Sök i Ratio Lex

Angående pensionsrätt i statens pensionsanstalt för personal vid de kungl, teatrarna

47 sidor, varav 46 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 46 av 47 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:34, Angående pensionsrätt i statens pensionsanstalt för personal vid de kungl, teatrarna

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

1

Nr 34.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående pensionsrätt i

statens pensionsanstalt för personal vid de kungl, teatrarna;

given Stockholms slott den 15 januari 1943.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 15 januari

1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med cheferna för ecklesiastik- och handelsdepartementen

anmäler chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss,

fråga om beredande av delaktighet i statens pensionsanstalt för personal vid

de kungl, teatrarna och örn statens övertagande av de vid dessa teatrar förefintliga

enskilda pensionskassornas tillgångar och förbindelser.

Föredraganden anför därvid följande.

Inledning.

Pensioneringen av kungl, teaterns (operans) personal — frånsett hovkapellets

medlemmar, som äro delaktiga i statens pensionsanstalt — samt av

personalen vid dramatiska teatern ombesörjes för närvarande av tre pensionskassor,

nämligen de kungl, teatrarnas pensionsinrättning (understödsförening),

kungl, teaterns (operans) arbetares pensionskassa (underRihang

tilt riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 34.

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 34

stödsförening) samt kungl, dramatiska teaterns arbetares pensionskassa (understödsförening).

Dessas verksamhet omfattar endast tjänstepensionering, ej

familjepensionering.

I skrivelse den 14 december 1940 hemställde styrelsen för de kungl, teatrarnas

pensionsinrättning, tillika styrelse för kungl, teaterns (operans) arbetares

pensionskassa, att Kungl. Majit måtte vidtaga åtgärder för genomförande

av tjänste- och familjepensionsreglering för de kungl, teatrarnas personal

i enlighet med ett vid skrivelsen fogat förslag, som utarbetats av styrelsens

ordförande med biträde av särskilda sakkunniga, över förslaget infordrades

yttranden från vissa myndigheter m. fl. Sedermera bemyndigade Kungl. Majit

den 7 november 1941 chefen för finansdepartementet att tillkalla högst fyra

utredningsmän med uppdrag att inom departementet biträda med fortsatt

utredning av frågan örn åvägabringande under statens medverkan av pensionsreglering

för personal vid de kungl, teatrarna. Med stöd av detta bemyndigande

tillkallades den 3 december 1941 såsom utredningsmän revisionssekreteraren

S. L. Hammarskiöld, regissören S. d’Ailly, förste aktuarien

B. Kjellén och byråchefen H. Prawitz. Tillika uppdrogs åt Hammarskiöld

att såsom ordförande leda utredningen.

Utredningen, som antagit benämningen 194/ års teaterpensionsutredning,

har den 12 maj 1942 avgivit betänkande med förslag till pensionsreglering

för de kungl, teatrarnas personal. Vid betänkandet äro bland annat fogade

dels förslag till vissa ändringar i reglementet för statens pensionsanstalt, vilket

torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende såsom bilaga A, dels

förslag till överenskommelser om statens övertagande av teatrarnas pensionskassors

rörelse, vilka förslag torde få bifogas statsrådsprotokollet såsom bilagor

B—D, dels ock en av byråchefen Prawitz utarbetad promemoria med försäkringstekniska

beräkningar, vilken torde få i transumt bifogas såsom

bilaga E.

över teaterpensionsutredningens förslag lia utlåtanden avgivits av statskontoret,

försäkringsinspektionen, statens pensionsanstalt, styrelserna för de

kungl, teatrarna och styrelserna för ifrågavarande pensionskassor.

Nuvarande anställnings- och pensionsförhållanden.

Angående teaterpersonalens anställningsförhållanden framgår av utredningsmännens

betänkande i huvudsak följande.

Vid operan regleras anställnings- och avlöningsförhållandena genom allmänna

bestämmelser i ett av Kungl. Majit den 23 april 1926 för operan

fastställt reglemente. För körpersonalen, med undantag av kormästare, ävensom

för balettpersonalen, med undantag av balettmästare, premiärdansöser

och premiärdansörer, samt för den tekniska personalen ha särskilda bestämmelser

därjämte givits i ingångna kollektivavtal.

Med undantag för den tekniska personalen skall envar, som vinner anställning

vid operan, enligt de allmänna bestämmelserna fästas genom kontrakt.

Alla kontrakt med undantag av dem, som upprättas med stipendiater eller

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

3

med för tillfället engagerade personer och gäster, skola upprättas för ett

eller flera hela spelår. Kontrakten kunna ömsesidigt uppsägas minst 4 månader

före utgången av spelår. Sker ej uppsägning inom fastställd tid, anses

kontrakt förlängt för nästföljande spelår. Teaterledningen äger rätt att i förtid

uppsäga kontrakt till upphörande för befattningshavare, som genom röstdefekt,

kroppsfel eller dylikt blir olämplig för anställningen.

Avlöning utgår till medlemmar av tjänstemannastaten — varunder huvudsakligen

inbegripes kontors- och annan ekonomipersonal samt i detta sammanhang

jämväl balettmästare och kormästare — i form av fast lön, till

aktör-, kor- och balettstaternas medlemmar i form av fast lön och tjänstgöringspengar,

till ordinarie teknisk personal i form av fast lön och till

extra sådan personal i form av timpenning.

Lönerna vid tjänstemannastaten äro icke fastställda för varje befattning

utan utgå med individuella belopp för varje särskild tjänsteman. Detsamma

är förhållandet med aktörernas samt premiärdansösernas och premiärdansörernas

avlöningsförmåner, vilka äro synnerligen starkt differentierade och

i allmänhet sjunka under de sista anställningsåren. Tjänstgöringspengarna.

som kunna utgöra en icke oväsentlig del av lönen, utgå med skiftande belopp.

Ä viss del av lönen utgår till fast anställd personal för närvarande kristillägg

enligt det s. k. ramavtalet.

Vid ledighet för sjukdom är viss rätt lill sjukavlöning medgiven.

Beträffande dramatiska teaterns personal återfinnas allmänna bestämmelser

rörande anställnings- och avlöningsförhållanden i ett av Kungl. Majli

den 27 januari 1922 fastställt reglemente. För den tekniska personalen gälla

dock i särskilt kollektivavtal intagna bestämmelser.

De av teaterns personal, vilka åtnjuta fast lön, skola enligt de allmänna

bestämmelserna fästas genom kontrakt för helt spelår. Såsom ömsesidig uppsägningstid

före kontraktstidens utgång gäller för skådespelare en tid av ä1/^

månader, för kamrerare oell kassörska 6 månader och för annan till tjänstemannastaten

hänförlig befattningshavare 4 månader. Teaterledningen äger

viss rätt till förlida uppsägning av befattningshavare vid längre lids otjänstbarhet.

Avlöning utgår till medlemmar av aktörs- och tjänstemannastaterna och till

ordinarie teknisk personal i form av fast lön samt till extra teknisk personal

i form av timpenning. För uppträdande å matine kan tillkomma särskild

ersättning. Aktörs- och tjänstemannalönerna äro differentierade på samma

sätt som motsvarande löner vid operan.

Vid ledighet för sjukdom m. m. är viss rätt till sjukavlöning medgiven.

Vad i det föregående anförts har icke avseende å teatercheferna. Dessa

förordnas av Kungl. Majit för viss tid, för närvarande två år i sänder, och

åtnjuta lön jämte dyrtidstillägg och representationsersättning enligt av Kungl.

Majit fastställda grunder.

Såsom förut nämnts, ombesörja teatrarnas pensionskassor endast tjänstepensionering,

ej familjepensionering. Ifråga örn de nuvarande pensioneringsgrunderna

innehåller utredningsmännens betänkande väsentligen följande.

Enligt stadgarna för de kungl, teatrarnas pensionsinruttning är envar, som

vid operan eller dramatiska teatern innehar fast anställning å aktörs-, baletteller

korstaten eller innehar viss i stadgarna angiven fast anställning å tjänsteman

nastaten, berättigad och senast ett år efter vunnen anställning, d. v. s.

ett år efter det anställningskontrakt trätt i kraft, skyldig att ingå såsom delägare

i pensionsinrättningen. Den, som vinner anställning först sedan han upp

nått så hög ålder, alt 15 år icke återstå, till dess han uppnår den för rätt til!

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

pension stadgade levnadsåldern, är dock ej skyldig att ingå såsom delägare i

pensionsinrättningen.

Delägarna äro efter anställning och garanterad årsinkomst indelade i pensionsgrupper,

och för varje sådan grupp är fastställd en viss huvudpension.

Högsta huvudpensionsbelopp, 3,300 kronor, gäller för manlig aktör med en

garanterad årsinkomst av minst 8,000 kronor och lägsta huvudpensionsbelopp,

1,300 kronor, för kvinnlig tjänsteman eller balettmedlem med en garanterad

årsinkomst av mindre än 4,200 kronor. Rätt till pension med ett årligt

belopp, som svarar mot huvudpensionen, inträder för delägare, som tillhört

pensionsinrättningen minst 15 år och erlagt alla föreskrivna avgifter samt

uppnått den för befattningen stadgade pensionsåldern. Denna växlar mellan

41 år, gällande för balettmedlem, och 60 år, gällande för befattningshavare

å tjänstemannastaten.

överstiger antalet tjänstår 15, utgår tilläggspension. Det årliga tilläggsbeloppet,

som utgår för varje tjänstår utöver 15, växlar mellan 130 kronor, gällande

för aktörer med fast lön av 5,000 kronor eller därutöver, och 45 kronor,

gällande för vissa balettmedlemmar.

Har delägare, som i förtid lämnat sin anställning vid teatern, under minst

15 år tillhört pensionsinrättningen, äger han rätt att mot erläggande av stadgade

pensionsavgifter kvarstå såsom delägare. Vid avgång, som föranletts

av att teaterstyrelse beslutat nedsättning i delägarens löneförmåner eller helt

och hållet vägrat att återanställa honom, kan även efter kortare tids delägarskap,

dock minst 5 år, pensionsinrättningens styrelse låta vederbörande kvarstå

i kassan mot fortsatt fullgörande av därmed förenade skyldigheter, därvid

den kvarstående vid uppnådd pensionsålder äger utbekomma avkortad

pension. I andra fall än nu sagts äger delägare, som avgått ur tjänst, icke

kvarstå som delägare i pensionsinrättningen men är, därest avgången är föranledd

av nedsättning i löneförmånerna eller teaterstyrelses vägran att återanställa

honom, berättigad att återfå de avgifter, han erlagt till inrättningen.

Vid förnyad anställning räknas icke de år till godo, för vilka avgifterna återbetalats.

Delägare, som på grund av behörigen styrkt, i tjänsten ådragen obotlig

sjukdom blivit fullständigt oförmögen att tjänstgöra, är -— under förutsättning

att han under minst 10 år efter inträde i pensionsinrättningen innehaft

fast anställning — berättigad alt, intill dess han vid uppnådd pensionsålder

kommer i åtnjutande av pension, uppbära årligt understöd med belopp, motsvarande

pensionen. Understiger anställningstiden 15 år, reduceras dock understödet

till 2IS av den pension, som 15 års anställning skulle betingat. Delägare,

som drabbats av sådan sjuklighet, varom nyss nämnts, men icke är

till understöd berättigad, kan dock, därest pensionsinrättningens styrelse

prövar omständigheterna därtill föranleda, tilldelas ett visst årligt understöd.

Enligt särskild övergångsbestämmelse skall pensionstagare tillkommande

pension tills vidare minskas med en tiondel av sitt belopp. Å pensionen utgår

ej något dyrtidstillägg.

Teatercheferna äro icke i denna egenskap berättigade att ingå såsom delägare

i pensionsinrättningen.

Vid utgången av spelåret 1940/41 utgjorde antalet vid operan och dramatiska

teatern anställda befattningshavare med delägarskap i omförmälda pensionsinrättning

195.

Enligt stadgarna för kungl, teaterns (operans) arbetares pensionskassa är

envar, som innehar fast anställning vid operan av i stadgarna närmare angivet

slag, pliktig att ingå såsom delägare i kassan. Delägarna äro uppdelade i

fyra pensionsgrupper med årliga pensionsbelopp utgörande högst 1.140 och

lägst 665 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

5

Rätt till egenpension tillkommer delägare, som vid avgång ur tjänst uppnått

65 levnadsår och erlagt stadgade avgifter under minst 10 år. Delägare,

som erlagt avgifter under minst 30 år, erhåller full pension. Annan delägare

erhåller pension med så många trettiondedelar av full pension, som svarar

mot det antal år, för vilka avgifter erlagts. Delägare kan under sjukdom av

kassans styrelse tilldelas visst understöd, och vidare kan begravningshjälp

utanordnas. Å pension eller understöd utgår ej något dyrtidstillägg.

Delägare, som avskedas eller eljest avgår från sin anställning före pensionsålderns

inträde, får icke längre tillhöra kassan men äger, örn avgången

ej föranletts av tjänstefel, rätt att återfå erlagda avgifter, dock utan ränta.

Vid utgången av spelåret 1940/41 utgjorde antalet till operans arbetares

pensionskassa anslutna personer 68.

Stadgarna för kungl, dramatiska teaterns arbetares pensionskassa äro utformade

i nära anslutning till dem, som gälla för operans arbetare, och pensionsvillkoren

äro desamma. Tillgångarna lia ännu icke nått sådan storlek,

att kassan kunnat börja verkställa utbetalningar till delägarna. Vid utgången

av spelåret 1940/41 utgjorde antalet till kassan anslutna personer 37.

Principerna för en pensionsreglering.

I teaterpensionsutredningens betänkande lia framhållits vissa omständigheter,

som ansetts göra en reformering av pensionsförhållandena för operans

och dramatiska teaterns personal påkallad. Sålunda har anförts, att relationen

mellan tjänstepension och avlöning för teaterpersonalen i åtskilliga fall

vore betydligt ogynnsammare än för statstjänstemän och andra befattningshavare

med statligt ordnad pensionering. Förhållandet åskådliggöres med

en serie exempel på praktiskt möjliga fall, utvisande jämväl en stark ojämnhet

— i de anförda fallen från 19 till 55 procent — i pensionens storlek, uttryckt

i procent av avlöningen. Ytterligare lia utredningsmännen anmärkt,

att pensionerna icke vore förenade med några til! äggsförmåner, som stöde i

förhållande till levnadskostnadernas växlingar, samt att familjepensionsrätt

helt saknades.

Utredningsmännen lia vidare anfört, att arbetsgivarna — kungl, teaterns

aktiebolag och kungl, dramatiska teaterns aktiebolag -— icke utan särskilda

tillskott torde kunna gälda de merkostnader, som betingades av en rationellt

ordnad pensionering, innefattande även familjepensionering och införande

av rörliga pensionstillägg. En dylik omreglering av pensioneringen kunde

därför enligt betänkandet icke åvägabringas utan statens bidrag. Att staten

lämnade sin medverkan och garanti till teaterpersonalens pensionering

ansåge utredningsmännen även motiverat nied hänsyn lill vissa andra

omständigheter. Sålunda vore både operans och dramatiska teaterns

verksamhet sedan länge i väsentlig grad beroende av statligt understöd i

form av bidrag av lotterimedel. Därtill komme, att staten genom teatersi,vrelsernas

sammansättning förskaffat sig ett avgörande inflytande på ledningen

av teatrarnas verksamhet. Dessutom hade statsverket redan vid flera

tillfällen lämnat sin medverkan till pensionering av befattningshavare vid

statsunderstödda institutioner, bland annat år 1938, då statens pensionsan
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 34.

stalt mot övertagande av hovkapellets pensionsinrättnings tillgångar och

skulder omhändertagit pensioneringen av hovkapellets medlemmar och deras

efterlevande.

I betänkandet hav förordats, att teaterpersonalen anslutes till statens pensionsanstalt.

Därvid har förutsatts, att pensionsanstaltens reglemente i princip

skall göras tillämpligt å teaterpersonalen men att vid reglementet skall

fogas ett särskilt kapitel, avseende denna personal och innehållande delvis

ganska långt gående avvikelser från reglementets allmänna grunder.

Enligt förslaget skall anslutningen till pensionsanstalten omfatta hela den

vid operan och dramatiska teatern fast anställda personalen. Utredningsmännen

lia i fråga härom anfört:

Beträffande omfattningen av en pensionering genom statens pensionsanstalt

synas några invändningar icke kunna resas mot en anslutning till pensionsanstalten

av den till teatrarnas aktörs-, tjänstemanna-, kor- och balettstater

hänförliga, fast anställda personalen. Att vid anslutning till statens

pensionsanstalt av personal vid statsunderstödda institutioner arbetarpersonal

ej medtagits, kan giva anledning till en viss tvekan, huruvida den vid

operan och dramatiska teatern anställda tekniska personalen däremot bör

anslutas till pensionsanstalten, då en del av denna personal i vissa avseenden

kan jämställas med arbetare. Krav på en statligt organiserad arbetarpensionering,

som framställts av institutioner, vilka för sin verksamhet varit

beroende av statligt understöd i minst samma utsträckning som vad fallet är

med de kungl, teatrarna, lia nämligen tidigare avvisats. Därest det, trots

faran för prejudicerande verkningar, likväl anses, att en statligt organiserad

och garanterad pensionering bör ordnas genom statens pensionsanstalt beträffande

de kungl, teatrarnas fäst anställda arbetare, skulle det i varje fall

kunna tänkas, att pensionsvillkoren för arbetarpersonalen borde regleras

enligt särskilda bestämmelser, utformade i viss anslutning till bestämmelserna

för statens arbetare men med iakttagande av försiktighet i fråga om avvikelser

från de för pensionsanstaltens pensioneringsverksamliet gällande

huvudprinciperna. Emellertid bör enligt utredningens mening de kungl, teatrarnas

tekniska personal på grund av arten av dess åligganden icke jämställas

med arbetare i vanlig bemärkelse. Detta gäller särskilt dem, vilka tjänstgöra

såsom scen-, belysnings- eller attributarbetare. Vidare gäller, att teaterarbetaren

även därutinnan inlager en särställning, att. han i motsats till

andra arbetare icke kan räkna med att få syssla enbart med vad till hans

speciella yrkesgren hör utan också måste vara beredd att biträda även med

helt andra göromål. Bland annat förekommer sålunda ofta och såsom en

alldeles naturlig sak, att teknisk personal utför statisttjänst vid föreställningarna

samt att exempelvis sömmerskor och skräddare vid sidan örn sitt speciella

yrke även fungera såsom påklädare. Speciella semester- och andra

förmåner, som gälla för teatrarnas tekniska personal, utgöra enligt utredningens

mening ytterligare belägg för ifrågavarande särställning. Någon anledning

att icke hänföra även denna personal under statens pensionsanstalt

synes därför icke föreligga, och utredningen har icke heller ansett sig böra

föreslå några särbestämmelser för denna personal i förhållande till teatrarnas

personal i övrigt.

En av utredningsmännen, förste aktuarien Kjellén, har i särskilt yttrande

uttalat, att han, även örn införande av stadganden, som avveke från de allmänna

bestämmelserna i pensionsanstaltens reglemente, kunde ingiva be
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 34.

7

tänkligheter, likväl ansett sig kunna biträda de föreliggande förslagen därom

i de fall, där de ifrågasatta bestämmelserna vore av den art, att de med stor

sannolikhet ej skulle behöva komma i konflikt med de principer, som kunde

förväntas bliva grundläggande för den allmänna revision av anstaltens reglemente,

som med det snaraste syntes böra företagas.

Statskontoret har i sitt yttrande uttalat sig för att åtgärder vidtagas för en

reformering av pensioneringssystemet för ifrågavarande personal. Förslaget

om statens pensionsanstalts övertagande av pensioneringen har ämbetsverket

förklarat sig biträda, dock endast linder den förutsättning, att pensionsbestämmelserna

utformades i så nära anknytning som möjligt till de allmänna

huvudgrunder, på vilka anstaltens reglemente vore uppbyggt. Statskontoret

har härvid erinrat, att längre gående avvikelser från dessa huvudgrunder vore

ägnade att föregripa resultatet av den revision av anstaltens reglemente, som

vore att emotse. Vad beträffar frågan örn den tekniska personalens anslutning

har statskontoret uttalat, att det kunde ifrågasättas, huruvida denna

personal med hänsyn till dess jämställdhet med kategorien arbetare borde

vinna delaktighet i pensionsanstalten. Statskontoret ville dock icke

motsätta sig förslaget härom men hade ansett sig böra framhålla, att man

i händelse av bifall till förslaget svårligen syntes kunna undvika konsekvenser

beträffande andra likartade grupper av arbetstagare vid statsunderstödda

företag.

Statens pensionsanstalt har förklarat sig i princip icke ha något att erinra

mot den av utredningsmännen föreslagna anordningen att inordna teaterpersonalen

under pensionsanstaltens reglemente. I fråga om det närmare

genomförandet härav har pensionsanstalten gjort principuttalandet, att

det såvitt möjligt borde undvikas att vid en tidpunkt, då en omarbetning

av pensionsreglementet vore att motse, föregripa denna omarbetning genom

att vid anslutning till pensionsanstalten av en ny, jämförelsevis begränsad

personalgrupp sådan som den förevarande för gruppen i dess helhet meddela

pensionsbestämmelser, som väsentligt avveke från de eljest för anstalten fastställda

pensioneringsgrundema. Enligt pensionsanstaltens mening borde k

huvudsak andra avvikelser från pensionsreglementets huvudgrunder för närvarande

icke medgivas än sådana, som direkt föranleddes av teaterpersonalens

säregna anställningsförhållanden eller som med tämligen stor säkerhet

kunde antagas icke föregripa en kommande revision av anstaltens reglemente.

Vad angår frågan örn den tekniska personalens anslutning har pensionsanstalten

anfört:

Med hänsyn till de av utredningen lämnade upplysningarna angående den

ställning den tekniska personalen vid de kungl, teatrarna intager lärer ett beslut

örn denna personals anslutning till statens pensionsanstalt icke kunna

fattas såsom ett ståndpunktstagande i fråga örn pensionering av arbetare vid

statsunderstödda institutioner. Visserligen torde ifrågavarande personalgrupp

till viss del inrymma anställningsliavare, som närmast äro att betrakta såsom

arbetare, men ostridigt lärer vara, att gruppen jämväl omfattar personal, som

svårligen kan hänföras under arbetarbegreppet i egentlig mening. I varje

fall torde det på grund av förhållanden, som utredningen berört, möta svårig
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

heter att här uppdraga en klar gräns mellan arbetarpersonal och andra anställningshavare.

Härtill kommer, att anställningshavarna vid teatrarna kunna

sägas i allmänhet stå staten närmare än många av de till anstalten nu anslutna

befattningshavarna. På grund härav anser sig pensionsanstalten -—

om än med en viss tvekan —- kunna godtaga utredningens förslag, att den tekniska

personalen skall inordnas under i stort sett samma pensionsbestämmelser

i reglementet för anstalten som den övriga teaterpersonalen.

Teaterpensionsutredningens förslag har lämnats utan erinran av försäkr

ing sinspektionen och i princip jämväl av styrelserna för teaterbolagen.

Styrelserna för de kungl, teatrarnas pensionsinrättning och operans arbetaras

pensionskassa ha biträtt förslaget och därvid tillkännagivit, att förslaget

vid stämmor med delägarna i kassorna blivit av delägarna enhälligt godkänt.

Styrelsen för dramatiska teaterns arbetares pensionskassa har, med förmälan

att kassans delägare beretts tillfälle taga del av förslaget, förklarat sig

lämna detsamma utan erinran.

Departements- Såsom i ärendet framhållits, kunna pensionsförhållandena för de kungl.

chefen. teatrarnas personal icke anses vara på tillfredsställande sätt ordnade. En

reglering av pensionsförhållandena är därför påkallad. Med hänsyn till de

kungl, teatrarnas karaktär av statsunderstödda institutioner finner jag det

skäligt, att staten lämnar sin medverkan till pensionsfrågans lösande genom

att medgiva anslutning till statens pensionsanstalt, såsom tidigare skett beträffande

hovkapellets medlemmar. På grund av vad i ärendet blivit upplyst

om den tekniska personalens ställning och arbetsuppgifter anser jag hinder

icke böra möta för genomförande av anslutningen även såvitt angår denna

personal.

Jag tillstyrker således, att förslag förelägges riksdagen örn tjänste- och

familjepensionsreglering för de kungl, teatrarnas personal på grundval av anslutning

till statens pensionsanstalt. Teaterpensionsutredningens författningsförslag

innebär, att pensionsanstaltens reglemente skall göras tillämpligt för

teaterpersonalen, varvid dock vissa undantagsregler skola gälla för denna

personal. De sålunda föreslagna undantagsreglerna torde i det följande få

upptagas till närmare behandling, i den mån erinringar framställts i yttrandena

eller fråga är örn avvikelser av principiell innebörd. I övrigt torde härutinnan

få hänvisas till författningsförslagets innehåll.

Pensionsålder, tjänstår m, m.

Beträffande de villkor för pensionsrättens inträde, som böra uppställas

med avseende å befattningshavares levnadsålder samt anställningens varaktighet

m. m., har teaterpensionsutredningen anfört:

Särskilt beträffande balettpersonalen gäller, att anställningen i många fall

börjar redan före fyllda 18 år. För dylik anställningstid före 18-årsåldem

har någon pensionsrätt icke ansetts böra förekomma. Först för spelår, som

inträffar efter det befattningshavaren uppnått 18 år, skall pensionsrätt kunna

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij.ts proposition nr 34.

9

tillförsäkras och i anslutning därtill har i ett särskilt stadgande föreslagits,

att tjänstårsberäkningen skall ske från och med det första spelår, för vilket

pensionsrätt tillförsäkrats, vilket innebär ett undantag från reglementet för

pensionsanstalten. Enligt detta äger nämligen befattningshavare räkna tjänstår

allenast för den tid han efter fyllda 20 år innehaft pensionsberättigande

befattning. Avvikelsen har ansetts motiverad med hänsyn till att förevarande

befatlningshavargrupper i stor utsträckning komma tidigt i tjänst men dessutom

tidigt pensioneras, varför ett fastställande av minimiåldern till 20 år

skulle innebära, att antalet för hel pension erforderliga tjänstår skulle behöva

sättas lägre, än som kan anses lämpligt.

För undvikande av att den, som allenast för kortare tid erhåller anställning,

skall komma i åtnjutande av pensionsrätt har föreslagits, att dylik rätt

icke heller skall få tillförsäkras befattningshavare förrän han varit fast anställd

under minst ett sammanhängande spelår. Ehuru förslaget sålunda innebär,

att för tillförsäkrande av pensionsrätt första gången erfordras, att fast

anställning skall ha förelegat under ett sammanhängande spelår, skall, sedan

pensionsrätt en gång tillförsäkrats, all tjänstetid därefter, även del av spelår,

tillgodoräknas för pension. För teaterchef föreslås, att pensionsrätt skall föreligga

redan från tillträdet av befattningen.

1 likhet med vad eljest allmänt gäller som villkor för pensionsrätt har föreslagits,

att befattningshavare, vilkens befattning är att anse såsom bisyssla,

icke må tillförsäkras pensionsrätt. Såsom exempel på sådana för närvarande

befintliga befattningshavare må teaterläkaren anföras. Ar viss stadigvarande

verksamhet, som i och för sig är att betrakta såsom bisyssla, förenad med

befattning, vilken ansetts böra grunda pensionsrätt, skola emellertid även

löneförmånerna för bisysslan inräknas i den pensionsgrundande lönen.

Enligt statens pensionsanstalts reglemente äger den, som avgått från en

befattning med pension och därefter erhåller annan befattning, i regel ej

räkna tjänstår i den senare befattningen, och tjänstgöringen i den senare befattningen

medför i regel ej heller några tjänste- eller familjepensionsförmåner.

Utredningsmännen ha anfört, att det vid teatrarna kunde vara en

normal företeelse, att en befattningshavare efter uppnåendet av pensionsåldern

i en befattning överginge till annan tjänst med högre pensionsålder.

Exempel härå utgjorde aktör, som bleve regissör, och dansör, som överginge

till att bli balettmästare. Utredningen har därför föreslagit, att möjlighet till

erhållande av tjänste- och familjepension även för sådan senare tjänstgöring

beredes. Med hänsyn dels till denna anordning och dels till den omständigheten.

atl vid teatrarna ofta kunde antagas uppkomma ett sammanträffande

av tjänstepension och familjepension efter make, ha utredningsmännen vidare

föreslagit införande av cn särskild bestämmelse, enligt vilken det skall

bero på Kungl. Maj:ts prövning, örn och i vad mån samtidigt utgående pensioner

i här avsedda fall skola minskas.

Utredningsmännens förslag i fråga örn pensionsåldrarna innebär för flera

personalgrupper en höjning, vidtagen i syfte att undvika alltför kraftig stegring

av pensionskostnaderna. De högsta pensionsåldrarna äro enligt förslaget

65 och 6,3 år, gällande för manliga respektive kvinnliga befattningshavare

tillhörande tjänstemannastaterna och den tekniska personalen. De lägsta pensionsåldrarna,

45 och 41 år. avse manlig respektive kvinnlig balettmedlem.

Det för hel tjänstepension erforderliga antalet tjänstår har i förslaget satts

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

Departements
chefen.

jämförelsevis lågt för vissa personalgrupper. Sålunda skulle enligt förslaget

endast erfordras 25 tjänstår för skådespelare, 22 tjänstår för manlig solist

och skådespelerska samt 20 tjänstår för kvinnlig solist och för balettmedlem.

I betänkandet har anförts:

Det för olika befattningar föreslagna antalet för hel pension erforderliga

tjänstår har avvägts så, att flertalet befattningshavare kan antagas erhålla

hel pension. För skådespelare och skådespelerskor har tjänstårsantalet, 25

respektive 22 år, i förhållande till pensionsåldrarna, 60 respektive 55 år,

satts relativt lågt. Anledningen härtill är den, att flertalet dylika befattningshavare

för erhållande av anställning vid nationalscenen måst kvalificera sig

vid enskilda teatrar, där pensionsrätt saknas, varefter de vid något högre

levnadsålder komma i dramatiska teaterns tjänst. Av stadgarna för kungl,

teatrarnas pensionsinrättning framgår också, att man ej kalkylerar med möjligheten

av längre tjänstetider. Utredningen förutsätter emellertid att, därest

ordnad pensionering mera allmänt skulle genomföras för enskilda teatrar,

antalet för hel pension erforderliga tjänstår för skådespelare och skådespelerskor

vid dramatiska teatern kommer att höjas.

Utredningsmännens förslag att, där innehavare av med pensionsrätt förenad

befattning jämväl innehar en bisyssla vid teatern, löneförmånerna för

denna skola inräknas i den pensionsgrundande lönen, har statens pensionsanstalt

förklarat sig icke biträda för det fall att bisysslan är fristående utan

endast under förutsättning att de med densamma förenade arbetsuppgifterna

åligga befattningshavaren i hans egenskap av innehavare av den med pensionsrätt

förenade befattningen.

Statens pensionsanstalts erinran i fråga örn tillgodoräknandet av bisyssla

synes befogad. I övrigt finner jag icke anledning till erinran mot utredningsmännens

förslag i förevarande delar.

Tjänstepensionsbelopp och tjänstepensionsavgifter.

Beträffande tjänstepensionsunderlagen har teaterpensionsutredningen föreslagit,

att dessa sättas i relation till de individuella lönerna och icke, såsom

eljest enligt reglementet för statens pensionsanstalt eller enligt allmänna

tjänstepensionsreglementet sker, fastställas till särskilda, för olika slag av befattningar

bestämda belopp. Anledningen härtill har enligt betänkandet varit,

att lönerna i många fall, företrädesvis i fråga örn aktörer och solister, icke

vore knutna till befattningarna som sådana utan i stället betingade av den personliga

förmågan, så att även mycket betydande löneförändringar för en befattningshavare

kunde förekomma, utan att man kunde anse, att denne erhållit

en ny befattning. I betänkandet har vidare anförts:

Enligt § 23 reglementet för statens pensionsanstalt är, där ej annorlunda

stadgas, tjänstepensionsunderlaget i princip lika med 2/3 av minimiårsavlöningen

i befattningens högsta lönegrad.

För teatrarnas befattningshavargrupper kunna pensionsunderlagen icke

utan en viss omräkning på angivet sätt ställas i relation till lönen. Sålunda

äro de kontraktsenliga förmånerna — lön, tjänstgöringspengar, förmån av

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 34.

11

fri bostad och vänne — icke utan vidare lämpade som utgångspunkt, enär

å de kontanta förmånerna utgå tillägg, beräknade efter för olika personalgrupper

skiljaktiga grunder, vilka dessutom väsentligt avvika från grunderna

för motsvarande tillägg på statligt reglerade löner och pensioner. Utredningen

har därför måst finna särskilda regler för bestämmande av pensionsunderlagen

för dessa befattningshavare, och den har därvid sökt utforma

dessa regler så, att tjänstepensionsförmånerna för en befattningshavare vid

teatrarna bli så vitt möjligt desamma som för en statstjänsteman i Stockholm

med samina totala löneförmåner som den teateranställdes.

Det har synts utredningen lämpligt, att man vid beräkningen av tjänstepensionsunderlaget

utgår från lönen, inklusive alla rörliga tillägg, och — för

erhållande av en av levnadskostnadernas växlingar i stort sett oberoende

bottenlön — från denna bruttolön drager icke de faktiska tilläggen utan i

stället de tillägg, som efter vissa enhetligt fastställda normer kunna beräknas

ingå i lönen. Utredningen har därvid ansett ligga närmast till hands att föreslå,

att detta avdrag skall beräknas efter samma grunder som de rörliga tillläggen

å löner, som utgå enligt civila avlöningsreglementet. Av praktiska skäl

synas pensionsunderlagen böra bestämmas för varje spelår, och skall sålunda

vid beräkningen av tjänstepensionsunderlaget för visst spelår enligt utredningens

förslag årsavlöningen läggas till grund, sedan densamma jämte därå

utgående tillägg minskats med de rörliga tillägg och kristillägg, som skulle

ha ingått i löneförmånerna, örn dessa utgått enligt civila avlöningsreglementet.

I förenklingssyfte föreslås, att samtliga tillägg härvid skola beräknas efter de

regler för rörliga tillägg och kristillägg, som varit gällande under sista kvartalet

av det näst föregående spelåret.

Sedan man sålunda kommit fram till det belopp, i förslaget kallat årsavlöningens

grundbelopp, vilket kan ansås utgöra en motsvarighet till en statstjänstemans

fasta avlöning, gäller det att ställa tjänstepensionsunderlaget i

sådant förhållande till detta grundbelopp, att pensionsförmånerna bli desamma

för den teateranställde och för statstjänstemannen. Härvid har man

att beakta, dels att statstjänstemannens tjänstepensionsunderlag regelmässigt

bestämts till 2/:j av den slutavlöning, som för den statliga befattningen

skulle ha gällt, örn befattningshavaren tjänstgjort å ort, tillhörande ortsgrupp

C, och dels att å statstjänstemannens pension utgår rörligt tillägg, bestämt i

förhållande till 1935 års levnadskostnadsnivå, under det att å pension från

statens pensionsanstalt utgår dyrtidstillägg, avvägt i förhållande till 1914 års

nivå och därför bestämt efter ett procenttal, som ligger ungefär 12 enheter

högre än procenttalet för rörligt tillägg. Det är vidare att märka, att statstjänstemannens

pensionsunderlag fastställes i förhållande till befattningens

slutavlöning, således med inräknande av alla ålderstillägg, medan pensionsunderlaget

för den teateranställde, för vilken på förhand bestämda ålderstillägg

i allmänhet ej finnas fastställda, får beräknas efter den avlöning, som

för ögonblicket gäller.

Den för statstjänstemän i Stockholm (ortsgrupp I) gällande relationen mellan

tjänstepensionsunderlag och avlöning åskådliggöres i efterföljande tabell,

som även visar, huru förhållandet mellan pensionsunderlag och avlöning är

olikartat allt efter som den för tillfället uppburna avlöningen utgör begynnelselönen

eller slutlönen i respektive lönegrad.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:t$ proposition nr 34

Löneklass

Lön å I-ort

Tjänstepensionsunderlag, kronor,

. som svarar mot vldstående lön,

om denna är

Tjänstepensionsunderlag i pro- cent av lönen, örn denna är

kronor

slutlön

begynnelselön

slutlön

begynnelselön

A 6

3,465

1,884

2,280

54.4

65.8

A 9

4,023

2,184

2,616

54.3

65.0

A 12

4,590

2,484

3,072

54.1.

66.9

A 15

5,346

2,916

3,768

54.5

70.5

A 18

6,414

3,528

4,500

55.0

70.2

A 21

7,668

4,236

5,124

55.2

66.8

A 24

9,030

5,124

6,036

56.7

66.8

A 27

10,515

6,036

7,020

57.4

66.8

A 30

12,000

7.020

8,016

58.5

66.8

A 33

13,500

8,016

8,580

59.4

63.6

Med utgångspunkt från dessa siffror och under beaktande av att hel tjänstepension

av utredningen föreslås skola regelmässigt motsvara icke det högsta

pensionsunderlag, som gällt för befattningshavaren, utan, såsom nedan närmare

skall beröras, medeltalet av pensionsunderlagen under de 10 spelår, då

underlagen varit högst, har utredningen funnit sig böra förorda, att tjänstepensionsunderlaget

bestämmes till 55 procent av avlöningens grundbelopp.

I § 23 pensionsanstaltens reglemente har tjänstepensionsunderlaget maximerats

till 6,000 kronor. Detta maximibelopp har stått orubbat allt sedan

pensionsreglementets ikraftträdande den 1 januari 1920. Vid nämnda tidpunkt

gällde enligt civila pensionslagen samma maximigräns för statstjänstemän.

men för dessa har gränsen sedermera höjts. Enligt allmänna tjänstepensionsreglementet

är högsta förekommande tjänstepensionsunderlag 10,920

kronor. Utredningen har funnit det enligt pensionsanstaltens reglemente nu

gällande högsta pensionsunderlaget för lågt för förevarande befattningshavare,

av vilka en del åtnjuta höga löner, och föreslår därför, att tjänstepensionsunderlaget

för teatrarnas personal maximeras till 8,000 kronor.

