Sök i Ratio Lex

Angående anslag till bidrag till lineller liampberedningsanläggningar m. m

1944-02-11 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1944:103, Angående anslag till bidrag till lineller liampberedningsanläggningar m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 103.

1

Nr 103.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till bidrag

till lin- eller liampberedningsanläggningar m. m.;

given Stockholms slott den 11 februari 1944.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

11 februari 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller,

Sköld, Quensel, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander,

Ewerlöf, Rubbestad.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet samt t. f.

chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Rosander, anmäler

chefen för .jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, fråga om

anvisande av anslag till bidrag till lin- eller hampberedningsanläggningar samt

om kapitalinvestering i hemslöjdslånefonden och anför därvid:

Vid 1928 års riksdag inrättades hemslöjdslånefonden för utlämnande av

lån till hushållningssällskapen, vilka i sin tur skulle lämna förlagslån för anskaffande

av för textil tillverkning avsett svenskt material, företrädesvis av

lin och ull.

Bihang till riksdagens protokoll 19ii. 1 sami. Nr 103.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 103.

Genom beslut av 1940 års lagtima riksdag (prop. nr 132; r. skr. nr 171)

medgavs att lån lill anläggande av lin- och hampberedningsanstalter finge

beviljas från hemslöjdslånefonden. Till förstärkande av fonden anvisades för

budgetåret 1940/41 å kapitalbudgeten ett anslag å 300 000 kronor. Bestämmelser

rörande lån från fonden ufärdades genom kungörelse den 21 juni 1940

(nr 605).

1940 års urtima riksdag (prop. nr 51; r. skr. nr 67) anvisade å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1940/41 till hemslöjdslånefonden ett anslag av

1 500 000 kronor. Vissa jämkningar i bestämmelserna örn lån godkändes även

av riksdagen. Kungörelse härom utfärdades den 22 november 1940 (nr 952).

Vid 1941 års riksdag (prop. nr 333; r. skr. nr 501) medgavs, att för uppförande

av lin- och hampberedningsverk statsbidrag utan återbetalningsskyldighet

skulle kunna lämnas. Å tillägsstat I till riksstaten för budgetåret

1941/42 anvisades dels för sistnämnda ändamål ett anslag av 500 000 kronor

och dels såsom förstärkning av hemslöjdslånefonden ett anslag av 1 500 000

kronor. Vissa ändringar skulle även genomföras i fråga örn bestämmelserna

rörande lån från hemslöjdslånefonden. Kungörelser utfärdades sedermera

den 13 mars 1942 dels beträffande dessa ändringar (nr 152) och dels angående

statsbidrag för anläggande av lin- och hampberedningsanstalter (nr 153).

Å riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisade 1942 års riksdag ett anslag

av 1 000 000 kronor till hemslöjdslånefonden.

1943 års riksdag (prop. nr 2 och 344; r. skr. nr 20 och 474) har till Befrämjande

av fröodlingen m. m.: Bidrag till lin- eller hamberedningsanläggningar

anvisat dels å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 ett anslag av

800 000 kronor och dels å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44

ett anslag av 130 000 kronor. Härjämte har (prop. nr 2 och 344; r. skr. nr

20 och 474) å sistnämnda tilläggsstater till Hemslöjdslånefonden anvisats

3 000 000 respektive 600 000 kronor.

I skrivelser den 31 augusti 1943 ha kommerskollegium och lantbruksstyrelsen

gemensamt hemställt att för budgetåret 1944/45 måtte anvisas ett anslag

av 200 000 kronor till bidrag till lin- eller hampberedningsanläggningar

samt ett anslag av 900 000 kronor till förstärkning av hemslöjdslånefonden.

Ämbetsverken ha härvid anfört i huvudsak följande.

Enligt vad ämbetsverken erfarit planeras för närvarande en utökning av

beredningsmöjligheterna för i Östergötlands län odlat lin. I första hand torde

därvid en utbyggnad av befintligt lin- eller hampberedningsverk komma i

fråga. För ändamålet torde statslån och statsbidrag komma att bliva erforderliga

under budgetåret 1944/45. Därjämte torde under nämnda budgetår

medel böra beräknas för vissa utbyggnader och kompletteringar av linberedningsanstaiten

i Bodum invid Örnsköldsvik och hampberedningsanstalten i

Visby. Till uppförande av sistnämnda anstalter ha statslån tidigare beviljats.

