Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 11 § förordningen den 5 juni 1942 (nr 325) om jordbrukets kreditkassor

1944-01-14 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1944:22, Med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 11 § förordningen den 5 juni 1942 (nr 325) om jordbrukets kreditkassor

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 22.

1

Nr 22.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

angående ändrad lydelse av 11 § förordningen

den 5 juni 1942 (nr 325) om jordbrukets kreditkassor;

given Stockholms slott den 14 januari 1944.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till förordning angående ändrad lydelse av 11 §

förordningen den 5 juni 1942 (nr 325) om jordbrukets kreditkassor.

GUSTAF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Bihang lill riksdagens protokoll 19i4. 1 sami. Nr 22.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 22.

Förslag

till

Förordning angående ändrad lydelse av 11 § förordningen den 5

juni 1942 (nr 325) om jordbrukets kreditkassor.

Härigenom förordnas, att 11 § förordningen den 5 juni 1942 om jordbrukets

kreditkassor skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

H §•

Jordbrukskreditkassan må---av centralkassa.

Utan hinder —---fastställda taxeringsvärde.

Tillika må jordbrukskreditkassan för placering av medel, som icke omedelbart

kunna användas för jordbrukskreditkassans syfte, förvärva statsobligationer

och andra statsskuldförbindelser med en återstående löptid av

högst tio år ävensom skattkammarväxlar.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 22.

3

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

t A januari 19 A A.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

PeHRSSON-B RAMSTORP, WIGFORSS, MÖLLER, SKÖLD, ERIKSSON, QUENSEL,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Eweri.öf,

Rubbestad.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp.

Enligt 1 § förordningen den 5 juni 1942 (nr 325) örn jordbrukets kreditkassor

skola dessa ha till ändamål att på sätt i förordningen stadgas tillgodose

jordbrukets kreditbehov, i första hand dess behov av driftkredit. Det skall

vidare ankomma på kassorna att befordra sparverksamheten på landsbygden

ävensom att i övrigt främja en sund utveckling av medlemmarnas ekonomiska

förhållanden. Jordbrukets kreditkassor utgöras enligt vad i 2 § upptages

av svenska jordbrukskreditkassan, centralkassorna för jordbrukskredit

och jordbrukskassorna. Kassorna skola vara organiserade såsom ekonomiska

föreningar med begränsad personlig ansvarighet. Varje centralkassa skall

vara ansluten till jordbrukskreditkassan och varje jordbrukskassa till den

centralkassa, inom vars verksamhetsområde jordbrukskassans styrelse har

sitt säte.

I 11 § av ifrågavarande förordning stadgas, att jordbrukskreditkassan må

bereda kredit allenast åt ansluten centralkassa samt åt jordbruksekonomisk

förening, som är medlem av centralkassa. Utan hinder av denna bestämmelse

må jordbrukskreditkassan intill ett belopp, som motsvarar beloppet av kassans

reservfond, placera medel i statens och Sveriges allmänna hypoteksbanks

obligationer eller ock mot säkerhet av inteckning inom sex tiondelar

av jordbruksfastighets senast fastställda taxeringsvärde. I 36 § stadgas, bland

annat, att även centralkassa må förvärva obligationer.

Med hänsyn till att jordbrukskasserörelsen förväntades åtminstone under

en övergångstid icke kunna uteslutande nied inlanade och egna medel tillgodose

inom densamma uppkommande behov av i första hand driftkrediter,

ha vid olika tillfällen till svenska jordbrukskreditkassans förfogande ställts

statsobligationer att användas vid upptagande av lån i riksbanken för anskaffande

av rörelsemedel. Dispositionsrätten till obligationerna avsågs skola

avvecklas, då jordbrukskasserörelsens inlåning stigit tillräckligt för att rörelsen

skulle därigenom kunna beredas erforderliga medel för utlåningen. Vissa

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 22.

terminer för obligationernas återställande ha varit fastställda. Enligt beslut

av 1942 års riksdag (prop. nr 41; r. skr. nr 229) skall av obligationerna, vilkas

nominella värde uppgår till 20,000,000 kronor, hälften återställas senast

den 1 juli 1946 och återstående hälft senast den 1 juli 1951.

I skrivelse den 20 februari 1943 har styrelsen för svenska jordbrukskreditkassan

hemställt, att till 11 § förordningen om jordbrukets kreditkassor

måtte göras ett tillägg av innehåll att jordbrukskreditkassan, för placering av

överskottsmedel, som icke omedelbart funne användning inom kasserörelsen,

finge förvärva statsobligationer med en återstående löptid av högst 10 år,

andra statsskuldförbindelser med högst samma återstående löptid samt skattkammarväxlar.

över framställningen ha yttranden avgivits den 6 mars 1943 av Överståthållarämbetet,

den 9 i samma månad av statskontoret, den 11 i nämnda månad

av fullmäktige i Sveriges riksbank och fullmäktige i riksgäldskontoret

samt den 18 i samma månad av bank- och fondinspektionen.

Såsom motivering för sin framställning har styrelsen för svenska jordbrukskreditkassan

anfört följande.

Den jämförelsevis rikliga penningtillgång, som utmärkt de senaste åren,

har gjort sig gällande även inom jordbrukskasserörelsen. Dess inlåning av

medel har sålunda under åren 1940—1942 stigit från 65.6 till 108.2 miljoner

kronor, medan samtidigt utlåningen hållit sig praktiskt taget oförändrad eller

vid 120 miljoner kronor. Under januari innevarande år har inlåningen fortsatt

att stiga med 4.7 miljoner kronor, varemot svarat en utlåningsökning av

blott 0.5 miljoner kronor.

Detta förhållande har medfört, att rörelsens behov av upplånade medel

alltmer reducerats. Upplåningen, som vid 1939 års utgång utgjorde 48.2 miljoner

kronor i lån och 5.9 miljoner kronor i rediskonterade växlar, hade sålunda

per den 31 december 1942 nedgått till 8.6 miljoner kronor i lån och 0.4

miljoner kronor i rediskontering. Genom den fortsatta kraftiga inlåningsökningen

under innevarande år har behovet av upplåning praktiskt taget upphört,

och då inlåningen även under den närmaste framtiden sannolikt kommer

att överstiga utlåningen, står rörelsen inför uppgiften att på lämpligaste

sätt placera överskottsmedel av berörda slag.

I förevarande avseende må först framhållas, att det är av vikt för rörelsen

att finna sådana utvägar, att inlåningen icke behöver bringas att avstanna,

enär det kan beräknas bliva av stor betydelse att kunna disponera över ifrågavarande

medel, när krigstidens förhållanden inom jordbruket i sinom tid

skola avvecklas. I samband med då inträdande, under krigstiden eftersatta

behov av nyanskaffning särskilt av levande och döda inventarier samt eventuellt

minskad lönsamhet för jord- och skogsbruket torde nämligen ökade

krediter bliva behövliga av den storleksordning, att en betydande likvid medelstillgång

erfordras för deras tillgodoseende.

Bland de utvägar, som styrelsen för svenska jordbrukskreditkassan funnit

böra komma i fråga för placering av ifrågavarande inlåningsöverskott, har

inköp av kortfristiga statsobligationer, andra kortfristiga statsskuldförbindelser

och skattkammarväxlar synts i främsta rummet böra komma till användning.

Härigenom kan en mera tillfredsställande förräntning av medlen erhållas

än vid insättning i penninginrättningar, samtidigt som medlen bliva

jämförelsevis likvida genom att obligationerna etc. förfalla till inlösen inom

kort tid eller också vid behov snabbt kunna avyttras eller belånas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 22.

5

Enligt 36 § i förordningen örn jordbrukets kreditkassor må centralkassa

förvärva bland annat obligationer. Liknande rätt tillkommer jämlikt 11 t?

även jordbrukskreditkassan, dock med den begränsningen, att placering i

obligationer endast må uppgå till ett belopp, motsvarande beloppet av kassans

reservfond. Kassan är därför för närvarande förhindrad att inköpa obligationer

till högre belopp än cirka 303,000 kronor, vartill reservfonden nu

uppgår. Denna begränsning finner styrelsen utgöra ett hinder för en tillfredsställande

lösning av förevarande fråga örn medelsplacering i kortfristiga

statsobligationer m. m. Visserligen äga centralkassorna, som nyss nämnts,

rätt att inköpa obligationer, men särskilt i nuvarande läge synes det utgöra

ett viktigt önskemål, att liknande rätt mera obegränsat tillerkännes även jordbrukskreditkassan.

Genom sin ställning som centralorgan för kasserörelsen

bör sagda kassa nämligen äga god överblick över rörelsens allmänna läge i

kapitalförsörjningshänseende, behovet av särskilda åtgärder på detta område

och de utvägar, som kunna stå till buds för placering av tillgängliga medel

på ur hela rörelsens synpunkt lämpligaste sätt. Styrelsen anser därför, att

gällande bestämmelser i berörda hänseende böra ändras genom förslagsvis

följande tillägg till förordningens 11 §:

Därjämte må jordbrukskreditkassan, för placering av överskottsmedel, som

icke omedelbart finna användning inom kasserörelsen, förvärva statsobligationer

med en återstående löptid av högst 10 år, andra .statsskuldförbindelser

med högst samma återstående löptid samt skattkammarväxlar.

Styrelsen vill alltså hemställa, att Kungl. Majd måtte förelägga innevarande

års riksdag förslag av nu angivna innebörd.

I de avgivna yttrandena har framställningen tillstyrkts eller lämnats utan

erinran av samtliga hörda myndigheter med undantag av bank- och fondinspektionen

som avstyrkt densamma.

Statskontoret har anfört följande.

Statskontoret har icke funnit anledning motsätta sig en sådan ändring av

11 § förordningen om jordbrukets kreditkassor att jordbrukskreditkassan beredes

möjlighet att för placering av överskottsmedel förvärva statsobligationer

och andra statsskuldförbindelser med en återstående löptid av högst 10

år samt skattkammarväxlar. Då under nu rådande förhållanden kassan icke

torde vara i behov av de svenska statsobligationer, vilka ställts till dess förfogande

såsom säkerhet för lån hos riksbanken, torde samtidigt böra föreskrivas,

att sagda obligationer så snart som möjligt skola återställas till riksgäldskontoret.

Enär den föreslagna författningsändringen är föranledd av nu rådande exceptionella

förhållanden, torde framdeles vid lämplig tidpunkt böra tagas under

omprövning, huruvida icke den kassan sålunda medgivna ökade befogenheten

bör upphöra, sedan i fråga örn jordbrukets kreditbehov normala

förhållanden åter inträtt.

Överståthållarämbetet har yttrat.

Den omständigheten, alt tendenserna för närvarande vid kassans inlåning

tyda på att kassan får mer medel, än som svara mot utlåningsbehovet under

den närmaste tiden, synes icke böra föranleda upphörande med inlåningsrörelsen

— ämbetet förutsätter dock, att såsom hittills kassan ej må låta inlåningen

sträcka sig utöver verkliga sparmedel. Förhållandena vid krigstidens

slut kunna nämligen, såsom styrelsen för svenska jordbrukskreditkassan anför,

antagas bliva väsentligt ändrade med ökat behov av kreditmedel: nu

eftersatta behov vid jordbruket skola fyllas, vartill komma verkningarna

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 22.

av inträdande minskad lönsamhet vid jordbruksrörelsen och skogsbruket.

Frågan örn överskottsmedlens lämpliga placering i avbidan på användning

framdeles i kassans rörelse synes kunna lösas enligt kassans förslag genom

förvärv av kortfristiga statsobligationer och skattkammarväxlar. Därmed får

kassan på en gång bättre förräntning på medlen än genom insättning i bank

och jämförelsevis likvida tillgångar. Framställningen föranleder alltså ingen

erinran från ämbetets sida.

Fullmäktige i riksbanken ha uttalat, att fullmäktige delade svenska jordbrukskreditkassans

mening, att de överskottsmedel, som funnes inom centralkassorna,

lämpligen borde insättas hos svenska jordbrukskreditkassan och

av denna placeras i skattkammarväxlar och kortfristiga statsobligationer, i

den mån de icke ansåges böra insättas i riksbanken eller affärsbank. Att

söka utöka kreditgivningen — vilket eljest torde komma att framstå som ett

alternativ -— syntes i nuvarande läge icke vara tillrådligt. Sannolikheten

talade nämligen för att då kriget vore slut för nyanskaffningar, nybyggnader

och reparationer betydande likvida reserver fordrades för att centralkassorna

skulle kunna möta såväl de uttag av innestående medel, med vilka man då

hade att räkna, som då erforderliga krediter. Med hänsyn härtill tillstyrkte

fullmäktige den remitterade framställningen.

Fullmäktige i riksgäldskontoret ha framhållit följande.

Den nu aktuella frågan om rätt för jordbrukskveditkassan att använda

överskottsmedel till inköp av vissa slag av statspapper var icke föremål för

behandling av de sakkunniga, som år 1941 framlade förslag till ny lagstiftning

för jordbrukets kreditkassor. Anledningen därtill kan ha varit, att den

dittillsvarande utvecklingen av jordbrukskasserörelsen ej givit anledning antaga

annat än att rörelsen även i framtiden skulle vara beroende av upplåning

och att sålunda några överskottsmedel, som behövde placeras, ej skulle

uppkomma.

Såsom i den föreliggande framställningen meddelas, hade emellertid rörelsens

behov av upplånade medel under de senaste åren allt mer reducerats

och numera, sedan största delen av de upptagna lånen återbetalats, praktiskt

taget upphört. Då inlåningen även under den närmaste tiden beräknades

komma att överstiga utlåningen, stöde rörelsen inför uppgiften att på lämpligaste

sätt placera för verksamheten ej behövliga medel.

Med anledning därav har styrelsen för svenska jordbrukskreditkassan

nu hemställt, att i 11 § av gällande förordning om jordbrukets kreditkassor

måtte införas ett tillägg, som skulle möjliggöra för jordbrukskreditkassan

att förvärva kortfristiga statsobligationer eller statsskuldförbindelser samt

skattkammarväxlar.

Under nu rådande förhållanden, då stor vikt ligger vid att sparandet i landet

ökar och en omfattande propaganda härför bedrives, bör det enligt fullmäktiges

mening tillses, att jordbrukskreditkassan beredes möjlighet att på

ett lämpligt sätt göra uppkommande insättningsöverskott räntebärande. På

grund härav och då förslaget till bestämmelser i ämnet ej givit fullmäktige

anledning till erinran få fullmäktige tillstyrka bifall till jordbrukskreditkassans

framställning.

Bank- och fondinspektionen har anfört följande.

Svenska jordbrukskreditkassans huvuduppgift inom jordbrukskasserörelsen

är enligt förordningen om jordbrukets kreditkassor att handhava utlåningen

till centralkassorna och till dessa anslutna jordbruksekonomiska föreningar

samt att anskaffa härför erforderliga medel. Jordbrukskreditkassan

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 22.

disponerar för närvarande för ifrågavarande ändamål främst överskottsmedel,

som vissa centralkassor kunnat ställa till förfogande, samt därutöver en

relativt obetydlig upplåning från andra håll. ifrågavarande medel äro i sill

helhet utnyttjade för sådan utlåning, som nyss nämnts. För närvarande förefinnas

sålunda icke några överskottsmedel hos jordbrukskreditkassan. Kassans

styrelse räknar dock med, att överskott av inlaningsmedel skola ettel

hand samlas därigenom att utlåningen icke ökar i samma takt som inlåningen.

En anledning till det stora tillflödet av inlåningsmedel torde vara,

att vissa centralkassor för insättning å fasta inlåningsräkningar -— sparkassesamt

depositions- och kapitalräkning — gottgöra högre ränta än affärsbankerna.

Det borde enligt inspektionens mening vara en naturlig åtgärd att i

första hand söka i någon mån dämpa tillflödet av inlåningsmedel genom sänkning

av inlåningsräntorna. Härigenom skulle även vinnas möjlighet att i

viss utsträckning till de lånebehövande jordbrukarnas fromma kunna sänka

utlåningsräntorna. Jordbrukskreditkassans styrelse, bär visserligen uttalat

önskvärdheten av att finna sådana utvägar, att inlåningen icke behövde

bringas att avstanna enär det kan beräknas bliva av stor betydelse att kunna

för kreditgivning disponera över inlåningsmedlen, när krigstidens förhållanden

inom jordbruket skola i sinom tid med då uppstående kreditbehov avvecklas.

Häremot kan emellertid invändas, att medel, som inlåningsvägen

tillförts jordbrukskasserörelsen, till icke ringa del torde härflyta av vidtagna

reduktioner av kreatursbesättningar, lagerminskningar och onormalt stora

skogsavverkningar. 1 inlåningen torde även ingå mer eller mindre tillfälligt

outnyttjade medel, som överlämnats till jordbrukskasserörelsen därför att där

erbjudits en högre inlåningsränta än på andra håll. Sådana inlåningsmedel,

som inspektionen här åsyftat, torde även med bibehållet ränteläge knappast

kunna beräknas bliva efter krigstiden tillgängliga för utlåning inom .jordbrukskasserörelsen.

Därest inlåningen trots räntesänkning skulle flöda hos

centralkassorna så att hos dem uppstår inlåningsöverskott, bör jordbrukskreditkassan

tillsvidare icke därav för sin disposition mottaga mera än som erfordras

för dess utlåning till andra centralkassor eller till ekonomiska föreningar.

Enligt inspektionens förmenande föreligger sålunda icke för närvarande

behov av en sådan lagstiftningsåtgärd, som av styrelsen för svenska jordbrukskreditkassan

ifrågasatts. I allt fall är behovet icke så trängande, att

det kan anses böra efter den ordinarie propositionstidens utgång föranleda

förslag till årets riksdag. Det synes icke heljer lämpligt, att innan jordbrukskasseförordningen

ännu varit gällande ett år och innan tillräcklig erfarenhet

vunnits örn tillämpligheten av däri givna regler, vidtaga en principiellt så

betydelsefull ändring i densamma, som här ifrågasatts. Inspektionen anser

sig därför böra avstyrka bifall till den av styrelsen för svenska jordbrukskreditkassan

gjorda framställningen.

Därmed bär inspektionen emellertid icke velat göra gällande, att icke framdeles

nya regler kunna bliva erforderliga i fråga örn placeringen av överskottsmedel

inom jordbrukskasserörelsen. Inspektionen ansluter sig till kassestyrelsens

uttalande, att jordbrukskreditkassan genom sin ställning såsom

centralorgan för jordbrukskasserörelsen borde äga god överblick över rörelsens

allmänna läge i kapilalförsörjningsliänseende, behovet av särskilda åtgärder

på detta område och de utvägar, som kunna stå lill bilds för placering

av tillgängliga överskottsmedel på ur hela rörelsens synpunkt lämpligaste

sätt. Det kan sålunda framdeles visa sig behövligt att till svenska jordbrukskreditkassan

koncentrera placerandet av rörelsens överskottsmedel. Men i

samband därmed bör i så fall för vinnande av en enhetlig penningpolitik in

örn rörelsen centralkassornas rätt all placera sina överskottsmedel i obligationer,

en rätt som för övrigt måsle principiellt vara avsedd all utnyttjas alle
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Mcij:ts proposition nr 22.

Departements
chefen.

nast tillfälligtvis och i ringa omfattning, borttagas. Därigenom skulle centralkassorna

bliva hänvisade till att överlämna sina överskottsmedel till .jordbrukskreditkassan

för placering genom dess försorg. En sådan ändring med

avseende å bestämmelserna för centralkassa skulle emellertid föra med sig

även en ändring i reglerna för centralkassas inlåningsrätt, för vilkens beräknande

obligationsinnehav för närvarande kan utgöra underlag. En så vidlyftig

omarbetning av jordbrukskasseförordningen bör emellertid anstå tills

större erfarenhet vunnits örn behovet och lämpligheten av en dylik förändring.

Bank- och fondinspektionen har vidare — under erinran om de statsobligationer,

som ställts till jordbrukskreditkassans förfogande — uttalat, att

enär numera inlåningen inom jordbrukskasserörelsen stigit så starkt, att densamma

befarades icke kunna i sin helhet komma till användning genom utlåning

inom rörelsen, det kunde, även om hänsyn toges till att viss del av inlåningen

vore av mera tillfällig natur, ifrågasättas, örn icke den situation numera

inträtt, då ett återlämnande av obligationerna planmässigt borde ske.

I varje fall syntes det böra tagas under övervägande, huruvida icke en begränsning

borde ske av den för närvarande till den 1 juli 1951 bestämda tid,

varinom den ena hälften av obligationerna borde återställas.

De nuvarande bestämmelserna i 11 § förordningen örn jordbrukets kreditkassor

försvåra otvivelaktigt för jordbrukskreditkassan att placera överskottsmedel

som uppkommit i anledning av den ökade inlåningen under senare

år. I den mån dessa medel icke böra hållas tillgängliga å bankräkning,

kan en placering i kortfristiga statsobligationer och skattkammarväxlar

framstå såsom lämplig. De betänkligheter, som av bank- och fondinspektionen

framförts mot den av jordbrukskreditkassan gjorda framställningen,

synas mig icke vara av den art att desamma böra hindra, att den av de

övriga hörda instanserna förordade författningsändringen genomföres. Inom

jordbruksdepartementet har upprättats förslag till förordning angående ändrad

lydelse av 11 § förordningen den 5 juni 1942 (nr 325) om jordbrukets

kreditkassor. Jag tillstyrker, att detta förslag nu förelägges riksdagen till antagande.

Att i detta sammanhang upptaga till förnyat övervägande frågan örn

den tidpunkt, då de statsobligationer som ställts till jordbrukskreditkassans

förfogande skola återställas, synes icke påkallat.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att förevarande författningsförslag

måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att proposition

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Siv Schiöler.

437844. Stockholm, Isaac Marcus B ok tryckeri-Aktiebolag. 1944.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1944:66 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 11 § förordningen den 5 juni 1942 a1 i texten
  2. BU 1944:7 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 11 § förordningen den 5 juni 19A2 s. 1 i texten