Sök i Ratio Lex

Angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 194-4/45

1944-05-12 · 37 sidor, varav 37 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 37 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1944:276, Angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 194-4/45

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 276.

1

Nr m.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående komplettering

av riksstatsförslaget för budgetåret 194-4/45; given

Stockholms slott den 12 maj 1944.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag under punkterna I, II och III, om vilkas avlåtande till riksdagen

föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 maj

1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, följande.

I.

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

Avskrivningsanslagen i årets statsverksproposition voro i betydande omfattning

upptagna med allenast beräknade belopp, beroende på att motsvarande

investeringsanslag icke äskades definitivt. Jag hemställer nu att få anmäla de

förändringar, som betingas av de definitiva anslagsäskandena samt av förslag

om ytterligare investeringar utöver de i statsverkspropositionen beräknade.

Sättet för beräkningen av avskrivningsanslagen ansluter sig till vedertagna

principer och torde behöva närmare angivas endast i följande fall.

Bihang lill riksdagens protokoll 1944. 1 sand. Nr 276.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

Under statens affärsvcrksfonder ha för investering i statens järnvägars

fond under rubriken Försvarsberedskap vid statens järnvägar äskats sju anslag

om tillhopa 8 780 000 kronor. Med följande undantag torde dessa anslag

böra avskrivas i sin helhet. Undantagen avse dels anslaget till skyddsrum å

370 000 kronor, dels ock ett belopp av 370 000 kronor, som äskats under anslaget

till vissa åtgärder för ökad försvarsberedskap på 3 105 000 kronor och

som avser täckning av merkostnader för visst skyddsrum. I enlighet med

hittills tillämpade avskrivningsgrunder torde ett belopp av lil 000 kronor

av vardera av dessa investeringar få anses förräntningspliktigt, medan återstoden

bör bli föremål för omedelbar avskrivning. Av anslaget lill skyddsrum

bör sålunda avskrivas 259 000 kronor och av anslaget till vissa åtgärder för

ökad försvarsberedskap 2 994 000 kronor. 1 fråga örn den till fortsatt anläggning

av dubbelspår föreslagna investeringen i statens järnvägars fond å 14

miljoner kronor förordar jag, under hänvisning till vad i statsverkspropositionen

anförts rörande avskrivning av ett för samma ändamål äskat investeringsanslag

å 10 miljoner kronor, att någon grundavskrivning icke för närvarande

göres. Det för investering i vattenfallsverkels fond äskade anslaget till

luftskyddsanordningar i transformatorstationer å 650 000 kronor torde böra

bliva föremål för omedelbar avskrivning i sin helhet.

Av de under statens allmänna fastighets fond äskade investeringsanslagen

bör avskrivning icke beräknas å följande för markförvärv avsedda belopp,

nämligen 15 000 kronor av anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens

sinnessjukhus (tomt till Hammars ålderdomshem) och 8 000 kronor av anslaget

till örn- och tillbyggnadsarbeten vid småskoleseminariet i Lycksele.

Under försvarsväsendets fastiglxetsfond, arméförvaltningens delfond, ha

äskats två investeringsanslag utom ramen för 1942 års försvarsbeslut, för

vilkas avskrivning medel enligt numera tillämpade principer böra''äskas under

den gemensamma rubriken Övriga arbeten. Ifrågavarande anslag, Vissa

kostnader för anslutning av avloppssystemet vid Upplands regemente till

Uppsala stads reningsverk och Anordnande av vissa ammunitionsförråd om

respektive 119 000 och 6 570 000 kronor, böra avskrivas med 50 procent och

avskrivningsanslaget sålunda upptagas med 3 344 500 kronor. I marinförvaltningens

delfond har likaså utom ramen av 1942 års försvarsbeslut äskats

ett investeringsanslag, nämligen Ytterligare medel för ordnande av vattenförsörjningen

i Fårösund om 400 000 kronor, vilket jämväl bör avskrivas

med 50 procent, utom såvitt angår ett till markförvärv avsett belopp av 3 000

kronor. Avskrivningsanslaget bör sålunda upptagas till 198 500 kronor.

Under försvarets bostadsanskaffningsfond har äskats ett investeringsanslag

av 250 000 kronor till anordnande av bostäder, varjämte förutsatts, att till

detta anslag skall överföras hela behållningen av ett under fonden för förlag

till statsverket för budgetåret 1942/43 anvisat reservationsanslag av 540 000

kronor till viss bostadsbebyggelse i Karlsborg. Sistnämnda anslag har icke

till någon del avskrivits. Frågan om i vad mån dessa investeringar i försvarets

bostadsanskaffningsfond böra avskrivas torde få upptagas till avgörande,

sedan principerna för avskrivning av fondens kapitaltillgångar blivit prövade.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition i]r 276.

3

Såsom framgår av vad chefen för försvarsdepartementet anfört vid äskande

av ett investeringsanslag för samma ändamål å lilläggsstat II till riksstaten för

löpande budgetår (prop. nr 275, s. 73), är denna principfråga icke så utredd,

att förslag i ämnet kunnat föreläggas årets riksdag.

För investeringar i försvarets fabriksfond komma, i enlighet med vad chefen

för försvarsdepartementet förordat vid anmälan av proposition nr 75 angående

försvarets fabriksfond (s. 19), i regel icke att äskas särskilda avskrivningsanslag.

Någon grundavskrivning med 50 procent av byggnadsvärdet på

sätt hittills skett vid nyanläggningar, till vilka medel anvisats under försvarsväsendets

fastighetsfond, skall sålunda icke vidare verkställas, utan allenast

årliga avskrivningar äga rum i överensstämmelse med den anordning, som

vanligen förekommer inom statens affärsverk. Jag vill erinra om att denna

regel enligt vad i nyssnämnda proposition föreslagits i viss utsträckning skall

tillämpas jämväl beträffande redan anvisade kapitalinvesteringsanslag, för

vilka avskrivningsmedel anvisats å budgeten, nämligen i den mån anslagen

disponeras efter utgången av löpande budgetår. Härigenom uppkommande

besparingar å avskrivningsanslagen skola tillgodoföras budgetutjämningsfonden.

För investering i fonden för låneunderstöd har till lån till Skara domkyrka

för restaurering av domkyrkan äskats ett anslag av 50 000 kronor,

varav ett belopp av 10 000 kronor motsvarande omkring 5 års ränteförlust

torde böra avskrivas. Vidare har under samma fond till räntefritt lån till

Haparanda stad för byggande av polishus äskats ett anslag av 95 000 kronor,

vilket i sin helhet bör avskrivas.

Samtliga nu erforderliga ändringar och tillägg i avseende å statsverkspropositionens

förslag örn anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar

framgå av följande översikt.

ökning ( + )

Minskning (—)

Kronor

Statens affärsverksfonder:

Försvarsberedskap vid statens järnvägar (jfr prop. nr 79):

Vissa åtgärder för ökad försvarsberedskap ............ — lil 000

Utvidgning av viss bangård .......................... + 120 000

Spåranordningar vid verkstäder ...................... + 185 000

Omläggning av kraftförsörjningssystemet vid malmbanan 4- 3 200 000

Skyddstekniska åtgärder ............................ + 200 000

Skydd för inmatningsstationer ...................... + 1 600 000

Skyddsrum ........................................ ■+• 259 000

Luftskyddsanordningar i transformatorstationer (jfr prop.

nr 118) ............................................ + 650 000

Statens allmänna fastighetsfond:

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. (jfr

prop. nr 84) ...................................... — 72 500

Vissa ledningsarbelen vid statens anstalt för fallandesjuka

(jfr prop. nr 84) .................................. + 9 500

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

Ökning ( + )

Minskning (—)

Kronor

Annexbyggnad till kanslihuset (jfr prop. nr 220) .......... + 250 000

Förberedande åtgärder beträffande vissa byggnadsföretag i

staden mellan broarna och å Riddarholmen i Stockholm

(jfr prop. nr 220) .................................. + 87 500

Nybyggnad för vägförvaltningen m. m. i Värmlands län

(jfr prop. nr 41) .................................. + 85 000

Tillbyggnad till landsstatshuset i Västerås (jfr prop. nr 108) + 87 500

Utbyggande av karolinska sjukhuset (jfr prop. nr 235).... -j- 500 000

Örn- och tillbyggnadsarbeten vid småskoleseminariet i Lycksele

(jfr prop. nr 51) ................................ — 4 000

Försvarsvåsendets fastighetsfond:

Arméförvaltningens delfond:

övriga arbeten (jfr prop. nr 175 och 277) .............. 3 344 500

Marinförvaltningens delfond:

Övriga arbeten (jfr prop. nr 175) ...................... + 198 500

Statens utlåningsfonder:

Statens lånefond för universitetsstudier (jfr prop. nr 122). . + 30 000

Fonden för låneunderstöd:

Lån till Haparanda stad för byggande av polishus (jfr prop.

nr 156) .......................................... + 95 000

Lån till Skara domkyrka för restaurering av domkyrkan

(jfr prop. nr 127) .................................. + 10 000

Summa + 10 724 000.

På riksdagen torde få ankomma att vidtaga de kompletteringar och justeringar

av de under ifrågavarande huvudtitel äskade anslagen, som i anledning

av riksdagens beslut rörande investeringsanslag eller eljest kunna påkaUas.

I : ! *; ;i!f g;||18

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret

1944/45 i härefter angivna fonder anvisa följande

reservationsanslag, nämligen

Statens aitärsverkstonder:

Kommunikationsdepartementet:

Försvarsberedskap vid statensjärnvägar:

Vissa åtgärder för ökad försvarsberedskap
-

kronor 2 994 000

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

5

Utvidgning av viss bangård ........ kronor

Spåranordningar vid verkstäder .... »

Omläggning av kraftförsörjningssyste
met

vid malmbanan.............. »

Skgddstekniska åtgärder........... »

Skydd för inmat ning sstationer...... »

Skyddsrum ...................... »

Luftskyddsanordningar i transformatorstationer

........................

Statens allmänna tastighetsfond:

Socialdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

m. m................. kronor

Vissa ledning sarbeten vid statens anstalt

för fallandesjuka ................. »

Kommunikationsdepartementet:

Annexbyggnad till kanslihuset........ kronor

Förberedande åtgärder beträffande vissa

byggnadsföretag i staden mellan broarna

och å Riddarholmen i Stockholm »

Nybyggnad för vågförvaltningen m. m.

i Värmlands län .................. 5

Tillbyggnad till landsstatshuset i Västerås »

Ecklesiastikdepartementet:

Nybyggnad för karolinska mediko-kirur
giska

institutet.................... kronor

Utbyggande av karolinska sjukhuset... »

Örn- och tillbyggnadsarbeten vid småskoleseminariet

i Lycksele ...... »

Försvarsväsendets tastighetsfond:

Försvarsdepartementet:

Arméförvaltningens delfond:

övriga arbeten .................... kronor

Marinförvaltningens del fond:

övriga arbeten ................... »

Statens utlånlngsfonder:

Ecklesiastikdepartementet:

Statens lånefond för universitetsstudier kronor

120 000

185 000

3 200 000

200 000

1 600 000

259 000

650 000

177 500

9 500

250 000

87 500

85 000

87 500

1 100 000

500 000

196 000

3 344 500

198 500

450 000

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 276.

Fonden lör låneunderstöd:

Socialdepartementet:

Lån till Haparanda stad för byggande

av polishus ......................

kronor 95 000

Ecklesiastikdepartementet:

Lån till Skara domkyrka för restaurering

av domkyrkan................

kronor 10 000.

II.

Driftbudgeten.

Förändringar av utgifterna.

Av de i statsverkspropositionen upptagna utgifterna å driftbudgeten hänförde

sig 2 388 miljoner kronor till egentliga statsutgifter under första—fjortonde

huvudtitlarna och 361 miljoner kronor till utgifter för statens kapitalfonder.

Huvudparten av sistnämnda summa föll på riksgäldsfonden med 295

miljoner kronor. Avskrivningarna av nya kapitalinvesteringar uppgingo till

61 miljoner kronor.

I särskilda propositioner har Kungl. Maj:t föreslagit ett flertal ändringar

beträffande driftbudgetens utgiftssida.

De viktigaste ändringsförslagen avse femte, nionde och tionde huvudtitlarna

samt huvudtitlarna för avskrivning av nya kapitalinvesteringar respektive

oreglerade kapitalmedelsförluster. För socialdepartementets huvudtitel, vilken

i statsverkspropositionen upptogs med 508 miljoner kronor, har inträtt

en ökning med nära 55 miljoner kronor, varav 46 miljoner kronor på anslaget

till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. och 6,6 miljoner kronor på

anslagen till civilförsvaret. — Jordbruksdepartementets huvudtitel har undergått

en nettoökning med 14 miljoner kronor. Av den totala ökningen

falla 18 miljoner kronor på prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

och 15 miljoner kronor på kostnader i samband med svenska spannmålsbolagets

verksamhet. Anslaget till prisclearing för fodermedel m. m. har minskats

med 22 miljoner kronor. — Anslagssumman å handelsdepartementets huvudtitel

utvisar en stegring nied 4,8 miljoner kronor. Härav avse 2,5 miljoner

kronor anskaffande av ytterligare ett statens isbrytarfartyg. — För huvudtiteln

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar, som i statsverkspropositionen

slutade på 61,1 miljoner kronor, äro ett flertal ändringar påkallade, vilka

jag i det föregående anmält. Ändringarna medföra en höjning av anslagssumman

med 10,7 miljoner kronor. — Anslagssumman för oreglerade kapitalmedelsförluster

har ökats med 54,8 miljoner kronor, varav 25,6 miljoner

kronor avse avskrivning av ett Svenska skifferoljeaktiebolaget meddelat statslån

och 29,2 miljoner kronor avskrivning av statens aktier i detta bolag.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 276.

Beträffande Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen och i särskilda propositioner

framlagda anslagsäskanden har riksdagen i flertalet fall redan fattat

beslut. Anslagsgranskmngen har icke medfört någon nämnvärd förändring

i de förut angivna siffrorna.

Den totala nettoökning i förhållande till statsverkspropositionen, varmed

man nu har att räkna, uppgår till drygt 145 miljoner kronor. Anslagssumman

å riksstatens driftbudget .skulle härigenom, såvitt nu kan bedömas, bli

2 894 miijoner kronor.

Medelsbehovet under de olika huvudtitlarna på beredskapsstaten för försvcirsväsendet

för nästa budgetår uppskattades i statsverkspropositionen till

1 025 miljoner kronor, varav 1 000 miljoner kronor under fjärde huvudtiteln.

Enligt det slutliga förslag till stat, som jag i annat sammanhang denna dag

anmält, bör medelsbehovet nu beräknas till 1 175 miljoner kronor, varav

1 150 miljoner kronor under fjärde huvudtiteln.

På allmän beredskapsstat I lia äskats anslag om tillhopa 342,2 miljoner

kronor.

Ny beräkning av vissa inkomsttitlar.

I statsverkspropositionen utvisar driftbudgetens inkomstsida en summa av

3 106 miljoner kronor, varav drygt 2 710 miljoner hänföra sig till egentliga

statsinkomster och 396 miljoner kronor till inkomster av statens kapitalfonder.

Bland de under egentliga statsinkomster ingående skatterna beräknades i

statsverkspropositionen inkomst- och förmögenhetsskatten giva 635 miljoner

kronor, värnskatten 500 miljoner kronor, krigskonjunkturskatten 50 miljoner

kronor och särskild skatt å förmögenhet 31 miljoner kronor. Stämpelmedlen

upptogos till 70 miljoner kronor. I automobilskattemedel beräknades inflyta

31 miljoner kronor. Tullar och acciser beräknades giva sammanlagt 1 220

miljoner kronor, varav i allmän omsättningsskatt 300 miljoner kronor, varuskatt

55 miljoner kronor, tobaksskatt 260 miljoner kronor och skatter på

alkoholhaltiga drycker sammanlagt 409 miljoner kronor.

Inkomsterna från statens affärsverksfonder beräknades i statsverkspropositionen

till sammanlagt 279 miljoner kronor, därav för postverket 43 miljoner

kronor, för telegrafverket 60 miljoner kronor, för statens järnvägar 120 miljoner

kronor, för statens vattenfallsverk 33 miljoner kronor och för domänverket

23 miljoner kronor.

I skrivelse den 9 december 1943 med inkomstberäkning för budgetåret

1944/45 uttalade riksräkenskapsverket, att den framlagda inkomstberäkningen

vore grundad på mycket osäkra och svårbedömbara faktorer, varför verket

fann naturligt, att inkomstberäkningen gjordes till föremål för en allmän

översyn vid fastställandet av riksstaten för nästa budgetår. Vid anmälan i

finansplanen av riksräkenskapsverkets inkomstberäkning godtog jag i huvudsak

verkets beräkningar. Vissa av affärsverkens och de båda fastighetsfondernas

överskott justerades dock med hänsyn till kapitalbudgetens omläggning.

Jag förutsatte därvid i likhet med verket, alt beräkningarna senare

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

under riksdagen skulle göras till föremål för en allmän översyn. I berörda

syfte har Kungl. Maj:t den 14 april 1944 uppdragit åt riksräkenskapsverket

att verkställa ny beräkning av statsverkets inkomster under de större inkomsttitlarna

för budgetåret 1944/45.

Med skrivelse den 4 maj 1944 har riksräkenskapsverket överlämnat anbefalld

beräkning. I skrivelsen anför verket, att den företagna översynen av den

i statsverkspropositionen ingående beräkningen av statsverkets inkomster för

budgetåret 1944/45 verkställts med utgångspunkt från de allmänna förutsättningar,

vilka legat till grund för riksräkenskapsverkets i skrivelse den 9 december

1943 framlagda inkomstberäkning för nämnda budgetår. Beträffande

sättet för beräkningarnas verkställande anför verket i huvudsak följande.

För fullgörande av det åt riksräkenskapsverket lämnade uppdraget har

ämbetsverket i första hand genom skrivelse till vederbörande myndigheter

m. fl. anhållit, att de ville meddela ämbetsverket beräkning av inkomsterna

under budgetåret 1944/45 å följande riksstatstitlar, nämligen: stämpelmedel,

bensinskatt, tullmedel, varuskatt, trafikskatt, tilläggsskatter å bensin, accis

å silke, accis å margarin och vissa andra fettvaror, skatt å kaffe, brännvinstillverkningsskatt,

rusdrycksförsäljningsmedel (av partihandelsbolag och av

detaljhandelsbolag), omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker, omsättnings-

och utskänkningsskatt å vin, maltdrycksskatt, skatt å läskedrycker,

inkomst av myntning och justering, fyr- och båkmedel, lotspenningar, överskotten

av postverket, telegrafverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk

och domänverket samt av folkpensioneringsfonden. Beträffande beräkningen

av„ v*s„a mildra inkomsttitlar för budgetåret 1944/45 ha upplysningar, i den

mån så varit påkallat, inhämtats under hand.

Beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten samt de övriga skatter

ävensom folkpensionsavgifterna, vilka grunda sig på årets taxering, har riksräkenskapsverket

gått i författning om att från taxeringsmyndigheterna införskaffa

erforderligt material för bedömande av taxeringsutfallet för att på

grundval av detta material verkställa en preliminär beräkning rörande årets

taxeringsresultat för inkomst- och förmögenhetsskatten. Resultaten av denna

beräkning, i vad avser de olika av ifrågavarande taxering beroende inkomsttitlarna,

torde, så snart de blivit tillgängliga, få meddelas vederbörande riksdagsutskott.

De justeringar av den i statsverkspropositionen förordade uppskattningen

av intäkterna under de olika inkomsttitlarna, som riksräkenskapsverket ifrågasatt,

framgå av det följande.

Tullmedel beräknas för löpande budgetår inflyta med 110 miljoner

kronor. Till samma belopp har inkomsttiteln upptagits i statsverkspropositionen,

och generaltullstyrelsen har ansett detta belopp böra upptagas i riksstaten

för nästa budgetår. Riksräkenskapsverket har icke funnit det möjligt att

förutse, huru de förhållanden, som inverka på tullmedelsuppbördens storlek,

komma att utveckla sig under budgetåret 1944/45 och i anledning härav ansett

inkomsttiteln böra upptagas med ett till 100 miljoner kronor avrundat belopp.

I allmän omsättningsskatt, vilken inkomsttitel i statsverkspro
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

9

positionen uppskattats till 300 miljoner kronor, har av riksräkenskapsverket

beräknats under löpande budgetår inflyta 305 miljoner kronor. I brist på

säkra hållpunkter för beräkning av det framtida utfallet har ämbetsverket

med hänsyn även till inkomsttitelns storleksordning icke ansett sig böra före

slå någon jämkning av det i statsverkspropositionen upptagna beloppet.

Trafikskatten, som i statsverkspropositionen beräknades till 27

miljoner kronor, har riksräkenskapsverket i anslutning till en av järnvägsstyrelsen

verkställd beräkning ansett böra upptagas till samma belopp, som

beräknas inflyta under löpande budgetår, eller 28 miljoner kronor.

Inkomsttiteln tobaksskatt, som i statsverkspropositionen upptogs

med 260 miljoner kronor, beräknas under löpande budgetår ge 263 miljoner

kronor, varav 3 miljoner kronor betingas av en omläggning av den föreskrivna

förskottsinbetalningen. Riksräkenskapsverket har icke funnit anledning

föreslå ändring av det i statsverkspropositionen upptagna beloppet.

I rusdrycksförsäljningsmedel: d e t a 1 j h a n de 1 sb o 1 a g beräknades

i statsverkspropositionen skola under nästa budgetår inflyta 28 miljoner

kronor. Bortsett från den vinst, som möjligen kan tillföras statsverket

från de allmänna restaurangbolagen, beträffande vilka förslag till omorganisation

från och med den 1 januari 1945 förelagts riksdagen (prop. nr 241), har

riksräkenskapsverket beräknat denna inkomsttitel för nästa budgetår till 26

miljoner kronor.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

beräknades i statsverkspropositionen ge 280 miljoner kronor under nästa budgetår.

Utfallet för löpande budgetår uppskattas till 300 miljoner kronor. För

nästa budgetår ha intäkterna av kontrollstyrelsen beräknats till 290 miljoner

kronor. Riksräkenskapsverket har med hänsyn till utfallssiffran för löpande

budgetår och till titelns storleksordning föreslagit, att inkomsttiteln för nästa

budgetår uppföres med 300 miljoner kronor.

Tipsmedlen, som i statsverkspropositionen upptogos till 7 miljoner

kronor och för löpande budgetår beräknas inflyta med 7,15 miljoner kronor,

ha av riksräkenskapsverket ansetts för nästa budgetår böra beräknas till 8,5

miljoner kronor.

Beträffande affärs v er k sfondernas överskott har riksräkenskapsverket

framhållit i huvudsak följande.

Vid genomförandet av omläggningen av kapitalbudgeten är avsikten att

verkställa en reglering av verkens kapitalredovisning till bättre överensstämmelse

med de faktiska förhållandena. I utlåtande den 14 april 1944 har riksräkenskapsverket

i samråd med vederbörande affärsdrivande verk framlagt

förslag i berörda hänseende, samtidigt som den fortsatta behövligheten av extra

avsättning till förnyelsefond upptagits till prövning. Vid de förnyade beräkningar

av överskotten, som affärsverken nu på riksräkenskapsverkets

anmodan verkställt, har hänsyn i möjligaste män tagits till de i detta utlåtande

framlagda förslagen. Affärsverken lia därvid beräknat överskotten till följande

belopp (inom parentes anges de i statsverkspropositionen upptagna beloppen)

:

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

Miljoner

kronor

Postverket .............................................. 46 (43)

Telegrafverket ............................................ 60 (60)

Statens järnvägar ........................................ 100 (120)

Statens vattenfallsverk .................................... 31 (33)

Domänverket ............................................ 23 (23)

Beträffande dessa beräkningar får riksräkenskapsverket anföra följande.

Vid beräkningen av postverkets överskott under budgetåret 1944/45

har generalpoststyrelsen förutsatt, att av postverkets överskott för budgetåret

1943/44 en extra avsättning till värdeminskningskonto av 1 045 000 kronor

skulle göras. Beträffande den till 2 miljoner kronor beräknade ränteminskning,

som för postverket uppkommer genom den vid kapitalbudgetens omläggning

förutsatta salderingen mellan verkets hos riksgäldskontoret insatta

förnyelsefonds- och pensionsfondsmedel och dess i riksgäldskontorets böcker

redovisade kapital, har generalpoststyrelsen meddelat, att räntan å postverkets

förnyelse- och pensionsfonder plägat tillgodoföras postverket vid

slutet av varje budgetår och inlevereras under det påföljande budgetåret.

Riksräkenskapsverket förutsätter, att räntebeloppet för budgetåret 1943/44

inlevereras redan under samma budgetår och förordar i enlighet härmed, att

postverkets överskott under budgetåret 1943/44 ökas med (2 — 1 =) 1 miljon

kronor och att överskottet för budgetåret 1944/45 beräknas till (46 — 2=)

44 miljoner kronor.

I övrigt finner riksräkenskapsverket ej anledning föreslå ändringar i de i

statsverkspropositionen beräknade beloppen för affärsverkens överskott under

budgetåret 1944/45. I fråga om telegrafverket vill ämbetsverket

framhålla, att de för den förestående kapitalregleringen grundläggande beräkningarna

icke ännu hunnit avslutas och att följaktligen hållpunkter för en

förnyad beräkning av överskottet nu saknas. I avseende å järnvägsstyrelsens

beräkning av överskottet å statens järnvägar bör erinras, att denna

resulterat i samma belopp, som av styrelsen beräknats i dess den 30 november

1943 för statsverkspropositionens beräkning avsedda förslag, vilket förslag

riksräkenskapsverket icke kunnat godtaga. Beträffande vattenfallsverk

e t vill riksräkenskapsverket hävda, att den fortgående elektrifieringen

lärer kunna medföra en sådan stegring i avkastningen, att den bortfallande

ränteinkomsten å förnyelse- och pensionsfondsmedlen i huvudsak kompenseras.

Ämbetsverket förordar sålunda, att affärsverkens överskott skola i riksstaten

för nästa budgetår beräknas för postverket till 44 miljoner kronor

mot i statsverkspropositionen upptagna 43 miljoner kronor samt för de övriga

affärsverken till samma belopp som upptagits i statsverkspropositionen.

För försvarsväsendets fastighetsfond har riksräkenskapsverket

föreslagit, att överskotten för nästa budgetår skola upptagas i anslutning

till de i propositionen nr 76 beräknade beloppen, nämligen 7,2, 3,6 och

3,7 miljoner kronor för respektive arméförvaltningens, marinförvaltningens

och flygförvaltningens delfonder i stället för de i statsverkspropositionen

upptagna beloppen, 9,5, 4,0 och 4,2 miljoner kronor.

För redovisning av inkomster under försvarets bostadsanskaffningsfond,

vilken är avsedd att upprättas från och med den 30 juni 1944

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 276.

11

för redovisning av de fastigheter, som förvaltas av försvarets bostadsanskaffningsnämnd,

har riksräkenskapsverket — under erinran att någon post för

avsättning till värdeminslmingskonto icke kunde beräknas, förrän avskrivningsfrågorna

för fonden blivit närmare utredda och prövade —föreslagit, att

en ny inkomsttitel, benämnd Försvarets bostadsanskaffningsfond, skall upptagas

i riksstaten för nästa år med ett beräknat belopp av 200 000 kronor.

Under inkomsttiteln försvarets fabriksfond har riksräkenskapsverket

ansett, att överskottet å fabriksverkets rörelse borde redovisas. Under

erinran att detta överskott enligt i proposition nr 75 framlagt förslag skall

beräknas till 3,6 procent av det för rörelsen ianspråktagna nettokapitalet —

preliminärt beräknat till 39,8 miljoner kronor — har ämbetsverket föreslagit,

att inkomsttiteln för nästa budgetår skall upptagas till ett avrundat belopp

av 1 500 000 kronor.

Riksräkenskapsverkets i det föiegående återgivna beräkningar ha utförts Departementsmed

tillämpning av sedvanliga metoder för uppskattningen av statsverkets chefen.

inkomster och bygga på ett så fullständigt material som nu stått att erhålla.

Ovissheten om den framtida utvecklingen medför emellertid, att beräkningarna

måste anses vara mycket osäkra. De reservationer, till vilka det för

uppskattningarna grundläggande betraktelsesättet föranleder, har jag närmare

behandlat vid anmälan av inkomstberäkningen i årets statsverksproposition.

Med hänvisning till vad jag därvid anförde förordar jag, att förslag

förelägges riksdagen att i riksstaten upptaga de olika inkomsttitlarna i

huvudsak i enlighet med riksräkenskapsverkets nu framlagda beräkningar.

Anledning synes mig dock icke föreligga att vidtaga ändring av de belopp,

till vilka tullmedel och rusdrycksförsäljningsmedel: detaljhandelsbolag upptagits

i statsverkspropositionen, eller att höja omsättnings- och utskänkningsskatten

å spritdrycker utöver det av kontrollstyrelsen beräknade beloppet,

290 000 000 kronor. Med hänvisning till vad jag i det följande (s. 25) anför

angående pensionsavsättningarna vid affärsverken, tillstyrker jag, att det av

riksräkenskapsverket beräknade överskottet för postverket höjes med 2 miljoner

kronor. Den internationella kreditgivning, som jag i annat sammanhang

denna dag (propositionen nr 275) föreslår reglerad genom anslagsanvisning

å fonden för förlag till statsverket, torde böra föranleda en uppräkning

av den under Diverse kapitalfonder uppförda inkomsten med 5 miljoner

kronor. Den totala inkomsten skulle härmed stiga från 3 106 miljoner

kronor till 3 125 miljoner kronor.

Beträffande de skatter, av vilka intäkterna bero av årets taxeringsresulfat,

har riksräkenskapsverket som nämnts ännu icke kunnat framlägga någon

ny uppskattning. Om man utgår från de i statsverkspropositionen beräknade

beloppen för dessa skatter, av vilka inkomst- och förmögenhetsskatten samt

värnskatten äro de största, skulle en avsevärd försämring av det i statsverkspropositionen

beräknade utfallet av statsregleringen för nästa budgetår framkomma

lill följd av de under riksdagens lopp framlagda förslagen till utgiftsökningar.

Skillnaden mellan de sålunda beräknade inkomsterna och de

mera normala statsutgifter, som upptagas å riksstaten, har sjunkit ihop

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 276.

från det tidigare beräknade beloppet (3 106—2 749 =) 357 miljoner kronor

till (3 125 — 2 894 =) 231 miljoner kronor. Örn hänsyn tages även till de utgifter,

för vilka anslag uppföras å beredskapsstaten för försvarsväsendet och

å den allmänna beredskapsstaten I, framkommer ett underskott å 1 286 miljoner

kronor, under förutsättning att anslagen å dessa stater till fullo skulle

tagas i anspråk. Detta innebär ej långt ifrån en fördubbling av det i statsverkspropositionen

beräknade underskottet. Det må dock framhållas, att det

är mycket ovisst i vilken utsträckning anslagen å allmän beredskapsstat I

behöva tagas i anspråk respektive böra slutligt regleras över driftbudgeten.

En sammanställning av de inkomster och utgifter som enligt här angivna

beräkningar skulle upptagas å driftbudgeten torde få fogas vid detta protokoll

såsom bilaga A. Härvid har förutsatts, alt inkomsttitlarna försvarsväsendets

fastighetsfond, försvarets bostadsanskaffningsfond och försvarets fabriksfond

skola i nu nämnd ordning sammanföras under den gemensamma huvudrubriken

försvarets fonder.

Under åberopande av vad här anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte — med ändring av i statsverkspropositionen framlagda förslag såvitt

avser upptagande i riksstaten för budgetåret 1944/45 av i det följande angivna

inkomsttitlar — föreslå riksdagen att

dels upptaga följande inkomsttitlar sålunda:

Trafikskatt, bevillning .............. kronor 28 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å

spritdrycker, bevillning ............ » 290 000 000

Tipsmedel ........................ » 8 500 000

Postverket, bevillning .............. » 46 000 000

Försvarsväsendets fastighetsfond:

1. Arméförvaltningens delfond .... » 7 200 000

2. Marinförvaltningens » .... » 3 600 000

3. Flygförvaltningens » .... » 3 700 000

Diverse kapitalfonder................ » 5 600 000;

dels ock upptaga följande nya inkomsttitlar sålunda:

Försvarets bostadsanskaffningsfond .... kronor 200 000

Försvarets fabriksfond .............. » 1 500 000.

III.

Kapitalbudgeten: Investeringsplan och investeringsstater.

I årets statsverksproposition har förslag framlagts om viss omläggning av

kapitalbudgetens tekniska utformning. Enligt detta förslag skulle en särskild

investeringsstat upprättas för varje kapitalfond. På denna stat skulle redovisas

å ena sidan ett belopp, utvisande den sammanlagda bruttoinvesteringen

i fonden enligt av riksdagen fattade beslut, å andra sidan tillgängliga avskrivningsmedel

samt övriga å fonden disponibla likvida medel. Saldot mellan

dessa poster skulle utvisa det nettotillskott av kapitalmedel, som erford
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 276.

13

rades för de beslutade investeringarnas genomförande. De i staterna framräknade

nettotillskotten skulle sammanföras i en investeringsplan, vars slutsumma

således skulle angiva den nettoinvestering av kapitalmedel, som kräves

för genomförandet av den av riksdagen beslutade bruttoinvesteringen.

Denna investeringsplan skulle träda i stället för den nuvarande kapitalbudgeten

och beteckningen riksstat begränsas till att avse driftbudgeten. För

riksstaten och investeringsplanen tillsammans föreslogs beteckningen statsbudgeten.

Såsom sammanfattande benämning på investeringsplanen, investeringsstaterna

och specifikationen av investeringsanslagen förordades termen

kapitalbudgeten.

Det i statsverkspropositionen framlagda förslaget omfattade även en omläggning

av affärsverkens förnyelsefondsredovisning. På denna punkt hade

riksräkenskapsverket framlagt ett förslag, till vilket myndigheterna i stort

sett anslutit sig. Förslaget innebar, att förnyelsefonderna skulle ombildas

till värdeminskningkonton, varjämte samtidigt en reglering av det bokförda

tillgångsvärdet och värdeminskningskoniots belopp skulle vidtagas i syfte att

undanröja de inadvertenser, som framkommit vid tillämpningen av hittillsvarande

system. Vidare skulle vid omläggningens genomförande förefintliga

behållningar av likvida medel, som i samband med förnyelsefondsavsättningen

insatts hos riksgäldskontoret, salderas mot affärsverksfondernas bokförda

kapital. Särskilt avsatta pensionsmedel skulle underkastas samma regler som

förnyelsefondsmedel. Avsättningen av medel till affärsverkens pensionsfonder

förutsattes skola upphöra.

Vad riksräkenskapsverket sålunda föreslagit tillstyrktes i propositionen,

med det undantaget att frågan örn pensionsavsättningarna ansågs böra bli

föremål för ytterligare övervägande.

Riksdagen har i skrivelse den 26 februari 1944, nr 45, förklarat sig i sak

icke ha något ett erinra mot den ifrågasatta omläggningen av kapitalbokföringen

och redovisningen av investeringsverksamheten över budgeten. I formellt

avseende har riksdagen emellertid ansett sig böra förorda viss jämkning

av Kungl. Maj:ts förslag samt därom anfört följande.

De skäl, som i statsverkspropositionen åberopats till stöd för ett övergivande

av den år 1937 beslutade terminologien, synas riksdagen icke övertygande.

Redan begreppen statsbudget och riksstat med ordet stat i olika bemärkelser

innebära terminologiskt sett en försämring. Därtill kommer, att

begreppet kapitalbudget alltjämt skulle bibehållas, ehuru av delvis annan

innebörd än för närvarande. Enligt riksdagens mening tala övervägande

skäl för att den nuvarande terminologien med riksstaten såsom sammanfattande

begrepp för driftbudgeten och kapitalbudgeten bibehålies. Om så sker,

bör emellertid kapitalbudgeten såsom en av riksstatens bägge huvuddelar

alltjämt omfatta en inkomstsida och en utgiftssida. Härvidlag synas vid en

omläggning, som till sin sakliga innebörd överensstämmer med Kungl. Maj:ts

förslag, tvenne utvägar stå till buds.

Enligt den ena, som redan 1936 års budgetsakkunniga anvisat, skulle å

inkomstsidan uppföras de medel som avses skola disponeras för ny kapitalinvestering,

uppdelade å avskrivningsmedel, äldre kapitalmedel och lånemedel.

Å utgiftssidan åter skulle uppföras de anslag för kapitalinvestering,

vilka anvisats för olika ändamål. Omsatt å Kungl. Majlis nu föreliggande

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

förslag innebär denna lösning, att å inkomstsidan skulle uppföras fem titlar,

nämligen avskrivningsmedel från driftbudgeten, avskrivningsmedel inom statens

kapitalfonder, övriga kapitalmedel, bidrag från diversemedelsfond och

lånemedel (investeringsbemyndigandena), medan å utgiftssidan skulle såsom

särskilda titlar uppföras de olika kapitalfonderna.

Såsom antytts kunna ur formell synpunkt icke riktas några erinringar mot

en lösning i enlighet härmed. Emellertid är denna utväg ur synpunkten av

investeringsverksamhetens redovisning över budgeten behäftad med sådana

olägenheter, att ett av de väsentligaste syftemålen med den föreslagna reformen

skulle äventyras, nämligen överflyttningen av nämnda redovisning

från riksgäldskontoret till de fondförvaltande myndigheterna. Skall detta

syftemål uppnås böra med utgående från Kungl. Maj:ts föreliggande förslag

å kapitalbudgetens inkomstsida uppföras de lånemedel, som erfordras

för de beslutade kapitalinvesteringarna och vilka jämväl enligt Kungl. Maj:ts

förslag alltjämt skulle redovisas av riksgäldskontoret. Härav följer åter att

å kapitalbudgetens utgiftssida måste uppföras de belopp, som svara mot

dessa lånemedel, d. v. s. summan av de beslutade kapitalinvesteringarna

minskad med summan av avskrivningsmedel och övriga disponibla kapitalmedel.

Kapitalbudgetens utgiftssida kommer alltså att sammanfalla med den

av Kungl. Maj:t framlagda investeringsplanen.

Riksdagen anser att frågan bör lösas i enlighet med sist angivna alternativ.

Liksom fallet är med driftbudgeten torde åtminstone de å kapitalbudgetens

utgiftssida upptagna titlarna böra redovisas under en gemensam huvudrubrik.

Möjligen kan rubriken kapitalinvestering därvid komma till användning.

Å Kungl. Maj:t torde emellertid få ankomma att vid utarbetandet av

slutligt förslag till kapitalbudget för nästa budgetår överväga förevarande

ävensom övriga vid genomförande av riksdagens beslut uppkommande, här

icke särskilt berörda spörsmål av formell art.

Riksräkenskapsverket har sedermera erhållit i uppdrag att verkställa utredning

och inkomma med förslag angående dels fastställande av de kapitalvärden,

å vilka avskrivning av affärsverkens tillgångar bör ske, dels de avskrivningskvoter,

som böra vinna tillämpning vid dessa verk under tiden 1

juli 1944—30 juni 1945, dels slutligen beräkningen av de i årets statsverksproposition,

kapitalbudgeten, å skilda investeringsstater uppförda inkomstposterna

Avskrivningar inom fonden samt övriga kapitalmedel.

I skrivelse den 6 april 1940, nr 129, har riksdagen bland annat framhållit

önskvärdheten av att investeringar för luftskyddsåtgärder avskrivas så snart

som möjligt samt betonat vikten av att avskrivningar av de för luftskyddet

avsedda anläggningarna vid affärsverken skedde efter i möjligaste mån ensartade

grunder. Även denna fråga har ansetts böra upptagas till prövning

i förevarande sammanhang.

Riksräkenskapsverket, som nu verkställt utredning av berörda spörsmål,

framhåller i sin skrivelse i ämnet beträffande avskrivningsproblemet i dess

helhet, att, då de statliga affärsverken arbeta inom helt olikartade verksamhetsområden,

frågan om huru avskrivningskvoter och avskrivningssystem

skola beräknas och tillämpas måste behandlas individuellt för varje särskilt

verk.

I fråga örn de särskilda affärsverken anför riksräkenskapsverket i huvudsak

följande.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 276.

15

Postverket.

De postverkets tillgångar som vore föremål för årlig avskrivning redovisades

per den 31 december 1943 på följande sätt:

Bokfört Behållning

värde i förnyelsefonden

kronor kronor

Byggnader ............................. 41 018 000 2 285 000

Fartyg ................................ 125 000 —62 000

Inventarier ............................ 22 106 000 12 330 000

Summa 63 249 000 14 553 000

Dessutom redovisades å värdeminskningskonto 13 050 000 kronor, motsvarande

äldre av överskottsmedel och av skattemedel täckla investeringar. Den

sammanlagda avskrivningen uppginge alltså till 27 603 000 kronor.

Avskrivningskvoterna hade varit för byggnader 1,2 procent (därav för byggnader

av sten 1,1 procent och för byggnader av trä 2,5 procent), för fartyget

11,2 procent och för inventarier 7 procent å bokförda värdet. Häri inginge

även beräknad avsättning för försäkring mot brandrisk m. m.

Den för stenhus tillämpade avskrivningskvoten måste anses för låg både

med hänsyn till för statens allmänna faslighetsfond nu tillämpade regler och

med hänsyn till generalpoststyrelsens uppfattning om dessa byggnaders livslängd.

Styrelsen föresloge att avskrivningskvoten för stenhus höjdes till 1,5

procent motsvarande 67 års livslängd eller samma avskrivningsperiod som

tillämpades för statliga ämbetsverkshus. Riksräkenskapsverket biträdde detta

förslag. Den genomsnittliga avskrivningskvoten för byggnader bleve härigenom

i avrundat tal 1,6 procent.

Förnyelsefonden hade i stor utsträckning använts för finansiering av nyinvesteringar,

skyddsrumsarbeten och underhållsarbeten m. m. På grund härav

understege det belopp som nu redovisades å postverkets fömyelsefond avsevärt

vad som rätteligen bort vara avskrivet, därest samtliga investeringar hade

redovisats å investeringsanslag och avskrivning skett med nu föreslagna avskrivningskvoter

från tiden för varje objekts anskaffning.

Enligt postverkets beräkning förelåge en brist i förnyelsefonden, vilken

borde täckas dels från det nuvarande värdeminskningskontot och dels genom

att bokförda värdena för byggnader och fartyg höjdes med respektive

2 810 000 och 225 000 kronor, svarande mot med förnyelsefondsmedel finansierade

nyinvesteringar, samtidigt med att fornyelsefonden höjdes med samma

belopp. I samband med höjningen av fartygets värde till 350 000 kronor

borde avskrivningskvoten sänkas till 3,3 procent.

De å kontot inventarier redovisade tillgångarna borde i sin helhet avskrivas

och fortsatt anskaffning av inventarier finansieras från driftkoslnadsstaten.

Då emellertid medel för omedelbart genomförande av denna engångsavskrivning

icke för närvarande funnes disponibla å postverkets fond, förordade riksräkenskapsverket,

att man nu inskränkte sig till att avskriva kontorsinventarierna

med deras fulla värde samt att för årsavskrivning av motorfordon i

enlighet med generalpoststyrelsens förslag tillämpades en till 13 procent förhöjd

avskrivningskvot. Med genomförandet av avskrivningen av kontorsinventarier

borde av praktiska skäl anstå till den 30 juni 1945. Å värdeminskningskontot

borde dock redan nu reserveras för ändamålet erforderligt belopp.

Vid avskrivning av kontorsinventarierna borde hänsyn tagas till att medel för

anskaffning av sådana beräknats jämväl i investeringsstaten för budgetåret

1944/45 med 2 645 000 kronor. Följaktligen måste vid beräkning av avsättning

till värdeminskningskonto för nästkommande budgetår medel avses även

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

för avskrivning av kontorsinventarier. Riksräkenskapsverket hade intet att

invända mot generalpoststyrelsens förslag att av postverkets överskott för

innevarande budgetår, vilket väntades bliva större än som tidigare beräknats,

för nu angivet ändamål gjordes en extra avsättning till värdeminskningskonto,

vilken i så fall borde fastställas till i runt tal 1 045 000 kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts förordade riksräkenskapsverket,

att förnyelsefonden och värdeminskningskonto t från och med den 1 juli

1944 sammanfördes till ett konto (värdeminskningskonto),

att detta konto och de nu ifrågavarande tillgångarna från och med samma

dag, bortsett från de korrigeringar som bleve en följd av under tiden 1

januari—30 juni 1944 redovisade investeringar och avsättningar till förnyelsefond,

bokfördes på följande sätt (approximativa värden):

Bokfört Värdeminsknings
.

värde konto

kronor kronor

Byggnader ............................. 43 828 000

Fartyg ................................ 350 000

Inventarier

Kontorsinventarier .................... 16773 000

Motorfordon ......................... 5 333 000

8 750 000

163 000

17 575 000

4 150 000

eller tillsammans 66 284 000 30 638 000

samt att avsättning till värdeminskningskonto för budgetåret 1944/45 beräknades

på följande sätt:

Avskrivningskvot

Belopp

procent

kronor

för byggnader .................

................. 1-G

643 000

» fartyget.....................

................. 3-3

11 550

» automobiler.................

................. 13-0

693 290

» kontorsinventarier ...........

.................. 7-0

801 550

Sammanlagt kronor 2 149 390

eller till i avrundat tal 2 150 000 kronor, vilket innebure, att det i driftkostnadsstaten

för år 1944 till avsättning anvisade beloppet behövde höjas med

185 000 kronor.

För anordnande av skyddsrum hade ur postverkets fömyelsefond använts

575 000 kronor. Dessa tillgångar hade sålunda icke ingått i och komme ej

heller nu att ingå i de bokförda tillgångsvärdena. Någon särskild avskrivning

av dessa anläggningar erfordrades alltså icke.

Telegrafverket.

De telegrafverkets tillgångar som vore föremål för årlig avskrivning redovisades

per den 31 december 1943 på följande sätt:

Bokfört Behållning

värde i förnyelsefonden

kronor kronor

Lokalnäten ............................. 430 096 000

Riksnätet .............................. 137 206 000

Telegrafnätet ........................... 7 992 000

Radionätet ............................. 9 845 000

Fastigheterna: Byggnadsvärden . . .......... 47 238 000

23 876 000

16 158 000

6 179 000

10 328 000

7 523 000

Summa 632 377 000

64 064 000

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 276.

17

Dessutom redovisades å värdeminskningskonto 46 629 000 kronor, motsvarande

äldre av överskottsmedel och skattemedel täckta investeringar. Den

sammanlagda avskrivningen uppginge alltså till 110 693 000 kronor.

Avskrivningskvoterna hade under senare år varit för telefon- och telegrafnätet

3 procent, för radionätet 10 procent och för fastigheterna 1 procent å

bokförda värdet. Inventarierna voro helt avskrivna.

Då telegrafstyrelsen meddelat, att arbetet med korrigering av anläggningsvärdena

ännu ej kunnat avslutas, måste avsättningarna till värdeminskningskonto

tills vidare beräknas å de okorrigerade bokförda anläggningsvärdena.

Styrelsen har ansett en höjning av avskrivningsprocenterna till 4 °/o för telefon-

och telegrafnätet samt till 2 %> å fastigheternas byggnadsvärden vara

erforderlig. Med dessa förutsättningar har avsättningen till värdeminskningskonto

beräknats till sammanlagt 23 957 000 kronor, vilket belopp dock —

med hänsyn till att avsättningarna för första halvåret 1945 komme att beräknas

på anläggningsvärdena den 1 januari 1945, vilka värden komme att

ha ökats med anläggningskostnaderna under år 1944 — borde höjas till förslagsvis

25 000 000 kronor eller 6 000 000 kronor mera än som beräknats i

investeringsstaten. Riksräkenskapsverket hade tillstyrkt detta förslag.

Vidare hade riksräkenskapsverket tillstyrkt att de telegrafverkets pensionsfonder

tillhöriga fastigheterna skulle ingå bland telegrafverkets bokförda tillgångar.

I balanskontot komme i så fall fastigheternas bokförda värde samt

pensionsfondernas behållning att ökas med 6 006 000 kronor. Årsavskrivningen

för dessa fastigheter beräknades till 72 000 kronor, vilket dock icke

torde behöva påverka det för årsavskrivningen beräknade, avrundade beloppet,

25 000 000 kronor.

Extra avsättning till förnyelsefond hade under nuvarande krisläge förekommit

vid telegrafverket, statens järnvägar och vattenfallsverken, varvid för

de olika verken tillämpats mycket olikartade avskrivningsregler. Vid samråd

med representanter för de affärsdrivande verken hade från riksräkenskapsverkets

sida uttalats önskvärdheten av att särskilda regler uppställdes för

sådana extra avskrivningar som i nuvarande läge vore betingade av speciellt

dyra anskaffningar och ökad förslitning. I anledning härav hade enighet

nåtts om att investeringar i nuvarande läge borde så vitt möjligt nedskrivas

till den del anskaffningskostnaden med mera än 25 procent överstege 1939

års prisnivå. I överensstämmelse härmed hade telegrafstyrelsen för budgetåret

1944/45 räknat med en extra avsättning till värdeminskningskonto av

10 300 000 kronor. Det torde ankomma på telegrafstyrelsen att under budgetåret

1944/45 inkomma med specificerade förslag i denna fråga.

Riksräkenskapsverket finge sålunda beträffande telegrafverket förorda,

att förnyelsefonden och värdeminskningskontot från och med den 1 juli

1944 sammanfördes till ett konto (värdeminskningskonto),

att avsättning lill värdeminskningskonto under budgetåret 1944/45 beräknades

till (25 000 000 + 10 300 000=) 35 300 000 kronor samt

att avskrivningskvoterna beräknades till 4 procent a bokförda värdet för

telefon- och telcgrafnätel samt 2 procent för byggnadernas bokförda värden.

I de för telegrafverket nu redovisade tillgångsvärdena inginge luftskyddsanordningar

med ett värde av 2 402 000 kronor, varav 391 000 kronor redovisats

å radionätet och 2 011 000 kronor redovisats såsom byggnadsvärden.

Reloppet 391 000 kronor kunde anses vara helt avskrivet genom för radionätet

gjord avsättning till värdeminskningskonto. För beloppet 2 011 000

kronor hade hittills skett sedvanlig avsättning till förnyelsefond med t procent

å bokförda värdet. Då de med sistnämnda belopp finansierade anläggningarna

endast varit tågna i bruk eti relativt kort tid vöre en mycket obetydlig

del avskriven.

nihani) till rikfidtincns protokoll lf)''i''i. 1 snull. Ar -Afl

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

Medel för dessa anläggningar hade anvisats att utgå dels av till telegrafstyrelsens

förfogande stående likvida medel, som uppkommit genom avsättningar

till telegrafverkets fömyelsefond och dels från investeringsanslag å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 (proposition nr 305/1941).

I proposition nr 352/1941 anförde chefen för finansdepartementet, att för

ifrågavarande fasta anläggningar icke syntes böra anvisas några avskriv
ningsanslag.

.

Då riksräkenskapsverket ansåge sig böra räkna med, att värdemmskmngskontot

kunde visa sig icke vara tillräckligt för att täcka vad som lätteligen

bort vara avskrivet å telefonnätet och fastigheterna och då avskrivningen

av tillgångsvärdena hittills varit för låg, ville riksräkenskapsverket närmast

förorda att luftskyddsanordningarna avskreves antingen omedelbart eller på

kort tid, förslagsvis 10 år. I senare fallet skulle det för avsättning till värdeminskningskonto

för budgetåret 1944/45 ovan beräknade beloppet behöva

höjas med ytterligare 200 000 kronor.

Statens järnvägar.

I statens järnvägars bokföring redovisades de tillgångar som vore föremål

för avskrivning å följande konton tillsammans med markvärden och ofullbordade

anläggningar, som icke vore föremål för avskrivning. Dessa tillgångar

redovisades i bokslutet den 31 december 1943 pa följande sätt:

Kronor

Bana och byggnader

Rullande materiel .....

Inventarier ...........

Tågfärjor med färjelägen

Automobillinjer ......

1 393 991 121

445 604 805

26 589 110

11 346 432

19 888 825

Summa 1 897 420 293.

För avskrivning av dessa tillgångar funnes vid samma tid avsatta a.

Kronor Kronor

1) Förnyelsefonden:

för bana och byggnader . ..

y rullande materiel .....

» tågfärjor med färjelägen

» inventarier ...........

» automobillinjer .......

. 70 236 065

. 4 564 642

. 1 612 753

— 3 706 088

. 1 498 440

under budgetåret 1941/42 och 1942/43 gjord extra avsättning,

som ej fördelats å objektgrupper

för övertagna enskilda järnvägar .

Summa å förnyelsefonden

2) Avskrivningsfond för automobillinjer

3) Värdeminskningskon to .......• • • •

74 205 812

54 248 558

1 063 330

129 517 700

1l 678 379

696 890 014

Summa avskrivningsmedel 828 086 093.

Inom järnvägsstyrelsen hade utarbetats en sammanställning över värdet å

de tillgångar, för vilka avsättning till värdeminskningskonto borde ske under

år 1944. Då emellertid enligt statens järnvägars redovisningsmetoder av
1

Beloppet har nu använts för nedskrivning av automobillinjernas goodwillvärde samt återlevererats

till statsverket.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 276.

19

skrivning skedde å de tillgångar som vore färdiga för användning vid ingången

av nästföregående år, omfattade sammanställningen endast tillgångsvärdena

per den 31 december 1942. Följande avskrivningskvoter hade tilllämpats.

Objekt

Husbyggnader, utom verkstäder, bostadshus, transformatorhus och garage

för billinjer..............................................

Verkstadsbyggnader ............................................

Bostadshus ....................................................

Av
skriv
ning
%
20
20
1-5
-

Räler och växlar med tillbehör:

Linjer med stark trafik ...........

Övriga linjer och alla sidospår .....

Broar m. m..........................

Bangårdsmaskinerier .................

Kollossningskranar och oljecisterner . ..

Växel- och signalsäkerhetsanläggningar

Telegraf- och telefonanläggningar .....

i.

25

1-5

10

25

50

30

30

Anläggningar för elektrisk tågdrift:

1) Överföringsledningar

a) Kopparledningar ........................................ 15

b) Övriga detaljer.......................................... 2 5

2) Kontaktledningar .......................................... 25

3) Husbyggnader ............................................ 20

4) Maskinella anordningar .................................... 5 0

5) Rullande materiel för ledningsrevision........................ 5 0

Rullande materiel:

Ånglok ...................................................... 3 0

Elektriska lok och motorvagnar................................ 4 0

övriga motorvagnar .......................................... 100

Rälsbussar .......... 15 0

Lokomotorer ................................................ 150

Person- och fångvagnar samt släpvagnar för rälsbussar............ 30

Postvagnar ................................................. 2 4 0

Resgodsvagnar .............................................. 30

Godsvagnar, slutna............................................ 25

» , öppna............................................ 2 0

Malmvagnar ................................................ 3 0

övriga specialvagnar .......................................... 3 0

Tågfärjelägen .............. 20

Sjöfartsmateriel ................................................ 30

Materiel m. m. för billinjer ............................... 20—25 0

Inventarier ................................................ 50, 100.

Enligt järnvägsstyrelsens beräkning skulle anskaffningsvärdet för i bruk

varande tillgångar vid ingången av år 1943 och de belopp som för samma

tillgångar, enligt av riksräkenskapsverket föreslagna grunder, till och med

år 1943 bort vara avskrivna uppgå till följande:

1 Numera höjda Ull 3 0, l-8 och l-8 %.

1 Numera höjd till 6 %.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Majlis proposition nr 276.

Anskaffningskostnad

d.

>/i 1943

kronor

Beräknad avskrivning

t. o. m. år 1943

kronor

Bana och byggnader ..................

Rullande materiel ....................

Inventarier ..........................

Tågfärjor med färjelägen ..............

Anläggningar och materiel för automobil
-

825 964 000

513 054 000

23 331 000

10 422 000

338 112 000

272 068 000

16 674 000

n noQ ann

7 998 000

trafik

19 466 000

12 263 000

Summa 1 392 237 000

647 115 000

Kompletteringen av tillgångsvärdena till utgången av år 1943 väntades bliva

avslutad före den 30 juni 1944. Enligt en inom järnvägsstyrelsen gjord mycket

preliminär beräkning skulle emellertid under år 1943 tillkommande värden

vara cirka 150 miljoner kronor —- fördelade å samtliga tillgångsgrupper

— samt vid utgången av samma år redovisade markvärden m. m. vara

cirka 675 miljoner kronor, varav 4,0 miljoner kronor avsåge automobillinjerna

och återstoden bananläggningar med tillhörande markvärden. Anskaffningsvärdena

för de under nämnda rubriker redovisade tillgångarna skulle

sålunda per den 31 december 1943 vara omkring 2 217 miljoner kronor, eller

cirka 320 miljoner kronor högre än de i bokföringen redovisade. En korrigering

av tillgångsvärdena med dessa belopp skulle medföra en motsvarande

korrigering av värdeminskningskontot.

Det till förnyelsefond för särskilda tillgångar avsatta beloppet (74 + 1 =)

75 miljoner kronor, borde höjas till 647 miljoner kronor. De för ökad förslitning

och höjda anskaffningskostnader under krigsåren gjorda, ej specificerade

extra avsättningarna å hittills 54 miljoner kronor borde därvid fortfarande

redovisas för sig. Det behövliga värdeminskningskontot skulle alltså

per den 30 juni 1944 — bortsett från de korrigeringar som bliva en följd

av under tiden 1 januari—30 juni redovisade avsättningar till förnyelsefond

— bliva (i avrundade tal):

De disponibla avskrivningsmedlen syntes alltså överstiga det faktiska avskrivningsbehovet

med (826 + 320 — 701 =) 445 miljoner kronor.

Vid samråd med riksräkenskapsverket hade från järnvägsstyrelsens sida

ifrågasatts, att detta belopp tills vidare skulle reserveras å ett regleringskonto

för att eventuellt användas för reglering av vissa aktuella men ännu icke

helt utredda avskrivningsbehov.

Riksräkenskapsverket framhåller härom följande:

I sitt utlåtande i anledning av riksräkenskapsverkets förslag till omläggning

av kapitalbudgeten hade järnvägsstyrelsen bland annat föreslagit, att

den faktiskt upplupna pensionsskulden skulle redovisas med sitt matematiskt

riktiga värde. Pensionsfonderna, som nu redovisas med cirka 187 miljoner kronor,

skulle i så fall behöva ökas med minst 400 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket

ansåg sig emellertid böra avstyrka ytterligare ökning av affärsverkens

pensionsfonder. Chefen för finansdepartementet förklarade sig vid

anmälan av dessa frågor i årets statsverksproposition icke beredd taga ställning

till förslagga att avsättning till pensionsfonderna vid affärsverken skulle

försvinna. Sedermera har enligt vad riksräkenskapsverket erfarit detta spörs
-

Kronor

för normal avskrivning

»■ extra »

647 115 000

54 249 000

eller tillsammans 701 364 000.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276-

21

mål ytterligare behandlats inom finansdepartementet, varvid förutsatts nedskrivning

av affärsverkslondernas kapital med belopp svarande helt eller

delvis mot den redan upplupna pensionsförpliktelsen. Därigenom skulle undvikas,

att framtida räntabiliteten försämrades genom stigande pensionsutgifter.

Då en sådan avskrivning icke kan knytas till bestämda tillgångsobjekt,

måste den leda till att de till pensionsfonder avsatta beloppen bibehållas å

affärsverksfondernas skuldsida.

Då de i statens järnvägar tidigare investerade skatte- och överskottsmedlen

vid 1938 års kapitalreglering överfördes till värdeminskningskon to, skedde

detta i avsikt att i riksbokföringen nedskriva statens järnvägars kapital till en

nivå, som ansågs kunna för framtiden förräntas. I nuvarande krisläge har

trafikintensiteten vid järnvägarna ökats i sådan grad, att avkastningen kommit

att överstiga 10 procent å det icke avskrivna kapitalet. Man torde emellertid

böra räkna med att järnvägarnas avkastning efter kriget på nytt kommer

att nedgå. Något återtagande av hittills gjorda avskrivningar bör därför icke

komma i fråga. Att den hittills gjorda avskrivningen överstiger vad som

enligt av järnvägsstyrelsen och riksräkenskapsverket förordade principer för

de individuella tillgångsobjekten bort vara avsatt till värdeminskningskonto,

beror alltså på att det med hänsyn till järnvägarnas normala förräntning varit

nödvändigt att även göra ytterligare kollektiva avskrivningar för icke räntebärande

anläggningar (hänförliga till tidigare skattemedelsfinansiering). Det

på grund härav å värdeminskningskontot kvarstående ovan omnämnda överskottet

å cirka 445 miljoner kronor skulle även kunna reserveras för sådan avskrivning

för täckande av framtida pensionsutgifter, som i det föregående

diskuterats.

Med utgångspunkt från dessa resonemang kan riksräkenskapsverket såtillvida

tillmötesgå järnvägsstyrelsens förslag angående pensionsfonderna, att

viss del av det nuvarande värdeminskningskontot skall anses avse avskrivning

med hänsyn till framtida pensionsutgifter. Riksräkenskapsverket, som i det

följande återkommer till delta spörsmål, föreslår, att det härför disponibla

beloppet å 445 miljoner kronor tills vidare reserveras å särskilt regleringskonto.

Riksräkenskapsverket föreslår vidare att kontorsinventarier samt automobiler,

som icke tillhöra automobillinjerna, helt avskrivas, vartill erfordras ytterligare

korrigering med 626 000 kronor. Något behov av särskilda medel för

ytterligare avskrivning av luftskyddsanordningar erfordras icke.

Med utgångspunkt från vad nu föreslagits skulle värdeminskningskontot

per den 1 januari 1944 redovisas på följande sätt:

Kronor

Bana och byggnader...................................... 338 112 000

Rullande materiel ........................................ 272 068 000

Inventarier ............................................. 17 300 000

Tågfärjor med färjelägen.................................. 7 998 000

Automobillinjerna ....................................... 12 263 000

Extra avskrivning (kollektiv) ....................... 54 249 000

Summa 701 990 000

Enligt järnvägsstyrelsens förslag skulle normal avsättning till värdeminskningskonto

under år 1944 uppgå till 33 192 000 kronor. Med hänsyn till den

ökning som kunde uppkomma under första halvåret 1945 borde motsvarande

belopp för budgetåret 1944/45 beräknas till 34 000 000 kronor, eller samma

belopp sorn beräknats i investeringsstaten.

Därtill komme extra avsättning. Enligt de regler som ovan förordats för

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 276-

telegrafverket skulle — med hänsyn tagen jämväl till den vid nuvarande trafik

onormalt starka förslitningen av rullande materiel och Täler — erfordras

omkring 26 000 000 kronor eller samma belopp som järnvägsstyrelsen beräknat

i extra avsättning för innevarande budgetår. Riksräkenskapsverket förutsatte

härvid, att järnvägsstyrelsen under nästkommande budgetår skulle

inkomma med specificerade förslag angående behovet av extra avsättning till

värdeminskningskonto.

I anslutning till vad sålunda anförts förordade riksräkenskapsverket beträffande

statens järnvägar,

att förnyelsefonden och värdeminskningskontot från och med den 1 juli

1944 sammanfördes till ett konto (värdeminskningskonto),

att värdeminskningskontot därvid redovisades med ovan angivna belopp,

korrigerade med hänsyn till under tiden 1 .januari—30 juni 1944 gjorda avsättningar,

att tillgångsvärdena samtidigt därmed korrigerades i enlighet med ovan

angivna principer samt med utgångspunkt från av järnvägsstyrelsen angivna

värden,

att det ovan angivna icke särskilt specificerade beloppet å cirka 445 miljoner

kronor tills vidare redovisades å särskilt regleringskonto,

att avskrivningskvoterna oförändrade fastställdes i enlighet med järnvägsstyrelsens

tablå

samt att avsättning till värdeminskningskonto för budgetåret 1944/45 beräknades

till (34 000 000 + 26 000 000 =) 60 000 000 kronor.

Statens vattenfallsvcrk.

Då vattenfallsstyrelsens förnyelsefondsredovisning från början upplagts och

tillämpats efter rationella grunder syntes några korrigeringar av anläggningsvärdena

överhuvud taget icke vara erforderliga.

Beträffande den extra avsättning till värdeminskningskonto, som vattenfallsstyrelsen

funnit påkallad under nuvarande förhållanden, framhåller riksräkenskapsverket

att denna bör beräknas enligt samma principer som föreslagits

för telegrafverket och statens järnvägar. Vattenfallsstyrelsen har med

särskild hänsyn till avkastningsprocenten för ändamålet beräknat 5 000 000

kronor, varigenom avsättningen till värdeminskningskonto för budgetåret

1944/45 skulle böra beräknas till 19 740 000 kronor. Vid tillämpning av de

för telegrafverket och statens järnvägar föreslagna principerna för extra

avsättning skulle emellertid för nästa budgetår erfordras ytterligare 2 å 3

miljoner kronor, varför riksräkenskapsverket förordar, att avsättningen till

värdeminskningskonto för budgetåret 1944/45 beräknas till i runt tal 22 000 000

kronor.

Riksräkenskapsverket förordar vidare, att statens vattenfallsverks förnyelsefonder

och värdeminskningskonton från och med den 1 juli 1944 sammanföras

till ett konto (värdeminskningskonto).

I fasta luftskyddsanordningar hade t. o. m. den 29 februari 1944 vid vattenfallsverken

investerats 6,96 milj. kronor, vilka avskrivas på 10 år. Beträffande

denna avskrivning har riksräkenskapsverket hänvisat till vad nyss

anförts örn telegrafverket.

Domänverket.

Enligt riksräkenskapsverkets uppfattning kunde ifrågasättas örn icke domänverkets

byggnader — utom jordbrukets ekonomibyggnader — borde

upptagas a domänfonden med sitt anskaffningsvärde samt avskrivas genom

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 276-

avsättning till värdeminskningskonto i stället för att såsom hittills omedelbart

avskrivas med driftmedel. Riksräkenskapsverket förordar att detta

spörsmål upptages till förnyad omprövning.

Försvarets fabriksverk.

Avsättning till värdeminskningskonto har för budgetåret 1944/45 beräknats

till 000 000 kronor. Pensionsfondens ökning kunde för nästa budgetår

beräknas till 900 000 kronor.

Statens reproduktionsanstali.

Riksräkenskapsverket har i detta sammanhang icke funnit anledning föreslå

några ändringar med avseende å tillgångsvärden och avskrivningskvoter

för reproduktionsanstalten.

Vissa gemensamma spörsmål.

I det föregående hade för statens järnvägar ifrågasatts, att vissa för avskrivningsändamål

avsatta belopp skulle hänföras till särskild avskrivning,

avsedd att möta hela risken för en framtida försämring av räntabiliteten

på grund av stigande pensionsutgifter. Förutsättningar för genomförande av

en liknande engångsåtgärd vid övriga här ovan berörda verk saknas.

En konsekvent tillämpning av den tankegång, för vilken riksräkenskapsverket

därvid redogjort, skulle enligt vad inom finansdepartementet gjorda

undersökningar givit vid handen, leda till krav pa årliga avsättningar för en

sådan avskrivning, som beredde full täckning för pensionsåtagandena, kapitaliserade

efter rent försäkringstekniska grunder. Avsättningen skulle därvid

tydligen bli densamma som vid en fullständig pensionsfondering. Det kunde

ifrågasättas, huruvida tillräckliga skäl förelåge för en så långt driven utjämning

av vinstresultaten som detta skulle medföra. Affärsverkens rörelse vöre

för övrigt knappast av en typ, vid vilken en strängt försäkringsteknisk utjämning

av räntabiliteten vore indicerad. Alternativt — och i nära anslutning

till nuvarande praxis —• kunde därför hävdas, att avsättningen borde

omfatta endast tjänstinnehavarnas egna bidrag till pensioneringen, alltså

pensionsavgifter och pensionsavdrag. En så utformad avsättning med åtföljande

avskrivning skulle innebära en räntabilitetsutjämning i den utsträckning

pensioneringen vöre av försäkringsnatur. Örn kravet på kapitalavskrivning

med hänsyn till framtida pensionsbelastning accepterades, representerade

en lösning efter senast angivna principer en minimilinje. Det först

angivna alternativet angåve maximilinjen. Någon kompromisslösning syntes

icke böra ifrågakomma.

Beträffande dessa förslag ville riksräkenskapsverket framhålla, att en

tillämpning av den angivna minimilinjen icke skulle medföra annan förändring

av affärsverkens balanskonton, än att de hittillsvarande pensionsfonderna

crhölle annan benämning samt att de redovisade beloppen möjligen

behövde i någon mån korrigeras. Tillämpning av maximilinjen däremot

skulle medföra en mera väsentlig korrigering av kapitalredovisningen.

En betydande principiell skillnad skulle dock i båda lallen uppkomma såtillvida,

att de för ändamålet avsatta medlen icke kunde stiga till högre belopp

än som svarade mot de å fonderna redovisade tillgångarnas värden

Detta innebure exempelvis, all förslaget måste anses i viss man sakna aktualitet

för postverkets vidkommande.

Särskilt vid statens järnvägar och statens vattenfallsvcrk vore däremot

korrekta pensionskostnadsberäkningar av betydelse, bland annat vid laxesättningen.

Järnvägsstyrelsen och vattenfallsstyrelsen hade också vid sam
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 276-

råd i detta ärende hävdat, att del vore till fördel om pensionsfonderna och

avsättningarna till dessa även i bokföringen bleve korrekt redovisade. Ur

dessa synpunkter torde den här omnämnda maximilinjen förordas. Minimilinjen

däremot skulle varken ur dessa synpunkter eller med hänsyn till den

framtida räntabiliteten vara tillfredsställande.

Riksräkenskapsverket anser därför, att valet närmast stöde mellan att

antingen tillämpa den här förordade maximilinjen för de verks vidkommande,

där detta kunde vara av praktisk betydelse, och i övrigt upphöra

med avsättning till pensionsfonder eller ock vid samtliga berörda verk upphöra

med sådan avsättning. Den ovan diskuterade minimilinjen vöre närmast

alt anse som en kompromiss mellan dessa båda alternativ, vars praktiska

värde endast läge däri, att pensionsavdragen icke påverkade resultatberäkningen.

På den tid som stått riksräkenskapsverket till buds för fullföljande

av nu ifrågavarande uppdrag hade ämbetsverket emellertid icke

haft möjlighet att närmare undersöka konsekvenserna av dessa alternativa

förslag. En sådan undersökning måste bli relativt tidsödande. Ämbetsverket

hade följaktligen —- i avvaktan på fortsatta undersökningar rörande avsättningarna

till pensionsfonderna — icke funnit anledning att nu förorda

någon ändring med avseende å de i investeringsstatema uppförda posterna

»Övriga kapitalmedel».

Vid en eventuell tillämpning av maximilinjen eller minimilinjen borde

man vidare överväga, örn verken själva skola redovisa pensionsfonder och

omhänderhava pensionsutbetalningarna eller om dessa bestyr skola överlämnas

till annan för ändamålet mera lämpad statsinstitution. De resultat

som man velat vinna genom årlig pensionsavsättning kunde nämligen lika

väl uppnås genom en årlig pensionspremie till en utomstående pensionsanstalt.

Särskilt vid enskilda affärsföretag tillämpades numera sådana pensionsavsättningar

i stor utsträckning. För de statliga företagen borde det därvid

vara utslagsgivande om deras personalkår vore av sådan storlek, att det

kunde vara ekonomiskt fördelaktigt för dem att själva redovisa pensionsfonder

och omhänderhava pensionsutbetalningarna. För de mindre verken, försvarets

fabriksstyrelse och statens reproduktionsanstalt, vöre detta sannolikt

icke fallet.

Riksräkenskapsverket och försvarets fabriksstyrelse föreslogo därför i gemensam

underdånig skrivelse den 9 december 1943 rörande försvarets

fabriksfond, att detta verk skulle årligen betala en efter försäkringstekniska

grunder beräknad pensionspremie till statskontoret respektive statens pensionsanstalt,

vilka myndigheter därefter skulle svara för pensionskostnaderna.

Premien skulle av dessa verk icke fonderas utan behandlas såsom

inkomst.

Med tillämpning av ett sådant förslag skulle vederbörande affärsverksfonds

redovisning bliva fullt korrekt, samtidigt som de med fondering av

medel för pensionsändamål förenade olägenheterna kunde undvikas. Såsom

framginge av proposition nr 75 till innevarande års riksdag, hade vederbörande

departementschef i avvaktan på lösningen av frågan örn avsättning

till pensionsfonderna vid affärsverken uttalat, att vid fabriksverket tills vidare

skulle tillämpas samma regler i fråga örn sättet för bestridande av

pensionskostnader som vid övriga affärsdrivande verk, vilket icke skulle

hindra att pensionsärendenas handläggning anförtroddes statskontoret och

pensionsanstalten. De vid affärsverken nu tillämpade reglerna vore emellertid

icke enhetliga. Fabriksstyrelsen hade därför efter samråd med riksräkenskapsverket

i sin förut omnämnda underdåniga skrivelse den 14 april

1944 förordat fullständig pensionsavsättning för fabriksverket, vilket alltså

skulle motsvara den ovan förordade maximilinjen.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 276-

25

Sedan riksdagen i princip godkänt det i årets statsverksproposition fram- Departementslagda

förslaget till ändrad utformning av kapitalbudgeten m. m., återstår i cA«/endetta

sammanhang att taga slutlig ställning till frågan om pensionsfondsavsättningarna

vid affärsverken, att bestämma vissa beteckningar å kapitalbudgeten

ävensom att fastställa investeringsplan och investeringsstaler för

respektive fonder.

I sin utredning angående kapitalbudgetens utformning föreslog riksräkenskapsverket,

att fortsatt fondering av pensionsmedel vid affärsverken ej skulle

äga rum. Jag var icke beredd att i statsverkspropositionen taga ställning till

förslaget utan ansåg att frågan, huruvida nuvarande avsättning av pensionsmedel

vid affärsverken skulle försvinna, krävde ytterligare övervägande. I

förslaget till investeringsstater för de olika kapitalfonderna räknades därför

preliminärt med fortsatta pensionsavsättningar enligt hittills tillämpade

grunder.

Till ifrågavarande fonder avsättas för närvarande dels från vederbörande

driftkostnadsstater belopp motsvarande pensionsavdrag och pensionsavgifter,

dels räntor å respektive pensionsfonder. Därutöver erhålla pensionsfonderna

från verkens driftkostnadsstater bidrag till pensionskostnaderna så bestämda,

att fondernas egna bidrag till dessa begränsas till vad fonderna enligt försäkringstekniska

grunder med hänsyn till medelstillgång och avsättningar

böra bära. Ur affärsmässig synpunkt torde allmänt kunna sägas, att avsättningarna

av pensionsavdrag och pensionsavgifter ha tvenne funktioner att

fylla. Genom avsättningarna elimineras det tillskott av kapitalmedel till vinstresultatet

som eljest skulle uppstå genom att de anställdas bidrag till pensioneringen

avdragas från lönen. Vidare möjliggöra avsättningarna uppbyggandet

av kapitalreserver, som leda till en utjämning i tiden av den belastning

som pensionskostnaderna medföra. Samma resultat kan alternativt — och

på ett enklare sätt — nås genom att avsättningarna disponeras för avskrivning

av affärsverksfondernas kapitalvärde med hänsyn till framtida belastning

för pensionsutgifter.

Såsom riksräkenskapsverket närmare utvecklat kan frågan om behandlingen

av pensionsavdragen etc. lösas enligt tre olika alternativ, nämligen genom

att avsättningen till pensionsfonderna helt upphör, genom att fondering

sker efter försäkringsmatematiska grunder respektive genom en avsättning

begränsad till endast tjänsteinnehavarens egna bidrag till pensioneringen,

alltså pensionsavdrag och pensionsavgifter. Riksräkenskapsverket har avvisat

tanken på den sistnämnda mellanlinjen — som emellertid motsvarar vad som

nu tillämpas — samt påvisat, att en avsättning efter försäkringsmatematiska

grunder med dess möjligheter till fullt korrekt redovisning visserligen skulle

kunna vara motiverad särskilt vid statens järnvägar och statens vattenfallsverk

men däremot saknar aktualitet för exempelvis postverkets vidkommande.

Avsättningarna förutsättas under alla förhållanden disponerade för avskrivning

å fondernas kapitalvärden.

Frågan örn pensionskostnadernas behandling spelar otvivelaktigt en större

roll för statens järnvägar än för övriga affärsdrivande verk. Såsom i det

föregående påvisats föreligger emellertid enligt riksräkenskapsverkets heräk
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Majlis proposition nr 276.

ningar inom statens järnvägar ett överskott av 445 milj. kronor avskrivningsmedel

utöver det föreliggande faktiska avskrivningsbehovet. Såsom riksräkenskapsverket

framhållit motsvarar detta belopp den kollektivavskrivning

som verkställts med anlitande av i icke räntebärande bananläggningar tidigare

investerade skattemedel.

Med hänsyn till vad nu anförts och i betraktande av att statens järnvägar

kontinuerligt verkställer relativt stora avskrivningar, vilkas lämpliga storlek

är en ren omdömesfråga, synes en matematiskt exakt avsättning av pensionsmedel

vid statsjärnvägarna vara av föga betydelse för en riktig vinstberäkning

och avskrivning. Avsättningarna av pensionsmedel skulle bliva

av mycket ringa omfattning redan i förhållande till den osäkerhetsmarginal,

som förefinnes beträffande de årliga avskrivningarna. Av dessa skäl anser

jag anledning icke föreligga att för statens järnvägars del i fortsättningen upprätthålla

särskild avsättning av pensionsmedel. Ännu mindre föreligger anledning

till dylik avsättning vid de övriga affärsdrivande verken.

Efter de beräkningar som verkställts och den ytterligare utredning i övrigt

som förebragts är jag sålunda numera beredd att tillstyrka i-iksräkenskapsverkets

ursprungliga förslag, att den särskilda avsättningen av pensionsmedel

vid affärsverken skall helt upphöra.

Därest hittillsvarande avsättning av pensionsmedel slopas, synes detta

böra föranleda, att man i stället vid de årliga avskrivningarna tar viss hänsyn

till de framtida pensionskostnaderna. Detta förutsätter, att man utöver

den för bestämda objekt eller objektgrupper erforderliga avskrivningen medgiver

någon ytterligare kollektiv avskrivning av investerade kapitalmedel av

den art som representeras av nyssnämnda avskrivning vid statens järnvägar

å 445 miljoner kronor. Förfarandet är av praktisk betydelse endast vid räntabilitetsberäkningen.

Vid den inbetalning av pensionsfondsmedel till riksgäldsfonden,

som skall ske vid förnyelsefondsbokföringens redan beslutade omläggning,

bör inbetalningen analogivis tillgodoräknas respektive affärsverksfonder

och kollektiv avskrivning ske med motsvarande belopp. På samma sätt bör

förfaras med i rörelsen eventuellt investerade pensionsmedel.

Det sålunda framlagda förslaget att slopa pensionsavsättningarna påverkar

beräkningarna av inkomstposterna på affärsverkens investeringsstater.

För postverkets del kan posten övriga kapitalmedel utgå utan ändring av

avskrivningsposten. För de övriga affärsverken böra däremot de belopp, vilka

beräknats för pensionsfondsavsättning, i stället disponeras för kollektiv

avskrivning. Detta innebär, att för telegrafverket och statens järnvägar hela

det tidigare under övriga kapitalmedel beräknade beloppet bör överföras till

Avskrivningsmedel inom fonden. För vattenfallsverkets del bör ett belopp av

900 000 kronor överföras, medan 60 000 kronor, avseende amortering av lån,

böra kvarstå å inkomstposten övriga kapitalmedel. Ett följande år bör frågan

om avskrivningarnas lämpliga storlek med stöd av från affärsverken

infordrade förslag upptagas till direkt bedömning från här förordade nya

utgångspunkter.

Vid förfrågan under hand ha cheferna för järnvägsstyrelsen, telegrafstyrelsen

och vattenfallsstyrelsen lämnat här framlagda förslag utan erinran,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276■ 27

medan däremot chefen för generalpoststyrelsen ansett frågan kräva ytterligare

utredning.

Enligt riksdagens mening talade övervägande skäl för att den nuvarande

terminologien med riksstaten såsom sammanfattande begrepp för driftbudgeten

och kapitalbudgeten bibehölles. Om så skedde, borde emellertid kapitalbudgeten

såsom en av riksstatens bägge huvuddelar alltjämt omfatta en

inkomstsida och en utgiftssida. Å utgiftssidan borde därvid uppföras de nettoinvesteringar

som enligt de fastställda investeringsstaterna svara mot de beslutade

bruttoinvesteringarna samt å inkomstsidan en balanspost motsvarande

summan av nettoinvesteringarna. Såsom gemensam huvudrubrik å utgiftssidan

ifrågasatte riksdagen termen kapitalinvestering. Eftersom kapitalbudgeten

å riksstaten kommer att redovisa endast den statliga nettoinvesteringen,

synes mig emellertid ifrågavarande term mindre adekvat. Den användes

nämligen i övrigt i anslagsspecifikationerna till kapitalbudgeten såsom

sammanfattande beteckning för bruttoinvesteringarna. Någon huvudrubrik

för kapitalbudgetens utgiftssida i riksstaten synes emellertid överhuvud

icke vara erforderlig. Däremot är det av praktiska skäl lämpligt att

fastställa en sammanfattande benämning för de å denna redovisade investeringsbemyndigandena

som antyder dess särskilda karaktär av översikt över

de planerade nyinvesteringarna. Såsom sådan benämning förordar jag termen

investeringsplan. Som investeringsplanens slutsumma bör utvisa den kalkylerade

nettoinvesteringen, måste till den hänföras även en avdragspost för

återbetalda kapitalmedel, vilka icke äro hänförliga till särskild investeringsstat.

Den mot den sålunda utformade investeringsplanens i riksstaten redovisade

slutsumma svarande inkomsttiteln torde böra erhålla beteckningen lånemedel.

Den sålunda förordade utformningen av kapitalbudgeten framgår av

bilaga B till detta protokoll, i vilken införts nu beräknade investeringsbemyndiganden.

Vad slutligen gäller frågan örn beräkningen av investeringsplan och investeringsstater

för nästa budgetår, synes riksräkenskapsverkets i samarbete

med de affärsdrivande verken utformade förslag kunna läggas till grund folden

slutliga beräkningen med de modifikationer som följa av vad jag nyss

anfört angående pensionsavsättningarna. Det preliminära förslaget i statsverkspropositionen

bör i övrigt justeras med hänsyn till de förändringar av

kapitalinvesteringarna under nästa budgetår och avskrivningarna å dessa,

som beslutats eller föreslagits under riksdagens lopp.

En sammanfattning av de beslutade eller föreslagna investeringarna under

olika kapitalfonder ger följande resultat.

b Statens affärsverksfonder:

Postverkets fond ......................... 10 926 000

Telegrafverkets fond...................... 62 365 000

Statens järnvägars fond................... 154 481 300

Statens vatten fallsverks fond............... 39 850 000

Domänverkets fond....................... 50 000 oliv 672 300

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 276.

II. Luftfartsf onden........................................ 3 925 000

III. Statens allmänna fastighetsfond ........................ 10 428 500

IV. Försvarets fonder:

Försvarsväsendets fastighetsfond .......... 74 896 000

Försvarets bostadsanskaffningsfond........ 250 000

Försvarets fabriksfond.................... 7 578 000 82 724 000

V. Statens utlåningsfonder ................................ 47 795 000

VI. Fonden för låneunderstöd.............................. 125 495 000

VII. Fonden för förlag till statsverket........................ 106 265 000

VIII. Diverse kapitalfonder .................................. 56 000

Summa 644 360 800

De medel som stå till förfogande för investeringarnas genomförande uppgå

till följande belopp.

I. Statens affärsverksfonder:

Postverkets fond .......................... 2 150 000

Telegrafverkets fond ...................... 39 500 100

Statens järnvägars fond.................... 73 765 600

Statens vattenfallsverks fond................ 23 610 000

Domänverkets fond........................ 100 139 025 900

II. Luftfartsfonden........................................ 3 575 100

III. Statens allmänna fastighetsfond ........................ 7 639 500

IV. Försvarets fonder:

Försvarsväsendets fastighetsfond............ 39 863 100

Försvarets bostadsanskaffningsfond......... 100

Försvarets fabriksfond..................... 1500100 41363 300

V. Statens utlåningsfonder ................................ 10 058 000

VI. Fonden för låneunderstöd.............................. 13 149 100

VII. Fonden för förlag till statsverket........................ 100

VIII. Diverse kapitalfonder.................................. 55 900

Säger 214 866 900

Kapitalåterbetalning.................................... 3 300 000

Summa 218 166 900

Med ledning av dessa uppgifter kunna investeringsbemyndigandena beräknas

till de belopp som framgå av följande

Förslag till investeringsplan för budgetåret 1944/45.

I. Statens affärsverksfonder:

Postverkets fond .......................... 8 775 900

Telegrafverkets fond....................... 22 864 900

Statens järnvägars fond.................... 80 715 700

Statens vattenfallsverks fond................ 16 240 000

Domänverkets fond........................ 49 900 128 646 400

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276. 29

II. Luftfartsfonden........................................ 349 900

III. Statens allmänna fastighetsfond......................... 2 789 000

IV. Försvarets fonder:

Försvarsväsendets fastighetsfond............ 35 032 900

Försvarets bostadsanskaffningsfond......... 249 900

Försvarets fabriksfond .................... 6 077 900 41 360 700

V. Statens utlåningsfonder................................. 37 737 000

VI. Fonden för låneunderstöd.............................. 112 345 900

VII. Fonden för förlag till statsverket........................ 106 264 900

VIII. Diverse kapitalfonder .................................. 100

Säger 429 493 900

Avgår kapitalåterbetalning.............................. 3 300 000

Summa 426 193 900

Stater innefattande specifikation till de sålunda angivna bemyndigandena

torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende såsom bihang.

Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att, med beaktande av de ändringar som må påkallas av

riksdagens beslut angående avskrivnings- och investeringsanslag

efter denna dag, fastställa investeringsplanen för budgetåret

1944/45 jämte därtill fogade stater i enlighet med här

framlagda förslag samt

att i riksstaten för nämnda budgetår å kapitalbudgeten

upptaga en mot investeringsplanen svarande inkomsttitel sålunda
Kronor
Lånemedel

...................‘........... 426 193 900.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda under punkterna I—III, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt förordnar Hans

Majit Konungen att proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Rolf Arfwedson.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 276-

I. Statens affärsverksfonder.

Postverkets fond.

Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag.

fonden................ 2 150 000

Övriga kapitalmedel...... 100

Investeringsbemyndigande. 8 775 900

10 926 000

Telegrafverkets fond.

Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag.

fonden................ 39 500 000

Övriga kapitalmedel...... 100

Investeringsbemyndigande. 22 864 900

62 365 000

Statens järnvägars fond.

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag.

riksstaten............. 8 765 500

Avskrivningsmedel inom

fonden................ 65 000 000

Övriga kapitalmedel...... 100

Investeringsbemyndigande. 80 715 700

154 481 300

Statens vattenfallsverks fond.

Avskrivningsmedel från

riksstaten.............

Avskrivningsmedel inom

fonden ................

Övriga kapitalmedel......

Investeringsbemyndigande.

Summa investeringsanslag

650 000

22 908 000

60 000

16 240 000

39 850 000

Övriga kapitalmedel......

Investeringsbemyndigande.

Domänverkets fond.

100 Summa investeringsanslag

49 900

50 000

II. Luftfartsfonden.

Avskrivningsmedel från

riksstaten.............

Övriga kapitalmedel......

Investeringsbemyndigande.

Summa investeringsanslag

3 575 000

100

349 900

Bihang.

10 926 000

10 926 000

62 365 000

62 365 000

154 481 300

154 481 300

39 850 000

39 850 000

50 000

50 00Ö

3 925 000

3 925 000

3 925 000

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

31

lil. Statens allmänna fastighetsfond.

Avskrivningsmedel från

riksstaten.............

Avskrivningsmedel inom

fonden ................

Övriga kapitalmedel......

Investeringsbemyndigande.

Summa investeringsanslag.

4 186 400

3 453 000

100

2 789 000

10 428 500

10 428 500

10 428 500

IV. Försvarets fonder.

Försvarsväsendets fastighet sfond.

Avskrivningsmedel från

riksstaten............. 31 464 000

Avskrivningsmedel inom

fonden................ 2 719 000

Bidrag från diversemedels

fond.................. 5 680 000

Övriga kapitalmedel...... 100

Investeringsbemyndigande. 35 032 900

74 896 000

Summa investeringsanslag. 74 896 000

74 896 000

Försvarets bostadsanskaffningsfond.

Övriga kapitalmedel...... 100 Summa investeringsanslag. 250 000

Investeringsbemyndigande. 249 900

250 000 250 000

Försvarets fabriksfond.

Avskrivningsmedel inom

fonden ................

Övriga kapitalmedel......

Investeringsbemyndigande.

Summa investeringsanslag.

1 500 000

100

6 077 900

7 578 000

7 578 000

7 578 000

V. Statens utlåningsfonder.

Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer.

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag. 30 000 000

riksstaten............. 8 340 000

Investeringsbemyndigande. 21 660 000

30 000 000 30 000 000

Lånefonden för främjande av bostadsbyggande p& landsbygden.

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag. 2 700 000

riksstaten............. 580 500

Investeringsbemyndigande. 2 119 500

2 700 000

2 700 000

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kunni. Maj.ts proposition nr 276.

Statens bosättningslånefond.

Investeringsbemyndigande. 5 500 000 Investeringsanslag .

Lufttartslånefonden.

Investeringsbemyndigande. 5 000 000 Investeringsanslag.,

Statens lånefond för universitetsstudier.

Avskrivningsmedel

riksstaten......

från

Investeringsanslag

....... 450 000

Lånefonden för inköp av ädla avelsston.

Avskrivningsmedel

riksstaten.....

från

Investeringsanslag

150 000

Lånefonden för inköp av avelshingstar av ardennerras.

Avskrivningsmedel

riksstaten.....

från

Investeringsanslag

175 000

Statens kalkbrukslånefond.

Investeringsbemyndigande. 100 000 Investeringsanslag

Frukt- och potatislagerhusfonden.

Avskrivningsmedel från

riksstaten............. 90 000

Investeringsbemyndigande. 410 000

Summa investeringsanslag.

500 000

Spannmålslagerhusfonden.

Avskrivningsmedel från

riksstaten.............

Investeringsbemyndigande.

Avskrivningsmedel från

riksstaten.............

Investeringsbemyndigande.

Investeringsbemyndigande.

72 500

427 500

Summa investeringsanslag.

500 000

Egnähemslånefonden.

Summa investeringsanslag .

200 000

1 800 000

2 000 000

Hemslöjdslånefonden.

720 000 Investeringsanslag

VI. Fonden för låneunderstöd.

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag.

riksstaten.............. 13 149 000

Övriga kapitalmedel...... 100

Investeringsbemyndigande. 112 345 900

5 500 000

5 000 000

450 000

150 000

175 000

100 000

500 000

500 000

500 000

500 000

2 000 000

2 000 000

720 000

125 495 000

125 495 000

125 495 000

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

33

VII. Fonden för förlag till statsverket.

Övriga kapitalmedel...... 100 Summa investeringsanslag.

Investeringsbemyndigande. 106 264 900

106 265 000

VIII. Diverse kapitalfonder.

Statens reprodulitionsanstalts tond.

Avskrivningsmedel inom

''fonden................

Övriga kapitalmedel......

Investeringsbemyndigande.

55 800

100

100

56 000

Summa investeringsanslag.

106 265 000

106 265 000

56 000

56 000

Whanr) till riksdagens protokoll 19H. i sami. Nr 276.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr

Driftbudgeten

Inkomster.

Statsverks-

Senare

Summa

propositionen

ändringar

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

A. Egentliga statsinkomster:

I. Skatter ..........................

2 537-6

+ ll-o

2 548-6

58-9

II. Uppbörd i statens verksamhet........

58-9

III. Bidrag från folkpensioneringsfonden . .

62-o

—

62-0

IV. Diverse inkomster..................

52-o

+ 1-5

53"5

Säger

2 710-5

4- 12''5

2 723-0

B. Inkomster av statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder............

279-0

+ 3’0

282-0

II. Riksbanksfonden ..................

10o

_

10-0

Ilo

III. Statens allmänna fastighetsfond......

Ilo

—

IV. Försvarets fonder ..................

17-7

— 1-5

162

V. Statens utlåningsfonder..............

18-i

—

I81

VI. Fonden för låneunderstöd ..........

7-7

_

7’7

VII. Fonden för statens aktier............

16-6

16 6

VIII. Statens pensionsfonder..............

35-2

—

352

IX. Diverse kapitalfonder ..............

0-6

4- 5-0

5-6

Säger

395-9

+ 6-5

402-4

Säger för inkomster å driftbudgeten

3 106-4

4- 19-0

3 125-4

i

Beräknat underskott d statsreglering en att av-

förås å statens budgetutjämningsfond ....

667-4

+ 618-8

1 286-2

Summa

3 773-8

+ 637-8

4 411-6

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

35

budgetåret 1944/45.

Bilaga A.

Utgifter.

Statsverks-

Senare

Summa

propositionen

ändringar

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

A. Egentliga statsutgifter:

I. Kungl, hov- och slottsstaten^ ......

1-8

—

1''8

II. Justitiedepartementet ..............

25’0

+

0‘2

25''2

III. Utrikesdepartementet ..............

11-7

+

o-i

11-8

IV. Försvarsdepartementet..............

793-0

+

0''8

793-8

V. Socialdepartementet................

508 i

+

54-8

562-9

VI. Kommunikationsdepartementet.......

133-6

*7*

3-4

137-0

VII. Finansdepartementet ...............

63-s

+

0-4

63-7

VIII. Ecklesiastikdepartementet...........

304-6

+

3-3

307-8

IX. Jordbruksdepartementet ............

235-0

+

14-o

249-0

X. Handelsdepartementet..............

29o

+

4-8

33-8

XI. Folkhushållningsdepartementet.......

190-4

-

1‘7

188-7

XII. Pensionsväsendet ..................

83-7

—

83-7

XIII. Oförutsedda utgifter ...............

lo

—

1’0

XIV. Riksdagen och dess verk m. m.....

8-x

—

8i

Säger

2 388-2

+

80i

2 468-3

B. Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Luftfartsfonden....................

1''2

—

1-2

II. Riksgäldsfonden....................

295 o

—

295-0

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalme-

61-1

+

10-7

71-8

delsförluster.....................

3-s

+

54-8

581

Säger

360-6

+

65-5

426 1

Säger för utgifter å driftbudgeten

2 748-s

+

1456

2 894-4

Allmän beredskapsstat I..................

—

+

342-2

342-2

Beredskapssiat för försvarsväsendet.........

1 025 o

+

O

Ö

LO

tH

1 175-0

Summa

3 773-8

+

637-8

4 411-6

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

Kapital

Kronor

426 193 900

Lånemedel

426 193 900

20 000 000

Beräknat ytterligare medelsbehov

446 193 900

Summa

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

37

Bilaga B.

budgeten.

II.

lil.

IV.

V.

VI.

VII.

VIII.

Statens affärsverksfonder:

Postverkets fond......................... 8 775 900

Telegrafverkets fond...................... 22 864 900

Statens järnvägars fond................... 80 715 700

Statens vattenfallsverks fond............... 16 240 000

Domänverkets fond....................... 49 900

Luftfartsfonden ...........................777.7777777

Statens allmänna fastighetsfond........................

Försvarets fonder:

Försvarsväsendets fastighetsfond............ 35 032 900

Försvarets bostadsanskaffningsfond.......... 249 900

Försvarets fabriksfond.................... 6 077 900

Statens utlåningsfonder ................ 777777777777

Fonden för låneunderstöd..............................

Fonden för förlag till statsverket.......................

Diverse kapitalfonder.................................

Kronor

Avgår kapitalåterbetalning

Säger

Beredskapssiat för försvarsväsendet

128 646 400

349 900

2 789 000

41 360 700

37 737 000

112 345 900

106 264 900

100

429 493 900

3 300 000

426 193 900

20 000 000

Summa 446 193 900

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

5 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (5)

5 kopplingar.

  1. Rskr. 1944:430 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag om anslag för budgetåret 19AA/45 till avskrivning av nga kapitalinvesteringar. s. 13 i texten
  2. Rskr. 1944:464 Skrivelse till Konungen angående statsregleringen för budgetåret 1944145. s. 12 i texten
  3. SU 1944:229 Memorial angående statsregleringen för budgetåret 1944/45. a1 i texten
  4. SU 1944:222 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts förslag örn anslag för budgetåret 1944/45 till avskrivning av nya kapitalinvesteringar. s. 6 i texten
  5. BevU 1944:47 Bevillningsutskottets betänkande nr 47 s. 1 i texten