Angående anslag till bidrag till lineller liampberedningsanläggningar m. m
1944-02-11 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1944:103, Angående anslag till bidrag till lineller liampberedningsanläggningar m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 103.
1
Nr 103.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till bidrag
till lin- eller liampberedningsanläggningar m. m.;
given Stockholms slott den 11 februari 1944.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
A. Pehrsson-Bramstorp.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
11 februari 1944.
Närvarande:
Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller,
Sköld, Quensel, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander,
Ewerlöf, Rubbestad.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet samt t. f.
chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Rosander, anmäler
chefen för .jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, fråga om
anvisande av anslag till bidrag till lin- eller hampberedningsanläggningar samt
om kapitalinvestering i hemslöjdslånefonden och anför därvid:
Vid 1928 års riksdag inrättades hemslöjdslånefonden för utlämnande av
lån till hushållningssällskapen, vilka i sin tur skulle lämna förlagslån för anskaffande
av för textil tillverkning avsett svenskt material, företrädesvis av
lin och ull.
Bihang till riksdagens protokoll 19ii. 1 sami. Nr 103.
1
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 103.
Genom beslut av 1940 års lagtima riksdag (prop. nr 132; r. skr. nr 171)
medgavs att lån lill anläggande av lin- och hampberedningsanstalter finge
beviljas från hemslöjdslånefonden. Till förstärkande av fonden anvisades för
budgetåret 1940/41 å kapitalbudgeten ett anslag å 300 000 kronor. Bestämmelser
rörande lån från fonden ufärdades genom kungörelse den 21 juni 1940
(nr 605).
1940 års urtima riksdag (prop. nr 51; r. skr. nr 67) anvisade å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1940/41 till hemslöjdslånefonden ett anslag av
1 500 000 kronor. Vissa jämkningar i bestämmelserna örn lån godkändes även
av riksdagen. Kungörelse härom utfärdades den 22 november 1940 (nr 952).
Vid 1941 års riksdag (prop. nr 333; r. skr. nr 501) medgavs, att för uppförande
av lin- och hampberedningsverk statsbidrag utan återbetalningsskyldighet
skulle kunna lämnas. Å tillägsstat I till riksstaten för budgetåret
1941/42 anvisades dels för sistnämnda ändamål ett anslag av 500 000 kronor
och dels såsom förstärkning av hemslöjdslånefonden ett anslag av 1 500 000
kronor. Vissa ändringar skulle även genomföras i fråga örn bestämmelserna
rörande lån från hemslöjdslånefonden. Kungörelser utfärdades sedermera
den 13 mars 1942 dels beträffande dessa ändringar (nr 152) och dels angående
statsbidrag för anläggande av lin- och hampberedningsanstalter (nr 153).
Å riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisade 1942 års riksdag ett anslag
av 1 000 000 kronor till hemslöjdslånefonden.
1943 års riksdag (prop. nr 2 och 344; r. skr. nr 20 och 474) har till Befrämjande
av fröodlingen m. m.: Bidrag till lin- eller hamberedningsanläggningar
anvisat dels å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 ett anslag av
800 000 kronor och dels å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44
ett anslag av 130 000 kronor. Härjämte har (prop. nr 2 och 344; r. skr. nr
20 och 474) å sistnämnda tilläggsstater till Hemslöjdslånefonden anvisats
3 000 000 respektive 600 000 kronor.
I skrivelser den 31 augusti 1943 ha kommerskollegium och lantbruksstyrelsen
gemensamt hemställt att för budgetåret 1944/45 måtte anvisas ett anslag
av 200 000 kronor till bidrag till lin- eller hampberedningsanläggningar
samt ett anslag av 900 000 kronor till förstärkning av hemslöjdslånefonden.
Ämbetsverken ha härvid anfört i huvudsak följande.
Enligt vad ämbetsverken erfarit planeras för närvarande en utökning av
beredningsmöjligheterna för i Östergötlands län odlat lin. I första hand torde
därvid en utbyggnad av befintligt lin- eller hampberedningsverk komma i
fråga. För ändamålet torde statslån och statsbidrag komma att bliva erforderliga
under budgetåret 1944/45. Därjämte torde under nämnda budgetår
medel böra beräknas för vissa utbyggnader och kompletteringar av linberedningsanstaiten
i Bodum invid Örnsköldsvik och hampberedningsanstalten i
Visby. Till uppförande av sistnämnda anstalter ha statslån tidigare beviljats.
