Angående tomt för statens normalskola
1944-10-20 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1944:299, Angående tomt för statens normalskola
Dokumentets text
Kungl. Majds ''proposition nr 299.
1
Nr 299.
Kungl. Majds proposition till riksdagen angående tomt för statens
normalskola; given Stockholms slott den 20
oktober 1944-
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Gösta Bagge.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Majd Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
20 oktober 1944-
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,
Bergquist, Bagge, Domö, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander,
Danielson.
Efter gemensam beredning med cheferna för försvars-, kommunikationsoeh
finansdepartementen anför chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet
Bagge, följande.
Jämlikt beslut av 1943 års riksdag står förutvarande högre lärarinneseminariets
övningsskola under utbyggnad till ett högre samläroverk i
Stockholm, benämnt statens normalskola. Tomt till nybyggnad för läroverket
ansågs vid dess inrättande böra ställas till förfogande av staten. T
detta hänseende må erinras om följande.
I propositionen 1942: 255 föreslogs bland annat, att nya elementarskolan
i Stockholm skulle nedläggas samt att i Stockholm i stället skulle upprättas
tre nya läroverk, däribland ett högre allmänt läroverk på Östermalm, benämnt
statens normalskola. Förslaget grundade sig på ett av 1940 års
Bihang till riksdagens protokoll 19U. 1 sami. Nr UDO. 1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr £99.
skolutredning avgivet yttrande, vari anförts bland annat: Utredningen hade
utgått från att de för statens normalskola erforderliga byggnaderna skulle
uppföras av Stockholms stad i likhet med vad som gällde i fråga om övriga
byggnader av denna art. Då emellertid normalskolan skulle fullfölja
uppgifter, som tidigare åvilat helt statliga anstalter — bland annat att
utgöra övningsskola för gymnastiska centralinstitutet — ansåge skolutredningen
bestämda skäl tala för en sådan fördelning av de ekonomiska
förpliktelserna, att staten ställde tomtmark till förfogande för skolan. Det
vore en praktisk nödvändighet, att denna finge sin plats i närheten av
gymnastiska centralinstitutets nya lokaler, och tomten borde därför vara
belägen i Stadions närhet. Staten innehade därstädes för ifrågavarande
ändamål lämplig mark, medan Stockholms stad icke ägde tomtmark i den
del av staden, där den nya läroanstalten ansetts böra ligga. — 1942 års
riksdag biföll icke Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.
I anledning av propositionen nr 150 fattade sedermera 1943 års riksdag
(skrivelsen nr 229) beslut av innebörd, att högre lärarinneseminariets övningsskola
skulle på närmare angivet sätt successivt utbyggas till ett högre
samläroverk i Stockholm, benämnt statens normalskola, och beläget på
Östermalm i närheten av Stadion, under förutsättning att Stockholms stad
förpliktade sig att i fråga örn den nybildade läroanstalten tillhandahålla erforderliga
undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning, bostad
åt rektor eller motsvarande kontant ersättning samt bostäder at erforderlig
vaktmästarpersonak Stadsfullmäktige åtogo sig sedermera nämnda
villkor.
Enligt det vid propositionen 1943: 150 fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden (sid. 16 ff.) hade Stockholms stadsfullmäktige,
under åberopande av de synpunkter, som anförts i en av föredragande
borgarrådet upprättad promemoria, tillstyrkt upprättandet av det beslutade
högre samläroverket. I nämnda promemoria hade framhållits såsom
rimligt, att staten åtminstone i viss utsträckning bidroge till lokalkostnaderna,
förslagsvis i den av 1940 års skolutredning förordade formen, att
staden bekostade byggnaderna, men staten, som för övrigt ensam ägde
all byggnadsmark i den trakt, där skolan skulle förläggas, uppläte tomt
för ändamålet.
Jag uttalade enligt nämnda statsrådsprotokoll, att jag funne det rimligt,
att staten, som hade ett starkt intresse i tillkomsten av statens normalskola,
framdeles åt staden uppläte tomt för skolans behov. Mot detta uttalande
framförde riksdagen icke någon erinran.
Genom beslut den 24 september 1943 anbefallde Kungl. Majit byggnadsstyrelsen
att efter samråd med vederbörande statliga och kommunala
myndigheter till Kungl. Majit inkomma med yttrande och förslag angående
lämplig tomt för statens normalskola.
Byggnadsstyrelsen har nu såsom lämplig tomt för statens normalskola
föreslagit ett område vid Lidingövägen mitt emot Stadion. Styrelsen anför
till en början följande.
Av propositionen 1943:150 framgår, att skolan avses skola förläggas till
staten tillhörig mark i närheten av gymnastiska centralinstitutets nybyggnader
norr örn Stadion.
Byggnadsstyrelsen har undersökt, vilka i statens ägo befintliga områden
som skulle kunna komma i fråga för ändamålet, och därvid funnit, att
markområdet invid Lidingövägen mitt emot Stadion fyller de angivna
3
Kungl. Marits proposition nr 299.
önskemålen. Området, som för närvarande disponeras av Svea artilleriregemente
samt arméstabens stalletablissement, utgöres av mark, som en
ligt fastställd stadsplan ingår i kvarteren Batteriet, Divisionen och Rege
mentet samt mellan dessa liggande gator. De södra, närmast Valhallavägen
liggande delarna av kvarteren Batteriet och Divisionen utgöra en av
de mest välbelägna av de i statens ägo befintliga byggnadsplatserna inom
Stockholm, varför de synas böra sammanslås och reserveras för bebyggande
för något statligt ändamål, där ett centralt och representativt läge
är påkallat. Som skoltomt bör därför endast den norra, utmed Lidingövägen
och mitt emot Stadion och gymnastiska centralinstitutet belägna
höjdplatån komma ifråga.
Den sålunda åsyftade skoltomten komme att mot nordväst begränsas av
Lidingövägen och mot nordost och öster av en i terrängen ingående slutt
ning. Frågan örn hur den södra begränsningslinjen bör dragas, är beroende
av dels den storlek, som anses erforderlig för tomten, dels ock vilken mark
som för ändamålet kan frigöras från nuvarande användning.
Byggnadsstyrelsen, som under hand erhållit uppgift från skolmyndigheternas
sida, att en tomt av omkring 20 000 kvadratmeter vore erforderlig,
har infordrat yttranden från vederbörande myndigheter rörande lämpligheten
av att på den angivna platsen upplåta en tomt av denna storlek.
Av byggnadsstyrelsens redogörelse för myndigheternas yttranden inhämtas
huvudsakligen följande.
Riksmarskalksämbetet hade, efter hörande av intendenten för djurgårdens
förvaltning, framhållit, att den föreslagna markupplåtelsen icke gåve
anledning till erinran såvitt anginge skoltomtens gränser i väster, norr och
(ister, men att det beträffande den södra gränsen vore synnerligen önskvärt,
att denna flyttades cirka 40 meter åt norr. I annat fall skulle enligt
ämbetets förmenande, innan ännu någon plan hunnit uppgöras för användning
av de kvarblivande delarna av generalstabens stalltomt och artilleriområdet
fram till Valhallavägen, hinder kunna tänkas uppstå för ett lämpligt
utnyttjande av dessa markområden. Jämväl med hänsyn till elei höga
markvärdet syntes det icke lämpligt, att det söder om den av ämbetet
föreslagna gränslinjen belägna området toges i anspråk till skolgård, då
området skulle kunna reserveras för andra trängande behov av tomtmark.
Arméns f or tifikationsförvältning hade framhållit, att den i områdets
norra del belägna höjdplatån vore den enda plats inom artilleriregementets
kasernområde, som medgåve övningar och exercis för eldlednings- och observationspatruller
m. m. För arméstabens stall innebure förslaget, att därtill
hörande ridhus och stallbarack skulle behöva rivas samt att den redan
nu trånga ridplanen avsevärt komme att beskäras. Intill dess de permanenta
stallarna utbyggts, så att antalet spiltplatser motsvarade fredsbehovet
av hästar, måste även de stallbaracker, som läge på artilleriregementets
område, kvarbliva. Förvaltningen kunde icke biträda förslaget till förlägg
ning av statens normalskola med mindre den föreslagna skoltomtens södra
begränsningslinje droges omedelbart norr örn arméstabens stallbarack och
kulfånget vid artilleriregementets pistolskjutningsbana samt tillträde till
området icke ägde rum, förrän huvuddelen av artilleriregementet utflyttat
till sitt nya etablissement vid Risne.
Djur gärdsko rn missionen hade anfört, att den i kvarteret Batteriet ingående
delen av det ifrågasatta tomtområdet ansåges lyda under djurgårds
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 299.
förvaltningens omedelbara vård och förvaltning. Den i kvarteret Regementet
ingående delen av området skulle framdeles enligt Kungl. Maj:ts beslut
den 19 juni 1942 övergå från artilleriregementets till Livregementets till
häst kasernområde. Kvarteren Batteriet och Regementet vore i gällande
stadsplan betecknade såsom A-områden. Den del av området, som inginge
i kvarteret Divisionen, skulle enligt stadsplanen användas för enskild bebyggelse.
Den mellan nämnda kvarter liggande gatumarken hade enligt
1928 och 1931 års avtal mellan kronan och Stockholms stad rörande stadsplan
för Ladugårdsgärdet överlåtits till staden, varför det framlagda förslaget
förutsatte, att gatumarken återginge till kronan och utlades som
kvartersmark. Från kommissionens sida vore icke något att erinra mot att
marken inom kvarteret Divisionen, som i sin helhet avsetts skola försäljas
för enskild bebyggelse, vid den stadsplaneändring, som bleve erforderlig,
utlades som A-område.
Vad anginge värdet av det här ifrågavarande området, hade kommissionen
erinrat, att ett huvudsakligen till folkskoletomt avsett område om cirka
21 000 kvadratmeter av Ladugårdsgärde av särskilda skäl (se propositionen
1943: 336) nyligen försålts till ett pris av cirka 1 847 000 kronor.
För att genomföra planen på nu ifrågavarande områdes disposition för
statens normalskola samt att avsätta jämväl övriga delar av kvarteret
Divisionen som A-område och till det sålunda bildade ^-området lägga de
inom detsamma belägna, staden nu tillhöriga gatuområdena skulle erfordras
dels stadsplaneändring, dels ock överenskommelse med staden rörande
återlämnande till kronan av äganderätten till nyssnämnda gatuområden.
I samband därmed borde staden åtaga sig att bära kostnaderna för iordningställandet
av vissa delar av Valhallavägen utmed det nu avsedda A
området ävensom halva den utmed samma område belägna fortsättningen
av Grev Turegatan.
Stadskollegiet hade i skrivelse den 17 februari 1944 förklarat sig icke ha
något att erinra mot att ifrågavarande område upplätes såsom tomt till
normalskolan.
Med anledning av vad riksmarskalksämbetet och fortifikationsförvaltningen
anfört rörande beskärning av tomten har byggnadsstyrelsen inhämtat
uttalande från skolöverstyrelsen samt förnyat yttrande från stadskollegiet.
Av byggnadsstyrelsens redogörelse för dessa yttranden inhämtas i
huvudsak följande.
Skolöverstyrelsen hade funnit en nedskärning av tomten till 15 000
kvadratmeter försvarlig, örn man endast toge hänsyn till behovet för normalskolan
och det psykologisk-pedagogiska institut, som skulle anknytas
till läroverket. Man syntes emellertid även böra taga i sikte behovet av
utrymme för två andra statliga läroanstalter, som borde anknytas till normalskolan,
nämligen statens skolköksseminarium och ett statligt handarbetsseminarium.
Stadskollegiet hade efter folkskoledirektionens hörande i skrivelse den 27.
april 1944 framhållit, att den föreslagna tomten hade sådan konfiguration
och struktur, att den icke kunde effektivt utnyttjas annat än till en del.
Det område, som återstode sedan sådana delar undantagits, som icke finge
eller kunde bebyggas, inskränktes till omkring 13 000 kvadratmeter och
vore i knappaste laget för att lämna plats för läroverket, detta även bortsett
från framdeles erforderlig tillbyggnad bland annat för planerade lokaler för
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 289.
det psykologisk-pedagogiska institutet. Kollegiet ansåge det för sin del uteslutet
att minska tomten på föreslaget sätt. De på tomtens sydligaste del
belägna, artilleriregementet tillhörande ridhus- och magasinsbyggnaderna
kunde eventuellt få kvarligga ett eller annat år efter det att laroverket
uppförts, varemot de norr örn dessa belägna skjulen borde boittagas vid
byggnadsarbetenas påbörjande.
Byggnadsstyrelsen har för egen del ansett tomten med den av fortifika
tionsförvaltningen påfordrade inskränkningen, eller ett område av omkring
11 400 kvadratmeter, vara tillräcklig tills vidare. Styrelsen har anfört:
Tidpunkten för skolans tillträde av tomten är beroende av artilleriregementets
utflyttande till Risne, vilket enligt vad styrelsen erfarit t0™6
kunna beräknas äga rum under sommaren 1948. Gentemot vad stadskoliegiet
senast anfört vill styrelsen framhålla, att kollegiet såsom icke användbar
mark betecknat icke blott sluttningen i tomtens nordöstra del utan
även den tomten omgivande förgårdsmarken. Den senare kan naturligtvis
utnyttjas som skolgård och sluttningen torde kunna tagas i anspråk som
lekplats eller dylikt.
Med den av riksmarskalksämbetet föreslagna begränsningen skulle tomten
innehålla omkring 13 000 kvadratmeter och med den av fortifikationsförvaltningen
påfordrade inskränkningen komme storleken att bli omkring
11 400 kvadratmeter. Sistnämnda yta torde enligt byggnadsstyrelsens mening
vara tillräcklig åtminstone tills vidare. Styrelsen anser sig kunna utgå
ifrån att arméstabens stalletablissement icke under någon längre tid borde
tillåtas kvarligga på dess nuvarande ytterst välbelägna och värdefulla tomt.
Frågan om utvidgning av tomten torde framdeles böra tagas under övervägande.
Styrelsen hemställer därför, att såsom tomt för statens normalskola åt
staden upplåtes ett område med de begränsningslinjer, som framgå av vid
byggnadsstyrelsens skrivelse fogad karta, att området mellan skoltomten
och Valhallavägen reserveras som byggnadstomt för statligt ändamål, att
skoltomten upplåtes till Stockholms stad, så snart det med hänsyn till militära
behov är möjligt samt att djurgårdskommissionen erhåller uppdrag
att föranstalta örn erforderliga uppgörelser med staden.
Av den lämnade redogörelsen framgår, att statens normalskola skall utgöra
övningsskola för gymnastiska centralinstitutet. Institutet har i höst
inflyttat i nya lokaler i närheten av Stadion. Praktiska skäl tala för att
även normalskolan förlägges till närheten av Stadion; en dylik lösning av
lokalfrågan förutsattes även, när beslut fattades om normalskolans upprättande.
Byggnaden för detta nya läroverk kommer att bekostas av Stockholms
stad. Med hänsyn till det starka intresse, som staten har i tillkomsten
av normalskolan, har jag redan tidigare i princip uttalat mig för att
staten skall, i syfte att minska stadens kostnader, ställa tomt till förfogande
för läroverkets behov; riksdagen har lämnat detta uttalande utan
erinran.
Den förläggning av läroverket, som nu föreslagits, nämligen vid Lidingövägen
mittemot Stadion, synes ring lämplig, och jag förordar därför, att er
-
Departe
mentschefen.
6 Kungl. Maj:ts proposition nr 299.
forderlig byggnadsmark, som bör beräknas jämväl med hänsyn till det
psykologisk-pedagogiska institutets lokalbehov, anvisas på föreslagen plats.
I fråga om tomtområdets begränsning i söder ha, såsom den lämnade
redogörelsen ger vid handen, olika meningar yppat sig. Efter samråd med
cheferna för försvars- och kommunikationsdepartementen anser jag mig
böra förorda, att såsom byggnadstomt för statens normalskola — jämte
det psykologisk-pedagogiska institutet — ställes till förfogande ett område,
omfattande omkring 13 000 kvadratmeter, med de begränsningslinjer, som
föreslagits av riksmarskalksämbetet, att av staden utan avgift disponeras
med nyttjanderätt, så länge området användes för nu avsett ändamål.
Skolöverstyrelsen har i detta sammanhang berört frågan örn förläggningen
av statens skolköksseminarium och ett blivande statens handarbetsseminarium.
Överstyrelsen har ansett, att mark borde reserveras invid statens
normalskola för dessa båda institutioner. Till denna fråga är jag icke
beredd att taga ställning.
Den av mig förordade tomten omfattar delvis mark, på vilken vissa
byggnader, tillhörande försvarsväsendet, äro belägna. När dessa bvggnader
kunna utrymmas blir beroende dels på tidpunkten för Svea artilleriregementes
utflyttning till Järvafältet, vilken enligt uppgjord plan beräknas
kunna ske våren 1946, dels på möjligheten att anskaffa nya lokaler för
armestabens stall och ridhus. Jag förutsätter emellertid, att nybyggnaden
för läroverket skall kunna givas en sadan placering, att de av nämnda
byggnader, som helt eller delvis ligga inom det område, varmed tomten
enligt vad jag förordat skall utökas i förhållande till byggnadsstyrelsens
förslag, skola tills vidare under en övergångstid kunna kvarligga och disponeras
för nuvarande ändamål.
Såsom av djurgårdskommissionens yttrande framgår, förutsätter den nu
föreslagna dispositionen av tomten vissa ändringar i de förhållanden, som
regleras enligt 1928 och 1931 ars avtal mellan kronan och Stockholms stad
i drande stadsplan för Ladugårdsgärdet. I enlighet med byggnadsstyrelsens
förslag bör uppdrag lämnas at kommissionen att upptaga förhandlingar
i ämnet med staden. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att med
Stockholms stad ingå de överenskommelser, som må föranledas av den
föreslagna användningen av tomten såsom byggnadsmark för statens normalskola.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen
dels medgiva, att det av mig förordade, i Ladugårdsgärdet
ingående området om cirka 13 000 kvadratmeter må,
sedan erforderlig ändring i gällande avtal mellan kronan och
Stockholms stad rörande stadsplan för Ladugårdsgärdet
Kungl. Maj:ts proposition nr %99. 7
kommit till stånd, utan avgift ställas till Stockholms stads
förfogande såsom tomt för statens normalskola,
dels ock bemyndiga Kungl. Majit att med Stockholms
stad sluta det avtal rörande stadsplanen för Ladugårdsgärdet,
som härav må föranledas.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga
vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Gösta Malmberg.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1944:490 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tomt för statens normalskola. s. 15 i texten
- SU 1944:239 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tomt för statens normalskola. s. 1 i texten