Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning med särskilda bestämmelser angående taxering för inkomst av under år 1943 stormfälld skog

1943-05-28 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:323, Med förslag till förordning med särskilda bestämmelser angående taxering för inkomst av under år 1943 stormfälld skog

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 323.

1

Nr 323.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

med särskilda bestämmelser angående taxering för

inkomst av under år 1943 stormfälld skog; given Stockholms

slott den 28 maj 1943.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

bifogade förslag till förordning med särskilda bestämmelser angående

taxering för inkomst av under år 1943 stormfälld skog.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 323.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 323.

Förslag

till

förordning med särskilda bestämmelser angående taxering för

inkomst av under år 1943 stormfälld skog.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Skattskyldig, som åtnjutit inkomst genom avyttring av under år 1943

stormfälld skog, må under de förutsättningar och i den utsträckning nedan

stadgas erhålla uppskov med taxering till kommunal inkomstskatt samt statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt för denna inkomst.

Uppskovet må avse högst det belopp, varmed bruttointäkten å avyttringen

överstiger de av stormfällningen och avyttringen föranledda kostnaderna

under det beskattningsår då inkomsten åtnjutits.

Har skattskyldig under beskattningsåret haft inkomst genom avyttring av

stormfälld skog i mer än en kommun, må uppskovet med taxeringen till kommunal

inkomstskatt i varje kommun avse högst det belopp, varmed bruttointäkten

å avyttringen av stormfälld skog i den kommunen överstiger på

samma skog belöpande kostnader som nyss sagts, och må uppskovet med

taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt ej avse mer än summan

av de belopp, för vilka enligt vad nyss sagts uppskov vid taxeringen till

kommunal inkomstskatt högst må åtnjutas.

Såsom villkor för uppskov skall gälla att den skyttskyldige, innan deklaration

för ifrågavarande beskattningsår skall avgivas, å särskilt konto hos

riksbanken insatt det belopp för vilket uppskov önskas. Dock må, därest

inkomsten vid taxeringen beräknas till högre belopp än i deklarationen uppgivits,

insättning i riksbanken, såvitt angår det överskjutande beloppet, ske

inom tid som av landskamreraren bestämmes. Insättning i riksbanken må

efter riksbankens medgivande ersättas med annan väsentligen likvärdig disposition

av tillgångar.

Uppskov må ej meddelas där bruttointäkten av den stormfällda skogen

understiger 8,000 kronor, och må insättning i riksbanken ej avse belopp understigande

5,000 kronor.

2 §•

Belopp, för vilket uppskov med taxeringen erhållits, skall upptagas såsom

bruttointäkt av skogsbruk för det beskattningsår då uttag från det särskilda

kontot hos riksbanken sker men senast under fjärde beskattningsåret efter

det då stormfällningen ägde rum. I intäkten inräknas jämväl uppburen ränta

å kontot.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 323.

3

Åtnjuter skattskyldig uppskov med taxeringen till kommunal inkomstskatt

i mer än en kommun, skall varje uttag från riksbanken anses belöpa på de

olika kommunerna i samma proportion som de belopp, för vilka uppskov

åtnjutits, fördelats å dessa.

3 §•

Skattskyldig, som önskar åtnjuta uppskov med taxering enligt denna förordning,

skall vid sin i hemortskommunen avlämnade självdeklaration för

det beskattningsår, under vilket inkomsten genom avyttring av stormfälld

skog åtnjutits, bifoga utredning angående storleken av nämnda inkomst samt

besked från riksbanken rörande verkställd insättning å särskilt konto enligt

denna förordning. Utredning som nu sagts må lämnas å blankett enligt formulär,

som fastställes av Kungl. Maj:t.

Har den skattskyldige under beskattningsåret haft inkomst genom avyttring

av stormfälld skog i mer än en kommun, skall utredning som nyss

sagts förebringas särskilt för varje kommun, beträffande vilken uppskov

med taxering till kommunal inkomstskatt yrkas.

4 §.

Å medel, som insättas i riksbanken jämlikt 1 §, skall utgå ränta efter räntefot,

som av riksbanken fastställes, svarande mot sedvanlig depositionsränta.

Avser uppsägning utbetalning av medel inom kortare tid än fyra månader,

skall den skattskyldige vidkännas ränteavdrag enligt grunder som av riksbanken

bestämmas.

5 §•

Skattskyldig, som vill disponera hos riksbanken insatta medel, äger att

efter uppsägning hos riksbanken återfå det insatta beloppet. Uppsägning

må avse beloppet i dess helhet eller del av detsamma, dock att uttag ej må

understiga en fjärdedel av det ursprungligen insatta beloppet. Har hela beloppet

ej uttagits före utgången av år 1947, skall riksbanken vid utgången

av nämnda år till den skattskyldige återbetala vad som må kvarstå å det särskilda

kontot.

6 §•

Har uttag skett av hos riksbanken enligt denna förordning insatta medel,

skall riksbanken senast den 15 februari året efter det då uttag skett översända

meddelande härom till vederbörande länsstyrelse. Så skall förfaras jämväl

i fall där riksbanken enligt 5 § utan föregående uppsägning utbetalar vad

som må kvarstå å det särskilda kontot.

7 §•

Där åtgärd av riksbanken enligt denna förordning ifrågakommer, sker

handläggningen vid riksbankens huvudkontor i Stockholm.

Hänvändelse till huvudkontoret kan ske direkt eller genom förmedling av

avdelningskontor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj.ts proposition nr 323.

8 §•

Kungl. Majit äger utfärda för tillämpning av denna förordning erforderliga

föreskrifter.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 323.

5

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 28 maj

1943.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Bergquist, Bagge,

Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:

Inom finansdepartementets skatteberedning har utarbetats en promemoria

med förslag till förordning med särskilda bestämmelser beträffande taxering

för inkomst av stormfälld skog. Promemorian är av följande lydelse:

»De på senare tid inträffade stormfällningarna av skog ha enligt inhämtade

uppgifter i vissa delar av landet varit av avsevärd omfattning. Bortsett

från den skada, som genom dessa fällningar tillfogats själva den växande

skogen, kunna desamma antagas komma att medföra även andra olägliga

verkningar för skogsägarna. Så torde bliva fallet bland annat i beskattningshänseende.

Enligt nu gällande bestämmelser skall all inkomst genom avyttring av virke

tagas till beskattning för det år, under vilket inkomsten åtnjutits. För de

skogsägare, som drabbats av stormfällningar i större omfattning och genom

avyttring av den stormfällda skogen fått en större inkomst än den som kunnat

beräknas vid en normal avverkning, leder den nyssnämnda regeln till

att en större inkomst än eljest på en gång tages till beskattning, vilket beträffande

den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten även kan föranleda

en genom progressionen förhöjd skatt. Till förebyggande eller åtminstone

lindrande av sådana verkningar som nu nämnts föreslås enligt det författningsutkast,

som bifogas denna promemoria, att skattskyldig, som under år

1943 åtnjutit inkomst genom avyttring av stormfälld skog, under vissa förutsättningar

och i viss utsträckning må erhålla uppskov med taxering till kommunal

inkomstskatt samt statlig inkomst- och förmögenhetsskatt för denna

inkomst. Principiellt borde, såsom framgår av det redan sagda, uppskov

beviljas endast i fall då inkomsten överstigit vad som kunde beräknas vid

en normal årsavverkning. Emellertid skulle genomförandet av en sådan

princip leda till svårigheter vid den praktiska tillämpningen, varför det ansetts

lämpligt att avstå från densamma och i stället binda uppskovsrättcn vid

vissa enida förutsättningar. Sålunda föreslås, att uppskovet må avse högst

det belopp, varmed bruttointäkten å avyttringen av den stormfällda skogen

överstiger de av stormfällningen och avyttringen föranledda kostnaderna

under det beskattningsår, då inkomsten åtnjutits. Det är alltså endast den

överskjutande delen av bruttointäkten uppskovsrätten avser, och härutinnan

har den skattskyldige fritt val huruvida och i vad mån han vill begagna

sig av uppskov. Såsom villkor för uppskov föreslås, att den skattskyldige,

innan deklaration för det ifrågavarande beskattningsåret skall avgivas, visar

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 323-

sig ha å särskilt konto i riksbanken insatt det belopp, för vilket uppskov

önskas. För att begränsa uppskovsrätten till sådana fall, där den kan ha

större praktisk betydelse, uppställas ett par spärregler, innebärande att

uppskov ej må erhållas där köpeskillingen för den stormfällda skogen understiger

8,000 kronor och att insättning i riksbanken ej må avse belopp understigande

5,000 kronor. Det belopp, för vilket uppskov med beskattningen

erhållits, skall upptagas såsom bruttointäkt av skogsbruk i den mån uttagning

från det särskilda kontot hos riksbanken sker men senast under tredje

beskattningsåret efter det då stormfällningen ägde rum. Med en sådan

regel kan det antagas att en tillräcklig utjämning av beskattningen skall kunna

vinnas. I intäkten av skogsbruk skall i detta fall inräknas även den ränta,

som uppburits å det i riksbanken insatta beloppet.

Särskilda bestämmelser ha ansetts erforderliga för det fall att skattskyldig

haft inkomst genom avyttring av stormfälld skog i mer än en kommun. I

sådant fall må uppskovet med taxeringen till kommunal inkomstskatt i

varje kommun avse högst det belopp, varmed bruttointäkten å avyttringen

av storm fälld skog i den kommunen överstigit på kommunen belöpande omkostnader

för stormfällningen och avyttringen, och må uppskovet med taxeringen

till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt ej avse högre belopp än

summan av de belopp, för vilka uppskov med taxeringen till kommunal inkomstskatt

åtnjutes. I fall som nu avses skall varje uttag från riksbanken

anses belöpa på de olika kommunerna i samma proportion som de belopp,

för vilka uppskov åtnjutits, fördelats å dessa kommuner. De ovannämnda

spärreglerna avse den sammanlagda köpeskillingen och insättningen för

samtliga kommuner.

För att komma i åtnjutande av uppskov måste den skattskyldige vid sin

i hemortskommunen avlämnade självdeklaration foga utredning angående

storleken av den inkomst han haft genom avvttringen av den stormfällda

skogen. Har den skattskyldige haft sådan inkomst i mer än en kommun,

skall utredning som nyss sagts förebringas kommunvis för de kommuner,

beträffande vilka uppskov med taxering till kommunal inkomstskatt yrkas.

Utredningen förutsättes skola lämnas å blankett enligt formulär, som fastställes

av Kungl. Maj:t. I samband med utredningen skall även ingivas besked

från riksbanken rörande verkställd insättning å det särskilda kontot.

Å medel, som insättas å det särskilda kontot i riksbanken, skall utgå ränta

efter räntefot, som av riksbanken fastställes, svarande mot sedvanlig depositionsränta.

Avser uppsägning utbetalning av medel inom kortare tid än

fyra månader, skall den skattskyldige vidkännas avdrag enligt grunder som

bestämmas av riksbanken.

Såsom tidigare nämnts skall belopp, för vilket uppskov med beskattningen

erhållits, upptagas såsom bruttointäkt i den mån uttagning från riksbanken

sker men senast under tredje beskattningsåret efter det då stormfällningen

ägde rum. I överensstämmelse härmed föreslås ett stadgande, att skattskyldig,

som vill disponera hos riksbanken insatta medel, äger att efter uppsägning

hos riksbanken återfå det insatta beloppet och att uppsägning må avse beloppet

i sin helhet eller del av detsamma. Det förutsättes emellertid att uppsägning

skall ske så tidigt att uttag kan äga rum senast under tredje beskattningsåret

efter det då stormfällningen ägde rum. På grund härav föreslås,

att, därest beloppet ej i sin helhet uttagits före utgången av år 1946, riksbanken

skall till den skattskyldige återbetala vad som må kvarstå å det särskilda

kontot.

För att erhålla kontroll av att de från riksbanken uttagna beloppen tagas

till beskattning föreslås, att riksbanken ofördröjligen skall till vederbörande

prövningsnämnd översända meddelande om verkställda utbetalningar.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 323.

7

Insättning i riksbanken ävensom uppsägning och uttag förutsättas kunna

ske vid riksbankens avdelningskontor, men bör handläggningen i övrigt av

hithörande ärenden ske centralt vid riksbankens huvudkontor.

Vad härefter angår taxeringen till krigskonjunkturskatt, som dock ej beröres

i det bifogade författningsutkastet, förutsättes, att den merinkomst, som

åtnjutits genom avyttring av stormfälld skog, icke skall taxeras till dylik

skatt. Bestämmelser, som i anledning härav kunna bliva erforderliga, synas

böra införas i förslag till förordning om krigskonjunkturskatt för år 1944.»

Det i promemorian åberopade författningsutkastet torde få såsom bilaga

fogas vid detta protokoll.

Över skatleberedningens förslag ha efter remiss yttranden avgivits av Sveriges

skogsägareförbund, Sveriges skogsägareföreningars riksförbund, länsstyrelserna

i Örebro och Västmanlands län, fullmäktige i riksbanken, skogsstyrelsen

och kammarrätten.

Beträffande skatleberedningens förslag ur principiell synpunkt ha i de avgivna

yttrandena icke några erinringar framställts. Sålunda må nämnas, att

Sveriges skogsågareförbund utan någon erinran förordar förslaget. Sveriges

skogsägareföreningars riksförbund konstaterar med tillfredsställelse det initiativ,

som tagits till förebyggande eller åtminstone lindring av de verkningar

ur taxeringssynpunkt som komma att åstadkommas genom realisation av

stormfälld skog, och framhåller att det i promemorian föreslagna förfaringssättet

i stort sett torde möjliggöra en fördelning av inkomsten av stormfälld

skog över flera år och sålunda åstadkomma den avsedda effekten. Skogsstyrelsen

yttrar, att stormfällningarna hittills under året otvivelaktigt för många

skogsägare varit av sådan omfattning, att de medfört eller komma att medföra

onormalt stora skogsinkomster, vilkas beskattning enligt gällande bestämmelser

skulle bliva orimligt hög. Behovet av en anordning i syfte att

utjämna sådana inkomster vid taxeringen anser sig skogsstyrelsen sålunda

kunna vitsorda och framhåller att med hänsyn härtill det remitterade förslaget

till en dylik anordning bör hälsas med tillfredsställelse. Enahanda uppfattning

uttalas av länsstyrelsen i Örebro län, inom vilket, enligt vad länsstyrelsen

uttalar, skogsägarna i mycket stor utsträckning drabbats av de

förödande verkningar, som de svåra stormarna medfört i skogarna.

Vad angår detaljerna i skatteberedningens förslag lia däremot erinringar

framställts i olika hänseenden. De huvudsakliga frågor som därvid berörts

gälla, huruvida uppskovsrätten skall avse allenast inkomst under år 1943

eller utsträckas därutöver, tiden för uppskovet samt spärrgränserna beträffande

köpeskillingen för den avyttrade skogen och insättningen i riksbanken.

Därjämte lia några mera speciella spörsmål framförts. Ur yttrandena må i

detta sammanhang återgivas följande.

Sveriges skogsägare föreningars riksförbund yttrar:

»På grund av nu rådande brist på arbetskraft och det förhållandet, att

stormfällning skett sent på våren 1943 torde flertalet skogsägare icke hinna

slutföra på grund av stormfällningen förorsakade röjningsarbeten liksom ej

heller avverkningen och tillredandet av den stormfällda skogen före beskattningsårets

utgång. Icke heller torde försäljning av den stormfällda skogen i

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. i\laj:ts proposition nr 323.

inånga fall kunna ske före samma tid. Detta kan gälla skogsägare, som avsluta

sitt beskattningsår vid utgången av år 1943 och än mera dem, som avsluta

beskattningsåret under kalenderåret 1943, i många fall kanske i nära

anslutning till stormfällningen. De skogsägare, som i större utsträckning tillreda

skogen, t. ex. i form av sågat virke, försälja skogsprodukterna långt

senare än år 1943. Det vill därför synas, som om 1 § borde ändras därhän,

att första stycket får följande innehåll: ''Skattskyldig, som åtnjutit inkomst

genom avyttring av under år 1943 stormfälld skog, må under de förutsättningar

och i den utsträckning, nedan stadgas, erhålla uppskov med taxering

till kommunal inkomstskatt samt statlig inkomst- och förmögenhetsskatt för

denna inkomst.’

Genom en sådan bestämmelse kommer man att fördela intäkten av stormfällningen

mer rättvist.

Även i ett annat avseende kunna de föreslagna bestämmelserna skapa orättvisa

mellan olika skogsägare. Ett stort antal skogsägare komma att under det

beskattningsår, som skall redovisas i 1944 års deklaration, endast upptaga

utgifter för den stormfällda skogen men inga inkomster. Då dessa utgifter

äro onormalt stora, kan man i vissa fall ernå det resultatet, att nian får ett

taxeringsmässigt underskott i 1944 års deklaration, medan man kommer att

i påföljande års deklaration upptaga hela bruttointäkten som intäkt utan

några avdrag eller endast en del av utgifterna. Detta gäller särskilt sådana

skogsägare, som avsluta sitt beskattningsår under året 1943 och före den tidpunkt,

då försäljning av skogsprodukter normalt brukar ske. Riksförbundet

vill också påpeka, att skogsägare av sina organisationer uppmanats att dröja

med försäljningen av sina skogsprodukter utav den stormfällda skogen, emedan

ett allt för stort utbud skulle reducera produktpriserna.

Det torde icke heller ligga i statsmakternas intresse, att skogsägarna forcera

försäljningen av skogsprodukterna liksom tillredning av desamma med

hänsyn tili nu rådande brist på arbetskraft och transportsvårigheterna liksom

till önskvärdheten av att brännvedsbehovet i första band tillfredsslälles.

Det vill därför synas, som örn de av stormfällningen föranledda kostnaderna

borde kunna ur taxeringssynpunkt få förskjutas i den mån utgifterna

ej motsvaras av inkomster under samma beskattningsår.

Såsom villkor för uppskov har angivits, att den skattskyldige, innan deklaration

för ifrågavarande beskattningsår avgives, visar sig hava å särskilt

konto hos riksbanken insatt det belopp, för vilket uppskov önskas. Av författningsbestämmelserna

framgår icke, alt skattskyldig, för vilken premisserna

för bedömningen, huruvida han anser sig böra utnyttja uppskovsrätten,

förändrats genom beskattningsnämndernas ändring av avgiven deklaration,

äger rätt verkställa ytterligare insättning av belopp, som helt eller delvis

motsvarar beskattningsnämndernas höjning av hans taxering och därigenom

erhåller en utökning av uppskovet. Ett sifferexempel kanske bäst belyser

förhållandet. En skattskyldig har åtnjutit inkomst genom avyttring av

stormfälld skog på 80,000 kronor. Kostnaderna hava uppgått till 40,000 kronor,

och nettointäkten av stormfällningen uppgår sålunda till 40,000 kronor.

I sin deklaration har han yrkat avdrag för förutom annat, varom här ej

är fråga, även för minskning i skogs ingångsvärde med 20,000 kronor. Med

dessa premisser anser han sig böra fördela nettointäkten av stormfällningen

med 5,000 kronor per år, d. v. s. yrkar uppskov för ett belopp av 15,000

kronor. Beskattningsnämnderna förvägra honom avdraget för minskning i

skogs ingångsvärde och kommer hans taxering att höjas med motsvarande

belopp, så att nettointäkten av stormfällningen det första beskattningsåret

uppgår till 25,000 kronor i stället för det belopp han antagit, 5,000 kronor.

Det vill synas skäligt, att den skattskyldige vid sådana förhållanden äger rätt

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 323.

9

göra ytterligare insättning i riksbanken med högst det belopp, som beskattningsnämndema

höjt hans taxering för det första beskattningsåret och att

uppskov med taxering erhålles med motsvarande belopp. Med dessa utgångspunkter

bör författningen kompletteras med en ytterligare bestämmelse av

ungefär detta innehåll: ''Därest beskattningsnämnd verkställt avvikelse från

här ovan omförmäld, ifrågavarande beskattningsår avgiven deklaration, äger

den skattskyldige att erhålla ytterligare uppskov med taxering för högst ett

belopp, motsvarande den höjning av taxeringen, som vederbörande beskattningsnämnd

verkställt, därest den skattskyldige visar sig hava å särskilt

konto hos riksbanken före taxeringsårets utgång insatt det belopp, för vilket

uppskov önskas.’»

Länsstyrelsen i Örebro län anför, bland annat:

»Med nu gällande virkespriser torde 5,000 kronor motsvara värdet å 350

å 400 kbm. fast mått virke på rot. Ännu föreligga dock icke några tillförlitliga

uppgifter rörande stormfällningarnas fördelning på olika fastigheter,

vadan länsstyrelsen icke för närvarande kan bilda sig någon uppfattning hur

de föreslagna gränssiffrorna komma att verka. Genom upplysningar, som

underhand inhämtats dels från örebro läns skogsvårdsstyrelse, dels från

kristidsstyrelsens bränslekontor vill det dock synas som om antalet skattskyldiga,

som på grund av de föreslagna begränsningarna skulle kunna komma

i åtnjutande av anstånd, icke komme att bliva särdeles stort. Länsstyrelsen

vill därför ifrågasätta, huruvida icke någon jämkning av beloppen kan vara

påkallad.---

Länsstyrelsen vill slutligen framhålla, att länsstyrelsen förutsätter att den

överavverkning, som skogsägare på grund av stormfällningarna detta år nödgas

företaga, får inräknas i den avverkningsskyldighet, som kan komma att

åläggas honom kommande år. Skulle så ej bliva fallet, synes det nödvändigt

att bestämmelser införas därom, att skogsägare, som under år 1943 icke

hinner avyttra hela den stormfällda virkesmassan, beredes möjligheter att

även för vad som senare avyttras erhålla motsvarande rätt till uppskov med

taxering.»

Länsstyrelsen i Västmanlands län anför, bland annat:

»Det ifrågasättes om icke å landskontorens taxeringsavdelningar böra upprättas

register över medgivna uppskov för erhållande av säkerhet för, att

uppskov medgives endast i sådant fall, där förutsättningarna föreligga, samt

för att taxering åsättes i vederbörlig ordning, när uppskovstiden utgått.

Måhända borde det utsägas i författningen, vilka taxeringsnämnder, som äro

behöriga att medgiva uppskov, samt lämnas direktiv rörande underrättelseväsen

i förekommande fall mellan annan kommun än hemortskommunen

och denna.

Även synes det lämpligt att medgiva besvärsrätt i saken till prövningsnämnd

men ej längre.»

Fullmäktige i riksbanken yttra, bland annat:

»Det bör framhållas, att den föreslagna anordningen kan förväntas ej oväsentligt

komma att öka riksbankens arbetsbörda, därest det blir fråga örn

ett större antal konton. Bliva dessa i huvudsak koncentrerade till ett fåtal

län, konnner belastningen på vissa avdelningskontor att bliva särskilt stor.

Föreligga sådana omständigheter, torde böra övervägas, om det ej vore mer

praktiskt att postgirot övertoge den i förslaget riksbanken tilldelade funktionen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 323.

Enligt fullmäktiges mening böra örn möjligt i förslaget inryckas bestämmelser,

som dels begränsa antalet per år företagna uttag, dels angiva ett minimibelopp

för dessas storlek. Även förfarandet med prövningsnämndernas

avisering bör kunna förenklas. I stället för att ofördröjligen underrätta prövningsnämnderna

om varje särskilt uttag synes en till dem årligen överlämnad

sammanställning av kontodebiteringarna kunna vara tillfyllest.»

Skogsstyrelsen anför:

»Även örn möjligheterna till fördelning av inkomsten i fråga på fyra beskattningsår

i regel torde vara tillfredsställande för utjämning av beskattningen,

vill skogsstyrelsen framhålla, att i vissa fall något längre uppskov

kan förefalla berättigat. Styrelsen åsyftar då vissa genom stormfällningen

kallagda skogsmarker, där återväxtbetingelserna äro osäkra. På sådana marker

kan den första skogsodlingsåtgärden om något år behöva följas av hjälpkultur,

och det bör då kunna givas möjlighet att erhålla uppskov med deklaration

av viss del av inkomsten till dess kulturåtgärderna i sin helhet kunna

beräknas bliva fullgjorda. Enligt styrelsens förmenande bör detta dock kunna

förväntas merendels bliva fallet, om taxeringsuppskov enligt förslaget kunde

medgivas ytterligare ett år.

Då uppskovsrätten föreslås begränsad så att bruttointäkt understigande

8,000 kronor icke skulle föranleda utjämning, torde kunna ifrågasättas, om

ej eventuella, hårda stormhärjningar på små skogsfastigheter kunna medföra

oskäligt höga engångsbeskattningar. Med full förståelse för en ur praktiska

synpunkter avvägd begränsning av uppskovsanordningen, förefaller det

styrelsen önskvärt, att uppskovsgränsen sättes vid bruttoinkomst, understigande

5,000 kronor. Med en sådan gränsdragning synes även de mindre

skogsbrukens utjämningsbehov bliva rimligen tillgodosedda.

I förslaget har såsom villkor för uppskov intagits, att motsvarande belopp

skall insättas å särskilt konto i riksbanken för taxering i mån av lyftning.

För de skattskyldiga torde det givetvis i och för sig icke anses tilltalande att

behöva underkasta sig en tvångsdeposition av genom stormfällningen frigjort

kapital, som de måhända kunnat placera på annat, mera vinstgivande eller

för dem själva mera ändamålsenligt sätt. Enligt styrelsens förmenande borde

t. ex. en placering i statsobligationer av uppskovsbelopp icke vara utesluten,

såvida icke taxeringstekniska svårigheter lägga hinder i vägen härför. Den

föreslagna spärregeln för insättning i riksbanken synes skogsstyrelsen, i anslutning

till vad ovan sagts örn uppskovsrättens begränsning, böra avse belopp

understigande 3,000 kronor.

Enligt förslaget skulle utjämningsanordningen gälla inkomst under år 1943

av stormfälld skog. I praktiken kan givetvis inträffa, att köpeskilling för sådan

skog inflyter helt eller delvis först år 1944, eventuellt senare. En viss utjämning

kan på så sätt erhållas. Om emellertid på grund av lokala avsättningssvårigheter

en skogsägare under år 1943 upparbetar det stormfällda

virket men försäljer detsamma först år 1944, skulle han enligt förslaget icke

komma i åtnjutande av någon utjämning, hur berättigad den i och för sig får

anses vara. Med de vedavverkningsålägganden för avverkningssäsongen 1943/

44, som redan varslats, torde nämligen även under år 1944 i regel normal årsavverkning

eller mera komma att försäljas. Behov av utjämning för inkomst

därutöver av år 1943 stormfällt virke kan alltså föreligga. Det torde därför

förtjäna övervägas att i förslagets 1 § medgiva uppskov med taxering för

inkomst som under åren 1943 och 1944 åtnjutits genom avyttring av år 1943

stormfälld skog.»

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 323.

11

Kammarrätten yttrar, bland annat:

»När det såsom i förslaget är fråga om en författning, som åsyftar att avhjälpa

följderna av en redan inträffad naturhändelse och som icke är avsedd

att äga tillämpning för framtiden, skulle kunna ifrågasättas, huruvida icke

författningen borde begränsas till att avse allenast inkomsten under år 1943

genom avyttring av den i promemorian omnämnda, redan stormfällda skogen.

Ävenledes kan anmärkas, att därest inkomst föreligger av såväl stormfälld

som annan skog samt ett gemensamt avdrag för skogs värdeminskning skall

medgivas, regler böra givas till upplysning om fördelningen av detta värdeminskningsavdrag.

Kammarrätten vill tillika framhålla, att skattskyldiga, vilkas räkenskapsår

icke sammanfalla med kalenderåret 1943, kunna erhålla inkomst, som avses

i förslaget, fördelad å två beskattningsår. Särskilda bestämmelser torde

kanske erfordras, huru de skattskyldiga i sådant fall böra förfara.

I 1 § 3 stycket i förslaget föreskrives, att uppskov med taxeringen till statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt ej må avse mer än summan av de belopp,

för vilka uppskov med taxeringen till kommunal inkomstskatt åtnjutes. Kammarrätten

vill i detta sammanhang erinra om att behov av uppskov med taxering

av inkomst genom skogsavverkning kan föreligga vid taxeringen till

statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, under det att på grund av garantiskatteavdraget

dylikt uppskov ej alls erfordras vid taxeringen till kommunal

inkomstskatt — i saknad av till kommunal inkomstskatt beskattningsbar inkomst

— eller erfordras med ett väsentligt lägre belopp.

I 1 § 4 stycket stadgas, att skattskyldig, innan deklarationen skall avgivas,

skall visa sig hava hos riksbanken insatt det belopp, för vilket uppskov yrkas.

Det utsäges emellertid icke hos vem detta skall visas. Enär förslaget synes

innebära, att uppskov skall ske i samband med den ordinarie taxeringen (se

3 §), torde orden ''innan deklarationen för ifrågavarande beskattningsår skall

avgivas’ böra utbytas mot orden ’på sätt i 3 § närmare angives’.»

I flera av yttrandena har förordats, att den uppgift, som av riksbanken

skall lämnas örn gjorda uttag av därstädes insatta medel, skall sändas till

länsstyrelsen i stället för, såsom skatteberedningen föreslagit, till prövningsnämnden.

Någon fullständig utredning angående omfattningen av de stormfällning- Departementsar

som ägt rum i början av detta år föreligger ännu icke, varför det ej med cfte/e».

säkerhet kan bedömas, huruvida en lagstiftning av ifrågavarande innebörd

kan anses nödvändig eller kommer att få någon större praktisk betydelse.

Emellertid har skogsstyrelsen vitsordat behovet av en anordning i syfte att

fördela av stormfällningar föranledda onormalt stora skogsinkomster på flera

år och ansett skatteberedningens förslag till en dylik anordning tillfredsställande.

Även skogsägarnas organisationer ha förordat förslaget och i de yttranden,

som i övrigt avgivits, har detsamma lämnats utan erinran. Under

sådana förhållanden anser jag mig kunna förorda en lagstiftning i förevarande

syfte.

Mot den principiella uppläggningen av skatteberedningens förslag har jag

ej heller något att erinra. I överensstämmelse med vad skatteberedningen

uttalat förutsätter jag också, att den merinkomst, som åtnjutits genom avyttring

av stormfälld skog, icke skall taxeras till krigskonjunkturskatt, samt

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 323.

att de bestämmelser, som i anledning härav kunna bliva erforderliga, böra

iakttagas vid utarbetande av förslag till förordning om krigskonjunkturskatt

för år 1944. Med hänsyn till vissa erinringar som framställts i yttrandena

föreslår jag däremot några ändringar och kompletteringar av de av skatteberedningen

föreslagna författningsbestämmelserna i olika detaljer.

Enligt skatteberedningens förslag skall uppskov kunna medgivas endast

beträffande inkomst som åtnjutits under år 1943. På sätt Sveriges skogsägareföreningars

riksförbund föreslagit torde emellertid uppskov böra kunna

åtnjutas vare sig inkomsten åtnjutits under år 1943 eller ett senare år, blott

den härleder sig från avyttring av skog, som stormfällts under år 1943. I

sådant syfte har en omformulering gjorts i 1 § första stycket, varigenom även

de synpunkter av liknande art, som framförts i vissa andra yttranden, torde

bliva beaktade. Däremot anser jag mig ej kunna förorda riksförbundets förslag

att de av stormfällningen föranledda kostnaderna skulle ur taxeringssynpunkt

få förskjutas i den mån utgifterna ej motsvarades av inkomster

under samma beskattningsår. Enligt vad jag inhämtat från skogssakkunnigt

håll kunna nämligen de fall, som riksförbundet åberopat till stöd för nämnda

förslag, antagas bliva rätt ovanliga, varför en anordning i dylikt syfte,

vilken för övrigt torde medföra svårigheter i taxeringstekniskt hänseende,

skulle sakna nämnvärd praktisk betydelse. Därtill kommer att en blivande

författning kan komma till de skattskyldigas kännedom så tidigt att de i

regel kunna vidtaga erforderliga dispositioner för utnyttjande i möjligaste

mån av de förmåner, som författningen i den föreslagna lydelsen medger.

