Sök i Ratio Lex

Angående utgifter å tillläggsstat 11 till riksstaten för budgetåret 1943/44

1944-01-04 · 152 sidor, varav 145 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 145 av 152 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1944:2, Angående utgifter å tillläggsstat 11 till riksstaten för budgetåret 1943/44

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

1

Nr 2.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående utgifter å tillläggsstat

11 till riksstaten för budgetåret 1943/44; given

Stockholms slott den 4 januari 1944.

Kungl. Majit vill härmed under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari

1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist,Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf*

Rubbestad.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

Vid anmälan av propositionen nr 344 till fjolårets riksdag angående utgifter

å tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår redogjordes i

korthet för de åtgärder, som vidtagits i syfte att undvika ej strängt nödvändiga

förändringar av statsbudgeten under löpande statsregleringsår. Samtidigt

framhölls, att den eftersträvade begränsningen av anslagen på tilläggsstat

dock icke kunnat helt genomföras utan att inkomna framställningar

inom flera verksamhetsområden ådagalagt ett sådant medelsbchov, att anslagsanvisningar

på tilläggsstat framstått såsom ofrånkomliga.

Bihang till riksdagens protokoll 19rii. 1 sami. Nr 2.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Jämväl under den tid som förflutit sedan nämnda proposition avlämnades

till fjolårets riksdag ha av myndigheterna äskats medel för ändamål,

vilkas tillgodoseende ansetts icke kunna anstå. Därjämte ha vissa tidigare

inkomna förslag och yrkanden, vilka vid tidpunkten för förslagens framläggande

icke ansetts vara av den trängande natur, att medelsanvisning vöre

oundgänglig, numera på grund av mellankommande omständigheter vid förnyad

prövning befunnits påkalla omedelbar framställning till riksdagen. I

viss utsträckning ha medel tagits i anspråk från förskottsstaten för försvarsväsendet

för sådana ändamål, att regleringsanslag enligt för denna stat gällande

regler nu böra äskas.

Vissa frågor som äro föremål för Kungl. Maj:ts övervägande torde senare

böra föranleda framställning till riksdagen örn medelsanvisning. När de löpande

utgifterna på förskottsstaten för försvarsväsendet kunna bättre överblickas,

böra regleringsanslag i vanlig ordning äskas. Samtidigt torde reglering

böra ske av utgifterna å den allmänna förskottsstaten. Även äskandet

av avskrivningsanslag för å tilläggsstat II upptagna investeringsanslag torde

tillsvidare böra uppskjutas.

Till främjande av överskådligheten i statsregleringsarbetet bör i år liksom

föregående år nytillkommande framställningar om anslag å tilläggsstat såvitt

möjligt sammanfattas i blott två propositioner, en avgiven vid slutet av

den ordinarie propositionstiden och en mot slutet av riksdagen. Sistnämnda

proposition bör avses uteslutande för nyssnämnda reglering av utgifter å förskottsstaterna

och avskrivning av å tilläggsstat äskade investeringsanslag.

De till tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår hänförliga

anslagsäskanden, som i enlighet med det anförda ansetts böra i detta sammanhang

föreläggas riksdagen, ha tidigare denna dag anmälts. En sammanställning

av de beslut om förslag till riksdagen, vilka Kungl. Maj:t därvid

på hemställan av vederbörande föredragande enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

(bil. 1—17) fattat, torde få bifogas statsrådsprotokollet i

detta ärende (bihang).

Av sammanställningen framgår, att å tilläggsstaten äskas anslag om tillhopa

51 miljoner kronor å driftbudgeten och 151 miljoner kronor å kapitalbudgeten.

För försvarsväsendet äskas å driftbudgeten sammanlagt 14 miljoner kronor,

varav huvudparten faller utom ramen för 1942 års försvarsbeslut. För ett helt

nytt ändamål —- byggnads- och reparationsberedskap — avses 6 miljoner

kronor. Återstoden faller på kompletteringar av äldre anslag, merkostnader

och automatiska utgiftsregleringar i övrigt. För ytterligare anskaffning av

sprängämne för ammunitionstillverkning äskas ett anslag å 4.8 miljoner

kronor.

Driftbudgetsutgifterna för civila ändamål uppgå till sammanlagt närmare

37 miljoner kronor, varav 8 miljoner kronor avse nya ändamål och återstoden

reglering av merkostnader, anslagsöverskridanden och andra bundna utgifter.

Inom den förra gruppen falla anslag bland annat till pensionärshem (2

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

3

miljoner kronor), motorfordonsberedskap vid det civila luftskyddet (2.2 miljoner

kronor), motorbrandsprutor (1.1 miljon kronor) samt baracker för socialtjänsten

(2 miljoner kronor). Den senare gruppen åter omfattar ett anslag

på 23 miljoner kronor för reglering av svenska spannmålsaktiebolagets

förluster samt ett anslag å 3.3 miljoner kronor till ersättning för förfogande

över rekvirerade norska fartyg.

Anslagen å kapitalbudgeten avse nästan helt civila utgifter. Ett belopp å

sammanlagt drygt 57 miljoner kronor äskas för reglering av äldre krediter,

och ytterligare 40 miljoner kronor äro erforderliga för finansiering av svenska

spannmålsaktiebolagets lagerhållning. En bunden utgiftspost är även ett belopp

å sammanlagt närmare 10 miljoner kronor som äskas för redan beslutade

anläggningar vid affärsverken. Slutligen må nämnas att ytterligare 40

miljoner kronor anses erforderliga för lån till bostadsbyggnadsverksamheten.

översikten ger vid handen, att anslagsäskandena för nya ändamål ha kunnat

hållas inom en relativt begränsad ram och att det för sådana ändamål

sammanlagt erforderliga beloppet i allt väsentligt hänför sig till byggnadsoch

reparationsberedskapen vid försvarsväsendet, luftskyddet respektive

främjandet av bostadsproduktionen.

Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att godkänna de förslag, örn vilka Kungl. Majit enligt bilagda

utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—17) fattat beslut.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, atl proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Rolf Arfwedson.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

5

Bilaga 1.

Egentliga statsutgifter.

Första huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Alaj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4

januari 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,

Rubbestad.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler till första

huvudtiteln hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1943/44 samt anför därvid följande.

A. Kungl, hovstaten.

[1.] 8 a. Ersättning för vissa bränslekostnader vid de kungl, hoven. Å

riksstaten för budgetåret 1943/44 ha liksom för de fem nästföregående budgetåren

anvisats dels ett anslag av 50,000 kronor till ved och kol för de

kungl, hoven, dels ock ett anslag av 95,000 kronor till täckande av motsedd

brist å nämnda anslag. Därjämte ha å tilläggsstater för budgetåren 1940/41—

1942/43 anvisats sammanlagt 520,600 kronor till täckande av vissa merkostnader

för ifrågavarande ändamål, vilka hänföra sig till budgetåren

1937/38—1942/43.

I skrivelser den 31 augusti och den 16 december 1943 har riksmarskalksämbetet

hemställt örn anvisande av sammanlagt 204,000 kronor till täckande

av en återstående brist från budgetåret 1942/43 ävensom beräknad merkostnad

för budgetåret 1943/44. Av skrivelserna framgår att trots medelsanvisningen

å tilläggsstat för budgetåret 1942/43, 177,000 kronor, en brist av

39,230 kronor kvarstår från sistnämnda budgetår. Riksmarskalksämbetet har

beräknat, att medelsanvisning å tilläggsstat nu erfordras med dels 39,000

kronor för täckande av bristen från budgetåret 1942/43, dels ock 165,000

kronor i beräknad merkostnad under innevarande budgetår eller tillhopa

204,000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majlis proposition nr 2.

Departements

chefen.

Departements
chefen.

Jag förordar att ett till 200,000 kronor avrundat belopp anvisas för täckande

av ifrågavarande ytterligare kostnader och hemställer alltså, att Kungl.

Ma.j:t måtte föreslå riksdagen

att till Ersättning för vissa bränslekostnader vid de kungl,

hoven å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44

anvisa ett anslag av.....................kronor 200,000.

B. Kungl, slottsstaten.

[2.] 4 a. Ersättning för vissa personalkostnader vid Stockholms slott. Under

en följd av år ha i riksstaten anvisats dels ett anslag till polis-, lys- och

renhållning samt brandväsendet vid Stockholms slott av 33,750 kronor,

dels ock ett förstärkningsanslag till samma ändamål, som, efter att tidigare

ha utgjort 34,750 kronor, för budgetåret 1943/44 höjts till 36,750

kronor. I årets statsverksproposition äro dessa anslag upptagna med samma

belopp som för budgetåret 1943/44. I anledning av uppkomna merkostnader

för ifrågavarande ändamål har därjämte å tilläggsstat för budgetåret

1942/43 under rubriken Ersättning för vissa personalkostnader vid Stockholms

slott anvisats 3,700 kronor, varav i runt tal 1,700 kronor avsett brist

under budgetåret 1941/42 och 2,000 kronor beräknade merkostnader under

budgetåret 1942/43.

I skrivelse den 31 augusti 1943 har riksmarskalksåmbetet anfört, att under

budgetåret 1942/43 uppkommit en ytterligare merkostnad av 3,500 kronor.

Ämbetet har härvid åberopat en framställning från ståthållarämbetet å

Stockholms slott, vari anförts, att merkostnaden förorsakats av utgifter för

kristillägg, ökade kostnader för uniformer m. m. Ståthållarämbetet har vidare

framhållit, att kostnaderna till en del förorsakats av oberäknad avgång

genom dödsfall, varför det här icke vore fråga om årligen återkommande

merkostnader.

Med tillstyrkande av riksmarskalksämbetets framställning hemställer jag,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ersättning för vissa personalkostnader vid Stockholms

slott å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1943/44 anvisa ett anslag av .............. kronor 3,500.

[3.] 6. Vissa reparationsarbeten vid Drottningholms och Ulriksdals slott,

reservationsanslag. I skrivelse den 16 december 1943 har byggnadsstyrelsen,

med åberopande av framställning från ståthållarämbetet på Drottningholms

slott, hemställt om anvisande snarast möjligt av medel till restaurering av

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

stora taklisten på slottet. I slåthållarämbetets framställning anföres i huvudsak

följande:

Å stora taklisten på slottets huvudfasad mot söder ha på allra sista tiden

upptäckts bristfälligheter, vilka vid närmare undersökning visat sig vara

av sådan art, att snara åtgärder måste vidtagas för att hindra skadornas

utbredning och för att förebygga skadegörelse genom lossnande och nedfallande

murbrukspartier. Med anledning av att smärre sådana tdlbud redan

förekommit, varvid putsstycken nedfallit på’ stora yttertrappan omedelbart

invid huvudentrén, har en lättare byggnadsställning rests, varefter all

lös puts nedknackats och närmare undersökningar i övrigt företagits.

Omfattningen av skadorna i taklisten är svår att bestämma, innan man

från ställningar kunnat undersöka taklisterna runt örn byggnadens huvudparti.

Utom de skador på två ställen, som nu undersökts på mittpartiet, ger

en okulärbesiktning vid handen att skador med ungefär samma symtom

som dessa även förekomma mot sjösidan. De brister, som för övrigt framträda

här och var på byggnadens putsade listverk, äro belt ytliga putsskador,

vilka skola botas i samband med de ordinarie underhållsarbetenas utförande.

Restaureringen av den stora taklisten, som borde ske under stundande

sommar, har icke kunnat förutses och är av sådan omfattning att

den icke kan inrymmas i det knappa underhållsanslaget.

Kostnaden för restaurering av taklisten är av helt naturliga skäl mycket

svår att på förhand beräkna. Sedan en erfaren byggmästare på platsen

närmare undersökt förhållandena, har han inkommit med ett kostnadsförslag,

som slutar på en summa av tillsammans 17,3o0 kronor, örn härtill

lägges ett belopp av c:a 15 ®/o för oförutsedda arbeten torde ett extra anslag

av 20,000 kronor nu bli erforderligt för utförande av de nödvändiga iståndsättningsarbetena.

Därjämte har riksmarskalksämbetet i skrivelse den 8 december 1943 hemställt

om anvisande av 50,000 kronor till reparationsarbeten å vatten-, avlopps-

och värmeledningar inom Uriksdals slott samt vissa till slottet och

kungsgården hörande byggnader. Av sistnämnda skrivelse jämte därvid fogade

handlingar framgår, att avsevärda brister föreligga beträffande vatten-,

avlopps- och värmeledningar till nämnda byggnader. Åtskilliga kallvattenledningar

vore sålunda nästan helt igenrostade och en huvudavloppsledning

helt förtätad av rötter.

Byggnadsstyrelsen har i infordrat utlåtande den 23 december 1943 uttalat,

att styrelsen, då de ifrågasatta arbetena syntes nödvändiga med hänsyn

till ledningarnas beskaffenhet och de angivna kostnaderna icke föianledde

någon erinran från styrelsens sida, tillstyrkte framställningen.

Vad först beträffar reparationen av taket på Drottningholms slott torde Departementsdct,

med hänsyn bland annat till risken för ras och sannolikheten för att

ifrågavarande arbeten bli mera kostsamma ju längre de uppskjutas, \aia

motiverat att äska medel för ändamålet redan å tilläggsstat lör innevarande

budgetår. Mot den beräknade storleken av medelsbehovet, 20,000 kronor,

riktar jag icke någon erinran.

I fråga örn vatten-, avlopps- och värmeledningarna vid Ulriksdal synas

betydande brister föreligga. På vissa punkter lia dessa brister varit så fram
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

trädande, att ståthållarämbetet funnit sig nödsakat att vidtaga omedelbara

åtgärder för avhjälpande av desamma. Därest en medelsanvisning för täckande

av härigenom uppkommande kostnader icke nu sker, torde detta innebära

ett undanskjutande av de övriga ändamål, för vilka medel upptagits

i staten för Ulriksdals slott för innevarande budgetår och vilka i och för sig

äro angelägna.

Med hänsyn till vad sålunda anförts förordar jag, att medel anvisas för

ifrågavarande ledningsarbeten. Storleken av medelsanvisningen torde böra

begränsas till 40,000 kronor. Med hänsyn bland annat till rådande materialbrist

torde det vidare få ankomma på Kungl. Majit att efter av riksmarskalksämbetet

förebragt ytterligare utredning utfärda närmare bestämmelser angående

dispositionen av ifrågavarande belopp.

Medelsanvisningen till förenämnda arbeten vid Drottningholm och Ulriksdal

(20,000 + 40,000=) 60,000 kronor torde lämpligen böra ske under

ett a tilläggsstat upptaget gemensamt anslag som bör få karaktären av

reservationsanslag.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vissa reparationsarbeten vid Drottningholms och

Ulriksdals slott å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1943/44 anvisa ett reservationsanslag av .... kronor 60,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Rolf Arfwedson.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

9

Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

Andra huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 4 januari 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,

Rubbestad.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Bergquist, anmäler härefter

under justitiedepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 samt

anför därvid följande.

E. Fångvården m. m.

[1.] 13. Inköp av jordbruksinventarier m. m. för egendomen Lockerud,

reservationsanslag. I enlighet med en av fångvårdsstyrelsen i skrivelse den

27 augusti 1943 gjord framställning ämnar jag i det följande hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till inköp för fångvårdens räkning

av egendomen V2 mantal Lockerud l1 i Leksbergs socken å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1943/44 såsom kapitalinvestering i statens

domäners fond anvisa ett investeringsanslag av 75,500 kronor. Meningen

är att å ifrågavarande egendom, som är avsedd att tillträdas den 14 mars

1944, inrätta en till centralfängelset i Mariestad anknuten jordbrukskoloni

för fångar. För att egendomen omedelbart skall kunna på ett rationellt sätt

brukas av fångvården är det, enligt vad fångvårdsstyrelsen i nämnda skrivelse

uttalar, nödvändigt att vid tillträdet anskaffa kreatur, lantbruksredskap

m. m., vilka inventarier icke kunna avstås från Mariestadsfängelsets

jordbruk. Kostnaderna för dessa inventarier kunna enligt en av direktören

vid centralfängelset uppgjord, fångvårdsstyrelsens skrivelse bilagd specifi
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

cerad beräkning uppskattas till 42,000 kronor. Under åberopande härav har

styrelsen hemställt om anvisande å tilläggsstat till riksstaten för innevarande

budgetår under andra huvudtiteln av ett särskilt anslag för ändamålet å

nämnda belopp.

Med biträdande av fångvårdsstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Inköp av jordbruksinventarier m. m. för egendomen

Lockerud å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1943/44 anvisa ett reservationsanslag av .... kronor 42,000.

F. Uppfostringsanstalterna.

[2.] Statens uppfostringsanstalt å Bona: Avlöningar. I gällande avlöningsstat

för statens uppfostringsanstalt å Bona (statsliggaren sid. 56) är anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal uppförd med 79,500

kronor. För budgetåret 1942/43 var samma post uppförd med 77,000 kronor.

Enär sistnämnda belopp visat sig otillräckligt i förhållande till de normala

behov, som därav skulle täckas, måste posten under nämnda budgetår, med

anlitande av andra huvudtitelns anslag till extra utgifter, förstärkas med

5,500 kronor.

I skrivelse den 19 augusti 1943 har styrelsen för Bonaanstalten begärt förstärkning

av ifrågavarande anslagspost för innevarande budgetår med 7,600

kronor, varav 5,500 kronor motsvarar det belopp varmed posten förstärkts

under sistförflutna budgetår, 400 kronor ålderstillägg som tillkomma under

nu löpande budgetår samt 1,700 kronor ökade vikariatskostnader. En närmare

redogörelse för innehållet i styrelsens skrivelse har lämnats i årets statsverksproposition

(II ht sid. 127 f.), till vilken redogörelse jag tillåter mig

hänvisa.

I sin skrivelse med förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1944/45 har

styrelsen för Bonaanstalten under hänvisning till sin nu ifrågavarande skrivelse

den 19 augusti 1943 föreslagit, att anslagsposten till avlöningar till

icke-ordinarie personal för nästa budgetår uppräknas med det belopp, 7,600

kronor, varmed styrelsen begärt förstärkning av posten för innevarande budgetår.

Förslaget, som ej föranlett erinran från statskontoret och länsstyrelsen

i Östergötlands län, biträdes av mig (II ht sid. 130). Även framställningen örn

förstärkning av posten för nu löpande budgetår torde böra bifallas.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för statens uppfostringsanstalt å

Bona uppförda anslagsposten till övrig icke-ordinarie personal

må för budgetåret 1943/44 överskridas med högst 7,600

kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

11

[3.] 2 a. Statens uppfostringsanstalt å Bona: Ny ladugårdsbyggnad, reservationsanslag.

Till uppförande av ny ladugårdsbyggnad vid statens uppfostringsanstalt

å Bona ha anvisats anslag å beredskapsstat för budgelåren

1938/39 och 1939/40. Frågan om anslag för ändamålet upptogs ånyo till behandling

i propositionen nr 2 till 1941 års riksdag (bilaga 2, punkt 1) och

nämnda riksdag beslöt med bifall till Kungl. Maj:ts förslag att å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41 lill Statens uppfostringsanstalt a Bona:

Ny ladugårdsbyggnad anvisa ett reservationsanslag (B) av 85,000 kronor.

Anslaget, som givits karaktären av beredskapsanslag, har trots upprepade

framställningar i ämnet från Bonastyrelsen icke ställts till styrelsens förfogande,

enär de för ianspråktagande av beredskapsanslag gällande förutsättningarna

i ifrågavarande fall hittills icke varit för handen. Enligt Kungl. Maj:ts

beslut den 17 juni 1943 kvarstår anslaget emellertid å riksstaten jämväl under

budgetåret 1943/44.

Rörande behovet av den nya ladugården och de ursprungligen beräknade

kostnaderna för dess uppförande torde få hänvisas till redogörelse i propositionen

nr 275 till 1938 års riksdag (sid. 31 ff.).

I skrivelse den 19 augusti 1943 har styrelsen för Bonaanstalten ånyo anhållit,

att medel för uppförande av ny ladugård vid anstalten måtte ställas

till styrelsens disposition. Styrelsen anför därvid bl. a., att under de nära sex

år, som förflutit från styrelsens första framställning i ämnet, ladugårdens

tillstånd ytterligare försämrats. Väggarna och innertaket vore så angripna av

röta, att det till och med kunde riskeras att byggnaden vid en storm sammanstörtade.

Skullens golv kunde icke belastas med mer än hälften av den mängd

hö och halm, som tidigare brukat förvaras på skullen. Under de senaste

stränga vintrarna hade kylan i ladugården högst menligt inverkat på djurens

allmäntillstånd och minskat mjölkproduktionen. På grund av angivna omständigheter

ansåge styrelsen icke längre försvarligt, att byggandet av en ny

ladugård uppskötes.

Med hänsyn till den förnyade framställning i ärendet, som styrelsen sålunda

ansett påkallad, har styrelsen låtit överse de tidigare uppgjorda kostnadsberäkningarna

och ritningarna i avsikt att i planen för byggandet av den

nya ladugården måtte tillgodogöras de rön, som den ständiga utvecklingen

på ifrågavarande område medfört. Vid den sålunda företagna utredningen,

som verkställts av Lantbruksförbundets byggnadsförenings lokalkontor i Linköping,

har den tidigare ramen för nybyggnaden ansetts böra utökas med en

avdelning, inrymmande tröskloge jämte magasin samt tornsilo. Styrelsen, som

anslutit sig till denna uppfattning, anför härom:

Anstaltens nuvarande spannmåls- och tröskloge, som för övrigt är belägen

på avsevärt avstånd från den plats, vilken är utsedd såsom den lämpligaste

för den nya ladugården, är i mindre gott skick, opraktiskt byggd och dessutom

otillräcklig för gårdens behov. Den föreslagna logen, som har ett för

ändamålet avpassat, måttligt omfång, bereder dels behövliga ökade utrymmen

för förvaring av säd och dels möjlighet till en arbetskraftbesparande direkttröskning

av fälttorkad gröda, varvid halmen blåses direkt upp på den

rymliga ladugårdsskullen, vilken sålunda kommer att delvis tjänstgöra som

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majlis proposition nr 2.

loge. Det till logavdelningen anslutna magasinet, på andra botten, är att anse

såsom en behövlig utvidgning av det i föregående plan upptagna, knappa utrymmet

för förvaring av gröpe och kraftfoder.

Vad särskilt angår behovet av en tornsilo, må framhållas att ensilagebehandling

av foder numera ingår som ett viktigt och till sitt värde obestritt

led i modern ladugårdsskötsel. Vid anstalten har ensilagebehandlingen tillsvidare

provisoriskt försiggått i några gropsilon. För en rationell sådan fodertillredning

kräves emellertid en tornsilo med tillräcklig kapacitet, och en sådan

silo bör, för underlättande av utfodringen, förläggas inom ladugårdsbyggnaden.

Under beaktande av behovet av en tröskloge och en tornsilo samt med

iakttagande även i övrigt av lämpliga tekniska förbättringar i förhållande

till det tidigare förslaget och med hänsynstagande till nuvarande kostnader

för byggnadsmaterial och arbetskraft har Lantbruksförbundets byggnadsförening

beträffande den föreslagna nybyggnaden uppgjort en detaljerad kostnadsberäkning,

slutande å 140,000 kronor. Med avseende å detta belopp har

styrelsen anmärkt dels att vissa grundläggningsarbeten, till en beräknad kostnad

av minst 3,000 kronor, kunde utföras med anstaltens egen arbetskraft,

och dels att huvudparten av det virke, som åtginge till bygget, eller virke till

ett beräknat värde av 25,000 kronor, kunde omedelbart levereras av anstaltens

egendom, varigenom alltså ett motsvarande belopp återginge till statsverket

å anstaltens inkomsttitel och statens nettokostnad för bygget stannade

vid 112,000 kronor. Då riksdagen för ifrågavarande ändamål redan anvisat

ett anslag av 85,000 kronor och kostnaden enligt det nu framlagda förslaget

uppginge till 137,000 kronor, skulle det ytterligare anslagsbehovet bliva 52,000

kronor.

Med stöd av vad sålunda anförts har styrelsen anhållit att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att för uppförande av ny ladugårdsbyggnad vid anstalten

dels medgiva, att nämnda reservationsanslag av 85,000 kronor finge

utan hinder av tidigare villkor tagas i anspråk, dels ock anvisa ett ytterligare

anslag av 52,000 kronor.

över Bonastyrelsens framställning lia infordrade yttranden avgivits av

byggnadsstyrelsen, civila byggnadsutredningen och lantbruksstyrelsen.

Bgggnadsstgrelsen har därvid icke haft annat att erinra än att de för ifrågavarande

byggnadsföretag beräknade kostnaderna, rätteligen 147,998 kronor

(icke 140,000 kronor), såvitt av remisshandlingarna kunde bedömas,

vore väl lågt beräknade, varför vissa inskränkningar beträffande arbetena

måste vidtagas för att de beräknade beloppen skulle förslå. Byggnadsstyrelsen

finner det över huvud taget kunna ifrågasättas, huruvida icke med hänsyn

till nuvarande ekonomiska förhållanden utförandet av vissa delar av det

projekterade byggnadsföretaget borde uppskjutas till en senare tidpunkt, förslagsvis

trösklogen jämte magasin och tornsilo, vilka anläggningar först i nu

föreliggande framställning medtagits.

Även civila byggnadsutredningen, som av besparingsskäl förordat vissa

mindre förändringar beträffande byggnadens utförande, har ansett kostnaderna

för den föreslagna ladugården för lågt beräknade. Utredningens yttrande

är av följande lydelse:

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

13

Inledningsvis ina påpekas, att, enär driftplan för egendomen saknas, det

helt undandrar sig utredningens bedömande, huruvida byggnadsprogrammet

är anpassat efter föreliggande behov.

Utredningen har däremot underkastat det föreliggande förslaget en

granskning med avseende på planlösning och hyggnadsteknisk standard och

därvid funnit, att vissa besparingsåtgärder kunna genomföras. Örn i stället

för långbås tillämpas system med kortbås, exempelvis såsom i den av Lantbruksförbundets

byggnadsförening utförda ladugården i Apertin samt ladugården

i Venngarn, bör byggnadens utvändiga breddmått kunna reduceras

från 19.75 m till 18. 30 m. Därvid begränsas även de största spännvidderna med

ty åtföljande dimensionsminskning i konstruktionerna.

De längsgående DIP-balkarna böra ersättas med träkonstruktioner.

På grund av den korta tid utredningen haft till förfogande för ärendets

prövning har det ej varit möjligt att underkasta kostnadsberäkningen någon

mera ingående granskning. Kostnaderna synas dock alltför lågt beräknade.

Enligt från byggnadsstyrelsen inhämtade upplysningar lärer man med ledning

av kostnaderna för en motsvarande anläggning vid Venngarn vara nödsakad

uppskatta kostnaderna för den ifrågasatta byggnaden till omkring

240,000 kronor.

I relation till de kostnader förslaget upptager, kunna de av utredningen förordade

besparingsåtgärderna uppskattningsvis medföra en reduktion av byggnadskostnaden

med omkring 10,000 kronor.

Lantbruksstyrelsen har funnit behovet av ny ladugårdsbyggnad vid Bonaanstalten

trängande samt till alla delar tillstyrkt anstaltsstyrelsens förslag,

vilket enligt lantbruksstyrelsens mening torde kunna utföras till den därför

beräknade kostnaden under förutsättning att anstaltens egen arbetskraft i

möjligaste mån utnyttjades. Styrelsen anför:

En av förutsättningarna för att den undervisning och utbildning på jordbrukets

område, som bedrives vid anstalten, skall bliva fullt tidsenlig, är, att

ekonomibyggnaderna vid anstalten uppfylla nutida anspråk i fråga om

ändamålsenlighet och hygien. Till följd av dessa byggnaders bristfälliga beskaffenhet

synes en utbildning i rationell ladugårdsdrift vid anstalten för närvarande

icke vara möjlig. Av ansökningen framgår också, att den nuvarande

ladugården redan för sex år sedan ej fyllde måtten i ovannämnda hänseenden.

Då därefter några förbättringsarbeten av vikt ej företagits, synes enligt

lantbruksstyrelsens förmenande behovet av en ny ladugårdsbyggnad för

anstaltens jordbruk vara trängande. Jämväl Östergötlands läns hushållningssällskap

har under band vitsordat behovet av en ny ladugård å Bona.

Anstaltsstyrelsens utformning av den planerade anläggningen synes — av

i ärendet föreliggande ritningar att döma —■ enligt lantbruksstyrelsens mening

väl uppfylla de fordringar, som kunna ställas på en modern ekonomibyggnad

vid ett rationellt drivet jordbruk. De möjligheter, som stått till buds

att förenkla driften, t. ex. genom anordningar för direkttröskning och uppförande

av tornsilo, hava helt tillvaratagits. Härigenom och genom att förlägga

magasin i anslutning till ladugården hava tunga och tidsödande transporter

i möjligaste mån undvikits. Då ovannämnda anordningar numera

ingå som för driften nödvändiga beståndsdelar i en modern ekonomibyggnad,

synes det mindre välbetänkt och ur byggnadssynpunkt förenat med

svårigheter att, såsom byggnadsstyrelsen i sitt i ärendet avgivna underdåniga

utlåtande föreslagit, med hänsyn till nuvarande ekonomiska förhållanden

lill en senare tidpunkt uppskjuta utförandet av tröskloge jämte magasin

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kanyl. Maj:ts proposition nr 2.

och tornsilo. Möjligheten till besparingar därigenom torde för övrigt starkt

kunna ifrågasättas.

1940 års civila byggnadsordning har i sitt utlåtande i ärendet i besparingssyfte

förordat övergång från det av anstaltsstyrelsen föreslagna systemet

med långbås till system med kortbås. Då emellertid nämnda båda systems

användbarhet och lämplighet ännu ej torde vara slutgiltigt utredda och

sakkunskapen på området vid planlösning av ladugårdsbyggnader brukar

låta de lokala synpunkterna härå vara utslagsgivande, vill lantbruksstyrelsen

för egen del ej göra någon erinran mot det i ansökningen föreslagna

systemet.

I ovanberörda utlåtande bar 1940 års civila byggnadsutredning vidare

ifrågasatt en för låg beräkning av anläggningskostnaderna för ifrågavarande

ladugårdsbyggnad och därvid gjort vissa jämförelser med kostnaderna för

uppförande av en ladugård vid Venngarn. Därvid synes emellertid ej hava

beaktats, att ladugårdsbyggnaden vid Venngarn är icke oväsentligt större

än den planerade anläggningen vid Bona. Vidare ingå i kostnadsberäkningen

för ladugården vid Venngarn vissa anordningar såsom spannmålstork, mjölkningsmaskinanläggning

m. m., vilka sakna motsvarighet i den vid Bona planerade

byggnaden. Lantbruksstyrelsen bar ytterligare under hand tagit del

av de utav domänstyrelsens jordbruksbyrå vid preliminära kostnadsberäkningar,

avseende ladugårds- och logbyggnader, tillämpade normaltalen och

därvid funnit, att den vid ansökningen fogade kostnadsberäkningen rörande

anläggningen torde hålla, under förutsättning att anstaltens egen arbetskraft

i möjligaste mån utnyttjas.

Sedan styrelsen för Bonaanstalten beretts tillfälle alt taga del av de i ärendet

sålunda avgivna yttrandena, har styrelsen med skrivelse den 15 november

1943 överlämnat ytterligare utredning i ärendet, omfattande dels ny

kostnadsberäkning och dels yttrande av ingenjören A. Skillberg i Lantbruksförbundets

byggnadsförening. Den nya kostnadsberäkningen slutar å 158,000

kronor, vilket — då kostnaderna enligt den tidigare beräkningen rätteligen

uppgingo till i runi tal 148,000 kronor — innebär en uppräkning med

10,000 kronor. För egen del finner sig styrelsen varken kunna förorda att

vissa delar av anläggningen uppskjutas eller att ändringar beträffande utförandet

vidtagas i enlighet med civila byggnadsutredningens förslag. Styrelsen

anför:

För egen del får Bonastyrelsen anföra, att styrelsen i likhet med lantbruksstyrelsen

och Skillberg linner det mindre välbetänkt att till en senare

tidpunkt uppskjuta utförandet av tröskloge! jämte magasin och tornsilo.

Dessa anordningar äro för en rationell ladugårdsdrg och undervisning däri

av stor betydelse. Härtill kommer att driften skulle avsevärt försvåras genom

den såväl i styrelsens tidigare skrivelse som i Skillbergs utlåtande

betonade omständigheten, att den nuvarande trösklogen skulle komma att

lissa på betydande avstånd från den nya ladugårdsbyggnaden. Genom ett

uppskjutande av ifrågavarande delar av byggnadsföretaget skulle väl den

totala anläggningskostnaden tillsvidare minskas med ett belopp, som enligt

Skillbergs beräkning uppgår till 29.900 kronor. Erfarenheten visar emellertid,

att när ett byggnadsföretag skall utföras i flera omgångar, den sammanlagda

kostnaden plägar ställa sig väsentligt högre än om företaget utföres

i ett sammanhang. Den tillfälliga besparing å 29,900 kronor, som skulle

uppkomma för statsverket, därest ifrågavarande anordningar tillsvidare ute
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

15

slötes, bleve därför med all sannolikhet sedermera mer än uppvägd genom

högre anläggningskostnad. I detta sammanhang må slutligen framhållas

att, även örn uppförandet av tornsilo i anslutning till ladugårdsbyggnaden

ställes på framtiden, likväl, såsom Skillberg framhållit, i första etappen böra

utföras förarbeten för 500 kronor.

Vad därefter angår de av civila byggnadsutredningen föreslagna och approximativt

till 10,000 kronor uppskattade besparingsanordningarna, kan

enligt Skillbergs beräkning en övergång från långbås till kortbås inbespara

4,200 kronor och ett utbyte av vissa DIP-balkar mot träkonstruktioner 1,300

kronor eller tillsammans 5,500 kronor. Det lämpliga i dessa besparingsåtgärder

kan dock, såsom Skillberg och lantbruksstyrelsen framhålla, med

skäl ifrågasättas. Enligt vad Bonastyrelsen kunnat utröna har det i praktiken

icke visats, alt kortbås under alla förhållanden äro att föredraga framför

långbås. Särskilt i en ladugård vid en uppfostringsanstalt, där unga och

oerfarna elever skola övas, kräves en uppbindning av kreaturen av enkelt

och lätthanterligt slag, helst en stängningsanordning med s. k. regel. En sådan

anordning är dessutom nödvändig vid Bonaanstalten, där även under

den varmare årstiden förekommer innemjölkning i stor utsträckning, varvid

djuren mäste snabbt bindas och lösas. Endast vid långbås kan ett sådant

uppbindningssystem användas. Kortbås fordra mera komplicerade uppbindningar,

som, om de icke riktigt och påpasslig! skötas, medföra risker

för djuren på grund av de höga pallarna och de djupa gödselrännorna. \ad

beträffar utbytet av vissa DIP-balkar mot träkonstruktioner medför detta,

såsom Skillberg framhåller, vissa olägenheter i fråga om ljusförhållandena

i ladugården.

Med avseende å de beräknade högre kostnaderna finner styrelsen möjligt

att genom ökning av anstaltens egna prestationer hålla statsverkets nettokostnad

vid samma belopp som enligt den tidigare beräkningen. Anslagsbehovet

skulle emellertid bliva 153,000 kronor. Sålunda anlöres:

Med anledning av byggnadsstyrelsens påpekande att kostnadsramen i dess

helhet skulle vara för lågt upptagen har Sellborg vid en omräkning funnit

att för all säkerhets skull ett å olika poster specificerat tillägg av sammanlagt

10,000 kronor bör upptagas. Bonastyrelsen förmenar visserligen i likhet

med lantbruksstyrelsen att den ursprungliga kostnadsramen å 148,000 kronor

bör kunna hålla, men anser dock försiktigast att kostnaden uppräknas

med 10,000 kronor till 158,000 kronor. Vid ytterligare övervägandehar emellertid

styrelsen funnit, att därigenom icke behöver uppkomma någon ökad

nettokostnad för statsverket. 1 sin ursprungliga framställning har styrelsen

beräknat alt med anstaltens arbetskraft kunde utföras vissa grundläggningsarbeten

till en kostnad av minst 3,000 kronor, vilken icke bokföres. Härjämte

kunde huvudparten av det virke som åtgår till bygget, eller virke till ett

värde av 25,000 kronor, omedelbart levereras av anstaltens egendom, varigenom

motsvarande belopp bomme alt återgå till statsverket a anstaltens

inkomsttitel. Efter förnyade undersökningar har styrelsen funnit sig kunna

föreslå en ökning av anstaltens prestationer till 5,000 kronor, i vad angar

grundläggningsarbete^ och till 33,000 kronor, i vad angår virkeskostnad,

eller till sammanlagt 38,000 kronor. När från det nu för hela företaget beräknade

beloppet 158,000 kronor sålunda dragés nämnda 38,000 kronor,

stannar statens nettokostnad vid 120,000 kronor (= förut beräknade 112,000

kronor + berörda felräkning å 8,000 kronor), medan anslagsäskandet kommer

att uppgå lill 158,000 kronor minskat med den arbetskostnad, för vilken

anstalten svarar eller 5,000 kronor, alltså 153,000 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements

ejsten.

Med stöd av vad sålunda anförts har styrelsen anhållit om bifall till sin

tidigare i ärendet gjorda framställning med den ändring att det anslag, som

utöver anvisat reservationsanslag av 85,000 kronor för ändamålet erfordras,

upptages till 68,000 kronor.

Redan år 1938, då anslag till ny ladugård vid Bonaanstalten första gången

anvisades å beredskapsstat, var den nuvarande ladugårdsbyggnaden i sådant

skick, att dess ersättande med en ny byggnad framstod såsom önskvärt.

Med hänsyn till den sedermera inträdda försämringen i det statsfinansiella

läget har emellertid ansetts böra anstå med nybyggnaden, så länge den gamla

ladugården kunnat utan alltför stora olägenheter användas för sitt ändamål.

Olägenheterna ha emellertid blivit större i samma mån som beläggningen

å anstalten under senare år ökat, i det byggnaden icke erbjuder tillfredsställande

möjligheter till undervisning i rationell ladugårdsskötsel. Dess dåliga

tillstånd har därjämte, såsom anstaltens styrelse framhållit, menligt inverkat

på mjölkproduktionen. Då härtill kommer, att ladugårdens bibehållande

på grund av den tilltagande rötan i byggnadens träkonstruktioner kan

vara förenat med allvarliga risker, har jag efter besök på platsen funnit erforderligt

att medel för ändamålet nu ställas till vederbörandes förfogande.

Av den i ärendet förebragta utredningen framgår att det icke skulle vara

god ekonomi att, på sätt byggnadsstyrelsen ifrågasatt, utföra anläggningen i

två etapper. Uppskov med utförandet av ny tröskloge jämte magasin skulle

dessutom på grund av avståndet till den nuvarande trösklogen försvåra driften.

Vad angår de av civila byggnadsutredningen förordade besparingsåtgärderna

synas de besparingar, som därigenom skulle vinnas, icke vara av

den storleksordning att de uppväga uppkommande olägenheter. På grund

av det anförda finner jag mig, i likhet med lantbruksstyrelsen, böra förorda

att den nya ladugården uppföres i ett sammanhang och i full överensstämmelse

med Bonastyrelsens förslag. Jag förutsätter därvid, att anstaltens egen

arbetskraft i största möjliga utsträckning anlitas vid förekommande arbeten

samt att virke i den av styrelsen angivna omfattningen uttages å anstaltens

skog. Med hänsyn till de risker som enligt vad nyss angivits äro förenade

med den nuvarande ladugårdens bibehållande bör arbetet med uppförande

av den nya byggnaden igångsättas snarast möjligt. De medel, som erfordras

utöver redan anvisat anslag, torde därför böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten

för innevarande budgetår.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva att det å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1940/41 anvisade reservationsanslaget (B) till Statens

uppfostringsanstalt å Bona: Ny ladugårdsbyggnad må tagas

i anspråk oberoende av de för dylikt anslag eljest gällande

förutsättningarna;

dels ock till Statens uppfostringsanstalt å Bona: Ng ladugårdsbyggnad

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1943/44 anvisa ett reservationsanslag av .... kronor 68,000.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 2.

17

G. Diverse.

[4.] 8. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.

Detta anslag är i riksstaten för innevarande budgetår upptaget med 225,000

kronor. Vid ingången av budgetåret förefanns en reservation av 1,400 kronor.

De utredningsarbeten som igångsatts eller fullföljts under innevarande

budgetår ha emellertid medfört större utgifter än som beräknats i statsverkspropositionen

till 1943 års riksdag. En överslagsberäkning har givit vid handen,

att utgifterna för löpande budgetår kunna uppskattas till närmare

275,000 kronor. Med hänsyn härtill torde det nuvarande anslaget vara i behov

av förstärkning med 50,000 kronor.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa

ett reservationsanslag av ................ kronor 50,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda,

med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Bertil Crona.

Bihang lill riksdagens protokoll 1944. Isand. Nr 2.

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition nr 2.

Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Tredje huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den A januari 19AA.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,

Rubbestad.

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementets

handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1943/44 samt anför därvid följande.

B. Sveriges representation i utlandet.

[1.] 5. Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Extra biträden och

vaktbetjänte, reservationsanslag. I riksstaten för innevarande budgetår är

för detta ändamål anvisat ett reservationsanslag av 300,000 kronor.

Såsom framhållits i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag

har det befunnits oundgängligt att vid vissa beskickningar, till vilka på grund

av rådande personalbrist och andra förhållanden ordinarie tjänstemän ej kunnat

utsändas, anställa ytterligare extra personal. För dylikt ändamål hava i

vissa fall måst anlitas särskilt kvalificerade personer, till vilka utgår ersättning

med jämförelsevis höga belopp. Det för budgetåret 1943/44 för avlöning

av bland annat dylika biträden anvisade anslaget har därigenom blivit

otillräckligt, och jag föreslår, att av riksdagen äskas en förstärkning därav

å tilläggsstat till gällande riksstat. Enligt verkställda beräkningar skulle ett

belopp av 50.000 kronor vara tillfyllest. Jag hemställer därför, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

att till Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Extra

biträden och vaktbetjänte å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av ................................ kronor 50,000.

C. Internationella förhandlingar m. m.

[2.] 4. Svenska röda korsdelegater i Grekland, reservationsanslag. För bestridande

av kostnaderna för svenska röda korsdelegater för handhavande av

hjälpen till Greklands befolkning har hittills beviljats ett sammanlagt belopp

av 450,000 kronor, nämligen dels, vilket på sin tid i föreskriven ordning anmälts

för riksdagen, från anslaget för oförutsedda utgifter enligt Kungl.

Maj:ts beslut den 18 juli 1942 ett belopp av 100,000 kronor, dels å tilläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1942/43 (prop. nr 163/1943; rd.skr. nr

153/1943), ett belopp av 150,000 kronor, dels ock enligt Kungl. Maj:ts beslut

den 29 juli 1943 ett belopp av 200,000 kronor från anslaget för oförutsedda

utgifter, vilket i annat sammanhang denna dag anmäles för riksdagen.

Den i nämnda proposition bebådade utvidgningen av hjälpverksamheten

till att omfatta av denna dittills icke berörda delar av den grekiska landsorten,

såväl på fastlandet som på öarna, har numera i viss utsträckning

kommit till stånd. I anledning därav har en ökning av antalet i Grekland verksamma

svenska röda korsdelegater genomförts. Enligt Kungl. Maj:ts beslut

den 12 mars 1943 förordnades justitierådet A. E. F. Sandström till ordförande

i den blandade svensk-schweiziska kommission, vilken handhaver hjälpverksamheten

i Grekland.

Genom överstyrelsen för Svenska röda korset hava utbetalningar till delegaterna

samt för deras omkostnader skett från de anvisade medlen. Då dessa

numera i det närmaste förbrukats, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Svenska röda korsdelegater i Grekland å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av........................ kronor 250,000.

D. Diverse.

[3.] 10. Extra utgifter, reservationsanslag. Detta anslag är i riksstaten för

innevarande budgetår uppfört med 20,000 kronor.

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag har framhållits, att

Kungl. Majit nödgats anlita detta anslag för en tillfällig förstärkning av ortstilläggen

till sändebuden i Bern samt hos norska och nederländska regeringarna

ävensom för ortstillägg till ett sändebud i Lissabon. Det belopp, varmed

anslaget därigenom bex-äknas komma att belastas, uppgår till 31,000 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Under budgetåret 1944/45 avses denna utgift skola bestridas av den under anslaget

till avlöningar till diplomatisk och konsulär personal vid beskickningar

och konsulat upptagna delposten till ortstillägg.

Vidare har från anslaget till extra utgifter för innevarande budgetår bestritts

kostnaderna för överlämnandet, i samband med omorganisationen av

departementets cliiffreringskansli, till vissa beskickningar av nya instruktioner

rörande chiffreringstjänsten ävensom för en samtidigt därmed verkställd

kontrollundersökning av denna tjänsts anordnande vid beskickningarna. Dessa

kostnader hava uppgått till omkring 14,000 kronor.

Då man vid beräkningen av medelsbehovet å förevarande anslag icke räknat

med en belastning av sådan storlek, bör förstärkning äskas å tilläggsstat.

Med hänsyn till övriga motsedda utgifter å anslaget torde förstärkningsanslaget

böra bestämmas till 42,000 kronor. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Extra utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av .................................... kronor 42,000.

Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar

Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Hubert de Besche.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

23

Bilaga 4.

Egentliga statsutgifter.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4

januari 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,

Rubbestad.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler under försvarsdepartementets

handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44.

Med förmälan tillika att ärendena under punkterna 1, 2, 4—7, 10, 11, 14

och 15 vöre av den natur, att närmare redogörelse för deras innebörd än som

av det följande framginge icke borde lämnas till statsrådsprotokollet, varför

ytterligare upplysningar borde få inhämtas genom de handlingar, som komme

att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott, anför chefen för försvarsdepartementet

därvid följande.

B. Centrala förvaltningsmyndigheter.

Arméns fortifikationsförvaltning.

[1.] 4 a. Arméns fortifikationsförvaltning: Engångsanskaffning av maskiner

m. m. för byggnads- och reparationsberedskapen, reservationsanslag.

Vid anmälan i samband med statsverkspropositionen förut denna dag av

fråga om anskaffning av maskiner m. m. för byggnads- och reparationsberedskapen

har jag för berörda ändamål förordat anvisande av tillhopa

12,300,000 kronor. Jag har därvid förutsatt, att viss anskaffning skall ske redan

under löpande budgetår och härför beräknat 6 miljoner kronor bliva erforderliga.

Jag hemställer i överensstämmelse härmed — under erinran att

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

detta belopp av skäl som framgå av vad vid anmälan av statsverkspropositionen

yttrats icke bör inrymmas i den för försvarsväsendet för femårsperioden

1942/47 angivna kostnadsramen — att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

till Arméns fortifikationsförvaltning: Engångsanskaffning

av maskiner m. m. för byggnads- och reparationsberedskapen

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44

anvisa ett reservationsanslag av..........kronor 6.000,000.

C. Försvarskraf terna.

Försvarsstaben.

[2.] 5 a. Försvarsstaben: Viss utrustning, reservationsanslag. I skrivelse

den 19 november 1943 har för försvarsväsendets radioanstalt hemställts örn

anvisande å tilläggsstat för innevarande budgetår av 60,000 kronor för anskaffande

av viss i framställningen närmare angiven utrustning.

Den förebragta utredningen har övertygat mig om nödvändigheten av den

ifrågasatta utrustningen, vilken synes böra anskaffas så snart ske kan. Beräkningen

av kostnaderna har icke givit mig anledning till erinran. Av handlingarna

i ärendet framgår emellertid, att kostnaderna beräknas komma att

ökas med 2,500 kronor, örn beställning kan ske först efter utgången av januari

1944. Med hänsyn härtill beräknar jag för ändamålet ett belopp av

62,500 kronor under framhållande tillika av önskvärdheten att ärendet inom

riksdagen liandlägges på sådant sätt, att beställning kan ske före den 1 februari

1944. Av beloppet torde inom den av 1942 års riksdag för försvarsväsendet

angivna kostnadsramen böra inräknas så stor del av kostnaderna som motsvarar

det den 1 juli 1941 rådande prisläget, d. v. s. omkring 43,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Försvarsstaben: Viss utrustning å tilläggsstat 11

till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av................................kronor 62,500.

Armén.

Sjukvård.

[3.] 15 b. Armén: Anskaffning av sjukvårdsmateriel för hemvärnet, reservationsanslag.

Genom brev den 24 januari 1941 bemyndigade Kungl. Maj:t

arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse att för anskaffande av sjukvårdsmateriel

för hemvärnet disponera ett belopp av högst 700.000 kronor från det å

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

förskottsstaten för försvarsväsendet ni. lii. uppförda törskottsanslaget Försvarsväsendet

i allmänhet: Engångsutgifter (Ga).

I skrivelse den 4 augusti 1943 hemställde arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse,

att ett engångsanslag av ytterligare 300,000 kronor av förskottsstaten

för försvarsväsendet måtte ställas till sjukvårdsstyrelsens förfogande för

inköp av sjukvårdsmateriel för hemvärnet. Denna hemställan föranledde icke

någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

I skrivelse den 27 november 1943 har armé förvaltningens sjukvårdsstyrelse

sedermera hemställt, att ett belopp av 340,000 kronor måtte ställas till ämbetsverkets

förfogande för utrustning och komplettering av sjukvårdsmateriel

vid samtliga nu befintliga förbandsplatser för hemvärnet.

I skrivelsen har sjukvårdsstyrelsen erinrat, att förutnämnda belopp av

högst 700,000 kronor ställts till ämbetsverkets förfogande för anskaffande

av sjukvårdsmateriel för hemvärnet samt att, sedan denna materiel anskaffats,

den på sin tid överlämnats till inskrivningsområdena och sedermera,

sedan hemvärnets sjukvård från och med den 1 oktober 1942 övertagits av

försvarsområdesbefälhavama, överlämnats till vederbörliga försvarsområden.

Det antal hemvärnsområden, som skulle tillgodoses med sjukvårdsmateriel,

hade vid denna tid uppgått till omkring 1,200. Av dessa kunde samtliga

å luftskyddsorter belägna, eller omkring 400, direkt anslutas till luftskyddets

förbandsplatser och ävenledes disponera därstädes befintlig sjukvårdsmateriel.

Av de återstående 800 områdena vore åtskilliga, särskilt i landets nordliga

delar, så stora, att flera förbandsplatser måste ordnas inom ett och samma

område.

Sjukvårdsstyrelsen har vidare anfört, att försvarsområdesbefälhavama i

och med överflyttningen av för hemvärnet avsedd sjukvårdsmateriel till försvarsområdena

övertagit ansvaret för hemvärnets sjukvård i vad rörde antalet

förbandsplatser inom hemvärnsområdena. I och med ett alltmer växande

krav på hemvärnets insatser, vilka krav i sin tur medfört en avsevärd utökning

av antalet hemvärnsförband, hade enligt uppgifter från hemvärnsstaben

och överstyrelsen för Svenska Röda Korset antalet förbandsplatser

samtidigt ökat till närmare 2,200.

Ehuru en icke oväsentlig mängd sjukvårdsmateriel till de sålunda nytillkomna

förbandsplatserna anskaffats på frivillighetens väg, vore behovet av

sjukvårdsmateriel för ifrågavarande platser icke tillnärmelsevis täckt.

Till ytterligare belysande av behovet av sjukvårdsmateriel har sjukvårdsstyrelsen

anfört följande.

De inspektioner, sorn på uppdrag av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse

i samråd med hemvärnschefen verkställts av hemvärnsöverläkaren, fältläkaren

Torsten Eckman, hade givit vid handen, att behovet av sjukvårdsmateriel

å förbandsplatserna inom olika delar av landet fördelade sig tämligen

ojämnt. Sålunda hade konstaterats, att förbandsplatserna inom I., IV. och VII.

militärområdena vore relativt välförsedda, under det att inom övriga militärområden

utrustningen vid åtskilliga förbandsplatser företedde mycket

stora brister, särskilt beträffande sjuktransportmateriel. Utsikterna att tillnärmelsevis

kunna täcka dessa brister på frivillighetens väg syntes numera

vara ytterligt ringa.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements

chefen.

Enär hemvärnstrupperna i händelse av krig i flertalet fall komme att få

sig sådana uppgifter tilldelade, att stridsskadade hemvärnsmän icke hade

någon möjlighet till omedelbar sjukvårdshjälp, därest icke hemvärns truppen

själv förfogade över erforderlig sjukvårdspersonal och sjukvårdsmateriel,

syntes det vara ofrånkomligt, att hemvärnet för att man överhuvud taget

skulle kunna uppdraga stridsuppgifter åt detsamma snarast försåges med

dylik materiel i fullt tillräcklig utsträckning.

Såsom av det föregående framgår har ett betydande belopp redan anvisats

för anskaffning av sjukvårdsmateriel för hemvärnet. Sedermera har skett

en avsevärd utökning av antalet för hemvärnet avsedda förbandsplatser, vilket

nödvändiggjort ytterligare anskaffning av sjukvårdsmateriel. Kostnaderna

härför lia av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse beräknats till 300,000

kronor i skrivelsen den 4 augusti 1943 och till 340,000 kronor i den nu föreliggande

framställningen. Såsom handlingarna i ärendet utvisa, belöpa kostnaderna

på anskaffning av sjukbårar, bårställ för cykel, släpbårar, bårsäckar

och förbandsväskor.

Sedan skrivelsen den 4 augusti 1943 varit föremål för Kungl. Maj:ts prövning,

har framlagts en på inspektioner inom olika delar av landet grundad,

mer uttömmande utredning i ämnet. Denna utredning ger vid handen, att

sjukvårdsutrustningen vid åtskilliga förbandsplatser företer mycket stora

brister. Med hänsyn härtill och då det är av den största betydelse att en tillfredsställande

första vård av skadade kan lämnas vid dessa förbandsplatser,

är jag nu beredd att tillstyrka bifall till det föreliggande medelsäskandet. Mot

kostnadsberäkningarna har jag intet att erinra och beräknar alltså för ändamålet

ett medelsbehov av 340,000 kronor. Från sjukvårdsstyrelsen har jag

under hand inhämtat, att ytterligare medelsanvisning icke torde komma att

visa sig erforderlig.

Äskandet är av den natur att det bör tillgodoses inom den i samband med

1942 års försvarsbeslut angivna kostnadsramen för försvarsväsendet. Från

sjukvårdsstyrelsen bär emellertid meddelats, att det för engångsanskaffning

av sjukvårdsmateriel för armén i samband med försvarsbeslutet beräknade

beloppet icke lämnar tillgång till kostnadernas bestridande. Med hänsyn härtill

synes det av sjukvårdsstyrelsen äskade beloppet böra anvisas å tilläggsstat

till riksstaten för innevarande budgetår såsom särskilt reservationsanslag,

att inräknas inom nämnda kostnadsram.

Under erinran att jag tidigare denna dag vid anmälan av de till fjärde huvudtiteln

hörande äskandena för budgetåret 1944/45 hemställt om anvisande

av medel för underhåll av materielen, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Armén: Anskaffning av sjukvårdsmateriel för hemvärnet

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44

anvisa ett reservationsanslag av .......... kronor 340,000.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Tygmateriel m. m.

[4.] 38 b. Armén: Ytterligare anskaffning av sprängämne för ammunitionstillverkning,

reservationsanslag. I skrivelse den 27 november 1943 har

krigsmaterielverket efter samråd med försvarsstaben hemställt, bland annat,

att ett belopp av 12,000,000 kronor måtte ställas till ämbetsverkets förfogande

för tillverkning av visst sprängämne.

Då det särskilt under rådande förhållanden är av största vikt, att behovet DepartemerUs
.

... . t • • • chefen.

av för ammunitionstillver lening lämpliga sprängämnen tryggas, har jag i princip

intet att erinra mot bifall till den föreliggande framställningen. Dock finner

jag medelsanvisningen för närvarande böra begränsas till 4,800,000 kronor.

Anmärkas må, att anskaffningen kan komma att föranleda medelsanvisning

framdeles för beredande av lokaler för förvaring av ifrågavarande

sprängämneskvantitet. Från krigsmaterielverket har jag under hand inhämtat,

att kostnaderna i denna del icke torde överstiga 500,000 kronor.

Anskaffningen är föranledd av nu rådande extraordinära förhållanden,

varför kostnaderna icke böra belasta försvarsplanens kostnadsram utan särskilt

anslag äskas av riksdagen för ändamålet. Jag hemställer därför, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Armén: Ytterligare anskaffning av sprängämne för

ammunitionstillverkning å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av..............................kronor 4,800,000.

[5.J 39 a. Armén: Underhåll av signalförbindelser, reservationsanslag. I

skrivelse den 6 augusti 1943 har överbefälhavaren hemställt, att — av skäl

som närmare angivits i skrivelsen — för bestridande av kostnaderna för underhåll

av signalförbindelser intill den 1 juli 1944 måtte anvisas ett belopp av

240,000 kronor.

I utlåtande den 1 september 1943 bär telegrafstyrelsen förklarat sig intet

lia att erinra mot kostnadsberäkningen.

Vid anmälan i årets statsverksproposition av frågan örn anslag för detta Dtpartemwhändamål

under budgetåret 1944/45 bar jag föreslagit, att av det av arméför- thefen''

valtningen för sistnämnda budgetår äskade beloppet, 250,000 kronor, förslagsvis

75,000 kronor såsom beräknad normal fredskostnad skulle upptagas

å riksstaten för nästa budgetår. I övrigt erforderligt belopp syntes få bestridas

av vederbörligt anslag å förskotlsstaten. Medelsbehovet för innevarande budgetår

syntes få bestridas på motsvarande sätt, således dels från ett särskilt anslag

å tilläggsstat till riksstaten för detta budgetår, dels ock över förskottsstaten.

Åberopande det anförda samt under hänvisande i övrigt till vad jag anfört

vid anmälan av motsvarande anslagsfråga i årets statsverksproposition före
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

slår jag, att för ifrågavarande ändamål såsom särskilt reservationsanslag upplages

ett belopp av 75,000 kronor å tilläggsstat till riksstaten för innevarande

budgetår, vilket belopp bör falla inom den av 1942 års riksdag angivna ramen

för försvarsväsendets kostnader under budgetåret 1942/47.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Armén: Underhåll av signalförbindelser å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av............................kronor 75,000.

Marinen.

Flytande materiel, artillerimaleriel m. m.

[6.] Marinen: Fartygsbyggnader för flottan. På förslag av Kungl. Maj:!

anvisade 1943 års riksdag för innevarande budgetår å fjärde huvudtiteln ett

reservationsanslag av 40,000,000 kronor till fartygsbyggnader för flottan. Av

statsverkspropositionen till sagda års riksdag (fjärde huvudtiteln sid. 105—

110) framgår beträffande anslaget bl. a., att av detsamma skulle bestridas

kostnader till ett belopp av högst 750,000 kronor för viss försöks tillverkning.

På förslag av Kungl. Majit anvisade vidare samma års riksdag för innevarande

budgetår å fjärde huvudtiteln ett reservationsanslag av 420,000 kronor

till vissa materielförsök vid marinen. Av berörda belopp skulle 200,000

kronor disponeras för bestridande av kostnaderna för vissa konstruktionsarbeten.

I detta hänseende framgår av statsverkspropositionen (fjärde huvudtiteln

sid. 130 och 131) i huvudsak följande.

För vissa förberedande experiment- och konstruktionsarbeten för igångsättande

av tillverkning inom landet av ett visst antal fartyg av närmare angiven

typ och härför lämpade motorer hemställde marinförvaltningen i samband

med framläggande av sina medelsäskanden å tilläggsstat för 1941/42 om

anvisande för nämnda ändamål av 250,000 kronor för budgetåret 1941/42 och

350,000 kronor för budgetåret 1942/43. I anledning härav anförde föredragande

departementschefen, att det visserligen vore lämpligt, att särskilda medel

för speciella konstruktions- och liknande arbeten stöde till förfogande men

att åtskilliga skäl talade för att en medelsanvisning för ändamålet icke bundes

vid ett på förhand utstakat program utan stöde till Kungl. Maj:ts förfogande.

På därom gjord och av Kungl. Majit biträdd hemställan anvisades till

vissa konstruktionsarbeten å tilläggsstat för budgetåret 1941/42 250,000 kronor

och för budgetåret 1942/43 350,000 kronor, varav för konstruktion av

fartyg 100,000 kronor.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1943/44 framhöll marinförvaltningen,

att preliminära kostnadsberäkningar utvisade, att för framställning

av lämplig motor skulle erfordras ett belopp av omkring 580,000 kronor under

förutsättning, att ytterligare motorer beställdes. Örn tillverkningen nedlades

efter experimentmotoremas färdigställande, skulle kostnaderna uppgå

till omkring 665,000 kronor. För fortsatta experiment erfordrades för budgetåret

1943/44 utöver tidigare beviljade medel, 500,000 kronor, en summa av

(665,000 — 500,000 =) 165,000 kronor, vilken dock med hänsyn lill sannolika

prisökningar borde höjas till 200,000 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Marinförvaltningens förslag biträddes av föredragande departementschefen,

som därvid förutsatte, att anslagsmedlen skulle stå till Kungl. Maj:ts

disposition.

I skrivelse den 16 december 1943 har nu marinförvaltningen hemställt, att

för ytterligare försökstillverkning av får tygsmotorer å tilläggsstat för budgetåret

1943/44 måtte anvisas ett reservationsanslag av 400,000 kronor. Av

framställningen framgår, att, därest försöken icke skulle leda till resultat,

kostnaderna skulle komma att begränsas till 200,000 kronor.

Jag finner angeläget, att äskade medel ställas till marinförvaltningens för- DeparUmtntsfogande

för i framställningen omförmält ändamål.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att för konstruktions- och experimentarbeten

med viss fartygstyp och med för densamma lämpade motorer

för innevarande budgetår anvisats medel dels under reservationsanslagel

till vissa materielförsök vid marinen dels ock under reservationsanslaget till

fartygsbyggnader för flottan. Det är givet, att skäl kunna anföras för att beräkna

medel för ifrågavarande kostnader för försökstillverkning under det

ena såväl som under det andra av nämnda båda anslag. Självfallet är det

dock önskvärt, att kostnader för experiment av i huvudsak samma slag belasta

ett och samma anslag. Att så icke blivit fallet med ifrågavarande försöksverksamhet

sammanhänger därmed, att de under förstnämnda anslag anvisade

medlen utgjorde sista delen av det totala medelsbehovet för de före

1942 års försvarsbeslut påbörjade experimentarbetena. Då samtidigt fråga

uppkom om medel för ett fortsättande av försöksverksamheten efter nya

riktlinjer befanns det principiellt riktigast, att denna försökstillverkning av

fartyg belastade flottans fartygsbyggnadsanslag. Jag förordade alltså, att

medel för de till 750,000 kronor uppskattade kostnaderna för den nya försöksverksamheten

skulle beräknas under nyssnämnda anslag. I anslutning

härtill torde kostnaderna för nu ifrågasatt ytterligare försökstillverkning avseende

samma ändamål böra bestridas av berörda anslag, vilket framdeles

synes böra disponeras för med fartygsbyggande sammanhängande kostnader

för erforderlig experiment- och konstruktionsverksamhet. Någon förstärkning

av ifrågavai-ande anslag för innevarande budgetår erfordras emellertid

icke, enär anslaget är s. k. kvotanslag, som må av Kungl. Maj:t överskridas

inom viss angiven kostnadsram. Denna kostnadsram synes icke av nu ifrågavarande

anledning behöva höjas.

Under åberopande härav får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen medgiva

att det å riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisade reservationsanslaget

till Marinen: Fartygsbyggnader för flottan må

disponeras för ytterligare försökstillverkning intill ett belopp

av högst 400,000 kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

[7.] 93 c. Marinen: Anskaffning av viss ammunition, reservationsanslag.

I skrivelse den 26 augusti 1943 har marinförvaltningen hemställt, att till ämbetsverkets

förfogande från förslagsanslaget till oförutsedda utgifter måtte

ställas ett belopp av 883,000 kronor för anskaffning av ammunition till ersättning

för vid brand förstörd ammunition.

Krig smaterielverket har i utlåtande den 12 november 1943 tillstyrkt bifall

till framställningen. Statskontoret har i utlåtande den 22 november 1943 funnit

framställningen icke föranleda annat uttalande från statskontorets sida

än att, då riksdagen vore samlad, anslaget till oförutsedda utgifter icke torde

kunna utan riksdagens medverkan disponeras.

DepartementscMfen.

Marinförvaltningens ifrågavarande kostnadsberäkningar — närmare preciserade

i ämbetsverkets skrivelse — giva mig icke anledning till erinran.

Det äskade beloppet, 883,000 kronor, torde böra anvisas å tilläggsstat till

riksstaten för innevarande budgetår såsom särskilt reservationsanslag och

med hänsyn till medelsanvisningens ändamål icke inräknas inom den för

marinen för femårsperioden 1942/47 fastställda kostnadsramen.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Marinen: Anskaffning av viss ammunition å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av .......................... kronor 883,000.

[8.] 93 d. Marinen: Viss materiel för kustartilleriet, reservationsanslag. I

skrivelse den 24 september 1943 har marinförvaltningen anfört i huvudsak

följande.

I april 1937 hade marinförvaltningen hos Aktiebolaget Bofors beställt 6

automatiska sikten med siktkikare till 7.5 cm luftvärnskanon till ett pris av

18,300 kronor per sikte. Medel för beställningen 109,800 kronor hade disponerats

å titel C 58 A (1936/37). Av det disponerade beloppet hade utbetalats

36,600 kronor i förskott. Återstående belopp, 73,200 kronor, bade den 30 juni

1942 överförts från sistnämnda titel till titel »Utgiftsrester». Sedan numera

dispositionsrätten över beloppet upphört, hade detsamma återförts till statsverket

och uppdebiterats å inkomsttiteln Övriga diverse inkomster 1942/43

A IV 5.

I november 1938 hade marinförvaltningen hos Aktiebolaget Bofors beställt

3 st. 7.5 cm lvpjäser med tillhörande automatiska sikten med siktkikare. Medel

för beställningen hade disponerats å titel C 53 A (1938/39). Pjäserna bade

levererats, men icke de automatiska siktena. Pjäserna vore betalda. Däremot

hade innehållits ett belopp av 65,250 kronor utgörande den på siktena belöpande

delen av det överenskomna priset, eller 21,750 kronor per sikte.

Av kostnaden för ovannämnda beställningar, utgörande tillhopa (109,800

i 65,250 =) 175,050 kronor, hade alltså 36,600 kronor redan utbetalts, under

det att 65,250 kronor funnes disponibla och 73,200 kronor återförts till

statsverket.

Sedan beställningarna utlagts, bade omfattande omkonstruktioner verkställts,

vilket medfört, att Aktiebolaget Bofors begärt höjning av priset på siktena.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

31

i anledning därav hade statens indnstrikommissions prisbyrå efter underhandlingar

med Aktiebolaget Bofors meddelat, att kommissionen erhållit

Kungl. Maj:ts bemyndigande att fastställa priset för de automatiska siktena

till 29,000 kronor, exklusive kikare, vilket pris skulle justeras enligt mellan

marinförvaltningen och Aktiebolaget Bofors gällande avtal om glidande prisskala

med december 1942 som basperiod.

Kikarna kostade 4,000 kronor per pjäs, varför det nya priset bleve 33,000

kronor.

Någon prisstegring på grund av den glidande prisskalan syntes icke vara

att räkna med; skulle prisstegring mot förmodan uppstå, avsåge marinförvaltningen

att framdeles äska medel för densamma.

Priset på de enligt ovan beställda 9 automatiska siktena med siktkikare

uppginge således numera till (33,000 X 9 =) 297,000 kronor, vilket innefattade

en ökning med (297,000 — 109,800 + 65,250 =) 121,950 kronor i förhållande

till det tidigare avtalade priset.

Under åberopande av vad sålunda anförts har marinförvaltningen hemställt,

att ett belopp av (73,200 + 121,950 ==) 195,150 kronor måtte ställas till

ämbetsverkets förfogande för likvid av automatiska sikten.

Marinförvaltningens förevarande framställning finnér jag mig kunna till- Departements
ofog

fen,

styrka och förordar sålunda, att ett belopp av i avrundat tal 195,200 kronor

anvisas för ändamålet. Då denna kostnad hänför sig till äldre beställningar,

bör densamma falla utom den av 1942 års riksdag angivna ramen för försvarsväsendets

kostnader under budgetåren 1942/47.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

alt till Marinen: Viss materiel för kustartilleriet å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av ........................kronor 195,200.

[9.] 98 a. Marinen: Täckning av vissa engångskostnader för flottans skifferoi.

jeverk å Kinnekulle, reservationsanslag. I skrivelse den 9 mars 1943,

nr 49, anmälde riksdagen, bland annat, att riksdagen, med bifall till Kungl.

Maj :ls i propositionen nr 25 därom gjorda förslag, medgivit, att flottans skifferoljeverk

å Kinnekulle finge i huvudsaklig överensstämmelse med de av

föredragande statsrådet i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 29 januari 1943 uppdragna riktlinjerna överföras

till Svenska skifferoljeaktiebolaget samt att Kungl. Majit finge vidtaga

i samband därmed erforderliga åtgärder.

Med stöd av riksdagens förenämnda beslut föreskrev Kungl. Majit den 17

juni 1943 efter av marinförvaltningen den 11 juni 1943 gjord framställning

att samtlig till flottans skifferoljeverk å Kinnekulle hörande fast och lös egendom

skulle med tillträde den 1 juli 1943 överlåtas på Svenska skifferoljeaktiebolaget

mot likvid i aktier i bolaget lill ett sammanlagt nominellt belopp av

3.2 miljoner kronor.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Majlis proposition nr 2.

1 berörda framställning hemställde marinf Örvall ningen, alt Kungl. Majit

måtte utverka anvisandet av ett anslag om högst 210,000 kronor för täckandet

av den brist, som uppkommit å de av riksdagen åren 1939—1941 beviljade anslagen

å tillhopa 9,136,000 kronor för utbyggnad av flottans skifferoljeverk

och vilken brist tills vidare bokförts å en inom marinförvaltningen upplagd

förskottstitel. I detta sammanhang meddelade marinförvaltningen jämväl,

att process påginge med leverantören av vattenledningen från Vänern rörande

skadestånd för försenad leverans av viss utländsk materiel, som skulle

tillhandahållas av marinförvaltningen. Vidare framhöll marinförvaltningen,

att det för driftens behöriga gång vid Kinnekulleverket varit oundvikligt, att

medel å i runt tal 1,350,000 kronor tagits i anspråk av oljeverkets driftmedel

för anskaffningar, om vilka tvekan kunde råda, huruvida de rätteligen bort

hänföras till driftkostnader eller till kapitalinvesteringar.

I skrivelse den 4 oktober 1943 har sedermera marinförvaltningen hemställt,

att Kungl. Majit måtte meddela föreskrift, huruvida de av övnings- och underhållsanslag

bestridda kostnaderna för skifferoljeverket skulle anses föranleda

vidare åtgärd för täckande av det till 1,442,246 kronor 24 öre uppgående

titelunderskottet, varav 1,350,000 kronor avseende lös egendom och vissa anläggningar.

Sedan marinförvaltningens framställningar remitterats till riksräkenskapsverket,

har i en av revisionen inom sagda ämbetsverk avlämnad promemoria

framhållits, att orsakerna till att kostnaderna för utbyggnaden av skifferoljeverket

kommit att överstiga de beräknade och att sålunda de anvisade anslagen

överskridits med omkring 210,000 kronor, såvitt kunnat utrönas, voro

följande.

Enligt de ursprungliga kostnadsberäkningarna skulle från två anslag av

5,500,000 kronor (prop. 1939: 19) och 2,200,000 kronor (prop. 1940: 1) täckas

kostnaderna lör förseende av oljeverket med gruvutrustning, kontors-, förrådsbyggnader

o. dyl. samt kraftcentral och svavelverk. Det hade emellertid

ej kunnat undvikas att under år 1940 till följd av då inträffade prisstegringar

vissa merkostnader uppkommit vid utförandet av berörda ^byggnadsarbeten.

För täckande av ifrågavarande till prisstegringar under år

1940 hänförliga merkostnader hade på därom av marinförvaltningen gjord

framställning å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisats

ett reservationsanslag av 1,436,000 kronor (prop. 1941:2). De fortsatta prisstegringarna

under 1941 hade medfört, att vid de arbeten, som icke varit

färdiga vid utgången av år 1940 utan avslutats först senare, ytterligare merkostnader

uppkommit, för vilkas täckande medel icke begärts och följaktligen

ej heller anvisats.

En annan orsak till överskridandet torde ha varit, att det, allteftersom

utbyggnaden fortskridit, befunnits nödvändigt utföra vissa kompletteringsarbeten,

vilka icke från början kunnat förutses. Behovet av kompletteringar

måste givetvis bliva särskilt starkt, då såsom i förevarande fall en omfattande

nyanläggning uppbyggdes endast på erfarenheter från en mindre försöksdrift.

Slutligen hade det till följd av verkstädernas allt längre leveranstider, särskilt

beträffande maskiner, ansetts nödvändigt att till förekommande av driftstopp

anskaffa reservmaterial i större omfattning än som från början beräknats.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

33

Kostnaderna för ifrågavarande material hade, i den män tillgångar å driftstiteln

icke kunnat tagas i anspråk härför, bestritts från de för utbyggnaden

anvisade anslagen.

Ehuruväl överskridandet i och för sig vore direkt anmärkningsvärt, syntes

i betraktande av angivna omständigheter och då marinförvaltningen nu

hemställt örn anvisande av särskilt täckningsanslag vid vad sålunda förekommit

böra få bero.

Riksräkenskcipsverket har under åberopande härav i skrivelse den 12 oktober

1943 förordat, att för täckning av det gjorda överskridandet måtte anvisas

ett reservationsanslag av 210,000 kronor.

I övrigt har riksräkenskapsverket framhållit, att det å driftstiteln uppkomna,

av marinförvaltningen i skrivelsen den 4 oktober 1943 angivna

kassamässiga underskottet avförts å krigstitel Cb 9 »Flytande materiel, artillerimateriel

m. m.» samt täckts från å tilläggsstat av riksdagen anvisade

anslag till täckande av löpande utgifter. Detta innebure i verkligheten, att

engångsutgifter å sammanlagt 1,350,000 kronor kommit att redovisas såsom

löpande beredskapskostnader. Berörda medelsdisposition syntes böra

betraktas såsom ett klart anslagsöverskridande. Sedan beloppet -— visserligen

obehörigt — avförts å krigstitel, borde emellertid ytterligare medel

för täckande av detsamma icke anvisas.

I yttrande den 30 oktober 1943 i anledning av vad riksräkenskapsverket

anfört har marinförvaltningen uttalat, att delade meningar kunde råda, huruvida

kostnaderna för åtgärder, företagna för komplettering av utrustningen

av en under drift varande för landet krigsviktig industri, borde betraktas

såsom nyinvesteringar av kapital eller icke. Någon utvidgning av verket

hade emellertid icke skett. De utförda arbetena och materialanskaffningarna

hade varit nödvändiga för upprätthållandet av driften i avsedd omfattning.

Vidare har marinförvaltningen framhållit följande.

Anledningen till att dessa arbeten och anskaffningar erhållit en sådan

omfattning vöre,

att underlagen för de kalkyler, som legat till grund för anslagsäskandet

till skifferoljeverkets uppbyggande, hämtats från en mindre försöksdrift,

varför ett exakt bedömande av medelsbehovet till en omfattande utbyggnad

för storindustriell drift icke varit möjligt,

att skifferoljeverket varit det första i sitt slag, som uppförts inom landet

för storindustriell drift, varför det vore förklarligt, alt vissa kompletteringar

m. m. efter driftens igångsättning måst ske,

att betydande prisstegringar väsentligt fördyrat arbetena,

att den synnerligen kalla vintern 1941/42 vållat svara skador på verket,

som föranlett dels betydande reparationsarbeten och dels utförande av omfattande

och dyrbara skyddsanordningar mot kylan, vilka rimligen icke tidigare

kunnat förutses, samt

att de medelstillskott, som skulle kommit alt tillföras driftstiteln genom

förväntad ökning av oljeproduktionen, uteblivit.

Marinförvaltningen kunde väl förstå riksräkenskapsverkets synpunkter

angående driftstitelns belastning med kompletteringsarbeten m. m. nien ville

framhålla, att de av ämbetsverket företagna åtgärderna, som marinförvaltningen

aldrig sökt dölja, skett under en kritisk period da snabba beslut varit

nödvändiga.

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 2. >1

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Under åberopande härav har marinförvaltningen hemställt, att Kungl.

Maj :t ville dels låta bero vid de åtgärder ämbetsverket vidtagit för avförande

av 1,350,000 kronor å krigstitel, dels ock utverka anvisande av anslag till

täckande ej mindre av det belopp, varmed de under åren 1939—1941 beviljade

anslagen för utbyggnad av flottans skifferoljeverk å Kinnekulle överskridits,

eller 205,305 kronor 26 öre, än även förut omförmälda, nu utdömda

skadestånd till leverantören av vattenledningen från Vänern, uppgående till

35,885 kronor 99 öre.

Departements- Såsom av handlingarna i ärendet framgår, bär riksräkenskapsverket i sitt

chefen. remissutlåtande påpekat, att det i ett flertal fall förekommit, att till marinförvaltningens

förfogande ställda medelsanvisningar överskridits samt att utgifter

av engångskaraktär av marinförvaltningen redovisats såsom löpande

utgifter. Det redovisningsförfarande, som tillämpats med avseende å skiffer - oljeverket och som lett till motsvarande konsekvenser, kan därför icke, såsom

riksräkenskapsverket framhållit, betraktas såsom en isolerad företeelse,

betingad av särskilda förhållanden. De brister i redovisningssystemet, som

sålunda inom marinförvaltningen förelegat, ha föranlett ämbetsverket att

helt nyligen hos Kungl. Majit hemställa örn utredning till förbättrande av

ämbetsverkets dispositionsbokföring. En i anledning härav jämlikt Kungl.

Majlis beslut verkställd utredning har föranlett påbörjande av omläggning

från och med den 1 januari 1944 av nämnda bokföring. Det är att antaga,

att anslagsöverskridanden av den art, varom här är fråga, efter denna omläggning

icke skola behöva i fortsättningen förekomma. Med hänsyn härtill

lärer det i ärendet påtalade anslagsöverskridandet icke böra nu föranleda

ytterligare åtgärd. Såsom riksräkenskapsverket påpekat, torde särskilda medel

för täckande av beloppet icke behöva anvisas.

Anslagsöverskridandet i övrigt ävensom kostnaderna för utdömt skadestånd,

uppgående till sammanlagt 241,191 kronor 25 öre, torde böra täckas

genom anvisande å tilläggsstat för innevarande budgetår av ett anslag av

i avrundat tal 242,000 kronor. Då skifferoljeverket i Kinnekulle icke längre

redovisas å försvarsväsendets fastighetsfond, bör anslaget upptagas under

riksstatens fjärde huvudtitel och sålunda omedelbart avskrivas. Anslaget,

som avser gäldande av prisstegringar och hänför sig till tiden före 1942 års

försvarsbeslut hänförliga byggnadsarbeten, bör icke inräknas i den i .samband

med försvarsbeslutet angivna kostnadsramen för byggnadsarbeten inom

försvarsväsendet. Lämpligen bör anslaget betecknas såsom reservationsanslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att

till Marinen: Täckning av vissa engångskostnader för flottans

skifferoljeverk å Kinnekulle å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av.......................... kronor 242,000.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

35

Fortifikatoriska anläggningar.

[10.] Marinen: Ytterligare medel till fortsättning av vissa krigsrusiningsarbeten

m. m. I skrivelse 1942: 447 anmälde riksdagen, att riksdagen med bifall

till Kungl. Maj:ts därom framställda förslag (proposition nr 249, punkten

5) till Ytterligare medel till fortsättning av vissa krigsrustningsarbeten m. m. å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag

av 9,450,000 kronor. Genom brev den 15 januari 1943 ställde Kungl. Majit

anslaget till marinförvaltningens förfogande, att av ämbetsverket disponeras

för utförande av fortifikatoriska anordningar inom kustartilleriförsvaret m. m.

i överensstämmelse med en av ämbetsverket ingiven dispositionsplan.

I skrivelse den 29 april 1943 har marinförvciltningen hemställt, att — av i

skrivelsen närmare angivna skäl — Kungl. Majit måtte medgiva, att vissa i

en skrivelsen bifogad förteckning upptagna markområden jämte rätt till

vatten i fråga om den, som hade strand, ävensom fiske, om detta vore delat,

måtte jämlikt lagen om expropriation den 12 maj 1917 för Kungl. Majits och

kronans räkning med äganderätt förvärvas. Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att marinförvaltningen avsett att bestrida kostnaderna genom ianspråktagande

av ett under nämnda reservationsanslag avsatt belopp av 165,000

kronor till reglering av markkostnader inom Göteborgs kustartilleriförsvar.

I ärendet har länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län avgivit utlåtande den

20 augusti 1943. Länsstyrelsen har därvid förklarat sig tillstyrka bifall till

marinförvaltningens framställning om expropriation av ifrågavarande malde.

I särskild ansökning lia vissa personer, vilka äga mark i anslutning till de

till expropriation ifrågasatta områdena, anhållit, att även de av dem ägda

områdena måtte exproprieras.

Denna ansökning har på anförda skäl av marin förvaltningen avstyrkts i

utlåtande den 1 november 1943.

Såsom av handlingarna i ärendet närmare framgår avser marinförvaltningens

framställning förvärv med äganderätt av mark, som tagits i anspråk

för anläggande av vissa permanenta befästningsanläggningar m. m. Mark

står nu genom hyresavtal till kronans förfogande. Förvärvet har till ändamål

dels att omöjliggöra utspanande av anläggningarna, dels att möjliggöra

barackförläggningens bibehållande i fredstid för användning bland annat för

övningsändamål.

I princip har jag i likhet med länsstyrelsen intet att erinra mot förvärv av

mark i den omfattning, som angivits av marinförvaltningen i skrivelsen den

29 april 1943. Jag har heller intet att erinra mot att kostnaderna bestridas

från förutnämnda å driftbudgeten uppförda anslag, under vilket som nämnts

medel beräknats för reglering av vissa markkostnader. Sedan förvärvet genomförts,

böra emellertid markområdena överföras till redovisning å marinförvaltningens

delfond av försvarsväsendets 1''astighetsfond.

Departements
chefen.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Unde!* åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att den mark, som avses i marinförvaltningens

skrivelse den 29 april 1943, må med ianspråktagande av

det å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisade

reservationsanslaget For lif ikator iska anläggningar:

Ytterligare medel till fortsättning av vissa krigsruslningsarbeten

m. m. av kronan med äganderätt förvärvas.

Flygvapnet.

Flygmaierie! m. m.

[11.] 133. Flygvapnet: Skyddsanordningar vid flygfält, reservationsanslag.

Genom särskilda beslut den 4 juli, den 12 september och den 10 oktober 1941

medgav Kungl. Maj :t, att flygförvaltningen finge för vissa skyddsanordningar

m. m. vid ett antal flygfält disponera sammanlagt högst 12,022,000 kronor från

det å förskottsstaten för försvarsväsendet uppförda förskottsanslaget Engångsutgifter

(Ga). Sedan riksdagen å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1941/42 under fjärde huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag av

17,300,000 kronor till Skyddsanordningar vid flygfält, förordnade Kungl.

Majit den 1 april 1942, att nämnda förskottsanslag skulle med anlitande av

reservationsanslaget tillföras ersättning för de på grund av besluten den 4 juli,

den 12 september och den 10 oktober 1941 förskottsvis bestridda utgifterna.

Därjämte ställde Kungl. Majit av anslaget i övrigt ett belopp av 2,700,000

kronor till flygförvaltningens förfogande att av ämbetsverket enligt av överbefälhavaren

över rikets försvarskrafter lämnade anvisningar disponeras för

utförande av ytterligare skyddsanordningar vid flygfält och för bestridande av

övriga i samband därmed stående kostnader.

På därom av flygförvaltningen i skrivelse den 5 oktober 1942 gjord hemställan

medgav Kungl. Majit den 6 november 1942, att flygförvaltningen finge

disponera återstoden av förenämnda reservationsanslag, eller 2,578,000 kronor,

för utförande av ytterligare skyddsanordningar vid flygfält i huvudsaklig

överensstämmelse med en till flygförvaltningens skrivelse fogad sammanställning

och enligt av överbefälhavaren lämnade anvisningar.

Under erinran härom har flyg förvaltningen i skrivelse den 13 december

1943 anfört, att de arbeten, för vilkas utförande medel ställts till flygförvaltningens

förfogande genom besluten den 4 juli, den 12 september och den 10

oktober 1941, slutförts. På grund av den prisstegring, som ägt rum från tidpunkten

för dessa arbetens kostnadsberäknande (årsskiftet 1940/41) fram

till tiden för utförandet (hösten 1941—hösten 1942), hade arbetena kommit

att draga en kostnad av 13,093,660 kronor mot beräknat 12,022,000 kronor.

Merkostnaden, 1,071,660 kronor, som återfunnes specificerad i en skrivelsen

bifogad sammanställning, hade best ritts genom förskottering av omhänderhavda

medel. Flygförvaltningen framhöll vidare, att några motsvarande mer
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

37

kostnader beträffande de arbeten, för vilkas utförande medel ställts till förfogande

genom besluten den 1 april och den 6 november 1942, icke vore att

förvänta.

Flygförvaltningen har hemställt, att för täckande av prisstegringskostnaderna

till ämbetsverkets förfogande måtte ställas ett belopp av 1,071,660

kronor.

I utlåtande den 3 januari 1944 har försvarsdepartementets granskningsnämnd

för byggnadsarbeten funnit de av flygförvaltningen angivna fördyringarna

ungefärligen överensstämma med prisstegringen under de av ämbetsverket

angivna tidenia och tillstyrkt bifall till framställningen.

Vid anmälan i fjolårets statsverksproposition av vissa ärenden angående Departementsanslag

å kapitalbudgeten för försvarsändamål (kapitalbudgeten, bilaga 2, chef^nsid.

9) anförde jag, att anslag, som anvisats eller kunde komma att anvisas

för byggnadsföretag, som icke läge inom ramen för 1942 års försvarsbeslut, i

många fall kunde komma att visa sig otillräckliga till följd av inträdda prisstegringar.

Jag förutsatte, att påbörjade eller beslutade företag utan hinder

därav skulle få fullföljas, varefter, sedan de slutliga kostnaderna kunde säkrare

överblickas, tilläggsanslag till följd av prisstegringar borde äskas av riksdagen.

Vad sålunda yttrats föranledde icke erinran från riksdagens sida.

I anslutning härtill finner jag mig, med hänsyn till vad flygförvaltningen i

ämnet anfört, böra tillstyrka, att för täckning av de av flygförvaltningen i

dess föreliggande framställning redovisade merkostnaderna ett anslag av i

avrundat tal 1,072,000 kronor anvisas. Anslaget, som alltså avser gäldande

av merkostnader på grund av prisstegring och hänför sig till byggnadsföretag,

som icke ligga inom ramen för 1942 års försvarsbeslut, bör därför icke

medräknas inom den av 1942 års riksdag för försvarsväsendet angivna kostnadsramen

och synes böra uppföras å tilläggsstat till riksstaten för innevarande

budgetår såsom särskilt reservationsanslag.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att lill Flygvapnet: Skyddsanordningar vid flygfält å till - läggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett

reservationsanslag av .................. kronor 1.072,000.

D. Vissa till försvaret hörande institutioner.

Garnisonssjukhusen.

[12.] 23 a. Garnisonssjjukliuscn: Röntgenutrustning m. ni. för garnisonssjukhuset

i Skövde, reservationsanslag. För röntgenutrustning m. m. för det

nya garnisonssjukhuset i Skövde Ilar riksdagen enligt skrivelse 1942: 4 för

budgetåret 1942/43 anvisat eli reservationsanslag av 138,000 kronor (jfr 1942

års statsverksproposition, fjärde huvudtiteln, punkten 141). Av detta belopp

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

belöpte på möbler och instrumentarium 47,198 kronor, på beklädnads- och

köksmateriel samt sängpersedlar 8,621 kronor, på röntgenapparatur 69,628

kronor samt på prisstegringar och oförutsedda kostnader 12,553 kronor. 1

den till grund för anslagsäskandet liggande framställningen hade arméförvaltningen

anfört bland annat följande.

Möbler och instrumentarium, däri inräknat servisutredning, operationsutensilier

och instrument, funnes på det äldre garnisonssjukhuset i sådan utsträckning,

att endast vissa kompletteringar måste ske, vilka enligt infordrade

kostnadsförslag skulle betinga en kostnad av 47,198 kronor. Beklädnads- och

köksmateriel samt sängpersedlar kunde i huvudsak överföras från det gamla

sjukhuset. Den erforderliga kompletteringen belöpte sig till en kostnad av

8,621 kronor.

Arméförvaltningen har i skrivelse den 15 november 1943 äskat ytterligare

117,000 kronor för ifrågavarande ändamål samt till stöd härför anfört i

huvudsak följande.

På grund av att slutliga inredningsritningar icke varit fastställda vid tidpunkten

för utförandet av kostnadsberäkningarna, hade behovet av vissa inventarier

m. m. icke kunnat bedömas. Sålunda hade vid beräkningarna icke

medtagits sådan elektrisk armatur, som icke vore inräknad i entreprenad, ej

heller sängar och linoleummattor för sjuksalar, instrument och omklädnadsskåp

samt telefonväxel. Behövligt antal nattduksbord, bårar och rullstolar samt

erforderlig laboratorieutrustning hade kunnat endast delvis beräknas. I fråga

om köksutrustning hade räknats endast med smärre kompletteringar.

Sedan de definitiva ritningarna angående sjukhusets inredning färdigställts,

hade arméförval iningens sjukvårdsstyrelse i samråd med arkitekten

N. Grep, Stockholm, företagit utredning rörande sjukhuseis behov av inventarier

och materiel av olika slag. Beträffande köksutrustningen hade samråd

därjämte skett med köksföreståndarinnan vid Södersjukhuset i Stockholm,

fru G. Brandel.

o Enligt sålunda verkställd utredning erfordrades med beräkning gjord efter

rådande prisläge — utöver förut anvisat belopp — 117,024 kronor för bestridande

av följande kostnader:

Elektrisk armatur m. m., som ej inginge i entreprenad...... kronor 20,000

Linoleummattor till sjuksalar och korridorer ............ » 25,000

Plåtskåp, 60 st i omklädnadsrum .................... » 2,410

Sängar, 65 st .....^................................... » lo’740

Nattduksbord, rullbårar, rullstolar, operationsstolar ...... » 4,920

Instrumentskåp ...................................... » 800

Laboratorieutensilier m. m........................... » 3,520

Badbår ................................. » 410

Utrustning för köksavdelningen ...................... » 30,600

Telefonväxel ........................................ » 12,000

För prisstegringar och oförutsedda utgifter, 6 procent .... » 6,624

Summa kronor 117,024.

Från sjukhusdirektionen har genom min försorg införskaffats närmare yttrande

i ärendet, varav inhämtas följande.

Representanter för sjukvårdsstyrelsen hade besökt garnisonssjukhuset i

Skövde och besiktigat den utrustning, som funnes, och därvid prövat vad

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition

nr

som kunde mediagas lil! det nya sjukhuset och vad som vöre så förslitet,

att det lämpligen ej borde komma till användning. Den anmaning, som

»■jörts av chefen för försvarsdepartementet att iakttaga ytterligare besparing,

hade givetvis uppmärksammats. Av skäl, som nedan angåves, funné

direktionen ytterligare besparingar dock icke möjliga, huru önskvärda de

än i och för sig vore. . .

Direktionen ville framhålla, att garnisonssjukhusets nuvarande utrustning

hade varit i ständigt bruk i minst 15 å 20 år, varvid särskilt de sista arén

varit påfrestande, i all synnerhet som speciella underhållsanslag i mycket

ringa omfattning beviljats på grund av det förestående nybygget. Direktionen

ansåge det ofrånkomligt att vissa delar av denna utrustning nyanska - fades. Vid beräknande av utrustningsanslag för det nya sjukhuset hade a

den materiel, som för närvarande vore i bruk på det gamla sjukhuset och

som överhuvud taget vore användbar, förutsatts komma till användning vid

det nya sjukhuset för att nedbringa utrustningskostnaderna. Vid nuvarande

krav på rationalisering av sjukhusvården och med hänsyn till de manga betydelsefulla

framsteg, som rent tekniskt sett gjorts inom denna, ansage direktionen,

att även de militära sjukhusen, enkannerligen samarbetssjukhusen

ovillkorligen måste erhålla sådant stöd från statsmakternas sida, att de

kunde drivas i fullständig paritet nied de bästa civila lasaretten och att allt

gjordes, inom rimliga gränser, för att underlätta sjukhuspersonalens arbete,

detta så mycket mer som vårdavdelningarna omfattade 33 sängar, varav 5

å hel- eller halvenskilt ruin. Dit hörde bland annat aven att sjukhuset agde

tillgång till ändamålsenliga sängtyper. Sjukhusets nuvarande sängar vore

av skiftande typer och alla av mycket gammalmodig modell, eliel kikaren

hade därför föreslagit nyanskaffning såväl av dessa som av nattduksbord,

vilka senare vore direkt kassabla. Direktionen hade vid beräkningen av

antalet hjulförsedda sängar utgått från ali minsta möjliga antal dylika

skulle anskaffas för varje sjuksal. I den mån som de gamla sängarna kunde

utnyttjas, torde de böra komma till användning dels för fyllande av

reservbehov vid trängkårens sjukavdelning, dels till personalbostädema. Direktionen

ville i detta sammanhang framhålla, att det ej endast vore kronan

som vore intresserad part i ifrågavarande sjukhusutrustning, utan hade även

Skaraborgs läns landsting och Skövde stad, vilka med avsevärda belopp bidragit

till sjukhusets tillkomst, stora intressen att bevaka. Dels av denna anledning,

dels av tidigare anförda skäl ville direktionen uttala att såväl direktionen

som nyssnämnda berörda parter ansage det synnerligen angeläget,

att det nya sjukhuset utrustades med bland annat modern och ändamålsenlig

sängutrustning samt med inventarier och möbler, som vöre jämställda

med vad som vore tilli amandes lia civila sjukvardsinrättningai. ^ o

Med stöd av vad ovan framförts ville direktionen bestämt avråda fran

att till det nya sjukhuset medtaga utrustning, som måste betecknas såsom

olämplig och bristfällig.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har för ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1942/43 anvisats ett belopp av 138,000 kronor. I sina

anslagsäskanden för nästa budgetar bar arméförvaltningen anfört, att nybyggnaden

av sjukhuset varit i princip fastställd vid tidpunkten löi utförandet

av dessa beräkningar. Sedermera hade dock avsevärda ändringar

mäst ske beträffande sjukhusets planläggning, så att de slutliga inredningsritningarna

icke funnits tillgängliga förrän i mitten av augusti 1943. Ritningar

för personalbosläder vöre fortfarande under utarbetande. Såvitt arméförvalt
-

Departements
chefen.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj-.ts proposition nr 2.

ningen kunde bedöma, skulle de ändrade byggnadsplanerna komma a ti medföra

ett avsevärt ökat medelsbehov för anskaffning av inventarier för sjukhuset,

varjämte man måste förutse, att under mellantiden viss materiel, som

beräknats skola överföras från det gamla sjukhuset, förslitits och måste nyanskaffas.

Sjukvårdsstyrelsen hade frågan under utredning men vore icke vid

denna tidpunkt beredd att avgiva förslag i ärendet. Det vore arméförvaltningens

avsikt att underställa ärendet Kungl. Majds prövning, så snart utredningen

slutförts.

Sedan denna utredning nu avslutats, har arméförvaltningen uppskattat de

ytterligare kostnaderna till i runt tal 117,000 kronor. Denna mycket anmärkningsvärda

kostnadsstegring med 85 procent torde icke kunna förklaras på

annat sätt än att de förhoppningar man vid de ursprungliga kostnadskalkylerna

hyst att kunna i de nya lokalerna i större utsträckning använda inventarier

från de förutvarande visat sig ogrundade. Någon närmare utredning

i detta hänseende kan icke ha legat till grund för arméförvaltningens anslagsäskande

för budgetåret 1942/43. Samtidigt som jag vill framhålla, att det nya

sjukhuset bör erhålla en fullt tidsenlig och lämplig utrustning, måste jag beklaga,

att de tidigare kalkylerna så ofullständigt återgivit det verkliga medelsbehovet.

Jag tillstyrker bifall till arméförvaltningens nu föreliggande förslag och förutsätter,

att ytterligare medelsanvisning för sjukhuslokalerna ej skall bliva

erforderlig. Kostnaderna, som hänföra sig till inredning av lokaler, vilka redan

före 1942 ars försvarsbeslut föranlett medelsanvisning, torde ej böra medräknas

inom försvarsbeslutets kostnadsram. Då det är önskvärt, att sjukhuset

kan tagas i bruk våren 1944, tillstyrker jag, att det av mig förordade anslaget

uppföres å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1943/44.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Garnisonssjukhusen: Röntgenutrustning m. m. för

garnisonssjukhuset i Skövde å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsansIog

av ................................ kronor 117,000.

[13.] Driftkostnader vid vissa förråd m. m. På förslag av Kungl. Majit

anvisade 1943 års riksdag för innevarande budgetår å fjärde huvudtiteln

ett anslag av 3,170,000 kronor till krigsinaterielverket för bestridande av driftkostnader

vid vissa förråd m. in.

I skrivelse den 27 oktober 1943 har krigsinaterielverket, som — utom i fråga

om beräkningen av kostnaderna — i ärendet samrått med riksräkenskapsverket,

anfört, att de kostnader, som oundgängligen uppstode för underhåll

av staten tillhöriga för tillverkning för nämndens räkning ianspråktagna produktionsmedel,

hitintills regelmässigt inkalkylerats i priset på de tillverkade

produkterna och sålunda belastat vederbörande beställningar. På samma sätt

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 2.

41

hade förfarits med andra löpande kostnader för dessa produktionsmedel, såsom

lokalhyror, arrendeavgifter, uppvärmning, kraftavgifter, bevakning. Under

innevarande budgetår beräknades emellertid, att den industriella tillverkning,

som ägde rum med anlitande av sådana statliga produktionsmedel, varom

här vore fråga, antingen komme att inskränkas eller delvis nedläggas. De

angivna kostnaderna kunde därför icke i den utsträckning, som tidigare skett,

belasta tillverkningarna, varför särskilda anslag erfordrades för täckande av

dessa kostnader. Det erforderliga medelsbeloppet uppskattades för innevarande

budgetår till 275,000 kronor. Härvid hade hänsyn tagits till den minimiproduktion,

som kunde beräknas under budgetåret. Skulle produktionen

komma att upprätthållas i större omfattning än som beräknats, komme anslaget

icke att behöva utnyttjas i sin helhet.

De beräknade kostnaderna fördelade sig på följande sätt.

1. Underhåll av byggnader....................................... 37,980

2. * » dimsyreanläggningar.............................. 30,000

3. Lokalhyror................................................... 19,220

4. Uppvärmningskostnader ....................................... 75,000

5. Kraftavgifter.................................................. 32,000

0. Underhåll av maskiner ........................................ 38,200

7. Underhåll av verktyg.......................................... 2,600

8. Övriga åtgärder............................................... 40,000

Summa kronor 275,000

Till stöd för framställningen har ytterligare anförts följande.

Underhåll av byggnader har, där icke annat särskilt avtalats nied de privata

företag, som ombesörja underhållet, i allmänhet beräknats till en

procent av byggnadsvärdet. För i berg insprängda förråd och verkstäder

har underhållskostnaden emellertid beräknats till V2 procent å de insprängda

anläggningarnas byggnadsvärde, i vilket sprängningskostnaden medräknats.

De under punkt 3 angivna hyrorna avse av verket förhyrda lokaler för

tillverkning av handvapenammunition, laborering av tändrik- samt lagring

av maskiner.

De under punkt 4 upptagna uppvärmningskostnaderna lia beräknats med

ledning av verkets hittillsvarande erfarenheter från de ifrågavarande anläggningarna.

Verket har här icke medräknat kostnaderna för uppvärmning av

de centrala ammunitionsförråden, vilka kostnader täckas genom särskilt

driftanslag för förråden.

De under punkt 5 upptagna kraftavgifterna utgöras av de fasta avgifter,

sorn verket enligt särskilda avtal förbundit sig att erlägga till olika kraftleverantörer,

vilka hålla kraft i beredskap till vissa provisoriska krutfabriker

samt vissa handvapenammunitionsfabriker.

De under punkt 6 angivna kostnaderna för underhåll av maskiner ha i

allmänhet beräknats till en procent av maskinernas anskaffningsvärde. I

kostnaderna har även inräknats underhåll av den till sammansättningsverkstäderna

vid centralförråden hörande maskinutrustningen. Däremot ha icke

medräknats några kostnader för underhåll av till centralförråden hörande

transportmedel såsom bilar och truckar o. dyl., vilka kostnader avses skola

täckas genom ovannämnda särskilda driftanslag för centralförråden.

De under punkt 7 angivna kostnaderna för underhåll av verktyg, till vilka

även hänförts kostnaden för underhåll av sammansättningsverkstädernas

s. 42 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

42 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

verktygsuppsättning, lia beräknats på grundval av tidigare erfarenheter av

dylikt underhåll.

Slutligen har under punkt 8 bland annat upptagits kostnader för vakthållning

vid vissa fabriker.

Såsom framgår av den föreliggande framställningen inräknas för närvarande

i priset på de produkter, som i anslutning lill enskilda företag genom

krigsmaterielverkets försorg framställas med anlitande av staten tillhöriga

produktionsmedel, såsom byggnader, maskiner och verktyg, vissa kostnadsbelopp,

vilka skola täcka utgifter för underhåll, uppvärmning, bevakning,

lokalhyror, arrenden m. m. för dessa produktionsmedel. Dessa utgifter

äro till stor del fasta och således i väsentlig mån oberoende av omfattningen

av den industriella produktion, som bedrives med utnyttjande av produktionsmedlen.

Härav följer, att i den mån produktionen inskränkes, minskas

också möjligheterna att i angiven ordning täcka berörda utgifter. Då en

ökning av de förutnämnda i priserna inkalkylerade kostnaderna av flera skäl

icke synes böra ske, återstår allenast att anvisa särskilda medel för bestridande

av de utgifter för underhåll m. m., som icke kunna belasta produktionen.

Dessa utgifter kunna vid ett totalt nedläggande av den ifrågavarande

driften uppskattas till i runt tal 1.15 miljoner kronor årligen. Total driftsnedläggelse

torde icke komma att inträffa under innevarande budgetår, men

en viss begränsning av produktionen kan komma till stånd. Medel kunna

därför visa sig erforderliga för täckande av berörda fasta underhålls- med

flera kostnader. Med framställningen torde lia avsetls, att särskilt anslag

skulle ställas lill förfogande för ifrågavarande ändamål. Då emellertid de kostnader,

för vilka anslaget skulle avses, delvis äro av samma art som de, vilka

bestridas från det av föregående års riksdag anvisade anslaget av 3,170,000

kronor till driftkostnader vid vissa förråd m. m., synes tillsvidare anledning

knappast föreligga att anvisa särskilt anslag för nu ifrågavarande ändamål.

Jag förutsätter i stället, att med riksdagens medgivande nyssnämnda driflkostnadsanslag

må disponeras för täckande jämväl av de underhålls- och

andra kostnader, om vilka bär är fråga. Enligt vad jag under hand inhämtat

ha å sagda anslag hittills uppstått vissa besparingar. Det torde dock vara osäkert,

huruvida anslaget, som upptagits såsom obetecknat, kan förslå till

täckande av samtliga kostnader även för de nya ändamålen. Jag avser alt,

därest ytterligare medel skulle visa sig erforderliga, anmäla frågan örn tilläggsanslag

i samband nied den slutliga regleringen av riksstaten för innevarande

budgetår. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva
att

det å riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisade anslaget

till Driftkostnader vid vissa förråd m. m. må tagas i

anspråk för täckande av krigsmaterielverkets löpande kostnader

för statliga produktionsmedel, i den mån dessa kostnader

icke kunna täckas genom tillägg till priserna å framställda

produkter.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

43

E. Diverse.

[14.] 13. Miliiärfysisk verksamhet, reservationsanslag. På förslag av Kungl.

Majit anvisade 1943 års riksdag för innevarande budgetår å fjärde huvudtiteln

ett reservationsanslag av 310,000 kronor till miliiärfysisk verksamhet.

I skrivelse den 28 oktober 1943 bär Svenska nationalkommittén för fysik

framhållit, att utgifterna för innevarande budgetår på grund av verksamhetens

omfattning visat sig överstiga vad som från början beräknats, samt hemställt

att ett belopp av ytterligare 100,000 kronor måtte ställas till kommitténs

förfogande för dess militärfysiska verksamhet under innevarande budgetår.

I ett över framställningen inhämtat yttrande från försvarets forskningsnämnd

har nämnden uttalat, att anledning icke funnes till erinran mot beviljande

av ytterligare 100,000 kronor för verksamheten i fråga. Av beloppet

borde dock 30,000 kronor disponeras först efter samråd mellan kommittén

och försvarets forskningsnämnd.

Då jag i likhet med försvarets forskningsnämnd icke finner anledning till Departement».

erinran mot bifall till framställningen från nationalkommittén, hemställer thelen.

jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Militärfysisk verksamhet å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av........................ kronor 100,000.

[15.] 17 b. Särskild apparatanskaffning, reservationsanslag. I skrivelse den

28 september 1943 har chefen för försvarsstaben på uppdrag av överbefälhavaren

äskat ett belopp av 27,300 kronor för anskaffning av vissa telefontillbehör.

Sedan Kungl. Majit den 1 augusti 1941 beviljat medel för en första

anskaffning av ifrågavarande apparater, hade — yttrar chefen för försvarsstaben

— eif ökat behov av dylika apparater uppstått, ökningen berodde i

första hand på genomförandet av 1942 års försvarsorganisation och på de

erfarenheter som vunnits beträffande apparaternas användning.

I ärendet har arméförvaltningens tyg- och civila departement avgivit utlåtande

den 26 oktober 1943. Ämbetsverket, som förklarade sig icke lia något

alt erinra mot bifall till framställningen, har emellertid erinrat, att de äskade

medlen avsåge endast själva inköpet av materielen. För besiktning, frakt,

montering m. m. erfordrades enligt av tygdepartementet verkställda beräkningar

ytterligare 2,700 kronor. Ett sammanlagt belopp av 30.000 kronor

borde således ställas till tygdepartementets förfogande.

Enär av skilda anledningar ett ökat behov av ifrågavarande tillbehör upp- Departement».

stått, anser jag mig böra tillstyrka, att ett belopp av 30,000 kronor anvisas

för ändamålet. .Tåg förordar, att särskilt anslag upptages å tilläggsstat till riksstaten

för innevarande budgetår, oell utgår från att anslaget medräknas inom

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

den kostnadsram, som av 1942 års riksdag angivits för försvarsväsendets utbyggande

under budgetåren 1942/47.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Särskild apparatanskaffning å tilläggsstat II tillriksstaten

för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av......................................kronor 30,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sven Berglund.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 2.

45

Bilaga 5.

Egentliga statsutgifter.

Femte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4- januari

1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,

Rubbestad.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, och statsrådet Rubbestad

anmäla härefter under socialdepartementets handläggning hörande

ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1943/44, statsrådet Möller beträffande punkterna 1—4, 10 och

11 samt statsrådet Rubbestad beträffande punkterna 5—9. Föredragandena

yttra därvid följande.

B. Sociala verk och inrättningar.

[1.] 21. Bidrag till inrättande av pensionärshem, reservationsanslag. Såsom

jag tidigare denna dag vid anmälan av medelsbehovet för nästa budgetår

till hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika familjer anfört (V.

punkt 21), har statens bgggncidslånebijrå i skrivelse den 8 november 1943

bland annat hemställt örn ett tilläggsanslag på 2 miljoner kronor till bidrag

till inrättande av pensionärshem för löpande budgetår utöver å riksstaten

anvisade 4 miljoner kronor. Beträffande de skäl, byrån angivit till stöd för

framställningen i denna del, får jag hänvisa till vad under nyssnämnda anslagspunkt

anförts.

De av 1943 års riksdag anvisade bidragsmedlen till inrättande av pensionärshem

ha så gott som helt disponerats före utgången av första budgethalvåret.

Med hänsyn till den sociala angelägenheten av bostadsförsörjningen

för de mindre bemedlade åldringarna anser jag ett avbrott i bi
-

Departements
chefen.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Majlis proposition nr 2.

dragsgivningen lill pensionärshemmen böra för närvarande undvikas oell

vill för den skull tillstyrka byggnadslånebyråns förslag örn anvisande av

ett anslag för ändamålet av 2,000,000 kronor på tilläggsstat för löpande budgetår.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till inrättande av pensionärshem å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av.................... kronor 2,000,000.

C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

[2.] 05 a. \iss utbildningskurs för distriktsbarnmorskor, reservationsanslag.

I skrivelse den 17 december 1943 bär 19''rl års befolkningsutrr.dning

framlagt förslag rörande anordnande av viss försöksverksamhet med lustgasapparater

i den öppna förlossningsvården. Utredningen har därvid anfört i

huvudsak följande.

Sedan flera år tillbaka finnas i vårt land s. k. lustgasapparater, avsedda

att åstadkomma smärtlindring vid förlossning. För närvarande finnas över

190 stycken dylika apparater vid 127 barnbördshus, BB-avdelningar på

sjukhus, större förlossningshem m. m. Apparaterna tillverkas av svenska aktiebolaget

gasaccumulator (AGA) och smärtlindringen åstadkommes genom

att ren lustgas administreras i exakt uppmätta doser. Narkosen skötes av

patienten själv genom inandning av en av apparaten tillmätt kvantitet lustgas.

Härvid uppnås på några sekunder en ytlig narkos (analgesi), som

dämpar smärtan men icke nämnvärt påverkar kroppen i övrigt.

De erfarenheter, man haft av dessa lustgasapparater, ha varit gynnsamma.

Hittills har emellertid smärtlindring vid förlossning endast meddelats

vid sjukvårdsanstalter under läkarkontroll och med användning av klinikapparater

(pa stativ). De nyss anförda siffrorna visa, att lustgasapparater

anskaffats av flertalet större förlossningsanstalter. Behovet av smärtlindring

vid förlossning kan ju inte vara mindre för de barnaföderskor, som förlösas

i hemmen eller å mindre förlossningshem, där läkare icke regelbundet

övervakar förlossningarna. Härtill kommer att den nuvarande överbelastningen

av våra förlossningsanstalter gör det önskvärt, att förlossningar ske

i hemmen i så stor utsträckning som detta låter sig göra. En sådan utveckling

befordras icke, om förlossningen å anstalt för kvinnan ter sig avgjort

överlägsen den i hemmet. En av de fördelar, som anstaltsvården hittills

erbjudit, är just att lustgas stått till barnaföderskornas förfogande.

Befolkningsutredningen har undersökt vilka möjligheter som finnas för

att ställa lustgasapparater till förfogande även för landsbygdens barnaföderskor.

Den form av lustgasbehandling vid förlossning, som här avses,

har genom flerårig erfarenhet på ett mycket stort antal fall visat sig ofarlig

för barnaföderskorna. Det viktigaste hindret har varit, att en lustgasapparat

av lämplig typ, avsedd för barnmorskorna att medföras vid deras besök,

hittills icke statt till buds. Sedan en tid har vid AGA experiment utförts för

att få fram dylika apparater i väskform. I slutet av januari 1944 beräknar

bolaget ha 20 stycken sådana apparater färdiga. De äro utförda i två olika

storlekar. AGA har erbjudit sig att gratis ställa dessa apparater till förfogande

för att barnmorskor i sin praktik måtte kunna pröva deras lamp
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ris proposition nr 2.

47

lighet. Om dessa apparater visa sig ändamålsenliga, skulle en förutsättning

ha skapats för att landsbygdens kvinnor även skola komma i åtnjutande av

smärtlindring vid förlossning.

Befolkningsutredningen anser det därför vara av största vikt, att en försöksverksamhet

med dessa lustgasapparater igångsättes, så snart apparaterna

finnas tillgängliga. Endast härigenom kan säker kännedom vinnas om

vilken storlek, som kan vara den lämpligaste. Med ledning av bl. a. de erfarenheter,

som härvidlag framkomma, bör frågan örn eventuellt statsbidrag

till anskaffande av lustgasapparater därefter tagas upp till behandling.

Denna försöksverksamhet bör under medicinalstyrelsens ledning utövas

genom utvalda barnmorskor. Befolkningsutredningen anser det lämpligaste

härvidlag vara, att nämnda 20 apparater tilldelas 10 olika barnmorskor

i skilda delar av landet med stort antal hemmaförlossningar.

Som nyss framhållits medför lustgasbehandling för kvinnorna inga risker,

men för att barnmorskorna skola kunna rätt handhava apparaterna fordras

likväl en ingående kännedom örn dessas sätt att fungera. Sådan kännedom

torde icke kunna vinnas annat än genom en särskild utbildningskurs, som

torde böra omfatta 14 dagar och lämpligen förläggas till södersjukhuset i

Stockholm, där apparaterna kunna demonstreras och provas under ledning

av såväl teknisk som medicinsk sakkunskap. Såväl denna utbildningskurs

som barnmorskornas försöksverksamhet torde anordnas och stå under kontroll

av medicinalstyrelsen, vilken jämväl i övrigt torde böra utfärda de närmare

instruktioner, som i skilda avseenden kunna anses erforderliga.

Utredningen har i anslutning härtill påpekat, att Kungl. Maj:ts medgivande

erfordras för att ifrågavarande barnmorskor i sin praktik, när läkare ej

finnes till hands, skola äga rätt att handhava lustgasapparater och giva barnaföderskor

lustgasbehandling.

Utredningen har ansett, att kostnaderna för den föreslagna utbiklningskursen,

vilka uppskattats till 3,500 kronor, böra bestridas av statsmedel.

Med stöd av vad sålunda anförts har utredningen hemställt, att ett belopp

av 3,500 kronor måtte ställas till förfogande för anordnande av ifrågavarande

utbildningskurs.

I utlåtande över framställningen den 23 december 1943 har med.icinalst

g reisen i likhet med utredningen funnit angeläget, att den föreslagna försöksverksamheten

snarast bomme till stånd, samt förklarat sig icke hava

något att erinra mot de av utredningen angivna riktlinjerna för verksamhetens

anordnande. Av de av utredningen beräknade kostnaderna för kursen

belöpa enligt vad styrelsen inhämtat 2,325 kronor å rese- och traktamentskostnader

för kursdeltagarna samt 1,175 kronor å arvoden till lärare

vid kursen jämte kostnader för transport av apparatur m. m. Styrelsen anser

sig kunna godtaga de sålunda beräknade kostnaderna. Emellertid bär

styrelsen framhållit, att befolkningsutredningen syntes hava räknat med att

några särskilda kostnader icke skulle uppkomma för själva försöksverksamheten,

då svenska aktiebolaget gasaccumulator erbjudit sig alt ställa såväl apparater

som erforderlig gas till förfogande kostnadsfritt under försökstiden.

Enligt vad som inhämtats innefattade detta erbjudande jämväl fraktkostnader

för gastuberna till respektive förbrukare, men däremot ej kostnaden

för returfrakten av tomtuberna, då dessa behöva påfyllas. Örn landstingen,

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

sorn syntes lämpligt, iklädde sig dessa fraktkostnader, tarvades därför intet

anslag av statsmedel, något som styrelsen på den begränsade tid, som

stått till buds för yttrandet, icke haft möjlighet utreda. I annat fall syntes

ett mindre belopp böra beräknas jämväl för dessa returfrakter.

Såsom befolkningsulredningen framhållit har smärtlindring vid förlossning

genom användning av s. k. lustgas hittills endast lämnats å anstalt, där regelbunden

läkarkontroll över förlossningarna utövats. Behovet av dylik smärtlindring

kan uppenbarligen vara lika stort vid förlossning i hemmet eller å

mindre anstalt, där läkare icke regelbundet övervakar förlossningarna. Med

hänsyn härtill framstår det som önskvärt, att möjlighet till smärtlindring beredes

även vid förlossning i sistnämnda fall. Under nu rådande förhållanden,

som kännetecknas av en starkt stigande nativitet och en tilltagande brist på

vårdplatser å förlossningsanstalt, blir det, på sätt befolkningsutredningen utvecklat,

av särskild vikt att möjlighet beredes till erhållande av lustgas vid

förlossning i hemmen, därest detta tekniskt låter sig genomföra.

Som framgår av den lämnade redogörelsen synes sistnämnda spörsmål vara

på god väg att lösas genom de numera konstruerade transportabla lustgasapparaterna,

vilka äro avsedda att handhavas av barnmorskorna efter viss utbildning

rörande apparaternas skötsel. Innan dessa apparater komma till mer

allmän användning, torde de böra närmare utprovas genom att tills vidare ett

mindre antal distriktsbarnmorskor utrustas därmed, sedan de vid en kurs i

Stockholm meddelats nödig kännedom och vana vid skötseln av apparaterna.

Vad befolkningsutredningen härutinnan förslaget anser jag mig böra biträda.

Jämväl de för kursen beräknade kostnaderna, 3,500 kronor, anser jag mig

böra godtaga. För täckande av desamma torde ett särskilt anslag benämnt

Viss utbildningskurs för distriktsbarnmorskor böra anvisas å tilläggsstat till

riksstaten för innevarande budgetår. I den mån ytterligare kostnader skulle

uppkomma i anledning av ifrågavarande försöksverksamhet förutsätter jag,

att landstingen bestrida desamma.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

till Viss utbildning skurs för distriktsbarnmorskor å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av .......................... kronor 3,500.

D. Överståthållarämbetet och landsstaten.

[3.] Länsstyrelserna: Avlöningar. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

beslöt 1943 års riksdag (prop. nr 301; skriv, nr 409) viss omorganisation av

länsstyrelserna från och med den 1 januari 1944. Denna innebar, att särskilda

arbetsdetaljer skulle inrättas vid länsstyrelsernas båda avdelningar under

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

49

föreståndarskap av landskanslister och landskontorister, placerade i lönegraden

A 17. Därvid förutsattes, att ordinarie landskanslist eller landskontorist,

vilken icke vore lämplig för de nya uppgifterna eller bleve övertalig inom

den nya organisationen, skulle uppföras å övergångsstat i befintlig lönegrad

(A 15). Så länge dylika befattningshavare å övergångsstat kvarstode i tjänst,

skulle motsvarande antal befattningar i biträdesgrad hållas vakanta.

Det antal landskanslister och landskontorister å övergångsstat, som efter

denna omorganisation skulle finnas vid länsstyrelserna, kunde vid tidpunkten

för propositionens avlåtande endast preliminärt beräknas. Antalet bleve —

såsom jag framhöll vid anmälan av propositionen — beroende av en prövning

vid tillsättningen av de nya landskanslist- och landskontorist tjänsterna.

Preliminärt angav jag antalet landskanslist- och landskontoristbefattningar å

övergångsstat till 26 respektive 12 och i anslutning härtill upptogos nu nämnda

antal tjänster å övergångsstat i personalförteckningen för länsstyrelserna.

Något formellt bemyndigande för Kungl. Maj:t att överskrida eller ändra det

i personalförteckningen upptagna antalet befattningar å övergångsstat utverkades

emellertid icke av riksdagen, elium utformningen av förslaget tydligen

förutsatte att behov av en sådan befogenhet kunde uppkomma.

Sedan frågan om tillsättning av de nyinrättade landskanslist- och landskontoristtjänsterna

numera prövats av Kungl. Majit, kan det erforderliga antalet

befattningar å övergångsstat bättre överblickas. Ett större antal sådana

befattningar än det i personalförteckningen upptagna har därvid befunnits

påkallat. Den 10 december 1943 förordnade Kungl. Majit, att från och med

den 1 januari 1944 skulle å övergångsstat uppföras 33 landskanslister, därav

3 landsfiskalsaspiranter, samt 26 landskontorister, därav 1 e. o. förste kanslisekreterare,

1 e. o. länsbokhållare och 12 t. f. häradsskrivare. För att antalet

ordinarie landskanslister och landskontorister icke härigenom skulle överstiga

det sammanlagda i personalförteckningen upptagna antalet landskanslistoch

landskontoristtjänster å ordinarie stat och övergångsstat underlät Kungl.

Majit att med ordinarie innehavare besätta nyinrättade landskanslist- och

landskontoristtjänster till det antal, varmed de till övergångsstat faktiskt

överförda befattningshavarna översteg det i personalförteckningen upptagna

antalet befattningar å övergångsstat.

Ett fullständigt genomförande av den beslutade omorganisationen förutsätter,

att jämväl ifrågavarande tjänster i A 17 må besättas med ordinarie

innehavare. Riksdagens godkännande bör för den skull inhämtas av sådan

ändring av personalförteckningen för länsstyrelserna, att det däri upptagna

antalet landskanslist- och landskontoristtjänster å övergångsstat överensstämmer

med det verkliga antalet. Jag vill stryka under, att antalet befattningshavare,

som härigenom komma att åtnjuta lön å övergångsstat, endast obetydligt

överstiger det antal, som beräknades vid beslutet rörande omorganisationen,

eftersom sammanlagt 17 av de överförda befattningshavarna uppbära

lön på grund av förordnanden å andra befattningar.

Jag har förut denna dag vid anmälan av frågan örn anslag till länsstyrelserna:

avlöningar för budgetåret 1944/45 (V, p. 182) framlagt förslag till ny

Bihang till riksdagens protokoll 19H. 1 sami. Nr 2.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

personalförteckning för länsstyrelserna, att tillämpas från och med den 1

juli 1944. Nu förevarande ändring torde därför endast böra avse tiden till

och med den 30 juni 1944.

Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att besluta, att personalförteckningen för länsstyrelserna

tills vidare till och med den 30 juni 1944 skall erhålla ändrad

lydelse på sätt av det följande framgår:

Personalförteckning.

Tjänstemän å övergångsstat.

Befattning Lönegrad

33 landskanslister................................ A 15

26 landskontorister .............................. A 15

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än 2 0.

Anin. 1. Så länge —--vid länsstyrelsen.

E. Polisväsendet.

[4.] 20. Anskaffande av vissa automatvapen för polisen, reservationsanslag.

Enligt lagen den 17 december 1943 (nr 881) om polisens ställning i krig

är envar befattningshavare vid polisväsendet (polisman) skyldig att under

krig deltaga i rikets försvar i den omfattning Konungen föreskriver. Vid antagandet

av nämnda lag förutsattes, att polisman skulle under krig kunna ingripa

med vapen mot fienden i viss utsträckning.

I anledning av denna lagstiftning har jag till gemensam beredning med

chefen för försvarsdepartementet upptagit frågan om polisens utrustning med

vapen för krigsändamål. Genom statspolisintendentens försorg har verkställts

en utredning rörande i första hand behovet av vissa automatvapen utöver de

förråd, som för närvarande stå till polisens förfogande. Då utrustning av polisen

med dylika automatvapen och utbildning i deras bruk framstår såsom

en ur beredskapssynpunkt starkt påkallad åtgärd i ifrågavarande sammanhang

— på polisen torde nämligen få ankomma att vid eventuella angrepp

bakom fronten deltaga i nedkämpandet av fallskärmsjägare och sabotörer

— har jag ansett mig icke böra avvakta en fullständig utredning och planläggning

rörande polisens utrustning och vapenutbildning för krigsändamål

utan ansett frågan om anskaffning av ifrågavarande automatvapen böra upp
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

51

tagas till omedelbar behandling. Arméns förråd av dylika vapen har, efter

vad jag inhämtat, icke ansetts kunna tagas i anspråk för detta tidigare icke

avsedda ändamål. Med hänsyn till angelägenheten av att polisen utrustas med

dylika vapen torde hinder dock icke möta för omedelbart utlämnande av

sådana i erforderlig utsträckning från arméns förråd. Dessa lån böra dock ersättas,

så snart nyanskaffning kommit till stånd.

En närmare redogörelse för ifrågavarande ärende torde icke böra lämnas

till statsrådsprotokollet. Ytterligare erforderliga upplysningar torde få inhämtas

av de handlingar, som komma att överlämnas till vederbörande riksdagsutskott.

Med åberopande av det anförda förordar jag, att till anskaffande av vissa

automatvapen för polisen å tilläggsstat II till riksstaten för löpande budgetår

upptages ett reservationsanslag av 300,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Anskaffande av vissa automatvapen för polisen å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett

reservationsanslag av.................... kronor 300,000.

F. Civila luftskyddet.

[5.] Civilt luftskydd: Gasskydddsutrustning, reservationsanslag. I skrivelse

den 7 september 1943 har luftskyddsinspektionen gjort framställning

om anslag å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår till följande

ändamål inom det civila luftskyddet, nämligen 1) gasskyddsutrustning, 2)

viss motorfordonsberedskap m. m., 3) bidrag till inköp av motorbrandsprutor

m. m. åt vissa kommuner, 4) källarmursgenombrott i sammanhängande

kvartersbebyggelse, 5) upprättande av luftskyddskolonner, 6) bidrag till vissa

kommuner för anordnande av branddammar m. m., 7) bidrag till kommuner

för anordnande av vissa skyddsrum och 8) anskaffande av viss röjningsmateriel.

Förslaget om anvisande av medel för viss motorfordonsberedskap m. m.

har, i vad avser besiktning och reparation av vissa luftskyddsfordon samt

kontroll av vissa drivmedelsförråd, tidigare anmälts i Kungl. Majits proposition

1943: 344 (bilaga 3, punkterna 4 och 5). Med bifall till Kungl. Majits

förslag anvisade 1943 års riksdag (skrivelse nr 476, punkterna 4 och 5) å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 till Civilt luftskydd: Besiktning

och reparation av vissa motorfordon ett reservationsanslag av 765,000

kronor samt till Civilt luftskydd: Kontroll av vissa drivmedelsförråd ett anslag

av 10,000 kronor.

I förevarande sammanhang upptager jag under denna och nästföljande

tre punkter till behandling förslagen örn gasskyddsutrustning, vissa ytterli
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj-.ts proposition nr 2.

gare åtgärder för motorfordonsberedskapen, bidrag till inköp av motorbrandsprutor

m. m. åt vissa kommuner och källarmursgenombrott i sammanhängande

kvartersbebyggelse.

Beträffande de övriga ändamål, för vilka luftskyddsinspektionen i nämnda

framställning äskat medel, må här nämnas följande.

De luftskyddskolonner, som enligt luftskyddsinspektionens förslag skulle

upprättas till ett antal av tio, skulle envar bestå av en personalstyrka på 105

man, därav 91 vapenfria värnpliktiga, samt vara utrustad med 17 fordon.

Kolonnerna skulle utgöra en förstärkning av det lokala luftskyddet, särskilt

brandskyddet, inom sådana delar av riket, som på grund av folktäthet, anhopning

av viktiga industrier o. dyl., vore av större allmän betydelse. Kostnaderna

för kolonnernas upprättande beräknas till 6,319,000 kronor och årskostnaden

beräknas, därest ingen av kolonnerna vore sammandragen, till

169.000 kronor.

För åstadkommande å luftskyddsorterna av reservvattenbehållare för brandväsendet

i form av branddammar m. m. har inspektionen föreslagit, att statsbidrag

skulle lämnas kommunerna med 50 % av kostnaderna härför. För

närvarande hade 50—55 °/o av samtliga luftskyddsorter tillfredsställande vattenreserver.

Den på staten belöpande andelen i kostnaderna för de ytterligare

anordningar av förevarande slag, som vore erforderliga för en nöjaktig beredskap

på området, skulle enligt inspektionens beräkningar uppgå till

3.475.000 kronor.

För anordnande av fullträffsäkert skydd för viss luftskyddsmateriel har

inspektionen föreslagit, att statsbidrag måtte få utgå till 10 större städer enligt

samma grunder som gälla för anordnandet av allmänna skyddsrum (2/3

av kostnaden). Inspektionen har beräknat kostnaderna för denna statsbidragsgivning

till 2,500,000 kronor.

Vad slutligen angår inspektionens förslag örn anskaffande av viss röjningsmateriel

avses härmed anskaffande av 100 lyftanordningar för tyngre

blindgångare till en beräknad kostnad av 150,000 kronor.

För de nu angivna ändamålen har jag icke ansett mig böra framlägga

förslag om medelsanvisning.

Till gasskyddsutrustning har tidigare anvisats ett sammanlagt belopp av

40.962.000 kronor. Medelsanvisningarna ha avsett anskaffning av dels gasmasker

(typerna A och B), gasskyddskläder, stålhjälmar och annan personlig

utrustning för aktiv luftskyddspersonal, dels folkgasmasker (typ C), avsedda

för den övriga befolkningen i luftskyddsorter, dels ock viss sjukvårdsmateriel

m. m.

Luftskyddsinspektionen anhåller nu, att medel måtte anvisas för ytterligare

upphandling av gasmasker, filterbehållare till sådana, skyddsglasögon,

stålhjälmar, indikeringsfärg, indikeringsapparater, gasskyddspapper, ävensom

överdragskläder, fodral och glödlampor till ficklampor samt mörkläggningsskärmar

och mörkläggningsstrålkastare till luftskyddsfordon.

Vad till en början angår anskaffningen av gasmasker upplyser inspektionen,

att för ändamålet förefunnes en reservation av 2,031,000 kronor, beroende

på att gummibristen under senare tid hindrat anskaffningen. Sedan

emellertid försvarsväsendets kemiska anstalt numera godkänt ansiktsskydd

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

till gasmasker av s. k. regeneratgummi torde tillverkningen åter kunna igångsättas.

Behovet av gasmasker utöver redan anskaffade hänförde sig främst till

en högst avsevärd ökning av såväl den aktiva luftskvddspersonalen som befolkningen

i övrigt inom luftskyddsorterna. Vidare vore det erforderligt, att

den nytillkomna socialtjänstens personal, vilken beräknades till omkring

22,000 personer, utrustades med gasmask och stålhjälm. Slutligen borde gasmasker

uppläggas i reserv till ett antal, som motsvarade 6 procent av totalt

anskaffade gasmasker. Med utgångspunkt från dessa beräkningsgrunder finner

inspektionen, att ytterligare upphandling horde ske av 85,000 gasmasker

typ A, varav 20,000 i reserv, 40,000 gasmasker typ B, varav 20,000 i reserv,

samt 150,000 gasmasker typ C, varav 100,000 i reserv.

Efter en kostnad av 20 kronor för gasmask typ A, 16 kronor för gasmask

typ B och 6 kronor för gasmask typ C skulle den totala kostnaden för den

föreslagna anskaffningen uppgå till 3,240,000 kronor. För beräkning av medelsbehovet

borde från sistnämnda belopp till en början avdragas tidigare

angiven reservation, 2,031,000 kronor. Vidare ifrågasätter inspektionen, om

icke det belopp å 600,000 kronor, som kvarstode odisponerat av de under

ifrågavarande anslag för inköp av gummistövlar avsedda medlen, borde användas

för anskaffning av gasmasker, då gummistövlar icke kunde anskaffas

under rådande förhållanden. Anslagsbehovet för gasmaskanskaffning

skulle sålunda kunna begränsas till (3,240,000—-2,031,000 — 600,000) i Tunt

tal 600,000 kronor. Inspektionen tillägger, att en nedskärning av antalet

gasmasker i reserv till ungefär hälften skulle innebära, att ytterligare medel

icke behövde anvisas. Emellertid finner inspektionen dylik nedskärning knappast

tillrådlig.

För nyssnämnda gasmasker erfordrades ett antal filterbehållare i

reserv, som inspektionen beräknade till 100,000 för gasmask typ A och 50,000

för gasmask typ C. Anskaffningskostnaderna beräknades till 3 kronor 50 öre

för behållare till typ A och 2 kronor 75 öre för behållare till typ C, eller tillhopa

i runt tal 480,000 kronor.

Luftskyddsinspektionen föreslår vidare, att för det allmänna luftskyddets

utomhus arbetande personal skulle anskaffas brand- och splittersäkra glasögon

såsom skydd mot fosforstänk från brandbomber. Gasmasken erbjöde

visserligen nöjaktigt skydd i förevarande avseende men användningen av

gasmask vore så hilvida olämplig, att arbetet å skadeplats därigenom försvårades.

Behovet av skyddsglasögon uppskattades till 100,000 par. Då kostnaden

för par uppgingetill 2 kronor, skulle den sammanlagda kostnaden uppgå

till 200,000 kronor.

Vad härefter angår luftskydds- och socialtjänstpersonalens utrustning nied

stålhjälmar upplyser inspektionen, att hittills anskaffats 638,000 hjälmar,

avsedda för luftskyddspersonal. All aktiv personal tillhörande luftskyddet

och socialtjänsten borde enligt inspektionens mening förses med stålhjälm.

Numera uppginge den aktiva luftskyddspersonalen till 874,000 personer

och socialtjänstens personal till 22,000 personer. Med en reserv'' av 25,000

hjälmar skulle det totala behovet uppgå till 921,000 hjälmar och den erforderliga

ytterligare anskaffningen till (921,000 — 638,000) 283,000 hjälmar.

Efter ett pris av 8 kronor för hjälm skulle kostnaderna för denna anskaffning

uppgå till 2,264,000 kronor.

För att underlätta påvisandet av förekomst av markstridsgas — fortsätter

luftskyddsinspektionen — hade utexperimenlerats s. k. indikering st är g,

varmed enstaka fläckar på broräcken, vägbanor, väggar eller tak skulle liestrykas.

Inspektionen finner lämpligt att luftskyddsorterna kostnadsfritt till
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Före
draganden.

handahållas dylik färg, samt beräknar den erforderliga kvantiteten till 15,000

kg och kostnaden härför till 75,000 kronor.

Vidare upplyser inspektionen, att för fastställande av närvaron och halten

av stridsgaser i luften konstruerats s. k. indikeringsapparater, varav

särskilt nämnas två typer till ett pris av 325 respektive 175 kronor per styck.

Med håda apparattyperna kunde påvisas förekomsten av alla nu kända stridsgaser,

med den dyrare apparaten dessutom koloxid, cyanväte och fosgenbemängd

rök. Inspektionen finner, att varje luftskyddsort av klass A och B

samt 13 gasskyddslaboratorier borde tillhandahållas en apparat av den dyrare

typen. Sammanlagt erfordrades 123 sådana apparater. För luftskyddsorterna

av klass C och D, till antalet 275, ansåge inspektionen tillräckligt med

indikeringsapparater av den billigare typen. Kostnaden för ifrågavarande

upphandling beräknades sålunda till (123 X 325 + 275 X 175) i runt tal

88.000 kronor.

Vidare har inspektionen föreslagit inköp av gassky ddspapper, avsett

att utbreda på starkt trafikerade platser, som misstänktes vara gasbelagda,

för att göra dessa provisoriskt farbara. Sådant papper kunde även med fördel

användas vid ingångar till avgasningsplatser och i dessas avklädningsoch

avgasningsrum, varigenom det efter avgasning nödvändiga saneringsarbetet

i hög grad underlättades. Inspektionen räknade med ett förstahandsbehov

av gasskyddspapper å luftskyddsorterna å 222,800 m2 till ett pris av

60 öre per m2. Sammanlagda anskaffningskostnaderna skulle sålunda uppgå

till i runt tal 135,000 kronor.

Vad slutligen angår övrig anskaffning — omfattande överdragskläder

för vissa personalkategorier inom det allmänna luftskyddet, fodral

och glödlampor till ficklampor samt avskärmningsanordningar för luftskyddsfordon

— har inspektionen föreslagit central upphandling av 35,000 overalls,

15.000 oljedräkter, 20,000 skyddsrockar, 70,000 fodral och 140,000 glödlampor

till ficklampor, 5,000 satser mörkläggningsskärmar samt 3,000 par mörkläggningsstrålkastare

till en sammanlagd kostnad av 1,425,000 kronor.

Inspektionen hemställer alltså, att för angivna ändamål måtte under anslaget

till Civilt luftskydd: Gasskyddsutrustning anvisas ett belopp av (600,000

+ 480,000 + 200,000 + 2,264,000 + 75,000 + 88,000 + 135,000 + 1,425,000)

5.267.000 kronor.

Luftskyddsinspektionens framställning avser huvudsakligen anvisande av

medel för anskaffning av personlig utrustning åt luftskydds- och socialtjänstpersonalen

samt den övriga civilbefolkningen å luftskyddsorter.

Vad lill en början angår ytterligare upphandling av gasmasker synes sådan

böra ske, i den män härför avsedda medel förslå. Därigenom torde det

aktuella behovet av gasmasker bliva tillgodosett. Någon anledning att därutöver

upplägga något reservlager av gasmasker synes mig i nuvarande läge

icke föreligga.

Vid sådant förhållande torde anskaffningen av reservfilterbehållare till

gasmasker typ A kunna begränsas till 70,000. Då varje sådan behållare betingar

ett pris av 3 kronor 50 öre, bör för denna anskaffning beräknas ett

belopp av 245,000 kronor. Ytterligare reservbehållare för gasmask typ C

synas icke böra anskaffas.

Luftskyddsinspektionen föreslår vidare, att den utomhus arbetande personalen

inom det allmänna luftskyddet skulle utrustas med specialkonstru
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

55

erade glasögon sorn skydd mot fosforstänk från brandbomber. Med hänsyn

till möjligheterna att för samma ändamål utnyttja gasmaskerna anser

jag mig icke böra biträda inspektionens förslag i denna del.

Vad angår inspektionens förslag om anskaffning för luftskydds- och socialtjänstpersonalen

av ytterligai-e 283,000 stålhjälmar vill jag erinra om

att chefen för socialdepartementet i propositionen nr 216/1942 i anledning

av inspektionens närmast föregående framställning örn medel för inköp av

hjälmar förklarat, att man tills vidare borde åtnöjas med den anskaffning

av hjälmar som dittills skett, då nödvändigheten av att samtliga inom det

enskilda luftskyddet vore försedda med hjälm icke kunde betraktas som så

given, att man kunde lämna kostnadssynpunkterna ur räkningen. Enligt

min mening äger detta uttalande alltjämt giltighet. Da emellertid pa senare

tiden det allmänna luftskyddets personal utökats och socialtjänstpersonalen

tillkommit, förordar jag en nyanskaffning av 35,000 stålhjälmar till en beräknad

kostnad av 280,000 kronor.

Av luftskyddsinspektionens övriga förslag, vilka avse anskaffning av indikeringsfärg,

indikeringsapparater och gasskyddspapper ävensom överdragskläder,

fodral och glödlampor till ficklampor samt avskärmningsanordningar

för luftskyddets motorfordon, kan jag endast biträda förslaget om

inköp av indikeringsapparater. Jag beräknar kostnaden härför till 85,000

kronor. Vad särskilt angår överdragskläder och ficklampsdelar synes inspektionen

böra anbefalla luftskyddscheferna att i största möjliga utsträckning

genom lokala avtal säkerställa, att tillgången på sådan materiel täcker behovet

vid ett skärpt beredskapsläge.

I enlighet med vad jag här förordat skulle till gasskyddsutrustning erfordras

ett belopp av i runt tal (245,000 + 280,000 + 85,000) 600,000 kronor.

För bestridande av ifrågavarande kostnader synes lämpligt att taga i

anspråk den av luftskyddsinspektionen berörda reservation på cirka 600,000

kronor, som tidigare avsetts för anskaffande av gummistövlar men som icke

kunnat disponeras härför på grund av rådande gummibrist. Riksdagens medgivande

till den förändrade dispositionen torde böra utverkas.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att medgiva att till den av mig i det föregående angivna

anskaffningen må av den kvarstående behållningen å det senast

för budgetåret 1942/43 anvisade reservationsanslaget till

Civilt luftskydd: Gasskyddsutrustning disponeras ett belopp

av högst 600,000 kronor, vilket tidigare avsetts för inköp av

gummistövlar.

[6.] 12 c. Civilt luftskydd: Viss inotorfordonsbercdskap, reservationsanslag.

I sin under nästföregående punkt omförmälda skrivelse den 7 september

1943 bär luftskyddsinspektionen hemställt örn anslag för viss motor
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

fordonsberedskap m. m. Såsom av redogörelsen under nämnda punkt framgår

har denna framställning, i vad den avser frågorna om besiktning och

reparation av vissa luftskyddsfordon samt om kontroll av vissa drivmedelsförråd,

tidigare upptagits till behandling. Framställningen i övrigt avser dels

omställning till motyldrift av vissa motorfordon och dels de åtgärder, som

äga samband med övergång för luftskyddets del från lastbilar till personbilar

med släpkärror.

Vad angår omställningen till motyldrift finner luftskyddsinspektionen

sådan böra vidtagas å de 4,500 avregistrerade luftskyddsfordon,

beträffande vilka — såsom under närmast föregående punkt angivits

- ett reservationsanslag av 765,000 kronor anvisats för besiktning och reparation.

Rörande omställningen anför luftskyddsinspektionen följande.

De för luftskyddsändamål avsedda förråden av flytande bränsle bestå för

närvarande av bensin eller bentyl. De allt större svårigheterna i fråga om

drivmedelsförsörjningen komma emellertid att medföra en övergång till motyl.

Redan tidigt har övervägts att inrätta de för flytande bränsle avsedda

luftskyddsfordonen för motyldrift men på grund av dels de därmed förenade

betydande kostnaderna och dels avsaknaden av klara bestämmelser

rörande den framtida bränsletilldelningen har inspektionen ansett, att därmed

tills vidare borde anstå. Då det numera är uppenbart, att de för luftskyddet

avsedda mobjliseringsförråden av flytande bränsle komma att till

övervägande del bestå av motyl, synes en omställning av motorfordonen

ofrånkomlig. Härvid böra följande åtgärder vidtagas, nämligen montering

av startspruta, rengöring av bränsletank och rörledningar, justering av förgasarens

munstycken, utbyte av membranen i bränslepumpen och montering

av förvärmaranordning. Kostnaderna per fordon för omställning till motyldrift

beräknar inspektionen till omkring 160 kronor. Då antalet fordon uppgår

till 4,500 utgöra de sammanlagda kostnaderna 720,000 kronor.

I utlåtande över framställningen vitsordar statens bränslekommission däri

lämnade uppgifter med tillägg, att i den mån de för luftskyddsändamål avsedda

förråden av bensin och bentyl förbrukades, de skulle komma att ersättas

med motyl.

I förevarande sammanhang må anmälas, att Kungl. Maj:t den 26 november

1943 i fråga örn dispositionen av tidigare omförmält reservationsanslag

till Civilt luftskydd: Besiktning och reparation av vissa motorfordon

beslutat bemyndiga luftskyddsinspektionen att, med iakttagande av all möjlig

sparsamhet, låta verkställa besiktning och reparation — avseende jämväl

vidtagande av åtgärder, vilka befunnes oundgängligen nödvändiga för

användning av motyl såsom drivmedel — av vissa avregistrerade luftskyddsfordon

i Stockholm, Eskilstuna, Jönköping, Landskrona och Sundsvall.

Luftskyddsinspektionen har i skrivelse den 29 december 1943 meddelat

resultaten ur kostnadssynpunkt av de i beslutet angivna åtgärderna beträffande

fordonen i förstnämnda fyra städer. Kostnaden i medeltal för stad

varierade för besiktning och reparation mellan 145 och 170 kronor samt för

omställning till motyldrift mellan 159 och 168 kronor. Med hänsyn härtill

ansåge inspektionen omöjligt, att i det belopp, som avsetts för besiktning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2. 01

och reparation, även inbegripa kostnaden för de absolut nödvändiga åtgärderna

för omställning.

Vidkommande härefter de åtgärder, som äga samband med

övergång för luftskyddets del från lastbilar till personbilar

med släpkärror, erinrar luftskyddsinspektionen i skrivelsen

den 7 september 1943 till en början örn att Kungl. Majit den 8 juli 1943

uppdragit åt överbefälhavaren att, i samråd med statens trafikkommission

och efter hörande av övriga av frågan berörda myndigheter, fastställa det

antal motorfordon, motorredskap och släpfordon, beträffande vilka skulle

under fredstid verkställas uttagning såsom förberedelse till anskaffning genom

förfogande eller på annat sätt under krig för, bland annat, civila luftskyddet.

Härefter anför luftskyddsinspektionen följande.

Vid den ursprungliga planläggningen av det allmänna luftskyddets sjukvårdstjänst

hade icke förelegat någon brist på större lastbilar. För att möjliggöra

samtidig transport av ett relativt stort antal skadade personer hade

för ändamålet uttagits lastbilar med stora flak, varjämte för betydande kostnader

anskaffats särskilda bårställningar till fordonen. Ehuru bårställningarna

under årens lopp visat sig mindre lämpliga, hade inspektionen på grund

av de nedlagda kostnaderna icke ansett det möjligt att åstadkomma ändring

härutinnan. Då luftskyddet i fortsättningen icke kunde räkna med att i full

utsträckning få behålla de tunga lastbilarna, vore det nödvändigt att ersätta

ett antal sådana med s. k. ambulanssläpkärror, vilka kopplades efter personbilar.

Det antal ambulanssläpkärror, som behövde anskaffas, utgjorde

1.000. Då anskaffningskostnaden per släpkärra uppginge till 2,000 kronor,

skulle för ifrågavarande ändamål erfordras ett sammanlagt belopp av

2.000. 000 kronor.

Även ifråga om andra tjänstegrenar inom luftskyddet såsom brandtjänsten

och gasskyddstjänsten samt, i viss utsträckning, den tekniska tjänsten kunde

ett antal tunga lastbilar utbytas mot personbilar med släpkärror. Enligt

en av inspektionen företagen utredning borde för sådant utbyte anskaffas

2,000 släpkärror. Kostnaden härför beräknades till 2,000,000 kronor.

Såsom dragfordon till släpkärrorna erfordrades 3,000 personbilar. Dessa

torde i allmänhet icke ha varit i bruk under en mycket lång tid och vore

därför i behov av grundlig översyn och genomgång. Därjämte torde de regelmässigt

sakna all gummiutrustning, varför sådan måste anskaffas. Kostnaderna

för översyn, genomgång av motor, växellåda, kardan, tändning m.

m., inklusive diverse arbetsmaterial, beräknades till i genomsnitt 180 kronor

per fordon. Kostnaderna för fem ytterdäck med innerslangar för värjo

fordon uppskattades till omkring 500 kronor. De sammanlagda kostnaderna

för att försätta dessa fordon i kördugligt skick skulle sålunda uppgå till

(3,000 X 680) 2,040,000 kronor.

Överbefälhavaren bar den 23 december 1943 beslutat nedskära antalet lastflakbilar

inom det civila luftskyddet med 833 fordon. Med hänsyn till angelägenheten

av att alla tänkbara åtgärder vidtoges för övergång från fordon

med lastbilsgummi till andra fordon tillstyrker överbefälhavaren luftskyddsinspektionens

framställning om anvisande av medel för sådan övergång.

Med anledning av överbefälhavarens beslut har luftskyddsinspektionen i

skrivelse den 27 december 1943 anfört följande.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Före
draganden.

För att kunna minska det totala antalet lastbilar med 833 ansåge luftskyddsinspektionen

ovillkorligen nödvändigt, att ersättningsfordon i form avsläpvagnar

med personbilar som dragkraft anskaffades.

Inspektionen funne lämpligast, att eventuell nedskärning av antalet tyngre

lastbilar verkställdes å sjukvårdstjänsten tilldelade fordon. Genom lämpligt

byte med andra tjänstegrenar kunde härvid 900 för militärt bruk lämpade

bilar frigöras. Sjukvårdstjänstens transportkapacitet skulle genom anskaffning

av ambulanssläpkärror i någon mån minskas därigenom att de nuvarande

sjuktransporlbilarna kunde rymma 5 eller i vissa fall 7 personer, då

däremot en ambulanssläpkärra endast rymde 4, högst 5 personer. För att

ersätta ifrågavarande 900 tyngre lastbilar erfordrades därför 1,000 ambulanssläpkärror

med lämpliga dragvagnar.

Såsom dragvagnar för ambulanssläpkärroma måste större personbilar användas.

Då sådana ej torde finnas i tillräckligt antal disponibla, vore det inspektionens

mening att delvis taga desamma från andra tjänstegrenar, såsom

luftskyddets ledning, ordningstjänst och rapporttjänst. För dessa tjänstegrenar

skulle i stället uttagas ett antal ersättningsfordon ur småbilsgruppen. Då

dessa småbilar emellertid ej rymde motsvarande ania! personer, ansåge inspektionen

ofrånkomligt, att i motsvarande grad öka antalet bilar. Preliminärt

uppskattades det totala antalet till 1,500.

Stora svårigheter möta att på tillförlitligt sätt bedöma omfattningen av de

åtgärder beträffande ett motorfordon, som äro oundgängligen nödvändiga för

att kunna använda motyl såsom drivmedel. Av sakkunniguttalanden, som

under hand gjordes vid den tidpunkt då riksdagen behandlade Kungl. Maj:ts

i propositionen nr 344/1943 framlagda förslag om anvisande å tilläggsstat I

till riksstaten för innevarande budgetår av ett reservationsanslag å 765,000

kronor till Civilt luftskydd: Besiktning och reparation av vissa motorfordon,

korn jag till den uppfattningen, att beträffande flertalet av de avregistrerade

luftskyddsfordonen relativt obetydliga och litet kostnadskrävande åtgärder

behövde vidtagas för att kunna driva dessa fordon med motyl. Med hänsyn

härtill och då omställnings- och reparationsåtgärder synas i viss mån

sammanfalla, beslöt Kungl. Majit den 26 november 1943 på min föredragning,

att nämnda av riksdagen då anvisade anslag skulle försöksvis få i mycket

begränsad omfattning disponeras jämväl för vidtagande av oundgängligen

nödvändiga åtgärder för omställning av fordonen till motyldrift. Att döma av

kostnadsutfallet från denna försöksverksamhet, vilken numera i huvudsak

avslutats, synes möjlighet icke föreligga att från de för besiktning och reparation

avsedda medlen bestrida även kostnaderna för omställning. Fråga uppkommer

då, om särskilda medel för sistnämnda ändamål böra anvisas. Med

hänsyn till storleksordningen av kostnaderna, vilka enligt de vid försöksverksamheten

vunna erfarenheterna skulle uppgå till cirka 700,000 kronor, och

till det förhållandet, att de för luftskyddsändamål avsedda förråden av bensin

och bentyl, vilka behöva tagas i anspråk endast vid en skärpning av läget,

kunna beräknas förslå under så lång tid, att åtgärder för omställning till

motyldrift i huvudsak kunna medhinnas, innan dessa förråd blivit tömda.

finnér jag, att medel för sådan omställning icke för närvarande böra äskas.

Däremot synes hinder icke böra möta mot att inom ramen för anslaget till

besiktning och reparation vidtaga smärre omställningsåtgärder.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

59

Vad härefter angår frågan om övergång för luftskyddets del från lastbilar

till personbilar med släpkärror torde överbefälhavarens beslut att nedskära

antalet lastbilar inom luftskyddet med 833 fordon nödvändiggöra viss

sådan övergång. Av olika skäl synes lämpligast, att övergången avser luftskyddets

sjuktransportfordon. I likhet med luftskyddsinspektionen finner jag,

att härför erfordras anskaffning av 1,000 ambulanssläpkärror till en beräknad

sammanlagd kostnad av 2,000,000 kronor. Den upprustning av mindre

personbilar, som föranledes av ifrågavarande åtgärder, torde däremot kunna

begränsas till 1,200 fordon. Kostnaderna för att sätta dessa personbilar i

kördugligt skick lia av luftskyddsinspektionen beräknats till 680 kronor per

fordon, varav 180 kronor avsåge översyn och genomgång samt 500 kronor

anskaffning av gummiutrustning. Emellertid har jag under hand från statens

industrikommission inhämtat, att tillgången på mindre personbilar, försedda

med tillfredsställande gummiutrustning, är sådan, att nu ifrågavarande

ersättningsbehov kan tillgodoses bland dessa. Medel böra sålunda beräknas

endast för översyn och genomgång av fordonen. Härför torde ett

belopp av (1,200 X 180) i runt tal 220,000 kronor vara erforderligt. Sammanlagda

kostnaden för utbyte inom civila luftskyddets sjukvårdstjänst av

lastbilar mot personbilar med släpkärror kan sålunda beräknas till 2,220,000

kronor. I vidare omfattning synas medel icke i förevarande sammanhang

böra anvisas för utbyte av lastbilar mot andra fordon.

För de av mig sålunda förordade ändamålen bör å tilläggsstat II till riksstaten

för innevarande budgetår under rubriken Civilt luftskydd: Viss motorfordonsberedskap

anvisas ett reservationsanslag av 2,220,000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Civilt luftskgdd: Viss motorfordonsberedskap å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett

reservationsanslag av.................. kronor 2,220,000.

[7 ] 12 d. Civilt luftskydd: Bidrag till inköp av motorbrandsprutor åt

vissa kommuner, förslagsanslag. I enlighet med förslag i propositionerna nr

167 till 1940 års lagtima riksdag och nr 305 (Bilaga 3, punkt 4) till 1941 års

riksdag har riksdagen (skrivelser niis 288/1940 och 480/1941) till bidrag till

inköp av motorbrandsprutor åt vissa kommuner anvisat förslagsanslag å tillhopa

3,660,000 kronor. Medlen voro avsedda att möjliggöra för luftskyddsinspektionen

att inköpa sammanlagt 1,700 motorbrandsprutor, vilka .skulle

tillhandahållas de kommuner, som inspektionen funne vara i behov därav.

Tillhandahållandet skulle ske kostnadsfritt i fråga örn de kommuner, som

under år 1939 respektive 1941 åtnjutit understöd av skatteuljiimningsmedel,

medan beträffande övriga kommuner kostnaden skulle så fördelas mellan

staten och kommunen, alt den senare vidkändes ett belopp, motsvarande årsintäkten

av en höjning av kommunalskatten med 5 öre per skattekrona, medan

eventuellt överskjutande kostnad .skulle falla på staten. I enlighet här
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Majlis proposition nr 2.

Föredrag

anden.

med har luftskyddsinspektionen inköpt 1,700 motorbrandsprutor, vilka fördelats

på de föreskrivna villkoren.

I sin under punkten nr 5 omförmälda skrivelse den 7 september 1943 har

luftskyddsinspektionen till behandling upptagit frågan om de ytterligare åtgärder,

som borde vidtagas för tryggande av landets brandförsvar i händelse

av krig, samt därvid anfört i huvudsak följande.

Den moderna krigföringen med dess allt intensivare luftanfall mot motståndarens

hemort ställde väsentligt större krav på brandförsvaret än man

tidigare räknat med. På grund härav funne inspektionen för ernående av nöjaktig

brandberedskap erforderligt, att ytterligare omkring 1,000 motorbrandsprutor

jämte brandslang och normalkopplingar anskaffades.

Med hänsyn till tillgången på färdig brandslang och på råvaror för slangtillverkning

nödgades emellertid luftskyddsinspektionen begränsa sin framställning

att avse anskaffning av 600 sprutor jämte slang och kopplingar, vilka

skulle tillhandahållas kommuner, som alltjämt vore i avsaknad av tyngre eldsläckningsmateriel

eller behövde förstärkning av sådan materiel. Till inspektionen

hade inkommit rekvisitioner å cirka 150 sprutor, vilka icke kunnat

effektueras, och antalet rekvisitioner väntades med säkerhet komma att öka.

Ifrågavarande sprutor borde liksom tidigare anskaffas centralt genom inspektionens

försorg och tillhandahållas efter hittills tillämpade grunder. Genom

att upphandlingen av sprutorna anförtroddes åt inspektionen torde icke

obetydliga besparingar för statsverket uppkomma på grund av möjligheten

till serietillverkning. Det syntes även lämpligt, att såväl kontrollen av tillverkningen

som fördelningen av motorsprutorna läge hos inspektionen. Sprutornas

dimensioner borde avpassas efter det i varje särskilt fall föreliggande behovet

och endast av svenska brandtarifföreningen godkända typer borde ifrågakomma.

Efter en genomsnittlig kostnad av 4,000 kronor för motorspruta med tillhörande

kärra beräknades sammanlagda utgifterna för ifrågavarande anskaffning

till 2,400,000 kronor.

Till varje spruta erfordrades minst 500 meter brandslang eller sålunda för

600 sprutor sammanlagt 300,000 meter. Härav funnes vid tiden för framställningen

i inspektionens lager omkring 130,000 meter, varför ytterligare 170,000

meter behövde anskaffas. Då största delen av nämnda brandslang kunde beräknas

åtgå i färdigmonterat skick, borde åt inspektionen uppdragas att

anskaffa jämväl erforderligt antal kopplingar eller omkring 6,800 par. Anskaffningskostnaderna

torde böra beräknas för brandslangen till 8 kronor per

meter och för normalkopplingar (monteringsarbetet inberäknat) till 15 kronor

per pär. De sammanlagda kostnaderna för brandslang och kopplingar uppginge

sålunda till 1,462,000 kronor. Den färdigmonterade brandslangen syntes

böra tillhandahållas de kommuner, som tilldelats motorsprutor av inspektionen,

till ett pris, som beräknades täcka statsverkets utgifter för den monterade

slangen.

Inspektionen hemställde sålunda, att för anskaffning av 600 motorbrandsprutor

samt angiven kvantitet brandslang och normalkopplingar måtte anvisas

ett belopp av 3,862,000 kronor.

För att stärka rikets brandförsvar gingo statsmakterna våren 1940 och

hösten 1941 i författning om central upphandling genom luftskyddsinspektionens

försorg av motorbrandsprutor, vilka tillhandahöllos sådana kommuner,

som för sitt brandväsen voro i behov av desamma. De kommuner, som under

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

61

åren 1939 respektive 1941 åtnjutit understöd av skatteutjämningsmedel, erhöllo

sprutorna kostnadsfritt, medan statsverket för övriga kommuner bär kostnaden,

i den mån denna översteg ett belopp, som motsvarade 5 öre per skattekrona

inom kommunen.

I nu angiven ordning ha motorsprutor till ett antal av 1,700 tillförts kommunernas

brandförsvar. Härtill komma de sprutor, vilka vissa kommuner

anskaffat redan innan det statliga initiativet togs och till vilka enligt särskilt

beslut statligt bidrag i viss utsträckning utgått.

Enligt luftskyddsinspektionens nu föreliggande framställning skulle de vidtagna

åtgärderna på detta område dock icke vara tillräckliga utan behov föreligga

av ytterligare 1,000 motorbrandsprutor jämte brandslang och normalkopplingar.

Med hänsyn till knappheten på färdig slang och slangämnen begränsar

emellertid inspektionen framställningen att avse 600 sprutor med

tillbehör.

För egen del finner jag med ledning av antalet till luftskyddsinspektionen

inkomna rekvisitioner å motorbrandsprutor, vilket numera stigit till drygt

250, tillräckligt, att ytterligare 300 sprutor anskaffas. Denna anskaffning bör

ske redan under innevarande budgetår. Vid tillhandahållandet av dessa sprutor

åt kommunerna torde i huvudsak samma grunder böra tillämpas som vid

tidigare anskaffning. Frågan huruvida en kommun åtnjutit understöd av

skatteutjämningsmedel bör avgöras med hänsyn till om dylikt understöd

utgått under år 1943. Kommun, i vilken brandkår ej finnes upprättad, bör

erhålla motorspruta endast om det med säkerhet kan antagas, att brandkår

kommer att upprättas i kommunen inom den närmast framtiden. Såsom villkor

för tillhandahållandet på angivet sätt av motorspruta åt en kommun bör

tillika uppställas kravet, att kommunen inköper den brandslang och armatur,

som luftskyddsinspektionen finner erforderlig.

Enligt vad jag under hand inhämtat beräknar luftskyddsinspektionen, att

90—95 °/o av anskaffningskostnaden för sprutorna kommer att stanna å statsverket.

Detta beror på att det övervägande flertalet brandsprutor torde komma

att tilldelas skattetyngda kommuner. Jag förutsätter, att inspektionen utövar

noggrann kontroll att denna förmån icke missbrukas.

I likhet med vad tidigare skett torde för ändamålet böra anvisas ett förslagsanslag,

lill beloppet motsvarande anskaffningskostnaderna för sprutorna efter

avdrag av de köpeskillingar, som komma att erläggas av kommunerna. Med

ledning av luftskyddsinspektionens beräkningar förordar jag, att å tilläggsstat

II till riksstaten för innevarande budgetår upptages ett förslagsanslag av

1,100,000 kronor.

För användning av ifrågavarande 300 motorbrandsprutor erfordras 150,000

meter brandslang med armatur. Av den brandslang, som genom luflskyddsinspektionens

försorg tidigare inköpts för att till självkostnadspris försäljas

till kommuner m. fl., beräknas vid den tidpunkt, då nu ifrågavarande motorsprator

kunna levereras, återstå 120,000 meter. Denna kvantitet bör i första

hand användas för det ändamål, varom här är fråga. Därutöver erforderlig

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Majlis proposition nr 2.

brandslang, 30,000 meter, jämte normalkopplingar torde böra av luftskyddsinspektionen

centralt upphandlas och tillhandahållas kommunerna till självkostnadspris.

Inköpskostnaden kan beräknas till 258,000 kronor.

Slangarmatur har tidigare upphandlats centralt och till självkostnadspris

tillhandahållits kommunerna. Därvid har förevarande anslag till bidrag till

inköp av motorbrandsprutor åt vissa kommuner anlitats för att förskottsvis

bestrida inköpskostnaderna, vilka sedermera täckts genom de vid armaturens

försäljning inflytande köpeskillingarna. Jag utgår från att för anskaffande av

nu erforderlig brandslang och armatur liknande anordningar träffas och att

sålunda anslag till ifrågavarande förlagsändamål icke är erforderligt.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Civilt luftskycld: Bidrag till inköp av motorbrandsprutor

åt vissa kommuner å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1943/44 anvisa ett förslagsanslag av kronor 1,100,000.

[8 ] 12 e. Civilt luftskydd: Planläggning för källarmursgenombroft i sammanhängande

kvartersbebyggelse, reservationsanslag. I skrivelse den 31 augusti

1942 angående anslag för civila luftskyddets behov under budgetåret

1943/44 hemställde luftskyddsinspektionen, att medel skulle anvisas för,

bland annat, anordnande av s. k. källarmursgenombrott i sammanhängande

kvartersbebyggelse. Vid behandling av frågan om anslag till det civila luftskyddet

för budgetaret 1943/44 uttalade chefen för socialdepartementet

(prop. 254/1943 sid. 36), att luftskyddsinspektionens framställning i berörda

del icke syntes böra föranleda någon åtgärd.

Härefter har luftskyddsinspektionen gjort förnyad framställning i ämnet

dels i skrivelse den 15 juli 1943 och dels i den under punkten nr 5 omförmälda

skrivelsen den 7 september 1943.

Spörsmålet om anordnande av källarmursgenombrott i sammanhängande

kvartersbebyggelse torde därför på nytt få upptagas till behandling.

Luftskyddsinspektionen hade i skrivelsen den 31 augusti 1942 i frågan anfört

följande.

En oeftergivlig fordran på ett fullgott skyddsrum vöre, att goda möjligheter

funnes för de skyddssökande att snabbt taga sig ur skyddsrummet, om

ovanför liggande byggnad helt eller delvis raserades. Enligt gällande anvisningar

skulle också varje skyddsrum vara försett med minst två förbindelser

med yttervärlden. Vid sammanhängande kvartersbebyggelse måste det

vidare vara en stor fördel, örn särskilda förbindelser kunde anordnas till

intilliggande fastigheters källare.

Vikten av dylika åtgärder hade redan tidigare beaktats och i skrivelse till

samtliga lirftskyddschefer den 28 februari 1941 hade luftskyddsinspektionen

framhålla lämpligheten av att en planläggning av källarmursgenombrott

snarast genomfördes. Denna planläggning skulle avse en undersökning var

och hur genombrotten lämpligen borde ske samt utmärkande därav på plåt
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

63

sen. Med hänsyn till att planläggningen varit frivillig, torde den lia ägt rum

i tämligen begränsad omfattning.

De senaste erfarenheterna (aug. 1942) från storanfall mot tättbebyggda

samhällen i de krigförande länderna visade, att — troligen även på grund av

den ökade bombvikten — byggnaderna raserades i större omfattning än man

tidigare räknat med. I anledning härav hade i utlandet på många håll anordnats

källarmursgenombrott, varigenom samtliga källare inom kvarteret

satts i förbindelse med varandra. Erfarenheterna visade nämligen, att, även

örn en byggnad störtade fullständigt in, källarbjälklagen i allmänhet holle

någorlunda ihop även ulan uppställning, varför möjligheterna alt komma

ut från ett spärrat skyddsrum genom denna anordning väsentligt ökades.

Enligt inspektionens mening vore ifrågavarande åtgärder av sådan vikt

och av så tidskrävande natur, att deras genomförande icke borde uppskjutas.

Källarmursgenombrott borde komma till utförande i alla fastigheter,

som inginge i sammanhängande kvartersbebyggelse och, om de raserades

genom bombnedslag, på grund av rasmassans storlek kunde förväntas helt

spärra fastighetens skyddsrum, öppningen i källarmuren borde maximalt

ha en bredd av 850 mm och en höjd av 1,000 mm. Med hänsyn till brandfaran

i fredstid borde öppningen tills vidare igenmuras med 1-stenstegelmur,

vilken i krigstid lätt kunde genombrytas.

Kostnaderna för ifrågavarande arbeten vore svåra att beräkna, då källarmurarnas

typer och tjocklekar vore ytterligt varierande och källarnas inbördes

höjdlägen spelade stor roll för arbetenas omfattning. Överslagsvis

beräknades källarmursgenombrott erforderliga i 20,000 fall, huvudsakligen

i landets största städer, samt medelkostnaden för varje genombrott till

300 kronor, vilket skulle innebära en sammanlagd kostnad av 6,000,000

kronor.

Vidkommande sättet för kostnadernas bestridande kunde såsom ett alternativ

tänkas, att åtgärden betraktades såsom en utvidgning av den fastighetsägaren

åvilande skyldigheten alt inrätta skyddsrum och sålunda komme

att bekostas av vederbörande fastighetsägare. Denna utväg syntes emellertid

mindre tilltalande med hänsyn till de betydande kostnader fastighetsägarna

redan tidigare åsamkats på grund av skyddsrumslagens bestämmelser.

En annan utväg vore, att åtgärderna bekostades av vederbörande kommuner,

något som dock icke kunde genomföras utan lagändring. Ett skäl

som talade för denna lösning vore, att åtgärderna avsåge ett relativt begränsat

antal kommuner. Med hänsyn till vikten av att här ifrågavarande

åtgärder snabbt genomfördes på ett betryggande sätt ville inspektionen dock

förorda ett tredje alternativ, nämligen att kostnaderna helt lades på statsverket.

Inspektionen har därför hemställt, att för ändamålet måtte anvisas ett

anslag av 6,000,000 kronor.

Två av inspektionens sakkunniga (statskommissarien Johnsson och polisintendenten

Zetterquist) hava anmält avvikande mening samt framhållit,

att i den mån källarmursgenombrott efter ytterligare utredning befunnes

böra komma till utförande, övervägande skäl syntes tala för att skyldighet

att på egen bekostnad vidtaga åtgärder härför borde åläggas vederbörande

fastighetsägare.

I utlåtande har statskontoret avstyrkt luftskyddsinspektionens ifrågavarande

framställning.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Majlis proposition nr 2.

Enligt en inom luftskgddsinspektionen den 26 februari 1943 upprättad

promemoria hade av en närmare undersökning framgått, att källarmursgenombrott

vöre erforderliga i ungefär 19,000 fall samt att kostnaderna för

arbetenas utförande belöpte sig till cirka 10,000,000 kronor. Kostnaderna

för enbart planläggning av källarmursgenombrotten och utmärkning av genombrottsställena

beräknades till i medeltal 25 kronor för varje genombrott

eller sammanlagt till i runt tal 500,000 kronor.

I skrivelsen den 15 juli 1943 framhåller luftskyddsinspektionen, att luftkrigföringen

mot städer och samhällen på senaste tid ytterligare intensifierats

och att detta förhållande motiverade ett snabbt genomförande av källarmursgenombrott

i sammanhängande kvartersbebyggelse. Enligt inspektionens

mening måste i varje fall detaljplanläggning av sådana murgenombrott

omedelbart komma till stånd. Härom anför inspektionen följande.

Därest inspektionen i form av anvisningar skulle påfordra en omedelbar

planläggning av källarmursgenombrott, måste man utgå ifrån att fastighetsägarna

med stöd av 10 § luftskyddslagen skulle åläggas ingiva planer på

ungefär samma sätt som skett beträffande planer för anordnande av enskilda

skyddsrum. En följd härav skulle otvivelaktigt bliva, att planläggningen

skulle kräva mycket lång tid. Om däremot kommunerna skulle kunna

erhålla ersättning av statsmedel för planläggningsarbetet, skulle planläggningen,

som måste anses vara mera krävande än planläggning av skyddsrum,

kunna i kommunal regi ske snart och på ett i tekniskt avseende riktigt

sätt. Det syntes inspektionen sålunda angeläget, att ifrågavarande planläggning

skedde centralt genom vederbörande kommunala myndigheters försorg.

På grund härav föreslår luftskyddsinspektionen, att statsbidrag skulle beviljas

kommun för planläggning av källarmursgenombrott med kommunens

verkliga kostnader, dock högst 25 kronor för varje genombrott. Inspektionen

beräknar medelsbehovet för planläggningen på tidigare angivet sätt till

500,000 kronor.

Vad härefter angår verkställandet av de sålunda planlagda källarmursgenombrotten

gör luftskyddsinspektionen följande uttalande.

Skulle åtgärderna för närvarande inskränkas till att endast omfatta planläggning,

måste emellertid beaktas, att arbetenas genomförande vid ett överraskande

krigsutbrott eller skärpt beredskapsläge måste förväntas taga en

avsevärd tid i anspråk. Att räkna med möjligheten att fastighetsägarna då

skulle låta ombesörja källarmursgenombrotten torde icke vara tillrådligt, då

tillgänglig fri arbetskraft i ett sådant läge torde vara ytterst begränsad. Åtgärderna

vöre ej heller av så enkel beskaffenhet att de kunde genomföras

av de i fastigheten boende. Möjligen skulle kommunerna kunna ombesörja

åtgärderna. En förfrågan hos vissa luftskyddschefer hade emellertid givit vid

handen, att arbetet icke alltid skulle kunna genomföras med tillgänglig personal

och att det även om så vore fallet måste beräknas taga avsevärd tid i

anspråk. Med hänsyn härtill ville det synas inspektionen i hög grad oroande

om genomförandet av källarmursgenombrotten först skulle komma till stånd

vid ett skärpt läge.

Även mot luftskyddsinspektionens ifrågavarande beslut har sakkunnigen

hos inspektionen, statskommissarien Johnsson anmält avvikande mening

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

65

samt förklarat, att en snabb planläggning genom städernas försorg borde

kunna utan statsbidrag åstadkommas med tillämpning av gällande luftskyddslagstiftning.

Slutligen torde i förevarande sammanhang få anmälas, att Överståthållarämbetet

i skrivelse den 7 december 1943 hemställt om vidtagande av åtgärder

för skyndsam lösning av förevarande, för luftskyddet livsviktiga fråga

samt att Sveriges fastighetsägareförbund i skrivelse den 11 i samma månad

hävdat, att kostnaderna för källarmursgenombrotten icke borde läggas på

fastighetsägarna.

De källarmursgenombrott, vilkas utförande eller i vart fall planläggande Fön.

luftskyddsinspektionen påyrkat, avse att åstadkomma förbindelser mellan dragande*.

källarna i fastigheter, som äro så sammanbyggda med varandra, att ett ras

av någon fastighet i komplexet medför risk att uppgångarna från skyddsrummen

spärras. Dylika förbindelser skulle öka möjligheterna för personer

i skyddsrummen att taga sig ut via en angränsande fastighet. Värdet

ur luftskyddssynpunkt av ifrågavarande anordningar synes ådagalagt av

erfarenheterna från de krigförande länderna. Skäl synas föreligga att åtminstone

vidtaga vissa beredskapsåtgärder i detta hänseende. Jag förordar

därför, att källarmursgenombrotten skola planläggas, d. v. s. att vid undersökning

av källarmurarna bestämmes var och hur genombrott lämpligen

bör göras och att platsen härför markeras. Därvid böra kostnadsberäkningar

verkställas avseende såväl själva genombrottet som eventuellt erforderliga

stödanordningar för källartaket från skyddsrummet fram till genombrottet.

Luftskyddsinspektionen beräknar antalet fall, där källarmursgenombrott

kunna bli erforderliga, till 19,000 och den genomsnittliga kostnaden för

nämnda planläggning till 25 kronor per falk Sammanlagda planläggningskostnaden

kan sålunda uppskattas till i runt tal 500,000 kronor.

Frågan, huruvida källarmursgenombrotten framdeles skola utföras samt

huru kostnaderna för desamma i sådant fall skola bestridas, torde få bliva

beroende på senare prövning. Vad beträffar kostnaderna för själva planläggningen

förordar jag, att de i huvudsak skola bestridas av staten. Det torde

emellertid i allmänhet visa sig fördelaktigt och även låta sig göra att såtillvida

erhålla kommunernas medverkan, att planläggningsåtgärderna ske i

kommunal regi. Ersättning synes böra av statsmedel utgå till kommunerna

med självkostnaderna för dylik planläggning, dock med i genomsnitt högst

25 kronor för källarmursgenombrott.

Det för bestridande av planläggningskostnaderna erforderliga beloppet,

500,000 kronor, bör anvisas i form av reservationsanslag å tilläggsstat till

riksstaten för innevarande budgetår under rubriken Civilt luftskydd: Planläggning

för källarmursgenombrott i sammanhängande kvartersbebyggelse.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

Bihang till riksdagens protokoll I9h\. 1 sami. Nr 2.

opaginerad Kontrollera mot PDF

ÖG

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

att till Civilt luftskydd: Planläggning för källarmursgenombrott

i sammanhängande kvartersbebyggelse å tilläggsstat II

tili riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av .............................. kronor 500,000.

[9.] 15 a. Anskaffande av haracker för socialtjänsten m. m., reservationsanslag.

I skrivelse den 30 oktober 1943 bar statens utrymningskommission

till behandling upptagit frågan om anskaffning av monteringsfärdiga baracker

för socialtjänst- m. fl. ändamål samt därom anfört följande.

Under det pågående stormaktskriget hade luftkrigföringen i hög grad intensifierats.

Den senaste tidens erfarenheter gåve vid handen, att luftangreppen

kunde lia förödande verkan på bostadsbebyggelsen även i stora städer.

Redan tidigare hade kommissionen räknat med att skadorna till följd av

luflangrepp kunde bli så stora, att en viss del av befolkningen måste lämna

den skadade orten. Härvid hade kommissionen tänkt sig, att de icke arbetsföra

befolkningsgrupperna — barn, åldringar, sjuka m. fl. — skulle bortföras.

Det vore emellertid numera tydligt, att skadorna kunde vara sådana, att

den återstående bostadsbebyggelsen icke ens försloge för de arbetsföra befolkningsgrupperna.

Detta skulle alltså kunna medföra, att även dessa befolkningsgrupper

skulle behöva i större eller mindre utsträckning lämna

orten. För vårt lands förmåga att utkämpa ett krig torde det emellertid vara

av avgörande vikt att produktionslivet kunde fortgå. Även efter synnerligen

svåra luftangrepp måste därför med all makt eftersträvas, att driften kunde

fortsätta i sådana industrianläggningar, som icke blivit svårare skadade vid

angreppet, ävensom att driften snarast möjligt kunde återupptagas vid skadade

anläggningar. Det vore därför av utomordentlig vikt att i vart fall

den arbetsföra befolkningen kunde beredas möjlighet att kvarstanna även i

svårt skadade orter. Detta syntes — åtminstone av erfarenheterna från Tyskland

och England att döma — icke kunna ske utan att man hade möjlighet

att ordna provisoriska bostäder, vilka då måste komma att bestå av snabbt

uppbyggda baracker.

Då utsikterna att för ifrågavarande ändamål få disponera befintliga baracker

vore synnerligen begränsade, funne kommissionen nödvändigt, att tillverkning

av baracker till bostäder åt utbombade igångsattes vid ett krigsutbrott.

Med hänsyn till den relativt betydande tid en sådan tillverkning måste

taga, ansåge kommissionen emellerlid icke detta vara tillräckligt. Örn ett

angrepp mot vårt land finge blixtkrigets karaktär vore förödande bombangrepp

att vänta redan vid krigets början. Behov av baracker kunde uppkomma

redan på krigets första dag. Kommissionen funne det därför synnerligen

angeläget, att så snabbt som möjligt ett beredskapslager av monteringsfärdiga

baracker anskaffades och upplades på lämpliga platser.

Även med hänsyn till möjligheten av en flyktingsinvasion syntes anskaffning

av baracker påkallad. Enligt gällande planer skulle vid större tillströmning

till riket av flyktingar dessa omhändertagas genom den organisation,

som upprättats för inkvartering av evakuerad civilbefolkning. Även om förläggningsfrågan

för ett ganska stort antal flyktingar torde kunna ordnas på

sådant sätt, måste detta dock innebära en betydande belastning på det normala

samhällslivet. Då det icke vore önskvärt att intrång gjordes i enskilda

hem för förläggning där av flyktingar, torde internat eller liknande slutna

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Alaj.ts proposition nr 2.

67

förläggningar främst böra komma i fråga. Av de fastigheter, som vore avsedda

att användas såsom internatförläggningar vid utrymning, utgjordes

endast en mindre del av fastigheter, som stöde tomma. Huvuddelen bestode

av skolor och samlingslokaler, vilkas användning för förläggningsändamål

medförde olägenheter i skilda avseenden. Örn en civil för krigstid avsedd bostadsreserv

i form av monteringsfärdiga baracker funnes att tillgå, torde

denna under vissa förhållanden otvivelaktigt kunna tagas i anspråk för förläggning

av flyktingar. Härigenom skulle det intrång i det normala samhällslivet,

som flyktingarnas omhändertagande eljest skulle medföra, kunna i

avsevärd utsträckning minskas. Särskilt avsåge kommissionen att barackerna

skulle kunna användas för upprättande av genomgångsläger, där flyktingarna

kunde hopsamlas sedan de överskridit gränserna och där de kunde

bli föremål för läkarundersökning m. m. innan de placerades ut i mindre

förläggningar.

De senaste erfarenheterna av luftkrigföringens förödande verkningar talade

för att anskaffningen av baracker borde givas en mycket betydande omfattning.

Med hänsyn till att anskaffningen torde komma att draga viss tid

ansåge kommissionen det emellertid icke nödvändigt att för närvarande taga

ställning till frågan örn den slutliga omfattningen av anskaffningen. Innan

en mera begränsad anskaffning hunne slutföras, torde tillfälle erbjuda sig

att på nytt upptaga denna fråga. Kommissionen ville därför för närvarande

begränsa sig till att föreslå en anskaffning av baracker för cirka 30,000

personer.

Vad slutligen anginge frågan örn kostnaderna för barackanskaffningen

bleve dessa väsentligen beroende på vilken typ av baracker som anskaffades.

Valet borde enligt kommissionens uppfattning stå mellan två huvudtyper.

Den ena av dessa, typ I, utgjordes av vinterbonade trähus av relativt enkel

och billig konstruktion. Den andra typen, typ II, utgjordes av träfiberhus,

s. k. valvtält. Typ I vöre av mera gedigen beskaffenhet och kunde beräknas

vara användbar under minst 10—15 år. Barack av typ II däremot vore uttjänt

redan efter några års användning. Priset per plats i barack för 48 personer

uppginge vid typ I till 190 kronor och vid typ II till 130 kronor. För inkvartering

under mera begränsad tid av utbombade och hemlösa kunde enligt

kommissionens uppfattning baracker av typ II vara tillfyllest. Sådana

baracker erbjöde också för dylik användning en avsevärd fördel genom att

de vore lätta att montera och därför snabbt kunde tagas i anspråk för förläggning.

Å andra sidan vore den mera permanenta karaktären hos baracker

av typ I av synnerligen stort värde. Särskilt syntes det kommissionen fördelaktigt,

alt dessa baracker under tid, då de ej måste ligga i beredskap för inkvartering

av utbombade och flyktingar, kunde användas för andra ändamål.

Under fredslid kunde de sålunda tagas i bruk vid sommarkolonier eller

andra förläggningar. Tänkbart vore siven att de kunde komma till användning

vid nordisk eller internationell hjälpverksamhet efter kriget. Örn så skulle

anses lämpligt torde barackerna under en fredslid även kunna avyttras,

varigenom hela eller större delen av anskaffningskostnaderna kunde återvinnas.

Med hänsyn till olika på frågan inverkande omständigheter föresloge

kommissionen, att 500 baracker av typ I och 125 av typ II, varje barack

med utrymme för 48 personer, skulle anskaffas.

Kostnaden hos fabrikanten utgjorde för barack typ I 8,540 kronor och för

barack typ II 5.880 kronor. Hela denna kostnad uppginge sålunda lill (500 X

8.540 + 125 X 5,880) 5.005.000 kronor. Barackerna borde uppläggas i fcirråd

på lämpligen sex olika platser i närheten av större städer. Med anledning

härav tillkomme dels fraktkostnader å tillhopa 237,500 kronor och dels kost
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Majds proposition nr 2.

naden för montering av cirka en tredjedel av barackerna typ I, vilka skulle

tjäna som förvaringslokaler för övriga baracker. Sistnämnda kostnader beräknades

till 451,500 kronor. Kommissionen förutsatte, att erforderlig mark

för förråden skulle kostnadsfritt tillhandahållas av kronan. Däremot borde

man för iordningställande av förvaringsplatserna räkna med en kostnad av

100,000 kronor. Sammanlagda kostnaden beräknade kommissionen sålunda

till (5,005,000 + 237,500 + 451,500 + 100,000) 5,794,000 kronor, vilket belopp

borde avrundas till 5,850,000 kronor.

Då kommissionen av beredskapsskäl funne ifrågavarande anskaffning synnerligen

brådskande, hemställde kommissionen, att härför erforderligt anslag

måtte anvisas å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1943/44.

Statens arbetsmarknadskommission har i utlåtande över utrymningskommissionens

framställning anfört i huvudsak följande.

Arbetsmarknadskommissionen ansåge sig ur de synpunkter kommissionen

hade att företräda kunna vitsorda vad utrymningskommissionen anfört angående

nödvändigheten av den planerade barackanskaffningen. Med hänsyn

till det stora antalet personer, som sysselsattes inom krigsindustrin, ifrågasatte

emellertid arbetsmarknadskommissionen, örn icke anskaffningen avbaracker

redan från början borde få större omfattning än utrymningskommissionen

föreslagit.

Såsom ett led i arbetsmarknadskommissionens verksamhet för överflyttning

av arbetskraft till skogsbruket från andra yrkesområden hade kommissionen

anskaffat 2,400 bostadsbaracker, vilka på vissa villkor utlånats

till skogsägarna. Dessa barackers konstruktion överensstämde i huvudsak

med de i utrymningskommissionens framställning såsom typ I betecknade

barackerna. Efter vissa ändringar i planlösningen för arbetsmarknadskommissionens

baracker kunde 24 personer härbärgeras i varje barack. Vid tiden

för utlåtandets avgivande vore endast drygt en tredjedel av barackerna

belagda. Kommissionen hade undersökt möjligheten och lämpligheten att

ställa något antal av sina baracker till utrymningskommissionens förfogande.

Med hänsyn till dels vissa preliminära uppgifter angående de baracker,

som skogsägarna vore villiga inlösa, och dels det behov av baracker, som

inom den närmaste framtiden på grund av eventuell begränsning av importen

av fossilt bränsle kunde komma att uppstå, hade arbetsmarknadskommissionen

funnit, att högst omkring 400 baracker kunde överlåtas till utrymningskommissionen.

Även örn detta antal baracker ställdes till utrymningskommissionens

förfogande, borde på grund härav minskning icke ske

av den barackanskaffning, som av utrymningskommissionen föreslagits.

Arbetsmarknadskommissionen hade granskat framställningen även ur tekniska

och ekonomiska synpunkter. Därvid hade befunnits, att hela anskaffningen

borde avse baracker av typ I. Någon upphandling av s. k. valvtält

borde sålunda icke ifrågakomma.

Slutligen har utrymningskommissionen anmält, att kommissionen ytterligare

undersökt olika möjligheter att lagra barackerna. Undersökningen

hade givit vid handen, alt det ur kostnadssynpunkt ställde sig mest förmånligt

att uppdraga lagringen åt leverantörerna. Kostnaden härför beräknades

till cirka 150,000 kronor eller ungefär + av kostnaderna för lagring på det

sätt, som angivits i framställningen.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Såsom av det anförda framgår hemställer statens utrymningskommission

örn anvisande av medel för anskaffning av monteringsfärdiga baracker. Barackerna

äro i första hand avsedda att utgöra en bostadsreserv för socialtjänständamål.

Kommissionen finner nämligen av de senaste krigserfarenheterna

framgå, att luftangrepp mot en ort kan förorsaka så stora skador

å dess bostadsbebyggelse, att vad därav återstår efter angreppet icke förslår

för härbärgering ens av den arbetsföra befolkningen. Da det emellertid

vöre av största betydelse att driften kunde fortsättas vid krigsviktiga företag

inom orten, måste möjlighet beredas de arbetsföra befolkningsgrupperna att

kvarstanna genom ordnande av provisoriska bostäder för dessa. Härtill skulle

ifrågavarande baracker användas. Behovet av baracker för detta ändamål

kunde komma att visa sig mycket betydande. Såsom en första åtgärd för

tillgodoseende av detta behov föreslår utrymningskommissionen, att baracker

för cirka 30,000 personer omedelbart skulle anskaffas. Enligt kommissionens

mening skulle barackerna även få utnyttjas för beredande av inkvarteringsmöjligheter

åt flyktingar vid en eventuell flyktingström till riket.

Slutligen antyder kommissionen, att barackerna kunde komma till användning

vid internationell hjälpverksamhet efter kriget.

I utlåtande över framställningen tillstyrker arbetsmarknadskommissionen

densamma men ifrågasätter, om icke anskaffningen av baracker redan från

början borde få större omfattning än utrymningskommissionen föreslagit.

Arbetsmarknadskommissionen meddelar samtidigt, att omkring 400 av de

baracker, som kommissionen anskaffat för skogsarbetare kunde överlåtas åt

utrymningskommissionen.

Av de skäl utrymningskommissionen anfört finner jag angeläget, att en

viss beredskap på ifrågavarande område åvägabringas. Emellertid synes för

närvarande tillräckligt att för ändamålet reserveras baracker som medgiva

inkvartering av cirka 20,000 personer. Utöver de 400 baracker, envar med

plats för 24 personer, som arbetsmarknadskommissionen förklarat sig kunna

ställa till utrymningskommissionens förfogande, erfordras sålunda nyanskaffning

av 200 baracker av den storlek utrymningskommissionen föreslagit, alltså

med plats för 48 personer. Jag anser emellertid icke uteslutet, att en närmare

avvägning framdeles av olika behov kan föranleda att ytterligare ett antal

av arbetsmarknadskommissionens baracker tagas i anspråk för nu ifrågavarande

ändamål.

Nyanskaffningen synes böra avse baracker av den mera gedigna konstruktion,

som betecknats med typ T i utrymningskommissionens förslag. Såväl ur

ekonomisk synpunkt som med hänsyn till en mera varaktig fredstidsanvändning

av barackerna vid internationell hjälpverksamhet eller såsom sommarkolonier

och liknande förläggningar torde nämligen baracktyp I här

vara överlägsen de s. k. valvtälten (typ II). Kostnaden hos fabrikanten för

en barack av typ I kan beräknas till 8,540 kronor. Innan upphandlingen verkställes,

förutsätter jag dock att en närmare prövning av prisfrågan äger rum.

Sammanlagda kostnaderna för anskaffning av 200 baracker skulle sålunda

uppgå till i runt tal 1,710,000 kronor. Lagringen av dessa baracker synes lämp
-

Fört
dragande».

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

ligen ske hos fabrikanterna. Kostnaderna liärför torde kunna uppskattas till

50,000 kronor. De av arbetsmarknadskommissionen tillhandahållna barackerna

äro för närvarande uppmonterade i skogarna. För att utgöra en beredskap

på förevarande område måste sistnämnda baracker nedmonteras och

transporteras till uppläggningsplatser, där ett antal, förslagsvis en tredjedel,

av barackerna åter uppmonteras för att tjäna såsom förvaringslokaler för

de övriga. Kontraktsenligt åligger det samtliga skogsägare, till vilka arbetsmarknadskommissionen

utlånat baracker, att nedmontera dessa samt de

större skogsägarna därjämte att forsla barackerna till närmaste järnvägsstation.

Med hänsyn härtill hava statens kostnader för de åtgärder beträffande

barackerna, varom här är fråga, inom arbetsmarknadskommissionen beräknats

till cirka 230,000 kronor.

Det totala medelsbehovet till bestridande av utgifterna för anskaffning,

ned- och uppmontering, transport samt lagring av ifrågavarande baracker

uppgår sålunda till (1,710,000 + 50,000 + 230,000) 1,990,000 kronor. Jag

förordar, att ett reservationsanslag å 2,000,000 kronor för ändamålet äskas

å tilläggsstat II till riksstaten för löpande budgetår under rubriken Anskaffande

av baracker för socialtjänsten m. m.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Anskaffande av baracker för socialtjänsten m. m.

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa

ett reservationsanslag av .............. kronor 2,000,000.

G. Diverse.

[10.] 8 b. Understöd m. m. åt vissa estniska medborgare, reservationsanslag.

Med bifall till Kungl. Majits förslag anvisade 1943 års riksdag tprop.

nr 344; skriv, nr 476) under förevarande rubrik ett reservationsanslag av

200,000 kronor, att av kommittén för Rågösvenskarna disponeras för bistånd

åt estniska medborgare av svensk härstamning, vilka återvänt eller väntades

återvända till Sverige. Till viss del avsåg anslaget även kostnaderna för en

planlagd större transport hit av sådana estlandssvenskar. Kungl. Majit hade

därjämte den 10 september 1943 av förslagsanslaget till oförutsedda utgifter

ställt ett belopp av 100,000 kronor till kommitténs förfogande för understöd

till återsända Estlandssvenskar.

I skrivelse den 13 december 1943 har kommittén för Rågösvenskarna gjort

framställning om ytterligare medel för bistånd åt de över 1,500 hittills anlända

estlandssvenskarna, nämligen dels 100,000 kronor till kostnader för

karantänsförläggningar, läkarundersökning, klädesutrustning, administration

m. m., dels 200,000 kronor till hjälp vid kolonisationen.

Beträffande medelsbehovet för löpande kostnader har kommittén i huvudsak

framhållit följande.

Kommitténs föreliggande anslagsbegäran avser att täcka det nu överblickbara

medelsbehovet under tiden intill den 1 juli 1944. Medel erfordras såväl

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

71

för ännu icke erlanda kostnader för estlandssvenskarnas resor, för deras hållande

i karantän, för deras första nödtorftiga utrustning med kläder o. dyl.

Ännu tillgängliga medel från de genom Kungl. Maj:ts brev den 10 september

1943 och den 19 november 1943 till kommitténs förfogande ställda anslagen

torde räcka till täckande av själva rese- och transportkostnaderna inklusive

Stockholms Rederi AB. Sveas räkningar för transporten av 700 nyss

hit anlända gamla och sjuka estlandssvenskar. o

Därutöver erfordras för en del av de hittills anlända medel 1) till lan tor

kläder och arbetsredskap, beräknade lill cirka 15,000 kr., 2) till kostnaderna

för karantänförläggningarna i Stockholm, till kommitténs kansli saint till

oförutsedda utgifter omkring 75,000 kr. samt slutligen 3) till ännu icke betalda

kostnader för läkarundersökning o. dyl. för tidigare anlända estlandssvenskar

10,000 kr., eller tillhopa 100,000 kr.

Kommittén är angelägen att framhålla, att det på grund av det oregelbundna

och oberäkneliga sätt, varpå de estlandssvenska immigranterna^ anlända,

icke föreligger någon möjlighet för kommittén att framlägga några

säkert hållbara kalkyler av kostnaderna.

Beträffande kostnaderna för den planerade kolonisationsverksamheten har

kommittén bland annat anfört följande.

Bland de hittills till Sverige anlända estlandssvenskarna finnes ett 50-tal

familjer, vilka i Estland haft sin utkomst som självständiga idkare av jordbruk

och fiske i förening samt ett lika stort antal familjer och ensamstående

personer, som helt ägnat sig åt fiske. Av dessa äro de flesta för närvarande utplacerade

som anställda i jordbruk, skogsarbete och i några fall i fiske huvudsakligen

i Stockholms län och på Gotland. Kommittén har sålunda beträffande

beredande av arbete åt dessa förfarit på liknande sätt som med de

på hösten 1940 först hit anlända 110 rågösvenskarna. Då de vunna erfarenheterna

från arbetet med dessas bosättning givetvis är av största värde, da

det gäller att lösa den nu föreliggande större kolonisationsuppgiflen, vill kommittén

om den förstnämnda härmed lämna några korta upplysningar.

Det inom Stockholmsavdelningen av Riksföreningen för svenskhetens bevarande

i utlandet bildade s. k. Estlandsutskottet fick av nationalinsamlingen

för Finland mottaga en summa av 100,000 kronor, avsedd såsom hjälp åt

de till Sverige överflyttande estlandssvenskarna. I samarbete mellan Estlandsutskottet

och Rågökommittén bildades då den s. k. Rågöstiftelsen, till vilken

förutnämnda summa överlämnades. Denna stiftelse kunde snabbt och verksamt

bidraga till rågöbornas fasta bosättning företrädesvis på Björkö utanför

Norrtälje, på Gräsö och Vätö. Stiftelsen disponerade sina medel i runda tal

med 18,000 kronor till inköp av fiskebåtar, motorer och redskap, 70,000 kronor

till inköp av 8 mindre jordbruks- och fiskarelägenheter och 12,000 kronor

till inköp av yttre inventarier till dessa.

Fastigheterna, vilka i allmänhet omfatta några tunnland åker samt husbehovsskog,

ha av stiftelsen utarrenderats till rågösvenskar mot ett arrende

motsvarande 2 procent på inköpssumman. Härtill kommer ärlig amortering

av de inköpta inventarierna, vilka skola vara slutbetalade inom 15 år. Då inventarierna

amorterats till %, tillfalla de respektive arrendator. Denne ägei

rätt att inlösa av honom arrenderad fastighet till stiftelsens inköpspris. Bålar

och fiskeredskap lia uthyrts mot samma procentsats och med en amorteringstid

av numera 5 år.

Att denna estlandssvenska bosättning lyckats synnerligen val Damgar

bland annat därav att å fiskebåtarna, motorerna och redskapen amorterats

omkring 70 procent samt å yttre inventarierna över 25 procent, varjämte två

opaginerad Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

1 “ Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

fastigheter redan försålis till vederbörande arrendator. Ytterligare en torde

mom narmaste tid komma att inköpas av arrendatorn. Av de ursprungligen

till antalet 110 ragoborna bo tor närvarande 66 personer i stiftelsens fastigheter

pa Björkö m. fl., dar de försörja sig med fiske som huvudnäring. Förhållandet

till den svenska skärgårdsbefolkningen är gott. Resp. kommuners

ortroendeman lia halsat bosättningen med tillfredsställelse, då den motväger

en kraftiga och för kommunerna kännbara avfolkning av skärgården som

lorekommit tiden närmast före kriget.

Ragosvenskarna av vilka omkring 80 procent inom ett år blevo svenska

medborgare ha salunda hastigt vuxit in i det svenska samhället. Därest dessa

tidigare självägande bönder och fiskare icke kunnat beredas möjlighet till

en verksamhet, som liknade deras föregående i hemlandet, hade de med säkerhet

icke kommit till sin rätt här i landet, och de gamla och åldrande hade

mast omhandertagas av samhället för full försörjning. Som anställda i det

inre av landet kommer denna gammaldags ursprungliga kustbefolkning icke

i sin rätta miljö. Såsom självständiga utövare av havsfiske och skärgårdsjordbruk

finna de sig däremot snabbt tillrätta — till såväl eget som resp.

ko,m™“Ils. 0S?1 ,det svenska samhällets fromma, inte minst ur fiskerinäringens

och tolkforsorjmngens synpunkt.

Det till kommittén av Kungl. Majit lämnade uppdraget att vidtaga erforderliga

åtgärder för att från Estland ankommande personer av svensk här™ade

bl. a. genom jordbruk och fiske beredas sådan försörjning

att de inordnas i det svenska samhället, anser sig kommittén, vad beträffar

den„ förutnämnda, tidigare självägande jordbruks- och fiskarehefolkningen

endast kunna tillfredsställande lösa, därest kommittén får möjlighet

att bedriva bosättningsarbetet på ungefär motsvarande sätt som skett beträffande

ragoborna.

Kommittén har emellertid ännu icke möjlighet att överblicka den blivande

kolonisationens storlek och kan därför icke förebringa någon tillförlitlig utredning

angående storleken av de för kolonisationens genomförande erforderliga

medlen. För att emellertid kunna så snabbt som möjligt placera en del

av de estsvenska familjerna anser sig kommittén intill den 1 juli 1944 behöva

disponera medel enligt följande tablå.

För inköp av fiskebåtar, motorer, redskap m. m. för 20 fa
miljer

ä 5,000 kronor per familj ...................... kronor i0o,000

för inköp av fiskeställen, småbruk o. s. v. för 20 familjer å

5,000 kronor ...................................... kronor 1004300

Summa kronor 200,000.

Kommittén anhåller, att dessa medel måtte ställas till kommitténs förfogande

enligt de närmare föreskrifter, som kunna komma att meddelas av

Kungl. Majit. Pa grund av erfarenheten från rågöbosättningen har kommittén

grundad anledning antaga, att säkerhet finnes för att de sålunda disponerade

medlen komma att av vederbörande estlandssvenskar avtalsenligt förräntas

och snabbt amorteras.

Ender år 1943 anlände i runt tal 1,600 estlandssvenskar till Sverige. Kostnaderna

för den därmed förenade understödsverksamheten avseende mottagande

av flyktingarna och deras inplacering i svenskt arbetsliv ha väsentligen

bestritts av statsmedel, som ställts till förfogande åt den av Kungl. Majit den

12 september 1940 tillsatta kommittén för Rågösvenskarna. Det av kommittén

nu anmälda medelsbehovet avser de kostnader, som beräknats belöpa å tiden

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

73

intill den 1 juli 1944 för de i mitten av december 1943 hit anlända estlandssvenskarna.

Det har givetvis icke varit möjligt att verkställa några kostnadsberäkningar

i fråga om estlandssvenskar, som framdeles kunna anlända hit.

Därest ett ytterligare medelsbehov skulle uppkomma under våren, torde jag

senare få anmäla detta.

Med denna utgångspunkt biträder jag kommitténs beräkningar. Det belopp

av 100,000 kronor, som beräknats till löpande kostnader för mottagande och

vård av estlandssvenskarna i avvaktan på deras inordnande i det svenska samhället,

torde böra anvisas å driftbudgeten under förevarande rubrik.

I fråga om de egentliga kolonisationskostnaderna, som till större delen ha

karaktären av lån, som skola förräntas och amorteras, synes medelsanvisningen

lämpligen böra ske under fonden för låneunderstöd i form av lån till den

s. k. Rågöstiftelsen. Jag förordar, att för ändamålet anvisas ett belopp av

200,000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela närmare

föreskrifter rörande villkoren för lånet.

Hemställan rörande medelsanvisningen under fonden för låneunderstöd gör

jag i annat sammanhang. Här hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Understöd m. m. dt vissa estniska medborgare å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett

reservationsanslag av.................... kronor 100,000.

[11.] 15. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.

För ifrågavarande ändamål har för löpande budgetår anvisats ett belopp

av 500,000 kronor. Vid budgetårets ingång förefanns å anslaget endast en

mindre reservation, 8,624 kronor.

Bland de större utredningar, som voro i verksamhet under föregående budgetår,

då utgifterna under detta anslag uppgingo till sammanlagt 663,698 kronor,

lia socialvårdskommittén och 1941 års befolkningsutredning fortsatt sitt

arbete även under löpande budgetår och dragit betydande kostnader. Ett flertal

nya utredningar ha tillkommit. Bland dessa må nämnas statens sjukhusutredning

av år 1943, kommunindelningskommittén och 1943 års civilförsvarsutredning,

en utredning rörande de partiellt arbetsföras problem och

en kommitté för anordnande av arbetsstudier beträffande byggnadsarbete för

jordbrukets behov. Den förstnämnda av de nytillkomna utredningarna torde

bli särskilt kostnadskrävande till följd av de omfattande arbetsstudier rörande

sjukhusarbete, som ansetts böra läggas till grund för utredningens fortsatta

arbete. För dessa arbetsstudier lia kostnaderna under år 1944 beräknats uppgå

till cirka 75,000 kronor.

En överslagsberäkning rörande medelsbehovet för de utredningar, som sålunda

för närvarande pågå inom socialdepartementet, har givit vid handen,

att de för löpande budgetår tillgängliga anslagsmedlen icke äro tillräckliga.

En anslagsförstärkning med åtminstone 300,000 kronor synes erforderlig.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett

reservationsanslag av....................kronor 300,000.

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt, behagar Hans

Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet!

Jan-Erik Stenius.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

75

Bilaga 6.

Egentliga statsutgifter.

Sjätte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 4 januari 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,

Rubbestad.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler

härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden

angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstalen för budgetåret

1943/44 samt anför därvid följande.

E. Diverse.

[1.] 2 b. Ersättning åt statens och enskilda järnvägar för transporter av

finska barn m. m. Genom beslut den 16 januari 1942 bemyndigade Kungl.

Majit järnvägsstyrelsen att, under iakttagande av de kontroll- och befordringsföreskrifter,

styrelsen kunde finna skäl utfärda, låta å statens järnvägar

i 3 klass avgiftsfritt befordra vissa i Sverige omhändertagna finska barn

jämte dem åtföljande vårdare från den ort i Sverige, dit barnen anlänt, till

deras uppehållsort och åter till nyssnämnda eller annan för hemtransporten

lämplig ort. Kungl. Majit förklarade sig i detta sammanhang vilja framdeles

taga under övervägande, huruvida ersättning för ifrågavarande resor

kunde beredas av statsmedel.

Under åberopande härav har järnvägsstyrelsen i skrivelse den 10 december

1942 hemställt, att ersättning av statsmedel måtte beredas statens och de i

personsamtrafiken deltagande enskilda järnvägarna med 50 procent av de

enligt ordinarie taxa för vederbörande järnvägar uträknade avgifterna för

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Majlis proposition nr 2.

Departements - chefen.

ifrågavarande transporter under år 1942 eller med sammanlagt 342,158 kronor

52 öre samt att styrelsen måtte bemyndigas att i avräkningsväg fördela

de ersättningsbelopp, som tillkomme de enskilda järnvägsförvaltningama.

Jag har intet att erinra mot bifall till järnvägsstyrelsens hemställan, som

ansluter sig till vad statsmakterna tidigare beslutat i liknande fall. Då ersättningen

avser under år 1942 utförda transporter, torde medel böra anvisas

redan för nu löpande budgetår. Anslag för ändamålet torde böra upptagas

med ett avrundat belopp av 342,200 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ersättning dt statens och enskilda järnvägar för

transporter av finska barn in. m. å tilläggsstat II lill riksstaten

för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag

av ................................ kronor 342,200.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sigurd Lang.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

77

Bilaga 7.

Egentliga statsutgifter.

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4

januari 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,

Rubbestad.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge, anmäler härefter

under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående

egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44

samt anför därvid följande.

B. Arkiv, bibliotek och museer.

[1.] 33. Förstärkningsarbeten vid Stockholmsmuseernas skyddsrum, reservationsanslag.

Efter framställning av Kungl. Maj:t (propositionen nr 79)

beviljade 1940 års lagtima riksdag på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1939/40 under åttonde huvudtiteln ett reservationsanslag av 500,000

kronor för anordnande av skyddsrum för vissa museisamlingar. Anläggningen,

vilken skulle anordnas i form av tre tunnlar, insprängda i berg,

var avsedd för vissa Stockholmsmuseers elitsamlingar. Sedermera anvisade

1941 års riksdag på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 (skrivelsen

nr 45) ett reservationsanslag (B) av 135,000 kronor till anordnande

av ett skyddsrum för vissa arkivalier, tillhörande riksarkivet, Svea hovrätt,

kommerskollegium, statistiska centralbyrån och riksräkenskapsverket. Detta

skyddsrum skulle insprängas såsom en särskild tunnel i anslutning till de

övriga tre.

Skyddsrummet har utförts genom byggnadsstyrelsen försorg och tagits i

bruk för de avsedda ändamålen. Anläggningen slår under vård och förvaltning

av byggnadsstyrelsen, som även ombesörjer bevakning. Däremot fast
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

ställer riksantikvarien ordningsregler för skyddsrummet och instruktion för

tillsyningsmannen över anläggningen.

Riksantikvarieämbetet har nu hemställt, att ett belopp av 18,000 kronor

måtte ställas till förfogande för utförande av erforderligt betona!ionsskvdd

och övriga förstärkningsarbeten på skyddsrummet. Ämbetet har i huvudsak

anfört följande.

T skrivelse den 20 maj 1943 framlade luftskyddsinspektionen förslag till

förstärkningsarbeten å skyddsrummet, motiverade av de under senaste tid

vunna erfarenheterna och rönen beträffande nyare och tyngre bombers verkningar.

Inspektionen hade sålunda funnit, att de splittersäkra dörrarna icke

voro tillräckligt motståndskraftiga vid brisad omedelbart utanför branddörrarna,

att sprängmanteln över ingången icke skyddade mot tyngsta förekommande

pansarbomb samt att ingången icke var skyddad mot den sugoch

tryckvåg, som uppstod vid brisad utanför ingången. Anordnande av

s. k. detonationsskydd var enligt inspektionens mening nödvändigt för ali

fullgott skydd skulle erhållas.

Sedan riksantikvarien hos byggnadsstyrelsen hemställt om de av luftskyddsinspektionen

påkallade skyddsåtgärderna, anförde byggnadsstyrelsen

bland annat följande.

Vid tiden för den ifrågavarande anläggningens planerande och utförande

hade vederbörlig hänsyn tagits till då förekommande flygbombstyper. Utvecklingen

inom luftkrigets område hade emellertid gått mot användande av

betydligt tyngre bomber och med annan verkan än vad man tidigare haft

anledning att räkna med. Vid bombbrisader uppstående luftstötar hade vid

lättare bombtyper relativt obetydlig verkan, men under senaste tiden vunna

erfarenheter utvisade, att de numera använda tunga bomberna i nämnda

avseende hade en förödande effekt. Huruvida en bomb vid nedslag omedelbart

framför den till ytstorleken förhållandevis obetydliga ingången till här

ifrågavarande skyddsrumsanläggning hade sådan verkan, att luftstötarna,

direkt eller indirekt, komme att skada de i tunnlarna förvarade föremålen,

syntes icke vara klarlagt. Den i tunnlarna inneslutna luften kunde sålunda

på grund av sin stora volym verka kraftigt dämpande på utifrån kommande

luftstötar. Då emellertid de förvarade föremålen ägde oersättligt värde, kunde

det vara lämpligt att vidtaga även den försiktighetsåtgärden att förstärka

tunnelingången och anordna detonationsskydd i enlighet med luftskyddsinspektionens

förslag. Kostnaden för utförande av dessa arbeten hade beräknats

till 18,000 kronor. För skyddsrumsanläggningen anvisade medel lämnade

icke tillgång till bestridande av kostnaderna för ifrågavarande arbeten.

Med hänsyn till vad sålunda förekommit anser sig riksantikvarien icke

kunna underlåta att hos Kungl. Majit göra framställning om anvisande av

medel för anordnande av det detonationsskydd med flera förstärkningsarbeten,

som av luftskyddsinspektionen påkallats för skyddsrummet. Riksantikvarien

vill understryka att de i skyddsrummet förvarade museiföremålen

utgöra ömtåliga elitsamlingar av oersättligt värde. Anordnandet av

skyddsrummet ter sig tämligen meningslöst, därest icke de skyddsåtgärder

vidtagas, som giva betryggande säkerhet.

Skyddsrummet för Stockholmsmuseernas elitsamlingar och vissa statliga

institutioners arkivalier är nyligen färdigställt och har anordnats på ett

sätt, som vid tiden för planerandet av anläggningen ansågs erbjuda tillräcklig

säkerhet. Bombkrigets utveckling har emellertid gjort, att skydds
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 2.

79

rummet enligt luftskyddsinspektionens mening icke längre bereder fullgott

skydd. För att uppnå full säkerhet även vid brisad av de numera förekommande

tyngsta bombtyperna omedelbart utanför ingången erfordras sålunda

vissa förstärkningsanordningar. Då ifrågavarande skyddsrum är avsett att

utgöra och bör vara ett skyddsrum av högsta säkerhetsgraden, anser jag mig

icke kunna underlåta att biträda riksantikvarieämbetets framställning om

anvisande av medel för de ifrågavarande förstärkningsarbetena. För ändamålet

torde böra anvisas ett reservationsanslag av 18,000 kronor under driftbudgeten

på tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Förstärkningsarbeten vid Stockholmsmuseernas

skyddsrum på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1943/44 anvisa ett reservationsanslag av .... kronor 18,000.

C. Kyrkliga ändamål.

[2.] 11. Vissa skyddsarbeten på Uppsala domkyrka, reservationsanslag.

Uppsala domkyrkas yttre befinner sig i ett synnerligen bristfälligt skick. I avvaktan

på en genomgripande restaurering ha under de senare åren efter

förslag av domkapitlet i Uppsala och den år 1937 tillsatta domkyrkokommittén

omfattande skyddsarbeten vidtagits på domkyrkans ytterdelar för avhjälpande

av skador, som inneburit fara för människor och risk för byggnadsverkets

bestånd. Sålunda medgavs åren 1938 och 1939, att för ändamålet

finge disponeras sammanlagt högst 284,600 kronor, huvudsakligen ur förslagsanslaget

till oförutsedda utgifter. År 1941 anvisades vidare på tilläggsstat

för budgetåret 1940/41 under åttonde huvudtiteln ett reservationsanslag

av 208,000 kronor under rubriken Vissa skyddsarbeten å Uppsala domkyrka

(propositionen 1941:63, riksdagens skrivelse 1941:200). Sistnämnda anslag

avsåg huvudsakligen ombyggnad av strävsystemet ovan sidoskeppstaken på

domkyrkans södra fasad samt över gesimsen på kleristoriemuren på samma

sida jämte fogningsarbete på denna mur. Därjämte var anslaget avsett för

utförande av vissa restaureringsarbeten, för vilkas verkställande de tidigare

anvisade medlen icke Täckt till, nämligen rivning av kontrefortavtäckningar,

nedtagning av vattenutkastare och fogrensningsarbete. Vidare inbegreps försöksbehandling

av kapellkransens taklist. År 1943 medgavs slutligen, att av

en förefintlig behållning på sistnämnda anslag ett belopp av 16,100 kronor

finge disponeras för anordnande av ett i omförmälda skyddsarbeten icke ingående

skyddslak m. m. vid domkyrkans västportal (propositionen 1943: 275,

riksdagens skrivelse 1943:442).

Beträffande domkyrkans nuvarande tillstånd och föreliggande restaureringsförslag

har en ingående redogörelse lämnats i 1944 års statsverkspropösilion,

åttonde huvudtiteln, punkten 43. Till denna redogörelse torde jag här

få hänvisa.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Domkapitlet i Uppsala har i skrivelse den 13 oktober 1943 hemställt örn

anvisande av ett anslag av 60,000 kronor till bestridande av kostnaderna för

ytterligare skyddsarbeten. De arbeten, vartill medel nu äskas, avse dels plålintäckning

av 5 strävbågar på norra långhuset och 3 strävbågar på norra

korpartiet, av övre gesimser på långhusets norra sida, norra och södra tvärskeppen

samt korpartiets norra sida, av nedre gesimser på norra och södra

långhusen och korpartiet, samt av de s. k. solbänkarna på tornen, dels rivningar

och plåtintäckningar vid norra och södra tvärskeppens balkonger och

fialbaser, dels ock omläggning av vattenutkastare på norra och södra långhusen

samt korpartiet. De av domkapitlet framlagda kostnadsberäkningarna,

vilka uppgjorts av byggnadsfirman A. Dios, Uppsala, i samråd med arkitekten

N. Friberg och länsarkitekten J. Curman, sluta på sammanlagt cirka

55,000 kronor. Då emellertid ytterligare ökning av material- och arbetskostnaderna

kunde vara att befara, har domkapitlet ansett kostnaderna böra beräknas

till 60,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har på domkapitlets förfrågan förklarat sig finna det

framlagda konserveringsförslaget tillräckligt betryggande för ifrågavarande

konstruktioners fortsatta bestånd under erforderlig tid.

Med anledning av domkapitlets förevarande framställning uppdrog Kungl.

Maj:t genom beslut den 12 november 1943 åt professor emeritus H. Kreuger

och byrådirektören i byggnadsstyrelsen N. T. Royen att i .samråd verkställa

en byggnadsteknisk undersökning rörande de av domkapitlet ifrågasatta

skyddsåtgärderna samt till ecklesiastikdepartementet inkomma med redogörelse

för undersökningens resultat jämte de förslag, vartill utredningen kunde

giva anledning.

Med skrivelse den 8 december 1943 ha utredningsmännen framlagt förslag

i ämnet. I skrivelsen anföres bland annat:

När man nu funnit sig nödsakad att åter igångsätta skyddsåtgärder, bör

som ledande princip fastställas, att åtgärderna göras betryggande för åtminstone

cirka fem år framåt.

Helst borde även de åtgärder, som vidtagas, vara icke blott konserverande

utan även av art, att de kunna ingå som led i den framtida restaureringen.

Exempelvis torde den redan vidtagna åtgärden med bortbilandet av cementfogningen

i vissa delar av fasaderna anses bidraga till byggnadens konservering,

samtidigt som den är av värde ur utseendesynpunkt.

Då emellertid den tidigare planerade restaureringen avbrutits för att lämna

rum för en öppen tävlan, blir det synnerligen svårt för att ej säga omöjligt

att planera konserveringsåtgärderna på ett sådant sätt, att de med säkerhet

kunna bli av mera beståndande värde.

Under hänvisning till vad ovan anförts, hava vi ansett det lämpligt framlägga

förslag örn skyddsåtgärder med erforderlig skyddsverkan för åtminstone

omkring 5 år framåt och under iakttagande av största möjliga sparsamhet.

I viss utsträckning hava de av domkapitlet föreslagna åtgärderna ansetts tillfyllest.

Dock måste därutöver föreslås komplettering genom borthuggning av

ännu kvarsittande till synes oskadade utstående lister, droppnäsor, voluter o. d

invid icke inhägnat område, emedan det kan befaras, att sådana delar snart

nog kunna lossna och emedan en med vissa tidsmellanrum företagen översyn

av kyrkan icke utesluter att under mellantiden viss risk kan föreligga.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

81

Vi vilja utöver domkapitlets anvisningar föreslå övertäckning av de öppna

balkongerna å västfasaden med trätak och asfaltpapp för att hindra ytterligare

vattenbemängning i undervarande murverk genom den oisolerade cementbeläggningen.

Dessutom hava vi ansett oss även böra föreslå en fastkramling i bakomvarande

murverk av cementstensgesimserna, emedan de sakna förband med

nämnda murverk. Likaledes böra solbänkarna, vilka av domkapitlet ansetts

endast böra cementbehandlas och plåtbeklädas, bakmuras med fullgott tegelmurverk,

i de fall då det nuvarande murverket är vittrat i nämnvärd utsträckning.

Lösa eller avsevärt rubbade cementstenblock i solbänkarna böra dessutom

faslkramlas.

Vi anse lämpligare att gesimser, solbänkar, strävbågar m. m. i stället för av

domkapitlet föreslagen cementbruksavjämning och plåtbeklädnad förses med

en pappklädd träpanel på läkt, och med rikligt språng, med ett luftrum om

20 å 30 mm mellan träpanelens undersida och cementstenens översida. Därigenom

erhålles bättre lunning av undervarande delar och risk för kondensera

förebygges.

Omläggning av rännor o. d. bör lämpligen utföras enligt domkapitlets förslag.

Däremot torde rivningen av fialskaften vid norra och södra tvärskeppen

icke erfordras om blott lösa och utstående delar i deras sidor avlägsnas.

Med utgångspunkt från de sålunda förordade principerna för skyddsåtgärdernas

vidtagande ha utredningsmännen framlagt nya, av byggnadsfirman A.

Dios uppgjorda kostnadsberäkningar, avseende samtliga av dem föreslagna

konserveringsarbeten och slutande på sammanlagt 45,000 kronor, vartill dock

kommer 4,000 kronor för eventuell ökning av material- och arbetskostnaderna.

Utredningsmännen föreslå, att åtgärder i enlighet med det av dem framlagda

förslaget vidtagas till domkyrkans skyddande mot klimatologiska påverkningar

samt att för ändamålet anvisas ett anslag av 49,000 kronor.

Domkapitlet har tillstyrkt utredningsmännens förslag.

Såsom jag i annat sammanhang framhållit, ha de på domkyrkan vidtagna Departementsgenomgripande

skyddsåtgärderna haft till följd, att kyrkan nu till det yttre ''**/*"■

framträder i föga värdigt skick utan att likväl erbjuda full säkerhet mot

fortskridande förstörelse och därav förorsakade olyckshändelser. För att åvägabringa

ett avgörande av frågan örn domkyrkans framtida gestaltning har

på hemställan av mig för riksdagen framlagts förslag om anordnande av en

arkitekttävling rörande kyrkans restaurering. Då emellertid förberedelserna

för en dylik restaurering kräva avsevärd tid, har fråga uppkommit örn ytterligare

skyddsåtgärder för tiden intill dess slutlig ställning kunnat tagas

till frågan om kyrkans framtida gestaltning. Härvid torde endast sådana

skyddsåtgärder böra ifrågakomma, som av fackmän konstateras vara oundgängligen

nödvändiga för att motverka den snabbt fortskridande söndervittringen

av vissa byggnadspartier och för avlägsnande av riskerna för

olyckshändelser. Av den lämnade redogörelsen framgår, att de av Kungl.

Maj:t tillkallade utredningsmännen funnit det icke böra anstå med vidtagande

av vissa skyddsarbeten, avseende huvudsakligen konservering genom

plålintäckning av ett antal på kyrkans nordsida befintliga strävbågar och

Bihang till riksdagens protokoll 19ii. 1 saini. Nr 2. 6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

cementbalustrader samt avlägsnande av ännu kvarsittande, till synes oskadade

partier, vilka inom en nära framtid kunna befaras lossna och orsaka

olyckshändelser. De av utredningsmännen föreslagna åtgärderna anses äga

skyddsverkan för en tid av omkring 5 år. I likhet med utredningsmännen

anser jag de ifrågasatta skyddsarbetena vara av sådan vikt, att de snarast

böra utföras. Mot de av utredningsmännen framlagda kostnadsberäkningarna

har jag icke funnit anledning till annan erinran än att en post på 4,000 kronor,

avseende eventuell stegring av material- och arbetskostnader, bör uteslutas.

Med hänsyn till önskvärdheten av att de ifrågasatta konserveringsarbetena må

kunna igångsättas utan tidsutdräkt torde det erforderliga anslaget (49,000 —

4,000 =) 45,000 kronor, böra anvisas på tilläggsstat II för löpande budgetår.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa skyddsarbeten på Uppsala domkyrka på tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett

reservationsanslag av .................... kronor 45,000.

O. Diverse.

[3.] 10 a. Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete, reservationsanslag.

I bilagan åttonde huvudtiteln av årets statsverksproposition har under punkten

260 för nästa budgetår äskats ett reservationsanslag av 60,000 kronor

till främjande av nordiskt-kulturellt samarbete. Anslaget är avsett för vissa

närmare angivna ändamål och har motiverats med angelägenheten av att

under rådande internationella förhållanden fördjupa och stärka den nordiska

samhörighetskänslan.

Redan under innevarande budgetår lia i annan ordning medel ställts till

förfogande för detta ändamål. Sålunda bär Kungl. Majit från åttonde huvudtitelns

anslag till extra utgifter anvisat dels högst 13,300 kronor till iordningställande

av en serie grammofonskivor jämte tillhörande textböcker, avsedda

att såsom gåva överlämnas till vissa läroanstalter i Danmark, Finland

och Norge, dels ock 12,000 kronor för att bereda universitet och högskolor

tillfälle att anlita vetenskapsmän från Danmark såsom föreläsare och ledare

av vissa övningar. Sistnämnda belopp avser att täcka kostnaderna för sagda

verksamhet intill utgången av februari 1944. Även andra former för samarbetets

främjande torde komma att aktualiseras under budgetåret. Jag

erinrar örn att styrelsen för Sveriges folkskollärarförbund i en den 10 december

1943 dagtecknad skrivelse hemställt bland annat, att ett antal norska

och danska reselektorer måtte på ett eller annat sätt knytas till folkskoleväsendet

för att inom folkskolan hålla uppläsningar och föredrag på respektive

språk. Det synes mig önskvärt, att till Kungl. Maj:ts förfogande ställas

särskilda medel för tillgodoseende under innevarande budgetår av ytterligare

uppkommande önskemål av nämnda eller likartad beskaffenhet. Detta syfte

torde lämpligen böra få tillgodoses på det sättet, att för åtgärder av här

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition nr 2.

83

ifrågavarande art på tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår

uppföres ett reservationsanslag av 20,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete på tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett

reservationsanslag av .................... kronor 20,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Torsten Svensson.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

85

Bilaga 8.

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den i

januari 194A.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,

Rubbestad.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, och

statsrådet Domö anmäla härefter under jordbruksdepartementets handläggning

hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1943/44, statsrådet Pehrsson-Bramstorp beträffande

punkterna 1—6 och 8 samt statsrådet Domö beträffande punkten 7. Föredragandena

yttra därvid följande.

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar

m. m.

[1.] 3. Lantbrukshögskolan: Materiel m. m., reservationsanslag. För detta

ändamål är för innevarande budgetår anvisat ett reservationsanslag av

120,000 kronor.

I skrivelse den 7 oktober 1943 har styrelsen för lantbrukshögskolan hemställt

örn anvisande av tillhopa 9,700 kronor till bestridande av vissa kostnader

i samband med överflyttandet av högskolans husdjursförsöksanstalt

från Experimentalfältet till Ultuna m. m. Styrelsen har i skrivelsen anfört i

huvudsak följande.

Lantbrukshögskolans husdjursförsöksanstalt har den 1 oktober 1943 helt

överflyttats från Experimentalfältet till provisoriska lokaler vid Ultuna. I

samband med överflyttningen ha vissa ofrånkomliga reparationsarbeten måst

utföras i nämnda lokaler. Sålunda har i administrationsbyggnadens bottenvåning

två rum, som tidigare använts som arkivlokaler för högskolans bibliotek,

iordningställts till arbetsrum för husdjursförsöksanstaltens personal.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departementt

chefen.

I samband härmed måste även viss omläggning av det elektriska ledningsnätet

ske. Kostnaderna för dessa arbeten uppgå till sammanlagt 2,350 kronor.

De största svårigheterna uppstodo, då lämpliga lokaler skulle anskaffas

för anstaltens kemiska avdelning. Denna fråga har emellertid kunnat lösas

på så sätt, att anstaltens kemister beretts arbetsplats i övningslaboratoriet

på institutionen för marklära vid högskolan. Emellertid måste inredas ett

kvarnrum samt ett fysiologiskt laboratorium för institutionen, då härför

lämpliga utrymmen ej kunnat ställas till förfogande. Kvarnrummet är avsett

att inredas på vinden till högskolans stora institutionsbyggnad och det fysiologiska

laboratoriet är avsett att anordnas i den s. k. demonstrationshallen.

Kostnaderna för iordningställandet av dessa lokaler uppgå till sammanlagt

4,126 kronor.

Vidare får styrelsen anmäla, att den destillationsapparat för gasdrift som

år 1937 anskaffades till högskolans växtfysiologiska institution nu är fullständigt

sönderbränd och icke vidare kan användas. Det är därför nödvändigt

att anskaffa en ny destillationsapparat. Enligt infordrat anbud uppgå

kostnaderna för en ny destillationsapparat avsedd för elektrisk drift till

1,875 kronor. Härtill komma kostnader för installation av destillationsappaten

samt framdragande av elektriska ledningar. Dessa kostnader uppgå till

1,300 kronor.

I remissutlåtande den 20 oktober 1943 har statskontoret — under förmälan

att det under nionde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget till

extra utgifter icke för närvarande lämnade tillgång till täckande av ifrågavarande

kostnader — anfört, att styrelsens framställning icke torde kunna

bifallas utan att hemställan gjordes hos riksdagen om anvisande av erforderliga

medel.

De åtgärder, varom här är fråga, torde vara av den natur, att de snarast

böra vidtagas. Mot högskolestyrelsens kostnadsberäkningar har jag intet att

erinra. Jag anser mig därför böra förorda, att å lilläggsstat II till riksstaten

för innevarande budgetår äskas ett belopp av 9,700 kronor för ifrågavarande

ändamål. Sagda belopp torde böra anvisas under anslagstiteln Lant

brukshögskolan: Materiel m. m.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Lantbrukshögskolan: Materiel m. m. å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av ............................ kronor 9,700.

[2.] 8. Lantbrukshögskolan: Byggnadsarbeten och vissa andra engångskostnader,

reservationsanslag. Vid 1942 års riksdag anvisades å riksstaten

för budgetåret 1942/43 under denna anslagsrubrik ett reservationsanslag av

973,400 kronor. Genom beslut den 17 april 1942 bemyndigade Kungl. Majit

byggnadsstyrelsen att med anlitande av förenämnda anslag låta för en sammanlagd

kostnad av (765,000 + 10,000 + 108,400 =) 883,400 kronor dels

uppföra en gemensam byggnad för lantbrukshögskolans institution för ma
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 2.

87

skin- och redskapslära ävensom för statens maskin- och redskapsprovningsanstalter,

dels anordna lokaler för högskolans institution för fysik och meteorologi

i den s. k. Hoffman-Bangska villan, dels ock föranstalta om anslutning

av högskolans avloppsledningar till Uppsala stads reningsverk samt,

i samband därmed, av svenska vall- och mosskulturföreningens kloak- och

gasledningssystem till högskolans avlopps- och gasledningssystem.

I skrivelse den 20 december 1943 har byggnadsstyrelsen hemställt, att för

verkställande av omförmälda byggnadsarbeten måtte hos 1944 års riksdag

äskas ytterligare 60,000 kronor. Byggnadsstyrelsen har härvid anfört följande.

Ifrågavarande arbeten närma sig numera sin fullbordan. Sålunda är institutionsbyggnaden

färdig med undantag av inredningsarbetena, och av arbetena

med anslutningsledningen till Uppsala stads reningsverk återstå inom

Ultunas område endast vissa smärre ledningar och pumpverksinstallationer.

Arbetena i den s. k. Hoffman-Bangska villan äro ännu icke utförda.

Det har emellertid visat sig, att de för arbetena anvisade medlen icke förslå

till arbetenas slutförande på grund av den stegring av priserna på såväl

material som arbete, som ägt rum sedan kostnaderna beräknades. Dessa baserade

sig nämligen på de priser, som voro gällande i juni 1941. Då arbetena

ifråga igångsattes under oktober 1942 och pristegringen därefter hejdats, har

denna övat inflytande på hela det för arbetena anvisade beloppet. Byggnadsstyrelsen

beräknar, att prisstegringen sedan juni 1941 uppgår till omkring

15 procent. Genom sträng sparsamhet under arbetets gång har denna stegring

emellertid till stor del kompenserats, varigenom det belopp, som ytterligare

erfordras, kunnat inskränkas till 60,000 kronor eller mindre än 7 procent

av anvisade medel.

Med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen anfört i ärendet samt till angelägen- Departements.

heten av att förevarande byggnadsarbeten snarast möjligt kunna slutföras che,en''

vill jag förorda, att erforderliga medel till förstärkning av det förut anvisade

anslagsbeloppet äskas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

Mot byggnadsstyrelsens beräkning av det ytterligare medelsbehovet för ifrågavarande

ändamål, vilken beräkning slutar å ett belopp av 60,000 kronor,

har jag intet att erinra. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Lantbruksbögskolan: Byggnadsarbeten och vissa

andra engångskostnader å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av ................................ kronor 60,000.

G. Lanthushållning i allmänhet.

[3.] Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. Enligt av riksdagen

tidigare meddelade beslut medgavs, att de margarinaccismedel, som influtit

före den 1 juli 1935, finge användas för utdelning gratis eller till nedsatt pris

av vissa jordbruksprodukter till hjälpbehövande. Sedan därefter vid 1940 ars

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj.ts proposition nr ?.

lagtima riksdag (prop. nr 276; r. skr. nr 427) fattats beslut om att de medel,

som enligt då gällande bestämmelser skulle ingå i jordbrukets prisregleringsfond,

efter utgången av juni 1940 ej längre skulle tillföras fonden, bemyndigades

Kungl. Majit vid 1941 års riskdag (prop. nr 278; r. skr. nr 411) —

med hänsyn till önskvärdheten av att prisregleringsfonden slutligt avvecklades

och de å fonden disponibla medlen därför ej foges i anspråk — att av medel,

som anvisades till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, disponera

intill ett belopp av 500,000 kronor för nyssberörda utdelning av livsmedel till

behövande.

Enär ett belopp av omkring 200,000 kronor i budgetredovisningen för 1940/

41 överfördes från jordbrukets prisregleringsfond till den under huvudinkomsttiteln

Diverse inkomster uppförda inkomsttiteln övriga diverse inkomster,

kommo de för nämnda utdelning av livsmedel under följande budgetår

disponibla medlen att understiga det belopp varmed man räknade, när

riksdagens beslut fattades. Vid besluten örn livsmedelsutdelningen i fråga beaktades

ej konsekvenserna av nämnda åtgärd. Belastningen av prisregleringsanslaget

för ifrågavarande ändamål har till följd därav överstigit den

av riksdagen beslutade. Vad sålunda förekommit torde böra anmälas för

riksdagen samt riksdagens godkännande av de vidtagna åtgärderna inhämtas.

Lämpligen kan detta ske genom att riksdagens medgivande inhämtas att

av de under ifrågavarande anslag anvisade medlen få disponera ett belopp

av 100,000 kronor utöver det tidigare beslutade.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att medgiva, att av reservationsanslaget till Prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område må i enlighet med vad förut

anförts användas ett belopp av 100,000 kronor.

[4.] 31. Kostnader i samband med svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet,

reservationsanslag. I tre särskilda skrivelser den 17 december 1943

har statens livsmedelskommission bland annat gjort framställning dels örn

anslag med minst 4,756,077 kronor 25 öre till täckande av viss förlust å

svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet under verksamhetsåret V9 1942

—sl/8 1943, dels om anslag med 17,925,000 kronor för bestridande av vissa

kostnader för bolagets verksamhet under verksamhetsåret Vs 1943—31/8 1944,

dels ock om åtgärder för beredande åt bolaget av en kredit å ytterligare

40,000,000 kronor.

Spannmålsaktiebolagets kostnader under verksamhetsåret

''/b 19 42—«/, 19 43. Dessa kostnader beräknades i propositionen

nr 2 till 1943 års riksdag (sid. 82) till 100,305,500 kronor, varav

57,255,000 kronor utgjorde kostnader för regleringen av handeln med oljekraftfoder

och fodercellulosa samt 43,050,500 kronor bolagets kostnader i

övrigt. Enligt riksdagens beslut (r. skr. nr 20) i anledning av propositionen

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

89

skulle de till 43,050,500 kronor beräknade kostnaderna bestridas med anlitande

av dels uppkomna anslagsreservationer å tillhopa omkring 18,000,000

kronor, dels ock ett av riksdagen å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1942/43 anvisat reservationsanslag å 25,000,000 kronor. Kostnaderna för regleringen

av handeln med oljekraftfoder och fodercellulosa skulle gäldas från

anslag å förskottsstaten för försvarsväsendet.

Livsmedelskommissionen har meddelat, att spannmålsaktiebolagets bokslut

per den 31 augusti 1943 visade en förlust å sammanlagt 105,702,275

kronor 39 öre, varav 59,193,380 kronor 80 öre belöpte å oljekraftfoder och

fodercellulosa samt 46,508,894 kronor 59 öre å bolagets verksamhet i övrigt.

Sistnämnda kostnader överstege, enligt vad kommissionen framhåller, de tidigare

beräknade med (46,508,894:59 — 43,050,500=) omkring 3,400,000 kronor.

Den främsta anledningen härtill vore, att kostnaderna för diverse varor

uppgått till ett 5,000,000 kronor högre belopp än som beräknats beroende

på den oväntat stora omfattning, i vilken bolaget måst inlösa till detsamma

hembjudna partier av potatis, köksväxter och fröer. Å andra sidan hade

bolagets räntekostnader uppgått till ett 1,600,000 kronor lägre belopp än man

tidigare ansett sig böra räkna med.

Kommissionen har erinrat, att Kungl. Majit ställt sammanlagt 41,7o2,817

kronor 34 öre till förfogande för bestridande av andra spannmålsbolagets

kostnader än de som sammanhängde med regleringen av handeln med oljekraftfoder

och fodercellulosa. Då de för gäldande av ifrågavarande kostnader

avsedda anslagsmedlen numera helt tagits i anspråk, erfordrades, enligt

vad kommissionen anför, en medelsanvisning av (46,508,894: 59—

41,752,817:34=) 4,756,077 kronor 25 öre för att täcka återstående kostnadsbelopp.

Spannmålsaktiebolagets kostnader under verksamhetsåret

7® 19 A 3—3118 19 4 4. Ifrågavarande kostnader beräknades i

propositionen nr 246 till 1943 års riksdag (sid. 89) till i runt tal 72,000,000

kronor, varav 30,500,000 kronor avsågo kostnader för anskaffande av oljekraftfoder

och utgifter i samband med försäljningen av fodercellulosa samt

41,500,000 kronor kostnader för spannmålsaktiebolagets verksamhet i övrigt.

Sistberörda kostnader skola enligt riksdagens beslut (r. skr. nr 378) gäldas

från ett å riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisat reservationsanslag å

41,500,000 kronor, medan kostnaderna för oljekraftfoder och fodercellulosa

skola bestridas från förskottsstaten för försvarsväsendet.

Livsmedelskommissionen har meddelat, att spannmålsaktiebolagets kostnader

under verksamhetsåret V» 1943—37s 1944 med hänsyn till sådana numera

kända förhållanden, som påverkade bolagets kostnader under verksamhetsåret,

underkastats ytterligare granskning, samt att denna granskning givit

till resultat, att bolagets ifrågavarande kostnader syntes böra beräknas

till sammanlagt 72,358,000 kronor. Av sagda belopp utgjorde 12,933,000 kronor

kostnader för oljekraftfoder och fodercellulosa samt 59,425,000 kronor

kostnader för bolagets verksamhet i övrigt. Sistnämnda kostnader överstege

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

sålunda det för innevarande budgetår för ändamålet anvisade anslaget med

(59,425,000—41,500,000=) 17,925,000 kronor, vilket belopp enligt kommissionens

mening borde äskas av 1944 års riksdag.

Beträffande den närmare beräkningen av spannmålsaktiebolagets kostnader

under löpande verksamhetsår torde jag få hänvisa till handlingarna i

ärendet.

Spannmålsaktiebolagets kreditbehov. Vid 1943 års riksdag

(prop. nr 2; r. skr. nr 20) beslöts viss omläggning av spannmålsaktiebolagets

finansiering. Denna omläggning innebar alt bolagets kreditbehov, beräknat

till 180,000,000 kronor, till ett belopp av 100,000,000 kronor, motsvarande

bolagets mera bestående krediter, skulle tillgodoses genom direkt upplåning

i marknaden, medan tillfälliga kreditbehov å cirka 80,000,000 kronor liksom

tidigare skulle tillgodoses av riksbanken. För att möjliggöra förenämnda kreditgivning

å 100,000,000 kronor till bolaget anvisades å tilläggsstat till riksstaten

tor löpande budgetår under fonden för låneunderstöd, riksgäldskontorets

delfond, ett anslag av 70,000,000 kronor till Lån till svenska spannmålsaktiebolaget,

varjämte ett belopp å 30,000,000 kronor, som från anslag under

fonden för förlag till statsverket av livsmedelskommissionen ställts till förfogande

tor inköp av oljekraftfoder, omfördes från sistnämnda fond till fonden

för låneunderstöd.

Under förmälan att spannmålsaktiebolaget hos livsmedelskommissionen

gjort framställning om ökad kreditgivning åt bolaget har kommissionen anfört

i huvudsak följande.

Spannmålsaktiebolaget har uppgivit, att inom bolaget verkställda beräkningar

givit vid handen, att den nu tillgängliga krediten å sammanlagt

180,000,000 kronor sannolikt icke komme att förslå under verksamhetsåret

7. 1943—31/s 1944 med hänsyn till den ökade omfattningen av bolagets uppköps-

och lagringsverksamhet. Värdet av bolagets lager beräknades den 31/s

1944 komma att uppgå till cirka 170,000,000 kronor. Härutöver bär bolaget

ansett sig behöva äga tillgång till avsevärt rörelsekapital, vilket behov — utöver

bolagets aktiekapital — kunde uppskattats till 40,000,000 kronor. Det

sammanlagda kreditbehovet för verksamhetsåret 1/a 1943—31/s 1944 har sålunda

av bolaget beräknats till 210,000,000 kronor. Utöver den kredit, varöver

bolaget nu förfogade eller 180,000,000 kronor, förelåge alltså enligt bolagets

beräkningar ett kreditbehov på ytterligare 30,000,000 kronor. Med hänsyn

till att det penningbehov som kunde föranledas av bolagets verksamhet

särskilt med avseende å inlösen av potatis och grönsaker — vore ytterst

svårt att exakt beräkna har bolaget ansett, att kreditmöjligheterna borde utökas

med sammanlagt 40,000,000 kronor. Vid denna beräkning hade bolaget

utgått från dels att bolaget under nästkommande säsong icke komme att såsom

hittills varit fallet omhänderha inköp av oljeväxlfrö från odlare men

däremot i viss utsträckning lia att finansiera torkfirmornas inköp därav,

dels att bolaget, på samma sätt som hittills skett, i den mån kostnader uppstode

för oljekraftfoder och fodercellulosa, finge successivt under året uppbära

mot uppkommen förlust svarande belopp, dels ock att bolaget finge

lyfta av riksdagen beviljat anslag till kostnader i samband med bolagets

verksamhet i övrigt redan i början av år 1944. Med hänsyn till vad som kunde

förutses i fråga om bolagets inköp och försäljningar av varor hade det nårn
-

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. ftlcij:ts proposition nr 2.

91

ligen synts bolaget, att en viss toppbelastning på bolagets likviditet komme

att inträffa under våren 1944.

Livsmedelskommissionen har i stort sett icke något att erinra mot de av

bolaget sålunda verkställda beräkningarna. Vad angår det uppskattade behovet

av rörelsekapital torde några exakta beräkningar knappast kunna verkställas.

Det är emellertid uppenbart, att bolaget för sin löpande affärsrörelse

behöver tillgång till icke obetydliga rörelsemedel. Såsom exempel kan nämnas,

att bolaget under det senast förflutna verksamhetsåret tidvis hade alt

ligga ute med omkring 25,000,000 kronor för oljeväxtfröer, som inköpts från

odlare men ännu ej levererats till oljefabrik. Enligt vad kommissionen inhämtat

torde toppbelastningen i fråga om bolagets likviditet kunna förväntas

inträda redan under mars 1944.

På grund av det anförda får kommissionen hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte vidtaga åtgärder för beredande åt spannmålsaktiebolaget av en kredit

å ytterligare 40,000,000 kronor utöver den nu av bolaget disponerade krediten.

Av vad i det föregående anförts framgår, att kostnaderna för spannmå 1 s-Dep^^nt>''

aktiebolagets verksamhet under verksamhetsåret Vo 1942—31/s 1943 — bortsett

från kostnaderna i samband med regleringen av handeln med oljekraftfoder

och fodercellulosa — uppgått till 46,508,894 kronor 59 öre, vilken

summa med 4,756,077 kronor 25 öre överstiger det anslagsbelopp som stått

till förfogande för ändamålet. Med hänsyn härtill torde i anslutning till vad

livsmedelskommissionen anfört medel till täckning av sistnämnda belopp nu

böra äskas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår. Då kommissionens

beräkningar av motsvarande kostnader under verksamhetsåret 1U

1943—378 1944, vilka beräkningar sluta å ett (59,425,000 — 41,500,000=)

17,925,000 kronor högre belopp än det som för ändamålet anvisats av 1943

års riksdag, icke givit mig anledning till erinran, synas å sagda tilläggsstat

även böra upptagas medel för bestridande av sålunda förväntade ytterligare

kostnader under löpande verksamhetsår. Sammanlagt skulle sålunda för

de nu angivna ändamålen under anslagstiteln Kostnader i samband med

svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet erfordras en medelsanvisning å

tilläggsstat av (4,756,077 + 17,925,000 =) i runt tal 23,000,000 kronor.

Med hänsyn till den omfattning spannmålsaktiebolagets uppköps- och lagringsverksamhet

erhållit torde det vara erforderligt, att bolaget beredes tillgång

till rörelsemedel i betydande utsträckning. Mot att bolaget såsom livsmedelskommissionen

föreslagit medgives en med 40,000,000 kronor till

220,000.000 kronor utökad kredit har jag intet att erinra. Efter samråd med

chefen för finansdepartementet vill jag förorda, alt medel för denna utökade

kredit anskaffas genom direkt upplåning i marknaden. Å tilläggsstat till riksstaten

för löpande budgetår bör i enlighet härmed under fonden för låneunderstöd,

riksgäldskontorets delfond, upptagas ett anslag av 40,000,000 kronor

för kreditgivning till svenska spannmålsaktiebolaget. Till denna fråga

torde jag få återkomma vid anmälan av ärenden angående kapitalinvesteringar

å tilliiggstat 11 lill riksstaten för budgetåret 1943/44.

Under åberopande av det anförda hemställer jag ander förevarande punkt,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

att till Kostnader i samband med svenska spannmålsaktiebolagets

verksamhet å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av.............................. kronor 23,000,000.

[5.] 36 a. Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter: Särskilda undersökningar,

reservationsanslag. I skrivelse den 24 november 1943 — varöver

infordrade utlåtanden avgivits av lantbruksstyrelsen, styrelsen för lantbrukshögskolan,

styrelsen för statens centrala frökontrollanstalt, styrelsen

för statens växtskyddsanstalt, statens livsmedelskommission och .statskontoret

— har styrelsen för statens maskin- och redskapsprovningsanstalter hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte dels till anstalternas förfogande ställa ett belopp av

8,000 kronor för utförande av undersöknings- och provningsverksamhet beträffande

potatislagerhus, dels ock bemyndiga svenska spannmålsaktiebolaget

att i samråd med anstalterna för nämnda verksamhet inlösa högst 130 ton

potatis. Anstaltsstyrelsen har härvid anfört i huvudsak följande.

Lagring av potatis och rotfrukter har tidigare skett väsentligen i mindre källare

eller stukor hos producenterna. Dessa lagringsmetoder fylla icke i alla

avseenden de krav man numera ställer på desamma. Detta förhållande har

medfört, att under de senaste åren framkommit förslag till lösning av lagringsfrågan

enligt mera rationella principer. Ett flertal lagerhus lia uppförts, dels

mindre, avsedda för den enskilde odlarens behov, och dels större, avsedda för

central lagring för konsumtionsorterna. Kunskap örn vilken typ av lagerhus

som för visst ändamål kan rekommenderas med hänsyn till lagringsresultat

och lagringskostnader saknas emellertid ännu. Då det här rör sig om betydande

värden —- de lagerhus, som uppföras, draga avsevärda byggnadskostnader

och de produkter, som lagras, representera mycket stora värden — synes

det angeläget, att de olika lagringssystemen bliva föremål för provning och

undersökning såväl beträffande uppnådda lagringsresultat som i fråga örn kostnaderna

för lagringen. Anstaltsstyrelsen har därför beslutat att utföra och har

redan i viss mån påbörjat en sådan provnings- och undersökningsverksamhet.

Emellertid påverkas lagringskostnaderna även av andra faktorer än de, som

sammanhänga med kostnaderna för själva lagerlokalen. Särskilt i Skåne är

det vanligt att potatisen lagras i stukor. Därvid drager själva stukläggningen

samt stukornas täckning och avtäckning betydande kostnader, och slutligen

åtgå för stuklägggning betydande åkerarealer, där man påföljande år får räkna

med nedsatt skörd. För att kunna i varje fall taga hänsyn till de betydande

kostnader, som stukläggningen och vad därmed sammanhänger kräver, har

anstaltsstyrelsen sökt samarbete med svenska lantarbetsgivareföreningen,

vilket lett till att föreningen under hösten 1943 påbörjat arbetstidsstudier dels

vid stukläggning och dels vid inlagring i potatislagerhus, försett med mekaniska

anordningar för potatisens in- och uttagning. Ifrågavarande arbetstidsstudier

pågå vid Vittskövle i Skåne, där även provning av själva lagringssystemet

äger rum. Å nämnda plats är även lagring av potatis i stukor föremål

för undersökning. Potatislagerhuset i Vittskövle är ett s. k. Balsby-hus, och

avsikten är att få en fullständig bild av hur lagring i lagerhus av denna typ

ställer sig i jämförelse med stuka i fråga om lagringens effektivitet, lagringsförluster,

^ arbetsåtgång och energiförbrukning ävensom kostnaderna för lagringen.

Utöver vad nu sagts bedrives anstalternas provnings- och undersökningsverksamhet

vid en potatiskällare vid Ultuna av cementföreningens typ,

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

93

en potatiskällare vid Skyllbergs bruk i Närke samt ett potatislagerhus för

producenter vid Godegårds säteri i Östergötland, konstruerade av jordbrukets

eleklrotekniska forskningsinstitution enligt system Marklund. På varje plats

omfattar undersökningen en sort malpotatis, i Vittskövle dessutom en sort

fabrikspotatis. För bedömande av lagringsresultat och lagringsförluster m. m.

utföras vissa specialundersökningar, för vilkas genomförande samarbete inletts

med statens växtskyddsanstalt.

Den verksamhet, som anstaltsstyrelsen sålunda igångsatt, faller till övervägande

delen utanför anstalternas ordinarie verksamhet, och medel för dess

genomförande äro icke upptagna i dess stat. Visserligen räknar anstaltsstyrelsen

med att undersökningen till viss del skall kunna ske genom användande

av de ordinarie tjänstemännen och med ordinarie medel, men helt utan tillskott

av statsmedel låter sig undersökningen icke genomföras. Anstaltsstyrelsen har

beräknat behovet av särskilda medel för ändamålet enligt följande uppställning.

Instrument m. ...........................

Analyser ..................................

Arbets- och kontrollantkostnader..............

Provningsnämndens resekostnader ............

Konsultering av särskilda sakkunniga.........

Frakter och diverse.........................

Kostnad för tryckning av illustrerad redogörelse

Oförutsedda utgifter.........................

kronor 1,200

» 800

» 3,000

» 1,200

» 200

» 100

» 1,200

» 300

Summa kronor 8,000.

För att man skall uppnå största möjliga utbyte av de påbörjade undersökningarna,

är det slutligen av vikt, att de kunna pågå till våren och försommaren.

Anstaltsstyrelsen räknar med att undersökningarna i Vittskövle böra

utsträckas till i början av juni 1944 och övriga undersökningar till i början av

maj samma år. För att kunna disponera den lagrade potatisen under så

lång tid måste man förutsätta, att den inlöses av staten eller ock att värdarna

i annan ordning beredas ersättning för eventuell förlust genom prisfall. Lämpligast

synes vara, att potatisen efter överenskommelse inlöses av staten, förslagsvis

genom svenska spannmålsaktiebolaget. Bolaget kan, sedan lagringsundersökningarna

avslutats, försälja potatisen, varvid någon avsevärd förlust

knappast behöver befaras uppstå. Sammanlagt torde det röra sig om 130

ton potatis.

Lantbruksstyrelsen har anfört i huvudsak följande.

En undersöknings- och provningsverksamhet av ifrågavarande slag är synnerligen

nödvändig och har, särskilt i samband med handläggningen inom

styrelsen av ansökningar örn lån från frukt- och potatislagerhusfonden till bestridande

av kostnaderna för uppförande av olika typer av lagerhus och lagringskällare,

visat sig vara mycket behövlig, enär det här gällt kapitalinvestering

i företag, om vilkas lämplighet i tekniskt avseende erfarenheten varit

mycket begränsad. Då det icke funnits någon institution eller organisation,

sorn behärskat både lagerhustekniska och lagringstckniska problem, har bedömandet

av olika lagerlokalers lämplighet för det ena eller andra ändamålet

icke kunnat ske med erforderlig objektivitet. Styrelsen vill framhålla, att de

brister, som i nämnda avseende beröra lagerlokaler för potatis, äro lika påfallande

i fråga örn lagerlokaler för alla slag av färska vegetabilier. Ur sistnämnda

synpunkt och då maskin- och redskapsprovningsanstallerna icke tidigare

sysslat med uppgifter av ifrågavarande slag och för närvarande torde

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

sakna personal för sakligt bedömande av lagringstekniska spörsmål, anser sig

styrelsen böra framhålla vikten av att dessa nya uppgifter icke för framtiden

bindas vid anstalterna, vilkas verksamhet liksom hittills bör ligga på det

maskintekniska området. Då det emellertid är av vikt att snarast möjligt få

utrett frågan om olika lagerlokalers lämplighet för potatislagring under varierande

förhållanden, har styrelsen i avvaktan på förslag, som eventuellt komma

att framläggas av tekniska forskningsutredningen i fråga om ordnandet av

forskning rörande förvaringsmetoder för olika slag av livsmedel, intet att

erinra mot alt anstalterna provisoriskt upptaga ifrågavarande verksamhet på

sitt program.

Mot den för verksamheten uppgjorda planen har styrelsen däremot vissa

erinringar att framställa. Bland lagerhustyper, som äro avsedda att innefattas

i undersökningsverksamheten, synes sålunda den av Varbergs betongvaruaktiebolag

framställda standardtypen av lagringskällare saknas. Denna typ

torde äga förutsättningar att intaga ett av de främsta rummen i fråga om för

potatis och rotfrukter m. m. lämpliga lagringssystem, helst som den redan

synes hava tilldragit sig större intresse än andra typer av mindre lagringskällare.

För bedömande av olika lokaltypers lämplighet torde det vara av

största betydelse, att det tillses, att de tekniska resurserna bliva fullt utnyttjade

hos varje typ. I annat fall torde det bliva svårt att göra rättvisa jämförelser

dem emellan. Enligt lantbruksstyrelsens mening torde man därför ej

utan vidare kunna acceptera lagringsanordningarna .sådana de för närvarande

äro, utan snarare böra undersökningarna i främsta rummet avse att ytterligare

utveckla befintliga principer. Till undvikande av att lagringsresultaten

bliva missvisande vid den fortsatta utvecklingen av olika lagringssystem får

det vidare anses angeläget, att skötseln av respektive lagerhus kontroileras dels

av sakkunnig person genom daglig lokal övervakning, dels ock genom enhetlig

övervakning, då i annat fall felbedömningar lätt kunna uppstå. Enligt anstaltsstyrelsens

verksamhetsplan äro vissa undersökningar avsedda att avslutas i

maj och andra i juni 1944. Då lagringssvårigheterna äro störst under försommaren,

innan ny potatisskörd erhålles, torde det vara angeläget, att samtliga

försök inom olika lagringslokaler icke avslutas förr än med utgången av juni,

så att förlustprocenten kan kontinuerligt bedömas under hela lagringsperioden,

även örn detta skulle medföra vissa oberäknade ekonomiska förluster av

lagervaror. Beträffande i framställningen ifrågasatt expertis vid lagringsresultatens

bedömande har nämnts endast statens växtskyddsanstalt. Då även

andra frågor än sjukdomsföreteelser i lagringsprodukter böra undersökas, torde,

bland annat, statens centrala frökontrollanstalts fältkontrollavdelning,

som förfogar över stor erfarenhet på lagringsområdet, böra knytas till ifrågavarande

försöksverksamhet.

Slutligen synas kostnaderna för försöksverksamheten vara jämförelsevis

snävt beräknade, särskilt som den enligt planen icke avser blott ett orienterande

försök. I synnerhet posten konsultering av sakkunniga synes vara

upptagen med ett för lågt belopp. Reducering av posten provningsnämndens

resekostnader torde däremot i viss grad kunna ske.

Styrelsen för lantbrukshögskolan har såsom eget utlåtande i ärendet åberopat

av högskolestyrelsen infordrat yttrande från högskolans försöksnämnd.

Nämnden har i sitt yttrande förordat bifall till ifrågavarande framställning

under framhållande av angelägenheten av alt de olika lagringssystemen bleve

föremål för provning och undersökning såväl beträffande uppnådda lagringsresultat

som i fråga örn kostnaderna för lagringen.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

95

Styrelsen för statens centrala frökontrollanstalt bär anfört följande.

Styrelsen anser sig först böra framhålla, att det är av största vikt, att de av

statens maskin- och redskapsprovningsanstalter planerade undersökningarna

komma till stånd, då det är av utomordentligt stor nationalekonomisk betydelse

att klarhet vinnes örn huru potatis på mest ändamålsenliga sätt lämpligen

bör lagras för att bibehålla tillfredsställande beskaffenhet. För att emellertid

ifrågavarande undersökningar skola kunna leda till verkligt utslagsgivande

resultat, synes det nödvändigt att anstalterna beredas tillfälle att

anlita all den sakkunskap, som i berörda avseende förefinnes. Anstaltsstyrelsen

anför i sin framställning att den inlett samarbete med statens växtskyddsanstalt

rörande sjukdomar och skador, vilka kunna tänkas inverka på

lagringsresultaten. Då emellertid frökontrollanstalten sedan tolv år tillbaka

bedrivit en rätt omfattande verksamhet beträffande olika spörsmål rörande

potatis och på grund därav förfogar över verkliga experter i ämnet, anser

styrelsen, att det vore synnerligen önskvärt för en allsidig utredning av på

potatislagringen inverkande faktorer att maskin- och redskapsprovningsanstalterna

beredas tillfälle att samarbeta med frökontrollanstalten. I dylikt fall

synes det av anstalternas styrelse upptagna beloppet för konsultering av sakkunniga

vara för lågt, varför detsamma borde höjas till åtminstone 1,000 kronor.

Styrelsen anser sig vidare böra framhålla, att det vid bedömande av

olika lagringsmetoders lämplighet är nödvändigt, att kvalitetsanalyser verkställas

såväl vid inlagring som vid uttagning från lager och eventuellt också

under lagringstiden. Sedan en följd av år utför frökontrollanstalten dylika

analyser, varvid efter kokning av prov bedömning sker av potatisens kvalitet

i olika avseenden. Det av anstalternas styrelse för analyser upptagna beloppet,

vilket antagligen avser helt andra analyser än nyssnämnda, synes av denna

anledning likaledes böra höjas.

Styrelsen för statens vcixtskyddsanstalt har ävenledes understrukit betydelsen

av alt en undersökning över lämpliga lagringsförhållanden för potatis

kommer till stånd i enlighet med det framlagda förslaget.

Statens livsmedelskommission, som även tillstyrkt anstaltsstyrelsens framställning,

bar anfört i huvudsak följande.

Frågan om lämpligaste sättet för lagring av potatis under vintern har, i

synnerhet under de senaste krigsåren, tilldragit sig stort intresse, och flera nya

typer av lagerhus ha framkommit. Såsom i maskin- och redskapsprovningsanstalternas

skrivelse med rätta framhålles, saknas emellertid ännu tillräcklig

kunskap om vilken typ av lagerhus, som på mest ändamålsenliga sätt

fyller de krav, som lämpligen böra ställas på eli sådant. Det får därför anses

synnerligen värdefullt, att anstalterna igångsatt en undersökning för

klarläggande av hithörande frågor. Då undersökningarna enligt den uppgjorda

planen synas bliva både omfattande och ingående samt då undersökningen

i viss mån synes ligga utanför ramen för anstalternas egentliga

verksamhet, har kommissionen icke något att erinra mot att ett anslag anvisas

för ändamålet. Ej heller finner kommissionen anledning till erinran mot

det begärda anslagets storlek, 8,000 kronor.

Det får vidare enligt livsmedelskommissionens förmenande anses fullt motiverat,

ali den potatis, som användes för dessa försök inköpes av svenska

spannmålsaktiebolaget. Då del bär delvis rör sig örn potatispartier, som redan

äro inlagrade i lagringslokalcr, där försöken pågå, och desamma icke

utan att försöken bliva förstörda kunna uttagas förrän försöken äro avslutade

i maj eller juni år 1944, får det enligt kommissionens mening anses

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

lämpligast, att spannmålsaktiebolaget erhåller i uppdrag att omedelbart på

lämpligt sätt inköpa för undersökningarna erforderlig mängd potatis, högst

130 ton.

Statskontoret har framhållit, att, därest ifrågavarande undersökningsverksamhet

ansåges böra komma till stånd, nionde huvudtitelns reservationsanslag

till extra utgifter icke lämnade tillgång till gäldandet av kostnaderna

därför. Hemställan torde fördenskull böra göras hos riksdagen örn anvisande

å tilläggsstat för budgetåret 1943/44 av erforderliga medel. Vad anginge

de av anstaltsstyrelsen uppgjorda kostnadskalkylerna undandroge sig dessa

statskontorets bedömande.

Såsom framgår av vad i ärendet anförts torde ifrågavarande undersökningar

rörande lagring av potatis bliva av stor betydelse i nuvarande försörjningsläge.

Genom de rön, som därvid erhållas, torde möjliggöras avsevärda

förbättringar i lagringsförhållandena. I likhet med flertalet i ärendet

hörda myndigheter vill jag därför tillstyrka, att medel anvisas för ändamålet.

Mot storleken av det av anstaltsstyrelsen beräknade anslagsbeloppet, 8,000

kronor, har jag intet att erinra. Med hänsyn till att undersökningarna äro

avsedda att slutföras under första halvåret av 1944 synes sagda belopp böra

anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 såsom ett särskilt

reservationsanslag, benämnt Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter:

Särskilda undersökningar. Vid undersökningarnas bedrivande bör erforderligt

samarbete åvägabringas jämväl med statens centrala frökontrollanstalt.

Vad beträffar frågan om bemyndigande för svenska spannmålsaktiebolaget

att inlösa för undersökningarna erforderlig mängd potatis torde jag

senare få ånyo anmäla detta spörsmål för Kungl. Maj:t.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter:

Särskilda undersökningar å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av ...................................... kronor 8,000.

H. Egnahemsbildning, kolonisation och grundförbättringar m. m.

[6.] 15. Egnahemsbildning: Byggnadsbidrag till vissa arbetarsmåbrukslån
tagare,

reservationsanslag. Under denna anslagstitel har för innevarande budgetår

anvisats ett reservationsanslag av 50,000 kronor. Enligt 19 § kungörelsen

den 7 juni 1940 (nr 590) angående statsunderstödd arbetarsmåbruksverksamhet

kan sökande av arbetarsmåbrukslån, om han har tre eller flera

barn under sexton års ålder och örn hans bostadsbyggnad med hänsyn härtill

göres större än som eljest skulle ha varit behövligt, till täckande av den

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

97

härigenom föranledda kostnadsökningen, i mån av behov, erhålla bidrag av

statsmedel intill ett belopp av högst 1,000 kronor. Sådant bidrag kan också

under motsvarande förutsättningar utgå till innehavare av arbetarsmåbrukslån

för att täcka kostnad för tillbyggnad av bostad. Statsbidrag beviljas av

egnahemsstyrelsen.

I skrivelse den 30 augusti 1943 bar egnahemsstyrelsen — med förmälan,

att de för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1943/44 tillgängliga medlen

redan i det närmaste helt tagits i anspråk — hemställt, att å tilläggsstat till

riksstaten för nämnda budgetår måtte anvisas ett reservationsanslag av

ytterligare 50,000 kronor.

Då det är önskvärt, att ifrågavarande verksamhet fortsättes även under departementåterstående

delen av innevarande budgetår, hemställer jag, att Kungl. Majit chetenmåtte

föreslå riksdagen

att till Egnahemsbildning: Byggnadsbidrag till vissa arbetarsmåbrukslåntagare

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av .....................................kronor 50,000.

K. Lantmäteriväsendet.

[7.] 17. Kostnader för deltagande i fortbildningskurs för lantmätare. I

skrivelse den 18 oktober 1943 har lantmäteristyrelsen hemställt, att Kungl.

Majit måtte anvisa medel till bestridande av resekostnads- och traktamentsersättning

åt deltagare i en fortbildningskurs i stadsbyggnad för utexaminerade

lantmätare. Härvid har styrelsen anfört i huvudsak följande.

Utvecklingen på bostadsbyggandets och samhällsbildningens områden har

under sista decenniet före krigsutbrottet gått i den riktningen, att bebyggelsen

sammandragits till samhällen eller kommunikationscentra. Arbetet för

de fastighetsbildande myndigheterna bar på grund härav alltmera kommit

att gå ut på att i möjligaste mån ordna och planlägga denna fastighetsbildning.

Lantmätarna ha alltsedan år 1923, då lantmäteriundervisningen omreglerades,

åtnjutit obligatorisk undervisning i stadsplanelära. Undervisningen

har städse sökt följa utvecklingen på området, men denna har tid efter annan

kommit att ställa skärpta och delvis helt nya krav på de tjänstemän, som ha

att handlägga hithörande frågor. Det är uppenbarligen ett statsintresse av

stor betydelse, alt fastighetsbildningen inom samhällen och begynnande

samhällsbildningar handhaves så, att den mest ändamålsenliga användningen

av marken befrämjas. Då så gott som all fastighetsbildning på landsbygden

och till stor del även i samhällena är lagd i lantmätarnas hand, framstår med

ökad styrka kravet på kompletteringsutbildning i planläggning och vad därtill

hör för de redan utexaminerade lantmätarna. En kurs, som är avsedd att

anordnas av Sveriges lantmätareförening och stå under lantmäteristyrelsens

överinseende, har därför planerats äga rum under den närmaste tiden. Avsikten

är att hålla kursen i Stockholm under en tid av tre veckor, fördelade

på en första avdelning under en tid av två veckor och en andra avdelning

under en vecka, detta för att deltagarna skola under mellantiden i hemorten

kunna utarbeta de tämligen omfattande övningsuppgifter, som erfordras.

Bikung till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 2. 7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Före
draganden.

Kostnaderna för kursens anordnande skola helt bestridas av deltagarna. Kursavgiften,

som alltså varje deltagare själv skall erlägga, har beräknats till

200 kronor. De å distrikt tjänstgörande lantmätarna komma därtill att under

den tid kursen varar få avstå samtliga taxeinkomster. Lantmäteristyrelsen

räknar med att kunna bereda inträde vid kursen för ett trettiotal lantmätare.

Med hänsyn till de ekonomiska uppoffringar, som kursdeltagarna få vidkännas,

torde emellertid billigheten fordra, att de utom Stockholm stationerade

lantmätarna beredas ersättning för de extra kostnader, som vistelsen vid

kursen kommer att medföra, och styrelsen håller före, att detta bör ske i

form av rese- och traktamentsersättning åt vederbörande.

Styrelsen hemställer därför örn bemyndigande att innevarande budgetår på

sätt förut angivits få anordna en fortbildningskurs för högst 30 utexaminerade

lantmätare. Vidare hemställer styrelsen örn medgivande att till kursdeltagare

för tid de vistas utom hemorten utanordna resekostnads- och traktamentsersättning

enligt gällande resereglemente från anslaget till Distriktslantmätare

och extra lantmätare m. fl.: Reseersättningar.

I en sedermera överlämnad promemoria har lantmäteristyrelsen beräknat

statsverkets kostnader för kursen till omkring 17,000 kronor.

Statskontoret har i remissutlåtande den 3 november 1943 anfört följande.

Statskontoret har icke något att erinra mot att ersättning till deltagare i den

i ärendet omförmälda kursen utgår i enlighet med de av lantmäteristyrelsen

angivna grunderna.

Såsom framgår av handlingarna i ärendet har lantmäteristyrelsen förutsatt,

att vederbörande tjänsteman för deltagande i kursen skall åtnjuta tjänstledighet.

Under sådana förhållanden torde Kungl. Majit för bestridande av

resekostnads- och traktamentsersättning åt kursdeltagarna icke äga disponera

förslagsanslaget till distriktslantmätarnas m. fl. reseersättningar. Då

därjämte det å riksstaten för innevarande budgetår under nionde huvudtiteln

uppförda reservationsanslaget till extra utgifter icke lämnar tillgång till

bestridande av ifrågavarande utgifter, torde ingen annan utväg stå till buds

än att hos riksdagen hemställa örn anvisande av för ändamålet erforderliga

medel.

Såsom lantmäteristyrelsen anfört har på grund av utvecklingen under de

senaste årtiondena arbetet för de fastighetsbildande myndigheterna alltmera

kommit att omfatta planläggande och ordnande av fastighetsbildning för

bostads- och industriändamål inom samhällen och kommunikationscentra.

Det är därför naturligt, att de lantmätare, som tidigare icke erhållit särskild

undervisning på detta område, kunna vara i behov av att komplettera

sin utbildning. Med hänsyn härtill och då det måste anses vara ett allmänt

intresse, att ifrågavarande verksamhet bedrives på ett ändamålsenligt sätt,

synes det önskvärt, att den av styrelsen föreslagna kursen kommer till stånd.

I betraktande av de ekonomiska uppoffringar, de blivande kursdeltagarna

frivilligt åtagit sig, finner jag i likhet med lantmäteristyrelsen och statskontoret

skäligt, att staten bidrager till kurskostnaderna i enlighet med styrelsens

förslag. Mot styrelsens beräkning av statsbidraget är från min sida intet att

erinra. Emellertid torde såsom statskontoret framhållit ett särskilt anslag

för ändamålet böra uppföras å riksstaten. Med hänsyn till att ifrågavarande

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

99

utbildningskurs är avsedd att äga rum inom den närmaste tiden synes anslaget

böra äskas å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44. Anslaget

torde böra benämnas Kostnader för deltagande i fortbildningskurs för

lantmätare. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att i sinom tid utfärda de

närmare föreskrifter i ämnet, som kunna finnas erforderliga.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Kostnader för deltagande i fortbildningskurs för

lantmätare å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/

44 anvisa ett anslag av .................. kronor 17,000.

N. Diverse.

[8.] 7. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.

För detta ändamål är å riksstaten för budgetåret 1943/44 uppfört ett

reservationsanslag av 200,000 kronor. Härjämte fanns vid ingången av sagda

budgetår en reservation å anslaget av i runt tal 30,000 kronor. Under budgetåret

ha ett flertal utredningar igångsatts. Bland de utredningar, som för

närvarande pågå, må nämnas 1942 års utredning rörande den ekonomiska

kartläggningen, utredningen inom skogsstyrelsen rörande skogsvårdslagstiftningen

m. m., 1942 års torrläggningssakkunniga, fiskerättskommittén, 1943

års mejeriutredning samt utredningen rörande svenska vall- och mosskulturföreningens

verksamhet. Vidare skola enligt av Kungl. Majit meddelade beslut

kostnaderna för vissa inom andra departement pågående utredningar

delvis gäldas från förevarande anslag. En i december 1943 verkställd överslagsberäkning

har givit vid handen, att hithörande utgifter för löpande budgetår

kunna uppskattas till omkring 425,000 kronor. På grund härav torde

det nuvarande anslaget böra förstärkas med (425,000 — 200,000 — 30,000 =)

i runt tal 200,000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa

ett reservationsanslag av ................ kronor 200,000.

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sven Härdén.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

101

Bilaga 9.

Egentliga statsutgifter.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari

1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,

Rubbestad.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Eriksson, anmäler härefter

under handelsdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 samt

anför därvid följande.

D. Handel och sjöfart.

[1.] 18 a. Driftkostnader för mät- och avmagnetiseringsstationer, förslagsanslag.

Under hänvisning till vad jag förut denna dag i statsverkspropositionen,

tionde huvudtiteln under punkten 69 anfört, hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Driftkostnader för mät- och avmagnetiseringsstationer

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa

ett förslagsanslag av ................ kronor 178,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Åke Hartvig.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

103

Bilaga 10.

Egentliga statsutgifter.

Elfte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över folkhushållningsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 4 januari 19iA.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,

Rubbestad.

Chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Gjöres, anmäler härefter

under elfte huvudtiteln hörande ärenden angående egentliga statsutgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 samt anför därvid

följande.

D. Diverse.

[1.] 5 a. Särskilda omkostnader för vissa fartyg, reservationsanslag. Genom

beslut den 18 oktober 1940 förordnade Kungl. Maj:t med stöd av 4 §

allmänna förfogandelagen, att nio närmare angivna norska ångfartyg, liggande

i Göteborgs och Malmö hamnar, skulle tills vidare, intill dess Kungl.

Majit annorlunda förordnade, upplåtas till kronan. Tillika föreskrev Kungl.

Majit, att fartygen under tiden för förfogandet skulle behandlas såsom

svenska fartyg, varjämte Kungl. Majit uppdrog åt statens trafikkommission

att under samma lid omhänderhava fartygen samt meddela närmare föreskrifter

angående användningen av desamma. Slutligen förklarade Kungl.

Majit sig vilja framdeles på framställning av trafikkommissionen meddela

beslut angående bestridandet av kostnaderna i anledning av förfogandet.

Kungl. Majit ställde sedermera enligt särskilda beslut sammanlagt 1,050,000

kronor till trafikkommissionens förfogande såsom driftkapital för ifrågavarande

fartyg. Medel till detta ändamål anvisades av riksdagen under fonden

för förlag till statsverket.

Sedan det därjämte visat sig, att medel erfordrades för att bestrida engångskostnader

för iståndsättande och utrustning av vissa av fartygen samt

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

för löpande kostnader för underhåll av fartygens förutvarande besättningar,

anvisade 1941 och 1943 års riksdagar, efter förslag av Kungl. Maj:t, under

elfte huvudtiteln till Särskilda omkostnader för vissa fartyg förslagsanslag

å tillhopa 1,071,000 kronor. Det av 1943 års riksdag beviljade anslaget, som

anvisades å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43, uppgick till

150,000 kronor och avsåg att täcka kostnaderna för de norska besättningarna

under budgetåret 1942/43 (prop. nr 2/1943, bil. 11, punkt 3).

Sedan överenskommelse sedermera träffats med norska vederbörande angående

ersättning i anledning av förfogandet i vad avsåg åtta av de nio

rekvirerade fartygen anvisade 1943 års riksdag efter förslag av Kungl. Maj:t

(prop. nr 199) å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 under elfte

huvudtiteln till Ersättning för förfogande över vissa fartyg ett förslagsanslag

av 9,600,000 kronor. Detta belopp beräknades motsvara utgifterna för

de åtta fartygen intill utgången av budgetåret 1942/43. Beträffande ersättning

för det nionde fartyget pågå förhandlingar med norska vederbörande.

Med hänsyn till den ovisshet, som rådde rörande det fortsatta behovet av

medel för ersättning i anledning av förfogandet ansågs det vid tidpunkten

för äskandet av sistnämnda anslag icke lämpligt att äska medel för ersättning,

avseende tiden efter den 1 juli 1943. Därest behovet av medel skulle

kvarstå efter ingången av budgetåret 1943/44, förutsattes detsamma skola få

tillgodoses från förskottsstat.

Genom beslut den 30 juni 1943 anbefallde Kungl. Maj:t statskontoret att

från det å förskottsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1943/44 under

elfte huvudtiteln uppförda förskottsanslaget till Allmänna utgifter för prisoch

handelsreglerande åtgärder, med redovisning under särskild rubrik, till

statens trafikkommission utbetala högst 1,655,000 kronor, att av kommissionen

användas för bestridande under tiden den 1 juli—31 december 1943 av

kostnaderna i anledning av förfogandet över åtta av de nio norska fartygen.

I skrivelse den 10 november 1943 meddelade trafikkommissionen, att

norska regeringen i avbidan på en slutlig reglering ställt till kommissionens

förfogande ett belopp av 459,066 kronor 29 öre, utgörande likvid enligt en

av kommissionen den 15 juli 1943 upprättad avräkning beträffande kostnader

för reparationer enligt klassens fordringar av åtta av de övertagna fartygen

jämte därå löpande ränta till den 1 augusti 1943.

Vidare upplyste kommissionen, att kommissionen månatligen utbetalade

ersättning till de förutvarande norska besättningarna med omkring 12,500

kronor. Kommissionen hade möjligheter att till och med den 30 juni 1944

bestrida samma kostnader med medel, som influtit och beräknades inflyta

såsom inkomst i den rederirörelse, som kommissionen bedreve med ifrågavarande

fartyg.

På grund härav och under hänvisning till att ersättningen för förfogandet

över själva fartygen uppginge till 275,500 kronor 95 öre i månaden hemställde

kommissionen slutligen, att ett belopp av 1,196,000 kronor måtte ställas

till kommissionens förfogande för bestridande av kostnaderna för förfogandet

under tiden den 1 januari—30 juni 1944. Kommissionen förut
-

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

105

satte därvid, att förutom sistnämnda belopp skulle för ändamålet få disponeras

det av norska regeringen inbetalade beloppet av 459,066 kronor 29 öre.

I anledning av trafikkommissionens framställning anbefallde Kungl. Maj:t

den 26 november 1943 statskontoret att till trafikkommissionen, efter rekvisition

i mån av behov, från förskottsstaten utbetala ytterligare 1,655,000

kronor, att av kommissionen användas för att bestrida kostnaderna i anledning

av fartygsförfogandet under tiden den 1 januari—30 juni 1944.

Enligt reglerna för täckning av anvisningar från förskottsstat böra de Departementsgenom

Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni och 26 november 1943 anvisade be- chetenloppen

å sammanlagt 3,310,000 kronor täckas genom anvisande under elfte

huvudtiteln av ett anslag å motsvarande belopp å tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1943/44.

Såsom förut nämnts ha kostnaderna för underhåll av de förutvarande besättningarna

å de norska fartygen under tiden intill den 1 juli 1943 bestritts

av vissa under elfte huvudtiteln anvisade förslagsanslag till Särskilda omkostnader

för vissa fartyg. Kostnaderna för tiden från och med nämnda dag

ha däremot enligt vad trafikkommissionen upplyst utgått av medel, som influtit

såsom inkomst i den rederirörelse, som kommissionen bedriver med

fartygen. Då dessa inkomster rätteligen böra disponeras för återbetalning

av det till kommissionens förfogande ställda driftkapitalet, synes ett särskilt

anslag böra anvisas å driftbudgeten för bestridande från och med den 1

juli 1943 av ifrågavarande besättningskostnader.

Från anslagen till Särskilda omkostnader för vissa fartyg ha bestritts jämväl

vissa engångskostnader för iståndsättning av de norska fartygen. Till viss

del äro dessa arbeten av sådan natur, att kostnaderna för desamma skola

gäldas av norska staten. Enligt vad trafikkommissionen meddelat har norska

staten till kommissionen för dylika arbeten inbetalat ett belopp av 459,066

kronor 29 öre. Detta belopp synes lämpligen böra redovisas såsom inkomst

å det anslag till bestridande av besättningskostnadema, vars anvisande jag

nyss förordat. Då kostnaderna för besättningarna uppgå till för helt år

omkring 150,000 kronor, skulle, därest anslaget tillfördes angivna inkomst,

detsamma endast behöva anvisas med ett formellt belopp av 100 kronor.

Under förevarande punkt hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Särskilda omkostnader för vissa fartyg å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av ............................ kronor 100.

[2.] 5 b. Ersättning för förfogande över vissa fartyg, förslagsanslag. Under

hänvisning till vad jag under nästföregående punkt anfört hemställer jag,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ersättning för förfogande över vissa fartyg å lillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett

förslagsanslag av...................... kronor 3,310,000.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

[3.] 9 a. Undersökningar och experiment vid svenska gummiforskningslaboratoriet

i Uppsala m. m., reservationsanslag. På sätt framgår av Kungl.

Maj:ts proposition nr 344 (bil. 16) till 1943 års riksdag lia till bestridande av

kostnaderna för den under ledning av professorn The Svedberg i Uppsala

bedrivna försöksverksamheten för utvinnande av syntetiskt gummi hittills

anvisats tillhopa 460,000 kronor. Den senaste medelsanvisningen skedde å

tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 och omfattade ett belopp av

275.000 kronor. Med detta belopp avsågs att täcka kostnaderna till och med

år 1943.

I skrivelse den 15 december 1943 hemställde statens industrikommission

örn bemyndigande att för bestridande av kostnaderna för fortsatta undersökningar

och experiment vid svenska gummiforskningslaboratoriet i Uppsala

taga i anspråk erforderliga medel av tidigare å kapitalbudgeten anvisade anslag,

som avsetts för uppförande och drift av fabriksanläggningar i Ljungaverk

och Stockvik för tillverkning av syntetiskt gummi.

Vidare hemställde industrikommissionen i skrivelse samma dag, att ett belopp

av 65,000 kronor måtte ställas till kommissionens förfogande för inköp

av neopren från gummiforskningslaboratoriet för provtillverkning av bilringar.

Genom beslut den 22 december 1943 fann Kungl. Maj:t med anledning

av framställningarna gott anbefalla statskontoret att från det å förskottsstaten

för försvarsväsendet för budgetåret 1943/44 under elfte huvudtiteln uppförda

förskottsanslaget till Allmänna utgifter för pris- och handelsreglerande

åtgärder (XI a), med redovisning under särskild rubrik, till statens industrikommission,

på rekvisition i mån av behov, utbetala högst 465,000 kronor,

att av kommissionen användas för bestridande dels intill ett belopp av

400.000 kronor av utgifter för fortsatta undersökningar och experiment vid

svenska gummiforskningslaboratoriet i Uppsala, och dels intill ett belopp av

65.000 kronor till kostnader för inköp från nämnda laboratorium av neopren

och provtillverkning därav av bilringar.

Dtp%Zfantl För täckning av det genom Kungl. Maj:ts beslut den 22 december 1943 an**"

visade beloppet å 465,000 kronor bör under elfte huvudtiteln ett anslag å

motsvarande belopp anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1943/44.

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Undersökningar och experiment vid svenska gummiforskningslaboratoriet

i Uppsala m. m. å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av ................................ kronor 465,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Siv Schiöler.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

107

Bilaga 11.

Kapitalinvesteringar.

Justitiedepartementet.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms

slott den 4 januari 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,

Rubbestad.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Bergquist, anmäler härefter

under justitiedepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 samt

anför därvid följande.

I skrivelse den 9 juli 1943 har domänstyrelsen hemställt, att å riksstaten

för budgetåret 1943/44 måtte beräknas ett anslag å 84,500 kronor till uppförande

av nya ekonomibyggnader m. m. vid ungdomsanstalten å Skenäs

och vårdanstalten å Hall. Vidare har fångvårdsstyrelsen i två särskilda skrivelser

den 27 augusti 1943 hemställt, bland annat, att å tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1943/44 måtte anvisas dels ett anslag å 75,500 kronor

till inköp av egendomen Lockerud i Leksbergs socken och dels ett anslag

å 35,000 kronor till ombyggnadsarbeten vid rannsakningshäktet i Kalmar.

Enär behovet av ekonomibyggnader m. m. vid anstalterna å Skenäs och

Hall icke är så trängande att det bör tillgodoses under nuvarande förhållanden,

kommer i det följande allenast fångvårdsstyrelsens framställningar

att upptagas till närmare behandling.

Statens affärsverksfonder.

E. Domänverket.

[1.] a. Inköp av egendomen Lockerud. I skrivelse den 27 augusti 1943

har fångvårdsstyrelsen föreslagit inköp för fångvårdens räkning av jordbruksegendomen

1/2 mantal Lockerud l1 i Leksbergs socken. Styrelsen har där
-

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

vid erinrat om de nutida strävandena att i ökad omfattning bereda fångar

möjlighet att sysselsättas i jordbruksarbete, vilka lett till att fångvårdens

jordbruksdrift utökats med nya brukningsområden. Styrelsen uttalar, att en

ytterligare utvidgning av jordbruksdriften synes önskvärd särskilt med hänsyn

till det nuvarande försörjningsläget och strävandena att bereda jämn

sysselsättning åt det på senare år höga fångantalet. Även under normala

förhållanden, med lägre fångantal än nu, vöre enligt styrelsens mening en

ny jordbrukskoloni synnerligen behövlig. Rörande den till inköp föreslagna

fastigheten, för vilken begäres ett pris av 75,500 kronor, lämnar styrelsen följande

beskrivning.

Fastigheten är belägen intill fångvården tillhörig mark cirka 3 km sydväst

om centralfängelset i Mariestad. Den omfattar till den del den skall försäljas

följande ungefärliga arealer: Byggnadstomt, trädgård och vägar 1 hektar,

åker och annan jord under plog 49.2 hektar samt skogbevuxen mark 25.1

hektar, tillhopa 75.3 hektar.

Å fastigheten finnas manbyggnad av timmer och tvenne flygelbyggnader

av timmer, samtliga i gott skick. Manbyggnaden innehåller å nedre botten

5 rum och kök och å övre botten 2 gavelrum och öppen vind. En flygelbyggnad

innehåller 4 rum och kök, den andra flygelbyggnaden huvudsakligen

förrådsutrymmen. Dessutom finnas brygghus, stallbyggnad, ladugårdsbyggnad,

vagnbod, hönshus, svinhus och redskapsbod. En del av dessa byggnader

äro dock i mindre gott skick. I övrigt finnas å gården tvenne arbetarbostäder,

den ena på två rum och kök i tämligen gott skick, den andra på

ett rum och kök i dåligt skick. Egendomen är försedd med elektriska ljusoch

kraftledningar.

Fastighetens taxeringsvärde utgör 40,000 kronor, vilket på orten anses alltför

lågt. Fastigheten har i juli 1943 på fångvårdsstyrelsens begäran värderats

av agronomen Hård af Segerstad, värderingsman hos länets hypoteksförening,

i närvaro bl. a. av lantbruksinspektoren C. Palmgren vid centralfängelset

i Mariestad, varvid densamma åsatts eli värde av 77,000 kronor.

Tillträde av fastigheten förutsättes skola ske senast den 14 mars 1944.

Från köpet av fastigheten skulle, enligt vad fångvårdsstyrelsen upplyser,

vissa områden undantagas, nämligen dels en mindre lägenhet, varå annan

person erhållit lagfart, och dels ett område av ringa värde om cirka 0.6

hektar, beläget för sig på stort avstånd från övriga ägor. Ytterligare krävde

anbudsgivaren att antingen få behålla eller mot annan fångvårdens mark

utbyta ett tomtområde å fastigheten.

A ifrågavarande fastighet avser fångvårdsstyrelsen att anordna en fångkoloni

av ungefär samma typ som den närbelägna, Mariestadsfängelset tillhöriga

kolonien Rödjan eller eventuellt en anstalt för ungdomsfängelse

ådömda. Styrelsen tänker sig därvid, att bostadshusen skola efter hand inredas

med tanke på de nya ändamål de skola tjäna. Då detta arbete borde

utföras med fangarbetskraft och husen redan nu kunde användas som logement

ansåge sig styrelsen icke för närvarande böra begära några medel till

ombyggnad eller reparationer. Manbyggnaden beräknades ge plats åt ett tjugutal

fångar. I övrigt kunde i huset inrymmas sovrum för bevakningspersonal

samt ett expeditionsrum. En flygelbyggnad kunde användas till kök

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

109

och matsal samt omklädnings- och torkrum för fångarna. Den andra flygelbyggnaden

syntes lämpligen böra utnyttjas till tjänstebostad.

För att egendomen omedelbart skall kunna på ett rationellt sätt brukas

av fångvården är det, enligt vad fångvårdsstyrelsen vidare anför, nödvändigt

att vid övertagandet jämväl anskaffa kreatur, lantbruksredskap m. m., vilka

icke kunna avstås från Mariestadsfängelsets jordbruk. Kostnaderna för sålunda

erforderliga inventarier uppgå enligt en av direktören vid centralfängelset

i Mariestad uppgjord beräkning till 42,000 kronor. För dessa utgifter

föreslår styrelsen anvisande av elt särskilt anslag å driftbudgeten. De ombyggnadsarbeten,

som äro erforderliga å jordbruksbyggnaderna, kunna enligt

styrelsens mening utföras efter hand av de intagna och därvid bestridas

av specialstaten för jordbruksdriften.

Styrelsen tillägger, att direktören vid centralfängelset i Mariestad samt

fångvårdsstyrelsens jordbrulcstekniska biträde, statskonsulenten Helge Ryde,

tillstyrkt egendomens övertagande av fångvården på angivna villkor samt att

jordbruksinventarier anskaffas på sätt föreslagits.

Under åberopande av vad sålunda anförts har fångvårdsstyrelsen hemställt,

bland annat, att Kungl. Maj: måtte föreslå riksdagen att å tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1943/44 anvisa dels till inköp av ifrågavarande fastighet

under kapitalbudgeten ett anslag av 75,500 kronor och dels till inköp av jordbruksinventarier

å driftbudgeten ett anslag av 42,000 kronor.

I infordrat utlåtande över fångvårdsstyrelsens framställning har statskontoret

med hänsyn till den betydande differensen mellan det för fastigheten begärda

försäljningspriset och egendomens taxeringsvärde funnit tveksamt, huruvida

den föreslagna uppgörelsen kunde anses fördelaktig för kronan. Enligt

ämbetsverkets mening borde frågan om fastighetens värde göras till föremål

för en grundlig utredning, innan beslut i ärendet fattades. Därjämte

borde en kalkyl över driftskostnaderna upprättas.

Närmare utredning i ärendet har därefter verkställts genom domänstyrelsens

och fångvårdsstyrelsens försorg. Utredningen omfattar: 1. yttranden av

vederbörande domänintendent rörande egendomens jordbruksvärde m. m.; 2.

yttrande av biträdande jägmästaren S. Sjögren angående egendomens skogsvärde;

3. memorial angående byggnadskostnader å egendomen, upprättat av

domänstyrelsens byggnadskontor; 4. kalkyl rörande driftskostnaderna, upprättad

av direktören vid centralfängelset i Mariestad; 5. promemoria rörande

byggnader å egendomen, upprättad av fångvårdsstyrelsens arkitekt G. BirchLindgren.

Av den sålunda verkställda utredningen framgår, bland annat, att

egendomens totalareal rätteligen utgör c:a 69 bar, varav c:a 49 bar åker och

c:a 17 bar skog, att egendomens jordbruksvärde av vederbörande domänintendent

uppskattats till 55,000 kronor och dess skogsvärde av jägmästaren

Sjögren till 17,000 kronor, att kostnaderna för erforderliga reparationsarbeten

å huvudbyggnaden och flyglarna av arkitekten Birch-Lindgren beräknats

till 13,500 kronor, att de nuvarande ekonomibyggnaderna icke äro i sämre

skick än att ett successivt uppförande av nybyggnader med anlitande av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

fångarbetskraft och eget virke låter sig göra, att statsverkets kostnader för

dylika byggnader härigenom enligt arkitekten Birch-Lindgren kunna begränsas

till c:a 30,000 kronor samt att egendomens jordbruksdrift enligt såväl

domänintendenten som vederbörande fängelsedirektör kan beräknas lämna

ett årligt överskott av 5,000 kronor.

Angående de erforderliga byggnadsarbetena och kostnaderna härför innehåller

arkitekten Birch-Lindgrens promemoria bland annat följande.

Ett ekonomiskt och praktiskt utnyttjande av egendomen för fångvårdens

räkning synes som första åtgärd innebära, att huvudbyggnaden och dess flygel

med minsta möjliga ändringar iståndsättas, så att'' den förstnämnda kan

mottaga ett tillräckligt stort fångantal för jordbruksdrift och byggnadsarbete,

och den sistnämnda kan tjäna som konstapelsbostäder.

Cirka 18 fångar torde salunda kunna beredas plats i huvudbyggnaden

med de relativt enkla åtgärder, som framgå av följande beskrivning. Därigenom

erhallas 4 stora sovrum, gemensamt dagrum och kök samt vaktrum.

I norra flygeln kan med ävenledes enkla åtgärder för konstaplar erhållas

dels en familjebostad örn två rum och kök dels ett enkelrum för ogift konstapel.

Visserligen bliva de båda byggnaderna av en enkel standard, bl. a. tänkes

ej värmeledning och bad utförda, men då byggnaderna i andra avseenden

bliva goda, synes det icke motiverat, att under nuvarande tidsläge verkställa

nämnda, relativt dyrbara installationer.

I södra flygeln kan lätt erhållas ett omklädnads- och tvättrum för fångar.

Sedan sålunda förläggning av fångar möjliggjorts synes det mig, att uppförandet

av nya jordbruksbyggnader (ladugård, stall, loge, vagnslider o. s. v.)

bör påbörjas.

De befintliga äro nämligen i det skicket, att de icke låta sig ombygga till

numera bruklig standard för lägre kostnad än som betingas av en nybyggnad.

A andra sidan äro de icke sämre än att ett successivt uppförande av nybyggnader

på det mest ekonomiska sättet, d. v. s. med användande av fångarbetskraft

och eget virke, väl låter sig göra. Härför kan beräknas att en tidrymd

av cirka 3 år blir behövlig. Kostnaderna inskränkas då nästan helt och ''hållet

till materialkostnader och böra med nuvarande prisläge icke överstiga

30,000 kronor av vilken summa cirka 10,000 kronor bliva behövliga under

vardera av de tre åren. En fullt exakt beräkning är dock givetvis möjlig först,

när ritningar föreligga.

Sedan jordbruksbyggnaderna uppförts och erfarenhet vunnits örn gårdens

^an det möjligen visa sig önskvärt att uppföra en logementsbyggnad

för fångar, varigenom huvudbyggnaden kan frigöras till ytterligare familjebostäder

för konstaplar. I sådant fall torde en logementsbyggnad liknande

den, som uppförts å Singeshult, böra närmast ifrågakomma. Med nuvarande

priser torde den draga en kostnad av cirka 55,000 kronor. Härtill skulle

komma cirka 10,000 kronor för konstapelsbostäder i huvudbyggnaden, för

införande av värmeledning i denna och norra flygeln m. m.

De erforderliga beloppen skulle sålunda bliva följande:

1944. Huvudbyggnaden och norra flygeln. Kronor Kronor

Reparationsarbeten................................. 6,750

Elinstallationer..................................... ’750

Vatten och avlopp.................................. 3,500

Södra flygeln.

Omklädnads- och tvättrum ......................... 2,500 13 500

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

lil

Kronor

1945. Påbörjande av ladugård m. m......................... cirka 10,000

1946. Fortsättning av ladugård m. m........................ » 10,000

1947. » » » » » ....................... » 10,000

1949. Eventuellt ny logementsbyggnad och ytterligare konstapels
bostäder

m. m...................................... » 65,000.

Enligt domänstyrelsens byggnadsbyrå skulle kostnaderna för en ekonomibyggnad

av trä, under förutsättning att ersättning ej behövde utgå för virke,

förädlingskostnader och arbetslöner, kunna begränsas till 28,000 å 30,000

kronor.

Den av direktören vid centralfängelset i Mariestad uppgjorda kalkylen över

driftskostnaderna är av följande innehåll.

Inkomster.

Kronor Kronor

6,000

2,000

13,000

2,000 23,000

...... 1,000

Summa kronor 24,000.

Utgifter. Kronor

Arbetspremier .............................................. 4,500

Expenser .................................................. 3,000

Skatter och onera ............................................ 1,000

Underhåll av byggnader och stängsel, markförbättringar m. m..... 3,000

Inköp och underhåll av inventarier ............................ 1,500

Inköp av utsäde, lantbruksprodukter och övriga förbrukningsartiklar 6,000

överskott .................................................. 5,000

Summa kronor 24,000.

I kalkylen anmärkes, bland annat, att någon utgift icke beräknats för

levande inventarier, enär särskilt anslag förutsatts skola anvisas för nyuppsättning

av djurbeståndet.

Domänstyrelsen har för egen del uttalat, att styrelsen visserligen funne det

begärda priset, 75,500 kronor, vara i överkant men likväl ansåge att detsamma

kunde godtagas, därest med hänsyn till egendomens belägenhet med mera

vore angeläget att den förvärvades av kronan i syfte att disponeras av

fångvårdsstyrelsen. Det egendomen åsätta taxeringsvärdet, utgörande endast

40,000 kronor, vore lågt och syntes ej böra åberopas som mätare vid uppskattning

av egendomens värde. Styrelsen hade icke något att erinra mot

den uppgjorda kalkylen rörande driftskostnaderna men ville framhålla, att

beräkningarna undandroge sig ett närmare bedömande på grund av föreliggande

säregna förhållanden. Mot den av styrelsens byggnadskontor uppgjorda

beräkningen å kostnaden för uppförandet av ny ekonomibyggnad, enligt

Försålda produkter:

Spannmål m. m.

Nötkreatur .....

Mjölk .........

Virke .........

övriga inkomster .

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

vilken kostnaden under angivna förutsättningar uppskattats till 28,000 å

30,000 kronor, hade styrelsen icke heller något att erinra.

Domänstyrelsens utlåtande jämte den i ärendet verkställda utredningen har

med skrivelse den 4 november 1943 överlämnats av fångvårdsstyrelsen, som

därvid understrukit vad styrelsen tidigare anfört därom att ett förvärv av

egendomen vore ur många synpunkter förmånligt och angeläget för fångvården.

Många års erfarenhet hade visat, att läget för centralfängelset i Mariestad,

vårt största jordbruksfängelse, vore mycket gynnsamt både med hänsyn

till dess centrala belägenhet i landet, som vore ägnad att reducera fångtransporterna,

och ur synpunkten av de lokala förhållandena, som innebure,

att fängelset läge nära en residensstad men samtidigt relativt avskilt och i

lämplig omgivning. Då det stigande fångantalet och de nutida strävandena

inom fångvården gjorde det mycket önskvärt, att centralfängelsets i Mariestad

utrymmen och områden utökades, syntes det styrelsen, att statsverket

ej borde försumma ett tillfälle att förvärva ett i anslutning till det nuvarande

fängelseområdet beläget, jämväl i övrigt lämpligt område. Det begärda priset

75,500 kronor borde, såsom domänstyrelsen framhållit, kunna godtagas. Vid

bedömande av priset borde den omständigheten beaktas, att driften vid Lockerud

genom anknytning till centralfängelset bleve billigare än om en ny

självständig anstalt skulle upprättas. De reparationsarbeten till ett sammanlagt

belopp av 13,500 kronor, som av arkitekten Birch-Lindgren ansetts erforderliga

för huvudbyggnaden och flyglarna, borde utföras först efter hand.

Efter mindre arbeten, som torde kunna bestridas av tillgängliga medel, kunde

byggnaderna tagas i bruk efter tillträdet av egendomen. Medel till ombyggnads-

eller reparationsarbeten behövde alltså icke för närvarande begäras.

För uppförande av nya ekonomibyggnader borde anslag äskas först till ett

eller flera kommande budgetår.

Nyare strävanden inom fångvården avse bland annat att i den utsträckning

som med hänsyn till klientelets beskaffenhet är möjlig ersätta vården

å slutna anstalter med öppen vård. I enlighet härmed ha under senare år inrättats

ett flertal anstalter och avdelningar av öppen karaktär. Dessa ha emellertid

huvudsakligen varit avsedda för specialvård. Plit höra det stora flertalet

av de till ungdomsfängelseorganisationen hörande anstalterna, vissa paviljonger

vid vårdanstalten å Hall samt den för förvarade utlänningar avsedda

kolonien Ödevata. Å de för vanligt fångförvar avsedda anstalterna

finnas öppna vårdplatser endast vid det såsom jordbruksfängelse disponerade

centralfängelset i Mariestad samt de till denna anstalt anslutna kolonierna

Rödjan, Singeshult och Leverstad. Sistnämnda koloni användes dock tillsvidare

såsom provisorisk ungdomsanstalt. Å Mariestadsfängelset och de därtill

anslutna kolonierna finnas sammanlagt 131 platser, däri inberäknat det

utrymme som vunnits genom en av 1943 års riksdag beslutad utbyggnad av

kolonien å Singeshult.

Med hänsyn till de jämförelsevis begränsade möjligheter som sålunda föreligga

att bereda det ordinära fångklientelet sysselsättning under friare former

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

113

uttalade jag vid anmälan i årets statsverksproposition av frågan om tillgodoseende

av ett ökat platsbehov å fångvårdens anstalter, att platsutrymmet för

vanligt fångförvar i första hand holde utökas genom anordnande av nya kolonier

och förläggningar (II ht sid. 96). Såsom jag samtidigt anförde, framstår

en dylik utökning av de öppna vårdmöjligheterna såsom önskvärd, även

om fångantalet skulle nedgå till normal omfattning. Hinder bör därför icke

möta att på ett stadigvarande sätt tillgodose ifrågavarande ändamål genom

inköp av lämplig fastighet.

Att den nu till inköp föreslagna egendomen Lockerud ur flera synpunkter

är lämplig för anordnande av en fångkoloni har närmare utvecklats avfångvårdsstyrelsen.

Egendomens belägenhet är därvid av särskild betydelse.

Fristående kolonier och förläggningar kräva nämligen relativt stor personal

och bliva därför kostsammare än kolonier som anknytas till redan befintliga

anstalter. Genom att Lockerud gränsar direkt till ägor under Mariesladsfängelset

kan dessutom sambruk äga rum med detta fängelses jordbruk, vilket

innebär betydande fördelar.

På grund av det anförda finner jag, i likhet med domänstyrelsen och fångvårdsstyrelsen,

att det för egendomen begärda priset icke bör lägga hinder

i vägen för fastighetens förvärvande för fångvårdens räkning. Jag biträder

alltså fångvårdsstyrelsens förslag örn anvisande av anslag för ändamålet. Med

hänsyn till det trängande behovet av ytterligare platser för fångvårdsändamål

torde erforderliga medel böra anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande

budgetår. På Kungl. Maj:t synes böra ankomma att godkänna de närmare

villkoren för överlåtelsen.

Å egendomen bör inrättas en jordbrukskoloni för vanligt fångklientel av

samma typ som kolonierna Rödjan och Singeshult. På grund av det för närvarande

trängande behovet av platser för män, som ådömts ungdomsfängelse,

bör emellertid möjlighet hållas öppen att, liksom fallet är med kolonien Leverstad,

under den första tiden disponera egendomen såsom ungdomsanstalt.

För iståndsättandet av huvudbyggnaden och flyglarna erfordras icke nu

några särskilda anslagsmedel, enär de reparationsarbeten, som behöva verkställas

vid egendomens tillträde, icke äro av större omfattning än att kostnaderna

för dem kunna täckas av tillgängliga medel för byggnadsunderhåll.

Förnyelsen av ekonomibyggnaderna kan, såsom framgår av den i ärendet

verkställda utredningen, ske successivt under en följd av år. Huruvida kostnaderna

härför, såsom fångvårdsstyrelsen ursprungligen tänkt sig, böra bestridas

av jordbrukets medel eller örn anslag bör anvisas för ändamålet, torde

få bestämmas framdeles. Vad fångvårdsstyrelsens arkitekt anfört angående

en eventuellt erforderlig logemcntsbyggnad, torde påkalla prövning först

örn behov- uppkommer att utvidga kolonien. För närvarande synes man därför

icke behöva räkna med denna utgift. Däremot är det nödvändigt att redan

nu begära medel till anskaffande av erforderliga jordbruksinventarier.

I enlighet med fångvårdsstyrelsens i sådant hänseende framlagda förslag har

jag föreslagit äskande för ändamålet av ett särskilt anslag av 42,000 kronor å

driftbudgeten.

Bihang till riksdagens protokoll 19M. 1 sand. Nr ...

8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Inköp cw egendomen Lockerud å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag

av................................. kronor 75,500.

Statens allmänna fastighetsfond.

[2.] 1 b. Ombyggnadsarbeten vid rannsakningshäktet i Kalmar. I skrivelse

den 27 augusti 1943 har fångvårdsstyrelsen hemställt, att anslag måtte äskas

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1943/44 för, bland annat, vissa

ombyggnadsarbeten m. m. vid rannsakningshäktet i Kalmar. Styrelsen erinrar,

att vid detta häkte från och med den 1 oktober 1942 inrättats en avdelning

för utlänningar, som tagits i förvar för längre tid, samt att Kungl.

Majit med anledning härav redan i viss utsträckning ställt medel till förfogande

för anstaltens iståndsättande. Dessa medel ha, enligt vad styrelsen

upplyser, använts dels till reparationer i kök, diskrum och toalettrum, iståndsättande

av golv samt andra allmänna förbättringsarbeten och dels till avstängnings-,

igenläggnings- och hägnadsanordningar samt fönsterupphuggning.

Ehuru nu angivna arbeten uppenbarligen i hög grad förbättrat anstaltsbyggnaden,

hade det visat sig, att trots vad som vidtagits åtskilliga arbeten

krävdes för att göra rannsakningshäktet helt lämpat för dess nya användning.

Styrelsen erinrar i detta sammanhang, att sakkunniga för översyn

av gällande utlänningslag m. m. i sin den 1 augusti 1943 avgivna promemoria

angående utlännings omhändertagande i förläggning eller tagande

i förvar omnämnt de arbeten och anordningar som vidtagits beträffande

den särskilda utlänningsavdelningen i Kalmar samt vitsordat, att behov föreligger

av fortsatta förbättringsarbeten.

Rörande de sålunda erforderliga arbetena har fångvårdsstyrelsens arkitekt

G. Birch-Lindgren gjort upp förslag, avseende följande anläggningar

och förbättringsarbeten, nämligen anordnande av nya promenadgårdar och

ny idrottsplan, iståndsättande av uthus till verkstadsbyggnad, anordnande

av tvättstuga i fängelsebyggnaden, införande av varmvattensystem samt

ombyggnad av mottagningsavdelningen. I fångvårdsstyrelsens skrivelse anföres

härom närmare:

De nuvarande promenadgårdarnas omfattningsplank äro i mycket dåligt

skick. Då promenadgårdarnas antal numera kan avsevärt minskas, kunna

de flyttas och återuppföras på annan plats innanför murarna vid fängelsets

östra gavel. Ett där befintligt skjul, som är i dåligt skick, rives. I samband

med dessa arbeten är det provisoriskt uppsatta nätstängslet avsett att flyttas

in från ravelinens kant och anbringas på i marken gjutna cementplintar.

Fängelseområdet kommer att på detta sätt bliva avsevärt mycket mera användbart;

de intagna erhålla ett större område att röra sig på under sin

fritid, vilket är angeläget med hänsyn till att deras tagande i förvar avser

lång tid. I samband med att promenadgårdarna flyttas är den nu proviso
-

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

115

risk! anordnade fotbollsplanen avsedd att flyttas till de nuvarande promenadgårdarnas

plats. Det uthus väster om rannsakningshäktet, där tvättstugan

nu är belägen, är i synnerligen dåligt skick och bör islåndsättas för att

användas till verkstäder och bodar. I samband härmed skulle tvättstugan

flyttas till vinden i fängelsebyggnaden, vilket skulle i högsta grad underlätta

arbetet och skapa bättre och lättare uppvärmda lokaler.

Då nu rannsakningshäktet i sin helhet tagits i bruk, framstår även som

ett oavvisligt krav att tidsenlig varmvattenberedning anordnas samt mottagningsavdelningen

förbättras och utökas genom att bl. a. även f. d. vaktfrurummet

inredes till mottagningsrum.

Kostnaderna för sålunda avsedda arbeten ha av arkitekten Birch-Lindgren

beräknats på följande sätt:

Promenadgårdar ...................................... kronor 5,250

Idrottsplan ........................................... » 3,600

Borstning, vattring och avfärgning av anslutningsmuren .... » 1,375

Reparation av verkstadsbyggnaden ...................... » 2,550

Inredning av tvättstuga på fängelsebyggnadens vind ...... » 2''l00

Ombyggnad av mottagningsrum m. m................... » 2^800

Anläggning av varmvattensystem m. m................... » 9^445

Elektriska installationer ................................ » 3 OOO

Oförutsedda utgifter .................................. » 4,880

Summa kronor 35,000.

På grund av det anförda har fångvårdsstyrelsen, som ansett samtliga ifrågavarande

arbeten vara av brådskande natur, hemställt, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att till nya promenadgårdar m. m. vid rannsakningshäktet

i Kalmar å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1943/44 bevilja

ett investeringsanslag av 35,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen, som efter remiss yttrat sig över fångvårdsstyrelsens

framställning, har icke funnit något att erinra mot de föreslagna arbetena.

De för arbetenas utförande angivna kostnaderna lia synts byggnadsstyrelsen

i och för sig något knappt tilltagna men tillräckliga under förutsättning att

arbetena i viss omfattning utfördes av på anstalten intagna personer.

Länsstyrelsen i Kalmar län, som jämväl avgivit infordrat utlåtande i ärendet,

har därvid erinrat, att frågan örn nedläggande av Kalmarhäktet varit

aktuell under åren närmast före krigsutbrottet, samt vidare beträffande fångvårdsstyrelsens

förslag anfört bland annat:

Mot detta förslag synes visserligen icke vara något att erinra; men länsstyrelsen

anser sig dock böra framhålla, att det är ett viktigt önskemål —

med hänsyn till häktets centrala belägenhet å en ur historiska och byggnadssynpunkter

synnerligen värdefull plats — att en för stadsbilden mera

avvägd byggnad för annat statligt eller kommunalt ändamål kan bliva uppförd

å platsen. Fördenskull böra sådana arbeten, vilka kunna motverka en

framtida förflyttning av häktet och platsens användande för bebyggelse av

ovan antytt slag, icke utföras.

Av fångvårdsstyrelsens framställning har länsstyrelsen inhämtat, att den

å ravelinen Prins Carl provisoriskt anordnade bollplanen -— vilken förlagts

väl nära Tullskolan — är avsedd att flyttas intill fängelsebyggnaden. Därigenom

förhindras insyn från skolgården, varjämte ravelinens egenskap av

byggn a d sm i n n esmä rk e beaktas.

s. 116 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

116 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Enligt den av 1941 års riksdag fastställda normalorganisationen för rikets

fångvårdsans falter skall anstalten i Kalmar utgöra rannsakningshäkte och

huvuddelen av platsutrymmet därstädes stå till förfogande såsom reservutrymme.

Den för närvarande dit förlagda utlänningsavdelningen är av provisorisk

natur. På grund härav bör återhållsamhet iakttagas beträffande

kapitalinvesteringar i ifrågavarande anstalt. Utöver vad som oundgängligen

erfordras med hänsyn till det speciella ändamål, för vilket den nu provisoriskt

disponeras, böra i princip endast sådana förbättringsarbeten utföras,

som äro motiverade jämväl med hänsyn till dess användning under normala

förhållanden. De av fångvårdsstyrelsen föreslagna arbetena torde därför endast

delvis böra komma till utförande, nämligen såvitt avser införande av

varmvattensystem, reparation av verkstadsbyggnad samt inredande av tvättstuga.

Enligt vad jag inhämtat kunna kostnaderna för dessa arbeten hållas

inom ett belopp av 15,000 kronor, under förutsättning att för arbetena i

största möjliga utsträckning anlitas anstaltens egen arbetskraft.

Då det är angeläget, att de av mig sålunda förordade arbetena komma till

utförande snarast möjligt, torde anslag för ändamålet böra anvisas å tilläggsstat

till riksstaten för innevarande budgetår.

På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

till Ombyggnadsarbeten vid rannsakningshäktet i Kalmar

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa

ett investeringsanslag av.............. kronor 15,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Bertil Crona.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda proposition nr 2.

117

Bilaga 12.

Kapitalinvesteringar.

Försvarsdepartementet.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4

januari 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjörf.s, Ewerlöf,

Rubbestad.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under

försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetaret 1943/44.

Med förmälan tillika att ärendena under punkterna 1 och 3 vore av den

natur, att närmare redogörelse för deras innebörd än som av det följande

framginge icke borde ske till statsrådsprotokollet, varför ytterligare upplysningar

borde få lämnas genom de handlingar, som komme att överlämnas till

riksdagens vederbörande utskott, anför departementschefen följande.

Försvarsväsendets fastighetsfond.

Arméförvaltningens delfond.

[1.] 10 d. Ordnande av förläggningen för försvarsväsendets radioanstalt.

På förslag av Kungl. Majit (propositionen 1941:305, 1942 års statsverksproposition

och propositionen 1943: 222, sid. 18(5) har riksdagen (skrivelser

1941:492, 1942:355 och 1943:335) till förevarande ändamål anvisat tillhopa

3,161,000 kronor, vilka medel icke belastat den av 1942 års riksdag

för försvarsväsendet angivna kostnadsramen.

I skrivelse den 2 december 1943 har för försvarsväsendets radioanstalt hemställts

örn anvisande å tilläggsstat för innevarande budgetår av 56,000 kronor

för bestridande av kostnader för vissa installationsarbeten vid anstalten av

i framställningen angiven art.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

Departements
chefen.

De ifrågasatta arbetena synas mig ofrånkomliga och beräkningen av kostnaderna

för ändamålet har icke givit mig anledning till erinran. Då kostnaderna

direkt sammanhänga med byggnadsföretag, som beslutats före 1942

års försvarsbeslut, torde desamma i likhet med de till förevarande ändamål

tidigare anvisade medlen icke böra belasta femårsplanens kostnadsram. Jag

hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Ordnande av förläggningen för försvarsväsendets

radioanstalt å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1943/44 anvisa ett investeringsanslag av . . kronor 56,000.

[2.] 10 e. Ombyggnad av stallbyggnad vid Jönköpings-Kalmar regemente.

I skrivelse den 11 oktober 1943 har arméförvaltningens fortifikationsstyrelse

hemställt örn anvisande av medel för örn- och tillbyggnad av en brandskadad

stallbyggnad vid Jönköpings-Kalmar regemente och därvid i huvudsak anfört

följande.

Den 3 augusti 1943 hade regementets sommarstall brunnit ned efter blixtnedslag.

Detta stall hade haft plats för 39 hästar. Behovet av stallutrymme

vid regementet uppginge numera till 43 spiltplatser i vinterstall och 15 spiltplatser

i sommarstall. Då 34 hästar kunde inrymmas i det nuvarande vinterstallet,

erfordrades en tillbyggnad av detta för 9 hästar och en nybyggnad avett

sommarstall för 15 hästar. Därjämte vöre vissa rivnings- och röjningsarbeten

efter den brunna stallbyggnaden erforderliga.

Kostnaderna för dessa arbeten beräknades enligt prisläget den 1 juli 1941

av styrelsen enligt följande.

Tillbyggnad av vinterstall............................... kronor 20,800

Nybyggnad av sommarstall............................. » 26,000

Rivning av brunnet sommarstall ........................ » l’000

Administration och oförutsett, cirka 6 procent ............ » 2^800

Summa kronor 50,600.

Prisstegringen fram till den 1 juli 1943 beräknades till 7,700 kronor.

Statskontoret har anfört, att medel för återuppförande av sommarstall

jämte tillbyggnads- och rivningsarbeten borde äskas av riksdagen såsom anslag

å kapitalbudgeten till kapitalinvestering i arméförvaltningens delfond av

försvarsväsendets fastighetsfond.

Jag har intet att erinra mot bifall till fortifikationsstyrelsens förslag och

förordar alltså anvisande av det äskade beloppet, 58,300 kronor. Då de föreslagna

arbetena erfordras för att ersätta en nedbrunnen byggnad, torde de

icke böra bestridas inom den i 1942 års försvarsbeslut fastställda kostnadsramen.

Jag föreslår, att medel anvisas såsom särskilt investeringsanlag å tillläggsstat

till riksstaten för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Ombyggnad av stallbyggnad vid Jönköpings-Kalmar

regemente å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/

44 anvisa ett investeringsanslag av ........ kronor 58,300.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

119

Marinförvaltningens delfond.

[3.] Vissa byggnadsarbeten m. m. Såsom framgår av 1943 års statsverkspropotsition

(kapitalbudgeten, bilaga 2, sid. 44) har för innevarande budgetår

under marinförvaltningens delfond av försvarsväsendets fastighetsfond

till Vissa byggnadsarbeten m. m. uppförts ett anslag med 10,000,000 kronor.

Anslaget har beräknats såsom s. k. kvotanslag, d. v. s. uppförts med omkring

en fjärdedel av det belopp, som för byggnadsarbeten för marinen återstår

att anvisa för budgetåren 1943/47, med rätt för Kungl. Maj:t att överskrida

detsamma inom den av riksdagen fastställda kostnadsramen samt

för mötande av prisstegringar. Nämnda kostnadsram inrymmer viss marginal

för nya kapitalinvesteringar. Förevarande anslag får dock av Kungl.

Maj:t tagas i anspråk för sådana investeringar som regel först efter avriksdagen

lämnat medgivande.

I skrivelse den 23 augusti 1943 har marinförvaltningen, bland annat, äskat

ett belopp av 80,000 kronor för anordnande av personalskyddsrum å Galärvarvet

i Stockholm. De i skrivelsen omförmälda av ämbetsverket föreslagna

åtgärderna för erhållande av en tillfredsställande lösning av skyddsrumsförhållandena

därstädes hade godkänts av luftskyddsinspektionen, som i skrivelse

till chefen för Stockholms örlogsvarv bland annat anfört, att inspektionen

ansåge, att vidtagande av de föreslagna åtgärderna vore av sådan vikt,

att de med minsta möjliga tidsutdräkt borde genomföras.

I utlåtanden den 21 och den 30 september 1943 ha chefen för marinen samt

överbefälhavaren förklarat sig tillstyrka bifall till framställningen.

Mot bifall till marinförvaltningens framställning har jag intet att erinra. Departement*- Kostnaderna torde i enlighet med ämbetsverkets förslag kunna beräknas c **''

till 80,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1943.

Enär ifrågavarande kostnad synes böra falla inom den i 1942 års försvarsbeslut

fastställda kostnadsramen för marinens byggnader, lärer kostnaden

böra bestridas från förenämnda investeringsanslag av 10,000,000 kronor

till Vissa byggnadsarbeten m. m.

Åberopande det anförda får jag sålunda hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att förevarande arbete må komma till utförande med anlitande

av det för budgetåret 1943/44 för marinen anvisade

investeringsanslaget av 10,000,000 kronor till Vissa byggnadsarbeten

m. m.

[4.] 16 a. Modernisering av Stockholms örlogsvarv. Efter förslag av

Kungl. Majit (propositionen 1940 U:60, punkten 5, samt statsverkspropositionen

till 1941 års riksdag, kapitalbudgeten, bilaga 1, punkten 20) har riksdagen

(skrivelser 1940 U: 73 och 1941:80) till modernisering av Stockholms

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

örlogsvarv såsom kapitalinvestering i försvarsväsendels fastighetsfond, marinförvaltningens

delfond, anvisat reservationsanslag örn tillhopa (430,000 +

2.520.000 =) 2,950,000 kronor. Härjämte har riksdagen (skrivelsen 1940 U:

73) bemyndigat Kungl. Maj:t att för samma ändamål av Stockholms varvs

byggnadsfond disponera ett belopp av 2,200,000 kronor.

Vidare har riksdagen (skrivelse 1941: 512) nied bifall till Kungl. Maj:ts förslug

(propositionen 1941:344, punkten 6) till örlogsvarvets modernisering

anvisat ett kapitalinvesteringsanslag av 1,305,000 kronor. Av propositionen

framgår, att av nämnda belopp 700,000 kronor hänförde sig till täckning

för ett över förskottsstaten för försvarsväsendet anvisat belopp för utförande

av slipar och förvaringshallar för motortorpedbåtar vid örlogsvarvet, under

det att 605,000 kronor vore att hänföra till merkostnader för moderniseringen

av örlogsvarvet, bland annat beroende av prisstegringar.

Slutligen har riksdagen (skrivelse 1943:25) med bifall tili Kungl. Maj:ts

förslag (propositionen 1943: 2, bilaga 13, punkten 8) för sistnämnda ändamål

anvisat ett reservationsanslag av 225,000 kronor. Det sammanlagda beloppet

av de för modernisering av Stockholms örlogsvarv till förfogande ställda

anslagsmedlen uppgår således till (2,950,000 + 2,200,000 + 605,000 +

225.000 =) 5,980,000 kronor.

I skrivelse den 20 december 1943 har nu marinförvaltningen hemsfällt,

att ytterligare medel för bestridande av merkostnader på grund av inträdda

prisstegringar måtte ställas till ämbetsverkets förfogande och i anslutning därtill

anfört i huvudsak följande.

Av de anvisade anslagsmedlen avsåges beloppet 605,000 kronor för täckande

av merkostnader orsakade dels av viss utökning av den ursprungligen

av marinförvaltningen framlagda planen, dels av prisstegring fram till

augusti 1941, varjämte beloppet 225,000 kronor anvisats för att täcka de

merkostnader, som uppstått på grund av under tiden augusti 1941—juli 1942

inträffad prisstegring.

I sin skrivelse av den 31 oktober 1942 angående modernisering av Stockholms

örlogsvarv, som läge till grund för äskandet av sistnämnda belopp,

hade marinförvaltningen framhållit, att ytterligare kostnadsstegringar efter

den 1 juli 1942 syntes ofrånkomliga samt att en ny beräkning liknande den,

som då verkställts, måste komma att utföras vid senare tidpunkt.

Av en genom försorg av chefen för ingenjördepartementet i Stockholm

uppgjord beräkning över kostnadsstegringen efter den 1 juli 1942 framginge,

att den sammanlagda kostnadsstegringen efter tidpunkten 1 juli 1942 till följd

av prisstegring uppginge till 127,600 kronor. Sistnämnda kostnadsstegring

hade även under hand varit föremål för en granskning inom industrikommissionen,

enligt vilken granskning någon anmärkning mot den beräknade

kostnadsstegringen ej kunde göras. Enligt vad nu kunde bedömas syntes

något ytterligare belopp för prisstegringar å ifrågavarande arbeten icke vara

erforderligt.

Under åberopande av vad sålunda anförts har marinförvalIningen hemställt,

att för modernisering av Stockholms örlogsvarv ett ytterligare belopp

av 127,600 kronor måtte ställas till ämbetsverkets förfogande.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

121

Av propositionen 1941: 344 framgår, att viss tvekan förelegat huru stor del Departementsav

den av marinförvaltningen hösten 1941 anmälda kostnadsökningen som

varit beroende på prisstegring men att jag ändock ansett mig böra vid

anmälan av propositionen med viss begränsning godtaga den av marinförvaltningen

till grund för den ökade medelsanvisningen lagda beräkningen,

enär örlogsvarvets modernisering icke utan våda för flottans krigsberedskap

kunde uppskjutas.

Vidare framgår av vad jag vid anmälan av propositionen 1943: 2 anförde,

att det förutnämnda beloppet å 225,000 kronor vore att hänföra till kostnadsstegringar

intill den 1 juli 1942 men att ytterligare kostnadsökning för genomförande

av varvets modernisering vore att förvänta med hänsyn till befarade

prisstegringar efter den 1 juli 1942.

Den av marinförvaltningen nu anmälda kostnadsökningen är i sin helhet

att hänföra till prisstegring. Av en ämbetsverkets skrivelse bilagd tablå framgår,

att det äskade beloppet, 127,600 kronor, hänför sig till kostnadsstegring

på grund av allmän fördyring efter den 1 juli 1942 samt tilläggskostnader

till följd av entreprenadkontraktens glidande indexskalor i fråga om arbetslöner

och materialpriser m. m. Marinförvaltningens ifrågavarande kostnadsberäkningar

giva mig icke anledning till erinran. Med hänsyn till medelsanvisningens

ändamål torde anslaget, i likhet med det förutnämnda beloppet

å 225,000 kronor, icke böra medräknas inom den av 1942 års riksdag för

försvarsväsendet fastställda kostnadsramen.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Modernisering av Stockholms örlogsvarv å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag

av .................... kronor 127,600.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sven Berglund.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

123

Bilaga 13.

Kapitalinvesteringar.

Socialdepartementet.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari

1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,

Rubbestad.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anmäler under socialdepartementets

handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 samt anför därvid följande.

Statens utlåningsfonder.

[1.] 1. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barn- Departemenisrika

familjer. Under åberopande av vad jag denna dag anfört i statsverks- ** cAe/enpropositionen

vid äskande av anslag till hyresrabatter för mindre bemedlade,

barnrika familjer (V. punkt 21) får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade,

barnrika familjer å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag

av ...........................kronor 10,000,000.

Fonden för låneunderstöd.

[2.] 1. Tcrtiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet. Under åberopande Departement».

av vad jag denna dag anfört i statsverkspropositionen vid äskande av anslag chefen.

till hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika familjer (V. punkt 21)

hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

att till Tertiårlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett

investeringsanslag av..................kronor 30,000,000.

[3.] 2. Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet. Under åberopande

av vad jag denna dag anfört i statsverkspropositionen vid äskande av

anslag till hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika familjer (V. punkt

21) hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett

investeringsanslag av .................. kronor 2,000,000.

[4.] 2 a. Lån till den s. k. Rågöstiftelsen. Under åberopande av vad jag

förut denna dag anfört i samband nied äskande av anslag under femte huvudtiteln

till Understöd m. m. åt vissa estniska medborgare å tilläggsstat II

för löpande budgetår hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Lån till den s. k. Rågöstiftelsen å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag

av .............................. kronor 200,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Jan-Erik Stenius.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

125

Bilaga 14,

Kapitalinvesteringar.

Kommunikationsdepartementet.

Utdrag av protokollet över kommunikationsårenden, hållet inför

Hans Maid Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 4 januari 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,

Rubbestad.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler

härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden

angående kapitalinvesteringar å tiiläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1943/44 samt anför därvid följande.

Statens affärsverksfonder.

B. Telegrafverket.

[1.] 14, Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende. Under

hänvisning till vad jag tidigare i dag anfört vid anmälan av telegrafverkets

anslagsäskanden för budgetåret 1944/45 (kapitalbudgeten: bil. 4, punkten

16) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende

å tiiläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44

anvisa ett investeringsanslag av ........ kronor 4,000,000.

[2.] 20. Utbyggnad av orienteringsnät för luftförsvarets telefontrafik

ni. m. På förslag av Kungl. Majit i proposition, nr 313, har 1943 års riksdag

lill anordnande av orienteringsnät för luftförsvarets telefontrafik för budgetåret

1943/44 anvisat ett investeringsanslag av 853,000 kronor.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements

chefen.

I skrivelse den 12 november 1943 har telegrafstyrelsen, efter framställning

av chefen för försvarsstaben, på anförda skäl hemställt örn anvisande å tillläggsstat

för innevarande budgetår av ett anslag av 1,192,000 kronor för

utbyggande av orienteringsnätet samt för vissa till sitt syfte likartade anläggningar.

Med hänsyn till innehållet i framställningen torde någon närmare redogörelse

för densamma icke böra lämnas till statsrådsprotokollet, utan riksdagens

vederbörande utskott torde därom böra erhålla erforderliga upplysningar

genom handlingarna, vilka komma att tillhandahållas utskottet.

Med hänsyn till betydelsen ur försvarsberedskapssynpunkt av de anläggningar,

om vilka här är fråga, anser jag mig böra tillstyrka, att medel för

desamma äskas av riksdagen för innevarande budgetår.

Telegrafstyrelsen har förutsatt, att de medel, som för ifrågavarande ändamål

investeras i telegrafverkets fond, skulle i sin helhet avskrivas. Denna

fråga torde i annat sammanhang få upptagas av chefen för finansdepartementet.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Utbyggnad av orientering snöt för luftförsvarets telefontrafik

m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1943/44 anvisa ett investeringsanslag av . . kronor 1,192,000.

D. Statens vattenfallsverk.

[3.] a. Ny kraftstation i Trollhättan. För byggande av ny kraftstation vid

Hojums varp i Trollhättan har riksdagen för budgetåren 1938/39—1942/43

anvisat anslag å respektive 1,000,000 kronor, 4,000,000 kronor, 6,500,000

kronor, 5,000,000 kronor och 3,900,000 kronor eller tillhopa 20,400,000 kronor.

I detta belopp ingå icke kostnaderna för försvarsanordningar, vilka

kostnader med stöd av Kungl. Maj:ts och riksdagens bemyndigande täckts

genom disposition av till vattenfallsstyrelsens förfogande stående likvida

medel, som uppkommit genom avsättning till statens vattenfallsverks förnyelsefond.

Kraftstationen har tagits i bruk och har hösten 1943 invigts för sitt ändamål.

Den beräknades år 1938 kosta 14,000,000 kronor. Sedan beslut fattats

örn användning av turbiner med större effekt än ursprungligen förutsatts,

beräknades en till 15,220,000 kronor ökad kostnad. Det därutöver beviljade

beloppet har avsetts för att täcka merkostnader, som intill sommaren 1942

uppkommit i huvudsak på grund av den allmänna fördyringen men även

till följd av ökade sprängnings-, jord-, schaktnings- och betongarbeten.

I sin skrivelse den 30 september 1943 med anslagsäskanden för budgetåret

1944/45 har nu vattenfallsstyrelsen anmält, att på grund av förutnämnda

kostnadsökande omständigheter ett ytterligare anslag av 400,000 kronor

erfordrades för Hojumstationens färdigställande.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

127

Styrelsen upplyser i detta sammanhang, att hela anläggningen blivit så

rikligt dimensionerad, att den visat sig kunna avgiva 100,000 kW i stället

för högst 88,000 kW, som åsyftades då beslut fattades om övergång till de

större turbinerna.

Vattenfallsstyrelsen hemställer, att ett anslag av 400,000 kronor måtte anvisas

å tilläggsstat för budgetåret 1943/44.

Med tillstyrkande av vattenfallsstyrelsens framställning hemställer jag, att DepartementsKungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen chefen.

att till Ng kraftstation i Trollhättan å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag

av .................................. kronor 400,000.

[4.] 1. Kraftstation vid Torpshammar. Till byggande av kraftstation vid

Torpshammar har riksdagen för budgetåren 1938/1939—1943/44 anvisat respektive

300,000 kronor, 1,500,000 kronor, 7,000,000 kronor, 6,000,000 kronor,

9,400,000 kronor och 2,000,000 kronor eller sammanlagt 26,200,000

kronor.

Beträffande arbetena med anläggningen torde jag få hänvisa till redogörelsen

härför i 1941 års statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 3, punkten

27). Här må nämnas, att den totala effekten hos anläggningen beräknades

till 90,000 kW med två maskinaggregat. Kostnaden för anläggningen med

vattenbyggnader för två aggregat men med endast ett aggregat installerat angavs

av vattenfallsstyrelsen hösten 1941 till 25,000,000 kronor, däri inräknade

400.000 kronor för försvarsanordningar. Hösten 1942 beräknades kostnaderna

till det hittills anvisade beloppet, 26,200,000 kronor. Av merkostnaden hänförde

sig 700,000 kronor till förstärkningar i en krosszon, som i slutet av sommaren

1942 påträffats i avloppstunneln, samt återstoden eller 500,000 kronor

till allmänna prisstegringar.

I sin förenämnda skrivelse den 30 september 1943 har vattenfallsstyrelsen

anmält, att kraftstationen sånär som på vissa kompletteringsarbeten färdigställts

samt att den tagits i drift under juli månad 1943. Vid förnyad genomräkning

av anslagsbehovet hade det befunnits erforderligt med ett tillläggsanslag

av 1,750,000 kronor, motsvarande en tolai byggnadssumma av

27.950.000 kronor.

I detta sammanhang har styrelsen upplyst, att det insatta aggregatet visat

sig vid avsedd fallhöjd kunna avgiva 53,000 kW eller 8,000 kW mer än som

ursprungligen beräknats för ett maskinaggregat.

Beträffande orsakerna till den ytterligare fördyringen meddelar styrelsen,

att den nyssnämnda krosszonen befunnits vara betydligt mera svårartad än

som ursprungligen kunnat förutses. Flera tunnelras hade inträffat där, och

inklädnad med betong bade erfordrats på en längd av icke mindre än 90 meter.

Merkostnaden för betongklädseln och på grund av ökning av den bergmassa,

som måst bortforslas, hade uppgått till över 1,000,000 kronor. Ut
-

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

över denna kostnad hade i skrivelsen tidigare angivna fördyrande omständigheter

(se 1944 års statsverksproposition, kapitalbudgeten: bil. 4, sid. 74—

75) i hög grad gjort sig gällande.

Styrelsen meddelar i anslutning till dessa uppgifter, att i den angivna byggnadskostnaden

icke inräknats ombyggnad av en flottningsränna, som provisoriskt

tätats och som syntes kunna bibehållas tills vidare.

Slutligen anmäler styrelsen, att vissa ytterligare kostnader eventuellt framdeles

kunde uppkomma i samband med slutlig uppgörelse i vissa frågor, som

av vederbörande vattendomstol ställts på framtiden, nämligen angående aviäggningsplatser

för flottgods, vägar, anordningar för fiske m. m.

Vattenfallsstyrelsen hemställer örn anvisande av ett tilläggsanslag å

1,750,000 kronor.

Det av vattenfallsstyrelsen begärda tilläggsanslaget torde böra anvisas för

nu löpande budgetår.

I den mån ytterligare medel erfordras i samband med slutlig uppgörelse i

vissa på framtiden ställda frågor torde efter framställning från vattenfallsstyrelsen

ytterligare anslag böra anvisas, därest icke anslaget till mindre utvidgningar

av förefintliga kraftstationsanläggningar och mindre regleringsföretag

m. m. visar sig förslå för ändamålet.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kraftstation vid Torpshammar å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag

av .............................. kronor 1,750,000.

[5.] 2. Kraftstation i Midskogsforsen. Under åberopande av vad jag tidigare

i dag anfört vid anmälan av vattenfallsstyrelsens anslagsäskanden för

budgetåret 1944/45 (kapitalbudgeten: bil. 4, punkten 40) hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kraftstation i Midskogsforsen å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag

av .............................. kronor 2,000.000.

[6.] 4. Reglering av Holmsjön och Leringen i Ljungans vattensystem. I

samband med inköpet år 1937 av Torpshammarfallet erhöll kronan, bland

annat, viss vattenrätt i Gimån och Ljungan. Enligt det kontrakt, som låg

till grund för förvärvet, skulle kronan och säljarna samarbeta för reglering

i första hand av Holmsjön och Leringen och därefter av högre upp belägna

sjöar. Arbetena för regleringen av förenämnda två sjöar voro avsedda att bedrivas

så, att regleringen bleve fullt genomförd samtidigt med att kraftstationen

vid Torpshammar stöde färdig att tagas i bruk. I fråga om regleringens

omfattning och den andelsprocent, som beräknats för delägarna i företaget,

torde jag få hänvisa till redogörelsen i 1942 års statsverksproposition (kapitalbudgeten:

bil. 4, punkten 37).

s. 129 Kontrollera mot PDF

129

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Till regleringsföretaget har riksdagen för budgetåren 1938/39—1942/43

under skilda anslagsrubriker å riksstaten anvisat tillhopa 4,475,000 kronor,

motsvarande vattenfallsstyrelsens andel i totalkostnaderna för företaget enligt

beräkningar hösten 1941. Av 1943 års riksdag anvisades därefter lill regleringsföretaget

ytterligare 2,025,000 kronor, varav 1,000,000 kronor å tillläggsstat

för budgetåret 1942/43 och 1,025,000 kronor å riksstaten för budgetåret

1943/44. Det ökade anslagsbehovet föranleddes av stegrade arbetslöner,

höjda materialpriser och transportkostnader samt brist på rationella arbetsmaskiner,

varjämte det visat sig nödvändigt att utföra mera omfattande arbeten

för flottningen än som från början ansetts behövliga.

Hittills hava sålunda för ändamålet anvisats tillhopa 6,500,000 kronor.

I sin förenämnda skrivelse den 30 september 1943 har vattenfallsstyrelsen

meddelat, att en förnyad genomräkning av anslagsbehovet visat, att kostnaden

för vattenfallsstyrelsens del komme att stiga med ytterligare 800,000

kronor till 7,300,000 kronor.

Beträffande orsakerna till denna fördyring meddelar styrelsen, att bristen

på arbetskraft och arbetsmaskiner skapat hinder i arbetet och nedsatt arbetskapaciteten.

Vidare hade transporterna fördyrats och planerade rationella

arbetsmetoder måst övergivas för dyrbarare arbetssätt. En opåräknad

kostnadsökning hade uppstått genom att styrelsen på grund av föreskrifter

i dom av vederbörande vattendomstol nödgats ersätta överdämda vägar med

nya vägar enligt senaste konstruktionsprinciper och med betydligt bättre

kvalitet än de ersatta, ökade strandägarersättningar och ogynnsam tidpunkt

för skogsröjning hade även bidragit till fördyringen. I vad fördyringen härrörde

från verkställd forcering för att den senaste vårfloden skulle kunna

innehållas i sjöarna, uppvägdes den emellertid av värdet av den ökade energi,

som komme att erhållas i Torpshammar under vintern 1943/44.

Slutligen anmäler styrelsen, att vissa ytterligare kostnader eventuellt framdeles

kunna uppkomma i samband med slutlig uppgörelse i vissa frågor,

som av vattendomstolen ställts på framtiden, nämligen angående regleringarnas

inverkan på flottning, virkesavläggning, fiske m. m.

Den beräknade fördyringen av regleringsföretaget med 800,000 kronor är Departemtniiavsevärd,

även om hänsyn tages till att den del av merkostnaden, som hänför cÄe/«*.

sig till forceringsarbeten för att möjliggöra ett utnyttjande av vårfloden vid

Torpshammars kraftstation, bör kunna återvinnas i form av ökade energiuttag.

Det av vattenfallsstyrelsen begärda tilläggsanslaget synes emellertid vara

nödvändigt för arbetenas fullföljande. Det torde böra anvisas för nu löpande

budgetår.

I den mån ytterligare medel erfordras i samband med slutlig uppgörelse

i vissa på framtiden ställda frågor torde efter framställning från vattenfallsstyrelsen

ytterligare anslag böra anvisas, därest icke anslaget lill mindre utvidgningar

av förefintliga kraftstationsanläggningar och mindre reglerings1''örctag

m. m. visar sig kunna förslå för ändamålet.

Ritning till riksdagens protokoll 19ii. 1 sand. Nr 2.

<)

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Majlis proposition nr 2.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen,

att till Reglering av Holmsjön oell Leringen i Ljungans

vattensystem å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1943/44 anvisa ett investeringsanslag av . . kronor 800,000.

[7.] 7. Påbyggnad av regleringsdammen vid Suorva. För budgetåren 1937/

38—1940/41 anvisades sammanlagt 4,200,000 kronor för en höjning av regleringsdammen

vid Suorva från en dämningshöjd av + 104.0 till + 110.8

enligt det s. k. äldre höjdsystemet. Sedermera visade det sig möjligt att utan

merkostnad öka dämningshöjden med ytterligare 1 meter till +111.8. Redan

innan nämnda höjningsarbeten voro fullt avslutade befanns det,

icke minst på grund av riskerna för krigsförstörelse, önskvärt att verkställa

en del rätt omfattande förstärkningsarbeten på dammen och berggrunden

nedströms denna. Då arbetena sålunda skulle fortsättas i Suorva, ansågs det

lämpligt att omedelbart utföra en ytterligare höjningsetapp, nämligen till

+ 113.88, d. v. s. 430.80 meter över havet. Åtgärden framstod såsom ändamålsenlig

icke minst med hänsyn till tillkomsten av det stora kraftbehovet

för Norrbottens järnverk, om vars uppförande beslut förelåg i slutet av år

1941. Det förutsattes därvid, att de fasta kostnaderna för transportled och

administration, inbegripet sociala anordningar på arbetsplatsen, skulle täckas

med driftmedel. Tilläggskostnaden för den sista dammhöjningen beräknades

i februari 1942 av vattenfallsstyrelsen till 1,240,000 kronor. Härav hava

140.000 kronor bestritts av reservation å tidigare anslag. Ett anslag av

500.000 kronor beviljades för budgetåret 1942/43; återstoden eller 600,000

kronor har anvisats för budgetåret 1943/44.

I skrivelse den 24 september 1942 meddelade vattenfallsstyrelsen, att endast

en mindre del av påbyggnadsarbetena medhunnits sommaren 1942, varför

större delen beräknades skola utföras sommaren 1943. En fortsatt allmän

prisstegring finge, anförde styrelsen, beräknas medföra en ökning av det

ursprungligen angivna kostnadsbeloppet.

I sin skrivelse den 30 september 1943 har vattenfallsstyrelsen anmält, att

en rätt betydande sådan kostnadsstegring uppkommit, nämligen icke mindre

än 650,000 kronor.

Vattenfallsstyrelsen upplyser i sin skrivelse vidare, att kostnadsökningen

berott, förutom på samma omständigheter som på andra arbetsplatser — huvudsakligen

transportsvårigheter och allmän prisstegring — även därpå, att

konstruktionen för den sista dammhöjningen icke kunnat göras fullt så enkel

som förutsatts vid den första planläggningen. Svårigheterna att kvarhålla

personalen hade gjort sig särskilt kännbara vid Suorva. Trots fördyringen

kunde kostnaden för det nytillkomna magasinet anses såsom måttlig.

Vattenfallsstyrelsen hemställer, att ett belopp av 650,000 kronor för påbyggnad

av regleringsdammen vid Suorva måtte anvisas å tilläggsstat för

budgetåret 1943/44.

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

131

Den uppkomna kostnadsstegringen är förhållandevis stor. Vid bedömandet Departementehärav

måste beaktas att de svårigheter, som äro förenade med konstruktion dufén.

och utförande av omfattande vattenbyggnadsarbeten i ödemarken, i hög grad

accentuerats av transportsvårigheter och brist på arbetskraft. Bland annat

tack vare att för arbetena med dammens höjning kunnat utnyttjas den

transportorganisation, som i allt fall måst upprättas för erforderliga förstärkningsarbeten,

hava merkostnaderna likväl kunnat begränsas så att totalbeloppet

i förhållande till vad som vunnits kan anses måttligt.

Med tillstyrkande av vattenfallsstyrelsens framställning hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Påbyggnad av regleringsdammen vid Suorva å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett

investeringsanslag av....................kronor 650,000.

Luftfartsfonden.

[8.] 3. Radiofyrar för luftfarten. Under hänvisning till vad jag tidigare

i dag anfört vid anmälan av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens anslagsäskanden

beträffande kapitalinvesteringar i luftfartsfonden för budgetåret 1944/45

(kapitalbudgeten: bil. 4, punkten 48) hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Radio fy rar för luftfarten å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag

av.....................................kronor 200,000.

Statens allmänna fastighetsfond.

[9.] 8 b. Hissanläggning inom länsresidenset i Vänersborg. Med bifall till

Kungl. Maj:ts i proposition den 6 mars 1942, nr 179, framlagda förslag har

riksdagen dels medgivit, att av det å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1940/41 anvisade reservationsanslaget (B) å 620,000 kronor till nybyggnad

för lantmäterikontoret i Vänersborg finge för om- och tillbyggnadsarbeten

å länsresidenset därstädes tagas i anspråk ett belopp av 330,000 kronor,

dels ock till om- och tillbyggnad av residenset för budgetåret 1942/43 anvisat

ett reservationsanslag av 180,000 kronor.

Enligt förslaget skulle residenset ombyggas och två flyglar, en norr och

en söder om detsamma, uppföras. Lokaler skulle beredas länsstyrelsen i residenset

och i den norra flygeln. I flygeln söder om residenset skulle inrymmas

länsarkitekt- och vägingenjörskontor samt landsfogdeexpedition jämte

vaktmästarbostad.

Riksdagen har därefter med bifall till Kungl. Majlis i 1943 års statsverksproposition

framlagda förslag (kapitalbudgeten: bil. 4, punkten 57) till omoch

tillbyggnad av länsresidenset i Vänersborg ytterligare anvisat ett investeringsanslag

av 80,000 kronor. Beloppet avsågs för en utökning av länsresi
-

s. 132 Kontrollera mot PDF

132 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

densets södra flygelbyggnad för att anskaffa erforderliga utrymmen åt den

nya vägförvaltningen.

Genom beslut den 29 maj 1942 och den 26 februari 1943 har Kungl. Maj:t

bemyndigat byggnadsstyrelsen att taga i anspråk de av riksdagen till förfogande

ställda medlen.

I skrivelse den 27 september 1943 har länsstyrelsen i Älvsborgs län meddelat,

att byggnadsstyrelsen i samband med pågående omändringsarbeten å

residensbyggnaden bomme att i tjänstevåningarna iordningställa erforderligt

hisschakt jämte dörrar och hissmaskinrum. Kostnaden för leverans och montage

av hiss inginge däremot icke i de byggnadsanslag, som för ändamålet

stöde till byggnadsstyrelsens förfogande.

Genom den omorganisation av taxeringsväsendet, som väntades komma att

beslutas av 1943 års höstriksdag, komme, fortsätter länsstyrelsen, landskontorets

personal att utökas med omkring 10 personer. Genom viss omdisposition

av lokalerna samt genom en del enklare ändringar, till vilka länsstyrelsen

komme att underställa byggnadsstyrelsen förslag så snart statsmakterna

beslutat i organisationsfrågan, läte sig denna icke obetydliga personalutökning

bemästras inom ramen för de nu påtänkta lokalerna.

Landskontoret komme emellertid därvid att arbeta på icke mindre än 5

våningsplan. Dess huvudsakliga och mest omfattande arbete koncentrerade

sig dels till det för samtliga underavdelningar gemensamma, till över 900,000

ex. uppgående deklarationsmaterialet, varmed samtidigt måste arbetas på ett

flertal händer och ur olika synpunkter, dels till mantals-, taxerings-, debiterings-

och uppbördslängder. Allt detta material befunne sig ständigt på cirkulation

emellan landskontorets samtliga underavdelningar i alla våningar.

Ett uteslutande av hissanordningen vöre under sådana förhållanden irrationellt,

i det att kostnaden för därigenom nödvändigblivande utökning av expeditionsvaktpersonalen

skulle på ett fåtal år uppväga den besparing, som

kunde vinnas genom uppskov med anskaffning av själva hissen med tillhörande

maskineri.

Under åberopande av det anförda hemställer länsstyrelsen om bemyndigande

för byggnadsstyrelsen att i samband med pågående omändringsarbeten

inom länsresidenset omedelbart låta utföra hissanläggning i tjänstevåningarna

samt om anvisande av medel härför.

över länsstyrelsens framställning har byggnadsstyrelsen avgivit utlåtande

den 4 oktober 1943. Däri har byggnadsstyrelsen erinrat om att styrelsen i

skrivelse den 11 november 1941 rörande beredande av utökade lokaler för

länsstyrelsen anfört, att den på förslagsritningarna angivna hissen icke för

det dåvarande borde komma till utförande men att hisschaklet lämpligen

borde iordningställas i samband med övriga arbeten. I kostnadsberäkningen

hade endast ingått kostnaden för själva hisschaktet.

De av länsstyrelsen i förevarande framställning framlagda skälen för hissens

inmontering funne byggnadsstyrelsen starkt tala för att hissanläggningen

komme till utförande och helst innan pågående ombyggnadsarbeten

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

133

vöre helt avslutade. Byggnadsarbetena för hisschaklet vore utförda, varför

leverans och montage av själva hissen kunde utföras för en kostnad av

10,500 kronor. Detta belopp kunde emellertid icke rymmas inom de för ombyggnadsarbetena

anvisade medlen.

Byggnadsstyrelsen hemställer örn bemyndigande att låta utföra hissanläggningen

ifråga samt örn anvisande av 10,500 kronor för ändamålet.

Det synes mig lämpligt, att den av besparingsskäl tidigare uteslutna hissanläggningen,

som nu befunnits erforderlig på grund av omdispositioner i

samband med den nya taxeringsorganisationens genomförande kommer till

utförande i samband med de pågående örn- och tillbyggnadsarbetena vid

länsresidenset i Vänersborg. Mot den beräknade kostnaden har jag icke något

att erinra.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Hissanläggning inom länsresidenset i Vänersborg å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett

investeringsanslag av .................... kronor 10,500.

[10.] 10 a. Inköp av tomt för nybyggnad för vägförvaltningen i Värmlands

län m. m. Med bifall till Kungl. Majits i 1939 års statsverksproposition

(kapitalbudgeten: bil. 4, punkten 08j gjorda framställning anvisade riksdagen

till ökade lokaler för länsstyrelsen i Värmlands län för budgetåret

1939/40 ett reservationsanslag av 516,500 kronor.

I anslutning till vad som förutsatts i Kungl. Majits proposition, nr 79, till

1939 års urtima riksdag angående åtgärder för begränsning av statsutgifterna

förordnade Kungl. Majit den 30 december 1939, att då icke disponerade eller

bundna medel av anslaget finge tagas i anspråk endast för bestridande av

kostnaderna för ritningar och entreprenadhandlingar.

I Kungl. Majits proposition, nr 2, till 1941 års riksdag (bil. 17, punkten 35)

uttalades att, då behovet av utökade lokaler för länsstyrelsen alltjämt kvarstode,

de för ändamålet anvisade, icke disponerade medlen borde ställas till

förfogande, därest förhållandena å arbetsmarknaden skulle motivera arbetenas

igångsättande. För att kompensera den stegring av byggnadskostnaderna,

som inträffat under tiden efter anvisandet av nybyggnadsanslaget,

anvisades därjämte å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 ett

reservationsanslag (B) av 98,500 kronor.

Genom beslut den 21 mars 1941 ställde Kungl. Majit medel till byggnadsstyrelsens

förfogande för bearbetning av förslaget till ifrågavarande byggnadsföretag

i syfte att ytterligare nedbringa kostnaderna och att anpassa

förslaget till under tiden uppkomna förändringar i förvaltningsorganisationen.

Enligt det förslag, som låg till grund för beviljande av förenämnda anslag,

skulle utmed residenstomtens östra gräns uppföras en nybyggnad, varvid de

å tomten befintliga södra och norra flyglarna skulle rivas. Inom nybyggnaden

skulle inrymmas lokaler för landskontoret samt för landsfogde-, läns
-

Departemaitit
chtftn.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

arkitekts- oell vägingenjörsexpeditionerna ävensom två vaktmästarbostäder,

varjämte skulle erhållas reservlokaler örn tillhopa 250 kvadratmeter samt en

arkivsal om 240 kvadratmeter.

I skrivelse den 6 oktober 1943 har byggnadsstyrelsen meddelat, att styrelsen

numera för sin del övergivit den ursprungliga planen för beredande

av ökade lokaler åt länsstyrelsen. I avsikt att i möjligaste mån nedbringa

kostnaderna för byggnadsföretaget hade byggnadsstyrelsen i samråd med

länsstyrelsen låtit verkställa en reducering av lokalprogrammet, varvid medlagits

endast de lokaler, för vilka ett påvisbart behov omedelbart förelegat.

Det hade visat sig att lokalernas omfattning därvid kunde begränsas i sådan

grad, att lokalerna skulle kunna rymmas inom en i två våningar uppförd

byggnad förlagd utmed residenstomtens norra gräns mot Kungsgatan. En

sådan lösning av byggnadsfrågan förutsatte, att den norra flygeln skulle rivas,

under det att den södra flygeln skulle åtminstone tills vidare kunna bibehållas.

Sistnämnda flygel hade genom byggnadsstyrelsens försorg numera

reparerats samt försetts med centraluppvärmning, varefter lokalerna, som

måste anses tillfredsställa rimliga anspråk på tjänsterum, för sådant ändamål

tagits i anspråk av länsstyrelsen. Länsstyrelsen hade genom denna lokalutvidgning

erhållit en viss lättnad i sin trångboddhet, även om länsstyrelsen

alltjämt vore i trängande behov av ytterligare utrymme.

Byggnadsstyrelsen hade emellertid tagit under omprövning även andra

möjligheter för tillgodoseende av ifrågavarande lokalbehov. Sålunda hade

styrelsen övervägt, huruvida en lösning skulle kunna åvägabringas genom

att hela länsresidenset toges i anspråk såsom ämbetslokaler, under det att

åt landshövdingen bereddes bostad på annat håll. Det hade därvid dock

visat sig, att en sådan lösning skulle draga stora kostnader utan att i och

för sig kunna anses lämplig.

Genom 1943 års riksdags beslut angående vägväsendets förstatligande och

därigenom framkomna behov av lokaler för den statliga vägförvaltningen

hade, fortsätter styrelsen, en ny omständighet tillkommit, som måste påverka

lösandet av de statliga lokalfrågorna i Karlstad.

Vid sammanträde i Karlstad mellan länsstyrelsen och en representant för

byggnadsstyrelsen hade lokalfrågorna för samtliga till Karlstad förlagda

statsinstitutioner upptagits till diskussion i ett sammanhang. Därvid hade

från länsstyrelsens sida framförts betänkligheter mot att i en å residenstomten

uppförd flygelbyggnad inrymma lokaler för såväl länsstyrelsen som

vägförvaltningen. Man måste nämligen räkna med att lokalbehovet för båda

dessa myndigheter bomme att avsevärt stegras, och för att undgå att svårlösta

lokalproblem ånyo inom en förhållandevis snar framtid skulle uppstå,

vöre det välbetänkt om residenstomten i sin helhet reserverades för länsstyrelsens

räkning. Länsstyrelsen hade härjämte funnit det tveksamt, huruvida

det vore lämpligt att nu definitivt ordna länsstyrelsens lokalfråga, då

en del organisatoriska förändringar beträffande länsstyrelserna vore under

utredning.

Det hade under överläggningen vidare framhållits, att fördelar med hän
-

s. 135 Kontrollera mot PDF

135

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

syn till arbetets bedrivande skulle stå att vinna, om vissa myndigheter, som

i sin verksamhet hade beröringspunkter med varandra, lokalt sammanfördes.

I första hand borde sådant sammanförande eftersträvas för lantmäterikontor,

vägförvaltning, länsarkitekt och egnahemsnämnd. Då lantmäterikontoret

redan hade en egen och ändamålsenlig byggnad inom kvarteret

Mätaren, kunde detta önskemål endast realiseras genom att invid denna

uppföra en nybyggnad avsedd för de andra institutionerna. Dessa skulle

här även komma på ett förhållandevis ringa avstand fran länsstyrelsens

lokaler. Därest en sådan nybyggnad komme till stånd inom kvarteret Mätaren,

kunde egnahemsnämndens nuvarande, intill år 1952 förhyrda lokaler

örn 9 rum jämte arkiv inom den i omedelbar närhet av länsresidenset belägna

fastigheten Tingvallagatan nr 23 övertagas av länsstyrelsen, som med

tillgång till dessa och de provisoriska lokaler, som för länsstyrelsen iordningställts

inom den södra flygeln å residenstomten, skulle kunna låta sig

nöja i avvaktan på att länsstyrelsens framtida lokalbehov kunde överblickas

med större säkerhet.

På grund av vad sålunda förekommit hade byggnadsstyrelsen anhållit,

att länsstyrelsen måtte inleda förhandlingar med Karlstads stad örn förvärv

av erforderlig tomt i kvarteret Mätaren. Samtidigt hade byggnadsstyrelsen

uppdragit åt länsarkitekten i Värmlands län att uppgöra och till styrelsen

inkomma med program för en nybyggnad för vägförvaltningen, länsarkitektkontoret

och egnahemsnämnden å tomt inom nämnda kvarter.

Sedermera hade, fortsätter byggnadsstyrelsen, Karlstads stad genom dess

drätselkammare i skrivelse till länsstyrelsen den 16 augusti 1943 förklarat

sig villig att till kronan försälja tomten nr 2 i kvarteret Mätaren med en

areal av 1,383.2 kvadratmeter till ett pris av 20,748 kronor, inberäknat på

tomten belöpande gatumarkslösen och gatukostnader. Anbudet hade drätselkammaren

förklarat vara för staden bindande till den 1 juli 1944. Länsstyrelsen

hade uttalat, att det begärda priset enligt länsstyrelsens mening vore synnerligen

förmånligt.

Länsarkitekten i Värmlands län Conny Nyquist hade, anför styrelsen vidare,

med skrivelse den 17 augusti 1943 till byggnadsstyrelsen inkommit

med den begärda programutredningen i form av summariska planskisser

och på dem grundade kostnadsberäkningar. Enligt denna utredning skulle

en nybyggnad å tomten nr 2 i kvarteret Mätaren med lokaler för vägförvaltningen,

länsarkitektkontoret och egnahemsnämnden draga en kostnad

av omkring 360,000 kronor, däri icke inberäknat kostnaden för inköp

av tomt, medan en tillbyggnad å residenstomten, inrymmande lokaler för

länsstyrelsen, vägförvaltningen och länsarkitektkontoret skulle betinga en

kostnad av omkring 475,000 kronor. Anledningen till att en nybyggnad inom

kvarteret Mätaren skulle draga en så avsevärt lägre kostnad vöre, att man

inom en sådan skulle kunna genomföra en mera rationell oell ekonomisk utformning,

i det att byggnaden kunde erhålla en mindre planyla och större

våningsantal än som vöre möjligt vid uppförandet av en llygel a residenstomten,

där hänsyn måste tagas till residensets måttförhållanden och vaningshöjder

samt till intilliggande bebyggelse i övrigt. Visserligen syntes det

s. 136 Kontrollera mot PDF

departement?

»hifelt.

136 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

icke vara uteslutet att vid ett närmare utarbetande av förslaget till en ny

flygelbyggnad å residenstomten någon minskning av kostnaderna skulle

kunna åvägabringas. Den verkställda utredningen gåve emellertid vid handen,

att ett inköp av tomten nr 2 i kvarteret Mätaren samt uppförande därstädes

av en nybyggnad för nyssnämnda institutioner i varje fall skulle ställa

sig minst lika ekonomiskt fördelaktigt som uppförande av en motsvarande

nybyggnad på residenstomten.

På grund av vad sålunda anförts hemställer byggnadsstyrelsen, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att, med frånträdande av sitt beslut rörande

uppförande av en flygelbyggnad å residenstomten i Karlstad, å tilläggsstat

för innevarande budgetår anvisa ett investeringsanslag å 20,748 kronor för

inköp av tomten nr 2 i kvarteret Mätaren i Karlstad.

Av det för budgetåret 1939/40 anvisade reservationsanslaget å 516,500 kronor

till ökade lokaler för länsstyrelsen i Värmlands län har ställts till byggnadsstyrelsens

förfogande ett nettobelopp av 26,500 kronor, varav största

delen åtgått för upprättande av byggnadsritningar, markundersökningar

m. m.

Den nu föreslagna lösningen av vissa statsinstitutioners i Karlstad lokalfråga

synes mig kunna medföra så avsevärda fördelar, att det tidigare förslaget

att, sedan de befintliga flyglarna å residenstomten rivits, uppföra en

nybyggnad å samma tomt bör övergivas. Kostnaderna för uppförande av en

nybyggnad å den nu till inköp föreslagna tomten ställa sig enligt byggnadsstyrelsens

beräkningar lägre än en tillbyggnad å residenstomten, även om

hänsyn tages till kostnaden för tomtförvärvet och till de belopp, som nedlagts

på planering av de ursprungligen avsedda arbetena.

På grund av vad sålunda anförts anser jag mig böra tillstyrka, att beslut

fattas om förvärv av ifrågavarande tomt. Till frågan om plan för tomtens

bebyggande samt om medelsanvisning för detta ändamål torde jag längre

fram få återkomma.

Mot storleken av den preliminärt avtalade köpeskillingen för tomten ifråga

har jag intet att erinra. Anslag för ändamålet torde böra upptagas å tillläggsstat

med avrundat belopp av 20,800 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Inköp au tomt för nybyggnad för vägförvaltningen

i Värmlands län m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1943/44 anvisa ett investeringsanslag

av..................................... kronor 20,800.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sigurd Lang.

s. 137 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

137

Bilaga 15.

Kapitalinvesteringar.

Finansdep artementet.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari

1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,

Rubbestad.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter under

finansdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvestering

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 samt anför

därvid följande.

Fondell för förlag till statsverket.

[1.] 4 a. Kreditgivning till Finland. Genom beslut den 5 augusti och den

16 december 1943 ställde bankofullmäktige två krediter om vardera högst 5

miljoner kronor till finska statens förfogande mot borgen av Finlands bank.

Kreditgivningen, som ingick som ett led i handelsöverenskommelserna mellan

Sverige och Finland avseende andra halvåret 1943 resp. första halvåret

1944, upptogs till övervägande inom bankofullmäktige efter hänvändelse

från statsrådet. I enlighet med tidigare tillämpade principer böra krediterna

nu överföras på statsverket genom anvisande av särskilt täckningsanslag.

Med avseende å förvaltningen av ifrågavarande lån torde böra tillämpas

samma förfaringssätt som godkänts av riksdagen för vissa äldre krediter

av samma typ.

Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Kreditgivning till Finland å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag

av ................................ kronor 10,000,000.

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

[2.] 4 b. Reglering av vissa krediter. För reglering av vissa krediter torde

å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår böra äskas ett investeringsanslag

å 42,100,000 kronor. Med hänsyn till ärendets karaktär synes

det icke lämpligt att till statsrådsprotokollet redogöra för den närmare

innebörden av anslagsäskandet. En fullständig redogörelse för ärendet torde

få lämnas vederbörande riksdagsutskott.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Reglering av vissa krediter å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag

av ................................ kronor 42,100,000.

[3.] 4 c. Ytterligare reglering av vissa krediter. Jämväl för reglering av

vissa andra krediter torde å tilläggsstat II till riksstaten för löpande budgetår

böra äskas ett särskilt investeringsanslag å 5,000,000 kronor. Med hänsyn

till ärendets karaktär synes det icke lämpligt, att till statsrådsprotokollet

lämna redogörelse för den närmare innebörden av anslagsäskandet. En utförlig

redogörelse för ifrågavarande krediter och därmed sammanhängande

förhållanden torde få lämnas riksdagens vederbörande utskott.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Ytterligare reglering av vissa krediter å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag

av ........................ kronor 5,000,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Rolf Arfwedson.

s. 139 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 2.

139

Bilaga 16.

Kapitalinvesteringar.

Ecklesiastikdepartementet.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4

januari 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,

Rubbestad.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge, anmäler härefter

under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående

kapitalinvestering å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 samt

anför därvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] 21. Ombyggnad av maskinhallen i institutionen för kemisk teknologi

vid Chalmers tekniska högskola. För detta ändamål har för innevarande

budgetår anvisats ett investeringsanslag av 110,000 kronor. Ombyggnaden,

som har till ändamål att tillgodose behovet av ökat utrymme inom den

kemiska avdelningen, innefattar inläggande av ett bjälklag i maskinhallen,

varigenom denna skall uppdelas i två våningar. Medelsanvisningen är grundad

på ett av länsarkitekten E. Friberger den 10 december 1942 uppgjort

förslag, enligt vilket kostnaderna beräknats till cirka 110,000 kronor.

Chalmerska byggnadskommittén, som handhar ombyggnadens utförande,

har nu hemställt om anvisande av ytterligare 7,000 kronor för ändamålet.

Kommittén bär anfört:

Enligt infordrade lägsta anbud skulle kostnaderna uppgå till icke mindre

än 160,000 kronor. Med anledning härav har byggnadskommittén sökt vidtaga

förenklingar i byggnadsprogrammet av sådan art, att de icke i avsevärd

grad inverka på arbetets kvalitet eller byggnadens framtida användbarhet.

Även efter vidtagandet av dessa förenkiingar torde den totala byggnadskostnaden

komma att uppgå till 117,000 kronor och således överstiga an
-

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Mattts proposition nr 2.

Departements
ehefen.

slaget med 7,000 kronor. Skillnaden är enligt kommitténs mening helt att

hänföra till den prisstegring, som inträffat under den tid, som förflutit sedan

arbetena kostnadsberäknades.

Kostnaderna enligt Fribergers förslag, de infordrade anbuden och kommitténs

framställning fördela sig på följande sätt:

Fribergers

förslag

kronor

ByggnadsAnbud

kommitténs

förslag

kronor kronor

Byggnadsarbeten ................

Värme-, ventilations- och sanitets
anläggningar

..................

Elektrisk installation..............

Arkitektarvode, oförutsett m. m. ..

59,721

55,800

52,165

24,500

56,800

28,300

16,600

27,050

18,900

10,179

20,350

17,600

Summa 111,000 160,000 117,000

Den osäkerhet, som under rådande förhållanden vidlåder kostnadsberäkningarna

för ny- och ombyggnadsarbeten, har, enligt vad jag under hand

inhämtat, gjort sig gällande med särskild styrka i detta fall. Chalmerska

byggnadskommittén bär emellertid genom förenklingar i byggnadsprogrammet

lyckats nästan helt eliminera de uppkomna merkostnaderna. Efter de

vidtagna besparingsåtgärderna återstår emellertid att täcka ett belopp av

7,000 kronor. Detta torde böra anvisas på tilläggsslat II för innevarande budgetår.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ombyggnad av maskinhallen i institutionen för kemisk

teknologi vid Chalmers tekniska högskola på tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag

av ........................kronor 7.000.

[2.] 22 a. Anordnande av skolkök vid småskoleseminariet i Växjö. 22 b.

Om- och tillbyggnadsarhetcn vid småskoleseminariet i Skara. 22 c. Ändringsarbeten

vid småskoleseminariet i Härnösand. 22 d. Ombyggnadsarbeten

vid småskoleseminariet i Landskrona. Vid 1936 års riksdag beslöts omorganisation

av smaskoleseminarierna. Genomförandet av organisationsplanen

förutsatte vissa byggnadsarbeten. Åren 1937—39 beviljades därför anslag

för utförande av dylika arbeten, dock icke i den utsträckning, som erfordrades

på grund av omorganisationen, emedan denna till följd av förefintligt Iäraröverskott

och därav föranledd inskränkning av elevintagningen vid seminarierna

ansågs böra till stor del uppskjutas. De anslag till byggnadsarbeten

vid småskoleseminarierna, som beviljades under nämnda år, avsågo även

andra behov än dem, som sammanhängde med omorganisationen. De planerade

byggnadsarbetena vid dessa seminarier ha på grund av angivna omständigheter

och med hänsyn till nödvändigheten att under kristiden så mycket

som möjligt begränsa den statliga anläggningsverksamheten icke i full utsträckning

kommit till utförande. Såsom framgår av 1943 och 1944 års stats
-

s. 141 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

141

verkspropositioner måste emellertid seminarieorganisationen till följd av stegrat

lärarbehov icke blott helt tagas i anspråk utan även ytterligare utvidgas.

Denna utvidgning nödvändiggör utförandet av vissa byggnadsarbeten vid

småskoleseminarierna.

Byggnadsstyrelsen har hemställt örn anvisande av investeringsanslag örn

tillhopa 336,000 kronor för byggnadsarbeten vid småskoleseminarierna i

Växjö, Skara, Härnösand och Landskrona. Förslaget avser icke blott sådana

arbeten, som erfordras på grund av seminarieorganisationens utökning, utan

även förbättringar, som påkallas av andra behov. Byggnadsstyrelsen anför:

Småskoleseminariet i Växjö. 1938 års riksdag anvisade för budgetåret

1938/39 till ändringsarbeten m. m. vid vissa småskoleseminarier ett

reservationsanslag av 66,500 kronor, varav till uppgörande av byggnadsritningar,

entreprenadhandlingar och dylikt för inredning av skolkökslokaler

vid småskoleseminariet i Växjö disponerades 4,000 kronor. Med anledning

härav framlade byggnadsstyrelsen av länsarkitekten Olof Lundgren uppgjorda

ritningar och entreprenadhandlingar rörande omförmälda inredningsarbeten

vid seminariet. På grund av kristidens inträde ha arbetena emellertid

icke fått igångsättas. Såsom byggnadsstyrelsen i utlåtande den 15 januari

1943 meddelat, kan, om vissa förenklingar beträffande de föreslagna arbetena

vidtagas, kostnaden för desamma beräknas till 28,500 kronor.

Skolöverstyrelsen har nu anfört, att sedan seminariet genom beslut av

1943 års riksdag förändrats till dubbelseminarium, behovet av skolkökslokal

stegrats. Härtill bomme, att seminariet möjligen inom en snar framtid måste

ytterligare utvidgas och att skolkökslokalerna då bleve ännu nödvändigare.

Någon möjlighet att förhyra lokaler i staden förefunnes enligt rektors uppgifter

icke. Under innevarande år vore frågan provisoriskt löst på så sätt att

de lokaler, som vore avsedda att inredas till skolkök, försetts med från Kronobergs

läns landsting lånade skoiköksinventarier, tillhörande ett ambulerande

skolkök. Denna anordning vore givetvis otillfredsställande och dessutom

alldeles tillfällig. Det syntes skolöverstyrelsen på grund härav vara angeläget,

att de tidigare föreslagna arbetena utfördes under sommaren 1944, så

att de vore färdigställda vid höstterminens början.

Byggnadsstyrelsen, som biträder vad överstyrelsen sålunda anfört, finner

det önskvärt, att medel till ifrågavarande ändamål anvisas för budgetåret

1944/45. Kostnaderna för arbetena torde alltjämt kunna beräknas till ovannämnda

belopp av 28,500 kronor.

Småskoleseminariet i Skara. Förbudgetåret 1938/39 anvisades

dels ett reservationsanslag av 126,000 kronor för till- och påbyggnad av en

flygelbyggnad m. m. vid seminariet, dels ett reservationsanslag av 14,500

kronor till toalettanordningar vid seminariet. Enligt Kungl. Majds beslut den

30 december 1939 fingo ifrågavarande byggnadsarbeten icke fullföljas i vidare

mån än i vad avsåge upprättande av byggnadsritningar och entreprenadhandlingar.

Vidare anvisades för budgetåret 1939/40 ett reservationsanslag

av 17,500 kronor till ny vaktmästarbostad vid seminariet. Enligt Kungl.

Maj ds beslut den 29 februari 1940 l ick detta anslag icke disponeras i annan

mån än som erfordrades till bestridande av kostnaderna för redan utförda

förarbeten.

Beträffande vaktmästarbostaden föreligga av arkitekten Ivar Stål upprättade

huvudritningar, under det att fullständiga enlreprenadhandlingar av

Stål uppgjorts rörande övriga ovan angivna arbeten. 1 yttrande den 15 januari

1943 har byggnadsstyrelsen beräknat kostnaderna för samtliga bitr avsedda

arbeten till sammanlagt 230,000 kronor.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Mcij:ts proposition nr 2.

Skolöverstyrelsen har anfört, att det torde vara nödvändigt att rätt avsevärda

kostnader nedlades på detta seminarium för att dess lokaler skulle

motsvara ett dubbelseminariums behov. Emellertid torde det vara lämpligt,

att de hittills upprättade förslagen underkastades en grundlig omarbetning

för att en billigare lösning möjligen skulle kunna vinnas. Slutligen bar överstyrelsen

erinrat om att överstyrelsen tidigare påpekat, att det givetvis varit

önskvärt, att ifrågavarande arbeten hade kunnat avslutas sommaren 1944,

enär seminariet beräknades vara i full verksamhet hösten 1944. Detta torde

emellertid icke bli möjligt. Däremot vore det angeläget, att arbetena utfördes

under budgetåret 1944/45, så att de kunde vara färdiga vid höstterminens

början 1945.

Sedan byggnadsstyrelsen i anledning av vad överstyrelsen sålunda anfört

anmodat arkitekten Stål att upprätta utredningsskisser jämte kostnadskalkyl

rörande sådana om- och tillbyggnadsarbeten vid småskoleseminariet i

Skara, som vore av särskilt angelägen natur, har denne inkommit med ritningar

till ombyggnadsarbeten inom huvudbyggnaden, örn- och tillbyggnad

av flygeln samt anordnande av toaletter inom västra uthuset.

Till huvudbyggnaden äro för närvarande såväl själva seminarielokalerna

som övningsskolans lokaler förlagda. Enligt det nu upprättade förslaget lia

övningsskolans samtliga lokaler förlagts till huvudbyggnaden med undantag

för salen för flickslöjd, som förlagts till bottenvåningen inom ovannämnda

flygel, där i övrigt själva seminarielokalerna inrymts. Vidare äro i huvudbyggnaden

inrymda rum för rektor, kollegium, bibliotek samt lärarinnor. 1

den i huvudbyggnaden befintliga aulan, som upptager onödigt stor volym

och icke står i förbindelse med byggnadens övriga lokaler, skulle bottenbjälklaget

höjas, varigenom ingång till salen beredes från huvudtrappan och

erforderligt antal överspelningsrum erhållas under salen. Dessa arbeten ha

beräknats draga en sammanlagd kostnad av 38,000 kronor.

Flygelbyggnaden omfattar för närvarande skolkök, slöjdsal samt sal för

undervisning i naturkunnighet, men skulle efter genomförande av den i förslaget

avsedda örn- och tillbyggnaden rymma lokaler för seminariet i dess

helhet. I bottenvåningen äro enligt förslaget förlagda entréer, sal för kvinnlig

slöjd, skolkök med omklädningsrum och matsal, sal för undervisning i

naturkunnighet med laboratorium samt rum för samlingar. Till våningen 1

trappa upp äro förlagda 4 klassrum samt materialrum. En halv trappa ned

anordnas toaletter för elever och en halv trappa upp lärarrum. Kostnaderna

lia beräknats till 146,000 kronor.

Inom västra uthuset skola enligt förslaget anordnas toaletter för övningsskolans

elever för en kostnad av 12,000 kronor.

Det torde icke vara oundgängligen nödvändigt att en ny vaktmästarbostad

färdigställes före läsåret 1945, varför detta byggnadsföretag torde kunna anstå

något år.

Skolöverstyrelsen, som under hand tagit del av de nu upprättade skissritningarna,

har förklarat sig icke ha något att erinra beträffande desamma samt

betonat angelägenheten av att däri avsedda arbeten snarast komma till utförande.

Byggnadsstyrelsen biträder skolöverstyrelsens mening och finner det alltså

önskvärt, att de för förslagets genomförande erforderliga medlen (38,000 -+-

146,000 + 12,000) 196,000 kronor anvisas för sistnämnda budgetår.

Småskoleseminariet i Härnösand. Skolöverstyrelsen har anfört,

att de nuvarande lokalerna vid seminariet i stort sett torde vara tillräckliga

för det behov, som komme att förefinnas, sedan seminariet från och med

höstterminen 1944 erhållit ett dubbelseminariums samtliga klassavdelningar.

s. 143 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

143

Emellertid erinrar överstyrelsen därom, att förslag tidigare framställts rörande

vinnande av ett läsrum genom avbalkning av en del av korridoren i en

av seminariebyggnadens våningar, vilket förslag av överstyrelsen tillstyrkts.

Kostnaderna för den sålunda avsedda avbalkningen för erhållande av ett

läsrum har byggnadsstyrelsen beräknat till 1,500 kronor.

Småskoleseminariet i Landskrona. Seminariets byggnader färdigställdes

år 1902. Huvudbyggnadens uppvärmningsanordning utgöres av en

i samband med byggnadens uppförande utförd varmluftanläggning, som nödtorftigt

reparerats år 1941. Denna anläggning, som endast kan eldas med

koks, befinner sig numera i ett så bristfälligt skick, att det knappast torde

kunna ifrågakomma att underkasta densammma en ytterligare reparation,

varför den bör med det snaraste ersättas med en tidsenligare anläggning. Vidare

äro gymnastik- och skolköksanläggningarna m. m. bristfälliga. Enligt ett av

länsarkitekten N. Blanck uppgjort preliminärt förslag böra följande ändringar

vidtagas inom seminariet:

Inom huvudbyggnaden förflyttas huvudingången. Varmluftanläggningen

ersättes med en varmvattenvärmeledning och den föråldrade elektriska belysningsinstallationen

utbytes delvis mot en ny. Toaletter, tvätt- och duschrum

samt omklädningsrum för övningsskolans elever anordnas inom källarvåningen.

Den i bottenvåningen befintliga vaktmästarbostaden inredes till

klassrum för övningsskolan. Lärosalen för klass I uppdelas till bibliotek och

utrymme för vaktmästare. I våningen 1 trappa upp inredes en ny lärosal

för undervisningen i naturkunnighet jämte tillhörande laboratorium. I övrigt

avser förslaget endast vissa omplaceringar inom huvudbyggnaden.

I gymnastikbyggnaden förses gymnastiksalen med ett värmeisolerande undertak,

varjämte ventilation m. m. anordnas.

Den nuvarande rektorsbostaden ombygges för att inrymma slöjdsalar, skolkök

med tillhörande utrymmen, läs- och överspelningsrum samt vaktmästarbostad.

Förslaget förutsätter, att rektor för framtiden hyr bostad i staden.

Kostnaderna för de sålunda föreslagna arbetena lia beräknats till sammanlagt

110,000 kronor.

Skolöverstyrelsen har icke funnit annat att invända mot förslaget än att

förläggande av överspelningsrum i omedelbar närhet av vaktmästarens bostad

såvitt möjligt torde böra undvikas.

Med hänsyn till det bristfälliga skick, i vilket seminariet befinner sig, torde

det vara påkallat, att de föreslagna arbetena snarast möjligt komma till utförande.

Den starka utvidgning av småskoleseminariernas organisation, som måste Dep^^Mts''

genomföras inom den närmaste framtiden, kräver utförandet av ändringsarbeten

vid vissa seminarier. Vid Växjöseminariet erfordras sålunda

enligt byggnadsstyrelsens förslag inrättande av en skolkökslokal. Behovet härav

synes vara ådagalagt och jag har intet att erinra mot förslaget. Vad angår

seminariet i Skara, har riksdagen tidigare beviljat anslag till byggnadsarbeten

därstädes, vilka arbeten på grund av kristiden dock icke kommit till

utförande. Vid detta seminarium erfordras relativt omfattande ändringar.

Det nu föreliggande byggnadsförslag^ innebär emellertid i jämförelse med

tidigare förslag en begränsning av byggnadsprogrammet till de mest angelägna

arbetena. Jag tillstyrker, att medel anvisas för genomförande av det

sålunda förenklade förslaget. För anordnande av ytterligare ett läsrum i

seminariebyggnaden i Härnösand torde anslag böra beviljas i överens
-

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

stämmelse med byggnadsstyrelsens förslag. Vid seminariet i Landskrona

befinna sig lokalerna till stor del i ett föråldrat och bristfälligt skick. De

föreslagna moderniserings- och förbättringsarbetena böra därför komma till

utförande, dock att vad skolöverstyrelsen anfört rörande förläggningen av ett

överspelningsrum så vitt möjligt bör beaktas.

Mot byggnadsstyrelsens beräkning av kostnaderna för här ifrågavarande

arbeten har jag ingen erinran att framställa. Då byggnadsarbetena med hänsyn

till seminariernas förestående utvidgning böra komma till stånd snarast

möjligt, torde anslag för ändamålet böra äskas på tilläggsstat för innevarande

budgetår. Enligt vad jag under hand inhämtat torde i så fall möjligheter

förefinnas, att byggnadstiden för de angelägna arbetena vid Skaraseminariet

skulle kunna avsevärt förkortas.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44

anvisa

dels till Anordnande av skolkök vid småskoleseminariet i

Växjö ett investeringsanslag av..........kronor 28,500;

dels till Örn- och tillbyggnadsarbeten vid småskoleseminariet

i Skara ett investeringsanslag av......kronor 196,000;

dels till Ändringsarbeten vid småskoleseminariet i Härnösand

ett investeringsanslag av..............kronor 1,500;

dels ock till Ombyggnadsarbeten vid småskoleseminariet i

Landskrona ett investeringsanslag av......kronor 110,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Torsten Svensson.

s. 145 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

145

Bilaga 17.

Kapitalinvesteringar.

JordbruJcsdepartementet.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slolt den 4

januari 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,

Rubbestad.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, och

statsrådet Domö anmäla härefter under jordbruksdepartementets handläggning

hörande ärenden angående kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1943/44, statsrådet Pehrsson-Bramstorp beträffande

punkterna 2—4 samt statsrådet Domö beträffande punkten 1. Föredragandena

yttra härvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] 27. Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan. I skrivelse den 29 juni

1943 har styrelsen för veterinärhögskolan hemställt om anvisande för nästa

budgetår av erforderliga medel för utförande av vissa byggnadsarbeten vid

högskolans husdjursavdelning.

Ifrågavarande byggnadsarbeten, beträffande vilkas utförande högskolestyrelsen

tidigare vid skilda tillfällen gjort framställning, avse dels omändring

och utvidgning av försöksladugården vid husdjursavdelningen, dels uppförande

av ett hönshus och ett kaninhus, dels ock iordningställande av ambulatoriska

klinikens lokaler för husdjursavdelningens museum.

Ur innehållet i tidigare verkställda utredningar rörande omförmälda byggnadsarbeten

må här återgivas följande.

Omåndringen och utvidgningen av försöksladugården åskådliggjordes å

två ritningar, daterade den 28 april och den 28 november 1938. Utvidgningen

omfattade tillbyggnad på norra gaveln i en våning med källare. Tillbygg
Bihang

till riksdagens protokoll 19AA. 1 sami. Nr 2. 10

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

naden skulle innehålla en avdelning för smådjur, foderrum och kokrum samt

en avdelning för försöksdjur med därtill hörande rum för avelsdjur, vågrum,

förråd och diskrum. I källaren skulle inrymmas pannrum, kölrum,

pumprum samt utrymme för luftkonditionering. I den nuvarande ladugården

skulle inredas två klädrum med toaletter samt utföras vissa ändringar

i den befintliga inredningen. Norr örn denna tillbyggnad hade förlagts ett

hönshus med tre dagrum, kläckningsrum och rum för kycklingsbatterier

samt arbetsrum. Hönshuset uppvärmdes och luflkonditionerades från tillbyggnaden

medelst ledningar i Culvert. Vid sidan av hönshuset var ett mindre

kaninhus förlagt.

Kostnaderna belöpte sig för ladugården till 92,000 kronor, för hönshuset

till 25,000 kronor och för kaninhuset till 3,000 kronor samt fördelades sålunda:
Ladugården.

Byggnadsarbeten, tillbyggnaden ........ kronor 41,000

Byggnadsarbeten, ändringar ............ » 12,000

Ledningsarbeten, inberäknat luftkonditionerings-

och ledningskulvert till hönshuset

.............................. » 29,500

Ritningar, kontroll och administration samt

oförutsedda utgifter ................ .» 9,500 kronor 92,000

Hönshuset.

Byggnadsarbeten ...................... kronor 16,000

Ledningsarbeten inkl. luftkonditionering .. » 6,500

Ritningar, kontroll och administration samt

oförutsedda utgifter .................. » 2,500 » 25 000

Kaninhuset.

Byggnadsarbeten .................................... » 3,000.

Husdjursavdelningens museum avsåges skola inrymmas i ambulatoriska

klinikens nuvarande lokaler, då dessa i samband med nämnda kliniks överflyttande

till en planerad nybyggnad blevo lediga. Ändringsarbetena i dessa

lokaler beräknades draga en kostnad av 6,000 kronor.

I skrivelser den 21 maj 1941 och den 16 maj 1943 från professorn i husdjurslära

vid veterinärhögskolan, vilka skrivelser fogats vid högskolestyrelsens

framställning, har såsom motivering för ifrågavarande byggnadsarbetens

utförande uttalats bland annat följande.

_Å veterinärhögskolans avdelning för avelsbiologi och husdjurshygien (husdjursavdelningen)

bedrives ett omfattande forskningsarbete inom ärftlighetens,

husdjurshygienens och djumäringens områden. Sålunda pågå sedan

flera år tillbaka omfattande ärftlighetsundersökningar över sterilitet hos nötkreatur.

För detta ändamål användes försöksladugårdens hela nötkreatursbesättning

till avelsförsök; på grund av alltför litet djurantal och bristande

utrymmen i försöksladugården har dessutom en särskild försöksgård, Medstugans

egendom i Jämtland, inrättats, varjämte statens förutvarande avelscentra

för fjällboskap och fjällrasföreningens avelsgårdar i hela Norrland

lämna försöksmaterial. Särskilda statsanslag utgå för dessa undersökningar.

Den ärftlighetsstatistiska bearbetningen av materialet utföres med hjälp av

det tekniska biträdet å avdelningen och ett för ändamålet anställt extra biträde.

Provisorisk arbetslokal för dessa biträden har ordnats i avdelningens

s. 147 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

147

museum, som emellertid vintertid är så kallt och dragigt, att det icke kan användas.

Försöksdjuren (kalvar och ungdjur) måste sommartid inhysas i det

fallfärdiga hönshuset intill ladugården. Vintertid äro kalvar och ungdjur

sammanpackade i den trånga ungdjursavdelningen i försöksladugården, och

för utrymmets skull måste en del av ungdjuren nedslaktas, så snart förändringarna

i könsorganen kunnat diagnostiseras; någon längre tids observation

är omöjlig på grund av brist på utrymmen.

Ladugården, i det skick den nu befinner sig, har även utnyttjats för ladugårdshygieniska

undersökningar, som därjämte bedrivits utanför högskolan

i betydande utsträckning. De rådande förhållandena äro sådana, att ifrågavarande

avdelning i betraktande av sina arbetsuppgifter kan betecknas som

den sämst lottade av högskolans institutioner, och i jämförelse med motsvarande

institutioner vid utländska veterinärhögskolor torde avdelningen i

fråga om lokala arbetsmöjligheter och utrustning vara synnerligen dåligt försedd.

Bristen på arbetslokaler är icke minst kännbar med hänsyn till undervisningen.

I ett den 18 oktober 1943 avgivet utlåtande har byggnadsstyrelsen under

hänvisning till nu gällande materialpriser och arbetslöner beräknat kostnaderna

för ifrågavarande byggnadsarbeten till följande belopp.

Omändring och utvidgning av försöksladugården ........ kronor 120,000

Nytt hönshus, inberäknat stängsel ...................... » 32,000

Nytt kaninhus ...................................... » 3,500

Ilusdjursavdelningens museum ........................ » 7,500

Yttre ledningar och planeringsarbeten .................. » 6,000

Summa kronor 169,000.

Sedermera har byggnadsstyrelsen i en den 10 december 1943 dagtecknad

skrivelse i detta ärende ytterligare anfört följande.

Enligt byggnadsstyrelsens tidigare förslag till tillbyggnad av försöksladugården

skulle i tillbyggnadens källare beredas utrymme för bland annat

pann- och bränslerum. Vid sedermera verkställd utredning rörande anordningarna

för byggnadernas uppvärmning visade det sig emellertid lämpligare

att ansluta dessa anordningar till de i den närbelägna hundklinikbyggnaden

befintliga huvudledningarna från högskolans huvudcentral, och de

uppgivna kostnaderna ha beräknats under denna förutsättning. Den tidigare

för pann- och bränslerum avsedda källarlokalen skulle sålunda bliva obehövlig

för detta ändamål men har på framställning från högskolan dock

bibehållits för att disponeras såsom förrådslokal, enär brist på dylika lokaler

föreligger.

Jag torde vidare här få anmäla framkomna förslag rörande byggnadsarbeten

för åstadkommande av bättre bostäder åt assistenter och jourhavande

vid veterinärhögskolans kirurgiska avdelning.

I .skrivelse den 22 juli 1942 har styrelsen för veterinärhögskolan hemställt

om utredning rörande denna fråga. Efter remiss har byggnadsstyrelsen i utlåtande

den 17 augusti 1943 framlagt vissa alternativa förslag till frågans

lösning samt hemställt örn anvisande för budgetåret 1944/45 av ett reservationsanslag

å 14,000 kronor för inredande av vissa bostadslägenheter i enlighet

med eli av arkitekten .1. Lundeqvist utarbetat förslag. Härefter lia

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

remissutlåtanden avgivits av högskolestyrelsen den 23 september 1943 och

av 1940 års civila byggnadsutredning den 29 oktober 1943. Högskolestyrelsen

har vid sitt utlåtande fogat ett den 15 september 1943 dagtecknat yttrande

av högskolans lärarkollegium.

Innan jag närmare ingår på byggnadsförslaget torde för belysande av behovet

av ifrågavarande byggnadsarbeten få återgivas följande av den av högskolestyrelsen

åberopade motiveringen för arbetena.

Bostadsförhållandena för assistenterna och för jourhavande på kirurgiska

kliniken äro sådana, att en ändring av desamma är oundgängligen nödvändig.

För de båda assistenterna finnas nu en bostad, bestående av ett

rum och ett mindre sovrum, samt en annan, bestående av endast ett rum.

Ingen av bostäderna är försedd med avlopp eller toalettanordningar. Kök

för tillredande av mat finnes icke i någon av bostäderna, utan uppvärmning

av föda får ske på elektrisk kokplatta, som placeras i rummen. I bostaden

på två rum bor nu en assistent, som är gift och har barn. I den andra

bostaden bor en gift assistent.

Jourhavanden är inlogerad i ett amanuensrum i huvudbyggnaden. Detta

innebär självfallet en utomordentligt stor olägenhet, då jourhavande ju bör

bo inom den institution, där han tjänstgör.

Byggnadsstyrelsen har i sitt utlåtande den 17 augusti 1943 anfört i huvudsak

följande.

I samråd med veterinärhögskolans rektor, professorn G. Forssell, ha inom

byggnadsstyrelsen utarbetats två alternativa förslag till frågans lösning.

Alternativ a) avser uppförande av en bostadsbyggnad för kirurgiska klinikens

laborator i likhet med och i anslutning till planerade bostadsbyggnader

för befattningshavare vid bujatrisk-obstetriska kliniken. Den nuvarande

laboratorsbostaden örn 3 rum och kök i kirurgiska klinikens vindsvåning

övertages av en gift assisent, och den befintliga bostaden för ogift assistent

om ett enkelrum i samma vindsvåning förbättras och moderniseras. I alternativ

b) bibehålies laboratorsbostaden å kirurgiska klinikens vind och där

inredes en lägenhet örn 2 rum och kök för gift assistent och en dubblett med

kokvrå för ogift assistent.

I båda förslagen användes den nuvarande assisentbostaden örn 2 rum i

våningen 1 trappa upp i klinikbyggnaden till bostad för jourhavande.

Enligt verkställda beräkningar uppgår kostnaden för alternativ a) till

45,000 kronor för nybyggnad, vartill komma 3,000 kronor för förbättring

av befintlig assistentbostad (enkelrummet) genom anordnande av tambur

och toalettutrymme. För alternativ b) beräknas kostnaden till sammanlagt

32,500 kronor.

I alternativ b) avses att inreda hela vinden i kirurgiska kliniken för bostadsändamål,

vilket icke kan betraktas såsom en tillfredsställande lösning

och dessutom icke står i överensstämmelse med föreskrifterna i byggnadsstadgan

och skyddsrumslagen. Härtill kommer, att rummen och köket i

tvårumslägenheten måste förläggas i olika plan med cirka 1.3 meters nivåskillnad.

Icke heller kan dubbletten med kokvrå framdeles användas såsom

familjebostad. Kostnaderna för de två lägenheternas inredning å vinden

motsvara ett å-pris av 110 å 115 kronor per kubikmeter, vilket måste

anses som en alltför dyr lösning av denna bostadsfråga.

Vid fortsatt behandling av ärendet har byggnadsstyrelsen uppdragit åt

arkitekten J. Lundeqvist att utarbeta nytt förslag, varefter denne inkommit

med ett den 7 januari 1943 dagtecknat förslag. Detta innebär, att en

s. 149 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

149

nuvarande professorsbostad i norra delen av huvudbyggnadens bottenvåning

uppdelas, varigenom erhålles en lägenhet om 4 ruin och kök och en

lägenhet om två rum och kök. Amanuensrummet mitt för huvudtrappan,

som måste tagas i anspråk för tvårumslägenhetens kök, ersättes av det nuvarande

assistentrummet å kirurgiska klinikens vind. Kostnaderna för åstadkommande

av de föreslagna lägenheterna inom huvudbyggnaden lia beräknats

till 14,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen finner alternativ a) i och för sig innebära den fördelaktigaste

lösningen av ifrågavarande hvggnadsfråga, men, under nuvarande

läge på byggnadsmarknaden, torde en sådan bebyggelse, som detta förslag

innebär, knappast kunna realiseras. Dessutom bör ett sådant nybyggnadsförslag

ses i ett större sammanhang och prövas i samband med uppförande

av andra planerade bostadshus för högskolans personal.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer byggnadsstyrelsen,

att för åstadkommande av förbättrade bostäder för assistenter och jourhavande

vid veterinärhögskolans kirurgiska avdelning måtte för budgetåret

1944/45 anvisas ett reservationsanslag av 14,000 kronor.

Veterinärhögskolans lärarkollegium har framhållit bland annat följande.

Det är av synnerligen stor betydelse för arbetet vid högskolans kliniker, att

vederbörande klinikchef har bostad vid högskolan och därigenom vid alla

tider på dygnet kan övervaka arbetet på klinikerna och vid behov ingripa.

Under de mer än 30 år, som förflutit sedan högskolans nuvarande byggnader

togos i anspråk, ha de nuvarande arrangemangen med bostäder åt klinikcheferna

visat sig vara till sådan nytta, att de icke böra frångås.

Lärarkollegiet anser att bostadsfrågan för assistenterna vid kirurgiska kliniken

lämpligast bör lösas därigenom, att en ny bostad uppföres för laboratorn

vid samma klinik. Ett förslag till sådant bostadsbygge har utarbetats

av arkitekten Lundeqvist på uppdrag av byggnadsstyrelsen i samband med

utredning rörande nybygge för obstetrisk-bujatriska avdelningen. Förslaget

innebär ett förbilligande av alternativ a). Detta nybygge med vatten, avlopp

och elektriska ledningar har av byggnadsstyrelsen kostnadsberäknats till

35,250 kronor. Lärarkollegiet anser därför, att en professorsbostad icke bör

delas för omändring till assistentbostäder, och föreslår, att ett nybygge kommer

till stånd i enlighet med nyssnämnda förslag. Lärarkollegiet vill därvid

särskilt framhålla, att detta förslag är utarbetat så, att byggnaden kan anpassas

till eventuella nya byggnader, avsedda till bostäder för lärare.

Högskolestyrelsen har förklarat sig tillstyrka det med a) betecknade alternativet

till nybyggnad, därvid styrelsen ansett sig kunna förorda den modifierade,

något billigare form för byggnadsfrågans lösning, som föreslagits

av lärarkollegiet.

1940 års civila byggnadsutredning har uttalat, alt utredningen i likhet nied

byggnadsstyrelsen ansåge, att det av arkitekten Lundeqvist den 7 januari

1943 upprättade förslaget under nu rådande förhållanden borde komma till

utförande.

Frågan örn utförande av de i styrelsens för veterinärbögskolan framställning

den 29 juni 1943 omförmälda byggnadsarbetena har tidigare vid upprepade

tillfällen varit föremål för överväganden. Förhållandena vid husdjursavdelningens

ifrågavarande lokaler lia såsom framgår av utredningen i åren
-

Föredraganden

.

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

det sedan länge varit synnerligen otillfredsställande, vilket medfört att såväl

det vetenskapliga arbetet som undervisningen vid avdelningen icke kunnat

bedrivas i den omfattning och på det sätt som varit önskvärt. Med hänsyn

till den stora betydelse som ifrågavarande verksamhet vid högskolan har

för landets husdjursskötsel, böra medel för byggnadsföretagen upptagas å

tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1943/44. Kostnaderna för arbetena

i fråga ha av byggnadsstyrelsen i utlåtande den 18 oktober 1943 beräknats

till 169,000 kronor. Den av byggnadsstyrelsen verkställda kostnadsberäkningen

har icke föranlett erinran från min sida.

Även bostadsförhållandena för assistenter och jourhavande vid högskolans

kirurgiska klinik äro sådana, att ett förbättrande av de för nämnda befattningshavare

avsedda bostäderna framstår såsom mycket angeläget. De

nuvarande bostäderna äro såsom framgår av utredningen i ärendet av mycket

otillfredsställande beskaffenhet, vilket förhållande säkerligen i icke ringa

grad bidragit till de svårigheter, som föreligga att erhålla assistenter till kliniken.

Jag anser mig därför böra förorda, att även nu ifrågavarande förbättringsarbeten

komma till utförande. Vid valet mellan de olika förslag

som framlagts har jag vid vägande mot varandra av de med förslagen förknippade

för- och nackdelarna kommit till den uppfattningen, att det av

byggnadsstyrelsen med alternativ a) betecknade förslaget innebär den lämpligaste

lösningen av förevarande spörsmål. Enligt vad jag inhämtat från

byggnadsstyrelsen skulle kostnaderna jämlikt sistnämnda alternativ, därest

det i högskolans lärarkollegiums skrivelse den 15 september 1943 omförmälda,

av arkitekten J. Lundeqvist utarbetade jämkningsförslaget kommer till

utförande, uppgå till sammanlagt 43,000 kronor. Detta belopp torde nu böra

äskas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle till byggnadsarbeten

vid veterinärhögskolan å tilläggsstat för innevarande budgetår behöva anvisas

ett investeringsanslag av (169,000 + 43,000=) 212,000 kronor. Jag förutsätter,

att vid byggnadsarbetenas utförande kommer att iakttagas den strängaste

sparsamhet så att de icke göras mera omfattande eller kostsamma än som

oundgängligen av förhållandena påkallas.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag

av.......................... kronor 212,000.

Statens utlåningsfonder.

[2.] Egnahems!ånefolldén. Vid 1904 års riksdag beslöts inrättande av

egnahemslånefonden. Enligt gällande bestämmelser för lånerörelsen, vilka

äro intagna i kungörelsen den 7 juni 1940 (nr 589) angående den statliga

egnahemsverksamheten, ändrad genom kungörelsen nr 578/1942, skola från

s. 151 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

151

fonden utlämnas jordbrukslån, skogslån, bostadslån, lån till förstärkning av

ofullständiga jordbruk ävensom egnahemsstatslån till låneförmedlare. 1943

års riksdag har medgivit att för budgetåret 1943/44 må beviljas lån från

egnahemslånefonden intill ett belopp av 20,000,000 kronor, därav 12,000,000

kronor för jordbruksfastigheter och 8,000,000 kronor för bostadsfastigheter,

med rätt dock för Kungl. Majit att, därest förhållandena skulle giva anledning

därtill, medgiva jämkning i sagda fördelning mellan jordbruks- och bostadsfastigheter.

Såsom kapitalökning till egnahemslånefonden lia för budgetåret

1943/44 anvisats 2,000,000 kronor.

Egnahemsstyrelsen har i skrivelse den 30 augusti 1943 hemställt, att för

budgetåret 1943/44 måtte få beviljas lån från egnahemslånefonden med ett

intill 25,000,000 kronor utökat belopp, därav 15,000,000 kronor för jordbruksfastigheter

och 10,000,000 kronor för bostadsfastigheter. Styrelsen har

härvid anfört i huvudsak följande.

En betydande ökning av efterfrågan på egnahemslån har gjort sig gällande,

vilken med avseende å bostadslån givetvis sammanhänger med rådande bostadsbrist.

Vad angår egnahemslångivningen för jordbruksändamål bör ihågkommas,

att denna långivning nu mer än förr är inriktad på bärkraftiga

familjejordbruk, för vilka fordras tämligen höga lånebelopp. Efterfrågan

har i själva verket varit större än som kunnat förutses, i det att behandlingen

av ansökningar avseende budgetåret 1942/43 på grund av medelsbrist i viss

omfattning måst anstå till nu innevarande budgetår.

Med hänsyn härtill finner sig styrelsen nödsakad att för nu löpande budgetår

hemställa örn sådan utökning av ifrågavarande maximibelopp, att för

budgetåret 1943/44 må kunna beviljas lån från egnahemslånefonden intill ett

belopp av 25,000,000 kronor, därav 15,000,000 kronor för jordbruksfastigheter

och 10,000,000 kronor för bostadsfastigheter, med rätt dock för Kungl. Majit

att, därest förhållandena skulle giva anledning därtill, medgiva jämkning i

sagda fördelning mellan jordbruks- och bostadsfastigheter. Något ytterligare

kapitaltillskott till egnahemslånefonden för innevarande budgetår behöver ej

föranledas av en sådan utökning av utlåningen.

I remissutlåtande den 17 september 1943 har statskontoret förklarat sig

icke ha något att erinra mot att, på sätt egnahemsstyrelsen föreslagit, maximibeloppet

för lån från egnahemslånefonden för budgetåret 1943/44 ökas från

20,000,000 kronor till 25,000,000 kronor.

Av vad egnahemsstyrelsen anfört synes framgå, att en utökning av maximi

beloppet för långivning från egnahemslånefonden är erforderlig, därest låneverksamheten

under innevarande budgetår skall kunna givas avsedd omfattning.

En dylik utökning torde därför böra medgivas. Mot styrelsens förslag

att maximibeloppet för utlåning från fonden bestämmes till 25,000,000 kronor

har jag intet att erinra. I enlighet med vad styrelsen föreslagit torde av beloppet

15,000,000 kronor böra avse jordbruksfastigheter och 10,000,000 kronor

bostadsfastigheter, med rätt för Kungl. Majit att, därest förhållandena

skulle giva anledning därtill, medgiva jämkning i sålunda förordad fördelning.

Ifrågavarande ökning av utlåningen torde, såsom styrelsen framhållit,

icke behöva föranleda att nytt kapital behöver tillföras fonden.

s. 152 Kontrollera mot PDF

152 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att medgiva, att för budgetåret 1943/44 må beviljas lån från

egnahemslånefonden med ett intill 25,000,000 kronor utökat

belopp, därav 15,000,000 kronor för jordbruksfastigheter och

10,000,000 kronor för bostadsfastigheter, med rätt dock för

Kungl. Majit att, därest förhållandena skulle giva anledning

därtill, medgiva jämkning i sagda fördelning.

Fonden för låneunderstöd.

[3.] 7. Lan till svenska spannmålsaktiebolaget. Under åberopande av

vad jag förut denna dag anfört i samband med äskande av anslag under

egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44,

punkt 4, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Län till svenska spannmålsaktiebolaget å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag

av .................. kronor 40,000,000.

Diverse kapitalfonder.

[4.] 4. Fonden för anordnande av spannmålslagerhus och kylhus. Beträffande

förvaltningen av fonden för anordnande av spannmålslagerhus och

kylhus gäller från och med budgetåret 1938/39, att inkomster och utgifter

för statens lagerhus upptagas å en särskild inkomst- och utgiftsstat för fonden,

vilken stat fastställes av Kungl. Majit för varje budgetår. Det belopp,

varmed inkomsterna för ett visst budgetår överstiga utgifterna under samma

budgetår, tillgodoföres den å riksstaten under driftbudgeten upptagna

inkomsttiteln Diverse kapitalfonder. Genom beslut den 21 maj 1943 har

Kungl. Majit fastställt inkomst- och utgiftsstat för fonden för tiden den 1

juli 1943—30 juni 1944. I staten beräknas ett överskott för sagda tid av i

runt tal 45,000 kronor. I rikshuvudboken redovisas fonden med ett kapital

av i runt tal 1.05 miljoner kronor.

I skrivelse den 21 september 1943 har statens lagerhus- och fry shus styrelse

hemställt, att Kungl. Maj :t måtte medgiva styrelsen att vid inlevererande

till riksgäldskontoret av överskottet å styrelsens verksamhet såsom rörelsekapital

innehålla ett belopp av 50,000 kronor. Till stöd för sin framställning

har styrelsen anfört följande.

I Kungl. Majits brev till statens lagerhus- och fryshusstyrelse den 15

februari 1929 föreskrevs, att styrelsen skulle erhålla ett rörelsekapital av

25,000 kronor. Det har emellertid visat sig, att detta belopp icke är tillräckligt.

Under vissa delar av året är beläggningen av lagerhusen ringa, vilket

s. 153 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

153

gör att inkomsterna vid dessa tillfällen äro små. I många fall kunna också

de lagerhusen tillkommande avgifterna icke uppbäras, förrän spannmålen

av inlagraren uttages från lagerhuset. Detta medför, att lagerhusen under

långa perioder icke lia några inkomster. De löpande utgifterna såsom löner,

avgifter för elektrisk energi m. m. måste emellertid betalas, och det har

visat sig, att rörelsekapitalet vid vissa tillfällen icke räcker till härför. Tidigare

har styrelsen till sitt förfogande haft det kapital, som uppkommit genom

överskott å försäkringsavgifterna för å lagerhusen upplagd spannmål,

men då genom Kungl. Maj:ts brev till styrelsen den 8 januari 1943 förordnats,

att detta överskott skall redovisas som inkomst och inlevereras till riksgäldskontoret,

kan styrelsen icke längre disponera dessa medel som rörelsekapital.

Styrelsen anser, att ett belopp av 50,000 kronor erfordras, för att

styrelsen utan störningar skall kunna bedriva sin verksamhet.

I ärendet lia remissutlåtanden avgivits av statskontoret, riksräkenskapsverket

och fullmäktige i riksgäldskontoret.

Statskontoret har — under framhållande att ämbetsverket saknade möjlighet

att bedöma det erforderliga rörelsekapitalets storlek — beträffande

sättet för medlens anvisning anfört följande.

I princip torde det vara riktigast, att styrelsen erhåller rörelsekapital i form

av en rörlig förlagskredit hos riksgäldskontoret, varvid anvisat förlagskapital

i första hand bör användas till återbetalning av det i statskontoret innestående

förskottet, 25,000 kronor. A lyftade kreditbelopp bör utgå ränta,

bestämd av riksgäldskontoret med hänsyn till allmänna ränteläget.

Därest frågan på grund av beloppets ringa storlek och ärendets brådskande

natur icke anses böra underställas riksdagens prövning, torde Kungl.

Maj:t möjligen kunna utöka redan beviljat rörelsekapital genom att anvisa

ytterligare 25,000 kronor såsom förskott från statskontoret att utgå av under

händer varande medel. En dylik anordning torde emellertid icke böra

ifrågakomma annat än i undantagsfall beträffande förskott avseende en kort

begränsad tid.

I förevarande framställning har styrelsen själv föreslagit, att erforderligt

rörelsekapital skulle ställas till förfogande genom medgivande att vid inleverering

till riksgäldskontoret av överskottsmedlen få innehålla 50,000 kronor.

överskottet för budgetåret 1942/43 har emellertid redan inlevererats.

Någon återbetalning av dylika medel torde ej vara möjlig. Enligt ämbetsverkets

mening torde det ej heller vara lämpligt att disponera överskottsmedel

på föreslaget sätt.

I anslutning till det anförda förordar statskontoret, att begärt rörelsekapital

beredes styrelsen i form av en rörlig kredit mot ränta hos riksgäldskontoret.

Riksräkenskapsverket har av hudgettekniska skäl icke kunnat tillstyrka

lagerhus- och fryshusstyrelsens förslag, att det för styrelsen erforderliga rörelsekapitalet

skulle ställas lill förfogande av de inkomster, som inflöte i den

av styrelsen bedrivna verksamheten. Enligt riksräkenskapsverkets mening

borde de för verksamheten erforderliga rörelsemedlén antingen på sätt statskontoret

föreslagit tillhandahållas i form av en rörlig kredit hos riksgäldskontoret

eller också anvisas å ett för ändamålet uppfört anslag lill kapitalinvestering

i fonden för anordnande av spannmålslagerhus och kylhus. Beträffande

håda dessa alternativa lösningar erfordrades riksdagens medverkan.

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kungl. Mctj:ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

Fullmäktige i riksgäldskontoret ha förklarat sig icke ha något att erinra

mot att frågan om beredande av erforderligt rörelsekapital åt statens lageroch

fryshusstyrelse ordnades på sätt styrelsen föreslagit. Därest detta emellertid

ej ansåges kunna ske av principiella skäl, läge det närmast till hands

att riksgäldskontoret — i likhet med vad som skett i fråga om domänverket

och statens reproduktionsanstalt och på sätt statskontoret i sitt utlåtande

föreslagit — tillhandahölle rörelsekapital i form av en rörlig förlagskredit.

Mot en dylik anordning talade emellertid, att, såsom erfarenheten visat, åtminstone

hälften av det begärda beloppet syntes avse ett mera permanent

kapitalbehov. Med hänsyn härtill och då det knappast kunde vara lämpligt

att för det återstående mera rörliga behovet, som avsåge ett jämförelsevis

obetydligt belopp, en kredit upplades i riksgäldskontoret, ha fullmäktige i

stället förordat, att ett anslag å kapitalbudgeten av 50,000 kronor anvisades

såsom rörelsekapital till fonden för anordnande av spannmålslagerhus och

kylhus. Anslaget skulle i första hand disponeras för återbetalning av styrelsens

förskott hos statskontoret.

I likhet med de i ärendet hörda myndigheterna har jag intet att erinra

mot att ytterligare medel såsom rörelsekapital ställas till lagerhus- och fryshusstyrelsens

förfogande. I fråga om formen för denna medelsanvisning förordar

jag i anslutning till vad fullmäktige i riksgäldskontoret samt riksräkenskapsverket

uttalat, att å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande

budgetår äskas anslag till rörelsekapital för fonden för anordnande av spannmålslagerhus

och kylhus med 50,000 kronor. Anslaget torde i första hand

böra disponeras för återbetalning av styrelsens förskott hos statskontoret.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Fonden för anordnande av spannmålslagerhus och

kylhus å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44

anvisa ett investeringsanslag av ..........kronor 50,000.

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sven Härdén.

s. 155 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

155

Bihang.

Förteckning

över av Kungl. Maj:t hos riksdagen äskade anslag å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1943/44.

Driftbudgeten.

A. Egentliga statsutgifter.

I. Kungl, hov- och slottsstaten.

Kronor

A: 8 a Ersättning för vissa bränslekostnader vid de kungl.

hoven ........................................ 200,000

B: 4 a Ersättning för vissa personalkostnader vid Stockholms

slott .......................................... 3,500

B: 6 Vissa reparationsarbeten vid Drottningholms och Ulriksdals

slott, reservationsanslag.................. 60,000

263,500

II. Justitiedepartementet.

E: 13 Inköp av jordbruksinventarier m. m. för egendomen

Lockerud, reservationsanslag .................... 42,000

Statens uppfostringsanstalt å Bona:

F: 2 a Ny ladugårdsbyggnad, reservationsanslag ........ 68,000

G: 8 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

.................................. 50,000

160,000

III. Utrikesdepartementet.

Avlöningar vid beskickningar och konsulat:

B: 5 Extra biträden och vaktbetjänte, reservationsanslag 50,000

C: 4 Svenska rödakorsdelegater i Grekland, reservationsanslag

.......................................... 250,000

D: 10 Extra utgifter, reservationsanslag.................. 42,000

342,000

IV. Försvarsdepartementet.

Arméns fortifikationsförvaltning:

B: 4 a Engångsanskaffning av maskiner m. m. för bygg
nads-

och reparationsberedskapen, reservationsanslag

...................................... 6,000,000

Försvarsstaben:

C: 5 a Viss utrustning, reservationsanslag .............. 62,500

Sjukvård:

G: 15 b Anskaffning av sjukvårdsmateriel för hemvärnet,

reservationsanslag............................ 340,000

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Tygmateriel m. m.:

C: 38 b Ytterligare anskaffning av sprängämne för ammuni
tionstillverkning,

reservationsanslag ............

C: 39 a Underhåll av signalförbindelser, reservationsanslag

Flytande materiel, artillerimateriel m. m.:

C: 93 c Anskaffning av viss ammunition, reservationsanslag

C: 93 d Viss materiel för kustartilleriet, reservationsanslag . .

C: 98 a Täckning av vissa engångskostnader för flottans skif
feroljeverk

å Kinnekulle, reservationsanslag ....

Flygmateriel m. m.:

C: 133 Skyddsanordningar vid flygfält, reservationsanslag . .

Garnisonssjukvården m. m.:

Garnisonssjukhusen:

D: 23 a Röntgenutrustning m. m. för garnisonssjukhuset

i Skövde, reservationsanslag ................

E: 13 Militärfysisk verksamhet, reservationsanslag ........

E: 17 b Särskild apparatanskaffning, reservationsanslag ....

V. Socialdepartementet.

Förbättrande av bostadsförhållandena m. m.:

B: 21 Bidrag till inrättande av pensionärshem, reservationsanslag

..................................

C: 65 a Viss utbildningskurs för distriktsbarnmorskor, reservationsanslag

....................................

E: 20 Anskaffande av vissa automatvapen för polisen, reservationsanslag

................................

Civilt luftskydd:

F: 12 c Viss motorfordonsberedskap, reservationsanslag ....

F: 12 d Bidrag till inköp av motorf)randsprutor åt vissa kommuner,

förslagsanslag ........................

F: 12 e Planläggning för källarmursgenombrott i sammanhängande

kvartersbebyggelse, reservationsanslag ..

F: 15 a Anskaffande av baracker för socialtjänsten m. m., reservationsanslag

..............................

G: 8 b Understöd m. m. åt vissa estniska medborgare, reservationsanslag

....................................

G: 15 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

..................................

V/. Kommunikationsdepartementet.

E: 2 b Ersättning åt statens och enskilda järnvägar för transporter

av finska barn m. m.....................

VIII. Ecklesiastikdepartementet.

B: 33 Förstärkningsarbeten vid Stockholmsmuseernas skyddsrum,

reservationsanslag ........................

Kronor

4.800.000

75.000

883.000

195.200

242.000

1.072.000

117.000

100.000

30.000

13,916,700

2,000,000

3,500

300.000

2.220.000

1,100,000

500.000

2,000,000

100.000

300,000

8,523,500

342.200

18.000

s. 157 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

157

C: 11 Vissa skyddsarbeten på Uppsala domkyrka, reservationsanslag

...................................

O: 10 a Främjande av nordiskt-kullurellt samarbete, reservationsanslag

....................................

IX. Jordbruksdepartementet.

Lantbrukshögskolan:

D: 3 Materiel m. m., reservationsanslag................

D: 8 Byggnadsarbeten och vissa andra engångskostnader,

reservationsanslag............................

G: 31 Kostnader i samband med svenska spannmålsaktiebola
gets

verksamhet, reservationsanslag ..............

Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter:

G: 36 a Särskilda undersökningar, reservationsanslag......

Egnahemsbildning:

H: 15 Byggnadsbidrag till vissa arbetarsmåbrukslåntagare,

reservationsanslag............................

K: 17 Kostnader för deltagande i fortbildningskurs för lantmätare

........................................

N: 7 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

..................................

X. Handelsdepartementet.

D: 18 a Driftkostnader för mät- och avmagnetiseringsstationer,

förslagsanslag ................................

XI. Folkhushållning sdepartementet.

D: 5 a Särskilda omkostnader för vissa fartyg, reservationsanslag

........................................

D: 5 b Ersättning för förfogande över vissa fartyg, förslagsanslag

........................................

D: 9 a Undersökningar och experiment vid svenska gummi
forskningslaboratoriet

i Uppsala m. m., reservationsanslag

........................................

Säger för egentliga statsutgifter

Kapitalbudgeten.

Kapitalinvestering.

I. Statens affärsverksfonder.

B. Telegrafverket.

Kommunikationsdepartementet:

14 Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende

......................................

20 Utbyggnad av orienteringsnät för luftförsvarets telefontrafik

m. ..............................

Kronor

45.000

_20,000

83.000

9,700

60.000

23,000,000

8,000

50.000

17.000

200,000

23.344.700

178.000

100

3,310,000

465.000

3,775,100

50.928.700

4,000,000

1,192,000

5,192,000

s. 158 Kontrollera mot PDF

158 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

D. Statens vattenfallsverk.

Kommunikationsdepartementet:

Trollhätte kraftverk:

a Ny kraftstation i Trollhättan..................

Norrländska kraftverken:

1 Kraftstation vid Torpshammar ................

2 Kraftstation i Midskogsforsen..................

4 Reglering av Holmsjön och Leringen i Ljungans

vattensystem ..............................

7 Påbyggnad av regleringsdammen vid Suorva ....

E. Domänverket.

Justitiedepartementet:

a Inköp av egendomen Lockerud..................

II. Luftfartsfonden.

Kommunikationsdepartementet:

3 Radiofyrar för luftfarten........................

III. Statens allmänna fastighetsfond.

Justitiedepartementet:

1 b Ombyggnadsarbeten vid rannsakningshäktet i Kalmar

........................................

Kommunikationsdepartementet:

8 b Hissanläggning inom länsresidenset i Vänersborg ..

10 a Inköp av tomt för nybyggnad för vägförvaltningen

i Värmlands län m. m.........................

Ecklesiastikdepartementet:

21 Ombyggnad av maskinhallen i institutionen för ke
misk

teknologi vid Chalmers tekniska högskola . .

22 a Anordnande av skolkök vid småskoleseminariet i

Växjö ......................................

22 b Om- och tillbyggnadsarbeten vid småskoleseminariet

i Skara......................................

22 c Ändringsarbeten vid småskoleseminariet i Härnösand

........................................

22 d Ombyggnadsarbeten vid småskoleseminariet i Landskrona

......................................

Jordbruksdepartementet:

27 Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan..........

/V. Försvarsväsendets fastighetsfond.

Ar m é f ö r v al t ni n g en s delfond:

10 d Ordnande av förläggningen för försvarsväsendets radioanstalt

..................................

Kronor

400.000

1.750.000

2,000,000

800.000

650,000

5.600.000

75.500

10,867,500

200,000

15.000

10.500

20,800

7,000

28.500

196.000

1,500

110.000

212,000

601,300

56.000

s. 159 Kontrollera mot PDF

to to

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

159

Kronor

10 e Ombyggnad av stallbyggnad vid Jönköpings-Kalmar

regemente .................................. 58,300

114,300

Marinförvaltningens delfond:

16 a Modernisering av Stockholms örlogsvarv.......... 127,600

241,900

V. Statens utlåningsfonder.

Socialdepartementet:

1 Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade,

bamrika familjer ...................... 10,000,000

VI. Fonden för låneunderstöd.

Socialdepartementet:

1 Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet .... 30,000,000

Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet .... 2,000,000

a Lån till den s. k. Rågöstiftelsen.................. 200,000

Jordbruksdepartementet:

7 Lån till svenska spannmålsaktiebolaget .......... 40,000,000

72.200.000

VII. Fonden för förlag till statsverket.

Finansdepartementet:

4 a Kreditgivning till Finland ...................... 10,000,000

4 b Reglering av vissa krediter...................... 42,100,000

4 c Ytterligare reglering av vissa krediter........... . 5,000,000

57.100.000

VIII. Diverse kapitalfonder.

Jordbruksdepartementet:

4 Fonden för anordnande av spannmålslagerhus och

kylhus ......................................59,000

Säger för kapitalbudgeten 151,263,700

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

32 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (32)

32 kopplingar.

  1. Rskr. 1944:463 Skrivelse till Konungen angående tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943144. s. 1 i texten
  2. SU 1944:228 Memorial angående tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/U. s. 1 i texten
  3. SU 1944:126 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag för budgetåret 1944/45 till förbättrande av bostadsförhå s. 3 i texten
  4. Rskr. 1944:143 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning örn anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 till eng äng sanskaffnin a1 i texten
  5. Rskr. 1944:86 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44, i vad propositionen s. 1 i texten

Visa alla 32