgranskningen har icke medfört någon nämnvärd förändring

i de förut angivna siffrorna.

Enligt uppgifter, som under hand inhämtats från riksgäldskontoret, bör

staten för riksgäldsfonden nu justeras och det tidigare beräknade underskottet

ökas med 6 miljoner kronor. Jag förutsätter att riksdagen vidtager

jämkning i det i riksstatsförslaget uppförda underskottet i enlighet därmed.

Den totala nettoökning i förhållande till statsverkspropositionen, varmed

man nu har att räkna, uppgår till 95 miljoner kronor. Anslagssumman å

riksstatens driftbudget skulle härigenom, såvitt nu kan bedömas, bli nära

2,611 miljoner kronor.

Medelsbehovet på beredskapsstaten för försvarsväsendet för nästa budgetår

uppskattades i statsverkspropositionen lill 1,260 miljoner kronor, varav

1,125 miljoner kronor under fjärde huvudtiteln. Enligt det slutliga förslag

till stat som jag i annat sammanhang denna dag anmält bör medelsbehovet

nu beräknas till 1,325 miljoner kronor, varav 1,200 miljoner kronor under

fjärde huvudtiteln.

Ny beräkning av vissa inkomsttitlar.

I statsverkspropositionen utvisar driftbudgetens inkomstsida, såsom nyss

erinrats, en summa av drygt 2,675 miljoner kronor, varav 2,297 miljoner hänföra

sig till egentliga statsinkomster och drygt 378 miljoner kronor till inkomster

av statens kapitalfonder.

Bland de under egentliga statsinkomster ingående skatterna beräknades i

statsverkspropositionen inkomst- och förmögenhetsskatten giva 520 miljoner

kronor, värnskatten 400 miljoner kronor, krigskonjunkturskatten 30 miljoner

kronor och särskild skatt å förmögenhet 29 miljoner kronor. Stämpelmedlen

upptogos till 65 miljoner kronor. I automobilskattemedel beräknades inflyta

30 miljoner kronor. Tullar och acciser beräknades giva sammanlagt 1,070 miljoner

kronor, varav allmän omsättningsskatt 290 miljoner kronor, varuskatt

50 miljoner kronor, tobaksskatt 210 miljoner kronor och skatter på alkoholhaltiga

drycker sammanlagt 334 miljoner kronor.

Inkomsterna från statens affärsverksfonder beräknades i statsverkspropositionen

till sammanlagt 271 miljoner kronor, därav för postverket 35 miljoner

kronor, för telegrafverket 60 miljoner kronor, för statens järnvägar 120 miljoner

kronor, för statens vattenfallsverk 33 miljoner kronor och för domänverket

23 miljoner kronor.

I skrivelse den 9 december 1942 med inkomstberäkning för budgetåret 1943/

44 uttalade riksräkenskapsverket, att den framlagda inkomstberäkningen vore

grundad på mycket osäkra och svårbedömbara faktorer, varför verket fann

naturligt, att inkomstberäkningen gjordes till föremål för en allmän översyn

vid fastställandet av riksstaten för nästa budgetår. Vid anmälan i finansplanen

av riksräkenskapsverkets inkomstberäkning fann jag icke anledning

frångå verkets beräkningar. Jag förutsatte dock därvid i likhet med verket,

att beräkningarna senare under riksdagen skulle göras till föremål för en all
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 317.

män översyn. I berörda syfte har Kungl. Majit den 9 april 1943 uppdragit åt

riksräkenskapsverket att verkställa ny beräkning av statsverkets inkomster

under de större inkomsttitlarna för budgetåret 1943/44.

Med skrivelse den 7 maj 1943 har riksräkenskapsverket överlämnat anbefalld

beräkning. I skrivelsen anför verket, att den företagna översynen av

den i statsverkspropositionen ingående beräkningen av statsverkets inkomster

för budgetåret 1943/44 verkställts med utgångspunkt från de allmänna förutsättningar,

vilka legat till grund för riksräkenskapsverkets i skrivelse den

9 december 1942 framlagda inkomstberäkning för nämnda budgetår. Beträffande

sättet för beräkningarnas verkställande anför verket i huvudsak följande.

