Sök i Ratio Lex

Angående inrättande av en statens högre skogsskola

1944-02-25 · 27 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 26 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1944:184, Angående inrättande av en statens högre skogsskola

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kunfil. Maj:ts proposition nr 184.

1

Nr 184.

Kungl. Majits proposition till riksdagen angående inrättande av

en statens högre skogsskola; given Stockholms slott

den 25 februari 1944.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

25 februari 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, fråga om

införande av en mellanform i det skogliga undervisningssystemet och anför

därvid följande.

Inledning.

Genom beslut av 1936 års riksdag (prop. nr 136, r. skr. nr 247) företogs

en genomgripande omorganisation av undervisningen vid skogshögskolan. I

samband härmed indrogs forstmästarkursen och genomfördes en enhetlig

Bihang till riksdagens protokoll 19H. 1 sami. Nr 184. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj.ts proposition nr 184.

linje för den högre skogliga utbildningen. Samtidigt indrogs även fortsättningsskolan

vid Kloten, som utgjorde en fortbildningsanstalt för dem som

genomgått statens skogsskolor. Vad beträffar skogsskolorna vidtogos vissa

förändringar för att utvidga och förbättra undervisningen i de viktigaste

ämnena. Såväl i nyssnämnda proposition angående skogsundervisningens

omorganisation som i jordbruksutskottets över densamma avgivna, av riksdagen

godkända utlåtande, nr 68, förutsattes, att frågan om ytterligare utbildning

utöver skogsskolans ram skulle upptagas till förnyad prövning. Jordbruksutskottet

ansåg, att behov av ytterligare utbildningsanstalter på det

skogliga området möjligen förelåge samt uttalade en förväntan, att spörsmålet

ägnades erforderlig uppmärksamhet av Kungl. Maj:t.

I skrivelse den 21 mars 1942 hemställde Svenska forstmästarförbundet, att

frågan om inrättande av ett skogligt gymnasium måtte upptagas till utredning.

Förbundet framhöll, bland annat, att tillgången på utbildad personal

för skogens vård och utnyttjande icke syntes tillräcklig med hänsyn till

landets verkliga behov härav. Det syntes vara önskvärt att inrätta ett tvåårigt

skogligt gymnasium, avsett att utbilda en väl kvalificerad personal, huvudsakligen

för mellanställningar inom skogsbruket.

Sedan yttranden inhämtats från vissa myndigheter och organisationer över

forstmästarförbundets skrivelse, bemyndigade Kungl. Maj:t den 12 mars

1943 på min hemställan chefen för jordbruksdepartementet att tillkalla en

utredningsman för att i enlighet med i statsrådsprotokollet angivna riktlinjer

verkställa utredning rörande införandet av en mellanform i det skogliga

undervisningssystemet ävensom fem sakkunniga att med utredningsmannen

deltaga i överläggningar i ämnet. Med stöd av detta bemyndigande tillkallade

jag dels samma dag såsom utredningsman statssekreteraren B. Näsgård

dels ock den 7 juni 1943 såsom sakkunniga ledamoten av riksdagens första

kammare bruksdisponenten C. G. Sundberg i Överum, byråchefen i domänstyrelsen

F. Aminoff, skogschefen G. Wesslén i Uddeholm, skogsförvaltare!!

E. Söderström i Gysinge och länsskogvaktaren E. Björkman i Alingsås.

Utredningsmannen har den 8 december 1943 överlämnat en promemoria

med utredning och förslag angående införande av en mellanform i det skogliga

undervisningssystemet. Vid promemorian fanns fogat särskilt yttrande

av en av de sakkunniga, skogsförvaltaren E. Söderström. Över promemorian

ha yttranden avgivits av statskontoret, domänstyrelsen, lantbruksstyrelsen,

byggnadsstyrelsen, skogsstyrelsen, styrelsen för skogshögskolan och statens

skogsförsöksanstalt, skogshögskolans lärarråd, allmänna lönenämnden, Sveriges

lantbruksförbund, Sveriges skogsägareföreningars riksförbund, Sveriges

skogsägareförbund, Sveriges skogstjänstemannaförbund, Sveriges kronojägareförbund,

Sveriges länsskogvaktareförbund, Svenska skogsmästareförbundet,

Sveriges jägmästares och forstmästares riksförbund, Svenska forstmästarförbundet,

Skogsindustriernas samarbetsutskott och Sveriges häradsallmänningsförbund.

Jag torde nu få underställa Kungl. Maj:t ifrågavarande

ärende.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 184.

3

Utredningsmannens förslag.

Det av utredningsmannen framlagda förslaget innebär att en ettårig högre

skogsskola, huvudsakligen på grundval av den utbildning som meddelas

vid skogsskolorna, skulle inrättas. Skolan, som föreslås förlagd till Skinnskattebergs

herrgård i Västmanland, skulle dels tjäna som utbildningsanstalt

för vissa tjänstemän vid skogsvårdsstyrelserna, domänverket, statens skogsförsöksanstalt,

skogsägareföreningar, tumningsföreningar, för assistenter vid

skogsförvaltningar, förvaltare inom det mindre skogsbruket samt andra befattningshavare

inom skogsbruk och träförädling, där högre kompetens än

skogsskola vore önskvärd, dels giva blivande innehavare och förvaltare av

kombinerade jordbruks- och skogsegendomar erforderlig skoglig utbildning,

dels ock tjäna som förberedelse för självständig verksamhet i skogshantering

och trävarurörelse.

Elevantalet har föreslagits till omkring 20 per år. Inträdesåldern bör enligt

förslaget vara minst 22 år. Såsom villkor för inträde i den föreslagna skolan

har ansetts böra föreskrivas, bland annat, att vederbörande sökande genomgått

statens eller därmed jämförlig skogsskola eller ock avlagt realexamen

dier styrkt sig äga motsvarande kunskaper, genomgått statens eller därmed

jämförlig kolarskola eller på annat sätt förvärvat motsvarande teoretiska och

praktiska kunskaper i kolning samt under minst två års tid förvärvat allsidig

och väl vitsordad praktik inom skogshanteringen. Dessutom har utredningsmannen

föreslagit att såsom elev skulle kunna antagas den, som genomgått

driftsledarkursen vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut,

skogsbetonad lantmannaskola eller annan för praktisk jordbruksutbildning

avsedd läroanstalt. Dylik sökande skulle även ha genomgått kolarskola eller

på annat sätt inhämtat däremot svarande teoretiska och praktiska kunskaper

i kolning och, förutom grundlig lantbrukspraktik, omfattande minst två

år, under minst ett år genom praktiskt arbete, därav minst två månader vid

sågverk, förvärvat väl vitsordad insikt i skogshanteringen samt äga kunskaper

i svenska språkets skriftliga behandling och i matematik motsvarande

fordringarna för realexamen ävensom inhämtat det väsentliga av de kompendier

och läroböcker i skogliga ämnen, som användas vid skogsskolorna.

Sökande som genomgått skogsskola med på visst sätt kvalificerade betyg

skulle enligt förslaget få antagas till elev utan inträdesprövning, därest ej

iner än två år förflutit efter avgången från skogsskolan. Övriga sökande

skulle däremot undergå sådan prövning. Utredningsmannen har föreslagit,

att undervisningen .skulle vara kostnadsfri, varjämte eleverna borde erhålla

fritt husrum. Däremot borde eleverna själva ombesörja kosthållet. Stipendier

har utredningsmannen ansett böra utgå enligt samma bestämmelser som

för elever vid statsunderstödda lantmannaskolor och specialgymnasiet vid

Vilan.

I fråga örn skolans lärarkrafter har utredningsmannen föreslagit, att vid

skolan skulle finnas tre fast anställda lärare, av vilka den ene, som borde vara

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 184.

jägmästare och tjänstgöra som huvudlärare i skogliga ämnen, tillika skulle

vara skolans föreståndare och rektor. Andre läraren borde vara ingenjörsutbildad

för att undervisningen i tekniskt betonade ämnen skulle kunna

väntas ge det resultat som eftersträvades. Slutligen borde finnas en Övningslärare.

Denna tjänst torde dock till en början böra besättas med tillfällig innehavare,

då det senare kunde vara fördelaktigt att till Övningslärare få en

person, som själv genomgått högre skogsskolan.

Enligt utredningsmannens förslag borde skolan stå under ledning av en

styrelse på fem personer, vilka utsåges av Kungl. Majit för en tid av förslagsvis

fem år i sänder. Då det vore önskvärt att av skolans verksamhet intresserade

myndigheter och sammanslutningar bleve representerade i styrelsen,

torde det vara lämpligt att domänstyrelsen, skogsstyrelsen, Sveriges skogsägareförbund,

Sveriges skogsägareföreningars riksförbund och Sveriges lantbruksförbund

bereddes tillfälle att avgiva förslag å vardera en styrelseledamot.

Det har ansetts lämpligt att den ledamot, som representerade domänstyrelsen,

utsåges till ordförande i styrelsen.

Vid skolan borde meddelas undervisning dels i de grundläggande ämnena

svenska språket, matematik, ritning och textning, bokföring och handelslära,

rättslära och elementär maskinlära, dels i fackämnena skogsskötsel, skoglig

marklära med dikning, skogsbotanik och skogszoologi, skoglig arbetslära och

arbetsorganisation, skoglig byggnadslära med vägbyggnad, virkets byggnad

och egenskaper med sortimentslära, virkets användning och förädling, skogsuppskattning

med avfattning, avverkningsberäkning och värdering, skogsekonomi

med upplysningsverksamhet, fältmätning och avvägning, skoglig förvaltningskunskap

och jordbruksekonomi, dels ock i specialämnena arbetarskydd

med förbandslära och hygien, skogsbrand och brandskydd, jakt- och

fiskevård samt naturskydd och fornminneskunskap.

Lärokursen skulle börja omkring den 10 januari och avslutas omkring den

20 december. Det skulle dock beredas möjligheter för eleverna att tentera

högst tre fackämnen efter läroårets slut. Elev som så önskade skulle därför ha

rätt att tillhöra skolan högst tre månader efter läroårets slut.

Den av utredningsmannen föreslagna undervisningsplanen framgår i stort

av den å s. 5 intagna tablån över timplanen för skolan. Rörande undervisningsplanens

närmare innehåll torde jag få hänvisa till den specialmotivering,

som framlagts i utredningsmannens betänkande.

Utredningsmannen har beräknat att förslagets genomförande skulle föranleda

engångskostnader örn sammanlagt cirka 40 000 kronor och årliga utgifter

å omkring 41 000 kronor.

En av de sakkunniga, herr Söderström, har i ett särskilt yttrande förordat

inrättandet av ett tvåårigt skogligt gymnasium i huvudsaklig överensstämmelse

med det av Svenska forstmästarförbundet framlagda förslaget.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 184.

Sammandrag av timplan lör statens högre skogsskola.

5

—

1

2

a

4

Lektio-

ner

övning- ar på

rummet

Arbeten

i skogen

Studie-

resor

C 1

S:a

timmar |

.

Grundläggande ämnen

20

30

50

30

40

70

40

40

40

50

90

40

10

50 j

Elementär maskinlära........................

40

10

20

70 1

Summa

170

180

20

370 !

Fackämnen

100

240

20

360 I

40

30

30

80

150

10

20

60 :

20

10

20

50 i

30

40

33

30

50

20

30

100

85

150

20

175 ''

20

90

20

165 i

70

30

100

120

20

220 :

Skogsuppskattning med avfattning, avverknings-

200

15

20

60

95

Skogsekonomi med upplysningsverksamhet.....

20

20

20

20

10

50

40

Jordbruksekonomi............................

30

40

10

80

Summa

460

280

965

90

1795

Specialämnen

Arbetarskydd med förbandslära och hygien ....

10

20

20

30

30

50

20

20

40

Naturskydd och fornminneskunskap...........

5

10

15

Summa

55

80

135

Slutsumma

685

460

1065

90

2 300

Motiveringen för utredningsmannens förslag.

Behovet av en ny utbildningsform.

I fråga om behovet av en ny utbildningsform i det skogliga undervisningssystemet

har utredningsmannen anfört i huvudsak följande.

Vid bedömandet av frågan om en mellanform i det skogliga undervisningssystemet

måste helt naturligt behovet av personal med dylik utbildning tillmätas

den allra största vikt. Härvid bör dock icke förbises att stora svårigheter

föreligga att på ett tillförlitligt sätt konstatera detta behov. Å andra

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majlis proposition nr 184.

sidan förefaller det som om god användning borde förefinnas på åtskilliga

områden för sålunda utbildad arbetskraft. Icke minst torde detta vara fallet

när det gäller skogsvårdsstyrelsernas verksamhet. De mycket betydelsefulla

länsskogvaktartjänsterna rekryteras bland skogsskoleutbildad personal, men

en avsevärd del av denna personal har redan nu utbildning utöver skogsskola.

Med de mångsidiga och i stor utsträckning självständiga uppgifter en länsskogvaktare

har att sköta torde den nuvarande ettåriga utbildningen vid skogsskola

vara ett val knappt tillmätt kompetenskrav för anställning som länsskogvaktare.

Även inom det enskilda skogsbruket torde man kunna förutsätta,

att det kommer att finnas utrymme för den nya kategorien. Att den

gamla överskogvaktarinstitutionen i stort sett eliminerats från de skogliga

förvaltningarna synes härvid icke böra tillmätas avgörande betydelse. Den

nya utbildningsformen synes nämligen böra ordnas på ett sådant sätt, att de

utexaminerade eleverna göras skickade dels att som assistenter eller biträden

å större skogsförvaltningar övertaga vissa arbetsuppgifter av mera specialajtad

karaktär, dels också att efter vunnen erfarenhet i mån av duglighet och

lämplighet övertaga mindre krävande förvaltningsuppgifter.

Efter framställning av vissa skogstjänstemannaorganisationer har statens

arbetsmarknadskommission under sommaren 1943 företagit en undersökning

bland annat rörande det framtida behovet av skogligt utbildad personal. I

det frågeformulär, som tillställdes skogsarbetsgivarna, intogos på framställning

av utredningsmannen vissa frågor, i vilka arbetsgivarna lämnades tillfälle

att uttala sin uppfattning rörande skogsundervisningens ordnande. Av

det preliminära resultatet av denna undersökning framgår enligt vad utredningsmannen

i promemorian anfört bland annat följande.

Av de 501 arbetsgivare, som lämnat uppgifter till undersökningen, ha 397

eller 79 procent besvarat undervisningsfrågorna. Frågan huruvida de nuvarande

utbildningsmöjligheterna — skogshögskolan och statens skogsskolor —

ansåges tillfyllest ha 203 arbetsgivare eller 51 procent besvarat jakande, under

det att 194 eller 49 procent ansett att utbildningsmöjligheterna behövde kompletteras.

Av de 194 arbetsgivare, som önskat en komplettering av utbildningsmöjligheterna,

ha 72 arbetsgivare eller 37 procent förordat inrättande av ett

skogligt gymnasium medan 90 arbetsgivare eller 46 procent föredragit en

utbyggnad av en eller flera av de nuvarande skogsskolorna till tvåårig kurs.

32 arbetsgivare eller 17 procent ha ansett utbildningsmöjligheterna böra

kompletteras »på annat sätt». Bland de skiftande önskemål, som därvid angivits.

må nämnas specialkurser av olika slag, såsom kurser på de skogstek - niska, skogsbiologiska, förvaltnings- och handelstekniska områdena, statsunderstödd

sågverksskola, återupprättande av forstmästarkursen samt fortsättningsskolan

vid Kloten, kurs i skogliga ämnen utöver lantbruks- och lantmannaskolorna

för personer, som skola leda skogsförvaltning, skogsskolans

påbyggnad med specialkurser, mer undervisning på det skogstekniska och

förvaltningstekniska området, kompletteringskurs för arbetsledare o. s. v.

För att belysa möjligheterna att för närvarande erhålla högre skoglig utbildning

utan att lia avlagt studentexamen bär utredningsmannen erinrat örn

att vid 1936 års omorganisation av skogsundervisningen i samband med indragandet

av forstmästarkursen och fortsättningsskolan vid Kloten två utvägar

anvisades att vinna inträde vid skogshögskolan utan avläggande av studentexamen.

nämligen antingen genomgång av den till folkhögskolan vid Vi
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 184.

7

lan förlagda specialkursen för lantbruksstuderande, numera benämnd specialgymnasiet

för lantbruks-, mejeri- och skogsstuderande, eller ock möjligheten

att efter avlagd realexamen undergå fyllnadsprövning i vissa ämnen enligt

fordringarna för studentexamen.

1 fråga om fordringarna att vinna inträde vid Vilans specialgymnasium

har utredningsmannen anfört.

Som huvudsakliga fordringar för att vinna inträde vid specialgymnasiet

vid Vilan gäller dels att lia genomgått och erhållit avgångsbetyg från statens

skogsskola med minst betyget nied beröm godkänd i svenska språket och matematik

samt minst betyget med nöje godkänd i medeltal i ämnena skogsoch

fältmätning, skogsskötsel, skogsuppskattning, skogsindelning samt skogsteknologi

med byggnads- och dikningslära ävensom kunna förete intyga från

skolans föreståndare örn synnerlig lämplighet för fortsatta studier på det

ifrågavarande området, dels att ha genomgått andra årskurs vid statsunderstödd

folkhögskolas huvudkurs samt kunna förete av nämndaskolas rektor

i samråd med dess lärarråd lämnat vitsord örn att ha i sagda årskurs åtnjutit

och med nit och intresse deltagit i undervisningen i modersmålet och dess

litteratur, historia, samhällskunskap, matematik, biologi och fysik samt engelska

eller tyska samt på sätt specialgymnasiets rektor efter lärarrådets hörande

bestämmer intyg om svenska språkets grammatik eller också ali ha

avlagt realexamen eller kunna förete sådant vitsord örn kunskaper, jämförliga

med dem sistnämnda examen avser att bibringa, som godkännes av specialgymnasiets

rektor efter lärarrådets hörande. Skolöverstyrelsen kan under

vissa villkor efter att ha inhämtat yttrande av skogshögskolans rektor

förklara elev behörig att vinna inträde utan att lia genomgått skogsskola,

förutsatt att han styrker sig äga minst två års väl vitsordad skogspraktik.

I syfte att göra det lättare för de skogsstuderande har en förberedande kurs

inrättats vid specialgymnasiet. Specialgymnasiet omfattar därför numera tre

klasser, nämligen en förberedande klass samt en första och en andra årskurs.

Undervisningen i förberedande klassen börjar omkring den 1 maj varje

år och pågår under 15 veckor. I första och andra årsklasserna börjar undervisningen

omkring den 1 november och pågår i första årsklassen under 43

veckor och i andra årsklassen under 33 veckor.

Av uppgifter, som utredningsmannen inhämtat från skogshögskolan och

specialgymnasiet, framgår, att möjligheterna att vinna inträde vid skogshögskolan

utan studentexamen begagnats i ej obetydlig utsträckning. Härom

har utredningsmannen anfört.

Linder de tre åren 1941—1943 lia sammanlagt 12 elever vunnit inträde

vid skogshögskolan utan fullständig studentexamen, därav 8 från specialgymnasiet

vid Vilan och 4 efter realexamen jämte särskild prövning. En

närmare granskning visar emellertid, att den beräknade studievägen genom

skogsskola och folkhögskolas andra årskurs lill specialgymnasiet hittills endast

i ringa grad kommit till användning. Av de 8 elever, som efter avgångsexamen

från specialgymnasiet nu äro inskrivna vid skogshögskolan,

hade 4 vid inträdet i specialgymnasiet avlagt realexamen och 4 genomgått

folkhögskolas andra årskurs. Endast en av dessa 8 har genomgått skogsskola.

Av dem som ej genomgått skogsskola ha 2 vunnit inträde vid special

gymnasiet såsom lantbruksstuderande medan de övriga 5 av skolöverstyrelsen

erhållit behörighet alt vinna inträde utan genomgång av skogsskola. Ytterligare

en skogsstuderande har avlagt avgångsexamen vid specialgymasiet

men ännu icke vunnit inträde vid skogshögskolan, enligt uppgift emedan

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 181.

han fullgjort värnplikt. Han har avlagt realexamen. För närvarande bedriva

7 skogsstuderande studier vid specialgymnasiet, av vilka 6 avlagt realexamen.

Den sjunde har bedrivit privata studier och av skolöverstyrelsen

förklarats behörig att vinna inträde. Av dessa 7 ha 2 genomgått skogsskola

medan 5 förklarats behöriga att vinna inträde utan skogsskola.

Av 16 förutvarande och nuvarande skogsstuderande vid specialgymnasiet

lia således 11 avlagt realexamen, 4 lia genomgått folkhögskolas andra årskurs

och 1 har vunnit inträde efter privata studier. 3 elever ha genomgått

skogsskola och av dessa har 1 avlagt realexamen, 1 genomgått folkhögskolas

andra arskurs och 1 bedrivit privata studier.

Utredningsmannen har framhållit, att den hittillsvarande utvecklingen visade,

att strävandena i samband med indragningen av forstmästarkursen att

bereda de realskolebildade möjligheter att vinna inträde vid skogshögskolan

i viss utsträckning lyckats, då under de tre år de nya vägarna kunnat begagnas

8 elever med realexamen som utgångspunkt vunnit inträde. Däremot hade

möjligheten för de skogsskoleutbildade att efter genomgång av folkhögskolas

andra årskurs samt specialgymnasiet vid Vilan vinna inträde vid skogshögskolan

visat sig mindre framkomlig. Enligt utredningsmannens mening syntes

en tendens kunna konstateras, att de realskolebildade efter att ha skaffat

sig skogspraktik — med förbigående av skogsskolorna — sökte sig till specialgymnasiet

för att vid dess 2-åriga kurs skaffa sig kompetens för inträde

vid skogshögskolan.

Att skogsskoleeleverna icke i nämnvärd utsträckning begagnat sig av möjligheten

att över specialgymnasiet vinna inträde vid skogshögskolan torde,

anser utredningsmannen, bero dels därpå att den anvisade studievägen måste

anses tämligen svårframkomlig med hänsyn till den underbyggnad i allmänna

ämnen dessa elever vanligen besitta, och dels på att deras ålder vid inträdet i

skogsskolorna som regel är så pass hög, att de icke anse sig kunna reflektera

pa en vidareutbildning, som skulle kräva en tid av minst omkring sex år.

Utredningsmannen har i anslutning härtill anfört följande.

Efter indragningen av fortsättningsskolan vid Kloten sakna de skogsskoleutbildade

nästan helt och hållet möjligheter att skaffa sig vidareutbildning

inom sitt yrke. Inom de flesta andra områden däremot finnas dylika fortbildningsmöjligheter.

I vissa fall, såsom pa det tekniska området, ha sedan

långt tillbaka stora ansträngningar gjorts för att öppna möjligheter till fortbildning

och som det vill synas med synnerligen gott resultat. I fråga örn

lantbruksutbildningen finns sedan ett 10-tal år tillbaka den mycket uppskattade

driftsledarkursen vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut.

Någon motsvarande utbildningsform finnes icke tillgänglig inom skogsbruket,

ett förhållande som icke blott måste te sig orättvist ur de skogsskolestuderandes

egen synpunkt utan säkerligen även är mindre fördelaktigt ur

allmän synpunkt, då det i längden icke torde kunna undvikas, att denna

brist i utbildningsmöjligheterna påverkar rekrvteringen till skogsmannabanan.

Valet av utbildningslinje.

Vid valet av utbildningslinje har utredningsmannen funnit sig böra föredraga

en påbyggnad av skogsskolan framför ett skogligt gymnasium såsom

ifragasatts av Svenska forstmästarförbundet. Härvid har den avgörande svn
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. j\Iaj:ts proposition nr 184.

9

punkten för utredningsmannens ståndpunkt varit önskvärdheten av att vid

utbildningen tillvarataga skogsskolornas elevmaterial, vilket framstått som

ett allmänt intresse av betydande vikt. Utredningsmannen bar härom vidare

anfört följande.

Skogsskolornas elever representera på grund av sin i regel långvariga

praktiska verksamhet inom skogsbruket en väsentlig tillgång, som bör utnyttjas

när det gäller att införa en ny utbildningsform mellan den nuvarande

skogsskolan och skogshögskolan. Ett tvåårigt skogligt gymnasium skulle

på grund av de teoretiska inträdesfordringar i allmänna ämnen, som med

nödvändighet måste krävas, icke kunna direkt anknytas till skogsskolan.

Även om det krav på realexamenskompetens i ett flertal ämnen, som ifrågasatts

för inträde vid ett skogligt gymnasium, icke behövde utestänga eleve]''

från skogsskolorna med endast folkskole- eller möjligen folkhögskole- eller

lantmannaskoleutbildning såsom förkunskaper, skulle det dock för dem avsevärt

försvåra inträdet vid gymnasiet, vilket troligen i första hand skulle

få mottaga elever, som efter avlagd realexamen eller motsvarande utbildning

skaffat sig skogspraktik.

Enligt vad utredningsmannen anfört: vore syftet med den nya utbildningslinjen

främst att bereda de bästa eleverna vid skogsskolorna tillfälle till vidareutbildning

men därjämte även att öppna en ny utbildningsväg för elever

med realexamen eller motsvarande kunskaper jämte erforderlig skogspraktik

samt för blivande ägare eller förvaltare av jordbruks- och skogsegendomar

med praktisk och teoretisk utbildning på jordbruksområdet samt

viss grundläggande utbildning i skogsbruk. Det kunde icke vara önskvärt

att i onödan pressa ungdomarna att fortsätta fram till studentexamen för

att komma in på ett verksamhetsområde, som de kände sig ha fallenhet för,

och dessutom kunde kostnaderna för den längre skoltiden för sådana som

icke hade tillgång till högre läroverk i hemorten, framförallt elever från landsbygden,

lägga avgörande hinder i vägen. Även örn detta skäl något minskat

i styrka sedan möjligheter beretts för inträde vid skogshögskolan utan fullständig

studentexamen, kvarstode dock enligt utredningsmannens mening att

det krävdes en långvarig och dyrbar teoretisk utbildning för att bliva jägmästare.

Utredningsmannen bär vidare framhållit, att för blivande innehavare och

förvaltare av kombinerade jordbruks- och skogsegendomar hade hittills saknats

en lämplig utbildningsform. Som regel finge dessa nöja sig med

skogsundervisningen vid lantbruksundervisningsanstalterna förutom de möjligheter

till inhämtande av praktiska insikter på skogsområdet, som kunde

yppa sig under utbildningstiden. En och annan av de större skogsägarna hade

skaffat sig utbildning vid skogshögskolan, men detta måste av naturliga skäl

bliva rena undantagsfall, varvid för övrigt lantbruksutbildningen torde bliva

eftersatt. Vad som närmast skulle erfordras har synts utredningsmannen

vara en skogsutbildning av ungefärligen samma omfattning som den lantbruksutbildning,

som meddelades vid driftsledarkursen vid Alnarps lantbruks-,

mejeri- och trädgårdsinstitut. Enligt utredningsmannens mening skulle

det icke heller behöva möta oöverkomliga svårigheter att inordna denna utbildning

i den högre skogsskola!^ undervisningsprogram, under villkor ali

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 184.

viss elementär underbyggnad förefunnes i de skogiiga ämnena, vilken underbyggnad

borde kunna förvärvas genom självstudier i den mån den icke inhämtats

under föregående lantbruksutbildning.

Inträdesfordringar.

Såsom villkor för inträde vid den högre skogsskolan för elev från skogsskola

har i förslaget förutsatts vissa kvalificerade betyg, nämligen betyget

med beröm godkänd i de grundläggande allmänbildande ämnena svenska

språket och matematik samt det genomsnittliga betyget med nöje godkänd

i ämnena skogsskötsel, skogsteknologi, skogsuppskattning samt skogs- och

fältmätning. Detta har ansetts nödvändigt för att åstadkomma ett önskvärt

urval bland elevmaterialet. Möjlighet skulle dock förefinnas för den som vid

avgången från skogsskolan erhållit lägre betyg att genom komplettering skaffa

sig kompetens för inträde. Någon ytterligare praktik efter genomgången skogsskola

före inträdet vid högre skogsskolan har icke ifrågasatts. Det har i stället

ansetts fördelaktigt, om utbildningen kunde fortsättas utan avbrott.

Utbildningen vid skogsskolorna har ansetts vara av en så god kvalitet, att

den borde kunna läggas till grund för en vidai’eutbidning av ifrågasatt slag,

under förutsättning att den högre skogsskolan finge mottaga ett urval av

skogsskolornas bästa elever. Utredningsmannen har med hänsyn härtill icke

funnit anledning att närmare överväga det förslag om en tvåårig skogsskolekurs,

som under utredningen framförts av vissa organisationer, detta så mycket

mindre som en eventuel! utökning av skogsskolekursen enligt utredningsmannens

mening icke skulle onödiggöra den föreslagna vidareutbildningen.

Däremot har utredningsmannen ansett, att undervisningen vid skogsskolorna

skulle kunna giva ett jämnare resultat, om ett något högre kunskapsmått än

folkskolans fordrades vid inträdet, främst i de grundläggande ämnena svenska

språket och matematik.

Vid övervägandena rörande inträdesfordringarna har enligt vad utredningsmannen

anfört ingående dryftats huruvida det för enhetlighetens skull borde

fordras, att varje elev skalle ha genomgått skogsskola, vilket ur vissa synpunkter

vore önskvärt. Utredningsmannen har emellertid härvid kommit till

den slutsatsen, att en dylik fordran icke borde uppställas, huvudsakligen av

det skälet att en betydande del av det avsedda elevmaterialet därigenom

skulle komma att utestängas.

Beträffande de fordringar, som böra gälla för inträde i den högre skogsskolan,

har utredningsmannen anfört i huvudsak följande.

För att vinna inträde vid skogsskola fordras bland annat två års skogspraktik,

men det torde höra till sällsyntheterna att någon som endast uppfyller

denna minimifordran vinner inträde. Vanligen torde praktiktiden vara minst 4

år, ofta längre. Detta krav på långvarig praktik utgör som regel icke något

hinder för dem som sedan unga år haft avlönat, förvärvsmässigt arbete eller

sysselsättning av ena eller andra slaget inom skogsbruket men utestänger

sådana, som huvudsakligen inriktat sig på jordbruksutbildning, samt försvårar

och försenar inträdet för dem, som efter avslutade skolstudier söka sig

in på skogsmannabanan. Av samma skäl har ej heller genomgång av kolar
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kunni- Maj.ts proposition nr 184.

11

skola föreslagils som ett obligatoriskt krav. Det torde nämligen förhålla sig

så, att till elever vid statens kolarskolor i första hand antagas endast sådana

sökande, som kunna lia utsikt att inom den närmaste framtiden bliva antagna

som elever vid skogshögskolan eller skogsskolorna. Det har synts tillräckligt

att uppställa som krav, att samtliga studerande vid den högre skogsskolan

före inträdet skola lia tillgodogjort sig det väsentliga av de elementära

kurser i skogliga ämnen, som inhämtas vid skogsskolorna, samt att de

antingen skola lia genomgått kolarskola eller på annat sätt förvärvat motsvarande

teoretiska och praktiska kunskaper i kolning. Vad beträffar fordringarna

i fråga örn skogspraktik torde för elever med realexamen eller

motsvarande kunskaper böra fordras minst två års praktik, under det att

för elever med fullständig teoretisk och praktisk jordbruksutbildning kravet

på skogspraktik bör kunna sättas väsentligt lägre. Mindre än ett års effektiv

praktiktid torde dock icke kunna anses tillräcklig, men denna bör åtminstone

delvis kunna få anses fullgjord samtidigt med jordbrukspraktiken i den

mån denna även innefattat arbete inom skogsskötseln, varjämte s. k. hemmapraktik

bör få tillgodoräknas till viss del, under förutsättning att den är på

tillförlitligt sätt styrkt.

Elever med föregående lantbruksutbildning böra genom inträdesprövning

eller på annat sätt styrka sig äga kunskaper i svenska språkets skriftliga behandling

samt i matematik motsvarande fordringarna för realexamen. Samt

liga inträdessökande, som ej genomgått skogsskola, böra undergå inträdesprov

i de skogliga ämnen, som ingå i skogsskolan kurs.

Utredningsmannen har framhållit, att det kunde vara ägnat alt ingiva betänkligheter

att såsom föreslagits sammanföra tämligen olikartade elevkategorier

till gemensam utbildning. De föreslagna inträdesfordringarna åsyftade

emellertid att tillförsäkra skolan ett elevmaterial, som skulle möjliggöra en

effektiv undervisning. Härvid linge givetvis tillses, att elever av olika kategorier

besutte tillräcklig mognad och hade tillräckliga förkunskaper för att kunna

följa undervisningen. I fråga om förkunskaper i skogliga ämnen borde det

icke möta några svårigheter för elever från driftsledarkursen i Alnarp och

skogsbetonade lantmannaskolor att på egen hand komplettera vad som fattades

i elementär underbyggnad. Det bade emellertid ansetts önskvärt, att

även elever från andra lantbruksundervisningsanstalter skulle kunna vinna

inträde efter afl ha skaffat sig nödvändigt kunskapsunderlag på det skogliga

området. Vad de grundläggande ämnena svenska språket och matematik beträffade,

fordrades för inträde vid driftsledarkursen kunskaper motsvarande

realexamen. För övriga borde det även vara tämligen lätt att förvärva dessa

kunskaper, i varje fall för dem som jämte lantbruksutbildning genomgått

folkhögskolas andra årskurs.

Skulle det visa sig att tillströmningen av elever till den föreslagna högre

skogsskolan bleve stor och att goda möjligheter att vinna lämpliga anställ

ningar yppade sig för de studerande, som inriktat sig enbart på skogsbruket,

borde emellertid, enligt utredningsmannens mening, frågan örn inrättandet av

en särskild skogsbrukskurs för blivande innehavare och förvaltare av kombinerade

jordbruks- och skogsegendomar övervägas. Härigenom skulle utbildningen

bättre än som kunde bliva fallet vid deli nu föreslagna gemensamma

undervisningen kunna anpassas efter denna elevkategoris behov.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 184.

Kostnadsberäkning m. m.

Utredningsmannen har beträffande lärarnas vid skolan löneplacering förordat,

att föreståndaren skulle placeras i lönegraden Eo 27 samt därjämte

erhålla ett rektorsarvode av 500 kronor, andre läraren i lönegraden Eo 24

och övningsläraren två lönegrader högre än övningslärarna vid statens skogsskole^

vilket för närvarande skulle innebära en placering i Eo 15. Såsom

motivering för föreståndarens löneplacering har utredningsmannen anfört.

Föreståndarna för statens skogsskolor, som tillika äro revirförvaltare, äro

för närvarande placerade i lönegraden A 26. Befattningen som föreståndare

vid högre skogsskolan bör enligt utredningsmannens och de sakkunnigas

mening icke vara förenad med annan tjänst, då föreståndaren måste

lia möjlighet att ägna hela sin tid åt skolarbetet. Med hänsyn till skogsskoleföreståndarnas

lönegradsplacering torde tjänsten — ehuru det är önskvärt

att till föreståndare utses en yngre jägmästare — böra placeras i 27

lönegraden. Härutöver bör ett särskilt rektorsarvode utgå, vilket lämpligen

synes kunna beräknas till 500 kronor per år.

Lönerna till de fast anställda lärarna — föreståndare, andre lärare och

Övningslärare — har utredningsmannen beräknat till omkring 23 000 kronor

per år, inberäknat rörligt tillägg och kristillägg. Härtill skulle komma det särskilda

rektorsarvodet å 500 kronor. Dessutom fordras vid skolan en befattning

som vaktmästare och gårdskarl och arvodet till denne har beräknats

till 3 000 kronor per år. För lärare i specialämnen har beräknats ett belopp

av 4 500 kronor per år. Tillsammans skulle löner och arvoden alltså uppgå

till omkring 31 000 kronor årligen.

Utöver kostnaderna för löner och arvoden har ett belopp av 10 000 kronor

per år ansetts erforderligt till omkostnader, såsom sjukvård, bränsle, lyse,

städning, underhåll av byggnader, hantlangning, studieresor m. m., varför de

sammanlagda årliga utgifterna skulle uppgå till omkring 41 000 kronor. Till

anskaffning av möbler, instrument, redskap, åskådningsmaterial och andra

inventarier för skolans behov har beräknats en engångskostnad av 20 000 kronor.

Såsom förläggningsplats för skolan har utredningsmannen föreslagit Skinnskattebergs

herrgård. Staten ägde där, enligt vad utredningsmannen framhållit,

stora skogsområden nied flottleder, vägnät o. s. v. Högmoderna industrianläggningar,

tillhöriga statens skogsindustrier, funnes även vid Skinnskatteberg,

varför demonstrationsobjekt av olika slag stöde till buds i rikligt mått

på denna plats.

Rörande herrgårdsbyggnadens lämplighet såsom förläggning för skolan

och kostnaderna för densammas iordningställande har utredningsmannen

anfört.

Herrgårdsbyggnaden vid Skinnskatteberg, som under de senare åren fullständigt

renoverats och iordningställts av domänstyrelsen, är mycket rymlig

— den omfattar ett 20-tal rum —- och synes väl lämpad som skolbyggnad.

I herrgårdsbyggnaden finnes även en bostadslägenhet, som utan omändring

torde kunna användas som lärarbostad, exempelvis för övningsläraren. I en

särskild s. k. mässbyggnad finnas fullt iordningställda bostadsutrymmen för

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 184. •->

ett 20-tal elever jämte erforderliga köksutrymmen, bostadsrum för kökspersonal,

matsal, dagrum, badrum m. m. Tvenne flyglar finnas, vilka kunna användas

som lärarbostäder. Av dessa är den västra flygeln — åtta rum och

kök — fullt iordningställd, medan den östra flygeln tarvar en ganska genomgripande

reparation. Enligt ett kostnadsförslag, som jägmästaren i Skinnskattebergs

revir på framställning av utredningsmannen låtit upprätta, skulle

iordningställandet av denna flygel draga en kostnad av omkring 20 000 kronor.

Nedre våningen skulle därefter inrymma fyra rum och kök, övre våningen

fyra rum. Förutom till lärarbostäder skulle i dessa två flyglar även

finnas utrymmen för elevbostäder i mån av behov. Dessutom finnes vid

herrgården en mindre byggnad, »gamla kassörsbostaden», som kan användas

som bostadslägenhet för en vaktmästare eller gårdskarl, ävensom »gamla

herrgårdsstallet» med tillhörande bodar samt tvättstuga.

Domänstyrelsen har meddelat utredningsmannen, att styrelsen ej hade något

att erinra mot att till skolans förfogande ställdes dels följande under

Skinnskattebergs revir hörande byggnader i det skick de vid upplåtelsen till

skolan befunne sig, nämligen herrgården, östra flygeln, västra flygeln, mässbyggnaden,

gamla kassörsbostaden, gamla herrgårdsstallet nied tillhörande

bodar m. m. samt tvättstuga, dels ock ett i samband med upplåtelsen till omfattningen

bestämt område av den mark, varå byggnaderna vöre belägna.

Såsom villkor för upplåtelsen har domänstyrelsen ansett böra gälla att

västra flygeln jämte till denna hörande tvättstuga upplätes till skolan tidigast

den 1 oktober 1944, att särskilda utrymmen uti till herrgårdsstallet

hörande bodar undantoges för Skinnskattebergs revirs räkning för förvaring

av ved för den vid herrgården belägna kronojägarbostaden ävensom av redskap

och byggnadsmaterial, samt att uppgörelse vid lämplig tidpunkt träffades

mellan Skinnskattebergs revir, aktiebolaget statens skogsindustrier och skolan

angående fördelning å dem av kostnaderna för underhåll och skötsel av central

vattenledning.

Yttrandena.

1 de avgivna yttrandena har det av utredningsmannen uppgjorda förslaget

i allmänhet vunnit tillslutning.

Ur de yttranden, vari förslaget tillstyrkts, må här återgivas följande.

Skogsstyrelsen har bland annat framhållit.

Behovet av en mellanform i det skogliga undervisningssystemet har framträtt

allt starkare i samma mån som arbetsintensiteten inom skogsbruket stegrats

och arbetsuppgifterna blivit alltmera mångskiftande. Detta behov framträder

icke endast beträffande sådana skogstjänstemän, länsskogvaktare,

kronojägare m. fl., som tillhöra den skogliga administrationen, utan jämväl

beträffande motsvarande lägre befälsgrader inom det kombinerade skogsoch

jordbruket, en driftsform sorn inom vårt land är lika ändamålsenlig som

allmänt förekommande. Skogsstyrelsen vill av denna anledning tillstyrka det

framlagda förslaget om inrättande av en högre skogsskola i huvudsak efter

de linjer utredningsmannen jämte sakkunnigmajoriteten i föreliggande betänkande

förordat. Beträffande elevmaterialets sammansättning framhåller

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kurtti. Maj.-ts proposition nr 184.

styrelsen, att ett icke ensidigt inriktat och förutbildat elevmaterial i sig kan

innebära en möjlighet till ett fruktbärande utbyte eleverna emellan främst

utanför den egentliga undervisningen, varigenom de olika kategorierna lättare

kunna förskaffa sig den vidgade syn på samspelet bland annat mellan jordoch

skogsbruk, som synes vara av utomordentlig vikt för den framtida verksamheten,

oavsett vilken näringsgren denna kommer alt omfatta.

Domänstyrelsen har anfört i huvudsak följande.

Inom domänverket föreligger visst behov av befattningshavare med en utbildningsnivå

liggande mellan skogsskolans och skogshögskolans. Även skogsförsöksanstalten,

skogsvårdsstyrelserna, skogsägareföreningarna och många

enskilda både större och mindre skogsbruk och träförädlingsverk skulle

vara betjänta av dylika befattningshavare. Erfarenheten har Järt, att den

kunnigare delen av de från skogsskolorna utexaminerade eleverna lämpa sig

synnerligen väl för fortsatt skoglig utbildning. Det förefaller styrelsen troligt,

att även vissa elever från driftsledarkursen vid Alnarp och från skogsbetonade

lantmannaskolor eller andra för praktisk jordbruksutbildning avsedda

läroanstalter skola visa sig vara ett fullgott material för dylik vidareutbildning.

Då behov av ifrågavarande personal således föreligger inom skogsbruket

och då ett betydande antal för sådan utbildning lämpliga personer finnes, vore

det varken ur skogsbrukets synpunkt välbetänkt eller ur personalens synpunkt

skäligt, örn man underläte att sörja för vidareutbildning.

Då den teoretiska undervisningen måste fullbordas innan den praktiska

undervisningen ute i skogen kan börja och då hela barmarkstiden erfordras

för den sistnämnda undervisningen, anser styrelsen det nödvändigt, att skolåret

börjar under hösten, förslagsvis den 1 november, med avslutning den 15

oktober påföljande år. Då andre lärarens undervisningsuppgifter äro lika viktiga

och krävande som förste lärarens, borde det ligga närmast till hands att

båda vöre högskoleutbildade och placerade i samma lönegrad. Då svårigheter

kunna förutses att vid varje ifrågakommande tillfälle finna en ingenjör med

nödiga skogliga kvalifikationer, vill styrelsen föreslå, att de båda lärarna

jämställas i lönehänseende, att den ene skall vara jägmästare och den andre

högskoleingenjör eller jägmästare med erforderliga tekniska kunskaper och

att endera av dem skall förordnas till rektor. Styrelsen vill ifrågasätta om benämningen

högre skogsskola är fullt lämplig och anser det böra övervägas.

örn icke benämningen skogsmästarskola eller skogsmästarkurs kunde vara

lämplig.

Sveriges lantbruksförbund har med instämmande överlämnat eif av Sveriges

skogsägareföreningars riksförbund avgivet yttrande i ärendet. Riksförbundet

har framhållit bland annat, att så länge den skogliga yrkesutbildningen

vore lagd enbart på dels en högre jägmästarexamen vid skogshögskolan

och dels en skogvaktarexamen vid statens skogskolor, så förelåge en

brist i den skogliga undervisningens uppläggning. Enligt riksförbundets mening

borde mellan dessa skolor och examina, som gåve de utexaminerade

alltför skiljaktiga kvalifikationer, tillskapas en form av undervisning, som

lämnade därtill lämpade elever möjligheter att inhämta allsidiga skogliga

kunskaper utöver vad som vid skogsskolorna kunde erbjudas eller medhinnas.

Detta behov borde kunna bliva tillgodosett genom den föreslagna högre

skogsskolan.

Riksförbundet har ansett, att under förutsättning av ett strängt urval vid

inträdesprövningama de farhågor, som på vissa håll uttalats med hänsyn till

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr ls4.

15

elevmaterialcls olikartade sammansättning, syntes överdrivna. Sådana inträdessökande,

som bakom sig hade teoretisk och praktisk jordbruksutbildning

och då i första hand sådana som med goda betyg genomgått skogsbetonad

lantmannaskola, hade enligt förbundets förmenande säkerligen alla förutsättningar

att kunna följa och tillgodogöra sig undervisningen. I stället

för att det olikartade elevmaterialet skulle vara till nackdel för undervisningens

effektivitet borde det snarare bliva till nytta för elevernas utveckling

under det gemensamma studiearbetet genom att man från olika utgångslägen

kunde inbördes diskutera och få en vidare syn på skogsbrukets och

jordbrukets problem, som då det gällde de enskilda skogarna vöre i så hög

grad beroende av varandra.

Sveriges skogsägareförbund har yttrat bland annat följande.

Det synes vara lämpligt, att det allmänna genom anordnandet av möjligheter

till fortsatt utbildning särskilt tar till vara det bästa elevmaterialet

från skogsskolorna. Att en grundligare skoglig utbildning än som nu finns

tillgänglig därjämte kan vara väl behövlig för en grupp befattningshavare

med blandad jordbruksteknisk och skoglig verksamhet framstår för förbundet

som fullt tydligt, vilket givetvis även gäller ägare av blandade jordbruksoch

skogsfastigheter. Måhända kan det även vara lämpligt att bereda realskoleutbildade

tillfälle till en kortare och billigare skoglig utbildning än vad

den långa vägen över skogshögskolan erbjuder. Antalet inom storskogsbruket

och särskilt bolagsskogsbruket för de från högre skogsskolan utexaminerade

lämpade, speciella tjänster torde ej få överskattas. Inom det medelstora

skogsbruket, å gods och egendomar, torde däremot skogvaktaren ej sällan

få handlägga arbetsuppgifter av mer förvaltningsmässig karaktär, och där

torde behov kunna finnas av personer med något högre kompetens än vad

som meddelas vid de vanliga skogsskolorna. För den elevkategori, som tilllika

har jordbruksutbildning, torde anställningsmöjligheter icke behöva saknas.

Skogshögskolans lärarråd, som erinrat örn att det tidigare understrukit det

mycket framträdande behovet inom skogsbruket av en ytterligare utbildningsform

för skogsmän eller en mellanform mellan den eltåriga skogsskolan

och skogshögskolan, har anfört bland annat följande.

Härvid har lärrarrådet närmast syftat på en mera specialiserad fortsättningsskola

efter genomgången ettårig skogsskola. De synpunkter och skäl som

i utredningen framlagts för en differentiering av kravet på förutbildning för

tillträde till den nu föreslagna högre skogsskolan har emellertid lärarrådet

funnit bärande, och då enligt lärarrådets mening inga avsevärda olägenheter

behöva föreligga för Barnundervisning av de föreslagna tre kategorierna

inträdessökande, har lärarrådet ansett sig principiellt kunna förorda den föreslagna

skolformen.

Lärarrådet har därefter i yttrandet bland annat gjort vissa erinringar mot

den föreslagna kursplanen samt föreslagit att vissa ämnen måtte inskränkas

eller utgå ur läroplanen.

Styrelsen för skogshögskolan och statens skogs försöksans tall har förklarat

sig i huvudsak instämma i utredningens förslag såväl i vad avsåge den

föreslagna kursplanen som beträffande principspörsmålet örn inrättandet av

en högre skogsskola.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 184.

Sveriges länsskogvaktareförbund har uttalat.

Skogsundervisningsutredningens förslag avser att skapa förutsättningar

för ett rätt tillvaratagande av bland annat skogsskolornas bästa elever i

skogsbrukets tjänst. Säkerligen är det också ur alla synpunkter önskvärt, att

detta utmärkta elevmaterial utnyttjas på ett ur skogsnäringens synpunkt riktigt

och ändamålsenligt sätt. Det måste anses olämpligt, örn de mellantjänster

inom skogsbruket, som kräva högre utbildning än den nuvarande skogsskolan

kan skänka men för vilka skogshögskoleutbildning icke är erforderlig,

måste besättas antingen nied otillräckligt utbildad personal eller med i

vissa avseende överkvalificerade oell i huvudsak för andra arbetsuppgifter

utbildade tjänstemän. Ett villkor för en ekonomiskt sund skoglig administration

och förvaltning är, att lämpliga befattningshavare stå till buds för de

skilda arbetsuppgifter, som skogshanteringen erbjuder. Förbundet understryker

vikten av att sökande med realexamen eller liknande allmänbildning,

som icke genomgått skogsskola, icke beredas tillträde till högre skogsskolan,

om de ej vid prövningen visat sig äga sådana kunskaper, att de även i fackämnena

utan svårighet kunna samundervisas med skogsskolornas bästa elever.

Lantbruksutbildade elever böra ha en sådan utbildning, att de äro fullt

kompetenta att förvalta jordbruksegendomar.

Genom föreliggande förslag har frågan örn tvåårig skogsskolatbildning

tills vidare kommit i ett i viss mån nytt läge. Kravet på skärpta inträdesfordringar

vid skogsskolorna har däremot ytterligare aktualiserats genom skogsundervisningsutredningens

förslag om en påbyggnad på dessa skolor. Länsskogvaklareförbundet

anser, att inträdesfordringarna till skogsskolorna böra

skärpas, så att inträdesprövningarna i svenska språket, matematik och naturkunnighet

efter en övergångstid av högst två år inrättas efter realskolans

kunskapsnivå. Det möter numera icke större svårigheter eller kostnader att

per korrespondens eller på annat sätt inhämta här ifrågavarande kunskaper

även örn eleven är bosatt på landsbygden.

Svenska skog smäst are f örbundet, som funnit förslaget i huvudsak överensstämma

med förbundets synpunkter och därför tillstyrkt dess snara genomförande,

har vidare uttalat, att undervisningen vid den högre skogsskolan

borde vara väl anknuten till undervisningen vid skogsskolorna. Det vore med

hänsyn härtill av vikt att lärarna vid den högre skogsskolan vöre förtrogna

med skogsskolearbetet, så att dubbelläsning och upprepning av praktiska

arbeten i möjligaste mån undvekes. I likhet med vad som vore fallet inom

övrig yrkesundervisning borde övningsläraren vid högre skogsskolan benämnas

yrkeslärare.

Svenska trävaruexportföreningen har i ett tillsammans med svenska cellulosa-,

pappersbruks- och trämasseföreningarna inom skogsindustriernas samarbetsutskott

avgivet yttrande bland annat framhållit.

För alt den föreslagna skolan skall kunna fylla sitt avsedda praktiska syfte,

torde enligt samarbetsutskottets mening antalet ämnen icke oväsentligt böra

reduceras, så atl vad som läres vid kursen blir användbart i elevens praktiska

verksamhet. Huru denna nedskärning skall ske, torde ankomma på den

blivande styrelsen att bestämma. Blir undervisningen ordnad på ett praktiskt

sätt och handhavd av lärare med öppen och klar blick för det väsentliga i

den avsedda undervisningen, torde de elever, som utexamineras, även få förutsättas

kunna bliva mera användbara i en del arbeten än den personal, vars

utbildning avslutas med deu nuvarande skogsskolan. Samarbetsutskottet liv
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 184.

17

ser den uppfattningen, att en högre skogsskola med en undervisning lagd efter

praktiska och mera koncentrerade linjer än de skisserade, kan bliva av

betydelse för svenskt skogsbruk.

I fråga örn lärarnas kompetens synes det samarbetsutskottet, att man bör

göra kompetensfordringarna så vida som möjligt. Kravet på examina bör

därför icke ställas onödigt högt. Sålunda torde även forstmästare kunna besitta

de kunskaper, som fordras för att lämna den teoretiska undervisningen.

Och i fråga örn den. tekniska undervisningen bör denna kunna meddelas även

av jägmästare och forstmästare och icke enbart av ingenjörer. Givas de formella

kompetensfordringarna denna vidd, bör styrelsen därmed få största

möjligheter att utvälja just de bästa och för särskilt denna undervisning lämpligaste

lärarna. I fråga om styrelsens sammansättning vill samarbetsutskottet

framhålla, att det anser lämpligt, med hänsyn till de intressen, som samarbetsutskottet

företräder, alt även utskottet beredes tillfälle att avgiva förslag å

styrelseledamot.

Statskontoret har förklarat sig av den i ärendet förebragta utredningen ha

blivit övertygat örn att behov föreligger av en mellanform i det skogliga undervisningsväsendet.

Huru denna mellanform lämpligast borde organiseras,

undandroge sig emellertid ämbetsverkets bedömande. Beträffande lärarnas

löneställning har statskontoret anfört följande.

Statskontoret finner sig icke kunna tillstyrka att föreståndaren placeras

högre än i 26 lönegraden utan särskilt rektorsarvode, alltså samma lönegrad

som föreståndarna för statens skogsskolor. Den vid den nya skolan bedrivna

undervisningen skulle visserligen ligga på ett högre plan än skog.sskolornas,

men de sistnämndas föreståndare äro tillika revirförvaltare, varför rektorstjänsterna

vid de båda skoltyperna synas vara ungefär likvärdiga. Vidare

må nämnas att lektor vid skogshögskolan tillhör 26 lönegraden. Beträffande

andre läraren kan statskontoret icke förorda högre löneställning än den som

gäller för de vid skogsskolorna anställda biträdande lärarna eller 22 lönegraden.

Övningslärare!! bör placeras i samma lönegrad som motsvarande befattningshavare

vid skogsskolorna. Ämbetsverket vill icke motsätta sig, att lärarna

erhålla extra ordinarie anställning.

Allmänna lönenämnden har anfört följande.

Föreståndarna vid statens skogsskolor, vilka tillika äro förvaltare av s. k.

skolrevir, tillhöra lönegrad A 26 utan rätt lill sådant lönetillägg, som tillkommer

vissa revirförvaltare. Föreståndaren för den i promemorian föreslagna

högre .skogsskolan skulle enligt utredningsmannen inplaceras i lönegrad Eo

27, varjämte han skulle åtnjuta särskilt rektorsarvode å 500 kronor för år.

Lönenämnden kan för sin del icke finna tillräckliga skäl föreligga att tillerkänna

föreståndaren för den högre skogsskolan .särskilt arvode utöver lön ■—- för vilket förslag för övrigt ingen motivering lämnats. Lönenämnden förordar,

afl ifrågavarande föreståndarbefattning i enlighet med förslaget hänföres

lill lönegrad Eo 27, utan rätt lill särskilt arvode därutöver.

Mot en inplacering av den ingenjörsutbildade andre läraren i lönegrad Eo

24 synes lönenämnden någon erinran icke vara att framställa.

Vad slutligen beträffar den s. k. Övningslärare!! har utredningsmannen föreslagit,

all denne skulle placeras två lönegrader över övning.slärarna vid övriga

skogsskolor. Såsom motivering härför anföres, all Övningslärare!! vid

den högre skogsskolan bör lia genomgått högre .skogsskolan. Lönenämnden

får framhålla, alt även övningslärarna vid de övriga skogsskolorna kunna

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr IS I. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 184.

förväntas framdeles ha genomgått högre skogsskolan. Enligt lönenämndens

mening föreligga icke tillräckliga skäl att placera övningsläraren vid högre

skogsskolan i högre lönegrad än motsvarande befattningshavare vid statens

skogsskole i övrigt. Erinras må, att sistnämnda lärare vid bifall till propositionen

nr 44/1944 komma att, under ändrad benämning av yrkeslärare,

uppflyttas från A 13 till A 15 från och med 1 juli 1944.

Byggnadsstyrelsen har förklarat sig icke ha annat att erinra än att kostnaderna

för reparation av en flygel vid Skinnskattebergs herrgård syntes vara

väl knappt beräknade.

Ur de yttranden, vari förslaget avstyrkts eller mera väsentliga erinringar

mot detsamma rests, må återgivas följande.

Lantbruksstyrelsen har uttalat betänkligheter mot att i en och samma kurs

med gemensam undervisning sammanföra elever med så olika förkunskaper

som enligt förslaget skulle bliva fallet och har därför funnit sig icke kunna

tillstyrka inrättandet av den föreslagna högre skogsskolan, åtminstone icke

för att tillgodose blivande ägares och förvaltares av jordbruks- och skogsegendomar

behov av en mera utvidgad utbildning på skogens område än vad

jordbrukets undervisningsanstalter kunde giva. Behovet av en fördjupad,

ekonomiskt betonad skoglig utbildning för dessa har styrelsen ansett bäst

kunna tillgodoses genom inrättandet av den av 1936 års lantbruksundervisningskommitté

föreslagna specialkursen i skogshushållning. Därest den av

lantbruksundervisningskommittén föreslagna kurstiden -— 4 månader — efter

några års erfarenhet visade sig vara för kort, borde utbildningstiden utan

större svårigheter kunna förlängas något.

Sveriges skogstjämte mannof örbund har yttrat bland annat följande:

För att nå ett fullgott resultat av undervisningen måste genomgången

skogsskola sättas som inträdesfordran för alla elever vid den tilltänkta läroanstalten.

Vilka inträdesfordringar som än sättas är det dock alltjämt förbundets

bestämda uppfattning att skogsvården i landet icke blir betjänt i

nämnvärd utsträckning av den högre skogsskolan. Förbundet har i skilda

sammanhang hävdat den uppfattningen att skogsskoloma borde göras tvååriga.

Med vidhållande av denna uppfattning framlägger förbundet nu ett

modifierat förslag. Enligt detta skulle för rekryteringen av elever till skogsskolorna

två förberedande kurser inrättas, en i mellersta Sverige och en i

Norrland. Kurserna borde icke endast avse skogliga ämnen utan även innefatta

matematik, svenska och eventuellt ytterligare några allmänbildande

ämnen. Undervisningen borde omfatta 6—8 månader och avse ett 20-tal

elever utöver det antal, som årligen intages vid skogsskoloma. Vid kursens

slut skulle de med avseende på kunskapsmått bästa eleverna få fortsätta vid

de som hittills ettåriga skogsskoloma, vid vilka läsplanen då tack vare elevernas

vid förkursen inhämtade kunskaper kunde läggas på ett betydligt högre

plan än vad som nu är fallet.

Sveriges kronojägareförbund har anfört bland annat.

Ett genomförande av de sakkunnigas förslag kommer att för framtiden

leda till en heterogen sammansättning av elevmaterialet vid de vanliga skogsskolorna

samt försvåra ett gott resultat av utbildningen vid dessa. Det lär

nämligen icke kunna förhindras att realskoleutbildade elever i allt större antal

kommer att söka sig till skogsskoloma. De vinna härigenom möjlighet

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 184.

19

att med samma tidsutdräkt nå bättre betyg vid högre skogsskolan samtidigt

som de undgå den stadgade inträdesprövningen. Den grundläggande lägre

skogliga utbildningen bör ske vid skolor med homogent elevmaterial, möjliggörande

ett säkrare urval av de bästa förmågorna för vidare utbildning. Örn

de sakkunniga såsom villkor för inträde vid högre skogsskolan uppställt

ovillkorlig fordran på betyg från ettårig skogsskola och tillika uttalat, att

genomgång av den högre skogsskolan borde uppställas som kompetenskrav

för anställning som kronojägare, då hade vår inställning till förslaget blivit

gynnsam. Såsom förslaget nu föreligger måste förbundet betona, att förbundet

anser en lösning enligt de linjer, som förbundet förordade redan vid 1936

ärs omorganisation av den lägre skogsundervisningen, vara att föredraga.

Förbundet föreslog då att de teoretiska inträdesfordringarna vid skogsskolorna

skulle skärpas att motsvara realexamen i vissa ämnen och att samtliga

skogsskole!- skulle ombildas till tvååriga. Härigenom skulle en välbehövlig

allmän höjning av de lägre skogstjänstemännens kunskapsnivå kunna ernås.

För de bästa eleverna vid dylika tvååriga skogsskolor borde möjlighet föreligga

att fortsätta studierna vid skogshögskolan efter väsentligt enklare

kompletteringar än de nu föreskrivna. Därmed vore den skogliga utbildningen

för elever med realexamen samtidigt ordnad och de lägre skogstjänstemännens

fortbildning kunde därefter inriktas på specialkurser i vissa fack,

såsom dikning, vägbyggnader, flottning och dylikt. Frågan om ordnandet

av en mellanform i det skogliga undervisningssystemet synes kräva en översyn

av den nuvarande skogsskoleorganisationen för utrönande, huruvida den

nya skolformen obligatoriskt bör anknyta till enbart skogsskolornas kurser

och med ett mera bestämt angivande av den högre skogsskolans mål eller om

de nuvarande skogsskoloma böra omorganiseras till tvååriga, medförande

att behov av någon mellanform ej längre föreligger.

Svenska forstmästarförbnndct har uttalat, att ett för vårt skogsbruk och

för vårt folk betydligt bättre resultat skulle uppnås, örn den ifrågasatta mellanlinjen

i skogsundervisningen organiserades i enlighet med forstmästarförbundets

förslag örn ett tvåårigt skogligt gymnasium. Denna anordning

skulle möjliggöra inhämtandet av betydligt grundligare kunskaper och insikter

än vad den högre skogsskolan skulle medhinna att meddela, och detta

vöre till gagn såväl för våra skogar som för de utexaminerades möjligheter

att arbeta sig fram till en bättre utkomst.

Sveriges jägmästares och forstmästares riksförbund har såsom ett uttryck

för de till förbundet anslutna jägmästareföreningarnas inställning bland annat

anfört, att föreliggande förslag vöre ett steg i rätt riktning men dock

knappast tillfyllest för skogsbrukets behov.

Riksförbundet har vidare yttrat:

Den föreslagna högre skogsskolan utgör endast en kugge i det skogsundervisningsprogram,

som måste genomföras för skogsbrukets del för alt denna

näring skall erhålla utbildningslinjer, vilka i fråga örn antal och karaktär

stå i relation till näringens vikt och betydelse. Riksförbundet ansluter sig

i allt väsentligt till ett av skogsskoleföreståndaren, jägmästaren W. Molander

framlagt förslag, vilket upptager följande skolor och kurser:

A. Skogsarbetarekurser.

R. Skogsskola med skogvaktarexamen.

C. Skogsbrukskurs för lanlbraksstuderande och privata skogsägare.

D. Specialkurser, öppna endast för examinander från R. och C.

E. Högre skogsskola, öppen endast för den som avlagt skogvaktarexamen

med goda betyg.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 184.

Statsfinansiella skäl torde ha motiverat att utredningens förslag begränsats,

till en utbildningslinje. Riksförbundet vill dock tro på snart ökade anslag

från statsmakternas sida för denna betydelsefulla gren av skogsbruket. Det

synes icke vara klok sparsamhet att alltför hårt begränsa undervisningsmöjligheterna

för deni, som komma att få sig tilldelade viktiga uppgifter beträffande

skogskapitalets underhåll, förkovran och utnyttjande. En dylik återhållsamhet

harmonierar ej med skogens utomordentliga betydelse för landets

ekonomi, nu och i framtiden.

Sveriges håradsallmänningsjörbund har uttalat, att för häradsallmänningarnas

del nuvarande utbildningsformer vore fullt tillfyllest vad beträffade

utbildning av befattningshavare för allmänningarna.

Departementschefen.

Under de senaste åren har frågan om förbättrade undervisnings- och utbildningsmöjligheter

på skogsbrukets område ånyo varit föremål för uppmärksamhet

från skilda håll. Härvid har särskilt kommit att beaktas de förhållandevis

begränsade möjligheter till fortsatt utbildning på skogsbrukets

område, som för närvarande finnas. I stort sett förefinnas endast två utbildningslinjer,

nämligen skogsskolans och skogshögskolans. Mer och mer har

under senare år kommit till synes behovet av en utbildningslinje, som ligger

mellan de två nyssnämnda och som i viss utsträckning kan ersätta den gamla

forstmästarutbildningen. Den tidigare framförda åsikten, att skogsbruket endast

har plats för två kategorier tjänstemän, nämligen högskoleutbildade

förvaltare och skogsskoleutbildade förmän, torde icke hålla streck. Mellan

de skogsskoleutbildade kronojägarna och skogvaktarna, vilka för övrigt

numera synas kunna betecknas mera som arbetsledare än som arbetsförmän,

och de högskoleutbildade jägmästarna torde finnas god plats

för en ny kategori med en utbildning av i stort sett den typ som utredningsmannen

föreslagit. Åtskilliga assistent- och liknande befattningar, för vilka

jägmästarutbildningen måste anses onödigt långvarig och dyrbar men för

vilka utbildningen vid skogsskolorna ej skapar tillräckliga kvalifikationer,

uppehållas nu av jägmästare. Det synes emellertid knappast kunna råda delade

meningar om det mindre önskvärda i att tjänstemän med flerårig högskoleutbildning

nödgas under långa tider bestrida befattningar, som icke motsvara

den utbildning de erhållit och vilka befattningar med fördel kunna

skötas av personal med enklare och framför allt mindre kostsam utbildning.

Mången gång torde det också vara förmånligare att få dessa befattningar i

mellanställning, vilka kunna vara av stor betydelse, besatta med innehavare,

som kunna förväntas stanna under längre tid och därigenom få tillfälle att

samla och utnyttja erfarenhet på det speciella område, där de äro verksamma.

Samma förhållande råder beträffande mindre krävande förvaltningsuppgifter,

för vilka jägmästarexamen icke kan anses erforderlig. Det

torde i dylika fall ofta förhålla sig så, att en erfaren skogsman med lägre

utbildning föredrages framför en mindre erfaren jägmästare. Inom domän
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj:ts proposition nr 184-

21

verket föreligger, enligt vad domänstyrelsen meddelat, visst behov av befattningshavare

med en utbildningsnivå liggande mellan skogsskolans och

skogsliögskolans. Detsamma torde också vara fallet speciellt vid skogsvårdsstyrelserna,

icke minst i fråga örn de betydelsefulla länsskogvaktartjänsterna,

samt vid skogsförsöksanstalten. Inom det enskilda skogsbruket synes —- att

döma att yttranden från Sveriges skogsägareföreningars riksförbund, Sveriges

skogsägareförbund och skogsindustriernas samarbetsutskott — även finnas

utrymme för den nya kategorien. Det bör ihågkommas, att skogsbruket för

närvarande torde vara det enda större område av näringslivet, som saknar

mera varierande fortbildningsmöjligheter inom yrket. Den tekniska undervisningen

har sedan gammalt mellanformer, som synas fylla sin uppgift på

ett mycket tillfredsställande sätt. På lantbruksområdet finns sedan mer än

10 år tillbaka den uppskattade driftsledarkursen vid Alnarps lantbruks-,

mejeri- och trädgårdsinstitut. Föreliggande förslag avser att införa en skogsutbildning

av ungefärligen motsvarande omfattning som den lantbruksutbildning,

vilken meddelas vid driftsledarkursen.

Flertalet av de i ärendet hörda myndigheterna och sammanslutningarna

ha i huvudsak tillstyrkt utredningsmannens förslag örn inrättande av en ny

mellanform för skoglig utbildning. Domänstyrelsen bär därvid framhållit, att

då behov föreligger av ifrågavarande personal, det varken ur skogsbrukets

synpunkt skulle vara välbetänkt eller ur personalens synpunkt skäligt att

underlåta att sörja för vidareutbildning. Tvenne av de organisationer, som

representera skogsskoleutbildade tjänstemän, lia emellertid ställt sig tveksamma

under hänvisning till ett av dem tidigare framfört förslag örn utsträckt

utbildningstid vid skogsskolorna. Detta förslag var föremål för omprövning

vid 1936 års omorganisation men avvisades då. I stället underkastades

undervisningen vid skogsskolorna en ganska omfattande revidering och modernisering

i syfte att bättre anpassa densamma efter behovet. Under sådana

förhållanden torde frågan om en förlängning av skogsskoleutbildningen,

vilken för övrigt skulle kräva avsevärda kostnader, ej nu böra upptagas till

prövning. Några önskemål örn utökning av undervisningstiden lia ej heller

framställts från arbetsgivarnas sida. Det torde vidare, som utredningsmannen

framhållit, förhålla sig så, att en utökning av skogsskolekursen icke skulle

onödiggöra den föreslagna vidareutbildningen. Aven örn skogsskolekursen

utökades med ett andra läroår, måste undervisningen helt naturligt följa

skogsskolans grundläggande normer samt anpassas efter det stora flertalet

elevers behov. Den föreslagna högre skogsskolan har andra utbildningsmål

och undervisningen måste därför läggas efter andra linjer än vid skogsskolorna.

Med hänsyn till det anförda finner jag mig böra förorda, att åtgärder vidtagas

från statsmakternas sida för inrättande av en skoglig skola av i huvudsak

den typ, som utredningsmannen föreslagit.

Enligt utredningsmannens förslag skall vidareutbildningen huvudsakligen

bygga på skogsskolans grund, i det att skogsskolornas bästa elever skulle

direkt kunna fortsätta sin utbildning efter genomgången skogsskolekurs.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 184.

Som motivering härför har framhållits, att elevmaterialet vid skogsskolorna

på grund av sin långvariga praktiska verksamhet inom skogsbruket — de

flesta torde från barndomen vara förtrogna med arbetet i skogen — representerar

en väsentlig tillgång, som i första rummet bör tillvaratagas, när det

gäller att införa en ny utbildningsform. Till denna tankegång kan jag helt

ansluta mig, då jag anser det riktigt, att den inom skogsbruket uppvuxna

ungdomen främst bör komma i åtanke vid beredande av ökade utbildningsmöjligheter

på skogsbrukets område. Vid sidan av skogsskolornas elever

böra emellertid andra kategorier studerande i lämplig utsträckning kunna

beredas tillträde till denna högre skogsutbildning. Jag ansluter mig alltså

till förslaget, att elever med realexamen eller motsvarande kunskaper jämte

erforderlig skogspraktik skola kunna erhålla inträde vid skolan. Härigenom

kan även Svenska forstmästarförbundets önskemål örn vidgade möjligheter

till skogsutbildning för de realskoleutbildade vinna beaktande. För denna

studiekategori föreligga visserligen goda möjligheter att efter komplettering

av vissa ämnen enligt fordringarna för studentexamen eller genomgång av

specialgymnasiet vid Vilan vinna inträde vid skogshögskolan. Men då jägmästarutbildningen

både kräver lång tid och blir dyrbar, synes även nu föreslagna

väg in på skogsmannabanan böra hållas öppen för nämnda kategori.

Att hänvisa studerande med realexamen att ovillkorligen gå igenom skogsskola

för att komma in vid högre skogsskolan kan jag icke finna behövligt.

Detta skulle för övrigt kunna ogynnsamt påverka möjligheterna för andra

inträdessökande till skogsskolorna med mindre förkunskaper att skaffa sig

den utbildning varav de äro i behov. Jag vill även biträda förslaget att elever

med föregående lantbruksutbildning och förberedande skogsutbildning skola

kunna få sin skogsutbildning kompletterad vid den nya läroanstalten. Med

anledning av vad lantbruksstyrelsen anfört rörande den av 1936 års lantbruksundervisningskommitté

föreslagna specialkursen i skogshushållning torde

böra framhållas, att utbildningen för lantbruksstuderande vid den föreslagna

högre skogsskolan, vilken avser att meddela kompetens att självständigt

handhava förvaltningen av skogsbruket vid medelstora kombinerade

jordbruks- och skogsegendomar, väsentligt skiljer sig från den tilltänkta utbildningen

vid nämnda specialkurs. Dessa två utbildningsformer torde varken

ersätta eller utesluta varandra. Att behov föreligger av en allsidig och

någorlunda grundlig skogsutbildning utöver vad lantbruksundervisningsanstalterna

kunna giva synes vara till fullo bestyrkt. Det har också vid remissförfarandet

framhållits, att anställningsmöjligheter icke behöva saknas

för den elevkategori, som tillika har jordbruksutbildning.

I yttrandena ha erinringar framställts mot ett sammanförande till gemensam

undervisning av elever med så olika förutbildning, som det här är fråga

om. Utan tvivel skulle det vara fördelaktigt, om alla elever hade skogsskolan

som utgångspunkt. Genom en dylik bestämmelse skulle emellertid särskilt de

lantbruksutbildade stängas ute, då man icke kan räkna med att de skola

underkasta sig en kanske flerårig skogspraktik efter fullbordad lantbruksutbildning

för att efter en kurs vid skogsskola avsluta utbildningen vid den nu

ifrågasatta skogsskolan.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t$ proposition nr 184.

23

Åtskilligt talar för — vilket också framhållits av bland andra skogsstyrelsen

och Sveriges skogsägareföreningars riksförbund — att den föreslagna

gemensamma undervisningen av elever med olika förutbildning kan vara

fruktbärande och verka stimulerande genom att befordra en vidgad syn på

samspelet mellan jord- och skogsbruk, vilket torde vara av stor vikt för den

framtida verksamheten. De föreslagna inträdesfordringarna åsyfta att, oavsett

den bristande enhetligheten i förutbildningen, tillförsäkra skolan ett

elevmaterial, som möjliggör en effektiv undervisning, en synpunkt som icke

får lämnas ur sikte vid den praktiska tillämpningen.

Vad beträffar inträdesfordringarna har utredningsmannen föreslagit, att

elev från skogsskola, som erhållit betyget med beröm godkänd i svenska

språket och matematik samt det genomsnittliga betyget med nöje godkänd

i ämnena skogsskötsel, skogsteknologi, skogsuppskattning samt skogs- och

fältmätning, skall kunna antagas till elev utan inträdesprövning. Fordringarna

äro desamma som på sin tid uppställdes som villkor för att skogsskoleelev

skulle få tillträde till specialgymnasiet vid Vilan och avse att garantera

att eleverna vid högre skogsskolan komma att utgöra ett urval av skogsskolornas

bästa elever. Häremot har jag ingenting att erinra. Utredningsmannen

har framhållit, att undervisningen vid skogsskolorna skulle kunna giva

ett jämnare resultat, om ett något högre kunskapsmått än folkskolans fordrades

vid inträdet, främst i de grundläggande ämnena svenska språket och

matematik. Från ett par organisationers sida har gjorts gällande, att fordringarna

för inträde vid skogsskolorna borde skärpas till realexamens nivå i

svenska språket, matematik och biologi. Det torde ankomma på domänstyrelsen

att taga frågan om dessa inträdesfordringar under övervägande. Jag

vill emellertid betona, att en eventuell skärpning icke bör drivas så långt,

att svårigheter uppstå för de ungdomsgrupper, som nu huvudsakligen rekrytera

elevmaterialet till skogsskolorna, att skaffa sig de för inträde erforderliga

kunskaperna. Övriga föreslagna villkor för inträde vid nu förordade

skola kan jag i huvudsak biträda. För de- elever, som efter realexamen

eller efter lantbruksutbildning söka inträde vid högre skogsskolan bör sålunda

gälla, att de skola ha genomgått kolarskola eller på annat sätt förvärvat

motsvarande teoretiska och praktiska kunskaper i kolning samt visa

sig ha inhämtat det väsentliga av de kompendier och läroböcker i skogliga

ämnen, som användas vid skogsskolorna. Elever, som icke avlagt rcalexamen,

skola dessutom visa sig äga kunskaper i svenska språkets skriftliga

behandling och i matematik motsvarande fordringarna för nämnda examen.

Sistnämnda bestämmelse överensstämmer med de för driftsledarkursen vid

Alnarp i motsvarande ämnen angivna inträdesfordringarna. För elever med

realexamen torde praktiktiden böra fastställas till minst två år och för lantbruksstuderande

till minst ett år.

Den nya undervisningsanstalten torde böra benämnas statens högre skogsskola

och förläggas till Skinnskattebergs herrgård, såsom utredningsmannen

föreslagit. Jag har heller ingenting att invända mot av domänstyrelsen angivna

villkor för upplåtelsen. Skolan bör stå linder överinseende av en sty
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Majlis proposition nr 1SL

reise, som utses av Kungl. Majit för tre år i sänder. Det synes härvid vara

lämpligt, att av skolans verksamhet närmast berörda myndigheter och sammanslutningar

få tillfälle att avgiva förslag till ledamöter i styrelsen. Domänstyrelsen,

skogsstyrelsen, Sveriges skogsägareförbund, Sveriges skogsägareföreningars

riksförbund och Sveriges lantbruksförbund böra därför få avgiva

förslag å vardera en styrelseledamot. Därjämte torde ytterligare en ledamot

böra utses av Kungl. Majit.

Undervisningen bör vara kostnadsfri och fritt husrum tillhandahållas eleverna,

vilka däremot själva böra ombesörja kosthållet. Stipendier böra utgå

enligt samma regler, som gälla för elever vid statsunderstödda lantmannaskolor

och specialgymnasiet vid Vilan.

I vissa yttranden har anförts, att den föreslagna kursplanen borde något

inskränkas och koncentreras i syfte att uppnå ett mera samlat praktiskt

resultat av undervisningen. Det torde ankomma på Kungl. Majit att efter

förslag av den blivande styrelsen fastställa kursplan, men det ligger i sakens

natur att denna till en början endast kan få en mera provisorisk karaktär,

då erfarenhet måste inväntas rörande de mest ändamålsenliga formerna

för undervisningen samt antalet ämnen och omfånget av desamma o. s. v.

I fråga om undervisningstiden har domänstyrelsen ansett, att skolåret borde

börja under hösten, förslagsvis den 1 november, för att den förberedande

undervisningen skulle hinna avslutas innan de praktiska övningarna taga

sin början. Då skogsskolorna avsluta sina kurser omkring den 30 september

och då ett visst rådrum torde behövas för urval av elever, inträdesprövningar

m. m., synes dock den av utredningsmannen föreslagna tiden omkring

10 januari vara lämpligare. Vid Värmlands och Örebro läns skogvaktarskola

sker för övrigt avslutningen först i slutet av oktober. Även om kursen

tager sin början omkring 10 januari synes tillräcklig tid böra kunna disponeras

för den teoretiska undervisning, som måste föregå de praktiska övningarna.

Dessutom torde det vara till fördel att teoretisk och praktisk undervisning

i viss utsträckning får försiggå samtidigt under sommaren.

Enligt utredningsmannens förslag borde vid skolan finnas tre fast anställda

lärare, av vilka en skulle vara jägmästare och tjänstgöra som huvudlärare

i skogliga ämnen samt tillika vara föreståndare och rektor. Andre

läraren borde vara ingenjörsutbildad och huvudsakligen handhava undervisningen

i tekniskt betonade ämnen. Dessutom erfordrades en övningslärartjänst,

som dock till en början borde besättas med tillfällig innehavare, då

det kunde vara fördelaktigt att senare till Övningslärare få en person, som

själv genomgått högre skogsskolan. Tjänsterna borde uppföras på extra

ordinarie stat, varvid föreståndaren borde placeras i 27 lönegraden och därjämte

erhålla ett rektorsarvode å 500 kronor, andre läraren i 24 lönegraden

och övningsläraren två lönegrader högre än motsvarande befattningar

vid statens skogsskolor. Domänstyrelsen har på denna punkt framhållit, att

svårigheter kunna förutses att finna en ingenjör med nödiga skogliga kvalifikationer.

Styrelsen har därför föreslagit, att föreståndaren och andre läraren

jämställas i lönehänseende, att den ene skulle vara jägmästare och den

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kunni. Majlis proposition nr 184.

25

andre högskoleingenjör eller jägmästare med erforderliga tekniska kunskaper

och att endera av dem skulle kunna förordnas till rektor. Skogsindustriernas

samarbetsutskott har uttalat, att kompetensfordringarna för lärarna

böra göras så vida som möjligt. Kravet på examina borde därför icke ställas

onödigt högt. Sålunda torde även forstmästare kunna besitta de kunskaper,

som fordras för att lämna den teoretiska undervisningen, och den tekniska

undervisningen borde kunna meddelas även av jägmästare och forstmästare

och icke enbart av ingenjörer. För egen del anser jag skäl tala för att de

formella kompetensbestämmelserna för lärarna icke fastlåsas utan att en

viss frihet medgives i detta avseende. Kravet på fullgod reell kompetens får

dock icke eftersättas. I likhet med utredningsmannen och de sakkunniga

anser jag det önskvärt, att en av huvudlärarna innehar teknisk utbildning,

örn möjligt förenad med skoglig utbildning. Skulle det visa sig möjligt att

finna en för föreståndarbefattningen lämplig person, som har utbildning

på såväl det skogliga som det tekniska området, bör det för andre läraren

kunna räcka med enbart skoglig utbildning. Vid fastställandet av kompetensvillkoren,

vilket torde ankomma på Kungl. Maj:t, bör hänsyn i främsta

rummet tagas till önskvärdheten att förvärva de för skolan lämpligaste lärårkrafterna.

Vad beträffar lönegradsplaceringen har statskontoret under hänvisning

bland annat till att skogsskoleföreståndarna, som tillika äro revirförvaltare, äro

placerade i 26 lönegraden förordat samma lönegrad för högre skogsskolans

föreståndare. För andre läraren har ämbetsverket förordat 22 lönegraden under

framhållande av att de som biträdande lärare vid skogsskolorna tjänstgörande

assistenterna äro placerade i denna lönegrad. För övningslärart jäns ten

föreslår statskontoret 13 lönegraden eller samma placering som motsvarande

tjänster vid skogsskolorna. I fråga om föreståndartjänsten anser jag mig

icke kunna tillstyrka högre lönegradsplacering än den av statskontoret förordade.

Med hänsyn till de extra kostnader, som otvivelaktigt komma att

vara förenade med en föreståndarbefattning av detta slag, anser jag dock

att befattningen bör förenas med ett särskilt arvode, vilket i enlighet med

utredningsmannens förslag torde böra bestämmas till 500 kronor för år. Beträffande

andrelärartjänsten vill jag förorda utredningsmannens förslag örn

dess placering i 24 lönegraden. Jag vill erinra, att denna tjänst i vad angår

undervisningen är lika betydelsefull som föreståndartjänsten och att dess

innehavare icke får karaktären av biträdande lärare utan kommer att tjänstgöra

som självständig huvudlärare i sina ämnen. En jämförelse med assistenttjänsterna

vid skogsskolorna blir därför missvisande, så mycket mera som

undervisningen vid högre skogsskolan måste ligga på ett betydligt högre plan

än undervisningen vid skogsskolorna. Rörande övningslärartjänsterna vid

skogsskolorna har årets riksdag bifallit av Kungl. Majit framlagt förslag

örn dessa tjänsters placering i 15 lönegraden samt örn ändring av tjänstetiteln

till yrkeslärare. Även Övningslärare!) vid statens högre skogsskola torde böra

placeras i 15 lönegraden. Befattningshavaren synes liksom motsvarande tjäns
tiihanq

lill riksiloqenx protokoll lilli ''i. 1 nami. ,Yr IS-I. :>

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 184.

temän vid skogsskolorna böra benämnas yrkeslärare. Samtliga tjänster vid

högre skogsskolan böra uppföras å extra ordinarie stat.

Då en avsevärd tid erfordras för organiserandet av skolverksamheten och

förberedandet av undervisningen vid den nya skolformen, bör befattningen

som föreståndare för skolan tillsättas redan från och med 1 oktober innevarande

år. Även andre läraren och övningsläraren torde behövas någon tid

före kursens början, bland annat för att biträda vid undervisningsprogrammets

uppgörande och för att medverka vid intagningen av elever. Det synes dock

vara tillräckligt, om dessa lärare anställas från och med 1 december.

Med föreslagna lönegradsplaceringar böra avlöningarna för lärarna under

nästa budgetår beräknas till ett belopp av 11 000 kronor samt rörligt tillägg

å dessa avlöningar till 1 900 kronor. För arvoden till lärare i specialämnen

torde för nästa budgetår ett belopp av 2 500 kronor vara tillräckligt. Emot

det föreslagna arvodet å 3 000 kronor till en befattning som vaktmästare och

gårdskarl har jag intet att erinra.

Avlöningsstaten för statens högre skogsskola skulle vid bifall till vad jag

i det föregående förordat komma att för budgetåret 1944/45 erhålla följande

utseende.

Under en anslagspost till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit, torde böra upptagas ett belopp av 3 000 kronor, därav 500

kronor till arvode åt föreståndaren vid skolan samt 2 500 kronor till arvoden

åt lärare i specialämnen. För avlöningar till icke-ordinarie personal synas

böra beräknas tillhopa 14 000 kronor. Av sistnämnda belopp avses 11000

kronor till avlöningar åt föreståndaren, andre läraren och yrkesläraren samt

3 000 kronor till avlöning åt en vaktmästare och gårdskarl. Posten rörligt

tillägg torde slutligen böra uppföras med 1 900 kronor.

Sammanlagt skulle sålunda för avlöningar vid statens högre skogsskola

behöva anvisas ett belopp av (3 000 + 14 000 + 1 900 =) 18 900 kronor.

I anslutning till vad utredningsmannen föreslagit synes för bestridande av

.skolans löpande omkostnader under nästa budgetår böra upptagas ett förslagsanslag

av 10 000 kronor. Sedan riksdagen fattat beslut i ärendet, torde

det få ankomma på Kungl. Majit att fastställa omkostnadsstat för skolan.

Jag anser mig vidare böra biträda utredningsmannens förslag om anvisande

av ett anslag av 3 000 kronor till stipendier åt elever vid ifrågavarande

skola. Med hänsyn till de grunder som enligt vad jag förut förordat böra

tillämpas vid stipendiernas utdelande torde anslaget böra givas karaktär av

förslagsanslag.

Till anskaffande av möbler, instrument, redskap, åskådningsmaterial och

annan utrustning synes böra beräknas det av utredningsmannen föreslagna

beloppet, 20 000 kronor. Det härför erforderliga anslaget torde böra benämnas

Statens högre skogsskola: Utrustning samt uppföras såsom reservationsanslag.

Härjämte bör för verkställande av behövliga byggnads- och reparationsarbeten

vid skolan anvisas ett reservationsanslag av likaledes 20 000

kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 184.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

dels besluta, att en statens högre skogsskola skall inrättas

i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer som i det

föregående angivits;

dels godkänna följande personalförteckning för statens

högre skogsskola:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än 2 0.

1 föreståndare och rektor ...................... Eo 26

1 andre lärare ................................ Eo 24;

dels godkänna följande avlöningsstat för statens högre

skogsskola, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1944/45:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, be
-

stämda av Kungl. Maj:t............ kronor 3 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 14 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 1 900

Summa kronor 18 900;

dels ock under nionde huvudtiteln för budgetåret 1944/45

anvisa

a) till Statens högre skogsskola: Avlöningar

ett förslagsanslag av .................. kronor 18 900;

b) till Statens högre skogsskola: Omkostnader

ett förslagsanslag av .............. » 10 000;

c) till Statens högre skogsskola: Stipendier

ett förslagsanslag av .................... » 3 000;

d) till Statens högre skogsskola: Utrustning

ett reservationsanslag av ................ » 20 000;

e) till Statens högre skogsskola: Byggnadsarbeten

ett reservationsanslag av...... » 20 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Per Eldin.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1944:401 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av en statens högre skogsskola. a1 i texten
  2. JoU 1944:63 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av en statens högre skogsskola jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten