Sök i Ratio Lex

Med förslag till kungörelse om ändring i vissa delar av krigsavlöningsreglementet den 15 juni 1939 (nr 278) m. m

1944-02-25 · 33 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 33 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1944:232, Med förslag till kungörelse om ändring i vissa delar av krigsavlöningsreglementet den 15 juni 1939 (nr 278) m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

1

Nr 232.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till

kungörelse om ändring i vissa delar av krigsavlöningsreglementet

den 15 juni 1939 (nr 278) m. m.;

given Stockholms slott den 25 februari 1944.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels godkänna härvid fogade förslag till kungörelse om ändring i vissa

delar av krigsavlöningsreglementet den 15 juni 1939 (nr 278),

dels ock bifalla det förslag i övrigt, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Bihang till riksdagens protokoll 1944.

1 sami.

Nr 232.

Sätt 44

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

Förslag

till

Kungörelse

om ändring i vissa delar av krigsavlöningsreglementet den 15 juni 1939

(nr 278).

Härigenom förordnas, dels att 17 § krigsavlöningsreglementet den 15 juni

1939 skall upphöra att gälla, dels att i 5 § reglementet närmast efter 2 mom.

skall införas ett nytt moment, betecknat 2 a, med i det följande angiven

lydelse, dels ocfc att 2 § samt 5 § 1, 2, 5 och 7 mom. samma reglemente1 skola

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Nuvarande lydelse:

2 §•

Under reglementet hänförlig personal.

1. Detta reglemente gäller med i

3 § angivna undantag för följande

personal:

militär och civilmilitär personal

på aktiv stat, över stat, på reservstat,

på övergångsstat och i reserven;

officerare i väg- och vattenbyggnadskåren

;

i fredstid konstituerade landstorm sofficerare;
värnpliktiga;

samt

annan personal, som, utan att på

grund av värnpliktslagens föreskrifter

eller eljest vara krigstjänstskyldig, antagits

såsom frivillig eller anställts i

särskild befattning.

2. Envar, för vilken detta reglemente

gäller, hänföres till viss mot

hans tjänsteställning svarande krigslöneklass

enligt en till reglementet

hörande tjänsteför teckning.

Föreslagen lydelse:

2 §•

Under reglementet hänförlig personal.

1. Detta reglemente gäller med i

3 § angivna undantag för följande

personal:

militär och civilmilitär personal

på aktiv stat, över stat, på civilanställningsstat,

övergångsstat, avgångsstat,

disponibilitetsstat och reservstat

samt i reserven;

officerare i väg- och vattenbyggnadskåren

;

värnpliktiga, varmed i detta reglemente

avses endast värnpliktiga, som

icke äro fast anställda vid krigsmakten;

samt

annan personal, som, utan att på

grund av värnpliktslagens föreskrifter

eller eljest vara krigstjänstskyldig, antagits

såsom frivillig eller anställts i

särskild befattning.

2. Envar, för vilken detta reglemente

gäller, hänföres till viss mot

hans tjänsteställning svarande krigslöneklass

enligt en till reglementet

hörande tjänsteförteckning; Kungl.

Maj:t dock obetaget att hänföra aspiranter

och kadetter till annan krigslöneklass.

1 Senaste lydelse av 5 § 1, 5 och 7 mom. se 1942: 587 samt av 17 § 1 mom. se 1940: 641.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

3

5§-

Månadslön.

1. Månadslön för den fast anställda

personalen skall, med iakttagande av

vad nedan i denna paragraf föreskrives,

utgå med belopp motsvarande en

tolftedel av årslönen enligt vederbörligt,

för personal på aktiv stat gällande

fredsavlöningsreglemente. Där ej nedan

under a), b), g) och h) samt i 7

mom. annorlunda stadgas, skall lönen

bestämmas efter den lönegrad, till

vilken vederbörandes beställning på

aktiv stat eller, för icke aktiv personal,

den mot beställningen svarande

tjänstegraden (tjänsteklassen) är att

hänföra. Vidare skall iakttagas, att

lönen utgår:

a) för personal på aktiv stat med

undantag av sådan, som omförmäles

under b) här nedan, efter den löneklass,

vederbörande vid krigstjänstgöringens

början tillhörde, och

för reserven tillhörande, pensionsavgången

officer eller underofficer,

som bestrider för pensionerad personal

avsedd arvodesbefattning, efter

den löneklass, till vilken arvodesbefattningen

är hänförd;

5 §•

Månadslön.

1. Månadslön för den fast anställda

personalen utgår, med iakttagande av

vad nedan i denna paragraf föreskrives,

med belopp motsvarande en tolftedel

av årslönen enligt vederbörligt för

personal på aktiv stat för fred gällande

avlöningsreglemente.

Vid tillämpning av bestämmelserna

i första stycket skall, därest icke vad

i 6 och 7 mom. stadgas till annat föranleder,

iakttagas följande.

a) Personal på aktiv stat med undantag

av sådan, som omförmäles

under 1) här nedan, ävensom manskap

över stat och på civilanställningsstat

erhålla lön efter den lönegrad

och löneklass, vederbörande enligt

för fred gällande avlöningsbestämmelser

tillhör.

b) Innehavare av för pensionerad

personal avsedda arvodesbefattningar

erhålla lön efter den löneklass, till

vilken arvodesbefattningen är hänförd.

c) Personal på avgångsstat och

disponibilitetsstat erhåller, i andra

fall än under b) sägs, lön efter den

lönegrad och löneklass, enligt vilka

vederbörande vid tjänstgöring enligt

för fred gällande bestämmelser uppbär

lön.

d) Personal, som tvångsvis överförts

till övergångsstat, ävensom från sådan

stat pensionsavgången, reserven

tillhörande personal erhålla, i andra

fall än under b) sägs, lön efter lönegrad

och löneklass motsvarande dem, enligt

vilka vederbörande uppbär eller

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 232.

omedelbart före inträdet i reserven

uppbar lön på övergångsstat. Den,

som tillhör respektive tillhört lönegraden

O 1, O 2, Uo 1 eller Uo 2 och

som innehar respektive före inträdet

i reserven innehade högre tjänstegrad

än som svarar mot lönegraden i fråga,

erhåller dock lön efter den löneklass

inom högst lönegraden Oa 3

respektive CO 2, vartill han skolat

hänföras, därest hans befordran till

den högre tjänstegraden berättigat till

lön efter den mot tjänstegraden svarande

lönegraden.

e) Personal, som frivilligt överförts

till övergångsstat, ävensom från sådan

stat pensionsavgången, reserven tillhörande

personal erhålla, i andra

fall än under b) sägs, lön efter lönegrad

och löneklass motsvarande dem, enligt

vilka vederbörande uppbär eller

omedelbart före inträdet i reserven

uppbar lön på övergångsstat. Den,

som tillhör respektive tillhört lönegraden

0 1, 0 2, Uo 1 eller Uo 2

och som innehar respektive före inträdet

i reserven innehade högre tjänstegrad

än som svarar mot lönegraden

i fråga, erhåller lön efter den löneklass

inom högst lönegraden Oa 3

respektive UO 2, vartill han skolat

hänföras, därest hans befordran till

den högre tjänstegraden berättigat till

lön efter den mot tjänstegraden svarande

lönegraden.

Lönen må dock utgå efter den högre

löneklass vederbörande med tillämpning

av de för motsvarande personal

på aktiv stat gällande bestämmelserna

örn löneklassuppflyttning skolat tillhöra,

därvid emellertid iakttages, att

endast tjänstgöring, fullgjord efter tidpunkt,

som av Kungl. Maj:t bestämmes,

må tagas i beräkning, att sådan

tjänstgöring skall anses motsvara

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts

c) för officerare, underofficerare och

civilmilitära beställningshavare på reservstat

ävensom personal i reserven,

som avgått från nämnda stat, efter

löneklass motsvarande den, enligt

vilken löntagaren uppbär eller omedelbart

före inträdet i reserven uppbar

avlöning på reservstat;

proposition nr 232.

tjänstgöring under dubbelt så lång tid

i beställning på aktiv stat, att uppflyttning

icke må äga rum, förrän

vederbörande tre år beräknas hava

tillhört den löneklass, varifrån uppflyttning

skall ske, samt att vad örn

hinder mot uppflyttning efter pensionsålders

uppnående är stadgat ej skall

äga tillämpning.

f) Officerare, underofficerare och civilmilitär

personal på reservstat ävensom

personal i reserven, som avgått

från nämnda stat, erhålla, i andra fall

än under b) och g) sägs, lön efter lönegrad

och löneklass motsvarande dem,

enligt vilka vederbörande uppbär eller

omedelbart före inträdet i reserven

uppbar lön på reservstat, varvid generalmajor

anses tillhöra lönegrad och

löneklass Ob 2. Den, som tillhör lönegraden

Oa 2, OaRs 2, UO1 eller UORs 1

respektive tillhört lönegraden O 2 eller

Ilo 2 och som innehar respektive före

inträdet i reserven innehade högre

tjänstegrad än som svarar mot lönegraden

i fråga erhåller lön efter den löneklass

inom närmast högre lönegrad,

vartill han skolat hänföras, därest hans

befordran till den högre tjänstegraden

berättigat till lön efter den mot

tjänstegraden svarande lönegraden.

Lönen må dock utgå efter den högre

löneklass vederbörande med tillämpning

av de för motsvarande personal på

aktiv stat gällande bestämmelserna örn

löneklassuppflyttning skolat tillhöra,

därvid emellertid iakttages, att endast

tjänstgöring, fullgjord efter tidpunkt,

som av Kungl. Maj:t bestämmes, må

tagas i beräkning, att sådan tjänstgöring,

i den mån densamma fullgjorts

på reservstat eller i reserv, skall

anses motsvara tjänstgöring under dubbelt

så lång tid i beställning på aktiv

stat, att uppflyttning icke må äga

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

rum, förrän vederbörande tre år beräknas

Lava tillhört den löneblass,

varifrån uppfattning skall ske, samt

att vad örn hinder mot uppfattning

efter pensionsålders uppnående är

stadgat ej skall äga tillämpning.

g) Reserven tillhörande personal,

som före den 1 juli 1936 avgått från

reservstat, erhåller, i andra fall än

under b) sägs, lön efter lönegrad och

löneklass enligt följande:

generalmajor efter lönegrad och

löneklass Ob 2,

överste efter lönegrad Oa 6, löneklass

15,

major (kommendörkapten av 2. graden)

efter lönegrad Oa 4, löneklass 12,

kompaniofficer, högsta löneklassen,

efter lönegrad Oa 3, löneklass 10,

kompaniofficer, mellersta löneklassen,

efter lönegrad Oa 3, löneklass 8,

kompaniofficer, lägsta löneklassen,

efter lönegrad Oa 2, löneklass 5, dock

att för den, som före avgången från

reservstat befordrats till kapten (ryttmästare),

lönen utgår efter lönegrad

Oa 3, löneklass 7,

underofficer, högre löneklassen,

efter lönegrad UO 2, löneklass 7,

underofficer, lägre löneklassen, efter

lönegrad UO 1, löneklass 4, dock att

för den, som före avgången från reservstat

befordrats till fanjunkare

(motsvarande), lönen utgår efter lönegrad

UO 2, löneklass 5,

fältläkare efter lönegrad Ca 28, löneklass

30, samt

regementsläkare efter lönegrad Ca

26, löneklass 28.

Lönen må dock utgå efter den högre

löneklass vederbörande med tillämpning

av de för motsvarande personal

på aktiv stat gällande bestämmelserna

örn löneklassuppflyttning skolat tillhöra,

därvid emellertid iakttages, att

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 232.

endast tjänstgöring, fullgjord efter tidpunkt,

som av Kungl. Maj:t bestämmes,

må tagas i beräkning, att sådan

tjänstgöring skallanses motsvara tjänstgöring

under dubbelt så lång tid i

beställning på aktiv stat, att uppflyttning

icke må äga rum, förrän vederbörande

tre år beräknas hava tillhört

den löneklass, varifrån uppflyttning

skall ske, samt att vad örn hinder mot

uppflyttning efter pensionsålders uppnående

är stadgat ej skall äga tillämpning.

h) Furirer på reservstat vid Gotlands

trupper erhålla lön efter lönegrad Ma 3,

löneklass 9, samt furirer i reserven,

som avgått från sådan stat, lön efter

lönegrad Ma 3, löneklass 10. Lönen

må dock utgå efter den högre löneklass

vederbörande med tillämpning

av de för motsvarande personal på

aktiv stat gällande bestämmelserna

örn löneklassuppflyttning skolat tillhöra,

därvid emellertid iakttages, att

endast tjänstgöring, fullgjord efter tidpunkt,

som av Kungl. Majit bestämmes,

må tagas i beräkning, att sådan

tjänstgöring skall anses motsvara

tjänstgöring under dubbelt så lång

tid i beställning på aktiv stat samt

att uppflyttning icke må äga rum,

förrän vederbörande ett år eller, då

fråga är örn uppflyttning till löneklasserna

11 och 12, tre år beräknas hava

tillhört den löneklass, varifrån uppflyttning

skall ske.

i) Personal, som erhållit avsked med

tillstånd att lönlös kvarstå i regemente

eller kår, i flottan, i kustartilleriet eller

i flygvapnet, erhåller lön efter den

lönegrad och löneklass vederbörande

skolat tillhöra, därest han kvarstått

i beställning på aktiv stat, dock att

tid efter erhållet avsked må tagas i

beräkning för löneklassuppflyttning

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majlis

d) för reserven tillhörande, från

aktiv stat pensionsavgångna officerare,

underofficerare och civilmilitära beställningshavare

i andra fall än under

a) sägs efter den löneklass (efter löneklass

motsvarande den), löntagaren

omedelbart före inträdet i reserven

tillhörde;

e) för reserven tillhörande, förtidsavgångna

eller i reserven utnämnda

officerare, underofficerare och civilmilitära

beställningshavare, personal,

som lönlös kvarstår i regemente (kår),

i flottan, i kustartilleriet eller i flygvapnet,

samt officerare i väg- och

vattenbyggnadskåren efter lägsta löneklassen

eller den högre löneklass, löntagaren

på grund av fullgjord tjänstgöring

tillhör;

f) för underbefäl i reserv, som avgått

från beställning på aktiv stat,

efter den löneklass löntagaren omedelbart

före inträdet i reserven tillhörde

eller enligt vilken han eljest

jämlikt för fredstid gällande bestämmelser

äger uppbära lön, eller, där

avgången ägt rum före den 1 juli 1940,

efter den löneklass löntagaren med

tillämpning av därefter gällande bestämmelser

skulle hava tillhört;

proposition nr 232.

endast i mån av därunder fullgjord

tjänstgöring. För den, som innehar

högre tjänstegrad än som svarar mot

beställningen, utgår lönen efter den

lönegrad och löneklass, vartill han

skolat hänföras, därest hans befordran

till den högre tjänstegraden berättigat

till lön efter den mot t jäns t^- graden svarande lönegraden.

j) Reserven tillhörande, från aktiv

stat, avgångsstat eller disponibilitetsstat

pensionsavgången personal erhåller,

i andra fall än under b) sägs,

lön efter den lönegrad och löneklass

eller lönegrad och löneklass motsvarande

dem, vederbörande omedelbart

före inträdet i reserven tillhörde eller,

såvitt angår från disponibilitetsstat

pensionsavgången personal, omedelbart

före övergången till dylik stat

tillhörde eller enligt vilka vederbörande

vid tjänstgöring å disponibilitetsstat

senast uppburit lön.

k) Reserven tillhörande förtidsavgången,

reservanställd, reservutnämnd,

värnpliktsavgången, aspirantanställd

och övergångsanställd personal samt

annat underbefäl i reserv än sist sagts

ävensom officerare i väg- och vattenbyggnadskåren

erhålla, i andra fall

än under b) sägs, lön efter den lönegrad

och löneklass, som vederbörande

enligt för fred gällande avlöningsbestämmelser

tillhör, med iakttagande

därvid, att efter tidpunkt, som av

Kungl. Maj.-t bestämmes, fullgjord

tjänstgöring i reserv eller på reservstat

skall anses motsvara fredstjänstgöring

under dubbelt så lång tid samt

att löneklassuppflyttning icke må äga

rum, förrän vederbörande tre år eller,

då fråga är örn uppflyttning till löneklasserna

Ma 2—10, ett år beräknas

hava tillhört den löneklass, varifrån

uppflyttning skall ske.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

b) för bataljonsläkare vid fältläkarkåren,

bataljonsveterinärer vid fältveterinärkåren,

marinläkare av 2. graden,

marinläkarstipendiater och flygläkare

av 2. graden efter lägsta löneklassen

av den för bataljonsläkare bestämda

lönegraden;

g) för reservkadetter vid flottan

efter lägsta löneklassen av den för

flaggkorpral bestämda lönegraden;

h) för i fredstid konstituerade landstormskaptener,

landstormslöjtnanter

och landstormsfänrikar efter respektive

löneklasserna Oa 6, Oa 2 och

Oc a i gällande fredsavlöningsreglemente.

Månadslön utgår, där densamma

är beroende av löntagarens placering

i ortsgrupp, till personal, som omförmäles

under a), efter den ortsgrupp,

vederbörandes förläggningsort vid

krigstjänstgöringens början tillhörde,

samt till övrig fast anställd personal

efter den ortsgrupp, till vilken den

1) Bataljonsläkare vid fältläkarkåren,

marinläkare av 2. graden, marinläkarstipendiater

och flygläkare av 2.

graden erhålla lön efter lägsta löneklassen

av den för bataljonsläkare bestämda

lönegraden samt bataljonsveterinärer

vid fältveterinärkåren efter

lägsta löneklassen av den för bataljonsveterinär

bestämda lönegraden.

Lönen må dock utgå efter den högre

löneklass vederbörande med tillämpning

av de för motsvarande personal

på aktiv stat gällande bestämmelserna

om löneklassuppflyttning skolat

tillhöra, därvid emellertid iakttages,

att endast tjänstgöring fullgjord efter

tidpunkt, som av Kungl. Maj:t bestämmes,

må tagas i beräkning, att sådan

tjänstgöring skall anses motsvara

tjänstgöring under dubbelt så lång

tid i beställning på aktiv stat, att

uppflyttning icke må äga rum, förrän

vederbörande tre år beräknas hava

tillhört den löneklass, varifrån uppflyttning

skall ske, samt att vad örn

hinder mot uppflyttning efter pensionsålders

uppnående är stadgat ej

skall äga tillämpning.

Månadslön utgår, där densamma

är beroende av löntagarens placering

i ortsgrupp, till personal, som omförmäles

under a) och b), efter den ortsgrupp,

vederbörandes förläggningsort

vid krigstjänstgöringens början tillhörde,

samt till övrig fast anställd

personal efter den ortsgrupp, till vilken

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

för vederbörande vid samma tid gällande

mantalsskrivningsorten hänföres.

2. För värnpliktiga---sär
skilda

bestämmelser.

Aspiranter och kadetter, vilka ej

konstituerats i officers eller motsvarande

grad, räknas såsom värnpliktiga,

i den mån ej under 1 mom. g) här ovan

annorlunda stadgas.

Frivilliga likställas — — — annorlunda

förordnar.

5. Beträffande andra---i må
nadslönen.

7. Fast anställd — — — till naturaförmåner.

I andra fall än i föregående stycke

sägs inverkar högre tjänstegrad (tjänsteklass)

än som svarar mot innehavd

beställning icke på den fast anställda

personalens månadslön.

17 §.

Övergående bestämmelser.

1. Personal på övergångsstat ävensom

från sådan stat avgången, reserven

tillhörande personal äger uppbära

månadslön med belopp motsvarande

1/is av årslönen enligt det för

likställd personal å aktiv stat gällande

fredsavlöningsreglementet i den

den för vederbörande vid samma tid

gällande mantalsskrivningsorten hänföres.

2. För värnpliktiga —--sär
skilda

bestämmelser.

Beträffande aspiranter och kadetter

skall iakttagas vad enligt 2 a mom.

stadgas.

Frivilliga likställas---annor
lunda

förordnar.

2 a. I fråga örn aspiranter och kadetter

äger Kungl. Maj:t förordna, att

månadslön icke skall utgå eller ock

utgå enligt särskilda grunder.

5. Beträffande andra---i må
nadslönen.

Uppgår månadslönen för beställningshavare

på avgångsstat eller disponibilitetsstat,

vilken innehar för pensionerad

personal avsedd arvodesbefattning,

icke till det belopp, vederbörande

ägt uppbära såsom avlöning

på avgångsstat respektive såsom

disponibilitetsarvode jämte därå belöpande

tilläggsförmåner, skall månadslönen

ökas med skillnaden.

7. Fast anställd---till na
turaförmåner.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

löneklass (löneklass motsvarande den),

enligt vilken vederbörande löntagare

uppbär eller vid inträdet i reserven

uppbar avlöning på övergångsstat;

och skall lönen därvid utgå efter den

ortsgrupp, till vilken den för löntagaren

vid krigstjänstgöringens början

gällande mantalsskrivningsorten hänföres.

2. Furirer på reservstat vid Gotlands

trupper samt furirer i reserv, som

avgått från nämnda stat, äga uppbära

månadslön med belopp, motsvarande

x/i2 av årslönen för furir på aktiv stat

enligt gällande fredsavlöningsreglemente

beräknad efter en tjänstetid

av 72 månader för furir på reservstat

och 84 månader för furir i reserv.

3. I övrigt skola föreskrifterna i

detta reglemente i tillämpliga delar

gälla för den personal, som avses i

1 och 2 mom.

Denna kungörelse träder i kraft

den 1 juli 1944, dock att för löneklassplacering

efter kungörelsens ikraftträdande

skall så anses som örn kungörelsens

bestämmelser även dessförinnan

ägt tillämpning.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 232.

Utdrag av protokollet över för svar sär enden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet d Stockholms slott den

25 februari 1944.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Gjöres, Ewerlöf, Hubbestad.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anför efter gemensam

beredning med chefen för finansdepartementet följande.

Hittills vunna erfarenheter rörande tillämpningen av krigsavlöningsreglementet

den 15 juni 1939 (nr 278) ha givit vid handen, att reglementet

behöver förtydligas och kompletteras i vissa hänseenden. Väl synas några

mera vägande erinringar knappast vara att framställa mot de allmänna principer,

som varit grundläggande vid reglementets utformning, i den mån

fråga är örn verkliga krigsförhållanden. Vad angår förhållandena under förstärkt

försvarsberedskap och mobilisering har däremot avlöningssystemet

visat sig vara mindre tillfredsställande och i behov av viss omläggning. Den

hittillsvarande tillämpningen av bestämmelserna har sålunda givit anledning

till anmärkningar i åtskilliga hänseenden.

Den 5 juni 1942 beslöt Kungl. Majit tillkalla särskilda utredningsmän

med uppdrag att inom försvarsdepartementet verkställa en allmän översyn

av avlöningsbestämmelserna för personal vid försvarsväsendet under

beredskaps- och krigstjänstgöring. Utredningsmännen, vilka antogo benämningen

1942 års krigsavlöningssakkunniga, avgåvo den 13 februari 1943 utlåtande

med förslag till krigsavlöningsreglemente jämte följ dförfattningar.

Förslaget innebar i vissa avseenden långt gående förändringar och omläggningar

i förhållande till gällande grunder för krigsavlöningens bestämmande.

Den sakligt sett viktigaste förändringen utgjorde förslaget, att viss personal i

försvarsväsendets reserver under krigstjänstgöring skulle avlönas i likhet

med värnpliktiga. I denna del rönte förslaget allvarliga gensagor från praktiskt

taget samtliga hörda myndigheters och personalsammanslutningars sida.

Med hänsyn till de anmärkningar mot förslaget, som yppats under remissbehandlingen,

ansåg jag icke detsamma böra läggas till grund för en framställning

i ämnet till riksdagen.

På min hemställan beslöt emellertid Kungl. Majit den 12 november 1943, att

frågan om revision av krigsavlöningsreglementet skulle inom försvarsdepartementet

göras till föremål för fortsatt handläggning genom särskilt tillkallade

sakkunniga. I anledning härav har inom departementet påbörjats en över
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj-.ts proposition nr 232.

arbetning av krigsavlöningsreglementet jämte tillhörande följ dförfattningar.

Därvid skola beaktas såväl 1942 års krigsavlöningssakkunnigas förslag jämte

däröver avgivna yttranden som i övrigt vissa på Kungl. Maj:ts prövning beroende

framställningar med förslag till ändringar på förevarande område.

Denna utredning lärer icke kunna slutföras inom sådan tid, att förslag till

helt nytt krigsavlöningsreglemente kan föreläggas den nu församlade riksdagen.

Emellertid synes till riksdagen böra avlåtas förslag örn vissa omläggningar

av mera begränsad räckvidd, vilkas genomförande framstår såsom

särskilt angeläget. Jag syftar härvid närmast på frågorna örn reglering a\

avlöningsförmånerna under krigs!jänstgöring för personal på övergångsstat

och reservstat samt från nämnda stater avgangen, reserven tillhörande personal

ävensom för viss personal i krigsmaktens reserver. Det morn försvarsdepartementet

pågående utredningsarbetet har ock i första hand inriktats på

dessa frågor, varvid i en särskilt upprättad promemoria — i det följande benämnd

departementspromemorian — angivits vissa riktlinjer för en förbättring

av löneförmånerna för bland annat berörda personalkategorier.

Över departementspromemorian lia, till följd av remiss, utlåtanden avgivits

av försvar sväsendets lönenämnd, försvarets civilförvaltning, chefen

för försvarsstaben samt cheferna för armén, marinen och flygvapnet. Vidare

ha Svenska officersförbundet, Centralstyrelsen för de svenska reservofficetsförbunden,

Svenska underofficer sförbundet, Svenska reservunderofficersförbundet,

Försvarsväsendets underbefäls förbund samt Civilmilitära tjänstemannaföreningen

beretts tillfälle yttra sig över promemorian.

I viss anslutning till de i departementspromemorian angivna synpunkterna

samt med beaktande av under remissbehandlingen framkomna erinringar

framlägger jag i det följande förslag örn löneförmåner under krigstjänstgöring

för dels personal på övergångsstat och reservstat ävensom från nämnda stater

avgången, reserven tillhörande personal, dels ock viss personal i krigsmaktens

reserver. I samband härmed har jag ansett mig böra upptaga jämväl några i

departementspromemorian behandlade spörsmål beträffande vissa andra peisonalkategorier.

I det följande kommer jag vidare att, i anslutning till ett av försvarsväsendets

lönenämnd i ämnet avgivet förslag, upptaga frågan örn befordran av viss

till övergångsstat tvångsvis överförd personal, vilken varit inkallad till längre

tids tjänstgöring i anledning av förstärkt försvarsberedskap.

1. Avlöningsförmåner under krigstjänstgöring för personal på övergångsstat

och reservstat ävensom från nämnda stater avgången,

reserven tillhörande personal.

Departementspromemorian.

Enligt nuvarande bestämmelser utgår månadslönen för personal på övergångsstat

ävensom för från sådan stat avgången, reserven tillhörande personal

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

efter löneklass motsvarande den, enligt vilken vederbörande uppbär eller

omedelbart före inträdet i reserven uppbar avlöning på övergångsstat.

Denna föreskrift har, framhålles i departementspromemorian, för kompaniofficerare

och underofficerare i åtskilliga fall medfört en såväl i förhållande

till vederbörandes tjänstegrad som i jämförelse med övriga personalgrupper

ogynnsam löneställning. Personal, som tvångsvis överförts till övergångsstat,

ägde visserligen i män av fullgjord tjänstgöring vinna uppflyttning till

högre löneklass inom vederbörlig lönegrad och även vinna befordran till

högre tjänstegrad i tur med den aktiva personalen. För befordran till högre

lönegrad på övergångsstat krävdes emellertid, att vederbörande antingen

uppehölle för pensionerad personal avsedd arvodesbefattning eller eljest

foges i anspråk för ständig tjänstgöring. Någon definition på vad som vore

att anse såsom ständig tjänstgöring funnes icke meddelad. Innebörden av

begreppet ständig tjänstgöring hade ock vållat stor osäkerhet och tvekan i

tillämpningshänseende. Utöver den vederbörande åliggande minimitjänstgöringen

hade personalen i stor utsträckning tagits i anspråk för längre tids

tjänstgöring i följd, utan att tjänstgöringen räknats såsom ständig och berättigat

till befordran till högre lönegrad. Krigstjänstgöring hade sålunda

icke ansetts vara hänförlig till sådan tjänstgöring, som jämlikt kungörelsen

den 23 oktober 1925 (nr 429) med vissa bestämmelser rörande arméns och

marinens övergångsstater vore att betrakta såsom ständig tjänstgöring, och

förty icke berättigat till befordran till högre lönegrad på övergångsstat, även

örn vederbörande varit inkallad till tjänstgöring i oavbruten följd sedan september

1939.

I utlåtande den 13 december 1943 över vissa framställningar om förbättrade

löneförhållanden för personal på övergångsstat hade emellertid försvarsväsendets

lönenämnd framlagt förslag i syfte att även viss angiven längre tids

beredskapstjänstgöring skulle anses såsom ständig tjänstgöring och möjliggöra

befordran till högre lönegrad på övergångsstat. Även vid bifall till lönenämndens

förslag bomme emellertid vid krigstjänstgöring vissa olägenheter

att kvarstå i de fall, där befordran till högre lönegrad på övergångsstat icke

kunde ifrågakomma, exempelvis då vederbörande redan tillträtt pension eller

för sådan befordran föreskriven tjänstgöring icke fullgjorts. Särskilt ogynnsamma

ställde sig de nuvarande bestämmelserna för vissa kompaniofficerare

och underofficerare på övergångsstat i jämförelse med avlöningsförhållandena

för den reservanställda personalen. Såsom exempel härpå kunde

nämnas, att en officer, som tvångsvis överförts till övergångsstat såsom

löjtnant med placering i löneklass Oa 3 och sedermera tillagts kaptens tjänstegrad,

därest han icke konstituerats till högre tjänstegrad under krigstjänstgöring,

uppbure lön såsom löjtnant i löneklass Oa 3 eller Oa 4, under det att

en reservutnämnd kapten uppbure lön lägst efter löneklass Oa 7. Därest,

såsom i det följande föresloges, gynnsammare grunder för bestämmande av

löneklass komme att tillämpas för bland annat reservanställd personal, framträdde

behovet av en förbättrad löneställning för personal på övergångsstat

ännu starkare.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

I lönenämndens förberörda utlåtande hade även uttalats skäligheten av

att såväl till övergångsstat frivilligt överförd personal som till övergångsstat

tvångsvis överförda beställningshavare, vilka icke av lönenämnden föreslagits

erhålla befordran till högre lönegrad på övergångsstat, liksom ock

beställningshavare på reservstat i vissa fall bereddes en förbättrad löneställning

vid tjänstgöring under förstärkt försvarsberedskap och mobilisering.

Enligt lönenämndens mening borde i första hand tillses, att personal på

övergångsstat och reservstat under sådan tjänstgöring icke erhölle lägre avlöning

än i reserven utnämnd personal i motsvarande tjänstegrad.

Yad den till övergångsstat tvångsvis överförda personalen beträffade,

ägde densamma såsom förut framhållits i mån av fullgjord tjänstgöring vinna

uppfattning till högre löneklass inom vederbörlig lönegrad. I syfte att bereda

till övergångsstat tvångsvis överförda kompaniofficerare och underofficerare,

som innehade högre tjänstegrad än som svarade mot beställningen på

övergångsstat, månadslön enligt lönegrad svarande mot den tjänstegrad vederbörande

innehade, syntes böra stadgas, att lönen skulle utgå efter den högre

löneklass, vartill vederbörande vid befordran till mot tjänstegraden svarande

lönegrad skolat hänföras. Med avseende å beställningshavare, som redan tillträtt

pension, vore särskilt att märka, att skäl icke syntes föreligga att vid månadslönens

bestämmande taga hänsyn till befordran till högre tjänstegrad i samband

med eller efter avgång från övergångsstat (befordran i armén, i marinen,

i flygvapnet o. s. v.).

Personal, som frivilligt överförts till övergångsstat, ägde enligt för fred

gällande bestämmelser icke rätt till löneklassuppflyttning. Vid tillämpning

av nuvarande bestämmelser bomme ifrågavarande personal på grund härav

att, oberoende av tjänstetid, befordran och fullgjord tjänstgöring, under krigstjänstgöring

åtnjuta lön efter löneklass motsvarande den, vartill vederbörande

vid övergången till övergångsstat var hänförd. De i den förutnämnda kungörelsen

sv. fört -sami 1925: 429 intagna bestämmelserna vore givetvis avfattade med

hänsyn till föregående anställning på aktiv stat och personalen i fred åliggande

tjänstgöring. För fall av längre tids tjänstgöring hade emellertid de nuvarande

krigsavlöningsbestämmelserna, med hänsyn till för fred gällande föreskrifter,

visat sig icke vara tillfredsställande. I sitt förenämnda utlåtande hade sålunda

försvarsväsendets lönenämnd uttalat, att det synts nämnden skäligt

att bland annat personal, som frivilligt överförts till övergångsstat, bereddes

förbättrad löneställning vid tjänstgöring under förstärkt försvarsberedskap

och mobilisering, varvid i första hand borde tillses, att personalen därunder

icke erhölle lägre avlöning än i reserven utnämnd personal i motsvarande

tjänstegrad.

De skäl, som i det föregående anförts för en förbättrad löneställning vid

tjänstgöring under förstärkt försvarsberedskap och mobilisering för till övergångsstat

tvångsvis överförd personal, ägde i allt väsentligt giltighet även

för personal, som frivilligt överförts till övergångsstat. Det syntes vid sådant

förhållande vara skäligt, att den till övergångsstat frivilligt överförda personalen

i krigsavlöningshänseende helt likställdes med personal, som tvångsvis

överförts till övergångsstat.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

I sitt betänkande med förslag till författning angående försvar sväsendets

reservstater ha 1942 års reservbefälssakkunniga, under erinran om att de sakkunniga

i förslag till reservförordningar förordat en i jämförelse med tidigare

gällande bestämmelser vidgad möjlighet till uppfattning i löneklass för personal

i försvarsväsendets reserver, anfört bland annat följande:

Det kunde synas ligga nära till hands att införa en liknande möjlighet

även i fråga örn personal å reservstat. Detta skulle emellertid för reservstatspersonalen,

som ju åtnjuter lön aret örn och icke, som personalen i reserv,

endast under jämförelsevis korta tjänstgöringsperioder, medföra omfattande

ekonomiska konsekvenser. För fredsförhållanden synas icke heller för en

dylik löneklassuppfattning kunna åberopas några billighetsskäl. De sakkunniga

hava därför icke ansett sig böra föreslå någon förändring i förevarande

avseende. Däremot vilja de sakkunniga i detta sammanhang ifrågasätta,

nili livida icke i samband med pågående revision av krigsavlöningsreglementet

en ändring borde vidtagas i syfte att förbättra reservstatspersonalens

ekonomiska villkor under krigstjänstgöring. För närvarande

galler, att en beställningshavare å reservstat — med undantag för de fåtaliga

lall, då befordran å reservstat äger rum — åtnjuter krigslön enligt löneklass

motsvarande den vederbörande tillhörde vid överflyttningen till reservstat;

möjlighet till uppflyttning i löneklass föreligger ej i annan mån än att vederbörande

i vissa fall kan konstitueras till en högre grad. Enligt krigsavlöningsreglementet

intager sålunda en beställningshavare å reservstat i ekonomiskt

avseende en ofördelaktigare ställning än motsvarande befattningshavare i

reserv, vilket med hänsyn till utbildning, föregående tjänstgöring m m

knappast torde kunna anses befogat.

Försvarsväsendets lönenämnd bär vidare i sitt förberörda utlåtande av den

13 decembei 194o förordat, att beställningshavare på reservstat i vissa fall

beredas förbättrad löneställning vid tjänstgöring under förstärkt försvarsberedskap

och mobilisering.

Peisonalen på reservstat företer, anföres i departementspromemorian, med

avseende å tjänstgörings- och avlöningsförhållanden enligt för fred gällande

bestämmelser åtskilliga likheter med den personal, som frivilligt överförts

till övergångsstat. Med hänsyn härtill syntes för officerare, underofficerare

och civilmilitära beställningshavare på reservstat ävensom för personal i

reserven, som avgått från nämnda stat, bestämmelserna om månadslön

böla utformas i saklig överensstämmelse med de för personal, som frivilligt

överförts till övergångsstat, och från sådan stat pensionsavgången

personal föreslagna bestämmelserna. I fråga örn furirer på reservstat vid

Gotlands trupper samt furirer i reserven, som avgått från nämnda stat,

borde bestämmelserna utformas i överensstämmelse med gällande manskapsavlöningsreglemente,

varvid löneklassen i förhållande till i månader beräknad

tjänstetid borde angivas i enlighet med övergångsbestämmelserna till nämnda

reglemente. I övrigt borde bestämmelserna i fråga anpassas efter vad som

skulle gälla för övrig reservstatspersonal.

Yttranden.

Av de hörda myndigheterna ha försvarsväsendets lönenämnd samt cheferna

för armén, marinen och flygvapnet tillstyrkt det i departementspromemorian

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

skisserade förslaget eller lämnat detsamma utan saklig erinran. Chefen för

försvarsstaben har ansett, att för personal på övergångsstat och reservstat

löneklassuppflyttning borde ske enligt samma grunder, som skulle gälla för

reservanställd personal.

Försvarets civilförvaltning har påyrkat vissa jämkningar i förslaget och i

sådant hänseende anfört huvudsakligen följande.

Vidkommande frågan örn löneställningen för personal på övergångstat och

reservstat är jämväl civilförvaltningen av den meningen att till dessa personalkategorier

hörande beställningshavare, som tagas i anspråk för längre

tids krigstjänstgöring, skäligen böra erhålla en bättre löneställning än som

med nu gällande regler kan beredas vederbörande. Arméförvaltningens

förutvarande civila departement har också vid skilda tillfällen bragt denna

fråga på tal. Örn ämbetsverket sålunda principiellt sett biträder den tanke,

som legat till grund för de i den remitterade promemorian väckta förslagen

i förevarande avseende, synes det dock ämbetsverket tveksamt örn den utformning

förslagen erhållit kan anses vara ur alla synpunkter tillfredsställande.

Civilförvaltningen har därvid särskilt fäst sig vid de föreslagna bestämmelserna

om att ifrågavarande personalkategorier skulle för löneklassplacering

äga taga i beräkning såväl under tidigare tjänstgöring på aktiv stat som efter

överföring till övergångsstat eller reservstat fullgjord tjänstgöring vare sig

denna infallit före eller efter den förstärkta försvarsberedskapens intagande.

Kravet på en förbättrad löneställning för dessa personalkategorier har i

främsta rummet grundats just på den långvariga beredskapst jänstgöring, som

måst åläggas personalen. Under sådana förhållanden synes det knappast påkallat

att i förevarande hänseende taga hänsyn till före beredskapstiden fullgjord

tjänstgöring i vidare mån än detta må ske enligt de för fred gällande

avlöningsbestämmelserna. Visserligen kan det måhända sägas, att för åstadkommande

av största möjliga likhet i förevarande avseende med den reserv

anställda personalen en tillgodoräkning av fullgjord tjänstgöring bör ske i

vidare omfattning än nyss sagts. Även örn detta rent teoretiskt sett kan anses

riktigt måste en löneklassplacering för ifrågavarande personalkategorier efter

de i promemorian angivna riktlinjerna bliva förenad med åtskilliga rent praktiska

svårigheter. Erfarenheterna giva nämligen vid handen att några samlade

uppgifter om personalens tidigare tjänstgöring i åtskilliga fall saknas. Ett

införskaffande av uppgifter härom, avseende längesedan förfluten tid, måste

bliva synnerligen tidsödande och arbetskrävande och i vissa fall, såsom exempelvis

beträffande numera nedlagda förband, knappast vara möjligt utan omfattande

undersökningar av förbandens arkiverade handlingar. Med hänsyn

till de svårigheter, som alltså enligt civilförvaltningens mening skulle vara

förenade med ett genomförande av det härutinnan föreliggande förslaget, kan

ämbetsverket icke tillstyrka detsamma i oförändrat skick. På sätt förut anförts

måste det emellertid anses angeläget att något åtgöres för åstadkommande

av en förbättrad löneställning åt viss övergångsstats- och reservpersonal.

Civilförvaltningen har därför övervägt örn icke ett någorlunda godtagbart

resultat skulle kunna åstadkommas efter mera summariska regler än de

i promemorian föreslagna.

Sålunda synes löneklassuppflyttning böra medgivas med tillgodoräkning

allenast av tjänstgöring fullgjord efter den förstärkta försvarsberedskapens

intagande den 2 september 1939. Genom en sådan begränsning torde de förut

anförda praktiska svårigheterna i väsentlig grad elimineras. För beställningshavare

på övergångsstat med lön enligt lönegraderna Ol och 02 samt Uo 1 och

Uo 2 enligt 1927 års officersavlöningsreglemente samt beställningshavare å

Bihang lill riksdagens protokoll lil l t. 1 sami. Nr 232.

r.sii 4 i

s. 18 Kontrollera mot PDF

Departernentsthefen.

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

reservstat i motsvarande löneläge synes, i den mån vederbörande innehar

högre tjänstegrad än som svarar mot den innehavande beställningen, lön

böra utgå efter lägsta löneklassen i den mot tjänstegraden svarande lönegraden

och uppflyttning till högre löneklass kunna äga rum i mån av fullgjord

tjänstgöring i den högre tjänsteställningen efter ovan angiven tidpunkt

den 2 september 1939. Vid tjänstgöringstidens beräknande torde få tilllämpas

de regler, som gälla för den till övergångsstat tvångsvis överförda

personalen. Beträffande innehavandet av högre tjänstegrad än som svarar

mot vederbörlig beställning ifrågasätter civilförvaltningen, örn anledning

föreligger att räkna med annan gradbefordan än i regemente, i flottan o. s. v.

och högst dylik befordran till kapten respektive fanjunkare (motsvarande).

Nu ifrågasatta regler böra gälla även för motsvarande reserven tillhörande

personal, som avgått från övergångsstat och reservstat.

Från de över departementspromemorian hörda personalsammanslutningarnas

sida lia några sakliga erinringar icke framställts mot det i promemorian

på förevarande punkt föreslagna.

För all personal, som är underkastad krigsavlöningsreglementets tillämpning,

gäller att uppflyttning till högre löneklass må äga rum endast i den

mån Kungl. Majit sådant föreskriver. Dylik föreskrift har meddelats att tills

vidare gälla under förstärkt försvarsberedskap. För närvarande synes anledning

icke föreligga att vidtaga någon ändring härutinnan. I händelse av krig

eller eljest vid skärpning av nuvarande läge torde emellertid frågan örn löneklassuppflyttning

böra tagas under förnyat övervägande.

I fråga örn löneställningen för personal på övergångsstat och reservstat

samt från nämnda stater pensionsavgången, reserven tillhörande personal ha

erinringar särskilt riktats mot att kompaniofficerare och underofficerare

vid tjänstgöring under tid, då krigsavlöningsreglementet är tillämpligt, i

många fall erhålla lägre avlöning än reservanställd personal i motsvarande

tjänstegrad. Detta förhållande sammanhänger främst med att personal,

som frivilligt överförts till övergångsstat eller som övergått till reservstat,

enligt nuvarande bestämmelser oberoende av befordran till högre

tjänstegrad vid tjänstgöring under beredskap och i krig — därest icke

konstituera sker till högre tjänstegrad — erhåller lön enligt den lönegrad,

vilken vederbörande tillhörde Aud avgången från aktiv stat. Särskilt med

hänsyn till personalens föregående utbildning och anställning på aktiv stat

framstår det emellertid såsom otillfredsställande, att densamma i vissa fall

får åtnöjas med lägre lön än motsvarande reservanställd personal. Jag biträder

fördenskull det i departementspromemorian framförda förslaget, att

lönen för kompaniofficerare och underofficerare på övergångsstat och reservstat

samt från nämnda stater pensionsavgången, reserven tillhörande

personal skall utgå lägst efter den lägsta löneklassen inom den mot tjänstegraden

svarande lönegraden.

Personal, som tvångsvis överförts till övergångsstat, äger enligt för fred

gällande bestämmelser för löneklassuppflyttning tillgodoräkna sig före

uppnådd pensionsålder fullgjord tjänstgöring enligt vissa närmare angivna

grunder. Vad i promemorian föreslagits i fråga örn bestämmande av löne
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

klass för sagda personal överensstämmer i sak med vad som för närvarande

gäller. För egen del ifrågasätter jag icke någon avvikelse från förslaget på

denna punkt.

I fråga örn beräkning av tjänstgöringstid för uppf lyftning i högre löneklass

av personal, som frivilligt överförts till övergångsstat, samt av personal

på reservstat bör hänsyn tagas till vad härutinnan kan komma att

föreskrivas för den reservanställda personalen. Personal, som frivilligt överförts

till övergångsstat, samt personal på reservstat är för närvarande varken

i fred eller under krigs- och beredskapsförhållanden berättigad att inom

vederbörlig lönegrad vinna uppflyttning i högre löneklass, oavsett längden

av fullgjord tjänstgöring. Enligt det i promemorian skisserade förslaget

skulle ifrågavarande personalkategorier för löneklassplacering äga taga i

beräkning såväl tidigare i anställning på aktiv stat som efter överföringen

till övergångsstat eller reservstat fullgjord tjänstgöring, vare sig denna infallit

före eller efter den förstärkta försvarsberedskapens intagande. Gentemot

detta förslag har försvarets civilförvaltning bland annat anmärkt, att

ett genomförande av detsamma måste bliva förenat med praktiska svårigheter.

Införskaffandet av uppgifter örn tjänstgöringsförhållanden, avseende längesedan

förflutna tidsperioder, skulle enligt ämbetsverkets mening bliva synnerligen

tidsödande och arbetskrävande och i vissa fall, såsom exempelvis

beträffande numera nedlagda förband, knappast låta sig göra utan omfattande

undersökningar av förbandens arkiverade handlingar. Civilförvaltningen

har för sin del förordat, att för löneklassuppflyttning må tagas i

beräkning allenast tjänstgöring, som fullgjorts efter den förstärkta försvarsberedskapens

intagande den 2 september 1939, med tillämpning därvid av

de regler, som gälla för den till övergångsstat tvångsvis överförda personalen.

De av civilförvaltningen sålunda anförda synpunkterna torde icke kunna frånkännas

sakligt fog, helst som det här gäller att bereda personalen ekonomisk

kompensation just på grund av den beredskapstjänstgöring, som ålagts densamma.

För egen del anser jag mig med hänsyn härtill böra förorda den begränsningen

i förhållande till det i promemorian framförda förslaget, att allenast tid,

som infallit efter den 2 september 1939, må tagas i beräkning för bestämmande

av löneklass för sagda personal. Såsom förut framhållits, anser jag i övrigt bestämmelserna

för ifrågavarande personalgrupper böra utformas i saklig

överensstämmelse med föreskrifterna för den reservanställda personalen.

I anslutning till vad jag i det följande kommer att föreslå för viss reservpersonal,

förordar jag fördenskull, att personal, som frivilligt överförts till

övergångsstat, samt personal j)å reservstat ävensom från nämnda stater pensionsavgången

personal medgives rätt att under tid då krigsavlöningsreglementet

är tillämpligt vinna uppflyttning till högre löneklass i mån av — efter

tidpunkt, som av Kungl. Majit bestämmes — fullgjord tjänstgöring. Såsom

civilförvaltningen förutsatt, bör härvid tjänstgöringen anses motsvara tjänstgöring

under dubbelt så lång tid i beställning på aktiv stat. Det må framhållas,

att detta givetvis icke innebär förkortning av den minimitid örn tre år,

varunder vederbörande med tillämpning av fredsbestämmelsema för aktiv

personal skolat tillhöra en viss löneklass, innan uppflyttning kan ske.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 232.

Yad här ovan sagts om personal, som frivilligt överförts till övergångsstat,

och om personal på reservstat gäller även beträffande bataljonsläkare

vid fältläkarkåren m. fl. läkare samt bataljonsveterinär vid fältveterinärkåren.

2. Avlöningsförmåner under krigstjänstgöriug för viss personal i

krigsmaktens reserver.

Departementspromemorian.

I skrivelse den 6 november 1942 med förslag till förordningar angående

personal i arméns, marinens och flygvapnets reserver anförde, såsom i departementspromemorian

framhålles, 1942 års reservbefälssakkunniga i fråga

örn lönegrads- och löneklassplacering i fredstid för den personal, varom här

är fråga, i huvudsak följande.

Huvudregeln för reservpersonalens avlöningsförhållanden är för närvarande,

att denna personal under tjänstgöring avlönas enligt samma grunder

som motsvarande personal på aktiv stat. Härutinnan förutsätta de sakkunniga

ingen ändring.

Yad beträffar löneklassplacering av reservpersonalen gäller för närvarande,

att denna personal från början placeras i lägsta löneklassen inom

vederbörlig lönegrad och att för uppflyttning i löneklass erfordras effektiv

tjänstgöring under samma tid som i militära avlöningsreglementet f öreskri - ves för löneklassuppflyttning av personal på aktiv stat d. v. s. sammanlagt

tre år. Sistberörda förhållande har vid åtskilliga tillfällen varit föremål

för kritik från personalhåll. Sålunda har påpekats, att med nuvarande fordran

på tre års effektiv tjänstgöring en löneklassuppflyttning så gott som aldrig

kunde komma till stånd. Särskilt orättvist har detta ansetts vara i fråga örn

den äldre personal som inkallats till beredskapstjänst. Lönen enligt krigsavlöningsreglementet

är nämligen baserad på vederbörandes löneförmåner

i fred.

De sakkunniga vilja för sin del tillstyrka, att de nuvarande reglerna för löneklassuppflyttning

för reservpersonalen uppmjukas, så att sådan uppflyttning

kan komma även den personal till godo, som endast fullgör sin åliggande fredstjänstgöring,

något som nu icke är fallet. Särskilt ur synpunkten att låta äldre

reservpersonal, som inkallas till beredskapstjänstgöring, komma i en fördelaktigare

löneställning än som nu är möjligt, synes det vara angeläget att

omarbeta de nuvarande bestämmelserna i ämnet. Emellertid anse sig de

sakkunniga icke kunna tillstyrka en anordning, enligt vilken reservpersonalen

skulle i fråga örn löneklassuppflyttning helt likställas med den aktiva personalen.

Detta synes de sakkunniga knappast vara rimligt vare sig ur saklig

eller statsekonomi synpunkt. Efter att ha dryftat ett flertal tänkbara alternativ

för frågans lösning ha de sakkunniga funnit sig böra föreslå, att löneklassuppflyttning

för reservpersonalen sker i hälften så snabb takt som för

den aktiva personalen, d. v. s. i allmänhet efter att ha tillhört en och samma

löneklass i sex år. Det praktiska resultatet härav blir exempelvis, att en

löjtnant kommer upp i löneklassen Oa 4 vid 32 å 33 års ålder, att en vid cirka

36 års ålder till kapten utnämnd reservofficer vid 54 års ålder kommer upp

i den högsta löneklassen för kapten, att en underofficer kommer upp i löneklassen

UO 2 vid 32 å 33 års ålder samt att en vid cirka 38 års ålder till

fanjunkare utnämnd underofficer vid cirka 50 års ålder kommer upp i den

näst högsta löneklassen, UO 6.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

Den sålunda föreslagna regeln måste emellertid kompletteras med en

bestämmelse av innebörd, att fullgjord effektiv tjänstgöring berättigar till

löneklassuppflyttning på samma sätt som för närvarande.

I den på grundval av reservbefälssakkunnigas förslag till 1943 års riksdag

avlåtna propositionen nr 143 angående krigsmaktens reservpersonal

anförde föredragande departementschefen i fråga örn lönegrads- och löneklassplacering

bland annat följande (s. 53 och 54).

Såsom fredstjänstgöring torde i avlöningshänseende böra betraktas tjänstgöring,

som åligger vederbörande enligt de blivande förordningarna örn

reserverna och äger rum under sådana förhållanden att särskilda krigs- eller

beredskapsavlöningsbestämmelser icke äro tillämpliga. Avlöning till personal

i reserverna under dylik fredstjänstgöring anser jag, i likhet med de sakkunniga,

böra utgå såsom hittills och alltså i princip enligt samma grunder

som för motsvarande personal på aktiv stat.

Frågan om beredskapsinkallades avlöning bör emellertid enligt min mening

icke vara avgörande för regleringen av avlöningsförmånerna under

ordinarie fredstjänstgöring, allrahelst som krigsavlöningsreglementet för

närvarande är föremål för översyn. Löneklassplaceringen under ordinarie

tjänstgöring synes tvärtom böra bestämmas utan avseende å annan tjänstgöring.

Från denna utgångspunkt torde tillräckliga skäl icke föreligga att

frångå hittills gällande principer för löneklassuppflyttning.

Vid behandling av propositionen anförde riksdagen i den del varom här

är fråga (skrivelse nr 450, s. 11 och 12) följande.

I likhet med de sakkunniga och departementschefen har riksdagen funnit,

att avlöningen till personal i reserverna under fredstjänstgöring, som åligger

vederbörande enligt de blivande förordningarna om reserverna och äger rum

under sådana förhållanden att särskilda krigs- eller beredskapsavlöningsbestämmelser

icke äro tillämpliga, liksom hittills bör utgå enligt samma

grunder som för motsvarande personal på aktiv stat.

Vidkommande frågan örn reglerna för löneklassuppflyttning har riksdagen,

jämväl i likhet med departementschefen, funnit tillräckliga skäl icke vara

för handen att för reservpersonalens del införa andra regler än för den

aktiva personalen, nämligen att för löneklassuppflyttning skall fordras en

effektiv tjänstgöring av sammanlagt tre år. Hittills gällande bestämmelser

för reservpersonalen i förevarande avseende böra alltfort äga tillämpning.

Till stöd härför har riksdagen ansett kunna anföras, att reservpersonalens

ordinarie tjänstgöring icke är av den omfattning, att därunder utgående lön

kan bliva av betydelse för vederbörandes bedömande av lämpligheten att

åtaga sig anställning i reserven med därmed förbunden tjänstgöringsskyldighet

i fredstid. Riksdagen har emellertid förutsatt, att frågan om reglerna

för löneklassuppflyttning och avlöningsförmånerna över huvud taget för

reservpersonal under beredskaps- och krigstjänstgöring skall komma att upptagas

till prövning av Kungl. Maj:t i samband med pågående översyn av

krigsavlöningsreglementet. Enligt riksdagens mening måste nämligen frågan

örn löneförmånerna för reservpersonalen under dylik tjänstgöring bedömas

ur andra synpunkter, än när det gäller spörsmålet om löneförmånerna under

normal fredstjänstgöring, enär reservpersonalen under annan tjänstgöring

än vanligen förekommande fredstjänstgöringsperioder kan vara helt beroende

av med anställningen i reserven förenade löneförmåner.

Med anledning av riksdagens sålunda gjorda uttalande har i departementspromemorian

upptagits till närmare prövning frågan om den löneklass efter

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

vilken lönen skall utgå för förtidsavgången, reservanställd, värnpliktsavgången,

övergångsanställd oell aspirantanställd reservpersonal under beredskaps-

och krigstjänstgöring.

Såsom 1942 års reservbefälssakkunniga framhållit, syntes —• anföres i

promemorian — varken ur saklig eller statsekonomisk synpunkt skäl vara

för handen att i förevarande avseende helt likställa reservpersonalen med

personal på aktiv stat. Därest emellertid en förbättring av reservpersonalens

löneförmåner ansåges böra ske, torde en tänkbar lösning av frågan vara, att

— i överensstämmelse med nämnda sakkunnigas förslag — reservpersonalen

medgåves att för bestämmande av löneklass likställa anställning i reserv i

ses år nied tre års anställning på aktiv stat. För att icke denna beräkningsgrund

vid längre tids beredskaps- och krigstjänstgöring skulle bliva mindre

förmånlig än nuvarande regler för löneklassuppflyttning, måste emellertid,

likaså i överensstämmelse med nämnda sakkunnigas förslag, ifrågavarande

lönetursregel kompletteras med en bestämmelse av innebörd, att tjänstgöring,

som med tillämpning av de för motsvarande personal på aktiv stat

gällande bestämmelserna berättigade till löneklassuppflyttning, skulle anses

motsvara anställning i reserv under dubbelt så lång tid. För bestämmandet

av den löneklass, efter vilken lönen skulle utgå, erfordrades vidare en föreskrift

örn att vad i militära avlöningsreglementet och manskapsavlöningsreglementet

stadgades örn uppflyttning till högre löneklass vid ingången av

kalenderkvartal eller kalendermånad, om uppskov med löneklassuppflyttning

på grund av mindre väl vitsordad tjänstgöring samt om löneklassplacering

vid befordran skulle äga motsvarande tillämpning vid bestämmandet av

löneklass enligt krigsavlöningsreglementet. Vid bestämmandet av löneklass

i högre lönegrad på grund av befordran till högre tjänstegrad (tjänsteställning,

tjänsteklass) borde dock tagas i beräkning den tid av högst sex år

(för furir i lägre löneklass än Ma 10 två år), varunder vederbörande beräknades

ha tillhört löneklassen närmast under den, till vilken han på grund

av befordran skulle hänföras.

Enligt 14 § 3 mom. andra stycket reservbefälskungörelsen för armén och

motsvarande stadganden i reservbefälskungörelserna för marinen och flygvapnet

skulle hinder ej föreligga mot uppflyttning till högre löneklass efter

pensionsålders uppnående. Med hänsyn härtill torde något förbud mot tillträdande

av lön efter högre löneklass efter uppnådd pensionsålder icke böra

stadgas i förevarande sammanhang.

Någon motsvarighet till den för personal på aktiv stat gällande föreskriften,

att beställningshavaren skulle ha under minst fyra femtedelar av

den tid, som erfordrades för vinnande av uppflyttning till högre löneklass,

bestritt sin egen eller på grund av förordnande annan statens tjänst,

torde icke böra föreskrivas. Med de ifrågasatta föreskrifterna för bestämmande

av löneklass kunde denna bestämmelse, den s. k. fyra femtedelsregeln,

få betydelse endast för det fall, att vederbörande under treårsperioden närmast

efter tillträdandet av lön enligt viss löneklass fullgjort tjänstgöring

under minst fyra femtedelar men under mindre än tre hela år. Ett slopande

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

23

av fyra femtedelsregeln kunde visserligen i enstaka fall medföra någon försämring

i förhållande till nuvarande bestämmelser. Med hänsyn till den avsevärda

förbättring i lönehänseende, som de ifrågasatta bestämmelserna i

stort sett innebure, syntes man emellertid kunna bortse från de sällan förekommande

fall, då en försämring i förhållande till nuvarande lönetursberäkning

kunde inträffa.

Den av riksdagen förordade omprövningen av reservpersonalens avlöningsförhållanden

under beredskaps- och krigstjänstgöring hade närmast motiverats

med att personalen under det nuvarande beredskapstillståndet tagits

i anspråk för tjänstgöring under mera avsevärda tidsperioder. I anslutning

härtill syntes, såsom alternativ till det i det föregående skisserade förslaget,

kunna övervägas att såsom villkor för erhållande av månadslön enligt de förordade

grunderna uppställa fordran jämväl på viss efter den 2 september

1939 fullgjord tjänstgöring i reserven, förslagsvis minst ett års tjänstgöring.

Emellertid torde den reservpersonal, som innehade så lång tids anställning

i reserven, att med tillämpning av de ifrågasatta beräkningsgrunderna högre

löneklass än den lägsta inom lönegraden kunde ifrågakomma, numera ha fullgjort

minst ett års beredskapstjänstgöring. De enstaka fall, då personal i

reserven varom här vore fråga ännu icke fullgjort minst ett års beredskapstjänstgöring,

torde inskränka sig till sådan personal som på grund av sin

civila anställning icke finge inkallas till tjänstgöring. En föreskrift örn ett

års beredskapstjänstgöring såsom villkor för erhållande av månadslön enligt

de ifrågasatta nya beräkningsgrunderna torde sålunda icke få större praktisk

betydelse. Å andra sidan syntes en eventuell kvalifikationstid knappast böra

sättas högre än till ett år.

Det borde framhållas, att införandet av en särskild kvalifikationstid för

erhållande av månadslön enligt de ifrågasatta reglerna erfordrade särskilda

föreskrifter örn den löneklass, enligt vilken lönen skulle utgå, innan kvalifikationstiden

uppnåtts.

Yttranden.

Vad i departementspromemorian anförts rörande förbättring av löneförmånerna

under beredskaps- och krigstjänstgöring för reservpersonalen har

tillstyrkts eller lämnats utan saklig erinran av för svar sväsendets lönenämnd,

chefen för försvarsstaben samt cheferna för armén, marinen och flygvapnet.

Försvarets civilförvaltning har påyrkat vissa jämkningar i begränsande riktning,

varemot flertalet personalsammanslutningar framställt önskemål om

längre gående förbättringar än enligt det i promemorian skisserade förslaget.

Ur de avgivna yttrandena må följande återgivas.

Försvarsväsendets lönenämnd: I utlåtande den 17 december 1942 över

1942 års reservbefälssakkunnigas förslag till förordningar angående personal

i arméns, marinens och flygvapnets reserver uttalade lönenämnden, att det

kunde ifrågasättas, huruvida reservpersonalens lönetursrätt borde utformas

efter den jämförelsevis gynnsamma regel som de sakkunniga föreslagit eller

att i fråga om reservpersonalen skulle medgivas att för bestämmande av löneklass

anställning i reserv i sex år finge likställas med tre års anställning på

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

aktiv stat. Därest emellertid löneturen för ifrågavarande personal borde

grundas på ett system med löneklassuppflyttningar efter viss tjänstetid inom

en och samma löneklass, syntes någon mera avgörande invändning knappast

kunna riktas mot den av de sakkunniga förordade avvägningen av kvalifikationstiden

för sådan uppflyttning. Ett system med längre tidsintervaller skulle

nämligen bliva av ringa praktisk betydelse för den därav berörda personalen.

Vad lönenämnden sålunda uttalat avsåg reservpersonalens avlöningsförhållanden

under densamma åliggande fredstjänstgöring. När nu de sakkunnigas

förslag i departementspromemorian förordas till genomförande under beredskaps-

och krigstjänstgöring, synas de betänkligheter, som kunde hysas mot

förslaget, då det gällde fredsförhållanden, böra vika. Att — såsom i promemorian

alternativt ifrågasatts -— krav på särskild kvalifikationstid skulle uppställas

för erhållande av månadslön enligt ifrågavarande gynnsamma löneklassplaceringsregel,

kan lönenämnden därför icke finna påkallat.

Försvarets civilförvaltning: Även för personal i reserven föreslås i promemorian

en förbättrad löneställning. Då kraven på en dylik förbättring för

övergångsstats- och reservstatspersonalen i viss mån motiverats med de

reservpersonalen tillkommande förmånerna, vill det synas som örn de föreslagna

åtgärderna för reservpersonalen skulle leda till vissa ojämnheter även

i fortsättningen.

Vad beträffar det föreslagna systemet för löneklassplacering av viss reservpersonal

avviker detsamma i olika avseenden från hittills tillämpade regler.

Det är att befara, att härigenom kommer att vållas åtskillig osäkerhet i tilllämpningen.

Bibehållande av treårsintervaller för löneklassplacering synes

därför vara att förorda. Beträffande tjänstgöringstidens beräkning bör

emellertid hinder icke möta att tillämpa sådan dubbelräkning, som medges

för den tili övergångsstat tvångsvis överförda personalen, dock allenast i

vad avser tid efter försvarsberedskapens intagande den 2 september 1939.

Skulle en lösning enligt nu angivna riktlinjer icke anses tillfyllest för att

tillförsäkra vederbörande en såsom skälig ansedd lön, skulle man måhända

kunna tänka sig att övergå till ett rent schablonmässigt system, där lönen

oavsett längden av fullgjord tjänstgöring utginge efter viss i förhållande till

vederbörandes levnadsålder bestämd löneklass. Sålunda kunde exempelvis

en kapten intill 45 års ålder erhålla lön efter lägsta löneklassen i kaptenslönegraden,

under åren mellan 45 och 50 år efter närmast högre löneklass

o. s. v. för att vid 55 års ålder få slutlön i kaptenslönegraden.

Måhända kan man tänka sig en kombination av detta system med de förut

angivna reglerna.

Centralstyrelsen för de svenska reservofficersförbunden: Ett av chefen för

armén tidigare framfört förslag örn löneklassuppflyftning vart tredje år för

reservpersonalen bör godtagas att gälla under den tid, krigsavlöningsreglementet

är tillämpligt. Därest emellertid förslaget örn uppflyttning först vart

sjätte år skulle accepteras, böra bestämmelserna så utformas, att någon försämring

av de enligt nu gällande föreskrifter föreliggande möjligheterna till

löneklassuppflyttning icke inträder genom borttagandet av den s. k. fyra

femtedelsregeln. För införandet av särskild kvalifikationstid föreligga

enligt förbundets mening icke några bärande skäl.

Svenska reservunderofficersförbundet: Förbundet erinrar örn att för
bundet

tidigare i olika sammanhang anfört, att reservpersonalen vid tjänstgöring

under beredskap och krig borde erhålla avlöning i full paritet med

motsvarande personal på aktiv stat. Förbundet hänvisar dessutom till sin

framställning den 10 november 1943 angående löneklassplacering för reservpersonal

under beredskapstjänstgöring, vari förbundet uttalat, att vid inkallelse

till beredskaps- och krigstjänstgöring reservpersonalen borde kon
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Marits proposition nr 232.

stitueras att för tjänstgöringstiden uppbära lön enligt den löneklass, som

tillkommer motsvarande årsklass på aktiv stat.

Förbundet kan icke finna, att den i promemorian föreslagna löneklassuppflyttningen

skulle medföra en rättvis lösning av föreliggande problem. Enligt

förbundets uppfattning tala sakliga skäl för reservpersonalens likställighet

i lönehänseende med motsvarande personal på aktiv stat. Denna sin uppfattning

grundar förbundet på det faktum, att någon mera påvisbar skillnad

i tjänstbarhets- eller tjänstgöringshänseenden för närvarande icke torde finnas

mellan de olika fast anställda underofficerskategorierna. För principen full

paritet i lönehänseende med motsvarande personal på aktiv stat av samma

årsklass tala framförallt de sociala skälen, att vad reservunderofficerarna beträffar

det till övervägande del gäller familjeförsörjare samt att personalen

under långvarig tjänstgöring blir helt beroende av de med reservanställningen

förenade förmånerna.

Försvarväsendets underbefälsförbund: Enligt förbundets mening kan man

knappast hävda, att förslaget fullt beaktar det av 1943 års riksdag gjorda påpekandet,

att reservpersonalen under annan tjänstgöring än vanligen förekommande

fredstjänstgöring kan vara helt beroende av med anställningen i

reserven förenade löneförmåner. Örn så anses vara förhållandet, synes anledning

knappast föreligga att ge reservpersonalen en sämre löneställning än

den jämnårige beställningshavaren på aktiv stat.

Enligt förbundets mening skulle införandet av en särskild kvalifikationstid

motverka ett av de väsentligaste syftemålen med de föreslagna reglerna,

nämligen att för i främsta rummet äldre reservpersonal redan vid påbörjandet

av tjänstgöring under förstärkt försvarsberedskap eller vid mobilisering

säkerstäila den löneställning, som med hänsyn till den sannolika försörjningsbördan

kan bedömas skälig.

Beträffande reserven tillhörande förtidsavgången, reservanställd, reservutnämnd,

värnpliktsavgången, aspiran tanställd och övergångsanställd personal

samt annat underbefäl i reserven än sistsagda personal ävensom

officerare i väg- och vattenbyggnadskåren har ifrågasatts, att personalen

skulle äga att för uppflyttning i högre löneklass taga i beräkning även tid, varunder

vederbörande utan att ha fullgjort tjänstgöring tillhört reserven. Förslaget

innebär i sak, att av den tid, vederbörande icke tjänstgjort, hälften

skulle få tagas i beräkning för löneklassuppflyttning. Med hänsyn särskilt

till de kostnader, som ett genomförande av förslaget i denna del skulle innebära,

kan jag icke tillstyrka en så långt gående förbättring av reservpersonalens

avlöningsförmåner. Emellertid synes det mig skäligt, att den reservpersonal.

varom här är fråga, vid tjänstgöring under beredskap och krig erhåller

någon förbättring i nu utgående avlöningsförmåner. En dylik förbättring

torde på sätt försvarets civilförvaltning föreslagit kunna åstadkommas

genom att tjänstgöring fullgjord efter den 2 september 1939 medgives

dubblerad på sätt gäller för den till övergångsstat tvångsvis överförda personal,

vilken icke uppehåller för pensionerad personal avsedd arvodesbefattning

eller eljest tages i anspråk för ständig tjänstgöring. Jag förordar sålunda,

att för här avsedd personal tjänstgöring, som fullgjorts efter tidpunkt,

som av Kungl. Majit bestämmes, anses motsvara tjänstgöring under dubbelt

så lång tid i beställning på aktiv stat.

Departements
chefen
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

3. Avlöningsförmånerna för vissa nytillkomna personalgrupper, för

personal i arvodesbefattning, m. m.

I departementspromemorian ha, förutom frågan om löneförmånerna för personal

å övergångsstat och reservstat samt i krigsmaktens reserver, upptagits

några spörsmål berörande jämväl andra kategorier av fast anställd personal

(5 § 1 mom. krigsavlöningsreglementet).

Under 5 § 1 mom. a) krigsavlöningsreglementet böra, anföres i promemorian,

intagas de efter utfärdandet av krigsavlöningsreglementet nytillkomna personalkategorierna

volontärer över stat och manskap på civilanställningsstat.

Gällande fredsavlöningsbestämmelser för innehavare av ar v ode sbefattningar,

avsedda att bestridas av pensionerad militär personal,

återfinnas i Kungl. Maj:ts brev den 30 juni 1942. Enligt brevet äger

innehavare av arvodesbefattning uppbära arvode till belopp, motsvarande

lönen enligt militära avlöningsreglementet i den löneklass, till vilken arvodesbefattningen

enligt av Kungl. Majit meddelade bestämmelser är hänförd.

Tills vidare skall arvodesbefattning i första hand besättas med lämplig, till

övergångsstat tvångsvis överförd beställningshavare. Enligt av Kungl. Majit

för varje särskilt fall meddelade beslut ha till innehavare av arvodesbefattning

förordnats även personal, som frivilligt överförts till övergångsstat,

ävensom personal på avgångsstat och reservstat samt reservanställd personal.

Då enligt gällande bestämmelser allenast sådan innehavare av arvodesbefattning,

som tillhör reserven såsom pensionsavgången, skall uppbära månadslön

efter den löneklass, till vilken arvodesbefattningen hänförts (5 § 1 mom. a)

krigsavlöningsreglementet), under det att annan innehavare av sådan befattning

skall åtnjuta den månadslön, som tillkommer honom i hans egenskap

av beställningshavare på övergångsstat, avgångsstat, reservstat eller i reserven,

har Kungl. Majit i samband med beslut örn förordnande å arvodesbefattning

av annan sådan beställningshavare för åstadkommande av enhetlighet

i fråga örn avlöningen plägat föreskriva, att vederbörande skall överföras

på fredsstaf.

Genom att i stället stadga, anföres i departementspromemorian, att innehavare

av för pensionerad personal avsedd arvodesbefattning skulle åtnjuta

månadslön efter den löneklass, till vilken arvodesbefattningen vore hänförd,

komme samtliga arvodestagare att bliva underkastade krigsavlöningsreglementet.

Överförande till fredsstat av vissa arvodestagare med ty åtföljande

tillämpning av fredsbestämmelser angående tjänstgöringstraktamente m. m.

skulle således icke vidare erfordras. Till förhindrande av att personal på

avgångsstat eller disponibilitetsstat i här nämnd arvodesbefattning skulle

komma att vidkännas minskning i vederbörliga fredsavlöningsförmåner, borde

emellertid förevarande stadgande kompletteras med en mot föreskrifterna i

6 § 2 mom. kungörelsen den 30 juni 1942 (nr 684) örn avgångsstat för personal

vid försvarsväsendet och 7 § 2 mom. kungörelsen den 30 juni 1942 (nr 686) örn.

disponibilitetsstat för personal vid försvarsväsendet svarande bestämmelser.

Denna bestämmelse skulle således innebära, att därest månadslönen för beställ
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts ■proposition nr 232.

ningshavare på avgångsstat eller disponibilitetsstat, vilken innehade arvodesbefattning,

icke skulle uppgå till det belopp han ägde uppbära såsom avlöning

på avgångsstat, respektive såsom disponibilitetsarvode jämte därå

belöpande tilläggsförmåner, beställningshavaren skulle äga utfå skillnaden.

Under 5 § 1 mom. borde vidare intagas bestämmelser beträffande de efter

utfärdandet av krigsavlöningsreglementet nytillkomna personalkategorierna

personal på avgångsstat och personal på disponibilitetsstat.

Bestämmelser angående månadslön för personal, som erhållit avsked

med tillstånd att såsom lönlös kvarstå i regemente (kår),

i flottan, i kustartilleriet eller i flygvapnet, äro för närvarande intagna under

5 § 1 mom. e). Enligt nämnda bestämmelser utgår månadslön för sagda personal

efter lägsta löneklassen i den mot tjänstegraden svarande, för personal

på aktiv stat gällande lönegraden eller den högre löneklass, vederbörande

på grund av fullgjord tjänstgöring tillhör. Någon anledning till saklig ändring

i dessa bestämmelser har enligt departementspromemorian icke synts föreligga.

I formellt avseende syntes dock bestämmelserna böra omredigeras så,

att lönen skulle utgå enligt den lönegrad och löneklass vederbörande skolat

tillhöra, därest han kvarstått i beställning på aktiv stat, dock att tiden efter

erhållet avsked finge tagas i beräkning för löneklassuppflyttning endast i

mån av därunder fullgjord tjänstgöring. Bestämmelerna skulle således

innebära, dels att beställningshavaren för bestämmande av lönegrad och

löneklass ägde bibehålla den placering han innehade omedelbart före avskedet

och för åtnjutande av lön i högre löneklass ägde taga i beräkning

såsom aktiv beställningshavare och efter avskedet fullgjord tjänstgöring,

dels och att lönen skulle utgå efter den högre lönegrad och löneklass, vartill

vederbörande skolat vid kvarstående å aktiv stat hänföras vid befordan

till sådan lönegrad.

Bestämmelserna i 5 § 1 mom. d) krigsavlöningsreglementet angående

pensionsavgången personal syntes böra bibehållas i sak oförändrade.

Därjämte borde intagas föreskrifter örn månadslön till beställningshavare,

som med pension avgått från avgångsstat eller disponibilitetsstat. I fråga

örn från avgångsstat pensionsavgångna beställningshavare kunde bestämmelserna

helt anslutas till motsvarande föreskrifter för beställningshavare,

som med pension avgått från beställning på aktiv stat. Beställningshavare

på disponibilitetsstat uppbure visst bestämt arvode och tillhörde icke någon

löneklass enligt militära avlöningsreglementet. Vid tjänstgöring utginge dock

lön enligt nämnda reglemente. Den löneklass, enligt vilken lönen därvid

utginge, bestämdes dels med hänsyn till den löneklass, enligt vilken beställningshavaren

omedelbart före tillträdandet av disponibilitetsarvodet senast

uppburit lön, dels ock med hänsyn till efter övergången till disponibilitetsstat

fullgjord tjänstgöring. Bestämmelserna örn månadslön för från disponibilitetsstat

pensionsavgången beställningshavare borde med hänsyn härtill

avfattas så, att lönen utginge efter den löneklass, beställningshavaren omedelbart

före övergången till sådan stat tillhörde eller enligt vilken han på grund

av tjänstgöring å disponibilitetsstat senast uppburit lön.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 232.

I 5 § 1 moni. b) krigsavlöningsreglementet upptagas för närvarande bestämmelser

angående viss läkar- och veterinärpersonal. I utlåtande

den 20 mars 1943 över 1942 års krigsavlöningssakkunnigas förslag till

nytt krigsavlöningsreglemente påpekade försvarsväsendets lönenämnd, att enligt

nyssnämnda författningsrum månadslön för bataljonsveterinär vid fältveterinärkåren

utgår efter lägsta löneklassen av den för bataljonsläkare bestämda

lönegraden. Då bataljonsveterinär enligt vederbörliga fredsavlöningsbestämmelser

vore placerad två lönegrader lägre än bataljonsläkare, syntes enligt

lönenämndens mening anledning ej föreligga att vid krigsavlöningens bestämmande

hänföra bataljonsveterinär vid fältveterinärkåren till högre löneklass

än den lägsta löneklassen av den för bataljonsveterinär bestämda lönegraden.

Då bärande skäl för bibehållande under krigstjänstgöring av den nuvarande

löneställningen för bataljonsveterinär vid fältveterinärkåren icke kunde anföras,

har i departementspromemorian föreslagits, att ifrågavarande beställningshavare

skulle därunder hänföras till samma lönegrad och löneklass som

bataljonsveterinär.

Enligt 5 § 1 mom. g) krigsavlöningsreglementet utgår månadslön för r eservkadetter

vid flottan efter lägsta löneklassen av den för flaggkorpral

bestämda lönegraden. I kungörelsen den 30 juni 1942 (nr 527) med

provisoriska bestämmelser angående avlöning åt värnpliktiga m. m. stadgas

emellertid i 4 § 1 morn., att reservofficersaspiranter, reservkadetter och reservintendentskadetter

skola — i stället för dem i sådan egenskap enligt hittills

gällande bestämmelser tillkommande förmåner—under hela sin utbildning äga

åtnjuta samma underhåll och övriga avlöningsförmåner, som utgå enligt

nämnda kungörelse, och eljest enligt för värnpliktiga av motsvarande tjänstegrad

gällande bestämmelser.

Då avlöningen för reservkadetter vid flottan förutsatts skola under fredsförhållanden

utgå efter samma grunder som för övriga aspiranter och kadetten

framhålles i departementspromemorian, att skäl icke syntes föreligga att

vid tillämpning av krigsavlöningsreglementet bibehålla reservkadetterna vid

flottan vid en särställning i avlöningshänseende. Med hänsyn härtill borde

bestämmelserna i 5 § 1 mom. g) reglementet uteslutas. För att skydda nuvarande

reservkadetter vid flottan, vilka redan kommit i åtnjutande av månadslön

såsom fast anställd flaggkorpral, mot löneminskning torde emellertid

särskilda övergångsbestämmelser böra utfärdas.

Yad slutligen anginge bestämmelserna i 5 § 1 mom. h) reglementet, borde

dessa uteslutas, enär landstormsorganisationen upphört från och med

den 1 januari 1944. Utfärdade föreskrifter örn att vissa förutvarande landstormsofficerare

övergångsvis under nuvarande försvarsberedskap och vid

mobilisering, som i anslutning till försvarsberedskapen kunde bliva anbefalld,

finge åtnjuta nu utgående avlöningsförmåner vore intagna i 7 mom.

särskilda tillämpningskungörelsen till krigsavlöningsreglementet. Det syntes

lämpligt att föreskrift örn den löneklass efter vilken lönen därvid utgingeäven

intoges i samma kungörelse.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majits proposition nr 232. 29

Under 5 § 1 mom. borde slutligen intagas de bestämmelser rörande före

den 1 juli 1936 från reservstat avgången personal, vilka för närvarande

återfunnes i 1 § 1 mom. tillämpningsföreskrifterna till krigsavlöningsreglementet.

Till undvikande av att kompaniofficer i lägsta löneklassen, som

före avgången från reservstat befordrats till kapten (ryttmästare), skulle erhålla

lägre månadslön än en i reserven utnämnd kapten i lägsta löneklassen,

borde stadgas, att sådan officer skulle hänföras till lönegrad Oa 3, löneklass 7.

Enligt löneplanen för underofficerare utgjorde löneklass UO 4 såväl näst

högsta löneklassen för sergeant som näst lägsta löneklassen för fanjunkare.

Även med nuvarande bestämmelser uppginge sålunda för underofficer i lägsta

löneklassen, som före den 1 juli 1936 avgått från reservstat, månadslönen till

minst samma belopp som för en i reserven utnämnd fanjunkare. Såväl med

hänsyn till att den från reservstat pensionsavgångne underofficeren före

övergången till reservstat innehaft anställning såsom underofficer på aktiv

stat ett flertal år som till ifrågasatt avlöningsförbättring för reservpersonalen,

syntes det emellertid vara skäligt, att underofficer, vilken innehade

högre tjänstegrad än som kunde anses svara mot den beställning på reservstat,

varifrån avgången ägt rum, erhölle en något förbättrad löneställning.

Bestämmelse borde fördenskull utfärdas därom, att underofficer, lägre löneklassen,

som före avgången från reservstat befordrats till fanjunkare (motsvarande),

hänfördes till lönegrad UO 2, löneklass 5.

Vad i promemorian föreslagits rörande borttagande av rätten för reservkadetter

vid flottan att uppbära månadslön efter lägsta löneklassen av den

för flaggkorpral bestämda lönegraden föranleder icke någon erinran från min

sida, Härvid böra dock nuvarande reservkadetter, vilka redan kommit i åtnjutande

av månadslön såsom fast anställda flaggkorpraler, genom särskild

övergångsbestämmelse skyddas mot löneminskning. Därest ifrågavarande förslag

godtages, torde det få ankomma på Kungl. Majit att utfärda erforderliga

övergångsbestämmelser.

Aspiranter och kadetter, vilka icke innehava fast anställning vid krigsmakten,

äro enligt för fred gällande bestämmelser icke berättigade åtnjuta

mot månadslönen svarande förmån. För aspiranter och kadetter, vilka

innehava fast anställning såsom underofficerare eller underbefäl, gäller i

fredstid, att vederbörande under utbildningen vid krigsskolan samt motsvarande

utbildning vid marinen och flygvapnet beviljas tjänstledighet från

innehavande beställning med frånträdande av samtliga med beställningen

förenade löneförmåner och under sagda utbildning erhålla värnpliktigs avlöningsförmåner

i likhet med övriga aspiranter och kadetter. Nämnda fast

anställda kunna dock på grund av försörjningsplikt mot anhöriga efter Kungl.

Majits prövning medgivas att under tiden för nämnda utbildning bibehålla

med beställningen på aktiv stat förenade löneförmåner. Då det i varje fall

under beredskapsförhållanden kan ifrågasättas, om skäl förefinnas att frångå

i fred gällande grunder för avlöning till aspiranter och kadetter vid officersutbildning,

synes bemyndigande böra lämnas Kungl. Majit att bestämma, om

■och i vad mån månadslön skall utgå.

Departements
chefen.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

Enligt föreskrift i 2 § 2 mom. krigsavlöningsreglementet är tjänsteställningen

avgörande för elen krigslöneklass, till vilken vederbörande hänföres.

Tili undvikande av att aspiranter och kadetter i en och samma skola eller utbildningskurs

erhålla avlöning enligt olika krigslöneklasser, kan det visa sig

lämpligt, att särskilda föreskrifter utfärdas om den krigslöneklass, eleverna

skola tillhöra. Dylika särbestämmelser kunna även visa sig erforderliga för

att ernå största möjliga likställighet mellan aspiranter och kadetter vid

de olika försvarsgrenarna. Med hänsyn härtill synes Kungl. Majit böra erhålla

bemyndigande att utfärda särskilda bestämmelser örn krigslöneklass för aspiranter

och kadetter.

De i promemorian förordade jämkningarna av föreskrifterna rörande avlöning

till personal i arvodesbefattning synas mig böra godtagas.

\ad enligt det föregående i promemorian i övrigt föreslagits har icke föranlett

saklig erinran från min sida.

I detta sammanhang torde få anmälas fråga örn viss ändring av den vid

krigsavlöningsreglementet fogade tjänsteförteckningen. Enligt förteckningen

är vicekorpral vid armén eller flygvapnet hänförd till 3:e krigslöneklassen.

För marinens del finnes icke någon befattning upptagen i nämnda löneklass.

De befattningshavare vid marinen, som närmast motsvara vicekorpral vid

armén och flygvapnet — 2:a klass sjömän och 2:a klass kustartillerister —

ha åtnjutit terminslön endast enligt 2:a krigslöneklassen. Detta förhållande

har hittills haft mindre betydelse, då angivna manskapskategorier vid marinen

varit fast anställda och därför åtnjutit avlöningsförmåner, som huvudsakligen

icke varit anknutna till viss krigslöneklass. Numera vidareutbildas emellertid

vid flottan vissa värnpliktiga meniga till 2:a klass sjömän (yrkesmän).

Vid kustartilleriet avses motsvarande utbildning skola igångsättas. De färdigutbildade

komma för kustartilleriets del att benämnas vicekorpraler. I enlighet

med förslag av marinförvaltningen, som tillstyrkts av försvarsväsendets

lönenämnd, böra för ernående av likformighet mellan försvarsgrenarna

2:a klass sjöman vid flottan och vicekorpral vid kustartilleriet hänföras till

3:e krigslöneklassen. Därest riksdagen icke har något att däremot erinra,

torde det få ankomma på Kungl. Majit att — i anslutning till av riksdagen

tidigare lämnat bemyndigande (prop. 1939:246; skr. nr 239) att i tjänsteförteckningen

vidtaga de jämkningar, som kunna föranledas av ändrade förhållanden

— vidtaga härav betingad jämkning i tjänsteförteckningen.

4. Befordran till högre lönegrad av personal, som tvångsvis överförts

till övergångsstat.

Enligt gällande bestämmelser, intagna under 15 och 26 §§ i den förutnämnda

kungörelsen 1925: 429, må till övergångsstat tvångsvis överförd beställningshavare

av kompaniofficers eller underofficers tjänstegrad (tjänsteklass), vilken

uppehåller för pensionerad personal avsedd arvodesbefattning eller eljest tages

i anspråk för ständig tjänstgöring, kunna befordras till beställning av kompaniofficeis

eller underofficers tjänstegrad (tjänsteklass) inom högre lönegrad

samtidigt med befordran av den i turberäkning närmast efter honom stående

beställningshavaren på aktiv stat.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 232.

31

I utlåtande den 13 december 1943 angående avlöningförhållandena för personal

på övergångsstat har försvarsväsendets lönenämnd, såsom redan i det

föregående erinrats, berört frågan om tolkningen av uttrycket »ständig tjänstgöring»

och i samband därmed anfört följande.

Yad angår frågan, vad som skall förstås med »ständig tjänstgöring», har

detta uttryck icke närmare definierats vare sig i samband med behandlingen

vid 1925 års riksdag av övergångsstatspersonalens tjänstgörings- och avlöningsförhållanden

eller i kungörelsen 1925: 429. Emellertid får lönenämnden

erinra, att lönenämnden i utlåtande till kammarrätten år 1932 (jfr kammarrättens

årsbok 1932, ref. 23) såsom sin åsikt uttalat, att då beställningshavare

toges i anspråk för sammanhängande tjänstgöring under så lång tid,

att han enbart på grund därav med tillämpning av de för personal å aktiv

stat gällande föreskrifter kunde vinna uppflyttning i löneklass, sådan tjänstgöring

borde anses såsom ständig tjänstgöring. Aven örn beredskapstjänstgöringens

längd icke kan på förhand beräknas, skulle med den av lönenämnden

sålunda uttalade uppfattningen rörande innebörden av uttrycket »ständig

tjänstgöring» viss till övergångsstat tvångsvis överförd personal med avseende

å tjänstgöringen uppfylla fordringarna för befordran till högre lönegrad.

Lönenämnden anser, att å befordringsfrågorna bör anläggas det betraktelsesättet,

att när en tvångsvis överförd beställningshavare åter under

avsevärd tid tages i anspråk exempelvis för beredskapstjänstgöring, han har

ett förklarligt krav på att återställas i sin befordringstur. Med hänsyn till

den tvekan, som råder örn vad som skall förstås med ständig tjänstgöring,

ifrågasätter nämnden, örn icke Kungl. Majit borde utfärda direktiv i förevarande

hänseende av ovan angiven innebörd. Därest emellertid Kungl.

Maj:t icke anser sig böra utfärda dylikt direktiv, föreslår lönenämnden, att

frågan örn personalens befordran underställes riksdagens prövning. Lönenämnden

vill i sådant hänseende föreslå, att beställningshavare tillhörande

lönegraderna O 1 och O 2 samt Uo 1 och Uo 2, som inneha högre tjänstegrad

än som motsvarar vederbörandes beställning och som tillhört högsta löneklassen

inom vederbörlig lönegrad under minst tre år samt fullgjort tjänstgöring

under sammanlagt minst fyra femtedelar av de sistförflutna tre åren, befordras

till närmast högre lönegrad på övergångsstat. Vidare anser lönenämnden

sig böra förorda, att beställningshavare på tvångsvis övergångsstat, som

innehar högre tjänstegrad än som motsvarar beställningen och tillhör löneklass

närmast högre än den högsta löneklassen i den mot beställningen svarande

lönegraden samt fullgjort tjänstgöring av nyssnämnda omfattning, befordras

till närmast högre lönegrad på övergångsstat.

Såsom försvarsväsendets lönenämnd påpekat synas sakliga skäl tala för att

beträffande tvångsvis till övergångsstat överförd personal, som under längre

tid varit inkallad till tjänstgöring i anledning av förstärkt försvarsberedskap,

dylik tjänstgöring likställes med ständig tjänstgöring i övergångsstatskungörelsens

bemärkelse.

Sålunda böra beställningshavare tillhörande lönegraderna 01 och O 2

samt Uo 1 och Uo 2, som innehava högre tjänstegrad än som motsvarar vederbörandes

beställning och som tillhört högsta löneklassen inom vederbörlig

lönegrad under minst tre år samt efter den 2 september 1939 under tre på

varandra följande år fullgjort tjänstgöring under minst fyra femtedelar

därav, få befordras till beställning i närmast högre lönegrad på övergångsstat.

Vidare bör beställningshavare, som innehar högre tjänstegrad än som

motsvarar beställningen och tillhör löneklass närmast högre än den högsta

Departements
chefen.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Majits proposition nr 232.

löneklassen i den mot beställningen svarande lönegraden samt fullgjort tjänstgöring

av nyss angiven omfattning, kunna befordras till beställning i närmast

högre lönegrad på övergångsstat.

Då det synts tveksamt, huruvida beslutanderätten härutinnan må tillkomma

Kungl. Majit ensam, torde riksdagens bemyndigande för Kungl. Majit att meddela

erforderliga bestämmelser i ämnet böra inhämtas.

5. Författningsförslaget.

Samtliga grundläggande bestämmelser örn månadslön för fast anställd

personal torde för överskådlighetens skull böra sammanföras under 5 §

1 mom. krigsavlöningsreglementet. Sålunda böra hit överflyttas dels de i

17 § reglementet intagna avlöningsbestämmelserna för personal på övergångsstat

och från sådan stat avgången, reserven tillhörande personal samt

för furirer på reservstat vid Gotlands trupper och furirer i reserv, som avgått

från nämnda stat, dels de i tillämpningskungörelsen till krigsavlöningsreglementet

den 3 september 1939 (nr 655) intagna föreskrifterna om månadslön

för personal, som före den 1 juli 1936 avgått från beställning på reservstat,

dels ock de i 10 § kungörelsen den 30 juni 1942 (nr 684) örn avgångsstat för

personal vid försvarsväsendet samt 10 § kungörelsen samma dag (nr 686)

om disponibilitetsstat för personal vid försvarsväsendet intagna bestämmelserna.

Bestämmelserna i sista stycket av 5 § 1 mom. böra upptagas i sak oförändrade.

Det förutsättes emellertid, att tillämpningsföreskrifter av huvudsakligen

samma innehåll som för närvarande skola utfärdas.

De i det föregående förordade bestämmelserna föranleda viss jämkning

även av 2 § samt 5 § 2, 5 och 7 mom. krigsavlöningsreglementet.

I 2 § 1 mom. böra sålunda intagas de nytillkomna personalkategorierna

personal på civilanställningsstat, avgångsstat och disponibilitetsstat men

därur uteslutas personalkategorien i fredstid konstituerade landstormsofficerare.

Med hänsyn till att numera gällande värnpliktslag och inskrivningsförordning

icke innehålla någon bestämmelse, som utesluter fast

anställda från kategorien värnpliktiga, synes dessutom sistnämnda begrepp

böra definieras. I 2 § 2 mom. bör intagas föreskrift örn bemyndigande för

Kungl. Majit att besluta i fråga örn krigslöneklass för aspiranter och kadetter.

Vidare bör 5 § kompletteras med ett nytt moment, betecknat 2 a, av

innehåll att i fråga örn aspiranter och kadetter Kungl. Majit äger förordna,

att månadslön icke skall utgå eller ock utgå enligt särskilda grunder. I samband

härmed bör tredje stycket i 5 § 2 mom. utgå och i stället intagas hänvisning

till 2 a mom.

Den i departementspromemorian föreslagna särskilda bestämmelsen örn

utfyllnad av lönen i vissa fall för personal på avgångsstat och disponibilitetsstat,

som innehar för pensionerad personal avsedd arvodesbefattning, bör intagas

såsom ett nytt stycke i 5 § 5 mom.

Slutligen bör stadgandet i 5 § 7 mom. andra stycket såsom numera överflödigt

utgå.

De föreslagna ändringsföreskrifterna synas böra fastställas att gälla från

och med den 1 juli 1944.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 232.

33

6. Hemställan.

I enlighet med det anförda har jag låtit upprätta förslag till kungörelse

om ändring i vissa delar av krigsavlöningsreglementet den 15 juni 1939 (nr

278).

Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att

dels godkänna förenämnda förslag till kungörelse om ändring

i vissa delar av krigsavlöningsreglementet den 15 juni 1939 (nr

278);

dels ock bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse

med i det föregående angivna grunder meddela föreskrifter

i fråga örn befordran av viss tvångsvis till övergångsstat

överförd personal, som under längre tid varit eller kommer att

vara inkallad till tjänstgöring i anledning av anbefalld förstärkt

beredskap.

Med bifall till delina av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet.

Erland Kock.

Uiharu) lill riksdagens protokoll 1944.

I sami.

Nr 232.

.129 44 3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1944:426 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till kungörelse örn ändring i vissa delar av krigsavlöningsreglementet den .15 juni s. 6 i texten
  2. SU 1944:201 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till kungörelse örn ändring i vissa delar av krigsavlöningsreglementet den 15 juni 1939 s. 7 i texten
  3. SU 1944:72 Utlåtande i anledning av riksdagens år 1943 församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillst s. 3 i texten