Angående pensionsrätt i statens pensionsanstalt för personal vid de kungl, teatrarna
47 sidor, varav 46 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 46 av 47 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1943:34, Angående pensionsrätt i statens pensionsanstalt för personal vid de kungl, teatrarna
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 34.
1
Nr 34.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående pensionsrätt i
statens pensionsanstalt för personal vid de kungl, teatrarna;
given Stockholms slott den 15 januari 1943.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 15 januari
1943.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Efter gemensam beredning med cheferna för ecklesiastik- och handelsdepartementen
anmäler chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss,
fråga om beredande av delaktighet i statens pensionsanstalt för personal vid
de kungl, teatrarna och örn statens övertagande av de vid dessa teatrar förefintliga
enskilda pensionskassornas tillgångar och förbindelser.
Föredraganden anför därvid följande.
Inledning.
Pensioneringen av kungl, teaterns (operans) personal — frånsett hovkapellets
medlemmar, som äro delaktiga i statens pensionsanstalt — samt av
personalen vid dramatiska teatern ombesörjes för närvarande av tre pensionskassor,
nämligen de kungl, teatrarnas pensionsinrättning (understödsförening),
kungl, teaterns (operans) arbetares pensionskassa (underRihang
tilt riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 34.
I
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 34
stödsförening) samt kungl, dramatiska teaterns arbetares pensionskassa (understödsförening).
Dessas verksamhet omfattar endast tjänstepensionering, ej
familjepensionering.
I skrivelse den 14 december 1940 hemställde styrelsen för de kungl, teatrarnas
pensionsinrättning, tillika styrelse för kungl, teaterns (operans) arbetares
pensionskassa, att Kungl. Majit måtte vidtaga åtgärder för genomförande
av tjänste- och familjepensionsreglering för de kungl, teatrarnas personal
i enlighet med ett vid skrivelsen fogat förslag, som utarbetats av styrelsens
ordförande med biträde av särskilda sakkunniga, över förslaget infordrades
yttranden från vissa myndigheter m. fl. Sedermera bemyndigade Kungl. Majit
den 7 november 1941 chefen för finansdepartementet att tillkalla högst fyra
utredningsmän med uppdrag att inom departementet biträda med fortsatt
utredning av frågan örn åvägabringande under statens medverkan av pensionsreglering
för personal vid de kungl, teatrarna. Med stöd av detta bemyndigande
tillkallades den 3 december 1941 såsom utredningsmän revisionssekreteraren
S. L. Hammarskiöld, regissören S. d’Ailly, förste aktuarien
B. Kjellén och byråchefen H. Prawitz. Tillika uppdrogs åt Hammarskiöld
att såsom ordförande leda utredningen.
Utredningen, som antagit benämningen 194/ års teaterpensionsutredning,
har den 12 maj 1942 avgivit betänkande med förslag till pensionsreglering
för de kungl, teatrarnas personal. Vid betänkandet äro bland annat fogade
dels förslag till vissa ändringar i reglementet för statens pensionsanstalt, vilket
torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende såsom bilaga A, dels
förslag till överenskommelser om statens övertagande av teatrarnas pensionskassors
rörelse, vilka förslag torde få bifogas statsrådsprotokollet såsom bilagor
B—D, dels ock en av byråchefen Prawitz utarbetad promemoria med försäkringstekniska
beräkningar, vilken torde få i transumt bifogas såsom
bilaga E.
över teaterpensionsutredningens förslag lia utlåtanden avgivits av statskontoret,
försäkringsinspektionen, statens pensionsanstalt, styrelserna för de
kungl, teatrarna och styrelserna för ifrågavarande pensionskassor.
Nuvarande anställnings- och pensionsförhållanden.
Angående teaterpersonalens anställningsförhållanden framgår av utredningsmännens
betänkande i huvudsak följande.
Vid operan regleras anställnings- och avlöningsförhållandena genom allmänna
bestämmelser i ett av Kungl. Majit den 23 april 1926 för operan
fastställt reglemente. För körpersonalen, med undantag av kormästare, ävensom
för balettpersonalen, med undantag av balettmästare, premiärdansöser
och premiärdansörer, samt för den tekniska personalen ha särskilda bestämmelser
därjämte givits i ingångna kollektivavtal.
Med undantag för den tekniska personalen skall envar, som vinner anställning
vid operan, enligt de allmänna bestämmelserna fästas genom kontrakt.
Alla kontrakt med undantag av dem, som upprättas med stipendiater eller
Kungl. Maj:ts proposition nr 34.
3
med för tillfället engagerade personer och gäster, skola upprättas för ett
eller flera hela spelår. Kontrakten kunna ömsesidigt uppsägas minst 4 månader
före utgången av spelår. Sker ej uppsägning inom fastställd tid, anses
kontrakt förlängt för nästföljande spelår. Teaterledningen äger rätt att i förtid
uppsäga kontrakt till upphörande för befattningshavare, som genom röstdefekt,
kroppsfel eller dylikt blir olämplig för anställningen.
Avlöning utgår till medlemmar av tjänstemannastaten — varunder huvudsakligen
inbegripes kontors- och annan ekonomipersonal samt i detta sammanhang
jämväl balettmästare och kormästare — i form av fast lön, till
aktör-, kor- och balettstaternas medlemmar i form av fast lön och tjänstgöringspengar,
till ordinarie teknisk personal i form av fast lön och till
extra sådan personal i form av timpenning.
Lönerna vid tjänstemannastaten äro icke fastställda för varje befattning
utan utgå med individuella belopp för varje särskild tjänsteman. Detsamma
är förhållandet med aktörernas samt premiärdansösernas och premiärdansörernas
avlöningsförmåner, vilka äro synnerligen starkt differentierade och
i allmänhet sjunka under de sista anställningsåren. Tjänstgöringspengarna.
som kunna utgöra en icke oväsentlig del av lönen, utgå med skiftande belopp.
Ä viss del av lönen utgår till fast anställd personal för närvarande kristillägg
enligt det s. k. ramavtalet.
Vid ledighet för sjukdom är viss rätt lill sjukavlöning medgiven.
Beträffande dramatiska teaterns personal återfinnas allmänna bestämmelser
rörande anställnings- och avlöningsförhållanden i ett av Kungl. Majli
den 27 januari 1922 fastställt reglemente. För den tekniska personalen gälla
dock i särskilt kollektivavtal intagna bestämmelser.
De av teaterns personal, vilka åtnjuta fast lön, skola enligt de allmänna
bestämmelserna fästas genom kontrakt för helt spelår. Såsom ömsesidig uppsägningstid
före kontraktstidens utgång gäller för skådespelare en tid av ä1/^
månader, för kamrerare oell kassörska 6 månader och för annan till tjänstemannastaten
hänförlig befattningshavare 4 månader. Teaterledningen äger
viss rätt till förlida uppsägning av befattningshavare vid längre lids otjänstbarhet.
Avlöning utgår till medlemmar av aktörs- och tjänstemannastaterna och till
ordinarie teknisk personal i form av fast lön samt till extra teknisk personal
i form av timpenning. För uppträdande å matine kan tillkomma särskild
ersättning. Aktörs- och tjänstemannalönerna äro differentierade på samma
sätt som motsvarande löner vid operan.
Vid ledighet för sjukdom m. m. är viss rätt till sjukavlöning medgiven.
Vad i det föregående anförts har icke avseende å teatercheferna. Dessa
förordnas av Kungl. Majit för viss tid, för närvarande två år i sänder, och
åtnjuta lön jämte dyrtidstillägg och representationsersättning enligt av Kungl.
Majit fastställda grunder.
Såsom förut nämnts, ombesörja teatrarnas pensionskassor endast tjänstepensionering,
ej familjepensionering. Ifråga örn de nuvarande pensioneringsgrunderna
innehåller utredningsmännens betänkande väsentligen följande.
Enligt stadgarna för de kungl, teatrarnas pensionsinruttning är envar, som
vid operan eller dramatiska teatern innehar fast anställning å aktörs-, baletteller
korstaten eller innehar viss i stadgarna angiven fast anställning å tjänsteman
nastaten, berättigad och senast ett år efter vunnen anställning, d. v. s.
ett år efter det anställningskontrakt trätt i kraft, skyldig att ingå såsom delägare
i pensionsinrättningen. Den, som vinner anställning först sedan han upp
nått så hög ålder, alt 15 år icke återstå, till dess han uppnår den för rätt til!
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 34.
pension stadgade levnadsåldern, är dock ej skyldig att ingå såsom delägare i
pensionsinrättningen.
Delägarna äro efter anställning och garanterad årsinkomst indelade i pensionsgrupper,
och för varje sådan grupp är fastställd en viss huvudpension.
Högsta huvudpensionsbelopp, 3,300 kronor, gäller för manlig aktör med en
garanterad årsinkomst av minst 8,000 kronor och lägsta huvudpensionsbelopp,
1,300 kronor, för kvinnlig tjänsteman eller balettmedlem med en garanterad
årsinkomst av mindre än 4,200 kronor. Rätt till pension med ett årligt
belopp, som svarar mot huvudpensionen, inträder för delägare, som tillhört
pensionsinrättningen minst 15 år och erlagt alla föreskrivna avgifter samt
uppnått den för befattningen stadgade pensionsåldern. Denna växlar mellan
41 år, gällande för balettmedlem, och 60 år, gällande för befattningshavare
å tjänstemannastaten.
överstiger antalet tjänstår 15, utgår tilläggspension. Det årliga tilläggsbeloppet,
som utgår för varje tjänstår utöver 15, växlar mellan 130 kronor, gällande
för aktörer med fast lön av 5,000 kronor eller därutöver, och 45 kronor,
gällande för vissa balettmedlemmar.
Har delägare, som i förtid lämnat sin anställning vid teatern, under minst
15 år tillhört pensionsinrättningen, äger han rätt att mot erläggande av stadgade
pensionsavgifter kvarstå såsom delägare. Vid avgång, som föranletts
av att teaterstyrelse beslutat nedsättning i delägarens löneförmåner eller helt
och hållet vägrat att återanställa honom, kan även efter kortare tids delägarskap,
dock minst 5 år, pensionsinrättningens styrelse låta vederbörande kvarstå
i kassan mot fortsatt fullgörande av därmed förenade skyldigheter, därvid
den kvarstående vid uppnådd pensionsålder äger utbekomma avkortad
pension. I andra fall än nu sagts äger delägare, som avgått ur tjänst, icke
kvarstå som delägare i pensionsinrättningen men är, därest avgången är föranledd
av nedsättning i löneförmånerna eller teaterstyrelses vägran att återanställa
honom, berättigad att återfå de avgifter, han erlagt till inrättningen.
Vid förnyad anställning räknas icke de år till godo, för vilka avgifterna återbetalats.
Delägare, som på grund av behörigen styrkt, i tjänsten ådragen obotlig
sjukdom blivit fullständigt oförmögen att tjänstgöra, är -— under förutsättning
att han under minst 10 år efter inträde i pensionsinrättningen innehaft
fast anställning — berättigad alt, intill dess han vid uppnådd pensionsålder
kommer i åtnjutande av pension, uppbära årligt understöd med belopp, motsvarande
pensionen. Understiger anställningstiden 15 år, reduceras dock understödet
till 2IS av den pension, som 15 års anställning skulle betingat. Delägare,
som drabbats av sådan sjuklighet, varom nyss nämnts, men icke är
till understöd berättigad, kan dock, därest pensionsinrättningens styrelse
prövar omständigheterna därtill föranleda, tilldelas ett visst årligt understöd.
Enligt särskild övergångsbestämmelse skall pensionstagare tillkommande
pension tills vidare minskas med en tiondel av sitt belopp. Å pensionen utgår
ej något dyrtidstillägg.
Teatercheferna äro icke i denna egenskap berättigade att ingå såsom delägare
i pensionsinrättningen.
Vid utgången av spelåret 1940/41 utgjorde antalet vid operan och dramatiska
teatern anställda befattningshavare med delägarskap i omförmälda pensionsinrättning
195.
Enligt stadgarna för kungl, teaterns (operans) arbetares pensionskassa är
envar, som innehar fast anställning vid operan av i stadgarna närmare angivet
slag, pliktig att ingå såsom delägare i kassan. Delägarna äro uppdelade i
fyra pensionsgrupper med årliga pensionsbelopp utgörande högst 1.140 och
lägst 665 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 34.
5
Rätt till egenpension tillkommer delägare, som vid avgång ur tjänst uppnått
65 levnadsår och erlagt stadgade avgifter under minst 10 år. Delägare,
som erlagt avgifter under minst 30 år, erhåller full pension. Annan delägare
erhåller pension med så många trettiondedelar av full pension, som svarar
mot det antal år, för vilka avgifter erlagts. Delägare kan under sjukdom av
kassans styrelse tilldelas visst understöd, och vidare kan begravningshjälp
utanordnas. Å pension eller understöd utgår ej något dyrtidstillägg.
Delägare, som avskedas eller eljest avgår från sin anställning före pensionsålderns
inträde, får icke längre tillhöra kassan men äger, örn avgången
ej föranletts av tjänstefel, rätt att återfå erlagda avgifter, dock utan ränta.
Vid utgången av spelåret 1940/41 utgjorde antalet till operans arbetares
pensionskassa anslutna personer 68.
Stadgarna för kungl, dramatiska teaterns arbetares pensionskassa äro utformade
i nära anslutning till dem, som gälla för operans arbetare, och pensionsvillkoren
äro desamma. Tillgångarna lia ännu icke nått sådan storlek,
att kassan kunnat börja verkställa utbetalningar till delägarna. Vid utgången
av spelåret 1940/41 utgjorde antalet till kassan anslutna personer 37.
Principerna för en pensionsreglering.
I teaterpensionsutredningens betänkande lia framhållits vissa omständigheter,
som ansetts göra en reformering av pensionsförhållandena för operans
och dramatiska teaterns personal påkallad. Sålunda har anförts, att relationen
mellan tjänstepension och avlöning för teaterpersonalen i åtskilliga fall
vore betydligt ogynnsammare än för statstjänstemän och andra befattningshavare
med statligt ordnad pensionering. Förhållandet åskådliggöres med
en serie exempel på praktiskt möjliga fall, utvisande jämväl en stark ojämnhet
— i de anförda fallen från 19 till 55 procent — i pensionens storlek, uttryckt
i procent av avlöningen. Ytterligare lia utredningsmännen anmärkt,
att pensionerna icke vore förenade med några til! äggsförmåner, som stöde i
förhållande till levnadskostnadernas växlingar, samt att familjepensionsrätt
helt saknades.
Utredningsmännen lia vidare anfört, att arbetsgivarna — kungl, teaterns
aktiebolag och kungl, dramatiska teaterns aktiebolag -— icke utan särskilda
tillskott torde kunna gälda de merkostnader, som betingades av en rationellt
ordnad pensionering, innefattande även familjepensionering och införande
av rörliga pensionstillägg. En dylik omreglering av pensioneringen kunde
därför enligt betänkandet icke åvägabringas utan statens bidrag. Att staten
lämnade sin medverkan och garanti till teaterpersonalens pensionering
ansåge utredningsmännen även motiverat nied hänsyn lill vissa andra
omständigheter. Sålunda vore både operans och dramatiska teaterns
verksamhet sedan länge i väsentlig grad beroende av statligt understöd i
form av bidrag av lotterimedel. Därtill komme, att staten genom teatersi,vrelsernas
sammansättning förskaffat sig ett avgörande inflytande på ledningen
av teatrarnas verksamhet. Dessutom hade statsverket redan vid flera
tillfällen lämnat sin medverkan till pensionering av befattningshavare vid
statsunderstödda institutioner, bland annat år 1938, då statens pensionsan
-
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 34.
stalt mot övertagande av hovkapellets pensionsinrättnings tillgångar och
skulder omhändertagit pensioneringen av hovkapellets medlemmar och deras
efterlevande.
I betänkandet hav förordats, att teaterpersonalen anslutes till statens pensionsanstalt.
Därvid har förutsatts, att pensionsanstaltens reglemente i princip
skall göras tillämpligt å teaterpersonalen men att vid reglementet skall
fogas ett särskilt kapitel, avseende denna personal och innehållande delvis
ganska långt gående avvikelser från reglementets allmänna grunder.
Enligt förslaget skall anslutningen till pensionsanstalten omfatta hela den
vid operan och dramatiska teatern fast anställda personalen. Utredningsmännen
lia i fråga härom anfört:
Beträffande omfattningen av en pensionering genom statens pensionsanstalt
synas några invändningar icke kunna resas mot en anslutning till pensionsanstalten
av den till teatrarnas aktörs-, tjänstemanna-, kor- och balettstater
hänförliga, fast anställda personalen. Att vid anslutning till statens
pensionsanstalt av personal vid statsunderstödda institutioner arbetarpersonal
ej medtagits, kan giva anledning till en viss tvekan, huruvida den vid
operan och dramatiska teatern anställda tekniska personalen däremot bör
anslutas till pensionsanstalten, då en del av denna personal i vissa avseenden
kan jämställas med arbetare. Krav på en statligt organiserad arbetarpensionering,
som framställts av institutioner, vilka för sin verksamhet varit
beroende av statligt understöd i minst samma utsträckning som vad fallet är
med de kungl, teatrarna, lia nämligen tidigare avvisats. Därest det, trots
faran för prejudicerande verkningar, likväl anses, att en statligt organiserad
och garanterad pensionering bör ordnas genom statens pensionsanstalt beträffande
de kungl, teatrarnas fäst anställda arbetare, skulle det i varje fall
kunna tänkas, att pensionsvillkoren för arbetarpersonalen borde regleras
enligt särskilda bestämmelser, utformade i viss anslutning till bestämmelserna
för statens arbetare men med iakttagande av försiktighet i fråga om avvikelser
från de för pensionsanstaltens pensioneringsverksamliet gällande
huvudprinciperna. Emellertid bör enligt utredningens mening de kungl, teatrarnas
tekniska personal på grund av arten av dess åligganden icke jämställas
med arbetare i vanlig bemärkelse. Detta gäller särskilt dem, vilka tjänstgöra
såsom scen-, belysnings- eller attributarbetare. Vidare gäller, att teaterarbetaren
även därutinnan inlager en särställning, att. han i motsats till
andra arbetare icke kan räkna med att få syssla enbart med vad till hans
speciella yrkesgren hör utan också måste vara beredd att biträda även med
helt andra göromål. Bland annat förekommer sålunda ofta och såsom en
alldeles naturlig sak, att teknisk personal utför statisttjänst vid föreställningarna
samt att exempelvis sömmerskor och skräddare vid sidan örn sitt speciella
yrke även fungera såsom påklädare. Speciella semester- och andra
förmåner, som gälla för teatrarnas tekniska personal, utgöra enligt utredningens
mening ytterligare belägg för ifrågavarande särställning. Någon anledning
att icke hänföra även denna personal under statens pensionsanstalt
synes därför icke föreligga, och utredningen har icke heller ansett sig böra
föreslå några särbestämmelser för denna personal i förhållande till teatrarnas
personal i övrigt.
En av utredningsmännen, förste aktuarien Kjellén, har i särskilt yttrande
uttalat, att han, även örn införande av stadganden, som avveke från de allmänna
bestämmelserna i pensionsanstaltens reglemente, kunde ingiva be
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 34.
7
tänkligheter, likväl ansett sig kunna biträda de föreliggande förslagen därom
i de fall, där de ifrågasatta bestämmelserna vore av den art, att de med stor
sannolikhet ej skulle behöva komma i konflikt med de principer, som kunde
förväntas bliva grundläggande för den allmänna revision av anstaltens reglemente,
som med det snaraste syntes böra företagas.
Statskontoret har i sitt yttrande uttalat sig för att åtgärder vidtagas för en
reformering av pensioneringssystemet för ifrågavarande personal. Förslaget
om statens pensionsanstalts övertagande av pensioneringen har ämbetsverket
förklarat sig biträda, dock endast linder den förutsättning, att pensionsbestämmelserna
utformades i så nära anknytning som möjligt till de allmänna
huvudgrunder, på vilka anstaltens reglemente vore uppbyggt. Statskontoret
har härvid erinrat, att längre gående avvikelser från dessa huvudgrunder vore
ägnade att föregripa resultatet av den revision av anstaltens reglemente, som
vore att emotse. Vad beträffar frågan örn den tekniska personalens anslutning
har statskontoret uttalat, att det kunde ifrågasättas, huruvida denna
personal med hänsyn till dess jämställdhet med kategorien arbetare borde
vinna delaktighet i pensionsanstalten. Statskontoret ville dock icke
motsätta sig förslaget härom men hade ansett sig böra framhålla, att man
i händelse av bifall till förslaget svårligen syntes kunna undvika konsekvenser
beträffande andra likartade grupper av arbetstagare vid statsunderstödda
företag.
Statens pensionsanstalt har förklarat sig i princip icke ha något att erinra
mot den av utredningsmännen föreslagna anordningen att inordna teaterpersonalen
under pensionsanstaltens reglemente. I fråga om det närmare
genomförandet härav har pensionsanstalten gjort principuttalandet, att
det såvitt möjligt borde undvikas att vid en tidpunkt, då en omarbetning
av pensionsreglementet vore att motse, föregripa denna omarbetning genom
att vid anslutning till pensionsanstalten av en ny, jämförelsevis begränsad
personalgrupp sådan som den förevarande för gruppen i dess helhet meddela
pensionsbestämmelser, som väsentligt avveke från de eljest för anstalten fastställda
pensioneringsgrundema. Enligt pensionsanstaltens mening borde k
huvudsak andra avvikelser från pensionsreglementets huvudgrunder för närvarande
icke medgivas än sådana, som direkt föranleddes av teaterpersonalens
säregna anställningsförhållanden eller som med tämligen stor säkerhet
kunde antagas icke föregripa en kommande revision av anstaltens reglemente.
Vad angår frågan örn den tekniska personalens anslutning har pensionsanstalten
anfört:
Med hänsyn till de av utredningen lämnade upplysningarna angående den
ställning den tekniska personalen vid de kungl, teatrarna intager lärer ett beslut
örn denna personals anslutning till statens pensionsanstalt icke kunna
fattas såsom ett ståndpunktstagande i fråga örn pensionering av arbetare vid
statsunderstödda institutioner. Visserligen torde ifrågavarande personalgrupp
till viss del inrymma anställningsliavare, som närmast äro att betrakta såsom
arbetare, men ostridigt lärer vara, att gruppen jämväl omfattar personal, som
svårligen kan hänföras under arbetarbegreppet i egentlig mening. I varje
fall torde det på grund av förhållanden, som utredningen berört, möta svårig
-
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 34.
heter att här uppdraga en klar gräns mellan arbetarpersonal och andra anställningshavare.
Härtill kommer, att anställningshavarna vid teatrarna kunna
sägas i allmänhet stå staten närmare än många av de till anstalten nu anslutna
befattningshavarna. På grund härav anser sig pensionsanstalten -—
om än med en viss tvekan —- kunna godtaga utredningens förslag, att den tekniska
personalen skall inordnas under i stort sett samma pensionsbestämmelser
i reglementet för anstalten som den övriga teaterpersonalen.
Teaterpensionsutredningens förslag har lämnats utan erinran av försäkr
ing sinspektionen och i princip jämväl av styrelserna för teaterbolagen.
Styrelserna för de kungl, teatrarnas pensionsinrättning och operans arbetaras
pensionskassa ha biträtt förslaget och därvid tillkännagivit, att förslaget
vid stämmor med delägarna i kassorna blivit av delägarna enhälligt godkänt.
Styrelsen för dramatiska teaterns arbetares pensionskassa har, med förmälan
att kassans delägare beretts tillfälle taga del av förslaget, förklarat sig
lämna detsamma utan erinran.
Departements- Såsom i ärendet framhållits, kunna pensionsförhållandena för de kungl.
chefen. teatrarnas personal icke anses vara på tillfredsställande sätt ordnade. En
reglering av pensionsförhållandena är därför påkallad. Med hänsyn till de
kungl, teatrarnas karaktär av statsunderstödda institutioner finner jag det
skäligt, att staten lämnar sin medverkan till pensionsfrågans lösande genom
att medgiva anslutning till statens pensionsanstalt, såsom tidigare skett beträffande
hovkapellets medlemmar. På grund av vad i ärendet blivit upplyst
om den tekniska personalens ställning och arbetsuppgifter anser jag hinder
icke böra möta för genomförande av anslutningen även såvitt angår denna
personal.
Jag tillstyrker således, att förslag förelägges riksdagen örn tjänste- och
familjepensionsreglering för de kungl, teatrarnas personal på grundval av anslutning
till statens pensionsanstalt. Teaterpensionsutredningens författningsförslag
innebär, att pensionsanstaltens reglemente skall göras tillämpligt för
teaterpersonalen, varvid dock vissa undantagsregler skola gälla för denna
personal. De sålunda föreslagna undantagsreglerna torde i det följande få
upptagas till närmare behandling, i den mån erinringar framställts i yttrandena
eller fråga är örn avvikelser av principiell innebörd. I övrigt torde härutinnan
få hänvisas till författningsförslagets innehåll.
Pensionsålder, tjänstår m, m.
Beträffande de villkor för pensionsrättens inträde, som böra uppställas
med avseende å befattningshavares levnadsålder samt anställningens varaktighet
m. m., har teaterpensionsutredningen anfört:
Särskilt beträffande balettpersonalen gäller, att anställningen i många fall
börjar redan före fyllda 18 år. För dylik anställningstid före 18-årsåldem
har någon pensionsrätt icke ansetts böra förekomma. Först för spelår, som
inträffar efter det befattningshavaren uppnått 18 år, skall pensionsrätt kunna
Kungl. Mcij.ts proposition nr 34.
9
tillförsäkras och i anslutning därtill har i ett särskilt stadgande föreslagits,
att tjänstårsberäkningen skall ske från och med det första spelår, för vilket
pensionsrätt tillförsäkrats, vilket innebär ett undantag från reglementet för
pensionsanstalten. Enligt detta äger nämligen befattningshavare räkna tjänstår
allenast för den tid han efter fyllda 20 år innehaft pensionsberättigande
befattning. Avvikelsen har ansetts motiverad med hänsyn till att förevarande
befatlningshavargrupper i stor utsträckning komma tidigt i tjänst men dessutom
tidigt pensioneras, varför ett fastställande av minimiåldern till 20 år
skulle innebära, att antalet för hel pension erforderliga tjänstår skulle behöva
sättas lägre, än som kan anses lämpligt.
För undvikande av att den, som allenast för kortare tid erhåller anställning,
skall komma i åtnjutande av pensionsrätt har föreslagits, att dylik rätt
icke heller skall få tillförsäkras befattningshavare förrän han varit fast anställd
under minst ett sammanhängande spelår. Ehuru förslaget sålunda innebär,
att för tillförsäkrande av pensionsrätt första gången erfordras, att fast
anställning skall ha förelegat under ett sammanhängande spelår, skall, sedan
pensionsrätt en gång tillförsäkrats, all tjänstetid därefter, även del av spelår,
tillgodoräknas för pension. För teaterchef föreslås, att pensionsrätt skall föreligga
redan från tillträdet av befattningen.
1 likhet med vad eljest allmänt gäller som villkor för pensionsrätt har föreslagits,
att befattningshavare, vilkens befattning är att anse såsom bisyssla,
icke må tillförsäkras pensionsrätt. Såsom exempel på sådana för närvarande
befintliga befattningshavare må teaterläkaren anföras. Ar viss stadigvarande
verksamhet, som i och för sig är att betrakta såsom bisyssla, förenad med
befattning, vilken ansetts böra grunda pensionsrätt, skola emellertid även
löneförmånerna för bisysslan inräknas i den pensionsgrundande lönen.
Enligt statens pensionsanstalts reglemente äger den, som avgått från en
befattning med pension och därefter erhåller annan befattning, i regel ej
räkna tjänstår i den senare befattningen, och tjänstgöringen i den senare befattningen
medför i regel ej heller några tjänste- eller familjepensionsförmåner.
Utredningsmännen ha anfört, att det vid teatrarna kunde vara en
normal företeelse, att en befattningshavare efter uppnåendet av pensionsåldern
i en befattning överginge till annan tjänst med högre pensionsålder.
Exempel härå utgjorde aktör, som bleve regissör, och dansör, som överginge
till att bli balettmästare. Utredningen har därför föreslagit, att möjlighet till
erhållande av tjänste- och familjepension även för sådan senare tjänstgöring
beredes. Med hänsyn dels till denna anordning och dels till den omständigheten.
atl vid teatrarna ofta kunde antagas uppkomma ett sammanträffande
av tjänstepension och familjepension efter make, ha utredningsmännen vidare
föreslagit införande av cn särskild bestämmelse, enligt vilken det skall
bero på Kungl. Maj:ts prövning, örn och i vad mån samtidigt utgående pensioner
i här avsedda fall skola minskas.
Utredningsmännens förslag i fråga örn pensionsåldrarna innebär för flera
personalgrupper en höjning, vidtagen i syfte att undvika alltför kraftig stegring
av pensionskostnaderna. De högsta pensionsåldrarna äro enligt förslaget
65 och 6,3 år, gällande för manliga respektive kvinnliga befattningshavare
tillhörande tjänstemannastaterna och den tekniska personalen. De lägsta pensionsåldrarna,
45 och 41 år. avse manlig respektive kvinnlig balettmedlem.
Det för hel tjänstepension erforderliga antalet tjänstår har i förslaget satts
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 34.
Departements
chefen.
jämförelsevis lågt för vissa personalgrupper. Sålunda skulle enligt förslaget
endast erfordras 25 tjänstår för skådespelare, 22 tjänstår för manlig solist
och skådespelerska samt 20 tjänstår för kvinnlig solist och för balettmedlem.
I betänkandet har anförts:
Det för olika befattningar föreslagna antalet för hel pension erforderliga
tjänstår har avvägts så, att flertalet befattningshavare kan antagas erhålla
hel pension. För skådespelare och skådespelerskor har tjänstårsantalet, 25
respektive 22 år, i förhållande till pensionsåldrarna, 60 respektive 55 år,
satts relativt lågt. Anledningen härtill är den, att flertalet dylika befattningshavare
för erhållande av anställning vid nationalscenen måst kvalificera sig
vid enskilda teatrar, där pensionsrätt saknas, varefter de vid något högre
levnadsålder komma i dramatiska teaterns tjänst. Av stadgarna för kungl,
teatrarnas pensionsinrättning framgår också, att man ej kalkylerar med möjligheten
av längre tjänstetider. Utredningen förutsätter emellertid att, därest
ordnad pensionering mera allmänt skulle genomföras för enskilda teatrar,
antalet för hel pension erforderliga tjänstår för skådespelare och skådespelerskor
vid dramatiska teatern kommer att höjas.
Utredningsmännens förslag att, där innehavare av med pensionsrätt förenad
befattning jämväl innehar en bisyssla vid teatern, löneförmånerna för
denna skola inräknas i den pensionsgrundande lönen, har statens pensionsanstalt
förklarat sig icke biträda för det fall att bisysslan är fristående utan
endast under förutsättning att de med densamma förenade arbetsuppgifterna
åligga befattningshavaren i hans egenskap av innehavare av den med pensionsrätt
förenade befattningen.
Statens pensionsanstalts erinran i fråga örn tillgodoräknandet av bisyssla
synes befogad. I övrigt finner jag icke anledning till erinran mot utredningsmännens
förslag i förevarande delar.
Tjänstepensionsbelopp och tjänstepensionsavgifter.
Beträffande tjänstepensionsunderlagen har teaterpensionsutredningen föreslagit,
att dessa sättas i relation till de individuella lönerna och icke, såsom
eljest enligt reglementet för statens pensionsanstalt eller enligt allmänna
tjänstepensionsreglementet sker, fastställas till särskilda, för olika slag av befattningar
bestämda belopp. Anledningen härtill har enligt betänkandet varit,
att lönerna i många fall, företrädesvis i fråga örn aktörer och solister, icke
vore knutna till befattningarna som sådana utan i stället betingade av den personliga
förmågan, så att även mycket betydande löneförändringar för en befattningshavare
kunde förekomma, utan att man kunde anse, att denne erhållit
en ny befattning. I betänkandet har vidare anförts:
Enligt § 23 reglementet för statens pensionsanstalt är, där ej annorlunda
stadgas, tjänstepensionsunderlaget i princip lika med 2/3 av minimiårsavlöningen
i befattningens högsta lönegrad.
För teatrarnas befattningshavargrupper kunna pensionsunderlagen icke
utan en viss omräkning på angivet sätt ställas i relation till lönen. Sålunda
äro de kontraktsenliga förmånerna — lön, tjänstgöringspengar, förmån av
Kungl. Maj.ts proposition nr 34.
11
fri bostad och vänne — icke utan vidare lämpade som utgångspunkt, enär
å de kontanta förmånerna utgå tillägg, beräknade efter för olika personalgrupper
skiljaktiga grunder, vilka dessutom väsentligt avvika från grunderna
för motsvarande tillägg på statligt reglerade löner och pensioner. Utredningen
har därför måst finna särskilda regler för bestämmande av pensionsunderlagen
för dessa befattningshavare, och den har därvid sökt utforma
dessa regler så, att tjänstepensionsförmånerna för en befattningshavare vid
teatrarna bli så vitt möjligt desamma som för en statstjänsteman i Stockholm
med samina totala löneförmåner som den teateranställdes.
Det har synts utredningen lämpligt, att man vid beräkningen av tjänstepensionsunderlaget
utgår från lönen, inklusive alla rörliga tillägg, och — för
erhållande av en av levnadskostnadernas växlingar i stort sett oberoende
bottenlön — från denna bruttolön drager icke de faktiska tilläggen utan i
stället de tillägg, som efter vissa enhetligt fastställda normer kunna beräknas
ingå i lönen. Utredningen har därvid ansett ligga närmast till hands att föreslå,
att detta avdrag skall beräknas efter samma grunder som de rörliga tillläggen
å löner, som utgå enligt civila avlöningsreglementet. Av praktiska skäl
synas pensionsunderlagen böra bestämmas för varje spelår, och skall sålunda
vid beräkningen av tjänstepensionsunderlaget för visst spelår enligt utredningens
förslag årsavlöningen läggas till grund, sedan densamma jämte därå
utgående tillägg minskats med de rörliga tillägg och kristillägg, som skulle
ha ingått i löneförmånerna, örn dessa utgått enligt civila avlöningsreglementet.
I förenklingssyfte föreslås, att samtliga tillägg härvid skola beräknas efter de
regler för rörliga tillägg och kristillägg, som varit gällande under sista kvartalet
av det näst föregående spelåret.
Sedan man sålunda kommit fram till det belopp, i förslaget kallat årsavlöningens
grundbelopp, vilket kan ansås utgöra en motsvarighet till en statstjänstemans
fasta avlöning, gäller det att ställa tjänstepensionsunderlaget i
sådant förhållande till detta grundbelopp, att pensionsförmånerna bli desamma
för den teateranställde och för statstjänstemannen. Härvid har man
att beakta, dels att statstjänstemannens tjänstepensionsunderlag regelmässigt
bestämts till 2/:j av den slutavlöning, som för den statliga befattningen
skulle ha gällt, örn befattningshavaren tjänstgjort å ort, tillhörande ortsgrupp
C, och dels att å statstjänstemannens pension utgår rörligt tillägg, bestämt i
förhållande till 1935 års levnadskostnadsnivå, under det att å pension från
statens pensionsanstalt utgår dyrtidstillägg, avvägt i förhållande till 1914 års
nivå och därför bestämt efter ett procenttal, som ligger ungefär 12 enheter
högre än procenttalet för rörligt tillägg. Det är vidare att märka, att statstjänstemannens
pensionsunderlag fastställes i förhållande till befattningens
slutavlöning, således med inräknande av alla ålderstillägg, medan pensionsunderlaget
för den teateranställde, för vilken på förhand bestämda ålderstillägg
i allmänhet ej finnas fastställda, får beräknas efter den avlöning, som
för ögonblicket gäller.
Den för statstjänstemän i Stockholm (ortsgrupp I) gällande relationen mellan
tjänstepensionsunderlag och avlöning åskådliggöres i efterföljande tabell,
som även visar, huru förhållandet mellan pensionsunderlag och avlöning är
olikartat allt efter som den för tillfället uppburna avlöningen utgör begynnelselönen
eller slutlönen i respektive lönegrad.
12
Kungl. Maj:t$ proposition nr 34
Löneklass
Lön å I-ort
Tjänstepensionsunderlag, kronor,
. som svarar mot vldstående lön,
om denna är
Tjänstepensionsunderlag i pro- cent av lönen, örn denna är
kronor
slutlön
begynnelselön
slutlön
begynnelselön
A 6
3,465
1,884
2,280
54.4
65.8
A 9
4,023
2,184
2,616
54.3
65.0
A 12
4,590
2,484
3,072
54.1.
66.9
A 15
5,346
2,916
3,768
54.5
70.5
A 18
6,414
3,528
4,500
55.0
70.2
A 21
7,668
4,236
5,124
55.2
66.8
A 24
9,030
5,124
6,036
56.7
66.8
A 27
10,515
6,036
7,020
57.4
66.8
A 30
12,000
7.020
8,016
58.5
66.8
A 33
13,500
8,016
8,580
59.4
63.6
Med utgångspunkt från dessa siffror och under beaktande av att hel tjänstepension
av utredningen föreslås skola regelmässigt motsvara icke det högsta
pensionsunderlag, som gällt för befattningshavaren, utan, såsom nedan närmare
skall beröras, medeltalet av pensionsunderlagen under de 10 spelår, då
underlagen varit högst, har utredningen funnit sig böra förorda, att tjänstepensionsunderlaget
bestämmes till 55 procent av avlöningens grundbelopp.
I § 23 pensionsanstaltens reglemente har tjänstepensionsunderlaget maximerats
till 6,000 kronor. Detta maximibelopp har stått orubbat allt sedan
pensionsreglementets ikraftträdande den 1 januari 1920. Vid nämnda tidpunkt
gällde enligt civila pensionslagen samma maximigräns för statstjänstemän.
men för dessa har gränsen sedermera höjts. Enligt allmänna tjänstepensionsreglementet
är högsta förekommande tjänstepensionsunderlag 10,920
kronor. Utredningen har funnit det enligt pensionsanstaltens reglemente nu
gällande högsta pensionsunderlaget för lågt för förevarande befattningshavare,
av vilka en del åtnjuta höga löner, och föreslår därför, att tjänstepensionsunderlaget
för teatrarnas personal maximeras till 8,000 kronor.
Vid beräkning av tjänstepensionens belopp brukar som regel utgångspunkten
utgöras av det tjänstepensionsunderlag, som gäller vid tiden för avgången.
En dylik regel är givetvis i allmänhet lämplig, enär slutlönen brukar utgöra
den högsta lön, som vederbörande under sin tjänstetid erhållit. Enär
emellertid, vad teatrarnas personal beträffar, lönekurvan för ett flertal befattningshavare
starkt faller mot slutet av anställningstiden och en pension, beräknad
efter det senaste pensionsunderlaget, därför skulle ställa sig mindre
förmånlig, har utredningen i stället föreslagit, att beloppet av hel tjänstepension
i princip skall utgöra medeltalet av de tio högsta tjänstepensionsunderlag,
som vederbörande under sin tjänstetid uppnått.
Utredningen har härefter beträffande frågan om beräknande av tjänstepensionsunderlag
och tjänstepensionsbelopp för teaterchef anfört:
Teatercheferna förordnas av Kungl. Majit för viss tid, för närvarande för
två år i sänder, varunder lön åtnjutes efter av Kungl. Majit fastställda grunder.
Lönerna utgå för närvarande till operachefen med 23,000 kronor jämte
dyrtidstillägg enligt bestämmelserna för statens oreglerade verk samt till chefen
för dramatiska teatern med 25,000 kronor, med rätt för vederbörande
att å ett belopp av 5,000 kronor erhålla kristillägg enligt det s. k. ramavtalet.
_ Ifråga örn tjänstepensionsunderlaget får utredningen föreslå, att detta, lika
för båda teaterchefsbefattningama, fastställes till samina belopp, som ovan
för personalen föreslagits såsom högsta pensionsunderlag, eller 8,000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 34.
13
För de befattningshavare i statens tjänst, sora tillsättas medelst förordnande
på viss tid, gälla beträffande beräknande av tjänstepension vissa särbestämmelser.
Sålunda äger dylik befattningshavare erhålla hel pension, däresl
förordnandetjänsten av honom innehafts minst 1‘2 år i oavbruten följd eller
han avgått på grund av olycksfall i tjänsten. Vid avgång under andra förutsättningar
äger han i regel erhålla avkortad pension, som beräknas på sådant
sätt, att pensionsunderlaget minskas med 1/3r.o för varje full fjärdedel av år.
varmed tjänstetiden understiger 12 år. dock med högst 24/lli0.
Med hänsyn framför allt till önskvärdheten av att för teaterchefsbefattning
kunna påräkna även person, som icke skulle äga tillgodoräkna sig någon
föregående tjänstgöring i anställning med statligt ordnad pensionering, synas
starka skäl tala för att förordnandepensionsformen kommer till användning
jämväl för teatercheferna. Utredningen vill härvid också peka på att dessa
befattningar torde medföra stora personliga påfrestningar, och att teatercheferna
som regel knappast torde inneha sina förordnanden under någon längre
tid.
Bestämmelserna om förordnandepension torde emellertid icke utan vissa
modifikationer kunna göras tillämpliga å teaterchef. De befattningshavare,
som åtnjuta förordnandepension enligt allmänna tjänstepensionsreglementet,
tillsättas i regel medelst förordnande för sex år. Enär sålunda, örn förordnandet
icke skulle förnyas, befattningshavaren åtminstone i allmänhet skulle
kunna tillgodoräkna sig sex tjänstår för pension såsom förordnandet jäns teman,
föreligger beträffande dylika befattningshavare icke något behov av att
såsom förutsättning för avkortad pension krav skulle uppställas på ett visst
minsta antal tjänstår. För teatercheferna är emellertid förhållandet annorlunda,
enär dessa befattningshavare bruka förordnas för allenast två eller tre
år i sänder. Utredningen har därför beträffande teaterchef ansett sig böra
föreslå, att genast börjande tjänstepension icke skall utgå, om teaterchef av
annan anledning än olycksfall i tjänsten eller .sjukdom avgått från förordnande
av kortare varaktighet än sex år.
Beträffande reduktionen av genast börjande tjänstepension för teaterchef
i fall då antalet tjänstår understiger 12 ha utredningsmännen, med hänvisning
till den för sjukpension vanliga minimigränsen — 3/i av hel pension —- föreslagit, att reduktionen skall ske med högst 4%co. d. v. s. till lägst 3A.
Enligt utredningsförslaget skall befattningshavare erlägga årlig tjänstepensionsavgift
med 3.5 procent av årsavlöningens grundbelopp, vartill skall
komma en lika stor avgift från huvudmannen. Dessa beräkningar förutsätta,
att kostnaderna för tjänstepension jämte dyrtidstillägg motsvarande 1935 års
levnadskostnadsnivå skola till lika delar bestridas av befattningshavaren, huvudmannen
och staten.
Statskontoret har framställ! erinringar mot ifrågavarande förslag i vad angår
dels fastställande jämväl för andra befattningshavare än aktörer och solister
av personliga, med årsavlöningen varierande Ijänslepensionsunderlag,
dels beräknande av tjänstepensionsunderlaget lill 55 procent av årsavlöningens
grundbelopp, dels ock höjning lill 8,000 kronor av del eljest enligt reglementet
för statens pensionsanstalt gällande högsta underlaget av 6,000 kronor.
Statskontorets yttrande har i dessa delar väsentligen följande innehåll.
Statskontoret knöde icke förorda, all för teaterpersonalen skulle fastställas
personliga, i förhållande lill den åtnjutna avlöningen avpassade tjänstepensionsundcrlag.
Därest tealerpersonalen ansåges böra vinna delaktighet i pen
-
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 34.
sionsanstalten, innan ännu den avsedda revisionen av anslaltens reglemente
hunnit slutföras, syntes det vara förtjänt att tagas under övervägande örn
icke — åtminstone såsom en interimistisk anordning — genom en ytterligare
påbyggnad av det nuvarande antalet pensionsklasser vissa normerande lönegrupper
skulle kunna tillskapas, vilka kunde tjäna såsom utgångspunkt för
fixerandet av de olika tjänstepensionsunderlagen. Under alla förhållanden
syntes antydda sätt för bestämmande av tjänstepensionsunderlagen kunna
tillämpas med avseende å teatrarnas tjänstemän, medlemmar av kor- och
balettstaten samt den tekniska personalen.
I fråga örn aktörer och solister syntes, såsom utredningen framhållit, föreligga
mera speciella förhållanden, enär deras avlöningar ävensom anställningstiderna
vore underkastade betydligt större växlingar allt efter vederbörandes
konstnärliga kapacitet. Det syntes fördenskull icke kunna förnekas,
att större svårigheter skulle uppstå för åvägabringande av en rättvis avvägning
mellan pension och lön, därest mera schematiska grunder för bestämmande
av tjänstepensionsunderlagen skulle komma till användning. Trots de
starka principiella betänkligheter, som kunde resas mot utredningens förslag
örn personliga tjänstepensionsunderlag, ville statskontoret icke motsätta sig
ett genomförande för ifrågavarande anställningshavares vidkommande av
detta förslag. Statskontoret ansåge dock, att tjänstepensionsunderlaget borde
bestämmas lill 50 procent av årsavlöningens grundbelopp i stället för 55 procent,
såsom av utredningen föreslagits. Därest den pensionsgrundande avlöningen
beräknades till medeltalet av avlöningarna under de tio spelår, då vederbörande
åtnjutit den högsta avlöningen, syntes nämligen enligt statskontorets
mening nyssnämnda medelavlöning närmast motsvara slutlönen för en
statlig tjänsteman. Med utgångspunkt härifrån skulle vid tillämpning av det av
utredningen förordade procenttalet den teateranställdes tjänstepension uppgå
till större belopp än som kunde anses motiverat för ernående av syftet med
den föreslagna anordningen, nämligen att anställningshavaren skulle komma
i åtnjutande av ungefärligen lika stora pensionsförmåner som en statstjänsteman
i Stockholm med samma totala löneförmåner.
Även om det enligt pensionsanstaltens reglemente gällande högsta pensionsunderlaget
av 6,000 kronor kunde synas väl lågt i förhållande till lönerna
för vissa till pensionsanstalten redan anslutna befattningshavare, hade
någon höjning av detta underlag hittills icke vidtagits. Enligt statskontorets
mening saknades därför anledning att enbart för den begränsade kategori
anställningshavare, varom här vore fråga, göra ett avsteg från reglementets
bestämmelser på denna punkt.
Två av statskontorets ledamöter ha i avgiven reservation förklarat sig icke
vilja avstyrka utredningens förslag om enhetliga bestämmelser angående personliga,
med årsavlöningen varierande tjänstepensionsunderlag. Reservationen
har i denna del följande innehåll.
Reservanterna hade funnit sig kunna, vad anginge solister och aktörer, utan
större betänkligheter biträda pensionsutredningens förslag, att för befattningshavarna
skulle tillämpas personliga, med årsavlöningen varierande
tjänstepensionsunderlag, dock med den jämkning av pensionsunderlagets
storlek i förhållande lill lönen, som av statskontoret föreslagits (från 55 till
50 procent). Frågan örn en tillämpning av utredningens förslag å teatrarnas
övriga personal hade däremot förefallit tveksam. Inom dessa senare personalgrupper
— baletten, korpersonalen, tjänstemännen och den tekniska personalen
— vore lönerna icke i lika hög grad varierande vare sig befattningshavarna
emellan eller för den enskilda befattningshavaren under anställningstiden.
Kungl. Maj:ts proposition nr 34.
15
Det hade därför synts önskvärt, att en med nu gällande grunder mera överensstämmande
metod för tjänstepensionsunderlagens bestämmande kunde
komma till användning i dessa fall. Vid ett närmare övervägande hade reservanterna
emellertid kommit till den uppfattningen, att det överhuvudtaget
med hänsyn till nu rådande anställningsförhållanden vid teatrarna knappast
vore möjligt att komma till en bättre lösning av frågan örn pensionsunderlagens
avvägning än den utredningen föreslagit. Med hänsyn härtill och då
den förordade 50-procentsrelationen mellan tjänstepensionsunderlaget och
medeltalslönen knappast syntes komma att föregripa den allmänna omprövning
av bestämmelserna i hithörande avseende, som komme att ske vid en
revision av nu gällande reglemente, hade reservanterna i nuvarande situation
ansett sig icke böra avstyrka utredningens förslag örn enhetliga bestämmelser
i fråga om tjänstepensionsunderlagens avvägning.
Statens pensionsanstalt har biträtt utredningsmännens ifrågavarande förslag
utom vad angår beräknandet av tjänstepensionsunderlaget till 55 procent
av årsavlöningens grundbelopp. Vad först angår förslaget örn tillämpning
av personliga tjänstepensionsunderlag har pensionsanstalten väl anmärkt,
att det vore önskvärt, att en enklare och med nu gällande grunder
mera överensstämmande metod för bestämmande av underlagen kunde komma
till användning. Anstalten har också berört olika tänkbara möjligheter
till jämkningar, närmast vad angår andra personalgrupper än solister och
aktörer. Emellertid har anstalten, med hänvisning till därmed förenade tekniska
svårigheter samt till önskvärdheten av enhetlighet i bestämmelserna
för teaterpersonalen, förklarat sig icke vilja motsätta sig utredningsförslaget
i denna del.
Pensionsanstalten har föreslagit, att reglerna om beräknande av årsavlönings
grundbelopp kompletteras med bland annat en föreskrift, att i årsavlöningen
ej inräknas ersättning för begagnande av egna kläder, inkomst av
recettföreställning, tillfälligt arvode för översättning eller renskrivning, ersättning
för övertidsarbete, särskild ersättning för uppträdande å matinéföreställning
eller därmed jämförlig inkomst.
Beträffande det procenttal, efter vilket tjänstepensionsunderlaget bör beräknas
i förhållande till årsavlöningens grundbelopp, har pensionsanstalten,
av liknande skäl som statskontoret, tillstyrkt, att procenttalet bestämmes
till 50.
Vad åter angår den av utredningen föreslagna höjningen av gränsen för
tjänstepensionsunderlaget för teaterpersonalen till 8,000 kronor, har pensionsanstalten
anfört, att en sådan höjning visserligen icke kunde anses påkallad
med hänsyn till för nämnda personal gällande särskilda förhållanden
men att den nu gällande, från 1907 års civila pensionslag hämtade maximigränsen
otvivelaktigt vore att anse som föråldrad, i följd varav det syntes
kunna förutsättas, alt en motsvarande höjning vore alt motse för åtminstone
en del av övriga till anstalten anslutna befattningshavare i samband med en
kommande översyn av pensionsreglementet.
I anslutning till sitt förenämnda ändringsförslag har pensionsanstalten förordat,
att befattningshavares tjänstepensionsavgift såväl sorn liuvudmansavgiften
bestämmes lill 3.25 procent av årsavlöningens grundbelopp.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 34.
Departements
chefen.
Teatrarnas styrelser ha förklarat sig förutsätta, att statsverket ställer medel
till förfogande för bestridande av de årsavgifter, som enligt förslaget skola
erläggas av teaterbolagen såsom huvudmän.
Den av teaterpensionsutredningen förordade metoden att fastställa personliga,
med årsavlöningen växlande tjänstepensionsunderlag skiljer sig från de
nuvarande grunderna i reglementet för statens pensionsanstalt och lär icke
kunna antagas få någon allmännare användning vid en översyn av reglementet.
Såsom pensionsanstalten och reservanterna i statskontoret anfört, möta
emellertid sådana svårigheter för en sakligt tillfredsställande och enhetlig
pensionsreglering för teaterpersonalen i närmare anslutning till pensionsreglementet,
att utredningens förslag i denna del synes få godtagas. Av skäl, som
statskontoret och pensionsanstalten anfört, bör emellertid tjänstepensionsunderlaget
för annan befattningshavare än teaterchef bestämmas till 50 i
stället för i betänkandet föreslagna 55 procent av årsavlöningens grundbelopp.
Vad pensionsanstalten anfört rörande vissa särskilda förmåners uteslutande
vid beräkning av årsavlöningens grundbelopp synes böra beaktas vid bestämmelsernas
slutliga utformning.
Förslaget om bestämmande av högsta pensionsunderlaget till 8,000 kronor,
eller 2,000 kronor högre än det i pensionsanstaltens reglemente fastställda
maximum av 6,000 kronor, har motiverats med att sistnämnda belopp
anses vara alltför lågt i förhållande till de löner, som i en del fall kunna förekomma
vid teatrarna. Då maximibeloppet 8,000 kronor, vilket understiger
det högsta i allmänna tjänstepensionsreglementet medgivna underlaget, synes
skäligt och dess fastställande för teaterpersonalen icke torde medföra
några olägliga konsekvenser för den blivande revisionen av pensionsanstaltens
reglemente, biträder jag utredningsmännens förslag.
Vad i betänkandet föreslagits om beräknande av tjänstepension för teaterchef
har icke föranlett erinran i yttrandena och giver ej heller anledning till
erinran från min sida.
Befattningshavares tjänstepensionsavgift och huvudmannens årsavgift böra
i enlighet med pensionsanstaltens förslag bestämmas till 3.25 procent av årsavlöningens
grundbelopp. Till huvudmansavgifterna bör hänsyn tagas vid beräknande
av de bidrag av lotterimedel, som tillerkännas teatrarna.
Förtidspension m. m.
I betänkandet har teaterpensionsutredningen föreslagit införande av vissa
särskilda bestämmelser för teaterpersonalen angående förtidspension, sjukpension
och uppskjuten tjänstepension.
Enligt allmänna tjänstepensionsreglementet må befattningshavare, som tidigast
fem år före pensionsålderns inträde frivilligt avgår ur tjänst, kunna
av Kungl. Majit medgivas rätt att under vissa förutsättningar komma i åt
-
Kungl. Majlis proposition nr 34.
17
njutande av förtidspension, som under tiden tills pensionsåldern uppnåtts
utgår med viss avkortning och därefter med samma belopp som ålderspension.
För tiden intill pensionsåldern skall förtidspensionen minskas med
Visa eller, där för hel pension erfordras 25 tjänstår, 1/150 för varje full eller
påbörjad fjärdedel av år, som vid avgången återstod till pensionsåldern.
Någon direkt motsvarighet till detta stadgande finnes icke i reglementet för
statens pensionsanstalt. För de flesta till anstalten anslutna befattningshavarna
är visserligen möjlighet lämnad att i händelse av försvagad hälsa eller
minskad arbetsförmåga högst fem år före pensionsåldern frivilligt avgå med
rätt till genast börjande pension. Denna blir dock ganska starkt avkortad.
Vid avgång 5 år före pensionsåldern blir pensionen allenast ungefär 7s av
vad den skulle blivit vid kvarstående i tjänst till pensionsåldern.
Med hänsyn särskilt till den höjning av pensionsåldrarna, som föreslagits,
har teaterpensionsutredningen förordat, att teaterpersonalen, utom teaterchef,
skall kunna komma i åtnjutande av förtidspension bestämd i viss anslutning
lill allmänna tjänstepensionsreglementets grunder. I fråga härom anföres i
betänkandet:
Förtidspensionen har för teaterpersonalen — i likhet med vad som i viss
utsträckning är fallet i fråga om statliga befattningshavare — huvudsakligen
avsetts^ att bli tillämplig vid sådana fall av sjukdom, invaliditet eller arbetsoförmåga,
där de för erhållande av vanlig sjuk- eller invalidpension uppställda.
relativt stränga kraven på otjänstbarhet icke äro uppfyllda. Sålunda
skulle förtidspension kunna tänkas förekomma exempelvis för solist vid partiell
röstinvaliditet eller för skådespelare vid minnesdefekt, i vilka fall prestationsförmågan
kan ha i hög grad nedgått, utan att likväl förutsättning för
beviljande av sjukpension föreligger. Framför allt torde man alltså kunna
räkna med att förtidspension såsom ersättning för sjukpension kommer att
tillämpas beträffande den personal vid de kungl, teatrarna, som på grund av
uppträdande å scen eller eljest i särskilt hög grad måste besitta frisk fantasi
och vitalitet. För dessa befattningshavare böra icke uppställas samma villkor
för erhållande av förtidspension, som i allmänhet gälla enligt allmänna
tjänstepensionsreglementet. Enligt sistnämnda reglemente gäller i regel såsom
förutsättning, att vederbörande innehar minst det antal tjänstår, som
erfordras för hel pension. För vissa beställningshavare vid försvarsväsendet
med låg pensionsålder erfordras emellertid icke för rätt till förtidspension
det för hel tjänstepension behövliga antalet tjänstår. Förtidspension skulle
nämligen, örn fullt antal tjänstår skulle erfordras, överhuvud taget icke kunna
ifrågakomma för dylika beställningshavare, beträffande vilka möjlighet
till förtidsavgång ur såväl statens som personalens synpunkt ansetts alldeles
särskilt önskvärd. Enär icke heller beträffande ifrågavarande teaterpersonalgrupper
förtidspensionen skulle fylla sin uppgift, därest för erhållande av
pensionen skulle krävas för full tjänstepension erforderligt antal tjänstår,
bär utredningen funnit antalet tjänstår lämpligen böra bestämmas till 7-, av
det för hel tjänstepension erforderliga antalet. Beträffande återigen de befattningshavare
vid de kungl, teatrarna, sorn tillhöra tjänstemannastaten och
den tekniska personalen, synas några särbestämmelser med avseende å erforderligt
antal tjänstar icke vara behövliga. I fråga örn dessa befattningshavare
skulle alltså för förtidspension krävas samma antal tjänstår som för fidi
tjänstepension. Såsom förutsättning för beviljande av förtidspension gäller
enligt förslaget, att avgången icke får vara stridande mot teaterns intressen.
Bihang lill riksdagens protokoll 1943. 1 sand. Nr lil. 2
18
Kungl. Maj.ts proposition nr 34.
Såsom av det ovanstående framgår, ha bestämmelserna om förtidspension
åtminstone för vissa grupper gjorts väsentligt förmånligare än enligt allmänna
tjänstepensionsreglementet därigenom att kravet på fulla tjänstår bortfallit.
Det har därför ansetts riktigt, att de i gengäld göras mindre förmånliga
i annat avseende. Utredningen har därför föreslagit, att reduktion av pensionen
skall äga rum ej blott innan pensionsåldern uppnåtts utan även därefter.
Huvudsakligen i förenklingssyfte har föreslagits, att minskningen, oberoende
av det för full tjänstepension erforderliga antalet tjänstår, skall utgöra
V2oo för varje full eller påbörjad fjärdedel av år, som återstår till pensionsålderns
inträde.
Utredningen föreslår i övrigt, att det, liksom enligt allmänna tjänstepensionsreglementet,
skall ankomma på Kungl. Majit att medgiva rätt till förtidspension.
Härigenom erhålles en garanti för att missbruk av denna för personalen
fördelaktiga pensioneringsform icke sker.
För rätt till sjukpension vid avgång till följd av sjukdom, som icke
ådragits i tjänsten, förutsättes enligt stadgande i § 18 i statens pensionsanstalts
reglemente, att befattningshavaren under fem på varandra följande år
varit oförmögen att tjänstgöra under sammanlagt mer än 4/5 av tjänstetiden
ävensom att denna oförmåga befinnes vara för framtiden bestående. Utredningsmännen
ha framhållit, att dessa regler vore anpassade efter det förhållandet,
att befattningshavaren vore fortlöpande anställd och under tiden för
sjukdomen komme i åtnjutande av sjukavlöning. Då emellertid teaterpersonalen
icke kunde påräkna att vid sjukdom få kvarstå i tjänst så lång tid, som
förutsattes för stadgandets tillämpning, ha utredningsmännen förordat införande
av en särbestämmelse om sjukpensionering för denna personal. Bestämmelsen,
som i det väsentliga överensstämmer med ett stadgande i allmänna
tjänstepensionsreglementet, innebär, att befattningshavare vid avgång
skall äga rätt till genast börjande tjänstepension, om han därvid till
följd av sjukdom, vanförhet, lyte eller nedsatt arbetsförmåga finnes vara för
framtiden förhindrad att behörigen sköta sin tjänst.
I betänkandet har vidare framhållits, att metoden för beräkning av uppskjuten
tjänstepension enligt pensionsanstaltens reglemente i allmänhet
för den förtidsavgångne vore mindre förmånlig än metoden för beräkning
av den häremot svarande förmånen, tjänstelivränta, enligt allmänna
tjänstepensionsreglementet. Den uppskjutna pensionen beräknades nämligen
enbart på befattningshavarens egna avgifter, varför han ginge förlustig icke
endast statens utan även huvudmannens bidrag. På grund härav komme den
uppskjutna pensionen att motsvara allenast omkring J/3 av vad som verkligen
intjänats. Då det kunde förväntas, att bestämmelserna om uppskjuten
pension i pensionsanstaltens reglemente framdeles komme att omarbetas och
bringas i större överensstämmelse med bestämmelserna i allmänna tjänstepensionsreglementet,
hade utredningen ansett sig kunna föreslå regler för beräkning
av uppskjuten pension, som i större utsträckning än de nu gällande
tillgodosåge befattningshavarnas intressen. En ytterligare anledning till skiljaktiga
bestämmelser läge däri, att förtidsavgång vid teatrarna icke vore eller
kunde antagas bli någon ovanlig företeelse. Ej heller kunde dylika förtidsavgångar
anses olämpliga, eftersom det utbyte av arbetskrafter mellan de kungl.
Kungl. Maj:ts proposition nr 34.
19
teatrarna och enskilda sådana, som härigenom befordrades, säkerligen lände
till gagn för teaterverksamheten.
Beträffande de ifrågasatta reglerna ha utredningsmännen anfört:
Då enligt reglementet för pensionsanstalten i vissa särskilda fall en metod
för beräkning av uppskjuten pension förekommer, som ger ungefär samma
resultat som bestämmelserna i allmänna tjänstepensionsreglementet, har utredningen
funnit lämpligt föreslå, att denna metod generellt kommer till tilllämpning
för teatrarnas del. Metoden, som enligt pensionsanstaltens reglemente
skall användas i det fall, att avgång föranletts av befattnings indragning,
innebär i själva verket, att den uppskjutna pensionen försäkringstekniskt
beräknas efter samtliga de avgifter, som förutsättas ha erlagts, således
även statens och huvudmannens. Utredningen föreslår dock en kompletterande
bestämmelse, enligt vilken, örn antalet tjänstår understiger det för hel pension
erforderliga antalet, den beräknade uppskjutna pensionen skall på visst
sätt minskas i förhållande till antalet felande tjänstår. Enligt det nu gällande
civila tjänstepensionsreglementet, varifrån bestämmelsen hämtats, skall
reduktionen utgöra 2 procent för varje felande tjänstår. Med hänsyn till det i
fråga om teatrarnas personal starkt differentierade kravet på antalet tjänstår
för full pension har reduktionstalet för denna personal satts i viss relation till
det för full pension erforderliga antalet tjänstår. Erfordras 30 tjänstår för
full pension, innebär sålunda regeln, att reduktionen för varje år blir 2 procent
(3/5 : 30 — Vo o). Om 20 tjänstår erfordras, blir reduktionsprocenten 3
(Vs • 20 = V100) •
Reduktion för felande tjänstår skall dock enligt förslaget icke ske vid beräkning
av uppskjuten tjänstepension för den, som utan rätt till genast börjande
tjänstepension avgått från befattning såsom teaterchef. Undantaget
har enligt motiven föranletts närmast därav att bestämmelserna om beräknande
av uppskjuten tjänstepension ansetts eljest leda till alltför ofördelaktigt
resultat i fall då teaterchef tidigare innehaft pensionsberättigande befattning
och på grund av teaterchefsförordnandet lämnat även denna befattning
med rätt allenast till uppskjuten pension.
I förslaget har vidare upptagits en särbestämmelse för det fall, att befattningshavare
avgått med ålders- eller förtidspension från exempelvis en aktörbefattning
och övergått till exempelvis en befattning å tjänstemannastaten
men sedermera frånträder den senare befattningen med rätt till uppskjuten
tjänstepension. Enligt den föreslagna bestämmelsen skall i dylikt fall pensionen
för den senare befattningen — beräknad såsom uppskjuten tjänstepension
med viss särskild jämkning — utgå omedelbart efter avgången från denna
befattning och sålunda redan innan pensionsåldern för samma befattning
uppnåtts.
Statskontoret har avstyrkt de ifrågavarande av utredningsmännen föreslagna
undantagsreglerna såsom icke tillräckligt motiverade i teatrarnas förhållanden.
Avstyrkandet gäller dock icke i vad reglerna beröra uppskjuten
tjänstepension för teaterchef.
Reservation mot yttrandet i berörda del har avgivits av tre ledamöter i
statskontoret. Två av ledamöterna ha förklarat sig biträda utredningsförslaget
vad angår bestämmelserna örn förtidspension och sjukpension, varvid
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 34.
framhållits, att en garanti mot missbruk av möjligheten till förtidspension
vore skapad genom att prövningen av dessa frågor vore lagd i Kungl. Majlis
hand. Den tredje ledamoten har förklarat sig tillstyrka införandet av särbestämmelser
rörande förtidspension och sjukpension vad anginge aktör- och
solistpersonalen, beträffande vilken personal anställningsförhållandena finge
anses motivera undantagsregler i dessa hänseenden lika väl som i fråga om
bestämmandet av tjänstepensionsunderlag. Sistnämnde ledamot har dock
beträffande förtidspension anfört, att den för erhållande av dylik pension
erforderliga tjänstetiden utan olägenhet borde kunna sättas till 4/s av det för
hel tjänstepension föreslagna antalet tjänstår samt att någon anledning icke
syntes föreligga att frångå den i allmänna tjänstepensionsreglementet intagna
regeln, att pensionsminskningen skulle utgöra ''/iso för varje full eller påbörjad
fjärdedel av år, som vid avgångstillfället återstått till pensionsålderns
inträde.
Statens pensionsanstalt har biträtt teaterpensionsutredningens ifrågavarande
förslag utom vad angår uppskjuten tjänstepension för annan befattningshavare
än teaterchef. Vad särskilt angår förslaget till bestämmelser örn
förtidspension har pensionsanstalten anfört:
Detta förslag synes pensionsanstalten med hänsyn till konsekvenserna kunna
ingiva vissa betänkligheter. Emellertid lärer förslaget få anses stå i samband
med och utgöra en motvikt till den ej oväsentliga höjning av nu gällande
pensionsålder, som utredningen för åtskilliga befattningshavare föreslagit.
Godtages ej förslaget om förtidspension, kunna sålunda krav på lägre
pensionsåldrar vara att motse. Då den kostnadsökning, som skulle föranledas
av en sänkning av pensionsåldrarna, torde få antagas väsentligt överstiga
kostnaderna för förtidspension, kan förslaget om införande av rätt till sådan
pension onekligen anses i och för sig sakligt motiverat i det föreliggande läget.
Enligt utredningens motivering skulle för övrigt förtidspension för här
förevarande personal främst komma i fråga under förhållanden, som i viss
mån skulle giva den karaktären av en sjukpensionering. I betraktande härav
och då den föreslagna prövningen av Kungl. Majit är ägnad att giva garantier
för den försiktiga tillämpning, vilken sålunda avsetts, vill pensionsanstalten
trots sina betänkligheter icke motsätta sig förslaget på denna punkt.
De av utredningsmännen förordade särskilda bestämmelserna örn sjukpension
har pensionsanstalten funnit ändamålsenliga.
Beträffande utredningsförslaget örn beräknande av uppskjuten tjänstepension
har pensionsanstalten framhållit, att det icke syntes tänkbart, att den
blivande omarbetningen av pensionsanstaltens reglemente skulle leda till bestämmelser
av den art utredningen föreslagit, vilka bestämmelser på grund
av det å uppskjuten pension utgående dyrtidstillägget i allmänhet syntes medföra
ej oväsentligt större förmåner än som motsvarade tjänstelivränta enligt
allmänna tjänstepensionsreglementet. Under hänvisning till sin allmänna inställning
beträffande frågan om införande av undantagsregler för vissa personalgrupper
har pensionsanstalten förklarat sig i varje fall -— dock med
undantag i fråga om teaterchef — avstyrka de av utredningen föreslagna
särbestämmelserna rörande beräkning av uppskjuten tjänstepension.
Kungl. Maj.ts proposition nr 34.
21
I motiveringen till förslaget om förtidspensionering lia utredningsmännen Departementspåvisat
behovet för teatrarnas del av en subsidiär pensionsform i de fall, då
befattningshavares arbetsförmåga är väsentligt nedsatt, utan att dock sådan
grad av otjänstbarhet föreligger, som förutsättes för vanlig sjukpensionering.
Detta behov gör sig gällande särskilt med hänsyn till de samtidigt föreslagna
höjningarna i pensionsåldrarna. Under förutsättning av försiktighet vid tilllämpningen
— vilken enligt förslaget skall ankomma på Kungl. Maj :t — synas
några betänkligheter icke behöva möta mot den föreslagna pensioneringsformen.
Jag tillstyrker följaktligen utredningsmännens förslag i fråga örn förtidspensioneringen.
Förslaget till särskilda bestämmelser om sjukpension vill jag likaledes biträda.
I fråga om beräknande av uppskjuten tjänstepension ha utredningsmännen
föreslagit avvikelse från pensionsanstaltens reglemente i första hand sålunda,
att vid försäkringsteknisk beräkning av pensionen icke blott befattningshavarens
egna avgifter skola tillgodoräknas honom utan även statens
och huvudmannens bidrag. Som särskilt skäl för medgivande av denna förmån
för teaterpersonalen har i motiven åberopats, att förtidsavgångar vid
teatern vore en normal företeelse, betingad av en ur teaterverksamhetens synpunkt
naturlig och lämplig cirkulation av arbetskrafterna inom facket. Vad
utredningsmännen sålunda anfört är enligt min mening värt beaktande. Genom
förslagets bestämmelser med däri jämväl innefattade reduktionsregler
uppnås praktiskt taget samma resultat som vid tillämpning av allmänna
tjänstepensionsreglementets bestämmelser örn tjänstelivränta. Då emellertid
något indexreglerat tillägg icke utgår å tjänstelivränta, bör dylikt tillägg vid
genomförande av utredningsmännens förslag ej heller utgå å den uppskjutna
tjänstepensionen. Jag tillstyrker för min del, att frågan löses på detta sätt
och att således uppskjuten tjänstepension beräknas såsom utredningsmännen
föreslagit men att en särskild bestämmelse meddelas, enligt vilken dyrtidstilllägg
ej skall utgå på den uppskjutna tjänstepensionen. Sistnämnda bestämmelse
bör även gälla teaterchef.
Vad åter angår frågan örn en särskild regel för det fall, att befattningshavare
innehaft två befattningar efter varandra och lämnat den senare befattningen
med rätt till uppskjuten tjänstepension, anser jag tillräckliga skäl ej
föreligga för genomförande av utredningsförslaget i denna del.
Familjepensionsrätt och familjepensionsavgifter.
Beträffande familjepensionsrätten upptager teaterpensionsutrcdning ens
förslag särskilda från de allmänna grunderna i statens pension sanstalts reglemente
avvikande regler dels angående beräknandet av familjepensionens
belopp och dels angående pensionsrätt för änkling. I fråga härom anföres i
betänkandet huvudsakligen följande.
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 34.
Enligt § 33 reglementet för statens pensionsanstalt är, där ej annorlunda
stadgas, familjepensionsunderlaget lika med det belopp, som med 300 kronor
överstiger 20 procent av befattningens tjänstepensionsunderlag. Med denna
regel bli familjepensionerna, i förhållande till tjänstepensionerna, betydligt
lägre än enligt allmänna familjepensionsreglementet. Då det torde kunna förväntas,
att vid en allmän översyn av reglementet för statens pensionsanstalt
familjepensionsunderlagen komma att beräknas på sådant sätt, att största
överensstämmelse ernås med motsvarande underlag enligt allmänna familjepensionsreglementet,
har utredningen redan med avseende å nu ifrågavarande
personal funnit sig kunna föreslå, att familjepensionsunderlagen skola fastställas
till belopp, som i huvudsak motsvara vad som gäller för statliga befattningshavare.
I detta syfte har utredningen uppställt en regel, enligt vilken
familjepensionsunderlaget utgör 150 kronor plus 35 procent av tjänstepensionsunderlaget,
där detta senare understiger 5,000 kronor, samt 400 kronor
plus 30 procent av tjänstepensionsunderlaget, där underlaget uppgår till eller
överstiger 5,000 kronor. Genom denna regel kommer förhållandet mellan
tjänste- och familjepensionsunderlagen att i huvudsak växla på samma sätt
som förhållandet mellan motsvarande underlag enligt allmänna tjänste- och
familjepensionsreglementena.
I fråga om beräknande av beloppet av hel familjepension har utredningen
beträffande andra befattningshavare än teaterchef föreslagit, att motsvarande
anordning skall komma till tillämpning som i fråga om tjänstepension eller
sålunda att hel familjepension skall utgöra medeltalet av de tio högsta familjepensionsunderlag,
som gällt för befattningshavaren, men att den dock icke
må understiga medeltalet av underlagen under de tre senast förflutna spelåren.
Då beträffande teaterchef för beräknande av tjänstepension endast skulle
få tillgodoräknas tjänstår såsom chef, har för familjepension samma tjänstår
ansetts böra erfordras. Efterlevande till teaterchef skola sålunda enligt utredningens
förslag erhålla full pension, örn den avlidne kunnat tillgodoräkna
sig tolv tjänstår såsom teaterchef. Härvid skall i överensstämmelse med vad
som gäller för övriga befattningshavare jämväl få tillgodoräknas tid, som
från frånfälle! kan ha återstått till viss ålder — för övriga befattningshavare
pensionsåldern — vilken för teaterchef vad angår vissa beräkningar i särskild
bestämmelse fastställts till 65 år.
Särskilt med hänsyn till teaterpersonalens sammansättning och det stora
antalet kvinnliga befattningshavare har utredningen funnit lämpligt föreslå,
att, på sätt som skett i allmänna familjepensionsreglementet, jämväl änkling
skall tillerkännas pensionsrätt, oaktat bestämmelser örn änklingspension för
närvarande icke förefinnas i pensionsanstaltens reglemente. Härvid får utredningen
särskilt framhålla, att, såsom verkställd undersökning givit vid
handen, ett flertal av de vid kungl, teatrarna anställda kvinnliga gifta befattningshavarna
i mera väsentlig grad med sin inkomst bidraga till hemmets
ekonomi.
Enligt utredningsmännens förslag skall en årlig familjepensionsavgift med
2 procent av årsavlöningens grundbelopp erläggas av såväl manlig som kvinnlig
befattningshavare. Avgiftsberäkningen har skett med hänsyn tagen jämväl
till kostnaden för dyrtidstillägg å familjepensionerna vid 1935 års levnadskostnadsnivå.
Inom utredningen har förste aktucirien Kjellén anmält avvikande mening
i fråga om rätt till familjepension för änkling och därvid anfört bland annat
följande.
Kungl. Maj:ts proposition nr 34.
23
Av förarbetena till 1936 års allmänna familjepensionsreglemente, genom
vilket ifrågavarande familjepensionsrätt infördes för statsanställda, torde
framgå, att införandet av denna rätt närmast föranletts av lönetekniska skäl.
Sålunda är att märka, att 1930 års pensionssakkunniga, som i ett den 20
juli 1934 avgivet betänkande framlade förslag om sådan pensionsrätt, framhöllo
att de, utgående från att principen örn lika behållen lön i samma löneklass
för såväl män som kvinnor borde upprätthållas och att familjepensionsavdragen
fördenskull icke kunde differentieras efter befattningshavarens kön,
hade ansett det mest rationellt och rättvist att helt likställa män och kvinnor i
familjepensionshänseende.
Enär vad de till statens pensionsanstalt anslutna befattningshavarna angår
nu angivna lönetekniska skäl för medgivande av änklingspensioner ej på
samma sätt göra sig gällande, finner jag det ej på förhand givet, att den blivande
revisionen av pensionsanstaltens reglemente kommer att leda till införande
av rätt till sådana pensioner jämväl enligt detta reglemente. Jag vill
härvidlag även erinra därom, att det samtidigt med allmänna familjepensionsreglementet
tillkomna familjepensionsreglementet för arbetare ej medgiver
änklingspensioner.
Med hänsyn till vad sålunda anförts anser jag mig icke kunna biträda det
av utredningen framlagda förslaget, att rätt till pension åt kvinnlig befattningshavares
efterlevande make nu skall införas. Ställningstagandet till spörsmålet
om införande av sådan rätt bör enligt min mening uppskjutas och ske
först i samband med en blivande allmän revision av reglementet för statens
pensionsanstalt.
I anslutning härtill har reservanten föreslagit, att familjepensionsavgiften
för manlig befattningshavare bestämmes till 2.5 procent och för kvinnlig befattningshavare
till 0.2 procent av årsavlöningens grundbelopp.
Statskontoret bär, i enlighet med sin principiella inställning i fråga om avvikelser
från statens pensionsanstalts reglemente, avstyrkt de av teaterpensionsutredningen
föreslagna grunderna för bestämmandet av familjepensionsunderlagets
storlek. Ämbetsverket har likaledes avstyrkt förslaget om införande
av rätt till änklingspension och i avseende därå anslutit sig till den av
reservanten inom utredningen anförda meningen.
Samma ståndpunkt har intagits av statens pensionsanstalt. Beträffande
utredningsförslaget örn grunderna för bestämmande av familjepensionsunderlagets
storlek har pensionsanstalten anfört:
Förslaget innebär en väsentlig avvikelse från nu för anstalten gällande
pensioneringsgrunder, och en avvikelse som på intet sätt kan anses betingad
av de för teaterpersonalen rådande anställningsförhållandena. Visserligen äro
familjepensionsunderlagen enligt reglementet för pensionsanstalten onekligen
betydligt lägre i förhållande till tjänstepensionsunderlagen än familjepensionsunderlagen
för statsanställda befattninghavare. Frågan om ändring härutinnan
berör emellertid i samma mån samtliga till anstalten anslutna befattningshavare
och bör därför upptagas till prövning i ett sammanhang vid en
kommande översyn av pensionsreglementet. Innan så skett, bör det enligt
pensionsanstaltens mening icke ifrågakomma att tillämpa särskilda, från
reglementets huvudgrunder avvikande grunder för beräkning av familjepensionsunderlagen
för nyanslutna befattningshavargrupper. Att föregripa berörda
översyn genom att meddela särbestämmelser rörande familjepension
för enbart teaterpersonalen synes så mycket mindre påkallat som denna per
-
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 34.
sonal redan genom att bliva tillerkänd familjepensionsrätt enligt pensionsreglementets
allmänna grunder skulle komma i åtnjutande av en tidigare ej åtnjuten
beaktansvärd förmån. Den ojämnhet i pensionsvillkoren, som vid bifall
till utredningens förslag skulle i detta avseende framträda mellan ifrågavarande
personal och andra till anstalten anslutna befattningshavargrupper
— däribland även hovkapellets personal — måste anses oförenlig med
de krav pa rättvisa och likformighet, som åtminstone på grundväsentliga
punkter böra upprätthållas olika delägarkategorier emellan.
Med hänsyn företrädesvis till sin sålunda intagna ståndpunkt i fråga om
familjepensionsunderlaget har pensionsanstalten föreslagit, att den årliga famil
jepensionsavgiften för manlig befattningshavare bestämmes till 1.5 procent
och för kvinnlig befattningshavare till 0.2 procent av årsavlöningens
grundbelopp.
DtjnrUmeiits- De enligt reglementet för statens pensionsanstalt utgående familjepensio*n''
nema äro betydligt lägre i förhållande till tjänstepensionerna än familjepensionerna
enligt allmänna familjepensionsreglementet. Såväl teaterpensionsutredningen
som statens pensionsanstalt har utgått ifrån att frågan om ändring
av pensionsanstaltens reglemente i denna del upptages vid den blivande
översynen av reglementet. Pensionsanstalten har emellertid, liksom statskontoret,
bestämt uttalat sig emot förslaget att i avvaktan på denna översyn
meddela särskilda, förmånligare bestämmelser för teaterpersonalen, som i
allt fall komme att få en avsevärd förbättring i sina villkor genom att över
huvud erhålla familjepensionsrätt. Med hänsyn till vad pensionsanstalten
härutinnan anfört anser jag mig för egen del icke kunna tillstyrka, att bestämmelse
nu meddelas om beräknande av familjepensionsunderlag för teaterpersonalen
på annat sätt än som följer av de allmänna grunderna i pensionsanstaltens
reglemente.
Frågan om beredande av familjepensionsrätt för änkling synes likaledes
böra göras beroende av en blivande översyn av pensionsanstaltens reglemente.
Bestämmelser härom böra således icke nu meddelas för teaterpersonalen.
Pensionsanstaltens förslag att bestämma familjepensionsavgiften till 1.5
respektive 0.2 procent av årsavlöningens grundbelopp anser jag mig kunna
biträda.
Fråga om inrättande av en teaterpensionsnämnd.
Teaterpensionsutredningen har föreslagit inrättande av en särskild nämnd,
teaterpensionsnämnden, med uppgift att handlägga vissa uppkommande frågor
örn teaterpersonalens pensionsrätt. Utredningen anför härom i huvudsak
följande.
Prövningen, huruvida innehavaren av viss befattning skall åtnjuta pensionsrätt,
ankommer givetvis ytterst på pensionsanstalten. Emellertid förutsattes
för sådan prövning, att befattningshavaren anmäles till anstalten
såsom pensionsberättigad. Med hänsyn till att det dels många gånger måste
Kungl. Maj:ts proposition nr 34.
25
komma att bli tveksamt, huruvida viss befattningshavare skall anses ha uppfyllt
villkoren för erhållande av pensionsrätt, dels i sådana fall kan tänkas
förekomma intressemotsättningar mellan teaterledning och personal, har
utredningen ansett, att frågan, huruvida en befattningshavare skall anmälas
såsom pensionsberättigad eller ej, bör handläggas av en opartisk instans,
teaterpensionsnämnden. Utredningens förslag innebär i denna del, att, då
enligt nämndens uppfattning pensionsrätt skall ifrågakomma för viss befattningshavare,
nämnden skall lämna huvudmannen — vederbörande teaterstyrelse
— meddelande härom, och har styrelsen i sin tur att hos pensionsanstalten
anmäla befattningshavaren för pensionsrätt.
För att teaterpensionsnämnden skall kunna fylla sitt åliggande, måste
den lia fri tillgång till anställningshandlingar och övriga erforderliga uppgifter
från teaterstyrelsema och personalen. Ett förtroendefullt samarbete
mellan nämnden och dessa parter måste därför föreligga, och det är av betydelse,
att nämnden får en med hänsyn härtill lämplig sammansättning.
I sådant hänseende har utredningen föreslagit, att nämnden skall bestå av
tre ledamöter, vilka jämte suppleant för var och en av dem skola utses av
Kungl. Maj:t för viss tid, högst fem år. Av ledamöterna bör enligt utredningens
mening en representera teaterstyrelserna och en personalen. Tredje
ledamoten, tillika ordförande, skall vara utomstående. Utredningen förutsätter,
att personalens representant icke bör tillhöra den ekonomiska ledningen
av teatrarna.
Talan mot nämndens beslut skall enligt förslaget kunna föras hos Kungl.
Majit av vederbörande teaterstyrelse och av befattningshavare, vilkens rätt
heröres. Närmare föreskrifter angående nämnden och dess verksamhet förutsättas
komma att meddelas av Kungl. Majit. Medel för nämndens verksamhet
torde kunna anvisas av riksdagen. De kungl, teatrarnas anslag synas
nämligen icke böra belastas med kostnader för nämnden.
Å teaterpensionsnämnden skola enligt utredningens förslag jämväl ankomma
vissa andra uppgifter, som lämpligen icke böra läggas på teaterstyrelserna.
Sålunda gäller, att vid teatrarna i viss utsträckning förekommer,
att samma befattningshavare samtidigt fullgör flera åligganden, som var
för sig — frånsett arbetstidens omfattning — skulle kunna anses pensionsberättigande.
Sådan verksamhet kan samtidigt omfatta båda teatrarna eller
ock avse olika arbetsuppgifter inom samma teater. Såsom exempel på förenande
av flera befattningar må anföras regissör, som tillika är aktör, samt
korist, som tillika är tjänsteman. För bedömande av vilken pensionsålder,
som i dylika fall skall gälla, och vilket antal tjänstår, som skall erfordras för
hel pension, är det i dessa fall nödvändigt, att befattningshavaren i pensionshänseende
förklaras inneha allenast en av de förenade befattningarna. Utredningen
har därför föreslagit, att det skall ankomma på teaterpensionsnämnden
att träffa avgörande härutinnan och sålunda bestämma den befattning,
i vilken befattningshavaren skall anmälas till pensionsrätt.
Det torde i vissa fall komma att erbjuda svårigheter att avgöra, huruvida
uppburen inkomst skall anses vara av sådan natur, att den skall inräknas
i den årsavlöning, efter vilken tjänstepensionsunderlaget för året enligt utredningens
förslag skall beräknas. Särskilt torde detta bli fallet under de
första åren efter de nya bestämmelsernas ikraftträdande, innan stadgad
praxis uppnåtts. Härvid kan det hända, alt befattningshavaren gentemot
teaterstyrelsen alltefter omständigheterna hävdar, att viss inkomst skall anses
pensionsgrundande eller att så icke skall vara fallet. Utredningen har
föreslagit, att även dylika frågor skola handläggas av teaterpensionsnämnden.
Denna bör sålunda, utan hänsyn lill personliga önskemål, bedöma,
huruvida inkomsten i fråga skall anmälas såsom löneförmån till pensions
-
26
Kungl. Majlis proposition nr 34.
Departements
chefen.
anstalten. Ett dylikt bedömande synes emellertid icke behöva ske annat än
på framställning av teaterstyrelse eller befattningshavare eller om nämnden
eljest anser ett ställningstagande påkallat.
Statskontoret har förklarat sig icke finna anledning föreligga för inrättande
av en teaterpensionsnämnd. Det läge nämligen i sakens natur, att prövningen
av uppkommande pensionsfrågor under alla förhållanden skulle ankomma
på pensionsanstalten och att den, som icke åtnöjdes med anstaltens
beslut, i vederbörlig ordning ägde att häröver anföra besvär.
Statens pensionsanstalt har likaledes avstyrkt inrättande av en teaterpensionsnämnd.
Pensionsanstalten har därvid anfört:
Syftet med den föreslagna nämnden synes hava varit att skapa ett organ
för handläggning i tveksamma fall av frågor rörande tillämpning av pensionsbestämmelserna
samt för tillgodoseende av befattningshavares rätt i pensionshänseende
vid uppkommande intressemotsättningar mellan teaterledning
och personal. Emellertid bör man enligt pensionsanstaltens mening söka utforma
pensionsbestämmelserna så, att tvekan om deras rätta tillämpning
såsom regel icke behöver råda. I varje fall lärer det böra helt ankomma på
pensionsanstalten att avgöra frågor om tillämpning av nämnda bestämmelser.
Att anstalten därvid skulle vara på något sätt bunden av teaterpensionsnämndens
beslut, vilket formellt skulle avse allenast fråga om anmälan till anstalten,
kan ej anses lämpligt. Och att ett dylikt beslut skulle kunna överklagas
hos Kungl. Maj:t i statsrådet förefaller pensionsanstalten ganska oformligt,
särskilt med hänsyn till att anstaltens beslut i pensionsfrågor efter besvär äro
underkastade prövning av Kungl. Maj:t i regeringsrätten. Vad befattningshavarnas
rätt beträffar synes vederbörande befattningshavare i förekommande
fall själv kunna göra densamma gällande såväl hos pensionsanstalten, vilken
lärer få anses ej endast oförhindrad utan även pliktig att upptaga sålunda
väckt rättsfråga till avgörande, som ock hos den reguljära besvärsinstansen.
Pensionsanstalten anser alltså, att den föreslagna nämnden såsom obehövlig
och olämplig icke bör komma till stånd.
Styrelsen för kungl, teaterns aktiebolag har avstyrkt förslaget i vad angår
befogenhet för nämnden att taga befattning med frågor om den anställning,
som befattningshavare med olika arbetsuppgifter inom teatern i pensionshänseende
skall anses inneha.
Enligt utredningsmännens förslag skulle teaterpensionsnämnden ha att
pröva frågor om anmälningar till statens pensionsanstalt i olika hänseenden.
I främsta rummet skulle nämnden ha att avgöra, om befattningshavare i förekommande
fall bör anmälas till delaktighet i anstalten. Nämndens egentliga
uppgift skulle vara att garantera, att anställningshavares befogade anspråk
i pensionshänseende vederbörligen bringas under pensionsanstaltens prövning.
Pensionsanstalten har emellertid framhållit, att tillskapandet av ett
särskilt organ ur denna synpunkt vore överflödigt, enär det vore envar befattningshavare
obetaget att själv göra sina anspråk gällande hos pensionsanstalten,
örn han icke åtnöjdes med huvudmannens beslut i anmälningsfrågor.
Givetvis kan det likväl vara av ett visst värde för personalen att få
sina pensionsintressen bevakade genom en institution, i vilken personalen har
Kungl. Maj:ts proposition nr 34.
27
medinflytande. Enbart för sådant ändamål anser jag mig dock knappast
kunna förorda inrättande av den föreslagna teaterpensionsnämnden med därav
följande utgifter för det allmänna. På grund härav och med hänsyn jämväl
till vad som gäller för andra till pensionsanstalten anslutna förvaltningsområden
anser jag mig förhindrad tillstyrka förslaget i denna del.
Vissa övergångsbestämmelser.
Enligt i det föregående omnämnda bestämmelser i utredningsförslaget skall
pensionsunderlag beräknas efter årsavlöningens grundbelopp, varmed förstås
årsavlöningen minskad med ett belopp, som motsvarar kompensation för
levnadskostnadsstegring över 1935 års nivå, beräknad enligt de grunder, som
gälla inom civila avlöningsreglementets tillämpningsområde. Under en övergångstid
efter de nya bestämmelsernas ikraftträdande måste vid beräknande
av pension hänsyn tagas även till pensionsunderlag för tidigare förfluten
tid. Teaterpensionsutredningen har föreslagit, att pensionsunderlag för
spelår, som ligger i tiden före den 1 juli 1940, skall beräknas efter årsavlöningen
utan sådan minskning för dyrtidskompensation, som nyss berörts. Till
motivering härav har i betänkandet anförts:
Enär procenttal för beräknande av tillägg å löner, utgående enligt civila
avlöningsreglementet, som trädde i kraft den 1 juli 1939, funnits fastställda
för andra kvartalet både år 1940 och 1941, kan årsavlöningens grundbelopp
sålunda beräknas i fråga örn ett vart av spelåren 1940—1941 och 1941—
1942. Beträffande tidigare spelår kunde ifrågasättas, huruvida icke årsavlöningen
borde reduceras med ledning av de indextal, som då gällt för fastställande
av dyrtidstillägg å statliga löner. Emellertid har från personalhåll framhållits,
att lönerna för kungl teatrarnas personal — frånsett under de sista
spelåren — sedan föregående världskrig icke satts i direkt relation till levnadskostnaderna,
varför en dylik regel skulle bli synnerligen orättvis. Härtill
kommer, att för större delen av den personal, varom här är fråga, de tio
högsta årsavlöningarna infallit efter år 1925, d. v. s. under en tid, då levnadskostnaderna
ej voro högre än att de med högst tio procent överstego 1935
års genomsnittliga nivå.
I fråga örn tillgodoräknande av anställningstid före de nya bestämmelsernas
ikraftträdande har i betänkandet anförts:
Har befattningshavare före de nya bestämmelsernas ikraftträdande innehaft
sådan fast anställning, att, om bestämmelserna varit gällande under tiden
för anställningen, befattningshavaren då skulle lia tillförsäkrats pensionsrätt,
bör han enligt utredningens mening medgivas rätt att i princip tillgodoräkna
denna tid för pension enligt de nya bestämmelserna. För den händelse
han icke varit delaktig i pensionskassa och således icke erlagt pensionsavgifter
för tiden i fråga — där möjlighet funnits till delägarskap i kassa, ha
dylika fall varit mycket sällsynta — synes emellertid, i likhet med vad eljest
i motsvarande fall tillämpats, sådan tid böra tillgodoräknas endast till 2/s.
I övergångsstadganden till flertalet statliga pensionsreglementen är föreskrivet,
att såsom förutsättning för tillgodoräkning av förfluten anställningstid
skall gälla, att befattningshavaren vid reglementets ikraftträdande innehaft
enligt reglementet pensionsberättigande anställning. Med hänsyn till de
28
Departements
chefen.
Kungl. Maj.ts proposition nr 34.
speciella förhållandena vid de kungl, teatrarna — kontraktsanställning för
begränsad tid och alternerande anställning vid enskilda teatrar — har utredningen
ansett ett dylikt tillgodoräkningsmedgivande icke vara tillfyllest i
förevarande fall. Enligt utredningens uppfattning bör således i stället gälla,
att all anställning, som en sådan befattningshavare, för vilken de nya bestämmelserna
vid ikraftträdandet eller sedermera bli gällande, efter fyllda 18 år
innehaft vid någon av de kungl, teatrarna före ikraftträdandet, skall tillgodoräknas
för pension, därest anställningen varit att betrakta såsom fast och icke
haft karaktären av bisyssla. Det är sålunda i detta hänseende att märka, dels
att tillgodoräkningsbestämmelsen i fråga blir tillämplig även för sådan förutvarande
befattningshavare, som framdeles återanställes, och dels att utredningen,
då all anställning av angivna slag föreslagits skola medräknas, av
praktiska skäl förutsatt, att tjänstledighetstid under anställningen icke skall
avdragas vid tjänstårsberäkningen. Sådan tjänstledighet torde endast ha förekommit
i ett fåtal fall, och säkra uppgifter örn ledigheten torde numera
knappast kunna erhållas.
Såsom förutsättning för tillgodoräkning av tid enligt övergångsstadgandena
bör givetvis icke gälla, att engångsavgift skall erläggas enligt pensionsanstaltens
reglemente. Skälig engångsavgift bör nämligen anses erlagd genom överlämnandet
till pensionsanstalten av pensionskassornas fonder.
Enär för pension, som innehavare av befattning såsom teaterchef i denna
sin egenskap kan komma att erhålla, endast bör tillgodoräknas den tid, varunder
förordnandet såsom teaterchef innehafts, har i övergångsstadgandena
en särbestämmelse införts angående tillgodoräkning av tjänstår för teaterchef.
Härvid har, enär teaterchef icke ägt rätt till delaktighet i vederbörande
pensionskassa, tillgodoräkning föreslagits med 2A av ifrågavarande tjänstetid.
Reduktionen till 2/3 av tjänstetiden skall endast ifrågakomma vid beräkning
av pensionsbeloppets storlek. Vid bedömande av frågan, huruvida genast
börjande tjänstepension överhuvud taget skall kunna tilldelas teaterchef, skall
däremot hänsyn tagas till hela den tid, varunder han innehaft sitt förordnande.