På grund av vad kammarrätten anfört föreslår jag vidare en ändring i 1 §

tredje stycket, varigenom i det fall, att skattskyldig under beskattningsåret

haft inkomst genom avyttring av stormfälld skog i mer än en kommun, uppskov

med taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt må avse högst

summan av de belopp, för vilka uppskov enligt den i detta stycke föreskrivna

regeln högst må åtnjutas vid taxeringen till kommunal inkomstskatt, oavsett

om någon sådan taxering i det särskilda fallet åsättes den skattskyldige med

hänsyn till honom tillkommande procentavdrag.

I 1 § fjärde stycket föreslår jag en kompletterande regel för det fall, som

berörts av Sveriges skogsägareföreningars riksförbund, nämligen där inkomsten

vid taxeringen beräknas till högre belopp än den skattskyldige uppgivit

i sin deklaration. I sådant fall bör uppskov kunna medgivas även för det

sålunda förhöjda inkomstbeloppet under förutsättning att insättning i riksbanken,

såvitt angår detta belopp, sker inom tid som av landskamreraren

bestämmes. Detta torde kunna gälla även där taxeringen höjes av kammarrätten

eller regeringsrätten.

Att, såsom skogsstyrelsen ifrågasatt, en placering i statsobligationer skulle

kunna godtagas såsom förutsättning för uppskov torde ej böra vara uteslutet,

men bör i så fall deposition av obligationerna ske i riksbanken. I anledning

härav föreslår jag i 1 § fjärde stycket en kompletterande föreskrift, enligt

vilken insättning i riksbanken må efter riksbankens medgivande ersättas med

annan väsentligen likvärdig disposition av tillgångar.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 323.

13

Beträffande de föreslagna spärreglerna, nämligen att uppskov ej må erhållas

där bruttointäkten av den stormfällda skogen understiger 8,000 kronor

och att insättning i riksbanken ej må avse belopp understigande 5,000

kronor, har av skogsstyrelsen och länsstyrelsen i örebro län ifrågasatts viss

sänkning av de nämnda beloppen. Tillräckliga skäl för en dylik ändring

synas mig emellertid ej föreligga. Det torde nämligen kunna antagas, att en

uppskovsrätt i fall där bruttointäkten understiger 8,000 kronor icke skulle

ha någon större betydelse. Vid taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

kan progressionen ej heller nämnvärt inverka beträffande ett

lägre belopp än 8,000 kronor. Med utgångspunkt från sistnämnda belopp

synes mig också det av skatteberedningen för insättning i riksbanken föreslagna

minimibeloppet vara väl avvägt. Jag biträder alltså skatteberedningens

förslag i ifrågavarande hänseenden.

Däremot anser jag mig böra tillmötesgå skogsstyrelsens förslag om utsträckning

av tiden för uppskovet med ytterligare ett år. Belopp, för vilket

uppskov med beskattningen erhållits, skall alltså upptagas såsom bruttointäkt

senast under fjärde beskattningsåret efter det då stormfällningen ägde

rum. Härav föranledda ändringar i skatteberedningens förslag ha vidtagits i

2 och 5 §§.

I anledning av vad fullmäktige i riksbanken anfört föreslår jag också vissa

ändringar i förslaget. I syfte att begränsa antalet uttag från riksbanken torde

sålunda 5 § böra kompletteras med en föreskrift, enligt vilken uttag ej må understiga

en fjärdedel av det å det särskilda kontot insatta beloppet. Vidare

föreslås ett stadgande i 6 §, att meddelande från riksbanken om verkställda

uttag skall översändas senast den 15 februari året efter det då uttag skett.

Vad fullmäktige anfört örn eventuell överflyttning på postgirot av den för

riksbanken föreslagna funktionen synes mig däremot ej böra föranleda någon

åtgärd, då det torde kunna förväntas, att insättarkontona icke komma

att uppgå till något större antal och riksbankens arbetsbörda sålunda ej behöver

nämnvärt ökas genom det föreslagna förfarandet.

I 6 § har vidare gjorts den ändringen, att meddelande om uttag från riksbanken

skall, såsom i vissa yttranden ifrågasatts, sändas till länsstyrelsen,

som i sin tur givetvis bör underrätta vederbörande beskattningsnämnd.

Kammarrätten har anmärkt, att därest inkomst föreligger av såväl stormfälld

som annan skog samt ett gemensamt avdrag för skogs värdeminskning

skall medgivas, regler böra givas till upplysning om fördelningen av detta

värdeminskningsavdrag. Några dylika regler synas mig dock ej erforderliga.

Avdraget för värdeminskning bör givetvis beräknas enligt bestämmelserna i

kommunalskattelagen, och skulle en fördelning på antytt sätt bliva nödvändig,

torde denna bliva beroende på utredningen i det särskilda fallet, därvid,

om ej annan fördelningsgrund anses böra tillämpas, proportionering av avdraget

får ske efter förhållandet mellan bruttointäkterna å de olika slagen av

skog. Det torde ligga i sakens natur, att, därest uppskov beviljas för viss inkomst

av stormfälld skog, det häremot svarande avdraget för värdeminsk
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj.ts proposition nr 323.

ning bör hänföras till det senare beskattningsår, då inkomsten tages till beskattning.

Några särskilda bestämmelser om besvärsrätt, såsom länsstyrelsen i Västmanlands

län ifrågasatt, torde ej heller vara nödvändiga. Då beslut örn uppskov

skall meddelas i samband med beslut om taxering, bliva taxeringsförordningens

bestämmelser om besvärsrätt tillämpliga. Vad samma länsstyrelse

i övrigt anfört bör beaktas men torde ej böra föranleda några särskilda bestämmelser

j detta sammanhang. Därest vissa tillämpningsföreskrifter skulle

visa sig erforderliga, torde Kungl. Maj:t få utfärda sådana. En bestämmelse

härom har upptagits i 8 §.

Förutom de nämnda ändringarna ha några justeringar av formell art gjorts

i skatteberedningens förslag.

Föredraganden hemställer, att förenämnda förslag till

förordning med särskilda bestämmelser angående taxering

för inkomst av under år 1943 stormfälld skog måtte genom

proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,

att proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll

utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Lars Gabrielson.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 323.

15

Bilaga.

Förslag

till

förordning nied särskilda bestämmelser beträffande taxering för

inkomst under år 1943 av stormfälld skog.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Skattskyldig, som under år 1943 åtnjutit inkomst genom avyttring av stormfälld

skog, må under de förutsättningar och i den utsträckning nedan stadgas

erhålla uppskov med taxering till kommunal inkomstskatt samt statlig inkomst-

och förmögenhetsskatt för denna inkomst.

Uppskovet må avse högst det belopp, varmed bruttointäkten å avyttringen

överstiger de av stormfällningen och avyttringen föranledda kostnaderna under

det beskattningsår då inkomsten åtnjutits.

Har skattskyldig under beskattningsåret haft inkomst genom avyttring av

stormfälld skog i mer än en kommun, må uppskovet med taxeringen till kommunal

inkomstskatt i varje kommun avse högst det belopp, varmed bruttointäkten

å avyttringen av stormfälld skog i den kommunen överstigit på

kommunen belöpande kostnader som nyss sagts, och må uppskovet med taxeringen

till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt ej avse mer än summan av

de belopp, för vilka uppskov med taxeringen till kommunal inkomstskatt

åtnjutes.

Såsom villkor för uppskov skall gälla att den skattskyldige, innan deklaration

för ifrågavarande beskattningsår skall avgivas visar sig hava å särskilt

konto hos riksbanken insatt det belopp för vilket uppskov önskas.

Uppskov må ej erhållas där köpeskillingen för den stormfällda skogen

understiger 8,000 kronor, och må insättning i riksbanken ej avse belopp understigande

5,000 kronor.

2 §■

Belopp, för vilket uppskov med beskattningen erhållits, skall upptagas

såsom bruttointäkt av skogsbruk i den mån uttagning från det särskilda kontot

hos riksbanken sker men senast under tredje beskattningsåret efter det då

stormfällningen ägde rum. I intäkten inräknas jämväl uppburen ränta å

kontot.

Åtnjuter skattskyldig uppskov med taxeringen till kommunal inkomstskatt

i mer än en kommun, skall varje uttag från riksbanken anses belöpa på de

olika kommunerna i samma proportion som de belopp, för vilka uppskov åtnjutits,

fördelats å dessa.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 323.

3 §•

Skattskyldig, som önskar åtnjuta uppskov med taxering enligt denna förordning,

skall vid sin i hemortskommunen avlämnade självdeklaration för det

beskattningsår, under vilket inkomsten genom avyttring av stormfälld skog

åtnjutits, bifoga utredning angående storleken av nämnda inkomst samt

besked från riksbanken rörande verkställd insättning å särskilt konto enligt

denna förordning. Utredning som nu sagts må lämnas å blankett enligt formulär,

som fastställes av Kungl. Majit.

Har den skattskyldige under beskattningsåret haft inkomst genom avyttring

av stormfälld skog i mer än en kommun, skall utredning som nyss sagts

förebringas kommunvis för de kommuner, beträffande vilka uppskov med

taxering till kommunal inkomstskatt yrkas.

4 §•

Å medel, som insättas i riksbanken i fall som avses i 1 §, skall utgå ränta

efter räntefot, som av riksbanken fastställes, svarande mot sedvanlig depositionsränta.

Avser uppsägning utbetalning av medel inom kortare tid än fyra månader,

skall den skattskyldige vidkännas avdrag enligt grunder som av riksbanken

bestämmas.

5 §•

Skattskyldig, som vill disponera hos riksbanken insatta medel, äger att

efter uppsägning hos riksbanken återfå det insatta beloppet. Uppsägning må

avse beloppet i sin helhet eller del av detsamma. Har beloppet i sin helhet ej

uttagits före utgången av år 1946, skall riksbanken till den skattskyldige återbetala

vad som må kvarstå å det särskilda kontot.

6 §•

Har uttag skett av hos riksbanken enligt denna förordning insatta medel,

skall riksbanken ofördröjligen översända meddelande härom till vederbörande

prövningsnämnd. Så skall förfaras jämväl i fall där riksbanken enligt 3 §

utan föregående uppsägning återbetalar vad som må kvai''stå å det särskilda

kontot.

7 §•

Där åtgärd av riksbanken enligt denna förordning ifrågakommer, sker handläggningen

vid riksbankens huvudkontor i Stockholm.

Hänvändelse till huvudkontoret kan ske direkt eller genom förmedling av

avdelningskontor.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

488146. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1943.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BevU 1943:51 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning med särskilda bestämmelser angående taxering för inkomst av under år 1943 stormf s. 15 i texten