Angående redovisning av statens utgifter för de kungl, slotten m. m
1944-03-10 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1944:228, Angående redovisning av statens utgifter för de kungl, slotten m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 228.
1
Nr 228,
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående redovisning
av statens utgifter för de kungl, slotten m. m.; given
Stockholms slott den 10 mars 1944.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maid Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
10 mars 1944.
Närvaran d e:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,
Rubbestad.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler efter gemensam
beredning med chefen för kommunikationsdepartementet fråga örn redovisning
av statens utgifter för de kungl, slotten m. m. samt anför därvid
följande.
I skrivelse den 1 december 1809 erbjödo Riksens Ständer Konungen ett
till beloppet bestämt årligt anslag, avsett att täcka kostnaderna för Kungl.
Maj:ts hovhållning. Därest Kungl. Majit täcktes emottaga den summa siänderna
sålunda erbjudit, skulle ständerna såsom en dem i evärdeliga tider
förbehållen rättighet emottaga förvaltningen och användandet av de i samma
brev uppräknade kungsgårdar och kungsladugårdar och därtill hörande
hemman och lägenheter, som förut ståt! under dåvarande Konungens höga
Bihang till riksdagens protokoll 19H. 1 sand. Nr 228.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 228.
företrädares omedelbara styrelse. Dock skulle det vara deras Kungl. Majestäter
obetaget att nyttja de kungl, slotten med tillhörande trädgårdar och lustparker
vid Drottningholm, Svartsjö, Gripsholm och Strömsholm. Till slottens
vård och skötsel nödiga arbetare och betjäning skulle av statsverkets
medel bestås och avlönas ävensom erforderliga medel anslås till slottens underhåll
och förbättring. Ulriksdals och Tullgarns kungsgårdar skulle förbli
under de dåvarande innehavarnes fria disposition under deras livstid, men
borde sedermera komma under ständernas disposition på motsvarande villkor.
Förvaltningen av Rosersbergs kungsgård skulle ej rubbas under deras
Kungl. Majestäters livstid. Därjämte förklarades Kungl. Djurgården skola
förbliva under Kungl. Maj:ts enskilda disposition, varvid ständerna dock uttalade
vissa önskemål beträffande användningen av djurgårdskassans inkomster.
Enligt ett senare vid 1809/10 års riksdag fattat beslut ställdes jämväl Haga
lustslott och park, inräknat lägenheten Frescati, till Konungens disposition.
Sedan Konungen bifallit ständernas erbjudande, fattades vid samma riksdag
särskilt beslut angående förvaltningen av de övertagna egendomarna. Enligt
detta beslut skulle i arrendekontrakten för de under förenämnda slolt
lydande egendomarna icke göras annan rubbning, än att arrendesummorna
skulle på utsatta tider erläggas direkt till räntekammaren samt att vederbörande
landshövdingar i övrigt skulle hava enahanda tillsyn och vård över
efterlevnaden av ifrågavarande arrendekontrakt, som skulle åligga^ dem rörande
övriga inom länet belägna kronodomäner.
Enligt här refererade, alltjämt i huvudsak gällande riksdagsbeslut skulle
alltså endast slotten med tillhörande parker och trädgårdar vara upplåtna till
Konungens disposition, medan dithörande egendomar — omedelbart eller,
i vad avsåge vissa slott, efter det dåvarande särskilda nyttjanderätter upphört
— skulle disponeras av rikets ständer. Ständernas beslut rörande förvaltningen
av dessa egendomar kom emellertid endast att omfatta utarrenderade
egendomar. Några beslut rörande förvaltningen av hithörande
markområden i övrigt fattades icke i samband därmed. Sålunda ha markområden,
som lågo under slottens eget bruk eller användes till djurparker
och jaktmarker, samt vissa skogar kvart)]ivit under respektive slotts
förvaltningar. De jord- och skogsegendomar som till följd härav alltjämt
ligga under respektive slottsförvaltningar ha i viss utsträckning utarrenderats
av dessa.
Konungens dispositionsrätt till Drottningholms, Gripsholms, Ulriksdals och
Haga slott kvarstår alltjämt oinskränkt. Strömsholms och Rosersbergs slott
hava, dock utan rubbning av Hans Maj:t Konungens dispositionsrätt, upplåtits
för militära ändamål, varvid vissa våningar i slotten reserverats för den
kungl, familjen. För Tullgarns slott hava dispositionsreglerna genom beslut
vid 1938 års riksdag ändrats såtillvida, att slottet upplåtits till Hans Majit
Konungens fria disposition under Dess livstid. Svartsjö slott slutligen har,
sedan Konungen avstått sin dispositionsrätt till detta slott, enligt beslut vid
1888 års riksdag använts för andra statliga ändamål. Enligt sistnämnda riks
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 228.
3
dagsbeslut skulle avkastningen av vissa egendomar, som då Iddo under
Svartsjö, för framtiden ingå till Drottningsholms stadskassa.
Kostnaderna för de kungl, lustslottens underhåll och vård redovisas alltsedan
år 1810 å särskilda anslag under riksstatens första huvudtitel. Stockholms
slolt, liksom hovstallet och övriga för de kungl, hoven i Stockholm
upplåtna byggnader, skulle enligt det ursprungliga riksdagsbeslutet i underhållshänseende
hänföras till anslag för underhåll av kronans publika hus i
Stockholm. Först vid 1844/45 års riksdag uppfördes anslag till underhåll av
sistnämnda byggnader under första huvudtiteln.
Utgifterna under första huvudtiteln uppdelas enligt beslut vid 1840/41 års
riksdag på två avdelningar, varav den första innefattar de anslag till Konungens
och övriga kungliga personers egen disposition, för vilka endast kvitto
och ej redovisning erfordras. Under andra avdelningen, slottsstaten, redovisas
de kostnader för de kungl, slotten, som åvila slaten. För de anslag som
redovisas under denna avdelning föreligger redovisningsskyldighet inför riksdagens
revisorer och riksräkenskapsverket,
Huvuddelen av kostnaderna för de kungl, slottens uppvärmning bestrides
emellertid från det under huvudtitelns första avdelning uppförda anslaget
till ved och kol för de kungl, hoven. Från detta anslag, som ursprungligen
endast omfattade kostnader för anskaffning av ved och kol för de kungl, hoven,
bestridas numera, sedan centraluppvärmning införts, samtliga kostnader
för skötseln av värmesystemet. Anslagets benämning, som kvarstår praktiskt
taget oförändrad sedan år 1810, är numera föråldrad. Ursprungligen
omräknades anslaget av varje riksdag med hänsyn till ändringarna i medelsbehovet.
Sedan år 1858 uppföres anslaget årligen med oförändrat 50 000 kronor.
Kostnadsökningen på grund av sedermera inträffade prisstegringar täckes
genom förstärkningsanslag.
Övriga kostnader för Stockholms slott och åt de kungl, hoven upplåtna
byggnader i Stockholm redovisas under huvudtitelns andra avdelning, fördelade
å anslag till reparationer respektive till polis-, lys- och renhållning
samt brandväsendet. Denna uppdelning är närmast föranledd av att anslag
lill sistnämnda ändamål uppfördes å huvudtiteln redan för år 1810, medan
reparationskostnaderna först senare överfördes dit. Även dessa anslag utgå
sedan 1860-talet med oförändrade belopp. Den under 1900-talet inträffade
prisstegringen täckes genom anvisade förstärkningsanslag.
För övriga kungl, slott sammanföras kostnaderna för såväl underhåll som
polis-, lys- och renhållning å samma anslag i överensstämmelse med det för
dessa slou från och med år 1810 tillämpade redovisningssystemet. Anslaget,
som före budgetåret 1925/26 var uppdelat på skilda anslag för de olika slotten,
omräknas årligen med hänsyn till medelsbehovet. För anslaget fastställer
Kungl. Maj:t särskilda inkomst- och utgiftsstaler, vilka återfinnas i statsliggaren.
Anslag till restaureringsarbeten samt större reparationer äskas numera i
regel efter förslag av byggnadsstyrelsen på föredragning av chefen för koni
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 228.
munikationsdepartementet, varvid anslagen uppföras under sjätle huvudtiteln,
medan däremot anslagen under första huvudtiteln efter förslag från
riksmarskalksämbetet föredragas av chefen för finansdepartementet.
För den byggnadstekniska vården av slotten återinrättades år 1810 sloltsbyggnadsdirektionen,
vilken bestod av riksmarskalken, överståthållaren och
över intendenten. Denna upplöstes snart, varefter handläggningen av dessa
ärenden ankom på riksmarskalksämbetet och de under riksmarskalken lydande
ståthållarämbetena. Större byggnadsarbeten handläggas dock numera
i regel av byggnadsstyrelsen i samråd med riksmarskalksämbetet. Slottsarkitekterna,
som inom ståthållarämbetena svara för vården av byggnaderna,
utses av byggnadsstyrelsen efter samråd med riksmarskalksämbetet.
Av det anförda torde framgå, att första huvudtitelns uppställning, särskilt
i vad avser anslagen till de kungl, slotten, är mycket ålderdomlig och föga
konsekvent. Huvudtiteln har icke berörts av de budgetomläggningar, som förekommit
under senare år. Inom finansdepartementet pågår för närvarande
en utredning rörande dessa spörsmål. I avsikt att, med iakttagande av de vid
1809/10 års riksdag för första huvudtitelns uppställning fastställda grundreglerna,
åstadkomma en klarare redovisning och en efter nutida förhållanden
bättre avpassad förvaltningsorganisation ha därvid framlagts följande
principförslag:
1) Anslaget till ved och kol för de kungl, hoven föreslås skola överföras
till huvudtitelns andra avdelning, slottsstaten, samt för varje år beräknas med
utgångspunkt från medelsbehovet. Detta innebär, att nuvarande för detta
ändamål avsedda ordinarie anslag och förstärkningsanslag sammanföras till
ett anslag samt att för detta anslag skall tillämpas samma redovisningsskyldighet
som för övriga anslag under slottsstaten.
2) Underhållskostnaderna för Strömsholms och Rosersbergs slott förutsättas
skola bestridas av försvarsväsendets fastighetsfond, vilket bör ske utan
rubbning av Hans Majit Konungens dispositionsrätt till slotten under Dess
livstid.
3) De under slotten lydande skogs- och jordbruksegendomarna föreslås
i enlighet nied bestämmelserna i 1809 års beslut skola överföras till domänfonden.
Undantag göres dock för Drottningholms kungsgård, som fortfarande
anses böra i sin helhet lyda under slottsförvaltningen vid Drottningholm;
därvid förutsattes, att kungsgårdens kapitalvärde kan upptagas till redovisning
å domänfonden, vilken härvid skulle tillföras en ersättning motsvarande
ränta å samma kapitalvärde. Förslaget förutsätter, att anslagen till slottsstaten
höjas med ett belopp motsvarande ifrågavarande egendomars avkastning.
4) Fastighetsredovisningen vid slotten förutsättes skola ske enligt de för
statens allmänna fastighetsfond gällande reglerna, vilket innebär, att slotten
med tillhörande byggnader och markområden komma att redovisas som tillgångar
i statsbokföringen samt att medel till slottens reparation och underhåll
anvisas under statens allmänna fastighetsfond. Underhållsmedlen böra
i så fall äskas efter förslag av byggnadsstyrelsen.
Kunni. Maj.ts proposition nr 228.
5
5) överskottsmedlen från dels djurgårdskassan, dels hyresverksamheten
vid slotten böra såsom inkomster tillföras fastighetsfonden.
(5) För de kungl, slottens uppvärmning, belysning, renhållning och bevakning
samt för slottsförvaltningarnas avlöningar och övriga omkostnader föreslås
särskilda anslag skola anvisas under första huvudtitelns andra avdelning.
Dessa anslag böra disponeras av ståthållarämbetena.
7) De byggnadstekniska frågorna böra handläggas av byggnadsstyrelsen
i samråd med riksmarskalksämbetet. Byggnadsstyrelsen bör fastställa generalplan
samt bestrida kostnaderna för byggnadsunderhållet. Förhållandet mellan
byggnadsstyrelsen och ståthållarämbetena kommer i så tall att bliva reglerat
på samma sätt som förhållandet mellan byggnadsstyrelsen och länsstyrelserna
nu är ordnat i fråga örn länsresidensen.
8) Den nuvarande djurgårdsförvaltningen påverkas icke av dessa förslag
i vidare mån än alt dess överskottsmedel skulle inlevereras till byggnadsstyrelsen
i stället för till statskontoret.
9) Haga oell Ulriksdals slotts försäljningsmedelsfonder föreslås skola tills
vidare reserveras för tillgodoseende av vissa eftersatta underhållsarbeten.
Dessa förslag hava underställts riksmarskalksämbetet, som meddelat att de
från ämbeteis sida i princip icke givit anledning till erinran. Riksmarskalksämbetet
förutsätter härvid, att ämbetet senare blir i tillfälle att närmare taga
ställning till de föreslagna åtgärdernas konsekvenser i förvaltningsavseende.
Genom riksdagens skrivelse av den 1 december 1809 är Konungen tillförsäkrad
dels ett årligt anslag till bestridande av kostnaderna för Kungl. Maj.ts
hovhållning, dels dispositionsrätten till vissa slott med tillhörande parker och
trädgårdar. Samtidigt därmed har riksdagen åtagit sig att bestå erforderliga
medel för slottens underhåll och vård samt för avlöning lill den för slottens
skötsel erforderliga personalen. Den budgelmässiga redovisningen av sistberörda
kostnader sker fortfarande i huvudsak enligt de riktlinjer som fastställdes
vid 1844/45 års riksdag, bortsett från att anslagen till de s. k. lustslotten
numera sammanförts till ett anslag. Det är uppenbart, att de för hundra år
sedan för slottsstaten fastställda redovisningsprinciperna numera äro föråldrade.
Den inom finansdepartementet verkställda utredningen har visat, att
de för slottsstaten avsedda anslagen kunna bringas i närmare överensstämmelse
med nutida budgetteknik ulan att man därmed kommer i konflikt med
de konstitutionella förutsättningarna för första huvudtitelns uppställning.
Enligt de inom departementet utarbetade redovisningsförslagen skulle slotten
med tillhörande byggnader och markområden upptagas till redovisning å en
särskild delfond av statens allmänna fastighetsfond, vilken skulle förvaltas av
byggnadsstyrelsen. Detta ämbetsverk, som redan nu handlägger ett stort antal
ärenden rörande den byggnadstekniska vården av .slotten och även förvaltar
vissa härför avsedda specialanslag, skulle därmed övertaga hela ansvaret för
underhållet av dessa byggnader. Kostnaderna för slottens uppvärmning, belysning,
bevakning och renhållning ävensom för avlöning till härför erforderlig
personal böra efter omläggningen av redovisningen anvisas att utgå från
Departements
chefen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
G
Kungl. Maj.ts proposition nr 228.
anslag uppförda under huvudtitelns andra avdelning; de utgifter vilka hittills
bestritts av anslaget till ved och kol för de kungl, hoven under huvudtitelns
första avdelning skulle sålunda överföras lill anslag under andra avdelningen
samt bliva underkastade redovisningsskyldighet. Vidare förutsättes, att vissa
under slotten lydande jord- och skogsegendoxnar i överensstämmelse med
riksdagens tidigare beslut skola överföras lill domänfonden, varvid dock
visst undantag göres för Drottningholms kungsgård.
De under huvudtitelns andra avdelning anvisade anslagen komma, såsom
hittills, att utbetalas till riksmarskalksämbetet samt disponeras av ståthållarämbetena.
På sistnämnda ämbeten ankommer vidax-e vården av parker
och trädgårdar samt skötselix av Drottningholms kungsgård. I fråga örn uixderhållet
av slotten komma ståthållarämbetena att i förhållande till byggnadsstyrelsen
intaga samma ställning sorn länsstyrelserna nied avseende å
vården av länsresidensen. Även i vad gäller förvaltningen av den vid vissa
slott förekommande hyresverksamheten, vilken i viss mån har karaktären av
en särskild affärsrörelse, komma ståthållarämbetena att bibehålla betydelsefulla
arbetsuppgifter. I viss män bli alltså ståthållarämbetena på samma sätt
som länsstyrelserna redovisningsskyldiga gentemot byggnadsstyrelsen. Då
den byggnadstekniska vården av slotten hittills inom ståthållarämbetena
handhafts av de av lxyggnadsstyi''elsen utsedda slottsarkitekterna, torde de
framlagda förslagen icke i och för sig medföra några större organisatoriska
omläggningar inom byggnadsstyrelsen och ståthållarämbetena. Att den föreslagna
anordningen medför en mera ändamålsenlig fördelning av de berörda
myndigheternas arbetsuppgifter, torde vara obestridligt.
Sedan riksmarskalksämbetet förklarat sig i princip icke hava något att
erinra mot en sådan omläggning av riksstatens första huvudtitel som den här
föreslagna och då de framlagda förslagen synas vara ägnade att i flera hänseenden
medföra avsevärda fördelar, finner jag önskvärt, att den ifrågasatta
omläggningen snarast genomföres. Detta torde förutsätta, att riksdagen redan
nu beredes tillfälle taga ställning till de här berörda principfrågorna. Slutligt
förslag i ärendet torde i så fall kunna föreläggas 1945 års riksdag i anslutning
till äskandet av de under första huvudtitehx uppförda anslagen. Därvid få till
prövning upptagas även de frågor rörande byggnadsstyrelsens personalbehov,
till vilka omläggningen eventuellt kan ge upphov.
De spörsmål som uppkomma vid den närmare utformningen av här framlagda
redovisningsförslag torde böra bliva föremål för ytterligare övervägande
i samband med den fortsatta utredningen i ärendet. .Tåg förutsätter
givetvis, att ingen rubbning av de personliga rättigheter och förmåner som
tillkomma Hans Majit Konungen skall ske vid genomförandet av förslagen.
De löner och pensioner, som nu utbetalas från anslagen till de kungl, slotten,
torde böra likställas med nämnda rättigheter och förmåxxer.
Till frågan huruvida Strömsholms och Rosersbergs slott skola hänföras till
statens allmänna fastighetsfond eller försvarsväsendets fastighetsfond. är jag
icke nu beredd att taga ställning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 228.
7
Jag anser xnig i detta sammanhang böra erinra örn, att förutom de kungl,
slotten även sådana kulturhistoriskt betydelsefulla byggnader som Riddarholmskyrkan
och de kungl, teatrarna hittills icke upptagits lill redovisning å
fastighetsfonden. Därest redovisningen av slotten nu ordnas i enlighet med
vad jag här förordat, bör även frågan om redovisningen av nämnda byggnader
upptagas till förnyad prövning.
Vid handläggningen av dessa spörsmål har jag samråd, förutom med riksmarskalksämbetet,
jämväl nied representanter för byggnadsstyrelsen, riksräkenskapsverket
och domänstyrelsen.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen
att godkänna de allmänna grunder för uppställning av riksstatens
första huvudtitel samt för ordnande av fastighetsredovisningen
och fastighetsförvaltningen för de kungl, slotten,
som jag här förordat.
Med bifall till vad föredragande departementschefen
sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,
hemställt, förordnar Hans Majit Konungen, att
proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Ivar Löfqvist.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1944:248 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående redovisning av statens utgifter för de kungl, slotten m. m. a1 i texten
- SU 1944:88 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående redovisning av statens utgifter för de kungl, slotten m. m. s. 1 i texten