Sök i Ratio Lex

Angående anslag till civilförsvaret för budgetåret 1944/45

1944-05-12 · 78 sidor, varav 76 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 76 av 78 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1944:270, Angående anslag till civilförsvaret för budgetåret 1944/45

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 270.

1

Nr 270.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till civilförsvaret

för budgetåret 1944/45; given Stockholms

slott den 12 maj 1944.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet

hemställt.

GUSTAF.

Axel Rubbestad.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 maj

1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler statsrådet

Rubbestad fråga angående anslag lill civilförsvaret samt anför.

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit på min hemställan under

femte huvudtiteln, punkterna 211—225, föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1944/45 beräkna följande

anslag till det civila luftskyddet:

Bihang till riksdagens protokoll 19H. 1 sand. Nr 270.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 270.

Anslag

Luftskyddsinspektionen:

Avlöningar, förslagsanslag ................................

Omkostnader, förslagsanslag ..............................

Civilt luftskydd:

Alarmeringsanordningar, reservationsanslag ................

Anskaffande av viss gasskyddsmateriel för förbrukningsända
mål

m. m., förslagsanslag ..............................

Luftskyddsövningar, förslagsanslag ........................

Försöksverksamhet, förslagsanslag ........................

Statens luftskyddsskola, förslagsanslag ....................

Bidrag till enskilda sammanslutningar för utbildning av luft
skyddspersonal

m. ....................................

Bidrag till kommuner för anordnande av vissa skyddsrum m. m.,

reservationsanslag...................................... 2 000 000

Arvoden till vissa luftskyddschefer m. m., förslagsanslag...... 50 000

Övertagande av egendom i annan ordning än genom rekvisition,

förslagsanslag ............ 300 000

Bidrag till kommuner för anordnande av luftskvddsradio, reservationsanslag

...................................... 50 000

Statens utrymningskommission:

Avlöningar, förslagsanslag ................................ 300 000

Omkostnader, förslagsanslag ........ 90 000

Anskaffande av utrustning till luftskyddshärbärgen och rörliga ut
spisningsenheter

m. m., reservationsanslag .................. 120 000

Anslagen ha upptagits med samma belopp som för innevarande budgetår,

dock att anslagen till Civilt luftskydd: Försöksverksamhet och till Anskaffande

av utrustning till luftskyddshärbärgen och rörliga utspisningsenheter

m. m., vilka av luftskyddsinspektionen respektive statens utrymningskommission

i särskilda skrivelser den 31 augusti 1943 uppskattats till lägre belopp

än de för löpande budgetår anvisade, beräknats i enlighet med myndigheternas

framställningar.

Anledningen till att nämnda anslag allenast beräknades preliminärt var,

att storleken av anslagen kunde komma att påverkas av då pågående utredning

rörande civilförsvarets organisation.

Under senare år har ett omfattande utredningsarbete bedrivits på civilförsvarets

område. Den 13 februari 1941 överlämnade luftskyddsinspektionen ett

i samråd med särskilt utsedda sakkunniga upprättat förslag till ny luftskyddslag

och ny luftskyddskungörelse. Sedan detta förslag varit föremål för

remissbehandling, tillkallade chefen för socialdepartementet den 20 juni 1941

med stöd av Kungl. Maj :ts samma dag givna bemyndigande nio sakkunniga

att inom departementet biträda med fortsatt utredning av frågan om samordning

av hemortsförsvarets olika grenar samt om revision av gällande luftskyddslagstiftning.

De sakkunniga, som antogo benämningen 1941 års hem
-

Belopp

kronor

403 000

130 000

342 500

280 000

100 000

20 000

65 000

425 000

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 270.

3

ortsförsvarssakkunniga, avgåvo den 17 juni 1943 ett betänkande nied förslag

till lag om folkskyddsväsendet (folkskyddslag) m. m. (SOU 1943:27). över

betänkandet inhämtades yttranden från ett stort antal myndigheter och sammanslutningar.

Då en överarbetning av hemortsförsvarssakkunnigas förslag

befanns erforderlig, tillkallade jag med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande

den 15 oktober 1943 samma dag fyra sakkunniga att inom socialdepartementet

biträda med fortsatt utredning om hemortsförsvarets samordnande.

Dessa sakkunniga, som antogo benämningen 1943 års civilförsvarsutredning,

avgåvo den 25 februari 1944 betänkande med förslag till civilförsvarslag m.

m. (SOU 1944: 5). Jämväl över sistnämnda betänkande har, efter remiss, ett

betydande antal myndigheter och sammanslutningar yttrat sig.

Förut denna dag har på min föredragning framlagts proposition med förslag

till civilförsvarslag, m. m. I propositionen har lämnats en utförlig redogörelse

för de utredningsförslag — främst av 1941 års hemortsförsvarssakkunniga

och 1943 års civilförsvarsutredning avgivna — samt de yttranden

häröver, som legat till grund för propositionen. Härtill och till propositionens

innehåll i övrigt tillåter jag mig hänvisa.

Jag anhåller att i förevarande sammanhang få till behandling upptaga dels

spörsmålet om civilförsvarets organisation i olika instanser och de åtgärder

ur anslagssynpunkt som därmed äga samband, dels ock frågor örn anslag i

övrigt till civilförsvaret.

Civilförsvarets organisation.

Allmänna synpunkter.

1941 års hemortsförsvarssakkunniga ha understrukit angelägenheten av

att skapa organisatoriska förutsättningar för det civila lokalförsvarets tillbörliga

omvårdnad icke blott i krig utan även under fred. Då statsmakterna

under år 1942 i fråga om armén, marinen och flygvapnet beslutat — förutom

en mycket kostsam materielanskaffningsplan — en avsevärd utvidgning och

förbättring av fredsorganisationen, fordrade enligt de sakkunnigas mening

konsekvensen, att åtgärder jämväl vidtoges, varigenom garanti i möjligaste

mån vunnes för ett framtida uppehållande av det civila lokalförsvaret på en

nivå, som stöde i proportion till den för försvaret i övrigt tillämpade.

Civilförsvarsutredningen understryker för sin del med skärpa att den avsevärda

begränsning av civilförsvarets organisation, som uppenbarligen måste

äga rum under en utpräglad fredsperiod, icke borde få leda till att de hittills

vunna resultaten av planläggningsarbetet ginge om intet och sålunda

icke kunde omedelbart utnyttjas för den händelse att den utrikespolitiska situationen

bleve mera ogynnsam.

Såväl hemortsförsvarssakkunniga som civilförsvarsutredningen lia förutsatt,

att organisationen skulle göras elastisk, så att dess omfattning smidigt

kunde anpassas efter det utrikespolitiska läget.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Före
draganden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 270.

Till dessa av hemortsförsvarssakkunniga och civilförsvarsutredningen flam

förda allmänna synpunkter å civilförsvarets organisation giver jag min an

slutning.

Civilförsvarets centrala organisation.

Nu gällande organisation.

A. Luftskyddsinspektionen. Luftskvddsinspektionen är organiserad på sex

byråer med en sammanlagd personalstyrka, som den 1 april 1944 uppgick

till 77 personer, varav 6 icke heltidsanställda. Härtill kom en förradspersonal

om 8 personer.’ De viktigaste arbetsuppgifterna äro fördelade mellan byråerna

på följande sätt: . ...

Första byrån: Den territoriella indelningen, alarmering, orienteringstorsvårande

åtgärder, gasskyddstjänst (dock ej materielfrågor), industriluftskydd,

uppskov, vapenfria värnpliktiga samt utbildning av luftskyddsperso
Andra

byrån: Luftskyddets organisation och ledning, observations- och

rapporttjänst, sjukvårdstjänst, hemskydd, sjöfartens och hamnarnas luftskydd,

utspridning av varuförråd samt luftskyddsövningar.

Tredje byrån: Byggnadstekniskt luftskydd, statsbidrag till skyddsrum,

dispens från skyldighet att bygga skyddsrum, stadsplaneärenden, teknisk

tjänst samt tekniska ärenden i övrigt. ... .

Fjärde byrån: Upphandling, förvaring och distribution av materiel, kassa

och bokföring m. m. ... , . ,,

Femte byrån: Ärenden av juridisk eller administrativ natur, luitskyddschefernas

tjänstgörings- och avlöningsförhållanden, aftagning av luftskyddspersonal,

statsbidragsärenden med undantag av skyddsrumsärenden.

Sjätte byrån: Brandskyddsärenden.

Kungl. Maj :t har den 28 juni 1941 fastställt personalförteckning för luftskyddsinspektionen.

Förteckningen upptager 3 befattningshavare, nämligen

1 överdirektör placerad i lönegraden C 8 och 2 luftskyddsinspektörer med

placering i lönegraden A 26. ....

Av inspektionens sex byråer stå första och andra under ledning av de bada

luftskyddsinspektörerna. Tredje, fjärde och femte byråerna förestås av de

befattningshavare med årsarvoden, vilka i den följande framställningen etecknas

som ingenjör, intendent och sekreterare. Tjänsten som föreståndare

för sjätte byrån är för närvarande vakant.

För budgetåret 1943/44 har till Luftskyddsinspektionen: Avlöningar anvisats

ett förslagsanslag av 403 000 kronor.

Den 30 juni 1943 har Kungl. Maj:t fastställt följande avloningsstat för

luftskyddsinspektionen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1943/44:

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 270.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis........ kronor 36 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, förslagsvis .................................. » 225 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .......... » 132 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... » 10 000

Summa förslagsanslag kronor 403 000.

I samband härmed har Kungl. Majit förklarat, att anslagsposten till arvoden

och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, skulle tills vidare

från och med budgetåret 1943/44 disponeras på följande sätil

Årsarvode till en intendent ............................ kronor 11 350

» » » sekreterare .......................... » n 350

» » » ingenjör ............................ » 11350

» » » sakkunnig för luftskyddets sjukvårdstjänst » 7 500

Årsarvoden till tre fast anställda sakkunniga, envar 1 200

kronor, tillhopa .................................... » 3 600

Arvoden till tillfälligt anlitade sakkunniga, förslagsvis .... » 176 850

Arvoden till ledamöter, suppleanter och sekreterare i krigsskyddsnämnden

för kraftanläggningar, förslagsvis...... » 3 000

Summa kronor 225 000.

Vad angår anställandet av tillfälligt anlitade sakkunniga har Kungl. Majit

bl. a. bemyndigat inspektionen att under vissa tidsperioder — som regel

tre månader åt gången — anlita tillfälliga sakkunniga mot av Kungl. Majit

för månad fastställda arvoden.

Luftskyddsinspektionen ägde den 1 april 1944 anställa tillfälliga sakkunniga

i den omfattning och mot de månadsarvoden följande sammanställning

utvisar:

1 sakkunnig för luftskyddets motorfordonsberedskap.. maximiarvode 900 kronor

1 » » ärenden rörande utspridning av varu
-

förråd ................................ » 450 »

1 » » vissa statsbidragsärenden............. » 750 >

1 » » ärenden angående vapenfria värnplik
tiga

m. m............................ , 500 »

2 sakkunniga» industriluftskyddet.................... , 850 resp.

800 kronor

5 » » brandskydds
-

tekniska frågor............ maximiarvode varierande mellan 750—580 »

3 assistenter.................. s » » 750—550 »

12 ingenjörer.................. » » » 870—525 »

6 bokhållare.................. , » » 650—420 ,

Luftskyddsinspeklionens extra ordinarie befattningshavare utgöras för närvarande

av en amanuens (Eo 18), vilken emellertid innehar förordnande

som inspektionens sekreterare, 4 kanslibiträden (Eo 7), 1 expeditionsvakt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 270.

(Eo 5), 5 kontorsbiträdet! (Eo 4) och 1 telefonist (Eo 2). Härtill kommer

ytterligare en amanuensbefattning i Eo 18, som är vakant sedan november

1943. „

Till Luftskyddsinspektionen: Omkostnader har för innevarande budgetar

anvisats ett förslagsanslag av 130 000 kronor. Nettobelastningen å motsvarande

anslag för budgetåret 1942/43 utgjorde något över 150 000 kronor.

I förenämnda skrivelse den 31 augusti 1943 har luftskyddsinspektionen beräknat

inspektionens avlönings- och omkostnadsanslag för budgetåret 1944/45

till respektive 486 500 och 191 000 kronor. Av förstnämnda belopp avses

36 000 kronor till avlöningar till ordinarie tjänstemän, 278 000 kronor till

arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, 152 500 kronor

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal samt 20 000 kronor till

rörligt tillägg.

Statskontoret har i utlåtande den 23 oktober 1943 icke funnit att tillräckliga

skäl anförts för de föreslagna höjningarna av andra poster i luftskyddsinspektionens

avlöningsstat än den, som avsåge rörligt tillägg. Någon höjning

av inspektionens omkostnadsanslag syntes enligt statskontorets mening icke

behövlig.

B. Statens utrymningskommission. Utrymningskommissionen hade den 1

april 1944 en sammanlagd personal om 48 arvodesanställda personer varav

2 icke heltidsanställda. Kommissionens kansli består av fyra sektioner, mellan

vilka de viktigaste ärendena äro fördelade på följande sätt:

Sektion I: Ärenden av juridisk och administrativ natur, uppskovsärenden,

utrymning av centrala myndigheter och statsbidragsärenden.

Sektion II: Inkvartering av evakuerade, militärutrymning av landsbygdskommuner,

fastighetsregistrering, stabsutrymningschefer, inkvarteringschefer

och inkvarteringsnämnder, bortflyttning av arkivalier och samlingar samt av

enskilda näringsföretag, arkivfotografering, registrering av beredskapspersonal

samt utbildning och övning av personal i inkvartenngsorterna.

Sektion III: Planläggningen i utrymnings- och omflyttningsorter inberäknat

granskning av utrymnings- och omflyttningsplaner, socialtjänst inberäknat

granskning av socialtjänstplaner, motorfordonsberedskapen samt

utbildning och övning av personal i utrymnings-, omflyttnings- och socialtjänstorter.

Sektion IV: Upphandling, förvaring och distribution av materiel, tekniska

ärenden samt kassa och bokföring.

Sektionerna stå under ledning av arvodesanställda tjänstemän, varjämte

hos kommissionen skall finnas anställd en kanslichef.

För budgetåret 1943/44 har till Statens utrymningskommission: Avlöningar

anvisats ett förslagsanslag av 300 000 kronor. Från anslaget bestridas kostnaderna

för arvoden till kommissionens ordförande och ledamöter, avlöningar

åt kommissionens kanslipersonal, inberäknat sakkunniga, samt vissa

ersättningar åt inkvarteringschefer, biträdande inkvarteringschefer ävensom

s. k. stabsutrymningschefer och deras ersättare.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 270.

7

Till Statens utrymningskommission: Omkostnader har för innevarande budgetår

anvisats ett förslagsanslag av 90 000 kronor. Omkostnaderna för utrymningskommissionens

centrala organisation uppgingo under budgetåret

1942/43 till cirka 67 000 kronor.

I sin tidigare berörda skrivelse den 31 augusti 1943 har statens utrymningskommission

framlagt beräkningar av medelsbehovet för kommissionens verksamhet

under budgetåret 1944/45. Kostnaderna för arvoden åt kommissionens

ordförande och ledamöter ha därvid beräknats till 30 000 kronor och

kostnaderna för avlöning till kommissionens kanslipersonal till 216 000 kronor.

Kommissionens omkostnader, vari jämväl ingå resekostnader för inkvarteringschefer,

biträdande inkvarteringschefer och stabsutrymningschefer

samt kontorsomkostnader för inkvarteringschefer och stabsutrymningschefer,

ha av kommissionen upptagits till 110 000 kronor. Någon särskild beräkning

av omkostnaderna enbart för kommissionens centrala organisation har icke

gjorts.

Statskontoret har i utlåtande den 27 oktober 1943 uttalat, att avlöningskostnaderna

borde kunna nedbringas till avsevärt lägre belopp än kommissionen

beräknat samt att någon höjning av kommissionens omkostnadsanslag icke

syntes erforderlig.

I skrivelse den 8 maj 1944 har statens utrymningskommission bl. a. framhållit

att vissa tryckningskostnader, nämligen för registerkort och blanketter

rörande fastigheter, utrymningsbiljeder, transportregister för utrymning m. m.

bestridas från ett reservationsanslag till Förberedande åtgärder för mottagande

av evakuerad civilbefolkning m. m. Dessa kostnader, vilka för innevarande

budgetår antoges stanna vid 8 000 kronor, beräknade kommissionen

uppgå till 20 000 kronor för nästa budgetår. Det syntes kommissionen riktigast

att efter tillskapandet av en centralmyndighet för civilförsvaret dessa

kostnader gäldades från denna myndighets omkostnadsanslag.

Förslag till ny organisation jämte däröver avgivna yttranden.

Hemortsförvarssakkunnigas förslag m. m. Detta förslag innebär att den

centrala ledningen och övervakningen av folkskyddet skulle utövas av en

chef, riksfolkskyddschefen — placerad i lönegrad G 12 — som till sitt biträde

skulle erhålla en stab, riksfolkskyddsstaben. Staben skulle bildas genom sammanslagning

av hemvärnsstaben, luftskyddsinspektionen och statens utrymningskommission.

Den skulle indelas i tre avdelningar, nämligen en liemvärnsavdelning

med en riksliemvärnschef i lönegrad Ob 1 som chef, en civilskyddsavdelning

med en rikscivilskyddschef i lönegrad C 7 som chef och en

avdelning under en riksbrandinspektör, placerad i lönegrad C 5. Härtill skulle

komma en för staben gemensam kansli- och kameralavdelning, vilken skulle

förestås av en sekreterare i lönegrad A 26, med en intendent i lönegrad A 24

(under viss förutsättning A 26) som närmast ansvarige för de kamerala Ören
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 270.

deria. I fred skulle riksfolkskyddschefen tillika bekläda befattningen antingen

som rikshemvärnschef eller som rikscivilskyddschef.

Civilskyddsavdelningen skulle uppdelas i fyra detaljer, nämligen en för organisations-

och utrustningsärenden, en för rekryterings- och utbildningsärenden,

en för ärenden rörande utrymning och socialtjänst och en för ärenden

av teknisk och stadsplaneteknisk natur. Cheferna för dessa detaljer skulle benämnas

civilskyddsinspektörer och placeras i lönegrad A 26.

Härutöver skulle åtminstone följande ordinarie personal finnas i staben,

nämligen, förutom en regementsofficer (Oa 4 eller Oa 5), en registrator (A 11),

ett kanslibiträde (A 7), två kontorsbiträden (A 4) och två skrivbiträden (A 2)

samt en expeditionsvakt (A 5).

I yttrandena över hemortsförsvarssakkunnigas förslag har detsamma endast

blivit föremål för ett fåtal erinringar. Dessa innefatta i stort sett endast

önskemål om smärre ändringar i lönegradsplaceringama av vissa av de föreslagna

befattningshavarna i riksfolkskyddsstaben.

Civilförsvarsutredningcns förslag. Civilförsvarsutredningen har funnit

nödvändigt att — trots att utredningen icke ansett slutlig ställning nu kunna

tagas till det sätt, varpå civilförsvarets centrala ledning bör utformas — en

centralmyndighet för civilförsvaret redan nu tillskapas. Flertalet av skälen

härtill framgår av min redogörelse därför i samband med framläggandet av

förslag till civilförsvarslag, till vilket jag tillåter mig att här hänvisa.

Utredningen har även framhållit, att denna centrala ledning måste vara enhetlig.

Civilförsvarets olika grenar vore med hänsyn till sina uppgifter så hopvävda

med varandra att en uppdelning av den centrala ledningen på olika

myndigheter icke vore möjlig utan att avsevärda olägenheter uppkomme. En

följd härav bleve att den nuvarande uppdelningen av den centrala ledningen

på luftskyddsinspektionen och utrymningskommissionen icke ens som ett

provisorium borde få bestå.

Utredningen har funnit tre olika alternativ möjliga i fråga om centralmyndighetens

inplacering i statsförvaltningen. Dessa äro, att Kungl. Maj:t i vederbörande

statsdepartement handhar hela den centrala ledningen, att ledningen

uppdrages åt en departemental avdelning med självständig beslutanderätt

inom fastställda gränser samt att ledningen förlägges till ett centralt verk

med ali den befogenhet civilförsvarslagen ger centralmyndigheten.

Någon annan departemental inplacering av centralmyndigheten stöde icke

för närvarande till buds än att i socialdepartementet inflytta den sammanslagna

luftskyddsinspektionen och utrymningskommissionen med den komplettering,

som erfordrades för ledningen av civilförsvaret i dess helhet. Att

i det så hårt belastade socialdepartementet inordna dels handläggningen av

alla de ärendesgrupper, som ankomme på civilförsvarets centralmyndighet

under nu rådande beredskapsläge, dels ock själva ledningen av civilförsvaret

i ett skärpt beredskaps- eller krigsläge, kunde utredningen redan av praktiska

grunder under inga förhållanden finna vara en godtagbar lösning.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 270. 9

Detta gällde vare sig man valde det första eller det andra av de härovan antydda

alternativen.

Man hade således för närvarande icke annat val än att organisera en centralmyndighet

i form av ett centralt verk. Detta verk borde emellertid för

närvarande ges provisorisk karaktär. De mera principiella övervägandena

rörande centralmyndighetens ställning i statsförvaltningen hänförde sig till

den tidpunkt då frågan om en rationalisering av den departementala indelningen

kunde upplagas till prövning. Enligt utredningens mening torde

emellertid även i framtiden skäl av principiell art komma att väga över till

förmån för centralmyndighetens utformning såsom ett centralt verk. Beträffande

vad utredningen härutinnan anfört hänvisas till utredningens betänkande

(s. 159—160).

Utredningen föreslår sålunda att den centrala ledningen av civilförsvaret

under Kungl. Ma,j:t skall handhavas av ett centralt verk med provisorisk karaktär,

bildat genom sammanslagning av luftskyddsinspeklionen och utrymningskommissionen.

Verket skulle benämnas civilförsvarsstyrelsen.

I spetsen för civilförsvarsstyrelsen skulle stå en generaldirektör, vars

löneplacering borde bestämmas med hänsyn till att ledningen av civilförsvaret

såväl under fred som krig komme att innefatta synnerligen maktpåliggande

uppgifter av den största vikt för rikets försvar. Eftersom civilförsvaret

kunde sägas utgöra en ny försvarsgren borde även de militära försvarsgrenschefernas

löneställning vara vägledande. Utredningen föreslår att

generaldirektörsbefattningen placeras i lönegraden C 13 med en årlig grundlön

av 22 000 kronor.

Vad beträffar den övriga personalen har utredningen ansett en minskning

av den för närvarande till luftskyddsinspektionen och utrymningskommissionen

knutna personalstyrkan kunna ske. Sålunda beräknar utredningen att

personalen genom sammanslagning av inspektionens och kommissionens administrativa

och kamerala avdelningar kan begränsas med cirka 10 personer. Vidare

håller utredningen för antagligt att omkring 10 personer, som nu äro sysselsatta

hos utrymningskommissionen med granskning av utrymnings- och socialtjänstplaner

och registrering av fastigheter för internat och enskild inkvartering,

kunna undvaras inom civilförsvarsstyrelsen, enär motsvarande

uppgifter till stor del kunna överlämnas till länsstyrelserna. Utredningen

erinrar emellertid om att en överflyttning av arbetsuppgifter till länsstyrelserna

måste ske stegvis under en övergångsperiod så att icke cn svaghetsperiod

i fråga om civilförsvarets beredskap uppkommer innan länsstyrelsernas

försvarsavdelningar organiserats och hunnit sätta sig in i sina uppgifter. Hittillsvarande

organisation borde därför få arbeta intill dess att den nya organisationen

vore beredd att övertaga arbetsuppgifterna.

Så länge nuvarande beredskap måste upprätthållas anser utredningen någon

ytterligare begränsning av personalbeståndet hos civilförsvarets centralorgan

icke kunna företagas. Däremot kunde under en utpräglad fredsperiod

personalens storlek starkt begränsas. Efter framhållande av att det icke nu

kunde med någon säkerhet beräknas vilken omfattning begränsningen kunde

få och tidpunkten för densamma anför utredningen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majis proposition nr 270.

Utredningen finner det därför lämpligast, att civilförsvarsstyrelsen såvitt

angår luftskyddsinspektionens och utrymningskommissionens nuvarande

verksamhetsområden i huvudsak organiseras med arvodesanställd personal

På ordinarie stat bör sålunda endast befattningen som generaldirektör uppföras.

För att icke binda statsmakterna i fråga örn den framtida organisationen

synas de nu å luftskyddsinspektionens stat uppförda ordinarie befattningarna

i samband med civilförsvarsstyrelsens upprättande böra upptagas

på övergångsstat. De hos luftskyddsinspektionen befintliga extraordinarie

befattningarna torde dock under alla omständigheter erfordras även under

fredstid, varför de synas kunna överföras till civilförsvarsstyrelsen.

Beträffande civilförsvarsstyrelsens organisation och personal i ledande

ställning anför utredningen i huvudsak följande.

Utredningen föreslår, att civilförsvarsstyrelsen tills vidare skall indelas i

lämpligt antal sektioner, motsvarande de nuvarande byråerna hos luftskyddsinspektionen

och sektionerna hos utrymningskommissionen. Sektionerna

böra kunna sammanföras till avdelningar i den mån detta befinnes ändamålsenligt.

Indelningen bör få tillfällig karaktär så att den kan ändras allt efter

behov. Tills vidare synes det lämpligt att, förutom den sammanslagna

kanslisektionen och den sammanslagna kamerala sektionen, tre av luftskyddsinspektionens

övriga byråer — till brandskyddsbyrån återkommer utredningen

— och utrymningskommissionens två övriga sektioner var för sig

utgöra en sektion. Härtill kommer en sektion för undanförselärenden (bildad

av centrala undanförselbyråns kansli). Sektionerna böra stå under ledning

av tjänstemän med arvoden ungefärligen motsvarande lönegraden Eo

26. Då antalet sektioner sålunda skulle uppgå till åtta och arbetsuppgifterna

för de olika sektionerna i hög grad komma att gripa in i varandra, synes det

för ernående av erforderlig samordning av arbetet nödvändigt att sektionerna

sammanföras till två avdelningar under ledning av särskilda avdelningschefer

med arvoden ungefärligen motsvarande lönegraden Eo 30. Härvid

böra de administrativa och kamerala sektionerna, eventuellt jämte en eller

två av övriga sektioner, utgöra en avdelning under ledning av en avdelningschef

med administrativ erfarenhet. Återstående sektioner böra utgöra den

andra avdelningen.

Utredningen anser sig icke böra i vidare mån än nu sagts ingå på frågor

rörande civilförsvarsstyrelsens inre organisation. Utredningen vill i stället

ifrågasätta, örn icke riktlinjerna för styrelsens inre verksamhet lämpligen

böra uppdragas av dess chef efter samråd i den omfattning som kan anses

erforderlig med statens organisationsnämnd.

Under en utpräglad fredsperiod skall civilförsvarsstyrelsen enligt utredningens

uppfattning — såvida ej nya uppgifter påläggas styrelsen — kunna

begränsas till en byrå för administrativa och kamerala ärenden, en organisationsbyrå

samt en utbildnings- och rekryteringsbyrå. Vid fredsorganisationens

genomförande borde byråerna i likhet med vad som tillämpas i fråga

örn andra centrala civila statsmyndigheter ställas under ledning av byråchefer

i lönegrad A 30.

I likhet med hemortsförsvarssakkunniga föreslår utredningen att riksbrandinspektören

skall ingå i centralmyndigheten. Hans avdelning inom

civilförsvarsstyrelsen borde i sig upptaga luftskyddsinspektionens nuvarande

byrå för brandskyddsärenden. Bland avdelningens befattningshavare, vil
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 270.

11

ka förutsattes tills vidare skola vara arvodesanställda, borde även skogsbrandteknisk

sakkunskap finnas representerad. På frågan om riksbrandinspektörens

löneställning hade utredningen icke ansett sig böra ingå.

Till skillnad från hemortsförsvarssakkunniga, som ansågo att riksbrandinspektören

i vad som rör det fredsmässiga brandväsendet borde lyda direkt

under Kungl. Majit, anser civilförvarsutredningen det vara ett önskemål att

riksbrandinspektören underställes civilförsvarsstyrelsen även i detta avseende.

I övrigt har utredningen förutsatt att i civilförsvarsstyrelsen skulle finnas

en arvodesanställd civilförsvarsöverläkare för handläggning av ärenden rörande

sådana sjukvårdsuppgifter, som under krig skola ankomma på civilförsvaret.

Under fred torde befattningen icke påkalla ''heltidstjänstgöring.

Vidare skulle i styrelsen ingå en militärassistent — regementsofficer på aktiv

stat — såsom sambandsman mellan styrelsen och försvarsstaben samt under

krig en högre polisman för handläggning av vissa frågor om polispersonalens

utnyttjande samt eventuellt även om sabotageskydd.

Slutligen har utredningen förutsatt att civilförsvarsstyrelsen skall erhålla

möjlighet att till sig knyta sakkunskap såväl genom utseende av sakkunniga

med fast arvode som genom att vid styrelsens sida ställes ett råd, vars ledamöter

vid behov kunna anlitas av styrelsen.

De årliga avlöningskostnaderna för civilförvarsstyrelsen, medan denna är

organiserad på det provisoriska sätt, som utredningen avsett skola gälla så

länge de nuvarande utrikespolitiska förhållandena bestå i huvudsak oförändrade,

skulle enligt utredningen fördela sig sålunda:

Antal

Befattning

Arvode

motsvarande | Lönegrad

löneklass

Summa

kronor

1

Generaldirektör.....................

— C 13

1 23 620

1

Militärassistent......................

— Oa 4 (10 Ikl.)

1212 316

2

Avdelningschef......................

3 30

27 240

8

Sektionschef........................

3 26 j —

92 184

1

Civilförsvarsöverläkare...............

(arvode) —•

6 000

_ _

515 000

1

|

676 360

I denna beräkning äro, enligt vad jag inhämtat, icke medräknade avlöningskostnaderna

för riksbrandinspektören eller för den högre polisman, som

avses skola ingå i civilförsvarsstyrelsen.

1 Inberäknat rörligt tillägg men icke kristillägg.

2 Upptages på försvarsstabens avlöningsstat.

3 Inberäknat rörligt tillägg men icke kristillägg, som dock förutsättes skola inräknas i arvodet

till dessa befattningar.

4 Häri ingå de e. o. befattningshavare, som förutsättas överförda fran luftskyddsmspektionen

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Mcijrts proposition nr 270.

Sedan civilförsvarsutredningen avgivit sitt betänkande har utredningen

under hand överlämnat en promemoria, vari utredningen bland annat förordat

alt vissa ärenden rörande industriernas skydd mot spioneri och sabotage

(industriskydd) avseende civila anläggningar borde handläggas i civilförsvarsstyrelsen.

Den närmaste ledningen av berörda industriskyddsverksamhet skulle

ankomma på bevakningsinspektören, vilkens befattning liksom hittills avses

kunna uppehållas av statspolisintendenten. Bevakningsinspektören, som

i denna sin egenskap skulle tillerkännas visst icke närmare angivet arvode,

förutsattes skola biträdas av en förste assistent med arvode motsvarande

lönegrad Eo 26 och en andre assistent med ett icke närmare fixerat arvode

ävensöm ett kvalificerat skrivbiträde. Förste assistenten skulle vara polisoch

kriminaltekniskt utbildad. För industriskyddsverksamheten ei’forderlig

byggnadsteknisk sakkunskap skulle tillhandahållas av den sektion, som inom

civilförsvarsstyrelsen skulle handlägga tekniska ärenden.

Den till försvarsstaben knutna industriskyddsdetaljen förutsattes skola

omhänderha verksamhet till skydd mot spioneri och sabotage i vad avsåge

militära anläggningar och företag samt lokalt sammanföras med civilförsvarsstyrelsens

avdelning för motsvarande civila skyddsverksamhet. Chefen

för industriskyddsdetaljen — en officer — förutsattes tillika skola fungera

som särskild militärassistent i sistnämnda avdelning. Särskilt arvode härför

ansåges icke erforderligt.

Yttranden över civilförvarsutredningens förslag. Förslaget örn civilförsvarsstyrelsens

inrättande har icke väckt någon gensaga i remissyttrandena.

Länsstyrelsen i Stockholms län ifrågasätter visserligen, särskilt med tanke

på förhållandena i fred, att den centrala ledningen av civilförsvaret bör i ena

eller andra formen anknytas till ett inrikesdepartement. I avvaktan på tillkomsten

av ett sådant departement finner sig länsstyrelsen emellertid kunna

godtaga inrättandet av en fristående centralmyndighet såsom ett provisorium.

Beträffande chefsposten i centralmyndigheten anser nämnda länsstyrelse,

att det bär övervägas, örn icke denna post tills vidare kunde givas

karaktären av en arvodesbefattning. Detta skulle stå i god överensstämmelse

med utredningens mening om lämpligheten att -— i betraktande av ovissheten

örn den framtida utvecklingen — hålla frågan öppen om centralstyrelsens

fredsorganisation och personalbehovet för denna. I övriga yttranden

har däremot icke någon erinran riktats mot att uppföra generaldirektörsbefattningen

på ordinarie stat. —- I fråga örn lönegradsplaceringen anser

statskontoret, med utgångspunkt från den löneställning, som luftskyddsinspektionens

överdirektör intager (C 8), att det nya ämbetsverkets chef

icke bör placeras i högre lönegrad än C 10. En reservant av de i statskontorets

beslut deltagande finner däremot de arbetsuppgifter och det ansvar,

som komma att åvila chefen, ävensom styrelsens ställning i förhållande till

länsstyrelserna motivera en placering i lönegraden C 12 eller i samma löne
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 270.

13

grad, sorn hemortsförsvarssakkunniga föreslogo för riksfolkskyddschefen och

som i allmänhet tillämpas för generaldirektörer inom allmänna civilförvaltningen,

förordnade på viss tid. Denna uppfattning delas även av två ledamöter

av allmänna lönenåmnden, medan nämndens majoritet under påpekande att

3 generaldirektörsbefattningar, nämligen de i försvarets fabriksstyrelse, i

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och vid postverket, tillhöra lönegrad C 13

och med särskilt beaktande av den omedelbara betydelse för rikets försvar,

som ett ändamålsenligt ordnat civilförsvar numera äger, funnit sig icke böra

motsätta sig den av utredningen föreslagna lönegradsplaceringen.

Vad beträffar personalen i övrigt har statskontoret ansett naturligt,

att, då civilförvarsstyrelsen är avsedd att äga bestånd även under fred,

en kärna av mera fast anställda befattningshavare knytes till styrelsen. I

enlighet med denna uppfattning förordar ämbetsverket, att icke endast generaldirektören

utan även de två luftskyddsinspektörerna beredes ordinarie

anställning. — Nyssnämnde reservant i statskontoret har av vunna erfarenheter

beträffande personalförhållandena inom luftskyddsinspektionen blivit

övertygad om att inrättandet av ytterligare ett antal ordinarie — eller åtminstone

extra ordinarie — befattningar hos den centrala civila försvarsmyndigheten

är ofrånkomligt, örn man vill ernå och för framtiden vidmakthålla

största möjliga effektivitet och slagkraft hos organisationen. Tills vidare syntes

dylika befattningar böra uppföras i personalförteckningen i en omfattning,

ungefärligen motsvarande vad hemortsförsvarssakkunniga tänkt sig beträffande

civilskyddsavdelningen — givetvis bortsett från rikscivilskyddschefen

— och kansli- och kameralavdelningen inom riksfolkskyddsstaben.

Länsstyrelsen i Malmöhus län anser, att åtminstone de båda avdelningscheferna

samt förslagsvis hälften av sektionscheferna och någon del av övrig

personal bör givas ordinarie anställning. Även länsstyrelsen i Blekinge län

finner nödvändigt, att den centrala organisationen göres fastare än som föreslagits.

Jämväl i några andra remissyttranden ha erinringar framställts, vilka gå

ut på att civilförsvarsstyrelsens befattningshavare borde i större utsträckning

än civilförvarsutredningen föreslagit beredas ordinarie eller extra ordinarie

anställning. Sålunda framhålla överbefälhavaren, Sveriges industriförbund

och riksluftskyddsförbundet att i varje fall de tre ordinarie byråchefer,

som utredningen tänkt sig skola finnas i fred, borde tillsättas redan vid civilförsvarsstvrelscns

inrättande. Industriförbundet anför vidare, att merkostnaden

för de ordinarie byråcheferna torde mer än uppvägas, därest de föreslagna

avdelningscheferna skulle kunna undvaras, vilket syntes kunna ifrågasättas.

Om vissa ledande befattningshavare inom styrelsen på detta sätt

erhölle en fastare tjänsteställning och en bättre betalning än som föreslagits,

torde det bli lättare att för dessa befattningar förvärva de dugande krafter,

som vore önskvärda icke blott med hänsyn till arbetsuppgifternas vikt under

nuvarande kritiska förhållanden utan även för underlättande av den nya

organisationens ändamålsenliga utbyggande.

Allmänna lönenämnden anser däremot att slutlig ståndpunkt ej för när
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 270.

varande bör tagas till frågan om styrelsens organisation linder en fredsperiod.

Luftskyddsinspektionen anser att en byråindelning redan från början bör

genomföras inom civilförsvarsstyrelsen samt anför beträffande styrelsens

organisation i huvudsak följande.

Vad organisationen under nuvarande förhållanden beträffar anser inspektionen,

att utrymnings-, inkvarterings- och socialtjänstärenden kunna sammanföras

till en byrå med hänsyn till vad utredningen anfört beträffande

minskningen av vissa av utrymningskommissionens nuvarande arbetsuppgifter,

vilka komma att överföras till länsstyrelserna. För att nedbringa kostnaderna

torde vidare centrala undanförselbyrån med hänsyn till dess arbetsuppgifter

kunna inrymmas i en av de övriga byråerna. Antalet byråer bör sålunda

kunna begränsas till sex, vilket i förhållande till det föreslagna antalet

sektioner utgör en minskning med två. Ett sammanförande av dessa byråer

till två avdelningar i enlighet med utredningens förslag anser inspektionen

icke lämpligt eller behövligt. Arvoden till avdelningschefer erfordras sålunda

icke.

Under fredsförhållanden synes antalet byråer kunna minskas till fyra, vilket

antal emellertid enligt inspektionens bestämda uppfattning utgör ett minimum

med hänsyn till de betydelsefulla och i hög grad olikartade arbetsuppgifter

som avses skola åvila den blivande centralmyndigheten. Inspektionen

anser sig icke i detta sammanhang böra gå in på den närmare fördelningen

av arbetsuppgifterna å de fyra byråer som böra finnas i fredstid.

Med hänsyn till vad nu sagts synas fyra byråchefsbefattningar i lönegraden

A 30 under alla förhållanden erforderliga. Placeringen i denna lönegrad

anser inspektionen nödvändig och fullt motiverad, med hänsyn till betydelsen

av de uppgifter som komma att åvila centralmyndigheten gentemot länsstyrelserna

samt överbefälhavaren och övriga militära och civila myndigheter.

Lönegradsplaceringen bör även ses i förhållande till de föreslagna civilförsvarsdirektörernas

löneställning. Å varje ordinarie byrå bör dessutom

finnas en ställföreträdare för byråchefen, placerad å ordinarie stat i 26 :e

lönegraden och benämnd byrådirektör. Under krigsförhållanden eller under

höjd beredskap, såsom för närvarande, böra två av dessa byrådirektörer tillfälligt

förordnas till byråchefer för de två byråer som tillkomma genom en

uppdelning av de fredsmässiga byråerna.

I fråga om personalen i övrigt synes centralmyndigheten tills vidare böra

bygga på befintliga extra ordinarie och extra befattningar. Under alla förhållanden

bör emellertid den s. k. biträdespersonalen inordnas i löneplan

enligt civila icke-ordinariereglementet, därvid emellertid bör tillses, att, med

hänsyn till en framtida minskning i organisationen, tillräckligt antal avlönas

efter extraplanen. Vad slutligen beträffar de tjänstemän som för närvarande

äro anställda mot arvoden är det självfallet förenat med stora svårigheter

att nu avgöra, i vad mån dessa komma att erfordras under en kommande

fredsperiod. De s. k. »tillfälliga sakkunniga» som för närvarande äro anställda

hos inspektionen mot tremånadersarvoden böra emellertid, enligt inspektionens

bestämda uppfattning, i fortsättningen icke benämnas sakkunniga

utan anställas såsom tjänstemän mot årsarvoden, därvid de bestämmelser i

fråga om tjänstledighet m. m. som utfärdats för befattningshavare vid statens

krisorgan tills vidare böra tillämpas.

Luftskyddsinspektionen framhåller därefter att det av inspektionen sålunda

framlagda förslaget, som innebär en viss minskning av avlöningskostna
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 270.

15

derna i förhållande till utredningens förslag, skulle medföra att styrelsen

erhölle erforderlig stadga.

Vidkommande befattningen såsom riksbrandinspektör bör denna enligt

inspektionens mening ingå i styrelsen såsom en byråchefsbefattning, vilken

eventuellt kan placeras i löneplan C i civila ordinariereglementet. För den

händelse riksbrandinspektören icke komme att inordnas i styrelsen, torde

det bliva nödvändigt att anställa särskilda tjänstemän för handläggning av

brandskyddsärendena.

Utredningens förslag, att en högre polisman under krig bör tjänstgöra i

styrelsen och att bevakningsinspektören närmast bör komma i fråga för sådan

tjänstgöring, anser inspektionen välgrundat med hänsyn till polisens ställning

i den föreslagna organisationen. Inspektionen tillstyrker även förslaget

angående placering av en civilförsvar söverläkare och en militärassistent i styrelsen.

Två reservationer ha fogats till luftskyddsinspektionens yttrande. I den

ena — avgiven av inspektionens intendent — har uttalats att det icke vore

lämpligt att i fred sammanföra handläggningen av de administrativa och

kamerala ärendena till en byrå. I den andra anser reservanten, inspektionens

sekreterare, att antalet sektioner bör fastställas till åtta under nuvarande förhållanden

medan under normala fredsförhållanden det skulle räcka med

fyra byråer. (Tre befattningshavare skulle placeras i lönegrad A 30, tre i

lönegrad A 26 och två skulle avlönas med arvode.)

Vad angår lönegradsplaceringen för militärassistenten i civilförsvarsstyrelsen

anser överbefälhavaren, att densamma bör så fastställas, att i ifrågavarande

befattning kan tjänstgöra officer i lönegrad Oa 4 eller Oa 5.

I anledning av utredningens uttalande om att civilförsvarsstyrelsen borde

erhålla möjlighet att till sig knyta sakkunskap såväl genom utseende av sakkunniga

med fast arvode som genom att vid styrelsens sida ställdes ett råd,

vars ledamöter vid behov kunde anlitas av styrelsen, framhåller statskontoret,

att enligt dess mening endast ettdera av de två rådgivande organen bör komma

till stånd.

I detta sammanhang må nämnas att luftskgddsinspektionens personalförening

i skrivelse den 20 mars 1944, i vars innehåll utrgmningskommissionens

personalförening instämt, framfört vissa önskemål i fråga om den icke fast

anställda personalens anställningsförhållanden. Efter att ha redogjort bl. a.

för de vådor de nuvarande lösliga anställningsförhållandena vid inspektionen

medfört och medföra framhåller förstnämnda förening att, i händelse statsmakterna

komme att fatta beslut i den av civilförvarsutredningen föreslagna

riktningen, det vore troligt, att större delen av den nuvarande personalen

komme att lämna sina anställningar, varigenom påtagliga svårigheter i avseende

å nyrekryteringen skulle uppstå. Föreningen anser det icke omöjligt

att med ledning av de under den fleråriga beredskapstiden vunna erfarenheterna

sluta sig till att ett visst, ehuru begränsat, antal befattningar även

under fredstid komme att bliva oundgängligen nödvändiga. Dessa befattningar

borde redan nu uppföras på ordinarie respektive extra ordinarie stat.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1(1 Kungl. Maj.ts proposition nr 270.

Beträffande den personal, som även framdeles komme att vara arvodesanställd,

framhåller förstnämnda förening bl. a.

Dels måste anställningstiden regleras på annat sätt än som nu är fallet

och dels måste arvodenas storlek regleras sins emellan och i förhållande till

de extra ordinarie befattningarna pa ett rättvist sätt. Den nuvarande anställningsformen

för de tillfälliga sakkunniga med förordnanden per kvartal och

utan några bestämmelser om uppsägningstid bör sålunda ersättas med förordnande

per år och en uppsägningstid av 3 månader, vilket ur statens synpunkt

icke torde utgöra någon nackdel, da —■ såvitt här kan bedömas — arbetsuppgifterna

icke i något fall torde komma att upphöra omedelbart vid ett

fredsslut eller ens inom ett år därefter.

För närvarande föreligga vidare uppenbara orättvisor beträffande arvodenas

storlek, i det att med hänsyn till rådande lönestopp senare anställda i

allmänhet kunnat betinga sig högre arvoden än de, som varit anställda längre

tid, trots att arbetsuppgifterna äro likartade. — — — Vissa av inspektionens

på extra stat uppförda skriv- och kontorsbiträden äro vad såväl utbildning som

tjänstetid angår berättigade att överföras till extra ordinarie stat. Vad beträffar

senast nämnda personalkategori synas några betänkligheter vad angår förbättring

av anställnings- och avlöningsvillkoren icke behöva uppkomma, enär

det vid^ eventuell personalbegränsning vid civilförsvarsstyrelsen icke torde

möta några större svårigheter att överflytta denna personal till andra statliga

verk.

Slutligen må nämnas alt en av mig den 8 januari 1944 tillsatt utredningsman

för översyn av luftskyddsinspektionens personalorganisation i en den 23

mars 1944 avgiven rapport över översynen bl. a. föreslagit, att den för det

dåvarande hos inspektionen anställda personalen borde i viss mån minskas.

Vidare har utredningsmannen föreslagit att de s. k. tillfälliga sakkunniga —

sammanlagt ett 30-tal befattningshavare — skulle anställas tills vidare för

varje budgetar i stället för såsom f. n. sker för ett kvartal i sänder, örn icke

anställningstiden kunde med hänsyn till behovet närmare fixeras. I denna

fråga har utredningsmannen anfört följande.

Före utgången av varje kvartal underställes Kungl. Maj:ts avgörande fråsan,

vilka tillfälliga sakkunniga luftskyddsinspektionen äger anlita under

nästföljande kvartal. Avsikten har härvid varit att med korta mellantider pröva

behovet av sådana sakkunniga för olika uppgifter samt vidtaga av prövningen

påkallade förändringar av de sakkunnigas antal och sammansättning.

Emellertid har det visat sig synnerligen vanskligt för Kungl. Majit att verkställa

nämnda behovsprövning. Å andra sidan har ifrågavarande anställningsform

föranlett åtskillig irritation bland befattningshavarna, vilken bl. a. tagit

sig uttryck i täta, för kontinuiteten i arbetet skadliga personbyten å sakkunnigbefattningarna.

Med hänsyn härtill förordar jag, att luftskyddsinspektionen

eller den myndighet, som vid en eventuell omorganisation av civilförsvaret

övertager inspektionens uppgifter, erhåller bemyndigande att anställa

dessa befattningshavare tills vidare för varje budgetår, därest icke på förhand

kan bedömas, att behovet av viss befattningshavare är till tiden begränsat.

Under sådana förhållanden skulle det givetvis åligga myndigheten tillse, att

vid varje tidpunkt endast den personal finnes anställd, som är nödvändig

för arbetets behöriga gång.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 270.

17

Civilförsvarsutredningen har funnit såväl praktiska som principiella skäl

tala för att en centralmyndighet för civilförsvaret tillskapas i form av ett

centralt ämbetsverk. Detta verk — civilförsvarsstyrelsen — som förutsättes

skola bildas genom sammanslagning av luftskyddsinspektionen och statens

utrymningskommission, föreslås emellertid erhålla allenast provisorisk karaktär

för att en eventuell ytterligare prövning av frågan icke skall bli bunden

i vidare mån än som är oundgängligt för att nu genomföra den erforderliga

förstärkningen av civilförsvaret. Av detta skäl och för att möjliggöra

en stark krympning av centralmyndigheten under fredstid har utredningen

föreslagit att under rådande förhållanden civilförsvarsstyrelsens personal —

med undantag av styrelsens chef, vilken borde vara generaldirektör i lönegrad

C 13, samt ett tiotal lägre nu i luftskyddsinspektionen anställda extra

ordinarie befattningshavare — tills vidare skulle anställas mot arvode. Luftskyddsinspektionens

ordinarie befattningshavare, vilka utgöras av en överdirektör

i lönegrad C 8 och två luftskyddsinspektörer i lönegrad A 26, skulle

uppföras på övergångsstat.

Tills vidare förutsättes civilförsvarsstyrelsen enligt civilförsvarsutredningens

förslag skola indelas i 8 sektioner, fördelade mellan 2 avdelningar. Härtill

skulle komma en avdelning för handläggning av brandskyddsärenden

under en riksbrandinspektör och en avdelning för industriskyddsfrågor och

vissa ärenden rörande civilförsvarets ordningstjänst under bevakningsinspektören

ävensom en civilförsvarsöverläkare och en militärassistent. Jämväl

vissa andra — fast anställda — sakkunniga samt ett råd avses skola knytas

till civilförsvarsstyrelsen. Avdelningscheferna och sektionscheferna föreslås

skola erhålla arvoden, ungefärligen motsvarande lön i lönegraderna Eo 30

respektive Eo 26.

I fred tänkes styrelsen skola organiseras på tre byråer under chefskap av

ordinarie byråchefer.

För egen del finner jag av de skäl civilförsvarsutredningen anfört nödvändigt

att rikets civilförsvar för erhållande av avsedd funktionsduglighet nu

ställes under enhetlig ledning. I likhet med utredningen anser jag övervägande

skäl tala för att för detta ändamål tillskapas ett särskilt ämbetsverk. Detta bör

såsom utredningen föreslagit benämnas civilförsvarsstyrelsen och ställas

under ledning av en generaldirektör. I civilförvarsstyrelsen böra i enlighet

med civilförsvarsutredningens förslag ingå såväl riksbrandinspektören som

bevakningsinspektören. Den förstnämnde skall såsom tjänsteman i civilförsvarsstyrelsen

under dess chef utöva ledningen av det krigsmässiga brandförsvaret

och planläggningen därför men skall i fråga örn det fredsmässiga

brandförsvaret ha självständiga inspektionsbefogenheter. Bevakningsinspektören

bör under styrelsens chef bland annat leda civilförsvarets industriskyddsverksamhet,

vari böra ingå de uppgifter beträffande civila anläggningar,

som nu handhavas av försvarsstabens industriskyddsdetalj. Såsom

närmare kommer att framgå av det följande föranledes härav viss personalförslärkning

inom civilförsvarsstyrelsen. Härigenom torde nyssnämnda de
Bihang

till riksdagens protokoll 19H. 1. saini. Nr 270. y

Före
draganden.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 270.

taljs personal kunna avsevärt minskas. Även bevakningsinspektören bör i

visst hänseende intaga en självständig ställning i förhållande till civilförsvarsstyrelsen,

nämligen såvitt angår den del av hans verksamhet, som avser

landstormspolisen.

Liksom civilförsvarsutredningen anser jag att för handläggning av ärenden

rörande undanförsel och förstöring bör till civilförsvarsstyYelsen knytas

en delegation, närmast motsvarande centrala undanförselbyrån, vilken delegation

bör stå under ordförandeskap av civilförsvarsstyrelsens chef. Därjämte

bör finnas en läkare, civilförsvarsöverläkare, och en officer på aktiv stat såsom

militärassistent.

Vad angår civilförsvarsstyrelsens inre organisation synes det — utöver vad

nu sagts — icke möjligt att på det föreliggande utredningsmaterialet nu taga

slutlig ställning därtill. I sakens nuvarande läge torde det därför vara nödvändigt

att begränsa ståndpunkstagandet att avse civilförsvarsstyrelsens organisation

för tiden intill dess normala fredsförhållanden inträda. Frågan om

den organisation ämbetsverket därefter bör erhålla bör sålunda i sinom tid

göras till föremål för särskild prövning av Kungl. Maj:t och riksdagen.

Med hänsyn till det nu anförda, och då det är uppenbart att civilförsvarsstyrelsens

personalbehov — vilken organisation denna styrelse framdeles

än kan få — kommer att i fredstid minskas avsevärt i förhållande till vad

som gäller under en beredskap ssituation motsvarande den nuvarande, synes

det såsom civilförsvarsutredningen förutsatt ofrånkomligt, att styrelsens personalbehov

tills vidare tillgodoses huvudsakligen med arvodesanställda befattningshavare.

Förutom generaldirektören böra emellertid i enlighet med vad

statskontoret förordat de båda luftskyddsinspektörema i luftskyddsinspektionen

erhålla ordinarie anställning i civilförsvarssiyrelsen. Huru än styrelsen

organiseras torde man nämligen med säkerhet kunna räkna med att dessa

inspektörer, vilka lämpligen böra benämnas civilförsvarsinspektörer, komma

att bli behövliga. Överdirektörsbefattningen i luftskyddsinspektionen bör

däremot i enlighet med vad civilförsvarsutredningen föreslagit uppföras å

övergångsstat. De extraordinarie befattningar, som nu finnas i luftskyddsinspektionen,

böra överflyttas till styrelsen.

Beträffande generaldirektörens löneställning ha olika meningar gjort sig

gällande. Civilförsvarsutredningen och allmänna lönenämndens majoritet

m. fl. ha föreslagit lönegraden C 13. Två reservanter i lönenämnden förorda

lönegraden C 12, medan statskontoret anser en placering i lönegrad C 10

tillräcklig. För egen del är jag av samma mening som berörda reservanter

och förordar sålunda en placering i lönegrad C 12. Härigenom kommer

ifrågavarande generaldirektör att i lönehänseende intaga samma ställning

som i regel gäller för generaldirektörer, förordnade på viss tid. De båda civilförsvarsinspektörstjänsterna

torde liksom de nuvarande luftskyddsinspektörstjänsterna

böra vara placerade i lönegraden A 26. Beträffande militärassistenten

förordar jag i samråd med chefen för försvarsdepartementet att

för honom på försvarsstabens personalförteckning upptages en majorsbeställning

i lönegraden Oa 4.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 270.

19

Vad angår den inre organisation civilförsvarsstyrelsen i övrigt bör äga

så länge rådande utrikespolitiska förhållanden bestå i huvudsak oförändrade,

lia olika förslag härom framlagts av civilförsvarsutredningen och luftsky

ddsinspektionen. Kostnaderna för den nuvarande centrala organisationen

av de till civilförsvaret hörande verksamhetsgrenarna samt de kostnadsberäkningar,

som civilförsvarsutredningen framlagt i anslutning till sitt organisationsförslag

utgöra den hållpunkt, man äger för bedömande av de sammanlagda

avlöningskostnaderna för den personal, som kan förutses bli erforderlig

inom det nya ämbetsverket. Enligt den beräkning av medelsbehovet

för avlöningar under nästa budgetår till civilförsvarsstyrelsen, som jag i det

följande framlägger och som med vissa av mig förordade jämkningar väsentligen

ansluter sig till civilförsvarsutredningens förslag, skulle kostnaderna

för avlöningar, frånsett kristillägg, under nästa budgetår kunna beräknas

till sammanlagt 710 000 kronor. Enligt min mening bör civilförsvarsstyrelsens

organisation i nuvarande beredskapssituation bestämmas med

utgångspunkt från att den sålunda angivna kostnadsramen icke bör överskridas,

såvida icke förhållandena medföra att styrelsen belastas med arbetsuppgifter

utöver dem som nu kunna förutses. Med hänsyn till att föreliggande

omständigheter göra det önskvärt, att ståndpunktstagandet till frågan om

verkets indelning å olika avdelningar och örn den personal i olika löneställning,

som bör vara anställd inom dessa, kan föregås av ytterligare överväganden,

torde det enligt min mening vara lämpligast att nämnda reglering

i detalj får ankomma på Kungl. Maj:ts prövning under beaktande av den

förutsatta kostnadsramen. Jag utgår från att arvodena till befattningshavare

i avdelningschefs-, byråchefs- eller sektionschefsbefattning eller därmed jämställd

annan befattning — frånsett riksbrandinspektören — icke i något fall

böra överstiga det lönebelopp som utgår till en byråchef i lönegraden Eo 30,

löneklassen 29 i civila icke-ordinariereglementet efter gjorda pensionsavdrag.

Vidare förutsätter jag, att redogörelse för vidtagna åtgärder framlägges för

riksdagen i samband med anslagsäskanden till civilförsvarsstyrelsen för budgetåret

1945/46 och att tillfälle alltså skall beredas riksdagen taga ställning

till organisationsfrågan, jämväl därest detta icke skulle betingas av övergång

till fredsorganisation.

Jag övergår härefter till beräkning av kostnaderna för civilförsvarsstyrelsens

verksamhet.

Vad till en början angår avlöningskostnaderna beräknar jag dessa med utgångspunkt

fran vad jag nyss angivit. I stort sett grundas alltså beräkningen

På civilförsvarsutredningens förslag. Arvodesbeloppen till sådana befattningshavare,

som enligt civilförsvarsutredningens förslag skulle tillerkännas arvoden

ungefärligen motsvarande viss lönegrad, lia beräknats efter den enligt

lägsta löneklassen inom vederbörande lönegrad utgående nettolönen jämte

rörligt tillägg och kristillägg.

Avlöningsstaten för civilförsvarsstyrelsen torde böra upptaga anslagsposter

för följande ändamål, nämligen avlöningar till ordinarie tjänstemän, arvo
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 270.

deri och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal samt rörligt tillägg.

Posten till avlöningar till ordinarie tjänstemän — generaldirektören,

de två civilförsvarsinspektörerna och den å övergångsstat uppförde

överdirektören — beräknas till 57 000 kronor.

I fråga om posten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj : t, må följande anföras.

De två avdelningscheferna skulle enligt civilförsvarsutredningens förslag

erhålla arvoden ungefärligen motsvarande lönegraden Eo 30. Arvodesbeloppen

kunna alltså beräknas till 14 040 kronor för envar av dem.

Arvodena till sex sektionschefer — två av de föreslagna åtta sektionschefsbefattningarna

förutsättas här skola besättas med de två civilförsvarsinspektörerna

— uppgå, beräknade efter lönekostnaderna i lönegraden Eo 26, till

6 X 11 880 = 71 280 kronor.

Det av civilförsvarsutredningen föreslagna arvodesbeloppet för civilförsvarsöverläkaren,

6 000 kronor, finner jag mig böra godtaga.

Av de tre fast anställda sakkunniga hos luftskyddsinspektionen torde en,

nämligen den för statsfinansiella frågor, böra knytas till civilförsvarsstyrelsen

för nästa budgetår. Arvodet torde böra utgå med oförändrat belopp,

1 200 kronor. Därjämte synes arvode till enahanda belopp böra beräknas

för ytterligare en fast anställd sakkunnig. Närmast synes böra ifrågakomma

en expert på arbetsmarknadsfrågor.

Civilförsvarsutredningen har förutsatt, att bevakningsinspektören, som i

denna sin egenskap hittills icke uppburit särskild ersättning, skulle tillerkännas

visst, ehuru icke närmare angivet arvode för sin befattning med industriskyddsavdelningens

verksamhet inom civilförsvarsstyrelsen. Jag finner detta

motiverat och föreslår, att arvodet utgår med 1 200 kronor för år eller samma

belopp, som för närvarande utgår till envar av de fast anställda sakkunniga

hos luftskyddsinspektionen. — Den förste assistent, som enligt civilförsvarsutredningens

förslag skulle omhänderha den direkta ledningen av

avdelningens arbete, har utredningen ansett böra erhålla samma arvode som

de förut nämnda sektionscheferna. Ifrågavarande befattning bör enligt min

mening uppehållas av en välkvalificerad polisman med juridisk examen. Med

hänsyn härtill godtager jag utredningens förslag i fråga om arvodets storlek.

Detta skulle alltså utgå med 11 880 kronor för år. Till jämförelse må nämnas

att biträdande bevakningsinspektören, som för närvarande till största delen

av sin arbetstid torde vara sysselsatt med ärenden, som avses skola handläggas

å ifrågavarande avdelning, uppbär ett arvode av 1 100 kronor i månaden.

Enligt min mening bör här berörda förste assistent övertaga den biträdande

bevakningsinspektörens arbetsuppgifter, vilka, sedan arbetet med

landstormspolisens organiserande numera i stort sett avslutats, huvudsakligen

avse industriskyddsverksamheten. Efter samråd med chefen för socialdepartementet

förordar jag därför att befattningen som biträdande bevakningsinspektor

indrages i samband med inrättande av ifrågavarande förste

.assistentbefattning.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 270.

21

I fråga om riksbrandinspektörens löneställning får jag hänvisa till det

förslag i berörda hänseende, som kommer att framläggas av chefen för kommunikationsdepartementet.

Avlöningskostnaden för denne befattningshavare

föreslås skola bestridas från anslag under sjätte huvudtiteln.

Vad angår den personal i övrigt, som bör tillerkännas av Kungl. Maj:t bestämda

arvoden, förutsätter jag att till denna kategori hänföres —- förutom

de befattningshavare inom luftskyddsinspektionen, som avlönas från motsvarande

anslagspost —- sådan personal, som för närvarande tjänstgör i utrymningskommissionen

och ej är att hänföra till skriv- eller expeditionsbiträdespersonal.

Jag utgår vidare från att till nu nämnda kategori hänföras

dels centrala undanförselbyråns nuvarande kanslipersonal (en verkställande

ledamot och en assistent) med undantag av byråns skrivbiträde, dels ock den

andre assistent vilken jag i likhet med civilförsvarsutredningen anser böra

tillsättas för att jämte den tidigare omförmälda förste assistenten under bevakningsinspektören

handlägga på civilförsvarsstyrelsen ankommande industriskyddsärenden.

Från och med nästa budgetår bör ifrågavarande personals

arvoden liksom arvodena till den personal, som motsvarar luftskyddsinspektionens

tillfälliga sakkunniga, bestämmas till sitt maximibelopp av

Kungl. Maj:t. De personer, som anställas mot sålunda fastställda maximiarvoden

böra såsom luftskyddsinspektionen föreslagit erhålla annan benämning

än tillfälliga sakkunniga. I detta sammanhang betecknar jag dem arvodestjänstemän.

Kostnaderna för nu ifrågavarande arvodestjänstemän beräknas till 329 360

kronor.

Till utgångspunkt vid denna beräkning har tagits den uppskattade årliga

avlöningskostnaden för den 1 april 1944 arvodesanställda tjänstemän i luftskyddsinspektionen,

utrymningskommissionen och centrala undanförselbyrån

med undantag av de befattningshavare, som närmast motsvara förutberörda

två avdelningschefer och sex sektionschefer, samt av skriv- och expeditionsbiträdespersonalen

i utrymningskommissionen. Från denna kostnad, som

uppgår till omkring 374 000 kronor, ha avdragits dels den till 40 000 kronor

beräknade kostnaden för personal, som antages successivt kunna indragas

på grund av luftskyddsinspektionens och utrymningskommissionens sammanslagning

samt överförande till länsstyrelserna av vissa nu på kommissionen

ankommande uppgifter, dels ock den till 10 640 kronor uppgående årskostnaden

för en tillfällig sakkunnig för besiktning av luftskyddsmaleriel och

en bokhållare, vilka befattningshavares anställning är avsedd att upphöra

den 31 maj respektive den 30 juni 1944.

Till det därigenom erhållna beloppet, 323 360 kronor, har lagts en summa

av 6 000 kronor, motsvarande det arvode, som synes böra tillerkännas nyssnämnde

andre assistent i civilförsvarsstyrelsens industriskyddsdetalj.

Från civilförsvarsstyrelsens avi ö n ing s ansi a g torde jämväl böra bestridas

kostnaderna för arvoden lill ledamöter, suppleanter och sekreterare i krigsskyddsnämnden

för kraftanläggningar — vilken nämnd jag emellertid förutsätter

skola alltjämt intaga en självständig ställning i förhållande till civil
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 270.

försvarets centralmyndighet. Nu ifrågavarande kostnader torde böra upptagas

till samma belopp som beräknats för innevarande budgetår eller 3 000

kronor.

Enligt sålunda verkställda beräkningar bör ifrågavarande anslagspost i sin

helhet upptagas till (2 X 14 040 + 71 280 + 6 000 + 2 X 1 200 + 1 200 +

11 880 + 329 360 + 3 000) 453 000 kronor.

Vid beräkningen av posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal förutsätter jag, såsom nyss nämnts, att de hos luftskyddsinspektionen

anställda extra ordinarie befattningshavarna överföras

till civilförsvarsstyrelsen. De befattningshavare i övrigt inom styrelsen som

utföra skriv- och expeditionsbiträdesarbete böra i allmänhet anställas såsom

extra tjänstemän. Kostnaden för avlöning åt motsvarande den 1 april 1944

inom luftskyddsinspektionen, utrymningskommissionen och centrala undanförselbyrån

anställda personal utgör, efter avdrag av dyrtidskompensationen,

196 000 kronor för år. Sammanslagningen av nämnda myndigheter torde

— såsom tidigare angivits — möjliggöra en icke obetydlig minskning av

biträdespersonalen. Med hänsyn härtill beräknar jag posten till 170 000

kronor.

Posten till rörligt tillägg torde kunna beräknas till 30 000 kronor.

Civilförsvarsstyrelsens avlöningsanslag skulle i enlighet härmed för nästa

budgetår belöpa sig till (57 000 + 453 000 + 170 000 + 30 000) 710 000

kronor.

Vidkommande slutligen omkostnaderna för civilförsvarsstyrelsen — varibland

jämväl förutsättes skola inräknas andra omkostnader för riksbrandinspektören

än resekostnader — torde dessa komma att uppgå till lägre belopp

än de sammanlagda omkostnaderna för luftskyddsinspektionen och

statens utrymningskommission och centrala undanförselbyrån. För ändamålet

synes för nästa budgetår böra upptagas ett förslagsanslag av 200 000 kronor,

varav 2 000 kronor avses för sjukvård m. m., 55 000 kronor för reseersättningar,

70 000 kronor för expenser, 71 000 kronor för publikationstryck

och 2 000 kronor för omkostnader för krigsskyddsnämnden för kraftanläggningar.

I likhet med utrymningskommissionen anser jag att kostnaderna för

registerkort och annat blankettryck avseende utrymnings- och socialtjänst

böra bestridas från förevarande omkostnadsanslag.

Civilförsvarets organisation i länen.

Beträffande hemortsförsvarssakkunnigas förslag i förevarande hänseende

och däröver avgivna yttranden tillåter jag mig att hänvisa till vad därom anförts

i propositionen med förslag till civilförsvarslag, m. m. (se s. 65 och

73—74). Här må endast tilläggas att i åtskilliga av nyssnämnda yttranden

påyrkades höjning av den föreslagna lönegradsplaceringen — Eo 27 — för

civilskyddschefsbefattningarna, vilka i yttrandena allmänt ansågos böra inrättas.

Statskontoret och allmänna lönenämnden föreslogo emellertid en sänk
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 270.

23

ning av lönegradsplaceringen till Eo 26. Även arméförvaltningen fann det icke

alldeles klart att en så hög löneställning som den föreslagna skulle vara erforderlig.

Civilförsvarsutredningens förslag. Enligt detta förslag skola länsstyrelserna

utöva ledningen av civilförsvaret i länen och intaga en sådan ställning

i civilförsvarshänseende, att de vid avbrott i förbindelserna med det centrala

organet självständigt skola kunna leda civilförsvaret inom länen. Med den

omfattning av civilförsvaret, som utredningen föreslagit, tillkomma nya verksamhetsområden

för länsstyrelserna, avseende utrymnings- och socialtjänst

samt undanförsel och förstöring ävensom skydd mot sabotage och spioneri.

Verksamheten kommer därjämte att utökas inom de områden, som redan

nu äro lagda under länsstyrelsernas uppsikt. Vidare har huvudansvaret inom

varje län för att civilförsvaret upprätthålles i fred och fungerar tillfredsställande

i krig lagts på länsstyrelserna. Allt detta gör enligt utredningens mening

en förstärkning av länsstyrelsernas organisation ofrånkomlig. För att

de på länsstyrelsen ankommade civilförsvars- och militärförsvarsärendena

skola få en mot deras vikt svarande handläggning anser utredningen oundgängligt

att organisera en särskild försvarscwdelning vid varje länsstyrelse.

Denna borde förläggas inom landskansliet och sålunda närmast vara underställd

landssekreteraren.

Liksom i fråga om centralmyndigheten har utredningen funnit sig böra

tillse att försvarsavdelningarna vid länsstyrelserna under rådande beredskap

så anordnas att utan svårighet kan genomföras såväl den utökning av organisationen,

vilken kunde bli erforderlig i händelse av krig, som en minskning

av densamma vid övergång till fredsmässiga förhållanden.

Enligt utredningens mening bör försvarsavdelningen under rådande beredskap

normalt bestå av en chefstjänsteman, benämnd civilförsvarsdirektör

i lönegrad Eo 29, en i landskanslitjänst utbildad juridisk-administrativ

tjänsteman, förslagsvis en länsnotarie, vilken vid behov skulle tjänstgöra

som civilförsvarsdirektörens ställföreträdare, en statofficer, benämnd militärassistent,

i lönegrad Oa 3, en landskanslist i lönegrad Ex 17 och ett kontorsbiträde

i lönegrad Ex 4. Dessutom skulle i försvarsavdelningen ingå den

vid länsstyrelsen tjänstgörande länstrafikledaren, vilken avsåges bli en länsstyrelsens

tjänsteman, och, under vissa perioder, inkvarteringschefen i länet.

Kanslijuristen skulle liksom länstrafikledaren, inkvarteringschefen, landskanslisten

och kontorsbiträdet ingå i försvarsavdelningen allenast under beredskapsförhållanden.

Som kompensation för den jurist, som sålunda vid

inträdandet av beredskap förutsattes bli överflyttad från landskansliet i övrigt

till försvarsavdelningen skulle länsstyrelsen erhålla en extra länsnotarie

placerad i lönegrad Ex 20. Medel för avlönande av denne befattningshavare,

landskanslisten och skrivpersonalen borde bestridas från det beredskapsanslag,

som för närvarande i särskild ordning anvisades länsstyrelserna för den

administrativa försvarsberedskapen.

Beträffande Överståthållarämbetet har utredningen ansett att civilförsvarsdirektörshefattningen

skulle ersätta en assessorstjänst i lönegrad Eo 27. Den

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 270.

extra kanslisten i försvarsavdelningen skulle placeras i lönegrad Ex 15. I

övrigt skulle försvarsavdelningen vid ämbetet ha samma personalsammansättning

som motsvarande avdelning vid flertalet länsstyrelser. I Gotlands

län skulle någon extra länsnotarie icke tillföras försvarsavdelningen. Till militärassistent

i detta län och i Blekinge län skulle med hänsyn till länens

ringa areal och relativt få föremål, som krävde förstöringsförberedelser från

civilförsvarets sida, utses från aktiv stat avgångna officerare.

Såsom framgår av det förut anförda skulle försvarsavdelningen i fred begränsas

till civilförsvarsdirektören och militärassistenten. Därutöver anser

utredningen icke troligt att behov av någon heltidstjänst skall föreligga. I

en viss omfattning bleve medverkan av en landskanslijurist och av landskansliets

biträdespersonal även i fredstid erforderlig. Sådan medverkan borde

emellertid i regel kunna ordnas utan att särskilda befattningar avsågas för

ändamålet.

Försvarsavdelningens förstärkning i krig skulle ske genom att då i densamma

skulle ingå landsfogden, vägdirektören, länsbrandinspektören, länsinspektören

för skogsbrandförsvaret, förste provinsialläkaren och en företrädare

för landstingets sjukvårdsberedning samt representanter för länsarbetsnämnd

och kristidsstyrelse. Vidare synes utredningen förutsätta att inkvarteringschefen

i krig mera stadigvarande kommer att tjänstgöra vid försvarsavdelningen.

Med hänsyn till att länsstyrelsen i krig kan tänkas komma att behöva samverka

med flera militära myndigheter, som leda militära operationer, vilka

beröra länet, har utredningen förutsatt att särskilda sambandsmän skola utses

för att upprätthålla kontakten med den eller de av ifrågavarande militära

myndigheter, länsstyrelsen icke vore lokalt anknuten till. Utredningen,

som icke anser sig böra föreslå inrättandet av särskilda befattningar för

dessa sambandsmän, förordar i detta hänseende, att länsstyrelsen, när så

lämpligen kan ske, beordrar civilförsvarschef som sambandsman till vederbörlig

stab. När civilförsvarscheferna icke lämpligen kunna användas för

denna verksamhet, bör enligt utredningen länsstyrelsen i första hand på frivillighetens

väg, i andra hand med användande av civilförsvarsplikt uttaga

och utbilda det antal sambandsmän, som bedömes erforderligt. Utredningen

framhåller emellertid att i kår- eller militärbefälsstaberna på fastlandet bör

tjänstgöra allenast en, av civilförsvarsstyrelsen utsedd befattningshavare som

sambandsman med de länsstyrelser, som icke direkt samverka med staben.

En lämplig sådan torde vara stabsutrymningschefen,

Beträffande ordningsföljden för genomförandet av den av utredningen

föreslagna organisationen anför utredningen följande.

Chefsbefattningen bör först besättas, så snart ske kan efter civilförsvarslagens

ikraftträdande. Försvarsassistenterna förordnas i samband med övergången

till den nya organisationen endast tills vidare. Sedan chefstjänsterna

tillsatts, utför försvarsassistent det för militärassistent avsedda arbetet intill

dess sådan assistent varit i tjänst minst en månad. Den kaderökning, som måste

äga rum genom tillsättandet av militärassistenterna, bör ur civilförsvarets

synpunkt snarast genomföras. Svårigheten att från militärt håll ställa lämp
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 270.

25

lig personal till förfogande gör det emellertid nödvändigt, att utsträcka kaderökningen

över en period om två år. Förslagsvis bör den genomföras med

hälften av befattningarna under första året och återstoden under det andra.

Den i försvarsärenden föredragande kanslijuristen bör fortsätta att fungera,

intill dess länsstyrelsen finner lämpligt där placera annan kanslitjänsteman.

Jämväl hemortsförsvarsassistenter böra förordnas även för tiden efter

civilförsvarslagens ikraftträdande i avvaktan på att militärassistent- och

chefsbefattningarna besättas.

Yttranden över civilförsvarsutredningens förslag. Den föreslagna organisationen

för civilförsvarets handhavande i mellaninstansen har i samtliga

yttranden antingen tillstyrkts i sina huvuddrag eller lämnats utan erinran.

Överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Malmöhus län anse försvarsavdelningen

i vad rör ämbetet respektive länsstyrelsen underorganiserad. Nämnda

länsstyrelse framhåller emellertid att den personalförstärkning, som erfordras

för dess försvarsavdelning tills vidare till följd av nedgång i länsstyrelsens

arbetsbörda på vissa områden, syntes kunna erhållas bland landskansliets

övriga befattningshavare. Överståthållarämbetet framhåller däremot

— under hänvisning till en utförlig redogörelse, vari ämbetet understryker

den proportionsvis tyngre arbetsbörda, som åvilar ämbetets jurister

jämfört med länsstyrelsernas — att endast om ämbetet erhåller samma förstärkning

av arbetskrafterna, som föreslagits för länsstyrelserna, ämbetets

personalbehov i anledning av de nytillkomna civilförsvarsuppgifterna skulle

tillgodoses. Inrättandet av en befattning som civilförsvarsdirektör borde sålunda

icke medföra indragning av en assessorstjänst. — I nämnda redogörelse

har Överståthållarämbetet tagit hänsyn till att Stockholm kan beräknas

komma att utgöra allenast ett civilförsvarsområde och att den operativa ledningen

av civilförsvaret för området i dess helhet kommer att åvila civilförsvarschefen

ävensom att civilförsvarsdirektören icke i samma utsträckning

som i länen kommer att taga befattning med planläggning och ledning

av övningar med luftskyddspersonalen. Ämbetet anser emellertid de begränsningar

i försvarsavdelningens och civilförsvarsdirektörens arbetsuppgifter

som i enlighet med vad sålunda anförts skulle bli möjliga, mer än väl uppvägas

av den ökade belastning, som storleken och beskaffenheten av Stockholms

civilförsvarsområde kommer att medföra. Området kunde nämligen

beräknas komma att inrymma inemot Vo av rikets folkmängd och då detsamma

till övervägande del vore tättbebyggt, vore åtgärder för luftskydd

erforderliga inom så gott som hela området. Möjlighet att överlasta en del

av de göromål, som enligt förslaget till civilförsvarslag skulle ankomma på

ämbetet, förelåge icke. — Ämbetet upplyser lill sist att redan nu sysselsättas

inom ämbetet, förutom försvarsassistenten och erforderlig biträdespersonal,

en assessor så gott som helt och en extra notarie till minst hälften med

handläggning av försvarsärenden, bland vilka även ingå ärenden, som icke

avse civilförsvaret utan äro av militär natur. Enligt de av civilförsvarsutredningen

gjorda beräkningarna sysselsättes däremot inom länsstyrelserna för

närvarande endast en kanslijurist lill 75 % med sådana ärenden.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 270.

Trafikpolisintendenten i Stockholm och luftskyddschefen i Stockholm ifrågasätta

däremot, såsom framgår av propositionen med förslag till civilförsvarslag,

m. m., med hänsyn till att endast ett civilförsvarsområde torde komma

att lyda under Överståthållarämbetet en viss förenkling av den för Stockholm

avsedda civilförsvarsorganisationen.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län synes visserligen dela utredningens mening

örn behovet av personalförstärkning under beredskapsförhållanden. Beträffande

fredsbehovet är länsstyrelsen emellertid av annan mening än utredningen

och anför.

Det kan ifrågasättas, huruvida icke under normala fredsförhållanden civilförsvarsuppgifterna

komma att så väsentligt minska, både till art och omfång,

att en särskild befattning som civilförsvarsdirektör icke längre blir erforderlig.

De uppgifter, som åvilat civilförsvarsdirektören, torde då kunna

anförtros åt någon av länsstyrelsens mera kvalificerade föredragande. Därest

som civilförsvarsdirektör varit förordnad en av länsstyrelsens befattningshavare,

bör han givetvis under fredsförhållanden fortfarande handhava dessa

uppgifter förutom övriga till hans tjänst hörande ärenden. Genom nödiga

jämkningar i arbetsordningen kan tillses, att vederbörande föredragande

får erforderlig tid att ägna åt civilförsvarsuppgifterna. Ett genomförande av

brandförsvarsutredningens förslag till ny brandlagstiftning — vilket länsstyrelsen

livligt förordar — skulle innebära, att till länsorganisationen lmötes

en länsbrandinspektör, vilken komme att handhava en icke oväsentlig del

av civilförsvarsuppgifterna. Det synes länsstyrelsen vidare som örn dessa

uppgifter, sedda ur militär synpunkt, skulle bliva tillräckligt tillgodosedda,

om länsstyrelsen periodvis i mån av behov hade tillgång till biträde av en

militärassistent.

Befattningen som civilförsvarsdirektör bör sålunda enligt länsstyrelsens

mening endast få kriskaraktär.

Statskontoret ifrågasätter om de vidgade arbetsuppgifter inom civilförsvaret,

vilka vid ett genomförande av utredningens förslag komma att åvila

länsstyrelserna, nödvändiggöra en så avsevärd personalförstärkning, som den

av utredningen förordade.

Beträffande civilförsvarsdirektören framhålles i åtskilliga yttranden

att civilförsvarets funktionsduglighet i väsentlig grad är beroende av

att befattningarna såsom civilförsvarsdirektör besättas med verkligt dugande

krafter. Flera remissmyndigheter ha i samband därmed uttalat farhågor för

att svårigheter skulle uppstå att för dessa krävande poster förvärva lämpliga

personer. — I några yttranden har titelns lämplighet ifrågasatts. Ett par

länsstyrelser har föreslagit att titeln skulle förkortas till försvarsdirektör.

Länsstyrelsen i Östergötlands län, som anser att ifrågavarande befattningshavare

bör vara en landsstatstjänsteman, förordar benämningen försvarsintendent.

I lönehänseende anser statskontoret, att civilförsvarsdirektören bör placeras

i lönegraden Eo 27 (länsassessorsgraden).

I fråga om den i försvarsavdelningen ingående kanslijuristen framhåller

länsstyrelsen i Södermanlands län att denne bör, örn han ej är minst

länsnotarie av första klass, med hänsyn till den omfattande föredragningsskyldighet

och de uppgifter i övrigt, som enligt förslaget skulle komma att

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 270.

27

åvila honom i denna tjänst, under den tid han tjänstgör i försvarsavdelningen

åtnjuta arvode motsvarande de avlöningsförmåner, som tillkomma ordinarie

länsnotarie av första klass. Länsstyrelsen i Uppsala län framställer samma

förslag och motiverar detta bland annat med att ifrågavarande jurist skall

tjänstgöra som civilförsvarsdirektörens ställföreträdare och därvid alltså utöva

chefskap över bl. a. militärassistenten, i förhållande till vilken han därför

icke bör intaga sämre ställning i lönehänseende. En jämförelse med exempelvis

taxeringsre visors lillie gra ds p Ine e riri g syntes icke oberättigad. Länsstyrelsen

i Jämtlands län hemställer, att eftersom de arbetsuppgifter, som komma

att åvila befattningshavaren, närmast torde vara jämförbara med en andre

länsnotaries, lönen, i de fall en icke ordinarie jurist placeras på tjänsten, får

beräknas enligt lönegrad Ex 21. Därest ordinarie tjänsteman placeras på befattningen,

förutsätter länsstyrelsen, att vikarie får förordnas med lön motsvarande

vikariat i 21 :a lönegraden.

Allmänna lönenämnden och statskontoret påpeka i sina yttranden att extra

länsnotarie tillhör högst lönegrad Ex 19 och extra landskanslist högst lönegrad

Ex 14. Enligt statskontorets mening bör samma befordringsgång, som gäller

för länsstyrelsetjänstemän i allmänhet, tillämpas även beträffande försvarsavdelningens

befattningshavare.

Förslaget örn inordnandet i försvarsavdelningen av en statofficer såsom

militärassistent bär mottagits med tillfredsställelse av bl. a. överbefälhavaren,

som moliverar sin ståndpunkt med alt den delade ledningen av

det militära och civila försvaret kräver kvalificerad sambandspersonal. Överbefälhavaren

framhåller vidare, att den av utredningen föreslagna ökningen

av officerskadern är en nödvändig förutsättning för att militärassistentbefattningarna

skola kunna besättas med aktiva officerare. Dessa måste vara väl

utbildade i modern krigskonst och hava erfarenhet i stabstjänst.

Länsstyrelsen i Blekinge län bestrider att militärassistentens åligganden i

nämnda län skulle bli mindre maktpåliggande än i andra län och yrkar bl. a.

med hänsyn till länets utsatta läge att detsamma icke med avseende å kravet

beträffande mili tär assistentens kompetens skall sättas i lägre klass än andra

län.

Förut har nämnts att länsstyrelsen i Älvsborgs län anser det tillräckligt,

att militärassistenten periodvis är tillgänglig för biträde åt länsstyrelsen.

I en till länsstyrelsens i Jönköpings län yttrande fogad promemoria av

föredraganden samt i landsfogdens i Uppsala län yttrande ifrågasättes lämpligheten

av alt såsom militärassistenter tillsättas slatofficerare, vilka förutsättas

skola utbytas vart tredje år. Då sådana ombyten vöre till men för civilförsvarets

effektivitet förordades att ifrågavarande befattningar skulle såsom

hi bills besättas med från aktiv stat avgångna officerare.

Beträffande länstrafikledaren anför länsstyrelsen i Uppsala län

alt denne bör lönegradsplaceras, därest placeringen hos länsstyrelsen är avsedd

att bli stadigvarande. Statens trafikkommission framhåller att, om kommissionen

respektive rikstransportledningen skall kunna fullgöra sina uppgifter,

är det enligt kommissionens uppfattning nödvändigt, att länstrafikledaren

— såsom avsikten var vid befattningens inrättande — blir under
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 270.

ställd enbart kommissionen eller rikstransportledningen. Detta hindrade givetvis

icke, att länstrafikledaren inom länsstyrelsens försvarsavdelning handlade

med civilförsvaret sammanhängande transportfrågor.

Statens utrgmningskommission påpekar nödvändigheten av att till inkvarteringschefer

utses kvalificerade personer även i fortsättningen,

vilket i sin tur nödvändiggör att de erhålla skäligt arvode. Genom att de i den

nya organisationen bleve befriade från vissa arbetskrävande uppgifter erhölle

de större möjligheter än förut att ägna sig åt de omfattande och svårlösta

sociala spörsmål, som måste uppkomma i samband med utrymning. Kommissionen

anser även ett relativt betydande antal biträdande inkvarteringschefer

erforderligt.

Vad därefter angår de befattningshavar e, som först i krig

avses skola ingå i försvarsavdelningen, föreslår väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen att en representant för vägförvaltningen ingår i försvarsavdelningen

under krig i stället för vägdirektören, vilken sistnämnde

nu skulle ansluta till militär stab. — Luftskyddschefen i Stockholm framhåller

att förefintligheten av kvalificerade tjänstegrenschefer hos civilförsvarschefen

i Stockholm synes böra föranleda en förenkling av försvarsavdelningens

vid Överståthållarämbetet krigsorganisation jämfört med motsvarande

organisation vid länsstyrelsernas försvarsavdelningar.

Vad angår övriga önskemål om personalförstärkningar i länsstyrelserna

må anföras följande.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län framhåller att frågan om de källarmursgenombrott,

utredningen föreslagit skola komma till utförande, givit

än större eftertryck åt ett redan nu synnerligen kännbart behov av särskilda

byggnadstekniska biträden för skyddsrumsärenden å länsarkitektkontoren.

Krigsmaterielverket har i sitt yttrande ifrågasatt att för handläggningen av

de regionalt betonade krigsindustrifrågorna skulle till krigsmaterielverket knytas

ett antal personer i ledande befattning vid någon inom respektive län belägen

industri, som vore av större betydelse för landets krigsmaterielförsörjning,

förslagsvis benämnda krigsindustriassistenter. Denna uppgift borde

nämligen icke, som utredningen syntes ha avsett, handhavas av militärassistenterna

utan av personer med kännedom örn den krigsindustriella planeringen

samt insikter rörande industriell organisation och kapacitet och

därmed sammanhängande spörsmål, insikter vilka endast kunde påräknas

hos personer med teknisk utbildning och industrimässig erfarenhet.

Landsfogden i Uppsala län har i sitt yttrande över civilförsvarsutredningens

betänkande framlagt förslag örn inrättande vid länsstyrelserna av en särskild

i förhållande till landskansliet och landskontoret självständig avdelning

för civilförsvaret och polisväsendet, förslagsvis benämnd försvarskansliet.

Försvarskansliet skulle bestå av länspolischefen (landsfogden), tillika chef

i lönegrad A 30 med ett lönetillägg av 2 500 kronor (i Gotland A 30 med

1 500 kronors tillägg), en försvarsassessor i lönegrad Eo 27, en ur aktiv stat

avgången officer som militärassistent med arvode av 4 342 kronor, en polisnotarie

i lönegrad A 22, därvid en e. o. länsnotarietjänst å landskansliet

skulle indragas. Härjämte skulle i län, där landsfogdeassistent funnes, den
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 270.

29

nes tjänst ombildas till en polisnofaldet jänst i sistnämnda lönegrad. Vidare

skulle i försvarskansliet ingå en av statens trafikkommission avlönad länstrafikledare,

en länsbrandinspektör, avlönad av brandförsäkringsanstalterna,

en försvai-skanslist i lönegrad Ex 17 (i Uppsala län A 17) och ett kontorsbiträde

i lönegrad Ex 4, vilket i regel skulle utgöras av det nuvarande kontorsbiträdet

å landsfogdeexpeditionen.

I Stockholm skulle den av utredningen föreslagna organisationen gälla

med den modifikationen att militärassistenten föresloges vara en arvodesanställd

officer.

Landsfogden skulle med bibehållande av sin ställning som länspolischef

och överåklagare, i vilket senare hänseende han skulle vara underställd

justitiekanslersämbetet, handlägga alla försvars-, polis- och åklagarärenden

av större vikt. Försvarsassessorn skulle förbereda de civilförsvarsärenden,

vilka föredroges av landsfogden, samt handlägga övriga civilförsvarsärenden,

som ej ankomme på annan befattningshavare. Polisnotarien skulle förbereda

de polisärenden, som skulle handläggas av landsfogden, samt handlägga

vissa polisärenden och vissa civilförsvarsärenden ävensom efter förordnande

av landsfogden utföra åtal.

Därest militärassistenten avlönades enligt samma grunder som försvarsassistenterna

och polisnotarien i Gotlands län jämväl utnyttjades för arbete

inom landskansliet kunde organisationen ytterligare förbilligas.

Landsfogden framhåller att den av honom föreslagna organisationen under

alla förhållanden Lomme att bli den billigaste samt tillägger.

Åtminstone vad polis- och åklagarväsendet angår, måste nämligen förutses

personalökningar i den nuvarande organisationen, vilka i så fall måste företagas

utan att i samband därmed indragning av någon tjänst i länsstyrelsen

kunde äga ram. För polis- och åklagarväsendet finge omorganisationen jämväl

stor betydelse, bland annat därigenom att landsfogdeassistenterna gjordes

till ordinarie befattningshavare (polisnotarier) varigenom de hittills täta

ombytena å dessa tjänster motverkades. Landsfogdarna Lomme att avlastas

dels en stor del av mindre viktiga polis- och åklagarärenden, varmed de nu

måste syssla, dels arbetet med att avgiva utlåtanden i polisärenden, vilket

oftast vore mera arbetskrävande än föredragningen. Genom den högre formella

kompetensen, som nu föreskrivits för lands- och stadsfiskaler, torde

polischefernas yttranden vara fullt tillräckliga. Genom den kvalificerade arbetshjälp,

som landsfogden skulle eidiålla, finge han tillräcklig tid för att

kunna helt ägna sig åt de viktigaste försvars-, polis- och åldagarärendena.

En av bristerna i nuvarande organisation på civilförsvarets område är,

att det icke finnes ett enhetligt och med tillräckliga personella resurser utrustat

oi''gan, som i länsinstansen kan utöva ledningen av och samordna

den civila försvarsverksamhetens olika grenar. Genom sitt förslag att koncentrera

huvuddelen av denna verksamhet hos länsstyrelserna och för ändamålet

förse dessa med en på omi-ådet sakkunnig pei''sonalorganisation,

sammanförd i en organisatorisk enhet i form av en försvarsavdelning, har

civilförsvarsutredningen anvisat en enligt min mening i stort sett ändamålsenlig

lösning av problemet att avhjälpa nämnda brist och skapa en av de

grundläggande förutsättningarna för upprätthållande av ett effektivt civil
-

Före
draganden.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 270-

försvar. Jag finner mig därför i princip böra förorda utredningens förslag

i förevarande avseende.

En av de väsentligaste förtjänsterna i nämnda förslag synes mig vara att

organisationen givits sådan elasticitet att dess omfattning och sammansättning

smidigt kan anpassas efter behovet såväl under krig och beredskap som

under fredliga förhållanden. Bland annat av detta skäl är enligt min mening

utredningens förslag beträffande civilförsvarets organisation i mellaninstansen

att föredraga framför det av landsfogden i Uppsala län framförda förslaget.

Vad angår försvarsavdelningens sammansättning anser jag, att för närvarande

ställning endast bör tagas till huru denna bör vara beskaffad under

en beredskapssituation ungefärligen liknande den nuvarande. Så länge stormaktskriget

pågår i Europa synes knappast lämpligt att fatta slutlig ståndpunkt

i fråga örn det närmare utformandet av fredsorganisationen i denna instans.

För bestämmandet av befattningshavarnas i försvarsavdelningen anställningsvillkor

synes det dock nödvändigt att redan nu söka göra ett bedömande

av den personal, som även under en längre fredsperiod erfordras i försvarsiavdelningen

för att civilförsvarets verkningskraft skall kunna i tillbörlig

grad vidmakthållas. —■ Vad angår försvarsavdelningens organisation

under krig biträdes tills vidare utredningens förslag. Med anledning av de

erinringar, som i vissa remissyttranden framställts mot förslaget, torde det

emellertid böra uppdragas åt civilförsvarsstyrelsen att i samråd med överbefälhavaren

ytterligare överväga frågan om krigsorganisationens framtida

ordnande.

I likhet med civilförsvarsutredningen anser jag att i försvarsavdelningen

måste under nuvarande förhållanden finnas företrädd såväl en främst på

organisations- och utbildningsuppgifter inriktad kraft som militär och juridisk-administrativ

sakkunskap.

Den närmast följande framställningen avser personalorganisationen i de

försvarsavdelningar, som föreslås inrättade vid länsstyrelserna såsom en del

av landskanslierna. Motsvarande spörsmål beträffande Överståthållarämbetet

komma därefter att behandlas.

Organisations- och utbildningsuppgifterna böra tillkomma försvarsavdelningens

chef, vilken i enlighet med vad utredningen föreslagit bör benämnas

civilförsvarsdirektör. Åt denne befattningshavare bör uppdragas att i främsta

rummet ansvara för att civilförsvaret inom länet planlägges och organiseras

på ett rationellt sätt och att utbildningsarbetet bedrives i enlighet med

givna direktiv. För detta ändamål bör det bland annat åligga honom att genom

inspektioner och anordnande av krigsspel och övningar hålla sig underrättad

om civilförsvarets tillstånd i de olika civilförsvarsområdena samt

att i samråd med frivilliga organisationer planlägga och anordna utbildningsverksamhet.

Civilförsvarsdirektören bör även ha hand om översynen

av att civilförsvarets materiel, utrustning och anläggningar väl vårdas och

underhållas. Civilförsvarsdirektörens åligganden komma enligt min mening

icke blott under krig och därmed jämförliga förhållanden utan även i fred

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 270.

31

att bli av sådan beskaffenhet och omfattning att endast en välkvalificerad

heltidsanställd befattningshavare kan behörigen fullgöra desamma. Visserligen

torde verksamhetens omfattning komma att minskas under en längre

fredsperiod. Å andra sidan lär arbetet, särskilt såvitt angår civilförsvarsutbildningen,

under en dylik period bli avsevärt försvårat genom den nedgång

i det nu allmänt rådande intresset för civilförsvaret, vilken är att förvänta

efter ett fredsslut. Med hänsyn till det anförda är det angeläget att civilförsvarsdirektörerna

erhålla en sådan löneställning att för ändamålet lämpliga

personer kunna förvärvas till dessa befattningar. Civilförsvarsutredningen

har föreslagit att dessa befattningshavare skulle placeras i lönegrad Eo 29,

medan statskontoret funnit en placering i lönegrad Eo 27 tillräcklig. Jag biträder

i denna del statskontorets mening.

Vad nu föreslagits torde böra föranleda dels sådant tillägg till den för

länsstyrelserna godkända personalförteckningen, att däri jämväl upptagas

24 befattningar som civilförsvarsdirektörer i lönegrad Eo 27, och dels inhämtande

av riksdagens medgivande att för avlöning åt civilförsvarsdirektörerna

överskrida den i länsstyrelsernas avlöningsstat upptagna anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal med 223 000 kronor.

Vidkommande den militära sakkunskapen inom försvarsavdelningarna må

erinras om att sedan budgetåret 1937/38 försvarsassistenter finnas anställda

vid länsstyrelserna. Dessa befattningshavare skola såsom sakkunniga biträda

länsstyrelserna vid handläggning av ärenden rörande det militära och civila

försvaret. Arvode till försvarsassistent utgår dels med ett fast belopp å 800

kronor för år och dels med dagarvode å 8 kronor under tjänstgöringsperiod.

Denna period, som ursprungligen omfattade ett visst antal månader för varje

budgetår, har efter krigsutbrottet som regel utsträckts att gälla hela budgetåret.

Flertalet av de nuvarande försvarsassistenterna äro pensionerade kaptener.

I likhet med civilförsvarsutredningen finner jag systemet med delad

ledning av det militära och det civila försvaret nödvändiggöra, att den militära

sakkunskap, som står till länsstyrelsernas förfogande, förstärkes. Till

ernående av sådan förstärkning har utredningen föreslagit, att i stabstjänst

utbildade statofficerare placeras såsom militärassistenter vid flertalet länsstyrelser.

Med hänsyn till de väsentliga kostnader, som äro förbundna härmed,

och då en ytterligare ökning av officerskadern icke bör äga rum utan

tvingande skäl, har jag undersökt andra utvägar att tillgodose länsstyrelsernas

behov av kvalificerad militär sakkunskap. Jag har därvid funnit en godtagbar

lösning vara att ersätta befattningarna som försvarsassistenter med

arvodestjänster, avsedda företrädesvis för pensionerade officerare, vilka relativt

nyligen lämnat aktiv militärtjänst. Innehavarna av dessa nyinrättade

arvodestjänster torde lämpligen böra benämnas militärassistenter. En förutsättning

för att kunna såsom militärassistenter förvärva för detta ändamål

väl kvalificerade pensionerade officerare synes vara, att ersättningen till ifrågavarande

assistenter bestämmes på ett förmånligare sätt än arvodena till de

nuvarande försvarsassistenterna vid länsstyrelserna. Jag förordar, att till militärassistent

skall utgå arvode, motsvarande skillnaden mellan nettolön en
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 270.

ligt tjänstgöringsortens ortsgrupp i löneklass Oa 12 (högsta löneklass i majorslönegraden)

och pensionen för en major. Ett sålunda bestämt arvode

uppgår till å I-ort omkring 5 400 kronor och å C-ort — lägsta dyrort någon

residensstad tillhör — omkring 4 500 kronor. Som jämförelse kan nämnas,

att de sammanlagda arvodesförmånerna till en försvarsassistent med ständig

tjänstgöring uppgå till cirka 3 700 kronor, oberoende av tjänstgöringsort.

Möjligt är att de uppgifter som under fredstid åligga militärassistent icke

alltid komma att bereda denne full sysselsättning. Det torde få ankomma på

Kungl. Maj:t att meddela bestämmelser angående militärassistents tjänstgöring

i sådant fall.

Med hänsyn till det arbete som åvilar militärassistenterna är det angeläget

att dessa hållas å jour med utvecklingen på det militära området. I sådant

syfte böra vissa kortare kurser efter Kungl. Majlis bestämmande anordnas

för assistenterna genom militärmyndigheternas försorg. Kostnaderna för desna

kurser torde bestridas av det senare omnämnda anslaget till civilförsvarets

utbildnings- och försöksverksamhet.

Jag förutsätter, att försvarsassistenterna få kvarstanna i tjänst intill dess

militärassistenterna tillträda sina befattningar samt därutöver i fall av behov

under någon kortare tid för att militärassistentema skola få tillfälle att

sätta sig in i sina uppgifter. Hemortsförsvarsassistentemas fortsatta tjänstgöring

torde på motsvarande sätt göras beroende av tillsättningen av befattningarna

som civilförsvarsdirektör.

Riksdagens medgivande torde böra inhämtas att under budgetåret 1944/45

använda den i avlöningsstaten för länsstyrelserna under anslagsposten till

arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, upptagna delposten

till ersättning till försvarsassistenter jämväl för bestridande av kostnaderna

för arvoden till militärassistenter samt för arvoden och andra ersättningar

utom resekostnads- och traktamentsersättningar till hemortsförsvarsassistenter.

Vad därefter angår den juridisk-administrativa sakkunskap, som bör finnas

företrädd i försvarsavdelningen under beredskapsförhållanden, synes

mig vad civilförsvarsutredningen härutinnan föreslagit innefatta en lämplig

lösning. I enlighet härmed skall alltså från och med den dag beredskapstillstånd

inträder den av landskansliets jurister, som i fred handlägger alla eller

huvudparten av civilförsvarsärendena, överflyttas till försvarsavdelningen.

Till ersättning för den sålunda till försvarsavdelningen överförde juristen

skall länsstyrelsen äga anställa en icke-ordinarie länsnotarie. Denna senare

bör emellertid icke såsom utredningen föreslagit erhålla lön enligt lönegrad

Ex 20 utan samma avlöning, som jämlikt nu gällande grunder utgår till ickeordinarie

länsnotarie. Dessa grunder återfinnas i av Kungl. Majit den 22 december

1943 fastställda bestämmelser angående lönesättningen för viss ickeordinarie

personal vid länsstyrelserna. I den mån förhållandenas utveckling

föranleder till att en juridiskt skolad kraft ej helt tages i anspråk för försvarsavdelningens

arbetsuppgifter, bör i princip gälla, att den yngste av

länsstyrelsens icke-ordinarie jurister bör entledigas och hans befattning indragas.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 270.

33

Att såsom några länsstyrelser påyrkat bereda den till försvarsavdelningen

överflyttade juristen löneförbättring synes mig icke befogat.

Den av utredningen föreslagna utökningen under beredskapstillstånd av

länsstyrelsepersonalen med en landskanslist och ett biträde för skrivgöromål

anser jag nödvändig. Vad landskanslisten angår torde denne bland annat

komma att sysselsättas med dels ärenden rörande registrering av för inkvartering

lämpliga internatfastigheter, dels ock sådana ärenden rörande

företrädesrätt för olika myndigheter till fastigheter, motorfordon och annan

egendom, som icke böra ankomma på den i försvarsavdelningen ingående

juristen. Landskanslisten torde böra ställas till förfogande antingen så, att en

för ändamålet lämpad befattningshavare bland de ordinarie eller icke-ordinarie

landskanslisterna placeras på försvarsavdelningen, varvid länsstyrelsen bör

äga att i hans ställe antaga en icke-ordinarie landskanslist, eller ock så, att

för försvarsavdelningens behov nyanställes en befattningshavare. De befattningshavare

som sålunda komma att nyanställas böra enligt min mening vare

sig de tjänstgöra å försvarsavdelningen eller å landskansliet i övrigt avlönas

efter samma grunder, som gälla för övriga icke-ordinarie landskanslister

(jfr Kungl. Maj:ts nyssnämnda beslut den 22 december 1944). Därest

landskanslist icke erfordras för försvarsavdelningens behov, bör liksom i

fråga om juristen i princip gälla, att länsstyrelsens yngste icke-ordinarie

landskanslist får entledigas. Samma regler, som jag nu angivit, böra i tilllämpliga

delar gälla även i fråga om försvarsavdelningens biträde för skrivgöromål,

vilket bör ha skrivbiträdes tjänsteställning.

Vad här föreslagits i fråga örn utökning av länsstyrelsernas personal med

en extra länsnotarie, en extra landskanslist och ett extra skrivbiträde medför

att, därest nuvarande beredskapstillstånd kommer att fortfara under

nästa budgetår, ett överskridande av den i länsstyrelsernas avlöningsstat uppförda

posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal blir oundvikligt.

Då nu nämnda extra befattningshavare äro att hänföra till sådan personal

för den administrativa försvarsberedskapen, för vilken avlöningskostnaderna

bestridas av förskottsmedel, bör frågan om täckning av de utgifter, som

härav föranledas, framdeles underställas riksdagen på samma sätt som enligt

rådande praxis gäller i fråga örn personal för den administrativa försvarsberedskapen.

Vad därefter beträffar länstrafikledaren anser jag att denne bör vara placerad

i försvarsavdelningen under beredskap. I likhet med statens trafikkommission

är jag emellertid av den meningen att .ifrågavarande befattningshavare

jämväl i fortsättningen bör vara en kommissionens och icke en länsstyrelsens

tjänsteman.

Civilförsvarsutredningen har ansett att även efter den nya organisationens

genomförande behov av särskilda inkvarteringschefer och biträdande inkvarteringschefer

kommer att förefinnas. Med hänsyn till den väsentliga avlastning

av deras arbetsbörda, som kan antagas uppkomma genom försvarsavdelningarnas

inrättande, har utredningen för året efter den nya organisationens

genomförande föreslagit en sänkning av beloppet av de ersättningar om

Bihang till riksdagens protokoll 19H. 1 sami. Nr 270.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 270.

respektive 81 000 och 24 000 kronor, som beräknats åtgå för ändamålet under

innevarande budgetår, till 50 000 respektive 10 000 kronor. Jag förordar

att ett belopp av sammanlagt 60 000 kronor beräknas för ersättningar åt

inkvarteringschefer och biträdande inkvarteringschefer under nästa budgetår.

I ersättningar till de personer, som utsetts att under krigsförhållanden

tjänstgöra i militärbefäls- eller kårstaber såsom representanter för civilförsvarsstyrelsen

och som sambandsmän mellan sådana staber och de länsstyrelser,

med vilka staberna enligt gällande krigsplanläggning ha att samverka,

i de fall då direkt lokal anknytning ej förefinnes, har civilförsvarsutredningen

beräknat åtgå 15 000 kronor. Detta förslag finner jag mig böra

biträda.

Medel för bestridande av kostnaderna för nyssnämnda sambandsmän och

för inkvarteringschefer och biträdande inkvarteringschefer synas lämpligen

böra gäldas från det anslag till Civilförsvaret: Arvoden till vissa civilförsvarschefer

m. m., som jag i det följande föreslår skola uppföras å rikstaten

för nästa budgetår.

I detta sammanhang må erinras örn att i särskild proposition denna dag

angående tillsättande av länsombud för krigsmaterielverket föreslås att ett

sådant ombud i regel skall finnas i varje län. Ombuden skulle ha till uppgift

att dels vara verkets rådgivare i angelägenheter, som kräva lokal industriell

sakkunskap, och dels inför civilförsvarsmyndigheterna i länen företräda

krigsmaterielverkets synpunkter och önskemål i frågor om undanförsel

och förstöring av krigsindustriföretag samt i anslutning därtill genom

rådgivning lämna biträde åt samma myndigheter.

Vad beträffar försvarsavdelningen vid Överståthållarämbetet har civilförsvarsutredningen

föreslagit en i förhållande till länsstyrelserna reducerad

personalorganisation, därigenom att en nuvarande assessorstjänst i ämbetet

skulle utbytas mot befattningen som civilförsvarsdirektör. Utredningens motiv

härtill torde bottna i det förhållandet att överståthållarämbetets territoriella

befogenhetsområde icke torde komma att innefatta mer än ett civilförsvarsområde

samt att civilförsvarschefen i Stockholm samt distrikts- och

tjänstegrenscheferna därstädes skulle vara utrustade med sådana kvalifikationer

och utföra sådana arbetsuppgifter att en väsentlig lättnad i ämbetets

arbetsbörda jämfört med länens skulle uppstå, såvitt angår handläggningen

av civilförsvarsärenden.

Det synes mig obestridligt att nu anförda skäl äro ägnade att föranleda en

viss minskning av arbetsbördan. Lika med Överståthållarämbetet finner jag

emellertid antydda lättnad i arbetsbördan uppvägas av den ökning av arbetsuppgifterna,

som föranledes av storleken av huvudstadens och dess ytterområdens

folkmängd samt av den tätbebyggelse som råder inom mycket stora

delar av det under ämbetets förvaltning lydande området. Stockholms egenskap

av landets huvudstad med där belägna centrala ämbetsverk och andra

för riket i dess helhet gemensamma verk och inrättningar medför vidare vissa

speciella civilförsvarsproblem, vilkas lösande föranleda en ökning av för
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 270.

35

svarsavdelningens arbetsbörda, vartill motsvarighet saknas vad länen beträffar.

Jag förordar på grund härav att försvarsavdelningen vid Överståthållarämbetet

•—• vilken torde böra ingå i ämbetets andra kansliavdelning

— får samma personalorganisation som försvarsavdelningarna vid länsstyrelserna

utan att i samband därmed en extra ordinarie assessorsbefattning

vid ämbetet indrages. Jämväl i övrigt torde vad i det föregående

anförts beträffande länsstyrelserna få äga motsvarande tillämpning i fråga

örn Överståthållarämbetet. I följd härav bör i ämbetets personalförteckning

uppföras en civilförsvarsdirektör i lönegrad Eo 27. Vidare torde medgivande

böra inhämtas att för avlöning åt civilförsvarsdirektören överskrida den i

ämbetets avlöningsstat uppförda anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie

personal med 10 000 kronor. Eventuellt uppkommande fråga om

medgivande att ytterligare överskrida anslagsposten för avlöning åt ersättare

för personal, som under beredskapsförhållanden tjänstgöra vid ämbetets försvarsavdelning,

torde böra i särskild ordning underställas riksdagen. Slutligen

bör riksdagens medgivande inhämtas att för avlöning åt militärassistenten

— och i förekommande fall — hemortsförsvarsassistenten vid Överståthållarämbetet

använda den i ämbetets avlöningsstat upptagna anslagsposten

till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit.

Civilförsvarsutredningen har såsom närmare framgår av propositionen

med förslag till civilförsvar slag, m. m. föreslagit inrättande i varje län av

en personalprövningsnämnd. Denna nämnd skulle utgöras av landshövdingen,

tillika ordförande, samt civilförsvarsdirektören och länsarbetsnämndens

ordförande. Vid behandlingen av vissa ärenden skulle militärassistenten deltaga.

Föredragande i nämnden skulle vara länsarbetsdirektören och sekreterare

den landskanslijurist, som i krig eller eljest under beredskap skulle ingå

i försvarsavdelningen. Beträffande kostnaderna för nämndens verksamhet

har utredningen icke gjort något uttalande.

Utredningens förslag beträffande personalprövningsnämndens sammansättning

finner jag mig böra godtaga. Jag förutsätter att de arbetsuppgifter,

som skola ankomma på nämndens ledamöter, betraktas såsom tjänsteåligganden

och att särskild ersättning för desammas fullgörande icke skall utgå.

Kostnaden för nämndens expenser torde böra bestridas från länsstyrelsernas

(överståthållarämbetets) expensanslag.

Civilförsvarets organisation i civilförsvarsområdena.

Enligt hemortsförsvarssakkunnigas förslag skulle den lägsta territoriella

enheten inom folkskyddet utgöras av folkskyddsdistriktet, vilket i regel

skulle bestå av en eller flera kommuner eller i undantagsfall av del av kommun.

Den omedelbara ledningen av distrikts folkskydd skulle utövas av

en folkskyddschef, eventuellt med biträde av en biträdande folkskyddschef.

Dessa befattningar bade intet samband med polischefstjänsten. För ledningen

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 270.

av olika delar av folkskyddsverksamheten, tjänstegrenar, skulle folkskyddschefen

biträdas av tjänstegrenschefer.

Folkskyddscheferna i samtliga de cirka 1 200 folkskyddsdistrikt, som beräknades

skola finnas, skulle tillerkännas arvode. Frånsett arvodet till folkskyddscheferna

i Stockholms och Göteborgs samt måhända ännu något folkskyddsdistrikt,

vilka chefer eventuellt borde heltidsanställas, skulle arvodet

till varje folkskyddschef utgå jämlikt viss av Kungl. Maj:t bestämd arvodesklass.

1 fred skulle dessa arvodesklasser omfatta följande årliga arvodesbelopp

nämligen 120, 240, 480, 720, 960 och 1 200 kronor. Under folkskyddsberedskap

skulle beloppen höjas med 50 %. Därjämte skulle rätt till ersättning

för förlorad arbetsinkomst förefinnas. Denna ersättning skulle emellertid

allenast utgå, i den mån den mistade inkomsten överstege det folkskyddschefen

för motsvarande tid tillkommande arvodet. Härutöver förutsattes, att

Kungl. Majit skulle ge föreskrifter om maximering av ersättningsbeloppet.

— Till biträdande folkskyddschef borde ersättning för mistad inkomst utgå

enligt samma grunder som till folkskyddschef. Kungl. Majit förutsattes därjämte

skola kunna tillerkänna biträdande folkskyddschef särskilt arvode,

vars storlek skulle bestämmas i varje särskilt fall. Därvid borde arvodet till

folkskyddschef en minskas med motsvarande belopp, örn ej Kungl. Majit annorlunda

förordnade.

Till sådant befäl inom folkskyddet, som hade åligganden av den beskaffenheten,

att tjänstgöringen för folkskyddets räkning icke kunde sägas vara

begränsad till vissa dagar utan fortginge ganska regelbundet vid sidan av

vederbörandes ordinarie arbete, borde arvode utgå med av Kungl. Majit fastställt

belopp för år eller månad. I övrigt förutsattes avlöningsförmånerna till

folkskyddets personal utgå efter i stort sett samma grunder som enligt gällande

bestämmelser till allmänna luftskyddets personal. Bland de ändringar

som föreslagits må här endast nämnas, att de sakkunniga förutsatte, att

kommunalanställd personal skulle, i motsats till för närvarande, erhålla lön

enligt samma regler som annan folkskyddspersonal, i den mån folkskyddstjänstgöringen

fullgjordes utanför vad som kunde anses utgöra normal arbetstid

i den kommunala anställningen.

I yttrandena över hemortsförsvarssakkunnigas förslag har från många håll

anmärkts, att de föreslagna ersättningarna till folkskyddschefer och biträdande

folkskyddschefer, särskilt i de lägre arvodesklasserna, vore för låga

för att det skulle lyckas erhålla lämpliga personer till ifrågavarande befattningar.

Arvodesbeloppen innefattade icke skälig ersättning för det arbete,

dessa chefer måste prestera. I övrigt ha de föreslagna ersättningsbestämmelserna

i stort sett lämnats utan erinran.

Civilförsvarsutredningens förslag. Detta innebär i förevarande avseende,

att i princip varje landsfiskalsdistrikt och stad, som ej ingår i sådant distrikt,

skall utgöra ett civilförsvarsområde. Inom civilförsvarsområdet skulle

ledningen av civilförsvaret utövas av en av länsstyrelsen förordnad civilförsvarschef

med biträde av ställföreträdande civilförsvarschef och tjänste
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 270.

37

grenschefer för olika grenar av civilförsvarsverksamheten. Polischef skulle

vara skyldig åtaga sig uppdrag som civilförsvarschef eller ställföreträdare

för denne. Civilförsvarsområde skulle kunna uppdelas på underområden, civilförsvarsdistrikt,

eller sammanföras med ett eller flera områden till en

civilförsvarskrets. Den omedelbara ledningen av civilförsvaret skulle i ett

distrikt tillkomma i stad en distriktschef och på landsbygden en distriktsfogde

samt i en krets ankomma på en kretschef.

Samtliga civilförsvarschefer ansåges böra erhålla särskilt arvode i denna

sin egenskap. Arvodet borde utgå i fred med högst 1 800 kronor och lägst

360 kronor och under civilförsvarsberedskap med 50 procent högre belopp.

Inom angivna gränser skulle det ankomma på civilförsvarsstyrelsen att efter

förslag av länsstyrelsen under april och oktober månader varje år bestämma

arvodets storlek för närmast föregående sexmånadersperiod. I Stockholms

civilförsvarsområde räknade utredningen med att Kungl. Majit skulle fastställa

arvodet till civilförsvarschefen, vilken förutsattes skola vara heltidsanställd

i såväl fred som krig. Även ställföreträdande civilförsvarschef borde

kunna erhålla särskilt arvode efter beslut i varje särskilt fall av civilförsvarsstyrelsen.

Därvid borde civilförsvarschefens arvode bestämmas under

hänsynstagande till det belopp, som avsåges för ställföreträdande civilförsvarschefen.

Ersättning för mistad arbetsinkomst borde jämväl efter länsstyrelsens

medgivande kunna utgå till civilförsvarschef och ställföreträdande

civilförsvarschef. Ifrågavarande ersättning finge endast uppbäras, i den

mån den mistade inkomsten överstege det arvode, som för motsvarande tid

tillkomme civilförsvarschefen. Vidare föresloges den begränsningen att ersättningen

icke finge överstiga den bäst avlönade polischefens inom civilförsvarsområdet

avlöningsförmåner; därvid finge emellertid hänsyn icke tagas

till nämnde polischefs avlöningsförmåner, i den mån de överstege 12 000

kronor för år. Samtliga arvoden skulle förskotteras av kommunerna men i

sin helhet ersättas av statsmedel.

Med utgångspunkt från att antalet civilförsvarschefer komme att överensstämma

med det befintliga antalet luftskyddschefer beräknade utredningen

årskostnaden under lägsta grad av civilförsvarsberedskap för arvoden och

ersättningar för mistad inkomst åt civilförsvarschefer och ställföreträdande

civilförsvarschefer sålunda.

I arvoden beräknades åtgå 360 000 kronor. Härvid hade utredningen räknat

med att arvodena till de icke heltidsanställda civilförsvarscheferna genomsnittligt

skulle utgå med 2 700 kronor till 4, 1 800 kronor till 10, 1 200

kronor till 60, 720 kronor till 216 och 360 kronor till 220 civilförsvarschefer

eller sammanlagt 335 520 kronor. Skillnaden mellan 360 000 kronor och

sistnämnda summa avsåge dels arvode till en heltidsanställd civilförsvarschef

i Stockholm och dels beräknade kostnader för arvoden till ställföreträdande

civilförsvarschefer.

Kostnaderna för bestridande av ersättningar för mistad inkomst åt civilförsvarschefer

och ställföreträdande civilförsvarschefer uppskattade utredningen

till 50 000 kronor.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 270.

I överensstämmelse med vad hemortsförsvarssakkunniga föreslagit ansåge

civilförsvarsutredningen att till vissa tjänstegrenschefer m. fl. inom allmänna

civilförsvaret, som hade åligganden av sådan art, att tjänstgöringen för civilförsvarets

räkning icke kunde sägas vara begränsad till vissa dagar utan

fortginge ganska regelbundet vid sidan av vederbörandes ordinarie arbete,

borde utgå arvode med visst belopp för år eller månad enligt av Kungl. Maj:t

utfärdade bestämmelser. För ifrågavarande befälspersonal inom allmänna

civilförsvaret antoge utredningen, att ett belopp av 200 000 kronor skulle vara

tillräckligt.

I fråga om grunderna för avlöning till det allmänna civilförsvarets personal

i övrigt anslöte sig utredningen till hemortsförsvarssakkunnigas förslag. En

modifikation däri föranledes dock av att utredningen föreslagit, att kommunerna

helt böra, utan rätt till statsbidrag, svara för avlöningen till kommunalanställd

personal, i den mån denna fullgör sådana uppgifter, för vilka

anställningen skett eller liknande uppgifter.

Utredningen ansåge ett belopp av 500 000 kronor böra läggas till grund

för beräkningen av avlöningskostmaderna för ifrågavarande personal inom

allmänna civilförsvaret.

Yttranden över civilförsvarsutredningens förslag m. m. I remissyttrandena

har förslaget i allmänhet tillstyrkts eller lämnats utan erinran. De

erinringar, som äro av beskaffenhet att böra återgivas i detta sammanhang,

hänföra sig till de föreslagna ersättningarna åt civilförsvarscheferna och deras

ställföreträdare.

Medan länsstyrelserna i Gotlands och Älvsborgs län uttryckligen tillstyrka

att ersättning utgår även till polischeferna i deras egenskap av civilförsvarschefer,

anser statskontoret att befattningshavare vid polisväsendet, vilken

utses till civilförsvarschef eller ställföreträdande civilförsvarschef, icke bör

erhålla arvode härför, enär ifrågavarande uppdrag skulle ankomma på polischef

såsom tjänsteåliggande. Då civilförsvarschef eller ställföreträdande civilförsvarschef

icke tillika vore polisman, ansåge statskontoret ersättning böra

utgå enligt i huvudsak samma grunder som för närvarande. (En redogörelse

för dessa grunder finnes intagen i betänkandet med förslag till lag

om folkskyddsväsendet (folkskyddslag) m. m. s. 256—257).

Åtskilliga luftskyddschefer ha i sina yttranden föreslagit en höjning av

de till civilförsvarscheferna och deras ställföreträdare utgående arvodena.

Den föreslagna höjningen har i något yttrande motiverats med att det på

landsbygden vore mycket svårt eller omöjligt att uppbringa tjänstegrenschefer,

som vöre tillräckligt kvalificerade eller hade tillräcklig tid disponibel

för alla de uppgifter, vilka normalt borde överlåtas åt tjänstegrenschef att

utföra, varför även dessa uppgifter bomme att åvila områdets chef. Ett par

luftskyddschefer lia föreslagit, att polischef, som tillika vöre civilförsvarschef,

borde tillerkännas gottgörelse härför genom förhöjd lönegradsplacering,

baserad på en bedömning av civilförsvarsområdets kontinuerliga arbetsbörda.

Eljest skulle befattningshavaren gå miste örn den mot arvodet svarande

höjningen av pensionsunderlaget, vilket förhållande ansåges obilligt.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 270.

39

Länsstyrelsen i Uppsala län anser, att åtminstone de lägre arvodesbelopp,

som föreslagits för civilförsvarschefema, äro så lågt beräknade, att de icke

kunna anses utgöra skälig ersättning för arbetet. Länsstyrelsen funne önskvärt,

att åtminstone den förbättringen vidtoges, att arvodena under civilförsvarsberedskap

sattes till dubbla beloppen av de för fredstid föreslagna.

Hemortsförsvarsassistenten i Ystads försvarsområde finner skillnaden i arvodeshänseende

mellan de av utredningen föreslagna lägsta arvodesgrupperna

vara för stor och anför som skäl för en utjämning, att civilförsvarschefens

arbetsbörda i de mindre civilförsvarsområdena ökades genom att i regel

synnerligen okvalificerad personal stöde till hans förfogande.

Föreningen örebro läns landsfiskaler föreslår, att ersättningen bestämmes

efter prövning i varje särskilt fall och med belopp, som något så när svarar

mot arbetsbördan. Härför talade bl. a. den skillnad i arbetsinsats, som kunde

förväntas av ställföreträdare och tjänstegrenschefer inom olika civilförsvarsområden.

Länsstyrelsen i Norrbottens län finner det vara betydelsefullt att posterna

som ställföreträdande civilförsvarschefer besättas med personer med den

auktoritet hos befolkningen, den vana vid befälsföring samt den kännedom

om den statliga och kommunala förvaltningen, som civilförsvarschefema enligt

såväl utredningens som länsstyrelsens uppfattning böra besitta. Vid sådant

förhållande syntes det angeläget att göra posterna som ställföreträdare

mera lockande än utredningen föreslagit.

Föreningen Sveriges landsfiskaler, som anser att civilförsvarschefema böra

rekryteras utanför polischefernas krets, anför, att alltför stora svårigheter

att verkställa denna rekrytering icke torde möta, därest vederbörande erhålla

skälig gottgörelse för det med befattningen förenade arbetet. De av utredningen

föreslagna arvodena vore i sådant hänseende otillräckliga.

Göteborgs luftskyddskommitté hävdar, att icke blott i Stockholm utan

även i Göteborg civilförsvarschefen bör i avlöningshänseende intaga en annan

ställning än i rikets städer i övrigt. Kommittén framhåller, att enligt

utredningens förslag skulle tjänstgörande luftskyddschefen i Göteborg, vilken

vore en polisintendent, som till tre fjärdedelar av sin tjänstetid vore

sysselsatt med luftskyddet, erhålla lägre löneförmåner än han för närvarande

åtnjöte. Kommittén föreslår därför att staten till minst I * 3/4-delar gäldar

lönen för den befattningshavare vid polisverket i Göteborg, som kunde komma

alt utses till civilförsvarschef. Härutöver borde utgå det av de sakkunniga

föreslagna särskilda arvodet till civilförsvarschefen. Jämväl luftskyddschefen

i Lund anser det oriktigt, att ersättning för mistad inkomst endast

skall utgå i den mån den förlorade inkomsten överstiger arvodet.

I propositionen med förslag till civilförsvarslag, m. m. har förutsatts, att förti

nuvarande situation indelningen i civil försvarsområden bör ansluta till draganden.

nu gällande indelning i luftskyddsområden, såvitt icke särskilda skäl påkalla

annat. 1 berörda proposition har jag vidare föreslagit, att befattningshavare

vid polis- och brandväsendet skola vara skyldiga att åtaga sig uppdrag såsom

civilförsvarschef.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 270.

Civilförsvarsutredningen har föreslagit att — förutom ersättning för mistad

inkomst — särskilt arvode skall utgå såväl i fred som krig till samtliga civilförsvarschefer,

alltså även om de äro befattningshavare vid polisväsendet.

I denna fråga vill jag anföra följande. Hittills har beträffande sistnämnda

befattningshavare uppdraget att vara luftskyddschef ansetts såsom ett tjänsteåliggande.

Civilförsvarschefernas uppgifter komma icke väsentligt att skilja

sig från de nuvarande luftskyddschefernas. Jämväl uppdraget att vara civilförsvarschef

bör därför betraktas som ett tjänsteåliggande för befattningshavare

vid polisväsendet, vilken erhåller sådant uppdrag. Med hänsyn till

det nära samband, som kommer att förefinnas mellan brandväsendet och civilförsvaret,

vari brandtjänsten ingår som den kanske viktigaste tjänstegrenen, lär

även ett uppdrag för befattningshavare vid brandväsendet inom civilförsvarsområdet

att vara civilförsvarschef få betraktas som ett tjänsteåliggande. Vid

sådant förhållande finner jag det icke böra ifrågakomma att tillerkänna nu

nämnda befattningshavare särskilt arvode, då de inneha förordnande som

civilförsvarschef. Under krig och eljest under högsta civilförsvarsberedskap

kunna emellertid — med hänsyn till en eventuell avsevärd ökning av arbetsuppgifter,

den bundenhet som torde bli en följd av den skärpta beredskapen

och andra särskilda omständigheter — skäl föreligga att för visst eller vissa

fall tillerkänna även civilförsvarschef, som är befattningshavare vid polis- och

brandväsendet, särskilt arvode. Någon rätt härtill bör emellertid icke förefinnas

ens under sådana förhållanden. Det bör därför få ankomma på Kungl.

Maj:t att bestämma, i vilket eller vilka civilförsvarsområden och för vilken

tidsperiod arvode må utgå under högsta civilförsvarsberedskap till nu ifrågavarande

civilförsvarschefer.

Vad'' jag här anfört örn civilförsvarschef (luftskyddschef) äger enahanda

giltighet i fråga örn ställföreträdare för honom (ställföreträdande luftskyddschef)

.

Vad därefter angår sådana civilförsvarschefer, som ej äro befattningshavare

vid polis- eller brandväsendet, anser jag att arvode bör utgå till dem

både i fred och i krig. För bestämmandet av arvodesbeloppen i dessa fall

föreslår jag att civilförsvarsområdena av civilförsvarsstyrelsen indelas i grupper.

Vid denna indelning torde hänsyn böra tagas till områdets omfattning,

folkmängd, antalet och storleken av inom området belägna städer, köpingar

och andra tättbebygda samhällen samt viktigare skyddsföremål ävensom

andra omständigheter, som kunna antagas komma att påverka civilförsvarschefens

och hans ställföreträdares arbetsbörda. Antalet grupper synes mig

böra utgöra fem. Arvodet till civilförsvarschefen i envar av dessa fem grupper

anser jag — med utgångspunkt från de av civilförsvarsutredningen föreslagna

minimi- och maximiarvodena, vilka synas mig väl avvägda —

böra under vanliga fredsförhållanden utgå med respektive 360, 480, 840,

1 200 och 1 800 kronor för år, för den händelse arvode icke samtidigt utgår

till ställföreträdande civilförsvarschef. Under tid då högsta civilförsvarsberedskap

råder böra dessa belopp höjas med 50 procent. Då ändrade förhållanden

det föranleda, bör civilförsvarsstyrelsen kunna överflytta ett civil
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 270 .

41

försvarsområde från en grupp till en annan. Skyldighet torde därvid böra

föreskrivas för civilförsvarschef att, därest hans område nedflyttas lill lägre

grupp, vidkännas härav föranledd minskning av arvodet.

För ställföreträdande civilförsvarschef, som förordnats att självständigt

fullgöra vissa på civilförsvarschef eljest ankommande uppgifter, bör, då fråga

är om person, som ej är befattningshavare vid polis- eller brandväsendet,

länsstyrelsen bestämma arvodets storlek. Jag förutsätter därvid att arvodet

icke utan Kungl. Maj:ts tillstånd bestämmes att utgå med högre belopp än

hälften av det arvode, som tillkommer civilförsvarschefen i området eller

som skulle ha tillkommit den sistnämnde, därest han icke varit befattningshavare

vid polis- eller brandväsendet. Därvid bör, örn arvode utgår till civilförsvarschefen,

detta minskas med det till ställföreträdaren utgående arvodet,

för såvitt Kungl. Maj:t ej annorlunda förordnar.

Vad nu sagts synes emellertid icke böra gälla i fråga örn arvoden till civilförsvarschefer

och ställföreträdare för dem i rikets tre största städer, därest

dessa icke utses bland befattningshavare vid polis- eller brandväsendet.

Med hänsyn till omfattningen av de civilförsvarsuppgifter, som komma att

åvila civilförsvarscheferna och eventuellt ställföreträdarna i nämnda städer

torde ersättningen åt dessa civilförsvarschefer och ställföreträdare böra

utgå med högre belopp än som följer av den förut angivna regeln. Det torde

få ankomma på Kungl. Majit att i varje särskilt fall bestämma arvodets

storlek.

Såväl civilförsvarschef som ställföreträdare för honom böra komma i åtnjutande

av ersättning för nastad arbetsinkomst. Då emellertid för flertalet

av dessa befattningshavare sysslandet med civilförsvaret ingår i deras tjänsteåligganden,

lärer sådan minskning endast i särskilda undantagsfall kunna

ifrågakomma. Ersättningen i sådana fall bör allenast utgå, i den mån den

mistade inkomsten överstiger det arvode, som tillkommer civilförsvarschefen

respektive ställföreträden för den tid, varunder ifrågavarande inkomstförlust

uppstått. I överensstämmelse med ett av civilförsvarsutredningen

framställt förslag förutsätter jag vidare att ersättning för inkomstförlust under

tjänstledighet icke skall utgå annat än örn länsstyrelsen för sin del på

förhand medgivit ledigheten. Är civilförsvarschef (ställföreträdare) egen företagare

bör länsstyrelsen i efterhand pröva i vad mån de på honom ankommande

civilförsvarsuppgifterna varit så omfattande att de ej skäligen kunnat

fullgöras vid sidan av det ordinarie förvärvsarbetet. I intet fall bör ersättningen

för mistad inkomst få överstiga de sammanlagda avlöningsförmåner,

som för den tid, varunder inkomstförlusten uppstått, utgå till den högst avlönade

polischefen i civilförsvarsområdet.

Avlöning och annan ersättning, som enligt vad nu sagts skall 1 inkomma

civilförsvarschef och ställföreträdare, skall gäldas av kommun, som jämlikt

45 § i förslaget till civilförsvarslag har att förskjuta de gemensamma

kostnaderna för det allmänna civilförsvaret inom vederbörande civilförsvarsområde.

Jämlikt 47 § 3 mom. utgår statsbidrag med kostnadernas fulla belopp.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kung!. Maj.ts proposition nr 270-

Vad angår grunderna för avlöning till annan personal inom allmänna civilförsvaret

tillåter jag mig att hänvisa till det förslag till avlöningsreglemente

för personal i det allmänna civilförsvaret, varom särskild proposition avlåtits

denna dag.

Medelsbehovet för bestridande av arvoden och ersättningar till civilförsvarschefer

och ställföreträdare för dem ställer sig vanskligt att beräkna. Det

är nämligen nu icke möjligt att bedöma, i vilken utsträckning man kommer

att nödgas för ifrågavarande uppdrag taga i anspråk personer, som ej äro

befattningshavare vid polis- eller brandväsendet. Vidare kan svårligen nu beräknas

i vilken utsträckning ersättning för mistad inkomst kommer att utgå.

Då förordnande såsom civilförsvarschef eller ställföreträdare av annan än

befattningshavare vid polis- eller brandväsendet endast bör förekomma då

lämplig sådan befattningshavare ej finnes att tillgå eller eljest särskilda skäl

därtill föranleda, torde ifrågavarande arvoden och ersättningar icke behöva

uppgå till mera betydande belopp. I betraktande av vad sålunda anförts synes

mig för ifrågavarande ändamål böra avses ett belopp av 100 000 kronor.

Vad därefter angår medelsbehovet för ersättningar åt annan personal inom

civilförsvaret än civilförsvarschefer och ställföreträdare torde utredningens

beräkning härav böra godtagas. Den kostnadsökning, som föranledes av att

de i nyssberörda förslag till avlöningsreglemente intagna ersättningsbestämmelserna

i vissa hänseenden innefatta förmånligare avlöningsvillkor än dem,

varpå civilförsvarsutredningen grundat sina kostnadsberäkningar, synes

icke bli av den storleksordning, att den behöver medföra någon höjning av

de av utredningen beräknade kostnaderna. Under nästa budgetår skulle sålunda

ersättningarna till personal i befälsställning, vars tjänstgöring icke

kan hänföras till vissa dagar eller timmar, uppgå till 200 000 kronor och ersättningarna

till övrig personal belöpa sig till 500 000 kronor. Nu angivna

belopp äro beräknade under den förutsättningen att civilförsvarsberedskap

kommer att råda hela nästa budgetår. Om normala fredliga förhållanden inträda

under ett tidigt skede av budgetåret, komma uppenbarligen nämnda

belopp att avsevärt underskridas. Då dessa kostnaders storlek sålunda i

väsentlig grad är beroende av de med kriget sammanhängande förhållandena,

synes det riktigast att icke nu äska särskilt anslag för dessa kostnaders bestridande.

Ifrågavarande kostnader torde i stället i analogi med vad som

för närvarande gäller i fråga örn kostnader för avlöning av viss personal

tillhörande det allmänna luftskyddet tills vidare böra bestridas av medel

å förskottsstaten för försvarsväsendet.

Enligt 47 § i det denna dag framlagda förslaget till civilförsvarslag skall

kommun i princip erhålla statsbidrag med hela kostnaden för administrationen

av sådana åtgärder inom civilförsvaret, som avse inkvartering och

därmed sammanhängande sociala uppgifter. Rätt skall dock föreligga för

Kungl. Maj:t att såframt åtgärderna avse allenast civilförsvarsområdets egna

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 270.

43

invånare, bestämma statsbidraget till endast två tredjedelar. Med ledning av

uppgifter i ämnet, vilka lämnats av statens utrymningskommission, beräknar

jag medelsbehovet för ifrågavarande ändamål under nästa budgetår till

75 000 kronor.

Sistnämnda kostnader samt kostnaderna för arvoden och andra ersättningar

åt civilförsvarschefer och ställföreträdande civilförsvarschefer böra

bestridas från ett gemensamt anslag, benämnt Civilförsvaret: Arvoden till

civilförsvarschefer m. m. Såsom framgår av vad förut anförts förutsätter jag

att från ifrågavarande anslag jämväl skola bestridas de till sammanlagt

75 000 kronor beräknade kostnaderna för arvoden och andra ersättningar

åt inkvarteringschefer, biträdande inkvarteringschefer och sambandsmän i

militärbefäls- eller kårstaber. I följd härav torde anslaget, vilket bör erhålla

förslagsanslags natur, uppföras med (100 000 + 75 000 + 75 000) 250 000

kronor.

Civilförsvarets utbildnings- och försöksverksamhet m. m.

Under de senaste budgetåren ha å riksstaten funnits uppförda följande anslag

för att tillgodose luftskyddets utbildningsändamål, nämligen Civilt luftskydd:

Luftskyddsövningar, Civilt luftskydd: Statens luftskyddsskola, Civilt

luftskydd: Bidrag till enskilda sammanslutningar för utbildning av luftskyddspersonal

m. m., Civilt luftskydd: Gasskyddsutrustning och Civilt luftskydd:

Anskaffande av viss gasskyddsmateriel för förbrukningsändamål m. m. För

utbildning och övning av utrymnings- och socialtjänstpersonal samt kokvagnspersonal

till socialtjänstens rörliga utspisningsenheter ha medel för innevarande

budgetår beviljats under anslaget Anskaffande av utrustning till

luftskyddshärbärgen och rörliga utspisningsenheter m. m. Kostnaderna för

utbildning av inkvarteringsnämndernas ledamöter ha bestritts från anslaget

till Förberedande åtgärder för mottagande av evakuerad civilbefolkning m. m.

Alltsedan budgetåret 1941/42 har i riksstaten funnits upptaget ett förslagsanslag,

benämnt Civilt luftskydd: Försöksverksamhet för det ändamål namnet

anger.

I sin förutnämnda skrivelse den 31 augusti 1943 har luftskyddsinspektionen

hemställt örn anslag för budgetåret 1944/45 för bl. a. de ändamål, som

avsåges skola tillgodoses genom förstnämnda två anslag.

Vad först beträffar anslaget till luftskyddsövningar — vilket är

avsett att användas för bekostande av sådana luftskyddsövningar, som anordnas

på luftskyddsinspektionens initiativ i avsikt att dels pröva luftskyddstjänstens

organisation, dels ock utröna luftskyddets funktionsduglighet inom

olika delar av landet — har inspektionen i sin skrivelse i huvudsak anfört

följande.

Till ifrågavarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag

av 100 000 kronor, varav ungefär hälften är avsedd att fördelas

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 270.

på länsstyrelserna för sådana övningar, som dessa anordna på anmodan av

inspektionen. Inspektionen har dessutom bemyndigats att från detta anslag

bestrida ersättningar dels till sakkunniga, vilka tillfälligt anlitas såsom övningsledare

inom annat luftskyddsområde än det, i vilket de må inneha befattning

inom luftskyddet, dels för uppdrag såsom skademarkeringschef med

högst 100 kronor för en och samma övning.

Behovet av övningar är allt fortfarande synnerligen stort och enligt inspektionens

förmenande är det av den största betydelse, att denna övningsverksamhet

även under nästkommande budgetår fullföljes. Vid denna fortsatta

övningsverksamhet avses att i större utsträckning än vad hittills kunnat ske

öva den operativa samverkan mellan olika, närliggande orters luftskydd. Då

länsstyrelserna emellertid först på senare tid förvärvat tillräckliga erfarenheter

för att på ett ändamålsenligt sätt genomföra sådana övningar, varom här

är fråga, ha länsstyrelserna kommit med ständigt ökade krav på tilldelning

från förevarande övningsanslag. Härtill kommer att hemortsförsvarsassistenterna

enligt sin instruktion ha att anordna vissa övningar med, bland annat,

luftskyddets förband och jämväl till dessa övningar torde anspråk på medel

komma att framställas till inspektionen.

Enligt inspektionens mening bör, såvitt möjligt, en övning av inspektionskaraktär

anordnas varje år inom luftskyddsorter av större betydelse. Ehuru

sådana övningar numera i vissa fall utbytas mot luftskyddsspel, vilka draga

avsevärt mindre kostnader, kunna dock luftskyddsspel icke i alla avseenden

ersätta övningarna. För att möjliggöra den ökning av övningsverksamheten,

som sålunda är önskvärd, svnes övningsanslaget böra höjas till 150 000

kronor.

Inspektionen framhåller härefter att sistnämnda belopp vore avsett för övningar

av normal omfattning. Härutöver kunde det visa sig erforderligt att

anordna vissa större övningar, för vilka kostnaderna svårligen kunde beräknas

på förhand. Om anslaget på grund härav skulle visa sig otillräckligt, förutsätter

inspektionen, att Kungl. Maj:t medgiver ett överskridande av detsamma.

Inspektionen föreslår vidare att inspektionen även i fortsättningen

bemyndigas att vid behov utbetala ersättningar till såväl sådana övningsledare,

vilka tillfälligt anlitas, som skademarkeringschefer.

I fråga om medelsbehovet för statens luftskyddsskola har inspektionen

efter erinran örn att för ändamålet under innevarande budgetår

anvisats ett förslagsanslag av 65 000 kronor — varav 20 000 kronor avsåge

själva utbildningsverksamheten vid luftskyddsskolan, 15 000 kronor samma

verksamhet vid de genom länsstyrelserna anordnade kurserna och 30 000

kronor resekostnads- och traktamentsersättning för deltagande i kurser vid

luftskyddsskolan — anfört bl. a.

Den utbildningsverksamhet, som hittills bedrivits vid statens luftskyddsskola,

har bestått av dels grundläggande utbildningskurser, dels repetitionskurser,

vilka sistnämnda under de senare åren upptagit den större delen av

utbildningsverksamheten. Därutöver ha kurser för övningsledare och luftskyddschefs

biträde vid planläggningen av utbildningen inom det allmänna

luftskyddet ägt rum. Det har dock visat sig synnerligen svårt att i allo följa

i förväg preliminärt uppgjorda utbildningsplaner, då hänsyn till erfarenheter

från inspektioner och luftskyddsövningar m. m. ofta nödvändiggör

en omkastning av planerna. Såvitt inspektionen nu kan bedöma synas

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 270.

45

fortsatta repetitionskurser för luftskyddschefer i såväl A- som B-orter samt

kurser för olika slag av tjänstegrenschefer vara nödvändiga. Kurser för övningsledare

synas även böra äga rum och helst i större utsträckning än tidigare.

Därtill kommer den obligatoriska kursen för eleverna i statens polisskola.

Längden av de olika kurserna har även visat sig ytterligt svår att på

förhand fastställa, enär den är beroende av såväl den tid, under vilken deltagarna

kunna vara frånvarande från sina ordinarie tjänster, som de erfarenheter

m. m., vilka anses erforderliga att bibringa eleverna.

Inspektionen beräknar att ungefär samma antal kurser, som avsetts äga

rum under innevarande budgetår, skola kunna genomföras under budgetåret

1944/45 eller följande:

Kronor Kronor

2 kurser för luftskyddschefer (för lärararvoden) .......... å 400

4 repetitionskurser för luftskyddschefer (för lärararvoden) . . å 300

2 kurser för övningsledare (för lärararvoden) ............ å 750

2 kurser för luftskyddsledare vid industrier o. d. (för lärararvoden)

........................................... å 400

1 kurs för polisskolan (för lärararvoden) ......................

8 kurser för olika slag av tjänstegrenschefer (för lärararvoden)

............................................... å 500

Expenser m. m..............................................

Materiel ....................................................

Handräckning vid övningar ..................................

Resekostnads- och traktamentsersättning till deltagare i kurserna....

Oförutsedda utgifter, vari inräknas eventuellt ökade kostnader för

kurser, vilka kunna komma att bliva av behovet påkallade.....

800

1 200

1 500

800

1 000

4 000

3 000

5 000

1 000

30 000

1 700

Summa kronor 50 000.

Den av länsstyrelserna bedrivna utbildningsverksamheten, som avsett utbildning

av, bland annat, luftskyddsfogdar och luftskyddsledare vid mindre

industrier m. fl., borde enligt inspektionens förmenande understödjas jämväl

i fortsättningen, varvid framför allt stor vikt borde läggas vid repetitionskurser

för luftskyddschefer i form av luftskyddsspel. Kostnaderna syntes

böra beräknas till samma belopp som anvisats för innevarande år eller

15 000 kronor.

Anslaget till statens luftskyddsskola för budgetåret 1944/45 syntes sålunda

böra beräknas till (50 000 + 15 000) 65 000 kronor.

Anslaget till bidrag till enskilda sammanslutningar för

utbildning av luftsky ddsper sonal m. m. har för innevarande

budgetår uppförts med 425 000 kronor, varav 375 000 kronor avsetts såsom

bidrag till riksluftskyddsförbundet och 50 000 kronor såsom bidrag till föreningen

svenska röda korset.

Riksluftskyddsförbundet bar i skrivelse den 23 augusti 1943 hemställt örn

anvisande av medel för förbundets verksamhet under budgetåret 1944/45

och därvid bland annat anfört följande.

Den sammanlagda omslutningen för riksförbundet, länsförbunden och luftskyddsföreningarna

har för ettvart av de senaste verksamhetsåren uppgått

till omkring 3 miljoner kronor. Statsanslaget bar för de två sista budgetåren

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 270.

utgjort, för 1942/43 430 000 kronor och för 1943/44 375 000 kronor. Huvuddelen

av kostnaderna har sålunda fått täckas genom egna inkomster i form

av medlemsavgifter och frivilliga bidrag av olika slag, varvid även kommunerna

genom anslag lämnat luftskyddsföreningarna sitt stöd.

För budgetåret 1944/45 beräknar förbundet att verksamheten skall bedrivas

efter ungefär samma linjer som hittills. Förbundet skall verka för upplysning

och propaganda rörande luftskyddet samt medverka vid utbildning av

luftskyddspersonal i främsta rummet för hemskyddets del. För denna senare

verksamhet kräves alltjämt central utbildning av instruktörer. Vid förbundets

skola härför hava hittills utbildats över 2 000 instruktörer från olika delar

av landet. Instruktörspersonal från statliga verk och inrättningar m. fl. hava

dessutom, utan kostnad för dessa verk, erhållit utbildning vid förbundets

luftskyddsskola. Industriförbundet har sålunda fått där utbilda 11, telegrafstyrelsen

16, järnvägsstyrelsen 25, vattenfallsstyrelsen 2, marinen 4 och

svenska röda korset 16 instruktörer.

Förbundet anser att landets luftskyddsberedskap bäst upprätthålles och

utbygges, därest förbundet bedriver en fortsatt verksamhet liknande den

som ägt rum under föregående år. Förbundet finner därvid nödvändigt att

länsförbunden alltjämt erhålla statsbidrag, som fördelas av riksförbundets

centrala ledning, för utbildningsledning m. m. Föreningarna avsåges liksom

hittills i huvudsak själva finansiera verksamheten genom medlemsavgifter

m. m.

För den centrala organisationen och för stödjande av länsförbunden räknade

riksluftskyddsförbundet för budgetåret 1944/45 med följande utgifter:

Organisations- och allmänna kostnader (hyra, löner m. m.)

Upplysning och propaganda..........................

Utbildning och övning

Oförutsedda utgifter ................................

kronor

Summa kronor

80 000

70 000

343 000

6 000

499 000.

Förbundets inkomster (räntor, donationer, förlagsverksamhet, försäljning

av brevmärken m. m. samt lotterimedel) hade för samma tid beräknats till

106 000 kronor, varför sålunda skulle återstå att täcka ett belopp av 393 000

kronor. Förbundet anhåller, att sistnämnda belopp, varav 300 000 kronor avsåges

skola tilldelas länsluftskyddsförbunden, måtte anvisas av statsmedel.

Luftskyddsinspektwnen har tillstyrkt förbundets ifrågavarande anslagsäskande.

— En reservant, statskommissarien Johnsson, förklarar sig icke

kunna förorda någon höjning av statsbidraget i förhållande till det för innevarande

budgetår fastställda. Snarare borde en nedsättning övervägas.

Statskontoret har i utlåtande den 23 oktober 1943 ansett, att statsbidraget

med hänsyn till förbundets ekonomiska ställning borde för budgetåret 1944/

45 begränsas till 300 000 kronor eller sålunda det belopp, vartill förbundet beräknat

bidragen till länsförbund för utbildningsledning m. m.

Luftskyddsinspektionen har med skrivelsen den 31 augusti 1943 i avskrift

överlämnat en av överstyrelsen för svenska röda korset till inspektionen ställd

skrivelse, däri överstyrelsen hemställt, att inspektionen måtte utverka, att ett

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 270.

47

statsanslag å 50 000 kronor ställdes till överstyrelsens förfogande för utbildning

av luftskyddssamariter under budgetåret 1944/45, samt till stöd för framställningen

anfört, att denna utbildningsverksamhet beräknades få samma

omfattning som under innevarande budgetår och draga en kostnad av sammanlagt

60 000 kronor, varav överstyrelsen ansåge sig kunna bidraga med

ett belopp av omkring 10 000 kronor.

Luftskydclsinspektionen framhåller, att den av svenska röda korset bedrivna

utbildningsverksamheten, vilken stöde under inspektionens inseende,

alltjämt måste anses vara förtjänt av statsmakternas stöd. Inspektionen hemställer

därför, att ett belopp av 50 000 kronor beräknas som bidrag till ifrågavarande

verksamhet.

För luftskyddsinspektionens anslagsäskanden beträffande anskaffande av

gasskyddsutrustning, viss gasskyddsmateriel för förbrukningsändamål m. m.

lämnas en redogörelse vid behandlingen av civilförsvarets materielanslag.

Till försöksverksamhet har för budgetåret 1943/44 anvisats ett

förslagsanslag av 45 000 kronor. Av detta belopp äro 20 000 kronor avsedda

för luftskyddsinspektionens egen försöksverksamhet, under det att 25 000

kronor beräknats för bestridande av kostnaderna för den försöksverksamhet,

som av försvarsväsendets kemiska anstalt utföres för inspektionens räkning.

Rörande detta anslag har luftskyddsinspekiionen i sin skrivelse den 31

augusti 1943 anfört i huvudsak följande.

För innevarande budgetår har ett belopp av 5 000 kronor avsetts för mörkläggningsförsök.

Ifrågavarande försök torde komma att pågå jämväl under

nästkommande budgetår, varjämte erfarenheterna från det pågående stormaktskriget

kunna nödvändiggöra en viss utökning av försöksverksamheten

på förevarande område. För bestridande av hithörande kostnader beräknas

samma belopp som anvisats för innevarande budgetår eller 5 000 kronor erforderligt.

För försöken å det byggnadstekniska området har för innevarande budgetår

beräknats ett belopp av 7 500 kronor. Denna verksamhet synes erforderlig

jämväl i fortsättningen. Det får nämligen anses vara av synnerlig betydelse,

att den utveckling i fråga örn anfallsmetoderna, som ständigt sker, i

görligaste mån följes så att effektivast möjliga motåtgärder i tid kunna förberedas.

Då direkta erfarenheter från utlandet visat sig svåråtkomliga, synes

det inspektionen nödvändigt att vid behov själv kunna verkställa sådana försök,

som betingas av nya erfarenheter beträffande luftanfallen. Detta önskemål

kvarstår även i betraktande av att inspektionen i fortsättningen, i likhet

med vad hittills varit fallet, torde kunna erhålla värdefulla erfarenheter

på området genom intimt samarbete med arméförvaltningens fortifikationsstyrelse.

De försök, varom här är fråga, torde närmast komma att avse olika

anfallsmedels och -metoders verkningar samt erforderliga motåtgärder, varvid

huvudvikten torde komma att läggas vid den s. k. tekniska tjänsten. För

ifrågavarande ändamål beräknas samma belopp som avsetts för innevarande

budgetår eller 7 500 kronor erforderligt.

För brandtekniska försök har för innevarande budgetår beräknats ett belopp

av 7 500 kronor. Försöksverksamheten på förevarande område avses

bedrivas i ungefärligen samma omfattning även under budgetåret 1944/45

och därvid omfatta, bland annat, släckningsprov beträffande nya typer

brandbomber, prov rörande slangvård såsom upptinande, tvättning, lagning,

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 270.

torkning och förvaring samt skummets användbarhet vid eldsläckning, särskilt

under vinterförhållanden. Till bestridande av försökskostnaderna bör

därför beräknas ett belopp av 7 500 kronor.

Enligt inspektionens beräkningar skulle sålunda till försöksverksamhet erfordras

ett anslag av (5 000 + 7 500 + 7 500) 20 000 kronor.

I skrivelse den 30 augusti 1943 bär försvarets fabriksstyrelse gjort framställning

om bl. a. anslag å 25 000 kronor för bestridande av kostnaderna

för viss försöksverksamhet för luftskyddsinspektionens räkning, vilket belopp

anstalten ifrågasatte skola utbetalas från reservationsanslaget till Kemiska

anstalten: Forskningsverksamhet. I propositionen nr 185/1944 har

emellertid vederbörande departementschef förklarat, att berörda belopp borde

gäldas av luftskyddsinspektionen —- i den mån behov av sådan medelsanvisning

av detta ämbetsverk prövades föreligga. Luftskyddsinspektionen

har sedermera meddelat, att sådant behov förelåge.

Beträffande hemortsförsvarssakkunnigas förslag i fråga om folkskydds
utbildningens

ordnande tillåter jag mig att hänvisa till den redogörelse för

huvudlinjerna i detta sorn länmats å s. 197 i betänkandet med förslag till

civilförsvarslag m. m.

Civilförsvar sutredningens förslag i fråga om civilförsvarets utbildningsverksamhet

innebär i huvudsak följande.

Förevarande utbildning skulle bedrivas dels centralt för riket i dess helhet

eller eljest gemensamt för ett flertal civilförsvarsområden, central utbildning,

dels ock inom de särskilda civilförsvarsområdena, lokal utbildning.

Den centrala utbildningen för civilförsvarets uppgifter skulle

fortfarande ankomma på statens luftskyddsskola, vars benämnning borde

ändras till statens civilförsvarsskola. Vid skolan skulle utbildas civilförsvarschefer

och ställföreträdare för dem, tjänstegrenschefer och annan befälspersonal

inom allmänna civilförsvaret, som ej lämpligen kunde utbildas vid den

lokala utbildningen, verkskyddsledare vid större och medelstora verkskydd,

vissa instruktörer och viss specialistpersonal. I den mån förhållandena det

medgåve, borde undervisningsverksamheten vid civilförsvarsskolan bedrivas

icke blott vid dennas ordinarie förläggning utan även genom kurser i de olika

länen.

Riksluftskyddsförbundet förutsattes skola handha central utbildning av ungefär

den beskaffenhet, som förbundet för närvarande bedreve. Nära samarbete

skulle emellertid etableras med civilförsvarsskolan, vars lokaler och utrustning

borde kunna, i den mån så kunde ske utan hinder för civilförsvarsskolans

verksamhet, utnyttjas av förbundet.

De direkta kostnaderna för utbildningen vid civilförsvarsskolan, såsom utgifter

för lokaler, lärararvoden och undervisningsmateriel borde helt bestridas

av staten. Kostnaderna för civilförsvarschefernas och »deras ställföreträdares

ävensom i vissa fall inkvarterings- och socialtjänstpersonalens resor och uppehälle

i samband med denna utbildning borde visserligen förskjutas av kom
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 270.

49

munerna, men dessa skulle äga rätt till full ersättning härför av statsmedel.

Rese- och traktamentsersättningar för övriga kursdeltagare, med undantag av

verkskyddspersonal, borde förskjutas av kommunerna med rätt för dem till

bidrag av statsmedel med två tredjedelar av dessa kostnaders belopp. Motsvarande

kostnader för verkskyddspersonal borde bestridas av ägaren (innehavaren)

av den anläggning eller byggnad, för vilken verkskyddet vore anordnat.

Vad beträffar den lokala utbildningen finner utredningen skäl

icke tala för avvikelse från det nu rådände systemet med utbildning genom

de frivilliga organisationernas försorg. Ansvaret för att utbildningen bedreves

i erforderlig utsträckning och på tillfredsställande sätt borde dock ytterst

åvila vederbörande civilförsvarschef. Örn inom något område utbildningen ej

skedde genom frivillig organisations försorg, borde vederbörande kommun

vara skyldig att efter anmaning av civilförsvarschef en föranstalta om att

utbildningsverksamheten ordnades. Samtliga civilförsvarspliktiga borde erhålla

en grundläggande utbildning, främst i brandbekämpning. Det syntes i regel

tillräckligt att den civilförsvarspliktige ägnade sin fritid under två eller tre

kvällar åt den grundläggande utbildningen.

I de fall, då den lokala utbildningen anordnades av kommun, syntes beträffande

kostnaderna böra gälla att kommunen skulle svara för kostnaderna

men få statsbidrag med två tredjedelar. Oavsett om lokal utbildning anordnades

av förening eller av kommun, borde den sistnämnda emellertid vara skyldig

att utan ersättning ställa lokaler till förfogande för utbildningsverksamhetens

bedrivande. Kommun bolde också vara skyldig att helt bestrida de rese- och

(rakt amen t skostnader, som kunde uppstå för deltagande i lokal utbildning,

ävensom kostnader för vikarier för deltagare eller ersättning för arbetsinkomst,

som deltagare ginge miste örn på grund av utbildningen. Från nu angivna

regler föreslår utredningen emellertid det undantaget, att kostnaden för

tilläggsutbildning — varmed utredningen synes åsyfta den mera specialiserade

utbildning, som meddelas utöver den grundläggande utbildningen — i vad

den avser verkskyddspersonal, däri inbegripet ersättning för mistad arbetsinkomst

m. m., skall bestridas av anläggningens eller byggnadens ägare (innehavare).

Utredningen förutsätter vidare, att statsverket även i fortsättningen

kostnadsfritt kommer att ställa vissa för den lokala utbildningen erforderliga

slag av övningsmateriel,, utrustning och förnödenheter till förfogande.

I yttrandena över civilförsvarsutredningens förslag har allenast framförts

ett fåtal erinringar. I propositionen med förslag till civilförsvarslag, m. m.

har i kapitlet V om kommunerna och civilförsvaret återgivits ett par remissuttalanden,

vilka bland annat gå ut på att den föreslagna medverkan i utbildningsverksamheten

från kommunernas sida borde okas. I övrigt må nämnas,

att statskontoret hävdar, att den elementära undervisningen i huvudsak

bör förläggas till skolorna och att viss utbildning därjämte bör meddelas i

samband med värnpliktstjänstgöringen.

Bihang till riksdagens protokoll WH. 1 sami. Nr 270.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 270.

Statens utrymningskommission, vilken såsom förut nämnis i skrivelse den

31 augusti 1943 avgivit anslagsberäkningar för budgetåret 1944/45, har, sedan

Kungl. Majit den 21 april 1944 beslutat inhämta lagrådets yttrande över

förslag om gemensam lagstiftning för de i hemortsförsvaret ingående verksamhetsgrenarna,

i skrivelse den 8 maj 1944 funnit det påkallat att avgiva

förnyat förslag till vissa beräkningar av medelsbehovet för nämnda budgetår.

Sistnämnda förslag är grundat dels på det till lagrådet remitterade förslaget

och dels på civilförsvarsutredningens betänkande.

I sistnämnda skrivelse redogör utrymningskommissionen till en början

för hittillsvarande utbildnings- och övningsförhållanden inom den kommissionen

underställda organisationen. Denna redogörelse innehåller i huvudsak

följande.

Utbildning och övning av personalen i inkvarteringsorterna har

hittills ägt rum dels vid besök i de olika kommunerna av inkvarteringscheferna,

varvid vederbörande inkvarteringsnämnd sammankallats och erhållit

instruktioner, dels ock vid särskilda instruktionskurser, vartill representanter

för inkvarteringsnämnderna sammankallats. Vid dessa sammanträden

ha instruktioner antingen lämnats av inkvarteringschefen eller av en

från kommissionen utsänd tjänsteman. De kostnader som uppkommit ha huvudsakligen

avsett rese- och traktamentsersättningar till inkvarteringschefer

och kanslitjänstemän, vilka gäldats från utrymningskommissionens ornkostnadsanslag,

samt sådana ersättningar till inkvarteringsnämndernas ledamöter.

Sistnämnda ersättningar ha bestritts från anslaget till Förberedande åtgärder

för mottagande av evakuerad civilbefolkning nr. m.

I utrymningsorterna har en relativt intensiv utbildningsverksamhet

ägt rum genom kurser och övningar. Kostnaderna för denna verksamhet

ha ansetts såsom sådana planläggningskostnader, som jämlikt 24 § utrymningslagen

skola bestridas av utrymningskommunerna. Vid ett tillfälle har

kommissionen sammankallat samtliga utrymningschefer till en i Stockholm

centralt anordnad kurs.

För socialtjänsten har utbildningen likaledes skett genom lokala

kurser och övningar. Kommissionen disponerar för innevarande budgetår å

anslaget till Anskaffande av utrustning till luftskyddshärbärgen och rörliga

utspisningsenheter m. m. ett belopp av 75 000 kronor för övnings- och utbildningsverksamhet.

Detta anslag har tillkommit för att under tiden intill

dess att kostnadsansvaret för socialtjänsten bleve författningsmässigt bestämt

bemästra de mest framträdande olägenheterna av det i angivna hänseende

rådande osäkerhetstillståndet i fråga om socialtjänsten. Anslaget har sålunda

huvudsakligen avsetts för luftskyddslöner och reseersättning åt socialtjänstpersonal

vid deltagande i större samövningar med allmänna luftskyddet.

I regel ha däremot utbildnings- och övningskostnaderna fått bestridas av

kommunerna. Då någon laglig skyldighet icke kunnat åberopas till stöd

härför ha kommunerna i många fall tvekat att anslå medel för utbildningen,

vilket i sin mån medverkat till en fördröjning av denna verksamhet. Ett betydande

behov av utbildning föreligger därför fortfarande för socialtjänstens

del, vilket bl. a. bestyrkts vid anordnade övningar. Kommissionen har nämligen

för sin del funnit det effektivaste sättet att pådriva utbildningsverksamheten

samt att kontrollera resultatet därav vara, att socialtjänsten deltar i de

av luftskyddsinspektionen och länsstyrelserna anordnade luftskyddsövningarna.

För utbildning av kokvagnspersonal disponerar kommissionen un
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 270.

51

der innevarande budgetår å sistnämnda anslag ett belopp av 15 000 kronor.

Utbildningen sker dels genom att en tjänsteman från kommissionen reser

omkring till de orter, där kokvagnar stationerats, och där utbildar personalen,

och dels genom att kokvagnarna tagas i bruk i samband med förutnämnda

övningar.

Kommissionen framhåller vidare, att efter ett genomförande av den föreslagna

civilförsvarsorganisationen kostnadsfrågan i vad angår utbildning och

övning av personalen inom kommissionens nuvarande verksamhetsområde

kommer i ett annat ''läge. Samtidigt uppkommer under den första tiden ett

starkt ökat utbildningsbehov. Medan civilförsvarsutredningens förslag för

luftskyddets del icke innebär några större förändringar medför det för utrymnings-,

inkvarterings- och socialtjänstorganisationen mycket omfattande

och betydelsefulla förändringar. För att dessa förändringar icke skola förorsaka

en sänkning av nuvarande beredskapsnivå erfordras uppenbarligen,

att utbildningen av de nya organ, som infogas i organisationen, bedrives med

den allra största kraft.

Kommissionen anför följande rörande det sålunda uppkommande utbildnings-

och övningsbehovet.

Den av centralmyndigheten och länsstyrelserna ledda

kursverksamheten (utbildning inom statens civilförsvarsskola). Centralt

ledda kurser erfordras för stabsutrymningschefer, inkvarteringschefer

och biträdande inkvarteringschefer, vilka personer så snabbt som möjligt

måste instrueras med anledning av de omfattande förändringarna i organisationen

inom deras verksamhetsområden. Dessa förändringar innebära bl. a.

att angivna personer i stor utsträckning erhålla ändrade och ofta utvidgade

arbetsuppgifter. Vidare måste centralt ledda kurser anordnas för civilförsvarscheferna

och socialtjänstcheferna i de större luftskyddsorterna (åtminstone

ett 70-tal orter). Kommissionen har haft för avsikt att redan innevarande

budgetår anordna dylika kurser men Ilar måst avstå från att taga

initiativ härtill dels på grund av att kommissionens övriga arbetsuppgifter

tagit personalen i anspråk i alltför stor utsträckning och dels enär kommissionen

icke ansett tidpunkten lämplig omedelbart före ikraftträdandet av

en väntad ny organisation, om vars innebörd full klarhet icke förelegat. Behovet

av att civilförsvarschefer och socialtjänstchefer i angivna orter sammankallas

till kurser är emellertid starkt framträdande, varför kurserna böra

anordnas snarast möjligt efter omorganisationen.

Då man i regel icke torde kunna påräkna, att befattningarna som civilförsvarsdirektör

besättas med personer, som äga närmare kännedom om

kommissionens organisation och planläggning, måste man vidare räkna med

att civilförsvarsdirektörerna måste sammankallas till kurser åtminstone rörande

denna del av deras blivande verksamhet.

Länsvis måste civilförsvarschefer och socialtjänstehefer i mindre orter

samt på landsbygden sammankallas till kurser. Det må erinras om att polischeferna

på landsbygden, vilka enligt civilförsvarsutredningens förslag skola

handha ledningen jämväl av inkvarteringsangelägenhetema, hittills icke haft

någon beröring med dessa spörsmål.

Slutligen torde det visa sig nödvändigt att sammankalla inkvarteringsledarna

inom två eller flera civilförsvarsområden i taget till kurser under länsstyrelsernas

ledning. På grund av det betydande behov av utbildning, som sålunda

föreligger under den närmaste tiden efter den nya organisationens

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kunni. Maj.ts proposition nr 270.

Före

draganden.

ikraftträdande, måste medelsbehovet för statens civilförsvarsskola under nästkommande

budgetår bli särskilt stort. Kommissionen beräknar, att detta behov

för ovan angivna utbildning under budgetåret 1944/45 kommer att uppgå

till 50 000 kronor. Under följande budgetår torde motsvarande medelsbehov

bli lägre.

Den lokala utbildningen. Kommissionen förutsätter, att kostnaderna

för avlöning av den i utbildningen deltagande personalen, i den mån

sådan avlöning skall utgå, kommer att bestridas i särskild ordning. För de

kostnader, som skola ankomma på statsverket — dessa kostnader bli för utrymnings-

och socialtjänstegrenens del förhållandevis större än för övriga

tjänstegrenar med hänsyn till att staten i de flesta civilförsvarsområden i princip

skall lämna statsbidrag med kostnadernas fulla belopp och icke med 2/3

såsom fallet är i fråga om andra tjänstegrenar — torde ett belopp av 20 000

kronor böra beräknas.

Övningar. Såsom förut angivits har kommissionen funnit socialtjänstens

deltagande i luftskyddsövningar vara det effektivaste medlet att pådriva utbildningsarbetet.

Anordnandet av gemensamma övningar för hela civilförsvarsorganisationen

bör därför möjliggöras. En motsvarighet till det nu till

kommissionens förfogande stående övningsanslaget måste därför finnas. Med

hänsyn till att detta anslag icke torde komma att belastas med avlöning till

den i övningarna deltagande personalen, torde anslagsbehovet för den kommissionen

nu underställda organisationen dock kunna begränsas till 40 000

kronor.

Till de synpunkter med avseende å civilförsvarsutbildningen, som framförts

av civilförsvarsutredningen ansluter jag mig i huvudsak. Sålunda delar jag

utredningens mening, att den centrala utbildningen skall som hittills bedrivas

vid en statlig utbildningsans tält, statens civilförsvarsskola, samt att skolans

verksamhet skall utövas även genom kurser i länen. Vid dessa kurser torde

jämväl civilförsvarsdirektörerna böra medverka. På civilförsvarsdirektören

bör vidare såsom ett tjänsteåliggande ankomma att för länsstyrelsens räkning

leda kurser, företrädesvis för civilförsvarsbefäl inom länet. De kostnader,

som uppstå i samband med den centrala utbildningsverksamheten, förutsätter

jag skola gäldas och fördelas i samma ordning som utredningen förordat

i fråga örn kostnaderna för utbildning vid civilförsvarsskolan. — I likhet

med utredningen anser jag vidare att riksluftskyddsförbundets centrala

utbildningsverksamhet bör fortsättas, därvid samarbetet med statens civilförsvarsskola

bör göras så intimt som möjligt.

Vad den lokala utbildningen beträffar må följande anföras.

Enligt min mening bör viss civilförsvarsutbildning meddelas såväl i skolorna

som under värnpliktstjänstgöringen. Utöver den utbildning, som sålunda

avses skola äga rum i skolorna, bör emellertid å tätorter en grundläggande

civilförsvarsutbildning meddelas så stor del av den vuxna icke värnpliktiga

befolkningen som möjligt.

Jämlikt 45 § 1 mom. i det denna dag avgivna förslaget till civilförsvarslag

åligger det kommunen att i enlighet med gällande organisationsplan ekonomiskt

och materiellt svara för upprätthållande av det allmänna civilförsvaret.

Det ekonomiska ansvaret för utbildningen inom det allmänna civilför
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 270.

53

svaret kommer härigenom att i första hand åvila kommunerna. I fråga örn

det särskilda civilförsvaret inom kommunen har denna enligt 2 mom. i samma

§ att, i den mån skyldighet härutinnan icke åvilar ägare eller innehavare

av anläggning eller byggnad, sörja för att personalen i erforderlig omfattning

utbildas och övas. Den skyldighet som åvilar ägare och innehavare av anläggning

eller byggnad med avseende å utbildningen är i lagförslaget (53 §) begränsad

till ombesörjande av utbildning av verkskyddspersonal i enlighet med

de bestämmelser Konungen därom utfärdar. Jag förutsätter att denna skyldighet

av Kungl. Majit föreskrives skola omfatta all utbildning av verkskyddspersonal

utöver den grundläggande utbildningen med därtill hörande

repetitionsutbildning.

Såsom följer av 47 § i nyssnämnda förslag skall kommunen äga rätt till

statsbidrag för sina kostnader för den lokala utbildningen. Är fråga om dylik

utbildning av personal för ombesörjande av inkvartering och därmed sammanhängande

sociala uppgifter, utgår som regel statsbidrag nied kostnadernas

fulla belopp. Eljest skall statsbidraget utgöra två tredjedelar av kostnaderna.

I fråga om rätten till statsbidrag ha emellertid i båda fallen flera kostnadsgrupper

undantagits.

Jag övergår härefter till beräkningen av kostnaderna för förevarande ändamål.

Därvid behandlas efter vartannat spörsmålen om anslagsbehovet till

civilförsvarsövningar, statens civilförsvarsskola och av länsstyrelserna anordnad

central utbildning i länen, statsbidrag till kommunerna för deras befattning

med utbildningen, statsbidrag till de frivilliga sammanslutningarna ävensom

till försöksverksamhet.

Vad först angår medelsbehovet för bestridande av kostnader för civilförsvarsövningar

— varmed i detta sammanhang avses övningar, som anordnas

på civilförsvarsstyrelsens initiativ eller i länsstyrelsernas regi — må anföras

följande.

För innevarande budgetår har till luftskyddsövningar, såsom framgår av

vad förut anförts, anvisats ett förslagsanslag av 100 000 kronor. Belastningen

å motsvarande anslag för nästföregående budgetår utgjorde omkring 107 000

kronor. Vidare må erinras örn att från anslaget till Anskaffande av utrustning

till luftskyddshärbärgen och rörliga utspisningsenheter m. m. för innevarande

budgetår bestridas kostnader för övningar inom utrymnings- och

socialtjänstorganisationen. Framdeles komma civilförsvarsövningarna att avse

icke blott vad som nu är att hänföra till luftskydd och utrymning med

inkvartering och socialtjänst utan även för undanförsel- och förstöringsuppgifter

avsedd organisation. Med hänsyn till det anförda och då övningsverksamheten

inom civilförsvaret, vilken enligt min mening är av synnerligen stor

betydelse för upprätthållande av civilförsvarets effektivitet, i rådande läge

synes böra bedrivas i minst samma omfattning som för närvarande gäller i

fråga örn luftskyddet, vill jag förorda att ett belopp av 150 000 kronor beräknas

för civilförsvarsövningar. — Det här för övningar beräknade beloppet

avser endast övningar av normal omfattning. Skulle övningar av större örn
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 270.

fattning bli erforderliga, kan ett överskridande av sistnämnda belopp bli nödvändigt.

■— I analogi med vad nu är fallet inom luftskyddet torde civilförsvarsstyrelsen

böra bemyndigas att från förevarande anslag utgiva ersättningar

dels till sakkunniga, vilka tillfälligt anlitas såsom övningsledare inom

annat civilförsvarsområde än det, i vilket de må inneha befattning inom civilförsvaret,

dels för uppdrag såsom skademarkeringschef med högst 100

kronor för en övning.

Luftskyddsinspektionen har ansett att för nästa budgetår bör anvisas ett

statsanslag av 65 000 kronor till statens luftskyddsskola och den av länsstyrelserna

bedrivna utbildningsverksamheten, att disponeras på i huvudsak

samma sätt som det för innevarande budgetår till samma belopp bestämda

anslaget. Utrymningskommissionen har beräknat kostnaderna för den av civilförsvarsstyrelsen

och länsstyrelserna centralt anordnade utbildning, som

enligt kommissionens mening vore erforderlig för att utrymnings- och socialtjänsten

skulle kunna fungera tillfredsställande inom civilförsvaret till 50 000

kronor under nästa budgetår.

En utvidgning av den för närvarande vid statens luftskyddsskola och av

länsstyrelserna anordnade utbildningsverksamheten synes mig ofrånkomlig

under första budgetåret efter den nya organisationens genomförande. Det belopp

örn sammanlagt 115 000 kronor, vilket enligt luftskyddsinspektionens

och utrymningskommissionens äskanden skulle erfordras, anser jag dock

böra kunna begränsas till 100 000 kronor.

Hittills har den lokala utbildningen av sådan personal, som efter civilförsvarsorganisationens

ikraftträdande avses skola ingå i civilförsvaret, av staten

understötts ekonomiskt — frånsett genom tillhandahållande av utbildningsmateriel

— huvudsakligen i den formen att statsbidrag lämnats riksluftskyddsförbundet

och röda korset. Enligt vad tidigare anförts skola kommunerna

ha det primära ekonomiska ansvaret för att den lokala civilförsvarsutbildningen

ordnas. Därvid har emellertid förutsatts, att kommunerna komma

att anlita de frivilliga försvarsorganisationerna, vilka genom avtal skulle tillförbindas

att ombesörja åtminstone viss del av den lokala utbildningen. I

följd härav torde särskilt statsbidrag icke längre böra ställas till de frivilliga

försvarsorganisationernas förfogande, i den mån detta är avsett för bestridande

av organisationernas kostnader för den lokala utbildningen. Statsbidrag

till denna utbildning kommer att utgå endast indirekt genom att kommunerna

erhålla dylikt bidrag till sina utbildningskostnader, av vilka en stor

del torde komma att utgöras av ersättningar till de frivilliga organisationerna

för deras medverkan i den lokala utbildningen.

Vid angivna förhållande torde det statsbidrag å 50 000 kronor, som för elfvart

av de senaste budgetåren tilldelats överstyrelsen för svenska röda korset,

icke längre böra utgå. Nämnda bidrag är nämligen avsett för bestridande

av kostnaden för lokal utbildning av luftskyddssamariter. För ändamålet

bör i stället ett belopp av 50 000 kronor inräknas i det anslagsbelopp, som

erfordras för bestridande av statsbidrag till de utbildningskostnader som det

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 270. 55

jämlikt 47 § i berörda förslag till civilförsvarslag åligger staten att utgiva till

kommunerna.

Vad riksluftskyddsförbundet beträffar har förbundet hemställt att liksom

för innevarande budgetår erhålla bland annat 300 000 kronor att tilldelas

länsluftskyddsförbunden som bidrag till deras utbildningsverksamhet. Örn

man antager att detta belopp — mot vars storlek i och för sig intet synes

vara att erinra — av alla länsluftskyddsförbund disponerats på i huvudsak

samma sätt som det till Stockholms läns luftskyddsförbund under nästföregående

år utdelade statsbidraget, skulle omkring 90 procent eller cirka

270 000 kronor belöpa på den lokala av luftskyddsföreningarna anordnade

utbildningsverksamheten. Återstoden, 30 000 kronor, skulle däremot avse

kostnader för avlöning åt chefsinstruktörema i länen och andra utgifter för

den verksamhet, som bedrives centralt inom varje län.

På grundval av denna fördelning vill jag förorda att 30 000 kronor ställas

till riksluftskyddsförbundets förfogande att utdelas till länsförbunden såsom

bidrag till deras centralt inom länen bedrivna verksamhet. Beloppet å 270 000

kronor synes böra ingå i det anslagsbelopp, som enligt vad nyss sagts avses

skola anvisas för statsbidrag till kommunernas utbildningskostnader. Någon

minskning av sistnämnda bidragsbelopp med hänsyn till att kommunerna

själva i regel skola vidkännas en tredjedel av de utbildningskostnader, å vilka

statsbidrag utgå, synes icke böra ske. Storleken av kommunernas faktiska

utgifter för bidrag till luftskyddsföreningarnas utbildningsverksamhet torde

nämligen under de senaste åren lia uppgått till belopp, som åtminstone motsvarar

nyssnämnda tredjedel av ifrågavarande utbildningskostnader.

De utbildningskostnader, för vilka nu angivna statsbidragsbelopp äro beräknade,

ha i stort sett endast avseende å hemskyddspersonal. Jämlikt förslaget

lill civilförsvarslag skola reglerna om fördelning mellan stat och kommun

av det ekonomiska ansvaret för utbildningen även gälla personal i det

allmänna civilförsvaret. Härvid är att märka att staten i regel skall helt ersätta

kommunerna för deras kostnader för utbildning av inkvarterings- och

socialtjänstpersonal. Då ifrågavarande kostnader för det allmänna civilförsvarets

personal huvudsakligen avse ersättningar åt instruktörer och då dessa

senare i stor utsträckning torde komma att utgöras av sådan kommunalanställd

personal, för vars avlöning kommunerna jämlikt förslaget till civilförsvarslag

(20 §) skola helt svara utan rätt till statsbidrag, synes ett belopp

av 50 000 kronor vara tillräckligt för bestridande av statens bidrag till kostnaderna

för sådan utbildning av ifrågavarande slag, som ej meddelas genom

frivillig organisation.

I enlighet med vad nu sagts skulle således för gäldande av statsbidrag till

kommunernas kostnader under nästkommande budgetår erfordras ett belopp

av (50 000 + 270 000 + 50 000) 370 000 kronor. Med hänsyn till att det statsbidrag

som skall utbetalas under nästa budgetår allenast torde komma att

avse uppkomna kostnader under tiden */?—:ji/j2 1944 (jämför 48 § i förslaget

till civilförsvarslag) bör hälften av sistnämnda belopp eller 185 000 kronor

anvisas för ändamålet å nästa budgetårs anslag.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 270.

En väsentlig förutsättning för att luftskyddsföreningarna skola kunna fylla

de uppgifter som avses skola tillkomma dem är, att de erhålla tillgång till

goda instruktörer med kunskaper grundade på senaste erfarenhetsrön om

medel och metoder vid krigföringen. För uppfyllande av detta villkor är det

av stor betydelse att den utbildningsverksamhet, som bedrives av riksluftskyddsförbundet

centralt för riket och av länsluftskyddsförbunden centralt

inom länen alltjämt fortgår. I det föregående har jag förordat att ett belopp

av 30 000 kronor anvisas för bestridande av kostnaderna för länsluftskyddsförbundens

centrala utbildningsverksamhet i länen. Vad beträffar frågan om

anslag till riksluftskyddsförbundets centrala verksamhet må anföras följande.

Förbundets ekonomiska ställning är god. Sålunda hade vid innevarande budgetårs

ingång förbundets fonder en sammanlagd behållning av 610 000 kronor.

I proposition nr 254 till 1943 års riksdag angående anslag till det civila

luftskyddet för innevarande budgetår uttalade föredragande departementschefen

att det icke kunde anses tillfredsställande att för närvarande en fortsatt

fondbildning möjliggjordes genom statsbidrag. Denna uppfattning delas av

mig. Med hänsyn härtill och till det ekonomiska utfallet av förbundets centrala

verksamhet under år 1943 torde bidraget till den centrala verksamheten

böra för nästa budgetår bestämmas till 50 000 kronor. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj:t att närmare angiva de ändamål, vartill statsbidraget skall användas.

Jag förordar sålunda att till riksluftskyddsförbundets förfogande

ställes ett belopp av 80 000 kronor, varav 30 000 kronor avse bidrag till länsförbundens

utbildningsverksamhet.

Till röda korset bör i enlighet med vad förut sagts icke för här ifrågavarande

ändamål utgå något statsbidrag för nästa budgetår.

Vad slutligen beträffar behovet av medel för bestridande av kostnaderna för

försöksverksamhet har jag intet att erinra mot de beräkningar härutinnan

som verkställts av luftskyddsinspektionen och försvarets fabriksstyrelse. Ett

belopp av 45 000 kronor bör sålunda anvisas för ifrågavarande ändamål. Av

detta belopp bör jämväl utgå ersättning till försvarsväsendets kemiska anstalt

för den försöksverksamhet som civilförsvarsstyrelsen finner påkallat

att låta utföra vid anstalten.

För bestridande av de kostnader, som enligt vad tidigare sagts skola gäldas

av staten, synas böra anvisas två anslag, benämnda Civilförsvaret: Utbildningsoch

försöksverksamhet samt Civilförsvaret: Bidrag till riksluftskyddsförbundet.

Förstnämnda anslag bör uppföras med (150 000 + 100 000 + 185 000

+ 45 000) 480 000 kronor och erhålla förslagsanslags karaktär. Anslaget till

Civilförsvaret: Bidrag till riksluftskyddsförbundet bör uppföras med 80 000

kronor och vara obetecknat.

Kostnader för sådan utbildningsmateriel, som avses skola tillhandahållas

kostnadsfritt av staten, förutsätter jag skola bestridas från det anslag till

Civilförsvaret: Engångsanskaffning av materiel m. m., som jag i det följande

föreslår skola uppföras å riksstaten för budgetåret 1944/45.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 270.

57

Materiel oell anordningar för civilförsvaret.

Enligt det denna dag framlagda förslaget till civilförsvarslag åligger det

primärkommunerna att i enlighet med gällande organisationsplan ekonomiskt

och materiellt svara för upprätthållande av dels det allmänna civilförsvaret,

däri inbegripet anordnande av allmänna skyddsrum och källarmursgenombrott

för sådana, dels ock det särskilda civilförsvaret såvitt angår, förutom

utbildning och övning, anordnande av källarmursgenombrott för enskilda

skyddsrum. För härav föranledda kostnader skola kommunerna i allmänhet

ha rätt till statsbidrag med minst två tredjedelar av kostnadernas belopp.

Skyldigheten att svara för det särskilda civilförsvaret i övrigt och därmed

sammanhängande anordningar och åtgärder åvilar i regel ägare eller innehavare

av anläggning eller byggnad. Även för dylika kostnader skall enligt

nämnda förslag ersättning av statsmedel kunna utgå, dock endast i särskilda

fall.

Beträffande de å innevarande års riksstat uppförda anslagen till luftskyddet

och utrymningsväsendet må i detta sammanhang framhållas, att i många

fall från ett och samma anslag bestridas såväl personal- som materielkostnader

liksom även såväl kostnader av engångsnatur som löpande kostnader.

Jag har eftersträvat att erhålla en rationell uppdelning av kostnaderna efter

deras natur på olika anslag. Tiden har emellertid icke medgivit att fullständigt

genomföra denna uppdelning. Det bör därför enligt mitt förmenande

uppdragas åt civilförsvarsstyrelsen att i samband med anslagsäskandena för

budgetåret 1945/46 inkomma med närmare förslag härutinnan.

Genom statens försorg; tillhandahållen eivilförsvars
materiel

m. m.

Till bestridande av kostnaderna för sådan luftskyddsmateriel och därmed

jämförliga anordningar, som staten utan ersättning tillhandahåller och varför

medel begäras jämväl för nästföljande budgetår, äro å riksstaten för innevarande

budgetår eller å tilläggsstat till denna riksstat följande anslag

uppförda, nämligen

1. Civilt luftskydd: Alarmeringsanordningar, reservationsanslag,

2. Civilt luftskydd: Anskaffande av viss gasskyddsmateriel för förbrukningsändämål

m. m., förslagsanslag,

3. Civilt luftskydd: Viss motorfordonsberedskap, reservationsanslag, och

4. Anskaffande av utrustning till luftskyddshärbärgen och rörliga utspisningsenheter

m. m.

För tidigare budgetår ha jämväl anvisats ur förevarande synpunkt likartade

reservationsanslag till Civilt luftskydd: Gasskyddsutruslning och till

Föredragandet»,

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 270.

Civilt luftskydd: Anskaffande av viss röjningsmateriel samt till Förberedande

åtgärder för mottagande av evakuerad civilbefolkning m. m.

I skrivelser den 31 augusti 1943 samt den 14 och 20 mars 1944 har luftskyddsinspektionen

hemställt om anvisande av ytterligare medel för ändamål,

som tillgodoses genom nu nämnda anslag med undantag av det under 4. upptagna.

Vad till en början angår alarmeringsanordningar anför inspektionen

i huvudsak följande.

Utomhusalarmeringen sker medelst sirener eller tyfoner. I Göteborg utgöres

alarmeringsanläggningen huvudsakligen av siemens-sirener. Sådana sirener

äro installerade endast i ett fåtal orter i landet, framför allt i de sydvästra

delarna, bl. a. i Göteborg och i Västernorrlands län. Då siemens-sirener icke tillverkas

inom landet, torde ersättning av skadade sådana aggregat eller utbyggnad

av sirenanläggningarna icke under nuvarande förhållanden vara möjiig.

För Göteborgs vidkommande erfordras för närvarande en utökning av alarmeringsanläggningen

med 4 å 5 aggregat. Det synes inspektionen dessutom synnerligen

önskvärt, att ett antal sirenaggregat finnes i reserv. En möjlighet att

tillgodose nu nämnda behov förefinnes genom att i fråga örn luftskyddsorterna

inom Västernorrlands län verkställa ett utbyte, så att därstädes uppsatta

sirener ersättas med tyfonaggregat för kompressordrift. De orter, vilka i första

hand böra ifrågakomma vid ett sådant utbyte, äro Sundsvall och Flärnösand.

Härigenom skulle 20 sirenaggregat frigöras för nämnda ändamål. I

detta sammanhang må även framhållas, att manöverreläerna till sirenerna

inom nämnda båda orter vintertid på grund av stark kyla icke fungerat helt

tillfredsställande, vilket förhållande föranlett enträgna framställningar från

vederbörande luftskyddschefer om här ifrågasatt utbyte. Kostnaderna för anskaffande

och installation av för ändamålet erforderligt antal tyfonaggregat

ävensom övriga med utbytet förenade kostnader beräknas till i runt tal

100 000 kronor.

För komplettering av alarmeringsanläggningarna inom vissa luftskyddsorter,

där ny bebyggelse tillkommit i större utsträckning, samt för anskaffande

av anläggningar för ett antal nytillkomna luftskyddsorter beräknas ett

belopp av 75 000 kronor erforderligt.

För anskaffande av nya tyfonaggregat såsom ersättning för aggregat, vilka

totalt förstörts genom eldsvåda, åskslag och dylikt, samt för anskaffande av

ett antal kompletta sådana aggregat såsom reserv erfordras ett belopp av

50 000 kronor. Med hänsyn till den långa leveranstiden för aggregat böra i

händelse av krigsfall alltid ett antal sådana finnas såsom reserv, vilket för

närvarande icke är fallet.

Vidare förnyar inspektionen sin hemställan från nästföregående år, att ett

belopp av 40 000 kronor måtte beräknas för komplettering av utrustningen

för fjärrstart.

Inköp av reservdelar till alarmeringsanläggningarna beräknas draga en

kostnad av 15 000 kronor.

En av telegrafstyrelsen verkställd undersökning har givit vid handen att

batterierna vid omkring 150 telefonstationer i händelse av nätavbrott komma

att giva för låg spänning för att manövercentraler och manöverapparater

skola säkert fungera. På dessa stationer böra därför separata batterier jämte

laddningsanordningar installeras eller ock för vissa stationer stationsbatterierna

kompletteras. Härför erfordras för nästa budgetår ett belopp av

10 000 kronor.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 270.

59

Abonnemangsavgifterna till telegrafverket för manöverledningar, kostnaderna

för laddning av tryckluftbehållarna till tyfonaggregaten för högtryck

samt kostnaderna för olja till tyfonaggregaten för kompressordrift beräknas

till samma belopp som för innevarande budgetår eller till respektive 55 000,

16 000 och 1 500 kronor.

För föreskriven provtryckning av tryckluftbehållarna till tyfonaggregaten

för högtryck upptages ett belopp av 6 000 kronor.

För underhåll och reparation av larmaggregat och manöverapparater beräknas

ett belopp av 25 000 kronor erforderligt.

Kostnaderna för den översyn av alarmeringsanläggningama, som utföres

under inspektionens ledning, beräknas till 21 000 kronor, varav 10 900 kronor

avse lön och traktamentsersättning åt den härför anställde montören,

6 600 kronor omkostnader för den bil, som ställts till montörens förfogande,

samt 3 500 kronor materiel och reservdelar.

Av de telefonstationer, som enligt uppgift från telegrafstyrelsen torde komma

att bli automatiserade under budgetåret 1944/45, äro telefonstationerna i

Hässelby, Roslags-Näsby, Viggbyholm, Kalmar, Linköping, Trollhättan och

Vänersborg belägna inom viktiga luftskydasorter. Under samma budgetår

torde även följande stationer, där utrustning för telefonalarmering till allmänheten

installerats, komma att utökas, nämligen Göteborg, Aspudden,

Hälsingborg, Karlstad, Mälarhöjden, Sundsvall och Södertälje. Inspektionen

finner det önskvärt, att systemet för ifrågavarande telefonalarmering installeras

respektive kompletteras vid telefonstationerna i nu nämnda orter. Kostnaderna

härför uppgå enligt telegrafstyrelsens beräkningar till 49 200 kronor,

varav för nyanskaffningen 43 700 kronor och för kompletteringen 5 500

kronor. Å de medel som tidigare anvisats för telefonalarmering har uppkommit

en behållning av i runi tal 25 000 kronor, vilket belopp bör användas

för bestridande av kostnaderna för här avsedd nyanskaffning och komplettering.

Härutöver erfordras emellertid ett belopp av 24 200 kronor.

Kostnaderna för alarmeringsanordningar under nästkommande budgetår

skulle sålunda enligt inspektionens beräkningar uppgå till följande belopp:

Kostnader för materielanskaffning m. m. (100 000 + 75 000

+ 50 000 + 40 000 + 15 000 + 10 000) ................ kronor 290 000

Drifts- och underhållskostnader (55 000 + 16 000 + 1 500 +

6 000 + 25 000 + 21 000) ............................ » 124 500

Kostnader för telefonalarmering........................ » 24 200

Summa kronor 438 700.

Statskontoret har avstyrkt förslaget örn anvisande av medel för komplettering

av utrustningen för fjärrstart.

Anslaget till gasskyddsutrustning är avsett för anskaffning av

dels gasmasker, gasskyddskläder och annan personlig utrustning för den aktiva

luftskyddspersonalen, dels folkgasmasker för den i det civila luftskyddet

icke aktivt deltagande civilbefolkningen, dels ock viss sjukvårdsmateriel

m. m.

Beträffande medelsbehovet för nästa budgetår anför luftskyddsinspektionen

i skrivelsen den 31 augusti 1943 följande.

Inspektionen har för bestridande av kostnaderna för anskaffande av materiel

för luftskyddspersonalens utbildning och övning och de mindre kom
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 270.

pletteringar av mobiliseringsförråden på luftskyddsorterna, som — bortsett

från vissa ytterligare anskaffningar av gasmasker -—• komma att erfordras

under innevarande budgetår, liksom för reparationer av luftskyddsmateriel

beräknat ett belopp av 400 000 kronor. Detta medelsbehov kommer att täckas

genom den besparing på 1 657 000 kronor, som uppkommit å anslaget.

Återstående 1 257 000 kronor har inspektionen för avsikt att använda till bestridande

av kostnaderna för den anskaffning av ytterligare gasmasker, som

— bland annat på grund av ökning av luftskyddspersonalens totala antal —

blivit erforderlig. Kostnaderna för den gasskyddsmateriel, som — med undantag

av gasmasker —■ erfordras för komplettering av luftskyddsorternas

mobiliseringsförråd och luftskyddspersonalens övning och utbildning liksom

för reparationer av luftskyddsmateriel, synas inspektionen för budgetåret

1944/45 böra beräknas till samma belopp som beräknats för innevarande

budgetår eller 400 000 kronor.

I skrivelsen den 20 mars 1944 föreslår luftskyddsinspektionen, att för fördelning

mellan det allmänna luftskyddets sjukvårdsenheter skulle från Finland

anskaffas 3 500 s. k. transportskenor av angiven modell, vilka kommit

till användning under det pågående kriget såväl i Finland som i en del andra

länder och därvid visat sig lämpliga för transport av svårt skadade personer.

Då varje sådan skena betingade ett pris av 16 kronor, hemställer inspektionen,

att under anslaget till Civilt luftskydd: Gasskyddsutrustning skulle

för ändamålet anvisas ett belopp av 56 000 kronor.

Enligt luftskyddsinspektionens beräkningar skulle sålunda under ifrågavarande

anslag för nästa budgetår anvisas ett belopp av 456 000 kronor.

I skrivelsen den 31 augusti 1943 har luftskyddsinspektionen erinrat örn att

till anskaffande av viss gasskyddsmateriel för föjrbrukningsändamål

m. m. för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag

av 280 000 kronor, vilket vore avsett att disponeras sålunda:

Anskaffande av viss gasskyddsmateriel för förbrukningsän
damål

(huvudsakligen övningsbrandbomber, brandsatser

och annan pyroteknisk materiel) .................... kronor 250 000

Undervisningsmateriel vid statens luftskyddsskola ...... » 5 000

Transport av luftskyddsmateriel ...................... » 20 000

Utbildning och övning vid gasskyddslaboratorier ........ » 5 000

Summa kronor 280 000.

För angivna ändamål beräknar luftskyddsinspektionen medelsbehovet för

nästa budgetår till samma belopp som för innevarande budgetår. Vidare

framhåller inspektionen efter samråd med försvarsväsendets kemiska anstalt,

att kontroll och efterbesiktning av gasskyddsmateriel borde utföras genom

anstaltens försorg och att kostnaden härför, vilken hittills gäldats från ifrågavarande

anslag, framgent borde bestridas från anstaltens stat. Till anskaffande

av viss gasskyddsmateriel för förbrukningsändamål m. m. skulle sålunda

för budgetåret 1944/45 erfordras ett anslag av oförändrad storlek, 280 000

kronor.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 270.

61

Vidare hemställer luftskyddsinspektionen i sistnämnda skrivelse att ett

anslag av 50 000 kronor måtte anvisas för anskaffning av viss röjning

s m a t e r i el, samt anför till stöd härför följande.

Under budgetåret 1940/41 anskaffades genom luftskyddsinspektionens försorg

ett antal (301 stycken) s. k. blindgångarkärror med tillhörande lyftanordningar,

avsedda för borttransport av icke kreverade bomber. Ifrågavarande

materiel tilldelades det allmänna luftskyddet i framför allt luftskyddsorter

av klasserna A och B men jämväl i viss utsträckning luftskyddsorter

av klass C. Sedan dess har emellertid i samband med revidering av luftskyddsorternas

klassindelning antalet A- och B-orter utökats. I likhet med

vad som skett beträffande övriga A- och B-orter, böra även de sålunda nytillkomna

orterna, sammanlagt 82, tilldelas blindgångarkärror. Då det å flertalet

av dessa orter torde vara tillfyllest med en sådan kärra, bör anskaffning

ske av 100 kärror, vilka med utgångspunkt från gällande priser kunna

beräknas draga en kostnad av 500 kronor per kärra, inberäknat lyftanordningar.

I skrivelsen den 14 mars 1944 har luftskyddsinspektionen efter samråd

med försvarsstaben och statens trafikkommission hemställt att till viss m otorfordonsberedskap

måtte anvisas 3 080 000 kronor, av vilket belopp

2 000 000 kronor avsåge anskaffning av 2 000 släpkärror för andra

tjänstegrenar än sjukvårdstjänsten, 360 000 kronor iordningställande av

2 000 personbilar, avsedda som dragvagnar för ifrågavarande släpkärror,

samt 720 000 kronor täckande av kostnaderna för omställning lill motyldrift

av 4 500 avregistrerade luftskyddsfordon. Beträffande motiveringen för inspektionens

ifrågavarande hemställan, vilken innefattar ett upprepande av

tidigare framförda anslagsäskanden, tillåter jag mig att hänvisa till vad som

anförts i ämnet i propositionen nr 2 till innevarande års riksdag angående

utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 (s. 55—57).

Härutöver må tilläggas att inspektionen i förevarande sammanhang framhåller,

att genom de begärda släpkärrornas anskaffande ett betydande antal

lastflakbilar kunde frigöras från luftskyddets motorfordonsplaner, vilket på

ett synnerligen effektivt sätt skulle bidraga till att tillgodose det stora behov

av dylika fordon, som förefunnes inom den civila transportledningen.

Beträffande omställningen till motyldrift anför inspektionen i skrivelsen

den 14 mars 1944 ytterligare bland annat följande.

Enligt vad inspektionen numera erfarit komma bilverkstäderna att i stor

utsträckning sammanslås i händelse av högre beredskap, enär den stampersonal,

som ingår i verkstädernas fredsorganisation till stor del kommer att

tagas i anspråk för militära ändamål. Verkstädernas produktionskapacitet

kommer härigenom att bli decimerad i så hög grad att erforderlig arbetskraft

för omställning av luftskyddets fordon till motyldrift med all säkerhet

ej kan bli tillgänglig. Aven örn arbetskraft för omställningen i viss utsträckning

skulle bli tillgänglig, anser inspektionen det ändå vara ur beredskapssynpunkt

betänkligt att vid skärpt läge frånhända luftskyddet motorfordon

under så lång tid, som måste beräknas åtgå för omställningen. Som

ytterligare skäl för att omställning till motyldrift bör utföras innan skärpt

beredskap anbefalles vill inspektionen framhålla, dels att luftskyddets förstahandsförråd

av bensin och bentyl äro mycket knappt tilltagna, dels ock att

sagda förråd i den mån de förbrukas komma att ersättas med motyl.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 270.

Före
draganden.

I skrivelsen den 8 maj 1944 har statens utrymningskommission framlagt

en beräkning av behovet av statsanslag för bestridande av kostnader för förvaring

av viss måleri el för inkvarterings- och socialtjänständamål.

Kommissionens framställning är i denna del av i huvudsak

följande innehåll.

I fråga om kostnader för förvaring, underhåll och kontroll av materiel,

utrustning och annan egendom anmärker kommissionen att dylika kostnader,

i vad de avse materiel för socialtjänstens luftskyddshärbärgen jämlikt

det till lagrådet remitterade förslaget till civilförsvarslag, skola helt bestridas

av kommunerna. Kommissionen hade emellertid en betydande mängd materiel

för utrustande av internatförläggningar för evakuerade, upplagd i omkring

150 centralförråd och 1 500 kommunförråd. Kostnaderna för dessa förråd

borde enligt kommissionens mening bestridas av staten. Detta gällde i

varje fall kostnaderna för den materiel, som förvarades i centralförråden.

Den materiel, som förvarades i kommunförråden, vore visserligen i första

hand avsedd för internatförläggningar inom kommunen, men materielen

vore icke på samma sätt som gällde i fråga örn luftskyddsmateriel eller utrustning

för luftskyddshärbärgen överlämnad till kommunen för dennas disposition.

I den mån så erfordrades ämnade kommissionen taga materielen i

anspråk för internatförläggningar inom andra kommuner. Under sådana förhållanden

borde icke kommunerna åläggas att bestrida förvaringskostnaderna

för denna materiel. Slutligen borde kostnaderna för förvaring av de kokvagnar,

som utplacerats å 42 orter för att utgöra en allmän utspisningsreserv,

helt bestridas av staten. De sammanlagda förvaringskostnaderna för den för

internatförläggningar avsedda materielen och för kokvagnama beräknade

kommissionen till 75 000 kronor för nästkommande budgetår.

Vid behandling av medelsbehovet för de ändamål, som avses i nu återgivna

delar av luftskyddsinspektionens och utrymningskommissionens anslagsframställningar,

följer jag den ordning, i vilken redogörelse lämnats härför.

Alarme ringsanläggningar. Luftskyddsinspektionen har begärt att

20 siemens-sirener i Västernorrlands län skulle utbytas mot tyfonaggregat,

vilka sistnämnda till skillnad mot siemens-sirenerna tillverkas inom landet.

Av de sålunda utbytta sirenaggregaten avses 4 å 5 skola tilldelas Göteborg,

där det erfordras en komplettering med detta antal dylika aggregat, övriga

utbytta sirenaggregat skulle läggas i reserv. Med hänsyn till de jämförelsevis

höga kostnaderna, 100 000 kronor, för verkställande av den föreslagna åtgärden

anser jag att ett utbyte endast bör ske, i den mån detta behövs för att tillgodose

det behov av ökat antal sirener, som för närvarande föreligger i Göteborg

med intilliggande luftskyddsorter. Vid sådant förhållande förordar jag

att allenast de fem sirenaggregat, som enligt vad jag inhämtat äro uppmonterade

i Kramfors utbytas mot tyfonaggregat. Kostnaderna för detta utbyte

och för uppmontering av ifrågavarande fem sirener i Göteborg beräknar

jag till 21 000 kronor.

För komplettering av alarmeringsanläggningarna inom vissa luftskyddsorter,

för förseende av nytillkomna luftskyddsorter med sådana anläggningar

samt för anskaffning av ett mindre antal tyfonaggregat såsom ersättning för

förstörda aggregat och såsom reserv bör beräknas ett belopp av 75 000 kro
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 270.

63

nor. Vidkommande luftskyddsinspektionens förnyade förslag om komplettering

av apparaturen för fjärrstart delar jag den av föredragande departementschefen

i propositionen nr 254/1943 (s. 14) uttalade uppfattningen att

denna åtgärd icke synes vara av sådan angelägenhetsgrad, att medel härför

böra anvisas. För inköp av reservdelar till alarmeringsanläggningarna finner

jag ett belopp av 13 000 kronor tillräckligt. Vad däremot angår installation

å vissa telefonstationer av separata batterier jämte komplettering av stationsbatterierna

biträder jag helt inspektionens förslag och föreslår sålunda

att 10 000 kronor beräknas för detta ändamål.

Kostnaderna för abonnemangsavgifter till telegrafverket för manöverledningar

beräknar jag till 50 000 kronor. Mot inspektionens beräkning av kostnaderna

för laddning och provtryckning av tryckluftbehållarna till tyfonaggregaten

för högtryck samt för olja till tyfonaggregaten för kompressordrift

har jag icke någon erinran och tillstyrker fördenskull att sammanlagt

23 500 kronor anvisas i enlighet med inspektionens beräkningar i angivna

avseenden. Beträffande kostnaderna för underhåll och reparation av larmaggregat

och manöverapparater synes mig det av inspektionen härför uppskattade

beloppet kunna begränsas till 20 000 kronor. Kostnaderna för den

översyn av alarmeringsanläggningarna, som sker genom en hos inspektionen

anställd montör, beräknar jag till samma belopp som för innevarande budgetår

eller till 19 000 kronor.

Mot det till 24 200 kronor beräknade nya medelsbehovet för bestridande

av kostnaderna för installation och komplettering av anordningar för telefonalarmering

i samband med automatisering av telefonnätet i vissa luftskyddsorter

synes mig intet vara att erinra.

I enlighet med vad jag här föreslagit skulle till alarmeringsanläggningar

för nästa budgetår behöva anvisas ett belopp av (21 000 + 75 000 + 13 000 +

10 000 -j- 50 000 + 23 500 -j- 20 000 + 19 000 + 24 200) 255 700 kronor.

G askyddsutrustning. Med hänsyn till att den nu icke disponerade

behållningen å gasskyddsutrustningsanslaget uppgår till omkring 660 000 kronor

anser jag det icke påkallat att, i enlighet med luftskyddsinspektionens

förslag, hemställa örn att särskilda medel — enligt inspektionens förslag

400 000 kronor —- anvisas för bekostande av sådan gasskyddsmateriel som

utöver gasmasker erfordras för komplettering av luftskyddsorternas mobiliseringsförråd

och luftskyddspersonalens övning och ulbildning samt för reparationer

av luftskyddsmateriel. Den av inspektionen begärda anskaffningen

av s. k. transportskenor — vilkas ändamålsenlighet intygats av bl. a.

tjänstegrenschefen för sjukvårdstjänsten i Stockholm och brandchefen i

Norrköping — synes mig böra komma till stånd. Jämväl kostnaden bärför,

av inspektionen beräknad till 56 000 kronor, torde emellertid kunna bestridas

från besparingen å ifrågavarande anslag.

Viss gasskyddsmateriel för förbrukningsändamål m. m.

Luftskyddsinspektionens beräkning av medelsbeliovet för ifrågavarande ändamål

under nästa budgetår, 280 000 kronor, anser jag mig böra godtaga.

Dock förutsätter jag att av della belopp även skall bestridas kostnaden för

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Majlis proposition nr 270.

ersättning, på sätt chefen för försvarsdepartementet anfört vid anmälan av

propositionen nr 185/1944, till försvårsväsendets kemiska anstalt för den kontrollprovning

och efterbesiktning av gasskyddsmateriel som sker vid anstalten.

Röjnings materiel. Den anskaffning av s. k. blindgångarkärror med

tillhörande lyftanordningar, som luftskyddsinspektionen förordat, anser jag

mig böra tillstyrka. Då jag icke har något att invända mot beräkningen av

kostnaderna för anskaffningen av ifrågavarande 100 kärror, förordar jag att

50 000 kronor avses för ändamålet.

Viss motorfordonsberedskap. Luftskyddsinspektionen har hemställt

att för säkerställande av luftskyddets motorfordonsberedskap erhålla

medel dels för anskaffning av 2 000 släpkärror, dels för erforderlig upprustning

av motsvarande antal personbilar så att de kunde tjänstgöra såsom

dragbilar för ifrågavarande släpkärror, dels ock för omställning till motyldrift

av 4 500 avregistrerade luftskyddsfordon. Ifrågavarande hemställan innefattar

en upprepning av en den 7 september 1943 gjord och den 27 december

1943 kompletterad framställning, vari jämväl hemställdes om anskaffning

av 1 000 ambulanssläpkärror och upprustning av 1 500 personbilar. I den

förut omnämnda propositionen nr 2 till innevarande års riksdag (s. 58—59)

har jag ansett mig böra tillstyrka bifall till denna framställning allenast i vad

den avsåge anskaffning av ambulanssläpkärror och därav föranledd upprustning

av 1 200 personbilar. Den alltmer tilltagande knappheten på fordon med

lastbilsgummi har emellertid övertygat mig om nödvändigheten av att frigöra

ytterligare ett antal sådana fordon från luftskyddet. Enligt min mening bör

inspektionens framställning i fråga örn anskaffning av släpkärror tillmötesgås

i så måtto att 1 000 000 kronor ställas till förfogande för att täcka den

beräknade kostnaden för anskaffning av 1 000 släpkärror. I konsekvens härmed

bör samtidigt en översyn företagas av 1 000 fordon, vilka avses skola

tjäna såsom dragvagnar för dessa släpkärror. Den beräknade kostnaden härför,

180 000 kronor, torde böra fördelas mellan stat och kommun på det

sätt som, enligt vad jag i annat sammanhang förordat, skall gälla i fråga

om kostnader för det allmänna civilförsvaret, d. v. s. så att vederbörande

kommun står för en tredjedel av kostnaden, medan staten bidrager med två

tredjedelar eller i detta fall 120 000 kronor.

Vid behandling av inspektionens framställning den 7 september 1943 i

vad den avsåge medel för omställning till motyldrift av bensindrivna motorfordon

framhöll jag i nyssnämnda proposition att — med hänsyn till storleken

av kostnaderna för omställningen samt till det förhållandet, att de för

luftskyddsändamål avsedda förråden av bensin och bentyl, vilka behövde

tagas i anspråk endast vid en skärpning av läget, kunde beräknas förslå under

så lång tid, att åtgärder för omställning till motyldrift i huvudsak kunde medhinnas,

innan dessa förråd blivit tömda — medel för sådan omställning icke

för det dåvarande borde äskas. Med hänsyn till vad inspektionen i sin förnyade

framställning anfört i förevarande fråga, särskilt beträffande svårigheten

att i ett beredskapsläge anskaffa för omställningen erforderlig arbetskraft

anser jag att en omställning redan nu bör genomföras i viss utsträckning.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 270.

65

Tills vidare finner jag tillräckligt att omställningsåtgärderna begränsas till

ungefär hälften av det antal luftskyddslordon luftskyddsinspektionen föreslagit.

Till kostnaderna, vilka nied utgångspunkt från luftskyddsinspektionens

beräkningar kunna uppskattas till 360 000 kronor, torde vederbörande kommun

böra bidraga med en tredjedel och staten med återstoden eller 240 000

kronor.

Såväl sistnämnda summa som det belopp å 120 000 kronor, vilket enligt

vad tidigare föreslagits bör utgå i statsbidrag för översyn av personbilar,

torde få bestridas från ett reservationsanslag till Civilförsvaret: Bidrag till

kommuner för materiel m. m., som jag i det följande kommer att föreslå

skola uppföras i nästa års riksstat. Det lärer få bestämmas i organisationsplanerna,

i vilken utsträckning nu berörda åtgärder med avseende å motorfordonsberedskapen

böra vidtagas i de olika civilförsvarsområdena.

Förvaring av viss materiel för inkvarterings- och

socialtjänständamål. I likhet med utrymningskommissionen anser

jag att staten bör bestrida kostnaderna för förvaring av icke blott de såsom

utspisningsreserv avsedda kokvagnarna och sådan i centralförråd upplagd utrustning,

som är avsedd för internatförläggningar för evakuerade, utan även

i s. k. kommunförråd upplagd utrustning av sistnämnda slag. Mot de av

kommissionen härför beräknade kostnaderna, 75 000 kronor, har jag intet att

erinra. Ifrågavarande kostnader förutsätter jag skola bestridas från den vid

innevarande budgetårs slut påräkneliga behållningen å reservationsanslaget

till Anskaffande av utrustning till luftskyddshärbärgen och rörliga utspisningsenheter

m. m.

De medel, som erfordras för bestridande av nämnda staten helt åvilande

kostnader med undantag av nyssberörda förvaringskostnader, torde böra

uppföras under dels ett reservationsanslag, benämnt Civilförsvaret: Engångsanskaffning

av materiel m. m., dels ock ett förslagsanslag, betecknat Civilförsvaret:

Anskaffning av viss förbrukningsmateriel m. m. Från förstnämnda

anslag böra under nästa budgetår bestridas kostnader för alarmeringsanordningar,

blindgångarkärror och släpkärror. Anslaget bör i enlighet härmed

uppföras med (255 700 + 50 000 + 1 000 000) 1 305 700 kronor. Vidare

bör från anslaget bestridas kostnader för de ändamål, för vilka medel anvisats

under reservationsanslagen till Civilt luftskydd: Gasskyddsutrustning,

Civilt luftskydd: Anskaffande av viss röjningsmateriel och Civilt luftskydd:

Viss motorfordonsberedskap. Vid utgången av innevarande budgetår förefintliga

reservationer å nu nämnda anslag förutsätter jag skola — liksom

även eventuell reservation å anslaget till Civilt luftskydd: Alarmeringsanordningar

— överföras till det nya reservationsanslaget till Civilförsvaret:

Engångsanskaffning av materiel m. m.

Från anslaget till Civilförsvaret: Anskaffning av viss förbrukningsmateriel

m. m. böra gäldas kostnader för sådan materiel, som nu bekostas från anslaget

till Civilt luftskydd: Anskaffande av viss gasskyddsmateriel för förbrukningsändamål

m. m. Detta anslag bör uppföras med 280 000 kronor.

Bihang lill riksdagens protokoll 19 ii. 1 sami. Nr 270.

b

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 270.

Bidrag till kommuner för anordningar och materiel m. m.

för civilförsvaret.

I det följande skola behandlas dels vederbörande myndigheters framställningar

rörande medelsbehovet under de anslag, innefattande bidrag till kommunerna,

som finnas uppförda å riksstaten för innevarande budgetår, och

dels det anslagsbehov därutöver, som kan beräknas uppstå till följd av i det

föregående berörda statsbidragsregler.

De anslag tillhörande denna kategori, som finnas uppförda på innevarande

budgetårs riksstat, äro:

1. Civilt luftskydd: Bidrag till kommuner för anordnande av vissa skyddsrum

m. m., reservationsanslag,

2. Civilt luftskydd: Bidrag till kommuner för anordnande av luftskyddsradio,

reservationsanslag,

3. Civilt luftskydd: Övertagande av egendom i annan ordning än genom

rekvisition, förslagsanslag, samt

4. Anskaffande av utrustning till luftsikyddshärbärgen och rörliga utspisningsenheter

m. m., reservationsanslag.

Sistnämnda anslag är avsett för bestridande av dels kostnader för anskaffande

av hälften av viss för socialtjänsten erforderlig utrustning (den andra

hälften har förutsatts skola bekostas av vederbörande kommun), dels vissa

kostnader för utrustning m. m. av utrymningskommissionens rörliga utspisningsenheter,

dels ock vissa förut angivna utbildningskostnader.

Såsom i det föregående framhållits har för tidigare budgetår anvisats ett

reservationsanslag till Förberedande åtgärder för mottagande av evakuerad

civilbefolkning m. m. Från detta anslag, varå en mindre behållning beräknas

kvarstå vid innevarande budgetårs slut, lia bestritts kostnader för anskaffande

och förvaring av utrustning till internatförläggningar, arvoden

och ersättningar till inkvarteringsnämndernas ledamöter m. m.

I sin skrivelse den 31 augusti 1943 har luftskyddsinspektionen gjort framställning

om anvisande av ytterligare medel för förstnämnda tre ändamål.

I fråga om anslaget till bidrag till kommuner för anordnande

av vissa skyddsrum m. m. anför inspektionen därvid i huvudsak

följande.

1937—1943 års riksdagar ha för ifrågavarande ändamål anvisat sammanlagt

21 800 000 kronor, varav dock 1 500 000 kronor avsetts för skyddsrum

vid hamnar och 4 000 000 kronor närmast avsetts för anordnande av skyddsrum

i undervisningsanstalter. Från förevarande anslag kunna numera medel

beviljas —- förutom till allmänna skyddsrum och skyddsrum för kommunalt

ägda undervisningsanstalter — jämväl till skyddsrum för socialtjänstcentraler,

socialdistriktsbyråer och luftskyddshärbärgen samt till skyddsrum för

enskild undervisningsanstalt under förutsättning att anstalten åtnjuter statsbidrag

till driftkostnaden och är inrymd i byggnad, som till huvudsaklig del

disponeras av anstalten. Intill den 15 augusti 1943 har statsbidrag av Kungl.

Maj:t och luftskyddsinspektionen beviljats kommuner för anordnande av

allmänna skyddsrum med sammanlagt 13 521 755 kronor samt för anordnande

av skyddsrum för undervisningsanstalter med sammanlagt 904 149 kro
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 270.

67

nor. Till kostnaderna för anordnande av skyddsrum vid hamnar har Kungl.

Majit beviljat bidrag med sammanlagt i runt tal 1 014 000 kronor. Därjämte

har från förevarande anslag Stockholms stad genom särskilt beslut av Kungl.

Majit beviljats bidrag med 543 000 kronor för anordnande av skydd för viss

värdefull luftskyddsmateriel. Till inspektionen har slutligen inkommit ett

stort antal framställningar, vilka ännu icke slutligt behandlats och avgjorts,

örn bidrag för anordnande av olika slag av skyddsrum. För anordnande av

nyssnämnda skyddsrumsanläggningar torde — under förutsättning att bidrag

i regel beviljas med två tredjedelar av kostnaderna — ett sammanlagt

belopp av 1 200 000 kronor kunna beräknas vara erforderligt. Såsom en direkt

följd av den från inspektionens och länsarkitekternas sida skärpta kontroll

av det byggnadstekniska luftskyddet, som kommit till stånd under de

senaste månaderna, kan förväntas en ökning av antalet framställningar om

statsbidrag, särskilt från de mindre luftskyddsorterna. Även från de största

luftskyddsorterna torde alltjämt statsbidragsframställningar, avseende betydande

belopp, vara att förvänta, varjämte man har att räkna med att medel

under nästkommande budgetår komma att erfordras i avsevärd omfattning

för anordnande av skyddsrum för olika socialtjänständamål. Med hänsyn

till det nu sagda räknar inspektionen med att medelsbehovet för nästkommande

budgetår uppgår till ett belopp av 2 000 000 kronor, eller alltså samma

belopp, som för innevarande budgetår beviljats.

Till bidrag till kommuner för anordnande av vissa skyddsrum m. m. synes

sålunda för nästkommande budgetår böra anvisas ett belopp av 2 000 000

kronor.

Vad därefter angår anslaget till bidrag till kommuner för anordnande

av luftsky dds radio har detta för innevarande budgetår

upptagits med 50 000 kronor. Beloppet är avsett till statsbidrag med halva

kostnaden för anordnande i Stockholm och Göteborg av sammanlagt 20 radioanläggningar,

avsedda närmast för att möjliggöra radioförbindelser mellan

huvudcentral och distriktscentraler (huvudnätet).

I sin förutberörda skrivelse den 31 augusti 1943 anför luftskyddsinspektionen

följande beträffande medelsbehovet under nästkommande budgetår

för anordnande av luftskyddsradio.

För budgetåret 1944/45 erfordras medel för dels en fortsatt utbyggnad av

huvudnäten i rikets — med undantag av Stockholm och Göteborg _ sex

största städer, dels påbörjande av utbyggnad i Stockholm av distriktsnäten

och rörliga näten (varmed avses radioförbindelserna mellan distriktscentraler

och underställda gruppstationer respektive mellan huvudcentral eller distriktscenlral

och radiobilar) dels ock anskaffande i fem större städer, i vilka

behov icke anses föreligga av bade fast och rörligt nät, av gemensam radioanläggning

för tillgodoseende av radioförbindelserna mellan luftskyddscentralen

å ena sidan samt såväl vissa gruppstationer som radiobilar å andra

sidan. Antalet radioanläggningar för berörda ändamål utgör 40. Då varie

anläggning betingar eif pris av 5 000 kronor, kommer statsbidragens sammanlagda

belopp att uppgå till 100 000 kronor.

I piopositionen nr 127/1943 angående anslag till polisradioväsendet bar

departementschefen uttalat, bland annat, att önskvärd samordning av polisradioorganisationen

borde genomföras successivt i den mån befintliga anläggningar

ombyggdes eller nya anläggningar bomme till utförande Departementschefen

har vidare framhållit, att utnyttjande av polisradioanläggmngarna

inom andra förvaltningsområden än polisväsendet — främst lull
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68 Kungl. Maj:ts proposition nr 270.

.skyddet och övriga grenar av hemortsförsvaret — borde i största möjliga utsträckning

ske.

Medan å ena sidan luftskyddets centrala, fasta radiostation måste vara

placerad i luftskyddscentralen, kräva å andra sidan statspolisiära hänsyn att

polisradiostationen placeras så, att största möjliga sändareffekt och räckvidd

uppnås. Nämnda båda krav torde emellertid endast i undantagsfall låta

sig förena. I fråga om de större städerna, där luftskyddet har egen radioanläggning,

är därför avsikten, att luftskyddets centrala, fasta station och

polisens fasta station skola anordnas såsom reserver för varandra. I mindre

städer däremot, där en och samma fasta station torde kunna utnyttjas för

såväl polisen som luftskyddet, synas dessa båda intressen bäst tillgodoses

sålunda, att polisradiostationen placeras på för dess ändamål lämpligaste

plats samt att fjärrmanövrering av densamma anordnas från luftskyddscentralen.

I luftskyddscentralen böra dessutom anordnas antenn, ledningar

m. m. för att — i händelse polisradiostationen förstöres — möjliggöra inmontering

i luftskyddscentralen av en av de rörliga stationerna, vilken då kan

användas såsom fast station för såväl polis- som luftskyddsändamål.

Nämnda samordnande åtgärder beräknas kunna bli erforderliga i fråga

örn sex städer. Då kostnaderna för anordnande av fjärrmanövrering av polisradiostation

från luftskyddscentral i genomsnitt uppgå till 1 500 kronor och

kostnaderna för anordnande av antenn, ledningar m. m. i luftskyddscentral

till likaledes 1 500 kronor, kommer sammanlagda beloppet av statsbidragen

till de sex städerna att utgöra 9 000 kronor.

Till bidrag till kommuner för anordnande av luftskyddsradio beräknar

sålunda inspektionen att för nästkommande budgetår erfordras (100 000 +

9 000) 109 000 kronor.

Enligt 3 § 1 mom. lagen den 31 mars 1938 (nr 90) örn förfoganderätt för

luftskyddets behov äger länsstyrelse, då det prövas nödvändigt för luftskyddsändamål,

taga i anspråk markområden, byggnader, utrymmen, transportmedel,

utrustningspersedlar, materialier och annan egendom, som tillhör eller

innehaves av enskilda. Enligt 4 § 1 mom. samma lag är ägare eller innehavare

av anläggning, inrättning, fastighet eller annan egendom, för vilken

luftskyddsplan uppgjorts eller luftskydd eljest erfordras, pliktig att tåla eller

vidtaga de åtgärder med avseende å egendomen ävensom dess inredning och

utrustning, som av länsstyrelsen prövas erforderliga för luftskyddets genomförande.

För åtgärd, som avses i 3 § 1 mom. eller 4 § 1 mom. är ägare eller

innehavare av egendom, som beröres av åtgärden, berättigad till ersättning

av kronan med belopp, vars storlek bestämmes enligt vissa angivna grunder

(5 § 1 mom.). Ersättning utgår dock icke till kommun för materiel, som inom

luftskyddsområde, vartill kommunen hör, tages i anspråk för luftskyddstjänst,

ej heller för mistad avkastning eller nytta av annan kommunen tillhörig

egendom, som tages i anspråk med nyttjanderätt (5 § 2 morn.). Ersättning

för egendom, som rekvirerats för luft skyddets

behov, skall enligt beslut av Kungl. Majit gäldas från det å förskottsstat

för försvarsväsendet under sjunde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till

förstärkning av den civila administrationen m. m.

Vid den slutliga regleringen av riksstaterna för de senaste budgetåren har

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kunell. Majlis proposition nr 270.

69

för täckning av bland annat dessa kostnader anvisats ett förslagsanslag, benämnt

Civilt luftskydd: Avlöning till viss personal tillhörande det allmänna

luftskyddet m. m. För sistförflutna budgetår ha kostnaderna för ersättningar

för egendom, som sålunda rekvirerats för luftskyddets behov, uppgått till

omkring 457 000 kronor. Under innevarande budgetår kunna kostnaderna

för ifrågavarande ändamål beräknas uppgå till omkring 325 000 kronor.

I vissa fall är det av praktiska skäl olämpligt att för anskaffande av egendom

för luftskyddets behov anlita rekvisitionsförfarande. Detta gäller i fråga

om varor, vilka kunna inköpas i fria marknaden till gängse detaljhandelspriser.

Vidare kan rekvisitionsförfarande icke tillämpas för ianspråktagande

av egendom som tillhör staten. För att möjliggöra anskaffning av erforderlig

egendom i nu nämnda fall har de senaste budgetåren uppförts det tidigare

omnämnda förslagsanslaget avseende övertagande av egendom i

annan ordning än genom rekvisition. Belastningen å detta

anslag utgjorde under sistförflutna budgetår omkring 264 000 kronor. För

budgetåret 1944/45 har luftskyddsinspektionen beräknat medelsbehovet under

anslaget till 300 000 kronor.

Vidkommande medelsbehovet för de ändamål, som för innevarande budgetår

tillgodoses från anslagen till Anskaffande av utrustning till

luftskyddshärbärgen och rörliga utspisningsenheter

m. m. samt till Förberedande åtgärder för mottagande av

evakuerad civilbefolkning m. m. har statens utrymning skommission

meddelat att med hänsyn till storleken av beräknade reservationer å anslagen

vid innevarande budgetårs utgång (cirka 365 000 respektive 45 000

kronor) ytterligare medel för anskaffande av materiel eller utrustning för

socialtjänständamål icke syntes behöva anvisas för budgetåret 1944/45.

I detta sammanhang må emellertid beröras ett av utrymningskommissionen

i skrivelsen den 8 maj 1944 anmält medelsbehov för tillgodoseende av

motorfordonsberedskapen inom utrymnings- och socialtjänsten.

Härom anför kommissionen följande.

I transportplanerna för utrymning ingå för närvarande ca 4 300 motorfordon,

varav cirka 1 700 äro avregistrerade. Genom beslut den 12 juni 1942 har

Kungl. Majit bemyndigat kommissionen att ålägga utrymningskommunerna

att bestrida kostnaderna för reparation och översyn av de avregistrerade fordonen.

Kommissionen har härefter ålagt utrymningskommunerna att underkasta

bilarna regelbunden översyn, att hålla batterier tillgängliga för bilarna

o. s. v. Kostnaderna för dessa åtgärder ha ansetts utgöra sådan planläggningskostnad

för utrymning, varför kommunerna jämlikt 24 g utrymningslagen

skola svara. Enligt till kommissionen lämnade uppgifter ha kommunerna under

år 1942 anslagit tillhopa cirka 175 000 kronor och under år 1943 cirka

125 000 kronor för ändamålet. De faktiska utgifterna torde under år 1943

uppgått till något högre belopp än 125 000 krono!-, beroende på att medel

från föregående år funnits tillgängliga. Ifrågavarande åtgärder med avseende

på bilarna äro enligt kommissionens uppfattning ofrånkomligen nödvändiga

för att en godtagbar beredskap för utrymning skall finnas. Kostnaderna för

åtgärderna få i framtiden bestridas av staten antingen till a/3 eller till fulla

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 270.

beloppet. Då de avregistrerade fordonen i regel finnas på de större utrymningsorterna,

torde staten få svara för flertalet kostnader med 2A. Anslagsbehovet

för ändamålet bex-äknas i överensstämmelse härmed av kommissionen

till 100 000 kronor.

Före- Vad till en början angår anslagsbehovet för statsbidrag till kommuner för

draganden, anordnande av vissa skyddsrum må framhållas att enligt från luftskyddsinspektionen

införskaffad uppgift intill den 1 maj 1944 beviljade bidrag för

allmänna skyddsrum samt för skyddsrum i hamnar, för svårersättlig luftskyddsmateriel,

i undervisningsanstalter och för socialtjänständamål uppgått

till sammanlagt omkring 17 720 000 kronor. Det beräknade sammanlagda

statsbidragsbeloppet i fråga örn dels inneliggande ansökningar, dels ock de

skyddsrumsbyggen, som ur teknisk synpunkt förhandsgranskats av inspektionen,

utgjorde vid nämnda tidpunkt omkring 4 500 000 kronor. För att täcka

sistnämnda belopp erfordras att skyddsrumsanslaget förstärkes med cirka

420 000 kronor. Med hänsyn härtill och då ett avsevärt behov av medel för

anordnande av skyddsrum för socialtjänständamål — vilka skyddsrum, inberäknat

huvudparten av skyddsrummen i de större undervisningsanstalterna,

därest förslaget till civilförsvarslag antages, komma att erhålla karaktären

av allmänna skyddsrum — kan förväntas uppstå under nästkommande

budgetår, ansluter jag mig till inspektionens förslag att 2 000 000 kronor

anvisas för ifrågavarande ändamål.

Luftskyddsinspektionen har beräknat antalet källarmursgenombrott,

som borde komma till utförande, till 19 000. Inspektionen uppskattar

kostnaderna för utförandet av dessa källarmursgenombrott, frånsett planläggningskostnaderna,

till 9 500 000 kronor. I propositionen med förslag till civilförsvarslag,

m. m. har förutsatts att kostnaderna för ifrågavarande åtgärder i

första hand skulle bestridas av kommunerna med rätt för dem till ersättning

av statsmedel med två tredjedelar. I enlighet härmed skulle alltså statens

bidrag uppgå till omkring 6 333 000 kronor. Den av luftskyddsinspektionen

gjorda beräkningen av antalet erforderliga källarmursgenombrott och kostnaderna

för desamma utgör emellertid endast en ungefärlig uppskattning.

Med hänsyn härtill är jag icke beredd att nu tillstyrka att för ifrågavarande

ändamål anvisas mer än 5 000 000 kronor.

Vad därefter angår frågan om statsbidrag för anordnande av 1 u f tskyddsradio,

må till en början erinras om att för ifrågavarande ändamål

för innevarande budgetår anvisats medel motsvarande halva den beräknade

kostnaden för viss utbyggnad av luftskyddsradion i Stockholm och

Göteborg. Vid behandlingen av denna anslagsfråga anförde vederbörande departementschef

(prop. 254/1943 s. 35) att statsbidragsgivningen beträffande

luftskyddsradion icke boede ske på ett för kommunerna fördelaktigare sätt

än i fråga om polisradion. I enlighet härmed borde anläggningskostnaderna

för de fasta radioanläggningarna i princip fördelas lika mellan staten och

kommunen, medan kostnaderna för luftskyddsradions rörliga nät, i vad desamma

hänförde sig till apparaturen i den lokala polisens bilar, borde helt

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 270.

71

bestridas av kommunen. Statsbidragsgivningen förutsattes tills vidare skola

förbehållas Kungl. Maj:t.

Enligt min mening bör ett ytterligare utbyggande av luftskyddsradion

främjas genom statsbidragsgivning. Statsbidraget torde härvid i överensstämmelse

med den allmänna fördelningsgrund beträffande kostnader för

civilförsvarsåtgärder, som kommunerna ha att ombesörja, bestämmas till

två tredjedelar av kostnaderna för utbyggnaden (jfr 47 § förslaget till civilförsvarslag).

Därest emellertid vid statsbidragets fastställande kan förutses

att radioanläggningarna komma att utnyttjas i polisens verksamhet i

minst samma utsträckning som för civilförsvarets behov, bör statsbidraget

dock bestämmas att utgå enligt samma grunder, som gälla i fråga om polisradioanläggningar.

Inspektionen har hemställt örn bidrag med halva kostnaden för utförande

av dels sammanlagt 40 radioanläggningar i vissa av rikets största städer,

vilka anläggningar beräknats kosta i genomsnitt 5 000 kronor för anläggning,

dels ock vissa anordningar i sex städer för att möjliggöra fjärrmanövrering

från luftskyddscentralen av polisens fasta radiostation, vilka

anordningar beräknas draga en totalkostnad av 18 000 kronor. Sistnämnda

anordningar synas mig böra komma till utförande. Härjämte förordar jag

att statsbidrag lämnas för anordnande av sammanlagt 30 radioanläggningar

i de av rikets största städer, civilförsvarsstyrelsen bestämmer. Då det är

antagligt att nu ifrågavarande anläggningar allenast i begränsad utsträckning

kunna utnyttjas för polisiära ändamål förordar jag att statsbidraget

för dessa anläggningar beräknas till (Vä X 30 X 5 000 + 2/3 X 18 000)

112 000 kronor.

De medel, som sålunda erfordras för bestridande av statsbidrag till kommuner

för anordnande av allmänna skyddsrum, källarmursgenombrott

och luftskyddsradio synas böra anvisas från ett reservationsanslag betecknat

Civilförsvaret: Bidrag till kommuner för anordnande av allmänna skyddsrum

m. m. Anslaget bör i enlighet med de tidigare gjorda beräkningarna

uppföras med (2 000 000 + 5 000 000 + 112 000) 7 112 000 kronor. Till förevarande

anslag torde böra överföras vid utgången av innevarande budgetår

eventuellt förefintliga behållningar å reservationsanslagen till Civilt luftskydd:

Bidrag till kommuner för anordnande av vissa skyddsrum m. m.

och Civilt luftskydd: Bidrag till kommuner för anordnande av luftskyddsradio.

Såsom i ett föregående sammanhang anförts räknar jag med att från den

påräkneliga behållningen å anslaget till Anskaffande av utrustning till luftskyddshärbärgen

och rörliga utspisningsenheter m. m. skola bestridas den

av mig till 75 000 kronor beräknade kostnaden för förvaring av viss materiel

för inkvarterings- och socialtjänständamål.

Utrymningskommissionen har beräknat att de på staten ankommande

kostnaderna för översyn och reparation av sådana avregistrerade

motorfordon, som avses för utrymnings- och social
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 270.

tjänsten, skulle för nästa budgetår uppgå till 100 000 kronor. Mot denna

beräkning har jag intet att erinra. Då emellertid ifrågavarande statsbidrag

kommer att utgå i efterskott för kalenderår, böra medel nu endast anvisas

för bestridande av kostnader av förevarande slag, som uppkomma under

tiden 7?—37i2 1944. På grund .härav kan för nästa budgetår ett belopp

av 50 000 kronor beräknas vara tillfyllest för ifrågavarande ändamål.

I fråga om de anordningar och den materiel i övrigt, vartill

statsbidrag jämlikt bestämmelserna i den föreslagna civilförsvarslagen

skola utgå, saknas hållpunkter för ett närmare bedömande av det behov av

statsmedel, som kan beräknas uppstå under nästkommande budgetår. Här må

emellertid framhållas att de sammanlagda kostnaderna under innevarande

budgetår för ianspråktagande av egendom enligt luftskyddsförfogandelagen

och sådana utgifter, som bestridas från det förutberörda anslaget till Civilt

luftskydd: Övertagande av egendom i annan ordning än genom rekvisition,

torde kunna beräknas uppgå till 375 000 kronor. Kostnader av nu angivna

slag skola efter civilförsvarslagens genomförande i regel allenast till två

tredjedelar bestridas av statsverket. Å andra sidan skall staten bidraga med

två tredjedelar av kostnaderna för viss materiel, som hittills helt bekostats

av kommunerna, t. ex. viss för krigsförhållanden avsedd brandmateriel,

samt i princip med hela kostnaden för av kommunerna anskaffad materiel,

som avser inkvartering och i samband därmed stående sociala åtgärder. Vidare

må erinras om att i propositionen med förslag till civilförsvarslag,

m. m. förutsatts att Kungl. Maj:t skulle äga bevilja statsbidrag enligt 47 §

civilförsvarslagen till kommuner, som av intresse för luftskyddets, utrymningsorganisationens

eller socialtjänstens effektivitet före civilförsvarslagens

ikraftträdande anvisat medel till åtgärder, vilka enligt gällande lagstiftning ej

kunnat åläggas dem att ombesörja. I nämnda proposition framhålles vidare

att Kungl. Maj:t borde ägna statsbidragsansökningarna från dylika kommuner

en välvillig prövning. Utgifter, som läge flera år tillbaka i tiden, borde

dock icke övervältras på statsverket.

Såsom av det anförda torde framgå kan för närvarande någon tillförlitlig

beräkning av kostnaderna för nu ifrågavarande statsbidragsgivning icke

verkställas. Jag föreslår att för ändamålet beräknas ett belopp av 250 000

kronor.

Sistnämnda belopp ävensom den summa å 50 000 kronor, som jag beräknat

vara erforderlig för bestridande av på staten ankommande kostnader

för översyn m. m. av sådana avregistrerade motorfordon, som avses

för utrymnings- och socialtjänsten, böra uppföras under ett förslagsanslag,

benämnt Civilförsvaret: Bidrag till kommuner för materiel m. m.

Jämväl de belopp om 120 000 respektive 240 000 kronor, som jag i det föregående

föreslagit skola anvisas för nästa budgetår för översyn av vissa för

luftskyddet reserverade personbilar och för omställning till motyldrift av

vissa luftskyddsfordon, böra anvisas från nu nämnda anslag. Anslaget bör

fördenskull uppföras med (250 000 + 50 000 + 120 000 + 240 000) 660 000

kronor.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 270.

73

Bidrag till fastighetsägare m. fl. för anordningar och

materiel för civilförsvaret.

Enligt det förut omförmälda förslaget till civilförsvarslag skall ägare av

en anläggning eller byggnad i princip bära det ekonomiska och materiella

ansvaret för att föreskrivna civilförsvarsåtgärder — avseende bland annat

anordnande av skyddsrum samt anskaffande av för särskilt civilförsvar

erforderlig materiel — beträffande anläggningen eller byggnaden komma till

stånd. I vissa fall skall dock berörda ansvar i stället åvila den som har nyttjanderätt

till anläggningen eller byggnaden eller, i vissa hänseenden, den som

driver industriell eller annan verksamhet av väsentlig betydelse för försvaret

eller folkförsörjningen (se 52—54, 57, 59, 62 och 69 §§ i förslaget

till civilförsvarslag). Även ägare eller innehavare av annan egendom än

fastighet kan under vissa förutsättningar åläggas vidtaga åtgärder beträffande

egendomen.

För vissa i det följande angivna kostnader avses ersättning av statsmedel

skola kunna utgå till egendomens ägare eller innehavare.

Från det tidigare berörda anslaget till Civilt luftskydd: Bidrag till kommuner

för anordnande av vissa skyddsrum m. m. ha jämväl bestritts kostnader,

vilka avse gottgörelse åt enskilda för skyddsrum i undervisningsanstalter

och hamnar. Vidare har å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1943/44 anvisats ett reservationsanslag av 500 000 kronor till Civilt luftskydd:

Planläggning för käliarmursgenombrott i sammanhängande kvartersbebyggelse.

I övrigt ha statsbidrag ej utgått från något luftskyddsanslag

för tillgodoseende av sådant luftskydd, som är avsett för enskilda eller deras

egendom.

Efter genomförandet av civilförsvarsorganisationen torde det kunna anta- föregås

att flertalet skyddsrum i större enskilda undervisningsanstalter komma draganden.

att erhålla karaktären av allmänna skyddsrum, avsedda för omhändertagande

av personer, som blivit hemlösa till följd av krigsåtgärd. I dylika fall

komma kostnaderna för skyddsrummens anordnande att fördelas mellan

stat och kommun enligt reglerna för fördelningen av kostnaderna för det allmänna

civilförsvaret. I de fall då skyddsrummen i undervisningsanstalterna

icke hänföras till allmänna skyddsrum förutsätter jag att staten skall bidraga

till anläggningskostnaderna i samma utsträckning som för närvarande. I enlighet

härmed skall sålunda statsbidrag utgå enligt de för allmänna skyddsrum

gällande grunderna till kostnaderna för skyddsrum i sådana enskilda

undervisningsanstalter som åtnjuta statsbidrag till driftskostnaden och äro

inrymda i byggnader, vilka till huvudsaklig del disponeras av anstalterna.

Kostnaderna för inrättande av skyddsrum i sådana undervisningsanstalter,

vid vilka det med hänsyn till försvarets eller folkförsörjningens intresse är

angeläget att undervisningen under krig fortgår eller utvidgas, såsom verk
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 270.

stadsskolor, tekniska läroverk och skolor, textilinstitut och dylikt, böra i likhet

med vad som nu gäller helt bestridas av statsmedel. Jämväl till skyddsrum

i hamnar bör staten bidraga i samma utsträckning som hittills d. v. s.

i regel med två tredjedelar.

Tidigare har nämnts att jämlikt förslaget till civilförsvarslag vissa kostnader

för civilförsvaret, som åsamkas ägare av fastighet och annan egendom,

skola ersättas av staten. De ersättningsberättigade fallen äro — frånsett vissa

fall, då gottgörelse utgår för undanförsel- och förstöringsåtgärder — följande,

nämligen dels när Kungl. Majit meddelat särskilda strängare föreskrifter

i fråga om skyddsrums beskaffenhet, dels då länsstyrelsen meddelat den,

som driver industriell eller annan verksamhet av betydelse för försvaret eller

folkförsörjningen, åläggande att vidtaga åtgärder för säkerställande av driften

eller för skydd mot spioneri eller sabotage, dels då länsstyrelsen eller

civilförsvarschefen ålagt ägare eller innehavare av egendom att tåla eller

vidtaga maskeringsåtgärd och dels då länsstyrelsen förordnat örn skyldighet

för ägare eller innehavare av egendom att tåla eller vidtaga i lagen icke särskilt

omförmäld åtgärd, vilken prövas oundgänglig för tillgodoseende av ändamål,

som civilförsvaret har att besörja. Ersättning skall utgå efter vad som

finnes skäligt, varvid hänsyn skall tagas till det intresse ägaren eller innehavaren

själv kan ha av åtgärdens vidtagande (jfr slutet av avdelning VII i

propositionen med förslag till civilförsvarslag, m. m.). Härutöver måste statsmedel

finnas tillgängliga för förskjutande av kostnader som uppstå för anordnande

av enskilda skyddsrum eller uppfyllande av andra på enskilt rättssubjekt

vilande skyldigheter, i de fall, när den som är pliktig vidtaga åtgärden

åsidosatt sin skyldighet och länsstyrelsen anser sig själv böra utföra åtgärden

på den försumliges bekostnad. (Jfr mitt uttalande i anslutning till

88 § i förslaget till civilförsvarslag.) Storleken av de kostnader som enligt

vad här sagts skola bestridas av statsmedel är bland annat beroende av den

större eller mindre sannolikheten för att landet skall komma i krig. Någon

närmare beräkning av dessa kostnader kan därför icke utföras. För nästa

budgetår synes mig böra uppföras ett förslagsanslag av 200 000 kronor för

ifrågavarande ändamål. Anslaget torde böra benämnas Civilförsvaret: Gottgörelse

till fastighetsägare m. fl. för anordningar och materiel m. m.

Arkivfotografering: av vissa handlingar.^

I skrivelse den 21 maj 1940, nr 262, anmälde riksdagen, att riksdagen

med bifall till Kungl. Maj:ts proposition den 26 april 1940, nr 226, till arkivfotografering

av vissa handlingar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1939/40 under femte huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag av 250 000

kronor. Av anslaget var ett belopp av cirka 50 000 kronor avsett för arkivfotografering

av pensionsstyrelsens avgiftsregister, medan statens utrymningskommission

skulle äga disponera återstoden för bekostande av arkivfotografering

för andra centrala ämbetsverk och myndigheter samt dem underlydande

organ.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 270.

75

Enligt medgivande av 1943 års riksdag (prop. nr 221, p. 3; riksd. skr. nr

251) må återstående medel av ifrågavarande reservationsanslag disponeras

jämväl under innevarande budgetår.

I skrivelse den 26 januari 1944 har statens utrymningskommission upplyst,

att av det belopp av 202 280 kronor, som ställts lill kommissionens disposition

för arkivfotografering, återstode ett belopp av 10 243 kronor. För närvarande

påginge arbeten med fotografering dels hos statistiska centralbyrån,

dels ock hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Dessa arbeten beräknades icke

kunna slutföras under innevarande budgetår. Återstående kostnader beräknades

för statistiska centralbyrån till högst 338 kronor och för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

till högst 9 707 kronor.

Under hänvisning till vad sålunda framhållits har utrymningskommissionen

hemställt, att återstående anslagsmedel måtte få disponeras jämväl under

budgetåret 1944/45.

I skrivelse den 29 januari 1944 har utrymningskommissionen ytterligare

anhållit, att ett belopp av 45 000 kronor måtte ställas till kommissionens förfogande

för fortsatt arkivfotografering, samt till stöd härför anfört följande.

Sedan krigsutbrottet 1939 har krigföringen i stor utsträckning ändrat karaktär.

Särskilt har luftkriget i allt högre grad intensifierats, samtidigt som

dess verkningsområde utvidgats. Med hänsyn härtill synes det vara mera

angeläget än någonsin att erforderliga åtgärder vidtagas för förebyggande av

förstörelse av sådana hos statliga myndigheter förvarade handlingar, vilka

äro av synnerlig vikt för det allmänna och vilka, därest de förstördes, icke

skulle kunna utan mycket betydande svårigheter rekonstrueras. Det enda

verkligt effektiva sättet att skydda arkivalier torde vara förvaring i fullträffsäkra

skyddsrum på egen eller annan ort. Ett bortförande i förväg av

här ifrågakommande handlingar till skyddsrum kan emellertid ofta icke ske

enär handlingarna till stor del äro nödvändiga för myndigheternas fortlöpande

verksamhet. Det synes därför vara värdefullt, att nämnda handlingar

bliva föremål för arkivfotografering samt att de fotografiska kopiorna överföras

till lämpliga skyddsfack.

Sedan det till kommissionens förfogande ställda anslaget numera förbrukats

har kommissionen i avsikt att utröna örn behov av arkivfotografering

fortfarande föreligger, genom cirkulärskrivelse den 29 juni 1943 infordrat

uppgifter från de verk och myndigheter, vilka redan erhållit anslag för arkivfotografering

av vissa handlingar, dels huruvida under tiden efter avslutandet

av fotograferingsarbetet handlingar av samma slag som de tidigare

fotograferade tillkommit i sådan utsträckning att fortsatt arkivfotografering

kan vara erforderlig, dels ock huruvida handlingar av annat slag än sådana,

som tidigare fotograferats, numera anses höra bliva föremål för arkivfotografering.

På grundval av de inkomna uppgifterna har kommissionen upprättat en

vid skrivelsen fogad tablå rörande arten och omfattningen samt kostnaderna

för arkivfotografering av de handlingar, som av kommissionen ansetts böra

bli föremål för sådan fotografering. De ifrågakommande handlingarna ha

graderats med hänsyn till vikten och värdet av desamma, varvid i regel myndigheternas

förslag följts.

Kostnaderna för arkivfotografering av de i tablån redovisade handlingarna

lia av kommissionen med ledning av inkomna uppgifter samt med stöd av

erfarenheterna från tidigare företagen fotografering av liknande handlingar

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Majlis proposition nr 270.

Före
draganden.

beräknats till något över 40 000 kronor. Kommissionen vill emellertid framhålla,

att kostnadsberäkningen endast är approximativ. Med hänsyn härtill

och vid det förhållandet att nya handlingar av beskaffenhet att böra bli föremål

för arkivfotografering torde ha tillkommit efter avgivandet av de till

stöd för kommissionens beräkningar liggande uppgifterna, anser kommissionen,

att ett eventuellt anslag till fortsatt arkivfotografering ej bör understiga

45 000 kronor.

Statskontoret har i utlåtande över framställningen förklarat, att ämbetsverket

icke hade något att erinra mot att anslag anvisades för ifrågavarande

ändamål.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har å tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1939/40 ett reservationsanslag anvisats för arkivfotografering

av vissa hos statliga myndigheter förvarade handlingar. Denna arkivfotografering

har avsett sådana handlingar, som äro oundgängligen nödvändiga

för myndigheternas verksamhet och, därest de skulle förstöras, icke

kunna utan mycket betydande svårigheter rekonstrueras. Det övervägande

flertalet av de handlingar, som äro upptagna i den vid utrymningskommissionens

skrivelse den 29 januari 1944 fogade tablån, synes vara av samma

natur som de redan arkivfotograferade och bör enligt min mening bli föremål

för arkivfotografering. Kostnaden härför kan uppskattas till 40 000 kronor.

Till detta belopp bör läggas den vid innevarande budgetårs utgång påräkneliga

behållningen å 1939/40 års anslag, vilken numera uppskattas till

omkring 7 000 kronor. Jag förordar därför, att under rubriken Arkivfotografering

av vissa handlingar ett reservationsanslag å (40 000 + 7 000) 47 000

kronor anvisas.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela närmare bestämmelser

rörande användningen av sagda anslag.

Hemställan.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

I) godkänna

dels följande personalförteckning för civilförsvarsstyrelsen:

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generaldirektör .................

2 civilförsvarsinspektörer .........

Tjänsteman å övergångsstat.

1 överdirektör .................................. C 8

Lönegrad.

. C 12

. A 26

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 270.

77

dels ock följande avlöningsstat för civilförsvarsstyrelsen, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis .......................... kronor 57 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .. » 453 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal

............................ » 170 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. » 30 000

Summa förslagsanslag kronor 710 000;

II) bemyndiga Kungl. Majit att från och med budgetåret

1944/45

dels å personalförteckningen för Överståthållarämbetet uppföra

1 civilförsvarsdirektör i lönegraden Eo 27,

dels å personalförteckningen för länsstyrelserna uppföra

24 civilförsvarsdirektörer i lönegraden Eo 27,

dels ock å personalförteckningen för försvarsstaben under

rubrikerna Tjänstemän å ordinarie stat, Militär personal uppföra,

utöver vad i propositionen 1944: 185 föreslagits, ytterligare

1 major, militärassistent, i lönegraden Oa 4.

III) medgiva

att den i avlöningsstaten för Överståthållarämbetet upptagna

anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, och den i avlöningsstaten för länsstyrelserna

under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, upptagna delposten till

ersättning till försvarsassistenter må under budgetåret 1944/

45 användas för avlönande av militärassistenter vid Överståthållarämbetet

respektive länsstyrelserna och av hemortsförsvarsassistenter,

att den i avlöningsstaten för Överståthållarämbetet upptagna

anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

må för budgetåret 1944/45 överskridas med högst

10 000 kronor,

samt att den i avlöningsstaten för länsstyrelserna upptagna

anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

må för budgetåret 1944/45 överskridas med högst 223 000

kronor,

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 270.

IV) för budgetåret 1944/45 anvisa

dels till Civilförsvarsstyrelsen: Avlöningar

ett förslagsanslag av................ kronor 710 000;

dels till Civilförsvarsstyrelsen: Omkostnader

ett förslagsanslag av ............ » 200 000;

dels till Civilförsvaret: Arvoden till vissa

civilförsvarschefer m. m. ett förslagsanslag

av .............................. » 250 000;

dels till Civilförsvaret: Utbildnings- och

försöksverksamhet ett förslagsanslag av .. » 480 000;

dels till Civilförsvaret: Bidrag till riks
luftsky

dds förbundet ett anslag av ...... » 80 000;

dels till Civilförsvaret: Engångsanskaffning

av materiel m. m. ett reservationsanslag

av .............................. » 1 305 700;

dels till Civilförsvaret: Anskaffning av

viss förbrukningsmateriel m. m. ett förslagsanslag

av........................ » 280 000;

dels till Civilförsvaret: Bidrag till kommuner

för anordnande av allmänna skyddsrum

m. m. ett reservationsanslag av ... . » 7 112 000;

dels till Civilförsvaret: Bidrag till kommuner

för materiel m. m. ett förslagsanslag

av .............................. » 660 000;

dels till Civilförsvaret: Gottgörelse till

fastighetsägare m. fl. för anordningar och

materiel m. m. ett förslagsanslag av .... » 200 000;

dels ock till Arkivfotograf ering av vissa

handlingar ett reservationsanslag av ... . » 47 000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt förordnar,

att proposition av den lydelse bilaga vid detta

protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

N. O. Aurelius.

Stockholm 1944. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

441927

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1944:472 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till civilförsvaret för budgetåret 1944/45. s. 2 i texten
  2. 2SärU 1944:6 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till civilförsvaret för budgetåret 1944/45 jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten
  3. Rskr. 1944:443 Skrivelse till Konungen angående upptagande i riksstaten av anslag till brandförsvaret och civilförsvaret. s. 11 i texten
  4. 2SärU 1944:2 Memorial rörande statsregleringen. s. 2 i texten