Ämbetsverken beräkna att behovet av bidrag och lån för ifrågavarande ändamål

under budgetåret 1944/45 torde komma att uppgå till i runt tal 200 000

respektive 1 050 000 kronor. De under innevarande budgetår å hemslöjdslånefonden

tillgängliga kapitalmedlen beräknas bliva i sin helhet disponerade

före den 1 juli 1944. Enligt vad ämbetsverken inhämtat beräknas amorteringar

å beviljade lån under budgetåret 1944/45 komma att inflyta med omkring

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 103.

3

150 000 kronor. Med hänsyn härtill synes fonden för sistnämnda budgetår

böra tillföras ett kapitaltillskott av 900 000 kronor.

Sedermera har även statens linnämnd i en av statens livsmedelskommission

med utlåtande den 16 november 1943 överlämnad skrivelse gjort framställning

örn anslag till ifrågavarande bidrags- och låneverksamhet. Över linnämndens

framställning ha infordrade utlåtanden avgivits den 26 november

1943 av statskontoret, den 14 januari 1944 gemensamt av kommerskollegium

och lantbruksstyrelsen samt den 2 februari 1944 av statens induslrikommission.

Linnämnden har hemställt att till bidrag utan återbetalningsskyldighet måtte

uppföras ett anslag av 825 000 kronor samt att hcmslöjdslånefonden måtte

förstärkas med ett belopp av 4 000 000 kronor. Härvid har linnämnden beträffande

den omfattning vari lin- och hamp b ored ning bör

ske anfört i huvudsak följande.

Under nuvarande avspärrningsperiod har det varit förenat med stora svårigheter

att få till stånd en linodling och linberedning i erforderlig omfattning

för tillgodoseende av landets oundgängligen nödvändiga behov av linråvaror.

Trots att åtgärder i förevarande syfte vidlogos från statens sida omedelbart

efter krigsutbrottet, ha de två största beredningsanstalterna för

framställning av rötat lin hunnit uppföras och påbörja sin verksamhet först

under sommaren 1943. Då därtill kommer, att det för framställning av kvalitetslin

erfordras åtskilliga års erfarenhet både beträffande odlingsteknik

och beredning, synes det enligt nämndens uppfattning nödvändigt, att en

linodling och linberedning av betryggande omfattning bedrivas jämväl under

normala förhållanden, så att landet står bättre rustat på förevarande

område, än vad fallet varit såväl vid utbrottet av världskriget 1914—1918

som vid början av nu pågående krig, örn en ny avspärrningsperiod skulle

inträffa. Linnämnden anser nämligen, att man efter det nu pågående krigets

slut icke bör helt upphöra med att lägga beredskapssynpunkter på organiserandet

av landets försörjning med livsviktiga produkter. Samtidigt

skulle landets normala behov av linråvaror ä stort sett vara tillgodosett.

Fredsbehovet av lintåga och linblånor kan i det närmaste tillgodoses från

en linodling som omfattar cirka 7 000 hektar. I händelse av krig kommer ett

avsevärt ökat behov av lin att uppstå. En minimiodling på 7 000 hektar under

normala förhållanden synes därför lämpligt avvägd.

Sedan nu tre linberedningsanstalter — i Laholm, Växjö och Kristinehamn

— försetts med vardera två beredningsmaskiner och två beredningsanstalter

— i Hybo och Gimo •— med vardera en beredningsmaskin, finnes från och

med år 1944 möjlighet att bereda linhalm från sammanlagt ungefär 4 000

hektars odling. För att uppnå en linberedningskapacitet motsvarande 7 000

hektars odling skulle följaktligen erfordras ytterligare sex linberedningsmaskiner.

En annan omständighet, som talar för ett genomförande av tidigare skisserade

utbyggnadsprogram, är, alt ett icke obetydligt antal arbetare kunna

finna sysselsättning i linberedningsanstalterna, vilket måste anses synnerligen

betydelsefullt, för den händelse arbetslöshet skulle uppstå vid en kommande

fredskris.

Enligt hittills gjorda erfarenheter bör en linodling av här ifrågasatt omfattning

kunna uppnås utan större svårighet, därest beredningsmöjligheter

skapas i motsvarande omfattning. Även om den hittillsvarande odlingen och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 103.

beredningen i vissa avseenden icke lämnat önskvärt resultat tyda dock redan

gjorda erfarenheter på, att en förbättring i detta hänseende skall kunna

uppnås inom en icke alltför avlägsen framtid. Konstruktion av förbättrad

maskinell utrustning till beredningsverken pågår, varjämte noggranna undersökningar

rörande rötnings- och beredningsteknik m. m. utföras. Vidare

planeras en utvidgad försöksverksamhet från och med år 1944 med odlingen

av lin för att därigenom få närmare utrönt vilka jordar, som bäst lämpa

sig för linodling, lämpligaste såningstid, utsädesmängd, radavstånd, gödsling,

ogräsbekämpning och skörd m. m. Då därtill kommer, att berättigade

förhoppningar kunna knytas till, att verksamheten vid det nya linlaboratorium,

som är under uppförande vid Sveriges utsädesförening i Svalöv, skall

lämna ytterligare bidrag till förbättringar av det inhemska linet synas gynnsamma

förutsättningar finnas för produktion av kvalitetslin i Sverige, sedan

ytterligare erfarenhet hunnit förvärvas.

Erfarenheten både inom och utom landet har visat, att det bästa ekonomiska

resultatet av linberedningen erhålles vid anstalter med minst två

beredningsmaskiner, alltså vid anstalter med en beredningskapacitet motsvarande

omkring 1 000 hektars linodling. Därför synas beredningsanstalterna

i Hybo och Gimo böra kompletteras med vardera ytterligare en beredningsmaskin.

Intresset för linodling är stort särskilt i de gamla linodlingsbygderna

i Ångermanland, och linhalm även därifrån bör lämpligen kunna

beredas i Hybo. Vidare finnes möjlighet att öka linodlingen i Stockholms,

Uppsala och de norra delarna av Södermanlands län, så att en sammanlagd

odlingsareal på omkring 1 000 hektar kan uppnås till anstalten i Gimo. Därjämte

har intresset för linodling i Östergötland ökat avsevärt under de sista

åren. Denna linodling har hittills huvudsakligen varit inriktad på produktion

av linfrö. Om beredningsmöjligheter för linhalmen skapas, torde det

emellertid icke möta några större svårigheter att i stället inrikta produktionen

på framställning av spånadsfiber. En spånadslinodling på omkring

1 000 hektar bör därför kunna åstadkommas inom Östergötland och södra

delarna av Södermanland. För den händelse det visar sig omöjligt att bearbeta

denna linhalm från Östergötland vid redan befintliga beredningsanstalter,

anser linnämnden sig böra utarbeta planer för uppförandet av ett

nytt linberedningsverk på lämplig plats inom detta odlingsområde. Medel

synas därför redan nu böra reserveras för ändamålet. Slutligen bör en

så omfattande ökning av spånadsodlingen i Halland samt möjligen vissa

delar av södra Älvsborgs län samt västra delarna av Småland och

norra Skåne kunna åstadkommas, att linberedningsanstalten i Laholm

kan utbyggas och förses med två nya beredningsmaskiner. Med denna utbyggnad

skulle linberedningskapaciteten i landet motsvara förut föreslagna

minimiareal på 7 000 hektar. På denna areal skulle årligen kunna produceras

i runt tal 24 000 ton frörepad linhalm.

Någon ytterligare utbyggnad av hampberedningskapaciteten synes däremot

för närvarande icke vara aktuell.

Emellertid föreligger behov av ytterligare medel för färdigställande av

hampberedningsanstalterna i Visby och Katrineholm.

De av linnämnden beräknade kostnaderna för den föreslagna ytterligare

utbyggnaden av linberedningskapaciteten samt för åstadkommande av erforderlig

komplettering av hampberedningsanstalterna i Visby och Katrineholm

framgå av följande av linnämnden upprättade sammanställning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

KungI. Maj.ts proposition nr 103-

5

Beräknad

D ä

a v

Lin- och hampberedningsverk

total-

kostnad

kronor

såsom

lån

kronor

såsom j

bidrag

kronor

Laholm, ytterligare två beredningsmaskiner för rötat lin

1 800 000

1 530 000

270 000

Hybo, ytterligare en beredningsmaskin för rötat lin.....

400 000

340 000

60 000

Gimo, ytterligare en beredningsmaskin för rötat lin ____

300 000

255 000

45 000

En ny beredningsanstalt med två beredningsmaskiner för

rötat lin............................................

1 800 000

1530 000

270 000

Hampberedningsanstalten i Visby ytterligare medel.....

750 000

637 500

112 500

Hampberedningsanstalten i Värmbol ytterligare medel....

400 000

340 000

60 000 ''

Summa kronor

5 450 Ollo

4 632 500

817 500

Behovet av lånemedel för budgetåret 1944/45 uppgår alltså enligt linnämndens

beräkningar till 4 632 500 kronor. Med hänsyn till att vissa belopp

torde komma att tillföras hemslöjdslånefonden under år 1944 i form

av amortering på tidigare beviljade lån, har linnämnden emellertid ansett

den erforderliga förstärkningen av fonden kunna begränsas till 4 000 000

kronor.

Rörande de beräknade kostnaderna för hampberedningsanläggningama

har linnämnden yttrat följande.

För iordningställande av hampberedningsverket i Visby erfordras medel

till bestridande av kostnaderna för följande ändamål, nämligen

fördyring av byggnadskostnader och maskinella anordningar,

planering av torkfält, kontroll etc., provningsarbeten,

kostnader vid anläggningens planerande, byggande och in
-

körning samt försöksdrift m. m., .................... kronor 536 000

transportörer för halm till och från torkfält............ » 214 000

Summa kronor 750 000

För iordningställande av hampberedningsverket i Värmbol, Katrineholm,

erfordras medel till bestridande av kostnaderna för följande ändamål, näm
-

ligen

fördyring av byggnadskostnader samt försöksdrift........ kronor 200 000

nya träskor, frörensnings- och frötorkningsanordningar

jämte byggnad, transportörer, våg, lada etc........... » 200 000

Summa kronor 400 000.

Livsmedelskommissionen har tillstyrkt bifall till linnämndens framställning.

En permanent, inhemsk odling och beredning av lin och hampa av

den omfattning, linnämnden förutsatt, vore enligt kommissionens mening

otvivelaktigt av stor betydelse särskilt ur beredskapssynpunkt. Det syntes

därför önskvärt, alt medel anvisades för fullföljandet av det föreslagna utbyggnadsprogrammet.

Emellertid borde stödet för odling och beredning av

spånadsväxter avvägas i förhållande till det stöd från statens sida, som kunde

anses befogat för skapandet av en tillfredsställande beredskap jämväl på

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 103.

andra liknande områden. En dylik avvägning ankomme dock icke på livsmedelskommissionen

utan borde upptagas till behandling av annat därför

avsett statligt organ.

Statskontoret bär framhållit att den i ärendet förebragta utredningen icke

övertygat statskontoret örn nödvändigheten av ett så omfattande utbyggnadsprogram

för lin- och hampberedningen, som det av linnämnden föreslagna.

En avsevärd beskärning av det av nämnden framlagda förslaget syntes under

rådande förhållanden vara ofrånkomlig. I övrigt instämde statskontoret

i vad livsmedelskommissionen anfört rörande nödvändigheten av att en avvägning

skedde mellan det stöd från statens sida, som borde lämnas odling

och beredning av spånadsväxter samt de stödåtgärder, som vöre erforderliga

för vinnandet av en tillfredsställande beredskap jämväl på andra försörjningsområden.

I utlåtandet över linnämndens framställning ha kommerskollegium och

lantbruksstyrelsen i fråga om den omfattning vari linberednii j

bör ske yttrat följande.

Av olika skäl torde svårigheter möta att så snabbt som linnämnden tänkt

sig nå upp till den areal som den inhemska linodlingen enligt linnämndens

mening minst bör omfatta eller 7 000 hektar. Visserligen torde intresset för

en utökning av linodlingen i vissa delar av riket fortfarande vara stort, men

då den nuvarande odlingen inom en del områden utsträckts att omfatta arealer

med för odling av ifrågavarande slag mindre lämplig jord, torde man få

räkna med att en del jordbrukare, som nu bedriva linodling, efter hand komma

alt upphöra därmed.

Den nu tillämpade linodlingstekniken torde på sina håll behöva avsevärt

förbättras och det är därför angeläget, att den utvidgade försöksverksamhet,

som linnämnden i sin framställning framhållit som önskvärd, snarast kommer

till utförande. Som förhållandena härvidlag nu äro, har, trots de förhållandevis

goda priserna på linhalm, lönsamheten vid linodlingen ofta ej blivit

tillfredsställande, emedan tillräcklig erfarenhet saknats örn de lämpligaste odlingstekniska

åtgärderna. Otvivelaktigt torde sagda omständigheter motverka

den hastiga utökning av linodlingen, som eljest kan anses böra eftersträvas.

