Angående anordnande under år 1944 av en allmän jordbruksräkning
1944-02-25 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1944:208, Angående anordnande under år 1944 av en allmän jordbruksräkning
Dokumentets text
Kungl. Majlis proposition nr 208.
1
Nr 20S.
Kungl. Majits proposition till riksdagen angående anordnande under
år 1944 av en allmän jordbruksräkning; given
Stockholms slott den 25 februari 1944.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
A. Pehrsson-Bramstorp.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 25
februari 1944.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen
för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp.
Allmänna jordbruksräkningar verkställdes åren 1927, 1932 och 1937 i samband
med de allmänna fastighetstaxeringarna åren 1928, 1933 och 1938.
Då 1938 års fastighetstaxering skulle äga rum, framlade Kungl. Majit
efter framställning från statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen den 26
februari 1937 proposition (nr 147) till riksdagen angående anordnande av
allmän jordbruksräkning år 1937. Vad i propositionen hemställts blev av
riksdagen bifallet och, sedan förordning örn allmän jordbruksräkning utfärdats
den 21 juli 1937 (nr 738), ägde den ifrågavarande räkningen rum den
15 september nämnda år i anslutning till 1938 års allmänna fastighetstaxering.
Samtliga för jordbruksräkningen erforderliga uppgifter insamlades därvid
å faslighetsdeklarationerna, vilka först utnyttjades för taxeringsarbetet
och sedan, efter mitten av juli månad år 1938, överlämnades till statistiska
centralbyrån för den statistiska bearbetningen.
Bihang till riksdagens protokoll 19H. 1 sami. Nr 208.
1
2
Kungl. Majda proposition nr 208.
Då man icke ansåg sig kunna påräkna, att taxeringsmyndigheterna skulle
vara i tillfälle att vidtaga särskilda åtgärder för infordrande av sådana fastighetsdeklarationer,
som icke ansågos erforderliga för själva taxeringsarbetet,
eller granska och komplettera de avgivna deklarationerna i avseende på
de speciellt för jordbruksräkningen avsedda uppgifterna, utsågos särskilda
organ, som kunde utföra det direkt för jordbruksräkningen erforderliga arbetet.
På landsbygden åvilade detta arbete i första hand hushållningssällskapen,
åt vilka det överlämnades att på lämpligaste sätt anordna arbetet ute
i socknarna för jordbruksräkningens utförande. I främsta rummet anlitade
sällskapen därvid sina sockenavdelningar, men, där organisationen av dessa
icke var tillräckligt stark, anförtroddes uppdraget åt andra, sällskapen underlydande
organ, eller ock träffades överenskommelse med beredningsnämnderna
att mot särskild ersättning ombesörja även det för jordbruksräkningen
erforderliga arbetet. Som lokala organ för jordbruksräkningen i städerna
fungerade vederbörande magistrat eller stadsstyrelse och i Stockholm Överståthållarämbetet.
Som bidrag till hushållningssällskapen för det arbete,
som jordbruksräkningen medförde för sällskapen och deras organ, anvisades
på riksstaten för budgetåret 1938/39 under sjunde huvudtiteln ett reservationsanslag
av 50 000 kronor. Inalles utbetalades i ersättning till hushållningssällskapen
ett belopp av 49 947 kronor 70 öre.
Utom förenämnda anslag, vilket skulle utgå såsom ersättning till hushållningssällskapen
för deras arbete med jordbruksräkningen, anvisades på riksstaten
för budgetåret 1938/39 i och för jordbruksräkningen ett reservationsanslag
av 100 000 kronor till avlöningskostnader (vartill kommo provisorisk
avlöningsförstärkning och dyrtidstillägg, utgående från sjunde huvudtitelns
förslagsanslag) och dessutom 20 000 kronor för expenser, utgående av del
till centralbyråns förfogande ställda förslagsanslaget till omkostnader. 1
riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisades för fortsatt arbete med jordbruksräkningen
ett reservationsanslag av 70 000 kronor till avlöningskostnader och
dessutom 15 000 kronor till expenser, utgående av förslagsanslaget till omkostnader.
Ä tilläggsstat II till riksstaten för samma budgetår anvisades ytterligare
ett reservationsanslag av 65 500 kronor till avlöningskostnader och
dessutom 14 000 kronor till expenser, utgående av förslagsanslaget till omkostnader.
Av de sålunda anvisade medlen, inalles 235 500 kronor till avlöningskostnader
och 49 000 kronor till expenser, åtgingo för genomförande av
1937 års jordbruksräkning följande belopp, nämligen till avlöningar till personalen
228 925 kronor 76 öre, till tryckning av bartoline!'' samt hyra för
maskiner 30 030 kronor 50 öre samt till övriga expenser 14 297 kronor 69 öre,
varav till bränsle, lyse och vatten 1 504 kronor 41 öre. Örn de förut nämnda
kostnaderna för ersättning till hushållningssällskapen medräknas, blir totala
utgiftsbeloppet för 1937 års jordbruksräkning 323 201 kronor 65 öre, oberäknat
kostnaderna för dyrtidstillägg och provisorisk avlöningsförstärkning
(före V? 1939) och kristillägg samt för tryckning av berättelsen, vilket senare
belopp (12 500 kronor 42 öre) påfördes det till centralbyråns förfogande ställda
förslagsanslaget till publikationstryck för budgetåret 1940/41.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 20S.
Gällande taxeringsförordning förutsätter, att allmän fastighetstaxering skall
äga rum vart femte år med utgångspunkt från år 1933. Den fastighetstaxering,
som skulle ägt rum år 1943, har emellertid genom särskilda beslut uppskjuta
till år 1945. De för taxeringsarbetet erforderliga fastighetsdeklarationerna
skola avlämnas senast den 15 september 1944.
I gemensam skrivelse den 11 februari 1944 ha lantbruksstyrelsen och statistiska
centralbyrån upptagit frågan om planläggningen av en jordbruksräkning
hösten 1944 samt därvid hemställt, bland annat, att Kungl. Maj:t måtte
utverka riksdagens medgivande, att en allmän jordbruksräkning anordnas år
1944 i anslutning till den allmänna fastighetstaxeringen år 1945, och alt för
iindamålet under budgetåret 1944/45 ställes tili statistiska centralbyråns förfogande
ett belopp å 60 000 kronor som reservationsanslag till löner och rörligt
tillägg samt ett belopp å 21 000 kronor till omkostnader.
Ämbetsverken lia erinrat, att vid de tidigare verkställda jordbruksräkningarna
uppgifterna för desamma insamlats samtidigt med och på samma,
blankett som uppgifterna för fastighetstaxeringen, varvid materialet först använts
för taxeringsarbetet. Till följd härav hade den statistiska bearbetningen
av materialet icke kunnat taga sin början, förrän nämnda taxeringsarbete
avslutats, d. v. s. under sommaren efter det år, då uppgifterna insamlats. Ett
dylikt dröjsmål med uppgifternas bearbetande innebure en allvarlig olägenhet,
särskilt under nuvarande krisförhållanden. Emellertid hade i juni värjo
år fr. o. m. år 1940 företagits av krisförhållandena betingade fristående arealinventeringar
och kreatursräkningar, omfattande år 1943 hela och övriga år
större delen av landet. Bearbetningen av materialet kunde vid dylika inventeringar
taga sin början omedelbart efter uppgifternas insamlande, och resultatet
kunde på grund därav föreligga färdigt jämförelsevis tidigt.
Ämbetsverken, vilka beträffande de uppgifter, som borde insamlas vid 1944
ars jordbruksräkning, samrått med statens livsmedelskommission och 1942
års jordbrukskommitté, ha härutinnan anfört i huvudsak följande.
Trots det myckna arbete, som nedlagts på att göra de vid arealinventeringar
och kreatursräkningar insamlade uppgifterna så fullständiga som möjligt, låter
det sig knappast göra alt anskaffa ett så gott material som vid de allmänna
jordbruksräkningarna. Till följd av att dessa företagas i samband med
de allmänna fastighetstaxeringarna äro nämligen kontrollmöjligheterna i fråga
örn materialets fullständighet och riktighet betydligt större. Detta gäller
beträffande brukningsdelarnas åkerareal och den därpå grundade stor!eksgrupperingen
framför allt av den anledningen, att det vid en på dylikt sätt
företagen jordbruksräkning är möjligt att erhålla kännedom dels örn de
talrika fall, då två eller flera jordbruksfastigheter ligga i sambruk med varandra
och som vid en storleksgruppering böra räknas som en enhet, och dels
örn de likaså talrika fall, då jordbruksfastigheter äro uppdelade på två oller
liera brukningsdelar. Detta utesluter emellertid icke, att ilen vid 1943 års
arealinventering och kreatursräkning verkställda grupperingen efter åkerjordens
användning respektive kreaturens antal i kombination med storleken
av åkerarealen kan användas för en motsvarande gruppering vid en kommande
jordbruksräkning med utgångspunkt från en därvid erhållen gruppering
av brukningsdelarna efter åkerarealens storlek, under förutsättning att
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kung}. Maj:ts preposition nr 20S.
tidsintervallen ej blir för lång. Det sagda skulle således innebära, att en allmän
jordbruksräkning är erforderlig för införskaffande av uppgifter om den totala
åkerarealen, varvid måste tillses, att de olika brukningsdelarna kunna särskiljas
vid den statistiska bearbetningen, men att däremot uppgifter örn åkerarealens
fördelning efter användning samt om kreaturen icke skulle behöva
insamlas för jordbruksräkningen vid en kommande fastighetstaxering. Som
ytterligare skäl för att sistnämnda uppgifter icke infordras kan ock nämnas,
att enligt vad under hand inhämtats, livsmedelskommissionen kommer att
framställa önskemål örn en arealinventering och kreatursräkning även nästkommande
juni månad, varför, örn detta bifalles, uppgifter om åkerjordens
användning och kreaturen skulle komma att infordras både i juni och den
15 september 1944. Endast i den mån dylika uppgifter erfordras för den
allmänna fastighetstaxeringen, torde de behöva införskaffas å fastighetsdeldarationerna.
Det är emellertid icke endast i fråga om den totala åkerarealen en med
fastighetstaxering kombinerad jordbruksräkning har en utomordentligt stor
betydelse utan beträffande arealens fördelning överhuvud på olika ägoslag.
Härvid må särskilt erinras om den bearbetning av uppgifterna om skogsmarkens
areal, som företogs vid den senaste allmänna jordbruksräkningen
och som enligt av Kungl. Majit givna direktiv är avsedd att göras fortlöpande.
I brev den 11 juni 1937 anbefallde Kungl. Majit statistiska centralbyrån
att vid uppgörande av förslag till allmän jordbruksräkning år 1937
jämväl beakta det i Kungl. Majlis proposition nr 148 samma år angående
anslag till riksskogstaxering och avverkningsstatislik framlagda, av riksdagen
utan erinran lämnade förslaget örn anordnande, på grundval av det vid
de allmänna jordbruksräkningarna infordrade primärmaterialet, av en fortlöpande
statistik rörande skogsmarkens fördelning på olika brukarekategorier.
Ämbetsverken anse därför, att den fördelning av arealen på olika ägoslag,
som självfallet kommer att införskaffas för den allmänna fastighetstaxeringens
räkning, även bör användas för jordbruksräkningen.
Med hänsyn till de efter senaste allmänna jordbruksräkning verkställda
trädgårdsinventeringar lia ämbetsverken ansett, att uppgifter om trädgårdsoch
fruktodling icke behövde införskaffas i samband med en kommande
jordbruksräkning.
Vidare lia ämbetsverken föreslagit, alt den uppdelning av åkerjorden pa
fastmarksjord och torvmarksjord, sorn ägde rum vid 1937 års jordbruksräkning,
icke skulle verkställas vid den kommande jordbruksräkningen. Det
visade sig nämligen vid 1937 års räkning, att uppgifterna voro så ofullständiga,
att det var förenat med mycket arbete att bringa desamma i användbart
skick. Till följd därav måste statistiska centralbyrån av kostnadsskäl
inskränka bearbetningen till ett fåtal län.
För att belysa arbetsförhållandena vid jordbruket ha ämbetsverken föreslagit,
att uppgifter skulle insamlas vid nästa jordbruksräkning örn antalet
i bruk varande större redskap eller maskiner vid jordbruket, i vad mån
dylika ägdes gemensamt av flera fastigheter, om de vore lånade eller förhyrda,
om elektrisk kraft användes för driften samt örn vattenledning och
avlopp funnes. Dylika uppgifter hade icke infordrats vid någon tidigare
jordbruksräkning. Vidare lia ämbetsverken förordat, att uppgifter inhäm
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 20S.
5
tades angående ensileringsanläggningar. Tidigare hade uppgifter om ensileringsanläggningar
icke insamlats. Liksom vid de föregående jordbruksräkningarna
borde även denna gång uppgifter insamlas örn nyodlingar sedan
senaste jordbruksräkning samt örn dränering och gödselvård.
Under framhållande av olägenheten med den försening av den statistiska
bearbetningen, som det hittills tillämpade förfaringssättet vid jordbruksrälcningens
förening med fastighetstaxeringen innebure, lia ämbetsverken uttalat,
alt det framförallt vore av vikt ali uppgifter om fördelning av arealen
på olika ägoslag erliölles så snart som möjligt. Härom lia ämbetsverken
vidare yttrat följande.
Örn uppgifter angående åkerjordens användning och kreaturens antal samt
örn trädgårdsodlingen icke insamlas för jordbruksräkningen, skulle det endast
bliva fråga örn relativt få uppgifter, som vore erforderliga för densamma.
Man kunde då tänka sig den möjligheten, att uppgifterna för jordbruksräkningen
inhämtades på en särskild blankett i form av en bilaga
på ett särskilt blad i deklarationsformuläret, som med hjälp av perforering
lätt kunde avskiljas från det övriga deklarationsformuläret och på
ett tämligen tidigt stadium insändas till vederbörande hushållningssällskap
för vidare befordran till statistiska centralbyrån. Vissa uppgifter, såsom ägares
och brukares namn, fastighetens beteckning och areal, nyodlingar och
dränering måste i så fall av uppgiftslämnaren lämnas på tvenne ställen,
enär de även ingå i det egentliga deklarationsformuläret, men då ett flertal
uppgifter avses skola uteslutas från uppgiftsformuläret, torde arbetet likväl
bliva mindre betungande för uppgiftslämnarna än vid tidigare jordbruksräkningar.
Det ifrågasatta förfaringssättet skulle dock endast gälla jordbruksfastighet,
under det att deklarationsmaterialet för annan fastighet liksom vid
tidigare tillfällen skulle ställas till statistiska centralbyråns förfogande för
bearbetning efter taxeringsarbetets avslutande. Vad angår annan fastighet
än jordbruksfastighet, skulle vid denna jordbruksräkning huvudsakligen endast
uppgifter om åkerareal vara av intresse, varför några särskilda uppgifter
icke skulle behöva införskaffas för jordbruksräkningen.
Om det beträffande jordbruksfastighet ifrågasatta förfaringssättet skulle
komma lill användning, synes det lämpligt, att bilagan för jordbruksräkningen
insändes till vederbörande hushållningssällskap, å landet av beredningsnämndens
ordförande och i stad av fastighetstaxeringsnämndens ordförande.
Detta bör äga rum så snart som möjligt efter det de ifrågavarande
nämnderna avslutat sitt arbete, förslagsvis å landet senast den 31 december
1944, i Stockholms stad den 30 juni och i övriga städer den 10 april 1945.
För detta torde krävas ett åläggande för de berörda nämndernas ordförande.
Materialet skulle sedan inom 14 dagar kunna av hushållningssällskapen insändas
till statistiska centralbyrån.
Då emellertid fastighetstaxeringslängderna, som vid de föregående jordbruksräkningarna
lämnat såväl statistiska centralbyrån som hushållningssällskapen
goda möjligheter till kontroll beträffande materialets fullständighet,
vid den ifrågasatta tiden icke kunna ställas till förfogande, måste vissa
åtgärder vidtagas att ersätta dessa kontrollmöjligheter. Detta torde kunna
vinnas förmedelst medverkan av hushållningssällskapens lokala organ, som
borde tillse, att materialet är fullständigt och riktigt i enlighet med av statistiska
centralbyrån lämnade anvisningar. För ordningens skull borde dessa
lokala organ avgiva intyg örn materialets fullständighet på samma sätt
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 208.
sorn kristidsnämnderna vid arealinventeringarna. De lokala organens arbete
torde åtminstone till en del kunna utföras redan under den tid taxeringsarbetet
pågår och i övrigt under den tid, som förflyter mellan den tidpunkt,
då fastighetslängderna författningsenligt skola vara färdiga, nämligen å landet
den 15 december 1944, i Stockholms stad den 15 juni och i övriga städer
den 25 mars 1945, och den förslagsvis angivna tiden för insändandet av
materialet. För arbetets utförande vore önskvärt, att tillgång till såväl fastighetsdeklarationerna
som fastighetstaxeringslängderna kunde givas.
Enligt det förut framlagda förslaget skulle den statistiska bearbetningen
kunna påbörjas omkring ett halvt år tidigare än vid de föregående jordbruksräkningarna,
nämligen i januari 1945 i stället för i juli samma år.
Dep<chefennts (Jen förut av statsmakterna godkända planen skulle fastighetstaxe
ring
rätteligen lia ägt rum år 1943 och jordbruksräkning alltså ett år tidigare.
Fastighetstaxeringen har emellertid, som förut erinrats, uppskjutits till
år 1945. I enlighet med vad tidigare förutsatts bör ställning därför nu tagas
till frågan örn planläggning av en allmän jordbruksräkning innevarande år
Förslag i detta avseende har även framlagts av lantbruksstyrelsen och statistiska
centralbyrån.
Beträffande de uppgifter som böra insamlas vid årets jordbruksräkning
lia ämbetsverken föreslagit en viss inskränkning i förhållande till 1937 års
jordbruksräkning på grund av att motsvarande uppgifter i annan ordning
insamlats eller komma att insamlas. Denna inskränkning avser åkerjordens
användning och antalet kreatur samt trädgårds- och fruktodlingen. Å andra
sidan skulle årets uppgifter omfatta även vissa förhållanden, som icke medtagits
i tidigare räkningar, nämligen beträffande i bruk varande större redskap
eller maskiner vid jordbruket och angående ensileringsanläggningar.
Vad sålunda föreslagits av ämbetsverken kan jag i huvudsak biträda. Slutlig
ståndpunkt till dessa spörsmål torde dock böra tagas först i samband med
fastställandet av formulären för den allmänna fastighetsdeklarationen.
Vad ämbetsverken föreslagit örn ett tidigare påbörjande av den statistiska
bearbetningen anser jag mig böra tillstyrka.
Kostnaderna för jordbruksräkningen ha av ämbetsverken — frånsett kristillägg
— uppskattats till 334 000 kronor. Ökningen av kostnaderna i förhållande
till 1937 års räkning beror huvudsakligen på stegrade avlöningar.
Härjämte Ilar ersättningen till hushållningssällskapen beräknats höjd med
10 000 kronor.
Då bearbetning av det statistiska materialet beräknas komma att påbörjas
redan under första hälften av år 1945, skulle för nästa budgetår erfordras
ett belopp av (50 0 00 kronor till avlöningar och ett belopp av 21 000 kronor
till omkostnader vid statistiska centralbyrån. Chefen för finansdepartementet
torde i annat sammanhang komma att underställa Kungl. Majit denna
anslagsfråga.
Riksdagens medgivande till anordnande under hösten 1944 av en ny allmän
jordbruksräkning torde emellertid nu böra inhämtas.
Kungl. Maj:ts proposition nr 208. 7
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen
att medgiva, att en allmän jordbruksräkning må, i huvudsaklig
överensstämmelse med av mig tillstyrkt förslag, anordnas
under år 1944 i anslutning till den kommande allmänna
fastighetstaxeringen.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Per Eldin.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1944:252 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj: ts proposition med förslag till förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 18 juni 1937 s. 7 i texten
- JoU 1944:28 Utlåtande i anledning av Kungl. Majts proposition angående anordnande under år 194-4- av en allmän jordbruksräkning. s. 5 i texten