Sök i Ratio Lex

Angående vissa anslag för budgetåret 1944/45 till yrkesundervisningen

1944-03-03 · 27 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 25 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1944:215, Angående vissa anslag för budgetåret 1944/45 till yrkesundervisningen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

1

Nr 215.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa anslag

för budgetåret 1944/45 till yrkesundervisningen; given

Stockholms slott den 3 mars 1944-

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gösta Bagge.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 3 mars 1944-

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och handelsdepartementen

anför härefter chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge,

följande.

Under punkterna 210, 220 och 223 i 1944 års åttonde huvudtitel har

Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet,

som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1944/45

dels till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar ett förslagsanslag

av 228 000 kronor;

dels till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Omkostnader ett förslagsanslag

av 35 000 kronor;

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag

till inrättande av centrala verkstadsskolor m. m. ett förslagsanslag av

2 000 000 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 19U. 1 sami. Nr 215.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

dels till Kommunala och enskilda, anstalter för yrkesundervisning: Bidrag

till driften av centrala verkstadsskolor ett förslagsanslag av 1000 000

kronor;

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd

åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom ett förslagsanslag av

500 000 kronor;

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidragtill

inrättande av flygmekanikeravdelningar ett förslagsanslag av 800 000

kronor;

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier

åt elever vid centrala verkstadsskolor ett förslagsanslag av 600 000

kronor;

dels ock till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Stipendier åt elever vid verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom ett förslagsanslag

av 350 000 kronor.

Sedan beredningen av dessa anslagsfrågor numera avslutats, anhåller jag

att få ånyo anmäla dem.

1. Förslagsanslaget till överstyrelsen för yrkesutbildning:

Avlöningar.

I anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen 1943: 232 framlagda förslagfattade

1943 års riksdag beslut (skrivelsen nr 414) örn inrättande av en särskild

överstyrelse för yrkesutbildning. Det nya ämbetsverket, som huvudsakligen

bildats genom utbrytande av yrkesskolavdelningen inom skolöver

styrelsen och som trätt i full verksamhet den 1 januari 1944, omfattar en

styrelse, bestående av ordförande och tolv ledamöter, samt ett kansli, upp

delat på tre byråer (SFS 1943: 963). Personalförteckningen för överstyrel

sen och överstyrelsens avlöningsstat, vilka huvudsakligen avse första

halvåret 1944, finnas införda på sid. 581 i statsliggaren. Anslaget till avlöningar

vid överstyrelsen är uppfört med 136 000 kronor.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har hemställt, att avlöningsanslaget.

måtte för nästa budgetår uppföras med 245 000 kronor, att disponeras på

följande sätt:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis...... kronor 116 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, förslagsvis................................. » 7 000

3. Arvoden och ersättningar till inspektörer och sakkunniga

biträden m. m., förslagsvis.................... » 15 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ........ » 78 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... » 29 000

Summa kronor 245 000.

Överstyrelsen har inledningsvis beträffande anslagsberäkningen anfört

bland annat följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 215. ;i

Det får anses ligga i sakens natur att överstyrelsens personalbehov under

budgetåret 1944/45 icke kan redan nu överblickas med önskvärd grad

av säkerhet. De överväganden, som överstyrelsen hittills varit i tillfälle

att göra beträffande arbetsuppgifternas sannolika omfattning, ha givit

vid handen, att den personal, som överstyrelsen förfogar över för innevarande

budgetår, synes vara tillmätt i knappaste laget för att möjliggöra

en både snabb och ingående behandling av ärendena. Härtill kommer att

överstyrelsen, under den korta tid den fungerat, tillagts arbetsuppgifter,

till vilka hänsyn icke kunnat tagas vid bestämmandet av personalbestån

dets storlek.

Genom beslut den 12 november 1943 har Kungl. Majit uppdragit åt

överstyrelsen att verkställa viss utredning rörande den yrkesutbildning

och omskolning av arbetskraft, som kan väntas bliva aktuell efter ett

vapenstillestånd. För utförandet av denna utredning har Kungl. Majit

den 3 december 1943 medgivit överstyrelsen att anställa erforderlig personal.

Detta utredningsarbete är avsett att bedrivas med stor skyndsamhet.

Man kan visserligen icke med säkerhet påräkna, att arbetet avslutas

före budgetårets utgång, men överstyrelsen har dock icke ansett

sig böra i det följande beräkna medel för detta ändamål för budgetåret

1944/45.

Vid en eventuell verkställighet av så planlagda åtgärder uppkommer

sannolikt för överstyrelsens del ett betydande medelsbehov såväl för den

centrala administrationen som för lokala åtgärder. För det förstnämnda

slaget av utgifter torde medel böra ställas till förfogande genom förstärkning

av överstyrelsens avlönings- och omkostnadsanslag. Vad åter beträffar

kostnaderna för de lokala verkställighetsåtgärderna, torde i sinom

tid böra upptagas till övervägande, huruvida dessa skola bestridas ur de

olika anslagen till yrkesundervisningen eller ur särskilt för ändamålet på

beredskapsstat anvisat anslag eller ock ur anslaget till arbetsmarknadsreglerande

åtgärder under femte huvudtiteln. Överstyrelsen anser sig emellertid

icke för närvarande böra föreslå Kungl. Majit någon åtgärd i detta

hänseende.

Sedan överstyrelsen för yrkesutbildning inrättats, synes otvivelaktigt

på åtskilliga håll intresset för utökade yrkesutbildningsmöjligheter lia

stegrats. Från olika sammanslutningar ha redan inför överstyrelsen väckts

frågor av stor räckvidd beträffande yrkesundervisningen, som behöva utredas

och som redan därigenom komma att medföra ökad arbetsbörda

för överstyrelsen. Någon direkt hänsyn härtill har överstyrelsen emellertid

icke ansett sig kunna taga vid beräkning av medelsbehovet.

Jag övergår nu till överstyrelsens beräkning av de särskilda anslagsposterna.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän. För innevarande budgetår har riksdagen

till detta ändamål anvisat G7 500 kronor. Detta belopp avser emel

lertid, frånsett vissa tjänstemän i ledande ställning, endast budgetårets

senare hälft. För helt budgetår skulle medelsbehovet med utgångspunkt

från beräkningen i propositionen 1943: 232 (sid. 04) och efter korrigering

med hänsyn till det av riksdagen beslutade utbytet av en föreslagen ordinarie

notarietjänst mot en amanuensbefattning i lönegrad Eo 18 ha lipp

gått till 100 000 kronor. Den av överstyrelsen nu föreslagna höjningen av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

ifrågavarande anslagspost med ytterligare (116 000 —106 000 ==) 10 000

kronor betingas av ett utav överstyrelsen nu framställt förslag om inrättande

av en förste byråingen jonst.jänst. i lönegrad A 26, avsedd att placeras

på överstyrelsens andra byrå.

I anledning av detta förslag vill jag erinra, att verkstadsskolutredningen

i sitt förslag om inrättande av en överstyrelse för yrkesutbildning för

ifrågavarande byrås del räknade med ett behov av två byråingenjör - tjänster, en i 24 och en i 21 lönegraden. Behovet av förstnämnda befattning

borde enligt utredningen tillgodoses genom överflyttning från koni

merskollegium av en tjänst som teknisk konsulent i 24 lönegraden. Vid

ärendets remissbehandling framställde emellertid allmänna civilförvaltningens

lönenämnd av överstyrelsen nu förordat förslag om bibehållande hos

kommerskollegium av konsulentbefattningen och inrättande av en ny tjänst

hos överstyrelsen i 26 lönegraden. I propositionen 1943: 232 togs icke slutlig

ställning till ifrågavarande spörsmål. Det förutsattes, att överstyrelsen

och kommerskollegium i samband med sina anslagsäskanden för budgetåret

1944/45 skulle förebringa närmare utredning rörande denna fråga och

framställa förslag till dess lösning. I avvaktan härpå ansågos ärenden rö

rande främjande av lärlingsutbildning m. m., vilka ärenden avsetts skola

överflyttas till överstyrelsen, kunna under innevarande budgetår kvarligga

hos kommerskollegium. I detta sammanhang förordades dock, att den av

verkstadsskolutredningen föreslagna ordinarie byråingenjörstjönsten i 21

lönegraden skulle ersättas med en befattning som extra ordinarie förste

byråingenjör i 24 lönegraden, motsvarande en inom skolöverstyrelsen år

1941 inrättad extra ordinarie förste byråingenjörstjänst i sistnämnda lönegrad.

Riksdagen lämnade vad sålunda föreslagits utan erinran.

Överstyrelsen har nu till stöd för sitt förslag om inrättande av en ordinarie

förste byråingenjörstjänst i 26 lönegraden anfört följande.

Sedan överläggningar ägt rum mellan kommerskollegium och överstyrelsens

chef, har kommerskollegium i sin medelsframställning för budgetåret

1944/45 i samförstånd med överstyrelsen föreslagit, att den tekniske

konsulenten skall kvarbliva hos kollegium. Detta är emellertid icke avsett

att innebära någon förändring i fråga om överflyttande till överstyrelsen

av honom nu åliggande arbetsuppgifter rörande främjande av lärlingsutbildning

m. m. Med hänsyn härtill erfordras inrättande av en förste byråingenjörstjänst

hos överstyrelsen. Bland de arbetsuppgifter, som komma

att åvila denne byråingenjör, må särskilt framhållas frågor rörande yrkesutbildning

inom näringslivet, ett arbetsområde som bör ägnas stor uppmärksamhet.

