Sök i Ratio Lex

Angående förvärv av aktier i Stockholm—Västerås—Bergslagens nya järnvägsaktiebolag

1944-02-09 · 32 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 30 av 32 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1944:186, Angående förvärv av aktier i Stockholm—Västerås—Bergslagens nya järnvägsaktiebolag

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 186.

1

Nr 186.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förvärv

av aktier i Stockholm—Västerås—Bergslagens nya

järnvägsaktiebolag; given Stockholms slott den 3

mars 1944.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gustaf Andersson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 3 mars 1944.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist, Bagge, Andersson,

Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson.

I skrivelse den 11 februari 1944 har nämnden för behandling av vid statsinlösen

av enskild järnväg uppkommande tvistefrågor örn järnvägsegendomens

värde m. m.1) underställt Kungl. Majits prövning tre vid skrivelsen fogade,

'') Nämnden, som tillsattes av Kungl. Majit den 4 augusti 1939, består av generaldirektören

Henning Leo, ordförande, generaldirektören Nils Bolinder och ledamoten av riksdagens

första kammare, lantbrukaren K. A. Westman i Brobygård.

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 186.

398 U

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts ‘proposition nr 186.

av nämnden med respektive Västerås stad, Bergslagernas järnvägsaktiebolag

oell Gävle-Dala järnvägsaktiebolag ingångna överenskommelser örn förvärv för

svenska statens räkning av aktiemajoriteten i Stockholm—Västerås—Bergslagens

nya järnvägsaktiebolag.

Överenskommelserna, vilka torde få fogas till dagens statsrådsprotokoll

(Bilaga A—C), äro slutna under förutsättning dels att Kungl. Maj:t senast

den 15 juni 1944 godkänner desamma, dels, vidkommande överenskommelsen

med Västerås stad, att Västerås stadsfullmäktige senast den 1 mars 1944

godkänna densamma, dels ock, beträffande övriga två överenskommelser, att

avtalet med Västerås stad blir godkänt på sätt nyss nämnts.

I anslutning till 1939 års lagtima riksdags principbeslut örn ett samman

förande i statens hand av det svenska järnvägsnätet uppdrog Kungl. Maj:t

åt järnvägsstyrelsen att inleda förhandlingar med de enskilda järnvägsföretagen

i landet angående övertagande av de av dem ägda järnvägarna samt,

därest överenskommelse angående överlåtelsevillkoren kunde träffas, uppgöra

och Kungl. Maj:ts prövning underställa förslag till avtal i ämnet. Såsom

ett led i fullgörandet av det sålunda erhållna uppdraget igångsatte styrelsen

hösten 1939 beträffande Stockholm—Västerås—Bergslagens nya järnvägsaktiebolag

tekniska och ekonomiska utredningar i samarbete med bolagets

förvaltning rörande de av bolaget ägda järnvägarna ävensom den av bolaget

— genom dotterbolag — bedrivna biltrafiken. Därefter hava vid olika tillfällen

förhandlingar förts mellan representanter för järnvägsstyrelsen och för

järnvägsbolaget rörande statsinlösen av järnvägarna och biltrafikrörelsen. Sedan

från järnvägsstyrelsens sida i januari 1942 under hand anmälts till mig, att

en preliminär överenskommelse örn sådant förvärv förelåge, meddelade jag

styrelsen likaledes under hand, att jag ansåge den föreslagna uppgörelsen

oförmånlig för staten. Fortsatta förhandlingar hava även ägt rum under

sommaren 1943 utan att för staten gynnsammare villkor för övertagandet

kunnat uppnås.

Genom beslut den 17 december 1943 uppdrog jag åt omförmälda nämnd

att med bolaget upptaga underhandlingar i syfte att åstadkomma ett godtagbart

förslag till uppgörelse rörande statsförvärv av ifrågavarande järnvägar.

De förhandlingar, som i anledning härav ägt rum, hava resulterat i de av

mig inledningsvis omnämnda överenskommelserna.

Till belysande av det nu preliminärt avtalade järnvägsförvärvets betydelse

må till en början lämnas en av järnvägsstyrelsen utarbetad översikt rörande

järnvägarnas tillkomst och därmed sammanhängande förhållanden.

Det omfattande järnvägssystem, vilket sammanfattande benämnes Stockholm—Västerås—Bergslagens

järnvägar och betecknas med initialerna S. W. B.,

uppvisar stora växlingar såväl i fråga örn järnvägslinjernas tillkomsthistoria

som beträffande desammas samfärdselgeografiska läge samt förutvarande,

aktuella och förutsebara framtida transportuppgifter. Helt allmänt torde

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

emellertid gälla, att förevarande järnvägars direkta trafikområde till sin

huvudpart tillhör de trakter av vårt land, där behovet av järnvägar allra

tidigast gjorde sig gällande och där följaktligen järnvägsplanerna gå efter

vårt lands förhållanden mycket långt tillbaka i tiden. Sålunda ingick en

järnvägslinje Stockholm—Västerås—Köping — med en delvis annan sträckning

än den nuvarande — såsom en del av västra stambanan Stockholm—

örebro—Göteborg såväl i de av greve A. E. von Rosen uppgjorda järnvägsplaner,

vilka förelågo vid tiden för riksdagen 1847—1848, som i det av vårt

lands första, år 1855 tillsatta järnvägskommitté utarbetade mera detaljerade

förslaget till stambanesystem. Avsikten var att den norr om Mälaren dragna

västra stambanan skulle å en sträcka av cirka 60 km närmast Stockholm

betjäna jämväl trafiken från norra stambanan. Sedermera, då beslut fattats

örn västra stambanans dragning söder örn Mälaren, voro starka krafter i

rörelse för att giva åt norra stambanan en sträckning, som vore från Stockholm

räknat i ungefär lika män inriktad mot Köping och mot Storvik, med

förgreningspunkt i närheten av Tillberga och norra linjen därifrån dragen

över Sala. Det var först då denna fråga genom beslut vid 1870 års riksdag

vunnit sin lösning i en för Yästerås-intresset oförmånlig riktning, som planer

på enskilt järnvägsbyggande i bär berörda bygder kunde uppgöras och realiseras.

Blott några månader efter sagda riksdagsbeslut, vilket ansågs innebära

att varje tanke på en statsbana genom södra Västmanland måste uppgivas,

konstituerades Stockholm—Västerås—Bergslagens järnvägsaktiebolag,

vilket enligt bolagsordningen skulle lia till ändamål »att anlägga en järnväg

från norra stambanan över Almarestäket och Västerås till Köping, med utgrening

i trakten av Sevalla (Tillberga) till Ängelsberg».

Ehuru S. W. B:s södra huvudlinje alltså icke kommit att byggas som och

fått beteckningen stambana, har den i allt fall utpräglad huvudbanekaraktär,

och dess tillkomst i enskild ägo betecknade följaktligen ett markerat avsteg

från de riktlinjer för det svenska järnvägssystemets utbyggnad, som uppdrag^

vid mitten av 1850-talet och vars ledande grundsats var, att alla

järnvägsstamlinjer i riket skulle anläggas och utföras genom statens omedelbara

försorg och på dess bekostnad. Koncessioneringen av sagda linje kan

sålunda sägas beteckna övergången till en ny järnvägspolis, vars syftemål

klart framlyser i ett uttalande vid 1869 års riksdag, att »statsbanebyggnaderna

borde noggrant begränsas för att möjliggöra privatbanesystemets allmännare

införande». Det är denna omkastning från en viss järnvägspolis!;:

grundprincip till en annan, nära nog motsatt sådan, som resulterat i det

för Sverige säregna blandade järnvägssystemet med såväl huvudbanor som

bibanor dels i statlig, dels i enskild ägo.

Bland huvudbanor i enskild ägo stå de järnvägar, som betjäna mellersta

Sveriges brukslandskap, de s. k. bergslagsbanorna, obestridligen i första

rummet.

Stockholm—Västerås—Bergslagens järnvägsaktiebolag började sin verksamhet

år 1871 med ett aktiekapital av 3 000 000 kronor. I samband med

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 186.

verksamhetens utveckling vidtogos vissa organisatoriska ändringar. Aktiekapitalet

i det nuvarande bolaget med firma Stockholm—Västerås—Bergslagens

nya järnvägsaktiebolag utgör 15 000 000 kronor, fördelat i aktier å

100 kronor.

Den vid bolagets järnvägar med tillhörande biltrafik anställda personalen

uppgår till i runt tal 2 000 personer.

Bolagets järnvägar äro uppdelade på 10 koncessionsenheter. Beträffande

dessa har nämnden i sin skrivelse åberopat följande, av järnvägsstyrelsen i

en till nämnden överlämnad promemoria meddelade tekniska och historiska

data.

Koncession

meddelad

år

Öppnad ior

trafik

år

Banlängd

km

Tomteboda—Ängelsberg ........................

1872

1875

146,5

Tillberga—Köping ..............................

1872

1876

44,8

Tillberga—Sala ..................................

1874

1875

27,5

Ängelsberg—Vansbro............................

1891

1900 och 1907

144,9

Enköping—Runhällen ..........................

1897

1906

45,fi

Enköping—Enköpings hamn....................

1897

1906

1,6

Ramnäs—Kolbäck................................

1897

1899

26,8

Morgårdshammar—Smedjebacken..............

1891

1905

3,6

Kärrgruvan—Ängelsberg........................

1874

1876

16,6

Norberg—Kläckberg ............................

1882

1883

4,8

S:a

461,7

Spårvidd är för hela systemet den normala,

1 486

meter.

Kälavikt

Tillåten

per meter

hastighet

kg

km/tim

Huvudsta—Ludvika ................

.. 40,5—43,8

90

Tillberga—Köping ..................

40,5

90

Tillberga—Sala......................

311

65

Ramnäs—Kolbäck ..................

40,6 2

60

Ludvika—Vansbro ..................

313

75

Enköping—Runhällen ..............

25

50

Morgårdshammar—Smedjebacken ..

31

20

Ängelsberg—Norberg................

31

50

Norberg—Kärrgruvan ...............

31

30

Norberg—Kläckberg .................

1 3 km 41 kg, s 6 km 31 kg, 3 8 km 41 kg.

31

35

Kurvradien är minst 300 m utom å några mindre sidolinjer.

Förutom angivna, av bolaget ägda järnvägslinjer trafikerar bolaget dels

Spånga—Lövsta järnväg och Sundbyberg norra—Ulvsunda järnväg, båda

tillhöriga Stockholms stad och med en sammanlagd banlängd av 10,6 km,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 186.

dels ock tillsammans med andra järnvägar vissa dessa tillhöriga korta bansträckor,

nämligen ingångsspår till olika stationer med en sammanlagd

längd av 9,2 km, varför den totala trafikerade banlängden uppgår till 481, B

km, av vilka 16,1 km äro upplåtna enbart för godstrafik.

Den rullande materielen å järnvägarna utgjordes vid 1943 års slut av:

ånglok........................................ 65 stycken

rälsbussar.................................... 16

lokomotorer.................................. 6

person- och postvagnar 2-axliga .......... 64 »

» » » 4-axliga .......... 76 »

resgods- och godsvagnar .................. 1 556

Härtill komma tjänste- och specialvagnar.

Härförutom disponerar bolaget till Spånga—Lövsta järnväg hörande

materiel, utgörande 1 lokomotor och 170 godsvagnar.

I syfte att visa, att de skilda linjerna äro mycket olika i fråga örn trafikintensitet

och betydelse, har järnvägsstyrelsen i förenämnda promemoria

hänvisat till följande sammanställning i fråga örn inkomster per dag

och bankm, avseende åren 1938 och 1942.

Linje

Stockholm—Köping ..........

och Tillberga—Ängelsberg ..

