Sök i Ratio Lex

Angående anordnande under år 1944 av en allmän jordbruksräkning

1944-02-25 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1944:208, Angående anordnande under år 1944 av en allmän jordbruksräkning

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 208.

1

Nr 20S.

Kungl. Majits proposition till riksdagen angående anordnande under

år 1944 av en allmän jordbruksräkning; given

Stockholms slott den 25 februari 1944.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 25

februari 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp.

Allmänna jordbruksräkningar verkställdes åren 1927, 1932 och 1937 i samband

med de allmänna fastighetstaxeringarna åren 1928, 1933 och 1938.

Då 1938 års fastighetstaxering skulle äga rum, framlade Kungl. Majit

efter framställning från statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen den 26

februari 1937 proposition (nr 147) till riksdagen angående anordnande av

allmän jordbruksräkning år 1937. Vad i propositionen hemställts blev av

riksdagen bifallet och, sedan förordning örn allmän jordbruksräkning utfärdats

den 21 juli 1937 (nr 738), ägde den ifrågavarande räkningen rum den

15 september nämnda år i anslutning till 1938 års allmänna fastighetstaxering.

Samtliga för jordbruksräkningen erforderliga uppgifter insamlades därvid

å faslighetsdeklarationerna, vilka först utnyttjades för taxeringsarbetet

och sedan, efter mitten av juli månad år 1938, överlämnades till statistiska

centralbyrån för den statistiska bearbetningen.

Bihang till riksdagens protokoll 19H. 1 sami. Nr 208.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majda proposition nr 208.

Då man icke ansåg sig kunna påräkna, att taxeringsmyndigheterna skulle

vara i tillfälle att vidtaga särskilda åtgärder för infordrande av sådana fastighetsdeklarationer,

som icke ansågos erforderliga för själva taxeringsarbetet,

eller granska och komplettera de avgivna deklarationerna i avseende på

de speciellt för jordbruksräkningen avsedda uppgifterna, utsågos särskilda

organ, som kunde utföra det direkt för jordbruksräkningen erforderliga arbetet.

På landsbygden åvilade detta arbete i första hand hushållningssällskapen,

åt vilka det överlämnades att på lämpligaste sätt anordna arbetet ute

i socknarna för jordbruksräkningens utförande. I främsta rummet anlitade

sällskapen därvid sina sockenavdelningar, men, där organisationen av dessa

icke var tillräckligt stark, anförtroddes uppdraget åt andra, sällskapen underlydande

organ, eller ock träffades överenskommelse med beredningsnämnderna

att mot särskild ersättning ombesörja även det för jordbruksräkningen

erforderliga arbetet. Som lokala organ för jordbruksräkningen i städerna

fungerade vederbörande magistrat eller stadsstyrelse och i Stockholm Överståthållarämbetet.

Som bidrag till hushållningssällskapen för det arbete,

som jordbruksräkningen medförde för sällskapen och deras organ, anvisades

på riksstaten för budgetåret 1938/39 under sjunde huvudtiteln ett reservationsanslag

av 50 000 kronor. Inalles utbetalades i ersättning till hushållningssällskapen

ett belopp av 49 947 kronor 70 öre.

Utom förenämnda anslag, vilket skulle utgå såsom ersättning till hushållningssällskapen

för deras arbete med jordbruksräkningen, anvisades på riksstaten

för budgetåret 1938/39 i och för jordbruksräkningen ett reservationsanslag

av 100 000 kronor till avlöningskostnader (vartill kommo provisorisk

avlöningsförstärkning och dyrtidstillägg, utgående från sjunde huvudtitelns

förslagsanslag) och dessutom 20 000 kronor för expenser, utgående av del

till centralbyråns förfogande ställda förslagsanslaget till omkostnader. 1

riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisades för fortsatt arbete med jordbruksräkningen

ett reservationsanslag av 70 000 kronor till avlöningskostnader och

dessutom 15 000 kronor till expenser, utgående av förslagsanslaget till omkostnader.

Ä tilläggsstat II till riksstaten för samma budgetår anvisades ytterligare

ett reservationsanslag av 65 500 kronor till avlöningskostnader och

dessutom 14 000 kronor till expenser, utgående av förslagsanslaget till omkostnader.

Av de sålunda anvisade medlen, inalles 235 500 kronor till avlöningskostnader

och 49 000 kronor till expenser, åtgingo för genomförande av

1937 års jordbruksräkning följande belopp, nämligen till avlöningar till personalen

228 925 kronor 76 öre, till tryckning av bartoline!'' samt hyra för

maskiner 30 030 kronor 50 öre samt till övriga expenser 14 297 kronor 69 öre,

varav till bränsle, lyse och vatten 1 504 kronor 41 öre. Örn de förut nämnda

kostnaderna för ersättning till hushållningssällskapen medräknas, blir totala

utgiftsbeloppet för 1937 års jordbruksräkning 323 201 kronor 65 öre, oberäknat

kostnaderna för dyrtidstillägg och provisorisk avlöningsförstärkning

(före V? 1939) och kristillägg samt för tryckning av berättelsen, vilket senare

belopp (12 500 kronor 42 öre) påfördes det till centralbyråns förfogande ställda

förslagsanslaget till publikationstryck för budgetåret 1940/41.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20S.

Gällande taxeringsförordning förutsätter, att allmän fastighetstaxering skall

äga rum vart femte år med utgångspunkt från år 1933. Den fastighetstaxering,

som skulle ägt rum år 1943, har emellertid genom särskilda beslut uppskjuta

till år 1945. De för taxeringsarbetet erforderliga fastighetsdeklarationerna

skola avlämnas senast den 15 september 1944.

I gemensam skrivelse den 11 februari 1944 ha lantbruksstyrelsen och statistiska

centralbyrån upptagit frågan om planläggningen av en jordbruksräkning

hösten 1944 samt därvid hemställt, bland annat, att Kungl. Maj:t måtte

utverka riksdagens medgivande, att en allmän jordbruksräkning anordnas år

1944 i anslutning till den allmänna fastighetstaxeringen år 1945, och alt för

iindamålet under budgetåret 1944/45 ställes tili statistiska centralbyråns förfogande

ett belopp å 60 000 kronor som reservationsanslag till löner och rörligt

tillägg samt ett belopp å 21 000 kronor till omkostnader.

Ämbetsverken lia erinrat, att vid de tidigare verkställda jordbruksräkningarna

uppgifterna för desamma insamlats samtidigt med och på samma,

blankett som uppgifterna för fastighetstaxeringen, varvid materialet först använts

för taxeringsarbetet. Till följd härav hade den statistiska bearbetningen

av materialet icke kunnat taga sin början, förrän nämnda taxeringsarbete

avslutats, d. v. s. under sommaren efter det år, då uppgifterna insamlats. Ett

dylikt dröjsmål med uppgifternas bearbetande innebure en allvarlig olägenhet,

särskilt under nuvarande krisförhållanden. Emellertid hade i juni värjo

år fr. o. m. år 1940 företagits av krisförhållandena betingade fristående arealinventeringar

och kreatursräkningar, omfattande år 1943 hela och övriga år

större delen av landet. Bearbetningen av materialet kunde vid dylika inventeringar

taga sin början omedelbart efter uppgifternas insamlande, och resultatet

kunde på grund därav föreligga färdigt jämförelsevis tidigt.

Ämbetsverken, vilka beträffande de uppgifter, som borde insamlas vid 1944

ars jordbruksräkning, samrått med statens livsmedelskommission och 1942

års jordbrukskommitté, ha härutinnan anfört i huvudsak följande.

Trots det myckna arbete, som nedlagts på att göra de vid arealinventeringar

och kreatursräkningar insamlade uppgifterna så fullständiga som möjligt, låter

det sig knappast göra alt anskaffa ett så gott material som vid de allmänna

jordbruksräkningarna. Till följd av att dessa företagas i samband med

de allmänna fastighetstaxeringarna äro nämligen kontrollmöjligheterna i fråga

örn materialets fullständighet och riktighet betydligt större. Detta gäller

beträffande brukningsdelarnas åkerareal och den därpå grundade stor!eksgrupperingen

framför allt av den anledningen, att det vid en på dylikt sätt

företagen jordbruksräkning är möjligt att erhålla kännedom dels örn de

talrika fall, då två eller flera jordbruksfastigheter ligga i sambruk med varandra

och som vid en storleksgruppering böra räknas som en enhet, och dels

örn de likaså talrika fall, då jordbruksfastigheter äro uppdelade på två oller

liera brukningsdelar. Detta utesluter emellertid icke, att ilen vid 1943 års

arealinventering och kreatursräkning verkställda grupperingen efter åkerjordens

användning respektive kreaturens antal i kombination med storleken

av åkerarealen kan användas för en motsvarande gruppering vid en kommande

jordbruksräkning med utgångspunkt från en därvid erhållen gruppering

av brukningsdelarna efter åkerarealens storlek, under förutsättning att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung}. Maj:ts preposition nr 20S.

tidsintervallen ej blir för lång. Det sagda skulle således innebära, att en allmän

jordbruksräkning är erforderlig för införskaffande av uppgifter om den totala

åkerarealen, varvid måste tillses, att de olika brukningsdelarna kunna särskiljas

vid den statistiska bearbetningen, men att däremot uppgifter örn åkerarealens

fördelning efter användning samt om kreaturen icke skulle behöva

insamlas för jordbruksräkningen vid en kommande fastighetstaxering. Som

ytterligare skäl för att sistnämnda uppgifter icke infordras kan ock nämnas,

att enligt vad under hand inhämtats, livsmedelskommissionen kommer att

framställa önskemål örn en arealinventering och kreatursräkning även nästkommande

juni månad, varför, örn detta bifalles, uppgifter om åkerjordens

användning och kreaturen skulle komma att infordras både i juni och den

15 september 1944. Endast i den mån dylika uppgifter erfordras för den

allmänna fastighetstaxeringen, torde de behöva införskaffas å fastighetsdeldarationerna.

Det är emellertid icke endast i fråga om den totala åkerarealen en med

fastighetstaxering kombinerad jordbruksräkning har en utomordentligt stor

betydelse utan beträffande arealens fördelning överhuvud på olika ägoslag.

Härvid må särskilt erinras om den bearbetning av uppgifterna om skogsmarkens

areal, som företogs vid den senaste allmänna jordbruksräkningen

och som enligt av Kungl. Majit givna direktiv är avsedd att göras fortlöpande.

I brev den 11 juni 1937 anbefallde Kungl. Majit statistiska centralbyrån

att vid uppgörande av förslag till allmän jordbruksräkning år 1937

jämväl beakta det i Kungl. Majlis proposition nr 148 samma år angående

anslag till riksskogstaxering och avverkningsstatislik framlagda, av riksdagen

utan erinran lämnade förslaget örn anordnande, på grundval av det vid

de allmänna jordbruksräkningarna infordrade primärmaterialet, av en fortlöpande

statistik rörande skogsmarkens fördelning på olika brukarekategorier.

Ämbetsverken anse därför, att den fördelning av arealen på olika ägoslag,

som självfallet kommer att införskaffas för den allmänna fastighetstaxeringens

räkning, även bör användas för jordbruksräkningen.

Med hänsyn till de efter senaste allmänna jordbruksräkning verkställda

trädgårdsinventeringar lia ämbetsverken ansett, att uppgifter om trädgårdsoch

fruktodling icke behövde införskaffas i samband med en kommande

jordbruksräkning.

Vidare lia ämbetsverken föreslagit, alt den uppdelning av åkerjorden pa

fastmarksjord och torvmarksjord, sorn ägde rum vid 1937 års jordbruksräkning,

icke skulle verkställas vid den kommande jordbruksräkningen. Det

visade sig nämligen vid 1937 års räkning, att uppgifterna voro så ofullständiga,

att det var förenat med mycket arbete att bringa desamma i användbart

skick. Till följd därav måste statistiska centralbyrån av kostnadsskäl

inskränka bearbetningen till ett fåtal län.

För att belysa arbetsförhållandena vid jordbruket ha ämbetsverken föreslagit,

att uppgifter skulle insamlas vid nästa jordbruksräkning örn antalet

i bruk varande större redskap eller maskiner vid jordbruket, i vad mån

dylika ägdes gemensamt av flera fastigheter, om de vore lånade eller förhyrda,

om elektrisk kraft användes för driften samt örn vattenledning och

avlopp funnes. Dylika uppgifter hade icke infordrats vid någon tidigare

jordbruksräkning. Vidare lia ämbetsverken förordat, att uppgifter inhäm
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20S.

5

tades angående ensileringsanläggningar. Tidigare hade uppgifter om ensileringsanläggningar

icke insamlats. Liksom vid de föregående jordbruksräkningarna

borde även denna gång uppgifter insamlas örn nyodlingar sedan

senaste jordbruksräkning samt örn dränering och gödselvård.

Under framhållande av olägenheten med den försening av den statistiska

bearbetningen, som det hittills tillämpade förfaringssättet vid jordbruksrälcningens

förening med fastighetstaxeringen innebure, lia ämbetsverken uttalat,

alt det framförallt vore av vikt ali uppgifter om fördelning av arealen

på olika ägoslag erliölles så snart som möjligt. Härom lia ämbetsverken

vidare yttrat följande.

Örn uppgifter angående åkerjordens användning och kreaturens antal samt

örn trädgårdsodlingen icke insamlas för jordbruksräkningen, skulle det endast

bliva fråga örn relativt få uppgifter, som vore erforderliga för densamma.

Man kunde då tänka sig den möjligheten, att uppgifterna för jordbruksräkningen

inhämtades på en särskild blankett i form av en bilaga

på ett särskilt blad i deklarationsformuläret, som med hjälp av perforering

lätt kunde avskiljas från det övriga deklarationsformuläret och på

ett tämligen tidigt stadium insändas till vederbörande hushållningssällskap

för vidare befordran till statistiska centralbyrån. Vissa uppgifter, såsom ägares

och brukares namn, fastighetens beteckning och areal, nyodlingar och

dränering måste i så fall av uppgiftslämnaren lämnas på tvenne ställen,

enär de även ingå i det egentliga deklarationsformuläret, men då ett flertal

uppgifter avses skola uteslutas från uppgiftsformuläret, torde arbetet likväl

bliva mindre betungande för uppgiftslämnarna än vid tidigare jordbruksräkningar.

Det ifrågasatta förfaringssättet skulle dock endast gälla jordbruksfastighet,

under det att deklarationsmaterialet för annan fastighet liksom vid

tidigare tillfällen skulle ställas till statistiska centralbyråns förfogande för

bearbetning efter taxeringsarbetets avslutande. Vad angår annan fastighet

än jordbruksfastighet, skulle vid denna jordbruksräkning huvudsakligen endast

uppgifter om åkerareal vara av intresse, varför några särskilda uppgifter

icke skulle behöva införskaffas för jordbruksräkningen.

Om det beträffande jordbruksfastighet ifrågasatta förfaringssättet skulle

komma lill användning, synes det lämpligt, att bilagan för jordbruksräkningen

insändes till vederbörande hushållningssällskap, å landet av beredningsnämndens

ordförande och i stad av fastighetstaxeringsnämndens ordförande.

Detta bör äga rum så snart som möjligt efter det de ifrågavarande

nämnderna avslutat sitt arbete, förslagsvis å landet senast den 31 december

1944, i Stockholms stad den 30 juni och i övriga städer den 10 april 1945.

För detta torde krävas ett åläggande för de berörda nämndernas ordförande.

Materialet skulle sedan inom 14 dagar kunna av hushållningssällskapen insändas

till statistiska centralbyrån.

Då emellertid fastighetstaxeringslängderna, som vid de föregående jordbruksräkningarna

lämnat såväl statistiska centralbyrån som hushållningssällskapen

goda möjligheter till kontroll beträffande materialets fullständighet,

vid den ifrågasatta tiden icke kunna ställas till förfogande, måste vissa

åtgärder vidtagas att ersätta dessa kontrollmöjligheter. Detta torde kunna

vinnas förmedelst medverkan av hushållningssällskapens lokala organ, som

borde tillse, att materialet är fullständigt och riktigt i enlighet med av statistiska

centralbyrån lämnade anvisningar. För ordningens skull borde dessa

lokala organ avgiva intyg örn materialets fullständighet på samma sätt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 208.

sorn kristidsnämnderna vid arealinventeringarna. De lokala organens arbete

torde åtminstone till en del kunna utföras redan under den tid taxeringsarbetet

pågår och i övrigt under den tid, som förflyter mellan den tidpunkt,

då fastighetslängderna författningsenligt skola vara färdiga, nämligen å landet

den 15 december 1944, i Stockholms stad den 15 juni och i övriga städer

den 25 mars 1945, och den förslagsvis angivna tiden för insändandet av

materialet. För arbetets utförande vore önskvärt, att tillgång till såväl fastighetsdeklarationerna

som fastighetstaxeringslängderna kunde givas.

Enligt det förut framlagda förslaget skulle den statistiska bearbetningen

kunna påbörjas omkring ett halvt år tidigare än vid de föregående jordbruksräkningarna,

nämligen i januari 1945 i stället för i juli samma år.

Dep<chefennts (Jen förut av statsmakterna godkända planen skulle fastighetstaxe
ring

rätteligen lia ägt rum år 1943 och jordbruksräkning alltså ett år tidigare.

Fastighetstaxeringen har emellertid, som förut erinrats, uppskjutits till

år 1945. I enlighet med vad tidigare förutsatts bör ställning därför nu tagas

till frågan örn planläggning av en allmän jordbruksräkning innevarande år

Förslag i detta avseende har även framlagts av lantbruksstyrelsen och statistiska

centralbyrån.

Beträffande de uppgifter som böra insamlas vid årets jordbruksräkning

lia ämbetsverken föreslagit en viss inskränkning i förhållande till 1937 års

jordbruksräkning på grund av att motsvarande uppgifter i annan ordning

insamlats eller komma att insamlas. Denna inskränkning avser åkerjordens

användning och antalet kreatur samt trädgårds- och fruktodlingen. Å andra

sidan skulle årets uppgifter omfatta även vissa förhållanden, som icke medtagits

i tidigare räkningar, nämligen beträffande i bruk varande större redskap

eller maskiner vid jordbruket och angående ensileringsanläggningar.

Vad sålunda föreslagits av ämbetsverken kan jag i huvudsak biträda. Slutlig

ståndpunkt till dessa spörsmål torde dock böra tagas först i samband med

fastställandet av formulären för den allmänna fastighetsdeklarationen.

Vad ämbetsverken föreslagit örn ett tidigare påbörjande av den statistiska

bearbetningen anser jag mig böra tillstyrka.

Kostnaderna för jordbruksräkningen ha av ämbetsverken — frånsett kristillägg

— uppskattats till 334 000 kronor. Ökningen av kostnaderna i förhållande

till 1937 års räkning beror huvudsakligen på stegrade avlöningar.

Härjämte Ilar ersättningen till hushållningssällskapen beräknats höjd med

10 000 kronor.

Då bearbetning av det statistiska materialet beräknas komma att påbörjas

redan under första hälften av år 1945, skulle för nästa budgetår erfordras

ett belopp av (50 0 00 kronor till avlöningar och ett belopp av 21 000 kronor

till omkostnader vid statistiska centralbyrån. Chefen för finansdepartementet

torde i annat sammanhang komma att underställa Kungl. Majit denna

anslagsfråga.

Riksdagens medgivande till anordnande under hösten 1944 av en ny allmän

jordbruksräkning torde emellertid nu böra inhämtas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 208. 7

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att medgiva, att en allmän jordbruksräkning må, i huvudsaklig

överensstämmelse med av mig tillstyrkt förslag, anordnas

under år 1944 i anslutning till den kommande allmänna

fastighetstaxeringen.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Per Eldin.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1944:252 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj: ts proposition med förslag till förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 18 juni 1937 s. 7 i texten
  2. JoU 1944:28 Utlåtande i anledning av Kungl. Majts proposition angående anordnande under år 194-4- av en allmän jordbruksräkning. s. 5 i texten