Vid beräkning av tjänstepensionens belopp brukar som regel utgångspunkten

utgöras av det tjänstepensionsunderlag, som gäller vid tiden för avgången.

En dylik regel är givetvis i allmänhet lämplig, enär slutlönen brukar utgöra

den högsta lön, som vederbörande under sin tjänstetid erhållit. Enär

emellertid, vad teatrarnas personal beträffar, lönekurvan för ett flertal befattningshavare

starkt faller mot slutet av anställningstiden och en pension, beräknad

efter det senaste pensionsunderlaget, därför skulle ställa sig mindre

förmånlig, har utredningen i stället föreslagit, att beloppet av hel tjänstepension

i princip skall utgöra medeltalet av de tio högsta tjänstepensionsunderlag,

som vederbörande under sin tjänstetid uppnått.

Utredningen har härefter beträffande frågan om beräknande av tjänstepensionsunderlag

och tjänstepensionsbelopp för teaterchef anfört:

Teatercheferna förordnas av Kungl. Majit för viss tid, för närvarande för

två år i sänder, varunder lön åtnjutes efter av Kungl. Majit fastställda grunder.

Lönerna utgå för närvarande till operachefen med 23,000 kronor jämte

dyrtidstillägg enligt bestämmelserna för statens oreglerade verk samt till chefen

för dramatiska teatern med 25,000 kronor, med rätt för vederbörande

att å ett belopp av 5,000 kronor erhålla kristillägg enligt det s. k. ramavtalet.

_ Ifråga örn tjänstepensionsunderlaget får utredningen föreslå, att detta, lika

för båda teaterchefsbefattningama, fastställes till samina belopp, som ovan

för personalen föreslagits såsom högsta pensionsunderlag, eller 8,000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

13

För de befattningshavare i statens tjänst, sora tillsättas medelst förordnande

på viss tid, gälla beträffande beräknande av tjänstepension vissa särbestämmelser.

Sålunda äger dylik befattningshavare erhålla hel pension, däresl

förordnandetjänsten av honom innehafts minst 1‘2 år i oavbruten följd eller

han avgått på grund av olycksfall i tjänsten. Vid avgång under andra förutsättningar

äger han i regel erhålla avkortad pension, som beräknas på sådant

sätt, att pensionsunderlaget minskas med 1/3r.o för varje full fjärdedel av år.

varmed tjänstetiden understiger 12 år. dock med högst 24/lli0.

Med hänsyn framför allt till önskvärdheten av att för teaterchefsbefattning

kunna påräkna även person, som icke skulle äga tillgodoräkna sig någon

föregående tjänstgöring i anställning med statligt ordnad pensionering, synas

starka skäl tala för att förordnandepensionsformen kommer till användning

jämväl för teatercheferna. Utredningen vill härvid också peka på att dessa

befattningar torde medföra stora personliga påfrestningar, och att teatercheferna

som regel knappast torde inneha sina förordnanden under någon längre

tid.

Bestämmelserna om förordnandepension torde emellertid icke utan vissa

modifikationer kunna göras tillämpliga å teaterchef. De befattningshavare,

som åtnjuta förordnandepension enligt allmänna tjänstepensionsreglementet,

tillsättas i regel medelst förordnande för sex år. Enär sålunda, örn förordnandet

icke skulle förnyas, befattningshavaren åtminstone i allmänhet skulle

kunna tillgodoräkna sig sex tjänstår för pension såsom förordnandet jäns teman,

föreligger beträffande dylika befattningshavare icke något behov av att

såsom förutsättning för avkortad pension krav skulle uppställas på ett visst

minsta antal tjänstår. För teatercheferna är emellertid förhållandet annorlunda,

enär dessa befattningshavare bruka förordnas för allenast två eller tre

år i sänder. Utredningen har därför beträffande teaterchef ansett sig böra

föreslå, att genast börjande tjänstepension icke skall utgå, om teaterchef av

annan anledning än olycksfall i tjänsten eller .sjukdom avgått från förordnande

av kortare varaktighet än sex år.

Beträffande reduktionen av genast börjande tjänstepension för teaterchef

i fall då antalet tjänstår understiger 12 ha utredningsmännen, med hänvisning

till den för sjukpension vanliga minimigränsen — 3/i av hel pension —- föreslagit, att reduktionen skall ske med högst 4%co. d. v. s. till lägst 3A.

Enligt utredningsförslaget skall befattningshavare erlägga årlig tjänstepensionsavgift

med 3.5 procent av årsavlöningens grundbelopp, vartill skall

komma en lika stor avgift från huvudmannen. Dessa beräkningar förutsätta,

att kostnaderna för tjänstepension jämte dyrtidstillägg motsvarande 1935 års

levnadskostnadsnivå skola till lika delar bestridas av befattningshavaren, huvudmannen

och staten.

Statskontoret har framställ! erinringar mot ifrågavarande förslag i vad angår

dels fastställande jämväl för andra befattningshavare än aktörer och solister

av personliga, med årsavlöningen varierande Ijänslepensionsunderlag,

dels beräknande av tjänstepensionsunderlaget lill 55 procent av årsavlöningens

grundbelopp, dels ock höjning lill 8,000 kronor av del eljest enligt reglementet

för statens pensionsanstalt gällande högsta underlaget av 6,000 kronor.

Statskontorets yttrande har i dessa delar väsentligen följande innehåll.

Statskontoret knöde icke förorda, all för teaterpersonalen skulle fastställas

personliga, i förhållande lill den åtnjutna avlöningen avpassade tjänstepensionsundcrlag.

Därest tealerpersonalen ansåges böra vinna delaktighet i pen
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

sionsanstalten, innan ännu den avsedda revisionen av anslaltens reglemente

hunnit slutföras, syntes det vara förtjänt att tagas under övervägande örn

icke — åtminstone såsom en interimistisk anordning — genom en ytterligare

påbyggnad av det nuvarande antalet pensionsklasser vissa normerande lönegrupper

skulle kunna tillskapas, vilka kunde tjäna såsom utgångspunkt för

fixerandet av de olika tjänstepensionsunderlagen. Under alla förhållanden

syntes antydda sätt för bestämmande av tjänstepensionsunderlagen kunna

tillämpas med avseende å teatrarnas tjänstemän, medlemmar av kor- och

balettstaten samt den tekniska personalen.

I fråga örn aktörer och solister syntes, såsom utredningen framhållit, föreligga

mera speciella förhållanden, enär deras avlöningar ävensom anställningstiderna

vore underkastade betydligt större växlingar allt efter vederbörandes

konstnärliga kapacitet. Det syntes fördenskull icke kunna förnekas,

att större svårigheter skulle uppstå för åvägabringande av en rättvis avvägning

mellan pension och lön, därest mera schematiska grunder för bestämmande

av tjänstepensionsunderlagen skulle komma till användning. Trots de

starka principiella betänkligheter, som kunde resas mot utredningens förslag

örn personliga tjänstepensionsunderlag, ville statskontoret icke motsätta sig

ett genomförande för ifrågavarande anställningshavares vidkommande av

detta förslag. Statskontoret ansåge dock, att tjänstepensionsunderlaget borde

bestämmas lill 50 procent av årsavlöningens grundbelopp i stället för 55 procent,

såsom av utredningen föreslagits. Därest den pensionsgrundande avlöningen

beräknades till medeltalet av avlöningarna under de tio spelår, då vederbörande

åtnjutit den högsta avlöningen, syntes nämligen enligt statskontorets

mening nyssnämnda medelavlöning närmast motsvara slutlönen för en

statlig tjänsteman. Med utgångspunkt härifrån skulle vid tillämpning av det av

utredningen förordade procenttalet den teateranställdes tjänstepension uppgå

till större belopp än som kunde anses motiverat för ernående av syftet med

den föreslagna anordningen, nämligen att anställningshavaren skulle komma

i åtnjutande av ungefärligen lika stora pensionsförmåner som en statstjänsteman

i Stockholm med samma totala löneförmåner.

Även om det enligt pensionsanstaltens reglemente gällande högsta pensionsunderlaget

av 6,000 kronor kunde synas väl lågt i förhållande till lönerna

för vissa till pensionsanstalten redan anslutna befattningshavare, hade

någon höjning av detta underlag hittills icke vidtagits. Enligt statskontorets

mening saknades därför anledning att enbart för den begränsade kategori

anställningshavare, varom här vore fråga, göra ett avsteg från reglementets

bestämmelser på denna punkt.

Två av statskontorets ledamöter ha i avgiven reservation förklarat sig icke

vilja avstyrka utredningens förslag om enhetliga bestämmelser angående personliga,

med årsavlöningen varierande tjänstepensionsunderlag. Reservationen

har i denna del följande innehåll.

Reservanterna hade funnit sig kunna, vad anginge solister och aktörer, utan

större betänkligheter biträda pensionsutredningens förslag, att för befattningshavarna

skulle tillämpas personliga, med årsavlöningen varierande

tjänstepensionsunderlag, dock med den jämkning av pensionsunderlagets

storlek i förhållande lill lönen, som av statskontoret föreslagits (från 55 till

50 procent). Frågan örn en tillämpning av utredningens förslag å teatrarnas

övriga personal hade däremot förefallit tveksam. Inom dessa senare personalgrupper

— baletten, korpersonalen, tjänstemännen och den tekniska personalen

— vore lönerna icke i lika hög grad varierande vare sig befattningshavarna

emellan eller för den enskilda befattningshavaren under anställningstiden.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

15

Det hade därför synts önskvärt, att en med nu gällande grunder mera överensstämmande

metod för tjänstepensionsunderlagens bestämmande kunde

komma till användning i dessa fall. Vid ett närmare övervägande hade reservanterna

emellertid kommit till den uppfattningen, att det överhuvudtaget

med hänsyn till nu rådande anställningsförhållanden vid teatrarna knappast

vore möjligt att komma till en bättre lösning av frågan örn pensionsunderlagens

avvägning än den utredningen föreslagit. Med hänsyn härtill och då

den förordade 50-procentsrelationen mellan tjänstepensionsunderlaget och

medeltalslönen knappast syntes komma att föregripa den allmänna omprövning

av bestämmelserna i hithörande avseende, som komme att ske vid en

revision av nu gällande reglemente, hade reservanterna i nuvarande situation

ansett sig icke böra avstyrka utredningens förslag örn enhetliga bestämmelser

i fråga om tjänstepensionsunderlagens avvägning.

Statens pensionsanstalt har biträtt utredningsmännens ifrågavarande förslag

utom vad angår beräknandet av tjänstepensionsunderlaget till 55 procent

av årsavlöningens grundbelopp. Vad först angår förslaget örn tillämpning

av personliga tjänstepensionsunderlag har pensionsanstalten väl anmärkt,

att det vore önskvärt, att en enklare och med nu gällande grunder

mera överensstämmande metod för bestämmande av underlagen kunde komma

till användning. Anstalten har också berört olika tänkbara möjligheter

till jämkningar, närmast vad angår andra personalgrupper än solister och

aktörer. Emellertid har anstalten, med hänvisning till därmed förenade tekniska

svårigheter samt till önskvärdheten av enhetlighet i bestämmelserna

för teaterpersonalen, förklarat sig icke vilja motsätta sig utredningsförslaget

i denna del.

Pensionsanstalten har föreslagit, att reglerna om beräknande av årsavlönings

grundbelopp kompletteras med bland annat en föreskrift, att i årsavlöningen

ej inräknas ersättning för begagnande av egna kläder, inkomst av

recettföreställning, tillfälligt arvode för översättning eller renskrivning, ersättning

för övertidsarbete, särskild ersättning för uppträdande å matinéföreställning

eller därmed jämförlig inkomst.

Beträffande det procenttal, efter vilket tjänstepensionsunderlaget bör beräknas

i förhållande till årsavlöningens grundbelopp, har pensionsanstalten,

av liknande skäl som statskontoret, tillstyrkt, att procenttalet bestämmes

till 50.

Vad åter angår den av utredningen föreslagna höjningen av gränsen för

tjänstepensionsunderlaget för teaterpersonalen till 8,000 kronor, har pensionsanstalten

anfört, att en sådan höjning visserligen icke kunde anses påkallad

med hänsyn till för nämnda personal gällande särskilda förhållanden

men att den nu gällande, från 1907 års civila pensionslag hämtade maximigränsen

otvivelaktigt vore att anse som föråldrad, i följd varav det syntes

kunna förutsättas, alt en motsvarande höjning vore alt motse för åtminstone

en del av övriga till anstalten anslutna befattningshavare i samband med en

kommande översyn av pensionsreglementet.

I anslutning till sitt förenämnda ändringsförslag har pensionsanstalten förordat,

att befattningshavares tjänstepensionsavgift såväl sorn liuvudmansavgiften

bestämmes lill 3.25 procent av årsavlöningens grundbelopp.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

Departements
chefen.

Teatrarnas styrelser ha förklarat sig förutsätta, att statsverket ställer medel

till förfogande för bestridande av de årsavgifter, som enligt förslaget skola

erläggas av teaterbolagen såsom huvudmän.

Den av teaterpensionsutredningen förordade metoden att fastställa personliga,

med årsavlöningen växlande tjänstepensionsunderlag skiljer sig från de

nuvarande grunderna i reglementet för statens pensionsanstalt och lär icke

kunna antagas få någon allmännare användning vid en översyn av reglementet.

Såsom pensionsanstalten och reservanterna i statskontoret anfört, möta

emellertid sådana svårigheter för en sakligt tillfredsställande och enhetlig

pensionsreglering för teaterpersonalen i närmare anslutning till pensionsreglementet,

att utredningens förslag i denna del synes få godtagas. Av skäl, som

statskontoret och pensionsanstalten anfört, bör emellertid tjänstepensionsunderlaget

för annan befattningshavare än teaterchef bestämmas till 50 i

stället för i betänkandet föreslagna 55 procent av årsavlöningens grundbelopp.

Vad pensionsanstalten anfört rörande vissa särskilda förmåners uteslutande

vid beräkning av årsavlöningens grundbelopp synes böra beaktas vid bestämmelsernas

slutliga utformning.

Förslaget om bestämmande av högsta pensionsunderlaget till 8,000 kronor,

eller 2,000 kronor högre än det i pensionsanstaltens reglemente fastställda

maximum av 6,000 kronor, har motiverats med att sistnämnda belopp

anses vara alltför lågt i förhållande till de löner, som i en del fall kunna förekomma

vid teatrarna. Då maximibeloppet 8,000 kronor, vilket understiger

det högsta i allmänna tjänstepensionsreglementet medgivna underlaget, synes

skäligt och dess fastställande för teaterpersonalen icke torde medföra

några olägliga konsekvenser för den blivande revisionen av pensionsanstaltens

reglemente, biträder jag utredningsmännens förslag.

Vad i betänkandet föreslagits om beräknande av tjänstepension för teaterchef

har icke föranlett erinran i yttrandena och giver ej heller anledning till

erinran från min sida.

Befattningshavares tjänstepensionsavgift och huvudmannens årsavgift böra

i enlighet med pensionsanstaltens förslag bestämmas till 3.25 procent av årsavlöningens

grundbelopp. Till huvudmansavgifterna bör hänsyn tagas vid beräknande

av de bidrag av lotterimedel, som tillerkännas teatrarna.

Förtidspension m. m.

I betänkandet har teaterpensionsutredningen föreslagit införande av vissa

särskilda bestämmelser för teaterpersonalen angående förtidspension, sjukpension

och uppskjuten tjänstepension.

Enligt allmänna tjänstepensionsreglementet må befattningshavare, som tidigast

fem år före pensionsålderns inträde frivilligt avgår ur tjänst, kunna

av Kungl. Majit medgivas rätt att under vissa förutsättningar komma i åt
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 34.

17

njutande av förtidspension, som under tiden tills pensionsåldern uppnåtts

utgår med viss avkortning och därefter med samma belopp som ålderspension.

För tiden intill pensionsåldern skall förtidspensionen minskas med

Visa eller, där för hel pension erfordras 25 tjänstår, 1/150 för varje full eller

påbörjad fjärdedel av år, som vid avgången återstod till pensionsåldern.

Någon direkt motsvarighet till detta stadgande finnes icke i reglementet för

statens pensionsanstalt. För de flesta till anstalten anslutna befattningshavarna

är visserligen möjlighet lämnad att i händelse av försvagad hälsa eller

minskad arbetsförmåga högst fem år före pensionsåldern frivilligt avgå med

rätt till genast börjande pension. Denna blir dock ganska starkt avkortad.

Vid avgång 5 år före pensionsåldern blir pensionen allenast ungefär 7s av

vad den skulle blivit vid kvarstående i tjänst till pensionsåldern.

Med hänsyn särskilt till den höjning av pensionsåldrarna, som föreslagits,

har teaterpensionsutredningen förordat, att teaterpersonalen, utom teaterchef,

skall kunna komma i åtnjutande av förtidspension bestämd i viss anslutning

lill allmänna tjänstepensionsreglementets grunder. I fråga härom anföres i

betänkandet:

Förtidspensionen har för teaterpersonalen — i likhet med vad som i viss

utsträckning är fallet i fråga om statliga befattningshavare — huvudsakligen

avsetts^ att bli tillämplig vid sådana fall av sjukdom, invaliditet eller arbetsoförmåga,

där de för erhållande av vanlig sjuk- eller invalidpension uppställda.

relativt stränga kraven på otjänstbarhet icke äro uppfyllda. Sålunda

skulle förtidspension kunna tänkas förekomma exempelvis för solist vid partiell

röstinvaliditet eller för skådespelare vid minnesdefekt, i vilka fall prestationsförmågan

kan ha i hög grad nedgått, utan att likväl förutsättning för

beviljande av sjukpension föreligger. Framför allt torde man alltså kunna

räkna med att förtidspension såsom ersättning för sjukpension kommer att

tillämpas beträffande den personal vid de kungl, teatrarna, som på grund av

uppträdande å scen eller eljest i särskilt hög grad måste besitta frisk fantasi

och vitalitet. För dessa befattningshavare böra icke uppställas samma villkor

för erhållande av förtidspension, som i allmänhet gälla enligt allmänna

tjänstepensionsreglementet. Enligt sistnämnda reglemente gäller i regel såsom

förutsättning, att vederbörande innehar minst det antal tjänstår, som

erfordras för hel pension. För vissa beställningshavare vid försvarsväsendet

med låg pensionsålder erfordras emellertid icke för rätt till förtidspension

det för hel tjänstepension behövliga antalet tjänstår. Förtidspension skulle

nämligen, örn fullt antal tjänstår skulle erfordras, överhuvud taget icke kunna

ifrågakomma för dylika beställningshavare, beträffande vilka möjlighet

till förtidsavgång ur såväl statens som personalens synpunkt ansetts alldeles

särskilt önskvärd. Enär icke heller beträffande ifrågavarande teaterpersonalgrupper

förtidspensionen skulle fylla sin uppgift, därest för erhållande av

pensionen skulle krävas för full tjänstepension erforderligt antal tjänstår,

bär utredningen funnit antalet tjänstår lämpligen böra bestämmas till 7-, av

det för hel tjänstepension erforderliga antalet. Beträffande återigen de befattningshavare

vid de kungl, teatrarna, sorn tillhöra tjänstemannastaten och

den tekniska personalen, synas några särbestämmelser med avseende å erforderligt

antal tjänstar icke vara behövliga. I fråga örn dessa befattningshavare

skulle alltså för förtidspension krävas samma antal tjänstår som för fidi

tjänstepension. Såsom förutsättning för beviljande av förtidspension gäller

enligt förslaget, att avgången icke får vara stridande mot teaterns intressen.

Bihang lill riksdagens protokoll 1943. 1 sand. Nr lil. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 34.

Såsom av det ovanstående framgår, ha bestämmelserna om förtidspension

åtminstone för vissa grupper gjorts väsentligt förmånligare än enligt allmänna

tjänstepensionsreglementet därigenom att kravet på fulla tjänstår bortfallit.

Det har därför ansetts riktigt, att de i gengäld göras mindre förmånliga

i annat avseende. Utredningen har därför föreslagit, att reduktion av pensionen

skall äga rum ej blott innan pensionsåldern uppnåtts utan även därefter.

Huvudsakligen i förenklingssyfte har föreslagits, att minskningen, oberoende

av det för full tjänstepension erforderliga antalet tjänstår, skall utgöra

V2oo för varje full eller påbörjad fjärdedel av år, som återstår till pensionsålderns

inträde.

Utredningen föreslår i övrigt, att det, liksom enligt allmänna tjänstepensionsreglementet,

skall ankomma på Kungl. Majit att medgiva rätt till förtidspension.

Härigenom erhålles en garanti för att missbruk av denna för personalen

fördelaktiga pensioneringsform icke sker.

För rätt till sjukpension vid avgång till följd av sjukdom, som icke

ådragits i tjänsten, förutsättes enligt stadgande i § 18 i statens pensionsanstalts

reglemente, att befattningshavaren under fem på varandra följande år

varit oförmögen att tjänstgöra under sammanlagt mer än 4/5 av tjänstetiden

ävensom att denna oförmåga befinnes vara för framtiden bestående. Utredningsmännen

ha framhållit, att dessa regler vore anpassade efter det förhållandet,

att befattningshavaren vore fortlöpande anställd och under tiden för

sjukdomen komme i åtnjutande av sjukavlöning. Då emellertid teaterpersonalen

icke kunde påräkna att vid sjukdom få kvarstå i tjänst så lång tid, som

förutsattes för stadgandets tillämpning, ha utredningsmännen förordat införande

av en särbestämmelse om sjukpensionering för denna personal. Bestämmelsen,

som i det väsentliga överensstämmer med ett stadgande i allmänna

tjänstepensionsreglementet, innebär, att befattningshavare vid avgång

skall äga rätt till genast börjande tjänstepension, om han därvid till

följd av sjukdom, vanförhet, lyte eller nedsatt arbetsförmåga finnes vara för

framtiden förhindrad att behörigen sköta sin tjänst.

I betänkandet har vidare framhållits, att metoden för beräkning av uppskjuten

tjänstepension enligt pensionsanstaltens reglemente i allmänhet

för den förtidsavgångne vore mindre förmånlig än metoden för beräkning

av den häremot svarande förmånen, tjänstelivränta, enligt allmänna

tjänstepensionsreglementet. Den uppskjutna pensionen beräknades nämligen

enbart på befattningshavarens egna avgifter, varför han ginge förlustig icke

endast statens utan även huvudmannens bidrag. På grund härav komme den

uppskjutna pensionen att motsvara allenast omkring J/3 av vad som verkligen

intjänats. Då det kunde förväntas, att bestämmelserna om uppskjuten

pension i pensionsanstaltens reglemente framdeles komme att omarbetas och

bringas i större överensstämmelse med bestämmelserna i allmänna tjänstepensionsreglementet,

hade utredningen ansett sig kunna föreslå regler för beräkning

av uppskjuten pension, som i större utsträckning än de nu gällande

tillgodosåge befattningshavarnas intressen. En ytterligare anledning till skiljaktiga

bestämmelser läge däri, att förtidsavgång vid teatrarna icke vore eller

kunde antagas bli någon ovanlig företeelse. Ej heller kunde dylika förtidsavgångar

anses olämpliga, eftersom det utbyte av arbetskrafter mellan de kungl.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

19

teatrarna och enskilda sådana, som härigenom befordrades, säkerligen lände

till gagn för teaterverksamheten.

Beträffande de ifrågasatta reglerna ha utredningsmännen anfört:

Då enligt reglementet för pensionsanstalten i vissa särskilda fall en metod

för beräkning av uppskjuten pension förekommer, som ger ungefär samma

resultat som bestämmelserna i allmänna tjänstepensionsreglementet, har utredningen

funnit lämpligt föreslå, att denna metod generellt kommer till tilllämpning

för teatrarnas del. Metoden, som enligt pensionsanstaltens reglemente

skall användas i det fall, att avgång föranletts av befattnings indragning,

innebär i själva verket, att den uppskjutna pensionen försäkringstekniskt

beräknas efter samtliga de avgifter, som förutsättas ha erlagts, således

även statens och huvudmannens. Utredningen föreslår dock en kompletterande

bestämmelse, enligt vilken, örn antalet tjänstår understiger det för hel pension

erforderliga antalet, den beräknade uppskjutna pensionen skall på visst

sätt minskas i förhållande till antalet felande tjänstår. Enligt det nu gällande

civila tjänstepensionsreglementet, varifrån bestämmelsen hämtats, skall

reduktionen utgöra 2 procent för varje felande tjänstår. Med hänsyn till det i

fråga om teatrarnas personal starkt differentierade kravet på antalet tjänstår

för full pension har reduktionstalet för denna personal satts i viss relation till

det för full pension erforderliga antalet tjänstår. Erfordras 30 tjänstår för

full pension, innebär sålunda regeln, att reduktionen för varje år blir 2 procent

(3/5 : 30 — Vo o). Om 20 tjänstår erfordras, blir reduktionsprocenten 3

(Vs • 20 = V100) •

Reduktion för felande tjänstår skall dock enligt förslaget icke ske vid beräkning

av uppskjuten tjänstepension för den, som utan rätt till genast börjande

tjänstepension avgått från befattning såsom teaterchef. Undantaget

har enligt motiven föranletts närmast därav att bestämmelserna om beräknande

av uppskjuten tjänstepension ansetts eljest leda till alltför ofördelaktigt

resultat i fall då teaterchef tidigare innehaft pensionsberättigande befattning

och på grund av teaterchefsförordnandet lämnat även denna befattning

med rätt allenast till uppskjuten pension.

I förslaget har vidare upptagits en särbestämmelse för det fall, att befattningshavare

avgått med ålders- eller förtidspension från exempelvis en aktörbefattning

och övergått till exempelvis en befattning å tjänstemannastaten

men sedermera frånträder den senare befattningen med rätt till uppskjuten

tjänstepension. Enligt den föreslagna bestämmelsen skall i dylikt fall pensionen

för den senare befattningen — beräknad såsom uppskjuten tjänstepension

med viss särskild jämkning — utgå omedelbart efter avgången från denna

befattning och sålunda redan innan pensionsåldern för samma befattning

uppnåtts.

Statskontoret har avstyrkt de ifrågavarande av utredningsmännen föreslagna

undantagsreglerna såsom icke tillräckligt motiverade i teatrarnas förhållanden.

Avstyrkandet gäller dock icke i vad reglerna beröra uppskjuten

tjänstepension för teaterchef.

Reservation mot yttrandet i berörda del har avgivits av tre ledamöter i

statskontoret. Två av ledamöterna ha förklarat sig biträda utredningsförslaget

vad angår bestämmelserna örn förtidspension och sjukpension, varvid

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

framhållits, att en garanti mot missbruk av möjligheten till förtidspension

vore skapad genom att prövningen av dessa frågor vore lagd i Kungl. Majlis

hand. Den tredje ledamoten har förklarat sig tillstyrka införandet av särbestämmelser

rörande förtidspension och sjukpension vad anginge aktör- och

solistpersonalen, beträffande vilken personal anställningsförhållandena finge

anses motivera undantagsregler i dessa hänseenden lika väl som i fråga om

bestämmandet av tjänstepensionsunderlag. Sistnämnde ledamot har dock

beträffande förtidspension anfört, att den för erhållande av dylik pension

erforderliga tjänstetiden utan olägenhet borde kunna sättas till 4/s av det för

hel tjänstepension föreslagna antalet tjänstår samt att någon anledning icke

syntes föreligga att frångå den i allmänna tjänstepensionsreglementet intagna

regeln, att pensionsminskningen skulle utgöra ''/iso för varje full eller påbörjad

fjärdedel av år, som vid avgångstillfället återstått till pensionsålderns

inträde.

Statens pensionsanstalt har biträtt teaterpensionsutredningens ifrågavarande

förslag utom vad angår uppskjuten tjänstepension för annan befattningshavare

än teaterchef. Vad särskilt angår förslaget till bestämmelser örn

förtidspension har pensionsanstalten anfört:

Detta förslag synes pensionsanstalten med hänsyn till konsekvenserna kunna

ingiva vissa betänkligheter. Emellertid lärer förslaget få anses stå i samband

med och utgöra en motvikt till den ej oväsentliga höjning av nu gällande

pensionsålder, som utredningen för åtskilliga befattningshavare föreslagit.

Godtages ej förslaget om förtidspension, kunna sålunda krav på lägre

pensionsåldrar vara att motse. Då den kostnadsökning, som skulle föranledas

av en sänkning av pensionsåldrarna, torde få antagas väsentligt överstiga

kostnaderna för förtidspension, kan förslaget om införande av rätt till sådan

pension onekligen anses i och för sig sakligt motiverat i det föreliggande läget.

Enligt utredningens motivering skulle för övrigt förtidspension för här

förevarande personal främst komma i fråga under förhållanden, som i viss

mån skulle giva den karaktären av en sjukpensionering. I betraktande härav

och då den föreslagna prövningen av Kungl. Majit är ägnad att giva garantier

för den försiktiga tillämpning, vilken sålunda avsetts, vill pensionsanstalten

trots sina betänkligheter icke motsätta sig förslaget på denna punkt.

De av utredningsmännen förordade särskilda bestämmelserna örn sjukpension

har pensionsanstalten funnit ändamålsenliga.

Beträffande utredningsförslaget örn beräknande av uppskjuten tjänstepension

har pensionsanstalten framhållit, att det icke syntes tänkbart, att den

blivande omarbetningen av pensionsanstaltens reglemente skulle leda till bestämmelser

av den art utredningen föreslagit, vilka bestämmelser på grund

av det å uppskjuten pension utgående dyrtidstillägget i allmänhet syntes medföra

ej oväsentligt större förmåner än som motsvarade tjänstelivränta enligt

allmänna tjänstepensionsreglementet. Under hänvisning till sin allmänna inställning

beträffande frågan om införande av undantagsregler för vissa personalgrupper

har pensionsanstalten förklarat sig i varje fall -— dock med

undantag i fråga om teaterchef — avstyrka de av utredningen föreslagna

särbestämmelserna rörande beräkning av uppskjuten tjänstepension.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 34.

21

I motiveringen till förslaget om förtidspensionering lia utredningsmännen Departementspåvisat

behovet för teatrarnas del av en subsidiär pensionsform i de fall, då

befattningshavares arbetsförmåga är väsentligt nedsatt, utan att dock sådan

grad av otjänstbarhet föreligger, som förutsättes för vanlig sjukpensionering.

Detta behov gör sig gällande särskilt med hänsyn till de samtidigt föreslagna

höjningarna i pensionsåldrarna. Under förutsättning av försiktighet vid tilllämpningen

— vilken enligt förslaget skall ankomma på Kungl. Maj :t — synas

några betänkligheter icke behöva möta mot den föreslagna pensioneringsformen.

Jag tillstyrker följaktligen utredningsmännens förslag i fråga örn förtidspensioneringen.

Förslaget till särskilda bestämmelser om sjukpension vill jag likaledes biträda.

I fråga om beräknande av uppskjuten tjänstepension ha utredningsmännen

föreslagit avvikelse från pensionsanstaltens reglemente i första hand sålunda,

att vid försäkringsteknisk beräkning av pensionen icke blott befattningshavarens

egna avgifter skola tillgodoräknas honom utan även statens

och huvudmannens bidrag. Som särskilt skäl för medgivande av denna förmån

för teaterpersonalen har i motiven åberopats, att förtidsavgångar vid

teatern vore en normal företeelse, betingad av en ur teaterverksamhetens synpunkt

naturlig och lämplig cirkulation av arbetskrafterna inom facket. Vad

utredningsmännen sålunda anfört är enligt min mening värt beaktande. Genom

förslagets bestämmelser med däri jämväl innefattade reduktionsregler

uppnås praktiskt taget samma resultat som vid tillämpning av allmänna

tjänstepensionsreglementets bestämmelser örn tjänstelivränta. Då emellertid

något indexreglerat tillägg icke utgår å tjänstelivränta, bör dylikt tillägg vid

genomförande av utredningsmännens förslag ej heller utgå å den uppskjutna

tjänstepensionen. Jag tillstyrker för min del, att frågan löses på detta sätt

och att således uppskjuten tjänstepension beräknas såsom utredningsmännen

föreslagit men att en särskild bestämmelse meddelas, enligt vilken dyrtidstilllägg

ej skall utgå på den uppskjutna tjänstepensionen. Sistnämnda bestämmelse

bör även gälla teaterchef.

Vad åter angår frågan örn en särskild regel för det fall, att befattningshavare

innehaft två befattningar efter varandra och lämnat den senare befattningen

med rätt till uppskjuten tjänstepension, anser jag tillräckliga skäl ej

föreligga för genomförande av utredningsförslaget i denna del.

Familjepensionsrätt och familjepensionsavgifter.

Beträffande familjepensionsrätten upptager teaterpensionsutrcdning ens

förslag särskilda från de allmänna grunderna i statens pension sanstalts reglemente

avvikande regler dels angående beräknandet av familjepensionens

belopp och dels angående pensionsrätt för änkling. I fråga härom anföres i

betänkandet huvudsakligen följande.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

Enligt § 33 reglementet för statens pensionsanstalt är, där ej annorlunda

stadgas, familjepensionsunderlaget lika med det belopp, som med 300 kronor

överstiger 20 procent av befattningens tjänstepensionsunderlag. Med denna

regel bli familjepensionerna, i förhållande till tjänstepensionerna, betydligt

lägre än enligt allmänna familjepensionsreglementet. Då det torde kunna förväntas,

att vid en allmän översyn av reglementet för statens pensionsanstalt

familjepensionsunderlagen komma att beräknas på sådant sätt, att största

överensstämmelse ernås med motsvarande underlag enligt allmänna familjepensionsreglementet,

har utredningen redan med avseende å nu ifrågavarande

personal funnit sig kunna föreslå, att familjepensionsunderlagen skola fastställas

till belopp, som i huvudsak motsvara vad som gäller för statliga befattningshavare.

I detta syfte har utredningen uppställt en regel, enligt vilken

familjepensionsunderlaget utgör 150 kronor plus 35 procent av tjänstepensionsunderlaget,

där detta senare understiger 5,000 kronor, samt 400 kronor

plus 30 procent av tjänstepensionsunderlaget, där underlaget uppgår till eller

överstiger 5,000 kronor. Genom denna regel kommer förhållandet mellan

tjänste- och familjepensionsunderlagen att i huvudsak växla på samma sätt

som förhållandet mellan motsvarande underlag enligt allmänna tjänste- och

familjepensionsreglementena.

I fråga om beräknande av beloppet av hel familjepension har utredningen

beträffande andra befattningshavare än teaterchef föreslagit, att motsvarande

anordning skall komma till tillämpning som i fråga om tjänstepension eller

sålunda att hel familjepension skall utgöra medeltalet av de tio högsta familjepensionsunderlag,

som gällt för befattningshavaren, men att den dock icke

må understiga medeltalet av underlagen under de tre senast förflutna spelåren.

Då beträffande teaterchef för beräknande av tjänstepension endast skulle

få tillgodoräknas tjänstår såsom chef, har för familjepension samma tjänstår

ansetts böra erfordras. Efterlevande till teaterchef skola sålunda enligt utredningens

förslag erhålla full pension, örn den avlidne kunnat tillgodoräkna

sig tolv tjänstår såsom teaterchef. Härvid skall i överensstämmelse med vad

som gäller för övriga befattningshavare jämväl få tillgodoräknas tid, som

från frånfälle! kan ha återstått till viss ålder — för övriga befattningshavare

pensionsåldern — vilken för teaterchef vad angår vissa beräkningar i särskild

bestämmelse fastställts till 65 år.

Särskilt med hänsyn till teaterpersonalens sammansättning och det stora

antalet kvinnliga befattningshavare har utredningen funnit lämpligt föreslå,

att, på sätt som skett i allmänna familjepensionsreglementet, jämväl änkling

skall tillerkännas pensionsrätt, oaktat bestämmelser örn änklingspension för

närvarande icke förefinnas i pensionsanstaltens reglemente. Härvid får utredningen

särskilt framhålla, att, såsom verkställd undersökning givit vid

handen, ett flertal av de vid kungl, teatrarna anställda kvinnliga gifta befattningshavarna

i mera väsentlig grad med sin inkomst bidraga till hemmets

ekonomi.

Enligt utredningsmännens förslag skall en årlig familjepensionsavgift med

2 procent av årsavlöningens grundbelopp erläggas av såväl manlig som kvinnlig

befattningshavare. Avgiftsberäkningen har skett med hänsyn tagen jämväl

till kostnaden för dyrtidstillägg å familjepensionerna vid 1935 års levnadskostnadsnivå.

Inom utredningen har förste aktucirien Kjellén anmält avvikande mening

i fråga om rätt till familjepension för änkling och därvid anfört bland annat

följande.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

23

Av förarbetena till 1936 års allmänna familjepensionsreglemente, genom

vilket ifrågavarande familjepensionsrätt infördes för statsanställda, torde

framgå, att införandet av denna rätt närmast föranletts av lönetekniska skäl.

Sålunda är att märka, att 1930 års pensionssakkunniga, som i ett den 20

juli 1934 avgivet betänkande framlade förslag om sådan pensionsrätt, framhöllo

att de, utgående från att principen örn lika behållen lön i samma löneklass

för såväl män som kvinnor borde upprätthållas och att familjepensionsavdragen

fördenskull icke kunde differentieras efter befattningshavarens kön,

hade ansett det mest rationellt och rättvist att helt likställa män och kvinnor i

familjepensionshänseende.

Enär vad de till statens pensionsanstalt anslutna befattningshavarna angår

nu angivna lönetekniska skäl för medgivande av änklingspensioner ej på

samma sätt göra sig gällande, finner jag det ej på förhand givet, att den blivande

revisionen av pensionsanstaltens reglemente kommer att leda till införande

av rätt till sådana pensioner jämväl enligt detta reglemente. Jag vill

härvidlag även erinra därom, att det samtidigt med allmänna familjepensionsreglementet

tillkomna familjepensionsreglementet för arbetare ej medgiver

änklingspensioner.

Med hänsyn till vad sålunda anförts anser jag mig icke kunna biträda det

av utredningen framlagda förslaget, att rätt till pension åt kvinnlig befattningshavares

efterlevande make nu skall införas. Ställningstagandet till spörsmålet

om införande av sådan rätt bör enligt min mening uppskjutas och ske

först i samband med en blivande allmän revision av reglementet för statens

pensionsanstalt.

I anslutning härtill har reservanten föreslagit, att familjepensionsavgiften

för manlig befattningshavare bestämmes till 2.5 procent och för kvinnlig befattningshavare

till 0.2 procent av årsavlöningens grundbelopp.

Statskontoret bär, i enlighet med sin principiella inställning i fråga om avvikelser

från statens pensionsanstalts reglemente, avstyrkt de av teaterpensionsutredningen

föreslagna grunderna för bestämmandet av familjepensionsunderlagets

storlek. Ämbetsverket har likaledes avstyrkt förslaget om införande

av rätt till änklingspension och i avseende därå anslutit sig till den av

reservanten inom utredningen anförda meningen.

Samma ståndpunkt har intagits av statens pensionsanstalt. Beträffande

utredningsförslaget örn grunderna för bestämmande av familjepensionsunderlagets

storlek har pensionsanstalten anfört:

Förslaget innebär en väsentlig avvikelse från nu för anstalten gällande

pensioneringsgrunder, och en avvikelse som på intet sätt kan anses betingad

av de för teaterpersonalen rådande anställningsförhållandena. Visserligen äro

familjepensionsunderlagen enligt reglementet för pensionsanstalten onekligen

betydligt lägre i förhållande till tjänstepensionsunderlagen än familjepensionsunderlagen

för statsanställda befattninghavare. Frågan om ändring härutinnan

berör emellertid i samma mån samtliga till anstalten anslutna befattningshavare

och bör därför upptagas till prövning i ett sammanhang vid en

kommande översyn av pensionsreglementet. Innan så skett, bör det enligt

pensionsanstaltens mening icke ifrågakomma att tillämpa särskilda, från

reglementets huvudgrunder avvikande grunder för beräkning av familjepensionsunderlagen

för nyanslutna befattningshavargrupper. Att föregripa berörda

översyn genom att meddela särbestämmelser rörande familjepension

för enbart teaterpersonalen synes så mycket mindre påkallat som denna per
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

sonal redan genom att bliva tillerkänd familjepensionsrätt enligt pensionsreglementets

allmänna grunder skulle komma i åtnjutande av en tidigare ej åtnjuten

beaktansvärd förmån. Den ojämnhet i pensionsvillkoren, som vid bifall

till utredningens förslag skulle i detta avseende framträda mellan ifrågavarande

personal och andra till anstalten anslutna befattningshavargrupper

— däribland även hovkapellets personal — måste anses oförenlig med

de krav pa rättvisa och likformighet, som åtminstone på grundväsentliga

punkter böra upprätthållas olika delägarkategorier emellan.

Med hänsyn företrädesvis till sin sålunda intagna ståndpunkt i fråga om

familjepensionsunderlaget har pensionsanstalten föreslagit, att den årliga famil

jepensionsavgiften för manlig befattningshavare bestämmes till 1.5 procent

och för kvinnlig befattningshavare till 0.2 procent av årsavlöningens

grundbelopp.

DtjnrUmeiits- De enligt reglementet för statens pensionsanstalt utgående familjepensio*n''

nema äro betydligt lägre i förhållande till tjänstepensionerna än familjepensionerna

enligt allmänna familjepensionsreglementet. Såväl teaterpensionsutredningen

som statens pensionsanstalt har utgått ifrån att frågan om ändring

av pensionsanstaltens reglemente i denna del upptages vid den blivande

översynen av reglementet. Pensionsanstalten har emellertid, liksom statskontoret,

bestämt uttalat sig emot förslaget att i avvaktan på denna översyn

meddela särskilda, förmånligare bestämmelser för teaterpersonalen, som i

allt fall komme att få en avsevärd förbättring i sina villkor genom att över

huvud erhålla familjepensionsrätt. Med hänsyn till vad pensionsanstalten

härutinnan anfört anser jag mig för egen del icke kunna tillstyrka, att bestämmelse

nu meddelas om beräknande av familjepensionsunderlag för teaterpersonalen

på annat sätt än som följer av de allmänna grunderna i pensionsanstaltens

reglemente.

Frågan om beredande av familjepensionsrätt för änkling synes likaledes

böra göras beroende av en blivande översyn av pensionsanstaltens reglemente.

Bestämmelser härom böra således icke nu meddelas för teaterpersonalen.

Pensionsanstaltens förslag att bestämma familjepensionsavgiften till 1.5

respektive 0.2 procent av årsavlöningens grundbelopp anser jag mig kunna

biträda.

Fråga om inrättande av en teaterpensionsnämnd.

Teaterpensionsutredningen har föreslagit inrättande av en särskild nämnd,

teaterpensionsnämnden, med uppgift att handlägga vissa uppkommande frågor

örn teaterpersonalens pensionsrätt. Utredningen anför härom i huvudsak

följande.

Prövningen, huruvida innehavaren av viss befattning skall åtnjuta pensionsrätt,

ankommer givetvis ytterst på pensionsanstalten. Emellertid förutsattes

för sådan prövning, att befattningshavaren anmäles till anstalten

såsom pensionsberättigad. Med hänsyn till att det dels många gånger måste

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

25

komma att bli tveksamt, huruvida viss befattningshavare skall anses ha uppfyllt

villkoren för erhållande av pensionsrätt, dels i sådana fall kan tänkas

förekomma intressemotsättningar mellan teaterledning och personal, har

utredningen ansett, att frågan, huruvida en befattningshavare skall anmälas

såsom pensionsberättigad eller ej, bör handläggas av en opartisk instans,

teaterpensionsnämnden. Utredningens förslag innebär i denna del, att, då

enligt nämndens uppfattning pensionsrätt skall ifrågakomma för viss befattningshavare,

nämnden skall lämna huvudmannen — vederbörande teaterstyrelse

— meddelande härom, och har styrelsen i sin tur att hos pensionsanstalten

anmäla befattningshavaren för pensionsrätt.

För att teaterpensionsnämnden skall kunna fylla sitt åliggande, måste

den lia fri tillgång till anställningshandlingar och övriga erforderliga uppgifter

från teaterstyrelsema och personalen. Ett förtroendefullt samarbete

mellan nämnden och dessa parter måste därför föreligga, och det är av betydelse,

att nämnden får en med hänsyn härtill lämplig sammansättning.

I sådant hänseende har utredningen föreslagit, att nämnden skall bestå av

tre ledamöter, vilka jämte suppleant för var och en av dem skola utses av

Kungl. Maj:t för viss tid, högst fem år. Av ledamöterna bör enligt utredningens

mening en representera teaterstyrelserna och en personalen. Tredje

ledamoten, tillika ordförande, skall vara utomstående. Utredningen förutsätter,

att personalens representant icke bör tillhöra den ekonomiska ledningen

av teatrarna.

Talan mot nämndens beslut skall enligt förslaget kunna föras hos Kungl.

Majit av vederbörande teaterstyrelse och av befattningshavare, vilkens rätt

heröres. Närmare föreskrifter angående nämnden och dess verksamhet förutsättas

komma att meddelas av Kungl. Majit. Medel för nämndens verksamhet

torde kunna anvisas av riksdagen. De kungl, teatrarnas anslag synas

nämligen icke böra belastas med kostnader för nämnden.

Å teaterpensionsnämnden skola enligt utredningens förslag jämväl ankomma

vissa andra uppgifter, som lämpligen icke böra läggas på teaterstyrelserna.

Sålunda gäller, att vid teatrarna i viss utsträckning förekommer,

att samma befattningshavare samtidigt fullgör flera åligganden, som var

för sig — frånsett arbetstidens omfattning — skulle kunna anses pensionsberättigande.

Sådan verksamhet kan samtidigt omfatta båda teatrarna eller

ock avse olika arbetsuppgifter inom samma teater. Såsom exempel på förenande

av flera befattningar må anföras regissör, som tillika är aktör, samt

korist, som tillika är tjänsteman. För bedömande av vilken pensionsålder,

som i dylika fall skall gälla, och vilket antal tjänstår, som skall erfordras för

hel pension, är det i dessa fall nödvändigt, att befattningshavaren i pensionshänseende

förklaras inneha allenast en av de förenade befattningarna. Utredningen

har därför föreslagit, att det skall ankomma på teaterpensionsnämnden

att träffa avgörande härutinnan och sålunda bestämma den befattning,

i vilken befattningshavaren skall anmälas till pensionsrätt.

Det torde i vissa fall komma att erbjuda svårigheter att avgöra, huruvida

uppburen inkomst skall anses vara av sådan natur, att den skall inräknas

i den årsavlöning, efter vilken tjänstepensionsunderlaget för året enligt utredningens

förslag skall beräknas. Särskilt torde detta bli fallet under de

första åren efter de nya bestämmelsernas ikraftträdande, innan stadgad

praxis uppnåtts. Härvid kan det hända, alt befattningshavaren gentemot

teaterstyrelsen alltefter omständigheterna hävdar, att viss inkomst skall anses

pensionsgrundande eller att så icke skall vara fallet. Utredningen har

föreslagit, att även dylika frågor skola handläggas av teaterpensionsnämnden.

Denna bör sålunda, utan hänsyn lill personliga önskemål, bedöma,

huruvida inkomsten i fråga skall anmälas såsom löneförmån till pensions
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Majlis proposition nr 34.

Departements
chefen.

anstalten. Ett dylikt bedömande synes emellertid icke behöva ske annat än

på framställning av teaterstyrelse eller befattningshavare eller om nämnden

eljest anser ett ställningstagande påkallat.

Statskontoret har förklarat sig icke finna anledning föreligga för inrättande

av en teaterpensionsnämnd. Det läge nämligen i sakens natur, att prövningen

av uppkommande pensionsfrågor under alla förhållanden skulle ankomma

på pensionsanstalten och att den, som icke åtnöjdes med anstaltens

beslut, i vederbörlig ordning ägde att häröver anföra besvär.

Statens pensionsanstalt har likaledes avstyrkt inrättande av en teaterpensionsnämnd.

Pensionsanstalten har därvid anfört:

Syftet med den föreslagna nämnden synes hava varit att skapa ett organ

för handläggning i tveksamma fall av frågor rörande tillämpning av pensionsbestämmelserna

samt för tillgodoseende av befattningshavares rätt i pensionshänseende

vid uppkommande intressemotsättningar mellan teaterledning

och personal. Emellertid bör man enligt pensionsanstaltens mening söka utforma

pensionsbestämmelserna så, att tvekan om deras rätta tillämpning

såsom regel icke behöver råda. I varje fall lärer det böra helt ankomma på

pensionsanstalten att avgöra frågor om tillämpning av nämnda bestämmelser.

Att anstalten därvid skulle vara på något sätt bunden av teaterpensionsnämndens

beslut, vilket formellt skulle avse allenast fråga om anmälan till anstalten,

kan ej anses lämpligt. Och att ett dylikt beslut skulle kunna överklagas

hos Kungl. Maj:t i statsrådet förefaller pensionsanstalten ganska oformligt,

särskilt med hänsyn till att anstaltens beslut i pensionsfrågor efter besvär äro

underkastade prövning av Kungl. Maj:t i regeringsrätten. Vad befattningshavarnas

rätt beträffar synes vederbörande befattningshavare i förekommande

fall själv kunna göra densamma gällande såväl hos pensionsanstalten, vilken

lärer få anses ej endast oförhindrad utan även pliktig att upptaga sålunda

väckt rättsfråga till avgörande, som ock hos den reguljära besvärsinstansen.

Pensionsanstalten anser alltså, att den föreslagna nämnden såsom obehövlig

och olämplig icke bör komma till stånd.

Styrelsen för kungl, teaterns aktiebolag har avstyrkt förslaget i vad angår

befogenhet för nämnden att taga befattning med frågor om den anställning,

som befattningshavare med olika arbetsuppgifter inom teatern i pensionshänseende

skall anses inneha.

Enligt utredningsmännens förslag skulle teaterpensionsnämnden ha att

pröva frågor om anmälningar till statens pensionsanstalt i olika hänseenden.

I främsta rummet skulle nämnden ha att avgöra, om befattningshavare i förekommande

fall bör anmälas till delaktighet i anstalten. Nämndens egentliga

uppgift skulle vara att garantera, att anställningshavares befogade anspråk

i pensionshänseende vederbörligen bringas under pensionsanstaltens prövning.

Pensionsanstalten har emellertid framhållit, att tillskapandet av ett

särskilt organ ur denna synpunkt vore överflödigt, enär det vore envar befattningshavare

obetaget att själv göra sina anspråk gällande hos pensionsanstalten,

örn han icke åtnöjdes med huvudmannens beslut i anmälningsfrågor.

Givetvis kan det likväl vara av ett visst värde för personalen att få

sina pensionsintressen bevakade genom en institution, i vilken personalen har

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

27

medinflytande. Enbart för sådant ändamål anser jag mig dock knappast

kunna förorda inrättande av den föreslagna teaterpensionsnämnden med därav

följande utgifter för det allmänna. På grund härav och med hänsyn jämväl

till vad som gäller för andra till pensionsanstalten anslutna förvaltningsområden

anser jag mig förhindrad tillstyrka förslaget i denna del.

Vissa övergångsbestämmelser.

Enligt i det föregående omnämnda bestämmelser i utredningsförslaget skall

pensionsunderlag beräknas efter årsavlöningens grundbelopp, varmed förstås

årsavlöningen minskad med ett belopp, som motsvarar kompensation för

levnadskostnadsstegring över 1935 års nivå, beräknad enligt de grunder, som

gälla inom civila avlöningsreglementets tillämpningsområde. Under en övergångstid

efter de nya bestämmelsernas ikraftträdande måste vid beräknande

av pension hänsyn tagas även till pensionsunderlag för tidigare förfluten

tid. Teaterpensionsutredningen har föreslagit, att pensionsunderlag för

spelår, som ligger i tiden före den 1 juli 1940, skall beräknas efter årsavlöningen

utan sådan minskning för dyrtidskompensation, som nyss berörts. Till

motivering härav har i betänkandet anförts:

Enär procenttal för beräknande av tillägg å löner, utgående enligt civila

avlöningsreglementet, som trädde i kraft den 1 juli 1939, funnits fastställda

för andra kvartalet både år 1940 och 1941, kan årsavlöningens grundbelopp

sålunda beräknas i fråga örn ett vart av spelåren 1940—1941 och 1941—

1942. Beträffande tidigare spelår kunde ifrågasättas, huruvida icke årsavlöningen

borde reduceras med ledning av de indextal, som då gällt för fastställande

av dyrtidstillägg å statliga löner. Emellertid har från personalhåll framhållits,

att lönerna för kungl teatrarnas personal — frånsett under de sista

spelåren — sedan föregående världskrig icke satts i direkt relation till levnadskostnaderna,

varför en dylik regel skulle bli synnerligen orättvis. Härtill

kommer, att för större delen av den personal, varom här är fråga, de tio

högsta årsavlöningarna infallit efter år 1925, d. v. s. under en tid, då levnadskostnaderna

ej voro högre än att de med högst tio procent överstego 1935

års genomsnittliga nivå.

I fråga örn tillgodoräknande av anställningstid före de nya bestämmelsernas

ikraftträdande har i betänkandet anförts:

Har befattningshavare före de nya bestämmelsernas ikraftträdande innehaft

sådan fast anställning, att, om bestämmelserna varit gällande under tiden

för anställningen, befattningshavaren då skulle lia tillförsäkrats pensionsrätt,

bör han enligt utredningens mening medgivas rätt att i princip tillgodoräkna

denna tid för pension enligt de nya bestämmelserna. För den händelse

han icke varit delaktig i pensionskassa och således icke erlagt pensionsavgifter

för tiden i fråga — där möjlighet funnits till delägarskap i kassa, ha

dylika fall varit mycket sällsynta — synes emellertid, i likhet med vad eljest

i motsvarande fall tillämpats, sådan tid böra tillgodoräknas endast till 2/s.

I övergångsstadganden till flertalet statliga pensionsreglementen är föreskrivet,

att såsom förutsättning för tillgodoräkning av förfluten anställningstid

skall gälla, att befattningshavaren vid reglementets ikraftträdande innehaft

enligt reglementet pensionsberättigande anställning. Med hänsyn till de

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Departements
chefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 34.

speciella förhållandena vid de kungl, teatrarna — kontraktsanställning för

begränsad tid och alternerande anställning vid enskilda teatrar — har utredningen

ansett ett dylikt tillgodoräkningsmedgivande icke vara tillfyllest i

förevarande fall. Enligt utredningens uppfattning bör således i stället gälla,

att all anställning, som en sådan befattningshavare, för vilken de nya bestämmelserna

vid ikraftträdandet eller sedermera bli gällande, efter fyllda 18 år

innehaft vid någon av de kungl, teatrarna före ikraftträdandet, skall tillgodoräknas

för pension, därest anställningen varit att betrakta såsom fast och icke

haft karaktären av bisyssla. Det är sålunda i detta hänseende att märka, dels

att tillgodoräkningsbestämmelsen i fråga blir tillämplig även för sådan förutvarande

befattningshavare, som framdeles återanställes, och dels att utredningen,

då all anställning av angivna slag föreslagits skola medräknas, av

praktiska skäl förutsatt, att tjänstledighetstid under anställningen icke skall

avdragas vid tjänstårsberäkningen. Sådan tjänstledighet torde endast ha förekommit

i ett fåtal fall, och säkra uppgifter örn ledigheten torde numera

knappast kunna erhållas.

Såsom förutsättning för tillgodoräkning av tid enligt övergångsstadgandena

bör givetvis icke gälla, att engångsavgift skall erläggas enligt pensionsanstaltens

reglemente. Skälig engångsavgift bör nämligen anses erlagd genom överlämnandet

till pensionsanstalten av pensionskassornas fonder.

Enär för pension, som innehavare av befattning såsom teaterchef i denna

sin egenskap kan komma att erhålla, endast bör tillgodoräknas den tid, varunder

förordnandet såsom teaterchef innehafts, har i övergångsstadgandena

en särbestämmelse införts angående tillgodoräkning av tjänstår för teaterchef.

Härvid har, enär teaterchef icke ägt rätt till delaktighet i vederbörande

pensionskassa, tillgodoräkning föreslagits med 2A av ifrågavarande tjänstetid.

Reduktionen till 2/3 av tjänstetiden skall endast ifrågakomma vid beräkning

av pensionsbeloppets storlek. Vid bedömande av frågan, huruvida genast

börjande tjänstepension överhuvud taget skall kunna tilldelas teaterchef, skall

däremot hänsyn tagas till hela den tid, varunder han innehaft sitt förordnande.

Utredningsmännen ha vidare föreslagit, att befattningshavare, vilken såväl

omedelbart före som omedelbart efter tidpunkten för de nya bestämmelsernas

ikraftträdande innehar anställning vid någon av de kungl, teatrarna, erhåller

möjlighet att, om han så önskar, efter anmälan kvarstå å vederbörande

kassas pensionsbestämmelser.

Ifrågavarande förslag, som lämnats utan erinran i yttrandena, vill jag

för egen del biträda.

Frågor rörande pensionsförbållandena för viss tidigare

avgången personal m. m.

För sådana delägare i teatrarnas pensionskassor, som vid ikraftträdandet

av de nya bestämmelserna inneha fast anställning vid någon av teatrarna,

skola dessa bestämmelser i princip bli omedelbart tillämpliga. Undantagna

äro de delägare, som i vederbörlig ordning anmält sin önskan att bibehållas

vid de rättigheter och skyldigheter, som förefunnits enligt stadgarna för

vederbörande kassa.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

29

De i ärendet föreliggande förslagen till överenskommelser mellan staten

och pensionskassorna — vilka äro upprättade under förutsättning att pensionsregleringen

skulle genomföras från och med den 1 juli 1942 — innehålla

bestämmelser avsedda att tillförsäkra även tidigare avgångna delägare

samt efterlevande till tidigare avgångna eller avlidna delägare vissa förmåner

Härom anföres i betänkandet:

De nya bestämmelserna skola enligt förslagen till överenskommelser äga

tillämpning jämväl å dem, som med utgången av spelåret 1939/40 eller därefter

intill övertagandet avgått med pension. Därmed har avsetts, att de befattningshavare,

som skulle ha erhållit pension enligt nya bestämmelser,

om det år 1940 framlagda pensionsregleringsförslaget kommit till genomförande,

men som numera avgått, skola beredas de pensionsförmåner, som de

nya bestämmelserna medgiva. Med beaktande av dessa synpunkter böra, där

anmälan örn kvarblivande vid kassornas bestämmelser icke sker, pensionsförmånerna

för dylika befattningshavare för tiden från och med den 1 juli

1942 omräknas i enlighet med de nya bestämmelserna.

För sådana delägare, som icke bli hänförliga under de nya bestämmelserna,

skola stadgarna för vederbörande kassa principiellt sett äga fortsatt tilllämpning.

Härvid skall dock beträffande de kungl, teatrarnas pensionsinrättning

gälla, att sådan minskning av pensionen med en tiondel, varom förmäles

i § 31 i stadgarna för pensionsinrättningen, icke skall äga rum. Vidare

föreslås av utredningen, att familjepensionsrätt, som för närvarande icke

åtnjutes i kassorna, skall tillerkännas även nu ifrågavarande delägare. Emellertid

göres härvid undantag för dem, som ej blivit underkastade de nya

bestämmelserna på grund av sin anmälda önskan att bli kvar vid kassornas

bestämmelser eller som i förtid lämnat sin tjänst vid någon av de kungl,

teatrarna men likväl bibehållits vid delägareskap i kassan, oberoende om

pension börjat utgå eller ej. Med sistnämnda begränsning skola jämväl efterlevande

till sådana kassadelägare, som avlidit under tiden juli 1940—juni

1942, enligt förslagen till överenskommelser från och med den 1 juli 1942

komma i åtnjutande av familjepension. Beträffande efterlevande till sådan

delägare, som, därest han varit i livet vid sistnämnda tidpunkt, skulle på

grund av överenskommelsernas bestämmelser för egen del ha kunnat hänföras

under de nya bestämmelserna, skall härvid gälla, att familjepensionen

helt och hållet beräknas enligt dessa nya bestämmelser. För efterlevande till

annan under tiden juli 1940—juni 1942 avliden delägare —• delägare, som

avgått före utgången av spelåret 1939/40 — skall däremot avvikelse från de

nya bestämmelserna såtillvida ske, att familjepensionen fastställes med utgångspunkt

från ett familjepensionsunderlag, som i förhållande till det enligt

vederbörande kassas bestämmelser gällande tjänstepensionsbeloppet beräknas

på samma sätt som familjepensionsunderlaget beräknas i förhållande till

tjänstepensionsunderlaget enligt § 112 i de nya bestämmelserna.

Av bestämmelser, som gälla för statens pensionsanstalt, följer, att dyrtidstillägg

m. m. komma att utgå å tjänste- och familjepensioner enligt de

nya bestämmelserna. Jämväl beträffande de tjänstepensioner, som även i

fortsättningen skola utgå enligt kassornas bestämmelser, ehuru de komma

att utbetalas genom pensionsanstalten, föreslås emellertid av utredningen, att

tillägg skola utgå i enlighet med vad sorn vid varje tidpunkt gäller i fråga

örn nyreglerade pensioner enligt reglementet för pensionsanstalten. Härmed

har utredningen velat tillgodose det från personalhåll i olika sammanhang

framställda och enligt utredningens mening ytterst behjärtansvärda önskemålet

örn en pensionsförbättring för ifrågavarande äldre personal. Såsom bestämmelsen

härom utformats komma särskilt de lägsta pensionerna att gyn
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

nas. Medan nämligen å pensioner över 1,800 kronor tilläggen för närvarande

enligt de för pensionsanstallen gällande dyrtidstilläggsbestämmelserna utgå

med ungefär 43 procent av pensionen, stiger procenttalet vid lägre pensioner

till en sådan höjd, att tilläggen å de lägsta pensionsbeloppen närma sig 70

procent av pensionen. På samma sätt som nu angivits har av utredningen

också föreslagits, att tillägg enligt pensionsanstaltens bestämmelser jämväl

skola utgå å sådana familjepensioner, som komma till stånd på grund av

överenskommelserna.

Enligt de föreslagna överenskommelserna med teatrarnas pensionsinrättning

och operans arbetares pensionskassa skola de understöd, som enligt i

det föregående omnämnda bestämmelser utgå till vissa delägare i dessa

kassor, efter statens pensionsanstalts prövning kunna få bibehållas. Understöden

från teatrarnas pensionsinrättning skola därvid -— i anslutning till

borttagandet av 10-procentsminskningen å äldre pensioner från pensionsinrättningen

•—- uppräknas med Vs. Vidare skall enligt överenskommelserna

dyrtidstillägg utgå å understöden enligt grunderna för dyrtidstillägg å nyreglerade

pensioner från pensionsanstalten.

I förslaget till överenskommelse med de kungl, teatrarnas pensionsinrättning

har intagits en bestämmelse, enligt vilken teaterchefen Harald André

skall komma i åtnjutande av uppskjuten tjänstepension och rätt till familjepension

för sin tidigare anställning såsom regissör vid operan. Tjänstepensionen,

som enligt förslaget skall börja utgå vid Andrés avgång från teaterchefsbefattningen,

skall därvid med avgångsåldern som grund beräknas såsom

om de nya bestämmelserna — kap. XI i pensionsanstaltens reglemente

med tillhörande övergångsstadganden — vore tillämpliga å honom jämväl i

fråga om regissörsanställningen. Härav följer enligt betänkandet att André,

som för sistnämnda anställning erlagt avgifter till vederbörande kassa, i

tjänstårshänseende för den uppskjutna pensionen skall tillgodoräknas hela

den tid — med undantag av teaterchefstiden — under vilken han innehaft

sådan fast anställning vid operan, som icke varit att anse såsom bisyssla,

ävensom att bestämmelsen i § 116 mom. 2 om prövningsrätt för Kungl. Majit

kommer att bli gällande jämväl med avseende å Andrés pensioner för regissörs-

och teaterchefsbefattningarna.

I nyssnämnda förslag till överenskommelse har vidare intagits en bestämmelse

om gratifikation av 2,000 kronor att i samband med övertagandet utgå

till vaktmästaren vid pensionsinrättningen Emil Andersson.

Statskontoret har förklarat sig anse tillräckliga skäl icke föreligga för den

föreslagna tillämpningen av de nya pensionsbestämmelserna för tidigare avgångna

eller avlidna delägare respektive deras efterlevande. Ämbetsverket

har jämväl uttryckt betänkligheter ur kostnadssynpunkt mot förslaget om

dyrtidstillägg på äldre tjänstepensioner och understöd.

Statens pensionsanstalt har likaledes avstyrkt den ifrågasatta utsträckta

tillämpningen av de nya bestämmelserna. Pensionsanstalten har emellertid

förklarat sig tillstyrka, att före ikraftträdandet avgångna delägare befrias

från det tidigare för teatrarnas pensionsinrättning stadgade 10-procentsavdra
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

31

get saint få uppbära dyrtidstillägg enligt för nyreglerade pensioner gällande

grunder å pensioner och understöd enligt kassornas reglementen.

Teaterpensionsutredningens förslag om tjänstepensionering av kassadel- Departementaägare,

som avgått ur tjänst före de blivande nya bestämmelsernas ikraftträ- <>hefen''

dande, innebär, att delägare, som avgått tidigast från och med den 1 juli

1940, skall vara berättigad att från ikraftträdandet få sin pension omräknad

efter de nya bestämmelserna, under det att delägare, som avgått före utgången

av juni månad 1940, skall behålla den äldre pensionen, dock med de förbättringar

att 10-procentsavdraget för delägare i de kungl, teatrarnas pensionsinrättning

bortfaller och att dyrtidstillägg utgår enligt vad som gäller beträffande

nyreglerade pensioner från statens pensionsanstalt.

I fråga örn familjepensionsrätt för efterlevande till kassadelägare, som avgått

ur tjänst eller avlidit före ikraftträdandet, innebär förslaget i huvudsak,

att de efterlevande skola erhålla familjepension, örn delägaren levat den 1

juli 1940, varvid pensionen skall beräknas efter vissa särskilda grunder, om

delägaren avgått ur tjänst före nämnda dag. Även dessa familjepensioner

skola enligt förslaget vara förenade med dyrtidstillägg.

Ytterligare innebär förslaget, att de understöd, som enligt i det föregående

omnämnda bestämmelser utgått till vissa delägare, kunna få bibehållas, varvid

understöden från teatrarnas pensionsinrättning skola höjas med 1I», samt

att understöden skola förenas med dyrtidstillägg.

Om kassorna biträda överenskommelserna, sådana dessa komma att av

statsmakterna godkännas, synes övertagandet av kassorna böra ske med retroaktiv

verkan från och med den 1 januari 1943.

I överensstämmelse med den ståndpunkt, som intagits av statskontoret och

statens pensionsanstalt, anser jag mig icke kunna tillstyrka, att de nya pensionsbestämmelserna

göras tillämpliga beträffande sådana kassadelägare,

som icke vid nämnda tid kvarstått i tjänst. Om det skulle finnas böra ifrågakomma

att tillerkänna tidigare avgången delägare förhöjd tjänstepension eller

att tillerkänna efterlevande efter tidigare avgången eller avliden delägare

familjepension, bör sålunda uppkommande spörsmål prövas i samma ordning

som eljest förekommande frågor om beviljande av pension eller understöd

vid sidan av gällande bestämmelser.

Jag har emellertid icke något att erinra mot att de före den 1 januari 1943

avgångna delägarna i de kungl, teatrarnas pensionsinrättning befrias från

10-procentsavdraget å pensionerna. Utöver vad som följer av förslaget till

överenskommelse med pensionsinrättningen torde från statens sida böra medgivas,

att denna förbättring får räknas för tiden efter ingången av juli 1941.

Enligt vad i ärendet blivit upplyst lia pensionerna från inrättningen under

nämnda tid redan utbetalats ulan ifrågavarande avdrag. Jämväl synes det

skäligt, att de pensioner, som skola utgå enligt kassornas reglementen, från

och med den 1 januari 1943 förenas med rätt till dyrtidstillägg och därmed

följande rätt till kristillägg enligt de grunder, sorn gälla för nyreglerade pensioner

från pensionsanstalten.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

Vidare tillstyrker jag, att de omedelbart före övertagandet utgående särskilda

understöden efter pensionsanstaltens prövning få bibehållas, att därvid

de från teatrarnas pensionsinrättning utgående understöden må förbättras

i samma mån som pensionerna enligt inrättningens reglemente samt

att dessa och övriga ifrågavarande understöd från och med den 1 januari 1943

förenas med dyrtidstillägg och kristillägg.

Jämväl biträder jag förslagen angående teaterchefen Andrés pensionsrätt

och örn gratifikation till en befattningshavare hos de kungl, teatrarnas pensionsinrättning.

Kostnadsberäkningar.

Enligt den föreslagna överenskommelsen mellan staten och pensionskassorna

skola dessa vid pensionsregleringens genomförande överlämna sina

tillgångar till staten. I byråchefen Prawitz’ utredning ha intagits balansräkningar

för kassorna, i vilka bland tillgångarna ingår kapitalvärdet av såväl

befattningshavarnas egna avgifter som teaterbolagens avgifter och statens

bidrag, medan såsom skulder upptagits kapitalvärdet av pensionsförpliktelserna,

allt beräknat med utgångspunkt från de av utredningsmännen föreslagna

bestämmelserna. I pensionsförpliktelserna har såvitt angår befattningshavare,

som den 1 juli 1940 kvarstått i tjänst, inberäknats dyrtidstillägg motsvarande

1935 års levnadskostnadsnivå. Balansräkningarna utvisa för de

kungl, teatrarnas pensionsinrättning ett överskott av 1,197,400 kronor, för

operans arbetares pensionskassa ett underskott av 164,334 kronor och för

dramatiska teaterns arbetares pensionskassa ett underskott av 242,400 kronor.

För de tre kassorna tillsammans utvisa balansräkningarna således ett överskott

av omkring 790,000 kronor. I fråga om de närmare förutsättningarna

för dessa beräkningar torde få hänvisas till den av byråchefen Prawitz lämnade

redogörelsen.

De gjorda beräkningarna ha lämnats utan erinran av försäkringsinspektionen

samt i och för sig icke heller föranlett erinran från statens pensionsanstalt.

De jämkningar i utredningsmännens förslag, vilka i det föregående förordats,

torde föranleda en ökning av det sammanlagda överskottet med

bortåt 800,000 kronor.

I utredningen har icke ifrågasatts, att nuvarande kassadelägare skulle kunna

göra anspråk på överskottet eller någon del därav. Ett dylikt anspråk

har framhållits såsom uteslutet med hänsyn bland annat dels till den omfattning,

i vilken bidrag av statsmedel ingå bland tillgångarna i balansräkningarna,

och dels till statens kostnader för dyrtidstillägg m. m. utöver vad

i balansräkningarna upptagits. Vad sålunda anförts har sin giltighet även

efter den uppräkning av överskottet, som föranledes av jämkningarna i

utredningsmännens förslag.

Vad beträffar årskostnaderna för statens bidrag till pensioneringen av tea
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 34.

33

terpersonalen — inberäknat huvudmansavgifterna såsom ytterst åvilande

staten — torde dessa årskostnader kunna beräknas till omkring 130,000 kronor,

vartill emellertid komma kostnaderna för dyrtidstillägg och kristillägg å

äldre tjänstepensioner och understöd samt för dylika tillägg å pensioner enligt

de nya bestämmelserna utöver vad som svarar mot 1935 års levnadskostnadsnivå.

Hemställan.

Hos riksdagen torde böra utverkas bemyndigande för Kungl. Majit att

träffa överenskommelser om statens övertagande av de tre teaterpensionskassoma

ävensom utfärda bestämmelser angående delaktighet i statens pensionsanstalt

för befattningshavare vid de kungl, teatrarna och meddela de

beslut i övrigt, som må föranledas av övertagandet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse

med vad jag i det föregående förordat, träffa överenskommelser

om statens övertagande av de kungl, teatrarnas

pensionsinrättning (understödsförening), kungl, teaterns

(operans) arbetares pensionskassa (understödsförening)

samt kungl, dramatiska teaterns arbetares pensionskassa (understödsförening)

ävensom utfärda bestämmelser angående

delaktighet i statens pensionsanstalt för befattningshavare

vid de kungl, teatrarna och meddela de beslut i övrigt, som

må föranledas av övertagandet.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att

proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Birger Öhman.

Bihang till riksdagens protokoll 19i3. 1 sami. Nr 34.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Majlis proposition nr 34

Bilaga A.

Förslag

till

vissa ändringar i reglementet den 31 december 1919 (nr 878) för

statens pensionsanstalt.

KAP. I.

§ 3.

Pensionsanstalten övertager---och förbindelser:

kungl, hovkapellets pensionsinrättning,

de kungl, teatrarnas pensionsinrättning,

kungl, teaterns (operans) arbetares pensionskassa,

kungl, dramatiska teaterns arbetares pensionskassa.

KAP. XI.

Särskilda bestämmelser angående befattningshavare vid ^operan och

dramatiska teatern.

§ 99.

1. De rättigheter och skyldigheter, som stadgas i detta kapitel, ävensom,

där ej annat av detta kapitel framgår, bestämmelserna i kap. I—III skola

gälla för sådan befattningshavare vid operan eller dramatiska teatern, som

av pensionsanstalten tillförsäkrats tjänste- och familjepensionsrätt.

2. Pensionsrätt må ej tillförsäkras befattningshavare tidigare än för spelår

(tiden 1 juli—30 juni), som inträffar efter det han uppnått en levnadsålder

av 18 år, och ej heller förrän befattningshavaren varit fast anställd under

minst ett sammanhängande spelår, dock att teaterchef skall äga pensionsrätt

från tillträdet av sin befattning. Befattningshavare, vilkens verksamhet vid

teatern är att anse såsom bisyssla, må icke tillförsäkras pensionsrätt. Anmälan

av befattningshavare för pensionsrätt skall göras efter bestämmande av

den nämnd (teaterpensionsnämnden), varom i § 118 förmäles.

Befattningshavare, som tillförsäkrats pensionsrätt, är skyldig att för densamma

tillhöra pensionsanstalten.

3. Befattningshavare, vilkens verksamhet samtidigt omfattar båda teatrarna

eller olika åligganden inom samma teater, skall det oaktat anses innehava

allenast en befattning. Det ankommer för sådant fall på teaterpensionsnämnden

att bestämma den befattning, för vilken befattningshavaren skall anmälas

till pensionsrätt.

4. Vad i § 5 stadgas om reglering av befattning skall icke äga tillämpning

å befattning vid operan eller dramatiska teatern.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

§ 100.

Förutom i de fall, som i § 18 morn. 1 a) och b) avses, är befattningshavare

skyldig att avgå med rätt till genast börjande tjänstepension, om han till följd

av sjukdom, vanförhet eller lyte i andra fall än under § 18 mom. 1 b) sägs

eller till följd av nedsatt arbetsförmåga finnes vara för framtiden förhindrad

att behörigen sköta sin tjänst.

Vad i § 28 stadgas skall i tillämpliga delar gälla för den, som avgått enligt

bestämmelsen i första stycket.

§ 101.

Vad i § 21 mom. 1 stadgas örn uppnådd ålder av 20 år skall ej utgöra

hinder för befattningshavare att räkna tjänstår från och med det första spelår,

för vilket pensionsrätt blivit honom tillförsäkrad.

Den, som efter att hava avgått från en befattning med pension, erhåller befattning,

som i § 99 mom. 1 avses, skall, utan hinder av vad i § 21 mom. 1

stadgas, äga rätt att räkna tjänstår i den senare befattningen.

§ 102.

1. Tjänstepensionsunderlaget utgör för teaterchef 8,000 kronor.

För annan befattningshavare skall tjänstepensionsunderlaget för varje spelår,

för vilket pensionsrätt åtnjutits, utgöra 55 procent av årsavlöningens

grundbelopp, beräknat på sätt i mom. 2 sägs, dock att pensionsunderlaget

icke må överstiga 8,000 kronor.

2. Med avlöning förstås kontanta löneförmåner samt förmån av bostad

och bränsle. Värdet av förmån av bostad och bränsle skall upptagas till 1/4

av avlöningen i övrigt. Där fråga uppkommer, i vad mån av befattningshavare

åtnjuten inkomst skall anmälas såsom löneförmån, har teaterpensionsnämnden

att meddela beslut i saken.

Årsavlöningens grundbelopp utgör årsavlöningen, minskad med så stor del

av densamma som procenttalet för beräknande av lönetillägg under kvartalet

närmast före spelårets början utgör av samma tal, ökat med 100; dock må

minskning icke verkställas med högre belopp än som svarar mot det högsta

årliga lönetillägg, som med tillämpning av samma procenttal må beräknas å

lön, utgående enligt civila avlöningsreglementet. Med procenttal för beräknande

av lönetillägg förstås det procenttal, efter vilket de efter växlande levnadskostnader

utgående tilläggen beräknas å enligt sistnämnda reglemente

utgående avlöning.

§ 103.

1. Teaterchef äger rätt att vid sådan avgång från befattningen, som tillika

innefattar avgång ur operans eller dramatiska teaterns tjänst, komma i åtnjutande

av genast börjande tjänstepension,

a) därest befattningen av honom innehafts minst 12 år i oavbruten följd,

b) i fall, som avses i § 18 mom. 1 b) och § 100, samt

c) därest — utan att sådant fall är för handen, som avses under a) eller

b) härovan — under sammanlagt minst 6 år innehavda förordnanden av annan

anledning än av teaterchefen därom uttryckt önskan icke efterföljts av

förnyat förordnande.

2. Beloppet av genast börjande tjänstepension för teaterchef motsvarar,

a) där befattningen innehafts minst 12 år eller avgången sker enligt § 18

mom. 1 h), tjänstepensionsunderlaget;

b) eljest tjänstepensionsunderlaget, minskat med Vigo för varje full fjärdedel

av år, varmed tjänstetiden understiger 12 år, dock med högst 4%C0.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

§ 104.

1. För annan befattningshavare än teaterchef utgör hel tjänstepension medeltalet

av tjänstepensionsunderlagen under de 10 spelår, då underlagen varit

högst, eller, om antalet spelår är mindre än 10, under hela den tjänstetid,

varunder pensionsrätt åtnjutits, dock att, örn avgången sker enligt § 18 morn.

1 b) eller § 100, därjämte skall gälla, att hel tjänstepension icke må understiga

medeltalet av tjänstepensionsunderlagen under de 3 av befattningshavarens

spelår, som infallit närmast före det, varunder avgången sker.

2. Där annan befattningshavare än teaterchef avgår enligt § 100, skall

pensionen beräknas såsom om avgång skett enligt § 18 mom. 1 c) eller d).

3. Vad i § 9 mom. 4 stadgas skall icke äga tillämpning, där pa grund av

ökad avlöning ett högre tjänstepensionsunderlag blir gällande för annan befattningshavare

än teaterchef.

§ 105.

Pensionsåldern inträder vid utgången av det spelår, varunder befattningshavaren

uppnår nedan angivna levnadsålder:

Befattningshavare

Levnads

ålder

år

60

Chef för dekorationsateljé..........

60

63

60

60

65

65

63

Kormästare ......................

60

Befattningshavare

Levnads-

ålder

år

Manlig korist......................

53

Kvinnlig korist....................

50

Balettmästare ....................

55

Manlig balettmedlem..............

45

Kvinnlig balettmedlem............

41

Manlig befattningshavare, tillhörande

den tekniska personalen ........

65

Kvinnlig befattningshavare, tillhö- rande den tekniska personalen----

63

§ 106.

Den, som efter att hava uppnått pensionsåldern i eller kommit i åtnjutande

av förtidspension för en med pensionsrätt enligt detta reglemente förenad

befattning, erhåller annan sådan befattning, skall, därest han avgår

från den senare befattningen med rätt till uppskjuten tjänstepension, från

tidpunkten för avgången komma i åtnjutande av sistnämnda pension.

§ 107.

För hel tjänstepension erfordras

20 tjänstår för kvinnlig solist, manlig balettmedlem och kvinnlig balettmedlem,

22 tjänstår för manlig solist, skådespelerska och kvinnlig korist,

25 tjänstår för regissör, skådespelare, manlig korist och balettmästare,

samt

30 tjänstår för annan befattningshavare, dock att beträffande teaterchef

gäller vad i § 103 stadgas.

§ 108.

1. Annan befattningshavare än teaterchef må, örn han tidigast 5 år före

pensionsålderns inträde lämnar sin befattning, kunna av Kungl. Majit medgivas

rätt att därvid komma i åtnjutande av genast börjande tjänstepension

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

(förtidspension), därest avgången finnes icke vara stridande mot teaterns

intressen och under förutsättning tillika

a) beträffande tjänsteman och befattningshavare, tillhörande den tekniska

personalen, att han räknar minst 30 tjänstår; samt

b) beträffande annan befattningshavare, att hans tjänstetid utgör minst

3/s av den för hel tjänstepension erforderliga tjänstetiden.

2. Förtidspension motsvarar beloppet av genast börjande tjänstepension,

minskat med V200 för varje full eller påbörjad fjärdedel av år, som vid avgångstillfället

återstår till pensionsålderns inträde.

3. Ansökan örn rätt till förtidspension ställes till Kungl. Majit samt ingives

till vederbörande teaterstyrelse, som har att med erforderlig utredning

jämte eget utlåtande överlämna ansökningshandlingarna till finansdepartementet.

§ 109.

Tillstånd, som i § 18 mom. 2 sägs, må icke meddelas för längre tid än ett

spelår i sänder.

§ 110.

Uppskjuten tjänstepension bestämmes så, att tjänstepensionsrättens kapitalvärde

vid avgången är lika med den fond, som beräknas vara samlad för

den avgående genom de försäkringsavgifter, som tillgodoräknats honom enligt

§ 25.

Understiger antalet tjänstår vid avgången det för hel tjänstepension erforderliga

antalet, skall för varje felande helt tjänstår den uppskjutna tjänstepensionen

minskas med lika stor del som 3/s utgör av det för hel tjänstepension

erforderliga antalet tjänstår, dock att sådan minskning icke må äga rum

vid beräkning av uppskjutna tjänstepensioner för den, som utan rätt till

genast börjande tjänstepension avgått från befattning såsom teaterchef.

Därest uppskjuten tjänstepension i annat fall än i § 106 avses skall börja

utgå före pensionsåldern, skall pensionen utgöra 3A av det enligt vad ovan

i denna paragraf sägs beräknade beloppet.

§ lil.

Rätt till familjepension tillkommer jämväl änkling efter befattningshavare,

dock att äktenskapet icke grundlägger pensionsrätt för mannen, om det

ingås

a) efter det befattningshavaren fyllt 60 år eller

b) under det befattningshavaren lider av sjukdom, som inom 6 månader

efter äktenskapets ingående medför hennes död; pensionsanstalten obetaget

att pröva, huruvida familjepension ändock må utgå, där det kan antagas,

att sjukdomens livsfarliga beskaffenhet vid äktenskapets ingående icke varit

för någon av makarna bekant.

Familjepension till änkling utgår, så länge han lever ogift.

§ 112.

Familjepensionsunderlaget utgör, därest tjänstepensionsunderlaget är lägre

än 5,000 kronor, det belopp, som med 150 kronor överstiger 35 procent av

tjänstepensionsunderlaget, men eljest ett belopp, som med 400 kronor överstiger

30 procent av tjänstepensionsunderlaget.

8 113.

1. Beloppet av hel familjepension utgör medeltalet av befattningshavarens

familjepensionsunderlag under de 10 spelår, då underlagen varit högst, eller,

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

om antalet spelår är mindre än 10, under hela den tjänstetid, varunder pensionsrätt

åtnjutits. Dock skall därjämte gälla, att hel familjepension icke

må understiga medeltalet av familjepensionsunderlagen under de 3 av befattningshavarens

spelår, som infallit närmast före det, varunder befattningshavaren

avlidit.

2. Avgång enligt § 100 skall vid tillämpning av § 34 mom. 1 anses såsom

avgång enligt § 18. Vid försäkringsteknisk beräkning enligt § 34 mom. 1 b)

av familjepension skall den försäkringsavgift, som svarar mot hel familjepension,

läggas till grund.

§ 114.

Vad i § 34 mom. 2 och § 35 stadgas om änka skall jämväl gälla med avseende

å änkling.

§ 115.

Där ej i § 106 annorlunda stadgas, skall med avseende å uppskjuten

tjänstepension för innehavd teaterchefsbefattning samt i fråga örn försäkringsteknisk

beräkning av sådan pension eller av familjepension för teaterchefs

efterlevande tillämpas en pensionsålder av 65 år, dock att, där levnadsåldern

vid befattningens frånträdande är högre, denna högre ålder i stället

skall tillämpas.

§ 116.

1. Vad i § 23 mom. 3 och 4 stadgas om nedsättning av tjänstepensionsunderlag

skall gälla, örn i där angivna fall pensionsunderlagen tillsammans

överstiga 8,000 kronor. Härvid skall nedsättningen ske lill sådant belopp,

att pensionsunderlagens summa blir 8,000 kronor.

På motsvarande sätt skall i stället för det i § 33 angivna maximibeloppet

av 2,000 kronor gälla ett sådant belopp av 2,800 kronor.

_ 2. Därest samma person i annat fall än i mom. 1 avses kommer i åtnjutande

av mer än en enligt detta reglemente utgående pension, beror på

Kungl. Maj:ts prövning, om och i vad mån pensionerna av sådan anledning

skola minskas.

§ 117.

1. Befattningshavare erlägger årlig tjänstepensionsavgift med 372 procent

samt årlig familjepensionsavgift med 2 procent av årsavlöningens grundbelopp.

2. Huvudmannen erlägger en årlig avgift av 3V2 procent av årsavlöningens

grundbelopp.

§ 118.

Teaterpensionsnämnden skall bestå av 3 ledamöter, vilka jämte suppleant

för var och en av dem utses av Kungl. Maj :t för viss tid, högst 5 år. Av ledamöterna

skall en, som varken får tillhöra teatrarnas styrelser eller personal,

vara ordförande.

Såsom teaterpensionsnämndens beslut gäde den mening, varom de flesta

förenat sig. Har inom nämnden var röstande sin mening och kunna ej två

meningar sammanjämkas, vare ordförandens mening gällande. Beslut må

ej fattas, med mindre samtliga ledamöter eller suppleanter för dem deltaga

i avgörandet.

Mot den, som i nämnden sitter, gäde samma jäv som i lag stadgas i fråga

örn domare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 34.

39

Talan mot nämndens beslut må av befattningshavare, om vilkens rätt är

fråga, samt av huvudmannen hos Kungl. Majit föras genom besvär, vilka

skola till finansdepartementet ingivas före klockan tolv å trettionde dagen

efter den, då klaganden erhöll del av beslutet.

Kungl. Majit meddelar närmare föreskrifter angående nämnden och dess

verksamhet.

Övergångsstadganden.

1. Pensionsunderlag skall för spelår före den 1 juli 1942 beräknas enligt

§§ 102 och 112, dock att pensionsunderlag för spelår, som infallit före den

1 juli 1940, skall beräknas efter årsavlöningen utan sådan minskning, som

i § 102 mom. 2 andra stycket sågs.

2. Innehavare av befattning såsom teaterchef, som över månadsskiftet

juni/juli 1942 kvarstår i befattningen, skall vid bestämmandet av pensionens

belopp tillgodoräknas 7s av förfluten anställningstid såsom teaterchef.

Vid tillämpning av § 103 morn. 1 a) och c) skall tid, varunder förordnande

såsom teaterchef innehafts, tillgodoräknas helt.

Annan befattningshavare, för vilken detta reglemente blir tillämpligt och

som före den 1 juli 1942 innehaft sådan anställning vid någon av teatrarna,

att pensionsrätt skulle hava förelegat, om bestämmelserna i § 99 mom. 2

första stycket varit tillämpliga, skall vid bestämmandet av pensions belopp

tillgodoräknas den tid, under vilken han före nämnda dag efter fyllda 18 år

innehaft sådan fast anställning vid någon av teatrarna, som icke varit att

anse såsom bisyssla, dock att sådan anställningstid skall tillgodoräknas allenast

till 7a i fråga om den del, för vilken icke erlagts pensionsavgifter till

kungl, teatrarnas pensionsinrättning, kungl, teaterns (operans) arbetares pensionskassa

eller kungl, dramatiska teaterns arbetares pensionskassa eller för

vilken erlagda avgifter sedermera återbekommits. Teaterpensionsnämnden

bestämmer den anställningstid, som sålunda skall anmälas för tillgodoräkning.

Tjänstårsberäkning, som i föregående stycke avses, medför samma rättigheter,

som om den medgivits enligt § 6 och engångsavgift enligt § 9 mom.

1 blivit erlagd.

3. Befattningshavare, vilken såväl omedelbart före som omedelbart efter

månadsskiftet juni/juli 1942 innehar anställning vid någon av teatrarna,

skall, om han omedelbart före nämnda månadsskifte åtnjutit pensionsrätt i

inrättning eller kassa, som i punkt 2 här ovan sägs, bibehållas vid sina rättigheter

och skyldigheter enligt de tidigare pensionsbestämmelserna, därest

han i skriftlig anmälan till pensionsanstalten före den 1 oktober 1942 uttalar

sin önskan härom.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

Bilaga B.

Förslag

till

överenskommelse mellan staten och de kungl, teatrarnas

pensionsinrättning.

. Mellan svenska staten, a ena sidan, och de kungl, teatrarnas pensionsinrättning,

nedan kallad pensionsinrättningen, å andra sidan, har denna dag överenskommelse

träffats örn statens övertagande av pensionsinrättningens rörelse

på villkor, som här nedan angivas.

Vad i denna överenskommelse sägs om delägare avser, där ej annat framgår,

den, som omedelbart före övertagandet var delägare i pensionsinrättningen.

1. Staten övertager från och med den 1 juli 1942 pensionsinrättningens

alla rättigheter och förpliktelser jämlikt pensionsinrättningens stadgar eller

på annan grund.

I samband härmed förbinder sig staten att svara för alla rättsanspråk,

som i anledning av denna överenskommelse eller eljest på grund av pensionsinrättningens

överlåtelse till staten må kunna riktas mot pensionsinrättningens

styrelse eller någon pensionsinrättningens tjänsteman, ävensom för

alla kostnader, som kunna uppstå för ledamot av styrelsen eller någon

pensionsinrättningens tjänsteman på grund av sådana anspråk eller anspråk,

vilka eljest avse pensionsinrättningens förpliktelser.

Vad enligt pensionsinrättningens stadgar gäller för pensionsinrättningen

skall hava avseende å staten, och skall, där ej annorlunda föreskrives, statens

pensionsanstalt, nedan kallad pensionsanstalten, fullgöra vad enligt stadgarna

ankommer på pensionsinrättningen.

2. Bestämmelserna i kap. XI i reglementet den 31 december 1919 (nr 878)

för pensionsanstalten jämte härtill hörande övergångsstadganden — nedan

kallade de nya bestämmelserna — skola från övertagandet bliva tillämpliga

dels beträffande delägare, vilken såväl omedelbart före som omedelbart efter

månadsskiftet juni/juli 1942 innehar anställning vid kungl, teatern eller

kungl, dramatiska teatern och som icke före den 1 oktober 1942 hos pensionsanstalten

skriftligen anmält sin önskan att bibehållas vid sina rättigheter

och skyldigheter enligt pensionsinrättningens stadgar, dels ock beträffande

delägare, som med utgången av spelåret 1939/40 eller därefter intill

den 1 juli 1942 avgått med pension och som icke före den 1 oktober 1942

gjort sådan anmälan, som nyss sagts. För avgången delägare, som nu

nämnts, skall den efter de nya bestämmelserna omräknade pensionen utgå

från och med den 1 juli 1942.

3. Beträffande sådan delägare i pensionsinrättningen, å vilken de nya bestämmelserna

icke bliva tillämpliga från övertagandet, skola — med iakttagande

av vad i mom. 4 och 7 här nedan sägs — pensionsinrättningens stad
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

41

gar i tillämpliga delar alltjämt gälla; dock att sådan minskning av pensionen,

varom förmäles i § 31 i stadgarna, icke skall äga rum.

Erhåller delägare, som avses i första stycket, framdeles ny befattning, varmed

följer pensionsrätt enligt de nya bestämmelserna eller enligt andra bestämmelser

för av staten anordnad pensionering, och får han för pension i

denna befattning räkna tjänstår för tiden för delaktigheten i pensionsinrättningen,

skall han — oavsett, att anmälan, som i mom. 2 här ovan sägs, må

hava gjorts -— icke vidare vara bibehållen vid sina rättigheter och skyldigheter

enligt pensionsinrättningens stadgar.

4. Familjepension enligt de nya bestämmelserna skall utgå dels från och

med den 1 juli 1942 till efterlevande efter sådan delägare i pensionsinrättningen,

som avlidit under tiden 1 juli 1940—30 juni 1942, dels ock, räknat

från och med kalendermånaden näst efter den, då dödsfallet inträffar, till

efterlevande efter sådan delägare, som i mom. 3 här ovan avses och som icke

på sätt i andra stycket av momentet sägs erhållit ny befattning. Familjepension

må dock icke utgå till efterlevande efter den, som jämlikt § 7 mom. 2

i pensionsinrättningens stadgar bibehållits vid sitt delägarskap i pensionsinrättningen

eller som gjort sådan anmälan, som i mom. 2 här ovan sägs. Familjepensionsunderlaget

för den, som avgått före utgången av spelåret

1939/40, skall vid tillämpningen av detta moment beräknas i förhållande till

de efter pensionsinrättningens stadgar beräknade beloppen av huvudpension

och tilläggspension på sätt i § 112 i de nya bestämmelserna är föreskrivet angående

beräkning av familjepensionsunderlag i förhållande till tjänstepensionsunderlag,

och skola beloppen av huvudpension och tilläggspension därvid

beräknas utan sådan minskning, som i § 31 i pensionsinrättningens stadgar

sägs.

5. Delägare, som omedelbart före övertagandet uppbar understöd på grund

av sjukdom jämlikt § 10 eller § 11 i pensionsinrättningens stadgar, må bibehållas

vid nämnda understöd, så länge pensionsanstalten prövar förutsättningarna

för dess beviljande alltjämt vara för handen. Dylikt understöd

skall från övertagandet utgå med ett med Vs förhöjt belopp.

6. Teaterchefen Harald André skall för tidigare innehavd regissörstjänst

komma i åtnjutande av uppskjuten tjänstepension från avgången från leaterchefsbefattningen

ävensom erhålla rätt till familjepension, allt beräknat

enligt de nya bestämmelserna.

7. Å tjänste- och familjepensioner, som i morn. 3, 4 och 6 här ovan avses,

ävensom å understöd, som i mom. 5 avses, skola tillägg utgå i enlighet

med vad som vid varje tidpunkt gäller i fråga örn nyreglerade pensioner enligt

reglementet för pensionsanstalten.

8. Vaktmästaren vid pensionsinrättningen Emil Andersson skall i samband

med övertagandet erhålla en gratifikation av 2,000 kronor.

9. Övertagandet av pensionsinrättningens förpliktelser innefattar även

skyldighet för staten att förvalta de under pensionsinrättningens förvaltning

ställda donationsfonderna, nämligen V. C. A. Svensons donationsfond, Ida

Bergers legat, Axel Elmlunds pensionsfond och K. A. Odelius’ donationsfond.

Därvid förutsättes emellertid, att utdelningen från dessa donationsfonder i

enlighet med av Kungl. Majit på förslag av teaterstyrelserna meddelade närmare

föreskrifter skall handhavas

beträffande V. C. A. Svensons donationsfond och K. A. Odelius’ donationsfond

av teatrarnas styrelser gemensamt,

beträffande Ida Bergers legat av operans styrelse samt

beträffande Axel Elmlunds pensionsfond av dramatiska teaterns styrelse.

10. Pensionsinrättningen överlåter vid övertagandet samtliga tillgångar

till staten.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

Beträffande styrelsens för pensionsinrättningen redovisning för dess förvaltning

under tid, för vilken förvaltningen ej förut blivit granskad, och revisorernas

granskning av redovisningen ävensom i fråga om avvecklingen i

övrigt av pensionsinrättningens verksamhet skall lagen om understödsföreningar

i tillämpliga delar gälla.

Staten svarar för alla kostnader, som från och med den 1 juli 1942 äro erforderliga

för överenskommelsens genomförande.

överenskommelsen är upprättad i två exemplar, av vilka vardera parten

tagit ett.

Bilaga C.

Förslag

till

överenskommelse mellan staten och kungl, teaterns (operans)

arbetares pensionskassa.

Mellan svenska staten, å ena sidan, och kungl, teaterns (operans) arbetares

pensionskassa, nedan kallad pensionskassan, å andra sidan, har denna dag

överenskommelse träffats om statens övertagande av pensionskassans rörelse

på villkor, som här nedan angivas.

Vad i denna överenskommelse sägs örn delägare avser, där ej annat framgår,

den, som omedelbart före övertagandet var delägare i pensionskassan.

1. Staten övertager från och med den 1 juli 1942 pensionskassans alla

rättigheter och förpliktelser jämlikt pensionskassans stadgar eller på annan

grund.

I samband härmed förbinder sig staten att svara för alla rättsanspråk, som

i anledning av denna överenskommelse eller eljest på grund av pensionskassans

överlåtelse till staten må kunna riktas mot pensionskassans styrelse

eller någon pensionskassans tjänsteman, ävensom för alla kostnader, som

kunna uppstå för ledamot av styrelsen eller någon pensionskassans tjänsteman

på grund av sådana anspråk eller anspråk, vilka eljest avse pensionskassans

förpliktelser.

Vad enligt pensionskassans stadgar gäller för pensionskassan skall hava

avseende å staten, och skall statens pensionsanstalt, nedan kallad pensionsanstalten,

fullgöra vad enligt stadgarna ankommer på pensionskassan.

2. Bestämmelserna i kap. XI i reglementet den 31 december 1919 (nr 878)

för pensionsanstalten jämte härtill hörande övergångsstadganden — nedan

kallade de nya bestämmelserna — skola från övertagandet bliva tillämpliga

dels beträffande delägare, vilken såväl omedelbart före som omedelbart efter

månadsskiftet juni/juli 1942 innehar anställning vid kungl, teatern och som

icke före den 1 oktober 1942 hos pensionsanstalten skriftligen anmält sin

önskan att bibehållas vid sina rättigheter och skyldigheter enligt pensionskassans

stadgar, dels ock beträffande delägare, som med utgången av spelåret

1939/40 eller därefter intill den 1 juli 1942 avgått med pension och som

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

43

icke före den 1 oktober 1942 gjort sådan anmälan, som nyss sagts. För avgången

delägare, som nu nämnts, skall den efter de nya bestämmelserna

omräknade pensionen utgå från och med den 1 juli 1942.

3. Beträffande sådan delägare i pensionskassan, å vilken de nya bestämmelserna

icke bliva tillämpliga från övertagandet, skola — med iakttagande

av vad i mom. 4 och 6 här nedan sägs — pensionskassans stadgar i tillämpliga

delar alltjämt gälla.

Erhåller delägare, som avses i första stycket, framdeles ny befattning, varmed

följer pensionsrätt enligt de nya bestämmelserna eller enligt andra bestämmelser

för av staten anordnad pensionering, och får han för pension

i denna befattning räkna tjänstår för tiden för delaktigheten i pensionskassan,

skall han — oavsett, att anmälan, som i mom. 2 här ovan sägs, må hava

gjorts — icke vidare vara bibehållen vid sina rättigheter och skyldigheter

enligt pensionskassans stadgar.

4. Familjepension enligt de nya bestämmelserna skall utgå dels från och

med den 1 juli 1942 till efterlevande efter sådan delägare i pensionskassan,

som avlidit under tiden 1 juli 1940—30 juni 1942, dels ock, räknat från och

med kalendermånaden näst efter den, då dödsfallet inträffar, till efterlevande

efter sådan delägare, som i mom. 3 här ovan avses och som icke på sätt i

andra stycket av momentet sägs erhållit ny befattning. Familjepension må

dock icke utgå till efterlevande efter den, som gjort sådan anmälan, som i

mom. 2 här ovan sägs. Familjepensionsunderlaget för den, som avgått före

utgången av spelåret 1939/40, skall vid tillämpningen av detta moment beräknas

i förhållande till de efter pensionskassans stadgar beräknade pensionsbeloppen

på sätt i § 112 i de nya bestämmelserna är föreskrivet angående

beräkning av familjepensionsunderlag i förhållande till tjänstepensionsunderlag.

5. Delägare, som omedelbart före övertagandet uppbar understöd på grund

av sjukdom jämlikt § 12 i pensionskassans stadgar, må bibehållas vid nämnda

understöd, så länge pensionsanstalten prövar förutsättningarna för dess

beviljande alltjämt vara för handen.

6. Å tjänste- och familjepensioner, som i morn. 3 och 4 här ovan avses,

ävensom å understöd, som i mom. 5 avses, skola tillägg utgå i enlighet med

vad som vid varje tidpunkt gäller i fråga örn nyreglerade pensioner enligt

reglementet för pensionsanstalten.

7. Pensionskassan överlåter vid övertagandet samtliga tillgångar till staten.

Beträffande styrelsens för pensionskassan redovisning för dess förvaltning

under tid, för vilken förvaltningen ej förut blivit granskad, och revisorernas

granskning av redovisningen ävensom i fråga örn avvecklingen i övrigt av

pensionskassans verksamhet skall lagen örn understödsföreningar i tillämpliga

delar gälla.

Staten svarar för alla kostnader, som från och med den 1 juli 1942 äro

erforderliga för överenskommelsens genomförande.

överenskommelsen är upprättad i två exemplar, av vilka vardera parten

tagit ett.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Majlis proposition nr 34.

Bilaga D.

Förslag

till

överenskommelse mellan staten och kungl, dramatiska teaterns

arbetares pensionskassa.

Mellan svenska staten, å ena sidan, och kungl, dramatiska teaterns arbetares

pensionskassa, nedan kallad pensionskassan, å andra sidan, har denna

dag överenskommelse träffats om statens övertagande av pensionskassans

rörelse på villkor, som här nedan angivas.

Vad i denna överenskommelse sägs om delägare avser, där ej annat framgår,

den, som omedelbart före övertagandet var delägare i pensionskassan.

1. Staten övertager från och med den 1 juli 1942 pensionskassans alla

rättigheter och förpliktelser jämlikt pensionskassans stadgar eller på annan

grund.

I samband härmed förbinder sig staten att svara för alla rättsanspråk,

som i anledning av denna överenskommelse eller eljest på grund av pensionskassans

överlåtelse till staten må kunna riktas mot pensionskassans styrelse

eller någon pensionskassans tjänsteman, ävensom för alla kostnader, som

kunna uppstå för ledamot av styrelsen eller någon pensionskassans tjänsteman

på grund av sådana anspråk eller anspråk, vilka eljest avse pensionskassans

förpliktelser.

Vad enligt pensionskassans stadgar gäller för pensionskassan skall hava

avseende å staten, och skall statens pensionsanstalt, nedan kallad pensionsanstalten,

fullgöra vad enligt stadgarna ankommer på pensionskassan.

2. Bestämmelserna i kap. XI i reglementet den 31 december 1919 (nr 878)

för pensionsanstalten jämte härtill hörande övergångsstadganden — nedan

kallade de nya bestämmelserna — skola från övertagandet bliva tillämpliga

beträffande delägare, vilken såväl omedelbart före som omedelbart efter

månadsskiftet juni/juli 1942 innehar anställning vid kungl, dramatiska teatern

och som icke före den 1 oktober 1942 hos pensionsanstalten skriftligen

anmält sin önskan att bibehållas vid sina rättigheter och skyldigheter enligt

pensionskassans stadgar.

3. Beträffande sådan delägare i pensionskassan, å vilken de nya bestämmelserna

icke bliva tillämpliga från övertagandet, skola — med iakttagande

av vad i mom. 4 och 5 här nedan sägs — pensionskassans stadgar i tillämpliga

delar alltjämt gälla.

Erhåller delägare, som avses i första stycket, framdeles ny befattning, varmed

följer pensionsrätt enligt de nya bestämmelserna eller enligt andra bestämmelser

för av staten anordnad pensionering, och får han för pension

i denna befattning räkna tjänstår för tiden för delaktigheten i pensionskassan,

skall han icke vidare vara bibehållen vid sina rättigheter och skyldigheter

enligt pensionskassans stadgar.

4. Familjepension enligt de nya bestämmelserna skall från och med den

1 juli 1942 utgå till efterlevande efter sådan delägare i pensionskassan, som

avlidit under tiden 1 juli 1940—30 juni 1942.

5. Å tjänste- och familjepensioner, som i mom. 3 och 4 här ovan avses,

skola tillägg utgå i enlighet med vad som vid varje tidpunkt gäller i fråga

om nyreglerade pensioner enligt reglementet för pensionsanstalten.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 34. 45

6. Pensionskassan överlåter vid övertagandet samtliga tillgångar till staten.

Beträffande styrelsens för pensionskassan redovisning för dess förvaltning

under tid, för vilken förvaltningen ej förut blivit granskad, och revisorernas

granskning av redovisningen ävensom i fråga om avvecklingen i övrigt av

pensionskassans verksamhet skall lagen örn understödsföreningar i tillämpliga

delar gälla.

Staten svarar för alla kostnader, som från och med den 1 juli 1942 äro

erforderliga för överenskommelsens genomförande.

överenskommelsen är upprättad i två exemplar, av vilka vardera parten

tagit ett.

T ransumt.

Bilaga E.

Försäkringstekniska beräkningar i anslutning till 1941 års

teaterpensionsutrednings förslag.

I. Beräkningsgrunder.

Till grund för beräkningarna har tillämpats »självkostnadsgrunder»d. v.

s. grunder vilka beräknas motsvara de verkliga förhållandena och således

icke innehålla några säkerhetsmarginaler.

Såsom räntefot har valts 4 procent. Vidare har såsom dödlighetstabell använts

den i SOU 1932:4 föreslagna tabellen R 32 för respektive kön. Liksom

vid tidigare tillfällen, då staten övertagit enskilda pensionskassor, ha

några beräkningar rörande kostnaderna för invaliditetspensionering ej verkställts.

Det material beträffande invalidisering, som skulle kunna hämtas i

fråga om teatrarnas personal, är med all säkerhet alltför ringa för att kunna

läggas till grund för några beräkningar. För teatrarnas personal torde icke

heller, bortsett från tjänstemännen, den från andra yrkesgrupper hämtade

invaliditetserfarenheten vara tillämplig. Samma familjepensionsantaganden

ha använts som vid de försäkringstekniska beräkningarna i samband med

teaterpensionssakkunnigas på sin tid avgivna förslag. De vid nämnda beräkningar

konstruerade antagandena ha baserats på en statistisk undersökning

av familjeförhållandena bland teatrarnas personal. Som resultat av denna

undersökning framgick bland annat nedanstående sannolikhet att vara gift

och genomsnittliga åldersskillnaden mellan man och hustru.

Sannolikhet

att vara gift

Genomsnittlig

åldersskillnad

mellan befattningshavare

och make

Manlig befattningshavare, ålder 20—65 år .......... 0.73 2

Kvinnlig » » 20—-60 » .......... 0.50 5

För åldrar över de angivna har antagits, att inga nya äktenskap ingås och

att desamma upplösas endast genom endera makens död.

För änka efter manlig befattningshavare har använts omgiftessannoliklieten

enligt riksförsäkringsanstaltens grunder, medan för änkling efter kvinn
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

lig befattningshavare nämnda sannolikhet antagits överensstämma med den,

som kom till användning vid fil. dr. Tim Janssons utredning i 1930 års pensionssakkunnigas

betänkande (SOU 1934:29).

Den barnfrekvens, som framgick av förenämnda undersökning ger, om

hänsyn tages till de relationer mellan pensionsbeloppet för ensam änka och

pensionsbeloppen för barn, som gälla hos statens pensionsanstalt, nedanstående

kapitalvärden av barnpensionerna.

II. Beräkning av avgifter.

III. Teknisk balansräkning.

Den tekniska balansräkningen syftar till att undersöka i vad mån de fonder,

vilka pensionsinrättningarna skola överlämna till staten, äro tillräckliga

för att jämte avgifterna täcka pensionsförpliktelsema enligt utredningens

förslag. Med avgifterna förstås härvid icke blott befattningshavarnas avgifter

utan även bidragen från staten och huvudmannen, vilka bidrag var för

sig antagas överensstämma med befattningshavarnas tjänstepensionsavgift,

3.5 procent av avlöningens grundbelopp. Avgiften för tjänstepension anses

med andra ord utgöra 10.5 procent av nämnda grundbelopp. Resultatet av

beräkningarna framgår av tabell D.1

Beträffande värderingen av tillgångarna må nämnas, att de utländska obligationerna

icke underkastas någon teknisk värdering utan upptagits till sina

nominella belopp, oaktat marknadskurserna ligga väsentligt lägre. Dessa

kurser torde nämligen icke kunna anses såsom något mått på obligationernas

- verkliga värde. I realiteten torde det i stället ligga så till, att obligationerna

antingen äro helt värdelösa eller ha sitt fulla värde. Att i en balansräkning

av förevarande slag införa något mellanliggande värde förefaller meningslöst.

Det synes för övrigt icke uteslutet, att ifrågavarande obligationer kunna

vara mera värda i statens ägo än i en enskild ägares hand.

Aktierna ha upptagits till sådana värden, att deras genomsnittliga avkastning

under de senaste åren i runt tal motsvarar 4 procent av värdena.

Hänför man den tekniska personalen vid operan och dramatiska teatern

till respektive kungl, teaterns (operans) arbetares pensionskassa och kungl,

dramatiska teaterns arbetares pensionskassa och samtliga övriga befattningshavare

till de kungl, teatrarnas pensionsinrättning, erhåller man följande

tekniska balansräkningar för var och en av de tre kassorna.

Balansräkning lör de kungl, teatrarnas pensionsinrättning.

Tillgångar:

Svenska obligationer...... 6,206,200

Utländska obligationer..... 914.100

Skuldförbindelser ........ 961,600

Aktier.................... 1,154,000

Kapitalvärde av avgifter

a) för tjänstepension .... 1,403,100

b) för familjepension.... 266,000

10,905,000

Skulder:

Kapitalvärde av pensionsförpliktelser
a)

för tjänstepension....

b) för familjepension....

Överskott................

10,905,000

9,081,700

625,900

1,197,400

Här utesluten.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

47

Balansräkning för kungl, teaterns

Tillgångar:

Svenska obligationer...... 319,600

Utländska obligationer .... 36,166

Kapitalvärdet av avgifter

a) för tjänstepension.... 310,800

b) för familjepension.... 59,200

Underskott .............. 164,334

890,100

(operans) arbetares pensionskassa.

Skulder:

Kapitalvärde av pensionsförpliktelser
a)

för tjänstepension.... 762,600

b) för familjepension.... 127,500

890,100

Balansräkning för kungl, dramatiska teaterns arbetares pensionskassa.

Tillgångar:

Svenska obligationer...... 145,000

Kapitalvärde av avgifter

a) för tjänstepension.... 219,600

b) för familjepension.... 41,800

Underskott .............. 242,400

648,800

Skulder:

Kapitalvärde av pensionsförpliktelser
a)

för tjänstepension.... 558,300

b) för familjepension.... 90,500

648,800

Av balansräkningarna framgår ett överskott för alla kassorna tillsammans

av i runt tal 790,000 kronor. Skulle de utländska obligationerna betraktas

som helt värdelösa, uppstår i stället ett underskott av c:a 160,000 kronor. Vid

bedömningen av det överskott, som eventuellt kan anses föreligga, bör man

hålla i minnet, att den främsta orsaken till detsamma är det bidrag, som utgår

från staten och huvudmännen. Bortses från statens bidrag, sjunker överskottet

till c:a 146,000 kronor.

Då staten helt skall bestrida kostnaderna för invaliditetspensioneringen

och för dyrtidstilläggen utöver vad som motsvarar 1935 års nivå, inses, att

det förefintliga överskottet icke är av sådan art, att kassornas delägare skulle

kunna göra anspråk på att få disponera detsamma. Det må dessutom erinras

örn att det i »självkostnadsgrunderna» ingående ränteantagandet, 4 procent,

knappast numera kan anses överensstämma med verkliga förhållandet. Å

andra sidan finnas även omständigheter, som verka i förbättrande riktning.

Hit hör de inkomster av vissa böter och avgifter, som tillfalla pensionsinrättningama

och som nu lämpligen böra tillfalla staten. En mycket stark ekonomisk

förbättring medför ett kvarstannande utöver pensionsålder.

Stockholm den 12 maj 1942.

H. PRAWITZ.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1943:81 Skrivelse till Konungen i anledning av vackt motion om visst tillägg till övergångsbestämmelsenia till tjänstepensionsreglementet för lärare vid högre kommunala a1 i texten
  2. BU 1943:18 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående pensionsrätt i statens pensionsanstalt för personal vid de kungl, teatrarna. s. 1 i texten