Ramnäs—Kolbäck ............

Ängelsberg—Vansbro ........

Ängelsberg—Kärrgruvan och

Norberg—Kläckberg..........

Sala—Tillberga...............

Enköping—Runhällen ........ I

ir 1938 År 1942

kronor kronor

106 186

37—41 61—74

26 48

7 12

I anslutning till denna sammanställning har järnvägsstyrelsen anfört, att

linjerna Stockholm—Köping och Tillberga—Ludvika vore att anse såsom

huvudlinjer, medan övriga sträckor vore mer eller mindre av bilinjetyp.

Angående bolagets biltrafikrörelse har järnvägsstyrelsen meddelat, att

bolaget genom ett dotterbolag, Svenska omnibusaktiebolaget, dreve en betydande

bussrörelse. Detta bolag hade inköpts år 1928. Härmed hade

följt koncession å linjerna Stockholm—Sundbyberg—Duvbo Bromsten

Spånga—Hässelby. Därefter hade rörelsen utvidgats genom erhållande av

nja koncessioner och genom inköp av redan existerande företag. De senare

hade införlivats med Svenska omnibusaktiebolaget utom beträffande Huvudsta

omnibusaktiebolag och Ulriksdals trafikaktiebolag, vilka inköpts år 1936 respektive

år 1939. Trafikrörelsen ombesörjdes dock helt av Svenska omnibusaktiebolaget,

som ägde samtliga aktier i de båda bolagen. Den sammanlagda

opaginerad Kontrollera mot PDF

n Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

trafikerade linjelängden utgjorde för närvarande 621 km. Bilparken bestode

vid 1943 års utgång av 104 bussar, 2 lastbilar, 5 personbilar och 1

motorcykel. Personalen uppginge till cirka 250 man. Till belysande av

trafikens omfattning har järnvägsstyrelsen anfört, att bruttoinkomsterna år

1943 uppgått till cirka 2,8 miljoner kronor och antalet bilkm till cirka 2,7

miljoner.

1 detta sammanhang meddelar järnvägsstyrelsen, att S. W. B. även drere

lastbilsrörelse genom sitt dotterbolag Svenska lastbilsaktiebolaget, som

börjat sin verksamhet ar 1937. Detta bolag ägde 22 lastbilar jämte släpvagnar

med ett anskaffningsvärde av cirka 250,000 kronor. Bruttoinkomsterna

hade år 1943 uppgått till cirka 450,000 kronor.

I sin förenämnda promemoria har järnvägsstyrelsen åberopat följande

siffersammanställningar, avsedda att belysa S. W. B:s ekonomiska förhållanden

under åren 1931 — 1942.

J arn vägsrörelsen.

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1931—

1938

1939

1940

1941

1942

Inkomster.

T u s e

n t a 1 kr

o n o

r

4 365

3 971

3 749

3 835

4114

4 289

4 534

4 713

4 196

5 037

5 901

6 707

7 636

Persontrafik ......

Godstrafik ........

4 411

3 734

3 727

4 422

4 669

5129

5 988

5 681

4 720

6 885

7 870

9 773

11188

Övriga inkomster

(posttransportör

m. m.)..........

577

560

379

397

407

413

486

489

464

513

532

527

524

Summa

9 353

8 265

7 855

8 654

9190

9831

11008

10 883

9380

12 435

14 303

17 007

19 348

Driftutgifter ......

7162

6 547

6 279

6 750

7 250

7 638

8 280

8 592

7 312

8 946

11158

13 510

15 511

Driftöverskott......

2191

1718

1576

1904

1 940

2193

2 728

2 291

2 068

3 489

3145

3 497

3 837

S. W. Bis vinst- och förlusträkniugar.

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942

Inkomster.

T u

ser

itai k

ron

o r

Från föregående år balanserad

vinst ...........

809

727

744

753

635

698

831

1206

1294

1553

1728

1938’

Driftöverskott av egen järnvägs-

rörelse......................

2191

1717

1576

1904

1940

2193

2 728

2 291

3 489

3145

3 497

3 837

Räntor och inkomst av värde-

handlingar ..........

223

201

128

101

lil

61

54

65

91

74

79

86

Inkomst för omlagd samtrafiks-

väg ........................

48

43

104

50

49

82

39

30

28

15

6

53

Hushyror m. m...............

—

—

184

167

170

173

181

280

197

201

229

263

Summa

3271

2688

2 736

2 975

2 905

3 207

3 833

3872

5 099

4988

5 539

6177

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majis proposition nr 186.

7

Utgifter.

Avsättning till för- nyelsefond för järn-

vägsrörelsen......

Räntor............

Till skattefond ....

Diverse utgifter ..

| Vinst: balanserad

från föregående år

j för året ..........

Summa utgifter

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942

Tusental kronor

772

858

164

809

668

3271

623

832

114

727

392

2 688

624

806

53

50

744

459

2 736

626

780

49

753

767

2 975

631

668

87

71

635

813

2 905

695

634

176

121

698

883

3207

994

633

200

50

831

1125

3 833

885

633

260

50

1206

838

3 872

1092

626

850

78

1294

1159

5 099

1060

600

700

1553

1075

4 988

1014

587

1 100

1728

Illo

5 539

1072

567

1000

1 498

1938

1102

6177

1 Avskrivning på aktier och överskottsvärden.

Användningen av till bolagsstämmans förfogande ställda medel.

I

1931

1932

1933

1934 j

1935

1936

1937

1938

1939

.

1940

1941

!

1942 |

i |

T u

e

n t

a 1

k r

o n o

| Tillbolagsstämmans

! förfogande:

1 Vinst: för året----

6681

392

459

767

813

883

1125

838

1159

1075

1110

1102

j balanserad från

föregående år... .

809

727

744

753

635

698

831

1 206

1294

1553

1728

1938

Från fonder och i

övrigt tillkomna

1 medel............

—

—

—

-

—

—

—

-

—

—

—

—

[Summa till bolags- stämmans förfogande

1 477

1119

1203

1520

1448

1581

1956

2 044

2 453

2 628

2 838

3 040

Härav disponerades 1

; för:

| avsättn ing till egna

135

fonder ..........

avskrivningå aktier

''

o. d.............

1 -

—

—

Utdelning:

å stamaktier......

i procent ........

750

5

375

2,5

450

3

750

5

750

5

750

5

750

5

750

5

900

6

900

6

900

6

900

6

Vinst balanserad til

efterföljande år

727

744

758

635

698

831

1206

1294

1553

1728

1988

2140

S. W. B:s ekonomiska ställning framgår av följande senast tillgängliga

balansräkning, som avser ställningen per den 31 december 1942 och som

jämväl i och för jämförelse angiver balansvärdena per samma datum år 1941.

År 1941

Kronor

41 235 874: 20

16118 967:56

1 699 649: 36

Tillgångar. Å.r 1942

Kronor

Järnvägsbyggnaden .............................. 41 592 008:43

Bullande materiel................................ 16 525 795:53

Inventarier........................................ 1 ^08: 34

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majlis proposition nr 186.

Är 1941

År 1942

Kronor

Kronor

1 267 087: 61

Diverse fastigheter ...................

1 270 779: 61

205 000: —

Aktier i Svenska omnibusaktiebolaget, 4 095 st.

å 100 kr..............................

205 000: —

12 500: —

Aktier i Svenska lastbilsaktiebolaget, 246 st

ä 100 kr................................

12 500: —

5 000: —

Aktier i Trafikaktiebolaget Strömsholms kanal,

50 st. ä 100 kr. .

1-

-; —

Aktier i aktiebolaget Svenska godscentraler,

110 st. ä 100 kr..............

1: —

—: —

Aktier i aktiebolaget Landtransport, 132 st.

ä 100 kr....................

1: —

—: —

Aktier i aktiebolaget Nordisk biltjänst, 39 st

ä 100 kr.............

1: —

240 714: 78

Diverse ofullbordade arbeten .

638 804: 91

1 023 641:43

Förrådet ..........................

1 578 422: 20

374117: 78

Obligationer .......................

359 117: 78

731 907: 68

Bank och postgiro ...................

308 031:17

1660 701:41

Diverse räkningar..........................

1 755 754:71

64 575161:81

66 024 726: 68

Skulder.

811215: 52

Statslån ............................

790 802: 28

7 681 000: —

Obligationslån ....................

7 356 000: —

4 840 835: 67

Reverslån............................

5 555 992: 61

175 000: —

Stockholms stads drätselnämnd ....

175 000: —

150 233: —

Upplupna ej förfallna obligations- och revers-

räntor ..............................

143 902: —

24 465: 50

Oinlösta obligationer samt aktie- och obliga-

tionskuponger____

29 879: —

5 996 909: 07

Diverse räkningar m. m.............

5 737 157: 24

1 178 055: 79

Skattereserv ..........

1 267 120: 18

15 000 000: —

Aktiekapitalet ..................

15 000 000: —

1 500 000: —

Reservfonden ......

1 500 000: —

1 525 438: 19

Dispositionsfonden ..............................

1 525 788: 19

Förnyelsefonden:

9 112 703: — för järnvägsbyggnaden

........ 9 632 603: —

11 694 689: 59 » rullande materiel 12 128 201: 91

1 699 649: 36 » inventarier...... 1 778 508: 34

22 853 880: 69 346 838: 74 » div. fastigheter

m. m......... 364 008:74 23 903 321:99

2 838 128: 38 Vinst- och förlusträkning........................ 3 039 763:19

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 186.

9

År 1941 År 1942

Kronor Kronor

Säkerhet för lån:

1 028 700: — för statslånet, in
teckningar

____ 1 028 700: —

9 121 000: — » obligationslånen,

inteckningar .. 8 937 000: —

5 000 000: — » reverslånen, inteckningar

____ 5 000 000: —

2 500 000: — i övrigt, inteckningar 3 000 000: —

500 000: — Borgensförbindelser

jämte inteckning.. 500 000: —

93 000: — Garantiförbindelse 94 100: —

1 000 000: — Borgensförbindelse 1 000 000: —

Bolaget har förbundit sig att till 174 personer

utbetala pensioner och understöd med en

årlig kostnad av ca 63 500 kronor. _

64575 161:81 66 024 726: 68

För de tre bussbolagen ter sig den konsoliderade balansräkningen per

den 31 december 1942 på följande sätt.

Tusental kronor

Tillgångar.

Fastigheter .................................. 306

Omnibusar .................................. ‘1932

Inventarier .................................. lil

Aktier och goodwill ........................ 1 613

Kassa och diverse fordringar.............. 94 5 086

Skulder.

Aktiekapital.................................. 410

Egna fonder ................................ 306

Diverse skulder ............................ 1132

Förnyelsefonden ............................ 3102

Vinst från föregående år .................. 81

Vinst för året .............................. 55 5 086

Balansräkningen för Svenska lastbilsaktiebolaget per den 31 december

1942 utvisar följande.

Tillgångar.

Lastbilar och släpvagnar

Inventarier ..............

Kassa ....................

Diverse fordringar ......

Balanserad förlust ......

Tusental kronor

........ 92

........ 16

........ 4

......... 52

......... 6

Summa 170

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

Skulder. Tusental kronor

Aktiekapital............................................ 25

Diverse k red Hörer .................................... 142

Arets vinst ............................................ 3

Summa 170

I sin förenämnda skrivelse den 11 februari 1944 har nämnden för behandling

av vid statsinlösen av enskild järnväg uppkommande tvistefrågor — under

erinran, att de utredningar oell kalkyler, som legat till grund för järnvägsstyrelsens

värdering av S.W.B:s järnvägar och den på grundval därav, år 1942

träffade, förutnämnda preliminära överenskommelsen om statsförvärv, liksom

av järnvägsstyrelsen senare gjorda utredningar ställts till nämndens förfogande

— beträffande resultatet av dessa utredningar anfört följande.

Av förenämnda utredningar framgår, att järnvägsstyrelsens förstatligandeberedning

för beräkningen av järnvägarnas värde bland annat låtit upprätta

en s. k. normalkalkyl, avsedd att tjäna såsom underlag för en prognos i

fråga örn avkastningens storlek vid fortsatt enskild drift. Det på en sådan

kalkyl grundade värdet av S.W.B:s aktier uppgick till omkring 24 500 000

kronor, motsvarande omkring 163 kronor per aktie. Emellertid hänförde

sig normalkalkylen i fråga om utfallet av driften å S.W.B:s järnvägar närmast

till åren 1931—1938 och tog sålunda icke hänsyn till den utveckling

inom S.W.B:s trafikområde, som sedan dess skett och som kunde göra vissa

jämkningar gentemot kalkylens resultat försvarliga. Under erinran att de

ekonomiska utsikterna för ifrågavarande järnvägar syntes på längre sikt

relativt gynnsamma ävensom att förvärvet innebure möjligheter till betydande

rationalisering på ett flertal områden, hade förstatligandeberedningen

funnit villkoren för den preliminära överenskommelsen ur statens synpunkt

skäliga trots att den betingade köpesumman 26 500 000 kronor översköte

normalkalkylens resultat med 2 000 000 kronor. Sagda köpesumma motsvarade

cirka 177 kronor per aktie, varjämte S.W.B. skulle dels tillföras en

jämförelsevis hög, efter 10 % beräknad vinst för tiden den 1 januari 1941

—den 30 juni 1942, utgörande 2 250 000 kronor, motsvarande 15 kronor

per aktie, dels behålla och framdeles utbekomma eventuell återbäring eller

utdelning på grund av delägarskap i enskilda järnvägarnas arbetsgivareförening

och enskilda järnvägarnas försäkringsanstalter. Storleken av beloppet

härutinnan beräknades till 1 000 000 kronor eller avrundat 7 kronor

per aktie.

I anslutning härtill framhåller nämnden, att den efter verkställd undersökning

funnit sig kunna lägga de av järnvägsstyrelsen gjorda utredningarna

och värderingarna i huvudsak till grund för uppskattningen av järnvägarnas

värde. Nämnden har dock ansett sig böra räkna med en försiktigare uppskattning

av de framtida trafikinkomsterna vid samma järnvägar.

Nämnden övergår härefter till att utveckla de skäl, som varit för nämnden

bestämmande för att statsförvärvet av förevarande järnvägar borde ske genom

inköp av aktiemajoriteten i S. W. B. Härutinnan anför nämnden.

Underhandlingsläget visade, att vissa svårigheter, som förelågo för en

överenskommelse örn inköp av själva järnvägsanläggningen, kunde undvikas,

örn man i stället valde formen att förvärva aktiemajoriteten i S. W. B.

Ur aktieägarnas synpunkt innebure nämligen ett förvärv i denna form bland

opaginerad Kontrollera mot PDF

It

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

annat, att aktieägaren redan vid tidpunkten för försäljningen finge full visshet

icke blott om det belopp, han komme att utfå, utan även om den tidpunkt,

då beloppet stöde till hans förfogande. Med beaktande av de mojligheter

till överenskommelse, som på denna väg förelåge, syntes statsförvärvet

i detta fall lämpligen böra ske genom inköp av aktiemajoriteten i S. W. B.

Nämnden behandlar därpå det överenskomna inlösningspriset å aktierna

och övriga därmed sammanhängande förhallanden. Härutinnan anföies.

I enlighet med de föreliggande överenskommelserna skall staten den 1

juli 1944 förvärva 114 840 aktier av 8. W. B:s 150 000 aktier till ett pris av

168 kronor per aktie, sedan de nuvarande aktieägarna å ordinarie bolagsstämma

1944 av 1943 års vinstmedel fritt disponerat över ett belopp av

1050 000 kronor, motsvarande 7 % å aktiekapitalet. Staten förbinder sig

vidare intill den 1 juli 1945 att på anfordran inlösa övriga aktier i S. W. B.

till samma pris som nyss sagts eller 168 kronor per aktie. En inlösen av

samtliga aktier till detta pris kräver en kapitalinsats av 25 200 000 kronor.

Av detta belopp skola 24 750 000 kronor erläggas i form av treprocentiga

statsobligationer, under det att återstoden skall gäldas kontant.

Vidare anför nämnden örn innebörden av överenskommelsen.

Enligt den för S. W. B. fastställda bolagsordningen, § 12, är rösträtten

så begränsad, att ingen må utöva rösträtt för mer än en tiondel av hela det

vid bolagsstämman antecknade röstetalet, sadant detta framgar av den vid

början av bolagsstämman justerade röstlängden. Genom köp av ifrågavarande

aktieposter blir staten i stånd att bestämma över S. W. B:s rörelse

och förvaltning och förvärvar tillika indirekt, förutom S. W. B:s järnvägar,

dess övriga fastigheter, värdehandlingar ävensom samtliga andra tillhörigheter

och rättigheter. I tillgångarna komma även att ingå tillgängliga likvida

medel.

Nämnden övergår så till frågan örn ett framtida införlivande av S. W. B:s

järnvägar med statsbanorna och anför härom att, sedan staten förvärvat

ifrågavarande aktieposter, åtgärder borde vidtagas för ett sådant införlivande.

Lämpligast syntes vara, att S. W. B. trädde i likvidation och att avtal träffades

örn överlåtelse av S. W. B:s alla tillgångar och skulder till staten.

Beträffande aktieförvärvets inverkan på anställningsvillkoren för personalen

vid S. W. B:s järnvägar anmärker nämnden, att en förändring av äganderätten

till aktierna icke i och för sig medförde någon förändring i sagda villkor,

sådana desamma vore reglerade enligt avtal eller på annat sätt. I samband

med att S. W. B:s järnvägar införlivades med statsbanenätet borde personalen

övergå i statens järnvägars tjänst enligt de regler, som härvid brukade

tillämpas. I överenskommelsen med Västerås stad hade också under § 5 föreskrivits,

att staten förbunde sig att i blivande avtal örn införlivning i statsbanenätet

av 8. W. B:s järnvägar intaga bestämmelser rörande personalens

anställnings- och lönevillkor likvärdiga med dom, som tillämpats vid hittills,

jämlikt statsmakternas beslut vid 1939 års riksdag örn enhetliggörande av

det svenska järnvägsnätet, skedda övertaganden av enskilda järnvägar.

Slutligen lämnar nämnden en jämförelse mellan den ekonomiska innebörden

av 1942 års förslag och den nu preliminärt träffade uppgörelsen samt

anför härom, att en sådan jämförelse utvisade, att köpeskillingen jämte av

de nuvarande aktieägarna i samband med försäljningen disponerade vinst

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

medel sänkts från 28 750 000 kronor till 26 250 000 eller med 2 500 000 kronor.

Det vore emellertid att märka, att staten enligt den av nämnden nu träffade

uppgörelsen även erliölle andelen i förenämnda anstalter, beräknad till 1 000 000

kronor, varjämte tillkomme efter den 1 juli 1942 intjänade, av S. W. B. icke

utdelade överskottsmedel. Å andra sidan komme den utskiftningsskatt,

som kunde komma att utgå vid S. W. B:s framtida likvidation i samband

med en totalöverlåtelse till staten av S. W. B:s tillgångar och skulder och

som av S. W. B. beräknats till 1 400 000 kronor, att enligt sistnämnda uppgörelse

bäras av statsverket.

Under åberopande av vad sålunda anförts och då det avtalade priset synts

skäligt samt bestämmelserna i överenskommelserna i övrigt ansetts godtagbara,

tillstyrker nämnden, att ifrågavarande aktieförvärv genomföras på de

i överenskommelserna angivna villkoren.

I detta sammanhang torde redogörelse böra lämnas för vissa i samband

med undertecknande av ifrågavarande överenskommelser upptagna särskilda

spörsmål, vilka behandlats inför nämnden i närvaro av representanter för

järnvägsstyrelsen, Västerås stad och S. W. B. på sätt framgår av ett vid sagda

tillfälle fört protokoll, som nämnden fogat till sin skrivelse.

I anslutning till att staten enligt § 6 i överenskommelsen med Västerås

stad förbundit sig att respektera av S. W. B. redan fattade beslut enligt

en till nämnden avlämnad förteckning i fråga örn särskilda pensioner och

understöd, vilket åtagande jämväl skulle gälla då S. W. B:s järnvägar införlivades

med statens järnvägar, har till protokollet antecknats, att den ifrågavarande

förteckningen, som förklarats icke föranleda någon anmärkning, skulle

förses med påteckning och biläggas protokollet. Upplysningsvis må nämnas,

att sagda förteckning upptager 77 pensionärer med ett sammanlagt årligt

understödsbelopp av 53 334 kronor.

Under hänvisning till den i § 7 i överenskommelsen med Västerås stad

upptagna föreskriften att staden förbundit sig att vid fortsatt ordinarie bolagsstämma

den 30 juni 1944 i frågor angående bestämmande av arvoden åt

styrelse och revisorer, val av styrelseledamöter jämte suppleanter och val

av revisorer jämte suppleanter rösta i enlighet med de anvisningar, staten

komme att lämna, hava parterna enligt anteckning till protokollet förklarat

sig vara överens därom, att nämnda anvisningar skulle, såvida icke särskilda skäl

annat föranledde, verkställas på sådant sätt, att Västerås stad finge efter

eget önskemål för tiden intill 1945 års ordinarie bolagsstämma omvälja en

av S. W. B:s nu fungerande aktieägarvalda revisorer. På av nämndens

ordförande given anledning har vidare till protokollet antecknats, att parterna

vore överens därom, att det vore önskvärt, att Västerås stad erhölle en plats

i styrelsen intill dess S. W. B. ginge i likvidation.

jPå förslag av representanten för Västerås stad målarmästaren Alb. Lundkvist

har till protokollet fogats avskrift av en av järnvägsstyrelsen den 31

januari 1944 till nämnden avlåten skrivelse, vari styrelsen i och för av nämnden

begärt klarläggande dels förklarat, att styrelsen vore beredd att, efter det

den projekterade elektrifieringen av till S. W. B. nu hörande järnvägslinjer

blivit fullbordad, till staden på skäliga villkor överlåta den del av nuvarande

lokstationsområde, vilken efter sagda elektrifiering komme att bliva för järnvägsändamål

obehövlig, dels meddelat, att vid diskussionen inom järnvägsstyrelsen

beträffande åtgärder i samband med förstatligandet av sagda järn
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 186. 13

vägslinjer icke ifrågasatts annat än att den S. W. B. tillhöriga verkstaden

i Tillberga skulle bibehållas och en betydande rörelse där uppehållas.

Vidare har till protokollet antecknats, att nämndens ordförande — i anledning

av ett påpekande från herr Lundkvist angående betydelsen för Västerås

stad av att statens järnvägars blivande fraktpolitik å Ö. W. B. bestämdes

under hänsynstagande till de önskemål, staden därutinnan kunde framställa —

förklarat, att han icke funne möjligheter föreligga att på nuvarande stadium

därutinnan avgiva några bestämda försäkringar men att diskussionen i den

nu berörda frågan — liksom i andra frågor av särskilt intresse för staden

— borde väsentligen kunna underlättas därigenom, att staden på sätt nyss

nämnts finge en representant i S. W. B:s styrelse.

På hemställan från S. W. B:s sida hava till protokollet fogats anteckningar

från en den 3 februari 1944 förd diskussion mellan representanter för järnvägsstyrelsens

förstatligandeberedning, S. W. B. och föreningen enskilda

järnvägars förvaltningstjänstemän rörande vissa personalfrågor i samband

med S. W. B:s inlemmande i statens järnvägar. I anslutning till detta beslut

har ordföranden i S. W. B:s styrelse, direktören Arthur Lindén till protokollet

antecknat, att man från S. W. B:s sida under de mångåriga förhandlingarna

örn förstatligande av S. W. B:s järnvägar städse sökt på alla sätt

tillvarataga personalens i olika grader intresse av att ett förstatligande icke

skulle medföra någon försämring i dess anställnings- och avlöningsförmåner.

Ytterligare har till protokollet antecknats, att nämndens ordförande i anledav

herr Lindens yttrande anmärkt, att en avtalsmässig reglering av individuella

fall icke kunde vid förevarande sammanträde komma i fråga men att

ordföranden såsom uttryck för nämndens uppfattning ville uttala, att nämnden

hyste förhoppning örn att uppkommande personalfrågor skulle tillfredsställande

lösas under fortsatta förhandlingar mellan järnvägsstyrelsen och

övriga vederbörande.

Järnvägsstyrelsen har på grund av remiss den 24 februari 1944 avgivit

utlåtande i ärendet.

Efter en redogörelse för de av järnvägsstyrelsen förda underhandlingarna

i saken erinrar järnvägsstyrelsen örn att de av nämnden träffade överenskommelserna

gällde förvärv av aktier i ett järnvägsaktiebolag och att uppgörelsen

alltså vore formellt olikartad mot de överenskommelser örn järnvägsförvärv,

vilka hittills kommit till stånd efter statsmakternas vid 1939

års riksdag fattade principbeslut örn enhetliggörande av det svenska järnvägsnätet.

I anledning av det av nämnda riksdag gjorda uttalandet mot

järn vägsförstatliganden genom aktieförvärv anser sig styrelsen nu endast

böra framhålla, att de med olikheten i form följande reella skiljaktigheterna

icke behövde bliva särdeles betydande, enär aktieförvärvet vore att betrakta

som ett första led i den serie av åtgärder, vilkas syftemål vore vederbörande

järnvägslinjers snara inlemmande i statsbanenätet.

I fråga örn beräkningen av järnvägarnas affärsvärde meddelar järnvägsstyrelsen,

att styrelsen efter samråd med representanter för S.W.B. i

samband med de under åren 1941 och 1942 förda förhandlingarna om statsförvärv

uppgjort en kalkyl över beräkningsbara inkomster, utgifter och överskott

under ett »normalår». Denna s. k. normalkalkyl vore baserad på bokföringsuppgifterna

för åren 1931—1938 med vissa justeringar. Vid de hittills

gjorda förvärven hade affärsvärdena räknats från säljarens synpunkt,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

d. v. s. under förutsättning av tänkt fortsatt enskild förvaltning. Beträffande

beräkningen i övrigt hänvisar järnvägsstyrelsen till vad därutinnan anförts

i styrelsens den 23 februari 1940 avlåtna framställning angående statsförvärv

av Göteborg—Borås och Borås—Alvesta järnvägar (proposition nr 101/1940,

sid. 12—13), vilken framställning avsett den först träffade överenskommelsen

jämlikt 1939 års principbeslut.

Ifrågavarande normalkalkyl, kompletterad med hänsyn till de ändringar

i tillgångar och skulder, som inträffat intill utgången av år 1942, utvisar

följande.

Medeltal

1931—88

Normalår

Inkomster.

Persontrafik

Godstrafik ..

Övriga ......

Utgifter......

Driftöverskott

Tusental kronor

......... 4 196 4 196

......... 4 720 5 265

......... 420_461

Summa 9 336 9 922

......... 7 312 7 470

......... 2 024 2 452

Sammanfattning för normalår.

Inkomster.

Driftöverskott av järnvägsrörelsen.........................

D:o av bilrörelsen...........................................

Hushyror, arrenden m. m..................................

Utgifter.

Avsättning till förnyelsefond för järnvägsrörelsen.......

D:o för bilrörelsen .........................................

Skatter .......................................................

Nettoinkomst.................................................

Motsvarande kapital efter 4 % .............................

Tillägg (för egendom utanför rörelsen).

Tomtmark ...................................................

Reverser och övriga värdehandlingar .....................

I kassa och bank ...........................................

Övriga rörelsemedel.........................................

Avdrag (för skulder).

Statslån.......................................................

Obligationslån ...............................................

Reverslån.....................................................

Bussbolagens skulder.......................................

Diverse skulder .............................................

Skattereserv .................................................

Aktieutdelning 6 % .........................................

Saldo.

Affärsvärde å aktierna .....................................

2 452

725

210 3 387

895

460

313 1668

1719

42 975

117

607

308

1 658 + 2 690

720 1

7 356

5 690 1

1133

3 496

1600

900 _ 20 895

24 770

*) Beloppet har beräknats med hänsyn till att en i skulden ingående anst&ndsränta reducerats

till sitt nuvärde.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

I anslutning härtill anmärker järnvägsstyrelsen, att bland förestående

siffror de, som avsåge inkomsterna av trafiken, vore de viktigaste. I fråga

om de överväganden, som legat till grund för beräkningarna rörande dessa

inkomster samt rörande normalkalkylens poster i övrigt anför järnvägsstyrelsen

vidare.

Beträffande persontrafiken hade det ansetts riktigast att stanna vid medeltalet

för basperioden, även om det kunnat påvisas, att antalet resande

å större avstånd undergått viss, ej oväsentlig ökning. För godstrafikens

del åter hade inkomsten för normalåret räknats högre än den för perioden

1931—1938 genomsnittliga. Som motiv härför hade vid tidpunkten för förhandlingarna

i januari 1942 anförts, att den allmänna utvecklingen av industrien

inom S.W.B:s trafikområde under de sista tio åren syntes ha varit

särdeles gynnsam. Detta gällde framför allt gruvdrift och järnindustri, som

betydligt utökat sin produktion.

Vad därvid anfördes gäller alltjämt och det med ökad styrka. Nya industrier

lia sålunda tillkommit under senare år och tillkomma alltjämt. Så

har Skånska cementaktiebolaget byggt en stor cementfabrik i Köping, som

skall tillgodose behovet inom ett vidsträckt område, ävensom en eternitfabrik

i direkt anslutning till cementfabriken. På samma ort låter vidare

Kooperativa förbundet uppföra en fabrik för tillverkning av kvävehaltiga

»ödselmedel. I detta sammanhang må jämväl nämnas, att beslut fattats

örn förläggande till Enköping av ett pansarregemente och till Arboga av en

llygverkstad, vilka båda förläggningar säkerligen komma att giva upphov

till ej obetydliga transporter. En väsentlig ekonomisk fördel ligger också

däri, att S.W.B:s godstrafik till större delen utgöres av s. k. tungt gods,

vars järnvägsbefordran ej är nämnvärt utsatt för landsvägskonkuirens.

Järnvägsstyrelsen har varit angelägen örn att i sin kalkyl frånskilja sådant,

som har med nuvarande krisförhållanden att göra, men däremot ansett

skäligt, att nytillkomna trafikobjekt av obestridlig förblivande karaktär räknas

säljaren tillgodo i kalkylen. — Vagnslasttrafikens sammansättning belyses

av följande uppgifter, avseende dels ett freds- och dels ett krigsår.

1938

1942

Procent av

viktmängden

Järn och stålvaror..................

........ 28

21

Malmer ..............................

........ 24

28

Stenkol, träkol och torv ..........

........ 17

7

Trävaror ............................

........ 9

19

Cement, tegel........................

........ 3

8

Övriga varor ........................

........ 19

17

100

100

Total viktmängd, 1 000 ton........

........ 1220

2 215

Ökningen i antagna utgifter är en följd av den ökade godstrafiken. Prisförhållandena

lia för enkelhets skull antagits oförändrade i jämförelse med

basperioden.

I fråga om busstrafiken har man icke kunnat räkna efter någon 8-årspenod,

då denna rörelsegren i sin nuvarande betydande omfattning vid krigsutbrottet

var tämligen ny. Man har alltså måst helt bygga på förhållandena

under åren närmast före krigsutbrottet, då nuvarande exceptionella trafiksituation

icke ansetts böra eller kunna införas i kalkylerna, vilka skola gälla

fredsförhållanden. — Det område norr och väster örn Stockholm, som be
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

tjänas av den av järnvägsbolaget genom dotterbolag bedrivna busstrafiken,

bär betydande utvecklingsmöjligheter ur bosättningssynpunkt, varmed måste

följa en stark expansion av resandetrafiken. Vidare må erinras örn de planer,

som föreligga beträffande stockliolmsregementenas förläggning till här

i frågavaran de o mråde.

Avsättningen till förnyelsefond för järnvägsrörelsen är räknad efter bokföringslagens

normalgrunder. Beloppet kan förefalla högt, och det har

ifrågasatts, huruvida icke -—- med antagna prisförhållanden -— ett överskott

kunde förutsättas uppkomma. I detta sammanhang är att nämna, att beräkning

— år 1941 — gjorts angående den undernormala förnyelse, som föreligger

vid järnvägen. Härvid hade för den rullande materielen framräknats

ett belopp av ca 2,7 milj. kronor. Detta var emellertid en så måttlig del

av den totala anskaffningskostnaden för sagda materiel, vilken uppgick till

ca 16 milj. kronor, att det i januari 1942 ansetts vara möjligt att hålla förnyelsen

inom ramen för den löpande avsättningen. Vid detta antagande

hade beaktats dels utvägen att »låna» mellan olika objektsgrupper, dels förhållandet,

att B. W. B.:s anläggningar i stort sett —- örn de också icke vore

anmärkningsfria — dock befunne sig i ett bättre skick än vad som påträffats

vid nära nog alla hittills förvärvade enskilda järnvägar. — Med hänsyn till

sagda förhållande hade det ansetts försvarligt att i förestående sammanställning

— mot vanligheten —• ej införa något avdrag för eftersatt förnyelse

av anläggningarna. I betraktande av den ersättningsanskaffning, som sedermera

ägt rum, möter numera mindre betänkligheter mot angivna beräkning

än vad fallet var år 1942.

Det nu sist sagda gäller järnvägsrörelsen. Den beräknade avsättningen

för bilrörelsen 460 000 kronor, vilken bl. a. innebär total förnyelse av vagnparken

på 6 ä 7 år, kan anses tilltagen med säkerhetsmarginal. Denna marginal

är dock val behövlig som kompensation dels för den nuvarande tidens

risker i fråga örn busstrafiken, dels för omständigheten att överskottet jämväl

för denna trafik kapitaliserats efter 4 %, ett procenttal som eljest måste

anses alltför lågt, då det gäller självständig biltrafik.

Skatterna ha beräknats på förut antagna inkomster och efter de grunder,

som gällde vid krigsutbrottet. Sistnämnda antagande ingår som led i inkomst-

och utgiftsberäkningarnas hänförande till förkrigsförhållandena. Den

såsom avdragspost upptagna skattereserven, 1 600 000 kronor, motsvarar

däremot de faktiska förhållandena vid 1942 års slut.

Nettoinkomsten, 1 719 000 kronor, har liksom vid tidigare gjorda järn vägsköp

kapitaliserats efter 4 %. Härvid har erhållits ett belopp av 42 975 000

kronor, vartill lagts tillgångar örn 2 690 000 kronor samt dragits skulder örn

20 895 000 kronor (båda beloppen avseende ställningen vid 1942 års slut).

På så sätt Ilar framkommit ett affärsvärde för bolagets ägare av 24 770 000

kronor eller per aktie ca 165 kronor. Detta värde överensstämmer, som

synes, nära med det nu överenskomna priset av 168 kronor.

Beträffande betydelsen av det nu föreslagna förvärvet av aktier i S.W. B.

och därmed indirekt av S.W. B.:s järnväg framhåller järnvägsstyrelsen, att

förvärvet innebure möjligheter till betydande rationalisering på ett flertal

områden. Sålunda underlättades försörjningen med godsvagnar, vilket vore

av särskilt stort värde under nu rådande högtrafik med åtföljande svårigheter

för vagnhållningen. Bland annat bleve det möjligt att undvika en nu

förefintlig besvärande tomdragning av vagnar. Vidare syntes viss överflyttning

av godsbefordran från ångdriven till elektrifierad järnvägslinje kunna

ske. Styrelsen ansåge sig i detta sammanhang böra nämna, att en elektri
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

Hering av linjen Stockholm—Tillberga—Köping syntes naturlig, sedan statsförvärv

skett. Styrelsen hade därför redan nu igångsatt undersökningar

beträffande förutsättningarna för en sådan elektrifiering. Hur dessa undersökningar

komme att utfalla, läte sig ännu icke bedömas. Skulle en elektrifiering

visa sig vara ekonomiskt genomförbar, vore det emellertid styrelsens

mening att söka uppnå överenskommelse med Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund

om elektrifiering jämväl av den sagda bolag tillhöriga

sträckan Frövi—Köping. På så sätt skulle nämligen uppnås en naturlig

förbindelse med förut elektrifierade linjer och skapas en genomgående,

modernt utrustad transportled mellan huvudorterna norr örn Mälaren. —

Även inom stationstjänsten kunde rationaliseringsåtgärder av tillhopa stora

mått vidtagas bland annat å de stationer, 11 till antalet, som nu vore

föreningsstationer mellan statens järnvägar och S. W. B. Av särskilt stor

betydelse vore därvid, att man inom det vidsträckta komplex, som stationerna

i Stockholm och dessas spårsystem bilda, kunde räkna med praktiskt

taget endast en järnvägsförvaltning. — Det borde också framhållas,

att den möjlighet att disponera över de välbelägen lokalerna i fastigheten

Vasagatan 24 i Stockholm, som ett förvärv öppnade, vore av viss betydelse.

Med hänsyn till det anförda uttalar järnvägsstyrelsen, att styrelsen i

betraktande av samtliga förhandenvarande omständigheter funnit de avtalade

ekonomiska villkoren för statsverket tillfredsställande och avtalsbestämmelserna

även i övrigt godtagbara.

I anledning av att nämnden i sin skrivelse gjort jämförelse mellan det

från järnvägsstyrelsens sida år 1942 förordade förslaget till uppgörelse och

det nu föreliggande anför järnvägsstyrelsen, att styrelsen vore helt ense med

nämnden i vad anginge innehåll och formulering av överenskommelserna,

av vilka styrelsen för övrigt haft tillfälle taga del före undertecknandet.

Styrelsen hade heller icke funnit skäl till erinran mot nämndens motivering

i övrigt. Däremot hade styrelsen icke ansett sig kunna lämna sagda jämförelse

utan några kommentarer. Visserligen torde det i regel vara till ringa

praktisk nytta att efteråt argumentera beträffande det som kunde skett, örn ett

på sin tid träffat avgörande gått i annan riktning. Skulle man emellertid

jämföra det aktuella med något som tidigare varit möjligt, syntes en sådan

jämförelse alltid böra ske med beaktande jämväl av de olikheter, som härrörde

från skiljaktigheten i tidpunkt. Det framstode också som en ensidighet

att beträffande de tvistiga frågorna angående påräkneliga skatter för bolaget

samt storleken av en blivande utskiftning från de enskilda järnvägarnas försäkringsanstalter

anföra enbart säljarpartens uppfattning. Järnvägsstyrelsen

yttrar vidare.

Väl är det obestridligt, att sagda konsekvenser av olikhet i tidpunkt till

stor del icke kunna vinna ett exakt kalkylatoriskt uttryck. Detta gäller framför

allt om de skiljaktigheter, som bero på förhållandet, att vid ett förvärv

enligt 1942 års förslag till uppgörelse driften fr. o. m. den 1 juli 1942 skulle

lia försiggått i statlig regi och för statens räkning, medan nu föreliggande

lösning medgiver inkorporering i statens järnvägar tidigast den 1 juli 1945.

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 186. ms 44 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

Att söka med någon säkerhet siffermässigt angiva alla de skiljaktigheter i

driftförhållanden, inkomster och utgifter, som ett sådant uppskov på tre år

medför, torde vara en praktiskt taget olöslig uppgift.

Aven örn man sålunda i viktiga punkter ej kan komma längre än till

allmänna resonemang, böra emellertid dessa punkter ej uteslutas vid en

jämförelse, därest en sådan i allt fall befinnes böra lämnas. Till fullständigande

av vad nämnden anfört finner sig styrelsen alltså böra meddela,

att det på sin tid lämnade tillstyrkandet av 1942 års förslag var betingat

bland annat av styrelsens önskan att bereda staten så stor andel som möjligt

i krigsårens stora driftöverskott å förevarande järnvägar. Styrelsen hoppades

på så sätt kunna före krigets slut intjäna den del av den då preliminärt

överenskomna köpeskillingen, som låg över normalkalkylen. Alla tecken tyda

nu pa, att detta också skulle lia väl lyckats. Det är dessutom uppenbart,

att ett förvärv år 1942 av Stockholm—Västerås—Bergslagens järnvägar skulle

ha påskyndat förstatligandet i så hög grad, att man bättre kunnat uppfylla

statsmakternas önskemål om ett genomfört förstatligande inom fem år. Det

är också självfallet, att vid ett sådant förvärv staten under åren 1942 och

1943 skulle haft möjlighet att vidtaga sådana rationaliseringar och personaldispositioner,

att de löpande utgifterna kunnat i icke ringa grad omedelbart

nedbringas. I detta stycke hänvisas även till vad nyss anförts angående

planerade rationaliseringsåtgärder i vad angår vagnhållning, omläggningar

av transportvägar, elektrifiering m. m.

Den av nämnden^ framlagda jämförelsen har, som redan antytts, verkställts

med bortseende från de förändringar, vilka inträda i och med en enskild

järnvägs inlemmande i statsbanenätet. Emellertid är det ju dessa förän dringar,

som konstituera de samhälleliga vinsterna av ett statsförvärv, och

en jämförelse, jari förändringarna ifråga utelämnats, måste därför vid frågans

betraktande fran statlig synpunkt bliva av ett skäligen begränsat värde.

Den * nämndens skrivelse innehållna jämförelsen synes däremot kunna

sägas återgiva den för bolagets aktieägare naturliga aspekten, eftersom aktieägarna,

åtminstone i denna sin egenskap, ej skulle ha berörts av nyssnämnda

efter ett förstatligande skedda omläggningar i fråga örn driften. Även en

sådan jämförelse utfaller emellertid annorlunda, örn därvid räknas efter de

skattebetingelser, som järnvägsstyrelsen för sin del funnit sannolika. Enligt

styrelsens mening får 1942 års förslag, kalkylator^ framfört till den 1 juli

1944, följande utseende.

Miljoner kronor

Köpeskilling enligt förslaget 1942 .................................... 26,5 0

Kontant till aktieägarna (utdelning för tiden Vi 41—77 42)........ 2^25

Ränta på statsobligationerna l/n 42—7’ 44.......................... 1 60

Andel i försäkringsanstaterna........................................ ()’«o

Summa 30,95

......... 2.6 0

Summa 28,4 5

Andelen i försäkringsanstalterna, vilken enligt av bolaget lämnade upplysningar

skulle uppgå till 1,0 miljoner kronor, bör. enligt vad nu kan

bedömas, upptagas till cirka 0.8 miljoner kronor. Enligt styrelsens beräkning

skulle efter avdrag av skatter återstå ett belopp av cirka 0,6 miljoner

kronor.

Utskiftningsskatten har antagits utgå enligt nu gällanda bestämmelser,

d. v. s. med 30 % å det beskattningsbara beloppet.

Avgår:

Utskiftningsskatt beräknad till

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

Den av nämnden nu träffade uppgörelsen kan uttryckas sålunda:

Miljoner kronor.

Köpeskilling............................................................ 25,2 o

Utdelning till aktieägarna Vi 43—1li 44............................ 1,05

Verkställd aktieutdelning 1941—1942................................ 1,80

28,0 5

En jämförelse mellan de till samma tidpunkt framförda förslagen till uppgörelse

utvisar alltså en skillnad av ej mer än 0,4 miljoner kronor.

I en sådan jämförelse finnes tydligen ingen plats för någon term motsvarande

nämndens påpekande, att staten nu tillgodoföres efter den 1 juli

1942 intjänade, av Stockholm—Västerås—Bergslagens järnvägar icke utdelade

överskottsmedel, eftersom dessa överskottsmedel skulle kommit staten tillgodo

i minst lika hög grad örn förvärvet ägt rum 1942, varvid staten för

övrigt haft möjlighet att på ett för statsbanedriften mera rationellt sätt nyttiggöra

de influtna överskottsmedlen.

Även örn den eventualiteten icke är utesluten, att vid en uppgörelse enligt

1942 års förslag bolaget skulle lyckats att nedbringa utskiftningsskatten

till ett lägre belopp än det här angivna, så synes det dock styrelsen sannolikt,

att en väsentlig minskning framemot utjämning av den av nämnden

uppgivna skillnaden varit att påräkna.

Med stöd av vad sålunda anförts vill styrelsen alltså göra gällande att,

örn man bortser från förut berörda allmänt samhälleliga vinster av ett tidigare

enhetliggörande, de båda förslagen till uppgörelse kunna sägas vara

i stort sett likvärdiga. Styrelsen uttalar i anslutning härtill sin tillfredsställelse

över att förstatligandet av nu ifrågavarande stora järnvägskomplex

står inför sitt genomförande, då härigenom mycket bör kunna utvinnas rent

allmänt sett för landets transportväsen.

Beträffande finansieringen av aktieköpen anför järnvägsstyrelsen, att

de träffade överenskommelserna i första hand avsåge förvärv av aktier till

ett nominellt belopp av i runt tal 11 500 000 kronor, vilket motsvarade en

lösesumma av 19 300 000 kronor. Enligt § 3 i överenskommelsen med Västerås

stad vore staten emellertid skyldig att på lika villkor inlösa jämväl

övriga aktier i bolaget örn tillhopa nominellt cirka 3 500 000 kronor, och för

förvärvets genomförande krävdes alltså ett kapital av 25 200 000 kronor. Av

detta belopp skulle 24 750 000 kronor erläggas i form av treprocentiga stats - obligationer, under det att återstoden 450 000 kronor skulle gäldas kontant.

Vid tidigare skedda statsinköp av järnvägsaktier hade finansieringen ordnats

sålunda, att järnvägsstyrelsen bemyndigats för ändamålet disponera

erforderligt belopp av till styrelsens förfogande stående likvida medel. Efter

den omläggning av kapitalbudgeten, vilken föreslagits i 1944 års statsverksproposition,

komme emellertid inga likvida medel att stå till styrelsens förfogande

för sådant ändamål, som här avsåges, med mindre beloppet av riksdagen

anvisades såsom investeringsanslag för statens järnvägars fond.

I fråga örn överenskommelsernas verkan i övrigt uttalar järnvägsstyrelsen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 1S6.

Nu överenskomna aktieförvärv skola självfallet icke föranleda avbrott i

järnvägsbolagets eller dess dotterbolags verksamhet. Däremot är avsett att

nuvarande bolagsledningar från och med den 1 juli 1944 skola ersättas med

av staten nämnda personer, på sätt angivits i överenskommelsernas näst

sista paragrafer. Järnvägsstyrelsen, som utgår från att detta nämnande

kommer att ske genom chefen för kommunikationsdepartementet, har ingen

erinran mot att, på sätt avhandlats mellan nämnden och Västerås stad,

staden erhåller representant i bolagets styrelse och revision.

Aktieförvärvet kan ej heller medföra inlemmande i statens järnvägar

vad taxan angår. Däremot har järnvägsstyrelsen för avsikt att för den lokala

person- och godstrafiken föreslå tillämpning i viss utsträckning fr. o. m. den

1 juli 1944 av statens järnvägars taxa. Förslag härom är under utarbetande

och kommer snarast att avlåtas till chefen för kommunikationsdepartementet.

Vad slutligen beträffar frågan örn personalens ställning finner järnvägsstyrelsen

tillsvidare i huvudsak böra få bli vid det bestående, dock att stvrelsen

hoppas kunna ernå vissa fördelar genom för statens järnvägars och S.W.Bis

järnvägar gemensam personalanvändning. Styrelsen erinrar att, såsom funnes

angivet i § 5 av överenskommelsen med Västerås stad, frågan örn personalens

framtida överförande i statens järnvägars tjänst kunde bli föremål för behandling

först i samband med ett blivande avtal örn införlivning i statsbanenätet

av förevarande järnvägar. Beträffande personalens rättigheter vid sådant

tillfälle stadgades i nyssnämnda § 5, att personalen skulle vid ett införlivande

av bolagets järnvägar med statens järnvägar erhålla anställnings- och

lönevillkor, likvärdiga med dem som tillämpats vid hittills, jämlikt statsmakternas

beslut vid 1939 års riksdag om enhetliggörande av det svenska

järnvägsnätet, skedda övertaganden av enskilda järnvägar. Mot denna ordning

hade styrelsen icke någon erinran.

I detta sammanhang framhåller järnvägsstyrelsen, att styrelsen vore med

nämnden ense därom, att med sådan införlivning ej borde anstå längre tid

än vad som krävdes för ärendets omsorgsfulla planering och handläggning.

Med åberopande av vad styrelsen sålunda anfört hemställer styrelsen,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att dels besluta, att aktierna i

Stockholm—Västerås—Bergslagens nya järnvägsaktiebolag må enligt föreliggande

avtal förvärvas av staten, dels ock till förvärv av samma aktier för

budgetåret 1944/45 å kapitalbudgeten under rubrik Statens affärsverksfonder,

Statens järnvägar, anvisa ett investeringsanslag av 25 200 000 kronor.

Fullmäktige i riksgäldskontoret hava den 17 februari 1944 avgivit yttrande

i ärendet. Beträffande sin principiella inställning till frågan örn förstatligande

av de enskilda järnvägarna hava fullmäktige hänvisat till det yttrande

fullmäktige den 30 december 1943 avgivit till Kungl. Majit angående statsförvärv

av Kristianstad—Hässleholms och Östra Skånes järnvägar.

Då fullmäktige i likhet med nämnden funnit de preliminärt avtalade villkoren

för förvärvande av aktierna i S. W. B. från statens synpunkt godtagbara,

hava fullmäktige tillstyrkt det föreliggande förslaget.

Beträffande statsförvärvets finansiering hava fullmäktige anfört följande:

De träffade överenskommelserna avse förvärv av aktier i järnvägsbolaget

å nominellt i runt tal 11,5 miljoner kronor, motsvarande ett inlösenbelopp

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

av 19,3 miljoner kronor. Då enligt överenskommelsen med Västerås stad

staten är skyldig att på samma villkor inlösa jämväl övriga aktier i bolaget,

nominellt omkring 3,5 miljoner kronor, erfordras för förvärvets genomförande

ett kapitalbelopp av 25,2 miljoner kronor, varav 24 750 000 kronor skola

erläggas medelst statsobligationer oell 450 000 kronor betalas kontant.

Därest statsförvärvet genomföres, kommer riksgäldskontoret att i och för

likviden med obligationer utgiva dylika i en ny emission — den femte

av det särskilda obligationslån, som år 1940 upplades för inlösen av enskilda

järnvägar.

Det i överenskommelserna angivna sättet för likvids verkställande kar ej

givit fullmäktige anledning till någon erinran. Fullmäktige förutsätta därvid,

att besked om önskad fördelning av obligationsvalörerna kommer riksgäldskontoret

till handa inom föreskriven tid, då svårigheter eljest kunna möta

för obligationernas färdigställande till likviddagen den 1 nästkommande juli.

För aktieförvärvets finansierande erfordras ett investeringsanslag för budgetåret

1944/45 å 25,200 000 kronor.

Riksgäldsfullmäktigen Magnusson har till fullmäktiges protokoll anmält avvikande

mening och därvid yttrat.

Det synes mig på goda grunder kunna ifrågasättas, huruvida den nuvarande

tidpunkten av högkonjunktur för järnvägarua är ur statsverkets

synpunkt den lämpliga för ett förstatligande av järnvägar. Aktieägarna ha

givetvis rätt att betinga sig en köpeskilling, som star i rimlig proportion till

respektive järnvägs avkastning, ett värde som nu på grund av rådande högkonjunktur

är relativt högt. Mångå omständigheter tala emellertid för, att

efterkrigstiden kommer att medföra en avsevärd minskning av trafikvolymen,

vilken för järnvägarna blir än mera kännbar genom överflyttning till landsvägarna

och till motordrivna fordon. Därmed följa också starkt minskade

inkomster för järnvägarna utan motsvarande möjligheter att nedskära omkostnaderna.

Én granskning av de siffror, som lämnats angående trafikinkomsterna

för nu till inlösen föreslagna järnvägar, visar för linjerna

Stockholm-—Köping och Tillberga—Ängelsberg för år 1938 talet 106 och för

år 1942 talet 186. En nedgång inemot 1938 års siffra, vilken ingalunda får

anses otänkbar — snarare sannolik — måste medföra starkt försämrad

räntabilitet för det till inlösen föreslagna komplexet. Det bör nämligen

observeras, att statsverket — förutom 26 250 000 kronor för inlösen av

aktierna — därjämte övertager betalningsansvaret för 19 224 000 kronor i

skulder, vartill kommer utskiftningsskatt, som av järnvägsstyrelsen beräknats

till 2 500 000 kronor, vilket gör en sammanlagd inlösningssumma av 47 974 000

kronor. Enbart en förräntning med 3,5 % av detta kapital kräver runt

1 675 000 kronor, ett överskott, som under fredstid och än mindre under en

fredskris näppeligen kan förväntas.

Även örn nu ifrågasatta förvärv ur rent affärsmässiga synpunkter staller

sig förmånligare än en rad tidigare förvärv av järnvägar, synes mig likväl

anledning föreligga att intaga en avvaktande hållning, ej minst med hänsyn

till det mindre lämpliga att basera ett förvärv på basis av en högkonjunkturs

ekonomiska resultat Ehuru jag är väl medveten, att dylika synpunktei

icke ha utsikter att vinna beaktande, har jag likväl känt mig pliktig att

foga detta uttalande till riksgäldsfullmäktiges yttrande i frågan.

Enligt vad som upplysts i cm av stadsfullmäktige i Västerås till nämnden

avlåten och av nämnden till kommunikationsdepartementet överlämnad skrivelse,

hava stadsfullmäktige genom beslut den 24 februari 1944 enhälligt

godkänt den av nämnden med Västerås stad träffade överenskommelsen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Departement achefen.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 186.

Frågan om ett statsförvärv av Stockholm—Västerås—Bergslagens järnvägar

har länge varit aktuell. Redan hösten 1939 igångsatte järnvägsstyrelsen vissa

tekniska och ekonomiska utredningar rörande dessa järnvägar. Förhandlingar

om statsinlösen upptogos därefter under hösten 1940. Parternas ståndpunkter

voro emellertid ganska vitt skilda, och frågan om statsförvärv ställdes på

framtiden. Nya förhandlingar upptogos i slutet av år 1941, och genom en

den 14 januari 1942 dagtecknad promemoria underrättades jag av järnvägsstyrelsen,

att en preliminär överenskommelse mellan parterna förelåg örn

statsförvärv av bolagets järnvägar mot en köpeskilling av 26 500 000 kronor,

motsvaiande cirka 177 kronor per aktie, med likvid i treprocentiga statsobligationer,

vartill kom bland annat rätt för säljaren att för utdelning till aktieägarna

förfoga över 2 250 000 kronor eller 15 kronor per aktie. Såsom anledning

till att järnvägsstyrelsens förhandlare vid detta tillfälle ansett sig kunna

acceptera ett förhållandevis så högt pris uppgavs, att vid en fortsatt prövning

järnvägens ekonomiska ställning framstått som mera konsoliderad än vad man

förut räknat nied samt att utsikt förefunnes till goda driftresultat under återstående

krigsår. Efter överläggning i statsrådsberedning meddelade jag järnvägsstyrelsen,

att jag ansåge den föreslagna uppgörelsen oförmånlig för staten,

varför jag icke ville tillstyrka en proposition på basis av det preliminära köpeavtalet.

Under sommaren 1943 ägde ytterligare förhandlingar rum utan att

för staten gynnsammare villkor för övertagandet kunde uppnås.

Då emellertid starka skäl syntes mig tala för att 8. W.B:s järnvägar införlivades

med statsbanenätet, ansåg jag det lämpligt, att möjligheterna för ett förvärv

undersöktes på nytt. Jag uppdrog därför åt den av Kungl. Majit genom beslut

den 4 augusti 1939 tillsatta nämnden för behandling av vid statsinlösen

av enskild järnväg uppkommande tvistefrågor örn järnvägsegendomens värde

m. m. att upptaga underhandlingar i syfte att åstadkomma ett godtagbart

förslag till uppgörelse. Efter ingående förhandlingar med en av S. W. B:s

styrelse utsedd särskild delegation har nämnden den 9 februari 1944 träffat

överenskommelser med respektive Västerås stad, Bergslagernas järnvägsaktiebolag

och Gävle—Dala järnvägsaktiebolag om förvärv av aktiemajoriteten

i Stockholm—Västerås—Bergslagens nya järnvägsaktiebolag. Enligt

dessa överenskommelser skall staten den 1 juli 1944 förvärva sammanlagt

114 840 aktier av S. W. B:s 150 000 aktier till ett pris av 168 kronor per

aktie. Överenskommelserna innebära vidare, att de nuvarande aktieägarna

skola vid ordinarie bolagsstämma 1944 äga fritt disponera över 1050 000

kronor, utgörande vinstmedel på rörelsen under år 1943 och motsvarande 7 %

å aktiekapitalet eller 7 kronor per aktie.

I överenskommelsen med Västerås stad har staten förbundit sig att intill

den 1 juli 1945 på anfordran inlösa jämväl övriga aktier i järnvägsbolaget

till enahanda pris och på samma villkor.

Vederlaget för samtliga aktier uppgår med tillämpning av det i avtalen

fastställda priset till 25 200 000 kronor. Av detta belopp skola 24 750 000

kronor, d. v. s. 165 kronor per aktie, erläggas i form av treprocentiga statsobligationer,

förfallna till inlösen efter 10 år, under det att återstoden eller

tillhopa 450 000 kronor skall gäldas kontant.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. May.ts proposition nr 186.

Järnvägsstyrelsen har för bedömande av S. W. B.-järnvägarnas affärsvärde

uppgjort en kalkyl över beräkningsbara inkomster, utgifter och överskott

ander ett normalår och därvid — med beaktande av olika på frågan inverkande

omständigheter — beräknat driftöverskottet å själva järnvägsrörelsen till

2 452 000 kronor. Efter avsättning till förnyelsefond av 895 000 kronor, vilket

belopp beräknats efter bokföringslagens normalgrunder, skulle nettoöverskottet

å järnvägsrörelsen uppgå till 1 557 000 kronor.

I fråga örn förnyelsen av den rullande materielen och bananläggningen har

järnvägsstyrelsen ansett, att S. W. B:s anläggningar i stort sett — örn de också

icke äro anmärkningsfria — dock befinna sig i ett bättre skick än vad som

konstaterats vid flertalet hittills förvärvade enskilda järnvägar. På grund

härav och i betraktande av vissa andra omständigheter — däribland den ersättningsanskaffning,

som ägt rum under de senaste åren — har det synts järnvägsstyrelsen

icke erforderligt att i kalkylen införa något avdrag för eftersatt

förnyelse.

Å bolagets övriga rörelsegrenar beräknar järnvägsstyrelsen en avkastning

av 475 000 kronor, fördelade med 265 000 kronor på bilrörelsen och med 210 000

kronor på hushyror, arrenden m. m. I fråga örn bilrörelsen har järnvägsstyrelsen

icke såsom beträffande järnvägsdriften kunnat räkna efter någon längre

tidsperiod, då bilrörelsen i sin nuvarande betydande omfattning vid krigsutbrottet

var tämligen ny. I stället har styrelsen helt byggt på driftsresultaten

under åren före krigsutbrottet. Med hänsyn till vad järnvägsstyrelsen anfört

och då nuvarande exceptionella förhållanden inom biltrafiken icke böra läggas

till grund vid uppgörandet av en räntabilitetskalkyl, kan jag godtaga styrelsens

beräkningar härutinnan.

Sedan från den nyss angivna inkomsten av järnvägs- och bilrörelsen m. m.

å (1 557 000 + 475 000) 2 032 000 kronor dragits beräknade skatter å 313 000

kronor, återstår en beräknad nettoinkomst av 1 719 000 kronor, vilket efter en

räntefot av 4 % motsvarar ett kapital av 42 975 000 kronor.

Enligt den nu träffade uppgörelsen förvärvar emellertid staten indirekt,

förutom nyss angivna tillgångar, även S. W. B:s övriga egendom med ett beräknat

värde av 2 690 000 kronor. Å andra sidan utgöra S.W. B:s skulder tillhopa

20 895 000 kronor. Det beräknade affärsvärdet för aktieägarna utgör alltså

(42 975 000 + 2 690 000 — 20 895 000) 24 770 000 kronor, motsvarande cirka

165 kronor per aktie.

Järnvägsstyrelsen har, i anslutning till vad nämnden därom i sin framställning

anfört, i sitt yttrande gjort vissa jämförelser mellan 1942 års förslag samt

det nu föreliggande avtalsförslaget och därvid kommit till det resultatet, att det

senare vore endast obetydligt förmånligare för staten än det förra. En fullt hållbar

jämförelse mellan förvärv enligt 1942 års förslag och den av nämnden nu

träffade uppgörelsen är icke möjlig utan synnerligen ingående beräkningar.

Jag håller dock före, att de av nämnden gjorda kalkylerna i allt väsentligt

riktigt tolka de båda olika förslagens affärsmässiga innebörd. Det kan sålunda

icke vara riktigt att beräkningsmässigt föra 1942 års förslag fram till den 1 juli

1944 under antagande att utfallet av driften skulle blivit detsamma i statens

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

järnvägars regi som under bolagets. Ett införlivande den 1 juli 1942 skulle fått

till omedelbar följd att statsbanetaxan redan från denna tidpunkt kommit i

tillämpning, varigenom driftinkomsterna vid oförändrad trafik torde hava

minskats nied ett väsentligt belopp. Förändringarna i utgifterna äro svårare

att klarlägga, men tydligt är dock, att dessa måst påverkas av statsbanednftens

i vissa hänseenden högre standard. Beträffande den utskiftningsskatt,

som av järnvägsstyrelsen nied 2 500 000 kronor gottskrivits 1942 års förslag, är

det uppenbart att storleken av det belopp, som vid en upplösning av bolaget

kunnat inflyta till statsverket i form av utskiftningsskatt, är helt avhängig av

tidpunkten för en dylik avveckling och av de dispositioner, som bolaget dessförinnan

kunnat vidtaga för undvikande av sådan skatt i större eller mindre

omfattning. Det finnes därför knappast anledning att i detta avseende frångå

bolagets egna beräkningar, enligt vilka skatten skulle komma att utgå med

högst 1 400 000 kronor.

Tack vare de goda konjunkturerna har S. W. B. också under mellantiden

kunnat ekonomiskt konsolidera sin ställning och i större utsträckning än tidigare

sörja för underhåll och förbättringar å bananläggningen samt förnyelse av

den rullande materielen. Trots att järnvägsföretaget sålunda befinner sig i

ett bättre läge än år 1942, har köpeskillingen kunnat icke obetydligt sänkas.

Järnvägsstyrelsen har uttalat, att genom förstatligande av nu ifrågavarande

stora järnvägskomplex mycket bör kunna utvinnas rent allmänt sett för landets

transportväsen, då förvärvet öppnar möjligheter till betydande rationalisering

på flera områden. Sålunda anser järnvägsstyrelsen det vara av stort värde,

att försörjningen med godsvagnar under nu rådande högtrafik kommer att

underlättas. Vidare bereder förvärvet möjlighet för viss överflyttning av

godsbefordran från ångdriven till elektrifierad järnvägslinje. Även inom

stationstjänsten banar statsförvärvet väg för rationaliseringsåtgärder, som

ansetts vara betydande.

Den i ärendet förebragta utredningen utvisar även enligt min mening, att på

tagliga fördelar för den allmänna transporthushållningen stå att vinna genom

att de till S. W. B. hörande järnvägarna införlivas med statsbanenätet. Oaktat

köpeskillingen enligt de föreslagna villkoren är relativt hög, har jag därför i

likhet med såväl nämnden som järnvägsstyrelsen och riksgäldsfullmäktiges

flertal funnit villkoren för aktieförvärven vara för staten godtagbara. Ej heller

anser jag mig böra framställa någon erinran mot att i förevarande fall statsförvärvet

av järnvägarna sker i den indirekta forin ett köp av aktiemajoriteten

innebär.

På gland av det anförda anser jag mig böra förorda, att överenskommelserna

godkännas av statsmakterna.

Enligt från järnvägsstyrelsen under hand inhämtad uppgift torde det definitiva

inlemmandet av ifrågavarande järnvägar i statsbanenätet kunna ske

redan den 1 juli 1945. Därvid bör S. W. B. träda i likvidation och avtal träffas

örn överlåtelse av S. W. B:s alla tillgångar och skulder till staten. Frågan

härom torde böra underställas 1945 års riksdag.

Järnvägsstyrelsen har i sitt utlåtande förklarat sig anse en elektrifiering

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

av linjen Stockholm—Tillberga—Köping vara naturlig efter ett statsförvärv,

och tillika meddelat, att styrelsen igångsatt undersökningar beträffande för

utsättningarna härför. Elektrifieringen borde — örn den befunnes ekono

miskt välgrundad -—- jämväl omfatta den av trafikaktiebolaget Grängesberg—

Oxelösund tillhöriga sträckan Frövi—Köping. Styrelsen ämnar söka uppnå

överenskommelse härom med nämnda bolag. På så sätt skulle vinnas en

naturlig förbindelse med förut elektrifierade linjer och skapas en genomgående,

modernt utrustad transportled mellan huvudorterna norr om Mälaren.

Jag delar järnvägsstyrelsens uppfattning att elektrifiering av förevarande

järnvägar bör äga rum i den omfattning detta visar sig ekonomiskt försvarbart.

De påbörjade undersökningarna härom torde böra utan uppskov full

följas. Huruvida en elektrifiering lämpligen kan påbörjas redan innan järnvägarna

infogats i statsbanenätet, är icke möjligt att nu bedöma.

I fråga örn aktieförvärvets inverkan på anställningsvillkoren för personalen

vid S. W. B:s järnvägar har nämnden anmärkt, att en förändring av äganderätten

till aktierna icke i och för sig medför någon förändring i sagda villköl1,

sådana desamma äro reglerade enligt avtal eller på annat sätt. I samband med

järnvägarnas införlivning med statsbanorna förutsättes, att de flesta befattningshavarna

vid S. W. B. övergå i statens järnvägars tjänst. I överenskommelsen

med Västerås stad har staten också under § 5 förbundit sig att i blivande

avtal om sådan införlivning i statsbanenätet intaga bestämmelser rörande

personalens anställnings- och lönevillkor likvärdiga med dem, som tilllämpats

vid hittills, jämlikt statsmakternas beslut vid 1939 års riksdag örn enhetliggörande

av det svenska järnvägsnätet, skedda övertaganden av enskilda

järnvägar. Något särskilt beslut av riksdagen rörande personalen erfordras

alltså icke i förevarande sammanhang.

Genom förvärvet av ifrågavarande aktieposter torde staten kunna från och

med den 1 juli 1944 bestämma över S. W. B:s rörelse och förvaltning. Från och

med samma dag bör staten följaktligen äga ett avgörande inflytande i bolagets

styrelse. Överenskommelserna förutsätta, att valet av ledamöter och supplean

ter i styrelsen och av revisorer och suppleanter för dessa skall ske å en till

den 30 juni 1944 uppskjuten fortsatt ordinarie bolagsstämma i enlighet med

de anvisningar, staten lämnar. I likhet med vad som skedde vid de under några

år före år 1940 i statens regi drivna s. k. statliga järnvägsbolagen (Hälsing

borg—Hässleholms järnvägsaktiebolag nr. fl. bolag) synes i S. W. B:s styrelse

och revision utrymme böra lämnas för viss representation av ortsintresset.

I fråga örn den vid S. W. B. tillämpade taxan medför aktieförvärvet — i

motsats till ett köp av själva järnvägsegendomen — i och för sig icke någon

ändring. Järnvägsstyrelsen har dock uttalat, att styrelsen har för avsikt att

för den lokala person- och godstrafiken föreslå omedelbar tillämpning i viss

utsträckning av statens järnvägars taxa. I skrivelse den 24 februari 1944 hav

järnvägsstyrelsen sedermera framlagt förslag av innebörd i huvudsak att statens

järnvägars taxa skulle från och med den 1 juli 1944 tillämpas i S. W. B:s

egen trafik. Det är givetvis värdefullt, att de reella skiljaktigheterna mellan

de olika förvärvsformerna utjämnas så snabbt som möjligt. Jag är därför

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 186.

ense med järnvägsstyrelsen om behovet av en anpassning i möjlig mån till den

vid statens järnvägar gällande taxan. Frågan härom torde jag få underställa

Kungl. Maj:ts prövning, sedan riksdagen godkänt överenskommelserna.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att aktierna i Stockholm—Västerås—Bergslagens

nya järnvägsaktiebolag må på avtalade villkor förvärvas av

staten;

dels ock till Förvärv av aktierna i Stockholm—Västerås—

Bergslagens nya järnvägsaktiebolag för budgetåret 1944/45 å

kapitalbudgeten under rubrik Statens affärsverksfonder, Statens

järnvägar, anvisa ett investeringsanslag

av ......................................................... kronor 25 200 000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Majit Konungen lämna bifall samt

förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

A. C. F. v. Krusenstierna.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1S6.

27

Överenskommelse.

Bilaga A.

Mellan Svenska staten genom nämnden för behandling av vid statsinlösen

av enskild järnväg uppkommande tvistefrågor, här nedan kallad köparen,

å ena, samt Västerås stad genom stadsfullmäktiges i Västerås ordförande

Alb. Lundkvist, här nedan kallad säljaren, å andra sidan, har denna dag

överenskommits följande rörande förvärv för Svenska staten av aktiemajoriteten

i Stockholm—Västerås—Bergslagens Nya järnvägsaktiebolag, här nedan

kallat järnvägsbolaget.

§ 1.

Med likvid och leverans den 1 juli 1944 (tillträdesdagen) överlåter saljaren

till köparen 93 475 st. aktier i järnvägsbolaget på följande villkor:

a) priset per aktie utgör etthundrasextioåtta (168) kronor, varav etthundrasextiofem

(165) kronor skola utgå i statsobligationer och tre (3) kronor i

kontanter;

b) försäljningen avser aktierna med tillhörande kuponger, fr. o. m. nr 47

för rörelsen år 1944.

§2.

Genom säljarens försorg skall upprättas avräkningsnota, som klockan 10. o o

på tillträdesdagen skall likvideras i Biksgäldskontoret i Stockholm, varvid

samtidigt de försålda aktierna, försedda med vederbörlig transport in blanco

från senast i aktieboken registrerade ägare, jämte talonger med tillhörande

utdelningskuponger fr. o. m. nr 47 överlämnas till köparen.

De såsom likvid lämnade statsobligationerna skola löpa med tre procent

ränta, räknat från och med den 1 juli 1944, vara förfallna till inlösen den

1 juli 1954 samt vara utställda i valörer örn 10 000, 5 000, 1000, 500, 165

och 50 kronor.

Fördelningen å sagda valörer sker på sätt säljaren — senast den 1 april

1944 — äger bestämma, dock att obligationer örn 165 kronor utställas endast

till ett antal av högst 100 st.

§3.

Köparen förbinder sig intill den 1 juli 1945 att, på anfordran, jämväl inlösa

övriga aktier i järnvägsbolaget till enahanda pris och villkor, som sägs

här ovan i § 1 mom. a) och b) samt § 2, andra stycket. Sådan inlösen skall

ske i Riksgäldskontoret från och med den 1 juli 1944.

§ 4.

Säljaren garanterar, att vederbörande bolagsledningar intill tillträdesdagen

ej disponera järnvägsbolagets eller dess dotterbolags tillgångar eller ikläda

bolagen förpliktelser för andra ändamål än sådana, som avse bolagens normala

rörelse, därest ej Kungl, järnvägsstyrelsen lämnar sitt medgivande till

andra åtgärder.

Säljaren garanterar vidare, att till samtliga under denna tid utlysta styrelsesammanträden

i bolagen kallas de representanter, Kungl, järnvägsstyrelsen

utser, vilka representanters yttrande skall inhämtas i frågor av större

vikt.

Järnvägsbolaget äger å ordinarie bolagsstämma 1944 att av 1943 års vinstmedel

fritt disponera över ett belopp motsvarande 7 procent å aktiekapitalet.

§

Köparen förbinder sig att i blivande avtal örn införlivning med statens

järnvägar av järnvägsbolagets järnvägar intaga bestämmelser rörande perso
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

nålens anställnings- och lönevillkor likvärdiga med dem, som tillämpats vid

hittills, jämlikt statsmakternas beslut vid 1939 års riksdag örn enhetliggörande

av det svenska järnvägsnätet, skedda övertaganden av enskilda järnvägar.

..... . § 6.

Köparen förbinder sig att respektera av järnvägsbolaget redan fattade

beslut enligt en till nämnden avlämnad förteckning i fråga örn särskilda

Eensioner och understöd, och skall detta åtagande jämväl gälla då järnvägsolagets

järnvägar införlivas med statens järnvägar.

§

Med beslut å ordinarie bolagsstämma 1944 i frågorna angående bestämmanden

av arvoden åt styrelse och revisorer, val av styrelseledamöter

jämte suppleanter och val av revisorer jämte suppleanter skall anstå till

fortsatt stamma den 30 juni 1944, och förbinder sig säljaren att påyrka

nämnda uppskov och vid avgörandet av frågorna å den fortsatta stämman

rösta i enlighet med de anvisningar, köparen kommer att lämna.

§8-

Denna överenskommelse är träffad under förutsättning att Västerås stadsfullmäktige

senast den 1 mars 1944 och Kungl. Maj :t senast den 15 juni

1944 godkänna densamma. Örn sådana godkännanden inom angiven tid ej

lämnats, har överenskommelsen förfallit utan anspråk från någondera sidan.

Stocholm den 9 februari 1944.

För KÖPAREN: För SÄLJAREN:

Henning Leo Nils Bolinder Alb. Lundkvist

K. A. Westman

Bevittnas:

Folke Rogard

öhr. Gemzell

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

29

0 verenskommelse.

Bilaga B.

Mellan Svenska staten genom nämnden för behandling av vid statsinlösen

av enskild järnväg uppkommande tvistefrågor, här nedan kallad köparen,

å ena, samt Bergslagernas järnvägsaktiebolag, här nedan kallad säljaren, å

andra sidan, har denna dag överenskommits följande rörande förvärv för

Svenska staten av aktier i Stockliolm-Västerås-Bergslagens nya järnvägsaktiebolag,

här nedan kallat järnvägsbolaget.

§ 1.

Med likvid och leverans den 1 juli 1944 (tillträdesdagen) överlåter säljaren

till köparen 10 637 aktier i järnvägsbolaget på följande villkor:

a) priset per aktie utgör etthundrasextioåtta (168) kronor, varav etthundrasextiofem

(165) kronor skola utgå i statsobligationer och tre (3) kronor i

kontanter;

b) försäljningen avser aktierna med tillhörande kuponger fr. o. m. nr 47

för rörelsen år 1944.

§2.

Genom säljarens försorg skall före tillträdesdagen upprättas avräkningsnota,

vilken klockan 10. o o på tillträdesdagen skall likvideras i Eiksgäldskontoret i

Stockholm, varvid samtidigt de försålda aktierna, försedda med vederbörlig

transport in blanco från senast i aktieboken registrerade ägare, jämte talonger

med tillhörande utdelningskuponger fr. o. m. nr 47 överlämnas till köparen.

De såsom likvid lämnade statsobligationerna skola löpa med tre procent

ränta, räknat från och med den 1 juli 1944, vara förfallna till inlösen den 1

juli 1954 samt vara utställda i valörer örn 10 000, 5 000, 1 000, 500, 165 och 50

kronor. Fördelningen å sagda valörer sker på sätt säljaren — senast den

1 april 1944 — äger bestämma, dock att obligationer örn 165 kronor utställas

endast till ett antal av högst 100 st.

§3.

Säljaren förutsätter, att järnvägsbolaget medgives att å ordinarie bolagsstämma

1944 av 1943 års vinstmedel fritt disponera över ett belopp motsvarande

7 procent å aktiekapitalet.

§ 4.

Säljaren förbinder sig att å nämnda ordinarie bolagsstämma utöva rösträtt

för ifrågavarande aktier och att därvid biträda förslag att frågor angående

bestämmande av arvoden åt styrelse och revisorer, val av styrelseledamöter

jämte suppleanter och val av revisorer jämte suppleanter skola anstå till

fortsatt stämma den 30 juni 1944, och förbinder säljaren sig att å den

fortsatta stämman i dessa frågor rösta i enlighet med de anvisningar, köparen

kommer att lämna.

§ 5-

Denna överenskommelse är träffad för nämndens del under förbehåll av

godkännande av Kungl. Majit senast den 15 juni 1944 och för säljarens del

under förbehåll att ett mellan nämnden och Västerås stad den 9 februari

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

1944 träffat avtal rörande förvärv av aktiemajoriteten i järnvägsbolaget varder

godkänt på sätt däri förutsättes.

Stockholm den 9 februari 1944.

För KÖPAREN:

Henning Leo Nils Bolinder

K. A. Westman

För BERGSLAGERNAS

JÄRNVÄGSAKTIEBOLAG:

Hjalmar Wijk

Enl. fullmakt

Bevittnas:

öhr. Gemzell Folke Rogard

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 186.

31

Överenskommelse.

Bilaga C.

Mellan Svenska staten genom nämnden för behandling av vid statsinlösen

av enskild järnväg uppkommande tvistefrågor, här nedan kallad köparen, å

ena, samt Gävle—Dala järnvägsaktiebolag, här nedan kallad säljaren, å andra

sidan, har denna dag överenskommits följande rörande förvärv för Svenska

staten av aktier i Stockholm—Västerås—Bergslagens nya järnvägsaktiebolag,

här nedan kallat järnvägsbolaget.

§ i
Med

likvid och leverans den 1 juli 1944 (tillträdesdagen) överlåter säljaren

till köparen 10 728 aktier i järnvägsbolaget på följande villkor:

a) priset per aktie utgör etthundrasextioåtta (168) kronor, varav etthundrasextiofem

(165) kronor skola utgå i statsobligationer och tre (3) kronor i

kontanter;

b) försäljningen avser aktierna med tillhörande kuponger fr. o. m. nr 47

för rörelsen år 1944.

§2.

Genom säljarens försorg skall före tillträdesdagen upprättas avräkningsnota,

vilken klockan 10. o o på tillträdesdagen skall likvideras i Riksgäldskontoret

i Stockholm, varvid samtidigt de försålda aktierna, försedda med

vederbörlig transport in blanco från senast i aktieboken registrerade ägare,

jämte talonger med tillhörande utdelningskuponger fr. o. m. nr 47 överlämnas

till köparen.

De såsom likvid lämnade statsobligationerna skola löpa med tre procent

ränta, räknat från och med den 1 juli 1944, vara förfallna till inlösen den

1 juli 1954 samt vara utställda i valörer örn 10 000, 5 000, 1000, 500, 165

och 50 kronor. Fördelningen å sagda valörer sker på sätt säljaren — senast

den 1 april 1944 — äger bestämma, dock att obligationer örn 165 kronor

utställas endast till ett antal av högst 100 st.

§3.

Säljaren förutsätter, att järnvägsbolaget medgives att å ordinarie bolagsstämma

1944 av 1943 års vinstmedel fritt disponera över ett belopp motsvarande

7 procent å aktiekapitalet.

§4.

Säljaren förbinder sig att å nämnda ordinarie bolagsstämma utöva rösträtt

för ifrågavarande aktier och att därvid biträda förslag att frågor angående

bestämmande av arvoden åt styrelse och revisorer, val av styrelseledamöter

jämte suppleanter och val av revisorer jämte suppleanter skola anstå

till fortsatt stämma den 30 juni 1944, och förbinder säljaren sig att å den

fortsatta stämman i dessa frågor rösta i enlighet med de anvisningar, köparen

kommer att lämna.

§ 5-

Denna överenskommelse är träffad för nämndens del under förbehåll av

godkännande av Kungl. Majit senast den 15 juni 1944 och för säljarens del

under förbehåll att ett mellan nämnden och Västerås stad den 9 februari

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

1944 träffat avtal rörande förvärv av aktiemajoriteten i järnvägsbolaget varder

godkänt på sätt däri förutsättes.

Stockholm den 9 februari 1944.

För KÖPAREN:

Henning Leo Nils Nolinder

K. A. Westman

För GÄVLE—DALA

JÄRNVÄ GS AKTIEBOLAG:

Hjalmar Wijk

Enl. fullmakt

Bevittnas:

öhr. Gemzell Folke Rogard

Stockholm 1944. K. L. Beckmans Boktryckeri.

398 4 4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. SU 1944:196 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående elektrifiering av järnvägslinjen Stockholm—Tillberga —Köping. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1944:276 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förvärv av aktier i Stockholm—Västerås— Bergslagens nya järnväg saktiebolag. s. 1 i texten
  3. SU 1944:127 Utlåtande i anledning av Kungl. Ma.j:ts proposition angående förvärv av aktier i Stockholm— Västerås— Bergslagens nya järnvägsaktiebolag. s. 1 i texten