Sök i Ratio Lex

Angående bidrag till utlandssvenskarnas förening

1943-10-08 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:342, Angående bidrag till utlandssvenskarnas förening

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 342.

1

Nr 842.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående bidrag

till utlandssvenskarnas förening; given Stockholms

slott den 8 oktober 1943.

Kungl. Maj:fc vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 8 oktober 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Hosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena samt

cheferna för finans- och ecklesiastikdepartementen anmäler chefen för socialdepartementet,

statsrådet Möller, fråga örn bidrag av statsmedel till utlandssvenskarnas

förening samt anför.

Organisationer till stöd åt utlandssvenskarna.

För att i olika avseenden stödja och bistå svenskar i utlandet samt

stärka sambandet mellan utlandssvenskarna och hemlandet har inom Sverige

bildats ett flertal organisationer och sammanslutningar. Bland dessa märkas

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 342.

1080 43

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 342.

särskilt riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet med säte i

Göteborg samt institutet för svensk utlandstjänst och utlandssvenskarnas

förening, vilkas centrala organisation är förlagd till Stockholm.

Av nämnda organisationer är riksföreningen för svenskhetens bevarande i

utlandet, bildad år 1908 på initiativ av framlidne professorn Vilhelm Lundström,

den äldsta. Föreningens ändamål är att stödja arbetet för bevarande

och återväckande av svenskt språk och svensk odling hos svenskar och

svenskättlingar i utlandet, att utveckla samkänslan mellan moderlandet och

dem samt mellan dessa senare inbördes, att samla och förvara vittnesbörd

om svenskars liv och gärning i främmande land, att vårda och hugfästa

svenska minnen i utlandet samt att verka för kännedomen i utlandet om

svenskt språk och svensk odling.

För tillgodoseendet av sina nationellt-kulturella syften bland svenskar och

svenskättlingar har riksföreningen bland annat upprätthållit kontakt med

utlandssvenska föreningar samt förmedlat utsändning av böcker och periodiska

skrifter. Föreningen har vidare, såväl ekonomiskt som med råd och

anvisningar, understött skolor för utlandssvenska barn på olika håll i världen

och har därjämte ägnat sig åt att bereda fattiga utlandssvenska barn

tillfälle till ferievistelse i Sverige. Därjämte har föreningen befrämjat undervisning

i svenska språket vid utländska realskole- och gymnasieliknande

läroanstalter. Vidare bör här nämnas riksföreningens under åtskilliga år

bedrivna arbete för understödjandet av lektorat i svenska språket vid utländska

universitet. Föreningens syftemål är sålunda väsentligen av kulturell

art. Emellertid har föreningen vid sidan av sina nyss berörda kulturella

strävanden sökt tjänstgöra som en allmän rådfrågningsbyrå för utlandssvenskar

och förmedlat upplysningar åt dessa i rättsliga, ekonomiska och

sociala frågor av olika slag. Föreningen utgiver härjämte en tidskrift, benämnd

Allsvensk samling. Kungl. Majit har fastställt stadgar för föreningen.

Institutet för svensk utlandstjänst grundades år 1927 med ekonomiskt understöd

från vissa stiftelser och företag samt enskilda personer. Institutet,

vars stadgar äro fastställda av Kungl. Majit, har till ändamål att utan

bedrivande av propaganda vare sig för eller mot emigration eller immigration

— meddela sakliga upplysningar till tjänst, dels för svenskar, som lia

för avsikt att utvandra, dels för utlandssvenskar som lia för avsikt att återflytta

till hemlandet. För detta ändamål införskaffar och sammanställer

institutet samt tillhandahåller vid förfrågan erforderligt upplystngsmaterial

rörande förhållandena på arbetsmarknaden i skilda länder. Där fråga är

örn kvalificerade befattningar lämnar institutet i den omfattning så prövas

lämpligt sin medverkan vid svenskars anställande i utlandet samt vid utlandssvenskars

anställande i hemlandet.

Utlandssvenskarnas förening bildades år 1938. Föreningen har till ändamål

att upprätthålla kontakten med i utlandet bosatta svenskar samt att tillvarataga

och främja deras intressen i Sverige och arbeta för skapandet av

allmän förståelse i hemlandet för utlandssvenskarnas betydelse vid hävdandet

av Sveriges anseende och befordrandet av dess ekonomiska intressen

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 3d2.

i utlandet. Vidare har föreningen i samarbete med svenska institutioner

oell organisationer i utlandet eller hemlandet varit hemvändande eller redan

hemkomna utlandssvenskar behjälplig att erhålla lämplig sysselsättning, så

att deras i utlandet vunna erfarenheter komma landet och dem själva till

godo.

Föreningen har härjämte velat erbjuda utlandssvenskar, oavsett medlemskap,

upplysningar och råd i praktiska spörsmål och angelägenheter av skilda

slag, såsom dispens-, medborgarskaps-, värnplikts-, pensions- och legitimationsfrågor

m. m. Föreningen har vidare i viss utsträckning kunnat bereda

möjligheter till skolgång och inackordering åt utlandssvenska barn.

Slutligen bedriver föreningen en direkt understödsverksamhet till förmån

för liemvändande utlandssvenskar, vilken avser att ekonomiskt bistå de hemkomna

under den första tiden, till dess de själva kunnat anskaffa eller

genom föreningens förmedling erhålla lämpligt arbete. Jämväl utlandssvenskarnas

förening utger en tidskrift kallad Utlandssvenskarna.

Samtliga berörda föreningar hava för sin verksamhet erhållit ekonomiskt

stöd av staten. Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet erhöll

sålunda år 1926 ett bidrag av lotterimedel å 228,000 kronor. Föreningen

åtnjuter dessutom förmånen av tjänstebrevsrätt. Institutet för svensk utlandstjänst

har erhållit statsanslag åren 1930—1939. Under åren 1937—1939

utgick från ett under femte huvudtiteln uppfört anslag till bidrag till upplysningsverksamhet

i emigrationsfrågor statsbidrag med 10,000 kronor per

år. Utlandssvenskarnas förening har under åren 1938—1940 samt år 1942

beviljats bidrag av lotterimedel med respektive 10,000, 22,000, 20,000 och

23,000 kronor. Av sistnämnda belopp äro 2,000 kronor avsedda såsom bidrag

till täckande av kostnaderna för den av föreningen numera omhänderhavda

skötseln av institutets för svensk utlandstjänst verksamhet. Föreningen

har härjämte från ett under femte huvudtiteln uppfört anslag till

bidrag till utlandssvenskarnas förening såsom bidrag till sin hjälpverksamhet

till förmån för utlandssvenskar, vilka såsom flyktingar återvänt till

Sverige, för budgetåren 1939/40, 1940/41 och 1942/43 erhållit statsanslag å

respektive 50,000, 50,000 och 25,000 kronor. För innevarande budgetår har

riksdagen anvisat ett anslag av 50,000 kronor såsom bidrag till motsvarande

hjälpverksamhet m. m.

Förslag av socialstyrelsen.

I skrivelse den 25 maj 1938 anhöll riksdagen, i anledning av en inom

andra kammaren av herr E. Nylander väckt motion (nr 1) samt under åberopande

av andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande nr 6 och

första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 11, örn skyndsam

allsidig utredning örn utlandssvenskarnas rättigheter och skyldigheter i syfte

att fastare knyta banden mellan dem och hemlandet samt hemställde, att

Kungl. Majit måtte med ledning av utredningen framlägga förslag till riksdagen.

Kungl. Majit förordnade den 8 juli 1938, att riksdagens skrivelse skulle

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj-.ts proposition nr 342.

överlämnas till socialvårdskommittén, vilken emellertid den 19 oktober 1938

anhöll att bliva befriad från det erhållna utredningsuppdraget. I skrivelse

den 18 november 1938 har Kungl. Majit därpå anbefallt socialstyrelsen att

verkställa den utredning, varom riksdagen i sin skrivelse gjort framställning,

samt att inkomma med de förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

Den 30 september 1941 avgav socialstyrelsen utredning örn utlandssvenskarna

(S. O. U. 1941:36). Socialstyrelsen har häri till behandling upptagit,

förutom utlandssvenskarna berörande spörsmål i allmänhet, jämväl frågan

örn en särskild organisation för utlandssvenskarna. Efter att hava redogjort

för den verksamhet bland utlandssvenskarna, som bedrives av förutnämnda

tre organisationer framhåller socialstyrelsen, att för närvarande en organisatorisk

splittring, å förevarande område vore för handen, vars olägenheter

syntes vara obestridliga. Styrelsen anför härom i huvudsak följande.

Ifrågavarande organisationer ha oundvikligen och i ökad omfattning kommit

att utsträcka sin verksamhet på varandras arbetsområden, vilket icke blir

förmånligt och lämpligt med hänsyn till arbetets effektivitet. Denna rivalitet

i fråga örn arbetsuppgifterna är förenad med rivalitet i fråga örn värvandet

av medlemmar och utverkandet av bidrag från olika håll. Bland svenskar

såväl i hemlandet som i utlandet torde det också vara synnerligen vanligt,

att institutet för svensk utlandstjänst och utlandssvenskarnas förening förväxlas.

Man räknar där överhuvud icke med eventualiteten av att konkurrerande

organisationer förefinnas på området.

Det här föreliggande organisationsproblemet har synts styrelsen kunna

lösas på endera av två vägar: antingen genom en klar gränsdragning mellan

de tre organisationernas olika uppgifter eller genom deras sammanslagning

till en enda organisation, vilken i sig upptoge och förenade deras skilda

verksamhetsgrenar. Yid ett övervägande av dessa två möjligheter har sammanslagningsalternativet

tett sig som det mest önskvärda.

Genom bildandet av en enhetlig organisation på ifrågavarande områden

borde en ökad effektivitet och planmässighet i arbetet kunna ernås. En

sådan enhetlig organisation, vilken på en hand samlade de föreliggande

arbetsuppgifterna, borde också kunna få en betydande auktoritet såväl i utlandet

som i Sverige, örn blott vissa nödvändiga förutsättningar bleve uppfyllda.

Det skulle härför krävas, att organisationen erliölle en väl kvalificerad

ledning och därjämte finge en i någon mån officiell prägel jämte understöd

från statens sida. Bättre möjligheter till ekonomiskt stöd från enskilda personer

och institutioner kunde då antagas även komma att erbjuda sig. Det

torde till sist få räknas som en stor praktisk fördel, att utlandssvenskarna,

örn en sådan enhetlig organisation komme till stånd, icke skulle behöva stå

tveksamma i valet mellan olika instanser vid förfrågningar och hänvändelser

i de spörsmål, vilka angå dem, såsom veterligen ofta har varit fallet med

nu rådande ordning, vare sig det har gällt undervisningsfrågor eller frågor

om arbetsanställning o. d.

En given förutsättning för bildandet av en enhetlig organisation vore

dock, att praktiska garantier därvid skapades för att dess olika arbetsområden

alla bleve väl tillgodosedda samt att verksamheten jämväl erliölle en

tidsenlig och rationell utformning, något som icke till alla delar kan sägas

vara fallet i fråga örn de nuvarande organisationernas insatser.

Det borde vidare få förutsättas, att en lämplig samverkan i mån av behov

ägde rum med de andra institutioner och anstalter av skilda slag, som äro

verksamma på närgränsande arbetsområden.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 342.

Socialstyrelsen uppgiver, att styrelsen för att undersöka de tre berörda

organisationernas egen inställning till frågan om en samverkan på ny grundval

baft överläggningar med representanter för dessa organisationer. Av

organisationerna utsedda kommitterade hade sedermera preliminärt enats

örn att bilda en gemensam organisation samt godkänt ett förslag till stadgar

för denna.

Enligt detta förslag skulle den nya organisationen bland annat hava till

uppgift att uppehålla och förnya svenskt kultur- och språkmedvetande hos

svenskar och svenskättlingar utanför Sverige, att utanför Sverige sprida

kunskap örn svenskt språk och svensk odling, att främja utlandssvenskarnas

välfärdsintressen i samverkan med svenska myndigheter och institutioner, att

i möjligaste mån stödja utlandssvenskarna i deras verksamhet i utlandet och

att underlätta strävanden att inordna sig i svenskt samhällsliv för dem som

önska återvända till hemlandet, att lämna vederhäftiga och sakliga upplysningar

rörande närings- och arbetsförhållanden i främmande land till svenskar,

som hava för avsikt att dit förlägga sin verksamhet, ävensom att på andra

sätt stödja kvalificerade landsmän, vilka ämna där söka anställning eller

vinna vidare utbildning. I spetsen för organisationen skulle ställas en överstyrelse

med säte i Göteborg. Överstyrelsens ordförande samt två av dess

ledamöter skulle utses av Kungl. Majit. Härutöver skulle överstyrelsen bestå

av högst sexton och lägst tolv av organisationen valda ledamöter. Överstyrelsen

skulle utse två utskott, på vilka i enlighet med vissa i stadgarna

angivna bestämmelser och av överstyrelsen utfärdade instruktioner

organisationens arbetsuppgifter skulle fördelas. Det ena utskottet skulle ha

en byrå i Göteborg och det andra en i Stockholm. Yartdera utskottet

skulle under överstyrelsens överinseende komma att självständigt handlägga

sina uppgifter inom hela organisations verksamhetsfält. Göteborgsutskottet

skulle ägna sig åt sådana mera kulturellt betonade arbetsuppgifter, som

hittills ålegat riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet, och

Stockliolmsutskottet skulle få på sin lott sådan praktisk och social hjälpoch

informationsverksamhet m. m., som närmast hade omhänderhafts av utlandssvenskarnas

förening och institutet för svensk utlandstjänst.

Socialstyrelsen betonar, att det enligt styrelsens mening måste anses vara

mycket tillfredsställande, att detta organisationsärende kunnat föras så långt,

att bildandet av en enhetlig organisation tedde sig som sannolik. Ett betydande

statsunderstöd bleve emellertid ett oundgängligt villkor för organisationens

framgångsrika verksamhet. Styrelsen ansåge ett sådant understöd i

detta fall vara synnerligen väl på sin plats. Bärande skäl hade motiverat

de understöd med statsmedel, som i olika former givits åt de nuvarande tre

organisationerna. Ett fortsatt statsunderstöd åt den verksamhet, som hade

bedrivits av dessa, tedde sig i så mycket högre grad berättigat, som det kunde

förväntas, att de förelagda arbetsuppgifterna skulle kunna tillgodoses på ett

väsentligt effektivare sätt genom den enhetliga organisationen än som hade

kunnat ske med hittillsvarande organisatoriska splittring på detta område.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 342.

Nu föreliggande framställningar om statsbidrag.

I skrivelse den 10 februari 1943 hava riksföreningen för svenskhetens

bevarande i utlandet, utlandssvenskarnas förening och institutet för svensk utlandstjänst

anfört i huvudsak följande.

I enlighet med de rekommendationer, vilka framkommit vid sammanträden,

som i samband med socialstyrelsens utredning rörande utlandssvenskarna

hållits inför chefen för socialstyrelsen, ha vi preliminärt fattat beslut örn en

sammanslagning för att den av oss bedrivna verksamheten må bedrivas av

en enhetlig organisation. Denna sammanslagning har tänkts genomförd så

att institutet för svensk utlandstjänst och utlandssvenskarnas förening uppgå

i riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet, som i samband med

sammanslagningen skall antaga namnet riksföreningen för svenskarna i utlandet.

Den slutliga omorganisationen av de tre institutionerna är beroende

på konfirmerande beslut av institutets för svensk utlandstjänst styrelse och

av riksföreningens för svenskhetens bevarande i utlandet och utlandssvenskarnas

förenings årsmöten.

Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet finansieras huvudsakligen

genom inflytande medlemsavgifter (för senast avslutade räkenskapsår

58,175 kronor för 17,249 medlemmar), varjämte beaktansvärda gåvomedel

kommit föreningens verksamhet till godo. Sagda förening, som år 1926

erhöll ett understöd av lotterimedel med 228,000 kronor, varav hälften avsågs

som bidrag till anskaffande av en fastighet i Göteborg, har därjämte

erhållit förmånen av tjänstebrevsrätt. Institutet för svensk utlandstjänst har

tidigare finansierats genom statsanslag eller anslag från enskilda stiftelser

och företag. Institutets verksamhet ombesörjes sedan den 1 mars 1941 av

utlandssvenskarnas förening. Utlandssvenskarnas förenings verksamhet har

finansierats genom medlemsavgifter (nuvarande medlemsantal 2,139), genom

bidrag från handel och industri och genom anslag av lotterimedel. Planen

för omorganisationen förutsätter ett statsanslag för budgetåret 1943/44 å

59,770 kronor. Därtill kommer det belopp, som Kungl. Majit redan begärt

hos riksdagen för utlandssvenskarnas förenings hjälpverksamhet under samma

budgetår, varjämte förutsatts, att den riksföreningen för svenskhetens bevarande

i utlandet beviljade tjänstebrevsrätten bibehålies.

Föreningarna hänvisa i detta sammanhang till ett vid skrivelsen fogat

förslag till budget för riksföreningen för svenskarna i utlandet för arbetsåret

1 juli 1943—30 juni 1944, vilket förslag upptager följande poster.

Inkomster.

Årsavgifter ........................................................ kronor

Hyror.............................................................. »

Annonsinkomster efter avdrag av provisioner ................ »

Anslag från företag och privatpersoner........................ »

Avkastning av kapital............................................ »

Disponibla gåvomedel, att enligt givarnas bestämmande tagas

i anspråk under året..........................................

Statsanslag........................................................

65.000

9,000

25.000

9,000

13.000

8,700

59,770

Kronor 189,470

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Majda -proposition nr 342.

Utgifter

Överstyrelse och sekretariat ..............

Finansförvaltning ..........................

Tidskriften ..................................

Verkställande utskottet i Göteborg ......

Verkställande utskottet i Stockholm ....

I anslutning till sagda budgetförslag anföres, bland annat, att budgeten

uppgjorts under den förutsättningen, att en sammanslagning av de nu på

det utlandssvenska området verksamma organisationerna skulle medföra en

effektivisering av arbetet och ett bättre tillgodoseende av de önskemål,

svenskar och svenskättlingar utanför Sverige hade uppställt och kunde

komma att uppställa. Avsikten med den nya organisationen borde vara,

att ett organ skapades åt vilket det allmänna kunde- överlämna bevakandet

av ofrånkomliga uppgifter till förmån för utlandssvenskarna. Då en förhållandevis

stor del av arbetet torde komma att bestå av rådgivande verksamhet

och av vad som med ett numera vanligt ord kallades »service»,

måste betydande delar av organisationens utgifter komma att utgöras av

ersättning till av denna verksamhet upptagen personal. Den nya organisationen

föranledde ej i och för sig anställning av ytterligare personal. Genom

lämplig fördelning av de centrala arbetsuppgifterna hade detta kunnat undvikas.

Däremot hade det vid sammanslagningen ansetts lämpligt att sätta

grundlönerna för personalen så att de någorlunda kunde anses motsvara

arbetets art och betydelse. Budgetförslaget upptoge liksom i nu gällande

lönestat av dyrtiden föranledda tillägg. De hittillsvarande lönerna måste

betecknas såsom för låga och icke avpassade efter det allmänna löneläget.

Den låga nivån hade möjliggjorts genom vederbörandes osjälviska intresse

för saken. Vid sammanslagningen hade eftersträvats en rationalisering av

arbetsformerna, varigenom arbetsuppgifterna kunde på samtidigt billigaste

och effektivaste sätt lösas. Man hade varit ytterst angelägen örn att undvika

att tynga organisationen med för stor administrativ apparat.

Föreningarna påpeka slutligen, att för bestridande av utgifter för understöd

åt hemvändande utlandssvenskar, respektive hjälpverksamhet bland av

kriget drabbade svenskar i utlandet, feriebarnsverksamliet och studiehjälp

särskilt anslag komme att begäras alltefter tidsläget.

Under åberopande av det anförda hemställde föreningarna örn bidrag av

statsmedel med ett belopp av 59,770 kronor till riksföreningens för svenskarna

i utlandet verksamhet under tiden 1 juli 1943—30 juni 1944.

Över framställningen hava utlåtanden avgivits av socialstyrelsen samt

generalpoststyrelsen.

Socialstyrelsen hänvisar till vad styrelsen beträffande förevarande spörsmål

anfört i sitt förutnämnda betänkande angående utlandssvenskarna samt framhåller,

att i och med beslutet om en enhetlig organisation för berörda tre

föreningar ett betydelsefullt organisationsspörsmål slutligen synes lia nått

kronor 34,840

» 15,450

» 36,300

» 51,420

» 51,460

Kronor 189,470

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj-.ts proposition nr 342.

en tillfredsställande lösning. Styrelsen erinrar vidare om sitt i förenämnda

utredning gjorda uttalande, att ett betydande statsunderstöd bleve ett oundgängligt

villkor för organisationens framgångsrika verksamhet. Med hänsyn

till omfattningen och betydelsen av organisationens verksamhetsfält anser

styrelsen det i framställningen äskade beloppet icke kunna anses oskäligt

högt. Styrelsen påpekar, att i detta sammanhang borde beaktas, att den

nya enhetliga organisationen kunde förväntas bliva i stånd att tillgodose

sina arbetsuppgifter på ett effektivare sätt än vad de tre hittills var för sig

arbetande organisationerna förmått. Styrelsen finner det vara synnerligen

väl på sin plats, att ett understöd av erforderlig storlek gives åt denna nya

organisation på det utlandssvenska arbetsfältet. Styrelsen har i enlighet

härmed tillstyrkt framställningen.

Generalpoststyrelsen, som förutsatt, att dess yttrande påkallats närmast i

anledning av vad i framställningen anförts angående bibehållandet av den

tjänstebrevsrätt, som för närvarande åtnjutes av riksföreningen för svenskhetens

bevarande i utlandet, har i detta spörsmål anfört i huvudsak följande.

Såsom framgår av statsverkspropositionen till 1932 års riksdag, sjätte

huvudtiteln, punkt 55, och riksdagens skrivelse den 16 mars 1932, nr 6 A,

punkt 44, lia statsmakterna i princip anslutit sig till den uppfattningen, att

tjänstebrevsrätt endast bör åtnjutas av — förutom ämbetsverk och myndigheter,

som äro organ för statsförvaltningen — anstalter och organisationer,

som avse allmänna ändamål av den betydelse, att desamma ansetts böra

helt tillgodoses av statsmedel. Anstalter och institutioner, som avse allmänna

ändamål, vilka befunnits kunna ombesörjas av kommuner eller stiftelser

eller enskilda sammanslutningar och föreningar, lia däremot ansetts icke

böra åtnjuta sådan rätt, även örn statsbidrag för ändamålet utgår i större

eller mindre omfattning.

Dessa riktlinjer lia icke kommit att tillämpas annat än vid prövning av

nyinkomna framställningar örn tjänstebrevsrätt. Någon indragning av tjänstebrevsrätt,

som beviljats tidigare, då mindre stränga principer tillämpades,

har icke ännu kommit till stånd.

Ett av Kungl. Majit givet förständigande att visa nödig varsamhet vid

tjänstebrevsrättens utnyttjande kan knappast sägas ha lett till åsyftat resultat.

Härtill kommer att icke statliga institutioners och sammanslutningars tjänstebrevsrätt

ofta missbrukas samt att deras funktionärer i allmänhet lia en

mycket oklar uppfattning om vad som överhuvudtaget får sändas som tjänsteförsändelse.

Riksdagens år 1942 församlade revisorer lia även uttalat, att

tjänstebrevsrätten bör förbehållas statliga myndigheter. Enligt generalpoststyrelsens

åsikt föreligga därför numera starka skäl att upptaga frågan örn indragning

av tjänstebrevsrätten för icke statliga institutioner till förnyad omprövning.

Detta spörsmål kommer även att framföras av styrelsen i samband

med en redogörelse för resultatet av 1939 års tjänstebrevsundersökning, som

under den närmaste tiden kommer att avges till Kungl. Majit.

Förmånen av tjänstebrevsrätt för en icke statlig institution innebär, att

institutionen kommer i åtnjutande av ett indirekt statsanslag, vilket dock

ej passerar statsbudgeten och på grund härav icke blir föremål för sådan

årlig omprövning, som statsanslag i allmänhet underkastas. Ur såväl principiell

som saklig synpunkt måste det dock anses riktigast, att, örn och i den

mån verksamhet, som bedrives av en icke statlig institution, finnes böra

understödjas med statsmedel, detta sker i form av ett direkt statsanslag.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:is proposition nr 342.

9

Den huvudsakliga användning, som riksföreningen för svenskhetens bevarande

i utlandet bär av sin tjänstebrevsrätt, markerar också särskilt tjänstebrevsförmånens

karaktär av blott statsanslag. Huvudparten av den post,

som avsändes av riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet, utgöres

nämligen av försändelser till utlandet. Vid den undersökning rörande

tjänstebrevsrättens omfattning, som verkställdes under tiden x/2—31/i 1939,

uppgick portobeloppet för inrikes försändelser från riksföreningen till

4,747 kronor, medan portot för tjänsteförsändelser till utlandet utgjorde

8,007 kronor. Tjänsteförsändelser till utlandet skola enligt gällande bestämmelser

frankeras på samma sätt som försändelser från enskild avsändare.

Dessa försändelser måste sålunda taxeras och frankeras var för sig i motsats

till de inrikes tjänsteförsändelserna. För frankeringen av försändelserna till

utlandet använder sig riksföreningen av frankostämplingsmaskin. Icke heller

ur praktisk synpunkt innebär därför tjänstebrevsrätten någon fördel. Denna

maskin torde utan väsentlig arbetsökning kunna användas även för den

mindre del av posten, som de inrikes försändelserna utgöra.

Därest den nybildade riksföreningen för svenskarna i utlandet anses böra

beredas ett statsunderstöd, som innefattar värdet av den tjänstebrevsrätt,

vilken för närvarande tillkommer riksföreningen för svenskhetens bevarande

i utlandet, synes detta böra ske i form av en förhöjning av det ifrågasatta

direkta statsanslaget.

Såsom föret meddelats uppgick portobeloppet för av sistnämnda förening

under tiden x/a—3l/i 1939 avsända tjänsteförsändelser till 12,754 kronor. Då

föreningens post under andra halvåret synes vara avsevärt större än under

första, torde portobeloppet för helt år kunna beräknas till närmare 30,000

kronor, Vid den åren 1927—1928 företagna undersökningen rörande tjänstebrevsrättens

omfattning uppgick portobeloppet för helt år till 29,232 kronor,

varav 10,414 kronor för inrikes försändelser och 18,818 kronor för försändelser

till utlandet. Portot för tiden x/2—31/i 1927 uppgick till 11,968

kronor.

Under hänvisning till vad sålunda anförts har generalpoststyrelsen

avstyrkt den föreliggande framställningen, i vad den avser ett bibehållande

av den tjänstebrevsrätt, som åtnjutes av riksföreningen för svenskhetens

bevarande i utlandet, efter det föreningen uppgått i riksföreningen

för svenskarna i utlandet, samt föreslagit, att i förekommande fall statsanslaget

till sistnämnda förening i stället ökas med ett belopp, som skäligen

kan anses motsvara värdet av ifrågavarande förmån.

Sedermera har utlandssvenskarnas förening i skrivelse den 28 augusti 1943

anhållit, att, därest den av föreningen samt riksföreningen för svenskhetens

bevarande i utlandet och institutet för svensk utlandstjänst den 10 februari

1943 gjorda framställningen ej skulle komma att bifallas, föreningen måtte

beviljas ett anslag av 30,000 kronor såsom bidrag till bestridandet av föreningens

administrationskostnader under tiden 1 juli 1943—30 juni 1944.

Föreningen har härvid till en början uppgivit, att föreningens sannolika

administrationskostnader under nämnda tid av föreningen beräknades till

53,500 kronor enligt följande uppställning.

Löner, inberäknat dyrtidstillägg .......... kronor 35,425

Hyra, lyse, städning m. m................. » 5,300

Skri vmaterial, porto, telefon m. m....... » 5,300

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majlis proposition nr 342.

Diverse administrationskostnader ....— kronor 3,600

Värvnings- oell propagandakostnader ____ » £,200

Representation i Göteborg och Malmö .. » 1,200

Oförutsedda utgifter............ »_475

Summa kronor 53,500

Föreningens inkomster under ifrågavarande tid bär föreningen uppskattat

till cirka 25,000 kronor utgörande medlemsavgifter samt bidrag från näringslivet.

Det för täckande av föreningens förenämnda omkostnader ytterligare

erforderliga beloppet skulle sålunda uppgå till inemot 30,000 kronor. Föreningen

omnämner i detta sammanhang, att föreningen syntes ha utsikter

att erhålla visst bidrag från Oscar Ekmans stiftelse för immigrationens

främjande och motverkande av emigrationen. Föreningen framhåller emellertid,

att, även örn föreningen för innevarande verksamhetsår skulle erhålla

ett sådant bidrag till sin verksamhet, föreningen i första hand måste med

härigenom eventuellt inflytande medel ersätta den del av föreningens fond

för ständiga medlemsavgifter, som under det senast tilländalupna verksamhetsåret

använts för administrationskostnader. Emedan föreningen under

det senaste året icke åtnjutit statsanslag såsom bidrag för sina administrationskostnader

och samtidigt verksamheten på grund av tidsförhållandena

erhållit en än större omfattning, hade en stor del av nämnda fond måst

tagas i anspråk. Det vore av vikt för säkrandet av föreningens fortsatta

verksamhet, att denna fond åter bleve täckt. Den avsåge nämligen i första

hand att utgöra en säkerhetsreserv, från vilken under normala förhållanden

endast upplupna räntor och eventuella avskrivningar borde tagas i anspråk

för föreningens verksamhet.

Föreningen påpekar vidare, att de av föreningen angivna utgifterna upptagits

med i förhållande till de omfattande arbetsuppgifterna synnerligen

knappt beräknade belopp. Med hänsyn till att de nuvarande speciella förhållandena

kunde medföra behov av ökad arbetskraft, kunde viss del av de

medel, som möjligen infiöte utöver de i budgeten upptagna, behöva tagas i

anspråk härför. Därest emellertid anslag även i fortsättningen kunde beräknas

från nämnda stiftelse och i betraktande av att föreningens inkomster

av medlemsavgifter ej oväsentligt torde komma att successivt ökas, såvida

föreningens organisation finge utvecklas fritt och utan de hämningar, som

de senaste åren förorsakats av olika omständigheter, vore det anledning antaga,

att föreningens behov av statsanslag komme att minskas.

I detta sammanhang framhåller föreningen, att föreningen utöver den

löpande sociala hjälpverksamhet, som av föreningen utövades med för ändamålet

särskilt beviljat statsbidrag, åtagit sig att sörja för grupper av svenska

medborgare, vilka av olika anledningar nödgats återvända till Sverige, genom

att lämna dem understöd, bistå dem med anskaffande av förnödenheter av

olika slag samt ordna med arbetsanställning.

Föreningen anför slutligen, att föreningen redan från början inriktat sin

verksamhet på att genom praktiska åtgärder under effektiva och ändamåls
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Il

Kungl. Maj:ts proposition nr 342.

enliga former gagna den svenska folkstammens utposter i främmande länder,

vare sig dessa vore den svenska industrins och handelns representanter,

den enskilda företagsamhetens målsmän eller anställda i annans tjänst. Föreningen

ansåge det även vara till landets gagn med tanke på den tid, som

förestode, och den omställning till fredsförhållanden, som en gång måste

komma, att svenska landsmäns berättigade intressen i största möjliga grad

tillvaratoges och att de erhölle det stöd och den uppmuntran deras hemland

kunde skänka dem. Föreningens verksamhet bidroge även till tillgodoseendet

av de önskemål, som under senare tid kommit till uttryck, nämligen

att utveckla Sveriges förbindelser med transoceana länder och stärka kontakten

med den stora svenska folkgrupp, som levde utanför Sverige. Föreningen

hade 67 ombud inom och utom Europa, vilka verkade i enlighet

med föreningens allmänna grundlinjer, och nya ombud tillkomme successivt.

Härjämte kan nämnas, att riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet

den 2 september 1943 inkommit med en skrivelse, vari föreningen

lämnat en detaljerad redogörelse för föreningens verksamhet.

Departementschefen.

Den verksamhet till förmån för utomlands boende svenskar och svenskättlingar,

som, huvudsakligen med hjälp av frivilliga bidrag, bedrives av riksföreningen

för svenskhetens bevarande i utlandet, institutet för svensk utlandstjänst

och utlandssvenskarnas förening, är värd allt erkännande. Verksamheten

fyller viktiga uppgifter i såväl kulturellt som socialt hänseende. Genom

de ombud för organisationerna, som finnas i skilda delar av världen, torde

organisationerna vara i stånd att betjäna utlandssvenskarna praktiskt taget

var dessa än befinna sig. Ej minst under nuvarande förhållanden, då de

ordinarie förbindelserna ofta äro helt avbrutna, torde organisationernas

strävan att stärka sambandet mellan utlandssvenskarna och hemlandet vara

av stor betydelse.

Emellertid torde den omständigheten att berörda verksamhet bedrives av

tre olika organisationer med delvis sammanfallande uppgifter vara ägnad att

i viss mån motverka verksamhetens syftemål, bland annat därigenom att

ovisshet kan råda rörande vilken organisation man i olika frågor bör vända

sig till. För undanröjande av nämnda olägenheter har socialstyrelsen i sin

förutnämnda utredning rörande utlandssvenskarna framlagt förslag örn sammanslagning

av de tre ifrågavarande organisationerna till en förening, vilken

skulle benämnas riksföreningen för svenskarna i utlandet. Organisationerna

själva hava jämväl enats örn en sammanslagning och upprättat en preliminär

överenskommelse härom. Enligt denna skulle den nya organisationen arbeta

på två avdelningar eller utskott, ett i Stockholm, som huvudsakligen skulle

ägna sig åt de praktiskt och socialt betonade uppgifter, som nu handhavas

av utlandssvenskarnas förening och institutet för svensk utlandstjänst, samt

ett i Göteborg, som på sin lott skulle få de mera kulturellt inriktade arbetsuppgifter,

som hittills ålegat riksföreningen för svenskhetens bevarande i

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 342

utlandet. Genomförandet av sammanslagningen förutsatte att riksföreningen

för svenskarna i utlandet beviljades statsbidrag till sin verksamhet, vilket

för budgetåret 1943/44 beräknades till omkring 60,000 kronor. Härjämte bär

förutsatts att föreningen skulle komma i åtnjutande av tjänstebrevsrätt.

Enligt det förslag till lösning av berörda organisationsspörsmål, som framlagts

av socialstyrelsen, skulle en viss samordning av arbetet till förmån för

utlandssvenskarna, åstadkommas. Emellertid torde de fördelar, som därigenom

skulle vinnas, ej vara av den storleksordning att jag för närvarande

anser mig kunna tillstyrka, att statsmakterna anslå de medel, som synas

erforderliga för att sammanslagningen skall komma till stånd. De olägenheter,

som förekomsten av skilda organisationer medför, synas för övrigt i

hög grad kunna elimineras genom att en klar gränsdragning verkställes

mellan de uppgifter, som böra tillkomma å ena sidan riksföreningen för

svenskhetens bevarande i utlandet samt å andra sidan de redan nu samverkande

organisationerna institutet för svensk utlandstjänst och utlandssvenskarnas

förening.

Utlandssvenskarnas förening har, såsom nämnts, i skrivelse den 28 augusti

1943 hemställt, att, därest den planerade nya föreningen ej skulle komma

i åtnjutande av statsbidrag — för vilket fall denna ej torde komma till stånd

— föreningen måtte tilldelas statsanslag å 30,000 kronor såsom bidrag till

föreningens administrationskostnader. Bådande förhållanden lia gjort att föreningen,

som huvudsakligen inriktar sig på att socialt och ekonomiskt bistå

i utlandet bosatta svenskar, fått en allt större uppgift att fylla. Såsom

bidrag till sin hjälpverksamhet har föreningen som tidigare nämnts erhållit

statsbidrag, för innevarande budgetår 50,000 kronor. Jag vill vidare erinra

örn, att föreningen åtagit sig att emottaga svenska medborgare, som i anledning

av bombangrepp mot tyska städer återvända till hemlandet, samt

att föreningen för bestridande av hjälpverksamhet till förmån för dessa

svenskar erhållit bidrag med 40,000 kronor, vilket utgått från anslaget till

oförutsedda utgifter. Föreningens ökade uppgifter lia emellertid även fört med

sig en stegring av föreningens administrationskostnader. Föreningen kar

tidigare erhållit bidrag av lotterimedel för täckande av sina administrationskostnader.

Ar 1942 beviljades sålunda dylikt bidrag med 23,000 kronor.

Under innevarande år har föreningen ej ansett sig böra göra någon ansökan

örn lotterimedel, enär man räknat med att den överenskomna sammanslagningen

skulle komma till stånd och den nybildade föreningen erhålla statsanslag.

Av de av föreningen lämnade uppgifterna framgår, att föreningens

inkomster ej förslå till täckande av föreningens nuvarande administrationskostnader,

utan har föreningens fond för ständiga medlemsavgifter måst tagas

i anspråk. Enligt vad jag inhämtat har av sagda fond, med en tidigare behållning

av 52,000 kronor, 29,000 kronor redan förbrukats, därav 24,000

kronor under verksamhetsåret 1942—43. Därest föreningen skulle nödgas

taga i anspråk medel ur fonden i samma utsträckning, som måst ske under

sista verksamhetsåret, skulle fonden inom kort vara förbrukad och föreningen

se sig nödsakad att högst väsentligt inskränka sin verksamhet. Med hänsyn

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 342.

till betydelsen av föreningens verksamhet speciellt under nuvarande förhållanden

skulle detta vara synnerligen olyckligt. Härtill kommer att en

sådan utveckling otvivelaktigt skulle medföra ökat arbete för de myndigheter,

som närmast skulle övertaga föreningens arbete till förmån för utlandssvenskarna.

På grund av anförda förhållanden finner jag starka skäl tala för att

utlandssvenskarnas förening erhåller bidrag av statsmedel till bestridande av

sina administrationskostnader under innevarande verksamhetsår. Emot det

av föreningen begärda beloppet synes intet vara att erinra.

Jag anser mig alltså böra tillstyrka, att föreningen beviljas bidrag med

30,000 kronor att anvisas å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44.

lindet åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till utlandssvenskarnas förening å tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett

anslag av .......................................... kronor 30,000

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sten-Eric Heinrici.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1943:493 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition omgående omslag å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 till bidrag till utlan a1 i texten
  2. SU 1943:255 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943 44 till bidrag till utlandssvenskarnas f s. 5 i texten