Sök i Ratio Lex

Angående inrättande av försvarets forskningsanstalt

1944-10-20 · 80 sidor, varav 77 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 77 av 80 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1944:293, Angående inrättande av försvarets forskningsanstalt

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 293.

1

Nr 293.

Kungl. Majlis proposition till riksdagen angående inrättande

av försvarets forskningsanstalt; given Stockholms

slott den 20 oktober 1944.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 20 oktober 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Bagge, Domö, Ewerlöf, Bubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans-, ecklesiastik- och handelsdepartementen

anmäler chefen för försvarsdepartementet, statsrådet

Sköld, fråga örn inrättandet av försvarets forskningsanstalt och anför därvid

följande.

I. DEN MILITÄRTEKNISKA FORSKNINGENS UPPGIFTER.

Det behöver icke närmare utvecklas, hurusom det moderna kriget ställer

väsentligt ökade krav på ett rationellt tillvaratagande av vetenskapens och

teknikens rön för militära ändamål. Nya stridsmedel av olika slag ha, insatta

Silläng till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 293.

1989 ii

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 293.

i rätt tid och på rätt sätt, visat sig vara av stor betydelse vid militära avgöranden.

Den växelverkan, som alltid funnits mellan nya stridsmetoder och nya

stridsmedel, har alltmera visat sig vara en av de viktigaste omständigheterna

att beakta vid organiserandet av ett effektivt försvar. Särskilt ett litet land

har anledning uppmärksamma möjligheterna att genom anpassning av stridsmedlen

efter landets speciella förhållanden göra dess stridskrafter åtminstone

i vissa avseenden kvalitativt överlägsna en eventuell angripares.

Nya vapen kunna grunda sig på tekniska förbättringar eller utgöra nykonstruktioner,

i ena som i andra fallet baserade på redan kända principer, men

kunna även vara vapen av helt ny karaktär, där fysiska och kemiska metoder

och medel, som ej tidigare utnyttjats, komma till användning. Det senare

slaget av stridsmedel, i all synnerhet örn de leda till nya stridssätt och örn

de kunna hållas hemliga, är på grund av det därmed förenade överraskningsmomentet

av stor betydelse för krigföringen. Den snabbhet och rörlighet som

kännetecknar det moderna kriget gör, att insättandet av nya oförutsedda

stridsmedel kan få för motståndaren allvarliga, i vissa lägen kanske rentav

katastrofala följder.

Exempel på stridsmedel av nyssnämnda art äro de nu i bruk varande apparaterna

för radiolokalisering. Dessa apparater, som bygga på iakttagelser

rörande utsända radiovågors reflexion och som kommit till vidsträckt användning

under det nu pågående kriget, äro närmast avsedda att oberoende av

väderleks- och belysningsförhållanden kunna redan på mycket stort avstånd

röja annalkande flygplan och fartyg samt angiva riktning och avstånd till dem

ävensom deras fart. Bakom denna uppfinning, som utgör ett av de största

tekniska framstegen under de senare åren och som efter kriget torde komma

att få en vidsträckt användning även för civila ändamål, ligger ett målmedvetet

vetenskapligt arbete. Ett annat exempel på stridsmedel, som grunda sig på

principiellt nya metoder, äro de raketdrivna projektilerna, som på senaste tiden

tilldragit sig allt större uppmärksamhet, och det s. k. reaktionsflygplanet.

Exemplen på den vetenskapliga forskningens inflytande på krigföringen, i

stort som i smått, skulle kunna mångfaldigas. Även det i vårt land med begränsade

resurser bedrivna forskningsarbetet har i åtskilliga betydelsefulla

hänseenden givit resultat. Det ligger dock i sakens natur, att ett offentliggörande

av dessa i allmänhet bör undvikas.

Det har i diskussionen på förevarande område framhållits, att den naturvetenskapligt-tekniska

forskningen för militära ändamål kunde -—- örn ordet

forskning foges i vidsträckt betydelse — sägas ha en dubbel inriktning. Å

ena sidan skulle sålunda den tekniskt-industriella forskningen avse att tillfredsställa

produktionens forskningsbehov, d. v. s. att finna lämpliga råmaterial

och ersättningsprodukter, att så långt det är möjligt standardisera material

och materiel samt att utföra förbättringar och nykonstruktioner i samband

med framställning eller tillverkning av krigsmateriel. Även materialundersökning

och materialprovning ha därvid ansetts närmast vara att räkna

som led i denna verksamhet. Den tekniskt-industriella forskningen står givetvis

i intimt sammanhang med produktionen, och ett avsevärt inflytande på

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

densamma måste därför tillmätas industriens män. Vid denna forskning

kunna merkantila synpunkter ofta bliva utslagsgivande. Dess uppgift är till

stor del att söka lösa olika slag av försörjningsproblem i krig. Å andra sidan

har den naturvetenskapligt-militärtekniska forskningen såsom huvudmål att

nied utgångspunkt företrädesvis från fysiken och kemien söka sig fram till

måhända även principiellt nya försvarsmetoder och försvarsmedel. Denna

gren av forskningen bör upptaga nya uppslag till objektiv och förutsättningslös

prövning samt systematiskt och målmedvetet söka finna nya lösningar

på sådana militära problem som ha direkta beröringspunkter med naturvetenskaperna.

För planläggningen och genomförandet av denna forskning måste

självfallet vetenskapsmän tagas i anspråk. Det är främst denna sida av forskningsverksamheten,

som i det följande kommer i betraktande. Helt naturligt

måste emellertid gränsen mellan de olika slagen av forskningsverksamhet bliva

i viss mån flytande. Generellt kan dock för vårt eget lands vidkommande sägas,

att sådan den centrala förvaltningsverksamheten inom försvaret är organiserad

den tekniskt-industriella sidan av forskningen närmast företrädes av — förutom

de industriföretag, som arbeta åt försvaret — krigsmaterielverket och

försvarsgrensförvaltningarna. Den naturvetenskapligt-militärtekniska forskningen

bedrives för närvarande på ett flertal händer. Då det nu framstår såsom

ett önskemål att häva den på sistnämnda område rådande splittringen,

uppstår frågan, örn forskningen av denna art skall anknytas till den teknisktindustriella

forskning och den konstruktiva verksamhet, som bedrives inom

försvarets centrala förvaltningsmyndigheter, eller om densamma skall föranleda

inrättande av en fristående forskningsanstalt. I diskussionen örn forskningsverksamhetens

organisation äro båda dessa ståndpunkter företrädda. Sålunda

må erinras, att det av 1941 års militära förvaltningsutredning framlagda

förslaget rörande den centrala förvaltningsverksamheten inom försvarsväsendet

(SOU 1942: 16) innebar bland annat, att inom försvarsväsendets industriverk

-— förslagets motsvarighet till det nuvarande krigsmaterielverket •—

skulle inrättas en särskild forskningsavdelning. Förslaget i denna del ansågs

emellertid, med hänsyn till att motsatt mening vid remissbehandlingen av förslaget

förfäktades från åtskilliga håll, böra göras till föremål för ytterligare

bearbetning. Bakom nyssnämnda meningsbrytning ligga å ena sidan uppfattningen,

att forskningsverksamheten bör begränsas till målbunden forskning,

samt å andra sidan den meningen, att verksamheten måste erhålla ett förhållandevis

stort mått av frihet vid valet av mål.

Den grundläggande frågeställningen på förevarande område har emellertid

även andra sidor än de nu berörda. En annan skiljelinje går mellan dem som

beträffande den mera vetenskapligt betonade delen av forskningen anse, att

densamma —- ehuru fristående i förhållande till den inom försvarsförvaltningens

ämbetsverk utövade verksamheten — bör sammanhållas under enhetlig

ledning, och dem som finna det vara av avgörande betydelse, att de forskare,

som skola leda forskningen inom de särskilda specialområdena, skola intaga

en fri och obunden ställning samt envar för sig helt få taga ansvaret för verk

samheten inom sitt område. Denna mMiingsskiljaktighet har särskilt kommit

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

till synes i det förslag, som framlagts av försvarets forskningsnämnd, med

därvid fogade reservationer. Även denna olikhet i uppfattningen synes kunna

återföras till den förutnämnda åsiktsbrytningen beträffande den militärtekniska

forskningens målsättning.

Det problemkomplex, vars konturer här skisserats, bör ses mot bakgrunden

av den militärtekniska forskningens utveckling och nuvarande läge. Jag övergår

nu till att lämna en kortfattad redogörelse härför. I fortsättningen ämnar

jag till närmare behandling upptaga den mångfald spörsmål, som i förevarande

sammanhang påkalla sin lösning.

II. DEN MILITÄRTEKNISKA FORSKNINGENS UTVECKLING OCH

NUVARANDE LÄGE I SVERIGE.

Behovet av att sammanknyta den allmänna och den militärtekniska utvecklingen

samt att på det militära området utnyttja den tekniska forskningens

resultat ledde år 1928 till inrättandet av ingen]örsvetenskapsakademiens tekniska

beredskapskommitté med medlemmar från akademien och de militära

förvaltningsmyndigheterna. Denna kommittés uppgift var att främja den tekniskt

vetenskapliga forskning, som äger betydelse ur krigsmaterielsynpunkt.

Några egna forskningslaboratorier eller tekniskt arbetande organ hade kommittén

emellertid icke till sitt förfogande.

Ett av de områden, på vilka det förra världskriget skapade helt nya forskningsproblem,

var den kemiska krigföringens. I början av 1920-talet upptogos

hithörande frågor till behandling vid Åkers krutbruk, men resurserna

voro otillräckliga, och man byggde huvudsakligen på erfarenheter utifrån. En

självständig forskning kom till stånd först år 1926 vid medicinsk-kemiska

institutionen vid universitetet i Lund med anslag från marinförvaltningen

och arméförvaltningen. År 1928 kompletterades verksamheten genom arbeten,

som igångsattes vid fysikalisk-kemiska institutionen vid universitetet i Uppsala.

Splittringen av arbetet på tre olika håll var emellertid förenad med stora

olägenheter, och därtill kom, att kontakten med militärväsendet var otillfredsställande.

1930 års försvarskommission förordade upprättande av en försvarsväsendets

kemiska anstalt och en sådan kom också till stånd genom beslut av 1936

års riksdag (skriv, nr 327 s. 43; jfr prop. 1936:225 s. 884 ff). Anstalten

stod färdig år 1939, och dit centraliserades då den forskning, som tidigare

bedrivits i Åker, Uppsala och Lund. Till anstalten förlädes även den

av tygdepartementet — under ingenj örsvetenskapsakademiens tekniska beredskapskommittés

överinseende — vid ammunitionsfabriken å Marieberg år

1928 startade forskningen på explosivämnesområdet, i första hand avseende

framställning av inhemska råmaterial för sprängämnen.

Anstaltens uppgift blev att tjänstgöra som landets centrala organ för

kemisk krigföring samt att behandla för försvaret viktiga kemiska frågor.

Under det nuvarande kriget har anchen dock fått alltmera vidgade upp
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

gifter, som delvis sträckt sig utanför kemiens område, och personalen uppgår

för närvarande till över 100 personer. Anstalten står i intimt samarbete med

ett flertal industrier och högskolelaboratorier.

Med hänsyn till naturen av den verksamhet som bedrives vid kemiska anstalten

torde en närmare redogörelse för verksamheten icke böra här lämnas.

Härutinnan torde få hänvisas till de handlingar i ärendet, som komma att

överlämnas till riksdagens vederbörande utskott.

Ett annat område, där forskningen visat sig vara i hög grad av behovet påkallad,

är teleteknikens. För militär räkning har provning av radiomateriel

skett från omkring år 1920 vid fälttelegrafkårens radioverkstad, och här inrättades

år 1936 ett laboratorium för lösandet av vissa anpassningsproblem

för tygdepartementets räkning. De uppgifter, som härvidlag kommo i fråga,

hade dock mer samband med konstruktionsverksamhet än med forskning.

Verksamheten fick en allt större omfattning, och år 1940 inrättades nuvarande

élektr otekniska laboratoriet, förlagt till Lilla Frösunda. Vid detta

laboratorium arbeta för närvarande omkring 60 personer. För marinförvaltningens

räkning uppsattes ett marinlaboratorium, förlagt till Lidingö, och

för flygförvaltningen en radioprovningscentral vid Västerås. Konstruktionsverksamheten

och den därav betingade forskningen ha emellertid huvudsakligen

varit förlagda till radioindustrien.

Generalstabens fotografiska anstalt, sedermera försvarsstabens fotoanstalt,

inrättades med huvudsaklig uppgift att utföra fotografiska arbeten för försvarsmaktens

räkning. I anslutning härtill har fotografisk forskningsverksamhet

igångsatts.

Den flygtekniska forskningen började på 1920-talet i viss omfattning inom

ingenjörsvetenskapsakademiens flygtekniska kommitté. Dessutom har forskning

för försvarets behov bedrivits vid tekniska högskolans flygtekniska institution.

Numera är den flygtekniska forskningen för militära ändamål huvudsakligen

förlagd till flygtekniska försöksanstalten; flygteknisk försöksverksamhet

bedrives vid flygvapnets försökscentral vid Malmslätt.

Även i övrigt har under åren närmast före det pågående krigets utbrott

viss forskning bedrivits inom de militära förvaltningarna.

Vid krigsutbrottet år 1939 uppstodo en mängd problem för den militära

forskningen, vilka krävde sin lösning. Initiativ till forskning i sådana frågor

togos på många olika håll, i stor utsträckning oberoende av varandra. Ingenjörsvetenskapsakademien

tog initiativ till upprättandet av den s. k. forskningens

beredskapsorganisation, sammmansatt av personer från vetenskapliga

institutioner, industrier och andra inrättningar, som syssla med forskning.

Härigenom kunde samarbete ordnas och frågor upptagas till behandling av

de i varje särskilt fall mest sakkunniga inom olika för landets försörjning eller

försvarsberedskap viktiga områden.

Bland nya initiativ märkes särskilt fysikernas beredskapsverksamhet, som

tog sin början hösten 1939, då föreståndarna för landets fysiska institutioner

bildade en sammanslutning för nyttiggörande av fysiken inom försvarsväsendet.

Våren 1940 övertog svenska nationalkommittén för fysik ledningen av

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

denna organisation, och alltsedan år 1941 ha anslag av statsmedel beviljats

till dess militärfysiska verksamhet, vilken omfattar huvudsakligen utarbetandet

av fysikalisk-tekniska metoder och anordningar för åstadkommande av

nya försvarsmedel.

Statens uppf tunar nämnd har jämlikt sin instruktion (SFS 1940: 476) till

uppgift att främja och nyttiggöra uppfinningar av värde för landets försörjning

och försvarsberedskap. På initiativ av uppfinnarnämnden och delvis

i dess regi bedrives för närvarande en ganska omfattande forskningsverksamhet

inom vissa av försvarsberedskapens områden.

Förutom det här anförda bedrives för försvarsberedskapen forskningsverksamhet

vid universitet och, högskolor samt inom ett flertal industriföretag.

Det har framhållits, att forskningen emellertid i hög grad lider av den splittring

och isolering, under vilken den i många fall bedrives, och att dess i stor

omfattning provisoriska karaktär äventyrar kontinuiteten i arbetet, vilket har

till följd, att även den ekonomiska verkningsgraden blir för låg.

III. SENARE ÅRS UTREDNINGAR RÖRANDE DEN MILITÄRTEKNISKA

FORSKNINGEN.

1941 års militära fdrvaltningsutredning.

De nyss berörda mindre tillfredsställande förhållandena på förevarande område

ledde till att 1941 års militära förvaltningsutredning i sitt förutnämnda

betänkande med förslag rörande den centrala förvaltningsverksamheten inom

försvarsväsendet (SOU 1942: 16) upptog frågan örn forskningsverksamheten

inom försvarsväsendet till närmare bedömande. Utredningen framhöll bland

annat följande.

På grund av den snabba utveckling, som för närvarande ägde rum beträffande

krigsmateriel, vore det oundgängligen nödvändigt, att man i första

hand utnyttjade den erfarenhet på krigföringens område, som samlades såväl

inom som utom landet. För att man icke skulle bliva distanserad i tekniskt

hänseende vore det emellertid erforderligt, att därutöver även bedreves en

målbunden naturvetenskaplig och tekniskt-vetenskaplig forskning för militärt

ändamål.

Då forskning såväl för militära som för andra ändamål ofta med fördel

kunde bedrivas i samma laboratorium, vore det uppenbart, att redan befintliga

eller planerade laboratorier i möjligaste utsträckning skulle utnyttjas.

Utredningen hade emellertid kommit till den uppfattningen, att den militära

forskningen måste samordnas och ledas enhetligt samt att de militära forskningsorganen

borde organisatoriskt sammanföras och i icke oväsentlig grad

kompletteras med nya laboratorier. En centralisering medförde också den

fördelen, att tekniska resurser, apparatutrustning o. dyl. kunde på ett

ekonomiskt sätt gemensamt utnyttjas. Vidare kunde de fackmän inom skilda

områden, som erfordrades för att lösa de skiftande problemen, på ett bättre

sätt utnyttjas, när de finge direkt samarbeta och med sina olika specialkunskaper

komplettera varandra.

Då forskningsverksamheten vore gemensam för alla försvarsgrenarna, syntes

det naturligt, att den förlädes till ett för dem alla gemensamt organ. Ett

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 293. 7

sådant organ utgjorde det av förvaltningsutredningen föreslagna industriverket.

Den ifrågavarande forskningsverksamheten borde enligt förvaltningsutredningens

mening begränsas till målbunden naturvetenskaplig och teknisktvetenskaplig

forskning för militära ändamål. Industriverkets uppgift i förevarande

hänseende borde sålunda vara att genom en förhållandevis fristående

forskningsavdelning leda, medverka vid eller självständigt bearbeta de problem,

som vore eller kunde bli av betydelse för landets försvar. Forskningsproblemen

skulle i första hand hänvisas till befintliga eller blivande forskningsinstitut

vid universitet, högskolor, provningsanstalter, industrilaboratorier

o. s. v. Endast sådana forskningsproblem, som icke lämpligen borde hänskjutas

till dylika forskningsorgan, borde bearbetas inom industriverket

underställda forskningsinstitutioner.

Givet vore, att forskningsverksamheten borde vara så upplagd, att den i

intimt samarbete med de militära organen därifrån emottoge och till dem

meddelade uppslag och impulser. Vidare skulle utredningar och undersökningar

utföras på anmodan av de militära myndigheterna.

Från början syntes verksamheten inom forskningsavdelningen böra uppdelas

på följande områden, nämligen militärteknisk fysik, militärteknisk kemi,

militär elektroteknik och akustik, militär fotografi och fotogrammetri, maskering

och slutligen militär instrumentteknik. Denna uppdelning angåve riktlinjerna

för de forskningsområden som i första hand borde omfattas av industriverkets

forskningsverksamhet. Härvid borde dock alltid gälla den ovan

angivna begränsningen, att industriverkets forskningsavdelning endast skulle

handha den forskning, som ej lämpligen kunde överlåtas åt andra forskningsorgan.

Sålunda syntes forskningen rörande exempelvis råmaterialfrågor (ersättningsbränslen,

oljor, gummi, lättmetall m. m.), korrosionsskydd (kemisk

och elektrisk ytbehandling, lackering, målning m. m.) samt förbränningsmotorfrågor

böra hänskjutås till andra organ.

För lösandet av speciella uppgifter borde forskningsavdelningen ha möjlighet

att anställa tillfälliga sakkunniga eller att för kortare eller längre tid

bilda mera tillfälliga arbetsgrupper. Bland annat för möjliggörande härav

borde till avdelningens förfogande stå ett forskningsanslag, vilket emellertid

borde avses även för materielanskaffning.

Det av förvaltningsutredningen föreslagna industriverket, vars chef skulle

vara generaldirektör, borde uppdelas i olika avdelningar; en av dessa skulle

utgöras av en forskningsavdelning under närmaste chefskap av en överdirektör

i lönegraden C 8. Vid överdirektörens sida borde ställas ett rådgivande

organ, benämnt försvarsväsendets forskningsråd och sammansatt av förslagsvis

12 ledamöter med omfattande erfarenhet på de militära, naturvetenskapliga,

tekniska och medicinska områdena. Forskningsavdelningen borde omfatta

dels en mera administrativt betonad del, benämnd utredningssektionen

och ställd under överdirektörens direkta ledning, dels ock olika forskningsinstitutioner,

envar under chefskap av en föreståndare inplacerad i någon av

lönegraderna C 2—C 5. Utredningssektionens uppgift bleve i första hand att

utföra med forskningsuppgifterna sammanhängande utredningar samt att leda

och samordna forskningsverksamheten på det militära området.

Beträffande forskningsavdelningens lokalfråga uttalade sig förvaltningsutredningen

för en förläggning i anslutning till försvarsväsendets kemiska anstalt

i Lilla Ursvik. Utredningen förutsatte dock, att hela frågan örn avdelningens

byggnadsbehov skulle bli föremål för särskild undersökning.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

Utlåtanden över förvaltningsutredningens betänkande.

I de av olika myndigheter och sammanslutningar avgivna utlåtandena över

förvaltningsutredningens betänkande tilldrog sig frågan, hur det tilltänkta

forskningsorganet borde infogas i försvarsorganisationen stor uppmärksamhet.

Från åtskilliga håll påyrkades sålunda inrättande av en fristående forskningsanstalt.

I samband därmed underströks, att forskningsorganet i första

hand skulle betjäna de myndigheter som vore ansvariga för materielens utveckling

och utformning och ej dem som hade att sörja för dess anskaffning.

Örn forskningsorganet komme att inordnas såsom en avdelning under industriverket,

förelåge risk för att forskningen mera komme att inriktas på detaljspörsmål

i samband med framställningen av krigsmateriel än på utvecklingen

därav. Å andra sidan ansågo statens ammunitionsnämnd och försvarsväsendets

verkstadsnämnd riktigt att sammanföra forskningen till ett organ

i anslutning till industriverket. Förslag örn forskningens anknytning till

försvarsgrensförvaltningarna eller de militära högskolorna framkommo även.

Vissa myndigheter och sammanslutningar medgåvo möjligheten av att forskningsorganet,

även örn det i sakligt avseende borde intaga en självständig

ställning, skulle kunna rent administrativt anknytas till industriverket eller

i varje fall underställas chefen för detta. Arméchefen ifrågasatte behovet av

ett så omfattande och dyrbart forskningsorgan som det av utredningen föreslagna.

Marinförvaltningen ansåg, att tills vidare en sammanslagning av redan

befintliga forskningsorgan borde äga rum samt att organisationen borde göras

så smidig att den efter behov kunde växa ut. Överbefälhavaren förordade för

sin del en förnyad utredning rörande den militära forskningens ställning.

Från några håll framhölls, att vissa speciella forskningsgrenar icke lämpligen

borde överföras till en eventuell forskningsanstalt. Detta vore enligt

överbefälhavaren fallet med försvarsstabens fotoanstalt, enligt, chefen för

flygvapnet och flygförvaltningen med flygvapnets försöksanstalt å Malmslätt

samt enligt marinförvaltningen med viss av ämbetsverket bedriven forskningsverksamhet

å områden, där helt andra resurser erfordrades än som kunde stå

till buds inom ett laboratorium, exempelvis i fråga örn fartygs hållfasthet.

Försvarsväsendets kemiska anstalts vetenskapliga råd påpekade betydelsen

av att möjligheter till kollektiv forskning skapades. Arbetet borde enligt

rådets mening med hänsyn till målet för forskningen organiseras inom olika

arbetsgrupper eller sektioner, inom vilka specialister skulle samarbeta med

utnyttjande av anstaltens samtliga resurser. Rådet hade därför funnit det

vara av vikt att icke skarpt från varandra skilda institutioner inrättades.

Svenska nationalkommittén för fysik ansåg däremot för sin del, att för den

naturvetenskapligt-militärtekniska forskningen borde inrättas två institut,

ett för militär fysik och ett för militär kemi, samt att båda instituten borde

underställas en gemensam styrelse. Frågan huruvida en institution för

fotografi och fotogrammetri borde ingå i den ifrågavarande forskningsorganisationen

eller anslutas till någon militär organisation borde upptagas i

annat sammanhang. Örn ett institut för militär elektroteknik skulle upprättas,

syntes det lämpligen böra förläggas i anslutning till arméförvalt
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 293.

9

ningens tygdepartements elektroteknisk^ laboratorium. Kommittén föreslog

vidare, att en byggnad för det militärfysiska institutet måtte uppföras i anslutning

till de militära förvaltningarnas nybyggnader å Ladugårdsgärde.

Över nationalkommitténs nu omnämnda förslag inhämtades yttranden

bland annat från arméförvaltningens tyg- och civila departement samt fortifikationsstyrelse

ävensom från ingenjörsvetenskapsakademien. I dessa

yttranden intogs en avvisande ståndpunkt gentemot nationalkommitténs förslag.

Det framhölls, att målet för forskningsverksamheten inom försvarsväsendet

vore icke endast att finna nya vägar utan även att systematiskt följa

utvecklingen samt bearbeta och förbättra vad som redan funnes. Att skilja

mellan dessa båda uppgifter vore knappast möjligt. Det vore därför ej lämpligt

att skapa institut med en verksamhet begränsad endast till den förstnämnda

uppgiften med därav följande dubbleringar. Vidare anfördes, att

det för de militära myndigheterna vore nödvändigt att ha ett organ, till vilket

de kunde vända sig för att erhålla lösning av föreliggande problem och vilket

i sin tur för myndigheterna kunde framlägga nya projekt och uppslag, sedda

ur allsidig vetenskaplig synpunkt. Slutligen påpekades, att betydande besparingar

kunde vinnas genom ett gemensamt utnyttjande av förefintliga

tekniska resurser.

I remissutlåtandena över förvaltningsutredningens förslag behandlades

ytterligare en del forskningsverksamheten berörande spörsmål. Sålunda underströk

utredningen rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande

vikten av kontakt mellan den militära och den civila forskningen -—■ vilken

sistnämnda i första hand borde utnyttjas -—- samt framhöll, att även den militära

forskningen borde få viss frihet och således icke enbart vara styrd målforskning.

Enligt ingenjörsvetenskapsakademiens mening borde särskild

uppmärksamhet ägnas åt frågan, huru forskningsresultaten snabbast och mest

effektivt skulle tillgodogöras i praktiken. Frågan örn forskningsrådets sammansättning

ställdes även under debatt.

Tillsättandet av försvarets forskningsnämnd.

Genom beslut den 5 februari 1943 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för

försvarsdepartementet att tillsätta en nämnd, försvarets forskningsnämnd,

bestående av högst sju personer, med uppgift att — i avbidan på genomförandet

av en slutgiltig organisation av den naturvetenskapliga och tekniskt-vetenskapliga

forskningen för militära ändamål •— verka för forcering

och samordning av nu pågående forskningsverksamhet inom försvarsväsendet

ävensom att verkställa utredning rörande ifrågavarande forskningsverksamhets

framtida ställning och organisation. Till statsrådsprotokollet för nämnda

dag anförde chefen för försvarsdepartementet, efter att lia redogjort för vad

i frågan förekommit, bland annat följande.

Delade meningar råda örn det sätt, på vilket den naturvetenskapliga och

tekniskt-vetenskapliga forskningen för militära ändamål bör organiseras. En

skiljelinje går här mellan å ena sidan uppfattningen, att denna verksamhet

bör begränsas till målbunden forskning, samt å andra sidan den meningen,

att verksamheten måste erhålla ett väsentligt större mått av frihet vid valet

av mål. För egen del anser jag, att inom ifrågavarande område kan och bör

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj-.ts proposition nr 293.

beredas utrymme såväl åt tekniskt-industriell forskning med det begränsade

syftet att tillfredsställa produktionens forskningsbehov som åt naturvetenskapligt-militärteknisk

forskning, vilken nied utgångspunkt företrädesvis från

fysiken och kemien söker sig fram till måhända även principiellt nya försvarsmetoder

och försvarsmedel.

Den militärtekniska forskningen i vårt land är för närvarande synnerligen

splittrad. Enligt min mening framstår det såsom ett alltmera trängande

behov att samordna de många forskningsorgan, som nu finnas inom försvarsväsendet.

Därigenom skulle vinnas möjlighet att väsentligt mera effektivt

än för närvarande utnyttja de resurser, som på skilda håll stå till förfogande.

Kostsamma dubbleringar av forskningsinstitutionernas utrustning och åtskilligt

dubbelarbete skulle också kunna undvikas. En dylik samordning bör

kunna ske i sådana former att icke det här mera än på många andra områden

välbehövliga friska initiativet förkväves.

Vid bearbetningen inom försvarsdepartementet av förvaltningsutredningens

förslag i vad avser forskningsverksamhetens ställning och organisation

jämte däröver avgivna yttranden har det befunnits icke vara möjligt att

på grundval av det mångskiftande utredningsmaterial, som nu föreligger, nå

fram till en tillfredsställande lösning. För min del anser jag, att vid övervägande

av de åtgärder, som i detta läge böra ifrågakomma, måste uppställas

två mål, ett inriktat på den nu aktuella forskningen, ett på den militärtekniska

forskningens framtida ställning och organisation.

I det senare hänseendet påkalla åtskilliga spörsmål uppmärksamhet.

Frågan huruvida denna verksamhet bör erhålla en mera fristående ställning,

anknytas till eller underställas något förefintligt eller planerat organ inom

försvarsväsendet bör givetvis härvid tagas under omprövning. Ett uppslag,

som synes förtjänt av närmare undersökning, är frågan örn och på vad sätt

en fruktbärande samverkan mellan forskningsorganen och de militära högskolorna

kan komma till stånd. Vidare bör utredas, örn arbetet inom en

eller annan forskningsgren företer sådana särdrag, att det lämpligast bör

bedrivas under direkt ledning av vederbörande försvarsgrensförvaltning eller

någon militär myndighet. Frågorna örn tillgodoseende av forskningsverksamhetens

personalbehov, om dess inre organisation, om inrättande av ett

forskningsråd och dess sammansättning, örn upprätthållande jämväl på annat

sätt av kontakten med den civila forskningen och den praktiska militära verksamheten,

örn forskningsresultatens snabbaste och mest effektiva tillgodogörande

samt om lokalbehovet böra slutligen tagas under övervägande. Utredningen

bör bedrivas med ali skyndsamhet, så att därav föranledda förslag

snarast möjligt kunna föreläggas riksdagen. Hinder bör emellertid icke möta

att, därest så finnes lämpligt, ett visst avsnitt av förevarande frågekömplex

upptages till behandling för sig och göres till föremål för särförslag.

Med stöd av Kungl. Maj:ts förenämnda bemyndigande anmodades genom

beslut den 17 februari 1943 flygdirektören av 2. graden T. Edlén, kommendören

G. E. Granström, professorerna G. A. C. Ljunggren, F. K. G. Odqvist,

K. M. G. Siegbahn och K. M. Sievert samt översten N. P. R. Swedlund att

vara ledamöter i nämnden, därvid Siegbahn tillika anmodades att i egenskap

av ordförande leda nämndens arbete. — Efter det nämnden avgivit betänkande

i förevarande ämne ha vissa förändringar i nämndens sammansättning ägt

rum. Sedan professorn Siegbahn hemställt att bliva skild från uppdraget

har sålunda — med bifall till denna framställning — professorn Odqvist förordnats

till ordförande från och med den 25 februari 1944. Vidare ha i stället

för herrar Siegbahn och Edlén såsom ledamöter inträtt kommendören S. H.

Ericson och flygdirektören av 2. graden K. G. Norén.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

I prop. 1943:180 angående organisationen av försvarsväsendets centrala

förvaltning behandlades bland annat frågan om organisationen av det

av militära förvaltningsutredningen planerade industriverket, i vars ställe

enligt propositionen skulle inrättas ett krigsmaterielverk och en försvarets

fabriksstyrelse. Föredragande departementschefen erinrade i samband med

behandlingen av frågan örn krigsmaterielverkets uppgifter örn den redan tillsatta

försvarets forskningsnämnd och framhöll, att resultaten av nämndens

verksamhet måste avbidas, innan definitivt förslag rörande den militärtekniska

forskningens organisation kunde föreläggas riksdagen. Något

forskningsarbete avsåges således åtminstone tills vidare icke komma

att ingå i krigsmaterielverkets uppgifter. I annat sammanhang i berörda

proposition anförde departementschefen därjämte, att med avgörandet

av frågan örn forskningsverksamhetens organisation finge anstå i avbidan

på resultatet av den nyligen igångsatta utredningen i detta ämne. Kiksdagen

gjorde ej erinran mot vad sålunda anförts.

Med skrivelse den 30 december 1943 har nu forskningsnämnden framlagt

förslag angående forskningsverksamhetens inom försvarsväsendet framtida

ställning och organisation. Vid förslaget ha fogats särskilda yttranden av

två av nämndens ledamöter (professorna Siegbahn och Sievert).

Över förslaget ha avgivits yttranden av överbefälhavaren, cheferna för

armén, marinen och flygvapnet, försvarets civilförvaltning, försvarets sjukvårdsförvaltning,

krigsmaterielverket, försvarets fabriksstyrelse efter hörande

av försvarsväsendets kemiska anstalts vetenskapliga råd, arméförvaltningen,

marinförvaltningen, flygförvaltningen, luftskyddsinspektionen, byggnadsstyrelsen,

riksräkenskapsverket, allmänna lönenämnden, kanslern för rikets

universitet efter hörande av matematisk-naturvetenskapliga sektionerna vid

universiteten i Uppsala och Lund samt matematisk-naturvetenskapliga avdelningen

vid Stockholms högskola, tekniska högskolan i Stockholm,

Chalmers tekniska högskola, vetenskapsakademien, ingenjörsvetenskapsakademien,

statens uppfinnarnämnd, svenska nationalkommittén för fysik,

svenska teknologföreningen och Sveriges industriförbund.

IV. FORSKNINGSNÄMNDENS FÖRSLAG SAMT YTTRANDEN

DÄRÖVER.

A. Huvudgrunder.

Forskningsnämndens och reservanternas förslag.

Forskningsnämnden har understrukit, att en ändamålsenligt ordnad forskningsverksamhet

i många fall kunde medföra mycket betydande besparingar

för staten av mer eller mindre indirekt natur, exempelvis om tack vare vunna

forskningsresultat en dyrbar utländsk konstruktion icke behövde inköpas,

enär likvärdig eller effektivare svensk konstruktion framkommit. Yärdet av

dylika besparingar kunde emellertid sällan påvisas siffermässigt. Som

exempel på en mera direkt besparing har nämnden framhållit tillverkningen

av folkgasmasker. Efter ingående försök av fysisk, kemisk och fysiologisk

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

natur kunde kemiska anstalten föreslå tillverkning av en gasmasktyp, som

— utan att den nödvändiga effekten eftersattes —- reducerade statens anskaffningskostnader

med omkring 10 miljoner kronor. Örn resurser saknats för en

allsidig vetenskaplig undersökning av detta problem, hade man aldrig kunnat

taga ett sådant ansvar, och staten hade direkt åsamkats en merutgift av minst

sagda belopp.

Även en annan omständighet av statsekonomisk betydelse har av nämnden

framhållits. Blotta vetskapen örn att staten förfogade över resurser för

undersökning av problemen kunde enligt nämndens mening sporra industrien

till att söka nå fram till de bästa och billigaste konstruktionerna. I all synnerhet

gällde detta sådana materielslag, som endast tillverkades vid ett företag,

varvid sålunda den statliga forskningen i viss mån komme att medföra

samma verkan som den naturliga konkurrensen.

Forskningsnämnden har slutligen tillagt, att en enhetligt ordnad forskningsverksamhet

för militära ändamål vore avsedd att innebära en rationalisering

i jämförelse med nuvarande förhållanden, vilken i längden syntes

komma att draga mindre kostnader för det allmänna än den nuvarande, mera

oenhetliga verksamheten.

Forskningsorganisationens inom försvaret uppgifter ha i anslutning till

det nyss sagda av nämnden sammanfattningsvis angivits vara att följa den

allmänna naturvetenskapliga och tekniskt-vetenskapliga utvecklingen med

hänsyn tagen till militära behov och den militära taktiskt-tekniska utvecklingen,

att inspirera och samordna forskningsverksamhet för vissa militära

ändamål vid allmänna vetenskapliga institutioner samt inom industrien ävensom

att bedriva forskning vid en direkt för militärt ändamål inrättad forskningsanstalt.

Till närmare utveckling av sina synpunkter på frågan örn forskningsorganisationens

allmänna uppgifter har nämnden anfört i huvudsak följande.

Vid truppförbanden göras erfarenheter rörande materielens funktion vid

dess praktiska användning. Truppofficeren, som ser bristerna i utrustningen,

har emellertid ofta svårt att bedöma möjligheterna för deras avhjälpande.

Hans initiativ bli därför vanligen liktydiga med allmänna önskemål. Det är

från de experter — militära eller civila — som kontinuerligt följa frågorna

som de givande uppslagen väsentligen komma och vidare genom bearbetning

av utländska erfarenheter samt genom samarbete mellan taktiker och tekniker.

Det fordras emellertid en samlad och gemensam organisation för att hålla

forskarna i tillräckligt intim kontakt med den militära sakkunskapen och med

varandra, så att en fruktbärande samverkan kan äga rum. Samtidigt skall

denna organisation kunna ge de militära organen erforderliga kompletterande

resurser för undersökningarnas bedrivande, såväl i avseende på apparatur

som beträffande sådan personal som behärskar dessa resurser samt de vetenskapliga

metoderna. Detta gäller såväl för uppställandet av problemen som

för deras lösande.

Man kan emellertid icke bygga endast på visst givet kunskapsstoff, och

risken att man ensidigt fastnar i vissa spår måste också tagas i betraktande.

Det kan hända, att man icke ser nya möjligheter därför att problemen äro

för komplicerade och de tekniska resurserna att lösa dem saknas. En idé är

ej alltid klar och enkel. Det behövs forskning redan för att klargöra, vilka

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 293.

13

problemen äro, och det fordras ofta ingående undersökningar för att utreda

själva problemställningen. Har denna en gång klarlagts, kan man ofta gå

frågorna direkt inpå livet och lösa dem.

Den militärtekniska forskningens huvuduppgift är att skaffa fram det

underlag, som erfordras för att konstruktioner och förbättringar skola kunna

göras. Om det vid en konstruktion endast gäller att tillämpa kända fakta,

är speciell forskning icke erforderlig. Saknas för konstruktionens utformning

erforderliga fakta, måste sådana åstadkommas genom forskningens försorg.

I vilken utsträckning forskningen skall deltaga i rena konstruktionsarbeten

beror därför helt och hållet på förhållandena och får avgöras från fall till

fall. Generellt bör forskningsverksamheten leda till framställning av prototyper

av den ifrågavarande materielen. I princip kan man säga, att konstruktionsarbete,

som avser exempelvis förbättring av vapen eller viss tillverkningsmetod

för erhållande av högre effekt och vid vars utförande man bygger

på tillämpningen av kända naturlagar, icke har med forskning att göra. Detta

är ett arbete, som i princip åvilar de militära förvaltningarna respektive krigsmaterielverket.

I många fall kan det emellertid ur praktisk synpunkt vara

lämpligt att överlämna viss del av detta konstruktionsarbete till ett forskningsorgan,

antingen inom industrien, därest intresse och resurser härför

finnas, eller till försvarets egen forskningsanstalt. Detta gäller särskilt i

sådana fall, då konstruktionsarbetet kan förväntas giva uppslag till utarbetandet

av nya vapen, apparater, instrument eller tillverkningsmetoder i ordets

egentliga bemärkelse, d. v. s. materiel, som fungerar på nytt sätt eller med

nya verkningar, och metoder, som arbeta efter nya principer, och där nykonstruktionerna

endast kunna grunda sig på systematiska studier av hos materielen

funna nya egenskaper.

En av forskningsnämndens ledamöter, professorn R. M. Sievert, har i detta

sammanhang anfört bland annat följande.

Samordning innebär i och för sig icke någon rationalisering, därest den

icke medför ökad effektivitet. Åstadkommandet av en effektiv organisation,

som även på lång sikt kan beräknas göra en väsentlig insats inom vårt försvarsväsende,

måste vara den bärande sjmpunkten. För att finna en effektiv

form för den naturvetenskapligt-militärtekniska forskningen, bör man i första

rummet beakta de erfarenheter, som under de senaste åren samlats inom samtliga

för militära ändamål arbetande forskningsinstitutioner och icke enbart

bygga på erfarenheten inom ett begränsat område. Man bör därvid icke heller

förbise, att arbetet vid nuvarande forskningsinstutioner i hög grad påverkats

av under krigstid rådande extraordinära förhållanden.

Forskningsnämndens majoritet synes i sitt förslag företrädesvis hava tänkt

sig försvarets forskningsanstalt såsom ett ämbetsverk, dit uppdrag kunna inlämnas,

vilka böra bliva föremål för utredning och forskning. Enligt vad som

framgår av utredningen har man därvid huvudsakligen tagit sikte på endast en

sida av anstaltens verksamhet och undervärderat den enligt min åsikt mest

betydelsefulla. Anstaltens huvuduppgift torde böra vara att med vetenskapens

hjälp åstadkomma nya försvarsmedel, vilka så långt det är möjligt hemlighållas

och därigenom vid ett eventuellt krig medföra för fienden överraskande moment.

Man har också anledning förvänta, att fortsatt forskning inom det militärfysiska

området skall kunna giva vårt land nya försvarsmedel, som utlandet

icke förfogar över. Därvid är särskilt anpassningen till svenska förhållanden

av stor vikt. Ett oeftergivligt villkor för uppnående av goda resultat är

emellertid, att forskningen får nödig frihet och att några av landets bästa

vetenskapliga förmågor knytas till densamma. Den erforderliga forskningens

karaktär bör, som inom vetenskap alltid är fallet, vara »målbunden grundforskning».

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

Likartade synpunkter ha anförts av nämndens ordförande, professorn K.

M. G. Siegbahn. Till detaljerna i dennes särskilda yttrande torde jag få återkomma

i det följande.

Forskningsnämnden har, med beaktande å ena sidan av den stora betydelsen

av intim kontakt mellan de militära fackmännen och forskarna, å andra

sidan av forskarnas behov av tillräcklig frihet i sitt arbete, funnit sig böra

framställa följande förslag angående den militära forskningsverksamhetens

topporganisation.

En självständig institution, förslagsvis benämnd försvarets forskningsanstalt

och direkt underställd Kungl. Majit, inrättas. Anstalten ställes under

ledning av en styrelse, och som chef för anstalten anställes en överdirektör.

Under överdirektören lyda kansli samt utredningssektion ävensom olika forskningsavdelningar.

Inom försvarsstaben upprättas en ny avdelning, benämnd försvarsstabens

forskningsavdelning, vilkens chef ingår i forskningsanstaltens styrelse.

Vid sidan av styrelsen för försvarets forskningsanstalt inrättas ett rådgivande

organ, benämnt försvarets forskningsråd, med representanter för

naturvetenskaplig, teknisk och militärteknisk sakkunskap m. fl.

Forskningsnämnden har vidare- framlagt vissa synpunkter på frågan örn

avgränsningen mera i detalj av anstaltens arbetsuppgifter och

härom anfört följande.

Beträffande den fotografiska och fotogrammetriska forskningen förelåge

enligt nämndens mening stora svårigheter att nu organisera densamma och

ansluta den till forskningsanstalten. Detta berodde bland annat på omöjligheten

att under nuvarande förhållanden anskaffa den speciella apparatur,

som erfordrades för upprättande av nya laboratorier för nämnda forskning.

Ifrågavarande forskning utgjorde därför för närvarande ett typiskt exempel

på lämpligheten av att verksamheten förlädes till annan institution än forskningsanstalten,

där resurser funnes och kunde utnyttjas.

Försvarsstabens fotoanstalt, som till huvudsaklig uppgift har att tillgodose

försvarsväsendets behov av fotografiska och fotogrammetriska rutinarbeten,

borde med hänsyn härtill alltjämt kvarstå under försvarsstaben.

Anledning syntes vidare icke föreligga att inordna flygvapnets försöksanstalt

vid Malmslätt under forskningsanstalten. Nämnda försöksanstalt är ett provningslaboratorium,

som enligt nämndens mening naturligt sorterade direkt

under flygförvaltningen.

Det syntes nämnden lämpligt att uppgifterna även i andra fall löstes inom

de militära förvaltningarna själva. Härvid finge forskningsanstalten karaktär

av hjälporgan, som kunde ställa lämplig personal och instrumentella resurser

till förfogande. Viss forskning för militära ändamål borde också kunna läggas

på civila forskningsanstalter, exempelvis inom universitet och högskolor. Det

senare gällde särskilt sådana områden, där civilt behov av forskning på

området redan existerade och i tillfredsställande grad visat sig ha blivit tillgodosett

vid ifrågavarande institution. Slutligen borde i största möjliga utsträckning

forskningen uppdragas åt enskilda industriföretag, då härifrån en

god lösning av uppgifterna kunde förväntas. Detta komme sannolikt att bli

fallet, då jämsides med de militära problemen snarlika civila existerade, av

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

vilkas tillfredsställande lösning den ifrågavarande industrien sökte sin näring.

En viktig angelägenhet för försvarets forskningsorganisation bleve då att utskifta

forskningsuppgifterna mellan den egna anstalten och övriga av frågan

berörda institutioner.

Yttranden.

I ett flertal av de avgivna remissyttrandena har understrukits angelägenheten

av att samordning och enhetlig ledning av den militärtekniska forskningsverksamheten

skyndsamt åvägabringas.

överbefälhavaren har anfört, att det med hänsyn till det stora antalet överhängande

forskningsuppgifter vore nödvändigt för vår försvarsberedskap,

att frågan örn organisationen av forskningen för militärt ändamål löstes

snarast möjligt.

Chefen för armén har ansett åtgärder för ett sammanförande av forskningen

snarast böra vidtagas. I detta sammanhang borde även nämnas den inom

arméns fortifikationsförvaltning bedrivna betongtekniska forskningen, vilken

syntes böra läggas på anstalten. Emot nämndens förslag i vad anginge anstaltens

uppgifter vore intet att erinra.

Chefen för flygvapnet och flygförvaltningen ha ansett en planmässigt organiserad

forskning vara av så stor betydelse för försvaret, att ett lämpligt avvägt

centralt forskningsorgan borde tillkomma.

Försvarets sjukvårdsförvaltning har framhållit angelägenheten av att representanter

för medicinsk forskning och sakkunskap foges i anspråk såväl

i själva verksamheten som i de organ, som skulle giva impulser till forskningens

bedrivande.

Krigsmaterielverlcet har uttalat, att inom försvaret borde tillskapas ett

organ, vilket hade till uppgift att dels samordna och stimulera inom landet

bedriven forskning, som kunde vara av betydelse för försvaret, samt sörja för

att utgående bidrag av statsmedel för militär forskningsverksamhet på lämpligt

sätt fördelades med beaktande av de forskningsuppgifter, som ur olika

synpunkter framstode såsom mest angelägna, dels ock bedriva den naturvetenskapliga

forskning, som vore målbundet inriktad på att skänka erforderligt

underlag för konstruktivt nyskapande och vidareutveckling av krigsmaterielen

och att tillgodose militära strategiskt-taktiska krav.

Beträffande forskningsorganets ställning har krigsmaterielverket vidare

framhållit, att de anförda skälen för tillskapande av en fristående forskningsanstalt

knappast kunde anses bärande. Det av nämnden åberopade kravet på

frihet för forskarna kunde tillgodoses lika väl inom ramen för en annorledes

utformad organisation. Ett invecklat system med direktivrätt, samråd och

kontaktorgan, vilka anordningar knappast bidroge till skapande av önskvärd

samordning och enhetlighet, kunde då undvikas. Största vikt måste också

fästas vid kravet på intim kontakt med landets krigsmaterielindustri. De

anförda synpunkterna pekade på önskvärdheten av forskningsverksamhetens

anknytning till krigsmaterielverket. En sådan anknytning syntes också kunna

medföra vissa besparingar i administrations- och personalkostnader.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Majlis proposition nr 293.

Arméförvaltningen har understrukit vikten av att civil forskning vid läroanstalter

och industrier samordnades med den rent militära.

Luftskyddsinspektionen har uttalat, att vid sidan av de aktiva stridsmedlen

även de passiva försvars- och förebyggande åtgärderna borde tillmätas stor

betydelse. Med skärpa har understrukits vikten av att möjlighet bereddes

till fortlöpande forskning och studier i samtliga i detta sammanhang aktuella

frågor.

Kanslern för rikets universitet har framhållit, hurusom det icke syntes

kunna bestridas, att en fastare organisering av försvarets forskningsverksamhet

vore starkt påkallad. Förslaget borde alltså hälsas med tillfredsställelse.

Det vore emellertid av synnerlig vikt, att den nya organisationen

finge sin prägel av anstaltens karaktär av vetenskaplig forskninganstalt. En

byråkratisering av verksamheten eller en olämplig fördelning av ansvaret för

densamma på olika instanser skulle ofelbart leda till minskad effektivitet i

den vetenskapliga forskningen.

Styrelsen för tekniska högskolan i Stockholm har understrukit, att utmärkta

forskningsinstitut redan funnes eller vore under utförande, vilka

borde tagas i anspråk för försvarets forskning, och att viktigast vore att samordna

och fördela forskningsuppgifter av militärt intresse på dessa redan nu

eller snart tillgängliga forskningslaboratorier. För den målbundna forskning,

som därefter återstode, borde inrättas särskilda för försvaret avsedda forskningslaboratorier.

Styrelsen för Chalmers tekniska högskola har framhållit, att den icke ansåge

lämpligt att under nu rådande förhållanden igångsätta uppbyggandet av

en institution på lång sikt. För dagen vore det nödvändigt, att den militärtekniska

forskningen på allt sätt understöddes genom att tillräckliga medel

ställdes till förfogande, på det att enskilda personer, institutioner och industrier

skulle kunna på effektivaste sätt bidraga till lösandet av till dem utlämnade

forskningsuppgifter. Forskningen borde organiseras så att den

lämnade omedelbara eller i vart fall snabba resultat. Då lugnare förhållanden

inträtt och framtiden kunde bättre överblickas, borde frågan örn byggandet

av den föreslagna mera permanenta forskningsinstitutionen åter upptagas.

Ingenjörsvetenskapsakademien har anfört, att det måste hållas i minnet,

att det slutliga resultatet av den här ifrågasatta forskningsverksamheten dock

måste bliva tekniska produkter, maskiner, apparater och metoder. Det erfordrades

mellan fysikalisk och kemisk sakkunskap samverkan — vilken kunde

vara både av akademiskt och ingenjörmässigt ursprung — samt teknisk sakkunskap.

Akademien, som anslutit sig till det av forskningsnämndens majoritet

framlagda förslaget, har framhållit, att en organisation liknande den

föreslagna vore regel inom in- och utländska, allmänna och enskilda forskningslaboratorier.

Statens uppfinnarnämnd har framhållit, att bristen på forskare utgjort det

allvarligaste hindret för åstadkommande av snabba resultat. I de flesta fall

hade de gynnsammaste resultaten uppnåtts genom intimt samarbete med

lämpliga industriföretag. Den samordnande uppgiften vore och förbleve den

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

viktigaste. Forskningsanstaltens vid sidan härav bedrivna egna verksamhet

borde avse tekniskt-vetenskaplig forskning, och anstaltens utrustning och

personaluppsättning borde väljas med hänsyn härtill. Anstalten skulle å

andra sidan icke sysselsätta sig med produktionsteknisk forskning, d. v. s.

forskning avseende materialfrågor, tillverkningsproblem eller anpassning av

apparatkonstruktioner för masstillverkning.

Uppfinnarnämnden har tillstyrkt inrättandet av en försvarets forskningsanstalt

men funnit, att förslaget icke toge tillräcklig hänsyn till redan förefintliga

eller planerade statliga, halvstatliga och privata forskningsanstalter,

varför förslaget borde underkastas förnyad bearbetning.

Svenska teknologföreningen, som med vissa modifikationer tillstyrkt majoritetens

förslag örn inrättande av en anstalt för militärteknisk forskning, har

betonat, att det vid den militära forskningsanstalten bleve fråga om teknisk

forskning av kemisk och fysikalisk art, avsedd att på grundval av fysikens

och kemiens metoder framskapa nya tekniska verkningar eller nya apparater.

Något studium av fysik eller kemi i akademisk mening syntes däremot knappast

kunna räknas till anstaltens uppgifter.

Sveriges industriförbund har framhållit, att till behandling inom anstalten

borde upptagas endast sådana uppgifter som icke lämpligen kunde

påläggas andra institutioner. Anstaltens huvuduppgift syntes därför komma

att bliva av ledande och samordnande natur.

Riksräkenskapsverket har tillstyrkt, att anstalten skulle erhålla ställning

som huvudförvaltning.

B. Forskningsanstaltens ledning.

Forskningsnämndens förslag.

Forskningsnämnden har framhållit, att den föreslagna anstalten till sitt

förfogande måste ha ett organ, som avgjorde vilka uppgifter, som skulle upptagas

till behandling. Detta organ måste besitta erforderlig auktoritet gentemot

de militära uppdragsgivarna och gentemot forskarna. Det borde även

inrymma tillräcklig vidsynthet för att kunna rätt bedöma de betingelser,

under vilka forskarna arbetade. Organet måste även innefatta nödig taktisk

och militärteknisk sakkunskap och kunna fördela förekommande arbetsuppgifter

på anstaltens olika avdelningar. För bemästrande av vissa större frågor

ävensom övriga förekommande viktigare uppgifter borde finnas en styrelse,

som i sig inneslöte sakkunskap av antydd art. Nämnden har sammanfattat

styrelsens huvuduppgifter så att på styrelsen skulle ankomma att fördela

forskningsuppgifter mellan olika forskningsinstitutioner (statliga och övriga),

att tillse att verksamheten vid försvarets forskningsanstalt utövades enligt de

riktlinjer, som föreskreves i gällande instruktionsbestämmelser, och motsvarade

det med anstalten avsedda ändamålet samt att fördela medel till ersättning

för forskning, utförd vid andra forskningsinstitutioner än den egna anstalten.

Det borde enligt förslaget åligga styrelsen att inom den egna forskningsanstalten

upptaga endast sådana uppgifter, som icke lämpligen kunde på
Bihang

till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 293. 1989 n 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Marits proposition nr 293.

läggas andra statliga eller enskilda institutioner. Styrelsen borde emellertid

även lia till sitt förfogande anslag för bekostande av forskning utom anstalten.

Utöver nu angivna huvuduppgifter skulle styrelsen fullgöra uppgifter av

administrativ natur, avgöra frågor rörande publikation av anstaltens forskningsresultat

samt patentfrågor ävensom avgiva styrelseberättelse till Kungl.

Majit och till försvarets forskningsråd.

Styrelsen för försvarets forskningsanstalt borde enligt nämndens mening

utses av Kungl. Majit för viss tid, förslagsvis tre år. Den borde bestå av

fyra civila och fyra militära ledamöter, bland vilka Kungl. Majit borde utse

en att vara ordförande. Ordföranden har tillika förutsatts vara ordförande

i försvarets forskningsråd. Ordföranden borde åtnjuta särskilt arvode, medan

ledamöterna endast borde åtnjuta ersättning för sammanträdesdagar.

De civila ledamöterna borde vara vetenskapsmän eller tekniker, representerande

anstaltens verksamhetsområde, och borde i övrigt äga överblick över

svenska vetenskapliga institutioners och industriers resurser inom områden,

som berörde anstaltens verksamhet. Dessa ledamöter borde utses, en efter

förslag av krigsmaterielverket, en efter förslag av vetenskapsakademien och

två efter förslag av ingenjörsvetenskapsakademien. Vetenskapsakademien

borde äga upptaga två och ingen] örsvetenskapsakademien fyra namn å sitt

förslag.

Eftersom de militära direktiven komme att utgå från överbefälhavaren,

borde enligt förslaget chefen för den föreslagna forskningsavdelningen i försvarsstaben

ingå i anstaltens styrelse. De tre övriga militära ledamöterna

skulle utses av cheferna för respektive armé-, marin- och flygförvaltningarna.

Hinder borde icke föreligga mot att ledamot av styrelsen tillika vore ledamot

av forskningsrådet.

För sammanhållande av det löpande forskningsarbetet inom anstalten

krävdes dessutom en chef, överdirektör, vilken skulle vara föredragande i styrelsen.

Han skulle till styrelsens protokoll anteckna sin mening, därest densamma

avveke från styrelsens beslut. Styrelsen borde vidare i administrativa

ärenden, budgetfrågor m. m. ha tillgång till särskilt biträde med administrativ

erfarenhet.

På anstaltens överdirektör skulle enligt förslaget ankomma att inför

styrelsen ansvara för att arbetet inom försvarets forskningsanstalt bedreves

på effektivt och ekonomiskt sätt, att verkställa styrelsens beslut, att med biträde

av anstaltens kansli handha anstaltens administration samt att med

biträde av utredningssektionen organisera arbetet inom forskningsanstalten

(tillsätta arbetsgrupper för bestämda forskningsändamål m. m.).

Till överdirektör borde utses en inom anstaltens verksamhetsområde framstående

vetenskapsman eller tekniker med högsta kompetens.

Forskningsnämnden har vidare anfört, att nämnden jämväl övervägt en

sådan organisationsform, att en särskild styrelse icke inrättades utan att anstaltens

chef komme att sortera direkt under Kungl. Majit. Med hänsyn till

önskvärdheten av att erhålla ett samlande organ, vilket i sig kunde upptaga,

bland andra, såväl anstaltens chef som chefen för försvarsstabens forskningsavdelning,

ävensom på grund av de erfarenheter, som vunnits vid statens

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

provningsanstalt och flygtekniska försöksanstalten, hade forskningsnämnden

emellertid stannat för att förorda, att forskningsanstalten ställdes under ledning

av en styrelse.

Såsom i det föregående antytts innefattar forskningsnämndens förslag

även, att till anstalten skulle anknytas ett särskilt försvarets forskningsråd.

Detta råd, som förutsatts skola vara sidoordnat med forskningsanstaltens

styrelse, borde enligt nämndens mening ha till uppgift att utgöra kontaktorgan

mellan anstalten och de myndigheter och institutioner, som dess

ledamöter representerade, att vid behov genom sina ledamöter verkställa utredning

av specialfrågor, att utgöra rådgivande instans för styrelsen i frågor

rörande den inom anstalten bedrivna verksamheten, att följa anstaltens verksamhet

i stort samt att taga initiativ till forskningsuppgifter.

Rådet borde enligt förslaget utses av Kungl. Majit för viss tid, förslagsvis

tre år. I detsamma borde ingå företrädare för statliga institutioner och industriella

verk och inrättningar berörande forskningsanstaltens verksamhet. Antalet

ledamöter i rådet borde begränsas till förslagsvis 25. Ordförande i rådet

skulle vara styrelsens ordförande. I övrigt skulle envar av överbefälhavaren,

cheferna för armén, marinen och flygvapnet, försvarets sjukvårdsförvaltning,

arméns fortifikationsförvaltning, krigsmaterielverket, försvarets fabriksstyrelse,

luftskyddsinspektionen (eller motsvarande institution), statens tekniska

forskningsråd och statens uppfinnarnämnd utse en ledamot samt vetenskapsakademien,

ingenjörsvetenskapsakademien och Sveriges industriförbund tre

ledamöter vardera. De återstående fyra ledamöterna av rådet borde utses på

förslag av styrelsen i mån av behov. Hinder borde ej föreligga mot att styrelsemedlem

vore ledamot av rådet och omvänt. För behandling av frågor av

mera begränsad räckvidd borde samråd ske allenast med viss eller vissa av

rådets medlemmar.

Reservanternas förslag.

Inom forskningsnämnden har i fråga örn anstaltens ledning anförts skiljaktiga

meningar av professorerna Siegbahn och Sievert, varvid den förstnämnde

framhållit i huvudsak följande.

Erfarenheterna från det nu pågående kriget äro enstämmiga däri, att försvarets

forskningsproblem främst falla inom de två huvudgrupperna militärteknisk

fysik samt militär teleteknik. Det är vidare påtagligt, att var och en

av dessa grupper i regel kommer att relativt oberoende av den andra bearbeta

sina egna forskningsuppgifter även örn i vissa särskilda fall ett samarbete

måste förekomma.

Det är uppenbart, att man icke kan finna någon person, som samtidigt

vetenskapligt behärskar såväl dessa områden som militärteknisk kemi. Då

nämndens majoritet föreslagit, att forskningsanstalten skall stå under ledning

av en överdirektör, som icke endast skall vara administrativ chef utan även

skall utöva det vetenskapliga chefskapet över alla de nämnda tre huvudgrupperna

av forskningsverksamheten, tillskapas en alldeles ohållbar situation

både för den tilltänkte överdirektören och för de olika forskningsinstitutionerna.

På sin höjd kan överdirektören lia de nödiga kvalifikationerna för ett

verkligt chefskap inom en av huvudgrupperna. Det är en allmänt accepterad

och praktiserad regel, att ett forskningsinstitut skall ledas av en inom området

högt kvalificerad forskare. Forskningsnämndens majoritet har så till

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

vida även accepterat denna synpunkt, som man tänkt sig att i spetsen för de

olika forskningsavdelningarna ställa en befattningshavare inom lönegrad

(högst) C 7, d. v. s. samma placering som föreslås för professorerna vid tekniska

högskolan. -Jag delar nämndmajoritetens åsikt, att forskare av denna

kvalifikationsgrad böra ingå som chefer för de respektive avdelningarna inom

forskningsanstalten. Men jag finner konsekvensen då även bjuda, att dessa

forskare helt få taga ansvaret för verksamheten inom sina områden. Detta

är ingalunda en formell fråga, än mindre någon prestigefråga. Forskningsavdelningarnas

främsta uppgift måste vara att få fram nya idéer och att taga

egna initiativ. Den sekundära — ehuru naturligtvis viktiga — uppgiften är

att bearbeta sådana frågor, som inkomma genom försvarets informationsväsende

och på andra vägar. I fråga om den nyss nämnda, primära uppgiften

kan särskilt pä ett tidigt stadium endast fackmannen själv bedöma — i många

fall blott intuitivt — vilka uppslag som kunna utvecklas till att bliva av betydelse.

Från denna synpunkt är det av avgörande betydelse, att vederbörande

forskare ha en fri ställning och själva få taga ansvaret för sin avdelnings

verksamhet. — Det kan även förutsättas, att rekryteringen av dessa platser

i väsentlig grad kommer att påverkas av den ställning, som i detta hänseende

erbjudes forskarna.

Som motiv för tillskapandet av en överdirektörspost har anförts, att militära

och andra myndigheter böra veta till vem de skola vända sig i forskningsangelägenheter.

Denna fullt riktiga synpunkt kan emellertid mycket väl tillgodoses

på flera andra vägar än den som majoriteten stannat vid. En acceptabel

lösning har föreslagits av professor Sievert, och jag ansluter mig darf Oltin

det av honom i detta hänseende framlagda förslaget.

Professorn Sievert har i hithörande frågor uttalat bland annat följande:

Majoriteten inom forskningsnämnden har föreslagit, att den högsta ledningen

av forskningen bör utövas av en direkt under Kungl. Majit stående

styrelse. Jag delar denna uppfattning men anser, att styrelsen icke bör Ira

den sammansättning, som man föreslagit. Styrelsen, som är ett av de mest

betydelsefulla organen för samarbetet inom den naturvetenskapligt-militärtekniska

forskningen, bör vara en arbetande enhet med så få medlemmar som

möjligt. Sammanträden böra hållas regelbundet 1—2 gånger i månaden. Styrelsens

medlemmar böra väl känna till var och hur sakkunnig information i

specialfrågor kan erhållas och ha möjlighet uppehålla förbindelse med fackmän

inom samtliga av forskningen berörda områden. Styrelsen bör sålunda

bestå av en representant för vardera fysisk, kemisk och teknisk forskning samt

en militär representant och en representant för de statliga organ, som handha

beställning och produktion av krigsmateriel. Den sistnämnde bör vara antingen

generaldirektören för krigsmaterielverket eller för försvarets fabriksstyrelse

och torde böra tjänstgöra som styrelsens ordförande.

En »arbetande styrelse» av detta slag torde synnerligen väl motsvara de

krav, som uppställts. Det förhållandet, att i den här föreslagna styrelsen det

civila inslaget dominerar, överensstämmer med vad som för liknande organ

synes vara fallet i de krigförande länderna.

Det av forskningsnämndens majoritet föreslagna forskningsrådet skulle

—- i fall av styrelsens tillsättande på ovan angivna sätt — till väsentlig del

komma att ersättas av de organisationer, som föreslå styrelsens ledamöter.

Forskningsrådet och dessa organisationer skola icke ha rätt att erhålla andra

informationer beträffande forskningsanstaltens verksamhet än som bestämmes

av styrelsen.

En gemensam forskningschef kan icke äga nödvändiga kunskaper

och tillräckligt omdöme inom de arbetsområden, som den naturvetenskapligt
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

militärtekniska forskningen omspänner och kan därför icke leda arbetet med

den auktoritet, som måste fordras av en högsta chef. Härtill kommer, att med

en gemensam forskningschef, anstalten i hög grad blir beroende av en enda

persons omdöme och förmåga. Den direkta ledningen av forskningen bör

alltså — i den mån den icke är av den art, att den bör överlåtas på styrelsen

— läggas på ett antal välkvalificerade forskare såsom föreståndare var och en

för sin forskningsavdelning.

Av praktiska skäl måste emellertid forskningsanstaltens olika avdelningar

sammanföras under en gemensam administrativ chef med t. ex. byråchefs

tjänsteställning, vilken utåt representerar anstalten och under vilken bland

annat kansli och utredningssektion sortera. Inom den militärfysiska forskningen

har ett synnerligen starkt behov framstått av att en för forskning intresserad

högre officer helt ägnade sig åt den naturvetenskapligt-militärtekniska

forskningen. En sådan militär är så mycket mera önskvärd, då svårigheter

ofta föreligga för forskare och militärer att förstå varandras synpunkter,

och detta förhållande utgör den svagaste länken i den kedja av samarbete,

som för forskningens utnyttjande är nödvändig. En militär har även de bästa

förutsättningarna att ordna konferenser med inom militära organisationer befintliga

experter och organisera försök under fältmässiga förhållanden. Dessa

omständigheter utgöra enligt min mening ett synnerligen starkt skäl för att

anstaltens administrative chef bör vara en militär.

Den av majoriteten föreslagna överdirektörsbefattningen bör sålunda ersättas

av en militär administrativ chef, som torde böra lia överstes grad och

kunna befordras till generalmajor eller i varje fall kunna erhålla generalmajors

löneställning.

I instruktionen för den administrative chefen bör emellertid uttryckligen

framhållas, att denne icke äger utan styrelsens medgivande ingripa i forskningsavdelningarnas

vetenskapliga arbete.

Yttranden.

Den av majoriteten inom forskningsnämnden föreslagna anordningen med

både styrelse och chef har tillstyrkts av överbefälhavaren, försvarsgrenscheferna,

marinförvaltningen, flygförvaltningen, matematisk-naturvetenskapliga

fakulteten vid Stockholms högskola, styrelsen för tekniska högskolan

i Stockholm, ingenjörsvetenskapsakademien och Sveriges industriförbund.

Även vissa andra myndigheter och sammanslutningar ha med vissa förbehåll

anslutit sig till tanken på en sådan anordning. Bland dessa myndigheter är

krigsmaterielverket, som emellertid ansett, att forskningen borde inordnas

under nämnda ämbetsverk. Å andra sidan ha försvarets fabriksstyrelse, kollegienämnden

vid tekniska högskolan i Stockholm, statens uppfinnarnämnd och

svenska teknologföreningen föreslagit, att forskningsanstaltens chef skall bliva

ensam ansvarig inför Kungl. Majit och att således någon styrelse icke inrättas;

vid chefens sida borde enligt nämnda institutioners åsikt i stället sättas ett

forskningsråd med ett mindre antili, förslagsvis 10, ledamöter. Arméförvaltningen

har ansett det ej vara övertygande utrett, örn både styrelse och forskningsråd

vore erforderliga.

Iteservanternas inom forskningsnämnden avvisande inställning i fråga örn

tillskapandet av en gemensam civil chefsbefattning för forskningsanstalten

har endast i ringa mån vunnit förståelse. Det har härvid understrukits,

att anstaltschefen i första hand finge en ledande och samordnande upp
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

gift i stort men att han icke borde förutsättas ingripa i själva det vetenskapliga

forskningsarbetet på områden, där han icke vore fackman. Det är egentligen

endast kanslern för rikets universitet och de matematisk-naturvetenskapliga

sektionerna vid universiteten i Uppsala och Lund samt nationalkommittén

för fysik, som —- dock icke enhälligt — anslutit sig till reservanternas förslag,

att de skilda forskningsavdelningarnas föreståndare skulle var för sig

ha ledningen av forskningsverksamheten; dock har nationalkommittén för

fysik — liksom ock ingenjörsvetenskapsakademien — framhållit, att den av

reservanterna föreslagna organisationen med ett s. k. samarbetskollegium vore

alltför lös och mindre lämplig.

Beträffande innehållet i remissyttrandena i vad avser styrelse och chef för

anstalten må härutöver lämnas följande redogörelse.

överbefälhavaren har framhållit, att en enhetligt ledd anstalt med hänsyn

bland annat till det militära samarbetet vore lämpligast. Att anstalten skulle

få en självständig ställning direkt under Kungl. Majit syntes lämpligt men

förutsatte, att det militära inflytandet säkerställdes.

Chefen för armén har ifrågasatt, örn icke styrelsen borde vara ett arbetande

utskott av forskningsrådet.

Chefen för marinen har framhållit, att anstaltens ledning föreslagits oproportionerligt

stor. Vissa av styrelsens uppgifter borde överflyttas på chefen.

Sistnämnda synpunkt har även betonats av chefen för flygvapnet och flygförvaltningen.

Arméförvaltningen har ansett, att chefen vid behov borde kunna inrikta

forskningen så att för försvaret praktiskt användbara resultat vunnes så snabbt

som möjligt.

Marinförvaltningen har ansett, att forskningsanstaltens ledning föreslagits

oproportionerligt stor. Ledningen av den vetenskapliga forskningen borde

anförtros åt vetenskapliga specialister, under det att samordningen dem

emellan borde övervakas av överdirektören.

Lärarkollegiet vid Chalmers tekniska högskola har funnit den av reservanterna

föreslagna styrelsen vara lämpligare sammansatt vad ledningen av forskningsarbetet

beträffade. Emellertid har ifrågasatts, örn tillsättandet av en

militär, administrativ chef skulle innebära en bättre lösning av problemet

rörande anstaltens ledning under styrelsen. Överhuvudtaget syntes organisationen

bliva onödigt månghövdad.

Vetenskapsakademien har ansett majoritetens förslag lämpligen kunna

något modifieras till bättre överensstämmelse med minoritetens. Sålunda

borde styrelsen kunna inskränkas till att bestå av ordföranden jämte fyra

ledamöter, samtidigt tillhörande anstaltens forskningsråd.

Svenska teknologföreningen har funnit de i förslaget framlagda skälen för

inrättande av en särskild styrelse ingalunda övertygande och grundade på

huvudsakligen en analogi med statens provningsanstalt och flygtekniska för

söksanstalten. Den förstnämnda anstalten hade emellertid icke forskning som

någon väsentlig uppgift, och vad flygtekniska försöksanstalten beträffade

arbetade denna endast inom ett mycket väl begränsat område.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

Beträffande anstaltschefens kvalifikationer lia chefen för flygvapnet

och fly g förvaltningen understrukit, att personvalet vore av utomordentligt

stor betydelse. Alla för den praktiska verksamhetens bedrivande erforderliga

befogenheter borde tillkomma överdirektören. Chefen för marinen har

framhållit, att överdirektören borde vara en vetenskapligt skolad tekniker

med framstående organisatorisk förmåga och goda förbindelser med privatindustrien.

Å andra sidan har arméförvaltningen uttalat, att det icke utan

vidare kunde anses självklart, att chefen skulle vara en vetenskapsman eller

forskare. Svenska nationalkommittén för fysik har ansett önskvärt med en

högre militär såsom chef.

I fråga örn styrelsens sammansättning ha chefen för marinen och

marinförvaltningen framhållit, att överdirektören borde ingå såsom ledamot, i

följd varav antalet styrelsemedlemmar borde ökas från åtta till nio. Nio ledamöter

ha föreslagits även av försvarets sjukvårdsförvaltning, som ansett, att

chefen för detta verk borde äga föreslå en ledamot. En större styrelse än

forskningsnämnden föreslagit har förordats jämväl av industriförbundet,

som ansett, att styrelsen borde innefatta elva medlemmar, nämligen krigsmaterielverkets

chef såsom självskriven ordförande, forskningsanstaltens

överdirektör, en representant för vardera av överbefälhavaren, chefen för

armén, chefen för marinen, chefen för flygvapnet, vetenskapsakademien och

ingenjörsvetenskapsakademien samt tre representanter för industrien. Å

andra sidan finnas de, som anse att den av forskningsnämnden föreslagna

styrelsen är för stor (krigsmaterielverket, kemiska anstaltens vetenskapliga

råd, lärarkollegiet vid Chalmers tekniska högskola, vetenskapsakademien).

Med avseende å de intressen, som skulle vara representerade inom styrelsen,

ha matematisk-naturvetenskapliga sektionen i Lund och lärarkollegiet vid

Chalmers tekniska högskola framhållit, att den av forskningsnämnden föreslagna

proportionen en vetenskapsman, tre tekniker och fyra militärer innebure

en underrepresentation av vetenskapen. Svenska nationalkommittén för

fysik har förklarat sig anse, att i styrelsen borde ingå förslagsvis åtta ledamöter,

nämligen anstaltens chef, chefen för krigsmaterielverket eller för

fabriksstyrelsen, två representanter för vardera fysik och kemi, en representant

för teknisk forskning samt en militär ledamot från försvarsstabens

forskningsavdelning. Chefen för armén har anfört, att styrelsens militära

ledamöter icke borde utses av cheferna för förvaltningarna utan av vederbörande

försvarsgrenschefer, beträffande för försvaret i dess helhet gemensamma

förvaltningar vid behov i samråd med dessa. Chefen för flygvapnet

och flygförvaltningen ha ansett, att en representant för rent industriel] sakkunskap

borde vara med i styrelsen.

I fråga om det föreslagna forskningsrådet har i remissyttrandena

anförts i huvudsak följande.

överbefälhavaren har förutsatt, att rådet i sin helhet skulle sammanträda

endast ett par gånger om året samt att för rådgivning i speciella frågor

endast därav berörda ledamöter skulle sammankallas.

Chefen för marinen har anfört, att med hänsyn till den föreslagna styrel
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

sens sammansättning forskningsrådet syntes icke komma att fylla något praktiskt

ändamål. Härvid förutsattes dock, att de militära ledamöterna av styrelsen

föresloges icke endast med hänsyn till tekniska kvalifikationer utan

även till vederbörandes kännedom örn försvarsproblemen i allmänhet. Däremot

funne chefen för marinen önskvärt med ett kontaktorgan mellan anstalten

och de vetenskapliga respektive industriella forskningslaboratorierna,

förslagsvis benämnt försvarets forskningskommitté.

Chefen för flygvapnet och flygförvaltningen ha ansett inrättandet av ett

forskningsråd innebära en överorganisation.

Krigsmaterielverket har framhållit, att rådet måste anses överflödigt samt

dessutom bomme att onödigtvis komplicera organisationen och medföra en

viss oklarhet i fråga örn ansvarsfördelningen.

Försvarets fabriksstyrelse har anfört, att åt rådet borde givas andra uppgifter

och annan sammansättning än nämnden föreslagit. Rådet borde höras

i viktigare frågor samt då det gällde att taga ställning till, huruvida en forskningsuppgift

borde upptagas eller ej, liksom ock, vilket organ som skulle utföra

forskningen. I rådet borde ingå representanter för förslagsvis följande

organ, nämligen överbefälhavaren fyra, varav tre representerande envar av

försvarsgrenarna och en försvarsstabens forskningsavdelning, krigsmaterielverket

en, fabriksstyrelsen en, vetenskapsakademien en, ingenjörsvetenskapsakademien

en, Sveriges industriförbund en och statens tekniska forskningsråd

en.

Arméförvaltningen har — såsom redan i det föregående angivits — framhållit,

att det icke syntes övertygande utrett, att både en styrelse för anstalten

och ett forskningsråd vore erforderliga.

Marinförvaltningen har funnit forskningsrådet knappast komma att fylla

något praktiskt ändamål.

Styrelsen för tekniska högskolan i Stockholm har anfört, att vad som behövdes

vore möjlighet att tillkalla sakkunniga till rådplägning i svåra forskningsfrågor,

eventuellt tillsättande av speciella kommittéer för särskilda

större frågor.

Köllegienämnden vid tekniska högskolan i Stockholm har ansett forskningsrådet

böra givas ett förhållandevis begränsat antal ledamöter, bestående

av generaldirektören i krigsmaterielverket, ordförande, fyra av överbefälhavaren

utsedda representanter, en representant för ingenjörsvetenskapsakademien,

en för vetenskapsakademien, en för industriförbundet, en för

svenska teknologföreningen samt en för statens tekniska forskningsråd.

Statens uppfinnarnämnd har uttalat, att forskningsrådet icke syntes utgöra

den lämpligaste formen för den löpande kontakten mellan anstalten

och sakkunskapen inom alla de specialområden, som anstaltens arbetsuppgifter

kunde komma att beröra. Denna kontakt, som vore av synnerlig betydelse

för anstaltens effektiva och framgångsrika arbete, borde upprätthållas

i obundna former genom lämpliga kontaktmän åt alla håll.

Svenska teknologföreningen har ansett rådet alltför månghövdat för att

kunna utföra något effektivt arbete. Anledning syntes icke föreligga att in
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 293.

25

sätta representanter för försvarets fabriksstyrelse, arméns fortifikationsförvaltning,

försvarets sjukvårdsförvaltning eller luftskyddsinspektionen. De

övriga förslagsställarna borde bibehållas, dock endast med en representant

vardera, varjämte teknologföreningen borde få insätta en representant. På

detta sätt bleve ledamöternas antal begränsat till tio, varjämte Kungl. Majit

borde tillsätta en ordförande.

Sveriges industriförbund har avstyrkt inrättande av ett forskningsråd.

C. Arbetet inom forskningsanstalten.

Forskningsnämndens förslag.

Forskningsnämnden har i sitt betänkande anlagt vissa allmänna synpunkter

på frågan örn organisationen av arbetet inom forskningsanstalten

och har i sådant hänseende anfört i huvudsak följande.

Det har framhållits, att på en forskare icke borde få läggas några som

helst band utan att den bästa form av forskning vore den, där forskaren är

helt fri. I anslutning härtill har ansetts, att varje ämnesområde borde ha

sin egen institution samt att varje institutionschef i avseende på sitt arbete

skulle vara självständig med egna anslag. Tillsammans skulle institutionscheferna

bilda ett kollegium, som inom sig skulle utse en administrativ chef

för anstalten, ungefär efter mönster av organisationen vid våra universitet

och högskolor.

Det bör emellertid påpekas, att organisationen vid universitet och högskolor

ursprungligen är utformad nied hänsyn till undervisningen, och inom

ramen för denna har infogats den vetenskapliga forskningen. När det gäller

den militärtekniska forskningen, har erfarenheten visat, att de flesta forskningsuppgifter

i sig innehålla problem, som tillhöra vitt skilda områden,

varför det för deras lösande fordras ett intimt samarbete mellan olika forskare.

Lösningen av dessa problem innebär i och för sig, att forskningen måste inriktas

på ett visst mål och att organisationen måste vara sådan, att det intima

samarbetet icke försvåras utan i stället på allt sätt underlättas. Erfarenheterna

från forskningsnämndens samordnande arbete ha givit vid handen,

att stora svårigheter föreligga att samordna forskningen, när gemensam ledning

saknas och forskarna arbeta oberoende av varandra.

Växelverkan måste ständigt finnas mellan forskarna å ena sidan och de

olika militära myndigheterna och industrien å den andra. Det gäller inte bara

att lösa problem utan också att snabbt få fram resultaten och att inpassa

dem i systemet. Detta fordrar en ständig anpassning och ett avvägande av

de olika detaljerna.

Ledningen av forskningsarbetet får icke göras byråkratisk. För att kunna

göra de bedömanden som erfordras är det ett oavvisligt villkor, att den som

leder forskningen har vetenskaplig skolning, emedan han just därigenom har

möjlighet att kunna förstå forskarnas synpunkter och arbetssätt, vilket är

en förutsättning för att de skola kunna få arbeta mera fritt. Å andra sidan

ligger det i sakens natur, att ett organiserat samarbete kräver en inskränkning

av de enskilda forskarnas frihet att välja arbetsområden. En forskningsanstalt,

som är organiserad för samarbete, skänker emellertid även den enskilde

forskaren fördelar, vilka mer än väl kunna kompensera begränsningen

av forskarnas handlingsfrihet vid val av arbetsuppgifter.

Det är inte alltid lätt att avgöra, på vilken punkt i en serie av arbetsprestationer,

som materielen har nått prototypstadiet, då enligt vad förut

anförts forskningsanstaltens uppgifter skulle upphöra. I realiteten måste i

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

åtskilliga fall den forskare, som varit betrodd med forskningsuppgiften i

fråga, inkopplas också på ärendets senare utvecklingsstadier, även örn huvudansvaret

för själva arbetet successivt blivit överflyttat på andra organ inom

förvaltningarna eller på industrien.

Att i ett litet land bygga upp ett antal självständiga institut, ett för varje

specialfråga (sprängämnesteknik, radio etc.), skulle ställa sig alldeles för

dyrbart. Man måste därför se forskningsanstalten närmast som ett hjälporgan

till de myndigheter, som handlägga de olika frågorna, och med syftet att tillföra

deni de experter och de tekniska resurser, som äro nödvändiga för att

åstadkomma en effektiv lösning av de militära problemen.

Organisationen bör icke vara ett en gång för alla fastslaget sammanförande

av olika organ utan bör kunna dynamiskt gestalta sig efter utvecklingen.

Marje forskare bör, sedan arbetsprogrammet uppgjorts, lia frihet att självständigt

bearbeta sina problem och välja vägarna för att nå målet. Som

specialist är det endast han, som kan avgöra, hur hans metod skall användas.

De erfarenheter, som vunnits vid kemiska anstalten, ha tydligt visat, att

den vetenskapliga specialist, som leder eller utför själva undersökningen, i

vanliga fall ej lämpligen bör belastas nied mera allmänna utredningar och

vidare att det kan vara av avgörande betydelse för problemets lösning, att

utredningarna göras på rätt sätt. Å andra sidan behöver den som svarar för

utredningen ej vara specialist på just det område frågan avser; hans uppgift

är fastmera att sammanföra de experter, som beröras av frågan, göra sammanfattningar

av vad som framkommer vid deras diskussioner och med ledning

därav uppdraga riktlinjerna för det fortsatta arbetet.

Arbetet bör nied hänsyn till målet för forskningen organiseras på olika

arbetsgrupper. Inom dessa samarbeta olika specialister — kemister, fysiker,

medicinare, ingenjörer, militärer — med utnyttjande av anstaltens samlade

resurser och olika hjälplaboratorier. Den här skisserade arbetsformen har

tillämpats såväl vid kemiska anstalten som vid den för försvarsändamål bedrivna

forskningsverksamheten i anslutning till statens uppfinnarnämnd.

Arbetet inom anstalten kan läggas efter två skilda linjer nämligen sammanförande

av problemen arbetstekniskt eller alltefter deras natur. Den

inre organisationen av anstalten bör i viss mån bli en kompromiss mellan

dessa två principer. För samtliga avdelningar böra finnas gemensamma

hjälplaboratorier — exempelvis kemiskt, fysikaliskt och fotografiskt hjälplaboratorium,

förstärkarelaboratorium m. m. — samt ritkontor och verkstad,

där kvalificerad personal oberoende av frågans natur utför undersökningar

och vilka med sin utrustning gemensamt stå till de olika arbetsgruppernas

förfogande. Härigenom kan man ernå en rationalisering av arbetet, och det

vinnes också, att de enskilda forskarna få betydligt större resurser till sitt

förfogande än örn de skulle ha arbetat inom separata institutioner. Dessa

hjälplaboratorier böra alltefter sin art organisatoriskt ställas under olika avdelningschefer.

I vilken omfattning kontrollverksamheten skall förläggas till forskningsanstalten

har närmare diskuterats. Den verksamhet som försiggått vid

kemiska anstalten har visat, att forskningen haft god hjälp av kontrollverksamheten,

dels genom att den kunnat tillgodogöra sig därvid vunna erfarenheter,

dels genom att kontrollaboratorierna med sin specialutbildade personal

och sin utrustning kunnat utnyttjas även för forskning. Viss kontrollverksamhet

bör sålunda kunna förekomma vid försvarets forskningsanstalt.

Det bör emellertid påpekas, att organiserandet av kontrollverksamheten

måste läggas på sådant sätt, att den icke stör den forskning, som är lagd på

längre sikt och som är anstaltens huvuduppgift. Några svårigheter att åstadkomma

en sådan organisation förefinnas emellertid icke.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

Huruvida vid ett forskningsinstitut bör bedrivas pedagogisk verksamhet

eller icke har ofta diskuterats. Erfarenheterna från olika håll ha

visat, att en sådan kombination erbjuder stora fördelar, icke minst för

forskarna. Vid kemiska anstalten har omfattande undervisningsverksamhet

förekommit, och därigenom ha forskarna tvingats till intim kontakt med de

praktiska problemen.

Beträffande den nya anstalten bör i fråga örn specialområden, exempelvis

avseende gasskydd och maskering, en viss undervisning kunna ifrågakomma,

närmast i samband med materielens slutliga utprovning och för förmedlande

till truppen av under forskningen erhållna erfarenheter. Härjämte bör personal

från anstalten i största möjliga utsträckning utnyttjas såsom lärare vid

militära högskolor m. m.

Beträffande anstaltens organisation för krigsförhållanden anser

nämnden, att fredsorganisationen bör vara så ordnad, att den i krigstid eller

när eljest så kräves hastigt kan svälla ut i syfte att forcera forskningen.

Möjligheter härför böra öppnas genom att en fast personalkader finnes vid

anstalten, vilken kan kompletteras med inkallad personal. Detta är av vikt

icke minst därför, att den militära forskningen i fredstid är av grundläggande

betydelse. Det systemet synes böra tillämpas, att i fredstid fälttygtekniker

respektive gasskyddstekniker utbildas vid anstalten och mobiliseringsplaceras

där. Genom sin fredsutbildning läras de upp inom vissa forskningsavdelningar

och bli insatta i olika specialiteter samt komma in i rutinarbetet på

anstalten. De erfarenheter, som under de gångna åren vunnits vid kemiska

anstalten, visa, att ett utomordentligt gott arbete har presterats av sådan inkallad

personal och att anstalten därigenom fått tillgång till expertis, som

den icke annars kunnat få.

För det rutinmässiga arbetet på anstalten bör icke i större utsträckning

än som är nödvändigt värnpliktiga och framförallt vapenför personal användas.

Därför bör kvinnlig reservarbetskraft utbildas; så har redan skett

för kemiska anstaltens räkning. Å andra sidan måste möjlighet finnas att

med uppskovsrätt vid anstalten binda sådana vetenskapsmän, tekniker eller

specialarbetare, vilka icke kunna ersättas av annan personal. _ Sådan möjlighet

föreligger för närvarande i praktiken icke. Redan i fredstid bör en organisation

utbyggas, som befordrar forskningsanstaltens samarbete med statliga

och industriella forskningslaboratorier, samt förberedelser göras^ för att

vid behov kunna överflytta viss del av forskarna till dessa, därest sa under

krigstid skulle visa sig erforderligt.

Reservanternas förslag.

Yad i det till forskningsnämndens förslag fogade reservationerna anförts

äger delvis tillämplighet även på nu berörda spörsmål. Härutinnan

torde få hänvisas till den redogörelse, som redan i det föregående lämnats

(se s. 13 ff. och 19 ff.).

Yttranden.

Yad forskningsnämnden i hithörande delar anfört har i huvudsak icke

mött erinran i remissyttrandena. Nämnas må dock, att chefen för armén

samt chefen för flygvapnet och flygförvaltningen framhållit, att rutinverksamhet,

såsom löpande kontroll av vissa produkter, i regel icke borde

ingå i anstaltens verksamhet. Liknande synpunkter lia anlagts av lärarkollegiet

vid Chalmers tekniska högskola.

Arméförvaltningen har anfört bland annat, att forskning av akademisk

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

karaktär borde bedrivas vid universitet och högskolor och av akademiker.

Den vid anstalten bedrivna forskningen borde syfta mot inom rimlig tid

skönjbara praktiska resultat och måste för den skull bliva mera tekniskt och

industriellt än akademiskt och vetenskapligt betonad. Det syntes vara av

största vikt, att målsättningen på denna punkt bleve klar och tydlig från

början, så att anstaltens första apparatutrustning och uppsättning av personal

bleve lämpligt avpassad.

Slutligen har chefen för armén framhållit, att för anstaltens tillgodoseende

med personal under krigsförhållanden densamma borde upptagas i mobiliseringsverket

för förslagsvis högkvarteret, varvid all personal kunde krigsplaceras

vid anstalten.

D. De militära högskolorna och forskningen.

Forskningsnämndens förslag.

I samarbete med högskolornas chefer och lärare har nämnden övervägt,

om anstalten kunde anslutas till de militära högskolorna, varigenom vissa

fördelar skulle vinnas. Lärarnas specialkunskaper skulle kunna tagas i anspråk.

Elevernas erfarenheter från den praktiska tjänsten vid trupp kunde

utnyttjas, och deras intresse för hithörande frågor skulle stimuleras och uppslag

erhållas. Eleverna skulle i samband med de större hemarbeten av utredande

karaktär, som förekomma vid högskolorna, i vissa fall kunna medverka

vid lösandet av forskningsuppgifter och därvid erhålla tillfälle att

träda i direkt kontakt med viss arbetsgrupp inom forskningsanstalten.

Med hänsyn bland annat till att försvarsgrenarna ha skilda högskolor, har

nämnden emellertid icke funnit möjligt att ansluta forskningsanstalten direkt

till högskolorna. För att ändock draga nytta av högskolornas arbete för forskningsändamål

borde emellertid enligt nämndens mening en nära kontakt

upprätthållas mellan dem och den föreslagna forskningsavdelningen i försvarsstaben.

Denna kontakt kunde åstadkommas genom att lärare i strategi,

taktik och militärtekniska ämnen vid högskolorna placerades till deltidstjänstgöring

vid forskningsavdelningen och genom att vid denna initiativ

toges till utredningar och konferenser med chefer och lärare vid högskolorna.

I dessa utredningar och konferenser borde även officerare från försvarsgrensledningarna

deltaga. Härigenom skulle skapas möjligheter att sammanknyta

all militär expertis, som i skilda frågor stöde till buds.

Reservation.

Nämndens ledamot professorn Sievert har beträffande forskningens anknytning

till de militära högskolorna samt rörande det delvis därmed sammanhängande

spörsmålet om inrättande av en forskningsavdelning inom försvarsstaben

anfört följande.

Parallellt med den naturvetenskapligt-militärtekniska forskningen bör

militär forskning bedrivas inom det taktiska och tekniska området. Ett

organ, som tillgodoser detta behov, torde komma att bliva av synnerligen

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

29

stor betydelse såväl för rent militära ändamål, som för bedömande av från

den naturvetenskapligt-militärtekniska forskningen emanerande förslag.

Majoriteten inom forskningsnämnden har föreslagit, att man inom försvarsstaben

skulle upprätta en militär forskningsavdelning. Ehuru denna fråga

väl närmast bör behandlas av den militära sakkunskapen, anser jag mig böra

framhålla, att detta forskningsorgan visserligen bör läggas på så bred bas

som möjligt, men i första rummet måste inriktas på samarbete med forskningsanstalten

och att detsamma bör hava en mycket nära anslutning till den

militära högre undervisningen.

Därest högskolorna i någon form sammanföras t. ex. till en högre för hela

försvarsväsendet gemensam undervisningsanstalt, synes den militära forskningsavdelningen

böra, såsom en särskild sektion, ingå i undervisningsanstalten

i stället för i försvarsstaben. Denna sektion torde böra bestå av

landets förnämsta förmågor inom militär taktik och teknik.

Förläggandet av den militära forskningsavdelningen till en högre militär

undervisningsanstalt är även lämpligt, emedan vid forskningsanstalten arbetande

vetenskapsmän böra tjänstgöra som lärare därstädes. Ett intimt

samarbete mellan forskarna och högskolorna torde därför vara lättare att

åstadkomma än mellan forskarna och försvarsstaben.

Yttranden.

överbefälhavaren har framhållit, att någon direkt sammanknytning med

de militära högskolorna icke syntes tänkbar, så länge dessa vore uppdelade

försvarsgrensvis. Den av nämnden föreslagna samarbetsformen syntes

emellertid medgiva ett ganska effektivt utnyttjande av åtminstone lärarna.

Överbefälhavaren ville påpeka att elevernas deltagande i forskningsverksamheten

kunde beräknas bliva mycket obetydlig, då högskoleämnenas omfattning

och den till förfogande stående tiden knappast medgåve någon forskning

vare sig i militära eller ännu mindre i naturvetenskapliga ämnen. De

vid högskolorna anställda heltidslärarnas verksamhet läge i främsta rummet

på det pedagogiska området, varför även deras deltagande i forskningsverksamheten

måste begränsas.

Chefen för flygvapnet och flygförvaltningen ha — med understrykande av

behovet av kontakt mellan forskningsanstalten och de militära myndigheterna

—- framhållit, att sådan kontakt kunde bliva erforderlig med de flesta

verksamhetsgrenar inom försvaret och därför icke borde bindas vare sig till

ett visst organ inom försvarsstaben eller till exempelvis militära högskolor.

E. Forskningsavdelning inom försvarsstaben.

Forskningsnämndens förslag.

Såsom redan i det föregående antytts har forskningsnämnden föreslagit,

att inom försvarsstaben skall inrättas en särskild forskningsavdelning. Denna

har avsetts skola vara överbefälhavarens organ för studium av utvecklingstendenserna

på det strategiska, taktiska och militärtekniska området samt för

handläggning av frågor rörande forskning för militärt ändamål. Avdelningen

skulle jämväl vara det kontaktorgan mellan de militära myndigheterna och

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

den föreslagna forskningsanstalten, som ansetts erforderligt på grund av

anstaltens fristående ställning.

Avdelningen borde enligt nämndens mening ha till uppgift att följa den

allmänna utvecklingen på det strategiska, taktiska och militärtekniska området,

främst med avseende på frågor, som äro gemensamma för alla försvarsgrenar,

i vilket syfte ett nära samarbete med bland annat försvarsgrensstaberna,

förvaltningarna och de militära högskolorna borde bedrivas, samt

att följa verksamheten på det naturvetenskapliga, det tekniskt vetenskapliga och

det konstruktiva området i den omfattning, som erfordras för att bedöma utvecklingstendenserna

ur militär synpunkt, ävensom taga initiativ till utredningar

och konferenser med dem, som kunna beräknas äga erforderliga specialkunskaper

i olika frågor. Vidare borde avdelningen ha att befordra samarbetet

i militärtekniska frågor mellan på olika områden verkande militära organ inbördes

samt mellan dessa organ och forskningsanstalten, att deltaga i planläggningen

av forskningsverksamhetens omfattning och i samband härmed

för överbefälhavaren bereda frågor rörande prioritet, nedläggande av kostnader

på olika forskningsuppgifter, gemensamt utnyttjande av de militära

resurserna o. s. v., att förmedla tillhandahållandet av militär expertis åt

forskningsanstalten och medverka till åstadkommande av militära utredningar

och försök m. m. ävensom att följa de olika forskningsärendena, övervaka

att de icke råka in på avvägar och i tid vidtaga åtgärder för att omsätta

de vunna forskningsresultaten i militärt användbar materiel eller metoder.

Avdelningen skulle dessutom handlägga för försvaret gemensamma frågor

rörande kemisk krigföring och maskering samt rörande nya eller förut icke

tillräckligt beaktade försvarsmedel, ävensom leda en för försvaret gemensam

informationstjänst rörande strategisk-taktiska problem samt biträda forskningsanstalten

beträffande den centrala militärtekniska informationstjänsten.

I forskningsavdelningen borde ingå två högskoleutbildade regementsofficerare,

varav en skulle vara avdelningschef. I avdelningen borde därjämte

ingå minst tre kompaniofficerare ur de skilda försvarsgrenarna samt viss

biträdespersonal. Dessutom skulle militärassistenterna vid forskningsanstalten,

officerare ur förvaltningarna samt lärare vid de militära högskolorna deltidst

jänstgöra vid avdelningen.

Till motivering av sitt förslag i förevarande hänseende har forskningsnämnden

anfört i huvudsak följande.

Försvarets forskningsanstalt har i detta förslag givits en fristående ställning

i förhållande till de militära myndigheterna. Det är på grund härav

nödvändigt att det militära inflytandet ändock säkerställes och att detta sker

på ett sådant sätt, att såväl de militära myndigheternas som forskningens

intressen tillgodoses. Detta föreslås ske genom inrättandet av en ny avdelning

inom försvarsstaben, betecknad såsom försvarsstabens forskningsavdelning.

Denna avdelnings arbetsuppgifter äro emellertid icke att hänföra enbart till

det militärtekniska området utan även till det strategisk-taktiska. Detta sammanförande

i en och samma avdelning av dessa uppgifter är det väsentliga i

förevarande organisationsförslag.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

31

Uppgiften att studera den allmänna utvecklingen på det strategiska och

taktiska området, främst med avseende på frågor som äro gemensamma fedalia

försvarsgrenar, är utomordentligt betydelsefull. För närvarande saknas

ett organ för denna verksamhet, något som med hänsyn till riksförsvarets

gemensamma kraftutveckling visat sig mindre lyckligt. Inom ett land med

begränsade resurser är det av alldeles särskild betydelse att dessa bli verksamt

utnyttjade. Yikten av att överbefälhavaren får till sitt förfogande ett

studieorgan, där för riksförsvaret gemensamma problem upptagas till behandling,

är uppenbar. Av alldeles särskild betydelse blir detta, då erfarenheterna

från nu pågående krig skola bearbetas.

Forskningsavdelningen i försvarsstaben är sålunda avsedd att vara ett

centralorgan för studiet av för försvaret gemensamma problem. Det gäller

därvid icke blott att inhämta erfarenheter utan framför allt att bedöma utvecklingstendenserna.

Genom nära samarbete mellan denna avdelning och

försvarsgrensstaberna skall en lämplig arbetsfördelning åstadkommas och

dubbelarbete undvikas.

Försvarsstabens forskningsavdelning synes även i fråga örn studieverksamheten

inom det strategiska och taktiska området böra få betydligt vidare uppgifter

än de, som förutsattes skola tillkomma den av 1941 ''års försvarsutredning

föreslagna studieavdelningen. Forskningsavdelningens uppgift bör nämligen

icke blott vara att studera utvecklingen utan även att bidraga till erfarenheternas

omsättande i tillämpning. Forskningsavdelningen skall även ge

impulser till teknisk-vetenskaplig forskning.

Samarbetet mellan dels de militära förvaltningsmyndigheterna inbördes,

dels mellan skolor, inspektioner m. fl. i vad rör forskning och försök, har ofta

varit mindre gott, vilket bland annat föranlett dubbelarbete. Forskningsavdelningen

är avsedd att åvägabringa förbättrade förhållanden härutinnan.

Det militära organ, som skall hålla kontakten med forskningen, bör även

vara så sammansatt, att det verksamt kan stimulera och deltaga i själva forskningsarbetet.

Avdelningens chef bör vara ledamot av såväl anstaltens styrelse

som det föreslagna försvarets forskningsråd.

Chefen för forskningsavdelningen bör själv eller genom officerare ur sin

avdelning deltaga i arbetet inom anstaltens utredningssektion — liksom inom

arbetsgrupperna — samt i mån av behov rekvirera militärteknisk expertis från

vederbörande militära förvaltningar.

Så länge försvarsväsendets kemiska anstalt står under militär ledning är

det naturligt, att även de gemensamma rent militära frågorna rörande kemisk

krigföring för försvarsväsendet handläggas därstädes. Men i och med den

nu föreslagna omorganisationen torde det vara nödvändigt, att de militära

frågorna rörande kemisk krigföring och skyddet däremot handläggas vid ett

militärt organ; härvid ligger försvarsstabens forskningsavdelning närmast till

hands.

Frågor rörande maskering äro försummade i vårt land. Även dessa äro

till stor del gemensamma för försvarsgrenarna, åtminstone • när det gäller

byggnader av olika slag samt överväganden angående vilka objekt, som i

första hand böra maskeras. Det synes lämpligt, att även ärenden rörande

maskering handläggas av försvarsstabens forskningsavdelning.

Även då det gäller nya eller förut icke tillräckligt beaktade, för flera försvarsgrenar

gemensamma stridsmedel, exempelvis rekylfria vapen, raketvapen

och radiolokalisering, bör försvarsstabens forskningsavdelning vara det

ledande militära organet. Ett intimt samarbete bör äga rum med försvarsstabens

signaltjänstavdelning i frågor rörande den teletekniska verksamheten.

Vissa frågor äro av den natur, att militärassistenter måste knytas till forskningsanstalten

för att fortgående kunna följa verksamheten och tillhandahålla

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

militära synpunkter på de uppkommande problemen. Dessa militärassistenter

förutsättas skola lia deltidstjänstgöring inom forskningsavdelningen.

När arbetet på en uppgift nått ett visst stadium, måste i allmänhet truppförsök

utföras. I fråga om uppgifter, som i sin helhet handhavas av forskningsanstalten,

blir det försvarsstabens forskningsavdelning, som har att förmedla

sådana försök. I detta sammanhang synes böra framhållas betydelsen

av att särskilda försöksförband ställas till förfogande för fortgående och enhetligt

ledd taktisk och utrustningsteknisk försöksverksamhet.

I ledningen för forskningsavdelningen bör vara representerad dels strategisk-taktisk,

dels teknisk sakkunskap. Den ena av regementsofficersbeställningarna

vid avdelningen erhålles genom att överflytta beställningen såsom

militär styresman vid kemiska anstalten till försvarsstabens stat. Den andra

beställningen nyinrättas. I övrigt torde det erforderliga personalbehovet i

huvudsak tills vidare kunna fyllas genom viss överflyttning av officerare från

andra avdelningar inom försvarsstaben och genom kommendering av officerare

ur försvarsgrenarna till försvarsstaben. Att närmare reglera detta synes

böra uppdragas åt de militära myndigheterna.

Reservanternas förslag.

Forskningsnämndens ordförande, professorn Siegbahn, har i sitt särskilda

yttrande i nu förevarande hänseende anfört följande.

Överhuvudtaget är det nödvändigt, att forskningsanstalten, örn den verkligen

skall kunna fylla sina uppgifter, måste lia en fri och oberoende ställning.

I detta syfte har nämnden enats örn ett förslag att ställa anstalten med

en egen styrelse direkt under Kungl. Majit. Som garanti för att de rent militära

synpunkterna vinna vederbörligt beaktande skulle i styrelsen ingå militär

sakkunskap. Emellertid har nämndmajoriteten ej funnit denna garanti

betryggande utan tilldelat en inom försvarsstaben placerad, rent militär forskningsavdelning

befogenheter att ingripa i forskningsanstaltens verksamhet,

som skulle göra dennas fria ställning alldeles illusorisk. Enligt nämndmajoritetens

förslag skall det nämligen åligga försvarsstabens forskningsavdelning

bland annat att övervaka att forskningsärendena »icke råka på avvägar». För

min del måste jag finna en sådan anordning orimlig. Arbetet vid forskningsanstaltens

avdelningar skulle nämligen därigenom utsättas för en direkt övervakning

vid sidan örn den egna styrelsens, ett förhållande som måste leda till

ohållbara situationer.

Beträffande de av nämndens ledamot professorn Sievert anförda särskilda

synpunkterna på frågan om inrättande av en forskningsavdelning i försvarsstaben

och det därmed delvis sammanhängande spörsmålet om forskningens

anknytning till de militära högskolorna torde få hänvisas till det föregående

(s. 28).

Yttranden.

överbefälhavaren, som ansett den av nämnden föreslagna omflyttningen

av personal inom försvarsstaben möjlig, har i övrigt uttalat bland annat

följande.

Tillkomsten av försvarsstabens forskningsavdelning är en förutsättning för

att organisationen skall bli effektiv ur militär synpunkt. Avdelningen är avsedd

att vara det kontaktorgan mellan militära staber och förvaltningar samt

mellan dessa och forskningsanstalten, som erfordras med hänsyn till den

självständiga ställning, som givits denna. Att helt bygga kontaktverksam
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj-.ts proposition nr 293.

heten på militärassistenter, som chefen för marinen föreslagit, är icke möjligt.

Med hänsyn till teknikens allt större plats vid sidan av strategien och

taktiken är det nödvändigt, att lösandet av den samordnande uppgiften, som

åligger överbefälhavaren även på det tekniska området, möjliggöres genom att

han förses med därför kvalificerat organ. Detta har sin betydelse även då det

gäller att på ett lämpligt sätt avväga forskningsresursernas, råvarutillgångarnas

och tillverkningsmöjligheternas utnyttjande m. m.

Den för forskningsavdelningen i betänkandet angivna uppgiften »att övervaka

att forskningsärendena icke råka in på avvägar» kan måhända missförstås.

Det synes böra uppfattas så, att forskningsavdelningen skall genom en

fortlöpande orientering giva forskningsanstaltens ledning impulser att inrikta

verksamheten på de frågor, som äro viktiga med hänsyn till den militära utvecklingen

och avsikterna inom försvaret.

De olika försvarsgrenarnas studieverksamhet kommer genom den föreslagna

forskningsavdelningens inrättande icke att bli överflödig. Forskningsavdelningens

verksamhet är avsedd att bedrivas med utgångspunkt från de

resultat, som denna studieverksamhet kan giva och i nära samarbete med försvarsgrensstaberna.

.Det finns anledning att förmoda, att avdelningens tillkomst

kan bidraga till att utjämna de motsättningar, som kunna finnas mellan

de olika försvarsgrenarnas uppfattning.

Chefen för armén har ansett forskningsavdelningen komma att utgöra ett

viktigt kontaktorgan mellan den vetenskapliga forskningen och krigsmakten.

Chefen för marinen har ansett inrättande av en forskningsavdelning för att

säkerställa de militära intressena ej motiverat med hänsyn till att dessa intressen

väl tillgodosetts, därest fyra platser i styrelsen besattes av militära

representanter. Avdelningens uppgift att vara »överbefälhavarens organ för

studium av utvecklingstendenserna på det strategiska, taktiska och militärtekniska

området samt för handläggning av frågor rörande forskning för militärt

ändamål» syntes heller icke motivera dess tillskapande. Organ för här

nämnda uppgifter stöde nämligen redan till överbefälhavarens förfogande, i

det att inom försvarsstab, försvarsgrensstaber och försvarsgrensförvaltningar

funnes samlade de främsta specialisterna inom olika fack, vilka bland annat

just hade till uppgift att studera utvecklingstendenserna.

Den föreslagna befogenheten för forskningsavdelningen att övervaka arbetet

vid anstaltens olika avdelningar syntes orimlig och ej heller förenlig

med anstaltens ställning såsom ett direkt under Kungl. Majit lydande organ.

Med största sannolikhet skulle forskningsavdelningen enligt marinchefens

mening dessutom medföra onödig omgång och ett omfattande dubbelarbete.

Inrättande av en forskningsavdelning avstyrktes sålunda. I stället för chefen

för forskningsavdelningen borde i forskningsanstaltens styrelse ingå en av

överbefälhavaren föreslagen officer, vilken tillika borde tjänstgöra i anstaltens

utredningssektion. Antalet militärassistenter i anstaltens utredningssektion

borde vidare utökas till att omfatta, förutom den av överbefälhavaren

föreslagne styrelseledamoten, ur var och en av försvarsgrenarna två högskoleutbildade

officerare, varav en regementsofficer, den ene med erfarenhet huvudsakligen

från operativ stabstjänst, den andre med teknisk erfarenhet.

Chefen för flygvapnet och fly g förvaltningen ha i förevarande avseende

framhållit bland annat följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 293.

1989 44 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. May.ts proposition nr 293.

Den föreslagna forskningsavdelningen är icke lämplig som kontaktorgan

och kan icke lösa alla de uppgifter, som komma att åvila den. Dess verksamhetsområde

skulle komma att beröra alla möjliga grenar, inom vilka andra ansvariga

myndigheter arbeta. Härigenom skulle med all säkerhet dubbelarbete

bliva följden och risk föreligger att försvarsgrensledningens ansvarskänsla

för utvecklingen avtrubbas. Det är vidare icke möjligt att inom denna avdelning

samla erforderlig sakkunskap på såväl det strategiska och taktiska som

det militärtekniska området. Dess egenskap av kontaktorgan mellan de militära

myndigheterna och forskningsanstalten torde dessutom icke befordra en

smidig kontakt under enkla former. Den kontakt som här avses synes liksom

nu är fallet kunna upprätthållas genom de experter, som finnas inom försvarsgrenarna.

Behovet i varje särskilt fall bör vara avgörande. Sådan kontakt

kan bliva erforderlig med de flesta verksamhetsgrenar inom försvarsgrenarna

och bör därför icke bindas att äga rum genom ett visst kontaktorgan inom försvarsstaben.

Av motsvarande skäl bör denna kontakt ej heller bindas till

vissa andra militära organ, såsom exempelvis militära högskolor m. fl.

Slutligen må framhållas, att den direktivrätt, som enligt förslaget bör tillkomma

överbefälhavaren, ej heller tarvar ett särskilt organ inom försvarsstaben.

För beredande av hithörande mål står redan högkvarteret till förfogande.

De i betänkandet föreslagna militärassistenterna torde däremot erfordras

som kontaktmän vid anstalten. De böra härvid icke blott deltaga i

arbetet vid anstaltens utredningssektion utan även ingå och deltidstjänstgöra

i densamma.

Krigsmaterielverket har anslutit sig till nämndens tankegång i fråga örn

den förordade forskningsavdelningen. Eventuellt borde övervägas, att avdelningen

bereddes representation i styrelsen för forskningsorganet genom att

en beställningshavare vid avdelningen inginge såsom ledamot i styrelsen. De

uppgifter, som skulle åvila avdelningen, borde framdeles kunna samordnas

med uppgifterna för ett tillsynsorgan för den för försvaret gemensamma undervisningsverksamheten.

Arméförvaltningen har funnit de uppgifter av såväl militärteknisk som

strategisk och taktisk natur jämte vissa detaljfrågor, vilka sammanförts till

den förordade forskningsavdelningen, vara alltför vittomfattande. Ett sammanhållande

och förmedlande organ beträffande den militärtekniska studieverksamheten

syntes emellertid ämbetsverket erforderligt. Huruvida ett

dylikt organ, som dock icke borde benämnas forskningsavdelning, borde bilda

en särskild avdelning i försvarsstaben eller ingå i en redan befintlig sådan

avdelning syntes böra närmare utredas. Chefen för detta organ borde under

alla förhållanden vara en militärtekniskt utbildad regementsofficer.

Marinförvaltningen har anfört i huvudsak samma synpunkter på forskningsavdelningen

som chefen för marinen.

Vetenskapsakademien har ansett befogenheten hos forskningsavdelningen

att övervaka verksamheten inom anstalten vara opåkallad och måhända ledande

till mindre lyckliga konsekvenser.

Statens uppfinnar nämnd har anslutit sig till tanken att i en eller annan

form anknyta militärassistenter till anstalten. Däremot ansåge sig nämnden

icke kunna göra något uttalande angående lämpligheten av att organisera dem

såsom en särskild forskningsavdelning inom försvarsstaben eller beträffande

de övriga rent militära forskningsuppgifter, som skulle avila en sadan avdel
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 293. 35

ning. Utformningen av organisationen i detta hänseende syntes böra ankomma

på överbefälhavaren.

Svenska teknolog!öreningen har rörande sistnämnda spörsmål givit uttryck

åt liknande synpunkter som uppfinnarnämnden.

Sveriges industriförbund har framhållit, att forskningsavdelningen icke

borde äga utöva någon dirigerande befogenhet i förhållande till anstalten.

Det militära inflytandet borde i önskvärd grad kunna göra sig gällande genom

de militära representanterna i styrelsen för anstalten.

F. Forskningsanstaltens inre organisation.

Forskningsnämndens förslag.

Nämnden har understrukit, att det här icke gällt att i första hand skapa

något nytt utan i stället att i största möjliga utsträckning bygga på vad som

redan funnes, detta i enlighet med principen, att en forskningsanstalt borde

växa fram successivt, börja i relativt liten skala samt utvidgas i den mån som

problemen växte och lämpliga kvalificerade forskare bleve tillgängliga som

medarbetare. En stor del av de avdelningar, som upptoges i förslaget, funnes

redan organiserade vid kemiska anstalten, ehuru vissa justeringar gjorts och

personalen i viss utsträckning placerats i mer stadigvarande befattningar.

Även hade med hänsyn till den rådande trångboddheten vissa lokaler utökats.

Den teletekniska forskningen har däremot föreslagits utvidgad på så sätt,

att ett centralt forskningslaboratorium med verkstadsutrymme och mindre ritkontor

skulle upprättas. Däremot hade det icke ansetts lämpligt att i forskningsanstalten

organiskt inlemma armé-, marin- och flyglaboratorier med därtill

hörande ritkontor, vilka erfordrades för förvaltningarnas teletekniska konstruktions-

och kontrollverksamhet. Den senare verksamheten borde enligt

nämndens uppfattning icke organiseras av forskningsanstalten, utan den borde

sortera under de förvaltningsmyndigheter, som hade ansvaret för materielen,

dem tillkomme det närmast att avgöra, i vilken utsträckning egen konstruktionsverksamhet

skulle förekomma och i vilken utsträckning den borde överlämnas

till privatindustrien. Däremot bär föreslagits, att lokalerna för dessa

organ skulle förläggas i anslutning till forskningsanstalten, så att ett intimt

och fruktbärande samarbete kunde komma till stånd.

En avsevärd utökning av lokaler och personal måste enligt nämndens

mening ske för militärfysisk forskning med fastare anställningsform för dem,

som här arbetade, samt tillräckliga arbetslokaler och tekniska resurser. Icke

minst viktigt vore tillskapandet av förstklassiga och tillräckliga verkstadsresurser.

Den av nämnden föreslagna uppdelningen på olika avdelningar gällde närmast

med avseende å dagens problem. Det borde stå anstaltens ledning fritt

att inom ramen för anstaltens organisation ombilda befintliga avdelningar

och arbetsgrupper eller låta nya växa fram med en storlek, som avpassas efter

det föreliggande behovet. Den föreslagna organisationen förutsatte, att de

olika avdelningarna läge lokalt förlagda i omedelbar närhet av varandra, då

i annat fall ett flertal dubbleringar bleve nödvändiga.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj-.ts proposition nr 293.

Avdelningarna borde sammanföras till tre sektioner, varvid en av de till

en viss sektion hörande avdelningscheferna borde fungera såsom sektionens

chef. Organisatoriskt syntes det lämpligt att till en sektion sammanföra de

i det följande med nr 1—4 samt 10 betecknade avdelningarna och till en

annan sektion sammanföra avdelningarna 5—8. Den omfattande avdelningen

för teleteknik, nr 9, borde lämpligen ensam utgöra en sektion.

Utom forskningsavdelningarna borde enligt nämndens förslag i anstalten

ingå ett kansli, till vilket borde hänföras en chefsassistent med teknisk utbildning

och viss administrativ personal, samt en utredningssektion. Den

sistnämnda skulle vara anstaltens organ för samarbete. I sektionen skulle

utvecklingen på det naturvetenskapliga och militärtekniska området följas.

Här skulle organiseras arbetsgrupper, bearbetas erhållna uppgifter och tagas

initiativ till utveckling och förbättring av vår krigsmateriel. Utredningssektionen

skulle i samarbete med försvarsstabens forskningsavdelning omhänderha

den centrala militärtekniska informationstjänsten samt organisera dokumentationstjänsten

inom anstaltens verksamhetsområde.

Utredningssektionen skulle stå under chefskap av överdirektören, och dess

sammansättning variera med naturen av föreliggande frågor. I sektionen

skulle ingå anstaltens avdelningschefer. I sektionens arbete skulle deltaga i

mån av behov chefen för försvarsstabens forskningsavdelning eller annan

officer ur denna avdelning, vid anstalten tjänstgörande militärtekniskt utbildade

representanter för försvarsgrenarna (militärassistenter) ävensom andra

civila och militära fackmän, t. ex. lärare vid de militära högskolorna samt

representanter för krigsmaterielverket, förvaltningarna och industrien.

De olika forskningsavdelningarna med tillhörande hjälporgan skulle

enligt förslaget vara följande.

1. Avdelning för allmän kemi. Avdelningen skulle handlägga frågor rörande

kemiska materialundersökningar och i samband med gasskyddstjänsten utarbeta

metoder för indikering och sanering. Den skulle vara central för militära

fältlaboratorier och civila gasskyddslaboratorier, utföra kemiska analyser

och synteser och bland annat framställa preparat, som ej kunde erhållas eller

av sekretesskäl ej lämpligen kunde beställas i utlandet. Avdelningen skulle

vidare tjänstgöra som servicelaboratorium och inom anstalten vara ett allmänt

kemiskt hjälplaboratorium.

2. Kemisk-teknisk avdelning. Avdelningens uppgift vore att bedriva forskningsarbete

och verkställa utredningar beträffande framställning ur inhemska

råmaterial av mellanprodukter för tillverkning av militärt viktiga sprängämnen

och andra kemisk-tekniska produkter av betydelse för försvaret. De

vunna forskningsresultaten skulle praktiskt prövas genom försökstillverkningar

i halvstor skala, och i samarbete med andra myndigheter skulle planer

för industriell tillverkning utarbetas.

3. Avdelning för explosivämnen. Avdelningen skulle följa utvecklingen av

krut- och sprängämnen samt utarbeta nya typer och förbättringar, studera

egenskaperna hos krut- och sprängämnen samt i samarbete med kemisk-tekniska

avdelningen framkomma med förslag till förbättrade fabrikationsmetoder.

4. Avdelning för gasskyddsmateriel. Avdelningen skulle utföra forskningsverksamhet

rörande förbättring av gasskydd för människor och djur samt

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

rörande gastät skyddsrumsmateriel. Avdelningen skulle vidare utföra den

provning av gasskyddsmateriel, som jämlikt kungörelsen 1939: 175 ankommer

på försvarsväsendets kemiska anstalt. Häri ingå bland annat typprovning och

tillverkningskontroll av gasskyddsmateriel för civila luftskyddet. På uppdrag

av luftskyddsinspektionen skulle avdelningen vidare utföra viss årlig s. k.

efterprovning av gasskyddsmateriel samt biträda militära myndigheter, krigsmaterielverket,

luftskyddsinspektionen m. fl. med tekniska utredningar och

utlåtanden angående gasskyddsmaterielen jämte halvfabrikat och råmaterial

till densamma.

5. Avdelning för mekanik och materialteknik. Avdelningen skulle handlägga

fysikalisk-tekniska frågor rörande mekanik, materialforskning, värme

och fuktighet samt tillämpad matematisk fysik, exempelvis undersökning av

förbättrade pansar med låg vikt, undersökning av orsakerna till urbränning i

eldrör, förbättring av skottskydd för bränsle- och oljetankar, ledningar, kylare

o. dyl., experimentell och teoretisk undersökning av olika gummisorters

dämpningsegenskaper, åldringsfenomen hos stålmaterial, avfuktning, uppvärmning

och ventilation av bergskyddsrum ävensom fysikalisk-teknisk undersökning

av mekanism vid sprängämnens detonation.

6. Avdelning för teknisk fysik. Avdelningen skulle handlägga fysikalisktekniska

frågor beträffande akustik, registrering av snabba förlopp, utlösningsanordningar

m. m., exempelvis frågor örn tändrör för projektiler, torpeder

och minor med utlösning genom mekaniska, akustiska, optiska, fotoelektriska

celler o. dyl. eller kemiska effekter, optisk och akustisk signalering

(även med ultraljud), tvångsstyrd avfyring av kulsprutor och automatkanoner

från flygplan genom siktkontroll medelst fotocell, svängnings- och

spänningsmätningar på motorer i drift samt ljuddämpning under vatten.

7. Avdelning för militära instrument. Avdelningen skulle handlägga frågor

rörande nykonstruktion av militära instrument, exempelvis avståndsmätare,

periskop, skjutbord och riktinstrument, navigeringsinstrument och hastighetsmätare,

i den mån privatindustrien icke lämpligen kunde tagas i anspråk. Den

skulle vidare biträda vid utarbetandet av mättekniska kontrollmetoder, ha

möjlighet att utföra justeringar och reparationer av specialinstrument och

därigenom göra oss oberoende av utlandet, utexperimentera kontrollmetoder

och kontrollanordningar för militära instrument samt genomföra erforderliga

beräkningar för utredning av den noggrannhet, som erfordras i olika fall.

8. Maskeringsavdelning. Dennas uppgift skulle vara att utveckla och säkerställa

en rationell maskeringsteknik.

Den vetenskapliga och försökstekniska delen av verksamheten skulle omfatta

maskeringstekniska arbeten samt planläggning av maskeringsutförande

vid olika objekt o. s. v. I samband härmed skulle anordningar för mörkläggning

undersökas och prövas. Vidare skulle utföras konstruktionsarbeten. T

anslutning härtill skulle avdelningen bedriva en begränsad konsultativ och

kontrollerande verksamhet av teknisk natur, handha viss utbildning i maskeringsteknik

samt biträda vid planläggningen av och tillhandahålla lärarkrafter

för maskeringsutbildning vid vissa militära skolor m. m.

Arbetet skulle omfatta dels laboratoriemässiga arbeten, dels maskeringsförsök

i halvstor och full skala, dels utförande av slutgiltig maskering å skilda

typer av objekt i samband med förut nämnd konsultationsverksamhet.

.9. Avdelning för teleteknik (teletekniskt centrallaboratorium). Avdelningen

skulle handlägga frågor rörande problem a.v teleteknisk natur. De forskningsproblem,

som borde upptagas till behandling, kunde lämpligen uppdelas på

två underavdelningar, avsedda för handhavande av frågor rörande:

a. Apparater och system för radiosändning och -mottagning, däri inbegripet

framställning av laboratorieprototyper av sändare och mottagare, vilka icke

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

lämpligen kunde erhållas från industrierna, antennforskning samt elektrisk

materielforskning, speciellt rörande elektronrör. Underavdelningen skulle i

den mån så vore möjligt följa utvecklingen utomlands, särskilt inom ultrakortvågsområdet

och beträffande frekvensmodulerade system.

b. Apparater och metoder för särskilda ändamål, däri inbegripet utveckling

av apparatprototyper, baserade på teletekniska principer för elektrisk

ubåts-, min- och torpedletning samt avstånds- och riktningsbestämning till

flygplan och fartyg, för spärrar för alarm, utlösning av eld- och sprängverkan

m. m., för utlösningsanordningar för minor m. m. samt för bildöverföring,

igenkänningssignalering m. m.

10. Avdelning för specialfrågor. Till denna avdelning skulle sammanföras

forskare för sådana speciella uppgifter, som icke lämpligen kunde handläggas

på andra avdelningar inom anstalten.

11. Försöksstationer. Vid dessa skulle sådana försök utföras som av olika

skäl icke vore lämpliga att förlägga direkt vid anstalten. Hit hörde bland

annat försöksstationer för flygvapnet och marinen, som redan funnes för

teletekniska försök. Dessa ha förutsatts skola bibehålla sin nuvarande organisation,

men även försök från forskningsanstaltens teletekniska centrallaboratorium

borde kunna utföras vid dessa. Särskild personal för ifrågavarande

försöksstationer borde upptagas av vederbörande förvaltningsmyndigheter.

Den av nationalkommittén för fysik uppförda försöksstationen vid Tumba

har förutsatts skola ingå i forskningsanstalten och komme därigenom att utnyttjas

för samtliga avdelningar inom anstalten.

12. Forskningsanstaltens verkstad. Den till anstalten hörande verkstaden

skulle ha till uppgift att utföra alla inom anstaltens verksamhetsområde förekommande

större och mindre arbeten för experimentapparater av olika slag,

vilka icke lämpligen borde överlämnas till utomstående verkstäder inom försvarsväsendet

eller till industrien. Verkstaden måste bli relativt allsidigt utrustad

med avseende på maskiner och arbetsmöjligheter av olika slag.

Verkstaden inom en forskningsanstalt vore att betrakta som en viktig del

av laboratoriet, och detta finge också sätta sin prägel på dess organisation.

Man måste emellertid i framtiden räkna med att jämväl mera industrimässiga

arbeten efter ritningar skulle kunna utföras och till och med seriemässig tillverkning

förekomma, exempelvis för möjliggörande av fältmässiga prov på

trupp. Generellt skulle dock för verkstaden i likhet med för anstalten i dess

helhet gälla, att den blott borde vara utrustad för åstadkommande av prototyper

av de föremål det gällde att prova. Seriemässig framställning i större

skala borde i regel icke förekomma utan överlåtas på de militära förvaltningarna

respektive krigsmaterielverket och fabriksstyrelsen.

Reservation.

I fråga om forskningsanstaltens avdelningar har ledamoten professorn

Sievert anfört följande.

Forskningsavdelningarna böra lokalt sammanföras till några få forskningsinstitut

(för närvarande 4) belägna å för respektive verksamheter lämpliga

platser. Inom varje byggnad eller komplex av byggnader bör en av avdelningsföreståndarna

tjänstgöra såsom platschef och omhänderhava den direkta

förbindelsen med anstaltens administrative chef.

Samarbetet mellan avdelningarna synes lämpligen böra regleras genom ett

samarbetskollegium, där den administrative chefen är ordförande och avdelningsföreståndarna

och övriga vid instituten arbetande kvalificerade forskare

äro medlemmar. Samarbetskollegiet skall i första rummet tjäna anstaltens

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

interna behov och vara ett inom anstaltens forskningsområden sakkunnigt

organ. För övriga av anstaltens gemensamma avdelningar, kansli och utredningssektion,

torde majoritetsförslagets riktlinjer kunna i tillämpliga delar följas.

Beträffande de forskningsavdelningar, som böra ingå i anstalten, och den

personal, som erfordras, kan majoritetsförslaget i stort sett anses motsvara

det nuvarande behovet. Vissa justeringar rörande indelningen i avdelningar

äro dock nödvändiga. Då centralisering av forskningens rit- och verkstadsarbete

medför avsevärda olägenheter såväl ur sekretess- som arbetssynpunkt

kan jag ej biträda förslaget örn för samtliga forskningsgrenar gemensamma

dylika lokaler.

Yttranden.

Chefen för armén samt chefen för flygvapnet och flygförvaltningen ha —

såsom redan i det föregående omnämnts —- framhållit, att rutinverksamhet,

såsom löpande kontroll av vissa produkter, i regel icke borde ingå i anstaltens

verksamhet. De båda sistnämnda myndigheterna ha dessutom uttalat farhågor

för en överdimensionering av forskningsorganet.

Försvarets sjukvårdsförvaltning har föreslagit inrättande av en avdelning

för fysiologiska, medicinskt-kemiska och övriga medicinska frågor, vilka ansetts

icke kunna bliva tillfredsställande beaktade inom avdelningen för specialfrågor.

Ämbetsverket har framhållit, att det här dock ytterst gällde det

människomaterial, för vilket vapnen och skyddsmedlen vore avsedda. Därest

en sådan avdelning icke skulle anses kunna inrymmas i organisationen, borde

i varje fall i utredningssektionen ingå en fysiolog. Hinder syntes ej böra

föreligga, att denne jämväl vore ledamot av styrelsen.

Krigsmaterielverket har ansett, att organisationen borde uppbyggas på ett

mindre antal, exempelvis tre, fasta avdelningar, vartill borde komma tillfälliga

avdelningar för aktuella arbetsuppgifter.

Försvarets fabriksstyrelse har — i anslutning till vad reservanterna inom

nämnden anfört — ifrågasatt, örn icke ansvaret för den vid kemiska anstalten

bedrivna provningen av gasskyddsmateriel samt annan tillverkningskontroll

borde åläggas krigsmaterielverket.

Försvarsväsendets kemiska anstalts vetenskapliga råd har framhållit bland

annat, att den medicinska forskningen tillmätts för liten plats och borde ha

möjlighet att utvidgas, vilket borde ske i samråd med försvarets sjukvårdsförvaltning.

Arméförvaltningen har ansett, att den kemiska forskningen tilldelats väl

stort utrymme, medan den teletekniska blivit mindre väl tillgodosedd. Här

må även erinras örn ämbetsverkets redan i annat sammanhang återgivna

uttalande, att det syntes vara av största vikt, att målsättningen för anstaltens

verksamhet bleve klar och tydlig från början, så att anstaltens första apparatutrustning

och uppsättning av personal bleve lämpligt avpassad.

Marinförvaltningen har framfört samma synpunkter som försvarets fabriksstyrelse.

Luftslcyddsinspektionen har tillstyrkt utbyggandet av den föreslagna

forskningsanstalten samt anfört bland annat följande.

Stridsmedlens snabba utveckling nödvändiggör ett omfattande försöksoch

forskningsarbete för att möjliggöra, att luftskyddet bedrives på ett effek
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

tivt och i alla lägen riktigt sätt. Detta gäller emellertid icke allenast under

nu pågående krig utan även därefter med hänsyn till bland annat skyddsrumslagens

existens. Vid sidan av de aktiva stridsmedlen böra sålunda även de

passiva försvars- och förebyggande åtgärderna tillmätas stor betydelse.

Ur de synpunkter luftskyddsinspektionen har att företräda framstår forskningen

rörande såväl anfallsmedels och -metoders utveckling som de därav

betingade motåtgärderna i de delar, som falla inom luftskyddets verksamhetsfält

såsom synnerligen betydelsefull. Såsom exempel kunna härvid nämnas

gasskyddsfrågor, åtgärder i samband med maskering, mörkläggning m. m.,

spräng- och brandtekniska spörsmål, materieltekniska frågor i samband med

bebyggelse och skyddsrum, klimatfrågor vid utformning av förråd och skyddsrum

i berg o. s. v.

Lärarkollegiet vid Chalmers tekniska högskola har, såsom redan i det föregående

antytts, ansett, att provning av gasskyddsmateriel och annan tillverkningskontroll

icke borde åläggas anstaltens kemiska sektion samt att en aktuarieavdelning

borde inrättas, som kunde stå övriga avdelningar till tjänst med

en snabb lösning av brådskande matematiska problem. Vissa jämkningar beträffande

gränsdragningen mellan avdelningarna för teknisk fysik och för

teleteknik samt i fråga örn den inre organisationen av sistnämnda avdelning ha

även föreslagits.

Statens uppfinnarnämnd har såsom sitt intryck framhållit, att de kemiska

problemen blivit relativt rikligt tillgodosedda i förhållande till deras betydelse

under den närmast överskådliga framtiden samt att forskningsnämnden

i sitt förslag något underskattat det tekniska omfånget av och forskningsbehovet

inom den teletekniska avdelningen. Avdelningen nr 10 (för specialfrågor)

syntes väl oenhetlig för att bliva av praktiskt värde.

Svenska teknologföreningen har ansett, att laboratorieutrustningen i vissa

fall till tagits alltför omfångsrik; detta gällde särskilt avdelningarna 2, 3 och 5.

Även med avseende å anställande av personal borde till en början försiktighet

iakttagas.

Sveriges industriförbund har framhållit, att anstaltens huvuduppgift syntes

komma att bliva av ledande och samordnande natur. Under sådana förhållanden

rådde knappast något tvivel om att anstalten enligt förslaget givits en alltför

stor omfattning. En icke oväsentlig reduktion av antalet forskningsavdelningar

och befattningshavare borde obetingat ske. Frågan härom borde

göras till föremål för ytterligare utredning.

G. Personalrekrytering.

Forskningsnämndens Förslag.

Forskningsnämnden har framhållit, att ett forskningslaboratoriums prestationer

vore direkt beroende av kvaliteten hos de personer, som arbetade där.

För att forskningsanstalten skulle kunna fylla sin viktiga uppgift, måste den

ha tillgång till expertis av hög klass, i annat fall kunde syftet med hela verksamheten

lätt förfelas. Den ledande personalen, vilken samtidigt skulle uppehålla

kontinuiteten i forskningsarbetet, borde erbjudas sådana avlönings

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Mayts proposition nr 293.

villkor, att den kunde förvärvas i konkurrens nied professors- och lektorstjänster

samt, i viss utsträckning, med befattningar inom industrien.

Såsom ett mellanskikt mellan de egentliga forskarna och biträdespersonalen

borde finnas anställda yngre akademiker och ingenjörer, vilkas anställningsform

borde göras tämligen rörlig. Anställningen på en statlig forskningsanstalt

av detta slag borde göras så lockande som möjligt för yngre forskare.

Härigenom kunde tillgodoses å ena sidan anstaltens eget behov av nya krafter

med goda idéer och uppslag samt stor arbetsförmåga, å andra sidan forskarnas

behov av att samla meriter och erfarenheter för vidare befordran. I detta

sammanhang ville forskningsnämnden förutskicka, att det syntes böra tagas

under särskilt övervägande, i vad mån anställning vid forskningsanstalten

borde kunna tillgodoräknas såsom tjänstår för erhållande av lärartjänst vid

allmänna och tekniska läroverk, kommunala och praktiska mellanskolor m. fl.

Likaledes borde övervägas, örn icke möjlighet borde öppnas att få utföra

examensarbeten för filosofie och teknisk licentiatexamen i samband med bedrivandet

av forskningsarbete å anstalten.

Särskild uppmärksamhet borde ägnas frågan örn publiceringsrätten, d. v. s.

rätten för den enskilde forskaren att i den mån sekretesskäl icke lade hinder

i vägen härför själv publicera resultaten av sitt forskningsarbete. I den

akademiska forskningen spelade denna fråga en stor roll, och den andliga

äganderätten till en upptäckt eller en ny idé vore så förknippad med forskningen,

att man icke kunde bortse från detta samband. Örn så skulle bli nödvändigt

måste ledningen kunna skipa rättvisa på denna punkt forskarna

emellan.

I detta sammanhang må erinras, att en med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande

den 30 juni 1943 tillkallad särskild utredningsman den 20 juni 1944

avgivit betänkande med utredning och förslag angående rätten till vissa uppfinningar

m. m. (SOU 1944: 27). Förslaget, vilket avser en reglering av frågan

örn äganderätten till resultaten av den tekniskt-vetenskapliga forskning, som

bedrives vid statliga verk och institutioner, är beroende på Kungl. Maj:ts

prövning.

Departementspromemorior angående meritberäkning m. m.

I anslutning till vad forskningsnämnden i nu ifrågavarande hänseende föreslagit

ha inom försvarsdepartementet upprättats två promemorior rörande olika

hithörande spörsmål.

I den ena promemorian, över vilken yttranden inhämtats från skolöverstyrelsen

och överstyrelsen för yrkesutbildning, har anförts bland annat följande.

Vad forskningsnämnden anfört beträffande eventuellt tillgodoräknande av

anställning vid forskningsanstalten såsom tjänstår för erhållande av lärartjänst

vid allmänna och tekniska läroverk, kommunala och praktiska mellanskolor

m. fl. synes böra upptagas till närmare övervägande. Det får anses

vara av stor betydelse, att forskningsanstalten kan draga till sig sådana

yngre akademiker och högskoleingenjörer, som genom uppslagsrikedom kunna

tänkas göra en insats inom den militärtekniska forskningen. Dessa kunna

emellertid endast i ringa utsträckning beredas fast anställning inom anstalten;

sådan anställning förutsättes nämligen skola ifrågakomma blott för befattnings
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

lia vare, som kunna beräknas bli mera permanent behövliga och alltså kunna

sägas utgöra kärnan av personalbeståndet vid forskningsanstalten. I övrigt

torde den personal, som erfordras vid anstalten för fullgörande av ifrågakommande

forskningsuppgifter, komma att anställas mot arvode eller medelst kontrakt

för viss tid. Det synes då angeläget att undersöka, i vad mån sådana

befattningshavare vid övergång till annan verksamhet, exempelvis lärarbanan,

skulle kunna medgivas att få tillgodoräkna sig anställningstiden vid forskningsanstalten

såsom merit i befordningshänseende. Det bör beaktas, att

vårt land i jämförelse med de större länderna äger tillgång till endast ett

förhållandevis ringa antal personer, som kunna inriktas på forskningsverksamhet

av detta slag, varför det är angeläget att inga åtgärder försummas, som

kunna vara ägnade att underlätta för sådana personer att ställa sig till förfogande.

I den andra promemorian, som remitterats till kanslern för rikets universitet

för avgivande av yttrande efter hörande av matematisk-naturvetenskapliga

sektionen i Lund och motsvarande avdelning vid Stockholms högskola samt

till de tekniska högskolorna, har med hänvisning till liknande synpunkter

upptagits frågan örn möjligheten att få utföra examensarbeten för filosofie

och teknisk licentiatexamen i samband med bedrivande av forskningsarbete

å forskningsanstalten.

Yttranden.

Yad angår frågan örn tillgodoräknande av anställning vid forskningsanstalten

såsom tjänstår för erhållande av lärartjänst har

skolöverstyrelsen i yttrande över förstnämnda promemoria erinrat, att överstyrelsen

den 17 juni 1940 avgivit förslag örn rätt för vissa assistenter och

amanuenser vid rikets universitet och högskolor att enligt vissa närmare angivna

grunder tillgodoräkna tjänstgöring vid ansökan till tjänst vid de allmänna

läroverken m. fl. läroanstalter. Överstyrelsen hade intet att erinra

mot att tjänstgöring vid försvarets forskningsanstalt finge tillgodoräknas i

enlighet med det beräkningssätt, som överstyrelsen föreslagit för amanuensoch

assistenttjänstgöring. I anslutning härtill har överstyrelsen hemställt,

att frågan örn tillgodoräknande av tjänstgöring vid försvarets forskningsanstalt

måtte upptagas till prövning i samband med frågan örn tillgodoräknande

av amanuens- och assistenttjänstgöring och att därvid överstyrelsens

synpunkter vunne beaktande.

överstyrelsen för yrkesutbildning har i yttrande över samma promemoria

— med hänvisning till nyssberörda, av skolöverstyrelsen den 17 juni 1940

avgivna förslag —■ anfört, att, därest tillgodoräknande på sätt nämnts skulle

medgivas i fråga örn sökande till de allmänna läroverken, därmed skulle

följa, att även sökande till lektorstjänst i teoretiskt grundläggande ämnen

vid tekniskt läroverk borde få räkna tjänstår på samma sätt, då grunderna i

detta fall borde vara enahanda. Då det gällde lektor stjänster i tekniska tilllämpningsämnen,

vore förhållandet ofta, att sökandena, till skillnad från

sökande till övriga lektorsbefattningar, saknade annan lärarutbildning än

den de förvärvat genom praktiskt utövande av lärartjänst. Det vore därför

av särskild vikt, att sökande haft lärartjänstgöring i sådan omfattning, att

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

betryggande pedagogisk erfarenhet kunde anses förvärvad. Med hänsyn till

vad nyss sagts och då anställningen vid forskningsanstalten och därvid erhållna

vitsord ändock komme att tillgodoräknas såsom allmän merit i likhet

med vad redan skedde beträffande förvärvad erfarenhet genom anställning

hos exempelvis ett industriföretag å dess laboratorium eller i verksamheten

i övrigt, finge överstyrelsen avstyrka att, då fråga vore örn lektorstjänst i

tekniska tillämpningsämnen, dylik anställning tillgodoräknades såsom

tjänstår.

Beträffande frågan om möjlighet att få utföra examensarbeten

för filosofie och teknisk licentiatexamen i samband med bedrivandet

av forskningsarbete å forskningsanstalten har universitetskanslern

i likhet med de hörda akademiska myndigheterna, vilka på vissa vilkor tillstyrkt

den föreslagna anordningen, ansett det vara en förutsättning för denna,

att vederbörande examinator haft möjlighet att, i den utsträckning han ansåge

nödigt, följa fortgången av den undersökning, som skulle ligga till grund

för licentiatavhandlingen. Den licentiand, som önskade använda sig av en

undersökning, vilken utförts å den tilltänkta forskningsanstalten, borde därför

på förhand överenskomma därom med den blivande examinatorn i ämnet.

Köllegienämnden vid tekniska högskolan i Stockholm och lärarkollegiet

vid Chalmers tekniska högskola ha med instämmande av respektive högskolors

styrelser anfört att, då den av forskningsnämnden föreslagna anordningen

endast innebure en tillämpning av högskolornas praxis inom ett speciellt

forskningsområde (det militärtekniska) högskolorna intet hade att

erinra mot nämndens förslag, vilket vore ägnat att skapa ökad kontakt mellan

högskolornas arbete och forskningen inom det militärtekniska området.

H. Personaluppsättning och löneställning.

Forskningsnämndens förslag.

Forskningsnämnden har erinrat, att det för ett effektivt utnyttjande av anstaltens

biträdespersonal fordrades, att denna besutte ett icke ringa mått av

rutin. Även behovet av kontinuitet vid fullgörandet av vissa undersökningar,

skötseln av vissa specialapparater m. m. vore framträdande. Det vore ur dessa

synpunkter av vikt, att den ifrågavarande personalens löneställning vore sådan,

att befattningshavarna icke begagnade första uppkommande tillfälle att

söka sig ifrån anstalten.

Med avlöning från avlöningsanslag borde enligt nämndens mening anställas

ett antal befattningshavare, som kunde beräknas bli mera permanent behövliga

och vilka alltså kunde sägas utgöra kärnan av personalbeståndet vid anstalten.

Hit hörde — förutom anstaltens chef samt vissa till anstaltens administration

hörande befattningshavare — bland annat avdelningschefer samt

särskilt anställda forskare vid anstaltens forskningsavdelningar, vissa forskningsassistenter,

övriga assistenter och biträden å nämnda avdelningar samt

personal å anstaltens ritkontor och verkstad. Den mera fast anställda civila

personalen förutsattes skola erhålla ordinarie anställning med lön enligt löne
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

plan A eller C eller ock extra ordinarie eller i förekommande fall extra anställning.

Härtill komme viss militär personal, nämligen militärassistenter och expeditionsunderofficer.

Annan än ifrågavarande fasta personal borde avlönas från

anslag till forskningsverksamhet, varvid jämte extra anställning avlöning medelst

arvode samt kontraktsanställning kunde förekomma. All expertis kunde

icke samlas inom anstalten — bland annat av kostnadsskäl — men anstalten

borde vara så stor, att den kunde inrymma ett tillräckligt antal specialister

av hög klass.

Med avseende å de särskilda befattningarna har nämnden anfört i huvudsak

följande.

Enligt forskningsnämndens mening borde överdirektören tilldelas

samma löneställning, som gällde för överdirektörsbefattningarna vid statens

provningsanstalt och flygtekniska försöksanstalten, nämligen lönegrad C 10

(årslön 18 000 kronor oberäknat rörligt tillägg och kristillägg). Befattningen

syntes böra tillsättas medelst förordnande på viss tid, förslagsvis sex år i

sänder.

För biträde och samråd vid ledningen av det löpande arbetet inom forskningsanstalten

ävensom vid planerandet av åtskilliga av anstaltens arbetsuppgifter

komme anstaltens överdirektör att ha behov av en chefsassistent

med teknisk utbildning. Denne borde ha till särskilt åliggande att fungera

såsom gemensam sekreterare i utredningssektionen, där han bland annat

skulle ha ansvaret för dess uppdragsregister. Ifrågavarande befattningshavare

borde icke lämpligen utväljas bland befattningshavarna å de olika forskningsavdelningarna

inom anstalten utan borde vara fristående från dessa. För

ändamålet torde böra inrättas en befattning såsom byråingenjör, vilken icke

borde placeras i lägre lönegrad än Eo 24.

Vid kemiska anstalten finnes för närvarande anställd en tygförvaltare av

1. klassen i lönegrad Ca 18. Denne tjänstgör såsom anstaltens räkenskapsförare

och redogörare. Även vid den nyorganiserade forskningsanstalten erfordrades

enligt vad nämnden framhållit en särskild befattningshavare för

handhavande av kamrerargöromål. Förutom ansvaret för anstaltens

kassarörelse och därmed sammanhängande göromål borde ifrågavarande befattningshavare

ha att svara för anstaltens förråd med därtill hörande bokföring

ävensom inventarier i övrigt. Dessutom borde han anförtros uppsikten

över anstaltens byggnader och handha förekommande reparationsfrågor. Med

hänsyn till den blivande anstaltens omfattning ävensom till den relativt självständiga

ställning, som ifrågavarande tjänsteman komme att intaga, syntes

han icke böra inplaceras i lägre lönegrad än A 22. Tjänstebenämningen syntes

böra bliva kamrerare.

Med avseende å löneställningen för avdelningscheferna vid de olika

forskningsavdelningarna ville forskningsnämnden erinra, att 1941 års militära

förvaltningsutredning tänkt sig en inplacering av de olika forskningsinstitutionernas

föreståndare i någon av lönegraderna C 2—C 5. Enligt forskningsnämndens

mening vore det av vikt, att möjlighet hölles öppen till alternativa

lönegradsplaceringar för ifrågavarande befattningar. Härigenom kunde i varje

särskilt fall löneställningen anpassas efter vederbörandes kvalifikationer och

omständigheterna i övrigt. Vidare har forskningsnämnden ansett lämpligt,

att en inplacering å löneplan C skedde beträffande dessa chefsbefattningar.

Befattningarna syntes härvid böra tillsättas medelst förordnande på viss tid

eller — i undantagsfall, då möjlighet att formellt kvarstå vid redan innehavd

ordinarie tjänst ansåges böra förefinnas — medelst förordnande tills vidare.

Forskningsnämnden har erinrat, att 1940 års sakkunniga för den högre

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

tekniska undervisningen i ett år 1943 framlagt betänkande (SOU 1943: 34—

37) föreslagit, att professorerna vid de tekniska högskolorna skulle tillsättas

medelst förordnande på viss tid och därvid inplaceras i lönegrad C 7. Med

hänsyn härtill samt till vad av nämnden anförts angående möjligheten för

forskningsanstalten att besätta forskarbefattningarna vid anstalten i konkurrens

med professorsbefattningar har nämnden ansett starka skäl tala för att

avdelningschefstjänsterna vid forskningsanstalten hänfördes till högst lönegrad

C 7. En inplacering i lönegrad C 7 syntes emellertid behöva ifrågakomma

endast beträffande ett fåtal befattningar; i de flesta fall förutsattes kvalificerade

forskare kunna förvärvas mot lägre ersättning. Yad nu anförts borde

äga tillämpning jämväl beträffande vissa särskilda forskarbefattningar å avdelningarna

för teleteknik och för specialfrågor.

Närmast under avdelningscheferna å de olika forskningsavdelningarna böra

placeras ett antal kvalificerade vetenskapsmän eller teknici, vilka kunna betecknas

såsom forskningsassistenter. Dessa synas böra vara placerade

i någon av lönegraderna Eo 24 och Eo 22. Till lönegraden Eo 24 bör jämväl

hänföras föreståndaren för försöksstationen vid Tumba.

Vid kemiska anstalten tjänstgör för närvarande en arbetsofficer, som är

kapten på stat och i egenskap av arbetsofficer — förordnad tills vidare — åtnjuter

särskilt arvode å 1 200 kronor för år. Med hänsyn till verksamhetens

nära anknytning till militära förhållanden har nämnden förutsatt, att tre

militärassistenter — en major eller kapten samt två kaptener — skulleanställas

vid den nya anstalten, med deltidstjänstgöring vid försvarsstabens

forskningsavdelning. Militärassistenterna, som borde upptagas på forskningsanstaltens

stat, borde avlönas medelst arvode, motsvarande lön enligt

vederbörlig lönegrad i militära avlöningsreglementet; härjämte syntes böra

utgå särskilt arvode å 900 kronor för år. Det nuvarande arvodet till en arbetsofficer

vid kemiska anstalten har förutsatts skola bortfalla.

Av de å de olika avdelningarna erforderliga befattningarna i mellangraderna

synas assistentbefattningarna böra inplaceras i högst Eo 20 och

laborantbefattningarna i högst Eol5. Laboratoriebiträdena böra

hänföras till högst Eo 9 och de tekniska biträdena till högst Eo 7.

Yad angår kanslipersonalen må erinras, att vid kemiska anstalten

finnes en befattning såsom expeditionsunderofficer, vars innehavare är pensionerad

underofficer med arvode motsvarande nettoavlöningen i löneklass

UO 7 militära avlöningsreglementet; i sistnämnda arvode inbegripes den beställningshavaren

tillkommande pensionen. Även för den utvidgade forskningsanstalten

borde enligt forskningsnämndens mening tills vidare beräknas

en expeditionsunderofficer. Lämpliga arbetsuppgifter för denne beställningshavare

förutom de nuvarande vore att tjänstgöra såsom anstaltens luftskyddschef

samt att handha anstaltens brandattiralj och övriga anordningar för

brandskydd.

Vid den nyorganiserade forskningsanstalten erfordrades enligt nämndens

mening en befattningshavare för fullgörande av registratorsgöromål samt, i

mån av tid, andra förekommande kansligöromål. Befattningen borde inplaceras

i lönegrad A 9. I tjänsteförteckningen borde den upptagas såsom kontoristtjänst.

Till överdirektörens förfogande borde ställas ett ordinarie kanslibiträde

i lönegrad A 7. Detta biträde förutsattes jämväl skola svara för skötseln av

anstaltens bibliotek.

Å kamrerarexpeditionen erfordrades enligt nämndens beräkningar ett biträde

i kontoristgrad, bland annat för fullgörande av kassörsgöromål, samt

ett skrivbiträde. Dessa syntes böra inplaceras i lönegraden Eo 9 respektive

Eo 2.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

För utförande av övriga kansligöromål, maskinskrivning m. m. beräknas

slutligen ett kanslibiträde i Eo 7 och ett kontorsbiträde i Eo 4.

Forskningsanstaltens verkstad borde enligt förslaget stå under ledning

av en verkstadschef. Denne borde vara en erfaren ingenjör, som direkt under

överdirektören ansvarade för arbetet. Då verkstadens effektivitet vore i hög

grad avhängig av kvaliteten hos dess ledning och man måste räkna med att

förvärva verkstadschefen i konkurrens med industrien, borde han erhålla en

förhållandevis hög löneställning. Forskningsnämnden har i likhet med 1941

års militära förvaltningsutredning föreslagit, att verkstadschefen skulle placeras

i lönegrad C 4.

Såsom närmaste man till verkstadschefen borde anställas en biträdande

ingenjör, förslagsvis i lönegrad Eo 20. De olika avdelningarna av verkstaden

borde under verkstadschefen ledas av fast anställda verkmästare. I anslutning

till löneställningen för verkmästare av 2:a klass vid försvarsväsendet

syntes forskningsanstaltens verkmästare böra inplaceras i högst Eo 16. Två

befattningar av detta slag ha upptagits i forskningsnämndens förslag. En

ytterligare befattning i förmansställning har ansetts tills vidare böra upptagas

såsom förmansbefattning i Eo 10 (vid kemiska anstalten finnes för närvarande

en dylik befattning i MEolO). Anstaltens instrumentmakartjänster

ha av forskningsnämnden upptagits i högst Eo 16.

De för ritkontoret erforderliga ritarebefattningama ha föreslagits inplacerade

i högst lönegrad Eo 15. I lönegrad Eo 15 borde även upptagas den

å försöksstationen vid Tumba anställde chefsmekanikern.

Förutom ovan nämnd personal ha beräknats för forskningsanstaltens behov

en institutionsvaktmästare i A 7, vaktmästare i A 5 och Eo 5, förrådsman

och eldare i Eo 5, kontorsbiträden i Eo 4 samt telefonist i Eo 2. För anstaltslokalernas

bevakning nattetid ävensom för fullgörande av portvaktsgöromål

borde slutligen särskilda medel beräknas.

Forskningsnämndens förslag beträffande erforderliga ordinarie och extra

ordinarie befattningar samt dessas fördelning på olika avdelningar m. m. belyses

ytterligare med vidstående tabell.

Yttranden.

Chefen för marinen och marinförvaltningen, som avstyrkt inrättandet av

en forskningsavdelning i försvarsstaben, ha förordat, att antalet militärassistenter

utökas till 6.

Chefen för flygvapnet och flygförvaltningen ha ifrågasatt lämpligheten av

att i ett organ som forskningsanstalten sysselsätta så stort antal ordinarie

och extra ordinarie befattningshavare. Personalläget vid flygvapnet medgåve

icke för närvarande, att en militärassistent ur flygvapnet avdelades för anstaltens

räkning.

Försvarets civilförvaltning har beträffande den föreslagna löneställningen

för vissa avdelningschefer erinrat örn de uttalanden angående lönegradsplacering

av professorerna vid tekniska högskolan och vissa andra i detta sammanhang

betydelsefulla tjänster, som återfinnas i tjänsteförteckningssakkunnigas

betänkande del II (SOU 1942:30). Av nämnda uttalanden (s. 112 ff.) framginge

bland annat, att de sakkunniga beträffande de nu i lönegrad A 29 placerade

avdelningscheferna vid statens provningsanstalt ansett det vid befattningarnas

överförande till C-löneplanen kunna övervägas att hänföra befatt
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Forskningsnämndens förslag till fördelning av anstaltens ordinarie och extra ordinarie personal å avdelningar m.

m.

Befattning

Lönegrad

Administration

kansli, utred-

ningssekt.m.m.

1. Avd. för

allmän kemi

2. Kemisk-

teknisk avd.

3. Avd. för

5 explosiv-

ämnen

4. Avd. för

gasskydds-

materiel

5. Avd. för

mekanik o.

materialtekn.

6. Avd. för

teknisk fysik

7. Avd. för

militära

instrument

8. Maskerings-

avd.

9. Avd. för

teleteknik

10. Avd. för

special frågor

11. Försöks-

stationer

I '' ritkontor,

1 förråd

Överdirektör............

C 10

i

Avdelningschef, forskare

Högst C 7 \

i

i

i

i

i

i

i

i

2

2

—

—

» »

» C 4 /

Verkstadschef..........

C 4

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

Ingenjör................

A 27 ögst

i

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Kamrerare..............

A 22

i

Verkmästare............

A 14 ögst

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

—

—

—

Kontorist(verksregistr.)..

A 9

i

—

—

Institutionsvaktmästare

A 7

Kanslibiträde ..........

A 7

i

Vaktmästare............

A 5

i

1

Byråingenjör ..........

Eo 24

i

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Föreståndare för försöks-

station ..............

Eo 24

—

1

—

Forskningsassistent ....

Eo 24 1

i

i

2

2

2

i

2

1

—

—

» ....

Eo 22 (

Biträdande ingenjör ....

Eo 20

—

—

1

Assistent ..............

Högst Eo 20

—

i

—

i

i

—

—

—

2

2

—

—

Instrumentmakare......

» Eo 16

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

4

Verkmästare............

>» Eo 16

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2

Chefsmekaniker (vid för-

söksstation) ..........

Eo 15

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

Laborant ..............

Högst Eo 15

—

i

i

i

—

—

—

—

—

—

—

Bitare..................

» Eo 15

1

—

—

5

Förman................

Eo 10

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

Kontorist ..............

Eo 9

i

Laboratoriebiträde......

Högst Eo 9

—

—

i

i

—

1

1

1

1

—

4

—

—

Kanslibiträde ..........

Eo 7

i

Tekniskt biträde........

Högst Eo 7

—

i

i

i

i

1

1

1

1

1

—

i

—

Eldare..................

Eo 5

i

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Förrådsman............

Eo 5

1

Vaktmästare............

Eo 5

1

—

Kontorsbiträde ........

Eo 4

i

—

—

—

—

—

—

—

—

1

—

—

1

Skrivbiträde............

Eo 2

i

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Telefonist..............

Eo 2

i

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Major eller kapten, mili-

tärassistent ..........

Oa 4 el. Oa 3,

i

arvode

Kapten, militärassistent

Oa 3, arvode

2

—

Summ

Summa

1

5

7

1

1

1

1

1

1 1

1

2

1

1

9

3

1

7

4

2

1

3

6

1

1

10

1

10

1

1

1

3

1

1

1

2

*>«

94

Gemensam för forskningsavdelningarna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

ningarna till endera av lönegraderna C 5 eller C 6. Med hänsyn bland annat

till löneställningen för de nied ifrågavarande befattningar jämförbara avdelningschefsbefattningarna

vid flygtekniska försöksanstalten, vilka hänförts till

lönegrad C 5, hade emellertid de sakkunniga stannat vid att för befattningarna

såsom avdelningschef vid provningsanstalten föreslå en inplacering i sistnämnda

lönegrad. Med avseende å såväl dessa som vissa andra befattningar,

syntes det alltså kunna bliva av betydelse, örn man i fråga örn de i förevarande

betänkande avsedda avdelningscheferna, forskare, ansåge sig böra i enlighet

med vad som föreslagits medgiva en inplacering i lönegrad C 7. Tillläggas

kunde, att frågan örn löneställningen i viss mån påverkades av örn förordnande

å befattningarna avsåges skola meddelas för viss tid och alltså bliva

förenade med pensionsrätt eller örn så icke bleve fallet.

Krigsmaterielverket har ansett, att forskningspersonalen så långt som

möjligt icke borde erhålla fastare anställning utan i största möjliga utsträckning

ställas till förfogande från andra statsinstitutioner, undervisningsanstalter

eller enskilda företag. För sådant ändamål syntes ett stipendie- eller

arvodessystem vara att föredraga framför personalens inordnande i lönegrader.

— Verket förutsatte, att verkstaden skulle erhålla sådan ställning och

omfattning som vore vanlig för serviceverkstäder vid vetenskapliga institutioner.

I så fall borde verkstadschefen placeras i omkring 20 lönegraden.

Försvarets fabriksstyreise har erinrat, att avsikten syntes vara, att kansliet

skulle stå under ledning av den föreslagne kamreraren i 22 lönegraden samt

understrukit, att tjänsten borde besättas med befattningshavare med erfarenhet

icke endast från kamerala göromål utan även från statsförvaltningen i

övrigt. — Det vore enligt styrelsen icke erforderligt att för en verkstadsrörelse

av den omfattning, varom fråga vore, inrätta en chefsbefattning i lönegrad

C 4. Styrelsen hyste den uppfattningen, att i varje fall tills vidare befattningen

borde uppföras i lönegrad Eo 24.

Arméförvaltningen har biträtt förslaget örn militärassistenter men anser,

att dessa böra upptagas på stat vid fälttygkåren respektive flottan och flygvapnet.

Riksräkenskapsverket har framhållit, att ett definitivt fastställande av

lönegraden C 7 för avdelningschefer icke borde ske förrän statsmakterna fattat

beslut örn löneställningen för professorer vid de tekniska högskolorna. I

anledning av förslaget om särskilt arvode för militärassistenterna har verket

erinrat, dels att militära arvodesutredningen i sitt betänkande (SOU 1943: 21)

ansett arvode icke böra utgå, därest befattningen avsåges som passagetjänst,

dels ock att den militära arvodesfrågan vore föremål för förnyad utredning.

I fråga om bestridandet av kamrerar- och kassagöromålen har verket anfört

följande.

Kamreraren kommer i den föreslagna forskningsanstalten att ensam

representera den kamerala sakkunskapen. Med hänsyn härtill samt till de

ansvarsfulla uppgifter, som avses komma att åvila ifrågavarande befattningshavare,

synes det ligga vikt uppå att för befattningen i fråga förvärva en

dugande kraft. Med beaktande av de krav, som sålunda komma att ställas

på innehavaren av nämnda befattning, synes densamma böra placeras i löne
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

49

grad A 24. En dylik löneställning synes vara motiverad jämväl med hänsyn

till storleken av de anslag, som avses skola ställas till anstaltens förfogande.

För att bereda kamreraren möjlighet att mera odelat kunna ägna sig åt

de med kamrerarebefattningen förenade arbetsuppgifterna bör denne ha till

sitt förfogande en väl kvalificerad kraft för kassörsgöromål. Med hänsyn härtill

bör den föreslagna kontoristbefattningen utbytas mot en kassörsbefattning,

vilken lämpligen bör uppföras såsom ordinarie och placeras i lönegrad

All.

Allmänna lönenämnden har ansett den för överdirektören föreslagna löneställningen

något låg med hänsyn till anstaltens förutsatta omfattning och

arbetsuppgifternas art ävensom vid en jämförelse med vissa andra till nämnda

lönegrad hänförda chefsbefattningar. Beträffande avdelnings- och forskarbefattningarna

har nämnden anfört följande.

Lönenämnden finner sig med hänsyn till de särskilda förhållanden, varom

här är fråga, samt med beaktande av statsmakternas beslut angående lönegradsplaceringen

av fabrikscheferna vid försvarets fabriksverk kunna godtaga

förslaget örn alternativa lönegradsplaceringar. Av de till högst C 7 hänförda

befattningarna har enligt vad forskningsnämnden anfört för närvarande räknats

med att allenast 2 skulle placeras i C 7. Förslaget örn C 7 såsom högsta

lönegrad för ifrågavarande befattningar har tillkommit med hänsyn till att

1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen nyligen föreslagit,

att de tekniska högskolornas professorer skulle inplaceras i lönegrad

C 7. Lönenämnden, som funnit sig kunna biträda förslaget att forskningsanstaltens

avdelningschefer och forskare hänföras till högst C 7, vill emellertid

uttala, att lönenämnden icke härmed bundit sig för något ställningstagande

med avseende å nyssnämnda sakkunnigförslag, över vilket lönenämnden i

anledning av remiss kommer att i annat sammanhang avgiva utlåtande.

Lärarkollegiet vid Chalmers tekniska högskola har anfört, att det om den

för de olika avdelningarna föreslagna personalen kunde samfällt sägas, att

den med hänsyn till såväl arbetsuppgifterna som antalet till avdelningarna

hörande laboratorier vore alldeles otillräcklig. Verkstaden borde erhålla en

betydande personalförstärkning. Vidare borde en särskild bibliotekariebefattning

inrättas, varjämte ett biblioteksbiträde borde anställas.

Svenska teknolog]öreningen har med avseende å anställande av personal

uttalat, att en viss försiktighet till en början borde iakttagas, så att för närvarande

endast en ram beslutades, vilken borde fyllas småningom. Chefsposten

borde snarast möjligt besättas.

I. Övergångsanordningar.

Forskningsnämndens förslag.

Forskningsnämnden har beträffande övergången till den nya organisationen

anfört i huvudsak följande.

Den föreslagna organisationen torde böra träda i kraft den 1 juli 1944.

Från och med denna tidpunkt förutsättas sålunda de nu befintliga forskningsinstitutionerna

skola inordnas i den nya forskningsanstalten, varvid för verksamhetens

bedrivande erforderliga anslag böra ställas till forskningsanstaltens

styrelses förfogande.

Den vid försvarsväsendets kemiska anstalt upptagna regeinentsofficers
Bihang

till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 293. i98u 44 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Majlis proposition nr 293.

beställningen (Oa 4 eller Oa 5) förutsattes skola överföras till försvarsstaben

och bör sålunda hädanefter upptagas å dess stat.

Vid kemiska anstalten finnes vidare en professorsbefattning i lönegrad

A 30. Någon professorstjänst skulle enligt forskningsnämndens förslag icke

upptagas å den nya anstaltens personalförteckning. Därest den nuvarande

professorn vid kemiska anstalten skulle erhålla överdirektörstjänsten vid

forskningsanstalten, kan professorsbefattningen indragas. Om åter annan

person än den nuvarande professorn skulle erhålla överdirektörstjänsten,

synes professorstjänsten böra föras på övergångsstat i oförändrad lönegrad.

Därjämte torde professorn böra erhålla en av den nya anstaltens ledande

forskarbefattningar i lönegrad C 7; denna befattning bör härvid, så länge

professorn kvarstår i tjänst, tillsättas medelst förordnande tillsvidare.

Ytterligare finnes å kemiska anstaltens stat för närvarande upptagen en

ingenjörsbefattning i lönegrad A 27. Denna befattning, vars innehavare icke

för närvarande tages i anspråk för särskilda forskningsuppgifter, bör vid

omorganisationen förås å övergångsstat, varvid tjänstinnehavaren förutsattes

skola tilldelas de arbetsuppgifter, som styrelsen eller överdirektören bestämmer.

Innehavarna av de å kemiska anstaltens stat upptagna befattningarna

såsom laborator (A 26) och kemisk assistent (A 22) torde böra erhålla de

nya avdelningschefsbefattningarna å kemisk-tekniska avdelningen respektive

avdelningen för allmän kemi, vilka skulle inplaceras i lönegrad å löneplan C.

Med hänsyn till de nuvarande befattningshavarnas löneställning samt till

den omständigheten att de inneha fullmaktstjänster, synes härvid böra övervägas,

att ifrågavarande avdelningschefstjänster tillsättas medelst förordnaden

tills vidare. Fullmaktstjänsterna torde härvid böra föras å övergångsstat.

Den befattning såsom kapten, arbetsofficer, vilken för närvarande finnes

upptagen å kemiska anstaltens stat med arvode motsvarande lön i Oa 3 samt

särskilt arvode å 1 200 kronor, förutsättes omändrad till befattning såsom

militärassistent enligt vad i det föregående anförts.

Såsom civilmilitär personal tjänstgör å kemiska anstalten en tygförvaltare

av Ira klassen i Ca 18. Örn denne skulle erhålla den föreslagna kamrerarbefattningen

vid den nya forskningsanstalten, bör tygförvaltarbeställningen

indragas. I annat fall bör beställningshavaren förflyttas. Erinras må, att

enligt anmärkning till kemiska anstaltens personalförteckning tygförvaltaren

är skyldig underkasta sig transport till motsvarande beställning vid fälttygkåren.

Ytterligare är under civilmilitär personal å kemiska anstaltens

personalförteckning upptagen en tygförvaltare av 2:a klassen i Ca 15. Lön

och övriga förmåner för denna beställning bestridas emellertid icke från

kemiska anstaltens avlöningsstat utan påföras driftkostnaderna vid gasmaskfabriken

i Åker. Beställningen, som icke synes böra upptagas å forskningsanstaltens

stat, torde i samband med omorganisationen böra överföras till

f kitty gkår en.

Vid arméförvaltningens tygdepartements elektrotekniska laboratorium

finnes en beställning såsom tygverkmästare av 2:a klassen i Ca 14. Innehavaren

av denna beställning torde böra överföras till den för forskningsanstaltens

avdelning för teleteknik beräknade befattningen såsom verkmästare

(A 14). Härvid synes befattningen lämpligen böra upptagas å övergångsstat,

detta i syfte att underlätta befattningens förflyttning, därest detta

vid befattningshavarens avgång ur tjänsten skulle befinnas önskvärt. Med

avseende å befattningshavarens löneklassplacering i den nya befattningen

bör härvid så anses, som om han före övergången tillhört lönegrad och löneklass

med motsvarande ordningsnummer å löneplan A.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda proposition nr 293.

51

För närvarande äro ett antal befattningar vid kemiska anstalten m. fl.

hithörande inrättningar inplacerade i lönegrad i någon av löneplanerna

MEo och MEx.1 De icke-ordinarie befattningarna vid försvarets forskningsanstalt

förutsättas däremot skola i förekommande fall tillhöra löneplan Eo

eller Ex civila icke-ordinariereglementet. Allmän föreskrift torde böra utfärdas,

att beträffande icke-ordinarie befattningshavare vid forskningsanstalten,

som omedelbart före övergången till civila icke-ordinariereglementet

tillhört i militära icke-ordinariereglementet upptagen löneplan MEo eller

MEx, beträffande sistnämnda löneplan dock högst lönegrad MEx 23, skall,

såvitt angår löneklassplacering och rätt till uppflyttning till högre löneklass,

så anses, som örn han före övergången tillhört lönegrad och löneklass med

motsvarande ordningsnummer å löneplan Eo respektive Ex.

Yttranden,

Försvarets civilförvaltning har framhållit, att, därest innehavarna av å

kemiska anstaltens personalförteckning upptagna beställningar såsom tygförvaltare

icke vunne anställning inom forskningsanstalten, beställningarna

borde överföras till tygstaten. Föreskrift borde därvid meddelas, att beställningarna

vid vakans icke skulle återbesättas.

Arméförvaltningen har erinrat, att den vid elektrotekniska laboratoriet

placerade tygverkmästaren icke innehade beställning vid laboratoriet utan

tillhörde tygstaten.

J. Byggnadsfrågor.

Förslag av byggnadsstyrelsen i samråd med forskningsnämnden.

Genom beslut den 17 juni 1943 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen

att i samråd med forskningsnämnden låta verkställa utredning rörande lämplig

plats för uppförande av nybyggnader för den naturvetenskapliga och tekniskt

vetenskapliga forskningen för militära ändamål ävensom att i samband

därmed utarbeta preliminärt förslag till sådana byggnader.

I skrivelse till byggnadsstyrelsen den 13 juli 1943 överlämnade forskningsnämnden

fem alternativa förslag till förläggning av nybyggnader för den

naturvetenskapligt-militärtekniska forskningen med hemställan örn viss

undersökning beträffande dessa alternativ. Alternativen voro följande.

Alt. I. Samtliga institutioner förläggas i anslutning till varandra och uppföras

i närheten av de militära förvaltningarna i byggnader på Ladugårdsgärde.

Alt. 11. Militärfysiska institutet förlägges till Gärdet och kemiska anstalten

utbygges vid Lilla Ursvik, medan teletekniska anstalten utbygges vid

Stora Frösunda.

Alt. lil. Militärfysiska institutet förlägges i anslutning till kemiska anstalten

vid Lilla Ursvik. Anstalten vid Stora Frösunda utbygges.

Alt. IV. Militärfysiska institutet förlägges i anslutning till teletekniska

anstalten vid Stora Frösunda. Kemiska anstalten utbygges vid Lilla Ursvik.

1 14 befattningar i lönegraderna MEo 5—24 samt 3 befattningar i lönegraden MEx 24.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

Alt. V. Samtliga institutioner förläggas i anslutning till kemiska anstalten

vid Lilla Ursvik.

Sedermera har byggnadsstyrelsen i skrivelse till forskningsnämnden den

3 december 1943 anfört, att styrelsen för sin del måste finna en förläggning

till Lilla Ursvik enligt alternativ Y som den ur driftssynpunkt mest lämpliga

men att styrelsen dock ansåge, att i samråd med forskningsnämnden borde

skyndsamt undersökas, örn icke väsentligt minskade byggnadskostnader skulle

kunna vinnas genom en förläggning av teletekniska anstalten till signalregementets

elektrotekniska laboratorium vid Stora Frösunda.

I anledning av vad sålunda förekommit har forskningsnämnden i skrivelse

till byggnadsstyrelsen den 16 december 1943 anfört följande.

En grundtanke vid nämndens behandling av frågan örn den militära forskningsverksamhetens

framtida organisation hade varit att ersätta den nuvarande

splittringen med en gemensam forskningsorganisation, inom vilken

olika forskare och övriga sakkunniga skulle kunna intimt samarbeta samt förefintlig

utrustning, hjälplaboratorier och verkstäder i möjligaste mån utnyttjas

gemensamt. En viktig förutsättning härför vore, att de olika avdelningarna

inom en dylik gemensam forskningsanstalt läge i närheten av eller

intill varandra i lokalt hänseende. Vidare hade forskningsnämnden sökt

åstadkomma en sådan organisation av anstalten, att omfånget av de olika i

anstalten ingående avdelningarna kunde någorlunda smidigt anpassas efter

det vid olika tillfällen föreliggande behovet. Slutligen hade nämnden utgått

ifrån, att man borde i största möjliga utsträckning utnyttja de organ,

som redan funnes; det hade sålunda i huvudsak icke varit fråga örn att skapa

något nytt utan att bygga vidare på och närmare utveckla de befintliga

resurserna.

De anstaltsbyggnader, som för närvarande funnes, vore kemiska anstaltens

vid Lilla Ursvik och elektrotekniska laboratoriets vid Stora Frösunda —

förutom en försöksanstalt vid Tumba, vilken för förevarande utredning angående

byggna dsf rågan saknade betydelse. Örn kemiska anstalten skulle

flyttas bort från sina nuvarande byggnader, förelåge svårigheter att på lämpligt

sätt utnyttja dem för annat ändamål. Annorlunda vore läget beträffande

elektrotekniska laboratoriet, klär förelåge nämligen en möjlighet att, om

laboratoriet skulle bortflyttas från sina nuvarande lokaler, utnyttja dessa

för signalskolans räkning. Enligt vad arméförvaltningens fortifikationsstyrelse

i skrivelse till Kungl. Majit den 29 november 1943 anfört, skulle

nämligen vid ett realiserande av forskningsnämndens förslag angående

teletekniska anstaltens förläggning till Lilla Ursvik den på signalregementets

kasern område liggande byggnad, i vilken för närvarande elektrotekniska

laboratoriet vore inrymt, kunna — efter en mindre ombyggnad — utnyttjas

såsom skolbyggnad för signalskolan.

Körande den teletekniska forskningsverksamheten bomme nämnden i sitt

utlåtande att föreslå, att den utvidgades på så sätt, att ett centralt forskningslaboratorium

med verksamhetsutrymme och mindre ritkontor upprättades.

Däremot hade nämnden icke ansett lämpligt, att i forskningsanstalten organiskt

inlemmades armé-, marin- och flyglaboratorier med därtill hörande ritkontor,

vilka erfordrades för förvaltningarnas teletekniska konstruktions- och

kontrollverksamhet. Lokalerna för dessa byggnader skulle emellertid förläggas

i anslutning till forskningsanstalten, så att ett intimt och fruktbärande

samarbete kunde komma till stånd.

Nämnden hade samrått med arméförvaltningens tygdepartement, marinförvaltningen

och flygförvaltningen beträffande frågan örn inrättande av ett

centralt teletekniskt forskningslaboratorium vid forskningsanstalten samt

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

om förläggningen av vederbörande försvarsgrenslaboratorier i anslutning till

det centrala forskningslaboratoriet. Nämnda myndigheter hade förklarat sig

icke ha någon erinran mot nämndens förslag. Det hade härvid förutsatts,

att frågan örn anslag till byggnadskostnader skulle upptagas till behandling

i samband med forskningsanstaltens byggnadsfråga i dess helhet. I detta

sammanhang finge framhållas, att fortifikationsstyrelsen beräknat, att en besparing

i fråga örn byggnadskostnaderna på 368 000 kronor skulle uppstå

för arméns signalskola, därest skolbyggnaden kunde förläggas till elektrotekniska

laboratoriets nuvarande lokaler.1

Under åberopande av det anförda har forskningsnämnden hos byggnadsstyrelsen

hemställt, att det såsom alternativ Y betecknade förslaget i första

hand måtte utredas. Alternativet innebär, att forskningsanstalten uppbygges

vid Lilla Ursvik i anslutning till nuvarande försvarsväsendets kemiska anstalt.

Denna lösning skulle bland annat innefatta viss utbyggnad av kemiska

anstalten, varvid lämpligen en del av sprängämnesforskningen borde läggas

i fristående byggnad, vidare upprättande av en ateljé med laboratorium för

maskeringsforskning, uppförande av ett tidigare av fabriksstyrelsen föreslaget

kyllaboratorium, inrättande av lokaler för militärfysisk verksamhet samt uppförande

av ett centrallaboratorium för teleteknisk forskning jämte byggnad

för armé-, marin- och flyglaboratorier ävensom uppförande av en administrationsbyggnad

och en verkstadsbyggnad. Forskningsnämnden har i skrivelsen

till byggnadsstyrelsen understrukit, att vid byggnadernas planering borde

övervägas möjligheten av anstaltens placering i berg samt att, örn anstalten

delvis förlädes ovan jord, nödig hänsyn borde tagas till frågan örn byggnadernas

maskering. Forskningsnämnden har emellertid förklarat sig icke

ha något att erinra mot att utredning skedde jämväl av frågan örn byggnadskostnaderna

vid en eventuell förläggning av teletekniska anstalten till Stora

Frösunda.

Yid byggnadsfrågans behandling inom forskningsnämnden har en minoritet

inom nämnden (professorerna Siegbahn och Sievert) uttalat avvikande

mening, vilken genom protokollsutdrag bragts till byggnadsstyrelsens kännedom.

Reservanterna ha gjort gällande, att organiserandet av den militära

forskningsverksamheten i första hand vore en fråga örn förbättrandet av kontakten

mellan forskarna och de militära myndigheterna, närmast förvaltningarna.

För realiserandet av denna kontakt vore en förläggning av anstalten

eller del av anstalten i nära anslutning till de militära förvaltningsbyggnaderna

på Ladugårdsgärde oundgänglig. Nämndens flertal har ansett,

att en dylik förläggning visserligen vore till fördel men att den av kostnadsskäl

finge stå tillbaka, helst som på detta sätt under inga förhållanden plats

skulle kunna beredas för en för hela anstalten gemensam förläggning. Nämndens

flertal har vidare ansett, att organiserandet av den militära forskningsverksamheten

i första hand vore en fråga om att åvägabringa daglig samverkan

mellan de forskare av olika slag, som gemensamt hade att bearbeta

förelagda uppgifter under utnyttjande av anstaltens samlade resurser. Därför

vore det oundgängligt, att forskningsanstalten hade en gemensam ledning

1 Se härom prop. 1944: 175 sid. 6 IT.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Majda proposition nr 293.

och till sin huvudsakliga del vore förlagd på ett ställe. Kontakten med de

militära myndigheterna borde uppnås på annat sätt.

Slutligen har nämnden meddelat, att för budgetåret 1944/45 syntes böra

beräknas ett anslag av 1 500 000 kronor för byggnadsändamål.

Byggnadsstyrelsen har därefter i skrivelse till Kungl. Majit den 7 januari

1944 framlagt närmare utredning av alternativen II och Y.

För alternativ V ha de totala byggnadskostnaderna av styrelsen beräknats

sålunda:

Administrationsbyggnad ................................................ kronor 225 000

Institutionsbyggnad för kemi och teknisk fysik .................. » 620 000

Teleteknisk institution ................................................... » 580 000

Armé-, marin- och flyglaboratorier ................................. » 175 000

Laboratorium för explosivämnen .................................... » 88 000

Maskeringslaboratorium ................................................ » 137 000

Verkstadsbyggnad ......................................................... » 375 000

Värmecentral och garage ................................................ » 205 000

Maskinistbostad ............................................................ » 27 000

Horisontallaboratorium ................................................ » 50 000

Utvändiga ledningar, kulvertar, rörgravar m. m................... » 148 200

Transformator, reservkraftaggregat ................................. » 49 800

Automatiskt brandalarm ................................................ » 45 000

Väg- och planeringsarbeten, stängsel .............................. » 50 000

Summa kronor 2 775 000

För alternativ II lia de totala byggnadskostnaderna beräknats sålunda:

Byggnader, förlagda till Lilla Ursvik .............................. kronor 1 105 000

Militärfysisk institution, förlagd till Ladugårdsgärde ......... » 1 380 000

Teleteknisk institution samt armé-, marin- och flyglaboratorium,

förlagda till Stora Frösunda ........................ » 534 000

Summa kronor 3 019 000 I

I anslutning härtill har styrelsen framhållit, att en jämförelse mellan

alternativen Y och II för sistnämnda alternativ visade en merkostnad för

statsverket av (368 000 + 3 019 000 — 2 775 000 =) 612 000 kronor. Styrelsen

ville dock påpeka, att lokalprogrammet för alternativ V, som utarbetats av

forskningsnämndens majoritet, ej i alla delar överensstämde med lokalprogrammet

för alternativ II, som hade uppgjorts av de båda reservanterna.

Sålunda hade i alternativ Y efter tillrådan av forskningsnämndens flygtekniska

sakkunskap vertikallaboratoriet ej medtagits. Å andra sidan hade lokalbehovet

för administration m. m. bättre tillgodosetts i detta förslag. Ur de

synpunkter byggnadsstyrelsen hade att företräda syntes visserligen båda förslagen

godtagbara, men byggnadskostnaderna m. m. för alternativ V komme,

såsom utredningen givit vid handen, att ställa sig väsentligt fördelaktigare.

Oberoende av vilketdera alternativet som komme till utförande, skulle för

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 293. Ö5

utarbetande av fullständiga ritningar och för byggnadsarbetenas igångsättande

under budgetåret 1944/45 erfordras 1000 000 kronor.

Yttranden.

Det av forskningsnämnden framlagda förslaget om en samlad förläggning

av forskningsanstalten i anslutning till kemiska anstalten vid Lilla

Ursvik har tillstyrkts eller lämnats utan erinran i de allra flesta av remissyttrandena.

I vissa av dem har särskilt understrukits, att en samlad förläggning

vore önskvärd. Överbefälhavaren har betonat hänsynen till luftskyddssynpunkter,

bland annat genom kravet på skyddsrum i berg.

Den av reservanterna förordade splittrade förläggningen på tre olika håll

har icke oreserverat tillstyrkts av någon remissinstans. Nationalkommittén

för fysik har inskränkt sig till att uttala, att lokalerna för fysik och administration

borde ligga i Stockholm, och universitetskanslern har ur effektivitetens

synpunkt förordat, att de fysiska huvudlaboratorierna förlädes till Stockholm.

Chefen för marinen och marinförvaltningen ha ansett, att lokalerna för

administration borde förläggas till Gärdet och att avdelningarna för teleteknik

och teknisk fysik borde förläggas tillsammans.

Industriförbundet slutligen har förordat, att nuvarande institutioner vid

Lilla Ursvik (kemi) och Stora Frösunda (teleteknik) skulle bibehållas därstädes

samt att militärfysiska institutet skulle förläggas till sistnämnda

plats.

Över byggnadsstyrelsens förslag ha utlåtanden avgivits av försvarets

fabriksstyrelse, arméförvaltningen och forskningsnämnden.

Fabriksstyrelsen, som granskat den föreslagna kostnadsramen för uppförande

av ifrågavarande nybyggnader, har uttalat, att ett forskningsinstitut

syntes kunna uppföras till de av byggnadsstyrelsen för de olika alternativen

angivna beloppen.

Arméförvaltningen har förklarat sig i huvudsak intet ha att erinra mot

byggnadsstyrelsens förslag enligt alternativ V.

Forskningsnämnden har i sitt utlåtande vidhållit, att för budgetåret

1944/45 borde för ifrågavarande ändamål anvisas ett belopp av 1500 000

kronor, att eventuellt ställas till byggnadsstyrelsens förfogande i olika omgångar,

förslagsvis med 1 000 000 kronor i första hand. Nämnden hade förutsatt,

att frågan om detaljutformningen av anstaltens byggnader finge anstå,

till dess beslut fattats örn forskningsverksamhetens ledning, och att det

därefter skulle ankomma på denna ledning att i samråd med byggnadsstyrelsen

verkställa nämnda detaljutformning.

Inom nämnden lia vid behandlingen av remissen å byggnadsstyrelsens

förslag två särskilda yttranden avgivits. Professorn Siegbahn har funnit

förslaget enligt alternativ Y — även bortsett från de principiella invändningarna

— behäftat med så allvarliga brister, att ett utförande enligt de

föreliggande ritningarna måste anses uteslutet. Detta förslag upptoge

väsentligt mycket mindre laboratorieutrymmen för fysiska sektionen än vad

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj-.ts proposition nr 293.

som upptagits i alternativ II. Vid en rättvis jämförelse mellan likvärdiga

förslag bleve kostnadsskillnaden så starkt reducerad, att man med hänsyn

till de högre driftskostnaderna genom transporter, resor, förlorad arbetstid

m. m. vid en förläggning till Lilla Ursvik funne de ekonomiska skälen

snarast tala till förmån för alternativ II. Enligt reservantens mening vore

det vidare ej lämpligt att binda teleteknikens byggnadsfrågor förrän i samband

nied en inkorporering av verksamheten avseende metoder för radiolokalisation

och därtill anslutna frågor i den teletekniska avdelningen. Tomtmark

borde emellertid reserveras i anslutning till det fysiska institutet.

Professorn Sievert har såsom sin mening uttalat, att fysikens laboratorier

inlemmats i kemiens och teleteknikens lokaler utan hänsyn till arbetets art,

det nuvarande lokalbehovet eller behovet av framtida utbyggnad. Fysikens

lokaler vore helt otillräckliga och hade vidare splittrats på ett sätt, som

skulle till ytterlighet försvåra det nödvändiga samarbetet mellan fysikens

olika laboratorier. Under alla omständigheter syntes man få räkna med en

grundlig omarbetning av byggnadsförslaget.

I förevarande sammanhang må även omnämnas, att — sedan riksdagen

(skriv. 1944: 154) å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 till

teleteknisk forskning anvisat ett reservationsanslag av 20 000 kronor —

Kungl. Majit genom beslut den 18 augusti 1944 föreskrivit, att av nämnda

anslag ett belopp av högst 15 000 kronor finge användas för bestridande av

kostnaderna för uppförande av en barack, avsedd att inrymma den nu till

arméförvaltningens tygavdelnings elektrotekniska laboratorium vid Frösunda

förlagda materielinspektionen. Syftet härmed var att för den för

närvarande under ledning av statens uppfinnarnämnd bedrivna teletekniska

forskningsverksamheten frigöra lokaler inom berörda laboratorium.

K. Kostnads- och anslagsfrågor.

För verksamheten vid försvarsväsendets kemiska anstalt äro för innevarande

budgetår anvisade följande anslag, nämligen till avlöningar ett förslagsanslag

av 129 700 kronor, till omkostnader ett förslagsanslag av 35 000

kronor, till forskningsverksamhet ett reservationsanslag av 335 000 kronor

samt till utrustning av köldlaboratorium ett reservationsanslag av 30 000

kronor. Anslagen disponeras enligt i statsliggaren för budgetåret 1944/45,

s. 162 och 163 intagna stater.

Vidare har för innevarande budgetår till viss militär forskningsverksamhet

anvisats ett reservationsanslag av 520 000 kronor. Genom Kungl. Majits

beslut den 2 juni 1944 (regleringsbrevet) har för anslaget fastställts följande

stat.

1. Militärfysisk forskningsverksamhet .............................. kronor 300 000

2. Ytterligare medel för militärfysisk forskningsverksamhet

att utgå enligt Kungl. Majits bestämmande ..................... » 150 000

3. Teleteknisk forskningsverksamhet ................................. » 70 000

Summa kronor 520 000

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 293. 57

Anslagsposten 1. har avsetts för utbetalning till svenska nationalkommittén

för fysik, anslagsposten 3. för utbetalning till statens uppfinnarnämnd.

Forskningsnämndens förslag.

Avlöningsstat. Enligt forskningsnämndens beräkning skulle avlöningsstaten

för försvarets forskningsanstalt upptaga en nettoutgift av 670 700

kronor. De olika posterna skulle fördela sig på följande sätt.

Ut gifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän .............................. kronor 233 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t ........................................................................ » 13 240

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .................. » 338 700

4. Rörligt tillägg ............................................................ » 89 230

kronor 674 470

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel .............................................. kronor 3 770

Nettoutgift kronor 670 700

Beträffande vissa av nämnda poster har nämnden framhållit i huvudsak

följande.

Ur anslagsposten avlöningar till ordinarie tjänstemän böra bestridas

avlöningar till tjänstemän i lönegrad tillhörande löneplan C och A

ävensom arvoden motsvarande lönen till de tre militärassistenterna. Beträffande

de 12 avdelningschefs- och forskarbefattningarna har för närvarande

förutsatts, att de skulle fördela sig med 2iC7, 3iC5, 4iC4, liC3 och

2 i C 2.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, bör inbegripa följande arvoden, nämligen till styrelsens

ordförande med 3 000 kronor, till administrativt biträde med 1 800 kronor, till

3 militärassistenter med sammanlagt 2 700 kronor ävensom, med iakttagande

av de särskilda föreskrifter Kungl. Majit utfärdar, till en pensionerad underofficer,

tjänstgörande såsom expeditionsunderofficer, motsvarande nettolön

i löneklassen UO 7 militära avlöningsreglementet.

Då forskningsnämnden förutsatt, att styrelsens ordförande skall ägna verksamheten

vid anstalten ett aktivt intresse och följakligen i viss utsträckning

offra tid och krafter åt anstaltens angelägenheter, har det synts nämnden

skäligt, att särskilt arvode får utgå till honom. Såsom lämpligt belopp får

nämnden föreslå 3 000 kronor.

Ur anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

böra bestridas kostnaderna för avlönande av sådana extra ordinarie tjänstemän

vid forskningsanstalten, som beräknas tillhöra anstaltens fasta personal.

Ur förevarande anslagspost böra vidare bestridas avlöning till portvakt samt

för anstaltslokalernas bevakning nattetid. Anslagsposten synes lämpligen

till en början, innan mera bestämd erfarenhet vunnits örn detaljerna i den nya

anstaltens personalbehov, böra upptagas förslagsvis.

Det under »Särskilda uppbördsmedel» upptagna beloppet för pensionsmedel,

3 770 kronor, avser expeditionsunderofficerens pensionsunderlag.

Omlcostnadsstat. Forskningsanstaltens omkostnadsstat har av nämnden

beräknats på följande sätt.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

Omkostnadsstat.

1. Sjukvård, förslagsvis ................................................... kronor 2 500

2. Resekostnader m. m.

a) Sammanträdesarvoden samt resekostnads- och

traktamentsersättningar till ordförande och ledamöter

i styrelsen och forskningsrådet, högst ... 3 000

b) Övriga resekostnader, förslagsvis ..................... 25 000 » 28 000

3. Expenser, förslagsvis ................................................... » 90 000

4. Anskaffning och underhåll av apparater, maskiner, verktyg

och inventarier ............................................................ » 75 000

5. Materialier och andra omkostnader .............................. >'' 250 000

Summa kronor 445 500

Nämnden har i anslutning härtill framhållit följande.

Delposten till sammanträdesarvoden m. m. är beräknad med utgångspunkt

från en ersättning av 20 kronor för sammanträde, förutom i förekommande

fall resekostnads- och traktamentsersättning. Styrelsens ordförande, som

avsetts skola åtnjuta fast arvode i denna egenskap, förutsättes icke skola åtnjuta

sammanträdesersättning.

Anslaget till övriga resekostnader kommer att behöva anlitas i betydande

utsträckning. Såsom exempel på här avsedda resor kunna nämnas resor till

och från industriella anläggningar, för efterkontroll av civil gasskyddsmateriel,

för maskeringsplanläggning, för följande av truppförsök, till och från

försöksstation etc.

Av anslagsposten till expenser böra beräknas 60 000 kronor för bränsle,

lyse, vatten och elektrisk ström samt 30 000 kronor för övriga expenser.

Beträffande de båda sista anslagsposterna i den ovan upptagna omkostnadsstaten,

anskaffning och underhåll av apparater m. m. samt materialier

m. m., må framhållas, att en motsvarighet härtill för kemiska anstaltens vidkommande

för närvarande finnes upptagen under det särskilda anslaget för

forskningsverksamhet. I fråga örn den nyorganiserade forskningsanstalten

synas dessa poster lämpligen böra ingå under anstaltens gemensamma omkostnadsstat.

Anslag till särskild forskning. Nämnden har vidare anfört, att såsom särskilt

forskningsanslag för forskningsanstaltens behov torde böra upptagas

ett belopp av 500 000 kronor. Härifrån borde bestridas avlöningskostnader

för sådan personal, som foges i anspråk för anstaltens egen forskningsverksamhet

men icke kunde anses tillhöra anstaltens fasta personal och sålunda

icke borde avlönas från avlöningsstaten. Vidare borde från det särskilda

forskningsanslaget bestridas samtliga kostnader för sådan forskning, som på

anstaltens föranstaltande igångsattes vid institution eller företag utom anstalten,

exempelvis vid industriföretag. Å det särskilda forskningsanslaget

borde slutligen upptagas en särskild post för uppbördsmedel, beräknad till

ett formellt belopp av 100 kronor. Anslaget skulle sålunda komma att uppföras

med (500 000 —-100 =) 499 900 kronor.

Sammanfattningsvis skulle alltså enligt nämndens beräkningar för försvarets

forskningsanstalt för budgetåret 1944/45 erfordras

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

till avlöningar.................................... kronor 670 700

till omkostnader................................. » 445 500

till särskild forskning .......... » 499 900

Summa kronor 1 616 100

Härtill skulle komma kostnader för kristillägg och barntillägg.

De för försvarets forskningsanstalt beräknade kostnaderna skulle således,

anför nämnden, överstiga de för kemiska anstalten och militärfysiska institutet

för innevarande budgetår äskade beloppet med 559 500 kronor. Detta

vore emellertid icke liktydigt med att kostnaderna för den militärtekniska

forskningen i dess helhet skulle överstiga de nuvarande med nämnda belopp.

Det borde nämligen bemärkas, att för närvarande åtskillig forskning bedreves,

som i framtiden vore avsedd att inlemmas i den planerade organisationen och

bestridas med de medel, som nu föresloges ställda till dennas förfogande. Att

exakt ange storleken av de statsanslag, som för närvarande utginge härför,

torde ej vara möjligt. Sammanlagt torde det enligt nämndens mening röra

sig örn summor, som icke understege den ovannämnda merkostnaden av

559 500 kronor.

Engångskostnader. Forskningsnämnden har beräknat, att följande engångskostnader

—- förutom byggnadskostnader — uppkomma i samband med

den nya forskningsanstaltens inrättande:

Instrument- och apparatutrustning ...... kronor 400 000

Bibliotek .......................................... » 10 000

Möbler ............................................. » 25 000

Verkstadsutrustning................ » 150 000

Summa kronor 585 000

Av dessa belopp syntes för budgetåret 1944/45 böra beräknas till

Instrument- och apparatutrustning ...... kronor 200 000

Bibliotek .......................................... » 5 000

Möbler ............................................. » 15 000

Verkstadsutrustning................ » 75 000

Summa kronor 295 000

Yttranden.

Försvarets civilförvaltning har framhållit, att posten Avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal borde upptagas såsom obetecknad.

Riksräkenskapsverket har icke funnit anledning till erinran mot att anstalten

erhölle ställning såsom huvudförvaltning med rätt att anlita statsverkets

checkräkning i riksbanken. — Anslagsposten till arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, borde upptagas med 13 250

kronor och posten till rörligt tillägg med 81 750 kronor. Anslagsposten till

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal borde uppföras såsom obetecknad.

Vidare har verket ansett, att anslagsposterna till Anskaffning och underhåll

av apparater, maskiner, verktyg och inventarier samt till materialier och

andra omkostnader borde, i den mån de icke avsåge »andra omkostnader»,

upptagas under särskilt anslag. Skulle det visa sig erforderligt, att å omkost
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

60 Kungl. Maj-.ts proposition nr 293.

nadsstaten upptaga medel till ändamål, vilka icke innefattades i anslagsposterna

1.—3. borde dylika medel beräknas under en 4:e anslagspost, förslagsvis

betecknad »övriga omkostnader».

Inledningsvis har jag framhållit den stora betydelsen av att vetenskapens

och teknikens rön rationellt tillvaratagas för militära ändamål samt de avsevärda

fördelar, som därigenom kunna vinnas. För ett land med jämförelsevis

ringa folknumerär och begränsade ekonomiska och industriella tillgångar är

det icke möjligt att uppställa en försvarsmakt, som kan mäta sig med de

större nationernas. Endast genom att i organisatoriskt och tekniskt hänseende

fullkomna sitt försvar har ett sådant land utsikter att kunna motverka

den kvantitativa underlägsenheten. Det är av den största betydelse,

att vårt land icke försummar de möjligheter som härvidlag stå till buds. Ett

såvitt angår krigsmaktens tekniska utrustning grundläggande led i dessa

strävanden utgör den på militära syften inriktade naturvetenskapligt-tekniska

forskningsverksamheten.

Den forskningsverksamhet, örn vilken i detta sammanhang är fråga, bör

principiellt sett avgränsas gentemot den produktionstekniska forskningen,

d. v. s. forskningen rörande materialfrågor, tillverkningsproblem och därtill

anslutande spörsmål, samt den konstruktiva verksamheten. Det ligger dock i

sakens natur, att gränsen i praktiken måste bliva i viss mån elastisk. Det

får därför läggas i anstaltsledningens hand att från fall till fall träffa avgörande

örn och i vilken utsträckning anstaltens verksamhet lämpligen kan och

bör sträcka sig in på angränsande områden. Härvid bör i förekommande fall

samråd sökas med av frågan berörda centrala ämbetsverk. Den forskning

som här närmast avses har emellertid till sitt huvudmål att med utgångspunkt

företrädesvis från fysiken och kemien söka sig fram till nya eller förbättrade

försvarsmetoder och försvarsmedel. På senaste tiden har teletekniken

härvidlag trätt i förgrunden såsom ett särskilt arbetsområde. Forskningen

bör med utnyttjande av vetenskaplig systematik och metod grundligt

och utan förutfattade meningar pröva nya uppslag och söka nya lösningar

på sådana militära problem som ha direkta beröringspunkter med naturvetenskaperna.

I fråga örn riktlinjerna för verksamheten råda delade meningar.

Å ena sidan har hävdats, att forskningen, örn påtagliga resultat inom rimlig

tid skola kunna nås, måste ledas mot på förhand klart fixerade mål. Å andra

sidan har gjorts gällande, att en sådan målbundenhet skulle förlama initiativkraften

och den förutsättningslösa prövningen samt att med hänsyn härtill

forskarna måste tillmätas ett stort mått av frihet vid valet av mål. För egen

del anser jag, att en medelväg bör väljas. Jag har redan i annat sammanhang

haft anledning framhålla, att en sammanjämkning av de skiljaktiga ståndpunkterna

enligt min mening bör kunna ske utan att man förkväver det på

detta område mera än på många andra välbehövliga friska initiativet. Det

måste emellertid ihågkommas, att det här gäller frågan om inrättande av en

för tillgodoseende av försvarets speciella intressen avsedd forskningsanstalt,

som icke kan få samma fria och obundna ställning som forskningsinstituten

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

61

vid universitet och högskolor. Enligt min mening bör ledningen för en försvarets

forskningsanstalt äga förhållandevis stor frihet vid målsättningen,

medan däremot verksamheten inom en sådan anstalt bör vara bunden vid de

av ledningen uppställda målen. Med detta för ögonen måste man på anstaltens

ledning ställa stora krav i fråga örn kringsynthet, fantasi, blick för uppslagens

utvecklingsmöjligheter och säkerhet i omdömet.

Av den föregående redogörelsen framgår, att för närvarande i vårt land

finnas åtskilliga organ, som syssla med militärteknisk forskning. Såsom

forskningsnämnden framhållit lider emellertid denna forskning i hög grad

av den splittring och isolering, under vilken den nu i många fall bedrives, och

dess i stor omfattning provisoriska karaktär försvårar möjligheterna att i

verksamheten bibehålla skicklig arbetskraft och äventyrar därigenom kontinuiteten.

Detta har i sin tur till följd, att även den ekonomiska verkningsgraden

blir för låg. Redan vid tillsättandet av forskningsnämnden erinrade

jag örn det alltmera trängande behovet att samordna de på skilda håll

och under olika ledning fungerande forskningsorgan, som nu finnas inom

försvarsväsendet. Den utredning, som verkställts av forskningsnämnden, har

ytterligare styrkt mig i denna uppfattning och utvisar även, att en

ändamålsenligt ordnad forskningsverksamhet för militära ändamål kan på

längre sikt komma att medföra besparingar för statsverket. Jag vill understryka,

att det här icke gäller att tillskapa ett organ med uppgifter, som

sakna motsvarighet inom den nuvarande försvarsorganisationen. Fastmera

gäller det främst att samordna och effektivisera samt att åstadkomma ett

gemensamt utnyttjande av tillgängliga tekniska resurser. På nu anförda

grunder vill jag förorda, att en försvarets forskningsanstalt organiseras.

Beträffande tidpunkten för den ifrågasatta omorganisationen har styrelsen

för Chalmers tekniska högskola uttalat, att det för dagen vore nödvändigt,

att den militärtekniska forskningen på allt sätt understöddes genom

att tillräckliga medel ställdes till förfogande men att själva organisationsfrågan

borde ställas på framtiden för att ånyo upptagas sedan lugnare förhållanden

inträtt. Med allt beaktande av denna synpunkt vill jag för min del framhålla

nödvändigheten av att genom inrättande av en fastare organisation på

de redan förefintliga grundvalarna skapa förutsättningar för att åt ifrågavarande

betydelsefulla verksamhet bevara de dugligaste av de arbetskrafter,

som i dagens läge stå till förfogande för forskningens bedrivande. Det synes

föga rationellt, om statsmakterna genom att ytterligare uppskjuta frågan örn

tillskapande av en fastare organisation på detta område skulle föranleda

forskare, vilka sedan längre tid inriktat sig på de militärtekniska problemen,

att söka andra arbetsfält. Erfarenheterna ha också visat svårigheten att vid

påkommande behov hastigt bygga upp en effektiv forskningsverksamhet. Om

icke forskningen på ett visst område kontinuerligt uppehälles, torde det vara

oundvikligt, att den vid återupptagande kommer att för lång tid släpa efter

i utvecklingen. Den livliga forskningsverksamhet, som nu pågår, bör därför

icke få avstanna eller hindras genom att denna organisationsfråga skjutes på

framtiden. Det är även av betydelse, att de talrika och vittutseende forsk
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Majlis proposition nr 293.

ningsuppgifter, som genom det pågående kriget blivit aktuella, kunna direkt

övertagas och fortsättningsvis bearbetas av den nya anstalten. Därest en

omorganisation på förevarande område skall kunna genomföras i full utsträckning

vid ingången av nästa budgetår, måste åtskilliga förberedelser i

god tid träffas under medverkan av den blivande ledningen för den planerade

anstalten. Då det sålunda är angeläget, att principbeslut snarast möjligt

fattas och att möjlighet öppnas att redan under innevarande budgetår tillsätta

de ledande krafterna inom anstalten, har jag funnit mig böra föreslå, att

förslag i ämnet underställes den innevarande höst sammanträdande riksdagen.

Yad angår forskningsanstaltens uppgifter förtjänar det understrykas, att

den tilltänkta forskningsanstalten icke bör etablera någon konkurrens med

andra redan förefintliga eller under utförande varande forskningsinstitut med

i många fall stora resurser och betydande kapacitet. Fastmera böra dessa institut

i den utsträckning så låter sig göra tagas i anspråk för försvarets forskning.

Det blir en viktig uppgift för försvarets forskningsanstalt att samordna

forskningsuppgifter av militärt intresse och fördela dem på dessa andra

laboratorier. Det ligger emellertid i sakens natur, att dessa icke kunna tagas

i anspråk för hela den mångfald av militärtekniska uppgifter, som vid varje

särskild tidpunkt påkalla sin lösning. Vissa av uppgifterna äro även av sådan

art, att de icke lämpligen böra överlämnas till laboratorier utanför försvaret.

Vidare disponera sistnämnda laboratorier icke alltid sådan utrustning som är

nödvändig för lösandet av speciella militära problem. Det blir i dylika lägen

försvarets forskningsanstalts uppgift att träda till och med egna resurser söka

lösa problemen. Anstalten bör närmast betraktas såsom ett hjälporgan till de

myndigheter, som handlägga de olika frågorna, med syfte att tillföra dem de

experter och tekniska resurser, som äro nödvändiga för att åstadkomma en

effektiv lösning av de militära spörsmålen.

Sammanfattningsvis kunna uppgifterna för forskningsorganisationen inom

försvaret angivas vara att följa den allmänna naturvetenskapliga och teknisktvetenskapliga

utvecklingen med hänsyn tagen till militära behov och den militära

taktiskt-tekniska utvecklingen, att inspirera och samordna forskningsverksamhet

för vissa militära ändamål vid allmänna vetenskapliga institutioner

samt inom industrien ävensom att bedriva forskning vid en direkt för

militärt ändamål inrättad forskningsanstalt. Till vad forskningsnämnden anfört,

till närmare utveckling av sina synpunkter på förevarande spörsmål kan

jag i allt väsentligt ansluta mig. Nämndens uttalanden rörande avgränsningen

av verksamheten vid den tilltänkta forskningsanstalten gentemot den fotografiska

och fotogrammetriska samt den flygtekniska forskningen föranleder icke

någon erinran från min sida. Chefen för armén har i sitt yttrande framhållit,

att den inom arméns fortifikationsförvaltning bedrivna betongtekniska forskningen

syntes böra läggas på forskningsanstalten. Med hänsyn till det nära

samband, som råder mellan sistnämnda forskningsgren och den praktiska

byggnadsverksamheten inom försvaret, och då frågan örn organisationen av

sistnämnda verksamhet för närvarande ligger under utredning, är jag icke

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

63

beredd att nu fatta ståndpunkt till det av chefen för armén framlagda organisationsspörsmålet.

Erinras må vidare, att försvarets sjukvårdsförvaltning

i sitt utlåtande framhållit angelägenheten av att representanter för medicinsk

forskning och sakkunskap toges i anspråk såväl i själva verksamheten som i

de organ, som skola giva impulser till forskningens hedrivande. I anledning

härav må framhållas, att spörsmålet om lämpliga organisatoriska åtgärder för

den medicinska forskningens främjande jämte därmed sammanhängande frågor

hänskjutits till utredning av särskilda inom ecklesiastikdepartementet tillkallade

sakkunniga. I direktiven för de sakkunniga har berörts bland annat uppslaget

att inrätta ett medicinskt forskningsråd, i samband varmed erinrats,

att ett dylikt borde kunna bliva till nytta även och icke minst för den militära

medicinska forskningen och sjukvården. Vidare må framhållas, att den likaledes

inom ecklesiastikdepartementet tillsatta flygmedicinska utredningen i

sitt den 14 juni 1944 avgivna betänkande på anförda skäl avvisat tanken att

inom försvarets forskningsanstalt inrätta en avdelning för medicinska frågor

och i stället förordat tillskapande av en särskild flygmedicinsk forskningsnämnd.

Sistnämnda förslag är för närvarande beroende på Kungl. Maj:ts

prövning. Det synes mig icke lämpligt att, utan avbidan å ett slutligt ståndpunktstagande

till nu berörda spörsmål, inom försvarets forskningsanstalt

bereda utrymme för en mera omfattande medicinsk forskning. Däremot synes

det mig kunna ifrågakomma att — liksom hittills skett vid försvarsväsendets

kemiska anstalt — vissa medicinska problem av begränsad räckvidd och vilka

nära sammanhänga med anstaltens verksamhet i övrigt upptagas till prövning

Såsom exempel på frågor, som i sådan ordning kommit under behandling vid

kemiska anstalten, må nämnas frågor örn konstruktion av syrgasapparater, om

fosforbrännskador och örn förgiftningsfall i snöhyddor.

I detta sammanhang bör även uppmärksammas frågan örn gränsdragningen

mot den verksamhet, sorn för närvarande bedrives inom arméförvaltningens

tygavdelnings elektrotekniska laboratorium, marinlaboratoriet och flygförvaltningens

radioprovningscentral. Berörda verksamhet har endast i mycket ringa

omfattning inbegripit rena forskningsuppgifter. Sådana böra överföras på

forskningsanstalten i och med att denna träder i funktion. Huvuddelen av

verksamheten är att hänföra till konstruktions- och reparationsarbete, provning,

genomgång, handhavande och vård av viss apparatur, utarbetande av instruktioner

för dess användning m. m. dylikt. Sistnämnda del av verksamheten

bör alltjämt ombesörjas av organ, som organisatoriskt ligga utanför

anstalten, även örn de på sätt forskningsnämnden förutsatt lokalt förläggas i

anslutning till anstalten.

Beträffande forskningsanstaltens lodning lia synnerligen skiftande meningar

kommit till uttryck vid ärendets utredning och remissbehandling.

Uppmärksamhet påkallar härvidlag i första hand frågan, om forskningsverksamheten

bör erhålla en mera fristående ställning eller örn den bör anknytas

till eller underställas något förefintligt eller planerat organ inom försvarsväsendet.

1941 års militära förvaltningsutredning ansåg denna fråga böra

lösas så, att en forskningsavdelning inordnades i det av utredningen föreslagna

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

försvarsväsendets industriverk, motsvarande det numera inrättade krigsmaterielverket.

Detta förslag mötte vid remissbehandlingen stark kritik, vilken

bidrog till att ny utredning örn forskningsverksamhetens organisation igångsattes.

För egen del finner jag det icke uteslutet, att en anknytning av forskningsverksamheten

till krigsmaterielverket även i de delar som icke falla på

det tekniskt-industriella planet skulle kunna medföra vissa fördelar. Med hänsyn

till de maktpåliggande uppgifter, som ankomma på krigsmaterielverket —

särskilt under förstärkt försvarsberedskap eller krig —- synes det emellertid

icke välbetänkt att på verket lägga ansvaret jämväl för den omfattande verksamhet,

som kommer att åvila forskningsanstalten. Att verksamheten vid

forskningsanstalten bör bedrivas i nära samarbete med krigsmaterielverket

finner jag dock uppenbart. Starkare skäl synas mig tala för att forskningsanstalten

på ett eller annat sätt anslutes till ,de militära högskolorna. Härigenom

skulle forskningsanstalten bringas i direkt kontakt med den militära

verksamheten och med den elit av landets officerare, som vid de militära

högskolorna undergår utbildning. De erfarenheter, som dessa officerare vunnit

under trupp- och stabstjänstgöring, kunde direkt komma forskningsverksamheten

vid anstalten till godo och omvänt kunde högskolornas elever till fördel

för sitt fortsatta arbete i högre och lägre befattningar inom försvarsväsendet

få en inblick i den aktuella forskningsverksamheten och i arbetet på stridsmedlens

utveckling. En förutsättning därför vore, att högskolornas elever finge

tillträde till anstalten och att anstaltens högre befattningshavare tjänstgjorde

såsom lärare eller kursledare vid högskoleundervisningen i den mån tiden det

medgåve. En organisatorisk anknytning av forskningsverksamheten till de

militära högskolorna är dock — såsom överbefälhavaren i sitt yttrande framhållit

— icke- gärna möjlig att genomföra så länge nämnda skolor äro uppdelade

försvarsgrensvis. Jag förutsätter emellertid, att i huvudsaklig överensstämmelse

med forskningsnämndens förslag ett nära samarbete till ömsesidig

båtnad skall uppehållas mellan forskningsanstalten och högskolorna samt att

frågan örn forskningsanstaltens ställning till högskoleverksamheten uppmärksammas

vid den nu genom särskilda sakkunniga pågående utredningen

rörande sammanslagning av högskolorna. I nuvarande läge förordar jag, att

anstalten ställes direkt under Kungl. Majit. Med hänsyn härtill synes mig

vidare lämpligt att anstalten — i enlighet med vad av riksräkenskapsverket

förordats — från och med nästa budgetår erhåller ställning såsom förvaltning

med dragningsrätt å statsverkets checkräkning samt att anstaltens räkenskaper

underställas riksräkenskapsverkets granskning.

Forskningsnämnden har för sin del ansett, att forskningsanstalten borde

stå under ledning av en styrelse, på vilken i huvudsak skulle ankomma att fördela

forskningsuppgifter mellan olika forskningsinstitutioner, statliga och

andra, att tillse att verksamheten vid försvarets forskningsanstalt utövas enligt

de riktlinjer, som instruktionsmässigt föreskrivas, och motsvarar det med anstalten

avsedda ändamålet samt att fördela medel till ersättning för forskning

utförd vid andra forskningsinstitutioner än den egna anstalten. Det löpande

forskningsarbetet inom anstalten skulle vidare enligt förslaget stå under led
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

ning av en överdirektör. Till anstalten skulle knytas ett med styrelsen sidoordnat

forskningsråd, bestående av 25 ledamöter, utsedda på förslag av ett

stort antal militära och civila myndigheter och sammanslutningar samt av

anstaltens styrelse. Beträffande lämpligheten av en så vidlyftigt organiserad

ledning ha under remissbehandlingen delade meningar framträtt. Sålunda

har från flera håll uttalats, att styrelsen borde slopas och att i stället vid

chefens sida borde sättas ett forskningsråd örn tio ledamöter. Å andra sidan

lia åtskilliga myndigheter och sammanslutningar avstyrkt inrättande av rådet.

I anslutning därtill har framhållits, att rådet icke utgjorde den lämpligaste

formen för den löpande kontakten med de rent vetenskapliga och de industriella

forskningslaboratorierna utan att kontakten borde upprätthållas i

obundna former.

Även jag anser, att anstaltens ledning bör till sin omfattning begränsas.

Med hänsyn till nödvändigheten av att i ledningen av anstalten ha tillgång

till framstående sakkunskap på samtliga de områden, som anstaltens verksamhet

kommer att omspänna, och för att säkerställa samarbetet såväl med de

militära myndigheterna som med industrien och de vetenskapliga institutionerna

utanför försvaret anser jag lämpligt, att anstalten ställes under ledning

av en styrelse. Sannolikt blir det också lättare för en styrelse än för anstaltens

chef att på lämpligt sätt fördela arbetsuppgifterna mellan anstalten och andra

institutioner. Det synes icke erforderligt att i detta sammanhang fatta slutlig

ståndpunkt till detaljerna i fråga örn styrelsens sammansättning. Det bör få

ankomma på Kungl. Majit att efter ytterligare övervägande träffa avgörande

härutinnan.

Att—- såsom en minoritet inom forskningsnämnden föreslagit — ställa en

anstalt av detta slag under ledning av en chef, vars befogenhet begränsas

huvudsakligen till administrativa avgöranden, finner jag icke lämpligt. De

löpande göromålen inom anstalten böra sålunda under styrelsen sammanhållas

av en överdirektör såsom chef för anstalten med de befogenheter,

som av forskningsnämnden angivits. Dock förutsätter jag, att chefen icke

i andra fall än i det följande sägs direkt ingriper i själva det vetenskapliga

forskningsarbetet. Å ena sidan bör, sedan vederbörande forskare fått sig

anförtrodd en forskningsuppgift, han ensam bära ansvaret för dess fackmässiga

genomförande. Å andra sidan måste överdirektören äga rätt att följa

och samordna det vetenskapliga arbetet och att utöva en rent administrativ

kontroll över arbetets bedrivande. I anslutning härtill torde överdirektören

få bedöma, i vad mån forskarens anspråk på arbetsbiträde av ekonomiska

och andra skäl kan tillmötesgås. Det måste också stå överdirektören öppet

att avbryta ett arbete, som enligt hans mening icke kommer att leda till

resultat. På grund härav torde i främsta rummet vikt böra läggas vid överdirektörens

förmåga att tillvinna sig forskarnas förtroende och uppskattning.

Av betydelse är också, att överdirektören besitter hög naturvetenskaplig allmänbildning,

vare sig denna vunnits på akademisk väg eller annorledes. Att

han besitter utpräglad forskarbegåvning torde däremot icke i och för sig

vara lika nödvändigt. I det fall, att en forskningsuppgift faller inom ett fack,

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 293. 198» 44 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

där överdirektören själv är specialist, bör denne, om så i övrigt finnes lämpligt,

själv kunna omhändertaga uppgiften och bringa den till en lösning, exempelvis

genom att taga ledningen av en för dess lösande särskilt bildad arbetsgrupp.

överdirektören bör såsom den för anstaltens skötsel närmast ansvarige

ingå i styrelsen såsom ledamot och föredragande.

Yad beträffar det föreslagna forskningsrådet håller jag före, att dettas

inrättande skulle medföra en alltför tung organisation utan att motsvaras av

tillräckliga fördelar. Rådets väsentliga betydelse skulle enligt min mening

ligga däri, att en kontinuerlig kontakt upprätthölles med de myndigheter

och institutioner, som vore representerade i rådet, och att som följd därav

ett ökat intresse från dessa myndigheters och institutioners sida för verksamheten

i forskningsanstalten kunde förväntas. Jag vill emellertid framhålla

svårigheten att giva en. tillräckligt allsidig sammansättning även åt ett

råd av den föreslagna omfattningen. Enligt min mening är det lämpligast, att

den kontakt, som självfallet måste anordnas, äger rum i obundna former och

att således något forskningsråd icke tillsättes. Även med en sådan ordning

synes mig kunna förutsättas intresse för medverkan i de på forskningsanstalten

ankommande uppgifternas lösning från de myndigheters och institutioners

sida, som enligt forskningsnämndens förslag avsetts skola representeras

i rådet.

Forskningsnämndens uttalande, att på styrelsen skulle ankomma att avgöra

patentfrågor, föranleder mig till den erinran, att krigsmaterielverket

enligt för detsamma gällande instruktion skall såsom försvarets patentorgan

handlägga frågor avseende uppfinningar beträffande krigsmateriel eller eljest

av betydelse för rikets försvar. Någon ändring härutinnan synes mig icke

böra ifrågasättas.

Till de synpunkter på frågan örn arbetet inom forskningsanstalten,

som forskningsnämnden i sitt betänkande anlagt, kan jag i stort sett uttala

min anslutning. Jag vill understryka vikten av att anstaltens organisation

ordnas så att den, när så kräves, hastigt kan svälla ut i syfte att forcera verksamheten.

I detta sammanhang bör erinras örn betydelsen av att den arbetskraft

på det vetenskapliga och tekniska området, som vårt land förfogar över,

kan vid förefallande behov tagas i anspråk för forskningsanstaltens verksamhet.

I detta syfte förutsätter jag, att anstalten kommer att fortlöpande

registrera sådan arbetskraft på sätt för övrigt redan sker i vissa andra länder.

Såsom framhållits av en av reservanterna inom nämnden samt av vissa remissmyndigheter

bör principiellt sett rutinverksamhet, såsom löpande kontroll av

gasskyddsmateriel och andra produkter, i regel icke ingå i anstaltens verksamhet.

Jag vill emellertid erinra, att provning av gasskyddsmateriel sedan

länge bedrivits av försvarsväsendets kemiska anstalt. På vad sätt denna provningsverksamhet

framdeles skall omhänderhavas kan i nuvarande läge icke

med säkerhet bedömas. En omständighet, som härvidlag kan bliva av betydelse,

är den omfattning, som verksamheten i framtiden får. övergångsvis

torde emellertid den nuvarande anordningen av ifrågavarande provningsverksamhet

kunna tills vidare bibehållas.

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

Forskningsnämnden har vidare föreslagit inrättande av en särskild forskningsavdelning

inom försvarsstaben med uppgift att följa den allmänna

utvecklingen på det strategiska, taktiska och militärtekniska området,

att följa verksamheten på det naturvetenskapliga, det tekniskt-vetenskapliga

och det konstruktiva området i den omfattning, som erfordrades för att bedöma

utvecklingstendenserna ur militär synpunkt, att taga initiativ till utredningar

och konferenser med dem, som kunde beräknas äga erforderlig specialkunskap

i olika frågor, att befordra samarbetet i militärtekniska frågor mellan på olika

områden verkande militära organ inbördes samt mellan dessa organ och forskningsanstalten,

att deltaga i planläggningen av forskningsverksamhetens omfattning

och i samband härmed för överbefälhavaren bereda frågor rörande

prioritet, nedläggande av kostnader på olika forskningsuppgifter, gemensamt

utnyttjande av de militära resurserna o. s. v., att förmedla tillhandahållande

av militär expertis åt forskningsanstalten och medverka till åstadkommande

av militära utredningar och försök m. m. ävensom att följa de olika forskningsärendeöa,

övervaka att de icke råka in på avvägar och i tid vidtaga åtgärder

för att omsätta de vunna forskningsresultaten i militärt användbar

materiel eller metoder. Avdelningen skulle dessutom handlägga för försvaret

gemensamma frågor rörande kemisk krigföring och maskering samt

rörande nya eller förut icke tillräckligt beaktade försvarsmedel ävensom leda

en för försvaret gemensam informationstjänst rörande strategiskt-taktiska

problem samt biträda forskningsanstalten beträffande den centrala militärtekniska

informationstjänsten.

De uppgifter, som enligt det nu föreliggande förslaget skulle ankomma på

forskningsavdelningen, sammanfalla delvis med dem, som av 1941 års försvarsutredning

tillämnats en av utredningen förordad studieavdelning inom

försvarsstaben. Det må erinras, att förslaget örn inrättande av en sådan studieavdelning

icke upptogs i propositionen 1942: 210 samt att jag i samband därmed

framhöll, att de för studieavdelningen avsedda arbetsuppgifterna syntes

böra ankomma på vederbörande försvarsgrensstaber och krigshögskolor. Eiksdagen

gjorde ej erinran däremot. Även örn den nu föreslagna forskningsavdelningen

har en vidare syftning såtillvida som den avsetts icke blott skola

studera utvecklingen utan även bidraga till erfarenheternas omsättande i

praktiken, har jag för min del icke blivit övertygad om nödvändigheten av

att inrätta en dylik avdelning. Försvarsstaben har ej enligt sin instruktion

ansvaret för försvarsgrenarnas beväpning och utrustning i övrigt, och frågan

på vad sätt försvarsstaben skall kunna fullgöra sin allmänna uppgift att följa

utvecklingen på det militära området synes mig icke äga direkt betydelse

för lösningen av spörsmålet om organisationen av försvarets forskningsverksamhet.

Ifrågasättas kan jämväl, örn det är möjligt att inom den föreslagna

avdelningen samla tillräcklig sakkunskap på såväl det strategiska och taktiska

området som inom de olika militärtekniska specialfacken. Att i de direkta

förbindelserna mellan anstalten och de militära specialisterna inskjuta

ett sådant mellanled måste framkalla vissa betänkligheter. Det synes mig ej

heller erforderligt att för säkerställande av kontakten mellan de militära sta
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

berna och förvaltningsmyndigheterna, å ena sidan, samt forskningsanstalten, å

den andra, beträda den av forskningsnämnden anvisade vägen. En fortlöpande

kontakt mellan militärmyndigheterna och anstalten åvägabringas även genom

placering av militärassistenter till tjänstgöring vid anstalten, varom jag ämnar

framlägga förslag i det följande.

Utöver det nyss sagda må ytterligare följande synpunkter framhållas. De

militära erfarenheter, som böra beaktas och bearbetas inom forskningsanstalten,

härröra dels från trupptjänsten och de praktiska övningarna inom

den svenska krigsmakten, dels ock ur rapporter och andra meddelanden från

utlandet. Yåra egna rön grundas i stor utsträckning på verksamheten vid

skjutskolor och andra liknande skolor. Det är därför av stor vikt, att förbindelser

knytas mellan dessa skolor och den planerade forskningsanstalten,

önskvärt är även, såsom jag i det föregående framhållit, att högskoleelevernas

nyss vunna erfarenheter från trupptjänsten på ett eller annat sätt kunna

komma anstaltens verksamhet tillgodo. Enligt min mening bör vidare en allmän

föreskrift utfärdas örn skyldighet för de militära myndigheterna att till

anstalten skyndsamt vidarebefordra till myndigheterna inkomna meddelanden

örn utländska erfarenheter, berörande anstaltens verksamhetsområde,

samt att delgiva anstalten de rön av sådan art, som gjorts inom vårt land.

I många fall torde upptagandet av en viss forskningsuppgift komma att ske

på föranledande av de centrala förvaltningsmyndigheterna inom försvaret.

Vidare böra överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna äga anmoda anstalten

att i särskilda hänseenden igångsätta forskningar. Det bör emellertid ankomma

på anstaltens ledning att bedöma möjligheterna att genomföra de

ifrågasatta forskningarna. Skulle anstalten finna sig i något avseende icke

kunna efterkomma en dylik anmodan, bör anstalten åläggas att omedelbart

göra anmälan därom till den, som framställt anmodan. Vidhåller denne sitt

krav, bör ärendet hänskjutas till närmast högre instans (Kungl. Majit respektive

överbefälhavaren). Härigenom skulle vinnas huvudsaklig överensstämmelse

med konstruktionen av den direktiv- eller anvisningsrätt, som enligt

gällande instruktioner tillkommer den högsta militärledningen i förhållande

till försvarets centrala förvaltningsmyndigheter. Även örn överbefälhavaren

kan i hithörande hänseenden anlita biträde av de särskilda försvarsgrenarnas

i högkvarteret ingående organ, synes det lämpligt, att han till sitt

förfogande närmast vid fullgörandet av på honom ankommande samordnande

uppgifter på forskningsområdet erhåller en regementsofficer, vilken bör ingå

i hans personliga stab. Någon ökning av officerskadern föranledes ej härav,

enär den för närvarande å personalförteckningen för kemiska anstalten uppförda

beställningen för en överstelöjtnant eller major, styresman, med arvode

motsvarande lönen i lönegrad Oa 5 eller Oa 4 kan överflyttas och disponeras

för ändamålet. Ifrågavarande regementsofficer bör lämpligen tillika företräda

överbefälhavaren i styrelsen för forskningsanstalten.

Det synes vidare vara önskvärt, att anstaltens personal, särskilt den mera

fast anställda, bibringas vissa militära kunskaper. Detta synes kunna ske

genom att personalen beredes tillfälle till bevistande av föreläsningar vid de

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. May.ts proposition nr 293.

militära högskolorna, deltagande vid den praktiska användningen av viss

materiel under militära övningar, studier vid försvaret tillhörande verkstäder,

fabriker, örlogsvarv, försöksanstalter, förråd m. m.

Beträffande anstaltens inre organisation ha i flera remissyttranden

varnats för en överdimensionering av anstalten. Det har vidare gjorts gällande,

att alltför stort utrymme tillmätts den kemiska forskningen samt att

den teletekniska forskningen blivit mindre väl tillgodosedd. Även jag anser,

att anstalten fått en väl vidlyftig organisation. Sålunda skulle enligt förslaget

icke mindre än tio olika forskningsavdelningar sortera direkt under

överdirektören. Härtill skulle komma försöksstationer, verkstad med ritbyrå

och förråd, utredningssektion och kansli. Redan den omständigheten, att så

många skilda organ skulle lyda omedelbart under anstaltschefen, synes mig

ägnad att väcka betänkligheter, låt vara att enligt förslaget avdelningarna

skulle sammanföras sektionsvis. Härtill kommer, att åtminstone vissa av de

föreslagna avdelningarna knappast torde till sin omfattning kunna anses jämförliga

med avdelningarna inom exempelvis statens provningsanstalt och

flygtekniska försöksanstalten. Jag har kommit till den uppfattningen, att

anstalten bör organiseras på — förutom kansli och utredningssektion samt

försöksstationer, verkstad m. m. — allenast tre fasta avdelningar. Till var

och en av dessa avdelningar böra sedan i efter omständigheterna växlande

omfattning hänföras laboratorier för olika ändamål. Med hänsyn till svårigheten

att finna en under alla förhållanden giltig indelningsgrund torde avdelningarna

åtminstone i förevarande sammanhang lämpligen böra betecknas

såsom första, andra och tredje avdelningen. En av avdelningarna bör omfatta

det förhållandevis klart avgränsade teletekniska arbetsområdet. Med

ledning av den gruppering av arbetsuppgifterna, som forskningsnämnden

föreslagit, torde de båda övriga avdelningarna till en början böra organiseras

på i huvudsak följande sätt. I en av avdelningarna böra ingå laboratorier för

allmän kemi, kemisk-tekniska frågor och explosivämnen samt gasskyddsmateriel.