För fullgörande av det åt riksräkenskapsverket lämnade uppdraget har ämbetsverket

i första hand genom skrivelse till vederbörande myndigheter m. fl.

anhållit, att de ville meddela ämbetsverket beräkning av inkomsterna under

budgetåret 1943/44 å följande riksstatstitlar, nämligen: stämpelmedel, automobilskattemedel

(fordonsskatt och bensinskatt), tullmedel, varuskatt, trafikskatt,

tilläggsskatter å bensin, accis å silke, accis å margarin och vissa

andra fettvaror, skatt å kaffe, brännvinstillverkningsskatt, rusdrycksförsäljningsmedel

(av partihandelsbolag och av detaljhandelsbolag), omsättningsoch

utskänkningsskatt å spritdrycker, omsättningsskatt å vin, maltdrycksskatt,

skatt å läskedrycker, inkomst av myntning och justering, fyr- och båkmedel,

lotspenningar, överskotten av postverket, telegrafverket, statens järnvägar,

statens vattenfallsverk och domänverket samt av folkpensioneringsfonden.

Beträffande beräkningen av vissa andra inkomsttitlar för budgetåret

1943/44 hava upplysningar inhämtats under hand; vissa små inkomsttitlar

hava lämnats utanför undersökningen.

Beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten samt de övriga skatter ävensom

folkpensionsavgifterna, vilka grunda sig på årets taxering, har riksräkenskapsverket

från taxeringsmyndigheterna införskaffat erforderligt material

för bedömande av taxeringsutfallet och på grundval av detta material verkställt

en preliminär beräkning rörande årets taxeringsresultat för inkomstoch

förmögenhetsskatten. Med utgångspunkt härifrån har riksräkenskapsverket

verkställt förnyad beräkning av de därav beroende skatteinkomsttitlarna.

Preliminära resultat av denna beräkning lia under hand meddelats finansdepartementet.

Jag torde nu i korthet få redogöra för de justeringar av den i statsverkspropositionen

förordade uppskattningen av intäkterna under de olika inkomsttitlarna,

till vilka anledning synes föreligga.

Inkomst- och förmögenh et sskatt. Det till inkomst- och förmögenhetsskatt

för fysiska personer beskattningsbara beloppet beräknades

av riksräkenskapsverket i dess till grund för statsverkspropositionen liggande

förslag till 4,150 miljoner kronor, vilket innebar en stegring av fjolårets

taxeringssiffra med 13.8 procent. Det nu inkomna materialet från 1943 års

taxering utvisar för de fysiska personernas beskattningsbara belopp en stegring

av 25.8 procent för landsbygden, 10.5 procent för Göteborgs stad, 19.5

procent för övriga städer med över 10,000 innevånare (utom Stockholm) samt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 317.

5

21.5 procent för städer med under 10,000 innevånare. För Stockholms stad

har stegringen av det beskattningsbara beloppet uppskattats till 13 procent

med ledning av vissa inom socialstyrelsen sammanställda uppgifter rörande

utvecklingen av den totala lönesumman för olika näringsgrenar i Stockholm

under år 1942 i jämförelse med år 1941. Efter sammanvägning av det

hopbragta materialet beräknas den totala siffran för beskattningsbart belopp

för fysiska personer vid 1943 års taxering lill 4,400 miljoner kronor.

I fråga om aktiebolag ger det inkomna materialet icke anledning att vidtaga

ändring i riksräkenskapsverkets tidigare beräkning. Denna uppfattning

stödjes av en speciell undersökning rörande utvecklingen av vinstsiffrorna

för ett antal svenska aktiebolag som verket företagit.

För övriga skattskyldiga tillsammantagna torde man kunna räkna med ett

i stort sett oförändrat beskattningsbart belopp i förhållande till fjolårets

taxering.

Den genomsnittliga procentsatsen för bottenskatten antages vara 7.55 procent

eller samma procentsats som i decemberberäkningen. Likaledes i anslutning

till decemberberäkningen antages, att tilläggsskatten skall uppgå

till ungefär samma belopp vid 1943 års taxering som vid 1942 års taxering

eller till 53 miljoner kronor.

Enligt förestående beräkningar skulle den år 1943 debiterade inkomst- och

förmögenhetsskatten uppgå till 562.1 miljoner kronor. Den under budgetåret

1943/44 inflytande bruttoinkomsten av inkomst- och förmögenhetsskatten

beräknas nu till 97.5 procent av det debiterade skattebeloppet. Från den influtna

bruttoinkomsten avgå restitutioner, vilka uppskattas till 4 miljoner kronor.

I decemberberäkningen hade riksräkenskapsverket antagit en inflytandeprocent

av 96 och ett restitutionsbelopp av 2.5 miljoner kronor. De nu föreslagna

höjningarna synas befogade med hänsyn till erfarenheten vid beräkningen

i riksräkenskapsverkets skrivelse den 30 april 1943 av utfallet av

statsregleringen för budgetåret 1942/43. I enlighet härmed skulle den behållna

inkomsten å förevarande titel utgöra i avrundat tal 545 miljoner kronor.

I detta sammanhang må erinras örn att den av riksdagen beslutade kupongskatten

får antagas bidraga till en förbättring av uppbördsresultatet med avseende

å av skatteformen berörda inkomster.

Värnskatt. Den nu verkställda förnyade beräkningen av värnskatten

för budgetåret 1943/44 har baserats på de beräkningar rörande det till statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt beskattningsbara beloppet, för vilka redogjorts

under föregående titel. Den för fysiska personer debiterade värnskatten

har uppskattats till 86.4 procent av den debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten

för samma grupp. Den totala debiterade värnskatten beräknas

till 439.5 miljoner kronor. Med ledning av utfallet av värnskatten under

budgetåret 1942/43 antages inflytandeprocenten uppgå till 97 procent

och reslilutionsbeloppet till 1 miljon kronor. På grund härav beräknas värnskatten

för budgetåret 1943/44 nu till avrundat 425 miljoner kronor.

Krigskon junk t urskatten beräknas för budgetåret 1942/43 giva

34 miljoner kronor. I statsverkspropositionen har titeln upptagits lill 30 mil
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 317.

joner kronor. I betraktande av de uppgifter, som erhållits rörande utvecklingen

av underlaget för inkomst- och förmögenhetsskatten, särskilt i vad avser

aktiebolagen, torde krigskonjunkturskatten för nästa budgetår nu böra upptagas

med 35 miljoner kronor.

Särskild skatt å förmögenhet. Samtidigt med att uppgifter införskaffats

rörande utfallet av taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

har riksräkenskapsverket i år jämväl inhämtat uppgifter rörande

utvecklingen av den till särskild skatt å förmögenhet beskattningsbara förmögenheten.

Dessa uppgifter utvisa för landsbygden en stegring av den beskattningsbara

förmögenheten från 1942 till 1943 års taxering av 7.3 procent,

för Göteborgs stad en stegring av 3.0 procent och för övriga städer (utom

Stockholm) en stegring av 4.8 procent. Med utgångspunkt härifrån uppskattas

den totala beskattningsbara förmögenheten vid 1943 års taxering till cirka

14,275 miljoner kronor, vilket innebär en stegring från 1942 års taxering av

6.0 procent. Denna stegring är delvis betingad av den vid den särskilda

förmögenhetsskatten gällande reduktionsregeln, som medför att reduktionen

av den skattepliktiga förmögenheten blir mindre då de till statlig inkomstoch

förmögenhetsskatten taxerade beloppen ökas. Med ledning av den antagliga

utvecklingen av de genomsnittliga procenttalen för förmögenhetsskatten

inom skilda orter beräknas den särskilda förmögenhetsskatten på grundval av

1943 års taxering bliva debiterad till ett belopp av mellan 30 och 31 miljoner

kronor, varför inkomsttiteln för budgetåret 1943/44 föreslås upptagen

till 30 miljoner kronor.

Bensinskatten upptogs i statsverkspropositionen till 5 miljoner kronor.

Utfallet för löpande budgetår har av riksräkenskapsverket beräknats till

3 miljoner kronor. Med ledning av vissa från generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen

inhämtade upplysningar har riksräkenskapsverket föreslagit,

att inkomsttiteln för budgetåret 1943/44 upptages till 3.5 miljoner kronor.

Tullmedel beräknas för löpande budgetår inflyta med 110 miljoner

kronor. I likhet med generaltullstyrelsen har riksräkenskapsverket icke funnit

det möjligt att förutse, huru de förhållanden, som inverka på tullmedelsuppbördens

storlek, komma att utveckla sig under budgetåret 1943/44. I anledning

härav har riksräkenskapsverket ansett inkomsttiteln böra upptagas

till nyssnämnda belopp, 110 miljoner kronor.

I allmän omsättningsskatt, vilken inkomsttitel i statsverkspropositionen

beräknats till 290 miljoner kronor, har av riksräkenskapsverket

beräknats inflyta 310 miljoner kronor. I denna fråga har verket anfört följande.

I sin inkomstberäkning den 9 december 1942 beräknade riksräkenskapsverket,

att allmänna omsättningsskatten skulle giva 280 miljoner kronor under

budgetåret 1942/43 och 290 miljoner kronor under budgetåret 1943/44. I sin

skrivelse den 30 april 1943 angående beräkning av utfallet av statsregleringen

för innevarande budgetår har riksräkenskapsverket upptagit allmän omsättningsskatt

till 290 miljoner kronor, vilken beräkning torde vara i överkant.

Vid bedömande av omsättningsskattens utveckling i fortsättningen bör hänsyn

tagas till de strävanden att stabilisera priser och löner, vilka betecknas

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 317.

7

såsom prisstopp och lönestopp och vilka deklarerats från senhösten 1942. Utfallet

av allmänna omsättningsskatten är, förutom av varutillgång och prisnivå,

i hög grad betingat av inkomstutvecklingen för konsumenterna och sålunda

främst av den allmänna lönenivåns utveckling och av sysselsättningen.

Det är anledning antaga, att omsättningsskatten kommer att under förra delen

av nästa budgetår hålla sig på en nivå, som icke oväsentligt överstiger

siffrorna för motsvarande månader under budgetåret 1942/43, samt att skatten

för senare delen av nästa budgetår kommer att relativt nära ansluta sig

till de siffror, som utvisas av månaderna under senare delen av budgetåret

1942/43. Olika antaganden kunna givetvis göras om graden av anslutningen

till det nu löpande budgetårets siffror. Med utgångspunkt från de allmänna

förutsättningar, vilka ligga till grund för riksräkenskapsverkets förevarande

inkomstberäkning, föreslår riksräkenskapsverket, att allmänna omsättningsskatten

för budgetåret 1943/44 nu beräknas till 310 miljoner kronor.

Inkomsttiteln varuskatt har i statsverkspropositionen upptagits till

50 miljoner kronor. För löpande budgetår beräknas i varuskatt inflyta 56

miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har nu uppskattat inkomsten av varuskatt

för nästa budgetår i vad avser inom riket tillverkad vara till 35 miljoner

kronor. Med hänsyn till ovissheten rörande möjligheterna att upprätthålla

importen av kakaobönor för chokladframställning föreslår riksräkenskapsverket,

att inkomsttiteln i riksstaten uppföres med ett till 40 miljoner kronor

reducerat belopp.

Tilläggsskatter å bensin beräknas av riksräkenskapsverket, i

anslutning till uppskattningen av intäkten av bensinskatt, under budgetåret

1943/44 inflyta med 7 miljoner kronor. I statsverkspropositionen upptogs inkomsttiteln

till 10 miljoner kronor.

Inkomsten av accis å margarin och vissa andra fettvaror

upptogs i statsverkspropositionen med 18 miljoner kronor och beräknas

under löpande budgetår utfalla med 17.5 miljoner kronor. Genom kungörelse

193/1943 har accissatsen å hushållsmargarin från och med den 22

april 1943 nedsatts från 40 öre till 30 öre per kilogram. Under förutsättning

att sistnämnda accissats bibehålies under nästa budgetår, föreslår riksräkenskapsverket,

med stöd av kontrollstyrelsens odh livsmedelskommissionens beräkningar,

att inkomsttiteln upplages med 14 miljoner kronor.

Inkomsttiteln tobaksskatt, som i statsverkspropositionen upptogs

med 210 miljoner kronor, beräknas under löpande budgetår ge 238 miljoner

kronor. Med hänsyn till svårigheten att överblicka möjligheterna i fråga om

råvaruförsörjningen förordar riksräkenskapsverket att tobaksskatten i riksstaten

för budgetåret 1943/44 uppföres nied 200 miljoner kronor.

I rusdryck sförsäljnings med el: detaljhandelsbolag

beräknades i statsverkspropositionen skola under nästa budgetår inflyta 23

miljoner kronor. Utfallet för löpande budgetår uppskattas till 33 miljoner

kronor. Under förutsättning av bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 190

till årets riksdag örn skärpning av beskattningen av spritdrycker och vin

m. m. uppskattar riksräkenskapsverket statsverkets inkomster från detaljhandelsbolagen

till 27 miljoner kronor.

Omsättnings- och utskänknings skatt å spritdryc
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 317.

ker beräknades i statsverkspropositionen ge 225 miljoner kronor under nästa

budgetår. Utfallet för löpande budgetår uppskattas till 240 miljoner kronor.

Under antagande av bifall till propositionen nr 190 och i anslutning till

kontrollstyrelsens beräkningar föreslår riksräkenskapsverket, att inkomsttiteln

för nästa budgetår uppföres med 265 miljoner kronor.

Omsättningsskatt å vin upptogs i riksstatsförslaget med 10 miljoner

kronor och beräknas för löpande budgetår ge 14.5 miljoner kronor. I

propositionen nr 190 har den skärpta vinbeskattningen erhållit formen av en

särskild utskänkningsskatt. I lagtekniskt hänseende ha därvid de nuvarande

bestämmelserna angående omsättningsskatt å inhemskt vin och angående

särskild omsättningsskatt a vin sammanförts med de föreslagna bestämmelserna

örn utskänkningsskatt a vin till en förordning angående omsättningsoch

utskänkningsskatt a vin. I anslutning härtill anser riksräkenskapsverket,

att inkomsttiteln i fråga bör benämnas omsättnings- och utskänkningsskatt å

vin. Den av skatteskärpningen uppkommande inkomstökningen har kontrollstyrelsen

ansett försiktigtvis icke böra beräknas till högre belopp än 1 miljon

kronor. I enlighet härmed föreslår riksräkenskapsverket, att under titel omsättnings-

och utskänkningsskatt å vin för budgetåret 1943/44 beräknas ett

belopp av 11 miljoner kronor.

Lotterimedlen beräknas nu av riksräkenskapsverket komma att under

budgetåret 1943/44 inflyta med 28 miljoner kronor, eller 1.5 miljoner kronor

mera än vad som beräknades i statsverkspropositionen.

Postverkets överskott uppskattades i statsverkspropositionen till 35

miljoner kronor för budgetåret 1943/44. Under löpande budgetår beräknas

inflyta drygt 31 miljoner kronor. I anslutning till generalpoststyrelsens nu

verkställda beräkningar, vid vilka hänsyn tagits till utvecklingen av postverkets

inkomster och utgifter under det senast förflutna halvåret, beräknar

riksräkenskapsverket nettoinkomsten för nästa budgetår till 37 miljoner

kronor.

Inkomsterna från statens järnvägar ha i riksstatsförslaget upptagits

till 120 miljoner kronor, vilket belopp jämväl — under förutsättning att

Kungl. Majit bifaller en hemställan från järnvägsstyrelsen örn extra avsättning

till förnyelsefond med omkring 25 miljoner kronor —- beräknas utgöra

nettointäkten under löpande budgetår. Enligt järnvägsstyrelsens förslag, till

vilket riksräkenskapsverket anslutit sig, skall inkomsttiteln i riksstaten för

nästa budgetår upptagas till det i statsverkspropositionen beräknade beloppet,

120 miljoner kronor, överskottet beräknas visserligen till 139 miljoner kronor,

men med hänsyn till behovet av extra avsättning till förnyelsefond jämväl

under nästa budgetår samt till ovissheten i fråga örn de till grund för beräkningarna

liggande antagandena ha myndigheterna uttalat sig för att den

i riksstatsförslaget uppförda siffran bibehålies.

Under diverse kapitalfonder beräknades i statsverkspropositionen

skola inflyta 0.5 miljon kronor. Med hänsyn till påräknelig inkomst

av investeringar till reglering av vissa finska krediter under fonden för för
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 317.

9

lag till statsverket å tilläggsstat till riksstaten för löpande budgetår uppskattar

riksräkenskapsverket nu inkomsterna under denna inkomsttitel till 3

miljoner kronor.

I anslutning till de nu återgivna beräkningarna torde följande böra anmärkas.

I årets statsverksproposition anförde jag vid behandlingen av de påräkneliga

inkomsterna av investeringarna i statens utlåningsfonder (Inkomsterna

sid. 51), att denna fråga skulle i nu förevarande sammanhang upptagas till

förnyad prövning med hänsyn dels till eventuell inkomstökning på grund av

äskade ytterligare investeringar i statens utlåningsfonder, dels ock till resultaten

av vissa utredningar rörande räntan å lån från statens utlåningsfonder.

En verkställd undersökning har givit vid handen, att de för nästa budgetår

beslutade eller äskade investeringarna i statens utlåningsfonder icke kunna

förväntas medföra inkomsttillskott av den storleksordning, att en justering

av statsverkspropositionens beräkningar vöre påkallad. Vad beträffar frågan

örn jämkningar i gällande räntesatser kommer förslag i ämnet icke att föreläggas

riksdagen vid dess nu pågående session. Med hänsyn till dessa förhållanden

torde den i statsverkspropositionen verkställda uppskattningen av

inkomsterna från statens utlåningsfonder för nästa budgetår böra godtagas.

Riksräkenskapsverkets i det föregående återgivna beräkningar ha utförts Departement*- med tillämpning av sedvanliga metoder för uppskattningen av statsverkets eAe^**''

inkomster och bygga på ett så fullständigt material som nu stått att erhålla.

Ovissheten om den framtida utvecklingen medför emellertid, att beräkningarna

måste anses vara mycket osäkra. De reservationer, till vilka det för uppskattningarna

grundläggande betraktelsesättet föranleder, har jag närmare

behandlat vid anmälan av inkomstberäkningen i årets statsverksproposition.

Med hänvisning till vad jag därvid anförde och med bortseende tillsvidare

från inkomst- och förmögenhetsskatten samt värnskatten, förordar jag, att

förslag förelägges riksdagen att i riksstaten upptaga de olika inkomsttitlarna

i enlighet med riksräkenskapsverkets nu framlagda beräkningar.

Inkomst- och förmögenhetsskattens samt värnskattens avkastning har av

riksräkenskapsverket uppskattats med utgångspunkt från antagandet, att

skatterna skola utgå efter oförändrade grunder. Örn denna förutsättning godtages,

skulle inkomstsumman å riksstatens driflbudgetsdel vid bifall till de

nyss förordade justeringarna av vissa andra inkomsttitlar visa en ökning i

förhållande till statsverkspropositionen med 109 miljoner kronor. Då anslagssumman

å driftbudgeten, enligt vad tidigare anförts, visar en ökning med

95 miljoner kronor, kommer överskottet av inkomster över de normala utgifterna,

som i det ursprungliga riksstatsförslaget uppgick till 160 miljoner

kronor, att stiga med mellan 13 och 14 miljoner kronor. Det beräknade underskottet

å riksstaten ökas emellertid, på grund av att det visat sig nödvändigt

att höja summan av de å beredskapsstat för försvarsväsendet uppförda

anslagen med 65 miljoner kronor. Mot det i statsverkspropositionen beräknade

underskottet å 1,100 miljoner kronor får alltså nu ställas ett beräknat

underskott å (1,100 + 95—-109 + 65=) 1,151 miljoner kronor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 317.

Den uppräkning av avkastningen under olika inkomsttitlar, som — med

bortseende från den föreslagna spritskattehöjningen — ansetts möjlig vid en

förnyad uppskattning av inkomstutfallet, motsvaras alltså av en t. o. m. något

större utgiftsökning på driftbudgeten. Blott en del av den beräknade avkastningen

av den föreslagna spritskattehöjningen bidrager därför till att

täcka den anslagsökning på beredskapsstaten som visat sig nödvändig. I övrigt

föranleder denna ökning en försämring av det totala budgetutfallet.

I statsregleringsbesluten för innevarande budgetår förverkligades för första

gången under kriget det finanspolitiska minimikravet, att de normala, på

driftbudgeten uppförda anslagen skulle täckas av den beräknade avkastningen

av löpande inkomster. I riksstatsförslaget för nästa budgetår inregistreras

nu en automatisk inkomstökning å cirka 400 miljoner kronor i förhållande

till beräkningarna i riksstaten för innevarande budgetår. Utgifterna

ha emellertid samtidigt ökats så starkt, att de absorbera mer än hälften av

den sålunda inregistrerade inkomstökningen, vilken därför blott till en mindre

del framträder såsom ett överskott av inkomster över normala utgifter som

bidrager till finansieringen av beredskapsutgifterna. Den automatiska ökningen

av statsinkomsterna återspeglar icke ökade realinkomster i samhället utan

endast en fortgående stegring av inkomstsumman i pengar räknat. En utveckling,

genom vilken statsinkomster med detta ursprung förbrukas för ökade

normala statsutgifter, är icke tillfredsställande. Den betyder, att indragningen

till statskassan av en del av de ökade penninginkomsterna i samhället

icke — såsom önskvärt vore — medför någon minskning av det köpkraftsöverskott,

till vilket beredskapsutgifterna ge upphov. Utgiftsökningen

borde av penningpolitiska skäl föranleda en skärpt beskattning, så att den

automatiska ökningen av statsinkomsterna till följd av stegrade penninginkomster

komme att avspeglas i en åtminstone lika stor minskning av underskottet

å riksstaten.

Mot en ytterligare skatteskärpning kan invändas, att den skulle stå i strid

mot pris- och lönestoppspolitiken. Denna invändning är emellertid icke hållbar.

Jag vill erinra om att de i höstas godkända riktlinjerna för penningpolitiken

förutsatte, att ett pris- och lönestopp skulle kombineras med en indragning

av fri köpkraft genom skärpt beskattning, som avlastade en del

av det tryck på prissystemet den bestående spänningen mellan köpkraft och

försörjningsmöjligheter finge anses utöva. Återverkningarna av skattehöjningar

på levnadskostnadsindex rubba icke riktigheten av denna tankegång.

Verkställda undersökningar visa för övrigt, att de hittills vidtagna höjningarna

av de direkta skatterna blott vid ett enda tillfälle samt då endast linder

kort tid och i ringa utsträckning medfört en lönestegring genom sin återverkan

på levnadskostnadsindex.

Trots de skäl som sålunda tala för en skatteskärpning kunna delade meningar

råda i fråga örn utformningen av den ytterligare beskattning som är

påkallad. Man kan peka på det förhållandet, att den fria köpkraften för närvarande

i stor utsträckning neutraliseras genom pris- och varuregleringarna.

Under sådana förhållanden tvingar icke läget till ett omedelbart avgörande

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 317.

11

i skattefrågan, utan denna kan bli föremål för ytterligare överväganden. Ett

uppskov synes lämpligt för att den under krigsåren framvuxna beskattningen

skall hinna underkastas en enhetlig översyn i syfte att pröva, huruvida

dess avvägning blivit den ur olika synpunkter lämpligaste. Inom finansdepartementet

pågå för närvarande nya utredningar rörande skattetrycket på

olika inkomsttagargrupper och på näringslivet. Jag har för avsikt att föreslå,

att särskilda sakkunniga tillkallas för att med stöd av de resultat, till vilka

dessa undersökningar leda, verkställa en sådan översyn.

Vid övervägande av här angivna omständigheter har jag funnit mig böra

föreslå, att inkomst- och förmögenhetsskatten samt värnskatten under nästa

budgetår uttagas efter oförändrade grunder. Detta ståndpunktstagande utesluter

givetvis icke, att smärre justeringar under budgetåret kunna finnas påkallade

med avseende å olika konsumtionskatter. Jag torde i detta sammanhang

få erinra om vad jag vid anmälan av inkomstberäkningen i årets statsverksproposition

anförde angående en ytterligare skärpt beskattning av konsumtion

av lyxkaraktär (Inkomster å driftbudgeten, sid. 41).

Med åberopande av det anförda föreslår jag, att även inkomst- och förmögenhetsskatten

samt värnskatten i riksstaten upptagas i enlighet med riksräkenskapsverkets

senaste beräkning. Förslag om värnskatt för budgetåret

1943/44 torde få anmälas i annat sammanhang denna dag. Jag hemställer i

det följande om att inkomst- och förmögenhetsskatten skall föreslås uttagen

med samma procenttal som för år 1942. Därvid måste beaktas det förslag

angående viss ändring av beskattningsgrunden för livförsäkringsbolag som är

föremål för riksdagens prövning (prop. nr 172).

Hemställan.

Under åberopande av vad här anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att under förutsättning av bifall till Kungl. Majits i proposition

nr 172 till årets riksdag framlagda förslag besluta, att

bottenskatt enligt 18 § förordningen om statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt skall — med iakttagande av vad i 20 §,

andra stycket, samma förordning stadgas — för år 1943 utgå

med 150 procent av grundbeloppet för skattskyldiga, som avses

i 18 § 2 mom. a) och c) nämnda förordning, samt med

200 procent av grundbeloppet för skattskyldiga, som avses i

samma moment b).

Vidare hemställer jag, alt Kungl. Majit måtte — med ändring av i statsverkspropositionen

framlagda förslag såvitt avser upptagande i riksstaten

för budgetåret 1943/44 av nedan angivna inkomsttitlar — föreslå riksdagen

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 317.

att — under förutsättning i vissa fall av bifall till av Kungl. Majit framlagda

skatteförslag —

dels upptaga följande inkomsttitlar sålunda:

Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning

............................ kronor 545,000,000

Värnskatt, bevillning ................ » 425,000,000

Krigskonjunkturskatt, bevillning...... » 35,000,000

Särskild skatt å förmögenhet, bevillning » 30,000,000

Bensinskatt, bevillning .............. » 3,500,000

Tullmedel, bevillning ................ » 110,000,000

Allmän omsättningsskatt, bevillning . . » 310,000,000

Varuskatt, bevillning ................ » 40,000,000

Tilläggsskatter å bensin, bevillning .... » 7,000,000

Accis å margarin och vissa andra fett
varor,

bevillning .................. » 14,000,000

Tobaksskatt, bevillning .............. » 200,000,000

Rusdrycksförsäljningsmedel, bevillning:

Detaljhandelsbolag ................ » 27,000,000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å

spritdrycker, bevillning ............ » 265,000,000

Lotterimedel........................ » 28,000,000

Postverket, bevillning................ » 37,000,000

Diverse kapitalfonder .............. » 3,000,000;

dels ock upptaga inkomsttiteln Omsättningsskatt å vin under

ändrad benämning sålunda:

Omsättnings- och utskänkningsskatt å

vin, bevillning .................... kronor 11,000,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

W. Dickson.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 317.

Driftbudgeten för

Inkomster.

Statsverks- propositionen

Milj. kr.

Senare

ändringar

Milj. kr.

Summa

Milj. kr.

A. Egentliga statsinkomster:

I. Skatter ..........................

2,145.1

4- 102.5

2,247.6

II. Uppbörd i statens verksamhet........

52.8

—

52.8

lil. Bidrag från folkpensioneringsfonden ..

58.0

—

58.0

IV. Diverse inkomster..................

41.1

+ 1.5

42.6

Säger

2,297.0

+ 104.o

2,401.0

B. Inkomster av statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder............

271.0

+ 2.0

273.0

II. Riksbanksfonden ..................

10.o

11.6

10.o

11.6

lil. Statens allmänna fastighetsfond......

_

IV. Försvarsväsendets fastighetsfond......

14.5

—

14.5

V. Statens utlåningsfonder..............

16.6

—

16.6

VI. Fonden för låneunderstöd ..........

4.9

—

4.9

VII. Fonden för statens aktier............

14.6

—

14 6

VIII. Statens pensionsfonder..............

35.0

—

35.0

IX. Diverse kapitalfonder ..............

0.5

4* 2.5

3.0

Säger

378.7

+ 4.5

383.2

Säger för inkomster å riksstaten

2,675.7

+ 108.5

2,784.2

Beräknat underskott d statsreglering en att av-

föras d statens budgeiuljämningsfond ....

1,099.6

+ 51.8

1,151.4

Summa

3,775.3

+ 160.3

3,935.6

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 317.

15

budgetåret 1943/44.

Bilaga.

Utgifter.

Statsverks-

Senare

propositionen

ändringar

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

A. Egentliga statsutgifter:

I. Kungl, hov- och slottsstaterna ......

1.8

1.8

II. Justitiedepartementet ..............

23.7

+

0.4

24.1

III. Utrikesdepartementet ..............

10.4

+

0.8

11.2

IV. Försvarsdepartementet..............

776.6

+

8.7

785.3

V. Socialdepartementet................

459.2

+

7.6

466.8

VI. Kommunikationsdepartementet.......

137.0

4-

0.5

137.5

VII. Finansdepartementet ...............

65.4

+

0.5

65.9

VIII. Ecklesiastikdepartementet...........

296.1

+

2.5

298.6

IX. Jordbruksdepartementet ............

169.2

+

23.3

192.5

X. Handelsdepartementet..............

28.0

+

2.2

30.2

XI. Folkhushållningsdepartementet.......

148.4

+

34.3

182.7

XII. Pensionsväsendet ..................

76.3

+

0.2

76.5

XIII. Oförutsedda utgifter ...............

1.0

—

1.0

XIV. Riksdagen och dess verk m. m.....

7.0

—

7.0

Säger

2,200.1

+

81.0

2,281.1

B. Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Luftfartsfonden....................

1.1

—

l.i

II. Riksgäldsfonden....................

257.0

+

6.0

263.0

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

53.8

+

8.3

62.1

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalme-

delsförluster.....................

3.3

—

3.3

Säger

315.2

+

14.3

329.5

Säger för utgifter å riksstaten

2,515.3

+

95.3

2,610.6

Beredskapsslat för försvarsväsendet.........

1,260.0

+

65.o

1,325.0

Summa

3,775.3

+

160.3

3,935.6

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

5 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (5)

5 kopplingar.

  1. Rskr. 1943:469 Skrivelse till Konungen angående statsregleringen för budgetåret 19^3/iA. s. 1 i texten
  2. SU 1943:239 Memorial angående statsregleringen för budgetåret 1943/M. s. 1 i texten
  3. Rskr. 1943:456 Skrivelse till Konungen angående beräkning av bevillningarna för budgetåret 1943/44 m. m. s. 6 i texten
  4. BevU 1943:48 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om värnskatt för budgetåret 4943144 jämte i ämnet väckta motioner. s. 4 i texten
  5. BevU 1943:52 Skrivelse med förslag till ink s. 1 i texten