Ämbetsverken beräkna att behovet av bidrag och lån för ifrågavarande ändamål
under budgetåret 1944/45 torde komma att uppgå till i runt tal 200 000
respektive 1 050 000 kronor. De under innevarande budgetår å hemslöjdslånefonden
tillgängliga kapitalmedlen beräknas bliva i sin helhet disponerade
före den 1 juli 1944. Enligt vad ämbetsverken inhämtat beräknas amorteringar
å beviljade lån under budgetåret 1944/45 komma att inflyta med omkring
Kungl. Maj.ts proposition nr 103.
3
150 000 kronor. Med hänsyn härtill synes fonden för sistnämnda budgetår
böra tillföras ett kapitaltillskott av 900 000 kronor.
Sedermera har även statens linnämnd i en av statens livsmedelskommission
med utlåtande den 16 november 1943 överlämnad skrivelse gjort framställning
örn anslag till ifrågavarande bidrags- och låneverksamhet. Över linnämndens
framställning ha infordrade utlåtanden avgivits den 26 november
1943 av statskontoret, den 14 januari 1944 gemensamt av kommerskollegium
och lantbruksstyrelsen samt den 2 februari 1944 av statens induslrikommission.
Linnämnden har hemställt att till bidrag utan återbetalningsskyldighet måtte
uppföras ett anslag av 825 000 kronor samt att hcmslöjdslånefonden måtte
förstärkas med ett belopp av 4 000 000 kronor. Härvid har linnämnden beträffande
den omfattning vari lin- och hamp b ored ning bör
ske anfört i huvudsak följande.
Under nuvarande avspärrningsperiod har det varit förenat med stora svårigheter
att få till stånd en linodling och linberedning i erforderlig omfattning
för tillgodoseende av landets oundgängligen nödvändiga behov av linråvaror.
Trots att åtgärder i förevarande syfte vidlogos från statens sida omedelbart
efter krigsutbrottet, ha de två största beredningsanstalterna för
framställning av rötat lin hunnit uppföras och påbörja sin verksamhet först
under sommaren 1943. Då därtill kommer, att det för framställning av kvalitetslin
erfordras åtskilliga års erfarenhet både beträffande odlingsteknik
och beredning, synes det enligt nämndens uppfattning nödvändigt, att en
linodling och linberedning av betryggande omfattning bedrivas jämväl under
normala förhållanden, så att landet står bättre rustat på förevarande
område, än vad fallet varit såväl vid utbrottet av världskriget 1914—1918
som vid början av nu pågående krig, örn en ny avspärrningsperiod skulle
inträffa. Linnämnden anser nämligen, att man efter det nu pågående krigets
slut icke bör helt upphöra med att lägga beredskapssynpunkter på organiserandet
av landets försörjning med livsviktiga produkter. Samtidigt
skulle landets normala behov av linråvaror ä stort sett vara tillgodosett.
Fredsbehovet av lintåga och linblånor kan i det närmaste tillgodoses från
en linodling som omfattar cirka 7 000 hektar. I händelse av krig kommer ett
avsevärt ökat behov av lin att uppstå. En minimiodling på 7 000 hektar under
normala förhållanden synes därför lämpligt avvägd.
Sedan nu tre linberedningsanstalter — i Laholm, Växjö och Kristinehamn
— försetts med vardera två beredningsmaskiner och två beredningsanstalter
— i Hybo och Gimo •— med vardera en beredningsmaskin, finnes från och
med år 1944 möjlighet att bereda linhalm från sammanlagt ungefär 4 000
hektars odling. För att uppnå en linberedningskapacitet motsvarande 7 000
hektars odling skulle följaktligen erfordras ytterligare sex linberedningsmaskiner.
En annan omständighet, som talar för ett genomförande av tidigare skisserade
utbyggnadsprogram, är, alt ett icke obetydligt antal arbetare kunna
finna sysselsättning i linberedningsanstalterna, vilket måste anses synnerligen
betydelsefullt, för den händelse arbetslöshet skulle uppstå vid en kommande
fredskris.
Enligt hittills gjorda erfarenheter bör en linodling av här ifrågasatt omfattning
kunna uppnås utan större svårighet, därest beredningsmöjligheter
skapas i motsvarande omfattning. Även om den hittillsvarande odlingen och
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 103.
beredningen i vissa avseenden icke lämnat önskvärt resultat tyda dock redan
gjorda erfarenheter på, att en förbättring i detta hänseende skall kunna
uppnås inom en icke alltför avlägsen framtid. Konstruktion av förbättrad
maskinell utrustning till beredningsverken pågår, varjämte noggranna undersökningar
rörande rötnings- och beredningsteknik m. m. utföras. Vidare
planeras en utvidgad försöksverksamhet från och med år 1944 med odlingen
av lin för att därigenom få närmare utrönt vilka jordar, som bäst lämpa
sig för linodling, lämpligaste såningstid, utsädesmängd, radavstånd, gödsling,
ogräsbekämpning och skörd m. m. Då därtill kommer, att berättigade
förhoppningar kunna knytas till, att verksamheten vid det nya linlaboratorium,
som är under uppförande vid Sveriges utsädesförening i Svalöv, skall
lämna ytterligare bidrag till förbättringar av det inhemska linet synas gynnsamma
förutsättningar finnas för produktion av kvalitetslin i Sverige, sedan
ytterligare erfarenhet hunnit förvärvas.
Erfarenheten både inom och utom landet har visat, att det bästa ekonomiska
resultatet av linberedningen erhålles vid anstalter med minst två
beredningsmaskiner, alltså vid anstalter med en beredningskapacitet motsvarande
omkring 1 000 hektars linodling. Därför synas beredningsanstalterna
i Hybo och Gimo böra kompletteras med vardera ytterligare en beredningsmaskin.
Intresset för linodling är stort särskilt i de gamla linodlingsbygderna
i Ångermanland, och linhalm även därifrån bör lämpligen kunna
beredas i Hybo. Vidare finnes möjlighet att öka linodlingen i Stockholms,
Uppsala och de norra delarna av Södermanlands län, så att en sammanlagd
odlingsareal på omkring 1 000 hektar kan uppnås till anstalten i Gimo. Därjämte
har intresset för linodling i Östergötland ökat avsevärt under de sista
åren. Denna linodling har hittills huvudsakligen varit inriktad på produktion
av linfrö. Om beredningsmöjligheter för linhalmen skapas, torde det
emellertid icke möta några större svårigheter att i stället inrikta produktionen
på framställning av spånadsfiber. En spånadslinodling på omkring
1 000 hektar bör därför kunna åstadkommas inom Östergötland och södra
delarna av Södermanland. För den händelse det visar sig omöjligt att bearbeta
denna linhalm från Östergötland vid redan befintliga beredningsanstalter,
anser linnämnden sig böra utarbeta planer för uppförandet av ett
nytt linberedningsverk på lämplig plats inom detta odlingsområde. Medel
synas därför redan nu böra reserveras för ändamålet. Slutligen bör en
så omfattande ökning av spånadsodlingen i Halland samt möjligen vissa
delar av södra Älvsborgs län samt västra delarna av Småland och
norra Skåne kunna åstadkommas, att linberedningsanstalten i Laholm
kan utbyggas och förses med två nya beredningsmaskiner. Med denna utbyggnad
skulle linberedningskapaciteten i landet motsvara förut föreslagna
minimiareal på 7 000 hektar. På denna areal skulle årligen kunna produceras
i runt tal 24 000 ton frörepad linhalm.
Någon ytterligare utbyggnad av hampberedningskapaciteten synes däremot
för närvarande icke vara aktuell.
Emellertid föreligger behov av ytterligare medel för färdigställande av
hampberedningsanstalterna i Visby och Katrineholm.
De av linnämnden beräknade kostnaderna för den föreslagna ytterligare
utbyggnaden av linberedningskapaciteten samt för åstadkommande av erforderlig
komplettering av hampberedningsanstalterna i Visby och Katrineholm
framgå av följande av linnämnden upprättade sammanställning.
KungI. Maj.ts proposition nr 103-
5
Beräknad
D ä
a v
Lin- och hampberedningsverk
total-
kostnad
kronor
såsom
lån
kronor
såsom j
bidrag
kronor
Laholm, ytterligare två beredningsmaskiner för rötat lin
1 800 000
1 530 000
270 000
Hybo, ytterligare en beredningsmaskin för rötat lin.....
400 000
340 000
60 000
Gimo, ytterligare en beredningsmaskin för rötat lin ____
300 000
255 000
45 000
En ny beredningsanstalt med två beredningsmaskiner för
rötat lin............................................
1 800 000
1530 000
270 000
Hampberedningsanstalten i Visby ytterligare medel.....
750 000
637 500
112 500
Hampberedningsanstalten i Värmbol ytterligare medel....