Det torde till och med bli en av överstyrelsens viktigaste arbetsuppgifter

i fortsättningen. Handläggandet av dessa uppgifter komma

att på ifrågavarande tjänsteman ställa stora fordringar. Han måste kunna

representera överstyrelsen vid överläggningar med industrichefer och andra

representanter för näringslivet och bör alltså vara i besittning av initiativförmåga

och förhandlingsvana. Då det åtminstone till en början torde

främst bliva inom industrien, som han får sitt verksamhetsfält, är det nöd
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

vändigt, att han är i besittning av teknisk högskoleutbildning eller motsvarande

kompetens. De maktpåliggande arbetsuppgifter, som komma att

åvila denne befattningshavare, nödvändiggöra, särskilt i betraktande av att

han bör inneha högre teknisk kompetens, att tjänsten i enlighet med lönenämndens

förslag placeras i lönegrad A 26.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t. Denna

anslagspost föreslås av överstyrelsen höjd från 4 500 kronor till 7 000 kronor.

Till stöd härför anföres följande.

Från denna anslagspost skola bestridas dels årsarvoden å 500 kronor till

nio ledamöter med högst 4 500 kronor dels ock dagarvoden till ledamöter

och suppleanter för dem. Det är vanskligt att göra en noggrann kalkyl rörande

kostnaden för dagarvoden. Med den sammansättning, överstyrelsen

nu har (7 dagarvodesberättigade ledamöter, varav 4 boende utom Stockholm),

skulle varje sammanträde draga 108 kronor i dagarvoden. Inkallas

suppleant vid förfall för ledamot, stiger kostnaden för dagarvoden med 13

respektive 7 kronor för var och en, beroende på om ledamoten är bosatt i

eller utom Stockholm. Antalet sammanträden biir beräknas till minst 20

per år, och kostnaderna för dagarvoden torde då komma att uppgå till

omkring 2 500 kronor. Med hänsyn härtill bör anslagsposten för budgetåret

1944/45 upptagas till förslagsvis 7 000 kronor.

Arvoden och ersättningar till inspektörer och sakkunniga biträden m . m.

Beträffande beräkningen av denna anslagspost anför överstyrelsen följande.

För andra hälften av budgetåret 1943/44 ha anvisats 7 500 kronor. Från

denna anslagspost bestridas för närvarande arvoden och ersättningar till

inspektören för verkstadsskolorna, inspektör och sakkunnig för den elekt

riska yrkesutbildningen, ersättningar till examensombud vid installations

kurser, konsulent för husligt arbete, inspektion av barnavårdsundervisningen

samt examensombud vid de tekniska läroverken med tillhopa 11 100

konor per år, vadan ett belopp av 3 900 kronor per år kan disponeras för

sakkunniga i övrigt. Ur detta sistnämnda belopp skall bland annat bestridas

ersättning till en inspektör och sakkunnig för svetsningsundervisningen,

vilken överstyrelsen funnit oundgängligen erforderlig för att genom

föra en icke minst ur ekonomisk synpunkt påkallad rationalisering av nämnda

undervisning. Behovet av sakkunniga i övrigt är svårt att på förhand

beräkna. Ehuruväl tillkallandet av sakkunniga på olika områden särskilt

under de första åren av överstyrelsens verksamhet, såsom departementschefen

framhållit i propositionen 1943: 232, torde få anses som en normal

företeelse och alltså kan tänkas kräva förhållandevis höga kostnader, anser

sig överstyrelsen icke för närvarande böra ifrågasätta någon höjningav

anslagsposten. Överstyrelsen förutsätter därvid, att den äger befogenhet

att, i den mån Kungl. Majit ej fastställt arvode, inom ramen av anslaget

belopp vidtaga de justeringar av nu utgående arvoden, som bofin

nas skäliga med hänsyn till vederbörandes arbetsbörda.

För nu ifrågavarande ändamål bör alltså för budgetåret 1944/45 beräknas

ett anslag av förslagsvis 15 000 kronor.

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Beträffande beräkningen av

denna anslagspost anför överstyrelsen följande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

Anslagsposten Inar för budgetåret 1943/44 upptagits till 41 200 kronor,

därvid förutsatts, att byrådirektören på administrativa byrån skulle tjänstgöra

under hela året, men personalen i övrigt endast under halva året. För

helt budgetår skulle beloppet lia utgjort 73 400 kronor. Ur detsamma skulle

bestridas avlöningar till extra ordimarie tjänstemän, i runt tal 64 500 lero

nor, arvode åt ett expeditionsvaktsbiträde, 2 400 kronor, arvoden till tillfälliga

biträden, 1 500 kronor, samt vikariatsersättningar, 5 000 kronor.

Beträffande den icke-ordinarie personalen finner överstyrelsen det av

förklarliga skäl svårt att, innan överstyrelsen börjat fungera som administrativt

organ, bedöma personalbehovet under nästa budgetår. På ett par

punktör anser sig dock överstyrelsen redan nu böra hemställa om viss

höjning av de för innevarande budgetår till förfogande stående medlen. Ur

ifrågavarande anslagspost skall bestridas bland annat arvode åt ett expeditionsvaktsbiträde

med 2 400 kronor och arvoden åt tillfälliga biträden

med sammanlagt 1 500 kronor. För ett arvode av 200 kronor per månad

utan några som helst andra förmåner därutöver än de, semesterlagen och

lagen örn olycksfall i arbete kunna ge, erhålles ingen fullvärdig arbetskraft

för någon längre tid. Detta skulle visserligen kunna åtminstone tills vidare

vara tillfyllest, om överstyrelsens ämbetslokaler varit så ordnade, att expeditionsvaktsbiträdet

kunnat stå under direkt tillsyn av den ordinarie

expeditionsvakten. Det har emellertid icke lyckats byggnadsstyrelsen att

till överstyrelsens förfogande ställa tjänstelokaler, i vilka hela personalen

rymmes. Enligt vad byggnadsstyrelsen under hand låtit förstå, torde det

komma att dröja ganska länge, innan ändring i detta förhållande kan ske.

Härigenom förorsakas väsentliga olägenheter för arbetets behöriga gång.

Överstyrelsens arkiv, vilket ständigt måste vara tillgängligt för samtliga

byråer, kan icke delas upp. Detta medför att handlingar dagligen måste

uttagas ur arkivet och sändas till den byrå, som har sina lokaler på annat

håll. En dylik regelbunden budskickning medför ofrånkomligt en väsentlig

ökning av expeditionsvaktspersonalens arbete; expeditionsvaktsbiträdet

kommer av allt att döma att tagas så gott som helt i anspråk för sagda

budskickning och den ordinarie expeditionsvakten kan icke medhinna att

betjäna såväl boklagret som överstyrelsens på skilda håll belägna tre byråer.

Sagda uppdelning av överstyrelsens lokaler kommer dessutom att

medföra försämrad arbetseffekt även för vissa andra tjänstemän, såväl

föredragande som biträden; skrivbiträdespersonalen kan icke utnyttjas lika

effektivt som då hela personalen finnes på ett och samma ställe," o. s. v.

Överstyrelsen föreslår därför, dels att medel måtte beräknas till förstärk

ning av vaktmästarpersonalen med ett belopp ungefär motsvarande til!

extra expeditionsvakt i lönegrad 5, löneklass 2, för helt år utgående lön,

3 500 kronor, dels att till arvoden åt tillfälliga biträden, nu 1 500 kronor,

måtte få disponeras 3 000 kronor. Den härav betingade anslagshöjningen

uppgår till 5 000 kronor. Självfallet skulle dessa poster icke få tågås i bruk

annat än i den mån så blir oundgängligen nödvändigt.

På grund av vad nu anförts upptager överstyrelsen med här ovan uttalade

reservationer medelsbehovet för avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

till (73 400 -{- 5 000 =) 78 400 kronor, vilket belopp torde kunna

avrundas till 78 000 kronor.

Statskontoret har anfört följande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 215.

På grundval av vad överstyrelsen i förevarande framställning anfört Iean

.statskontoret icke förorda inrättande hos överstyrelsen av en ny ingenjörsbefattning

i 26 lönegraden. Ämbetsverket finner det för sin del naturligt,

att den tjänsteman, vars arbetstid i stort sett torde helt upptagas av ärenden

rörande lärlingsutbildningen m. m., vid ärendenas överförande från

kommerskollegium till överstyrelsen jämväl överflyttas till sistnämnda

myndighet. Då emellertid byråns personalbehov i enlighet med verkstadsskoleutredningens

förslag ansetts kunna tillgodoses med två ingenjörsbefattningar,

varav en i 24 och en i 21 lönegraden, och en tjänst i förstnämnda

lönegrad redan inrättats, bör enligt statskontorets mening en omreglering

av den överförda tjänstens lönegradsplacering komma till stånd

vid nuvarande innehavarens avgång.

Vad överstyrelsen åberopat som skäl för anvisande av medel till avlönande

av ännu en befattningshavare med expeditionsvaktsgöromål finner

statskontoret i viss mån värt beaktande. Då emellertid behovet av en

icke ordinarie expeditionsvakt och en befattningshavare för budsändning

mellan överstyrelsens skilda lokaler synes kunna tillgodoses inom ramen av

ett sammanlagt anslagsbelopp av 4 800 kronor, kan statskontoret icke till - styrka en höjning av anslagsposten till övrig icke-ordinarie personal för

ändamålet med större belopp än 2 400 kronor. I brist på erfarenhet rörande

behovet av tillfälliga biträden lära medel för avlönande av sådana befattningshavare

ej böra ställas lill förfogande i större utsträckning än som ti

digare beräknats.

Såsom framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen har det

ifrågasatts, att den på övergångsstat hos kommerskollegium uppförda befattningen

i lönegraden A 24 såsom teknisk konsulent, vars innehavare bland

annat handlägger ärenden rörande främjande av lärlingsutbildning m. m.,

skulle överflyttas till överstyrelsen för yrkesutbildning i samband med att

nämnda ärenden överföras dit. Kommerskollegiums och överstyrelsens

överväganden av denna fråga lia emellertid utmynnat i förslag örn befattningens

bibehållande vid kommerskollegium. I anslutning härtill har tjänsten

bibehållits i den personalförteckning för kommerskollegium, som föreslagits

under punkten 4 i 1944 års tionde huvudtitel. Ärendena rörande

främjande av lärlingsutbildning m. m. lia emellertid i årets åttonde huvudtitel

förutsatts skola från och med nästa budgetår överflyttas från kommerskollegium

till överstyrelsen för yrkesutbildning. Med hänsyn härtill

blir det erforderligt, att överstyrelsen från och med nästa budgetår förses

med ytterligare en tekniskt utbildad befattningshavare. Överstyrelsen har

fördenskull föreslagit, att en förste byråingenjörstjänst i lönegraden A 26

inrättas vid ämbetsverket. Med hänsyn till vad överstyrelsen anfört beträffande

de med befattningen förenade göromålens beskaffenhet och de

kompetenskrav, som till följd därav böra uppställas, anser jag mig böra

biträda överstyrelsens förslag, dock med den jämkningen, att tjänsten bör

inrättas såsom extra ordinarie i 2(i lönegraden. Beträffande den nuvarande

extra ordinarie förste byråingenjörstjänsten i 24 lönegraden ifrågasätter

jag i likhet med överstyrelsen icke någon förändring.

Departe
mentschef»!''.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Marits ''proposition nr 215.

I personalförteckningen för överstyrelsen bör vid bifall till vad jag ovan

föreslagit uppföras en förste byråingenjörstjänst i lönegraden Eo 26. Vidare

böra på sätt i årets statsverksproposition föreslagits tjänstebenämningarna

sekreterare och notarie i personalförteckningen ändras till förste byråsekreterare,

respektive byråsekreterare.

Jag biträder överstyrelsens i det föregående återgivna förslag till avlö

ningsstat med följande ändringar. Anslagsposten till avlöningar till ordinarie

tjänstemän torde uppföras med 106 000 kronor och icke-ordinarie

posten med 85 000 kronor. Då medelsbehovet under sistnämnda anslagspost

ännu icke kan med någon större grad av säkerhet beräknas och då inträffande

förändringar beträffande arbetsmarknadsförhållandena kunna nödvändiggöra

en förstärkning av överstyrelsens personalbestånd, anser jag

det lämpligt, att denna anslagspost övergångsvis upptages med förslagsvis

betecknat belopp, som dock icke bör få överskridas utan Kungl. Maj:ts

medgivande. Vid bifall till vad jag förordat bör avlöningsanslaget för nästa

budgetår uppföras med (245 000 — 116 000 + 106 000 — 78 000 -f 85 000

=) 242 000 kronor.

2. Förslagsanslaget till överstyrelsen för yrkesutbildning:

Omkostnader.

Detta anslag är uppfört med 22 300 kronor, vilket belopp huvudsakligen

avser första halvåret 1944.

I propositionen 1943: 232 beräknades omkostnadsstaten för överstyrelsen

för yrkesutbildning för helt budgetår på följande sätt:

1. Sjukvård m. m., förslagsvis ........................ kronor 1 000

2. Reseersättningar, förslagsvis ......................... » 8 000

3. Expenser:

a. Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis .. kronor 4 500

b. Övriga expenser .................... » 21000 » 25 500

4. Publikationstryck .................................. » 1500

Summa kronor 36 000.

Överstyrelsen har för nästa budgetår beräknat anslagsbehovet till reseersättningar

till 15 000 kronor men ansett, att övriga anslagsposter i örn

kostnadsstaten borde uppföras med nyssnämnda belopp. Överstyrelsen har

anfört, att medelsbehovet till reseersättningar vore mycket svårbedömligt.

Rese- och traktamentsersättningarna till styrelseledamöterna syntes kom

ina att uppgå till 6 500 kronor. Med hänsyn härtill borde medelsbehovet,

som i övrigt avsåge ersättningar till överstyrelsens tjänstemän, inspektörer,

konsulenter och sakkunniga biträden, beräknas till 15 000 kronor.

Statskontoret har ansett medelsanvisningen för reseersättningar kunna

begränsas till 10 000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

Anslagsposten till reseersättningar torde böra uppföras med högre belopp

än som förra året beräknades. En ökning med 4 000 kronor i förhållande

till nämnda belopp synes vara tillräcklig. Då övriga anslagsposter

torde böra upptagas med i fjol beräknade belopp, bör anslaget uppföras

med (36 000 -f- 4 000 =) JfO 000 kronor.

3. Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för

yrkesundervisning: Bidrag till inrättande av

centrala verkstadsskolor m. m.

Anslag till centrala verkstadsskolor ha uppförts på riksstaten först från

och med budgetåret 1942/43. Ur anslaget skall gäldas statsbidrag jämlikt

kungörelsen 1941: 716 angående statsbidrag till centrala verkstadsskolor,

i vad avser bidrag till engångskostnader för undervisningen (§§ 2—4) samt

bidrag till engångskostnader för anordnande av elevinternät (§ 12), dock

att statsbidrag till kostnaderna för anskaffande av den första uppsättningen

av sådan stadigvarande undervisningsmateriel, som prövas erforderlig

för yrkesavdelning för flygmekaniker, vilken anordnas vid central verkstadsskola,

gäldas från särskilt på riksstaten uppfört anslag. Nu ifrågavarande

anslag, som för budgetåret 1942/43 var uppfört med 1 000 000 kronor,

är för innevarande budgetår uppfört med 1 700 000 kronor.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har hemställt, att anslaget måtte för

nästa budgetår höjas till 3 900 000 kronor. Det sålunda föreslagna anslags

beloppet motsvarar i avrundat tal det sammanlagda bidragsbelopp till en

gångskostnader, som överstyrelsen på grundval av föreliggande ansökningshandlingar

och med hänsyn till av Kungl. Majit meddelade beslut örn

statsbidrag ansett sig böra preliminärt beräkna dels för de erkända cen

träla verkstadsskolorna i Karlskrona, Strömbacka, Östanås, Häggvik och

Övertorneå, dels ock för planerade centrala verkstadsskolor i Borås, Eskilstuna,

Ljungby, Uddevalla och Örebro.

Överstyrelsen har anfört bland annat följande.

Till skolöverstyrelsen lia inkommit följande underdåniga ansökningar,

nämligen från

Göteborgs och Bohus läns landsting om erkännande av en central verk

stadsskola i Uddevalla med filial i Lysekil, bildad genom omorganisation

av verkstadsskolorna för viss arbetslös ungdom i Uddevalla och Lysekil,

Örebro läns landsting örn erkännande av en planerad central verkstadsskola,

förlagd till Örebro,

Södermanlands läns landsting om erkännande av en planerad central

verkstadsskola, förlagd dels till Eskilstuna, dels till Nyköping,

Kronobergs läns landsting om erkännande av en planerad central verk

stadsskola, förlagd till Ljungby,

Älvsborgs läns landsting om erkännande av en planerad central verk

stadsskola med avdelningar dels i Borås, dels i Trollhättan.

Därjämte hemställer Värmlands läns landsting örn statsbidrag till bland

annat nytt elevinternat vid centrala verkstadsskolan i Östanås, Karlskrona

Departementschefen

.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majlis proposition nr Hila.

stad örn statsbidrag till nybyggnad för undervisningslokaler samt Norrbottens

läns landsting om statsbidrag till nybyggnad för undervisningslokaler

och tillbyggnad av elevintemat.

Vidare torde för beräknande av medelsbehovet tagas i betraktande, att

det genom Kungl. Majits beslut den ,3 december 1943 till Stockholms läns

landsting beviljade beloppet å 786 000 kronor till inrättande av en central

verkstadsskola i Häggvik icke kommer att disponeras linder innevarande

budgetår utan torde komma att belasta anslaget under budgetåret 1944/45.

Detsamma gäller det anslag å sammanlagt 724 410 kronor, som av skol

överstyrelsen i skrivelse den 13 november 1943 tillstyrkts beträffande en

planerad central verkstadsskola i Övertorneå.

De inkomna ansökningarna äro i vissa fall icke så fullständiga, att över

styrelsen i nu förevarande sammanhang kan avgiva definitiva förslag angående

de statsbidrag, som böra utgå till de olika blivande centrala verk

stadsskolorna för budgetåret 1944/45. Den slutliga handläggningen tordt''

salunda böra företagas i samband med avgivande av förslag till tilldelande

av bidrag till de engångskostnader, angående vilka det'' ankommer på

Kungl. Majit att fatta beslut. Ansökningarna synas dock i nu förevarande

skick kunna läggas till grund för bedömandet av storleken av det anslags

behov, som skall tillgodoses i riksstaten. Vidare har överstyrelsen ansett

sig kunna beträffande samtliga inkomna ansökningar örn erkännande av

central verkstadsskola taga ståndpunkt i fråga om erkännande samt även i

stort sett i fråga örn de olika yrkesavdelningar, som överstyrelsen finner

sig böra tillstyrka vid de olika skolorna.

Av ansökningarna angående erkännande av central verkstadsskola avse

ansökningarna från Örebro läns landsting och Kronobergs läns landsting

erkännande av verkstadsskolor, förlagda till endast en plats inom vartdera

landstingsområdet. Göteborgs och Bohus läns landsting åter hemställer örn

erkännande av en central verkstadsskola i Uddevalla med filial i Lysekil,

och ansökningarna från Södermanlands läns landsting och Älvsborgs läns

landsting avse centrala verkstadsskolor med avdelningar förlagda till två

orter inom respektive landstingsområden (Eskilstuna och Nyköping respektive

Borås och Trollhättan). I fråga om verkstadsskolan i Göteborgs

och Bohus län har emellertid landstingets finansberedning i skrivelse till

överstyrelsen den 24 januari 1944 — sedan finansberedningen under hand

erhållit meddelande örn att överstyrelsen icke hade för avsikt att tillstyrka

beredningens förslag i denna del, förrän vissa ytterligare utredningar slutförts

— hemställt, att skolan i Lysekil finge fortsätta sin verksamhet med

oförändrad organisation till och med den 30 juni 1945.

Med hänsyn till att framställningarna från Älvsborgs län samt Södermanlands

läns landsting hänföra sig till upprättande av centrala verkstadsskolor

med avdelningar på mera än en ort inom respektive landstingsområden,

tillåter sig överstyrelsen hänvisa till att verkstadsskolutredningen i

sina kostnadsberäkningar utgått från ett antal centrala verkstadsskolor

av högst 23. Denna uppskattning vore dock icke annat än en approximativ

beräkning av den yttre ram, inom vilken, ur de synpunkter, som i sakkunnigbetänkandet

angivits, den av de sakkunniga föreslagna utvidgningen

av den dåvarande verkstadsskolorganisationen borde kunna tänkas

stanna under överskådlig framtid. I propositionen 1941: 71 (sid. 37) har

även föredragande departementschefen erinrat örn vikten av att tillhör

lig varsamhet iakttages vid organisationens utbyggande. Med hänsyn härtill

har överstyrelsen icke ansett sig böra tillstyrka, att — såvida icke ali
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maurts proposition nr 215.

deles särskilda skäl föreligga — mera än en central verkstadsskola, förlagd

till en ort inom de nämnda landstingsområdena, upprättas och erkännes.

Visserligen har i fråga örn Västernorrlands och Norrbottens läns landstingsområden

ansetts lämpligt att upprätta två centrala verkstadsskolor

inom vartdera landstingsområdet, men i fråga örn dessa landstingsområden

föreligga särskilda förhållanden, vilka knappast kunna sägas vara jämförliga

med dem inom Älvsborgs och Södermanlands län. Beträffande de sistnämnda

har överstyrelsen ansett sig böra tillstyrka städerna Borås respektive

Eskilstuna såsom förläggningsorter för centrala verkstadsskolor.

Av särskilt stor betydelse är enligt överstyrelsens uppfattning tillgodoseendet

för elever från andra kommuner än förläggningsorten med lämpliga

inackorderingsmöjligheter, vilket särskilt under förhållanden som de nu

rådande endast undantagsvis torde kunna ernås utan att elevinternat inrättas

vid de centrala verkstadsskolorna. Överstyrelsen finner det därför

synnerligen önskvärt, att elevinternat inom snar framtid kommer till stånd

vid den centrala verkstadsskolan i Häggvik. I fråga om de nu planerade

centrala verkstadsskolorna i Borås, Eskilstuna och Örebro anser överstyrelsen,

att nämnda städer böra ifrågakomma som förläggningsorter endast

under förutsättning, att vid erkännande av skolorna såsom centrala verkstadsskolor

fästes det. villkoret, att vederbörande landsting beslutar att inrätta

elevinternat. Endast härigenom kan man få full förvissning om, att

landsbygdens ungdom genom de centrala verkstadsskolorna verkligen kan

erhålla den utbildning, som den annars icke skulle komma i åtnjutande

av. Överstyrelsen finner sålunda, att inrättande av elevinternat är en

förutsättning för att dessa verkstadsskolor skola fullt motsvara det ändamål,

som närmast avsetts med denna skolform.

Statskontoret har föreslagit, att ifrågavarande anslag för nästa budgetar

upptages med högst 3 000 000 kronor och har därvid anfört bland annat

följande.

Statskontoret vill inledningsvis framhålla, att frågan, huruvida behov

föreligger att inrätta nya centrala verkstadsskolor i den utsträckning, som

överstyrelsen föreslagit, undandrager sig ämbetsverkets bedömande. Statskontoret

erinrar emellertid, att riksdagen såväl 1941 som 1942 framhållit

angelägenheten av att dylika .skolor inrättades med tillbörlig; varsamhet

och att riksdagen i anslutning därtill tills vidare räknat med inrättandet

av högst en central verkstadsskola inom varje landstingsområde.

Endast i den mån särskilda förhållanden av ekonomisk, geografisk och

kommunikationsteknisk natur förelåge, borde enligt riksdagens mening avsteg

kunna göras från denna regel. För den händelse dylika förhållanden

icke äro för handen, bör således såvitt statskontoret kan finna, upprättandet

av centrala verkstadsskolor med avdelningar på mera än en ort

inom respektive landstingsområden icke ifrågakomma, så mycket mindre,

sorn — på sätt överstyrelsen framhållit — en sådan uppdelning skulle

komma att försvåra den pedagogiska ledningen och övervakningen av skolornas

verksamhet saint medföra ökade kostnader för byggnader och drift.

Med hänsyn härtill anser sig ämbetsverket i likhet med överstyrelsen böra

bestämt avstyrka den av Älvsborgs och Södermanlands läns landsting

ifrågasatta uppdelningen på tvenne orter av de planerade verkstadsskolorna

inom dessa landstingsområden.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Departementschefer.

.

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

Med hänsyn till de överväganden av principiell art, som läge till grund

för den nuvarande verkstadsskolorganisationen, har statskontoret icke

kunnat undgå att ställa sig i viss mån tveksamt gentemot förslaget, att

verkstadsskolorna inom Älvsborgs, Södermanlands och Örebro läns landstingsområden

skulle förläggas till storstäderna Borås, respektive Eskilstuna

och Örebro.

Såsom förutsättning för att dessa städer skulle ifrågakomma såsom förläggningsorter

för de planerade verkstadsskolorna har överstyrelsen före

slagit, att vid erkännande av skolorna såsom centrala verkstadsskolor

skulle fästas det villkoret, att vederbörande landsting beslutade att in

rätta elevinternat. Förslaget föranleder ej annan erinran från statskontorets

sida, än att ämbetsverket i betraktande av de med elevinternaten för

enade kostnaderna för statsverket anser, att ett dylikt villkor bör utnytt

jas endast i den mån det visar sig vara förenat med påtagliga svårigheter

att i enskilda hem anskaffa bostäder åt de elever, som under skoltiden

måste vara inackorderade å skolorten. Erinras må i detta sammanhang örn

det av chefen för ecklesiastikdepartementet år 1941 gjorda uttalandet i

denna fråga (propositionen 1941: 71, sid. 74).

De kostnadsberäkningar, som överstyrelsen framlagt under förevarande

avsnitt, undandrager sig självfallet statskontorets bedömande. Ämbetsver

ket vill emellertid ifrågasätta, huruvida det för ändamålet äskade anslags

beloppet, 3 900 000 kronor, verkligen skall behöva i dess helhet anvisas

för nästkommande budgetår. Erinras må, att till byggnadskostnader be

viljat statsbidrag skall rekvireras hos och utbetalas av vederbörande läns

styrelse i den mån arbetets fortgång styrkes genom till länsstyrelsen ingivna

bevis eller intyg, dock att städse en fjärdedel av bidraget skall inne

stå, intill dess arbetet blivit genom länsstyrelsens försorg avsynat och

godkänt samt länsstyrelsen granskat räkenskaperna över byggnadskostna

(lema. Med hänsyn härtill och då det knappast synes antagligt, att samt

liga de byggnadsarbeten, örn vilka här är fråga, kunna slutföras före bud

getårets utgång samt anslaget med hänsyn till dess karaktär av förslagsanslag

i förekommande fall må överskridas, får statskontoret för sin del

föreslå, att detsamma upptages med högst 3 000 000 kronor.

Jag är icke beredd att redan i detta sammanhang taga ställning till ira

gan örn erkännande av de planerade centrala verkstadsskolor, beträffande

vilka ansökningar örn sådant erkännande nu föreligga. Ur anslagssynpunkt

anser jag mig dock böra räkna med att centrala verkstadsskolor erkännas

i den omfattning, överstyrelsen för yrkesutbildning förordat. De engångskostnader,

som överstyrelsen räknat med, torde kunna läggas till grund

vid bedömandet av anslagsbehovet för nästa budgetår. Med hänsyn bland

annat till vad statskontoret anfört beträffande utbetalningen av bevil

jade bidrag till kostnader för byggnadsarbeten, torde det icke vara er

forderlig^ att anslaget uppföres med så stort belopp, 3 900 000 kronor, som

överstyrelsen föreslagit. Anslaget torde i stället i anslutning till statskontorets

förslag böra uppföras med 3 000 000 kronor, vilket innebär en ari

slagshöjning med 1 300 000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Marits proposition nr 215.

4. Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till driften av

centrala verkstadsskolor.

Från ifrågavarande anslag, som för innevarande budgetår är uppfört

med 900 000 kronor, bestridas statsbidrag jämlikt §§ 5—10 kungörelsen

1941: 716 ävensom statsbidrag till förhyrande av lokaler för elevinternat.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har hemställt, att anslaget måtte för

nästa budgetår höjas till 1 230 000 kronor. På grundval av inhämtade uppgifter

har överstyrelsen beräknat medelsbehovet till ifrågavarande ändamål

för de centrala verkstadsskolor, som redan innevarande budgetår äro

i verksamhet, till i runt tal 997 000 kronor. Överstyrelsen har därjämte

ansett sig böra beräkna medel, i runt tal till 233 000 kronor, till driften

av två planerade nya centrala verkstadsskolor (i Uddevalla och Örebro).

Ifrågavarande anslag torde för nästa budgetår böra uppräknas med

300 000 kronor och sålunda böra uppföras nied (900 000 + 300 000 —)

1 200 000 kronor.

5. Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för

yrkesundervisning: Understöd åt verkstadsskolor

för viss arbetslös ungdom.

Belastningen på de för detta ändamål under nedannämnda budgetår anvisade

anslagen utgör enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning:

Budgetår

Anslag

Nettoutgift

kronor

kronor

1937/38 .......

...... 700 000

1 089 741

1938/39 .......

...... 1 250 000

1 163 887

1939/40 .......

...... 1 025 000

1 235 379

1940/41 .......

...... 1 050 000

1 036 645

1941/42 .......

....... 1 040 000

937 580

1942/43 .......

....... 580 000

607105.

För innevarande budgetår har för ändamålet anvisats ett anslag av

500 000 kronor. Den betydande minskning av anslaget, som sålunda vidtagits

de senaste budgetåren, har föranletts av att vissa verkstadsskolor,

som åtnjöto understöd från förevarande anslag, beräknades komma att omorganiseras

till centrala verkstadsskolor.

Ur anslaget utgå för närvarande bidrag till verkstadsskolor i Byske (Västerbottens

län), Gimo (Stockholms och Uppsala län) samt Lysekil, Mölndal

och Uddevalla (Göteborgs och Bohus län). Genom beslut den 28 januari

1944 har Kungl. Majit medgivit, att Mölndals stads verkstadsskolor

för arbetslös ungdom må, räknat från och med den 1 januari 1944, succes
-

Departe
mentschefen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

sxvt omorganiseras till en verkstadsskola för utbildning av flygmekaniker,

tills vidare omfattande åtta yrkesavdelningar för flygmekaniker jämte sex

specialavdelningar.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har hemställt, att förevarande anslagmåtte

för nästa budgetår uppföras med 150 000 kronor, vilket innebär en

anslagssänkning med 350 000 kronor. Vid anslagsberäkningen har överstyielsen

utgått från att skolorna i Byske, Gimo och Lysekil skola ha samma

omfattning under nästa budgetår som under innevarande, medan verkstadsskolan

i Uddevalla förutsatts skola omfatta endast en avdelning för

arbetslös ungdom och i övrigt ombildas till central verkstadsskola. Överstyrelsen

har vidare ansett lämpligt, att bidrag till driften av den under

omorganisation till flygmekanikerskola stående arbetslöshetsskolan i Mölndal

från och med nästa budgetår utgår från särskilt på riksstaten uppfört,

såsom förslagsanslag betecknat anslag.

Såsom överstyrelsen för yrkesutbildning föreslagit torde bidrag till driften

av verkstadsskolan i ^Mölndal för utbildning av flygmekaniker från och

med nästa budgetår böra utgå från ett särskilt på riksstaten för ändamålet

uppfört anslag.

Mot överstyrelsens beräkning av förevarande anslag har jag icke funnit

anledning till erinran. Anslaget torde sålunda för nästa budgetår böra sän

kas med 350 000 kronor till 150000 kronor.

6. Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för

yrkesundervisning: Bidrag till inrättande av

flygmekanikeravdelningar.

1943 års riksdag (skrivelsen nr 441) bemyndigade Kungl. Majit att vidtaga

sådana jämkningar i gällande grunder för ej mindre understöd (bidrag)

åt kommunala anstalter för yrkesundervisning, centrala verkstadsskolor

och verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom än även stipendier

åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid samma anstalter, som

kunde föranledas av vad chefen för ecklesiastikdepartementet enligt propositionen

1943: 255 anfört.

Riksdagens omförmälda bemyndigande innebär, bland annat, att Kungl.

Majit äger medgiva,

att kostnaden för anskaffning av den första uppsättningen av sådan stadigvarande

undervisningsmateriel (maskiner samt verktyg och dylikt), som

provas erforderlig för yrkesavdelning för flygmekaniker, som anordnas vid

kommunal anstalt för yrkesundervisning, vid central verkstadsskola eller

vid verkstadsskola för arbetslös ungdom, helt bestrides av statsmedel;

. bidrag av statsmedel utgår till kommunal anstalt för yrkesundervisnmg

till sådana kostnader för anskaffning av undervisningslokaler samt av

inventarier och inredning av dylika lokaler, som föranledas av att vid så
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

dan anstalt inrättas yrkesavdelning för flygmekaniker, nied belopp, mot

svarande högst hälften av de kostnader, som prövas skäliga; samt

att sådana kostnader för lokalanskaffning samt för anskaffning av inventarier

och inredning av lokaler för elevinternat, som betingas av att yrkesavdelning

för flygmekaniker inrättas vid verkstadsskola för viss arbetslös

ungdom, bestridas av statsmedel.

Såsom bidrag till inrättande av flygmekanikeravdelningar anvisade riksdagen

för innevarande budgetår ett förslagsanslag av 800 000 kronor. Från

detta anslag gäldas statsbidrag till vissa engångskostnader för inrättande

av flygmekanikeravdelningar.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har hemställt, att ifrågavarande anslag

måtte för nästa budgetår uppföras med 1 040 000 kronor, vilket innebär

en anslagshöjning med 240 000 kronor. Överstyrelsen har därvid anfört

huvudsakligen följande.

Förhandlingar med landsting och andra kommuner om anordnande av

utbildning för flygmekaniker vid befintliga yrkesundervisningsanstalter ha

jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande förts genom en av statsrådet och

chefen för ecklesiastikdepartementet särskilt tillkallad sakkunnig. På framställning

av respektive huvudmän har Kungl. Majit genom beslut den 10

december 1943 och den 28 januari 1944 medgivit, att statsbidrag till verkstadsskolor

för flygmekaniker må under budgetåret 1943/44 utgå till följande

yrkesundervisningsanstalter för nedannämnda antal avdelningar,

nämligen

Uppsala stads skolor för yrkesundervisning (tekniska skolan) 4 avdelningar

Norrköpings stads yrkesundervisningsanstalter........... 2 »

Hälsingborgs stads skolor för yrkesundervisning.......... 2 »

Göteborgs stads skolor för yrkesundervisning............ 2 »

Mölndals stads verkstadsskolor för arbetslös ungdom .... 8 »

Centrala verkstadsskolan i Karlskrona.................. 2 »

» » i Sundsvall ................... 2 »

» » i Vännäs ..................... 2 »

» » i Strömbacka ................. 2 »

Summa 26 avdelningar.

I beslutet rörande Mölndals stads verkstadsskolor för arbetslös ungdom

har Kungl. Majit medgivit, att skolorna från och med den 1 januari 1944

successivt må omorganiseras till en verkstadsskola för utbildning av flygmekaniker

på villkor, som innebära bland annat, att bidrag till de årliga

kostnaderna skola utgå i huvudsak enligt för arbetslöshetsskolor gällande

grunder.

Den sakkunnige har träffat preliminärt avtal örn anordnande, sedan vissa

lokalfrågor lösts, av ytterligare 13 avdelningar, nämligen vid

Stockholms stads skolor för yrkesundervisning .......... 9 avdelningar

Hälsingborgs stads skolor för yrkesundervisning.......... 2 »

Centrala verkstadsskolan i Karlskrona.................. 2_»

Summa 13 avdelningar.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Majlis ''proposition nr lilo.

Det har befunnits möjligt och lämpligt att i 24 av nämnda 39 anordnade

eller planerade yrkesavdelningar intaga 21 elever i varje avdelning, under

det att i återstående 15 avdelningar elevantalet bör hållas vid det för yrkesavdelning

eljest normala d. v. s. 15. Anledningen till att ett större antal

i vissa fall kan rymmas i en avdelning är, att den undervisning i de

särskilda specialgrenarna smide, svetsning, plåtslageri, verktygsskötsel, sadelmakeri

(tapetserararbete) och träarbete, som flygmekanikereleverna

skola åtnjuta, vid dessa skolor kan anordnas i redan befintliga avdelningar

för ifrågavarande yrken eller ock meddelas utan att intrång göres på de

lokaler, som stå till förfogande för den egentliga flygmekanikerutbildningen.

Ehuru totalantalet avdelningar blir något mindre än det i propositionen

1943: 255 beräknade (39 i stället för 40), kan sammanlagda elevantalet

ökas från 600 till omkring 700. Detta får med hänsyn till det stora behovet

av ifrågavarande utbildning anses vara av värde. Flygvapnets rekryteringsbehov

överstiger nämligen väsentligt det antal elever, som kan utbildas

enligt denna plan. Härtill kommer att det icke är sannolikt, att

samtliga de elever, som utbildas i flygmekanikeravdelning, äro lämpliga

eller villiga att efter avslutad utbildning taga anställning som volontärer i

flygvapnet.

Överstyrelsen beräknar i det följande kostnaderna för anordnande av

flygmekanikerutbildning under budgetåret 1944/45 med utgångspunkt från

nu angivna 39 yrkesavdelningar.

Statsbidrag till anskaffning av undervisnings- och administrationslokaler

torde endast i mindre utsträckning komma att utgå ur anslaget för innevavarande

budgetår. På grundval av preliminära uppgifter beräknar överstyrelsen

medelsbehovet under nästa budgetår för detta ändamål till 815 000

kronor.

Upphandlingen av den första uppsättningen stadigvarande undervis

ningsmateriel för flygmekanikeravdelningarna verkställes centralt av krigsmaterielverket

i samråd med överstyrelsen. Granskningen av skolornas för

slag till materielinköp har avslutats och upphandlingen pågår. Inköpen

beräknas under innevarande budgetår kunna fullföljas och likvideras i sådan

utsträckning, att för likvid under budgetåret 1944/45 behöver disponeras

medel för 13 yrkesavdelningar. Kostnaden för anskaffning av elen

första uppsättningen av stadigvarande undervisningsmateriel beräknades i

chefens för flygvapnet framställning den 7 maj 1942 till 42 500 kronor för

varje avdelning. Sedan dess ha priserna på maskiner m. m. stigit. Å andra

sidan ha besparingar gjorts genom förenklingar av standarden och genom

att inköpen verkställts centralt. Såvitt nu kan bedömas torde kostnaden

för en fullständig nyuppsättning av maskiner och verktyg i medeltal komma

att stanna vid omkring 50 000 kronor per avdelning. För ovannämnda

13 avdelningar skulle enligt denna beräkningsgrund för nästa budgetår

erfordras 650 000 kronor till anskaffning av stadigvarande undervisningsmateriel.

För anskaffning av inventarier och inredning av undervisningslokaler

synes ett belopp av 75 000 kronor böra beräknas.

Anslaget torde sålunda böra beräknas till (315 000 -f- 650 000 + 75 000

=) 1 040 000 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 2IB.

Mot överstyrelsens för yrkesutbildning beräkning av ifrågavarande anslag

har jag icke funnit anledning till erinran. Anslaget torde sålunda i enlighet

med överstyrelsens förslag för nästa budgetår böra uppföras med

i Olfi 000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 240 000 kronor.

7. Förslagsanslag till kommunala och enskilda anstalter för

yrkesundervisning: Bidrag till driften av flygmekanikerskolan

i Mölndal.

Genom beslut den 9 april 1943 anbefallde Kungl. Majit skolöverstyrelsen

att i enlighet med de direktiv, chefen för ecklesiastikdepartementet

ägde meddela, verkställa utredning i fråga örn möjligheterna att från och

med arbetsåret 1943/44 taga någon av verkstadsskolorna för arbetslös ungdom

i Göteborgs och Bohus län i anspråk för utbildning av flygmekaniker.

I propositionen 1943: 255 förutsattes, att, örn någon av dessa verkstadsskolor

för arbetslös ungdom komme att tagas i anspråk för utbildning av

flygmekaniker, Kungl. Majit skulle äga göra de avvikelser från gällande

bidragsgrunder, som kunde föranledas av en omorganisation av någon av

sagda verkstadsskolor. Riksdagen framställde icke någon erinran häremot.

Skolöverstyrelsen framlade i skrivelse den 12 maj 1943 utredning rörande

möjligheterna för omorganisation av verkstadsskolorna för arbetslös

ungdom i Mölndal till verkstadsskola för utbildning av flygmekaniker.

Fortsatta förhandlingar i ämnet fördes därefter mellan den sakkunnige,

som jämlikt Kungl. Majits bemyndigande tillkallats för förhandlingar

mellan landsting och kommuner angående anordnande av flygmekanikerutbildning,

samt representanter för Göteborgs och Bohus läns landsting

samt Mölndals stad. Vid förhandlingarna framgick, att landstinget icke

var berett att övertaga arbetslöshetsskolan i Mölndal eller att där anordna

en central verkstadsskola, medan delegerade från Mölndals stad voro beredda

att hos stadsfullmäktige i Mölndal tillstyrka, att flygmekanikerutbildning

anordnades vid stadens verkstadsskolor för arbetslös ungdom under

villkor, bland andra, att staten lämnade bidrag till driften av den planerade

flygmekanikerskolan enligt för verkstadsskolor för arbetslös ungdom

gällande grunder samt att staten därjämte bestrede hela kostnaden

för erforderliga ändrings- och inredningsarbeten inom skolbyggnaden ävensom

svarade för hälften av de årliga kostnaderna för undervisningslokaler

samt för de årliga lokalkostnaderna för elevinternat med matservering.

Sedan stadsfullmäktige i Mölndal fattat beslut i ämnet, medgav Kungl.

Majit efter framställning av styrelsen för Mölndals stads skolor för yrkesutbildning

genom beslut den 28 januari 1944, att stadens verkstadsskolor

för arbetslös ungdom finge, räknat från och med den 1 januari 1944, successivt

omorganiseras till en verkstadsskola för utbildning av flygmekaniker,

tills vidare omfattande åtta yrkesavdelningar för flygmekaniker jämte

sex specialavdelningar. Tillika medgav Kungl. Majit, att skolan finge

Bihang till riksdagens protokoll 10H. 1 sami. Nr 115.

Departe
mentschefen
-

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

under tiden den 1 januari—den 30 juni 1944 omfatta dels fyra yrkesavdelningar

för flygmekaniker jämte fyra specialavdelningar, dels en yrkesavdelning

för automobilmekaniker, två yrkesavdelningar för elektriker, en

yrkesavdelning för inredningssnickare, en yrkesavdelning för målare och

en yrkesavdelning för möbelsnickare samt under tiden den 1—den 31 ja

nu ari 1944 jämväl en yrkesavdelning för skräddare. Därjämte tilldelade

Kungl. Majit styrelsen för Mölndals stads skolor för yrkesundervisning

dels statsunderstöd för driften av nämnda yrkesavdelningar under tiden

den 1 januari—den 30 juni 1944, dels ock statsbidrag till engångskostnader

för inrättande av omförmälda flygmekanikeravdelningar enligt de grunder

för statsunderstöds och statsbidrags utgående, som Mölndals stads delegerade

enligt vad förut nämnts ansett böra gälla beträffande flygmekaniker

skolan.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har, såsom tidigare nämnts, föreslå

git, att bidrag till driften av flygmekanikerskolan i Mölndal från och med

nästa budgetår skall utgå från särskilt på riksstaten för ändamålet upp

fört, såsom förslagsanslag betecknat anslag. Preliminärt har medelsbehovei

för nästa budgetår av överstyrelsen beräknats till 212 200 kronor. Över

styrelsen har därvid räknat med att ifrågavarande skola under nästa budgetår

kommer att omfatta 8 flygmekanikeravdelningar och 6 specialavdel

ningar med sammanlagt 182 elever, varav 16 elever från Mölndal endast

skulle deltaga i undervisningen vid vissa av specialavdelningarna, samt

eventuellt även en avdelning för radiomontörer med 15 elever. Överstyrel

sens beräkning av medelsbehovet för olika ändamål framgar av följande

sammanställning:

a) avlöning till rektor och övriga lärare ..............

b) administrationskostnader ..........................

c) anskaffning av stadigvarande undervisningsmateriel . .

d) anskaffning av inventarier........................

e) underhåll och förbrukning av undervisningsmateriel . .

f) sjukvårds- och olycksfallsförsäkringskostnader för

eleverna ......................................

g) förhyrande av undervisningslokaler m. m...........

h) hyreskostnader för matserveringslokal, elevhem och

övriga elevbostäder............................

kronor 115 075

» 19 900

» 15 000

» 1 000

» 19 900

» 4 975

» 11000

» 25 350

Summa kronor 212 200.

Överstyrelsen har i anslutning till de statsbidragsgrunder, som kommit

till uttryck i Kungl. Maj:ts beslut örn statsbidrag till driften av ifrågava

rande skola under tiden den 1 januari—den 30 juni 1944, beräknat, att

kostnaderna för ovan under a)—f) och under h) angivna ändamål skola

helt bestridas av statsmedel samt att statsbidrag skall utgå med hälften av

kostnaderna för undervisningslokaler, dock med högst 11 000 kronor för år.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts -proposition nr 215.

Såsom jag i annat sammanhang förordat torde statsbidrag till driften av

flygmekanikerskolan i Mölndal från och med nästa budgetår böra utgå från

särskilt anslag, som bör lia förslagsanslags natur. Mot den av överstyrelsen

beräknade fördelningen av kostnaderna för driften av ifrågavarande skola

mellan stat och kommun finner jag ej anledning till erinran. Medelsbehovet

för nästa budgetår torde i nära anslutning till överstyrelsens förslag böra

uppskattas till i runt tal 210 000 kronor, med vilket belopp anslaget sålunda

torde böra uppföras. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att

meddela beslut örn statsbidrag till driften av ifrågavarande skola.

8. Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för

yrkesundervisning: Stipendier åt elever vid

centrala verkstadsskolor.

För innevarande budgetår har för ändamålet anvisats ett anslag av

600 000 kronor.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har hemställt, att ifrågavarande anslag

måtte för nästa budgetår uppföras med 750 000 kronor, vilket innebär en

anslagshöjning med 150 000 kronor. Överstyrelsen har därvid räknat med

att de planerade centrala verkstadsskolorna i Uddevalla och Örebro komma

att vara i verksamhet under nästa budgetår samt att elevantalet vid

redan erkända centrala verkstadsskolor kommer att ökas på grund av tillkomsten

av nya yrkesavdelningar.

Ifrågavarande anslag torde för nästa budgetår i enlighet med överstyrelsens

för yrkesutbildning förslag böra höjas med 150 000 kronor och sålunda

uppföras med 750 000 kronor.

9. Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för

yrkesundervisning: Stipendier åt elever vid verkstadsskolor

för viss arbetslös ungdom.

Belastningen på detta anslag har enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning

för nedannämnda. budgetår utgjort:

Budgetår

Anslag

kronor

1937/38 ................ 270 000

1938/39 ................ 700 000

1939/40 ................ 800 000

1940/41 ................ 900 000

1941/42 ................ 800 000

1942/43 ................ 350 000

Nettoutgift

kronor

540 685

751 223

629 670

927 822

604 333

378 900.

För innevarande budgetår har för ändamålet anvisats ett anslag av

i00 000 kronor.

Departe
mentschefen
-

Departe
mentschefen
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Departe
mentschefen.

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr £15.

Överstyrelsen för yrkesutbildning — som föreslagit, att stipendier åt ele

ver vid flygmekanikerskolan i Mölndal från och med nästa budgetår skola

utgå från särskilt på riksstaten för ändamålet uppfört anslag — har hemställt,

att ifrågavarande anslag för nästa budgetår måtte nedsättas till

100 000 kronor, och därvid anfört huvudsakligen följande.

För budgetåret 1942/43 har skolöverstyrelsen till elevstipendier vid verk

stadsskolorna för arbetslös ungdom beviljat i runt tal 289 000 kronor.

För budgetåret 1944/45 har överstyrelsen för bedömandet av anslagsbe

hovet från skolorna i Byske, Gimo och Lysekil infordrat preliminära uppgifter

rörande antalet kurser, beräknat antal elever samt behövligt stipel]

dieanslag till de särskilda skolorna. Det av skolorna beräknade anslagsbe

hovet slutar på 115 830 kronor. Jämförda med anslagsbehoven för de när

mast föregående åren och med beaktande av det beräknade antalet kurser

synas emellertid de från skolorna inkomna beräkningarna vara hållna i

överkant. Under förutsättning att skolornas verksamhet kommer att fortsätta

som hittills, bör enligt överstyrelsens uppfattning för budgetåret

1944/45 beräknas ett anslagsbehov till ifrågavarande skolor av i runt tal

95 000 kronor. Härtill bör läggas ett belopp av 5 000 kronor för stipendier

åt elever i en avdelning vid arbetslöshetsskolan i Uddevalla. Anslaget bör

således uppföras med 100 000 kronor.

Såsom överstyrelsen för yrkesutbildning föreslagit torde stipendier åt

elever vid flygmekanikerskolan i Mölndal från och med nästa budgetår

böra utgå från särskilt på riksstaten för ändamålet uppfört anslag.

Mot överstyrelsens beräkning av förevarande anslag har jag icke fun

nit anledning till erinran. Anslaget torde därför för nästa budgetår böra

uppföras med 100000 kronor, vilket innebär en anslagssänkning med

200 000 kronor.

10. Förslagsanslag till kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Stipendier åt elever vid

flygmekanikerskolan i Mölndal.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har hemställt, att till stipendier åt ele

ver vid flygmekanikerskolan i Mölndal måtte för nästa budgetår uppföras

ett förslagsanslag av 125 000 kronor. Överstyrelsen har beräknat, att an

talet elever vid skolan under nästa budgetår kommer att uppgå till högst

199, varav 168 elever i flygmekanikeravdelningarna. Överstyrelsen har vi

dare räknat med att stipendier åt eleverna i flygmekanikeravdelningarna

skola utgå med högst 60 kronor för elev och månad samt att stipendierna

åt elever i övriga yrkesavdelningar vid skolan skola utgå med högst 45

kronor för elev och månad.

Såsom jag i det föregående förordat torde stipendier åt elever vid flyg

mekanikerskolan i Mölndal böra från och med nästa budgetår utgå från

särskilt anslag, som bör ha förslagsanslags natur. Stipendier åt elever vid

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maurts ‘proposition nr 215.

ifrågavarande skola torde böra utgå enligt samma gunder som vid verkstadsskolorna

för arbetslös ungdom. Dessa grunder innebära bland annat,

att stipendium till elev, som hänförts till högsta behovsgraden och som

måste vara inackorderad på skolorten, må utgå med högre belopp än 45

kronor för månad, dock högst med 60 kronor för månad. Anslaget torde i

enlighet med överstyrelsens för yrkesutbildning förslag böra uppföras med

125 000 kronor. Det torde böra ankomma på överstyrelsen för yrkesutbildning

att efter framställning av styrelsen för ifrågavarande skola bevilja

medel till stipendier åt elever vid skolan.

11. Reservationsanslag till Bidrag till kostnader för granskning

av utförda gesällprov.

Sedan gammalt har den grundläggande utbildningen inom hantverket

ägt rum hos och meddelats av hantverksmästarna själva. Till stöd och

ledning för utbildningen på mästarverkstad har Sveriges hantverks- och

småindustriorganisation, som gjort främjandet av hantverkets yrkesutbildning

till en av sina främsta uppgifter, utarbetat och utgivit »Riktlinjer

för lärlingsutbildningen». Däri finnas intagna utbildningsplaner för åtskilliga

yrken jämte uppgift om vad ett gesällprov bör omfatta. Vidare innehåller

nämnda skrift regler för betygssättning och utmärkelser, tillvägagångssättet

vid granskning av gesällprov m. m.

För ernående av en så långt som möjligt rättvis och opartisk bedömning

och betygssättning av gesällprov har organisationen tagit initiativ till

ett av hantverksdistrikten frivilligt tillämpat system med lärlings- och

granskningsnämnder, vilket system emellertid från och med den 1 juli

1942 gjorts obligatoriskt för distrikten. Systemet är uppbyggt på följande

sätt.

Inom varje hantverksdistrikt skall finnas en lärlingsnämnd och erfor

derligt antal granskningsnämnder. Lärlingsnämnden och samtliga granskningsnämnder

inom varje hantverksdistrikt skola ha gemensam ordföran

de. Ordföranden och vice ordföranden förordnas av hantverksorganisatio

nen på förslag av hantverksdistriktet.

Lärlingsnämnd skall förutom ordföranden bestå av två av hantverks

distriktet utsedda ledamöter jämte suppleanter för dessa. Lärlingsnämnden

har till uppgift att omhänderhava alla allmänna angelägenheter rörande

1 ärlingsväsendet inom distriktet. Nämnden skall sålunda söka upprätta ett

register över alla lärlingar inom distriktet jämte dessas läromästare och i

registret införa uppgifter, som beröra utbildningen. Vidare skall nämnden

vaka över att av organisationen utfärdade riktlinjer för lärlingsutbildningen

efterföljas m. m.

Inom varje hantverksdistrikt skall finnas en granskningsnämnd för varje

yrke, inom vilket gesällprov kan ifrågakomma, med undantag för de yr

ken, som själ va ordnat denna angelägenhet, i regel med central bedömning

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

för hela riket. Granskningsnämnd skall bestå av, förutom ordföranden,

två ledamöter jämte suppleanter. Den ene ledamoten jämte suppleant

utses av häntverksdistriktet och den andre ledamoten jämte suppleant

av vederbörande yrkesförbund. Granskningsnämnd har till uppgift att i

enlighet med av hantverlcsorganisationen utfärdade riktlinjer granska och

bedöma gesällprov samt fatta beslut beträffande betygssättning och eventuell

utmärkelse.

I skrivelse den 2 december 1943 har Sveriges hantverks- och småindustriorganisation

gjort framställning örn utverkande åt organisationen av ett

förslagsanslag av 10 000 kronor för budgetåret 1944/45, att användas såsom

bidrag till bestridande av med lärlings- och granskningsnämndemas

arbete förenade kostnader.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har i utlåtande över framställningen

anfört följande.

Den av Sveriges hantverks- och småmdustriorganisation nu gjorda framställningen

anknyter till en av nämnda organisation i skrivelse den 30

april 1943 gjord hemställan av enahanda innehåll men avseende budgetåret

1943/44. I denna skrivelse angives i motiveringen till organisationens

anhållan, att statsbidraget synes skäligen kunna begränsas till belopp, som

motsvarar rese- och traktamentsersättning till granskningsman i sådana

tall, då denne måst tillkallas från annan ort än den, där bedömningen av

gesällprovet äger rum. Organisationens nu förevarande framställning torde

avse samma grunder för statsbidrag.

Överstyrelsen, som finner den av lärlings- och granskningsnämndema bedrivna

verksamheten vara av sådan betydelse för yrkesutbildningen, att

ilen bör stödjas genom bidrag av statsmedel, tillstyrker bifall till framställningen.

Det synes emellertid önskvärt, att användningen av medel, som

anvisas för ändamålet, underkastas fortlöpande kontroll, vilken lämpligen

bör utövas av överstyrelsen. Vid bifall till organisationens framställning,

torde därför anslaget böra ställas till överstyrelsens förfogande för att efter

rekvisition tillhandahållas organisationen. Överstyrelsen torde böra erhålla

bemyndigande att med iakttagande av vad ovan anförts utfärda de närmare

föreskrifter rörande medlens disposition och redovisning, som må

finnas påkallade.

Framställningen avser anvisande av ett förslagsanslag. Denna anslagsform

synes i förevarande fall mindre lämplig, då det väl icke kan ha varit

organisationens avsikt, att anslaget skulle få överskridas. Överstyrelsen

tillåter sig därför föreslå, att i stället ett reservationsanslag anvisas, varigenom

den fördelen vinnes, att de medel, som eventuellt icke komma att

tågås i anspråk under budgetåret, även därefter kunna disponeras för avsett

ändamål.

Statskontoret har anfört följande.

Frågan örn lärlingsutbildningen inom hantverket är för närvarande föremål

för statsmakternas överväganden (jfr SOU 1938: 30). Den granskning

av gesällprov, som nu äger rum, är helt tillkommen genom privat initiativ

och har ej någon officiell karaktär. Med hänsyn härtill måste statskontoret

tills vidare avstyrka, att medel anvisas som bidrag till ifrågavarande verk
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 3

Kungl. Maj:ts proposition nr 21ö.

samhet. Enligt ämbetsverkets mening bör frågan örn bidrag till kontroll

över avläggande av dylika prov först upptagas till prövning i samband med

ovan angivna överväganden.

Jag erinrar, att frågan örn lärlingsutbildningen inom hantverket och den

mindre industrien varit föremål för utredning av vissa jämlikt Kungl.

Maj:ts bemyndigande av den 9 januari 1936 av chefen för handelsdepartementet

tillkallade sakkunniga (1936 års hantverkssakkunniga), vilka den

10 juni 1938 framlagt betänkande jämte lagförslag angående lärlingsutbildningen

inom hantverket och den mindre industrien (SOU 1938: 30). Förslaget

har icke föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Nämnda sakkunniga föreslogo, bland annat, att statsbidrag skulle utgå

till bestridande av med granskningen av utförda gesällprov förbundna

kostnader och anförde härutinnan bland annat följande (sid. 87 f.).

Enligt vad de sakkunniga inhämtat har granskningen av gesällprov hittills

merendels icke varit förbunden med några mera avsevärda kostnader.

I allmänhet betingar nämligen granskningen inga andra kostnader än reseoch

traktamentsersättning till sakkunnig bedömare av gesällarbetet i de

fall, då denne utsetts från annan ort än den, där besiktning av arbetet

måste äga rum. För nedbringande av kostnaderna plägar emellertid bedömaren

så vitt möjligt utses inom den ort, där gesällarbetet utförts, eller

ock från närmast belägna ort, där för ändamålet lämplig sakkunnig person

finnes att tillgå. För närvarande utgår vanligen ersättningen med belopp,

motsvarande kostnaderna för järnvägsresa i tredje klass från granskningsmannens

vistelseort till granskningsplatsen och åter saint ett dagtraktamente

av fem kronor.

Man synes kunna utgå ifrån att ifrågavarande kostnader äro relativt

små. Med hänsyn till de begränsade medel, som hittills kunnat ställas til!

granskningsnämndernas förfogande, torde dock granskningsarbetet för hant

verksdistriktens del ofta ha varit ganska betungande.

De sakkunniga anse det för sin del motiverat, att staten uppmuntrar

avläggandet av gesällprov genom att bidraga till kostnaderna härför. Gesäll - proven torde i och för sig vara en icke oväsentlig faktor i strävandena

att uppehålla yrkesskickligheten inom hantverket.

Statsbidraget synes skäligen kunna begränsas till belopp, som motsvara

rese- och traktamentsersättning till granskningsman i sådana fall, då

granskningsman måst tillkallas från annan ort än den, där bedömningen

av gesällprovet äger rum. I avseende å storleken av för ändamålet erforderligt

anslagsbelopp få de sakkunniga föreslå, att till en början ett årligt

förslagsanslag av 5 000 kronor ställes till förfogande.

Sveriges hantverks- och småindustriorganisation har sedan länge intresserat

sig för hantverkets yrkesutbildning och har därvid såsom riktmärke

uppställt att genom förbättrad skolning för yrket göra hantverksbanan

lockande för begåvad, framåtsträvande manlig och kvinnlig ungdom. Ett

värdefullt initiativ i detta syfte har organisationen tagit genom att upp

draga riktlinjer för lärlingsutbildningen och utfärda bestämmelser i fråga

örn gesällprov för olika hantverksyrken. För en rättvis och opartisk be

domning av gesällproven svara särskilda lärlings- och granskningsnämnder.

Departe
mentschefen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

I deras åligganden ingår bland annat att utöva kontroll beträffande gesällprov,

som avläggas dels av lärlingar, för vilkas utbildning statsbidrag

utgår till hantverksmästare, dels av sådana elever vid verkstadsskolor,

vilkas utbildning avslutas med dylikt prov.

Den av hantverksorganisationen nu väckta frågan torde närmast avse,

att statsbidrag skall utgå till resekostnad och traktamentsersättning åt

granskningsman i sådana fall, då denne måste tillkallas från annan ort än

den, där bedömningen av gesällprov skall äga rum. Det har invänts, att

denna fråga står i sådant sammanhang med spörsmålet om lärlingsutbildningens

slutliga ordnande, att den lämpligen bör prövas först vid övervägandet

av detta vittutseende spörsmål i dess helhet. Jag kan emellertid

icke finna, att sa är fallet. Den av hantverksorganisationen genomförda

granskningsverksamheten fyller enligt min mening en så betydelsefull uppgift

inom lärlingsutbildningen och har nått en sådan stabilitet, att den

icke bör eftersättas av brist på medel.

Jag anser mig därför böra tillstyrka, att staten lämnar bidrag till kostnaderna

för granskning av utförda gesällprov. För nästa budgetår torde

för ändamålet ett reservationsanslag av 5000 kronor, d. v. s. det av 1936

års hantverkssakkunniga föreslagna beloppet, böra utverkas av riksdagen.

Anslaget bör ställas till förfogande av överstyrelsen för yrkesutbildning,

att disponeras enligt grunder, som Kungl. Maj:t efter förslag av överstyrelsen

torde böra äga bestämma.

12. Hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

1. godkänna följande personalförteckning för överstyrelsen

för yrkesutbildning, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1944/45:

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning. Lönegrad.

1 Överdirektör ..... CIO

3 byråchefer .................................. A 30

1 byrådirektör ................................ A 26

1 förste byråsekreterare ........................ A 24

1 byråsekreterare .............................. A 21

1 kansliskrivare, tillika registrator................ All

1 kanslibiträde ................................ A 7

1 expeditionsvakt .............................. A 6

3 kontorsbiträden.............................. A 4

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Martts proposition nr 215. 25

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad,

än den 20:e.

1 byrådirektör................................ Eo 26

1 förste byråingenjör.......................... Eo 26

1 förste byråingenjör..........................Eo 24;

2. godkänna följande avlöningsstat för överstyrelsen för

yrkesutbildning, att tillämpas under budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ......................... kronor 106 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis .. » 7 000

3. Arvoden och ersättningar till inspektörer

och sakkunniga . biträden m. m.,

förslagsvis ......................... » 15 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis.................... » 85 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 29 000

Summa kronor 242 000:

3. till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar för

budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av.................................. kronor 242 000;

4. till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Omkostnader

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av ................................... kronor 40 000:

5. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesunder

visning: Bidrag till inrättande av centrala verkstadsskolor

m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av ................................kronor 3 000 000:

6. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till driften av centrala verkstadsskolor för

budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av .............................kronor 1 200 000;

7. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt verkstadsskolor för viss arbetslös

ungdom för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av ..............................kronor 150 000:

Bihang till riksdagens ■protokoll lDhk- 1 sami. Nr 216.

3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts -proposition nr 215.

8. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till inrättande av flygmekanikeravdelningar

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av................................. kronor 1 040 000;

9. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till driften av flygmekaniker skolan i Mölndal

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av..................................kronor 210 000;

10. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Stipendier åt elever vid centrala verkstadsskolor

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av.................................. kronor 750 000;

11. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesunder
visning:

Stipendier åt elever vid verkstadsskolor för viss arbetslös

ungdom för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av............................kronor 100 000;

12. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesunder
visning:

Stipendier åt elever vid flygmekanikerskolan i

Mölndal för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av..................................kronor 125 000:

13. till Bidrag till kostnader för granskning av utförda

gesällprov för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag

av..............................kronor 5 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majrt Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet;

Olof Cederstrand.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr £15.

27

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid
1.

Förslagsanslaget till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar. ... 2

Departementschefen.................................... 7

2. Förslagsanslaget till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Omkostnader . . 8

Departementschefen ................................ 9

3. Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till inrättande av centrala verkstadsskolor m. m...... 9

Departementschefen....................................12

1. Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till driften av centrala verkstadsskolor............13

Departementschefen....................................13

5. Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom.....13

Departementschefen....................................14

6. Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag tili inrättande av flygmekanikeravdelningar........14

Departementschefen....................................17

7. Förslagsanslag till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till driften av flygmekanikerskolan i Mölndal.........17

Departementschefen....................................19

8. Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Stipendier åt elever vid centrala verkstadsskolor..........19

Departementschefen....................................19

9. Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesunder
visning:

Stipendier åt elever vid verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom

...............................................19

Departementschefen....................................20

10. Förslagsanslag till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning

: Stipendier åt elever vid flygmekanikerskolan i Mölndal.......20

Departementschefen....................................20

11. Reservationsanslag till Bidrag till kostnader för granskning av utförda

gesällprov...........................................21

Departementschefen....................................23

12. Hemställan..........................................24

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1944:318 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående vissa anslag för budgetåret 1944/45 till yrkesundervisningen jämte vissa i ämnet väc s. 1 i texten
  2. SU 1944:136 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående vissa anslag för budgetåret 1944-/4$ till yrkesundervisningen jämte i ämnet väckta motioner. s. 46 i texten