Det må framhållas, att den kemisk-tekniska verksamheten och forskningen

beträffande explosivämnen stå i nära samband med varandra och därför

enligt min mening icke böra splittras på olika organ. Åtskilligt synes

mig även tala för att forskningen på gasskyddsområdet framdeles kommer

att få minskad omfattning. Det synes då ligga nära tillhands att

sammanföra organet för forskning på detta område med laboratoriet för allmän

kemi. I en annan avdelning böra ingå laboratorier för mekanik och materialteknik,

teknisk fysik, militär instrumentteknik och maskeringsteknik.

Om anstalten skall kunna på bästa sätt fylla sina uppgifter, måste gränsdragningen

mellan de olika avdelningarna alltid bliva i viss mån flytande.

Förutom de nu nämnda fasta avdelningarna böra inom forskningsanstalten

för särskilda ändamål kunna bildas mera tillfälliga arbetsgrupper.

Till dessa böra sammanföras lämpliga forskare från de fasta avdelningarna

inom anstalten samt i mån av behov tillfälligt anställda sakkunniga. Viss

personal utöver den till de fasta avdelningarna hänförliga bör vidare regelmässigt

stå till anstaltens förfogande för att kunna insättas på specialfrågor,

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

som falla utom arbetsområdet för berörda avdelningar. Till denna personal

bör även hänföras en medicinskt sakkunnig för fysiologi m. m., vilken dock

-—- såsom ock forskningsnämnden förutsatt — lämpligen icke bör erhålla fast

anställning vid anstalten utan torde kunna anställas mot arvode. Att nu inrätta

en särskild avdelning för militärmedicinsk forskning, såsom ifrågasatts

av försvarets sjukvårdsförvaltning, kan jag, såsom redan av det förut sagda

framgår, i avbidan på resultatet av i annan ordning pågående överväganden

icke förorda. Ej heller kan jag tillstyrka det av lärarkollegiet vid Chalmers

tekniska högskola framlagda förslaget om att inrätta en särskild aktuarieavdelning

för lösande av matematiska problem.

Det ligger i sakens natur, att i den organisationsplan, som nu angivits,

jämkningar kunna visa sig erforderliga vid de ytterligare överväganden, som

måste föregå det slutliga fastställandet av organisationen. Jag förutsätter, att

Kungl. Majit skall äga inom den personalram, som i det följande angives, vidtaga

sådana jämkningar och utgår likaledes från att möjlighet till ändringar

med hänsyn till de från tid till annan skiftande förhållandena även skall stå

öppen.

Som ett önskemål beträffande personalorganisationen framstår, att

till forskningsanstalten knytes ett förhållandevis begränsat antal fast anställda

forskare. Med hänsyn till kontinuiteten i forskningsarbetet är det å andra

sidan önskvärt, att så många forskare fast anställas, att ettvart av de större

forskningsområdena företrädes av åtminstone en fast anställd forskare, som

närmast har att svara för forskningen på detta område. Denna fasta kader bör

alltefter omständigheterna utökas med tillfälligt anställda, bildande ett

mellanskikt mellan de egentliga forskarna och biträdespersonalen och huvudsakligen

bestående av yngre akademiker och ingenjörer. En förutsättning

för att kunna rekrytera ett sådant mellanskikt är att anställningen vid den

statliga forskningsanstalten göres så lockande som möjligt. Med hänsyn härtill

har inom försvarsdepartementet ytterligare undersökts frågan örn möjligheten

av att tillgodoräkna vederbörande anställning vid forskningsanstalten

såsom tjänstår för erhållande av lärartjänst vid allmänna och tekniska läroverk,

kommunala och praktiska mellanskolor m. fl. läroanstalter samt spörsmålet,

örn icke möjlighet bör öppnas att få utföra examensarbeten i samband

med bedrivandet av forskningsarbete å anstalten. De i frågan avgivna remissutlåtandena

synas mig visa möjligheten och lämpligheten av att under

vissa betryggande förutsättningar i huvudsak tillgodose de i dessa hänseenden

framkomna önskemålen. Det synes dock icke erforderligt att i detta

sammanhang närmare ingå på de härmed sammanhängande detaljfrågorna.

Forskningsnämnden har för sin del utgått från att de av nämnden föreslagna,

till löneplan C hänförda befattningarna i regel skulle tillsättas medelst

förordnande på viss tid och således vara förenade med pensionsrätt. Endast

i undantagsfall, då möjlighet att formellt kvarstå i redan innehavd ordinarie

tjänst ansåges böra bibehållas, borde nämnda befattningar tillsättas genom

förordnande tills vidare, i vilket fall någon pensionsrätt ej är förhanden. Till

förmån för forskningsnämndens ståndpunkt talar, att det med hänsyn till

personalrekryteringen kan vara erforderligt att i vissa fall erbjuda den trygg
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Marits proposition nr 293.

het, som följer med en pensionsberättigande befattning. Å andra sidan föreligger

otvivelaktigt ett behov av omsättning även inom anstaltens mera fasta

kader, varigenom nya impulser utifrån kunna tillföras arbetet inom anstalten.

Örn man sålunda kan räkna med att befattningarna inom anstalten i viss omfattning

böra vara passagetjänster, som kunna föra vidare till befattningar

vid andra forskningsinstitutioner, vid industrilaboratorier eller vid allmänna

eller tekniska läroverk, följer därav, att antalet med pensionsrätt förenade

tjänster å löneplan C bör kunna begränsas. Med hänsyn till svårigheten att

på förhand överblicka, huru förhållandena i de särskilda fallen kunna komma

att gestalta sig, synes det böra läggas i Kungl. Maj:ts hand att efter omständigheterna

besluta, i vilka fall befattningarna å nämnda löneplan skola tillsättas

medelst förordnande på viss tid eller allenast tills vidare. Liknande

överväganden synas mig föranleda till att det i fall, då så visar sig lämpligt,

bör stå Kungl. Majit fritt att temporärt utbyta en eller flera av de högre

extra ordinarie befattningar, som i det följande föreslås, mot extra tjänster i

motsvarande lönegrader.

Med avseende å löneställningen för avdelningscheferna vill jag erinra om

att framgången i forskningsanstaltens verksamhet till huvudsaklig del blir

beroende av dessa till anstalten knutna forskares personliga kvalifikationer.

Det är en trängande nödvändighet att för dessa befattningar kunna förvärva

personer med framstående forskarbegåvning. Å andra sidan är det med hänsyn

till lönesättningen på andra områden av statlig verksamhet önskvärt, att

lönenivån icke blir högre än som för de särskilda befattningarna är obetingat

nödvändigt. En individualiserad lönesättning inom de gränser gällande

lönebestämmelser medgiva synes med hänsyn härtill även ur kostnadssynpunkt

vara att föredraga. Jag biträder därför i likhet med allmänna

lönenämnden forskningsnämndens förslag örn tillämpning av alternativa lönegradsplaceringar

för avdelningschefstjänsterna på sätt skett i fråga om

fabrikscheferna vid försvarets fabriksverk och anser mig böra förorda, att

tjänsterna såsom chefer för de tre av mig förordade avdelningarna hänföras

högst till lönegraden C 7.

Såsom framgår av det förut anförda anser jag, att antalet fast anställda

bör i möjligaste mån nedbringas. Det är dock enligt min mening ofrånkomligt

att inrätta ytterligare tre forskarbefattningar i högst lönegrad C 5. Gentemot

forskningsnämndens förslag, i vilket för mera kvalificerade forskare inberäknat

avdelningschefer avsetts icke mindre än tolv pensionsberättigande

befattningar i lönegrader å löneplan C, innebär det av mig nu framlagda förslaget

en avsevärd beskärning. Jag förutsätter dock, att ytterligare fyra

forskare må anställas mot arvoden och övriga förmåner utom pension motsvarande

högst vad som härutinnan utgår till befattningshavare i lönegrad

C 5. I den mån förhållandena vid forskningsanstalten stabiliseras kan givetvis

fråga uppkomma örn att utbyta jämväl vissa av dessa arvodestjänster mot

mera fasta tjänster i lönegrad å löneplan C. Förslag härom torde i sådant

fall framdeles få underställas riksdagens prövning.

Vilken av ifrågakommande lönegrader å löneplan (’ som i det enskilda

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

fallet skall tillämpas bör det liksom vid försvarets fabriksverk ankomma pä

Kungl. Majit att bestämma. Jag förutsätter, att återhållsamhet härvid kommer

att iakttagas och att, vad de högsta lönegraderna beträffar, dessa tillämpas

först då så är oundgängligen erforderligt för att för forskningsanstalten förvärva

kvalificerade forskare. Med hänsyn härtill och till de i övrigt i detta fall föreliggande

speciella förhållandena synes mig denna lönefråga icke behöva ses

i samband med frågan örn löneställningen för professorsbefattningar vid de

tekniska högskolorna.

Behovet av att till forskningsanstalten knyta framstående kapaciteter gör

sig i särskilt hög grad gällande beträffande överdirektören. Den av forskningsnämnden

för överdirektören föreslagna löneställningen — lönegrad C 10

— har lönenämnden med de av forskningsnämnden givna utgångspunkterna

funnit något låg. För egen del finner jag icke uteslutet, att en kvalificerad

kraft bör kunna förvärvas för en chefsbefattning i nämnda lönegrad. Överensstämmelse

skulle därigenom också vinnas med löneställningen för exempelvis

cheferna för statens provningsanstalt och flygtekniska försöksanstalten.

Jag föreslår därför, att överdirektörsbefattningen placeras i lönegrad C 10

och tillsättes medelst förordnande på viss tid.

Såväl krigsmaterielverket som försvarets fabriksstyrelse ha funnit den för

forskningsanstaltens verkstadschef föreslagna löneställningen — lönegrad

C 4 — alltför hög. Även om på verkstadschefen måste ställas större krav i

fråga örn kunnighet och initiativförmåga än nyssnämnda ämbetsverk torde ha

förutsatt, finner jag mig icke kunna tillstyrka en placering av denne befattningshavare

i högre lönegrad än Eo 27. Någon befattning såsom biträdande

ingenjör bör, i varje fall innan erfarenheter vunnits, icke uppföras å personalförteckningen.

Även antalet befattningar såsom forskningsassistent respektive föreståndare

för försöksstation, bådadera i lönegrad Eo 24, bör enligt min mening

kunna i avvaktan på ytterligare erfarenheter begränsas från av nämnden föreslagna

10 till sammanlagt 7. En förutsättning härför är dock, att så gynnsamma

villkor i fråga om meritberäkning och rätt att vid anstalten utföra

examensarbeten kunna erbjudas yngre forskare, att den fasta kadern på sätt

i det föregående antytts kan utfyllas med erforderligt antal mera tillfälligt

anställda. Av samma skäl torde vidare antalet forskningsassistenter i lönegrad

Eo 22 kunna begränsas från föreslagna 3 till 2. Mot förslaget att inrätta

en byråingenjörsbefattning i lönegrad Eo 24, närmast avsedd för en assistent

åt anstaltens chef och med placering å utredningssektionen, har jag intet att

erinra.

Jag vill framhålla, att den av nämnden angivna fördelningen av forskningspersonalen

på olika avdelningar eller däremot svarande arbetsuppgifter

enligt min mening bör betraktas allenast såsom en beräkningsgrund. Av

denna anledning har jag icke ansett erforderligt att precisera dispositionen

av de befattningar, som innefattas i det av mig framlagda modifierade

personalförslaget.

Med hänsyn till vad fabriksstyrelsen och riksräkenskapsverket anfört be
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj.ts proposition nr 293.

träffande den av forskningsnämnden föreslagne kamrerarens arbetsuppgifter

synes mig fog finnas för en placering av denna befattning i lönegraden A 24 i

enlighet med riksräkenskapsverkets förslag. Med en dylik lönesättning torde

det bliva möjligt att för befattningen förvärva en väl kvalificerad kraft. Däremot

har jag icke blivit övertygad örn nödvändigheten av att, såsom riksräkenskapsverket

föreslagit, utbyta den av forskningsnämnden förordade befattningen

såsom kontorist i lönegrad A 9 mot en kassörsbefattning i A 11.

Mot forskningsnämndens förslag, att på anstaltens personalförteckning

skola uppföras tre beställningar för militärassistenter, av vilka en majorseller

kaptensbeställning och två kaptensbeställningar, har jag intet annat att

erinra än att förstnämnda beställning lämpligen synes böra uppföras på personalförteckning

för fälttygkåren, medan de två sistnämnda böra upptagas å

marinens respektive flygvapnets personalförteckning. Till frågan om och i

vad mån tilläggsarvode bör utgå till nu ifrågavarande militärassistenter torde

jag få återkomma i samband med anmälan av 1943 års arvodessakkunnigas

förslag till arvodesreglering vid försvaret.

Då den vid arméförvaltningens tygavdelnings elektrotekniska laboratorium

tjänstgörande tygverkmästaren av 2:a klassen icke torde kunna undvaras i den

verksamhet, som även framdeles skall bedrivas vid nämnda laboratorium, kan

jag icke tillstyrka forskningsnämndens förslag att överflytta berörda befattning

till forskningsanstalten. Behovet av verkmästare vid forskningsanstalten

torde få tillgodoses genom anställande av icke-ordinarie personal.

I här ej särskilt angivna hänseenden har jag icke funnit anledning till erinran

mot forskningsnämndens förslag i vad avser anstaltens personalorganisation.

Från nu angivna utgångspunkter skulle den personal, som bör uppföras

å personalförteckningen för forskningsanstalten, komma att omfatta följande

tjänstemän å ordinarie stat, nämligen 1 överdirektör i lönegrad C10, 3

avdelningschefer i högst lönegrad C 7, 3 laboratorer i högst C 5, 1 kamrerare

i A 24, 1 kontorist i A 9, 1 institutionsvaktmästare i A 7, 1 kanslibiträde

i A 7 och 2 expeditionsvakter i A 5, följande tjänstemän å övergångsstat,

nämligen 1 professor i lönegrad A 30, 1 ingenjör i A 27, 1

laborator i A 26 och 1 kemisk assistent i A 22 ävensom följande extra

ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20, nämligen 1 verkstadschef i

Eo 27, 1 byråingenjör, 6 forskningsassistenter och 1 föreståndare för försöksstation,

samtliga i Eo 24, samt 2 forskningsassistenter i Eo 22. Förslag

till personalförteckning för anstalten torde för riksdagens godkännande få

framläggas i samband med äskande av anslag för budgetåret 1945/46. För

det fall, att tjänsteman å övergångsstat skulle förordnas att tills vidare innehava

eller uppehålla annan befattning vid anstalten, bör föreskrivas, att

befattningen å övergångsstat under tiden för förordnandet icke må uppehållas

av vikarie.

Med hänsyn till önskemålet att säkerställa en smidig övergång till den

nya ordningen bör det enligt min mening få ankomma på Kungl. Majit att

bestämma tidpunkten därför. Även om förberedelserna för övergången komma

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj.ts proposition nr 293.

att kräva viss tid och omorganisationen icke torde kunna vara genomförd

i full utsträckning före den 1 juli 1945, böra styrelse och chef för anstalten

samt chefer för forskningsavdelningar dessförinnan tillsättas för att biträda

vid arbetet med omorganisationens genomförande. Ytterligare vissa

befattningar för mera kvalificerade forskare synas böra stå till förfogande

redan på ett tidigt stadium. I vad avser forskningsverksamheten inom

kemien och angränsande fack, där organisationen redan nu är förhållandevis

fast utformad, torde särskilda åtgärder redan under innevarande

budgetår icke vara av behovet påkallade. Jag förutsätter sålunda, att

personalförteckning och avlöningsstat för försvarsväsendets kemiska anstalt

skola tillämpas intill budgetårets slut, oavsett att kemiska anstalten

redan dessförinnan kan bliva administrativt inordnad såsom en del av

försvarets forskningsanstalt. Jag förordar emellertid, att Kungl. Majit bemyndigas

att från tidpunkt under budgetåret, som Kungl. Majit må äga

bestämma, tillsätta såväl överdirektören som vissa närmast för den militärfysiska

och den teletekniska verksamheten avsedda högre befattningshavare,

nämligen 2 avdelningschefer i högst lönegrad C 7 och 2 laboratorer i högst

lönegrad C 5. För bestridande av kostnaderna härför torde å tilläggsstat för

innevarande budgetår böra anvisas ett förslagsanslag av 35 000 kronor. I

övrigt böra från och med nyssnämnda tidpunkt intill utgången av innevarande

budgetår de medel, som redan finnas anvisade för olika med kemiska anstaltens

verksamhet sammanhängande ändamål samt för viss militär forskningsverksamhet,

få användas för den vid försvarets forskningsanstalt bedrivna

verksamheten. Därest det visar sig lämpligt att samtidigt med forskningsanstaltens

inrättande avveckla den nu arbetande forskningsnämnden,

torde jämväl för dennas verksamhet under innevarande budgetår anslagna

medel få tågås i anspråk för forskningsanstalten.

Beträffande dispositionen från och med nästa budgetår av de befattningar,

som beröras av omorganisationen och för närvarande äro uppförda på personalförteckningen

för kemiska anstalten, synes annat icke vara att anföra än

att av de båda nu förefintliga tygförvaltarbeställningarna den i lönegrad Ca 18

eller Ca 15 uppförda bör överföras till tygstaten, medan beställningen i Ca 15,

som nu är vakant, torde böra avföras ur personalförteckningen.

Beträffande den lämpliga platsen för uppförande av erforderliga nybyggnader

för den militärtekniska forskningen föreligger ett flertal alternativ.

Huvudförslagen äro två. Enligt det ena, betecknat såsom alternativ II, skulle

militärfysiska institutet förläggas till Ladugårdsgärde i Stockholm och

kemiska anstalten utbyggas vid sin nuvarande förläggningsplats Lilla Ursvik,

medan den teletekniska institutionen skulle utbyggas vid Frösunda.

Enligt det andra huvudförslaget, betecknat såsom alternativ Y, skulle samtliga

institutioner förläggas i anslutning till kemiska anstalten vid Lilla Ursvik.

De totala byggnadskostnaderna ha av byggnadsstyrelsen beräknats till

följande belopp, nämligen 3 019 000 kronor för alternativ II och 2 775 000

kronor för alternativ Y.

De sålunda beräknade kostnaderna äro avsevärda. Ehuru det är angeläget,

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

att forskningsanstalten erhåller tjänliga lokaler, och det är ovedersägligt, att

modern vetenskaplig forskning ställer mycket stora krav på lokalernas storlek

och standard, finner jag påkallat, att anläggningskostnaderna nedbringas i

den mån så kan ske utan allvarligare olägenheter för anstaltens verksamhet.

Sett enbart ur kostnadssynpunkt skulle alternativ Y vara att föredraga. För

detta alternativ talar jämväl önskvärdheten av att giva anstalten en samlad

förläggning, varigenom driftkostnaderna borde kunna nedbringas. Frågan

örn anstaltens förläggning har emellertid även andra sidor. Sålunda är det

icke klarlagt, att ej den närbelägna radioanläggningen i Spånga kan inverka

störande på verksamheten vid anstaltens avdelning för teleteknik. Tänkbart

är med hänsyn härtill, att en förläggning av denna avdelning till annan plats

kan visa sig förmånligare eller kanske rent av nödvändig. Även andra omständigheter

måste i förevarande sammanhang beaktas. I betraktande härav

finner jag icke möjligt att nu fatta ståndpunkt till frågan örn anstaltens förläggning.

Avgörandet härav måste enligt min mening bliva beroende på

ytterligare utredning. För bestridande av kostnaderna för denna utredning

samt för utarbetande av ritningar m. m. torde å tilläggsstat till riksstaten för

innevarande budgetår böra anvisas ett belopp av 100 000 kronor. Det är min

avsikt att, när denna utredning avslutats, förelägga riksdagen förslag i fråga

örn anstaltens förläggning och därmed sammanhängande byggnadskostnader.

Vidkommande de av forskningsnämnden berörda kostnads- och anslagsfrågorna

må — utöver vad som framgår av det redan sagda — följande

anföras.

De begränsningar av den fasta kadern vid anstalten, som i det föregående

föreslagits, medföra en minskning av avlöningskostnadema i förhållande till

forskningsnämndens förslag med omkring 60 000 kronor. Erinras må vidare,

att kostnaderna för avlöning av de föreslagna militärassistenterna, omkring

25 000 kronor, enligt vad i det föregående anförts skulle komma att belasta

försvarsgrenarnas avlöningsanslag. Ytterligare någon minskning av anslagsposten

till övrig icke-ordinarie personal bör kunna ske, varigenom nettoutgiften

under avlöningsanslaget för anstalten skulle komma att uppgå till

omkring 555 000 kronor. I likhet med försvarets civilförvaltning och riksräkenskapsverket

anser jag, att anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie

personal bör uppföras såsom obetecknad.

Med hänsyn till omfattningen av de arbetsuppgifter, som torde komma att

åvila styrelsen för anstalten, synes intet vara att erinra mot att ledamot av

styrelsen tillerkännes ett arvode av 20 kronor för varje sammanträdesdag.

Samma arvode bör tillkomma ordföranden. Då jag delar nämndens uppfattning,

att ordföranden bör ägna verksamheten aktivt intresse och i viss utsträckning

offra tid och krafter åt dess angelägenheter, har jag intet att

erinra mot att ordföranden därutöver får uppbära särskild ersättning, vilken

dock för ernående av större överensstämmelse med andra motsvarande arvoden

synes böra begränsas till 2 000 kronor för år. Dessa arvoden böra utgå av en

å avlöningsstaten uppförd anslagspost till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

Det av forskningsnämnden för omkostnader beräknade anslaget bör kunna

något begränsas. För resekostnader m. m. bör det vara tillräckligt att beräkna

sammanlagt 20 000 kronor, varvid jag förutsätter, att arvoden till styrelsens

ledamöter bestridas från anslaget till avlöningar. För expenser

torde böra beräknas 85 000 kronor, för anskaffning och underhåll av apparater,

maskiner, verktyg och inventarier 70 000 kronor samt för materialier

och andra omkostnader 225 000 kronor. För nu berörda ändamål ävensom

för sjukvård torde således böra beräknas ett belopp av tillhopa i avrundat tal

400 000 kronor. Till frågan, huruvida sistnämnda anslagsposter på sätt riksräkenskapsverket

föreslagit delvis böra upptagas under särskilt anslag, torde

jag i annat sammanhang få fatta ståndpunkt.

Forskningsnämnden har föreslagit, att utöver vad förut sagts ett särskilt

forskningsanslag av 500 000 kronor skulle anvisas. Från detta anslag skulle

bestridas dels avlöningskostnaderna till sådan personal vid anstalten, som

icke kan anses tillhöra den fasta kadern, dels ock kostnader för forskning på

anstaltens föranledande vid institution eller företag utanför anstalten. Med

hänsyn till att jag i det föregående föreslagit vissa minskningar i den av

forskningsnämnden föreslagna fasta kadern, vilket med nödvändighet torde

medföra ökad belastning å forskningsanslaget, föreslår jag, att detta anslag

— jämfört med forskningsnämndens förslag — höjes med 25 000 kronor. I

samband härmed må anmärkas, att reglerande bestämmelser rörande högsta

ersättning till befattningshavare med avlöning från forskningsanslaget torde

böra meddelas av Kungl. Majit. Såsom särskilda uppbördsmedel böra på

staten för anslaget —- i likhet med vad för innevarande budgetår skett i fråga

örn anslaget till Kemiska anstalten: Forskningsverksamhet — upptagas bidrag

från civilförsvarsstyrelsen till forskningsverksamhet samt ersättning

från sistnämnda ämbetsverk och arméförvaltningens tygavdelning för efterprovning

och efterbesiktning av gasskyddsmateriel med sammanlagt 55 000

kronor ävensom övriga uppbördsmedel med ett formellt belopp av 100

kronor. Härutöver böra i enlighet med nu gällande ordning för forskningsverksamhet

m. m. få användas de medel, som — utöver beloppen å

55 000 kronor och 100 kronor — tillföras anslaget såsom särskilda uppbördsmedel.

Nettoutgiften under anslaget skulle i enlighet härmed kunna beräknas

till (525 000 — 55100=) i runt tal 470 000 kronor.

I detta sammanhang må erinras, att vissa av de uppfinningar, som framgått

som resultat av den inom försvarsväsendet bedrivna forskningsverksamheten,

visat sig äga ett ej obetydligt ekonomiskt värde och torde kunna komma även

civil verksamhet tillgodo. Motsvarande fördelar torde vara att förvänta av

den vid den nya forskningsanstalten bedrivna verksamheten. Det synes förtjänt

av övervägande, örn icke den vinst, som blir följden av en exploatering

av dylika uppfinningar, borde i en eller annan form tillgodoföras

anstalten för att, så långt vinsten försloge, användas för anstaltens drivande.

Utan närmare utredning av hithörande spörsmål är jag icke beredd

att nu framlägga förslag i ämnet. Det bör få ankomma på styrelsen för

anstalten att i samråd med krigsmaterielverket verkställa den erforderliga

utredningen.

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

De av forskningsnämnden beräknade engångskostnaderna —• förutom byggnadskostnader

— bliva i viss mån beroende av omfattningen av det bj7ggnadsprogram,

som slutligt fastställes. I avbidan därpå är det icke möjligt att

verkställa en säkrare beräkning av dessa kostnader. Närmare kalkyler i sådant

hänseende torde få framläggas av anstaltens blivande ledning. Jag

räknar emellertid i detta sammanhang med att ifrågavarande kostnader skola

kunna minskas med åtminstone 35 000 kronor till 550 000 kronor.

Tillhopa skulle således de årliga kostnaderna för forskningsanstalten komma

att uppgå till (25 000 + 555 000 + 400 000 + 470 000 =) 1 450 000 kronor. I

samband därmed bortfalla från och med ingången av nästa budgetår för

innevarande budgetår utgående anslag till Kemiska anstalten: Avlöningar,

Kemiska anstalten: Omkostnader, Kemiska anstalten: Forskningsverksamhet,

Kemiska anstalten: Utrustning av köldlaboratorium, Försvarets forskningsnämnd

samt Viss militär forskningsverksamhet örn (129 700 + 35 000 + 335 000

+ 30 000 + 37 000 + 520 000 =) 1 086 700 kronor. Vid en jämförelse mellan

kostnaderna torde böra frånräknas engångsanslaget till utrustning av köldlaboratorium

örn 30 000 kronor, varigenom summan minskas till 1 056 700

kronor. Den årliga kostnadsökningen i följd av forskningsanstaltens inrättande

skulle alltså uppgå till (1450 000 —1056 700=) i runt tal 390 000

kronor. Då vissa av de anslag som nu utgå för motsvarande ändamål temporärt

höjts med hänsyn till nu rådande förhållanden, torde kostnadsökningen

i jämförelse med de normalt för verksamhet av detta slag tidigare avsedda

medlen vara större än det senast anförda beloppet utvisar. Å andra sidan

måste beaktas, att vårt lands organisation på detta område hittills kunnat

endast ofullständigt utbyggas och på intet sätt kan mäta sig med de resurser,

som andra länder — även med vårt land jämförbara — förfoga över.

Jag vill framhålla, att förenämnda kostnadsberäkningar icke äro att betrakta

såsom i alla detaljer slutgiltiga, Jag förutsätter, att smärre jämkningar

i huvudsak inom den angivna kostnadsramen kunna komma att föreslås i samband

med framläggandet av anslagsäskanden för nästkommande budgetår. Utgifterna

för anstalten torde få belasta femårsplanens kostnadsram.

En sammanfattning av huvuddragen i det nu framlagda förslaget kan

göras i följande punkter.

1. För samordnande av den nu på många händer splittrade naturvetenskapligt-tekniska

forskningsverksamheten för militära ändamål inrättas en

försvarets forskningsanstalt.

2. Anstalten har att fördela forskningsuppgifter av militärt intresse mellan

utomstående laboratorier i den mån så låter sig göra och i övrigt med egna

resurser söka lösa problemen.

3. I fråga om den fotografiska och fotogrammetriska samt den flygtekniska

forskningen förutsättes ingen ändring i nuvarande organisation.

4. Anstalten skall lyda direkt under Kungl. Maj:t.

5. Anstalten ställes under ledning av en styrelse.

6. Det löpande arbetet inom anstalten sammanhålles av en överdirektör och

chef för anstalten.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

7. Erforderlig kontakt med myndigheter och institutioner bör uppehållas

— förutom genom styrelsens ledamöter — i obundna former. Något

forskningsråd avses icke för detta ändamål.

8. Kontakten med de militära staberna och förvaltningsmyndigheterna uppehålles

— förutom genom styrelsens ledamöter — genom militärassistenter. Föreskrifter

utfärdas till säkerställande av att forskningsanstalten erhåller del av

in- och utländska rön berörande anstaltens verksamhetsområde, överbefälhavaren

och försvarsgrenscheferna få direktiv- respektive anvisningsrätt i förhållande

till anstalten. Såsom biträde vid fullgörandet av hithörande arbetsuppgifter

erhåller överbefälhavaren en regementsofficer, ingående i hans

personliga stab. För ändamålet överflyttas en tjänst från den nuvarande

kemiska anstalten. Särskild forskningsavdelning inom försvarsstaben upprättas

icke.

9. Anstaltens inre organisation begränsas till tre fasta avdelningar. Ett

sammanförande av vissa kemiska laboratorier eftersträvas. För särskilda

ändamål kunna bildas tillfälliga arbetsgrupper.

10. Till anstalten knytes ett begränsat antal mera fast anställda forskare,

dels ordinarie, på viss tid eller tills vidare tillsatta i lönegrader å löneplan C

enligt civila avlöningsreglementet, dels arvodesanställda, dels extra ordinarie.

Härtill kommer viss biträdespersonal. Den fasta kadern utökas alltefter omständigheterna

med tillfälligt anställd personal.

11. Övergången till den nya ordningen sker vid tidpunkt, som Kungl.

Majit bestämmer. I full utsträckning genomföres omorganisationen dock ej

före den 1 juli 1945.

Under åberopande av vad i det. föregående anförts hemställer jag, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att en försvarets forskningsanstalt skall från och

med tidpunkt, som må av Kungl. Majit bestämmas, inrättas och

organiseras efter i huvudsak den plan, som av mig i det föregående

angivits;

dels godkänna följande personalförteckning för försvarets

forskningsanstalt, att tillämpas under budgetåret 1944/45 från

och med tidpunkt, som må av Kungl. Majit bestämmas:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 överdirektör ................................................. 0 10

2 avdelningschefer ........................................... högst C 7

2 laboratorer .................................................... » 0 5-

............. w J

dels godkänna följande avlöningsstat för försvarets forskningsanstalt,

att tillämpas under budgetåret 1944/45 från och

med tidpunkt, som må av Kungl. Majit bestämmas:

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda proposition nr 293.

79

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

......................................................... kronor 31000

2. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... » 4 000

Summa kronor 35 000;

dels till Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av 35 000 kronor;

dels ock till Nybyggnad för försvarets forskningsanstalt å tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1944/45 såsom kapitalinvestering

i forsvarsväsendets fastigbetsfond, arméförvaltningens

delfond, anvisa ett investeringsanslag av 100 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Erland Kock.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Majlis proposition nr 293.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

I. Den militärtekniska forskningens uppgifter .............................. 1

II. Den militärtekniska forskningens utveckling och nuvarande läge i Sverige 4

III. Senare års utredningar rörande den militärtekniska forskningen........ 6

IV. Forskningsnämndens förslag samt yttranden däröver.................... 11

A. Huvudgrunder.......................................................... H

B. Forskningsanstaltens ledning.......................................... 17

C. Arbetet inom forskningsanstalten .................................... 25

D. De militära högskolorna och forskningen ............................ 28

E. Forskningsavdelning inom försvarsstaben ............................ 29

F. Forskningsanstaltens inre organisation .............................. 35

G. Persönalrekrytering.................... 40

H. Personaluppsättning och löneställning................................ 43

I. Overgångsanordningar ................................................ 49

J. Byggnadsfrågor........................................................ 51

K. Kostnads- och anslagsfrågor .......................................... 56

Departementschefens yttrande ...................................................... 60

Stockholm 1944. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1944:498 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis ''proposition angående inrättande av försvarets forskningsanstalt. s. 11 i texten
  2. SU 1944:242 Utlåtande i anledning av Kungl. Maf.ts proposition angående inrättande av försvarets for sining sanstalt jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten