Sök i Ratio Lex

Angående redovisning av statens utgifter för de kungl, slotten m. m

1944-03-10 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1944:228, Angående redovisning av statens utgifter för de kungl, slotten m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

1

Nr 228,

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående redovisning

av statens utgifter för de kungl, slotten m. m.; given

Stockholms slott den 10 mars 1944.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maid Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

10 mars 1944.

Närvaran d e:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,

Rubbestad.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler efter gemensam

beredning med chefen för kommunikationsdepartementet fråga örn redovisning

av statens utgifter för de kungl, slotten m. m. samt anför därvid

följande.

I skrivelse den 1 december 1809 erbjödo Riksens Ständer Konungen ett

till beloppet bestämt årligt anslag, avsett att täcka kostnaderna för Kungl.

Maj:ts hovhållning. Därest Kungl. Majit täcktes emottaga den summa siänderna

sålunda erbjudit, skulle ständerna såsom en dem i evärdeliga tider

förbehållen rättighet emottaga förvaltningen och användandet av de i samma

brev uppräknade kungsgårdar och kungsladugårdar och därtill hörande

hemman och lägenheter, som förut ståt! under dåvarande Konungens höga

Bihang till riksdagens protokoll 19H. 1 sand. Nr 228.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

företrädares omedelbara styrelse. Dock skulle det vara deras Kungl. Majestäter

obetaget att nyttja de kungl, slotten med tillhörande trädgårdar och lustparker

vid Drottningholm, Svartsjö, Gripsholm och Strömsholm. Till slottens

vård och skötsel nödiga arbetare och betjäning skulle av statsverkets

medel bestås och avlönas ävensom erforderliga medel anslås till slottens underhåll

och förbättring. Ulriksdals och Tullgarns kungsgårdar skulle förbli

under de dåvarande innehavarnes fria disposition under deras livstid, men

borde sedermera komma under ständernas disposition på motsvarande villkor.

Förvaltningen av Rosersbergs kungsgård skulle ej rubbas under deras

Kungl. Majestäters livstid. Därjämte förklarades Kungl. Djurgården skola

förbliva under Kungl. Maj:ts enskilda disposition, varvid ständerna dock uttalade

vissa önskemål beträffande användningen av djurgårdskassans inkomster.

Enligt ett senare vid 1809/10 års riksdag fattat beslut ställdes jämväl Haga

lustslott och park, inräknat lägenheten Frescati, till Konungens disposition.

Sedan Konungen bifallit ständernas erbjudande, fattades vid samma riksdag

särskilt beslut angående förvaltningen av de övertagna egendomarna. Enligt

detta beslut skulle i arrendekontrakten för de under förenämnda slolt

lydande egendomarna icke göras annan rubbning, än att arrendesummorna

skulle på utsatta tider erläggas direkt till räntekammaren samt att vederbörande

landshövdingar i övrigt skulle hava enahanda tillsyn och vård över

efterlevnaden av ifrågavarande arrendekontrakt, som skulle åligga^ dem rörande

övriga inom länet belägna kronodomäner.

Enligt här refererade, alltjämt i huvudsak gällande riksdagsbeslut skulle

alltså endast slotten med tillhörande parker och trädgårdar vara upplåtna till

Konungens disposition, medan dithörande egendomar — omedelbart eller,

i vad avsåge vissa slott, efter det dåvarande särskilda nyttjanderätter upphört

— skulle disponeras av rikets ständer. Ständernas beslut rörande förvaltningen

av dessa egendomar kom emellertid endast att omfatta utarrenderade

egendomar. Några beslut rörande förvaltningen av hithörande

markområden i övrigt fattades icke i samband därmed. Sålunda ha markområden,

som lågo under slottens eget bruk eller användes till djurparker

och jaktmarker, samt vissa skogar kvart)]ivit under respektive slotts

förvaltningar. De jord- och skogsegendomar som till följd härav alltjämt

ligga under respektive slottsförvaltningar ha i viss utsträckning utarrenderats

av dessa.

Konungens dispositionsrätt till Drottningholms, Gripsholms, Ulriksdals och

Haga slott kvarstår alltjämt oinskränkt. Strömsholms och Rosersbergs slott

hava, dock utan rubbning av Hans Maj:t Konungens dispositionsrätt, upplåtits

för militära ändamål, varvid vissa våningar i slotten reserverats för den

kungl, familjen. För Tullgarns slott hava dispositionsreglerna genom beslut

vid 1938 års riksdag ändrats såtillvida, att slottet upplåtits till Hans Majit

Konungens fria disposition under Dess livstid. Svartsjö slott slutligen har,

sedan Konungen avstått sin dispositionsrätt till detta slott, enligt beslut vid

1888 års riksdag använts för andra statliga ändamål. Enligt sistnämnda riks
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 228.

3

dagsbeslut skulle avkastningen av vissa egendomar, som då Iddo under

Svartsjö, för framtiden ingå till Drottningsholms stadskassa.

Kostnaderna för de kungl, lustslottens underhåll och vård redovisas alltsedan

år 1810 å särskilda anslag under riksstatens första huvudtitel. Stockholms

slolt, liksom hovstallet och övriga för de kungl, hoven i Stockholm

upplåtna byggnader, skulle enligt det ursprungliga riksdagsbeslutet i underhållshänseende

hänföras till anslag för underhåll av kronans publika hus i

Stockholm. Först vid 1844/45 års riksdag uppfördes anslag till underhåll av

sistnämnda byggnader under första huvudtiteln.

Utgifterna under första huvudtiteln uppdelas enligt beslut vid 1840/41 års

riksdag på två avdelningar, varav den första innefattar de anslag till Konungens

och övriga kungliga personers egen disposition, för vilka endast kvitto

och ej redovisning erfordras. Under andra avdelningen, slottsstaten, redovisas

de kostnader för de kungl, slotten, som åvila slaten. För de anslag som

redovisas under denna avdelning föreligger redovisningsskyldighet inför riksdagens

revisorer och riksräkenskapsverket,

Huvuddelen av kostnaderna för de kungl, slottens uppvärmning bestrides

emellertid från det under huvudtitelns första avdelning uppförda anslaget

till ved och kol för de kungl, hoven. Från detta anslag, som ursprungligen

endast omfattade kostnader för anskaffning av ved och kol för de kungl, hoven,

bestridas numera, sedan centraluppvärmning införts, samtliga kostnader

för skötseln av värmesystemet. Anslagets benämning, som kvarstår praktiskt

taget oförändrad sedan år 1810, är numera föråldrad. Ursprungligen

omräknades anslaget av varje riksdag med hänsyn till ändringarna i medelsbehovet.

Sedan år 1858 uppföres anslaget årligen med oförändrat 50 000 kronor.

Kostnadsökningen på grund av sedermera inträffade prisstegringar täckes

genom förstärkningsanslag.

Övriga kostnader för Stockholms slott och åt de kungl, hoven upplåtna

byggnader i Stockholm redovisas under huvudtitelns andra avdelning, fördelade

å anslag till reparationer respektive till polis-, lys- och renhållning

samt brandväsendet. Denna uppdelning är närmast föranledd av att anslag

lill sistnämnda ändamål uppfördes å huvudtiteln redan för år 1810, medan

reparationskostnaderna först senare överfördes dit. Även dessa anslag utgå

sedan 1860-talet med oförändrade belopp. Den under 1900-talet inträffade

prisstegringen täckes genom anvisade förstärkningsanslag.

För övriga kungl, slott sammanföras kostnaderna för såväl underhåll som

polis-, lys- och renhållning å samma anslag i överensstämmelse med det för

dessa slou från och med år 1810 tillämpade redovisningssystemet. Anslaget,

som före budgetåret 1925/26 var uppdelat på skilda anslag för de olika slotten,

omräknas årligen med hänsyn till medelsbehovet. För anslaget fastställer

Kungl. Maj:t särskilda inkomst- och utgiftsstaler, vilka återfinnas i statsliggaren.

Anslag till restaureringsarbeten samt större reparationer äskas numera i

regel efter förslag av byggnadsstyrelsen på föredragning av chefen för koni
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

munikationsdepartementet, varvid anslagen uppföras under sjätle huvudtiteln,

medan däremot anslagen under första huvudtiteln efter förslag från

riksmarskalksämbetet föredragas av chefen för finansdepartementet.

För den byggnadstekniska vården av slotten återinrättades år 1810 sloltsbyggnadsdirektionen,

vilken bestod av riksmarskalken, överståthållaren och

över intendenten. Denna upplöstes snart, varefter handläggningen av dessa

ärenden ankom på riksmarskalksämbetet och de under riksmarskalken lydande

ståthållarämbetena. Större byggnadsarbeten handläggas dock numera

i regel av byggnadsstyrelsen i samråd med riksmarskalksämbetet. Slottsarkitekterna,

som inom ståthållarämbetena svara för vården av byggnaderna,

utses av byggnadsstyrelsen efter samråd med riksmarskalksämbetet.

Av det anförda torde framgå, att första huvudtitelns uppställning, särskilt

i vad avser anslagen till de kungl, slotten, är mycket ålderdomlig och föga

konsekvent. Huvudtiteln har icke berörts av de budgetomläggningar, som förekommit

under senare år. Inom finansdepartementet pågår för närvarande

en utredning rörande dessa spörsmål. I avsikt att, med iakttagande av de vid

1809/10 års riksdag för första huvudtitelns uppställning fastställda grundreglerna,

åstadkomma en klarare redovisning och en efter nutida förhållanden

bättre avpassad förvaltningsorganisation ha därvid framlagts följande

principförslag:

1) Anslaget till ved och kol för de kungl, hoven föreslås skola överföras

till huvudtitelns andra avdelning, slottsstaten, samt för varje år beräknas med

utgångspunkt från medelsbehovet. Detta innebär, att nuvarande för detta

ändamål avsedda ordinarie anslag och förstärkningsanslag sammanföras till

ett anslag samt att för detta anslag skall tillämpas samma redovisningsskyldighet

som för övriga anslag under slottsstaten.

2) Underhållskostnaderna för Strömsholms och Rosersbergs slott förutsättas

skola bestridas av försvarsväsendets fastighetsfond, vilket bör ske utan

rubbning av Hans Majit Konungens dispositionsrätt till slotten under Dess

livstid.

3) De under slotten lydande skogs- och jordbruksegendomarna föreslås

i enlighet nied bestämmelserna i 1809 års beslut skola överföras till domänfonden.

Undantag göres dock för Drottningholms kungsgård, som fortfarande

anses böra i sin helhet lyda under slottsförvaltningen vid Drottningholm;

därvid förutsattes, att kungsgårdens kapitalvärde kan upptagas till redovisning

å domänfonden, vilken härvid skulle tillföras en ersättning motsvarande

ränta å samma kapitalvärde. Förslaget förutsätter, att anslagen till slottsstaten

höjas med ett belopp motsvarande ifrågavarande egendomars avkastning.

4) Fastighetsredovisningen vid slotten förutsättes skola ske enligt de för

statens allmänna fastighetsfond gällande reglerna, vilket innebär, att slotten

med tillhörande byggnader och markområden komma att redovisas som tillgångar

i statsbokföringen samt att medel till slottens reparation och underhåll

anvisas under statens allmänna fastighetsfond. Underhållsmedlen böra

i så fall äskas efter förslag av byggnadsstyrelsen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kunni. Maj.ts proposition nr 228.

5

5) överskottsmedlen från dels djurgårdskassan, dels hyresverksamheten

vid slotten böra såsom inkomster tillföras fastighetsfonden.

(5) För de kungl, slottens uppvärmning, belysning, renhållning och bevakning

samt för slottsförvaltningarnas avlöningar och övriga omkostnader föreslås

särskilda anslag skola anvisas under första huvudtitelns andra avdelning.

Dessa anslag böra disponeras av ståthållarämbetena.

7) De byggnadstekniska frågorna böra handläggas av byggnadsstyrelsen

i samråd med riksmarskalksämbetet. Byggnadsstyrelsen bör fastställa generalplan

samt bestrida kostnaderna för byggnadsunderhållet. Förhållandet mellan

byggnadsstyrelsen och ståthållarämbetena kommer i så tall att bliva reglerat

på samma sätt som förhållandet mellan byggnadsstyrelsen och länsstyrelserna

nu är ordnat i fråga örn länsresidensen.

8) Den nuvarande djurgårdsförvaltningen påverkas icke av dessa förslag

i vidare mån än alt dess överskottsmedel skulle inlevereras till byggnadsstyrelsen

i stället för till statskontoret.

9) Haga oell Ulriksdals slotts försäljningsmedelsfonder föreslås skola tills

vidare reserveras för tillgodoseende av vissa eftersatta underhållsarbeten.

Dessa förslag hava underställts riksmarskalksämbetet, som meddelat att de

från ämbeteis sida i princip icke givit anledning till erinran. Riksmarskalksämbetet

förutsätter härvid, att ämbetet senare blir i tillfälle att närmare taga

ställning till de föreslagna åtgärdernas konsekvenser i förvaltningsavseende.

Genom riksdagens skrivelse av den 1 december 1809 är Konungen tillförsäkrad

dels ett årligt anslag till bestridande av kostnaderna för Kungl. Maj.ts

hovhållning, dels dispositionsrätten till vissa slott med tillhörande parker och

trädgårdar. Samtidigt därmed har riksdagen åtagit sig att bestå erforderliga

medel för slottens underhåll och vård samt för avlöning lill den för slottens

skötsel erforderliga personalen. Den budgelmässiga redovisningen av sistberörda

kostnader sker fortfarande i huvudsak enligt de riktlinjer som fastställdes

vid 1844/45 års riksdag, bortsett från att anslagen till de s. k. lustslotten

numera sammanförts till ett anslag. Det är uppenbart, att de för hundra år

sedan för slottsstaten fastställda redovisningsprinciperna numera äro föråldrade.

Den inom finansdepartementet verkställda utredningen har visat, att

de för slottsstaten avsedda anslagen kunna bringas i närmare överensstämmelse

med nutida budgetteknik ulan att man därmed kommer i konflikt med

de konstitutionella förutsättningarna för första huvudtitelns uppställning.

Enligt de inom departementet utarbetade redovisningsförslagen skulle slotten

med tillhörande byggnader och markområden upptagas till redovisning å en

särskild delfond av statens allmänna fastighetsfond, vilken skulle förvaltas av

byggnadsstyrelsen. Detta ämbetsverk, som redan nu handlägger ett stort antal

ärenden rörande den byggnadstekniska vården av .slotten och även förvaltar

vissa härför avsedda specialanslag, skulle därmed övertaga hela ansvaret för

underhållet av dessa byggnader. Kostnaderna för slottens uppvärmning, belysning,

bevakning och renhållning ävensom för avlöning till härför erforderlig

personal böra efter omläggningen av redovisningen anvisas att utgå från

Departements
chefen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Kungl. Maj.ts proposition nr 228.

anslag uppförda under huvudtitelns andra avdelning; de utgifter vilka hittills

bestritts av anslaget till ved och kol för de kungl, hoven under huvudtitelns

första avdelning skulle sålunda överföras lill anslag under andra avdelningen

samt bliva underkastade redovisningsskyldighet. Vidare förutsättes, att vissa

under slotten lydande jord- och skogsegendoxnar i överensstämmelse med

riksdagens tidigare beslut skola överföras lill domänfonden, varvid dock

visst undantag göres för Drottningholms kungsgård.

De under huvudtitelns andra avdelning anvisade anslagen komma, såsom

hittills, att utbetalas till riksmarskalksämbetet samt disponeras av ståthållarämbetena.

På sistnämnda ämbeten ankommer vidax-e vården av parker

och trädgårdar samt skötselix av Drottningholms kungsgård. I fråga örn uixderhållet

av slotten komma ståthållarämbetena att i förhållande till byggnadsstyrelsen

intaga samma ställning sorn länsstyrelserna nied avseende å

vården av länsresidensen. Även i vad gäller förvaltningen av den vid vissa

slott förekommande hyresverksamheten, vilken i viss mån har karaktären av

en särskild affärsrörelse, komma ståthållarämbetena att bibehålla betydelsefulla

arbetsuppgifter. I viss män bli alltså ståthållarämbetena på samma sätt

som länsstyrelserna redovisningsskyldiga gentemot byggnadsstyrelsen. Då

den byggnadstekniska vården av slotten hittills inom ståthållarämbetena

handhafts av de av lxyggnadsstyi''elsen utsedda slottsarkitekterna, torde de

framlagda förslagen icke i och för sig medföra några större organisatoriska

omläggningar inom byggnadsstyrelsen och ståthållarämbetena. Att den föreslagna

anordningen medför en mera ändamålsenlig fördelning av de berörda

myndigheternas arbetsuppgifter, torde vara obestridligt.

Sedan riksmarskalksämbetet förklarat sig i princip icke hava något att

erinra mot en sådan omläggning av riksstatens första huvudtitel som den här

föreslagna och då de framlagda förslagen synas vara ägnade att i flera hänseenden

medföra avsevärda fördelar, finner jag önskvärt, att den ifrågasatta

omläggningen snarast genomföres. Detta torde förutsätta, att riksdagen redan

nu beredes tillfälle taga ställning till de här berörda principfrågorna. Slutligt

förslag i ärendet torde i så fall kunna föreläggas 1945 års riksdag i anslutning

till äskandet av de under första huvudtitehx uppförda anslagen. Därvid få till

prövning upptagas även de frågor rörande byggnadsstyrelsens personalbehov,

till vilka omläggningen eventuellt kan ge upphov.

De spörsmål som uppkomma vid den närmare utformningen av här framlagda

redovisningsförslag torde böra bliva föremål för ytterligare övervägande

i samband med den fortsatta utredningen i ärendet. .Tåg förutsätter

givetvis, att ingen rubbning av de personliga rättigheter och förmåner som

tillkomma Hans Majit Konungen skall ske vid genomförandet av förslagen.

De löner och pensioner, som nu utbetalas från anslagen till de kungl, slotten,

torde böra likställas med nämnda rättigheter och förmåxxer.

Till frågan huruvida Strömsholms och Rosersbergs slott skola hänföras till

statens allmänna fastighetsfond eller försvarsväsendets fastighetsfond. är jag

icke nu beredd att taga ställning.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

7

Jag anser xnig i detta sammanhang böra erinra örn, att förutom de kungl,

slotten även sådana kulturhistoriskt betydelsefulla byggnader som Riddarholmskyrkan

och de kungl, teatrarna hittills icke upptagits lill redovisning å

fastighetsfonden. Därest redovisningen av slotten nu ordnas i enlighet med

vad jag här förordat, bör även frågan om redovisningen av nämnda byggnader

upptagas till förnyad prövning.

Vid handläggningen av dessa spörsmål har jag samråd, förutom med riksmarskalksämbetet,

jämväl nied representanter för byggnadsstyrelsen, riksräkenskapsverket

och domänstyrelsen.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att godkänna de allmänna grunder för uppställning av riksstatens

första huvudtitel samt för ordnande av fastighetsredovisningen

och fastighetsförvaltningen för de kungl, slotten,

som jag här förordat.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

hemställt, förordnar Hans Majit Konungen, att

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ivar Löfqvist.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1944:248 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående redovisning av statens utgifter för de kungl, slotten m. m. a1 i texten
  2. SU 1944:88 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående redovisning av statens utgifter för de kungl, slotten m. m. s. 1 i texten