Under rådande förhållanden är tillgången på arbetskraft, särskilt inom

jordbruket, väsentligt lägre än behovet. Även av denna anledning torde det

bliva svårt att nu omedelbart i den utsträckning, som linnämnden ansett

önskvärd, utöka en så arbetskrävande odling som den ifrågavarande.

Ämbetsverken få i detta sammanhang framhålla, att det hittillsvarande

utbytet från den inhemska linodlingen varit mindre förmånligt, i det att den

utvunna kvantiteten ohäcklat lin varit alltför liten i förhållande till den erhållna

mängden linblånor. Härtill kommer, att av blånorna nära hälften

varit av så dålig beskaffenhet som kvaiitetsklass III. På grund härav har det

redan förelegat besvärligheter med avseende å blånornas användning. Skulle

linodlingen utökas utan att relationen mellan de erhållna mängderna ohäcldat

lin och blånor ändras i önskvärd riktning och utan att blånornas kvalitet förbättras,

torde det komma att uppstå avsevärda svårigheter med avsättningen

av blånorna. Det är därför i hög grad angeläget, att genom en förbättrad

odlingsteknik och genom ett förbättrat beredningsförfarande möjligheter skapas

för att från linodlingen erhålla råvaror, som ur kvalitativ synpunkt mera

motsvara det inhemska behovet. Om linberedningskapaciteten, som linnämnden

föreslagit, redan nu kraftigt utökas, innan tillräcklig kännedom om det

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 103.

i

lämpligaste förfaringssättet med avseende å linhalmens beredning vunnits,

torde man få räkna med att vissa av linberedningsanstalterna efter en ganska

kort tid måste moderniseras, förses med nya maskiner m. m., vilket skulle

komma att medföra avsevärda kostnader.

De ekonomiska förutsättningarna för en så omfattande utökning av den

inhemska linodlingen och därmed även av linberedningsanstalterna torde vidare

ännu ej vara tillräckligt utredda. Skola odling och beredningsmöjligheter

få den omfattning, linnämnden angivit, måste staten vara beredd att påtaga

sig ett ökat ekonomiskt ansvar härför. Ämbetsverken vilja därför framhålla,

att i nuvarande svårbedömbara läge en kraftig ökning av linodlingen

och linberedningskapaciteten ej bör forceras fram, utan att utvecklingen bör

ske mera successivt, varvid efter hand vunna erfarenheter rörande odling

och beredning kunna utnyttjas på ett ekonomiskt fördelaktigare sätt. Om

möjligt bör man därför undvika att anlägga något nytt linberedningsverk för

inom Östergötlands län producerat kvalitetslin. Detta bör i stället liksom halmen

från oljelinodlingen bearbetas vid något av de redan anlagda verken.

Genom att utbygga ett äldre verk i därav betingad omfattning torde också en

förbättring av denna linberedningsanstalts ekonomi kunna förväntas inträda.

Därest det pågående kriget skulle upphöra inom en icke alltför avlägsen

framtid, kunna måhända, redan innan den nu föreslagna utvidgningen av

rikets linberedningsans taber hinner bliva genomförd, lättnader i importmöjligheterna

vara att emotse. Även om importen av lin och blånor därvid ej

kan upptagas i tidigare omfattning, bör man dock räkna med möjligheten

av att import kan ske i sådan myckenhet, att linberedningskapaciteten icke

nu på en gång behöver utbyggas att omfatta hela det beräknade beredskapsbehovet.

Beträffande kostnaderna för lin- och hampberedningsanläggningarna

ha kommerskollegium och lantbruksstyrelsen framhållit i

huvudsak följande.

Ämbetsverken ha icke något att i princip erinra mot de av linnämnden

beräknade kostnaderna för linberedningsanstalternas utbyggnad, men anse

dock att anslag för genomförande av hela den föreslagna utbyggnaden av

sagda anstalter icke lämpligen böra upptagas i riksstaten för budgetåret 1944/

45. Medelsanvisningen för ändamålet å riksstaten för sistnämnda budgetår

bör därför i huvudsak omfatta allenast de åtgärder, som ämbetsverken i sina

skrivelser den 31 augusti 1943 förordat. Emellertid kan det ur flera synpunkter

anses önskvärt, att de av linnämnden nu äskade medlen, i den mån de

icke enligt ämbetsverkens förslag anses erforderliga redan under nästkommande

budgetår, i form av beredskapsanslag beviljas av innevarande års

riksdag att sedermera tagas i anspråk i den omfattning och i den ordning,

Kungl. Majit beslutar.

I skrivelserna den 31 augusti 1943 lia ämbetsverken beräknat medel för

statsunderstöd till anläggande av en beredningsanstalt för inom Östergötlands

län odlat lin samt för vissa kompletteringar och utbyggnader av linberedningsanstalten

i Bodum invid Örnsköldsvik och hampberedningsanstalten i Visby.

De för budgetåret 1944/45 beräknade kostnaderna härför av beskaffenhet att

kunna täckas av statsunderstöd uppskattades av ämbetsverken till 1 250 000

kronor. Av linnämndens framställning inhämtas emellertid, att kostnaderna

för anläggande av den planerade beredningsanstalt, vid vilken det huvudsakligen

inom Östergötlands län odlade linet skulle beredas, av linnämnden beräknats

lill 1 800 000 kronor och att de ytterligare kostnaderna för färdigställande

av hampberedningsanstalten i Visby beräknats till 750 000 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 103.

Någon utvidgning av linberedningsanstalten i Bodum bär däremot icke ifrågasatts

i linnämndens framställning.

Av en till lantbruksstyrelsen inkommen framställning om ytterligare lån

och statsbidrag för färdigställande av hampberedningsanstalten i Visby framgår,

att för ifrågavarande ändamål statsunderstöd kunna utgå med allenast

omkring 515 000 kronor.

I detta sammanhang få ämbetsverken erinra därom, alt ämbetsverken

tidigare hemställt, att Kungl. Majit täcktes föreslå riksdagen att å tilläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa dels ett reservationsanslag av

130 000 kronor lill bidrag till lin- eller hampberedningsanläggningar, dels

ock ett investeringsanslag av 600 000 kronor till hemslöjdslånefonden. Av

ifrågavarande medel beräknades understöd böra utgå till, bland annat, täckande

av kostnaderna till ett belopp av 165 000 kronor för vissa utvidgningar

av hampberedningsanstalten i Värmbol. Riksdagen har sedermera anvisat de

av lantbruksstyrelsen äskade medlen för ändamålet. Av en til! lantbruksstyrelsen

inkommen ansökning om statsunderstöd till täckande av kostnaderna

för nämnda utvidgningar av hampberedningsanstalten i Värmbol framgår

emellertid, att dessa blivit avsevärt högre än ämbetsverken tidigare beräknat.

Ämbetsverken ha ännu icke till slutlig prövning upptagit frågan om beviljande

av statsunderstöd för ifrågavarande ändamål, men det synes som om

statsunderstödet i fråga skulle kunna utgå med sammanlagt omkring 500 000

kronor. Linnämnden har i förevarande framställning angivit kostnaderna

för ändamålet till 400 000 kronor. Enligt ämbetsverkens förmenande torde

vid beräknandet av medelsbehovet för understöd åt lin- och hampberedningsanläggningar

under budgetåret 1944/45 böra medtagas en merkostnad för

ifrågavarande åtgärder vid hampberedningsanstalten i Värmbol av 335 000

kronor.

De sammanlagda kostnaderna för den fortsatta utbyggnaden av lin- och

hampberedningsanstalterna, till vilkas täckande anslag synes böra uppföras

å riksstaten för budgetåret 1944/45, uppgå sålunda till (1 800 000 + 515 000 +

335 000 =) 2 650 000 kronor. Några ytterligare kostnader för en utökning

av linberedningsanstalten i Bodum ha härvid i enlighet med linnämndens

förslag icke medtagits.

Kostnaderna för den ytterligare utökning av de övriga linberedningsanstalterna,

till vilkas täckande enligt ämbetsverkens mening anslag redan nu

böra av riksdagen anvisas å beredskapsstat, skulle därför uppgå till följande

belopp, nämligen för linberedningsanstalterna i Laholm 1 800 000 kronor,

i Hybo 325 000 kronor (från den av linnämnden angivna kostnaden å 400 000

kronor för utökning av denna beredningsanstalt har avdragits 75 000 kronor,

enär sistnämnda belopp ingår i de å tilläggsstat 1 till riksstaten för innevarande

budgetår anvisade låne- och bidragsmedlen) samt i Gimo 300 000 kronor

eller sammanlagt 2 425 000 kronor. I ovannämnda å tilläggsstat I till

riksstaten för innevarande budgetår anvisade låne- och bidragsmedel ingå

jämväl beräknat statsunderstöd för täckande av kostnaderna för vissa ytterligare

arbeten vid linberedningsanstalten i Laholm, men då dessa arbeten

icke inräknats i den av linnämnden nu föreslagna utbyggnaden av denna

anstalt utan äro att betrakta som åtgärder för komplettering av anstalten

med nuvarande beredningskapacitet, ha ämbetsverken icke funnit anledning

att göra avdrag härför.

För tillgodoseende av behovet av statsunderstöd till lin- och hampberedningsanstalterna

skulle i enlighet med vad som anförts å riksstaten för budgetåret

1944/45 behöva anvisas 2 650 000 kronor, varav som statsbidrag i

runt tal 400 000 kronor och som förstärkning av hemslöjdslånefonden i runt

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kunni. Majlis proposition nr 103.

9

tal 2 250 000 kronor. Med hänsyn till att under budgetåret 1944/45 amorteringar

beräknas inflyta till sagda fond med omkring 150 000 kronor, synes

fonden för sistnämnda budgetår böra tillföras ett kapitaltillskott av (2 250 000

—150 000 =) 2 100 000 kronor.

Vidare skulle för understödjande av den ytterligare utökning utav linberedningsanstalterna,

vartill enligt ämbetsverkens mening medel böra av innevarande

års riksdag anvisas å beredskapsstat, erfordras 2 425 000 kronor,

varav som statsbidrag i runt tal 365 000 kronor och som förstärkning av

hemslöjdslånefonden 2 060 000 kronor. Med hänsyn till de eventuella kostnadsstegringar,

som kunna komma att inträffa, och i avseende jämväl till

de amorteringar, som efter hand kunna beräknas inflyta till nämnda fond,

synes anslag för ändamålen böra upptagas å beredskapsstat med 400 000

kronor till bidragsverksamheten respektive 1 500 000 kronor till låneverksamheten.

Under åberopande av det anförda ha kommerskollegium och lantbruksstyrelsen

med ändring av tidigare yrkanden hemställt att å riksstaten för

budgetåret 1944/45 måtte anvisas ett anslag av 400 000 kronor till bidrag till

lin- eller hampberedningsanläggningar och ett investeringsanslag av 2 100 000

kronor till hemslöjdslånefonden, samt att å beredskapsstat måtte anvisas ett

anslag av 400 000 kronor till bidrag till ifrågavarande anläggningar och ett

investeringsanslag av 1 500 000 kronor till hemslöjdslånefonden.

Statens industrikommission har anfört följande.

I utlåtande den 2 december 1942 (jfr prop. 176/1943) har kommissionen

i huvudsak godtagit en av statens linnämnd verkställd beräkning av fredsbehovet

av lin och förordat, att linberedningsanstalterna utbyggas till en

kapacitet, motsvarande detta fredsbehov, vilket beräknats kunna tillgodoses

från en med lin odlad areal av 7 000 hektar.

På skäl som anförts av kommerskollegium och lantbruksstyrelsen i gemensamt

utlåtande den 14 januari 1944 vill dock kommissionen förorda, att

denna utbyggnad sker i den ordning ämbetsverken föreslagit, sålunda i

första hand genom komplettering av redan befintliga verk. Kommissionen

har därför i fråga örn medelsanvisningen ansett sig böra ansluta sig till kommerskollegii

och lantbruksstyrelsens i ovannämnda utlåtande gjorda hemställan.

Riksdagens revisorer lia i sin berättelse för år 1943 uppmärksammat vissa

förhållanden i samband med anläggandet av hampberedningsverket i Visby.

Revisorerna ha efter att ha lämnat en redogörelse rörande beredningsverkets

tillkomst samt det statsunderstöd som lämnats uttalat i huvudsak följande.

Statsmakterna lia under rådande förhållanden vidtagit långt gående åtgärder

för att trygga tillgången inom landet på produkter av vissa kulturväxter,

däribland hampa. Det har jämväl uttalats önskemål om att man

borde söka uppehålla en inhemsk odling och beredning av hampa i viss utsträckning

även under normala förhållanden. Det torde vara uppenbart, att

framställning inom landet av hampa icke i och för sig är lönande, utan

främst är betingad av rådande krisförhållanden, och för sitt framtida bestånd

torde vara beroende av statliga stödåtgärder i en eller annan form.

Försiktigheten hade därför bort bjuda, alt den inhemska hampindustrien

icke utbyggts i större omfattning än som med hänsyn till landets behov varit

oundgängligen nödvändigt. Den av revisorerna lämnade redogörelsen synes

emellertid giva vid handen, att denna synpunkt icke blivit behörigen

Biliana till riksdagens protokoll 1944. 1 samt. Nr 103. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 103.

Departements
chefen.

beaktad. Statens linnämnd har också uttalat tvivelsmål om möjligheten att

inom landet finna avsättning för så stora mängder beredd hampa, som de

nybyggda anstalterna tillsammans kunna frambringa. Den betydande produktionskapaciteten

synes i första hand sammanhänga med den utbyggnad

av hampberedningsfabriken i Visby, som vidtagits med avvikelse från den

av statens linnämnd uppgjorda planen. Det har därför väckt revisorernas

uppmärksamhet, att ledningen för detta företag — vilket till övervägande

delen haft att lita till lån och bidrag av statsmedel — ansett sig böra företaga

ifrågavarande utbyggnad utan att dessförinnan hava uppnått samförstånd

med vederbörande statliga myndigheter.

Under den nuvarande krisen ha statsmakterna lämnat odlingen av lin

och hampa samt beredningen därav ett avsevärt stöd i syfte att få till

stånd en inhemsk produktion av råvaror för lin- och hampindustrien 2 landet.

Stödet har lämnats i form av dels vissa statliga prisgarantier för odlarna

och dels lån och bidrag till uppförande av lin- och hampberedningsverk.

Ganska omfattande odlingar av lin och hampa ha även under de senare åren

kommit till stånd i skilda delar av landet. Linberedningsverk lia med bidrag

och lån från staten uppförts i Laholm, Växjö, Gimo, Kristinehamn, Hybo

och Bodum. Därjämte ha beredningsverk för hampa blivit uppförda i Värmbo!

invid Katrineholm och Visby. I de nu ifrågavarande framställningarna från

kommerskollegium och lantbruksstyrelsen samt statens linnämnd ha ytterligare

avsevärda belopp äskats för att användas såsom bidrag och lån till

uppförande eller kompletterande av vissa lin- och hampberedningsverk. Såsom

jag framhöll i samband med äskandet av anslag för förevarande ändamål

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 (prop. nr 344, s. 93

och 206) synes mig största försiktighet böra iakttagas i vad avser ett utbyggande

av lin- och hampberedningsanläggningarna. I nuvarande läge torde

därför en mera omfattande erfarenhet, icke minst beträffande odlingstekniken,

böra avvaktas, innan en fortsatt utbyggnad, såvitt angår linberedningsverken,

genomföres. Med hänsyn härtill finner jag mig för närvarande icke

böra förorda att ytterligare medel ställas till förfogande för detta ändamål.

Vad angår hampberedningsverken torde i och med slutförandet av arbetena

vid beredningsverken i Värmbol och Visby dessa ha utbyggts i den utsträckning

som synes erforderlig för tillgodoseende av landets behov i fredstid av

dylika beredningsverk. Såsom framgår av framställningarna i ärendet fordras

emellertid för täckande av kostnaderna för slutförandet av nyssnämnda hampberedningsverk

ytterligare bidrag och lån av statsmedel. Ehuru ur de synpunkter

som riksdagens revisorer anfört givetvis en viss tvekan kan råda

huruvida ytterligare statsmedel böra anvisas för detta ändamål, vill jag likväl

— med hänsyn till att nu är fråga om att täcka de sista kostnaderna för

hampberedningsverkens uppförande — icke motsätta mig att det härför enligt

kommerskollegiums och lantbruksstyrelsens förslag erforderliga beloppet,

850 000 kronor, därav 130 000 kronor äro avsedda såsom bidrag och 720 000

kronor såsom lån, anvisas för budgetåret 1944/45.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 103.

11

att för budgetåret 1944/45 anvisa

dels å riksstaten under nionde huvudtiteln till Befrämjande

av fröodlingen m. m.: Bidrag till lin- eller hampberedningsanläggningar

ett reservationsanslag av kronor 130 000,

dels ock å kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder

till Hemslöjdslånefanden ett investeringsanslag

av ............................... kronor 720 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Carl D. Ossmark.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1944:314 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44, såvitt s. 14 i texten
  2. JoU 1944:54 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående an- . slag till bidrag till lineller hampberedningsanläggningar m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 10 i texten
  3. SU 1944:72 Utlåtande i anledning av riksdagens år 1943 församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillst s. 29 i texten