Sök i Ratio Lex

Angående grunder för kristillägg åt statliga befattningshavarare m. fl

1943-02-26 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:77, Angående grunder för kristillägg åt statliga befattningshavarare m. fl

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 77.

1

Nr 77.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående grunder för

kristillägg åt statliga befattningshavarare m. fl.; given

Stockholms slott den 26 februari 1913.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bilalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26 februari

1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, förslag till grunder för kristillägg

åt statliga befattningshavare m. fl. under tiden från och med andra

kvartalet 1943 till och med första kvartalet 1944 samt anför därvid följande.

Med bifall till Kungl. Marits proposition nr 97 beslöt 1942 års riksdag

(skr. nr 148), att kristillägg till statliga befattningshavare och pensionärer

m. fl. under tiden från och med andra kvartalet 1942 till och med första

kvartalet 1943 skulle utgå med 12 procent, så länge levnadskostnadsindex

uppgick till talet Mueller däröver men understeg 148, med 14 procent, när

levnadskostnadsindex uppnått sistnämnda indextal. med 10 procent när index

Bihang till riksdagens protokoll lois. 1 sami. Nr 77. ,

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 77.

uppnått talet 152, samt med i procents ytterligare höjning för värjo indexstegring

örn 8 enheter utöver 152.

1 nämnda skrivelse anhöll riksdagen tillika i anledning av tvenne motioner

(11: 180 och 11:268) örn utredning beträffande ändrade grunder för

kristilläggens bestämmande för tiden efter utgången av första kvartalet 1943.

I anslutning till vad i motionerna anförts ansåg riksdagen, att man i fråga

om kompensation för av krisläget föranledd ökning i levnadskostnaderna hade

anledning taga hänsyn till gradell av vederbörandes förmåga att bära ökningen

genom sänkning av levnadsstandarden. Närmast borde — på sätt redan

vid 1940 års urtima riksdag ifrågasatts av andra särskilda utskottet i dess

utlåtande nr 71 — övervägas att sänka kristilläggsunderlagets maximibelopp.

En dylik åtgärd finge dock enligt riksdagens mening icke givas den innebörden,

att minskning inträdde i utgående löneförmåner.

Bestämmelser rörande kristillägg för tiden 1 april 1942—31 mars 1943

lia med stöd av riksdagens beslut utfärdats genom kungörelserna den 25

april 1942 (nr 195), den 18 juli 1942 (nr 6741, den 16 oktober 1942 (nr 831)

och den 15 januari 1943 (nr 14).

Kristillägg lia sedan ingången av år 1941 utgått till statens befattningshavare

i allmänhet och till vissa andra befattningshavargrupper med statligt

reglerade löner ävensom till motsvarande grupper tjänste- och familjepensionärer.

Tilläggen avse att ge viss kompensation för prisstegring utöver den

ievnadskostnadsnivå, vid vilken rörligt tillägg och dyrtidstillägg å löner och

pensioner enligt gällande författningar äro maximerade. Denna nivå angives

av levnadskostnadstalet 120 i den indexserie, där 1935 års levnadskostnader

betecknats med 100. och motsvarar talet 188 i indexserien med juli 1914 som

basperiod.

Enligt bestämmelserna för år 19A1 skulle kristillägg utgå, när levnadskostnaderna

stigit med 8 enheter eller mera över indextalet 120 i 1935 års

levnadskostnadsserie, och då utgöra 4 procent av de nyreglerade lönerna,

respektive, då fråga var örn löner och pensioner, vilka icke reglerats vid 1935

års Ievnadskostnadsnivå, i princip 4 procent av de löne- och pensionsbelopp,

som enligt gällande författningar skulle utgå vid nyssnämnda nivå (— indexlalet

156 i 1914 års levnadskostnadsserie). Vid fortsatt stegring av levnadskostnaderna

upp lill eller över talet 136 .skulle kristillägget höjas till 8 procent,

dock tidigast vid det kvartalsskifte, som inträffade sex månader efter

det, vid vilket index nått talet 128. Någon höjning av kristillägget därutöver

ilrågakom icke under året.