Utredningsmännen ha vidare föreslagit, att befattningshavare, vilken såväl
omedelbart före som omedelbart efter tidpunkten för de nya bestämmelsernas
ikraftträdande innehar anställning vid någon av de kungl, teatrarna, erhåller
möjlighet att, om han så önskar, efter anmälan kvarstå å vederbörande
kassas pensionsbestämmelser.
Ifrågavarande förslag, som lämnats utan erinran i yttrandena, vill jag
för egen del biträda.
Frågor rörande pensionsförbållandena för viss tidigare
avgången personal m. m.
För sådana delägare i teatrarnas pensionskassor, som vid ikraftträdandet
av de nya bestämmelserna inneha fast anställning vid någon av teatrarna,
skola dessa bestämmelser i princip bli omedelbart tillämpliga. Undantagna
äro de delägare, som i vederbörlig ordning anmält sin önskan att bibehållas
vid de rättigheter och skyldigheter, som förefunnits enligt stadgarna för
vederbörande kassa.
Kungl. Maj:ts proposition nr 34.
29
De i ärendet föreliggande förslagen till överenskommelser mellan staten
och pensionskassorna — vilka äro upprättade under förutsättning att pensionsregleringen
skulle genomföras från och med den 1 juli 1942 — innehålla
bestämmelser avsedda att tillförsäkra även tidigare avgångna delägare
samt efterlevande till tidigare avgångna eller avlidna delägare vissa förmåner
Härom anföres i betänkandet:
De nya bestämmelserna skola enligt förslagen till överenskommelser äga
tillämpning jämväl å dem, som med utgången av spelåret 1939/40 eller därefter
intill övertagandet avgått med pension. Därmed har avsetts, att de befattningshavare,
som skulle ha erhållit pension enligt nya bestämmelser,
om det år 1940 framlagda pensionsregleringsförslaget kommit till genomförande,
men som numera avgått, skola beredas de pensionsförmåner, som de
nya bestämmelserna medgiva. Med beaktande av dessa synpunkter böra, där
anmälan örn kvarblivande vid kassornas bestämmelser icke sker, pensionsförmånerna
för dylika befattningshavare för tiden från och med den 1 juli
1942 omräknas i enlighet med de nya bestämmelserna.
För sådana delägare, som icke bli hänförliga under de nya bestämmelserna,
skola stadgarna för vederbörande kassa principiellt sett äga fortsatt tilllämpning.
Härvid skall dock beträffande de kungl, teatrarnas pensionsinrättning
gälla, att sådan minskning av pensionen med en tiondel, varom förmäles
i § 31 i stadgarna för pensionsinrättningen, icke skall äga rum. Vidare
föreslås av utredningen, att familjepensionsrätt, som för närvarande icke
åtnjutes i kassorna, skall tillerkännas även nu ifrågavarande delägare. Emellertid
göres härvid undantag för dem, som ej blivit underkastade de nya
bestämmelserna på grund av sin anmälda önskan att bli kvar vid kassornas
bestämmelser eller som i förtid lämnat sin tjänst vid någon av de kungl,
teatrarna men likväl bibehållits vid delägareskap i kassan, oberoende om
pension börjat utgå eller ej. Med sistnämnda begränsning skola jämväl efterlevande
till sådana kassadelägare, som avlidit under tiden juli 1940—juni
1942, enligt förslagen till överenskommelser från och med den 1 juli 1942
komma i åtnjutande av familjepension. Beträffande efterlevande till sådan
delägare, som, därest han varit i livet vid sistnämnda tidpunkt, skulle på
grund av överenskommelsernas bestämmelser för egen del ha kunnat hänföras
under de nya bestämmelserna, skall härvid gälla, att familjepensionen
helt och hållet beräknas enligt dessa nya bestämmelser. För efterlevande till
annan under tiden juli 1940—juni 1942 avliden delägare —• delägare, som
avgått före utgången av spelåret 1939/40 — skall däremot avvikelse från de
nya bestämmelserna såtillvida ske, att familjepensionen fastställes med utgångspunkt
från ett familjepensionsunderlag, som i förhållande till det enligt
vederbörande kassas bestämmelser gällande tjänstepensionsbeloppet beräknas
på samma sätt som familjepensionsunderlaget beräknas i förhållande till
tjänstepensionsunderlaget enligt § 112 i de nya bestämmelserna.
Av bestämmelser, som gälla för statens pensionsanstalt, följer, att dyrtidstillägg
m. m. komma att utgå å tjänste- och familjepensioner enligt de
nya bestämmelserna. Jämväl beträffande de tjänstepensioner, som även i
fortsättningen skola utgå enligt kassornas bestämmelser, ehuru de komma
att utbetalas genom pensionsanstalten, föreslås emellertid av utredningen, att
tillägg skola utgå i enlighet med vad sorn vid varje tidpunkt gäller i fråga
örn nyreglerade pensioner enligt reglementet för pensionsanstalten. Härmed
har utredningen velat tillgodose det från personalhåll i olika sammanhang
framställda och enligt utredningens mening ytterst behjärtansvärda önskemålet
örn en pensionsförbättring för ifrågavarande äldre personal. Såsom bestämmelsen
härom utformats komma särskilt de lägsta pensionerna att gyn
-
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 34.
nas. Medan nämligen å pensioner över 1,800 kronor tilläggen för närvarande
enligt de för pensionsanstallen gällande dyrtidstilläggsbestämmelserna utgå
med ungefär 43 procent av pensionen, stiger procenttalet vid lägre pensioner
till en sådan höjd, att tilläggen å de lägsta pensionsbeloppen närma sig 70
procent av pensionen. På samma sätt som nu angivits har av utredningen
också föreslagits, att tillägg enligt pensionsanstaltens bestämmelser jämväl
skola utgå å sådana familjepensioner, som komma till stånd på grund av
överenskommelserna.
Enligt de föreslagna överenskommelserna med teatrarnas pensionsinrättning
och operans arbetares pensionskassa skola de understöd, som enligt i
det föregående omnämnda bestämmelser utgå till vissa delägare i dessa
kassor, efter statens pensionsanstalts prövning kunna få bibehållas. Understöden
från teatrarnas pensionsinrättning skola därvid -— i anslutning till
borttagandet av 10-procentsminskningen å äldre pensioner från pensionsinrättningen
•—- uppräknas med Vs. Vidare skall enligt överenskommelserna
dyrtidstillägg utgå å understöden enligt grunderna för dyrtidstillägg å nyreglerade
pensioner från pensionsanstalten.
I förslaget till överenskommelse med de kungl, teatrarnas pensionsinrättning
har intagits en bestämmelse, enligt vilken teaterchefen Harald André
skall komma i åtnjutande av uppskjuten tjänstepension och rätt till familjepension
för sin tidigare anställning såsom regissör vid operan. Tjänstepensionen,
som enligt förslaget skall börja utgå vid Andrés avgång från teaterchefsbefattningen,
skall därvid med avgångsåldern som grund beräknas såsom
om de nya bestämmelserna — kap. XI i pensionsanstaltens reglemente
med tillhörande övergångsstadganden — vore tillämpliga å honom jämväl i
fråga om regissörsanställningen. Härav följer enligt betänkandet att André,
som för sistnämnda anställning erlagt avgifter till vederbörande kassa, i
tjänstårshänseende för den uppskjutna pensionen skall tillgodoräknas hela
den tid — med undantag av teaterchefstiden — under vilken han innehaft
sådan fast anställning vid operan, som icke varit att anse såsom bisyssla,
ävensom att bestämmelsen i § 116 mom. 2 om prövningsrätt för Kungl. Majit
kommer att bli gällande jämväl med avseende å Andrés pensioner för regissörs-
och teaterchefsbefattningarna.
I nyssnämnda förslag till överenskommelse har vidare intagits en bestämmelse
om gratifikation av 2,000 kronor att i samband med övertagandet utgå
till vaktmästaren vid pensionsinrättningen Emil Andersson.
Statskontoret har förklarat sig anse tillräckliga skäl icke föreligga för den
föreslagna tillämpningen av de nya pensionsbestämmelserna för tidigare avgångna
eller avlidna delägare respektive deras efterlevande. Ämbetsverket
har jämväl uttryckt betänkligheter ur kostnadssynpunkt mot förslaget om
dyrtidstillägg på äldre tjänstepensioner och understöd.
Statens pensionsanstalt har likaledes avstyrkt den ifrågasatta utsträckta
tillämpningen av de nya bestämmelserna. Pensionsanstalten har emellertid
förklarat sig tillstyrka, att före ikraftträdandet avgångna delägare befrias
från det tidigare för teatrarnas pensionsinrättning stadgade 10-procentsavdra
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 34.
31
get saint få uppbära dyrtidstillägg enligt för nyreglerade pensioner gällande
grunder å pensioner och understöd enligt kassornas reglementen.
Teaterpensionsutredningens förslag om tjänstepensionering av kassadel- Departementaägare,
som avgått ur tjänst före de blivande nya bestämmelsernas ikraftträ- <>hefen''
dande, innebär, att delägare, som avgått tidigast från och med den 1 juli
1940, skall vara berättigad att från ikraftträdandet få sin pension omräknad
efter de nya bestämmelserna, under det att delägare, som avgått före utgången
av juni månad 1940, skall behålla den äldre pensionen, dock med de förbättringar
att 10-procentsavdraget för delägare i de kungl, teatrarnas pensionsinrättning
bortfaller och att dyrtidstillägg utgår enligt vad som gäller beträffande
nyreglerade pensioner från statens pensionsanstalt.
I fråga örn familjepensionsrätt för efterlevande till kassadelägare, som avgått
ur tjänst eller avlidit före ikraftträdandet, innebär förslaget i huvudsak,
att de efterlevande skola erhålla familjepension, örn delägaren levat den 1
juli 1940, varvid pensionen skall beräknas efter vissa särskilda grunder, om
delägaren avgått ur tjänst före nämnda dag. Även dessa familjepensioner
skola enligt förslaget vara förenade med dyrtidstillägg.
Ytterligare innebär förslaget, att de understöd, som enligt i det föregående
omnämnda bestämmelser utgått till vissa delägare, kunna få bibehållas, varvid
understöden från teatrarnas pensionsinrättning skola höjas med 1I», samt
att understöden skola förenas med dyrtidstillägg.
Om kassorna biträda överenskommelserna, sådana dessa komma att av
statsmakterna godkännas, synes övertagandet av kassorna böra ske med retroaktiv
verkan från och med den 1 januari 1943.
I överensstämmelse med den ståndpunkt, som intagits av statskontoret och
statens pensionsanstalt, anser jag mig icke kunna tillstyrka, att de nya pensionsbestämmelserna
göras tillämpliga beträffande sådana kassadelägare,
som icke vid nämnda tid kvarstått i tjänst. Om det skulle finnas böra ifrågakomma
att tillerkänna tidigare avgången delägare förhöjd tjänstepension eller
att tillerkänna efterlevande efter tidigare avgången eller avliden delägare
familjepension, bör sålunda uppkommande spörsmål prövas i samma ordning
som eljest förekommande frågor om beviljande av pension eller understöd
vid sidan av gällande bestämmelser.
Jag har emellertid icke något att erinra mot att de före den 1 januari 1943
avgångna delägarna i de kungl, teatrarnas pensionsinrättning befrias från
10-procentsavdraget å pensionerna. Utöver vad som följer av förslaget till
överenskommelse med pensionsinrättningen torde från statens sida böra medgivas,
att denna förbättring får räknas för tiden efter ingången av juli 1941.
Enligt vad i ärendet blivit upplyst lia pensionerna från inrättningen under
nämnda tid redan utbetalats ulan ifrågavarande avdrag. Jämväl synes det
skäligt, att de pensioner, som skola utgå enligt kassornas reglementen, från
och med den 1 januari 1943 förenas med rätt till dyrtidstillägg och därmed
följande rätt till kristillägg enligt de grunder, sorn gälla för nyreglerade pensioner
från pensionsanstalten.
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 34.
Vidare tillstyrker jag, att de omedelbart före övertagandet utgående särskilda
understöden efter pensionsanstaltens prövning få bibehållas, att därvid
de från teatrarnas pensionsinrättning utgående understöden må förbättras
i samma mån som pensionerna enligt inrättningens reglemente samt
att dessa och övriga ifrågavarande understöd från och med den 1 januari 1943
förenas med dyrtidstillägg och kristillägg.
Jämväl biträder jag förslagen angående teaterchefen Andrés pensionsrätt
och örn gratifikation till en befattningshavare hos de kungl, teatrarnas pensionsinrättning.
Kostnadsberäkningar.
Enligt den föreslagna överenskommelsen mellan staten och pensionskassorna
skola dessa vid pensionsregleringens genomförande överlämna sina
tillgångar till staten. I byråchefen Prawitz’ utredning ha intagits balansräkningar
för kassorna, i vilka bland tillgångarna ingår kapitalvärdet av såväl
befattningshavarnas egna avgifter som teaterbolagens avgifter och statens
bidrag, medan såsom skulder upptagits kapitalvärdet av pensionsförpliktelserna,
allt beräknat med utgångspunkt från de av utredningsmännen föreslagna
bestämmelserna. I pensionsförpliktelserna har såvitt angår befattningshavare,
som den 1 juli 1940 kvarstått i tjänst, inberäknats dyrtidstillägg motsvarande
1935 års levnadskostnadsnivå. Balansräkningarna utvisa för de
kungl, teatrarnas pensionsinrättning ett överskott av 1,197,400 kronor, för
operans arbetares pensionskassa ett underskott av 164,334 kronor och för
dramatiska teaterns arbetares pensionskassa ett underskott av 242,400 kronor.
För de tre kassorna tillsammans utvisa balansräkningarna således ett överskott
av omkring 790,000 kronor. I fråga om de närmare förutsättningarna
för dessa beräkningar torde få hänvisas till den av byråchefen Prawitz lämnade
redogörelsen.
De gjorda beräkningarna ha lämnats utan erinran av försäkringsinspektionen
samt i och för sig icke heller föranlett erinran från statens pensionsanstalt.
De jämkningar i utredningsmännens förslag, vilka i det föregående förordats,
torde föranleda en ökning av det sammanlagda överskottet med
bortåt 800,000 kronor.
I utredningen har icke ifrågasatts, att nuvarande kassadelägare skulle kunna
göra anspråk på överskottet eller någon del därav. Ett dylikt anspråk
har framhållits såsom uteslutet med hänsyn bland annat dels till den omfattning,
i vilken bidrag av statsmedel ingå bland tillgångarna i balansräkningarna,
och dels till statens kostnader för dyrtidstillägg m. m. utöver vad
i balansräkningarna upptagits. Vad sålunda anförts har sin giltighet även
efter den uppräkning av överskottet, som föranledes av jämkningarna i
utredningsmännens förslag.
Vad beträffar årskostnaderna för statens bidrag till pensioneringen av tea
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 34.
33
terpersonalen — inberäknat huvudmansavgifterna såsom ytterst åvilande
staten — torde dessa årskostnader kunna beräknas till omkring 130,000 kronor,
vartill emellertid komma kostnaderna för dyrtidstillägg och kristillägg å
äldre tjänstepensioner och understöd samt för dylika tillägg å pensioner enligt
de nya bestämmelserna utöver vad som svarar mot 1935 års levnadskostnadsnivå.
Hemställan.
Hos riksdagen torde böra utverkas bemyndigande för Kungl. Majit att
träffa överenskommelser om statens övertagande av de tre teaterpensionskassoma
ävensom utfärda bestämmelser angående delaktighet i statens pensionsanstalt
för befattningshavare vid de kungl, teatrarna och meddela de
beslut i övrigt, som må föranledas av övertagandet.
Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen
att bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse
med vad jag i det föregående förordat, träffa överenskommelser
om statens övertagande av de kungl, teatrarnas
pensionsinrättning (understödsförening), kungl, teaterns
(operans) arbetares pensionskassa (understödsförening)
samt kungl, dramatiska teaterns arbetares pensionskassa (understödsförening)
ävensom utfärda bestämmelser angående
delaktighet i statens pensionsanstalt för befattningshavare
vid de kungl, teatrarna och meddela de beslut i övrigt, som
må föranledas av övertagandet.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att
proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Birger Öhman.
Bihang till riksdagens protokoll 19i3. 1 sami. Nr 34.
3
34
Kungl. Majlis proposition nr 34
Bilaga A.
Förslag
till
vissa ändringar i reglementet den 31 december 1919 (nr 878) för
statens pensionsanstalt.
KAP. I.
§ 3.
Pensionsanstalten övertager---och förbindelser:
kungl, hovkapellets pensionsinrättning,
de kungl, teatrarnas pensionsinrättning,
kungl, teaterns (operans) arbetares pensionskassa,
kungl, dramatiska teaterns arbetares pensionskassa.
KAP. XI.
Särskilda bestämmelser angående befattningshavare vid ^operan och
dramatiska teatern.
§ 99.
1. De rättigheter och skyldigheter, som stadgas i detta kapitel, ävensom,
där ej annat av detta kapitel framgår, bestämmelserna i kap. I—III skola
gälla för sådan befattningshavare vid operan eller dramatiska teatern, som
av pensionsanstalten tillförsäkrats tjänste- och familjepensionsrätt.
2. Pensionsrätt må ej tillförsäkras befattningshavare tidigare än för spelår
(tiden 1 juli—30 juni), som inträffar efter det han uppnått en levnadsålder
av 18 år, och ej heller förrän befattningshavaren varit fast anställd under
minst ett sammanhängande spelår, dock att teaterchef skall äga pensionsrätt
från tillträdet av sin befattning. Befattningshavare, vilkens verksamhet vid
teatern är att anse såsom bisyssla, må icke tillförsäkras pensionsrätt. Anmälan
av befattningshavare för pensionsrätt skall göras efter bestämmande av
den nämnd (teaterpensionsnämnden), varom i § 118 förmäles.
Befattningshavare, som tillförsäkrats pensionsrätt, är skyldig att för densamma
tillhöra pensionsanstalten.
3. Befattningshavare, vilkens verksamhet samtidigt omfattar båda teatrarna
eller olika åligganden inom samma teater, skall det oaktat anses innehava
allenast en befattning. Det ankommer för sådant fall på teaterpensionsnämnden
att bestämma den befattning, för vilken befattningshavaren skall anmälas
till pensionsrätt.
4. Vad i § 5 stadgas om reglering av befattning skall icke äga tillämpning
å befattning vid operan eller dramatiska teatern.
35
Kungl. Maj:ts proposition nr 34.
§ 100.
Förutom i de fall, som i § 18 morn. 1 a) och b) avses, är befattningshavare
skyldig att avgå med rätt till genast börjande tjänstepension, om han till följd
av sjukdom, vanförhet eller lyte i andra fall än under § 18 mom. 1 b) sägs
eller till följd av nedsatt arbetsförmåga finnes vara för framtiden förhindrad
att behörigen sköta sin tjänst.
Vad i § 28 stadgas skall i tillämpliga delar gälla för den, som avgått enligt
bestämmelsen i första stycket.
§ 101.
Vad i § 21 mom. 1 stadgas örn uppnådd ålder av 20 år skall ej utgöra
hinder för befattningshavare att räkna tjänstår från och med det första spelår,
för vilket pensionsrätt blivit honom tillförsäkrad.
Den, som efter att hava avgått från en befattning med pension, erhåller befattning,
som i § 99 mom. 1 avses, skall, utan hinder av vad i § 21 mom. 1
stadgas, äga rätt att räkna tjänstår i den senare befattningen.
§ 102.
1. Tjänstepensionsunderlaget utgör för teaterchef 8,000 kronor.
För annan befattningshavare skall tjänstepensionsunderlaget för varje spelår,
för vilket pensionsrätt åtnjutits, utgöra 55 procent av årsavlöningens
grundbelopp, beräknat på sätt i mom. 2 sägs, dock att pensionsunderlaget
icke må överstiga 8,000 kronor.
2. Med avlöning förstås kontanta löneförmåner samt förmån av bostad
och bränsle. Värdet av förmån av bostad och bränsle skall upptagas till 1/4
av avlöningen i övrigt. Där fråga uppkommer, i vad mån av befattningshavare
åtnjuten inkomst skall anmälas såsom löneförmån, har teaterpensionsnämnden
att meddela beslut i saken.
Årsavlöningens grundbelopp utgör årsavlöningen, minskad med så stor del
av densamma som procenttalet för beräknande av lönetillägg under kvartalet
närmast före spelårets början utgör av samma tal, ökat med 100; dock må
minskning icke verkställas med högre belopp än som svarar mot det högsta
årliga lönetillägg, som med tillämpning av samma procenttal må beräknas å
lön, utgående enligt civila avlöningsreglementet. Med procenttal för beräknande
av lönetillägg förstås det procenttal, efter vilket de efter växlande levnadskostnader
utgående tilläggen beräknas å enligt sistnämnda reglemente
utgående avlöning.
§ 103.
1. Teaterchef äger rätt att vid sådan avgång från befattningen, som tillika
innefattar avgång ur operans eller dramatiska teaterns tjänst, komma i åtnjutande
av genast börjande tjänstepension,
a) därest befattningen av honom innehafts minst 12 år i oavbruten följd,
b) i fall, som avses i § 18 mom. 1 b) och § 100, samt
c) därest — utan att sådant fall är för handen, som avses under a) eller
b) härovan — under sammanlagt minst 6 år innehavda förordnanden av annan
anledning än av teaterchefen därom uttryckt önskan icke efterföljts av
förnyat förordnande.
2. Beloppet av genast börjande tjänstepension för teaterchef motsvarar,
a) där befattningen innehafts minst 12 år eller avgången sker enligt § 18
mom. 1 h), tjänstepensionsunderlaget;
b) eljest tjänstepensionsunderlaget, minskat med Vigo för varje full fjärdedel
av år, varmed tjänstetiden understiger 12 år, dock med högst 4%C0.
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 34.
§ 104.
1. För annan befattningshavare än teaterchef utgör hel tjänstepension medeltalet
av tjänstepensionsunderlagen under de 10 spelår, då underlagen varit
högst, eller, om antalet spelår är mindre än 10, under hela den tjänstetid,
varunder pensionsrätt åtnjutits, dock att, örn avgången sker enligt § 18 morn.
1 b) eller § 100, därjämte skall gälla, att hel tjänstepension icke må understiga
medeltalet av tjänstepensionsunderlagen under de 3 av befattningshavarens
spelår, som infallit närmast före det, varunder avgången sker.
2. Där annan befattningshavare än teaterchef avgår enligt § 100, skall
pensionen beräknas såsom om avgång skett enligt § 18 mom. 1 c) eller d).
3. Vad i § 9 mom. 4 stadgas skall icke äga tillämpning, där pa grund av
ökad avlöning ett högre tjänstepensionsunderlag blir gällande för annan befattningshavare
än teaterchef.
§ 105.
Pensionsåldern inträder vid utgången av det spelår, varunder befattningshavaren
uppnår nedan angivna levnadsålder:
Befattningshavare
Levnads
ålder
år
60
Chef för dekorationsateljé..........
60
63
60
60
65
65
63
Kormästare ......................
60
Befattningshavare
Levnads-
ålder
år
Manlig korist......................
53
Kvinnlig korist....................
50
Balettmästare ....................
55
Manlig balettmedlem..............
45
Kvinnlig balettmedlem............
41
Manlig befattningshavare, tillhörande
den tekniska personalen ........
65
Kvinnlig befattningshavare, tillhö- rande den tekniska personalen----
63
§ 106.
Den, som efter att hava uppnått pensionsåldern i eller kommit i åtnjutande
av förtidspension för en med pensionsrätt enligt detta reglemente förenad
befattning, erhåller annan sådan befattning, skall, därest han avgår
från den senare befattningen med rätt till uppskjuten tjänstepension, från
tidpunkten för avgången komma i åtnjutande av sistnämnda pension.
§ 107.
För hel tjänstepension erfordras
20 tjänstår för kvinnlig solist, manlig balettmedlem och kvinnlig balettmedlem,
22 tjänstår för manlig solist, skådespelerska och kvinnlig korist,
25 tjänstår för regissör, skådespelare, manlig korist och balettmästare,
samt
30 tjänstår för annan befattningshavare, dock att beträffande teaterchef
gäller vad i § 103 stadgas.
§ 108.
1. Annan befattningshavare än teaterchef må, örn han tidigast 5 år före
pensionsålderns inträde lämnar sin befattning, kunna av Kungl. Majit medgivas
rätt att därvid komma i åtnjutande av genast börjande tjänstepension
37
Kungl. Maj:ts proposition nr 34.
(förtidspension), därest avgången finnes icke vara stridande mot teaterns
intressen och under förutsättning tillika
a) beträffande tjänsteman och befattningshavare, tillhörande den tekniska
personalen, att han räknar minst 30 tjänstår; samt
b) beträffande annan befattningshavare, att hans tjänstetid utgör minst
3/s av den för hel tjänstepension erforderliga tjänstetiden.
2. Förtidspension motsvarar beloppet av genast börjande tjänstepension,
minskat med V200 för varje full eller påbörjad fjärdedel av år, som vid avgångstillfället
återstår till pensionsålderns inträde.
3. Ansökan örn rätt till förtidspension ställes till Kungl. Majit samt ingives
till vederbörande teaterstyrelse, som har att med erforderlig utredning
jämte eget utlåtande överlämna ansökningshandlingarna till finansdepartementet.
§ 109.
Tillstånd, som i § 18 mom. 2 sägs, må icke meddelas för längre tid än ett
spelår i sänder.
§ 110.
Uppskjuten tjänstepension bestämmes så, att tjänstepensionsrättens kapitalvärde
vid avgången är lika med den fond, som beräknas vara samlad för
den avgående genom de försäkringsavgifter, som tillgodoräknats honom enligt
§ 25.
Understiger antalet tjänstår vid avgången det för hel tjänstepension erforderliga
antalet, skall för varje felande helt tjänstår den uppskjutna tjänstepensionen
minskas med lika stor del som 3/s utgör av det för hel tjänstepension
erforderliga antalet tjänstår, dock att sådan minskning icke må äga rum
vid beräkning av uppskjutna tjänstepensioner för den, som utan rätt till
genast börjande tjänstepension avgått från befattning såsom teaterchef.
Därest uppskjuten tjänstepension i annat fall än i § 106 avses skall börja
utgå före pensionsåldern, skall pensionen utgöra 3A av det enligt vad ovan
i denna paragraf sägs beräknade beloppet.
§ lil.
Rätt till familjepension tillkommer jämväl änkling efter befattningshavare,
dock att äktenskapet icke grundlägger pensionsrätt för mannen, om det
ingås
a) efter det befattningshavaren fyllt 60 år eller
b) under det befattningshavaren lider av sjukdom, som inom 6 månader
efter äktenskapets ingående medför hennes död; pensionsanstalten obetaget
att pröva, huruvida familjepension ändock må utgå, där det kan antagas,
att sjukdomens livsfarliga beskaffenhet vid äktenskapets ingående icke varit
för någon av makarna bekant.
Familjepension till änkling utgår, så länge han lever ogift.
§ 112.
Familjepensionsunderlaget utgör, därest tjänstepensionsunderlaget är lägre
än 5,000 kronor, det belopp, som med 150 kronor överstiger 35 procent av
tjänstepensionsunderlaget, men eljest ett belopp, som med 400 kronor överstiger
30 procent av tjänstepensionsunderlaget.
8 113.
1. Beloppet av hel familjepension utgör medeltalet av befattningshavarens
familjepensionsunderlag under de 10 spelår, då underlagen varit högst, eller,
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 34.
om antalet spelår är mindre än 10, under hela den tjänstetid, varunder pensionsrätt
åtnjutits. Dock skall därjämte gälla, att hel familjepension icke
må understiga medeltalet av familjepensionsunderlagen under de 3 av befattningshavarens
spelår, som infallit närmast före det, varunder befattningshavaren
avlidit.
2. Avgång enligt § 100 skall vid tillämpning av § 34 mom. 1 anses såsom
avgång enligt § 18. Vid försäkringsteknisk beräkning enligt § 34 mom. 1 b)
av familjepension skall den försäkringsavgift, som svarar mot hel familjepension,
läggas till grund.
§ 114.
Vad i § 34 mom. 2 och § 35 stadgas om änka skall jämväl gälla med avseende
å änkling.
§ 115.
Där ej i § 106 annorlunda stadgas, skall med avseende å uppskjuten
tjänstepension för innehavd teaterchefsbefattning samt i fråga örn försäkringsteknisk
beräkning av sådan pension eller av familjepension för teaterchefs
efterlevande tillämpas en pensionsålder av 65 år, dock att, där levnadsåldern
vid befattningens frånträdande är högre, denna högre ålder i stället
skall tillämpas.
§ 116.
1. Vad i § 23 mom. 3 och 4 stadgas om nedsättning av tjänstepensionsunderlag
skall gälla, örn i där angivna fall pensionsunderlagen tillsammans
överstiga 8,000 kronor. Härvid skall nedsättningen ske lill sådant belopp,
att pensionsunderlagens summa blir 8,000 kronor.
På motsvarande sätt skall i stället för det i § 33 angivna maximibeloppet
av 2,000 kronor gälla ett sådant belopp av 2,800 kronor.
_ 2. Därest samma person i annat fall än i mom. 1 avses kommer i åtnjutande
av mer än en enligt detta reglemente utgående pension, beror på
Kungl. Maj:ts prövning, om och i vad mån pensionerna av sådan anledning
skola minskas.
§ 117.
1. Befattningshavare erlägger årlig tjänstepensionsavgift med 372 procent
samt årlig familjepensionsavgift med 2 procent av årsavlöningens grundbelopp.
2. Huvudmannen erlägger en årlig avgift av 3V2 procent av årsavlöningens
grundbelopp.
§ 118.
Teaterpensionsnämnden skall bestå av 3 ledamöter, vilka jämte suppleant
för var och en av dem utses av Kungl. Maj :t för viss tid, högst 5 år. Av ledamöterna
skall en, som varken får tillhöra teatrarnas styrelser eller personal,
vara ordförande.
Såsom teaterpensionsnämndens beslut gäde den mening, varom de flesta
förenat sig. Har inom nämnden var röstande sin mening och kunna ej två
meningar sammanjämkas, vare ordförandens mening gällande. Beslut må
ej fattas, med mindre samtliga ledamöter eller suppleanter för dem deltaga
i avgörandet.
Mot den, som i nämnden sitter, gäde samma jäv som i lag stadgas i fråga
örn domare.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 34.
39
Talan mot nämndens beslut må av befattningshavare, om vilkens rätt är
fråga, samt av huvudmannen hos Kungl. Majit föras genom besvär, vilka
skola till finansdepartementet ingivas före klockan tolv å trettionde dagen
efter den, då klaganden erhöll del av beslutet.
Kungl. Majit meddelar närmare föreskrifter angående nämnden och dess
verksamhet.
Övergångsstadganden.
1. Pensionsunderlag skall för spelår före den 1 juli 1942 beräknas enligt
§§ 102 och 112, dock att pensionsunderlag för spelår, som infallit före den
1 juli 1940, skall beräknas efter årsavlöningen utan sådan minskning, som
i § 102 mom. 2 andra stycket sågs.
2. Innehavare av befattning såsom teaterchef, som över månadsskiftet
juni/juli 1942 kvarstår i befattningen, skall vid bestämmandet av pensionens
belopp tillgodoräknas 7s av förfluten anställningstid såsom teaterchef.
Vid tillämpning av § 103 morn. 1 a) och c) skall tid, varunder förordnande
såsom teaterchef innehafts, tillgodoräknas helt.
Annan befattningshavare, för vilken detta reglemente blir tillämpligt och
som före den 1 juli 1942 innehaft sådan anställning vid någon av teatrarna,
att pensionsrätt skulle hava förelegat, om bestämmelserna i § 99 mom. 2
första stycket varit tillämpliga, skall vid bestämmandet av pensions belopp
tillgodoräknas den tid, under vilken han före nämnda dag efter fyllda 18 år
innehaft sådan fast anställning vid någon av teatrarna, som icke varit att
anse såsom bisyssla, dock att sådan anställningstid skall tillgodoräknas allenast
till 7a i fråga om den del, för vilken icke erlagts pensionsavgifter till
kungl, teatrarnas pensionsinrättning, kungl, teaterns (operans) arbetares pensionskassa
eller kungl, dramatiska teaterns arbetares pensionskassa eller för
vilken erlagda avgifter sedermera återbekommits. Teaterpensionsnämnden
bestämmer den anställningstid, som sålunda skall anmälas för tillgodoräkning.
Tjänstårsberäkning, som i föregående stycke avses, medför samma rättigheter,
som om den medgivits enligt § 6 och engångsavgift enligt § 9 mom.
1 blivit erlagd.
3. Befattningshavare, vilken såväl omedelbart före som omedelbart efter
månadsskiftet juni/juli 1942 innehar anställning vid någon av teatrarna,
skall, om han omedelbart före nämnda månadsskifte åtnjutit pensionsrätt i
inrättning eller kassa, som i punkt 2 här ovan sägs, bibehållas vid sina rättigheter
och skyldigheter enligt de tidigare pensionsbestämmelserna, därest
han i skriftlig anmälan till pensionsanstalten före den 1 oktober 1942 uttalar
sin önskan härom.
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 34.
Bilaga B.
Förslag
till
överenskommelse mellan staten och de kungl, teatrarnas
pensionsinrättning.
. Mellan svenska staten, a ena sidan, och de kungl, teatrarnas pensionsinrättning,
nedan kallad pensionsinrättningen, å andra sidan, har denna dag överenskommelse
träffats örn statens övertagande av pensionsinrättningens rörelse
på villkor, som här nedan angivas.
Vad i denna överenskommelse sägs om delägare avser, där ej annat framgår,
den, som omedelbart före övertagandet var delägare i pensionsinrättningen.
1. Staten övertager från och med den 1 juli 1942 pensionsinrättningens
alla rättigheter och förpliktelser jämlikt pensionsinrättningens stadgar eller
på annan grund.
I samband härmed förbinder sig staten att svara för alla rättsanspråk,
som i anledning av denna överenskommelse eller eljest på grund av pensionsinrättningens
överlåtelse till staten må kunna riktas mot pensionsinrättningens
styrelse eller någon pensionsinrättningens tjänsteman, ävensom för
alla kostnader, som kunna uppstå för ledamot av styrelsen eller någon
pensionsinrättningens tjänsteman på grund av sådana anspråk eller anspråk,
vilka eljest avse pensionsinrättningens förpliktelser.
Vad enligt pensionsinrättningens stadgar gäller för pensionsinrättningen
skall hava avseende å staten, och skall, där ej annorlunda föreskrives, statens
pensionsanstalt, nedan kallad pensionsanstalten, fullgöra vad enligt stadgarna
ankommer på pensionsinrättningen.
2. Bestämmelserna i kap. XI i reglementet den 31 december 1919 (nr 878)
för pensionsanstalten jämte härtill hörande övergångsstadganden — nedan
kallade de nya bestämmelserna — skola från övertagandet bliva tillämpliga
dels beträffande delägare, vilken såväl omedelbart före som omedelbart efter
månadsskiftet juni/juli 1942 innehar anställning vid kungl, teatern eller
kungl, dramatiska teatern och som icke före den 1 oktober 1942 hos pensionsanstalten
skriftligen anmält sin önskan att bibehållas vid sina rättigheter
och skyldigheter enligt pensionsinrättningens stadgar, dels ock beträffande
delägare, som med utgången av spelåret 1939/40 eller därefter intill
den 1 juli 1942 avgått med pension och som icke före den 1 oktober 1942
gjort sådan anmälan, som nyss sagts. För avgången delägare, som nu
nämnts, skall den efter de nya bestämmelserna omräknade pensionen utgå
från och med den 1 juli 1942.
3. Beträffande sådan delägare i pensionsinrättningen, å vilken de nya bestämmelserna
icke bliva tillämpliga från övertagandet, skola — med iakttagande
av vad i mom. 4 och 7 här nedan sägs — pensionsinrättningens stad
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 34.
41
gar i tillämpliga delar alltjämt gälla; dock att sådan minskning av pensionen,
varom förmäles i § 31 i stadgarna, icke skall äga rum.
Erhåller delägare, som avses i första stycket, framdeles ny befattning, varmed
följer pensionsrätt enligt de nya bestämmelserna eller enligt andra bestämmelser
för av staten anordnad pensionering, och får han för pension i
denna befattning räkna tjänstår för tiden för delaktigheten i pensionsinrättningen,
skall han — oavsett, att anmälan, som i mom. 2 här ovan sägs, må
hava gjorts -— icke vidare vara bibehållen vid sina rättigheter och skyldigheter
enligt pensionsinrättningens stadgar.
4. Familjepension enligt de nya bestämmelserna skall utgå dels från och
med den 1 juli 1942 till efterlevande efter sådan delägare i pensionsinrättningen,
som avlidit under tiden 1 juli 1940—30 juni 1942, dels ock, räknat
från och med kalendermånaden näst efter den, då dödsfallet inträffar, till
efterlevande efter sådan delägare, som i mom. 3 här ovan avses och som icke
på sätt i andra stycket av momentet sägs erhållit ny befattning. Familjepension
må dock icke utgå till efterlevande efter den, som jämlikt § 7 mom. 2
i pensionsinrättningens stadgar bibehållits vid sitt delägarskap i pensionsinrättningen
eller som gjort sådan anmälan, som i mom. 2 här ovan sägs. Familjepensionsunderlaget
för den, som avgått före utgången av spelåret
1939/40, skall vid tillämpningen av detta moment beräknas i förhållande till
de efter pensionsinrättningens stadgar beräknade beloppen av huvudpension
och tilläggspension på sätt i § 112 i de nya bestämmelserna är föreskrivet angående
beräkning av familjepensionsunderlag i förhållande till tjänstepensionsunderlag,
och skola beloppen av huvudpension och tilläggspension därvid
beräknas utan sådan minskning, som i § 31 i pensionsinrättningens stadgar
sägs.
5. Delägare, som omedelbart före övertagandet uppbar understöd på grund
av sjukdom jämlikt § 10 eller § 11 i pensionsinrättningens stadgar, må bibehållas
vid nämnda understöd, så länge pensionsanstalten prövar förutsättningarna
för dess beviljande alltjämt vara för handen. Dylikt understöd
skall från övertagandet utgå med ett med Vs förhöjt belopp.
6. Teaterchefen Harald André skall för tidigare innehavd regissörstjänst
komma i åtnjutande av uppskjuten tjänstepension från avgången från leaterchefsbefattningen
ävensom erhålla rätt till familjepension, allt beräknat
enligt de nya bestämmelserna.
7. Å tjänste- och familjepensioner, som i morn. 3, 4 och 6 här ovan avses,
ävensom å understöd, som i mom. 5 avses, skola tillägg utgå i enlighet
med vad som vid varje tidpunkt gäller i fråga örn nyreglerade pensioner enligt
reglementet för pensionsanstalten.
8. Vaktmästaren vid pensionsinrättningen Emil Andersson skall i samband
med övertagandet erhålla en gratifikation av 2,000 kronor.
9. Övertagandet av pensionsinrättningens förpliktelser innefattar även
skyldighet för staten att förvalta de under pensionsinrättningens förvaltning
ställda donationsfonderna, nämligen V. C. A. Svensons donationsfond, Ida
Bergers legat, Axel Elmlunds pensionsfond och K. A. Odelius’ donationsfond.
Därvid förutsättes emellertid, att utdelningen från dessa donationsfonder i
enlighet med av Kungl. Majit på förslag av teaterstyrelserna meddelade närmare
föreskrifter skall handhavas
beträffande V. C. A. Svensons donationsfond och K. A. Odelius’ donationsfond
av teatrarnas styrelser gemensamt,
beträffande Ida Bergers legat av operans styrelse samt
beträffande Axel Elmlunds pensionsfond av dramatiska teaterns styrelse.
10. Pensionsinrättningen överlåter vid övertagandet samtliga tillgångar
till staten.
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 34.
Beträffande styrelsens för pensionsinrättningen redovisning för dess förvaltning
under tid, för vilken förvaltningen ej förut blivit granskad, och revisorernas
granskning av redovisningen ävensom i fråga om avvecklingen i
övrigt av pensionsinrättningens verksamhet skall lagen om understödsföreningar
i tillämpliga delar gälla.
Staten svarar för alla kostnader, som från och med den 1 juli 1942 äro erforderliga
för överenskommelsens genomförande.
överenskommelsen är upprättad i två exemplar, av vilka vardera parten
tagit ett.
Bilaga C.
Förslag
till
överenskommelse mellan staten och kungl, teaterns (operans)
arbetares pensionskassa.
Mellan svenska staten, å ena sidan, och kungl, teaterns (operans) arbetares
pensionskassa, nedan kallad pensionskassan, å andra sidan, har denna dag
överenskommelse träffats om statens övertagande av pensionskassans rörelse
på villkor, som här nedan angivas.
Vad i denna överenskommelse sägs örn delägare avser, där ej annat framgår,
den, som omedelbart före övertagandet var delägare i pensionskassan.
1. Staten övertager från och med den 1 juli 1942 pensionskassans alla
rättigheter och förpliktelser jämlikt pensionskassans stadgar eller på annan
grund.
I samband härmed förbinder sig staten att svara för alla rättsanspråk, som
i anledning av denna överenskommelse eller eljest på grund av pensionskassans
överlåtelse till staten må kunna riktas mot pensionskassans styrelse
eller någon pensionskassans tjänsteman, ävensom för alla kostnader, som
kunna uppstå för ledamot av styrelsen eller någon pensionskassans tjänsteman
på grund av sådana anspråk eller anspråk, vilka eljest avse pensionskassans
förpliktelser.
Vad enligt pensionskassans stadgar gäller för pensionskassan skall hava
avseende å staten, och skall statens pensionsanstalt, nedan kallad pensionsanstalten,
fullgöra vad enligt stadgarna ankommer på pensionskassan.
2. Bestämmelserna i kap. XI i reglementet den 31 december 1919 (nr 878)
för pensionsanstalten jämte härtill hörande övergångsstadganden — nedan
kallade de nya bestämmelserna — skola från övertagandet bliva tillämpliga
dels beträffande delägare, vilken såväl omedelbart före som omedelbart efter
månadsskiftet juni/juli 1942 innehar anställning vid kungl, teatern och som
icke före den 1 oktober 1942 hos pensionsanstalten skriftligen anmält sin
önskan att bibehållas vid sina rättigheter och skyldigheter enligt pensionskassans
stadgar, dels ock beträffande delägare, som med utgången av spelåret
1939/40 eller därefter intill den 1 juli 1942 avgått med pension och som
Kungl. Maj:ts proposition nr 34.
43
icke före den 1 oktober 1942 gjort sådan anmälan, som nyss sagts. För avgången
delägare, som nu nämnts, skall den efter de nya bestämmelserna
omräknade pensionen utgå från och med den 1 juli 1942.
3. Beträffande sådan delägare i pensionskassan, å vilken de nya bestämmelserna
icke bliva tillämpliga från övertagandet, skola — med iakttagande
av vad i mom. 4 och 6 här nedan sägs — pensionskassans stadgar i tillämpliga
delar alltjämt gälla.
Erhåller delägare, som avses i första stycket, framdeles ny befattning, varmed
följer pensionsrätt enligt de nya bestämmelserna eller enligt andra bestämmelser
för av staten anordnad pensionering, och får han för pension
i denna befattning räkna tjänstår för tiden för delaktigheten i pensionskassan,
skall han — oavsett, att anmälan, som i mom. 2 här ovan sägs, må hava
gjorts — icke vidare vara bibehållen vid sina rättigheter och skyldigheter
enligt pensionskassans stadgar.
4. Familjepension enligt de nya bestämmelserna skall utgå dels från och
med den 1 juli 1942 till efterlevande efter sådan delägare i pensionskassan,
som avlidit under tiden 1 juli 1940—30 juni 1942, dels ock, räknat från och
med kalendermånaden näst efter den, då dödsfallet inträffar, till efterlevande
efter sådan delägare, som i mom. 3 här ovan avses och som icke på sätt i
andra stycket av momentet sägs erhållit ny befattning. Familjepension må
dock icke utgå till efterlevande efter den, som gjort sådan anmälan, som i
mom. 2 här ovan sägs. Familjepensionsunderlaget för den, som avgått före
utgången av spelåret 1939/40, skall vid tillämpningen av detta moment beräknas
i förhållande till de efter pensionskassans stadgar beräknade pensionsbeloppen
på sätt i § 112 i de nya bestämmelserna är föreskrivet angående
beräkning av familjepensionsunderlag i förhållande till tjänstepensionsunderlag.
5. Delägare, som omedelbart före övertagandet uppbar understöd på grund
av sjukdom jämlikt § 12 i pensionskassans stadgar, må bibehållas vid nämnda
understöd, så länge pensionsanstalten prövar förutsättningarna för dess
beviljande alltjämt vara för handen.
6. Å tjänste- och familjepensioner, som i morn. 3 och 4 här ovan avses,
ävensom å understöd, som i mom. 5 avses, skola tillägg utgå i enlighet med
vad som vid varje tidpunkt gäller i fråga örn nyreglerade pensioner enligt
reglementet för pensionsanstalten.
7. Pensionskassan överlåter vid övertagandet samtliga tillgångar till staten.
Beträffande styrelsens för pensionskassan redovisning för dess förvaltning
under tid, för vilken förvaltningen ej förut blivit granskad, och revisorernas
granskning av redovisningen ävensom i fråga örn avvecklingen i övrigt av
pensionskassans verksamhet skall lagen örn understödsföreningar i tillämpliga
delar gälla.
Staten svarar för alla kostnader, som från och med den 1 juli 1942 äro
erforderliga för överenskommelsens genomförande.
överenskommelsen är upprättad i två exemplar, av vilka vardera parten
tagit ett.
44
Kungl. Majlis proposition nr 34.
Bilaga D.
Förslag
till
överenskommelse mellan staten och kungl, dramatiska teaterns
arbetares pensionskassa.
Mellan svenska staten, å ena sidan, och kungl, dramatiska teaterns arbetares
pensionskassa, nedan kallad pensionskassan, å andra sidan, har denna
dag överenskommelse träffats om statens övertagande av pensionskassans
rörelse på villkor, som här nedan angivas.
Vad i denna överenskommelse sägs om delägare avser, där ej annat framgår,
den, som omedelbart före övertagandet var delägare i pensionskassan.
1. Staten övertager från och med den 1 juli 1942 pensionskassans alla
rättigheter och förpliktelser jämlikt pensionskassans stadgar eller på annan
grund.
I samband härmed förbinder sig staten att svara för alla rättsanspråk,
som i anledning av denna överenskommelse eller eljest på grund av pensionskassans
överlåtelse till staten må kunna riktas mot pensionskassans styrelse
eller någon pensionskassans tjänsteman, ävensom för alla kostnader, som
kunna uppstå för ledamot av styrelsen eller någon pensionskassans tjänsteman
på grund av sådana anspråk eller anspråk, vilka eljest avse pensionskassans
förpliktelser.
Vad enligt pensionskassans stadgar gäller för pensionskassan skall hava
avseende å staten, och skall statens pensionsanstalt, nedan kallad pensionsanstalten,
fullgöra vad enligt stadgarna ankommer på pensionskassan.
2. Bestämmelserna i kap. XI i reglementet den 31 december 1919 (nr 878)
för pensionsanstalten jämte härtill hörande övergångsstadganden — nedan
kallade de nya bestämmelserna — skola från övertagandet bliva tillämpliga
beträffande delägare, vilken såväl omedelbart före som omedelbart efter
månadsskiftet juni/juli 1942 innehar anställning vid kungl, dramatiska teatern
och som icke före den 1 oktober 1942 hos pensionsanstalten skriftligen
anmält sin önskan att bibehållas vid sina rättigheter och skyldigheter enligt
pensionskassans stadgar.
3. Beträffande sådan delägare i pensionskassan, å vilken de nya bestämmelserna
icke bliva tillämpliga från övertagandet, skola — med iakttagande
av vad i mom. 4 och 5 här nedan sägs — pensionskassans stadgar i tillämpliga
delar alltjämt gälla.
Erhåller delägare, som avses i första stycket, framdeles ny befattning, varmed
följer pensionsrätt enligt de nya bestämmelserna eller enligt andra bestämmelser
för av staten anordnad pensionering, och får han för pension
i denna befattning räkna tjänstår för tiden för delaktigheten i pensionskassan,
skall han icke vidare vara bibehållen vid sina rättigheter och skyldigheter
enligt pensionskassans stadgar.
4. Familjepension enligt de nya bestämmelserna skall från och med den
1 juli 1942 utgå till efterlevande efter sådan delägare i pensionskassan, som
avlidit under tiden 1 juli 1940—30 juni 1942.
5. Å tjänste- och familjepensioner, som i mom. 3 och 4 här ovan avses,
skola tillägg utgå i enlighet med vad som vid varje tidpunkt gäller i fråga
om nyreglerade pensioner enligt reglementet för pensionsanstalten.
Kungl. Maj:ts proposition nr 34. 45
6. Pensionskassan överlåter vid övertagandet samtliga tillgångar till staten.
Beträffande styrelsens för pensionskassan redovisning för dess förvaltning
under tid, för vilken förvaltningen ej förut blivit granskad, och revisorernas
granskning av redovisningen ävensom i fråga om avvecklingen i övrigt av
pensionskassans verksamhet skall lagen örn understödsföreningar i tillämpliga
delar gälla.
Staten svarar för alla kostnader, som från och med den 1 juli 1942 äro
erforderliga för överenskommelsens genomförande.
överenskommelsen är upprättad i två exemplar, av vilka vardera parten
tagit ett.
T ransumt.
Bilaga E.
Försäkringstekniska beräkningar i anslutning till 1941 års
teaterpensionsutrednings förslag.
I. Beräkningsgrunder.
Till grund för beräkningarna har tillämpats »självkostnadsgrunder»d. v.
s. grunder vilka beräknas motsvara de verkliga förhållandena och således
icke innehålla några säkerhetsmarginaler.
Såsom räntefot har valts 4 procent. Vidare har såsom dödlighetstabell använts
den i SOU 1932:4 föreslagna tabellen R 32 för respektive kön. Liksom
vid tidigare tillfällen, då staten övertagit enskilda pensionskassor, ha
några beräkningar rörande kostnaderna för invaliditetspensionering ej verkställts.
Det material beträffande invalidisering, som skulle kunna hämtas i
fråga om teatrarnas personal, är med all säkerhet alltför ringa för att kunna
läggas till grund för några beräkningar. För teatrarnas personal torde icke
heller, bortsett från tjänstemännen, den från andra yrkesgrupper hämtade
invaliditetserfarenheten vara tillämplig. Samma familjepensionsantaganden
ha använts som vid de försäkringstekniska beräkningarna i samband med
teaterpensionssakkunnigas på sin tid avgivna förslag. De vid nämnda beräkningar
konstruerade antagandena ha baserats på en statistisk undersökning
av familjeförhållandena bland teatrarnas personal. Som resultat av denna
undersökning framgick bland annat nedanstående sannolikhet att vara gift
och genomsnittliga åldersskillnaden mellan man och hustru.
Sannolikhet
att vara gift
Genomsnittlig
åldersskillnad
mellan befattningshavare
och make
Manlig befattningshavare, ålder 20—65 år .......... 0.73 2
Kvinnlig » » 20—-60 » .......... 0.50 5
För åldrar över de angivna har antagits, att inga nya äktenskap ingås och
att desamma upplösas endast genom endera makens död.
För änka efter manlig befattningshavare har använts omgiftessannoliklieten
enligt riksförsäkringsanstaltens grunder, medan för änkling efter kvinn
-
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 34.
lig befattningshavare nämnda sannolikhet antagits överensstämma med den,
som kom till användning vid fil. dr. Tim Janssons utredning i 1930 års pensionssakkunnigas
betänkande (SOU 1934:29).
Den barnfrekvens, som framgick av förenämnda undersökning ger, om
hänsyn tages till de relationer mellan pensionsbeloppet för ensam änka och
pensionsbeloppen för barn, som gälla hos statens pensionsanstalt, nedanstående
kapitalvärden av barnpensionerna.
II. Beräkning av avgifter.
III. Teknisk balansräkning.
Den tekniska balansräkningen syftar till att undersöka i vad mån de fonder,
vilka pensionsinrättningarna skola överlämna till staten, äro tillräckliga
för att jämte avgifterna täcka pensionsförpliktelsema enligt utredningens
förslag. Med avgifterna förstås härvid icke blott befattningshavarnas avgifter
utan även bidragen från staten och huvudmannen, vilka bidrag var för
sig antagas överensstämma med befattningshavarnas tjänstepensionsavgift,
3.5 procent av avlöningens grundbelopp. Avgiften för tjänstepension anses
med andra ord utgöra 10.5 procent av nämnda grundbelopp. Resultatet av
beräkningarna framgår av tabell D.1
Beträffande värderingen av tillgångarna må nämnas, att de utländska obligationerna
icke underkastas någon teknisk värdering utan upptagits till sina
nominella belopp, oaktat marknadskurserna ligga väsentligt lägre. Dessa
kurser torde nämligen icke kunna anses såsom något mått på obligationernas
- verkliga värde. I realiteten torde det i stället ligga så till, att obligationerna
antingen äro helt värdelösa eller ha sitt fulla värde. Att i en balansräkning
av förevarande slag införa något mellanliggande värde förefaller meningslöst.
Det synes för övrigt icke uteslutet, att ifrågavarande obligationer kunna
vara mera värda i statens ägo än i en enskild ägares hand.
Aktierna ha upptagits till sådana värden, att deras genomsnittliga avkastning
under de senaste åren i runt tal motsvarar 4 procent av värdena.
Hänför man den tekniska personalen vid operan och dramatiska teatern
till respektive kungl, teaterns (operans) arbetares pensionskassa och kungl,
dramatiska teaterns arbetares pensionskassa och samtliga övriga befattningshavare
till de kungl, teatrarnas pensionsinrättning, erhåller man följande
tekniska balansräkningar för var och en av de tre kassorna.
Balansräkning lör de kungl, teatrarnas pensionsinrättning.
Tillgångar:
Svenska obligationer...... 6,206,200
Utländska obligationer..... 914.100
Skuldförbindelser ........ 961,600
Aktier.................... 1,154,000
Kapitalvärde av avgifter
a) för tjänstepension .... 1,403,100
b) för familjepension.... 266,000
10,905,000
Skulder:
Kapitalvärde av pensionsförpliktelser
a)
för tjänstepension....
b) för familjepension....
Överskott................
10,905,000
9,081,700
625,900
1,197,400
Här utesluten.
Kungl. Maj:ts proposition nr 34.
47
Balansräkning för kungl, teaterns
Tillgångar:
Svenska obligationer...... 319,600
Utländska obligationer .... 36,166
Kapitalvärdet av avgifter
a) för tjänstepension.... 310,800
b) för familjepension.... 59,200
Underskott .............. 164,334
890,100
(operans) arbetares pensionskassa.
Skulder:
Kapitalvärde av pensionsförpliktelser
a)
för tjänstepension.... 762,600
b) för familjepension.... 127,500
890,100
Balansräkning för kungl, dramatiska teaterns arbetares pensionskassa.
Tillgångar:
Svenska obligationer...... 145,000
Kapitalvärde av avgifter
a) för tjänstepension.... 219,600
b) för familjepension.... 41,800
Underskott .............. 242,400
648,800
Skulder:
Kapitalvärde av pensionsförpliktelser
a)
för tjänstepension.... 558,300
b) för familjepension.... 90,500
648,800
Av balansräkningarna framgår ett överskott för alla kassorna tillsammans
av i runt tal 790,000 kronor. Skulle de utländska obligationerna betraktas
som helt värdelösa, uppstår i stället ett underskott av c:a 160,000 kronor. Vid
bedömningen av det överskott, som eventuellt kan anses föreligga, bör man
hålla i minnet, att den främsta orsaken till detsamma är det bidrag, som utgår
från staten och huvudmännen. Bortses från statens bidrag, sjunker överskottet
till c:a 146,000 kronor.
Då staten helt skall bestrida kostnaderna för invaliditetspensioneringen
och för dyrtidstilläggen utöver vad som motsvarar 1935 års nivå, inses, att
det förefintliga överskottet icke är av sådan art, att kassornas delägare skulle
kunna göra anspråk på att få disponera detsamma. Det må dessutom erinras
örn att det i »självkostnadsgrunderna» ingående ränteantagandet, 4 procent,
knappast numera kan anses överensstämma med verkliga förhållandet. Å
andra sidan finnas även omständigheter, som verka i förbättrande riktning.
Hit hör de inkomster av vissa böter och avgifter, som tillfalla pensionsinrättningama
och som nu lämpligen böra tillfalla staten. En mycket stark ekonomisk
förbättring medför ett kvarstannande utöver pensionsålder.
Stockholm den 12 maj 1942.
H. PRAWITZ.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1943:81 Skrivelse till Konungen i anledning av vackt motion om visst tillägg till övergångsbestämmelsenia till tjänstepensionsreglementet för lärare vid högre kommunala a1 i texten
- BU 1943:18 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående pensionsrätt i statens pensionsanstalt för personal vid de kungl, teatrarna. s. 1 i texten