Sök i Ratio Lex

Angående lån för ombyggnad av lastautomobiler för bruk med personbilsringar m. m

1943-02-05 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:75, Angående lån för ombyggnad av lastautomobiler för bruk med personbilsringar m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

I

Kungl. Maj:ts proposition nr 75.

1

Nr 75.

Kungl. Majlis proposition till riksdagen angående lån för ombyggnad

av lastautomobiler för bruk med personbilsringar

m. m.; given Stockholms slott den 5 februari

1943.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över folkliushållningsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Axel Gjöres.

Utdrag av protokollet över folkhushållningsärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 5 februari 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Peiirsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld,

Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres,

Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med cheferna för kommunikations-, finans-,

jordbruks- och handelsdepartementen anför chefen för folkhushållningsdepartementet,

statsrådet Gjöres.

Genom beslut av 1932 års riksdag (prop. nr 212; r. skr. nr 158) inrättades

lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift. Såsom kapital för

fonden anvisades för budgetåret 1932/33 under utgifter för kapitalökning,

statens utlåningsfonder, ett reservationsanslag av 200 000 kronor. 1933 års

riksdag anvisade för budgetåret 1933/34 såsom kapitalökning för fonden

ytterligare ett reservationsanslag å 500 000 kronor, vilket anslag emellertid

icke kommit att användas för med fonden avsett ändamål. För att under

nu rådande kris med dess svårigheter att erhålla flytande bränsle underlätta

övergången till gasgeneratordrift har genom beslut av 1939, 1910 och

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 75. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 75.

1941 års riksdagar lånefonden tillförts ytterligare anslag å tillhopa

21 500 000 kronor.

Gällande bestämmelser rörande erhållande av lån från fonden återfinnas

i kungörelsen den 10 november 1939 (nr 804), vilken i vissa delar ändrats

genom kungörelsen den 11 oktober 1940 (nr 865). Enligt dessa kungörelser

må lån från fonden utlämnas för inköp av gasgeneratorer för motordrift

med inhemskt bränsle att, för användning inom landet, monteras å automobil,

traktor eller annan mobil eller stationär motor. Lån kan erhållas till

belopp, motsvarande högst 80 % av den sammanlagda verkliga kostnaden

för anskaffande av gasgenerator med tillbehör, för anordningarnas anbringande

samt för erforderliga ändringsarbeten å fordon eller motor, dock

högst 2 000 kronor. Det ankommer på kommerskollegium att, sedan kristidsstyrelse

yttrat sig över låneansökning, pröva densamma, bestämma om

säkerhet skall ställas samt om beskaffenheten därav ävensom utbetala beviljat

lån. Lån är amorteringsfritt under sex månader från första lyftningsdagen

och skall sedan återbetalas med en tiondel varje kvartal till dess hela

lånebeloppet guldits. Ränta å lånet utgår med 3 % om året.

Den 3 oktober 1941 uppdrog Kungl. Majit åt statens trafikkommission att

verkställa undersökning rörande reglering av motorfordonstrafiken m. m.

Samtidigt därmed bemyndigade Kungl. Majit mig att utse särskilda sakkunniga

att biträda vid undersökningen. Vid anmälan av detta ärende anförde

jag, att undersökningen icke borde begränsas till den rent trafiktekniska

sidan av problemet utan även avse, bland annat, huruvida tekniska

förändringar av fordonen kunde leda till besparingsåtgärder.

Med anledning av förenämnda utredningsuppdrag överlämnade trafikkommissionen

med eget utlåtande den 16 mars 1942 ett av särskilda, av

kommissionen tillkallade utredningsmän utarbetat betänkande med utredning

och förslag beträffande åtgärder för utnyttjande av personbilsringar

för godstransporter jämte ett av industrikommissionen avgivet yttrande över

detta betänkande. Vid detta ärendes behandling inom trafikkommissionen

hade deltagit de jämlikt Kungl. Majits förut omförmälda bemyndigande av

mig utsedda sakkunniga.

I sitt betänkande angåvo trafikkommissionens utredningsmän förutsättningarna

för genomförandet av ett program, omfattande ombyggnad av lastbilar

till boggisystem, och framhöllo därvid, att vid fullt utnyttjande av

tillgängliga resurser för tillverkning och montering en snabb ombyggnad

skulle kunna ske av 6 000 tvåaxlade lastbilar till treaxlade, därvid bakre

hjulaxeln skulle utbytas mot en tvåaxlad boggianordning för bruk av personbilsringar,

närmast av dimensionen 6,00—16". Utredningsmännen framhöllo

även önskvärdheten av att åtgärder vidtoges i syfte att stimulera lastbilägarnas

intresse för sådan ombyggnad. Såsom åtgärder av särskild betydelse

för ombyggnadsprogrammets genomförande i praktiken anfördes

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda proposition nr 75.

3

bland annat, att bilägarna garanterades tilldelning av driftförnödenheter för

viss tid samt att staten genom låneunderstöd enligt de grunder som tilllämpades

vid bilparkens omställning till gengasdrift satte bilägarna ekonomiskt

i stånd att genomföra ombyggnaden.

Beträffande frågan om statligt låneunderstöd för ombyggnad av lastbilar

till boggisystem anförde industrikommissionen i sitt förut omnämnda yttrande

över betänkandet följande:

Lastbilar, vilkas användningsområde kan undergå hastig förändring, böra

1 regel icke komma i fråga för ombyggnad, varför de flesta lastbilar i yrkesmässig

trafik komma att falla utanför det föreslagna ombyggnadsprogrammet.

Den kategori av lastbilar som bäst lämpar sig för ombyggnad består

sålunda till största delen av s. k. firmabilar. Kommissionen anser sig kunna

förutse, att några svårigheter att lösa de ekonomiska frågorna i samband

med ombyggnaden som regel icke böra behöva uppstå. Något behov av statlig

låneverksamhet torde därför icke förefinnas vid ombyggnadsprogrammets

genomförande.

Trafikkommissionen uttalade i sitt förenämnda utlåtande, att den ur skilda

synpunkter önskvärda övergången till gummidäck av mindre dimensioner

borde ske så snabbt som möjligt. I syfte att stimulera lastbilägarna att företaga

ombyggnad av sina fordon hemställde kommissionen därför om bemyndigande

att garantera innehavare av lastbilar, som tillverkats eller ombyggts

för användning av personbilsdäck, att de, därest exceptionella förhållanden

ej till annat föranledde, skulle tilldelas smörjolja för tiden till den 1 oktober

1943. Kommissionen föreslog även viss skattelättnad för lastbil, som försetts

med boggianordning för användning av personbilsringar. Då tillgång

på personbilsgummi utgjorde förutsättningen för att bilägaren över huvud

skulle kunna hålla sin vagn i drift, syntes detta förhållande vara tillräckligt

för att stimulera övergången i den utsträckning läget krävde. Kommissionen

kunde följaktligen icke biträda utredningsmännens förslag örn låneunderstöd

för ombyggnad av lastbilar till boggisystem. Vid sitt ställningstagande

härvidlag hade kommissionen även beaktat de konsekvenser, ett bifall till

önskemålet om ekonomiskt stöd i olika former skulle medföra för statsmakterna

i avseende å behandlingen av krav örn ekonomisk hjälp åt andra

näringsfång.

Med anledning av trafikkommissionens framställningar i berörda skrivelse

har Kungl. Majit dels bifallit kommissionens begäran att få garantera smörjoljetilldelning

till den 1 oktober 1943 och dels genom förordningen den

19 juni 1942 örn visst undantag från bestämmelserna i 5 § förordningen den

2 juni 1922 (nr 200) om automobilskatt förordnat, att den skattefria delen

av tjänstevikten hos en på angivet sätt ombyggd lastbil skall höjas från

900 till 1 100 kilogram.

Trafikkommissionen har sedermera ställt i utsikt att, därest något oförutsett

icke komme emellan, den som på förut nämnt sätt bygger om sin bil

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 75.

eller ersätter den med släpvagn med personbilsringar kan påräkna smörjoljetilldelning

intill utgången av september 1944 för den ombyggda bilen,

respektive släpvagnen.

I skrivelse den 27 januari 1943 har trafikkommissionen ånyo upptagit

frågan om statlig låneverksamhet i syfte att underlätta ombyggnad av lastbilar

för användning av personbilsringar. Efter att inledningsvis ha erinrat

örn vad som tidigare förekommit i frågan har kommissionen anfört följande:

Erfarenheten har nu visat, att fortgången av den avsedda omställningen

ingalunda blivit den önskade. Härvid torde även svårigheter ha spelat in

för berörda bilägare att anskaffa för omställningen erforderliga medel.

Kostnaden för att förse en lastbil med boggianordning uppgår till omkring

3 000 kronor. En släpvagn av den största typ, som enligt gällande bestämmelse

kan ifrågakomma i kombination med lastbil av den vanligast förekommande

storleken, 3—31/2 ton, betingar en kostnad av cirka 3 500 kronor,

under det att kostnaden för en släpvagn med mindre lastförmåga ställer

sig lägre. Då det i nuvarande försörjningsläge i fråga om lastbilsringar

framstår såsom särskilt angeläget att i snabbare takt än hittills få till stånd

en övergång till personbilsdäck beträffande ett numerärt större antal fordon

än det tidigare angivna antalet av 6 000, tala goda skäl för att vederbörande

fordonsägare erhålla ett ekonomiskt stöd i form av lån för ifrågavarande

ändamål, vilket stöd lämpligen synes kunna givas med anlitande

av lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift. Denna fond

lärer utan ny kapitalinsats kunna stå till förfogande för ändamålet. Till

denna fond har hittills anvisats sammanlagt ett belopp av 21 700 000 kronor.

Av detta belopp utestå för närvarande i lån omkring 10 000 000 kronor.

Det disponibla beloppet utgör alltså omkring 11 000 000 kronor.

Kommissionen har hemställt, att Kungl. Majit måtte utverka bemyndigande

av riksdagen att vidtaga sådana jämkningar i gällande bestämmelser

för erhållande av lån från nämnda fond, att lån må kunna medgivas

även för inköp av personbilsboggi eller släpvagn.

Över trafikkommissionens sistnämnda framställning lia utlåtanden avgivits

av statskontoret, kommerskollegium, statens priskontrollnämnd samt

industri-, livsmedels- och bränslekommissionerna.

Statskontoret har förklarat sig icke hava något att erinra mot förslaget,

att ekonomiskt stöd lämnas lastbilägare, vilka på grund av bristen på lastbilsdäck

ämna förse sina fordon med boggianordning eller inköpa släpvagn,

och har även funnit lämpligt, att detta stöd lämnas i form av lån ur lånefonden

för inköp av gasgeneratorer för motordrift. Vad lånevillkoren angår

har ämbetsverket föreslagit, att samma ränte- och amorteringsvillkor och

samma bestämmelser rörande säkerhet böra föreskrivas för de nya lånen

som för gasgeneratorlånen. Maximibeloppet för lån av ifrågavarande slag

torde böra höjas med hänsyn till låneobjektets värde och redovisningen av

lånen bör ske utan sammanblandning med gasgeneratorlånen.

Kommerskollegium har i sitt utlåtande till en början lämnat följande uppgifter

rörande lånefonden för inköp av gasgeneratorer:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 75.

5

Till lån ur gasgeneratorlånefonden har hittills beviljats medel till ett

sammanlagt belopp av 21 700 000 kronor. Härav har 15 350 000 kronor

investerats i fonden, medan 6 350 000 kronor kvarstå som reservation till

budgetåret 19-12/43. Sedan Kungl. Majit den 10 november 1939 fastställt

ändrade bestämmelser för lånefonden (nr 804) bar kollegium intill den 31

december 1942 utlämnat 8 947 lån till ett sammanlagt belopp av 16 427 575

kronor för inköp av 9 503 gasgeneratorer, varav 5 771 varit avsedda för

lastbilar och 1 119 för traktorer. Lånefondens ställning sistnämnda dag

framgår av följande sammanställning:

Beviljade anslag .................................. kr. 21 700 000: —

Avgår: Avskrivningar .............. kr. 3 312:19

Osäkra fordringar ......... » 35 185:32 » 38 497:51

Kronor 21 661 502: 49

............... kr. 10 227 989:27

............... » 25:95

kr. 5 083 487:27

» 6 350 000:— » 11 433 487:27

Kronor 21 661 502: 49

Den 1 januari 1943 fanns sålunda för ytterligare utlåning disponibelt ett

belopp av i runt tal 11 430 000 kronor.

Under åren 1940 och 1941 utlämnade kollegium lån för anskaffande av

4 710 respektive 4 425 gasgeneratorer. För år 1942 uppgick motsvarande

antal till 261, varav 255 utgjordes av aggregat till traktorer.

I anslutning härtill har kollegium anfört:

I vilken utsträckning lånefonden under år 1943 kan komma att behöva

tågås i anspråk för anskaffande av gasgeneratorer låter sig för närvarande

med säkerhet icke överblicka. Anledning finnes dock knappast antaga, att

utlåningen nämnvärt skall komma att överstiga 1942 års. Även om emellertid

i viss utsträckning så skulle bliva förhållandet, kommer lånefondens

disponibla medel under innevarande år antagligen att betydligt öka, enär

kapitalåterbäringen för närvarande uppgår till minst 400 000 kronor per

månad. För tillgodoseende av de av trafikkommissionen uttalade önskemålen

beräknar sålunda kollegium att det under innevarande år kommer

att stå till förfogande ett belopp av i runt tal 15 000 000 kronor, vilket

skulle möjliggöra en utlåning av 7 500 lån å 2 000 kronor. Enligt av trafikkommissionen

under band inhämtade uppgifter lär dock ett så stort antal

lån knappast behöva ifrågakomma.

Vid utlåtandet bar kommerskollegium fogat förslag till erforderliga ändringar

i kungörelsen om lån från gasgeneratorlånefonden. Beträffande

detta förslag bar kollegium framhållit följande:

Kollegium har utgått från att den föreslagna utlåningen lämpligen borde

kunna ske efter samma villkor och bestämmelser, som varit gällande i

fråga om lån för inköp av gasgeneratorer för motordrift. Någon ändring

i fråga örn högsta lånebelopp, räntesats eller återbetalningstid bar sålunda

av kollegium icke föreslagits. Kollegium bar dock, på grund av hittills

vunna erfarenheter i fråga örn låneverksamheten, baft under övervägande

att nu föreslå en kortare återbetalningstid, än vad som för närvarande kan

Utlånta medel ...........

Förskjutna lånepåkostnader

Kontant behållning .......

Reservation ..............

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 75.

komma i fråga, innebärande att den amorteringsfria tiden minskades från

sex till fyra månader och att återbetalningen skedde med en tiondel av

lånebeloppet varannan månad mot nu var tredje. Härigenom skulle den

totala återbetalningstiden förkortas från tre till två år. En sådan förändring

skulle emellertid för låntagarna otvivelaktigt komma att medföra en

ökad belastning. Med hänsyn till de förhållandevis dryga kostnader dessa

jämväl i övrigt hava att vidkännas för upprätthållande av den under nuvarande

krisläge betydelsefulla lastbilstrafiken, har kollegium icke ansett

sig böra framlägga förslag i sådan riktning.

Kollegium har slutligen påpekat, att, därest den här föreslagna utökade

långivningen skulle komma till stånd, kollegium antagligen komme att i

icke ringa utsträckning behöva tillföras ytterligare arbetskraft.

Statens priskontroll nämnd har anfört följande:

Trafikkommissionens förslag är givetvis ur försörjningssynpunkt, då det

gäller att på allt sätt minska användningen av den begränsade tillgången

på lastbilsringar, värt allt beaktande och måste ur den synpunkten av

nämnden livligt tillstyrkas. Nämnden kan dock icke underlåta framhålla,

att det framlagda förslaget om att för ändamålet ställa lånemedel till förfogande

visserligen underlättar en övergång till användning av personvagnsdäclc

men på intet vis löser det i samband därmed uppkommande

ekonomiska problemet. Trafikkommissionen har ansett sig kunna garantera

oljetilldelning för dessa lastbilar, som utrustas med personbilsringar,

till och med den 1 oktober 1944 eller för en tidsperiod fran färdigställandet

av cirka l1/» år. Därest det ej läte sig göra att väsentligt nedbringa kostnaden

för inköp och montage av dylik boggianordning, vilken nu beräknas

till omkring 3 000 kronor, och denna kostnad skall amorteras under angiven

garantitid, skulle detta avsevärt förändra kalkylen för gällande maximitaxa

för lastbilar. Enligt uppgift ha lasttrafikbilägarna för avsikt att

på denna grund begära ett visst tillägg per timme. En dylik förändring av

lastbilstaxan skulle, om den bleve nödvändig, få ganska vittgående konsekvenser

och kan direkt påverka prissättningen å ett flertal varor. För

exempelvis den viktiga bränslevedförsörjningen torde visserligen personbilsboggier

svårligen kunna komma till användning men väl släpvagnar,

utrustade med personbilsringar, vilka ju beräknas draga en kostnad av

3 500 kronor. Nämnden måste därför på det kraftigaste understryka nödvändigheten

av att i samband med lösningen av detta transportproblem

även söka ordna den ekonomiska sidan av saken.

Inom nämnden ha förhandlingar upptagits i avsikt att söka nedbringa

kostnaden för ifrågavarande boggianordning. Detsamma gäller örn kostnaden

för personbilsgummit, där man genom clearingförfarande vill söka

ernå en utjämning. Överläggningar angående åtgärder i sådant syfte ha

förts mellan nämnden, trafikkommissionen och industrikommissionen. En

avsevärd kostnadsökning kan dock icke undvikas, även örn dessa förhandlingar

och överläggningar ge resultat i kostnadssänkande riktning. Huruvida

en taxeökning kan komma att visa sig ofrånkomlig på grund av denna

kostnadsökning, kan nämnden för närvarande icke med säkerhet bedöma.

Då det av trafikkommissionen framlagda förslaget örn beredande av vissa

lånemöjligheter i varje fall kommer att minska belastningen på lastbilägarna

och därmed minska behovet av taxehöjning, tillstyrkes detsamma.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Ma]:ts proposition nr 75.

Statens industrikommission har i sitt utlåtande inledningsvis erinrat om

vad kommissionen anfört i sitt yttrande över det av trafikkommissionens

sakkunniga framlagda betänkandet och i anslutning därtill påpekat, att

ombyggnad av lastbilar icke kommit till stånd i den utsträckning, som avsetts

vid tiden för betänkandets avgivande, vilket närmast hade sin grund

i att ombyggnadskostnaderna visat sig uppgå till dubbelt så stort belopp

som man räknat med. Försörjningsläget beträffande lastbilsringar hade

nu blivit så beträngt, att ombyggnad oundgängligen måste företagas av

ett betydligt större antal lastbilar än 6 000, därest lastbilstrafiken skulle

kunna upprätthållas i önskvärd utsträckning, och att därför även lastbilar

i yrkesmässig trafik måste komma i fråga för ombyggnad. Det av kommissionen

tidigare anförda skälet mot att sistnämnda bilar skulle ombyggas,

nämligen att de ofta utförde transporter under besvärliga vägförhållanden,

ägde icke längre giltighet sedan lastbilar försedda med personbilsboggi

vid företagna prov visat sig väl kunna utföra transporter även å

mycket dåliga vägar. Enär ägarna av lastbilar i yrkesmässig trafik enligt

kommissionens mening i stor utsträckning torde sakna ekonomiska möjligheter

att själva låta bygga örn sina fordon men sådan ombyggnad på alla

sätt borde underlättas, har kommissionen tillstyrkt förslaget om statslån

för ombyggnad av lastbilar.

Jämväl statens livsmedelskommission har tillstyrkt förslaget. I detta hänseende

har kommissionen anfört huvudsakligen följande:

Enligt vad livsmedelskommissionen har sig bekant kommer trafikkommissionen

att förelägga så gott som samtliga innehavare av lastbilar att,

vid äventyr av trafiktillståndets indragning, före den 1 april 1943 installera

personbilsboggi (eller släpvagn) på bilarna. I vad angår sådana bilar, som

komma till användning för livsmedelstransporter, är det ur försörjningssynpunkt

mycket angeläget, att dessa förelägganden i största utsträckning

efterkommas så att något avbrott i intransporterna icke behöver befaras.

Med hänsyn till de relativt höga kostnaderna för inköp av boggi är det

emellertid sannolikt, att bilägarna i många fall skola vara ovilliga att verkställa

en ombyggnad. Erfarenheten från den gångna liden har ju också

visat, att den av trafikkommissionen avsedda omställningen hittills försiggått

i mycket långsam takt. Såsom trafikkommissionen framhållit, torde

härtill ha medverkat svårigheten för åtskilliga bilägare att anskaffa erforderliga

medel för inköp av boggi. Det har för livsmedelskommissionen

upplysts, att många av de bilägare som verkställa transporter på livsmedelsområdet

befinna sig i små ekonomiska omständigheter och ofta kämpa

med ekonomiska svårigheter av olika slag. Det synes därför synnerligen

önskvärt, att från statsmakternas sida stödåtgärder vidtagas i syfte att förhindra

att lastbilsinnehavarna i någon större utsträckning ställa in sina

bilar i stället för att bygga örn dem i enlighet med trafikkommissionens

föreläggande. I

I sitt utlåtande över trafikkommissionens framställning har statens

bränslekommission inledningsvis framhållit, att verksamma åtgärder måste

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majlis proposition nr 75.

vidtagas för en rationell hushållning med våra knappa tillgångar på bilgummi

och att en betydelsefull åtgärd därvidlag är att utnyttja personbilsringar

för vissa lastbilstransporter. Kommissionen har därefter var för sig

behandlat de båda utvägar som i sådant avseende stå till buds, nämligen att

förse lastbilarna med boggianordningar för personbilsringar och att använda

lastbil jämte släpvagn, försedd med dylika ringar.

Boggianordningen har av bränslekommissionen betecknats såsom en av

kristiden föranledd nödfallsåtgärd, som är till fördel ur den synpunkten, att

den medger utnyttjande av personbilsringar å samtliga lastbilar, men som å

andra sidan är förenad med så stora olägenheter, att den icke torde komma

att bibehållas då normala tider åter inträda. Bland olägenheterna har kommissionen

påpekat de höga anskaffningskostnaderna samt ytterligare framhållit,

att boggiförsedda bilar icke lämpa sig för trafik å dåliga vägar, enär

ojämnheter i vägbanan åstadkomma alltför stora påkänningar på den dragande

boggiaxeln, varjämte ett onormalt gummislitage uppstår. Vidare torde

vid färd å smala vägar uppkomma svårigheter med manövreringen, särskilt

vid vändning. Kommissionen har funnit boggibilar som regel icke vara lämpliga

för bränsletransporter. Med hänsyn till angelägenheten av att förbrukningen

av lastbilsringar under nuvarande krisläge nedbringas har bränslekommissionen

emellertid, oaktat de påtalade olägenheterna med boggisystemet,

tillstyrkt trafikkommissionens förslag örn beviljande av lån för ombyggnad

av lastbilar till detta system.

Beträffande frågan om beviljande av lån för inköp av släpvagnar med

personbilsringar har bränslekommissionen framhållit att, om boggianordningar

kunde betecknas såsom en kristidsprodukt, detta däremot icke kunde

sägas örn släpvagnarna. Dessa erbjöde fördelar, vilka icke vore speciellt betingade

av rådande krisläge, och torde därför även efter kriget komma att

befinnas lämpliga ur ekonomisk synpunkt. Sedan Kungl. Majit anvisat medel

för ändamålet hade kommissionen företagit provning och demonstration

av släpvagnar vid bränsletransporter, varvid släpvagnarnas lämplighet för

detta ändamål bekräftats. I samband med proven hade kommissionen under

samverkan med bränslekontoren bedrivit upplysnings- och propagandaverksamhet

för användning av släpfordon, bland annat genom artiklar i ortspressen.

Intresset för anskaffande av släpfordon hade stimulerats genom de

sålunda vidtagna åtgärderna och ett flertal företag, huvudsakligen sådana

som utförde transporter för egen räkning, hade inköpt släpvagnar. Det hade

emellertid visat sig, att innehavare av trafiktillstånd dragit sig för att anskaffa

släpvagnar. Rörande orsaken härtill har kommissionen anfört

följande:

Enligt vad kommissionen inhämtat är det ej betänkligheter i fråga om

släpvagnarnas tekniska lämplighet — denna har tvärtom vitsordats — som

orsakat trafikbilägarnas obenägenhet utan denna torde ha annan grund. Sålunda

måste den trafikutövare, som vill insätta en släpvagn, underkasta sig

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 75.

9

det i förordningen om yrkesmässig antomobiltrafik föreskrivna omständliga

ansökningsförfarandet. Då det gäller insättande av släpvagn för vissa

bränsleprodukter skall visserligen ansökningen, därest den avser vagnens

användande under en tid av högst sex månader, behandlas mera summariskt

enligt beslut av Kungl. Majit den 14 augusti 1942. Ovissheten örn huruvida

ett dylikt tillstånd efter utgången av de sex månaderna kan förnyas

och den omständigheten att tillståndet endast gäller bränsletransporter, vilka

vid normala förhållandens inträde kanske icke kunna påräknas, har emellertid

gjort att trafikutövarna ansett det vanskligt att anskaffa släpvagn.

Bränslekommissionen har i anslutning härtill erinrat om en av trafikkommissionen

hos Kungl. Majit gjord framställning bland annat om rätt för

innehavare av yrkesmässig beställningstrafik att utan ansökan för en tid av

tre år i trafiken insätta släpfordon för godsbefordran. En dylik åtgärd

skulle säkerligen verksamt bidraga till ökad anskaffning av släpvagnar.

Förslaget örn beviljande av lån för anskaffande av släpvagnar har tillstyrkts

av bränslekommissionen, som i detta avseende anfört följande:

Ytterligare åtgärder för stimulerande av anskaffningen av släpvagnar

torde emellertid vara erforderliga. Många lastbilägare torde ha svårighet

att finansiera inköpet av släpvagn. Särskilt torde härvidlag böra beaktas att

de tidigare fått vidkännas kostnader för montering av gengasaggregat. Med

hänsyn härtill synes det välbetänkt, att lånemöjligheter beredas deni. Sådana

möjligheter synas ur de synpunkter, bränslekommissionen har att företräda,

böra stå till buds icke blott i de fall, då släpvagnen är avsedd att ersätta

en lastbil och sålunda frigör lastbilsgummi, utan även i de fall, då anskaffandet

av en släpvagn befinnes påkallat för att höja lastkapaciteten hos

den för bränsletransporter förefintliga vagnparken.

I anslutning härtill vill jag nämna, att ingenjören R. S. Forsstedt inkommit

med en skrift i ämnet, däri han föreslår att lån må kunna lämnas även

för anskaffning av s. k. påhängsvagnar, försedda med personbilsringar.

Vårt lands försörjningsläge beträffande gummiprodukter har på grund av Departementsden

avbrutna importen av rågummi blivit alltmera kritiskt. Viss import av chefenersättningsgummi,

s. k. buna, har emellertid kommit till stånd. Även örn

denna import, vilken endast skett i begränsad omfattning, har medfört någon

förbättring i läget, äro utsikterna att nödtorftigt kunna tillgodose behovet

av olika gummiprodukter mycket ovissa. Lägets allvar framträder särskilt

i fråga örn försörjningen med bilgummi av grövre dimensioner. Med

tanke på vikten för hela vårt näringsliv av att godsbiltrafiken i görligaste

mån uppehälles framstår det därför såsom synnerligen angeläget att alla

tillgångar, som kunna uppdrivas för att tillgodose della ändamål, tagas i anspråk.

Inom landet finnas betydande mängder personbilsgummi, vilket icke

för närvarande kommer lill användning. Flt ianspråktagande av denna

gummitillgång för lastbilstrafiken skulle innebära, att densamma skulle

kunna hållas i gång betydligt längre än som skulle bliva möjligt örn endast

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 75.

de befintliga tillgångarna på lastbilsgummi utnyttjades. De trafikreglerande

myndigheterna ha sedan länge haft sin uppmärksamhet riktad på dessa förhållanden,

och sedan man under nästföregående år funnit, att det ur teknisk

synpunkt är möjligt att ombygga vissa typer av lastautomobiler för användning

med personbilsgummi genom att förse desamma med boggianordning,

ha föreskrifter meddelats, som syfta till att förmå enskilda företagare

akt verkställa sådan ombyggnad. Sålunda ha vissa lättnader genomförts i

beskattningen av lastautomobiler som ombyggts samt garanti utfästs för tilldelning

av smörjolja för vissa längre perioder för dylika lastautomobiler.

De vidtagna åtgärderna ha emellertid icke medfört ombyggnad av lastautomobiler

i sådan omfattning som man önskat. Till stor del torde detta,

såsom trafikkommissionen framhållit, ha sin grund i att vederbörande bilägare,

som i många fall åsamkat sig stora kostnader för fordonets anordnande

för gengasdrift, icke kunnat anskaffa erforderliga medel för ombyggnaden

till användning med personbilsgummi eller för anskaffning av släpvagnar

med personbilsringar. Med hänsyn till det aktuella försörjningsläget

beträffande lastbilsgummi är en övergång till personbilsgummi i snabbare

takt än hittills nödvändig. Då man knappast har anledning att vänta, att de

önskade resultaten kunna uppnås enbart med de åtgärder som hittills vidtagits

för att främja ett ökat användande av personbilsringar, synes statens

medverkan för vinnande av dessa syften böra vidgas att omfatta även ekonomiskt

stöd åt bilägarna. I likhet med myndigheterna förordar jag, att

fordonsägarna skola erhålla möjlighet att få lån på fördelaktiga villkor för

omställning av lastbil för användning med personbilsgummi eller för anskaffande

av släpvagn med personbilsringar. I den mån tekniska möjligheter

föreligga för användning av s. k. påhängsvagnar, böra lån stå till buds

även för anskaffande av sådana. Hinder bör ej föreligga mot att, där synnerliga

skäl föreligga, lån meddelas även sådana fordonsägare som redan

genomfört anordningar av här angivet slag.

Av den förut lämnade redogörelsen framgår, att avsevärda medelstillgångar

å den tidigare inrättade lånefonden för inköp av gasgeneratorer för

motordrift för närvarande äro tillgängliga. Några större anspråk å medel

för utlämnande av lån till inköp av gengasaggregat torde, såsom kommerskollegium

framhållit, numera icke vara att vänta. Behovet av medel för lån

till inköp av personbilsboggis eller släpvagnar, vilket icke för närvarande

torde kunna närmare angivas, synes kunna tillgodoses av de å gasgeneratorlånefonden

tillgängliga och inflytande beloppen. Jag vill därför tillstyrka, att

denna fond må användas för detta ändamål.

De villkor och bestämmelser som gälla för lån för inköp av gasgeneratorer

för motordrift torde i stort sett kunna tillämpas även för de här

ifrågasatta lånen för inköp av personbilsboggis och släpvagnar. Således

synas lånebeloppen icke böra utgå med högre belopp än 80 procent av

kostnaden för anskaffande och montering av erforderlig utrustning. Med

hänsyn till att kostnaderna för anskaffning av personbilsboggi eller släp
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 75.

11

vagn variera inom ganska vida gränser synes det emellertid få ankomma

på Kungl. Majit att bestämma, huruvida någon viss summa skall fastställas

som översta gräns för lånebeloppet. Ehuru det av kommerskollegium berörda

förslaget om att förkorta återbetalningstiden otvivelaktigt ur statens

synpunkter skulle innebära vissa fördelar, torde dock de hittillsvarande

reglerna för återbetalning av lån ur fonden alltjämt böra gälla, enär den ekonomiska

belastningen å låntagarna eljest torde bliva alltför betungande och

därigenom motverka syftet med låneverksamheten. Den modifikationen synes

dock böra genomföras, att den amorteringsfria tiden inskränkes, förslagsvis

till tre månader. Jämväl i övrigt torde Kungl. Majit böra äga befogenhet

att vidtaga erforderliga ändringar i lånevillkoren.

I anslutning härtill vill jag icke underlåta att i likhet med priskontrollnämnden

påpeka, att här ifrågavarande ombyggnader kunna komma att få

ofördelaktiga verkningar i prishänseende. Jag vill därför understryka vikten

av att kostnaderna i förevarande hänseende såvitt möjligt hållas nere. Särskilda

åtgärder i detta syfte äro under övervägande. Redan nu synes man

kunna utgå från att kostnaderna komma att hålla sig avsevärt lägre än tidigare

angivits. Tager man dessutom hänsyn till värdet av de lastbilsringar,

fordonsägaren kan tillgodoräkna sig, reduceras ytterligare fordonsägarens

utlägg.

Även om kostnaderna för ombyggnad av lastbilar eller anskaffning av

släpvagnar kunna väntas bliva minskade, utgöra dessa kostnader dock självfallet

för varje företagare en ekonomisk belastning, som drabbar mer eller

mindre hårt, beroende på den betydelse utförandet av transporter har för

företagaren. Enklast synes lättnad härutinnan kunna beredas fordonsägarna

genom att Kungl. Majit erhåller möjlighet att efterskänka någon del av beviljat

lån. Man torde i detta hänseende böra göra skillnad mellan företagare

som utnyttja sina fordon för körslor i icke yrkesmässig trafik, exempelvis

olika industrier, och företagare, vilkas huvudsakliga uppgift är att för

andras räkning utföra transporter i yrkesmässig trafik. I fråga om den

förra kategorien torde man med fog kunna göra gällande, att något efterskänkande

av lån av här avsedd art i regel icke är är erforderligt. Omställningskostnaderna

måste i dessa fall betraktas såsom en del av kostnaderna

för företagets drift i allmänhet. Hänsyn till omställningskostnaderna såsom

kostnadsförhöjande faktor bill’ således tagas endast i samband med eventuellt

förekommande prövning av företagets kostnadskalkyler i allmänhet. Därest

synnerliga skäl föreligga —- tx-ansportkostnaderna utgöra en osedvanligt hög

andel av driftkostnaderna i gemen, ömmande omständigheter eller andra

därmed jämförliga förhållanden —- bör eftergift med återbetalningen av lån

dock kunna ifrågakomma. Beti-äffande de fordonsägare som bedriva yrkesmässig

lastautomobiltrafik ligger saken annorlunda till. I sådana fall måste

kostnaden för ombyggnad till boggianordning eller anskaffande av släpvagn

helt bestridas av förtjänster av trafikutövningen, och svårigheter måste ofta

antagas uppstå för amorteiäng av lånen inom avsedd tid. I dylika fall synes

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 75.

det därför skäligt att ett efterskänkande av viss del av lånet kan medgivas.

Jag förordar således, att efterskänkande till viss del av lån, som beviljats

för ombyggnad av lastbil till boggianordning eller anskaffande av släpvagn,

må, där så prövas skäligt, äga rum för ägare av fordon, som utnyttjas i

yrkesmässig trafik, samt för ägare av annan lastbil, därest synnerliga skäl

föreligga därtill. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela erforderliga

föreskrifter för genomförande av här förordade åtgärder.

Efterskänkandet synes lämpligen böra verkställas så att, i samband med

lånets utbetalande, fordonsägaren på vissa villkor friskrives från betalningsskyldighet

för viss del av lånet. Denna del torde böra ställas i relation till

lånebeloppets storlek och icke i något fall få överstiga 750 kronor. Såsom

ett oeftergivligt villkor för att efterskänkande skall äga rum synes böra

fordras, att den ombyggda bilen eller nyanskaffade släpvagnen hålles i trafik

intill dess lånet — med avdrag för belopp som skänkts efter — blivit

återbetalt eller, om lånet återbetalas före utgången av fastställd amorteringstid,

intill dess denna tid förflutit. Därest bilen eller släpvagnen på grund av

omständighet, varöver fordonsägaren icke kan råda, icke längre kan hållas

i gång, bör dock det villkorligt efterskänkta beloppet ej återkrävas. I dylika

fall bör Kungl. Majit dessutom äga befogenhet att, därest ömmande omständigheter

föreligga, efterskänka vad som vid tiden för fordonets tagande

ur trafik kan återstå oguldet å lånet.

I händelse av bifall till här förordade riktlinjer för efterskänkande av lån

av ifrågavarande slag, kommer statsverket att åsamkas utgifter av icke obetydlig

storlek. Att med något större mått av säkerhet nu beräkna storleken

av statsverkets kostnader är givetvis icke möjligt. Från industrikommissionens

sida har framställts önskemål om att ytterligare omkring 6 000 lastautomobiler

böra omställas. Huru omställningen kommer att fördela sig på

bilar i icke yrkesmässig och yrkesmässig trafik kan icke med bestämdhet

angivas. Utgår man från att omkring 3 000 fordonsägare komma att få viss

del av lånen efterskänkta, skulle kostnaderna på grund av efterskänkta lån

kunna approximativt beräknas till i runt tal 2,25 miljoner kronor. Sedan det

visat sig till vilket belopp låneefterskänkanden kommit att ske, torde Kungl.

Majit framdeles få framlägga förslag om täckande av den härigenom uppkomna

förlusten för statsverket.

Såsom kommerskollegium påpekat är det sannolikt, att kollegium, åtminstone

under någon kortare tid, blir i behov av ökade arbetskrafter för att

kunna fullgöra de uppgifter som handhavandet av den nya låneverksamheten

kan komma att medföra för kollegium. Medel för bestridande av kostnaderna

härför torde få utgå från det under tionde huvudtiteln uppförda

förslagsanslaget Kommerskollegium: Särskilda kostnader för handläggning

av vissa låneärenden.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen medgiva

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 75.

13

dels att ur lånefonden för inköp av gasgeneratorer för

motordrift må enligt det anförda utlämnas lån för ombyggnad

av lastautomobiler för bruk med personbilsringar samt

för anskaffande av släpvagnar med sådana ringar,

dels ock att efterskänkande av sådana lån må äga rum i

enlighet med av mig i det föregående angivna riktlinjer.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit

Konungen, att proposition av den lydelse bilaga vid

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gustaf Lindholm.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1943:88 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lån för ombyggnad av lastautomobiler för bruk med personbilsringar m. m. s. 3 i texten
  2. BevU 1943:18 Betänkande i anledning av väckt motion om befrielse från skyldighet att erlägga automobilskatt. s. 3 i texten
  3. SU 1943:48 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lån för ombyggnad av lastautomobiler för bruk med personbilsringar m. m. jämte en i ämnet väckt moti s. 11 i texten