Enligt bestämmelserna för första kvartalet år 19A2 skulle kristillägget höjas

till 12 procent från och med den 1 januari 1942, därest levnadskostnaderna

uppnådde eller översteg talet 144. Bestämmelserna för det därefter följande

regleringsåret, örn vilkas innebörd jag redan erinrat, inneburo vissa uppmjukningar

av de tidigare gällande huvudprinciperna för kristilläggens utformning

i anslutning till grunderna för det mellan svenska arbetsgivareföreningen och

landsorganisationen i januari 1942 träffade ramavtalet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 77.

3

Levnadskostnadernas utveckling sedan den 1 januari 1941 och de procentsatser,

med vilka kristilläggen utgått under samma tid, framgå av följande

sammanställning.

Kvartalsskifte

Levnadskostnadsindex

_

Kristilläggs-

procent

1935 års serie

1914 års serie

1941 1 januari............

130

204

4

1 april ..............

140

219

4

1 juli................

140

219

8

1 oktober............

141

221

8

1942 1 januari............

145

227

.12

1 april..............

151

236

14

1 juli................

152

237

16

1 oktober............

153

239

16

1943 1 januari............

153

239

16

För befattningshavare med nyreglerade löner och pensioner har kristillägg

enligt hittills gällande bestämmelser utgått på samma underlag som det rörliga

tillägget. Kristillägg beräknas sålunda icke på den del av lönen, som

överstiger 900 kronor för månad, respektive å den del av tjänstepensionens

grundbelopp, som överstiger 500 kronor för månad.

För befattningshavare, vilkas löner äro reglerade vid en lägre nivå än

1935 års, har maximiunderlaget för kristillägget icke uppnått 900 kronor.

Kristillägget har nämligen utgått på summan av det månadslönebelopp, varå

dyrtidstillägg beräknas, och det vid nyssnämnda levnadskostnadsnivå (talet

156 i 1914 års serie) utgående dyrtidstillägget. Ä de löner, som tidigare

vanligen kallades »nyreglerade» — varmed avses löner, vilka reglerats efter

den nivå. varpå kommunikationsverkens lönereglemente av år 1919 byggde

— beräknas dyrtidstillägget å lönebelopp intill 700 kronor för månad. Det

utgår vid indextalet 156 med 10 procent. (Kung. nr 265/1923 och 346/1942.)

Maximiunderlaget för kristillägg å ifrågavarande löner har sålunda uppgåil

lill 770 kronor. Å i äldre mening oreglerade löner beräknas dyrtidstillägg

endast å den del av avlöningen, som icke överstiger 600 kronor. Då dyrtidstillägget

vid indextalet 156 utgår med 28 procent, har maximiunderlaget

för kristillägg för befattningshavare med sådan lön stannat vid 768 kronor.

Under januari och februari 1943 lia överläggningar om kristilläggens utlormning

för nästa regleringsperiod hållits med representanter för personalorganisationerna.

Vid förhandlingarna lia från tjänstemännens sida framställts

önskemål, att kristilläggen måtte bestämmas i viss anslutning till del

mellan arbetsgivareföreningen och landsorganisationen träffade nya ramavtalet.

Särskilt har påyrkats, att den högre lönekompensation, sorn godtagits

på den allmänna arbetsmarknaden för den händelse levnadskostnaderna,

trots de vidtagna prisstabiliserandc åtgärderna, skulle undergå en stegring

till indextalet 249 (i 1914 års serie), måtte tillförsäkras även de statsanställda.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

1 Kungl. Maj:ts proposition nr 77.

Huvudgrunderna för dyrtidskompensationen enligt det nya ramavtalet

kunna i korthet angivas på följande sätt. De vid årsskiftet utgående tilläggen

skola bibehållas oförändrade, så länge levnadskostnadsindex med 1914

som basår icke stiger till 249. Om detta indextal skulle uppnås, ökas tilläggen

med 5 procent från och med början av andra månaden i det kvartal,

varunder nämnda gräns uppnåtts. Tillägget räknas å 1938 års genomsnittliga

kontanta förtjänster per timma under ordinarie arbetstid. Därest levnadskostnadsindex

senare under något kvartal nedgår till eller under 237.

skall berörda tillägg å 5 procent bortfalla från och med andra månaden i

samma kvartal. Örn index skulle stiga till lägst 257 inträder rätt för båda

parterna att uppsäga avtalet om dyrtidskompensation tidigast från och med

ingången av andra månaden efter det kvartalsskifte, då nämnda gräns uppnåtts.

— Mot intervallet 237—249 i 1914 års levnadskostnadsserie svarar

närmast intervallet 152—160 i 1935 års serie.

I anledning av riksdagens förut berörda uttalande har därjämte vid förhandlingarna

behandlats frågan örn sänkning av det högsta belopp, varå

kristillägg skall beräknas.

Giltighetstiden för nuvarande bestämmelser om de statsanställdas kristilllägg

utlöper i och med första kvartalet 1943. Beslut om kristillägg för den

följande tiden bör sålunda nu meddelas. Den nya regleringen torde lämpligen

böra avse en tid av ett år och alltså omfatta de tre återstående kvartalen

av detta år och första kvartalet 1944.

Ehuru skäl kunna anföras för att den förestående regleringen av kristillläggen

borde begränsas till ett beslut, att nuvarande tillägg jämväl i fortsättningen

skola utgå, med förbehåll för den justering som kan befinnas

påkallad örn index skulle stiga till talet 160 (i 1935 års serie) eller däröver,

synes intet vara att erinra mot att man redan nu — i enlighet med en avpersonalorganisationerna

uttryckt önskan — tar ställning till frågan, huru

kristilläggen skola utformas i händelse av en levnadskostnadsstegring till

eller över talet 160. Örn så sker, bör emellertid samtidigt den av riksdagen

ifrågasatta begränsningen av kristilläggen å högre löner upptagas till övervägande.

Örn en reglering av kristilläggen vid indexläget 160 skall genomföras i

detta sammanhang, synes det lämpligt att nära anknyta till de bestämmelser

som avtalats på den allmänna arbetsmarknaden. För den händelse levnadskostnaderna

skulle stiga till talet 249 (i 1914 års serie), skall, såsom tidigare

nämnts, enligt dessa bestämmelser utgå ett ytterligare tillägg av 5 procent på

1938 års löner. För att de statsanställda i jämförliga lönegrader icke skola ställas

i ett ogynnsammare läge, bör en motsvarande garanti givas även dem.

Denna bör också för de statsanställdas del avse rätt till ett ytterligare kristillägg

på 5 procent, som bör utgå vid nyssnämnda indextal 160. Jag föreslår

i enlighet härmed, att de statsanställda m. fl. och motsvarande pensionärsgrupper

skola för tiden till och med första kvartalet 1944 erhålla oförändrade

kristillägg med rätt till ett ytterligare tillägg på 5 procent för den

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 77.

händelse index skulle stiga till eller över 160. Detta tillägg bör på vanligt

sätt utgå från tidpunkten för indexhöjningen. Då levnadskostnadstalen i de

båda serierna, vilka endast angivas i hela tal, icke helt sammanfalla, utan

talet 249 i 1914 års, för den allmänna arbetsmarknaden normerande serie

kan komma att noteras, innan talet 160 uppnåtts i 1935 års serie, bör till de

föreslagna bestämmelserna fogas den kompletterande föreskriften, att de

statsanställda i vart fall skola erhålla det nya kristillägget från och med den

månad, för vilken motsvarande tillägg utgår på den allmänna arbetsmarknaden.

Skulle index senare nedgå till eller under 152 (i 1935 års serie) bör

det ytterligare tillägget bortfalla. Analogivis bör därvid motsvarande hänsyn

tagas till en nedgång av indextalet i 1914 års serie till eller under 237, som

nyss förutsatts i händelse av en stegring av indextalet i samma serie till 249.

Vid övervägandet av frågan om fortsatt kompensation för levnadskostnadsstegringen

har ståndpunkt fått tagas även till det av riksdagen väckta spörsmålet

om reduktion av det lönebelopp på vilket kompensationen beräknas.

En godtagbar lösning på detta spörsmål synes mig erhållas genom en bestämmelse,

att det ytterligare kristillägget å 5 procent icke skall utgå i förhållande

till högre lönebelopp än 500 kronor för månad.

Kristilläggen förutsättas i övrigt skola utgå enligt samma bestämmelser som

under föregående regleringsperiod. Vid beräkningen av den levnadskostnads

index till vilken kristilläggsbestämmelsema anknyta torde från och med den

1 april böra tillämpas de ändrade grunder, som förordats i indexkommitténs

nyligen avgivna förslag (SOU 1943:8). En köld redogörelse för innebörden

i detta förslag torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende såsom bihang.

Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

dels besluta, att kristillägg må utgå under tiden från och

med andra kvartalet 1943 till och med första kvartalet 1944

enligt av mig i det föregående angivna grunder,

dels ock bemyndiga Kungl. Majit att utfärda erforderliga

bestämmelser i ämnet.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen att

proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Lennart Hammarskiöld.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 77.

6

Bihang.

Indexkommitténs förslag till riktlinjer för beräkningen av

levnadskostnadsindex.1

De sakkunniga lia upptagit beräkningssättet för socialstyrelsens levnadskostnadsindex

till en allsidig oell förutsättningslös undersökning och därvid

funnit en omläggning av det hittills tillämpade förfaringssättet vid beräkningen

påkallad på flera punkter. De framlagda ändringsförslagen åsyfta i

främsta rummet en närmare anpassning av indexberäkningen till de faktiska

konsumtionsförhållandena än som hittills varit möjlig. Såväl prismaterialet

som indexhushållets budget bör enligt de sakkunnigas mening på ett smidigt

sätt ansluta sig till den aktuella konsumtionen. Levnadskostnadsindex bör

dock liksom hittills avse samma levnadsstandard vid beräkningstillfället sorn

vid den tidpunkt, med vilken prisjämförelsen närmast sker.

Kedjeindex. Det i direktiven uppställda önskemålet, att starkare variationer

i konsumtionens sammansättning skulle vid indexberäkningen beaktas utan

att likväl indextalets värde ur statistiska synpunkter ginge förlorat, lia de

sakkunniga ansett bäst tillgodoses genom att viktsystemet för beräkningarna

omlägges oftare än som hittills skett och att de kortare indexserier, som bli

följden härav, hopknylas genom kedjemetoden. Härigenom erhålles en anpassning

efter rådande konsumtionsförhållanden, utan att eventuella förändringar

i levnadsstandarden direkt påverka index.

De sakkunniga föreslå, att viktsystemet efter varje kalenderårs utgång

underkastas en grundlig översyn samt att även vid varje beräkningstillfälle

mellan de årliga revisionerna göras korrigeringar med hänsyn till större förändringar,

som med säkerhet kunna konstateras. Någon hopkedjning av

kvartalsindextalen skall enligt förslaget icke ske, utan vart och ett av dem

skall fristående från de andra beräknas som fastbasindextal med index vid

närmast föregående årsskifte som bas. Risken för att jämförbarheten mellan

kvartalen skulle väsentligt nedsättas härigenom anse de sakkunniga ringa

med hänsyn till storleksordningen av tänkbara förändringar i priser och

viktsystem.

De sakkunniga lia ansett det principiellt riktigast, all varje indextal uträknas

med tillämpning av ett viktsystem, som grundar sig på konsumtionen

under den tid. som förflutit mellan basen och beräkningstillfället.

Prisindex med vissa modifikationer. Socialstyrelsens levnadskostnadsindex

bör enligt de sakkunniga liksom hittills beräknas som en prisindex med de modifikationer,

som kunna visa sig nödvändiga vid påtagliga konsumtionsregleringar

eller vid varubortfall. Till .sådana modifikationer räknas i första hand

1 Betänkande angående levnadskostnadsindex (SOU 1943:8). De sakkunniga ha varit ombudsmannen

i Daco E. Ahlberg, landsorganisationens andre ordförande G. Andersson, ordföranden

i svenska järnvägsmannaförbundet S. Christiansson, professorn H. Cramér, överkontrollören

H. Ekdahl, t. f. generaldirektören K. J. Höjer, byråchefen A. Johansson, docenten

E. Lundberg samt direktören i svenska arbetsgivareföreningen F. Söderbäck med

Höjer såsom ordförande. Del avgivna förslaget är enhälligt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 77.

hänsyn lill de övergångskostnader resp. -besparingar, sorn uppkomma, då

konsumtionen (i ett givet ögonblick) går över från en vara lill en annan.

Som exempel anlöres det fall, att man går över från att inköpa koks till att

inköpa ved för bostadsuppvärmning. Gäller det eldning i en kokspanna, uppstår

i dotia fall en extra kostnad, och. då man återgår från ved till koks, en

vinst eller besparing. Hänsyn till nu berörda förhållanden skall tagas blott

när konsumtionsomläggningen är mera omfattande och dessutom framtvingad

genom ransonering, varubortfall o. dyl., eller då återgång från ransonering

o. dyl. sker till normala förhållanden. Det för substitutionsberäkningen nödvändiga

utbytet av vara mot vara bör ske så, att levnadskostnadsjämförelsen

alltid avser en oförändrad standard. Liksom enligt nu gällande direktiv skola

alla objektivt mätbara egenskaper hos varorna (såsom t. ex. näringsvärdet

hos födoämnen) tågås med i räkningen. Örn ersättningsvaran skulle visa sig

billigare än originalvaran, skall gälla, att denna omständighet icke får sänka

indextalet, såvida icke ersättningsvaran även ur andra synpunkter är att anse

som likvärdig. Substitutionerna böra i första hand inskränkas till fall, där

ersättningsvarorna och originalvarorna direkt ersätta varandra i konsumtionen.

I de fall, då substitutionskostnaderna resp. -vinsterna äro av mindre betydelse,

eller då substitutionsberäkning icke anses möjlig att utföra, skall man

avstå från att beräkna kostnaden eller vinsten för själva övergången från den

ena varan till den andra. Enligt huvudprincipen för beräkningarna skall emellertid

viktsystemet alltid anpassas efter de ändrade konsumtionsförhållandena,

vilket innebär, att proportionerna mellan varuslagen i den hushållsbudget,

som användes för hopvägning av priserna, skola ändras. Skulle det

då inträffa, att införandet eller skärpningen av en ransonering e. dyl. påverkat

viktsystemet så att en sänkning inträffar i indextalet jämfört med det fall, att

proportionerna varit oförändrade, får ändringen i viktsystemet icke ilga runi.

Det omvända skall gälla vid upphörande eller mildrande av ransonering otc.

Prismaterialet, Prismaterialet för indexberäkningen bör avse faktiska inköpspriser.

Härav följer, alt indirekta skatter och acciser samt eventuella

statliga rabatter, som utgöra en del av på marknaden gällande priser, skola

medräknas i index. De varuslag och tjänster, vilkas priser skola ingå i in■lexberäkningen,

böra vid varje beräkningstillfälle väljas så, att de äro representativa

för den aktuella konsumtionen.

De sakkunniga förorda, att prisuppgifter insamlas för vissa helt nya varuslag

och därjämte parallella noteringar av andra kvaliteter av redan medräknade

varuslag. Ett förslag till nya varor att medtagas vid indexberäkningen

är intaget i betänkandet. Det omfattar 34 sorters livsmedel, 21 beklädnadsartiklar

och 18 artiklar inom posten »övriga utgifter». Den föreslagna

varulistan är blott avsedd som utgångspunkt flir den fortlöpande revision av

varuurvalet, vilken enligt de sakkunnigas mening bör höra lill det Pipande

arbetet inom socialstyrelsens prisstatistiska avdelning.

Huvudmassan av prisuppgifterna bör enligt de sakkunniga insamlas under

tredje veckan i månaden före varje kvartalsskifte. 1 fråga örn varuslag, vilkas

priser förete täta, tillfälliga växlingar, böra uppgifter dock inhämtas fölen

något längre period, förslagsvis andra och tredje veckorna i månaden.

och medeltalet av lie noteringar, sorn därvid erhålles, ingå i index. Genom en

sådan koncentration av prisinsamlingen till en tidsperiod cirka fjorton dagar

före kvartalsskiflet borde indexarbetet hinna slutföras till delsamma. Någon

hänsyn lill prisförändringar, vilka inträffa senare än den tredje veckan, anse

de sakkunniga i princip ej böra tågås. För all indextalet skall få en klar innebörd,

bör nämligen prismaterialet så vitt möjligt härstamma från en och

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 77

samma tidpunkt. Även taxor och rabatter böra beräknas med utgångspunkt

från förhållandena vid samma tillfälle. Detsamma bör gälla den hänsyn till

ransoneringsbestämmelser o. dyl., som kan komma att tagas vid indexberäkningen.

Det blir därmed enligt de sakkunnigas mening riktigare, att indextalen

dateras per mars, juni, september och december och ej som nu per

den 1 april, den 1 juli, den 1 oktober och den 1 januari.

Någon ändring av sättet för prisinsamlingen lia de sakkunniga icke föreslagit.

De lia dock framhållit såsom angeläget, att kontrollen över ombudens

rapportering intensifieras, dels genom de kommunala myndigheternas, dels

genom socialstyrelsens försorg. Ett åläggande för de kommunala myndigheterna

att genom ett särskilt organ eller särskilda granskningsmän utöva

noggrann, fortlöpande kontroll över prisinsamlingens resultat synes önskvärt.

Vid beräknandet av genomsnittspriser för samtliga noteringsorter bör enligt

de sakkunnigas mening en omläggning av den hittills tillämpade metoden

genomföras. Denna bör bestå i en vägning av priserna med hänsyn till orternas

betydelse, varvid vikterna fastställas i anslutning till folkmängden inom

de storleksgrupper de särskilda ombudsorterna tillhöra. Lämpligen beräknas

särskilda medelpriser för varje sådan ortsgrupp, varvid de enskilda orterna

inom varje grupp tilldelas samma vikt. Att avgränsa ortsgrupperna och

tillpassa vikterna torde få ankomma på socialstyrelsen.

De sakkunniga förorda en ökning av antalet ombudsorter med lågt invånarantal.

Viktsysteinet (liiishållsbudgelcn). De sakkunniga ha preliminärt konstruerat

ett nytt viktsystem på grundval av det material, som insamlades vid budgetundersökningen

i november 1941. Hänsyn har därvid även tagits till de

under år 1942 inträffade konsumtionsförskjutningarna, i den mån dessa varit

kända. För kontroll av viktsystemets huvudposter lia på de sakkunnigas initiativ

igångsatts en undersökning av postsparbankens budgetböcker, som beräknas

kunna bli slutförd under första kvartalet 1943.

Förhållandet mellan den föreslagna budgeten och den nu gällande framgår

av följande tabell.

Beräknat viktsystem för år 1942 och det officiella viktsystemet per den */t 1942.

Belopp, kr.

Procent av totalutgiften

Officiell

Prelim.

Officiell

Prehm.

budget,

>/t 1942

förslag,

budget,

förslag,

1942

■/t 1942

1942

Livsmedel............................

1,945.18

1,813

37.3

39.2

Bränsle och lyse ....................

221.03

288

4.2

6.2

Bostad ..............................

497.59

564

9.5

12.2

Kläder ..............................

670.13

433

12.9

9.4

Skodon ..............................

201.27

126

3.9

2.7

Skatter..............................

358.11

346

6.9

7.6

Övriga utgifter ......................

1,320.70

1,060

25.3

22.8

inventarier ........................

222.96

130

4.3

2.8

förenings- och försäkringsavgifter....

197.87

243

3.8

5.2

tidn., böcker, nöjen, porto, telefon ..

156.33

125

2.9

2.7

tvätt, rengöringsmedel..............

107.23

70

2.1

1.5

sprit ..............................

122.36

97

2.3

2.1

tobak..............................

75.43

57

1.4

1.2

annat ............................

438.52

338

8.5

7.3

Summa

5,214.01

4,630

100. o

100.0

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 77.

9

Den föreslagna budgeten slutar på 4,630 kr. och innebär sålunda en icke

obetydlig sänkning i förhållande till den nuvarande. Nivån motsvarar enligt

de sakkunnigas uppfattning räit väl medelnivån för arbetar- och tjänstemannahushåll

i städer och andra tätorter, d. v. s. den grupp av konsumenter, som

indexberäkningarna alltjämt närmast böra avse.

Livsmedelsrabatterna. De sakkunniga förorda, att hänsynstagande till

prisdifferentieringen genom rabatter o. dyl. vid indexberäkningarna i framtiden

icke anknytes till förhållandena för en enda hushållstyp eller ett enda

inkomstläge utan föreslå, att beräkningen i stället grundas på en undersökning

av prisdifferentieringens betydelse för en befolkning med representativ

fördelning på olika hushållstyper och inkomstnivåer inom den större

folkgrupp beräkningarna avse, förslagsvis den grupp av 580 hushåll, som

lämnat material till det föreslagna viktsystemet.

Skatterna. Efter en längre utredning av de principiella synpunkter man

kan lägga på skatters medräkning i levnadskostnadsindex föreslå de sakkunniga,

att två parallella indexserier uträknas: den ena med, den andra utan

direkta skatter.

Indirekta skatter böra alltjämt medräknas i full utsträckning men deras

betydelse för resultatet bör redovisas i den särskilda indexanalys, som vid

varje beräkningstillfälle bör utföras.

De sakkunniga föreslå, att metoden för de direkta skatternas medräknande

modifieras därhän, att som ledning för inkomstnivåns förändringar fages

den allmänna lönenivån för i första hand arbetare inom industri, handel, samfärdsel

m. m., i stället för som tidigare levnadskostnadsindex’ egna förändringar.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sand. A r 77.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

5 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (5)

5 kopplingar.

  1. Rskr. 1943:355 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts framställningar angående anslag för budgetåret 1943/44 till kristUlägg. s. 4 i texten
  2. SU 1943:207 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående anslag för budgetåret 1943/M till kristillägg. s. 6 i texten
  3. BU 1943:63 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1943/AA till kristillägg, såvitt angår tolfte huvudtiteln. s. 1 i texten
  4. Rskr. 1943:182 Skrivelse till Konungen i anledning ay Kungl. Maj:ts proposition angående grunder för kristillägg åt statliga befattningshavare m. fl. a1 i texten
  5. SU 1943:72 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående grunder för kristillägg åt statliga befattningshavare m. fl. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten