Sök i Ratio Lex

Angående vissa avlöningsm. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för hudgetåret 1944 45

1944-03-03 · 303 sidor, varav 297 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 297 av 303 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1944:185, Angående vissa avlöningsm. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för hudgetåret 1944 45

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

1

Nr 185.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa

avlönings- m. fl. anslag under riksstatens fjärde

huvudtitel för hudgetåret 1944 45; given Stockholms

slott den 3 mars 1944.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Majd Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 3 mars 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist, Bagge, Andersson,

Domö, Hosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet och, såvitt

angår frågan örn den militära väderlekstjänstens organisation, jämväl med

t. f. chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Domö, anför chefen för

försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, följande.

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag ha åtskilliga anslag

under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1944/45 måst upptagas med

allenast beräknade belopp i avvaktan på att slutliga förslag rörande medelsanvisningarna

i fråga skulle kunna föreläggas riksdagen. I fråga om anslagen

till ersättning till de olika delfonderna till försvarsväsendets fastighetsfond

ha redan i särskild proposition, nr 76, slutliga medelsäskanden framlagts för

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 185.

m 44

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

riksdagen. Sedan numera ytterligare utredning förebragts i fråga örn medelsbehovet

för nästkommande budgetår beträffande övriga i statsverkspropositionen

under fjärde huvudtiteln med allenast beräknade belopp uppförda anslag

— med undantag för anslaget till kristillägg, till vilken fråga chefen för

finansdepartementet torde återkomma i annat sammanhang -—- anhåller jag

att nu få anmäla på försvarsdepartementet ankommande frågor. I särskild proposition

den 25 februari 1944, nr 143, har framlagts förslag rörande inrättande

av beställningar för långtjänstunderbefäl vid armén och kustartilleriet samt av

ett antal nya befattningar för civil personal såsom ersättning för manskapsbeställningar.

Beträffande förslagets innebörd såvitt avser personalstaterna

för nästa budgetår får jag hänvisa till berörda proposition ävensom till de

förslag till personalförteckningar som i särskild ordning komma att överlämnas

till riksdagens vederbörande utskott.

Innan jag härefter övergår till behandlingen av de särskilda anslagen, torde

i särskilda avsnitt böra behandlas vissa frågor av gemensam betydelse för

flera försvarsgrenar eller eljest av större räckvidd.

A. Vissa särskilda frågor.

Övergången till den nya organisationen av försvarsväsendets centrala

förvaltning.

Den av 1943 års riksdag beslutade omorganisationen av försvarsväsendets

centrala förvaltning (propositionerna nr 180 och 235; riksdagens

skrivelser nr 319 och 321) har under första delen av innevarande budgetår i

allt väsentligt genomförts. Beträffande övergången till den nya organisationen

torde jag få lämna följande kortfattade redogörelse.

De genom riksdagens beslut nyinrättade centrala förvaltningsmyndigheterna

krigsmaterielverket och försvarets fabriksstyrelse trädde i verksamhet

redan den 1 juli 1943. Instruktion för sistnämnda verk jämte vissa därtill

anslutande bestämmelser utfärdades den 30 juni 1943 (SFS 1943: 559), .varjämte

samma dag provisoriska föreskrifter rörande verksamheten inom krigsmaterielverket

utfärdades. Genom beslut samma dag (regleringsbrevet) meddelades

vidare de för ifrågavarande myndigheters verksamhet erforderliga

föreskrifterna rörande de för dem anvisade anslagen. Sedermera har Kungl.

Maj:t den 3 september 1943 fastställt dels personalförteckning avseende extra

ordinarie befattningar i högre lönegrad än 20 vid försvarets fabriksverk utöver

vad i regleringsbrevet angivits, dels ock tjänsteförteckning avseende

extra ordinarie befattningar i 20 eller lägre lönegrader vid verket.

Yad angår marinförvaltningen och flygförvaltningen genomfördes den beslutade

omorganisationen i vissa delar likaledes från och med den 1 juli 1943.

Sålunda utfärdades den 30 juni 1943 provisoriska instruktionsbestämmelser

dels för marinförvaltningens ingenjör- och intendenturavdelningar m. m., dels

ock för flygförvaltningen, vilka bestämmelser skulle lända till efterrättelse

från och med påföljande dag.

Det slutliga genomförandet av reformen i fråga om marinförvaltningen och

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

flygförvaltningen samt övergången till den nya ordningen beträffande övriga

ämbetsverk inom förvaltningsorganisationen ha, efter en serie av successiva

åtgärder under hösten 1943, ägt rum den 1 januari 1944. Övergången har skett

under medverkan av en särskild nämnd, för svar sforvallningens or ganisationsnämnd,

vilken tillkallats enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 april 1943

med uppgift att skyndsamt utarbeta och till Kungl. Majit inkomma med detaljerade

förslag rörande den överflyttning och uppdelning av personal mellan

de centrala militära förvaltningsmyndigheterna, som bleve erforderlig vid

bifall till det då föreliggande förslaget angående organisationen av försvarsväsendets

centrala förvaltning, samt övriga i samband därmed uppkommande

spörsmål rörande genomförandet av den planerade omorganisationen ävensom

att i samråd med byggnadsstyrelsen framlägga förslag rörande de ifrågavarande

förvaltningsmyndigheternas lokalbehov. Nämnden var i verksamhet

under tiden den 26 maj—den 30 november 1943. Beträffande dess arbete

torde få hänvisas till den redogörelse, som lämnats i berättelse till årets riksdag

örn vad i rikets styrelse sig tilldragit.

I förra årets riksdagsbeslut lämnades frågan örn tidpunkten för det huvudsakliga

genomförandet av förvaltningsreformen öppen. Åt Kungl. Majit uppdrogs

att träffa avgörande härom. Genom beslut den 29 oktober 1943 föreskrev

Kungl. Majit, att följande nya ämbetsverk skulle inrättas från och med

den 1 januari 1944, nämligen försvarets civilförvaltning, försvarets sjukvårdsförvaltning

och arméns fortifikationsförvaltning. Kungl. Majit förklarade Sig

vidare vilja framdeles meddela närmare bestämmelser rörande organisationen

av dessa verk. Därjämte förordnades, att arméförvaltningen, i vilken skulle

ingå bland annat en tygavdelning och en intendenturavdelning, samt marinförvaltningen

och flygförvaltningen skulle från och med samma tidpunkt omorganiseras

i enlighet med de närmare föreskrifter, som Kungl. Majit framdeles

ville utfärda. Genom beslut förstnämnda dag förklarade Kungl.

Majit vidare, att generalfälttygmästaren tillika skulle vara chef för arméförvaltningens

tygavdelning, att generalintendenten tillika skulle vara chef för

arméförvaltningens intendenturavdelning samt att chefen för fortifikationskåren

tillika skulle vara chef för arméns fortifikationsförvaltning, allt med

verkan från och med den 1 januari 1944. Ytterligare förordnades med stöd av

riksdagens i samband med förvaltningsreformen meddelade bemyndiganden

och beslut, att dåvarande chefen för marinförvaltningen samt marinöverkommissarien

skulle från och med den 1 januari 1944 vara överförda på övergångsstat,

i båda fallen med tjänstgöringsskyldighet. Slutligen förordnades souschefer

för armé-, marin- och flygförvaltningarna samt chef för försvarets civilförvaltning,

varjämte vissa andra högre befattningar inom förvaltningsmyndigheterna

tillsattes. Senare har chef för försvarets sjukvårdsförvaltning samt

ytterligare en del befattningshavare inom de centrala ämbetsverken utsetts.

I anslutning till nyss omförmälda tjänstetillsättningar bemyndigade Kungl.

Majit likaledes den 29 oktober 1943 de förordnade cheferna (souscheferna)

för vederbörande ämbetsverk att envar inom sitt arbetsområde vidtaga de

åtgärder, som kunde erfordras för nya och vakanta tjänsters besättande i närmare

angiven omfattning eller upprättande av förslag därtill eller som i övrigt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

vore påkallade för förberedande av övergång till den nya organisationen, allt

i den mån sådana åtgärder icke skulle ankomma på försvarsförvaltningens

organisationsnämnd. Vissa närmare föreskrifter i förevarande hänseenden

meddelades jämväl.

Genom beslut den 5 november 1943 fastställde Kungl. Majit personalförteckningar

för försvarets civilförvaltning, försvarets sjukvårdsförvaltning,

arméns fortifikationsförvaltning samt armé-, marin- och flygförvaltningarna

i deras blivande organisation att tillämpas tills vidare från och med den 1

januari 1944. I allt väsentligt anslöto sig dessa personalförteckningar till de

av riksdagen godkända personalförteckningarna. Med stöd av riksdagens bemyndigande

(riksdagens skrivelse nr 321 s. 10) gjordes dock i syfte att vinna

en smidigare övergång vissa smärre jämkningar i förteckningarna i anslutning

till förslag av försvarsförvaltningens organisationsnämnd. I samma beslut

föreskrev Kungl. Majit — med erinran om de av 1943 års riksdag i dess skrivelse

nr 319 under hänvisning till vad som anförts i första särskilda utskottets

utlåtande nr 2 (s. 23 och 24 samt s. 41 och 42) och i dess skrivelse nr 321

(s. 10 och 15 i riksdagstrycket) gjorda uttalandena örn anställande av personal

hos förvaltningsmyndigheterna samt örn personaluppsättningen å revisionsbyrån

i försvarets civilförvaltning — att för tiden intill den 1 januari 1944

skulle i fråga örn de försvarsförvaltningen tillhörande centrala ämbetsverk,

för vilka personalförteckningar genom berörda beslut fastställts, i stället för

bestämmelserna i kungörelsen den 3 januari 1941 (nr 5) angående återbesättande

av vissa civila befattningar i statens tjänst, gälla att vid ingivande av

förslag till besättande av å personalförteckning för vederbörligt ämbetsverk

uppförd nyinrättad eller eljest ledig ordinarie eller extra ordinarie tjänst (beställning,

befattning) eller arvodestjänst, som tillsattes av Kungl. Majit, skulle

bifogas yttrande av ämbetsverket, huruvida och på vilka grunder behovet av

tjänsten jämväl efter återgång till fredsförhållanden kunde anses klart ådagalagt

samt att vid på vederbörligt ämbetsverk ankommande tillsättning av

ordinarie eller extra ordinarie tjänst eller av arvodestjänst skulle noggrant

beaktas, att tjänsten icke tillsattes i annat fall än då behov därav enligt vad

nyss sagts vore klart ådagalagt, ägande ämbetsverket jämväl härvid i förekommande

fall för tiden intill den 1 januari 1944 åtnjuta befrielse från skyldighet

att iakttaga vad i förenämnda kungörelse funnes stadgat. Tillika föreskrev

Kungl. Majit att, då före den 1 januari 1944 ledighet uppkomme å befattning,

som enligt beslut av Kungl. Majit skulle eller enligt förslag av försvarsförvaltningens

organisationsnämnd avsåges skola överflyttas från ett

ämbetsverk till ett annat, befattningen för tiden intill nyssnämnda tidpunkt

utan Kungl. Majits medgivande icke finge återbesättas utan allenast uppehållas

medelst förordnande.

I anslutning till ett av försvarsförvaltningens organisationsnämnd i skrivelse

den 28 oktober 1943 framlagt förslag meddelade Kungl. Majit den 5 november

1943 med stöd av 3 § 3 mom. civila avlöningsreglementet beslut örn överflyttning

av vissa ordinarie civila befattningshavare från arméförvaltningen,

marinförvaltningen och flygförvaltningen till befattningar i motsvarande lönegrader

inom försvarets civilförvaltning samt från arméförvaltningen till befatt
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj-.ts proposition nr 185.

ningar i motsvarande lönegrader inom försvarets sjukvårdsförvaltning ock

arméns fortifikationsförvaltning. Genom beslut den 17 december 1943 ka

vidare två beställningsliavare vid fältläkarkåren överflyttats till befattningar i

motsvarande lönegrader vid försvarets sjukvårdsförvaltning. Beträffande motsvarande

överflyttning av civil icke-ordinarie personal kar tillvägagångssättet

varit, att försvarsförvaltningens organisationsnämnd uppgjort förslag i ämnet,

vilka lagts till grund för vederbörande förvaltningsmyndigheters beslut örn

antagande av sådan personal. 1 samtliga fall har tillfälle heiette saväl vederbörande

myndigheter som de av överflyttningarna berörda tjänstemännen att

yttra sig.

Med stöd av riksdagens bemyndigande (riksdagens skrivelse nr 321) fastställde

Kungl. Maj :t den 12 november 1943 avlöningsstater för nyssnämnda

ämbetsverk, att tillämpas tills vidare under andra hälften av budgetåret

1943/44. Samtidigt meddelades beslut angående dispositionen av anslagsposterna

till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj .t,

likaledes under andra hälften av budgetåret.

Vidare har Kungl. Majit den 17 december 1943 utfärdat slutgiltiga instruktioner

för försvarets civilförvaltning, försvarets sjukvårdsförvaltning, arméns

fortifikationsförvaltning, arméförvaltningen, marinförvaltningen och flygförvaltningen

(SFS 1943:886—891), kungörelse med vissa bestämmelser i samband

med omorganisation av försvarets centrala förvaltning, innefattande

övergångsföreskrifter, kungörelse med vissa bestämmelser för förvaltningsmyndigheternas

verksamhet i krig eller krigsfara samt kungörelser örn vissa

av förvaltningsreformen betingade ändringar i kungörelsen den 22 januari

1943 (nr 33) angående krigsmaktens indelning i fred och rikets militärterritoriella

indelning ävensom i instruktionerna för överbefälhavaren samt armé-,

marin- och flygledningarna (SFS 1943: 892—901). På föredragning av chefen

för finansdepartementet ha vidare utfärdats av reformen föranledda kungörelser

med föreskrifter angående försvarets civilförvaltnings kassarörelse

m. m. och örn ändrad lydelse av 1 § kungörelsen den 23 maj 1924 (nr 178) angående

avlämnande till riksräkenskapsverket av årsräkenskaper m. m. (SFS

1943:902 och 903). Framhållas må, att förslag till fullständig instruktion för

krigsmaterielverket utarbetats och remissbehandlats men i avbidan på riksdagens

beslut i frågor, på vilka jag i det följande närmare ingår, ännu icke

fastställts.

Slutligen har Kungl. Majit genom beslut den 22 december 1943 meddelat

de ändrade bestämmelser örn vissa anslag för budgetåret 1943/44 under riksstatens

fjärde huvudtitel m. m., som påkallats av övergången till den nya förvaltningsorganisationen,

särskilt beslutet örn kassaväsendets koncentration

till försvarets civilförvaltning.

I förevarande sammanhang må även omnämnas, att Kungl. Majit don 12

november 1943 anbefallt förordnade cheferna (souscheferna) för de ämbetsverk,

som skulle undergå omorganisation från och med den 1 januari 1944,

att före den 15 i sistnämnda månad till Kungl. Majit inkomma med förslag

till anslagsäskanden eller ändringar i tidigare sådana förslag, avseende budgetåret

1944/45. Sedan de ny- eller omorganiserade ämbetsverken vid årsskiftet

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

trätt i funktion, ha sådana förslag inkommit. Dessa förslag lia lagts till grund

för de äskanden örn medel till avlöningar och omkostnader för ifrågavarande

ämbetsverk under nästkommande budgetår, som i det följande föreläggas riksdagen.

Genom beslut den 28 januari 1944 har Kungl. Majit vidare fastställt personalförteckning

avseende personal i 20 eller lägre lönegrader vid krigsmaterielverket

och i samband därmed utfärdat vissa andra föreskrifter

rörande verksamheten inom denna förvaltningsmyndighet.

1943 års förvaltningsbeslut innebar i fråga örn fortifikations- och byggnadsförvaltningen

ett ställningstagande i princip för en koncentration av den

centrala förvaltningsverksamheten på nämnda område. Vid framläggandet av

förvaltningspropositionen anförde jag emellertid, att jag i dåvarande läge och

med den synnerligen omfattande byggnadsverksamhet på försvarets område,

som påginge och vore att förutse för de närmaste åren, ansett försiktigast att

icke då genomföra en sådan reform utan dröja därmed till dess det byggnadsprogram,

som inginge i försvarets femårsplan, blivit i det närmaste genomfört.

Jag framhöll vidare, att jag av anförda skäl ansåg en fortsatt utredning rörande

den militära fastighetsförvaltningen ofrånkomlig. Enligt min mening

är tidpunkten nu inne att fullfölja utredningsverksamheten på detta område.

Jag har sålunda för avsikt att inom den närmaste tiden hemställa örn Kungl.

Majits bemyndigande att tillkalla sakkunniga för verkställande av vidare utredning

i ämnet.

Försvarsförvaltningens organisationsnämnd har i sin förenämnda skrivelse

den 28 oktober 1943 framhållit, att det icke varit möjligt för nämnden att vid

fullgörandet av de nämnden ålagda uppdragen nå fram till ett säkert bedömande

av förvaltningsorganisationens personalbehov efter återgång till fredsförhållanden.

Nämnden holle emellertid för sannolikt, att förvaltningsmyndigheternas

normala personaluppsättning kunde bliva i behov av jämkning

i ena eller andra riktningen, sedan förhållandena i den nya organisationen

stabiliserat sig. Med hänsyn härtill ville nämnden förorda,

att denna personaluppsättning vid lämplig framtida tidpunkt gjordes till

föremål för en allmän översyn. Organisationsnämndens uttalande överensstämmer

i stort sett med vad jag vid framläggandet av propositioaien

1943:180 (s. 33) framhöll därom, att det icke för det dåvarande

läte sig göra att med säkerhet bedöma förvaltningsorganisationens personalbehov

efter återgång till fredsförhållanden. Jag anförde vidare, att den starka

ansvällningen av personalstyrkan under rådande beredskapsläge lätt kunde

föranleda till en överdimensionering av personalen, som måste undvikas, varför

statsmakterna vid personalberäkningarna för de olika förvaltningsorganen

måste gå fram med den största försiktighet. De befattningar inom förvaltningsmyndigheterna,

som — utöver de egentliga nyckelposterna —- på grund

av hela försvarsorganisationens utökning måste tillkomma oberoende av vilken

organisationsform för förvaltningen som fastställdes, borde successivt föreslås

i samband med försvarsorganisationens utökning i enlighet med 1942 års

försvarsplan och tillsättas efter prövning i varje särskilt fall. Jag framhöll

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

slutligen, att hithörande spörsmål, sedan normala förhållanden åter inträtt,

finge upptagas till slutlig prövning. Jag finner ej anledning att frångå vad

jag vid förvaltningsfrågans behandling uttalade. I likhet med organisationsnämnden

anser jag emellertid lämpligt, att förvaltningsmyndigheternas personaluppsättning

göres till föremål för en allmän översyn sedan förhållandena

i den nya organisationen stabiliserat sig.

Beträffande de med förvaltningsreformen sammanhängande lokalfrågorna

må här omnämnas, att Kungl. Majit den 24 september 1943 bemyndigat arméförvaltningens

fortifikationsstyrelse att sluta avtal örn förhyrning för försvarsväsendets

räkning av vissa tidigare av flygförvaltningen disponerade

lokaler i den Aktiebolaget Hans Osterman tillhöriga fastigheten Grevturegatan

3—5 (de s. k. Ostermanska bilhallarna). Ändamålet med denna förhyrning

var främst att med frigörande av vissa bostads- och kontorslägenheter till

en lokal sammanföra vissa delar av arméförvaltningen i avbidan på färdigställande

av lokaler i den tilltänkta nya ämbetsbyggnaden å Ladugårdsgärde

i Stockholm.

Sedermera har Kungl. Majit genom beslut den 5 november 1943, med godkännande

av ingiven situationsplan, anbefallt byggnadsstyrelsen att med anlitande

av ett av 1943 års riksdag för ändamålet anvisat investeringsanslag av

3 700 000 kronor gå i författning om utförande, inom en kostnadsram av samma

belopp, av nyssberörda för arméförvaltningen avsedda ämbetsbyggnad å

Ladugårdsgärde i huvudsaklig överensstämmelse med ingivna ritningar. I

samband därmed har Kungl. Majit förklarat, att här avsedda ämbetsbyggnad

tills vidare finge tagas i anspråk allenast i den mån därigenom frigjordes förhyrt

lokalutrymme av i huvudsak motsvarande omfattning.

I nära sammanhang med frågan örn den militära förvaltningens organisation

står spörsmålet om den ställning och organisation, som forskningsverksamheten

inom försvaret bör intaga. Med stöd av Kungl. Majits bemyndigande

den 5 februari 1943 har tillsatts en särskild nämnd, försvarets forskningsnämnd,

med uppgift bland annat att verkställa utredning rörande dessa spörsmål.

Nämnden har den 30 december 1943 avlämnat betänkande med förslag

i ämnet, innefattande den mening, som vid ärendets behandling inom forskningsnämnden

företrätts av fem ledamöter. Forskningsnämndens ordförande

samt en ledamot ha anmält avvikande mening. Betänkandet har gjorts till

föremål för remissbehandling. Då uppfattningarna rörande den lämpligaste

organisationen av ifrågavarande verksamhet starkt brutit sig mot varandra, har

det icke varit mig möjligt att på den korta tid, som stått till buds, taga slutlig

ståndpunkt till hithörande svårbedömliga spörsmål. Jag är därför icke beredd

att utan ytterligare överväganden för riksdagen framlägga förslag i ämnet.

Uppsättande av en sjunde jaktflottilj.

1941 års f är svar sutredning föreslog i sitt den 12 januari 1942 avgivna betänkande

med förslag till plan för organisationsarbetet inom försvarsväsendet

under femårsperioden 1942/47, att flygvapnet skulle organiseras på — förutom

opaginerad Kontrollera mot PDF

ö Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

bomb-, spanings- och torpedförband — sex jaktflottiljer. Av dessa funnos

tre redan uppsatta, varför under femårsperioden tre nya jaktflottiljer skulle

tillkomma. Försvarsutredningen framhöll emellertid, att det icke synts utredningen

osannolikt, att utvecklingen under femårsperioden kunde komma att

tala för en ytterligare utökning av flygvapnet. Därvid syntes i första hand

ytterligare en jaktflottilj böra tillkomma.

I yttranden över försvarsutredningens betänkande föreslogs från flera håll,

bland annat av överbefälhavaren, cheferna för marinen och flygvapnet samt

1942 års försvarsberedning, att flygvapnets organisation skulle utökas med

en sjunde jaktflottilj (F 18). I vissa av yttrandena angåvos därvid vissa besparingar

som skulle kunna genomföras med avseende å andra delar av försvarsorganisationen

för att bereda utrymme för den sjunde jaktflottiljen inom den

för femårsperioden beräknade kostnadsramen för försvarsväsendet.

\id anmälan av denna fråga i 1942 års försvars proposition (1942: 210) framkör

jag. att även för mig ett starkare flygvapen framstode som betydelsefullt

och att jag därför i princip intet hade att erinra mot uppsättandet av en

sjunde jaktflottilj. Emellertid fann jag det icke nödvändigt, att beslut därom

fattades redan då, samt anförde härutinnan ytterligare följande.

Det är nämligen ganska tveksamt, örn denna ytterligare utökning av flygvapnet

kan med hänsyn till utbildningen av personal och till organisatoriska

svårigheter medhinnas inom femårsperioden. Vidtagas redan nu åtgärder för

att trygga leveransen av den erforderliga flygmaterielen, vilket jag senare

i at*, jreslå’ kan med det slutliga avgörandet av denna fråga anstå till

1944 års riksdag. Skulle det vid denna tidpunkt visa sig, att flottiljen icke

hinner uppsattas inom femårsperioden, har ingenting annat .inträffat än att

övriga flottiljer kunna tillföras flygplan vid en tidigare tidpunkt än som

ursprungligen beräknats. Kan å andra sidan flottiljen uppsättas inom femårsperioden,

erfordras ett flygfält, som måste iordningställas under den närmaste

tiden. dylikt fält är emellertid under alla omständigheter nödvändigt

for flygvapnets samverkan med flottan, varför jag utgår från att åtgärder

skola vidtagas för anordnande av ett sådant fält.

Då jag föreslår, att frågan örn tillkomsten av denna sjunde jaktflottilj

skjutes något på framtiden, beror detta även därpå att ett beslut nu innebär,

att statsmakterna binda sig för ett överskridande av kostnadsramen med i

genomsnitt 12 miljoner kronor örn året. Några möjligheter till besparingar

på annat håll, som kunna godtagas, ha icke kunnat anvisas. Att lösgöra några''

för ändamålet alldeles otillräckliga belopp genom att giva avkall på nödvändiga

fordringar i fråga örn flygvapnets materiella utrustning anser jag näraligen

icke rådlig! Enär såsom förut framhållits en utvidgning av kostnadsramen

mäste ingiva stora betänkligheter, bör en dylik icke utan tvingande nödvändighet

ske. Vid den tidpunkt då beslut senast bör ha fattats — år 1944 —

bör det ha blivit klarlagt, antingen att uppsättandet av flottiljen icke medhinnes,

i vilket fall kostnaderna komma att falla på tiden efter femårsperiodens

utgång, då genom minskade materielanskaffningar bättre utrymme för

bestridande av nämnda kostnader kommer att föreligga, eller, i motsatt fall, i

vad män kostnaderna för flottiljen kunna bestridas genom anlitande av de utvägar

för åstadkommande av besparingar på annat håll inom försvarsväsendet,

som enligt överbefälhavarens mening möjligen kunna föreligga och som äro en

förutsättning för att den ifrågasatta utvidgningen skall kunna ske inom den

avsedda kostnadsramen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 1S5.

1942 års riksdag anförde i sin skrivelse nr 374 i denna fråga följande.

Riksdagen vill för sin del — med hänsyn till den utomordentliga vikten av

att flygvapnet erhåller största möjliga effektivitet —- ansluta sig till departementschefens

sålunda uttalade uppfattning, att, därest så med hänsyn till utbildnings-

och andra organisatoriska förhållanden visar sig möjligt, en sjunde

jaktflottilj skall uppsättas under femårsperioden. Riksdagen, som sålunda

räknar med att denna sjunde jaktflottilj kommer att ingå i flygvapenorganisationen,

anser fördenskull i likhet med departementschefen, att åtgärder redan

nu böra vidtagas för att säkerställa leveransen av flygmateriel för flottiljen

i fråga ävensom för anordnande av flygfält för densamma. Riksdagen vill

vidare understryka angelägenheten av att riksdagen senast år 1944 får sig förelagt

förslag i frågan och att därvid möjligheten att åvägabringa mot de därav

betingade kostnaderna svarande besparingar under femårsperioden tagas under

noggrant övervägande. Riksdagen delar nämligen, såsom förut anförts, departementschefens

uppfattning, att kostnadsramen icke bör utan tvingande skäl

överskridas.

I enlighet med vad som förutsattes i försvarspropositionen har — sedan

1942 års riksdag därtill anvisat medel — arbeten igångsatts för iordningställande

av ett krigsflygfält på Södertörn, vilket efter vissa utvidgningar avsetts

skola kunna utnyttjas för en sjunde jaktflottiljs fredsförläggning.

Chefen för flygvapnet och flygförvaltningen ha nu i gemensam skrivelse

den 27 augusti 1943 —- med förmälan att inom flygvapnet verkställda undersökningar

givit vid handen, att den sjunde jaktflottiljen beräknades kunna

uppsättas från och med budgetåret 1946/47 —- hemställt om förslag till innevarande

års riksdag örn uppsättande av ifrågavarande jaktflottilj.

I skrivelse den 9 oktober 1943 har överbefälhavaren tillstyrkt framställningen

och i samband därmed redogjort för en genom hans försorg verkställd

utredning rörande möjligheterna att åstadkomma besparingar inom femårsplanens

kostnadsram för motvägande av merkostnaderna för jaktflottiljen.

Då jag fann ytterligare undersökning i detta hänseende erforderlig, uppdrog

jag — såsom närmare anförts i årets statsverksproposition (fjärde huvudtiteln,

s. 16) — under hand åt överbefälhavaren att verkställa en dylik förnyad undersökning,

vilken avsågs skola taga sikte på möjligheterna att reellt nedbringa

kostnaderna för försvarsväsendet i angivet syfte.

Med skrivelse den 18 januari 1944 har överbefälhavaren överlämnat den

sålunda verkställda utredningen, vilken begränsats till att behandla dels,

budgetåret 1946/47, dels den närmast därpå följande femårsperioden.

Utredningarna rörande möjligheterna att åstadkomma besparingar för motvägande

av merkostnaderna för den sjunde jaktflottiljen äro av den beskaffenhet,

att en fullständig redogörelse för dem icke bör lämnas till statsrådsprotokollet.

Upplysningar utöver vad av det följande framgår torde få in

hämtas genom de handlingar, som i vanlig ordning komma att överlämnas till

riksdagens vederbörande utskott.

Av överbefälhavaren nu anförda skäl för den

sjunde jaktflottiljens uppsättande.

I sin skrivelse den 9 oktober 1943 har överbefälhavaren erinrat örn att han

i sitt, yttrande över försvarsutredningens förslag framhållit såsom det mest

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

angelägna önskemålet i fråga om förbättringar av utredningens förslag i dess

helhet, att en sjunde jaktflottilj beslutades. Såväl föredragande departementschefen

som 1942 års riksdag syntes ha delat denna uppfattning. Att ändock

beslut örn uppsättandet av en sjunde jaktflottilj icke fattats av 1942 års riksdag

syntes huvudsakligen ha varit beroende av den tveksamhet, som då rått

i fråga örn möjligheten att inom femårsperioden medhinna även denna flygflottiljs

uppsättande. Verkställda undersökningar gåve emellertid enligt flygnryndigheternas

framställning vid handen, att något hinder därför icke förese.

Överbefälhavaren har i anslutning härtill ytterligare anfört följande.

Från tiden efter försvarsbeslutet föreliggande krigserfarenheter ha i än

högre grad än tidigare understrukit flygvapnets betydelse i det moderna

kriget. Flygstridskrafternas effektivitet har ökats genom förbättrade stridsmedel,

instrument och navigeringsmetoder. Deras verkan mot stridskrafter

och hemort har härigenom ökats.

Krigserfarenheterna lia särskilt påvisat behovet av ett starkt jaktflyg till

stöd för stridskrafternas verksamhet och hemortsförsvaret överhuvudtaget.

Bomb-, torped- och spaningsförbanden bliva, örn de icke kunna erhålla stöd

av jaktförband, hänvisade till att uteslutande operera i skydd av moln och

mörker, vilket medför nedsatt effektivitet. För skyddet av flygbaserna äro

jaktförband det effektivaste aktiva försvarsmedlet.

Lantstridskrafternas operationsförmåga inskränkes och kan gå helt eller

delvis förlorad, örn fientligt flyg tillåtes att utan motverkan av jaktflyg operera

mot dem och deras förbindelser.

Sjöstridskrafterna äro för operationer under dager i hög grad beroende av

jaktskydd. Utan sådant skydd riskera de stora förluster genom fientligt flyg

såväl till sjöss som till ankars.

För hemortsförsvaret är tillgång till jaktförband av utomordentlig betydelse.

Det må även framhållas, att ett jaktförband, som avdelats för försvarsuppgift

under längre tid, kan hålla högst en tredjedel av sin styrka i hög beredskap

eller i luften samtidigt. En jaktflottilj, som avdelats för försvar av t. ex.

en flygeskaders basområde, en sjöstyrka eller viss ort (område), kan således

kontinuerligt hålla endast en division i hög beredskap eller i luften. Det är

uppenbart, att denna styrka är otillräcklig för att kunna bereda effektivt skydd.

Rätteligen borde för var och en av de angivna försvarsuppgifterna avdelas en

styrka av tre jaktflottiljer, varigenom en jaktflottilj kontinuerligt skulle kunna

hållas i hög beredskap eller i luften.

De sex jaktflottiljer, som enligt 1942 års försvarsbeslut skola ingå i flygvapnet,

kunna icke anses tillräckliga för att — även med frånseende av hemortens

behov — bereda stridskrafterna önskvärt jaktskydd. Då man icke helt

kan blotta hemorten på jaktskydd, framstår den bjudande nödvändigheten av

en förstärkning av våra jaktförband med ytterligare skärpa. Det är alltså ett

försvarsintresse av första ordningen, att den sjunde jaktflottiljen tillkommer.

Beräknade kostnader för uppsättande av en

sjunde jaktflottilj.

Flygförvaltningen har i förenämnda skrivelse den 27 augusti 1943 — med

utgångspunkt från prisläget den 1 juli 1941 ävensom från gällande normer för

avskrivning av nya kapitalinvesteringar — beräknat kostnaderna för den sjunde

jaktflottiljen till följande belopp.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

11

Under femårs- perioden

1942/47

kronor

Vid genomförd

organisation

kronor

») 8 400 000

33 300 000

7 057 000

9 515 000

9 900 000

Engångskostnader för anskaffning av flyg- oell vapenmateriel

Summa kronor

58 272 000

9 900 000

*) Tinder budgetåret 1946/47.

Av llygförvaltningen upprättade specifikationer å berörda kostnader torde

få såsom bilagor (bil. 1—3) fogas vid detta protokoll.

Flygmyndigheterna ha anfört, att ett uppsättande av den sjunde jaktflottiljen

icke komme att beröra medelsbehoven under riksstaten för budgetåret

1944/45 i annan mån än att för anskaffning av viss flygmateriel erfordrades

ett belopp av 6 900 000 kronor att utgå av anslaget till anskaffning av flygmateriel.

I sin skrivelse den 18 januari 1944 har överbefälhavaren framhållit att, örn

vissa av överbefälhavaren föreslagna besparingar med avseende å flygvapnets

organisation genomfördes, en besparing av 200 000 kronor ernåddes beträffande

årskostnaderna vid genomförd organisation för den sjunde jaktflottiljen,

vilka således under nämnda förutsättning kunde beräknas till 9 700 000 kronor.

Av överbefäl havaren ifrågasatta besparingar.

Såsom i det föregående anmärkts, har överbefälhavaren i sina skrivelser deli

9 oktober 1943 och den 18 januari 1944 redogjort för verkställda undersökningar

rörande tänkbara besparingar å de för försvarsgrenarna beräknade anslagen

för motvägande av merkostnaderna för den sjunde jaktflottiljen.

överbefälhavaren har sammanfattningsvis framhållit, att de redovisade besparingarna

på vissa anslag på längre sikt icke utan vidare kunde räknas såsom

tillgång vid beviljandet av medel för uppsättning av ytterligare en jaktflottilj.

Det vore nämligen med anspråk på tillförlitlighet icke möjligt att för

närvarande bedöma, huruvida andra anslag komme att visa sig tillräckliga

ävensom huruvida nya anslagsbehov komme att uppstå, vilka måste täckas,

örn den beslutade försvarsorganisationen på ett tillfredsställande sätt skulle

kunna genomföras.

Undersökningarna hade begränsats till att behandla dels femårsperioden

1942/47, varvid undersökningarna, såvitt avsåge möjligheterna att täcka årskostnaderna

för jaktflottiljen, avsett budgetåret 1946/47 sista aret av uppsättningsperioden

— dels den närmast därpå följande femårsperioden, alltså

budgetåren 1947/48—1951/52. Beträffande tiden därefter hade dylika undersökningar

icke ansetts kunna göras, främst beroende på svårigheterna att

över huvud taget för en längre tidsperiod överblicka utvecklingen. Det

syntes dock böra framhållas, att framdeles större besparingsmöjligheter

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

syntes föreligga än vad i utredningen gjordes gällande. Sålunda kunde de

besparingar, som vore beroende av värnpliktskontingenternas minskade storlek

och som under »andra femårsperioden» uppskattats till omkring 4 miljoner

kronor per år, under den därpå följande femårsperioden sannolikt beräknas

komma att uppgå till omkring 9 miljoner kronor per år. I detta sammanhang

finge även erinras örn att icke oväsentliga besparingar syntes vara att räkna

med genom de rationaliseringsåtgärder, som sannolikt komme att i sinom tid

genomföras som resultat av den verksamhet, som tillkomme statens organisationsnämnd.

Samtliga framlagda kostnadsberäkningar hänföra sig till prisläget den

1 juli 1941 utan hänsynstagande till därefter inträffade prisstegringar.

Vidkommande möjligheterna till besparingar å de för armén beräknade

anslagen framgår av utredningsmaterialet, att överbefälhavaren ansett sig

kunna räkna med besparingar i förhållande till försvarsbeslutets kostnadsberäkningar

på sätt framgår av följande tablå.

Anslag

Budgetårot

1946/47

Fr. o. m.

budgetåret

1947/48

kronor

kronor

Beroende av antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga ....

Avlöningar till personal å övergångsstat ....................

Avlöningar till personal å reservstat...................

Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt..........

Undervisningsmateriel m. m............

374 000

24 000

45 000

50 000

22 000

366 000

3 995 000

400 000

172 000

880 000

50 000

100 000

500 000

50 000

366 000

Vissa kostnader för arméns utbildningsanstalter, särskilda ut- bildningsknrser m. m.................

Truppförbandens övningar........................

Understöd åt frivilligt försvarsarbete..............

Minskade årskostnader för värnpliktigas underhåll m. m. på

grund av ökad tilldelning av värnpliktiga till flygvapnet . .

Summa

881 000

6 513 000

eller avrundat

880 000

6 500 000

Beträffande de olika posterna i tablån må här följande anföras.

Besparingarna å de anslag, som äro beroende av antalet tjänstgöringsdagar

för värnpliktiga — anslagen till avlöningar och familjebidrag åt värnpliktiga,

sjukvård och sjukvårdsmateriel, inskrivnings- och färdkostnader,

bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt, mathållning, munderingsutrustning,

kasern- och förplägnadsutredning samt vapen och ammunition m. m. —

sammanhänga med att värnpliktskontingenterna från och med budgetåret

1947/48 beräknats understiga de av försvarsutredningen uppskattade.

Att besparingar beräknats uppkomma å anslagen till avlöningar till personal

å övergångsstat respektive reservstat sammanhänger med att avgången

från övergångsstaten skett snabbare än i försvarsbeslutet beräknats respektive

att reservstaten icke kunnat rekryteras i avsedd takt.

I fråga örn de ifrågasatta ytterligare besparingarna å anslaget till bränsle,

lyse, vatten, renhållning och tvätt har erinrats örn att försvarsutredningens

kostnadsberäkningar baserats på den onormalt höga bränsleförbrukningen

budgetåret 1941/42.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj-.ts proposition nr 185.

De föreslagna besparingarna å anslagen till vissa kostnader för arméns utbildningsanstalter,

särskilda utbildningskurser m. m. samt till understöd åt

frivilligt försvarsarbete lia avstyrkts av chefen för armén.

Beträffande anslaget till truppförbandens övningar har överbefälhavaren

erinrat om att den största belastningen på anslaget vore drivmedelskostnaderna.

Beträffande prisutvecklingen på detta område kunde svårligen några

förutsägelser nu göras. Det vore därför synnerligen svårt att beräkna medelsbehovet

under fredsförhållanden på detta anslag. Under hänvisning till att

antalet motorfordon i tjänst samt körlängderna för dessa i försvarsbeslutet

beräknats synnerligen snävt hade arméchefen framhållit, att en beskärning

av anslaget icke kunde ske. För att kunna ernå de äskade besparingarna

ansåge sig överbefälhavaren, ehuru med tvekan, böra ifrågasätta en minskning

av anslaget från och med budgetåret 1947/48 med 500 000 kronor i jämförelse

med det i försvarsbeslutet angivna beloppet vid genomförd organisation.

Den sista posten i tablån sammanhänger med att i och med jaktflottiljens

uppsättande 260 värnpliktiga av den årliga värnpliktskontingenten beräknats

komma att överföras från armén till flygvapnet.

Beträffande marinen har överbefälhavaren i sin skrivelse den 9 oktober

1943 anfört, att chefen för marinen beräknat besparingar inom försvarsbeslutets

kostnadsram örn tillhopa i runt tal 3 miljoner kronor, varav 1,25

miljoner kronor på anslaget till flottans övningar.

I sin skrivelse den 18 januari 1944 har överbefälhavaren emellertid framhållit,

att denna fråga kommit i ett helt nytt läge, sedan i årets statsverksproposition

(fjärde huvudtiteln, s. 190) anförts, att marinens anslag till anskaffning

av artilleri- och annan teknisk materiel skulle belastas med omkring

7,7 miljoner kronor utöver vad marinförvaltningen räknat med. Anledning

funnes sålunda att för marinens vidkommande förutse ett överskridande av

kostnadsramen under femårsperioden 1942/47. Den angivna besparingen örn

3 miljoner kronor kunde med hänsyn härtill icke anses vara en reell besparing

utan borde utnyttjas för att nedbringa detta överskridande. Detsamma borde

gälla beträffande vissa av chefen för marinen sedermera ifrågasatta besparingar

för budgetåret 1946/47.

För tiden efter budgetåret 1946/47 har överbefälhavaren räknat med dels

en minskning av antalet meniga vid kustartilleriet med 50, dels viss begränsning

av anslaget till flottans övningar och därmed sammanhängande

minskning av kostnaderna för sjötillägg och mathållning, dels slutligen en

mindre besparing å anslaget till fartygsbyggnader för kustartilleriet. De föreslagna

besparingarna framgå av följande tablå.

Anslag

Fr. o. m. budget- året 1947/48

kronor

Beroende av minskning med 50 meniga vid kustartilleriet..............

91000

550 000

100 000

05 000

Fartygsbyggnader för kustartilleriet ..................................

Summa

eller avrundat

806 000

800 000

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

I fråga om besparingsmöjligheterna inom flygvapnet har överbefälhavaren

i sin skrivelse den 9 oktober 1943 ifrågasatt besparingar inom försvarsbeslutets

kostnadsram enligt två alternativ. Det ena alternativet avser

viss omläggning av ammunitionsanskaffningen med en beräknad kostnadsbesparing

av 7,6 miljoner kronor. Enligt det andra alternativet skulle därutöver

tillkomma besparingar örn 5,3 miljoner kronor å viss vapenanskaffning

och örn 6 miljoner kronor å flygmaterielanskaffningen. Å andra sidan borde

från de beräknade besparingarna avräknas 1 miljon kronor, avseende vissa

i försvarsbeslutet icke förutsedda kostnader för flygvapnets transportorganisation.

Besparingarna enligt de båda alternativen skulle således utgöra

6,6 miljoner kronor respektive 17,9 miljoner kronor. Enligt det senare alternativet

skulle jämväl uppkomma en årlig besparing om 0,9 miljoner kronor efter

femårsperiodens slut. Det senare alternativet har överbefälhavaren ansett

sig kunna tillstyrka allenast om det för att säkerställa tillkomsten av den nya

jaktflottiljen skulle anses av statsfinansiella skäl oundgängligen erforderligt

att räkna med besparingar enligt detta alternativ.

I sin skrivelse den 18 januari 1944 har överbefälhavaren angivit vissa

ytterligare besparingsmöjligheter, avseende de årliga kostnaderna för flygvapnet

från och med budgetåret 1946/47. Sålunda har överbefälhavaren i

avsikt att nedbringa personalstaterna, på grundval av en av chefen för flygvapnet

verkställd utredning, ifrågasatt vissa åtgärder, medförande en minskning

av flygvapnets aktiva personal med 21 löjtnanter och 15 fänrikar samt

en årlig kostnadsminskning av 1 722 746 kronor. Därutöver har överbefälhavaren

för Skaraborgs flygflottilj räknat med viss ytterligare minskning av

den aktiva personalen, medförande en årlig kostnadsbesparing örn 494 970

kronor. Viss minskning av antalet färdigutbildade officersaspiranter har beräknats

innebära en årlig besparing av 380 318 kronor. För anslaget till

bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt har av samma skäl, som anförts

beträffande motsvarande anslag för armén, räknats med en årlig kostnadsminskning

av 250 000 kronor. Slutligen har överbefälhavaren räknat med en

minskning av anslaget till vapen och ammunition med 236 860 kronor årligen.

De sålunda angivna årliga besparingarna ha sammanfattats i följande

tablå.

Anslag

Fr. o. m. budget- året 1946/47

kronor

Beroende av minskning med 36 officerare ............................

1 722 746

494 970

380 318

250 000

236 860

Beroende av minskat personalbehov vid Skaraborgs flygflottilj ........

Beroende av minskning av antalet officersaspiranter ..................

Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt............................

Vapen och ammunition ..............................................

Summa

3 084894

I överbefälhavarens skrivelse har emellertid framhållits, att detta belopp

borde minskas med kostnaderna för den militära väderleksorganisationen,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

15

590 000 kronor, varför såsom årliga besparingar inom flygvapnet återstode

(3 084 894 — 590 000 =) 2 494 894 kronor eller i runt tal 2 400 000 kronor.

Överbefälhavaren har upplyst, att han beträffande marinen och flygvapnet

följt av respektive försvarsgrenschefer givna anvisningar örn de minst

skadliga besparingsmöj ligheterna.

Yid ärendets beredning inom försvarsdepartementet uppmärksammades

emellertid, att vissa av de angivna besparingarna, speciellt med avseende å

armén, knappast kunde anses såsom i detta sammanhang relevanta. Sålunda

är den årliga besparing för armén med omkring 4 miljoner kronor med hänsyn

till värnpliktskontingenternas minskning under tiden efter budgetåret 1946/47,

varmed i utredningen räknats, att betrakta såsom en automatisk utgiftsminskning,

som i första hand bör reserveras för mötande av ofrånkomliga utgiftsstegringar

inom den fastställda organisationen. Ej heller de i överbefälhavarens

utredning omförmälda besparingarna å anslagen till avlöningar till personal

å övergångsstat och å reservstat samt å bränsleanslag torde böra i detta sammanhang

medräknas. Först efter återgång till fredsförhållanden och fredsbokföring

torde det bliva möjligt att med säkerhet bedöma, huruvida de i försvarspropositionen

beräknade bränsleanslagen äro för höga.

Sedan jag med hänsyn härtill under hand uppdragit åt överbefälhavaren

att undersöka möjligheterna att åstadkomma besparingar på annat sätt, har

överbefälhavaren i skrivelse den 8 februari 1944 inkommit med ytterligare

utredning i ämnet och därvid angivit vissa besparingsmöjligheter utöver de

tidigare omförmälda. Undersökningarna lia helt avsett försvarets årskostnader

från och med budgetåret 1946/47.

Beträffande armén innebär överbefälhavarens förslag en reducering av

anslaget till fält- och fälttjänstövningar med tio procent, eller med 216 000

kronor för budgetåret 1946/47 och med 220 000 kronor för tiden därefter, överbefälhavaren

har emellertid framhållit, att dessa besparingar vore förenade

med allvarliga nackdelar ur krigsberedskapssynpunkt och att arméchefen uttalat

betänkligheter mot desamma.

För marinen ha angivits — förutom tidigare berörda besparingsmöjligheter

— årliga besparingar om 225 000 kronor å flottans övningsanslag, 100 000

kronor för sjötillägg och mathållning, 110 000 kronor å anslaget till kustartilleriets

övningar, 500 000 kronor å anslaget till fartygsbyggnader för flottan samt

600 000 kronor respektive 60 000 kronor å flottans respektive kustartilleriets

underhållsanslag. Överbefälhavaren —• som har framhållit, att vissa av de angivna

åtgärderna vore förenade med allvarliga nackdelar — har uppgivit, att

marinchefen själv lämnat anvisningar på de minst skadliga besparingsmöjligheterna.

Emellertid hade marinchefen framhållit, att den föreslagna förhållandevis

kraftiga minskningen av marinens anslag måste betraktas såsom

ytterst betänklig och att en årlig minskning av flottans fartygsbyggnadsanslag

med 500 000 kronor bomme att medföra särskilt allvarliga konsekvenser, varför

densamma icke borde ifrågasättas.

Även för flygvapnet har överbefälhavaren angivit vissa ytterligare be
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

sparingsmöjliglieter. Sålunda skulle på anslaget till vapen och ammunition

kunna sparas — utöver tidigare angivet belopp — omkring 270 000 kronor

årligen. Genom viss ändrad disposition av flygtiden vid flygkadettskolan har

en besparing av omkring 59 000 kronor ansetts möjlig. En minskning av antalet

överfurirer i signaltjänst har jämväl ifrågasatts och beräknats möjliggöra

besparingar å anslagen till avlöningar till aktiv personal m. fl. och till ekiperingsersättningar

örn tillhopa omkring 159 000 kronor. Med hänsyn till det

trängande behovet av den sjunde jaktflottiljen och svårigheterna att på annat

sätt åstadkomma besparingar har överbefälhavaren ansett sig böra räkna med

det andra av förenämnda två alternativ med avseende å flygvapnets engångskostnader,

jämväl medförande en årlig besparing örn 900 000 kronor.

Överbefälhavaren har anfört, att chefen för flygvapnet sett sig nödsakad

framlägga två ytterligare besparingsmöjligheter, båda genom minskning av

flygtiden. Enligt det ena alternativet skulle, sparas ytterligare omkring 174 000

kronor årligen, medan genom det andra skulle vinnas en årlig besparing därutöver

om 600 000 kronor. Överbefälhavaren har emellertid meddelat, att

enligt vad chefen för flygvapnet framhållit varje minskning av flygtiden vore

vansklig, emedan den komme att inverka på såväl krigsberedskap som flygsäkerhet.

Ifrågavarande besparingsmöjligheter borde därför icke tillgripas

utan ytterst tvingande skäl.

Utöver de besparingar, som nu angivits, har överbefälhavaren ansett sig

böra räkna med de kostnadsminskningar, som skulle uppstå, därest ett av

1942 års underbefälsutredning i betänkande den 3 februari 1944 (SOU 1944: 2)

framlagt förslag rörande inrättande av beställningar för långtjänstunderbefäl

vid armén och marinen m. m. skulle genomföras (jfr propositionen 1944:143).

Överbefälhavaren har uppskattat den härigenom uppkommande årliga besparingen

från och med budgetåret 1947/48 till i runt tal 1 000 000 kronor inom

arméns och marinens kostnadsramar.

En sammanfattning av besparingsmöjligheterna inom de tre

försvarsgrenarna med beaktande av överbefälhavarens senaste utredning och

vad jag i det föregående anfört rörande vissa tidigare angivna besparingsmöjligheter

visar, att å engångskostnaderna för flygvapnet under femårsperioden

skulle kunna inbesparas 17 900 000 kronor samt att å försvarsgrenarnas årskostnader

skulle kunna vinnas de besparingar, som angivits i vidstående tablå.

Enligt den föreliggande utredningen skulle alltså under femårsperioden

1942/47 kunna inbesparas tillhopa (17 900 000 + 4 332 000=) 22 232 000 kronor,

varav 4 332 000 kronor motsvara minskade årskostnader under budgetåret

1946/47. De sammanlagda besparingarna för tiden från och med budgetåret

1947/48 skulle uppgå till 8 320 000 kronor per år.

Överbefälhavaren har sammanfattningsvis framhållit, att reduceringar

av de i försvarsbeslutet angivna årskostnaderna för de olika försvarsgrenarna

självfallet måste medföra vissa mer eller mindre allvarliga konsekvenser.

Sålunda försvårades möjligheterna att inom kostnadsramen bereda utrymme

för sådana av utvecklingen påkallade nya anslagsbehov, som icke

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

17

*

Anslag

Budgetåret

1946/47

kronor

Fr. o. m. |

budgetåret

1947/48

kronor

Armén.

Undervisningsmateriel m. m.................................

45 000

50 000

Vissa kostnader för arméns utbildningsanstalter, särskilda ut- bildningskurser m. m.....................................

50 000

100 000

Truppförbandens övningar..................................

—

500 000

Fält- och fälttjänstövningar ................................

216 000

220 000

Understöd åt frivilligt försvarsarbete........................

22 000

50 000

Minskade årskostnader för värnpliktigas underhåll m. m. på

grund av ökad tilldelning av värnpliktiga till flygvapnet ..

366 000

366 000

Säger för armén

699 000

1 286 000

Marinen.

Beroende av minskning med 50 meniga vid kustartilleriet...

_

91 000

Sjötillägg och mathållning..................................

—

200 000

Flottans övningar..........................................

—

775 000

Kustartilleriets övningar.........................

—

110 000

Fartygsbyggnader för flottan .............................

—

500 000

Fartygsbvggnader för kustartilleriet ........................

—

65 000

Underhåll av flottans fartyg m. m.........................

—

600 000

Underhåll av kustartilleriets materiel m. in.................

—

60 000

Säger för marinen

2 401 000

Flygvapnet.

Beroende av minskning med 36 officerare ..................

1 723 000

1 723 000

Beroende av minskat personalbehov vid Skaraborgs flygflottilj

495 000

495 000

Beroende av minskning av antalet officersaspiranter ........

380 000

380 000

Beroende av minskning av antalet överfurirer ..............

159 000

159 000

Beroende av ändrad disposition av flygtiden vid flygkadett- skolan ..........................................

59 000

59 000

900 000 i

| Beroende av viss ändring beträffande fiygmaterielanskaffningen

900 000

| Vapen och ammunition ..............................

507 000

507 000 j

j Merkostnader för den militära väderleksorganisationen......

— 590 000

— 590 000 |

Säger för flygvapnet

3 633 000

3 633 000

{ Besparingar vid genomförande av 1942 års underbefälsutred-

1

nings förslag ..............................

—

1 000 000 l

Totalsumma

4 332 000

8 320 000

kunnat förutses i försvarsbeslutet. Det stöde även utan vidare klart, att

sådana besparingar, vilka ginge ut över organisation, utbildning och

beredskap, vore förenade med större olägenheter än besparingar inom

vissa andra områden. Med hänsyn till det avsevärda krafttillskott i

försvarsorganisationen, som tillkomsten av en sjunde jaktflottilj skulle innebära,

hade överbefälhavaren trots detta ansett sig böra ifrågasätta besparingarna.

Skulle det för att säkerställa flottiljens tillkomst vara en tvingande

nödvändighet att jämväl taga i anspråk de ytterligare besparingar örn sammanlagt

774 000 kronor, vilka skulle kunna åstadkommas inom flygvapnets kostnadsram,

ville överbefälhavaren icke heller motsätta sig detta trots de synnerligen

allvarliga nackdelar ur såväl krigsberedskaps- som flygsäkerhetssynpunkt,

som särskilt den angivna besparingen å 600 000 kronor skulle innebära.

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 185. m u 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 185.

Det borde vidare framhållas, att den för undersökningarna tillmätta tiden

varit strängt begränsad och att besparingsmöjligheterna helt naturligt toge

sikte på förhållandena såsom dessa nu tedde sig. Det vore av flera skäl svårt

att nu överblicka budgetläget efter genomförd organisation, särskilt som

fredsmässiga erfarenheter saknades. Överbefälhavaren ville därför understryka

vad försvarsgrenscheferna i sina utredningar anfört angående betydelsen

av att besparingsmöjligheterna icke nu slutgiltigt fastlåstes till de angivna

anslagen. Det kunde nämligen i en framtid visa sig, att besparingar

på ett mindre störande sätt kunde genomföras, om de militära myndigheterna

erhölle handlingsfrihet att uttaga dem på sätt de funne bäst. Det syntes därför

lämpligast att till grund för försvarsgrensförvaltningarnas medelsäskanden

fr. o. m. budgetåret 1947/48 endast fastställdes försvarsgrenarnas kostnadsramar

i stort, sedan de av den sjunde jaktflottiljens tillkomst föranledda

ändringarna vidtagits.

Jämlikt 1942 års försvarsbeslut skola såvitt avser jaktflyget uppsättas

tre flottiljer utöver de tre tidigare befintliga. Redan vid tiden för försvarsbeslutet

stod det dock klart, att en ytterligare förstärkning av jaktflyget

var i hög grad önskvärd. Emellertid var det tveksamt, örn en utökning av

flygvapnet med ytterligare en jaktflottilj med hänsyn till utbildningen av

personal och till organisatoriska svårigheter kunde medhinnas under femårsperioden

1942/47. Därtill kom att det icke var oavvisligen nödvändigt

att i samband med försvarsbeslutet taga ställning till denna fråga. Örn vissa

åtgärder redan då vidtoges för att trygga leveransen av erforderlig flygmateriel

och för att anlägga flygfält, kunde — utan försening av flottiljens

uppsättande — med det slutliga avgörandet anstå till 1944 års riksdag. Vid

anmälan av 1942 års försvarsproposition förordade jag därför ett sådant

uppskov. Jag räknade därvid bland annat med att det vid den tidpunkt,

då beslut senast borde fattas — år 1944 — borde lia blivit klarlagt, i vad

mån kostnaderna för flottiljen skulle kunna bestridas genom anlitande av

de utvägar för åstadkommande av besparingar på annat håll inom försvarsväsendet,

som enligt överbefälhavarens mening möjligen kunde föreligga och

som vore en förutsättning för att den ifrågasatta utvidgningen skulle kunna

ske inom den avsedda kostnadsramen.

Krigserfarenheterna efter försvarsbeslutet ha bestyrkt flygvapnets betydelse

i nutida krigföring, och jaktflyget har därvid befunnits vara av mycket stort

värde, icke minst för hemortens försvar. Jag finner det därför i och för

sig angeläget, att flygvapnet förstärkes med en sjunde jaktflottilj. Innan slutlig

ställning tages till denna fråga, böra emellertid först närmare klargöras

förutsättningarna därför såväl ur materiel- och personalsynpunkt som med

hänsyn till de ekonomiska konsekvenserna.

Såsom var att vänta kan nu lättare bedömas personal- och materielläget

inom flygvapnet under de återstående budgetåren av femårsperioden

1942/47. Såsom flygmyndigheterna i sin nu föreliggande framställning anfört

torde med tillhjälp av i vissa avseenden extraordinära åtgärder perso
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

19

nalbehovet för den sjunde jaktflottiljen kunna fyllas under budgetåret 1946/47.

Såvida nu föreliggande produktionsplaner kunna fullföljas, lärer även flygmateriel

stå till förfogande före den 1 juli 1947. Ur organisatoriska synpunkter

synas alltså möjligheter i stort sett föreligga för uppsättande av flottiljen

under innevarande femårsperiod.

Vad därefter angår de ekonomiska förutsättningarna för ett beslut

om uppsättande av en sjunde jaktflottilj torde till en början böra behandlas

frågan örn kostnaderna för den sjunde jaktflottiljen. Flygförvaltningen har

beräknat de på innevarande femårsperiod belöpande kostnaderna för flottiljen

till i runt tal 58 miljoner kronor, av vilket belopp omkring 50 miljoner

kronor avse engångskostnader för flottiljens uppsättande och återstoden årskostnader

för budgetåret 1946/47. Vid uppskattningen av engångskostnaderna

har ämbetsverket utgått från de grunder beträffande beräkningen av avskrivningsbehovet,

som gälla beträffande övriga investeringar inom försvarsbeslutets

kostnadsram. Årskostnaderna för den nya flottiljen vid genomförd

organisation, d. v. s. från och med budgetåret 1947/48, ha av flygmyndigheterna

uppskattats till 9,9 miljoner kronor. Örn vissa av överbefälhavaren ifrågasatta

besparingar i fråga örn flygvapnets personalorganisation m. m. genomföras,

komma dock kostnaderna enligt överbefälhavarens beräkningar att uppgå

till 9,7 miljoner kronor. Det torde icke vara erforderligt att i detta sammanhang

i detalj pröva de verkställda kostnadsberäkningarna. Därest beslut fattas

örn flottiljens uppsättande, bör en närmare prövning härav ske i vanlig ordning.

Någon större avvikelse från de framlagda kostnadsberäkningarna lärer

icke vara att förvänta. Jag vill dock framhålla, att någon närmare utredning

ännu icke förebragts rörande behovet av tjänstebostäder vid flottiljen och att

merkostnader för sådana bostäder icke synas osannolika.

En prövning av de ekonomiska förutsättningarna för ett beslut örn uppsättande

av ytterligare en jaktflottilj måste även avse möjligheterna att till

motvägande av merkostnaderna för flottiljen åstadkomma besparingar inom

andra delar av försvarsorganisationen. Yad till en början angår besparingsmöjligheterna

inom den i försvarsbeslutet fastställda kostnadsramen för

femårsperioden 1942/47 vill jag erinra örn den utredning rörande den beräknade

belastningen å denna kostnadsram, som anmälts i årets statsverksproposition

(fjärde huvudtiteln, s. 2 ff) och enligt vilken — med utgångspunkt

från den hittills fastställda organisationen — ett överskridande av

försvarsbeslutets kostnadsram för femårsperioden, i runt tal 3 800 miljoner kronor,

med omkring 30 miljoner kronor skulle vara att förutse. Såsom i statsverkspropositionen

framhållits äro dock dessa beräkningar självfallet helt

approximativa och närmast att betrakta som ett försök att med ledning av

de hittills vunna erfarenheterna rörande femårsplanens genomförande och

därmed förenade kostnader ställa en prognos rörande det fortsatta medelsbehovet.

Ehuru beräkningarna sålunda äro preliminära, visa de dock, att ett

visst överskridande av femårsplanens kostnadsram kan vara att vänta, även

örn flygvapnets organisation icke utökas. De förslag till besparingar inom

femårsplanens kostnadsram, som överbefälhavaren i sina skrivelser den 9

oktober 1943 och den IS januari 1944 framlade, slutade på i runt tal 10 mil

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

joner kronor, örn det av överbefälhavaren i första hand förordade alternativet

beträffande besparingar inom flygvapnet valdes. Därest jämväl besparingarna

enligt det andra alternativet medräknades, kunde besparingarna under femårsperioden

1942/47 beräknas uppgå till något mer än 21 miljoner kronor.

Vidkommande möjligheterna till besparingar inom försvaret för tiden efter

budgetåret 1946/47 framgår av den föreliggande utredningen, att överbefälhavaren

i förenämnda skrivelser den 9 oktober 1943 och den 18 januari

1944 ansåg sig kunna räkna med dylika besparingar om i genomsnitt

9,7 miljoner kronor per budgetår under femårsperioden 1947/52, eller samma

belopp som de beräknade årskostnaderna för den sjunde jaktflottiljen.

Emellertid kunde vissa av de anmälda besparingarna knappast anses vara i

detta sammanhang relevanta. Sålunda hade i utredningen räknats med en årlig

besparing för armén med omkring 4 miljoner kronor med hänsyn till värnpliktskontingenternas

minskning under ifrågavarande femårsperiod, vilken är

att betrakta såsom en automatisk utgiftsminskning, som i första hand bör

reserveras för mötande av ofrånkomliga utgiftsstegringar inom den fastställda

organisationen. Jag vill erinra örn att de för försvaret gemensamma kostnaderna

under nu löpande femårsperiod beräknats överstiga de i försvarsbeslutet

beräknade med omkring 45 miljoner kronor, eller med 9 miljoner

kronor per år. Vissa av dessa kostnader äro av den natur, att de komma att

kvarstå även efter femårsperiodens slut, och ett överskridande av de i försvarsbeslutet

beräknade årskostnaderna för genomförd organisation är alltså

att befara, även örn försvarsgrenarnas kostnader hållas inom de belopp, med

vilka räknats i försvarsbeslutet. Jämväl vissa andra i överbefälhavarens ifrågavarande

utredning omförmälda besparingar voro av den natur, att de icke i

detta sammanhang borde medräknas.

Sedan jag med hänsyn härtill anmodat överbefälhavaren att ytterligare

undersöka möjligheterna att åstadkomma besparingar inom försvarsorganisationen

till motvägande av merkostnaderna för den sjunde jaktflottiljen, har

överbefälhavaren i förenämnda skrivelse den 8 februari 1944 inkommit med

utredning i berörda hänseende och därvid ifrågasatt vissa besparingar utöver

de tidigare angivna. Enär emellertid samtidigt frånräknats de tidigare angivna

besparingar, som jag icke ansett mig kunna godtaga, ha de sammanlagda besparingarna

för tiden efter budgetåret 1946/47 beräknats till allenast 8,3

miljoner kronor. Den sammanlagda kostnadsminskningen under femårsperioden

1942/47 har däremot numera beräknats till något högre belopp än

tidigare, eller till 22,2 miljoner kronor.

Det torde icke vara vare sig möjligt eller lämpligt att i detta sammanhang

i detalj taga ställning till de olika besparingsmöjligheter, som överbefälhavaren

anvisat. Denna prövning synes böra ske i samband med anslagsanvisningarna

för respektive budgetår. Jag vill emellertid i detta sammanhang

framhålla, att de anvisade besparingsmöjligheterna synas i stort sett godtagbara,

även örn en viss tvekan kan råda i fråga örn en del av dem. Huruvida

det kommer att bliva möjligt att minska anslagen till underhåll av flottans

och kustartilleriets fartygsmateriel utan eftersättande av nödigt underhåll är så
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

lunda för närvarande svårt att bedöma. Jämväl vissa andra besparingar, som

icke direkt innebära begränsningar av organisationen, kunna måhända bliva

svåra att i realiteten uppnå. Jag vill vidare framhålla, såsom redan antytts vid

anmälan av årets statsverksproposition, att krigserfarenheterna och den tekniska

utvecklingen kunna framkalla behov av materielanskaffning och organisatoriska

förändringar inom försvarsväsendet, vilka kunna medföra merkostnader

i förhållande till försvarsbeslutets ekonomiska ram. I detta sammanhang

vill jag framhålla, att genom framställning från chefen för armén aktualiserats

frågan rörande ingenjör truppernas organisation och pionjärutbildningen.

Den verkställda utredningen har således givit vid handen, att de besparingar,

som kunna ifrågakomma under femårsperioden 1942/47, icke täcka det

överskridande av kostnadsramen, som kan beräknas uppkomma även örn den nya

jaktflottiljen icke uppsattes, och ej tillnärmelsevis motsvara merkostnaderna

under femårsperioden för jaktflottiljens uppsättande. Däremot synas de

ifrågasatta besparingarna vid genomförd organisation kunna täcka större

delen av flottiljens årskostnader. Vid bifall till förslaget örn uppsättande

av en sjunde jaktflottilj skulle alltså totalkostnaderna för försvaret under

femårsperioden 1942/47 komma att icke obetydligt överstiga den i försvarsbeslutet

fastställda kostnadsramen, även örn samtliga av överbefälhavaren

ifrågasatta besparingsmöjligheter utnyttjas. Jämväl för tiden därefter är ett

överskridande av det i försvarsbeslutet för genomförd organisation beräknade

beloppet att vänta. Med hänsyn till den stora betydelse för riksförsvaret, som

tillkomsten av en sjunde jaktflottilj skulle innebära, anser jag mig oaktat dessa

ekonomiska konsekvenser böra föreslå, att beslut nu fattas örn uppsättande

snarast möjligt av en sjunde jaktflottilj. Jag har därvid jämväl beaktat 1942

års riksdags härom uttalade önskemål. Utan att nu taga ställning till de olika

anslagsminskningar, som av överbefälhavaren ifrågasatts, förutsätter jag —

med nyss angiven reservation — att till motsägande av merkostnaderna folden

nya flottiljen besparingar inom försvarsorganisationen skola kunna ernås

i ungefär den omfattning, som överbefälhavaren ansett sig kunna förorda.

Den nya flottiljen synes böra förläggas till det under anläggning varande

krigsflygfältet å Södertörn och givas benämningen Södertörns flygflottilj

(F18). På Kungl. Majit synes böra ankomma att meddela föreskrift rörande

tidpunkten för flottiljens uppsättande. Såsom redan anförts påkallar ett beslut

örn flottiljens uppsättande ingen ändrad anslagsanvisning under riksstatens

fjärde huvudtitel för nästa budgetår. Enligt flygförvaltningens beräkningar

erfordras visserligen under nämnda budgetår ett belopp av 6,9 miljoner kronor

för anskaffning av flygmateriel, men då anslaget till anskaffning av flygmateriel

är ett s. k. kvotanslag, som må av Kungl. Majit överskridas inom visst

angivet belopp, kräves icke i anledning härav någon ändring av det i statsverkspropositionen

för nästa budgetår föreslagna anslagsbeloppet.

Vid bifall till förslaget örn uppsättande av en sjunde jaktflottilj erfordras

viss utökning av det för förenämnda krigsflygfält avsedda markområdet. För

detta ändamål ävensom för påbörjande av byggnadsarbetena för flottiljens

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

förläggning erfordras medel redan under nästa budgetår. Jag har tidigare

denna dag vid anmälan av propositionen angående vissa byggnadsarbeten

m. m. för försvaret framlagt de förslag, som påkallas i anledning härav.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen besluta,

att i flygvapnets organisation skall ingå ytterligare en jaktflottilj,

Södertörns flygflottilj (F18), med uppsättning från och

med tidpunkt som av Kungl. Majit bestämmes.

Vissa frågor rörande utbildningen inom marinen m. m.

Enligt Kungl. Majits bemyndigande den 24 april 1942 tillsattes i maj 1942

en kommission — sjöförsvarets utbildningskommission —- med uppgift att

företaga undersökning rörande utbildningsarbetet vid marinen i vad avsåge

värnpliktiga och fast anställt manskap.

Sedan utbildningskommissionen den 31 december 1942 avgivit preliminärt

förslag till ordnande av rekrytutbildningen av fast anställt manskap vid flottan,

har kommissionen den 27 november 1943 avgivit betänkande med förslag angående

utbildningen av värnpliktiga och fast anställt manskap vid marinen

(SOU 1943:44).

Över betänkandet ha remissyttranden avgivits av åtskilliga myndigheter

och- sammanslutningar.

Flertalet av de av utbildningskommissionen behandlade frågorna är icke av

beskaffenhet att böra anmälas för riksdagen. Här torde böra i korthet behandlas

några i betänkandet berörda frågor, som böra beaktas i samband med

anslagsberäkningarna för nästa budgetår. Beträffande vissa av utbildningskommissionen

föreslagna åtgärder i fråga örn organisationen av manskapsrekryteringen

får jag dock hänvisa till vad därom anföres i ett annat avsnitt i

denna proposition. De frågor, som nu i främsta rummet synas böra upptagas till

behandling, avse organisationen av flottans sjömansskola och vissa andra

manskapsutbildningen berörande spörsmål, inrättande av en marininspektion

inom marinledningen samt inrättande av en för försvarsgrenarna gemensam

prövningsdetalj inom centrala värnpliktsbyrån.

Organisationen av flottans sjömansskola.

1942 års försvarsbeslut innefattade i enlighet med ett i propositionen

194-2: 210 framlagt förslag bland annat inrättande av en flottans sjömansskola,

till vilken rekrytutbildningen vid flottan skulle helt centraliseras. Sjömansskolan

förutsattes skola förläggas till Karlskrona.

I sitt förenämnda preliminära förslag till ordnande av rekrytutbildningen

av fast anställt manskap anförde sjöförsvarets utbildningskommission, att en

centralisering av denna rekrytutbildning på sätt förutsatts i propositionen

1942: 210 skulle medföra svårigheter för undervisningen i allmänbildande

ämnen. Ännu större svårigheter skulle enligt kommissionens mening cen
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

traliseringen komma att medföra för yrkesutbildningen för sjömanskårens

maskin- och hantverksavdelningar. Med anledning härav ifrågasatte kommissionen

en uppdelning av denna utbildning på det sättet, att Stockholms

örlogsstations rekryter tillhörande nämnda avdelningar skulle erhålla sin utbildning

i Stockholm i stället för i Karlskrona. En i viss män liknande anordning

ifrågasatte kommissionen även för radiorekryterna tillhörande Stockholms

örlogsstation.

Marin chef en framhöll i yttrande över utbildningskommissionens berörda

förslag bland annat, att de av kommissionen framhållna olägenheterna av en

centralisering av rekrytutbildningen för den allmänbildande undervisningen

icke syntes vara hållbara. Marinchefen åberopade sig därvid på uttalanden

av skolöverstyrelsen rörande tillgången på civila lärare i Karlskrona. Ytterligare

uttalade marinchefen, att det av utbildningskommissionen framlagda

förslaget örn överförande av stockholmsrekryterna på maskin- och hantverkslinjerna

till utbildning vid Stockholms örlogsstation endast skulle medföra

en minskning av sjömansskolans sammanlagda manskapsstyrka med 170 man.

På grund därav och under erinran örn de i propositionen 1942: 210 gjorda

uttalandena rörande fördelarna av en centraliserad rekrytutbildning vid flottan

förordade marinchefen, att sjömansskolan i princip skulle omfatta samtliga

flottans stamrekryter. Marinchefen föreslog därjämte inrättande av en verkstadsskola

i anslutning till sjömansskolan.

Vid anmälan av propositionen 1943:207, angående Anssa sjukvårds- och

förläggningsfrågor i Karlskrona, yttrade jag, att de av utbildningskommissionen

anförda synpunkterna beträffande rekrytutbildningens centralisering

med hänsyn till vad marinchefen anfört ej givit mig anledning att frångå mm

i propositionen 1942: 210 uttalade principiella uppfattning örn fördelarna av

en centraliserad dylik utbildning. Då för övrigt ett ställningstagande till

utbildningskommissionens förslag — vilket syntes kunna äga rum först på

grundval av kommissionens slutgiltiga förslag i ärendet - ej i nämnvärd

grad kunde påverka bedömandet av de aktuella förläggningsfrågorna i Karlskrona,

hade jag vid bedömandet av dessa frågor ansett mig kunna bortse från

de jämkningar av sjömansskolans organisation, som kunde följa av ett godtagande

aAr kommissionens synpunkter.

Sedan jag på anförda skäl förordat en förläggning av sjömansskolan till

Karlskrona kustartilleriregementes stadskasern och marinens sjukhus — vilket

enligt ett i propositionen framlagt förslag skulle nedläggas — anförde jag,

att i planen för sjömansskolans förläggning på detta sätt även iuginge anordnande

av en verkstadsskola i bland annat en av marinsjukhuset nu disponerad

lokal inom sjukhusområdet, den s. k. bastionen Aurora. Närmare utredning

rörande utformningen av för denna verkstadsskola erforderliga lokaler

samt de därmed förbundna kostnaderna förelåge icke. Då emellertid

med hänsyn till tidpunkten för marinsjukhusets nedläggande arbetena med

iordningställande av skollokalen icke syntes kunna igångsättas förrän omkring

den 1 juli 1944, tarvades icke någon medelsanvisning för ändamålet

under budgetåret 1943/44.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 185.

^ ad salunda anförts föranledde icke erinran från riksdagens sida.

.. Sjöförsvarets utbildningskommission Ilar nu i sitt slutliga betänkande ånyo

föreslagit en uppdelning av sjömansskolan och därvid anfört bland annat

följande.

En centralisering av hela flottans rekrytutbildning till Karlskrona, där

rekryteringen lange varit otillfredsställande, komme utan tvivel att ogynnsamt

påverka rekryteringen av hela sjömanskåren. De senaste årens rekryteringsstatistik

syntes ge ytterligare belägg härför.

När det nu gällde att i en central sjömansskola i Karlskrona utbilda alla

.. °^ans rekryter, komme en sådan skola att få ett avsevärt större elevantal

an som erfarenhetsmässigt visat sig vara lämpligt för praktiska ungdomsskolor.

Med ett elevantal av 1 200 man, vilket enligt nu tillgängliga uppgifter

syntes vara det minsta, som sjömansskolan vid utbyggd organisation hade att

rakna med, bleve denna skola rentav betydligt större än exempelvis försvarets

läroverk och säkerligen också mera svårledd på grund av såväl elevmaterialets

beskaitenhet som utbildningens mångskiftande art.

Att såsom marinchefen tänkt sig inrätta en central verkstadsskola i Karlskrona

tor maskin- och hantverksavdelningarnas samtliga elever syntes ej

kunna möjliggöra den effektivisering av den grundläggande verkstadsutbildningen,

som kommissionen ansåge vara nödvändig. Verkstadsskolutbildning

vöre ett typiskt exempel på sådan utbildning, som ej kunde centraliseras utöver

en viss gräns utan att förfela sitt mal. Inom civil yrkesskolpraxis kunde tvärtom

lormarkas^ en. tendens att decentralisera dylik utbildning, så att den kunde bedrivas

i så nara samband som möjligt med produktiv verksamhet. Ehuru de

• 6 varvskurserna lämnade alltför mycket övrigt att önska i fråga örn

effektivitet, kunde dessa enligt kommissionens mening ej helt ersättas av utj1

■ J:verks;tadsskola, allra minst örn denna vore helt fristående från varvsi1

v n'' .frommissionen ansåge, att eleverna på såväl rekryt- som underbefälsstadiet

förutom verkstadsskolutbildning borde erhålla praktisk yrkesutbildgenom

reparations- och uppläggningsarbeten m. m. på fartyg förlagda

till varven Att vid ett enda varv ordna en dylik önskvärd kombination av

praktisk skolutbildning och varvspraktik för samtliga elever läte sig självfallet

icke göra. Fördenskull erfordrades flera verkstadsskolor. Även örn kommissionens

förslag om att inrätta två sådana skolor — en vid Karlskrona och

en vid Stockholms varv ^— medförde större anläggnings- och driftkostnader,

vöre att märka, att två sådana skolor på det hela taget kunde utnyttjas mera

kontinuerligt och med. större effekt än en central skola. Genom två skolor

kunde man nämligen bättre tillgodose även behovet av verkstadsskolutbildning

för underbefälselever liksom också behovet av praktiska civilanställningskurser

för avgående manskap. Ur utbildningssynpunkt vore det helt visst fördelaktigt,

örn det även vid Göteborgs blivande örlogsstation kunde inrättas

en verkstadsskola. Kommissionen förutsatte emellertid, att denna fråga foges

under övervägande, när det bleve bestämt, i vilken omfattning utbildningen

av manskap skulle bedrivas vid denna station.

Överbefälhavaren har i utlåtande över utbildningskommissionens betänkande

förklarat sig icke dela kommissionens uppfattning beträffande det lämpliga

i att nu uppdela den till Karlskrona centraliserade sjömansskolutbildningen

för flottans stamrekryter. Mot kommissionens förslag talade, att den

utredning, som lett fram till skolans skapande, nyligen slutförts och att skolan

för kort tid sedan pabörjat sitt första arbetsår. Det syntes därför vara för

tidigt att, innan erfarenheter av skolans verksamhet erhållits, överväga en

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 1S5.

omorganisation, i viss mån innebärande en återgång till tidigare förhållanden.

Kommissionens förslag beträffande rekrytutbildningens decentralisering

måste därför för närvarande avstyrkas.

Marinchefen har vidhållit sin tidigare uttalade uppfattning rörande utbildningskommissionens

förslag, varvid anförts i huvudsak följande.

Då det gällde rekryteringen till en förläggningsort, som vore så avsides

belägen och med så små möjligheter att bereda innevånarna förströelse som

Karlskrona, vore det av särskild vikt, att förläggningsförhållandena samt möjligheterna

till att under fritid bereda manskapet tillfredsställande rekreation

vore väl tillgodosedda. Detta vore ej förhållandet i Karlskrona. Att planerad

sporthall för marinen snarast bleve uppförd vore därför ur rekryteringssynpunkt

av stor vikt.

Med tillkomsten av denna sporthall och med möjligheten att avlasta sjömansskolans

kasern under sommaren genom att däcksavdelningens elever

finge sin sjömansutbildning förlagd till seglande fartyg och den lockelse,

som en sådan sjömansutbildning måste vara för en yngling, hade marinchefen

anledning förmoda att större rekryteringssvårigheter icke skulle uppkomma.

Därest sporthallens anläggande ställdes på framtiden och den av kommissionen

föreslagna sjömansutbildningen, baserad i land på sjömansskolans

kasern med endast 2 veckors segling till sjöss i mindre, sjögående båt vunne

beaktande, befarade marinchefen, att stora rekryteringssvårigheter kunde uppstå.

Vilka åtgärder som i så fall måste vidtagas bleve beroende på omständigheterna,

men marinchefen ville understryka vikten av att den nya sjömansskolan

redan vid starten bleve en lockelse för ungdomen och icke från början

komme i vanrykte.

Kommissionen ansåge, att eleverna redan på rekrytstadiet förutom verkstadsskolutbildning

även borde erhålla praktisk yrkesutbildning genom reparations-

och uppläggningsarbeten m. m. på fartyg förlagda till varven. Till

detta kommissionens förslag med uppdelning av yrkesutbildningen på rekrytstadiet

till att förutom verkstadsskolutbildning även omfatta tjänstgöring

å örlogsvarv med 279 respektive 126 timmar kunde marinchefen icke ansluta

sig. Det skulle vara bättre att koncentrera verkstadsskolutbildningen till

rekrytstadiet och att under denna utbildningsperiod låta eleverna genom

studiebesök å örlogsvarv få en uppfattning örn hur deras utbildning i verkstadsskolan

sedermera komme att tillämpas i den praktiska tjänsten. Tjänstgöringen

å örlogsvarv borde komma först vid underbefälsutbildningen.

Marinchefen har därför föreslagit, att verkstadsskolutbildningen skall förläggas

till rekrytstadiet och att en verkstadsskola skall upprättas i samband

med sjömansskolan eller å örlogsvarvet i Karlskrona.

Däremot ha svenska under officer sförbundet och försvar sväsendets underbefälsförbund

biträtt utbildningskommissionens förslag.

Sedermera har marinförvaltningen i skrivelse den 4 februari 1944 —- med

erinran att sjöförsvarets utbildningskommission och marinchefen hyste olika

uppfattning örn huruvida verkstadsutbildningen borde bedrivas centralt i anslutning

till sjömansskolan i Karlskrona eller uppdelas mellan Karlskrona

och Stockholm — anfört bland annat följande.

Marinförvaltningen för sin del ansåge, att en verkstadsskola örn möjligt

borde förläggas så, att arbetet i densamma kunde bedrivas i nära kontakt med

produktiv verksamhet. Detta kunde endast uppnås genom anslutning till

varvsdriften.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kuncjl. Maj:ts proposition nr 185.

Med hänsyn till vad sålunda anförts ifrågasatte marinförvaltningen, huruvida

det kunde vara lämpligt att nu fortsätta med förverkligandet av planen

att förlägga verkstadsskolan till sjömansskolans i Karlskrona byggnader,

innan Kungl. Maj:t fattat beslut i principfrågan. Marinförvaltningen ville

framhålla, att det förelåge goda utsikter till att inom örlogsvarvets i Karlskrona

område erhålla bra och luftiga lokaler för verkstadsskolan dels genom

ifrågasatt överflyttning av den å artilleridepartementet i Karlskrona bedrivna

hylstillverkningen till någon av de under försvarets fabriksstyrelse hörande

anläggningarna, dels genom den rationalisering av verkstadsrörelsen å örlogsvarven,

som måste genomföras. Marinförvaltningen vore dock icke beredd

att nu taga ställning till hur verkstadslokalerna å örlogsvarvet skulle disponeras,

enär en generalplan för utnyttjande av varvets byggnader måste uppgöras

i samband med eventuell omläggning av varvsdriften i anslutning till

det av 1943 års örlogsvarvsutredning framlagda förslaget till omorganisation

av örlogsvarven.

Marinförvaltningen ville i samband därmed anmäla, att utredning verkställts

i fråga örn möjligheterna att å Karlskrona örlogsvarv inrymma verkstadsskolan

inom provisoriska lokaler, intill dess ställning tagits till anförda

frågor. Marinförvaltningen hade därvid tänkt sig, att för ändamålet

kunde disponeras vissa lokaler inom torped- och mindepartementet, varjämte

tidigare av verkstadskursen vid ingenjördepartementet använda lokaler även

kunde utnyttjas. Kostnaderna för en dylik provisorisk lösning av lokalfrågorna

beräknades uppgå till cirka 40 000 kronor efter prisläget den 1 juli

1943, motsvarande 35 000 kronor den 1 juli 1941. I detta sammanhang kunde

förtjäna anföras, att i kostnaderna för en dylik provisorisk lösning inginge

diverse inredningsobjekt, som senare kunde överflyttas till de slutliga

lokalerna, vare sig skolan förlädes till clet ena eller andra stället. Yad beträffade

kostnader för maskinutrustning, verktyg m. m. påverkades dessa icke

av ett dylikt provisorium i annan mån än att maskinerna först måste provisoriskt

uppställas i torped- och mindepartementet för att sedan flyttas till de

slutliga lokalerna.

Frågan om segelfartygs utbildning.

I det av 1942 års riksdag beslutade fartygsbyggnadsprogrammet för flottan

ingick i enlighet med 1941 års försvarsutrednings förslag byggande av ett

segelfartyg, avsett för flottans manskapsutbildning.

Sjöförsvarets utbildningskommission framhöll i sitt preliminära förslag

till ordnande av rekrytutbildningen av fast anställt manskap vid flottan, att

kommissionen kommit till den bestämda uppfattningen, att sjömansutbildningen

under den begränsade tid som stöde till buds kunde göras mera

effektiv och att syftet med denna utbildning bättre kunde uppnås, örn den

organiserades på annat sätt än som i försvarsbeslutet avsetts. Såväl anskaffningen

av ett segelfartyg som den årliga driften av detta fartyg droge kostnader,

som icke syntes komma att stå i rimlig proportion till de resultat,

som vore möjliga att uppnå. Kommissionen förordade därför, att sjömansutbildningen

skulle bedrivas på sjömansskolan i stället för på ett stort segelfartyg,

varvid borde anlitas erforderligt antal mindre båtar, avsedda för rodd

och segling. De medel, som beräknats för ett nytt segelfartyg, skulle säkerligen

väl förslå till anskaffande av för denna utbildning erforderlig båtmateriel

m. m.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 185. 27

I sitt slutbetänkande bär utbildningskommissionen vidhållit sin uppfattning,

att segelfartyget icke borde komma till utförande.

Vid anmälan av 1944 års statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, punkt 87)

anförde jag i denna fråga — under erinran att utbildningskommissionens

betänkande vore föremål för remissbehandling — att någon slutlig prövning

av de däri framlagda förslagen därför icke i nämnda sammanhang kunde äga

rum. Emellertid kunde redan då sägas, att starka skäl syntes tala för ett

slopande av det i fartygsbyggnadsplanen ingående segelfartyget. Anmärkas

kunde, att kostnaderna för anskaffning av ett fartyg av den storlek som försvarsutredningen

förutsatt beräknats icke oväsentligt överstiga det i försvarsbeslutet

beräknade beloppet, 1 300 000 kronor, varför marinmyndigheterna

uppgjort förslag till ett något mindre fartyg. Det syntes tveksamt,

huruvida ett fartyg av numera föreslagen storlek — för 83 elever i stället

för tidigare beräknade 150 elever — skulle kunna nöjaktigt fylla de uppgifter,

som med fartyget avsetts. Med hänsyn därtill ävensom till vad sjöförsvarets

utbildningskommission i ämnet anfört räknade jag tills vidare med

att segelfartyget icke skulle komma till utförande. Såsom utbildningskommissionen

framhållit syntes segelfartyget böra ersättas med ett antal mindre

båtar för segling eller rodd, avsedda att under utbildningen bibringa

manskapet viss grad av sjömanskap. I avsaknad av närmare kalkyler rörande

omfattningen och arten av den båtmateriel, som i anledning därav kunde behöva

anskaffas, saknade jag möjlighet att i berörda sammanhang beräkna

medelsbehovet för detta ändamål. Därest det skulle visa sig erforderligt att

redan under nästa budgetår anskaffa sådan båtmateriel, syntes det böra ankomma

på Kungl. Majit att med anlitande av förevarande anslag inom viss

angiven kostnadsram, förslagsvis 500 000 kronor, verkställa den anskaffning

av mindre fartyg, som kunde befinnas erforderlig.

Chefen för marinen har i sitt sedermera avgivna yttrande över utbildningskommissionens

betänkande med skärpa framhållit vikten av att sjömansutbildningen

delvis anordnas ombord å segelfartyg samt i anslutning därtill

framlagt förslag örn byggande av två mindre segelfartyg, vartdera för 40

elever.

Marinchefen har i denna fråga anfört bland annat följande.

För att rätt lära känna havet och förhållandena på detsamma fordrades

att leva på och med detsamma dagar och nätter utan landkänning och under

skiftande omständigheter. Detta kunde nås endast genom utsjöfartyg. Djupsjömannen

ansåges och hade alltid ansetts inom alla lander som den förnämste

representanten inom sjömansyrket. Det vöre därför marinchefen ville, att

flottans stammanskap skulle få denna utbildning. Ginge man in för kommissionens

förslag, gjorde man flottans stammanskap en otjänst, som kunde

få allvarliga följder.

Marinchefen hade tidigare föreslagit, att ett fullnggat segelskepp skulle

byggas för 160 elever. Hellre än att flottans 2. klass sjömän efter genomgången

sjömansskola komme ombord på örlogsfartygen utan sjövana och utan

att vara tränade mot sjösjuka på fartyg, vilket icke kunde på samma sätt

tränas i en båt, avstode marinchefen från kravet på att segelskeppet skulle

vara fullriggat.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Marinchefen hade därför låtit undersöka möjligheten att bygga ett fartyg

med snedsegel för 80 elever men funnit, att ett tremastat sådant finge så stora

dimensioner, att det icke vore lämpligt, varjämte elevernas möjligheter till

arbete i riggen ej bleve tillfredsställande. Bättre än ett stort tremastat fartyg

vore därför två mindre tvåmastade, vartdera med plats för 40 elever, särskilt

som antalet segel att sköta för eleverna härigenom bleve större. På uppdrag

av marinchefen hade marinförvaltningen ritat ett sådant skolfartyg, varvid

hänsyn till välsegling skulle stå efter för möjligheten att giva eleverna arbete

till väders och i däck med seglens skötande.

Det uppgjorda förslaget ansåge marinchefen vara bra. Med detta fartyg

bortfölle invändningarna att ett fullriggat skepp krävde onödig tid för utbildning

i den svåra riggens skötande, innan fartyget kunde gå till sjöss,

och att det vore för svårmanövrerat i våra trånga vatten. Utbildningskommissionens

krav på mera individuell sjömansutbildning för eleverna än vad

som vore möjligt på ett större skepp tillmötesginges även. Som kommissionen

icke föreslagit någon båttyp för segling till sjöss ifrågasatte marinchefen,

örn icke detta mindre fartyg med snedsegel kunde godtagas av kommissionen.

Att det bomme att godtagas av såväl örlogsflottans män som civila sjöfartsintresserade

vore marinchefen övertygad om.

Fartyget vore preliminärt beräknat att kunna byggas för en kostnad av

650 000 kronor med motor. Två fartyg kunde sålunda byggas för de avsedda

medlen 1,3 miljoner kronor, och marinchefen räknade med att icke installera

motor mer än i det ena fartyget, enär de borde uppträda tillsammans och

fara icke kunde uppstå för fartygets säkerhet annat än i stiltje och ström

invid kusten, då det fartyg, som hade motor, kunde bogsera det andra. Utan

motor beräknades kostnaden reduceras med 10 000 kronor.

Kommissionens förslag innebure tjänstgöring på pansarskepp i 2 månader,

där eleverna skulle få sjövana och sjörutin, medan örn detta erhölles på segelfartyg,

marinchefen avsåge endast 1 månad å pansarskepp, varvid långa turer

med fartyget icke erfordrades, då eleverna erhölle sjövana och sjörutin på

segelfartyget. Här uppstode en mycket stor besparing i kol och olja vid

marinchefens förslag jämfört med kommissionens, varförutom den månad,

som inbesparades å pansarskeppet, kunde användas för yrkesutbildningen,

vilket vore av stort värde.

Överbefälhavaren har framhållit att, då det gällde avgörandet av en för

marinen så speciell och grundläggande fråga som den här föreliggande, den

ansvarige försvarsgrenschefens åsikter och sakkunskap borde tillmätas avgörande

betydelse.

Svenska under offleer sförbundet har likaledes framhållit betydelsen av

utbildning på segelfartyg, medan däremot försvarsväsendets underbefäls förbund

ansett, att segelfartygsutbildningens betydelse överskattats och att

önskemålen örn dess bibehållande delvis bottna i en vid flottan markerad

traditionsbundenhet.

Vissa frågor rörande underbefälsutbildningen.

Enligt försvarsutredningens i 1942 års försvarsbeslut godtagna förslag

skulle underbefälsutbildningen endast delvis bedrivas i land. Utredningen

räknade med att 500 underbefälselever skulle ilandkommenderas under vinterhalvåret.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj-.ts proposition nr 185.

Sjöförsvarets utbildningskommission har nu föreslagit, att samtliga underbefälselever

skola ilandkommenderas under vinterhalvåret och därutöver

ungefär halva antalet under sommaren, samt till stöd härför bland annat framhållit,

att varken den allmänbildande undervisningen eller yrkesutbildningen

på underbefälsstadiet kunde bedrivas med tillräcklig effektivitet ombord.

Ehuru det även ur utbildningssynpunkt kunde vara förenat med vissa fördelar

att anordna underbefälsskola ombord, bland annat med hänsyn till

undervisningsmateriel för yrkesundervisningen, vore olägenheterna med en

sådan anordning på det hela taget och särskilt med tanke på utbildningens

effektivitet alltför stora. Ett genomförande av kommissionens förslag örn

underbefälsskolans förläggande i land skulle medföra en brist ombord året

runt på omkring 500 2. klass sjömän. Denna brist skulle kunna täckas genom

att särskilt utbildade värnpliktiga ombord ersatte ilandkommenderade underbefälselever.

För att möjliggöra detta erfordrades dock en motsvarande

ökning av den årliga värnpliktskontingenten.

Chefen för marinen har kraftigt förordat bifall till kommissionens förslag

örn underbefälsskolans förläggande i land, varvid emellertid framhållits, att

ökningen av värnpliktskontingenten vore en synnerligen allvarlig följd med

hänsyn till den begränsade tillgången pa värnpliktiga i tjänstgöringsskyldiga

årsklasser. Emellertid vore värnpliktskontingentens ökning en fråga, med

vilken hela stammens utbildningssystem stöde eller folie. Förbättrade utbildningsförhållanden

vore vidare det kanske bästa sättet att möta försämrad

rekrytering.

Inrättande av en marininspektion. .

Sjöförsvarets utbildningskommission har framhållit att, örn utbildningsavdelningen

inom marinledningen skulle ha möjlighet att fungera som ett

tillräckligt initiativkraftigt ledande och samordnande organ för flottans utbildningsfrågor,

måste den enligt kommissionens mening frikopplas från

marinstaben. Dehovet av en särskild malsman för utbildningens ledning

framträdde därmed klart.

Kommissionen har med hänsyn bland annat härtill föreslagit, att ett

särskilt, direkt under chefen för marinen lydande organ, flottinspektionen,

skulle tillskapas för att handlägga alla frågor, som berörde ledningen av utbildningen

vid flottan. Motsvarande ställning och uppgifter beträffande kustartilleriet

borde tillkomma kustartilleriinspektionen. Dessa båda organ —

det senare dock endast i vad avsåge dess befattning med utbildningsverksamheten

— borde jämte vissa andra tillsammans utgöra marininspektionen.

Någon gemensam chef, marininspektör, syntes däremot icke fylla något

behov.

Överbefälhavaren har framhållit att, även om vissa av de skäl, som av

kommissionen anförts för förbättringar av utbildningens planläggning och

ledning vid marinen samt inspektionsverksamheten vid flottan, kunde vara

värda beaktande, syntes den föreslagna lösningen innebära en överorganisa
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Majlis proposition nr 185.

tion. Frågan borde i varje fall underkastas en närmare granskning, innan

slutgiltig ståndpunkt fattades.

Chefen för mannen bar icke ansett sig kunna yttra sig om utbildningskommissionens

förslag, innan nuvarande organisation blivit utbyggd och

prövad under andra förhållanden än de för ett utbildningsarbete under förstärkt

försvarsberedskap högst onormala. Den föreslagna organisationen

skulle kräva ytterligare stabspersonal, vilken under nuvarande förhållanden

vore omöjlig att uppbringa för så vitt icke en avrustning av stridsfartyg tillgrepes.

Marinchefen har däremot vitsordat nödvändigheten för den centrala ledningen

att upprätthålla en levande kontakt med de lokala utbildningsenheterna,

både ur instruktionspersonalens och elevernas synpunkt, samt med

hänsyn därtill föreslagit inrättande av en ny inspektörsbefattning för flottans

manskapsskolor, samt viss omorganisation av marinstaben. Härutinnan torde

få hänvisas till handlingarna i ärendet.

Inrättande av en prövningsdetalj inom centrala

värnpliktsbyrån.

Sjöförsvarets utbildningshommission har i olika sammanhang framhållit

betydelsen av att de värnpliktiga och fast anställda underkastas psykologiska

prov för utrönande av deras lämplighet för olika befattningar m. m. Proven

med de värnpliktiga borde äga rum före första tjänstgöringens påbörjande.

Det vore vidare angeläget, att liknande prov anordnades med dem som sökte

fast anställning vid krigsmakten. Hela frågan örn provningsverksamhetens

organisation och bedrivande hade genom de senaste årens ohämmade utveckling

på området kommit i sådant läge, att en central reglering av dessa förhållanden

framstode såsom en nödvändighet. En sådan reglering borde dock

ske ej endast med hänsyn till de olika försvarsgrenarnas eller vapenslagens

speciella intressen utan även med hänsyn till hela försvarsväsendets bästa.

Det hade nämligen redan visat sig, att denna verksamhet, örn den finge utveckla

sig utan enhetlig ledning och organisation, komme att ur effektivitetssynpunkt

lämna mycket övrigt att önska och tillika bliva alltför kostsam.

Kommissionen har i anslutning härtill anfört i huvudsak följande.

Redan lantförsvarets utbildningskommission hade i sitt betänkande påvisat

behovet av vissa för hela försvarsväsendet gemensamma prov för antagning

av fast anställt manskap. Därigenom skulle nämligen ett vid rekryteringen

behövligt utjämningsförfarande de olika försvarsgrenarna och vapenslagen

emellan lättare kunna ske, vilket även sjöförsvarets utbildningskommission

i annat sammanhang ytterligare underströke.

Att vidare även för en effektiv tilldelning och uttagning genom inskrivningsväsendets

försorg vissa för hela försvarsväsendet gemensamma värnpliktsprov

vore önskvärda hade med tillräcklig tydlighet framgått av arméns

senaste försöksverksamhet, som också visat, att åtminstone en del allmänt

intellektuella prov med fördel kunde utföras redan i samband med inskrivningen.

Även örn mera speciella och ingående prov borde anstå till efter inryck
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

31

ningen, borde dock vissa av dessa vara uppgjorda enligt i stort sett samma

principer för olika försvarsgrenar. Detta syntes vara möjligt i fråga örn exempelvis

signalistprov.

Ett för liela försvarsväsendet centralt prövningsorgan fordrades dock för

utarbetande av dylika gemensamma prov ock för organisation av den del av

provningsverksamheten, som borde ske i inskrivningsväsendets regi.

Enligt kommissionens mening borde lämpligen centrala värnpliktsbyrån,

som enligt sin instruktion redan hade att biträda överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna

vid handläggningen av ärenden rörande inskrivningsväsendet,

personalredovisningen och värnpliktsrekryteringen, få denna sin uppgift

utvidgad till att gälla även den föreslagna för hela försvarsväsendet gemensamma

delen av provningsverksamheten i fråga örn såväl värnpliktiga som

fast anställt manskap.

För att möjliggöra för centrala värnpliktsbyrån att leda och organisera

denna provningsverksamhet borde vid byrån inrättas en särskild prövningsdetalj.

Detaljchefen, som borde vara regementsofficer, borde till sitt förfogande

ha en heltidsanställd militärpsykolog. Denne syntes med hänsyn till

vetenskapliga och övriga kvalifikationer böra placeras i lägst lönegrad Eo 30.

För statistiskt arbete samt för biträde vid utarbetande och standardisering

av prov erfordrades ett par kvalificerade assistenter. Dessa kunde lämpligen

utväljas bland akademiker, vilka uttagits till stabstjänst såsom expeditionsbiträden.

Erforderlig skrivhjälp m. m. borde bestridas av byrån.

I första hand borde endast vissa allmänna prov för värnpliktiga och fast

anställt manskap bedrivas i centrala värnpliktsbyråns regi. Däremot syntes

de specialprov och andra dylika urvalsåtgärder, som förekomme i samband

med antagning av officersaspiranter och fast anställt manskap samt utväljande

av värnpliktiga för olika utbildningslinjer, behöva anpassas efter de

olika försvarsgrenarnas behov, varför det för denna verksamhet fordrades ett

centralt organ inom varje försvarsgren. Kommissionen begränsade sig dock

till den för detta ändamål behövliga organisationen inom marinledningen.

Enär frågor om rekrytering och prövning hörde nära samman med varandra

och med utbildningen, borde de lämpligen handläggas inom den föreslagna

marininspektionen. Dess avdelning för gemensam beredning (centralavdelning),

som föresloges uppdelad på en flott- och en kustartilleridetalj, borde

förutom sina övriga uppgifter kunna tjäna såsom marinens centrala rekryterings-

och prövningsavdelning.

Överbefälhavaren har vitsordat, att det av kommissionen föreslagna centrala

prövningsorganet måhända kunde medföra vissa fördelar, men det oaktat

ställt sig tveksam till förslaget, då risk syntes föreligga att organisationen

komme att arbeta alltför tungt.

Chefen för marinen har däremot tillstyrkt utbildningskommissionens

förslag.

Jämväl chefen för armén har tillstyrkt förslaget och i anslutning därtill

anfört, att han delade kommissionens uppfattning, att en undersökning av

de värnpliktigas psykiska beskaffenhet före första tjänstgöringens påbörjande

vore lämplig och att denna undersökning borde äga rum i samband med inskrivningsförrättningen.

Efter framställning av arméchefen i samråd med

cheferna för marinen och flygvapnet komme en psykologisk prövning av samtliga

inskrivningsskyldiga att försöksvis äga rum vid årets inskrivningsförrättningar.

Det syntes vara önskvärt, att dylika prov fortsättningsvis komme

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 1S5.

att utföras varje år under ledning av centrala värnpliktsbjurån. Likaså borde,

såsom skett vid armén åren 1942 och 1943, en psykiatrisk undersökning äga

rum av sådana värnpliktiga, vilka på grund av psykisk efterblivenhet eller

abnormitet sannolikt icke kunde tillgodogöra sig utbildningen. Beträffande

det fast anställda manskapet konstaterade kommissionen behovet av för hela

försvarsväsendet gemensamma antagningsprov. Det vore även arméchefens

uppfattning, att en ökad grad av enhetlighet i fråga örn de grunder, efter

vilka fast anställt manskap utvaldes och antoges, skulle i avsevärd grad underlätta

utjämningen av överskottet vid vissa förband till förmån för andra sämre

ställda rekryteringsenheter.

Den jdterligare provningsverksamhet för uttagning av specialister m. m.,

som måste äga rum med såväl värnpliktig som fast anställd personal inom

försvarsgrenarna, borde i enlighet med kommissionens förslag handhavas

inom respektive försvarsgren. Särskilt inom de övervägande tekniskt betonade

försvarsgrenarna marinen och flygvapnet syntes denna verksamhet

bliva av stor omfattning. Vid armén, där kraven på teknisk personal i förhållande

till de övriga försvarsgrenarna vore mindre omfattande, syntes det

dock innebära en överorganisation att för detta ändamål skapa ett särskilt

organ. Enligt arméchefens mening borde centrala värnpliktsbyråns prövningsdetalj

samtidigt åläggas denna uppgift.

Arméchefen har i anslutning härtill framlagt förslag rörande prövningsdetaljens

organisation, innebärande i huvudsak följande.

Prövningsdetaljens chef borde vara regementsofficer på aktiv stat i lönegrad

Oa 5 eller Oa 4. Det syntes nämligen nödvändigt, att verksamheten

stöde under militär ledning och att dess chef hade en sådan ålder och tjänsteställning,

att han vid utförande av prov på truppförband, skolor m. m. kunde

företräda densamma med tillbörlig auktoritet och med erforderlig kontakt

med utbildningsarbetet.

Pör att de olika försvarsgrenarnas intressen i fråga örn den vid prövningsdetaljen

bedrivna verksamheten skulle kunna tillgodoses, borde en officer

ur varje försvarsgren tjänstgöra som sambandsoffloer i densamma. Därvid

borde lämpligen ifrågakomma officerare, placerade vid vederbörlig försvarsgrenslednings

utbildningsorgan.

Prövningsdetaljen måste även äga ständig tillgång till speciell medicinsk

sakkunskap. Behovet därav framginge av den hittillsvarande verksamheten

vid armén, under vilken av generalfältläkaren beordrad psykiater deltagit i

utarbetandet av de psykologiska proven och organiserat läkarundersökningarna

vid förbanden i anslutning till urvalsprövningarna.

Den vetenskapliga ledningen av prövningsdetaljens verksamhet borde i

likhet med kommissionens förslag omhänderhas av en militärpsykolog. Denne

komme att åligga en synnerligen omfattande och krävande uppgift. Han

borde ha högre akademisk examen med psykologi som huvudämne, vara väl

förfaren i testmetodik och väl insatt i militära förhållanden samt ha visat

prov på förmåga att organisera och leda vetenskapligt arbete. Den av kommissionen

föreslagna lönegraden Eo 30 syntes icke kunna sänkas, örn kraven

på den vetenskapliga ledarens kvalifikationer skulle kunna upprätthållas.

Utöver kommissionens förslag borde enligt redan nu föreliggande erfarenheter

i fråga örn arbetets ökade omfattning på grund av tillkomsten av

de speciella arméuppgifterna ytterligare en tjänsteman med akademisk skol
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

33

ning ingå i prövningsdetaljen. Denne borde vara psykolog och ha till uppgift

dels att biträda vid förberedande och utförande av prov, dels att utföra

de omfattande statistiska beräkningar, vilka vore nödvändiga förutsättningar

för proven. Därutöver skulle denne tjänsteman åligga att utföra de bearbetningar

av materialet, som erfordrades för att göra detta fruktbärande icke

blott för militärt bruk utan även för vetenskaplig forskning. I beaktande

av de fordringar på akademisk och praktisk kompetens, som ställdes på den

omnämnde tjänstemannen, borde han vara amanuens med placering alltefter

kompetens i lönegraden MEo 15—18.

Som biträden vid verksamheten i prövningsdetaljen borde i enlighet med

kommissionens förslag användas till stabst jaust såsom expediti onsbiträden

uttagna värnpliktiga.

För officersaspirantproven vid armén erfordrades kvalificerade provledare.

Av prövningsdetaljens personal kunde detalj chefen, kompaniofficeren

ur armén, militärpsykologen samt amanuensen användas för ändamålet. För

att icke denna personals övriga arbetsuppgifter skulle eftersättas och de

olika skolornas utbildning störas under alltför långa tidsperioder — vilket

skulle bliva följden örn endast ett fåtal provledare samtidigt vore i verksamhet

— borde ett antal civila fackmän kunna anlitas. Sådana borde även

kunna tagas i anspråk för vetenskaplig expertis, vilken icke kunde lämnas

av detaljens egen eller till detaljen kommenderad personal, t. ex. på det medicinska,

psykologiska, pedagogiska eller tekniska området. Dessa fackmän

borde åtnjuta rese- och traktamentsersättning enligt innehavd statlig befattning

(för i enskild verksamhet anställda enligt mot deras ställning svarande

rese- och traktamentsklass) samt ett arvode mellan 20 och 40 kronor per dag.

Det högre arvodet borde utgå till t. ex. professor eller avdelningschef vid

större industriföretag och det lägre till yngre akademiker, ingenjörer m: m.

Kostnaderna för den fast anställda personalen utgjorde årligen lägst

26 550 kronor och högst 31 809 kronor.

Kostnaderna per år för av prövningsdetaljen tillfälligt anlitade fackmän

kunde beräknas sålunda:

Provledare, högst 100 arbetsdagar å 30 kronor per dag ............ kronor 3 000

Annan expertis, högst 50 arbetsdagar å 30 kronor per dag ...... » 1 500

Resor och traktamenten, 30 enkla resor å 50 kronor ............... » 1 500

Tillsammans kronor 6 000

Arméchefen har ansett, att det skulle vara önskvärt örn den föreslagna

prövningsdetaljen kunde träda i verksamhet med ingången av budgetåret

1944/45.

Försvarets civilförvaltning har funnit förslaget örn en central reglering av

den ifrågavarande provningsverksamhetens organisation och bedrivande beaktansvärt.

Ett förläggande, på sätt kommissionen föreslagit, av det ifrågasatta

centralorganet till centrala värnpliktsbyrån syntes väl förenligt med

byråns arbetsuppgifter i övrigt. Huruvida för befattningen såsom chef för

den föreslagna prövningsdetaljen erfordrades inrättande av en ny beställning

för regementsofficer kunde civilförvaltningen icke bedöma. Måhända kunde

befattningens tills vidare bestridas av inkommenderad officer. Med hänsyn till

de kvalifikationer, som syntes böra ställas på innehavaren av den föreslagna

befattningen för en militärpsykolog, syntes intet vara att erinra mot den föreslagna

löneställningen, Eo 30.

Bihang till riksdagens protokoll 1914. 1 sami. Nr 185.

171 41 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Jämväl försvarets sjukvårdsförvaltning har funnit förslaget om inrättande

av en central prövningsdetalj väl grundat och ansett en dylik åtgärd utgöra

en nödvändighet för hela provningsverksamhetens rationella utveckling.

Ämbetsverket har framhållit, att vid organiserandet av den hittills bedrivna

provningsverksamheten inom armén och marinen upprätthållits en intim kontakt

mellan militär, psykologisk och psykiatrisk sakkunskap, vilket visat sig

synnerligen fruktbringande. Provningsverksamheten hade kunnat organiseras

på ett ur medicinsk synpunkt godtagbart sätt, varigenom sådana rekryter som

visat sig i behov av psykiatrisk undersökning kunnat avskiljas. Urvalsprövningarna

ägde i medicinskt hänseende en mycket viktig uppgift, nämligen att

spåra upp sådana rekryter, som kunde misstänkas vara behäftade med psykiska

defekter. Ur psykisk hälsovårdssynpunkt vore det dessutom av stor betydelse,

att även de friska rekryterna i största möjliga utsträckning från början placerades

på sådana utbildningslinjer, som passade deras begåvning och personliga

läggning. Detta önskemål kunde betydligt bättre tillgodoses sedan urvalsprov

införts. Erfarenheterna från såväl arméns som marinens provningsverksamhet

visade, att ett nära samarbete måste äga rum med militärläkarna.

Det vetande, som den psykopatologiskt skolade nervläkaren besutte örn olika

abnormtillstånd och psykiskt egendomliga människors reaktionssätt, utgjorde

ett oundgängligt komplement till de medicinskt oskolade psykologernas kunskaper

örn olika människotyper inom det normala området samt experimentella

metoder att klassificera och analysera dem. Det vore därför nödvändigt

med ett nära samarbete mellan de militära myndigheterna och sjukvårdsförvaltningen,

på det att både allmänt medicinska och psykiatriska synpunkter

kunde bliva tillgodosedda.

Prövningsdetalj ens arbetsuppgifter komme att bliva ganska omfattande.

Därifrån skulle de allmänna värnpliktsproven ledas. Urvalsproven för officersaspiranter,

stamrekryter och volontärer borde till sina huvuddelar bliva gemensamma

för de tre försvarsgrenarna och därför handläggas av prövningsdetaljen.

Samma egenskaper krävdes för att bliva en god truppledare vare sig det vore

fråga örn armén, marinen eller flyget.

Den föreslagna organisationen vid centrala värnpliktsbyrån syntes icke tillräcklig

med avseende på det antal tjänstemän, som enligt kommissionens åsikt

borde heltidsanställas. Ett stort material av provresultat och iakttagelser av

annan art från provningsverksamheten komme snart att samlas. Örn icke detta

material bearbetades, kunde icke erhållna erfarenheter till fullo utnyttjas till

provningsverksamhetens fulländning. Det måste därför anses föreligga ett

mycket stort behov av ytterligare en psykolog vid prövningsdetaljen, avsedd att

i första hand sköta arkivet och bearbeta undersökningsresultaten. Önskvärt

vore, att denne psykolog, som lämpligen borde erhålla en underordnad ställning

såsom amanuens, även besutte statistiska kunskaper. Vid prövningarna

av officersaspiranter, volontärer och stamrekryter komme denne tjänsteman

att utgöra en välbehövlig förstärkning av prövnings detalj ens år från år tjänstgörande

stab av provledare.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har sjöförsvarets utbildningskommission

i sitt numera avgivna slutbetänkande ånyo föreslagit en viss

decentralisering av utbildningen vid sjömansskolan, innebärande att de

Stockholms örlogsstation tillhörande rekryterna på maskin- och hantverkslinjerna

skulle utbildas vid Stockholms örlogsstation. En förutsättning härför

är enligt kommissionens förslag, att vid denna örlogsstation upprättas

en särskild verkstadsskola.

Chefen för marinen har i sitt yttrande vidhållit sin tidigare hävdade uppfattning,

att rekrytutbildningen borde helt centraliseras till sjömansskolan

i Karlskrona och att en central verkstadsskola borde upprättas i Karlskrona

i anknytning till sjömansskolan eller å varvet.

Vid bedömandet av dessa frågor måste särskilt beaktas lokalförhållandena

å de olika orterna. Enligt det för 1943 års riksdag framlagda förslaget rörande

förläggningsfrågornas ordnande i Karlskrona skall sjömansskolan förläggas

till Karlskrona kustartilleriregementes stadskasern ävensom marinens sjukhus.

Utrymme har därvid beräknats för sjömansskolan i dess helhet, och

jämväl lokaler för verkstadsskolan kunna för rimliga kostnader anordnas i

anslutning till ifrågavarande byggnadskomplex. Örn däremot en del av sjömansskolans

utbildningskontingent förlägges till Stockholms örlogsstation,

måste med hänsyn till utrymmesbristen vid denna nya förläggningslokaler

anordnas där eller eventuellt annorstädes i Stockholms närhet, exempelvis

vid Hårsfjärden. Jag hänvisar i detta sammanhang till vad jag tidigare denna

dag vid anmälan av en proposition angående vissa byggnadsarbeten m. m.

för försvaret anfört rörande bristen på förläggningsutrymmen vid Stockholms

örlogsstation. Sannolikt måste särskilda lokaler anordnas jämväl för verkstadsskolans

räkning. Ett genomförande av kommissionens förslag skulle därför

troligen medföra icke obetydliga merkostnader. Örn en del av sjömansskolan

förlägges invid Hårsfjärden, måste tydligen även verkstadsskolan förläggas

dit, något som skulle försvåra en önskvärd kontakt mellan verkstadsskolan

och Stockholms örlogsvarv.

Å andra sidan kan icke förnekas, att vissa skäl tala för en uppdelning av

verksamheten på sätt utbildningskommissionen föreslagit. Det kan sålunda

såsom utbildningskommissionen framhållit visa sig vara förenat med svårigheter

att vid en verkstadsskola av den storleksordning, som marinchefens

förslag innebär, anordna en i alla avseenden fullgod utbildning, och jämväl

ur rekryteringssynpunkt synas vissa fördelar vid en decentralisering kunna

vinnas.

Vid mitt övervägande av dessa frågor har jag icke kunnat underlåta att

fästa stort avseende vid tidsfaktorn. Utbildningskommissionens förslag är

icke så utformat, att ett slutligt beslut nu kan grundas på detsamma. Utredning

saknas rörande utrymmesbehoven för den del av sjömansskolan, som

skulle förläggas till Stockholms örlogsstation, och om ordnandet av skolans

förläggning. Än mindre finnas några kostnadsberäkningar upprättade. Enär

närmare utredning i dessa frågor icke kan förebringas till innevarande års

riksdag, skulle ett upprivande av beslutet örn centralisering av sjömans
-

Departement schefen.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 185.

skolan till Karlskrona medföra ett upjtskov med lösandet av samtliga hithörande

spörsmål till 1945 års riksdag. Det synes nämligen i sådant fall

knappast tillrådligt att fullfölja det av 1943 års riksdag beslutade byggnadsprogrammet

för sjömansskolans förläggning till Karlskrona. Enär emellertid

sjömansskolan i sin helhet från och med innevarande utbildningsår förlagts

till Karlskrona, skulle ett uppskov med ifrågavarande byggnadsarbeten

vålla stora svårigheter, icke minst ur utbildningssynpunkt. En förutsättning

för att sjömansskolans utbildning skall kunna bedrivas tillfredsställande är

nämligen, att lämpliga skollokaler stå till buds.

Med beaktande av bland annat dessa synpunkter har jag kommit till den

slutsatsen, att ett frångående av förra årets beslut rörande sjömansskolans

centralisering till Karlskrona icke är tillrådligt. Skulle erfarenheten sedermera

giva vid handen, att en uppdelning av sjömansskolan är önskvärd ur

utbildningssynpunkt, torde de utrymmen, som i så fall skulle frigöras i sjömansskolans

planerade etablissement, kunna utnyttjas för ökad underbefälsutbildning

i land, för den händelse utbildningskommissionens förslag

i denna riktning skulle vinna bifall. Huruvida sistnämnda förslag kan

genomföras måste tydligen bliva beroende av icke blott förläggningsfrågornas

lösande utan jämväl möjligheten att tilldela marinen ytterligare ett antal värnpliktiga,

enligt utbildningskommissionens beräkningar 500. Härutinnan föreligger

för närvarande ingen närmare utredning. Vid min prövning tidigare

denna dag av framlagda förslag rörande byggnadsarbeten i Karlskrona har jag

i enlighet med vad nu anförts utgått från att 1943 års riksdags beslut rörande

vissa förläggningsfrågor i Karlskrona skall i huvudsak fullföljas.

Vid 1943 års riksdag fattades icke slutlig ståndpunkt till frågan om anordnandet

av en särskild verkstadsskola i anknytning till sjömansskolan. Det

beslutade byggnadsprogrammet innebär emellertid, att lokaler för en sådan

skola reserveras inom den s. k. bastionen Aurora i anslutning till sjömansskolan.

Marinförvaltningen har nu framhållit, att en verkstadsskola örn möjligt

borde förläggas så att arbetet i densamma kunde bedrivas i nära kontakt med

produktiv verksamhet, vilket endast kunde uppnås genom anslutning till varvsdriften.

Marinförvaltningen har vidare upplyst, att det förelåge goda utsikter

att inom Karlskrona örlogsvarvs område erhålla goda och luftiga lokaler för

verkstadsskolan, och har jämväl framlagt förslag örn provisoriskt ordnande

av verkstadsskolans lokalfråga i avvaktan på denna frågas definitiva lösning.

För egen del får jag i denna fråga framhålla, att förläggande av verkstadsskolan

till örlogsvarvet med dess strängt begränsade utrymmen knappast kan

anses tillrådligt vare sig med hänsyn till varvsdriften eller ur utbildningssynpunkt.

Jag vill i sistnämnda hänseende erinra örn att erfarenheterna av de

s. k. varvskurserna vid örlogsvarvet, som enligt hittills gällande organisation

anordnats som ett led i sjömansutbildningen, icke äro av den art, att en fortsatt

anknytning till varvet kan anses lämplig. Jag har därför vid anmälan

tidigare denna dag av förenämnda byggnadsfrågor ansett mig böra i huvudsak

tillstyrka ett av marinförvaltningen i dess anslagsäskanden för budgetåret

1944/45 framlagt förslag örn verkstadsskolans förläggande i anslutning

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. May.ts proposition nr 185.

till sjömansskolan. Självfallet utgår jag från att rekryterna under sin utbildning

vid verkstadsskolan skola beredas erforderlig tid till studier jämväl at

varvsdriften.

Beträffande frågan om sjömansutbildningen på segelfartyg föreligga

vissa motsättningar mellan utbildningskommissionens förslag och den uppfattning

sorn marinchefen givit uttryck åt. Vid anmälan av arets statsverksproposition

framhöll jag, att någon slutlig prövning av utbildningskommissionens

förslag — innebärande slopande av det i försvarsbeslutets fartygsbyggnadsprogram

ingående segelfartyget och anskaffande i dess ställe av mindre

båtar för segling eller rodd — i avvaktan på remissbehandlingen av kommissionens

betänkande icke då kunde äga rum. Jag gav emellertid uttryck

för den uppfattningen, att starka skäl syntes tala för ett slopande av segelfartyget,

och räknade tills vidare med att segelfartyget icke skulle komma

till utförande. Därest det skulle visa sig erforderligt att redan under nästa

budgetår anskaffa den av kommissionen förordade båtmaterielen, borde det

ankomma på Kungl. Majit att med anlitande av anslaget till fartygsbyggnader

för flottan inom viss angiven kostnadsram, förslagsvis 500 000 kronor, verkställa

den anskaffning av mindre fartyg, som kunde befinnas erforderlig.

Chefen för marinen har nu i sitt yttrande över utbildningskommissionens

betänkande föreslagit, att två mindre segelfartyg skola byggas för sjömansutbildningen.

Med den föreslagna fartygstypen torde marinchefen ha bemött

åtminstone vissa av de skäl, som utbildningskommissionen anfört mot användande

av segelfartyg i sjömansutbildningen. Innan slutlig ställning tages

till frågan örn fartygstypen, synes emellertid genom marinchefens försorg

utredning böra förebringas rörande den båtmateriel, som måste anskaffas

därest utbildningskommissionens förslag genomföres, ävensom kostnaderna

därför. Önskvärt är även, att utbildningsprogram förebringas för belysande

av de olika alternativens konsekvenser i utbildningsavseende. Det torde

sedermera ankomma på Kungl. Majit att inom ramen för det i försvarsbeslutet

för ändamålet beräknade beloppet, 1 300 000 kronor, besluta om den fartygsanskaffning,

som må befinnas mest ändamålsenlig.

I anledning av utbildningskommissionens förslag rörande inrättande av en

marininspektion vill jag i likhet med chefen för marinen framhalta, att

ställning därtill icke bör tagas, innan den år 1942 beslutade organisationen av

marinens centrala utbildningsorgan blivit utbyggd och prövad under normala

förhållanden. Vid en förnyad prövning av förevarande fråga böra självfallet

erfarenheterna rörande de övriga försvarsgrensledningarnas organisation i

förevarande avseende beaktas. Ehuru vissa skäl tala för den av marinchefen

föreslagna förstärkningen av marinstaben nied en inspektör för flottans manskapsskolor,

torde jämväl med prövningen av detta förslag böra tills vidare

anstå.

Däremot anser jag mig kunna redan nu förorda åtgärder i anledning av

utbildningskommissionens förslag örn inrättande av en särskild prövningsdetalj

inom centrala värnpliktsbyrån. Frågan örn anordnande av psykologiska

prov vid inskrivningsförrättningar berördes av mig vid anmälan av årets

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. May.ts proposition nr 185.

statsverksproposition (s. 65), i vilket sammanhang jag framhöll, att det icke

■vöre uteslutet, att psykologisk bedömning borde såsom en normal anordning

tillämpas vid inskrivning av värnpliktiga, och förutsatte, att härav föranledda

kostnader skulle tills vidare bestridas från arméns förslagsanslag till inskrivnings-

och färdkostnader. Med hänsyn till den betydelse, som de psykologiska

proven med värnpliktiga och med dem som söka fast anställning numera visat

sig ha, finner jag mig på grundval av den utredning, som sedermera framlagts,

kunna förorda, att ledningen av dessa prov erhåller en fastare organisation

med central anknytning. Emellertid lärer, i avvaktan på närmare

erfarenheter vid de fortsatta proven, organisationen kunna givas något mindre

omfattning än av utbildningskommissionen och arméchefen föreslagits. Sålunda

kan jag icke för närvarande tillstyrka, att en särskild regementsofficersbeställning

avses för befattningen som chef för prövningsdetaljen. Därest

befattningen icke kan förenas med annan tjänst — vilket enligt min mening bör

närmare övervägas — torde frågan tills vidare kunna lösas genom lämplig kommendering.

Den fast anställda personalen vid prövningsdetaljen bör åtminstone

tills vidare kunna begränsas till en heltidsanställd militärpsykolog med

akademisk utbildning och en amanuens. Jag kan emellertid icke tillstyrka, att

militärpsykologen för närvarande placeras i högre lönegrad än 27. Amanuensen

lärer böra tills vidare inplaceras i 15 lönegraden. Båda befattningshavarna

synas i likhet med övrig civil personal vid centrala värnpliktsbyråri

böra hänföras till löneplanen MEo i militära icke-ordinariereglementet.

Arméchefen har framhållit, att utöver den fast anställda personalen bomme

att erfordras biträde av sakkunniga, vilka borde anlitas mot viss ersättning,

förslagsvis 20 å 40 kronor per dag jämte rese- och traktamentsersättning.

Att behov av sådana särskilda sakkunniga kommer att föreligga torde vara

tydligt. I princip har jag därför intet att erinra mot att medel beräknas för

detta ändamål. Kostnaderna härför torde få bestridas från den under vederbörande

försvarsgrens avlöningsanslag uppförda delposten till tillfälligt anställande

av tjänstemän m. m. respektive från de under fjärde huvudtiteln uppförda

anslagen till reseersättningar m. m. På Kungl. Majit torde få ankomma

att pröva i vilken omfattning medelsanvisning kan vara erforderlig.

Jag återkommer i annat sammanhang till de förändringar beträffande personalförteckningen

för icke-ordinarie personal m. fl. vid armén, som betingas

av de nu framlagda förslagen.

Sjöförsvarets utbildningskommission har i sitt betänkande framlagt ett

flertal andra förslag av beskaffenhet att kunna påverka försvarets medelsbehov.

Enär emellertid dessa icke äro i det skick, att de kunna inverka på

anslagsberäkningarna för nästa budgetår, har jag ansett mig icke böra här

upptaga dem till behandling. Det bör ankomma på de militära myndigheterna

och vederbörande förvaltningsmyndigheter att närmare överväga dessa frågor

och inkomma med de förslag, som i anledning därav må befinnas påkallade.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition nr 185.

39

Manskapsrekryteringen m, m.

För att hålla manskapsbeställningarna inom försvaret fulltaligt besatta

lia sedan lång tid tillbaka särskilda åtgärder måst vidtagas. Den nuvarande

organisationen av rekryteringsarbetet är i stort sett följande. Add varje

förband med egen rekrytering finnes en rekryteringsofficer, som bland annat

genom annonsering lämnar upplysning om lediga manskapsbeställningar

samt mottager ansökningar örn anställning. För vissa orter, delar av län

o. s. v. förordnas särskilda rekrytera gsombud, s. k. värvare. Dessa verka

för att intresserade och lämpliga ynglingar skola söka fast anställning samt

hjälpa de anställningssökande med ansökningshandlingars upprättande och

insändande. Rekryteringsombuden erhålla visst arvode för varje förmedlad

anställning. Den offentliga arbetsförmedlingen medverkar i rekryteringsarbetet

huvudsakligen genom att offentliggöra uppgifter om lediga beställningar

och biträda anställningssökande med erforderliga handlingars upprättande

och insändande. Försvarsväsendets centrala civilanställningsbyrå

förmedlar uppgifter från rekryteringsofficerarna örn rekryteringsläget till

såväl arbetsförmedlingsanstalterna som högre militära chefer. Därjämte har

civilanställningsbyrån att bedriva en allmänt hållen propaganda för anställning

vid försvarsväsendet.

Sedan Kungl. Majit tillkallat särskilda sakkunniga, f. d. landshövdingen

A. B. Gärde, ordförande, samt byråchefen C. W. Curtman, överdirektören

R Lundquist och kaptenen B. Hasselrot — 1942 års civilanställningssakkunniga

— för att inom försvarsdepartementet biträda med utredning rörande

ordnandet av civilanställning för avgående fast anställt manskap vid

försvaret och vissa i samband därmed stående frågor, uppdrog Kungl. Majit

den 13 november 1942 åt de sakkunniga att jämväl verkställa utredning rörande

ordnandet av formerna för bedrivandet av manskapsrekryteringen vid

försvaret.

Med skrivelse den 1 februari 1944 ha de sakkunniga överlämnat utredningar

och förslag rörande manskapsrekryteringen och civilanställningsorganen

m. m.

Enligt de sakkunnigas förslag skola förbandens egna rekryteringsorgan,

rekryteringsofficerarna, bibehållas. Nämnda organs uppgifter äro avsedda

att vara ungefär desamma som hittills, dock skall rekryteringspropaganda

av dessa organ bedrivas endast i begränsad omfattning. Rekryteringsombuden

skola avskaffas och i stället skall arbetsförmedlingen i högre grad

än tidigare tagas i anspråk. Anställningssökande skall erhålla ersättning

med en krona för varje dag, varunder antagningsprövning pågår. I avsikt

att förhindra konkurrens mellan olika förband föreslås, att propagandan för

manskapsrekryteringen i väsentliga hänseenden centraliseras till civilanställningsbyrån.

Särskilda anordningar skola vidtagas för att fa till stand utjämning

av antalet sökande mellan olika förband. Även denna utjämning

bör, enligt de sakkunnigas mening, omkänderhavas av civilanställningsbyrån.

För att den sålunda föreslagna rekryteringsorganisationen skall kunna ut
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maurts proposition nr 185.

nyttjas vid manskapsrekryteringen redan under år 1944 föreslås, att förslaget

skall genomföras från och med den 1 april 1944.

Beträffande kostnaderna vid genomförandet av förslaget lia de sakkunniga

anfört, att civilanställningsbyråns övertagande av de väsentligaste uppgifterna

i fråga örn rekryteringspropagandan nödvändiggjorde, att medel ställdes till

byråns förfogande för bestridande av de därmed förenade kostnaderna.

Vidare måste till följd av de tillkomna arbetsuppgifterna personalen vid

byrån ökas. Samtidigt som sålunda kostnaderna för byråns verksamhet

ökades, minskades emellertid försvarsgrenarnas kostnader för rekryteringen.

De sakkunniga beräknade den erforderliga höjningen av anslagen under

civilanställningsbyrån till 66 000 kronor, därav 9 000 kronor för personalkostnader,

3 000 kronor för rekryteringsbroschyr, 2 000 kronor för rekryteringsblanketter,

1 000 kronor för resekostnader, 1 000 kronor för övriga kostnader,

40 000 kronor för annonser samt 10 000 kronor för annan propaganda.

Minskningen av de tre försvarsgrenarnas anslag till rekryteringskostnader

kunde uppskattas till samma belopp, 66 C00 kronor, därav 36 000 kronor

på arméns, 20 000 kronor på marinens och 10 000 kronor på flygvapnets

rekryteringsanslag. De sakkunniga hade icke ansett sig böra ifrågasätta

ytterligare minskning av rekryteringsanslagen dels på grund av att några

uppgifter för beräkning av de kvarstående kostnaderna, vilka skulle bestridas

med anlitande av anslagen, icke funnes, dels ock enär de sakkunniga förutsatte,

att rekryteringsanslagen skulle belastas med den föreslagna ersättningen

av en krona för dag till anställningssökande vid undergående av

antagningsprövning. På grund härav föresloge de sakkunniga, att ett sammanlagt

belopp av 66 000 kronor skulle från och med nästa budgetår överföras

till anslag under civilanställningsbyrån från försvarsgrenarnas anslagtill

rekryteringskostnader och avskedspremier m. m.

De sakkunnigas förslag berör, såsom i det föregående nämnts, jämväl

organen för förmedling av civilanställning. De sakkunniga lia förklarat sig

vara väl medvetna örn att det för närmare bedömande av behovet och organisationen

av de särskilda civilanställningsorgan, som enligt de sakkunnigas

mening alltjämt komme att bliva erforderliga, skulle varit av värde att i

detta sammanhang förslag kunnat framläggas rörande erforderliga civilan - ställningsåtgärder i övrigt. Emellertid hade de sakkunniga på grund av

mellankommande hinder måst avstå från att framlägga dylikt förslag. Med

hänsyn till sambandet mellan de föreslagna formerna för rekryteringsarbetet å

ena sidan och civilanställningsorganen å den andra och jämväl till angelägenheten

av att dessa organ vore färdigorganiserade och i verksamhet, då den

förstärkta försvarsberedskapen komme att upphöra, vore det enligt de sakkunnigas

mening av stor betydelse, att förslag örn civilanställningsorganens

organisation såvitt möjligt kunde komma under bedömande redan vid innevarande

års riksdag.

Beträffande de sakkunnigas förslag i sistberörda del må i detta sammanhang

endast anmärkas, att de sakkunniga förorda, att civilanställningsverksamheten

i fortsättningen liksom hittills skall handhavas av för ändamålet

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. May.ts proposition nr 185.

särskilt inrättade civilanställningsorgan, nämligen dels lokala organ, dels ock

ett centralt organ.

Över de sakkunnigas utredning oell förslag lia yttranden i vanlig ordning

infordrats. I remissyttrandena lia de sakkunnigas förslag så gott som enhälligt

tillstyrkts. Avvikande mening har endast anförts av chefen för flygvapnet,

vilken förordat, att ansvaret för saväl rekrytering som civilanställning

såsom hittills främst skulle åvila försvarsgrensledningarna och förbandscheferna

samt att centrala civilanställningsbyrån skulle erhålla i stort sett

rådgivande karaktär.

Såsom under föregående avsnitt anmärkts har jämväl sjöföl sval ets utbildningskommission

framlagt vissa förslag rörande manskapsrekryteringen. Härutinnan

torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.

Civilanställningssakkunnigas förslag i fråga örn manskapsrekryteringen inne- De^ft^nls''

bär i stort, att rekryteringspropagandan skall centraliseras till civilanställningsbyrån

och byrån erhålla vissa uppgifter i syfte att fa till stånd utjämning av

anställningssökande mellan olika förband. Förslaget torde i och föi sig

vara av beskaffenhet att kunna prövas och genomföras av Kungl. Majit utan

riksdagens medverkan. Hå emellertid ett genomförande av förslaget i viss

mån, ehuru väsentligen i tekniskt avseende, inverkar på de anslag, varifrån

kostnaderna för rekryteringsverksamheten bestridas, vill jag redan i detta sammanhang

meddela, att det är min avsikt att sa suart sig göra låtei föi

Kungl. Majit framlägga förslag till omorganisation av manskapsrekryteringen

i huvudsaklig anslutning till vad de sakkunniga förordat.

Yad angår organisationen av civilanställningsorganen lia de sakkunniga

framlagt förslag därutinnan men varit förhindrade att samtidigt angiva närmare

riktlinjer för verksamhetens bedrivande i fortsättningen. Såsom de sakkunniga

själva antytt kunna härigenom säkra hållpunkter icke föreligga vid

bedömandet av organisationen av ifrågavarande organ. Emellertid ar att

märka, att de sakkunnigas förslag icke innebär inrättandet av något nytt

civilanställningsorgan. Därest förevarande organisationsfråga slutgiltigt prövas

först vid en kommande riksdag, finnas alltså organ tillgängliga för liandliavandet

av även den civilanställningsverksamhet, som efter förslag av de

sakkunniga dessförinnan kan bliva beslutad. Civilanställningsverksamheten

kan dock därvid komma att erhålla sådan omfattning, att personalförstärkning

påkallas. I vart fall torde en avveckling av den förstärkta försvar sberedskapen,

föranledande ökad avgång bland det fast anställda manskapet,

ställa särskilda krav på det centrala civilanställningsorganet.

Med hänsyn till det anförda är jag icke nu beredd att taga ställning till

frågan om den lämpligaste framtida organisationen av civilanställningsverksamheten.

Det är emellertid av den största betydelse, att denna verksamhet

kan med kraft bedrivas, icke minst vid en övergång till fredsförhållanden.

Så synes mig också genom erforderlig personalförstärkning kunna ske med

hjälp av det nuvarande centrala civilanställningsorganet, centrala civilanställningsbyrån.

J avbidan på ställningstagandet till organisationsfiagan i dess

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

helhet är det ett önskemål, att erforderlig personalförstärkning åstadkommes

genom tillfälligt anställande av arbetskraft. Sådan arbetskraft torde lämpligen

böra tillhandahållas av statens arbetsmarknadskommission, inom vilken

civilanställningsbyrån sedan år 1940 är inordnad.

Örn jag således icke kan förorda en definitiv personalreglering redan nu

för civilanställningsverksamhetens handhavande, har jag däremot intet att

erinra mot att redan i detta sammanhang för civilanställningsbyrån beräknas

den personalförstärkning, som föranledes av de nya uppgifter i fråga örn manskapsrekryteringen,

som i anslutning till vad i det föregående anförts, torde

böra åläggas byrån. I detta hänseende räknar jag i det följande med en

höjning för nästa budgetår av byråns avlöningsanslag med 9 000 kronor.

I det läge, vari denna fråga sålunda nu befinner sig har jag icke ansett

behövligt att i vidare mån än som skett redogöra för de sakkunnigas förslag

och däröver avgivna yttranden.

Mot vad de sakkunniga anfört rörande kostnaderna vid genomförandet

av berörda omorganisation av manskapsrekryteringen har jag intet att erinra.

De tre försvarsgrenarnas anslag till rekryteringskostnader synas sålunda

böra minskas, arméns med 36 000 kronor, marinens med 20 000 kronor och

flygvapnets med 10 000 kronor. Vidare torde anslagen till centrala civilanställningsbyrån

böra ökas med samma belopp, 66 000 kronor, därav 9 000

kronor för bestridande av kostnader för personalförstärkning böra tillföras

avlöningsanslaget och återstående 57 000 kronor omkostnadsanslaget. I övrigt

får jag beträffande beräkningen av de belopp, som böra äskas under ifrågavarande

anslag, hänvisa till vederbörande punkter i det följande.

Den militära väderlekstjänstens organisation.

1943 års riksdag har genom skrivelse nr 510 godkänt vissa i proposition

nr 354 angivna riktlinjer för den militära väderlekstjänstens organisation

m. m. Beträffande beslutets innehåll samt de med dess genomförande

under nästa budgetår sammanhängande personalfrågorna må här följande

anföras.

1943 års riksdags beslut.

Inom flygledningen anordnas ett centralorgan, organiserat såsom en väderleksavdelning

under chefskap av en stabsmeteorolog och utrustat med

en väderlekscentral för prognosgivning vid långdistansflygning. I samband

därmed avvecklas den nuvarande till statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt anknutna militärmeteor ologi ska informationstjänsten.

Den för väderlekstjänsten vid flygförbanden avsedda personalen utökas,

och åtgärder vidtagas för en tillfredsställande rekrytering av meteorologtjänsterna.

Det tidigare glest utbyggda observationsnätet kompletteras på sådant

sätt, att ett för prognoserna tillräckligt observationsmaterial kan erhållas.

Observationsnätets utbyggnad omfattar bland annat upprättande av ett antal

distrikts- och observationscentraler samt vanliga observationsstationer. Där
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

vid Ilar förutsatts, att krigsmaktens observationsstationer samt de nya

distrikts- oell observationscentralerna skola underställas chefen för flygvapnet,

medan de civila stationerna skola lyda under statens meteorologisk
-

hydrografiska anstalt.

Personalorganisationen för den militära väderlekstjänsten har genom riksdagsbeslutet

i princip fastslagits, ehuru behovet av nya tjänster förutsatts

skola bliva föremål för ytterligare prövning i samband med befattningarnas

inrättande.

Meteorologpersonalen vid centralorganet har avsetts skola utgöras av 1

stabsmeteorolog, 3 förste militärmeteorologer, 3 militärmeteorologer, 6 militärmeteorologer

av 2. graden och 1 militärmeteorolog av 3. graden. Av denna

personal avses 1 förste militärmeteorolog, 1 militärmeteorolog av 2. graden

och 1 militärmeteorolog av 3. graden skola uppföras å marinens personalförteckning

och de övriga å flygvapnets personalförteckning. Utöver nu angiven

personal tillkomma 3 befattningshavare, som fortfarande erfordras vid meteorologisk-hydrografiska

anstalten för utförande av vissa med den militära väderlekstjänsten

sammanhängande göromål.

För den lokala militära väderlekstjänsten vid flygvapnet — anknuten till

flygflottiljer och motsvarande förband — ha för varje förband beräknats 1

militärmeteorolog av 1. graden, 2 militärmeteorologer av 2. graden och 1

militärmeteorolog av 3. graden. Därjämte ha för lokala väderleksorgan vid

marinen beräknats 1 militärmeteorolog av 1. graden och 4 militärmeteorologer

av 3. graden.

Beträffande meteorologpersonalens löneställning framhöll jag vid anmälan

av förenämnda proposition, att jag helst sett, att denna fråga kunnat bedömas

i sitt samband med det under utredning varande spörsmålet om

löneställningen för meteorologpersonal i allmänhet. Ett uppskjutande av

ställningstagandet till frågan i dess helhet syntes emellertid icke kunna

ske. Det vore av vikt, att rekryteringen till tjänsterna i den nya organisationen

från början bleve tillfredsställande, och detta syntes ej kunna bliva

fallet, örn icke till ledning för blivande aspiranter redan i nämnda sammanhang

löneställningen för de olika tjänsterna bleve föremål för ställningstagande.

Tills vidare och så länge meteorologernas lönefråga i övrigt vore

svävande, syntes löneställningen för stabsmeteorologen icke böra fixeras.

Av samma skäl borde de övriga meteorologbefattningarna tills vidare uppföras

såsom extra ordinarie. Vad sålunda anförts föranledde icke erinran

från riksdagens sida.

I enlighet med de av mig förordade och av 1943 års riksdag godkända

grunderna skola meteorologerna — vilka avsetts skola tillhöra flygvapnets

civilmilitära personal — hänföras till följande lönegrader, nämligen

förste militärmeteorolog .......

militärmeteorolog ..............

militärmeteorolog av 1. graden

X » 2. »

till lönegraden MEo 24

» » »21

» » 18

» » » 15

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Majlis proposition nr 185.

Vid anmälan av förenämnda proposition anförde jag, att efter slutförandet

av pågående utredning rörande lönereglering för meteorologpersonal i allmänhet

borde till förnyat övervägande upptagas det av anstalten framlagda

förslaget örn inrättande av ordinarie tjänster för militärmeteorologer av 1.

graden. I samband därmed kunde det förtjäna att övervägas, huruvida icke

—- i viss anslutning till vad för närvarande gäller beträffande musikdirek - törer vid armén — ett mindre antal befattningar för militärmeteorolog av

1. graden borde placeras i något högre lönegrad, varvid denna löneställning

skulle vara bunden icke vid placering i viss befattning utan tilläggas vederbörande

alltefter antalet tjänstår.

Kyssberörda utredning är numera avslutad, och i skrivelse den 8 januari

1944 har utredningsmannen, f. d. generaldirektören G. Malm, avgivit betänkande

med förslag angående organisationen av statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt. Utredningsmannen har bland annat föreslagit, att befattningarna

såsom förste statsmeteorolog och statsmeteorolog — vilka motsvara

befattningarna såsom förste militärmeteorolog respektive militärmeteorolog

— skola uppflyttas från lönegraderna A 24 respektive A 21 till lönegraderna

A 27 respektive A 23.

Förutom den i det föregående angivna personalen med meteorologisk

utbildning har i riksdagsbeslutet jämväl räknats med biträdespersonal, bestående

av tekniska biträden och kontorsbiträden i lönegraden MEo 4 samt

skrivbiträden, tillika kartritare, i lönegraden MEo 4 eller MEo 2.

Vidtagna åtgärder för organisationens genomförande.

I enlighet med vad som förutsatts i riksdagsbeslut ha redan under innevarande

budgetår vidtagits vissa åtgärder för genomförande av den nya organisationen.

Sålunda bär Kungl. Majit enligt beslut den 17 december 1943

— med ändring av den för innevarande budgetår fastställda personalförteckningen

för icke-ordinarie personal m. m. vid flygvapnet ■— medgivit, att vid

ettvart av 15 flygförband må från och med den 1 januari 1944 dels såsom

väderleksassistent i lönegraden MEo 15 anställas person med viss angiven

utbildning under förutsättning att en av de för förbandet enligt personalförteckningen

avsedda tjänsterna som väderleksassistent i lönegraden MEo 12

lämnas obesatt, dels ock anställas ett skrivbiträde, tillika kartritare, i lönegraden

MEx 4. Enligt samma beslut har Kungl. Majit bemyndigat chefen

för flygvapnet att vidtaga vissa åtgärder för utbildning av meteorologpersonal

ävensom att inrätta en distriktsväderleksstation samt ett antal observationscentralstationer

och militära observationsstationer.

Åtgärder ha jämväl vidtagits för utbyggnad av det civila observationsnätet.

Personalorganisation för budgetåret 1944145.

I skrivelse den 12 november 1943 lia chefen för flygvapnet och flygförvaltningen

inkommit med förslag rörande personalorganisationen för den

militära väderlekstjänsten under budgetåret 1944/45 och därvid anfört bland

annat följande.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Flygvapnets väderlekstjänst borde organiseras från och med den 1 juli

1944”i'' enlighet med det för 1943 års riksdag framlagda principförslaget.

Detta innebure främst att inom tlygstaben inrättades en särskild väderleksavdelning

och inom denna organiserades en militär väderlekscentral. Personaluppsättningen

måste genomföras successivt i den man för de olika

befattningarna kompetent personal kunde anställas. Beträffande personalorganisationen

ville myndigheterna framhålla, att utredningen rörande lönereglering

för meteoroiogpersonal kunde tänkas komma att inverka på av

myndigheterna föreslagen löneställning för sådan personal.

Å den av Kungl. Maj:t den 6 juni 1941 fastställda personalförteckningen DepartamcnUför

militärmeteorologisk informationstjänst finnas uppförda å ordinarie stat

1 förste militärmeteorolog i lönegraden A 24 och 2 militärmeteorologer i

lönegraden A 18 samt å övergångsstat 1 föreståndare i lönegraden A 24.

Vidare har såsom extra ordinarie tjänsteman upptagits 1 byrådirektör i

lönegraden Eo 28. Enligt meddelad föreskrift skall förstnämnda befattning

hållas vakant, så länge innehavaren av den å övergångsstat uppförda befattningen

som föreståndare kvarstår i denna befattning.

I enlighet med vad som förutsatts i 1943 års riksdagsbeslut torde innehavaren

av befattningen som föreståndare för militärmeteorologisk informationstjänst

böra kvarstå å övergångsstat, varvid dock frågan örn besättandet

av tjänsterna i den nya organisationen icke bör göras beroende av örn innehavaren

av befattningen som föreståndare kvarstår i denna befattning. Befattningen

såsom förste militärmeteorolog i lönegraden A 24 torde kunna

utgå ur personalförteckningen.

Vad angår de övriga å den militärmeteorologiska informationstjänstens

personalförteckning uppförda ordinarie befattningarna, såsom militärmeteorologer

i lönegraden A 18, ha flygmyndigheterna anfört, att örn två av de för

centralorganet avsedda militärmeteorologbefattningarna uppfördes såsom ordinarie

i lönegraden Ca 21, syntes dessa kunna tillsättas med de nuvarande

innehavarna av befattningarna i lönegraden A 18. Med hänsyn till den försämring

i anställningsform, som övergång från ordinarie till extra ordinarie

anställning innebure, syntes nämnda befattningshavare icke kunna påräknas

till befattning i lönegraden MEo 21. Av rekryteringsskäl vore det därför

angeläget, att två av befattningarna för militärmeteorologer upptoges som

ordinarie i lönegraden Ca 21.

För egen del vill jag i anledning av detta förslag framhålla, att chefen

för jordbruksdepartementet, enligt vad som framgår av en den 25 februari

1944 dagtecknad proposition angående anslag till statens meteorologiskhydrografiska

anstalt m. m., icke ämnar för 1944 års riksdag framlägga förslag

i anledning av förenämnda betänkande med förslag angående organisationen

av nämnda anstalt, och frågan om ändring av statsmeteorologernas löneställning

kommer således icke nu under omprövning. Vid sådant förhållande

kari jag icke för närvarande tillstyrka, att ordinarie befattningar inrättas för

militärmeteorologer. För centralorganet böra i anledning härav för nästa

budgetår inrättas 3 befattningar för militärmeteorologer i lönegraden MEo

21, medan de nuvarande befattningarna i lönegraden A 18 böra överföras till

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Majlis proposition nr 1S5.

övergångsstat. Så länge de nuvarande innehavarna av ifrågavarande ordinarie

befattningar kvarstå å övergångsstat, bör dock endast en av de nya befattningarna

få tillsättas med annan än nämnda befattningshavare.

De befattningar, som enligt vad här anförts böra uppföras å övergångsstat,

böra upptagas å personalförteckning för flygvapnet. Jämväl den å

militärmeteorologiska informationstjänstens personalförteckning uppförda befattningen

såsom byrådirektör i lönegraden Eo 28 synes, i avbidan på omorganisationen

av meteorologisk-hydrografiska anstalten, övergångsvis böra

upptagas å flygvapnets personalförteckning. Dock förutsätter jag, att sistnämnde

befattningshavare även i fortsättningen skall lia sin verksamhet förlagd

till anstalten.

Flygmyndigheterna lia förutsatt, att en av militärmeteorologerna skall

uppehålla befattningen som chef för flygstabens väderleksavdelning intill

dess befattningen som stabsmeteorolog inrättas, och ha hemställt, att ett

tilläggsarvode örn 1 800 kronor för år måtte anvisas för ifrågavarande befattningshavare.

Emellertid kan jag icke för närvarande tillstyrka detta förslag.

Därest erfarenheten skulle visa, att ett särskilt arvode övergångsvis

bör utgå till den befattningshavare, som uppehåller berörda chefsbefattning,

torde Kungl. Majit av fjärde huvudtitelns anslag till extra utgifter äga taga

erforderligt belopp i anspråk.

För centralorganet lärer i enlighet med flygmyndigheternas förslag böra

inrättas — utöver nyssnämnda befattningar i lönegraden MEo 21 — befattningar

för 1 militärmeteorolog av 1. graden i lönegraden MEo 18, 5 militärmeteorologer

av 2. graden i lönegraden MEo 15 och 2 militärmeteorologer

av 3. graden i lönegraden MEo 12 ävensom 8 tekniska biträden i lönegraden

MEo 4 och 4 skrivbiträden i lönegraden MEo 2. Att fördelningen av personalen

mellan de olika lönegraderna icke överensstämmer med den vid 1943

års riksdag förutsatta sammanhänger med rådande rekryteringsförhållanden.

Beträffande personalbehovet under nästa budgetår för de lokala väderleksorganen

vid flygvapnet lia flygmyndigheterna framhållit, att i medeltal en väderleksassistent

per förband måste kommenderas till utbildning under omkring

ett år vid meteorologisk-hydrografiska anstalten för att planerad provisorisk

utbildning av väderleksassistenter till meteorologer skall kunna genomföras.

Under hänsynstagande härtill ha myndigheterna ansett erforderligt

för tjänstens upprätthållande med minst 3 väderleksassistenter per flottilj

samt därutöver 2 extra vid vardera av Boslagens flygflottilj och Norrbottens

flygbaskår. Mot dessa beräkningar har jag icke funnit anledning till erinran.

Befattningarna för de lokala organen böra i enlighet med flygmyndigheternas

förslag uppföras i lönegraderna MEo 15 och MEo 12.

Enär personal med den kompetens, som förutsatts för anställning som

militärmeteorolog av 2. och 3. graderna, icke torde kunna ujjpbringas i erforderlig

omfattning redan under nästa budgetår, bör chefen för flygvapnet

erhålla bemyndigande att övergångsvis anställa väderleksassistenter i lönegraderna

MEo 15 och MEo 12 eller motsvarande lönegrader i löneplanen

MEx militära icke-ordinariereglementet under förutsättning att motsvarande

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 185. 47

antal befattningar för militiirmeteorologer av 2. respektive 3. graden bållås

vakanta.

För vart och ett av de lokala organen bör vidare upptagas 1 befattning

som skrivbiträde, tillika kartritare, i lönegraden MEo 4.

Med hänsyn till rådande rekryteringssvåriglieter torde inga för marinen

avsedda befattningar kunna upptagas å personalförteckningen för marinen

nästa budgetår.

Den nya organisationens utbyggande kräver en omfattande utbildning av

meteorologer. För nästa budgetår bär i detta sffte avsetts anordnande av

en specialkurs vid statens meteorologisk-kydrografiska anstalt för utbildning

av nuvarande militära väderleksassistenter. Med hänsyn till att förslaget

örn omorganisation av meteorologisk-bydrografiska anstalten icke kommer

att föreläggas årets riksdag synas dessa kostnader — vilka av chefen för

meteorologisk-bydrografiska anstalten beräknats till omkring 25 000 kronor

och huvudsakligen avse utbildning till militärmeteorologer — böra bestridas

från flygvapnets anslag till övningar. De torde utan anslagshöjning kunna

rymmas inom berörda anslags i årets statsverksproposition föreslagna belopp.

Det lärer få ankomma på Kungl. Majit att besluta rörande de arvodesbelopp

m. m., som böra utgå i anledning av berörda utbildnings anordnande.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår innebar 1943 års riksdags

beslut bland annat inrättande av ett antal distrikts- och observationscentralstationer.

Vid anmälan av propositionen 1943: 354 föreslog jag, att kostnaderna

därför, för budgetåret 1943/44 beräknade till 45 000 kronor, skulle

få bestridas från flygvapnets övningsanslag. Jag framhöll emellertid, att

ifrågavarande kostnader från och med nästa budgetår möjligen borde överföras

till flygvapnets avlönings- och omkostnadsanslag. I brist på närmare

utredning rörande fördelningen av ifrågavarande kostnader på berörda anslag

föreslår jag, att kostnaderna jämväl för nästa budgetår skola få bestridas

från flygvapnets övningsanslag. Jag förutsätter emellertid, att denna fråga

närmare utredes i myndigheternas anslagsäskanden för budgetåret 1945/46.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

B. Centrala förvaltningsmyndigheter.

FÖRSVARETS CIVILFÖRVALTNING.

Försvarets civilförvaltning: Avlöningar, förslagsanslag. Försvarets civilförvaltnings

avlöningsanslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört

med ett belopp av 532 500 kronor, avseende andra hälften av budgetåret.

I statsverkspropositionen till årets riksdag föreslog Kungl. Majit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för ändamålet beräkna ett

förslagsanslag av, för helt år, 1 080 000 kronor.

Gällande personalförteckning för försvarets civilförvaltning upptager följande

personal.

Befattning

Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generaldirektör ...................................................

..... C12

3 krigsråd............................................................

..... A 30

1 sekreterare ........................................................

..... A 26

4 revisionskommissarier ............................................

..... A 26

1 sekreterare ........................................................

..... A 24

1 pensionskamrerare ................................................

..... A 24

2 kamrerare ..........................................................

..... A 24

4 notarier ............................................................

.... A 21

15 revisorer............................................................

..... A 21

1 kassör ..............................................................

..... A15

1 kansliskrivare......................................................

..... All

11 kanslibiträden......................................................

..... A 7

1 förste expeditionsvakt ............................................

.... A 7

1 förrådsförman......................................................

.... A 7

2 expeditionsvakter..................................................

.... A 5

13 kontorsbiträden....................................................

.... A 4

Tjänsteman å övergångsstat.

1 registrator ..........................................................

.... A 21

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

1 byrådirektör ........................................................

.... Eo 28

1 advokatfiskal........................................................

____ Eo 28

3 sekreterare ..........................................................

.... Eo 26

1 revision skommissarie ..............................................

.... Eo 26

2 förste revisorer......................................................

____ Eo 24

1 biträdande advokatfiskal ..........................................

____ Eo 24

2 notarier..............................................................

____ Eo 21

2 revisorer ............................................................

____ Eo 21

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 185. 49

Den för försvarets civilförvaltning under andra hälften av budgetåret

1943/44 gällande avlöningsstaten är av följande lydelse.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .......... kronor 218 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t .......................................................... * 6153

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal............... » 247 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................................... » 65 782

Summa kronor 532 500

Krån den å avlöningsstaten upptagna anslagsposten till arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, utgå jämlikt beslut den 12

november 1943 tills vidare under andra hälften av budgetåret 1943/44 följande

arvoden, för helt budgetår räknat, nämligen

till 1 portvakt vid civilförvaltningens ämbetshus.................. kronor 768

till 1 biträde vid civilförvaltningens arkiv.......................... » 468

Från anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän skola enligt

samma beslut bestridas kostnaderna för personligt lönetillägg å 873 kronor

årligen åt tjänstemannen i 21 lönegraden K. G. Redin, så länge denne

kvarstår i sistnämnda lönegrad.

Den automatiska telefonväxel, som betjänar civilförvaltningens i ämbetshuset

Jakobsgatan 30 och i Centralpalatset inrymda avdelningar samt även

— till mindre del — vissa till ämbetshuset förlagda underavdelningar inom

arméförvaltningens tyg- och intendenturavdelningar, skötes för närvarande

av fyra telefonister, vilka anställts med stöd av de för civilförvaltningens

verksamhet i krig gällande bestämmelser och vilka alltså icke avlönas från

under ämbetsverkets avlöningsanslag anvisade medel. För fredsförkållanden

har civilförvaltningen uppskattat behovet av telefonister till minst tre, av

vilka en borde vara föreståndare för växeln. Fördenskull borde enligt verkets

mening under anslagsposten avlöningar till icke ordinarie personal upptagas

medel för en telefonist i lönegrad Eo 4 och två i lönegrad Eo 2, motsvarande

en avlöningskostnad av för helt år tillhopa cirka 7 500 kronor.

Enligt instruktionen för civilförvaltningen skola formulär till blanketter,

som äro avsedda för begagnande inom försvaret, i den omfattning Kungl. Majit

bestämmer, innan de fastställas av vederbörlig myndighet, vara granskade

och godkända av civilförvaltningen. Detta stadgande skall jämlikt Kungl.

Majits beslut den 31 december 1943 avse samtliga försvarets blanketter,

som icke äro av rent militär eller teknisk art. Ifrågavarande bestämmelser

lia tillkommit i syfte att åvägabringa en av behovet starkt påkallad större

enhetlighet och även i övrigt genomföra en rationalisering inom försvarets

blankettväsende. Civilförvaltningen har i anslutning härtill anfört följande.

Det antal blanketter, som enligt nämnda föreskrifter skola granskas och

bearbetas av civilförvaltningen, torde komma att bliva synnerligen betydande.

Arbetet med desamma synes ävenledes komma att bli av stor omfattning.

Sålunda skola ej blott nya blanketter granskas eller uppgöras

utan framförallt torde ett enhetliggörande och sammanförande av samtliga

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 185. i7i 4i 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

försvarets blanketter bliva erforderligt. I samband härmed torde vissa blanketter

få omarbetas med hänsyn till de ändringar i författningar och reglementen

som de senaste åren skett, framför allt i samband med omorganisationen

av den centrala försvarsförvaltningen.

Det torde vara uppenbart, att civilförvaltningen icke på en gång kan

ombilda och inordna försvarets alla blanketter i ett enhetligt och ändamålsenligt

system. I stället torde blanketterna efter hand få genomgås och

ordnas till ett lämpligt helt. Redan från början kommer emellertid för

detta arbete att erfordras särskild personal.

Civilförvaltningen har räknat med möjligheten att från militära expeditionstjänstkommittén

kunna erhålla viss arbetskraft för ifrågavarande ändamål.

Därest så kan ske, synes vederbörande böra bibehållas vid nu utgående

avlöningsförmåner. Härutöver erfordras ytterligare personal, antagligen

5—6 befattningshavare.

Genom en sådan anordning beräknas den största delen av de med blanketternas

övertagande sammanhängande arbetsuppgifterna kunna fullgöras

under budgetåret 1944/45.

Yad beträffar personalbehovet under fred sförhållanden anser sig civilförvaltningen

icke böra lägga de ovannämnda beräkningarna till grund för en

uppskattning härav, även örn blankettväsendets omfattning icke synes komma

att i alltför hög grad påverkas av en återgång till fredsförhållanden. Det

är emellertid ett bestämt önskemål att åtminstone i någon utsträckning

knyta utbildad fast arbetskraft med praktisk erfarenhet från arbetet i fråga

till ämbetsverket.

Med hänsyn till de ovan anförda synpunkterna anser sig civilförvaltningen

för närvarande böra begränsa sina äskanden till att omfatta en befattning

som revisor i lönegrad Eo 21 samt en befattning såsom assistent till nämnde

revisor i lönegrad Eo 12.

För revisorstjänsten avses i första hand att erhålla en befattningshavare

med särskild insikt i försvarets organisation och de funktioner, som blankettväsendet

har att fylla i densamma. Av vederbörande bör även krävas

grundlig kännedom örn de författningar, reglementen och föreskrifter, vilka

gälla inom försvarsväsendet samt praktisk erfarenhet rörande desammas tilllämpning.

Med hänsyn till det självständiga och betydelsefulla arbete, som av

revisorn kommer att fullgöras, synes även en god teoretisk utbildning böra krävas.

Assistentbefattningen däremot avses icke att besättas med tjänsteman

med särskild teoretisk utbildning, utan med person med praktisk erfarenhet

särskilt i tryckeritekniska frågor såsom typografisk utstyrsel, val av papper

o. s. v. Av assistenten kommer bland annat att erfordras insikt i försvarsorganisationen

samt förmåga att självständigt uppgöra förslag till vissa blanketter

efter de riktlinjer och anvisningar som kunna lämnas av revisorn.

Medelsbehovet för anställande av nämnda båda befattningshavare skulle

uppgå till omkring 11 000 kronor.

Under framhållande av att inom civilförvaltningen under nuvarande förhållanden

vore anställda 1 förste expeditionsvakt (A 7), 2 expedit]onsvakter (A 5),

6 expeditions vakter (Eo 5), 18 expeditionsvakter (Ex 5) samt 5 mot arvode anställda

ordnings- och expeditionsvakter har ämbetsverket anmält, att från vederbörande

personalsammanslutning hemställts örn åtgärder i syfte att få antalet

för fredstid avsedda expeditionsvakter utökat till att omfatta 2 förste expeditionsvakter

(A 7), 9 expeditionsvakter (A 5) och 4 expeditionsvakter

(Eo 5). Civilförvaltningen har för sin del härom anfört i huvudsak följande.

Onekligen är proportionen mellan såväl de ordinarie och de extra ordinarie

expeditionsvakterna som mellan å ena sidan dessa och å den andra

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

sidan extra expeditionsvakter synnerligen ogynnsam. Det till synes stora

totalantalet expeditionsvakter är betingat av såväl den stadigvarande fredsmässiga

ökningen av de på civilförvaltningen ankommande göromålen som

ock av den ansvällning av göromålens omfattning som beredskapstiden föranlett

och som särskilt gör sig gällande i avseende å revisionen. Aven inverkar

i icke ringa mån den splittring av ämbetsverkets underavdelningar

å lokaler på skilda ställen som nödvändiggjorts under nuvarande förhållanden.

Ämbetsverket är av den uppfattningen att med hänsyn till det blivande

fredsbehovet en icke obetydlig ökning av den ordinarie och extra

ordinarie expeditionsvaktpersonalen är ofrånkomlig.

Med hänsyn till vad riksdagen vid behandlingen av frågorna örn den centrala

försvarsförvaltningens personalbehov anfört och då Kungl. Majit i övrigt

icke utbyggt civilförvaltningens organisation med flera ordinarie tjänster

än tidigare funnits, anser sig ämbetsverket emellertid icke för närvarande

böra framlägga något förslag till ökning av den ordinarie expeditionsvaktpersonalen.

Däremot anser ämbetsverket påkallat redan nu att den extra ordinarie

expeditionsvaktpersonalen undergår viss ökning. Även örn anledning finnes

att förmoda att ett något större antal kan bliva erforderligt, vill ämbetsverket

för närvarande stanna vid att föreslå en utökning med ytterligare tre

extra ordinarie expeditionsvakter i lönegrad Eo 0. Ävlöningskostnaden

härför kommer att uppgå till cirka 9 000 kronor.

Beträffande det av personalförbundet framförda önskemålet örn tvenne

förste expeditionsvakter vill civilförvaltningen framhålla, att frågan örn inrättande

för framtiden av ytterligare en befattning i nämnda lönegrad i

viss mån är beroende av hur ämbetsverkets lokalförhållanden definitivt bli

ordnade. Emellertid föreligger för närvarande av särskilda skäl ett påtagligt

behov av ytterligare en befattningshavare i nämnda löneställning.

Den nuvarande innehavaren av befattningen som förste expeditionsvakt

fullgör nämligen i huvudsak andra åligganden än som regelmässigt åligga

förste expeditionsvakt. Denne befattningshavare har i första hand ombesörjt

kompletteringen av de samlingar av författningar m. m., som utlämnats till

ämbetsverkets tjänstemän. Förste expeditionsvakten har skött ifrågavarande

arbete på ett synnerligen förtjänstfullt sätt och då dessa göromål kräva

både erfarenhet och rutin i icke obetydlig grad, vore någon fördel icke att

vinna genom att överflytta desamma på annan befattningshavare under den

korta tidrymd — vederbörande är född år 1882 — som återstår, till dess

han inträder i pensionsåldern. Hur frågan permanent skall ordnas torde få

upptagas i samband med nämnde befattningshavares avgång.

Av det anförda framgår, att förste expeditionsvakten icke kan medhinna

den ledning av den talrika expeditionsvaktpersonalen som av skilda synpunkter

är nödvändig. Då ett sådant förhållande icke kan anses tillfredsställande,

vill ämbetsverket föreslå inrättandet av en särskild befattning såsom

förste expeditionsvakt i lönegrad Eo 7. Kostnaderna härför kunna beräknas

till cirka 4 000 kronor.

Vad först angår frågan örn anställande av telefonister anser jag försiktigheten

bjuda, att medel tills vidare beräknas allenast för anställande av två extra

ordinarie sådana befattningshavare, den ena i 4 och den andra i 2 lönegraden.

De arbetsuppgifter, sora sammanhänga med blankettgranskningen, äro

enligt min mening av stor betydelse. En rationalisering av försvarets mångskiftande

blankettväsende — även om den tillsvidare äger rum endast i

den begränsade omfattning, som nu är föreskriven — torde kunna förväntas

medföra icke obetydliga besparingar för statsverket. En förutsättning för

Departement

efie fen.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

att verksamheten skall leda till önskat resultat är emellertid, att kvalificerad

arbetskraft för ändamålet står till civilförvaltningens förfogande.

Grundlig kännedom örn och praktisk erfarenhet av försvarets förhållanden

måste här förenas med tryckeriteknisk sakkunskap. I likhet med civilförvaltningen

håller jag före, att den för berörda uppgifter avsedda personal,

som nu bör vinna mera fast anställning, bör begränsas till vad som jämväl

under fredsförhållanden kan anses oundgängligen erforderligt. "Ur denna

synpunkt synes mig någon befogad erinran icke kunna riktas mot ämbetsverkets

förslag örn anställande av en revisor i lönegrad Bo 21. Det behov

av arbetskraft, som härutöver kan komma att föreligga, torde tills vidare få

tillgodoses genom tillfälligt anställande av personal.

Frågan örn expeditionsvakternas antal och ställning inom civilförvaltningen

påkallar enligt min mening noggrant övervägande. Obestridligt

råder här, såsom förhållandena i nuvarande läge te sig, en viss disproportion

mellan antalet expeditionsvakter med mera fast anställning och befattningshavare

tillhörande samma kategori, vilka i lösligare former knutits till ämbetsverket.

Svårigheten att avgöra, i vad mån det nuvarande betydande

antalet expeditionsvakter betingas av en stadigvarande fredsmässig ökning

av göromålen eller av en med rådande försvarsberedskap sammanhängande

ansvällning av arbetsbelastningen, manar emellertid till försiktighet, då det

gäller att avhjälpa de påtalade ojämnheterna i personalens ställning. Härtill

kommer, att nyssnämnda svårighet gör sig gällande även vid bedömandet

av andra personalkategoriers ställning. Vid framläggandet av propositionen

1943:180 förutsatte jag med hänvisning till denna svårighet, att spörsmålet

örn förvaltningsorganisationens personalbehov i fred finge upptagas till slutlig

prövning, sedan normala förhållanden åter inträtt. Någon erinran häremot

gjordes icke från riksdagens sida. Då de nu berörda ojämnheterna

med särskild tydlighet kommit till synes, vill jag för min del icke motsätta

mig en mindre ökning av antalet extra ordinarie expeditionsvakter. Ökningen

av medelsanvisningen i anledning härav torde dock för närvarande böra begränsas

till belopp, motsvarande kostnaden för 2 expeditionsvakter i lönegrad

Eo 5.

Även örn skäl kunna anföras till stöd för förslaget örn inrättande av ytterligare

en befattning såsom förste expeditionsvakt, anser jag mig dock — med

hänsyn såväl till spörsmålets sammanhang med det definitiva ordnandet av

ämbetsverkets lokalfråga som till de konsekvenser i fråga örn andra ämbetsverk,

vilka ett bifall till förslaget skulle kunna medföra — icke kunna tillstyrka

detsamma.

I överensstämmelse med vad som anförts vid anmälan i året statsverksproposition

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor böra i personalförteckningen

tjänstebenämningarna notarie och sekreterare utbytas mot byråsekreterare

respektive förste byråsekreterare.

Beträffande de olika delposterna å avlöningsanslaget må följande anföras.

Anslagsposten för avlöningar till ordinarie personal har för andra

hälften av innevarande budgetår upptagits till 218 700 kronor, motsvarande

för helt år 437 400 kronor.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Majlis proposition nr 185.

Civilförvaltningen Ilar i anslutning härtill framhållit, att vissa ordinarie

befattningshavare syntes komma att fr. o. m. den 1 januari 1944 förordnas

å nyinrättade högre extra ordinarie befattningar. Då de vikariatslöner efter

nämnda befattningshavare, vilka av Kungl. Majit kunde komma att beviljas,

torde komma att utgå efter lägre löneklasser än vad för de ordinarie befattningshavarna

beräknats, syntes medelsbehovet kunna sättas något lägre

än nyssnämnda belopp. Da något Kungl. Majits beslut angående förordnanden

å de nämnda extra ordinarie befattningarna vid tidpunkten för avlåtande

av civilförvaltningens ifrågavarande skrivelse ej förelåge, har civilförvaltningen

emellertid ansett sig icke för det dåvarande böra frångå det

förut beräknade beloppet. Detsamma syntes ämbetsverket också förslå för

under budgetåret 1944/45 beräknade löneklassuppilyttningar.

Ej heller jag förutsätter annan omräkning av ifrågavarande anslagspost

än att den för nästa budgetår uppföres med det för helt budgetår erforderliga

beloppet, 437 400 kronor.

För arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, bör beräknas 1 236 kronor.

Posten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal är för närvarande

för halvt budgetår upptagen till 247 400 kronor. För helt budgetår

skulle fördenskull erfordras 494 800 kronor. Härtill komma beräknade kostnader

för löneklassuppflyttningar, 3 000 kronor, samt kostnaderna för de

enligt det föregående äskade personalförstärkningarna. Sålunda skulle under

berörda delpost erfordras tillhopa (494 800 + 3 000 + 5 200 4- 6 800 + 5 900 =)

515 700 eller i avrundat tal 516 000 kronor.

Anslagsposten till rörligt tillägg torde böra beräknas till förslagsvis

145 364 kronor.

Medelsbehovet under anslaget Försvarets civilförvaltning: Avlöningar

skulle sålunda komma att uppgå till 1 100 000 kronor.

Jag får i anslutning till det anförda hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att

dels å personalförteckningen för försvarets civilförvaltning

under rubriken Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än 20 uppföra ytterligare en revisor i lönegrad Eo 21 ävensom

bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga av mig angivna ändringar

beträffande i personalförteckningen intagna tjänstebenämningar,

dels godkänna följande avlöningsstat för försvarets civilförvaltning,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1944/45:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................................ kronor 437 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit .................... » 1 236

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 516 000

4. ltörligt tillägg, förslagsvis.......... »_145 364

Summa kronor 1 100 000

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

dels aéle till Försvarets civilförvaltning: Avlöningar för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 1 100 000 kronor.

Försvarets civilförvaltning: Omkostnader, förslagsanslag. I sina anslagsäskanden

för innevarande budgetår hemställde arméförvaltningen under åberopande

av beredskapsläget, som icke medgåve någon på erfarenhet grundad

uppskattning av medelsbehovet för omkostnader, örn oförändrad medelsanvisning

— 192 000 kronor — för ändamålet. Av det vid statsverkspropositionen

till 1943 års riksdag fogade statsrådsprotokollet framgår, att jag

ansåg mig kunna under rådande förhållanden godtaga arméförvaltningens

förslag till beräkning av anslaget. Jag framhöll emellertid tillika nödvändigheten

av att ämbetsverket så snart ske kunde sökte framlägga en säkrare

uppskattning av anslagsbehovet. Med utgångspunkt från förutsättningen,

att den nya förvaltningsorganisationen — bortsett från krigsmaterielverket

och försvarets fabriksstyrelse, vilka avsågos skola inrättas redan vid ingången

av budgetåret 1943/44 — skulle kunna träda i kraft den 1 januari 1944,

framlades sedermera i propositionen 1943: 235 förslag örn en schematisk uppdelning

och jämkning av de för arméförvaltningen bei’äknade omkostnadsbeloppen

på de njm ämbetsverk, i vilka delar av arméförvaltningen skulle

ingå. I enlighet härmed anvisades för ändamålet å riksstaten ett för andra

hälften av innevarande budgetår beräknat belopp av 40 000 kronor. Kungl.

Maj:t har den 8 januari 1944 fastställt stat för anslaget.

I arméförvaltningens framställning rörande lantförsvarets medelsbehov

för budgetåret 1944/45 har hemställts örn uppförande av förevarande anslag

med ett preliminärt beräknat belopp av 350 000 kronor. I statsverkspropositionen

har i avbidan på särskild proposition i ämnet för ändamålet beräknats

ett anslag av 120 000 kronor.

I det av den nyorganiserade civilförvaltningen upprättade slutliga förslaget

till anslagsäskanden för dess egen verksamhet under nästkommande

budgetår har ämbetsverket hemställt örn anvisande för omkostnader av

315 000 kronor. Vid sina beräkningar har civilförvaltningen ansett sig böra

helt utgå från de förhållanden, som kunde beräknas bli rådande efter beredskapens

upphörande. I anslutning härtill har civilförvaltningen framhållit

följande.

De i det följande gjorda beräkningarna ha uppgjorts med utgångspunkt

från att civilförvaltningen skall helt disponera arméförvaltningens förra

ämbetshus, Jakobsgatan 30, ävensom den därstädes befintliga telefonväxeln,

ehuru under viss del av budgetåret 1944/45 delar av arméförvaltningen torde

komma att inrymmas i ämbetshuset och därvid taga del i omkostnaderna

därför. Då det synes kunna förutsättas, att under beredskapsförhållanden

ett efter fredsförhållanden beräknat anslag i vart fall kommer att överskridas,

har någon särskild hänsyn till de ovannämnda omständigheterna

icke ansetts böra tagas.

De beräkningar, vilka legat till grund för arméförvaltningens förenämnda

anslagsäskanden, äro fortfarande i väsentliga delar gällande. Civilförvaltningen

har emellertid tagit medelsbehovet under ytterligare övervägande och

därvid särskilt undersökt varje möjlighet att vid återgången till fredsförhål
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

landen nedbringa utgifterna, Sålunda bär ämbetsverket tagit i betraktande

exempelvis det förhållande, att, därest uppvärmningen av ambetslokalerna

åter kan komma att ske med användande av koks i stallet för ved, en be

sparing å cirka 14 000 kronor torde kunna beraknas. Vidare bär vid beräknandet

av utgifterna för bokbindning största möjliga hänsyn tagits till den

minskning av försvarets räkenskaper, som kan tankas hilva en följd av ovei
gången

till fredsförhållanden. M . . . , ■.

Från dessa synpunkter har ämbetsverket ansett sig kunna minska de

förut framlagda anslagsäskandena till 315 000 kronor. De olika utgiftsposterna

böra enligt ämbetsverkets mening upptagas till nedan angivna belopp:
Sjukvård

................................ kronor

Resekostnader.............

Expenser..................

Publikationstryck.........

1.

2.

3.

4.

6 000

20 000

285 000

4 000

Summa kronor 315 000

Beträffande anslagsposten till resekostnader har civilförvaltningen erinrat,

att det i vad avser flygvapnets kassaväsende ålåge civilförvaltningen

att fullgöra vissa inventeringar av lokalmyndigheternas räkenskaper, för

vilket ändamål ett betydande antal tjänsteresor syntes komma att erfordras.

För advokatfiskalskontorets del bleve även efter övergången till fredsförhållanden

talrika inställelser för bevakande av kronans talan inför regementskrigsrätter

eller andra domstolar ofrånkomliga. Med hänsyn härtill samt

till” andra ofta återkommande tjänsteförrättuingar har ämbetsverket ansett

erforderligt, att anslagsposten upptoges till 20 000 kronor.

De under anslagsposten till expenser äskade medlen lia av civilförvaltningen

avsetts för följande utgiftsändamal.

Kronor Kronor

Bränsle, lyse och vatten:

........ 14 000

.............. 10 000

.............. 1000 25 000

Bränsle..............................................

Lyse och elektrisk energi ........................

Vatten och gas ....................................

Övriga expenser:

a) För egel behov:

Renhållning och städning:

Städning av 240 rum

+ 25 % ...........

Städningsmateriel ...

Fönsterputsning.....

= städningsenheter k 7 kronor/månad

..... 25 000

.... 4 000

.... 1 000

Skrivmaterialier, papper, blankettryck och dylikt

Telegram, telefon och annonsering ...............

30 000

6 000

26 000

Inköp och underhåll av möbler, skriv- och räknemaskiner

m. fl. inventarier:

Inköp och underhåll av möbler och dylikt ............ 3 000

Inköp och underhåll av kontorsmaskiner .............. 4 000 12000

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Bokinköp, bindning av böcker och handlingar m. fl.

ändamål:

Bokbindning................................................ 7 000

Inköp av böcker, tidskrifter etc......................... 2 000

Andra ändamål, transporter och dylikt ................ 2 000 j j qqq

b) För annat än eget behov:

Kostnader för försvarsväsendets löneutbetalningar .......... 125 000

Kostnader för blanketter som skola tillhandahållas andra

myndigheter.................................................... 50 000

85 000

175 000

Summa kronor 285 000

Bolande medelsbehovet för bestridande av civilförvaltningens egna expenser

har ämbetsverket vidare anfört bland annat följande.

Kostnaderna för lyse och elektrisk energi ha beräknats till för ämbetshuset

Jakobsgatan 30 för närvarande erforderligt belopp, vilket icke torde

komma att nämnvärt påverkas av en återgång till fredsförhållanden.

Av de under rubriken övriga expenser för eget behov beräknade posterna

ha kostnaderna för städning beräknats med utgångspunkt från lokalutrvmmena

i ämbetshuset, tillhopa 240 rum. Utöver i kollektivavtal fastställda

7 kronor i månaden per städningsenhet utgår härför jämlikt Kungl. Maj:ts

cirkulär den 19 september 1941 (nr 762) angående viss ersättning enligt

kollektivavtal beträffande städning ett tillägg efter ett procenttal som med

6 enheter understiger summan av för rörligt tillägg och kristillägg gällande

procenttal. Med hänsyn till de betydande svårigheterna att bedöma levnadskostnadsmdex’

utveckling har det sålunda utgående tillägget ansetts

böra bibehållas i kalkylerna.

I det för telegram, telefon och annonsering beräknade beloppet ingår i

första hand abonnemangskostnaderna för ämbetsverkets automatväxel, vilka

uppgå till cirka 5 000 kronor för kvartal.

. Efter ingången av budgetåret 1944/45 torde någon nämnvärd nyanskaffning

av möbler och andra inventarier för civilförvaltningen icke vara erforderlig,

varför endast ett relativt obetydligt belopp upptagits för detta ändamål.

Underhållet av ämbetsverkets betydande uppsättning av kontorsmaskiner

torde kräva ett något större belopp, varjämte viss nyanskaffning

i anledning av förslitning torde bliva ofrånkomlig. Ämbetsverket anser sig

fördenskull för nämnda ändamål böra upptaga ett belopp av 9 000 kronor.

Av de för bokbindning äskade medlen avses att bestrida kostnaderna för

i (/bindning icke blott av ämbetsverkets handlingar, författningssamlingar,

tjänstemeddelanden rörande lantförsvaret, tjänstemeddelanden rörande sjöförsvaret

och förvaltningsföreskrifter samt dess räkenskaper utan även av

samtliga lokalmyndigheters för armén räkenskaper. Ehuru det icke torde

vara uteslutet att medelsbehovet för nämnda ändamål kan komma att ställa

sig högre, anser sig civilförvaltningen för närvarande i avvaktan på närmare

erfarenhet härav böra begränsa sina äskanden till 7 000 kronor.

Vid framläggandet av statsverkspropositionen till 1943 års riksdag förutsattes,

att arméförvaltningen i god tid skulle taga under övervägande spörsmålet

örn bibehållande i fredstid av det system för utbetalning av månadslön

till arméns personal med anlitande av postgirorörelsen, som tillämpats

under den förstärkta försvarsberedskapen. Systemet borde tillämpas jämväl

för marinen och flygvapnet.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

På arméförvaltningens civila departements föranstaltande har postgirokontoret

verkställt en beräkning av kostnaderna för genomförande under

fredstid av systemet i fråga. Nämnda kostnader skulle för samtliga tre försvarsgrenar

belöpa sig till cirka 125 000 kronor. Civilförvaltningen har nu

föreslagit, att bland expenser för annat än ämbetsverkets eget behov skulle

för ändamålet uppföras en post av nämnda belopp.

Slutligen har civilförvaltningen anfort, att ämbetsverket för försvarets

redovisningsväsende m. m. måste tillhandahålla blanketter åt lokalmyndigheter

och delvis även centralmyndigheter. Ämbetsverket saknade möjlighet

att nu bedöma kostnaderna härför, bland annat därför att förhållandena efter

den förstärkta försvarsberedskapens upphörande måste beräknas bli helt

olikartade mot tidigare fredsförhållanden. Ämbetsverket ansåge sig fördenskull

icke på de sistnämnda förhållandena kunna grunda någon tillförlitlig

uppskattning av medelsbehovet i fråga. I avvaktan på erfarenhet härav

syntes delposten få upptagas till 50 000 kronor.

Jag vill erinra örn att de på ämbetsverket belöpande omkostnaderna under Departementsrådande

beredskapsförhållanden uppgå till avsevärt högre belopp än de på chefen.

riksstaten för ändamålet anvisade medlen. Motsvarande har under senare år

gällt för arméförvaltningen. Sistnämnda ämbetsverk, som tidigare replierat

på arméns vederbörande anslag, har först från och med budgetåret 1941/42

fått sig anvisat särskilt omkostnadsanslag. Härtill kommer, att den av hela

försvarsorganisationens utbyggnad förorsakade ansvällningen jämväl av de

centrala förvaltningsmyndigheternas arbetskvantitet icke i nuvarande läge

kan med full tillförlitlighet överblickas. Vid sådana förhållanden kan uppenbarligen

uppskattningen av medelsbehovet efter återgång till fredsförhållanden

icke grundas på erfarenheten. Vissa osäkerhetsmoment måste därför vidlåda

beräkningarna i förevarande hänseende. Såsom jag redan vid framläggandet

av, förra årets statsverksproposition hade anledning framhålla,

synes det emellertid nödvändigt att snarast möjligt söka nå fram till en

mera fast grundad uppskattning av medelsbehovet. Civilförvaltningens beräkningar

för nästa budgetår, som sluta på ett lägre belopp än arméförvaltningens

preliminära uppskattning, synas mig i stort sett kunna godtagas.

I några hänseenden föranleda de emellertid särskilt yttrande från min sida.

Frågan örn bibehållande även under fredstid av det i nuvarande läge tilllämpade

systemet med utbetalning av månadslöner till arméns personal

med anlitande av postgirorörelsen är främst ur beredskapssynpunkt av stor

betydelse. Vad arméförvaltningen vid avgivande av sina anslagsäskanden

för innevarande budgetår yttrade härom gav mig icke anledning till annan

erinran än att systemet borde tillämpas jämväl för marinen och flygvapnet.

Emellertid förutsattes, att ett slutligt ståndpunktstagande till spörsmålet

härom skulle föregås av vissa överväganden såväl ur redovisningssynpunkt

som med hänsyn till truppförbandens och stabernas personalorganisationer.

Enligt vad jag rinder hand inhämtat från civilförvaltningen lia verkställda

undersökningar lett fram till att ur nyssnämnda synpunkter hinder ej lärer

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

möta mot att även i fredstid bibehålla det förordade utbetalningssystemet.

Vid sådant förhållande torde för nästa budgetår å riksstaten böra beräknas

ett belopp för gäldande av ersättning till postgirokontoret för dess bestyr

nied utbetalning av ifrågavarande löner. Medelsbehovet för ändamålet lärer

icke kunna uppskattas till lägre belopp än det av postgirokontoret beräknade.

Kostnader för blankettryck ha hittills bestritts av medel under såväl de

centrala förvaltningsmyndigheternas omkostnadsanslag som försvarsgrenarnas

anslag till övriga expenser m. m. Då på civilförvaltningen bör ankomma

att tillhandahålla de blanketter, som erfordras för redovisningsväsendet inom

samtliga försvarsgrenar, anser jag lämpligt, att ett belopp i förevarande

sammanhang beräknas för ändamålet. I avvaktan på närmare erfarenheter

torde medelsanvisningen emellertid böra begränsas till 35 000 kronor. Det

bör ankomma på vederbörande förvaltningsmyndigheter att i samband med

framläggandet av anslagsäskanden för budgetåret 1945/46 avgiva förslag

till den minskning av försvarsgrenarnas anslag till övriga expenser m. m.

som härav kan påkallas.

Anslaget till omkostnader för civilförvaltningen bör med de utgångspunkter,

som i det föregående angivits, beräknas till 300 000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Försvarets civilförvaltning: Ordkostnader för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kronor.

FÖRSVARETS SJUKVÅRDSFÖRVALTNING.

Försvarets sjukvårdsförvaltning: Avlöningar, förslagsanslag. Försvarets sjukvårdsförvaltnings

avlöningsanslag är i riksstaten för innevarande budgetår

uppfört med ett belopp av 101 000 kronor, avseende andra hälften av budgetåret.

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag föreslog Kungl.

Majit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för ändamålet

beräkna ett förslagsanslag av, för helt år, 202 000 kronor.

Gällande personalförteckning för försvarets sjukvårdsförvaltning upptager

följande personal.

Beställning (Befattning) Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

Givilmilitär personal.

1 generalläkare............................................................ Cb 5

1 byråöverläkare .......................................................... Ca 30

3 förste byråläkare........................................................ Ca 28

1 andre byråläkare........................................................ Ca 26

Civil personal.

1 byrådirektör ............................................................ A 26

1 notarie.................................................................... A 21

1 kanslibiträde ............................................................ A 7

1 kontorsbiträde .......................................................... A 4

s. 59 Kontrollera mot PDF

1 kanslibiträde

Kungl. May.ts proposition nr 185.

Tjänsteman å övergångsstat.

59

A 7

Extra ordinarie tjänsteman

1 revisor...................................

Anm. Kevisorstjänsten må icke Titan Kungl.

i högre lönegrad än 20.

Maj:ts medgivande tillsättas.

Eo 21

Den för sjukvårdsförvaltningen fastställda avlöningsstaten, avsedd att

tillämpas tills vidare under andra hälften av budgetåret 1943/44, är av följande

lydelse.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis............ kronor

2. Arvoden oell särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, förslagsvis................................................

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal................

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................... *

52 000

23 800

23 000

14 850

Summa kronor 113 650

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ...................................... kronor 12 650

Nettoutgift kronor 101 000

Från den å avlöningsstaten upptagna anslagsposten till arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, utgå jämlikt beslut den 12

november 1943 tills vidare under andra hälften av budgetåret 1943/44,

dels följande arvoden motsvarande nettolön i nedannämnda löneklasser

militära avlöningsreglementet, nämligen

3 arvoden, Oa 10, till pensionerade officerare samt

1 arvode, UO 7, till pensionerad underofficer,

dels ock följande arvoden, för helt budgetår räknat, nämligen

till sakkunniga.................................................... kronor 8 000

» 1 apotekare, chef för läkemedelssektionen å materielbyrån » 2 000

för med tandvården sammanhängande göromål ..............

3 600

I skrivelse den 14 januari 1944 angående medelsbehovet för nästa budgetår

har sjukvårdsförvaltningen anfört, att ämbetsverket, ehuruväl all försiktighet

i nuvarande statsfinansiella läge borde iakttagas i fråga örn nya

tjänsters inrättande, likväl ansett sig böra framlägga vissa förslag örn utökning

av verkets personal.

I fråga örn ordinarie tjänstemän har sjukvårdsförvaltningen föreslagit

inrättande av befattningar såsom hälsovårdsinspektör i lönegraden Ca 17, sjuksköterskeinspektris

i lönegraden A 15 och expeditionsvakt i lönegraden A 6.

Beträffande befattningen såsom hälsovårdsinspektör har sjukvårdsförvaltningen

anfört i huvudsak följande.

Vid bedrivandet av arbetet inom arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse

anlitades under de sistförflutna åren i stor utsträckning biträde av bland

annat inkallade värnpliktiga hälsovårdsinspektörer. Dylika ha även måst

tagas i anspråk av sjukvårdsförvaltningens hälso- och sjukvårdsbyrås hygienoch

epidemisektion samt materielbyrå. De uppgifter, som därvid åvilat

hälsovårdsinspektörerna, hava avsett företagande av hygieniska inspektioner

av olika slags militära etablissement, materielförråd rn. m., handhavandet

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Majda proposition nr 185.

av bad- och avlusningsfrågor, förberedande granskning av inspektionsrapporter

från truppförbanden (motsvarande), utförande av de expeditionsgöromål,

som röra inspektioner av nu nämnt slag och som kräva fackkunskap m. m.

Med ledning av de erfarenheter, som sålunda vunnits, finner sjukvårdsförvaltningen,

att ett framträdande behov av dylik arbetskraft kommer att förefinnas

inom ämbetsverket jämväl under fredsförhållanden. Sjukvårdsförvaltningen

föreslår fördenskull inrättande vid ämbetsverket av en befattning

såsom hälsovårdsinspektör. Det torde icke vara möjligt att vid en sådan

post för längre tid binda en tillräckligt kvalificerad kraft, örn icke tjänsten

inrättas såsom ordinarie med skäliga löneförmåner. Enligt sjukvårdsförvaltningens

mening bör befattningen vara av civilmilitär natur och icke placerad

i lägre lönegrad än Ca 17.

Allmänna lönenämnden och försvarsväsendets lönenämnd ha i gemensamt

utlåtande över sjukvårdsförvaltningens framställning i nn förevarande del

framhållit, att enligt vad under hand upplysts befattningen såsom hälsovårdsinspektör

avsåges att besättas med person med erfarenhet från kommunal

hälsovårdsinspekterande verksamhet samt att bland annat med hänsyn

härtill vid avvägandet av löneställningen för nämnda befattning till utgångspunkt

tagits löneläget för befattningshavarna vid Stockholms stads hälsovårdsinspektion.

I avvaktan på att närmare erfarenhet skulle vinnas rörande

de med befattningen förenade arbetsuppgifterna syntes enligt nämndernas

mening den ifrågasatta placeringen i 17 lönegraden tills vidare kunna godtagas.

Härvid syntes dock befattningen — i avbidan på det slutliga ställningstagandet

till tjänstens lönegradsplacering — böra inrättas såsom extra

ordinarie.

Hörande befattningen såsom sjuksköterskeinspektris har sjukvårdsförvaltningen

anfört följande.

Vid handläggningen å ämbetsverkets sjukhusbyrå av de talrika ärenden,

som hava avseende å den kvinnliga personalen vid försvarsväsendets sjukvårdsanstalter,

föreligger bestående behov av en fullt utbildad, med denna

personals anställnings- och arbetsförhållanden väl förtrogen sjuksköterska.

Att på sätt medicinalstyrelsen föreslagit tillägga nämnda styrelses byråinspektör

för sjuksköterskeväsendet inspektionsrätt över de i militärtjänst

varande sjuksköterskorna synes med hänsyn till de speciella förhållanden,

som råda beträffande försvarets personal, ej lämpligen böra komma i fråga.

En dylik anordning skulle för övrigt ej medföra, att den nu avsedda sjuksköterskan

skulle kunna undvaras av sjukvårdsförvaltningen. Utöver handkavandet

av inspektionsverksamhet m. m. beträffande ovannämnda kvinnliga

personal skulle sjuksköterskan hava att lämna biträde i frågor angående

planläggning och utrustning av sjukhus m. m., beträffande vilka ärendens

behandling tillgången till en rutinerad sjuksköterskas erfarenheter visat sig

värdefull. Till ämbetsverkets förfogande står för närvarande en tjänstepliktig

sjuksköterska. Då en befattning av ifrågavarande slag otvivelaktigt

blir behövlig även i fredstid, får sjukvårdsförvaltningen därför i syfte att

tillförsäkra sig en dugande person föreslå inrättande av en ordinarie tjänst

i lönegrad A 15.

I förevarande sammanhang må erinras, hurusom jag vid framläggandet

av propositionen 1948: 180 (sid. 251) framhöll, att det knappast torde föreligga

hinder för att, såsom medicinalstyrelsen föreslagit, tillägga inspektionsrätt

för medicinalstyrelsens byråinspektör för sjuksköterskeväsendet över de

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

i militärtjänst varande sjuksköterskorna. Dylik inspektionsrått måste emellertid

vara klart begränsad till att omfatta sjuksköterskornas sociala förhållanden

oell arbetsförhållanden samt finge icke vara förenad med anvisningsrätt

direkt till de lägre militära myndigheterna. I den mån dylika

inspektioner skulle giva anledning till erinringar borde den inspekterande

påkalla generalläkarens uppmärksamhet. Riksdagen gjorde icke någon erinran

häremot.

X anslutning till mitt nyssnämnda uttalande har medicincilstyielsen i yttrande

över föreliggande framställning vidhållit, att inspektionsrått i den

ungefärliga omfattning, som angivits av departementschefen, borde tillkomma

styrelsens byråinspektör. I samband härmed har styrelsen eriniat, att styrelsen

enligt sin instruktion hade till åliggande bland annat att lia överinseende

över militärläkarnas medicinska verksamhet. Under nuvarande beredskapsförliållanden

hade det emellertid visat sig, att stort behov föielåge av tillsyn

över de mycket varierande arbets- och tjänstgöringsförhållanden, under

vilka den kvinnliga personalen vid försvarsväsendets sjukvårdsanstalter samt

de på grund av lagen om tjänsteplikt inkallade sjuksköterskorna arbetade.

Styrelsen har vidare uttalat, att ehuru det syntes i viss mån tveksamt, om

den föreslagna tjänsten kunde vara erforderlig även i fredstid, övervägande

sannolikhet dock talade för att en driftig sjuksköterska borde kunna givas

full sysselsättning inom sjukvårdsförvaltningen, även örn den militära sjukvårdsorganisationen

då nedskures till förkrigsomfång. På grund härav har

styrelsen tillstyrkt, att den föreslagna sjukskötersketjänsten inrättas, dock

allenast såsom extra ordinarie. Tjänstetiteln för ifrågavarande befattningshavare

borde vara försvarets Översköterska.

Lönenä rund erna ha rörande den föreslagna befattningen såsom sjuksköterskeinspektris

framhållit, att rådande förhållanden torde avsevärt påverka

såväl arten som omfattningen av dessa arbetsuppgifter, vartill bomme,

att det icke syntes uteslutet, att en närmare utredning skulle visa det möjligt

att åtminstone i viss utsträckning utnyttja medicinalstyrelsens byråinspektör

för sjuksköterskeväsendet även för den militära sjukvården. Lönenämnderna

lia därför funnit övervägande skäl tala för att det av sjukvårdsförvaltningen

redovisade behovet av en särskild befattningshav are för inspektion

av det militära sjuksköterskeväsendet ävensom för handhavande av

vissa andra med den militära sjukvården sammanhängande frågor tills vidare

tillgodosflges genom inrättande av en arvodesbefattning. Arvodet syntes förslagsvis

kunna fastställas till 550 kronor för månad, vilket belopp endast

obetydligt understege nettomånadslönen i löneklass A 15: 15 å I-ort.

Med anledning av en framställning från vederbörande personalförbund om

inrättande vid ämbetsverket av två befattningar såsom förste expeditionsvakt

i lönegraden AT respektive expeditionsvakt i lönegraden A 5 och i

överensstämmelse med vad försvarsförvaltningens organisationsnämnd i skrivelse

till Kungl. Maj:t den 23 oktober 1943 i denna fråga anfört har sjukvårdsförvaltningen,

som för närvarande icke förfogar över någon ordinarie

expeditionsvakt, funnit sig i så måtto böra biträda personalförbundets fram
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

Departementschefen.

62 Kungl. Marits ''proposition nr 185.

ställning, att ämbetsverket såsom i det föregående nämnts föreslagit inrättande

av en befattning såsom expeditionsvakt i lönegrad A 6. Vid beräknandet

av behövligt antal icke-ordinarie expeditionsvakter har sjukvårdsförvaltningen

förutsatt, att en dylik befattning funnes inrättad såsom ordinarie.

Detta förslag har icke föranlett erinran från lönenämndernas sida.

Beträffande den icke-ordinarie personalen har sjukvårdsförvaltningen

efter den reducering av antalet under nuvarande förhållanden vid sjukvårdsförvaltningen

anställda befattningshavare, som ansetts möjlig, beräknat behovet

av den i fredstid erforderliga personal som skulle avlönas ur denna

anslagspost, till 2 extra läkare med arvoden motsvarande lön enligt lönegrad

Ca 22: 22, 2 amanuenser i lönegrad Eo 18, 1 förste kontorist i lönegrad

Ex 10, 1 kontorist i lönegrad Ex 8, 1 expeditionsvakt i lönegrad Eo 5,

6 kontorsbiträde!! i lönegrad Eo 4, 9 skrivbiträden i lönegrad Eo 2 och

1 telefonist i lönegrad Eo 2. Då den till sjukvårdsförvaltningen överflyttade

expeditionsvakten i lönegrad Eo 5 på grund av sjukdom icke kunde förväntas

bliva tjänsteduglig under nästkommande budgetår, syntes medel vidare böra

beräknas för avlönande av 1 expeditionsvakt i lönegrad Ex 5. Anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal skulle enligt ämbetsverkets

förslag upptagas med 81 300 kronor.

Den i ärendet förebragta utredningen har icke kunnat till fullo övertyga

mig örn behovet av en befattning såsom hälsovårdsinspektör även under

fredstid. Frågan om inrättande av en sådan befattning synes mig få bliva

beroende på ytterligare överväganden.

Såsom framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen förutsattes

vid förra årets beslut rörande förvaltningsorganisationen, att medicinalstyrelsens

byråinspektör för sjuksköterskeväsendet skulle tilläggas inspektionsrätt

över de i militärtjänst varande sjuksköterskorna, dock begränsad

till att omfatta dessas sociala förhållanden och arbetsförhållanden. Därvid

utsädes också klart, att inspektionsrätten icke finge vara förenad med

anvisningsrätt direkt till de lägre militära myndigheterna. En på detta

sätt avgränsad inspektionsrätt skulle enligt min mening knappast behöva

giva anledning till farhågor för obehörigt intrång i sjukvårdsförvaltningens

ämbetsbefattning. Emellertid bör framhållas, att frågan örn anställande av

en sjuksköterska inom sjukvårdsförvaltningen kan komma i ett delvis annat

läge vid bifall till det förslag örn inrättande av ett antal befattningar såsom

sjuksköterskor och sjukvårdsbiträden, som jag i det följande framlägga.:

Med hänsyn härtill finner jag icke osannolikt, att behov av en rutinerad

sjuksköterska även i fredstid kommer att föreligga inom sjukvårdsförvaltningen.

Emellertid är jag icke beredd att nu taga ståndpunkt till förslaget

örn inrättande av en permanent befattning för ändamålet. Då det i varje fall

under nuvarande beredskapsförhållanden är uppenbart, att ett sådant behov

är förhanden, förutsätter jag, att — i den mån en tjänstepliktig sjuksköterska

icke står till förfogande — detta behov får tillgodoses genom inrättande av

en arvodesbefattning med anlitande av vederbörligt å förskottsstaten för

försvarsväsendet uppfört anslag till löpande utgifter.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Till sjukvårdsförvaltningens förslag om inrättande av en ordinarie expeditionsvaktstjänst

ansluter jag mig. Då allenast en ordinarie sådan tjänst

kommer att finnas vid verket, bör densamma placeras i lönegiad A 6.

I överensstämmelse med vad som anförts vid anmälan i arets statsveiksproposition

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör i personalförteckningen

tjänstebenämningen notarie utbytas mot byråsekreterare.

I enlighet med vad nu anförts torde anslagsposten till avlöningar till

ordinarie tjänstemän för nästa budgetar böra beräknas till (2 X 52 000 +

3 300 =) 107 300 kronor.

Beträffande sättet för beräkningen av anslagsposten till arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. May.t, ifrågasättes ingen ändring,

varför denna anslagspost för budgetaret 1944/45 torde böla uppföras med

ett belopp av (2 X 23 800 =) 47 600 kronor.

Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal är, såsom i

det föregående nämnts, för andra hälften av budgetåret 1943/44 uppförd

med 23 000 kronor. För helt år motsvarar detta belopp 46 000 kronor.

Av sjukvårdsförvaltningens framställning synes framgå, att en viss utökning

av ämbetsverkets för fredsbehov avsedda personal även i övrigt är erforderlig.

Med hänsyn till svårigheten att redan nu tillförlitligt bedöma det vid återgång

till fredsförliållanden oundgängliga personalbehovet kan jag emellertid

icke tillstyrka, att anslagsposten liöjes med mer än 5 000 kronor. Posten

torde i enlighet med vad nu anförts böra beräknas till (2 X 23 000 + 5 000 )

51 000 kronor.

Anslagsposten till rörligt tillägg torde böra beräknas till 29 100 kronor.

De särskilda uppbördsmedlen torde för nästa budgetår böra upptagas med

(2 X 12 650 =) 25 300 kronor eller i avrundat tal 25 000 kronor.

På grundval av förut angivna beräkningar uppskattar jag medelsbehovet

för nästa budgetår under avlöningsanslaget till (107 300 + 47 600 + 51 000 +

29 100 — 25 000 =) 210 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels å personalförteckningen för försvarets sjukvårdsförvaltning

under rubriken Tjänstemän a ordinarie stat ytterligare

uppföra en expeditions vakt i lönegraden A 6 ävensom bemyndiga

Kungl. Majit att vidtaga av mig angiven ändring beträffande

viss i personalförteckningen intagen tjänstebenämning,

dels godkänna följande avlöningsstat för försvarets sjukvårdsförvaltning,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1944/45:

Av!öning3stat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,förslagsvis kronor 107 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis ..................

47 600

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal kronor 51 000

4. Eörligt tillägg, förslagsvis .................... » 29 100

Summa kronor 235 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis........................ kronor 25 000

Nettoutgift kronor 210 000

dels och till Försvarets sjukvårdsförvaltning: Avlöningar för

budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 210 000 kronor.

Försvarets sjukvårdsförvaltning: Omkostnader, förslagsanslag. Å riksstaten

för innevarande budgetår bär för bestridande av försvarets sjukvårdsförvaltnings

omkostnader uppförts ett för andra hälften av året avsett anslag av

20 000 kronor. Kungl. Majit har den 8 januari 1944 fastställt stat för anslaget.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har sjukvårdsförvaltningen hemställt

om anvisande för ändamålet av ett belopp av 75 000 kronor. Ämbetsverket

har i anslutning härtill framhållit, att fasta hållpunkter saknades för

ett mera exakt bedömande av behoven. Gjorda kalkyler gåve emellertid

vid handen, att medelsbehovet icke syntes kunna uppskattas till lägre belopp

än 75 000 kronor.

Under hand har från sjukvårdsförvaltningen inhämtats, att till grund för

uppskattningen av anslagsbehovet ligga följande beräkningar:

1. Sjukvård........................................................ kronor 1 000

2. Reseersättningar .............................................. » 5 000

3. Bränsle, lyse och vatten...................................... » .3 000

4. Renhållning och städning .................................... » 5 600

5. Skrivmaterialier, papper, blankettryck och dylikt.......... » 6 000

6. Telegram, telefon och annonsering.......................... » 10 000

7. Inköp och underhåll av möbler, skriv- och räknemaskiner

m. fl. inventarier .......................................... » 6 000

8. Bokinköp, bindning av böcker och handlingar m. fl. ända
mål

.......................................................... » 3400

9. Expenser för annat än eget behov ...... » 30 000

10. Publikationstryck.............................................. » 5 000

Summa kronor 75 000

Även örn en fullt säker uppskattning av medelsbehovet i fredstid för nu

ifrågavarande ändamål icke är möjlig, kan dock viss ledning hämtas från

arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses verkliga omkostnader under senaste

budgetår, varvid dock vissa minskningar måste göras för omkostnader av

beredskapsnatur. Det måste emellertid i detta sammanhang beaktas, att

sjukvårdsförvaltningen efter den förra året beslutade omorganisationen dels

omspänner ett större förvaltningsområde än den förutvarande sjukvårdssty
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

reisen och dels har att fullgöra arbetsuppgifter, som före det nu pågående

kriget ej alls eller endast i begränsad omfattning fullgjorts av styrelsen.

Från dessa utgångspunkter anser jag för min del uppenbart, att den hittillsvarande

medelsanvisningen icke kan bliva tillräcklig vid återgång till fredsförhållanden.

En uppräkning av anslaget synes därför ofrånkomlig. Jag

håller dock före, att det av sjukvårdsförvaltningen äskade beloppet bör kunna

i vissa hänseenden något begränsas.

Då någon mera avsevärd nyanskaffning av möbler och andra inventarier

knappast torde vara erforderlig efter ingången av budgetåret 1944/45, synes

det för inköp och underhåll av möbler, skriv- och räknemaskiner m. m.

beräknade beloppet, 6 000 kronor, kunna nedbringas till 4 000 kronor. Posten

expenser för annat än eget behov synes vidare väl hög. Att märka är emellertid,

att antalet blanketter för redovisning m. m. inom sjukvårdsförvaltningens

område är betydande. Särskilt torde övergången till det nya sjukredovisningssystemet

kunna förväntas komma att medföra en avsevärd belastning

å denna anslagspost. I avbidan på ytterligare erfarenheter härutinnan

synes emellertid posten kunna nedsättas till 20000 kronor. Med

hänsyn till vad jag nu anfört och då även kostnaderna för telegram, telefon

och annonsering samt för publikationstryck synas vara för fredsförhållanden

högt beräknade, anser jag, att sjukvårdsförvaltningens omkostnadsanslag bör

kunna begränsas till 58 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Försvarets sjukvårdsförvaltning: Omkostnader för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 58 000 kronor.

KR IGSMATERI ELVER KET.

Krigsmaterielverket: Avlöningar, förslagsanslag. Krigsmaterielverkets avlöningsanslag

är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med ett belopp av

2 160 000 kronor. I statsverkspropositionen till årets riksdag föreslog Kungl.

Majit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för ändamålet

beräkna ett förslagsanslag av 1 200 000 kronor.

Den av riksdagen för innevarande budgetår godkända personalförteckningen

för krigsmaterielverket har följande lydelse:

Befattning

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generaldirektör .....................................................

1 anskaffningschef ..................................................

1 chef för centralbyrån ............................................

1 överingenjör ........................................................

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 185.

Lönegrad

C 16

CIO

C 8

C 8

171 44 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Kungl. Maj.ts proposition nr 185.

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

1 kontrollchef ........................................................................ Eo 30

1 förrådschef ........................................................................ Eo 30

1 chef för konstruktionskontoret ................................................ Eo 30

1 chef för standardiseringssektionen .......................................... Eo 28

1 chef för mätverktygssektionen ................................................ Eo 28

1 chef för centrala planeringssektionen ....................................... Eo 28

1 biträdande anskaffningschef ................................................... Eo 28

1 biträdande förrådschef ......................................................... Eo 28

1 byrådirektör ........................................................................ Eo 28

1 chef för förråds- och leveranssektionen ................................. Eo 27

1 kamrerare .......................................... -p-,

Genom beslut den 30 juni 1943 har Kungl. Majit tillsatt innehavare av den

å personalförteckningen uppförda befattningen såsom generaldirektör i verket.

Beslut örn fastställande av personalförteckningen i övrigt har ännu icke meddelats.

Den för krigsmaterielverket fastställda avlöningsstaten är av följande

lydelse:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............ kronor 76 000

2. Avlöningar och arvoden till icke-ordinarie personal, förslagsvis

.................................................................. » 2 050 000

•3. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................................... » 34 000

Summa kronor 2 160 000

Vid framläggandet av propositionen 1943:180 angående organisationen av

försvarsväsendets centrala förvaltning uttalade jag, att det i propositionen

upptagna organisationsförslaget, särskilt i vad anginge krigsmaterielverket,

icke borde betraktas såsom i alla detaljer slutgiltigt. Med hänsyn till att

det här vore fråga örn inrättande av ett helt nytt statligt verk med arbetsuppgifter

av alldeles speciellt slag måste man nämligen räkna med att jämkningar

i praktiken skulle visa sig erforderliga. Första särskilda utskottet

gjorde i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 2 icke någon erinran mot

vad jag sålunda anfört. I enlighet med vad i propositionen föreslagits uttalade

sig utskottet även för att Kungl. Maj:t skulle äga under uppsättningstiden

vidtaga sådana organisatoriska förändringar och omflyttningar av personal

som kunde genomföras inom den givna kostnadsramen. Kungl. Maj:t tillädes

även befogenhet att göra vissa mindre justeringar av personal- och omkostnadsstaterna.

I utskottets nyssnämnda utlåtande betonades vidare vikten av

att den nya förvaltningen såvitt möjligt finge växa fram successivt och organiskt,

vilket särskilt gällde krigsmaterielverket. Då utskottet utgick från att

den föreslagna organisationen icke skulle låsas fast alltför hårt, syftade utskottet

icke blott pa möjligheten att göra jämkningar de olika myndigheterna

emellan i fråga örn arbetsuppgifter och personal. Det måste enligt utskottets

mening jämväl förutsättas, att Kungl. Maj:t noggrant tillvaratoge de möjligheter

till begränsningar i organisationen, som kunde yppa sig. De förslag till

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 185. 67

personalstater, som i anslutning till omorganisationsförslaget förelagts riksdagen,

borde sålunda betraktas såsom »högst-stater». För tillämpningen av

dessa stater borde gälla, att Kungl. Maj:t skulle äga befogenhet att besluta,

såväl om de nya befattningarna skulle tillsättas som när så skulle ske. Uppmärksamhet

borde jämväl ägnas åt spörsmålet, i vad mån krigsmaterielverkets

personalbehov kunde tillgodoses genom en överflyttning av militär och annan

personal från de nuvarande försvarsgrensförvaltningarna samt genom utnyttjande

av inkallad reservpersonal. Utskottet underströk i detta sammanhang

mitt uttalande, att krigsmaterielverket måste göras i hög grad elastiskt, så att

dess personalorganisation efter omständigheterna kunde svälla ut eller krympa

ihop.

I avbidan på att krigsmaterielverkets organisation skulle vinna stabilitet

utfärdades den 30 juni 1943 vissa provisoriska föreskrifter rörande verksamheten

inom krigsmaterielverket. Förslag till fullständig instruktion för ämbetsverket

har utarbetats och varit föremål för remissbehandling. Med fastställande

av sådan instruktion, som till sin utformning i vissa delar blir beroende

av riksdagens beslut i de hänseenden, som i det följande närmare beröras,

torde få anstå, till dess riksdagens beslut föreligger.

I förevarande sammanhang må jämväl anmärkas, att Kungl. Maj .t den o

december 1943 medgivit, att krigsmaterielverket, efter därom med vederbörande

försvarsgrensförvaltning eller annan statlig myndighet träffad överenskommelse,

finge ombesörja anskaffning för myndighetens räkning av materiel,

som är av likartad karaktär som den, vilken det åligger verket att anskaffa,

eller vars tillverkning huvudsakligen sysselsätter av verket anlitade leverantörer.

Sedan Kungl. Majit genom brev den 30 juni 1943 (regleringsbrevet) uppdragit

åt krigsmaterielverket att, under beaktande av vad i det vid propositionen

1943: 235 fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 16

april 1943 ävensom i riksdagens skrivelse nr 321 i ärendet anförts, inkomma

med förslag rörande tillgodoseende under budgetåret 1943/44 av ämbetsverkets

personalbehov, har verket i skrivelse den 25 september 1943 framlagt

sådana förslag. I anslutning därtill har krigsmaterielverket jämväl föreslagit

vissa jämkningar i fråga om verkets organisation och arbetsuppgifter samt

vissa därmed sammanhängande förändringar beträffande sammansättningen

av verkets högre personal.

Över krigsmaterielverkets förslag ha utlåtanden avgivits av överbefälhavaren,

arméförvaltningens tyg-, intendentur- och civila departement, marmforvaltningen,

flygförvaltningen, försvarets forskningsnämnd, försvarsförvaltmngens

organisationsnämnd, allmänna lönenämnden och försvarsväsendets lönenämnd,

statskontoret samt riksräkenskapsverket, varjämte försvarets civila tjanstemannaförbund

inkommit med en skrift i ämnet.

Jag övergår till att lämna en kort redogörelse för innehållet i krigsmaterielverkets

förslag i de hänseenden, som böra underställas riksdagen, samt do

däröver avgivna yttrandena.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68 Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Krigs materielverkets organisation.

Enligt 1943 års riksdagsbeslut i förvaltningsfrågan skulle krigsmaterielverket

under generaldirektören organiseras på fem byråer, nämligen central

byrån, tekniska byrån, anskaffningsbyrån, kontrollbyrån och förrådsbyrån.

Byråerna förutsattes uppdelade i sektioner, vilka i sin tur skulle kunna uppdelas

i grupper och detaljer.

Yad till en början angår centralbyrån förutsattes denna uppdelad i tre

sektioner, nämligen en sektion för central planering, en kanslisektion och en

ekonomisektion. Krigsmaterielverket har i sin förenämnda skrivelse framhållit,

att det syntes vara en nödvändig förutsättning för en möjligast effektiv

och verklighetsbetonad krigsindustriplanering, att en ännu intimare kontakt

skapades mellan planerings- och anskaffningsorganen än som följde av den

beslutade organisationen. Enligt verkets mening kunde krigsindustriplaneringen

göras fullt effektiv endast örn såväl anskaffning som planering skedde

hos ett och samma organ. Verket förordade därför, att sektionen för central

planering skulle utbrytas ur centralbyrån och inordnas inom anskaffningsbyrån,

som i samband därmed skulle benämnas industribyrån.

Av de arbetsuppgifter, som enligt vad i propositionen 1943:180 anfördes

skulle ankomma på centralbyrån, skulle därefter återstå de, som avsetts skola

handläggas å byråns kansli- och ekonomisektioner. Anmärkas må, att de tidigare

till centralbyrån hänförda byggnadsuppgifterna från och med den 1

augusti 1943 överflyttats till försvarets fabriksstyrelse och där sammanförts

med vissa likartade arbetsuppgifter. Krigsmaterielverket har nu framhållit,

att de ärenden, som alltjämt skulle åvila centralbyrån -— allmänt administrativa,

juridiska och kamerala ärenden — med fördel kunde förbliva sammanförda

till en byrås handläggning, vilken då borde erhålla den mera träffande

benämningen civilbyrån. På denna byrå ankommande ärenden borde fördelas

å tre sektioner, nämligen en administrativ sektion, en juridisk sektion

och en ekonomisektion.

Enligt verkets förslag skulle vidare byråorganisationen under beredskapsoch

krigsförhållanden förstärkas med ytterligare en byrå, förslagsvis benämnd

krigsbyrån, med uppgifter, som närmare framgå av handlingarna i ärendet.

Beträffande den tilltänkta sektionsindelningen inom krigsmaterielverket,

vilken i vissa avseenden skiljer sig från den i propositionen 1943:180 skisserade,

må följande anmärkas.

Till industribyrån skulle enligt vad nyss anförts överföras planeringssektionen,

varjämte sektionen för mekanisk industri på grund av sin betydande

omfattning lämpligen borde uppdelas i en ammunitionssektion och en

manuf aktursektion.

De arbetsuppgifter, som i propositionen 1943:180 avsetts för den till tekniska

byrån förlagda sektionen för mätverktyg, borde enligt krigsmaterielverkets

mening uppdelas på olika organ alltefter uppgiftens beskaffenhet. Sålunda

borde anskaffningen av mätverktyg åvila det verkets organ, som handhade

annan anskaffning, d, v. s. industribyrån. Ansvaret för förvaltningen av

för tillverkningen erforderliga mätverktyg innefattade vidare ett moment i

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

kontrollverksamheten, varför sistnämnda uppgift borde åvila kontrollbyrån.

Av tekniska byråns i propositionen 1943:180 angivna åligganden beträffande

mätverktyg återstode därefter endast konstruktion av dylika verktyg, vilken

uppgift alltjämt borde tillkomma tekniska byrån och inom denna förläggas till

konstruktionssektionen (konstruktionskontoret).

De patentärenden och därmed sammanhängande frågor, som avsetts skola

handläggas på tekniska byrån, borde enligt krigsmaterielverkets förslag handhavas

av en särskild sektion. Dennas uppgifter syntes verket särskilt i fred

bliva ytterst betydelsefulla. Bland annat hörde hit uppgiften att följa den

omfattande in- och utländska patentlitteraturen. Till en början syntes dock,

i avvaktan på närmare erfarenheter, för det kvalificerade patenttekniska

arbetet från fall till fall få anlitas särskilda verket utomstående sakkunniga

personer eller organ. Tills vidare ifrågasatte krigsmaterielverket sålunda icke

inrättande av nyssnämnda särskilda patentsektion.

Beträffande den tekniska byråns ställning till konstruktionsverksamheten

har krigsmaterielverket förutsatt, att så snart ett aktuellt konstruktionsproblem

uppkomme inom krigsmaterielområdet en särskild teknisk delegation

skulle bildas inom krigsmaterielverket för lösande av problemet. I en

dylik delegation skulle ingå representanter för vart och ett av de försvarsorgan,

som ifrågavarande problem berörde. En teknisk delegation skulle ha

till uppgift att samordna den verksamhet, för vilken delegationen tillsatts,

samt genom rådgivning eller annorledes söka åstadkomma, att positivt resultat

snarast ernåddes. Någon beslutanderätt skulle icke tillkomma delegationen.

Så snart slutresultat förelåge, skulle detsamma för prövning underställas de

försvarets olika organ, som varit representerade inom delegationen. Liknande

anordningar ansåges med fördel kunna tillämpas även då det gällde uppgörande

av nya eller ändring av befintliga leverans- och kontrollbestämmelser.

För tillgodoseende av de olika intressen, som påkalla beaktande vid

standardiseringsarbetet beträffande krigsmateriel, har krigsmaterielverket

ifrågasatt inrättande av en särskild standardiserings delegation i anslutning

till tekniska byrån. Delegationen skulle ha till uppgift att biträda

försvarsmyndigheterna i standardiseringsfrågor samt att efter behörig prövning

och i anslutning till arbetet inom Sveriges standardiseringskommission

uppgöra standard för i krigsmateriel ingående material, element och detaljer

m. m. Enligt verkets mening borde standardiseringsdelegationen bestå av

åtta ledamöter, nämligen chefen för krigsmaterielverket, vilken tillika skulle

vara delegationens ordförande, chefen för tekniska byrån samt en företrädare

för överbefälhavaren, en för var och en av de tre försvarsgrenscheferna samt

en för vardera av försvarets fabriksstyrelse och Sveriges standardiseringskommission.

Krigsmaterielverket har framhållit, att särskild ersättning icke borde utgå

till ledamöter av teknisk delegation i den mån dessa i denna sin egenskap

fullgjorde arbetsuppgifter, som inginge i vederbörandes normala åligganden.

Ledamöterna av standardiseringsdelegationen däremot syntes -—- örn och i

s. 70 Kontrollera mot PDF

70 Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

den mån sådant kunde anses påkallat — böra beredas ersättning enligt kommittékungörelsen.

De tre i propositionen 1943: 180 förutsatta sektionerna inom kontrollbyrån

ha i förslaget avsetts sammanförda till en enda kontrollsektion. Jämte

denna skulle såsom förut nämnts till kontrollbyrån överföras en mätverktygssektion.

I fråga örn för rådsby rån innebär krigsmaterielverkets nya förslag en

uppdelning av arbetsuppgifterna för den tidigare tilltänkta planeringssektio

nen inom byrån på övriga sektioner inom samma byrå och på industribyråns

planeringssektion. Med hänsyn härtill skulle någon planeringssektion inom

förrådsbyrån icke bliva erforderlig. Apteringssektionen skulle erhålla den

mera träffande benämningen sammansättningssektionen.

Den av krigsmaterielverket föreslagna jämkade organisationen har i remissyttrandena

i huvudsak icke mött erinran. I fråga örn benämningen å den föreslagna

civilbyrån lia statskontoret, riksräkenskapsverket och försvarsförvaltningens

organisationsnämnd ifrågasatt benämningen administrativa byrån.

Angående erinringar beträffande den föreslagna krigsbyrån torde få hänvisas

till handlingarna i ärendet. Inrättandet av tekniska delegationer har befunnits

ändamålsenligt. Arméförvaltningens tyg-, intendentur- och civila departement

ha emellertid framhållit, att tillsättandet av sådana syntes kunna ske genom

överenskommelse mellan försvarsgrensförvaltningarna och krigsmaterielverket

från fall till fall och på initiativ av den myndighet, som frågan närmast rörde.

Marinförvaltningen har förutsatt, att standardiseringsdelegationen ej komme

att handlägga sådana enklare standardiseringsfrågor som nu omhänderhades

av andra myndigheter. Representanter i delegationen borde enligt marinförvaltningens

mening utses av försvarsgrensförvaltningarna, ej av försvarsgrenscheferna.

I delegationen borde ingå olika representanter alltefter ärendenas

art, dock i varje fråga endast en representant för vederbörande förvaltningsmyndighet.

Statskontoret har framhållit, att särskild ersättning enligt kommittékungörelsen

syntes böra ifrågakomma endast för delegationsledamot,

som icke kunde anses ha att i egenskap av statstjänsteman fullgöra ledamotskapet

såsom ämbetsåliggande.

Kontrollbyråns arbetsuppgifter.

I propositionen 1943:180 gjordes i fråga örn kontrollverksamheten skillnad

mellan dels verkstadskontroll, som i samband med materielens tillverkning utfördes

vid leverantörens verkstad, dels ock militär mottagningskontroll, som

utfördes med den färdiga materielen för bedömande av dess militära användbarhet.

Verkstadskontrollen borde, enligt vad i propositionen anfördes, utövas

av det anskaffande organet antingen detta vore krigsmaterielverket eller

någon av försvarsgrensförvaltningarna. Självfallet måste det tillses, att dubbelkontroll

undvekes. I sådant syfte borde krigsmaterielverket få till uppgift

att samordna verkstadskontrollen i dess helhet. Den militära mottagningskon

trollen borde omhänderhavas av vederbörande försvarsgrensförvaltning. Då

praktiska eller andra skäl betingade avvikelse från nu angivna regler, syntes

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Marits proposition nr 185.

överenskommelse därom få träffas mellan de berörda myndigheterna. Enligt

propositionen skulle vidare på krigsmaterielverkets standardiseringsorgan

läggas uppgiften att åstadkomma enhetliga och ändamålsenliga tekniska leveransbestämmelser

m. m.

I anslutning till det nu anförda har krigsmaterielverket i sin skrivelse

framhållit, att det syntes ankomma på krigsmaterielverket att i samråd med

försvarsgrensförvaltningarna utarbeta enhetliga och ändamålsenliga leveransoch

kontrollbestämmelser. I detta skede fixerades materielens utformning och

kvalitet. Avgöranden, som berörde materielens militära användbarhet och

funktionsduglighet i fält, komme härigenom att träffas vid uppgörande eller

ändring av de nämnda bestämmelserna och ej vid kontrollåtgärdernas vidtagande.

Kontrollen skulle enligt nämndens mening endast avse att fastställa,

att de angivna bestämmelserna blivit uppfyllda. Enligt ämbetsverkets mening

vore det av största vikt bland annat för ernående av fördelaktiga leveransavtal,

samarbete mellan statens köpande organ och industrien samt undvikande

av dubbelarbete, att kontrollåtgärderna vidtoges så snabbt som möjligt,

att fastställda leverans- och kontrollbestämmelser förefunnes och att

endast ett organ på statens vägnar hade att godkänna eller underkänna en

leverans. Enligt verkets mening borde detta organ uppenbarligen vara detsamma

som hade att utföra anskaffning. Detta borde dock icke tolkas så

att andra befintliga, för kontrollåtgärders verkställande lämpade organ eller

institutioner icke skulle av krigsmaterielverket tagas i anspråk för kontrolländamål.

Sålunda borde krigsmaterielverket kunna, i den mån så visade sig

lämpligt begagna sig av de anläggningar och den personal för skjutprov,

som funnes inom armé- och marinförvaltningarna, försvarets fabriksverk och

Aktiebolaget Bofors, sådana institutioner som försvarsväsendets kemiska anstalt,

statens provningsanstalt o. s. v. Dylika prov skulle således utföras genom

vederbörande statliga myndigheters försorg efter hemställan av krigsmaterielverket,

varvid myndigheten gentemot verket ansvarade för att provet utfördes

på riktigt sätt. Om materiel, som blivit av vederbörande kontrollant prövad

och godkänd i enlighet med kontrollbestämmelserna, sedermera vid användning

å trupp skulle visa sig icke fylla de militära kraven, skulle detta tillrättaläggas

genom justering av ritningar och kontrollbestämmelser. I enlighet

med det anförda har krigsmaterielverket förordat, att i princip all

kontrollverksamhet skulle centraliseras till krigsmaterielverket såvitt avser

genom detsamma anskaffad materiel, varigenom krigsmaterielverket i detta

avseende komme att intaga samma ställning som de tre försvarsgrensförvaltningama

beträffande av dem anskaffad materiel.

Rörande innehållet i remissyttrandena i förevarande del må följande anföras.

överbefälhavaren har framhållit att, örn kontrollpersonal ur försvarsgrenarna

i mån av behov ställdes till krigsmaterielverkets förfogande, såväl beställarens

(försvarsgrensförvaltningens) som den anskaffande myndighetens

(krigsmaterielverkets) önskemål kunde bliva tillgodosedda. Kontrollpersonalen

borde i sin verksamhet kunna företräda bådas intressen, även örn kontrollen

utfördes i verkets regi.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Arméförvaltningens tyg-, intendentur- och civila departement ha framhållit,

att det slutliga avgörandet beträffande materielens kvalitet och vidtagandet

av härför erforderliga kontrollåtgärder borde åvila försvarsgrensförvaltningarna.

Om så icke vore fallet, skulle i själva verket ett av de bärande skälen

för att organisera viss materielförvaltning försvarsgrensvis bortfalla. En strävan

borde givetvis alltid göra sig gällande att komma fram till ett så genomarbetat,

entydigt fixerat tekniskt underlag, att den producerade materielens

funktionsduglighet i fält icke behövde diskuteras, därest leverans- och kontrollbestämmelser

iakttoges. Yad sålunda anförts hade avseende å såväl tygsom

intendenturmateriel. Vidkommande tygmaterielen ville departementen

särskilt framhålla, att ett fixerande på angivet sätt av det tekniska underlaget

syntes vara möjligt endast under förutsättning, att materielen under längre

tid kunnat utprovas av trupp i fält under olika förhållanden samt att materielen

försökstillverkats under ungefär samma betingelser som vid massproduktion.

Dessa förutsättningar vore emellertid ofta icke för handen. En sådan

fixering av det tekniska underlaget som utgjorde förutsättningen för en rent

rutinmässig kontrollverksamhet, bleve även på grund härav ofta icke möjlig

att genomföra. Att avgörandet av viss materiel militära användbarhet och

funktionsduglighet i fält icke träffades vid kontrollåtgärdernas vidtagande

ägde väl sin riktighet, men avgörandet träffades genom de beslut som bleve

följden av överväganden på grund av under kontrollverksamheten framkomna

förhållanden. Mottagningskontrollen borde vidare verkställas av den myndighet,

försvarsgrensförvaltningen, som tidigare kontrollerat försöksmaterielen

och därunder ingående lärt känna densamma, Genom att funktionskontrollen utfördes

av vederbörande försvarsgrensförvaltnings personal, kunde utan omgång

förvaltningens beslut erhållas, huruvida viss felaktig materiel finge användas

till exempel såsom övningsmateriel eller örn den skulle kasseras. I vissa fall

inträdde krigsmaterielverket vid anskaffning för försvarsgrensförvaltningamas

räkning såsom leverantör till dessa. Särskilt framträdande bleve detta förhållande

med avseende på den ammunition, som färdigställdes vid verkets

sammansättningsverkstäder. Enbart härav följde, att denna ammunition borde

kontrolleras av beställaren, d. v. s. försvarsgrensförvaltningen. Dubbelkontroll

kunde mycket väl undvikas även med det kontrollsystem, som förutsatts

i propositionen 1943: 180. Kontrollåtgärderna vore av sådan vikt, att ekonomiskt

hänsynstagande till krigsmaterielverkets underleverantörer icke finge

resultera i att kontrollens effektivitet minskades. J nuvarande system för

kontrollens utförande kunde dock vissa förenklingar vidtagas, varigenom

kontrolltiden kunde minskas. Detta syntes kunna regleras genom överenskommelse

mellan verket och den beställande myndigheten. Funktionskontrollen

utfördes för närvarande av vederbörande försvarsgrensförvaltnings

militärtekniskt utbildade personal. Denna kunde icke överföras till krigsmaterielverket

utan måste alltjämt tillhöra försvarsgrensförvaltningarna för

kontroll av den materiel, som av dessa beställdes direkt hos industrien, samt

för garantikontroll, överbesiktningar m. m. Vad anginge intendenturmaterielen,

vilken vore av helt annan karaktär än största delen av tygmate
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj-.ts proposition nr 185.

nelen, syntes principiellt icke vara något att erinra mot att tillverkningskontrollen

(verkstadskontrollen) handhades av den upphandlande myndigheten,

krigsmaterielverket. Några avsteg från modeller och tillverkningsbestämmelser

borde givetvis icke få ske utan medgivande av vederbörande försvarsgrensförvaltning.

Krigsmaterielverket, som avslutade leveransavtalen, bleve härigenom

ansvarigt för att materielen levererades i överensstämmelse med gällande

modeller och tillverkningsbestämmelser. Den mottagande myndigheten

borde därefter åvila mottagningskontroll av materielen endast i vad

avsåge mängden samt tillsyn, att några skador icke uppstått under transporten.

Marinförvaltningen har för sin del hemställt, att kontrollverksamheten med

avseende å den materiel, som upphandlades genom krigsmaterielverket, måtte

vad beträffade marinens stridsmateriel handläggas på så sätt, att krigsmaterielverkets

kontroll skedde med anlitande av marinförvaltningens kontrollorgan,

vilka beträffande denna kontroll skulle svara såväl inför krigsmaterielverket

som inför marinförvaltningen. Därmed sammanhängande spörsmål

syntes kunna utan svårighet lösas i samråd mellan ämbetsverken.

Flygförvaltningen har i likhet med krigsmaterielverket ansett, att den

myndighet som anskaffade viss materiel, även borde svara för kontrollen av

densamma. Det vore emellertid av betydelse, att flygmaterielen i största

utsträckning anskaffades och kontrollerades av flygförvaltningen. Flygförvaltningen

har därjämte framhållit, att kontrollbestämmelserna endast kunde anses

utgöra riktlinjer för huru kontrollen skulle bedrivas.

För svarsförvattningens organisationsnämnd har ställt sig tveksam örn lämpligheten

av att i enlighet med förslaget i viss utsträckning undandraga den

myndighet, på vilken i de särskilda fallen ansvaret för materielens funktionsduglighet

i sista hand måste vila, inflytande på materielens slutliga godkännande.

Den omständigheten, att kontrollbestämmelsema fastställts av sistnämnda

myndighet och att kontrollen måhända även delvis skett med anlitande

av något dess organ, syntes nämligen icke tillräckligt för att under alla

förhållanden vinna fullt klara ansvarslinjer. Att märka vore för övrigt, att

krigsmaterielverket, till den del dess egna verkstäder toge befattning med

en leverans, själv intoge leverantörs ställning i förhållande till vederbörande

förvaltningsmyndighet. Av nu anförda skäl kunde nämnden icke ansluta sig

till krigsmaterielverkets förslag i förevarande hänseende. En av nämndens

ledamöter anförde skiljaktig mening.

Tekniska byråns konstruktionsuppgifter.

Krigsmaterielverket har i sitt förslag i förevarande hänseende ingått på

frågan örn gränsdragningen mellan konstruktions- och forskningsverksamhet.

Till hithörande spörsmål torde jag i annat sammanhang få återkomma. Krigsmaterielverket

har vidare i sin skrivelse anfört, att de omfattande arbetsuppgifter

inom konstruktionsområdet, som enligt statsmakternas beslut skulle

ankomma på krigsmaterielverket, i första hand syntes gå ut på att sammanhålla

konstruktionsverksamheten i vad därmed avsåges vidareutvecklingen av

krigsmaterielen. I sådant syfte har krigsmaterielverket förordat inrättande av

de förut omförmälda tekniska delegationerna.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Principerna för avlöningskostnadernas bestridande.

Enligt vad som framgår av propositionen 1943: 235, vilken i förevarande

hänseende godkänts av riksdagen, avses krigsmaterielverkets samtliga lönekostnader

skola bestridas från de å verkets avlöningsstat upptagna posterna.

Från anslagsposten till avlöningar och arvoden till icke-ordinarie personal

skola sålunda bestridas dels avlöningskostnaderna för den å personalförteckningen

uppförda extra ordinarie personalen i högre lönegrad än 20, dels

avlöningskostnaderna för övrig extra ordinarie personal, dels ock lönekostnaderna

för den personal, som under nu rådande förhållanden tillfälligt anställts

inom verket. Krigsmaterielverket har i anslutning härtill framhållit,

att denna anordning icke syntes helt överensstämma med de principer, som

eljest tillämpades för avlöningskostnaders bestridande inom försvarets förvaltningsorganisation

under nu rådande förhållanden. Krigsmaterielverket har

därför förordat en uppdelning av lönekostnaderna i sådana som hänförde

sig till verkets fredsmässiga personalorganisation samt sådana som avsåge

på grund av verkets ansvällning under beredskap och krig anställd personal.

Förstnämnda kostnader borde utgå av de å avlöningsstaten för ämbetsverket

upptagna posterna, medan kostnaderna för den tillfälligt anställda personalen

borde gäldas av anslag under förskottsstaten för försvarsväsendet, förslagsvis

anslaget Övriga utgifter (Gb).

Mot den av krigsmaterielverket föreslagna uppdelningen av avlöningsposterna

ha några väsentliga erinringar icke anförts. Arméförvaltningens tyg-,

intendentur- och civila departement ha framhållit de beaktansvärda fördelar,

som enligt departementens mening vore förenade med en dylik anordning,

och ha därför tillstyrkt förslaget. Statskontoret har ej velat motsätta sig förslaget

men har framhållit svårigheten att beräkna det fredsmässiga personalbehovet

för verket. Riksräkenskapsverket, som i princip tillstyrkt förslaget,

har framhållit såsom mest ändamålsenligt, att kostnaderna för det normala

fredsbehovet bestredes från riksstatsanslag.

Krigsmaterielverkets personaluppsättning under fred.

I anslutning till de i det föregående omnämnda, av krigsmaterielverket

förordade jämkningarna i krigsmaterielverkets organisation har verket framlagt

förslag örn vissa ändringar jämväl i den av föregående års riksdag godkända

personalförteckningen för verket. Vissa andra ändringsförslag avseende

personalförteckningen äro betingade av önskemålet att utbyta vissa befattningar

i de högsta lönegraderna på löneplan Eo mot befattningar i lägre

lönegrader. Den av riksdagen godkända personalförteckningen för ordinarie

tjänstemän samt extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20 upptager

sammanlagt 15 befattningar. Häremot svara i det av krigsmaterielverket

uppgjorda förslaget sammanlagt 17 befattningar.

Såsom i det föregående angivits har krigsmaterielverket föreslagit, att

centralbyråns arbetsuppgifter delvis skola överföras till annan byrå inom

verket samt att återstoden av centralbyrån skall bilda en civilbyrå. Med

hänsyn härtill har föreslagits att, i personalförteckningen upptagen befattning

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj-.ts proposition nr 185.

såsom chef för centralbyrån i lönegrad C 8 skall utgå ur personalförteckningen

samt att i stället den i personalförteckningen upptagna befattningen såsom byrådirektör

i lönegrad Eo 28, avsedd för chefen för centralbyråns kanslisektion,

uppflyttas i lönegrad Eo 30 med tjänstetiteln byråchef. Denna högre loneställning

för ifrågavarande befattningshavare har i förslaget motiverats med

att de på honom ankommande arbetsuppgifterna i avsevärd grad vidgats och

försvårats därigenom, att det bvråmässiga ansvaret för krigsmatenelverkets

ekonomiska ärenden tillagts honom. Såsom chef för den administrativa sektionen

inom civilbyrån har av krigsmaterielverket beräknats en sekreterare

i lönegraden Eo 26 och för ekonomisektionen en kamrerare, likaledes i lönegraden

Eo 26. Den för sekreteraren föreslagna löneställningen har av krigsmaterielverket

motiverats med att sekreteraren hade att under byråchefens

inseende svara för uppsättande av viktigare utgående skrivelser till Kungl.

Majit samt till civila och militära myndigheter, att bereda till fördragning

verkets personalärenden och svara för expedieringen av utgående skrivelser,

att tillse och övervaka arbetets behöriga gång å verkets registratorskontor

och skrivbyråer. Krigsmaterielverket beräknade, att ständig f öredi agningsskyldighet

komme att åvila denne befattningshavare.

I fråga örn placeringen av kamreraren har krigsmaterielverket framhållit,

att ständig föredragningsskyldighet torde komma att åläggas ifrågavarande

befattningshavare, vilken vidare hade att, utöver sedvanliga kamrerargöromål,

leda och övervaka den omfattande, efter hålkortsmetod upplagda förrådsbokföringen

och statistiken beträffande ammunition. Ämbetsverket har vidare

framhållit, att kamrerarbefattningen hos verket knappast vore jämförlig med

övriga dylika befattningar inom statsförvaltningen med hänsyn till de^ insikter

i industriekonomiska frågor, som här måste fordras. Befattningen mäste

på grund härav besättas i konkurrens med industrien och affärslivet.

För mötande av de krav på framför allt merkantil-juri disk expertis, som

enligt vad hittills vunnen erfarenhet utvisade torde göra sig gällande inom

den juridiska sektionen, borde enligt krigsmatenelverkets mening såsom chef

för sektionen ifrågakomma en i affärsjuridiska spörsmål väl förfaren befattningshavare,

förslagsvis placerad såsom sekreterare i lönegrad Eo 26. Med

hänsyn till ovissheten rörande arbetsuppgifternas omfattning och den eventuella

nödvändigheten att under nuvarande extraordinära förhållanden anlita

än högre sakkunskap på förevarande område, hade verket för närvarande avstått

från att föreslå inrättande av nyssnämnda extra ordinarie befattning.

Krigsmaterielverket har vidare föreslagit inrättande av en befattning för

pensionerad underofficer med arvode motsvarande lönen i löneklassen U0 7,

avsedd för tjänstgöring å civilbyrån. En sådan befattningshavare skulle användas

såsom biträde vid skriftväxling med försvarets stabsorgan och förvaltningsmyndigheter.

Vad angår den högre personalen inom industribyrån har krigsmaterielverket

anfört följande.

Den föreslagna utvidgningen av anskaffningsbyråns uppgifter med hola

krigsindustriplaneringen, vilken i fredstid syntes komma att bliva domino
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

rande, skulle enligt krigsmaterielverkets mening i och. för sig motivera en

högre löneställning för byråchefen. Krigsmaterielverket hade övervägt en

uppdelning av hithörande uppgifter på flera byråer och dessas sammanförande

till en avdelning. Emellertid hade verket icke ansett sig böra för närvarande

påyrka en dylik ändring utan tills vidare stannat vid att föreslå bibehållandet

av en byrå under en chef i lönegraden C 10. Denne borde tilläggas

tjänstetiteln överdirektör, ehuru han utövade chefskap över viss byrå. Krigsmaterielverket

åberopade, att en motsvarande anordning förekomme inom

telegrafstyrelsen, där chefen för driftsbyrån vore överdirektör.

Någon ändring i löneställningen för chefen för planeringssektionen har

icke ifrågasatts. Enligt verkets mening borde emellertid denne befattningshavare

tilläggas tjänstetiteln byrådirektör. Chefen för ammunitionssektionen

borde placeras i lönegraden Eo 27 såsom förste byråingenjör, varemot verket

ansett det böra ansta med inrättande av en extra ordinarie befattning såsom

chef för manufaktursektionen. Chefen för kemiska sektionen borde placeras

såsom byråingenjör i lönegraden Eo 26 och chefen för textil- och lädersettionen

såvitt nu kunde bedömas såsom förste byråassistent i lönegraden

Eo 24. I övrigt har ämbetsverket beräknat en byråingenjör i lönegraden

Eo 24 för industribyråns planeringssektion.

Vad angår tekniska byrån har krigsmaterielverket icke ifrågasatt någon

ändring av löneställningen för chefen men har förutsatt, att de med befattningen

förenade löneförmånerna skulle kunna efter Kungl. Maj:ts prövning

bestämmas på sådant sätt, att en högkvalificerad person tillfälligt kunde

knytas till befattningen. Befattningen såsom chef för konstruktionssektionen

syntes under tiden för antydda anordning böra uppehållas av en arvodesansthild

befattningshavare i högre lönegrad än som torde vara erforderligt under

normala förhållanden. Denne befattningshavare kunde sedermera komma att

förordnas å den permanenta byråchefstjänsten i lönegraden C 8, varigenom

en viss kontinuitet inom byrån vunnes. För en dylik lösning talade jämväl

det förhållandet, att uppgifterna för nämnde sektionschef under verkets uppbyggnadsskede

vore särskilt omfattande och krävande, medan arbetsuppgifterna

å befattningen under normala förhållanden knappast nu kunde fastställas.

Beträffande sektionschef stjänsterna under fredsförhållanden syntes med

hänsyn till arbetsuppgifternas mera rutinmässiga karaktär något lägre lönesättning

kunna ifrågakomma än som avsetts i 1943 års riksdagsbeslut. I anslutning

härtill har krigsmaterielverket föreslagit, att under fredstid såsom

chef för standardiseringssektionen placerades en byråingenjör i lönegraden

Eo 26 samt såsom chef för konstruktionssektionen en byråingenjör i lönegraden

Eo 24.

Enligt propositionen 1943: 180 skulle såsom chef för kontrollbyrån

placeras en byråchef i lönegraden Eo 30. Börande besättandet av denna post

har krigsmaterielverket anfört, att för densamma i regel borde avses en militär

beställningshavare, som antingen genomgått artilleri- och ingenjörhögskolans

högre kurs och erhållit särskild högre teknisk utbildning eller ock

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

undergått annan motsvarande militär och teknisk utbildning samt dessutom

besutte erfarenhet från verkstads-, kontroll- eller annan liknande teknisk

tjänst. Intill dess frågan örn formerna för militära beställningshavares tjänstgöring

hos krigsmaterielverket efter närmare utredning vunnit sin lösning,

borde befattningen enligt krigsmaterielverkets mening uppehållas genom

kommendering eller placering av lämplig militär beställningskavare, till vilken

borde utgå särskilt tilläggsarvode utöver lönen å förslagsvis 1 200 kronor för

år. I sådant fall syntes befattningen i lönegraden Eo 30, vilken tills vidare

syntes böra uppföras å verkets personalförteckning, böra hållas vakant. För

vinnande av överensstämmelse med den inom statsförvaltningen i övrigt

brukliga terminologien och då befattningen placerats i byråchefs lönegrad,

vore enligt verkets mening sistnämnda tjänstetitel lämpligare än den i förvaltningsbeslutet

förutsatta benämningen kontrollchef.

Då krigsmaterielverket för närvarande saknade hållpunkter för bedömande

av vilken löneställning som borde tillkomma chefen för mätverktygssektionen,

har krigsmaterielverket i avvaktan på närmare erfarenheter icke nu föreslagit

inrättande av någon extra ordinarie tjänst för denna befattning. Såsom chef

för kontrollsektionen borde enligt verkets mening avses en byråingenjör i

lönegraden Eo 26.

Krigsmaterielverket har i förevarande sammanhang framhållit, att till

kontrollbyrån hörde — förutom vissa tjänstemän, som avsåges skola avlönas

från avlöningsanslaget — jämväl ett flertal befattningshavare, vilka tjänstgjorde

såsom kontrollanter hos de skilda tillverkarna. Kostnaderna för avlöning

åt denna personal syntes i fortsättningen liksom hittills böra bestridas

med anlitande av vederbörliga matérielanslag.

Enligt 1943 års förvaltningsbeslut har såsom chef för för rådsbyrån beräknats

en befattningshavare i lönegraden Eo 30. Krigsmaterielverket har

anfört, att chefen för förrådsbyrån i regel syntes böra vara officer med teknisk

utbildning eller förrådserfarenhet samt att samråd borde äga rum med

överbefälhavaren före avgivande av förslag rörande tillsättandet av befattningen.

Beträffande befattningens uppehållande tills vidare genom placering

eller kommendering av militär beställningshavare, rörande tilläggsarvode till

sådan beställningshavare samt angående tjänstetitel för chefen för förrådsbyrån

har krigsmaterielverket anfört samma synpunkter som på motsvarande

spörsmål i fråga örn chefen för kontrollbyrån.

1943 års förvaltningsbeslut förutsatte tillsättande av dels en biträdande

förrådschef i lönegraden Eo 28, dels ock en chef för byråns förråds- och

leveranssektion i lönegrad Eo 27. Krigsmaterielverket har i sin nu ifrågavarande

framställning utgått från att befattningen såsom biträdande förrådschef

skulle kunna uteslutas ur personalförteckningen samt att, i överensstämmelse

med förvaltningsbeslutet, i avvaktan på närmare erfarenheter allenast

en befattning för sektionschef skulle inrättas såsom extra ordinarie med

placering i 27 lönegraden. Såtillvida har emellertid krigsmaterielverket förordat

en jämkning i den av förra årets riksdag godkända personalförteckningen,

att ifrågavarande befattningshavare skulle kunna placeras antingen

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

såsom chef för sarnmansättningssektionen eller såsom chef för förråds- och

leveranssektionen. Med hänsyn härtill skulle befattningen kunna besättas

antingen med en verkstadstekniskt kunnig person, i sådant fall benämnd

förste byråingenjör, eller med en förrådstekniskt erfaren person, varvid benämningen

byråintendent borde ifrågakomma.

I förevarande sammanhang har krigsmaterielverket jämväl till behandling

upptagit frågorna örn personalbehovet vid för rådsbyråns lokala organisation,

nämligen de centrala ammunitionsförråden och de till dessa anslutna

sammansättningsverkstäderna. Såsom chefer för de lokala förråden

borde enligt verkets mening anställas pensionerade officerare, förslagsvis

benämnda förrådsintendenter, med arvode motsvarande lönen i löneklassen

Oa 10. Vidare skulle vid varje förråd finnas en förvaltare. Dessa befattningshavare

skulle i vad angår de två största förråden placeras i lönegrad Eo 18

och vid de övriga i lönegrad Eo 15. Slutligen har ämbetsverket för förråden

beräknat visst antal förmän (Eoll), kontorister (Eo9), portvakter (Eo 5)

samt skrivbiträden (Eo2). Den vid förråden tjänstgörande, å tygstaten uppförda

civilmilitära ordinarie personalen borde successivt avvecklas i mån av

personalens avgång eller omplacering till andra befattningar inom tygstaten.

Det syntes verket nämligen icke lämpligt, att verkets personalorganisation,

som i huvudsak uppbyggts på extra ordinariesystemet, omfattade jämväl ordinarie

befattningshavare i lägre löneställning. Intill dess avvecklingen genomförts,

syntes motsvarande antal av de ovan angivna extra ordinarie befattningarna

böra hållas vakanta.

Enligt krigsmaterielverkets mening komme sammansättningsverkstäderna

i fredstid att drivas i mycket obetydlig omfattning. Det syntes emellertid nödvändigt,

att så många arbetsledare funnes, att varje verkstad vid igångsättande

av krigstillverkning kunde erhålla minst en arbetsledare. Krigsmaterielverket

ville därför för närvarande ej föreslå flera än en dylik befattning per

förråd, fördelade på 2 verkmästare i lönegrad Eo 17 och visst antal verkstadsförmän

i lönegrad Eo 12. En av verkmästarna avsåges att i fred regelmässigt

tjänstgöra å förrådsbyrån. Däremot ansåg sig krigsmaterielverket för närvarande

kunna avstå från att föreslå inrättandet av särskilda befattningar för

verkstadsingenjörer.

I skrivelse den 10 februari 1944 har krigsmaterielverket hemställt, att för

avlönande av 6 kopister och 14 kontorsbud måtte beräknas ett belopp av 43 800

kronor.

Krigsmaterielverket har vidare erinrat, att vid verket tjänstgjorde viss tidigare

till statens ammunitionsnämnds respektive statens krigsmaterielnämnds

förfogande ställd icke-ordinarie personal, nämligen från ammunitionsfabriken

Marieberg 3 ingenjörer i respektive lönegraderna MEo 24, MEo 18 och MEx 14

samt ett kontorsbiträde i lönegraden MEo 4, från försvarsväsendets kemiska

anstalt 1 ingenjör i lönegraden MEo 24 samt från arméförvaltningens tygdepartement

1 ingenjör i lönegraden MEo 18 samt att enligt Kungl. Maj:ts beslut den

1 oktober 1943 kostnaderna för avlöning åt ifrågavarande personal tills vidare

intill dess krigsmaterielverkets personalorganisation definitivt fastställts finge

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

utgå av verkets avlöningsmedel. Enligt krigsmaterielverkets mening kunde nu

angivna personal av flera skäl svårligen inordnas inom ramen för krigsmaterielverkets

ur delvis andra synpunkter avvägda uppsättning av extra ordinarie

personal. Ämbetsverket har därför föreslagit, att denna personal även efter det

definitiva fastställandet av verkets personalorganisation skulle vara placerad

vid verket men bibehållen vid sina nuvarande anställnings- och avlöningsförhållanden.

Kostnaderna för avlöning borde utgå från verkets anslagspost till

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, vilken post för ändamålet borde

uppräknas med ett belopp av 34 428 kronor.

Körande innehållet i remissyttrandena i nu förevarande delar må följande

anmärkas.

I fråga om civilbyråns personalbehov ha lönenämnderna icke framställt

erinran mot förslaget örn placering av chefen för civilbyrån i lönegrad

Eo 30. I fråga om löneställningen för kamreraren ha lönenämnderna funnit

en placering i lönegrad Eo 26 befogad. För sekreterartjänsten förordades tills

vidare en placering i lönegrad Eo 24. Nämnderna ifrågasatte emellertid för

sådant fall inrättande av en notarietjänst å administrativa sektionen jämte

motsvarande minskning av antalet amanuenstjänster. Även statskontoret har

tillstyrkt en placering av chefen för civilbyrån i lönegraden Eo30. Ämbetsverket

har därvid förutsatt, att till befattningen skulle utses en erfaren förvaltningsman

med juridisk utbildning. Statskontoret har vidare förklarat, att ämbetsverket

efter att ha tagit närmare del av de arbetsuppgifter, som åvilade ekonomisektionen

och vilkas fullgörande för närvarande krävde 65 personer, icke

ville motsätta sig placering av kamreraren i lönegrad Eo 26. Emellertid förutsatte

statskontoret då, att tjänsten besattes med person, som uppfyllde de

speciella kvalifikationer, som utgjorde motivet för löneförhöjningen. Statskontoret

har slutligen funnit, att den affärsjuridiska sakkunskap, som byråchefen

icke besutte och som ej heller funnes företrädd inom kanslisektionen,

i fortsättningen liksom hittills borde sökas utanför verket. Marinförvaltningen

har framhållit, att någon merkantil ]''uridisk granskning av ämbetsverkets

ärenden icke borde ske i andra fall än där det gällde större anskaffningskontrakt,

som direkt berörde industriplaneringen.

Yad angår den föreslagna befattningen för pensionerad underofficer, med

placering å civilbyrån, ha arméförvaltningens tyg-, intendentur- och civila

departement samt försvarets civila tjänstemannaförbund ifrågasatt, örn den

anförda motiveringen kunde anses innebära tillräckliga skäl för upptagande

av en sådan befattning.

I fråga örn personalen å industribyrån har statskontoret anmärkt, att

tjänstetiteln överdirektör borde ifrågakomma endast om vederbörande vore

avsedd såsom generaldirektörens ställföreträdare. Arméförvaltningens nyssnämnda

departement ha anfört, att det icke syntes vara möjligt att med den

föreslagna lönesättningen för chefen för textil- och lädersektionen i denna befattning

anställa en person med erforderliga kvalifikationer.

Vad angår personalen å tekniska byrån ha lönenämnderna funnit sig ej

böra ingå på behovet i och för sig av den provisoriska anordning, som ifråga
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

satts beträffande chefskapet för byrån och dess konstruktionssektion, men

ha mot bakgrunden av den av riksdagen godkända personalplanen ifrågasatt,

örn en så betydande avvikelse från denna kunde vidtagas. Statskontoret har

för sin del funnit kravet på nyssnämnda tillfälliga avsteg från den beslutade

löneställningen icke vara övertygande styrkt.

Av remissmyndigheterna ha vidare arméförvaltningens tyg-, intendenturoch

civila departement framhållit, att särskilt tilläggsarvode utöver lönen icke

borde utgå till regementsofficer, som tjänstgjorde såsom chef för kontrollbyrån.

Lönenämnderna ha funnit mindre tillfredsställande, att förenämnda

tilläggsarvode skulle utgå med samma belopp oberoende av vederbörandes

lönegradsplacering. Det vore principiellt riktigast med ett så graderat

arvode, att avlöningen i vederbörande beställning tillika med arvodet så nära

som möjligt motsvarade avlöning enligt lönegraden Eo 30. I varje fall borde

tilläggsarvode ej utgå, om en beställningshavare i lönegrad Oa 6 placerades å

befattningen. Statskontoret har ansett sig icke kunna tillstyrka, att avlöning

till kontrollanterna skulle utgå från materielanslag.

Vad arméförvaltningens tyg-, intendentur- och civila departement samt

lönenämnderna anfört rörande chefen för kontrollbyrån äger tillämplighet

jämväl å chefen för förrådsbyrån. Statskontoret har ansett, att befattningen

såsom sektionschef inom förrådsbyrån icke borde placeras i högre

lönegrad än Eo 26. Beträffande frågan örn personal för ammunitions förråd

en har arméförvaltningens nyssnämnda departement erinrat, att krigsmaterielverket

och dess föregångare vid olika tidpunkter intagit skiftande ståndpunkter

till detta spörsmål samt att det icke kunde bortses från den ogynnsamma

återverkan på befordringsförhållandena inom tygstaten, som skulle

bliva en följd av den föreslagna åtgärden.

I en den 25 januari 1944 dagtecknad promemoria har krigsmaterielverket

ytterligare anfört, att de uppgifter, som sammanhängde med verkets samordnande

verksamhet inom konstruktionsområdet, hade intimt samband med

verkets åligganden beträffande patent och uppfinningar. Det syntes därför

numera verket lämpligt, att även dessa sistnämnda uppgifter förlädes till

konstruktionssektionen inom tekniska byrån, vilken sektion därigenom skulle

komma att erhålla i hög grad kvalificerade uppgifter. Tekniska byrån skulle

således enligt detta förslag i varje fall tills vidare endast komma att bestå

av två sektioner, nämligen standardiseringssektionen och konstruktionssektionen.

Verkställda undersökningar hade givit vid handen, att väsentliga

svårigheter mötte mot att tillfälligt till verket knyta en fackman av den kapacitet

som avsetts i förslaget av den 25 september 1943. Likaledes hade det

visat sig, att även en mycket högkvalificerad sådan fackman knappast kunde

representera såväl den civiltekniska som den militärtekniska konstruktiva sakkunskapen.

I betraktande härav syntes det verket lämpligast, att till chef för

byrån utsåges en högkvalificerad civilteknisk sakkunnig på konstruktionsområdet

med den löneställning, som förra året beslutits. Chefskapet för konstruktionssektionen

borde under sådana omständigheter anförtros en likaledes

högt kvalificerad tekniker, som dock framför allt borde äga kunnande

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

och erfarenhet på det militärtekniska området. Denne borde erhålla löneställning

ungefär motsvarande byråchefs samt vara officer med högre teknisk

utbildning och med grundlig erfarenhet från viktigare krigsmaterielområden.

Tills vidare borde enligt krigsmaterielverkets mening från fälttygkåren eller

eventuellt från marinen eller flygvapnet kommenderas en officer med angivna

kvalifikationer. Dennes löneställning borde sedermera regleras i anslutning

till resultatet av en utredning beträffande militär personals placering

vid verket. Krigsmaterielverket ville även understryka, att det icke borde

vara uteslutet att anförtro chefskapet för tekniska byrån i dess helhet åt en

dylik militär kapacitet, i vilket fall i stället en civiltekniker skulle väljas såsom

chef för konstruktionssektionen

Militär assis ten ter.

Krigsmaterielverket har i sin skrivelse framhållit, att det såvitt verket nu

kunde bedöma skulle vara av stort värde, örn verket ägde tillgång till militär

personal utöver den i verkets byråorganisation direkt inordnade, särskilt för

uppehållande av det erforderliga intima samarbetet med försvarsstaben och

försvarsgrenscheferna. I likhet med vad fallet vore inom kommunikations

verken syntes för fyllande av detta behov militärassistenter böra ställas till

ämbetsverkets förfogande. Detta borde ske i den formen, att för ändamålet

erforderligt antal beställningar, förslagsvis en ur varje försvarsgren, upp

fördes å försvarsstabens stat. Beställningarna syntes för säkrande av ett

friare personval böra inrättas alternativt för kapten eller major. Intill utgången

av innevarande budgetår borde föreliggande personalbehov få tillgodoses

genom kommendering av lämpliga beställningshavare. Militärassistenterna

syntes närmast böra ha sin tjänstgöring förlagd till förrådsbyrån.

Av remissmyndigheterna har överbefälhavaren funnit den föreslagna an

ordningen vara av största vikt. Emellertid förutsattes, att militärassistentema

skulle kunna medverka även på andra arbetsområden än förrådsbyråns. På

grund av befälsbristen syntes det emellertid icke möjligt att för närvarande

binda mer än en officer uteslutande för ifrågavarande tjänst. Återstående två

befattningar såsom militärassistenter i verket borde åtminstone tills vidare

uppehållas vid sidan av annan tjänst. Jämväl arméförvaltningens tyg-, intendentur-

och civila departement ha förordat, att antalet militärassistenter begränsades

till en. Marinförvaltningen har ifrågasatt, huruvida icke i särskilda

frågor, utöver de tre mera fasta militärassistenterna, tillfälliga sådana borde

kunna tillsättas med förslagsvis halvtidstjänstgöring i såväl krigsmaterielverket

som vederbörande försvarsgrensförvaltning. Lönenämnderna ha förutsatt,

att med befattningarna icke skulle vara förenade särskilda arvoden. Statskontoret

har ifrågasatt, om icke personalbehovet jämväl under tiden efter den

1 juli 1944 skulle kunna tillgodoses genom kommendering av lämpliga beställ

ningshavare.

I krigsmaterielverkets förenämnda skrivelse ha upptagits jämväl vissa

andra förslag, som i förevarande sammanhang böra omnämnas. Sålunda har

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Kr 185. m 44 6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

verket framlagt förslag till tjänsteförteckning för ämbetsverkets icke-ordinarie

personal och förslag rörande antalet ordinarie och extra ordinarie befattningshavare

vid verket, upptagande befattningshavare av sistnämnda kategori i 20:e

eller lägre lönegrader till ett antal av 185, samt hemställt örn medgivande att

avlöna den för ämbetsverkets ansvällning under beredskaps- och krigsförhållanden

erforderliga personalen medelst arvoden motsvarande lönen i vederbörlig

lönegrad inom civila icke-ordinariereglementets löneplan Eo. Genom

beslut den 28 januari 1944 har Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens bemyndigande

fastställt personalförteckning avseende extra ordinarie befattningar i

20:e eller lägre lönegrader vid krigsmaterielverket, att gälla tills vidare intill

den 1 juli 1944, upptagande 72 sådana befattningar.

På därom av krigsmaterielverket gjord framställning har vidare Kungl.

Majit den 28 januari 1944 uppdragit åt krigsmaterielverket att verkställa utredning

dels rörande spörsmålet örn inkallelse av inom industrien sysselsatta personer

till tjänstgöring hos ämbetsverket i övningsändamål, dels ock rörande

de frågor, som sammanhänga med militär personals tjänstgöring hos ämbetsverket,

ävensom att, efter samråd med vederbörande militära myndigheter och

i förra fallet jämväl med utredningen rörande det militära uppskovsväsendet

m. m., till Kungl. Majit avgiva de förslag i berörda ämnen, till vilka undersökningen

kunde föranleda.

Redan vid förra årets riksdagsbehandling av frågan örn försvarets centrala

förvaltning framhöll jag, att det i propositionen 1943: 180 upptagna organisationsförslaget,

särskilt i vad anginge krigsmaterielverket, icke borde betraktas

såsom i alla detaljer slutgiltigt. Jag räknade med att jämkningar i krigsmaterielverkets

organisation skulle visa sig erforderliga allteftersom praktiska erfarenheter

vunnes och verksamheten stabiliserades. Även riksdagen utgick

från att organisationen icke skulle låsas fast alltför hårt och förutsatte därvid,

att Kungl. Majit noggrant skulle tillvarataga de möjligheter till begränsningar

i organisationen, som kunde yppa sig.

De förslag till jämkningar i krigsmaterielverkets organisation, som innefattas

i ämbetsverkets förenämnda förslag, äro icke av den art, att de rubba

de grundvalar för ämbetsverket, som lagts genom 1943 års förvaltningsbeslut.

Vissa av dessa jämkningar äro sådana, att de i och för sig falla inom ramen

för det av riksdagen givna bemyndigandet för Kungl. Maj :t att under uppsättningstiden

vidtaga sådana organisatoriska förändringar som tillsammantagna

icke medförde kostnadsändringar. Då emellertid andra jämkningsförslag för

sitt genomförande kräva riksdagens medverkan, har det synts mig lämpligast,

att nu i ett sammanhang lämna en redogörelse för min inställning till det

väsentliga i krigsmaterielverkets förslag.

Vad först angår krigsmaterielverkets byråindelning må framhållas, att

den i förra årets beslut förutsatta centralbyrån hade sin direkta motsvarighet

i den centralavdelning, som ingick i statens krigsmaterielnämnd. Härutinnan

anknöt organisationen till det av riksdagen uttalade önskemålet, att den nya

förvaltningen såvitt möjligt skulle få växa fram successivt och organiskt, vilket

särskilt gällde krigsmaterielverket. Den tanke, som ligger bakom samman
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj.ts proposition nr 185.

förandet av planerings- och större anskaffningsuppgifter till ett enda ämbetsverk,

leder emellertid, konsekvent utförd, till att dessa arbetsuppgifter skola

koncentreras till en och samma byrå inom krigsmaterielverket. En sådan

ytterligare rationalisering skulle ernås, om sektionen för central planering på

sätt krigsmaterielverket föreslagit utbrötes ur centralbyrån och överfördes till

anskaffningsbyrån. Jag anser mig icke böra motsätta mig förslaget i denna

del. I likhet med krigsmaterielverket anser jag, att anskaffningsbyrån med

hänsyn till utvidgningen av dess arbetsområde bör erhålla den ändrade benämningen

industribyrån. Jag har ej heller något att erinra mot att återstoden

av centralbyrån sammanhålles till en byrå, lämpligen — i likhet med motsvarande

organ inom försvarets fabriksstyrelse — benämnd administrativa byrån.

Mot den av ämbetsverket förordade sektionsindelningen för sistberörda byrå

har jag intet att erinra. Den tidigare förutsatta benämningen kanslisektionen

synes emellertid böra bibehållas.

Beträffande den föreslagna krigsbyrån vill jag framhålla, att Kungl. Majit den

31 december 1943 förordnat viss befattningshavare vid verket att från och med

den 1 januari 1944 tills vidare, dock högst så länge förstärkt försvarsberedskap

är rådande, inom verket med arbetsbiträde, som av detta ställes till förfogande,

handha de arbetsuppgifter, som sammanhänga med planeringen för

krigsindustriens regionala försvarsberedskap. Att för detta ändamål inrätta

en särskild krigsbyrå har synts mig åtminstone för närvarande icke erforderligt.

Det slutliga avgörandet av hithörande spörsmål, som lärer få ankomma

på Kungl. Majit, torde i första hand få bliva beroende på de närmare undersökningar,

som pågå inom ämbetsverket.

I fråga örn den planerade sektionsindelningen inom verket, i vad densamma

icke redan i det föregående berörts, kan jag i stort sett ansluta mig till

krigsmaterielverkets förslag. Handhavandet av ärenden rörande patent och

därmed sammanhängande spörsmål bör emellertid — i enlighet med vad verket

förordat i sin promemoria av den 25 januari 1944 — förläggas till konstruktionssektionen.

Någon särskild patentsektion bör således i varje fall icke för

närvarande inrättas. Beträffande sektionsindelningen i övrigt förutskickar

jag, att densamma må kunna jämkas genom tillkomst av nya sektioner eller

omfördelning av arbetsuppgifter mellan befintliga sektioner i den mån sådant

skulle visa sig påkallat framför allt vid övertagande av ytterligare anskaffningsuppgifter.

De i krigsmaterielverkets förenämnda skrivelse den 25 september

1943 i olika sammanhang framförda synpunkterna beträffande en sedermera

skeende utökning av sektionsantalet och tillkomsten av ytterligare vissa

extra ordinarie befattningar torde således böra tillgodoses i nyssnämnda ordning.

En anordning med tekniska delegationer, tillfälligt inrättade för

lösande av aktuella konstruktionsproblem och med växlande sammansättning

alltefter problemens art, synes mig ägnad att befordra samordningen av konstruktionsverksamheten

inom försvaret. Sådana delegationei böla på föianstaltande

av försvaret tillhörande myndighet, som därav beröres, inrättas i

anslutning till krigsmaterielverket. De böra icke betraktas såsom krigsmatcrielverkets

organ utan såsom naturliga förbindelseled mellan detta verk och

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Marits proposition nr 185.

försvarsgrensförvaltningarna eller andra berörda myndigheter. Självfallet bör

krigsmaterielverket — genom sin tekniska byrå — liksom i förekommande fall

andra myndigheter ställa erforderligt biträde till delegationernas förfogande.

Till förslaget om inrättande av en särskild stand ar diseringsdelegation

ansluter jag mig. Med hänsyn till delegationens uppgifter böra emellertid

enligt min mening försvarsgrensförvaltningarna och icke försvarsgrenscheferna

i denna sin egenskap utse var sin ledamot.

Ersättning till ledamot i teknisk delegation eller standardiseringsdelegationen

torde böra utgå enligt de i kommittékungörelsen angivna grunderna,

dock endast örn ledamoten icke kan anses ha att i egenskap av statstjänsteman

fullgöra lcdamotskapet såsom ämbetsåliggande.

Yad angår kontrollbyråns arbetsuppgifter har Kungl. Majit den

28 januari 1944 föreskrivit, med giltighet från och med den 1 april 1944 tills

vidare, att, där ej annat överenskommes mellan krigsmaterielverket och myndighet,

på vars framställning anskaffning sker, kontrollen av den materiel,

krigsmaterielverket efter Kungl. Majits beslut anskaffar, skall helt åvila verket,

skolande i tveksamma fall samråd ske med myndighet som nyss sagts, att, där

i kontrollåtgärderna ingå skjutprov eller andra liknande slutprov, dessa kontrollåtgärder

skola på begäran av krigsmaterielverket verkställas av kontrollorgan,

som är underställt myndighet som nyss sagts eller eljest anlitas av

denna, att chef för verkets kontrollbyrå skall tillsättas av Kungl. Majit efter

anmälan av verkschefen ävensom att, innan sådan anmälan göres, samråd skall

ske med överbefälhavaren, att för kontrollverksamheten erforderlig personal

med specialkunskap på begäran av verket skall av vederbörande förvaltningsmyndigheter

ställas till verkets förfogande samt att det skall åligga verket att

bereda vederbörande förvaltningsmyndighet tillfälle att, där myndigheten så

önskar, låta representant för förvaltningen taga del av tillverkningen hos

verkets leverantörer.

Vad angar tekniska byråns konstruktionsuppgifter må erinras örn

uttalandet i propositionen 1943: 180 (s. 149), att ansvaret för konstruktionernas

tillförlitlighet alltjämt i första hand komme att åvila vederbörande försvarsgrensförvaltning.

Någon principiell ändring i arbetsfördelningen mellan de

olika myndigheterna i förevarande hänseende bör enligt min mening icke

ifrågakomma. Generellt torde krigsmaterielverkets befogenheter härvidlag

kunna angivas så, att verket skall under särskilt beaktande av tillverknings- och

standardiseringssynpunkter samverka med övriga försvaret tillhörande centrala

förvaltningsmyndigheter i vad avser krigsmaterielens tekniska vidareutveckling.

Een av krigsmaterielverket förordade uppdelningen av verkets lönekostnader

i sådana som hänföra sig till verkets fredsmässiga personalorganisation

samt sådana som avse ökningen i personalbehovet under beredskap

och krig synes mig rationell och bättre än nu rådande ordning överensstämmande

med det system, som eljest inom försvarsförvaltningen tillämpas för

bestridande av avlöningskostnader i nuvarande läge. Jag förordar därför, att

från och med budgetåret 1944/45 förstnämnda kostnader utgå av de å avlöningsstaten

för ämbetsverket upptagna posterna, medan kostnaderna för den

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj:ts proposition nr 1&5.

för beredskapstid tillfälligt anställda personalen gäldas av förskottsanslaget

Övriga utgifter (Gb). Motsvarande uppdelning bör tillämpas beträffande

verkets kostnader i övrigt. Det bör emellertid ankomma på Kungl. Maj:t

att bestämma omfattningen av den tillfälligt anställda personalen.

Beträffande krigsmaterielverkets personaluppsättning i fred

framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen, att ämbetsverket föreslagit

vissa ändringar i den av förra årets riksdag godkända personalförteckningen

för verket. En följd av den av mig i det föregående förordade jämkningen

av verkets byråorgan i saf ion måste bliva, att befattningen såsom chef

för centralbyrån får utgå ur personalförteckningen. I stället bör därå tillkomma

en befattning såsom byråchef i lönegraden Eo 30, avsedd för administrativa

byrån. Denne befattningshavare bör åtminstone tills vidare med fullgörandet

av byråchefssysslorna förena den direkta ledningen av juridiska sektionen.

Örn de administrativa göromålen komma att på detta sätt sammanhållas

under en byråchef, synes det ej erforderligt att, såsom i 1943 års förvaltningsbeslut

förutsatts, ställa kanslisektionen under ledning av en befattningshavare

i så hög löneställning som Eo 28. Härför torde böra avses en förste

byråsekreterare, vilken, med hänsyn till att ständig föredragningsskyldighet

beräknats komma att åvila honom, bör placeras i lönegrad Eo 26. Det närmare

klarläggande av ekonomisektionens arbetsuppgifter, som numera skett, bär

föranlett såväl statskontoret som lönenämnderna att tillstyrka en uppflyttning

av kamrerarebefattningen från lönegrad Eo 24 till Eo 26. Avgörande härvidlag

synas mig vara de särskilda krav på insikter i industriekonomiska frågor, som

måste ställas på innehavaren av denna befattning, samt den omständigheten,

att befattningen på grund därav måste besättas i konkurrens med industrien

och affärslivet. I betraktande härav vill även jag förorda, att kamreraren pia

ceras i lönegrad Eo 26.

Tillräckliga skäl för inrättande av en arvodesbefattning för pensionerad

underofficer, avsedd för civilbyrån, ha enligt min mening icke förebragts. Jag

kan därför icke tillstyrka inrättande av en sådan befattning.

Krigsmaterielverket har med hänsyn till den föreslagna utvidgningen av

industribyråns (förut anskaffningsbyråns) arbetsuppgifter ansett, att chefen

för denna byrå borde, med bibehållen löneställning, tilläggas tjänstetiteln

överdirektör. Även örn den för anskaffningsbyråns chef avsedda benämningen

anskaffningschef icke längre är fullt träffande, ställer jag mig något tveksam

till förslaget örn införande av titeln överdirektör, helst som det icke är avsett,

att chefen för industribyrån under alla förhållanden skall vara generaldirektörens

ställföreträdare. Då emellertid en liknande anordning för närvarande

tillämpas inom telegrafstyrelsen, har jag ansett mig icke böra motsätta mig

förslaget.

I fråga örn övrig personal å industribyrån har krigsmaterielverket föreslagit,

att chefen för centrala planeringssektionen skulle tilläggas tjänstetiteln byrådirektör,

att befattningen såsom biträdande anskaffningschef i lönegrad Eo 28

skulle ersättas med en förste byråingenjör i lönegrad Eo 27, avsedd såsom

chef för ammunitionssektionen, samt att tre befattningar såsom respektive byråingenjör

i lönegrad Eo 26, avsedd såsom chef för kemiska sektionen, förste

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

byråassistent i lönegrad Eo 24, avsedd såsom chef för textil- och lädersektionen,

och byråingenjör i lönegrad Eo 24, beräknad för planeringssektionen,

skulle tillkomma. Till dessa förslag kan jag för min del ansluta mig med den

modifikationen, att jag beräknar, att befattningen såsom chef för textil- och

lädersektionen bör kunna uppehållas av militär beställningshavare och att

befattningen i fråga med hänsyn härtill skall kunna hållas vakant tills vidare.

Emellertid torde befattningen icke böra för närvarande uppföras på verkets

personalförteckning i avvaktan å närmare utredning rörande löneställningen

för befattningen, varom viss tvekan kan råda.

Vad angår personalen å tekniska byrån har krigsmaterielverket i skrivelsen

den 25 september 1943 föreslagit bland annat ett utbyte av befattningen såsom

chef för konstruktionskontoret i lönegrad Eo 30 mot en befattning såsom

byråingenjör i lönegrad Eo 24 samt av befattningen såsom chef för standardiseringssektionen

i lönegrad Eo 28 mot en tjänst såsom byråingenjör i lönegrad

Eo 26. I den senare ingivna promemorian har förutsatts, att frågan om löneställningen

för chefen för konstruktionssektionen (motsvarande konstruktionskontoret)

tills vidare skulle lämnas öppen. För min del föreslår jag, att såsom

chef för standardiseringssektionen avses en befattningshavare i lönegrad Eo 26

samt att befattningen såsom chef för konstruktionskontoret (konstruktionssektionen)

i lönegrad Eo 30 bibehålies, lämpligen med titeln förste byrådirektör,

med rätt dock för Kungl. Maj:t att, örn så skulle visa sig erforderligt eller

lämpligt, förordna örn sistnämnda befattnings uppehållande tills vidare antingen

genom kommendering av lämplig militär beställningshavare eller ock

genom arvodesanställning av civil tekniker med anlitande av de besparade

lönemedlen.

Det av krigsmaterielverket föreslagna utbytet av benämningarna kontrollchef

och förrådschef mot tjänstetiteln byråchef vill jag icke motsätta mig. För

min del anser jag, att ifrågavarande befattningar, oavsett örn de besättas med

civila eller militära innehavare, böra vara uppförda i lönegrad Eo 30. Tillfälligt

böra befattningarna kunna uppehållas genom kommendering eller placering

av militära beställningshavare, därest så visar sig lämpligt. Särskilt

tilläggsarvode torde dock icke därvid böra utgå. Även beträffande vissa andra

chefsbefattningar torde det vara lämpligt, att möjligheter för en dvlik anordning

hållas öppna.

Till krigsmaterielverkets förslag, att såsom chef för kontrollsektionen inom

kontrollbyrån bör avses en byråingenjör i lönegrad Eo 26, kan jag ansluta

mig. Huruvida en särskild extra ordinarie befattning för chef för mätverktygssektionen

skall inrättas torde få bliva beroende på en framtida prövning

av förslag i ämnet från krigsmaterielverket, sedan hållpunkter vunnits för bedömande

av befattningens löneställning. Någon ändring i den nu tillämpade

ordningen för bestridande av kostnaderna för avlöning åt verkets kontrollanter

synes mig åtminstone i nuvarande läge icke böra ifrågakomma.

I enlighet med krigsmaterielverkets förslag bör befattningen såsom biträdande

förrådschef i lönegrad Eo 28 utgå och befattningen såsom chef för förråds-

och leveranssektionen utbytas mot en befattning för sektionschef i lönegrad

Eo 27 med alternativ benämning förste byråingenjör eller byråintendent,

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Majlis proposition nr 185.

avsedd för chefskapet över endera av förrådsbyråns båda sektioner. Frågan om

inrättande av ytterligare en sektionschef sbefattning å denna byrå torde få

bliva beroende av ytterligare någon tids erfarenhet. På sätt förut antytts torde

även beträffande förrådsbyrån böra förutskickas, att militär befattningshavare

skall kunna ifrågakomma för bestridande av sektionschefsbefattning, vilken i

sådant fall bör hållas vakant.

Det av krigsmaterielverket framlagda förslaget i vad avser den lokala förrådsorganisationen

innebär, att såsom chefer för förråden skulle anställas

pensionerade officerare med benämningen förrådsintendenter och med arvode

motsvarande nettolönen i löneklassen Oa 10 samt att därutöver skulle anställas

förrådsförvaltare (2 i Eo 18 och övriga i Eol5), förmän (Eoll), kontorister

(Eo 9), portvakter (Eo 5) samt skrivbiträden (Eo 2). Till förslaget i förstnämnda

del ansluter jag mig; dock kan övervägas, om icke ifrågavarande befattningshavare

böra benämnas förrådschef er. Den ifrågavarande extra ordinarie personalen

torde tills vidare kunna begränsas till 3 förrådsförvaltare (1 iEo 18 och

2 i Eo 15), 4 förmän (Eo 11), 3 kontorister, vilka icke torde böra placeras i högre

lönegrad än Eo 8, 3 portvakter (Eo 5) samt 4 skrivbiträden (Eo 2). Den vid

förråden tjänstgörande, tygstaten tillhörande civilmilitära ordinarie personalen

bör på de av krigsmaterielverket anförda skälen i mån av avgång eller omplacering

till befattningar utom verket avvecklas. Härtill återkommer jag i

det följande vid behandlingen av tygstaten.

För de till förråden anslutna sammansättningsverkstäderna har krigsmaterielverket

beräknat 2 verkmästare i lönegraden Eo 17 och visst antal

verkstadsförmän i lönegraden Eo 12. För min del anser jag, att antalet verk
-

stadsförmän tills vidare bör kunna begränsas till 3.

För det fall, att det skulle befinnas önskvärt att bringa den personalförteckning,

som förelägges riksdagen, i tillämpning redan före ingången av

nästa budgetår, torde det få ankomma på Kungl. Majit att bestämma tidpunkten

för ikraftträdandet.

Såsom av den förut lämnade redogörelsen framgår har Kungl. Majit med

stöd av riksdagens bemyndigande fastställt personalförteckning avseende

extra ordinarie befattningar i 20 eller lägre lönegrader vid krigsmaterielverket,

att gälla tills vidare intill den 1 juli 1944. I enlighet med riksdagens

önskemål har därvid en stark återhållsamhet iakttagits i avvaktan på att fullt

säkra hållpunkter för bedömandet av ämbetsverkets fredsmässiga personalbehov

skola erhållas. Antalet extra ordinarie befattningshavare i berörda

lönegrader har sålunda ansetts kunna tills vidare begränsas till 72. För nästa

budgetår räknar jag i första hand med bibehållande av nämnda antal extra

ordinarie befattningshavare. Jag förutsätter emellertid att, i den måll som

ytterligare uppgifter planenligt tillföras krigsmaterielverket, jämväl antalet

extra ordinarie befattningshavare må kunna undergå en ökning, sorn svarar

mot den i fredstid på dessa nya uppgifter belöpande arbetskvantiteten. Att

nu på förhand uppskatta det sålunda stegrade personalbehovet torde icke låta

sig göra. Det bör därför få ankomma på Kungl. Majit att successivt pröva och

avgöra sådana personalfrågor samt att, därest så skulle visa sig oundgängligen

erforderligt, besluta örn överskridande av ifrågavarande anslagspost.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Kostnaderna för bestridande av avlöning åt kopister oell kontorsbud böra i

fredstid kunna avsevärt begränsas.

Jag har intet att erinra mot att avlöningar till vissa i det föregående angivna

innehavare av befattningar på någon av löneplanerna MEo och MEx bestridas

från krigsmaterielverkets avlöningsmedel.

Vad angår krigsmaterielverkets framställning, att 3 militärassistenter,

avsedda att ställas till ämbetsverkets förfogande, skola uppföras å försvarsstabens

stat, ha flera av remissmyndigheterna bland annat med hänvisningtill

befälsbristen påyrkat en begränsning av antalet sådana eller behovets tillgodoseende

genom kommendering av lämpliga beställningshavare. För min

del anser jag mig icke kunna tillstyrka, att försvarsstabens personalförteckning

för nämnda ändamål utökas med dessa nya beställningar. Tills vidare

synes mig ifrågavarande personalbehov kunna tillgodoses genom kommenderingar.

Den tid, som förflutit efter krigsmaterielverkets inrättande den 1 juli 1943,

har så långt det varit möjligt tillvaratagits i syfte att giva verket ökad stadga.

Det ligger emellertid i sakens natur, att det icke varit möjligt att på denna

korta tid vinna sådana erfarenheter som kunna bilda underlag för en i alla

detaljer slutgiltigt utformad organisation. Den Kungl. Majit genom 1943 års

riksdagsbeslut tillagda befogenheten att under verkets uppsättningstid vidtaga

sådana organisatoriska förändringar och omflyttningar av personal som kunna

genomföras inom den givna kostnadsramen torde därför även i fortsättningen

få bibehållas.

I enlighet med det nu sagda beräknar jag avlöningskostnaderna för den

ordinarie personalen till 61 000 kronor. För arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, beräknas ett belopp av 60 000 kronor, medan posten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal uppskattas till 600 000 kronor.

Till rörligt tillägg beräknar jag 104 000 kronor. Sammanlagt skulle sålunda

erfordras ett belopp av 825 000 kronor, varifrån avgå pensionsmedel örn upp

skattningsvis 50 000 kronor. Nettoutgiften blir således 775 000 kronor.

Under åberopande av vad nu anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att

dels fastställa följande personalförteckning för krigsmaterielverket,

att tillämpas tills vidare från och med tidpunkt, som

må av Kungl. Majit bestämmas:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generaldirektör .......................................... C 16

1 överdirektör.............................................. C 10

1 överingenjör.............................................. C 8

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

3 byråchefer................................................ Eo 30

1 förste byrådirektör...................................... Eo 30

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

1 byrådirektör ..............................

1 förste byråingenjör .....................

1 förste byråingenjör eller byråintendent

3 byråingenjörer ...........................

1 förste byråsekreterare ...................

1 kamrerare ..,..............................

1 byråingenjör .............................

Eo 28

Eo 27

Eo 27

Eo 26

Eo 26

Eo 26

Eo 24

dels godkänna följande avlöningsstat för krigsmaterielverket,

att tillämpas under budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.

....................................... kronor 61000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis........ » 60 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis1............................ * 600 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ "_104 000

Summa kronor 825 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis...................... kronor 50 000

Nettoutgift kronor 775 000

1 Anslagsposten ina icke utan Kungl. Maj:ts medgivande överskridas.

dels ock till Krigsmaterielverket: Avlöningar för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 775 000 kronor.

Krigsmaterielverket: Omkostnader, förslagsanslag. Ifrågavarande anslag är 1

riksstaten för innevarande budgetår uppfört med ett belopp av 650 000 kronor.

För anslaget har Kungl. Maj:t den 5 november 1943 fastställt följande

omkostnadsstat:

1. Sjukvård m. m., förslagsvis

2. Reseersättningar, förslagsvis

3. Expenser, förslagsvis .......

4. Övriga utgifter: Vakttjänst.

I anslutning härtill har Kungl. Maj:t föreskrivit, med tillämpning tills

vidare under budgetåret 1943/44,

........ kronor 5 000

......... » 100 000

......... » 322 000

......... » 17 500

Summa kronor 444 500

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

att anslagsposten till reseersättningar icke finge utan Kungl. Maj:ts medgivande

överskridas

samt att av anslagsposten till expenser finge för nedannämnda ändamål

tagas i anspråk följande belopp, nämligen:

Elektrisk kraft och belysning, förslagsvis ...................... kronor 22 000

Övriga expenser, högst .......................................... » 300 000

Kungl. Maj:t bär tillika förordnat, att kostnaderna för hyra av kontorslokaler

för krigsmaterielverket budgetåret 1943/44, 145 000 kronor, jämte

därå belöpande värmetillägg skulle bestridas från försvarsväsendets fastighetsfond

under titeln: Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda

lokaler och arrenderade markområden: Arméförvaltningens delfond.

I årets statsverksproposition har, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

för Krigsmaterielverket: Omkostnader beräknats ett förslagsanslag av 400 000

kronor.

I skrivelse den 10 februari 1944 angående anslag för vissa medelsbehov

för budgetåret 1944/45 har krigsmaterielverket framhållit, att verket räknade

med att från förevarande anslag skulle bestridas allenast de verkets omkostnader,

vilka hänförde sig till verksamheten under normala förhållanden. De

ytterligare omkostnader, som föranleddes av beredskapsförhållanden, syntes

böra avföras å anslag under förskottsstaten för försvarsväsendet. Med syftning

härå har ämbetsverket beträffande anslagets beräkning för nästa budgetår

anfört följande.

Då det med denna utgångspunkt gäller att beräkna anslagets storlek för

nästa budgetar får verket framhålla, att närmare hållpunkter saknas för

ett bedömande av medelsbehovet, särskilt i vad gäller de i anslaget ingående

posterna till reseersättningar och expenser. Självklart är att särskilt expensutgifterna

kunna komma att ökas vid överförande av nya anskaffningsuppgifter

till verket, även örn viss kontorsutrustning m. m. kan tillföras verket

i samband med att anskaffningsorgan inom försvarsgrensförvaltningarna

överflyttas till verket.

Vad angår anslagsposten till sjukvård m. m. torde denna på grundval av

antalet befattningshavare hos verket, vilka äro berättigade till dylik förmån,

kunna beräknas till omkring 2 000 kronor. Anslagsposten till reseersättnmgar

torde kunna beräknas till 50 000 kronor, medan anslagsposten till

expenser icke i avvaktan å närmare erfarenheter synes böra sättas lägre än

till 250 000 kronor. *

Anslagsposten till övriga utgifter, innefattande kostnader för vakttjänst

m. m., torde böra sättas till 18 000 kronor.

I enlighet med vad nu anförts beräknar krigsmaterielverket verkets fredsmassiga

omkostnadsbehov för nästa budgetår till (2 000 + 50 000 + 250 000 4- 18 000 =) 320 000 kronor.

Mot krigsmateriel verkets beräkningar i förevarande hänseende har jag

intet annat att erinra än att jag anser, att anslagsposten till expenser i avbidan

på närmare erfarenheter synes böra nedbringas till 230 000 kronor.

Anslagets slutsumma skulle då bli 300 000 kronor.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Krigsmaterielverket: Omkostnader för budgetåret 1944/45

anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kronor.

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Krigsmaterielverket: Förrådsorganisationen m. m., förslagsanslag, k riksstaten

för innevarande budgetår finnes under rubriken D. Vissa till försvaret

börande institutioner uppfört ett anslag av 3170 000 kronor till

Driftkostnader vid vissa förråd m. in. Anslaget avses för bestridande av

kostnader, som sammanhänga med driften vid vissa av dåvarande statens

krigsmaterielnämnd i skrivelser den 22 april och den 4 maj 1943 angivna

provisoriska och permanenta förråd m. m.

Vid anmälan av förenämnda anslagsfråga i propositionen 1943:302 (s.

83 och 84) framhöll jag, att de i krigsmaterielnämndens framställningar

angivna permanenta förråden under budgetåret 1943/44 komme att tågås i

bruk i allt större utsträckning. Kostnaderna för dessa förråd borde givetvis,

i den mån verksamheten vore att hänföra till normal fredsdrift, imaknas i

försvarsbeslutets kostnadsram. Det kunde icke exakt angivas till hur stor

del det av krigsmaterielnämnden för ändamalet beräknade beloppet avsåge

kostnader av natur att böra bestridas under fredstid. Enligt vad jag inhämtat

påginge inom krigsmaterielnämnden närmare utredning i detta hänseende,

på grundval av vilken det borde bliva möjligt att beräkna det fredsmässiga

anslagsbehovet för budgetåret 1944/45.

I 1944 års statsverksproposition har i avvaktan å den sålunda igångsatta

utredningen till Krigsmaterielverket: Eörrådsorganisationen m. m. beräknats

ett reservationsanslag av 1000 000 kronor.

I anslutning till vad sålunda förekommit har krigsmaterielverket, sedan

den förutnämnda utredningen slutförts, med skrivelse den 21 januari 1944

överlämnat vissa beräkningar avseende lönekostnader vid krigsmaterielverkets

förråd under fred, slutande på ett sammanlagt belopp av 651 749 kronor,

samt av driftkostnader nästkommande budgetår för de centrala ammunitionsförråden

under fred, utvisande en slutsumma av 2(6 000 kionor. I an

slutning härtill har krigsmaterielverket anfört följande.

Under nuvarande försvarsberedskap samt i krig skall vakthållningen vid

centralförråden bestridas av militärt förband. Under fred har kngsmatenelverket

räknat med att de vid varje förråd anställda portvakterna jamte tva

nattvakter skola ombesörja den erforderliga vakttjänsten.

För sammansättningsverkstäderna bär krigsmaterielverket icke beraknat

någon särskild personal. Verket förutsätter, att vid varje verkstad befintlig

tyghantverkare jämte erforderlig personal från själva förrådet skola kunna

ombesörja underhåll och övervakning av den i verkstäderna befintliga maskinella

utrustningen. ...... . , ... , ■,

Antalet arbetare vid de centrala ammumtionsforråden har beraknats med

utgångspunkt från att arbetarna förutom förrådstjänsten, såsom nyss anförts,

jämväl skola biträda tyghantverkarna vid utförande av vissa arbetsuppgiftei,

såsom eldning, reparationsarbeten beträffande maskiner och elektriska anläggningar

och renhållning.

Vad slutligen angår driftkostnaderna med undantag for lönekostnader tar

krigsmaterielverket framhålla, att det visat sig, att anslaget till bränsle för

innevarande budgetår blivit alldeles för lågt tilltaget på grund av höjda

bränslepriser. På grund härav har denna anslagspost upptagits med ett

50 % hö<n:e belopp. Expenser oell övriga kontorskostnader lia reducerats

med omkring G0 %. Denna post kan icke ytterligare nedskäras, då enbart

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 185.

telefon samt brandalarm oell högtalareanläggningen vid vane förråd dragelin

kostnad av omkring 2 000 kronor per år ock förråd. I sammanställningen

har aven upptagits en summa av 12 000 kronor för underhåll av friliggande

byggnader vid flertalet av förråden. öo

De av krigsmaterielverket förtecknade summorna uppgå till sammanlagt

(651 749 + 276 000 =) 927 749 kronor eller i avrundat tal 930 000 kronor.

Krigsmaterielverket har nu hemställt örn anvisande av ett reservationsanslag

örn sistnämnda belopp.

Beträffande detaljerna i krigsmaterielverkets förslag torde få hänvisas till

handlingarna i ärendet.

Dtp7hefennts'' Mot krigsmaterielverkets beräkningar i förevarande hänseende har jag icke

c e,e,u funnit anledning till erinran. I den mån med hänsyn till rådande beredskapsförhållanden

ytterligare medel skulle erfordras för förrådsdrifteu

— vissa av beredskapen betingade kostnader ingå i det för innevarande

budgetår anvisade anslaget å 3170 000 kronor — torde dessa efter särskild

framställning av krigsmaterielverket sedermera få ställas till förfogande med

anlitande av förskottsstaten för försvarsväsendet. Anslaget torde böra betecknas

såsom förslagsanslag. Stat för anslaget torde få fastställas av Kungl.

Maj:t.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Krigsmaterielverket: Förrådsorganisationen m. rn. för

budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 930 000 kronor.

Krigsmaterielverket: Vissa beredskapskostnader, förslagsanslag. I propositionen

1944:2 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen medgiva, att

det å riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisade anslaget till driftkostnader

vid vissa förråd m. m. må tagas i anspråk för täckande av krigsmaterielverkets

löpande kostnader för statliga produktionsmedel, i den mån dessa

kostnader icke kunna täckas genom tillägg till priserna å framställda produkter.

Såsom av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet framgår

torde för framtiden särskilda anslagsmedel vara erforderliga för täckande

av löpande kostnader för underhåll m. m. av staten tillhöriga produktionsmedel

i anslutning till enskilda företag.

Krigsmaterielverket har i skrivelse den 10 februari 1944 framlagt beräkning

för nästa budgetår av dessa medel, vilka enligt verkets mening framdeles borde

stå till förfogande i form av ett särskilt reservationsanslag med nomenklaturen

Löpande kostnader för statliga produktionsmedel. Verket har vidare anfört,

att vid totalt nedläggande av driften vid här avsedda anläggningar ifrågavarande

utgifter kunde uppskattas till i runt tal l,i 5 miljoner kronor. För innevarande

budgetår hade samma utgifter beräknats till 275 000 kronor. Med hänsyn

till att under nästa budgetår driften komme att nedläggas vid vissa anläggningar,

som för närvarande vore sysselsatta med krigsindustriella uppgifter,

erfordrades en viss höjning av medelstilldelningen. Verkställda beräkningar

hade på grundval av den vid krigsmaterielverkets i förenämnda proposition

behandlade skrivelse den 27 oktober 1943 fogade bilagan A givit vid handen,

att kostnaderna i fråga kunde beräknas till i runt tal 625 000 kronor. Enligt vad

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. Maj-.ts proposition nr 185.

jag inhämtat har vid beräkningen av detta belopp hänsyn tagits till de i nämnda

bilaga upptagna fixerade årliga kostnaderna, 255 310 kronor, vilka i sin helhet

medtagits. Av de i samma bilaga angivna beräknade kostnaderna, 941 160 kronor,

har medtagits något mindre än hälften eller 375 000 kronor, varför totalsumman

skulle uppgå till (255 000 + 375 000 =) 630 000 kronor eller i avrundat

tal 625 000 kronor.

I propositionen 1944: 75 angående försvarets fabriksfond har jag framhållit

bland annat (s. 20), att vid ianspråktagande av vissa i propositionen närmare

angivna medel erfordrades anvisande av investeringsanslag för ersättningsanskaffningar

och förnyelsearbeten samt att jag i annat sammanhang ämnade

återkomma till frågan örn investeringsanslag för krigsmateriel verket.

Krigsmaterielverket har i sin förenämnda skrivelse anfört, att då det gällde

beräkningen av investeringsanslag för krigsmaterielverket i enlighet med det

nyss anförda stora svårigheter för närvarande mötte att bedöma medelsbehovet

med hänsyn särskilt till att verket för närvarande befunne sig under uppbyggnad

och att någon grad av visshet rörande de olika utgifternas ändamål och

beskaffenhet att böra finansieras i denna ordning icke nu förelåge. Å andra

sidan syntes det vara uppenbart, att sedan verkets organisation och arbetsuppgifter

vunnit högre grad av stadga, särskilda medel borde stå till förfogande

för här avsedda ändamål. Vid nu angivna förhållanden har krigsmaterielverket

ansett sig för närvarande böra avstå från att göra framställning örn anvisande

av särskilt investeringsanslag till ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten

med framhållande av nödvändigheten, att dylikt anslag för framtiden stöde

till förfogande.

De medel, örn vilka här är fråga, äro avsedda att täcka utgifter för underhåll, Departementsuppvärmning,

bevakning, lokalhyror, arrenden m. m. för vissa statliga, till rhefen.

enskilda företag anslutna produktionsmedel. Dylika kostnader inräknas i första

hand i priset på de produkter, som genom krigsmaterielverkets försorg framställas

med anlitande av dessa produktionsmedel. I den mån produktionen inskränkes,

minskas möjligheterna att i sådan ordning täcka berörda utgifter,

vilka till stor del äro fasta. Med hänsyn härtill har det, såsom jag i propositionen

1944: 2 framhållit, visat sig erforderligt att anvisa särskilda medel för

bestridande av utgifter av angiven art, vilka icke kunna belasta produktionen.

Vid totalt nedläggande av ifrågavarande drift ha nämnda utgifter av krigsmaterielverket

uppskattats till i ruut tal 1,15 miljoner kronor årligen. För innevarande

budgetår ha utgifterna för ändamålet i nyssnämnda proposition beräknats

till 275 000 kronor. Krigsmaterielverket har för nästa budgetår räknat

med en något större begränsning av ifrågavarande produktion och i följd därav

med en till 625 000 kronor ökad medelsanvisning. Självfallet är det, på grund

av den mångfald osäkra faktorer, som här göra sig gällande, vanskligt att någorlunda

tillförlitligt bedöma medelsbehovet. Med detta förbehåll har jag ansett

mig böra uppskatta utgifterna för ändamålet till 500 000 kronor. Ovissheten

bör emellertid föranleda till att det särskilda anslag, som för nästa budgetår

bör anvisas, uppföres såsom förslagsanslag. Jag förutsätter emellertid, att

anslaget skall disponeras enligt Kungl. Maj-.ts närmare bestämmande.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Yad krigsmateriel v erke t anfört rörande framtida anvisande av investeringsanslag

för verkets ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten föranleder

icke något yttrande från min sida.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Krigsmaterielverket: Vissa beredskapskostnader för

budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kronor.

ARMÉNS FORTI Fl RATION SFÖRVALTNING.

Arméns fortifikationsförvaltning: Avlöningar, förslagsanslag. Ifrågavarande

anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med ett belopp av

80 800 kronor, avseende avlöningskostnaderna under andra hälften av budgetåret.

För helt år skulle således häremot svara 161 600 kronor.

Sedan arméförvaltningen i sina medelsäskanden för budgetåret 1944/45

beräknat medelsbehovet under anslaget till 181 600 kronor, har Kungl. Majit

i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för nämnda budgetår beräkna

berörda anslag till 300 000 kronor, däri inberäknat ett belopp av

120 000 kronor för bestridande av avlöningskostnaderna för den så kallade

byggnads- och reparationsberedskapen.

Gällande personalförteckning för arméns fortifikationsförvaltning upptager

följande personal.

Befattning.

Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 krigsråd.......................................................

........... A 30

1 sekreterare och kamrerare...................................

........... A 24

1 notarie.........................................................

........... A 21

1 bokhållare......................................................

........... A 21

1 expeditionsvakt................................................

........... A 5

1 kontorsbiträde ................................................

........... A 4

Tjänsteman å övergångsstat.

1 kansliskrivare..................................................

........... A 11.

Den för fortifikationsförvaltningen fastställda avlöningsstaten, avsedd att

tillämpas under andra hälften av budgetåret 1943/44, är av följande lydelse.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .......... kronor 26 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, förslagsvis .............................................. » 46 750

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .............. » 20 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................................... » 12 650

Summa kronor 105 400

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis........................................ kronor 24 <>00

Nettoutgift kronor 80 800

Från anslagsposten till arvoden ock särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit, utgå jämlikt beslut den 12 november 1943 tills vidare under

andra hälften av budgetåret 1943/44

dels följande arvoden motsvarande nettolön i nedannämnda löneklasser

i militära avlöningsreglementet, nämligen

1 arvode, Oa 15, till en pensionerad officer, domänofficer i förvaltningen,

5 arvoden, Oa 10, till pensionerade officerare,

2 arvoden, UO 7, till pensionerade underofficerare,

dels ock följande arvoden, för helt budgetår räknat, nämligen

till 1 arkitekt................................ kronor 7 800

till 1 värmeingenjör........................ » 11610

ä 600 kronor till 4 avdelningschefer...... » 2 400

I skrivelse den 14 januari 1944 angående medelsbehovet för nästa budgetår

har arméns for tifikat länsförvaltning hemställt örn vissa utökningar av

den för rent administrativa sysslor och kontorsgöromål avsedda icke-ordinarie

personalen och i sådant hänseende anfört bland annat följande.

Den betydande utökning av fortifikationsstyrelsen åvilande arbetsuppgifter,

som förekommit under de senaste åren, har icke medfört någon utökning

av de ordinarie befattningshavarnas antal. I stället har antalet ickeordinarie

tjänstemän måst utökas i avsevärd grad. Förskjutningen i proportionen

mellan högre och lägre befattningshavare har blivit sådan, att det

blivit svårt att erhålla en tillfredsställande rekrytering å amanuenstjänsterna.

Under de sexton månaderna närmast före senaste årsskiftet ha sålunda

utöver det antal tjänstemän, som slutat sin tjänstgöring lios fortifikationsstyrelsen

av den anledningen, att styrelsen icke varit tillfredsställd med

resultatet av deras arbete — ej mindre än en extra ordinarie och 5 extra

tjänstemän, som visat sig mycket dugliga och som det därför varit önskvärt

att bibehålla i tjänst, på egen begäran övergått till annan verksamhet.

Främsta anledningen härtill torde ha varit, att styrelsen icke kunnat erbjuda

tillräckligt goda avlöningsvillkor och att utsikterna till befordran tett sig

alltför ogynnsamma. Det är uppenbarligen synnerligen olägligt, att en tjänsteman,

som befunnits vara en god arbetskraft, lämnar sin anställning och

att gång efter annan nya tjänstemän, som kanske visa sig mindre lämpliga

för uppgiften, måste anställas och utbildas för att uträtta samma arbete.

Förhållandena lia i någon mån förbättrats därigenom att fortifikationsförvaltningen

från och med den 1 innevarande januari kunnat med anlitande

av anvisat avlöningsanslag befordra 2 extra tjänstemän till förste amanuenser

i lönegrad Eo 18 och 2 extra tjänstemän till amanuenser i lönegrad Eo 15,

så att nu å civilbyrån sammanlagt 5 förste amanuenser i lönegrad Eo 18,

därav en med halvtidstjänstgöring, samt 2 amanuenser i lönegrad Eo 15

finnas anställda.

Det är emellertid att märka, att vid utbrytningen av arméns fortifikationsförvaltning

ur arméförvaltningen nya arbetsuppgifter kommit att påläggas

det nya ämbetsverkets civilbyrå. Sålunda skola avlönings- och omkostnads
-

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

anslag omhänderhavas å byrån samt lantförsvarets fastighetsarkiv, vars

skötsel tidigare åvilat arméförvaltningens ombudsman, handhavas av civilbyråns

personal. Vidare skola lönerna för hela ämbetsverkets personal uträknas

samt alla reseräkningar granskas genom byråns försorg.

På grund härav och för att ovan påtalade svårigheter icke skola ytterligare

_ förvärras, anser fortifikationsförvaltningen det vara nödvändigt, att

möjlighet beredes förvaltningen att under budgetåret 1944/45 befordra 1

förste amanuens i lönegrad Eo 18 till notarie i lönegrad Eo 21. Denna

befattningshavare avses såsom chef för förvaltningens sektion för markförvärv

och för handhavandet av fastighetsarkivet. Det synes förvaltningen

icke rimligt, att en dylik tjänst skall uppehållas av en amanuens i lönegrad

Eo 18. Vidare beräknas med hänsyn till de nytillkomna arbetsuppgifterna

ytterligare 2 amanuenser i lönegrad Eo 15 bliva oundgängligen erforderliga.

Den ordinarie och extra ordinarie kvinnliga kontorspersonalen hos förvaltningen

utgöres för närvarande av 1 registrator på övergångsstat i lönegrad

A 11, 1 kontorsbiträde i lönegrad A 4 samt 1 skrivbiträde i lönegrad

-^9 ^01''de utan vidare vara uppenbart, att denna personal är alldeles

otillräcklig och att vissa av de extra befattningshavarna böra beredas den

fastare anställningsform, som den extra ordinarie innebär. Fortifikation sförvaltningen

får fördenskull föreslå, att möjlighet beredes förvaltningen att

under budgetåret 1944/45 befordra 3 extra kontorsbiträden till kontorsbiträde^

i lönegrad Eo 4, av vilka 1 är avsett att förestå förvaltningens telefonväxel,

1 såsom biträde åt bokhållaren och 1 att placeras å civilbyråns

kansli.

Fortifikationsförvaltningen har vidare framhållit, att för tiden från och

med den 15 juli 1937 hos arméförvaltningens fortifikationsstyrelse varit anställd

civilingenjören S. Earsson såsom chef för styrelsens värmeingenjörskontor

mot ett arvode av 11 610 kronor örn året. Den ifrågavarande befattningen

måste enligt ämbetsverkets mening anses under alla förhållanden

erforderlig. Förvaltningen har därför livligt tillstyrkt en av Larsson gjord

framställning att bliva inplacerad i lönegrad Eo 30. För att Larsson icke

skulle lida minskning av sin reallön har föreslagits, att han skulle placeras

i 30 löneklassen.

I fråga örn sistnämnda befattning har allmänna lönenämnden, med beaktande

av bland annat göromålens beskaffenhet, funnit sig icke böra framställa

erinran mot att chefsbefattningen hänfördes till lönegrad Eo 30. Härvid

borde, på sätt i framställningen förordats, den nuvarande tjänsteinnehavaren

genom särskilt beslut medgivas inplacering i 30 löneklassen.

I skrivelse den 29 januari 1944 har fortifikationsförvaltningen på given

anledning hemställt, att avlöningskostnaderna föi* 3 hittills från sakanslag

avlönade kvinnliga befattningshavare, nämligen 2 å kasernbyrån tjänstgörande

i lönegrad MEo 7 respektive MEo 4 samt 1 å befästningsbyrån tjänstgörande

i lönegrad MEx 11, måtte överföras till avlöningsanslag. Förstnämnda

båda befattningar borde enligt ämbetsverkets mening placeras i motsvarande

lönegrader enligt civila icke-ordinariereglementet. Beträffande sistnämnda

befattning, vars innehavare avsåges skola tjänstgöra såsom byråregistrator,

har förvaltningen ansett skäl tala för dess placering i lönegrad Eo 11 men

ville dock icke för närvarande ifrågasätta, att den placerades högre än i

lönegrad Eo 7. Ämbetsverket, som ansett behovet av dessa befattnings
-

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Kungl. Majlis proposition nr 185.

havare uppenbart, bär framhållit, att åtskilliga av de övriga a befästningsoch

kasernbyråerna tjänstgörande befattningshavarna vore erforderliga även

under fredsförhållanden. Frågan om överförande av denna icke-ordinarie

personal till redovisning under avlöningsanslag vore emellertid enligt verkets

mening ännu icke tillräckligt utredd. Förvaltningen ämnade därför framdeles

underställa frågan Kungl. Maj:ts prövning.

I anslutning till det nyss sagda må erinras, att jag vid framläggandet av

1943 års förvaltningsproposition (1943: 180, sid. 367) uttalade, att frågan örn

överflyttning av vissa avlöningskostnader fran omkostnads-, underhalls- eller

anskaffningsanslag till avlöningsanslag ånyo borde tagas under övervägande

i samband med att frågan örn personalbehovet för de centrala förvaltningsmyndigheterna

inom försvaret, sedan normala förhållanden åter inträtt, upptoges

till slutlig prövning. Mot detta uttalande har första särskilda utskottet

i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 2 (sid. 143) icke gjort

erinran.

Nyssnämnda spörsmål har även berörts av riksdagens revisorer i deras berättelse

över den år 1943 av dem verkställda granskningen. I berättelsen

har framhållits, att de centrala förvaltningsmyndigheterna för närvarande

hade möjligheter att i obegränsad omfattning anställa extra tjänstemän även

i högre lönegrad än 20:e eller mot kontrakt. Att detta i viss utsträckning

under nuvarande förhållanden inom försvarsväsendet varit nödvändigt med

hänsyn till det avsevärda behovet av kvalificerad administrativ och teknisk

personal syntes revisorerna icke kunna bestridas. I den mån för framtiden

personal icke längre erfordrades i samma utsträckning som hittills, kunde

avlönandet av icke-ordinarie personal från sakanslag medföra risk för att

sådan för mera tillfälligt behov avsedd personal bibehölles alltför länge vid

sin anställning. För att kontrollen i nu berörda hänseenden skulle kunna

utövas fullt effektivt vore det av vikt, att ifrågavarande icke-ordinarie personal

avlönades från allmänna avlöningsanslag. Kevisorerna funne det önskvärt,

att här omhandlade spörsmål snarast bringades till en sådan lösning,

att de av revisorerna anförda synpunkterna bleve tillgodosedda.

Slutligen må nämnas, att arméförvaltningens fortifikationsstyrelse i skrivelse

den 22 december 1943 med utkast till nytt fastighetsförvaltningsreglemente

beträffande förvaltningen av militärstabsbyggnaden i Stockholm påpekat,

att i nuvarande personalförteckningar såväl vicevärd som maskinist

och eldare funnes upptagna å försvarsstabens stat. Detta syntes emellertid

icke lämpligt med hänsyn till att byggnaden direkt förvaltades av styrelsen

med biträde av vicevärden och den övriga fastighetsförvaltningspersonalen,

utan dessa befattningshavare syntes i kommande personalförteckning böra

överföras till arméns fortifikationsförvaltnings stat. I

I samband med förra årets förvaltningsreform gjordes vissa om än begränsade

personalökningar i fråga örn flertalet centrala ämbetsverk inom

försvarsförvaltningen. Fortifikationsstyrelsen utbröts emellertid ur arméförvaltningen

och omvandlades till ett fristående ämbetsverk utan att några

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 185. 171 44 7

Departements
chefen.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

ordinarie eller högre extra ordinarie befattningar inrättades. Med hänsyn till

att vissa nya arbetsuppgifter vid övergången måst påläggas ämbetsverkets

civilbyrå och då, enligt vad verket framhållit, den förskjutning i proportionen

mellan högre och lägre befattningshavare, som de senaste åren inträtt,

vållat betydande olägenheter med avseende å rekryteringen av amanuenstjänsterna,

synes det mig ofrånkomligt, att fortifikationsförvaltningen beredes

möjlighet till någon förstärkning av den administrativa personalen. Härtill

kommer, att det knappast dr lämpligt, att ekonomiskt så betydelsefulla uppgifter

som ledningen av ämbetsverkets sektion för markförvärv och av dess

fastighetsarkiv omhänderhavas av en amanuens. Jag tillstyrker därför, att

en befattning såsom byråsekreterare i lönegrad Eo 21 inrättas i stället för

nämnda amanuens samt att med hänsyn till de nytillkomna arbetsuppgifterna

medel beräknas för anställande av ytterligare en amanuens i lönegrad Eo 15.

I förevarande sammanhang böra i anslutning till vad som anförts vid

anmälan i årets statsverksproposition av för flera huvudtitlar gemensamma

frågor tjänstetitlarna sekreterare och kamrerare respektive notarie i personalförteckningen

utbytas mot förste byråsekreterare respektive byråsekreterare.

I enlighet med förslag av 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga och försvarsförvaltningens

organisationsnämnd torde vidare tjänstetiteln bokhållare

böra utbytas mot revisor.

Till det av lönenämnden tillstyrkta förslaget att ombilda den sedan 1937

förefintliga, med arvode förenade tjänsten såsom chef för värmeingenjörskontoret

till en befattning i lönegrad Eo 30 kan jag ansluta mig. Till frågan

örn innehavarens löneklassplacering torde Kungl. Maj:t framdeles på särskild

framställning få taga ståndpunkt.

Otvivelaktigt är den ordinarie och den från avlöningsanslag avlönade

extra ordinarie kvinnliga kontorspersonalen hos verket även med tanke på

fredsförhallanden alltför knappt tilltagen. Jag vill i betraktande härav och

för att icke äventyra verkets rekrytering förorda någon utökning även av

sistnämnda personalkategori. Medelsanvisningen bör för sådant ändamål

ökas med 8 400 kronor, motsvarande vad ämbetsverket i sådant hänseende

begärt.

Beträffande frågan örn överförande av viss för närvarande från sakanslag

avlönad personal till redovisning under avlöningsanslag får jag hänvisa till

mina i det föregående återgivna uttalanden i förra årets förvaltningsproposition,

mot vilka riksdagen icke gjorde erinran. Riksdagens revisorer ha

för sin del ansett att, i den mån personal för framtiden icke längre erfordras

i samma utsträckning som hittills, avlönandet av icke-ordinarie

personal fran sakanslag kunde medföra risk för att sådan för mera tillfälligt

behov avsedd personal bibehölles alltför länge vid sin anställning. Lämpligheten

av att utan vidare överflytta avlöningskostnaderna för ifrågavarande

personal till avlöningsanslag synes mig emellertid kunna ifrågasättas. En

sådan överflyttning torde böra föregås av en närmare undersökning rörande

personalbehovets varaktighet i olika fall och övriga på spörsmålets bedömande

inverkande omständigheter. I anslutning till vad jag i samband

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

med förra årets behandling av förvaltningsreformen anförde ämnar jag föranstalta

örn utredning av hithörande frågor. I avbidan på resultatet härav

synes mig med avgörandet av den utav fortifikationsförvaltningen väckta

frågan örn överförande av viss kontorspersonal från sakanslag till avlöningsanslag

böra anstå.

Framhållas må vidare, att de sammanlagda årliga avlöningskostnaderna

för byggnads- och reparationsberedskapens fredsorganisation i årets statsverksproposition

(fjärde huvudtiteln, punkt 6) beräknats till 120 000 kronor

under uppbyggnadstiden, motsvarande bugetåret 1944/45. Beträffande dispositionen

av detta belopp torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.

Med nämnda belopp torde anslagsposten för avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal böra uppräknas.

Jag förutsätter, att kostnaderna för fortifikationsförvaltningens byggnadskontor

liksom hittills jämväl under nästa budgetår skola bestridas från

vederbörliga för byggnadsföretag beviljade anslag.

Det torde böra ankomma på fortifikationsförvaltningen att till närmare

övervägande upptaga frågan örn överflyttning av viss personal från försvarsstabens

stat till ämbetsverkets samt att i sina anslagsäskanden för budgetåret

1945/46 framlägga de förslag, som kunna därav föranledas.

Från nu angivna utgångspunkter skulle för fortifikationsförvaltningen

erfordras, för avlöningar till ordinarie tjänstemän förslagsvis 50 800 kronor,

för arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, förslagsvis

81850 kronor, för avlöningar till övrig icke-ordinarie personal (65 500 +

120 000=) 185 500 kronor samt för rörligt tillägg förslagsvis 29 650 kronor

eller tillhopa 347 800 kronor. Inkomsterna av inflytande pensionsmedel uppskattas

till förslagsvis 50 800 kronor. Medelsbehovet under förevarande anslag

skulle således kunna uppskattas till 297 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande personalförteckning för arméns fortifikationsförvaltning,

att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1944/45:

Personalförteckning.

Befattning

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 krigsråd......................................

1 förste byråsekreterare......................

1 byråsekreterare..............................

1 revisor ......................................

1 expeditionsvakt...... ......................

1 kontorsbiträde ..............................

Lönegrad

A 30

A 24

A 21

A 21

A 5

A 4

Tjänsteman å övergångsstat.

1 kansliskrivare...

All

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

1 värmeingenjör.......................................... Eo 30

1 byråsekreterare ........................................ Eo 21

dels godkänna följande avlöningsstat för arméns fortifikationsförvaltning,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1944/45:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis .............................................. kronor 50 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis .................. » 81 850

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 185 500

4. Eörligt tillägg, förslagsvis .................... » 29 650

Summa kronor 347 800

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis........... kronor 50 800

Nettoutgift kronor 297 000

dels och till Arméns fortifihationsförvaltning: Avlöningar för

budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 297 000 kronor.

Arméns fortifikationsförvaltning: Omkostnader, förslagsanslag. Ifrågavarande

anslag är för innevarande budgetår uppfört med 15 000 kronor, avseende

andra hälften av budgetåret.

Arméförvaltningen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår beräknat

medelsbehovet under anslaget till 55 000 kronor. I anslutning härtill har

ämbetsverket framhållit, att från anslaget skulle bestridas kostnader för

bland annat sjukvård, reseersättningar, telegram, telefon och annonser, inköp

och underhåll av möbler, skriv- och räknemaskiner med flera inventarier,

bokinköp och dylikt, lyse och övriga expenser. Enligt gjorda överslagsberäkningar,

baserade på nuvarande kostnader för de berörda ändamålen,

belöpande på arméförvaltningens fortifikationsstyrelse, kunde det nu utgående

anslaget, motsvarande 30 000 kronor för helt budgetår, ingalunda förslå för

täckande av inom anslagets ram fallande utgifter för arméns fortifikationsförvaltning

under budgetåret 1944/45. Enbart innevarande års kostnader för

abonnemang av telefoner och rikssamtal för arméförvaltningens fortifikationsstyrelse

beräknades uppgå till ett belopp, avsevärt överstigande 30 000 kronor

för år räknat.

I årets statsverksproposition har, i avbidan på särskild proposition i

ämnet, anslaget beräknats till 100 000 kronor.

Arméns fortifihationsfö)''valtning har icke ifrågasatt någon ändring härutinnan.

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Enligt under liand från fortifikation sförvaltningen inhämtade upplysningar

skulle det äskade beloppet fördela sig i enlighet med följande ungefärliga

uppställning:

4.

Sjukvård m. m., förslagsvis..............

Reseersättningar, förslagsvis ............

Expenser:

Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis

Övriga expenser, högst................

Publikationstryck, förslagsvis ..........

kronor

2 000

5 000

4 000

43 000

1 000

Summa kronor 55 000

Såsom av statsverkspropositionen (fjärde huvudtiteln, punkt 6) framgår

bör härtill läggas ett belopp av 45 000 kronor, avseende omkostnader för

byggnads- och reparationsberedskapen.

I avbidan på att säkrare hållpunkter för bedömande av det fredsmässiga ^wernern

edelsbeho vet under förevarande anslag skola sta att vinna torde föreliggande

beräkningar i sådant hänseende kunna godtagas.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Arméns fortifikations förvaltning: Omkostnader för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.

ARMÉFÖRVALTNINGEN.

Arméförvaltningen: Avlöningar, förslagsanslag. Ifrågavarande anslag är i riksstaten

för innevarande budgetår uppfört med ett belopp av 731 000 kronor,

varav — sedan stora delar av ämbetsverket i dess tidigare gestaltning utbrutits

och införlivats med andra nybildade förvaltningsorgan — för verksamheten

inom ämbetsverket i dess nya organisation under andra hälften av

budgetåret avsetts ett belopp av allenast 165 000 kronor, motsvarande för

helt år 330 000 kronor. I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag

föreslog Kungl. Majit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

för ändamålet beräkna ett förslagsanslag av, för helt år, sistnämnda belopp.

Gällande personalförteckning för arméförvaltningen upptager följande per
-

sonak

Beställning (Befattning).

Lönegrad

1 souschef ..............

Tjänstemän å ordinarie stat.

Militär personal.

............. Ob 5

1 överingenjör ........

Civil personal.

............. C 8

1 krigsråd ..............

............. A 30

1 sekreterare ...........

............. A 26

1 sekreterare ...........

............. A 24

s. 102 Kontrollera mot PDF

102 Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

1 bokhållare ........................................................................... A 21

1 kontorist .............................................................................. 9

3 expeditionsvakter .................................................................. K 5

4 kontorsbiträden .................................''................................... A 4

Tjänstemän å övergångsstat.

1 ombudsman ........................................................................... ^ 26

1 bokhållare .......................................................................... ^ 21

1 kansliskrivare ........................................................................ All

Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad än 20.

1 notarie .............................................................. 21

Den för arméförvaltningen i dess nya organisation fastställda avlöningsstaten,

avsedd att tillämpas tills vidare under andra hälften av budgetåret

1943/44, är av följande lydelse.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis............... kronor 61 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, förslagsvis ......................................................... » 142 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal..................... » 22 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................. » 26 650

Summa kronor 252 150

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ................................................ kronor 87 150

Nettoutgift kronor 165 000

Från anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

ivungl. Maj.t, utgå jämlikt beslut den 12 november 1943 tills vidare under

andra hälften av budgetåret 1943/44

dels följande arvoden — inberäknat de tidigare å personalförteckningen

för armén upptagna, för pensionerad personal vid remonteringsnämnden avsedda

arvodena — motsvarande nettolön i nedannämnda löneklasser i militära

avlöningsreglementet, nämligen

15 arvoden, Oa 10, till pensionerade officerare,

2 arvoden, UO 9, till pensionerade underofficerare,

16 arvoden, UO 7, till pensionerade underofficerare,

1 arvode, UO 8, till pensionerad underofficer, föreståndare för intendenturavdelningens

modellkammare,

dels ock följande arvoden, för helt budgetår räknat, nämligen

vid tygavdelningen:

å 600 kronor till 18 kompaniofficerare.................................... kronor 10 800

å 1 200 kronor till 5 kontrollofficerare.................................... » . 6 000

till 1 kontrollunderofficer ................................................... » 759

s. 103 Kontrollera mot PDF

kronor

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

till 1 underofficer på aktiv stat ...............................

vid intendenturavdelningen:

ä 600 kronor till 3 kontrollofficerare .........................

å 600 kronor till 2 kompaniofficerare å centralbyrån

103

600

1800

1200

I skrivelse den 13 januari 1944 angående anslagsäskanden för budgetåret

1944/45 har arméförvaltningen till behandling upptagit frågor om dels överflyttning

av vissa avlöningskostnader från sakanslag till avlöningsanslag, dels

inrättande av nya befattningar för ordinarie och icke-ordinarie personal samt

för pensionerad personal i arvodesbefattning, dels ock viss jämkning i löne

ställningen för vissa nu inrättade befattningar.

Vad först angår principfrågan örn överflyttning av avlöningskos

nåder från sakanslag till avlöningsanslag och därmed sammanhängande

spörsmål har arméförvaltningen därom anfört bland annat följanc e.

Från anslagsposten för avlöningar till övrig icke-ordinarie personal är av

löning avsedd att utgå — förutom till vissa extra tjänstemän — tili den personal,

som på sin tid antagits av arméförvaltningen och forordnats tili extra

ordinarie tjänstemän i olika lönegrader med tjänstgöring förlagd till dåvarande

tyg- och intendenturdepartementen och som kvarstår i den nyorganiserade

arméförvaltningen. Sagda personal utgöres av 1 notarie (Eo 21), 5 amanuenser

(Eol8), 1 expeditionsvakt (Eo5) och 4 kontorsbitraden (Eo4). _

Ifrågavarande anslagspost skulle icke förslå till bestridande av avlöningarna

ens till denna extra ordinarie personal, örn samtliga befattningshavare

vöre i tjänst. En förste amanuens åtnjuter emellertid tjänstledighet för tjänstgöring

i statens industrikommission, och expeditionsvakten är ävenledes tjänstledig

för bestridande av annan befattning. Två å tygavdelningen placerade

förste amanuenser har dåvarande tygdepartementet på sm tid varit nödsakat

att bereda kontraktsanställning för att kunna få bibehålla dem; deras avlöning

bestrides på grund därav tills vidare från sakanslag, en anordning som

emellertid icke torde kunna bibehållas efter avveckling av nu rådande kns
förhållanden.

.. ,, , , , ,

Förutom den personal, som berörts i det föregående, finnes ett mycket stort

antal extra tjänstemän och andra befattningshavare för skilda arbetsuppgifter

och med skiftande anställningsvillkor. Den till tygavdelnmgen knutna personalen,

såväl den tekniska som den för andra uppgifter avsedda avlönas

med anlitande av sakanslag, under det att avlöningarna till lntendenturavdeiningens

motsvarande personal i huvudsak bestridas från avloningsanslaget.

Undantag härifrån gäller beträffande den tekniska personalen vid lntendenturavdelningens

utrustnings- och kasernutredningsbyråer, som sålunda avlönas

med anlitande av vederbörliga materielanslag. Från arméns anslag till mathållning

avlönas vidare en jämlikt nådigt bemyndigande den 14 maj 1943 tor

tiden högst intill den 1 juli 1944 anställd kvinnlig förplägnadsassistent med

placering i 12 lönegraden av den i 27 § militära icke-ordmariereglementet intagna

löneplanen för extra tjänstemän (MEx).

Ehuru vid skilda tillfällen under senare år framhållits lämpligheten av att

till avlöningsanslag överföra avlöningskostnaderna för viss hittills å sakanslag

avlönad personal, torde en dylik åtgärd icke för närvarande böra genomföras

i vidare mån än som betingas av nedan föreslagna utökning av antalet ordinarie

och extra ordinarie befattningar. . .

Arméförvaltningen har trots de svårigheter, som alltjämt föreligga, ändock

funnit det angeläget att söka verkställa en beräkning av personalbehovet i

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

fredstid för ämbetsverket enligt den nya organisationen. Redan nu kan nämligen

med visshet förutses, att en icke oväsentlig ökning av personalbehovet

jämfört med förhållandena närmast före den nuvarande krisens inträde kommer

att bliva ofrånkomlig. Härtill medverka den nya försvarsorganisationen och

truppförbandens genom de senaste årens omfattande anskaffningar i viss mån

ändrade, struktur. Vidare kommer arméförvaltningens verksamhet, från att

under tidigare rådande fredsförhållanden hava haft sin tyngdpunkt i funktionen

såsom övervakande och ledande organ över den till truppförbanden i

stor utsträckning decentraliserade verksamheten, för framtiden att i stället

präglas av en delvis utav krisförhållandena föranledd centralisering av förvaltningsarbetet,

vilken befunnits medföra så betydande fördelar, att densamma

är avsedd att bibehållas även vid en återgång till normala förhållanden.

Ett särskilt skäl att redan nu söka utröna det framtida behovet av arbetskraft

har arméförvaltningen funnit i den omständigheten att det visat sig förenat

med stora svårigheter att inför de ovissa framtidsutsikterna kunna bibehålla

den för sina arbetsuppgifter bäst kvalificerade personalen.

Försvarets civilförvaltning, som avgivit infordrat utlåtande över arméförvaltningens

framställning, har i förevarande hänseende uttalat, att ämbetsverket

icke hade något att erinra mot förslaget örn att kostnaderna för viss

från sakanslag avlönad personal skulle överflyttas till avlöningsanslag. Ordinarie

tjänster syntes därvid icke nu böra komma i fråga, utan de, som hittills

innehaft extra ordinarie anställning, borde även i fortsättningen bibehållas

vid denna anställningsform. Det syntes vara svårt att nu bedöma behovet

av antalet biträdesbefattningar. Civilförvaltningen förutsatte emellertid, att

allenast det för framtiden oundgängligen nödvändiga antalet erhölle extra

ordinarie anställning.

I fråga örn inrättande av vissa nya ordinarie befattningar, har

arméförvaltningen erinrat, att i arméförvaltningens tygavdelning inginge en

verkstadsbyrå samt att avdelningen för ledning av driften vid arméns tygverkstäder

tills vidare förfogade över en jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den

29 november 1940 för tygverkstäderna inrättad tjänst för verkstadsingenjör

med arvode enligt lönegrad 5 av löneplan C civila avlöningsreglementet.

Till följd av den alltmer genomförda centraliseringen av ärenden, som

beröra verksamheten vid arméns tygverkstäder, hade verkstadsbyrån erhållit

successivt ökade arbetsuppgifter. Ehuru den starka ökningen av verkstadsbyråns

arbetsuppgifter i viss mån måste anses stå i samband med rådande

beredskapsförhållanden, syntes dock den vid byrån bedrivna verksamheten

komma att erhålla en högst betydande omfattning jämväl i fredstid. Sedan

byråns verksamhetsområde numera blivit närmare fixerat, hade arbetsuppgifterna

vid byrån fördelats på tre sektioner, administrativa och drifttekniska

sektionerna samt byggnadssektionen, vardera med en i skrivelsen närmare

angiven uppdelning på detaljer. Arméförvaltningen vore icke beredd att redan

nu föreslå befattningar för samtliga tre sektionschefer vid verkstadsbyrån.

Sedan emellertid den befattningshavare vid byrån, som handhaft den omedelbara

ledningen av driften vid tygverkstäderna, numera slutat sin anställning

för att tillträda förmånligare civil sådan, vore befattningen som chef för drifttekniska

sektionen vakant. Oaktat befattningen kungjorts till ansökan ledig,

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

hade någon sökande med de för befattningen erforderliga kvalifikationerna

icke kunnat erhållas. Med hänsyn till svårigheterna att enbart med arvode

rekrytera för ifrågavarande befattning tillräckligt kvalificerad personal och

då de med befattningen förenade arbetsuppgifterna även under fredsmässiga

förhållanden väl motiverade samma löneställning som den nuvarande, ansåge

arméförvaltningen oundgängligen erforderligt, att från och med budgetåret

1944/45 inrättades en för tygavdelningens verkstadsbyrå avsedd ordinarie

befattning i lönegrad C 5.

Civilförvaltningen har för sin del ansett, att befattningen såsom verkstadsingenjör

alltjämt borde vara förenad med arvode och övriga förmåner, såsom

örn vederbörande tillhörde lönegrad C 5. I samband därmed har civilförvaltningen

påpekat, att verkstadsbyrån syntes ha erhållit en väl vidlyftig detaljuppdelning

inom de olika sektionerna samt att vissa i armeförvaltningens

skrivelse angivna göromål, såsom kameral revision och handhavande av kassaväsende,

överhuvudtaget icke skulle förekomma inom arméförvaltningen i

dess nya organisation.

I skrivelse till Kungl. Majit den 28 oktober 1943 uttalade försvars förvaltningens

organisationsnämnd att, såvitt på grundval av hos nämnden förebragt

utredning kunde bedömas, det ville synas, som örn fog icke saknades

för en från dåvarande tygdepartementets sida ifrågasatt personalförstärkning

genom inrättande av ytterligare en notarietjänst, avsedd för arméförvaltningens

civilbyrå. Till stöd för sin uppfattning rörande behovet av

denna personalförstärkning hade från tygdepartementets sida inför nämnden

anförts, att enligt 1943 års riksdagsbeslut för bestridande av notariegöromål

inom civilbyrån beräknats allenast en notarie i lönegrad Eo 21.

I anslutning till organisationsnämndens nyssberörda uttalande har arméförvaltningen

i sin skrivelse framhållit, att då innehavaren av den i lönegrad

A 26 uppförda sekreterarbefattningen vore avsedd att fullgöra föredragningsskyldigheten

beträffande de ärenden inom civilbyråns förvaltningsområde,

som hänförde sig till en av avdelningarna inom arméförvaltningen, och sålunda

allenast en sekreterare komme att finnas att tillgå för båda avdelningarnas

civilbyråärenden samt de ärenden av allmän natur, som ankomme

på civilbyrån, det syntes uppenbart, att behov förelåge av en notariebefattning

för varje del av civilbyrån. En av dessa befattningar borde uppföras å ordinarie

stat från och med budgetåret 1944/45.

Civilförvaltningen, som anslutit sig till organisationsnämndens uppfattning,

har emellertid ansett, att notarietjänsten tills vidare borde uppföras

såsom extra ordinarie.

Med hänvisning till ett uttalande av för svar sförvaltningens or ganisationsnämnd

har arméförvaltningen vidare föreslagit, att en befattning såsom

expeditionsvakt i lönegrad A 5 skulle utbytas mot en befattning såsom förste

expeditionsvakt i lönegrad A 7. I anslutning till önskemål från personalhåll

har arméförvaltningen i detta sammanhang framhållit att, ehuru skäl

kunde anföras för utökning av antalet å ordinarie stat uppförda expeditions
-

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

vakter, ämbetsverket ansåge sig icke för närvarande böra föreslå annan ändring

än den nyssnämnda. Civilförvaltningen har för sin del ifrågasatt bibehållande

av de tre nuvarande expeditionsvaktsbefattningarna i lönegrad A 5

och inrättande av en ny befattning såsom förste expeditionsvakt i lönegrad

A 7.

I överensstämmelse med vad arméförvaltningen anfört rörande principfrågan

örn överflyttning av avlöningskostnader från sakanslag till avlöningsanslag

har ämbetsverket föreslagit sådan överflyttning beträffande viss

kvinnlig biträdespersonal. Sålunda har föreslagits, att inom tygavdelningen

skulle inrättas vissa ordinarie befattningar, nämligen 5 befattningar

såsom kanslibiträden (A 7) och 9 såsom kontorsbiträden (A 4). Enligt

vad i ärendet upplysts äro av de föreslagna befattningarna såsom kanslibiträden

för närvarande 3 uppförda på extra ordinarie stat, medan övriga äro

på extra stat (MEo respektive MEx). Vidare finnas för närvarande å extra

ordinarie stat 18 kontorsbiträdesbefattningar (MEo). För samtliga här angivna

befattningar bestridas avlöningskostnaderna nu med anlitande av sakanslag.

Ämbetsverket har vidare för tygavdelningens vidkommande till uppförande

å extra ordinarie stat föreslagit 5 kanslibiträden (Eo7), 9 kontorsbiträden

(Eo4) och 9 skrivbiträden (Eo2). Av dessa befattningar finnas

för närvarande på extra ordinarie stat med avlöning från sakanslag inrättade

samtliga 9 kontorsbiträdesbefattningar, vilka inräknats i nyssnämnda 18 befattningar,

och därjämte 4 skrivbiträdesbefattningar (MEo). Övriga tjänster

uppehållas av extra personal med avlöning från sakanslag.

För intendenturavdelningen och civilbyrån har arméförvaltningen beräknat

ett behov av ytterligare 6 kontorsbiträden, av vilka 2 ordinarie och övriga

tills vidare extra ordinarie, samt ett behov av sammanlagt 31 eller, efter inflyttning

i det blivande ämbetshuset å Ladugårdsgärde, 28 skrivbiträden, av

vilka 10 i avvaktan på ytterligare erfarenhet extra ordinarie och övriga extra.

Häremot svarande personal finnes för närvarande anställd med avlöning av

förskottsmedel. Utöver nyss angivna antal skrivbiträden skulle enligt arméförvaltningens

beräkningar periodvis behövas förstärkning av arbetskrafterna

å häst- och veterinärmaterielbyrån med 2—3 skrivbiträden för arbetet med

hästuttagningsärendena.

Vidare erfordrades enligt arméförvaltningens mening efter inflyttningen i

det blivande ämbetsverket två telefonister, vilka efter någon tids anställning

såsom extra befattningshavare borde beredas anställning i lönegrad Eo 4.

Slutligen behövdes, såvitt arméförvaltningen nu kunde bedöma, ytterligare

4 expeditions vakter, av vilka en extra ordinarie.

Civilförvaltningen har för sin del ansett, att med inrättande av sist berörda

ordinarie och icke-ordinarie tjänster för biträdespersonal borde tills

vidare anstå samt att personalbehovet under nu rådande förhållanden och därefter

infallande avvecklingsperiod såsom hittills borde tillgodoses genom anlitande

av medel å förskottsstat.

Vad angår arvodesbefattningar för pensionerad personal har

arméförvaltningen för nästa budgetår föreslagit inrättande för tygavdel
-

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Maj-.ts proposition nr 185.

ningens vidkommande av 5 befattningar med arvode motsvarande nettolön

i lön eklass Oa 10 (1 för fordonsbyrån, 2 för underhållsbyrån, 1 för ammunitionsförrådsbyrån

och 1 för kontrollbyrån) samt 4 befattningar med arvode

enligt löneklass UO 7 (1 för chefsexpeditionen, 1 för fordonsbyrån och 2

för underhållsbyrån). Vidare har arméförvaltningen i detta sammanhang

jämväl upptagit frågan örn uppflyttning av en av de redan befintliga arvodesbefattningarna

i Oa 10 till Oa 11, nämligen den av chefen för tygavdelningens

förrådskontrollkontor innehavda befattningen. Ämbetsverket har härom anfört

följande.

Förrådskontrollkontoret inom tygavdelningen intager enligt gällande organisation

en med sektionerna inom avdelningens byråer jämbördig ställning.

Inom intendenturavdelningen ingår dess förrådskontrollkontor såsom en vid

sidan av byråerna fristående underavdelning under chefskap av en regementsofficer

å aktiv stat.

Vid jämförelse med förhållandena år 1936, då arvodesbefattningen i Oa 10

såsom chef för tygdepartementets tekniska revision tillkom, har verksamheten

därstädes i avsevärd grad ökats dels genom den omfattande och ännu ej avslutade

utökningen av tygmaterielstocken, dels ock på grund av att antalet

redovisande myndigheter i betydande grad ökats genom tillkomsten av försvarsområdesorganisationen.

I arméförvaltningens framställning har härjämte påyrkats en motsvarande

uppflyttning av en arvodesbefattning å intendenturavdelningen. Till stöd

för detta yrkande har ämbetsverket andragit följande.

Innehavaren av ett av de arvoden, motsvarande nettolön i löneklass Oa 10,

som äro upptagna för intendenturavdelningen, är avsedd såsom chef för

kasernutredningsbyråns sektion för bränsle-, renhållnings- och tvättärenden.

Denna sektions verksamhetsområde har numera utökats att omfatta jämväl

eldningskontrollen vid marinen och flygvapnet m. m. Sektionschefen har

vidare att handlägga alla frågor rörande leverans av elektrisk energi, gas

och vatten inom armén. Denne befattningshavares arbetsuppgifter äro sålunda

av betydande omfattning och stor vikt ur ekonomisk synpunkt, och

befattningen ifråga torde vara fullt jämförbar med å andra byråer inom avdelningen

befintliga sektionschefsbefattningar, som bestridas av regementsofficerare

på stat.

I enlighet med 1943 års riksdags beslut har ledningen av remonteringsväsendet,

sedan inspektören för kavalleriet den 1 oktober 1943 avgått från

sin befattning, infogats i arméförvaltningens intendenturavdelning. Anskaffningen

av de för armén erforderliga remonterna har förutsatts alltjämt skola

ske genom remonteringsnämnden, men dennas ordförande — pensionerad

officer i löneklass Oa 10 — jämte för nämnden avsedd biträdespersonal har

avsetts skola såsom befattningshavare ingå i intendenturavdelningen.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har arméförvaltningen — med

erinran att cheferna för Herrevadsklosters och Gudhems rcmontdepåer åtnjuta

arvoden enligt löneklass Oa 12 respektive Oa 11 — beträffande lönoställningcn

för ordföranden i remonteringsnämnden anfört följande.

Ordförandens uppgifter bliva att dels liksom hittills leda uppköpen av

remonter, dels närmast övervaka remontdepåernas verksamhet och dels slutligen

utöver remonteringsärenden förbereda övriga liästhållningsärenden å

avdelningens häst- och veterinärmaterielbyrå.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Ordförandens i remonteringsnämnden arbetsuppgifter bliva sålunda utökade.

Med hänsyn till hans arbetsuppgifter och hans övervakande verksamhet

över remontdepåcheferna bör han icke åtnjuta lägre arvode än dessa.

Arméförvaltningen får därför föreslå, att från och med budgetåret 1944/45

för ordföranden i remonteringsnämnden fastställes ett arvode motsvarande

nettolön i löneklass Oa 12.

Cimlförvaltningen har uttalat, att med hänsyn till svårigheterna att nu

bedöma behovet av ytterligare befattningar för pensionerad personal i arvodesbefattning

tillräckliga skäl för att nu tillskapa ytterligare sådana befattningar

icke syntes föreligga. Behovet av dylik personal syntes under nu

rådande organisation kunna tillgodoses såsom hittills. Tillräckliga skäl för

uppfattning av två arvodesbefattningar från Oa 10 till Oa 11 hade enligt

civilförvaltningens mening knappast förebragts. Däremot har civilförvaltningen

tillstyrkt, att för ordföranden i remonteringsnämnden fastställdes

ett arvode motsvarande nettolön i löneklass Oa 12.

Beträffande det av arméförvaltningen framlagda förslaget om överflyttning

av avlöningskostnaderna för viss kvinnlig biträdespersonal från sakanslag

till avlöningsanslag kan jag i huvudsak hänvisa till vad jag anfört

vid behandlingen av avlöningsanslaget för arméns fortifikationsförvaltning.

Även örn jag anser en sådan överflyttning principiellt riktig, har jag ej i

nuvarande läge utan avbidan å den närmare utredning, som jag förutsatt

vara erforderlig, velat ansluta mig till nämnda förslag. Ej heller bör ett avsevärt

antal befattningar med avlöning av förskottsmedel nu omvandlas till

fredsmässiga befattningar å avlöningsstat. Innan frågan härom slutligt

prövas, bör en säkrare överblick över personalbehovet i fred ha vunnits.

båsom framgår av den föregående redogörelsen har sedan år 1940 å tygavdelningens

verkstadsbyrå funnits anställd en verkstadsingenjör med arvode

och andra förmåner — dock ej pensionsrätt — motsvarande vad som utgår till

befattningshavare i lönegrad C 5. Arméförvaltningen har nu föreslagit, att

denna arvodestjänst skall utbytas mot en ordinarie befattning i nämnda lönegrad.

Enligt min mening föreligga emellertid ännu icke sådana hållpunkter

beträffande den framtida omfattningen av arbetet vid tygverkstäder och tygförråd,

att dara kan grundas en framställning till riksdagen örn inrättande av

en dylik befattning. Jag kan således åtminstone icke för närvarande tillstyrka

arméförvaltningens förslag i förevarande hänseende. Jag vill i detta sammanhang

i likhet med civilförvaltningen framhålla, att detaljuppdelningen

inom verkstadsbyråns olika sektioner synes väl vidlyftig och att vissa uppgivna

göromål, såsom kameral revision och kassaärenden, äro att hänföra till försvarets

civilförvaltnings arbetsområde.

Av skäl, som anförts av försvarsförvaltningens organisationsnämnd samt

vederbörande myndigheter, finner jag mig kunna tillstyrka inrättande av en

befattning såsom byråsekreterare i 21 lönegraden (motsvarande notarie

enligt hittillsvarande terminologi) och —- i utbyte mot en expeditionsvaktstjänst

— en befattning såsom förste expeditionsvakt i 7 lönegraden. Den

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Kungl. Majds proposition nr 185.

förra befattningen synes mig tills vidare böra uppföras såsom extra ordinarie,

medan behovet av sistnämnda befattning synes mig så uppenbart, att den bör

kunna upptagas såsom ordinarie. I anslutning härtill bör i en not vid personalförteckningen

angivas, att befattningen såsom förste expeditionsvakt icke

må tillsättas med mindre ledighet uppkommer å en av de nuvarande expeditionsvaktsbefattningarna

i lönegrad A 5, vilken i sådant fall skall indragas.

I överensstämmelse med vad som anförts vid anmälan i årets statsverksproposition

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor böra i personalförteckningen

tjänstetitlarna notarie och sekreterare jämväl för nuvarande befattningshavare

utbytas mot byråsekreterare respektive förste byråsekreterare.

I enlighet med förslag av 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga och försvarsförvaltningens

organisationsnämnd torde vidare den med en å personalförteckningen

nu upptagen ordinarie tjänst förenade tjänstetiteln bokhållare

böra utbytas mot revisor.

I likhet med civilförvaltningen anser jag svårigheter föreligga att nu tillförlitligt

bedöma behovet av ytterligare arvodesbefattningar för pensionerad

personal. Med hänsyn härtill kan jag icke för närvarande förorda tillskapande

av de nya befattningar av denna art, som arméförvaltningen föreslagit. Ej

heller ha enligt min mening tillräckliga skäl förebragts till stöd för yrkandet

om fastställande av högre arvode för chefen för tygavdelningens förrådskontrollkontor

och för den officer, som inom intendenturavdelningens kasernbyrå

handhar bränsle-, renhållnings- och tvättärenden m. m. I avvaktan på

närmare erfarenheter rörande arbetsuppgifterna för remonteringsnämndens

ordförande anser jag mig icke kunna för närvarande biträda framställningen

om höjning av hans arvode.

Då de i gällande personalförteckning för pensionerad personal i arvodesbefattning

vid armén upptagna befattningarna för ordförande i remonteringsnämnden

och för expeditionsunderofficer vid remonteringsnämnden numera

inräknats bland för arméförvaltningen avsedda arvoden, synes det lämpligt,

att jämväl avlöning till det i personalförteckningen för icke-ordinarie personal

m. fl. vid armén uppförda skrivbiträdet i lönegrad MEo 2 vid remonteringsnämnden

från och med nästa budgetår bestrides från arméförvaltningens

avlöningsanslag.

Såsom framgår av den föregående redogörelsen är anslagsposten till övrig

icke-ordinarie personal för närvarande alltför knappt beräknad. Om medel till

avlöning åt befattningshavare vid arméförvaltningen, vilka tillfälligt tjänstgöra

hos annan myndighet eller av annan anledning nu icke åtnjuta avlöning från

ämbetsverkets avlöningsanslag, inräknas samt tillägg göres med belopp, motsvarande

avlöning till blivande innehavare av den nyss föreslagna tjänsten i

Eo 21, skulle ett belopp av något över 04 000 kronor erfordras. Det synes emellertid

ofrånkomligt att räkna med någon utökning även av antalet lägre befattningshavare.

dag förordar därför, att anslagsposten till övrig icke-ordinarie

personal beräknas till 80 000 kronor.

Från nu angivna utgångspunkter skulle för arméförvaltningen erfordras,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

för avlöningar till ordinarie tjänstemän ett med beaktande av beräknade löneklassuppflyttningar

och vikariatsersättningar till förslagsvis 128 900 kronor

uppskattat belopp, för arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, förslagsvis 273 500 kronor, för avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

80 000 kronor samt för rörligt tillägg 69 600 kronor, eller tillhopa 552 000

kronor. Inkomsterna av inflytande pensionsmedel uppskattas till 182 000 kronor.

Nettoutgiften under förevarande anslag skulle således bli 370 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande personalförteckning för arméförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45:

Personalförteckning.

Beställning (Befattning). Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Militär personal.

1 souschef ............................................................ Ob 5

Civil personal.

1 överingenjör ...................................................... Q g

1 krigsråd ............................................................ A 30

1 förste byråsekreterare ....................................... A 26

1 förste byråsekreterare ....................................... A 24

1 revisor ............................................................ A 21

1 kontorist ......................................................... A 9

1 förste expeditionsvakt ....................................... A 71

3 expeditionsvakter ............................................. A 5l

4 kontorsbiträden ................................................ A 4

Tjänstemän å övergångsstat.

1 ombudsman ...................................................... A 26

1 bokhållare ......................................................... A 21

1 kansliskrivare ................................................... A11

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

2 byråsekreterare ................................................ Eo 21

1 Befattningen såsom förste expeditionsvakt må icke tillsättas med mindre

ledighet uppkommer å en av befattningarna såsom expeditionsvakt, vilken i

sådant fall skall indragas.

dels godkänna följande avlöningsstat för arméförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45:

opaginerad Kontrollera mot PDF

lil

Kungl. May.ts proposition nr 185.

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................................ kronor 128 900

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.................. » 2/3 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 80 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... * 69 600

Summa kronor 552 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis.......... kronor 182 000

Nettoutgift kronor 370 000

dels ock till Arméförvaltningen: Avlöningar för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 370 000 kronor.

Arméförvaltningen: Omkostnader, förslagsanslag. Å riksstaten för innevarande

budgetår har för bestridande av omkostnaderna för arméförvaltningen uppförts

ett anslag av 145 000 kronor, varav ett belopp örn 50 000 kronor avsetts

för andra hälften av budgetåret, då arméförvaltningen i dess nya organisation

trätt i funktion. Kungl. Majit har den 8 januari 1944 fastställt stat för sistnämnda

del av anslaget.

I sin skrivelse den 26 augusti 1943 med framställning rörande lantförsvarets

medelsbehov för budgetåret 1944/45 hemställde arméförvaltningen, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att i avbidan på särskild proposition

i ämnet för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1944/45 beräkna ett förslagsanslag

av 100 000 kronor. I enlighet med detta förslag har anslaget beräknats

i årets statsverksproposition.

I skrivelse den 13 januari 1944 har arméförvaltningen anfört att, då möjlighet

ännu icke förelåge för ämbetsverket att verkställa en på erfarenhet

grundad uppskattning av medelsbehovet, detta för budgetåret 1944/45, i enlighet

med vad arméförvaltningen i sin tidigare skrivelse angivit, syntes få beräknas

till 100 000 kronor.

Försvarets civilförvaltning, som avgivit utlåtande i ärendet, har anfört, att

med ledning av motsvarande anslags disposition under innevarande budgetår

det nu ifrågavarande beloppet kunde beräknas fördelat med förslagsvis 6 000

kronor till sjukvård m. m., 4 000 kronor till reseersättningar, 87 000 kronor

till expenser samt 3 000 kronor till publikationstryck.

Arméförvaltningens förslag innebär, att den för ämbetsverket i dess nya

organisation för helt budgetår beräknade medelsanvisningen bibehålies oförändrad.

Såsom jag i det föregående framhållit är det önskvärt att snarast nå

fram till en på säkrare hållpunkter stödd uppskattning av medelsbehovet för

bestridande av de centrala förvaltningsmyndigheternas omkostnader. Jag ut
-

Departements
chefen.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj.ts proposition nr 185.

går från att större förutsättningar för verkställande av en sådan uppskattning

skola föreligga, sedan ämbetsverket i sin nya organisation varit i funktion åtminstone

ett halvår, samt räknar med att arméförvaltningen i sina anslagsäskanden

för budgetåret 1945/46 skall kunna förebringa en mera fullständig utredning

i hithörande hänseenden. I nuvarande läge torde någon ändring av medelsanvisningen

icke böra göras.

Jag får därför hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Arméförvaltningen: Omkostnader för budgetåret 1944/45

anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.

MARINFÖRVALTNINGEN.

Marinförvaltningen: Avlöningar, förslagsanslag. Ifrågavarande anslag är i

riksstaten för innevarande budgetår uppfört med ett belopp av 454 000 kronor,

varav för verksamheten inom ämbetsverket i dess nya organisation under

andra hälften av budgetåret avsetts ett belopp av 184 000 kronor, motsvarande

för helt år 368 000 kronor. I statsverkspropositionen till innevarande års

riksdag föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att i avbidan på särskild proposition

i ämnet för ändamålet beräkna ett förslagsanslag av, för helt år, 368 000

kronor.

Gällande personalförteckning för marinförvaltningen upptager följande

personal.

Beställning (Befattning) Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

Militär, civilmilitär eller civil personal.

1 souschef................................................ Ob 5, Cb 5 eller C 12

Militär personal.

1 kommendörkapten av 1. graden eller överstelöjtnant................ Oa 5

1 kommendörkapten av 2. graden eller major .......................... Oa 4

Civil personal.

1 amiralitetsråd ............................................................ A 30

Anm. Må ej tillsättas så länge den nuvarande marinöverkommissarien kvarstår i tjänst.

1 kemist .................................................................... A 27

1 kamrerare ................................................................ A 26

1 sekreterare................................................................ A 24

2 revisorer .................................................................. A 21

1 notarie .................................................................... 21

2 kansliskrivare ............................................................ 11

2 kanslibiträden ............................................................ A. 7

1 förste expeditionsvakt............. ...................................... K 7

3 expeditionsvakter ........................................................ A 5

5 kontorsbiträden .......................................................... A 4

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 185.

113

Tjänstemän å övergångsstat.

1 marinöverkommissarie .................................................. B 1

1 andre kemist.............................................................. A 22

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

1 sekreterare................................................................ Eo 24

1 notarie .................................................................... Eo 21

I anslutning härtill må erinras, att såsom inledningsvis framhållits Kungl.

Majit genom beslut den 29 oktober 1943 med stöd av riksdagens bemyndigande

(riksdagens skrivelse 1943: 321 s. 10) förordnat, att dåvarande chefen

för marinförvaltningen skulle från och med den 1 januari 1944 vara överförd

på övergångsstat vid flottan.

Den för marinförvaltningen fastställda avlöningsstaten, avsedd att tilllämpas

tills vidare under andra hälften av budgetåret 1943/44, är av följande

lydelse.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .......... kronor 86 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, förslagsvis .............................................. » 69 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .............. » 41 250

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................... » 25 250

Summa kronor 222 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis........................................ kronor 38 000

Nettoutgift kronor 184 000

Från anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit, utgå jämlikt beslut den 12 november 1943 tills vidare under

andra hälften av budgetåret 1943/44

dels följande arvoden motsvarande nettolön i nedannämnda löneklasser

i militära avlöningsreglementet, nämligen

6 arvoden till pensionerade officerare, Oa 10, samt

10 arvoden till pensionerade underofficerare, UO 7,

dels och följande arvoden, för helt budgetår räknat, nämligen till

bränsle- och bergstekniker .................................... kronor 10 020

kontrollofficer vid marinen .................................... » 1200

biträdande kontrollofficer vid marinen........................ » 600

kontrollbiträde (underofficer) i Bofors........................ » 750

såsom detaljchefer tjänstgörande kompaniofficerare, 12 arvoden

ä 600 kronor.......................................... » 7 200

föreståndaren för blankettdetaljen ............................ » 600

Tillika bär Kungl. Majit föreskrivit, att en tidigare för marinförvaltningens

sanitetsavdelning avsedd arvodesbefattning för pensionerad officer,

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 185. 171 41 8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj.ts proposition nr 1S5.

Oa 10, skall från ock med den 1 januari 1944 överföras till personalförteckningen

för marinen, att där uppföras under rubriken Marinöverläkarens

expedition.

I förevarande sammanhang må omnämnas, att Kungl. Majit den 22 oktober

1943 på framställning medgivit, att en namngiven person finge med visst

förbehåll anställas såsom chef för den inom marinförvaltningens fortifikationsavdelning

förefintliga nybyggnads- och kontrollsektionen för tiden högst

intill den 1 juli 1944 mot ett för heltidsanställning beräknat arvode av, i

ett för allt, högst 16 000 kronor för år, att bestridas av fjärde huvudtitelns

anslag till extra utgifter, med föreskrift tillika, att innehavaren av arvodestjänsten

skulle i fråga örn semester, tjänstledighet och reseersättning anses

likställd med innehavare av befattning i lönegraden MEo 30, 30:e löneklassen.

I sin skrivelse den 23 augusti 1943 angående anslag för marinen för

budgetåret 1944/45 har marinförvaltningen hemställt örn anvisande av ett

avlöningsanslag för marinförvaltningens egen verksamhet örn 368 000 kronor,

motsvarande vad som för närvarande är beräknat för ämbetsverkets verksamhet

under helt budgetår.

I skrivelse den 30 oktober 1943 har marinförvaltningen gjort framställning

dels örn medgivande, att antalet från sakanslag avlönade extra ordinarie

tjänstemän i marinförvaltningen från och med den 1 januari 1944 finge ökas

med 2 tjänstemän i 18 lönegraden (förste amanuenser), avsedda den ene

för tjänstgöring å ingenjöravdelningen, den andre för tjänstgöring å vapenavdelningen,

dels ock örn förslag till riksdagen att för nästkommande budgetår

den under marinförvaltningens avlöningsanslag upptagna posten till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal finge ökas med tillhopa 11 268 kronor för

avlöning till ifrågavarande två tjänstemän. Kungl. Majit har genom beslut

den 31 december 1943 funnit marinförvaltningens framställning i förstnämnda

hänseende icke föranleda någon Kungl. Majits åtgärd. I sistnämnda hänseende

föreligger framställningen nu till behandling.

I skrivelse den 15 november 1943 har marinförvaltningen vidare hemställt,

att å ämbetsverkets fortifikationsavdelning måtte från och med den

1 januari 1944 tills vidare intill den 1 juli samma år för fullgörande av

notariegöromål finnas anställd en extra tjänsteman mot ett arvode av i ett

för allt högst 750 kronor för månad jämte vissa andra förmåner. Genom

beslut den 31 december 1943 har Kungl. Majit emellertid funnit framställningen

icke föranleda någon Kungl. Majits åtgärd.

I skrivelse den 13 januari 1944 har marinförvaltningen framlagt förslag

till vissa ändringar i ämbetsverkets tidigare anslagsäskanden för nästkommande

budgetår. I fråga örn anslagsposten avlöningar till ordinarie tjänstemän

har ämbetsverket förutsatt, att densamma för budgetåret 1944/45 skulle

upptagas till det dubbla beloppet av vad som fastställts för andra hälften

av innevarande budgetår, eller sålunda till 172 000 kronor. Beträffande

anslagsposten arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit,

har ämbetsverket anfört, att densamma kunde minskas med ett belopp av

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

600 kronor, motsvarande arvodet till föreståndaren för marinförvaltningens

blankettdetalj, under förutsättning att en centralisering av försvarsväsendets

bok- och blankettförråd komme till stånd. Emellertid upptoge ämbetsverket

anslagsposten med oförändrat belopp, motsvarande för helt år 139 000

kronor. Yad därefter angår anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal har marinförvaltningen under åberopande av vad ämbetsverket anfört

i förenämnda skrivelser den 30 oktober och den 15 november 1943 hemställt,

att ifrågavarande post måtte ökas med dels 6 801 kronor för avlöning

till en tjänsteman i lönegrad Eo 21, avsedd för fullgörande av notariegöromål

å fortifikationsavdelningen, dels ock 11 268 kronor, motsvarande avlöning

till 2 befattningshavare i lönegrad Eo 18, avsedda för tjänstgöring å ingenjöroch

vapenavdelningarna. På grund härav och med tillkännagivande, att

några särskilda medel för bestridande av kostnaderna för uppfattning av

extra ordinarie personal i högre löneklass icke behövde beräknas för budgetåret

1944/45, har marinförvaltningen beräknat anslagsposten Avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal till 100 569 kronor eller avrundat 100 600

kronor. Anslagsposterna Eörligt tillägg och Pensionsmedel ha av marinförvaltningen

för nästkommande budgetår upptagits med dubbla beloppen

av vad som beräknats för andra hälften av innevarande budgetår, eller med

50 500 kronor respektive 76 000 kronor.

Med hänsyn till det läge, i vilket frågan örn organiserande av en för hela

försvaret gemensam fortifikationsförvaltning befinner sig, kan jag icke tillstyrka

marinförvaltningens förslag örn inrättande av en för ämbetsverkets

fortifikationsavdelning avsedd särskild befattning såsom notarie (byråsekreterare)

i lönegrad Eo21. Emellertid synes anslagsposten för avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal för närvarande vara väl knappt beräknad. Jag

anser mig därför böra föreslå, att posten höjes med, för år räknat, 10 000

kronor.

Då jämväl under nästa budgetår behov kommer att föreligga av en chef

för nybyggnads- och kontrollsektionen inom marinförvaltningens fortifikationsavdelning,

förutsätter jag, att arvode även då må utgå till innehavaren

av denna befattning. Med hänsyn till befattningens karaktär bör arvodet

emellertid icke utgå av avlöningsanslaget. Lämpligast synes vara, att det i

fortsättningen bestrides av sakanslag.

I likhet med marinförvaltningen räknar jag med att arvode till föreståndaren

för marinförvaltningens blankettdetalj tills vidare skall utgå. Det

torde få ankomma på Kungl. Majit att i samband med genomförandet av

en eventuell centralisering av vissa försvarsväsendets bok- och blankettförråd

meddela de ändrade föreskrifter beträffande ifrågavarande arvode, som

därav påkallas.

I enlighet med vad som anförts vid anmälan av för flera huvudtitlar

gemensamma frågor böra i personalförteckningen tjänstetitlarna sekreterare

och notarie utbytas mot förste byråsekreterare respektive byråsekreterare.

Från angivna utgångspunkter samt med hänsyn till nuvarande lönoklassplaceringar

och andra på beräkningarna inverkande förhållanden skulle me
-

Departements
chefen.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

delsbehovet för marinförvaltningen för nästa budgetå)'' utgöra, för avlöningar

till ordinarie tjänstemän förslagsvis 166 500 kronor, för arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, förslagsvis 134 000 kronor, för avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal 92 500 kronor samt för rörligt

tillägg 57 000 kronor eller tillhopa 450 000 kronor. Inkomsterna av pensionsmedel

beräknas till 80 000 kronor. Anslagsbehovet för nästa budgetår utgör

alltså 370 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för marinförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.......................................... kronor 166 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis .................. » 134 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 92 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... » 57 000

Summa kronor 450 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis........................ kronor 80 000

Nettoutgift kronor 370 000

dels ock till Marinförvaltningen: Avlöningar för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 370000 kronor.

Marinförvaltningen: Omkostnader, förslagsanslag. Anslaget är i riksstaten

för innevarande budgetår uppfört med ett belopp av 325 000 kronor.

Anslaget disponeras enligt en i statsliggaren, s. 84, intagen omkostnadsstat.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har marinförvaltningen hemställt,

att Kungl. Majit mätte föreslå riksdagen att för ändamålet anvisa ett

anslag av 500 000 kronor. I årets statsverksproposition har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att i avbidan på särskild proposition i ämnet beräkna ett

anslag av 450 000 kronor.

Såsom framgår av 1943 års statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, s.

10 ff.) föranledde tillkomsten av marinens nja ämbetshus å Ladugårdsgärde

en avsevärd uppräkning av anslagsposten till expenser. I nämnda byggnad

ha inrymts förutom marinförvaltningen jämväl chefen för marinen, marinstaben,

kustartilleriinspektionen, chefen för kustflottan ävensom inspektörerna

för marinens förbindelseväsende, sjöartilleriet, torped- och undervat
-

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Kungl. Majlis proposition nr 185.

tensbåtvapnen samt minväsendet. Det befanns till följd bärav lämpligt att

från och med budgetåret 1943/44 till marinförvaltningens omkostnadsanslag

överflytta kostnaderna av expensers natur för alla de marina myndigheter,

som förutom marinförvaltningen disponerade byggnaden. Vidare beslöts

central anskaffning genom marinförvaltningens försorg av bränsle för marinens

och flygvapnets i komplexet å Ladugårdsgärde inrymda lokaler, dock att

å flygvapnet belöpande bränslekostnader alltjämt skulle redovisas under flygförvaltningens

omkostnadsanslag.

Marinförvaltningen har beträffande medelsbehovet under de olika anslagsposterna

för nästa budgetår anfört följande.

Sjukvård m. m. Från denna anslagspost bestredes ersättningar åt verks]åkare

samt kostnader för sjukhusvård, medicin, sjukvård i övrigt och begravningshjälp

för de tjänstemän hos marinförvaltningen — för närvarande uppgående

till ett antal av 140 — som avlönades från marinförvaltningens avlöninwsanslag.

Under denna post hade under budgetåret 1942/43 bokförts

nettoutgifter till ett belopp av 8 340 kronor. Såvitt nu kunde bedöma,s,

skulle ungefär tre femtedelar av nämnda tjänstemannabestånd överföras till

försvarets civilförvaltning. Med ledning härav syntes kostnaderna^ i förevarande

hänseende under budgetåret 1944/45 kunna uppskattas till (2/s X 8 340 =)

3 336 kronor eller i avrundat tal samma belopp, som anvisats för innevarande

budgetår, 3 400 kronor.

Reseersättningar. Kostnaderna under denna post för budgetåret 1942/43

uppginge till 34 100 kronor, varav omkring 5 000 kronor belöpte å den personal,

som väntades bli överförd till försvarets civilförvaltning. Enär resekostnaderna

för återstående personal för nästa budgetår icke kunde beräknas

komma att understiga motsvarande kostnad för innevarande budgetår, syntes

medelsanvisningen under denna anslagspost, 29 000 kronor, böra kvarstå

oförändrad. ,

Expenser. Marinförvaltningen förutsatte, att till omkostnadsanslaget skulle

_i likhet med innevarande budgetår — hänföras samtliga kostnader av expensers

natur jämväl för de övriga marina myndigheter, vilka förutom marinförvaltningen

disponerade den nya ämbetsbyggnaden, att den av riksdagen enligt

dess skrivelse 1943:130 beslutade tillbyggnaden till marinledningens ämbetsbyggnad

skulle kunna tagas i bruk vid ingången av nästa budgetår samt att

anskaffningen av bränsle för flygvapnets ämbetsbyggnad skulle verkställas

wenont marinförvaltningens försorg, enär uppvärmningen av även sistnämnda

byggnad avsåges att ombesörjas från den gemensamma ångpanneanläggningen

inom marinledningens ämbetsbyggnad.

Bränsle, lyse och vatten: Åtgången av bränsle under tiden den 1

oktober 1942—den 30 juni 1943 utgjorde 2 574 kubikmeter ved, för vilken i

genomsnitt betalats kronor 22: 50 per kubikmeter, samt 4 891 hektoliter koks

å kronor 4: 32. Den sammanlagda kostnaden hade alltså utgjort (57 900 +

21 100 =) 79 000 kronor. Härav belöpte en beräknad kostnad av 25 400 kronor

för uppvärmning av flygvapnets ämbetsbyggnad under tiden januari juni

1943. För tiden den 1 juli—den 30 september 1943 beräknades en åtgång av

80 kubikmeter ved och 1 440 hektoliter koks för uppvärmning av marinledningens

ämbetsbyggnad. Sammanlagda kostnaden härför utgjorde 8 000

kronor. Årskostnaden för bränsle till marinledningens ämbetsbyggnad i nuvarande

skick skulle således utgöra (79 000 — 25 400 + 8 000 =) 61 600 kronor.

I kostnadshänseende ställde det sig med nuvarande priser inemot dubbelt så

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj:ts proposition nr 1S5.

dyrt att elda med ved .sorn med koks. Då kokstilldelningen emellertid icke

torde kunna påräknas bliva rikligare under nästa budgetår, torde bränslekostnaderna

böla räknas pa sätt ovan skett. Dör tillbyggnaden till marinledningens

ämbetsbyggnad beräknades kostnaderna till omkring en femtedel

av nyssnämnda årsbelopp eller 12 400 kronor. Totalkostnaden för bränsle till

marinledningens ämbetsbyggnad jämte tillbyggnaden skulle således komma

att uppgå till (61600 4- 12 400=) 74 000 kronor. Samma belopp torde erfordras

för bränsle till flygvapnets, i storlekshänseende likartade ämbetsbyggnad.

Kostnaderna för lyse och annan elektrisk strömförbrukning hade under

tiden den 1 augusti 1942—den 15 juni 1943 uppgått till 19 000 kronor. För

tiden den 16 juni—den 31 juli 1943 beräknades dessa kostnader efter samråd

med Stockholms gas- och elektricitetsverk till 3 600 kronor, varav 3 300

kronor utgjorde grund- och effektavgifter. Årskostnaderna skulle alltså belöpa

sig till 22 600 kronor. För tillbyggnaden till ämbetsbyggnaden beräknades

vid det förhållande, att grund- och effektavgifter här icke syntes

ifrågakomma, en årlig kostnad för strömförbrukning av 1 000 kronor.

Årskostnaderna för vatten kunde med ledning av vattenåtgången den 1

oktober 1942—den 30 juni 1943, som utgjort 15 500 kubikmeter, samt en beräknad

åtgång under tiden den 1 juli—den 30 september 1943 av 5 100 kubikmetei

uppskattas till 3 400 kronor. För vattenförbrukningen i tillbyggnaden

till ämbetsbyggnaden torde årskostnaden kunna beräknas till 600 kronor.

Sammanlagt uppginge således de beräknade utgifterna för bränsle till

marinledningens ämbetsbyggnad med tillbyggnad och flygvapnets ämbetsbyggnad

samt för lyse och vatten för marinledningens ämbetsbyggnad med

tillbyggnad till (61 600 + 12 400 + 74 000 + 22 600 + 1 000 + 3 400 + 600 =)

175 600 kronor.

^ Övriga^ expenser: Marinledningens ämbetsbyggnad vore uppdelad i

25 städområden. Inom varje område ombesörjdes städningen av en städerska.

För arbetet under semestrar och sjukledighet vore två extra städerskor fullt

sysselsatta hela året. Med en årslön av för närvarande 1 687 kronor 50 öre

till varje städerska uppginge således kostnaden till (27 x 1687:50=)

45 562 kronor 50 öre. Golvboning och fönsterputsning utfördes av särskilda

entreprenörer och betingade en årskostnad av respektive 3 600 och 1300

kronor. För linnetvätt till lunchrestaurangen samt för toalett- och handdukspapper

samt rengöringsmedel kunde årskostnaderna med ledning av utgifterna

för budgetåret 1942/43 beräknas till respektive 650, 900, 2 000 och 5 000

kronor, eller tillhopa 8 550 kronor. De årliga utgifterna för renhållning och

städning inom ämbetsbyggnaden i dess nuvarande befintlighet utgjorde således

(45 562: 50 + 3 600 + 1 300 + 8 550 =) 59 012 kronor 50 öre eller i

avrundat tal 59 000 kronor. Enär för renhållning och städning inom tillbyggnaden

till ämbetsbyggnaden kunde räknas med en kostnad av omkring en

femtedel av detta belopp eller 11 000 kronor, utgjorde hela den beräknade

kostnaden för ifrågavarande ändamål (59 000 + 11 000 =) 70 000 kronor.

För skrivmaterialier, papper, blankettryck och dylikt torde under budgetåret

1944/45 icke kunna räknas med lägre belopp än 150 000 kronor, enär enbart

utgifterna för blankettryck under budgetåret 1942/43 uppgått till mer än 120 000

kronor, samt någon nedgång i dessa kostnader med hänsyn till rådande förhållanden

icke torde vara att förvänta.

Utgifterna för telegram, telefon och annonsering uppginge för budgetåret

1942/43 till 105 100 kronor. Enär en del av dessa utgifter avsåge tiden före inflyttningen

i den nya ämbetsbyggnaden, under vilken tid kostnaderna ställde

sig högre på grund av lokalernas fördelning å ett stort antal fastigheter, torde

med hänsyn till den förväntade tillkomsten av tillbyggnaden böra för detta

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Kungl. Maj-.ts proposition nr 185.

utgifts ändamål beräknas samma belopp och upptoges således här 105 700

För inköp och underhåll av möbler, skriv- och räknemaskinei m. fl. inventarier

samt för bokinköp, bindning av böcker och handlingar m. fl. ändamål

upptoges samma belopp, som av marinförvaltningen beräknats för innevarande

budgetår eller respektive 35 000 kronor och 5 000 kronor. Härvid forutsatte

ämbetsverket dock, att medel till erforderliga engångsanskaffnmgar av möbler

m. m. för tillbyggnaden till ämbetsbyggnaden bomme att utgå från ett särskilt,

för ändamålet anvisat anslag.

Sammanfattningsvis beräknades således utgifterna för expenser under budgetåret

1944/45 på följande sätt:

1. Bränsle, lyse och vatten...................................... kronor 175 600

2. Övriga expenser: -Anon

a) renhållning och städning ................ kronor <0 000

b) skrivmaterialier, papper, blankettryck

och dylikt.................................. » 1O0 000

c) telegram, telefon och annonsering...... » 105 700

d) inköp och underhåll av möbler, skriv
och

räknemaskiner m. fl. inventarier.... » 35 000

e) bokinköp, bindning av böcker och hand
lingar

m. fl. ändamål .................... /___________5 000 » 365 700

Kronor 541300

Publikatioris tryck. Vidkommande utgifterna under denna anslagspost

torde vid det förhållande att tryckningen av liggare över statsverkets

speciälutgiftsstater under fjärde huvudtiteln numera ombesörjdes av statskontoret,

en minskning — i jämförelse med den för innevarande budgetår till

5 600 kronor upptagna anslagsposten — kunna verkställas med 3 600 kronor.

Under denna anslagspost beräknades således för budgetåret 1944/45 2 000

kronor, varvid förutsattes, att marinförvaltningen även efter tillkomsten av

försvarets civilförvaltning skulle ombesörja tryckning av särskild titelliggare

för marinen ävensom erforderliga redovisningsföreskrifter m. m.

Under åberopande av vad sålunda anförts har marinförvaltningen beräknat

omkostnadsanslaget för budgetåret 1944/45 till sammanlagt (3 400 +

29 000 + 541 300 + 2 000 =) 575 700 kronor. Med frånräknande av de medel,

som bomme att belöpa å flygvapnet, 74 000 kronor, kunde nettomedelsbehovet

under anslaget beräknas till (575 700 — 74 000 =) 501 700 kronor eller i nedåt

avrundat tal 500 000 kronor, varav å marinstaben, kustartillernnspektionen

och chefen för kustflottan beräknades belöpa 42 000 kronor för bränsle, lyse,

vatten, renhållning och städning samt 40 000 kronor för expenser i övrigt.

Jämlikt beslut av 1943 års riksdag (se propositionen 1943: 58 och riksdagens

skrivelse 1943: 130) skall marinledningens ökade lokalbehov tillgodoses genom

en tillbyggnad inrymmande omkring 120 rumsenheter. Marinledningens del

i byggnadskomplexet å Ladugårdsgärde kommer härigenom att bli av ungefär

samma storleksordning som flygvapnets del däri. Givetvis uppkomma

genom denna tillbyggnad ökade anspråk på medel för omkostnader, oavsett

att ett mindre antal befattningshavare avflyttat från byggnaden och överförts

till försvarets civilförvaltning.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj.ts proposition nr 185.

Marmforvalträngen har beräknat anslagsposterna till sjukvård m. m. saint

reseersättningar till samma belopp som innevarande budgetår eller 3 400 respektive

29 000 kronor ävensom uppskattat medelsbehovet under anslagsposten

till publikationstryck till ett från 5 600 till 2 000 kronor nedsatt belopp. Emot

dessa anslagsberäkningar i och för sig har jag intet att erinra men lämnar

dock öppet, huruvida tryckningen av titelliggare och redovisningsföreskrifter

m. m. skall ombesörjas av marinförvaltningen eller av försvarets civilförvaltning.

Posten till expenser, för närvarande upptagen med 329 000 kronor har

av marinförvaltningen beräknats till 541 300 kronor, innefattande en ökning

av (o41300 - 329 000=) 212 300 kronor. Till grund för de av marinförvalb

ni°gen,.UpP?J''0rcla kostnadsberäkningarna ligga redan tillgängliga kostnadssiffror

för förfluten tid. Det av ämbetsverket äskade medelsbehovet innefattar

följaktligen även utgifter, direkt föranledda av rådande bteredskapsförhållanden.

Då förevarande anslag principiellt, i likhet med övriga anslag under fjärde

huvudtiteln, bör upptaga endast medel för mötande av de i fred erforderliga

utgifterna — de på den förstärkta försvarsberedskapen belöpande utgifterna

äro avsedda att bestridas över förskottsstaten för försvarsväsendet — bör

marinförvaltningens anslagsberäkning jämkas i anslutning därtill. Med

iakttagande av sträng sparsamhet synes mig vidare posten till expenser

kunna begränsas i förhållande till vad marinförvaltningen föreslagit, särskilt

i fråga örn utgifter för skrivmaterialier, papper, blankettryck, telegram,

telefon samt inköp och underhåll av möbler och kontorsinventarier.

Det må erinras, att under civilförvaltningens omkostnadsanslag

beräknats ett avsevärt belopp till utgifter för blanketter, som erfordras för redovisningsväsendet

inom samtliga försvarsgrenar. Detta bör föranleda en minskning

av marinförvaltningens kostnader för blankettryck. Med hänsyn till det

anförda anser jag mig böra upptaga denna anslagspost till 390 000 kronor.

Jag beräknar således kostnaderna under detta anslag till (3 400 + 29 000 +

390 000 + 2 000 =) 424 400 kronor. Med frånräknande av de medel, 74 000

kronor, som belöpa å flygvapnet, utgör således medelsbehovet (424 400 —

74 000=) i avrundat tal 350 000 kronor.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa bestämmelser för

anslagets disposition.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Marinförvaltningen: Omkostnader för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 350 000 kronor.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 185.

121

FLYGFÖRVALTNINGEN.

Flygförvaltningen: Avlöningar, förslagsanslag. Ifrågavarande anslag är i

riksstaten för innevarande budgetår upptaget med ett belopp av 422 000

kronor, varav 187 000 kronor avsetts för verksamheten under andra hälften

av budgetåret inom ämbetsverket i den organisation, som är gällande från

och med den 1 januari 1944. För helt år skulle mot sistnämnda belopp

svara 374000 kronor. I årets statsverksproposition har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för nästa

budgetår beräkna ett anslag av 382 000 kronor för ifrågavarande ändamål.

Gällande personalförteckning för flygförvaltningen upptager följande personal.

Beställning (Befattning) Lönegrad

Ordinarie tjänstemän och extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

1 souschef..............................................

1 överste ..............................................

1 flygöverdirektör ....................................

1 chef för materielavdelningens flygplansbyrå.....

1 chef för materielavdelningens motorbyrå ............

1 chef för materielavdelningens utrustningsbyrå......

I chef för materielavdelningens normaliebyrå ........

1 anskaffningschef, chef för materielavdelningens an
skaffningsbyrå.

.........................................

1 verkstadsdirektör, chef för materielavdelningens

verkstadsbyrå ..........................................

1 chef för materielavdelningens inspektionskon tor —

1 chef för försökscentralen ..............................

1 krigsråd..................................................

1 sekreterare ..............................................

1 kamrerare................................................

1 revisor ..................................................

1 kansliskrivare ..........................................

2 kanslibiträden ..........................................

1 förste expeditionsvakt..................................

5 kontorsbiträden ........................................

1 förrådsdirektör, chef för materielavdelningens central
förrådsorganisation

....................................

1 domäntjänsteman ......................................

Ob 5, Cb 5 eller C 12

Ob 3 eller Oa 61

Ob 3

Oa 6, Oa 5 eller Ca 30

Ca 30

Oa 5 eller Ca 28

Ca 28 eller Eo 30

C 10

C 8

Oa 5

Oa 5

A 30

A 26 2

A 22

A 21

A 11 3

A 7

A 7

A 4

Eo 30

Eo 24

Tjänstemän å övergångsstat.

1 sekreterare och ombudsman ......................

1 kassör ................................................

A 26

A 11

1 Därest denne beställningshavare förordnas som chef för materielavdelningen, utgår

lön enligt lönegrad Ob 3. Förordnas flygöverdirektören som chef för avdelningen, utgår

lön enligt lönegrad Oa 6.

a Tillsättes icke så länge den å övergångsstat uppförde sekreteraren och ombudsmannen

kvarstår i tjänst. . ....

3 Tillsättes icke så länge den å övergångsstat uppförde kassören kvarstar i tjänst.

s. 122 Kontrollera mot PDF

er p

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Personalförteckningen överensstämmer med den av 1943 års riksdag godkända

med undantag för de jämkningar, som föranledas därav, att Kungl.

Maj:t med stöd av riksdagens bemyndigande (skrivelse 1943:321 s. 10) i samband

med inrättandet av det till försvarets civilförvaltning anslutna, för försvarets

centrala förvaltningsmyndigheter gemensamma advokatfiskalskontoret

från och med den 1 januari 1944 överfört den hittillsvarande sekreteraren och

ombudsmannen vid flygförvaltningen å övergångsstat med tjänstgöringsskyldighet.

Flygförvaltningen skulle äga närmare bestämma rörande arbetsuPPgi^G1''

för ifrågavarande befattningshavare. Denna jämkning har gjorts

på föranledande av försvarsförvaltningens organisationsnämnd, som ifrågasatt,

och flygförvaltningen, som direkt föreslagit ett utbyte av den å personalförteckningen

uppförda befattningen i lönegrad A 26 mot en befattning i

lönegrad A 24. Anmärkas må vidare, att den å övergångsstat uppförda kassören

numera lämnat flygförvaltningens tjänst.

Den för flygförvaltningen fastställda avlöningsstaten, avsedd att tillämpas

under andra hälften av innevarande budgetår, är av följande lydelse.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............ kronor 103 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, förslagsvis ...................................................... >, 59 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .................. » 34 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................... » 31 000

Summa kronor 227 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ................................................ kronor 40 000

Nettoutgift kronor 187 000

Från anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit, utgå jämlikt beslut den 12 november 1943 tills vidare under

andra hälften av budgetåret 1943/44.

dels följande arvoden motsvarande nettolön i nedannämnda löneklasser i

militära avlöningsreglementet, nämligen

8 arvoden till pensionerade officerare, Oa 10, samt

7 arvoden till pensionerade underofficerare, UO 7,

dels ock till beställningshavare vid försökscentralen 2 400 kronor, för helt

budgetår räknat, med fördelning enligt grunder, som av flygförvaltningen

prövas skäliga.

I skrivelse den 27 augusti 1943 angående flygvapnets medelsbehov för budgetåret

1944/45 har flygförvaltningen till en början till behandling upptagit

frågan örn lämpligheten av att å ämbetsverkets personalförtecking

redovisa löner för militära och civilmilitära beställningsavare.

Härutinnan har flygförvaltningen anfört i huvudsak följande.

I chefens för flygvapnet underdåniga skrivelse den 18 juni 1943 rörande tillsättande

av de å flygförvaltningens personalförteckning upptagna byråchefs
-

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Kungl. Maj-.ts proposition nr 185.

befattningarna (motsvarande) kunde med hänsyn till personalläget vad beträffar

militär och civilmilitär personal endast cheferna för motorbyran och

normaliebyrån föreslås erhålla förordnande på två år. Övriga byråchefsbefattningar

(motsvarande) hade föreslagits bliva tillsatta genom kommendering

(cheferna för flygplansbyrån, utrustningsbyrån och inspektionskontoret) eller

förordnande tills vidare (chefen för försökscentralen). I praktiken hade det

sålunda visat sig nödvändigt att tillsätta här nämnda befattningar pa tre

olika sätt, ett förhållande som även i fortsättningen och särskilt under flygvapnets

utbyggnadsperiod, syntes komma att bliva ofrånkomligt Därav

fölide även, att dessa befattningar å flygförvaltningens personalförteckning

icke alltid kunde utnyttjas eller endast kunde utnyttjas genom förordnande

tills vidare, varigenom erforderlig succession icke bleve möjlig respektive

måste ske nied förordnande tills vidare.

Genom att upptaga alla militära och civilmilitära beställningar a flygvapnets

personalförteckning för ordinarie tjänstemän, varvid befattningarna i f ygförvaltningen

skulle komma att tillsättas genom kommendering kunde de

påtalade nackdelarna elimineras. Bland annat vunnes syftet att kunna placera

rätt man på rätt plats utan att hänsyn till tjänstegrad och tur behövde

tagas Vid kommendering av beställnmgshavare av viss tjänstegrad till befattning,

för vilken med hänsyn till dennas vikt och därmed förenat ansvar

beställnmgshavare av högre tjänstegrad avsåges, kunde lönekompensation

tänkas utgå i form av arvode eller vikariatslön.

Flygförvaltningen har under åberopande av det anförda föreslagit, att

följande beställningar från och med nästa budgetår skulle överföras från flygförvaltningens

personalförteckning till flygvapnets personalförteckning föi

ordinarie tjänstemän, nämligen 1 souschef vid flygförvaltningen (Ob 5, Cb 5

eller C 12), 1 överste (Ob 3 eller Oa 6), 1 flygöverdirektör (Cb3), 1 chef för

materielavdelningens flygplansbyrå (Oa 6, Oa 5 eller Ca 30), 1 chef för materielavdelningens

motorbyrå (Ca 30), 1 chef för materielavdelningens utrustningsbyrå

(Oa 5 eller Ca 28), 1 chef för materielavdelningens normaliebyrå

(Ca 28 eller Eo 30), 1 chef för försökscentralen (Oa 5) och 1 chef för materielavdelningens

inspektionskontor (Oa 5).

Flygförvaltningen har vidare framlagt förslag om vissa personalförstärkningar

å ämbetsverkets in t end en t lira v delning och har härom anfört

bland annat följande.

För skötseln av flygvapnets till intendenturavdelningen förlagda blankettförråd

erfordrades en pensionerad underofficer i arvodesbefattning.

Den i förrådskontrollen befintliga personalen hade på grund av flygvapnets

utbyggnad visat sig vara otillräcklig för att kunna medhinna effektiv

kontroll. Flygförvaltningen har därför föreslagit, att en pensionerad underofficer

i arvodesbefattning samt en förste kontorist i lönegrad MEo 10 ytterligare

måtte få anställas.

Å övningssektionen erfordrades en underofficer i arvodesbefattning såsom

föreståndare för flygvapnets centrala fotografimaterielförråd samt 1

drivmedels- och 1 motorfordonsassistent, båda i lönegraden MEo 24. Sistnämnda

båda befattningshavare, vilka för närvarande avlönades i lönegraden

MEx 24 av medel under flygvapnets avlöningsanslag, borde med hänsyn till

att de båda representerade ett permanent behov för flygförvaltningens inten

denturavdelning från och med nästa budgetår överföras till MEo-planen

samt till avlönande från flygförvaltningens avlöningsanslag.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Enligt 1941 års förvaltningsutrednings förslag till organisation av flygförvaltningens

intendenturavdelning skulle i avdelningen ingå, bland annat, fyra

kaptener. Dessa skulle emellertid utan hinder därav jämväl tjänstgöra såsom

eskaderintendenter. Å var och en av intendenturavdelningens fyra sektioner

komme nämnda intendenter att placeras i fred. Enär dessa kaptener redan

i i^d under vissa perioder samt vid mobilisering, då intendenturavdelningens

funktionsduglighet ställdes pa de största prov, komme att icke vara disponibla

tor tjänstgöring å avdelningen, erfordrades vid var och en av dessa sektioner

förutom nämnda kapten, en kontorsskrivare. Detta behov torde framledes bliva

an mer trängande i den män ett utbyte av intendenter mellan eskader- och

ilygbasområdesstaberna i krigsorganisationen komme att äga rum Den

ifrågasätta överflyttningen i fred av statintendenter från eskaderstaber till

fly göas o m råd o s staber skulle emellertid medföra, att dessa icke i samma omfattning

som tidigare varit avsett kunde beräknas tjänstgöra i flygförvaltningen.

En sådan omflyttning ökade sålunda behovet av nämnda kontorsskrivare.

I avvaktan på erfarenheter av den nya organisationen syntes ifrågavarande

kontorsskrivare tills vidare böra anställas såsom extra med lön enligt lönell

Ian en MEx. Flygförvaltningen förutsatte vid angivna förhållande, att dessa

befattningar måtte få enligt Kungl. Maj:ts beslut tillsättas och avlönas av

medel under flygvapnets avlöningsanslag, delposten till tillfälligt anställande

av tjänstemän m. m.

Då ifrågavarande extra ordinarie personal genom att hänföras till löneplan

MEo komme att intaga en särställning i förhållande till övrig civil ickeordmane

personal, som avlönades från förevarande anslag, hade flygförvaltningen

funnit sig böra redovisa kostnaderna för löner till intendenturavdelningens

nämnda extra ordinarie personal å en särskild anslagspost, förslagsvis

benämnd Avlöningar till viss icke-ordinarie personal å flygförvaltningens

intendenturavdelning.

Sedan förvaltningsreformen från och med den 1 januari 1944 genomförts,

har flygförvaltningen i skrivelse den 14 januari 1944 föreslagit ett utbyte av

den för förradskontrollen förordade arvodesbefattnmgen för pensionerad

underofficer mot en befattning såsom revisionsassistent i lönegrad Eo 18.

Ämbetsverket har motiverat denna ändring med svårigheterna att i rådande

läge för befattningen erhålla en väl meriterad underofficer med praktisk utbildning

i förvaltningstjänst och angelägenheten av att under sådana förhållanden

anställa en rutinerad revisionstjänsteman.

Försvarsväsendets lönenämnd har i utlåtande över flygförvaltningens

tidigare skrivelse uttalat, att då — såvitt anginge befattningarna såsom drivmedels-

och motorfordonsassistenter — ett permanent behov av sakkunskap på

förevarande område torde föreligga, någon erinran mot förslaget örn desammas

omändrande från extra till extra ordinarie tjänster icke syntes vara att

framställa. Mera tveksamt syntes vara, huruvida skäl förefunnes att redan

nu tillskapa en förste kontoristbefattning i MEo 10 vid förrådskontrollen,

vilken enligt vad lönenämnden inhämtat förfogade över en extra befattningshavare

för kontorsgöromålens utförande. Likaså syntes det lönenämnden

kunna ifrågasättas, huruvida icke det ökade personalbehovet å intendenturavdelningens

fyra sektioner kunde tillgodoses genom anställande av extra

kontoristpersonal i 8 och 10 lönegraderna.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 185

125

I gemensamt yttrande över den senare framställningen ha allmänna lönenämnden

och försvarsväsendets lönenämnd framhållit, att nämnderna under

hand inhämtat, att förrådskontrollen för närvarande utövades av en pensionerad

officer, en pensionerad underofficer och — med anledning av att en

arvodesbefattning för pensionerad underofficer icke kunnat tillsättas en

extra revisionsassistent. I avbidan på besättandet av sistnämnda arvodesbefattning

borde enligt lönenämndernas mening någon förändring icke vidtagas

i personaluppsättningen för förrådskontrollen.

Även i fråga örn civilbyråns personaluppsättning har flygförvaltningen

föreslagit åtskilliga utökningar. Ämbetsverket har härutinnan anfört huvudsakligen

följande.

Ämbetsverket, som sedan någon tid övervägt åtgärder för en likformig handläggning

av personalärendena under beaktande av praxis inom statsförvaltningen

i övrigt, föresloge nu, att organ med sådan uppgift inrättades inom

civilbyrån.

Viel bedömande av personalbehovet för denna byrå inom den nya organisationen

ansåge flygförvaltningen vidare att särskilt följande omständigheter

borde vinna uppmärksamhet. Under beredskapstiden hade extra personal

måst anställas för verksamhetens uppehållande. Med hänsyn till flygvapnets

pågående avsevärda utvidgning kunde emellertid denna personal — frånsett

den för nybyggnadskontoret avsedda — icke heller i framtiden undvaras och

borde nu vinna fastare anställning. Det vore möjligt att fastställa ett matt

för personalbehovet genom att begränsa detta till ungefärligen vad sorn beräknats

för marinförvaltningen. I den nya organisationen komme nämligen

flygförvaltningen att erhålla arbetsuppgifter, vilka, alltjämt frånsett byggnadsärendena,

komme att bli av enahanda art och till omfattningen minst

motsvarande marinförvaltningens. Flygförvaltningen ansåge därför befogat

att verkställa direkt jämförelse mellan personaluppsättningarna for de båda

ämbetsverkens civilbyråer.

Flygförvaltningen hade mot bakgrunden av de arbetsuppgifter, som komme

att åvila ämbetsverkets civilbyrå, sålunda verkställt en ingående omprövning

av personalbehovet å byrån och därvid funnit erforderligt, att byrån erliölle

följande personaluppsättning.

Vidkommande till en början personalbehovet å civilbyrans kansli beräknades,

huvudsakligen för beredningen av personalärendena, en notarie i lone:

graden A 21 (enligt flygförvaltningens senare förslag tills vidare placerad i

I sina medelsäskanden för innevarande budgetår hade flygförvaltningen

föreslagit inrättande å kansliet av en extra ordinarie sekreterarebefattning

i lönegraden Eo 24, avsedd för administrativa göromål å flygförvaltningens

materielavdelning. Föredragande departementschefen hade i propositionen

1943-235 (s. 39) uttalat, att ifrågavarande göromål syntes kunna bestridas

av den inom civilbyrån placerade civila personalen. Flygförvaltningen finge

ånyo framhålla nödvändigheten av att ifrågavarande extra ordinarie sekreterarebefattning

inrättas. Den ansvällning av arbetsuppgifter ej minst av

administrativ art, som ägt rum å materielavdelningen och som tenderade att

än mer öka, gjorde det otänkbart, att dessa uppgifter skulle kunna handhavas

av den personal, som avsåges ingå i civilbyrån. Flygförvaltningen finge tilllika

erinra, att för marinförvaltningens ingenjörsavdelning avsetts en sekreterare

i lönegraden Eo 24 för bestridande av de å nämnda avdelning förekommande

sekreteraregöromålen.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Till kansliet borde vidare i likhet med vad nu vore förhållandet hänföras

ämbetsverkets domäntjänsteman, Eo 24, vilken hade sin tjänstgöring förlagd

till byggnadsavdelningen. Då emellertid denne tjänstemans arbetsuppgifter,

vilka i huvudsak vore anknutna till förvaltningen av flygfälten, motiverade

tjänsten, oavsett att byggnadsärendena kunde komma att överföras till annat

ämbetsverk, finge flygförvaltningen hemställa att för ändamålet inrättades

en ordinarie befattning i lönegraden A 24.

För biträde vid kontraktsgranskning å de tekniska avdelningarna inom flygförvaltningen

erfordrades 2 amanuenser. Dessa befattningshavare borde ävenledes

hänföras till kansliet.

Vidare erfordrades för handläggningen av de å eivilbyrån ankommande

personalärendena utom notarien 1 kansliskrivare (A 11) samt 3 kontorsbiträden.

Behovet av vaktpersonal komme i och med inflyttningen i det nya ämbetshuset

att öka. Flygförvaltningen finge således föreslå, att för nästa budgetår

ytterligare 2 befattningar för expeditionsvakt i lönegraden A 5 tillkomme.

Det borde framhållas, att personalförteckningen för marinförvaltningen för

innevarande budgetår upptoge 1 befattning för expeditionsvakt i lönegraden

A 7 och 3 befattningar för expeditionsvakt i lönegraden A 5. Därjämte borde

i likhet med vad fallet nu vore vid marinförvaltningen tillkomma ett visst

antal extra expeditionsvakter.

Med hänsyn till den omfattande materieluppbörd och övriga ansvarsfulla

uppgifter, som komme att åvila förste expeditionsvakten i det nya ämbetshuset,

borde denna befattning omändras till en materialförvaltarebefattning

med placering i lönegraden A 15.

För dispositionsbokföringen ävensom för erforderlig anslagsavstämning,

innefattande bland annat fortlöpande kontroll med civilförvaltningens kassa,

och för förskottskassans omhänderhavande erfordrades följande personal,

nämligen 1 kamrerare, A 22, 1 bokhållare, A 17, samt 1 kansliskrivare, A 11.

Den för dispositionsbokföringen avsedda personalen försloge icke till ombesörjandet

av de primära löpande noteringarna. Detta måste alltjämt ske

å avdelningarna. Kameralkontoret skulle emellertid leda verksamheten och

sammanfatta dess resultat.

För den kamerala förhandsgranskningen oundgängligen erforderlig personal

beräknades till 1 revisor (A 21) samt 3 amanuenser.

I sin förenämnda skrivelse den 14 januari 1944 har flygförvaltningen beträffande

civilbyrån ytterligare anfört i huvudsak följande.

Flygförvaltningen hade numera närmare bestämt sammansättningen av

civilbyrån i den nya organisationen av ämbetsverket. Sålunda hade ämbetsverket

beslutat att till civilbyrån centralisera ämbetsverkets personalärenden

samt dess dispositionsbokföring. Det hade visat sig, att det mindre omfattande

sammanförande av sagda ärendesgrupper till byrån, som flygförvaltningen

tidigare föreslagit och på grundval varav ämbetsverket beräknat

personalbehovet å civilbyrån, skulle medföra dubbelarbete å ämbetsverkets

olika avdelningar och således icke fullt medföra den önskade effektiviseringen.

Ämbetsverkets nu fattade beslut innebure, att en väsentlig centralisering

genomfördes beträffande personalärendena inom ämbetsverket. Beträffande

dispositionsbokföringen skulle denna centraliseras för de avdelningar, som

vore inrymda i ämbetshuset. Emellertid vore de rörande personalfrågornas

handläggning bestämda dispositionerna icke att anse såsom slutgiltigt bindande

utan finge åtminstone tills vidare betraktas såsom en provisorisk anordning

på försök. Beträffande byggnadsavdelningens dispositionsbokföring

hade denna av lokala skäl icke kunnat överflyttas till civilbyrån. Dock

s. 127 Kontrollera mot PDF

127

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

skulle ledningen av densamma samt sammanfattningen av arbetsresultatet

vara förlagd till civilbyrån. För handläggning av personalärendena samt för

dispositionsbokföringen hade från ämbetsverkets avdelningar måst överföras

viss personal med avlöning från sakanslag. Det beräknades, att å avdelningarna

viss annan personal kunde frigöras från de arbetsuppgifter, som

överlämnades till civilbyrån.

Flygförvaltningen hade med stöd av Kungl. Maj:ts beslut föreskrivit, att

den å övergångsstat överförde sekreteraren och ombudsmannen skulle ha sin

tjänstgöring förlagd till byggnadsavdelningen samt ha överinseende över

denna avdelnings ärenden örn markförvärv, arrenden och andra markupplåtelser

ävensom övriga ärenden av juridisk-administrativ natur samt i denna

egenskap vid behov inträda såsom ledamot av ämbetsverket. Härjämte skulle

befattningshavaren i fråga biträda ämbetsverkets avdelningar med granskning

och förvaring av säkerhetshandlingar samt förande av fastighetsliggare

m. m. Den tjänstgöring, som sålunda ålagts honom, inverkade på civilbyråns

personalbehov.

Enligt den nya instruktionen för flygförvaltningen skulle ämbetsverkets

omkostnadsanslag, som hittills förvaltats av intendenturavdelningen, handhavas

av civilbyrån.

Sekreterargöromålen å civilbyrån hade ämbetsverket ställt under tillsyn

av den å byrån tjänstgörande revisorn att handhavas jämte övriga arbetsuppgifter,

varvid dock erfordrades förstärkning av personalen utöver vad förut

beräknats med en amanuens, varjämte en extra ordinarie kanslibiträdesbefattning

beräknades erforderlig i stället för en av ämbetsverket tidigare avsedd

extra ordinarie kontorsbiträdesbefattning.

Flygförvaltningen — som i sin skrivelse den 27 augusti 1943 förklarat sig

icke nu vilja ifrågasätta någon förhöjning av löneställningen för ämbetsverkets

kamrerare — har i sin senare skrivelse anfört, att verket ville understryka

önskemålet, att kamreraren uppflyttades från lönegrad A 22 till lönegrad

A 24. Genom tillkomsten av försvarets civilförvaltning hade vissa nya

arbetsuppgifter ålagts kamreraren. Uppgiften att handha ämbetsverkets

omkostnadsanslag, som enligt instruktionen för ämbetsverket ålagts civilbyrån,

bomme att närmast åvila kamreraren. Enligt instruktionen vore

kamreraren dessutom inför chefen för civilbyrån föredragande i ärenden, som

grundade sig på fastställda stater, avlönings- och resereglementen samt andra

författningar och beslut av Kungl. Majit, eller på föreskrifter och andra beslut

av flygförvaltningen. Med anledning av personalärendenas centralisering

till civilbyrån komme arbetet med löneuträkningar och lönelistor för flygförvaltningens

civila personal att helt åvila kameralkontoret. Härjämte komme

ledningen av den centraliserade dispositionsbokföringen att utövas av kamreraren.

Flygförvaltningen ansåge sig därför, trots att kamreraren i andra avseenden

erhållit minskning i ansvar och arbetsuppgifter genom civilförvaltningens

övertagande av flygvapnets centrala medelsredovisning ävensom flygförvaltningens

kassagöromål, böra vidhålla sitt vid flera tillfällen avgivna

förslag, att kamreraren måtte uppflyttas till lönegrad A 24.

Med hänsyn till omfattningen av de arbetsuppgifter, som komme att åvila

kameralkontoret, syntes befattningen för kamrerarens assistent, vilken av

ämbetsverket i dess tidigare medelspetita föreslagits för bokhållare i lönegrad

A 17, böra ändras till att avse befattning såsom revisor och bokhållare i

lönegraden A 21. Assistenten komme att närmast under kamreraren handhavaledningen

av dispositionsbokföringen samt ombesörja de upphandlingar

m. m., som följde med omhänderhavandet av ämbetsverkets omkostnadsanslag.

För kameralkontoret beräknade flygförvaltningen utöver den personal, som

ämbetsverket föreslagit i sina medelspetita för nästkommande budgetar, med

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

hänsyn till ovan angivna ökning av arbetsuppgifterna en amanuens såsom

biträde främst åt kamreraren och dennes assistent.

För den centraliserade dispositionsbokf öringen hade från materielavdelningen

överförts en extra ordinarie kontorsskrivare samt ett extra

ordinarie kontorsbiträde, vilka befattningshavare avlönades från sakanslag,

^lygförvaltningen föresloge, att nämnda personal från och med nästa budgetår

överfördes till att avlönas från flygförvaltningens avlöningsanslag.

Slutligen funné flygförvaltningen erforderligt att för souschefen, som

icke hade adjutant placerad hos sig, avsåges en väl kvalificerad befattningshavare

att förestå hans expedition och ombesörja därmed förenade skiftande

uPPgi^er, ofta av konfidentiell natur. För ändamålet beräknades en extra

ordinarie tjänst i 11 lönegraden såsom kansliskrivare.

Vad försvarsväsendets lönenämnd beträffande de föreslagna personalökningarna

å civilbyrån anfört i yttrande över flygförvaltningens tidigare förslag

kan i sammandrag återgivas sålunda.

I va,d avsåge personal för beredning av ämbetsverkets personalärenden ansåge

sig lönenämnden med hänsyn till personalutvidgningarna inom flygförvaltningen

och det därav föranledda ökade arbetet med personalärendenas

beredning och handläggning icke böra resa annan erinran mot förslaget än

att för skötseln av personalregistret syntes kunna avses en extra ordinarie

kontorist (Eo9), varjämte notarietjänsten tills vidare torde kunna inrättas

såsom extra ordinarie.

Vad anginge flygförvaltningens förslag örn inrättande av en sekreterartjänst

i lönegrad Eo 24 vid ämbetsverkets materielavdelning funne lönenämnden icke

skäl frångå sin i annat sammanhang gemensamt med allmänna lönenämnden

uttalade uppfattning, att en notarietjänst i Eo 21 tills vidare syntes kunna

vara tillfyllest för ändamålet.

Till flygförvaltningens förslag i fråga örn omändrande av befattningen såsom

domäntjänsteman från extra ordinarie till ordinarie tjänst i 24 lönegraden

ansåge sig lönenämnden icke kunna taga någon bestämd ställning. Det

syntes böra bli beroende på Kungl. Maj:ts bedömande i ett sammanhang, huruvida

och i vilken utsträckning ett överförande på ordinarie stat av icke-ordinarie

befattningar vid försvarsförvaltningarna kunde anses vara påkallat.

Lönenämnden kunde icke biträda förslaget, att förste expeditionsvaktsbefattningen

hos ämbetsverket skulle omändras till materialförvaltarbefattning

i A 15. Nämnden erinrade, att i arméförvaltningen från och med den 1

Juli 1942 inrättats en förrådsförmansbefattning i lönegraden A 7 för handlavande

av sagda ämbetsverks blankettförråd m. m. Ytterligare erfarenhet

borde avvaktas, innan slutlig ställning toges till ifrågavarande spörsmål.

I utlåtande över den senare framställningen ha de båda lönenämnderna

framhållit i stort sett följande synpunkter.

Det personalregister, som den föreslagna kansliskrivaren skulle omhänderha

med tillhjälp av erforderlig biträdespersonal, komme att omfatta flygförvaltningens

samtliga civila befattningshavare. Härjämte skulle ansvaret för förandet

av tjänstematrikel för omkring 300 befattningshavare åvila samma tjänsteman.

Lönenämnderna hade därför icke ansett sig nu böra framställa någon

erinran mot inrättande av en kansliskrivarbefattning i 11 lönegraden för ändamålet.

Yad flygförvaltningen anfört rörande de för personalärendenas handläggning

bestämda dispositionernas provisoriska karaktär talade emellertid för

att befattningen tills vidare inrättades såsom extra ordinarie.

s. 129 Kontrollera mot PDF

129

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

En uppfattning av flygförvaltningens kamrer art j anst till lönegrad A 24

hade i annat sammanhang tillstyrkts av lönenämnderna.

Lönenämnderna ville icke motsätta sig inplacering av assistenten at kamreraren

i högst 18 lönegraden eller den lönegrad, i vilken bland annat revisionsassistenterna

vid riksräkenskapsverket vöre placerade

Yad slutligen anginge den extra ordinarie kansli skrivart] anst i 11 lönegraden,

som enligt flygförvaltningens framställning avsåges för souschefens

sekreterare, hade lönenämnderna under hand inhämtat, att denna befattningshavare

för närvarande innehade en extra ordinarie kontoristtjänst i 8 lönegraden.

Anledning att ändra denna befattningshavares lonestallmng forelåge

enligt iönenämndernas mening icke.

Vid beräkningen av anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, har flygförvaltningen förutsatt, att — därest tillläggsarvoden

om vardera 600 kronor alltjämt skulle utgå till visst antal

kompaniofficerare vid armé- och marinförvaltningarna — dylika arvoden jämväl

skulle utgå till 19 kompaniofficerare vid flygförvaltningens materielavdelning.

Vidare har ämbetsverket vid uppskattningen av anslagsposten för avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal till de beräknade kostnaderna för

grundavlöning åt den enligt civila icke-ordinariereglementet anställda extra

ordinarie personalen lagt ett belopp av 15 000 kronor för extra personal, renskrivning,

övertidsersättning m. m.

Beträffande frågan örn tilläggsarvoden har för svar sväsendets lönenämnd

anfört, att nämnden i betraktande av det ovissa läge, i vilket den militära

arvodésfrågan befunne sig, icke kunde giva sin anslutning till flygforvaltningens

förslag.

Gällande personalförteckning för flygförvaltningen upptager icke blott

civila befattningar utan även vissa militära och civilnnlitära tjänster. En av

anledningarna härtill är, att vissa befattningar avsetts skola besättas alternativt

med militära, civilmilitära eller civila innehavare eller med innehavare tillhörande

endera av två utav de angivna kategorierna. I ett fall, nämligen såvitt

angår den på personalförteckningen upptagne översten i lönegrad Ob 3 eller

Oa°6, är löneställningen — såsom framgår av not 1 till förteckningen — sammankopplad

med frågan örn den ställning, som alltefter omständigheterna i det

särskilda fallet tillkommer en å förteckningen uppförd civilmilitär beställning.

Valet stod mellan det nu tillämpade systemet och metoden att redovisa en och

samma befattning på två eller tre olika ställen i vederbörliga personalförteckningar.

Med hänsyn till önskemålet att vinna överskådlighet över personalläget

ansågs förstnämnda system äga företräde. Samma synpunkt föranledde

till att även vissa beställningar inom ämbetsverket, vilka bunde besättas med

uteslutande militär eller uteslutande civilmilitär innehavare, uppfördes å personalförteckningen

för verket. Bakom det tillämpade systemet låg även tanken,

att innehavarna av de tekniskt och ekonomiskt synnerligen betydelsefulla

nyckelposterna inom flygförvaltningen borde avlönas med hänsyn mora till sm

skicklighet för den speciella förvaltningsuppgiften och till sitt ansvar an till

sin tur inom vederbörande personalkår.

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 185. 171 44 9

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Flygförvaltningen har nu — med hänvisning till vissa svårigheter, som yppat

sig och enligt ämbetsverkets mening även framdeles och särskilt under flygvapnets

utbyggnadsperiod bomme att yppa sig — väckt förslag örn överflyttning

av ifrågavarande tjänster från flygförvaltningens personalförteckning

till flygvapnets personalförteckning för ordinarie tjänstemän, å vilken således

skulle uppföras jämväl en extra ordinarie civil befattning. Detta vore uppenbarligen

föga rationellt. Örn å andra sidan sistnämnda befattning upptoges

å flygvapnets personalförteckning för icke-ordinarie personal m. fl., skulle

överskådligheten otvivelaktigt bli lidande. Även örn den av flygförvaltningen

förordade överflyttningen ur vissa synpunkter kan vara förenad med fördelar,

skulle den endast delvis lösa de tekniska svårigheter, som äro förenade

med en anordning med alternativa lönegrader, hänförliga till olika

löneplaner. Därtill kommer, att den av flygförvaltningen väckta frågan icke

kan betraktas enbart ur flygvapnets synpunkter. Det påtalade systemet har

nämligen — utan att några olägenheter därav försports — vunnit tillämpning

även beträffande personalförteckningarna för försvarets sjukvårdsförvaltning

samt armé- och marinförvaltningarna. Vid angivna förhållanden och då

ifrågavarande system i sistnämnda fall varit i tillämpning allenast sedan den

1 januari 1944 samt för flygförvaltningens del endast sedan den 1 juli 1943,

synes mig lämpligast att avbida ytterligare någon tids erfarenhet därav. Jag

kan således i varje fall icke för närvarande tillstyrka flygförvaltningens förslag

om ändring i angivna hänseende.

Vad härefter angår frågan örn vissa personalförstärkningar å flygförvaltningens

intendenturavdelning anser jag mig kunna tillstyrka förslaget om

inrättande av en arvodesbefattning för underofficer, avsedd för handhavandet

av flygvapnets centrala fotografimaterielförråd. I avbidan på prövning av frågan

örn centralisering av vissa bok- och blankettförråd inom försvarsväsendet kan

jag icke nu förorda inrättande av en arvodesbefattning för skötseln av flygvapnets

till intendenturavdelningen förlagda blankettförråd. Jag ansluter mig

till lönenämndernas mening, att av anförda skäl någon förändring i personaluppsättningen

för förrådskontrollen tills vidare icke bör vidtagas. Med hänsyn

till de riktlinjer för budgetarbetet, som innevarande år tillämpats, torde flygförvaltningens

förslag att giva de nu såsom extra tjänstemän anställda drivmedels-

och motorfordonsassistenterna extra ordinarie anställning i varje fall

icke för närvarande böra genomföras. I den mån behov av nu nämnda tjänster

finnes föreligga under nästa budgetår torde befattningshavarna få avlönas från

den under flygvapnets avlöningsanslag upptagna anslagsposten till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal. Till spörsmålet örn ett utbyte av intendenter

på stat och reservintendenter mellan eskader- och flygbasområdesstaber

samt till frågan örn en åtminstone delvis därav betingad utökning av kontorspersonalen

vid intendenturavdelningens sektioner jämväl i fred är jag icke

beredd att nu taga ställning.

Såsom framgår av den föregående redogörelsen har flygförvaltningen

föreslagit åtskilliga utökningar av den för ämbetsverket beräknade civiladministrativa

personalen. Jag vill i anledning härav framhålla, att väsent
-

s. 131 Kontrollera mot PDF

131

Kungl. Marits proposition nr 185.

liga delar av den flygförvaltningens civilbyrå tidigare åvilande verksamheten

i samband med förvaltningsreformens genomförande överflyttats till försvarets

civilförvaltning. Detta förhållande ger anledning till att vid bedömandet

av spörsmålet örn förstärkning av nu ifrågavarande personal iakttaga stor

försiktighet, särskilt i nuvarande läge, innan den nya organisationen vunnit

stadga.

Å flygförvaltningens personalförteckning finnes för närvarande uppförd

en befattning såsom sekreterare i lönegrad Ä 26. I samband med att den

tidigare befattningen såsom sekreterare och ombudsman i samma lönegrad

överfördes på övergångsstat, fogades till personalförteckningen en anmärkning

av innebörd, att förstnämnda befattning icke skulle tillsättas så länge

den å övergångsstat uppförde sekreteraren och ombudsmannen kvarstode i

tjänst. Beslutet örn överförande av sistberörda befattning på övergångsstat

innefattade en med stöd av riksdagens bemyndigande vidtagen jämkning i

den av riksdagen godkända personalförteckningen. Vid de överväganden,

som ägt rum i samband med dessa åtgärder, har jag i likhet med flygförvaltningen

och försvarsförvaltningens organisationsnämnd kommit till den uppfattningen,

att behov av en sekreterartjänst i så hög lönegrad som den 26:e

icke föreligger efter förvaltningsreformens genomförande. Spörsmålet, huruvida

nämnda tjänst bör utbytas mot en befattning i 24 lönegraden eller till

äventyrs i än lägre lönegrad synes mig emellertid böra bli föremål för ytterligare

överväganden. Jag torde framdeles få underställa riksdagen frågan örn

ett sådant utbyte.

En centralisering av flygförvaltningens personalärenden på sätt ämbetsverket

avsett synes mig ägnad att åvägabringa önskvärd större enhetlighet i hithörande

hänseenden. Då emellertid — såsom flygförvaltningen framhållit — de

dispositioner, som träffats i fråga örn personalfrågornas handläggning, tills

vidare äro att betrakta såsom en provisorisk anordning på försök och med hänsyn

till ovissheten örn verksamhetens omfattning i fredstid bör dock med

inrättande av de för ändamålet föreslagna befattningarna i lönegraderna Eo 21

och Eo 11 anstå i avbidan på närmare erfarenheter. Jämväl i övrigt torde behovet

av biträden vid personalfrågornas handläggning tills vidare få tillgodoses

genom tillfälligt anställande av personal.

Flygförvaltningen har vidare liksom för innevarande budgetår föreslagit

inrättande av en extra ordinarie sekreterarbefattning i lönegrad Eo 24, avsedd

för administrativa göromål å ämbetsverkets materielavdelning. Vid

framläggandet av propositionen 1943: 235 räknade jag med att, sedan ombudsmannaärendena

överflyttats till det till civilförvaltningen knutna advokatfiskalskontoret,

den inom civilbyrån placerade civila personalen skulle kunna

bestrida å materielavdelningen förekommande sekreterargöromål. Flygförvaltningen

har nu framhållit, att den ansvällning av arbetsuppgifter, ej minst

av administrativ art, som ägt rum å materielavdelningen och som tenderade

att än mer öka, gjorde det otänkbart, att dessa uppgifter skulle kunna handhavas

av personal, avsedd att ingå i civilbyrån. Erinras må jämväl, att den

på övergångsstat överförde sekreteraren och ombudsmannen i huvudsak

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj.ts proposition nr 185.

tagits i anspråk för göromål å byggnadsavdelningen. Med hänsyn härtill och då

på marinförvaltningens skeppsbyggnadsavdelning placerats en sekreterare i

lönegrad Eo 24, vill jag icke motsätta mig, att en kvalificerad administrativ

arbetskraft i denna lönegrad ställes jämväl till materielavdelningens förfogande.

I enlighet med vad som anförts vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma

frågor bör den i personalförteckningen under rubriken Ordinarie

tjänstemän och extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20 förekommande

tjänstetiteln sekreterare ersättas med förste byråsekreterare.

I samband med förvaltningsreformens genomförande har arbetsområdet för

flygförvaltningens kamrerare i vissa hänseenden beskurits, medan å andra

sidan en del nya uppgifter tillkommit. Även örn vissa skäl synas tala för en

uppflyttning av ifrågavarande befattning från lönegrad A 22 till A 24, har

dock alltför kort tid förflutit efter omläggningen av den kamerala verksamheten

inom försvarsförvaltningen för att frågan härom skall kunna tillförlitligt bedömas.

Jag är därför icke beredd att nu taga slutlig ståndpunkt till förevarande

spörsmål.

-Flygförvaltningen har med hänsyn bland annat till den avsedda centraliseringen

av dispositionsbokföringen föreslagit inrättande av en befattning såsom

revisor och bokhallare i lönegrad A 21. I likhet med lönenämnderna anser jag,

att för ändamålet bör avses allenast en befattning i 18 lönegraden. Tills vidare

bör befattningen upptagas såsom extra ordinarie.

Med hänsyn till den planerade fortsatta utredningen av frågan örn organiserande

av en för försvaret gemensam fortifikationsförvaltning och då frågan

örn överförande pa ordinarie stat av icke-ordinarie befattningar vid försvarsförvaltningarna

överhuvudtaget torde böra prövas i ett större sammanhang,

anser jag mig icke kunna för närvarande tillstyrka flygförvaltningens förslag

om ändring av befattningen såsom domäntjänsteman till en ordinarie tjänst.

Då nu gällande personalförteckning för flygförvaltningen upptager en

förste expeditionsvakt men icke någon ordinarie expeditionsvakt, synes det

mig befogat att i enlighet med ämbetsverkets förslag 2 befattningar för expeditionsvakt

i lönegrad A 5 inrättas. Jag tillstyrker därför en dylik utökning.

Flygförvaltningens förslag örn ändring av förste expeditionsvaktsbefattningen

hos ämbetsverket till en tjänst såsom materialförvaltare i lönegrad

A 15 kan jag icke biträda. Jag kan ej heller tillstyrka förslaget örn uppflyttning

av den befattningshavare, på vilken ansvaret för souschefens expedition vilar, i

lönegrad Eo 11. Jag vill i detta sammanhang framhålla, att enligt vad jag inhämtat

ifrågavarande befattningshavare så sent som den 1 januari i år placerats

i lönegrad Eo 8.

Jag har intet att erinra mot flygförvaltningens förslag att till avlöningsanslag

överföra kostnaderna för två tidigare från sakanslag avlönade ickeordinarie

befattningshavare, en kontorsskrivare och ett kontorsbiträde,

vilka i samband med centraliseringen av dispositionsbokföringen överflyttats

från materielavdelningen till civilbyrån. Jag finner ej heller anledning

till erinran mot förslaget örn överflyttning av en telefonvakt från

s. 133 Kontrollera mot PDF

133

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

flygförvaltningen till flygstaben. Till sistnämnda fråga återkommer jag vid

behandlingen av flygvapnets avlöningsanslag.

Det behov av arbetsbiträden, som kan föreligga utöver vad i det föregående

förutsatts, torde få tillgodoses genom tillfälligt anställande av personal.

Med hänsyn till det ovissa läge, vari frågan örn reglering av de militära

arvodena befinner sig, kan jag icke tillstyrka flygförvaltningens förslag örn inrättande

av vissa tilläggsarvoden till kompaniofficerare Aud flygförvaltningens

materielavdelning.

Då den å övergångsstat uppförda kassören numera lämnat flygförvaltningens

tjänst, bör ifrågavarande befattning jämte den till befattningen såsom kansliskrivare

fogade noten utgå ur personalförteckningen.

Kostnaderna för den å personalförteckningen redovisade ordinarie personalen

uppskattar jag till 218 000 kronor. För arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, kunna beräknas 123 700 kronor. Utgifterna

för den icke-ordinarie personalen uppgå i enlighet med vad nyss anförts till

86 200 kronor. Då ytterligare någon förstärkning av medelsanvisningen för

ändamålet synes böra ske, beräknar jag posten härför till 95 000 kronor. Posten

för rörligt tillägg uppskattas till 62 3Ö0 kronor. Inflytande pensionsmedel slutligen

kunna beräknas till 87 000 kronor. Efter avdrag av sistnämnda post

skulle medelsbehovet under flygförvaltningens avlöningsanslag komma att

uppgå till 412 000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att

dels å personalförteckningen för flygförvaltningen under rubriken

Ordinarie tjänstemän och extra ordinarie tjänstemän i

högre lönegrad än 20 uppföra 2 expeditionsvakter i lönegrad A 5

och en förste byråsekreterare i lönegrad Eo 24 samt ur personalförteckningen

utesluta en under rubriken Tjänstemän å övergångsstat

— som i samband därmed ändras till Tjänsteman å

övergångsstat — uppförd kassör i lönegrad A 11 jämte den till

en befattning såsom kansliskrivare fogade not 3 ävensom bemyndiga

Kungl. Maj :t att vidtaga av mig angiven ändring beträffande

viss i personalförteckningen intagen tjänstebenämning,

dels godkänna följande avlöningsstat för flygförvaltningen, att

tillämpas tills Andare under budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................................... kronor 218 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis ........................ » 123 700

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

o. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal... kronor 95 000

Anm. Därest befattningen såsom chef för materielavdelningens

normaliebyrå besattes med innehavare i

lönegrad Ca 28, skall av denna post innehållas ett belopp,

beräknat efter 11 600 kronor för helt budgetår.

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........................... » 62 300

Summa kronor 499 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. kronor 8T 000

Nettoutgift kronor 412 000

dels ock till Flygförvaltningen: Avlöningar anvisa ett förslagsanslag

av 412 000 kronor.

Fiytjf orva! lfling en: Omkostnader, förslagsanslag. Förevarande anslag är

för innevarande budgetår uppfört med 275 000 kronor, vilket belopp disponeras

på sätt framgår av statsliggaren för nämnda budgetår, s. 85. I årets statsverksproposition

har, i avbidan på särskild proposition i ämnet, anslaget beräknats

till 275 000 kronor.

Flygförvaltningen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår erinrat,

att ämbetsverket vid anmälan av medelsbehovet under förevarande anslag för

budgetåret 1943/44 beräknat delposten till övriga expenser till sammanlagt

278 000 kronor. Ehuru det kunde förväntas, att det för innevarande budgetår

anvisade beloppet, 236 500 kronor, icke komme att motsvara de beräknade

utgifterna, ville flygförvaltningen med hänsyn till de under nuvarande förhållandena

osäkra grunderna för anslagets beräkning icke för nästkommande

budgetår påyrka någon förhöjning av ifrågavarande delpost. Flygförvaltmngen

har icke heller i övrigt ifrågasatt någon ändring av de under anslaget

uppförda posterna.

Mot flygförvaltningens förslag har jag intet annat att erinra än att, då

den å flygvapnet belöpande kostnaden för bränsle för uppvärmning av flygvapnets

ämbetsbyggnad enligt vad vid behandlingen av omkostnadsanslaget

för marinförvaltningen anförts bör beräknas till 74 000 kronor mot 42 000

kronor för innevarande budgetar, nu förevarande anslag bör uppräknas till

i avrundat tal 300 000 kronor. Jag får alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Flygförvaltningen: Omkostnader för budgetåret 1944/45

anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kronor.

s. 135 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 185.

135

C. Försvarskrafterna.

FÖRSVARSSTABEN.

Försvarsstaben: Avlöningar, förslagsanslag.

Budgetåret 1942/43.......................................

» 1943/44.......................................

» 1944/45 (chefens för försvarsstaben förslag)

» 1944/45 [Kungl. Majlis förslag) ...........

kronor 2 700 000

» 2 715 000

» 2 960 000

» 2 845 000

I anslaget lia inräknats jämväl avlöningskostnaderna för försvarsväsendets

radioanstalt.

Bör försvarsstaben fastställd personalförteckning och avlöningsstat finnas

intagna i statsliggaren för budgetåret 1943/44, s. 87 f.

I den till årets riksdag avlåtna statsverkspropositionen (fjärde huvudtiteln,

punkt 10) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i afbidan på särskild

proposition i ämnet, till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret

1944/45 beräkna ett förslagsanslag av 2 715 000 kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1943 har chefen för försvarsstaben framlagt

försvarsstabens anslagsäskanden för budgetåret 1944/45. Av skrivelsen framgår

i huvudsak följande.

1. Rationalisering av cxped i tion s tjär s ten. Verkställda undersökningar hade

givit vid handen, att genom omläggning av expeditions- och ordonnanstjänsten

kunde indragas tre arvodesbefattningar för pensionerade officerare

_ löneklass Oa 10 — och vinnas en minskning av den värnpliktiga personalen

med omkring 25 expeditionsbiträden och ordonnanser. Kostnaderna

för berörda personal hade uppskattats till i runt tal 118 000 kronor, varav

för de värnpliktiga, beräknat efter 10 kronor per man och dag, 91 000 kronor.

Härifrån avginge emellertid ett belopp av 3 195 kronor för ökning i samband

med åtgärdernas genomförande av den icke-ordinarie personalen med en

vaktmästare i lönegrad MEo 5.

2. Ökat antal sektioner. I framställningen har vidare föreslagits inrättandet

av en ny sektion inom försvarsstaben under en sektionschef i lönegrad Oa 6.

Härom har anförts i huvudsak följande.

Enligt 1941 års försvarsutredning borde möjlighet skapas för en sektionsindelning

inom försvarsstaben. Mot utredningens förslag, som innebar uppdelning

på tre sektioner, gjordes erinran av 1942 års forsvarsberednmg, som

ansåg, att antalet sektioner borde begränsas till två. bom motiv bartor

anfördes, att en samordning av avdelningarna för press- film- och personulvårdsfrågor

till en sektion icke syntes erforderlig, då deras uppgifter vöre

var för sig artskilda och bestämmanderätten i flertalet ärenden kunde delegeras

till avdelningscheferna i fråga. Riksdagens beslut fattades i enlighet

med försvar sberedningens förslag. ,

Den i överensstämmelse härmed i gallande arbetsordning fastställa sek
-

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

tionsindelningen hade visat sig väl tillgodose även högt ställda krav på

ordning och reda i försvarsstabens verksamhet. Arbetsuppgifterna inom de

båda sektionerna vore dock av sådan omfattning, att ytterligare belastning

av sektionscheferna icke vore möjlig. Direkt under försvarsstabschefen stöde

marin- och flygavdelningarna, avdelningarna för press-, film- och personalvårdsfrågor,

expedition med kommendantur samt i vissa avseenden försvarsväsendets

radioanstalt och krigsarkivet. Såsom föredragande inför försvarsstabschefen

stöde sålunda — förutom sektionscheferna — 5 (7) avdelnings(motsvarande).

chefer. Även om beslutanderätten i all möjlig utsträckning

delegerades till underlydande chefer måste den tid, som stöde till försvarsstabschefens

förfogande för bemästrande av de stora frågorna, bliva synnerligen

begränsad.

Erfarenheten hade givit vid handen, att det icke vore möjligt att genomföra

den begränsning av försvarsstabens arbetsuppgifter, som avsetts i fråga

örn ärenden rörande organisation, utbildning, utrustning m. m., i den mån

dessa icke hade samband med försvarsstabens uppgifter beträffande det operativa

krigsförberedelsearbetet. Vidare erinrades örn den mångfald remisser

av de mest skiftande slag, som tillställdes såväl överbefälhavaren som försvarsstabschefen

och i båda fallen måste handläggas inom försvarsstaben.

I stor omfattning kunde dessa remisser icke delegeras till underställda

chefer. Med hänsyn vidare till förvaltningsuppgifternas omfattning svntes

önskvärt, att härför kunde avses en befattningshavare med högre tjänsteställning

än för närvarande, nämligen Oa 5 eller Oa 4.

Det anförda gåve vid handen, att starka skäl funnes att utöka försvarsstabens

organisation med ännu en sektionschef i lönegraden Oa 6. Till den

nya sektionen borde hänföras personalvårdsavdelningen, expeditionen, kommendanturen

samt kassa- och fastighetsförvaltningen, varjämte sektionschefen

skulle fullgöra försvarsstabschefens förvaltningsbefogenheter såsom regementschef

och handlägga remisser. Vid bifall härtill förefunnes möjlighet att

låta den nuvarande chefen för expedition och kommendantur, en regementsofficer

i lönegraden Oa 5 eller Oa 4, utgå ur organisationen.

3. Vissa militärassistenters placering. I likhet med militära beställningshavare

vid exempelvis statens järnvägar borde på försvarsstabens stat uppföras

den vid telegrafstyrelsens militärbyrå tjänstgörande chefen för byrån,

major i lönegraden Oa 4 på signaltruppernas stat, ävensom militärassistenten

vid vattenfallsstyrelsen, för närvarande pensionsavgången officer, som åtnjöte

tilläggsarvode från vattenfallsstyrelsen. För nämnda militärassistenter

ävensom för chefen för militäravdelningen i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

borde uppföras tre beställningar såsom regementsofficerare, militärassistenter

i lönegraden Oa 5 eller Oa 4, därvid såväl försvarsstabens som signaltruppernas

stat kunde minskas med en beställning i lönegraden Oa 4. Som

skäl för den ändrade löneställningen har åberopats, att kraven på verkens

och myndigheternas medverkan i försvarsberedskapen blivit allt större, vilket

medfört en betydande ökning av arbetet, att det vore nödvändigt, att vederbörande

genom tillräckligt lång kommenderingstid finge tillfälle att under

flera år leda sin avdelnings arbete samt att den för befattningen mest lämplige

borde kunna utväljas utan för stor hänsyn till tjänståldern.

4. Uppförande på aktiv stat av beställningar som militärassistenter vid

telegrafverkets distrikt. A försvarsstabens stat vore upptagna fem arvoden i

s. 137 Kontrollera mot PDF

137

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

löneklass Oa 10 för pensionerade officerare, tjänstgörande såsom militärassistenter

vid telegrafverkets distrikt. I enlighet med av inspektören för

signal trupperna oell chefen för telegrafstyrelsen gjorda uttalanden örn önskvärdheten

av att militärassistentbefattnin garna i fråga, särskilt ur utbildningssynpunkter,

besattes med aktiv personal borde två av berörda arvodesbefattningar

indragas och ersättas med två beställningar på signaltruppernas

stat i lönegraden Oa 3.

5. Omorganisation av kassaförvaltningen. Jämlikt beslut den 30 juni 1943

bemyndigades cheferna för försvarsstaben och armen att för tiden tills

intill den 1 juli 1944 vidtaga vissa åtgärder för omorganisation av den för

försvarsstaben och arméstaben gemensamma kassaförvaltningen. Då den

nuvarande organisationen avsåges bliva permanent, har föreslagits, att staten

för försvarsstaben skulle utökas med en regementskassör av 1. klass i lönegrad

UO 3 och en arvodesbefattning i löneklass UO 7 för en materielredogörare

samt minskas med en kontorsskrivare i lönegrad MEo 13 och

ett skrivbiträde i lönegrad MEo 2.

6. Ytterligare befattningar vid fotoanstalten. Sedan försvarsstaben i sina

anslagsäskanden för innevarande budgetar gjort framställning örn uppförande

å personalförteckningen av ytterligare en befattning som ingenjör i lönegrad

MEo 21 vid fotoanstalten, hade departementschefen (1943 års statsverksproposition,

fjärde huvudtiteln, s. 16) uttalat, att, då personalorganisationen fixerats

så sent som år 1942, ytterligare erfarenheter borde avvaktas, innan nya befattningar

inrättades, men att, därest av beredskapsskäl behov skulle visa sig föreligga

av ifrågavarande befattningshavare, kostnaderna härför borde bestridas

från förskottsanslag. Jämlikt beslut den 30 juni 1943 medgav Kungl. Majit att

vid anstalten finge intill den 1 juli 1944 anställas ytterligare en ingenjör

mot ersättning i ett för allt av 750 kronor för månad. En fastare anställningsform

för denne ingenjör har nu ansetts ofrånkomlig, då båda ingenjörsbefattningarna

vore lika oumbärliga för organisationens bestånd och utveckling.

Under erinran vidare örn Kungl. Maj:ts medgivande nyssnämnda dag att

intill den 1 juli 1944 vid anstalten anställa två kopister i lönegrad MEx 4

har därjämte föreslagits, att fastare anställningsform skulle beredas nämnda

befattningshavare med hänsyn till det kvalificerade arbete, som måste fordras

av dem, och då erfarenheterna visade nyttan av tillgång till civil kvinnlig

yrkespersonal framför värnpliktiga.

7. Inrättande av en förvaltning sdetalj. Införskaffande, ordnande och liandhavaude

av arbetsmaterial i rena förvaltningsärenden har ansetts böra uppdragas

åt en särskild detalj, lydande direkt under chefen för försvarsstaben.

Då annan personal inom staben icke kunde frigöras för denna uppgift och

då det vore av betydelse, att samma person under en längre tid kunde

handhava densamma, borde såsom chef för detaljen placeras en officer i

arvodesbefattning. För att siikerställa tillräckligt kvalificerad personal borde

arvodesbefattningen upptagas i löneklass Oa 14. Såsom biträde erfoidiades

ett kvinnligt skrivbiträde i lönegrad MEo 2.

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

För för svar sväsendets radioanstalt har i särskilda skrivelser räknats nied

en anslagshöjning av 217 000 kronor.

Yid anmälan av propositionen 1942: 210 (s. 143) förordade jag, att för

bestridandet av Jcassagöromålen vid försvarsstaben och arméstaben en särskild

befattning skulle inrättas för civil kassör. I avvaktan på utredning rörande

löneställningen för denne befattningshavare borde, framhöll jag, tills vidare

för ändamålet beräknas en pensionerad officer i löneklass Oa 11, vilken

borde vara skyldig att omhänderha kassaärendena för arméstaben utan att

därför erhålla särskilt arvode. Häremot gjordes icke någon erinran från

riksdagens sida.

Sedan försvarsväsendets lönenämnd anbefallts inkomma med utredning och

förslag rörande löneställningen för sagda kassörsbefattning, har nämnden i

skrivelse den 19 december 1942 framhållit bland annat följande.

Enligt lönenämndens uppfattning vore de arbetsuppgifter, vilka ålåge

kassaförvaltningen Aud försvarsstaben, av sådan beskaffenhet, att kassaförvaltningen

utan men för arbetets behöriga skötande borde kunna förestås

av en civil tjänsteman med god kameral utbildning. Med hänsyn till förvaltningens

storleksordning borde den befattningshavare, vilken skulle ansvara

för den ekonomiska förvaltningen Aud försvarsstaben, lämpligen vara

en kamrerare placerad i lönegrad MEo 22. Med en definitiv inplacering i

lönegrad av befattningen syntes emellertid böra anstå tills erfarenhet vunnits

örn de krav, som komme att ställas på tjänsten under normala fredsförhållanden.

Över förslaget ha yttranden inhämtats från chefen för försvarsstaben,

arméförAraltningens civila departement, riksräken skap sverket och militära

expeditionstjänstkommittén.

Chefen för försvarsstaben har anfört, att inplaceringen i lönegrad borde

ske med hänsyn till det ökade ansvar och den ökade arbetsbörda, som tillkomme

under beredskap och mobilisering, örn det skulle kunna undvikas,

att en intendent krigsplacerades som chef för den krigskassaavdelning,

som under alla förhållanden måste upprättas vid försvarsstaben under beredskapsförhållanden

och mobilisering.

Arméförvaltningens civila departement har anfört, att hinder — i allt fall

efter en lämplig fördelning av de redogöraren nu tillkommande arbetsuppgifterna

-— icke borde möta mot att kassaförvaltningen förestodes av en

civil tjänsteman. Mot löneställningen hade departementet icke något att

erinra. Huruvida den föreslagna anordningen borde komma till stånd redan

under rådande förhållanden, kunde med hänsyn till kraven på kontinuitet

dock synas tveksamt. EATentuellt kunde den önskvärda kontinuiteten tillgodoses

genom att nuvarande innehavaren av redogörarebefattningen Aud

försvarsstaben förordnades å den nya befattningen.

RiJcsrä/aenskapsverket har anfört följande.

Jämlikt den för försAuirsstaben den 5 september 1942 fastställda instruktionen

(nr 800) skulle vid försvarsstaben finnas en kassaförvaltning under

ledning av en redogörare. Det ålåge kassaförvaltningen att handlägga kassaärenden

jämväl för arméstaben, centrala Aärnpliktsbyrän och arméinspektionen.

s. 139 Kontrollera mot PDF

139

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

För handläggningen av vid försvarsstaben förekommande förvaltningsärenden

skulle i tillämpliga delar gälla vad i för armén gällande förvaltningsföreskrifter

och kassareglemente funnes stadgat, därvid vad för regementsintendent

är stadgat skulle gälla för redogöraren vid försvarsstaben

I egenskap av beslutande i kassaärenden hade redogöraren att bara ansvaret

för utbetalning av avlöning, reseersättning m. m. till den vid ovannämnda

staber och institutioner tjänstgörande militära och civila personalen

samt att verkställa utredningar i kamerala frågor. Såsom föredragande i

förvaltningsärenden hade nämnde befattningshavare att handlägga ärenden

rörande upphandlingar av bland annat möbler, övriga expenser samt tor

vissa övningar och kurser erforderlig materiel. I händelse av mobilisering

bleve de nied befattningen förenade göromålen än mer omfattande. Salunda

tillkomme vissa rena intendenturgöromål, såsom att handlägga frågor beträffande

inkvartering och förplägnad för ett stort antal militära och civila

tjänstemän samt värnpliktiga. Vidare ankomme det på redogöraren att verkställa

de upphandlingar, som i samband med mobilisering bleve nodvandiga.

Av det anförda framginge att innehavaren, av ifrågavarande befattning

bonde äga insikter och erfarenhet icke blott i kameral tjänst utan även i

intendenturtjänst. Med hänsyn till här avsedda stabers centrala ställning i

försvarsorganisationen måste det anses vara en framträdande fördel, att innehavaren

av befattningen även besutte kännedom örn militära förhållanden i

övrigt. De krav som ställdes på befattningshavaren syntes bäst kunna fyllas

av intendenturofticer eller annan officer, som genomgått militärförvaltningskurs.

Därest för befattningen ej avsåges en intendenturofficer pa aktiv

stat, borde densamma besättas med en pensionerad officer i arvodesbefattning

med angivna kvalifikationer. Ur kostnadssynpunkt ställde sig sistnämnda

anordning fördelaktigast. Därest befattningen såsom redogörare skulle besättas

med civil innehavare, syntes det bliva ofrånkomligt att vissa göromål,

i allt fall vid mobilisering, överlätes å intendenturutbildad officer

För den händelse befattningen såsom redogörare vid försvarsstaben m. m

bomme att besättas med civil innehavare, hade riksräkenskapsverket intet

att erinra mot den av försvarsväsendets lönenämnd föreslagna lonegradsplaceringen.

Militära expeclitionstjänstlcommittén har biträtt de synpunkter, som anförts

av riksräkenskapsverket, och framhållit, att såväl ekonomiska som organisatoriska

skäl talade för att befattningen liksom för närvarande bestredes aven

pensionerad officer, vilken genomgått intendenturförvaltningsskolan.

De inom försvarsstaben verkställda undersökningarna i syfte att rationalisera

expeditionstjänsten och därmed sammanhängande verksamhet lia utvisat,

att en årlig besparing av icke mindre än omkring 115 000 kronor varit

möjlig att ernå. Även örn denna besparing, som till övervägande delen icke

påverkar beräkningen av förevarande anslag, kommer att vid övergång till

f redsförhållanden delvis bortfalla, äro undersökningarna ett beaktansvärt led

i åtgärderna att nedbringa kostnader av denna art och resultatet att beteckna

såsom mycket gott. Mot förslaget att från försvarsstabens stat utesluta

tre befattningar med arvoden motsvarande nettolön i löneklass Oa 10 samt

uppföra en befattning såsom vaktmästare i lönegrad MFo 5 har jag intet att

erinra.

Vid telegrafstyrelsen tjänstgör som militärassistent en major i lönegraden

Departement

chefen.

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj.ts proposition nr 185.

Oa 4 pa signaltruppernas stat, medan vid vattenfallsstyrelsen motsvarande

befattning uppehälles av en pensionsavgången kapten, vilken av styrelsen

åtnjuter tilläggsarvode med 4 380 kronor för år. Hans sammanlagda årliga

förmåner uppgå således ungefärligen till nettolön enligt löneklass Oa 10.

I anslutning till det av chefen för försvarsstaben framställda förslaget förordar

jag, att dessa befattningar överflyttas till försvarsstabens stat, och

föreslår, att a denna stat uppföras dels en beställning som major, militärassistent,

i lönegraden Oa 4, varvid signaltruppernas stat bör minskas med

motsvarande beställning, dels ock en arvodesbefattning, löneklass Oa 10,

för pensionerad officer. Nu utgående arvode å vattenfallsstyrelsens stat bör

vid bifall härtill indragas. Jag har icke ansett mig kunna biträda förslaget

örn ändrad löneställning för vissa militärassistentbefattningar. Icke heller

finner jag mig kunna för närvarande förorda uppförande på aktiv stat av

beställningar som militärassistenter vid telegrafverkets distrikt. Jag vill

anmärka, att chefen för armén framhållit, att sistnämnda beställningar icke

rymmas inom ramen för 1942 års försvarsbeslut.

I avbidan på närmare erfarenheter rörande försvarsstabens arbetsuppgifter

i fred kan jag icke tillstyrka utökning av försvarsstabens organisation

med ännu en sektionschef.

I anslutning till ett i ämnet av försvarsberedningen framlagt förslag förordade

jag vid anmälan av propositionen 1942: 210, att för bestridande av

kassagöromålen vid försvarsstaben och arméstaben skulle inrättas en särskild

befattning för civil kassör. I avvaktan på utredning rörande löneställningen

för denne befattningshavare har för ändamålet tills vidare vid

försvarsstaben beräknats en pensionerad officer i löneklass Oa 11, vilken

är skyldig att utan särskild ersättning jämväl omhänderhava kassagöromålen

vid arméstaben. Såsom av det föregående framgår har försvarsväsendets

lönenämnd numera verkställt utredning rörande löneställningen för civil

kassör och i sådant hänseende förordat lönegrad MEo 22 i avbidan på

erfarenheter rörande de krav, som under normala fredsförhållanden ställas på

tjänsten. Arméförvaltningens civila departement har anmält tvekan, huruvida

befattningen borde tillkomma under rådande förhållanden, medan riksräkenskapsverket

och militära expeditionstjänstkommittén ansett, att militär

befattningshavare bör svara för dessa uppgifter. För egen del anser jag,

att övergång till civil innehavare av förevarande redogörartjänst icke bölske

under nuvarande förhållanden, och förordar alltså, att med frågans bedömande

tills vidare skall anstå. Hetta synes icke utgöra hinder för att den

under någon tid prövade provisoriska organisationen av kassaförvaltningen

vid försvarsstaben bibehålies. Jag finner mig således böra förorda, att en

kontorsskrivare av 1. klass i lönegrad MEo 13 och ett skrivbiträde i lönegrad

MEo 2 indragas samt att en regementskassörstjänst av 1. klassen i

lönegrad UO 3 och en arvodesbefattning som materielredogörare i löneklass

UO 7 uppföras för försvarsstaben.

Ehuru skäl föreligga för en fastare reglering av personalorganisationen

vid fotoanstalten, finner jag mig icke för närvarande böra framlägga förslag

s. 141 Kontrollera mot PDF

141

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

i ämnet. Jag förutsätter, att de i framställningen omförmälda befattningshavarna,

en ingenjör oell två kopister, även efter den 1 juli 1944 må i mån

av behov kunna anställas på hittillsvarande villkor.

Med prövningen av förslaget örn inrättande av en särskild förvaltningsdetalj

vid försvarsstaben synes böra anstå i avbidan på erfarenheter rörande

behovet under fredsförliållanden av en dylik detalj. Jag kan därför

icke nu förorda försvarsstabschefens hemställan i denna del.

Vid bifall till vad i det föregående föreslagits bör den i avlöningsstaten

för försvarsstaben uppförda anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän,

nu förslagsvis 550 000 kronor, ökas med de 1 major i lönegraden Oa 4

och 1 regementskassör av 1. klassen i lönegraden UO 3 tillkommande förmånerna,

d. v. s. med i runt tal 15 500 kronor till 565 500 kronor. Posten

till arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning bör å ena sidan

minskas med belopp, motsvarande lönekostnaden för 3 befattningshavare i löneklass

Oa 10 men å andra sidan ökas med motsvarande kostnad för 1 befattningshavare

i löneklass Oa 10 och 1 i löneklass OO 7, d. v. s. minskas med

1 avrundat tal 13 000 kronor till 302000 kronor. I posten till särskilda löneförmåner

för försvarsattachéer och biträdande försvarsattacliéer har, såsom

av handlingarna i ärendet framgår, chefen för försvarsstaben förordat vissa

ändringar, vilka jag finner mig böra biträda endast såtillvida, att jag förordar

en minskning av delposten till barnbidrag med 3 000 kronor till

33 000 kronor och en höjning av posten till utomeuropeiskt tillägg med

2 000 kronor till 25 000 kronor. Posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal bör med hänsyn till det förut anförda höjas med lönen för

1 vaktmästare i lönegrad MEo 5 men minskas med lönerna för 1 kontorsskrivare

i lönegrad MEo 13 och 1 skrivbiträde i lönegrad MEo 2, d. v. s.

minskas med i avrundat tal 5 000 kronor till 155 000 kronor.

Vid anmälan av propositionen 1943: 235 erinrade jag under punkten

Plygtillägg m. m. (s. 135), att Kungl. Majit genom beslut den 4 september

1942 på framställning av chefen för försvarsstaben med tillämpning tills

vidare från och med den 1 juli 1942 medgivit, att extra ordinarie och extra

tjänstemän vid försvarsstabens fotoanstalt vid utförande av flygfotografering

skulle äga uppbära flygtraktamente med 5—9 kronor för dag enligt i beslutet

angivna grunder. Härjämte hade medgivits att, därest dessa tjänstemän

vid utförande av flygfotografering drabbades av olycksfall, varav föranleddes

sjukdom eller förlust av arbetsförmågan, de skulle äga under tjänstledighet

till följd av olycksfallet åtnjuta flygtillägg med 150 kronor för månad

räknat. Kostnaderna för dessa förmåner, vilka såvitt avsåge budgetåret

1942/43 bestritts från fjärde huvudtitelns anslag till extra utgifter, borde,

uttalade jag, under budgetåret 1943/44 bestridas från den å flygvapnets avlöningsstat

uppförda anslagsposten till flygtillägg.

Krån och med nästkommande budgetår torde kostnader av detta slag böra

avföras från en särskild i avlöningsstaten för försvarsstaben upptagen anslagspost

till flygtillägg m. m. Då för budgetåret 1942/43 för detta ända
-

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

mål utbetalats sammanlagt 175 kronor, synes posten i fråga, vilken bör betecknas

förslagsvis, böra uppföras med 200 kronor.

Med hänsyn till de angivna jämkningarna bör jämväl anslagsposten till

rörligt tillägg minskas. För erhållande av en jämn anslagssumma beräknar

jag denna post till 152 405 kronor.

Inkomstposten Pensionsmedel synes böra minskas med i avrundat tal

10 000 kronor till 210 000 kronor.

För försvarsstabens del inträder genom dessa ändringar en anslagshöjning

med 5 000 kronor.

Beträffande min beräkning av lönekostnaderna för försvarsväsendets radioanstalt

för nästa budgetår, utmynnande i förslag till anslagshöjning med 125 000

kronor, torde få hänvisas till handlingarna i ärendet, vilka komma att tillhandahållas

riksdagens vederbörande utskott. Av anslagshöjningen belöpa

omkring 30 000 kronor på överflyttning av kostnader från arméns mathållningsanslag

och 65 000 kronor på merkostnader för anställande av 17

telegrafister, vilka i enlighet med vad i förenämnda proposition nr 143 anförts

böra tillföras radioanstalten för nedbringande av manskapskadern vid signaltrupperna.

På grund av det anförda beräknar jag för nästa budgetår en höjning av

förevarande anslag med (5 000 + 125 000 =) 130 000 kronor till 2 845 000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels å personalförteckningen för försvarsstaben under rubrikerna

Tjänstemän å ordinarie stat, Militär personal uppföra

ytterligare 1 major, militärassistent, i lönegraden Oa 4 samt

1 regementskassör av 1. klassen i lönegraden UO 3,

dels besluta, att i avlöningsstaten för försvarsstaben skola

med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1944/45

vidtagas de ändringar, som av mig i det föregående angivits,

dels och till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1944/45

anvisa ett förslagsanslag av 2 845 000 kronor.

Försvarsstaben: Omkostnader, förslagsanslag.

Budgetåret 1942/43 .............................................. kronor 576 000

» 1943/44 .............................................. » 680000

1944/45 (chefens för försvarsstaben förslag)........ » 777 000

» 1944/45 [Kungl. Maj:ts förslag).................... » 650 000

I anslaget ingå medel jämväl för bestridande av omkostnaderna vid försvarsväsendets

radioanstalt.

Kungl. Majit har i den till årets riksdag avlåtna statsverkspropositionen

(fjärde huvudtiteln, punkt 11) föreslagit riksdagen att i avbidan på särskild

proposition i ämnet, till Försvarsstaben: Omkostnader för budgetåret 1944/45

beräkna ett förslagsanslag av 680 000 kronor.

I sin förutberörda skrivelse den 31 augusti 1943 har chefen för försvarsstaben

framhållit att, då det nu anskaffade reservdelslagret till chiffrerings
-

s. 143 Kontrollera mot PDF

143

Kungl. Maj-.ts proposition nr 185.

apparater för närvarande vore tillräckligt, i staten icke beliövde upptagas

för detta ändamål för innevarande budgetår anvisade 5 000 kronor.

För fotoanstaltens verksamhet hade för löpande budgetår äskats 18 000

kronor, varav för reparation och underhall m. m. 3 000 kronor, för försöksverksamhet

10000 kronor och för utbildningskurser 5 000 kronor. För ändamålet

hade emellertid beviljats allenast 8 000 kronor. Denna summa vore,

yttrade försvarsstabschefen vidare, icke tillräcklig för att på effektivt sätt

bedriva den värdefulla och krävande utbildnings- och försöksverksamheten.

Anstalten representerade det organ, där fotografitjänstens senaste rön skulle

omsättas för praktisk användning. Vidare skulle prövning ske av materiel.

Detta krävde omfattande försök av olika slag ävensom bearbetning av resultaten.

Härmed förenade kostnader beräknades under nästkommande budgetår

uppgå till 18 000 kronor, innebärande en ökning med 10 000 kronor.

Beträffande anslagsäskandena för radioanstalten torde få hänvisas till

handlingar, som komma att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott.

För fotoanstaltens verksamhet beräknar jag liksom för innevarande bud- Departement>•

getår 8 000 kronor. Såsom i framställningen anförts torde medel icke be- Zeferi.

hova anvisas för uppläggande av reservdelslager. Härigenom vinnes i förhållande

till löpande budgetår en besparing av 5 000 kronor. För radioanstalten

beräknar jag, såsom av handlingarna i ärendet framgår, en anslagsminskning

med 16 000 kronor.

På grund av det anförda beräknar jag förevarande anslag till (680 000 —

5000—16 000=) i avrundat tal 650 000 kronor, innebärande en anslagsminskning

med 30 000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj.t matte

föreslå riksdagen

att till Försvarsstaben: Omkostnader för budgetåret 1944/45

anvisa ett förslagsanslag av 650 000 kronor.

ARMÉN.

Avlöningar m. m. till fast anställd personal.

Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsanslag.

1942 års försvarsbeslut:

under uppsättningsperioden ....................................... kronor 64 610 800

vid genomförd organisation ....................................... » 69 429 000

Budgetåret 1942/43 ...................................................... » 59 450 000

t 1943/44 ...................................................... » 63 730 000

» 1944/45 (arméförvaltningens förslag) ............ » 70 500 000

» 1944/45 (Kungl. Maj:ts förslag) ..................... » 71 700 000

T årets statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, punkt 12) har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till

Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1944/45 beräkna

ett förslagsanslag av 70 000 000 kronor.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Kungl. Maj:t har den 30 juni 1943 fastställt dels avlöningsstat för anslaget

för budgetåret 1943/44 (se statsliggaren för nämnda budgetår, s. 91), dels ock

särskilda personalförteckningar beträffande den från anslaget avlönade personalen.

I fråga om de anslags- och delposter, som ingå i nämnda avlöningsstat,

torde för nästa budgetår icke böra föreslås annan ändring än att, av skäl vartill

jag återkommer i det följande, i avlöningsstaten bör upptagas en ny anslagspost

för avlöningar till vård- och ekonomipersonal. Förslag till personalförteckningar

för budgetåret 1944/45, upptagande flertalet av de beställningar

och befattningar, som böra avses för olika staber, truppförband m. m., böra

i vanlig ordning överlämnas till riksdagens vederbörande utskott.

Den utökning av den från förevarande anslag avlönade personalen, som

arméförvaltningen föreslagit för nästa budgetår, är i huvudsak en direkt följd

av det successiva genomförandet av den av 1942 års riksdag beslutade fortsatta

utbyggnaden och organisationen av landets försvarskrafter. Utan omedelbart

samband härmed är det förslag till överflyttning till förevarande anslag

av avlöningskostnaderna för köks- och servisbiträden vid arméns matinrättningar

från arméns mathållningsanslag, som föranlett mig att föreslå upptagande

i avlöningsstaten av en särskild anslagspost för avlöningar till vårdoch

ekonomipersonal. Arméförvaltningen har föreslagit, att under berörda

anslagspost jämväl skola upptagas medel för anställande av ett antal sjukvårdsbiträden

vid arméns truppförbandssjukhus.

I fråga örn de viktigaste organisatoriska förändringar, som avses skola

genomföras under nästa budgetår och äro av natur att påverka personalbehovet,

må framhållas den fortsatta utbyggnaden av Göta pansarlivgarde,

Bergslagens artilleriregemente, Stockholms luftvärnsregementes kompani på

Gotland, Signalregementets kompanier i Kristianstad och Skövde samt Andra

och Tredje tygkompanierna.

I likhet med vad som skett för innevarande budgetår synas i vederbörliga

personalförteckningar för budgetåret 1944/45 böra upptagas alla de beställningar

och befattningar, vilka beräknas skola tillsättas under budgetåret, även

örn viss beställning eller befattning planenligt icke skall tillsättas redan från

och med budgetårets ingång. Det bör få ankomma på Kungl. Maj:t att i samband

med personalförteckningarnas fastställande eller annorledes meddela

beslut örn tidpunkten för nya beställningars eller befattningars tillsättande.

Riksdagens bemyndigande härtill torde böra inhämtas.

Under de senaste åren ha förelegat vissa svårigheter beträffande möjligheterna

att besätta samtliga de å personalförteckning uppförda kaptensbeställningarna.

Med hänsyn härtill har inhämtats riksdagens medgivande att,

därest ledig kaptensbeställning icke kunnat besättas med därtill kompetent

beställningshavare, ett mot uppkommande vakanser svarande antal löjtnanter

i stället får tillsättas. Samma anordning torde erfordras jämväl för nästa

budgetår. Medgivande av denna innebörd har intagits i form av anmärkningar

i vederbörlig personalförteckning.

Jag övergår härefter till behandlingen av de olika i avlöningsstaten ingå
-

s. 145 Kontrollera mot PDF

145

Kungl. May.ts proposition nr 185.

ende anslags- och delposterna och lämnar i anslutning därtill en redogörelse

för de huvudsakliga ändringar i de för innevarande budgetår fastställda personalförteckningarna

som böra vidtagas.

I förenämnda proposition nr 143 har framlagts förslag örn inrättande

av beställningar för långtjänstunderbefäl vid armén och kustartilleriet

samt örn vissa manskapsbeställningars ersättande med civila befattningar.

Under åberopande av vad i berörda proposition anförts rörande grunderna för

manskapsstaternas sammansättning får jag beträffande för nästa budgetår föreslagna

ändringar med avseende å manskapsstaterna för armén hänvisa till de

upprättade förslagen till personalförteckningar.

Jag vill i detta sammanhang anmärka, att jag icke ansett mig för närvarande”

böra förorda vissa av överbefälhavaren i skrivelse den 6 november 1943

föreslagna ändringar i fråga örn militära och civilmilitära beställningars benämning,

syftande till större enhetlighet.

I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Generalstabskåren.

I innevarande budgetårs personalförteckning ha bland annat upptagits 1

beställning för överstelöjtnant eller major och 47 kaptensbeställningar. Enligt

vid personalförteckningen fogade anmärkningar skulle emellertid förstnämnda

beställning hållas vakant, intill dess försvarets sjukvårdsförvaltning organiserats,

varjämte antalet kaptensbeställningar intill samma tidpunkt fick utgöra

48.

Försvarets sjukvårdsförvaltning har organiserats från och med den 1 januari

1944. Sedan emellertid chefen för armén anmält, att det med hänsyn till befälsläget

vid generalstabskåren och av andra skäl vore lämpligt, att den

kapten vid generalstabskåren, som dessförinnan tjänstgjort vid arméförvaltningens

sjukvårdsstyrelse, finge fortsätta sin tjänstgöring vid sjukvårdsväsendet

efter det sjukvårdsförvaltningen organiserats, har Kungl. Majit enligt beslut

den 22 december 1943 medgivit, att jämväl efter tidpunkten för sjukvårdsförvaltningens

organiserande —- dock högst till och med den 30 september 1944

— kaptensbeställningarna vid generalstabskåren få bibehållas vid ett antal

av 48, under det att 1 beställning vid kåren för överstelöjtnant eller major

samma tid hålles vakant. Den sålunda beslutade jämkningen i personalförteckningen

torde, i vad rör nästa budgetår, böra omförmälas genom en anmärkning

till personalförteckningen.

Arméstaben.

I den för innevarande budgetår gällande personalförteckningen ha upptagits

9 beställningar för kaptener eller löjtnanter samt 9 beställningar för

löjtnanter, alla avsedda för personal ur armén i flygtjänst. För nästa budgetår

böra för sådan tjänst tillkomma 1 beställning för kapten eller lojtnant

och 1 löjtnantsbeställning, varigenom antalet sådana beställningar uppbringas

till det i försvarsbeslutet beräknade antalet. De nya bestallnmgarna böra

liksom de befintliga uppföras såsom arvodesbeställningar.

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 185.

71 44 10

s. 146 Kontrollera mot PDF

146 Kungl. May.ts proposition nr 185.

Militärområdena m. m.

Under denna rubrik är för närvarande redovisad följande för Karlsborg

avsedda polispersonal, nämligen 1 överkonstapel i lönegraden Ca 12 och 1

konstapel i lönegraden Calo. Vid anmälan av propositionen 1943:235 angående

vissa avlönings- m. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för

budgetåret 1943/44 anförde jag, att enligt vad jag inhämtat från chefen för

socialdepartementet inom nämnda departement förelåge förslag till omorganisation

av polisväsendet i Karlsborg syftande till att den nuvarande militära

poliskåren inordnades i den allmänna polisorganisationen. I avbidan på ställningstagande

till detta förslag borde förenämnda beställningar vid inträffande

ledighet icke återbesättas med ordinarie innehavare.

Enär frågan örn organisationen av polisväsendet i Karlsborg icke ännu

kunnat slutligt avgöras, bör jämväl för nästa budgetår gälla, att ifrågavarande

beställningar vid inträffande ledighet icke må återbesättas med ordinarie innehavare.

Truppförbanden.

För infanteriet böra tillkomma 21 kaptener, 2 löjtnanter och 1 fanjunkare,

varigenom staterna för officerare och underofficerare utom i vad avser

kaptener uppbringas till de i försvarsbeslutet för genomförd organisation beräknade.

I fråga örn kavalleriet föreslås jämväl ökning av underofficerskadern

till det i försvarsbeslutet beräknade antalet, innebärande en ökning i förhållande

till innevarande budgetår med 2 fanjunkare och 3 sergeanter. Antalet

officerare har redan innevarande budgetår upptagits till samma antal som

i försvarsbeslutet. Med hänsyn till den av 1943 års riksdag (proposition nr

302; riksdagens skrivelse nr 412} beslutade omorganisationen av kavalleriet

— bland annat innebärande återuppsättande av det till Hälsingborg förlagda

kavalleriregementet och viss minskning av den i försvarsbeslutet beräknade

verksamheten vid ridskolan — har föreslagits, att till kavalleriet skulle överflyttas

en ryttmästarbeställning som innevarande budgetår upptagits under

ridskolan. Enär det nya regementet med hänsyn till lokalförhållandena icke

torde kunna organiseras under nästa budgetår, torde härmed kunna anstå.

För pansartrupperna böra planenligt beräknas nya beställningar för

3 majorer, 8 kaptener, 2 löjtnanter, 6 fanjunkare och 10 sergeanter.

Arméförvaltningen har — med erinran att Göta pansarlivgarde enligt 1943

ars riksdags beslut skall förläggas till Enköping, där intet annat truppförband

finnes förlagt — föreslagit att regementet från och med nästa budgetår

skall erhålla musikkår. Ehuru truppförband, som förlagts ensamma, enligt

1942 års försvarsbeslut som regel erhållit musikkårer, kan jag, under hänvisning

till vad jag vid anmälan av innevarande års statsverksproposition

(fjärde huvudtiteln, s. 10 ff.) anfört rörande svårigheten att hålla försvarskostnaderna

inom den i försvarsbeslutet beräknade kostnadsramen, icke för

närvarande biträda förslaget örn uppsättande av musikkår jämväl vid Göta

pansarlivgarde.

s. 147 Kontrollera mot PDF

147

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Vad angår artilleriets truppförband får jag erinra, att för budgetåret

1942/43 såsom en förberedelse för uppsättandet av Bergslagens artilleriregemente

redovisades viss personal för regementet under andra artilleriförband.

För innevarande budgetår redovisades vid Bergslagens artilleriregemente

viss officers- och underofficerspersonal, medan personalen i övrigt fortfarande

upptogs under övriga artilleriförband. För nästa budgetår bör en

fortsatt överflyttning av personal till Bergslagens artilleriregemente äga rum,

samtidigt som artilleriets personalstater med hänsyn till regementets uppsättande

och artilleriets utbyggnad i övrigt icke oväsentligt utökas. Ökningen

för artilleriet bör omfatta beställningar för 2 majorer — varigenom antalet

sådana beställningar uppbringas till det i försvarsbeslutet beräknade — 10

kaptener, 10 styckjunkare, 7 sergeanter och 1 förrådsvaktmästare.

För den beslutade musikkåren vid Bergslagens artilleriregemente böra

vidare upptagas nya beställningar för 1 musikdirektör, 2 musikstyckjunkare

och 3 musiksergeanter jämte vissa manskapsbeställningar.

Enligt 1943 års riksdags beslut skall artilleriskjutskolan, för närvarande

förlagd till Skillingaryd, överflyttas till Villingsberg, sedan vissa för skolans

förläggning därstädes beslutade byggnadsarbeten fullbordats. Villingsbergsförläggningen

skall jämväl utnyttjas av Bergslagens artilleriregemente. Artilleriskjutskolans

förflyttning beräknas kunna äga rum våren 1945.

Chefen för armén har i skrivelse den 23 december 1943, vilken överlämnats

av försvarets civilförvaltning den 21 januari 1944, framlagt vissa av artilleriskjutskolans

förflyttning betingade förslag rörande personalstaterna för nästa

budgetår. Förslaget avser dels meddelande av vissa bestämmelser rörande förläggningsort

för artilleriskjutskolans personal — vilket lärer ankomma på

Kungl. Majit — dels överflyttning från och med nästa budgetår av 4 för

artilleriskj utskolans övningskompani avsedda styckjunkarbeställningar till

Svea, Wendes, Smålands och Bergslagens artilleriregementen, dels viss ytterligare

överflyttning av personal från artilleriskjutskolan till Smålands och

Bergslagens artilleriregementen från och med tidpunkten för skolans överflyttning,

dels slutligen vissa bestämmelser rörande tillsättande av personal.

I enlighet med förslaget synes för vart och ett av nyssnämnda fyra regementen

böra uppföras ytterligare en styckjunkarbeställning. För förslagets genomförande

i övrigt erforderliga bestämmelser torde såvitt avser nästa budgetår

kunna medelås i anmärkningsform i vederbörande personalförteckningar.

Luftvärnets personal bör planenligt utökas med beställningar för 1

major, 10 kaptener och 19 löjtnanter. Härigenom uppbringas antalet löjtnantsbeställningar

till det i försvarsbeslutet beräknade.

I skrivelse den 23 december 1943 har arméchefen framlagt förslag rörande

viss omorganisation och utökning av ingenjörtrupperna. Emellertid har

jag i avvaktan på ytterligare utredning icke kunnat taga ställning till det

sålunda framlagda förslaget. Ingenjörtruppernas personalstater böra därför

— såvitt avser officerare och underofficerare — jämkas allenast på

det sätt att en löjtnantsbeställning utbytes mot en kaptensbeställning. Ingen

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Maj-.ts proposition nr 185.

jörtruppenias officers- och underofficerskadrer lia därmed vunnit överensstämmelse

med de i försvarsbeslutet för genomförd organisation beräknade.

För signaltruppernas del böra planenligt upptagas nya beställningar

för 2 kaptener, 1 löjtnant — antalet löjtnanter uppbringas därmed till det i

försvarsbeslutet beräknade — 1 fanjunkare och 3 sergeanter. Såsom anförts

vid behandlingen av försvarsstabens avlöningsanslag bör å andra sidan från

signaltruppernas stat till försvarsstabens personalförteckning överföras en

majorsbeställning, som avsetts för telegrafstyrelsens militärbyrå.

Trängtrupperna böra planenligt tillföras nya beställningar för 2 kaptener,

11 löjtnanter, 6 fanjunkare och 6 sergeanter. Å andra sidan bör med

hänsyn till organisationen av försvarets sjukvårdsförvaltning antalet majorsbeställningar

minskas med 1, vilken utbytts mot beställning för överstelöjtnant

eller major.

I detta sammanhang får-jag upptaga till behandling frågan örn löneställningen

för avdelningschefen vid arméinspektionens trängavdelning, vilken

fråga upprepade gånger varit föremål för statsmakternas prövning.

Sedan arméförvaltningen framställt förslag örn uppflyttning av ifrågavarande

beställning från lönegraden Oa 6 till lönegraden Ob 1, fann jag vid

anmälan av propositionen 1943: 235 skäl icke föreligga att i detta avseende

göra avsteg från vad vid 1942 års försvarsbeslut förutsatts. I anledning av

motionsvis framställda yrkanden örn uppflyttning av beställningen till lönegraden

Ob 1 uttalade riksdagen i sin skrivelse 1943: 321, att riksdagen funnit

vissa skäl vara anförda därför, bland andra den omständigheten att avdelningschefen

vore personalkårchef, men att riksdagen icke ansett sig för det

dåvarande mot mitt ställningstagande i samma ärende böra besluta örn beställningens

hänförande till högre lönegrad. Kiksdagen hade emellertid förutsatt,

att frågan ånyo skulle bliva föremål för Kungl. Maj:ts prövning.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har arméförvaltningen ånyo framfört

förslag örn beställningens uppflyttning till högre lönegrad, varvid bland

annat framhållits, att inspektören för underhållstrupperna med hänsyn till

framtida placeringsmöjligheter ansåge det vara av synnerlig vikt, att placeringen

som chef för trängavdelningen innebure en klar befordran även i lönehänseende.

Frågan örn arméledningens organisation synes böra på grundval av vunna

erfarenheter inom en nära framtid bliva föremål för ytterligare överväganden.

Med hänsyn härtill och med beaktande jämväl av de riktlinjer för årets

budgetarbete, som angivits i statsverkspropositionen, finner jag mig fortfarande

förhindrad tillstyrka, att befattningen såsom avdelningschef vid arméinspektionens

trängavdelning uppflyttas i högre lönegrad. Jag vill i detta

sammanhang erinra om att lönegraden Ob 1 principiellt bör avses för chefer

för större truppförband och icke för beställningshavare i stabstjänst.

Fälttygkåren.

I propositionen 1942: 210 anslöt jag mig i princip till ett av 1941 års försvarsutredning

framlagt förslag att arméns tygpersonal skulle uppdelas på

s. 149 Kontrollera mot PDF

149

Kungl. lvlaj:ts proposition nr 185.

tre olika personalkårer, nämligen fälttygkåren, arméingenjörkåren och tygstaten.

Jag ansåg emellertid ytterligare utredning erforderlig innan ställning

kunde tagas till frågan örn antingen jörkårens sammansättning, varför

för budgetåret 1942/43 behovet av ingenjörspersonal utöver befintliga ordinarie

tygingenjörer —— borde tillgodoses genom anställande av tillfälliga befattningshavare.

Jag föreslog, att för nämnda budgetår den militära personalen

och av den civilmilitära de ordinarie tygingenjörerna skulle upptagas

rinder fälttygkåren samt övrig civilmilitär personal under tygstaten.

Sedan Kungl. Majit genom beslut den 5 juni 1942 bemyndigat chefen för

försvarsdepartementet att utse utredningsmän att inom departementet biträda

med utredning rörande utnyttjandet av ingenjörtekniskt utbildad personal

inom försvarsväsendet och därmed sammanhängande frågor ävensom

avgiva det förslag, vartill utredningen kan föranleda, tillkallade jag med stöd

av nämnda bemyndigande den 30 juni 1942 fem utredningsmän. Utredningsmännen,

vilka antagit benämningen försvarsväsendets ingenjörutredning, framlade

i skrivelse den 26 februari 1943 förslag till vissa provisoriska åtgärder

för ordnande av anställningsförhållandena för viss ingenjörspersonal inom försvarsväsendet.

På grundval av ingenjörutredningens förslag ha från och med

innevarande budgetår inrättats ett antal extra ordinarie ingenjörsbefattningar

vid armén.

Försvarsväsendets ingenjörutredning har ännu icke slutfört sitt utredningsarbete,

och ifrågavarande organisationsspörsmål måste således jämväl för nästa

budgetår lösas efter provisoriska linjer. För fälttygkåren böra i enlighet härmed

upptagas allenast sådana nya beställningar, som nödvändigt betingas av organisatoriska

förändringar som fastställts i försvarsbeslutet. Den personalökning,

som erfordras för tygtruppemas uppsättande, har beräknats till 1 fanjunkare

och 4 sergeanter.

I enlighet med 1942 års försvarsbeslut har inom armén inrättats en tygförvaltningsskola

med uppgift att bibringa arméns fast anställda personal utbildning

i tygförvaltningstjänst nr. m. 1941 års försvarsutredning beräknade

den för skolan erforderliga personalen till 1 major såsom chef och 1 kapten

såsom adjutant och lärare, båda på fälttygkårens stat, samt vidare 1 arméingenjör

vid arméingen jörkåren ävensom 1 expeditionsunderofficer och 1

skrivbiträde.

Vid anmälan av propositionen 1942: 210 framhöll jag emellertid, att frågan

örn skolans lärarpersonal och organisation i övrigt icke syntes böra avgöras,

förrän resultatet av utredningen rörande den ingenjörtekniska organisationen

inom försvarsväsendet förelåge. Såsom chef för skolan beräknade jag dock

en major vid fälttygkåren. Övrig personal förutsattes skola kommenderas från

staber och truppförband.

I skrivelse till arméförvaltningen har arméstabschefen nu anfört bland

annat följande.

Undervisningen vid tygförvaltningsskolan hade nu pågått under så lång

tid, att erfarenheter vunnits rörande skolans lämpliga organisation samt för

densamma erforderlig lärarpersonal. Att i avvaktan på resultatet av den på
-

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

gående ingenjörutredningen uppskjuta lösandet av frågan om skolans organisation

skulle på ett betänkligt sätt äventyra utbildningen av skilda personalkategorier

i tygtjänstens olika grenar.

. Då verksamheten vid skolan icke syntes kunna komma att påverkas av

ingenjörutredningens förslag, vore det lämpligt att redan nu föreslå viss för

skolan oundgängligen erforderlig personal. Därvid borde tillkomma 1 kapten

(Oa 3) på fälttygkårens stat avsedd såsom adjutant och lärare samt 1 ingenjör

(MEo 24) avsedd såsom chef för undervisningsverkstäderna, lärare i grundläggande

verkstadstjänst, verktygs- och maskinlära, metallurgi m. m. för till

tygförvaltningsskolan förlagda kurser.

Behovet av skrivbiträden i lönegrad MEo 2 hade av försvarsutredningen

beräknats till 1. I gällande personalförteckning funnes för Första tygkompaniet

uppförda 3 skrivbiträden. Av dessa vore 1 avsett för tygförvaltningsskolan.

Erfarenheten visade emellertid, att tygförvaltningsskolan hade behov

av 2 kontors- eller skrivbiträden. Vidare förelåge behov av 1 vaktmästare i

lönegrad MEo 5 för tillsyn och vård av skolans undervisningsmateriel samt

såsom biträde åt lärarpersonalen.

Vid skolan förelåge slutligen behov av instruktörspersonal och arbetsförmän

utöver vad som i nuvarande läge kunde kommenderas från tygstaten.

Detta personalbehov syntes tills vidare kunna tillgodoses genom anställande

av extra tjänstemän.

Arméförvaltningen har anslutit sig till vad arméstabschefen sålunda anfört

och har alltså såvitt avser fälttygkåren föreslagit en utökning — utöver vad

i det föregående anförts — med 1 kapten.

För egen del anser jag fortfarande, att ingenjörutredningens betänkande

bör avvaktas innan skolan tillföres ytterligare ordinarie personal. Däremot

har jag intet att erinra mot att såsom lärare anställes en ingenjör i lönegraden

MEo 24 och ej heller mot inrättande av en befattning i lönegraden MEo 5 för

en vaktmästare med av armestabschefen angivna uppgifter. Med förstärkning

av skrivpersonalen vid skolan torde tills vidare kunna anstå.

Arméförvaltningen har upptagit till förnyad prövning den vid 1943 års

riksdag behandlade frågan örn löneställningen för fälttygmästaren, för närvarande

placerad i lönegraden Oa 6. I anledning av ett motionsvis framfört

yrkande örn beställningens hänförande till lönegraden Ob 2 anförde riksdagen

i sm skrivelse 1943: 321, att enligt riksdagens uppfattning skäl möjligen kunde

vara för handen att uppflytta beställningen till lönegraden Ob 1. Riksdagen

hade emellertid icke ansett sig böra taga ställning till spörsmålet därom,

innan detsamma först varit föremål för närmare övervägande av Kungl. Majit.

Arméförvaltningen har nu föreslagit, att fälttygmästaren skall uppflyttas

till lönegraden Ob 1, varvid åberopats — förutom riksdagens uttalande —

den arbetsbörda och det tjänsteansvar, som åvilar ifrågavarande befattningshavare.

Med hänsyn till vad i det föregående anförts rörande tillämpningen av lönegraden

Ob 1 ävensom till riktlinjerna för årets budgetarbete anser jag mig

icke kunna tillstyrka det sålunda framlagda löneregleringsförslaget.

I avvaktan på ingenjörutredningens förslag har jag icke heller kunnat tillstyrka

ett av chefen för armén, efter framställning från personalhåll, fram
-

s. 151 Kontrollera mot PDF

151

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

lagt förslag om uppförande på fälttygkårens stat av ett antal beställningar

för tygförvaltare vid truppförbanden.

Å arméns personalförteckning för ordinarie tjänstemän för budgetåret

1941/42 funnos under fälttygkåren uppförda tre beställningar i lönegraden

Oa 6, avsedda för befattningarna såsom styresmän vid arméförvaltningens

tygdepartements dåvarande tre fabriker, ammunitionsfabriken, Karl Gustafs

stads gevärsfaktori och Åkers krutbruk. Ledningen av dessa handhaves numera

av försvarets fabriksstyrelse. Såsom framgår av mitt anförande till statsrådsprotokollet

vid anmälan av propositionen 1942: 266 (s. 52 f.) bör personal vid

sådana fabriker, som äro underställda annan än militär myndighet, piincipiellt

icke uppföras på militär eller civilmilitär stat. I avvaktan på beslut i

fråga örn den framtida driftsformen m. m. för bland andra förenämnda fabriker

borde, anförde jag, vid fabrikerna tjänstgörande militär och civilmilitär

personal övergångsvis hänföras till fälttygkåren respektive tygstaten. Därest

de dåvarande innehavarna av ifrågavarande befattningar icke disponerades

för fabrikernas räkning, borde de i stället tagas i anspråk för andra arbetsuppgifter,

vilka i allmänhet ankomme på sådan personal. Vid ledighet _ å

tjänsterna borde dessa icke uppehållas medelst förordnande. För att möjliggöra

en övergång till ett nytt system beträffande chefsbefattningarna vid

ifrågavarande fabriker föreslog jag, att de å den för budgetåret 1941/42 fastställda

personalförteckningen upptagna styresmannabefattningarna i stallet

uppfördes å förteckningen för budgetåret 1942/43 såsom överstebeställningar

vid fälttygkåren, varvid det förutsattes skola ligga i Kungl. Maj:ts hand att

vid uppkommande ledighet å de för ammunitionsfabriken och Karl Gustafs

stads gevärsfaktori avsedda beställningarna besluta, huruvida beställningarna

skulle återbesättas eller vakanssättas. Såsom överingenjör och chef för Åkers

krutbruk hade redan förordnats en person utom fälttygkårens stat.

Vad sålunda föreslagits föranledde ingen erinran från riksdagens sida. I

anslutning till de grunder som jag sålunda, gav uttryck för ha jämväl för ledningen

av de andra två fabrikerna inrättats befattningar såsom överingenjörer,

tillika chefer, till en början förenade med arvoden.

Å befattningen som överingenjör och chef vid gevärsfaktoriet förordnades

en av överstarna vid fälttygkåren. Å befattningen som överingenjör och chef

för ammunitionsfabrikens avdelning i Karlsborg förordnades en regementsofficer

vid fälttygkåren, som tidigare tjänstgjort som arbetsofficer vid avdelningen.

Båda beställningshavarna bereddes tjänstledighet från sina beställningar

vid fälttygkåren under tiden för förordnandena.

Under budgetåret 1942/43 avgick en överste vid fälttygkåren — styresman

vid ammunitionsfabriken — med pension. Beställningen återbesattes icke.

I stället tillsatte Kungl. Maj:t en överstelöjtnantsbeställning vid fälttygkåren.

Vid anmälan av propositionen 1943: 235 anförde jag i förevarande fråga,

att i och mod tillkomsten av nyssnämnda överingenjörsbefattningar de båda

å fälttygkårens stat uppförda, för styresmännen avsedda överstebeställnmgarna

icke längre erfordrades. Emellertid förordade jag, att en av de båda

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

överstebeställningarna liksom även den beställning, vars innehavare förordnats

som överingenjör vid ammunitionsfabrikens avdelning i Karlsborg,

tills vidare under innehavarnas tjänstledighet skulle bibehållas å personalförteckningen,

varvid jag förutsatte, att förordnande att under innehavarnas

tjänstledighet uppehålla beställningarna icke skulle meddelas. Den vakanta

överstebeställningen syntes böra avföras från personalförteckningen. I stället

borde uppföras en överstelöjtnantsbeställning. Vad sålunda anförts föranledde

icke erinran från riksdagens sida.

1943 års riksdags beslut rörande fabriksverkets organisation innebär bland

annat, att förenämnda överingenjörsbefattningar, vilka som nämnts förut

varit förenade med arvoden, uppförts å C-planen i civila avlöningsreglementet,

varvid löneställningen bestämts till högst lönegraden C 8. Av de båda fälttygkåren

tillhörande beställningshavare, som tidigare förordnats att upprätthålla

sådana befattningar, innehar översten förordnande tills vidare, medan

den andre beställningshavaren förordnats i sin befattning på viss tid och

därmed frånträtt sin beställning på aktiv stat vid fälttygkåren. Denna är alltså

numera vakant. I avvaktan på slutligt ställningstagande till frågan örn fälttygkårens

organisation och omfattning lärer beställningen fortfarande böra

kvarstå på personalförteckningen, varvid dock föreskrift bör meddelas,

att densamma icke må återbesättas vare sig med ordinarie innehavare eller

på förordnande.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har antalet beställningar vid

fälttygkåren i lönegraden Oa 6 — bortsett från fälttygmästare^ beställning_■

under de senaste åren minskats från tre till två, varjämte på grund av meddelad

föreskrift gäller, att endast en av beställningarna för närvarande må vara

besatt. Samtidigt har antalet beställningar i de lägre lönegraderna ökats.

Detta förhållande har medfört, att befordringsläget inom fälttygkåren blivit

mycket ogynnsamt. I avvaktan på ingenjörutredningens förslag anser jag

visserligen, att med definitiva ändringar av fälttygkårens sammansättning

för närvarande bör ansta. Utan att fragans slutliga prövning föregripes synes

emellertid nu böra vidtagas den jämkningen i de nyssberörda bestämmelserna,

att hinder ej längre möter för vikariatsförordnande på den överstebeställning,

som innehas av överingenjören vid gevärsfaktoriet. Enär någon utökning av

fälttygkårens personal icke bör äga runi, bör emellertid föreskrift meddelas

därom, att en beställning i lägre lönegrad vid inträffande ledighet på grund

av förordnande i högre lönegrad icke må uppehållas på förordnande.

Tygstaten.

Sedan vid 1943 års riksdag motionsvis föreslagits, att de å personalförteckningen

för ordinarie tjänstemän vid tygstaten upptagna båda

departementsskrivarbeställningarna i lönegraden Ca 17 måtte utbytas

mot beställningar såsom tygförvaltare av 1. klassen i lönegraden

Ca 18, bemyndigade riksdagen i sin skrivelse nr 321 Kungl. Maj:t

att, därest så befunnes ändamålsenligt, vidtaga erforderlig jämkning i

personalförteckningen för tillgodoseende av motionens syfte. Efter framställ
-

s. 153 Kontrollera mot PDF

153

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

ning av fälttygmästaren har Kungl. Majit sedermera enligt beslut den 22

oktober 1943 förordnat, att ifrågavarande 2 departementsskrivarbeställningar

från och med den 1 januari 1944 skulle utbytas mot 2 beställningar för tygförvaltare

av 1. klassen. A ad sålunda beslutats har beaktats vid upprättande

av förenämnda förslag till personalförteckningar.

I övrigt beräknar jag en planenlig utökning av tygstaten med beställningar

för 1 tygverkmästare av 1. klassen, 2 tygförvaltare av 2. klassen, 7 tygverkmästare

av 2. klassen, 5 tyghantverkare av 1. klassen och 13 tyghantverkare av

2. klassen.

Å personalförteckningen för innevarande budgetår finnas under rubriken

Vid försvarets fabriksverk uppförda beställningar för 4 tygförvaltare av 1.

klassen, 9 tygverkmästare av 1. klassen och 3 tygverkmästare av 2. klassen.

Enligt meddelad föreskrift skall vid uppkommande ledighet å dessa befattningar

frågan örn deras återbesättande underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Enär innehavaren av en av beställningarna såsom tygförvaltare av 1. klassen

numera avgått, kan antalet beställningar i ifrågavarande lönegrad minskas

från 4 till 3. Avlöningsförmånerna för ifrågavarande personal synas böra

bestridas av driftmedel, varför förevarande anslagspost kan nedräknas med

motsvarande belopp. Jag återkommer härtill vid beräkningen av medelsbehovet

under anslagsposten för nästa budgetår.

Såsom vid behandlingen av krigsmaterielverkets avlöningsanslag anförts

bör den vid krigsmaterielverkets förråd tjänstgörande, tygstaten tillhörande

personalen i mån av avgång eller omplacering till befattningar utom krigsmaterielverket

avvecklas. Ifrågavarande personal synes vid sådant förhållande

lämpligen, i likhet med den vid fabriksverket tjänstgörande personalen, böra

uppföras under särskild rubrik i personalförteckningen. Föreskrift bör meddelas

om att vid uppkommande ledighet å ifrågavarande befattningar frågan örn

deras återbesättande skall underställas Kungl. Maj:ts prövning. Med hänsyn

till den förändring med avseende å tygstatens struktur, som skulle uppkomma,

därest de för krigsmaterielverket avsedda beställningarna vakantsättas,

synes det icke uteslutet, att en viss jämkning av de i 1942 års försvarsbeslut

fastställda grunderna för beställningarnas fördelning mellan olika lönegrader

bör ske. Till denna fråga kan jag dock icke nu taga ställning.

Fortifikationskåren.

Sedan 1941 års försvarsutredning föreslagit viss utökning av fortifikationskåren,

framhöll jag vid anmälan av propositionen 1942: 210, att med sådana

förändringar, som sammanhängde med det ökade personalbehovet inom den

centrala förvaltningstjänsten, borde anstå intill dess 1941 års militära förvaltningsutredning

slutfört sitt uppdrag och personalbehovet bättre kunde

överblickas. Frågan örn fortifikationskårens framtida sammansättning ägde

jämväl, anförde jag, ett nära samband med problemet om den civiltekniska

sakkunskapens utnyttjande inom försvarsorganisationen. Jag förklarade mig

därför icke beredd att för det dåvarande framlägga förslag örn en mera avsevärd

utökning av fortifikationskåren. För budgetåret 1942/43 föreslog jag

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kungl. Majlis proposition nr 185.

en utökning med 6 majorer eller kaptener, avsedda såsom fortifikationsofficerare

vid militärbefälsstaberna, 1 fanjunkare samt 1 sergeant. Yad sålunda

föreslagits blev av riksdagen bifallet.

I sin skrivelse rörande medelsbehovet för innevarande budgetår föreslog

arméförvaltningen dels utökning av fortifikationskåren med 3 beställningar

för kaptener eller löjtnanter och 1 sergeantsbeställning, dels ock viss lönereglering

inom kårens befintliga kadrer, innebärande utbyte av 1 överstelöjtnants-

och 1 majorsbeställning mot beställningar för överste eller överstelöjtnant

respektive överstelöjtnant eller major ävensom utbyte av 2 sergeantsbeställningar

mot beställningar för fanjunkare.

Vid anmälan av denna fråga i propositionen 1943: 235 anförde jag, att

jag i avbidan på ingenjörutredningens förslag ansåge mig icke kunna biträda

arméförvaltningens framställning i vidare mån än att jag förordade, att fortifikationskåren

utökades med 3 beställningar för kaptener eller löjtnanter samt

med 1 sergeantsbeställning.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har arméförvaltningen återkommit

till frågan örn en lönereglering inom fortifikationskåren och i sådant

hänseende gjort samma framställning som föregående år.

I avbidan på försvarsväsendets ingenjörutrednings förslag finner jag mig

emellertid fortfarande icke kunna tillstyrka arméförvaltningens förslag.

Intendenturkåren.

Vid anmälan av propositionen 1942: 210 framhöll jag beträffande intendenturkåren,

att med sådana förändringar, som sammanhängde med ett ökat

personalbehov vid arméförvaltningens intendenturdepartement, borde anstå

intill dess 1941 års militära förvaltningsutredning slutfört sitt uppdrag och

behovet sålunda kunde slutgiltigt överblickas. I övrigt hade jag ingen

erinran att framställa mot de kalkyler 1941 års försvarsutredning framlagt

beträffande personalbehovet vid kåren, varför jag förordade en utökning av

kåren inom viss i propositionen angiven ram. Jag förutsatte emellertid att,

såsom en följd av förvaltningsutredningen, ändringar framdeles sannolikt

bleve påkallade i vad rörde den vid arméförvaltningens intendenturdepartement

tjänstgörande personalen. I samband därmed syntes frågan om befordiångsförhållandena

vid kåren böra uppmärksammas.

Sedan vid 1943 års riksdag på grundval av förvaltningsutredningens förslag

beslutats omorganisation av den centrala förvaltningsorganisationen

inom försvaret, upptogos efter därom i propositionen 1943: 235 framlagt förslag

å intendenturkarens stat — förutom vissa av arméorganisationens utbyggnad

betingade nya beställningar -— 3 kaptensbeställningar, avsedda för

arméförvaltningens intendenturavdelning enligt dess nya organisation.

I skrivelse till arméförvaltningen har arméstabschefen — under erinran örn

vad som anförts i propositionen 1942: 210 rörande frågan örn befordringsförhållandena

vid kåren -— anfört följande.

Vid intendenturkåren vore relationen mellan kaptener och regementsofficerare

samt inom regementsofficersgraderna mellan majorer och högre

s. 155 Kontrollera mot PDF

155

Kungl. Majlis proposition nr 185.

regementsofficerare något sämre än vid övriga personalkårer. Det syntes

därför lämpligt att åstadkomma justering av befordringsförhållandena genom

att minska antalet kaptener och öka antalet regementsofficerare. Detta borde

tillgå på följande sätt. Enligt 1942 års försvarsbeslut skulle vid vardera

arméstaben och arméinspektionens centralavdelning finnas en kapten vid

intendenturkåren. Erfarenheten hade emellertid visat, att intendenturärendena

i dessa instanser till undvikande av dubbelarbete borde handläggas av

en för desamma gemensam befattningshavare. Nämnda båda kaptensbeställningar

borde därför utbytas mot en beställning för överstelöjtnant eller major.

Då det vidare vore önskvärt att för tjänstgöring vid in tendén turdepartementet

kunna bevara kontinuitet i tjänsten, syntes det lämpligt att införa en ny beställning

i alternativ lönegrad Oa 6 eller Oa 5. Samtidigt borde ytterligare

en kaptensbeställning bortgå. _

Befordringsmöjligheterna inom intendenturkarens underofficersgrad bolde

likaledes justeras. Kåren hade för närvarande 8 fanjunkare och 15 sergeanter.

Förhållandet mellan antalet fanjunkare och antalet sergeanter vore sämre an

vid truppförbanden i allmänhet. Bättre likhet med andra personalkårer skulle

erhållas, örn relationen ändrades till 9 fanjunkare — 14 sergeanter.

Arméförvaltningen, som anslutit sig till vad sålunda anförts, har därjämte

framhållit, att intendenturkåren planenligt borde tillföras 1 ny majorsbeställning.

För egen del vill jag framhålla, att det ur rekrytenngssynpunkt synes

önskvärt "med en viss jämkning av förhållandet mellan högre och lägre beställningshavare

vid intendenturkåren. Självfallet måste härvid tillses, att

lönesättningen å de olika befattningarna ansluter sig till de aibetsuppgifter

och det ansvar, som åvila respektive befattningshavare. Det av arméstabschefen

framlagda förslaget om utbytande av de två kaptener, som avsetts

för tjänstgöring vid arméstaben och armeinspektionens centralavdelning, mot

en regementsofficer kan jag ur dessa synpunkter i princip biträda. Förutom

en viss besparing i avlöningskostnader torde därmed kunna vinnas en effektivisering

av arbetet inom arméledningen. Den andra av arméstabschefen föreslagna

åtgärden i förenämnda syfte innebär, att en kaptensbeställning skulle

utbytas mot en beställning för överste eller överstelöjtnant. Samtidigt föreslås

inrättande av en i försvarsbeslutet förutsatt ny majorsbeställning, som

enligt vad jag inhämtat avses för tjänstgöring vid arméförvaltningens mtendenturavdelnings

centralbyrå, Den nya beställningen för överste eller överstelöjtnant

skulle jämväl avses för arméförvaltningens intendenturavdelning, däi

det enligt uppgift föreligger behov av en särskild regementsofficer för

kvalificerade utredningsuppdrag m. m. direkt under generalintendenten.

Av inhämtade uppgifter synes mig framgå, att en förstärkning av arbetskraften

å arméförvaltningens intendenturavdelmngs centralbyrå med en

kvalificerad intendenturofficer är erforderlig. Chefen för ifrågavarande byrå

tjänstgör samtidigt som chef för arméinspektionens intendenturavdelning

och tages därför i betydande omfattning i anspråk för arbete utanför armeförvaltningen.

Jag har därför intet att erinra mot att en ny regementsofficersbeställning

i enlighet med vad som förutsatts i försvarsbeslutet upptages å

intendenturkåren» stat fr. o. m. nästa budgetår. 1 avbidan pa närmare erfarenheter

rörande arbetets omfattning å arméförvaltningen» intendent,miedel
-

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

ning elter den verkställda omorganisationen finner jag mig däremot icke kunna

för närvarande tillstyrka förslaget örn utbyte av en kaptensbeställning mot

en beställning för överste eller överstelöjtnant. Av de två nya regementsofficersbeställningar,

som i enlighet med det anförda böra uppföras å personalföl

teckningen för nästa budgetar, synes den ena böra avses för överstelöjtnant

och den andra för major. Mot förslaget örn utbytande av en sergeantsbeställning

mot beställning för fanjunkare har jag intet att erinra.

Intendenturkårens stat bör i enlighet med det anförda utökas med beställningar

för 1 överstelöjtnant, 1 major och 1 fanjunkare men skall å andra sidan

minskas med 2 kaptensbeställningar och 1 sergeantsbeställning.

Fältläkarkåren.

Sedan försvarets sjukvårdsförvaltning numera organiserats, kunna de å

personalförteckningen uppförda beställningarna för generalfältläkare och Överfältläkare

utgå, varjämte antalet beställningar för regementsläkare minskas

med 1 till 40.

Fältveterinärkåren.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har arméförvaltningen på anförda

skäl föreslagit, att överfältveterinären skall i lönehänseende uppflyttas från

lönegraden Ca 30 till lönegraden Cb 1, medan i övrigt icke föreslagits ändring

i den för innevarande budgetår gällande personalförteckningen. Sedermera

har svenska militärveterinärsällskapet i skrivelse den 16 september 1943

gjort framställning örn lönereglering för fältveterinärkåren i syfte att vinna

jämställighet i lönehänseende med militär läkarna. Emellertid kan jag, bland

annat med hänsyn till vad tidigare anförts beträffande riktlinjerna för årets

budgetarbete, icke tillstyrka den föreslagna löneregleringen för fältveterinärkårens

personal.

Hissa utbildningsanstalter.

Sedan befattningen som rektor för försvarets läroverk numera tillsatts

och därå förordnats studierektorn vid arméns underofficersskola, kan sistnämnda

befattning avföras ur personalförteckningen.

Såsom anförts vid behandlingen av artilleriets personalstater bör den för

artilleriskjutskolan avsedda personalen minskas med 4 styckjunkare.

Arméhundväsendet.

Chefen för arméstaben har framhållit, att befattningen såsom chef för

arméhundskolan, för vilken nu avses en beställning såsom kapten eller

ryttmästare, krävde särskild fallenhet och en långt driven specialisering, vilket

medförde, att endast ett begränsat antal officerare lämpade sig för densamma.

Det vöre därför önskvärt att under relativt lång tid kunna behålla

lämplig beställningshavare i befattningen. För att säkerställa en god rekryteiing

och bevara kontinuitet i tjänsteutövningen borde sålunda möjlighet föreligga

för chefen för arméhundskolan att i innehavande befattning nå regementsofficersbefordran.

För befattningen borde alltså upptagas en beställning

för alternativt major eller kapten (ryttmästare). Arméförvaltningen

har anslutit sig till vad sålunda anförts.

s. 157 Kontrollera mot PDF

157

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Ehuru vissa skäl sålunda tala för bestämmande av alternativa lönegrader

för chefen för arméhundskolan, anser jag mig icke böra frångå den i försvarsbeslutet

beräknade löneställningen för ifrågavarande befattnings!^ aie.

Till löner för den å personalförteckningen upptagna personalen skulle,

därest samtliga å förteckningen uppförda beställningar bomme att vara besatta

under hela budgetåret 1944/45, med tillämpning av sedvanliga beräkningsgrunder

erfordras ett belopp av 46 300 000 kronor. Emellertid torde åtskilliga

nytillkommande beställningar icke komma att tillsättas redan från

budgetårets början. Vidare kan man räkna med att en del beställningar med

hänsyn till rekryteringssvårigheter komma att under någon del av året vara

vakanta. Såsom anförts under rubriken Tygstaten böra vidare frånräknas

kostnaderna för avlöningar till viss för försvarets fabriksverk avsedd personal.

Slutligen torde de verkliga lönekostnaderna för personalen Wiva lägre

än de beräknade av den anledningen, att åtskilliga nytillkommande beställningshavare

under budgetåret komma att åtnjuta lön enligt lägsta löneklassen

i vederbörlig lönegrad. Med hänsyn till vad sålunda anförts torde anslagsbelastningen

för löner enligt löneplan komma att icke oväsentligt understiga

enligt förutnämnda grunder beräknade belopp. Jag uppskattar de verkliga

lönekostnaderna till ett belopp av 45 500 000 kronor.

Från anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän utgå förutom

lön enligt löneplan vissa i lönereglementena omförmälda fasta lönetillägg och

särskilda ersättningar. Dessa förmåner kunna beräknas draga en kostnad av

omkring 900 000 kronor.

För den i personalförteckningen upptagna ordinarie personalen erfordras

i enlighet härmed (45 500 000 + 900 000 =) 46 400 000 kronor (nu 43 400 000

kronor).

I detta sammanhang torde jag få beröra frågan om avlöningsförmånerna tor

underofficerare och underbefäl på aktiv stat, som kommenderas till officersutbildning.

Enligt gällande bestämmelser uppbär sådan beställningshavare

under kommenderingen — med avstående av de med beställningen förenade

löneförmånerna — värnpliktigs avlöning, såframt ej Kungl. Majit for särskilt

fall med hänsyn till föreliggande försörjningsplikt annorlunda förordnar. Enar

emellertid hänsyn i förevarande avseende bör kunna tagas jämväl till andra

ekonomiska förhållanden, främst skattebörda, förutsätter jag, att Kungl. Majit

skall äga medgiva, att beställningshavare som här avses med hänsyn till

skattebörda eller av annan av särskilda omständigheter betingad skuldbörda

må helt, delvis eller för viss begränsad tid bibehålla de med beställningen

å aktiv stat förenade löneförmånerna. Vad nu anförts bor aga motsvarande

tillämpning inom marinen och flygvapnet.

Vid behandlingen av motsvarande anslagspost i propositionen 1942. 266

framhöll jag, att det syntes vara att förvänta att ett fyllande av personalkadrerna

bomme att bliva förenat med svårigheter. I den mån så oundgängligen

erfordrades borde därför få tillgripas i huvudsak samma utvägar i fråga

örn rekryteringen, som tillämpats vid genomförandet av de i propositionerna

1940 L: 275 och 1941: 155 föreslagna och av riksdagen beslutade kaderökning
-

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 185.

arna. För dessa åtgärder bär lämnats en sammanfattande redogörelse i förstnämnda

proposition. Jämväl för innevarande budgetår lia i viss utsträckning

tillämpats sådana särskilda rekryteringsvägar. Jag anser mig böra föreslå,

att jämväl beträffande den för nästa budgetår föreslagna kaderökningen Kungl.

Majit skall äga besluta örn dylika åtgärder.

I samband nied genomförandet av de åren 1940—1943 beslutade kaderökningarna

uppkommo vissa spörsmål, berörande såväl armén som marinen

och flygvapnet, rörande löneställningen för den personal, som vid kadrernas

fyllande avsågs att överflyttas till beställning på aktiv stat. I propositionerna

1941. 33 och 155, 1942: 266 och 1943: 235 underställdes frågan riksdagens prövning,

därvid Kungl. Majit begärde riksdagens bemyndigande att i enlighet med

vissa i förstnämnda propositioner angivna grunder utfärda bestämmelser örn

placering i löneklass och beräknande av tid för uppflyttning i högre löneklass

för personal, som i anslutning till 1940—1943 års lagtima riksdagars beslut örn

befälskadrernas utökning överförts från övergångsstat, reservstat och reserv

till officers- och underofficersbeställningar på aktiv stat vid försvarsväsendet.

Förslaget innebar, att generella bestämmelser skulle kunna av Kungl. Majit

utfärdas, syftande till att sålunda överflyttad beställningshavare — där han

icke erhållit lägsta tjänsteställningen bland lönegraden tillhörande beställningshavare

vid samma förband, personalkar etc. — i fråga örn löneklass och

beräknande av tid för uppflyttning i högre löneklass likställdes med närmast

efter hononi i tjänsteställning stående, förut aktiv stat tillhörande beställningshavare

inom lönegraden. Riksdagen lämnade de begärda bemyndigande^,

Enahanda bemyndigande torde böra utverkas i fråga örn den personal vid

de tre försvarsgrenarna, som kan komma att överflyttas till aktiv stat i samband

med tillsättandet av de under budgetåret 1944/45 nytillkommande officersoch

underofficersbeställningama.

2. Avlöningar till personal å avgångsstat.

Från och med innevarande budgetår ha å försvarsgrenarnas avlöningsstater

upptagits särskilda anslagsposter för avlöningar till personal å avgångsstat

och disponibilitetsstat. Den under arméns avlöningsanslag för innevalande

budgetar upptagna anslagsposten till avlöningar till personal å avgångsstat

utgör 175 000 kronor.

Enär det icke är möjligt att nu beräkna i vilken omfattning personal kan

komma att vara överförd till avgangs- respektive disponibilitetsstat under

nästa budgetår, synes såsom utgångspunkt för beräkningen av medelsbehovet

för avlöningar till sådan personal böra tagas de beräknade kostnaderna för

avlöningar till de beställningshavare, som enligt hittills meddelade beslut

överförts å avgångs- respektive disponibilitetsstat och kunna beräknas där

kvarbliva under nästa budgetår. Enligt från civilförvaltningen inhämtade

uPP§ifter kunna ifrågavarande kostnader såvitt avser avgångsstaten — örn

hänsyn tages till att vissa av dessa beställningshavare förordnats å för pensionerad

personal avsedda arvodesbefattningar och deras avlöning alltså

belastar förevarande anslagspost allenast i den mån den överstiger arvodesbeloppen

— uppskattas till i runt tal 50 000 kronor. Jag föreslår därför, att

s. 159 Kontrollera mot PDF

159

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

anslagsposten till avlöningar till personal å avgångsstat för budgetåret 1944/45

upptages med ett belopp av förslagsvis 50 000 kronor.

3. Avlöningar till personal å disponibilitetsstat.

Hittills har icke någon beställningshavare överförts till disponibilitetsstat.

Med tillämpande av de grunder jag utgått från vid beräkningen av nästföregående

anslagspost föreslår jag, att anslagsposten till avlöningar till personal

å disponibilitetsstat, nu 50 000 kronor, nedsättes till ett allenast formellt belopp

av 100 kronor.

4. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning.

I propositionen 1942: 210 förordade jag ett nytt arvodessystem för pensionerad

personal i arvodesbefattning. I propositionen 1942: 266 framlades närmare

förslag till arvodesgrunder och rörande övergången till det nya systemet.

Riksdagen fann icke anledning till erinran mot vad härutinnan föreslagits.

Enligt det i propositionen 1942: 266 förordade och av riksdagen godkanda

systemet för avlöning åt pensionerad personal i arvodesbefattning vilket

sedermera närmare utformats genom brev i ämnet den 30 juni 1942, skola

ifrågavarande befattningar, vid bristande tillgång på personal å tvångsvis

övergångsstat, tillsättas med från aktiv stat pensionsavgången personal, dar

ej Kungl. Maj:t medgiver undantag från denna bestämmelse. Denna föreskrift

bygger på den tankegången, att arvodesbefattningarnas tillsättande med

annan än från aktiv stat pensionsavgången personal som regel medför okad

belastning å avlöningsanslaget därigenom, att pensionsmedel antingen ej

alls eller ock endast till lägre belopp kunna tillgodoföras vederbörliga avlo
ningsanslag.

. ,

Vid tillsättandet av för pensionerad personal avsedda befattningar har det

i åtskilliga fall visat sig omöjligt att besätta dem med från aktiv stat pensionsavgången

personal, varför andra personalkategorier, såsom personal å

frivillig övergångsstat eller reservstat eller i reserven utnämnd personal eller

ock från nämnda stater pensionsavgångna beställningshavare, forordnats å befattningarna.

Såsom i det föregående anförts medför detta förhållande en

ökad belastning å avlöningsanslaget.

Vid anmälan av propositionen 1943:235 anförde jag, att denna merbelastning,

i avvaktan på närmare erfarenheter, icke syntes böra föranleda en uppräkning

av förevarande anslagspost för budgetåret 1943/44. Jag forutsatte

emellertid, att arméförvaltningen i sina medelsäskanden för budgetåret 1944/45

skulle kunna framlägga en närmare beräkning av de ökade utgifter, som föranleddes

av arvodesbefattningars besättande med annan än från aktiv stat

pensionsavgången personal. Jag tilläde, att anordningen givetvis endast hade

provisorisk karaktär och vid ökad tillgång å lämplig från aktiv stat pensionsavgången

personal icke behövde i samma utsträckning tillämpas.

Svårigheterna att besätta samtliga arvodesbefattningar med personal, som

avgått med pension från aktiv stat, lia visat sig särskilt framträdande inom ''V I.

militärområdet, och Kungl. Maj :t har därför genom beslut den 30 juni och den 1

oktober 1943 medgivit, att vid militärbefälsstaben inom nämnda militärområde

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Kungl. Maj:ts proposition nr 1S5.

må finnas anställda 4 extra tjänstemän enligt lönegraden MEx 7 i stället för

motsvarande antal expeditionsunderofficerare. I skrivelse den 5 augusti 1943

har militärbefälhavaren för Yl. militärområdet anhållit örn generellt medgivande

att besätta för militärområdet upptagna arvodesbefattningar för

expeditionsunderofficerare med kvinnliga'' extra ordinarie tjänstemän i 8

önegraden. Å andra sidan har svenska officersförbundet i skrivelse den 9

februari 1943 hemställt, att åtgärder för utbytande av arvodesbefattningar för

pensionsavgångna mot befattningar för civila tjänstemän icke måtte komma i

råga annat än i undantagsfall. Beträffande de i dessa ärenden avgivna

remissutlåtandena torde få hänvisas till handlingarna.

Erfarenheterna under de senaste åren lia sålunda givit vid handen, att det

fortfarande möter svårigheter att besätta alla de i gällande personalförteckningar

upptagna befattningarna för pensionerad personal med befattningshavare,

som avgått med pension från aktiv stat. Enligt vad arméförvaltningen

i sm skrivelse med anslagsäskanden för nästa budgetår uppgivit, skulle härav

föranledda merkostnader — med utgångspunkt från förhållandena vid avlåtandet

av ifrågavarande skrivelse — kunna uppskattas till i runt tal 450 000

kronor per år. Örn jämväl därefter meddelade dispensbeslut beaktas, torde

merkostnaderna kunna beräknas till åtminstone 500 000 kronor. Med hänsyn

härtill skulle det kunna övervägas att verkställa en översyn av personalorganisationen

i syfte att vinna bättre överensstämmelse mellan arvodesbefattningarnas

antal och tillgången på därför kvalificerad personal, varvid

eventuellt vissa av befattningarna skulle kunna avses för civil personal. Enligt

vad militärbefälhavaren för VI. militärområdet uppgivit ha de civila

befattningshavare, som enligt Kungl. Majis förenämnda beslut tjänstgöra

vid militärbefälsstaben, visat sig väl fylla de uppgifter, som avsetts skola

åvila expeditionsunderofficerare. Emellertid synes det lämpligt att först avvakta

erfarenheterna sedan nu rådande beredskap avvecklats. Det torde

nämligen finnas anledning förvänta, att ett icke ringa antal pensionerade

officerare och underofficerare, som av olika skäl icke för närvarande anse

sig böra söka arvodesbefattningar, sedan mera normala förhållanden inträtt

komma att uppträda som sökande till sådana befattningar. Såsom officersförbundet

i sin förenämnda skrivelse framhållit är denna fråga med hänsyn

till den militära personalens låga pensionsålder även av viss social betydelse.

Jämväl under nästa budgetår torde alltså arvodesbefattningarna böra bibehållas

vid i huvudsak det antal, som i försvarsbeslutet förutsatts, varvid

Kungl. Maji, med beaktande av omständigheterna i de särskilda fallen, får

pröva, huruvida avsteg bör göras från föreskriften, att innehavare av arvodesbefattning

skall vara från aktiv stat pensionsavgången beställningshavare.

Jag utgår därvid från att Kungl. Maji, därest så befinnes lämpligt, skall

äga medgiva anställande av civil extra personal i stället för militär personal.

Med hänsyn till denna anordnings provisoriska karaktär kan tydligen extra

ordinarie anställning icke komma i fråga.

Officersförbundet har i sin förenämnda skrivelse den 9 februari 1943 jämväl

berört frågan örn de förutsättningar, under vilka innehavare av arvodesbefattningar

skola kunna uppsägas från sin anställning. Förbundet har i

s. 161 Kontrollera mot PDF

161

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

sådant hänseende hemställt om föreskrift, att uppsägning av innehavare av

arvodestjänst före den avsedda anställningstidens utgång icke må ske med

mindre en dylik åtgärd föranledes av ändring i försvarsorganisationen eller

av skäl, vilka kunna föranleda entledigande av ordinarie befattningshavare

i motsvarande statstjänst. Att begränsa myndigheternas uppsägningsrätt på

sätt sålunda föreslagits synes mig knappast kunna komma i fråga, då detför

vinnande av effektivitet i tjänsten uppenbarligen kan visa sig erforderligt

att även i andra fall än officersförbundet avsett entlediga innehavare av

arvodesbefattningar. Ur personalsynpunkt synes det vara tillräckligt, örn

myndigheternas uppsägningsrätt tillämpas på i huvudsak samma sätt som

beträffande extra ordinarie personal i allmänhet inom statsförvaltningen.

Jag övergår nu till en redogörelse för de ändringar beträffande den för

innevarande budgetår gällande personalförteckningen som kunna ifrågakomma

för nästa budgetår.

Arméstaben.

Under förevarande rubrik finnes i personalförteckningen för pensionerad

personal i arvodesbefattning bland annat uppförd en befattning för officer

till förfogande med arvode motsvarande nettolön i löneklass Oa 11. I arméförvaltningens

anslagsäskanden för nästa budgetår har framhållits, att å

innehavaren av ifrågavarande befattning vilade handläggningen av befordringsärenden

inom armén. Vid genomförd organisation avsåges jämväl handläggning

av uppskovsärenden för officerare skola uppdragas at denne. Befordringsärendenas

skötsel krävde en befattningshavare med mångårig erfarenhet,

stor personalkännedom och noggrannhet samt särskilt gott omdöme.

Kraven på denne måste ställas väsentligt högre än på innehavare

av aktuariebefattning, som även åtnjöte arvode i löneklass Oall. Närmast

syntes en placering i likhet med försvarsområdesbefälhavare i löneklass

Oa 14 svara mot de med befattningen förenade göromålen.

Med hänsyn till de i det föregående berörda riktlinjerna för årets budgetarbete

kan jag icke tillstyrka den föreslagna löneklassuppflyttningen.

Arméinspektionen.

Ärenden rörande luftbevakning ha hittills handlagts vid försvarsstabens

luftförsvarsavdelning. Sedan luftbevakningsorganisationen numera blivit i

huvudsak utformad, har arméstabschefen föreslagit, att ledningen av luftbevakningsförbandens

organisation, utrustning och utbildning samt inspektionsverksamheten

skola överflyttas till arméledningen, varvid utbildningsoch

inspektionsverksamheten avsetts skola åvila arméinspektionen, närmast

dess luftvärnsavdelning. Enär den nuvarande personaltillgången vid luftvärnsavdelningen

och övriga berörda avdelningar inom arméledningen ansetts

icke medgiva ytterligare arbetsbelastning, har arméförvaltningen föreslagit

inrättande av en ny arvodesbefattning i löneklass Oa 11.

För egen del har jag intet att erinra mot att de med luftbevakningen sammanhängande

organisations-, utrustnings- och utbildningsfrågorna överflyttas

Bihang till riksdagens protokoll 1914. 1 sami. Nr 185. 171 ,14 U

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

till annéledningen. I avbidan på närmare erfarenheter rörande personalbehovet

inom arméledningen efter denna överflyttning kan jag emellertid icke

tillstyrka inrättande av en särskild arvodesbefattning för ändamålet. Eventuellt

erforderlig förstärkning av arbetskrafterna torde kunna tills vidare

åvägabringas genom kommendering av tillgänglig personal.

Truppförbanden m. m.

Sedan 1943 års riksdag beslutat, att skjutfält förpansartruppförbanden

skola iordningställas å Utö samt vid Ravlunda och Kråk, torde för dessa böra

upptagas befattningar för skjutfältunderofficerare med arvoden enligt löneklass

UO 7. Anmärkas må, att dessa befattningar icke förutsatts i försvarsbeslutet.

Med avseende å artilleriets truppförband torde till följd av det

beräkna de genomförandet av motoriseringen vid Mandes artilleriregemente

nämnda regemente böra planenligt tillföras ytterligare en befattning såsom

tygunderofficer med arvode motsvarande nettolön i löneklass UO 7. Härvid

kunna de nuvarande befattningarna vid regementet för biträde åt mobiliseringsofficeren

och furageuppbördsman såsom obehövliga avföras från personalförteckningen.

Remonterings väsende t.

I enlighet med 1943 års riksdags beslut har ledningen av remonteringsväsendet,

sedan inspektören för kavalleriet den 1 oktober 1943 avgått från

sin befattning, infogats i arméförvaltningens intendenturavdelning. Med hänsyn

härtill har den för remonteringsnämnden avsedda personalen upptagits

under arméförvaltningens avlöningsanslag.

Avlöningskostnaderna för helt budgetår för den i förslaget till personal

förteckning för nästa budgetår upptagna personalen i arvodesbefattning beräknas

uppgå till i runt tal 5 725 000 kronor, med vilket belopp ifrågavarande

anslagspost synes böra upptagas för nästa budgetår (nu 5 650 000 kronor).

De pensionsmedel, som arvodesinnehavama ha att avstå och som skola

upptagas såsom särskilda uppbördsmedel å avlöningsstaten, kunna, under

förutsättning att alla arvodesbefattningarna vore besatta med från aktiv stat

pensionsavgången personal, uppskattas till cirka 4 380 000 kronor. Emellertid

skola befattningarna i första hand uppehållas av personal, som tvångsvis

överförts på övergångsstat, varjämte Kungl. Majit som förut anmärkts i åtskilliga

fall, då det visat sig omöjligt att besätta befattningarna med sådan

personal eller från aktiv stat pensionsavgången, medgivit att jämväl andra

personalkategorier, såsom personal å frivillig övergångsstat eller reservstat

eller i reserven utnämnd personal eller ock från nämnda stater pensionsavgångna

beställningshavare, finge förordnas å befattningarna. Detta förhållande

medför att pensionsmedlen komma att minskas. Jag uppskattar den

minskning i pensionsmedlen, som uppkommer i nuvarande läge, till för

helt budgetår i runt tal 500 000 kronor. Med utgångspunkt från sistnämnda

belopp synas de pensionsmedel, vilka såsom särskilda uppbördsmedel böra

s. 163 Kontrollera mot PDF

163

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

upptagas i avlöningsstaten för nästa budgetår kunna beräknas till (4 380 000

500 000 =) 3 880 000 kronor.

5. Avlöningar till fänrikar.

För avlöningar till fänrikar är för innevarande budgetår beräknat ett belopp

av förslagsvis 1 350 000 kronor, varvid antalet fänrikar beräknats till omkring

450.

I fråga om medelsbebovet för nästa budgetår bär arméförvaltningen i sina

medelsäskanden framhållit, att enligt uppgift av chefen för arméstaben nämnda

antal beräknats nedgå till omkring 430, varför medelsbehovet under anslagsposten

kunde beräknas till 1 290 000 kronor.

Häremot har jag intet att erinra, och jag beräknar alltså för budgetåret

1944/45 för avlöningar till fänrikar ett belopp av förslagsvis 1 290 000 kronor.

6. Avlöningar till volontären över stat.

Ifrågavarande anslagspost är för innevarande budgetår upptagen med ett

belopp av 820 000 kronor, eller lika mycket som för ändamålet beräknats för

fullt utbyggd organisation. Antalet volontärer över stat har därvid beräknats

till omkring 2 400.

. Arméförvaltningen har för nästa budgetår räknat med oförändrad anslagstilldelning.

Med hänsyn till det i förenämnda proposition nr 143 framlagda

förslaget örn inrättande av beställningar för långtjänstunderbefäl kommer

emellertid nyrekryteringsbehovet inom manskapsgradema att något understiga

vad arméförvaltningen förutsatt. Antalet volontärer över stat kan vid

sådant förhållande beräknas uppgå till allenast omkring 2 165. Jag beräknai

med beaktande härav medelsbehovet för nästa budgetår under förevarande

anslagspost till 740 000 kronor.

7. Avlöningar till vård- och ekonomipersonal.

Enligt kungörelsen den 21 maj 1943 (nr 336) angående ändrad lydelse av

2 § kungörelsen den 19 juni 1942 (nr 638) med avlöningsbestämmelser för

vård och ekonomipersonal vid försvarsväsendet kunna köks- och servisbiträden

vid försvarets matinrättningar numera erhålla extra ordinarie

anställning. Kungl. Majit har i enlighet härmed föreskrivit, att från och med

den 1 september 1943 skola finnas anställda köks- och servisbiträden med

avlöning enligt lönegraden MV d i förenämnda kungörelse den 19 juni 1942

till högst visst angivet antal. Kostnaderna för avlöningar till ifrågavarande

personal belasta under innevarande budgetår försvarsgrenarnas mathållningsanslag.

Såsom jag vid anmälan av årets statsverksproposition (fjärde huvudtiteln,

punkterna 20, 78 och 119) anfört böra ifrågavarande kostnader från och

med nästa budgetår utgå från försvarsgrenarnas avlöningsanslag, för vilket

ändamål på sätt arméförvaltningen föreslagit en särskild anslagspost bör uppföras

under varje anslag. Under denna anslagspost torde böra beräknas icke

blott kostnaderna för avlöningar till den personal, som herodes extra ordinarie

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Kungl. Marits proposition nr 185.

anställning, utan jämväl kostnader för tillfälligt anställande av köks- och servispersonal.

Sedan arméförvaltningens intendentur- och civila departement i skrivelse

den 16 juli 1943 avgivit förslag rörande det antal extra ordinarie biträdesbefattningar

vid arméns matinrättningar, som borde inrättas, har Kungl. Majit

enligt beslut den 27 augusti 1943 föreskrivit, att vid arméns truppförbands

och skolors matinrättningar skola finnas anställda högst 1 068 biträden (i kök

och servering) med extra ordinarie anställning i lönegraden MV d. I myndigheternas

förslag hade motsvarande antal angivits till 1198.

Arméförvaltningen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår beräknat,

att extra ordinarie biträdesbefattningar skola finnas till sistnämnda antal.

Enär emellertid anledning saknas att nu frångå de beräkningsgrunder som

tillämpades i Kungl. Majits beslut den 27 augusti 1943, torde antalet extra

ordinarie befattningar -—- med tillägg för 10 befattningar, som böra inrättas

vid ridskolan och luftvärnsskjutskolan — för nästa budgetår kunna bestämmas

till 1 078. Kostnaderna för avlöningar till dessa kunna uppskattas till i runt

tal 1 970 000 kronor.

För tillfälligt anställande av biträdespersonal beräknar jag — efter viss

jämkning av arméförvaltningens beräkningar — ett belopp av 1100 000 kronor.

Arméförvaltningen har under förevarande anslagspost jämväl beräknat

medel för anställande av sjukvårdsbiträden vid arméns truppförbandssjukhus

och i sådant hänseende åberopat en inom arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse

verkställd utredning rörande behovet av sjuksköterskor och

sjukvårdsbiträden, i vilken anförts i huvudsak följande.

Genom den nya värnpliktslagen förlängdes tjänstetiden för värnpliktiga

till att omfatta hela året, kategoriklyvningen upphävdes, befrielse från värnpliktens

fullgörande i fred på grund av familjeskäl medgavs ej längre. Vidare

ha befälskadrerna utökats. Härigenom har den militära sjukvården ställts inför

avsevärt ökade krav. På grund av de blodgrupperingar, skyddsympningar mot

tyfoidfeber och para tyfus, tuberkulosbekämpandet inom armén m. m., som

påbjudits, har sjukvårdsarbetet vid truppförbanden dessutom avsevärt ökats.

Sjukvårdsmanskapet tages numera i största utsträckning i anspråk vid

förbandsövningar, såsom sjukvårdare vid marscher och skjutövningar m. m.,

såsom befäl för det värnpliktiga sjukvårdsmanskapet, för undervisning vid

samaritkurser, vid ovan nämnda undersökningar och ympningar m. m. Härigenom

får sjukvårdsmanskapet icke mycken tid över till tjänstgöring å sjukhuset.

Sjukhusen äro icke heller betjänta av personal, över vars tjänstgöringstid

man icke helt förfogar. För sjukvårdens ändamålsenliga bedrivande

måste därför sjukhusen tillföras ytterligare personal, som ständigt står till

förfogande för egentliga sjukvårdsändamål.

Då värnpliktiga visat sig mindre lämpliga för sjukhusarbete och endast

i minsta möjliga utsträckning få tagas i anspråk för handräckningstjänst och

då sådan handräckning dessutom ställer sig dyrbar, har sjukvårdsstyrelsen

upptagit frågan angående anställande av ytterligare kvinnlig medicinalpersonal

vid truppförbandens sjukhus till utredning. Utredningen avser behovet av

nämnda personal under vanliga fredsförhållanden.

För att sjukvården vid truppförbandssjukhusen skall bli av liknande beskaffenhet

som den som lämnas vid civilt sjukhus fordras i allmänhet minst

två utbildade sjuksköterskor vid varje militärsjukhus med mer än 30 sängar

s. 165 Kontrollera mot PDF

165

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

och en sköterska vid dem som lia 30 sängar eller därunder. Endast på så satt

blir det kontinuitet i arbetet och någon, som alltid kan ta det omedelbara

ansvaret för vården och medicinutdelningen. Dessutom kan med en dylik

anordning det polikliniska arbetet och den slutna sjukvården drivas jämsides,

vilket är ofrånkomligt för sjukvårdens rationella bedrivande.

Vid sjukhusavdelning med 30 sängar eller därunder + »poliklinik» torde

krävas 2 sjukvårdsbiträden och 1 mottagningsbiträde; vid sjukhusavdelning

med 60 sängar + »poliklinik» minst 4 sjukvårdsbiträden och 1 mottagnmgs
-

Nu nämnda kvinnliga personalstyrka torde vara ett minimum, och hai vi

beräkningen hänsyn tagits till dels att klientelet i allmänhet icke Udel av

så svåra sjukdomar som vid de civila sjukhusen och dels att man vid de militära

sjukhusen har viss tillgång till manligt sjukvårds- och handracknings
maSjukvårdsbiträdena

torde i lönehänseende böra inordnas under avlöningsbestämmelserna

för vård- och ekonomipersonal vid försvarsvasendet

Vid truppförbanden finnas under fredsförhållanden enligt infordrade

rapporter ungefär 2 500 vårdplatser. Härför erfordras — med tillämpning av

ovan angivna beräkningssätt — minst 90 sjuksköterskor och 232 sjukvårdsbiträden
På

"rund av vad sålunda anförts torde för budgetåret 1944/45 medel böra

anvisas för anställande av 90 sjuksköterskor (föregående budgetår 63) i lönegrad

MEo 7 och 232 sjukvårdsbiträden i lönegrad MV d.

Arméförvaltningen, som funnit det synnerligen angeläget att vid truppförbandens

sjukavdelningar tillräcklig kvalificerad personal finnes att tillgå

för skötsel av de sjuka, har anslutit sig till förslaget om anställande av ytterligare

sjuksköterskor och örn inrättande av befattningar för sjukvårdsbiträden

i lönegraden MV d. För avlöning till de föreslagna 232 sjukvårdsbiträdena

har arméförvaltningen beräknat omkring 425 000 kronor för helt budgetår.

I likhet med arméförvaltningen finner jag det angeläget, att kvalificerad

personal i tillräcklig omfattning finnes att tillgå för sjukvården vid truppförbandssjukhusen,

och jag har därför i princip intet att erinra mot att den

för närvarande anställda kvinnliga personalen — som regel en sjuksköterska

vid varje sjukhus — utökas. Det av arméförvaltningen i sådant hänseende

framlagda förslaget örn anställande av ytterligare en extra ordinarie sjuksköterska

vid de större truppförbandssjukhusen finner jag mig kunna biträda,

och jag avser alltså att i det följande beräkna medel för dessas anställande.

Jag har icke heller något att erinra mot att vid sjukhusen anställas kvinnliga

sjukvårdsbiträden. Emellertid torde närmare erfarenheter böra avvaktas

innan den fast anställda personalen utökas i den omfattning arméförvaltningen

föreslagit, och för nästa budgetår tillstyrker jag därför anvisande av

medel allenast i sådan omfattning, att 115 sjukvårdsbiträden, eller omkring

hälften av det av arméförvaltningen beräknade antalet, skola kunna beredas

anställning. Mot den föreslagna löneställningen har jag intet att erinra. Jag

förutsätter dock, att personalen under lämplig tid anställes såsom extra befattningshavare

innan den beredes extra ordinarie anställning. Med den av mig

förordade begränsningen av antalet sjukvårdsbiträden kan medelsbehovet för

dessas avlöning beräknas till 210 000 kronor.

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

I enlighet med det anförda beräknar jag medelsbehovet för nästa budgetår

under förevarande anslagspost till (1 970 000+1 100 000 + 210 000 =) 3 280 000

kronor.

8. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

a) Extra ordinarie och extra tjänstemän.

Ifrågavarande delpost har i avlöningsstaten för innevarande budgetår uppförts

med ett belopp av förslagsvis 4 050 000 kronor. För nästa budgetår beräknar

jag motsvarande kostnader till förslagsvis 4 670 000 kronor. Rörande

beräkningsgrunderna må följande framhållas.

Beträffande frågan örn genomförande av den överflyttning från sakanslag

av lönekostnader för icke-ordinarie personal, som av mig senast i statsverkspropositionen

till 1942 års riksdag (fjärde huvudtiteln, s. 34) i princip förordats,

hänvisar jag till vad jag i det föregående anfört.

Personalförteckning för de extra ordinarie tjänstemännen vid armén för

budgetåret 1943/44 har av Kungl. Majit fastställts den 30 juni 1943. Förteckningen

överensstämmer i allt väsentligt med det förslag, som i anslutning till

propositionen 1943:235 tillhandahållits vederbörligt utskott vid 1943 års

riksdag. För budgetåret 1944/45 föreslår jag — förutom de utökningar av den

extra ordinarie personalen som av mig förordats i förenämnda proposition nr

143 — följande ändringar i förhållande till innevarande budgetår.

Arméstaben.

Under denna rubrik redovisas den personal, som avses för arméstaben,

centrala värnpliktsbyrån, arméinspektionen och hemvämsstaben. Personalen

fördelas enligt arméchefens bestämmande.

Enligt beslut den 24 september 1943 har Kungl. Majit medgivit, att vid

centrala värnpliktsbyrån må under tiden från och med den l’ oktober

1943 intill den 1 juli 1944 finnas anställda — utöver i gällande personalförteckning

upptagen personal — 1 extra tjänsteman (konsulent) i lönegraden

MEx 20, 1 tjänsteman (maskinoperatör) i lönegraden MEo 7, 2 kontorsbiträden

i lönegraden MEo 4, 10 skrivbiträden i lönegraden MEo 2 och högst 51 skrivbiträden

i lönegraden MEx 2. Genom ifrågavarande personals anställande,

vilket delvis sammanhänger med rådande beredskapsförhållanden, har ernåtts

en icke ringa begränsning av behovet av värnpliktiga expeditionsbiträden vid

byrån. Enligt från värnpliktsbyrån inhämtade uppgifter har sålunda antalet

vid byrån tjänstgörande värnpliktiga under viss tidsperiod kunnat nedbringas

med 51, under det att antalet skrivbiträden under samma tid ökats med 23.

Den extra ordinarie personal, som enligt Kungl. Majits beslut den 24 september

1943 må finnas anställd vid centrala värnpliktsbyrån, bör upptagas i

personalförteckningen för nästa budgetår.

I enlighet med vad jag anfört under avsnittet Vissa frågor rörande

utbildningen inom marinen m. m. böra vidare å personalförteckningen upptagas

1 militärpsykolog i lönegraden MEo 27 och 1 amanuens i lönegraden MEo 15.

Sedan chefen för armén i skrivelse den 20 januari 1943 hemställt, att en

s. 167 Kontrollera mot PDF

167

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

tjänst som studierektor vid armén — med tjänstgöring vid arméinspektionen

— måtte inrättas och inplaceras i 9 lönegraden av löneplanen E i

civila avlöningsreglementet, förordade jag vid anmälan av propositionen

1943: 235 (s. 94) inrättande av nämnda befattning. Beträffande löneställningen

förklarade jag mig vara ense med arméförvaltningens civila departement samt

allmänna lönenämnden och försvarsväsendets lönenämnd, vilka uttalat, att

befattningen i fråga i avvaktan på erfarenheter örn arbetsuppgifter och ändamålsenlighet

borde erhålla karaktären av arvodesbefattnmg.

I enlighet härmed har i gällande förteckning över arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, för studierektor upptagits ett arvode

örn 12 153 kronor, motsvarande avlöning enligt lönegraden Eo 30, löneklass 32.

I skrivelse den 29 november 1943 har chefen för armén ånyo hemställt om

befattningens hänförande till lönegraden E 9 och till stöd härför anfört bland

annat följande.

Till innehavare av befattningen som studierektor till och med den 30 juni

1944 hade Kungl. Majit förordnat rektorn vid Uppsala stads folk- och fortsättningsskolor,

filosofie licentiaten Erik Bjelfvenstam.

Bjelf venstam åtnjöte för närvarande ledighet från sin tjänst hos Uppsala

stad, men efter utgången av nästkommande juni månad kunde ytterligare

ledighet icke beviljas honom. Självfallet ansåge sig Bjelfvenstam icke kunna

lämna en med pensionsrätt förenad ordinarie tjänst för att pa förordnande

uppehålla en arvodesbefattnmg. Därest icke fastare anställningsvillkor kunde

förenas med studierektorsbefattningen, försattes armélednmgen följaktligen

i det läget att redan den 1 juli 1944 nödgas byta innehavare på ifrågavarande

post Detta skulle vara så mycket mer beklagligt, som arméchefen vöre övertygad

örn att armén i Bjelfvenstam förvärvat en kraft, som vore i hog grad

lämpad för de arbetsuppgifter, varom här vore fråga. .

Den uppfattning rörande behovet av en befattning såsom studierektor

vid armén, vilken arméchefen givit uttryck åt i sin förenämnda skrivelse den

20 januari 1943, hade sedan dess ytterligare bestyrkts. Det skulle uppenbarligen

icke låta sig göra att på ett rationellt sätt bedriva stamskolomas allmanbildande

undervisning efter de linjer, som numera uppdragits för densamma,

utan kvalificerad pedagogisk ledning. . . , ,

Därtill komme att arméledningen vore i stort behov av pedagogisk och

psykologisk sakkunskap även vid utarbetandet av rent militära utbildnmgsbestämmelser

och reglementen. För dylika uppgifter hade också studierektorn

oavlåtligen tagits i anspråk. ... . , , ,,

Det vöre sålunda ställt utom allt tvivel, att arbetsuppgifter icke komme att

saknas för en studierektor vid armén. Det syntes därför vara val motiverat

att med befattningen i fråga förena de fastare anställningsvillkor, som armechefen

föreslagit i sin förut nämnda framställning.

Arméförvaltningens civila departement, till vars yttrande allmänna lönenämnden

och försvarsväsendets lönenämnd anslutit sig, har framhållit, att

den tid, som förflutit efter statsmakternas ställningstagande år 1943, ej

syntes vara tillräcklig för att ett definitivt bedömande av frågan rörande anställningsformen

för befattningen skulle kunna ske. Självfallet vore det

emellertid av synnerlig betydelse, att ett ombyte av innehavare å befattningen

i fråga undvekes. Örn sålunda å ena sidan tiden knappast kunde anses vara

inne för att uppföra befattningen såsom ordinarie, syntes å andra sidan i

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

det uppkomna läget hillder ej behöva möta att befattningen nu gjordes till

extra ordinarie. Därest så skedde, borde med hänsyn till den redan tillämpade

grunden for arvodets utmätande befattningen inplaceras i 30 lönegraden

loneplanen Eo, civila avlöningsreglementet, med rätt för befattningshavaren

att uppbära lon enligt slutlöneklassen inom nämnda lönegrad, d v s 32

loneklassen. Även därvid syntes erforderliga möjligheter hållas öppna''för

en framtida definitiv lösning av löneställningsfrågan, samtidigt som den omstandigheten

att med extra ordinarie befattning följde rätt till pension borde

medföra, att en sådan interimistisk* lösning Enge anses nöjaktig jämväl ur

befattningshavarens synpunkt.

.Även enligt min mening är det angeläget att ett ombyte av innehavare å

ifrågavarande befattning undvikes. Jag anser mig därför böra biträda civila

departementets förslag, att befattningen från och med nästa budgetår förenas

med pensionsrätt genom att göras extra ordinarie. Befattningen synes böra

inplaceras i lönegraden MEo 30 med rätt för innehavaren att uppbära lön

enligt slutlöneklassen inom nämnda lönegrad, d. v. s. 32 loneklassen.

Militärområdena m. m.

För II. och Y. militärområdena skola enligt 1942 års försvarsbeslut tillkomma

nya stabsetablissement. Såsom portvakter och gårdskarlar vid dessa

och för skötseln av etablissementens värmeanläggningar erfordras tvenne befattningshavare,

vilka lämpligen också böra kunna användas såsom bilförare.

Befattningarna synas i enlighet med av arméförvaltningen framlagt förslag

bora upptagas i personalförteckningen såsom vaktmästarbefattningar och hänföras

till lönegraden MEo 5.

I särskild skrivelse den 14 januari 1944 ha arméförvaltningens tygavdelning

och försvarets civilförvaltning hemställt, att å personalförteckningen måtte

upptagas en ny befattning såsom förste montör i Bodens fästning i lönegraden

MEo 12. I avvaktan på närmare erfarenheter rörande behovet härav finner

jag mig emellertid icke för närvarande kunna biträda detta förslag.

Truppförbanden m. m.

Signalregementets kompani i Kristianstad skall enligt försvarsbeslutet

förläggas till Wendes artilleriregementes östra kasern i Kristianstad,

sedan sistnämnda regementes nya förläggning vid Norra Åsum färdigställts.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har arméförvaltningen för

signalkompaniet upptagit nya befattningar för 1 eldare av 2. klass °i lönegraden

MEo 5, 1 husmoder av 2. klass i lönegraden MEo 6 och 1 biträdande

husmoder i lönegraden MEo 4.

Huruvida byggnadsarbetena för artilleriregementets förläggning under

nasta budgetår hinna fortskrida så långt, att regementet kan avflytta från

ostra kasernen, kan icke nu bedömas. Emellertid har i gällande personalförteckning,

med hänsyn till artilleriregementets nuvarande spridda förläggning,

för regementet avsetts 2 eldare av 2. klass och 2 biträdande husmödrar

s. 169 Kontrollera mot PDF

169

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

utöver vad som beräknats erforderligt för den nya förläggningen. Då denna

personal efter artilleriregementets utflyttning till Norra Åsum lärer kunna

utnyttjas för signalkompaniets förläggning, beräknar jag icke för närvarande

någon för signalkompaniet särskilt avsedd personal.

Vid Tredje tygkompaniet böra planenligt tillkomma nya befattningar

för 2 förrådsmän i lönegraden MEo 5 och 1 skrivbiträde i lönegraden MEo 2.

Å andra sidan torde 2 för Första tygkompaniet avsedda förrådsmannabefattningar

böra utgå.

Vissa utbildningsanstalter.

Vid anmälan av årets statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, punkt

148) har jag anslutit mig till ett av arméförvaltningen framlagt förslag, att

medel för avlöningar till viss i årets personalförteckning för extra ordinarie

tjänstemän vid armén upptagen, för försvarets läroverks internat avsedd

personal — 3 tillsynsmän, 15 vaktmästare och 2 skrivbiträden — skola beräknas

under läroverkets avlöningsanslag. Under rubriken Arméns underofficer

sskola bör alltså för nästa budgetår upptagas allenast den personal,

som avses för nämnda skola. Rörande personalbehovet i sådant hänseende

må följande framhållas. Vid anmälan av propositionen 1943: 235 (s.

77) förutsatte jag, att genom Kungl. Maj:ts försorg skulle verkställas en

närmare omprövning av behovet av icke-ordinarie personal vid internatet liksom

vid arméns underofficersskola, vars icke-ordinarie personal i vissa hänseenden

överstege det i grunderna för propositionen 1942: 210 beräknade.

Den sålunda förutsatta omprövningen av personalbehovet har numera verkställts,

och enligt beslut den 22 oktober 1943 har Kungl. Maj:t fastställt den

extra ordinarie personalens omfattning vid internatet och underoffieersskolan.

Därvid har en av de i gällande personalförteckning för underoffieersskolan

upptagna kontorsbiträdesbefattningarna befunnits kunna utgå. Jag beräknar

därför för nästa budgetår för underoffieersskolan allenast 1 kontorsbiträde

i lönegraden MEo 4. I övrigt ha i förslaget till personalförteckning vidtagits

vissa andra av Kungl. Maj:ts beslut den 22 oktober 1943 betingade begränsningar

av den extra ordinarie personalen vid underoffieersskolan.

Under en ny rubrik, Tygförvaltningsskolan, bör i enlighet med vad

tidigare anförts upptagas 1 vaktmästarbefattning i lönegraden MEo 5. Under

denna rubrik lärer jämväl böra uppföras den för skolan avsedda skrivbiträdesbefattning

som i personalförteckningen för innevarande budgetår upptagits

under Första tygkompaniet.

Sjukvårdsväsendet.

Såsom vid behandlingen av anslagsposten till avlöningar till vård- och

ekonomipersonal anförts böra för nästa budgetår upptagas 27 nya befattningar

för sjuksköterskor i lönegraden MEo 7.

Remonterings väsendet.

Såsom vid behandlingen av arméförvaltningens avlöningsanslag anförts

böra medel för avlöning till skrivbiträde vid remonteringsnämnden beräknas

under berörda anslag.

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Enligt den för budgetåret 1941/42 fastställda personalförteckningen för

icke-ordinarie personal m. fl. vid armén skulle vid vardera av Herrevadsklosters

och Gudhems remontdepåer finnas anställda 2 stallföreståndare och 15

vaktmästare samt vid Utnäslöts remontdepå 1 stallföreståndare och 4 vaktmästare.

1942 års försvarsbeslut innebar för remontdepåernas del, att Utnäslöts

remontdepå skulle avvecklas och arméns remonter fördelas på de båda

återstående depåerna. I enlighet härmed upptogs i vederbörande personalföl

teckning för budgetåret 1942/43 endast personal för Herrevadsklosters och

Gudhems remontdepåer, nämligen vid vardera depån 2 stallföreståndare och

19 vaktmästare, medan för Utnäslöts remontdepå icke beräknades någon personal.

I skrivelse den 1 mars 1943 hemställde emellertid chefen för armén,

att Utnäslöts remontdepå måtte med oförändrad organisation tills vidare få

bibehållas samt att, så länge så finge ske, de för budgetåret 1941/42 gällande

personalstaterna för remontdepaerna måtte få gälla i stället för de för budgetaret

1942/43 fastställda. I den för budgetåret 1943/44 fastställda personalförteckningen

för icke-ordinarie personal m. fl. upptogos, i enlighet med arméchefens

sistnämnda förslag, för remontdepåerna extra ordinarie tjänstemän

i samma omfattning och med samma placering å depåerna som gällde för

budgetaret 1941/42. Sammanlagt ha alltså för remontdepåerna beräknats 5

stallföreståndare och 34 vaktmästare.

I skrivelse den 10 december 1943 hemställde arméförvaltningens intendentur-

och civila departement örn vissa jämkningar i den för innevarande

budgetår fastställda personalförteckningen samt anförde i anslutning därtill

i huvudsak följande.

Under budgetåret 1942/43 hade Utnäslöts remontdepå varit organiserad i

full utsträckning med den personaluppsättning som för depån angivits i personalförteckningarna

för budgetåren 1941/42 och 1943/44. Av de för de båda

övriga remontdepåerna upptagna extra ordinarie befattningarna hade under

budgetåret 1942/43 vid vardera depån varit tillsatta 2 stallföreståndar- och

16 vaktmästarbefattningar. Sammanlagt hade således under budgetåret 1942/

43 vid remontdepåerna funnits anställda 5 stallföreståndare och 36 vaktmästare,

och dessa befattningshavare hade även bibehållits under budgetåret 1943/

44. Det sålunda angivna antalet vaktmästare vore även det minsta med vilket

depåerna tillfredsställande kunde sköta sina uppgifter. Under åberopande

av det anförda hemställde intendentur- och civila departementen, att Kungl.

Majit matte låta bero vid den under budgetåret 1942/43 tillämpade organisationen

vid Utnäslöts remontdepå samt medgiva, att för innevarande budgetår

måtte vid vardera av Herrevadsklosters och Gudhems remontdepåer få finnas

anställd — utöver i gällande personalförteckning angivet antal — ytterligare

en vaktmästare.

Kungl. Majit biföll enligt beslut den 21 januari 1944 det sålunda framlagda

förslaget.

Enär Utnäslöts remontdepå icke ännu synes kunna nedläggas, bör den

sålunda fastställda personalorganisationen vid remontdepåerna gälla jämväl

under nästa budgetår. I avvaktan på slutlig prövning av frågan örn antalet

ridhästar inom armén kan jag däremot icke tillstyrka ett från arméförvaltningen

inkommet förslag örn ytterligare utökning av remontdepåernas extra

ordinarie personal.

s. 171 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 185.

171

Hiss ingenjörpersonal.

Såsom vid behandlingen av frågan om fälttygkårens sammansättning för

nästa budgetår anmärkts bar från och med innevarande budgetår, i avbidan

på slutligt ställningstagande till ingenjör organisationen inom försvaret, ett

antal ingenjörer beretts extra ordinarie anställning, och i personalförteckningen

för budgetåret ha i enlighet härmed upptagits 14 befattningar i lönegraden

MEo 26, 22 i lönegraden MEo 24, 17 i lönegraden MEo 21 och 8 i

lönegraden MEo 18.

För nästa budgetår böra tillkomma nya befattningar för 2 motoringenjörer,

den ena vid Göta pansarlivgarde och den andra vid Bergslagens artilleriregemente,

samt 2 signalingenjörer för Signalregementets kompanier i Kristianstad

och Skövde. I enlighet med arméstabschefens av arméförvaltningen

biträdda förslag synes en av de nytillkomna befattningarna böra inplaceras

i lönegraden MEo 24, medan de övriga tre böra hänföras till lönegraden

MEo 21. Såsom förut anförts bör vidare för tygförvaltningsskolan tillkomma

en ingenjörbefattning i lönegraden MEo 24.

Kostnaderna för avlöningar m. m. till den extra ordinarie personal, som

sålunda bör uppföras å personalförteckning för nästa budgetår, kunna beräknas

uppgå till omkring 4 600 000 kronor. Förevarande delpost bör emellertid

jämväl belastas med vissa andra kostnader.

1942 års riksdag anvisade för budgetåret 1942/43 ett reservationsanslag

av 310 000 kronor till växelbordsanläggningar, avsedda för arméns truppförband,

staber m. m. Sedan arméförvaltningens intendentur- och civila departement

medgivit, att för betjäning av vissa av berörda anläggningar finge anställas

högst 10 telefonister i lönegraden MEx2, har Kungl. Majit enligt

beslut den 10 december 1943 medgivit, att därav för innevarande budgetår

föranledda kostnader, högst 8 000 kronor, må avföras från förevarande delpost.

Itiksräkenskapsverket har i avgivet utlåtande uttalat, att ifrågavarande

befattningar med hänsyn till det stadigvarande behovet borde uppföras i

vederbörlig personalförteckning såsom extra ordinarie. Utan framställning

härom från den för personalens anställande ansvariga myndigheten och med

beaktande jämväl av de riktlinjer, efter vilka årets budgetarbete bedrivits,

kan jag emellertid ej tillstyrka detta förslag. Jag räknar således med att

befattningarna fortfarande skola upprätthållas av extra tjänstemän. Medel

för dessas avlöning, vilka för budgetåret 1944/45 kunna uppskattas till i runt

tal 20 000 kronor, böra i enlighet med vad riksräkenskapsverket föreslagit

beräknas under förevarande delpost.

I detta sammanhang torde böra för riksdagen anmälas två av Kungl. Majit

meddelade beslut rörande anställande av extra personal, vilka närmast sammanhänga

med nu rådande förhållanden. Enligt beslut den 15 oktober 1943

har Kungl. Majit medgivit, att under innevarande budgetår må —- utöver

tidigare anställda extra vaktmästare vid krigsskolan — anställas ytterligare

sådan personal, med lön enligt lönegraden MEx 5, enligt vissa av arméförvaltningens

civila departement föreslagna normer, varvid antalet tjänstemän

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

bestämts i proportion till antalet tjänstgöringsmånader vid skolan. Genom

ifrågavarande personals anställande har värnpliktig kandräckningspersonal

beräknats skola kunna frigöras och hempermitteras. Enligt beslutet skola

därav föranledda kostnader bestridas från förevarande delpost. Enär personalens

anställande närmast föranletts av nu rådande särskilda förhållanden,

torde delposten - därest behov av ifrågavarande personal föreligger jämväl

under nästa budgetar — icke i anledning därav böra uppräknas.

Kungl. Maj :t har vidare enligt beslut den 17 december 1943 i anledning

av en framställning från statens krisrevision medgivit, att för skötsel av värmeanläggningar

inom armén, marinen och flygvapnet må under innevarande

eldningssäsong anställas -— utöver tidigare anställd civil personal — högst

455 civila eldare med visst angivet arvode. Enligt sistnämnda beslut, vilket

betingats av önskemålet att under nuvarande beredskapsförhållanden minska

användningen av värnpliktig handräckningspersonal för värmeanläggningarnas

skötsel, skola kostnaderna för den civila personalens anställande bestridas

från vederbörligt förskottsanslag till respektive försvarsgrens löpande utgifter

att redovisas å den mot avlöningsanslag svarande krigstiteln.

Förevarande delpost skall såvitt avser extra tjänstemän som regel användas

för avlönande av allenast sådan extra personal, som anställes såsom

vikarier för i personalförteckning uppförda extra ordinarie tjänstemän. Åv

vad i det föregående anförts framgår, att i vissa fall avsteg gjorts från denna

legel. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1943 (regleringsbrevet) må

delposten jämväl tagas i anspråk för bestridande av kostnader, högst 50 000

kronor, för extra personal, som erfordras på grund av periodiskt återkommande

anhopning av arbetsuppgifter.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har arméförvaltningen framhållit,

att det i praktiken i manga fall visat sig svårbedömbart, huruvida ett behov

av extra arbetskraft kunde anses periodiskt återkommande och kostnaderna

sålunda skulle bestridas från förevarande delpost eller vore helt tillfälligt

och alltså borde tillgodoses på bekostnad av delposten till tillfälligt anställande

av tjänstemän m. m. Arméförvaltningen finge fördenskull föreslå,

att för nästa budgetår medel för extra personal för utförande av periodiskt

återkommande arbetsuppgifter icke beräknades under förevarande post utan

liksom medel för annat tillfälligt anställande av tjänstemän under posten för

tillfälligt anställande av tjänstemän. Häremot har jag intet att erinra.

Från här ifrågavarande post skall som nämnts avlöning utgå till sådana

extra tjänstemän, sorn anställas såsom vikarier för i personalförteckningen

uppförda extra ordinarie befattningshavare i anledning av dessas semester

eller tjänstledighet. För sadant ändamål har tidigare någon uppräkning av

delposten icke skett. Kostnaderna härför äro emellertid icke obetydliga och

ha av arméförvaltningen lågt räknat uppskattats till cirka 50 000 kronor.

Delposten till extra ordinarie och extra tjänstemän bör sålunda i avlöningsstaten

för nästa budgetår upptagas till (4 600 000 + 20 000 + 50 000 =)

4 670 000 kronor.

s. 173 Kontrollera mot PDF

173

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

b) Bataljonsläkare vid fältläkarkåren.

I personalförteckningen för innevarande budgetår äro uppförda 38 befattningar

för bataljonsläkare vid fältläkarkåren eller samma antal, som enligt i

propositionen 1942:210 angivna beräkningsgrunder skulle finnas vid fullt

genomförd organisation.

Beträffande behovet av sådana befattningar för nästa budgetår har t. f. generalfältläkaren

i skrivelse till chefen för armén anfört i huvudsak följande.

Styresmannen för försvarsväsendets kemiska anstalt har föreslagit, att det

beträffande en bataljonsläkarbefattning vid fältläkarkaren skulle föreskrivas,

att innehavaren tillika skall vara medicinsk assistent vid försvarsväsendets

kemiska anstalt. .....

Vid försvarsväsendets kemiska anstalt är ständigt kontraktsanställd en

medicinsk assistent med halvtidstjänstgöring. Denne handlägger alla medicinska

frågor rörande gasskyddet samt övriga vid anstalten förekommande

medicinska ärenden, föreläser vid kurser för gasskyddstekniker, militärläkare,

värnpliktiga läkare, värnpliktiga tandläkare m. fl. Tillgången på härför lämpliga

militärläkare har hittills icke tillåtit, att ifrågavarande befattning bestritts

av sådan.

Då nämnde befattningshavare så gott som dagligen kommer i beröring med

militärmedicinska organisatoriska problem av skilda slag, synes det synnerligen

lämpligt, att han är militärläkare. Militärmedicinsk expertis skulle på

så sätt ständigt stå till anstaltens förfogande samtidigt som den kommande

centrala sjukvårdsförvaltningens behov av i gassjukvårdsfrågor m. m. sakkunnig

militärläkare skulle komma att tillgodoses.

Bataljonsläkarna vid fältläkarkåren äro tjänstgöringsskyldiga högst 75

dagar per år och avses att tagas i anspråk såsom ersättare för ordinarie truppförbandsläkare

vid sjukdom eller annat tjänsteförhinder, på vakanser, vid

fälttjänstövningar etc. Då fältläkarkårens reserv hädanefter endast kommer

att rekryteras med förtidsavgången personal (truppförbandsläkare, bataljonsläkare

vid fältläkarkåren, extra bataljonsläkare), kan det förutses, att det under

fredsförhållanden kan bliva förenat med betydande svårigheter att tillgodose

arméns behov av militärläkare som vikarier av olika slag. Antalet bataljonsläkare

vid fältläkarkåren, som uppgår till 38, varav 1 ständigt är bunden vid

krigsskolan, tillåter icke, att ytterligare en undandrages truppsjukvården.

T f. generalfältläkaren har med hänsyn härtill föreslagit, att antalet bataljonsläkare

vid fältläkarkåren skall höjas till 39.

Med hänsyn till vad sålunda anförts har jag — i likhet med arméföivaltningen,

som anslutit sig till t. f. generalfältläkarens förslag — intet att

erinra mot att å personalförteckningen för nästa budgetår uppföres ytterligare

en befattning för bataljonsläkare vid fältläkarkåren. Därvid bör på motsvarande

sätt som beträffande den för krigsskolan avsedde bataljonsläkaren, i en

not till förteckningen föreskrivas, att arvodet såsom bataljonsläkare vid fältläkarkåren

icke skall utgå för tid då bataljonsläkaren i fråga uppbär ersättning

i egenskap av assistent vid kemiska anstalten. Kostnaderna för sådan ei sättning

böra liksom nu bestridas från anstaltens anslag till forskningsverksamhet.

Någon höjning av ifrågavarande delpost, för innevarande budgetår upptagen

nied ett belopp av 120 000 kronor, synes icke behöva ifrågakomma för

nästa budgetår.

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

c) Bataljonsveterinärer vid fältveterinärkåren.

För innevarande budgetår ha under förevarande delpost beräknats medel

för arvoden till 6 bataljonsveterinärer vid fältveterinärkåren. Enligt propositionen

1942: 210 beräknas vid fullt genomförd organisation antalet dylika

befattningshavare till 10. Under nästa budgetår torde i överensstämmelse

med av chefen för arméstaben och arméförvaltningen framlagt förslag 2 befattningar

böra tillkomma och delposten höjas med 5 000 kronor till 20 000

kronor.

d) Betjäningspersonal m, fl.

Ifrågavarande delpost, för innevarande budgetår upptagen till förslagsvis

27 000 kronor, må jämlikt föreskrift i Kungl. Majis brev den 30 juni 1943

(regleringsbrevet) disponeras för bestridande av avlöningskostnaderna för

betjäningspersonal till högst det antal, som angives i budgetåret 1941/42

gällande personalförteckning. Därvid skall iakttagas, att nyanställning i

kokerskebefattning icke må ske, utan skall vid avgång i sådan befattning hittills

utgående arvode inbesparas.

Lönekostnaderna för den betjäningspersonal, som väntas kvarstå vid ingången

av budgetåret 1944/45, belöpa sig enligt av arméförvaltningen gjorda

beräkningar till i runt tal 46 000 kronor. Anledningen till att sistnämnda belopp

så avsevärt överstiger det belopp, som anvisats under delposten, är att

söka däri, att ett flertal av innehavarna av de å förenämnda personalförteckniug

för budgetåret 1941/42 uppförda kokerskebefattningarna icke åtnjuta i

förteckningen angivna arvoden utan äga att kvarbliva vid tidigare innehavd

extra ordinarie anställning och åtnjuta därmed förenade avlöningsförmåner.

I avlöningsstaten för nästa budgetår synes delposten böra upptagas med sistnämnda

belopp, 46 000 kronor.

e) Musikelever.

För innevarande budgetår ha under ifrågavarande delpost beräknats medel

för kontant ersättning till 152 musikelever med 360 kronor för år och elev

eller i runt tal 55 000 kronor. \ id den tidigare föreslagna nya musikkåren

vid Bergslagens artilleriregemente böra för nästa budgetår tillkomma 5 musikelever.

Delposten bör på grund härav höjas med omkring 2 000 kronor och

sålunda för budgetåret 1944/45 upptagas till 57 000 kronor.

f) Extra sjuksköterskor m. m.

Förevarande delpost är i avlöningsstaten för innevarande budgetår upptagen

med ett belopp av 66 000 kronor. Kungl. Majit har den 30 juni 1943

meddelat bestämmelser rörande postens disposition (se statsliggaren för

budgetåret 1943/44, s. 92). Enligt dessa bestämmelser må högst 34 000

kronor tagas i anspråk för tillgodoseende av det tidvis ökade behovet av sjukvårdspersonal

vid infanteriregementena. ■*

Arméförvaltningen har för nästa budgetår icke förutsatt annan förändring

beträffande delposten än att ett belopp motsvarande nyssnämnda post å

34 000 kronor föreslagits skola bortfalla med hänsyn till tillkomsten av de i

det föregående tillstyrkta nya extra ordinarie sjuksköterskebefattningarna.

s. 175 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 185. 175

Jag beräknar i enlighet härmed förevarande delpost till förslagsvis 32 000

kronor.

g) Tillfälligt anställande av tjänstemän m. m.

Medelsbehovet under förevarande delpost har för innevarande budgetår

beräknats till 53 000 kronor. Jag har i det föregående föreslagit, att från

denna delpost från och med nästa budgetår skola bestridas kostnader jämväl

för sådan extra personal, som erfordras på grund av periodiskt återkommande

anhopning av arbetsuppgifter, vilka kostnader — för innevarande budgetår

anslagna till 50 000 kronor — enligt gällande avlöningsstat skola bekostas av

delposten till extra ordinarie och extra tjänstemän. Arméförvaltningen har

anmält ett stegrat medelsbehov jämväl i övrigt under förevarande delpost,

bland annat hänförande sig till personalorganisationen inom Morjärvs försvarsområde,

beträffande vilken torde fa hänvisas till de handlingar som

komma att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott. Med beaktande

härav beräknar jag det sammanlagda medelsbehovet under delposten till 150 000

kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal utgör således (4 670 000 + 120 000 + 20 000 +

46 000 + 57 000 + 32 000 + 150 000 =) 5 095 000 kronor.

9. Avlöningar till civil handräckningspersonal.

Ifrågavarande anslagspost är för innevarande budgetår uppförd med ett

belopp av 2 650 000 kronor. Arméförvaltningen har föreslagit, att posten för

budgetåret 1944/45 skall upptagas med oförändrat belopp. Emellertid böra,

i anslutning till vad som föreslagits i förenämnda proposition nr 143, här beräknas

medel för anställande av 25 remontskötare. Med hänsyn härtill beräknar

jag medelsbehovet för nästa budgetår till i avrundat tal 2 750 000

kronor.

10. Arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän.

Enligt den för innevarande budgetår fastställda personalförteckningen

utgå arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän med

tillhopa 200 160 kronor.

Vid anmälan av medelsbehovet under förevarande anslagspost i propositionen

1942: 266 framhöll jag, att 1941 års försvarsutredning i sina kostnadsberäkningar

beräknat kostnaderna för arvoden av här avsedd karaktär vid

fullt genomförd organisation till 251 820 kronor för armén. Jag framhöll

vidare, att 1942 års försvarsberedning ansett den ytterligare utvidgning av

arvodesväsendet, varmed försvarsutredningen räknat, vara betänklig och förordat,

att hithörande frågor utan dröjsmål upptoges till särskild utredning.

I avvaktan på genomförandet av en sådan undersökning borde enligt beredningen

några nya arvoden — med undantag av lärararvoden — icke tillskapas

och någon höjning av utgående arvoden ej heller medgivas.

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Kungl. Maj.ts proposition nr 185.

För egen del anförde jag, att i avvaktan på resultatet av den utredning,

som enligt vad jag förordat i propositionen 1942: 210 borde verkställas genom

återupplivande av den hösten 1939 avbrutna utredningen angående reglering

av arvodesväsendet, några nya arvoden som regel icke borde inrättas i samband

med beslut örn det fortsatta organisationsarbetet inom försvarsväsendet.

Undantag borde emellertid göras för sådana arvoden, som av försvarsberedningen

föreslagits till inrättande. Beträffande nyinrättade lärarbefattningar

borde gälla att, i den mån sådana befattningar tillkomme under budgetåret

1942/43, deras innehavare borde komma i åtnjutande av arvoden enligt

de för dåvarande lärarbefattningar gällande grunderna. Jag förutsatte, att

beställningshavare, som bomme i åtnjutande av lärararvode, skulle vara underkastad

de förändringar med avseende å detsamma, som framdeles kunde bliva

bestämda.

Den utredning, som påbörjades sommaren 1939 men hösten samma år

avbröts, upptogs ånyo enligt beslut den 18 september 1942. De sakkunniga

avgåvo den 19. mars 1943 betänkande med förslag till reglering av det militära

arvodesväsendet. I betänkandet föreslogs avveckling i väsentlig utsträckning

av det inom försvarsväsendet uppbyggda systemet med arvoden utöver

lön, utan att kompensation för hittills utgående arvoden förordades annat

än undantagsvis, där särskilda skäl därtill ansetts vara för handen.

Utredningsmännens förslag mötte vid remissbehandlingen starka erinringar

från försvarsväsendets myndigheter, som i det väsentliga avstyrkte den

föreslagna arvodesbeskärningen eller förordade ny utredning i ärendet. Därvid

anlades olika lämplighets- och skälighetssynpunkter, men i främsta rummet

uttrycktes farhågor, att en beskärning av arvodesväsendet, genomförd

i den omfattning utredningsmännen föreslagit och utan kompensation för

bortfallande arvoden, skulle äventyra rekryteringen av de befattningshavaregrupper,

som komme att beröras av beskärningen.

Med beaktande bland annat av dessa synpunkter har chefen för finansdepartementet

enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 november 1943

tillkallat två sakkunniga att biträda med fortsatt utredning av frågan örn

reglering av vissa militära arvoden. Enligt direktiven för de sakkunniga skola

dessa i erforderlig utsträckning samråda med de utredningsmän, som inom

försvarsdepartementet biträda med utredning rörande officersutbildningen

mom armén m. m. (arméns officersutbildningskommitté). Med hänsyn bland

annat till att denna kommitté först nyligen kunnat påbörja sitt arbete har utredningen

rörande arvodesväsendet icke kunnat bedrivas i sådan takt, att

förslag i frågan kan föreläggas 1944 års riksdag. De olika försvarsgrenarnas

arvodesförteckningar för budgetåret 1944/45 torde därför böra upprättas enligt

de principer som tillämpats vid upprättandet av motsvarande förteckningar för

budgetåren 1942/43 och 1943/44.

För nästa budgetår räknar jag för armén med ett medelsbehov av 214 481

kronor under förevarande anslagspost. Beträffande ändringarna i förhållande

till innevarande budgetår må följande framhållas.

s. 177 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 185.

177

Fältläkarkåren.

Under ifrågavarande rubrik finnes i gällande arvodesförteckning uppfört

ett arvode å 1 500 kronor till bataljonsläkaren vid Livregementets grenadjärer

(för resor till och från Göta trängkårs kompani i Nora). I enlighet med

ett av generalfältläkaren framlagt förslag synes emellertid sjukvården vid

kompaniet lämpligen böra bestridas genom i orten bosatt civil läkare. Ifrågavarande

arvode bör därför utgå ur förevarande förteckning. I stället bör i

förteckningen å arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t,

upptagas ett arvode för läkarvården vid Göta trängkårs kompani i Nora, vilket

arvode med hänsyn till personalstyrkan vid kompaniet lärer böra uppföras

med samma belopp som det för läkarvården vid ridskolan fastställda, eller

1 500 kronor.

Vissa utbildningsanstalter.

Under denna rubrik torde böra sammanföras arvoden till de utbildningsanstalter

och skolor, som i arvodesförteckningen för innevarande budgetår

upptagits under rubrikerna Arméns fasta utbildningsanstalter och övriga

skolor.

De sammanlagda arvodesbeloppen under dessa rubriker uppgå enligt förteckningen

för innevarande budgetår till sammanlagt 165 200 kronor, därav

tillhopa 115 200 kronor för arméns fasta utbildningsanstalter enligt viss angiven

fördelning, 10 000 kronor för officersaspirantskolorna och 40 000 kronor

för övriga skolor. Därjämte har under innevarande års anslag till vissa kostnader

för de fasta undervisningsverken, särskilda utbildningskurser m. m.

upptagits ett belopp av högst 25 000 kronor till arvoden till lärare vid tygförvaltningsskolan.

Enligt uppgift av arméförvaltningen ha 17 000 kronor av

detta belopp avsetts för arvoden utöver lön till ordinarie tjänstemän. Till

dylika arvoden ha sålunda för innevarande budgetår anvisats tillhopa

(165 200 + 17 000 =) 182 200 kronor.

Vid anmälan av propositionen 1943: 235 förutsatte jag, att det skulle ankomma

på Kungl. Majit att med tillämpning av tidigare gällande grunder

för bestämmande av arvodenas storlek besluta örn de olika arvodesposternas

disposition. I enlighet härmed har Kungl. Majit den 8 oktober 1943 meddelat

beslut rörande de arvoden av ifrågavarande slag, som under innevarande

budgetår må utgå.

För nästa budgetår har chefen för arméstaben angivit behovet av arvoden

utöver lön till ordinarie tjänstemän på sätt framgår av följande samman
-

ställning.

Kronor

Krigshögskolan jämte arméns stridsskola, högst ........................... 21 200

Artilleri- och ingenjörhögskolan jämte artilleri-, luftvärns- och

ingenjörofficersskolorna, högst ................................................ 35 000

Infanteriskjufskolan jämte infanteri-, kavalleri- och pansarofficers
skolorna,

högst ..................................................................... 23 400

Bihang till riksdagens protokoll 1914. 1 sami. Nr 185. ni 44 12

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Kronor

Eidskolan, högst ..................................................................... 6 200

Pansartruppskolan, högst ......................................................... 2 000

Artilleriskjutskolan, högst ......................................................... 3 000

Luftvärnsskjutskolan, högst ...................................................... 2 000

Ingen] örtruppskolan, högst ........................................................ 2 000

Arméns signalskola, högst ......................................................... 8 800

Tygförvaltningsskolan, högst ...................................................... 15 000

Intendenturförvaltningsskolan, högst .......................................... 13 500

Arméns underhållsskola, högst ................................................... 2 800

Trängofficersskolan, högst ...................................................... 3 700

Krigsskolan, högst ....................................................................’ 20 300

Gymnastik- och idrottsskolan, högst ............................................. 2 700

Arméns underofficersskola, högst ................................................ 11 500

Arméhundskolan, högst ............................................................. 1 900

Officersaspirantskolorna, högst ................................................... 10 000

Summa 185 000

Arméstabschefens förslag har biträtts av arméförvaltningen, som alltså föreslagit,

att för ifrågavarande ändamål skall upptagas ett belopp av 185 000

kronor.

I förhållande till vad som beslutats för innevarande budgetår innebär förslaget

en uppräkning av arvodena dels med 5 400 kronor med hänsyn till upprättandet

av infanteri-, kavalleri- och pansarofficersskolorna, vilka icke varit

organiserade under innevarande budgetår, dels med 3 400 kronor för intendenturförvaltningsskolan,

2 020 kronor för arméns underhållsskola, 150 kronor

för trängofficersskolan och 1 200 kronor för arméhundskolan. Å andra sidan

har viss beskärning föreslagits beträffande arvodena för arméns signalskola,

tygförvaltningsskolan samt gymnastik- och idrottsskolan, varjämte ett för

innevarande budgetår upptaget belopp av 6 000 kronor till Kungl. Majis

disposition saknar motsvarighet i arméstabschefens nu föreliggande förslag.

För egen del vill jag — under erinran örn vad nyss anförts rörande de

grunder, efter vilka bedömandet av dessa frågor bör äga rum i avvaktan

på den definitiva lösningen av arvodesfrågan — framhålla, att jag icke

har något att erinra mot den ökning av det sammanlagda arvodesbeloppet,

som av arméförvaltningen föreslagits, ökningen synes nämligen

vara betingad av den utökning av utbildningsorganisationen som förutsättes

för nästa budgetår. Då det emellertid synes lämpligt, att liksom för innevarande

budgetår ett belopp reserveras för att av Kungl. Maj:t kunna ställas

till förfogande för oförutsedda behov, har jag i förslaget till arvodesförteckning

för nästa budgetår för vissa utbildningsanstalter upptagit något lägre

belopp än som av arméstabschefen föreslagits. Jag har därvid förutsatt, att

ett arvode om 800 kronor, som enligt Kungl. Maj:ts beslut den 4 februari 1944

för innevarande budgetår utgår till bataljonsveterinären vid Norrlands trängkår

i egenskap av lärare vid arméhundskolan, skall utgå jämväl under nästa

budgetår. I likhet med vad som gällt för innevarande budgetår bör det ankomma

på Kungl. Maj:t att inom ramen för de å förteckningen uppförda, för

s. 179 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 185. 179

de olika skolorna avsedda beloppen meddela beslut om storleken av ifrågavarande

arvoden.

Hissa övriga arvoden.

Denna post, för innevarande budgetår 5 979 kronor, torde i enlighet med

arméförvaltningens förslag för nästa budgetår kunna nedsättas till 2 000

kronor.

II. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.

För innevarande budgetår fastställd förteckning å arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, slutar å ett belopp av 827 308 kronor.

För nästa budgetår beräknar jag medelsbehovet under förevarande anslagspost

till 836 855 kronor. Beträffande ändringarna i förhållande till innevarande

budgetår får jag hänvisa till det förslag till förteckning, som i särskild

ordning kommer att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott.

Här må emellertid följande framhållas.

Arméstaben.

Enär kostnaderna för avlöning till studierektor i det föregående upptagits

under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, bör det

i förevarande förteckning uppförda arvodet till studierektor utgå.

Militärområdena m. m.

Platsbefälet i Karlsborg. I sina anslagsäskanden för nästa budgetår

har arméförvaltningen anfört i huvudsak följande.

Den för Karlsborgs garnisons brandkår för närvarande tillämpade organisationsplanen

upptager fem personer för vård och tillsyn av brandkårens

ångspruta och motorspruta. Ifrågavarande personer — arbetare vid tygstationen

och fastighetsförvaltningen i Karlsborg — deltaga även i brandkårens

övningar och vid dess utryckningar vid brandtillfällen.

Under förevarande rubrik finnas upptagna bland andra två arvoden om

vardera 200 kronor för tillsyn av ovannämnda sprutor. Dessa arvoden äro

för närvarande fördelade på fyra av de ovannämnda arbetarna. För beredande

av ersättning åt den femte arbetaren och för ersättning för förlorad arbetsförtjänst

åt arbetarna för deltagande i övningar och utryckningar med brandkåren

har Kungl. Majit medgivit, att högst 1100 kronor finge disponeras

från den under arméns anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl. upptagna

delposten för tillfälligt anställande av tjänstemän m. fl.

Arméförvaltningen anser, att den tidspillan och förlust av arbetsförtjänst,

som deltagandet i brandövningar och brandutryckningar medför för de vid

Karlsborgs garnisons brandkår tjänstgörande arbetarna, är så betydande, att

ersättning härför fortsättningsvis bör beredas dem.

Ifrågavarande ersättning synes vara av natur att böra uppföras å förteckning

för budgetåret 1944/45 å arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit.

I stället för hittills upptagna poster örn vardera 200 kronor for tillsyn av

ångspruta och motorspruta synes alltså böra upptagas dels en post å 500

kronor för vård och tillsyn av brandsprutor och dels en post å 1 000 kronor

för beredande av ersättning för förlorad arbetsförtjänst åt arbetare, tjänst
-

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Kungl. Maj.ts proposition nr 185.

görande vid Karlsborgs garnisons brandkår för deltagande i brandövningar

och brandutryckningar.

Mot det sålunda framlagda förslaget har jag intet att erinra. Det bör ankomma

på försvarets civilförvaltning att meddela närmare bestämmelser

rörande arvodenas fördelning.

Arvoden, som utbetalas vid truppförband eller försvarsområdesstaber.

För I. militärområdet uppförda arvoden å tillhopa 740 kronor

böra i enlighet med arméförvaltningens förslag överflyttas till lil. militärområdet,

varjämte för sistnämnda militärområde torde böra beräknas medel

för ett nytt arvode å 200 kronor till en tillsynsman vid Bergsjö skjutfält vid

Skövde, vilken är tillfälligt anställd för innevarande budgetår.

Sjukvårdsväsendet.

Såsom under föregående anslagspost anförts bör under förevarande rubrik

uppföras ett arvode örn 1500 kronor för läkarvården vid Göta trängkårs

kompani i Nora.

Ve te rinar irås en de t.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har arméförvaltningen anfört

följande.

I skrivelse till chefen för armén har överfältveterinären erinrat därom att

i staten för arméförvaltningen tidigare funnits upptaget ett belopp av 1 000

kronor avsett såsom arvoden åt sakkunniga åt sjukvårdsstyrelsen. Ifrågavarande

belopp hade numera höjts till 5 000 kronor. Före den 1 juli 1937

kunde de medel, som för nämnda ändamål disponerades av sjukvårdsstyrelsen,

disponeras jämväl för anlitande av sakkunniga på det veterinärmedicinska

området. Efter utbrytningen av fältveterinärbyrån ur sjukvårdsstyrelsen hade

inga medel stått till förfogande'' för anlitande av sakkunniga å det veterinärmedicinska

området. Vid flera tillfällen hade under de gångna åren behov

förelegat att anlita dylika sakkunniga. Med hänsyn härtill borde ett årligt

belopp av 500 kronor för bestridande av kostnader för anlitande av sakkunmnga

å arméinspektionens veterinäravdelning ställas till överfältveterinärens

förfogande.

Arméförvaltningen, som vitsordar behovet av medel för angivet ändamål,

får hemställa, att under förevarande rubrik upptages en post å 500 kronor till

sakkunniga i veterinärmedicinska frågor.

Mot ifrågavarande förslag har jag intet att erinra, och jag har alltså under

förevarande rubrik upptagit ett belopp av 500 kronor för ändamålet.

Vissa utbi/dningsansta/ter.

Liksom motsvarande rubriker å övriga förteckningar böra rubrikerna

Armens fasta utbildningsanstalter och Övriga skolor utbytas mot en gemensam

rubrik. För här avsedda ändamål ha för innevarande budgetår i arvodesförteckningen

upptagits tillhopa 47 100 kronor. Som tidigare nämnts har vidare

under undervisningsanslaget beräknats ett belopp av 8 000 kronor till civila

lärare vid tygförvaltningsskolan. Vidare har Kungl. Majit medgivit, att

kurser i motortjänst inom en kostnadsram av 60 000 kronor må anordnas under

s. 181 Kontrollera mot PDF

181

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

innevarande budgetår. Av sistnämnda belopp avses 12 000 kronor skola disponeras

för arvoden åt civil lärarpersonal. Kostnaderna för ifrågavarande kurser

lia för innevarande budgetår bestritts huvudsakligen från arméns undervisningsanslag.

Sammanlagt disponeras alltså under löpande budgetår 67 100

kronor till arvoden åt civil personal vid arméns utbildningsanstalter.

För nästa budgetår har chefen för arméstaben beräknat behovet av sådana

arvoden sålunda:

Kronor

Krigshögskolan, högst ............• •..........•...............................

Artilleri- och ingenjörhögskolan jämte artilleri-, luftvärns- och mgen
jörofficersskolorna,

högst .........................................................

Krigsskolan, högst .....................................................................

Gymnastik- och idrottsskolan, högst .............................................

Tygförvaltningsskolan, högst ......................................................

Intendenturförvaltningsskolan, högst .............................................

Arméns motorskola, högst ............................................................

12 500

10 000

4 000

8 000

8 000

2 500

20 500

Summa 65 500

Arméförvaltningen har vid bedömandet av anslagsbehovet följt nämnda

beräkningar.

Det föreliggande förslaget innebär i jämförelse med arvodesförteckningen

för innevarande budgetår, att de för artilleri- och ingenjörhögskolan, krigsskolan

samt gymnastik- och idrottsskolan beräknade beloppen minskats. Å

andra sidan har för tygförvaltningsskolan upptagits ett belopp av 8 000 kronor,

vilket innevarande budgetår utgår från anslaget till vissa kostnader för de

fasta undervisningsverken, särskilda utbildningskurser m. m. Vidare har för

intendenturförvaltningsskolan beräknats ett belopp av 2 500 kronor, vilket

saknar motsvarighet i årets personalförteckning, varjämte för arméns motorskola

upptagits ett belopp av 20 500 kronor, medan motsvarande kostnader

innevarande budgetår beräknats till 12 000 kronor.

De sålunda föreslagna ändringarna med avseende å arvodesförteckningen

har jag ansett mig kunna biträda. Vad särskilt angår den avsevärda ökningen

av medelsbehovet för arméns motorskola har jag inhämtat, att denna sammanhänger

med en förstärkning av den civila personalen med två tygarbetare,

vilka skulle användas såsom instruktörer vid skolan. Den närmare fördelningen

av de för de olika utbildningsanstalterna upptagna beloppen torde, i

likhet med vad som gällt för innevarande budgetår, få framdeles fastställas

av Kungl. Maj:t.

12. Stipendier för underlättande av officersrekryteringen i Boden.

Denna anslagspost, för innevarande budgetår 40 000 kronor, synes i enlighet

med arméförvaltningens förslag för nästa budgetår kunna nedsättas till

24 000 kronor.

13. Dagavlöning och dagavlöningstillägg åt indelt manskap.

Med hänsyn till minskat antal kvarstående indelta torde förevarande anslagspost,

för innevarande budgetår upptagen till 100 000 kronor, kunna för

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

budgetåret 1944/45 i enlighet med arméförvaltningens förslag nedsättas till

90 000 kronor.

14. Avgånget manskaps anställning å civilanställningsstat.

Enligt av 1941 års försvarsutredning framlagt förslag skall med genomförandet

av den nya försvarsorganisationen institutet anställning å civilanställningsstat

avskaffas för arméns manskap och i stället möjlighet beredas

underbefäl med den utbildning och anställningstid, som nu erfordras för anställning

å sådan stat, att med kvarstående å aktiv stat under ett halvår erhålla

tjänstledighet för utbildning i civilanställningssyfte. Utredningen, som

grundat sina beräkningar av behovet av fast anställt manskap främst på

personalbehovet under sommarhalvåret, har beträffande vinterhalvåret räknat

med att tjänstledighet i civilanställningssyfte under sistnämnda halvår skall

kunna beredas därtill berättigat underbefäl. Vid anmälan av propositionen

1942: 210 framhöll jag, att denna fråga syntes böra upptagas till behandling

inom finansdepartementet. Jag anförde emellertid, att en förutsättning för

deli föreslagna anordningens genomförande under alla förhållanden vore,

att manskapskadrerna uppnått den storlek och den fördelning på olika

manskapsgrader, som utredningen förutsatt vid fullt genomförd organisation.

Intill dess så blivit fallet, måste möjlighet till anställande av personal på

civilanställningsstat alltjämt förefinnas.

Med hänsyn härtill upptogs för budgetåret 1942/43 under särskild anslagspost

ett belopp av 100 000 kronor för ändamålet.

Vid anmälan av frågan örn medelsbehovet för motsvarande ändamål för

budgetåret 1943/44 i propositionen 1943: 235 anförde jag, att jag funne det

lämpligt, att i avvaktan a resultatet av den enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande

den 30 oktober 1942 igangsatta utredningen rörande civilanställningens ordnande

medel beräknades för de kostnader, som för nämnda budgetår kunde

uppstå genom avgånget manskaps anställande å civilanställningsstat. I likhet

med arméförvaltningen fann jag för ändamålet böra beräknas ett belopp

av förslagsvis 100 000 kronor.

Såsom under avsnittet Manskapsrekryteringen m. m. anförts lia de för

nyssnämnda utredningsarbete tillkallade sakkunniga — 1942 års civilanställningssakkunniga

—- den 1 februari 1944 överlämnat utredningar och förslag

rörande manskapsrekryteringen och civilanställningsorganen m. m. Emellertid

ha de sakkunniga icke ännu framlagt slutligt förslag rörande de civilanställmngsåtgärder,

som böra vidtagas för det fast anställda manskapet. Vid

sådant förhållande lärer jämväl för nästa budgetår böra upptagas en särskild

anslagspost för avgånget manskaps anställning å civilanställningsstat. Anslagsposten

torde emellertid, på sätt arméförvaltningen föreslagit, kunna nedsättas

till 75 000 kronor.

Till följd av med den förstärkta försvarsberedskapen sammanhängande

förhållanden uppkommo redan under slutet av år 1939 vissa svårigheter, när

det gällde att bereda manskap som vunnit anställning å civilanställningsstat

(respektive enligt tidigare gällande bestämmelser anställning över stat i civil
-

s. 183 Kontrollera mot PDF

183

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

ans t allni ilga sy f te) tjänstledighet i civilanställningssyfte. Vidare medförde

beredskapen, att manskap efter utgången av löpande anställningstid antogs

i anställning över stat för fortsatt tjänstgöring. Med anledning härav begärde

och erhöll Kungl. Majit (propositionerna 1940 L: 197, 1941:155,

1942: 266 och 1943:235) riksdagens medgivande, att förnyad anställning å

civilanställningsstat enligt av Kungl. Majit meddelade närmare bestämmelse!

finge under budgetåren 1940/41—1943/44 medgivas manskap, som avgått från beställning

på aktiv stat med utgången av anställningsåret 1938/39 eller senare

anställningsår och därvid medgivits anställning å civilanställningsstat (motsvarande)

men som på grund av rådande förhållanden måste i särskild ordning

tagas i anspråk för militärtjänstgöring och därför icke kunnat utnyttja

anställningen å civilanställningsstat (motsvarande).

Med riksdagens medgivande ha vidare bestämmelser utfärdats av innebörd,

att anställning å civilanställningsstat må medgivas visst manskap, som under

budgetåret 1942/43 eller 1943/44 avgår från anställning över stat efter en

fortlöpande anställning dels på aktiv stat, dels ock över stat av sammanlagt

sex år i en följd.

Angivna svårigheter att bereda manskap tjänstledighet i civilanställningssyfte

föreligga alltjämt vid samtliga försvarsgrenar. Jämväl under budgetåret

1944/45 torde därför extraordinära möjligheter till anställning å civilanställningsstat

böra bibehållas vid sidan av den i manskapsavlöningsreglementet

och dess tilläggsbestämmelser bestämda ordningen för beredande av

dylik anställning. I enlighet med hittills tillämpade principer bör sålunda

anställning å civilanställningsstat enligt av Kungl. Maj:t meddelade närmare

bestämmelser kunna medgivas — förutom enligt i gällande avlönmgsforfattningar

givna föreskrifter — dels manskap, som avgatt fran beställning pa aktiv

stat med utgången av anställningsåret 1938/39 eller senare anställningsår och

därvid erhållit anställning å civilanställningsstat (motsvarande) men som på

grund av rådande förhållanden måst i särskild ordning tagas i anspråk för

militärtjänstgöring och till följd därav icke kunnat beredas tjänstledighet i

civilanställningssyfte, dels ock manskap, som i omedelbar anslutning till anställning

på aktiv stat innehaft anställning över stat och som i övrigt uppfylla

fordringarna för anställning å civilanställningsstat. Riksdagens medgivande

härtill torde böra inhämtas.

Jämlikt tidigare gällande bestämmelser fick endast beställningshavare, nied

vilken vid utgång av löpande anställningstid under tiden från och med den

31 oktober till och med den 31 januari nästpaföljande år icke träffats avtal

örn förlängd fast anställning å aktiv stat vid försvarsväsendet, erhålla anställning

å civilanställningsstat. Tiden för anställning a dylik stat var bestämd

till "högst sex månader, räknat från och med den 1 november eller dag därefter

högst till och med den 30 april nästpåfoljande år. Vid anmälan av

propositionen 1943: 235 framhöll jag, att da anställningstiden pa aktiv stat

vid armén normalt komme att utlöpa den 31 mars syntes härav betingad jämkning

i nämnda bestämmelser böra vidtagas i avbidan på att ovanberörda

fråga örn tjänstledighet i civilanställningssyfte under kvarstående på aktiv

stat bleve slutgiltigt avgjord. Jag förutsatte, att Kungl. Majit skulle äga

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

meddela erforderliga provisoriska föreskrifter i detta avseende. I den män

beställnmgshavare kunde beredas ledighet i civilanställningssyfte undertiden

för anställning på aktiv stat borde sådan ledighet dock ifrågakomma

framfor anställning å civilanställningsstat under sommarhalvåret. För den,

som under anställning på aktiv stat erhållit ledighet i civilanställningssyfte,

borde tiden för anställning å civilanställningsstat i motsvarande mån avkortas.

Vad sålunda anförts föranledde icke erinran från riksdagens sida.

Den i enlighet härmed vidtagna jämkningen i de förut gällande bestämmelserna

bör med hänsyn till vad i det föregående anförts äga giltighet

jämväl under nästa budgetår.

15. Rörligt tillägg.

Med tillämpning av sedvanliga beräkningsgrunder erfordras för rörligt tilllägg

för budgetåret 1944/45 ett belopp av i runt tal 9 000 000 kronor (nu

8 301 532 kronor). Anslagsposten i fråga torde emellertid för avjämnande av

avlönmgsstatens slutsumma böra beräknas till 9 009 564 kronor.

I enlighet med vad i det föregående anförts kommer medelsbehovet under

arméns anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1944/45

att uppgå till 71 700 000 kronor. Ehuru ett bifall till de av mig i det föregående

framlagda förslagen rörande arméns personalstater för nästa budgetår borde

föranleda, att avlöningsanslaget icke oväsentligt understege det av arméförvaltningen

beräknade beloppet, skulle anslaget enligt nu verkställda beräkningar

‘ '' v^ka skett i enlighet med de grunder som i försvarsbeslutet förutsatts -_

med 1 200 000 kronor överstiga nyssnämnda belopp. Anledningen härtill torde

vara, att under de senaste budgetåren anslagsberäkningarna som regel grundats

på de för tidigare budgetår gällande anslagsbeloppen med tillägg

för det beräknade medelsbehovet för nytillkommande beställningar. Uppenbart

är, att felkällor därigenom kunnat uppstå. Jag vill emellertid framhålla,

att det i avsaknad av belastningssiffror ej är möjligt att bedöma,

huruvida de nu framlagda anslagsberäkningarna äro mera rättvisande än de

av arméförvaltningen tillämpade, vilka sluta på lägre belopp. Visshet härom

kan vinnas först efter återgång till mera normala förhållanden. Jag har dockansett

lämpligast att här utgå från de grunder, som tillämpats i försvarsbeslutet.

Av anslagsbeloppet torde på sätt arméförvaltningen uppgivit 675 000

kronor kunna betraktas såsom merkostnader på grund av prisstegring sedan

den 1 juli 1941.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att

dels för budgetåret 1944/45 fastställa de personalförteckningar

för ordinarie tjänstemän samt för pensionerad personal i arvodesbefattning

vid armen ävensom den förteckning å arvoden och

övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän vid

s. 185 Kontrollera mot PDF

185

Kungl. May.ts proposition nr 1S5.

armén, vilka komma att till riksdagen i särskild ordning överlämnas;
dels

bemyndiga Kungl. Majit att med avseende å de av riksdagen

fastställda personalförteckningarna meddela ej mindre

särskilda föreskrifter av i tillämpliga delar samma innehåll som

innefattas i de särskilda bestämmelser, som genom Kungl. Maj:ts

beslut den 30 juni 1942 och den 30 juni 1943 fastställts att lända

till efterrättelse för tillämpningen av arméns personalförteckningar

budgetåren 1942/43 och 1943/44, än även de särskilda föreskrifter,

som kunna visa sig erforderliga i samband med genomförandet

av den av 1942 års riksdag godkända planen för fortsatt

utbyggnad och organisation av landets försvarskrafter under

budgetåren 1942/47;

dels bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet med a\ mig angivna

grunder utfärda bestämmelser om placering i löneklass och

beräknande av tid för uppflyttning till högre löneklass för personal,

som i anslutning till föreliggande förslag örn befälskadrernas

utökning må komma att överflyttas från övergångsstat, reservstat

och reserv till officers- och underofficersbeställningar pa

aktiv stat vid försvarsväsendet;

dels medgiva, att anställning å civilanställningsstat enligt av

Kungl. Majit meddelade närmare bestämmelser må under budgetåret

1944/45 medgivas dels manskap, som avgått från beställning

på aktiv stat med utgången av anställningsåret 1938/39 eller

senare anställningsår och därvid erhållit anställning å civilanställningsstat

(motsvarande) men som på grund av rådande förhållanden

måst i särskild ordning tagas i anspråk för militärtjänstgöring

och till följd därav icke kunnat beredas tjänstledighet

i civilanställningssyfte, dels ock manskap, som i omedelbar

anslutning till anställning pa aktiv stat innehaft anställning

över stat och som i övrigt uppfyller fordringarna för anställning

på civilanställningsstat;

dels godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till

avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret

1944/45:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................................

2. Avlöningar till personal å avgangsstat, förslagsvis

..................................._.....

3. Avlöningar till personal å disponibilitets
stat,

förslagsvis ..............................

kronor 4(i 400 000

» 50000

100

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Kungl. Majlis proposition nr 185.

4. Arvoden till pensionerad personal i arvo
desbefattning,

förslagsvis....................

5. Avlöningar till fänrikar, förslagsvis ........

6. Avlöningar till volontärer över stat, förslagsvis

..........................

i. Avlöningar till vård- oell ekonomipersonal,

förslagsvis .........................

8. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis:

a) extra ordinarie och

extra tjänstemän, förslagsvis.

................. kronor 4 670 000

b) bataljonsläkare vid fältläkarkåren,

förslagsvis.. » 120 000

c) bataljonsveterinärervid

fältveterinärkåren, förslagsvis

.................. » 20 000

d) betjäningspersonal

m. fl., förslagsvis ...... » 46 000

e) musikelever ............ » 57 000

f) extra sjuksköterskor

m. m., förslagsvis...... * 32 000

g) tillfälligt anställande av

tjänstemän m. m., förslagsvis

................ » 150 000

9. Avlöningar till civil kandräckningspersonal

10. Arvoden och övriga ersättningar utöver lön

till ordinarie tjänstemän ....................

11. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit ....................

12. Stipendier för underlättande av officers
rekryteringen

i Boden, förslagsvis..........

13. Dagavlöning och dagavlöningstillägg åt indelt

manskap, förslagsvis....................

14. Avgånget manskaps anställning å civil
anställningsstat,

förslagsvis..................

15. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................

kronor 5 725 000

» 1 290 000

» 740 000

» 3 280 000

» 5 095 000

» 2 750 000

» 214 481

» 836 855

» 24 000

» 90 000

» 75 000

» 9 009 564

Summa kronor 75 5ö0 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .................... kronor 3 880 000

Nettoutgift kronor 71700 000

dels ock till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för

budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 71 700 000 kronor.

s. 187 Kontrollera mot PDF

187

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Armén: Rekryteringskostnader och avskedspremier m. m., förslagsanslag.

1942 års försvarsbeslut:

under uppsättningsperioden..................

vid genomförd organisation ..................

Budgetåret 1942/43 ..............................

» 1943/44 ..............................

» 1944/45 (arméförvaltningens förslag)

3 1944/45 {Kungl. Maj:ts förslag) ....

kronor 528 000

» 550 000

» 460 000

* 500000

520 000

» 420 000

Anslaget för budgetåret 1943/44 disponeras på sätt framgår av statsliggaren

för budgetåret, s. 94 f. ,

I årets statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, punkt 16) har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

till förevarande ändamål för nästa budgetår beräkna ett förslagsanslag av

520 000 kronor.

Med utgångspunkt från vad 1942 års underbefälsutredning i sitt förenämnda

betänkande föreslagit har jag i det föregående förordat viss minskning

av manskapskadrerna. Yid sådant förhållande torde det av arméförvaltningen

beräknade beloppet, 520 000 kronor, kunna nedsättas med 62 000

kronor. I enlighet med vad jag anfört under avsnittet Manskapsrekryteringen

m. m. bör ytterligare minskning ske med 36 000 kronor. Anslaget

synes därför för nästkommande budgetår böra upptagas till i avrundat tal

420 000 kronor. .

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majt

måtte föreslå riksdagen

att till Armén: Rekryteringskostnader och avskedspremier m. m.

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 420 000

kronor.

Avlöningar och familjebidrag åt värnpliktiga.

Armén: De värnpliktigas avlöning, förslagsanslag.

1942 års försvarsbeslut:

under uppsättningsperioden .................

vid genomförd organisation...................

Budgetåret 1942/43 ...............................

» 1943/44 ...............................

» 1944/45 (arméförvaltningens förslag)

» 1944/45 [Kungl. Maj:ts förslag).....

kronor 17 600 000

17 500 000

» 17 000 000

19 500 000

* 18 360 000

» 18 350 000

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag har Kungl. Maj:t

(fjärde huvudtiteln, punkt 18) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, till Armén: De värnpliktigas avlöning för budgetåret

1944/45 beräkna ett förslagsanslag av 18 400 000 kronor.

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Kungl. Maj:ts proposition nr Iso.

Beträffande medelsbehovet för nästkommande budgetår Ilar arméförvaltningen

anfört följande.

Med skrivelse den 7 juli 1943 bär cbefen för arméstaben överlämnat berakning

av antalet tjanstgormgsdagar för fast anställt manskap och värnaP3a

;:ld arinen ff budgetåret 1944/45. Enligt denna beräkning skulle

b°ÄrtppgfSfufu 3?k '' ’*“»"“«» “Stkommamle

• Pt.frUndval1 bärav bär medelsbehovet under anslaget i vad avser penningbidrag

under nästkommande budgetår med ledning av de riktlinjer för

len^lO^ntf ia<U9''^llkt,bidrag som av Kungl. Maj:t fastställts uti kungörelsen

den 3° juni 1942 (nr o27) med provisoriska bestämmelser angående avlöning

åt värnpliktiga m. m., uppskattats till ett belopp av 16 549 410 kronor

Vidkommande premier till värnpliktiga befälselever utgår sådan förmån

under nu löpande budgetår i enlighet med föreskrifterna i nyssnämnda kungörelse.

basom framgar av det vid statsverkspropositionen till 1943 års

riksdag, fjärde huvudtiteln fogade statsrådsprotokollet har föredragande

departementschefen vid behandlingen av ifrågavarande anslag framhållit,

b and annat, att den at särskilt tillkallade sakkunniga anförtrodda utredningen

komP®?satlo“ 1 utbildnings-, merit- och lönehänseende för värnp

lktiga, som uttagas till fortsatt befalsutbildning eller erhålla förlängd tjänsti

• sPeclaltjänst ännu icke vore avslutad men att utredningsmännen

icke torde i samband med framläggande av berörda förslag komma att föreslå

någia väsentliga andrmgar i nu gällande grunder för utbetalande av premier

2- d !ada:?.* förhållande och då nämnda utredning ännu icke avslutats, anser

sig arméförvaltningen icke bora för nästkommande budgetår ifrågasätta

premier^11138 1 ^ klttdls tillämpade grunderna för beräknande av dylika

Enligt verkställda beräkningar avsåges 1430 värnpliktiga att komma i

Knih!al]de aVfdet lag1’-6 0ch1-1 !°° värnpliktiga av det högre premie beloppet,

Kostnaileina för premier enhgt nu gallande grunder skulle sålunda komma

att uppgå till (1 430 X 2o0 + 1 100 x 1 250 =) 1 732 500 kronor

Jämlikt brev den 30 juni 1943 angående fortsatt tillämpning av vissa bestämmelser

i nyssnämnda kungörelse har Kungl. Majit, bland annat, föreJiiut

litt Hilderyskostnaderna for vapenfria värnpliktiga skola från och

med den } luh 1943 bestridas av de anslag, från vilka motsvarande kostnader

for övriga värnpliktiga utgå,

Beräkningen av penningbidrag under nästkommande budgetår upptager

fcs fede 1 f7 beredande av penningbidrag till vapenfria värnpliktiga.

Emellertid bär chefen for armeslaben angivit antalet tjänstgöringsdagar för

ifrågavarande vapenfria värnpliktiga till 70000.

daflikt Majlis kungörelse den 26 mars 1943 (nr 123) om ändrad

lydelse av 2 b omtormalda kungörelse den 30 juni 1942 (nr 527) har föresknyits,

att förhöjning av penningbidraget utöver en krona örn dagen skall

iole ske''Brrän ha°f,,1,giorf

I anslutning härtill har ämbetsverket beräknat medelsbehovet för penkronor

ra^ lfrågavarande kategori värnpliktiga till sammanlagt 80 000

Medelsbehovet under anslaget i sin helhet under nästkommande budgetår

SdfAa4£!,32soo+8o“,#=i ,836imo ir°"OT 1

I anslutning till vad sålunda anförts har arméförvaltningen hemställt, att

till de värnpliktigas avlöning för budgetåret 1944/45 måtte anvisas ett förslagsanslag

å 18 360 000 kronor.

s. 189 Kontrollera mot PDF

189

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Sedan de i arméförvaltningens skrivelse omförmälda utredningsmännen Departementsnumera

avgivit sitt betänkande med förslag rörande meritberäkning m. m.

för befälsutbildade värnpliktiga, bär i särskild proposition till årets riksdag,

nr 149, framlagts förslag angående penningbidrag och premier åt de värnpliktiga.

Vid anmälan av denna proposition framhöll jag, att ett bifall till

de framlagda förslagen icke syntes påverka beräkningen för nästa budgetår

av anslagen till de värnpliktigas avlöning.

De i arméförvaltningens skrivelse angivna beräkningarna rörande antalet

tjänstgöringsdagar för olika värnpliktskategorier bar jag redan vid anmälan

av statsverkspropositionen funnit kunna tjäna såsom utgångspunkt vid anslagsberäkningarna

för nästa budgetår. Då jag även i övrigt ansett mig

kunna godtaga arméförvaltningens beräkningar rörande storleken av kostnaderna

för penningbidrag till värnpliktiga under nästkommande budgetår,

uppskattar jag dessa kostnader i anslutning till arméförvaltningens förslag

till i runt tal 16 550 000 kronor.

I detta belopp ingå emellertid icke penningbidrag till vapenfria värnpliktiga,

för vilka antalet tjänstgöringsdagar beräknats till 70 000. I likhet

med arméförvaltningen beräknar jag de på dessa värnpliktiga belöpande

penningbidragen till 80 000 kronor. För ifrågavarande värnpliktiga komma

framdeles att uppstå vissa kostnader i samband med prövning av ansökningar

örn tillstånd till vapenfri tjänst. Jämlikt 1943 års riksdags beslut

(proposition nr 18 och riksdagens skrivelse nr 91) skola nämligen tillsättas

särskilda utredningsmän för att biträda vid sådan prövning. Genom

beslut den 17 december 1943 har Kungl. Maj:t förordnat utredningsmän

samt därvid föreskrivit, bland annat, att ersättning skall utgå dels med sex

kronor för varje prövad värnpliktig, dels ock för havda resekostnader och

erforderliga andra eventuella utgifter i samband med prövningsförrättning.

Härav föranledda kostnader ha föreskrivits skola, i den mån de belöpa på

tiden intill den 1 juli 1944, bestridas från fjärde huvudtitelns anslag till

extra utgifter. Det torde ligga i sakens natur, att nämnda anslag icke bör

fortsättningsvis anlitas för detta ändamål. Då särskilt anslag för ändamålet

knappast synes böra äskas och förevarande anslag till de värnpliktigas avlöning

icke torde böra för ändamålet anlitas, lärer det ligga närmast till

hands, att berörda kostnader för ersättning åt angivna utredningsmän bestridas

från förslagsanslaget till inskrivnings- och färdkostnader vid armén.

Det torde böra anmärkas, att vapenfria värnpliktiga endast i enstaka fall

fullgöra tjänstgöring vid marinen och flygvapnet. Därest riksdagen icke har

något att erinra häremot, torde föreskrifter få meddelas om dylik medelsdisposition.

Beslut i överensstämmelse härmed torde icke påverka beräkningen

för nästa budgetår av sistnämnda anslag.

I fråga örn premierna finner jag icke anledning till erinran mot den av

arméförvaltningen framlagda beräkningen av medelsbehovet. Jag beräknar

alltså för ändamålet i runt tal 1 730 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget torde således böra uppskattas

till (16 550000 + 80 000 + 1 730 000 =) i avrundat tal 18 350 000 kro
-

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Kungl. Maj:ts proposition nr 1S5.

nor, innebärande en anslagsminskning med 1 150 000 kronor. I förhållande

till de i försvarsbeslutet beräknade genomsnittskostnaderna för de i femårsperioden

1942/47 ingående budgetåren innebär det för nästkommande budgetår

uppskattade medelsbehovet en merutgift av omkring 750 000 kronor. Beträffande

anledningen härtill torde jag få hänvisa till årets statsverksproposition

(fjärde huvudtiteln, s. 57 f).

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Hajd

måtte föreslå riksdagen

att till Armén: De värnpliktigas avlöning för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 18 350 000 kronor.

Tygmateriel m. m.

Armén: Uppförande av vissa baracker i Visby, reservationsanslag. Under

hänvisning till vad av mig anförts tidigare denna dag vid anmälan i förenämnda

proposition angående vissa byggnadsarbeten m. m. för försvaret

av fråga örn expedition sbyggnad för VII. militärbefälsstaben hemställer jag,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Armén: Uppförande av vissa baracker i Visby för

budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 132000 kronor.

Bidrag och understöd.

Armén: Bidrag till badinrättning i Boden, reservationsanslag. Efter därom av

Kungl. Maj:t i propositionen 1943: 179 framställt förslag medgav riksdagen

(skrivelse 1943: 320), att en central tvätt- och reparationsanstalt finge uppföras

i Boden för en kostnad av 675 000 kronor. Byggandet av denna skall påbörjas

våren 1944. Anstalten är avsedd att betjäna alla militära förband i Boden,

Luleå och Kiruna jämte garnisonssjukhuset i Boden och är beräknad för en

årskapacitet av 850 000 kilogram vanlig tvätt och 80 000 kilogram kemisk tvätt.

Därjämte skola erforderliga skrädderireparationer, strump- och vantstoppning

samt skoreparationer utföras inom anstalten.

Vid utredningen av frågan örn tvättanstalt i Boden lia framförts önskemål,

att anstalten skulle läggas så, att en eventuell, för Bodens garnison

och Bodens stad gemensam badinrättning skulle kunna uppföras intill tvättanstalten

med utnyttjande av dennas värmecentral.

Frågan örn varmbadhus i Boden har under de senare åren vid tre tillfällen

varit föremål för riksdagens prövning. I motion till 1938 års riksdag

hemställdes, att ett bidrag å 350 000 kronor skulle utgå till byggande av en

sim- och idrottshall i Boden. Vidare yrkades i motioner till 1942 års riksdag,

att 600 000 kronor skulle beviljas att utgå av lånemedel till uppförande

av ett varmbadlius med simhall inom Bodens garnison. I motioner till

1943 års riksdag slutligen hemställdes, att ett anslag av 150 000 kronor

måtte anvisas för ändamålet på kapitalbudgeten för budgetåret 1943/44. Samtliga

motioner avslogos.

I sitt över sistnämnda motioner avgivna utlåtande framhöll statsutskottet,

s. 191 Kontrollera mot PDF

191

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

att det enligt utskottets mening icke kunde anses tillfredsställande, att en

garnison av Bodens storlek vore i avsaknad av varmbadhus. Önskvärt vore

därför, örn denna fråga kunde bringas till sin lösning. Det ville ock synas,

som örn möjlighet kunde föreligga att ordna denna angelägenhet i anslutning

till uppförandet av en tvättinrättning inom Bodens garnison, varom

förslag framlagts i propositionen 1943: 179. Utskottet ville uttala sin förhoppning,

att denna möjlighet bleve vederbörligt beaktad.

Genom beslut den 30 juni 1943 uppdrog Kungl. Majit åt försvarets fabriksstyrelse

att efter samråd med 1942 års militära reparationstjänstutredning

uppgöra och till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till uppförande av central

tvätt- och reparationsanstalt i Boden, varvid skulle beaktas möjligheterna

att till anstalten i sinom tid ansluta en jämväl för civilbefolkningen i Boden

tillgänglig varmbadinrättning.

Sedan reparationstjänstutredningen verkställt en undersökning av möjligheterna

att tillgodose behovet av en varmbadinrättning i samband med tillkomsten

av central tvätt- och reparationsanstalt och i ärendet haft överläggningar

med representanter för Bodens stad bland annat vid besök på

platsen, har utredningen med skrivelse den 29 januari 1944 framlagt resultatet

av undersökningen och förhandlingarna. Härav framgår att behovet

av ett varmbadhus med simhall i Boden är mycket trängande ur såväl civil

som militär synpunkt. Möjligheterna till utebad i Boden inskränka sig i

bästa fall till en tidrymd av en och en halv månad. Under senare år har

även denna möjlighet begränsats genom att hälsovårdsmyndigheten på grund

av förorening i vattnet förbjudit utebad inom staden. Närmaste badplats är

vid sådant förhållande en sjö ungefär 5 kilometer söder örn staden. För

Bodens civila befolkning anses vidare byggande av ett badhus vara en

hygienisk angelägenhet av betydelse, då hemmen i stor utsträckning sakna

badmöjligheter.

Reparationstjänstutredningen har beträffande fragan örn en gemensam badanläggning

för kronan och Bodens stad anfört att, därest tvättanstalten

komme att utföras för ångdrift och ej för helelektrisk drift, den planerade

badinrättningen borde placeras i anslutning till denna. Härvid torde erfordras

en centralare placering av hela komplexet än som ursprungligen

planerats för tvättanstalten. Utredningen hade funnit en placering inom

kvarteret Pilen i Boden vara den lämpligaste. Staden hade erbjudit sig att

här upplåta en tomt för ändamålet mot en gottgörelse av högst 25 000

kronor. Kronans medverkan till projektets förverkligande borde utgöras av

ett ekonomiskt bidrag motsvarande hälften av de ursprungligen till 500 000

kronor beräknade anläggningskostnaderna, d. v. s. med 250 000 kronor. Anläggningskostnaderna

hade senare beräknats till 6f)0 000 kronor, varvid fölutsatts,

att i anläggningen skulle ingå en simbassäng av storleken 25 X 10

meter. Staden skulle ensam bli ägare till badinrättningen mot att staden

förbunde sig att för framtiden i avsedd omfattning upplåta badinrättningen

för garnisonens behov. Inrättningen skullo förvaltas av en styrelse bestående

av fem personer, av vilka stadsfullmäktige skulle utse tre och kommendanten

i Bodens fästning tva ledamöter. "Vad beträffar driftskostna
-

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Kungl. Majlis proposition nr 185.

derna skulle de fasta, d. v. s. de som utginge relativt oberoende av antalet

serverade bad, delas lika mellan kronan och staden, under det de rörliga eller

de som berodde av antalet bad skulle betalas per serverat bad. Härvid

torde minst 200 000 bad böra garanteras av kronan och minst 40 000 falla

på staden. Utredningen hade beräknat de rörliga driftskostnaderna vid den

planerade badinrättningen till 42 700 kronor och de fasta driftskostnaderna

till 2b 100 kronor. Räknat efter totalt 240 000 bad per år skulle de rörliga

kostnaderna motsvara 13,u öre per bad för kronan och 41,4 öre per

bad för staden. Härtill komme för kronans del hälften av de fasta kostnaderna

fördelade på 200 000 bad per år eller 6,6 5 öre per bad och för stadens

del hälften av de fasta kostnaderna räknat efter 40 000 bad per år

eller 33,2 öre per bad. Det sammanlagda, badpriset för militära bad skulle

således utgöra 19,8 öre per bad och grundpriset för civila bad skulle uppgå

till 74,6 öre per bad. I dessa kalkyler, som bygga på 1939 års priser, hade

utredningen icke medräknat kostnader för tvål eller handdukar och ej heller

kostnader för ränta och amortering å anläggningskapitalet.

Därest samarbete med Bodens stad icke skulle kunna åvägabringas på i

huvudsak de villkor utredningen föreslagit, syntes övervägande skäl tala för

att badhusfrågan löstes för kronans del genom uppförande av en badinrättning

med simhall i anslutning till tvättanstalten. Därvid syntes det lämpligast,

att anläggningarna förlädes till den för tvättanstalten ursprungligen

föreslagna platsen å kronan tillhörig mark. Kostnaden för denna badinrättning,

som endast skulle avses för militärt bruk och därför kunde utföras

något enklare, beräknades till 425 000 kronor. Totala driftskostnaden beräknades

till omkring 44 200 kronor per år. Självkostnadspriset per bad skulle

således uppgå till omkring 22,1 öre under förutsättning av en badfrekvens

av 200 000 bad per år.

Bodens stadsfullmulctige lia beräknat kostnaden för badanläggningen till

750 000 kronor mot av utredningen avgivna 650 000 kronor. Fullmäktige

medgave emellertid, att kostnaden sattes till 700 000 kronor och att kronans

bidrag till anläggningskostnaderna begränsades till högst 350 000 kronor

jämte 25 000 kronor i tomtkostnad. Yad beträffar driftskostnaderna ansåge

stadsfullmäktige, att reparationstjänstutredningen bland fasta kostnader beräknat

även sådana som rätteligen borde räknas till de rörliga, varigenom

kiÖnans andel i driftskostnaderna icke komme att stå i rimlig proportion

till kronans fyrdubbelt fler antal bad. Fullmäktige holle före, att de fasta

driftskostnaderna borde beräknas till 10 300 kronor per år och de rörliga

till 59 950 kronor. Härigenom skulle kronans totala driftskostnader per bad

komma att uppgå till 22,7 öre och stadens till 61,3 öre. — Med hänsyn till

den av reparationstjänstutredningen förebragta beräkningen av kronans kostnader

för en rent militär badinrättning vore emellertid stadsfullmäktige villiga

att för att kronans kostnader per bad ej skulle bli större vid gemensam

badinrättning än vid egen medgiva avdrag med 0,6 öre per bad eller med

1 200 kronor från det belopp, kronan skulle ha att erlägga i badkostnader.

För den händelse det av reparationstjänstutredningen framlagda förslaget

med stadsfullmäktiges modifikationer ej skulle befinnas lämpligt ha stads
-

s. 193 Kontrollera mot PDF

193

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

fullmäktige slutligen föreslagit, att kronan skulle bygga en militär badinrättning

med simhall, som även skulle få disponeras för civila bad. Staden

skulle i så fall utan kostnad för statsverket upplåta mark såväl for badinrättningen

som för den centrala tvättinrättningen inom kvarteret Pilen,

där den gemensamma badinrättningen föreslagits skola uppföras.

Reparationstjänstutredningen har tänkt sig två utvägar för ordnande av Departement*- den i Boden för den militära personalen och för stadens befolkning aktuella

badhusfrågan. Enligt det ena alternativet skulle staden erhålla bidrag med

250 000 kronor för uppförande av ett eget badhus jämte simhall, vilket vissa

tider skulle få disponeras av militär personal. Anläggningen skulle inrymma

en simhall av storleken 25 X 10 meter, 2 basturum, 2 omklädnadsrum med

sammanlagt 150 omklädnadsplatser samt två tvagningsrum. Anläggningskostnaderna

ha av utredningen beräknats till 650 000 kronor och av staden

till 750 000 kronor. Enligt det andra alternativet skulle ett uteslutande för

militärt bruk avsett badhus uppföras för en av utredningen till 425 000

kronor beräknad engångskostnad. Bägge alternativen förutsätta, att badanläggningen

förlägges intill den beslutade statliga tvättanstalten med utnyttjande

av dess värmecentral, vilket funnits medföra ekonomiska fördelar.

Bodens stadsfullmäktige lia alternativt föreslagit uppförande av en militär

badinrättning, som vissa tider skulle få disponeras av civilbefolkningen.

Utredningen har visat, att de allmänna hygieniska förhållandena i Boden

äro bristfälliga och att möjligheterna till utebad äro mycket begränsade.

Detta senare förhållande har till följd att simundervisning icke kan anordnas

i önskvärd grad. På grund av de klimatologiska förhållandena i Norrbotten

är en förhållandevis ringa del av värnpliktskontingenten simkunnig vid inryckningen.

Ur militär synpunkt är det ett bestämt önskemål, att de värnpliktiga

äro simkunniga. För Bodens civila befolkning föreligger motsvarande

behov. För en rationell simundervisning främst av skolbarnen är en

simhall en nödvändig betingelse. Därtill kommer att i Övre Norrland icke

tinnes någon anläggning som är lämplig för desinfektion av större grupper

av människor. En badinrättning skulle kunna tillfredsställa även detta behov.

Ur både civil och militär synpunkt föreligger sålunda ett stort behov av

varmbadlms med simhall i Boden. Det synes mig under sådana förhållanden

rimligt att statsverket i sin mån medverkar för att tillgodose detta behov.

Såsom av utredningen framgår bli engångskostnaderna för en för kronan

och kommunen gemensam anläggning ej oväsentligt större än motsvarande

kostnader vid uppförande av ett enbart för militära ändamål avsett badhus.

Anledningen härtill är, att särskilda anordningar måste vidtagas för de

civila besökarna. Det oaktat finner jag det ur allmän synpunkt vara att

föredraga att en gemensam badinrättning, så anordnad att den tillgodoser

både militära och civila behov, kommer till stånd. Jag biträder i princip

reparationstjänstutredningens förslag att statens medverkan begränsas till

medgivande av ett engångsbidrag för uppförande av ett civilt badhus, avsett

jämväl för militär personal och drivet i kommunal regi, och till ut
Bihang

till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 185. 1,1 44 b!

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

givande av ersättning för de bad, som tillhandahållas den militära personalen.

Statens bidrag till engångskostnaderna — inberäknat ersättning för av

kommunen upplåten tomtmark — skulle enligt reparationstjänstutredningens

förslag utgöra 275 000 kronor och enligt stadens förslag 375 000 kronor.

För egen del har jag kommit till den uppfattningen, att statens ifrågavarande

bidrag borde bestämmas till 300 000 kronor. Vid fortsatta förhandlingar

med staden har framkommit, att staden numera är beredd att

bestrida de återstående engångskostnaderna och sålunda, även att utan särskild

ersättning utöver nyssnämnda bidrag tillhandahålla tomtmark. Det erforderliga

statsanslaget, 300 000 kronor, synes böra å riksstatens fjärde huvudtitel

anvisas såsom reservationsanslag och inräknas i den i 1942 års försvarsbeslut

fastställda kostnadsramen för femårsperioden 1942/47.

Vad beträffar bestridandet av de årliga driftskostnaderna innebär stadens

uppfattning, att en förhållandevis större del av dessa kostnader skall ankomma

på statsverket än reparationstjänstutredningen förutsatt. De av utredningen

förordade beräkningsgrunderna leda till att kostnaden för bad

kommer att för statsverket — liksom för kommunen — bli lägre vid en

gemensam badinrättning än vid separata sådana anläggningar. De av staden

förordade beräkningsgrunderna åter synas innebära, att statsverkets kostnad

per bad kommer att vid gemensam anläggning bli principiellt densamma

som vid en för enbart militärt bruk avsedd anläggning. Då jag anser, att

statsverket — i likhet med kommunen — bör erhålla de ekonomiska fördelar,

som samdriften möjliggör, anser jag de av reparationstjänstutredningen

förordade beräkningsgrunderna vara att föredraga. Vid förutnämnda fortsatta

förhandlingar med staden har enighet uppnåtts rörande sådan beräkning av

priset för militära bad, att detta vid tillämpning av 1939 års prisnivå komme

att uppgå till omkring 21 öre per bad. Med hänsyn till att kostnaderna förde

militära baden härigenom skulle något understiga självkostnaderna vid en

enbart för militära behov byggd badinrättning har jag intet att erinra mot

den använda beräkningsgrunden.

Jag förutsätter, att en förläggning av tvättanstalten till den nu föreslagna

platsen icke föranleder ökade kostnader i jämförelse med det förslag, som

förelädes 1943 års riksdag.

Mot detaljerna i övrigt i reparationstjänstutredningens förslag har jag i

huvudsak intet att erinra och förutsätter sålunda, att anläggningen skall

förläggas i anslutning till den blivande statliga tvättanstalten i Boden. Det

synes av ekonomiska skäl lämpligt, att badanläggningen utföres samtidigt

med tvättanstalten.

På försvarets fabriksstyrelse torde böra ankomma att med staden träffa

slutlig överenskommelse i anslutning till vad nu angivits.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Armén: Bidrag till badinrättning i Boden för budgetåret

1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kronor.

s. 195 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

195

MARINEN.

Avlöningar m. m. till fast anställd personal.

Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsanslag.

1942 års försvarsbeslut:

under uppsättningsperioden .............................. kronor 32 220 000

vid genomförd organisation..... .......................... » 36 487 000

Budgetåret 1942/43 ............................................ » 27 160 000

» 1943/44............................................ » 29 000 000

» 1944/45 (marinförvaltningens förslag)............ » 33 067 900

» 1944/45 [Kungl. Maj:ts förslag).................. » 31 400 000

I årets statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, punkt 62) har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till

Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1944/45 beräkna

ett förslagsanslag av 31 700 000 kronor.

Kungl. Majit har den 30 juni 1943 fastställt dels avlöningsstat för anslaget

för budgetåret 1943/44 (se statsliggaren för nämnda budgetår, s. 119), dels

ock särskilda personalförteckningar beträffande den från anslaget avlönade

personalen.

För nästa budgetår torde medelsbehovet under anslaget böra beräknas

under samma anslags- och delposter som för innevarande budgetår med tilllägg

av en anslagspost för avlöningar till vård- och ekonomipersonal.

Såsom jag anfört vid anmälan av förevarande anslagsfråga i statsverkspropositionen

har marinförvaltningen vid sina anslagsberäkningar för nästa

budgetår utgått från planenlig utökning av organisationen för såväl flottans

som kustartilleriets del. För egen del ansåg jag mig, utan att taga ställning

till de särskilda enheternas utbyggnad under nästa budgetår, vid avvägningen

av marinens medelsbehov kunna i huvudsak lägga de av marinförvaltningen

framlagda beräkningarna rörande organisationens omfattning till grund.

Under åberopande av vad jag under arméns motsvarande anslag inledningsvis

anfört övergår jag härefter till behandlingen av de olika anslagsoch

delposterna samt lämnar i anslutning därtill en redogörelse för de huvudsakliga

ändringar i de för innevarande budgetår fastställda personalförteckningarna

som böra vidtagas. Beträffande föreslagna ändringar i fråga örn

manskapsstaterna för kustartilleriet får jag — i likhet med vad som skett för

armén — hänvisa till de upprättade förslagen till personalförteckningar. Då det

kan ifrågasättas, huruvida icke vissa av de i anmärkningsform meddelade bestämmelserna

för vinnande av likformighet mellan försvarsgrenarna böra omarbetas,

ha desamma i förslagen till personalförteckningen uteslutits, varvid

förutsatts, att motsvarande bestämmelser efter förslag av försvarets civilförvaltning

intagas i regleringsbrevet.

s. 196 Kontrollera mot PDF

196

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

I- Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Amiralitetet.

För nästa budgetår ifrågasattes ingen annan ändring i förhållande till innevarande

budgetår än att den för chefen för marinförvaltningen avsedda beställningen

i anledning av ämbetsverkets omorganisation bör avföras från personalförteckningen,

enär dess innehavare överförts å övergångsstat. Kostnaderna

för avlöning till ifrågavarande beställningshavare synas böra utgå från

marinens anslag till avlöningar till personal å övergångsstat.

Marindis t rik ten.

Under denna rubrik finnas i personalförteckningen för innevarande budgetår

upptagna 2 expeditionsvakter vid Ostkustens marindistrikt och 3 expeditionsvakter

vid Sydkustens marindistrikt, samtliga i lönegraden A 5.

Marinförvaltningen har föreslagit, att vid vartdera marindistriktet en av

expeditionsvakterna skall uppflyttas till lönegraden A 7.

Ehuru allmänna lönenämnden och försvarsväsendets lönenämnd i avgivet

utlåtande förklarat sig icke vilja motsätta sig den föreslagna löneregleringen,

anser jag mig med hänsyn till de i det föregående berörda riktlinjerna för årets

budgetarbete icke kunna tillstyrka den sålunda föreslagna löneregleringen.

Flottan.

Innan jag ingår på frågan örn flottans personalstater för nästa budgetår,

torde böra något beröras 1942 års försvarsbesluts beräkningar rörande personalbehovet

vid genomförd organisation.

Den av 1941 års försvarsutredning framlagda planen för flottans fartygsbyggnader

under femårsperioden 1942/47 innefattade bland annat påbörjande

av en kryssare utöver de två redan beslutade ävensom byggande av större

jagare och torpedbåtar.

''Vid anmälan av denna fråga i 1942 års försvarsproposition förordade jag

vissa jämkningar i försvarsutredningens fartygsbyggnadsprogram, innebärande

att den tredje kryssaren skulle uteslutas ur byggnadsprogrammet men att i

stället däri skulle upptagas byggande av två jagare av modifierad stadsjagartvp.

Jag betonade emellertid, att denna nybyggnad av jagare icke innebure

någon utökning av den föreslagna flottplanen utan endast, att vissa ersättningsbyggnader,

som med hänsyn till nuvarande fartygsbestånds ålder egentligen

skulle ha ägt rum i slutet av femårsperioden men av försvarsutredningen

av kostnadsskäl helt skjutits över till nästa period, i stället flyttades omkring

3—4 år tillbaka i tiden.

Beträffande flottans personalbehov förklarade jag mig kunna med vissa

mindre jämkningar godtaga de beräkningar, som framlagts av 1941 års försvarsutredning.

Jag framhöll emellertid, att vissa jämkningar givetvis kunde

visa sig erforderliga i de av mig angivna personalberäkningarna. Sålunda

kunde tillkomsten av nya stridsfartyg medföra rubbningar i beräkningarna.

Dessa borde alltså allenast vara vägledande vid planläggningen rörande rekry
-

s. 197 Kontrollera mot PDF

197

Kungl. Maj-.ts proposition nr 185.

tering m. m., medan däremot ett fastställande av kadrernas omfattning borde

ske varje budgetår.

Vad sålunda anförts föranledde icke erinran fran riksdagens sida.

Efter 1942 års försvarsbeslut ha vissa ytterligare jämkningar i det av försvarsutredningen

framlagda fartygsbvggnadsprogrammet vidtagits eller föreslagits

(se 1943 års statsverksproposition, fjärde huvudtiteln, s. 169 ff), varjämte

vissa andra omständigheter tillkommit av beskaffenhet att kunna

påverka flottans personalbehov. Ändringarna med avseende å fartygsanskaffningen

innebära bland annat, att en minkryssare anskaffats och att byggandet

av en av de planerade större jagarna ävensom av större torpedbåtar beräknats

skola delvis äga rum efter femårsperiodens slut. Andra omständigheter

av betydelse i detta sammanhang äro, att byggandet av de båda kryssarna förskjutits

så att de beräknas bliva färdiga först mot slutet av femårsperioden

samt att den vid Hårsfjärden år 1941 förolyckade jagaren Klas Idom mot

tidigare beräkningar befunnits kunna istandsättas.

Med hänsyn till de förändringar i de ursprungliga beräkningarna rörande

fartygsbeståndets omfattning, som sålunda inträtt i olika avseenden, har jag

ansett erforderligt med en översyn av de i försvarsbeslutet framlagda personalberäkningarna

för flottan. Sedan jag uppdragit åt chefen för marinen

att verkställa förnyade beräkningar i sådant hänseende, har denne i skrivelse

den 25 november 1943 förebragt erforderlig utredning i ämnet. Utredningen är

av den natur, att en fullständig redogörelse för densamma icke bör lamnas

till statsrådsprotokollet. Närmare upplysningar kunna inhämtas genom de

handlingar, som i vanlig ordning komma att överlämnas till riksdagens vederbörande

utskott.

Enligt den nu förebragta utredningen —- vid vilken beaktats, förutom beräknade

förändringar i fartygsbeståndet, jämväl numera vunna erfarenheter

rörande fartygsbesättningarnas sammansättning på olika fartygstyper —

skulle flottans personalstater för budgetåret 1946/47 understiga de i försvarsbeslutet

för samma budgetår beräknade staterna med 1 kommendörkapten av

2. graden, 3 kaptener, 3 löjtnanter, 13 flaggunderofficerare, 30 underofficerare

av 2. graden och 49 meniga. Å andra sidan skulle antalet högbåtsmän och

furirer ökas med 3 respektive 34. Därtill komma av marinförvaltningens omorganisation

betingade ändringar, innebärande uppflyttning av 1 kommendörsbeställning

från lönegraden Oa 6 till lönegraden Ob 2 samt minskning av antalet

beställningar för kommendörkaptener av 1. graden med 1.

Emellertid torde vissa jämkningar böra göras i de sålunda verkställda

beräkningarna. Enligt dessa lia bland linjeflottans fartyg upptagits samtliga

nu befintliga nyare jagare av större typ. Antalet sådana jagare har darfor i

förhållande till försvarsutredningens beräkningar ökats med förenämnda två

jagare av modifierad stadsjagartyp ävensom jagaren Klas Horn. Med hänsyn

till vad som anfördes i försvarspropositionen rörande nyssnämnda två stadsjagare

torde de två äldsta jagarna av stadsjagartyp böra upptagas i reservflottan,

till vilken jämväl jagaren Klas Horn bör räknas. Erinras må att

sistnämnda jagare vid beslutet örn dess iståndsättandc förutsattes skola

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Kungl. Maj: Is proposition nr 185.

läggas i materielreserv. Med hänsyn till den utökning av reservflottan, som

sålunda kommer att äga rum, kunna tre av de äldsta jagarna förläggas i materielreserv.

En översyn av personalberäkningarna med dessa utgångspunkter ger — på

sätt närmare framgår av en inom marinstaben upprättad, den 28 januari 1944

dagtecknad promemoria — vid handen, att personalstaterna för budgetåret

1946/47 kunna beräknas understiga de i försvarsbeslutet beräknade med —

förutom 3 fänrikar, från vilka i detta sammanhang kan bortses — 1 kommendörkapten

av 2. graden, 5 kaptener, 6 löjtnanter, 26 flaggunderofficerare, 62 underofficerare

av 2. graden, 3 högbåtsmän, 32 furirer och 145 meniga. Emellertid

måste de verkställda beräkningarna, vilka närmast äro avsedda att klargöra behovet

av statökningar för nästa budgetår, betraktas såsom i flera avseenden preliminära.

Sålunda ha beräkningarna helt grundats på personalbehovet i krigsorganisationen.

Huruvida det kan bliva möjligt att inom ramen för de här angivna

reducerade personalstaterna bedriva verksamheten på tillfredsställande

sätt i fredstid kan icke nu med säkerhet bedömas. Jag utgår från att de marina

myndigheterna ägna fortsatt uppmärksamhet åt denna fråga och så snart ske

kail förebringa närmare utredning däri. Vid staternas slutliga utformning

bör jämväl ägnas uppmärksamhet åt frågan örn en ur befordringssynpunkt

lämplig avvägning av beställningarna inom olika grader. Jag vill i detta

sammanhang påpeka den avsevärda minskningen av antalet underofficerare,

vilken möjligen kan oförmånligt påverka manskapsrekryteringen.

Slutligen må framhållas att, örn de nu verkställda beräkningarna godtagas,

flottans personalstater icke komma att vara fullt utbyggda under budgetåret

1946/47, det sista budgetåret under nu löpande femårsperiod. Jämväl efter

utgången av femårsperioden 1942/47 måste med hänsyn till tillkomsten av

redan beslutade nya fartyg flottans personalstater i viss utsträckning utökas.

Jag övergår nu till frågan om flottans personalstater för nästa budgetår.

X sina anslagsäskanden för nästa budgetår har marinförvaltningen hemställt

örn ökning av officers- och underofficerskadrema med 1 kommendör i lönegraden

Oa 6, 3 kommendörkaptener av 1. graden, 4 kommendörkaptener av

2. graden, 6 kaptener, 8 löjtnanter, 10 förvaltningsunderofficerare, 53 flaggunderofficerare

och 46 underofficerare av 2. graden. Chefen för marinen har

i sin förenämnda skrivelse den 25 november 1943 ansett den av marinförvaltningen

för nästa budgetår föreslagna kaderökningen erforderlig.

Emellertid torde kaderökningen kunna i vissa avseenden begränsas. Yad

först angår utökningen av antalet kommendörsbeställningar vill jag erinra,

att i försvarsbeslutet upptogos 8 beställningar i lönegraden Oa 6. En av dessa

avsågs för en befattning som avdelningschef i marinförvaltningen. Sedan

emellertid enligt 1943 års riksdags beslut för chefen för marinförvaltningens

vapenavdelning upptagits en beställning i lönegraden Ob 2, bör — såsom ock

förutsatts i marinchefens förenämnda utredning — en av beställningarna i lönegraden

Oa 6 utgå, varför antalet sådana beställningar vid genomförd organisation

bör beräknas till 7. Av dessa finnas 6 uppförda å personalförteckningen

för innevarande budgetår. Med hänsyn till förseningen av byggandet

s. 199 Kontrollera mot PDF

199

Kungl. May.ts proposition nr 185.

av de båda i försvarsbeslutet upptagna kryssarna torde med inrättandet av

den återstående kommendörsbeställningen kunna tills vidare anstå. I förslaget

till personalförteckning för nästa budgetår har jag därför upptagit samma

antal kommendörsbeställningar i lönegraden Oa 6 som för innevarande budgetår.

Jämväl den av marinmyndigheterna föreslagna utökningen av antalet

beställningar för kommendörkaptener av 1. graden synes kunna begränsas.

De föreslagna nya beställningarna ha beräknats för chefen för Göteborgs

örlogsstation, för chefen för en av sjömanskårens avdelningar i Karlskrona

och slutligen för den regementsofficer, som i försvarsbeslutet avsetts såsom

chef för kommandoexpeditionens marinsektion efter de nuvarande kommandoexpeditionernas

sammanslagning. Enär emellertid ifrågavarande omorganisation

av kommandoexpeditionerna — såsom i årets statsverksproposition

(fjärde huvudtiteln, s. 18) anförts — såvitt nu kail bedömas

icke kommer att genomföras under nästa budgetår, beräknar jag icke någon

beställning för sistnämnda ändamål. Däremot har jag intet att erinra mot

att för nyssnämnda befattningar i Göteborg och Karlskrona beräknas beställningar

för kommendörkaptener av 1. graden. Jag föreslår alltså att för

nästa budgetår upptagas 2 beställningar utöver de i personalförteckningen

för innevarande budgetår uppförda.

Ökningen av beställningarna för kommendörkaptener av 2. graden torde

kunna begränsas till 3. Två av de nya beställningarna avses för kompanichefer

vid Stockholms och Karlskrona örlogsstationer, medan den tredje avsetts

för förste flaggadjutanten i chefens för kustflottan stab. Den fjärde av

marinförvaltningen föreslagna beställningen var avsedd för Gustavsviks

örlogsdepå. Med hänsyn till vad jag tidigare denna dag, vid anmälan av förenämnda

proposition angående vissa byggnadsarbeten m. m. för försvaret,

anfört rörande organisationen av Gustavsviks örlogsdepå bör emellertid icke

någon regementsofficer beräknas för denna.

Med beaktande av vad i det föregående anförts rörande jämkningar i föisvarsbeslutets

personalberäkningar har jag i förslaget till personalförteckning

upptagit nya beställningar för 5 kaptener, 6 löjtnanter, 24 flaggunderofficerare,

30 underofficerare av 2. graden, 4 högbåtsmän, 86 furirer och 1

korpral. Av de befintliga beställningarna för meniga böra 800 avses för

korpraler under tre månader av budgetåret.

I fråga örn förvaltningsunderofficerare har i försvarspropositionen förutsatts

en prövning för varje budgetår, huruvida nya sådana beställningar skulle

inrättas. I enlighet med marinförvaltningens förslag ha för nästa budgetår

upptagits 10 nya beställningar för förvaltningsunderofficerare. I likhet med

vad som gällt för innevarande budgetår torde det få ankomma på Kungl. Maj.t

att närmare pröva behovet av dessa beställningar, varför föreskrift bör meddelas,

att beställningarna icke må tillsättas, förrän Kungl. Majit därtill lämnat

särskilt medgivande.

I detta sammanhang vill jag anmärka, att militära expeditionstjanstkommittén

i sitt don 20 oktober 1943 avgivna betänkande med förslag rörande

s. 200 Kontrollera mot PDF

200

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

marinmtendenturkårens omfattning och organisation föreslagit, att en del av

den underofficerspersonal, som användes i intendentur- och kameraltjänst,

skall utbrytas ur flottan och kustartilleriet samt ingå i marinintendenturkåren.

Enligt kommitténs förslag skulle sammanlagt 52 eller eventuellt 57 underofficersbestälmingar

i lönegraderna UO 3 och UO 2 uppföras på marinintendenturkårens

stat. Såsom närmare kommer att beröras vid behandlingen av

marinintendenturkåren har jag ännu icke kunnat taga slutlig ställning till

frågan örn denna kårs organisation. Vid sådant förhållande lärer jämväl böra

anstå med prövningen av expeditionstjänstkommitténs förslag rörande marinintendenturunderofficerare.

Vidkommande manskapsbeställningarna må här till en början beröras

frågan örn beställningar för flaggkorpraler. I försvarsbeslutet förutsattes, att

flaggkorpralsgraden skulle slopas, såvitt avser personal på aktiv stat, och att

alltså befordran skulle ske direkt från furir till underofficer av 2. graden. I

enlighet härmed har antalet flaggkorpralsbeställningar successivt minskats

och utgör för innevarande budgetår 50. På sätt marinförvaltningen föreslagit

böra för nästa budgetår upptagas 15 sådana beställningar, avsedda för beställningshavare,

som kunna förväntas sakna kompetens för befordran till underofficerare.

I likhet med vad som gällt för innevarande budgetår bör, så länge

flaggkorpralsbeställningar finnas besatta, ett motsvarande antal beställningar

för underofficerare av 2. graden hållas vakant.

Antalet meniga beräknades av 1941 års försvarsutredning till 2 425, varav

1 050 rekryter. I försvarspropositionen minskades detta senare antal till 1 000,

bland annat för att kompensera den utökning av första anställningsåret från

12 till 13 månader, som av rekryterings- och utbildningsskäl ansågs önskvärd

Chefen för marinen har emellertid framhållit, att gjorda undersökningar visat,

att stora svårigheter förelåge att ordna förläggning och utbildning under en

månad av två årskullar stamrekryter. Det hade därför befunnits lämpligare

att såsom hittills låta det första anställningsåret normalt omfatta 12 månader.

Emellertid syntes stora svårigheter komma att uppstå att med nuvarande

fördelning mellan underbefäl och meniga hålla underbefälskadern fulltalig

med en till 1 000 man per år begränsad rekrytkontingent. Särskilda åtgärder

ansåges därför erforderliga för att minska den årliga avgången bland underbefälet.

Härom påginge för närvarande utredning. I avvaktan på denna utrednings

avslutande och av densamma föranledda åtgärders genomförande syntes

det under de närmaste åren vara erforderligt att i samband med utbyggandet

av underbefälskadern till den i 1942 års försvarsbeslut avsedda slutliga omfattningen

utöka antalet stamrekryter. Enär den i försvarsbeslutet ifrågasatta omläggningen

av första anställningsåret till 13 månader icke borde komma till

stånd, medförde en tillfällig utökning till det av försvarsutredningen föreslagna

rekrytantalet 1 050 icke någon ökning av kostnaderna i förhållande till vad ett

13 månaders första anställningsår för 1 000 man skulle kosta.

Vid anmälan av förenämnda proposition nr 143 angående inrättande av beställningar

för långtjänstunderbefäl vid armén och kustartilleriet m. m. har

jag anfört, att vissa av 1942 års underbefälsutredning antydda åtgärder, bland

s. 201 Kontrollera mot PDF

201

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

annat syftande till minskning av flottans manskapskader, borde närmare övervägas.

I avvaktan på utredning härutinnan anser jag mig icke kunna tillstyrka

den föreslagna ökningen av antalet rekryter, vilken såsom marinchefen framhållit

avsetts bliva av allenast övergående art.

För den beslutade musikkåren vid Göteborgs örlogsstation, vilken avsetts

skola uppsättas från och med den 1 oktober 1944, bör inrättas en musikdirektörsbeställning

i lönegraden Oa 2. Övrig för kåren erforderlig personal har

i förslaget till personalförteckning upptagits bland flottans underofficerare och

manskap.

Kustartilleriet.

Sedan den 1 oktober 1942 finnes i enlighet med 1942 års försvarsbeslut en

beställning såsom chef för Göteborgs kustartilleriförsvar, tillika chef föi

Älvsborgs kustartilleriregemente. Beställningen var för budgetåret 1942/43

uppförd i lönegraden Oa 6 men har i personalförteckningen för innevarande

budgetår planenligt hänförts till lönegraden Ob 1.

X sina anslagsäskanden för nästa budgetar har marinförvaltningen biträtt

ett av inspektören för kustartilleriet framfört förslag, att för chefen för Älvsborgs

kustartilleriregemente skulle avses en särskild beställning i lönegraden

Ob 1, varvid dock en för biträde åt denne regementschef beräknad regementsofficersbeställning

i lönegraden Oa 5 skulle kunna utgå. Till stöd för förslaget

har anförts, att inspektören för kustartilleriet redan i sitt yttrande över

försvarsutredningens förslag framhållit, att en uppdelning av befattningarna

som chef för kustartilleriförsvaret och som chef för regementet måhända i

längden bomme att bliva ofrånkomlig. Riktigheten av denna förmodan hade

redan till fullo bestyrkts av gjorda erfarenheter. Med hänsyn till omfattningen

av ifrågavarande kustartilleriförsvar, vilket bland annat åvilade utrustning

och bemanning av vissa inom Öresunds marindistrikt upprättade kustartilleriförsvarsanstalter,

ävensom därtill att vissa åligganden i vad avsåge

Härnösands kustartilleridetachement bomme att åvila ovannämnde chef, läte

sig chefskapet för Göteborgs kustartilleriförsvar icke lämpligen förena med

chefskapet för Älvsborgs kustartilleriregemente. För att lätta ifrågavarande

chefs alltför stora arbetsbörda och ansvar samt åvägabringa en hållbar och

rationell fördelning därav borde därför en tudelning av befattningen såsom

chef för Göteborgs kustartilleriförsvar, tillika chef för Älvsborgs kustartilleriregemente,

äga rum.

Med hänsyn till den korta tid, som den i försvarsbeslutet fastställda organisationen

hittills hunnit prövas, finner jag mig icke för närvarande kunna

biträda det sålunda framlagda förslaget. På ytterligare erfarenheter lärer

alltså få bero, huruvida den föreslagna uppdelningen av ifrågavarande befattningar

på två beställningar bör genomföras.

Marinförvaltningen har vidare föreslagit, att för chefen för kustartilleriets

skjutskola, nu överstelöjtnant, skulle avses en överstebeställning samt att för

befattningen som stabschef i kustartilloriinspektionen, för vilken nu beräknats

en överstelöjtnant eller major, skulle avses en särskild beställning i löne
-

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

graden Oa 5 med fyllnadsarvode till lönegraden Oa 6. Icke heller dessa förslag

finner jag mig kunna tillstyrka.

Med biträdande av marinförvaltningens förslag i övrigt beträffande kustartilleriets

officers- och underofficersstater för nästa budgetår och med beaktande

av att en till övergångsstat överförd underofficer av 3. graden numera

vunnit befordran föreslår jag, att i personalförteckningen upptagas nya

beställningar för 2 överstelöjtnanter, 2 majorer, 7 kaptener, 7 löjtnanter, 3 förvaltningsunderofficerare,

13 flaggunderofficerare och 29 underofficerare av

2. graden. Enligt marinförvaltningens beräkningar kommer endast 1 flaggkorpral

på aktiv stat att kvarstå under nästa budgetår.

I likhet med vad som föreslagits för flottan och gällt för innevarande

budgetår torde böra föreskrivas, att nytillkomna beställningar för förvaltningsunderofficerare

icke må tillsättas utan Kungl. Majis särskilda medgivande.

Den lägsta underbefälsgraden vid armén och flygvapnet, vicekorpral, har

tidigare saknat motsvarighet vid marinen.

I sitt den 30 november 1942 avgivna betänkande med förslag till bestämmelser

angående befordran av värnpliktiga i fredstid m. m. anförde 1942

års reservbefälssakkunniga — med erinran härom — att de fast anställda

meniga vid marinen efter en med de övriga försvarsgrenarna i huvudsak

analog utbildning bleve uppflyttade till 2. klass sjömän eller kustartillerister.

De innehade som sådana ingen underbefälsgrad utan hänfördes alltjämt till

meniga. Det oaktat vore förhållandena i själva verket ofta sådana, att

2. klass sjömän och kustartillerister på grund av sin utbildning placerades

i befattningar som skänkte dem visst förmanskap. Med hänsyn därtill och

för vinnande av överensstämmelse med de övriga försvarsgrenarna syntes

det lämpligt att vicekorpralsgraden infördes och finge ersätta den nuvarande,

på tjänstbarheten grundade indelningen i sjömansklasser (motsvarande).

Därest nyssberörda förslag genomfördes beträffande stammanskapet, borde

vicekorpralsgraden givetvis utnyttjas även för de värnpliktiga såsom den

lägsta underbefälsgraden. Med den utökade tjänstgöringstiden följde möjligheten

till mera omfattande utbildning, varav i sin tur följde, att marinens

värnpliktiga i rätt stort antal kunde beräknas erhålla kompetens för förordnande

såsom vicekorpraler.

Chefen för marinen avstyrkte förslaget såvitt avsåg flottan men fann däremot

förslagets genomförande vid kustartilleriet lämpligt.

Sedan Kungl. Majit den 29 oktober 1943 fastställt vissa grundläggande

bestämmelser rörande förordnande av värnpliktig personal till befäl m. m.,

förordnade Kungl. Majit den 15 december 1943 i kommandoväg, bland

annat, att värnpliktig vid kustartilleriet under vissa angivna villkor skulle

kunna förordnas till vicekorpral.

I skrivelse den 15 april 1943, vilken av chefen för marinen insändes såsom

eget förslag, framhöll inspektören för kustartilleriet, att vicekorpralsgraden,

i enlighet med reservbefälssakkunnigas förslag, borde införas jämväl

för fast anställt manskap vid kustartilleriet för att icke stampersonalen i

tjänsteställningsavseende skulle komma i sämre läge än de värnpliktiga.

s. 203 Kontrollera mot PDF

203

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

I anledning härav har Kungl. Majit enligt beslut den 25 februari 1944

bemyndigat chefen för marinen att vidtaga de åtgärder, som erfordras för

införande av vicekorpralsgraden för fast anställt manskap vid kustartilleriet.

Det må anmärkas, att vicekorpraler och meniga tillhöra samma lönegrad i

manskapsavlöningsreglementet, lönegraden Ma 1.

Med hänsyn till vad sålunda förekommit ha beställningshavarna i lönegraden

Ma 1 i förslaget till personalförteckning betecknats såsom vicekorpraler

och meniga.

Marini agen jörkåren.

Försvarsutredningen föreslog i sitt betänkande, att den nuvarande uppdelningen

av mariningenjörkåren i två grupper, egentliga mariningenjörer och

specialingenjörer, av rekryteringshänsyn skulle upphöra och att ett enhetligt

system för antagning och utbildning av all personal vid kåren skulle tillämpas.

I anslutning härtill föreslogs bland annat, att huvuddelen av de nuvarande

specialingenjörerna skulle överföras till att bliva egentliga mariningenjörer

med inplacering i de tjänstegrader, som motsvarade specialingenjörernas nuvarande

lönegradsplacering, och att återstoden — verkstadsingenjörerna,

stationsingenjörerna och en kemist — skulle överflyttas å övergångsstat och

efter hand avföras från kåren för att ersättas med civil personal, avlönad från

sakanslag.

I försvarspropositionen anförde jag, att jag i avvaktan på resultatet av den

numera igångsatta utredningen av frågan om utnyttjandet inom den militära

organisationen av ingenjörtekniskt utbildad personal och av 1941 års militära

förvaltningsutredning ansåg mig icke böra taga slutlig ståndpunkt till frågan

om mariningenjörkårens organisation. I anslutning därtill fann jag mig i

propositionen 1942: 266 allenast såtillvida kunna tillstyrka en av marinförvaltningen

för budgetåret 1942/43 föreslagen utökning av mariningen jörkåren

med 10 egentliga mariningenjörer och 9 specialingenjörer, att jag förordade

en ökning av kåren med inalles fem beställningar, därav 1 marindirektör av

2. graden, 1 förste mariningenjör, 1 mariningenjör av 1. graden och 2 mariningenjörer

av 2. graden. Någon ökning av antalet specialingenjörer upptogs

icke för budgetåret 1942/43.

Sedan marinförvaltningen i enlighet med ett av chefen för mariningenjörkåren

framlagt förslag för innevarande budgetår hemställt örn ökning av

mariningen jörkårens stat med beställningar för 1 marindirektör av 1. graden,

1 förste mariningenjör, 2 mariningenjörer av 1. graden, 4 mariningenjörer av

2. graden, 1 specialingenjör av 1. graden, 2 specialingenjörer av 2. graden och

3 specialingenjörer av 3. graden, framhöll jag vid anmälan av propositionen

1943: 235, att arbetet inom ingenjörutredningen icke fortskridit så långt, att

något förslag i ämnet av innebörd att beröra mariningenjörerna kunnat avlämnas.

Vid en eventuell utökning av kåren måste därför enligt min mening

beaktas, att utredningsresultatet icke föregrepes. Å andra sidan syntes såsom

myndigheterna framhållit vägande skäl tala för en utökning av kåren redan

under budgetåret 1943/44. Jag hade kommit till don uppfattningen, att

s. 204 Kontrollera mot PDF

204

Kungl. Majrts proposition nr 185.

den av marinförvaltningen föreslagna ökningen borde komma till stånd men

att de nyinrättade beställningarna icke borde tillsättas med ordinarie innehavare

utan allenast uppehållas på förordnande tills vidare intill dess Kungl.

Maj:t annorlunda bestämde. För marinförvaltningens del räknade jag med

tillkomsten av 1 marindirektör av 2. graden och 1 specialingenjör av 3. graden.

Dessa beställningar borde utan avvaktan å ingenjörutredningens resultat tillsättas

med ordinarie innehavare.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har marinförvaltningen anfört,

att enligt vad chefen för mariningenjörkåren framhållit för närvarande borde

anstå med ytterligare utökning av de egentliga mariningenjörerna. Däremot

vore ett visst utbyte av beställningar i lägre lönegrad mot sådana i högre

lönegrad synnerligen önskligt. I detta hänseende hade chefen för mariningenjörkåren

anfört i huvudsak följande.

Redan i skrivelse till chefen för marinen av den 9 mars 1943 hade kårchefen

motiverat och föreslagit ett dylikt utbyte avseende tillkomsten av en marindirektör

av 1. graden för tjänstgöring uti marinförvaltningens ingenjör avdelning,

vilket förslag av marinchefen tillstyrkts men dock ej blivit av riksdagen

fastställt.

Sedan personalbehovet å marinförvaltningens ingenjöravdelning numera

kunde bättre överblickas på grund av att organisationen för marinförvaltningen

tagit fastare form, framstode alltmera behovet såväl av den angivna

beställningen för marindirektör av 1. graden som av ytterligare två beställningar

för marindirektörer av 2. graden, de senare avsedda att tjänstgöra

såsom byråchefer å ingenjöravdelningen. En dylik utökning av antalet marindirektörer

skulle även medföra den önskvärda fördelen att vid förekommande

befordnngstillfällen möjliggöra, att på olika tekniska områden särskilt

specialiserade mariningenjörer kunde med större säkerhet inplaceras på sådana

befattningar, där deras speciella kvalifikationer kunde utnyttjas. Med

nuvarande antal direktörsbeställningar förelåge enligt erfarenheten härvidlag

den olägenheten, att för befordran väl förtjänta mariningenjörer efter skedd

sådan mäste placeras pa för deras särskilda kvalifikationer icke passande befattning.

Genom ett något utökat antal marindirektörsbeställningar skulle

personalen således kunna effektivare utnyttjas.

Marinförvaltningen har anslutit sig till detta förslag och sålunda föreslagit

ett utbyte av 3 beställningar för förste mariningenjörer mot 1 beställning för

marindirektör av 1. graden och 2 beställningar för marindirektörer av 2.

graden.

Ämbetsverket har vidare hemställt, att den beställning för marindirektör

av 2. graden, som med hänsyn till marinförvaltningens omorganisation upptagits

i personalförteckningen för innevarande budgetår, med hänsyn till beställningshavarens

tjänstgöring å ämbetsverkets vapenavdelning måtte utbytas

mot en beställning för specialingenjör av 1. graden.

Beträffande behovet av specialingenjörer i övrigt har chefen för mariningenjörkåren

anfört, att hos honom framhållits behov av ytterligare beställningar

för 1 miningenjör, 5 torpedingenjörer och 2 radioingenjörer, samt

vidare framhållit följande.

I betraktande av att slutliga antalet beställningar för specialingenjörer liksom

för egentliga mariningenjörer kunde influeras av resultatet av den på
-

s. 205 Kontrollera mot PDF

205

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

gående utredningen om utnyttjande av ingenjörteknisk personal ävensom

av den slutliga utformningen av örlogsvarvens organisation, ansåge karchefen

det av försiktighetsskäl lämpligt att begränsa kravet på utökning av

specialingenjörer för budgetåret 1944/45 till vad som kunde anses oundgängligt

för fyllande av det mest påträngande behovet. Utökningen hade dartor

begränsats till fyra specialingenjörsbeställningar, avsedda för eni miningen]or,

två torpedingenjörer och en radioingenjör, vilka beställningar i likhet med de

för innevarande budgetår tillkomna borde få tillsättas genom förordnande intill

dess Kungl. Majit annorlunda befallde. Dessa fyra beställningar syntes

lämpligen böra fördelas med en för specialingenjör av 1. graden, en for speciaiingenjor

av 2. graden och två för specialingenjörer av 3. graden.

Marinförvaltningen har emellertid i enlighet med marinchefens direktiv

föreslagit, att de nya beställningarna samtliga skola upptagas såsom specialingenjörer

av 3. graden.

För egen del vill jag framhålla, att jag i avvaktan på ingenjörutredningens

förslag — vilket som förut nämnts icke ännu avgivits — icke finner mig kunna

tillstyrka andra förändringar nied avseende å mariningenjörkårens organisation

än som med hänsyn till tjänstens krav måste anses såsom oavvisliga.

De av chefen för mariningenjörkåren anförda skälen för vissa löneregleringar

inom kåren synas mig icke ur denna synpunkt övertygande, och jag kan därför

icke förorda det föreslagna utbytet av ett antal beställningar såsom förste

mariningenjörer mot beställningar i högre lönegrad.

Däremot finner jag mig kunna tillstyrka marinförvaltningens förslag örn

inrättande av 4 nya beställningar för specialingenjörer av 3. graden. Anmärkas

må att från underlydande myndigheter anmälts behov av en dubbelt så stor

statökning. I likhet med vad som gällt för innevarande budgetår böra de nya

beställningarna icke tillsättas med ordinarie innehavare utan endast uppehållas

på förordnande tills vidare intill dess Kungl. Majit annorlunda bestämmer.

Mot det föreslagna utbytet av en beställning för marindirektör av 2. graden

mot en beställning för specialingenjör av 1. graden — vilken åtgärd icke

medför någon kostnadsökning — har jag intet att erinra.

Marinin tendén turkaren.

I försvarspropositionen förklarade jag mig icke kunna fatta slutlig standpunkt

till ett av 1941 års försvarsutredning framlagt förslag, innebärande en

omfattande utökning av marinintendenturkåren, utan ansåg att frågan örn

kårens omfattning borde göras till föremål för särskild utredning. Genom

beslut den 10 juli 1942 uppdrog därefter Kungl. Majit åt de med stöd av

Kungl. Majits bemyndigande den 23 januari 1942 tillkallade sakkunniga för

biträde med utredning rörande möjligheterna att förenkla och modernisera

den militära expeditionstjänsten — militära expeditionstjänstkommittén

att verkställa förenämnda utredning rörande marinintendenturkårens framtida

omfattning och organisation.

I avvaktan på expeditionstjänstkommitténs utredning har marinintondenturkåren

under budgetåren 1942/43 och 1943/44 utökats i allenast begränsad

s. 206 Kontrollera mot PDF

206

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

omfattning. Enligt meddelad föreskrift få de för innevarande budgetår inrättade

nya beställningarna — en beställning i envar av lönegraderna Oa 5,

Oa 4, Oa 3 och Oa 2 — tillsättas allenast på förordnande tills vidare.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har marinförvaltningen hemställt

örn utökning av marinintendenturkåren med beställningar för 1 kommendör,

3 kaptener och 2 löjtnanter.

Sedermera har militära expeditionstjänstkommittén den 20 oktober 1943

avgivit betänkande med förslag rörande marinintendenturkårens framtida omfattning

och organisation. Enligt förslaget — vilket såvitt avser marinintendentui

officerare förutsätter i huvudsak nuvarande organisation -— skulle

marinintendenturkåren vid genomförd organisation omfatta — förutom fänrikar

— 87 officerare. För nästa budgetår skulle tillkomma beställningar för

1 kommendör, 4 kaptener och 3 löjtnanter, medan å andra sidan antalet

kommendörkaptener av 2. graden skulle minskas och de för innevarande

budgetår upptagna 2 beställningarna för kaptener eller löjtnanter skulle utgå.

Kommittén har vidare föreslagit uppflyttning av beställningen för marinöverintendent

från lönegraden Ob 1 till lönegraden Ob 2. Såsom förut anmärkts

har kommittén därjämte föreslagit, att å marinintendenturkårens stat

skulle uppföras ett antal underofficerare i intendentur- och kameraltjänst.

Innan slutlig ställning tages till frågan örn marinintendenturkårens organisation

och omfattning, torde emellertid böra ytterligare utredas, örn icke

intendenturtjänsten inom marinen kan organiseras efter i huvudsak samma

grunder som inom armén och flygvapnet. Jag har för avsikt att i annat sammanhang

föreslå, att särskilda sakkunniga tillkallas för utredning härutinnan.

I avvaktan pa resultatet av ifrågavarande utredning anser jag mig icke böra

föreslå någon utökning av marinintendenturkåren, liksom jag icke heller kan

taga ställning till fragan örn ändrad löneställning för marinöverintendenten.

Marinläkarkåren.

I enlighet med ett i propositionen 1943: 207 framlagt förslag har riksdagen

beslutat, att marinens, sjukhus i Karlskrona skall nedläggas och sjukhusets

uPP§i^er övertagas av ett till länslasarettet i Karlskrona förlagt samarbetssjukhus.

Vid anmälan av nyssnämnda proposition förordade jag, att en särskild

överläkare, tillika marinläkare, knötes till sjukhuset. Denne läkares beställning

borde uppföras å personalförteckningen för marinläkarkåren. Läkaren

borde i överensstämmelse med vad som gällde för chefläkarna vid arméns

garnisonssjukhus hänföras till lönegraden Ca 26. Med inrättandet av denna

beställning syntes böra anstå till dess byggnadsarbetena nalkades sin fullbordan.

Enär det är tänkbart, att omorganisationen av sjukhusvården i Karlskrona

skall kunna äga rum under nästa budgetår, bör i personalförteckningen för

nämnda budgetår upptagas en ny beställning för marinläkare av 1. graden,

sjukhusläkare, i lönegraden Ca 26. Beställningen lärer böra tillsättas från

tidpunkt som bestämmes av Kungl. Maj:t.

Av de å personalförteckningen för innevarande budgetår uppförda beställ
-

s. 207 Kontrollera mot PDF

207

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

ningarna för marinläkare av 1. graden i lönegraden Ca 24 äro två avsedda för

marinens sjukhus i Karlskrona. Den ena av dessa är sedan flera år vakant

och torde från och med nästa budgetår kunna indragas. Marinförvaltningen

har föreslagit, att innehavaren av den andra beställningen skulle överföras på

övergångsstat.

Såsom närmare anförts vid anmälan av årets statsverksproposition (fjäide

huvudtiteln, punkt 63) har jag icke ansett mig kunna taga ställning till detta

förslag. Jag har emellertid förutsatt att, örn det vid ytterligare undersökningar

skulle visa sig ofrånkomligt att under nästa budgetår överföra ifrågavarande

läkare å övergångsstat, beslut örn sådan åtgärd skulle få meddelas av Kungl.

Maj:t. I enlighet härmed har jag vid beräkningen av antalet beställningar vid

marinläkarkåren för nästa budgetår medräknat ifrågavarande beställning.

I enlighet med marinförvaltningens förslag torde för nästa budgetår böra

uppföras en ny beställning för marinläkare av 1. graden i lönegraden Ca 22,

avsedd för en biträdande läkare vid Karlskrona kustartilleriregemente.

Marinförvaltningen har därjämte föreslagit, att i befintliga beställningar

för marinläkare av 1. graden skola uppflyttas till lönegraden Ca 26. Emellertid

har jag enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 december 1943 tillkallat

sex sakkunniga att inom försvarsdepartementet biträda med utredning rörande

militärsjukvårdens organisation och vissa därmed sammanhängande spörsmål.

I avvaktan på resultatet av denna utredning torde med prövningen av

marinförvaltningens berörda förslag böra tills vidare anstå.

Marinens sjukhus i Karlskrona.

Under förevarande rubrik finnas å personalförteckningen för innevarande

budgetår upptagna beställningar för 1 maskinist i lönegraden Ca 12 och 1

eldare av 1. klassen i lönegraden Ca 7.

Såsom förut anförts skall marinens sjukhus i Karlskrona enligt beslut av

1943 års riksdag nedläggas och dess uppgifter övertagas av ett till länslasarettet

därstädes förlagt samarbetssjukhus. I enlighet med marinförvaltningens

förslag synes den för marinens sjukhusbyggnad avsedda maskinistpeisonalen

efter omorganisationen böra utnyttjas av den institution som avsetts skola

taga sjukhusbyggnaden i anspråk, flottans sjömansskola. Föreskrift härom

bör i anmärkningsform upptagas i personalförteckningen. På sätt skett i

årets personalförteckning bör likaledes föreskrivas, att vid uppkommande

ledighet frågan om beställningarnas återbesättande skall underställas Kungl.

Maj:ts prövning.

Marinens poliskår.

Genom beslut den 3 juli 1942 anmodade Kungl. Majit 1939 års polisutredning

att i samband med sitt utredningsuppdrag upptaga till behandling frågan

örn ersättande av marinens poliskår med särskilda statspolisavdelningar.

På förslag av polisutredningen förordnade därefter Kungl. Majit genom

beslut den 19 mars 1943, att lediga eller ledigblivande ordinarie beställningar

s. 208 Kontrollera mot PDF

208

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

vid marinens poliskår tills vidare icke finge återbesättas utan allenast uppehållas

på förordnande. Erinran härom har intagits i den för innevarande

budgetår fastställda personalförteckningen.

1939 års polisutredning har den 5 februari 1944 avgivit utlåtande rörande

frågan om en omorganisation av marinens poliskår. I utlåtandet, som för närvarande

är föremål för remissbehandling, föreslås bibehållande i huvudsak av

nuvarande organisation. Sålunda skulle de nuvarande beställningarna för

polisöverkonstaplar i lönegraden Ca 12 och för poliskonstaplar i lönegraden

Ca 10 bibehållas, liksom även de i personalförteckningen för icke-ordinarie personal

m. fl. upptagna extra ordinarie befattningarna. Beträffande poliskommissarietjänsterna

föreslås däremot en närmare anknytning till det civila polisväsendet,

innebärande att tjänsterna skulle omändras till särskilda arvodesbefattningar,

av vilka den i Karlskrona borde innehavas av kommissarien vid

stadens poliskår och den i Stockholm av den kommissarie polismästaren efter

samråd med varvsmyndigheterna därtill utsåge. Beställningarna i lönegraden

Ca 14 för polisöverkonstaplar, tillika poliskommissarier, borde med hänsyn därtill

ändras till överkonstapelsbeställningar i lönegraden Ca 12, varvid besparingen

i lönekostnader skulle utnyttjas för att bereda förenämnda kommunalt

anställda poliskommissarier arvoden örn 600 kronor per år vardera.

Innan remissbehandlingen avslutats, kan ståndpunkt tydligen icke tagas till

polisutredningens förslag. Enär det emellertid ur rekryteringssynpunkt synes

angeläget, att åtminstone vissa av de i personalförteckningen upptagna beställningarna

i lönegraderna Ca 12 och Ca 10, därest de skola bibehållas, snarast

möjligt kunna besättas med ordinarie innehavare, lärer det böra ankomma på

Kungl. Maj:t att efter verkställd prövning av utredningens förslag besluta örn

återbesättande av de marinens poliskår tillhörande beställningarna. Enär beställningen

för poliskommissarie i Karlskrona för närvarande är vakant, kan

polisutredningens förslag beträffande denna beställning genomföras omedelbart.

Därest polisutredningens förslag efter slutförd remissbehandling anses

böra godtagas och erforderlig uppgörelse kan uppnås med staden, torde Kungl.

Majit äga tillsätta en av de i personalförteckningen uppförda beställningarna

i lönegraden Ca 14 med innehavare i lönegraden Ca 12. Det arvode, som med

denna organisation förutsatts skola utgå till poliskommissarien i Karlskrona,

torde övergångsvis få bestridas från fjärde huvudtitelns anslag till extra utgifter.

Personalförteckningen upptager nu — förutom beställningar för polisöverkonstaplar

-— 32 ordinarie och 6 extra ordinarie beställningar för poliskonstaplar.

Jag ämnar föranstalta örn särskild utredning rörande möjligheterna

att reducera denna polisorganisation.

l/is sa utbildningsanstaiter.

För att vinna likformighet med arméns personalförteckning böra under

denna rubrik uppföras de beställningar, som innevarande år upptagits under

rubriken Marinens fasta undervisningsverk. Beträffande den under nämnda

rubrik upptagna personalen föreslår jag ingen ändring för nästa budgetår.

s. 209 Kontrollera mot PDF

209

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Löneutgifterna enligt vederbörliga löneplaner för de å personalförteckningen

upptagna ordinarie tjänstemännen beräknas för helt budgetår utgöra

23 300 000 kronor. Från anslagsposten till avlöningar till nämnda personalkategori

utgå emellertid, förutom löner enligt löneplan, vissa i lönereglementena

omförmälda fasta lönetillägg och särskilda ersättningar. Dessa förmåner

kunna beräknas draga en kostnad av omkring 370 000 kronor. Slutsumman

under anslagsposten skulle sålunda utgöra (23 300 000 + 370 000 )

23 670 000 kronor. Detta belopp lärer emellertid böra minskas med förslagsvis

400 000 kronor på grund därav, att belastningen å posten under nästa budgetår

torde komma att understiga det belopp, som vid de föregående beräkningarna

framkommit. Jag hänvisar till vad i motsvarande hänseende yttrats

beträffande arméns avlöningsanslag. Posten bör alltså upptagas med i avrundat

tal 23 300 000 kronor (nu 22 300 000 kronor).

2. Avlöningar till personal å avgångsstat.

Beträffande de grunder, efter vilka anslagsposterna till avlöningar till personal

å avgångs- och disponibilitetsstat böra beräknas, får jag hänvisa till

vad jag anfört under anslagsposten till avlöningar till personal å avgångsstat

under arméns avlöningsanslag. Enligt nämnda grunder kan medelsbehovet

under förevarande anslagspost, 100 kronor, för nästa budgetår beräknas till

11 300 kronor.

3. Avlöningar till personal å disponibilitetsstat.

Enär ingen beställningshavare inom marinen ännu överförts till disponibilitetsstat,

beräknar jag förevarande anslagspost i likhet med innevarande budgetår

till ett allenast formellt belopp av 100 kronor.

4. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning.

För nästa budgetår räknar jag med en ökning av antalet arvodesbefattningar

å marinens personalförteckning med 2 befattningar för officerare och

6 befattningar för underofficerare. Beträffande ändringarna i förhållande

till personalförteckningen för innevarande budgetår må följande anföras.

Marinöverläkarens expedition.

Såsom vid anmälan av marinförvaltningens avlöningsanslag anförts bör

under förevarande rubrik uppföras ett arvode för pensionerad officer med

arvode enligt löneklass Oa 10, vilket för tiden intill den 1 januari 1944 utgått

från marinförvaltningens avlöningsanslag och avsetts för en å marinförvaltningens

sanitetsavdelning och marinöverläkarens expedition tjänstgörande

officer.

Sjömansskolan.

Under förevarande rubrik har jag upptagit en arvodesbefattning i löneklass

UO 7, vilken för innevarande budgetår uppförts under rubriken Sydkustens

marindistrikt.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. hr 185.

171 44 ]4

s. 210 Kontrollera mot PDF

210

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Norrlandskustens marindistrikt.

Enär jag såsom anförts vid anmälan tidigare denna dag av en proposition

angående vissa byggnadsarbeten m. m. för försvaret — icke räknar med

uppsättande i avsedd omfattning av Gustavsviks örlogsdepå, har jag icke

upptagit två i marinförvaltningens anslagsäskanden föreslagna befattningar

för pensionerade underofficerare vid nämnda depå.

Marinförvaltningen har vidare föreslagit inrättande av en ny arvodesbefattning

för pensionerad underofficer för Härnösands kustartilleridetachement

och till stöd härför anfört följande.

Enligt 1941 års försvarsutrednings betänkande föreslogs ingen rullföringsexpedition

for Härnösands kustartilleridetachement utan förutsattes att för Hamösands

kustartilleridetachement avsedda värnpliktiga skulle truppregistreras vid

Alvsborgs kustartilleriregemente. Erfarenheterna från de senaste åren ha emellertid

tydligt visat behovet av ett rekryteringsområde i Norrland för Härnösands

kustartilleridetachement, och med hänsyn till önskvärdheten att erhålla

möjligast effektiva registrering och redovisning synes det därför erforderligt

att gora chefen for Härnösands kustartilleridetachement till en självständig

truppregistreringsmyndighet och inrätta en mobiliseringsavdelning vid nämnda

detachement. Under hand har från centrala värnpliktsbyrån upplysts, att för2la8

kommer att avgivas angående inrättande av egen truppregistrering för

Härnösands kustartilleridetachement (maskiner finnas redan tillgängliga)

samt även örn lämpligt rekryteringsområde.

Med anledning härav har chefen för marinen i särskild skrivelse till marinforvaltnmgen

anmodat ämbetsverket att upptaga en för kustartilleriförsvaret

avsedd arvodesbefattning för pensionerad underofficer vid Norrlandskustens

marmdistnkt under förutsättning att Härnösands kustartilleridetachement

bliver egen truppregistreringsmyndighet.

Enär marinförvaltningens förslag synes lämpligt, har jag för Härnösands

kustartilleridetachement beräknat en ny befattning för pensionerad underofficer

med arvode enligt löneklass UO 7. Såsom av marinförvaltningens

framställning framgår finnas för omorganisationen erforderliga maskiner redan

tillgängliga.

Ostkustens marindistrikt.

För detta marindistrikt beräknar jag enligt marinförvaltningens förslag

2 nya befattningar med arvoden enligt löneklass UO 7.

Sydkustens marindistrikt.

För marinens sjukhus i Karlskrona finnes å personalförteckningen för

innevarande budgetår en arvodesbefattning i löneklass UO 7. Marinförvaltningen

har upplyst, att denna befattning, vilken avsetts för en sjukhusuppbördsman,

sedan flera år visat sig omöjlig att besätta, varför densamma besatts

med en extra tjänsteman. Ehuru marinens sjukhus under åtminstone

en del av nästa budgetår torde komma att bibehållas, torde med hänsyn till

vad sålunda upplysts ifrågavarande arvodesbefattning redan från och med

budgetårets början kunna utgå ur personalförteckningen.

Å andra sidan torde för marindistriktet med undantag av kustartilleri
-

s. 211 Kontrollera mot PDF

211

Kungl. May.ts proposition nr 185.

försvaret i enlighet med marinförvaltningens förslag böra upptagas en ny

befattning för pensionerad underofficer med arvode enligt löneklass U0 7.

Wästkustens marindistrikt.

För detta marindistrikt lärer i enlighet med marinförvaltningens förslag

böra upptagas nya befattningar för 1 officer med arvode enligt löneklass

Oa 10 och 3 underofficerare med arvoden enligt löneklass U0 7.

Avlöningskostnaderna för den i förslaget till personalförteckning för nästa

budgetår upptagna personalen i arvodesbefattning beräknas uppgå till i runt

tal 845 000 kronor, med vilket belopp ifrågavarande anslagspost synes böra

upptagas för nästa budgetår (nu 800 000 kronor).

De pensionsmedel, som arvodesinnehavarna ha att avstå och som skola upptagas

såsom särskilda uppbördsmedel å avlöningsstaten, skulle under förutsättning

att alla arvodesbefattningar vore besatta med från aktiv stat pensionsavgången

personal kunna uppskattas till cirka 650 000 kronor. Emellertid

räknar jag, av skäl som anförts vid behandlingen av motsvarande anslagspost

under arméns avlöningsanslag, med en minskning i pensionsmedlen

i nuvarande läge med i runt tal 75 000 kronor. De pensionsmedel, vilka såsom

särskilda uppbördsmedel böra upptagas i avlöningsstaten för nästa budgetår,

kunna med hänsyn till vad sålunda anförts beräknas till (650 000 —

75 000 =) 575 000 kronor.

5. Avlöning till fänrikar.

För avlöning till fänrikar är för innevarande budgetår beräknat ett belopp

av förslagsvis 428 000 kronor, varvid antalet fänrikslöner fördelat över hela

budgetåret beräknats till 113.

Enligt marinförvaltningens beräkningar kan antalet fänrikslöner för nästa

budgetår uppskattas till 125. Medelsbehovet under denna anslagspost kan

därför för nästa budgetår beräknas till i runt tal 470 000 kronor.

6. Avlöningar till vård- och ekonomipersonal.

Såsom vid anmälan av arméns avlöningsanslag anförts bör från och med

nästa budgetår under försvarsgrenarnas avlöningsanslag uppföras en ny anslagspost

för avlöningar till vård- och ekonomipersonal, under vilken böra

beräknas medel dels för avlöningar till köks- och servisbiträden, som med stöd

av kungörelsen den 21 maj 1943 (nr 336) angående ändrad lydelse av 2 §

kungörelsen den 19 juni 1942 (nr 638) med avlöningsbestämmelser för vårdoch

ekonomipersonal vid försvarsväsendet vunnit extra ordinarie anställning,

dels ock för bestridande av kostnader för tillfälligt anställande av köks- och

servispersonal. Det må anmärkas, att marinförvaltningen i sina anslagsäskanden

för nästa budgetår utgått från att ifrågavarande kostnader skola utgå

från anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Sedan marinförvaltningen i skrivelse den 20 juli 1943 avgivit förslag rörande

det antal extra ordinarie biträdesbefattningar vid marinens matinrätt
-

s. 212 Kontrollera mot PDF

212

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

ningai, sora borde inrättas, bar Kungl. Maj:t enligt beslut den 27 augusti

1943 föreskrivit, att vid berörda matinrättningar skola finnas anställda högst

226 biträden (i kök och servering) med extra ordinarie anställning i lönegraden

MVd. Marinförvaltningen hade föreslagit inrättande av 252 extra

ordinarie biträdesbefattningar.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har marinförvaltningen beräknat

antalet extra ordinarie biträdesbefattningar till 270. Av dessa ha 10 avsetts

för Härnösands kustartilleridetachement och 8 för Karlskrona kustartilleriregementes

förläggning vid Oscarsvärn. För dessa två förläggningar har

ingen personal beräknats för innevarande budgetår.

Enär Härnösands kustartilleridetachement avses skola uppsättas under

nasta budgetår, synes köks- och servispersonal för detsamma nu böra beräknas.

I enlighet med de grunder som tillämpats i Kungl. Maj:ts beslut den 27

augusti 1943 beräknar jag för ändamålet 9 extra ordinarie befattningar. Däremot

kan jag icke för närvarande biträda förslaget om inrättande av sådana

befattningar för Oscarsvärn. Det bör nämligen ytterligare utredas, i vad mån

denna förläggning under fredstid kan beräknas bliva utnyttjad under hela

året. Enär icke heller i övrigt någon ändring av antalet extra ordinarie befattningar

synes erforderlig, beräknar jag för nästa budgetår (226 + 9=) 235

befattningar i lönegraden MY d. Kostnaderna för avlöningar till denna personal

kunna uppskattas till 450 000 kronor.

För tillfälligt anställande av köks- och servisbiträden har marinförvaltningen

äskat ett belopp av 48 000 kronor. Med hänsyn till den begränsning

av antalet extra ordinarie befattningar, som av mig föreslagits, synes emellertid

böra för ändamålet beräknas 100 000 kronor.

Såsom vid behandlingen av motsvarande anslagspost under arméns avlöningsanslag

anförts har arméförvaltningen på grundval av en inom dess

sjukvårdsstyrelse verkställd utredning föreslagit viss utökning av antalet

sjuksköterskor vid arméns truppförbandssjukhus ävensom anställande vid

sjukhusen av ett antal extra ordinarie sjukvårdsbiträden.

I skrivelse den 5 november 1943 har marinförvaltningen anfört, att med

ledning av det inom sjukvårdsstyrelsen utarbetade förslaget företagits utredning

angående en liknande organisation vid marinens motsvarande sjukhus.

En dylik organisation skulle för marinen medföra en ökning av antalet

sjuksköterskor med 3 — vid Härnösands kustartilleridetachement, Stockholms

orlogsstation och Hårsfjärdens örlogsdepå — samt anställande av 31 sjukvårdsbiträden

med viss i skrivelsen angiven fördelning. De sammanlagda

kostnaderna för förslagets genomförande skulle uppgå till omkring 67 900

kronor, varav 58 000 kronor för avlöningar till sjukvårdsbiträdena. Marinförvaltningen

hemställde, att medel för ifrågavarande personals anställande

måtte beräknas för nästa budgetår.

Vid min prövning av marinförvaltningens förslag har jag ansett mig böra

tillämpa i huvudsak samma grunder som beträffande motsvarande förslag

för armén. Jag har således icke något att erinra mot att medel beräknas

för anställande i viss begränsad utsträckning av sjukvårdsbiträden för ma
-

s. 213 Kontrollera mot PDF

213

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

rinens sjukvårdsinrättningar. Enligt de för armén tillämpade grunderna bör

antalet befattningar, med planering i lönegraden MV d, för nästa budgetår bestämmas

till 16. Kostnaderna för avlöningar till dessa kunna uppskattas till

omkring 30 000 kronor. Vidkommande frågan örn anställande av ytterligare 3

sjuksköterskor för marinens sjukhus vill jag framhålla, att sjukavdelningarna

vid Härnösands kustartilleridetachement och Hårsfjärdens örlogsdepå äro så

små, att jag ej för närvarande anser mig kunna tillstyrka anställande av sjuksköterskor

därstädes. Jag har däremot intet att erinra mot att antalet sjuksköterskor

vid Stockholms örlogsstation ökas från 1 till 2. Jag återkommer

härtill vid behandlingen av nästa anslagspost.

1 enlighet med det anförda beräknar jag medelsbehovet under förevarande

anslagspost till (450 000 + 100 000 + 30 000 =) 580 000 kronor.

7. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

a) Extra ordinarie och extra tjänstemän.

Ifrågavarande delpost är för innevarande budgetår uppförd med ett belopp

av förslagsvis 800 000 kronor. För nästa budgetår beräknar jag motsvarande

kostnader till förslagsvis 885''000 kronor. Jag har därvid, liksom vid behandlingen

av motsvarande anslagspost under arméns avlöningsanslag, utgått

från att jämväl under nästa budgetår skall anstå med den vid flera

tillfällen ifrågasatta överflyttningen av vissa lönekostnader för icke-ordinarie

personal från sakanslag till avlöningsanslag.

Personalförteckning för de extra ordinarie tjänstemännen vid marinen

för innevarande budgetår har av Kungl. Maj:t fastställts den 30 juni 1943.

Förteckningen överensstämmer i allt väsentligt med det förslag, som i anslutning

till propositionen 1943: 235 tillhandahållits vederbörligt utskott vid

1943 års riksdag. Beträffande personalförteckningen för nästa budgetår må

här följande anföras.

Marinstaben.

I anslutning till vad som i propositionen 1942: 266 anförts rörande behovet

av personal för skötsel av marinledningens nybyggnad och telefontjänsten

där har Kungl. Maj:t genom beslut den 31 juli 1942 bemyndigat

chefen för marinstaben att för ifrågavarande byggnad låta för budgetåret

1942/43 anställa två maskinister och fyra telefonvakter såsom extra

tjänstemän. I sina anslagsäskanden för innevarande budgetår föreslog

marinförvaltningen, att denna personal skulle erhålla extra ordinarie anställning.

Emellertid framhöll jag vid anmälan av propositionen 1943:235,

att det kunde ifrågasättas, huruvida icke efter utförandet av den för flygvapnets

ledning planerade tillbyggnaden gemensam personal för hela byggnadskomplexet

borde anställas. Denna personalfråga borde därför göras till

föremål för gemensamt övervägande av marin- och flygvapenmyndigheterna

och sedermera underställas Kungl. Maj:ts prövning. I avbidan därå borde

den nuvarande anordningen med extra personal bibehållas.

s. 214 Kontrollera mot PDF

214

Kungl. Majits proposition nr 185.

I skrivelse den 17 augusti 1943 har chefen för marinen anfört, att han i

samråd med chefen för flygvapnet föranstaltat om en utredning genom telegrafstyrelsens

försorg rörande eventuell sammanslagning av marin- och flygledningarnas

telefonväxlar. Av utredningen framginge, att en sådan sammanslagning

skulle kräva engångskostnader örn 160 000 å 170 000 kronor samt

inverka ofördelaktigt på telefontjänstens kvalitet. Någon minskning av personalen

kunde icke ernås, utan snarare syntes krav komma att uppstå på en

utökning av personalen. Med hänsyn därtill hemställde marinchefen efter

samråd med marinförvaltningen, att för marinledningens telefonpersonal

måtte redan under innevarande budgetår inrättas 2 befattningar som telefonvakter

av 1. klass i lönegraden MEo 4 och 2 befattningar som telefonvakter

av 2. klass i lönegraden MEo 2.

Marinförvaltningen har i sina förslag till personalförteckningar för nästa

budgetår upptagit ifrågavarande personal under förevarande rubrik samt

därutöver föreslagit inrättande av extra ordinarie befattningar för 2

maskinister av 2. klass i lönegraden MEo 8 och 3 eldare av 2. klass i lönegraden

MEo 5, varvid anförts att denna personal för närvarande vore anställd

för skötseln av den för marin- och flygledningarnas ämbetsbyggnader gemensamma

värmecentralen.

För egen del har jag efter den numera förebragta utredningen intet att

erinra mot att for marinledningens telefonväxel avses särskild personal med

extra ordinarie anställning. Jag har därför i förslaget till personalförteckning

upptagit den av marinförvaltningen angivna personalen, vilken torde

bliva erforderlig jämväl under fredstid. Av den för värmecentralen erforderliga

personalen torde i avvaktan på närmare erfarenheter allenast 1 maskinist

av 2. klass och 2 eldare av 2. klass böra beredas extra ordinarie anställning.

Marinö ver läkar ens expedition.

Vid marinförvaltningens sanitetsavdelning har sedan flera år funnits anställt

ett kontorsbiträde med avlöning, enligt lönegraden MEo 4, från sakanslag.

Sedan marinförvaltningen i skrivelse den 26 november 1943 uppgivit

att ifrågavarande befattningshavare även biträtt med expeditionsarbetet å

marinöverläkarens expedition och vore erforderlig för arbete å nämnda expedition

jämväl efter marinförvaltningens omorganisation, medgav Kungl. Majit

enligt beslut den 10 december 1943, att å marinöverläkarens expedition finge

under tiden den 1 januari—den 30 juni 1944 finnas anställt ett kontorsbiträde

i lönegraden MEo 4.

I förslaget till personalförteckning har jag upptagit ifrågavarande befattning

under förevarande rubrik. Emellertid synes det mig böra närmare undersökas,

huruvida icke någon begränsning av expeditionspersonalen å marinöverläkarens

expedition kan åvägabringas.

Horr/andskus tens marindis t rikt.

Med hänsyn till vad tidigare anförts rörande organisationen av Gus t avsviks

orlogsdepå har jag icke beräknat någon extra ordinarie personal

för denna för nästa budgetår.

s. 215 Kontrollera mot PDF

215

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Däremot böra för Härnösands kustartilleridetachement i enlighet

med vad i försvarsbeslutet förutsatts tillkomma befattningar för 1 maskinist

av 2. klass i lönegraden MEo 8, 1 husmoder av 2. klass i lönegraden MEo 6,

1 eldare av 2. klass i lönegraden MEo 5 och 1 kontorsbiträde i lönegraden

MEo 4. Såsom förut nämnts har jag däremot ansett mig icke för närvarande

kunna tillstyrka inrättande av en befattning såsom sjuksköterska vid detachementet.

Ostkustens marindistrikt.

Marinförvaltningen har hemställt örn inrättande av ytterligare en befattning

för telefonvakt vid marindistrikts^taben med hänsyn till pågående

utbyggnad av marindistriktets telefonväxel. Enär emellertid föreliggande

utredning icke giver vid handen, i vad mån behovet av ifrågavarande

befattning kan beräknas kvarstå i fredstid, kan jag icke tillstyrka marinförvaltningens

förslag.

För Stockholms örlogsstation har marinförvaltningen föreslagit inrättande

av nya befattningar för 2 skrivbiträden i lönegraden MEo 2, avsedda

för matros- och yrkesavdelningarna. På sätt lönenämnderna anfört lärer behovet

av förstärkning av arbetskraften å ifrågavarande avdelningar tills vidare

böra tillgodoses med extra personal. Såsom anförts vid behandlingen av nästföregående

anslagspost bör emellertid tillkomma 1 befattning såsom sjuksköterska

i lönegraden MEo 7.

Under rubriken Hårsfjärdens depå föreslår jag inrättande av nya befattningar

för 1 telefonvakt av 1. klass i lönegraden MEo 4 och 1 telefonvakt

av 2. klass i lönegraden MEo 2. Jag vill anmärka, att dessa befattningar

icke förutsatts i försvarsbeslutet. Från Stockholms örlogsstation lärer i

enlighet med marinförvaltningens förslag böra överflyttas 1 befattning för

arbetsförman av 1. klass i lönegraden MEo 12. Däremot synes ytterligare

erfarenhet böra avvaktas, innan en såsom extra tjänsteman anställd förste

kontorist beredes extra ordinarie anställning.

För Vaxholms kustartilleriregemente har marinförvaltningen

föreslagit inrättande av nya befattningar för 2 kontorsbiträden i lönegraden

MEo 4. Ehuru marinförvaltningen med hänsyn till svårigheten att under nu

rådande förhållanden beräkna personalbehovet i fredstid avsevärt begränsat

den av regementschefen föreslagna personalökningen, anser jag mig böra tillstyrka

inrättande av allenast 1 av de föreslagna nya befattningarna. Antalet

kontorsbiträden kommer därmed att motsvara det i försvarsbeslutet beräknade

antalet.

Gotlands marindistrikt.

I enlighet med marinförvaltningens förslag föreslår jag, att ytterligare 1

befattning för eldare av 2. klass i lönegraden MEo 5 inrättas vid Gotlands

kustartillerikår.

Sydkustens marindistrikt.

I sina anslagsäskanden för innevarande budgetar föreslog marinförvaltningen,

att ett kanslibiträde i lönegraden MEo 7 vid marindistrikts
-

s. 216 Kontrollera mot PDF

216

Kungl. Majlis proposition nr 185.

staben måtte uppflyttas till förste kontorist i lönegraden MEo 10 Vid

anmälan av denna fråga i propositionen 1943: 235 fann jag mig icke då kunna

tillstyrka bifall till marinförvaltningens förslag, vilket avstyrkts av allmänna

lonenämnden och försvarsväsendets lönenämnd.

Sedan i motion vid 1943 års riksdag hemställts örn bifall till marinförvaltnmgens

förslag, anförde riksdagen i sin skrivelse nr 321, att riksdagen med

hänsyn till i motionen lämnade uppgifter rörande de med befattningen förenade

göromålen funnit skäl tala för den föreslagna uppflyttningen, men då

loneställningen för denna befattning av departementschefen prövats i samband

med frågan örn loneställningen för vissa andra befattningar,

hade riksdagen icke funnit sig böra på grundval av för riksdagen

föreliggande^ material bifalla motionen. Riksdagen hade emellertid förutsatt,

att frågan örn befattningens löneställning gjordes till föremål för

ny prövning av Kungl. Majit, och hade, därest denna prövning skulle giva

till resultat, att befattningen borde uppflyttas, funnit hinder icke möta för

Kungl. Majit att under budgetåret 1943/44 vidtaga därav betingad jämkning

i personalförteckningen för icke-ordinarie personal m. fl. vid marinen.

Sedan marinförvaltningen i skrivelse den 12 oktober 1943 inkommit nied

viss utredning och därvid föreslagit, att ifrågavarande befattning skulle uppflyutas

i lönegraden MEo 10, har Kungl. Majit efter viss ytterligare utredning

genom beslut den 11 februari 1944 förordnat, att ifrågavarande befattning skall

såsom kontoristbefattning uppföras i lönegraden MEo 8. Med hänsyn därtill

har jag i förslaget till personalförteckning för nästa budgetår upptagit befattningen

i sistnämnda lönegrad.

För Karlskrona örlogsstation synes i enlighet med marinförvaltningens

förslag böra tillkomma 2 förmän av 1. klass i lönegraden MEo 7,

avsedda att biträda i kasernförråd och med kasernvården vid kasernerna

Ankarstierna och Sparre.

Den i gällande personalförteckning upptagna, för marinens sjukhus i

Karlskrona avsedda personalen synes böra kvarstå å personalförteckningen

för nästa budgetår. Enligt beslut den 30 juni 1943 har Kungl. Majit

uppdragit åt marinförvaltningen att inkomma med utredning och förslag, i

vad män och på vad sätt den vid marinens sjukhus tjänstgörande personalen

efter sjukhusets upphörande borde inom försvarsväsendet tagas i anspråk

för andra uppgifter. I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har marinförvaltningen

anfört, att av ifrågavarande personal de två eldarna av 2. klass

syntes kunna tvärstanna vid etablissementet, som enligt vad förut anförts

skall utnyttjas för sjömansskolan. Anmärkning härom bör inflyta i personalförteckningen.

Vidkommande personalen i övrigt torde förenämnda utredning

få avvaktas, innan ställning kan tagas till dess framtida utnyttjande.

För Blekinge kustartilleriförsvar har numera i enlighet med

försvarsbeslutet organiserats särskild stab. För nästa budgetår lärer böra

för staben upptagas 1 maskinist av 2. klass i lönegraden MEo 8, 1 eldare av

2. klass i lönegraden MEo 5, 1 kontorsbiträde i lönegraden MEo 4 och 1

telefonvakt av 2. klass i lönegraden MEo 2.

s. 217 Kontrollera mot PDF

217

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

I sina anslagsäskanden för innevarande budgetår hemställde marinförvaltningen,

att vid Karlskrona kustartilleriregemente måtte få anställas en husmoder

av 1. klass och en biträdande husmoder, avsedda för Oscarsvärn, vars

kök skulle komma att helt moderniseras. Vid anmälan av propositionen

1943: 235 anförde jag emellertid bland annat, att matinrättningen, då behovet

av extra ordinarie personal därstädes knappast ännu kunnat tillförlitligt

prövas, tills vidare liksom tidigare borde skötas av militär personal.

Marinförvaltningen har nu framhållit, att lokalerna i fråga vore ytterligt

trånga och i väsentliga avseenden otidsenliga, varför den närmaste ledningen av

arbetet i kök och matsal ställdes inför alldeles särskilt svårbemästrade uppgifter,

vilka tidigare med tillgång endast till militär personal icke kunnat på

ett fullt tillfredsställande sätt lösas. Marinförvaltningen hade därför medgivit

anställandet av en husmoder såsom extra tjänsteman. Ifrågavarande

befattningshavare syntes böra beredas extra ordinarie anställning, varför

marinförvaltningen i förslaget till personalförteckning upptagit en husmoder

av 2. klass i lönegraden MEo 6 för Oscarsvärn.

Såsom redan anförts vid behandlingen av anslagsposten för avlöningar till

vård- och ekonomipersonal anser jag emellertid ytterligare utredning erforderlig

rörande förläggningens utnyttjande i fredstid. Med hänsyn därtill kan jag

icke tillstyrka, att för förläggningen inrättas en extra ordinarie husmoders
befattning.

.

Marinförvaltningen har tillika föreslagit inrättande av en ny befattning

såsom husmoder av 2. klass i lönegraden MEo 6, avsedd för Gräsviksförläggningen.

Enär jag emellertid icke funnit behovet av denna personalökning

styrkt, har jag icke ansett mig kunna biträda förslaget.

Wästkustens marindistrikt.

Sedan Göteborgs örlogsdepå uppdelats på en örlogsstation och ett örlogsvarv,

har den för depåchefens expedition avsedda kanslibiträdesbefattningen

vakantsatts och i stället en extra kontorsbiträdesbefattning inrättats. Denna

synes i enlighet med marinförvaltningens förslag böra överföras på extra

ordinarie stat.

Vid kameralkontoret finnes sedan år 1939 anställd en extra tjänsteman i

10 lönegraden. Enär behov av denna befattningshavare lärer få antagas föreligga

jämväl i fredstid, föreslår jag, att befattningen från och med nästa

budgetår upptages som extra ordinarie.

Vid Älvsborgs kustartilleriregemenfe har med marinförvaltningens

medgivande funnits anställda såsom extra tjänstemän 1 maskinist

av 2. klass och 2 eldare av 2. klass. I enlighet med vad i försvarsbeslutet

förutsatts har jag i förslaget till personalförteckning upptagit dessa befattningar

som extra ordinarie.

Vissa utbi/dningsanstalter.

Under denria rubrik behandlas de skolor, som i årets personalförteckning

upptagits under rubriken Marinens fasta undervisningsverk.

s. 218 Kontrollera mot PDF

218

Kungl. Maj.ts proposition nr 1S5.

0 ^.°r s ^krigsskolan torde i enlighet med marinförvaltningens förslag,

pa sätt i försvarsbeslutet förutsatts, böra upptagas en ny befattning för eldare

av 2. klass i lönegraden MEo 5. Däremot kan jag med hänsyn till de i det

föregående berörda riktlinjerna för årets budgetarbete icke tillstyrka en av

marinforvaltnmgen föreslagen lönereglering för den vid skolan anställde

maskinisten och ej heller ett av ämbetsverket framlagt förslag, att en nu såsom

estra tjänsteman anställd kontorist skulle erhålla extra ordinarie anställning.

Marinförvaltningen har föreslagit, att för sjömans skolan — vars personal

i personalförteckningen för nästa budgetår synes böra upptagas under

förevarande rubrik — skola tillkomma nya befattningar för 2 förmän av 1.

klass i lönegraden MEo 7, 1 kontorsbiträde i lönegraden MEo 4 samt 2

skrivbiträden i lönegraden MEo 2. Lönenämnderna ha anfört, att arbetsuppgifterna

för förmännen enligt inhämtade uppgifter skulle bestå i att under

vederbörande uppbördsmans ledning och ansvar biträda vid handhavandet av

förråd av olika slag, varför ifrågasatts, örn icke en placering i lönegraden MEo 5

skulle vala tillfyllest. Jag ansluter mig till vad lönenämnderna sålunda anfört.

Vidkommande marinförvaltningens förslag i övrigt kan jag tillstyrka inrättande

av 1 befattning såsom kontorsbiträde i lönegraden MEo 4 och 1 befattning som

skrivbiträde i lönegraden MEo 2.

Marinförvaltningen har framhållit, att genom inrättande av ett lägre antal

förmansbefattningar än som i försvarsbeslutet beräknats komme att vinnas

en viss besparing, som enligt ämbetsverkets mening kunde utnyttjas för bestridande

av kostnader för avlöning till lärare i koktjänst. Härom har ämbetsverket

närmare anfört följande.

Skolchefen har i under hand avgiven promemoria anhållit att få anställa

en manlig och en kvinnlig lärare för undervisning häri. Vid sjömansskolan

avsåges nämligen att inrättas en särskild förplägnadsskola för utbildning av

flottans ekonomipersonal enligt föreliggande förslag till utbildningsbestämmelser

för sagda personal. Utbildningen planeras drivas dels såsom skolkök,

dels såsom mindre storkök. Undervisningen i skolköket avses meddelas av

en skolkökslärarinna med husmoderspraktik. Undervisningen i storköket

avses meddelas av en manlig lärare med köksmästarkompetens. Marinförvaltningen

har visserligen funnit behov av båda lärarna föreligga men anser

dock försiktigheten bjuda att allenast en erhåller extra ordinarie anställning

Den kvinnliga läraren synes böra anställas mot särskilt arvode. Löneställningen

for den extra ordinarie befattningen har avvägts i förhållande till de

löner, som fastställts för befattningshavare med motsvarande arbetsuppgifter,

och har marinförvaltningen uppfört befattningen i personalförteckningen för

sjömansskolan i lönegraden MEo 15.

Lönenämnderna ha anfört, att den föreslagna extra ordinarie befattningen,

vilken borde stå öppen även för kvinnliga sökande, lämpligen syntes kunna placeras

i lönegraden MEo 12.

För egen del kan jag icke för närvarande tillstyrka, att för ifrågavarande

undervisning avses personal med extra ordinarie anställning. Jag återkommer

vid behandlingen av anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, till frågan örn anvisande av medel för

anställande av ifrågavarande lärarpersonal.

s. 219 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 185.

219

Marinens poliskår.

Med hänsyn till vad i det föregående anförts rörande organisationen av

marinens poliskår beräknar jag för nästa budgetår samma antal extra ordinarie

poliskonstaplar som för innevarande budgetår.

Kostnaderna för avlöningar m. m. till den extra ordinarie personal, som

sålunda bör uppföras å personalförteckning för nästa budgetår, kunna beräknas

uppgå till omkring 870 000 kronor.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1943 (regleringsbrevet) må förevarande

delpost tagas i anspråk för bestridande av kostnader, högst 35 000

kronor, för extra personal, som erfordras på grund av periodiskt återkommande

anhopning av arbetsuppgifter. Såsom föreslagits beträffande motsvarande

anslagspost under arméns avlöningsanslag böra dessa kostnader

från och med nästa budgetår beräknas under delposten till tillfälligt anställande

av tjänstemän m. m.

Delposten till avlöningar till extra ordinarie och extra tjänstemän bör

därför för nästa budgetår beräknas till förenämnda belopp, 870 000 kronor.

b) Viss icke-ordinarie personal vid marinläkarkåren.

I enlighet med vad som i försvarsbeslutet förutsatts böra för nästa budgetår

tillkomma 2 beställningar såsom marinläkare av 2. graden vid marinläkarkåren.

Antalet marinläkarstipendiater på stat har i personalförteckningen för

innevarande budgetår angivits till 14. Emellertid har Kungl. Majit med ändring

härav enligt beslut den 24 september 1943 föreskrivit, att under innevarande

budgetår må — i enlighet med vad i försvarsbeslutet föi utsatts

antagas högst 12 marinläkarstipendiater på stat.

I enlighet med marinförvaltningens förslag har jag i förslaget till personalförteckning

för nästa budgetår upptagit sistnämnda antal marinläkarstipendiater

på stat.

Delposten torde för nästa budgetår kunna beräknas till förslagsvis 165 000

kronor, eller samma belopp som för innevarande budgetår.

c) Betjäningspersonal m. fl.

Det för kokerska å Kungsholms fort utgående arvodet (jämte fri bostad)

har i gällande personalförteckning upptagits till 780 kronor. Under förmälan

att ifrågavarande arvode visat sig vara otillräckligt för att under hela

året erhålla en kokerska vid fortet, har chefen för Karlskrona kustartilleriregemente

hemställt, att arvodet höjes till 900 kronor. Marinförvaltningen

har anslutit sig till förslaget med hänsyn till att arvodesbeloppet efter höjningen

skulle bättre överensstämma med den lönesättning, som gäller i övrigt

för motsvarande personal. Även enligt min mening synas skäl föreligga för

en höjning av ifrågavarande arvode, och jag har därför i förslaget till personalförteckning

upptagit arvodet med 900 kronor. Enär någon höjning av förevarande

delpost icke synes erforderlig på grund härav, beräknar jag denna

liksom för innevarande budgetår till förslagsvis 20 000 kronor.

s. 220 Kontrollera mot PDF

220

Kungl. Majlis proposition nr 185.

d) Musikelever.

För innevarande budgetår har delposten upptagits med ett belopp av

12 600 kronor, varav 7 200 kronor avsetts för flottan och 5 400 kronor för

kustartilleriet. Beloppen äro fördelade på 20 respektive 15 elever, vilka åtnjuta

en kontant ersättning av 360 kronor per år. I och med upprättandet

av en musikkår vid Västkustens marindistrikt bör antalet musikelever vid

flottan ökas till 22, varför delposten för nästkommande budgetår bör upptagas

till 13 320 kronor.

e) Tillfälligt anställande av tjänstemän m. m.

Förevarande delpost har för innevarande budgetår upptagits till 12 000

kronor. Såsom förut anförts böra under denna delpost upptagas de kostnader

som för innevarande budgetar beräknats för anställande av extra personal, som

erfordras på grund av periodisk anhopning av arbetsuppgifter. Med hänsyn

härtill torde delposten böra uppräknas med 35 000 kronor.

I enlighet med det anförda beräknar jag medelsbehovet under förevarande

delpost för nästa budgetår till (12 000 + 35 000 =) 47 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten för avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal utgör sålunda (870 000 + 165 000 + 20 000 +

13 320 + 47 000 =) 1 115 320 kronor.

I detta sammanhang torde böra anmärkas, att marinförvaltningen i sina

anslagsäskanden för nästa budgetår — under erinran att i avlöningsstaten

för arméns avlöningsanslag upptagits en anslagspost för avlöningar till civil

handräckningspersonal — hemställt, att jämväl under marinens avlöningsdag

måtte upptagas en anslagspost för sådant ändamål. Medelsbehovet

för nästa budgetår har, efter en kostnad av 3 600 kronor för man och år,

beräknats till 800 000 kronor. Till stöd för framställningen har ämbetsverket

anfört i huvudsak följande.

Sedan kategoriklyvningen upphört, hade det för handräckningstjänst

disponibla antalet värnpliktiga kommit att nedgå högst avsevärt. Det framstöde

då. såsom ett önskemål, att för handräckningstjänst ej avsedda värnpliktiga

i minsta möjliga utsträckning användes för dylik tjänst. Krisrevisionen

hade också rekommenderat, att särskild civil handräckningspersonal

måtte anställas.

F°r år 1943 hade marinen tilldelats tillhopa 440 värnpliktiga hänförliga

besiktnmgsgrupp 4, vilka salunda vore avsedda för handräckningstjänst.

En utredning av behovet av civil handräckningspersonal vid de olika förbanden

hade givit vid handen, att fredsbehovet, beräknat för normala förhållanden,

utgjorde 220 arbetare, varvid — i likhet med vad som förutsatts

vid motsvarande beräkning vid armén — varje civil arbetare ansetts ersätta

två värnpliktiga på grund av större yrkesskicklighet, rutin, anställningsförhållanden

m. m.

Arbetarna i fråga borde tilldelas arbetsuppgifter enligt vederbörande chefs

bestämmande med hänsyn till arbetsförhållandena vid de olika truppförbanden,

i första hand vid förråd, matinrättningar, värmeanläggningar samt för

kasernvården. Avlöningen borde utgå enligt bestämmelser i kollektivavtal.

s. 221 Kontrollera mot PDF

221

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

I händelse av bifall till förslaget kunde möjligen genom minskade inkallelser

av till årsgrupp hänförliga värnpliktiga något minskad belastning av

vissa för de värnpliktigas avlöning och underhåll avsedda anslag äga rum.

Då det huvudsakliga skälet för införande av särskild civil handräckmngspersonal

emellertid vore att utnyttja de värnpliktiga till rent militära uppgifter,

bleve denna minskning sannolikt föga betydande, varför ej räknats

därmed vid beräkningen av vederbörliga anslag.

För egen del finner jag mig icke på den nu föreliggande utredningen

kunna tillstyrka, att medel anvisas å riksstaten för anställande av civil handräckningspersonal

vid marinen. För ett bedömande av behovet av sådan personal

i fredstid torde nämligen böra förebringas närmare utredning å ena sidan rörande

det totala antal handräckningsdagar, som kan beräknas bliva erforderligt

inom marinen, och å andra sidan beträffande det antal värnpliktiga tillhörande

besiktningsgrupp 4, som kan komma att tilldelas marinen och som

icke lämpligen kan användas för militär utbildning. Endast örn utredningen

visar, att handräckningstjänsten med anlitande av dessa värnpliktiga icke

kan tillfredsställande fullgöras, bör civil handräckningspersonal anställas.

Jag vill erinra örn att värnpliktiga, som icke kunna utnyttjas för annan tjänstgöring

än handräckning, enligt gällande värnpliktslag icke i fredstid hemförlovas,

örn civil personal anställes för fullgörande av deras arbetsuppgiftei.

Genom anställande av civil personal i stället för värnpliktiga måste alltså

under fred uppkomma merkostnader motsvarande den civila personalens avlöning.

Emellertid kan det uppenbarligen under nu rådande förhållanden,

med ett avsevärt antal värnpliktiga av äldre årsklasser inkallade till handräckningstjänst,

vara av stor ekonomisk betydelse att ersätta värnpliktiga

med civilanställda. För avlöning av civil personal, som anställes i detta

syfte, synas emellertid förskottsmedel böra komma till användning.

8. Arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän.

Den för innevarande budgetår fastställda förteckningen å arvoden och

övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän slutar å ett belopp

av 188 897 kronor.

Beträffande ifrågasatt reglering av arvodesväsendet får jag hänvisa till vad

jag anfört under motsvarande anslagspost för armén.

För nästa budgetår beräknar jag medelsbehovet för marinen för ifrågavarande

arvoden och ersättningar till sammanlagt 169 427 kronor i enlighet

med särskild förteckning, som kommer att överlämnas till riksdagens vederbörande

utskott. Beträffande ändringarna i förhållande till innevarande

budgetår får jag framhålla följande.

Flottan.

Under rubriken Sydkustens marindistrikt böra i enlighet med

marinförvaltningens förslag ett arvode örn 600 kronor till avdelningsföreståndare

vid ingenjördepartementets arbetsgrupp I A och ett arvode örn

900 kronor till uppbördsman vid örlogsvarvets skjutbanor utgå ur förteckningen.

s. 222 Kontrollera mot PDF

222

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Ett av marinförvaltningen föreslaget arvode om 600 kronor till kompaniofficer,

tjänstgörande såsom minofficer vid torped- och mindepartementet

vid Karlskrona örlogsvarv, kan jag i avvaktan på regleringen av de militära

arvodena icke tillstyrka.

Kustartilleriet.

Ett till en expeditionsvakt (underofficer) vid kust ar tiller iinspektionen

utgående arvode örn 720 kronor bör tills vidare kvarstå i avvaktan

på lösning av frågan örn behovet av vaktpersonal i marinledningens ämbetsbyggnad.

För Hemsö kustartilleriförsvar har marinförvaltningen i

enlighet med försvarsutredningens förslag upptagit ett nytt arvode örn 282

kronor till uppbördsman vid matinrättningen vid Härnösands kustartilleridetachement.

Emellertid kan jag i avvaktan på den definitiva regleringen av

det militära arvodesväsendet icke tillstyrka detta förslag.

Marinintenden turkåren.

I enlighet med marinförvaltningens förslag lärer böra i arvodesförteckningen

anmärkas, att ett för kompaniofficer i intendenturbefattning, tjänstgörande

såsom sekreterare hos chefen för Karlskrona örlogsvarv utgående

arvode, alternativt må kunna utgå till kompaniofficer, tjänstgörande såsom

varvskamrerare vid varvet.

Marinläkarkåren.

Enär jag i det föregående föreslagit, att en av de för marinens sjukhus i

Karlskrona avsedda beställningarna såsom marinläkare av 1. graden från och

med nästa budgetår skall indragas, kan ett för ifrågavarande beställningshavare

avsett arvode örn 1170 kronor utgå. På Kungl. Maj:ts prövning lärer

böra bero, huruvida det andra arvodet a samma belopp bör indragas vid omorganisationen

av sjukhusvården i Karlskrona.

Vissa utbi/dningsanstalter.

På sätt föreslagits beträffande övriga personalförteckningar bör rubriken

Marinens fasta undervisningsverk ändras till Vissa utbildningsanstalter.

De under den förra rubriken upptagna arvodena uppgå för innevarande

budgetår till 32 850 kronor för sjökrigshögskolan, 88 776 kronor för sjökrigsskolan

och 26100 kronor för marinens underofficersskolor. För nästa budgetår

beräknar jag i enlighet med marinförvaltningens förslag medelsbehovet

till 33 550 kronor för sjökrigshögskolan, 76 076 kronor för sjökrigsskolan och

21 300 kronor för marinens underofficersskolor. Minskningen för sistnämnda

skolor sammanhänger med den beslutade omorganisationen av utbildningen

vid skolorna, vilken beräknats medföra minskning av antalet arvoden till

instruktionsofficerare och instruktionsingenjörer med 4 samt av antalet

arvoden till instruktionsunderofficerare med 8. I likhet med vad som gällt

för innevarande budgetår bör det ankomma på Kungl. Maj :t att inom ramen

s. 223 Kontrollera mot PDF

223

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

för de å förteckningen uppförda, för sjökrigshögskolan och sjökrigsskolan

avsedda beloppen meddela beslut om storleken av de särskilda arvodena.

9. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj t.

För innevarande budgetår fastställd förteckning å arvoden och särskilda

ersättningar slutar å ett belopp av 523 592 kronor. Enligt beslut den 26

november 1943 har Kungl. Majit i enlighet med riksdagens beslut (proposition

1943:344, s. 16 fl, och riksdagens skrivelse 1943: 500) medgivit, att

anslagsposten för arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, må överskridas med högst 150 000 kronor för gäldande av vissa ytterligare

arvoden.

För nästa budgetår beräknar jag medelsbehovet för motsvarande ändamål

till 724 219 kronor i enlighet med det förslag till förteckning över arvoden

och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, som kommer att överlämnas

till riksdagens vederbörande utskott.

Innan jag ingår på frågan örn de särskilda arvodesbeloppen, torde först

böra behandlas frågan örn beredande av ersättning för fullgörande av uppdrag

såsom kronans ombud i vissa fall.

Jämlikt tidigare gällande reglementsföreskrifter skulle auditör vid kustartilleriregemente

tillika vara kronans ombud. I sådan egenskap hade auditören

att handhava indrivnings- och lagsökningsärenden m. m. för kronans

räkning.

I skrivelse den 12 januari 1943 gjorde marinförvaltningen framställning

örn beräknande av särskilda arvoden för juridiska biträden vid Vaxholms

och Karlskrona kustartilleriregementen. Ämbetsverket erinrade därvid

örn att Kungl. Majit genom beslut den 24 juli 1942 avslagit en av

auditören vid Karlskrona kustartilleriregemente gjord framställning örn särskild

gottgörelse för de göromål han haft att bestrida i egenskap av kronans

ombud. Sedan nämnde auditör och auditören vid Vaxholms kustartilleriregemente

hos riksdagens militieombudsman anhängiggjort ärende örn ändring

i förenämnda reglementsföreskrift samt militieombudsmannen däröver inhämtat

marinchefens yttrande, hade nämnde chef anmodat marinförvaltningen

att vidtaga åtgärder för att befria auditörerna vid kustartilleriregementena

från skyldighet att vara kronans ombud vid regementena samt att överflytta

de åligganden som ankomma på kronoombuden vid dessa regementen till

juridiska biträden med särskilda arvoden.

Vid anmälan av propositionen 1943: 235 fann jag mig icke böra motsätta

mig att auditörerna i fråga befriades från uppgiften att tjänstgöra såsom

kronans ombud. Vid det förhållandet att inom de marindistrikt, örn vilka

här vore fråga, funnes anställda särskilda juridiska biträden, ansåge jag det

emellertid böra övervägas, örn icke nämnda uppgifter borde utföras av Sydkustens

marindistrikts respektive Stockholms kustartilleriförsvars juridiska

biträden. Närmare utredning därom borde föregå ett ställningstagande i den

föreliggande frågan. Det syntes få ankomma på Kungl. Majit att besluta i

ärendet, varvid under budgetåret 1943/44 eventuellt uppkommande utgifter

s. 224 Kontrollera mot PDF

224 Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

syntes få temporärt bestridas från fjärde huvudtitelns reservationsanslag till

extra utgifter.

Genom beslut den 28 januari 1944 har Kungl. Majit medgivit, att för

fullgörande jämlikt gällande bestämmelser av uppdrag såsom kronans ombud

vid Vaxholms och Karlskrona kustartilleriregementen samt Blekinge kustartilleriförsvar

må från och med den 1 februari 1944 utgå särskild ersättning,

till juridiska biträdet vid Stockholms kustartilleriförsvar såsom ombud vid

Vaxholms kustartilleriregementé med ett efter 1 000 kronor för år beräknat

belopp och till auditören vid Karlskrona kustartilleriregemente såsom ombud

såväl vid regementet som vid Blekinge kustartilleriförsvar med ett efter

1 800 kronor för år beräknat belopp, dock utan rätt för vederbörande att å

ersättningen åtnjuta dyrtidstillägg. Enligt meddelad föreskrift skola ersättningarna,

i vad de belöpa på tiden till och med den 30 juni 1944, utgå av

fjärde huvudtitelns anslag till extra utgifter.

Ifrågavarande arvodesbelopp synas från och med nästa budgetår böra

upptagas i förteckningen å arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit.

Beträffande övriga ändringar i berörda förteckning är i huvudsak följande

att anföra.

Norrlandskustens marindistrikt.

I enlighet med marinförvaltningens i särskild skrivelse framställda förslag

böra för tillsynsmän vid befästningar, kruthus m. m. tillhörande kustartilleriförsvaret

beräknas arvoden å tillhopa 2 100 kronor (nu 1 260 kronor).

Ostkustens marindistrikt.

Enär arvode till tandpoliklinikföreståndare vid Stockholms örlogsstation,

liksom vid Karlskrona örlogsstation, beräknats under det i årets statsverksproposition

(fjärde huvudtiteln, punkt 178) för nästa budgetår äskade reservationsanslaget

till provisoriska åtgärder till förbättrande av tandvården inom

försvarsväsendet, kunna på sätt marinförvaltningen anfört de i årets arvodesförteckning

upptagna arvodena till tandläkare utgå.

Under förevarande rubrik har upptagits ett i arvodesförteckningen för

innevarande budgetår under rubriken Marinens ecklesiastikstat uppfört

arvode till klockare i Skeppsholms församling i Stockholm.

I enlighet med marinförvaltningens i särskild skrivelse framställda förslag

har det för arvoden till tillsynsmän vid befästningar, kruthus m. m. vid

Stockholms kustartilleriförsvar beräknade beloppet minskats till 15 220 kronor

(nu 16 520 kronor).

Sydkustens marindistrikt.

Såsom anförts under rubriken Ostkustens marindistrikt bör arvodet till

tandläkare vid Karlskrona örlogsstation utgå ur förteckningen.

Be för personal vid marinens sjukhus i Karlskrona upptagna arvoden

synas böra tills vidare kvarstå i förteckningen.

s. 225 Kontrollera mot PDF

225

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Under förevarande rubrik ba jämväl uppförts i förteckningen för innevarande

budgetår under rubriken Marinens ecklesiastikstat upptagna arvoden

till klockare och kyrkvaktare vid amiralitetsförsamlingen i Karlskrona.

I enlighet med marinförvaltningens i särskild skrivelse framställda förslag

ha de för vaktkarlar vid tygförvaltningen samt för tillsynsmän vid baracker,

befästningar, kruthus m. m. beräknade beloppen upptagits till 16 120

kronor respektive 10 874 kronor (nu 7 124 kronor respektive 12 482 kronor).

Västkustens marindistrikt.

På sätt marinförvaltningen föreslagit har för tillsynsmän vid befästningar,

kruthus m. m. beräknats ett belopp av 10 920 kronor (nu 6 600

kronor).

Vissa utbildningsanstalter.

För sjökrigshögskolan och sjökrigsskolan torde i enlighet med

marinförvaltningens förslag böra beräknas 17 150 kronor respektiv e 45 800

kronor (nu 14 700 kronor respektive 54 200 kronor).

Med hänsyn till pågående omorganisation av marinens underofficersskolor

i enlighet med 1942 års försvarsbeslut böra vissa jämkningar ske i

arvodesförteckningen. För flottans underofficersskola i Stockholm har räknats

med tre parallellavdelningar i högre däcksklassen och tva parallellavdelningar

i högre maskinistklassen, vartill komma kurser i maskinskrivning

och laborationer. Medelsbehovet för skolan har med beaktande härav

beräknats till 25 800 kronor (nu 55 256 kronor). För underofficersskolan i

Karlskrona har räknats med oförändrat medelsbehov, 20 000 kronor. Vid

kustartilleriets underofficersskola har andra årskursen beräknats bliva dubblerad,

medan den första årskursen avsetts skola omfatta allenast en avdelning.

Erforderliga arvoden ha beräknats till 22 000 kronor, varav 500 kronor i

arvode till studierektor (nu 29 000 kronor).

Under rubriken Särskilda kurser m. m. har marinförvaltningen upptagit

ett belopp av 38 985 kronor för särskilda utbildningskurser reglerade

av chefen för marinen. Ämbetsverket har härom närmare anfört följande.

Kurserna omfatta dels kompletteringskurs för elever vilka hosten_ 1945

skola kommenderas till försvarets läroverk och vilka icke genomgått fullständig

klass 1, och dels kompletteringskurs for elever, vilka genomgått

under beredskapsåren avkortad underofficersskola. .

Kostnaderna för förstnämnda kurs fia av chefen för marinen beräknare

i enlighet med följande. Klass 1 omfattar 950 timmar, medan ifrågavarande

elever erhållit allmänbildande undervisning i de högre manskapsskolorna

under endast 400 timmar. För resterande undervisning l 550 timmar i fem

läroavdelningar och med timlärararvode av 7 kronor 50 öre per timme erfordras

ett belopp av 550 X 5 X 7,5 = 20 625 kronor.

Yad beträffar kompletteringskurs för elever, vilka genomgått under beredskapsåren

avkortad underofficersskola, har chefen för marinen beraknat

kostnaderna härför till 18 360 kronor.

Enligt förenänmda beslut den 26 november 1943 har Kungl. Majit medgivit,

att den å avlöningsstaten för innevarande budgetår upptagna anslagsBihang

till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 185. 1,1 44 15

s. 226 Kontrollera mot PDF

226

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

posten för arvoden oell särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit,

må överskridas för gäldande av bland andra kostnaderna för kompletteringskurser

för elever, som utexaminerats från avkortad underofficersskola, högst

18 360 kronor. Såsom närmare framgår av propositionen 1943: 344 lia ifrågavarande

kurser befunnits erforderliga på grund av den förkortning av utbildningen

vid underofficersskolorna som måst äga rum för att kraven på beredskap

inom marinen skulle kunna tillgodoses. Enär behovet av sådana

kurser torde kvarstå jämväl under nästa budgetår, har jag intet att erinra

mot att medel därför beräknas under förevarande anslagspost. Jämväl den

av marinförvaltningen föreslagna kompletteringskursen för elever, som hösten

1945 skola kommenderas till försvarets läroverk men icke genomgått fullständig

klass 1, synes böra komma till stånd, därest förhållandena det medgiva.

Det är nämligen av vikt, att de från marinen kommenderade eleverna

äga ett med övriga elever vid läroverket ungefär likvärdigt kunskapsmått.

Kostnaderna för korpralskurser för radiomatroser och certifikatkurser vid

radioskola, för innevarande budgetår beräknade till 1 200 kronor, torde i enlighet

med marinförvaltningens förslag kunna beräknas till 1 640 kronor.

Vissa marinens skolor.

I arvodesförteckningen för innevarande budgetår finnes intet belopp upptaget

för arvoden till lärare vid flottans underbefälsskolor.

Enligt beslut den 10 september 1943 medgav emellertid Kungl. Majit, att

vissa kostnader för undervisning i allmänbildande ämnen vid flottans underbefälsskolor,

intill ett belopp av högst 28 000 kronor, tills vidare finge bestridas

av fjärde huvudtitelns anslag till extra utgifter. Kungl. Majit föreskrev

därefter i nyssberörda beslut den 26 november 1943, på sätt i propositionen

1943:344 förutsatts, att förenämnda överskridande av nu ifrågavarande

anslagspost finge ske för gäldande av bland annat berörda kostnader

av högst 28 000 kronor.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har marinförvaltningen hemställt,

att för ändamålet måtte upptagas 94 200 kronor.

Enär det synes angeläget, att den allmänbildande undervisningen vid

flottans underbefälsskolor gives sådan omfattning och organisation, att eleverna

kunna bibringas kunskaper, motsvarande vad arméns och flygvapnets

underbefälselever erhålla, har jag i och för sig intet att erinra mot att medel

nu beräknas för lärararvoden för sådan undervisning. Utan att taga slutlig

ställning till undervisningens omfattning och arvodesbeloppens storlek

dessa frågor torde böra efter närmare utredning avgöras av Kungl. Majit

beräknar jag tills vidare för ändamålet det av marinförvaltningen föreslagna

beloppet, 94 200 kronor.

För lärararvoden vid sjömansskolan har för innevarande budgetår upptagits

ett belopp av 83 300 kronor.

Marinförvaltningen har beräknat medelsbehovet för nästa budgetår till

185470 kronor och därom närmare anfört i huvudsak följande.

Chefen för marinen hade med anledning av vissa uttalanden av sjöförsvarets

utbildningskommission rörande rekrytutbildningens ordnande låtit

s. 227 Kontrollera mot PDF

227

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

utarbeta nya föreskrifter för yrkesutbildningen av maskin- och ekonomiavdelningarnas

personal. Föreskrifterna innebure bland annat anordnande av

verkstadsskola och förplägnadsskola (kockskola) vid sjömansskolan.

Utbildningen vid sjömansskolans verkstadsskola beräknades pågå under

hela året och omfatta årligen omkring 440 elever. Utbildningen bleve i huvudsak

likställd med motsvarande utbildning vid civil central verkstadsskola,

varför det bedömdes lämpligt att innan tillräcklig erfarenhet erhållits beräkna

anslagsbehov för lärararvoden i likhet med vad som för central verkstadsskola

vore stadgat.

Chefen för sjömansskolan beräknade den årliga kostnaden for larararvoden

— beräknad efter ett elevantal motsvarande åtta yrkesavdelningar vid

verkstadsskola och med i medeltal 45 timmars arbetsvecka — till (8 X 6 945

kronor =) 55 560 kronor. Därutöver erfordrades medel för anställande av

tre lärare, varav en samtidigt beräknades tjänstgöra såsom föreståndare för

skolan, för undervisning i med yrkesutbildningen direkt sammanhängande

teori. Anslagsbehovet därför beräknades till 21000 kronor.

Jämlikt arbetsplan skulle verkstadsskolan igångsättas den 1 april 1945.

Under budgetåret 1944/45 erfordrades föreståndare och tvenne lärare för

verkstadsskolan från den 1 juli 1944 samt övriga lärare från den 1 mars

1945. Föreståndaren och de tvenne lärarna erfordrades under hela budgetåret

dels för undervisning av å Karlskrona örlogsvarvs verkstadsskola under

övergångsperioden kommenderade elever från sjömansskolan, dels för ledning

och tillsyn av de arbeten, som erfordrades för att uppsätta verkstadsskolan

vid sjömansskolan.

Den totala kostnaden för arvoden till lärare vid sjömansskolans verkstadsskola

under budgetåret 1944/45 beräknades till (21 000 + */u X 55 560 =)

39 520 kronor. . .

Utbildningen vid sjömansskolans förplägnadsskola omfattade ärligen cirka

70 elever från sjömansskolan och beräknades pågå året runt.

Som lärare vid förplägnadsskolan erfordrades en manlig befattningshavare,

köksmästare, samt en kvinnlig befattningshavare, skolkökslärarinna.

Under budgetåret 1944/45 avsåges provisorisk förplägnadsskola att anordnas

i Karlskrona. Båda lärarbefattningarna vid förplägnadsskolan erfordrades

därför under hela budgetåret.

En av lärarna vid förplägnadsskolan, köksmästaren, hade upptagits i personalförteckningen

för icke-ordinarie personal m. fl. Arvodet tillden andra

befattningshavaren, skolkökslärarinna^ hade beräknats till 4950 kronor,

motsvarande avlöningen å E-ort i lönegrad MEo 15, löneklass 16.

Medelsbehovet för verkstads- och förplägnadsskolorna hade således beräknats

till (39 520 + 4 950=) 44 470 kronor. Av nämnda kostnader syntes

emellertid 6 000 kronor kunna bestridas av anslagsposten till Utbildning av

ekonomipersonal vid flottan och högst 20 000 kronor av till chefens för marinen

förfogande ställda medel under anslagsposten Övriga skolor och utbildningskurser

i stat för undervisning och övningar.

" I anslutning härtill har marinförvaltningen upptagit ifrågavarande kostnader)

för nästkommande budgetår till 18 470 kronor. Enär för verksamheten

i övrigt vid sjömansskolan beräknats det i försvarsbeslutet för ändamålet

upptagna beloppet, 167 000 kronor, har marinförvaltningen beräknat

det sammanlagda medelsbehovet för skolan till (18 4*0 + 167 000=) 18o470

kronor.

För egen del får jag i denna fråga anföra följande.

I försvarsbeslutet beräknades kostnaderna flir lärararvoden vid sjömans
-

s. 228 Kontrollera mot PDF

228

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

skolan vid genomförd organisation till 167 000 kronor. Marinförvaltningens

nu föreliggande förslag innebär, att därutöver skola upptagas kostnader för

lärararvoden vid verkstads- oell förplägnadsskolor, för vilka icke i försvarsbeslutet

beräknats särskild lärarpersonal. Jag bar redan under avsnittet Vissa

frågor rörande utbildningen inom marinen m. m. uttalat min anslutning till

förslaget örn inrättande av en verkstadsskola i anslutning till sjömansskolan.

Självfallet bör denna tillföras erforderliga lärarkrafter, och jag har därför

— utan att taga ställning till frågan örn arvodenas storlek — intet att erinra

mot att för ändamålet beräknas ett belopp av 39 520 kronor. Jämväl

förslaget örn anordnande av en förplägnadsskola — vilket synes ansluta sig

till de riktlinjer för utbildningens ordnande, som framlagts av sjöförsvarets

utbildningskommission — kan jag biträda. Jag vill i detta sammanhang

anmärka, att jag tidigare denna dag vid anmälan av förenämnda proposition

angående vissa byggnadsarbeten m. m. för försvaret beräknat medel för anordnande

av lokaler för en sådan skola. Såsom vid behandlingen av anslagsposten

för avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, delposten Extra

ordinarie och extra tjänstemän, anförts har jag ansett mig icke för närvai-ande

kunna tillstyrka, att för undervisning vid förplägnadsskolan avses

personal med extra ordinarie anställning. Under förevarande anslagspost

böra därför beräknas arvoden till de båda befattningshavare, som erfordras

för ifrågavarande utbildning. Utan att nu taga slutlig ställning till frågan

örn lärarnas löneställning beräknar jag för ändamålet på grundval av marinförvaltningens

förslag ett belopp av (2 X 4 950 =) 9 900 kronor. Enär marinförvaltningen

beräknat, att av kostnaderna för verkstads- och förplägnadsskolorna

tillhopa 26 000 kronor skola kunna bestridas av anslaget till vissa

kostnader för marinens utbildningsanstalter, särskilda utbildningskurser

m. m., böra i detta sammanhang beräknas tillhopa (39 520 + 9 900 — 26 000=)

23 420 kronor. Från och med budgetåret 1945/46 synas emellertid samtliga

här berörda kostnader böra bestridas från nu ifrågavarande anslagspost.

För undervisningen i övrigt vid sjömansskolan har marinförvaltningen

beräknat det i försvarsbeslutet för skolan upptagna beloppet 167 000 kronor.

Ehuru det möter svårigheter att nu beräkna omfattningen av utbildningen

vid sjömansskolan, anser jag mig tills vidare böra räkna med det av ämbetsverket

angivna beloppet. Innan beslut meddelas rörande arvodesbeloppens

fördelning, bör dock närmare utredning förebringas i berörda hänseende.

Det sammanlagda medelsbehovet för lärararvoden vid sjömansskolan kan

sålunda beräknas till (23 420 4- 167 000=) 190 420 kronor.

För kustartilleriets underbefäls- och rekrytskolor föreslås ingen

ändring i förhållande till innevarande budgetår.

10. Sjötillägg m. m.

För sjötillägg, förekommande flygtillägg, representationspenningar under

sjötjänstgöring samt dykeriersättning för ordinarie personal har för innevarande

budgetår beräknats ett belopp av 800 000 kronor. Med hänsyn till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 185. 429

den icke obetydliga personalökning, som föreslagits, synes ifrågavarande

summa böra höjas med förslagsvis 25 000 kronor.

II. Avgånget manskaps anställning å civilanställningsstat.

För ifrågavarande ändamål har för innevarande budgetår beräknats ett

belopp av 80000 kronor. Marinförvaltningen har framhållit att, örn den

förstärkta försvarsberedskapen skulle avvecklas under nästkommande budgetår,

en onormalt stor anställning å civilanställningsstat syntes komma att

äga rum med hänsyn till att sådan anställning under de senare åren medgivits

endast i undantagsfall. Då emellertid den ytterligare belastning av

anslagsposten, som därigenom skulle äga rum, närmast synes vara hänförlig

till rådande beredskapsförliållanden, lärer någon ändring av beloppet för

nästkommande budgetår icke böra äga rum.

12. Rörligt tillägg.

För tillgodoseende av medelsbehovet under denna anslagspost har för

innevarande budgetår beräknats ett belopp av 3 489 711 kronor. Med hänsyn

till föreslagna personalökningar synes detta belopp böra ökas till förslagsvis

3 875 000 kronor. För avjämnande av avlöningsstatens slutsumma

bör beloppet dock upptagas med 3 854634 kronor.

I enlighet med vad i det föregående anförts kommer det sammanlagda

medelsbehovet under marinens anslag till avlöningar till aktiv personal

m. fl. att uppgå till 31 400 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med

2 400 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att

dels för budgetåret 1944/45 fastställa de personalförteckningar

för ordinarie tjänstemän samt för pensionerad personal

i arvodesbefattning vid marinen ävensom den förteckning å

arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän

vid marinen, vilka komma att till riksdagen i särskild

ordning överlämnas;

dels bemyndiga Kungl. Majit att med avseende a de av riksdagen

fastställda personalförteckningarna meddela de särskilda

föreskrifter, som kunna visa sig erforderliga i samband med

genomförandet av den av 1942 års riksdag godkända planen

för fortsatt utbyggnad och organisation av landets försvarskrafter

under budgetåren 1942/47;

dels godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag till

avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret

1944/45:

s. 230 Kontrollera mot PDF

230

Kungl. Majlis proposition nr 185.

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

......................................

2. Avlöningar till personal å avgångsstat, förslagsvis

......................................

3. Avlöningar till personal å disponibilitets
stat,

förslagsvis..............................

4. Arvoden till pensionerad personal i arvo
desbefattning,

förslagsvis....................

5. Avlöningar till fänrikar, förslagsvis........

6. Avlöningar till vård- och ekonomipersonal,

förslagsvis....................................

i. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis:

a) extra ordinarie och extra

tjänstemän, förslagsvis.. kronor 870 000

b) viss icke-ordinarie personal

vid marinläkar
-

kåren, förslagsvis........ » 165 000

c) betjäningspersonalm.fl.,

förslagsvis .............. » 20 000

d) musikelever ............ » 13 320

e) tillfälligt anställande av

tjänstemän m. m., förslagsvis

.................. » 47 000

8. Arvoden och övriga ersättningar utöver

lön till ordinarie tjänstemän ..............

9. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t....................

10. Sjötillägg m. m., förslagsvis................

11. Avgånget manskaps anställning å civilan
ställningsstat,

förslagsvis....................

12. Rörligt tillägg, förslagsvis..................

kronor 23 300 000

11 300

» 100

» 845 000

» 470000

» 580000

1 115 320

169 427

724 219

825 000

80000

3 854 634

Summa kronor 31 975 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .................... » 575 000

Nettoutgift kronor 31400 000

dels och till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för

budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 31 400 000 kronor.

s. 231 Kontrollera mot PDF

231

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Marinen: Rekryteringskostnader och avskedspremier m. m., förslagsanslag.

1942 års försvarsbeslut:

under uppsättningsperioden.....................

vid genomförd organisation .....................

Budgetåret 1942/43 .................................

» 1943/44 .................................

» 1944/45 [marinförvaltningens förslag) .

» 1944/45 [Kungl. Maj:ts förslag).......

kronor 330 000

» 330 000

» 325 000

» 315 000

» 667 000

» 365 000

Anslaget för innevarande budgetår disponeras jämlikt en i statsliggaren

för nämnda budgetår, s. 121, intagen stat.

I årets statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, punkt 66) har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i arn ne t,

för ändamålet för nästa budgetår beräkna ett förslagsanslag av 400 000

kronor.

Med utgångspunkt* från bl. a. vad 1942 års underbefälsutredning i sitt Departements

förenämnda betänkande föreslagit har jag i det föregående förordat viss c

minskning av manskapskadrerna. "Vid sådant förhållande torde anslagsbehovet

minskas med 15 000 kronor. Vid bifall till vad jag anfört under avsnittet

Manskapsrekryteringen m. m. kan ytterligare minskning ske med

20000 kronor. Då marinförvaltningens anslagsberäkning i övrigt icke givit

mig anledning till annan erinran än som angivits under punkt 66 i fjärde

huvudtiteln, synes anslaget för nästkommande budgetår böra upptagas till

365 000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Harinen: HeJcrytenngsJcostnader och avsicedspremiel m.m.

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 365 000

kronor.

Avlöningar och familjebidrag It värnpliktiga.

Marinen: De värnpliktigas avlöning, förslagsanslag.

1942 års försvarsbeslut:

under uppsättningsperioden ...................

vid genomförd organisation ...................

Budgetåret 1942/43.................................

» 1943/44.................................

» 1944/45 [marinförvaltningens förslag).

» 1944/45 [Kungl. Maj:ts förslag) .....

kronor 3 000 000

» 3 220 000

» 2 700 000

» 2 850 000

» 3 000 000

» 3 000 000

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (fjärde huvudtiteln,

punkt 68) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i iimnet, till Marinen: De värnpliktigas avlöning för budgetåret

1944/45 beräkna ett förslagsanslag av 3 000 000 kronor.

s. 232 Kontrollera mot PDF

232

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Marinförvaltningen Ilar i sina anslagsäskanden för nästa budgetår beräknat

antalet tjänstgöringsdagar till 2 516 314 samt de på grundval bärav uppskattade

kostnaderna för penningbidrag, med utgångspunkt från de för innevarande

budgetår fastställda grunderna, till 2 958 260 kronor. Vidare bär

marinförvaltningen beräknat medelsbebovet för premier till 67 875 kronor.

Det totala medelsbebovet bar alltså beräknats till i avrundat tal 3 026 000

kronor.

Sedermera bar marinförvaltningen i skrivelse den 14 september 1943

framhållit, att en slutgiltig beräkning av antalet tjänstgöringsdagar för nästkommande

budgetår visat, att fördelningen på de olika värnpliktskategorierna

avveke något från den ursprungligen angivna. På grund liärav bar det

sammanlagda medelsbebovet under förevarande anslag kunnat reduceras till

i runt tal 3 000 000 kronor.

VePXfZ''ä,~ ,.. SfS°m erinrats vid behandlingen av motsvarande anslag för armén bär

öi årets riksdag framlagts proposition angående penningbidrag och premier

åt de värnpliktiga. Vad i berörda hänseende föreslagits innebär i huvudsak,

att för närvarande gällande provisoriska bestämmelser skola definitivt fastställas.

Den ändringen bar emellertid föreslagits, att sjövärnskårens medlemmar

efter avslutande av fänriksutbildning vid kåren skola erhålla premier

med^ 500 kronor, vilket belopp emellertid tills vidare avses skola reduceras

till 250 kronor. Bifall härtill torde icke behöva påverka beräkningen av

förevarande anslag. Då marinförvaltningens definitiva uppskattning av medelsbehovet

icke givit mig anledning till erinran, beräknar jag i enlighet med

mannforvaltningens förslag förevarande anslag för nästa budgetår till oförändrat

3 000 000 kronor.

Jag far alitsa hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Marinen: De värnpliktigas avlöning för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 3 000000 kronor.

Undervisning och övningar.

Marinen: Engångskostnader för anskaffning av undervisningsmateriel m. m.

för sjömansskolan, reservationsanslag. För innevarande budgetår bar anvisats

ett reservationsanslag av 340 000 kronor till engångskostnader för anskaffning

av undervisningsmateriel m. m. för sjömansskolan. Anslaget bar avsetts

för anskaffning av båtmateriel, materiel för riktövningsbatteri m. ni.

samt övrig undervisningsmateriel.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1944/45 hemställde marinförvaltningen

örn ett anslag av 75 000 kronor för anskaffning av maskiner m. m.

till sjömansskolan. Ämbetsverket anförde, att tillkallade sakkunniga på

grundval av sjöförsvarets utbildningskommissions preliminära förslag till

ordnande av rekrytutbildningen av fast anställt manskap vid flottan verkställt

närmare utredning rörande ordnandet av verkstadsutbildningen vid

s. 233 Kontrollera mot PDF

233

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

skolan, varvid dock beaktats av chefen för marinen i yttrande över utbildningskommissionens

förslag gjorda erinringar.

Körande förslagets närmare innebörd anförde marinförvaltningen följande.

Enligt förslaget avsåges all grundläggande utbildning vid verkstadsskolan

förläggas till rekrytstadiet. Den praktiska tillämpningen av i verkstadsskolan

förvärvade kunskaper och färdigheter komme således att förläggas

till örlogsvarvens verkstäder och ombord å fartyg, förlagda till varven. Enligt

utbildningsplanen vore skolan avsedd för 233 skeppseldare, 149 inotoreldare

och 59 ubåtseldare eller sammanlagt 441 man. Enligt timplanen

omfattade ämnet yrkesarbete med verktygslära 540 timmar med i medeltal

45 timmars arbetsvecka, motsvarande en tid av cirka 12 arbetsveckoi. Med

en skoltid av 48 veckor per år komme således elevantalet i verkstäderna

att kontinuerligt uppgå till 110 man. Utbildningen omfattade arbeten i

filarverkstad, maskinverkstad, smedja, svetsningsverkstad, elektrisk verkstad

samt kopparslagareverkstad. Utrustning för kopparslagareverkstad hade ej

varit medtagen i de preliminära planerna. Enär utrymme för en dylik verkstad

emellertid kunde beredas inom den ram, som avsetts för verkstadsskolan,

och utbildningen i kopparslagarverkstaden vöre av grundläggande

betydelse för alla tre yrkesgrenarna, hade de sakkunniga ansett lämpligt att

även taga med en dylik verkstad i förslaget. ...

Under beaktande av att antalet platser borde okas med 10 /o för

kompletterare och eventuellt för andra yrkesgrupper ansåge de sakkunniga,

att verkstäderna med utrustning borde planeras för sammanlagt 1-3 elever.

Kostnaderna för den av de sakkunniga föreslagna anskaffningen av maskiner,

verktyg och annan utrustning för verkstäderna beräknades uppgå till

följande:

Mekaniska verkstaden (anskaffning avser bland annat 7 st.

svarvar ä 10—42 000 kronor, 3 st. fräsmaskiner a 12 14 000

kronor och 3 st. shapingmaskiner ä 5 000 kronor)........

Smedjan ..........................................................

Svetsningsverkstaden ............................................

Kopparslagareverkstaden ........................................

Elektriska verkstaden............................................

Inmontering av maskiner och inventarier, koppling av maskiner

(ej ledningsdragning i övrigt), oförutsedda kostnader

i form av inventarier, verktyg, eventuellt maskiner ......

kronor 186 250

» 14 200

» 16 530

13 700

» 19 070

25 000

Summa kronor 274 750

Avrundat kronor 275 000.

Marinförvaltningen förklarade sig icke lia något att erinra mot den föieslagna

maskinanskaffningen för sjömansskolan men ansåg, att standarden å

till anskaffning föreslagna maskiner borde kunna sänkas i förhållande till

de sakkunnigas förslag, varigenom kostnaderna kunde reduceras till 200 000

kronor efter prisläget den 1 juli 1943.

I försvarsbeslutet beräknades ett belopp av 60 000 kronor för förvärv av

maskin- och verkstadsutrustning för verkstadskurser vid ingenjördepartementet

å Karlskrona örlogsvarv. I sina anslagsäskanden för innevarande

budgetår beräknade marinförvaltningen kostnaderna därför med hänsyn till

inträdd prisstegring till 75 000 kronor.

s. 234 Kontrollera mot PDF

234

Departements
chefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 185.

Under erinran att ifrågavarande anskaffning på grund av verkstadsskolans

inrättande bleve obehövlig, äskade marinförvaltningen i sina anslagsäskanden

for nästag budgetår för maskinanskaffning till verkstadsskolan sistnämnda

belopp, 75 000 kronor. Beträffande det i övrigt erforderliga beloppet, 125 000

kronor, förklarade sig marinförvaltningen — som ansåg detsamma icke kunna

rymmas inom försvarsbeslutets kostnadsram — ha för avsikt att inkomma

med särskild medelsframställning.

I skrivelse den 4 februari 1944 har marinförvaltningen därefter — i anslutning

till det tidigare berörda förslaget örn provisoriskt ordnande av

\ erkstadsskolan å Karlskrona örlogsvarv — anfört, att undersökning verkställts

rörande möjligheterna att genom användande av eventuellt övertaliga

maskiner från någon eller några verkstäder kunna reducera kostnaderna för

maskinutrustningen för verkstadsskolan. Denna väg hade dock icke visat

sig framkomlig. Marinförvaltningen nödgades därför hemställa, att — utöver

tidigare äskat belopp — ytterligare 125 000 kronor måtte anvisas för

andamålet. Beloppet kunde i och för sig synas stort, men marinförvaltningen

ville framhålla, att detsamma — sett mot bakgrunden av de stora

värden, som kunde vinnas genom ökad skicklighet hos maskinpersonalen i

utförande av reparationsarbeten — dock vore ringa. Det kunde även framhållas,

att verkstadsskolans maskinutrustning under mobilisering utgjorde

en värdefull tillgång för örlogsvarvet, enär dettas kapacitet därigenom

kunde ökas.

Under avsnittet Vissa frågor rörande utbildningen inom marinen m. m. har

jag framhållit, att jag ansett mig böra föreslå verkstadsskolans förläggande till

den s. k. bastionen Aurora i anslutning till sjömansskolan. De ombyggnadsarbeten,

som bliva erforderliga härför, avses skola utföras under nästa

budgetår, och det synes vid sådant förhållande erforderligt, att medel nu

anvisas för anskaffande av maskinutrustning för skolan. Kostnaderna för

erforderlig maskinutrustning ha av marinförvaltningen beräknats till 200 000

kronor. Ur utbildningssynpunkt är det av vikt att skolan erhåller en fullgod

maskinuppsättning, och jag anser mig därför böra tillstyrka marinförvaltningens

förslag, ehuru kostnaderna med icke mindre än 140 000 kronor

överstiga det belopp, som i försvarsbeslutet beräknats för motsvarande ändamål.

Av berörda merkostnader torde dock omkring 25 000 kronor kunna hänföras

till prisstegring sedan den 1 juli 1941. Anslaget för ändamålet lärer

böra uppföras under samma beteckning som för innevarande budgetår.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Marinen: Engångskostnader för anskaffning av undervisningsmateriel

m. m. för sjömansskolan för budgetåret 1944/45

anvisa ett reservationsanslag av 200000 kronor.

s. 235 Kontrollera mot PDF

235

Kungl. Majda proposition nr 185\

Flytande materiel, artillerimaterie! m. m.

Marinen: Anskaffning av utrustning för vissa verkstäder, reservationsanslag.

Under kapitalbudgeten för nästa budgetår bar Kungl. Majit framlagt medelsäskanden

avseende centralisering och modernisering av tygverkstäderna vid

Stockholms kustartilleriförsvar samt vid Västkustens marindistrikt. Angående

innebörden härav får jag hänvisa till förenämnda proposition angående

vissa byggnadsarbeten m. m. för försvaret.

Marinförvaltningen har i sina medelsäskanden under driftbudgeten för

nästa budgetår angivit det beräknade medelsbehovet för anskaffning av för

verkstäderna erforderliga maskiner jämte verktyg och utrustning m. m. På

grund av centraliseringen måste nämligen en avsevärd utökning av nuvarande

maskinpark vidtagas, varjämte viss utrustning erfordrades för ett rationellt

verkstadsarbete. Härigenom konime verkstädernas kapacitet att i hög grad höjas.

Vad angår verkstadsanläggningarna vid Stockholms kustartilleriförsvar

har marinförvaltningen i sina medelsäskanden för nästa budgetår,

med häri i promemoria den 21 december 1943 i vad avser medelsbehovet

för materielförråd m. m. angiven ändring, anmält ett medelsbehov av tillhopa

128 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1943 för anskaffning av maskiner,

verktyg och utrustning m. m., varav 121 000 kronor för budgetåret

1944/45 och T 000 kronor för budgetåret 1945/46. Denna utrustning vore till

största delen avsedd att komplettera redan befintlig utrustning för höjande

av verkstädernas kapacitet. Av det angivna beloppet kunde emellertid endast

5000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1943 inrymmas inom femårsplanen.

Anledningen härtill vore, att det vid uppgörandet av driftbudgeten för

nästa budgetår befunnits, att kraftiga nedskärningar måste vidtagas för att

totalsumman skulle hållas inom kostnadsramen för femårsplanen. Beloppet

örn 5 000 kronor vore erforderligt för påbörjande av organisationsarbetet,

omflyttning av befintliga maskiner och utförande av nödiga inredningsarbeten.

Med anvisande av övriga medel kunde genom anlitande av provisoriska

anordningar m. m. anstå till efter femårsperioden 1942/47.

I anslutning till vad sålunda anförts har marinförvaltningen hemställt,

att för anskaffning av maskiner, verktyg och utrustning för tygverkstäderna

vid Stockholms kustartilleriförsvar måtte för budgetåret 1944/45 anvisas ett

belopp av 5 000 kronor. ....

I fråga örn verkstadsanläggningarna vid Västkustens marindistrikt

uppgår enligt marinförvaltningens beräkningar medelsbehovet för utrustning

av den del av anläggningarna, som nu är i fråga, till 200 000 kronor för

budgetåret 1944/45. Härav kunde ett belopp av 155 000 kronor enligt prisläget

den 1 juli 1943 inrymmas inom femårsplanens kostnadsram, att utgå

enligt följande fördelning (inom parentes angives hela det uppgivna medelsbehovet

för vederbörlig post):

Servicelokal för artillerimateriel (medlen avsedda för an

skaffning av en travers för lyftande av tyngre pjäser)..

Utrustning för signalverkstad ................................

Kostnader för organisation...............

Kronor.

12 000 (39 000)

140 000 (145 000)

3 000 (10 000)

Summa kronor 155 000 (194 000)

s. 236 Kontrollera mot PDF

236

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

I nyssnämnda promemoria den 21 december 1943 bär marinförvaltmngen

sedermera — med erinran att Kungl. Majit den 6 oktober 1939 anvisat

ett belopp av 1 220 000 kronor från förskottsanslag för komplettering

av viss maskin- oell verktygsutrustning vid marinen — anfört i huvudsak

följande. Å anvisningen funnes för närvarande odisponerat ett belopp av

omkring 43 000 kronor. Ämbetsverket hemställde, att av detta belopp 27000

kronor skulle få användas för anskaffning av utrustning för servicelokalen

för artillerimateriel. Därest ämbetsverkets medelshemställan avseende 12 000

kronor för anskaffning av travers bifölles, skulle således för denna servicelokal

finnas att tillgå (12 000 + 27 000=) 39 000 kronor motsvarande hela

det ursprungligen angivna medelsbehovet. Då härjämte från provisoriska

lokaler komme att överföras en del redan befintliga maskiner, skulle ifrågavarande

viktiga servicelokal härigenom bliva tillgodosedd med erforderlig

utrustning.

Härjämte har marinförvaltningen anhållit att vid bifall till vad sålunda

hemställts få disponera återstående delen av reservationen, 16 000 kronor,

för anskaffning av maskiner, verktyg och utrustning för den servicelokal

för motorfordon, som enligt byggnadsprogrammet skulle komma till stånd.

Jämväl för denna lokal kunde härutöver disponeras viss utrustning, som

för närvarande funnes i provisoriska lokaler.

Marinförvaltningen har salunda — med bortseende från den reservation

å förskottsmedel ämbetsverket anhållit örn bemyndigande att få disponera_

för anskaffning av utrustning för vissa verkstäder vid Stockholms kustartilleriförsvar

och vid Västkustens marindistrikt äskat 5 000 kronor respektive

155 000 kronor eller sålunda tillhopa 160 000 kronor för budgetåret

1944/45. 8

Av det anförda framgår att marinförvaltningen anmält ett betydande medelsbehov

för anskaffning av utrustning för ifrågavarande verkstäder vid

Stockholms kustartilleriförsvar och vid Västkustens marindistrikt. Medelsbehovet

sammanhänger med den centralisering och utökning av verkstadsdnften

sorn, enligt vad i förenämnda proposition framhållits, är avsedd att

genomföras vid verkstäderna. Marinförvaltningen har emellertid funnit, att

endast en del av det anmälda medelsbehovet kan tillgodoses inom femårsplanens

kostnadsram. Ämbetsverket har sålunda begränsat sitt medelsäskande

till ett belopp av tillhopa 160 000 kronor enligt prisläget den 1 juli

1943, att utgå för budgetåret 1944/45. Av detta belopp få 20 700 kronor

anses belöpa å prisstegring efter den 1 juli 1941.

Då angivna belopp synes nödvändigt för ett rationellt utnyttjande av

verkstadsdriften vid anläggningarna, anser jag mig böra tillstyrka, att de

aska.de

marinforvaltmngens hemställan örn bemyndigande att för enahanda ändamål

få disponera förutnämnda disponibla medel men vill framhålla, att härigenom

en mindre del av nu ifrågavarande utrustning, som tillgodoser ett ordinärt

verkstadsbehov, kommer att bestridas med anlitande av medel vid sidan av

femårsplanens kostnadsram.

s. 237 Kontrollera mot PDF

237

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Från marinförvaltningen Ilar jag under hand inhämtat, att den materiel,

som anskaffas med anlitande av den av mig förordade medelsanvisningen,

är jämte redan befintlig materiel tillräcklig för att möjliggöra en ändamålsenlig

verkstadsdrift.

I anslutning till det anförda får jag — under framhållande att medelsanvisningen

synes böra uppföras i form av ett reservationsanslag och redovisas

under rubriken Flytande materiel, artillerimateriel m. m. — hemställa,

att Kungl. Majt måtte föreslå riksdagen

att till Marinen: Anskaffning av utrustning för vissa verkstäder

för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av

160 000 kronor.

Marinen: Anskaffning av viss teknisk materiel, reservationsanslag. 1943 års

riksdag anvisade enligt sin skrivelse nr 408 i enlighet med Kungl. Maj:ts i

proposition nr 314 (s. 18) framställda förslag å tilläggsstat till riksstaten för

budgetåret 1942/43 ett reservationsanslag av 1 030 000 kronor till anskaffning

av viss teknisk materiel för flottan.

I skrivelse den 15 februari 1944 har marinförvaltningen gjort framställning

örn anvisande av ett reservationsanslag örn 900 000 kronor för fortsatt

anskaffning av dylik materiel för flottan.

Ärendet är av den natur, att en fullständig redogörelse för detsamma icke

lämpligen bör lämnas till statsrådsprotokollet. Närmare upplysningar torde

få inhämtas genom de handlingar, som i vanlig ordning komma att överlämnas

till riksdagens vederbörande utskott.

Vid anmälan av förenämnda proposition till 1943 års riksdag framhöll Departementsjag,

att den materiel, varom vore fråga, nyligen utexperimenterats inom landet c tefen''

och syntes kunna bliva ett mycket värdefullt tillskott till marinens utrustning.

Jag förordade därför, att av marinförvaltningen för ändamålet äskade

medel ställdes till förfogande. Då det ännu vore i viss mån tveksamt, örn

materielen kunde anses vara av den definitiva karaktär, att den borde införlivas

med marinens fredsutrustning, ansåge jag mig för det dåvarande

icke böra taga ställning till frågan, huruvida kostnaderna för densamma

borde inräknas inom den för marinen av 1942 ars riksdag för femarsperio

den 1942/47 angivna kostnadsramen.

Sedermera gjorda erfarenheter ha givit vid handen, att fortsatt anskaffning

av materiel av ifrågavarande slag bör äga rum, och jag föreslår

därför med biträdande av marinförvaltningens i ämnet framställda förslag,

att för nästa budgetår anvisas ett ytterligare anslag för ändamålet örn

900 000 kronor. Huruvida detta belopp bör inräknas i försvarsbeslutets

kostnadsram torde få upptagas till prövning samtidigt med avgörandet av motsvarande

spörsmål beträffande nyssberörda av 1943 ars riksdag anvisade anslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t anätte föreslå riksdagen

att till Marinen: Anskaffning av viss teknisk materiel för budgetåret

1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 900 000 kronor.

s. 238 Kontrollera mot PDF

238

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

FLYGVAPNET.

Avlöningar m. m. till fast anställd personal.

Flygvapet; Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsanslag.

1942 års försvarsbeslut:

under uppsättningsperioden .............................. kronor 21360400

vid genomförd organisation................................ » 31 450 000

Budgetåret 1942/43 ............................................ » 16 000000

» 1943/44 ............................................ » 18 400000

» 1944/45 (flygförvaltningens förslag).............. » 22 300 000

» 1944/45 (Kungl. Maj:ts förslag) ................ » 21 900000

I årets statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, punkt 104) har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till

Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1944/45 beräkna

ett förslagsanslag av 22 200 000 kronor.

Kungl. Majit har den 30 juni 1943 fastställt dels avlöningsstat för anslaget

för budgetåret 1943/44 (se statsliggaren för nämnda budgetår, sid. 136),

dels ock särskilda personalförteckningar beträffande den från anslaget avlönade

personalen.*

I fråga örn de anslags- och delposter, som ingå i nämnda avlöningsstat,

torde för nästa budgetår icke böra föreslås annan ändring än att, i likhet

med vad som föreslagits för de övriga försvarsgrenarna, i avlöningsstaten

bör upptagas en ny anslagspost för avlöningar till vård- och ekonomipersonal.

Förslag till personalförteckningar för budgetåret 1944/45, upptagande

flertalet av de beställningar och befattningar, som böra avses för flygvapnet,

böra i vanlig ordning överlämnas till riksdagens vederbörande utskott.

I fråga om de allmänna förutsättningarna för beräkningarna rörande medelsbehovet

för nästa budgetår må följande framhållas.

Enligt de i försvarsbeslutet angivna riktlinjerna med vissa av 1943 års

riksdag beslutade jämkningar skola under budgetåret 1944/45 Hallands och

Blekinge flygflottiljer organiseras samt musikkårer inrättas vid Bråvalla och

Blekinge flygflottiljer. Vidare skall organisationen av tredje eskaderstaben,

Västra flygbasområdesstaben samt centrala flygverkstaden i Arboga fullt

genomföras. Slutligen har organisationen av fjärde eskaderstaben beräknats

skola påbörjas.

Flygförvaltningen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår anfört,

att ämbetsverkets förslag rörande personaluppsättningen i stort sett anslöte

sig till den angivna utökningen av flygvapenorganisationen. I enlighet med

chefens för flygvapnet direktiv hade ämbetsverket emellertid ansett sig böra

föreslå, att Norra flygbasområdesstabens organisation genomfördes helt under

nästa budgetår. Däremot borde bland annat av personalskäl med den fullständiga

uppsättningen av Södra flygbasområdesstaben anstå till budgetåret

1945/46. Flygförvaltningen hade vid beräknandet av personalbehovet vid

s. 239 Kontrollera mot PDF

239

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

flygvapnet utgått från det förslag till organiserande av den militära väderlekstjänsten,

som framlagts av 1943 års militära väderleksutredning i dess

den 10 maj 1943 avgivna betänkande.

De anslagsberäkningar jag i det följande framlägger liksom de förslag till

personalförteckningar, som i särskild ordning komma att överlämnas till riksdagens

vederbörande utskott, äro uppgjorda från utgångspunkten, att flygvapnets

organisation skall under budgetåret 1944/45 utbyggas i den av flygförvaltningen

angivna omfattningen, självfallet med de jämkningar, som föranledas

av 1943 års riksdags beslut rörande den militära väderlekstjänsten.

‘Jag får i detta sammanhang erinra örn att i propositionen 1942: 210 framhållits,

att flygvapnets personal i vissa avseenden icke kunde utökas i den

takt, som vore påkallad av uppsättningen av nya förband, och att 1941 års

försvarsutredning angivit vissa åtgärder för att fylla den personalbrist som

under uppsättningsperioden 1942/47 och närmast därefter bomme att förefinnas

inom flygvapnet. Flygförvaltningen har i sin skrivelse rörande medelsbehovet

för nästa budgetår anfört, att de av försvarsutredningen angivna

sätten för att åstadkomma en utökning av flygvapnets personalorganisation

_frivillig övergång av officerare och underofficerare från armén och marinen

samt bibehållande av kontraktsanställd civil personal såsom ersättare för

underofficerare i vissa befattningar samt ersättare för äldre underbefäl i tekniska

befattningar — även under budgetåret 1944/45 måste tillgripas. I anslutning

härtill har ämbetsverket framhållit, att de föreslagna ökningarna

av officers- och underofficerspersonalen samt den civilmilitära personalen icke

motsvarade behovet för flygvapenorganisationen budgetåret 1944/45. Detta

behov vore avsevärt större än flygförvaltningens förslag till utökning av

personalen utvisade. De föreslagna personalökningarna vore uteslutande

grundade på föreliggande möjligheter att kunna befordra eller nyanställa

personal.

Jag övergår härefter till beräkningen av medelsbehovet under de olika

anslags- och delposterna.

I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Fly g staben.

Flygförvaltningen har framhållit, att den extra ordinarie biträdespersonalen

vid flygstaben för närvarande praktiskt taget saknade möjligheter att

vinna ordinarie anställning vid flygvapnet. Detta hade medfört,-att den

kvalificerade personalen sökt sig bort fran flygvapnet, ett förhållande som

orsakat olägenheter för expeditionsarbetet inom flygstaben. I syfte att förbättra

personalens utsikter till ordinarie anställning föresloge flygförvaltningen

därför, att av den extra ordinarie biträdespersonalen T kansli- och 1

kontorsbiträde från och med nästa budgetår bereddes ordinarie anställning

med lön enligt lönegraden A 7 respektive lönegraden A 4. Med hänsyn till

de i det föregående berörda riktlinjerna för årets budgetarbete kan jag

emellertid icke tillstyrka detta förslag.

s. 240 Kontrollera mot PDF

240

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

I enlighet med vad jag anfört under avsnittet Den militära väderlekstjänstens

organisation har i förslaget till personalförteckning under förevarande

rubrik upptagits viss ordinarie personal, som tidigare varit upptagen

å personalförteckningen för den militärmeteorologiska informationstjänsten.

Personal viel flygvapnet.

Såsom vid behandlingen av flygförvaltningens avlöningsanslag anförts har

jag ansett mig icke kunna biträda ett av flygförvaltningen framlagt förslag,

att vissa beställningar skulle överflyttas från flygförvaltningens personalförteckning

till personalförteckningen för ordinarie tjänstemän vid flygvapnet.

För nästa budgetår har i stort sett upptagits den ordinarie personal vid

flygvapnet, som för budgetåret 1944/45 angivits i den preliminära plan för

personalökningen under femårsperioden, vilken i anslutning till framläggandet

av propositionen 1942:210 överlämnades till riksdagens vederbörande

utskott, dock med de avvikelser, som betingas av 1943 års riksdags beslut

rörande omorganisation av flygförvaltningen ävensom förskjutningen beträffande

uppsättandet av Norra flygbasområdesstaben.

Antalet officerare motsvarar med nyss angiven reservation i huvudsak

det antal, som upptagits i nämnda plan. Med hänsyn till befordringslaget

har dock ingen ökning föreslagits beträffande kaptensbeställningarna.

Beträffande underofficerarna har på grund av befordringslaget antalet

fanjunkare och sergeanter måst upptagas något lägre än enligt förenämnda

plan. Antalet förrådsförvaltare har upptagits till det i försvarsbeslutet för

genomförd organisation beräknade, ehuru organisationen icke under nästa

budgetår beräknas bliva helt genomförd. Anledningen därtill är — såsom

vid behandlingen av anslagsposten för avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal kommer att närmare beröras — att förrådsförvaltare övergångsvis

tjänstgöra vid centrala flygverkstäderna å Malmen och i Västerås. I enlighet

med vad i nyssnämnda sammanhang anföres bör i anmärkningsform föreskrivas,

att 2 av beställningarna icke må återbesättas med ordinarie innehavare

utan Kungl. Maj:ts tillstånd.

För manskapet har med hänsyn till den planerade uppsättningen av

Hälsinge flygflottilj föreslagits något högre antal såvitt avser korpraler, vicekorpraler

och meniga än som för nästa budgetår förutsatts i planen.

Musikpersonalen överensstämmer helt med vad som angivits i 1942

års plan.

I fråga örn flygvapnets civilmilitära personal må anföras, att flygförvaltningen

hemställt örn en ökning av ingenjörspersonalen med 1 flygdirektör

av 1. graden, 1 flygdirektör av 2. graden, 2 flygingenjörer av 1. graden, 2

fiygingenjörer av 2. graden och 4 flygingenjörer av 3. graden. Ehuru försvarsväsendets

ingenjörutredning ännu icke avgivit förslag rörande ingenjörorganisationen

inom försvarsväsendet, anser jag mig dock med hänsyn till

angelägenheten av att flygvapnet tillföres kvalificerad ingenjörspersonal i

erforderlig omfattning böra i huvudsak tillstyrka flygförvaltningens förslag,

s. 241 Kontrollera mot PDF

241

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

dock att ökningen av antalet flygdirektörer bör begränsas till 1 flygdirektör

av 1. graden.

Beträffande läkarpersonalen föreslår jag planenligt inrättande av 2 nya beställningar

för flygläkare av 1. graden.

I fråga om verkmästarna föreslås likaledes planenlig ökning av antalet

beställningar.

Antalet mästare bär med hänsyn till rekryteringsläget befunnits kunna

ökas något hastigare än som beräknades i försvarsbeslutet. Antalet beställningar

understiger dock fortfarande avsevärt behovet. Beträffande löneställningen

för sistnämnda personalkategori må här följande anföras.

Beställningarna såsom mästare upptogos i försvarsbeslutet i enlighet med

försvarsutredningens förslag i lönegraden Ca 12. Emellertid framhöll jag

vid anmälan av försvarspropositionen, att jag funnit vissa i yttrandena över

försvarsutredningens betänkande anförda skäl för en uppdelning av mästarna

i två lönegrader — Ca 14 och Ca 12 — värda beaktande. Jag ansåg mig

dock icke förrän närmare utredning verkställts angående det antal, som

borde placeras i den högre lönegraden, kunna för det dåvarande förorda

högre lönegradsplacering än försvarsutredningen föreslagit.

I sina anslagsäskanden för innevarande budgetår föreslog flygförvaltningen

en uppdelning av ifrågavarande beställningar i förenämnda två lönegrader,

varvid omkring en tredjedel av beställningarna vid fullt uppsatt flygvapen

förutsattes skola uppföras i den högre lönegraden. Eramställningen lämnades

utan erinran av allmänna lönenämnden och försvarsväsendets lönenämnd. Eör

egen del förklarade jag mig vid anmälan av propositionen 1943. 235 icke

heller ha något att i princip erinra mot flygförvaltningens förslag. Med

hänsyn till den återhållsamhet, som under nuvarande förhållanden måste

iakttagas vid prövning av frågor örn lönereglering, ansåge jag mig emellertid

böra föreslå, att med förslagets genomförande skulle tills vidare anstå.

Riksdagen uttalade i sin skrivelse 1943: 321, att även riksdagen kommit

till den uppfattningen, att beställningarna för mästare vid flygvapnet borde

uppdelas på lönegraderna Ca 14 och Ca 12, enär detta finge anses vara av

betydelse för säkerställande av en god rekrytering av ifrågavarande för flygsäkerheten

så betydelsefulla personalkategori och jämväl enär motsvarande

personal vid armén vore uppdelad på de båda nämnda lönegraderna. Da

departementschefen av ovan angivna skäl funnit frågans lösning böra uppskjutas,

hade riksdagen dock icke ansett sig böra nu intaga annan ståndpunkt.

Riksdagen förutsatte emellertid, att Kungl. Majit skulle upptaga

frågan till förnyad prövning.

Flygförvaltningen har nu återkommit till denna fråga och hemställt, att

av de för nästa budgetår föreslagna beställningarna för mästare 30 måtte

upptagas i lönegraden Ca 14 och 100 i lönegraden Ca 12. Ämbetsverket

har härvid framhållit, att det bland annat av rekryteringsskäl vore angeläget,

att denna lönereglering snarast komme till stånd.

Enär ifrågavarande lönereglering, vilken jag redan i princip biträtt, med

hänsyn till rekryteringen av ifrågavarande beställningar icke lärer böra

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 185. 171 44 10

s. 242 Kontrollera mot PDF

242

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

ytterligare uppskjutas, föreslår jag, att beställningarna såsom mästare

från och med nästa budgetår uppdelas på två lönegrader, Ca 14 och Ca 12.

Mot den av flygförvaltningen förordade proportionen mellan de båda kategorierna

har jag intet att erinra. Jag har därför i förslaget till personalförteckning

upptagit 30 beställningar såsom mästare av 1. klassen i lönegraden

Ca 14 och 100 beställningar såsom mästare av 2. klassen i lönegraden

Ca 12.

Personal vid flygförbanden.

I förslaget till personalförteckning ha planenligt upptagits beställningar

för maskinister, eldare av 1. klassen och förrådsvaktmästare för Hallands

och Blekinge flygflottiljer samt flygvapnets centrala skolor i Västerås.

Samtidigt har emellertid antalet eldare av 1. klassen vid Västmanlands flygflottilj

med hänsyn till flottiljens planerade flyttning till den nya förläggningen

vid Hässiö kunnat minskas från 2 till 1.

I sina medelsäskanden för budgetåret 1943/44 föreslog flygförvaltningen,

att en befattning som förrådsvaktmästare skulle tillkomma, avsedd för centralförrådet

för intendenturmateriel. Vid anmälan av propositionen 1943:235

fann jag mig emellertid icke kunna biträda förslaget i fråga.

Flygförvaltningen har nu återkommit till denna fråga och därvid anfört

i huvudsak följande.

Centrala intendenturförrådet är av avsevärt större omfattning än flottiljernas

intendenturförråd, vid vilka såväl förrådsförvaltare som förrådsvaktmästare

finnas. Centralförrådet, som för närvarande representerar ett värde av omkring

5 500 000 kronor, avses komma att vara uppdelat på fyra byggnader, där

arbeten ofta måste pågå samtidigt. Förrådsförvaltaren kan följaktligen icke

i erforderlig utsträckning övervaka arbeten på alla arbetsplatser. Därjämte

må framhållas att för närvarande måste såsom ersättare för förrådsförvaltaren

vid förfall för denne en förrådsman tagas i anspråk. Med hänsyn till de

stora värden, som ingå i centralförrådet, är denna anordning olämplig. Enligt

flygförvaltningens uppfattning kan det ansvar, som måste krävas av förrådsförvaltårens

ställföreträdare icke påläggas en förrådsman. Flygförvaltningen

får under åberopande av det anförda ånyo föreslå att centralförrådet för

intendenturmateriel i Västerås tillföres en beställning för förrådsvaktmästare.

Med hänsyn till omfattningen av förrådstjänsten vid ifrågavarande centralförråd

vill jag numera icke motsätta mig, att för förrådet upptages 1 beställning

för förrådsvaktmästare i lönegraden Ca 7.

Kostnaden för lön enligt löneplanerna för den i personalförteckningen

upptagna ordinarie personalen beräknas för helt budgetår utgöra i runt tal

10 900 000 kronor. Kostnaden för de andra löneförmåner, som bestridas från

anslagsposten till ordinarie tjänstemän —— felräkningspenningar, ansvarsarvoden

i intendenturtjänst, hyres- och ortstillägg åt visst manskap samt

begravningshjälp — torde böra beräknas till 57 000 kronor. Anslagsposten

skulle sålunda kunna beräknas till (10 900 000 + 57 000=) 10 957 000 kronor

eller i runt tal 10 960 000 kronor. Av skäl, som framgå av vad under arméns

avlöningsanslag yttrats, torde emellertid detta belopp böra för nästa budgetår

minskas med 310 000 kronor till 10 650 000 kronor (nu 9150 000 kronor).

s. 243 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

243

2. Avlöningar till personal å avgångsstat.

3. Avlöningar till personal å disponibilitetsstat.

För närvarande finnes ingen beställningshavare inom flygvapnet överförd

till vare sig avgångs- eller disponibilitetsstat. Under hänvisning till vad jag

anfört vid behandlingen av motsvarande anslagsposter under arméns avlöningsanslag

får jag föreslå, att förevarande anslagsposter för nästa budgetår

upptagas med allenast formella belopp, 100 kronor.

4. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning.

Å den för innevarande budgetår fastställda personalförteckningen för

pensionerad personal i arvodesbefattning lia upptagits befattningar för tillhopa

43 officerare och 71 underofficerare.

Flygförvaltningen har för budgetåret 1944/45 hemställt örn uppförande i

personalförteckningen av befattningar för ytterligare 5 officerare och 7 underofficerare.

Av de nytillkommande befattningarna avses för eskaderstaberna

1 befattning för pensionerad officer och 1 för pensionerad underofficer planenligt

skola tillkomma. — För flygbasområdena har räknats med 1 befattning

för flygbasområdeschefen för Norra flygbasområdet. — För flygförbanden

har uppförts befattning för 1 mobiliseringsofficer för vardera Hallands och

Blekinge flygflottiljer. Antalet expeditionsunderofficerare har föreslagits skola

bibehållas vid nuvarande numerär (4 vid flygbaskåren och 3 vid varje flottilj)

jämväl för nästa budgetår, enär en minskning till det i propositionen 1942:

210 förutsatta antalet icke kunde genomföras förrän behovet av stamunderofficerare

fyllts. — Slutligen har för centrala flygverkstäderna föreslagits 1

ny befattning för mobiliseringsofficer.

Flygförvaltningens förslag finner jag mig böra tillstyrka. På personalförteckningen

för innevarande budgetår upptogos för flygvapnets centrala skolor nya

befattningar för 3 officerare och 2 underofficerare, varvid emellertid föreskrift

meddelades, att de ej finge tillsättas förrän på grundval av närmare utredning

behov av dem prövats föreligga. Enär berörda utredning ännu icke förebragts,

lärer ifrågavarande föreskrift böra kvarstå i personalförteckningen. Kostnaderna

för arvoden motsvarade nettolön i respektive lönegrader beräknar jag till ett

belopp av i runt tal förslagsvis 800 000 kronor (nu 730 000 kronor). A avlöningsstatens

inkomsttitel beräknas, med beaktande jämväl av vad under

arméns motsvarande anslagspost anförts, inflyta 575 000 kronor i form av mot

dessa kostnader svarande pensionsmedel (nu 560 000 kronor).

5. Avlöningar till fänrikar.

Under denna anslagspost bör beräknas avlöning dels till 51 fänrikar,

som år 1943 antagits i extra ordinarie beställning, dels ock till sammanlagt

145 fänrikar, som beräknas komma att antagas under innevarande och nästkommande

år. Lön bör beräknas för 70 fänrikar under hela budgetåret 1944/45

och för ytterligare 75 under en tid av omkring två och en halv mannder.

Medelsbehovet beräknas uppgå till, i runt tal, förslagsvis 410 000 kronor

(nu 325 000 kronor).

s. 244 Kontrollera mot PDF

244

Kungl. Majlis proposition nr 185.

6. Löner till viss kontraktsanställd civil personal.

För budgetåren 1940/44 lia under flygvapnets avlöningsanslag funnits

upptagna särskilda anslagsposter för bestridande av avlöningskostnaderna

för viss kontraktsanstalld civil personal. Syftet nied anställandet av denna

personal bär varit att med hänsyn till rådande knapphet på militärt utbildad

personal under den pågående utbyggnaden av flygvapenorganisationen frigöra

dylik personal från sådana sysslor och befattningar, som icke nödvändigt

kräva militära kvalifikationer hos sina innehavare. För budgetåret

1943/44 beräknades för ändamålet ett belopp av 720 000 kronor, avsett för

högst 130 befattningshavare i expeditionstjänst och högst 78 befattningshavare

i mekanikertjänst.

Av befattningshavarna i expeditionstjänst utnyttjas vissa såsom köksföreståndare

och kasernföreståndare. I försvarsbeslutet förutsattes, att dessa

befattningar vid genomförd organisation skulle bestridas av pensionerade

underofficerare i arvodesbefattning. I avvaktan på att behovet skulle kunna

fyllas medelst pensionerade underofficerare skulle befattningarna emellertid

uppehållas av kontraktsanställd civil personal.

Försvarets civila tjänstemannaförbund: har i skrivelse den 29 april 1943

hemställt, att köksföreståndarna från och med nästa budgetår måtte erhålla

extra ordinarie anställning med''inplacering i lönegraden MEo 13, samt till

stöd härför anfört bland annat följande.

Det måste ligga i sakens natur att användande av specialutbildad civil

personal för förplägnadstjänsten ställer sig fördelaktigare för staten än användande

av pensionerade underofficerare, vilka vid fyllda 50 år i regel

sakna den speciella kännedom om handhavandet av livsmedel som kan anses

erforderlig. Det torde därför vara ett intresse för staten att knyta denna

personalkategori fastare till försvaret. Av uttalanden av bland annat riksdagens

militieombudsman och statens krisrevision vid gjorda inspektioner

framgår att denna nya organisationsform med användande av civil personal

fungerat på ett tillfredsställande sätt, varför skäl nu synes föreligga att

köksföreståndarnas anställningsförhållanden regleras genom MEo-plan. Lämpligheten

av användandet av specialutbildad personal framgår av att samtliga

nu anställda köksföreståndare lia med mycket goda vitsord genomgått arméns

köksföreståndarekurs. Vid kurs 1941 placerade sig sålunda de tre deltagande

civila befattningshavarna som nummer ett, tre och fem bland 30 deltagare

och vid en kurs 1942 den ende civila deltagaren som nummer tre bland 33

deltagare. I samband härmed bör även framhållas, att flertalet av de nu anställda

äro utbildade dels till kommissarier och dels till landstormsofficerare

i intendenturbefattning.

Det synes försvarets civila tjänstemannaförbund som ett fastare knytande

Idl försvaret av de specialister som anställts vore en fördel för flygvapnet.

Då förhållandena bliva normala på den civila livsmedelsmarknaden torde i

annat fall det vara att förvänta, att de flesta av dessa befattningshavare

komma att återgå till sina civila sysselsättningar.

Att de civila köksföreståndarna icke på många år kunna komma att ersättas

med arvodister torde pa grund av brist på personal också vara klart.

Vidare far förbundet anföra, att det synes för staten oekonomiskt att köksföreståndarna

efter pakostad utbildning och efter långvarig tjänst vid försvaret

eventuellt avskedas för att ersättas med överårig personal som saknar

s. 245 Kontrollera mot PDF

245

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

specialutbildning. Att under sådana förhållanden hålla denna kår kvar vid

anställningen som extra tjänstemän och därigenom förvägra dem pensionsrätt

och andra rättigheter som tillkomma extra ordinarie personal kan förbundet

icke anse vara riktigt.

Flygförvaltningen, som yttrat sig över framställningen i sin skrivelse med

anslagsäskanden för budgetåret 1944/45, har anfört i huvudsak följande.

Flygförvaltningen finner anordningen med köksföreståndarebefattningens

besättande med pensionerad personal mindre tillfredsställande. Det synes

nämligen ämbetsverket vara fullt naturligt, att en pensionerad underofficer

icke tillnärmelsevis kan besitta samma kvalifikationer för en så övervägande

civilt betonad befattning som köksföreståndarebefattningen som en i det

civila livet, exempelvis inom livsmedelsbranschen, skolad person. Sålunda

måste en dylik person, bland annat, besitta större förutsättningar för och

vana vid att vid ur ekonomisk synpunkt lämpligt tillfälle verkställa erforderliga

underhandsinköp. Ävenså torde dylik civil personal som regel genom

mångårig tjänstgöring i livsmedelsbranschen äga större varukännedom och

förmåga att besiktiga livsmedel än vad en pensionerad underofficer kan

tänkas besitta. . ,

Flygförvaltningen tillstyrker förbundets föreliggande framställning. -L>ock

synes löneställningen för köksföreståndare icke böra sättas högre än till

lönegraden MEo 12.

Flygförvaltningen har framhållit, att vad som anförts beträffande köksföreståndare

i samma grad gällde de civila kontraktsanställda kasernföreståndarna.

Även här funne ämbetsverket det vara mest ändamålsenligt, att

specialutbildad civil personal t oges i anspråk.

Försvarsväsendets lönenämnd har funnit den väckta frågan av den räckvidd,

att densamma lämpligen borde bliva föremål för övervägande i ett

sammanhang beträffande samtliga försvarsgrenar. Tills vidare syntes således

den nuvarande anordningen med anlitande i viss utsträckning av civil kontraktsanställd

personal böra bibehållas.

I särskild framställning har svenska underofficersförbundet hemställt, att

flygförvaltningens förslag tills vidare icke matte föranleda åtgärd, medan

däremot försvarets civilförvaltning förklarat sig icke ha något att erinra mot

detsamma.

För egen del kan jag i huvudsak ansluta mig till vad lönenamnden

anfört. Med hänsyn till köks- och kasernföreståndarnas likartade arbetsuppgifter

inom de olika försvarsgrenarna torde det alltså böra i ett sammanhang

övervägas, vilken anställningsform som är den lämpligaste beträffande

ifrågavarande befattningshavare inom samtliga försvarsgrenar. Jag

förutsätter, att vederbörande förvaltningsmyndigheter i samråd överväga

denna organisationsfråga och i sina anslagsäskanden för budgetåret 1945/46

framlägga de förslag som må befinnas påkallade. I avvaktan därpå lärer

medel°för anställande av kontraktsanställda köks- och kasernföreståndare

böra upptagas under förevarande anslagspost. Med beaktande av vad sålunda

anförts beräknar jag behovet av personal i expeditionstjänst till 148 befattningshavare.

Enligt uppgift av flygförvaltningen kan den civilanställda personalen

i mekanikertjänst från oell med nästa budgetår avvecklas.

s. 246 Kontrollera mot PDF

246

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Medelsbehovet under förevarande anslagspost, för innevarande budgetår

720000 kronor, kan med hänsyn härtill för nästa budgetår beräknas till

500 000 kronor.

7. Avlöningar till vård- och ekonomipersonal.

Såsom vid anmälan av arméns avlöningsanslag anförts böra från och med

nästa budgetår under försvarsgrenarnas avlöningsanslag uppföras nya anslagsposter

för avlöningar till vård- och ekonomipersonal, under vilka böra beräknas

medel dels för avlöningar till köks- och servisbiträden, som med stöd

av kungörelsen den 21 maj 1943 (nr 336) angående ändrad lydelse av 2 §

kungörelsen den 19 juni 1942 (nr 638) med avlöningsbestämmelser för vårdoch

ekonomipersonal vid försvarsväsendet vunnit extra ordinarie anställning,

dels ock för bestridande av kostnader för tillfälligt anställande av köksoch

servispersonal.

Sedan flygförvaltningen i skrivelse den 16 juli 1943 avgivit förslag rörande

det antal extra ordinarie befattningar, som borde inrättas vid flygvapnets

matinrättningar, har Kungl. Majit enligt beslut den 27 augusti 1943 föreskrivit,

att vid berörda matinrättningar skola finnas anställda högst 274

biträden (i kök och servering) med extra ordinarie anställning i lönegraden

MV d. Antalet befattningar Ilar dock för budgetåret 1943/44 begränsats till

260. Flygförvaltningen hade föreslagit inrättande av 30 befattningar i lönegraden

MY c och 276 befattningar i lönegraden MY d.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har flygförvaltningen beräknat

antalet extra ordinarie befattningar till 30 i lönegraden MV c och 304 i

lönegraden MV d.

Antalet befattningar för köks- och servisbiträden ävensom anställningsvillkoren

för ifrågavarande personal synas emellertid böra bestämmas efter

samma grunder som enligt Kungl. Majlis beslut den 27 augusti 1943 tilllämpats

för innevarande budgetår. Med beaktande härav torde medel under

förevarande anslagspost böra beräknas för 306 befattningshavare i lönegraden

MV d. Kostnaderna för avlöningar till denna personal kunna beräknas

till 560 000 kronor.

Under anslagsposten skola vidare upptagas kostnader för tillfälligt anställande

av köks- och servisbiträden m. m. Medelsbehovet härför kan uppskattas

till 100 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet för nästa budgetår under förevarande

anslagspost skulle alltså utgöra (560 000 + 100 000 —) 660 000 kronor.

8. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

a) Extra ordinarie och extra tjänstemän.

Ifrågavarande delpost är för innevarande budgetår uppförd med ett belopp

av förslagsvis 1520 000 kronor. För nästa budgetår beräknar jag motsvarande

kostnader till förslagsvis 1 850 000 kronor. Jag har därvid, liksom

vid behandlingen av motsvarande delposter under arméns och marinens av
-

s. 247 Kontrollera mot PDF

247

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

löningsanslag, utgått från att jämväl under nästa budgetår skall anstå med

den vid flera tillfällen ifrågasatta överflyttningen av vissa lönekostnader for

icke-ordinarie personal från sakanslag till avlöningsanslag.

Personalförteckning för de extra ordinarie tjänstemännen vid flygvapnet

för innevarande budgetår har fastställts av Kungl. Maj:t den 80 juni 1943.

Beträffande personalförteckningen för nästa budgetår må har anföras följande.

Flygstaben.

På innevarande års personalförteckning finnas uppförda 2 portvakter i

lönegraden MEo 5, avsedda för flygledningens ämbetsbyggnad.

Plygförvaltningen har framhållit, att dessa bomme att behöva tagas i anspråk

_ förutom för portvaktssysslorna vid de båda ingångarna den ene

för skötseln av ämbetshusets maskinella utrustning och den andre för de i

huset befintliga motions- och badstubadanläggningarna. Detta medförde,

att portvakterna icke ständigt kunde utöva den kontroll över in- ochl utpassering

genom byggnadens båda ingångar som vöre erforderlig. Med hänsyn

därtill finge flygförvaltningen föreslå, att ytterligare en portvakt i lönegraden

MEo 5 tillkomme för nästa budgetår.

Erågan örn medel för anställande av personal för motions- och badanläggningen

i flygledningens ämbetsbyggnad har jämväl berörts i en skrivelse

den 16 november 1943, vari flygförvaltningen hemställt örn anvisande av

erforderliga medel för tiden intill den 1 juli 1944 till avlöning åt en sjukgymnast

vid ifrågavarande anläggning. Enligt beslut den 21 januari 1944

har Kungl. Majit funnit sistnämnda framställning icke föranleda någon

Kungl. Majits åtgärd.

Enär det synes lämpligt, att flygförvaltningen i ett sammanhang täger

under omprövning det totala personalbehovet för ifrågavarande anläggning,

anser jag mig icke kunna tillstyrka, att medel för närvarande beräknas för

anställande av ytterligare en portvakt.

Vid behandlingen av flygförvaltningens avlöningsanslag har jag raknat

med att medel för avlöning till en för flygledningens telefonväxel avsedd

telefonvakt skola beräknas under förevarande anslag.^ Enar jag icke kunnat

biträda ett av flygförvaltningen framlagt förslag, att ifrågavarande befattning

skulle upptagas på ordinarie stat, har jag i personalförteckningen uppfört

densamma såsom extra ordinarie, liksom nu i 4 lönegraden.

Plygförvaltningen har hemställt, att för flygstabens flygsäkerhets- och haveriavdelning

måtte inrättas en ny kontorsbiträdesbefattning samt till stöd härför

anfört i huvudsak följande.

Pör ifrågavarande avdelning hade i försvarsbeslutet icke raknats med

nå"on expeditionsofficers- eller expeditionsunderofficersbefattning. 1941 års

förevara utredning hade föreslagit, att i avdelningen skulle inga en heltidsanställd

sekreterare i lönegraden MEo 24. Avsikten hade därvid varit, att

denne sekreterare jämväl skulle sköta avdelningens expedition Den extra

ordinarie sekreterarebefattningen hade emellertid i försvarsbeslutet ersatts

med ett årligt arvode till sekreterare vid avdelningen, tillika juridiskt biträde

s. 248 Kontrollera mot PDF

248

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

åt„ L''he/en fo.r %gstaben. Då denne arvodestagare så gott som uteslutande

mäste tågås i anspråk för sekreteraregöromål i flygvapnets haverikommission

fad,® flygsäkerhets- och havenavdelningen icke tillgång till permanent arbetskratt

tor avdelningens expedition. För att sköta avdelningens expeditionsgoromal

ävensom for att utföra förekommande utskrifter erfordrades ett

kontorsbiträde i lönegraden MEo 4.

Enär de av flygförvaltningen anförda skälen synas bärande, bär jag för

flygstabens flygsäkerhets- och haveriavdelning i personalförteckningen upptagit

1 ny befattning i lönegraden MEo 4 i stället för 1 skrivbiträdesbefattxiing

i lönegraden MEo 2. Däremot har jag icke kunnat biträda ett av flygförvaltningen

framlagt förslag örn utbyte av en skrivbiträdesbefattning mot

en befattning som kanslibiträde i lönegraden MEo 7.

Utöver nu berörd personal har i personalförteckningen tillkommit den

för den militära väderlekstjänsten erforderliga extra ordinarie personalen.

Härutinnan får jag hänvisa till vad jag anfört under avsnittet Den militära

väderlekstjänstens organisation.

Eskaderstaberna.

I sina anslagsäskanden för innevarande budgetår hemställde flygförvaltningen,

att för andra eskaderstaben och Västra flygbasområdesstaben, vilka

inrymts i riksbankens fastighet i Göteborg, måtte inrättas en befattning

som portvakt. Emellertid ansåg jag mig vid anmälan av propositionen

1943; 235 icke böra då beräkna medel därför. Flygförvaltningen har nu ånyo

föreslagit inrättande av ifrågavarande befattning och därvid framhållit angelägenheten

av att erhålla betryggande kontroll av in- och utpasserande vid

staberna. Enär det emellertid synes tveksamt, huruvida behov av en sådan

befattningshavare kommer att kvarstå i fredstid, anser jag mig icke heller

nu böra beräkna medel för densamma. Däremot böra planenligt tillkomma

2 skrivbiträdesbefattningar, den ena för tredje och den andra för fjärde

eskaderstaben.

F/ygbasområdesstaberna.

För dessa beräknar jag icke någon ändring för nästa budgetår.

Flygförbanden.

För nästa budgetår har inom ramen för i försvarsbeslutet beräknat behov

å personalförteckningen uppförts ytterligare 1 skrivbiträdesbefattning vid vart

och ett av de nuvarande flygförbanden med undantag av Västmanlands flygflottilj.

Vidare ha planenligt upptagits nya befattningar för Hallands och

Blekinge flygflottiljer ävensom den personal, som enligt vad i det föregående

anförts bör beräknas för nästa budgetår för den lokala väderleksorganisationen

vid flygvapnet. A andra sidan har med hänsyn till Västmanlands

flygflottiljs planerade utflyttning till Hässiö antalet eldare av 2. klass vid

flottiljen minskats från 2 till 1.

-Flygförvaltningen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår hemställt

om förnyad prövning av frågan örn löneställningen för signalister och sjuk
-

s. 249 Kontrollera mot PDF

249

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

vårdsförmän vid flygvapnet. I samband diirmed bär flygförvaltningen jämväl

föreslagit förhöjd löneställning för flygvapnets garageförmän.

Beträffande löneställningen för signalister — av vilka en tredjedel för närvarande

är, såsom förste signalister, hänförd till lönegraden MEo 12, medan

de övriga såsom andre signalister upptagits i lönegraden MEo 10 — må

erinras, att Kungl. Majit enligt beslut den 13 november 1942 fann en då

föreliggande framställning örn att samtliga signalister matte hänföras till

lönegraden MEo 12 icke föranleda någon Kungl. Majits åtgärd.

Flygförvaltningen har nu ånyo hemställt örn ifrågavarande lönereglering

och därvid bland annat framhållit, att det med hänsyn till den låga löneställningen

för andre signalister mött svårigheter att rekrytera samtliga befattningar

i den lägre löneställningen, vilket mäste anses som en allvarlig

brist ur flygsäkerhetssynpunkt.

Eörsvarsväsendets lönenämnd har i avgivet utlåtande erinrat, att lönenämnden

i yttrande över flygförvaltningens tidigare framställning givit

uttryck åt den uppfattningen, att den nuvarande löneställningen för andre

signalister finge anses vara tillfyllest. En ändring i lönegradsplaceringen

syntes icke böra ske utan att hänsyn toges till förhållandena även inom

övriga försvarsgrenar.

För egen del finner jag mig — med erinran bland annat om de i det

föregående berörda riktlinjerna för årets budgetarbete — icke kunna tillstyrka

flygförvaltningens framställning.

Frågan örn löneställningen för sjukvårdsformön vid flygvapnet var

föremål för prövning i samband med avlåtandet av propositionen 1943: 235.

Flygförvaltningen hade föreslagit, att ifrågavarande befattningar skulle uppflyttas

från lönegraden MEo 7 till lönegraden MEo 10, varvid till stöd för

framställningen åberopats, att en jämförelse mellan löneförmånerna för sjukvårdsförman

och sjukvårdsfurir utvisade, att furiren i vissa fall uppnådde

högre förmåner än förmannen, ett förhållande som kunde befaras medföra

rekryteringssvåriglieter. Allmänna lönenämnden och försvarsväsendets lönenämnd

anförde i anledning av berörda framställning att, då befattningen

som sjukvårdsförman inrättats så sent som från och med den 1 juli 1942

och någon erfarenhet örn möjligheterna att rekrytera ifrågavarande tjänster

ännu ej kunde lia erhållits, med ändring av den nuvarande löneställningen

syntes i varje fall tills vidare böra anstå. Vid anmälan av nyssberörda proposition

anslöt jag mig till denna lönenämndernas uppfattning.

Flygförvaltningen har nu upprepat sin framställning om lönereglering för

ifrågavarande befattningshavare och därvid anfört bland annat följande.

I en den 16 augusti 1943 till chefen för flygvapnet ingiven skrift lia

samtliga sjukvårdsförmån vid flygvapnet anhållit, att en höjning av deras

löneställning måtte utverkas, förslagsvis till lönegraden MEo 12. Till stod

för denna sin anhållan ha sjukvårdsförmännen framhållit, att de sökt befattningarna

för sjukvårdsförman oaktat att lönen för sjukvårdsförman vore

lägre än den lön de erhöllo som sjukvårdsfurirer, enär de utgått ifrån att

en förbättring av löneställningen för sjukvårdsförman inom en snar framtid

vore att vänta. Då någon dylik förbättring icke skett, såge de sig nödsakade

s. 250 Kontrollera mot PDF

250

Kungl. Martts proposition nr 185.

a,tt, så snart tillfälle därtill yppades, övergå till andra arbetsfält med bättre

^yr^^^^ö^iå^lättclen eller att söka sig tillbaka såsom sjukvårdsfurirer.

Möjligheterna att erhålla kompetenta sjukvårdsförman skulle, sedan dessa

missförhållanden blivit bekantgjorda, bliva starkt beskurna.

■Fly^förvaltningen anser synnerligen starka skäl föreligga för en höjning

av sjukvårdsförmännens lönestallning. Det är även förståeligt, att dé nuvarande

befattningshavarna ansett goda skäl föreligga för antagandet av en

snar förbättring av löneställningen nied hänsyn till den motivering, som av

ämbetsverket anförts härför i sin underdåniga skrivelse angående medelsbehovet

for budgetåret 1943/44. Erinras må, att 1941 års försvarsutredning

toreskog en inplacering i lönegraden MEo 10 men att 1942 års försvarsberedmng

forordade lönegraden MEo 7 för befattningen i fråga. Man torde

slutligen med hänsyn till vad som framhållits i sjukvårdsförmännens gemensamma

skiivelse numera även kunna utgå ifrån, att rekryteringssvårigheter

av tjänsterna komma att uppstå, därest en lönehöjning icke kommer till

stånd.

Försvarsväsendets lönenämnd har vidhållit sin tidigare uttalade uppfattning,

enär något av rekryteringsförhållanden oundgängligen betingat behov

av en lönegradsuppflyttning av ifrågavarande personal icke syntes föreligga.

För egen del anser jag i likhet med försvarsväsendets lönenämnd, att

med ifrågavarande lönereglering fortfarande bör anstå.

Befattningen såsom garageförman är i gällande personalförteckning

uppförd i lönegraden MEo 7.

Flygförvaltningen har nu anfört, att försvarets civila tjänstemannaförbund

anhållit, att ämbetsverket i sina medelsäskanden för nästa budgetår måtte

föreslå en höjning av nämnda förmäns lönestallning från lönegraden MEo 7

till lönegraden MEo 12, samt i anslutning därtill framhållit i huvudsak

följande.

Garageförmannen är förman för flygförbandets bilverkstad och chef för

verkstadspersonalen. Denna personal utgöres i genomsnitt av 3 civila bilreparatörer,

anställda enligt kollektivavtal. Därjämte åligger det garageförmannen

att biträda bilunderofficeren med handhavandet av verkstadens

reservdels-, gummi-, verktygs- och drivmedelsförråd, att föra reparationsarbetsorder

samt att föra dagsverkslistor för de civilanställda bilreparatörerna

Garageförmannen är närmast att jämställa med en verkmästare eller en

specialutbildad arbetsförman vid civil bilverkstad. Garageförmannen skall

beroende på verkstadens storlek, själv deltaga i arbetet — särskilt kvalificerat

sadant — men skall framför allt fördela, leda och övervaka förekommande

reparationsarbeten inom verkstaden samt vara den mest sakkunnige

i hithörande frågor. Framhållas må, att det är av största betydelse att

planläggningen och organisationen av reparationstjkilsten ordnas på ett ekonomiskt

och riktigt sätt för att motorfordonen, som exempelvis vid en

flottilj kan uppgå till ett antal av omkring 40, erhålla den noggranna skötsel

som erfordras.

En jämförelse beträffande de kontanta avlöningsförmånerna för månad

å E-oit föra ena sidan en garageförman i MEo 7:6 och å andra sidan en

denne underställd kollektivanställd bilreparatör (yrkesman, minst 24 år gammal

och minst 7 år i yrket) lämnar följande resultat.

s. 251 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

251

Garageförman :

i MEo 7: 6 Månadslön (+ indextillägg 31 % och med av
drag

för pensionsavgift) utgör......................kronor 312:30

Bilreparatör: Arbetslön (200 tim/mån. ä l:44/tim. + mdextill
lägg

27 *) utgör................................................ » 365: “

På grund av denna skillnad i avlöningsförmånerna har det visat sig uppstå

svårigheter vid vissa flottiljer att med nuvarande anställningsmöjligheter

kunna erhålla tillräckligt kvalificerade garageförman. Vid en del flottiljer

finnas visserligen för närvarande fullt kompetenta garageforman men dessa

komma när fred oell normala förhållanden åter inträda, att med säkerhet

söka sig tillbaka till det civila näringslivet. En tendens bär även formarkts,

att ifrågavarande befattningshavare försöka vinna anställning vid forbandens

tygverkstäder på grund av att de ekonomiska villkoren dar stalla sig fordel
*^8^

ytterligare skäl för en förhöjning av garageförmännens löneställning

må anföras, att verkstadsförmännen vid flygflottiljernas skomakeri- och mtendenturverkstäder

äro inplacerade i lönegraden MEo 12.

Under åberopande av det anförda har flygförvaltningen föreslagit att befattningen

för garageförman vid flygvapnets förband skall uppflyttas från

lönegradenMEo 7 till lönegraden MEo 10.

Försvarsväsendets lönenämnd har avstyrkt framställningen, enär något

av rekryteringsförhållanden oundgängligen betingat behov av en lönegradsuppflyttning

av ifrågavarande personal icke syntes föreligga.

För egen del finner jag de av flygförvaltningen anförda skälen tala för

en viss höjning av garageförmännens löneställning. Emellertid lärer denna

fråga icke böra behandlas utan hänsynstagande till förhållandena inom övriga

försvarsgrenar. Enär utredning härom icke föreligger, anser jag mig, med

beaktande jämväl av riktlinjerna för årets budgetarbete, icke för närvarande

kunna tillstyrka flygförvaltningens förslag.

Centrala flygverkstäderna.

I de förslag till personalförteckningar, som bifogades 1941 års försvarsutrednings

betänkande, upptogs ingen annan personal för de centrala flygverkstäderna

än 3 arvodesbefattningar för mobiliseringsofficerare samt ett

antal flygdirektörer och flygingenjörer. Övrig för verkstäderna erforderlig

personal avsågs skola avlönas från sakanslag. Emellertid förutsattes, att

förvaltningstjänsten vid centrala flygverkstäderna å Malmen och i Västerås

övergångsvis skulle omhänderhavas av redan anställda förrådsförvaltare på

stelt

I sitt yttrande över försvarsutredningens betänkande framhöllo chefen

för flygvapnet och flygförvaltningen, att kassagöromålen med hänsyn till

den omfattning dessa erhållit borde vid varje verkstad omhänderhavas av en

kamrerare med biträde av en kassör, båda med extra ordinarie anställning.

Befattningarna borde inplaceras i lönegraden MEo 22 respektive MEo 14.

1942 års försvarsberedning anförde i anslutning till förslaget, att beredningen

icke hade annat att erinra mot detsamma än att den föreslagna

löneställningen vore för hög.

s. 252 Kontrollera mot PDF

252

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

\id anmälan av propositionen 1942: 210 anförde jag, att jag icke vore

beredd att på grundval av den föreliggande utredningen förorda bifall till

flygroyndigketernas förslag om inrättande för kassagöromålen vid de centrala

flygverkstäderna av extra ordinarie kamrerare- och kassörsbefattningar,

efter liand som nuvarande militära beställningshavare (förrådsförvaltare) avginge

med pension. Jag förutsatte emellertid, att flygförvaltningen i sinom

tid skulle komma att förete ytterligare utredning i denna fråga med beaktande

av vad av försvarsberedningen anförts.

^lj gförvaltningen har nu återkommit till denna fråga och anfört bland

annat följande.

N;.ir de centraia flygverkstäderna uppsattes, upptogs i vederbörlig stat

®.n. förrådsförvaltare för varje central verkstad. Förrådsförvaltaren skulle

tjanstgora både som kassaförvaltare (redogörare) och som uppbördsman för

saval verkstadsinventarier. som för i materielförrådet ingående reservdelar

och materialier. Omfattningen av de arbetsuppgifter, som därigenom pålades

förrådsförvaltaren, föranledde att denne som ersättning härför erhöll ett

arvode utöver lön av 900 kronor för år. Genom den utökning av flygvapenorganisationen,

som beslutats av 1936 och 1942 års riksdagar, ha förrådsforvaltarnas

vid de centrala flygverkstäderna arbetsåligganden än mer ökat.

Erinras må, att de centrala flygverkstäderna till följd av flygvapenorganisationens

utvidgning måst utbyggas högst betydligt och att verkstäderna i

§a nU ci Jam^ore^se me(J privata verkstäder kunna räknas som stora verkstader.

Särskilt må framhållas att antalet anställda vid de centrala flygs.

äderna mångdubblats, vilket förhållande medfört ökat arbete för förradstorvaltaren

såväl med den kamerala bokföringen som med utbetalning

aV T,r>nfri llkvld fö.1'' räkningar och över huvud taget alla kassagöromål.

Med hänsyn till den omfattning de kamerala göromålen tagit vid de

centrala verkstäderna böra förrådsförvaltarnas åligganden uppdelas dels på

ett karneralkontor, dels på särskilda uppbördsmän för de olika uppbörderna.

Inom det föreslagna kameralkontoret föreslås skola handläggas kassaärenden,

titelbokföring, kassarapporter, medelsredovisning, den inom verkstaden

behovliga >>huvudbokföringen», kontroll av uppbörder inom verkstaden samt

dessutom de uppdrag angående avlöningsfrågor och andra författningars

tillämpning, som styresmannen lämnar.

Chef för kameralkontoret bör vara en författnings- och bokföringskunnig

person, kamrerare. Denne bör ha till hjälp dels en kassör, vars göromål

bliva ungefär desamma som en flottiljkassörs, dels de övriga kontorister

m. fl., som kunna behövas.

Befattningen som kamrerare bör lämpligen med hänsyn till dels det ansvar,

som kommer att påvila honom, dels den stora omfattningen av arbeten

placeras i lönegraden MEo 20. Befattningen som kassör bör placeras

i lönegraden MEo 14. Erinras må, att motsvarande befattningar vid telegrafverkets

verkstäder i Nynäshamn äro hänförda till lönegraderna A 24

respektive A 15 och vid statens järnvägars huvudverkstad i Örebro till lönegraderna

A 20 respektive A 15.

Som förvaltaren vid centrala flyg verkstaden å Malmen avgår med pension

„ ^ april 1945 böra kamrers- och kassörsbefattningarna därstädes till
sattas

under budgetåret 1944/45 och, för att få en viss övergångstid, från

den 1 oktober 1944. Förrådsförvaltaren vid centrala flygverkstaden i Västerås

avgår med pension den 1 oktober 1945, varför omorganisationen där helst

bor göras från och med den 1 april 1945. Befattningarna för kamrerare

s. 253 Kontrollera mot PDF

253

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

och kassör vid den centrala flygverkstaden i Arboga slutligen böra tillkomma

från och med den 1 juli 1944.

Även örn vissa skäl tala för att dessa kamrerare och kassörer bora avlönas

av verkstadsmedel, har flygförvaltningen, bland annat, på den grund att

dessa befattningshavare avses att ersätta personal,^ som nu avlönas från

flygvapnets avlöningsanslag, funnit sig böra föreslå, att kostna_derna för

löner till nämnda kamrerare och kassörer bestridas av sistnämnda anslag.

Försvars väsendets lönenämnd har i avgivet utlåtande framhållit, att frågan

om ersättande av de nuvarande förrådsförvaltarna vid de centrala flygverkstäderna

med kamrerare och kassörer i lönegraderna MEo 20 respektive

MEo 14 syntes böra anstå i avbidan på en tjänsteförteckningsrevision vid

försvarsväsendet.

För egen del får jag anföra, att avvecklandet av den nuvarande organisationen

med förrådsförvaltare synes böra planenligt äga rum vid de nuvarande

beställningshavarnas avgång. Med hänsyn härtill bör i personalförteckningen

för ordinarie tjänstemän intagas anmärkning av innehåll, att 2

av beställningarna som förrådsförvaltare icke må återbesättas med ordinarie

innehavare utan Kungl. Maj:ts tillstånd. För fullgörandet av kassagöromålen

synes böra avses civil personal, vilken åtminstone tills vidare lärer

böra avlönas av sakanslag. I avvaktan på närmare erfarenheter är jag icke

beredd att nu taga ställning till personalens löneställning och kan ej heller

för närvarande tillstyrka, att ifrågavarande personal beredes extra ordinarie

anställning. Örn det emellertid av rekryteringsskäl eller av andra orsaker

befinnes erforderligt att inrätta extra ordinarie befattningar för ändamålet,

lärer det få ankomma på Kungl. Majit att besluta örn löneställningen för

befattningshavarna.

Underofficers-, signal- och tekniska skolorna.

Flygförvaltningen har föreslagit inrättande av en i försvarsbeslutet icke

förutsedd befattning i lönegraden MEo 18 för en lärare i elektrolära samt

till stöd härför anfört i huvudsak följande.

Enligt 1942 års försvarsbeslut skall en flygingenjör av 2. graden placeras

vid flygvapnets signalskola såsom lärare, i vilken befattning han framförallt

kommer att anlitas i ämnet elektrolära. Detta ämne omfattar 80 timmar

vid furirskolan och 100 timmar vid vicekorpralskolan. Elevantalet vid signalskolan

beräknas vid fullt utbyggd flygvapenorganisation komma att uppgå

till 100 elever vid furir- oell 130 elever vid vicekorpralskolan (för narva
rande

är elevantalet större). . .

Med hänsyn till ämnet elektroläras speciella natur kan i varje undervisningsavdelning

elevantalet icke lämpligen vara högre än 20. Detta innebär

att antalet undervisningstimmar i elektrolära kommer att uppgå till

1 100 timmar (5 X 80 + 7 X 100). Fördelade på 31 utbildningsveckor innebär

detta omkring 33 timmar per vecka. Härtill kommer, att för utbildningen

vid underofficersskolan i elektrolära måste lärarkraft från signalskolan

anlitas med omkring 5 timmar per vecka. På samma sätt beräknas även

att signalskolans lärare i elektrolära kommer att anlitas vid flygvapnets tekniska

skola. En arbetsvecka med minst 37 undervisningstimmar i vilka

även ingå laborationer, är för stor arbetsbörda för en lärare framförallt med

hänsyn till att det gäller att övervaka sammanlagt omkring 250 elever, för
-

s. 254 Kontrollera mot PDF

254

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

bereda lektioner, rätta skrivningar m. m. Härtill kommer att ifrågavarande

lärare även måste anlitas för andra uppgifter, t. ex. undervisning i radiomaterielkännedom.

Ha det är angeläget att kvalificerad lärarkraft erhålles för undervisning i

berörda ämne, bör befattningen i fråga hänföras till lönegraden MEo 18.

Försvarsväsendets lönenämnd har anfört, att flygförvaltningens förslag

icke givit nämnden anledning till erinran.

Av utredningen synes mig framgå, att en förstärkning av lärarkrafterna

i elektrolära vid signalskolan är erforderlig. Innan en särskild befattning

inrättas för ändamålet, lärer emellertid böra undersökas, huruvida ej undervisningen

kan upprätthållas av timlärare. Härest så ej skulle kunna ske,

torde i avvaktan på närmare erfarenhet extra ordinarie anställning icke

bora komma i fråga. Enär ställning icke nu kan tagas till anställningsformen,

lärer erforderliga kostnader under nästa budgetår få bestridas från

delposten till tillfälligt anställande av tjänstemän m. m.

I enlighet med flygförvaltningens förslag böra planenligt tillkomma befattningar

för 1 husmoder av 1. klass, 1 sjuksköterska, 2 portvakter, 1

eldare. av 2. klass och 1 sjukvårdsbiträde. Sistnämnda befattningshavare

torde i likhet med övriga sjukvårdsbiträden inom flygvapnet böra inplaceras

i lönegraden MEo 3.

Flygkrigshögskolan.

För innevarande budgetår är å personalförteckningen upptaget 1 skrivbiträde

i lönegraden MEo 2 vid flygkrigshögskolan.

Flygförvaltningen har framhållit, att viss del av skrivarbetet vid flygkrigshögskolan

fordrade högt kvalificerad personal och ofta vore av i hög grad

hemlig natur. Het vore därför angeläget att alltför täta ombyten av personal

å denna biträdesbefattning undvekes. Elygförvaltningen finge därför

föreslå, att ovannämnda skrivbiträdesbefattning från och med nästa budgetår

utbyttes mot en kontorsbiträdesbefattning i lönegraden MEo 4.

Jag finner de av flygförvaltningen anförda skälen för en lönereglering

bärande och tillstyrker alltså, att skrivbiträdesbefattningen vid flygkrigshögskolan

utbytes mot en befattning för kontorsbiträde i lönegraden MEo 4.

Medelsbehovet för avlöningar under nästa budgetår till de extra ordinarie

befattningshavare, som upptagits i personalförteckningen för den icke-ordinarie

personalen, kan uppskattas till omkring 1 850 000 kronor.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1943 (regleringsbrevet) må förevarande

delpost tagas i anspråk för bestridande av kostnader, högst 20 000

kronor, för extra personal, som erfordras på grund av periodiskt återkommande

anhopning av arbetsuppgifter. Såsom föreslagits beträffande motsvarande

anslagsposter under arméns och marinens avlöningsanslag böra

dessa kostnader från och med nästa budgetår beräknas under delposten till

tillfälligt anställande av tjänstemän m. m.

Helposten till avlöningar till extra ordinarie och extra tjänstemän bör

därför för nästa budgetår beräknas till förenämnda belopp, 1 850 000 kronor.

s. 255 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 185.

255

b) Icke-ordinarie läkarpersonal.

För ifrågavarande delpost lia för innevarande budgetår beräknats medel,

12 000 kronor, för bestridande av avlönings- m. fl. förmåner för 3 ickeordinarie

flygläkare av 2. graden. För budgetåret 1944/45 torde, i enlighet med

förslag av flygförvaltningen, böra beräknas medel för 4 dylika befattningar, förslagsvis

16 000 kronor.

c) Betjäningspersonal.

Under denna delpost torde böra i avlöningsstaten i likhet med vad som

skett för innevarande budgetår upptagas ett belopp av förslagsvis 3 000

kronor, avsett för en portvakt vid Hässiö. Det ma anmärkas, att portvaktssysslan

kommer att avvecklas, sedan Västmanlands flygflottilj helt utflyttat

till Hässiö.

d) Musikelever.

För nästkommande budgetår beräknas i flygvapnets musikorganisation

komma att ingå 40 musikelever. Beräknat efter en avlöning av en krona för

dag utgör medelsbehovet i runt tal 14 600 kronor (nu 11000 kronor).

e) Tillfälligt anställande av tjänstemän m. m.

Ifrågavarande delpost är för innevarande budgetår upptagen med ett belopp

av 14 000 kronor. För nästa budgetår föreslår jag ingen annan förändring an

att under delposten jämväl böra beräknas vissa till 20 000 kronor beräknade

kostnader för extra personal, vilka för innevarande budgetår beräknats under

delposten för extra ordinarie och extra tjänstemän.

Delposten för tillfälligt anställande av tjänstemän m. m. bör således för

nästa budgetår höjas till (14 000 + 20 000 =) 34 000 kronor.

Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal bör i

enlighet med det anförda för budgetåret 1944/45 upptagas med tillhopa

(1 850 000 + 16 000 + 3 000 + 14 600 + 34 000 =) 1 917 600 kronor.

9. Arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän.

Arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän utgå

enligt den för innevarande budgetår fastställda förteckningen med tillhopa

84 595 kronor.

För nästa budgetår beräknar jag medelsbehovet för ifrågavarande ändamål

till 108 280 kronor. Börande principerna vid bestämmandet av arvoden

och ersättningar av hithörande slag får jag hänvisa till vad jag anfört under

motsvarande anslagspost för arméns avlöningsanslag. Beträffande ändringarna

i förhållande till innevarande budgetår må följande framhållas.

I enlighet med de grunder, efter vilka bedömandet av hithörande frågor

för nästa budgetår skett, har jag icke kunnat biträda ett av flygförvaltningen

framlagt förslag om inrättande av s. k. kompaniofficersarvoden om 600 kronor

vid flygstaben. Jag kan icke heller tillstyrka, att för chefen för andra

flygeskadern upptages ett representationsbidrag av 1 500 kronor.

s. 256 Kontrollera mot PDF

256

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 185.

För innevarande budgetår finnas upptagna 2 arvoden om 900 kronor vartdera

till förrådsförvaltare vid de centrala flygverkstäderna å Malmen oell i

Västerås. Såsom under anslagsposten till övrig icke-ordinarie personal anförts

beräknas den ene av förvaltarna avgå med pension den 1 april 1945.

Med hänsyn därtill kan arvodet till denne för nästa budgetår upptagas med

allenast (f x 900 =) 675 kronor.

För lärararvoden vid flygvapnets utbildningsanstalter lärer böra under

de särskilda skolorna upptagas maximerade, icke specificerade belopp att

fördelas enligt Kungl. Maj:ts bestämmande. Undervisningen vid flygkrigshögskolan

avses under nästa budgetår skola bedrivas vid en allmän kurs och

en högre stabskurs eller teknisk kurs. Medelsbehovet har uppskattats till

25 000 kronor (nu 12 300 kronor). — Med hänsyn till ökat antal elever vid

flygkadettskolan beräknas behovet av kaderofficerare bliva något ökat. Medelsbehovet

kan därför uppskattas till 10 230 kronor (nu 9 930 kronor). — För

aspirantskolan har ett belopp av 29 260 kronor beräknats erforderligt (nu

27 480. kronor). Undervisningen beräknas skola bedrivas å fyra parallella

avdelningar, medan antalet avdelningar för innevarande budgetår utgör tre.

— För wider of floer sskolan har medelsbehovet uppskattats till 6 470 kronor

(nu 7 000 kronor). — Medelsbehoven för signalskolan, tekniska skolan samt

bomb- och skjutskolan ha i enlighet med vad i försvarsbeslutet förutsatts beräknats

till respektive 6 100 kronor, 9 660 kronor och 2 430 kronor. — För

flygreservskolan slutligen har medelsbebovet beräknats till 15 660 kronor,

eller samma belopp som för innevarande budgetår.

10. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.

För innevarande budgetår har i avlöningsstaten upptagits ett belopp av

231 200 kronor för sådana arvoden och ersättningar, som utgå efter Kungl.

Majis bestämmande. För budgetåret 1944/45 beräknar jag ett belopp av

255 160 kronor bliva erforderligt för ifrågavarande ändamål. Körande beräkningsgiunden

far jag hänvisa till i särskild ordning överlämnad förteckning.

Här må emellertid framhållas följande.

Flygförbanden.

För arvoden till civila lärare vid manskapsskolorna är för innevarande

budgetår upptaget ett belopp av 124 200 kronor.

Beträffande medelsbehovet för nästa budgetår för ifrågavarande ändamål

har flygförvaltningen anfört bland annat följande.

Undervisningen vid manskapsskolorna bedrives för närvarande vid korprals-

och furirskolorna. Med hänsyn till elevantalets storlek ha skolorna i

allmänhet måst uppdelas i två eller flera undervisningsavdelningar. Timantalet

vid varje avdelning uppgår till 300 med undantag för furirskola för

signalmekaniker vid flygvapnets signalskola, där timantalet uppgår till 370

timmar för avdelning. Av dessa 370 timmar disponeras 150 timmar för

främmande språk.

Sammanlagda antalet undervisningsavdelningar — utom vid furirskola

för signalmekaniker — beräknas nästa budgetår komma att utgöra 35 vid

värdera korprals- och furirskolorna eller tillhopa 70 undervisningsavdelningar.

s. 257 Kontrollera mot PDF

257

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Vid furirskola för signalmekaniker vid flygvapnets signalskola beräknas

antalet undervisningsavdelningar för nästa budgetår till 7.

Flygförvaltningen bar vidare framhållit, att den i försvarsbeslutet tillämpade

beräkningsgrunden, 6 kronor per timme, icke vore hållbar, då det visat

sig så gott som omöjligt att för denna timpenning erhålla kvalificerade folkskollärare

för ifrågavarande undervisning. Med hänsyn därtill sage sig flygförvaltningen

nödsakad att räkna arvodeskostnaderna med utgångspunkt

från ett arvode av 7 kronor per timme. För undervisning i främmande

språk vid furirskolan för signalmekaniker räknade ämbetsverket med 8 kronor

per undervisningstimme. Arvodeskostnaderna kunde enligt dessa beräkningsgrunder

uppskattas till 166 180 kronor.

Mot flygförvaltningens beräkningar rörande antalet undervisningsavdelningar

synes intet vara att erinra. Däremot kan jag icke biträda förslaget

örn generell höjning av de arvodesbelopp, som läggas till grund föi beräkningen

av medelsbehovet. Utan att nu taga ställning till arvodesbeloppens

storlek anser jag mig emellertid vid beräkningen av medelsbehovet böra

utgå från ett genomsnittligt arvode av 6 kronor 50 öre, dock att arvodet

till lärare i främmande språk torde böra beräknas till 7 kronor. Innan beslut

meddelas rörande arvodesbeloppens fördelning synes böra övervägas,

huruvida icke inom flygvapnet liksom inom armén bör tillämpas en efter

dyrortsgrupperingen graderad arvodestaxa. Med beaktande av vad salunda

anförts uppskattar jag medelsbehovet för arvoden till lärare vid flygvapnets

manskapsskolor till i runt tal 154 000 kronor.

Genom beslut den 10 december 1943 har Kungl. Majit på framställning

av chefen för flygvapnet och flygförvaltningen medgivit, att för bestridande

av kostnader för utbildning i maskinskrivning vid flygvapnets underofficersoch

signalskolor samt flygflottiljernas vicekorpralsskolor under läsåret 1943/44

må utbetalas ett belopp av högst 10 900 kronor från anslaget till flygvapnets

övningar.

I skrivelse den 11 januari 1944 har flygförvaltningen hemställt örn medgivande

att för motsvarande ändamål under budgetåret 1944/45 få taga i anspråk

ett belopp av 9 450 kronor från anslaget till flygvapnets övningar. .

Enligt vad jag inhämtat ingå i detta belopp kostnader för arvoden till

civila lärare i maskinskrivning. Enär ifrågavarande utbildning synes vara

av permanent natur, skulle det med hänsyn därtill kunna övervägas att

upptaga kostnader härför under förevarande anslagspost. Emellertid avser

det av flygförvaltningen äskade beloppet jämväl kostnader för maskinhyra.

Då det enligt uppgift möter svårigheter att redan nu med säkerhet beräkna

fördelningen av kostnaderna mellan arvoden och maskinhyra, torde kostnaderna

liksom för innevarande budgetår böra bestridas från flygvapnets övningsanslag.

Flygvapnets skolor.

Vid beräknandet av medelsbehovet för flygvapnets olika skolor har flygförvaltningen

utgått från att undervisningen under nästa budgetår kommer

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 185. m u 17

s. 258 Kontrollera mot PDF

258

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

att bedrivas, vid flygkrigshögskolan på en allmän kurs och en stabskurs

eller teknisk kurs, vid flygkadettskolan på två parallella avdelningar och

vid aspirantskolan på fyra parallella avdelningar. Flygförvaltningen har angivit

medelsbehovet till 11 500 kronor för flygkrigshögskolan, 8 700 kronor

för flygkadettskolan, 12130 kronor för aspirantskolan och 11 096 kronor för

underofficersskolan. Mot dessa beräkningar har jag icke funnit anledning

till erinran.

Arvoden för upprätthållande av läkarvården

under semester m. m.

För detta ändamål beräknar jag medelsbehovet under nästa budgetår till

12 932 kronor, vilket belopp för anslagspostens avjämnande torde böra

jämkas till 12 934 kronor.

II. Flygtillägg m. m.

Föi bestridande av kostnader för ävgtillägg m. m. har för innevarande

budgetår beräknats ett belopp av 4 225 000 kronor. För budgetåret 1944/45

kunna motsvarande kostnader uppskattas till 4 935 000 kronor. I detta belopp

ingå de till 7 200 kronor beräknade kostnaderna för elevtillägg till

meteorologaspiranter.

12. Avgånget manskaps anställning å civilanställningsstat.

Under förevarande anslagspost torde för budgetåret 1944/45 böra upptagas

ett belopp av förslagsvis 5 000 kronor eller samma belopp, som beräknats

erforderligt för innevarande budgetår.

13. Rörligt tillägg.

För rörligt tillägg torde enligt sedvanliga beräkningsgrunder och med

beaktande, att dylikt tillägg jämväl skall utgå till pensionerade officerare

och underofficerare i arvodesbefattning, för nästkommande budgetår böra

beräknas ett belopp av i runt tal 2 230 000 kronor, vilket dock, för avlöningsstatens

avjämnande, torde böra bestämmas till förslagsvis 2 233 760 kronor.

I enlighet med vad sålunda anförts beräknas utgifterna under flygvapnets

avlöningsanslag för budgetåret 1944/45 komma att uppgå till 22 475 000 kronor.

Då de särskilda uppbördsmedlen enligt det föregående uppskattats till 575000

kronor, bör alltså anslaget uppföras med (22 475 000 — 575 000 =) 21 900 000

kronor.

Under åberopande av vad sålunda yttrats får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels för budgetåret 1944/45 fastställa de personalförteckningar

för ordinarie tjänstemän samt för pensionerad personal i arvodesbefattning

vid flygvapnet ävensom den förteckning å arvoden

s. 259 Kontrollera mot PDF

259

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän vid

flygvapnet, vilka komma att till riksdagen i särskild ordning

överlämnas;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende å de av riksdagen

fastställda personalförteckningarna meddela de särskilda

föreskrifter, som kunna visa sig erforderliga i samband med

genomförandet av den åv 1942 års riksdag godkända planen

för fortsatt utbyggnad och organisation av landets försvarskrafter

under budgetåren 1942/47;

dels godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag

till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under

budgetåret 1944/45:

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

Avlöningsstat.

Utgifter:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

....................................

Avlöningar till personal å avgångsstat,

förslagsvis..................................

Avlöningar till personal å disponibilitets
stat,

förslagsvis ..........................

Arvoden till pensionerad personal i ar
vodesbefattning,

förslagsvis..............

Avlöningar till fänrikar, förslagsvis ----

Löner till viss kontraktsanställd civil

personal, förslagsvis......................

Avlöningar till vård- och ekonomipersonal,

förslagsvis..............''■...........

Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
-

kronor 10 650 000

» 100

» 100

» 800 000

» 410 000

500 000

» 660 000

sonak förslagsvis:

a) extra ordinarie och

extra tjänstemän,

förslagsvis ..........

b) viss icke-ordinarie

läkarpersonal, förslagsvis

..............

c) betjäningspersonal,

förslagsvis ..........

d) musikelever ........

e) tillfiilligt anställande

av tjänstemän m. m.,

förslagsvis ..........

kronor 1 850 000

16 000

3 000

14 600

34 000

1 917 600

Arvoden och övriga ersättningar utöver

lön till ordinarie tjänstemän............

108 280

s. 260 Kontrollera mot PDF

260

chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

10. Arvoden och särskilda ersättningar, be
-

stämda av Kungl. Majit.................. kronor 255160

11. Flygtillägg m. m., förslagsvis............ » 4 935000

12. Avgånget manskaps anställning å civil
anställningsstat,

förslagsvis.............. » 5 000

13. Rörligt tillägg, förslagsvis................ » 2 233 760

Summa kronor 22 475 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis.................... kronor 575 000

Nettoutgift kronor 21 900 000

dels ock till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

for budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 21 900 000

kronor.

Flygvapnet: Rekryteringskostnader och avskedspremier m. tn., förslagsanslag.

1942 års försvarsbeslut:

under uppsättningsperioden .................................. kronor 102 000

vid genomförd organisation .................................. » 110 000

Budgetåret 1942/43 .............................................. » 80 000

» 1943/44 .............................................. » 90 000

» 1944/45 [flygförvaltningens förslag) ................ » 97 500

» 1944/45 [Kungl. Maj:ts förslag).................... » 90 000

Anslaget för budgetåret 1944/45 disponeras på sätt framgår av en i statsliggaren

för nämnda budgetår, sid. 137, intagen stat.

I statsverkspropositionen (fjärde huvudtiteln, punkt 107) har Kungl. Majit

föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till förevarande

ändamål för nästa budgetår beräkna ett förslagsanslag av 100 000

kronor.

I enlighet med vad jag anfört under avsnittet Manskapsrekryteringen

m. m. bör det av flygförvaltningen beräknade medelsbehovet minskas med

10 000 kronor. Då jag i övrigt icke har något att erinra mot ämbetsverkets

anslagsberäkning, förordar jag, att anslaget för nästkommande budgetår upptages

till i avrundat tal 90 000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Flygvapnet: Rekryteringskostnader och avskedspremier

m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 90 000

kronor.

s. 261 Kontrollera mot PDF

261

Kungl. Maj-.ts proposition nr 185.

Avlöningar och familjebidrag åt värnpliktiga.

Flygvapnet: De värnpliktigas avlöning, förslagsanslag.

1942 års försvarsbeslut:

under uppsättningsperioden ................................ ki

vid genomförd organisation ................................

Budgetåret 1942/43..............................................

1943/44..............................................

» 1944/45 (flyg för vältning ens förslag) ..............

» 1944/45 (Kungl. Maj:ts förslag) ..................

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (fjärde huvudtiteln,

punkt 109) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, till Flygvapnet: De värnpliktigas avlöning för budgetåret

1944/45 beräkna ett förslagsanslag av 2 650 000 kronor.

Flygförvaltningen har beträffande medelsbehovet för nästkommande

budgetår anfört följande.

I avbidan på resultatet av den slutliga omprövningen av de värnpliktigas

ekonomiska förmåner utginge flygförvaltningen vid beräkningen av medelsbehovet

under förevarande anslag för nästa budgetar från de bestämmelser

angående avlöning åt värnpliktiga m. m„ vilka Kungl. Majit genom kungörelse

den 30 juni 1943 (nr 566) förklarat provisoriskt skola galla under innevarande

budgetår. , . , . , .... ,

För budgetåret 1944/45 hade verkställts en beräkning av antalet tjansto-öringsdagar

för värnpliktiga vid flygvapnet, vilken beräkning i stort sett

överensstämde med 1941 års försvarsutrednings motsvarande beräkning tor

nästa budgetår.

Antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga under budgetåret 1944/45 har

i enlighet härmed — på sätt närmare framgår av en ämbetsverkets skrivelse

bilagd tablå — beräknats till omkring 2 261 300 samt kostnaderna för penningbidrag

till 2 493 550 kronor eller, i avrundat tal, 2 494 000 kronor.

Flygförvaltningen har vidare beräknat, att premier skulle utgå till ett

sammanlagt belopp av i avrundat tal 159 000 kronor.

Såsom erinrats vid behandlingen av motsvarande anslag för armén har Departement*

tidigare för årets riksdag framlagts proposition angående penningbidrag och cheienpremier

åt de värnpliktiga. Yad därvid föreslagits innebär i huvudsak, att

för närvarande gällande provisoriska bestämmelser skola definitivt fastställas.

Den ändringen har emellertid förordats, att till överfurir skall utgå penningbidrag

med två kronor 75 öre per dag. Bifall härtill torde dock icke nämnvärt

påverka beräkningen av förevarande anslag. Då flygförvaltningens förslag

icke givit mig anledning till annan erinran än att det föreslagna anslagsbeloppet

synes böra avrundas nedåt med 3 000 kronor, beräknar jag medelsbehovet

under förevarande anslag för nästkommande budgetår till 2 650 000

kronor. I förhållande till innevarande års anslag innebär detta en höjning

med 250 000 kronor, vilken föranledes dels av den planenliga utökningen av

2 514 000

2 644 000

2 100 000

2 400000

2 653 000

2 650 000

s. 262 Kontrollera mot PDF

262

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

flygropnets värnpliktskontingent, dels ock med omkring 6 000 kronor av den

militära väderleksorganisationens förstärkande.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Flygvapnet: De värnpliktigas avlöning för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 2 650000 kronor.

s. 263 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

263

D. Vissa till försvaret hörande institutioner.

KEMISKA ANSTALTEN.

Kemiska anstalten: Avlöningar, förslagsanslag.

Budgetåret 1942/43 ......................................

» 1943/44 ......................................

» 1944/45 (försvarets fabriksstyrelses förslag)

» 1944/45 (Kungl. Maj-.ts förslag) ............

För anslaget gällande personalförteckning ock avlöningsstat framgå av

statsliggaren för innevarande budgetår, s. 153.

Genom brev den 15 oktober 1943 Ilar medgivits anställande vid anstalten

av viss personal med avlöning från andra anslag än avlöningsanslag, därav

två befattningshavare i högre lönegrad än 20. .

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (fjärde huvudtiteln,

punkt 145) föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, till Kemiska anstalten: Avlöningar beräkna ett belopp av

129 700 kronor.

I skrivelse den 30 augusti 1943 har försvarets fabr ^styrelse — under

vars ledning försvarsväsendets kemiska anstalt enligt brev den 30 juni 1943

är ställd — framhållit följande beträffande kemiska anstaltens organisation.

Frågan örn organisationen av forskningsverksamheten inom försvarsväsendet

vore för närvarande föremål för utredning inom försvarets forskningsnämnd.

I avvaktan på resultatet av denna utredning syntes det nödvändigt

att för anstaltens del icke föreslå några organisatoriska förändringar,

ägnade att medföra kostnadsökningar. Anstaltens medelsbehov framlades

sålunda under förutsättning, att anstaltens verksamhet skulle försiggå inom

ramen av den nuvarande organisationen och med i huvudsak de uppgifter,

vilka för närvarande ålåge densamma. Å anslaget till forskningsverksamhet

komme emellertid vissa ändringar att föreslås, i huvudsak betingade av

budgettekniska skäl.

I anslutning till vad sålunda anförts har fabriksstyrelsen anfort, att

anslaget till avlöningar för nästa budgetår borde upptagas med oforandrat

belopp.

Såsom redan i det föregående anförts, är jag icke beredd att utan ytterligare

överväganden framlägga förslag rörande organisationen av forskningsverksamheten

inom försvarsväsendet. _

Mot vad fabriksstyrelsen föreslagit har jag intet att erinra. Jag hemställer

därför, att Kungl. Maj:t matte föreslå riksdagen

att till Kemiska anstalten: Avlöningar för budgetåret 1944/45

anvisa ett förslagsanslag av 129 700 kronor.

kronor 129 800

» 129 700

» 129 700

» 129 700

Departement

chefen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Kemiska anstalten; Omkostnader, förslagsanslag.

Budgetåret 1942/43 ...................

» 1943/44 ............ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1944/45 (försvarets fabriksstyrelses förslag) .

1944/45 {Kungl. Maj:ts förslag).............

kronor 28 500

» 35 000

35 000

» 35 000

Anslaget disponeras enligt i statsliggaren för budgetåret 1943/44 s 153

och 154, intagen stat.

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (fjärde huvudtiteln,

punkt 145) foreslog Kungl. Majit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, för ändamålet beräkna ett belopp av 35 000 kronor.

Försvarets fabriksstyrélse har i sin förenämnda skrivelse den 30 augusti

1943 hemställt, att anslaget måtte upptagas med oförändrat belopp under

nasta budgetår och disponeras för enahanda utgiftsändamål som enligt

gallande stat.

DePcheTnn‘S'' t I!nder hänvisning tm.vad under nästföregående punkt anförts i fråga örn

forskningsverksamheten inom försvarsväsendet förordar jag, att förevarande

anslag uppföres med oförändrat belopp för nästa budgetår. Jag får därför

hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kemiska anstalten: Omkostnader för budgetåret 1944/45

anvisa ett förslagsanslag av 35 000 kronor.

Kemiska anstalten: Forskningsverksamhet, reservationsanslag.

Budgetåret 1942/43................................................ kronor 108 000

1943/44................................................ , 115 000

1944/45 (försvarets fabriksstyrelses förslag) ........ » 423 900

* 1944/45 (Kungl. Maj:ts förslag) .................... » 335 qqo

Anslaget disponeras enligt genom brev den 30 juni 1943 (regleringsbrevet)

fastställd stat sålunda:

1. Arvoden för forskningsverksamhet.......................... kronor

2. Anskaffning och underhåll av apparater, maskiner, verk
tyg

och inventarier .................................... x

3. Materialier och andra omkostnader ävensom resekostnader »

Summa kronor 115 000

I innevarande års statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, punkten 145)

har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

1 amnet, för budgetåret 1944/45 för ändamålet beräkna ett reservationsanslag

av 115 000 kronor.

Under förevarande anslag beräknas medel för den forskningsverksamhet,

främst inom det militärkemiska området, som bedrives av kemiska anstalten.

Vid behandlingen av anslagsfrågan i 1943 års statsverksproposition framhöll

jag bland annat följande.

85 000

5 000

25 000

s. 265 Kontrollera mot PDF

265

Kungl. Majlis proposition nr 185.

Kemiska anstaltens verksamhet finansierades till en del av medel, som

ställdes till anstaltens förfogande av de myndigheter, för vilkas räkning

forskningsarbetena bedreves. Det för ändamålet anvisade riksstatsanslaget

täckte således endast till en del utgifterna för verksamheten i fråga i dess

dåvarande omfattning. I och för sig syntes intet vara att erinra mot denna

anordning men det kunde dock ifrågasättas, om icke för vinnande av en

bättre överblick över medelsdispositionen den för anslaget fastställda staten

borde upptaga även de från annat håll till förfogande ställda anslagsmedlen.

Det syntes få ankomma på Kungl. Majit att närmare överväga denna fråga.

RiJcsräJcenslcapsverlcet avgav utlåtande rörande denna fråga den 24 februari

1943 och framhöll därvid följande.

Ämbetsverket ansåge, att hela den normalt förekommande fortlöpande

och helt eller delvis av anstaltens egna initiativ beroende forskningsverksamheten

borde bekostas av till anstaltens förfogande stående anslag, medan

de uppdrag, som därutöver lämnades anstalten, finge betalas av respektive

uppdragsgivare. Att de belopp, som av försvarsförvaltningarna tidigare

utbetalats till anstalten som andel i de allmänna forskningskostnaderna,

numera ersatts av särskilt anslag stöde enligt riksräkenskapsverkets mening

i överensstämmelse härmed. Även medel, som ställdes till förfogande

för arbeten vid anstaltens kemisk-tekniska avdelning, borde ersättas

från till anstaltens förfogande stående anslag. Samma förfaringssätt skulle

tillämpas för kostnader, vilka för närvarande ersattes av luftskyddsinspektionen

såsom dess andel i allmänna forskningskostnader ävensom för de kostnader,

som nu täcktes av tygdepartementet och luftskyddsinspektionen för

kontroll av gasskyddsmateriel. Alla utgifter för anstaltens egen utrustning

borde givetvis bestridas av de till anstaltens förfogande stående anslagen.

Ämbetsverket erinrade vidare örn att kontrollen för luftskyddsinspektionens

räkning kunde beräknas bli dyrare än hittills med hänsyn till den efterkontroll

av inom landet befintlig gasskyddsmateriel, som fortlöpande måste

utföras. Övriga kostnader borde även i fortsättningen betalas av vederbörande

beställare. Inkomster av och utgifter för denna forskningsverksamhet

borde redovisas över anstaltens anslag till forskningsverksamhet. Med

de belopp, som enligt detta förslag av anstalten skulle debiteras andra statliga

myndigheter, borde härvid endast täckas kostnader, som belastade forskningsanslaget

och icke de fasta kostnader, som utginge från anstaltens avlönings-

och omkostnadsanslag. För uppdrag från enskilda beställare borde

dock den ersättning, som skulle inbetalas till anstalten, även inkludera andel

i fasta kostnader. Forskningsanslaget tillfördes därigenom en vinst,

som emellertid komme att uppgå till ett mycket obetydligt belopp. Denna

vinst borde få användas för anstaltens forskningsverksamhet. Ämbetsverket

förordade att i stället för stat skulle fastställas plan för disposition av anslaget.

Därvid bordo även uppföras en särskild post för uppbördsmedel

beräknade till ett formellt belopp av 100 kronor, varvid borde föreskrivas,

dels att ersättningar för vid anstalten utförda arbeten skulle redovisas såsom

uppbördsmedel och dels att utöver å anslaget beräknade utgifter finge

å anslaget avföras utgifter för forskningsverksamhet intill det belopp, varmed

uppbördsmedel tillförts anslaget. Tillika syntes böra föreskrivas, att resekostnader

vid redovisningen skulle särskiljas från övriga omkostnader. Vad

ämbetsverket förordat kunde medföra omräkning icke blott av anslaget till

forskningsverksamhet utan även av anslagen till avlöningar och omkostnader.

Detta gällde särskilt kostnaderna för kemisk-tekniska avdelningen samt kostnaderna

för kontroll av gasskyddsmateriel.

s. 266 Kontrollera mot PDF

266

Kungl. Maj yls proposition nr 185.

Med erinran örn att Kungl. Majit genom förenämnda brev den 30 juni

1943 anbefallt fabriksstyrelsen att i samband med anslagsäskanden för budgetåret

1944/45 för kemiska anstalten framlägga förslag till de ändringar i

anslagsredovisningen för anstalten, som borde vidtagas vid genomförandet

av i riksräkenskapsverkets berörda utlåtande framlagda förslag, har försvarets

fabriksstyrelse i skrivelse den 30 augusti 1943 beträffande behovet av medel

under förevarande anslag för nästa budgetår framhållit följande.

Försvarsväsendets verkstadsnämd hade i sina anslagsäskanden för budgetåret

1943/44 föreslagit, att anslaget skulle beräknas till 144 000 kronor.

Såsom skäl för denna framställning framhöll nämnden dels att prisutvecklingen

borde föranleda viss höjning, beräknad till minst 10 %, dels att vårt

lands alltmer skärpta försörjningsläge ställde allt större krav på anstaltens

forskningsverksamhet, vilket medförde behov av flera assistenter med olika

specialutbildning, teknisk hjälppersonal samt motsvarande laboratorieapparater

och materialier._ För sistnämnda ändamål erforderlig kostnadsökning

hade beräknats till 2o 000 kronor. I statsverkspropositionen hade föredragande

departementschefen framhållit, att en höjning av anslaget bland annat

på grund av inträdda prisstegringar vore erforderlig. Under erinran att å anslaget

vid utgången av budgetåret 1941/42 förelegat en reservation av omkring

48 000 kronor, hade dock föreslagits, att anslagshöjningen begränsades till

7 000 kronor, varför anslaget borde uppföras med 115 000 kronor. Fabriksstyrelsen

hnge framhålla angelägenheten av att kemiska anstalten i nuvarande

läge bereddes ökade möjligheter till forskningsverksamhet. Med hänsyn härtill

ansåge styrelsen att anslaget, med bortseende från i det följande föreslagna

ändringar av i huvudsak formell natur, borde uppföras med det belopp,

vartill anslaget av verkstadsnämnden beräknats i nyssnämnda anslagsäskanden

för budgetåret 1943/44, eller med 144 000 kronor.

Ett genomförande av riksräkenskapsverkets förslag skulle medföra följande

höjningar av anslaget.

Alltsedan kemiska anstaltens tillkomst hade luftsky dds inspektionen bidragit

till forskningsverksamheten vid anstalten. Detta bidrag uppginge för närvarande

till 25 000 kronor för år räknat. Kostnaderna härför borde i framtiden

bestridas från anstaltens forskningsanslag.

Vid ammunitionsfabriken Marieberg hade arméförvaltningens tygdepartement

under åren 1928/39 bedrivit ett fortlöpande forskningsarbete angående

spräng ämnesfråg or, vilken verksamhet i och med upprättandet av kemiska

anstalten ar 1939 överflyttats till denna anstalt. Denna verksamhet hade

vid anstalten pågått inom en särskild avdelning, kemisk-tekniska avdelningen.

Arbetet hade bedrivits för tygdepartementets räkning och med anlitande av

medel, vilka ställts till förfogande från departementet. Under de senaste

åren hade departementet för ändamålet anvisat 85 000 kronor årligen. Från

och med ingången av innevarande budgetår förekomme emellertid icke längre

någon medelsanvisning från tygdepartementet för detta ändamål beroende

på att handläggningen av frågor örn industriens krigsorganisation icke längre

förekomme inom tygdepartmentet. Dessa uppgifter handhades numera av

kngsmaterielverket. För forskningsverksamhet inom sprängämnesområdet

hade dessutom a tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 (propositionen

1943:314, bilaga 2, punkt 10; skrivelse nr 408, punkt 10) anvisats ett

anslag under fjärde huvudtiteln å 228 000 kronor, varifrån skulle bestridas

dels vissa utgifter för anläggnings- och utrustningsarbeten, dels vissa kostnader

för utläggande av experiment på privatindustrien, dels ock utgifter

s. 267 Kontrollera mot PDF

267

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 185.

för löpande forskningar inom området. För innevarande budgetår hade även

ett särskilt anslag för forskningsverksamhet inom sprängämnesområdet å

120 000 kronor uppförts å riksstaten, (statsliggaren sid. 161; propositionen

1943:302; skrivelse nr 412, punkt 10).

Enligt fabriksstyrelsens förmenande borde från kemiska anstaltens anslag

för forskningsverksamhet bestridas kostnaderna för sprängämnesforskning

till den del densamma utgjorde ett led i den normala fortlöpande forskningen

på detta område. Dessa kostnader syntes böra beräknas till det belopp,

som av tygdepartementet under senare år för ändamalet ställts till anstaltens

förfogande eller 85 000 kronor. I den mån en intensifiering av sprängämnesforskningarna

erfordrades eller sådana forskningar behövde utföras annorstädes

än vid anstalten, syntes det böra ankomma på krigsmaterielverket att

ställa härför erforderliga medel till förfogande. _ _

Genom brev den 20 november 1942 och den 30 juni 1943 hade Kungl.

Majit medgivit, att under tiden till och med den 31 december 1943 frågor

rörande maskering finge handläggas dels inom en vid försvarsväsendets kemiska

anstalt organiserad avdelning med uppgift att för försvarsväsendet i

dess helhet omliänderha den vetenskapliga och försökstekniska delen av verksamheten,

dels ock inom en av överbefälhavaren tillsatt kommitté, på vilken

skulle ankomma att i samråd med nyssnämnda avdelning utfärda förslag

till sådana bestämmelser och anvisningar rörande maskering, som kunde

vara gemensamma för försvarsgrenarna, samt att fullgöra andra i samband

med maskeringsverksamheten stående arbetsuppgifter av militärteknisk och

organisatorisk natur. För ändamålet hade Kungl. Majit genom samma brev

till och med den 31 december 1943 anvisat tillhopa 80 000 kronor från förskottsstaten

för försvarsväsendet.

I skrivelse den 26 augusti 1943 till forskningsnämnden hade överbefälhavaren

meddelat, att det vore hans avsikt att framdeles hos Kungl. Maj.t

hemställa om anslag för fortsatt verksamhet till och med utgången av innevarande

budgetår. Vid överbefälhavarens skrivelse funnes fogad en promemoria

angående en central organisation för maskeringsverksamheten inom

försvarsväsendet. Överbefälhavaren hade framhållit, att ett fortlöpande arbete

på hithörande område enligt hans förmenande visat sig nödvändigt. Enär,

enligt vad som under hand inhämtats, försvarets forskningsnämnd syntes ha

för avsikt att i ett blivande förslag rörande forskningsverksamheten vid

försvarsväsendet upptaga jämväl en maskeringsavdelning hemställdes, att

nämnden snarast måtte föreslå åtgärder, som möjliggjorde, att den vetenskapliga

och försökstekniska delen av maskeringsverksamheten kunde fortsättas

i direkt anslutning till nuvarande provisorium, d. v. s. från och med

budgetåret 1944/45. Den av överbefälhavaren tillsatta kommittén syntes böra

fungera så länge organisationen vore av nuvarande provisoriska karaktär.

Huruvida en sådan kommitté borde finnas efter den 1 juli 1944 syntes bliva

beroende på det organisationsförslag, som forskningsnämnden komme att

framlägga samt därav betingade åtgärder. Det syntes enligt överbefälhavarens

mening sålunda icke för närvarande finnas någon anledning att taga

definitiv ställning till sistnämnda fråga.

I anledning av vad sålunda förekommit hade forskningsnämnden i skrivelse

den 27 augusti 1943 till försvarets fabriksstyrelse framhållit, att en

central maskeringsavdelning för försvarsväsendet borde ingå i den blivande

forskningsorganisationen även om nämnden pa utredningens nuvarande ståndpunkt

icke vore beredd till ett slutligt ställningstagande till organisationsdetaljerna

beträffande ifrågavarande spörsmål. För säkerställande av den

kontinuerliga verksamheten på maskeringsområdet funne nämnden det dock

erforderligt, att anslag äskades för fortsatt maskeringsverksamhet vid ke
-

s. 268 Kontrollera mot PDF

268

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

miska anstalten för budgetaret 1944/45. Beträffande de nya byggnader, vilka

vöre erforderliga för maskeringsavdelningens verksamhet, vore nämnden för

närvarande icke beredd att avgiva något förslag, enär detta sammanhängde

med utredningar, vilka ännu icke avslutats. Skulle byggn ad strå gan icke bliva

bringad till någon lösning före ingången av nästkommande budgetår, måste

man med anlitande av provisoriska lokaler fortsätta maskeringsverksamheten

enligt de angivna riktlinjerna.

Forskningsnämnden beräknade att för ifrågavarande verksamhet under

nästkommande budgetår erfordrades ett belopp av sammanlagt 120 000 kronor

att disponeras på följande sätt:

Arvoden för maskeringsverksamheten .......................... kronor 60 000

Anskaffning och underhåll av apparater, maskiner, verktyg

och inventarier ................................................ » 25 000

Materialier och andra omkostnader ............................ » 30 000

Besekostnader .................................................... ,, 5 oqq

Summa kronor 120 000

. Även fabriksstyrelsen hyste den uppfattningen, att ett fortlöpande forskningsarbete

på maskeringsområdet borde äga rum och arbetet lämpligen

bedrivas vid kemiska anstalten. Mot de verkställda kostnadsberäkningarna

syntes intet vara att erinra. Enligt styrelsens mening borde för tillgodoseende

av ändamålet anslaget till forskningsverksamhet ökas med ifrågavarande

belopp örn 120 000 kronor.

Enligt riksräkenskapsverkets förslag skulle från förevarande anslag även

bestridas de kostnader, vilka för närvarande täcktes av tygdepartementet

och luftskyddsinspektionen för kontroll av gasskyddsmateriél.

Enligt fabriksstyrelsens förmenande borde kontrollen av sådan gasskyddsmateriel,

som av krigsmaterielverket anskaffades, i den mån kemiska anstalten

anlitades såsom särskilt expertorgan med hänsyn till att fabriksstyrelsen

icke kunde överblicka omfattningen av dessa uppdrag, liksom hittills

verkställas mot ersättning av beställaren. Däremot borde i enlighet

med av luftskyddsinspektionen till kemiska anstalten gjorda framställningar

anslagsmedel ställas till anstaltens förfogande för efterprovning och efterbesiktning

av viss gasskyddsmateriél. Efterbesiktning hade tidigare icke

förekommit men gasskyddsmaterielen hade numera delvis nått en sådan

alder, att den undersökning av funktionsdugligheten, som kontinuerligt borde

pågå, torde böra igångsättas. Kemiska anstalten och luftskyddsinspektionen

hade i samråd beräknat, att för efterprovning och efterbesiktning under

nästkommande budgetår erfordrades ett belopp av 50 000 kronor. Häremot

hade fabriksstyrelsen intet att erinra.

En sammanställning av de utgifter, vilka skulle bestridas från anslaget till

forskningsverksamhet, utvisade ett anslagsbehov av (144 000 + 25 000 + 85 000+

120 000 + 50 000=) 424 000 kronor. Enligt vad en inom kemiska anstalten

verkställd beräkning utvisade, skulle detta anslag disponeras enligt föl
-

jande plan:

1. Arvoden för forskningsverksamhet.......................... kronor 282 000

2. Anskaffning och underhåll av apparater, maskiner, verk
tyg

och inventarier ........................................ » 40 000

3. Materialier och andra omkostnader ........................ » 87 000

4. Kesekostnader ................................................ » 15 000

Summa kronor 424 000

s. 269 Kontrollera mot PDF

269

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Vidare har fabriksstyrelsen yttrat följande.

I enlighet med riksräkenskapsverkets förslag borde i stället för stat fastställas

plan för disposition av anslaget, varvid även borde uppföras en särskild

post för uppbördsmedel beräknad till ett formellt belopp av 100 kronor.

Anslaget skulle sålunda komma att uppföras med (424 000 —100) = 423 900

kronor. Dessutom borde föreskrivas dels att ersättningar för vid anstalten

utförda arbeten skulle redovisas såsom uppbördsmedel och dels att utöver

å anslaget beräknade utgifter finge å anslaget avföras utgifter för forskningsverksamhet

m. m. intill det belopp, varmed uppbördsmedel tillförts

anslaget.

Såsom av det föregående framginge, hade riksräkenskapsverket ifrågasatt

en omräkning av anslagen till avlöningar och omkostnader gällande särskilt

kostnaderna för kemisk-tekniska avdelningen samt kostnaderna för kontroll

av gasskyddsmateriel.

Fabriksstyrelsen, som tagit förslaget under övervägande, hade kommit till

den uppfattningen att en överflyttning till anstaltens avlönings- och omkostnadsanslag

av de delar av forskningsverksamlietsanslaget, medelst vilka

bestredes kostnaderna för sådan verksamhet vid anstalten, som vore av beskaffenhet

att bedrivas under fredsförhållanden, kunde ifrågasättas. Det vöre

emellertid för närvarande icke möjligt för fabriksstyrelsen att bedöma omfattningen

av denna verksamhet. Med hänsyn härtill kunde fabriksstyrelsen

icke nu taga ställning till frågan i vad mån en sådan överflyttning borde

komma till stånd. Det syntes styrelsen som örn försvarets forskningsnämnd

borde taga denna fråga under omprövning.

I anslutning till vad sålunda anförts har fabriksstyrelsen hemställt, att

för kemiska anstalten måtte för nästa budgetår uppföras ett reservationsanslag

av 423 900 kronor till forskningsverksamhet.

Den vid kemiska anstalten bedrivna forskningsverksamheten har, såsom

av det föregående framgår, till en del — vid sidan av förevarande anslag —

finansierats av de myndigheter, för vilka forskningsarbeten utföras. I 1943

års statsverksproposition ifrågasatte jag, om ej för vinnande av bättre överblick

över medelsdispositionen den för anslaget till forskningsverksamhet

fastställda staten borde upptaga även de från nämnda myndigheter till förfogande

ställda medlen.

Utredning har nu verkställts i detta avseende. Eiksräkenskapsverket och

fabriksstyrelsen lia förordat, att vissa utgifter för forskning skola bestridas

av medel, som anvisas under förevarande anslag, i stället för av medel, som

av uppdragsgivarna ställas till förfogande. Såsom av fabriksstyrelsens i

ämnet verkställda utredning framgår, innefattar utredningen även vissa förslag

till anslagsäskanden, som innebära reella höjningar i jämförelse med

medelsanvisningen å riksstaten för innevarande budgetår. Med hänsyn härtill

anser jag mig först böra upptaga frågan örn avvägningen av medelsanvisningen

under detta anslag.

Fabriksstyrelsen har framhållit angelägenheten av att kemiska anstalten

i nuvarande läge erhåller ökade möjligheter till forskningsverksamhet och

på grund härav föreslagit en höjning av anslaget med 29 000 kronor. I och

för sig har jag intet att erinra mot bifall till förslaget men vill med hänsyn

till det svävande läge, i vilket frågan om forskningsverksamhetens fort
-

Departements
ehefen.

s. 270 Kontrollera mot PDF

270

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

satta bedrivande enligt det föregående befinner sig, föreslå, att anslagshöjningen

för nästa budgetår begränsas till 15 000 kronor.

Såsom av det föregående framgår Ilar för innevarande budgetår anvisats

ett anslag av 120 000 kronor till forskningsverksamhet inom sprängämnesområdet.

Denna medelsanvisning, som delvis betingats av nu rådande extraordinära

förhållanden, har icke ansetts böra falla inom den av 1942 års

riksdag angivna ramen för försvarets kostnader under femårsperioden 1942/

1947. I sina nu föreliggande anslagsäskanden har fabriksstyrelsen hemställt,

att för motsvarande ändamål måtte för nästa budgetår under förevarande

anslag beräknas ett belopp av 85 000 kronor. Såvitt av framställningen framgår,

anses detta belopp motsvara de under fredstid normalt för ändamålet

erforderliga kostnaderna. Då det ur försvarets synpunkter är av synnerligen

stor betydelse, att utvecklingen på sprängämnesområdet följes och nya

sprängmedel framställas, anser jag mig böra biträda det sålunda framställda

förslaget.

Fabriksstyrelsen har erinrat örn de åtgärder som under de senaste åren

vidtagits för att främja maskeringstekniken inom försvarsväsendet. Frågor på

detta område handläggas dels av en avdelning inom kemiska anstalten, dels ock

av en av överbefälhavaren tillsatt kommitté. Då behovet av medel för detta

ändamål nära sammanhänger med rådande beredskapsförhållanden, har Kungl.

Maj:t för forskningsverksamhetens bedrivande ställt medel till förfogande med

anlitande av förskottsstaten för försvarsväsendet, varförutom från samma stat

avseväi-da belopp anvisats för utförande av aktuella maskeringsarbeten. Förskottsstatens

ianspråktagande för forskningsverksamhet på detta område

innebär icke ett principiellt ståndpunktstagande till frågan huruvida även i

fredstid medel för verksamheten skola normalt utgå utan endast till frågan örn

behovet under rådande beredskapsförhållanden av medel för ändamålet. Erfarenheterna

från den hittills bedrivna verksamheten utvisa, att kostnaderna

för en ändamålsenligt utförd maskering bliva relativt höga men att resultatet

kan förbättras och kostnaderna nedbringas genom en tillfredsställande planläggning

och ett målmedvetet bedrivet forskningsarbete. Med hänsyn härtill

har jag intet att erinra mot att under förevarande anslag medel beräknas

för bedrivande fortsättningsvis av forskningsverksamhet i maskeringsfrågor

och förordar även, att för ändamålet för nästa budgetår avses det av fabriksstyrelsen

äskade beloppet av 120 000 kronor. Dock vill jag framhålla

angelägenheten av att dessa kostnader reduceras i den mån övergång sker

till fredsförhållanden.

Jag övergår härefter till frågan örn den tekniska utformningen av den

stat, som bör fastställas för ifrågavarande anslag. Det bör eftersträvas, att

kostnaderna för den forskningsverksamhet, som utföres vid kemiska anstalten,

belasta nu förevarande anslag, som, i den mån verksamheten bedrives

på uppdrag av andra myndigheter eller eventuellt av enskilda, bör

tillföras häremot svarande ersättning i form av särskilda uppbördsmedel.

Såsom av det föregående framgår har luftskyddsinspektionen alltsedan anstaltens

tillkomst bidragit till forskningsverksamheten, vilket bidrag för

närvarande utgör 25 000 kronor för år. Vidare ha arméförvaltningens förut
-

s. 271 Kontrollera mot PDF

271

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

varande tygdepartement oell luftskyddsinspektionen bestritt vissa kostnader

vid anstalten för kontroll av gasskyddsmateriel. Fabriksstyrelsen bar nu

föreslagit, att beloppet å 25 000 kronor skall belasta förevarande anslag och

att för efterprovning och efterbesiktning av gasskyddsmateriel skall under

samma anslag beräknas ett belopp av 50 000 kronor. I och för sig har jag

häremot intet annat att erinra än att jag finner dels sistnämnda medelsanvisning

böra begränsas till 30 000 kronor, dels ock beloppet å 25 000 kronor

böra gäldas av luftskyddsinspektionen — i den mån behov av sådan medelsanvisning

av detta ämbetsverk prövas föreligga — och beloppet å 30000 kronor

av sistnämnda ämbetsverk och av arméförvaltningens tygavdelning. Detta synes

kunna ernås därigenom, att på staten för förevarande anslag upptagas nämnda

belopp av tillhopa (25 000 + 30 000 =) 55 000 kronor samt att på samma

stat uppföres en särskild inkomstpost för uppbördsmedel, å vilken såsom

ersättning från luftskyddsinspektionen respektive tygavdelningen upptages

nämnda belopp av 55 000 kronor. Under samma inkomstpost bör vidare i enlighet

med riksräkenskapsverkets förslag beräknas en formell delpost av 100

kronor, i samband varmed bör föreskrivas, att ersättningar för andra vid

anstalten utförda arbeten — exempelvis avgifter, som sammanhänga med

verksamheten vid det under nästa punkt omförmälda köldlaboratoriet —

skola redovisas såsom uppbördsmedel under delposten. Utöver å anslaget

beräknade utgifter torde i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag å anslaget

få avföras utgifter för forskningsverksamhet intill det belopp, varmed uppbördsmedel

tillförts anslaget. I likhet med riksräkenskapsverket förutsätter

jag, att resekostnader vid redovisningen skola särskiljas från andra omkostnader.

Även i övrigt anser jag mig kunna biträda de av riksräkenskapsverket

framställda förslagen.

Med hänsyn till vad fabriksstyrelsen anfört finner jag mig icke för närvarande

böra taga ställning till frågan om överflyttning av vissa medel från

förevarande anslag till anstaltens avlönings- och omkostnadsanslag. Denna

fråga torde aktualiseras i samband med prövningen av frågan örn forskningsverksamhetens

framtida organisation. Emellertid vill jag framhålla lämpligheten

av att i varje fall de kostnader under förevarande anslag, som belöpa

på anställande av extra-ordinarie personal, i sinom tid överföras till anstaltens

avlöningsanslag.

Yid bifall till vad sålunda föreslagits bör anslaget uppföras med ett belopp

av (115 000 + 15 000 + 85 000 + 120 000 + 55 000 — 55 000 — 100 =) i avrundat

tal 335 000 kronor. Så stor del av sistnämnda belopp, som motsvarar

prisläget den 1 juli 1941, bör belasta den av 1942 års riksdag för försvarsväsendet

angiva kostnadsramen.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att fastställa stat för anslaget

med beaktande av vad nu anförts. Jag vill emellertid förutskicka, att vissa

avvikelser från den nu angivna kostnadsfördelningen kunna bliva erforderliga,

i vilket hänseende Kungl. Majit bör äga fatta beslut. I detta sammanhang

vill jag erinra, att fabriksstyrelsen, såsom framgår av förenämnda tidigare

denna dag anmälda proposition angående vissa byggnadsarbeten m. m. för

försvaret, hemställt om anvisande av ett anslag av 8 000 kronor för nästa

s. 272 Kontrollera mot PDF

Departementschefen.

272 Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

budgetår för täckande av driftkostnaderna vid förutnämnda köldlaboratorium.

Då jag förutsätter, att dessa kostnader skola bestridas från förevarande

anslag och att kostnaderna — med hänsynstagande till inflytande provavgifter

— torde kunna bestridas inom ramen för förutnämnda belopp av 335 000

kronor, anser jag mig icke böra förorda anvisande av särskilt anslag för

ändamålet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl,

måtte föreslå riksdagen

att till Kemiska anstalten: Forskningsverksamhet för budgetåret

1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 335 000 kronor.

Kemiska anstalten: Utrustning av köldlaboratorium, reservationsanslag. I särskild

proposition tidigare denna dag har under kapitalbudgeten å försvarsväsendets

fastighetsfond, arméförvaltningens delfond, föreslagits, att för

budgetåret 1944/45 skall beräknas ett belopp av 301 000 kronor, motsvarande

enligt prisläget den 1 juli 1941 260 000 kronor, för vissa byggnadsföretag

vid kemiska anstalten. Av förstnämnda belopp belöpa 270 000 kronor på

anläggande av ett köldlaboratorium, avsett att anknytas till den militära

forskningsverksamhet, som bedrives vid anstalten. Beträffande behovet av

ett dylikt laboratorium samt fördelningen av kostnaderna för detsamma får

jag hänvisa till nämnda proposition.

Av sagda proposition framgår jämväl, att för utrustning av laboratoriet

ett belopp av 30 000 kronor ansetts erforderligt, varav för lös inredning och

instrumentutrustning 28 000 kronor samt för diverse oförutsedda utgifter

2 000 kronor.

För utrustning av laboratoriet torde i enlighet med föreliggande förslag

ett belopp av 30 000 kronor böra anvisas genom uppförande av ett särskilt

reservationsanslag å riksstaten. Kostnaden, varav ett belopp av omkring

25 000 kronor synes vara att hänföra till prisläget den 1 juli 1941, bör

med sistnämnda belopp belasta femårsplanens kostnadsram.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kemiska anstalten: Utrustning av köldlaboratorium för

budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 30000 kronor.

CENTRALA CIVILANSTÄLLNINGSBYRÅN.

Centrala civilanställningsbyrån: Avlöningar, förslagsanslag.

Budgetåret 1942/43 ................................................ kronor 25 000

» 1943/44 ................................................ » 25 300

» 1944/45 [Kungl. Maj:ts förslag)...................... » 34 500

Anslaget för innevarande budgetår disponeras på sätt framgår av statsliggaren

för nämnda budgetår, s. 155.

I statsverkspropositionen (fjärde huvudtiteln, punkt 146) har Kungl. Majit

föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till förevarande

ändamål för nästa budgetår beräkna ett förslagsanslag av 45 000 kronor

s. 273 Kontrollera mot PDF

273

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

För nästa budgetår finner jag mig icke böra föreslå annan ändring beträffande Dep^lV^nls

förevarande anslag än som föranledes av löneklassuppflyttning för ett vid

byrån anställt kontorsbiträde, motsvarande en kostnadsökning av 200 kronor,

samt av vad jag anfört under avsnittet Manskapsrekryteringen m. m., d. v. s.

en höjning med 9 000 kronor. Nämnda belopp, tillhopa 9 200 kronor,

torde böra fördelas så, att den i avlöningsstaten för byrån upptagna anslagsposten

till avlöningar till icke-ordinarie personal ökas med 8 000 kronor

och posten till rörligt tillägg med 1 200 kronor. För nästkommande budgetår

torde anslaget därför böra upptagas till (25 300 + 8 000 + 1 200 =) 34 500

kronor. De i staten uppförda posterna till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, och till sammanträdesarvoden böra ej

under nästa budgetår få av byrån disponeras, därest de funktioner, som

åvila byråns styrelse, under nämnda budgetår handhavas av statens arbetsmarknadskommission.

Liksom hittills bör emellertid Kungl. Majit äga

medgiva undantag härifrån.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels höja den i avlöningsstaten för centrala civilanställningsbyrån

uppförda anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie

personal med 8 000 kronor till 28 600 kronor och anslagsposten

till rörligt tillägg med 1 200 kronor till 4 200 kronor

samt förty höja avlöningsstatens slutsumma till 34 500 kronor,

dels ock till Centrala avil anställning sby rån: Avlöningar för

budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 34 500 kronor.

Centrala civilanställningsbyrån: Omkostnader, förslagsanslag.

Anslaget disponeras för innevarande budgetår på sätt framgar av stats
-

liggaren för nämnda budgetår, s. 155.

Budgetåret 1942/43 ................................................ kronor 4 000

» 1943/44 ................................................ » 4000

» 1944/45 [Kungl. Maj:ts förslag)...................... » 60 000

Anslaget disponeras för innevarande budgetår på sätt framgår av statsliggaren

för nämnda budgetår, s. 155.

I årets statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, punkt 147) har Kungl.

Maj.t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

till förevarande ändamål för nästa budgetår beräkna ett förslagsanslag av

5 000 kronor.

I enlighet med vad jag anfört under avsnittet Manskapsrekryteringen Departementsm.

m. bör anslaget ökas med 57 000 kronor i förhållande till beloppet för chefeninnevarande

budgetår. För nästkommande budgetar torde anslaget därför

böra upptagas till i avrundat tal 60 000 kronor. Under erinran att det ankommer

på Kungl. Maj:t att fastställa stat för anslaget hemställer jag alitsa,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Centrala civilanställningsbyrån: Omkostnader för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 60 000 kronor.

Bihang lill riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 185. 171 47 18

s. 274 Kontrollera mot PDF

274

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Departements■

chefen.

E. Diverse.

Civilanställnings befrämjande, reservationsanslag.

Budgetåret 1942/43 ................................................ kronor 100

» 1943/44 ................................................ » 100

» 1944/45 [Kungl. Maj:ts förslag)...................... » 10 000

Anslaget kar med hänsyn till befintliga reservationer upptagits med allenast

formella belopp för budgetåren 1942/43 ock 1943/44.

I årets statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, punkt 168) kar Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till

förevarande ändamål för nästa budgetår beräkna ett reservationsanslag av

10 000 kronor.

Såsom framgår av vad jag anfört under avsnittet Manskapsrekryteringen

m. m., ha 1942 års civilanställningssakkunniga ansett sig förhindrade att

framlägga förslag till åtgärder beträffande civilanställningsverksamheten utom

såvitt angår civilanställningsorganens organisation. Ehuru vissa reservationer

finnas å förevarande anslag, anser jag, med hänsyn till omfattningen

av de åtgärder för civilanställnings befrämjande som kunna beräknas bliva

erforderliga under nästa budgetår, försiktigheten bjuda, att anslaget höjes

till det i statsverkspropositionen beräknade beloppet.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Civilanställnings befrämjande för budgetåret 1944/45

anvisa ett reservationsanslag av 10 000 kronor.

Viss militär forskningsverksamhet, reservationsanslag. Å riksstaten har från

och med budgetåret 1940/41 funnits uppfört ett reservationsanslag till militärfysisk

verksamhet. Angående upptagandet av detta anslag å riksstaten får

jag hänvisa till propositionen 1941: 2 (s. 48). För nästa budgetår synes för

ifrågavarande ändamål ävensom för bestridande av de på nämnda budgetår

belöpande kostnaderna för teleteknisk forskning böra anvisas ett gemensamt

anslag, benämnt Viss militär forskningsverksamhet, under rubriken Diverse.

Beträffande nu angivna medelsbehov må framhållas följande.

Militärfysisk verksamhet, För detta ändamål har för budgetåret

1942/43 anvisats ett reservationsanslag av 340000 kronor och för innevarande

budgetår ett reservationsanslag av 310 000 kronor å riksstaten, varjämte

i propositionen 1944: 2 (punkt 14) äskats ytterligare 100 000 kronor å

till äggs stat.

I innevarande års statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, punkt 169)

har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, till Militärfysisk verksamhet för budgetåret 1944/45 beräkna ett

reservationsanslag av 310 000 kronor.

s. 275 Kontrollera mot PDF

275

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Såsom av statsverkspropositionen framgår kade Svenska nationalkommittén

för fysik i särskilda skrivelser den 27 oktober 1943 hemställt dels att för

den militärfysiska verksamheten måtte i avvaktan på en slutgiltig organisation

av den naturvetenskapligt-militärtekniska forskningen anvisas ett oförändrat

anslag av 310 000 kronor för nästa budgetår, dels ock att utöver detta belopp

måtte för samma budgetår upptagas ett belopp av intill 150 000 kronor att i

mån av behov utgå för särskilda undersökningar. Beträffande sistnämnda

medelsäskande framhölls, att det visat sig, att vissa undersökningar droge så

stora kostnader, att de icke kunde bestridas av det för militärfysiska institutets

normala drift avsedda anslaget. Nationalkommittén hade funnit det

lämpligast med en fristående ansökan örn dessa medel, då ianspråktagandet

av desamma vore beroende av resultaten av under innevarande budgetår

pågående försök.

Försvarets forskningsnämnd har förklarat, att nämnden funne det angeläget

att den militärfysiska verksamhetens fortsatta bedrivande säkerställdes. Med

hänsyn härtill tillstyrkte nämnden anvisande av 310 000 kronor för budgetåret

1944/45 men förutsatte, att medlens disponerande gjordes beroende av

det beslut, Kungl. Maj:t kunde komma att fatta med anledning av forskningsnämndens

förslag till ordnandet av den framtida forskningen för militära

ändamål. Beträffande anslagsäskandet å 150 000 kronor gjorde sig

samma synpunkter gällande. Nämnden funne dock, att medlen icke borde

disponeras utan närmare motivering i varje särskilt fall, varvid förutsattes,

att nämndens mening skulle inhämtas, innan beslut örn utanordning

fattades.

Sammanlagda medelsbehovet för militärfysisk verksamhet har sålunda

för nästa budgetår beräknats till (310 000 + 150 000 =) 460 000 kronor.

Teleteknisk forskning. Till teleteknisk forskning har, såsom närmare

framgår av propositionen 1944: 163, å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1943/44 äskats ett reservationsanslag av 20 000 kronor. Särskilt

anslag för dylikt ändamål har tidigare ej funnits uppfört å riksstaten. Beträffande

behovet av dylik forskning och densammas anordnande får jag

hänvisa till nämnda proposition. Såsom av propositionen framgår har

chefen för försvarsstaben föreslagit, att en för samtliga försvarsgrenar gemensam

teleteknisk forskningsanstalt skulle inrättas. För påbörjandet av

här avsedda forskningsuppgifter vore minimibehovet av personal en forskare

och två laboratoriebiträden (samtliga med ingenjörsexamen eller motsvarande

utbildning). Årskostnaden för anställande av nämnda personal beräknades

sålunda: för forskare 12 000 kronor samt för ettvart av två biträden

9 000 kronor inklusive tillägg, eller sålunda tillhopa omkring 30 000 kronor.

För verksamheten i övrigt erfordrades ett årsanslag av 40 000 kronor. Lokaler

och instrument skulle tills vidare ställas till förfogande vid arméförvaltningens

elektrotekniska laboratorium, medan personalen skulle anställas genom

tygdepartementet. Medelsbehovet för helt budgetår kunde således uppskattas

till (30 000 + 40 000 =) 70 000 kronor.

s. 276 Kontrollera mot PDF

276

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

DePåiefenHtS ^ afbidan på ställningstagande till föreliggande förslag rörande den militära

forskningsverksamhetens slutliga organisation torde fortfarande särskilda

medel böra anvisas för militärfysisk forskningsverksamhet. För ändamålet

ha enligt det föregående för innevarande budgetår anvisats 310 000

kronor på riksstaten samt härutöver äskats 100 000 kronor på tilläggsstat.

För nästa budgetår har av svenska nationalkommittén för fysik äskats ett

belopp av (310 000+ 150 000=) 460 000 kronor. Då viktiga arbeten för närvarande

pågå, har jag i och för sig intet att erinra mot bifall till kommitténs

förslag. Jag förordar därför, att ett belopp av i avrundat tal 450 000

kronor avses för detta ändamål. Härav torde dock ett belopp av 150 000

kronor böra utanordnas först efter beslut av Kungl. Majit i varje särskilt

fall efter hörande av försvarets forskningsnämnd.

Vidkommande behovet av medelsanvisning för teleteknisk forskning får

jag hänvisa till vad i förenämnda proposition 1944: 163 i ämnet anförts.

Jag har intet att erinra mot att, i överensstämmelse med föreliggande

förslag, för ändamålet för nästa budgetår anvisas ett belopp av 70 000

kronor.

Förevarande anslag bör sålunda disponeras på följande sätt:

1. Militärfysisk forskningsverksamhet.......................... kronor 300 000

2. Ytterligare medel för militärfysisk forskningsverksamhet,

att utgå enligt Kungl. Majlis bestämmande................ » 150 000

3. Teleteknisk forskningsverksamhet .......................... » 70 000

Summa kronor 520 000

Till det reservationsanslag å 520 000 kronor, som sålunda bör för ändamålet

uppföras å riksstaten, torde vid utgången av innevarande budgetår

eventuellt förefintliga reservationer å anslaget till militärfysisk verksamhet

få överföras.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Viss militär forskningsverksamhet för budgetåret 1944/45

anvisa ett reservationsanslag av 520 000 kronor.

Industriens krigsorganisation, reservationsanslag. Å riksstaten för innevarande

budgetår finnas för nu ifrågavarande ändamål uppförda tre särskilda

reservationsanslag, nämligen ett till Armén: Industriell krigsberedskap,

ett till Marinen: Industriens krigsorganisation och ett till Flygvapnet:

Industriens krigsorganisation örn respektive 200 000, 20 000 och 40 000 kronor.

I årets statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, punkterna 46, 98 och 134)

ha, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1944/45 beräknats

anslag för ändamalet örn respektive 100, 100 och 100 000 kronor.

Vidkommande frågan örn de ändamål, vilka tillgodosetts med anlitande

av motsvarande anslag för budgetåren 1941/42 och 1942/43, må följande

framhållas.

s. 277 Kontrollera mot PDF

277

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

De ändamål, som av arméförvaltningen tillgodose^ från anslaget till

industriel! krigsberedskap, avse vissa avlönings- och administrationskostnader,

kostnader för experiment och försök, kostnader för vissa utredningsarbeten

ävensom viss forskningsverksamhet avseende framställning av sprängämnen

m. m. Marinförvaltningen har utnyttjat sitt anslag för nyssnämnda budgetar

för utredningar och ritningsarbeten för ändring av hjälpfartyg för krigsbruk

samt för återställande i ursprungligt skick av desamma, ritningskostnader

m. m. beträffande torped-, radio- och nautisk materiel, utarbetande av ritningai

för verktyg vid mintillverkning m. m. samt anskaffning av verktyg för tillverkning

och kontroll av ininmateriel, utredningar rörande standardisering

samt prov med ersättningsmateriel, standardisering av materieldimensioner

beträffande artillerieffekter, konstruktionsarbeten för specialarbetsmaskiner

och verktyg för eldledningsinstrumenttillverkning, bidrag för anskaffande av

arbetsmaskiner för pjästillverkning samt anordningar för undersökning av

materiel till ammunitionsdelar. Vad slutligen angår de ändamål, som flygförvaltningen

finansierat med anlitande av ifrågavarande anslag, har härutinnan

inhämtats, att dessa ändamål avse kostnader för ämbetsverkets uppskovsverksamhet,

experiment och försök för utprovning av förenklade tillverkningsmetoder

för ammunition och bomber, experiment, försök och prov

med syfte att skapa ny, inhemsk tillverkning oberoende av import samt

konstruktionsverksamhet i samband med planering av dubblerad tillverkning

av radiomateriel.

Genom beslut den 19 november 1943 har Kungl. Majit uppdragit åt krigsmaterielverket

att i samråd med arméförvaltningen, marinförvaltningen, flygförvaltningen

och försvarets fabriksstyrelse dels verkställa utredning, huruvida

å riksstaten för budgetåret 1944/45 borde upptagas anslag till industriell

krigsberedskap och industriens krigsorganisation samt, därest detta ansåges

erforderligt, vilka ändamål som borde tillgodoses med anlitande av ifrågavarande

anslag ävensom till vilka belopp och under vilka beteckningar anslagen

borde upptagas för budgetåren 1944/45, 1945/46 och 1946/47, dels

och till Kungl. Majit inkomma med den verkställda utredningen och de

förslag, som kunde därav föranledas. Med anledning av vad sålunda förekommit

har krigsmaterielverket i skrivelse den 2 februari 1944 anfört följande.

Av propositionen 1943: 180 (s. 125) framgar, att den krigsindustriella

planeringen skall utföras av krigsmaterielverket beträffande materiel, vars

anskaffning åvilar verket, samt av de särskilda försvarsgrensförvaltningarna

beträffande materiel, vars anskaffning ombesörjes av dessa. Det åligger

emellertid krigsmaterielverket att biträda förvarsgrensförvaltningarna vid

den av dem utförda planeringen. "Ytterst vilar också ansvaret för planeringen

av krigsindustrien i dess helhet på verket. Detta har nämligen till uppgift

även att såsom ett sammanhållande och övervakande organ utöva överinseendet

över den av försvarsgrensförvaltningarna utförda planeringen.

Av vad nyss anförts torde framgå, att — ehuru krigsmaterielverket är det

ledande organet beträffande industriens krigsförberedelser — vissa uppgifter

i förevarande avseende likväl alltjämt komma att åvila försvarsgrensförvaltningarna.

Vidare torde böra framhållas vissa ytterligare planeringsuppgifter

— för armén exempelvis organiserandet av krigsreparationstjänsten och för

s. 278 Kontrollera mot PDF

278

Kungl. Marits proposition nr 185.

marinen utrustningen av hjälpfartyg m. m. - sorn alltfort skola åvila försvarsgrensforvaltnmgarna.

Till följd av dessa förhållanden torde försvarsgrensforvaltningarna

tor planeringsändamål böra förfoga över särskilda medel

foi bestridande av vissa avlönings- oell administrationskostnader, kostnader

tor vissa experiment och försök, framför allt för användande vid krigsförhallanden

av ersättningsmaterial, samt vidtagande av vissa åtgärder i övrigt

ochmHvrtf a n°rdn!nrar,,Tld reparation s verkstäder, smärre provbeställningar

och dylikt. Örn det salunda torde få anses klart, att särskilda medel för

industri, a planeringsatgärder fortfarande äro erforderliga för försvarsgrensforvaltmngarnas

del, mäste det av samma skäl anses icke mindre påkallat

att jamyal krigsmaterielverket äger tillgång till särskilda medel för nämnda

ändamål. Krigsmaterielverket finner sålunda, att särskilda anslagsmedel för

uppgifter inom krigsindustriplaneringen böra stå till förfogande såväl för de

tre oforsyarsgrensforvaltmngarna som för krigsmaterielverket. Vad däremot

fo^sva^etsn fabnksstyrelses behov av medel för motsvarande ändamål

rättande styrelsen understalida fabriker får krigsmaterielverket framhålla

lil i-n* som npplysts_ från fabriksstyrelsen sagda medelsbehov avses

tillgodoses i den ordning, som angives i styrelsens underdåniga skriveise

den 9 december 1943 angående förslag till bestämmelser i anledning

av mrattandet av försvarets fabriksfond. b

Vad angår frågan, till vilka belopp och under vilka beteckningar anslagen

i ?ndamål bora upptagas för budgetåren 1944/45, 1945/46

och 1946/47 får krigsmaterielverket till en början framhålla, att vissa svårig
arbfn

foi’kflp.pade med en dy,llk beräkning på grund av den skiftande

arten och omfattningen av de utgiftsändamål, som skola tillgodoses med anlitande

av ifrågavarande anslag. En genomgång av olika medelsbehov har

emellertid givit vid handen, att följande belopp synas erforderliga för år

1Uamll8en [or arméförvaltningen 100 000 kronor, för marinförvaltningen

10 000 kronor och for flygförvaltningen likaledes 75 000 kronor. För krigsmateriel

verkets del uppskattas medelsbehovet till 150 000 kronor. Det sam
rS,

sbehovet for budgetår skulle sålunda uppgå till (100 000 +

7o 000 + 75 000 + 150 000 =) 400 000 kronor. ''

. ^ammau/aftningsyis anser sålunda krigsmaterielverket, att för budgetaien

1944/4o, 194+46 och 1946/47 böra upptagas anslag för industriens krfgsorgamsation,

med vilka medel böra bestridas kostnader för ändamål som i

det föregående angivits.

Vid överläggningarna, med representanter för försvarsgrensförvaltningarna

=+arn lampbgast, att anslagsmedlen för ovannämnda ändamål

stallas till förfogande^ under ett gemensamt anslag. Med hänsyn till anslagets

natur torde detsamma böra uppföras såsom ett reservationsanslag

under fjärde huvudtitelns huvudrubrik E. Diverse. Det torde sedermera

bora ^ ankomma på vederbörande förvaltningar och krigsmaterielverket i

samråd att till Kungl. Majit avgiva förslag till anslagets fördelning på de

olika myndigheterna. Anslaget synes böra benämnas »Industriens krigsorganisation.

» h

I enlighet med vad i det föregående anförts har krigsmaterielverket beräknat

medelsbehovet för industriens krigsorganisation för budgetåret 1944/45

till 400 000 kronor. Med hänsyn till den beräknade storleken av nu förefintliga

reservationer å de tre försvarsgrensförvaltningarnas särskilda anslag

till industriens krigsorganisation för tidigare och innevarande budgetår har

emellertid verket ansett, att anslagets totalbelopp för vart och ett av budgetåren

1944/47 borde kunna nedsättas till 300 000 kronor.

s. 279 Kontrollera mot PDF

279

Kungl. Majlis proposition nr 185.

Den i ärendet verkställda utredningen ger enligt min mening vid handen ^arte^nt,

att behov av medel för nu berörda beredskapsändamål föreligger icke blott

för försvarsgrensförvaltningarnas utan även för krigsmaterielverkets del. i

sådant förhållande synes det även mig lämpligast, att anslagsmedlen for

ändamålet ställas till förfogande under ett gemensamt anslag, uppfort såsom

reservationsanslag under fjärde huvudtitelns huvudrubrik E. Diverse.

Krmsmaterielverket har räknat nied ett medelsbehov för industriens krigsorganisation

för nästa budgetår av sammanlagt 400 000 kronor, vilket belopp

emellertid enligt verkets mening med hänsyn till den beraknade storleken

av nu förefintliga reservationer å de tre försvarsgrenarnas särskilda anslag

för ändamålet kunde nedsättas till 300 000 kronor. För min del håller jag

före att med beaktande av dessa reservationer en ytterligare begränsning

av medelsbehovet bör kunna ske. Jag räknar således med att for andamålet

skall för nästa budgetår erfordras ett anslag av 200 000 kronor. Det torde

få ankomma på Kungl. Majit att meddela närmare bestämmelser örn disposi
-

tionen av anslaget. , .. ...

Till det reservationsanslag å 200 000 kronor, som salunda bor uppföras

å riksstaten, torde få överföras vid utgången av innevarande budgetar förefintliga

reservationer å försvarsgrenarnas förenämnda anslag till Industrie

krigsberedskap och industriens krigsorganisation.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kung .

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Industriens krigsorganisation för budgetåret 1944/45

anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

FÖ rsvarsfi! m, reserva Höns anslag.

Budgetåret 1942/43 ..........................

» 1943/44 ..........................

» 1944/45 (Kungl. Majis förslag)

kronor —

50 000

>: 145 000

För budgetåret 1942/43 beräknades medel för motsvarande ändamål under

försvarsgrenarnas undervisnings- och övnmgsanslag.

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (fjärde huvudtite n,

punkt 174) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan pa särskild

proposition i ämnet, till Försvarsfilm för budgetåret 1944/45 beräkna ett

reservationsanslag av 50 000 kronor. .

Inom försvarsväsendet har framställts och distribuerats film av tva slag,

nämligen dels undervisningsfilm, avsedd att anvandas såsom åskådningsmaterial

i den militära utbildningen, och dels upplysnings- och propagandafilm,

avsedd att för stärkande av den civila försvarsberedskapen visas

För allmänheten på de offentliga biograferna. Film verksamhet av det förra

alaget har bedrivits sedan lång tid tillbaka. Verksamheten har handhafts av

föreningen Armé-, Marin- och Flygfilm och det i anslutning till denna förening

stående aktiebolaget Kinematografiska anstalten. Filmverksamhet av

s. 280 Kontrollera mot PDF

280

Kungl. Maj:ts proposition nr iso.

det senare slaget har bedrivits under beredskapstiden, närmast av försvarsstabens

filmdetalj.

• X1 °renmgen bildades år 1920. Till sin juridiska konstruktion är den en

ideell förening. Dess aktiva medlemmar utgöras av arméns, marinens och

flygvapnet truppförband, militära föreningar m. m., vilka erlägga årsavgifter

till föreningen. Årsavgifterna uppgå till 50 eller 100 kronor beroende

på truppförbandens storlek, och betalas av förbandens andelar i undervisnings-

och ovmngsanslagen. Från början av sin tillkomst sysslade

Greningen med såval upptagning av militära filmer som uthyrning av dessa

till truppfor banden. Uthyrningsverksamheten bedriver föreningen alltjämt.

De filmhyror, som inflyta till föreningen från truppförbanden, härröra från

orbandens ovnmgsanslag. För sin verksamhet har den åtnjutit statsbidrag,

vilka utgjort för ettvart av budgetåren 1937/38—1941/42 15000 kronor

och for budgetåret 1942/43 25 000 kronor. För budgetåret 1943/44 har till

arméforvaltningens förfogande ställts ett belopp av 45 000 kronor att dispone.

^S. f°r utbetalnmg i man av behov till föreningen för framställning av

militär undervisningsfilm. Härjämte lia huvudsakligen från militära undervisningsanslag

anvisats medel för framställning av vissa undervisningsfilmer,

vilka utförts genom förmedling av föreningen. Under de fem senaste åren

ha^ salunda anvisats följande belopp, nämligen år 1939 11900 kronor, 1940

18 200 kronor, 1941 41 000 kronor, 1942 9 125 kronor och 1943 42 800 kronor;

~ Ar 1928 uppförde föreningen med den del av dess verksamhet, som

avsag framställning av film. Denna verksamhet övertogs av förutnämnda

ifrågavarande år bildade aktiebolag. Anledningen till bolagets bildande var

enligt uppgift den, att föreningens ekonomi försämrats genom regementsmdragningarna

år 1927 och att bolagsbildningen befanns vara det mest

praktiska sattet att hjälpa föreningen ekonomiskt. Föreningen skulle avskiljas

från sådan verksamhet, som hade rent affärsmässig prägel, och bolaget

skulle driva civil filmverksamhet i konkurrens med de privata föreagen.

Bolaget, som bildades av för föreningens verksamhet intresserade

personer, hade från början ett aktiekapital å 5 000 kronor. Detta har seder
“To

Thoa aaT?™ nyteckning och gratisemissioner och uppgår sedan år

1942 till 20000 kronor, fördelat å 200 aktier. För bolagets verksamhet erforderligt

lokalutrymme upplåtes av föreningen mot hyra inom av föreningen

orhyrda lokaler. Det inbördes förhållandet mellan föreningen och bolaget

tiar under årens lopp reglerats genom olika avtal. Gemensamt för dessa

bär varit, att föreningen förbundit sig att hos bolaget låta verkställa samtida

med föreningens verksamhet förenade filmupptagningar samt fotografiska

arbeten och laboratoriarbeten, i den mån de falla inom bolagets verksamhet.

hor filmupptagning lia gällt huvudsakligen i kontrakten angivna priser

Utrustningen för filmupptagning och inventarierna för laboratorieverksamhet

lia tillhört föreningen och uthyrts till bolaget mot viss årshyra. —

båsom föreningens sekreterare har sedan dess bildande fungerat majoren

K T'' DUllén- Denne har tillika varit bolagets verkställande direktör.

Da det i april 1940 ansågs nödvändigt att utan dröjsmål igångsätta en

s. 281 Kontrollera mot PDF

281

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

statlig militär filmpropaganda, fann man med hänsyn till angelägenheten av

ett snabbt resultat oundgängligt att anknyta till något redan befintligt filmföretag.

Valet föll därvid på föreningen-bolaget, främst med hänsyn till

dessas tidigare erfarenhet i fråga örn militär film. Filmdetaljen bildades

den 20 april 1940 som en underavdelning av försvarsstabens dåvarande

press- och upplysningsavdelning. Såsom chef för detaljen inkallades Dyhlén,

vilken emellertid bibehöll ledningen av föreningen och bolaget. Filmdetaljen

hade vid sin start varken lokaler, produktionsin ateriel eller inventarier

och var under den första tiden i dessa hänseenden helt hänvisad till

föreningen-bolaget. Till en början förfogade detaljen- icke heller över

fotografer med vana vid upptagning av militär film i annan mån än bolagets

fotografer kunde inkallas till tjänstgöring vid filmdetaljen. För att

snabbt kunna framställa propagandafilmer fick detaljen vidare taga i anspråk

av föreningen ägda undervisningsfilmer, vilka ljudsattes och omarrangerades.

Mellan föreningen-bolaget och detaljen uppstod sålunda den intimaste

kontakt. Till materielanskaffning, filmupptagning och verksamheten

i övrigt beviljades detaljen anslag, första gången den 7 juni 1940. Till och

med utgången av år 1943 har till detaljen för dess verksamhet anvisats

tillhopa 540 800 kronor. Efter hand skapades för detaljen genom materielanskaffning

och personalanställning förutsättningar för en självständig verksamhet.

Visst samband med föreningen-bolaget i lokalhänseende bibehölls

emellertid, och gemenskapen i ledning upplöstes först den 1 december

1943 genom Dyhléns hempermittering såsom chef för filmdetaljen.

Sedan chefen för försvarsstaben i skrivelse den 3 november 1943 hemställt,

bland annat, att i förslaget till riksstat från och med budgetåret

1944/45 matte upptagas ett ordinarie reservationsanslag av 40 000 kronor

att stå till chefens för försvarsstaben förfogande för försvarsupplysning

medelst film, framställde arméförvaltningens civila departement i utlåtande

över förslaget vissa av en preliminär specialundersökning föranledda erinringar

mot förvaltningen av de medel, som anvisats för filmverksamhet inom

försvars väsendet.

Under hänvisning till att den av civila departementet verkställda revisionen

varit av övervägande teknisk natur och tillika vore preliminär samt

därför icke kunde giva den uttömmande belysning av ärendet, som vore

nödvändig för att ernå ett riktigt bedömande av frågorna, anförde jag i yttrande

till statsrådsprokollet den 3 december 1943, att en mer ingående undersökning

syntes böra verkställas av förhållandena i samband med framställning

av undervisnings-, upplysnings- och propagandafilm för militära

ändamål, därvid uppmärksamhet borde ägnas även den verksamhet, som

utövats av filmdetaljen intill den 1 december 1943. Utredningen borde

dock icke begränsas till en granskning av den hittillsvarande verksamheten.

Av icke mindre betydelse vore, att den toge sikte även på frågan i vad

män och under vilka former denna verksamhet i fortsättningen borde bedrivas.

Innan utredning i berörda hänseenden verkställts, kunde ställning

icke tagas till frågan örn fortsatt medelsanvisning för framställning under

s. 282 Kontrollera mot PDF

282

Kungl. Maj:ts proposition nr 185,

fred av militär undervisningsfilm. Utredningen borde därför bedrivas med

största skyndsamhet på det att förslag i ämnet kunde underställas 1944 års

riksdag.

Med anledning härav fann Kungl. Maj:t genom beslut den 3 december

1943 gott bemyndiga chefen för försvarsdepartementet att tillkalla högst

fyra sakkunniga att inom departementet verkställa utredning rörande filmverksamheten

inom försvarsväsendet samt avgiva de förslag, som av utredningen

påkallades. Med stöd av bemyndigandet anmodade jag den 15 december

1943 majoren vid arméstaben B. E. L. Brusewitz, generaldirektören

N. T. Löwbeer, ledamoten av riksdagens första kammare, redaktören J. E.

Sandén samt auktoriserade revisorn P. O. Öhrling att utföra ifrågavarande

uppdrag, därvid Löwbeer tillika anmodades att i egenskap av ordförande

leda utredningsmännens arbete. I egenskap av expert ställdes förste revisorn

i riksräkenskapsverket J. E. H. Grönmark till utredningens förfogande.

De sakkunnigas utlåtande.

I ett den 14 februari 1944 avgivet utlåtande lia de sakkunniga förklarat

sig nödsakade att med hänsyn till den korta tid, som stått till förfogande

för utredningen, företaga en uppdelning av denna. De sakkunniga ha sålunda

framlagt resultatet av sin granskning av den hittillsvarande verksamheten

ävensom avgivit förslag till medelsanvisning till filmverksamhet inom

försvarsväsendet under budgetåret 1944/45 och åtgärder i samband därmed.

Däremot ha de sakkunniga förklarat sig ämna senare framlägga närmare

förslag till verksamhetens bedrivande i fortsättningen.

a) Resultatet av granskningen.

I en sammanfattning av resultatet av undersökningen ha de sakkunniga

anfört följande.

Den verksamhet, föreningen sedan år 1920 bedrivit för framställning och

distribution av undervisningsfilm för militära ändamål, syntes från början

haft att kämpa med svårigheter av olika slag. Eli av dessa torde ha varit

bristande förståelse, icke minst inom ledande militära kretsar, för filmens

värde såsom undervisningsmedel. En annan och icke mindre svårighet torde

ha mött i de ekonomiska betingelserna för verksamhetens bedrivande. Denna

faktor hade föranlett bildandet av förutnämnda aktiebolag. Förtjänsten av

att berörda svårigheter av olika slag kunnat bemästras hade de sakkunniga

funnit vara att främst tillskriva ledaren av bolagets och föreningens verksamhet

majoren Dyhlén. Den nödvändiga förutsättningen för detta ledarskap

hade bestått däri, att Dyhlén i sin person förenat militär erfarenhet

och ett högt fackmässigt kunnande inom filmbranschen. I sistnämnda

hänseende byggde de sakkunniga sitt uttalande på enhälliga omdömen av

ett stort antal fackmän inom filmens område. Beträffande förhållandet mellan

föreningen och dess medlemmar, truppförbanden, hade med anledning av

i en rundskrivelse till arméns skol- och depåchefer därom gjord förfrågan,

i de inkomna svaren samarbetet med föreningen utan undantag betecknats

som gott, varjämte i ett fall framhållits värdet för föreningens medlemmar

av att ha tillgång till »ett militärt betonat filmföretag som föreningen, dit

man kunnat vända sig och tala samma språk». För tillgodoseende av

s. 283 Kontrollera mot PDF

283

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

ändamålet med föreningens skapande hade dess verksamhet hittills enligt

de sakkunnigas mening varit väl lämpad och det nyss citerade yttrandet

gåve uttryck åt något väsentligt för detta omdöme.

Beträffande organisationen av den på våren 1940 inledda verksamheten

för framställning av militär upplysnings- och propagandafilm hade filmdetaljen

under tiden närmast efter dess inrättande varit hänvisad till ett

intimt samarbete med föreningen och bolaget. Yid ett bedömande av värdet

av detta samarbete för förverkligandet av syftet med detaljens inrättande

ansåge sig de sakkunniga kunna uttala, att den snabba och effektiva produktion

och distribution av militär propagandafilm, som kommit till stånd

kort tid efter detaljens tillkomst, över huvud icke varit möjlig utan föreningens

och bolagets enkannerligen Dyhléns insatser. . Detta uttalande

grundade de sakkunniga icke blott på kännedomen örn att vid framställningen

av propagandafilm till en början i stor utsträckning använts i föreningens

och bolagets ägo befintlig militär undervisningsfilm utan även på omdömen

av ett flertal personer i ledande ställning inom filmbranschen. Dyhléns insats

hade härvid främst gällt ernåendet av en förmånlig distribution av de

militära propagandafilmerna till de större biograferna, vilken möjliggjorts

genom hans personliga kontakt med branschen. Emellertid hade detta nåla

samarbete mellan filmdetaljen, å ena, samt föreningen och bolaget, å andra

sidan, främst med hänsyn till gemenskapen i ledningen varit ägnat att väcka

misstanke örn tillgodoseende av enskilda intressen pa statens bekostnad

och därmed utgjort upphovet till de av civila departementets revision framställda

anmärkningarna. Man syntes då lia anledning att fråga dels huruvida

icke ett utnyttjande av Dyhléns duglighet för uppgiften kunnat ske

genom hans avkopplande från ''föreningen och bolaget i form av hans inkallande

till heltidstjänst vid filmdetaljen, och dels huruvida icke i allt fall

en avveckling av det nära samarbetet bort äga rum tidigare än som skett,

varom för övrigt Dyhlén själv gjort framställning. I det förra hänseendet

hade i avgivna yttranden framhållits, att Dyhléns bibehållande av ledningen

för föreningen och bolaget nödvändiggjorts av det militära kiavet pa fortsatt

bedrivande av framställningen av undervisningsfilm, som omhänderhafts

av föreningen och bolaget, och i det senare fallet hade hänvisats till bristen

på ersättare för Dyhlén såsom chef för filmdetaljen. X bada dessa hänseenden

hade mött det problem, som fran början varit och även i framtiden

syntes bliva ett av de mest svårlösta vid organiserandet av filmverksamhet

för militära behov, nämligen att finna lämplig person för ledningen av verksamheten.

Yad angår de av civila departementets revision framställda anmärkningarna

lia de sakkunniga till en början i skilda sammanhang pavisat de olägenheter

ur kontrollsynpunkt, som den hittillsvarande verksamheten medfört.

I fråga om en anmärkning, som avsett av föreningen verkställd debitering

vid leverans av smalfilmskopior till chefen för armén, lia de sakkunniga anfört,

att debiteringen — därest den icke medgåves lia tillkommit av misstag

— mäste anses anmärkningsvärd samt att rättelse syntes böra ske sa

att föreningen gottskreve chefen för armén ett belopp av 3 8GG kronor

40 öre.

I anslutning till anmärkningar, som avsett dels ersättning för uthyrning

av materiel och laboratorieutrustning från föreningen till bolaget och dels

verkningarna med avseende å föreningens andel i bolagets vinst av ett

mellan föreningen och bolaget ar 1937 träffat avtal, lia de sakkunniga bo
-

s. 284 Kontrollera mot PDF

284

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

handlat en ersättning, som utgått från bolaget till föreningen i form av s. k.

omsättningsrabatter. De sakkunniga lia ansett det befogat att, såsom från

bolagets sida gjorts gällande, jämställa omsättningsrabatterna med materielliyra

till föreningen. På huvudsakligen denna grund ha de sakkunniga

funnit, att föreningen icke hittills, såsom från revisionens sida framhållits,

missgynnats i de hänseenden, som avsåges med ifrågavarande anmärkningar.

Det har emellertid synts de sakkunniga som om betryggande garantier härvidlag

icke förefunnes för framtiden, i det att föreningen icke genom avtal

tillförsäkrats rätt till omsättningsrabatter från bolaget. De sakkunniga ha i

detta sammanhang framhållit angelägenheten av att, därest den nuvarande

organisationen av verksamheten bibehölles, bestämda och skäliga normer

uppställdes för omsättningsrabatternas beräkning.

Av de sakkunniga verkställd granskning av bolagets räkenskaper och därtill

hörande handlingar i andra hänseenden än civila departementets revisionsrapport

givit anledning till har föranlett de sakkunniga att fästa uppmärksamheten

på följande.

I det senaste av de avtal, som slutits mellan föreningen och bolaget,

dagtecknat den 29 november 1943, funnes intagen en uppsägningsklausul,

som ägde sin motsvarighet i tidigare, efter år- 1937 träffade avtal mellan

bolaget och föreningen. Ifrågavarande klausul hade i huvudsak det innehåll,

att, därest avtalet från föreningens sida uppsades, bolaget skulle äga

rätt att efter gottfinnande helt eller delvis övertaga föreningen vid uppsägningstillfället

tillhörig utrustning för filmupptagning samt inventarier för

laboratorieverksamhet efter värdering. Vid skeende avräkning skulle hälften

av de belopp, bolaget sammanlagt erlagt i materielliyra från den 1 januari

1938, anses såsom redan verkställd likvid. Hade föreningen därutöver sedan

den 1 januari 1938 från bolaget bekommit anslag för materielinköp eller rabatter

å. i förevarande eller tidigare kontrakt stipulerade priser, skulle dessa

belopp i sin helhet likaledes anses som redan verkställd likvid. Det syntes

de sakkunniga som örn berörda uppsägningsklausul skulle tillförsäkra bolaget

otillbörliga förmåner på föreningens bekostnad. Enligt ordalydelsen skulle

bolaget kunna påkalla klausulens tillämpning, även i det fall att föreningen

uppsade kontraktet allenast för regiel ing av avtalsbestämmelserna, vilket

knappast kunde anses rimligt. Meningen med klausulen hade väl icke heller

varit denna, utan klausulen i fråga torde ha varit avsedd att tillämpas endast

för den händelse föreningen uppsade kontraktet i syfte att avtalsförhållandet

mellan bolaget och föreningen skulle helt upphöra. Men även med denna

tolkning måste klausulen sägas på ett oskäligt sätt gynna bolaget. Det

borde nämligen ihågkommas, att omsättningsrabatterna ansetts utgöra skäligt

vederlag för bolagets låga hyra för materielen. Likväl skulle bolaget enligt

berörda klausul vid övertagandet av materielen få räkna sig tillgodo omsättningsrabatterna

samt halva den erlagda hyran. — De sakkunniga förutsatte,

att avtalet på denna punkt underginge ändring, varigenom det anmärkta

missförhållandet undanröjdes.

De sakkunnigas yttrande beträffande resultatet av undersökningen utmynnar

i följande uttalande.

. Sammanfattningsvis kunde framhållas, att utredningen i stort sett icke

givit stöd för ett påstående, att för filmverksamheten vid försvarsväsendet

anvisade medel förvaltats på sådant sätt, att enskilda intressen därigenom

s. 285 Kontrollera mot PDF

285

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

gynnats. Fastmera hade de sakkunniga funnit, att verksamheten bedrivits

med beaktande av att statens intressen skulle bliva tillgodosedda. De sakkunniga

ville i detta sammanhang icke underlåta att framhålla att, därest

bolagets räkenskaper ställts till förfogande vid den av departementet anordnade

revisionen, anmärkningarna torde lia erhållit andra proportioner

än som blivit fallet. , ,

Örn ock organisationen av filmdetaljens verksamhet givit ett gott produktionsresultat

samt den ekonomiska sidan av verksamheten i stort sett icke

kunde göras till föremål för klander, kvarstode likväl, att statens anspråk

på kontroll över användningen av anvisade medel icke tillräckligt beaktats.

Den misstanke örn enskildas obehöriga gynnande, som det intima sambandet

mellanå ena sidan filmdetaljen och å andra sidan föreningen och bolaget

givit anledning till, skulle lia undvikits, därest genom statlig kontroll i någon

form av föreningen och bolaget, t. ex. genom av Kungl. Majit utsedd revisor,

förefunnits garantier mot otillbörliga vinster för enskilda personer. Med

beaktande av att föreningen för sin verksamhet vore hänvisad till statliga

anslag, såväl direkt i form av statsbidrag som indirekt genom de av statsmedel

utgående filmhyrorna från truppförbanden, gjorde sig de nämnda

synpunkterna på statlig kontroll i lika hög grad gällande beträffande det inbördes

förhållandet mellan föreningen och bolaget.

b) Be sakkunnigas förslag.

1. Undervisningsfilm. Beträffande de organisatoriska frågorna lia de

sakkunniga anfört, att det med hänsyn till resultatet av undersökningen

framstode som naturligt, att i fortsättningen — i allt fall innan en mera

ingående prövning av hithörande frågor hunnit ske verksamheten bedreves

med bibehållande av en organisationsform, i vilken man tillgodogjorde

sig de erfarenheter föreningen och bolaget representerade. Härvid

ha emellertid de sakkunniga sagt sig förutsätta, att åtgärder vidtagas för att

tillgodose statens berättigade krav på kontroll över verksamheten, och i

detta hänseende anfört följande.

De sakkunniga ville för närvarande såvitt avsåge föreningen förorda, att

en representant i styrelsen och en revisor utsåges av Kungl. Majit Bestämmelser

härom borde upptagas i föreningens stadgar och dessa borde

enligt de sakkunnigas mening underställas Kungl. Majit för godkännande.

Enahanda kontroll genom av Kungl. Majit utsedda representanter syntes

de sakkunniga böra utövas i vad gällde bolaget. Härav betingad än dung i

bolagsordningen torde sålunda böra vidtagas. Det syntes de sakkunniga

lämpligt, att en och samma person utsåges såsom styrelseledamot respektive

revisor i såväl föreningen som bolaget. Ersättning till de av Kungl. Maj.t

utsedda representanterna borde gäldas av föreningen respektive bolaget.^

Den militära organisationen för ledningen av produktionen av undervisningsfilm

lia de sakkunniga funnit sig icke böra upptaga till prövning såvitt

gäller förhållandena under nästa budgetår utan förklarat sig ämna taga

ståndpunkt till denna fråga i senare utlåtande.

I fråga om behovet av undervisningsfilm för budgetåret 1944/45 lia de

militära myndigheterna till de sakkunniga framställt önskemål dels om inspelning

av ett ökat antal filmer och dels om framställning av ett större

antal kopior än hittills av varje film. Härutinnan lia de sakkunniga anfört

följande.

s. 286 Kontrollera mot PDF

286

Kungl. May.ts proposition nr 185.

De sakkunniga funne såväl kravet på inspelning av ökat antal filmer som

önskemålet om framställning av större antal kopior väl motiverade. I förra

hänseendet kunde nämnas, att endast omkring hälften av de 160 undervisningsfilmer,

som stöde till förfogande, kunde anses fylla kravet på aktualitet,

vilket vöre en nödvändig förutsättning för undervisningsfilmens användbarhet.

Härjämte kunde framhållas, att den av kriget föranledda minskningen

av produktionen av undervisningsfilm medfört, att filmen icke kunnat

hålla jämna steg med utvecklingen i fråga om vapen och stridsmetoder. Beträffande

önskemålet örn större antal kopior av filmerna ville de sakkunniga

hänvisa till att den hittillsvarande alltför ringa tillgången till kopior säkerligen

bidragit till en konstaterad ojämnhet i fråga om undervisningsfilmernas

utnyttjande vid förbanden. Ehuru sålunda starka skäl förelåge för ett

tillgodoseende av såväl det ena som det andra av de framförda önskemålen,

syntes emellertid av praktiska skäl en viss modifiering vara nödvändig.

Denna betingades av den för närvarande begränsade tillgången till kompetenta

regissörer. Enligt de sakkunnigas bedömande kunde av sistnämnda

skäl icke större antal än sammanlagt 20 undervisningsfilmer beräknas komma

till utförande under nästkommande budgetår. Därest denna begränsning av

produktionen beräknades proportionellt för de tre försvarsgrenarna, skulle

detta innebära en inspelning av omkring 12 filmer för armén, 5 för marinen

och 3 för flygvapnet.

Kostnaderna för framställning av undervisningsfilm kunde med ledning

av prissättningen enligt gällande kontrakt mellan föreningen och bolaget

beräknas till i medeltal 3 500 kronor per film. Den sammanlagda framställningskostnaden

för 20 filmer skulle således komma att uppgå till 70 000

kronor. Enligt gjorda beräkningar uppginge kostnaderna för framställning

av det för de olika försvarsgrenarna erforderliga antalet kopior av varje

film till i medeltal 2 000 kronor för arméfilmerna, 1 300 kronor för marinfilmerna

och 1000 kronor för flygfilmerna. Den sammanlagda kostnaden

för ovannämnda antal kopior till 20 på angivet sätt fördelade filmer skulle

således uppgå till 33 500 kronor. Den totala kostnaden för filmer och kopior

skulle utgöra omkring 100 000 kronor.

I detta sammanhang ville de sakkunniga erinra örn att av det för innevarande

budgetår under fjärde huvudtiteln under rubriken »Diverse» upptagna

reservationsanslaget »Försvarsfilm» 5 000 kronor ställts till marinförvaltningens

förfogande, att av chefen för marinen disponeras för upprättande

och underhåll av filmdepåer. De sakkunniga förordade, att motsvarande

belopp ställdes till marinförvaltningens förfogande jämväl för nästkommande

budgetår.

Av vad sålunda anförts framgår, att de sakkunniga för budgetåret 1944/45

förordat anslag av statsmedel för militär undervisningsfilm med tillhopa

105 000 kronor. Såsom jämförelse nämna de sakkunniga, att under år 1943

för samma ändamål av särskilda anslag disponerats statsmedel till ett sammanlagt

belopp av 92 800 kronor.

2. Upplysnings- och propagandafilm. I anslutning till chefens för

försvarsstaben i förenämnda skrivelse den 3 november 1943 gjorda hemställan,

att i förslaget till riksstat för budgetåret 1944/45 måtte upptagas ett

reservationsanslag av 40 000 kronor att stå till chefens för försvarsstaben

förfogande för försvarsupplysning medelst film, lia de sakkunniga anfört

följande.

s. 287 Kontrollera mot PDF

287

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

I likhet med vad av försvarsstabschefen anförts i ett den 15 november

1943 avgivet yttrande över den av arméförvaltningens civila departement

avgivna revisionsrapporten hade de sakkunniga funnit den från filmdetaljens

tillkomst rådande gemenskapen i ledningen för såväl detaljen som föreningen

och bolaget ha varit ur kontrollsynpunkt olämplig. Sedan ändring i berörda

hänseende numera skett, funne de sakkunniga de av försvarsstabschefen

i förenämnda skrivelse och yttrande angivna riktlinjerna tor veiksamhetens

fortsatta bedrivande icke giva anledning till erinran.

Beträffande kostnaderna hade dessa av ekonomiska skäl tänkts avsevart

nedbringade i förhållande till de föregående beredskapsåren genom en begränsning

av filmproduktionen. För en dylik begränsning talade enligt de

sakkunnigas mening jämväl det förhållandet, att i fråga örn produktionen

av nu förevarande slag av film syntes lia inträtt en viss mattnad, varmed

kunde antagas följa svårigheter vid distributionen av dessa filmer. Emellertid

funne de sakkunniga det av försvarsstabschefen askade beloppet vara sa

lågt beräknat, att någon ytterligare nedskärning icke borde komma i fråga.

De sakkunniga lia under åberopande av det anförda tillstyrkt, att för

budgetåret 1944/45 i enlighet med chefens för försvarsstaben förslag anvisades

ett belopp av 40 000 kronor för upplysnings- och propagandafilm.

3. Formen för medelsanvisningen. De sakkunniga lia förordat anvisande

av medel för filmverksamhet inom försvarsväsendet under ett gemensamt

anslag och i detta hänseende anfört följande.

För militär undervisningsfilm hade under riksstatens fjärde huvudtitel

medel tidigare anvisats dels från ett under rubriken »Diverse» upptaget

reservationsanslag benämnt »Försvarsfilm» och dels från armens och mannens

undervisningsanslag. För militär upplysnings- och propagandafilm

hade medel anvisats med anlitande av vederbörligt anslag å forskottsstaten

för försvarsväsendet. I sin framställning örn medelsanvisning tor bu ge

året 1944/45 för sistnämnda slag av film hade chefen för försvarsstaben

hemställt, att det äskade beloppet måtte uppföras å riksstaten som ordinarie

reservationsanslag. De sakkunniga, som förordade denna anordning, ville

föreslå, att för vinnande av överskådlighet medel för filmverksamhet inom

försvarsväsendet för budgetåret 1944/45 anvisades under ett gemensamt

anslag.

De sakkunniga lia i enlighet med vad sålunda anförts föreslagit, att for

budgetåret 1944/45 under riksstatens fjärde huvudtitel under rubriken

»Diverse» upptages ett särskilt anslag, benämnt »Försvarsfilm», a 145,000

kronor. Av detta anslag avses 100 000 kronor för framställning av undervisningsfilm,

5 000 kronor för upprättande och underhåll av filmdepåer föi

marinen samt 40 000 kronor för framställning m. m. av upplysnings- och

propagandafilm. För dispositionen av förstnämnda anslagspost å 100 000

kronor syntes Kungl. Majit böra fastställa en särskild plan, varvid borde

beräknas för arméns vidkommande omkring 65 000 kronor samt för marinens

och flygvapnets del omkring 20 000 respektive 15 000 kronor.

Försvarsstabschefens förslag.

I sin förut omnämnda skrivelse av den 3 november 1943 angående fortsatt

verksamhet för produktion och distribution av militär upplysnings- och

s. 288 Kontrollera mot PDF

288

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

propagandafilm Ilar chefen för försvarsstaben inledningsvis givit en översikt

över denna verksamhet från dess början på våren 1940. Sålunda hade produktionen,

till vilken motiv hämtats från verksamheten inom armén, marinen,

flygvapnet och den frivilliga försvarsverksamheten, varit inriktad på två typer

av filmer, nämligen dels kortfilmer, vilka dragit en framställningskostnad

av 3 000 5 000 kronor per film, och dels journalfilmer med en produktionskostnad

av 200—500 kronor per film. Härtill komme ett antal filmscener i

förråd, avsedda att vid behov kunna tillgripas för en snabb utvidgning av

filmproduktionen. Intill slutet av år 1943 hade framställts ett 60-tal kortfilmer

och ett 70-tal journalfilmer. Kostnaderna för framställning av dessa filmer,

inberäknat anskaffningskostnader för kamera- och annan materiel, hade intill

den 1 oktober 1943 uppgått till ett sammanlagt belopp av omkring 483 000

kronor. Distributionen av filmerna hade skett huvudsakligen till de allmänna

biograferna och i viss omfattning till truppförband ävensom till skilda slag

av föreningar. Härjämte hade sådana filmer exporterats för visning i utlandet.

Gärdet av verksamheten kunde bedömas dels därav att pressens omdömen

örn filmerna varit i stort sett mycket välvilliga och dels därav att

sakkunniga, som avgivit förslag rörande statligt stöd åt svensk filmproduktion,

framhävt betydelsen av ifrågavarande produktion.

Beträffande behovet av fortsatt filmverksamhet av förevarande art har i

skrivelsen anförts, att man vid bedömande härav främst borde taga ställning

till omfattningen av detta behov under fredstid. I detta avseende hänvisades

till att överbefälhavaren, i yttrande över 1941 års försvarsutredning, i fråga

om behovet av ett upplysningsorgan inom försvarsstaben med uppgift bland

annat att producera och distribuera militär upplysningsfilm anfört, att en

av orsakerna till behovet av ett sådant organ vore den, att folket icke på

flera generationer sett stridskrafterna användas till rikets försvar. Allmänheten

behövde därför fortgående upplysas örn försvarets berättigande och örn

det militära arbetets egenart. Emellertid borde enligt försvarsstabschefens

mening verksamheten begränsas till vad som vore strängt nödvändigt för att

den skulle fylla sitt ändamål. I enlighet härmed kunde minimibehovet per

budgetår beräknas till sammanlagt 6 kortfilmer och 8 journalfilmer, vartill

borde läggas omkring 4 000 meter filmscener i förråd. Då den nuvarande

organisationen med en särskild filmdetalj för produktionen förutsatte möjlighet

att inkalla krigstjänstskyldig arbetskraft och således icke kunde bibehållas

under fredsförhållanden, finge man utgå från att produktionen framdeles

uppdroges åt enskilda filmproducenter. Med en beräknad kostnad vid

fredsproduktion av 5 000 kronor per kortfilm och 500 kronor per journalfilm

skulle framställningskostnaderna för det angivna antalet filmer uppgå till

34 000 kronor, vartill borde läggas kostnader för filmscener i förråd med

6 000 kronor. Totalkostnaden för militär upplysnings- och propagandafilm

skulle således uppgå till 40 000 kronor per budgetår. Under beredskapstiden

hade kostnaden för detta slag av verksamhet uppgått till, frånräkna! utgifter

for matenelinköp, omkring 106 000 kronor per budgetår.

s. 289 Kontrollera mot PDF

289

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Berörda belopp örn 40 000 kronor bär, såsom tidigare nämnts, av försvarsstabschefen

föreslagits bliva uppfört på riksstaten som reservationsanslag

för budgetåret 1944/45.

Yttranden.

Över de sakkunnigas utlåtande ha efter remiss yttranden avgivits av cheferna

för försvarsstaben, armén, marinen och flygvapnet, försvarets civilförvaltning,

riksräkenskapsverket, föreningen Armé-, Marin- och Flygfilm samt

aktiebolaget Kinematografiska anstalten.

Den av de sakkunniga verkställda granskningen har försvarets civilförvaltning

funnit vara ofullständig och härutinnan anfört följande.

Med skrivelse den 30 november 1943 hade dåvarande arméförvaltningens

civila departement överlämnat viss inom departementet verkställd utredning

rörande försvarsstabens filmdetaljs, föreningens och bolagets verksamhet.

I anslutning härtill hade departementet ifrågasatt, huruvida icke ytterligare

utredning borde verkställas i ärendet med särskilt beaktande av huruvida

föreningen och bolaget obehörigt tillgodoförts vinst på statsverkets bekostnad.

Departementet hade saknat möjlighet att verkställa den allsidiga och

icke uteslutande på räkenskapsmaterial grundade utredning rörande nämnda

organisationers mellanhavanden, som enligt departementets mening var

erforderlig för att bringa klarhet i hithörande spörsmål. Den nu föreliggande,

av särskilda sakkunniga verkställda utredningen syntes emellertid huvudsakligen

vara grundad endast på respektive organisationers räkenskaper och

dessutom i stort sett begränsad till de erinringar, som framställts av civila

departementets revision, varför densamma knappast kunde anses innebära

en undersökning av det slag, departementet förordat i sin ovanberörda

skrivelse.

Det centrala spörsmålet i detta sammanhang syntes vara huruvida det

avtal, som reglerade förhållandet mellan bolaget och föreningen, för den

förra organisationen medfört ekonomiska fördelar, som kunde anses otillbörliga

Med hänsyn till såväl att bolaget bildats i direkt anslutning till

föreningens verksamhet som att ledningen för de båda organisationerna delvis

varit gemensam, framstode en grundlig utredning på denna punkt såsom

motiverad. Tillgängliga uppgifter angående det ekonomiska utbytet av bolagets

verksamhet samt angående av bolaget utbetalda löner och arvoden kunde

icke sägas giva belägg för att bolaget — såsom vid bolagets bildande varit

avsikten enligt uppgift i utredningen — drivits enbart i föreningens intresse.

Ett spörsmål av intresse, vilket enligt civilförvaltningens mening bort

beaktas i högre grad, än vad som skett, avsåge föreningens ställning i rättsligt

hänseende. Föreningen hade helt kortfattat angivits som en ideell förening,

vars medlemmar bestode av truppförband, kårer med flera militära

organisationer. Föreningens medlemmar utgjordes sålunda av statliga organ,

vilka icke ägde karaktär av självständiga rättssubjekt. Då vidare föreningens

inkomster utgjordes av dels anslag till försvarsfilm, dels medlemmarnas

(truppförbandens med flera) årsavgifter, filmhyror samt medel för framställning

av vissa undervisningsfilmer, vilka samtliga inkomster härrörde från

undervisnings- och övningsanslagen, syntes föreningen närmast böra betraktas

såsom ett statligt förvaltningsorgan. Mot denna bakgrund och med beaktande

av allmänna förvaltningsprinciper syntes det kunna ifrågasättas, örn styrelsen

bort utan Kungl. Maj:ts bemyndigande ikläda föreningen så vidsträckta förpliktelser,

som skett exempelvis genom avtalet med bolaget.

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 185.

m 44 19

s. 290 Kontrollera mot PDF

290

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Beträffande de sakkunnigas uttalanden om de av civila departementets

revision framställda anmärkningarna har civilförvaltningen framställt vissa

erinringar, beträffande vilka torde få hänvisas till yttrandet.

Riksräkenskapsverket har funnit den hittillsvarande organisationen ur kontrollsynpunkt

i hög grad otillfredsställande men med hänsyn till resultatet

av de sakkunnigas utredning funnit sig icke kunna framställa något ersättningsyrkande

med utgångspunkt från det nu föreliggande materialet samt

i detta sammanhang anfört följande.

Riksräkenskapsverket, som icke haft tillfälle att taga del av bolagets och

föreningens räkenskaper, hade vid bedömandet av föreliggande spörsmål på

grund härav och med hänsyn till den korta tid, som stått till förfogande

icke kunnat granska de i remisshandlingarna lämnade uppgifterna. Detta hade

givetvis inneburit en bestämd olägenhet, i det att riksräkenskapsverket icke

kunnat erhålla den överblick över verksamheten i sin helhet, som varit

önskvärd.

o Då föreningen för sin verksamhet helt varit hänvisad till statliga anslag,

såväl direkt i form av statsbidrag som indirekt genom de av undervisningsoch

övningsanslag utgående medlemsavgifterna och filmhyrorna, syntes beträffande

handhavandet av medel få ställas samma krav på föreningen som

på statliga myndigheter. Ur denna synpunkt kunde riksräkenskapsverket icke

finna annat än att det sätt, på vilket den ifrågavarande statliga filmverksamheten

varit anordnad, måste ur kontrollsynpunkt anses vara i hög grad otillfredsställande.

Särskilt gällde detta det kvittningsförfarande, som tillämpats

vid utlåning av fotografer, med avseende å visningsrätten till film samt i

fråga om ersättningen för uthyrning av materiel och laboratorieutrustning till

bolaget. Riksräkenskapsverket funne särskilt olämpligt, att de nu ifrågavarande

ekonomiska transaktionerna mellan bolaget, föreningen och filmdetaljen

icke varit avtalsenligt reglerade. Då emellertid de sakkunniga konstaterat,

att enskilt intresse därigenom icke blivit tillgodogjort på statens

bekostnad och att verksamheten därigenom icke blivit oskäligt fördyrad,

kunde riksräkenskapsverket med utgångspunkt från det nu föreliggande materialet

icke framställa något ersättningsyrkande.

Föreningen Armé-, Marin- och Flygfilm har i anledning av anmärkningen

beträffande debiteringen vid leverans av smalfilmskopior till chefen för

armén förklarat sig komma att gottskriva denne det i anmärkningen angivna

beloppet, 3 866 kronor 40 öre.

Med anledning av vad de sakkunniga enligt det föregående anfört i fråga

om övriga anmärkningar har föreningen förklarat sig komma att med bolaget

upptaga förhandlingar rörande reglering i fortsättningen av verksamheten

och avtalsbestämmelserna mellan föreningen och bolaget. Föreningen ansåge

sig dock böra avvakta Kungl. Maj.ds ställningstagande till det av de sakkunniga

väckta förslaget örn utseende av statlig styrelseledamot och revisor

i föreningen.

Aktiebolaget Kinemato grafiska anstalten har i sistberörda hänseenden

förklarat sig berett till förhandlingar på grundval av de förslag, som de

sakkunniga kunde finna anledning framlägga, och har härutinnan vidare

anfört följande.

Beträffande avtalet mellan bolaget och föreningen av den 29 november

1943 finge bolaget framhålla, att örn så skulle anses lämpligt, detsamma vore

s. 291 Kontrollera mot PDF

291

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

villigt, oberoende av avtalstidens utgång, omedelbart med föreningen upptaga

förhandlingar örn vissa ändringar i detsamma. Av de sakkunniga anförd

klausul angående bolagets rätt att efter värdering övertaga (inköpa) en del

utrustning och vissa inventarier måste ses mot bakgrunden av att i avtalet

även stipulerades förbud för bolaget att självt anskaffa ifrågavarande utrustning.

Klausulen i fråga hade av bolaget tolkats sa, att densamma endast

kunde tillämpas, örn avtalsförhållandet mellan bolaget och föreningen helt

skulle upphöra. Detta syntes framgå därav, att reglering av avtalsbestämmelserna

ägt och ägde rum.

Bolaget har i övrigt framhållit, att dess verksamhet visserligen vore inriktad

på att söka stödja föreningen men att bolaget vid sidan av dess arbeten

för föreningen i mycket stor omfattning utförde arbeten för andra kunder i

konkurrens med övriga bolag i filmbranschen.

I fråga örn de sakkunnigas förslag har försvarets civilförvaltning

uttalat, att förslaget angående föreningens organisation för budgetåret 1944/45

syntes kunna godtagas i avvaktan på den ytterligare utredning i nämnda

hänseende, som de sakkunniga avsåge att förebringa. Civilförvaltningen ville

emellertid redan nu framhålla, att föreningen med anledning av dess karaktär

av ett slags statligt förvaltningsorgan helt och hållet borde ställas under

statlig kontroll, eventuellt anslutas till annat statligt organ. Det syntes

dessutom av principiella skäl önskvärt, att till ledamot i föreningens styrelse

icke utsåges person, som vore ekonomiskt intresserad i företag inom filmbranschen.

Riksräkenskapsverket har uttalat att, då de sakkunnigas förslag till åtgärder

för kontroll över verksamheten syntes innebära en förbättring i fråga

örn övervakningen över användningen av anvisade medel, riksräkenskapsverket

i avvaktan på de sakkunnigas slutliga ställningstagande till organisationsformen

för försvarsväsendets filmverksamhet kunde godtaga vad de sakkunniga

i förevarande hänseende förordat. Emellertid ville riksräkenskapsverket

ifrågasätta, huruvida det icke vore lämpligt att snarast möjligt överflytta

anskaffningen av film för försvarets räkning på rent militära organ.

Att en för statligt ändamål avsedd anskaffningsverksamhet, i stället för att

handläggas av statliga organ, överlätes till en förening, som bildades på så

sätt att underordnade myndigheter (de militära förbanden) däri inginge

som medlemmar, funne riksräkenskapsverket olämpligt.

De sakkunnigas förslag till åtgärder för statlig kontroll över verksamheten

har av såväl föreningen som bolaget lämnats utan erinran.

I vad avser anslag till filmverksamhet inom försvarsväsendet för nästkommande

budgetår har de sakkunnigas förslag tillstyrkts eller lämnats utan

erinran av cheferna för försvarsstaben, armén och marinen.

Chefen för flygvapnet har uttalat, att flygvapnets del i anslaget för militär

undervisningsfilm för nästkommande budgetår av de sakkunniga beräknats

alltför lågt och härutinnan anfört följande.

För flygvapnets behov måste i en nära framtid allt starkare krav resas på

filmverksamheten än hittills varit fallet. Den nuvarande begränsningen hade

bland annat varit betingad av arbetsbördan inom flygvapnet under den på
-

s. 292 Kontrollera mot PDF

292 Kungl. Majds proposition nr 185.

gående utbyggnaden samt av den nuvarande militära filmorganisationens

begränsade resurser.

Såväl för upplysning som för undervisning borde filmen tagas i anspråk

i ökad omfattning, bland annat för att rationalisera undervisningen i teknisk

och praktisk tjänst — icke minst flygning. Härigenom syntes kostnader för

dyrbar åskådningsmateriel och i viss mån sannolikt även flygtid kunna

inbesparas.

Nuvarande resurser för en sådan utvidgad filmverksamhet torde emellertid

vara otillfredsställande. Det syntes därför vara nödvändigt — såsom

också utredningsmännen antytt — att en mera ingående prövning av hithörande

frågor komme till stånd.

I avvaktan härpå hade chefen för flygvapnet intet att erinra mot de sakkunnigas

förslag med undantag av det däri framlagda förslaget till flygvapnets

del i anslaget för militär undervisningsfilm för budgetåret 1944/45.

Enligt betänkandet skulle för militär undervisningsfilm för budgetåret

1944/45 böra anvisas sammanlagt 100 000 kronor.

Härav skulle på flygvapnet komma allenast 15 000 kronor motsvarande

kostnaderna för inspelning av 3 undervisningsfilmer. Övriga delar av anslaget

skulle tillfalla armén och marinen.

Med hänsyn till svårigheterna att med till förfogande nu stående organisation

utöka inspelningsverksamketen syntes det föreslagna antalet filmer

vai lämpligt avpassat. De härför beräknade kostnaderna syntes däremot icke

räcka till. Anledningen vore att. det i regel ställde sig väsentligt dyrare att

inspela en film, som åskådliggjorde flygvapnets verksamhet, än de övriga

försvarsgrenarnas. För i filmen ingående flygbilder bleve åtgången på råfilm

sålunda i allmänhet betydande, beroende på svårigheterna att filma från

flygplan i luften. Vidare måste filmningen ansluta sig till flygförbandens

övningar, varigenom filmfotografen m. fl. ibland tvingades till lång och

kostsam väntetid, t. ex. vid otjänlig väderlek.

För att orienterande filmer från flygvapnet överhuvudtaget skulle kunna

tillfullo utnyttjas och eventuellt få något propagandavärde borde de vara

ljudfilmer. Samtliga depåer vid flygvapnet vore utrustade med ljudfilmsprojektorer.

Ljudfilmer vöre visserligen väsentligt dyrbarare än stumfilmer,

men filmverksamheten vid försvarsväsendet torde vinna på att icke vara

alltför efterbliven.

I flygförvaltningens medelsäskanden för budgetåret 1944/45 hade 30 000

kronor beräknats för inspelning av undervisningsfilm. Flygvapnets andel i

anslaget borde upptagas med detta belopp.

Beträffande de sakkunnigas förslag angående formen för medelsanvisningen

har försvarets civilförvaltning uttalat, att detta icke föranledde annan

erinran från civilförvaltningens sida än att medlemsavgifter icke längre borde

utgå med anlitande av statsmedel.

Riksräkenskapsverket har i sistnämnda hänseende förklarat sig vilja, utan

att därmed taga slutlig ställning till frågan huruvida kostnaderna för framställning

av film för försvaret i framtiden skola redovisas å ett för hela

försvaret gemensamt anslag eller å anslag under de olika försvarsgrenarna,

tills vidare förorda bifall till vad de sakkunniga nu föreslagit. Ämbetsverket

har emellertid därvid förutsatt, att jämväl truppförbandens årsavgifter till

föreningen, intill dess dennas verksamhet kunnat nedläggas, skola utgå från

det föreslagna anslaget.

s. 293 Kontrollera mot PDF

293

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Såsom av det föregående framgår ha betydande anslag av statsmedel under Dep*]^*nts

de senaste åren utgått för framställande av militär undervisnings- samt upplysnings-

och propagandafilm. Denna filmverksamhet har föranlett eriniingar

vid en granskning, som på initiativ från försvarsstaben utförts genom arméförvaltningens

civila departements försorg. Erinringarna ha synts mig vara

av den beskaffenhet, att en närmare undersökning varit påkallad. De sakkunniga,

som på förslag av civila departementet med anledning härav tillkallats

och bland vilka ingått både revisions- och filmteknisk expertis, ha

verkställt en ingående granskning av de framställda erinringarna och av

verksamheten i övrigt. På grundval av denna undersökning, för vilken i det

föregående endast i korthet redogjorts och beträffande vilken torde i övrigt

få hänvisas till handlingarna i ärendet, synes det möjligt att grunda ett omdöme

rörande de framställda erinringarna och verksamhetens bedrivande.

Enligt den lämnade redogörelsen har aktiebolaget Kinematografiska anstalten

sedan dess bildande år 1928 för föreningen Armé-, Marin- och Flygfilms

räkning handhaft den produktion av militär undervisningsfilm, till

vilken anslag beviljats av statsmedel. Detta samarbete mellan föreningen och

bolaget synes vid det förhållandet, att bolaget är ett helt privat företag,

ha utgjort den huvudsakliga grunden till de betänkligheter, som yppats mot

den hittillsvarande organisationen av filmverksamheten inom försvarsväsendet.

Dessa betänkligheter ha ökats därigenom, att den under beredskapstiden

inledda verksamheten för framställning av militär upplysnings- och propagandafilm

stått under samma ledning som bolaget och föreningen och även

i övrigt haft ett nära samband med dessa.

Syftet med bolagsbildningen har enligt vad de sakkunnigas utredning givit

vid handen varit att finansiellt stödja föreningen vid en tidpunkt, då. dess

fortsatta verksamhet varit hotad av ekonomiska svårigheter. Utvecklingen

av verksamheten efter bolagets tillkomst synes emellertid ha givit stiftarna

tillfälle att väl gottgöra sig för de risker av ekonomisk art de iklätt sig genom

sina kapitalinsatser i bolaget. Att denna gottgörelse skulle ha skett genom

utnyttjande av föreningen och således i sista hand av de statsmedel, som

anslagits till militär filmverksamhet, synes likväl såvitt av de sakkunnigas

utredning framgår icke kunna göras gällande.

Yad angår förhållandet mellan bolaget och föreningen ha de sakkunniga

beträffande den ersättning, som utgått från bolaget till föreningen i form av

s. k. omsättningsrabatter och som varit av väsentlig betydelse för regleringen

av de inbördes ekonomiska mellanhavandena, funnit föreningen icke vara

tillförsäkrad betryggande garantier för framtiden i fråga örn tillgodonjutande

av dylik ersättning samt framhållit angelägenheten av att sådana garantier

skapas i händelse av verksamhetens fortsättande i nuvarande organisationsform.

Vidare ha de sakkunniga funnit en av bestämmelserna i ett mellan

bolaget och föreningen gällande avtal vara av beskaffenhet att på ett oskäligt

sätt gynna bolaget på föreningens bekostnad samt förklarat sig förutsätta,

att avtalet på denna punkt undergår ändring. Jag finner dessa syn
-

s. 294 Kontrollera mot PDF

294

Kungl. Maj.ts proposition nr 185.

punkter bora beaktas. Bolagets styrelse har i avgivet yttrande förklarat sig

vnja medverka till rättelse i berörda hänseenden. Lämpligen bör det uppdragas

åt de sakkunniga att i samband med det fortsatta utredningsarbetet

åvägabringa avtal härutinnan.

I fråga örn av föreningen verkställd debitering för viss leverans till chefen

för armén ha de sakkunniga ansett rättelse böra ske så att föreningen gottsknver

statsverket ett belopp av 3 866 kronor 40 öre. Enär föreningen på sätt

framgår av vad från dess sida anförts numera är beredd att verkställa denna

återbetalning, anser jag mig icke böra närmare ingå på denna fråga,

Ben av de sakkunniga i övrigt verkställda utredningen ger mig icke anledning

till annat uttalande än att ifrågavarande filmverksamhet — såsom de

sakkunniga framhållit och riksräkenskapsverket understrukit —- icke varit

ordnad på ett ur kontrollsynpunkt tillfredsställande sätt. Det är ofrånkomligt,

att en verksamhet i den hittillsvarande formen med ett privatägt bolag i

samverkan med en förening, som för sin existens är beroende av statliga

anslag, från statens sida måste medföra anspråk på noggrann kontroll över

användningen av anvisade medel. Huruvida man för att i detta hänseende

erhålla betryggande garantier bör sträcka sig så långt att — såsom riksräkenskapsverket

antytt — på rent statliga organ överflytta anskaffningen av film

för försvarets räkning, finner jag tveksamt. Denna fråga torde emellertid

komma under övervägande vid den fortsatta utredningen, vid vilken få mot varandra

vägas fördelarna och nackdelarna vid en lösning av frågan enligt do av

riksräkenskapsverket angivna riktlinjerna i jämförelse med nuvarande ordning.

Däremot finner jag det uppenbart, att särskilda kontrollåtgärder redan nu

bora vidtagas. Bolaget och föreningen ha i sina yttranden förklarat sig icke ha

något att erinra mot att i enlighet med de sakkunnigas förslag inom bolaget

och föreningen av Kungl. Majit utses en gemensam representant i styrelserna

och en revisor, vilkas ersättning skola gäldas av bolaget respektive föreningen,

samt att föreningens stadgar skola underställas Kungl. Majit för godkännande.

I avbidan på den ytterligare utredning, som enligt det föregående

avses skola ske, anser jag, att detta medgivande av staten bör utnyttjas endast

för det fall att utredningen giver vid handen, att sådana anordningar

böra på längre sikt vidtagas. Tills vidare bör kontrollen utövas på

sådant sätt, att bolaget — liksom även föreningen — skall vara skyldig ställa

sina räkenskaper till förfogande för granskning.

Från dessa förutsättningar är jag beredd att förorda fortsatt medelsanvisning

för förevarande ändamål.

För nästkommande budgetår Ira de sakkunniga förordat en ökad produktion

av militär undervisningsfilm. Jag finner det ådagalagt, att filmen, rätt

utnyttjad, utgör ett värdefullt hjälpmedel vid den militära undervisningen,

även örn dess betydelse härutinnan icke bör överskattas. Genom filmen kunna

de olika försvarsmedlens uppgifter åskådliggöras på ett sätt som eljest icke

skulle vara möjligt ens genom anordnandet av omfattande övningar. Genom

lämpliga instruktionsfilmer kan bibringas en bättre uppfattning örn värdet

av samverkan inom förband och mellan olika förband. Visning av filmer om

s. 295 Kontrollera mot PDF

295

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

spräng- och mintjänst kan i viss mån ersätta riskfyllda praktiska tillämpningsövningar.

Materielens funktionssätt kan åskådliggöras o. s. v

Det är självfallet, att sådana filmer för att kunna tjäna sitt syfte inas e

äga aktualitet. De filmer, som för närvarande stå till förfogande för den

militära undervisningen, fylla i stor omfattning icke detta krav. Detta 01- hållande har sin grund dels däri att filmverksamheten under beredskapstiden

till stor del varit inriktad på framställning av upplysnings- och propagandafilm,

och dels däri att vapen och stridsmetoder under det pågående hnge

undergått en utveckling, som filmproduktionen icke hunnit följa

Med beaktande av dessa omständigheter finner jag det från de militia

myndigheternas sida framställda och av de sakkunniga bitradda önskemålet

örn en ökad produktion av militär undervisnmgsfilm bora tillmötesgås. De

önskemål, som på sätt framgår av det föregående uttalats i fråga örn framställning

av ett ökat antal kopior av filmerna, ar betingat därav att med

hänsyn till parallellitetcn i utbildningen vid de olika förbunden ett relativt

stort antal kopior erfordras, medan för närvarande endast ett fåtal sådana

står till förfogande. För att möjliggöra ett effektivt utnyttjande av filmerna

synes det mig vara av vikt, att sistberörda önskemål tillgodoses. De sakkunniga

ha funnit sig böra av praktiska skäl förorda en begränsning av

produktionen i förhållande till vad som föreslagits från de olika försvarsgrenarna.

I anslutning härtill och med godtagande av de sakkunnigas kostnadsförslag

beräknar jag, att för framställning av militär undervisnings i m

under budgetåret 1944/45 erfordras ett belopp av 100 000 kronor. Såsom av

de sakkunnigas utredning framgår innebär detta en höjning med något över

10 % i förhållande till de belopp, som under år 1943 från olika anslag dispo

nerats för hithörande ändamål.

I likhet med de sakkunniga förordar jag, att såsom fallet varit under

innevarande budgetår ett belopp av 5 000 kronor ställes till mannforvaltningens

förfogande, att av chefen för marinen disponeras for uppiattande

och underhåll av filmdepåer.

T sitt förslag beträffande produktion av militär upplysnings- och propagandafilm

har chefen för armén räknat med ett minimibehov av 6 kortfilmer

och 8 journalfilmer per budgetår. Det synes mig tveksamt huruvida efter

ett fredsslut en produktion av denna omfattning kan antagas bliva erforder ig.

Med hänsyn till rådande beredskapsläge finner jag mig emellertid kunna tillstyrka,

att för nästkommande budgetår kostnaderna för ifrågavarande ändamål

beräknas med utgångspunkt från en produktion av den angivna omfattningen.

T anslutning härtill och med tillämpning av de föreslagna kostnadskalkylerna

beräknar jag utgifterna för militär upplysnings- och propagandafilm för

nästa budgetår till 40 000 kronor. Motsvarande utgifter under den hittig»förflutna

beredskapstiden lia enligt det föregående uppgått till omkring 106 000

kronor per budgetår. . . .. .

Vad angår formen för mudelsanvisningen finnes från nan sida icke anledning

till erinran mot chefens för försvarsstaben förslag, att medel till mili ar

upplysnings- och propagandafilm uppföras å riksstaten. Jag tillstyrker vidare,

s. 296 Kontrollera mot PDF

296

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

att såsom de sakkunniga föreslagit medel för såväl nyssnämnda ändamål som

ovng filmverksamhet inom forsvarsväsendet anvisas under ett gemensamt

ans ag. Harvid förutsätter jag, att i fortsättningen medel för ifrågavarande

ändamål icke annat än i undantagsfall tagas i anspråk från andra anslag å

riksstaten. Riksrakenskapsverket har föreslagit, att jämväl truppförbandens

årsavgifter till föreningen, vilka för närvarande utgå av förbandens andelar

i undervisnings- och övningsanslagen, skola utgå från nu ifrågavarande anslag

Denna fråga synes böra övervägas i samband med förutnämnda fortsatta utredning.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att sedermera efter förslag av

försvarets civilförvaltning fastställa närmare plan för anslagets fördelning!

dag förutsätter, att de medel som inflyta genom den återbetalning, sorn

enligt det föregående skall verkställas av förutnämnd förening, tillföras förevarande

anslag såsom uppbördsmedel.

Under åberopande av det anförda och med erinran, att anslagshöjningen

— 95 000 kronor — till väsentlig del belöper på överförande till förevarande

anslag av kostnader, som tidigare bestritts i annan ordning, får jag hemställa

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Försvarsfilm för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag

av 145 000 kronor.

.. ,Bldra9 tiM ersättnin9 i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,

förslagsanslag.

Budgetåret 1942/43 (under tolfte huvudtiteln)................ kronor 4 400 000

............................... > 5400000

1944/45 [riksförsälcringsanstaltens förslag)........ » 7 399 000

1944/45 [Kungl. Maj:ts förslag).................... » 7 500 000

Kostnaderna, för ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under

militärtjänstgöring, bestridas för närvarande dels av beväringsmanskapets

invalid- och pensionsfond, dels ock av nu ifrågavarande anslag, vilket före

innevarande budgetår varit uppfört å riksstatens tolfte huvudtitel.

Bestämmelserna i ämnet innefattas i dels förordningen den 18 juli 1927

(nr 234) örn ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,

dels — vidkommande ersättningsanspråk, grundade på olycksfall

som inträffat eller sjukdom som yppats före den 1 januari 19''->8 —

förordningen den 18 juni 1909 (nr 89) angående dylik ersättning, dels och

förordningen den 28 juni 1941 (nr 593) örn ersättning i anledning av kroppsskada,

adragen under hemvärnstjänstgöring. Jämlikt särskilda under de

senaste åren utfärdade författningar utgå tillika från anslaget dyrtidstillägg

a vissa ersättningar enligt förenämnda förordningar.

Rilcsförsäkringsanstalten har i skrivelse den 27 augusti 1943 på anförda

skal anfört, att kostnaderna under budgetåret 1944/45 för ersättningar enligt

förenämnda författningar, örn förstärkt försvarsberedskap måste upprätthållas

1 ungefär samma omfattning som under budgetåret 1942/43, icke borde be
-

s. 297 Kontrollera mot PDF

297

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

räknas till lägre belopp än förslagsvis 7 500 000 kronor, varvid emellertid

framhållits, att storleken av det anslag, som för ändamålet borde upptagas

under fjärde huvudtiteln, vore beroende av det belopp, som kunde komma

att utgå från beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond.

Statskontoret har i utlåtande den 17 september 1943 erinrat, att ämbetsverket

i skrivelse till Kungl. Majit den 2 juni 1943 avgivit utlåtande och

förslag angående statskontorets förvaltning underställda fonder m. m. Statskontoret

hade därvid med avseende å beväringsmanskapets invalid- och

pensionsfond uttalat bland annat, att ämbetsverket icke kunde finna något

skäl för bibehållande av fonden i fråga. Ämbetsverket förordade förty, att

fonden avvecklades samt att dess tillgångar toges i anspråk för statens

räkning. Därest emellertid Kungl. Majit skulle finna fonden böra för nästkommande

budgetår disponeras på sätt hitintills varit fallet, finge statskontoret

meddela, att fonden för samma budgetår syntes kunna för i förevarande

ärende avsett ändamål bidraga med ett belopp av 110 000 kronor.

I statsverkspropositionen (fjärde huvudtiteln, punkt 176) har förevarande

anslag i avbidan på slutligt ställningstagande till riksförsäkringsanstaltens

förslag i fråga örn revision av militärersättningsförordningen uppförts med

ett till 7 500 000 kronor beräknat belopp.

Genom proposition den 11 februari 1944, nr 107, har Kungl. Maj:t

framlagt förslag till förordning angående ändring i vissa delar av förordningen

den 18 juni 1927 (nr 234) örn ersättning i anledning av kroppsskada,

ådragen under militärtjänstgöring m. m. Då den till grund för

propositionen liggande utredningen funnits vara i behov av överarbetning,

lia i propositionen endast upptagits sådana förslag till ändringar

i gällande bestämmelser på förevarande område, som ansetts kunna genomföras

utan att avvakta resultatet av berörda överarbetning. I stort sett

kunna propositionens förslag sägas innebära, förutom ökade förmåner i

familjebidragshänseende, dels utvidgning av militärersättningsförordningens

tillämpningsområde såtillvida att viss icke ständigt tjänstgörande fast anställd

personal erhåller rätt till ersättning enligt förordningen, dels ock höjning aide

belopp, vartill den årliga arbetsförtjänsten för värnpliktiga officerare och

underofficerare skall antagas uppgå vid bestämmandet av ersättning enligt

förordningen. Förslagen äro avsedda att genomföras från och med den 1

juli 1944.

Med hänsyn härtill och under förutsättning att från beväringsmanskapets

invalid- och pensionsfond kommer att för ifrågavarande ändamål utgå, såsom

statskontoret beräknat, ett belopp av 110 000 kronor, synes medelsbehovet

under förevarande anslag för nästa budgetår böra uppskattas till i avrundat

tal 7 500 000 kronor.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada,

ådragen under militärtjänstgöring, för budgetåret 1944/45 anvisa

ett förslagsanslag av 7 500 000 kronor.

s. 298 Kontrollera mot PDF

298

Kungl. May.ts proposition nr 185.

Försvarets forskningsnämnd, reservationsanslag. Med den ståndpunkt, som

jag enligt det föregående intagit till frågan om organisationen av forskningsverksamheten

inom försvaret, erfordras jämväl för nästa budgetår ett särskilt

reservationsanslag till försvarets forskningsnämnd. Medelsbehovet har av

forskningsnämnden beräknats till 37 000 kronor, mot vilken beräkning intet

synes vara att erinra.

Med erinran, att anslagsminskningen utgör 2 500 kronor, får jag alltså

hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Försvarets forskningsnämnd för budgetåret 1944/45 anvisa

ett reservationsanslag av 37 000 kronor.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

hemställt förordnar Hans Majit Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sven Berglund.

s. 299 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj.ts proposition nr 185.

299

Bilaga 1.

Årskostnader för den sjunde jaktflottiljen efter femårsperioden.

Kostnad

vid mat
-

Avlöningar m. m. till fast anställd personal.

Avlöningar till aktiv personal m. fl. förslagsanslag:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ........

2. Avlöningar till personal å avgångsstat, förslagsvis ......

3. Avlöningar till personal å disponibilitetsstat, förslagsvis..

i. Arvodet” till pensionerad personal i arvodesbefattning,

förslagsvis...........................••••••••.........

5. Avlöningar till extra ordinarie fänrikar, förslagsvis

6. Avlöningar till icke-ordinarie ekonomipersonal vi<

inrättningar, förslagsvis ................•■••••.....''

7. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis:

extra ordinarie och extra tjänstemän, förslagsvis ......

8. Arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie

tjänstemän...............................•.....•••••••

9. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t ................................................

10. Flygtillägg m. m., förslagsvis.....................•••••••

11. Avgånget manskaps anställning å civilanställmngsstat, för
slagsvis

..............................................

12. Körligt tillägg, förslagsvis ..............................

Avlöningar till personal å reservstat, förslagsanslag..........

Avlöningar till personal i flygvapnets reserv, förslagsanslag..

Rekryteringskostnader och avskedspremier m. m., förslagsanslag

Ekiperingsersättningar, förslagsanslag........................

Avlöningar och familjebidrag dt värnpliktiga.

De värnpliktigas avlöning, förslagsanslag....................

Familjebidrag åt värnpliktiga, förslagsanslag ................

Sjukvård.

Sjukvård, förslagsanslag ....................................

Sjukvårdsmateriel, reservationsanslag........................

Resor och militärtransporter.

De värnpliktigas färdkostnader, förslagsanslag ..............

Reseersättningar m. m., förslagsanslag ......................

Expenser m. m.

Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt, förslagsanslag----

Övriga expenser m. m., reservationsanslag. ............. ......

Publikationstryck, förslagsanslag............................

Mathållning, förslagsanslag ................

Intendenturmatcriel m. m.

Beklädnad, reservationsanslag ..............................

Kasern- och förplägnadsutredning, reservationsanslag........

Musikmateriel, reservationsanslag............................

Undervisning och övningar.

Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag.............

Flygvapnets övningar, reservationsanslag...................

Kronor

769 000

12 300

19 100

34 000

167 000

4 000

207 000

1000

147 600

7 000

5 000

21 000

120 000

1500

11000

2 400

15 000

10 000

130 000

11500

179 000

30 000

Kronor

10 000

1 082 000

1 361 000

33 000

121 500

13 400

25 000

141 500

280 000

209 000

1 092 000

s. 300 Kontrollera mot PDF

300

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Kostnad

Kronor

Kronor

Bevakningshundtjänsten, förslagsanslag........

—

1000

Flygmateriel m. m.

Anskaffning av flygmateriel, reservationsanslag..........

Underhåll av flygmateriel, reservationsanslag................

Vapen och ammunition, reservationsanslag............. '' '' ''

Motorfordon och motorbåtar, reservationsanslag..........

Motorvältar för flygfälten, reservationsanslag......

Snöröjningsmateriel, reservationsanslag................

1 5 420 000

634 000

429 000

90 000

13 000

40 000

1

.

6 626 000

Summa

—

9 903 400

eller i avrundat tal, 9 900 000 kronor

1 Årskvot för flygmaterielen beräknad å flygplan typ JX.

Årskostnader för den sjunde jaktflottiljen under femårsperioden (budgetåret 1946/47).

Kostnad

kronor

Avlöningar till aktiv personal m. fl...........

Avlöningar till personal i flygvapnets reserv

; Rekryte ringskostnader och avskedspremier m.

: Ekiperingsersättningar ..................

De värnpliktigas avlöning ...........

Familjebidrag åt värnpliktiga......’ '' ’ ^ ’

Sjukvård...........................

Sjukvårdsmateriel ....................

De värnpliktigas färdkostnader...............

Reseersättningar m. m...............

Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt .. .

Övriga expenser m. m.....................

Publikationstryck......................

Mathållning ........................

Beklädnad .......................

Kasern- och förplägnadsutredning ...........

Musikmateriel ......................

Undervisningsmateriel .....................

Flygvapnets övningar .......................

Bevakningshundtjänsten ....................''

Anskaffning av flygmateriel (årskvot).........

Underhåll av flygmateriel.............

Vapen och ammunition.......................

Motorfordon och motorbåtar .................

Motorvältar för flygfälten.....................

Snöröjningsmateriel .........................

Summa

1 387 000

7 000

5 000

21000

94 000

1500

11 000

2 400

15 000

10 000

120 000

11500

254 000

160 000

27 000

10 000

647 000

550

4 766 000

314 000

429 000

90 000

13 000

40 000

8 435 950

eller i avrundat tal 8 400 000 kronor

s. 301 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1$5.

301

Bilaga 3.

Engångskostnader för den sjunde jaktflottiljen.

Engångskostnader för anskaffning av flygm ateriel..

Engångskostnader för anskaffning av vapenxnateriel

Byggnader (beräknat avskrivningsbehov) ..........

Sjukvårdsmateriel ................................

Iutendenturmateriel m. m.........................

Undervisningsmateriel ............................

Övriga expenser ..................................

Bevakningshundtjänsten ..........................

Anskaffning av mobiliseringsammunition . .........

Motorfordon oell motorbåtar ......................

Motorvältar m. m. för flygfälten ..................

Eldsläoknin gsmateriel..............................

Snöröjningsmateriel .............................

Kostnad

kronor

32 271000

1029 U00

7 057 000

49 000

1481000

79 000

45 000

2 700

7 195 000

284 000

40 0U0

130000

210 000

Summa

49 872 700

s. 302 Kontrollera mot PDF

302

Kungl. Maj-.ts proposition nr 185.

INNEHÅLLSFÖKTECKNING.

sia.

A. Vissa särskilda frågor ...................................................... 9

Övergången till den nya organisationen av försvarsväsendets centrala.

förvaltning .............................................................. 2

Uppsättande av en sjunde jaktflottilj .................................... 7

Vissa frågor rörande utbildningen inom marinen m. m................. 22

Manskapsrekryteringen m. m............................................... 39

Den militära väderlekstjänstens organisation ........................... 42

B. Centrala förvaltningsmyndigheter ............................................ 48

Försvarets civilförvaltning:

Avlöningar .............................................................. 48

Omkostnader ........................................................... 54

Försvarets sjukvårdsförvaltning:

Avlöningar ..... 58

Omkostnader ............................................................ 34

Krigsmateriel verket:

Avlöningar ........................................................... 35

Omkostnader ............................................................ 89

Förrådsorganisationen m. m............................................. 91

Vissa beredskapskostnader.............................................. 92

Arméns fortiflkationsförvaltning:

Avlöningar .............................................................. 94

Omkostnader ............................................................ 100

Arméförvaltningen :

Avlöningar .............................................................. 101

Omkostnader ............................................................ lil

Marinförvaltningen:

Avlöningar .............................................................. 112

Omkostnader ............................................................ 116

Flygförvaltningen:

Avlöningar .............................................................. 121

Omkostnader ............................................................ 134

C. Försvarskrafterna............................................................ 135

Försvarsstaben:

Avlöningar .............................................................. 135

Omkostnader ........................................................... 142

Armén:

Avlöningar till aktiv personal m. fl..................................... 143

ftekryteringskostnader och avskedspremier m. m....................... 187

De värnpliktigas avlöning .............................................. 187

Uppförande av vissa baracker i Visby ................................ 190

Bidrag till badinrättning i Boden ...................................... 190

s. 303 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1S5.

303

Sid.

Marinen:

Avlöningar till aktiv personal m. fl.....................................

Rekryteringskostnader och avskedspremier m. m.......................

De värnpliktigas avlöning ..............................................

Engångskostnader för anskaffning av undervisningsmateriel m. m. för

sjömansskolan ........................................................

Anskaffning av utrustning för vissa verkstäder........................

Anskaffning av viss teknisk materiel ..................................

Flygvapnet:

Avlöningar till aktiv personal m. fl.....................................

Rekryteringskostnader och avskedspremier m. m.......................

De värnpliktigas avlöning ..............................................

J). Vissa till försvaret hörande institutioner ....................................

Kemiska anstalten:

Avlöningar ..............................................................

Omkostnader ............................................................

Forskningsverksamhet ..................................................

Utrustning av köldlaboratorium ........................................

Centrala civilanställningsbyrån:

Avlöningar ..............................................................

Omkostnader ............................................................

E. Diverse......................................................................

Civilanställnings befrämjande ............................................

Viss militär forskningsverksamhet........................................

Industriens krigsorganisation..............................................

Försvarsfilm........................................................... • —

Bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring

..............................................................

Försvarets forskningsnämnd ..............................................

Bilagor ..........................................................................

195

231

231

232

235

237

238

260

261

263

263

264

264

272

272

273

274

274

274

276

279

296

298

299

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (6)

6 kopplingar.

  1. Rskr. 1944:472 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till civilförsvaret för budgetåret 1944/45. s. 2 i texten
  2. 2SärU 1944:6 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till civilförsvaret för budgetåret 1944/45 jämte i ämnet väckta motioner. a2 i texten
  3. Rskr. 1944:409 Skrivelse till Kodningen i anledning av Kungl. Maj:ts framställning örn anslag för budgetåret 1944/45 till bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada, åd s. 7 i texten
  4. SU 1944:199 Utlåtande i anledning av Kungl. Majus framställning om anslag för budgetåret 1944/45 till bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under milit s. 1 i texten
  5. Rskr. 1944:321 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:t.s proposition angående vissa avlöningsm. jl. anslag för budgetåret 1944/45 under fjärde huvudtiteln jämte i s. 1 i texten

Visa alla 6