Sök i Ratio Lex

Angående anslag till statens intressekontor, m. m

1943-02-19 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:73, Angående anslag till statens intressekontor, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

1

Nr 73.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till statens

intressekontor, m. m.; given Stockholms slott den

19 februari 1943.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

19 februari 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge,

Andersson, Domö, Hosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför.

I årets statsverksproposition ha under sjunde huvudtiteln upptagits anslag

med beräknade belopp till Statens intressekontor med 318,000 kronor

samt till Bidrag till erkända skatteförmedlingskassor med 300,000 kronor.

Att definitiva anslagsäskanden icke framlagts beror på att ett vid tiden för

statsverkspropositionens avgivande icke slutligt prövat lagförslag angående

utskyldsbetalning genom skatteförmedlingskassor ansetts kunna inverka på

intressekontorets ställning i skatleförmedlingsrörelsen saint att lagförslagets

genomförande varit en förutsättning för anvisandet av det angivna bidragsanslaget.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 73. i

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

Sedan Kungl. Majit den 15 januari 1943 avgivit proposition till riksdagen

med förslag till förordning om erkända skatteförmedlingskassor, m. m. (nr

17), saknas anledning att längre uppskjuta prövningen av nämnda anslagsfrågor.

1. Statens intressekontor. 1 årets statsverksproposition lämnas följande

redogörelse för intressekontorets verksamhet och medelsbehov.

Jämlikt av Kungl. Majit meddelade föreskrifter må statens intressekontor,

som är anslutet till postgirokontoret, med medel, vilka inflyta till intressekontoret

genom regelbundna avdrag å löner eller pensioner eller genom inbetalningar,

ombesörja betalning av skatt samt, jämte skatt, andra mera

regelbundet förekommande personliga utgifter såväl åt befattningshavare

och pensionerade f. d. befattningshavare i statens tjänst som at andra per
-

De inkomster, med vilka kostnaderna för intressekontorets verksamhet bestridas,

utgöras huvudsakligen av ränta å de i rörelsen innestaende medlen,

bidrag av statsmedel och avgifter från kontoinnehavare. Enligt de av 1936 ars

riksdag godkända grunderna för intressekontorets verksamhet bestrider staten

nettokostnaden för rörelsen, såvitt angår skatteförmedlingen. Intressekontorets

utgifter för andra uppdrag täckas genom avgifter.

I skrivelse den 6 oktober 1942 har generalpoststyrelsen avgivit redogörelse

för intressekontorets verksamhet under år 1941. Enligt redogörelsen foreter

verksamheten en viss ökning i förhållande till år 1940. Sålunda har antalet

intressekonton ökats med 16 procent lill i runt tal 68,900, antalet inbetalningar

med. 15 procent till inemot 1,150,000, antalet utbetalningar med 1.

procent till något över 880,000 och beloppet av utbetalningarna med 34 procent

till i runt tal 62.3 miljoner kronor. Av redogörelsen framgår vidare,

att nettoutgifterna för år 1941 till den del de icke täckas av influtna räntoi,

kontoinnehavares avgifter och andra inkomster uppgått till .396,000 kronor.

Av detta belopp anses emellertid 78,000 kronor hänföra sig till kontorets medverkan

vid uppbörd av skatterestantier för i Stockholm mantalsskrivna personer.

Denna medverkan är organiserad i enlighet nied en år 1937 mellan

generalpoststyrelsen och Överståthållarämbetet träffad överenskommelse och

avser att bereda restskatteförda större möjlighet att avveckla sina skatterestantier.

Generalpoststyrelsen erinrar örn att styrelsen i skrivelse den 31 oktober

1941 angående intressekontorets verksamhet under år 1940 beräknat nettokostnaderna

för restskatteförmedlingen till Överståthållarämbetet under åren

1937—1940 till sammanlagt 206,000 kronor. Styrelsen anser, att nämnda belopp

jämte intressekontorets motsvarande kostnader för år 1941 bör ersättas

postverket. Under hänvisning härtill hemställer styrelsen, att ersättningen

måtte utgå med (396,000 + 206,000 =) 602,000 kronor.

Intressekontorets driftkostnader. I departementschefsanförandet

i propositionen nr 331/1942 angående anslag till statens intressekontor

för budgetåret 1942/43 uttalades, att omständigheterna föranledde

en omprövning av intressekontorets ekonomi och skäligheten av kostnaderna

för dess olika verksamhetsgrenar. I syfte att erhålla en utgångspunkt

för en dylik omprövning, särskilt vad avser skatteförmedlingen, har

genom anlitande av tillkallad expertis verkställts viss utredning angående intressekontorets

självkostnader.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 73-

3

Ur innehållet i denna utredning må följande antecknas.

På grundval av 1941 års kostnader hade beräkningar utförts angående intressekontorets

självkostnader för dels betalning av restskatter, dels andra

skatteuppdrag, dels insättning å sparkonto i postsparbanken, dels ock övriga

uppdrag. Av dessa uppdrag vore restskattebetalning mest och sparbanksinsättning

minst kostnadskrävande. Självkostnaden för en restskattebetalning

hade sålunda utgjort 3 kronor 28 öre, medan kostnaden för en

sparbanksinsättning under 1941 beräknats uppgå till 12.87 öre mot 9.30 öre

år 1939. Beräkningen av kostnaderna för andra skatteuppdrag än restskatteförmedling

samt för »övriga uppdrag» hade skett med tillämpning av två

alternativa principer. Enligt den ena (delkostnadsprincipen), som innebure,

att de för skatteuppdrag och »övriga uppdrag» gemensamma delarna av

intressekontorets kostnader fördelades på intressekontorets samtliga uppdrag

med undantag av postsparbanksinsättningarna, skulle kostnaden för

en utbetalning i skatteuppdrag ha utgjort 42.9 öre och för utbetalning i »övriga

uppdrag» 128.9 öre. Enligt den andra principen (merkostnadsprincipen),

som angivits innebära, att nämnda gemensamma kostnader skulle helt belasta

skatteuppdragen, hade ifrågavarande utbetalningskostnad utgjort 93.4

respektive 55.8 öre.

Av en den 5 oktober 1942 dagtecknad promemoria av postsparbankschefen

J. Enger framgår bland annat följande.

De i utredningen framlagda beräkningarna av intressekontorets självkostnader

under 1941 hade till utgångspunkt haft en av generalpoststyrelsen

under år 1939 företagen utredning, vilken grundats på arbetstidsstudier.

Enär de vid sistnämnda utredning företagna beräkningarna i vissa avseenden

borde justeras, borde — med tillämpning av delkostnadsprincipen —

kostnaden för en utbetalning beträffande andra skatteuppdrag än sådana

som avsåge restskatteförmedling rätteligen uppgå till c:a 40 öre och beträffande

»övriga uppdrag» till c:a 100 öre. Att dessa kostnader i den nu föreliggande

utredningen beräknats till 42.9 respektive 128.0 öre berodde — i

den mån skiljaktigheten icke hänförde sig till den nyssnämnda justeringen —

på att man med utgångspunkt från 1939 års ursprungliga beräkningar jämväl

tagit hänsyn till dels intressekontorets portokostnader, varvid postbefordringsavgifterna

beräknats efter laxeenliga grunder, dels ock statens andel i

pensionskostnaderna för intressekontorets personal. Sett ur statsverkets självkostnadssynpunkt

borde portokostnaderna värderas till mindre än hälften

av det angivna beloppet. Vad angår pensionskostnaderna erinrades om att

någon fondering av statens andel icke ägde rum.

Med tillämpning av merkostnadsprincipen och med bortseende från portooch

pensionskostnader hade nettokostnaden år 1941 utgjort för skatteuppdrag

76.2 och för »övriga uppdrag» 49.9 öre. Till följd av att avgiften för

»övriga uppdrag» från och med den t februari 1942 höjts från 40 till 55 öre

hade inträtt en sänkning av .statsverkets neltoutgift för en utbetalning i skatteuppdrag

från 76.2 till 72.7 öre. För varje ytterligare höjning med 5 öre av

avgiften för »övriga uppdrag» minskades nettoutgiften för ett skatteuppdrag

med cirka 3.5 öre. En förutsättning för denna kostnadsminskning vore emellertid,

att antalet »övriga uppdrag» icke minskades. Även en höjning av avgiften

med 10 öre syntes komma att medföra en dylik minskning och en höjning

till 75 öre kunde väntas lia till följd en radikal nedskärning av »övriga

uppdrag».

1 promemorian angives vidare, att en höjning av postsparbankens gottgörelse

till intressekontoret flir sparbanksinsättning till 15 öre komme att

törel a gas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

Intressekontorets ställning i skatte förmedlingsrörelsen.

I förenämnda proposition med förslag till förordning om erkända

skatteförmedlingskassor har frågan örn intressekontorets ställning i skatteförmedlingsrörelsen

efter ett genomförande av förslaget icke upptagits till särskild

behandling. I det sakkunnigbetänkande som legat till grund för propositionen

(SOU 1942: 21) har icke förutsatts någon annan förändring i intressekontorets

befogenheter än en utvidgning av kontorets överdragningsrätt,

innebärande att kontoret finge använda sina disponibla medel för gäldande

av nytillträdande medlemmars närmast förfallande två utskyldsbelopp. För

närvarande är intressekontorets överdragningsrätt bestämd sålunda att intressekontona

för statsanställda, för pensionerade f. d. statsanställda ävensom

för vissa andra kategorier av befattningshavare med huvudsakligen kommunal

eller halvstatlig anställning få överdragas med högst det belopp som

motsvarar vad månatligen för kontorets räkning avdrages å vederbörandes avlöning

eller pension. Därutöver äger intressekontoret motsvarande överdragningsrält

jämväl beträffande annan innehavare av intressekonto under förutsättning

att för underskott å kontot ställes säkerhet, som godkänts av generalpoststyrelsen.

Mot den utvidgade överdragningsrätten skulle enligt betänkandet

svara en skyldighet för uppbördsmyndigheterna, att då på detta sätt

förskotterat belopp icke i föreskriven ordning gäldades till kontoret, på anmälan

av kontoret uppdebitera bristen i och för restindrivning samt restituera

beloppet till kontoret. Enligt betänkandet och propositionen skulle de erkända

skatteförmedlingskassorna, vilka icke ansetts böra tillerkännas någon överdragningsrätt,

i stället äga befogenhet att medgiva nytillträdande medlem visst

anstånd med betalning av närmast förfallande två utskyldsbelopp samt av

restförda utskvlder. varjämte utmätningsman skulle äga att på framställning

av skattefönnedlingskassa bevilja till kassan ansluten skattskyldig visst

ytterligare anstånd, örn så funnes erforderligt för att framdeles förfallande

utskyldsbelopp skulle kunna gäldas vid de uppbördsstämmor då de enligt

vederbörliga debetsedlar skulle erläggas.

Av de myndigheter som hörts över sakkunnigbetänkandet har generalpoststyrelsen

tillstyrkt förslaget örn överdragningsrätt medan statskontoret avstyrkt

detsamma. Länsstyrelsen i Jönköpings län har ansett att det måste

leda till alltför lösliga och osäkra förhållanden örn intressekontorets överdragningsrätt

utvidgades till att gälla även icke statsavlönade personer och

intressekontoret finge förskottsbetala skatter, som understundom faktiskt aldrig

komme att inflyta från de betalningsskyldiga. Vissa andra remissinstanser

ha emellertid funnit överdragningsrätt böla medgivas icke blott intressekontoret

utan även andra skatteförmedlare än intressekontoret.

Bestridandet av kostnaderna för restskatteförmedling

genom intressekontorets försorg för i Stockholm mantalsskrivna

personer. Kungl. Maj:t har denna dag meddelat beslut

om tillkallande av särskild sakkunnig med uppdrag att verkställa utredning

och efter förhandlingar med Stockholms stad till Kungl. Maid inkomma med

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 73.

5

förslag till överenskommelse mellan staten och staden örn fördelningen avkostnaderna

för ifrågavarande restskatteförmedling.

I fråga örn beräkningen av anslag till intressekontoret för nästa

budgetår föreligga inga andra utgångspunkter än de som redovisats i statsverkspropositionen.

intressekontorets driftkostnader. Enligt de av riksdagen D^partementsgodkända

grunderna för intressekontorets verksamhet skola de uppdrag chefen.

som icke avse skattebetalning icke förorsaka statsverket några kostnader.

Med den av postsparbankschefen angivna beräkningsmetoden kan detta

villkor anses uppfyllt. Såsom av den verkställda utredningen framgår, kan

det emellertid övervägas att beräkna självkostnaden på andra sätt, enligt

vilka ett underskott framkommer. Valet av beräkningsmetod blir väsentligen

beroende på den utsträckning i vilken man anser att »övriga uppdrag»

skäligen böra belastas med för intressekontorets verksamhet gemensamma,

fasta kostnader, varvid återverkningarna av en eventuell avgiftsförändring på

antalet uppdrag och därmed på intressekontorets behov av arbetskraft blir av

betydelse. Att hänsyn vid kostnadsberäkningen bör tagas även till pensionskostnaderna

synes mig uppenbart. Vid bedömningen av intressekontorets

ekonomi har man vidare att taga hänsyn till prisstegringen efter den tidpunkt

förenämnda beräkningar avsett. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att

efter vidare övervägande av här berörda omständigheter, vilka icke synas

föreligga tillräckligt utredda, besluta i avgiftsfrågan.

I syfte att nedbringa kostnaderna för intressekontorets verksamhet torde

särskilda organisationsundersökningar böra verkställas i samband med att

de av besparingsberedningen för närvarande inom olika ämbetsverk bedrivna

undersökningarna av liknande art utsträckas till postverket. Vid dessa undersökningar

bör även utredas vilka följder ett slopande eller en väsentlig

begränsning av intressekontorets befattning med icke-skatteuppdrag skulle

få för kontorets organisation och ekonomi.

Vad beträffar intresse kontorets ställning i skatteförmedlingsrörelsen

förordar jag, att intressekontorets överdragningsrätt

försöksvis utvidgas till att, på sätt de sakkunniga föreslagit, avse närmast

förfallande två utskyldsbelopp. Ett slutligt ståndpunktstagande i frågan

torde få anstå tills någon erfarenhet vunnits örn verkningarna av denna

åtgärd.

Med prövningen av frågan örn den slutliga fördelningen av kostnaderna

för intressekontorets restskatteförmedling

för i Stockholm mantalsskrivna personer torde få anstå, till

dess resultaten föreligga av den nu beslutade utredningen i ämnet.

Anslaget till intressekontoret, som enligt vad av det föregående

framgår avser att täcka kontorets nettoutgifter för år 1941, torde för

budgetåret 1943/44 böra upptagas till samma belopp som beräknats i statsverkspropositionen

eller 318,000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Statens intressekontor under sjunde huvudtiteln för

budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag av . . kronor 318,000.

2. Bidrag till erkända skatteförmedlingskassor. I årets statsverksproposition

har under denna rubrik preliminärt upptagits ett till 300,000 kronor

beräknat förslagsanslag. I statsverkspropositionen uttalades, att innan erfarenhet

vunnits om den omfattning, som kassornas verksamhet komme att

få, det givetvis vore vanskligt att beräkna storleken av de årliga kostnaderna

för ifrågavarande bidrag. Om antalet medlemmar i kassorna under budgetåret

1943/44 uppskattades till 200,000, skulle, vid sex uppbördsstämmor (uppbördsterminer)

per år, medelsbehovet med ett bidragsbelopp av 25 öre per

person och uppbördsstämma utgöra 300,000 kronor för år.

Sedermera har i omförmälda proposition nr 17/1943 närmare redogjorts

för i ämnet föreliggande förslag ävensom för däröver avgivna utlåtanden.

Under hänvisning till innehållet i sistnämnda proposition får jag hemställa,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till erkända skatteförmedlingskassor under

sjunde huvudtiteln för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag

av ............................ kronor 300,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Mats Lemm.

437349. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1943

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. SU 1943:90 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1943144 till statens intressekontor, m. m. s. 19 i texten
  2. Rskr. 1943:198 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1943/44 till statens intressekontor, m. m. s. 1 i texten