400 000
340 000
60 000 ''
Summa kronor
5 450 Ollo
4 632 500
817 500
Behovet av lånemedel för budgetåret 1944/45 uppgår alltså enligt linnämndens
beräkningar till 4 632 500 kronor. Med hänsyn till att vissa belopp
torde komma att tillföras hemslöjdslånefonden under år 1944 i form
av amortering på tidigare beviljade lån, har linnämnden emellertid ansett
den erforderliga förstärkningen av fonden kunna begränsas till 4 000 000
kronor.
Rörande de beräknade kostnaderna för hampberedningsanläggningama
har linnämnden yttrat följande.
För iordningställande av hampberedningsverket i Visby erfordras medel
till bestridande av kostnaderna för följande ändamål, nämligen
fördyring av byggnadskostnader och maskinella anordningar,
planering av torkfält, kontroll etc., provningsarbeten,
kostnader vid anläggningens planerande, byggande och in
-
körning samt försöksdrift m. m., .................... kronor 536 000
transportörer för halm till och från torkfält............ » 214 000
Summa kronor 750 000
För iordningställande av hampberedningsverket i Värmbol, Katrineholm,
erfordras medel till bestridande av kostnaderna för följande ändamål, näm
-
ligen
fördyring av byggnadskostnader samt försöksdrift........ kronor 200 000
nya träskor, frörensnings- och frötorkningsanordningar
jämte byggnad, transportörer, våg, lada etc........... » 200 000
Summa kronor 400 000.
Livsmedelskommissionen har tillstyrkt bifall till linnämndens framställning.
En permanent, inhemsk odling och beredning av lin och hampa av
den omfattning, linnämnden förutsatt, vore enligt kommissionens mening
otvivelaktigt av stor betydelse särskilt ur beredskapssynpunkt. Det syntes
därför önskvärt, alt medel anvisades för fullföljandet av det föreslagna utbyggnadsprogrammet.
Emellertid borde stödet för odling och beredning av
spånadsväxter avvägas i förhållande till det stöd från statens sida, som kunde
anses befogat för skapandet av en tillfredsställande beredskap jämväl på
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 103.
andra liknande områden. En dylik avvägning ankomme dock icke på livsmedelskommissionen
utan borde upptagas till behandling av annat därför
avsett statligt organ.
Statskontoret bär framhållit att den i ärendet förebragta utredningen icke
övertygat statskontoret örn nödvändigheten av ett så omfattande utbyggnadsprogram
för lin- och hampberedningen, som det av linnämnden föreslagna.
En avsevärd beskärning av det av nämnden framlagda förslaget syntes under
rådande förhållanden vara ofrånkomlig. I övrigt instämde statskontoret
i vad livsmedelskommissionen anfört rörande nödvändigheten av att en avvägning
skedde mellan det stöd från statens sida, som borde lämnas odling
och beredning av spånadsväxter samt de stödåtgärder, som vöre erforderliga
för vinnandet av en tillfredsställande beredskap jämväl på andra försörjningsområden.
I utlåtandet över linnämndens framställning ha kommerskollegium och
lantbruksstyrelsen i fråga om den omfattning vari linberednii j
bör ske yttrat följande.
Av olika skäl torde svårigheter möta att så snabbt som linnämnden tänkt
sig nå upp till den areal som den inhemska linodlingen enligt linnämndens
mening minst bör omfatta eller 7 000 hektar. Visserligen torde intresset för
en utökning av linodlingen i vissa delar av riket fortfarande vara stort, men
då den nuvarande odlingen inom en del områden utsträckts att omfatta arealer
med för odling av ifrågavarande slag mindre lämplig jord, torde man få
räkna med att en del jordbrukare, som nu bedriva linodling, efter hand komma
alt upphöra därmed.
Den nu tillämpade linodlingstekniken torde på sina håll behöva avsevärt
förbättras och det är därför angeläget, att den utvidgade försöksverksamhet,
som linnämnden i sin framställning framhållit som önskvärd, snarast kommer
till utförande. Som förhållandena härvidlag nu äro, har, trots de förhållandevis
goda priserna på linhalm, lönsamheten vid linodlingen ofta ej blivit
tillfredsställande, emedan tillräcklig erfarenhet saknats örn de lämpligaste odlingstekniska
åtgärderna. Otvivelaktigt torde sagda omständigheter motverka
den hastiga utökning av linodlingen, som eljest kan anses böra eftersträvas.
Under rådande förhållanden är tillgången på arbetskraft, särskilt inom
jordbruket, väsentligt lägre än behovet. Även av denna anledning torde det
bliva svårt att nu omedelbart i den utsträckning, som linnämnden ansett
önskvärd, utöka en så arbetskrävande odling som den ifrågavarande.
Ämbetsverken få i detta sammanhang framhålla, att det hittillsvarande
utbytet från den inhemska linodlingen varit mindre förmånligt, i det att den
utvunna kvantiteten ohäcklat lin varit alltför liten i förhållande till den erhållna
mängden linblånor. Härtill kommer, att av blånorna nära hälften
varit av så dålig beskaffenhet som kvaiitetsklass III. På grund härav har det
redan förelegat besvärligheter med avseende å blånornas användning. Skulle
linodlingen utökas utan att relationen mellan de erhållna mängderna ohäcldat
lin och blånor ändras i önskvärd riktning och utan att blånornas kvalitet förbättras,
torde det komma att uppstå avsevärda svårigheter med avsättningen
av blånorna. Det är därför i hög grad angeläget, att genom en förbättrad
odlingsteknik och genom ett förbättrat beredningsförfarande möjligheter skapas
för att från linodlingen erhålla råvaror, som ur kvalitativ synpunkt mera
motsvara det inhemska behovet. Om linberedningskapaciteten, som linnämnden
föreslagit, redan nu kraftigt utökas, innan tillräcklig kännedom om det
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 103.
i
lämpligaste förfaringssättet med avseende å linhalmens beredning vunnits,
torde man få räkna med att vissa av linberedningsanstalterna efter en ganska
kort tid måste moderniseras, förses med nya maskiner m. m., vilket skulle
komma att medföra avsevärda kostnader.
De ekonomiska förutsättningarna för en så omfattande utökning av den
inhemska linodlingen och därmed även av linberedningsanstalterna torde vidare
ännu ej vara tillräckligt utredda. Skola odling och beredningsmöjligheter
få den omfattning, linnämnden angivit, måste staten vara beredd att påtaga
sig ett ökat ekonomiskt ansvar härför. Ämbetsverken vilja därför framhålla,
att i nuvarande svårbedömbara läge en kraftig ökning av linodlingen
och linberedningskapaciteten ej bör forceras fram, utan att utvecklingen bör
ske mera successivt, varvid efter hand vunna erfarenheter rörande odling
och beredning kunna utnyttjas på ett ekonomiskt fördelaktigare sätt. Om
möjligt bör man därför undvika att anlägga något nytt linberedningsverk för
inom Östergötlands län producerat kvalitetslin. Detta bör i stället liksom halmen
från oljelinodlingen bearbetas vid något av de redan anlagda verken.
Genom att utbygga ett äldre verk i därav betingad omfattning torde också en
förbättring av denna linberedningsanstalts ekonomi kunna förväntas inträda.
Därest det pågående kriget skulle upphöra inom en icke alltför avlägsen
framtid, kunna måhända, redan innan den nu föreslagna utvidgningen av
rikets linberedningsans taber hinner bliva genomförd, lättnader i importmöjligheterna
vara att emotse. Även om importen av lin och blånor därvid ej
kan upptagas i tidigare omfattning, bör man dock räkna med möjligheten
av att import kan ske i sådan myckenhet, att linberedningskapaciteten icke
nu på en gång behöver utbyggas att omfatta hela det beräknade beredskapsbehovet.
Beträffande kostnaderna för lin- och hampberedningsanläggningarna
ha kommerskollegium och lantbruksstyrelsen framhållit i
huvudsak följande.
Ämbetsverken ha icke något att i princip erinra mot de av linnämnden
beräknade kostnaderna för linberedningsanstalternas utbyggnad, men anse
dock att anslag för genomförande av hela den föreslagna utbyggnaden av
sagda anstalter icke lämpligen böra upptagas i riksstaten för budgetåret 1944/
45. Medelsanvisningen för ändamålet å riksstaten för sistnämnda budgetår
bör därför i huvudsak omfatta allenast de åtgärder, som ämbetsverken i sina
skrivelser den 31 augusti 1943 förordat. Emellertid kan det ur flera synpunkter
anses önskvärt, att de av linnämnden nu äskade medlen, i den mån de
icke enligt ämbetsverkens förslag anses erforderliga redan under nästkommande
budgetår, i form av beredskapsanslag beviljas av innevarande års
riksdag att sedermera tagas i anspråk i den omfattning och i den ordning,
Kungl. Majit beslutar.
I skrivelserna den 31 augusti 1943 lia ämbetsverken beräknat medel för
statsunderstöd till anläggande av en beredningsanstalt för inom Östergötlands
län odlat lin samt för vissa kompletteringar och utbyggnader av linberedningsanstalten
i Bodum invid Örnsköldsvik och hampberedningsanstalten i Visby.
De för budgetåret 1944/45 beräknade kostnaderna härför av beskaffenhet att
kunna täckas av statsunderstöd uppskattades av ämbetsverken till 1 250 000
kronor. Av linnämndens framställning inhämtas emellertid, att kostnaderna
för anläggande av den planerade beredningsanstalt, vid vilken det huvudsakligen
inom Östergötlands län odlade linet skulle beredas, av linnämnden beräknats
lill 1 800 000 kronor och att de ytterligare kostnaderna för färdigställande
av hampberedningsanstalten i Visby beräknats till 750 000 kronor.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 103.
Någon utvidgning av linberedningsanstalten i Bodum bär däremot icke ifrågasatts
i linnämndens framställning.
Av en till lantbruksstyrelsen inkommen framställning om ytterligare lån
och statsbidrag för färdigställande av hampberedningsanstalten i Visby framgår,
att för ifrågavarande ändamål statsunderstöd kunna utgå med allenast
omkring 515 000 kronor.
I detta sammanhang få ämbetsverken erinra därom, alt ämbetsverken
tidigare hemställt, att Kungl. Majit täcktes föreslå riksdagen att å tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa dels ett reservationsanslag av
130 000 kronor lill bidrag till lin- eller hampberedningsanläggningar, dels
ock ett investeringsanslag av 600 000 kronor till hemslöjdslånefonden. Av
ifrågavarande medel beräknades understöd böra utgå till, bland annat, täckande
av kostnaderna till ett belopp av 165 000 kronor för vissa utvidgningar
av hampberedningsanstalten i Värmbol. Riksdagen har sedermera anvisat de
av lantbruksstyrelsen äskade medlen för ändamålet. Av en til! lantbruksstyrelsen
inkommen ansökning om statsunderstöd till täckande av kostnaderna
för nämnda utvidgningar av hampberedningsanstalten i Värmbol framgår
emellertid, att dessa blivit avsevärt högre än ämbetsverken tidigare beräknat.
Ämbetsverken ha ännu icke till slutlig prövning upptagit frågan om beviljande
av statsunderstöd för ifrågavarande ändamål, men det synes som om
statsunderstödet i fråga skulle kunna utgå med sammanlagt omkring 500 000
kronor. Linnämnden har i förevarande framställning angivit kostnaderna
för ändamålet till 400 000 kronor. Enligt ämbetsverkens förmenande torde
vid beräknandet av medelsbehovet för understöd åt lin- och hampberedningsanläggningar
under budgetåret 1944/45 böra medtagas en merkostnad för
ifrågavarande åtgärder vid hampberedningsanstalten i Värmbol av 335 000
kronor.
De sammanlagda kostnaderna för den fortsatta utbyggnaden av lin- och
hampberedningsanstalterna, till vilkas täckande anslag synes böra uppföras
å riksstaten för budgetåret 1944/45, uppgå sålunda till (1 800 000 + 515 000 +
335 000 =) 2 650 000 kronor. Några ytterligare kostnader för en utökning
av linberedningsanstalten i Bodum ha härvid i enlighet med linnämndens
förslag icke medtagits.
Kostnaderna för den ytterligare utökning av de övriga linberedningsanstalterna,
till vilkas täckande enligt ämbetsverkens mening anslag redan nu
böra av riksdagen anvisas å beredskapsstat, skulle därför uppgå till följande
belopp, nämligen för linberedningsanstalterna i Laholm 1 800 000 kronor,
i Hybo 325 000 kronor (från den av linnämnden angivna kostnaden å 400 000
kronor för utökning av denna beredningsanstalt har avdragits 75 000 kronor,
enär sistnämnda belopp ingår i de å tilläggsstat 1 till riksstaten för innevarande
budgetår anvisade låne- och bidragsmedlen) samt i Gimo 300 000 kronor
eller sammanlagt 2 425 000 kronor. I ovannämnda å tilläggsstat I till
riksstaten för innevarande budgetår anvisade låne- och bidragsmedel ingå
jämväl beräknat statsunderstöd för täckande av kostnaderna för vissa ytterligare
arbeten vid linberedningsanstalten i Laholm, men då dessa arbeten
icke inräknats i den av linnämnden nu föreslagna utbyggnaden av denna
anstalt utan äro att betrakta som åtgärder för komplettering av anstalten
med nuvarande beredningskapacitet, ha ämbetsverken icke funnit anledning
att göra avdrag härför.
För tillgodoseende av behovet av statsunderstöd till lin- och hampberedningsanstalterna
skulle i enlighet med vad som anförts å riksstaten för budgetåret
1944/45 behöva anvisas 2 650 000 kronor, varav som statsbidrag i
runt tal 400 000 kronor och som förstärkning av hemslöjdslånefonden i runt
Kunni. Majlis proposition nr 103.
9
tal 2 250 000 kronor. Med hänsyn till att under budgetåret 1944/45 amorteringar
beräknas inflyta till sagda fond med omkring 150 000 kronor, synes
fonden för sistnämnda budgetår böra tillföras ett kapitaltillskott av (2 250 000
—150 000 =) 2 100 000 kronor.
Vidare skulle för understödjande av den ytterligare utökning utav linberedningsanstalterna,
vartill enligt ämbetsverkens mening medel böra av innevarande
års riksdag anvisas å beredskapsstat, erfordras 2 425 000 kronor,
varav som statsbidrag i runt tal 365 000 kronor och som förstärkning av
hemslöjdslånefonden 2 060 000 kronor. Med hänsyn till de eventuella kostnadsstegringar,
som kunna komma att inträffa, och i avseende jämväl till
de amorteringar, som efter hand kunna beräknas inflyta till nämnda fond,
synes anslag för ändamålen böra upptagas å beredskapsstat med 400 000
kronor till bidragsverksamheten respektive 1 500 000 kronor till låneverksamheten.
Under åberopande av det anförda ha kommerskollegium och lantbruksstyrelsen
med ändring av tidigare yrkanden hemställt att å riksstaten för
budgetåret 1944/45 måtte anvisas ett anslag av 400 000 kronor till bidrag till
lin- eller hampberedningsanläggningar och ett investeringsanslag av 2 100 000
kronor till hemslöjdslånefonden, samt att å beredskapsstat måtte anvisas ett
anslag av 400 000 kronor till bidrag till ifrågavarande anläggningar och ett
investeringsanslag av 1 500 000 kronor till hemslöjdslånefonden.
Statens industrikommission har anfört följande.
I utlåtande den 2 december 1942 (jfr prop. 176/1943) har kommissionen
i huvudsak godtagit en av statens linnämnd verkställd beräkning av fredsbehovet
av lin och förordat, att linberedningsanstalterna utbyggas till en
kapacitet, motsvarande detta fredsbehov, vilket beräknats kunna tillgodoses
från en med lin odlad areal av 7 000 hektar.
På skäl som anförts av kommerskollegium och lantbruksstyrelsen i gemensamt
utlåtande den 14 januari 1944 vill dock kommissionen förorda, att
denna utbyggnad sker i den ordning ämbetsverken föreslagit, sålunda i
första hand genom komplettering av redan befintliga verk. Kommissionen
har därför i fråga örn medelsanvisningen ansett sig böra ansluta sig till kommerskollegii
och lantbruksstyrelsens i ovannämnda utlåtande gjorda hemställan.
Riksdagens revisorer lia i sin berättelse för år 1943 uppmärksammat vissa
förhållanden i samband med anläggandet av hampberedningsverket i Visby.
Revisorerna ha efter att ha lämnat en redogörelse rörande beredningsverkets
tillkomst samt det statsunderstöd som lämnats uttalat i huvudsak följande.
Statsmakterna lia under rådande förhållanden vidtagit långt gående åtgärder
för att trygga tillgången inom landet på produkter av vissa kulturväxter,
däribland hampa. Det har jämväl uttalats önskemål om att man
borde söka uppehålla en inhemsk odling och beredning av hampa i viss utsträckning
även under normala förhållanden. Det torde vara uppenbart, att
framställning inom landet av hampa icke i och för sig är lönande, utan
främst är betingad av rådande krisförhållanden, och för sitt framtida bestånd
torde vara beroende av statliga stödåtgärder i en eller annan form.
Försiktigheten hade därför bort bjuda, alt den inhemska hampindustrien
icke utbyggts i större omfattning än som med hänsyn till landets behov varit
oundgängligen nödvändigt. Den av revisorerna lämnade redogörelsen synes
emellertid giva vid handen, att denna synpunkt icke blivit behörigen
Biliana till riksdagens protokoll 1944. 1 samt. Nr 103. 2
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 103.
Departements
chefen.
beaktad. Statens linnämnd har också uttalat tvivelsmål om möjligheten att
inom landet finna avsättning för så stora mängder beredd hampa, som de
nybyggda anstalterna tillsammans kunna frambringa. Den betydande produktionskapaciteten
synes i första hand sammanhänga med den utbyggnad
av hampberedningsfabriken i Visby, som vidtagits med avvikelse från den
av statens linnämnd uppgjorda planen. Det har därför väckt revisorernas
uppmärksamhet, att ledningen för detta företag — vilket till övervägande
delen haft att lita till lån och bidrag av statsmedel — ansett sig böra företaga
ifrågavarande utbyggnad utan att dessförinnan hava uppnått samförstånd
med vederbörande statliga myndigheter.
Under den nuvarande krisen ha statsmakterna lämnat odlingen av lin
och hampa samt beredningen därav ett avsevärt stöd i syfte att få till
stånd en inhemsk produktion av råvaror för lin- och hampindustrien 2 landet.
Stödet har lämnats i form av dels vissa statliga prisgarantier för odlarna
och dels lån och bidrag till uppförande av lin- och hampberedningsverk.
Ganska omfattande odlingar av lin och hampa ha även under de senare åren
kommit till stånd i skilda delar av landet. Linberedningsverk lia med bidrag
och lån från staten uppförts i Laholm, Växjö, Gimo, Kristinehamn, Hybo
och Bodum. Därjämte ha beredningsverk för hampa blivit uppförda i Värmbo!
invid Katrineholm och Visby. I de nu ifrågavarande framställningarna från
kommerskollegium och lantbruksstyrelsen samt statens linnämnd ha ytterligare
avsevärda belopp äskats för att användas såsom bidrag och lån till
uppförande eller kompletterande av vissa lin- och hampberedningsverk. Såsom
jag framhöll i samband med äskandet av anslag för förevarande ändamål
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 (prop. nr 344, s. 93
och 206) synes mig största försiktighet böra iakttagas i vad avser ett utbyggande
av lin- och hampberedningsanläggningarna. I nuvarande läge torde
därför en mera omfattande erfarenhet, icke minst beträffande odlingstekniken,
böra avvaktas, innan en fortsatt utbyggnad, såvitt angår linberedningsverken,
genomföres. Med hänsyn härtill finner jag mig för närvarande icke
böra förorda att ytterligare medel ställas till förfogande för detta ändamål.
Vad angår hampberedningsverken torde i och med slutförandet av arbetena
vid beredningsverken i Värmbol och Visby dessa ha utbyggts i den utsträckning
som synes erforderlig för tillgodoseende av landets behov i fredstid av
dylika beredningsverk. Såsom framgår av framställningarna i ärendet fordras
emellertid för täckande av kostnaderna för slutförandet av nyssnämnda hampberedningsverk
ytterligare bidrag och lån av statsmedel. Ehuru ur de synpunkter
som riksdagens revisorer anfört givetvis en viss tvekan kan råda
huruvida ytterligare statsmedel böra anvisas för detta ändamål, vill jag likväl
— med hänsyn till att nu är fråga om att täcka de sista kostnaderna för
hampberedningsverkens uppförande — icke motsätta mig att det härför enligt
kommerskollegiums och lantbruksstyrelsens förslag erforderliga beloppet,
850 000 kronor, därav 130 000 kronor äro avsedda såsom bidrag och 720 000
kronor såsom lån, anvisas för budgetåret 1944/45.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen
Kungl. Maj:ts proposition nr 103.
11
att för budgetåret 1944/45 anvisa
dels å riksstaten under nionde huvudtiteln till Befrämjande
av fröodlingen m. m.: Bidrag till lin- eller hampberedningsanläggningar
ett reservationsanslag av kronor 130 000,
dels ock å kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder
till Hemslöjdslånefanden ett investeringsanslag
av ............................... kronor 720 000.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Carl D. Ossmark.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- Rskr. 1944:314 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44, såvitt s. 14 i texten
- JoU 1944:54 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående an- . slag till bidrag till lineller hampberedningsanläggningar m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 10 i texten
- SU 1944:72 Utlåtande i anledning av riksdagens år 1943 församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillst s. 29 i texten