Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 20 § 1—3 mom. förordningen den 15 juni 1934 (nr 264) örn erkända arbetslöshetskassor, m. m

1944-11-10 · 32 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 30 av 32 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1944:301, Med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 20 § 1—3 mom. förordningen den 15 juni 1934 (nr 264) örn erkända arbetslöshetskassor, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 301.

1

Nr 301.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

angående ändrad lydelse av 20 § 1—3 mom. förordningen

den 15 juni 1934 (nr 264) örn erkända arbetslöshetskassor,

m. m.; given Stockholms slott den 10

november 1944.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till

1) förordning angående ändrad lydelse av 20 § 1—3 mom. förordningen

den 15 juni 1934 (nr 264) om erkända arbetslöshetskassor,

2) förordning angående beloppet av barntillägg och hustrutillägg enligt

förordningen om erkända arbetslöshetskassor, samt

3) förordning om kristillägg å daghjälp från erkända arbetslöshetskassor.

GUSTAF.

Tage Erlander.

Bihang till riksdagens protokoll Idit. 1 sami. Nr 301.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 301.

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 20 § 1—3 mora. förordningen den 15 juni

1934 (nr 264) örn erkända arbetslöshetskassor.

Härigenom förordnas, att 20 § 1—3 mom. förordningen den 15 juni 1934

om erkända arbetslöshetskassor1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

20 §.

1 mom. Såsom daghjälp må ej utgivas mer än som svarar mot, för medlem

som är familjeförsörjare fyra femtedelar och för annan medlem tre femtedelar

av den i orten vanliga arbetsförtjänsten för arbetsdag för arbetare inom

samma yrke och av samma arbetsförmåga som den arbetslöse; och må vad

sålunda utgår icke i något fall överstiga sju kronor om dagen.

Daghjälp skall---lämnat medgivande.

Såsom familjeförsörjare---eller adoptant.

2 mom. Beträffande barntilläggs----särskilt stadgas.

I daghjälp, barntillägg och hustrutillägg må icke tillhopa utbetalas högre

belopp för dag än som svarar mot fyra femtedelar av den i 1 mom. första

stycket angivna arbetsförtjänsten; dock att i fall, då antalet barn, för vilka

barntillägg enligt 17 § 2 mom. skola utgå, överstiger två, det sammanlagda

understödsbeloppet må uppgå till högst nio tiondelar av sagda arbetsförtjänst.

Måste understödet på grund härav minskas, skall först hustrutillägget samt

därefter, om det erfordras, jämväl bamtillägget nedsättas eller helt innehållas.

Barntillägg och hustrutillägg må utgå, även om summan av daghjälp

och tillägg överstiger sju kronor om dagen.

3 mom. Är medlem i erkänd arbetslöshetskassa i anledning av arbetslöshet

lagligen berättigad till regelbundet utgående understöd av annan beskaffenhet

än fattigvård, må daghjälp, barntillägg och hustrutillägg till honom

utgivas allenast i den mån understödet icke uppgår till den andel av arbetsförtjänsten,

varom i 1 och 2 mom. sägs.

Kassa äger---tillförsäkrade daghjälpen.

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 1945.

1 Senaste lydelse se SFS 1941: 494.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 301.

3

Förslag

till

Förordning

angående beloppet av barntillägg och hustrutillägg enligt förordningen

om erkända arbetslöshetskassor.

Härigenom förordnas som följer.

Barntillägg enligt förordningen om erkända arbetslöshetskassor utgör en

krona om dagen för varje barn, för vilket sådant tillägg skall utgå enligt

17 § 2 mom. nämnda förordning. Hustrutillägg, varom i samma moment

förmäles, utgör en krona 25 öre om dagen.

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 1945, från och med vilken

dag förordningen den 28 juni 1941 (nr 496) angående beloppet av bamtilllägg

och hustrutillägg enligt förordningen om erkända arbetslöshetskassor

skall upphöra att gälla.

Förslag

till

Förordning

om kristillägg å daghjälp från erkända arbetslöshetskassor.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Å daghjälp, som utgives från erkänd arbetslöshetskassa, skall utgå kristillägg

med 75 öre för varje dag, för vilken daghjälp erhållés; dock att det

sammanlagda beloppet av daghjälp och kristillägg icke må överstiga sju kronor

örn dagen.

2 §\

Vad i 20 § 1—3 mom. förordningen om erkända arbetslöshetskassor stadgas

därom, att daghjälp jämte i förekommande fall därå utgående hustrutillägg

och barntillägg icke må utgivas till högre belopp än som svarar mot

viss del av i nämnda moment angiven arbetsförtjänst, skall äga tillämpning

jämväl å kristillägg. Måste understöd på grund härav minskas, skall kristillägget

nedsättas eller innehållas före annat tillägg.

3 §.

Kristillägg utbetalas i samband med övriga från erkänd arbetslöshetskassa

utgående förmåner.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 301.

4 §.

Statsbidrag till kristillägg utgår med tilläggets hela belopp. Sådant bidrag

skall sökas och utbetalas i den ordning, som föreskrives i förordningen örn

statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor.

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 1945 och gäller till och med

den 30 juni 1946.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 301.

5

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10 november

19AA.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller,

Sköld, Quensel, Bergquist, Bagge, Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad,

Ohlin, Erlander, Danielson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler statsrådet

Erlander fråga om vissa ändringar i gällande bestämmelser örn arbetslöshetsförsäkring.

Gällande förhållanden.

Förordningen örn erkända arbetslöshetskassor antogs vid 1934 års riksdag

samt utfärdades den 15 juni 1934 (nr 264). Ändringar i densamma ha senare

vidtagits genom förordningar den 22 maj 1936 (nr 151), den 21 maj 1937

(nr 227), den 24 mars 1938 (nr 99), den 29 juni 1941 (nr 494), den 21 april

1943 (nr 185) samt den 30 juni 1944 (nr 405).

I detta sammanhang skall redogörelse lämnas endast för de huvudsakliga

bestämmelserna i förordningen om olika former av understöd och dessas

belopp ävensom om villkoren för understödens utgivande. I sistnämnda hänseende

bortses emellertid från sådana allmänna villkor, som hänföra sig till

vederbörandes ålder, arbetsförmåga och arbetsvillighet.

De olika formerna av understöd från erkänd arbetslöshetskassa regleras i

17 § 1 mom. förordningen. Enligt här given föreskrift skall erkänd arbetslöshetskassa

utgiva understöd dels i form av ett för dag beräknat belopp, benämnt

daghjälp, dels ock i form av ett för barn utgående tillägg till daghjälp,

benämnt barntillägg. Därjämte må understöd utgivas, dels i form av ett för

hustru utgående tillägg till daghjälp, benämnt hustrutillägg, dels ock såsom

hjälp till täckande av rese- och flyttningskostnader för tillträdande av arbete

å annan ort. I annan form må understöd icke utgivas av erkänd arbetslöshetskassa.

— Barntillägg utgår till försäkrad, som har barn eller adoptivbarn

under 16 år, vilket är kyrkoskrivet hos honom eller beträffande vilket

eljest styrkes, att den försäkrade fullgör honom åliggande underhållsskyldighet.

Efter samma grunder skall barntillägg utgivas till gift försäkrad för

andra makens barn i tidigare gifte eller utom äktenskap. I intet fall må

dock barntillägg för ett och samma barn utgå lill mera än en person. Äro

flera personer berättigade till barntillägg för samma barn, skall tillägget utgå

till fadern, om han är en av de berättigade, samt eljest till modern. Hustru
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 301.

tillägg utgår till försäkrad för äkta maka eller för frånskild hustru, beträffande

vilken styrkes, att den försäkrade fullgör honom åliggande underhållsskyldighet.

Hustrutillägg skall dock icke utgå, där makan eller den frånskilda

hustrun har förvärvsarbete motsvarande tre dagar eller därutöver i

veckan eller själv uppbär daghjälp från erkänd arbetslöshetskassa (17 § 2

mom.).

Som daghjälp må ej utgivas mer än som svarar mot, för medlem som

är familjeförsörjare fyra femtedelar och för annan medlem tre femtedelar

av den i orten vanliga arbetsförtjänsten för arbetsdag för arbetare inom samma

yrke och av samma arbetsförmåga som den arbetslöse. Vad sålunda utgår

må icke i något fall överstiga sex kronor om dagen. Daghjälp skall utgöra

minst två kronor; dock att daghjälp i vissa angivna undantagsfall må

utgå med lägre belopp (20 § 1 morn.). Beträffande barntilläggs och hustrutilläggs

belopp skall gälla vad därom särskilt stadgas (20 § 2 mom. första

stycket). I daghjälp, barntillägg och hustrutillägg må icke tillhopa utbetalas

högre belopp för dag än som svarar mot fyra femtedelar av den i 20 § 1 mom.

angivna arbetsförtjänsten. Måste understödet på grund härav minskas, skall

först hustrutillägget samt därefter, om det erfordras, jämväl barntillägget

nedsättas eller helt innehållas. Barntillägg och hustrutillägg må utgå, även om

summan av daghjälp och tillägg överstiger sex kronor örn dagen (20 § 2 mom.

andra stycket). Är medlem i erkänd arbetslöshetskassa i anledning av arbetslöshet

lagligen berättigad till regelbundet utgående understöd av annan beskaffenhet

än fattigvård, må daghjälp, barntillägg och hustrutillägg till honom

utgivas allenast i den mån understödet icke uppgår till den andel av

arbetsförtjänsten — fyra femtedelar respektive tre femtedelar — som nyss

nämnts (20 § 3 mom. första stycket). Kassa äger i sina stadgar föreskriva,

att till medlem, vilken uppbär understöd, som i 20 § 3 mom. första stycket

sägs, må utgå daghjälp allenast i den mån understödet icke uppgår till

den medlemmen eljest tillförsäkrade daghjälpen (20 § 3 mom. andra stycket).

Enligt förordningen den 28 juni 1941 (nr 496), angående beloppet av barntillägg

och hustrutillägg enligt förordningen om erkända arbetslöshetskassor

utgör barntillägg 60 öre örn dagen för varje barn, för vilket sådant tillägg

skall utgå, samt hustrutillägg en krona örn dagen.

Bestämmelser om statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor äro givna i

förordningen den 15 juni 1934 (nr 265), vilken ändrats genom förordningarna

den 21 maj 1937 (nr 228) den 28 juni 1941 (nr 495) och den 21 april 1943

(nr 186). Enligt 1 § denna förordning utgår statsbidrag till erkänd arbetslöshetskassa

bland annat i form av daghjälp sbidrag, barntilläggsbidrag och,

där kassa beslutat att hustrutillägg skall utgå, av hustrutilläggsbidrag. Jämlikt

2 § utgår daghjälpsbidraget för kalenderår med viss procentuell andel av

kassans sammanlagda kostnader för understöd vid arbetslöshet under tid av

året, då antagande till erkänd arbetslöshetskassa varit gällande. Procenttalet

bestämmes därvid i förhållande till antalet understödda dagar per medlem

i överensstämmelse med en vid förordningen fogad tabell. Barntilläggsbidrag

och hustrutilläggsbidrag utgå för kalenderår med belopp, motsvarande 75

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 301. 7

procent av kassans sammanlagda utgifter för barntillägg och hustrutillägg

under året.

Enligt av socialstyrelsen lämnade uppgifter var antalet medlemmar i erkända

arbetslöshetskassor den 30 juni 1944 737 156. Kassamedlemmarnas

fördelning samma dag efter tillförsäkrade daghjälpsbelopp åskådliggöres i

följande sammanställning:

Daghjälpsbelopp,

kronor

Antal

medlemmar

Procent

1:25-2:00 ...........’.........

.................. 97 023

13.2

2:25-3:00 ....................

.................. 121164

16.4

3:25—4:00 ....................

.................. 152 031

20.6

4:25-5:00 ....................

.................. 307 397

41.7

5:50-6:00 ....................

.................. 59 541

8.1

787156

100.0

Genomsnittssiffran för daghjälpen håller sig för närvarande vid omkring 4

kronor 20 öre.

Samtliga kassor utom en betala stadgeenligt hustrutillägg.

Beträffande hjälpverksamheten vid oförvållad arbetslöshet finnas bestämmelser

dels i lagen den 30 juni 1944 (nr 475) om arbet slö shet snämnd och

kungörelsen samma dag (nr 476) med tillämpningsföreskrifter till nämnda

lag, dels ock i kungörelsen den 30 juni 1934 (nr 434) angående statlig och

statsunderstödd hjälpverksamhet vid arbetslöshet, ändrad i vissa delar genom

kungörelserna den 28 juni 1935 (nr 426), den 30 juni 1936 (nr 464) samt den

30 juni 1937 (nr 545), varjämte vissa paragrafer upphävts genom nyssnämnda

kungörelse den 30 juni 1944.

Enligt lagen om arbetslöshetsnämnd äger Konungen förordna, att inom

kommun skall finnas arbetslöshetsnämnd för handhavande av lokala åtgärder

i fråga om statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet vid oförvållad arbetslöshet,

ävensom att för ändamålet skall tillsättas särskild sådan nämnd. Närmare

bestämmelser örn nämndernas verksamhet och sammansättning finnas i

den samma dag utfärdade kungörelsen. Tidigare fullgjordes motsvarande

uppgifter enligt 1934 års hjälpkungörelse av kommunernas arbetslöshetskommittéer.

1934 års hjälpkungörelse upptager i 4 kap. bestämmelser örn kommunernas

kontantunderstödsverksamhet, som äger rum dels i form av dagunderstöd, dels

i form av hyreshjälp. Genom särskilda beslut av Kungl. Maj:t ha dock dessa

bestämmelser, i vad angår understödens belopp och grunderna för statsbidrag,

åtminstone temporärt satts ur kraft. Genom beslut den 6 december 1940

bär Kungl. Majit bemyndigat statens arbetsmarknadskommission alt tills

vidare försöksvis genomföra ändringar i fråga örn då gällande grunder för

kommunernas understödsverksamliet. Ytterligare ändringar ha sedermera

skett genom särskilda enligt Kungl. Majlis bemyndigande av arbetsmarknadskommissionen

meddelade beslut.

För dagunderstöden gälla för närvarande de maximibelopp, som framgå av

närslutna tabell (Bilaga A).

Att märka är, att dagunderstöd utgår efter beliovsprövning och att antalet

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 301.

»understödsrum», som disponeras av viss kommun, icke är obegränsat utan

fastställes av arbetsmarknadskommissionen.

För hyreshjälpen gälla särskilda maximibelopp, olika för ensamstående och

familjeförsörjare. Envar av de ortsgrupper, som tillkommit jämlikt lagen örn

folkpensionering, är här indelad i klasser med skilda maximibelopp för månad,

växlande för ensamstående mellan 10 kronor och 45 kronor samt för

familjeförsörjare mellan 20 kronor och 90 kronor. Antalet klasser är i ortsgrupp

1 fyra, varvid dock ingen hyreshjälp förutsättes skola utgå i den lägsta

klassen, samt i vardera av ortsgrupperna 2 och 3 fem. Hyreshjälp tilldelas

endast i särskilt ömmande fall.

Det totala understödet, varmed förslås summan av dagunderstöd och hyreshjälp,

må ej uppgå till den i orten gängse lönen för icke kvalificerad arbetskraft,

ej heller till de inkomster vederbörande åtnjutit under förutvarande

anställning.

I enlighet med beslut av 1941 års riksdag har Kungl. Majit i brev den 28

juni 1941 bemyndigat arbetsmarknadskommissionen att vidtaga den ändring

i gällande grunder för kommunernas kontantunderstödsverksamhet, att hyreshjälp

till person, som åtnjuter daghjälp från erkänd arbetslöshetskassa, må

utgå i ömmande fall och under förutsättning att sökanden genom intyg från

kassan kan styrka, att han vid den tid, då hyreshjälp skall börja utgå, under

de närmast dessförinnan förflutna 60 dagarna uppburit daghjälp för sammanlagt

minst 40 dagar.

Framställningar om ändringar i gällande bestämmelse.!-.

Med anledning av att Kungl. Majit genom beslut den 10 mars 1944 godkänt

ett av arbetsmarknadskommissionen i skrivelse den 8 februari 1944

framlagt förslag till höjning av maximibeloppen för dagunderstöd och hyreshjälp,

som av kommuner må utgivas till oförvållat arbetslösa, hemställde

socialstyrelsen i skrivelse till Kungl. Majit den 17 mars 1944 om höjning av

de från arbetslöshetskassorna utgående barntilläggen. I ett särskilt uttalande

förordade föredraganden därjämte en höjning av hustrutilläggen jämte en

uppmjukning av villkoren för utgivande av hyresbidrag till kassamedlemmar.

— över socialstyrelsens framställning avgåvos efter remiss yttranden

av statskontoret, arbetsmarknadskommissionen och socialvårdskommittén.

I skrivelse den 23 mars 1944 hemställde en delegation av representanter

för de erkända arbetslöshetskassorna hos Kungl. Majit om vidtagande av

de åtgärder till förbättring av understöden till kassamedlemmar, som redan

föreslagits av socialstyrelsen och dess föredragande ledamot, ävensom om införande

av ett särskilt av statsmedel helt bekostat kristillägg. Skrivelsen remitterades

till arbetsmarknadskommissionen för att tagas i övervägande vid

avgivande av yttrande över socialstyrelsens framställning. I yttrande den 12

april 1944 instämde arbetsmarknadskommissionen i nämnda delegerades

hemställan, varvid kommissionen dock ansåg, att utredning borde företagas

beträffande storleken av kristillägget. En minoritet inom kommissionen anmälde

reservation mot vissa delar av detta beslut.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 301.

9

Ytterligare hemställde gron- och fabriksarbetarnas erkända arbetslöshetskassa

i skrivelse den 16 maj 1944 om vidtagande av sådana åtgärder, att möjligheter

bereddes för arbetslös medlem av erkänd arbetslöshetskassa att erhålla

hyresbidrag från arbetslöshetskommitté, om medlemmen styrkte sig ha

uppburit daghjälp från kassan eller understöd fran arbetslöshetskommitte

under det minsta antal dagar och under den tidrymd, som gällande föreskrifter

medgåve. Över framställningen avgåvos efter remiss yttranden av socialstyrelsen

och arbetsmarknadskommissionen.

Sedan Kungl. Majit genom beslut den 30 juni 1944 uppdragit åt socialstyrelsen

att verkställa utredning rörande de ändringar i bestämmelserna om

arbetslöshetsförsäkring, som styrelsen kunde finna påkallade med hänsyn till

utvecklingen inom den hjälpverksamhet, som bedreves av arbetslöshetskommittéerna,

avgav socialstyrelsen den 30 september 1944 förslag i sådant

hänseende, innebärande höjning av barn- och hustrutilläggen, införande av

ett särskilt av statsmedel helt bekostat kristillägg, viss ändring av den i 20 §

2 morn. förordningen om erkända arbetslöshetskassor givna s. 1c. överförsäkringsregeln,

höjning av daghjälpens övre gräns samt förbättring av möjligheten

för kassamedlem att erhålla hyreshjälp från arbetslöshetsnämnd.

Vid framställningen var bl. a. fogat protokoll vid sammanträde med nämnden

för den statsunderstödda arbetslöshetsförsäkringen den 30 september

1944, enligt vilket protokoll nämnden tillstyrkt socialstyrelsens förslag, varvid

emellertid reservationer framförts av vissa enskilda ledamöter.

över socialstyrelsens förslag avgåvos efter remiss yttranden av arbetsmarknadskommissionen,

statskontoret, socialvårdskommittén, landsorganisationen i

Sverige, svenska arbetsgivareföreningen, tjänstemännens centralorganisation

och svenska stadsförbundet. Dessutom har, i anledning av remiss till svenska

landskommunernas förbund, yttrande avgivits av förbundets centralbyrå,

sorn meddelat, att det icke varit möjligt att sammankalla förbundets styrelse

inom den tid, som stått till förfogande för avgivande av yttrande. Förslaget

har vidare blivit föremål för behandling vid en av socialstyrelsen anordnad

konferens med representanter för de erkända arbetslöshetskassorna

den 19 oktober 1944.

Kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering har i skrivelse den 4 oktober

1944 hemställt örn proposition i huvudsaklig enlighet med det i nyssnämnda

skrivelse den 23 mars 1944 framlagda förslaget eller alternativt

med socialstyrelsens liknande förslag av den 30 september 1944.

Allmänna synpunkter.

Tidigare framställningar.

I förut omnämnda skrivelse den 17 mars 1944 anför socialstyrelsen, att

styrelsen för sin del tillstyrkt den höjning av dagunderstödens maximibelopp,

som av Kungl. Majit godkänts den 10 mars 1944, men därvid tillika

framhållit de oförmånliga konsekvenser för arbetslöshetsförsäkringen, som

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. M a jäs proposition nr SOI
-

härigenom bleve följden, då dagunderstöden i allmänhet Romme att avsevärt

överstiga motsvarande understödsbelopp från erkända arbetslöshetskassor,

i varje fall från grov- och fabriksarbetarnas erkända arbetslöshetskassa,

som härvid använts som jämförelsematerial. Ur statsfinansiella och andra

synpunkter erbjöde försäkringsformen såsom hjälpanordning för de arbetslösa

uppenbara fördelar. Medan kostnaderna för den allmänna arbetslöshetshjälpen

helt bestredes av allmänna medel, täcktes utgifterna för försäkringen

till mycket väsentlig del genom de försäkrades egna insatser. För arbetstagarna

själva måste det te sig mera tilltalande att såsom medlemmar i

en egen arbetslöshetskassa kunna göra gällande en obestridlig rätt till fastställt

understöd utan någon form av behovsprövning än att såsom hjälpsökande

behöva hänvända sig till vederbörande arbetslöshetskommitté eller

fattigvårdsmyndighet. För försäkringens vidkommande vore det emellertid

av stor betydelse, att de till kassamedlemmarna utgående förmånerna vore

åtminstone jämförbara med dem, som arbetslöshetskommittéerna kunde erbjuda.

Härvid kunde åberopas ett uttalande av 1932 års sakkunniga för arbetslöshetsförsäkring,

enligt vilket det icke kunde tillåtas, att de kontanta

kommunala understöden skulle utgå med högre belopp än vad vederbörande

arbetare kunde tillförsäkra sig genom medlemskap i erkänd arbetslöshetskassa.

I åtskilliga hänseenden, såsom i fråga om understödstidens längd, inskränkning

vid säsongarbetslöshet samt tillämpningen av karensreglerna och

av föreskrifterna om avstängning vid arbetsvägran, erbjöde emellertid den av

arbetslöshetskommittéerna bedrivna kontantunderstödsverksamheten bättre

villkor än arbetslöshetsförsäkringen. Det vöre då av så mycket större vikt, att

de understödsbelopp, som utginge till de försäkrade, läge åtminstone någorlunda

i nivå med arbetslöshetskommittéernas dagunderstöd. Enligt socialstyrelsens

mening vore det därför ofrånkomligt, att möjlighet bereddes till en

avsevärd förbättring av de från kassorna utgående understöden.

Liknande synpunkter framhållas i skrivelsen från delegationen av kassarepresentanter

den 23 mars 1944, där det jämväl anföres, att då kassorna

måste räkna med en avsevärt stegrad understödsfrekvens vid en befarad arbetsmarknadskris

efter kriget och då avgiftshöjningar icke kunde vidtagas

i nuvarande läge på grund av nedpressningen av reallönen, kostnaderna för

en understödshöjning till huvudsaklig del måste gäldas av statsmedel.

I de över socialstyrelsens framställning den 17 mars 1944 avgivna yttrandena

har vitsordats behovet av förbättring av kassamedlemmamas förmåner.

Socialstyrelsens framställning den 30 september 1944.

I sin framställning den 30 september 1944 utvecklar socialstyrelsen ytterligare

sin ståndpunkt, att de från arbetslöshetskassorna utgående understöden

måste höjas. Styrelsen framhåller, att man vid arbetslöshetsförsäkringens

tillkomst åsyftade, att den allmänna arbetslöshetshjälpens dagunderstödsbelopp

skulle vid en mera omfattande anslutning till försäkringen anpassas

till en nivå, som komme att understiga och stå i visst förhållande till de

lägsta normalt förekommande daghjälpsbeloppen från de erkända arbets
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 301.

11

löshetskassorna. Utvecklingen, särskilt efter det nu pågående krigets utbrott,

hade emellertid kommit att gå i annan riktning, vilket haft till följd, att

de gång efter annan förhöjda kontantunderstöden numera i ett stort antal

fall läge över de understödsbelopp, som genom kassorna erbjödes de

försäkrade.

Efter en jämförelse mellan de nuvarande dagunderstödsbeloppen (maximibelopp)

och de understöd, som för närvarande i olika fall utgå från

erkänd arbetslöshetskassa, framhåller socialstyrelsen, att hänsyn även måste

tagas till de avsevärt mindre möjligheterna för kassornas medlemmar att erhålla

hyreshjälp. Socialstyrelsen har av denna anledning gjort en siffermässig

beräkning angående förhållandet mellan å ena sidan dagunderstöd och

hyreshjälp i allmänhet från arbetslöshetsnämnd och å andra sidan understöd

från arbetslöshetskassa jämte till kassamedlem utgående hyreshjälp.

Därvid framhåller styrelsen, att en sådan jämförelse komme att ställa sig

något olika, beroende på understödstidens längd, att vid exempelvis en månads

understöd kassamedlem tydligen icke ägde uppbära någon hyreshjälp

alls, men att om understödsperioden utsträcktes till fyra månader, kassamedlem

kunde erhålla hyreshjälp för mer än halva tiden. Styrelsen har uträknat

genomsnittliga månadsbelopp för de båda understödstagargruppema

dels för en två-månadersperiod, dels för en fyra-månadersperiod.

De av socialstyrelsen verkställda beräkningarna giva bl. a. vid handen,

att för en medlem av grov- och fabriksarbetamas erkända arbetslöshetskassa,

i vilken daghjälpen är dyrortsgraderad och utgår med respektive 2,

3 och 4 kronor, understödsbeloppen (inklusive hyreshjälp) under såväl en

två-månadersperiod som en fyra-månadersperiod i samtliga ortsgrupper och

för samtliga familjestorlekar, även för ensamstående, komma att, merendels

ganska avsevärt, understiga den hjälp, som i form av dagunderstöd och hyreshjälp

kan erhållas från arbetslöshetsnämnd. Undantag gäller endast för

ensamstående i ortsgrupp 3 under en fyra-månadersperiod. För kassamedlemmar

med den genomsnittliga daghjälpen, 4 kronor 20 öre, komma under

en två-månadersperiod för samtliga familjeförsörjare i ortsgrupperna 2 och

3 samt dessutom för familjer med tre och fyra barn i ortsgrupp 1 understödsbeloppen

att understiga understöden från arbetslöshetsnämnd. Under en fyra-månadersperiod

är enligt styrelsens beräkning detsamma fallet med samtliga

familjeförsörjare i ortsgrupperna 2 och 3 — dock med undantag för

barnlös gift man i ortsgrupp 2 — samt dessutom med familjeförsörjare med

hustru och fyra barn i ortsgrupp 1.

Socialstyrelsen framhåller vidare, att styrelsen utgått från att man borde

söka eftersträva sådana åtgärder med avseende å försäkringen, att de därifrån

utgående understödsbeloppen såvitt möjligt komme att ligga klart över

dagunderstöden i motsvarande fall. Som målsättning för en förbättring av

de från försäkringen erbjudna förmånerna hade styrelsen ansett sig böra

räkna med understödsbelopp, som i allmänhet läge ungefär 25 procent över

de nuvarande kontantunderstöden. Med nu gällande statsbidragsgrunder

kunde beräknas, att i det långa loppet de försäkrade betalade omkring 50

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 301.

procent av försäkringskostnaderna. Det torde icke vara orimligt, att de då

finge ungefär hälften av denna insats såsom en premiering i form av en förhöjning

över kontantunderstöden.

Efter en siffermässig utredning av liknande slag som den nyss omnämnda

kommer socialstyrelsen till det resultatet, att man för att uppnå syftet,

att kassaunderstödet skulle mera allmänt komma att ligga ett stycke över

kontantunderstödet, måste dels höja de nu utgående barn- och hustrutilläggen,

dels ock åstadkomma en höjning av 50—75 öre per dag av kassornas

understödsförmåner i övrigt. Socialstyrelsen fortsätter:

I detta sammanhang vill styrelsen erinra om alt den enskilde kassamedlemmen

icke kan lastas för att en sådan allmän förbättring av kassornas understödsbelopp

icke gärna kommer till stånd. Han äger nämligen i regel icke

rätt att utan vidare flytta upp i högre dagshjälpsklass på grund av de i kassornas

stadgar numera införda klasstillhörighetsreglerna. En förbättring av

hans daghjälp kan ofta åstadkommas först genom beslut av kassaris årssammanträde

och får då formen av en kollektiv höjning av daghjälpen för samtliga

medlemmar i klassen. En dylik höjning av daghjälpen kräver emellertid

som regel en höjning av avgiften. Då emellertid flertalet av kassornas medlemmar

under nu pågående krig fått sin reallön sänkt, står icke denna utväg

öppen över hela linjen utan endast för medlemmar i kassor med mycket låga

avgifter. En höjning av förmånerna genom ett kristillägg synes därför vara

nödvändig dels för att trygga försäkringens fortbestånd och dels för att göra

understöden ur försörjningssynpunkt effektiva.

Yttranden över socialstyrelsens förslag den 30 september 1944.

Mot den principiella ståndpunkt, som socialstyrelsen intagit i sitt senare

förslag, uttalar sig statskontoret, som säger sig finna det i hög grad tvivelaktigt,

huruvida det kunde vara lämpligt eller i längden ens möjligt att i

ett krisläge som det nuvarande söka lösa arbetsslöshetsförsäkringens problem

genom att undan för undan anvisa statsmedel för att hålla arbetslöshetskassornas

utan behovsprövning utgående bidrag i jämnhöjd med arbetslöshetsnämndernas

kontantunderstöd. Dessutom innefattade förslaget åtgärder,

^som vöre ägnade att föregripa socialvårdskommitténs utredning örn

obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Statskontoret anser därför, att andra

vägar borde tillgripas, och ifrågasätter, huruvida icke den år 1941 av

Kungl. Maj:t föreslagna men av riksdagen avvisade möjligheten att komplettera

de från kassorna utgående bidragen med kontantunderstöd efter behovsprövning

från vederbörande arbetslöshetsnämnd skulle innebära en lösning,

som vida bättre än socialstyrelsens förslag vore ägnad att under rådande

kristid och i avvaktan på socialvårdskommitténs nyssnämnda utredning

avhjälpa svårigheterna för den frivilliga försäkringen, samtidigt som

de försäkrades berättigade krav på hjälp av det allmänna skulle bliva fullt

tillgodosedda.

Socialvårdskommittén anmärker till en början mot den av socialstyrelsen

verkställda siffermässiga utredningen, att den i viss mån givit resultat, som

icke direkt återgåve värdet av de verkliga olikheterna de båda hjälpformerna

emellan. Det borde nämligen beaktas, att hjälpen från arbetslöshetsnämn
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kunni. Mai ts proposition nr 301.

13

derna utginge efter behovsprövning och storleken av hjälpen i varje individuellt

fall efter det föreliggande hjälpbehovet, vilket särskilt gällde i fråga

om hyreshjälpen. Detta medförde, alt de försäkringsmässiga understöden icke

ställde sig så ogynnsamma, som av socialstyrelsens beräkningar syntes framgå.

Kommittén delade emellertid socialstyrelsens uppfattning, att förbättringar

i förmånerna för medlemmarna i de erkända arbetslöshetskassorna

vore av behovet påkallade, och tillstyrkte fördenskull i huvudsak de av socialstyrelsen

förordade åtgärderna. Införandet av ett av statsmedel helt bekostat

kristillägg avstyrktes dock, enär därigenom avvikelse skulle ske från

de hittills tilämpade principerna för avvägningen mellan de försäkrades och

statens bidrag till kassorna. Kommittén fortsätter:

Kommittén kan icke dela styrelsens uppfattning, att den utvägen icke skulle

vara framkomlig att genom viss höjning av avgifterna få till stånd en förbättring

av försäkringsförmånerna. Det synes tvärtom föreligga vissa möjligheter

att inom ramen av förhållandevis blygsamma avgiftshöjningar få till

stånd en ökning av daghjälpen inom de erkända arbetslöshetskassorna. Enligt

kommitténs uppfattning böra kassornas medlemmar lia ekonomiska möjligheter

att bära höjningen. De synas även böra äga intresse av att inom ramen

av nuvarande statsbidragsbestämmelser fa till stand erfoideiliga förbättringar

av försäkringsförmånerna.

Icke heller svenska arbetsgivareföreningen godkänner förslaget örn införande

av kristillägg. Föreningen anför — efter att utförligt lia berört de höjningar

av dagunderstödsbeloppen. som vidtagits — bl. a. följande:

Det kan enligt föreningens mening med fog ifrågasättas, huruvida de höjningar

av kontantunderstöden, sorn företagits på detta sått, nödvändigtvis

måste medföra en höjning av förmånerna från arbetslöshetskassorna. Förutom

att de skäl, som lörebragts för höjningarna av kontantunderstöden vid

arbetslöshetshjälpen, icke kunna anses bärande och därför icke lämpligen

böra ligga till grund för ett beslut beträffande arbetslöshetsförsäkringen, kan

mot en dylik åtgärd även anföras, att förhållandena icke äro likartade, i det

att vid arbetslöshetshjälpen behovsprövning alltid skall företagas, medan

sådan icke förekommer beträffande understöden från arbetslöshetskassorna.

Men även om man accepterar den av socialstyrelsen uttalade principen att sådana

arbetslösa, som inbetalat avgifter till erkänd arbetslöshetskassa, böra

erhålla ett högre dagunderstöd än andra arbetslösa, som uteslutande äro hänvisade

till den offentliga hjälpverksamheten, kunna starka invändningar göras

mot socialstyrelsens förslag. Om på grund av höjning av kontantunderstöden

vid den statliga arbetslöshetshjälpen, en anpassning av dagunderstödet från

de erkända arbetslöshetskassorna anses böra vidtagas, bör enligt föreningens

mening en härav betingad höjning av daghjälpsbeloppen ske med kassornas

egna, genom medlemsavgifterna influtna medel och efter kassornas vanliga

finansieringsgrunder. I dessa innefattas statsbidrag efter vissa fastställda

regler. Det framgår av socialstyrelsens utredning, att inom vissa kassor en

höjning av daghjälpsbeloppen kan ske inom ramen av nuvarande avgifter.

I den mån denna marginal icke är tillräcklig, förutsätter här antydda linje

e.i höjning av försäkringsavgifterna. Denna nära till hands liggande utväg

har emellertid socialstyrelsen icke valt. Styrelsen har synbarligen förutsatt,

att den reallönesänkning, som ägt rum under kriget, omöjliggör en höjning

av försäkringsavgifterna. Så är emellertid enligt föreningens uppfattning långt

ifrån fallet. Enligt socialstyrelsens preliminära redogörelse över löneutveck
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

u

Kungl. Majds proposition nr 301.

Före
draganden.

lingen år 1943 har nominallönen för samtliga arbetare under kriget ökats

med 31 %, vilket är liktydigt med att reallönen sjunkit omkring 8 %. Begränsar

man undersökningen endast till arbetarna inom den egentliga industrin,

tinner man att reallönen t. o. m. utgången av år 1943 reducerats med

allenast 6 %. Som bekant har under år 1944 vissa löneökningar inträtt, varför

man har anledning antaga, att reallönen för närvarande endast ligger 4

eller 5 % under förkrigstidens nivå.

Redan dessa siffror giva vid handen, att utrymme finnes för höjning av

försäkringsavgifterna, som i vissa fall måste betraktas som exceptionellt

låga. Inom vissa yrkesgrenar med föga omfattande arbetslöshet äro avgifterna

t. o. m. så låga, att de sakna nämnvärd betydelse.

I övriga yttranden har socialstyrelsens förslag i princip tillstyrkts.

Kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering framhåller, att det förhållandet,

att arbetslöshetskassorna i många fall numera gåve sämre hjälp

än arbetslöshetsnämnderna, framstode såsom synnerligen olämpligt. Kassornas

medlemmar hade gjort vissa prestationer för att få rätt till hjälp vid

arbetslöshet. De kunde därför med skäl ställa krav på att få en hjälp som

vore bättre än den som arbetslöshetsnämnderna gåve. Visserligen vore de

i så måtto privilegierade, att de — utom i fråga om hyreshjälpen — sluppe

underkasta sig någon egentlig behovsprövning. Men det hindrade icke, att

de även borde vara bättre ställda i fråga om själva understödsbeloppen.

Såsom framgår av den redogörelse, som lämnats i det föregående, ha

maximibeloppen av de dagunderstöd, som av kommunerna må med statsbidrag

utgivas till oförvållat arbetslösa, i mars 1944 undergått förhöjning.

Härigenom ha dagunderstödsbeloppen i ett stort antal fall kommit att avsevärt

överstiga de understödsbelopp, som vid arbetslöshet i form av daghjälp

samt barn- och hustrutillägg utgå till medlemmar av erkända arbetslöshetskassor.

Förhållandet illustreras närmare av tabellen, Bilaga A, där

de för dagunderstöden fastställda maximibeloppen jämförts med de understödsbelopp,

som enligt gällande regler skola utgå från grov- och fabriksarbetarnas

erkända arbetslöshetskassa, från den beslutade sågverksindustriarbetarnas

erkända arbetslöshetskassa samt i fall, då daghjälpen uppgår

till det genomsnittliga beloppet, 4 kronor 20 öre. Härvid bör ytterligare

märkas, att möjligheten för arbetslös medlem av erkänd arbetslöshetskassa

att erhålla hyreshjälp av arbetslöshetsnämnd är betydligt mera begränsad

än motsvarande möjlighet för annan arbetslös. Inverkan av sistnämnda

förhållanden illustreras närmare å tabellen, Bilaga B.

Det borde stå utanför diskussion, att medlem av erkänd arbetslöshetskassa

i händelse av arbetslöshet bör ur understödssynpunkt lia en fördelaktigare

ställning än annan arbetslös. Detta följer redan därav, att medlemmen själv

genom inbetalande av avgifter lämnat bidrag till understödet. Ur allmän

social synpunkt måste det vidare anses vara ett intresse, att erkända arbetslöshetskassor

bildas i så stor utsträckning som möjligt och att alltså arbetstagarna

själva genom användande av försäkringsformen organisera sig för att

möta uppkommande arbetslöshetsrisker. Anslutningen till och nybildningen

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 301.

15

av erkända arbetslöshetskassor måste emellertid antagas bliva hämmad, örn

de, som icke äro medlemmar av sådan kassa, kunna under arbetslöshet erhålla

lika stora eller rent av bättre understödsförmåner än kassamedlemmar.

Socialstyrelsens utredning synes giva vid handen, att med hänsyn till nu

anförda förhållanden en höjning av de från de erkända arbetslöshetskassorna

utgående understödsbeloppen är påkallad. Den frågan uppställer sig

då, huruvida en sådan höjning kan åstadkommas av arbetslöshetskassorna

och deras medlemmar själva genom att daghjälpsbeloppen höjas. Även

om inom en eller annan kassa en viss höjning av daghjälpsbeloppen är möjlig

utan ökning av de nu utgående avgifterna, torde dock i allmänhet införande

av högre daghjälpsbelopp förutsätta en sådan ökning. Med hänsyn

till att den fördyring av levnadskostnaderna, som ägt rum under kriget,

icke mer än i viss utsträckning kompenserats av höjda arbetslöner

och att reallönenivån för de flesta arbetargrupper alltså nu är lägre än före

kriget, synes man dock icke kunna kräva av kassamedlemmarna, att de påtaga

sig ökade kostnader för här ifrågavarande ändamål.

Av sålunda angivna orsaker måste andra vägar än höjning av daghjälpsbeloppen

sökas för att en förbättring av de från de erkända arbetslöshetskassorna

utgående understöden skall kunna ernås. Statskontoret har i sitt

yttrande över socialstyrelsens förslag uttalat sig för en kombination av arbetslöshetsförsäkring

och dagunderstöd från arbetslöshetsnämnd på sådant

sätt, att de från erkänd arbetslöshetskassa utgående understödsbeloppen i

ömmande fall skulle efter behovsprövning kunna kompletteras med dagunderstöd

från arbetslöshetsnämnd. Därmed har statskontoret upptagit ett

förslag, som framlades i propositionen nr 214 till 1941 års riksdag angående

ändring i vissa delar av förordningen om erkända arbetslöshetskassor

(prop s. 25). Riksdagen avvisade emellertid detta förslag, varvid av andra

lagutskottet (utlåtande nr 33 s. 15) åberopades såväl principiella skäl som

även hänsynen därtill, att antalet verksamma arbetslöshetskommittéer för

det dåvarande var relativt obetydligt. Dock förordade riksdagen viss begränsad

möjlighet för kassamedlem att erhålla hyreshjälp från arbetslöshetskommitté.

I anslutning till riksdagens då intagna ståndpunkt anser jag, att

boskillnad alltjämt bör i största möjliga utsträckning upprätthållas mellan

arbetslöshetskassornas verksamhet och den kommunala hjälpverksamheten

för arbetslösa. Fördenskull finner jag mig icke böra förorda statskontorets

förslag utan anser andra medel böra tillgripas för att åstadkomma en lämplig

relation mellan arbetslöshetskassornas och arbetslöshetsnämndernas understödsbelopp.

Som av det följande kommer att framgå, vill jag dock i

likhet med socialstyrelsen och arbetsmarknadskommissionen förorda en viss

uppmjukning av kassamedlemmarnas nuvarande möjligheter att erhålla hyreshjälp

från arbetslöshetsnämnd.

Socialstyrelsen har i sin framställning den 30 september 1944 föreslagit

vissa åtgärder för uppnående av det här angivna syftet, därvid såsom målsättning

angivits, alt understöden från erkänd arbetslöshetskassa böra med

25 procent överstiga motsvarande understöd från arbetslöshetsnämnd. Deri

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 301.

sålunda föreslagna relationen mellan understöd från arbetslöshetskassa, och

understöd från arbetslöshetsnämnd synes vara i stort sett lämpligt avvägd.

Särskilda omständigheter föranleda, att jag anser denna fråga böra upptagas

redan vid årets riksdag. I samhällets beredskap mot en mera omfattande

arbetslöshetskris ingår arbetslöshetsförsäkringen som ett väsentligt

moment, och det måste anses önskligt, att, när en dylik kris inträder, den

här såsom lämplig angivna relationen mellan understöden från arbetslöshetskassa

och från arbetslöshetsnämnd kommit till stånd. Visserligen är

måhända ingen allmän arbetslöshetskris att vänta under våren, men fara

föreligger dock för att inom vissa arbetargrupper mer omfattande arbetslöshet

uppstår, exempelvis såsom följd av att handeln med Tyskland avstängts.

Härtill kommer en annan omständighet. För att erforderliga ändringar

i kassornas stadgar skola hinna antagas och registreras torde erfordras en

tid av omkring tre månader efter det riksdagen beslutat i ärendet. Ett av riksdagen

i mars 1945 fattat beslut torde därför kunna börja tillämpas tidigast i

juni samma år. Under vintern tvingas emellertid många medlemmar av de

kassor, som ha s. k. säsongavstängningar, att söka understöd hos arbetslöshetsnämnderna.

När avstängningstiden upphör, förlora de möjligheten att erhålla

understöd hos nämnderna och tvingas då söka understöd hos kassorna. Samtidigt

upphör jämlikt nuvarande bestämmelser åtminstone för en tid deras

möjlighet att få hyreshjälp. Understödsbeloppet från kassan blir med nuvarande

regler för arbetslöshetsnämndernas kontantunderstödsverksamhet, även

om man bortser från hyreshjälpen, i allmänhet lägre än det belopp, vederbörande

åtnjutit under avstängningstiden. Den för kassorna kritiska perioden är

härvid månaderna april och maj. Då en sådan demonstration av skiljaktigheterna

mellan understödsbeloppen säkerligen kommer att föranleda missnöje

med kassornas verksamhet och detta bör undvikas, måste de nya bestämmelserna

kunna börja tillämpas redan före den kritiska periodens inträde.

Förutsättning härför är, att beslut i frågan fattas av innevarande års riksdag.

Jag har för avsikt att i det följande behandla de av socialstyrelsen föreslagna

åtgärderna var för sig.

De särskilda frågorna.

1) Barn- och hustrutilläggen.

Redan i framställningen den 17 mars 1944 hemställer socialstyrelsen örn

sådan ändring i gällande bestämmelser, att det till kassamedlemmar utgående

barntillägget skulle höjas till en krona. Styrelsen framhåller, att det i

främsta rummet vöre den medgivna höjningen av kontantunderstödens barntillägg,

som åstadkomme den inträdda försämringen i relationen mellan de

från arbetslöshetskassorna och de från arbetslöshetskommittéerna utgående

understödsbeloppen, varför förskjutningen till arbetslöshetsförsäkringens

nackdel bleve mest kännbar för de barnrikare familjerna. Vid valet av

utvägar för en under rådande förhållanden nödvändig förbättring av understöden

från försäkringen borde man därför i första hand tänka sig en

kraftig förhöjning av barntilläggen, vilken borde erhålla bestående karaktär.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr Sol
-

li

— Styrelsen uttalar vidare, att vissa skäl möjligen talade för en förhöjning

av hustrutillägget. Då emellertid hustrutillägget intoge en särskild ställning

inom försäkringen och då styrelsen icke funnit en höjning av ifrågavarande

tillägg oundgängligen erforderlig, hade styrelsen ej ansett sig böra framlägga

förslag därom.

Föredraganden i socialstyrelsen föreslår emellertid i särskilt uttalande till

nyssnämnda framställning en höjning även av hustrutillägget. Föredraganden

påpekar därvid, att hustrutillägget infördes i lagstiftningen för att bringa

upp kassornas förmåner till sådan nivå, att de skulle kunna ge den försäkrade

och hans familj icke blott medel till bestridande av de allra oundgängligaste

utgifterna för mat och dylikt utan även en hjälp till täckande av

utgifterna för familjens bostad. Det vore fortfarande önskvärt, att kassaunderstödet

finge den storlek i förhållande till levnadskostnaderna, som riksdagen

åsyftade år 1941. Sedan sommaren 1941 hade emellertid de allmänna

levnadskostnaderna stigit med i det allra närmaste tio procent. Vidare hade

skillnaden mellan arbetslöshetskommittéernas kontantunderstöd till å ena sidan

ogift person över 18 år och å den andra familj, bestående av man och

hustru, nu utökats från en krona eller en krona 15 öre till en krona 50 öre.

Med hänsyn till sålunda anförda förhållanden borde höjning ske jämväl

av hustrutillägget. Tillägget skulle kunna höjas till en krona 50 öre per dag,

dock att, om kassamedlemmarna erhölle ökade möjligheter att erhålla hyreshjälp,

hustrutillägget borde begränsas till 1 krona 25 öre för dag.

I de över socialstyrelsens ifrågavarande framställning avgivna yttrandena

tillstyrkas höjningen av barntilläggen. Arbetsmarknadskommissionens majoritet

förordar därutöver höjning av hustrutillägget från en krona till en krona

25 öre för dag. Samma yrkande framställes i skrivelsen den 23 mars 1944

av representanter för arbetslöshetskassorna.

I socialstyrelsens framställning den 30 september 1944 föreslås såväl höjning

av barntillägget från 60 öre till en krona som höjning av hustrutillägget

från en krona till en krona 25 öre. Beträffande hustrutillägget framhålles

därvid bl. a., att örn villkoren för extra hyreshjälp uppmjukades på sätt av

styrelsen komme att föreslås, det kunde befaras, att kassamedlemmarna i väsentligt

ökad omfattning började ansöka om hyreshjälp vid iråkad arbetslöshet.

För att kunna motverka en dylik tendens syntes det välbetänkt, att någon

höjning vidtoges även av hustrutillägget. En sådan höjning torde icke

böra fastställas till lägre belopp än en krona 25 öre.

Socialstyrelsens i denna del framlagda förslag ha i de däröver avgivna yttrandena

tillstyrkts eller lämnats utan erinran, utom av statskontoret. Svenska

arbetsgivareföreningen framhåller därvid, att även örn principiella betänkligheter

kunde anföras mot förslagen, vissa skäl emellertid talade för desamma,

varför föreningen icke ville motsätta sig de föreslagna höjningarna. Socialvårdskommittén

föreslår en provisorisk höjning av hustrutillägget till en

krona 50 öre. Två av kommitténs ledamöter (herrar Hagård och Wallén) uttala

dock i särskilt yttrande betänkligheter mot ett hustrutillägg av sådan

storlek i anledning av dess konsekvenser för kommitténs pågående arbete

med förslag lill obligatorisk arbetslöshetsförsäkring.

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 1 sand. Nr 301.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 301-

Före
draganden.

Socialstyrelsen har föreslagit, att de nu utgående barn- och hustrutilläggen

skola höjas, barntillägget från 60 öre till en krona för dag samt hustrutillägget

från en krona till en krona 25 öre för dag. I remissyttrandena ha de föreslagna

höjningarna i allmänhet tillstyrkts. Då ökningen av dagunderstödens

maximibelopp till väsentlig del avse understöden till familjeförsörjare samt de

av socialstyrelsen föreslagna tilläggsbeloppen synas vara väl avvägda, finner

jag mig böra tillstyrka socialstyrelsens förslag i denna del. Statsbidrag å de

förhöjda tilläggsbeloppen torde böra utgå enligt samma grunder som å de nu

utgående tilläggsbeloppen eller med 75 procent av tilläggsbeloppen.

2) Kristillägget.

I skrivelsen den 23 mars 1944 från representanter för arbetslöshetskassorna

föreslås bl. a. ett av statsmedel helt bekostat dyrtidstillägg av 75 öre

å varje från erkänd arbetslöshetskassa utgivet daghjälpsbelopp att utgå så

länge nuvarande kontantunderstödsbelopp gällde.

I sitt yttrande över socialstyrelsens framställning den 17 mars 1944 hemställer

arbetsmarknadskommissionens majoritet, att efter utredning angående

beloppets storlek visst dyrtidstillägg av statsmedel skulle medgivas att

utgå å varje utgivet daghjälpsbelopp, så länge nuvarande kontantunderstödsbelopp

gällde.

Såsom förut nämnts har socialstyrelsen upptagit frågan örn kristillägg i

framställningen den 30 september 1944. Efter att ha framhållit, att enligt

den av socialstyrelsen verkställda siffermässiga utredningen ett kristillägg

av 50 öre jämte övriga föreslagna förbättringar av understöden till de försäkrade

i allmänhet skulle medföra, att dessa understöd skulle komma att

betydligt överstiga kontantunderstödsbeloppen för motsvarande kategorier,

tillägger styrelsen, att detta icke gällde grov- och fabriksarbetarnas kassa och

vissa andra kassor med låg daghjälp. Dessa kassoi*s medlemmar syntes därför

böra beredas möjlighet att erhålla ett högre kristillägg än 50 öre. Då man

för att icke i alltför stor utsträckning rubba försäkringens karaktär icke borde

göra kristillägget alltför högt, syntes man böra stanna vid ett kristillägg

av 75 öre. Socialstyrelsen fortsätter:

Vid övervägandena örn kristilläggets utformning har man icke kunnat undgå

att taga hänsyn till den omständigheten, att några arbetslöshetskassor

hava så låga avgifter (på grund av liten arbetslöshetsrisk), att deras medlemmar

med mycket ringa uppoffring skulle kunna betala det tillägg till

avgiften, som krävs för en ökning av daghjälpen med 75 öre eller en krona.

Andra kassor åter hava så höga avgifter, att erläggandet av den avgift, som

krävs för ett med 75 öre eller en krona förhöjt daghjälpsbelopp, ofta stöter

på svårigheter, särskilt så länge den sedan några år inträdda nedpressningen

av reallönen fortfar. Det kan anses rimligt att — då staten betalar huvudparten

av de förhöjningar av barntdlläggen och hustrutilläggen, som här föreslås

— det överlämnas åt kassor med låga avgifter att själva ordna och

med sedvanligt statsbidrag bestrida kostnaderna för ett tillägg motsvarande

kristillägget, medan andra kassor få tillägget helt ersatt av statsmedel. Denna

synpunkt leder över till tanken att gradera kristillägget.

Genom en lämplig gradering av ett blivande kristillägg skulle det resultatet

kunna ernås, att kassornas understödsbelopp förutom att de skulle

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 301.

19

allmänt höjas i förhållande till kontantunderstöden också komme att undergå

en önskvärd utjämning. I detta syfte har nu ifrågasatts, att kristillägg

skulle utgå med förslagsvis 25, 50 och 75 öre och i vissa fall helt bortfalla.

Vid tillämpningen i praktiken av en anordning med ett sålunda differentierat

kristillägg bör med hänsyn till det nyss förda resonemanget tilläggets

belopp bestämmas icke av daghjälpens storlek i och för sig i respektive kassor

utan i första hand av storleken av de avgifter, som vederbörande kassamedlemmar

hava att erlägga. På detta sätt skulle ett differentierat kristillägg i

viss mån komma att fungera såsom ett slags avgiftsutjämningsbidrag. Av

olika orsaker äro medlemsavgifterna till sina belopp mycket växlande inom

de skilda kassorna. Styrelsen har gjort vissa beräkningar angående »medelavgiftens»

storlek per daghjälpskrona för samtliga kassor (inklusive de beslutade

kassorna för järnvägsmän och sågverksindustriarbetare), varvid de

utgående avgifterna vägts mot antalet medlemmar i respektive avgiftsklasser.

För närvarande fluktuerar medelavgiften per daghjälpskrona mellan 2

öre och 27 öre för vecka räknat (för 5 kronors daghjälp varierar veckoavgiften

alltså mellan 10 öre och 1 kr. 35 öre).

Sammanställas dessa medelavgifter med de på motsvarande sätt framräknade

siffrorna för medeldaghjälpen i varje kassa, visar det sig, att det

mestadels råder ett visst samband mellan avgifternas storlek och daghjälpens

belopp. Med en del undantag, som i någon mån bryta regeln, förhåller

det sig nämligen så, att i kassor med speciellt låga avgifter daghjälpen är

hög och vice versa. Mot en medelavgift understigande 6 öre svarar således en

medeldaghjälp av omkring 5 kr., under det att vid en medelavgift av 18—

27 öre den genomsnittliga daghjälpen ligger vid en siffra, som understiger

4 kr.

Det har efter dessa överväganden befunnits lämpligt att alltefter medelavgifternas

storlek indela kassorna i fyra grupper, varvid den övre gränsen

för medelavgiften i de tre lägre grupperna satts till respektive 5,99 öre, 11.99

öre och 17,99 öre. Beträffande kassor tillhörande den lägsta gruppen, för

närvarande 3 st., skulle icke något kristillägg komma ifråga. För kassor med

en medelavgift av 6 till 11,99 öre (6 st.) skulle kristillägget fastställas till 25

öre och för kassor med 12—17,99 öres medelavgift (13 st.) till 50 öre. Slutligen

skulle kristillägget för kassor med lägst 18 öres medelavgift (10 st.)

utgå med 75 öre.

Avgörande för de särskilda kassornas inplacering i kristilläggsklass, vilken

procedur bör ankomma på tillsynsmyndigheten, bör vara de avgifter, som

vid en viss tidpunkt, förslagsvis den 1 november 1944, utgå enligt stadgarna.

Någon ändring av det sålunda i varje särskilt fall fastställda kristillägget för

viss kassa bör i fortsättningen icke komma i fråga. Det skulle nämligen

eljest kunna föreligga risk för att kassor, som under närmaste framtiden få

ekonomisk möjlighet att med oförändrade medlemsavgifter vidtaga höjningar

av daghjälpen, skulle underlåta att göra detta inför utsikten att genom

en sadan åtgärd möjligen sjunka ned i en lägre »medelavgiftsgrupp»

och därvid vidkännas reducering av kristillägget. Kassorna böra med andra

ord icke berövas eggelsen till att med egna medel söka förbättra understödsbeloppen.

Beträffande åter nytillkommande kassor böra även dessa komma i åtnjutande

av kristillägg; i annat fall skulle nytillslutningcn till försäkringen

under den närmaste framtiden säkerligen komma att hämmas. I sådana fall

bör kristillägget bestämmas med ledning av dels de avgifter, som tillsynsmyndigheten

finner sig böra fastställa flir kassan, och dels det sannolika

antalet medlemmar i kassans respektive avgiftsklasser.

Med hänsyn lill syfte! med denna anordning är det givet, alt kristillägget

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 301.

icke är avsett att bliva en bestående påbyggnad på försäkringen utan så

snart ske kan bör avvecklas. Sålunda kan det förutses, att en sänkning av tilllägget

bör kunna ske i den mån den under krigsåren nedpressade reallönen

för olika berörda löntagargrupper kan komma att höjas och ånyo närma sig

1939 års nivå. Vidare bör givetvis kristillägget sänkas i händelse reduceringar

av de nuvarande kontantunderstöden komma att företagas. Bestämmelser

angående sådant tillägg torde således böra meddelas för ett budgetår i sänder.

Under alla förhållanden förutsätter socialstyrelsen, att kristillägget icke kommer

att behöva bibehållas under längre tid än tre år.

Vid sammanträdet den 30 september 19U med nämnden för den statsunderstödda

arbetslöshetsförsäkringen framställdes kritik mot socialstyrelsens

konstruktion av kristilläggen. Från flera kassarepresentanters sida framhölls,

att kristillägget borde utgå med samma belopp till samtliga understödsberättigade,

förslagsvis med 75 öre. Under diskussionen framkastades även, att

statsbidraget kunde, om så ansåges lämpligt, graderas så, att kassor med

mycket låga avgifter ej finge något särskilt bidrag, medan övriga erhölle

bidrag med belopp enligt förslaget. Vidare ifrågasattes, att skillnaden mellan

de olika graderna av kristilläggen skulle göras mindre och exempelvis

en gradering 40 — 60 — 75 öre införas, varvid man möjligen för att

minska avståndet mellan den grupp, som erhölle ett kristillägg om 40 öre,

och den grupp, som över huvud ej finge något tillägg, borde tänka sig införandet

av ett nytt lägsta steg i tilläggsskalan.

I yttrandena över socialstyrelsens förslag ha kristilläggen, såsom förut

nämnts, helt avstyrkts — förutom av statskontoret, som ställt sig avvisande

till förslaget över huvud — jämväl av socialvårdskommittén och svenska

arbetsgivareföreningen. Landsorganisationen åter förordar, att kristillägget för

samtliga kassor skall utgå med enhetligt belopp, 75 öre per daghjälpsdag.

Landsorganisationen ville ifrågasätta, om den föreslagna graderingen vöre

psykologiskt välbetänkt och framför allt örn den erbjöde tillräckliga garantier

för att kristillägget verkligen fullt ut och över hela linjen finge den

avsedda effekten, nämligen att bringa försäkringsförmånerna i den ur försäkringens

synpunkt betryggande relation till kontantunderstöden, som förslaget

i övrigt icke åstadkomme och som för flertalet kassor icke heller torde

vara praktiskt uppnåelig genom en höjning av daghjälpen. Det varierande avgiftstrycket

i de olika kassorna vöre ett förhållande, som borde uppmärksammas;

en utjämning härutinnan vore självfallet önskvärd. Landsorganisationen

kunde dock icke finna, att den föreslagna graderingen av kristillägget

vore en lämplig form härför. Utjämningen torde riktigast böra ske efter omprövning

i ett vidare sammanhang av statsbidragsreglerna, under hänsynstagande

till samtliga de faktorer, som betingade de nuvarande starka fluktuationerna.

Jämväl tjänstemännens centralorganisation hemställer om ett kristillägg

å 75 öre till samtliga arbetslöshetskassor under framhållande av bl. a.,

att arbetslöshetskassorna byggde just på den principen, att löntagare inom

ett och samma yrkesområde med likartad arbetslöshetsrisk skulle sammanföras

till en arbetslöshetskassa, varför en strävan att åstadkomma avgiftsutjämning

genom ett kristillägg måste anses strida mot den grundläggande

principen för de erkända kassornas verksamhet. Organisationen fortsätter:

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 301.

21

Införande av ett kristillägg måste betraktas som ett led i strävandena att

upphäva den under kriget inträdda penningvärdeminskningens oförmånliga

inverkningar på arbetslöshetsförsäkringen. Denna penningvärdeminskning har

haft samma oförmånliga verkningar för alla löntagare, vilka undantagslöst

måst vidkännas en avsevärd reallönesänkning. Alla arbetslöshetsförsäkrade

kunna därför anses vara i samma läge och ha samma behov av ett kristilllägg.

Inom varje arbetslöshetskassa finnes det medlemmar med mycket skilda

löneförmåner. Ur medlemmarnas synpunkt skulle det förefalla egendomligt,

örn de bara därför att de tillhöra en viss arbetslöshetskassa icke skulle få

möjlighet att erhålla detta statliga tillägg, medan medlemmar i en annan

kassa och med samma lönevillkor utan vidare skulle erhålla ett sådant tilllägg.

Om gradering av ett kristillägg skulle äga rum, borde man i så fall

söka gradera det efter löneinkomsten. De enskilda medlemmarna ha icke

ställts inför ett frivilligt val av daghjälpsgrupp utan ha fått finna sig i vad

kassorna bestämt i enlighet med tillsyningsmyndighetens direktiv. Någon

möjlighet för medlemmen att själv skaffa sig ett högre daghjälpsbelopp föreligger

icke.

Vid behandlingen inom arbetsmarknadskommissionen av förslaget angående

införande av kristillägg yrkade till en början ledamöterna Brodén och

Carell, att kommissionen skulle avstyrka, att dylikt tillägg utginge. Kommissionen

beslöt emellertid tillstyrka införande av kristillägg. Beträffande

kristilläggets utformning beslöt kommissionen tillstyrka socialstyrelsens förslag.

En minoritet inom kommissionen (ledamöterna Falk, Vahlberg, Adamsson

och Disa Västberg) uttalade sig emellertid för ett enhetligt kristillägg å

75 öre, medan en annan minoritet (ledamöterna Andersson, Brodén och

Caren) förordade, att statsbidrag å kristillägget skulle utgå efter gällande

grunder för arbetslöshetsförsäkringen.

Även vid konferensen med representanter för de erkända arbetslöshetskassorna

den 19 oktober 19U har frågan om kristilläggens gradering varit

före. Därvid har, sedan under diskussionen olika meningar gjort sig gällande,

till protokollet antecknats, att flertalet deltagare sympatiserade med socialstyrelsens

förslag.

Den i det föregående föreslagna höjningen av barn- och hustrutilläggen är

uppenbarligen icke tillräcklig för att uppnå den relation mellan understödsbeloppen

från erkänd arbetslöshetskassa och från arbetslöshetsnämnd, som

jag enligt vad nyss anförts anser lämplig. Såsom ytterligare åtgärd har socialstyrelsen

därför föreslagit införandet av ett av statsmedel helt bekostat kristillägg.

Delta förslag har väckt principiella betänkligheter hos svenska arbetsgivareföreningen

och socialvårdskommittén. Då emellertid såsom ovan anförts

någon generell höjning av daghjälpsbeloppen genom kassornas och deras medlemmars

egna åtgöranden näppeligen kan påräknas eller ens skäligen fordras

av dem, synes det mest ändamålsenliga vara, att staten helt bekostar de ytterligare

höjningar av understödsbeloppen, som kunna anses erforderliga, lämpligen

genom kristillägg. Denna utväg synes vara att föredraga framför den

av socialvårdskommitténs majoritet förordade utvägen att ytterligare höja

liustrutilläggcn. Härför talar — utom det förhållandet all genom en ytterligare

Före
draganden.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 301.

höjning av hustrutilläggen endast familjeförsörjare skulle tillgodoses — även

den omständigheten, att det är avsevärt lättare att, när förhållandena så påkalla,

avveckla ett kristillägg, som till sin natur är provisoriskt, än att genomföra

en sänkning av utgående hustrutillägg, som gärna betraktas såsom definitiva.

Det må slutligen anmärkas, att liknande kristillägg sedan år 1942

under vissa förutsättningar utgår å sjukpenning, som utgives från erkänd

sjukkassa.

Socialstyrelsens förslag innebär, att kristillägget skall graderas efter medelstorleken

av avgiften per daghjälpskrona på sådant sätt, att intet kristillägg

skall utgå å daghjälp från kassa, där medelavgiften understiger 6 öre

för dag och daghjälpskrona, samt att kristillägg skall utgå med 25 öre för

dag, när samma medelavgift uppgår till 6 öre men icke till 12 öre, med 50

öre för dag, när medelavgiften uppgår till 12 öre men understiger 18 öre,

samt med 75 öre för dag, när medelavgiften uppgår till lägst 18 öre. Härigenom

skulle kristillägget tillika verka avgiftsutjämnande. Mot detta förslag

har anmärkning framställts av en minoritet inom arbetsmarknadskommissionen

samt av landsorganisationen och tjänstemännens centralorgaisation, vilka

anse kristillägget böra utgå med samma belopp till samtliga kassamedlemmar,

förslagsvis med 75 öre för dag.

Den avgiftsutjämning, som socialstyrelsen åsyftar med sitt förslag, skulle

visserligen ur en del synpunkter vara fördelaktig, helst som, enligt vad socialstyrelsen

framhåller, medelavgiftens storlek i allmänhet kommit att stå i omvänd

proportion till daghjälpens storlek. Emellertid kan det ifrågasättas, om

en sådan avgiftsutjämning bör åstadkommas på det sätt, som här föreslagits.

Häremot tala psykologiska skäl. För medlemmar av en viss kassa, vilka vid

ett genomförande av socialstyrelsens förslag icke skulle erhålla kristillägg

eller skulle uppbära sådant endast med det lägsta föreslagna beloppet, skulle

det sannolikt framstå som en orättvisa, att till medlemmar av en annan kassa,

för vilka lönenivån och de tillförsäkrade daghjälpsbeloppen måhända vore högre,

skulle utgå större kristillägg endast av den anledningen, att arbetslösheten

i deras fack vid avgifternas fastställande bedömts högre och avgifterna fördenskull

bestämts till högre belopp. Med hänsyn härtill synes den av socialstyrelsen

föreslagna graderingen av kristillägget icke böra förordas.

På grund härav och då icke heller gradering av kristillägget efter annan

grund, exempelvis efter daghjälpsbeloppens storlek, synes böra ifrågakomma,

anser jag mig böra föreslå, att kristillägget skall utgå med samma belopp

till samtliga kassamedlemmar.

Vad angår kristilläggets belopp synes detsamma böra bestämmas till 75

öre för dag, med hänsyn till att för en väsentlig del av kassamedlemmarna

en höjning med detta belopp erfordras för att den önskvärda relationen

mellan understöden från de erkända arbetslöshetskassorna och från arbetslöshetsnämnderna

skall uppnås. Understödsbeloppens storlek efter höjningen

framgå för vissa fall av Bilaga A och Bilaga B.

Bestämmelserna om kristillägg böra i enlighet med socialstyrelsens förslag,

erhålla begränsad giltighetstid, lämpligen till utgången av budgetåret

1945/46.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 301-

3) Ändring av de s. k. överförsäkringsreglerna.

I skrivelsen den 30 september 1944 hemställer socialstyrelsen om viss ändring

av de s. k. överförsäkringsregler, som äro intagna i 20 § 1—3 mom. förordningen

om erkända arbetslöshetskassor. Styrelsen framhåller, att även örn

dessa regler för närvarande hade mycket ringa praktisk betydelse, det med

de nu föreslagna förbättringarna av understödsbeloppen dock kunde tänkas,

att reduktionsregeln kunde komma att öka i vikt, åtminstone för vissa lägre

avlönade kassamedlemmar med stora familjer. Med hänsyn härtill och för

att ernå en bättre överensstämmelse mellan försäkringens överförsäkringsregler

och kontantunderstödsverksamhetens motsvarande regler föreslår styrelsen,

att den ifrågavarande maximigränsen för understödsbeloppet beträffande

familjeförsörjare med tre barn och däröver höjdes från nuvarande4/^ till

9/io av den normala arbetsförtjänsten. Samtidigt torde böra klargöras, att vid

tillämpningen av överförsäkringsreglerna skulle i förmånerna från kassan inräknas

icke blott daghjälp och familjetillägg utan även förekommande kristillägg.

I sitt yttrande över socialstyrelsens ifrågavarande framställning säger svenska

arbetsgivareföreningen sig icke ha funnit bärande skäl föreligga för den

föreslagna ändringen av överförsäkringsreglerna. Det vore enligt föreningens

mening nödvändigt, att man även för de försäkrade bibehölle ett klart incitament

att söka arbete i den öppna arbetsmarknaden. Hur effektiva man än

gjorde kontrollåtgärderna, torde det knappast finnas möjlighet att i tider av

mera omfattande arbetslöshet på ett fullt tillfredsställande sätt kontrollera

arbetsviljan hos de försäkrade. Samma åsikt har uttalats av en minoritet

inom arbetsmarknadskommissionen (ledamöterna Brodén och Carell). Av

arbetsmarknadskommissionens majoritet samt i övriga remissyttranden har

socialstyrelsens förslag i denna del tillstyrkts eller lämnats utan erinran.

De i 20 § 1—3 mom. förordningen om erkända arbetslöshetskassor givna s. k.

överförsäkringsreglerna ha till ändamål att garantera en viss marginal mellan

en kassamedlems normala arbetsinkomst och hans inkomst under den tid,

då han uppbär understöd från kassan. Gällande bestämmelser innebära såsom

nämnts härutinnan bl. a., att de från kassorna utgående understöden — barnoch

hustrutillägg däri inberäknade — icke få överstiga, för ensamstående 3/s

och för familjeförsörjare iU av den i orten vanliga arbetsförtjänsten för arbetsdag

för arbetare inom samma yrke och av samma arbetsförmåga som

den arbetslöse. Socialstyrelsens förslag innebär en modifikation av denna regel

på sådant sätt, alt för familjeförsörjare med tre barn eller därutöver understödets

maximibelopp höjes till n/io av berörda arbetsförtjänst. Med hänsyn

till angelägenheten av att bereda flerbarnsfamiljer största möjliga understöd

synes den föreslagna ändringen böra godkännas.

Såsom socialstyrelsen framhållit, bör vid tillämpningen av berörda regler

hänsyn tagas även till kristillägget, varvid detsamma bör i första hand nedsättas

eller innehållas.

Före
draganden
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Före
draganden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 301.

4) Höjning av maximibeloppet för daglijälpen.

Redan i skrivelsen den 17 mars 1944 ägnade socialstyrelsen uppmärksamhet

åt frågan om en höjning av den övre gränsen för daghjälpen, varigenom

möjlighet skulle öppnas för de kassor, som så kunde och önskade, att genom

införande av klasser med högre daghjälpsbelopp ytterligare stärka sin ställning

gentemot konkurrensen från kontantunderstödsverksamheten. Styrelsen

säger sig emellertid icke ha funnit tillräckliga skäl föreligga för att framlägga

ett förslag av sådan innebörd. Därvid hade hänsyn tagits till i huvudsak

följande omständigheter, nämligen att redan den föreslagna höjningen av

barntilläggen syntes åtminstone till mycket väsentlig del tillgodose berörda

syfte, att den nu gällande maximigränsen hittills utnyttjats i mycket obetydlig

omfattning, att en mera allmän förbättring av daghjälpen för närvarande

knappast syntes möjlig att vidtaga på annat sätt än att staten åtoge sig hela

merkostnaden, samt att en dylik höjning skulle verka i så hög grad bindande

för den nu pågående utformningen av en blivande obligatorisk dylik

försäkring — och därigenom även för den obligatoriska sjukförsäkringen —

att redan av denna anledning en dylik anordning örn möjligt borde undvikas.

I framställningen den 30 september 1944 föreslår däremot socialstyrelsen

en höjning av daghjälpens maximibelopp till 7 kronor. Som motivering anför

styrelsen:

Därest ett system med ett graderat kristillägg i enlighet med socialstyrelsens

förslag genomföres, torde man icke kunna undgå att samtidigt vidtaga

en höjning med minst 75 öre av det nu medgivna maximibeloppet för daghjalpen.

Den tankegång, som ligger bakom detta, är följande. Därest en kassa,

sorn har en daghjälpsklass å 6 kr., icke erhåller något kristillägg eller

exempelvis placeras i 25-öresklassen, synes det vara fullt i sin ordning, att

denna kassa tillätes att med egna medel och efter vanliga finansieringsgrunder

vidtaga en sådan höjning av daghjälpen, att densamma ensam eller tillhopa

med det beviljade lägre kristillägget uppgår till den angivna gränsen

av 6: 75 kr. Eljest skulle den komma i sämre läge än en kassa med 6 kronors

daghjälp, som får 75 öre i kristillägg. Det torde emellertid vara lämpligt,

att den nya liksom den gamla gränsen sättes till ett helt krontal. Daghjälpen,

vari eventuellt utgående kristillägg vid maximeringsreglernas tilllämpning

bör inräknas, bör alltså tillåtas uppgå till 7 kr. men får ej överstiga

detta belopp.

I den män i sådana fall daghjälpen bomme att överstiga 6 kr., bör statsbidrag

i vanlig ordning få beräknas även på det överskjutande beloppet.

I de avgivna yttrandena har socialstyrelsens förslag i denna punkt tillstyrkts

eller lämnats utan erinran.

För närvarande gäller ett absolut maximibelopp för daghjälpen — oberäknat

barn- och hustrutillägg — av 6 kronor. I samband med sitt förslag örn graderade

kristillägg ifrågasätter socialstyrelsen en höjning av detta maximibelopp

till 7 kronor, varvid styrelsen förutsätter, att kristillägget skall medräknas

vid maximeringsregelns tillämpning. Då en dylik höjning av maximibeloppet

synes motiverad, även om, såsom jag här föreslagit, ett ograderat kristillägg

införes, finner jag mig böra tillstyrka socialstyrelsens förslag i denna

del.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 301.

25

5) Uppmjukning av föreskrifterna om hyreshjälp till kassamedlemmar.

I det till socialstyrelsens skrivelse den 17 mars 1944 fogade särskilda yttrandet

av föredraganden föreslås en ändring av gällande regler om hyreslijälp

till kassamedlemmar av innebörd, att hyreshjälp skulle kunna utgå

till kassamedlem redan då han under en tid av 30 dagar uppburit daghjälp

från erkänd arbetslöshetskassa under 18 dagar. Som skäl härför anföras bostadsbristen

och det förhållandet, att de konsekvenser, som en utebliven inbetalning

av hyresbelopp o. d. i nuvarande läge kunde medföra för den arbetslöse

och hans familj, vore betydligt värre än år 1941, varför det torde

vara nödvändigt att något lätta på restriktionerna. Alltjämt borde man dock

försöka ordna försäkringen så, att behov av hyreshjälp från arbetslöshetskommitté

mera sällan uppkomme, och därmed skapa en grundval för en

fortsatt tillämpning av vissa restriktioner för utgivandet av hyreshjälp till

kassamedlemmar.

Föredragandens förslag upptogs i skrivelsen den 23 mars 1944 från representanter

för de erkända arbetslöshetskassorna och har med reservation av

ledamöterna Brodén och Styrman tillstyrkts av arbetsmarknadskommissionen

i dess yttrande över båda skrivelserna. I sistnämnda yttrande framhålles, att

en sådan ändring syntes så mycket mera befogad, som daghjälpens konstruktion

i vissa kassor, vilkas medlemmar hade sysselsättning endast en viss del

av året, medförde starkt försämrade möjligheter att erhålla hyreshjälp enligt

nu gällande bestämmelser. I

I skrivelsen den 16 maj 1944 av g rov- och fabriksarbetarnus erkända arbetslöshetskassa

hemställes om vidtagande av sådana åtgärder, att möjlighet

bereddes för medlem i erkänd arbetslöshetskassa, som uppbure daghjälp

från kassan, att erhålla hyreshjälp från arbetsiöshetskommitté, örn han styrkte

att daghjälp från kassa eller understöd från arbetslöshetskommitté uppburits

under det maximiantal dagar och den tidrymd, som gällande föreskrifter

medgåve. I motiveringen framhålles, att denna hemställan hade avseende

på sådana fall, då för viss kassa säsongmässigheten i det yrke, som

kassans medlemmar tillhörde, föranlett vissa därav betingade begränsningar

i understödsrätten. Antalet medlemmar i de kassor, som berördes av dessa

säsonginskränkningsbestämmelser, hade den 31 december 1943 utgjort omkring

95 600, fördelade på sex erkända kassor. Erfarenheten hade visat, att

en stor del av dessa kassamedlemmar, speciellt i de större städerna, blivit

nödsakade att vända sig till arbetslöshetskommittéerna med begäran örn understöd

under den tid, då sådant icke kunnat erhållas från kassorna. Gällande

bestämmelser tolkades så, att kassamedlem för erhållande av hyresbidrag

måste kunna förete intyg från kassan, utvisande att han under de senast

förflutna dagarna uppburit daghjälp från kassan under sammanlagt

minst 40 dagar. Detta medförde, att kassamedlemmar, som på grund av sin

anställning inom ett starkt säsongbetonat yrke under viss längre tid vöre underkastade

begränsning i understödsrätten, icke kunde fylla angivna villkor,

oavsett örn de varit helt arbetslösa under avsevärd lid. Denna tillämpning

syntes icke stå i god överensstämmelse med avsikten med dessa bestämmelser.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 301.

Socialstyrelsen och arbetsmarknadskommissionen lia i yttranden över

framställningen tillstyrkt de ändringar i gällande bestämmelser örn hyreshjälp

till kassamedlemmar, som åsyftades i framställningen.

Socialstyrelsen har vidare i framställningen den 30 september 1944 upptagit

nu omnämnda frågor och föreslagit sådan ändring i direktiven för utgivande

av hyreshjälp till kassamedlem, att sådan finge utgå under förutsättning

att sökanden genom intyg från kassan eller arbetslöshetsnämnd kunde

styrka, att han vid den tid, då hyreshjälp skulle börja utgå, under de närmast

dessförinnan förflutna 30 dagarna uppburit daghjälp eller dagunderstöd

för sammanlagt minst 18 dagar.

Socialvårdskommittén har i sitt yttrande ställt sig tveksam röi-ande ifrågavarande

förslag, då kommittén funne det principiellt oriktigt, att de arbetslöshetsförsäkrade

i vissa fall skulle hänvisas till en kompletterande

hjälpform, som utginge först efter behovsprövning. Kommitténs majoritet

har dock, med hänsyn till att hyreshjälpen vore avsedd att utgå till försäkrade

allenast i ömmande fall, icke velat motsätta sig den föreslagna uppmjukningen.

Två av ledamöterna i kommittén (herrar Hagård och Wallén)

ställa sig dock bestämt avvisande. De anföra härom:

De förbättringar av den frivilliga arbetslöshetsförsäkringen, som genomfördes

år 1941, uppbyggdes under försök att undvika en då föreslagen anordning

med förmåner från såväl försäkringen som den allmänna arbetslöshetshjälpen,

vilken senare utgår efter behovsprövning. Denna ledande

princip blev dock icke fullt upprätthållen. Hustru- och barntillägg infördes

för att öka stödet åt de försäkrade, men en möjlighet lämnades

öppen för de försäkrade »att i ömmande fall och under vissa restriktiva

villkor erhålla ett speciellt slag av kompletterande hjälp från arbetslöshetskommitté,

nämligen hyreshjälp». Statsmakterna förutsatte sålunda, att det

endast undantagsvis —- då fråga vore om ett särskilt omfattande hjälpbehov

— skulle förekomma, att medlem av erkänd arbetslöshetskassa skulle

uppbära hyreshjälp. Allenast ett helt litet antal försäkrade har även enligt

föreliggande uppgifter uppburit hyreshjälp från arbetslöshetsnämnder.

Denna sammanblandning mellan de båda hjälpformema har alltså blott i

undantagsfall förekommit. Det har nämligen visat sig — och detta förutsågs

även -— att kassamedlemmama hysa en bestämd motvilja att underkasta

sig den behovsprövning, som är förenad med den allmänna arbetslöshetshjälpen.

Denna motvilja förstärkes genom den ojämnhet, som enligt

sakens natur vidlåder utdelningen av hyreshjälp. Möjligheten att erhålla

dylik hjälp är nämligen knuten till den förutsättningen, att arbetslöshetsorgan

finnes inrättat i kommunen, och att detta dessutom innehar vederbörligt

medgivande att utbetala hyreshjälp med statsbidrag.

Den uppmjukning, som i föreliggande förslag framföres i fråga om hyreshjälpen,

står icke i samklang med den inställning, som statsmakterna intagit

så sent som år 1941. Ur kassamedlemmarnas synpunkt innebär den

icke någon eftersträvansvärd anordning. Det är i stället angeläget, att de

försäkrades förmåner inom försäkringens ram bliva av sådan storlek, att

man ej behöver giva ytterligare bidrag i annan form efter behovsprövning.

Varje sammanblandning av hjälpformer strider dessutom helt naturligt mot

försöken att förenkla organisationen för hjälpverksamheten i allmänhet.

Den föreslagna uppmjukningen av nu gällande regler i fråga örn hyreshjälp

till kassamedlemmar från arbetslöshetsnämnd måste därför bestämt avstyrkas.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 301.

27

Föreliggande förslag beträffande hyreshjälp till kassamedlemmar innebär

modifikationer i två särskilda hänseenden av nu gällande principer för

denna hjälp, nämligen dels minskning av den tid, under vilken arbetslös

skall ha åtnjutit understöd för att komma i fråga till erhållande av hyreshjälp,

dels ock införande av möjlighet att i samma tid inräkna jämväl tid,

under vilken dagunderstöd åtnjutits från arbetslöshetsnämnd. Då de föreslagna

modifikationerna måste anses skäliga och dessutom i sin mån bidraga

till en lämpligare relation mellan de till arbetslösa kassamedlemmar

och de till andra arbetslösa utgående understödsbeloppen, har jag för avsikt

att föreslå Kungl. Maj:t, att arbetsmarknadskommissionen erhåller bemyndigande

att vidtaga berörda ändringar i föreskrifterna om grunderna

för kommunernas ifrågavarande hjälpverksamhet.

6) Författningsförslag. Ikraftträdande.

I socialstyrelsens skrivelse den 30 september 1944 äro intagna dels förslag

till ändring av förordningarna om erkända arbetslöshetskassor och om beloppet

av barntillägg och hustrutillägg enligt arbetslöshetskasseförordningen,

dels förslag till förordning om kristillägg å daghjälp från erkända arbetslöshetskassor,

dels ock förslag till ändrade föreskrifter rörande hyreshjälp till

kassamedlem. De ifrågasatta ändringarna och nya föreskrifterna föreslås

skola träda i kraft den 1 januari 1945. Förslaget till förordning om kristilllägg

torde få såsom bilaga (Bilaga C) fogas till detta protokoll.

Vid konferensen med representanter för de erkända arbetslöshetskassorna

den 19 oktober 1944 hemställdes, att tidpunkten för de föreslagna ändringarnas

ikraftträdande skulle skjutas något framåt i tiden, förslagsvis till

det månadsskifte, som infölle närmast efter tre månader från den tidpunkt,

då riksdagen fattat beslut beträffande ändringarna, detta med hänsyn särskilt

till behovet av tid för stadgeändringar och registrering av dem.

Med ledning av de av socialstyrelsen framlagda författningsförslagen ha

inom departementet utarbetats förslag till dels förordning angående ändring

av 20 § 1—3 mom. förordningen den 15 juni 1934 (nr 264) om erkända arbetslöshetskassor,

dels förslag till förordning angående beloppet av barntilllägg

och hustrutillägg enligt förordningen om erkända arbetslöshetskassor,

dels ock förordning om kristillägg å daghjälp från erkända arbetslöshetskassor.

Bestämmelserna i dessa författningsförslag torde icke erfordra särskild

motivering utöver vad förut anförts. Framhållas må dock, att på grund

av vad som påpekats vid konferensen den 19 oktober 1944 tidpunkten för

förordningarnas ikraftträdande ansetts böra uppskjutas till den 1 mars 1945.

Kostnadsberäkningar:

Socialstyrelsen bär i sin skrivelse den 30 september 1944 framlagt vissa

beräkningar angående de kostnader, som de av socialstyrelsen förordade

ändringarna skulle betinga, dels under budgetåret 1945/46, dels under ett

s. k. genomsnittsår.

Före
draganden.

Före
draganden.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 301.

Före
draganden.

Vad angår budgetåret 1945/46 utgår socialstyrelsen från ett antal av

770 000 försäkrade samt ett antal av 5 understödda dagar per medlem och

år. Följande beräkning göres:

Beräknad ökning av statsbidrag

Barntillägg (0: 60 1:00).............................. 0.68 milj. kr.

Hustrutillägg (1:00 1,25) ............................ 0.33 > »

Kristillägg (i genomsnitt 0:55)........................ 2.12 > >

Summa 3.13 milj. kr.

För ett »genomsnittsår» utgår socialstyrelsen från ett antal av 850 000

försäkrade. För antalet understödda dagar per medlem och år (u) ha upptagits

tre olika fall: u == 7, u = 10, u = 13.

Beräknad ökning av statsbidrag

u = 7 u = 10 u = 13

Barntillägg (0: 60 1: 00)...................... 1.05 milj. kr. 1.49 milj. kr. 1.94 milj. kr.

Hustrutillägg (1:00 1: 25).................... 0.51 , > 0.72 > > 0.94 > >

Kristillägg (i genomsnitt 0:55) .............. 3.28 » > 4.68 > » 6.08 > >

Summa 4.84 milj. kr. 6.89 milj. kr. 8.96 milj. kr.

Slutligen tillägger socialstyrelsen, att även förslaget om ändrade villkor

för utgivande av hyreshjälp till kassamedlem skulle medföra vissa utgiftsstegringar,

vilka väsentligen komme att belasta statsverket. Styrelsen hade

emellertid icke kunnat bedöma därmed sammanhängande kostnadsfrågor.

Arbetsmarknadskommissionen har i sitt yttrande framhållit, att hyreshjälpsverksamheten

för kassamedlemmar hittills varit av mycket ringa omfattning

och att i samtliga fall statsbidraget varit begränsat till 20 procent.

Merkostnaderna för denna period skulle alltså väsentligen kommit att belasta

kommunerna. Med avseende på kostnadernas storlek eller fördelning

under en arbetslöshetskris rådde givetvis stor svårighet att göra förhandsberäkningar.

Sannolikt vore dock att större delen av kostnaden även i ett

sådant fall skulle komma att åvila kommunerna.

Därest vad här föreslagits om införande av ett ograderat kristillägg om

75 öre för dag vinner bifall, måste motsvarande ändringar göras i de av

socialstyrelsen verkställda kostnadsberäkningarna. Under de i övrigt av socialstyrelsen

angivna förutsättningarna kunna kostnaderna för kristillägget

under budgetåret 1945/46 beräknas till 2,89 miljoner kronor och alltså den

sammanlagda ökningen av statsbidragen till arbetslöshetskassorna till 3,9

miljoner kronor. För det av socialstyrelsen angivna genomsnittsåret skulle

motsvarande belopp bliva, om antalet understödda dagar per medlem och år

antages vara 7 dagar, 4,47 och 6,03 miljoner kronor, om samma antal antages

vara 10 dagar, 6,38 och 8,59 miljoner kronor, samt om samma antal antages

vara 13 dagar, 8,29 och 11,17 miljoner kronor. Emellertid bör här anmärkas,

att jag anser mig icke i detta sammanhang böra taga ställning till frågan,

i vad mån de angivna förutsättningarna för beräkningarna, särskilt det angivna

antalet understödda dagar per medlem och år, skola läggas till grund

för anslagsberäkningen för budgetåret 1945/46.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 301.

29

Vad innevarande budgetår angår är att märka, att enligt gällande föreskrifter

statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor utgå årsvis i efterskott,

dock att vederbörande kassa efter varje kvartals slut må kunna erhålla utbetalning

intill i regel tre fjärdedelar av det bidrag, som skäligen kan antagas

belöpa å kvartalet. Örn, såsom här föreslagits, de nya bestämmelserna skola

träda i kraft den 1 mars 1945, skulle alltså kassorna äga att under innevarande

budgetår utfå statsbidrag med tre fjärdedelar av det belopp, som belöper

på mars 1945. Härför erforderliga medel torde kunna bestridas ur det å riksstaten

för budgetåret 1944/45 under femte huvudtiteln uppförda förslagsanslaget

B. 13. Bidrag till erkända arbetslöshetskassor å 10 000 000 kronor.

Att nu vidtaga någon höjning av detta anslag torde icke vara erforderligt.

Den föreslagna uppmjukningen av villkoren för kassamedlemmar att erhålla

hyreshjälp från arbetslöshetsnämnd torde även komma att medföra

någon kostnadsökning. Densamma torde böra bestridas ur det å riksstaten

för budgetåret 1944/45 under femte huvudtiteln uppförda reservationsanslaget

B. 16. Åtgärder för arbetsmarknadens reglering å 68 000 000 kronor.

Föredraganden hemställer härefter, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att

antaga förut omnämnda inom socialdepartementet upprättade

förslag till

1) förordning angående ändrad lydelse av 20 § 1—3 mom.

förordningen den 15 juni 1934 (nr 264) örn erkända arbetslöshetskassor,

2) förordning angående beloppet av barntillägg och hustrutillägg

enligt förordningen örn erkända arbetslöshetskassor,

samt

3) förordning örn kristillägg å daghjålp från erkända arbetslöshetskassor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt

förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Anders Lundstedt.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 301.

Bilaga A.

Tabell

över understödsbelopp per dag till hjälpsökande hos arbetslöshetsnämnd samt försäkrad

hos Grov- och fabriksarbetarnas eller Sågverksindustriarbel arnäs erkända arbetslöshetskassor

eller mot den genomsnittliga daghjälpen 4 kronor och 20 öre. Hyreshjälp

har icke medtagits i tabellen. Yid beräknandet av understödsbelopp enligt föreslagna

normer har kristidstillägg satts till 0,;ö kr., hustrutillägg 1,25 kr. och barntillägg l,oo kr

Familj bestående

av man och

över

hustru jämte

Anm.

18 år

0 barr

1 barl

1

2 banv 3 barn

4 barn

j Ortsgr. 1

2:50

4: —

4:85

5: 70

6: 55

7: 35

Arbetslöshets-

< T>

2

2:75

4: 25

5:30

6: 35

7:40

8:20

nämnd.........

4: 50

5: 75

( >

3

3: —

7:-

8: 25

9:05

Grov- och fabriks-

|

f

2: —

3: —

3: 60

4:20

4:80

5:40

arbetarnas enligt

1

4: 60

5:20

5: 80

nuvarande nor-

2

3: —

4: —

6: 40

mer............

(

3

4: —

5;

5: 60

6:20

6:80

7:40

Grov- och fabriks-

( *

1

2:75

4: —

5:-

6:-

7:-

8: —

arbetarnas enligt

< >

2

3: 75

5: —

föreslagna normer

( T>

3

4:75

6: —

7: —

8: —

9: —

10: —

»

1

2: — el.

3: —

3: 60

4: 20

4: 80

5: 40

Sågverksindustriar- betarnas enligt

nuvarande nor-

»

2

3:50

2: — el.

4:50

3: —

5: 10

3: 60

5:70

4:20

6: 30

4:80

6:90

5: 40

Understödsbelop- pen kunna ut- gå i såväl orts-

mer............

3:50

4: 50

5: 10

5:70

6:30

6: 90

grupp 1 som 2.

>

3 1

5: —

6: —

6:60

7:20

7:80

8:40

f >

1

2: 75 el.

4: —

5: —

6: —

7:-

8:-

Sågverksindustriar-

4:25

5: 50

6:50

7:50

8:50

9:50

D:o d:o

betarnas enligt

>

2

2: 75 el.

4: —

5: —

6: —

7: —

8: —

föreslagna normer

4: 25

5: 50

6:50

7:50

8: 50

9:50

3 1

5:75

7:-

8: —

9: —

10: —

11: —

Genomsnittsdag-

hjälp 4 kronor 20

öre enligt nuva- rande normer ..

4:20

5: 20

5:80

6:40

7: —

7: 60

Genomsnittsdag-

hjälp 4 kronor 20

öre enligt före- slagna normer ..

_

4:95

6: 20

7: 20

8:20

9: 20

10:20

1 Avser medlemmar i Stockholms stad eller ort inom Stockholms län tillhörande ortsgrupp 3.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 301.

31

Bilaga B.

Tabell

över de understödsbelopp i kronor räknat, sonj enligt socialstyrelsens beräkningar i

olika fall skola utgå till en arbetslös nied hustru och två barn i genomsnitt för månad

dels under en två-månadersperiod, dels under en fyra-månadersperiod. Hyreshjälp har

härvid medräknats.

Två-månadersperiod

Fyra-månadersperiod

Orts-

Orts-

Orts-

Orts-

Orts-

Orts-

grupp

grupp

grupp

grupp

grupp

grupp

1

2

3

1

2

3

Understöd från arbetslöshetsnämnd . .

151

186

221

160

196

232

Understöd från Grov- och fabriksar- betarnas erkända arbetslöshetskassa

enligt nuvarande regler............

100

126

153

115

151

187

enligt föreslagna regler med 50 öres

kristillägg ......................

146

182

219

158

199

240

enligt föreslagna regler med 75 Öres

kristillägg ......................

152

188

224

164

205

246

Understöd från den beslutade erkända

arbetslöshetskassan för sågverksindu- striarbetare.

enligt gällande principer ..........

135

138

176

152

163

212

enligt föreslagna regler med 50 öres

kristillägg ......................

181

194

242

195

211

265

enligt föreslagna regler med 75 öres

kristillägg ......................

186

199

247

201

217

271

Understöd vid genomsnittsdaghjälpen

4: SJÖ kr.

enligt gällande regler..............

151

154

157

169

180

192

enligt föreslagna regler med 50 öres

kristillägg ......................

197

210

223

212

228

245

enligt föreslagna regler med 75 öres

kristillägg ......................

203

216

229

218

236

251

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 301.

Bilaga C.

Socialstyrelsens förslag

till

förordning oin kristillägg å daghjälp från erkända arbetslöshetskassor.

1 §•

Å daghjälp, som för dag under tiden 1 januari 1945—30 juni 1946 utgives

från erkänd arbetslöshetskassa, skall utgå kristillägg under de förutsättningar

och till de belopp, som i denna förordning stadgas.

2 §.

Kristillägg skall utgivas av kassa, i vilken medelavgiften för daghjälpskrona

och vecka den 1 november 1944 uppgår till lägst 6 öre, och utgår med

25 öre för dag om medelavgiften understiger 12 öre, 50 öre för dag örn medelavgiften

uppgår till 12 öre men understiger 18 öre samt 75 öre för dag om

medelavgiften uppgår till lägst 18 öre.

3 §‘

Medelavgiften framräknas för varje särskild kassa under hänsynstagande

till avgiftens storlek för daghjälpskrona och antalet medlemmar i de olika

daghjälpsklassema inom kassan.

Där kassa upptager månadsavgift, skall en sådan avgift anses motsvara

4^3 veckoavgifter.

4 §.

För kassa, som efter den 1 november 1944 antages till erkänd arbetslöshetskassa,

fastställer tillsynsmyndigheten kristillägget med ledning av den

medelavgift, som framräknats med hänsyn till de för kassan fastställda avgifterna

och det antal medlemmar, vilka kunna antagas komma att tillhöra

de olika avgiftsklasserna inom kassan.

5 §•

Beträffande kristillägg skall tillämpas vad i 20 § förordningen om erkända

arbetslöshetskassor stadgas om att daghjälp jämte därå utgående tillägg ej

må utgivas till högre belopp än som angives i 1 och 2 mom. samt 3 mom.

första stycket av nämnda paragraf, och skall, då understödet på grund av

dessa stadganden måste minskas, kristillägget nedsättas eller innehållas före

annat tillägg.

6 §•

Kristillägg utbetalas i förekommande fall i samband med övriga från kassan

utgivna förmåner.

7 §.

Statsbidrag till kristillägget utgår med tilläggets hela belopp. Sådant bidrag

skall sökas och utbetalas i den ordning, som föreskrives i förordningen

om statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor.

Stockholm 1944. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

444484

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1944:489 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 20 § 1—3 mom. förordningen den 15 juni 1 a1 i texten
  2. 2LU 1944:71 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 20 § 1—3 mom. förordningen den 15 juni 1934 s. 1 i texten