Angående grunder för kristillägg åt statliga befattningshavarare m. fl
1943-02-26 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1943:77, Angående grunder för kristillägg åt statliga befattningshavarare m. fl
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 77.
1
Nr 77.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående grunder för
kristillägg åt statliga befattningshavarare m. fl.; given
Stockholms slott den 26 februari 1913.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bilalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26 februari
1943.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, förslag till grunder för kristillägg
åt statliga befattningshavare m. fl. under tiden från och med andra
kvartalet 1943 till och med första kvartalet 1944 samt anför därvid följande.
Med bifall till Kungl. Marits proposition nr 97 beslöt 1942 års riksdag
(skr. nr 148), att kristillägg till statliga befattningshavare och pensionärer
m. fl. under tiden från och med andra kvartalet 1942 till och med första
kvartalet 1943 skulle utgå med 12 procent, så länge levnadskostnadsindex
uppgick till talet Mueller däröver men understeg 148, med 14 procent, när
levnadskostnadsindex uppnått sistnämnda indextal. med 10 procent när index
Bihang till riksdagens protokoll lois. 1 sami. Nr 77. ,
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 77.
uppnått talet 152, samt med i procents ytterligare höjning för värjo indexstegring
örn 8 enheter utöver 152.
1 nämnda skrivelse anhöll riksdagen tillika i anledning av tvenne motioner
(11: 180 och 11:268) örn utredning beträffande ändrade grunder för
kristilläggens bestämmande för tiden efter utgången av första kvartalet 1943.
I anslutning till vad i motionerna anförts ansåg riksdagen, att man i fråga
om kompensation för av krisläget föranledd ökning i levnadskostnaderna hade
anledning taga hänsyn till gradell av vederbörandes förmåga att bära ökningen
genom sänkning av levnadsstandarden. Närmast borde — på sätt redan
vid 1940 års urtima riksdag ifrågasatts av andra särskilda utskottet i dess
utlåtande nr 71 — övervägas att sänka kristilläggsunderlagets maximibelopp.
En dylik åtgärd finge dock enligt riksdagens mening icke givas den innebörden,
att minskning inträdde i utgående löneförmåner.
Bestämmelser rörande kristillägg för tiden 1 april 1942—31 mars 1943
lia med stöd av riksdagens beslut utfärdats genom kungörelserna den 25
april 1942 (nr 195), den 18 juli 1942 (nr 6741, den 16 oktober 1942 (nr 831)
och den 15 januari 1943 (nr 14).
Kristillägg lia sedan ingången av år 1941 utgått till statens befattningshavare
i allmänhet och till vissa andra befattningshavargrupper med statligt
reglerade löner ävensom till motsvarande grupper tjänste- och familjepensionärer.
Tilläggen avse att ge viss kompensation för prisstegring utöver den
ievnadskostnadsnivå, vid vilken rörligt tillägg och dyrtidstillägg å löner och
pensioner enligt gällande författningar äro maximerade. Denna nivå angives
av levnadskostnadstalet 120 i den indexserie, där 1935 års levnadskostnader
betecknats med 100. och motsvarar talet 188 i indexserien med juli 1914 som
basperiod.
Enligt bestämmelserna för år 19A1 skulle kristillägg utgå, när levnadskostnaderna
stigit med 8 enheter eller mera över indextalet 120 i 1935 års
levnadskostnadsserie, och då utgöra 4 procent av de nyreglerade lönerna,
respektive, då fråga var örn löner och pensioner, vilka icke reglerats vid 1935
års Ievnadskostnadsnivå, i princip 4 procent av de löne- och pensionsbelopp,
som enligt gällande författningar skulle utgå vid nyssnämnda nivå (— indexlalet
156 i 1914 års levnadskostnadsserie). Vid fortsatt stegring av levnadskostnaderna
upp lill eller över talet 136 .skulle kristillägget höjas till 8 procent,
dock tidigast vid det kvartalsskifte, som inträffade sex månader efter
det, vid vilket index nått talet 128. Någon höjning av kristillägget därutöver
ilrågakom icke under året.
Enligt bestämmelserna för första kvartalet år 19A2 skulle kristillägget höjas
till 12 procent från och med den 1 januari 1942, därest levnadskostnaderna
uppnådde eller översteg talet 144. Bestämmelserna för det därefter följande
regleringsåret, örn vilkas innebörd jag redan erinrat, inneburo vissa uppmjukningar
av de tidigare gällande huvudprinciperna för kristilläggens utformning
i anslutning till grunderna för det mellan svenska arbetsgivareföreningen och
landsorganisationen i januari 1942 träffade ramavtalet.
Kungl. Maj.ts proposition nr 77.
3
Levnadskostnadernas utveckling sedan den 1 januari 1941 och de procentsatser,
med vilka kristilläggen utgått under samma tid, framgå av följande
sammanställning.
Kvartalsskifte
Levnadskostnadsindex
_
Kristilläggs-
procent
1935 års serie
1914 års serie
1941 1 januari............
130
204
4
1 april ..............
140
219
4
1 juli................
140
219
8
1 oktober............
141
221
8
1942 1 januari............
145
227
.12
1 april..............
151
236
14
1 juli................
152
237
16
1 oktober............
153
239
16
1943 1 januari............
153
239
16
För befattningshavare med nyreglerade löner och pensioner har kristillägg
enligt hittills gällande bestämmelser utgått på samma underlag som det rörliga
tillägget. Kristillägg beräknas sålunda icke på den del av lönen, som
överstiger 900 kronor för månad, respektive å den del av tjänstepensionens
grundbelopp, som överstiger 500 kronor för månad.
För befattningshavare, vilkas löner äro reglerade vid en lägre nivå än
1935 års, har maximiunderlaget för kristillägget icke uppnått 900 kronor.
Kristillägget har nämligen utgått på summan av det månadslönebelopp, varå
dyrtidstillägg beräknas, och det vid nyssnämnda levnadskostnadsnivå (talet
156 i 1914 års serie) utgående dyrtidstillägget. Ä de löner, som tidigare
vanligen kallades »nyreglerade» — varmed avses löner, vilka reglerats efter
den nivå. varpå kommunikationsverkens lönereglemente av år 1919 byggde
— beräknas dyrtidstillägget å lönebelopp intill 700 kronor för månad. Det
utgår vid indextalet 156 med 10 procent. (Kung. nr 265/1923 och 346/1942.)
Maximiunderlaget för kristillägg å ifrågavarande löner har sålunda uppgåil
lill 770 kronor. Å i äldre mening oreglerade löner beräknas dyrtidstillägg
endast å den del av avlöningen, som icke överstiger 600 kronor. Då dyrtidstillägget
vid indextalet 156 utgår med 28 procent, har maximiunderlaget
för kristillägg för befattningshavare med sådan lön stannat vid 768 kronor.
Under januari och februari 1943 lia överläggningar om kristilläggens utlormning
för nästa regleringsperiod hållits med representanter för personalorganisationerna.
Vid förhandlingarna lia från tjänstemännens sida framställts
önskemål, att kristilläggen måtte bestämmas i viss anslutning till del
mellan arbetsgivareföreningen och landsorganisationen träffade nya ramavtalet.
Särskilt har påyrkats, att den högre lönekompensation, sorn godtagits
på den allmänna arbetsmarknaden för den händelse levnadskostnaderna,
trots de vidtagna prisstabiliserandc åtgärderna, skulle undergå en stegring
till indextalet 249 (i 1914 års serie), måtte tillförsäkras även de statsanställda.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Departements
chefen.
1 Kungl. Maj:ts proposition nr 77.
Huvudgrunderna för dyrtidskompensationen enligt det nya ramavtalet
kunna i korthet angivas på följande sätt. De vid årsskiftet utgående tilläggen
skola bibehållas oförändrade, så länge levnadskostnadsindex med 1914
som basår icke stiger till 249. Om detta indextal skulle uppnås, ökas tilläggen
med 5 procent från och med början av andra månaden i det kvartal,
varunder nämnda gräns uppnåtts. Tillägget räknas å 1938 års genomsnittliga
kontanta förtjänster per timma under ordinarie arbetstid. Därest levnadskostnadsindex
senare under något kvartal nedgår till eller under 237.
skall berörda tillägg å 5 procent bortfalla från och med andra månaden i
samma kvartal. Örn index skulle stiga till lägst 257 inträder rätt för båda
parterna att uppsäga avtalet om dyrtidskompensation tidigast från och med
ingången av andra månaden efter det kvartalsskifte, då nämnda gräns uppnåtts.
— Mot intervallet 237—249 i 1914 års levnadskostnadsserie svarar
närmast intervallet 152—160 i 1935 års serie.
I anledning av riksdagens förut berörda uttalande har därjämte vid förhandlingarna
behandlats frågan örn sänkning av det högsta belopp, varå
kristillägg skall beräknas.
Giltighetstiden för nuvarande bestämmelser om de statsanställdas kristilllägg
utlöper i och med första kvartalet 1943. Beslut om kristillägg för den
följande tiden bör sålunda nu meddelas. Den nya regleringen torde lämpligen
böra avse en tid av ett år och alltså omfatta de tre återstående kvartalen
av detta år och första kvartalet 1944.
Ehuru skäl kunna anföras för att den förestående regleringen av kristillläggen
borde begränsas till ett beslut, att nuvarande tillägg jämväl i fortsättningen
skola utgå, med förbehåll för den justering som kan befinnas
påkallad örn index skulle stiga till talet 160 (i 1935 års serie) eller däröver,
synes intet vara att erinra mot att man redan nu — i enlighet med en avpersonalorganisationerna
uttryckt önskan — tar ställning till frågan, huru
kristilläggen skola utformas i händelse av en levnadskostnadsstegring till
eller över talet 160. Örn så sker, bör emellertid samtidigt den av riksdagen
ifrågasatta begränsningen av kristilläggen å högre löner upptagas till övervägande.
Örn en reglering av kristilläggen vid indexläget 160 skall genomföras i
detta sammanhang, synes det lämpligt att nära anknyta till de bestämmelser
som avtalats på den allmänna arbetsmarknaden. För den händelse levnadskostnaderna
skulle stiga till talet 249 (i 1914 års serie), skall, såsom tidigare
nämnts, enligt dessa bestämmelser utgå ett ytterligare tillägg av 5 procent på
1938 års löner. För att de statsanställda i jämförliga lönegrader icke skola ställas
i ett ogynnsammare läge, bör en motsvarande garanti givas även dem.
Denna bör också för de statsanställdas del avse rätt till ett ytterligare kristillägg
på 5 procent, som bör utgå vid nyssnämnda indextal 160. Jag föreslår
i enlighet härmed, att de statsanställda m. fl. och motsvarande pensionärsgrupper
skola för tiden till och med första kvartalet 1944 erhålla oförändrade
kristillägg med rätt till ett ytterligare tillägg på 5 procent för den
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 77.
händelse index skulle stiga till eller över 160. Detta tillägg bör på vanligt
sätt utgå från tidpunkten för indexhöjningen. Då levnadskostnadstalen i de
båda serierna, vilka endast angivas i hela tal, icke helt sammanfalla, utan
talet 249 i 1914 års, för den allmänna arbetsmarknaden normerande serie
kan komma att noteras, innan talet 160 uppnåtts i 1935 års serie, bör till de
föreslagna bestämmelserna fogas den kompletterande föreskriften, att de
statsanställda i vart fall skola erhålla det nya kristillägget från och med den
månad, för vilken motsvarande tillägg utgår på den allmänna arbetsmarknaden.
Skulle index senare nedgå till eller under 152 (i 1935 års serie) bör
det ytterligare tillägget bortfalla. Analogivis bör därvid motsvarande hänsyn
tagas till en nedgång av indextalet i 1914 års serie till eller under 237, som
nyss förutsatts i händelse av en stegring av indextalet i samma serie till 249.
Vid övervägandet av frågan om fortsatt kompensation för levnadskostnadsstegringen
har ståndpunkt fått tagas även till det av riksdagen väckta spörsmålet
om reduktion av det lönebelopp på vilket kompensationen beräknas.
En godtagbar lösning på detta spörsmål synes mig erhållas genom en bestämmelse,
att det ytterligare kristillägget å 5 procent icke skall utgå i förhållande
till högre lönebelopp än 500 kronor för månad.
Kristilläggen förutsättas i övrigt skola utgå enligt samma bestämmelser som
under föregående regleringsperiod. Vid beräkningen av den levnadskostnads
index till vilken kristilläggsbestämmelsema anknyta torde från och med den
1 april böra tillämpas de ändrade grunder, som förordats i indexkommitténs
nyligen avgivna förslag (SOU 1943:8). En köld redogörelse för innebörden
i detta förslag torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende såsom bihang.
Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
dels besluta, att kristillägg må utgå under tiden från och
med andra kvartalet 1943 till och med första kvartalet 1944
enligt av mig i det föregående angivna grunder,
dels ock bemyndiga Kungl. Majit att utfärda erforderliga
bestämmelser i ämnet.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen att
proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Lennart Hammarskiöld.
Kungl. Maj.ts proposition nr 77.
6
Bihang.
Indexkommitténs förslag till riktlinjer för beräkningen av
levnadskostnadsindex.1
De sakkunniga lia upptagit beräkningssättet för socialstyrelsens levnadskostnadsindex
till en allsidig oell förutsättningslös undersökning och därvid
funnit en omläggning av det hittills tillämpade förfaringssättet vid beräkningen
påkallad på flera punkter. De framlagda ändringsförslagen åsyfta i
främsta rummet en närmare anpassning av indexberäkningen till de faktiska
konsumtionsförhållandena än som hittills varit möjlig. Såväl prismaterialet
som indexhushållets budget bör enligt de sakkunnigas mening på ett smidigt
sätt ansluta sig till den aktuella konsumtionen. Levnadskostnadsindex bör
dock liksom hittills avse samma levnadsstandard vid beräkningstillfället sorn
vid den tidpunkt, med vilken prisjämförelsen närmast sker.
Kedjeindex. Det i direktiven uppställda önskemålet, att starkare variationer
i konsumtionens sammansättning skulle vid indexberäkningen beaktas utan
att likväl indextalets värde ur statistiska synpunkter ginge förlorat, lia de
sakkunniga ansett bäst tillgodoses genom att viktsystemet för beräkningarna
omlägges oftare än som hittills skett och att de kortare indexserier, som bli
följden härav, hopknylas genom kedjemetoden. Härigenom erhålles en anpassning
efter rådande konsumtionsförhållanden, utan att eventuella förändringar
i levnadsstandarden direkt påverka index.
De sakkunniga föreslå, att viktsystemet efter varje kalenderårs utgång
underkastas en grundlig översyn samt att även vid varje beräkningstillfälle
mellan de årliga revisionerna göras korrigeringar med hänsyn till större förändringar,
som med säkerhet kunna konstateras. Någon hopkedjning av
kvartalsindextalen skall enligt förslaget icke ske, utan vart och ett av dem
skall fristående från de andra beräknas som fastbasindextal med index vid
närmast föregående årsskifte som bas. Risken för att jämförbarheten mellan
kvartalen skulle väsentligt nedsättas härigenom anse de sakkunniga ringa
med hänsyn till storleksordningen av tänkbara förändringar i priser och
viktsystem.
De sakkunniga lia ansett det principiellt riktigast, all varje indextal uträknas
med tillämpning av ett viktsystem, som grundar sig på konsumtionen
under den tid. som förflutit mellan basen och beräkningstillfället.
Prisindex med vissa modifikationer. Socialstyrelsens levnadskostnadsindex
bör enligt de sakkunniga liksom hittills beräknas som en prisindex med de modifikationer,
som kunna visa sig nödvändiga vid påtagliga konsumtionsregleringar
eller vid varubortfall. Till .sådana modifikationer räknas i första hand
1 Betänkande angående levnadskostnadsindex (SOU 1943:8). De sakkunniga ha varit ombudsmannen
i Daco E. Ahlberg, landsorganisationens andre ordförande G. Andersson, ordföranden
i svenska järnvägsmannaförbundet S. Christiansson, professorn H. Cramér, överkontrollören
H. Ekdahl, t. f. generaldirektören K. J. Höjer, byråchefen A. Johansson, docenten
E. Lundberg samt direktören i svenska arbetsgivareföreningen F. Söderbäck med
Höjer såsom ordförande. Del avgivna förslaget är enhälligt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 77.
hänsyn lill de övergångskostnader resp. -besparingar, sorn uppkomma, då
konsumtionen (i ett givet ögonblick) går över från en vara lill en annan.
Som exempel anlöres det fall, att man går över från att inköpa koks till att
inköpa ved för bostadsuppvärmning. Gäller det eldning i en kokspanna, uppstår
i dotia fall en extra kostnad, och. då man återgår från ved till koks, en
vinst eller besparing. Hänsyn till nu berörda förhållanden skall tagas blott
när konsumtionsomläggningen är mera omfattande och dessutom framtvingad
genom ransonering, varubortfall o. dyl., eller då återgång från ransonering
o. dyl. sker till normala förhållanden. Det för substitutionsberäkningen nödvändiga
utbytet av vara mot vara bör ske så, att levnadskostnadsjämförelsen
alltid avser en oförändrad standard. Liksom enligt nu gällande direktiv skola
alla objektivt mätbara egenskaper hos varorna (såsom t. ex. näringsvärdet
hos födoämnen) tågås med i räkningen. Örn ersättningsvaran skulle visa sig
billigare än originalvaran, skall gälla, att denna omständighet icke får sänka
indextalet, såvida icke ersättningsvaran även ur andra synpunkter är att anse
som likvärdig. Substitutionerna böra i första hand inskränkas till fall, där
ersättningsvarorna och originalvarorna direkt ersätta varandra i konsumtionen.
I de fall, då substitutionskostnaderna resp. -vinsterna äro av mindre betydelse,
eller då substitutionsberäkning icke anses möjlig att utföra, skall man
avstå från att beräkna kostnaden eller vinsten för själva övergången från den
ena varan till den andra. Enligt huvudprincipen för beräkningarna skall emellertid
viktsystemet alltid anpassas efter de ändrade konsumtionsförhållandena,
vilket innebär, att proportionerna mellan varuslagen i den hushållsbudget,
som användes för hopvägning av priserna, skola ändras. Skulle det
då inträffa, att införandet eller skärpningen av en ransonering e. dyl. påverkat
viktsystemet så att en sänkning inträffar i indextalet jämfört med det fall, att
proportionerna varit oförändrade, får ändringen i viktsystemet icke ilga runi.
Det omvända skall gälla vid upphörande eller mildrande av ransonering otc.
Prismaterialet, Prismaterialet för indexberäkningen bör avse faktiska inköpspriser.
Härav följer, alt indirekta skatter och acciser samt eventuella
statliga rabatter, som utgöra en del av på marknaden gällande priser, skola
medräknas i index. De varuslag och tjänster, vilkas priser skola ingå i in■lexberäkningen,
böra vid varje beräkningstillfälle väljas så, att de äro representativa
för den aktuella konsumtionen.
De sakkunniga förorda, att prisuppgifter insamlas för vissa helt nya varuslag
och därjämte parallella noteringar av andra kvaliteter av redan medräknade
varuslag. Ett förslag till nya varor att medtagas vid indexberäkningen
är intaget i betänkandet. Det omfattar 34 sorters livsmedel, 21 beklädnadsartiklar
och 18 artiklar inom posten »övriga utgifter». Den föreslagna
varulistan är blott avsedd som utgångspunkt flir den fortlöpande revision av
varuurvalet, vilken enligt de sakkunnigas mening bör höra lill det Pipande
arbetet inom socialstyrelsens prisstatistiska avdelning.
Huvudmassan av prisuppgifterna bör enligt de sakkunniga insamlas under
tredje veckan i månaden före varje kvartalsskifte. 1 fråga örn varuslag, vilkas
priser förete täta, tillfälliga växlingar, böra uppgifter dock inhämtas fölen
något längre period, förslagsvis andra och tredje veckorna i månaden.
och medeltalet av lie noteringar, sorn därvid erhålles, ingå i index. Genom en
sådan koncentration av prisinsamlingen till en tidsperiod cirka fjorton dagar
före kvartalsskiflet borde indexarbetet hinna slutföras till delsamma. Någon
hänsyn lill prisförändringar, vilka inträffa senare än den tredje veckan, anse
de sakkunniga i princip ej böra tågås. För all indextalet skall få en klar innebörd,
bör nämligen prismaterialet så vitt möjligt härstamma från en och
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 77
samma tidpunkt. Även taxor och rabatter böra beräknas med utgångspunkt
från förhållandena vid samma tillfälle. Detsamma bör gälla den hänsyn till
ransoneringsbestämmelser o. dyl., som kan komma att tagas vid indexberäkningen.
Det blir därmed enligt de sakkunnigas mening riktigare, att indextalen
dateras per mars, juni, september och december och ej som nu per
den 1 april, den 1 juli, den 1 oktober och den 1 januari.
Någon ändring av sättet för prisinsamlingen lia de sakkunniga icke föreslagit.
De lia dock framhållit såsom angeläget, att kontrollen över ombudens
rapportering intensifieras, dels genom de kommunala myndigheternas, dels
genom socialstyrelsens försorg. Ett åläggande för de kommunala myndigheterna
att genom ett särskilt organ eller särskilda granskningsmän utöva
noggrann, fortlöpande kontroll över prisinsamlingens resultat synes önskvärt.
Vid beräknandet av genomsnittspriser för samtliga noteringsorter bör enligt
de sakkunnigas mening en omläggning av den hittills tillämpade metoden
genomföras. Denna bör bestå i en vägning av priserna med hänsyn till orternas
betydelse, varvid vikterna fastställas i anslutning till folkmängden inom
de storleksgrupper de särskilda ombudsorterna tillhöra. Lämpligen beräknas
särskilda medelpriser för varje sådan ortsgrupp, varvid de enskilda orterna
inom varje grupp tilldelas samma vikt. Att avgränsa ortsgrupperna och
tillpassa vikterna torde få ankomma på socialstyrelsen.
De sakkunniga förorda en ökning av antalet ombudsorter med lågt invånarantal.
Viktsysteinet (liiishållsbudgelcn). De sakkunniga ha preliminärt konstruerat
ett nytt viktsystem på grundval av det material, som insamlades vid budgetundersökningen
i november 1941. Hänsyn har därvid även tagits till de
under år 1942 inträffade konsumtionsförskjutningarna, i den mån dessa varit
kända. För kontroll av viktsystemets huvudposter lia på de sakkunnigas initiativ
igångsatts en undersökning av postsparbankens budgetböcker, som beräknas
kunna bli slutförd under första kvartalet 1943.
Förhållandet mellan den föreslagna budgeten och den nu gällande framgår
av följande tabell.
Beräknat viktsystem för år 1942 och det officiella viktsystemet per den */t 1942.
Belopp, kr.
Procent av totalutgiften
Officiell
Prelim.
Officiell
Prehm.
budget,
>/t 1942
förslag,
budget,
förslag,
1942
■/t 1942
1942
Livsmedel............................
1,945.18
1,813
37.3
39.2
Bränsle och lyse ....................
221.03
288
4.2
6.2
Bostad ..............................
497.59
564
9.5
12.2
Kläder ..............................
670.13
433
12.9
9.4
Skodon ..............................
201.27
126
3.9
2.7
Skatter..............................
358.11
346
6.9
7.6
Övriga utgifter ......................
1,320.70
1,060
25.3
22.8
inventarier ........................
222.96
130
4.3
2.8
förenings- och försäkringsavgifter....
197.87
243
3.8
5.2
tidn., böcker, nöjen, porto, telefon ..
156.33
125
2.9
2.7
tvätt, rengöringsmedel..............
107.23
70
2.1
1.5
sprit ..............................
122.36
97
2.3
2.1
tobak..............................
75.43
57
1.4
1.2
annat ............................
438.52
338
8.5
7.3
Summa
5,214.01
4,630
100. o
100.0
Kungl. Maj:ts proposition nr 77.
9
Den föreslagna budgeten slutar på 4,630 kr. och innebär sålunda en icke
obetydlig sänkning i förhållande till den nuvarande. Nivån motsvarar enligt
de sakkunnigas uppfattning räit väl medelnivån för arbetar- och tjänstemannahushåll
i städer och andra tätorter, d. v. s. den grupp av konsumenter, som
indexberäkningarna alltjämt närmast böra avse.
Livsmedelsrabatterna. De sakkunniga förorda, att hänsynstagande till
prisdifferentieringen genom rabatter o. dyl. vid indexberäkningarna i framtiden
icke anknytes till förhållandena för en enda hushållstyp eller ett enda
inkomstläge utan föreslå, att beräkningen i stället grundas på en undersökning
av prisdifferentieringens betydelse för en befolkning med representativ
fördelning på olika hushållstyper och inkomstnivåer inom den större
folkgrupp beräkningarna avse, förslagsvis den grupp av 580 hushåll, som
lämnat material till det föreslagna viktsystemet.
Skatterna. Efter en längre utredning av de principiella synpunkter man
kan lägga på skatters medräkning i levnadskostnadsindex föreslå de sakkunniga,
att två parallella indexserier uträknas: den ena med, den andra utan
direkta skatter.
Indirekta skatter böra alltjämt medräknas i full utsträckning men deras
betydelse för resultatet bör redovisas i den särskilda indexanalys, som vid
varje beräkningstillfälle bör utföras.
De sakkunniga föreslå, att metoden för de direkta skatternas medräknande
modifieras därhän, att som ledning för inkomstnivåns förändringar fages
den allmänna lönenivån för i första hand arbetare inom industri, handel, samfärdsel
m. m., i stället för som tidigare levnadskostnadsindex’ egna förändringar.
Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sand. A r 77.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
5 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (5)
5 kopplingar.
- Rskr. 1943:355 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts framställningar angående anslag för budgetåret 1943/44 till kristUlägg. s. 4 i texten
- SU 1943:207 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående anslag för budgetåret 1943/M till kristillägg. s. 6 i texten
- BU 1943:63 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1943/AA till kristillägg, såvitt angår tolfte huvudtiteln. s. 1 i texten
- Rskr. 1943:182 Skrivelse till Konungen i anledning ay Kungl. Maj:ts proposition angående grunder för kristillägg åt statliga befattningshavare m. fl. a1 i texten
- SU 1943:72 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående grunder för kristillägg åt statliga befattningshavare m. fl. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten