Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om aktiebolag, m. m

412 sidor, varav 378 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 378 av 412 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1944:5, Med förslag till lag om aktiebolag, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 5.

1

Nr 5.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

aktiebolag, m. m.; given Stockholms slott den 22 december

1943.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Maj:t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till

1) lag örn aktiebolag;

2) lag angående införande av nya lagen örn aktiebolag;

3) lag örn ändring i konkurslagen den 13 maj 1921 (nr 225);

4) lag angående ändrad lydelse av 54 § lagen den 13 maj 1921 (nr 227)

om ackordsförhandling utan konkurs;

5) lag angående ändrad lydelse av 18 och 19 §§ lagen den 18 juni 1937

(nr 521) om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser; och

6) lag angående ändrad lydelse av 3 § lagen den 30 maj 1916 (nr 156)

om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller

aktier i vissa bolag.

GUSTAF.

Thorwald Bergquist.

I}ihaii(j till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 5.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

Förslag

till

Lag

om aktiebolag.

Härigenom förordnas som följer.

Inledande bestämmelser.

1 §•

De, som vilja med ett av dem tillskjutet, i visst antal lotter (aktier) fördelat

kapital idka verksamhet i bolag utan att personligen ansvara för därav

uppkommande förbindelser, äga, på sätt i denna lag sägs, bilda aktiebolag.

2 §•

Aktiekapitalet skall bestämmas i svenskt mynt och må ej sättas lägre än

tiotusen kronor.

Där aktiekapitalet skall, utan ändring av bolagsordningen, kunna bestämmas

till lägre eller högre belopp, må lägsta beloppet (minimikapitalet) ej

utgöra mindre än tredjedelen av högsta beloppet (maximikapitalet).

3 §•

Aktierna skola lyda å lika belopp, ej understigande femtio kronor; dock

må aktie kunna lyda å mindre belopp, lägst tio kronor, örn det i bolagsordningen

bestämda aktiekapitalet eller maximikapitalet icke överstiger femtiotusen

kronor eller ock Konungen för särskilt fall giver tillstånd därtill.

Vad för aktie skall inbetalas må ej bestämmas till lägre belopp än det,

varå aktien skall lyda (nominella beloppet). Betalningen skall erläggas i

penningar, där den ej må annorledes fullgöras efter vad i denna lag sägs.

Sedan för aktie full betalning blivit erlagd, vare aktieägaren icke pliktig att

ytterligare tillskjuta något.

Aktie vare mot bolaget odelbar.

Å aktierna skola utfärdas brev, vilka ställas till viss man, där ej Konungen

för särskilt fall medgiver att breven må ställas till innehavaren.

Om aktiebolags bildande.

4 §•

Stiftare av aktiebolag skall vara myndig här i riket bosatt svensk medborgare,

svenskt aktiebolag eller ömsesidigt försäkringsbolag eller svenskt han
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

3

delsbolag, däri varje obegränsat ansvarig bolagsman är myndig här i riket

bosatt svensk medborgare, eller svensk ekonomisk förening. Svenska staten

samt svensk kommun må ock vara stiftare.

Den som är i konkurstillstånd kan ej vara stiftare.

Stiftarna skola vara till antalet minst tre.

5 §•

Stiftarna skola upprätta stiftelseurkund, förslag till bolagsordning, teckningslista,

kungörelse angående grunderna för bolagets bildande (stiftelsekungörelse)

samt berättelse angående bestämmelse som jämlikt 7 § intagits

i stiftelseurkunden (stiftarberättelse). Dessa handlingar skola upprättas i två

exemplar och undertecknas av stiftarna. Å stiftelseurkunden skall anteckning

göras örn stiftarnas hemvist. Namnunderskrifterna skola vara styrkta av vittnen.

6 §■

Stiftelseurkunden skall innehålla överenskommelse örn bildande av aktiebolag

för idkande av verksamhet under viss angiven firma enligt de bestämmelser

som upptagas i förslaget till bolagsordning. Föremålet för bolagets

verksamhet skall angivas till sin art.

Aktiebolags firma skall innehålla ordet aktiebolag. Firman skall tydligt

skilja sig från andra förut i aktiebolagsregistret införda, ännu bestående firmor,

så ock från oregistrerad firma, vilken upptagits i stiftelseurkund som

blivit av registreringsmyndigheten godkänd efter vad i 190 § 1 mom. sägs, där

ej godkännandet förfallit enligt 191 § eller bolaget registrerats under annan

firma än den i stiftelseurkunden upptagna.

7 §•

I stiftelseurkunden skall angivas varje bestämmelse, som må hava träffats

därom,

att stiftare eller annan skall äga teckna aktie med rätt eller plikt att mot

aktien tillskjuta annan egendom än penningar eller eljest med villkor,

att sådan egendom annorledes än mot aktier skall av bolaget övertagas

från stiftare eller annan,

att bolaget skall gälda ersättning för de med bolagets bildande förenade

kostnaderna, eller

att stiftare eller annan eljest skall av bolaget erhålla särskild förmån eller

rättighet.

Där viss person avses med bestämmelse varom i denna paragraf förmäles,

skall han till namn och hemvist angivas i stiftelseurkunden. Däri skall ock

angivas den egendom som skall tillskjutas eller övertagas, antalet aktier eller

annat vederlag som skall lämnas och de huvudsakliga villkor i övrigt som

skola gälla belräffande tillskottet eller övertagandet. I fråga om ersättning

för de med bolagets bildande förenade kostnaderna skall särskilt an
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. May.ts proposition nr 5.

givas dels högsta beräknade kostnaden för själva bolagsbildningen, dels

kostnad för tekniskt, kommersiellt eller annat arbete av värde för organisationen

av bolagets rörelse och dels annan gottgörelse, som till stiftare

eller annan skall utgå för bolagets bildande, med uppgift örn grunden till

gottgörelsen. Beträffande särskild förmån eller rättighet, som skall tillkomma

stiftare eller annan, skall grunden till förmånen eller rättigheten angivas.

I stiftelseurkunden skall hänvisas till de handlingar som kunna vara upprättade

rörande bestämmelsen. Där bestämmelsen grundar sig på avtal,

som ej träffats skriftligen, skall avtalet fullständigt upptagas i stiftelseurkunden.

Har bestämmelse ej angivits i stiftelseurkunden efter vad nu är sagt, vare

den utan verkan mot bolaget.

8 §•

Bolagsordningen skall angiva:

1. bolagets firma;

2. föremålet för bolagets verksamhet;

3. aktiekapitalet eller, där detta skall kunna utan ändring av bolagsordningen

bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet och maximikapitalet;
4.

akties nominella belopp;

5. den ort inom riket, där bolagets styrelse skall hava sitt säte;

6. antalet styrelseledamöter och, där suppleanter för dem skola finnas,

antalet styrelsesuppleanter, antalet revisorer, tiden för styrelseledamots och

revisors uppdrag, så ock, där styrelseledamot och styrelsesuppleant eller revisor

och revisorssuppleant ej skola väljas å bolagsstämma, huru de skola

tillsättas;

7. huruvida mer än en ordinarie bolagsstämma skall årligen hållas, samt

vilka ärenden som skola förekomma å ordinarie stämma, utöver dem vilka

enligt 126 § skola förekomma å stämma som i 121 § sägs, eller, där flera

ordinarie stämmor skola hållas, å envar av dem;

8. tiden för ordinarie bolagsstämmas hållande, vilken tid, i fråga om stämma

som i 121 § sägs, skall bestämmas till viss månad eller två på varandra

följande månader inom sex månader från nästföregående räkenskapsårs utgång;

samt

9. det sätt, varpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra meddelanden

bringas till aktieägarnas kännedom, ävensom den tid före stämma, då

föreskrivna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna.

Antalet styrelseledamöter, styrelsesuppleanter och revisorer kan sålunda bestämmas,

att lägsta och högsta antalet angives.

9 §•

1 mom. Skola aktiebreven ställas till innehavaren,

eller skall för bolag, vars aktiekapital skall kunna utan ändring av bolagsordningen

bestämmas till lägre eller högre belopp, förbehåll träffas om

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

5

aktiekapitalets nedsättning genom inlösen av aktier enligt bestämda grunder

efter vad i 65 § sägs,

eller skall förbehåll träffas enligt 70 § örn rätt för aktieägare att vid akties

övergång lösa aktien eller enligt 227 § örn tvisters avgörande av skiljemän,

eller skola, i den mån sådant må ske, grunderna för utövande av rösträtt

och fattande av beslut å bolagsstämma avvika från vad därom finnes föreskrivet

i 119, 133, 135 och 140 §§,

eller skall bolagets verksamhet upphöra efter viss tid eller under visst villkor,

varde bestämmelse härom intagen i bolagsordningen.

Skall kalenderåret ej utgöra bolagets räkenskapsår, varde räkenskapsåret

angivet i bolagsordningen.

Där ej alla aktier skola medföra samma rätt, skall bolagsordningen angiva

det belopp, vartill aktier av olika slag må kunna utgivas, och den rätt

de skola medföra. Skola aktierna icke medföra lika rätt till andel i bolagets

tillgångar och vinst, skall, såframt aktiekapitalet skall kunna utan ändring

av bolagsordningen bestämmas till lägre eller högre belopp, i bolagsordningen

särskilt angivas den rätt till teckning av nya aktier och till erhållande av

gratisaktier, som vid aktiekapitalets ökning må tillkomma varje slag av

aktier.

1 den mån med bolagets verksamhet ej åsyftas beredande av vinst åt aktieägarna,

skall i bolagsordningen angivas verksamhetens syfte, och skall tilllika

bestämmelse upptagas örn användandet av den vinst som må uppkomma

å verksamheten och av bolagets behållna tillgångar vid dess upplösning.

Skall eljest om användande av bolagets vinst eller av bolagets behållna

tillgångar vid dess upplösning gälla annat än i denna lag stadgas, varde ock

bestämmelse därom intagen i bolagsordningen.

2 mom. Ej må i bolagsordningen bestämmas annan inskränkning i rätten

att förfoga över aktie än i 70 och 177 §§ sägs.

Ej heller må i bolagsordningen inlagas bestämmelse, som inskränker bolagsstämmas

rätt att besluta om bildande av stiftelse enligt lagen om aktiebolags

pensions- och andra personalstiftelser eller örn överföring av vinstmedel till

sådan stiftelse.

10 §.

Teckningslistan, som skall upptaga bolagets firma, skall angiva:

1. det belopp som skall inbetalas för aktie;

2. den tid, ej överstigande två år från bolagets bildande, inom vilken

inbetalning av aktie skall ske, samt, där inbetalningen må äga rum i poster,

tiden för varje inbetalning;

3. där i bolagsordningen minimi- och maximikapital angivits men allenast

visst belopp understigande maximikapitalet skall få tecknas, storleken

av detta belopp; samt

4. den tid, inom vilken konstituerande stämma skall hållas; tiden må ej

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

överstiga sex månader från det godkännande enligt 190 § 1 mom. meddelats

av registreringsmyndigheten.

Har i förslaget till bolagsordning upptagits förbehåll, som i 65 eller 70 §

sägs, skall i teckningslistan intagas erinran därom.

Äga andra än stiftare teckna aktier, må i teckningslistan föreskrivas, att

tilldelning av aktier, som ej tillkomma stiftarna på grund av teckning före

listans framläggande, skall ske efter stiftarnas bestämmande. Meddelas ej

sådan föreskrift, skall i teckningslistan angivas den beräkningsgrund, efter

vilken de aktier, som tecknas efter listans framläggande, i händelse av överteckning

skola å konstituerande stämman fördelas mellan tecknarna.

I teckningslistan skall upptagas förteckning över de handlingar, som enligt

16 § skola fogas vid densamma. Angående påskrift å listan, där inbetalning

å tecknad aktie må för bolaget insättas på bankräkning, stadgas i

219 §.

11 §•

Stiftelsekungörelsen skall innehålla de bestämmelser, som äro intagna i

stiftelseurkunden enligt 6 och 7 §§, i förslaget till bolagsordning enligt 8 §

första stycket 3 och 4 samt 9 § 1 mom. och i teckningslistan enligt 10 § första

stycket 1—4. Ur kungörelsen må dock uteslutas vad stiftelseurkunden innehåller

om andra villkor beträffande tillskott eller övertagande än antalet aktier

eller annat vederlag, som skall lämnas, och om grunden till gottgörelse

eller till särskild förmån eller rättighet.

Stiftelsekungörelsen skall, där granskning skett enligt 13 §, angiva detta,

så ock, där avskrift av de rörande bestämmelse som avses i 7 § upprättade

handlingarna insänts till registreringsmyndigheten enligt 13 §, innehålla uppgift

därom.

12 §.

Stiftarberättelsen skall angiva de omständigheter, som kunna vara av vikt

vid bedömandet av grunden till den bestämmelse berättelsen avser och av

bestämmelsens skälighet.

I fråga om egendom, som skall tillskjutas eller övertagas, skall i stiftarberättelsen

angivas det värde, som beräknats å egendomen, och de omständigheter,

på vilka denna beräkning grundats. Beträffande rörelse skall resultatet

av densamma under de sista två åren eller den kortare tid rörelsen

drivits uppgivas ävensom, där bokföringsplikt för rörelsen föreligger, balansräkningar

och, såvitt angår aktiebolag, vinst- och förlusträkningar för

samma tid i avskrift bifogas stiftarberättelsen.

13 §.

Har i stiftelseurkunden intagits bestämmelse, som avses i 7 §, äga stiftarna

hos handelskammaren för det distrikt, inom vilket bolagets styrelse

skall hava sitt säte, söka förordnande av minst två granskare. Till dem skola

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

7

stiftarna för granskning överlämna båda exemplaren av stiftelseurkunden

och stiftarberältelsen, så ock i huvudskrift och avskrift de handlingar som

må vara upprättade angående bestämmelsen.

Granskarna skola rörande verkställd granskning avgiva skriftlig berättelse

i två exemplar (granskningsberättelse). De skola i berättelsen särskilt yttra

sig om riktigheten och fullständigheten såväl av den i stiftelseurkunden intagna

bestämmelsen som av stiftarberättelsen samt angående skäligheten

av det värde som beräknats å tillskjuten eller övertagen egendom och av

vederlaget därför, så ock om skäligheten av utfäst gottgörelse för bolagets

bildande eller av särskild förmån eller rättighet. Granskarna skola förse de till

dem överlämnade handlingarna med bevis örn granskningen.

Granskningsberättelsen skall jämte övriga handlingar tillställas stiftarna,

önska stiftarna att de handlingar, som innefatta den i stiftelseurkunden intagna

bestämmelsen, ej skola fogas vid ansökan som i 14 § sägs, skall

dock avskriften av dessa handlingar i förseglat konvolut insändas till registreringsmyndigheten

att förvaras av denna. Anteckning om insändandet skall

göras i granskningsberättelsen.

Avskriften må hos registreringsmyndigheten icke hållas för någon tillgänglig,

med mindre stiftarna eller, där konstituerande stämma hållits och styrelse

valts, styrelsen skriftligen medgiver det eller ock domstol förordnat

därom.

Granskare vare berättigad att bekomma skäligt arvode av bolaget, örn det

kommer till stånd, och eljest av stiftarna.

14 §.

Sedan de i 5 § omförmälda handlingarna samt i förekommande fall granskningsberättelse

upprättats, skola stiftarna hos registreringsmyndigheten göra

ansökan om dessa stiftelsehandlingars godkännande för registrering av

bolaget. I ansökningen skall intagas uppgift om stiftarnas fullständiga namn,

medborgarskap och hemvist ävensom förklaring av stiftarna att de ej äro

omyndiga eller i konkurstillstånd. Är handelsbolag stiftare, skola beträffande

varje obegränsat ansvarig bolagsman lämnas enahanda uppgifter, så ock förklaring

att han ej är omyndig. Stiftarna skola i ansökningen uppgiva namn

och postadress för ombud, som äger å deras vägnar mottaga handlingar och

meddelanden från registreringsmyndigheten (stiftarombud).

Där i förslaget till bolagsordning intagits bestämmelse, till vilken Konungens

tillstånd erfordras jämlikt 3, 77 eller 147 §, skall vid ansökningen fogas

bevis om sådant tillstånd.

Ansökningen skall inlämnas i två exemplar. Till registreringsmyndigheten

skola ock inlämnas båda exemplaren av stiftelsehandlingarna ävensom de angående

bestämmelse som avses i 7 § upprättade handlingarna i huvudskrift

och avskrift, där ej avskrift av dem enligt 13 § insänts till myndigheten.

Ilar granskning skett, skall avskrift av handelskammarens förordnande för

granskarna inlämnas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

° Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

15 §.

Sedan godkännande meddelats enligt 190 § 1 morn., läte stiftarna införa

stiftelsekungörelsen med därå tecknat godkännande i allmänna tidningarna

och tidning inom den ort, där bolagets styrelse skall hava sitt säte.

16 §.

Teckning av aktier skall ske å den godkända teckningslistan i huvudskrift

eller i avskrift, som bestyrkts av notarius publicus eller landsfiskal eller av

stiftarna.

Vid teckningslistan skola övriga stiftelsehandlingar vara fogade i avskrift,

upptagande jämväl registreringsmyndighetens påteckning om godkännande.

Stiftelsekungörelsen skall åtföljas av en av stiftarna undertecknad uppgift

örn de tidningar, i vilka kungörelsen varit införd, och om dagen därför, eller

ock av ett exemplar av dessa tidningar.

Varje stiftare skall teckna minst en aktie. Av annan än stiftare må tecknas

allenast det antal aktier, vilket återstår efter den teckning, som gjorts

av stiftarna innan teckningslistan framlagts.

När aktieteckning sker, böra tecknarna vid sina namn angiva yrke och

postadress.

17 §.

Innan teckningslistan framlägges i huvudskrift eller avskrift, skall teckning

av stiftarna hava ägt rum med angivande av dagen därför. Å varje lista skall

finnas uppgift om det antal aktier, som envar av stiftarna sålunda tecknat,

så ock om dagen för listans framläggande.

Innehåller sliftelseurkunden bestämmelse som avses i 7 §, må teckningslista

ej framläggas förrän minst två veckor förflutit från det stiftelsekungörelsen

varit införd i tidningarna efter vad i 15 § är stadgat. Har aktieteckning

gjorts å lista, som framlagts tidigare än nu är sagt, vare den ej gällande

mot aktietecknaren, örn han gör anmälan hos registreringsmyndigheten

inom tre veckor från det kungörelsen blivit införd i tidningarna. Inkommer

sådan anmälan, åligger det registreringsmyndigheten att ofördröjligen

underrätta stiftarombudet.

18 §.

Aktieteckning vare ogiltig, där den göres annorledes än å godkänd teckningslista

i huvudskrift eller sådan avskrift som i 16 § sägs, eller där listan

saknar uppgift örn aktieteckning av stiftarna efter vad i 17 § stadgas.

Har aktie tecknats med villkor, vare aktieteckningen ogiltig, såframt ej, efter

vad i 7 § sägs, bestämmelse om sådan teckning intagits i stiftelseurkunden.

Ändå att tilldelning av aktier ej skall ske efter stiftarnas bestämmande,

åligger det dem att ofördröjligen sedan aktieteckning ägt rum granska teckningslistorna

samt å lista, där aktieteckning skett med villkor och grund till

teckningens ogiltighet efter vad i andra stycket sägs föreligger, göra påskrift

örn teckningens ogiltighet, så ock därom underrätta aktietecknaren.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

19 §.

Har ej beslut om bolagets bildande fattats å konstituerande stämma inom

den i teckningslistan föreskrivna tiden eller å stämma, till vilken frågan uppskjuta

enligt 23 §, vare aktieteckningen icke vidare bindande.

Samma lag vare, där genom lagakraftägande beslut frågan örn bolagets

registrering enligt 191 § förklarats förfallen eller ansökan om bolagets registrering

blivit avslagen.

20 §.

Ej må, sedan bolaget registrerats, sådan grund för aktietecknings ogiltighet,

som avses i 18 § och 19 § första stycket, göras gällande, utan så är att

den hos registreringsmyndigheten anmälts före registreringen. Har sådan anmälan

ej gjorts, skall den, som tecknat aktie med villkor som ej grundas på

bestämmelse i stiftelseurkunden, vara bunden av sin teckning ändå att han

icke äger göra villkoret gällande.

21 §.

Konstituerande stämma skall utlysas av stiftarna att inom tid, som blivit

bestämd i teckningslistan, hållas å ort inom riket. Kallelsen skall senast två

veckor före stämman kungöras i allmänna tidningarna och tidning inom den

ort, där bolagets styrelse skall hava sitt säte. Skriftlig kallelse skall ock med

posten avsändas till varje aktietecknare, som vid sitt namn angivit postadress.

Under minst en vecka närmast före konstituerande stämma skola å plats,

som angives i kallelsen, genom stiftarnas försorg i huvudskrift eller avskrift

hållas för aktietecknarna tillgängliga stiftelsehandlingarna jämte ett exemplar

av de tidningar, i vilka stiftelsekungörelsen varit införd, så ock de rörande

bestämmelse som avses i 7 § upprättade handlingarna, där ej enligt 13 §

avskrift av dem insänts till registreringsmyndigheten.

Skall efter vad i 23 § sägs till fortsatt stämma anstå med avgörande av

frågorna örn antagande av förslaget till bolagsordning och huruvida bolaget

skall komma till stånd, skall kallelse till den fortsatta stämman utfärdas i

den ordning varom i första stycket stadgas. Kallelsen skall angiva de ärenden

som skola förekomma samt, där ändringar beslutats i förslaget till bolagsordning,

dessas huvudsakliga innehåll.

22 §.

Å konstituerande stämman skola stiftarna framlägga stiftelsehandlingarna

jämte ett exemplar av de tidningar, i vilka sliftelsekungörelsen varit införd,

så ock de rörande bestämmelse som avses i 7 § upprättade handlingarna, där

ej enligt 13 § avskrift av dem insänts till registreringsmyndigheten. Har aktieteckning

skett å avskrifter av teckningslistan, skola ock dessa framläggas.

Om tilldelning av aktier skall ske efter stiftarnas bestämmande, skall framläggas

en av stiftarna undertecknad handling med uppgift örn tilldelningen.

Stämman skall öppnas av den stiftarna därtill utsett. Där de närvarande

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majlis proposition nr 5.

ej enhälligt utse ordförande, åligger det den som öppnat stämman att såsom

ordförande leda förhandlingarna, till dess röstlängd blivit godkänd och ordförande

valts.

Å slämman skall ordföranden upprätta förteckning över närvarande aktietecknare.

Visar någon att rätt till aktier övergått å honom, skall han upptagas

i förteckningen med angivande av aktietecknaren. Företrädes någon

av ombud, skall jämväl ombudet upptagas. Har enligt föreskrift i teckningslistan

tilldelning av aktier skett efter stiftarnas bestämmande, skall i förteckningen

över närvarande för envar angivas det antal aktier, som tillkommer

honom. I annat fall skall ordföranden upprätta förslag till aktiernas fördelning,

upptagande för varje aktietecknare det antal aktier, som skall tillkomma

honom. Visar någon att rätt till aktier övergått å honom, skall han upptagas

i fördelningsförslaget med angivande av aktietecknaren. Därefter skall

i förteckningen över närvarande anteckning göras om det antal aktier, som

enligt fördelningsförslaget tilldelas envar av dem. Sedan förteckningen enhälligt

eller efter en på grundval av densamma företagen omröstning godkänts

med eller utan ändring, länder förteckningen till efterrättelse såsom röstlängd.

Utvisa ej teckningslistorna, att det belopp, vartill aktiekapitalet jämlikt

förslaget till bolagsordning lägst må sättas, är fulltecknat, vare frågan örn

bolagets bildande förfallen. Samma lag vare, där det belopp, för vilket enligt

föreskrift i teckningslistan tilldelning skett efter stiftarnas bestämmande,

icke uppgår till minimikapitalet.

Har tilldelning av aktier ej skett efter stiftarnas bestämmande, skall beslut

fattas om tilldelning av aktier till tecknarna eller dem å vilka rätt till aktier

visats hava övergått, och skall, där med anledning av beslutet jämkning erfordras

i röstlängden, sådan vidtagas. Uppgår ej det belopp, därför tilldelning

sker, till minimikapitalet, vare ock frågan örn bolagets bildande förfallen.

I den mån på grund av aktieteckning tilldelning av aktier ej sker, vare

överskjutande teckning förfallen.

Vid fortsatt stämma, varom i 23 § förmäles, skall ny röstlängd upprättas.

23 §.

1 mom. Uppkommer å konstituerande stämman ej fråga örn ändring i

förslaget till bolagsordning, skall till avgörande företagas, huruvida förslaget

skall antagas och, där så sker, huruvida bolaget skall komma till stånd.

Biträdes beslut örn antagande av förslaget till bolagsordning och om bolagets

bildande av samtliga närvarande röstberättigade, eller finnas vid omröstning

de flesta röstande med ett sammanlagt aktiebelopp av mer än halva

det vid stämman företrädda aktiekapitalet och minst en fjärdedel av hela

aktiekapitalet hava förenat sig därom, skall bolaget anses bildat. I annat fall

vare frågan örn bolagets bildande förfallen.

Har i stiftelseurkunden intagits bestämmelse som avses i 7 §, skall, före

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

11

avgörandet av frågan om bolaget skall komma till stånd, bestämmelsen

särskilt godkännas, och skall beslut därom för att vara gällande fattas i den

ordning som i första stycket stadgas. Ändring i bestämmelsen, som uppenbarligen

icke länder till nackdel för bolaget, må dock äga rum, om beslut

därom fattas i nämnda ordning. Varder ej bestämmelsen utan eller med sådan

ändring godkänd, vare frågan om bolagets bildande förfallen. Den som avses

med bestämmelsen, så ock den, å vilken rätt till aktie övergått från honom,

äger icke deltaga i omröstning örn godkännande eller ändring av bestämmelsen,

ej heller må han eller av honom tecknade eller förvärvade aktier tagas i

beräkning vid omröstningen; dock åge vad nu är stadgat icke tillämpning, örn

bestämmelsen gäller samtliga närvarande röstberättigade.

Där minst en fjärdedel av de röstande eller ock röstande med ett sammanlagt

aktiebelopp av minst en fjärdedel av det vid stämman företrädda

aktiekapitalet påfordra det, skall med avgörande av frågan, huruvida bolaget

skall komma till stånd, anstå till behandling å fortsatt stämma, som utsättes

till viss dag minst fyra och högst sex veckor därefter. Å fortsatt stämma

varde frågan om bolagets bildande avgjord utan vidare uppskov.

2 mom. Uppkommer å konstituerande stämman vid behandlingen avförslaget

till bolagsordning fråga örn ändring däri, må ändring äga rum allenast om

beslut fattas i den ordning som skolat gälla för beslut örn ändring i bolagsordningen,

därest förslaget antagits och bolaget blivit registrerat. Erfordras

enligt 133 § för ändringen beslut å två på varandra följande bolagsstämmor,

skall, därest beslut om ändring fattas å konstituerande stämman, frågan

upptagas till behandling å fortsatt stämma som i 1 mom. tredje stycket sägs.

Ej må ändring beslutas i avseende å förslagets bestämmelse om aktiekapitalets

storlek.

Sedan väckt fråga örn ändring i förslaget till bolagsordning vunnit prövning,

skall till avgörande företagas, huruvida förslaget, med de ändringar

som må hava beslutats, skall antagas och, där så sker, huruvida bolaget

skall komma till stånd. Beträffande beslut om antagande av förslaget till

bolagsordning med de ändringar som må hava beslutats, så ock om bolagets

bildande gälle vad i 1 mom. är stadgat.

24 §.

Är aktiebolag bildat, skall val av styrelse och revisorer förrättas.

Sker det ej å konstituerande stämman, åligger det stiftarna att senast en

månad därefter i den ordning, som skall gälla för kallelse till ordinarie bolagsstämma,

utlysa särskild stämma för ändamålet att hållas så snart ske

kan. Uraktlåtes det, har länsstyrelsen i det län, där bolagets styrelse skall

hava sitt säte, att på ansökan av aktieägare ofördröjligen i samma ordning

kalla aktieägarna till sådan stämma.

I fråga om orten för särskild stämma skall gälla vad om ort för bolagsstämma

är stadgat i 123 §.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

25 §.

Å konstituerande stämman, så ock å särskild stämma enligt 24 § skall,

med de avvikelser som föranledas av bestämmelserna i 23 §, vad i 119 § är

stadgat om utövande av rösträtt och fattande av beslut å bolagsstämma äga

motsvarande tillämpning; dock skall underlåtenhet att fullgöra inbetalning

å aktie icke medföra hinder mot utövande av rösträtt.

Vid konstituei''ande stämman och särskild stämma enligt 24 § skall genom

stiftarnas försorg föras protokoll. Rörande detta protokoll skall vad i 118 §

är stadgat äga motsvarande tillämpning.

26 §.

I fråga örn talan å beslut, som fattats på konstituerande stämman eller

särskild stämma enligt 24 §, skall vad örn talan å bolagsstämmobeslut är

stadgat i 138 § 1 mom. första stycket och andra stycket första punkten

samt 2 mom. så ock i 139 § äga motsvarande tillämpning. Har bolaget i

strid mot vad i 192 § 1 mom. sägs blivit registrerat, ehuru sådan grund till

klander mot beslutet om bolagets bildande förelåg som avses i 138 § 1 mom.

andra och tredje styckena, vare beslutet gällande, om klandertalan ej instämts

inom föreskriven tid eller instämd klandertalan ogillats.

27 §.

Sedan styrelse och revisorer utsetts, må bolaget enligt föreskrifterna i

denna lag registreras, såframt bolagets aktiekapital, som är det tecknade

belopp, för vilket tilldelning av aktier ägt rum, efter avdrag för aktier som

må hava förklarats förverkade enligt 43 §, uppgår till minimikapitalet, samt

minst hälften av aktiekapitalet erlagts genom betalning i penningar eller

därmed enligt 219 § jämställd betalning eller ock inbetalts i annan egendom

i enlighet med stiftelseurkundens bestämmelser.

28 §.

Innan bolaget registrerats, kan det ej förvärva rättigheter eller ikläda sig

skyldigheter, ej heller inför domstol eller annan myndighet söka, kära eller

svara. Sedan styrelse blivit utsedd, åge den dock föra talan i mål rörande

bolagsbildningen, så ock eljest vidtaga åtgärd för utbekommande av tecknat

aktiebelopp eller annat utfäst tillskott.

Handla stiftare eller ock styrelsen, verkställande direktör eller annan, som

enligt 87 § är ställföreträdare för bolaget, eller aktieägare å bolagets vägnar,

innan det registrerats, skola de, som deltagit i åtgärden eller beslut därom,

svara för uppkommande förbindelser, en för alla och alla för en, såsom för

egen skuld; vare tillika, där avtal träffats med någon som saknade kännedom

örn att bolaget var oregistrerat, en för alla och alla för en skyldiga att ställa

betryggande säkerhet för förpliktelser, som ej skola omedelbart fullgöras.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

29 §.

Har styrelsen, verkställande direktör eller annan ställföreträdare, som avses

i 87 §, ingått avtal för oregistrerat bolag, vare avtalet, där registrering

sker, gällande från registreringen, såvida icke den med vilken avtalet slöts

utövar den rätt att frånträda avtalet, som på grund av vad i andra stycket

stadgas må tillkomma honom.

Den med vilken avtalet slöts åge frånträda avtalet, innan det kommit eller

enligt vad i 204 § sägs skall anses hava kommit till hans kännedom, att bolaget

registrerats. Visste han att bolaget var oregistrerat, må han dock ej,

med mindre förbehåll träffats, frånträda avtalet i annat fall än då ansökan

om registrering icke gjorts inom den i 32 § stadgade tiden eller då ansökan,

som gjorts inom denna tid, av regislreringsmyndigheten avslagits.

Frånträde skall anses hava ägt rum, när meddelande därom inlämnats för

befordran med post eller telegraf eller eljest på ändamålsenligt sätt avsänts

till ställföreträdare, som ingått avtalet, eller till annan, som utsetts att vara

styrelseledamot, verkställande direktör eller firmatecknare. Den med vilken

avtalet slöts vare pliktig att, på förfrågan huruvida han vill vidbliva avtalet,

inom skälig tid giva besked därom. Förklarar han sig vilja vidbliva avtalet

eller underlåter han att inom skälig tid giva besked, skall han vara bunden

av avtalet som örn han vetat att bolaget var oregistrerat.

30 §.

Blir enligt 29 § avtal bindande för bolaget, må ansvarighet ej göras gällande

mot deni, som handlat å bolagets vägnar, utom såvitt angår förpliktelse

som skolat fullgöras före bolagets registrering. Ej heller må på grund

av sådan förpliktelse talan väckas mot dem, sedan ett år förflutit från registreringen.

31 §.

Varder bolaget ej registrerat, vare styrelseledamöterna, en för alla och alla

för en, ansvariga för att vad styrelsen uppburit å tecknade aktier återbäres

till aktieägarna, efter avdrag för kostnad till följd av åtgärd som må vidtagas

enligt 28 § första stycket. Återbäringen skall ock omfatta förkovran,

där sådan uppkommit.

32 §.

Ansökan om bolagets registrering skall av styrelsen och verkställande direktör

göras senast sex månader efter utgången av den tid inom vilken konstituerande

stämma skall hållas enligt teckningslistan.

Ansökningen skall beträffande styrelseledamot, styrelsesuppleant, verkställande

direktör och vice verkställande direktör innehålla uppgift om fullständiga

namnet, medborgarskap och hemvist, så ock förklaring att dessa

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

personer ej äro omyndiga. Där enligt denna lag eller bolagsordningen revisor

skall vara auktoriserad revisor eller godkänd granskningsman, skola beträffande

sådan revisor och suppleant för denne lämnas enahanda uppgifter

under angivande att han är auktoriserad revisor eller godkänd granskningsman.

I ansökningen skall uppgivas, av vilka och huru bolagets firma skall tecknas,

där den ej tecknas av styrelsen eller av verkställande direktör allenast

på grund av denna lag. Skall firman tecknas av annan person än som avses

i andra stycket första punkten, gälle vad där är stadgat även i fråga om

sådan firmatecknare.

Bolagets postadress skall angivas.

Vid ansökningen skola fogas:

1. de listor å vilka aktieteckningen ägt rum;

2. avskrift av protokollet vid konstituerande stämman, med därvid fogad

avskrift av de enligt 22 § å stämman framlagda handlingarna, så ock ett

exemplar av där framlagda tidningar samt, om särskild stämma hållits, avskrift

av det därvid förda protokollet;

3. två exemplar av den antagna bolagsordningen, så ock, där å konstituerande

stämman ändring i bestämmelse som avses i 7 § beslutats, två avskrifter

av den godkända stiftelseurkunden, försedda med påskrift om ändringen;
4.

en av samtliga styrelseledamöter och verkställande direktör undertecknad

handling, innehållande dels uppgift om det tecknade belopp, för vilket

tilldelning av aktier ägt mm, samt om det belopp, för vilket aktier må hava

förklarats förverkade enligt 43 §, ävensom därom huru mycket av det belopp,

vartill aktiekapitalet sålunda uppgår, blivit inbetalt, dels, där mot aktie tillskjutits

annan egendom än penningar, uppgift å den egendom som tillskjutits

och det antal aktier för vilka tillskott skett, dels ock försäkran att den anmälda

inbetalningen på aktiekapitalet, där den ej fullgjorts genom sådant

tillskott, blivit verkställd genom betalning i penningar eller därmed enligt

219 § jämställd betalning; samt

5. bevis om tillstånd, som enligt 79, 88 eller 107 § må vara lämnat av

Konungen.

I femte stycket angivna avskrifter, exemplar av bolagsordningen och påskrift

å stiftelseurkunden skola vara bestyrkta på sätt i 224 § andra stycket

stadgas.

Har ej varje styrelseledamot och styrelsesuppleant samt verkställande direktör

och vice verkställande direktör, så ock i övrigt envar, som ensam eller

i förening med annan är bemyndigad att teckna bolagets firma, å ansökningen

egenhändigt skrivit sin av vittnen styrkta namnteckning, skall vid

ansökningen fogas en särskild bilaga, därå namnteckningen finnes och blivit

styrkt av vittnen.

Där full betalning för aktier erlagts vid tiden för ansökningen, skall den

i femte stycket 4 omförmälda handlingen jämväl innehålla uppgift om sammanlagda

nominella beloppet av till fullo betalda aktier.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

33 §.

Har, innan två år förflutit efter bolagets registrering, för gottgörelse, som

överstiger en femtedel av hela aktiekapitalet, å bolagets vägnar träffats avtal

örn förvärv av fast eller lös egendom, som är avsedd till stadigvarande

bruk för bolaget, skall av styrelsen och verkställande direktör ofördröjligen

för registrering anmälas att sådant avtal träffats med uppgift örn dagen

därför.

I anmälningen skall angivas den egendom, som förvärvats, den person, från

vilken förvärvet skett, med uppgift örn namn och hemvist, det vederlag,

som lämnats, samt de huvudsakliga villkor i övrigt, som gälla beträffande

förvärvet. Vid anmälningen skall fogas av revisorerna avgivet yttrande rörande

riktigheten och fullständigheten av vad anmälningen innehåller om avtalet

ävensom huruvida detta givit anledning till erinran från revisorerna.

Om aktiebrev och aktiebok.

34 §.

Aktiebrev skola undertecknas av styrelsen samt angiva bolagets firma, ordningsnummer

å den eller de aktier, varå breven lyda, akties nominella belopp

och dagen för utfärdandet. Styrelseledamots namnteckning må kunna

återgivas genom tryckning eller på annat dylikt sätt; dock skall varje aktiebrev

vara egenhändigt underskrivet av minst en styrelseledamot.

Kunna, då aktiebrev utgivas, enligt bolagsordningen aktier av olika slag

finnas, skall aktieslaget anmärkas i aktiebreven. Har i bolagsordningen intagits

förbehåll som i 65 eller 70 § sägs, varde ock den i förbehållet bestämda

inskränkningen angiven i varje brev å aktie som den avser.

Aktiebrev må ej utgivas, med mindre full betalning erlagts för den eller

de aktier varå brevet lyder. Utgivande av aktiebrev må ej äga rum, innan

registrering skett därom, att full betalning erlagts för aktier tillhopa motsvarande

det vid bolagsordningens antagande bestämda minimikapitalet. Vid

ökning av aktiekapitalet må brev utgivas å högst så många aktier som enligt

62 § registrerats såsom till fullo betalda. Angående utgivande av brev å tillläggsaktier

stadgas i 64 § 2 mom. Aktiebrev må ej till aktieägaren utgivas,

med mindre denne införts i aktieboken.

Angående utdelningskuponger till aktiebrev är stadgat i lagen örn skuldebrev.

35 §.

Efter det bolaget bildats och styrelse valts, må utgivas bevis om rätt till

aktie, vilket skall till bolaget återställas vid utbekommande av brev å aktien.

Sådant bevis (interimsbevis) skall ställas till viss man och undertecknas av

styrelsen på sätt i 34 § är stadgat om aktiebrev eller ock genom bank, därvid

å beviset skall angivas att det undertecknats av banken enligt fullmakt.

Beviset skall innehålla de uppgifter som i nämnda paragraf angivas. Inte
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

rimsbevis må ej till aktieägaren utgivas, med mindre denne införts i aktieboken.

Örn verkställd teckning av aktie må utgivas bevis, däri upptages förbehåll

att aktiebrev eller interimsbevis å aktien ej må utbekommas av aktietecknaren

eller den till vilken hans rätt övergått, med mindre beviset återställes.

Sådant bevis (teckningsbevis) skall ställas till viss man och undertecknas av

stiftarna eller av styrelsen efter vad i 34 § är stadgat örn aktiebrev eller ock

genom bank på sätt i första stycket är föreskrivet örn interimsbevis. Beviset,

däri skall angivas bolagets firma, akties nominella belopp och dagen för utfärdandet,

skall innehålla de uppgifter som i 34 § andra stycket angivas.

Å interimsbevis eller teckningsbevis skall genom styrelsens försorg på begäran

antecknas belopp som inbetalts å aktien.

Teckningsrättsbevis och delbevis, varom stadgas i 56, 64, 175, 176 och

222 §§, må ställas till viss man eller till innehavaren och skola undertecknas

på sätt örn interimsbevis i första stycket är föreskrivet.

36 §.

1 mom. Har aktiebrev, som är ställt till innehavaren, blivit av någon,

som hade det i händer, överlåtet och kommit i förvärvarens besittning; finnes

sedan, att överlåtaren ej var rätte aktieägaren eller behörig att å dennes

vägnar förfoga över aktiebrevet, åge nye innehavaren ändock företräde till

aktien, utan så är att han visste, att den andre ej ägde överlåta handlingen,

eller han åsidosatt den aktsamhet som, efter omständigheterna, skäligen bort

iakttagas.

1 fråga om aktiebrev till viss man vare lag samma, där den som verkställde

överlåtelsen kunde till stöd för sin rätt åberopa lydelsen av sammanhängande,

till honom fortgående skriftliga överlåtelser till viss man eller in blanco,

eller han skäligen kunde hållas för den, å vilken aktiebrevet var ställt eller

senast överlåtet, eller antagas vara berättigad att handla å dennes vägnar.

Huruvida tidigare överlåtelse är äkta och i övrigt giltig, vare förvärvaren ej

pliktig att pröva, med mindre särskild anledning därtill föreligger.

Vad nu är sagt om överlåtelse av aktiebrev gäde ock i fråga örn pantsättning

av dylik handling.

2 mom. Har den, som till grund för förvärv av aktiebrev till viss man

åberopar annat fång än överlåtelse, blivit införd i aktieboken, skall vid senare

överlåtelse eller pantsättning av aktiebrevet vad i 1 mom. andra och

tredje styckena är stadgat äga tillämpning jämväl med avseende å förstnämnda

fång.

3 mom. Vad i 1 och 2 mom. är stadgat om aktiebrev skall äga motsvarande

tillämpning i fråga örn interimsbevis, så ock teckningsrättsbevis

och delbevis, som avses i 56, 64, 175, 176 och 222 §§.

37 §.

överlåter någon teckningsbevis, åge överlåtelsen ej verkan mot överlåtarens

borgenärer, med mindre den till vilken överlåtelse skett fått beviset i

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

17

besittning. Varder sådant bevis överlåtet till flera, skall den som i god tro

fått beviset i besittning äga företräde.

Vad nu är sagt i fråga om överlåtelse av teckningsbevis gäde ock beträffande

pantsättning av dylikt bevis.

38 §.

Aktiebrev, interimsbevis, teckningsbevis eller delbevis, som i samband med

dödning utgives i stället för annat sådant brev eller bevis, skall innehålla

uppgift därom.

Utgives aktiebrev i utbyte mot annat, skall det nya aktiebrevet innehålla,

att det trätt i stället för annat, samt uppgift om dagen för det äldre aktiebrevets

utfärdande. Då utbyte av aktiebrev skett, skall det äldre aktiebrevet i

makulerat skick på betryggande sätt förvaras av bolaget.

39 §.

1 mom. Över aktiebolags samtliga aktier har styrelsen att ofördröjligen

efter bolagets bildande upplägga en aktiebok. Denna må bestå av betryggande

lösblads- eller kortsystem.

1 aktieboken skola genom styrelsens försorg aktierna upptagas i nummerföljd

med uppgift å aktielecknarna.

Av förvärvare vid konstituerande stämman eller hos styrelsen anmälda och

styrkta förändringar i äganderätten till aktie skola ofördröjligen införas i

aktieboken. Där lösningsrätt enligt 70 § tillkommer aktieägare, må införing

dock ej ske, förrän det visat sig att lösningsrätten icke begagnas, örn förvärv

av aktie, därå brev är ställt till viss man, ägt rum annorledes än genom

överlåtelse, skall, om förvärvet ej införts i aktieboken, införing därav

ske, när senare förvärv av aktien införes. Har förvärv av sådan aktie ägt

rum annorledes än genom överlåtelse, skall fångets beskaffenhet anmärkas i

aktieboken. I denna skall antecknas dagen då införing sker.

Det åligger styrelsen att omedelbart före bolagsstämma vara tillstädes

för att pröva de frågor om nya aktieägares införande i aktieboken som då

kunna yppas. Dock skall, där i bolagsordningen enligt 114 § rätten till deltagande

i bolagsstämmas förhandlingar gjorts beroende av att anmälan därom

sker viss tid före stämman, styrelsesammanträde för prövning av frågor

som nyss sagts hållas omedelbart före anmälningstidens utgång.

Styrelsen skall hålla aktieboken tillgänglig för envar som vill taga kännedom

om densamma.

2 mom. Där hinder på grund av lösningsrätt ej möter mot införing i aktieboken,

må styrelsen ej vägra att såsom ägare införa den, som företer aktiebrev

ställt till innehavaren eller ock aktiebrev ställt till viss man, såframt han

kan till stöd för sin rätt till aktien åberopa lydelsen av sammanhängande,

till honom fortgående skriftliga överlåtelser. Är sista överlåtelsen tecknad in

blanco, må införing ej ske med mindre namnet utsättes i överlåtelsen.

Vad i första stycket sägs skall äga motsvarande tillämpning vid införing

Bihang till riksdagens protokoll 194A. 1 sami. Nr 5. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr o.

av förvärv på grund av skriftlig överlåtelse av aktiebrev ställt till viss man,

om förvärvet skett efter förvärv som ägt ram annorledes än genom överlåtelse

och sistnämnda fång blivit infört i aktieboken.

Är aktiebrev ställt till viss man, vare den till vilken aktien övergått ej

gentemot bolaget att anse såsom aktieägare, innan han införts i aktieboken.

När ny ägare av aktie, därå brev är ställt till viss man, införes i aktieboken,

skall brevet förses med påskrift om införingen med angivande av dagen

därför. Har förvärvet skett annorledes än genom överlåtelse, skall tillika fångets

beskaffenhet anmärkas i påskriften.

3 mom. Vad i 1 och 2 mom. är stadgat för det fall, att å aktie utfärdats

brev till viss man, skall äga motsvarande tillämpning, när interimsbevis å

aktie utfärdats. I fråga örn teckningsbevis skola bestämmelserna i 2 mom.

sista stycket äga motsvarande tillämpning.

Om inbetalning av aktiekapital.

40 §.

Senast inom två år från aktiebolags bildande skall aktie till fullo betalas.

Ej må kvittning ske av skuld på grund av aktieteckning mot fordran hos

bolaget, med mindre styrelsen det medgiver. Kvittning må icke medgivas,

där den skulle lända till nackdel för bolaget eller dess borgenärer.

Innan styrelse valts, må inbetalning å aktie verkställas allenast genom insättning

för bolaget å bankräkning varom stadgas i 219 §.

41 §.

Där aktietecknare ej före eller vid bolagets bildande erlägger full betalning

för aktie, åligger det honom att efter anmaning av styrelsen avlämna till

bolaget ställd skriftlig förbindelse å återstoden. Denna förbindelse, som skall

innehålla aktiens nummer, må icke återställas, förrän aktien blivit till fullo

gulden eller betalningsskyldighet för aktietecknaren icke längre föreligger enligt

44 §. Fordran å oguldet aktiebelopp må, ändå att förbindelse utfärdats,

ej av bolaget överlåtas eller pantsättas.

Försummar aktietecknare att inom en månad efter anmaning avlämna förbindelse,

vare hela det belopp, som skall inbetalas för aktien, förfallet till

betalning.

Anmaning skall innehålla erinran om påföljden av att den ej efterkommes.

Anmaning skall anses vara given, när den kungjorts på det sätt, som

gäller för kallelse till ordinarie bolagsstämma, samt, där aktietecknares postadress

uppgivits eller upplysning om adressen utan väsentlig omgång eller

tidsutdräkt kan inhämtas, till honom försänts i rekommenderat brev.

42 §.

Har aktietecknare överlåtit aktie å annan, vare denne, om han på anmälan

införes såsom ägare i aktieboken, skyldig att fullgöra återstående inbe
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr d.

19

telning å aktien och avlämna förbindelse enligt 41 §. Aktietecknaren vare ändock

pliktig att fullgöra sådan skyldighet, såframt ej styrelsen medgiver befrielse

därifrån.

Vad nu är sagt skall, där aktie överlåtes vidare, äga motsvarande tillämpning

i avseende å överlåtare och ny ägare.

43 §.

Fullgöres ej inbetalning å aktie i rätt tid, äger styrelsen utsöka det förfallna

beloppet, och skall ränta därå gäldas efter sex procent örn året från

förfallodagen.

Verkställes ej inbetalning inom en månad efter anmaning, äger styrelsen,

där annan anmäler sig vilja övertaga aktien, förklara denna övertagen av

honom eller, i annat fall, förklara aktien förverkad. Då aktie förklaras förverkad,

kan vad å aktien inbetalts ej återfordras. Har aktie förklarats övertagen

av annan, må ej heller vad som tidigare inbetalts återfordras, förrän

den som övertagit aktien till fullo betalt denna.

Har från aktietecknare aktie övergått å annan, må aktien ej av styrelsen

förklaras övertagen eller förverkad, med mindre anmaning enligt andra stycket

gjorts hos den som senast i aktieboken införts såsom ägare till aktien.

I avseende å den, som förklarats hava övertagit aktie, skall vad om aktietecknare

är stadgat äga motsvarande tillämpning.

Beträffande anmaning, som i denna paragraf sägs, skall gälla vad i 41 §

tredje stycket är stadgat.

44 §.

Ändå att befrielse från betalningsskyldighet medgivits aktietecknare enligt

42 § eller aktie av styrelsen förklarats övertagen eller förverkad, vare aktietecknaren,

där bolaget försättes i konkurs på ansökan som gjorts inom två

år från utgången av den för aktiernas inbetalning bestämda tiden, skyldig att,

såvitt borgenärers rätt därpå beror, fullgöra återstående inbetalning å aktien.

Vad nu är stadgat beträffande aktietecknaren gäde, där betalningsskyldighet

mot bolaget uppkommit för ny ägare eller där aktie förklarats övertagen

av annan, jämväl denne.

45 §.

Varder, efter det ansökan om bolagets registrering gjorts, ytterligare inbetalning

å aktier fullgjord, skall inom sex månader efter inbetalningen anmälan

örn sålunda inbetalt belopp göras för registrering. Anmälningen, som

skall vara undertecknad av samtliga styrelseledamöter och verkställande direktör,

skall innehålla dels, där mot aktie tillskjutits annan egendom än penningar,

uppgift å den egendom som tillskjutits och det antal aktier för vilka

tillskott skett, dels ock försäkran att den anmälda inbetalningen på aktiekapitalet,

där den ej fullgjorts genom sådant tillskott, blivit verkställd genom

betalning i penningar eller därmed enligt 219 § jämställd betalning eller ock

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

genom kvittning mot skuld till aktietecknare. Därvid skall angivas, huru

mycket som guldits genom betalning och huru mycket som guldits genom

kvittning, och skall, där kvittning skett, tillika försäkras att den enligt styrelsens

och verkställande direktörs mening icke länt till nackdel för bolaget

eller dess borgenärer.

I anmälningen skall ock för registrering uppgivas sammanlagda nominella

beloppet av alla de aktier som vid tiden för anmälningen äro till fullo inbetalda.

46 §.

Har ej enligt 32 § eller, inom sex månader efter utgången av den för aktiernas

inbetalning bestämda tiden, enligt 45 § anmälts, att full betalning

behörigen erlagts för aktier med sammanlagt nominellt belopp ej understigande

det vid bolagsordningens antagande bestämda minimikapitalet, skall

registreringsmyndigheten lill bolaget avlåta skrivelse med anmaning att inom

en månad därefter inkomma med anmälan att betalningen fullgjorts. Efter - kommes ej anmaningen, åligger det myndigheten att härom lämna meddelande

till rätten eller domaren, som förelägger bolaget att inom viss tid, minst två

och högst fyra månader, inkomma med bevis från registreringsmyndigheten

att anmälan om inbetalningen registrerats vid äventyr att bolaget eljest förklaras

skola träda i likvidation. Fullgöres ej föreläggandet, förklare rätten

att bolaget skall träda i likvidation.

I beslutet meddele rätten föreläggande som i 141 § tredje stycket sägs;

och skall vad i fjärde stycket samma paragraf är stadgat om meddelande och

underrättelse till registreringsmyndigheten äga motsvarande tillämpning.

47 §.

Hava, sedan ansökan om bolagets registrering gjorts, aktier förklarats

förverkade, skall aktiekapitalet anses minskat med det belopp, som svarar

mot de förverkade aktierna; och åligger det styrelsen och verkställande direktör

att för registrering av minskningen ofördröjligen anmäla antalet förverkade

aktier. Om å dessa aktier något var inbetalt och registrering därav

skett, skall anmälningen innehålla uppgift därom; och skall i registret införas,

att det belopp, som förut registrerats såsom inbetalt å aktiekapitalet, minskats

med det belopp, som inbetalts å de förverkade aktierna.

Om aktiekapitalets ökning.

48 §.

ökning av aktiekapitalet medelst ny aktieteckning må beslutas av bolagsstämma.

Erfordras för beslutet ändring av vad i bolagsordningen stadgas

om aktiekapitalet, må beslutet fattas först efter slutligt beslut örn sådan

ändring.

Förslag till ökningsbeslut, så ock ett av samtliga styrelseledamöter och

verkställande direktör undertecknat yttrande över deri föreslagna kapitalök
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

21

ningens betydelse för bolaget skola genom styrelsens och verkställande direktörs

försorg dels minst en vecka före bolagsstämman hållas hos bolaget tillgängliga

för aktieägarna dels ock framläggas å stämman. Där ej balansräkningen

för nästföregående räkenskapsår fastställes å stämman, skola ock

efter vad nyss sagts hållas tillgängliga och framläggas å stämman:

1. avskrift av den senaste fastställda balansräkningen, försedd med anteckning

om bolagsstämmans beslut rörande bolagets vinst eller förlust, samt

avskrift av förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen för det år balansräkningen

avser;

2. en av samtliga styrelseledamöter och verkställande direktör undertecknad

berättelse, däri upplysning lämnas, i den mån det finnes kunna ske utan

förfång för bolaget, örn händelser av väsentlig betydelse för dess ställning

vilka inträffat efter förvaltningsberättelsens avgivande; samt

3. ett av revisorerna avgivet yttrande över berättelsen.

Varder i fall, då i förslaget till ökningsbeslut upptagits bestämmelse som

avses i 50 §, förslaget såvitt angår nämnda bestämmelse ej utan ändring antaget,

vare frågan om ökning av aktiekapitalet förfallen.

49 §.

Beslutet om aktiekapitalets ökning skall angiva:

1. det belopp, varmed aktiekapitalet må ökas;

2. där enligt bolagsordningen aktier av olika slag kunna finnas, till vilket

aktieslag de nya aktierna skola hänföras;

3. den företrädesrätt att teckna nya aktier, som enligt denna lag eller

bolagsordningen må tillkomma aktieägare;

4. den tid, ej understigande en månad från den dag då beslutet enligt 54 §

kungjorts i tidningarna, inom vilken aktieägare må begagna företrädesrätt till

teckning;

5. akties nominella belopp och det belopp som skall inbetalas för aktie;

6. den beräkningsgrund, efter vilken vid överteckning de aktier som icke

tecknats med företrädesrätt skola av styrelsen fördelas, där ej föreskrift meddelas

att fördelningen skall ske enligt styrelsens bestämmande; samt

7. det räkenskapsår, för vilket vinstutdelning å de nya aktierna först må

utgå, varvid dock detta år må bestämmas senast till året efter det räkenskapsår

under vilket aktierna skolat till fullo inbetalas.

I ökningsbeslutet skall ock angivas det belopp, vartill aktiekapitalet uppgår

vid beslutets fattande, och vad därav svarar mot aktier som registrerats

såsom till fullo inbetalda. Har ökning av aktiekapitalet förut beslutats, skall

beträffande sista ökningen anmärkas, huruvida aktier som icke förklarats

förverkade ännu ej registrerats såsom till fullo inbetalda.

Bestämmelse må i ökningsbeslutet meddelas, att det tecknade belopp, för

vilket tilldelning av nya aktier sker, skall uppgå till visst angivet minimibelopp

för att aktieteckningen skall bliva bindande.

I fall, då beträffande de nya aktierna skall gälla sådant förbehåll örn ak
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

tiekapitalets nedsättning genom inlösen av aktier som avses i 65 §, skall i

beslutet intagas erinran därom.

50 §.

Skall aktieägare eller annan äga teckna ny aktie med rätt eller plikt att

mot aktien tillskjuta annan egendom än penningar eller att kvitta skuld på

grund av aktieteckningen mot fordran hos bolaget eller eljest med annat villkor

än i 49 § tredje stycket sägs, varde bestämmelse därom meddelad i beslutet

örn aktiekapitalets ökning, därvid vad i 7 § är stadgat skall äga motsvarande

tillämpning.

Rörande bestämmelsen skall avgivas en av samtliga styrelseledamöter och

verkställande direktör undertecknad berättelse av innehåll som i 12 § sägs

beträffande stiftarberättelse.

Bestämmelsen må efter beslut av styrelsen eller bolagsstämman göras till

föremål för granskning av särskilda granskare i enlighet med vad i 13 § är

stadgat för där angivet fall. Om särskilda granskare ej anlitas, skall granskningen

i stället verkställas av revisorerna.

De berättelser, som avgivas enligt andra stycket och över verkställd

granskning enligt tredje stycket, skola minst en vecka före bolagsstämman

i huvudskrift eller avskrift hållas hos bolaget tillgängliga för aktieägarna.

De skola ock i huvudskrift framläggas å stämman. Vad nu sagts örn berättelserna

skall även gälla de rörande bestämmelsen upprättade handlingarna,

där ej avskrift av dem, på sätt i 13 § sägs, insänts till registreringsmyndigheten.

51 §.

Bolagsstämmans beslut om aktiekapitalets ökning skall av styrelsen eller

verkställande direktör ofördröjligen anmälas för registrering.

Vid anmälningen skola fogas två enligt 224 § andra stycket bestyrkta avskrifter

av protokoll rörande beslutet, så ock i huvudskrift och avskrift i

ärendet avgivna berättelser och yttranden samt de angående bestämmelse

som avses i 50 § upprättade handlingarna, där ej avskrift av dem, på sätt

i 13 § sägs, insänts till registreringsmyndigheten. Om särskilda granskare

anlitats, skall avskrift av handelskammarens förordnande inlämnas.

52 §.

Sedan bolagsstämman fattat beslut örn aktiekapitalets ökning, skola teckningslista

och kungörelse om beslutet upprättas samt undertecknas av samtliga

styrelseledamöter och verkställande direktör.

I såväl teckningslistan som kungörelsen skall upptagas bolagsstämmans

beslut om aktiekapitalets ökning. Där ökningsbeslutet innefattar bestämmelse

som avses i 50 §, skall beträffande kungörelsens innehåll vad i 11 §

första stycket andra punkten är stadgat äga motsvarande tillämpning. Har i

ökningsbeslutet bestämmelse ej meddelats örn tiden för inbetalning av nya

aktier, skall sådan bestämmelse upptagas i teckningslistan och kungörelsen.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 5.

23

Då bolagsordningen innehåller förbehåll som i 70 § sägs, skall i teckningslistan

och kungörelsen intagas erinran därom.

I teckningslistan skall upptagas förteckning över de handlingar som skola

enligt 57 § vara fogade vid listan. Angående påskrift å listan, där inbetalning

å tecknad aktie må för bolaget insättas på bankräkning, stadgas i 219 §.

53 §.

Godkännande av teckningslistan och av kungörelsen om ökningsbeslutet

skall av styrelsen och verkställande direktör sökas hos registreringsmyndigheten.

Vid ansökningen, som skall avlämnas i två exemplar, skola fogas teckningslistan

och kungörelsen i huvudskrift och avskrift.

54 §.

Sedan godkännande meddelats enligt 190 § 2 morn., läte styrelsen och verkställande

direktör införa kungörelsen med därå tecknat godkännande i allmänna

tidningarna och tidning inom den ort, där styrelsen har sitt säte.

Det åligger ock styrelsen och verkställande direktör att ofördröjligen i rekommenderat

brev om bolagsstämmans beslut underrätta varje aktieägare,

om vars postadress upplysning utan väsentlig omgång eller tidsutdräkt kan

inhämtas.

55 §.

Där alla förutvarande aktier medföra lika rätt till andel i bolagets tillgångar

och vinst, vare varje aktieägare berättigad att, i den mån det kan ske, av

de nya aktier, för vilka betalning skall erläggas i penningar, efter teckning

erhålla det antal som svarar mot hans andel i det förutvarande aktiekapitalet.

Finnas aktier av olika slag och medföra dessa icke lika rätt till andel

i bolagets tillgångar och vinst, skall i fråga örn företrädesrätten till teckning

av nya aktier gälla vad i bolagsordningen föreskrives.

56 §.

Där den företrädesrätt till teckning, som tillkommer en förutvarande aktie,

icke avser en eller flera nya aktier, vare aktieägare berättigad att för varje

aktie utbekomma ett eller flera teckningsrättsbevis av innehåll, att innehavaren

av beviset äger rätt att teckna en aktie mot avlämnande av det

antal teckningsrättsbevis som erfordras för rätt att teckna en aktie.

Ej må teckningsrättsbevis utlämnas till aktieägare, innan registrering av

beslutet örn ökning skett. Aktieägare vare skyldig att förete det aktiebrev,

varå rätten att erhålla teckningsrättsbevis grundas; och skall genom styrelsens

försorg sådant aktiebrev förses med påskrift att teckningsrättsbevis

utlämnats.

Hava teckningsrättsbevis ej utfärdats, vare aktieägare, som vill begagna

honom tillkommande företrädesrätt till teckning av nya aktier, skyldig att

vid aktieteckningen förete det eller de aktiebrev varå teckningsrätten grundas;

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Majlis proposition nr 5.

och skall genom styrelsens försorg sådant aktiebrev förses med påskrift att

teckningsrätten begagnats.

Hava teckningsrättsbevis utfärdats, skola de vid aktieteckningen återställas.

57 §.

Teckning av de nya aktierna skall ske å den godkända teckningslistan i

huvudskrift eller i avskrift, som bestyrkts på sätt i 224 § andra stycket stadgas.

Vid teckningslistan skola vara fogade ett exemplar av bolagsordningen

samt i avskrift de enligt 48 §, jämte förslaget till ökningsbeslut, framlagda

handlingarna, så ock avskrift av kungörelsen om ökningsbeslutet med påskrift

om dess godkännande av registreringsmyndigheten samt i huvudskrift

eller avskrift av styrelsen eller verkställande direktör undertecknad uppgift

om de tidningar, i vilka kungörelsen om ökningsbeslutet varit införd, och

om dagen därför, eller ock ett exemplar av dessa tidningar. Har i ökningsbeslutet

intagits bestämmelse som i 50 § sägs, skola jämväl däröver avgivna

berättelser vara i avskrift fogade vid listan.

Innehåller ökningsbeslutet bestämmelse som i 50 § sägs, skall vad i 17 §

andra stycket är stadgat äga motsvarande tillämpning. Å varje teckningslista

skall finnas uppgift örn dagen för listans framläggande.

När aktieteckning sker, böra tecknarna vid sina namn angiva yrke och

postadress.

58 §.

Teckning av ny aktie vare ogiltig, där den ej göres å godkänd teckningslista

i huvudskrift eller sådan avskrift som i 57 § sägs.

Har ny aktie tecknats med villkor, vare aktieteckningen ogiltig, såframt

ej, efter vad i 49 § tredje stycket eller 50 § stadgas, bestämmelse örn villkoret

meddelats i beslutet om aktiekapitalets ökning.

Ej må sådan grund för aktieteckningens ogiltighet, som i första och andra

styckena avses, göras gällande, utan så är att den anmälts hos registreringsmyndigheten,

i fall då i ökningsbeslutet bestämmelse upptagits om viss minimiteckning,

innan registrering skett i anledning av anmälan om sådan teckning

enligt vad i 61 § stadgas, och eljest innan registrering jämlikt 62 § ägt

rum i anledning av anmälan, som gjorts efter det aktien till fullo betalats;

och skall vad i 20 § andra punkten sägs hava motsvarande tillämpning

59 §.

Sedan teckningen av nya aktier avslutats, skall ofördröjligen genom styrelsens

försorg tilldelning av nya aktier till aktietecknarna ske med tillämpning

av vad i 55 § samt i ökningsbeslutet enligt 49 § första stycket 6 är föreskrivet.

Rörande tilldelningen skall skriftlig uppgift upprättas och undertecknas

av styrelsen. Aktierna skola genom styrelsens försorg ofördröjligen

upptagas i aktieboken.

s. 25 Kontrollera mot PDF

''

25

Kungl. Maj.ts proposition nr å.

60 §.

Senast ett år från det bolagsstämmans beslut om aktiekapitalets ökning

fattades eller, örn registrering av ökningsbeslutet eller godkännande enligt

190 § 2 mom. vägrats och besvär däröver anförts, inom ett år från det besvären

blivit genom lagakraftägande beslut bifallna, skall full betalning för

ny aktie erläggas.

Där ej i beslutet om aktiekapitalets ökning intagits bestämmelse örn rättighet

för aktieägare eller annan att teckna ny aktie med rätt eller plikt att

kvitta skuld på grund av aktieteckningen mot fordran hos bolaget, må kvittning

av sådan skuld mot fordran icke ske, med mindre styrelsen det medgiver.

Kvittning må icke medgivas, där den skulle lända till nackdel för

bolaget eller dess borgenärer.

Vad i 41—44 §§ finnes stadgat örn skyldighet att erlägga betalning å

aktie och avlämna förbindelse samt om påföljd av underlåtenhet att fullgöra

sådan skyldighet skall vid ny aktieteckning äga motsvarande tillämpning

i avseende å aktietecknare som ej vid teckningen erlagt full betalning.

61 §.

Har i beslutet örn aktiekapitalets ökning upptagits bestämmelse örn minimiteckning,

skall inom sex månader från det beslutet fattades eller, om registrering

av ökningsbeslutet eller godkännande enligt 190 § 2 mom. vägrats

och besvär däröver anförts, inom sex månader från det besvären blivit genom

lagakraftägande beslut bifallna, för registrering anmälas det tecknade

belopp, för vilket tilldelning av nya aktier skett, där beloppet uppgår till

det i ökningsbeslutet angivna minimibeloppet.

Vid anmälningen, som skall vara undertecknad av samtliga styrelseledamöter

och verkställande direktör, skola fogas:

1. teckningslistorna, så ock avskrift av desamma;

2. ett exemplar av de tidningar, i vilka kungörelsen angående bolagsstämmans

beslut om ökningen varit införd; samt

3. avskrift av den i 59 § omförmälda uppgiften rörande tilldelningen av

nya aktier.

Sker ej registrering i anledning av anmälan enligt första stycket och varder

till följd därav, enligt vad i 195 § 2 mom. sägs, i registret antecknat att

den tidigare anteckningen om ökningsbeslutets registrering avföres ur registret,

vare aktieteckningen icke vidare bindande, och skall vad å de tecknade

aktierna inbetalats återbäras till aktietecknarna jämte fem procent ränta

därå.

62 §.

1 mom. Senast sex månader efter utgången av den för inbetalning av de nya

aktierna bestämda tiden skall, där ej anteckningen örn ökningsbeslutets registrering

avförts ur registret efter vad i 195 § 2 mom. sägs, för registrering

anmälas, huru många nya aktier som till fullo betalats.

Anmälningen, som skall vara undertecknad av samtliga styrelseledamöter

s. 26 Kontrollera mot PDF

Kungl. Alaj.ts proposition nr 5.

26

och verkställande direktör, skall innehålla dels, där mot ny aktie tillskjutits

annan egendom än penningar, uppgift å den egendom som tillskjutits och

det antal aktier för vilka tillskott skett, dels ock försäkran att den anmälda

inbetalningen på aktiekapitalet, där den ej fullgjorts genom sådant tillskott,

blivit verkställd genom betalning i penningar eller därmed enligt 219 § jämställd

betalning eller ock genom kvittning mot skuld till aktietecknare. Därvid

skall angivas huru mycket som guldits genom betalning oell huru mycket

som guldits genom kvittning; och skall, där kvittning skett utan att bestämmelse

därom varit intagen i ökningsbeslutet, tillika försäkras, att kvittningen

icke länt till nackdel för bolaget eller dess borgenärer.

1 anmälningen skall, där ej anmälan skett enligt 61 §, för registrering uppgivas

det tecknade belopp, för vilket tilldelning av nya aktier skett. Vid

anmälningen skola i sådant fall fogas i nämnda paragraf andra stycket omförmälda

handlingar och tidningar.

2 mom. Varda efter anmälan som avses i 1 mom. nya aktier ytterligare

till fullo betalda, skall inom sex månader efter inbetalningen antalet sådana

aktier anmälas för registrering. Anmälningen skall vara undertecknad

av samtliga styrelseledamöter och verkställande direktör samt innehålla

uppgift och försäkran som i 1 mom. andra stycket sägs.

3 mom. Aktiekapitalet skall, så snart registrering skett i anledning av anmälan

enligt 1 eller 2 morn., anses ökat med sammanlagda nominella beloppet

av det antal nya aktier som anmälts hava till fullo betalats.

4 mom. Örn nya aktier förklaras förverkade, skola inom sex månader

därefter styrelsen och verkställande direktör för registrering anmäla antalet

förverkade aktier. Med sådan anmälan skall dock anstå, till dess anmälan

sker jämlikt 1 mom.

63 §.

Utan hinder av vad i 48—62 §§ finnes stadgat må styrelsen besluta aktiekapitalets

ökning under förutsättning av bolagsstämmans godkännande. I

sådant fall skall vad i nämnda paragrafer är föreskrivet äga motsvarande

tillämpning, därvid dock skall iakttagas vad nedan är särskilt stadgat.

Sedan styrelsen fattat beslut örn aktiekapitalets ökning, hava styrelsen och

verkställande direktör att hos registreringsmyndigheten göra ansökan örn

godkännande av ökningsbeslutet, av föreskrivna yttranden och berättelser

samt av teckningslistan och kungörelsen. Efter det godkännande meddelats

må kungörelse och underrättelse örn styrelsens ökningsbeslut samt aktieteckning

ske.

Å bolagsstämmans beslut om godkännande av styrelsens ökningsbeslut samt

å styrelsens och verkställande direktörs skyldighet alt viss tid före stämma

hålla handlingar tillgängliga och på stämman framlägga handlingarna skola

bestämmelserna i 48 och 50 §§ äga tillämpning.

Vad i 51, 60 och 61 §§ sägs beträffande bolagsstämmas beslut örn aktiekapitalets

ökning skall tillämpas å bolagsstämmans beslut om godkännande av

kapitalökningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr ö.

Innan ökningsbeslutet godkänts av bolagsstämman må ej de nya aktierna

upptagas i aktieboken eller den i 62 § 1 mom. föreskrivna anmälningen för

registrering äga runi.

Där jämlikt 195 § 4 mom. frågan örn aktiekapitalets ökning förklarats förfallen

och beslutet örn förklaringen vunnit laga kraft, vare gjord aktieteckning

icke vidare bindande, och skall vad örn återbäring är i 61 § stadgat

äga motsvarande tillämpning.

64 §.

1 morn. Finnas i bolag, enligt den för nästföregående räkenskapsår fastställda

balansräkningen och bolagsstämmans beslut i anledning av bolagets

vinst enligt balansräkningen, besparade vinstmedel som ej avsatts till reservfond

eller skuldregleringsfond, må aktiekapitalet ökas genom överföring av

sådana vinstmedel eller av belopp varmed uppskrivning sker enligt 100 §

2 mom. Medel, som avsatts till reservfond, må ock användas till ökning av

aktiekapitalet, i den mån fonden ej därigenom nedgår under tjugu procent av

det ökade aktiekapitalet eller under det högre belopp som kan vara föreskrivet

i bolagsordningen. Ökning av aktiekapitalet som här avses genomföres medelst

utgivande av tilläggsaktier.

I avseende å ökningsbeslutet skall gälla vad i 48 § första stycket är

stadgat, ökningsbeslutet skall angiva det belopp varmed aktiekapitalet skall

ökas och, där enligt bolagsordningen aktier av olika slag kunna finnas, till

vilket aktieslag tilläggsaktierna skola hänföras. Tillika skall beträffande ökningsbeslutets

innehåll gälla vad i 49 § första stycket 7 och andra stycket

sägs.

Förslag till ökningsbeslut skall genom styrelsens och verkställande direktörs

försorg dels minst en vecka före bolagsstämman hållas hos bolaget tillgängligt

för aktieägarna dels ock framläggas å stämman. Är stämman ej

ordinarie bolagsstämma som avses i 121 §, skola ock efter vad nyss sagts

hållas tillgängliga och framläggas å stämman:

1. avskrift av den för nästföregående räkenskapsår fastställda balansräkningen,

försedd med anteckning örn bolagsstämmans beslut rörande bolagets

vinst eller förlust, samt avskrift av förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen

för samma år;

2. en av samtliga styrelseledamöter och verkställande direktör undertecknad

handling, innehållande dels upplysning, i den mån det finnes kunna ske

utan förfång för bolaget, örn händelser av väsentlig betydelse för bolagets

ställning vilka inträffat efter förvaltningsberättelsens avgivande, dels ock

försäkran, att anledning ej yppats att balansräkningen upprättats i strid mot

bestämmelserna i 109 §; samt

3. ett av revisorerna avgivet yttrande över sistnämnda handling.

Där alla förutvarande aktier medföra lika rätt till andel i bolagets tillgångar

och vinst, vare varje aktieägare berättigad alt av tilläggsaktierna erhålla

det antal, som svarar mot hans andel i det förutvarande aktiekapitalet,

finnas aktier av olika slag och medföra dessa icke lika rätt till andel i bo
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 6.

lagets tillgångar och vinst, skall i fråga om rätten att erhålla tilläggsaktier

gälla vad i bolagsordningen föreskrives. Där den rätt att erhålla tilläggsaktier

som enligt första punkten eller bolagsordningen tillkommer en förutvarande

aktie icke avser en eller flera tilläggsaktier, vare aktieägare berättigad att

för varje aktie utbekomma ett eller flera delbevis av innehåll, att innehavaren

av beviset äger rätt att utbekomma en tilläggsaklie mot avlämnande av

det antal delbevis som erfordras för utbekommande av en tilläggsaktie.

2 mom. Beslutet örn ökningen skall genom styrelsens och verkställande

direktörs försorg kungöras på sätt i 54 § stadgas, ökningsbeslutet skall därefter

av styrelsen eller verkställande direktör anmälas för registrering. Vid

anmälningen skola fogas dels tva enligt 224 § andra stycket bestyrkta avskrifter

av protokoll som förts i ärendet, dels ett exemplar av de tidningar,

i vilka beslutet varit infört, dels ock avskrift av den för nästföregående räkenskapsår

fastställda balansräkningen eller, där beslutet ej fattats å ordinarie

bolagsstämma som avses i 121 §, av de handlingar, som efter vad i

1 mom. tredje stycket sägs skola hava framlagts å bolagsstämman.

Aktiekapitalet skall, så snart registrering av beslutet skett, anses ökat med

det belopp, som enligt beslutet skall överföras till aktiekapitalet.

Tilläggsaktierna skola i aktieboken upplagas i nummerföljd.

Ej må delbevis eller brev å tilläggsaktie utlämnas till aktieägare, innan registrering

av beslutet örn ökningen skett och aktieägaren företett det eller

de aktiebrev, varå rätten att erhålla delbevis eller tilläggsaktie grundas. Genom

styrelsens och verkställande direktörs försorg skall sådant aktiebrev

förses med påskrift att delbevis eller brev å tilläggsaktie utlämnats. När brev

å tilläggsaktie utlämnas, skall ägaren införas i aktieboken.

3 mom. Är bolag moderbolag, må ökning av aktiekapitalet i den ordning

varom i 1 mom. stadgas ej ske medelst överföring av större del av bolagets

vinst än som enligt 74 § ina såsom vinstutdelning utbetalas till aktieägarna.

Har förslaget örn ökningen av aktiekapitalet väckts av styrelsen, skall i

den handling, sorn avses i 1 mom. tredje stycket 2, upptagas försäkran att

innehållet av den särskilda uppgift till moderbolagets balansräkning, varom

stadgas i 101 § 2 och 3 morn., och av koncernbalansräkningen eller koncernredogörelsen

beaktats vid förslaget. Revisorernas yttrande över handlingen

skall innehålla uttalande, huruvida, med hänsyn till koncernens ställning

och resultatet av dess verksamhet i dess helhet, ökningen av aktiekapitalet

får anses stå i strid mot god affärssed.

Örn aktiekapitalets nedsättning.

65 §.

I aktiebolag, vars aktiekapital kan utan ändring av bolagsordningen bestämmas

till lägre eller högre belopp, må aktiekapitalet, såframt förbehåll

därom träffats i den vid bolagets bildande antagna bolagsordningen, kunna

genom inlösen av aktier nedsättas enligt grunder som stadgas i förbehållet,

dock ej under det i bolagsordningen bestämda minimikapitalet.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

29

Sådan nedsättning av aktiekapitalet må även äga rum, där efter bolagets

registrering beslutats ändring av bolagsordningen, varigenom förbehåll som

avses i första stycket intages i denna. I dylikt fall må dock nedsättningen

ske allenast genom inlösen av aktier, utgivna antingen på grund av sådant

bolagsstämmobeslut örn ökning av aktiekapitalet, som fattats efter slutligt

beslut om ändringen av bolagsordningen och registrerats samtidigt med

sistnämnda beslut eller senare än detta, eller på grund av ökningsbeslut,

som fattats av styrelsen enligt 63 § efter det ändringen av bolagsordningen

registrerats.

Ej må nedsättning äga rum, där fastställd balansräkning för nästföregående

räkenskapsår utvisar sådan ställning, att efter nedsättningen det belopp

vartill aktiekapitalet nedsatts och motsvarande del av reservfonden icke

skulle vara till fullo täckta, eller att efter nedsättningen summan av aktiekapitalet,

reservfonden och skuldregleringsfond skulle understiga sådana bolaget

åvilande skulder som skola tagas i beräkning vid skuldregleringsfonds

bestämmande.

Då enligt de i förbehållet stadgade grunderna blivit bestämt att vissa aktier

skola inlösas, skola styrelsen och verkställande direktör ofördröjligen

göra anmälan för registrering av aktiekapitalets nedsättning med motsvarande

belopp. Vid denna anmälan skall fogas avskrift av den fastställda balansräkningen

för nästföregående räkenskapsår, så ock, där inlösen beslutats av bolagsstämma,

två enligt 224 § andra stycket bestyrkta avskrifter av protokollet

i ärendet samt i annat fall i två exemplar en av styrelsen och verkställande

direktör underskriven handling rörande bestämmandet av vilka aktier som

skola inlösas. Då registrering skett, skall aktiekapitalet anses nedsatt, och må

inlösen ej dessförinnan ske.

När aktie inlöses, skall aktiebrevet genom styrelsens och verkställande direktörs

försorg förses med påskrift örn inlösandet.

66 §.

1 mom. Beslut om nedsättning av aktiekapitalet i annat fall än i 65 § sägs

fattas av bolagsstämma efter vad i 135 § stadgas.

Förslag till nedsättningsbeslut skall genom styrelsens och verkställande

direktörs försorg dels minst en vecka före bolagsstämman hållas hos bolaget

tillgängligt för aktieägarna dels ock framläggas å stämman. Där ej balansräkningen

för nästföiegående räkenskapsår fastställes å stämman, skola ock

efter vad nyss sagts hållas tillgängliga och framläggas å stämman:

1. avskrift av den senaste fastställda balansräkningen, försedd med anteckning

örn bolagsstämmans beslut rörande bolagets vinst eller förlust, samt avskrift

av förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen för samma år;

2. en av samtliga styrelseledamöter och verkställande direktör undertecknad

berättelse, däri upplysning lämnas, i den mån det finnes kunna ske utan

förfång för bolaget, om händelser av väsentlig betydelse för dess ställning,

vilka inträffat efter förvaltningsberättelsens avgivande; samt

3. ett av revisorerna avgivet yttrande över berättelsen.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

Handlägges nedsättningsfrågan å två stämmor, skall vad i andra stycket

sägs gälla beträffande båda stämmorna.

Nedsättningsbeslutet skall angiva det belopp varmed aktiekapitalet skall

nedsättas och det sätt varpå nedsättningen jämlikt 2 mom. skall genomföras.

I beslutet skall ock upptagas föreskrift, att det nedsättningen motsvarande

beloppet skall återbetalas till aktieägarna, eller att det skall avsättas till reservfonden,

eller att det skall avsättas till en särskild fond att användas enligt

beslut av bolagsstämma. Rörande olika delar av nämnda belopp kunna

olika sådana föreskrifter meddelas.

Inom fyra månader från det nedsättningsbeslutet fattades eller, om klandertalan

därå anställes, från det denna talan genom lagakraftägande utslag

ogillades, skall nedsättningsbeslutet av styrelsen eller verkställande direktör

anmälas för registrering. Vid anmälningen skola fogas två enligt 224 § andra

stycket bestyrkta avskrifter av protokoll som förts i ärendet, så ock avskrift

av den för nästföregående år fastställda balansräkningen eller, där fastställelse

av balansräkningen ej skett i samband med nedsättningsbeslutet, av de i

andra stycket 1, 2 och 3 omförmälda handlingarna.

Har anmälan ej inkommit inom föreskriven tid, vare nedsättningsbeslutet

förfallet.

2 mom. Nedsättning av aktiekapitalet genomföres genom inlösen av aktier,

genom indragning av aktier utan återbetalning eller genom minskning av aktiernas

nominella belopp eller ock genom sammanläggning av aktier enligt

222 §.

Genom styrelsens och verkställande direktörs försorg skall, när aktie inlöses

eller nominella beloppet minskas mot återbetalning av aktiekapital, aktiebrevet

förses med påskrift därom. Påskrift skall ock, så snart ske kan, verkställas,

när aktie indragits eller nominella beloppet minskats utan återbetalning.

67 §.

1 mom. Beslut om nedsättning av aktiekapitalet enligt 66 § må, där beslutet

icke innefattar föreskrift, att det nedsättningen motsvarande beloppet

skall avsättas till reservfonden, ej bringas till verkställighet utan rättens tillstånd.

Rättens tillstånd skall av styrelsen och verkställande direktör sökas senast

inom sex månader efter det nedsättningsbeslutet registrerades. Vid ansökningen

skola vara fogade bevis att beslutet blivit registrerat, av styrelsen eller

verkställande direktör underskriven förteckning över bolagets samtliga kända

borgenärer med angivande av deras postadress samt avskrift av fastställd

balansräkning för nästföregående räkenskapsår, försedd med anteckning om

bolagsstämmans beslut rörande bolagets vinst eller förlust. Där enligt denna

balansräkning summan av aktiekapitalet, reservfonden och skuldregleringsfond

understiger eller efter nedsättningen skulle komma att understiga sådana

bolaget åvilande skulder som skola tagas i beräkning vid skuldregleringsfonds

bestämmande, skall ansökningen avslås. Möter ej sådant hinder

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 5.

31

mot bifall tili ansökningen, utförde rätten kallelse å okända borgenärer att

skriftligen angiva sina fordringar hos rätten; och gäde om dagen för inställelsen

och om kallelsens kungörande vad örn kallelse å okända borgenärer

är stadgat. Styrkes inför rätten, att de borgenärer, vilka äro upptagna å förteckningen

eller givit sig an hos rätten, blivit till fullo förnöjda för sina uppgivna

fordringar eller medgivit aktiekapitalets nedsättning eller att säkerhet,

som av rätten godkännes, ställts för deras fordringar, varde ansökningen

bifallen.

Har stiftelse, som bildats enligt lagen om aktiebolags pensions- och andra

personalstiftelser, hos bolaget fordran, som avses i 2 § nämnda lag, utgöre

fordringen ej hinder mot bifall till ansökningen, där inför rätten visas att å

fordringen avbetalats så stor del som svarar mot nedsättningen av aktiekapitalet.

Örn ansökan, som gjorts inom föreskriven tid, så ock örn beslut, som meddelats

i anledning av ansökningen, skall genom rättens eller domarens försorg

underrättelse ofördröjligen avsändas till registreringsmyndigheten.

Rättens beslut, varigenom tillstånd till nedsättningens verkställande givits,

skall inom sex månader sedan beslutet vunnit laga kraft av styrelsen eller

verkställande direktör anmälas för registrering. Anmälningen skall vara åtföljd

av rättens beslut i huvudskrift eller avskrift, så ock av lagakraftbevis.

Aktiekapitalet skall anses nedsatt, då rättens beslut om tillstånd blivit

registrerat.

2 mom. Sådan nedsättning av aktiekapitalet, som avses i 1 mom, vare,

där bolaget försättes i konkurs på ansökan som gjorts inom ett år från det

rättens beslut om tillstånd till nedsättningen efter verkställd registrering kungjordes

i allmänna tidningarna, utan verkan mot borgenär, som ej samtyckt

till nedsättningen eller som vid fordringens tillkomst ej ägde eller, enligt

vad i 204 § stadgas, skall anses hava ägt kännedom om rättens beslut, varigenom

nedsättning medgivits.

68 §.

Innefattar beslut örn nedsättning av aktiekapitalet enligt 66 § föreskrift att

det nedsättningen motsvarande beloppet skall avsättas till reservfonden, skall

aktiekapitalet anses nedsatt, då beslutet örn nedsättningen blivit registrerat.

I sådant fall må vinstutdelning icke äga rum, förrän rättens tillstånd därtill

erhållits eller aktiekapitalet enligt verkställd registrering är ökat med ett mot

nedsättningen svarande belopp.

Ansökan örn rättens tillstånd till vinstutdelning skall göras av styrelsen

och verkställande direktör. Vid ansökningen skola fogas bevis att beslutet

om nedsättningen blivit registrerat ävensom av styrelsen eller verkställande

direktör underskriven förteckning över bolagets samtliga kända borgenärer

med angivande av deras postadress. Rätten utförde kallelse å bolagets borgenärer,

såväl kända som okända, med föreläggande för den, som vill bestrida

ansökningen, att sist före klockan tolv å viss dag näst efter tre månader

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr ä.

skriftligen hos rätten göra anmälan därom vid äventyr att han eljest anses

hava medgivit ansökningen. Har bolagets styrelse sitt säte å landet och

äskas ej urtima ting, må inställelsen utsättas till det allmänna tingssammanträde

som infaller näst efter tre månader. Kallelsen varde anslagen å rättens

dörr tre månader före inställelsedagen och kungjord i allmänna tidningarna

tre gånger, första gången två månader och tredje gången sist en månad

innan den dagen inträffar. Kronans ombudsman i orten och alla kända inländska

och utländska borgenärer skola om kallelsen särskilt underrättas,

och skall genom rättens eller domarens försorg sådan underrättelse avsändas

till inländsk borgenär minst en månad och till utländsk borgenär minst

två månader före inställelsedagen. Bestrides ej ansökningen eller styrkes inför

rätten, att de borgenärer, vilka hos rätten bestritt ansökningen, blivit till

fullo förnöjda för sina fordringar eller medgivit vinstutdelning eller att säkerhet,

som av rätten godkännes, ställts för deras fordringar, skall rätten

lämna tillstånd att utan hinder av nedsättningen vinstutdelning därefter må

äga rum.

Har stiftelse, som bildats enligt lagen om aktiebolags pensions- och andra

personalstiftelser, hos bolaget fordran, som avses i 2 § nämnda lag, utgöre

fordringen ej hinder mot bifall till ansökningen om tillstånd till vinstutdelning;

men skall, där vinstutdelning äger rum innan aktiekapitalet enligt verkställd

registrering ökats med ett mot nedsättningen svarande belopp, skyldighet

åvila bolaget att erlägga betalning för så stor del av stiftelsens fordran

vid tiden för nedsättningsbeslutet som vinstutdelningen motsvarar av

aktiekapitalet efter nedsättningen. Sådan skyldighet upphöre, när å fordringen

avbetalats så stor del som svarar mot nedsättningen av aktiekapitalet.

Rättens beslut, varigenom tillstånd till vinstutdelning givits, skall, sedan det

vunnit laga kraft, av styrelsen eller verkställande direktör anmälas för registrering.

Anmälningen skall vara åtföljd av rättens beslut i huvudskrift eller

avskrift, så ock av lagakraftbevis.

69 §.

Egen aktie må aktiebolag ej mot vederlag förvärva i annan ordning än i

65 eller 67 § sägs, ej heller mottaga såsom pant. Vad nu är stadgat utgör

icke hinder för aktiebolag att å auktion inropa för bolagets fordran utmätt

aktie, dock med skyldighet att åter avyttra den, så snart det kan ske utan

förlust.

Avtal, som träffats i strid mot förbud varom stadgas i första stycket, vare

ogillt.

Om lösningsrätt vid övergång av aktie.

70 §.

Skola aktiebreven ställas till viss man, må i bolagsordningen intagas förbehåll

att, om aktie övergår till annan än aktieägare eller till annan än

ägare av aktie av visst slag, aktieägarna eller ägarna av aktier av visst slag

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

33

skola vara berättigade att lösa aktien. Förvärvas flera aktier genom samma

fång, må, där ej annat följer av förbehållet, lösningsrätt icke utövas i avseende

å mindre antal aktier än fånget omfattar.

I bolagsordningen skall angivas den ordning, i vilken lösningsrätten må

tillkomma aktieägarna inbördes, den tid, ej överstigande två månader räknat

från anmälan hos styrelsen om aktiens övergång, inom vilken den som vill

begagna sig av lösningsrätten skall göra anmälan därom hos styrelsen, ävensom

den tid, ej överstigande en månad räknat från det lösens belopp blivit

bestämt, inom vilken lösen skall erläggas. Rörande anmälan hos styrelsen om

akties övergång skall ofördröjligen genom styrelsens eller verkställande direktörs

försorg meddelande ske till aktieägarna.

Kan överenskommelse icke träffas örn lösens belopp, varde, såframt ej

föreskrift om dess bestämmande enligt angiven grund intagits i bolagsordningen,

beloppet, som skall motsvara aktiens verkliga värde, bestämt av tre

skiljemän, utsedda enligt lagen örn skiljemän. Åtnöjes ej part med skiljemännens

beslut, åge han, där ej annat stadgats i bolagsordningen, draga tvisten

under rättens prövning, såframt han instämmer sin talan inom tre månader

från det beslutet i huvudskrift eller avskrift delgavs honom.

Innan det visar sig att lösningsrätten ej begagnas, åge den till vilken aktie

övergått icke utöva annan av aktien härflytande rätt gentemot bolaget än

rätten att uppbära vinstutdelning och att, i händelse av aktiekapitalets ökning,

utöva aktien tillkommande företrädesrätt till teckning av ny aktie.

Av sådan teckning härflytande rättigheter och skyldigheter övergå å den som

begagnar sig av lösningsrätten.

Vad ovan är stadgat örn rätt att vid övergång av aktie lösa aktien skall äga

motsvarande tillämpning, där den som skolat vara underkastad lösningsrätt

till aktie, utan att aktien övergår å honom, förvärvar denna tillkommande rätt

till tilläggsaktie eller utövar aktien tillkommande företrädesrätt till teckning

av ny aktie.

Om reservfond oell skuldregleringsfoncl, så oek örn bolagsstämmas rätt att

genom vinstutdelning eller eljest förfoga över bolagets egendom.

71 §.

Av aktiebolags årsvinst, efter avdrag för vad som åtgår till täckande av

möjligen förefintlig förlust från föregående år, skola minst tio procent avsättas

till reservfond. Vid beräkning av det belopp, som sålunda minst skall

avsättas, må ej från årsvinsten avdragas den andel däri, som kan hava

tillerkänts styrelseledamot, verkställande direktör eller annan såsom arvode

(tantiem). Sedan fonden uppgått till ett belopp motsvarande tjugu procent

av aktiekapitalet eller det högre belopp, som kan vara föreskrivet i bolagsordningen,

må vidare avsättning till fonden upphöra; nedgår fonden under

det sålunda stadgade beloppet, skall avsättning därtill ånyo vidtaga.

Till reservfonden skall alltid läggas vad på grund av aktieteckning må hava

erhållits för aktierna utöver det nominella beloppet, så ock, där aktie förklarats

förverkad, vad dessförinnan blivit inbetalt å aktien.

Bihang lill riksdagens protokoll 194i. I sand. Nr .5. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

Nedsättning av reservfonden må beslutas allenast för täckande av förlust,

som enligt fastställd balansräkning finnes hava uppstått å bolagets verksamhet

i dess helhet, och som icke kan ersättas av befintliga till framtida förfogande

avsatta medel. Om användande av medel, som avsatts till reservfond,

för ökning samt i visst fall vid nedsättning av aktiekapitalet stadgas i 64 §

1 mom. och 65 § tredje stycket.

72 §.

1 mom. Ändå att reservfonden uppgår till belopp som i 71 § eller i bolagsordningen

föreskrives, skall avsättning av minst tio procent av bolagets

årsvinst ske till reservfonden eller en skuldregleringsfond, därest bolagets

skulder enligt balansräkningen överstiga summan av aktiekapitalet, reservfonden

och skuldregleringsfonden.

Så länge bolagets skulder överstiga summan av aktiekapitalet, reservfonden

och skuldregleringsfonden, må av bolagets vinst enligt balansräkningen, efter

avsättning enligt vad i 71 § och ovan i första stycket är stadgat, ej utdelas

mer än som motsvarar fem procent av bolagets behållna förmögenhet enligt

balansräkningen, med mindre ett lika stort belopp som det vilket därutöver

utdelas ytterligare avsättes till reservfonden eller ock, då den uppgår till föreskrivet

belopp, till skuldregleringsfonden.

Då summan av aktiekapitalet, reservfonden och skuldregleringsfonden enligt

balansräkningen överstiger bolagets skulder, må nedsättning av skuldregleringsfonden

ske, dock nied högst en femtedel av överskottet årligen. Nedsättning

av skuldregleringsfonden må ock ske genom överföring till reservfonden.

Skuldregleringsfonden må i dess helhet avföras ur balansräkningen, där

summan av aktiekapitalet och reservfonden under fem år i följd överstigit

skulderna.

2 mom. Vid tillämpning av bestämmelserna i 1 mom. skall ej bland skulderna

inräknas:

a) gäld, för vilken bolaget lämnat säkerhet av inteckning inom sextio procent

av senast fastställda taxeringsvärdet för

jordbruksfastighet;

fastighet, belägen i stad, köping eller municipalsamhälle, å vilken finnes

uppförd byggnad huvudsakligen innehållande lägenheter för uthyrning till

bostads-, butiks- eller kontorsändamål; eller

annan egendom, vilken enligt bestämmelse som meddelas av Konungen må

anses erbjuda motsvarande säkerhet;

b) gäld till Svenska skeppshypotekskassan eller annan inrättning som

Konungen bestämmer, för vilken bolaget lämnat godkänd säkerhet av inteckning

i fartyg.

Har för moderbolags gäld sådan säkerhet som avses i första stycket lämnats

av dotterbolag, vars aktier till mer än nittiofem procent ägas av moderbolaget

eller ock av ett eller flera sådana dotterbolag eller av moderbolaget

och ett eller flera sådana dotterbolag, skall ej heller sådan gäld inräknas

bland skulderna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 5. 3o

Där förskott å beställning erhållits, skall såsom skuld räknas det förskolterade

beloppet med avdrag för det i balansräkningen upptagna värdet å det

som med förskottet är tillverkat.

73 §.

1 mom. Ej må till aktieägarna annorledes än i följd av aktiekapitalets nedsättning

efter ty i 65 eller 67 § sägs utbetalas annat än den vinst, som förefinnes

enligt fastställd balansräkning för sista räkenskapsåret, i den mån vinsten

icke skall avsättas till reservfonden eller skuldregleringsfond. Angående förbud

mot vinstutdelning och inskränkning i rätten att utdela vinst är för vissa

fall stadgat i 68 § och 72 § 1 mom.

2 mom. Varder vinstutdelning beslutad och verkställd i strid mot vad i 1

morn., 68 § eller 72 § 1 inom., stadgats eller mot bestämmelse i bolagsordningen,

vare de, som uppburit sådan utdelning, skyldiga att återbära denna

jämte fem procent ränta därå.

Samma lag vare, örn utdelning skett av vinst som utvisats av fastställd balansräkning

till följd därav att balansräkningen upprättats i strid mot bestämmelserna

i 100 och 101 §§; dock må utdelningen ej återkrävas från den,

som vid dess uppbärande varken insåg eller bort inse balansräkningens oriktighet.

För brist, som kan uppkomma vid återbäringen, vare de, som medverkat till

beslutet om vinstutdelning eller verkställandet av detta eller till upprättandet

eller fastställandet av oriktig balansräkning, ansvariga efter de beträffande

skadeståndsskyldighet i 208, 211 och 212 §§ stadgade grunderna.

3 mom. Sker nedsättning av aktiekapitalet medelst inlösen av aktier i strid

mot förbehåll som i 65 § sägs eller mot bestämmelserna i nämnda paragraf,

eller äger nedsättning av aktiekapitalet rum i förening med återbetalning till

aktieägarna enligt 67 § utan iakttagande av vad där i 1 mom. är föreskrivet,

skall vad i 2 mom. första och tredje styckena här ovan är stadgat örn återbäringsskyldighet

och om ansvarighet för brist vid återbäringen äga motsvarande

tillämpning.

74 §.

Av moderbolags vinst må, ändå att vinstutdelning eljest är medgiven, så

stort belopp ej utdelas att vinstutdelningen, med hänsyn till koncernens

ställning och resultatet av koncernens verksamhet i dess helhet, får anses

stå i strid mot god affärssed.

Varder vinstutdelning beslutad och verkställd i strid mot vad i första stycket

stadgas, vare de, som uppburit utdelning, skyldiga att återbära vad till

dem för mycket utdelats jämte fem procent ränta därå; dock må utdelning

ej återkrävas från den, som varken insett eller bort inse berörda förhållande.

För brist, som kan uppkomma vid återbäringen, ansvare de, som medverkat

till beslutet om vinstutdelningen eller till verkställandet av detsamma,

efter de beträffande skadeståndsskyldighet i 208, 211 och 212 §§ stadgade

grunderna.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

75 §.

Det tillkommer bolagsstämma att besluta, huruvida och i vad man utdelning

skall ske av den vinst som enligt 73 och 74 §§ må utbetalas till aktieägarna.

Innehåller bolagsordningen avvikande bestämmelser, lände de till efterrättelse.

Aktieägare med sammanlagt aktiebelopp, utgörande minst en tiondel av

hela aktiekapitalet, äga att å stämma som i 121 § sägs, innan beslut fattats

örn användningen av vinst enligt den fastställda balansräkningen, påkalla

utdelning av högst en femtedel därav, dock i intet fall mer än hälften av

årsvinsten eller mer än fem procent av bolagets behållna förmögenhet.

Vid beräkningen av nämnda del av vinsten enligt balansräkningen skall

först från vinsten avdrag göras för avsättning till reservfonden eller skuldregleringsfond,

dock ej för större avsättning till reservfonden än att denna

kommer att uppgå till det belopp som i 71 § eller i bolagsordningen föreskrives,

och ej heller för avsättning till skuldregleringsfond med mer än tjugu

procent av vinsten enligt balansräkningen eller med större belopp än att summan

av aktiekapitalet, reservfonden och skuldregleringsfonden kommer att

motsvara sådana bolagets skulder som skola tagas i beräkning vid skuldregleringsfonds

bestämmande.

Är bolaget moderbolag, må vinstutdelning jämlikt andra stycket ej påkallas

i strid mot vad som stadgas i 74 §.

76 §.

Bolagsstämma må ej besluta om användande av bolagets vinstmedel eller

övriga tillgångar eller om åtagande av förpliktelser för ändamål, som uppenbarligen

är främmande för föremålet för bolagets verksamhet eller för verksamhetens

syfte. Dock åge bolagsstämma använda tillgångar till allmännyttigt

eller därmed jämförligt ändamål, såvitt det med hänsyn till ändamålets beskaffenhet,

bolagets ställning och omständigheterna i övrigt får anses skäligt.

Bolagsstämma må ej heller, med mindre annat följer av vad i denna lag

eller bolagsordningen är stadgat, besluta örn sådan användning av bolagets

tillgångar eller eljest om sådan åtgärd, att uppenbarligen fördel beredes vissa

aktieägare till nackdel för bolaget eller övriga aktieägare.

Om styrelse, verkställande direktör och firmateckning.

77 §.

För aktiebolag skall finnas en styrelse bestående av en eller flera ledamöter.

Överstiger aktiekapitalet eller maximikapitalet enligt bolagsordningen

femhundratusen kronor, skall styrelsen bestå av minst tre ledamöter.

Styrelsen väljes å bolagsstämma; dock må enligt bestämmelse, som på

grund av särskild lag eller författning eller med Konungens tillstånd intagits

i bolagsordningen, en eller flera av ledamöterna kunna tillsättas i annan ordning.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

37

Styrelseledamot, som väljes å bolagsstämma, skall utses för lid intill dess

stämma som i 121 § sägs hållits och må icke väljas för längre tid än till och

med den stämma som skall äga rum under tredje räkenskapsåret efter valet.

Skall mer än en ordinarie stämma årligen hållas, gäde vad nu är sagt den

stämma å vilken styrelseval skall förrättas.

Xndå att den tid, för vilken styrelseledamot blivit utsedd, ej gått till ända,

må han skiljas från uppdraget genom beslut av den som utsett honom. Styrelseledamot

äge ock rätt att avgå före utgången av nämnda tid, dock icke

den som är verkställande direktör, så länge han kvarstår i denna befattning.

Anmälan örn avgång skall göras hos styrelsen, så ock, där styrelseledamot ej

är vald å bolagsstämma, hos den som tillsatt honom.

Om styrelseledamot, som är vald å bolagsstämma, entledigas eller eljest

avgår eller avlider eller hinder för honom att vara styrelseledamot uppkommer

enligt 79 § och suppleant ej finnes, åligger det övriga styrelseledamöter

att ofördröjligen föranstalta om val av ny ledamot för tid, som återstår av

den tid för vilken den förre blivit vald. Meddelas icke annan föreskrift i bolagsordningen,

må dock nied valet anstå till nästa ordinarie bolagsstämma

där styrelseval skall äga rum, såframt styrelsen är beslutför med kvarstående

ledamöter och suppleanter samt i bolag, som avses i första stycket andra

punkten, antalet ej understiger vad där stadgas.

78 §.

Består styrelsen av tre eller flera ledamöter, skall styrelsen utse en verkställande

direktör. Denne må utses inom eller utom styrelsen, dock må i bolagsordningen

eller av bolagsstämman föreskrivas, att verkställande direktör

skall utses inom styrelsen.

Verkställande direktör må ej utses, där styrelseledamöternas antal understiger

tre.

Styrelsen äger förordna vice verkställande direktör att tjänstgöra i verkställande

direktörs ställe.

79 §.

Styrelseledamöterna och verkställande direktör skola vara myndiga och,

där ej för särskilt fall Konungen annat tillåter, här i riket bosatta svenska

medborgare. Sådant tillstånd må beträffande styrelseledamöterna ej avse mer

än en tredjedel av hela antalet.

Av styrelseledamöterna må icke flera, verkställande direktör inräknad, än

en för varje påbörjat tretal vara befattningshavare i bolaget eller eljest innehava

en verkställande direktören underordnad befattning. Äro styrelseledamöterna

ej flera än fyra, må allenast en vara sådan befattningshavare.

Utses till styrelseledamöter flera befattningshavare än i andra stycket sägs,

må, såframt styrelsen ej är beslutför med återstående ledamöter och suppleanter,

sådan ledamot tjänstgöra i styrelsen, intill dess annan ledamot utsetts

eller domstol annorlunda förordnat.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

80 §.

Vad i denna lag är stadgat om styrelseledamot och verkställande direktör

skall i tillämpliga delar gälla beträffande suppleant och vice verkställande

direktör.

I bolagsordningen må närmare bestämmelser upptagas om de förutsättningar,

under vilka suppleant eller vice verkställande direktör äger inträda

i tjänstgöring, så ock, där flera suppleanter finnas, om ordningen för deras

inträde. Sådana bestämmelser må jämväl meddelas av den som utsett suppleanten

eller vice verkställande direktören. Bestämmelse som i detta stycke

sägs må ej registreras.

Har i fall, då enligt bestämmelse i bolagsordningen som avses i 77 § andra

stycket en eller flera styrelseledamöter skola tillsättas i annan ordning än

genom val å bolagsstämma, sådan ledamot ej tillsatts, skall av rätten eller

domaren ersättare förordnas på ansökan av styrelseledamot, aktieägare, borgenär

eller annan, vars rätt kan vara beroende av att någon finnes som äger

företräda bolaget.

81 §.

Styrelsen skall förvalta bolagets angelägenheter i enlighet med vad i denna

lag är stadgat. Är verkställande direktör utsedd, skall den löpande förvaltningen

handhavas av honom samt ledningen och förvaltningen i övrigt av

bolagets angelägenheter tillkomma styrelsen.

Den löpande förvaltningen av bolagets angelägenheter omfattar ej åtgärd,

som med hänsyn till bolagets förhållanden är av osedvanlig beskaffenhet

eller av stor betydelse. Där styrelsens beslut icke kan avvaktas utan väsentlig

olägenhet för verksamhetens gång, må dock verkställande direktören vidtaga

sådan åtgärd men bör, så snart det kan ske, underrätta styrelsen därom.

82 §.

Det åligger verkställande direktören att under styrelsens inseende sörja för

en sådan organisation av bolagets verksamhet, som med hänsyn till bolagets

förhållanden må anses tillfredsställande. Han skall ock leda driften av bolagets

rörelse och utöva tillsyn över dess befattningshavare.

Styrelsen är pliktig att tillse, att en sådan organisation av bolagets verksamhet

finnes som i första stycket sägs. Styrelsen skall vaka över att verkställande

direktören fullgör sina åligganden samt, där det med hänsyn till omfattningen

eller beskaffenheten av bolagets verksamhet eller eljest finnes påkallat,

utfärda instruktioner för verkställande direktören och andra befattningshavare

i bolaget. Styrelsen skall tillse, att erforderliga upplysningar angående

bolagets förhållanden komma styrelsen till handa på lämpligt sätt

och vid lämpliga tider.

Finnes ej verkställande direktör eller uppkommer förfall för honom och

finnes ej vice verkställande direktör, svarar styrelsen för de åligganden, som

enligt vad ovan sagts skola ankomma på verkställande direktören.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

3»

83 §.

Verkställande direktören skall sörja för att bolagets bokföring fullgöres i

överensstämmelse med lag samt att medelsförvaltningen är ordnad på betryggande

sätt. Styrelsen är pliktig att tillse, att en med hänsyn till bolagets förhållanden

och god köpmannased tillfredsställande organisation av bokföringen

och medelsförvaltningen finnes, och skall, där organisationen ej jämväl

omfattar betryggande kontroll, genom en eller flera särskilt utsedda styrelseledamöter

öva tillsyn över bokföringen och medelsförvaltningen.

Består styrelsen av endast två ledamöter, skall styrelsen uppdraga åt en

av dem att fullgöra verkställande direktörs åligganden i avseende å bokföringen

och medelsförvaltningen.

84 §.

Inom styrelsen skall en ledamot vara ordförande. Har bolagsstämman ej

utsett ordförande eller skall, där en eller flera ledamöter tillsatts i annan ordning

än genom val å bolagsstämma, sådan ledamot ej enligt bolagsordningen

tillika vara styrelsens ordförande, välje styrelsen ordförande. Vid lika röstetal

skall valet avgöras genom lottning. Verkställande direktör, vice verkställande

direktör eller annan befattningshavare i bolaget må icke utses till ordförande.

Det åligger ordföranden att tillse att sammanträden hållas då så erfordras.

Framställer styrelseledamot eller verkställande direktör som ej tillhör styrelsen

begäran örn sammankallande av styrelsen, skall hans begäran efterkommas.

Verkställande direktör skall, ändå att han ej är styrelseledamot, närvara

vid styrelsens sammanträden, där ej styrelsen för visst fall annorledes

bestämmer.

Vid styrelsens sammanträden skola föras protokoll. Ledamot av styrelsen,

så ock verkställande direktör, även örn han ej är styrelseledamot, är berättigad

att på begäran få särskild från styrelsens beslut avvikande mening antecknad

till protokollet. Protokollen skola förås i nummerföljd och förvaras

på betryggande sätt.

85 §.

Styrelsen är beslutför, där de vid sammanträde tillstädesvarandes antal

överstiger hälften av hela antalet styrelseledamöter, såframt ej för beslutförhet

högre antal föreskrivits i bolagsordningen. Ärende må dock icke företagas,

med mindre såvitt möjligt samtliga styrelseledamöter eller, vid förfall

för någon av dem, suppleant för honom erhållit tillfälle att deltaga i ärendets

behandling.

Såsom styrelsens beslut gällö, där föreskrift örn särskild röstpluralitet ej

givits i bolagsordningen, den mening, örn vilken vid sammanträde de flesta

röstande förena sig, och vid lika röstetal den mening, som biträdes av ordföranden.

Är styrelsen icke fulltalig, må beslut anses föreligga allenast där av

de tillstädesvarande ett antal överstigande en tredjedel av hela antalet styrelseledamöter

enat sig.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

86 §.

Ledamot av styrelsen eller verkställande dix-ektör må ej handlägga fråga

rörande avtal mellan honom och bolaget. Ej heller må han handlägga fråga

om avtal mellan bolaget och tredje man, såframt han däri äger ett väsentligt

intresse, som kan vara stridande mot bolagets. Vad sålunda är stadgat åge

motsvarande tillämpning beträffande gåva från bolaget, så ock beträffande

rättegång eller annan talan mot styrelseledamoten, verkställande direktören

eller tredje man.

87 §.

Styrelsen äger, i den mån annat icke följer av vad i denna lag är stadgat,

att ej mindre handla å bolagets vägnar i förhållande till tredje man än även

företräda bolaget inför domstolar och andra myndigheter. Samma behörighet

tillkommer ock den eller dem som efter vad i 88—90 §§ sägs äga teckna bolagets

firma (firmatecknare); dock äga de, som må utöva firmateckningsrätt

allenast i förening, endast i förening företräda bolaget.

Även om verkställande direktör må allenast i förening med annan teckna

bolagets firma, äger han i avseende å åtgärd, som efter vad i 81 § är stadgat

ankommer på verkställande direktören, ensam företräda bolaget, där fråga

ej är örn rättshandling som enligt lag skall ske skriftligen.

88 §.

Bemyndigande för styrelseledamot, styrelsesuppleant, verkställande direktör

eller vice verkställande direktör att teckna bolagets firma må meddelas av

styrelsen, där ej i bolagsordningen blivit bestämt, att sådant bemyndigande

icke må meddelas. Styrelsen åge ock bemyndiga annan än nu sagts att teckna

bolagets firma, örn tillåtelse därtill givits i bolagsordningen eller av bolagsstämman;

dock ma i dylikt fall bemyndigande ej lämnas den som är omyndig

och ej heller utan Konungens tillstånd den som icke är här i riket bosatt

svensk medborgare.

Bemyndigande att teckna bolagets firma må när som helst av styrelsen

återkallas.

89 §.

Da bemyndigande att teckna bolagets firma meddelas, äger styrelsen

föreskriva, att rätten till firmateckning får av två eller flera personer utövas

allenast i förening. I avseende å sådan firmatecknare må ock föreskrivas,

att han vid firmateckning bör underskriva sitt namn endast såsom kontrasignant.

Dylik kontrasignant åge teckna bolagets firma endast tillsammans

med firmatecknare, som ej är kontrasignant.

Föreskrives annan inskränkning i rätten att teckna bolagets firma än i

första stycket sägs, må den ej registreras.

I bolagsordningen eller av bolagsstämman må föreskrivas, att bemyndigande

att teckna bolagets firma får av styrelsen meddelas allenast två eller

flera personer i förening.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

90 §.

Verkställande direktör skall äga teckna bolagets firma i förening med en

styrelseledamot, där han ej på grund av bestämmelse i bolagsordningen eller

enligt styrelsens bemyndigande äger ensam teckna bolagets firma eller ock

styrelsen föreskrivit, att han skall äga teckna firman i förening med viss person

eller en av vissa personer.

Den rätt att teckna bolagets firma, som på grund av denna lag eller bestämmelse

i bolagsordningen tillkommer verkställande direktör, äge ock vice

verkställande direktör, då han inträtt för verkställande direktören.

91 §.

Styrelsen eller annan, som jämlikt 87 § är ställföreträdare för bolaget, må

ej förfoga över dess tillgångar eller ikläda det förpliktelser eller eljest vidtaga

åtgärd i strid mot vad i 76 § första stycket första punkten och andra stycket

är stadgat beträffande bolagsstämma. Styrelsen äger dock till allmännyttigt

eller därmed jämförligt ändamål använda tillgång, som i förhållande till bolagets

ställning är av ringa betydelse.

92 §.

I förhållande till bolaget åligger det styrelsen och annan ställföreträdare

för bolaget att ställa sig till efterrättelse de särskilda föreskrifter som meddelas

i bolagsordningen eller av bolagsstämman. Annan ställföreträdare än

styrelsen vare ock skyldig att ställa sig till efterrättelse föreskrift, som meddelas

av styrelsen eller, såvitt angår åtgärd som enligt 81 § ankommer på

verkställande direktören, av denne. Dock må styrelsen och annan ställföreträdare

för bolaget icke efterkomma föreskrift, där den finnes såsom stridande

mot denna lag eller bolagsordningen ej vara gällande, icke heller föreskrift

av bolagsstämma örn sådan åtgärd avseende förvaltningen av bolagets

angelägenheter, vars verkställighet styrelsen finner innebära ett uppenbart

åsidosättande av bolagets intressen.

93 §.

Har styrelsen eller annan ställföreträdare för bolaget företagit rättshandling

å bolagets vägnar men därvid handlat i strid mot vad i 91 § är stadgat

eller mot föreskrift, som avses i 92 §, eller eljest överskridit sin befogenhet,

vare rättshandlingen ej gällande mot bolaget, såframt tredje man insåg eller

bort inse att sådant överskridande förelåg.

överskrider verkställande direktör vid företagande av rättshandling den

honom enligt 81 § tillkommande förvaltningsrätten, vare utan avseende därå

rättshandlingen gällande, såframt tredje man ej insåg eller bort inse att sådant

överskridande förelåg.

Om styrelsesuppleant eller vice verkställande direktör företrätt bolaget,

vare det förhållandet, att förutsättning för hans inträde i styrelseledamots

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

eller verkställande direktörs ställe saknades, utan verkan gentemot tredje

man, där han ej insåg eller bort inse nämnda förhållande.

94 §.

Skriftlig handling, som utfärdas för aktiebolag, bör undertecknas med bolagets

firma, och skola de, som teckna firman, därvid underskriva sina namn.

Har styrelsen eller annan ställföreträdare för bolaget utfärdat handling

utan firmateckning oell framgår icke av dess innehåll, att den utfärdats

å bolagets vägnar, svare de, som undertecknat handlingen, för vad genom

handlingen må hava slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen

skuld. Sådan ansvarighet skall dock ej åvila undertecknarna, där av omständigheterna

vid handlingens tillkomst framgick, att den utfärdades för

bolaget, samt den till vilken handlingen ställts av bolaget erhåller behörigen

undertecknat godkännande av handlingen utan oskäligt dröjsmål efter det

begäran därom framställts eller personlig ansvarighet gjorts gällande mot

undertecknarna.

95 §.

Angående behörighet för styrelseledamot, så ock för den, som eljest, ensam

eller i förening med annan, bemyndigats teckna bolagets firma, att mottaga

stämning för bolaget är stadgat i rättegångsbalken; och skall vad i sådant

avseende gäller äga tillämpning jämväl då annat meddelande skall delgivas

bolaget.

96 §.

Vill styrelsen kära till bolaget, skall styrelsen kalla aktieägarna till bolagsstämma

för val av ställföreträdare att föra bolagets talan i tvisten. Stämning

skall anses delgiven, då den blivit föredragen å stämman.

97 §.

Utses, efter det ansökan örn bolagets registrering gjorts, verkställande

direktör eller vice verkställande direktör, eller sker ändring i avseende å de

till styrelseledamöter eller styrelsesuppleanter eller till verkställande direktör

eller vice verkställande direktör utsedda personerna eller i fråga om rätten att

teckna bolagets firma, eller ändrar styrelseledamot, styrelsesuppleant, verkställande

direktör eller vice verkställande direktör eller eljest någon, som ensam

eller i förening med annan äger teckna firman, sitt hemvist eller ändras

bolagets postadress, skall styrelsen eller verkställande direktör därom ofördröjbgen

göra anmälan för registrering. Å denna anmälan skall vad i 32 §

andra, tredje och sjunde styckena sägs äga motsvarande tillämpning. Vid anmälan,

som ej avser allenast ändring av hemvist eller av bolagets postadress,

skall fogas avskrift av protokoll eller annan handling som bestyrker anmälningen,

så ock, där jämlikt 79 eller 88 § Konungens tillstånd erfordras, bevis

örn sådant tillstånd.

Rätt att göra anmälan enligt första stycket tillkommer den som beröres av

anmälningen.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

Om styrelsens och verkställande direktörs årsredovisning.

98 §.

Det åligger styrelsen och verkställande direktör att för varje räkenskapsår

avgiva redovisning för förvaltningen av bolagets angelägenheter genom

avlämnande av balansräkning, avseende bolagets ställning vid räkenskapsårets

utgång (balansdagen), vinst- och förlusträkning samt förvaltningsberättelse.

Dessa redovisningshandlingar skola vara underskrivna av samtliga

styrelseledamöter och verkställande direktör. Skola enligt denna lag andra

redovisningshandlingar avgivas, må dessa, där verkställande direktör finnes,

undertecknas av honom ensam.

Har beträffande redovisningshandling avvikande mening antecknats till

styrelsens protokoll, skall yttrandet fogas till redovisningshandlingen.

Minst en månad före den bolagsstämma, varom förmäles i 121 §, skola

styrelsen och verkställande direktör till revisorerna i huvudskrift eller avskrift

avlämna redovisningshandlingarna för det förflutna räkenskapsåret.

99 §.

Räkenskapsår för aktiebolag skall vara helt år, dock må räkenskapsår vid

rörelsens början ävensom vid omläggning av räkenskapsår avse del av år

eller utsträckas att omfatta högst aderton månader. Innehåller bolagsordningen

ej annan föreskrift, skall kalenderåret vara räkenskapsår.

För aktiebolag, hörande till samma koncern, bör såvitt möjligt bestämmas

samma räkenskapsår.

100 §.

Jämte vad i bokföringslagen är stadgat skola i avseende å aktiebolags

inventarium, balansräkning samt vinst- och förlusträkning gälla följande

bestämmelser.

1 mom. Tillgångar som äro avsedda till stadigvarande bruk för bolaget

(anläggningstillgångar) må upptagas till högst det belopp, vartill kostnaderna

för deras anskaffning eller tillverkning uppgått; dock skall avskrivning

därå efter lämplig avskrivningsplan årligen ske med belopp, som motsvarar

tillgångarnas värdeminskning på grund av ålder och nyttjande eller annan

därmed jämförlig orsak, såvitt ej tillgångarnas verkliga värde uppenbarligen

är högre än det, som skulle framkomma efter sådan avskrivning.

Finnes till följd av orsak, som ej kan antagas vara övergående, anläggningstillgångs

verkliga värde vara avsevärt lägre än det värde som erhålles efter

vad i första stycket sägs, skall särskild avskrivning ske, i den mån ej en

ökning av den årliga avskrivningen må anses tillfyllest jämlikt allmänna bokföringsgrundcr

och god köpmannased.

Hava under räkenskapsåret kostnader nedlagts för förbättring å anläggningstillgång

eller hava sådana kostnader balanserats från tidigare räkenskapsår,

må de inräknas i anskaffnings- eller tillverkningskostnaderna. Anläggningstillgång

må ej eljest i annat fall än bär nedan stadgas upptagas

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Kungl. Maj:ts proposition nr o.

till högre värde än det, vartill den var uppförd i närmast föregående balansräkning.

2 mom. Utan hinder av vad ovan i 1 mom. är stadgat må anläggningstillgångar,

vilka måste anses äga ett bestående värde väsentligt överstigande

det belopp, vartill de äro uppförda i närmast föregående balansräkning, upptagas

till högst detta värde, såframt det belopp varmed uppskrivning sker

användes till

a) erforderlig avskrivning på värdet av andra anläggningstillgångar eller

b) sådan ökning av aktiekapitalet varom stadgas i 64 §.

3 mom. Aktier i dotterbolag, så ock aktier i andra bolag eller andra andelsrättigheter

samt obligationer och andra fordringar, som äro avsedda att

stadigvarande innehavas av bolaget, skola anses såsom anläggningstillgångar.

I fråga örn sådana anläggningstillgångar gäde dock, att avskrivning skall ske

i den mån det må anses erforderligt enligt allmänna bokföringsgrunder och

god köpmannased.

4 mom. Andra tillgångar än anläggningstillgångar (omsättningstillgångar)

må ej upptagas vare sig över verkliga värdet eller till högre belopp än det

vartill kostnaderna för deras anskaffning eller tillverkning uppgått. Omsättningstillgångar

må dock upptagas till högre belopp än som motsvarar dessa

kostnader i fall, där det på grund av särskilda omständigheter må anses tilllåtligt

jämlikt god köpmannased.

Såsom det verkliga värdet å omsättningstillgång skall anses försäljningsvärdet

efter avdrag för försäljningskostnaderna, om ej på grund av tillgångens

beskaffenhet eller andra omständigheter annat värde bör sättas därå

jämlikt allmänna bokföringsgrunder och god köpmannased.

5 mom. Osäkra fordringar skola upptagas högst till det belopp varmed

de beräknas komma att inflyta, dock må sådana fordringar kunna upptagas

till fulla beloppet, därest skillnaden uppföres bland skulderna å särskilt

värdeminskningskonto för fordringar. Värdelösa fordringar må icke upptagas

såsom tillgång.

Har fordran, som skall anses såsom anläggningstillgång, i närmast föregående

balansräkning såsom osäker eller värdelös icke upptagits till det belopp

varå den lyder, må fordringen utan hinder av vad i 1 och 2 mom. stadgas

upptagas till det belopp, varmed den beräknas komma att inflyta.

6 mom. I fall, då bolaget innehar egna aktier, skola de med angivande av

nominella beloppet upptagas såsom tillgång allenast inom linjen.

Är bolaget moderbolag och äger dotterbolag aktier i moderbolaget, skall

vid värderingen av moderbolagets aktier i dotterbolaget avdrag från det enligt

3 mom. beräknade värdet av dessa aktier ske för så stor del av värdet

som belöper på dotterbolagets aktier i moderbolaget. Vad nu sagts skall äga

motsvarande tillämpning i det fall, då aktier i moderbolaget tillhöra annat

dotterbolag däri förstnämnda dotterbolag äger del. Inom linjen skall moderbolagets

andel i nominella beloppet av de aktier i moderbolaget, som ägas av

dotterbolag, angivas såsom andel i egna aktier.

7 mom. Har bolaget övertagit rörelse mot vederlag som överstiger vär
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

45

det av de nied rörelsen övertagna tillgångarna, må skillnaden (affärsvärde,

goodwill) kunna upptagas såsom anläggningstillgång i särskild post. Å denna

tillgång skall årligen avskrivas skäligt belopp, dock minst en tiondel, där ej

på grund av särskilda omständigheter avskrivning med en mindre andel må

anses tillåtlig enligt allmänna bokföringsgrunder och god köpmannased.

8 mom. Kostnader för bolagsbildningen eller för ökning av aktiekapitalet,

så ock förvaltningskostnader må icke upptagas såsom tillgång.

Kostnader för tekniskt, kommersiellt eller annat arbete må, där de äro av

väsentligt värde för organisationen av bolagets rörelse, upptagas såsom anläggningstillgång

i särskild post, kostnader som gjorts före bolagets bildande

dock allenast såframt i stiftelseurkunden angivits att ersättning skall gäldas

av bolaget. Har sådan organisationskostnad ej upptagits i första balansräkningen

efter det den uppkommit, må den icke senare uppföras såsom tillgång.

Å tillgång varom nu sägs skall årligen avskrivas skäligt belopp, dock

minst en femtedel, där ej på grund av särskilda omständigheter avskrivning

med en mindre andel må anses överensstämma med allmänna bokföringsgrunder

och god köpmannased.

9 mom. I stället för avskrivning på värdet av anläggningstillgångar må motsvarande

belopp kunna uppföras bland skulderna på värdeminskningskonto.

Sådant konto må ej minskas annorledes än genom en minskningen motsvarande

avskrivning på det värde vartill tillgångarna upptagits.

Vad i första stycket andra punkten stadgas gäde ej om värdeminskningskonto

som i 5 mom. första stycket sägs.

10 mom. Har bolaget utgivit obligationer eller andra långfristiga skuldförbindelser,

som skola inlösas med högre belopp än det bolaget erhållit för

dem, må skillnaden upptagas bland tillgångarna såsom särskild post och

avskrivas genom årliga belopp, fördelade på tiden från förbindelsernas utgivande

till deras förfallande till betalning.

Är skuld, som lyder å utländskt mynt, långfristig, må, där kursstegring inträtt,

uppkommen kursskillnad fördelas å tiden till skuldens förfallande till

betalning, där det med hänsyn till omständigheterna får anses tillåtligt jämlikt

allmänna bokföringsgrunder och god köpmannased. Har kursfall inträffat,

må nedsättning av det belopp vartill sådan skuld upptagits ej ske i vidare

mån än fördelning av kursskillnaden å nämnda tid med hänsyn till omständigheterna

får anses överensstämma med allmänna bokföringsgrunder och god

köpmannased.

101 §.

Vid uppställande av aktiebolags balansräkning skola i tillämpliga delar

bestämmelserna i 1—7 mom. här nedan iakttagas.

1 mom. Följande poster skola upptagas var för sig, dock att ytterligare

fördelning i poster skall äga rum, där det med hänsyn till bolagets förhållanden

må anses påkallat jämlikt allmänna bokföringsgrunder och god köpmannased:
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

A. Bland tillgångarna.

I. Fordringar å icke fullgjorda inbetalningar på tecknade aktier.

II. Anläggningstillgångar.

1. jordbruks- och skogsfastigheter;

2. fabriksfastigheter med därtill hörande anläggningar samt andra

fastigheter;

3. maskiner, inventarier och dylikt;

4. patent och liknande rättigheter;

5. affärsvärde (goodwill);

6. organisationskostnad, som avses i 100 § 8 morn.;

7. aktier avsedda att stadigvarande innehavas av bolaget,

a) aktier i dotterbolag,

b) andra aktier;

8. obligationer, andra värdepapper och fordringar avsedda att stadigvarande

innehavas av bolaget.

III. Omsättningstillgångar.

1. lager av färdiga varor, av varor under tillverkning samt av råvaror,

hjälp- och driftsmaterial;

2. aktier, som icke falla under II 7;

3. obligationer och andra värdepapper, som icke falla under II 8;

4. andra fordringar än som avses under II 8 och III 3, 5 och 6;

5. accepterade växlar;

6. kontanta penningar, checkar och banktillgodohavanden.

IV. Förlust å bolagets verksamhet,

a) balanserad förlust,

b) nettoförlust för räkenskapsåret.

B. Bland skulderna.

I. Aktiekapitalet, reservfonden, skuldregleringsfond och andra fonder,

var för sig.

II. Värdeminskningskonton med beloppen fördelade på de särskilda

tillgångsposterna.

III. Långfristiga skulder.

1. obligationslån;

2. andra långfristiga skulder.

IV. Kortfristiga skulder.

1. växelskulder;

2. andra kortfristiga skulder.

V. Oguldna, på grund av taxering under räkenskapsåret eller något

föregående år utgående skatter och det beräknade beloppet av de

skatter som därutöver belöpa på tiden före balansdagen.

VI. Vinst å bolagets verksamhet,

a) balanserad vinst,

b) nettovinst för räkenskapsåret.

Har bolag tillgångar eller skulder av andra slag än ovan i detta mom. sägs,

skall motsvarande fördelning i tillgångs- och skuldposter äga rinn. I fråga

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

47

om tillgångs- och skuldposters uppställning och benämning må sådana avvikelser

göras, som få anses överensstämma med allmänna bokföringsgrunder

och god köpmannased.

2 morn. Aktier i andra bolag skola i balansräkningen särskilt för varje

bolag, med angivande av dettas namn, upptagas till antal och värden; dock

må, där sådan redovisning finnes kunna lända till förfång för bolaget, Konungen

eller den myndighet Konungen bestämmer tillåta att aktier redovisas

i gemensamma poster efter vad i 1 mom. A II 7a) och b) samt lil 2 sägs, utan

angivande av bolagens namn samt aktiernas antal och värden.

I en särskild skriftlig uppgift till balansräkningen skall upplysning meddelas

örn antalet bolaget tillhöriga aktier i varje bolag med angivande av dess

namn samt aktiernas bokförda värde, där sådan upplysning ej meddelas i

balansräkningen, så ock om varje dotterbolags innehav av aktier i annat koncernbolag.

Till den särskilda uppgiften eller, där sådan uppgift ej avgives, till

balansräkningen skall, örn så ske kan, fogas senaste balansräkningen för

dessa bolag.

Med aktier skola likställas andra andelsrättigheter.

3 mom. I moderbolags balansräkning skola inom linjen upptagas, där

moderbolaget har överstigande fordran hos dotterbolag, sammanlagda beloppet

av sådana fordringar samt, där moderbolaget har överstigande skuld

till dotterbolag, sammanlagda beloppet av sådana skulder.

I den särskilda uppgift till balansräkningen, varom i 2 mom. andra stycket

stadgas, skall ock upplysning meddelas om sammanlagda beloppet av

moderbolagets fordringar hos och skulder till varje dotterbolag, så ock om

sammanlagda beloppet av varje dotterbolags fordringar hos och skulder till

annat dotterbolag. Har dotterbolag ingått ansvarsförbindelse för moderbolaget

eller för annat dotterbolag eller ställt dotterbolaget tillhörig egendom såsom

pant för moderbolagets eller annat dotterbolags gäld, varde det ock

anmärkt i den särskilda uppgiften.

4 mom. Finnas fordringar mot styrelseledamöter, styrelsesuppleanter,

verkställande direktör, vice verkställande direktör eller annan befattningshavare

i bolaget eller i dotterbolag och överstiga fordringarna sammanlagt två

procent av bolagets behållna förmögenhet enligt balansräkningen, skall sammanlagda

beloppet av dessa fordringar särskilt angivas.

5 mom. Fond må ej redovisas under benämningen pensionsfond eller understödsfond

eller under annan benämning, som utmärker att fonden bildats

för tryggande av pension eller eljest för anställdas eller deras anhörigas välfärd.

Ilar efter vad i lagen örn aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser

är stadgat sådan stiftelse bildats, skall skuld på grund av överföring

av medel från bolaget till stiftelsen redovisas i särskild post med upptagande

av stiftelsens benämning, därvid skuld på grund av överföring som beslutats

vid balansräkningens fastställande, skuld för ränta för det år balansräkningen

avser, i den mån den ej avräknats mot utgifter, och skuld på grund

av tidigare överföringar skola angivas för sig.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Majlis proposition nr o.

6 mom. Vid posten balanserad vinst skall inom linjen angivas beloppet

av hela vinsten enligt balansräkningen för föregående räkenskapsår samt

huru detta belopp enligt bolagsstämmans beslut disponerats.

7 mom. Inom linjen skall anmärkas sammanlagda beloppet av bolagets

borgens- och övriga ansvarsförbindelser, i den mån de icke upptagits bland

skulderna, med angivande i särskild post av förbindelser för diskonterade

växlar. Tillika skall inom linjen upptagas av bolaget ställda panters sammanlagda

värde enligt balansräkningen. I fråga om inteckningar skall sammanlagda

beloppet angivas dels för inteckningar i fast egendom, dels för förlagsinteckningar,

dels för inteckningar i fartyg och dels för inteckningar i annan

lös egendom med angivande av dess slag.

Inom linjen skall ock angivas sammanlagda beloppet för år av pensioner,

utgående på grund av förpliktelser, vilka ej upptagits såsom skuld i balansräkningen

eller motsvaras av där upptagen skuld till pensionsstiftelse. Pensionsförpliktelser,

som i närmast föregående balansräkning upptagits såsom

skuld, må ej redovisas inom linjen.

102 §.

Vinst- och förlusträkning skall så uppställas att en med hänsyn till bolagets

förhållanden och god köpmannased tillfredsställande redovisning erhålles

för huru vinsten eller förlusten för räkenskapsåret uppkommit.

Följande poster skola upptagas var för sig, dock att ytterligare fördelning

i poster skall äga rum, där det med hänsyn till bolagets förhållanden må anses

påkallat jämlikt allmänna bokföringsgrunder och god köpmannased:

A. Bland intäkterna.

1. intäkten av bolagets rörelse. Driver bolaget av varandra väsentligen

oberoende rörelsegrenar, skall intäkten av varje sådan rörelsegren särskilt

redovisas, där det ej finnes kunna lända till förfång för bolaget. Vid intäktens

beräknande må avdrag ej göras för omkostnader som skola särskilt redovisas

under B 2—7;

2. vinstutdelning å aktier eller andra andelar, med särskilt angivande av

vinstutdelning från dotterbolag;

3. räntor, med särskilt angivande av räntor från dotterbolag;

4. vinster på avyttring av anläggningstillgångar, där ej med hänsyn till

omständigheterna redovisning i annan ordning må anses överensstämma med

allmänna bokföringsgrunder och god köpmannased;

5. andra intäkter, som ej härleda sig från rörelsen;

6. vederlagsfria eller andra extraordinära förvärv;

7. nettoförlust å bolagets verksamhet under räkenskapsåret.

B. Bland kostnaderna.

1. förlust å bolagets rörelse eller å sådan rörelsegren, för vilken särskild

redovisning skall lämnas efter vad under A 1 sägs;

2. räntor, med särskilt angivande av räntor till dotterbolag;

3. skatter;

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

49

4. avskrivningar på värdet av anläggningstillgångar eller avsättningar till

värdeminskningskonton för anläggningstillgångar, därvid beloppets fördelning

på de under särskilda poster i balansräkningen upptagna tillgångarna

skall angivas;

5. förlust på avyttring av anläggningstillgångar, där ej med hänsyn till

omständigheterna redovisning i annan ordning må anses överensstämma med

allmänna bokföringsgrunder och god köpmannased;

6. allmänna förvaltningskostnader;

7. extraordinära kostnader och förluster;

8. nettovinst å bolagets verksamhet under räkenskapsåret.

För de under B 4 och B 6 upptagna kostnaderna må avdrag göras vid

beräkningen av intäkten av bolagets rörelse, men skola i sådant fall dessa

kostnader upptagas bland kostnaderna inom linjen.

103 §.

1 morn. I förvaltningsberättelsen skall, i den mån det finnes kunna ske

utan förfång för bolaget, upplysning lämnas om sådana för bedömningen av

bolagets ställning och resultatet av dess verksamhet samt styrelsens och verkställande

direktörs förvaltning viktiga förhållanden, vilka ej framgå av balansräkningen

eller vinst- och förlusträkningen, så ock om händelser av väsentlig

betydelse för bolaget, jämväl där de inträffat efter räkenskapsårets

slut.

Har uppskrivning av anläggningstillgångar verkställts för räkenskapsåret,

skall redogörelse lämnas för grunden till uppskrivningen, för det belopp varmed

uppskrivning skett och för användningen av beloppet. Där omsättningstillgångar

upptagits till högre belopp än kostnaderna för deras anskaffning

eller tillverkning, skall det med angivande av grunden därtill särskilt

anmärkas.

Har beträffande avskrivningarna på bolagets anläggningstillgångar eller avsättningarna

å värdeminskningskonton för sådana tillgångar eller beträffande

redovisningen av tillgångar såsom anläggningstillgångar eller omsättningstillgångar

eller i andra avseenden någon viktigare ändring vidtagits i förhållande

till tidigare balansräkning eller vinst- och förlusträkning, skall redogörelse

därför lämnas i förvaltningsberättelsen.

Styrelsen och verkställande direktör skola i förvaltningsberättelsen framställa

förslag örn avsättning till reservfond eller skuldregleringsfond, där sådan

avsättning skall ske, så ock i övrigt förslag i anledning av bolagets vinst

eller förlust enligt balansräkningen.

2 mom. I förvaltningsberättelsen för moderbolag skall uppgivas resultatet

av koncernens verksamhet i dess helhet enligt avgiven koncernbalansräkning

eller koncernredogörelse.

104 §.

Är aktiebolag moderbolag, skall koncernbalansräkning eller koncernredogöreLse

avgivas, vilken skall hänföra sig till balansdagen för moderbolaget.

Bihang till riksdagens protokoll 19U. 1 sand. Nr 5.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kuno!. Maj:ts proposition nr 5.

Koncernbalansräkning skall upptaga ett efter allmänna bokföringsgrunder

och god köpmannased upprättat sammandrag av moderbolagets och dotterbolagens

balanser. Koncernbalansräkningen skall utvisa vinsten eller förlusten

för koncernen, efter avdrag för internvinster.

Koncernredogörelse skall innehålla uppgift dels om moderbolagets vinst,

efter avdrag för avsättning till reservfonden eller skuldregleringsfond, eller

moderbolagets förlust, dels ock för varje dotterbolag örn den på moderbolaget

belöpande andelen i dotterbolagets vinst, efter avdrag för sådan avsättning

som nyss sagts och för vinstutdelning, eller i dotterbolagets förlust, i

den mån vinsten eller förlusten hos dotterbolaget icke blivit vid värderingen

av aktierna i dotterbolaget beaktad i moderbolagets balansräkning. Vinsten

eller förlusten för koncernen, beräknad genom en sammanställning av de

för koncernbolagen sålunda uppgivna vinsterna och förlusterna, med avdrag

för intemvinster, skall särskilt angivas.

Ingår ej hela den på moderbolaget belöpande andelen av dotterbolags

vinst eller förlust i vinst- och förlustsammanställningen för koncernen, skall

koncernredogörelsen innehålla upplysning, på vilket sätt vinsten eller förlusten

är beaktad i moderbolagets balansräkning. I koncernredogörelsen skall

ock angivas, på vilket sätt avdrag gjorts för internvinster.

Med internvinst avses på moderbolaget belöpande andel av vinst å överlåtelse

av tillgång inom koncernen, i den mån ej överlåtelse av tillgången

därefter skett till köpare utanför koncernen eller ock förbrukning av tillgången

eller nedsättning av dess värde ägt rum hos koncernbolag som förvärvat

densamma.

Om revision.

105 §.

Styrelsens och verkställande direktörs förvaltning samt bolagets räkenskaper

skola granskas av en eller flera revisorer. Överstiger aktiekapitalet

eller maximikapitalet enligt bolagsordningen femhundratusen kronor, skola i

bolaget utses minst två revisorer.

Revisorer väljas på bolagsstämma; dock må i bolagsordningen kunna bestämmas,

att en eller flera revisorer skola på annat sätt tillsättas att jämte

minst en å bolagsstämman vald revisor deltaga i granskningen.

Vid val av två revisorer äger aktieägargrupp, vars röstetal vid stämman utgör

mer än en tredjedel av röstetalet för samtliga där företrädda aktier, utse

en revisor. Sådan aktieägargrupp äger påkalla att minst två revisorer väljas,

ändå att enligt bolagsordningen val av allenast en revisor skall äga rum. Vid

val av flera än två revisorer äger aktieägargrupp, med ett röstetal överstigande

en fjärdedel av röstetalet för samtliga vid stämman företrädda aktier,

utse en revisor. I den mån revisorer ej utsetts efter vad nu är sagt, skall val

av revisorer ske enligt 119 § första stycket 5 och 6. I valet må ej deltaga

aktieägare, vilken tillhör aktieägargrupp som utsett revisor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kunni. Maj.ts proposition nr o.

01

Då revisorer väljas, skola lika många suppleanter väljas. Aktieägargrupp,

som utser revisor, skall utse suppleant för honom.

Skall i aktiebolag med aktier av olika slag enligt bestämmelse i bolagsordningen

revisor väljas särskilt av ägarna till visst aktieslag, äger utan hinder

därav aktieägargrupp företrädande minst så många aktier av samma eller

olika slag, att röstetalet för dem utgör mer än en tredjedel av röstetalet för

samtliga vid stämman företrädda aktier, utse en revisor och en suppleant för

honom. Därefter skall för de olika aktieslagen val ske enligt 119 § första

stycket 5 och 6; dock må i valet ej deltaga aktieägare som deltagit i utseendet

av nyssnämnde revisor.

Utser aktieägargrupp som ovan sägs till revisor eller revisorssuppleant annan

än auktoriserad revisor eller godkänd granskningsman, åligger det gruppen,

om stämman det påyrkar, att i dennes ställe utse sådan revisor. Med

auktoriserad revisor och godkänd granskningsman avses av handelskammare

i riket auktoriserad revisor och godkänd granskningsman.

106 §.

Revisorer och revisorssuppleanter, som väljas av bolagsstämma, skola alla

utses för samma tid. Valet skall ske för tid intill dess stämma som i 121 §

sägs hållits och må icke avse längre tid än till och med den stämma som

skall äga rum under tredje räkenskapsåret efter valet. Skall mer än en ordinarie

stämma årligen hållas, gälle vad nu är sagt den stämma, å vilken revisorsval

skall förrättas. Revisor må, ändå att den tid för vilken han blivit utsedd

ej gått till ända, skiljas från uppdraget, där han valts på bolagsstämma,

av stämman och eljest genom beslut av den som tillsatt honom.

Örn revisor, som är vald på bolagsstämma, entledigas eller eljest avgår eller

avlider och suppleant på grund av avgång eller frånfälle ej finnes för honom,

åligger det styrelsen att ofördröjligen föranstalta örn val av nya revisorer och

suppleanter. Vad nu är sagt gälle ock, där hinder att vara revisor uppkommer

enligt 107 §. Sker valet å annan än ordinarie stämma, där revisorsval skall

äga rum, skall uppdraget avse allenast tiden till och med sådan stämma.

Den, som utsetts till revisor eller revisorssuppleant, skall därom ofördröjligen

underrättas, om han valts å bolagsstämma, av styrelsen eller verkställande

direktör och eljest av den som tillsatt honom.

Skall enligt denna lag eller bolagsordningen revisor vara auktoriserad revisor

eller godkänd granskningsman och sker ändring i avseende å därtill utsedd

person eller suppleant för denne eller beträffande sådan persons hemvist, skall

styrelsen eller verkställande direktör ofördröjligen göra anmälan därom för

registrering. A denna anmälan skall vad i 32 § andra stycket sägs äga motsvarande

tillämpning. Vid anmälan, som ej avser allenast ändring av hemvist,

skall fogas avskrift av protokoll eller annan handling som bestyrker ändringen,

så ock, där jämlikt 107 § Konungens tillstånd erfordras, bevis om sådant

tillstånd.

Rätt alt göra anmälan enligt fjärde stycket tillkommer den som herö res av

ändringen.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. May.ts proposition nr 5.

107 §.

1 mom. Revisor skall vara myndig och, där ej för särskilt fall Konungen

annat tillåter, här i riket bosatt svensk medborgare. Revisor skall hava den

erfarenhet beträffande bokföring och insikt i ekonomiska förhållanden som

med hänsyn till bolagets verksamhet erfordras för uppdraget.

Uppgår aktiekapitalet eller maximikapitalet enligt bolagsordningen till två

miljoner kronor eller däröver eller äro bolagets aktier eller av bolaget utgivna

obligationer föremål för notering å fondbörs inom riket, skall minst en av revisorerna

vara auktoriserad revisor. Auktoriserad revisor eller godkänd

granskningsman skall ock utses, där det är föreskrivet i bolagsordningen eller

begäres av aktieägare med ett sammanlagt aktiebelopp om minst en tiondel

av hela aktiekapitalet.

Till revisor må ej utses den, som är befattningshavare i bolaget eller eljest

intager en underordnad eller beroende ställning till styrelseledamot eller verkställande

direktör eller till befattningshavare i bolaget, åt vilken uppdragits

att ombesörja bokföringen eller medelsförvaltningen eller kontrollen däröver,

ej heller styrelseledamots, verkställande direktörs eller sådan befattningshavares

make eller den, som med honom är i rätt upp- eller nedstigande

skyldskap eller svågerlag eller är hans syskon eller med honom är i det svågerlag,

att den ene är gift med den andres syskon.

1 fall som avses i andra stycket skall suppleant för auktoriserad revisor

vara auktoriserad revisor och suppleant för godkänd granskningsman vara

godkänd granskningsman eller auktoriserad revisor. Vad i detta mom. i

övrigt stadgas om revisor skall äga motsvarande tillämpning å revisorssuppleant.

2 mom. Bland revisorerna i moderbolag bör, där det kan ske, en eller

flera vara revisorer i dotterbolag.

I dotterbolag må, utan hinder av vad i 1 mom. tredje stycket stadgas, av

minst två revisorer en vara tjänsteman i moderbolaget.

108 §.

Hava i aktiebolag revisorer ej utsetts till antal som i denna lag och bolagsordningen

är föreskrivet eller hava revisorer utsetts utan iakttagande av bestämmelse

i 107 § 1 morn., åligger det styrelsen, styrelseledamot och verkställande

direktör att ofördröjligen anmäla förhållandet för länsstyrelsen.

Anmälan må göras även av aktieägare eller borgenär. Där enligt registreringsanmälan,

som gjorts jämlikt 106 §, till revisor icke blivit utsedd auktoriserad

revisor, ehuru det enligt 107 § 1 mom. andra stycket första punkten

skolat ske, skall ock anmälan göras av registreringsmyndigheten.

På anmälan varom i första stycket sägs skall länsstyrelsen, i fall då revisorer

icke utsetts till antal som enligt denna lag och bolagsordningen är föreskrivet,

förordna revisorer till erforderligt antal samt, i fall då revisor som

är auktoriserad revisor eller godkänd granskningsman ej utsetts, ehuru det

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 5.

53

enligt denna lag eller bolagsordningen skolat ske, förordna en sådan revisor.

Är revisor omyndig eller har någon, som ej är här i riket bosatt svensk medborgare,

utan Konungens tillstånd utsetts till revisor eller har någon utsetts

till revisor i strid mot vad i 107 § 1 mom. tredje stycket stadgas, skall på

anmälan därom länsstyrelsen förklara honom entledigad och förordna revisor

i hans ställe. Har anmälan ej gjorts av styrelsen, skall före besluts meddelande

tillfälle beredas styrelsen att yttra sig i ärendet. Förordnande av revisor

skall avse tid till dess annan revisor blivit i föreskriven ordning utsedd.

Har revisor, som enligt denna lag eller bolagsordningen skall vara auktoriserad

revisor eller godkänd granskningsman, förordnats eller entledigats efter

vad i andra stycket sägs, skall genom länsstyrelsens försorg ofördröjligen

avsändas meddelande därom för registrering. Ä meddelandet skall vad i 32 §

andra stycket stadgas äga motsvarande tillämpning.

Vad i denna paragraf stadgats för det fall alt revisorer ej utsetts till föreskrivet

antal eller utan iakttagande av bestämmelse i 107 § 1 mom. skall ock

gälla i fråga örn revisorssuppleant.

109 §.

Hos länsstyrelsen må påkallas utseende av revisor att med övriga revisorer

deltaga i granskningen av styrelsens och verkställande direktörs förvaltning

och bolagets räkenskaper eller att företaga granskning av viss åtgärd eller av

vissa räkenskaper. Förslag härom skall väckas å bolagsstämma. Har förslaget

å bolagsstämma antagits eller ock biträtts av aktieägare med ett sammanlagt

aktiebelopp, utgörande minst en tiondel av hela aktiekapitalet, åligger

det styrelsen att inom en vecka hos länsstyrelsen göra framställning om utseende

av revisor. Underlåter styrelsen det, stånde varje aktieägare fritt att

göra dylik framställning. Då särskilda omständigheter därtill föranleda, åge

länsstyrelsen utse flera dock högst tre revisorer för uppdraget.

Avser uppdraget granskning av viss åtgärd eller av vissa räkenskaper, skall

till bolagsstämma avgivas särskilt yttrande över granskningen.

110 §.

Av aktieägargrupp eller länsstyrelsen utsedd revisor vare berättigad att av

bolaget erhålla skäligt arvode.

lil §•

1 inom. Det åligger revisorerna vid fullgörandet av sitt uppdrag

att granska bolagets böcker och andra räkenskaper,

att taga del av styrelsens och bolagsstämmans protokoll,

att verkställa inventering eller kontrollera verkställd inventering av bola

gets kassa och övriga tillgångar,

opaginerad Kontrollera mot PDF

51 Kungl. Maj:ts proposition nr J.

att tillse huruvida bolagets organisation av och kontroll över bokföringen

och medelsförvaltningen är tillfredsställande,

att, sedan de redovisningshandlingar som i 98 § omförmälas avgivits för

bolaget, granska nämnda redovisningshandlingar, samt

att vidtaga de åtgärder som i övrigt för ett behörigt fullgörande av revisionsuppdraget

må vara erforderliga.

Revisorerna hava att ställa sig till efterrättelse de särskilda föreskrifter,

som meddelas av bolagsstämma och ej innefatta inskränkning i deras i lag

stadgade skyldigheter eller eljest strida mot lag eller författning eller mot

bolagsordningen.

Om det revisor åvilande granskningsarbetet är av större omfattning, vare

han berättigad att därtill anlita hos honom för biträde i revisionsverksamhet

anställd, lämplig person såsom medhjälpare efter vad med hänsyn till arbetets

art får anses tillbörligt. Rätt att sålunda anlita medhjälpare föreligger

icke, såframt bolagsstämman vid valet träffar sådant förbehåll.

Styrelsen och verkställande direktör skola giva revisor tillgång till bolagets

böcker, räkenskaper och andra handlingar samt i övrigt det biträde, som

av honom påkallas för uppdraget. Av revisor begärd upplysning angående

förvaltningen må ej av styrelsen eller verkställande direktör vägras.

Hör till bolaget stiftelse, som bildats enligt lagen om aktiebolags pensionsoch

andra personalstiftelser, skall revisorernas granskning avse jämväl stiftelsens

förvaltning saint dess räkenskaper; och skall vad i fjärde stycket är stadgat

beträffande bolagets styrelse och verkställande direktör äga motsvarande

tillämpning å styrelse eller god man för stiftelsen.

2 mom. Är bolaget moderbolag, skola revisorerna granska jämväl den i

101 § 2 och 3 mom. omförmälda skriftliga uppgiften samt den avgivna koncernbalansräkningen

eller koncernredogörelsen; och skall revisorernas granskning

även i övrigt avse moderbolagets förhållanden till dotterbolagen samt

dotterbolagens förhållanden inbördes.

112 §.

Revisorerna skola för varje räkenskapsår avgiva en av dem undertecknad

revisionsberättelse, som skall överlämnas till styrelsen minst två veckor före

den i 121 § omförmälda bolagsstämman. Revisorerna skola ock inom samma

tid till styrelsen återställa de till dem överlämnade redovisningshandlingarna.

Därvid skola revisorerna hava å balansräkningen samt vinst- och förlusträkningen

tecknat påskrift med yttrande, huruvida dessa handlingar överensstämma

med bolagets av dem granskade böcker eller icke, och skall påskriften

i övrigt beträffande granskningen innefatta hänvisning till revisionsberättelsen.

Där stiftelse, som i lil § 1 mom. sägs, står under särskild förvaltning, skola

revisorerna, samtidigt med överlämnande till bolagets styrelse av revisionsberättelsen,

till styrelsen eller gode mannen för stiftelsen överlämna särskilt

yttrande rörande granskningen av stiftelsens förvaltning och räkenskaper.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj.-ts proposition nr ö.

113 §.

1 inom. Revisionsberättelsen skall innehålla redogörelse för resultatet av

revisorernas granskning samt uttalande, huruvida anmärkning i avseende

å de till revisorerna överlämnade redovisningshandlingarna, bolagets bokföring

eller inventeringen av dess tillgångar eller eljest beträffande förvaltningen

av bolagets angelägenheter föreligger eller icke. Föreligger anledning

till anmärkning, skall denna angivas i revisionsberättelsen. Revisorerna åge

ock i berättelsen meddela erinringar, som de anse böra komma till aktieägarnas

kännedom.

Revisionsberättelsen skall innehålla särskilt uttalande

angående fastställelse av balansräkningen;

angående ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktör;

samt

angående styrelsens och verkställande direktörs förslag i anledning av bolagets

vinst eller förlust enligt balansräkningen, därvid skall angivas huruvida

förslaget omfattar stadgad avsättning lill reservfonden eller skuldregleringsfond.

Har uppskrivning av anläggningstillgångar skett enligt 100 § 2 mom. eller

hava omsättningstillgångar upptagits till högre belopp än kostnaderna för

deras anskaffning eller tillverkning, skall särskilt uttalande därom göras i

revisionsberättelsen.

Hör till bolaget stiftelse, varom i lagen örn aktiebolags pensions- och

andra personalstiftelser sägs, skola revisorerna i sin berättelse jämväl yttra

sig om granskningen av stiftelsens förvaltning och dess räkenskaper.

Revisor, som hyser från de i revisionsbei ättelsen gjorda uttalandena skiljaktig

mening eller eljest finner särskilt uttalande påkallat, äger till revisionsberättelsen

foga yttrande därom, såframt han ej avgiver särskild revisionsberättelse.

2 inom. Revisionsberättelsen för moderbolag skall innehålla yttrande,

huruvida de i 101 § 2 och 3 mom. samt 104 § givna föreskrifterna fullgjorts,

så ock särskilt uttalande, huruvida föreslagen vinstutdelning med hänsyn till

koncernens ställning och resultatet av koncernens verksamhet i dess helhet

får anses stå i strid mot god affärssed. Hava revisorerna saknat erforderliga

upplysningar rörande dotterbolags förhållanden, skall detta angivas jämte

anledningen därtill.

Om bolagsstämma.

114 §.

Aktieägares rätt att deltaga i handhavandet av bolagets angelägenheter

utövas å bolagsstämma. Där äge, om aktiebreven äro ställda till viss man,

varje aktieägare, som införts i aktieboken och anmäler sig till deltagande i

förhandlingarna, rösträtt i enlighet med vad i 119 § sägs. Äro aktiebreven

ställda till innehavaren, tillkomme rösträtt i enlighet med vad i nämnda

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

paragraf sägs envar, som anmäler sig till deltagande i förhandlingarna och

därvid företer aktiebrev eller eljest styrker sin äganderätt till aktie.

I bolagsordningen må kunna stadgas, att aktieägare för att vinna rätt till

deltagande i förhandlingarna skall hos styrelsen anmäla sig viss tid, högst

tre dagar, sön- och helgdagar oräknade, före bolagsstämman. Meddelas dylikt

stadgande, skola i bolagsordningen jämväl intagas bestämmelser örn kungörande

av ort och tid för hållande av sådant styrelsesammanträde, som i 39 §

1 mom. sägs.

115 §.

Vill någon själv eller genom ombud utöva rösträtt för aktie, vare han,

såframt å bolagsstämman aktieägare med ett sammanlagt aktiebelopp av

minst en tiondel av det vid stämman företrädda aktiekapitalet framställt yrkande

därom, pliktig att avlämna en av honom egenhändigt underskriven

försäkran, att han icke under falskt sken av köp, gåva eller annat förvärv åtkommit

aktien utan verkligen förvärvat äganderätt till denna, att han ej

heller för att kringgå i lag eller bolagsordningen meddelade bestämmelser

om rösträtt förvärvat aktien med skyldighet att åter avyttra den, samt att

han fortfarande är ägare av aktien. Har försäkran å tidigare bolagsstämma

avlämnats av den uppgivne aktieägaren, vare han allenast pliktig att avlämna

försäkran, att förändring i äganderätten till aktien icke ägt rum.

Beträffande aktie, för vilken någon såsom aktieägare tidigare utövat rösträtt,

må försäkran ej avfordras denne, med mindre aktieägare hos styrelsen

anmält yrkande därom minst fem dagar före stämman. Om sådan anmälan

skall genom styrelsens eller verkställande direktörs försorg underrättelse med

posten genast avsändas till den yrkandet avser, där uppgift örn hans postadress

utan väsentlig omgång eller tidsutdräkt kan inhämtas.

Skall försäkran avgivas av förmyndare eller annan ställföreträdare för

ägaren, varde den därefter lämpad.

ne §.

Såvitt hinder ej möter, böra styrelsens ledamöter och verkställande direktör

närvara vid bolagsstämma så ock minst en av revisorerna, där å stämman

redovisning för bolaget skall behandlas eller eljest ärende förekommer

av beskaffenhet att revisors närvaro kan anses påkallad. Rätt att närvara vid

bolagsstämma tillkommer städse revisor.

117 §.

Ej må någon själv eller genom ombud eller såsom ombud för annan å

bolagsstämma deltaga i behandling av fråga rörande avtal mellan honom

och bolaget. Ej heller må han deltaga i behandling av fråga om avtal mellan

bolaget och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt intresse, som

kan vara stridande mot bolagets. Vad sålunda stadgats åge motsvarande till
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

57

tampning beträffande gåva från bolagets sida, så ock beträffande rättegång

eller annan talan mot honom eller tredje man.

Styrelseledamot eller verkställande direktör må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet

för förvaltningsåtgärd, för vilken han är ansvarig, eller i val av

revisor.

I behandlingen av fråga om fusionsavtal som avses i 175 § äger övertagande

bolaget deltaga utan hinder av vad i första stycket sägs.

118 §.

A bolagsstämma skall styrelsen hålla aktieboken tillgänglig.

Där ej genom föreskrift i bolagsordningen är bestämt vem som skall vara

ordförande på bolagsstämma, välje stämman själv ordförande att leda förhandlingarna.

Till ordförande må utses den som ej är aktieägare, om annat

icke föreskrives i bolagsordningen.

Är ej ordförande bestämd genom bolagsordningen, skall stämman öppnas

av styrelsens ordförande eller den styrelsen därtill utsett.

Utse, då ordförande skall väljas, de närvarande ej enhälligt ordförande,

åligger det den som öppnat stämman att såsom ordförande leda förhandlingarna,

till dess röstlängd blivit godkänd och ordförande valts.

Å stämman skall ordföranden upprätta och till godkännande framlägga en

förteckning över närvarande aktieägare och ombud för aktieägare med uppgift

å det antal aktier, för vilket envar av dem äger utöva rösträtt. Sedan

förteckningen enhälligt eller efter en på grundval därav företagen omröstning

godkänts med eller utan ändring, länder förteckningen till efterrättelse såsåsom

röstlängd å stämman; dock att, där stämman uppskjutes till senare

dag än nästföljande söckendag, ny förteckning skall upprättas å den fortsatta

stämman.

Genom styrelsens försorg skall föras protokoll över förhandlingarna å

stämman. I protokollet skola intagas röstlängden, de beslut, som av ordföranden

angivits vara fattade av stämman, samt, där röstning skett, dess resultat.

Anteckning skall i protokollet ske örn prövning av kallelsen till stämman.

Protokollet skall undertecknas eller till riktigheten vitsordas av ordföranden

och minst en på stämman utsedd person. Senast inom två veckor efter

stämman skall protokollet genom styrelsens och verkställande direktörs försorg

hållas hos bolaget tillgängligt för aktieägarna. Protokollen skola på

betryggande sätt förvaras.

119 §.

Jämte vad i övrigt i denna lag är stadgat örn utövande av rösträtt och fattande

av beslut å bolagsstämma gäde:

1. att rösträtt ej må utövas för aktie, å vilken icke fullgjorts förfallen inbetalning

eller i fråga örn vilken ej, där det skolat ske, avlämnats i 41 eller 60 §

omförmäld förbindelse;

2. att varje aktie, för vilken rösträtt må utövas, berättigar till en röst;

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Majda proposition nr 5.

3. att frånvarande aktieägares rösträtt må utövas genom ombud;

4. att ingen dock må för egna och andras aktier utöva rösträtt för sammanlagt

mer än en femtedel av det på stämman företrädda aktiekapitalet;

5. att såsom bolagets beslut gäller den mening, för vilken de flesta rösterna

avgivas;

6. att vid lika röstetal val avgöres genom lottning, men i andra frågor den

mening gäller som biträdes av de flesta röstande eiler, om jämväl antalet röstande

är lika, av stämmans ordförande.

I bolagsordningen må kunna intagas bestämmelser avvikande från vad i

första stycket 2—6 stadgas; dock att aktieägares rättighet att utöva rösträtt

ej får inskränkas utöver vad i första stycket 1 är föreskrivet, att olika röstvärde

för aktier i bolaget icke må så bestämmas, att röstvärdet för någon aktie

överstiger tio gånger röstvärdet för annan aktie, och att aktieägares rättighet

att genom ombud utöva rösträtt ej får inskränkas i vidare mån än att föreskrift

må kunna meddelas därom, att till ombud må utses allenast aktieägare.

Utan hinder av vad sålunda stadgas må dels beslut enligt 133 § 2 mom. andra

stycket fattas örn sådan ändring av bolagsordningen i fråga om röstvärdet för

aktier av olika slag som erfordras för att förhindra att förhållandet mellan aktier

av olika slag rubbas och dels i beslut örn aktiekapitalets ökning föreskrift

meddelas, att för ny aktie ej må utövas rösträtt vid bestämmande av vinstutdelning

vartill den nya aktien icke medför rätt.

För egen aktie må aktiebolag icke utöva rösträtt, ej heller må av dotterbolag

rösträtt utövas för aktie i moderbolaget.

Vad ovan i första stycket 1 stadgats utgör ej hinder för aktieägare att, under

det han är förlustig sin rösträtt, med laga verkan deltaga i beslut, för vars

giltighet erfordras att samtliga aktieägare förena sig därom. Erfordras för besluts

giltighet samtycke av samtliga aktieägare eller ock viss röstpluralitet

av de vid bolagsstämma företrädda aktierna eller av bolagets hela aktiekapital,

skola aktier, för vilka rösträtt ej må utövas enligt tredje stycket, icke medräknas.

120 §.

Den, som vill föra hilan såsom fullmäktig för aktieägare å bolagsstämma,

skall, där ej aktieägaren å stämman muntligen bemyndigar honom därtill,

styrka sin behörighet genom skriftlig, dagtecknad fullmakt. Fullmakt vare ej

gällande för stämma, som börjar senare än fem år efter fullmaktens utfärdande.

121 §.

Inom sex månader efter utgången av varje räkenskapsår skall hållas ordinarie

bolagsstämma, å vilken styrelsen och verkställande direktör hava att

framlägga redovisningshandlingarna och revisionsberättelsen för det sistförflutna

räkenskapsåret, med undantag dock för sådan särskild uppgift till

balansräkningen, som avses i 101 § 2 och 3 morn., samt för koncernbalansräkning

eller koncernredogörelse.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

59

Genom styrelsens och verkställande direktörs försorg skola de handlingar,

som sålunda skola framläggas å stämman, under minst en vecka närmast

före denna hos bolaget hållas tillgängliga för aktieägarna i tillräckligt antal

exemplar ävensom ofördröjligen översändas till aktieägare, som med uppgivande

av postadress anhåller därom.

Aktieägare vare berättigad att få ärende hänskjuta till prövning å ordinarie

stämma, såframt han hos styrelsen skriftligen framställer yrkande därom

minst tio dagar före stämman. Föranleder yrkandet särskilt tillkännagivande

och meddelande enligt 124 § andra stycket, skola kostnaderna därför gäldas

av den som framställt yrkandet.

122 §.

Styrelsen äger, när den finner lämpligt, kalla aktieägarna till extra bolagsstämma.

Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen med

angivande av skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra bolagsstämma

att hållas så snart det med iakttagande av föreskriven kallelsetid kan ske.

Efterkommer styrelsen ej inom en vecka sådan påfordran, åge revisorerna

på sätt i 123 och 124 §§ är stadgat själva utlysa stämma. Äro icke samtliga

revisorer ense om stämmas utlysande, gälle den mening, varom de flesta

förena sig, eller vid lika röstetal deras mening som anse extra stämma böra

hållas.

Hava revisorer utsetts jämlikt 109 §, äga de, oavsett övriga revisorers mening,

påkalla extra bolagsstämma efter vad i andra stycket sägs.

Extra bolagsstämma skall ock av styrelsen utlysas, då det för uppgivet ändamål

skriftligen påfordras av aktieägare med ett sammanlagt aktiebelopp,

utgörande minst en tiondel av hela aktiekapitalet eller den mindre del därav

som kan vara bestämd i bolagsordningen.

123 §.

Bolagsstämma skall sammanträda å den ort, där styrelsen har sitt säte, såframt

ej i bolagsordningen blivit bestämt att stämma skall hållas å annan

ort inom riket.

Kallelse till bolagsstämma skall utfärdas av styrelsen i enlighet nied bolagsordningens

föreskrifter. Kallelseåtgärderna skola vara vidtagna senast två veckor

före ordinarie och senast en vecka före extra stämma.

Utlyses ordinarie stämma som i 121 § sägs att hållas å annan tid än som

bestämts i bolagsordningen, skall senast två veckor före stämman dels kungörelse

om stämmans hållande införas i allmänna tidningarna och tidning

inom den ort, där bolagets styrelse har sitt säte, dels ock kallelse nied posten

avsändas till varje i aktieboken införd aktieägare, om vars postadress uppgift

kan utan väsentlig omgång eller tidsutdräkt inhämtas. Är i bolagsordningen

något ytterligare föreskrivet om kallelse till ordinarie stämma, skall det

iakttagas.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

Uppskjutes stämma till dag som infaller mer än en månad därefter, skall

kallelse jämlikt andra stycket utfärdas till den fortsatta stämman.

Där för giltighet av bolagsstämmobeslut erfordras att det fattas å två på

varandra följande stämmor, må kallelse till sista stämman ej ske, innan

första stämman hållits. Är icke någon av stämmorna ordinarie, skola mellan

dem förflyta minst två månader, och skall till sista stämman kallelse

ske i den ordning som i tredje stycket är stadgad. Kallelse i sådan ordning

till sista stämman skall jämväl eljest ske, om för besluts giltighet erfordras att

det å denna stämma biträdes av minst nio tiondelar utav samtliga röstande

eller utav samtliga röstande för aktier av visst slag; dock skall rörande kallelsen

med posten gälla, att den skall i rekommenderat brev försändas till aktieägarna

eller i sist angivna fall till ägarna av aktier av nämnda slag.

124 §.

I kallelsen till bolagsstämma skola angivas de ärenden, som skola förekomma

å stämman, dock vare det ej erforderligt att i kallelse till ordinarie

stämma särskilt angiva de ärenden, som enligt denna lag eller bolagsordningen

skola där företagas. Under minst en vecka närmast före stämma skall

tillika en fullständig förteckning över samtliga ärenden, som skola förekomma

å stämman, genom styrelsens och verkställande direktörs försorg hållas

hos bolaget tillgänglig för aktieägarna ävensom ofördröjligen översändas till

aktieägare, som med uppgivande av postadress anhåller därom. Skall å

.stämma förekomma ärende innefattande förslag till ändring av bolagsordningen,

varde det huvudsakliga innehållet av ändringen angivet i kallelsen

och förteckningen.

Har aktieägare enligt 121 § framställt yrkande örn ärendes hänskjutande

till prövning på ordinarie stämma å sådan tid att ärendet icke kunnat angivas

i kallelsen till stämman, skall genom styrelsens försorg ofördröjligen

örn ärendets hänskjutande till stämman tillkännagivande äga rum på det

sätt, som i bolagsordningen stadgas för kallelse till ordinarie bolagsstämma,

samt meddelande med posten avsändas till varje i aktieboken införd aktieägare,

om vars postadress uppgift kan utan väsentlig omgång eller tidsutdräkt

inhämtas.

Ärende, som ej angivits i kallelsen till stämman eller varom tillkännagivande

och meddelande icke ägt rum efter vad i andra stycket.stadgas, eller

som ej upptagits i förteckningen, må icke vid stämman företagas till avgörande,

där ej i fråga om ordinarie stämma ärendet enligt denna lag eller

bolagsordningen skall förekomma på stämman eller omedelbart föranledes

av ärende som där skall avgöras. Ej heller må ärende angående ändring av

bolagsordningen företagas till avgörande å ordinarie eller extra stämma, med

mindre föreskriften i första stycket sista punkten iakttagits. Utan hinder av

vad sålunda stadgats må dock å såväl ordinarie som extra stämma kunna

fattas beslut örn utlysande av extra stämma för behandling av visst ärende.

Då särskild kallelse skall ske till fortsatt stämma, skall beträffande kal
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kunell. Maj:ts proposition nr 5.

61

lelsens innehåll och påföljden av att ärende icke angivits i kallelsen vad

ovan i denna paragraf är stadgat äga motsvarande tillämpning.

125 §.

Finnes ej styrelse för aktiebolag eller underlåter styrelsen att i föreskriven

ordning kalla aktieägarna till ordinarie bolagsstämma eller har styrelsen ej

senast två veckor efter påfordran, som i 122 § fjärde stycket sägs, utlyst

extra bolagsstämma att hållas så snart det med iakttagande av föreskriven

kallelsetid kan ske, har länsstyrelsen att på anmälan av styrelseledamot,

verkställande direktör eller aktieägare ofördröjligen utlysa bolagsstämma.

I fråga om ordningen i sådant fall för utlysande av ordinarie eller extra

stämma gäde vad i 123 och 124 §§ är stadgat.

126 §.

1 mom. Å ordinarie bolagsstämma, som avses i 121 §, skola till avgörande

företagas frågorna om fastställelse av balansräkningen med de ändringar

eller tillägg, som må finnas erforderliga, samt örn beviljande av ansvarsfrihet

åt styrelseledamöterna och verkställande direktör för den tid redovisningen

omfattar. Stämman skall ock fatta beslut i anledning av bolagets

vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen.

Med beslut i nämnda frågor skall dock anstå till fortsatt stämma å viss

dag minst en och högst två månader därefter, om det påfordras av aktieägare,

vilkas sammanlagda röstetal utgör minst en femtedel av röstetalet för

samtliga vid stämman företrädda aktier eller som företräda sammanlagt

minst en tiondel av hela aktiekapitalet. Utöver nämnda tid vare uppskov

med sådant beslut ej medgivet.

Sist en månad efter det balansräkningen blivit fastställd eller, där balansräkning

ej fastställts å bolagsstämman, sist en månad efter denna eller, örn

stämma ej hållits inom tid som i 121 § första stycket stadgas, inom sju månader

från föregående räkenskapsårs utgång, skall genom styrelsens och

verkställande direktörs försorg avskrift av balansräkningen, vinst- och förlusträkningen,

förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen insändas till

registreringsmyndigheten. På avskriften av balansräkningen skall finnas av

styrelseledamot eller verkställande direktör undertecknat bevis, huruvida balansräkningen

fastställts eller ej; i förstnämnda fall skall beviset tillika innehålla

uppgift om bolagsstämmans beslut i anledning av bolagets vinst eller

förlust enligt balansräkningen.

2 mom. Där i moderbolag på stämma, som avses i 121 §, yrkande framställes

örn utdelning av vinst utöver vad i förvaltningsberättelsen föreslagits,

skall, örn det sålunda framställda yrkandet godkännes av stämman eller,

i händelse det avser utdelning enligt 75 § andra stycket, biträdes av aktieägare

med sammanlagt aktiebelopp utgörande minst en tiondel av hela aktiekapitalet,

med beslut i frågan anstå till sådan fortsatt stämma som i 1 mom.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

sägs. Till den fortsatta stämman skola samtliga styrelseledamöter och verkställande

direktör så ock revisorerna avgiva yttrande, huruvida den yrkade

vinstutdelningen med hänsyn lill koncernens ställning och resultatet av

koncernens verksamhet i dess helhet får anses stå i strid mot god affärssed.

Ä den fortsatta stämman må beslut ej fattas örn högre utdelning än

som sålunda yrkats.

127 §.

Styrelsen och verkställande direktör vare pliktiga att å den bolagsstämma,

varom förmäles i 121 §, i den mån det av aktieägare äskas och kan ske utan

förfång för bolaget, meddela till buds stående närmare upplysningar angående

förhållanden, som kunna inverka på bedömandet av värdet av bolagets

tillgångar, av dess ställning i övrigt och av resultatet av dess verksamhet

samt av styrelsens och verkställande direktörs förvaltning av bolagets

angelägenheter. Upplysningsplikten avser även bolagets förhållande till koncernbolag.

Det åligger styrelsen och verkställande direktör att jämväl eljest å bolagsstämma

meddela aktieägare upplysning efter vad nu är sagt i avseende å

ärende, som skall förekomma å stämman.

Om för lämnande av begärd upplysning erfordras uppgifter, som ej äro

tillgängliga å stämman, skall upplysningen inom två veckor därefter skriftligen

hos bolaget hållas tillgänglig för aktieägarna ävensom översändas till

aktieägare, som framställt begäran om densamma.

Finner styrelsen att begärd upplysning icke kan av styrelsen eller verkställande

direktör utan förfång för bolaget lämnas å stämman, skall upplysningen

i stället lämnas till bolagets revisorer inom två veckor därefter. Revisorerna

skola inom en månad efter stämman till styrelsen avgiva skriftligt

yttrande, huruvida den begärda upplysningen lämnats till dem samt huruvida

upplysningen enligt deras mening bort föranleda ändring i revisionsberättelsen

eller eljest giver anledning till erinran. Där det är fallet, skall ändringen

eller erinringen angivas i yttrandet. Revisorernas yttrande skall av

styrelsen hållas hos bolaget tillgängligt för aktieägarna samt i avskrift översändas

till aktieägare, som framställt begäran om upplysningen.

Om talan mot styrelseledamot, verkställande direktör, stiftare, revisor,

granskare eller aktieägare.

128 §.

Ansvarsfrihet må ej anses vara styrelseledamot eller verkställande direktör

beviljad, såframt aktieägare med ett sammanlagt aktiebelopp, utgörande

minst en tiondel av hela aktiekapitalet, röstat däremot.

Äro de som röstat mot ansvarsfrihets beviljande i minoriteten, må i deras

aktiebelopp icke inräknas aktie, varå brevet är ställt till viss man, om aktieägaren

bekommit aktien annorledes än genom bodelning, arv eller testamente

och blivit för aktien införd i aktieboken senare än sex månader före

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5. 63

den stämma där redovisningshandlingarna och revisionsberättelsen framlades.

Varder talan å förvaltningen under det räkenskapsår redovisningen avser

ej anställd inom sex månader från det redovisningshandlingarna och revisionsberättelsen

framlades på bolagsstämman, vare så ansett som om ansvarsfrihet

blivit beviljad.

Örn ansvarsfrihet blivit beviljad, må likväl talan kunna anställas mot styrelseledamot

eller verkställande direktör på grund av åtgärd, om vars vidtagande

eller betydelse för bolaget styrelsen, styrelseledamot eller verkställande

direktör uppsåtligen eller av vårdslöshet i redovisningshandlingarna

eller eljest till bolagsstämman eller till aktieägarna enligt 127 § tredje stycket

eller ock genom bokföringen eller eljest till revisorerna lämnat i väsentliga

hänseenden oriktiga eller ofullständiga upplysningar. Talan, som grundas

därpå att styrelseledamot eller verkställande direktör begått brottslig handling,

må ock eljest kunna mot honom anställas, såframt ej beviljad ansvarsfrihet

uppenbarligen avsett även nämnda handling.

129 §.

Har ansvarsfrihet enligt 128 § icke blivit styrelseledamot eller verkställande

direktör beviljad, äge aktieägare med aktiebelopp, varom i nämnda paragraf

stadgas, å bolagets vägnar föra talan mot honom å förvaltningen. Samma

lag vare i fråga om anställande av sådan talan som enligt vad där sägs

må anställas utan hinder av att ansvarsfrihet blivit beviljad.

Sedan talan blivit anställd, må den omständigheten, att en eller flera av de

aktieägare som anställt talan avstått från denna, ej utgöra hinder för de övriga

att fullfölja talan, ändå att deras sammanlagda aktiebelopp är mindre

än ovan sagts.

Aktieägare, som enligt första stycket anställt talan mot styrelseledamot eller

verkställande direktör, svare för rättegångskostnaderna, dock med rätt

att av bolaget erhålla ersättning, i den mån kostnaderna täckas av vad genom

rättegången kommit bolaget till godo.

130 §.

Har förslag om anställande av talan för bolaget örn skadestånd mot stiftare

på grund av bolagsbildningen eller mot revisor eller granskare på grund

av hans uppdrag prövats på bolagsstämma, vare i fråga örn aktieägares rätt

att å bolagets vägnar föra sådan talan lag som i 129 § sägs, därest förslaget

blivit av stämman antaget eller ock bilrätts av aktieägare med sammanlagt

aktiebelopp varom i 128 § stadgas. Rätten alt föra talan mot stiftare eller

talan mot granskare på grund av granskning varom i 13 § stadgas vare dock

ej beroende därav, alt aktieägare viss tid varit i aktieboken införd såsom

ägare till sina aktier.

Talan må ej anställas mot stiftare eller mot granskare, på grund av granskning

som i 13 § sågs, sedan tre år förflutit efter bolagets registrering, eller

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

mot revisor eller granskare, sedan två år förflutit från det revisionsberättelse

eller yttrande eller berättelse, varom förmäles i 48, 50, 63, 64 eller 66 §, framlades

å bolagsstämma eller yttrande enligt 127 § avgavs.

Mot aktieägare må talan för bolaget om skadestånd enligt 208 eller 210 §

ej anställas, sedan två år förflutit efter beslut eller åtgärd därå talan grundas.

Utan hinder av vad i andra och tredje styckena sägs må talan anställas

som grundas därpå att stiftare, revisor, granskare eller aktieägare begått

brottslig handling.

131 §.

Försättes bolaget i konkurs på ansökan, som gjorts inom två år från den

stämma där redovisningshandlingarna och revisionsberättelsen framlades,

äge konkursboet, ändå att ansvarsfrihet blivit styrelseledamot eller verkställande

direktör beviljad, anställa talan mot honom å förvaltningen under det

räkenskapsår redovisningen avser.

Mot stiftare, revisor, granskare eller aktieägare äge ock, där bolaget försättes

i konkurs på ansökan, vilken gjorts inom tid som i 130 § andra och

tredje styckena är för talan i varje särskilt fall föreskriven, konkursboet föra

sådan talan.

Talan, varom i denna paragraf stadgas, skall anhängiggöras inom sex månader

från första borgenärssammanträdet eller, där tiden för anställande av

talan för bolaget då ännu ej gått till ända, inom utgången av den tid. Försummas

det, vare rätt till talan förlorad.

132 §.

Uppgörelse mellan bolaget och stiftare rörande honom i sådan egenskap

åliggande skadeståndsskyldighet vare ej bindande för bolaget eller dess konkursbo,

där den träffats innan tid för anställande av talan mot honom gått

till ända efter vad ovan är stadgat.

Vad i första stycket sägs skall äga motsvarande tillämpning i fråga örn

uppgörelse beträffande skadeståndsskyldighet, som åvilar styrelseledamot,

verkställande direktör, revisor eller granskare. Bolaget vare dock bundet av

uppgörelse, som träffats av bolagsstämma. Ej må uppgörelse anses träffad

av stämman, om aktieägare med ett sammanlagt aktiebelopp, utgörande

minst en tiondel av hela aktiekapitalet, röstat däremot. För aktieägare skadeståndstalan

å bolagets vägnar, vare uppgörelse ej gällande med mindre den

biträtts av honom. Skall fråga om uppgörelse behandlas å stämma, skola,

ändå att denna ej är ordinarie, föreskrivna kallelseåtgärder vara vidtagna

senast två veckor före slämman.

Om ändring av bolagsordningen oell vissa andra fall, då särskild röstpluralitet

å bolagsstämma erfordras.

133 §.

1 mom. Beslut, som innefattar sådan ändring av bolagsordningen att rättsförhållandet

mellan redan utgivna aktier rubbas, vare ej giltigt, med mindre

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

65

samtliga aktieägare förenat sig därom. Försämras genom beslutet allenast

vissa aktiers rätt, erfordras dock samtycke endast av ägarna till nämnda aktier,

och skall därjämte angående beslutets fattande å två på varandra följande

bolagsstämmor gälla vad här nedan i 2 och 5 mom. är för varje särskilt

fall stadgat.

Finnas aktier av olika slag och rubbas genom beslutet rättsförhållandet

mellan aktieslagen, erfordras för giltighet av beslutet, utöver vad i 2 eller 5

mom. är stadgat, allenast att beslutet å den sista stämman biträtts av nio

tiondelar av samtliga röstande för det slag av aktier, vilkas rätt genom beslutet

försämras, och att de som biträtt beslutet tillika företrätt nio tiondelar

av dessa aktier.

Beträffande beslut örn intagande i bolagsordningen av bestämmelse enligt

9 § 1 mom. om särskilt syfte med bolagets verksamhet eller enligt 70 §

om lösningsrätt vid övergång av aktie skall vad i första och andra styckena

är stadgat äga motsvarande tillämpning.

För giltighet av beslut om sådan ändring av bolagsordningen, att det där

bestämda aktiekapitalet eller maximikapitalet höjes eller att det belopp, vartill

aktier av visst slag skola kunna utgivas, höjes eller sänkes, eller att nytt

aktieslag skall kunna utgivas, erfordras, ändå att genom beslutet rättsförhållandet

rubbas mellan aktier av olika slag, iakttagande allenast av vad i 4

och 5 mom. är för varje särskilt fall stadgat.

2 mom. Beslut om ändring av bolagsordningen som avser

grunderna för utövande av rösträtt och för fattande av beslut å bolagsstämma,

intagande av förbehåll enligt 227 §,

förlängning av tiden för bolagets bestånd eller borttagande av något för

bolagets bestånd stadgat villkor, eller

användningen av bolagets vinst eller av bolagets behållna tillgångar vid

dess upplösning utan att fall är för handen som avses i 1 mom. tredje stycket,

vare ej giltigt med mindre samtliga aktieägare förenat sig därom eller beslutet

fattats å två på varandra följande bolagsstämmor samt å den sista stämman

biträtts av minst nio tiondelar av samtliga röstande och de som biträtt

beslutet tillika företrätt minst tre fjärdedelar av hela aktiekapitalet.

Innebär ett i samband med nedsättningsbeslut enligt 66 § fattat beslut allenast

sådan ändring av bolagsordningen i ämne varom i detta mom. förmäles,

som erfordras för att förhindra att förhållandet mellan aktier av olika slag

rubbas genom nedsättningen, gäde med avseende å sistnämnda beslut vad i

5 mom. stadgas.

3 mom. Beslut avseende ändring av bolagsordningen i fråga om föremålet

för bolagets verksamhet vare ej giltigt, med mindre samtliga aktieägare

förenat sig därom eller beslutet fattats å två på varandra följande bolagsstämmor

samt å den sista stämman biträtts av minst tre fjärdedelar av samtliga

röstande och dessa tillika företrätt minst tre fjärdedelar av hela aktiekapitalet.

/tillång till riksdagens protokoll 19U. 1 sami. Nr 5. 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

4 mom. Där aktier av olika slag finnas och dessa ej medföra lika rätt till

andel i bolagets tillgångar och vinst, vare beslut om sådan ändring av bolagsordningen,

att det i bolagsordningen bestämda aktiekapitalet eller maximikapitalet

eller det belopp, vartill aktier skola kunna utgivas av något av

nämnda slag, höjes eller ock att nytt aktieslag skall kunna utgivas, icke giltigt,

med mindre samtliga aktieägare förenat sig därom eller beslutet fattats

å två på varandra följande bolagsstämmor samt å den sista stämman biträtts

av minst tre fjärdedelar av samtliga röstande och, där genom beslutet visst

aktieslags rätt försämras, de som biträtt beslutet tillika företrätt minst tre

fjärdedelar av sistnämnda slag av aktier. I samband med sådant beslut må

beslut i samma ordning fattas om den ändring av bolagsordningen, att det belopp,

vartill aktier av visst slag skola kunna utgivas, sänkes.

5 mom. Beslut örn annan ändring av bolagsordningen än ovan avses vare

ej giltigt, med mindre samtliga aktieägare förenat sig därom eller beslutet

fattats å två på varandra följande bolagsstämmor och å den sista stämman

biträtts av minst två tredjedelar av samtliga röstande.

6 mom. Är för giltighet av beslut, som avses i 1—5 morn., något ytterligare

villkor bestämt i bolagsordningen, lände ock det till efterrättelse.

7 mom. Har i bolagsordningen på grund av särskild lag eller författning

eller efter Konungens medgivande intagits föreskrift, enligt vilken viss bestämmelse

icke må ändras, utan att Konungen därtill lämnat medgivande,

må ej heller sådan föreskrift ändras utan Konungens medgivande.

134 §.

Beslutas sådan ändring av bolagsordningen, att nytt aktieslag skall kunna

utgivas, eller i bolag, där aktier av olika slag finnas, sådan ändring av bolagsordningen,

att det där bestämda aktiekapitalet eller maximikapitalet eller

det belopp, vartill aktier av visst slag skola kunna utgivas, höjes, skall i beslutet

angivas det belopp, vartill aktier av varje särskilt slag skola kunna utgivas,

och, där beslutet avser utgivande av nytt aktieslag, den rätt som i förhållande

till de förutvarande aktierna skall tillkomma det nya aktieslaget.

Skola aktierna icke medföra lika rätt till andel i bolagets tillgångar och

vinst, skall i beslutet särskilt angivas den rätt till teckning av nya aktier och

till erhållande av gratisaktier, som vid aktiekapitalets ökning skall tillkomma

varje slag av aktier.

135 §.

Beslut örn nedsättning av aktiekapitalet enligt 66 § vare, där icke samtliga

aktieägare förenat sig därom, ej giltigt, med mindre beslutet fattats å två på

varandra följande bolagsstämmor och å den sista stämman biträtts av minst

två tredjedelar av samtliga röstande. Rubbas genom beslutet rättsförhållandet

mellan aktierna, erfordras därjämte å den sista stämman samtycke av

ägarna av de aktier, vilkas rätt genom beslutet försämras.

Har i bolag, där aktier av olika slag finnas, beslut fattats, som avser nedsätt
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

67

ning av aktiekapitalet genom minskning med lika belopp av samtliga aktier

av visst slag eller sammanläggning av dessa aktier, och innehåller beslutet

tillika, att till reservfonden skall avsättas ett mot nedsättningen svarande belopp,

vare, änskönt genom beslutet den rätt som tillkommer dessa aktier försämras,

beslutet giltigt, där det å sista stämman biträtts av minst nio tiondelar

av samtliga röstande för nämnda slag av aktier och de som biträtt beslutet

tillika företrätt minst tre fjärdedelar av dessa aktier.

Är för giltighet av beslut som ovan sägs något ytterligare villkor bestämt

i bolagsordningen, lände det till efterrättelse.

Erfordras för beslut om nedsättning av aktiekapitalet, som avses i 66 §,

ändring av vad i bolagsordningen stadgas rörande aktiekapitalet eller rörande

akties nominella belopp, skall beslut om sådan ändring av bolagsordningen

fattas i sammanhang med nedsättningsbeslutet.

Skall beslut om nedsättning av aktiekapitalet genomföras medelst sammanläggning

av aktier, och erfordras enligt 222 § 1 mom. att samtliga aktieägare

förena sig om sammanläggningen, vare nedsättningsbeslutet ej gällande,

med mindre samtliga aktieägare förenat sig därom.

136 §.

Har beslut fattats om ändring av bolagsordningen enligt 133 § 1 mom.

andra stycket eller tredje stycket jämfört med andra stycket eller om nedsättning

av aktiekapitalet enligt 135 § andra stycket, vare aktieägare, vars rätt

genom beslutet försämras och som å sista stämman röstat mot beslutet, berättigad

påkalla, att hans aktier varda efter vad i 223 § 1 mom. stadgas inlösta

av de aktieägare som å nämnda stämma röstat för beslutet, om han å

stämman gjort förbehåll därom. Samma rätt tillkomme ock aktieägare, som

röstat emot bolagsordningsändring som beslutats enligt 133 § 2 mom. första

stycket.

Göres av aktieägare förbehåll som i första stycket sägs, vare, där å samma

stämma förnyad prövning av frågan om bolagsordningsändring eller om

nedsättning av aktiekapitalet påkallas av aktieägare som röstat för beslutet,

detta ej gällande, med mindre det å stämman bekräftas i den ordning som är

stadgad angående beslutet å sista stämman.

137 §.

Beslut örn ändring av bolagsordningen skall av styrelsen eller verkställande

direktör ofördröjligen anmälas för registrering och må ej gå i verkställighet,

innan registrering skett. Vid anmälningen skola fogas två enligt 224 §

andra stycket bestyrkta avskrifter av protokoll som förts i ärendet.

Avser beslutet sådan ändring av bolagsordningen att däri intages förbehåll

som i 70 § sägs, skall vid anmälningen fogas intyg av två personer, att på

varje brev å aktie som avses med förbehållet påskrift skett örn den i förbehållet

bestämda inskränkningen i rätten till aktie.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

Om talan å bolagsstämmobeslut.

138 §.

1 mom. Menar styrelsen, styrelseledamot, verkställande direktör eller aktieägare

att beslut, som fattats å bolagsstämma, icke tillkommit i behörig ordning

eller eljest strider mot denna lag eller bolagsordningen, äge därå tala genom

stämning å bolaget. Rätt till sådan talan äge ock den som förmår visa,

att styrelsen obehörigen vägrat att införa honom såsom aktieägare i aktieboken.

Grundas talan därpå, att beslutet icke tillkommit i behörig ordning eller

att det eljest kränker allenast aktieägares rätt, skall talan instämmas inom tre

månader från beslutets dag. Försummas det, vare beslutet gällande.

Hava vid bolagsstämmobeslut, som skall anmälas för registrering, i denna

lag eller bolagsordningen upptagna föreskrifter örn särskild röstpluralitet icke

rätteligen iakttagits, vare, ehuru klandertalan ej instämts, beslutet icke gällande,

utan så är att i strid mot 192 § 2 mom. registrering av beslutet ägt rum.

Har bolagsstämma, å vilken yrkande jämlikt 75 § andra stycket framställts,

fattat beslut i strid mot vad i nämnda paragraf stadgas, äge aktieägare med

sammanlagt aktiebelopp som där sägs tala å beslutet, och skall 129 § andra

stycket äga motsvarande tillämpning.

2 mom. Vill styrelsen anhängiggöra talan efter vad i 1 mom. stadgas, vare

lag som i 96 § sägs; dock skall i fall, som avses i 1 mom. andra stycket, styrelsens

rätt till talan anses bevarad, örn den i 96 § omförmälda stämman blivit

inom klandertiden utlyst att hållas så snart det med iakttagande av föreskriven

kallelsetid kan ske.

Har talan å bolagsstämmobeslut anhängiggjorts, äge domstolen, när skäl

därtill förekommer, att innan slutligt utslag i målet meddelas förordna att beslutet

ej må verkställas. Om förordnandet skall, där beslutet är av beskaffenhet

att böra registreras, meddelande ofördröjligen genom rättens eller domarens

försorg avsändas för registrering.

Domstols utslag, varigenom bolagsstämmobeslut upphävts eller ändrats,

gäde jämväl för de aktieägare som ej instämt talan.

139 §.

Har bolagsstämma bestämt arvode åt styrelseledamot, revisor eller tjänsteman

i bolaget eller eljest åt någon för fullgörande av honom meddelat uppdrag,

äge aktieägare med ett sammanlagt aktiebelopp, utgörande minst en

tiondel av hela aktiekapitalet, inom tre månader från beslutets dag hos rätten

eller domaren göra skriftlig ansökan örn prövning av arvodets storlek,

därest det förmenas vara för högt; och äge rätten efter vederbörandes hörande

jämka arvodet, om det finnes uppenbarligen vara bestämt till oskäligt

belopp.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

Om likvidation oell upplösning.

140 §.

Bolagsstämma äger besluta att bolaget skall träda i likvidation. Har registreringsmyndigheten

lämnat meddelande till rätten eller domaren enligt

46 §, 181 §, 183 § 3 mom. eller 185 § 3 morn., eller har förhållande inträffat

som i 141 § sägs, skall beslutet fattas enligt 119 § första stycket 5 och 6. Samma

lag vare beträffande beslut i fall som avses i 146 §. Beslut att bolaget

skall träda i likvidation vare eljest icke giltigt, med mindre samtliga aktieägare

förenat sig därom eller beslutet fattats å två på varandra följande bolagsstämmor

och å den sista stämman biträtts av minst två tredjedelar av

samtliga röstande. Är för giltighet av beslutet något ytterligare villkor bestämt

i bolagsordningen, lände det till efterrättelse.

Föreligger ej fall som i första stycket andra eller tredje punkten sägs, må

bolagsstämman kunna i beslutet föreskriva, att likvidationen skall inträda

först å viss kommande dag högst två månader därefter, dock senast å första

dagen av nästa räkenskapsår.

141 §.

Har i bolagsordningen fastställd tid för bolagets verksamhet gått till ända

eller eljest förhållande inträffat, på grund varav enligt bestämmelse i bolagsordningen

bolaget skall upphöra med sin verksamhet, och varder ej på grund

av anmälan inom sex veckor därefter enligt 151 § i registret infört att bolaget

trätt i likvidation, förklare rätten, på ansökan av styrelseledamot, verkställande

direktör eller aktieägare, att bolaget skall träda i likvidation.

Sker ansökan, skall rätten eller domaren ofördröjligen utfärda kallelse å

bolaget samt å aktieägare, som vilja yttra sig i ärendet, att inställa sig för rätten

å utsatt dag minst två och högst fyra månader därefter, då frågan örn bolagets

trädande i likvidation skall prövas av rätten. Genom sökandens försorg

skall inom tid, som föreskrives av rätten eller domaren, delgivning av

kallelsen ske med bolaget på sätt om stämning i tvistemål är stadgat. Det

åligger styrelsen att genast utlysa bolagsstämma för meddelande örn kallelsen.

Förklarar rätten att bolaget skall träda i likvidation, skall i beslutet föreläggande

meddelas bolaget att inom viss tid, ej understigande sex veckor, till

rätten eller domaren ingiva bevis, att registrering skett på grund av anmälan

enligt 151 §, vid äventyr att eljest en eller flera likvidatorer förordnas av

rätten.

Genom rättens eller domarens försorg skall till registreringsmyndigheten

ofördröjligen avsändas dels för registrering meddelande om beslutet att bolaget

skall träda i likvidation, dels ock underrättelse om förordnande av likvidator

med angivande av hans fullständiga namn och postadress.

142 §.

Har aktiekapitalet till två tredjedelar eller den mindre del, som kan vara

bestämd i bolagsordningen, gått förlorat och bär ej, inom fyra månader från

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

den bolagsstämma, å vilken enligt 146 § likvidationsbalansräkning framlagts,

bristen blivit fylld eller ock registrering skett därom att aktiekapitalet enligt

68 § nedsatts sålunda att täckning därför föreligger jämlikt likvidationsbalansräkning,

åge styrelseledamot, verkställande direktör eller aktieägare hos

rätten eller domaren göra ansökan att bolaget skall förklaras skyldigt att träda

i likvidation.

Sker sådan ansökan, skall vad i 141 § andra stycket är stadgat äga motsvarande

tillämpning.

Visas att aktiekapitalet till den del som i första stycket sägs gått förlorat,

och har ej senast å den för ärendets handläggning utsatta dagen anmälts och

styrkts att bristen i aktiekapitalet blivit fylld eller att beslut örn sådan nedsättning

av aktiekapitalet varom i första stycket sägs blivit registrerat, förklare

rätten att bolaget skall träda i likvidation. I fråga om beslutet och örn

förordnande av likvidatorer, så ock om avsändande av meddelande och underrättelse

till registreringsmyndigheten skall gälla vad i 141 § tredje och

fjärde styckena är stadgat.

143 §.

Saknar aktiebolag till registret anmäld behörig styrelse eller verkställande

direktör, där sådan skall utses, vare styrelseledamot, verkställande direktör,

aktieägare eller borgenär, så ock envar annan, vars rätt kan vara beroende

av att någon finnes som äger företräda bolaget, berättigad att hos rätten eller

domaren göra ansökan, att bolaget skall förklaras skyldigt att träda i likvidation.

Har förhållande som i första stycket avses varat mer än ett år, skall

registreringsmyndigheten, där det varder för densamma kunnigt, göra anmälan

därom hos rätten eller domaren.

Sker ansökan eller anmälan, skall rätten eller domaren ofördröjligen utfärda

kallelse å bolaget samt å aktieägare och borgenärer, som vilja yttra sig

i ärendet, att inställa sig för rätten å utsatt dag, då frågan om bolagets trädande

i likvidation skall prövas av rätten. Genom rättens eller domarens försorg

skall kungörelse örn kallelsen införas i allmänna tidningarna minst två

och högst fyra månader före nämnda dag samt kallelsen så snart ske kan

delgivas bolaget på sätt om stämning i tvistemål är stadgat, där upplysning

vinnes om någon med vilken delgivning kan äga rum. Rätten eller domaren

åge, där så äskas eller eljest finnes erforderligt, förordna en eller flera syssIomän

att taga bolagets egendom under vård samt bevaka dess angelägenheter

och företräda bolaget till dess rätten meddelat beslut i ärendet.

Styrkes ej innan ärendet företages till avgörande, att behörig styrelse eller

verkställande direktör finnes samt att införing i registret skett, förklare rätten,

att bolaget skall träda i likvidation, och förordne en eller flera likvidatorer.

Genom rättens eller domarens försorg skall till registreringsmyndigheten

ofördröjligen avsändas dels för registrering meddelande om beslutet att bolaget

skall träda i likvidation, dels ock underrättelse om förordnande av lik
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

71

vidator med angivande av hans fullständiga namn och postadress. Förordnas

syssloman, skall ock för registrering ofördröjligen avsändas meddelande

därom med angivande av sysslomannens fullständiga namn och hemvist.

144 §.

Har för aktiebolag fastställd balansräkning icke för något av de tre sista

räkenskapsåren inkommit till registreringsmyndigheten, skall denna göra anmälan

därom hos rätten eller domaren för prövning av frågan om skyldighet

för bolaget att träda i likvidation.

Sker sådan anmälan, skall vad i 143 § är stadgat örn kallelse till viss för

ärendets handläggning inför rätten utsatt dag äga motsvarande tillämpning.

Varder ej innan ärendet företages till avgörande med bevis från registreringsmyndigheten

styrkt, att fastställd balansräkning för något av de tre sista

räkenskapsåren inkommit dit, förklare rätten att bolaget skall träda i likvidation.

I fråga om förordnande av sysslomän eller likvidatorer så ock om avsändande

av meddelande och underrättelse till registreringsmyndigheten skall

gälla vad i 143 § är stadgat.

145 §.

I ärende varom i 141—143 §§ förmäles skall för de kostnader som sökanden

fått vidkännas för delgivning eller kungörelse av kallelse och för protokoll

i ärendet gottgörelse till honom utgå av bolagets medel, där bolaget förklaras

skola träda i likvidation eller rätten eljest prövar skäligt att gottgörelse

utgår.

Har enligt 143 eller 144 § ärende upptagits på grund av anmälan från

registreringsmyndigheten, skola kostnaderna för kungörelse och delgivning

av kallelse gäldas med bolagets medel. Om dessa ej lämna tillgång därtill,

skall ersättning utgå av allmänna medel.

146 §.

Det åligger styrelsen och verkställande direktör att, när helst anledning

yppas till antagande att aktiekapitalet lill den del som i 142 § sägs gått förlorat,

ofördröjligen upprätta särskild balansräkning för utrönande av bolagets

ställning (likvidationsbalansräkning).

I likvidationsbalansräkningen skola tillgångarna upptagas till värde, som

skall beräknas enligt vad i 100 § 4 mom. andra stycket är stadgat, dock att

anläggningstillgångar må, även om nämnda värde är lägre, upptagas till det

belopp, som motsvarar kostnaderna för deras anskaffning eller tillverkning,

med avdrag av den värdeminskning för vilken enligt 100 § 1 och 3 mom. avskrivning

bör äga rum. I övrigt skall gälla vad örn balansräkning i 100 och

101 §§ är stadgat.

Visar likvidationsbalansräkningen att aktiekapitalet till den del som i 142 §

sägs gått förlorat, skall styrelsen, sedan yttrande däröver inhämtats av revi
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

sorenia, ofördröjligen kalla aktieägarna till bolagsstämma för prövning av

balansräkningen och frågan om bolaget skall träda i likvidation. Minst en

vecka före stämman skola genom styrelsens och verkställande direktörs försorg

avskrift av likvidationsbalansräkningen och av revisorernas yttrande avsändas

till registreringsmyndigheten samt huvudskriften eller avskrift hållas

hos bolaget tillgänglig för aktieägarna. Huvudskriften skall ock framläggas å

stämman.

Å bolagsstämman må beslut att bolaget skall träda i likvidation dock ej fattas,

om aktieägare, vilkas sammanlagda röstetal utgör minst en femtedel av

röstetalet för samtliga vid stämman företrädda aktier, begära anstånd med

prövningen. I sådant fall skall prövningen ske å ny bolagsstämma, som hålles

minst en månad därefter. Till denna stämma skall ny kallelse utfärdas,

och skall vad i tredje stycket är stadgat beträffande handlingars tillhandahållande

och framläggande äga motsvarande tillämpning.

147 §.

Beslutar bolagsstämma att bolaget skall träda i likvidation, välje stämman

en eller flera likvidatorer. Stämman må ock utse en eller flera suppleanter.

Enligt bestämmelse, som på grund av särskild lag eller författning eller med

Konungens tillstånd intagits i bolagsordningen, må en eller flera likvidatorer

kunna tillsättas på annat sätt att jämte de å bolagsstämman valda deltaga i

likvidationen.

Har rätten enligt 141 eller 142 § förklarat att bolaget skall träda i likvidation,

åligger det styrelsen att genast sammankalla bolagstämma för val av

likvidatorer, ändå att ändring sökes i beslutet.

Då likvidatorer utsetts å bolagsstämma eller förordnats av rätten, skall bolaget

anses hava trätt i likvidation, såframt ej bolagsstämman, efter vad i

140 § sägs, beslutat att likvidationen skall inträda först å senare dag.

Finnes i bolagsordningen bestämmelse som i första stycket sägs, åligger det

styrelsen, verkställande direktör eller likvidator att ofördröjligen giva den

som enligt nämnda bestämmelse skall tillsätta likvidator underrättelse om bolagsstämmans

eller rättens beslut att bolaget skall träda i likvidation.

148 §.

Underlåta styrelseledamöterna eller verkställande direktör att fullgöra vad

dem åligger enligt 146 §, svare de för bolagets uppkommande förbindelser,

en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

Utser ej bolagsstämma likvidatorer inom fyra månader efter det likvidationsbalansräkning

framlagts å stämma, ändå att aktiekapitalet till den del

som i 142 § sägs gått förlorat, vare de, som med vetskap örn förhållandet deltaga

i beslut om fortsättande av bolagets verksamhet eller handla å dess vägnar,

ansvariga för uppkommande förbindelser efter vad ovan stadgas. Varder

bristen i aktiekapitalet fylld eller beslut örn nedsättning av aktiekapitalet

som i 142 § sägs registrerat, åge ej ansvarighet rum för förbindelse som därefter

uppkommer.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

73

149 §.

Likvidator skall vara myndig och, där ej för särskilt fall Konungen annat

tillåter, här i riket bosatt svensk medborgare. Sådant tillstånd må ej avse

mer än en tredjedel av hela antalet likvidatorer.

Uppdraget att vara likvidator gäde intill dess likvidationen blivit avslutad,

men den som meddelat uppdraget må när som helst entlediga likvidatorn och

utse annan i hans ställe. Bolagsstämma äger ock utse likvidator i stället för

likvidator, som förordnats av rätten eller domaren i annat fall än i 150 § andra

stycket sägs.

Om likvidator, som är vald å bolagsstämma, entledigas eller eljest avgår

eller avlider eller hinder för honom att vara likvidator uppkommer enligt

första stycket och suppleant ej finnes, åligger det övriga likvidatorer att ofördröjligen

sammankalla stämma för val av ny likvidator. Inträffar sadant

fall i fråga örn likvidator, som blivit tillsatt i annan ordning, skola övriga

likvidatorer ofördröjligen underrätta den som tillsatt honom. Finnas ej andra

likvidatorer, skall länsstyrelsen på ansökan av aktieägare ofördröjligen utlysa

bolagsstämma för val av ny likvidator.

Visar likvidator uppenbarligen motvilja eller försummelse vid fullgörande

av sitt uppdrag, åge rätten, på anmälan av likvidationsrevisor eller sådan

god man som i 153 § sägs och efter likvidatorns hörande, entlediga honom och

förordna annan i hans ställe. Har rätten entledigat likvidator och i hans

ställe förordnat annan, skall underrättelse därom med angivande av dennes

fullständiga namn och postadress genom rättens eller domarens försorg

ofördröjligen avsändas till registreringsmyndigheten.

Vad i denna paragraf är stadgat om likvidator skall i tillämpliga delar

gälla beträffande suppleant för likvidator.

150 §.

Finnes aktiebolag, som enligt verkställd registrering trätt i likvidation, sedermera

sakna till registret anmälda behöriga likvidatorer, skall rätten eller

domaren på ansökan av aktieägare, borgenär eller annan, vars rätt kan vara

beroende av att någon finnes som äger företräda bolaget, eller på anmälan

av registreringsmyndigheten, där det varder kunnigt för myndigheten, förordna

likvidatorer.

Har i fall, då likvidator skall tillsättas enligt bestämmelse i bolagsordningen

som avses i 147 § första stycket, sådan likvidator ej tillsatts, skall ersättare

förordnas av rätten eller domaren på ansökan eller anmälan som i första

stycket sägs.

Genom rättens eller domarens försorg skall till registreringsmyndigheten

ofördröjligen avsändas underrättelse örn förordnande av likvidator med angivande

av hans fullständiga namn och postadress.

151 §.

Likvidatorema skola ofördröjligen för registrering anmäla att bolaget trätt

i likvidation eller, där likvidationen efter vad i 140 § sägs skall inträda å

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

viss kommande dag, att bolaget träder i likvidation nämnda dag. Anmälningen

skall innehålla uppgift om dagen för val eller rättens förordnande. I

övrigt skall beträffande anmälan för registrering rörande likvidator eller

suppleant för honom eller i fråga om rätt att under likvidationen teckna

bolagets firma eller örn ändring av bolagets postadress vad i 32 och 97 §§ är

stadgat för där avsedda fall äga motsvarande tillämpning.

152 §.

Å den bolagsstämma, vid vilken likvidatorer utses, skall jämväl väljas en

eller flera likvidationsrevisorer att granska likvidatorernas förvaltning och

bolagets räkenskaper under likvidationen. Hava likvidatorer förordnats av

rätten, skola de ofördröjligen sammankalla aktieägarna till stämma för sådant

val. Bolagsstämma må ock utse en eller flera suppleanter. Likvidationsrevisor

och suppleant må när som helst entledigas och annan utses i hans

ställe.

Vad i 32 §, 106 § tredje, fjärde och femte styckena, 107 §, 108 §, 110 §,

lil § 1 mom. och 122 § är stadgat om revisor och suppleant för revisor, om

länsstyrelses förordnande och entledigande av revisor, om revisors rättigheter

och skyldigheter samt örn anmälan eller meddelande för registrering

beträffande revisor skall i tillämpliga delar gälla rörande likvidationsrevisor

och suppleant, där ej annat följer av vad här nedan är stadgat.

153 §.

På ansökan av aktieägare med minst en tiondel av hela aktiekapitalet förorda

rätten eller domaren god man att hava tillsyn över likvidatorernas

förvaltning samt utöva den medbestämmanderätt i avseende å denna, varom

stadgas i 157 §. Gode mannen skall vara myndig här i riket bosatt svensk

medborgare.

Likvidatorema skola giva gode mannen tillgång till bolagets böcker, räkenskaper

och andra handlingar samt tillfälle att när som helst inventera bolagets

kassa och övriga tillgångar. De må ej vägra honom begärd upplysning

angående förvaltningen.

Gode mannen åge, när helst han finner omständigheterna påfordra det,

sammankalla aktieägarna till bolagsstämma samt vare berättigad att å stämma,

där han är närvarande, föra ordet.

Gode mannen är berättigad att erhålla skäligt arvode av bolaget.

På rätten ankommer att entlediga gode mannen och i hans ställe förordna

annan.

När god man förordnats, skall meddelande därom ofördröjligen genom

rättens eller domarens försorg avsändas för registrering. I fråga om meddelandet

så ock om anmälan, då ändring sker, skall vad i 152 § andra stycket

ar stadgat äga motsvarande tillämpning.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

75

154 §.

Då bolaget trätt i likvidation, åligger det styrelsen och verkställande direktör

att ofördröjligen avgiva redovisning för sin förvaltning av bolagets angelägenheter

under tid, för vilken redovisningshandlingar ej förut framlagts å

bolagsstämma.

Redovisningshandlingarna skola av likvidatorerna ofördröjligen i huvudskrift

eller avskrift överlämnas till revisorerna, som hava att inom en månad

avgiva revisionsberättelse. Redovisningshandlingarna och revisionsberättelsen

skola av likvidatorerna så snart ske kan framläggas å bolagsstämma;

och skall å denna stämma till behandling företagas frågan om beviljande

av ansvarsfrihet åt styrelsens ledamöter och verkställande direktör för den

tid redovisningen omfattar.

I fråga örn styrelsens och verkställande direktörs redovisning, om revisorernas

granskning och revisionsberättelsen, om handlingars framläggande å

bolagsstämma, tillhandahållande under viss tid före denna och avsändande

till registreringsmyndigheten, om behandlingen av frågan örn ansvarsfrihet

samt om anställande av talan mot styrelseledamot eller verkställande direktör

skall i tillämpliga delar gälla vad i 98—103, lil—113, 121, 126, 128—130

och 132 §§ är stadgat. Omfattar den tid, för vilken redovisning skall avgivas

enligt första stycket, även föregående räkenskapsår, skall särskild redovisning

avgivas för nämnda år och skall därvid jämväl 104 § äga tillämpning.

155 §.

1 mom. Vad i 121, 122 och 125 §§ är stadgat om rätt för aktieägare att

få ärende hänskjutet till prövning å bolagsstämma och att påfordra utlysande

av stämma skall äga motsvarande tillämpning under likvidation, varvid såsom

ordinarie skola anses stämmor enligt 154, 162 och 165 §§.

2 mom. Om kallelse till bolagsstämma under likvidation skall gälla vad

om kallelse till extra stämma är stadgat; dock skola föreskrivna kallelseåtgärder

vara vidtagna senast två veckor före stämma som avses i 154, 162,

165, 171 eller 172 §.

156 §.

Det åligger likvidatorerna att ofördröjligen söka kallelse å bolagets okända

borgenärer samt upprätta och i bolagets inventariebok införa inventarium

och balansräkning.

I inventarium och balansräkning för aktiebolag i likvidation skola upptagas

bolagets tillgångar och skulder, tillgångarna till värde som skall beräknas

enligt vad i 100 § 4 inom. andra stycket är stadgat. Örn vid värdets

bestämmande hänsyn tagits därtill att vissa tillgångar eller slag av tillgångar

skäligen må antagas kunna försäljas i ett sammanhang, skall det anmärkas

i balansräkningen. Aktiekapitalet skall i balansräkningen upptagas inom linjen.

Finnes skuld till stiftelse, som bildats enligt lagen örn aktiebolags pensions-

och andra personalstiftelser, skall skulden i balansräkningen redovi
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

sas i särskild post. I övrigt skall beträffande inventarium och balansräkning

för aktiebolag i likvidation gälla vad i 7 och 8 §§ bokföringslagen är stadgat.

Likvidatorerna skola ofördröjligen överlämna ett av dem underskrivet

exemplar av balansräkningen till likvidationsrevisorerna. ,

157 §.

Likvidatorerna skola förvalta bolagets angelägenheter under likvidationen.

Det åligger dem att så (snart ske kan förvandla bolagets egendom i penningar,

i den mån det erfordras för likvidationen, samt att verkställa betalning av

bolagets skulder. Bolagets rörelse må fortsättas allenast i den mån det är

nödvändigt för en ändamålsenlig avveckling. Likvidatorerna skola ock föranstalta

om skifte av bolagets behållna tillgångar, där ej annat följer av

bolagsordningen.

Har god man förordnats, må bolagets egendom ej avyttras under hand

utan gode mannens samtycke. Finnes god man hava utan skäl vägrat sitt

samtycke, äge rätten på ansökan av likvidatorerna tillåta försäljningen. Gode

mannens samtycke vare ej av nöden, där likvidatorerna vilja lill gällande

börspris överlåta å fondbörs noterat värdepapper.

Där aktieägare med aktiebelopp, som i 153 § sägs, å den stämma, på

vilken likvidatorer utses, tillkännagiva att förordnande av god man kommer

att begäras, må, intill dess fjorton dagar förflutit från stämman eller

god man dessförinnan förordnats, bolagets egendom icke avyttras i annan

mån än att av dess lösa egendom må försäljas vad för fortsättande av bolagets

rörelse eller för undvikande av skada i följd av egendomens försämring

eller förstöring oundgängligen erfordras.

Företes under likvidationens fortgång hos likvidatorerna bevis, att aktieägare

med aktiebelopp, som i 153 § sägs, hos rätten eller domaren gjort ansökan

om förordnande av god man, skall, intill dess fjorton dagar förflutit

från det beviset företetts hos likvidatorerna eller god man dessförinnan förordnats,

gälla enahanda inskränkning i rätten att avyttra bolagets egendom,

som ovan i tredje stycket sägs.

158 §.

Med de jämkningar, som följa av vad i 157 § eller eljest om likvidation är

stadgat, skall i fråga om likvidatorers befogenhet att företräda bolaget så

ock om deras rättigheter och skyldigheter i övrigt i tillämpliga delar gälla

vad i denna lag är stadgat angående styrelse eller styrelseledamot i fall, då

verkställande direktör ej finnes.

159 §.

Under likvidation skall bolagets firma tecknas med tillägg av orden »i

likvidation». I övrigt skall vad i 94 § första stycket finnes föreskrivet i fråga

örn undertecknande av handling, som utfärdas för bolaget, äga motsvarande

tillämpning under bolagets likvidation.

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

Har av likvidatorerna eller annan ställföreträdare för bolaget handling utfärdats

utan sådan firmateckning som i första stycket sägs, och framgår

icke av handlingens innehåll såväl att den utfärdats å bolagets vägnar som

ock att bolaget är i likvidation, svare de, som undertecknat handlingen, för

vad genom handlingen må hava slutits, en för alla och alla för en, såsom för

egen skuld. Sådan ansvarighet skall dock ej åvila undertecknarna, där av

omständigheterna vid handlingens tillkomst framgick, att den utfärdades för

bolaget och att detta var i likvidation, samt den lill vilken handlingen ställts

av bolaget erhåller behörigen undertecknat godkännande av handlingen utan

oskäligt dröjsmål efter det begäran därom framställts eller personlig ansvarighet

gjorts gällande mot undertecknarna.

160 §.

Det åligger likvidatorerna att för varje räkenskapsår avgiva redovisning

för förvaltningen av bolagets angelägenheter genom avlämnande av balansräkning

avseende bolagets ställning balansdagen, likvidationsräkning och

förvaltningsberättelse. Dessa redovisningshandlingar skola vara underskrivna

av samtliga likvidatorer. Vad i 98 § andra stycket är stadgat skall äga motsvarande

tillämpning. .

Likvidatorerna skola i likvidationsräkningen upptaga redovisning för inkomster

och utgifter under räkenskapsåret, därvid inkomsterna å försäljning

av bolagets tillgångar skola fördelas efter de i balansräkningen upptagna

tillgångsposterna samt bland utgifterna skola för sig upptagas dels

belopp, som erlagts i betalning för bolagets skulder, och dels övriga utgifter

i lämpliga poster.

I förvaltningsberättelsen skall, i den mån det finnes kunna ske utan förfång

för bolaget, upplysning lämnas örn likvidationens gång samt, där bolaget

under räkenskapsåret i väsentlig omfattning fortsatt rörelsen eller viss

rörelsegren, om resultatet därav, såframt ej vinst- och förlusträkning lämnas

angående rörelsen eller nämnda rörelsegren. Hava tillgångar i balansräkningen

upptagits till lägre eller högre värde än i närmast föregående

balansräkning, skola i förvaltningsberättelsen angivas de belopp, varmed

nedsättning eller höjning skett av de under särskild post i balansräkningen

upptagna tillgångarnas sammanlagda värde.

Har likvidationen ej avslutats inom tva år, skola i nästa förvaltningsberättelse

de hinder uppgivas, som därför mött.

Inom två månader efter räkenskapsårets slut skola likvidatorerna till

likvidationsrevisorerna samt till god man, där sadan förordnats, i huvudskrift

eller avskrift avlämna redovisningshandlingarna.

161 §•

Inom en månad efter det redovisningshandlingarna överlämnats till likvidationsrevisorerna

skola de till likvidatorerna avlämna berättelse över granskningen

av deras förvaltning och bolagets räkenskaper för räkenskapsåret.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj.-ts proposition nr 5.

Revisionsberättelsen, som skall vara underskriven av likvidationsrevisorerna,

skall innehålla uttalande, huruvida enligt deras mening likvidationen

onödigt fördröjes eller icke. Om revisionsberättelsens innehåll i övrigt och

örn redovisningshandlingarnas återställande och förseende med påskrift skall

i tillämpliga delar gälla vad 112 § första stycket och 113 § 1 mom. är stadgat.

Hör till bolaget stiftelse som i lil § 1 morn. sägs, skall 112 § andra

stycket äga motsvarande tillämpning.

162 §.

Sedan likvidationsrevisorerna till likvidatorerna avlämnat sin revisionsberättelse,

skola likvidatorerna ofördröjligen kalla aktieägarna till bolagsstämma

för granskning av redovisningen. Rörande framläggande av redovisningshandlingarna

och revisionsberättelsen å stämman och deras tillhandahållande

åt aktieägarna under viss tid före stämman skall gälla vad i 121 §

stadgas.

163 §.

När den i kallelsen å okända borgenärer utsatta inställelsedagen är förbi

och all veterlig gäld blivit betald, skola bolagets tillgångar skiftas. Är

någon del av gälden tvistig eller ej förfallen och kan förty eller av annan

orsak betalning ej ske, skola till samma gälds betalning erforderliga medel

innehållas och återstoden skiftas.

Sker skifte annorledes än nu är sagt, eller befinnas innehållna medel ej

lämna tillgång till gälds betalning, vare i händelse av bolagets oförmåga att

fullgöra sina förbindelser den, som uppburit något vid skiftet, skyldig att

återbära vad han bekommit. För brist, som kan uppkomma vid återbäringen,

vare likvidatorerna ansvariga efter de beträffande skadeståndsskyldighet i

208, 211 och 212 §§ stadgade grunderna.

164 §.

Aktieägare vare berättigad att vid skifte av bolagets behållna tillgångar

bekomma vad å hans aktier belöper i förhållande till hela aktiekapitalet.

Innehåller bolagsordningen bestämmelser, som avvika från vad sålunda stadgas,

lände de till efterrättelse.

Då utskiftning verkställes, skola aktiebreven genom likvidatorernas försorg

förses med påskrift därom.

Förmenar aktieägare att han vid skifte icke bekommit vad på honom

belöper enligt första stycket, skall han vid talans förlust anhängiggöra sin talan

mot bolaget inom tre månader efter det slutredovisning framlades å bolagsstämma.

I fråga örn aktieägares återbäringsskyldighet och örn likvidators

ansvarighet skall vad i 163 § stadgas äga motsvarande tillämpning.

Har aktieägare icke inom tio år efter det slutredovisning framlades å bolagsstämma

anmält sig att lyfta vad han vid skiftet bekommit, vare han förlustig

sin rätt därtill; och skall vad i 168 § är stadgat äga tillämpning.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

79

165 §.

Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skola de så snart ske kan avgiva

slutredovisning för sin förvaltning genom avlämnande av förvaltningsberättelse

rörande likvidationens gång från likvidationens början till dess

avslutande. Berättelsen skall ock innehålla redogörelse för ^skiftning. Vid

berättelsen skola fogas redovisningshandlingar för hela likvidationstiden. Berättelsen

och redovisningshandlingarna skola i huvudskrift eller avskrift

avlämnas till likvidationsrevisorerna samt, där god man förordnats, till denne.

Likvidationsrevisorerna hava att inom en månad därefter avgiva en av dem

underskriven revisionsberättelse över förvaltningen under likvidationen och

återställa handlingarna. Örn revisionsberättelsens innehåll och om redovisningshandlingarnas

återställande och deras förseende med påskrift skall i

tillämpliga delar gälla vad i 112 § första stycket och 113 § 1 mom. är stadgat.

Hör till bolaget stiftelse som i lil § 1 morn. sägs, skall 112 § andra

stycket äga motsvarande tillämpning.

Efter det revisionsberättelsen avlämnats till likvidatorerna, skola dessa

ofördröjligen kalla aktieägarna till bolagsstämma för granskning av slutredovisningen.

Angående redovisningshandlingarnas och revisionsberättelsens

framläggande å stämman och tillhandahållande åt aktieägarna under viss

tid före stämman skall gälla vad i 121 § stadgas; dock åge aktieägare allenast

på egen bekostnad bekomma avskrift av nämnda handlingar.

166 §.

Då likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag och å bolagsstämman framlagt

slutredovisning för sin förvaltning, anses bolaget upplöst; och skall anmälan

därom ofördröjligen göras för registrering.

Vid anmälningen, som skall vara undertecknad av samtliga likvidatorer,

skola fogas enligt 224 § andra stycket bestyrkt avskrift av protokoll som

förts i ärendet ävensom bevis om dagen för utfärdande av kallelsen å okända

borgenärer.

167 §.

Har på anmälan av registreringsmyndigheten rätten jämlikt 143 eller 144 §

förklarat att bolaget skall träda i likvidation, åge rätten, då anledning föreligger

till antagande att bolaget saknar tillgångar, på anmälan av likvidatorerna

förklara att likvidationen skall nedläggas och bolaget anses upplöst.

Där sådan förklaring meddelas, skall vad i 152—166 §§ stadgas ej äga tilllämpning.

Genom rättens eller domarens försorg skall meddelande om rättens förklaring,

att likvidationen skall nedläggas och bolaget anses upplöst, ofördröjligen

avsändas för registrering.

168 §.

Yppas, efter det bolaget skall anses upplöst enligt 166 eller 167 §, tillgång

för bolaget eller väckes talan mot bolaget eller uppkommer eljest behov av

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

likvidationsåtgärd, skall likvidationen fortsättas. Anmälan härom skall av likvidatorerna

ofördröjligen göras för registrering.

Beträffande kallelse till den bolagsstämma, som efter likvidationens återupptagande

först skall hållas, gäde vad i 123 § tredje stycket är stadgat.

169 §.

Rörande beslut örn avträdande av aktiebolags egendom till konkurs eller

örn inledande för aktiebolag av ackordsförhandling utan konkurs skall meddelande

samtidigt med kungörelsen om beslutet genom konkursdomarens

försorg till registreringsmyndigheten avsändas för registrering.

Under konkurs företrädes bolaget såsom konkursgäldenär av styrelsen

och verkställande direktör eller, där vid konkursens början sysslomän enligt

143 eller 144 § eller likvidatorer voro utsedda, av dessa; dock må i behörig

ordning kunna utses styrelse i stället för sysslomän ävensom nya styrelseledamöter

eller nya likvidatorer.

Det åligger konkursförvaltaren, då konkurs avslutats, att för registrering

ofördröjligen avsända meddelande därom med angivande huruvida överskott

finnes eller icke. Är konkursförvaltare ej tillsatt, skall sådan anmälan göras

av konkursdomaren.

170 §.

Där efter avslutande av aktiebolags konkurs överskott ej finnes, anses

bolaget upplöst, då konkursen avslutades.

Finnes överskott, skall likvidation verkställas och gäde i avseende därå

bestämmelserna i 147—153 samt 155—166 §§. Har ej inom en månad efter

konkursens avslutande för registrering anmälts, att bolaget trätt i likvidation,

förklare rätten, på ansökan av styrelseledamot, verkställande direktör,

aktieägare eller borgenär eller på anmälan av registreringsmyndigheten, att

bolaget skall träda i likvidation. I fråga om kallelsen till inställelse i ärendet,

örn ärendets handläggning och örn beslutet skall i tillämpliga delar gälla vad

i 141 § är stadgat. Har ärendet upptagits på anmälan av registreringsmyndigheten,

skall delgivning av kallelsen ske genom rättens eller domarens försorg.

Hade bolaget, i fall som avses i andra stycket, trätt i likvidation, innan

dess egendom avträddes till konkurs, gälle vad i 168 § är stadgat.

171 §.

1 mom. Bolagsstämma äger besluta att talan skall på grund av förvaltningen

anställas mot likvidator. Enskild aktieägare äger ock för bolagets räkning

men i eget namn föra sådan talan; och skall i dylikt fall vad i 129 § sista

stycket är stadgat angående rättegångskostnad äga motsvarande tillämpning.

Talan må ej väckas senare än ett år från det slutredovisningshandlingarna

och revisionsberättelsen framlades å bolagsstämma. Har likvidator entledigats

eller eljest avgått eller avlidit före likvidationens avslutande, skall dock

tiden för anställande av talan räknas från den bolagsstämma, varå fram
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

81

lagts redovisningshandlingar och revisionsberättelse avseende det räkenskapsår,

då avgången eller frånfället inträffade. Vad i 128 § fjärde stycket, 131 §

och 132 § andra stycket är stadgat skall äga motsvarande tillämpning i avseende

å talan mot likvidator och uppgörelse mellan bolaget och likvidator

rörande honom i sådan egenskap åliggande skadeståndsskyldighet.

2 mom. Beträffande skadeståndstalan mot likvidationsrevisor eller god

man, som förordnats enligt 153 §, skall vad i 1 mom. första stycket är stadgat

äga motsvarande tillämpning.

Talan må ej anställas senare än två år från det slutredovisningshandlingarna

och revisionsberättelsen framlades å bolagsstämma eller, där fråga är om

talan på grund av tillsynen över likvidator som entledigats eller eljest avgått

eller avlidit före likvidationens avslutande eller om talan mot likvidationsrevisor

eller god man, som sålunda avgått eller avlidit, från den bolagsstämma,

varå framlagts redovisningshandlingar och revisionsberättelse avseende det

räkenskapsår, då avgången eller frånfället inträffade. Vad i 130 § fjärde stycket,

131 § och 132 § andra stycket är stadgat skall äga motsvarande tillämpning

i fråga örn talan mot likvidationsrevisor eller god man samt om uppgörelse

mellan likvidationsrevisor eller god man och bolaget.

172 §.

Har aktiebolag trätt i likvidation på grund av bolagsstämmas beslut i

fall, då i denna lag stadgad anledning därtill icke var för handen eller

allenast anledning som i 142 § sägs förelåg, eller har aktiebolag trätt i likvidation

på grund av rättens beslut enligt nämnda paragraf, och har anledning

till likvidation icke senare uppkommit enligt 46 §, 141 §, 181 §, 183 §

3 mom. eller 185 § 3 morn., äger bolagsstämma, såframt brist i bolagets

aktiekapital icke föreligger och utskiftning av bolagets tillgångar ännu icke

börjat, besluta att likvidationen skall upphöra och bolaget återupptaga sin

verksamhet.

Uppkommer fråga om återupptagande av bolagets verksamhet, skall av

likvidatorerna upprättas balansräkning efter de grunder varom stadgas i

146 §. Balansräkningen samt en av likvidatorerna underskriven berättelse

rörande skälen till återupptagande av bolagets verksamhet skola överlämnas

till likvidationsrevisorerna och god man, där sådan finnes.

Likvidationsrevisorerna skola så snart ske kan över balansräkningen och

berättelsen till likvidatorerna avgiva yttrande, som skall innehålla särskilt

uttalande, huruvida hinder för verksamhetens återupptagande föreligger enligt

första stycket eller icke. Sådant yttrande skall ock avgivas av god man.

Balansräkningen, berättelsen samt yttrandet av likvidationsrevisorerna och

av god man skola minst en vecka före bolagsstämman hållas hos bolaget

tillgängliga för aktieägarna. Dessa handlingar skola jämväl framläggas å

stämman.

Bolagsstämmas beslut örn likvidationens upphörande och återupptagande

av bolagets verksamhet vare icke giltigt, med mindre det fattas i den ord
Rihnng

till riksdagens protokoll 19H. 1 sami. Nr 5.

6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj.ts proposition nr il
-

ning, som gäller för beslut om bolagets trädande i likvidation i fall då i

denna lag stadgad anledning därtill icke är för handen.

För registrering skall ofördröjligen anmälas, att likvidationen skall upphöra

och bolagets verksamhet återupptagas. Anmälningen, som skall undertecknas

av samtliga likvidatorer, skall innehålla försäkran, att hinder enligt

första stycket mot verksamhetens återupptagande ej föreligger. Vid anmälningen

skola fogas två enligt 224 § andra stycket bestyrkta avskrifter av

protokoll, som förts i ärendet, samt avskrift av balansräkningen, berättelsen

och yttrandet av likvidationsrevisorerna och av god man.

Beslutet om återupptagande av bolagets verksamhet må ej gå i verkställighet,

innan registrering skett.

173 §.

Har, sedan aktiebolag trätt i likvidation, genom domstols lagakraftägande

utslag bolagsstämmans eller rättens beslut om likvidation blivit upphävt och

anteckning därom skett i registret, eller registrering om återupptagande av

bolagets verksamhet skett jämlikt 172 §, skola likvidatorerna ofördröjligen

kalla aktieägarna till bolagsstämma för val av styrelse och revisorer. Likvidatorerna

skola ock för sin förvaltning avgiva slutredovisning, som i 165 g

sägs. Redovisningshandlingarna skola avlämnas till likvidationsrevisorerna

och, där god man förordnats, till denne. Likvidationsrevisorerna hava att

inom en månad därefter till likvidatorerna avgiva revisionsberättelse, innefattande

särskilt uttalande angående ansvarsfrihet för dem. Sedan handlingarna

av likvidatorerna tillställts styrelsen, skall denna ofördröjligen kalla

aktieägarna till bolagsstämma för fattande av beslut i fråga örn ansvarsfrihet

för likvidatorerna. Angående redovisningshandlingarnas och revisionsberättelsens

framläggande å stämman och tillhandahållande åt aktieägarna

under viss tid före stämman skall gälla vad i 121 § är stadgat; dock åge

aktieägare allenast på egen bekostnad bekomma avskrift av nämnda handlingar.

Om kallelse till stämman skall gälla vad om kallelse till extra bolagsstämma

är stadgat; dock skola föreskrivna kallelseåtgärder vara vidtagna

senast två veckor före stämman.

Vad i denna lag rörande styrelseledamot är stadgat beträffande ansvarsfrihet,

talan å förvaltningen och uppgörelse med bolaget skall, i fall som

avses i första stycket, äga motsvarande tillämpning i avseende å likvidator.

Då genom lagakraftägande utslag bolagsstämmans eller rättens beslut om

likvidation blivit upphävt, skall anmälan därom för anteckning i registret

enligt 201 § första stycket ofördröjligen göras av likvidatorerna.

Om fusion.

174 §.

1 mom. Äger moderbolag samtliga aktier i dotterbolag, må, med tillåtelse

av bolagsstämma i dotterbolaget, mellan bolagen träffas avtal, att dotterbolaget

skall sålunda uppgå i moderbolaget att dotterbolaget utan likvida
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr å.

83

tion upplöses samt alla dess tillgångar och skulder övertagas av moderbolaget

(fusion). Fusionsavtalet må dock icke verkställas utan rättens tillstånd.

Inom fyra månader från bolagsstämmans beslut örn tillåtelse till fusionsavtalet

eller, örn klandertalan å beslutet anställts, från det denna talan genom

lagakraftägande utslag ogillades, skall dotterbolagets styrelse eller verkställande

direktör för registrering anmäla, att sådant beslut fattats. Två enligt

224 § andra stycket bestyrkta avskrifter av bolagsstämmans protokoll

i ärendet skola fogas vid anmälningen. Har anmälan ej gjorts inom föreskriven

tid, vare frågan om fusion förfallen.

Senast fyra månader efter det registrering av beslutet skett skall såväl

moderbolagets som dotterbolagets styrelse göra ansökan örn rättens tillstånd

att bringa fusionsavtalet till verkställighet. Vid ansökningen skola fogas bevis

att beslutet blivit registrerat samt av dotterbolagets styrelse eller verkställande

direktör underskriven förteckning över dotterbolagets kända borgenärer

med angivande av postadress. Rätten utfärde kallelse å dotterbolagets

borgenärer, både kända och okända, med föreläggande för den,

som vill göra förbehåll om rätt till betalning av dotterbolaget för sin

fordran, att sist före klockan tolv å viss dag näst efter sex månader

skriftligen göra anmälan därom hos rätten. Kallelsen varde å rättens

dörr anslagen sex månader före inställelsedagen och i allmänna tidningarna

kungjord tre gånger, första gången sist fem månader och tredje gången

sist två månader innan den dagen inträffar. Kronans ombudsman i orten

och alla kända inländska och utländska borgenärer skola om kallelsen

särskilt underrättas, och skall genom rättens eller domarens försorg sådan

underrättelse avsändas till inländsk borgenär minst en månad och

till utländsk borgenär minst tre månader före inställelsedagen. Styrkes inför

rätten, att de borgenärer, vilka anmält förbehåll som nyss sagts, blivit

till fullo förnöjda för sina fordringar eller att säkerhet som av rätten godkännes

ställts för fordringarna, skall rätten lämna tillstånd till avtalets

verkställande. Om ansökan, som gjorts inom föreskriven tid, så ock om

beslut, som meddelats i anledning av ansökningen, skall genom rättens eller

domarens försorg underrättelse ofördröjligen avsändas till registreringsmyndigheten.

Rättens beslut, varigenom tillstånd givits, skall inom sex månader sedan

beslutet vunnit laga kraft av såväl moderbolagets som dotterbolagets styrelse

anmälas för registrering. Anmälningen skall vara åtföljd av rättens

beslut i huvudskrift eller avskrift, så ock av lagakraftbevis.

När rättens beslut om tillstånd till fusionsavtalets verkställande registrerats,

skall dotterbolaget anses upplöst samt dess tillgångar och skulder övertagna

av moderbolaget.

Hör till dotterbolaget stiftelse, som bildats enligt lagen örn aktiebolags

pensions- och andra personalstiftelser, skall vad i nämnda lag är stadgat

rörande överförande av aktiebolags personalstiftelse till annat aktiebolag

äga tillämpning vid fusionen. Rättens tillstånd till fusionsavtalets verksläl
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

lande må ej meddelas, med mindre det styrkes, att tillsynsmyndigheten givit

sitt tillstånd till stiftelsens överförande till moderbolaget. Anmälan för registrering

rörande stiftelsens överförande skall göras samtidigt med anmälan

varom i fjärde stycket stadgas.

2 mom. Äger moderbolag mer än nio tiondelar av aktierna i dotterbolag,

vare moderbolaget berättigat att av övriga aktieägare i dotterbolaget inlösa

återstående aktier efter vad i 223 § 2 mom. stadgas.

I fall som i första stycket sägs åge annan aktieägare i dotterbolaget än

moderbolaget påkalla att hans aktier i dotterbolaget varda efter vad i 223 8

3 mom. stadgas inlösta av moderbolaget.

175 §.

Fusion av aktiebolag med annat aktiebolag må jämväl äga rum i den ordning

här nedan i 1—3 mom. sägs.

1 mom. Avtal därom, att ett aktiebolags alla tillgångar och skulder skola

genom fusion övertagas av ett annat aktiebolag mot vederlag i penningar eller

aktier i det övertagande bolaget, må träffas mellan bolagen, såframt av styrelsen

i det överlåtande bolaget framlagt förslag till sådant fusionsavtal godkänts

av bolagsstämma i detta bolag efter vad i 2 mom. sägs. Fusionsavtalet

må ej verkställas utan rättens tillstånd.

Minst en vecka före bolagsstämman skola för aktieägarna i det överlåtande

bolaget hållas hos bolaget tillgängliga:

1. fullständigt förslag till fusionsavtal mellan det överlåtande och det övertagande

bolaget;

2. avskrift av det överlåtande bolagets senaste fastställda balansräkning,

försedd med anteckning om bolagsstämmans beslut rörande bolagets vinst

eller förlust, samt avskrift av förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen

för samma år;

3. en av det överlåtande bolagets samtliga styrelseledamöter och verkställande

direktör undertecknad berättelse, innehållande dels redogörelse för

de omständigheter som kunna vara av vikt vid bedömandet av förslagets

lämplighet för bolaget och dels upplysning, i den mån det kan ske utan förfång

för bolaget, huruvida efter nämnda balansräknings avgivande inträffat

händelser vilka äro av väsentlig betydelse för bolagets ställning;

4. ett av revisorerna avgivet yttrande över den i 3 omförmälda berättelsen

såvitt den avser bolagets ställning.

Förslaget till fusionsavtal skall innehålla uppgift å det värde i penningar,

som beräknas genom fusionen belöpa på varje aktie i det överlåtande bolaget.

Skall vederlag för de överlåtna tillgångarna helt eller delvis utgöras av

aktier i det övertagande bolaget och bestämmes icke antalet aktier sålunda,

att å en aktie i det överlåtande bolaget belöper en eller flera aktier i det

övertagande bolaget, skall aktieägare i det överlåtande bolaget vara berättigad

att för varje av honom ägd aktie utbekomma ett eller flera av det övertagande

bolaget utställda delbevis av innehåll, att innehavaren av beviset

äger rätt att utbekomma en aktie i det övertagande bolaget mot avlämnande

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

85

av det antal delbevis som erfordras för rätt att utbekomma en aktie. I fusionsavtalet

skall angivas det antal delbevis som belöper på varje aktie i det

överlåtande bolaget samt det antal sådana delbevis som erfordras för utbekommande

av en aktie i det övertagande bolaget.

Skall överlåtelsen ske mot vederlag som helt eller delvis utgöres av aktier

i det övertagande bolaget, skola i avskrift detta bolags senaste fastställda

balansräkning, försedd med anteckning örn bolagsstämmans beslut rörande

bolagets vinst eller förlust, samt förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen

för samma år jämväl hållas tillgängliga efter vad i andra stycket sägs.

De handlingar varom i andra och fjärde styckena förmäles skola jämväl

framläggas på bolagsstämman.

Handlägges fusionsfrågan på två stämmor, skall vad i andra, fjärde och

femte styckena sägs gälla beträffande båda stämmorna.

2 mom. Sådant beslut örn godkännande av förslag till fusionsavtal som

avses i 1 mom. vare ej giltigt, med mindre samtliga aktieägare förenat sig

därom eller beslutet fattats å två på varandra följande bolagsstämmor samt å

sista stämman biträtts av minst två tredjedelar av samtliga röstande och de

som biträtt beslutet tillika företrätt minst tre fjärdedelar av det på stämman

företrädda aktiekapitalet.

Aktieägare, som på sista stämman röstat mot beslutet, åge, såframt han

vid stämman gör förbehåll därom, påkalla att hans aktier varda efter vad

i 223 § 1 mom. stadgas inlösta av de aktieägare som på stämman röstat för

beslutet. Göres sådant förbehåll, vare, om förnyad prövning av fusionsfrågan

påkallas, beslutet ej gällande, med mindre det på stämman bekräftas

1 den ordning som är stadgad angående beslutet på sista stämman.

Inom fyra månader från det beslutet fattades eller, om klandertalan därå

anställts, från det denna talan genom lagakraftägande utslag ogillades, skall

beslutet av det överlåtande bolagets styrelse eller verkställande direktör anmälas

för registrering. Två enligt 224 § andra stycket bestyrkta avskrifter

av protokoll som förts i ärendet, innehållande fullständigt angivande av förslaget

till fusionsavtal, skola fogas vid anmälningen. Har anmälan ej gjorts

inom föreskriven tid, vare frågan örn fusion förfallen.

3 mom. Senast fyra månader efter det registrering skett på anmälan som i

2 mom. sägs skall såväl det övertagande som det överlåtande bolagets styrelse

göra ansökan örn rättens tillstånd att bringa fusionsavtalet till verkställighet;

och skall i övrigt vad i 174 § 1 mom. tredje, fjärde och sjätte

styckena är för där avsett fall stadgat äga motsvarande tillämpning. Då enligt

fusionsavtalet vederlaget till det överlåtande bolaget skall helt eller delvis

utgöras av aktier i det övertagande bolaget, skall anmälningen för registrering

av rättens beslut innehålla förklaring, att aktierna blivit tecknade av

det förra bolaget.

När rättens beslut örn tillstånd till fusionsavtalets verkställande registrerats,

anses det överlåtande bolagets tillgångar och skulder hava övergått till

det övertagande bolaget. I det överlåtande bolaget skola styrelsen och verkställande

direktör föranstalta om skifte av vederlaget och avgiva slutredovis
-

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

ning; oell skall vad i 164—166 och 171 §§ beträffande likvidation är stadgat

äga motsvarande tillämpning.

176 §.

Har aktiebolag trätt i likvidation, må utan hinder därav fusion med annat

aktiebolag äga rum på sätt i 175 § sägs, och skall vad om styrelsen och dess

ledamöter samt om revisorerna är stadgat gälla i avseende å likvidatorerna

samt å likvidationsrevisorerna och god man, om sådan förordnats enligt

153 §. Sedan rättens tillstånd till fusionens verkställande registrerats, skall

likvidationen avslutas och gäde vad i 164—166 och 171 §§ är stadgat.

Om förbud i vissa fall mot förvärv av aktier.

177 §.

Skola aktiebreven ställas till viss man, må förbehåll göras därom, att

aktier i bolaget ej må genom teckning eller överlåtelse förvärvas av aktiebolag

ellef andra samfälligheter eller stiftelser eller av vissa slag av aktiebolag

eller andra samfälligheter eller stiftelser eller av annan än svensk medborgare.

I förbehållet må bestämmas, att viss del av aktierna icke skall avses

med den i förbehållet bestämda inskränkningen (fria aktier) och att övriga

aktier skola avses därmed (bundna aktier). Förbehållet skall intagas i bolagsordningen.

Har aktieägare, som enligt förbehållet ej må genom teckning eller över

låtelse förvärva bundna aktier, annorledes förvärvat sådana aktier, skall

förbehållet icke medföra hinder för honom att på grund av den företrädesrätt

till teckning av nya aktier eller rätt att erhålla tilläggsaktier, som enligt

denna lag eller den vid förvärvet gällande bolagsordningen är förenad med

de förvärvade aktierna, bekomma bundna aktier.

Där förbehåll enligt denna paragraf gjorts, skola bestämmelserna i 178—

187 §§ äga tillämpning.

178 §.

1 mom. Vid bildande av aktiebolag skall i teckningslistan och stiftelsekungörelsen

upptagas erinran om förbehållet.

Det belopp som skall inbetalas för aktie må bestämmas högre för fria

aktier än för bundna.

2 mom. Då aktieteckning sker, skall, om förbehållet icke avser samtliga

aktier, aktietecknare med rätt att förvärva allenast fria aktier angiva detta

vid sin teckning. Där det belopp, som skall inbetalas för aktie, bestämts

högre för fria aktier än för bundna, skola övriga aktietecknare vid sin teckning

angiva det antal fria aktier som må tilldelas dem.

3 mom. Vid tilldelningen av aktier skola, örn förbehållet icke avser samtliga

aktier, aktietecknare med rätt att förvärva allenast fria aktier erhålla

sådana aktier.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

87

Understiger antalet fria aktier det dessa aktietecknare tillkommande antalet,

skola de fria aktierna å dem fördelas i förhållande till det envar tillkommande

antalet och, i den mån det ej kan ske, genom lottning. Där stiftare

må förvärva allenast fria aktier, skall dock endast vad av sådana aktier återstår,

sedan han erhållit tilldelning på grund av teckning före teckningslistans

framläggande, fördelas på grund av annan aktieteckning.

överstiger antalet fria aktier det aktietecknare med rätt att förvärva allenast

fria aktier tillkommande antalet, skall överskottet fördelas å övriga aktietecknare

efter den i andra stycket angivna grunden; dock må, om det belopp

som skall inbetalas för aktie bestämts högre för fria aktier än för bundna,

större antal fria aktier ej tilldelas aktietecknare än som av honom angivits

i teckningslistan.

I den mån fria aktier ej tilldelas aktietecknare, som må förvärva bundna

aktier, skola bundna aktier tilläggas dem.

4 mom. Vad förslaget till bolagsordning innehåller örn förbehållet må ej

ändras genom beslut å konstituerande stämman.

179 §.

Vid ansökningen om bolagets registrering skall fogas en av samtliga styrelseledamöter

och verkställande direktör underskriven handling, innehållande

dels uppgift å antalet bundna och antalet fria aktier, efter avdrag av

det antal aktier som må hava enligt 43 § förklarats förverkade, dels ock försäkran

att enligt aktieboken bundna aktier icke innehavas av andra än som

utan hinder av förbehållet må förvärva bundna aktier. Vid ansökningen skall

vara fogat intyg av två personer, att i aktieboken vid varje aktie anmärkts,

örn den är bunden eller fri.

180 §.

I varje brev eller interimsbevis å aktie, som den i förbehållet bestämda inskränkningen

avser, skall denna angivas.

I teckningsbevis skall, då till aktietecknaren tilldelning må ske allenast av

fria aktier, detta angivas.

I aktieboken skall vid varje aktie anmärkas, om den är bunden eller fri.

181 §.

Då förbehållet icke avser samtliga aktier, skall i anmälan, varom stadgas

i 47 §, för registrering uppgivas antalet bundna och antalet fria aktier som

förklarats förverkade.

Har antalet fria aktier, till följd därav att bundna aktier förklarats förverkade,

kommit att överstiga den enligt förbehållet medgivna delen av aktierna,

åligger det styrelsen och verkställande direktör att inom tre månader därefter

för registrering anmäla och visa, att det tillåtna förhållandet mellan antalet

fria och antalet bundna aktier inträtt. Sker det ej, skall registreringsmyndighcten

till bolaget avlåta skrivelse med anmaning att inom en månad därefter

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

inkomma med anmälan jämte bevis. Efterkommes ej allmäningen, åligger

det myndigheten att härom lämna meddelande till rätten eller domaren, och

skall vad i 46 § är stadgat äga motsvarande tillämpning.

182 §.

1 mom. Vid ökning av aktiekapitalet medelst ny aktieteckning skall i teckningslistan

och kungörelsen örn ökningsbeslutet intagas erinran om förbehållet.

Det belopp som skall inbetalas för aktie må bestämmas högre för fria aktier

än för bundna.

2 mom. I teckningsrättsbevis skall angivas, örn företrädesrätten till teckning

tillkommer aktieägare på grund av fri eller bunden aktie.

3 mom. Avser förbehållet icke samtliga aktier, skall vid teckning av de

nya aktierna vad i 178 § 2 mom. stadgas äga motsvarande tillämpning.

Vid fördelningen av aktierna må tilldelning av flera fria aktier ej äga ram

än att det tillåtna förhållandet mellan antalet fria och antalet bundna aktier

upprätthålles. Med iakttagande av att nya fria aktier skola först tilldelas ak

tietecknare för teckning med företrädesrätt på grund av fria aktier skall i övrigt

vad om fördelningen av fria aktier är i 178 § 3 mom. andra, tredje och

fjärde styckena stadgat äga motsvarande tillämpning.

i

183 §.

1 mom. Vid anmälan enligt 61 § skall fogas en av samtliga styrelseledamöter

och verkställande direktör undertecknad handling, innehållande dels

uppgift å antalet bundna och antalet fria nya aktier, dels ock försäkran att

nya bundna aktier icke tilldelats andra än som utan hinder av förbehållet ägt

vid nyteckning erhålla bundna aktier. Vid ansökningen skall vara fogat intyg

av två personer, att i aktieboken vid varje ny aktie anmärkts, örn den är bunden

eller fri.

2 mom. I anmälan enligt 62 § 1 eller 2 mom. skall för registrering uppgivas,

huru många av de till fullo inbetalda nya aktierna som äro bundna och huru

många som äro fria. Vid anmälan jämlikt 62 § 1 mom. skall, där anmälan ej

skett enligt 61 §, fogas handling och intyg som ovan i 1 mom. sägs.

3 mom. Å anmälan enligt 62 § 4 mom. skall vad i 181 § är stadgat äga

motsvarande tillämpning.

184 §.

Vid utgivande av tilläggsaktier skall, där förbehållet icke avser samtliga

aktier, tilldelning av så stort antal fria tilläggsaktier, som svarar mot antalet

förutvarande fria aktier, äga rum på grund av dessa aktier.

I delbevis, som avses i 64 § 1 morn., skall angivas, örn rätten till tilläggsaktie

tillkommer aktieägare på grund av fri eller bunden aktie. Fri lilläggsaktie

må lämnas endast mot fullt antal delbevis avseende fria aktier.

I anmälan enligt 64 § 2 mom. skall för registrering uppgivas antalet bundna

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

89

och antalet fria tilläggsaktier; oell skall vid anmälningen vara fogat intyg av

två personer att i aktieboken vid varje tilläggsaktie anmärkts, örn den är bunden

eller fri.

185 §.

1 mom. Vid nedsättning av aktiekapitalet genom inlösen av aktier skall,

där förbehållet icke avser samtliga aktier, i anmälan enligt 65 § uppgivas,

huru stor del av det belopp, som nedsättningen avser, motsvaras av fria och

av bundna aktier.

2 mom. Vid nedsättning av aktiekapitalet i annat fall än i 65 § sägs skall

ock, där förbehållet icke avser samtliga aktier och nedsättningen ej skall

genomföras genom minskning av aktiernas nominella belopp, för registrering

uppgivas huru stor del av det belopp, som nedsättningen avser, motsvaras

av fria och av bundna aktier. Sådan uppgift skall lämnas, om nedsättningen

beslutats enligt 67 §, i anmälan enligt nämnda paragraf 1 mom.

och, vid nedsättning som avses i 68 §, i anmälan enligt 66 § 1 mom.

3 mom. Har antalet fria aktier, till följd därav att nedsättning av aktiekapitalet

genomförts annorledes än genom minskning av aktiernas nominella

belopp, kommit att överstiga den enligt förbehållet medgivna delen av aktierna

i bolaget, skall vad i 181 § andra stycket är stadgat äga motsvarande

tillämpning.

186 §.

1 mom. Beslut, varigenom i bolagsordningen intages förbehåll enligt 177 §,

skall fattas i den ordning som i 133 § 5 mom. sägs.

2 mom. Sedan registrering skett av beslut som avses i 1 morn., skall styrelsen

ofördröjligen ombesörja verkställighet av beslutet.

Avser förbehållet ej samtliga aktier, skall bestämmande av vilka aktier

som skola vara fria och vilka som skola vara bundna ske genom styrelsens

försorg inför notarius publicus. Tillhör aktie, när registreringen av beslutet

örn förbehållets intagande i bolagsordningen kungöres enligt 202 §, någon

som på grund av förbehållet icke må förvärva bunden aktie, vare aktien fri,

såframt han ej efter beslutet med vetskap om detta genom överlåtelse förvärvat

aktien. Där ej ägarna av övriga aktier annorledes åsämjas, skola

genom lottning mellan dessa aktier bestämmas ytterligare så många fria

aktier, att sammanlagda antalet fria aktier uppgår till högst det i förbehållet

bestämda antalet. Ilava aktiebreven utgivits i serier å olika antal aktier,

må dock, där det lämpligen kan ske, antalet fria aktier fördelas mellan de

olika serierna efter deras storlek och lottning därefter företagas inom var

serie, så att varje aktiebrev kommer att avse endast fria eller endast bundna

aktier. För vad sålunda bestämts skall skriftlig redogörelse upprättas och

bestyrkas av notarius publicus.

Det åligger styrelsen att utan dröjsmål genom anmaning till aktieägarna,

vilken skall givas på det sätt varom i 123 § tredje stycket stadgas, infordra

breven å de aktier som ej skola vara fria enligt andra stycket andra punkten.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj.ts proposition nr o.

Evad förbehållet avser samtliga aktier eller icke, skall genom styrelsens försorg

påskrift om den i förbehållet beslämda inskränkningen ske på breven

å de aktier som skola vara bundna, så ock i aktieboken vid varje aktie anmärkas

om aktien är bunden eller fri. Där den, som är i aktieboken senast

införd såsom ägare till aktien, på grund av förbehållet icke må förvärva

bunden aktie, må påskrift å brevet ej ske, med mindre i aktieboken införes

ägare till aktien, som utan hinder av förbehållet må förvärva bunden aktie.

3 mom. Inom ett år efter det beslut fattades örn intagande i bolagsordningen

av förbehållet eller, där talan om klander å beslutet anställts, utslag

varigenom talan ogillats vunnit laga kraft, skall för registrering anmälas, att

beslutet blivit verkställt.

I anmälningen, som skall vara undertecknad av samtliga styrelseledamöter

och verkställande direktör, skall för registrering uppgivas antalet bundna

och antalet fria aktier. Vid anmälningen skola fogas dels en på enahanda sätt

undertecknad handling innehållande försäkran, att påskrift om den i förbehållet

bestämda inskränkningen skett på varje brev å bunden aktie, att

såsom ägare till bundna aktier icke äro i aktieboken införda andra än som

utan hinder av förbehållet må förvärva bundna aktier, samt att i det uppgivna

antalet bundna aktier icke veterligen ingår aktie som enligt 2 mom.

andra stycket andra punkten är fri, dels bevis örn påskriftens lydelse, dels

ock intyg av två personer att i aktieboken vid var aktie anmärkts, om den

är bunden eller fri.

4 morn. Fråga örn bolagsordningsändring som avses i 1 mom. vare förfallen,

om bolagsstämma, innan registrering skett på grund av anmälan enligt

3 morn., beslutar att ändringen ej skall verkställas. Sådant beslut vare

icke giltigt, med mindre det biträtts av minst två tredjedelar av samtliga röstande.

Anmälan örn beslutet skall av styrelsen eller verkställande direktör

ofördröjligen göras för registrering, och skall vid anmälningen fogas avskrift

av protokoll i ärendet.

187 §.

Å bunden aktie må utdelning ej äga rum, innan den i förbehållet bestämda

inskränkningen angivits i aktiebrevet eller interimsbeviset enligt 180 §

eller påskrift gjorts å aktiebrevet enligt 186 § 2 mom.

, Om registrering.

188 §.

Registreringsmyndighet för aktiebolag skall vara patent- och registreringsverket

eller den myndighet som Konungen kan komma att bestämma.

Hos registreringsmyndigheten skall föras aktiebolagsregister för inskrivning

av de uppgifter, vilka enligt denna lag skola för registrering anmälas,

eller vilkas intagande i registret eljest är eller varder föreskrivet.

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Mcij.ts proposition nr J.

189 §.

Ansökan om godkännande för registrering enligt 14, 53 och 63 §§, ansökan

om aktiebolags registrering och anmälan för registrering skola ingivas

eller i betalt brev med posten insändas till registreringsmyndigheten. Sådan

ansökan eller anmälan skall vara åtföljd av stadgade avgifter.

190 §.

1 mom. Har vid upprättandet av någon av stiftelsehandlingarna icke iakttagits

vad i denna lag är stadgat, eller finnes någon av dessa handlingar eljest

innehålla något, som strider mot denna lag eller annan lag eller författning,

eller vara till sin avfattning i något viktigare hänseende otydlig eller

vilseledande, eller hava föreskrifterna i 14 § icke iakttagits eller har stadgad

avgift ej erlagts, varde godkännande av nämnda handlingar för registrering

av bolaget vägrat. Vägras godkännande, skall beslutet därom med angivande

av skälen ofördröjligen med posten tillställas stiftarombudet.

Meddelas godkännande, skall registreringsmyndigheten tillställa stiftarombudet

det ena exemplaret av ansökningen och stiftelsehandlingarna med

åtecknat bevis örn godkännandet samt huvudskriften av handlingar, som

av stiftarna inlämnats rörande bestämmelse varom förmäles i 7 §.

2 mom. Godkännande av teckningslista eller kungörelse, som upprättats

sedan bolagsstämma fattat beslut örn aktiekapitalets ökning, må ej givas, innan

ökningsbeslutet registrerats.

Har registrering av ökningsbeslutet vägrats eller har vid upprättandet av

teckningslistan eller kungörelsen icke iakttagits vad i 52 § och 182 § 1 mom.

sägs eller möter eljest hinder mot godkännande eller har stadgad avgift ej

erlagts, skall godkännande av nämnda handlingar vägras. Vägras godkännande,

skall beslutet därom med angivande av skälen ofördröjligen med posten

tillställas bolaget.

Meddelas godkännande, skola det ena exemplaret av ansökningen samt

huvudskriften av teckningslistan och kungörelsen med åtecknade bevis om

godkännandet återställas till bolaget.

3 mom. Har styrelsen enligt 63 § fattat beslut om aktiekapitalets ökning,

skall vad i 2 mom. andra och tredje styckena är stadgat tillämpas å registreringsmyndighetens

behandling av styrelsens ansökan om godkännande av

ökningsbeslutet och de i 63 § andra stycket omförmälda handlingarna.

191 §.

Göres ej ansökan om bolagets registrering inom den i 32 § stadgade tiden,

skall registreringsmyndigheten till stiftarombudet ofördröjligen avlåta skrivelse

med anmaning att framställa erinran till den det vederbör att vidtaga

erforderliga ågärder för vinnande av registrering. Sökes ej registrering inom

tre månader från det skrivelsen avlålits, skall myndigheten förklara frågan

örn bolagets registrering förfallen samt ofördröjligen med posten översända

underrättelse örn beslutet till stiftarombudet.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr ö.

Har frågan om bolagets registrering förklarats förfallen eller ansökan om

registrering avslagits, vare, sedan beslutet därom vunnit laga kraft, godkännande,

som meddelats enligt 190 § 1 inom., förfallet.

192 §.

1 mom. Hava vid ansökan örn registrering av aktiebolag eller i fråga örn

upprättande av handling, som skall fogas vid sådan ansökan, icke iakttagits

de föreskrifter, som finnas för varje särskilt fall stadgade, eller prövas beslut

om antagande av bolagsordning eller om bildande av aktiebolag icke

hava tillkommit i föreskriven ordning eller hinder mot registrering av bolaget

eljest möta på grund av föreskrifterna i denna lag eller annan lag eller

författning, skall registrering vägras. Vad de vid ansökningen fogade handlingarna

innehålla må dock ej, såvitt dessa handlingar godkänts av registreringsmyndigheten,

föranleda vägran av registrering, därest icke i fråga örn

bestämmelse som avses i 7 §, med hänsyn till upplysningar vilka ej framgått

av de handlingar som förut prövats av myndigheten, väsentlig felaktighet

finnes föreligga.

2 mom. Hava vid anmälan för registrering eller i fråga om upprättande

av handling, som skall fogas vid sådan anmälan, icke iakttagits de föreskrifter,

som finnas för varje särskilt fall stadgade, eller prövas beslut, som

anmäles för registrering, icke hava tillkommit i föreskriven ordning eller ej

stå i överensstämmelse med föreskrifterna i denna lag eller eljest strida mot

lag eller författning eller mot bolagsordningen eller vara till sin avfattning

i något viktigare hänseende otydligt eller vilseledande, skall registrering

vägras. Är annan grund till sådan klandertalan mot bolagsstämmobeslut, som

avses i 138 § 1 moni. andra stycket, än att vid beslutet i denna lag eller

bolagsordningen upptagna föreskrifter om särskild röstpluralitet icke rätteligen

iakttagits, vare det dock ej hinder mot registrering, sedan tid för anställande

av klandertalan utgått utan att talan instämts.

Har styrelsen enligt 63 § fattat beslut örn aktiekapitalets ökning, skall vad

i 1 mom. andra punkten stadgas äga motsvarande tillämpning, då registrering

sökes av bolagsstämmans beslut om godkännande av ökningsbeslutet.

3 mom. Vägras registrering, skall registreringsmyndigheten ofördröjligen

med posten översända underrättelse om beslutet med skälen därför till bolaget

eller, där anmälan gjorts med tillämpning av sista stycket i 97 eller

106 §, till den som gjort anmälningen, örn han uppgivit postadress.

193 §.

Beviljas aktiebolags registrering, läte registreringsmyndigheten i registret

införa:

1. dagen för beslutet om bolagets bildande;

2. bolagets firma;

3. föremålet för bolagets verksamhet, så ock, i den mån med bolagets

verksamhet ej åsyftas beredande av vinst åt aktieägarna, verksamhetens

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

93

syfte samt bestämmelserna örn användandet av vinst å verksamheten och avbolagets

behållna tillgångar vid dess upplösning;

4. det belopp vartill, jämlikt den av styrelseledamöterna och verkställande

direktör lämnade uppgiften, aktiekapitalet uppgår, så ock, där aktiekapitalet

skall kunna utan ändring av bolagsordningen bestämmas till lägre eller

högre belopp, minimikapitalet och maximikapitalet;

5. akties nominella belopp;

6. det belopp som enligt förenämnda uppgift blivit inbetalt å aktiekapitalet,

samt, där aktiekapitalet ej till fullo inbetalats, inom vilken tid återstående

inbetalning skall fullgöras;

7. där aktiekapitalet icke blivit till fullo inbetalt, sammanlagda nominella

beloppet av de aktier som enligt samma uppgift till fullo inbetalats;

8. den ort inom riket där styrelsen har sitt säte;

9. bolagets postadress;

10. tiden för ordinarie bolagsstämmas hållande;

11. det sätt, varpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra meddelanden

skola bringas till aktieägarnas kännedom, ävensom den tid före stämma,

då föreskrivna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna;

12. varje styrelseledamots och styrelsesuppleants samt verkställande direktörs

och vice verkställande direktörs så ock, där eljest någon ensam eller

i förening med annan är bemyndigad att teckna bolagets firma, dennes

fullständiga namn och hemvist;

13. av vilka och huru bolagets firma skall tecknas, där den ej tecknas av

styrelsen; samt

14. där enligt denna lag eller bolagsordningen revisor eller revisorssuppleant

skall vara auktoriserad revisor eller godkänd granskningsman, uppgift

om hans fullständiga namn och hemvist.

Innehåller bolagsordningen bestämmelse eller förbehåll, varom förmäles i

9 § 1 mom. första, andra eller tredje stycket eller 177 §, varde anmärkning

örn bestämmelsen eller förbehållet införd i registret. Beträffande bestämmelse

som avses i 9 § 1 mom. tredje stycket skall tillika angivas det

belopp, till vilket aktier av olika slag utgivits och må kunna utgivas. Är förbehållet

sådant som i 177 § sägs, skall antalet bundna och antalet fria aktier

införas i registret jämlikt den av styrelseledamöterna och verkställande direktör

därom lämnade uppgiften.

Har i stiftelseurkunden intagits bestämmelse som avses i 7 §, varde ock

anmärkning örn sådan bestämmelse införd i registret.

Det ena av de till registreringsmyndigheten ingivna exemplaren av den å

konstituerande stämman antagna bolagsordningen skall förses med bevis örn

registreringen av bolaget och återställas till detta. De listor, varå aktieteckningen

ägt rum, skola ock återställas till bolaget.

Där å konstituerande stämman ändring i bestämmelse som avses i 7 §

beslutats, skall den ena av de jämlikt 32 § femte stycket ingivna avskrifterna

av stiftelseurkunden återställas till bolaget försedd med påskrift att

den företetts i ärendet örn bolagets registrering.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

V

194 §.

Göres, efter det aktiebolag registrerats, anmälan om förhållande, som enligt

denna lag skall anmälas för registrering, skall, där registrering beviljas,

vad sålunda anmälts anmärkas i registret. Avser anmälan ändring av aktiebolags

firma, skall ny, fullständig inskrivning rörande bolaget göras i registret.

Sker registrering på grund av anmälan i fall, då protokollsavskrift eller,

jämlikt 65 § fjärde stycket, annan handling skall i två exemplar ingivas i

ärendet, skall det ena av dessa, försett med bevis örn registreringen, återställas

till bolaget. Har i beslut om aktiekapitalets ökning intagits bestämmelse

som i 50 § första stycket omförmäles, skall tillika huvudskriften av berättelser

och yttrande ävensom av övriga handlingar, som ingivits enligt 51 §,

förses med påskrift att de företetts i ärendet.

Har handling ingivits i såväl huvudskrift som avskrift, skall huvudskriften

återställas. Där registrering sker på grund av anmälan enligt 61 §, 62 §

1 mom. eller 63 §, skola ock de listor, varå aktieteckningen ägt mm, återställas.

195 §.

1 morn. Beslut om ökning av aktiekapitalet må, evad ökningen skall ske

medelst teckning av nya aktier eller utgivande av tilläggsaktier, ej registreras,

med mindre registrering skett därom, att det belopp, vartill aktiekapitalet

uppgår efter vad i 27 § sägs, blivit till fullo inbetalt, och beloppet ej understiger

minimikapitalet enligt den vid bolagets bildande antagna bolagsordningen.

Har beslut om aktiekapitalets ökning förut fattats och anteckningen om

beslutets registrering ej avförts ur registret efter vad nedan i 2 mom. sägs,

må beslut örn ytterligare ökning ej registreras, innan på grund av förra beslutet

tecknat belopp, därför tilldelning av nya aktier skett, med avdrag

för aktier som förklarats förverkade, blivit till fullo inbetalt och detta förhållande

registrerats.

Vad i första och andra styckena stadgats i avseende å beslut om ökning

skall, i fall som avses i 63 §, tillämpas å registreringen av bolagsstämmans

godkännande av ökningsbeslutet.

2 mom. Har i fall, då beslut om ökning av aktiekapitalet innehåller bestämmelse

om minimiteckning, registreringsanmälan enligt 61 § icke gjorts inom

föreskriven tid, skall registreringsmyndigheten till bolaget avlåta skrivelse med

anmaning att inom en månad därefter inkomma med sådan anmälan. Efterkommes

ej anmaningen eller har genom lagakraftägande beslut registrering

vägrats, skall myndigheten förklara ökningsbeslutet förfallet samt därom

ofördröjligen med posten översända underrättelse till bolaget. Sedan beslutet

örn förklaringen vunnit laga kraft, skall i registret antecknas, att på grund

av förklaringen den tidigare anteckningen om ökningsbeslutets registrering

avföres ur registret.

3 mom. Innehåller ökningsbeslutet bestämmelse om minimiteckning, må

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

95

registrering i anledning av anmälan varom i 62 § 1 mom. förmäles ej ske med

mindre registrering ägt rum i anledning av anmälan enligt 61 §.

4 mom. Har styrelsen enligt 63 § fattat beslut örn aktiekapitalets ökning,

må registrering på grund av anmälan enligt 61 eller 62 § ej ske förrän bolagsstämmans

godkännande av ökningsbeslutet registrerats.

Har anmälan för registrering av bolagsstämmans godkännande icke gjorts

inom sex månader efter det registreringsmyndigheten godkänt ökningsbeslutet

och de i 63 § andra stycket omförmälda handlingarna, skall myndigheten till

bolaget avlåta skrivelse med anmaning att inom en månad därefter inkomma

med sådan anmälan. Efterkommes ej anmaningen eller har genom lagakraftägande

beslut registrering vägrats, skall myndigheten förklara frågan om aktiekapitalets

ökning förfallen samt därom ofördröjligen med posten översända

underrättelse till bolaget.

196 §.

Har i fall, då enligt 67 § rättens tillstånd erfordras för verkställighet av

beslut om nedsättning av aktiekapitalet, ansökan om sådant tillstånd ej gjorts

inom föreskriven tid eller har ansökan genom lagakraftägande beslut avslagits

eller har beslut om tillstånd icke anmälts för registrering inom den därför

stadgade tiden, skall registreringsmyndigheten förklara nedsättningsbeslutet

förfallet samt därom ofördröjligen med posten översända underrättelse

till bolaget. Sedan beslutet örn förklaringen vunnit laga kraft, skall i registret

antecknas, att på grund av förklaringen den tidigare anteckningen om

nedsättningsbeslutets registrering avföres ur registret.

197 §.

Där verkställighet av beslut, varigenom i bolagsordningen intagits förbehåll

enligt 177 §, icke anmälts för registrering inom den i 186 § 3 mom.

stadgade tiden, skall registreringsmyndigheten förklara frågan örn ändring

av bolagsordningen förfallen samt ofördröjligen med posten översända underrättelse

därom till bolaget.

198 §.

i mom. Har beslut fattats om sådan ändring av vad i bolagsordningen stadgas

örn aktiekapitalet eller minimikapitalet att detta överstiger det belopp,

vartill aktiekapitalet vid beslutets fattande uppgår, må registrering allenast

samtidigt ske av beslutet om bolagsordningsändringen och av beslut om erforderlig

ökning av aktiekapitalet.

Skall ökningen av aktiekapitalet äga rum medelst ny aktieteckning, skall

vid registrering av beslutet om bolagsordningsändringen antecknas, att den

ej är verkställd.

Har ökningsbeslutet enligt 195 § 2 mom. av registreringsmyndigheten genom

lagakraftägande beslut förklarats förfallet, skall ock beslutet örn bolagsordningsändringen

anses förfallet och anteckning i registret ske, att på denna

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

grund den tidigare anteckningen om detta besluts registrering avföres ur registret.

Anmäles för registrering att full betalning erlagts för så manga aktier,

att aktiekapitalet uppgår till minimikapitalet enligt den beslutade bolagsordningsändringen,

skall vid registrering i anledning av anmälningen tillika

antecknas, att bolagsordningsändringen är verkställd, och åligger det registreringsmyndigheten

att tillställa bolaget bevis därom. Göres ej sådan anmälan

inom tre år efter utgången av den i 60 § stadgade tiden, skall myndigheten,

efter det bolagets styrelse erhållit tillfälle att yttra sig, besluta erforderlig

jämkning i bolagsordningen samt ofördröjligen med posten översända

underrättelse om beslutet till bolaget. Sedan beslutet vunnit laga kraft,

skall i registret införas anteckning om jämkningen samt bevis om bestämmelsens

nya lydelse av myndigheten tillställas bolaget.

2 mom. Har beslut fattats örn sådan ändring av vad i bolagsordningen

stadgas om aktiekapitalet eller maximikapitalet att detta understiger det belopp,

vartill aktiekapitalet vid beslutets fattande uppgår, må registrering allenast

samtidigt ske av beslutet om bolagsordningsändringen och av beslut

om erforderlig nedsättning av aktiekapitalet.

Innefattar nedsättningsbeslutet icke föreskrift om att det nedsättningen

motsvarande beloppet skall avsättas till reservfonden, skall vid registrering

av beslutet om bolagsordningsändringen antecknas, att den ej är verkställd.

Har nedsättningsbeslutet enligt 196 § av registreringsmyndigheten genom

lagakraftägande beslut förklarats förfallet, skall ock beslutet örn bolagsordningsändringen

anses förfallet och anteckning i registret ske, att på denna

grund den tidigare anteckningen om detta besluts registrering avföres ur

registret. Vid registrering av rättens tillstånd till nedsättningens verkställande

enligt 67 § skall tillika antecknas, att bolagsordningsändringen är verkställd,

och åligger det registreringsmyndigheten att tillställa bolaget bevis

därom.

3 mom. Registrering av beslut om bolagsordningsändring, varigenom aktiekapitalet

eller maximikapitalet höjes så att ändring av bolagsordningens

bestämmelse örn akties nominella belopp enligt denna lag erfordras, må ske

allenast samtidigt med registrering av beslut om erforderlig bolagsordningsändring

rörande nominella beloppet.

Då för genomförande av beslut om nedsättning av aktiekapitalet erfordras

ändring av aktiernas nominella belopp, må registrering allenast samtidigt

ske av nedsättningsbeslutet och beslut om erforderlig ändring av bolagsordningens

bestämmelse om akties nominella belopp. I fråga om registreringen

av beslutet om sådan bolagsordningsändring skall vad i 2 mom.

andra och tredje styckena är stadgat örn registrering av bolagsordningsändring

rörande aktiekapitalet äga motsvarande tillämpning.

Erfordras för genomförande av bolagsordningsändring beträffande akties

nominella belopp sammanläggning av aktierna i bolaget, må, där anmälan

för registrering av beslutet om sammanläggning skall göras enligt 222 § 1

mom. sista stycket, registrering allenast samtidigt ske av beslutet om bolagsordningsändringen

och av beslutet om erforderlig sammanläggning.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts preposition nr 5.

97

4 mom. Vid registrering av beslut om sådan ändring av bolagsordningen,

att däri intages förbehåll som i 177 § sägs, skall antecknas, att bolagsordningsändringen

ej är verkställd. Har enligt 197 § frågan örn bolagsordningsändringen

genom lagakraftägande beslut förklarats förfallen, skall anteckning

i registret ske, att på denna grund den tidigare anteckningen om beslutets

registrering avföres ur registret. Sådan anteckning skall ock ske, där

anmälan göres, att bolagsstämma beslutat att verkställighet ej skall äga rum,

och frågan örn bolagsordningsändring förty enligt 186 § 4 mom. förfallit.

Vid registrering i anledning av anmälan enligt 186 § 3 mom. skall antecknas,

-att bolagsordningsändringen är verkställd, och åligger det registreringsmyndigheten

att tillställa bolaget bevis därom.

199 §.

Har ansökan enligt 174, 175 eller 176 § om rättens tillstånd att bringa

fusionsavtal till verkställighet ej inkommit inom föreskriven tid eller har ansökan

genom lagakraftägande beslut avslagits eller har beslutet om tillstånd

icke anmälts för registrering inom den därför stadgade tiden, skall registreringsmyndigheten

förklara frågan om fusion förfallen samt ofördröjligen med

posten översända underrättelse därom till bolagen.

Har genom lagakraftägande beslut frågan örn fusion förklarats förfallen,

skall i registret antecknas, att på denna grund den tidigare anteckningen rörande

fusionsavtalet avföres ur registret.

Vid registrering av rättens beslut örn tillstånd till fusion enligt 174 § skall

antecknas, att dotterbolaget är upplöst.

200 §.

Företer aktiebolags registrerade firma likhet med en i handelsregister, föreningsregister

eller aktiebolagsregistret tidigare införd firma, och lider därigenom

innehavaren av sistnämnda firma förfång, åge han hos domstol föra

talan örn förbud för aktiebolaget att efter viss tid använda förstnämnda firma

samt om skadestånd. Rätt till sådan talan mot aktiebolag åge ock annat

aktiebolag vars firma senare registrerats, där tidigare godkännande av firman

då var gällande enligt 6 §.

Menar någon eljest, att en i aktiebolagsregistret verkställd inskrivning

länder honom till förfång, må talan örn registreringens upphävande samt

om skadestånd föras vid domstol.

201 §.

Har genom lagakraftägande dom förklarats, att en i registret gjord inskrivning

ej bort ske eller att beslut, som registrerats, är ogiltigt, eller att eljest

visst förhållande, varom inskrivning skett, ej föreligger, skall på anmälan

av part i registret antecknas, att på nämnda grund den tidigare anteckningen

avföres ur registret.

Piliang till riksdagens protokoll 1944, / sami. Nr 5.

7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

Varder, sedan i registret gjorts anteckning rörande beslut om avträdande

av aktiebolags egendom till konkurs eller om inledande för aktiebolag av

ackordsförhandling utan konkurs, av överrätt förklarat, att beslutet ej bort

meddelas, skall på anmälan därom i registret göras anteckning enligt vad i

första stycket stadgas. Har ackordsförhandlingen upphört, gäde ock vad nu

är sagt, där den ej förfallit på grund av att konkurs inträffat.

Vid anmälan enligt första stycket eller andra stycket första punkten skall

fogas avskrift av domen eller utslaget, så ock i fall, som i första stycket sägs,

lagakraftbevis. I fall, som avses i andra stycket andra punkten, skall vid anmälningen

fogas avskrift av protokoll eller annan handling, som visar att

ackordsförhandlingen upphört efter vad där sägs.

202 §.

Vad i aktiebolagsregistret införes, med undantag av meddelande örn konkurs

eller ackordsförhandling utan konkurs, varom förmäles i 169 §, skall

genom registreringsmyndighetens försorg ofördröjligen kungöras i allmänna

tidningarna.

Där i annat fall än i 201 § andra stycket avses i registret antecknas, att

tidigare anteckning avföres därur, skall kungörelse därom äga rum efter

vad ovan sägs.

En samling för hela riket av vad sålunda kungjorts skall genom det allmännas

försorg efter hand befordras till trycket samt förses med register.

I den mån nyssnämnda samling tryckes skall den översändas till varje domstol,

länsstyrelse och överexekutor.

Anmälningar och ansökningar med därvid fogade handlingar skola, särskilt

för varje bolag, förvaras såsom bilagor till aktiebolagsregistret.

203 §.

Närmare föreskrifter om aktiebolagsregistrets förande, de i 202 § stadgade

kungörelserna, avgifterna för ansökan om godkännande samt för registreringen

och dess kungörande så ock om tid och sätt för utgivande av den

i nämnda paragraf omförmälda samlingen och dess översändande till vissa

myndigheter meddelas av Konungen.

204 §.

Det, som i enlighet med denna lag blivit infört eller antecknat i aktiebolagsregistret

och kungjort i allmänna tidningarna, skall anses hava kommit

till tredje mans kännedom, där ej av omständigheterna framgår, att han varken

ägde eller bort äga vetskap därom.

Innan sådant kungörande skett, kan det förhållande, som blivit eller bort

bliva infört eller antecknat i registret, icke med laga verkan åberopas mot

annan än den, som visas hava ägt vetskap därom.

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Kungl. Maj.ts proposition nr 3.

205 §.

Företer den, som inför domstol, länsstyrelse eller överexekutor företräder

aktiebolag, bevis utvisande, att han den dag beviset utfärdades enligt aktiebolagsregistret

var behörig att företräda bolaget, och är beviset ej äldre än

ett år, åligger det myndigheten att ur den i 202 § omförmälda tryckta samlingen

inhämta upplysning, huruvida förändring beträffande behörigheten

ägt rum. Vad i sådant avseende nyssnämnda samling, i den mån den kommit

myndigheten till handa, utvisar skall för myndigheten äga vitsord, där

ej annat förhållande visas vara för handen.

Om talan å registreringsmyndiglieteus beslut.

206 §.

Äro stiftarna missnöjda med beslut, varigenom godkännande för registrering

vägrats enligt 190 § 1 moni., eller är bolaget missnöjt med beslut varigenom

sådant godkännande vägrats enligt nämnda paragraf 2 eller 3 morn.,

må, vid talans förlust, innan klockan tolv å sextionde dagen från beslutets

dag besvär däröver anföras hos Konungen. Rätt till sådan talan tillkomme

ock sökande, som är missnöjd med beslut, varigenom registrering vägrats enligt

192 §.

över beslut om sådan förklaring, som avses i 191 §, 195 § 2 och 4 morn.,

196 §, 197 § och 199 §, så ock över beslut om jämkning av bolagsordning

enligt 198 § 1 mom. må jämväl besvär anföras i den ordning, varom i första

stycket stadgas.

Om skadestånd.

207 §.

Har stiftare, uppsåtligen eller av grov vårdslöshet, till oskäligt högt värde

uppskattat egendom, som vid aktiebolags bildande tillskjutits eller övertagits

enligt bestämmelse varom stadgas i 7 §, eller eljest vid bolagets bildande

så förfarit att skada därigenom tillskyndats bolaget, vare han pliktig

att ersätta bolaget skadan.

Där stiftare uppsåtligen eller av vårdslöshet eftersatt honom beträffande

villkorlig aktieteckning åvilande granskningsskyldighet och skada därigenom

tillskyndats aktietecknaren eller den å vilken hans rätt övergått, vare stiftaren

pliktig att ersätta skadan.

208 §.

Har styrelseledamot, verkställande direktör, revisor, granskare, likvidator,

syssloman som avses i 143 eller 144 §, likvidationsrevisor eller god man som

avses i 153 § vid fullgörandet av sitt uppdrag uppsåtligen eller av vårdslöshet

tillskyndat bolaget skada, vare han pliktig alt till bolaget utgiva ersättning

för skadan.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

Aktieägare, som genom överträdelse av denna lag eller bolagsordningen

uppsåtligen eller av grov vårdslöshet tillskyndat bolaget skada, vare ock

pliktig att till bolaget utgiva ersättning för skadan.

209 §.

Har styrelseledamot eller annan som avses i 208 § första stycket genom

överträdelse av denna lag eller bolagsordningen uppsåtligen eller av vårdslöshet

tillskyndat aktieägare, borgenär hos bolaget eller annan tredje man

skada, vare han pliktig att till denne utgiva ersättning för skadan. Samma

lag vare, där aktieägare genom sådan överträdelse uppsåtligen eller av grov

vårdslöshet tillskyndat aktieägare, borgenär hos bolaget eller annan tredje

man skada.

210 §.

Har styrelsen, styrelseledamot, verkställande direktör eller likvidator tillskyndat

bolaget eller aktieägare skada genom åtgärd, som innebär att fördel

uppenbarligen beredes vissa aktieägare till nackdel för bolaget eller övriga

aktieägare, skall skyldighet att utgiva ersättning för skadan åvila jämväl

aktieägare, som uppsåtligen genom begagnande av sitt inflytande över styrelseledamot,

verkställande direktör eller likvidator medverkat till åtgärden.

Innefattar åtgärd, vartill aktieägare sålunda medverkat, överträdelse av denna

lag eller bolagsordningen till skada för borgenär hos bolaget eller annan

tredje man, vare aktieägaren ock skyldig att utgiva ersättning till denne.

211 §.

Åvilar ersättningsskyldighet stiftare jämlikt 207 § andra stycket eller styrelseledamot

eller annan enligt 208 § första stycket eller 209 § första punkten,

och ligger allenast ringa vårdslöshet honom till last, må ersättningen nedsättas,

där det med hänsyn jämväl till skadans storlek och omständigheterna

i övrigt prövas skäligt.

Har aktieägare ådragit sig ersättningsskyldighet jämlikt 208 § andra stycket,

209 § andra punkten eller 210 §, må ock ersättningen nedsättas, där det

med hänsyn till hans skuld och omständigheterna i övrigt prövas skäligt.

Nedsättning efter vad nu är sagt åge ej rum, om den ersättningsskyldiges

förfarande innefattade brottslig handling.

212 §.

Äro flera ersättningsskyldiga för skada efter vad i 207—211 §§ är stadgat,

svare de för ersättningen en för alla och alla för en, den vars ersättningsskyldighet

nedsatts enligt 211 § dock allenast med det nedsatta beloppet.

Sinsemellan skola de taga del i ersättningens gäldande efter ty med hänsyn

till den större eller mindre skuld, som finnes ligga envar av dem till last,

samt till omständigheterna i övrigt prövas skäligt.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj.ts proposition nr 5.

101

Straffbestämmelser.

213 §.

Med dagsböter eller fängelse straffes

1. stiftare, där han uppsåtligen meddelar oriktig eller vilseledande uppgift

i stiftelsehandling eller annan handling, som lämnas till eller hålles

tillgänglig för granskare, registreringsmyndigheten eller aktietecknare eller

framlägges på konstituerande stämman, eller i påskrift å sådan handling eller

i ansökan till registreringsmyndigheten;

2. granskare, som uppsåtligen meddelar oriktig eller vilseledande uppgift

i granskningsberättelse eller i påskrift å handling som överlämnats till

honom;

3. styrelseledamot, verkställande direktör eller annan, som i anmälan eller

ansökan till registreringsmyndigheten eller i försäkran eller annan handling

som fogas därvid uppsåtligen meddelar oriktig eller vilseledande uppgift;
4.

styrelseledamot, verkställande direktör eller likvidator, där han uppsåtligen

meddelar oriktig eller vilseledande uppgift i handling, som hålles

tillgänglig för aktieägare, aktietecknare eller granskare eller framlägges på

bolagsstämma, eller i påskrift å sådan handling eller i handling eller meddelande

som kungöres eller sändes till aktieägare;

5. styrelseledamot eller verkställande direktör, där han vid upprättande

av balansräkning, vinst- och förlusträkning eller förvaltningsberättelse, som

avses i 98, 146 eller 154 §, uppsåtligen förfar i strid mot bestämmelserna i

100 §, 101 § 2—7 morn., 102 § första stycket, 103 § eller 146 §;

6. likvidator som vid upprättande av balansräkning, likvidationsräkning

eller förvaltningsberättelse, som avses i 156, 160 eller 165 §, uppsåtligen

förfar i strid mot bestämmelserna i nämnda lagrum; så ock likvidator som

vid upprättande av balansräkning som avses i 172 § uppsåtligen förfar i

strid mot vad som stadgas i 146 § samt 100 § eller 101 § 2—7 morn.;

7. revisor, likvidationsrevisor eller god man som förordnats enligt 153 §,

där han i revisionsberättelse eller annan handling, som framlägges på bolagsstämma

eller annorledes hålles tillgänglig för aktieägare eller aktietecknare,

eller i påskrift å sådan handling uppsåtligen meddelar oriktig eller vilseledande

uppgift rörande bolagets angelägenheter eller uppsåtligen underlåter

att göra anmärkning beträffande förvaltningen, ändå att anledning därtill

föreligger;

8. revisor eller likvidationsrevisor, där han uppsåtligen meddelar oriktig

eller vilseledande uppgift i yttrande, vilket enligt 112 § andra stycket, 161 §

eller 165 § överlämnas till styrelse eller god man för stiftelse som avses i lagen

örn aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser.

214 §.

Med dagsböter eller fängelse straffes ock

1. styrelseledamot, med vars begivande utfärdas aktiebrev, vilket utan

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

Konungens tillstånd är ställt till innehavaren, eller interimsbevis eller teckningsbevis,

som är ställt till innehavaren, eller aktiebrev, interimsbevis eller

teckningsbevis, i vilket mot föreskrift i 34 § andra stycket, 35 § första

stycket tredje punkten, 35 § andra stycket tredje punkten, 180 § första stycket

eller 186 § 2 inom. tredje stycket andra punkten deli i förbehåll som i

nämnda lagrum sägs bestämda inskränkningen icke angivits;

2. styrelseledamot eller likvidator, där han uppsåtligen låter i aktieboken

verkställa införing i strid mot bestämmelserna i 39 § 1 mom. andra eller

tredje stycket, 39 § 2 mom. första eller andra stycket, 39 § 3 mom. första

punkten, 59 § tredje punkten, 64 § 2 mom. tredje stycket eller fjärde stycket

sista punkten, 180 § tredje stycket eller 186 § 2 mom. tredje stycket andra

punkten eller underlåter att ombesörja, att förändring i äganderätten till aktie

varder jämlikt 39 § 1 mom. tredje eller fjärde stycket, 39 § 2 mom. första

eller andra stycket eller 39 § 3 mom. första punkten införd i aktieboken;

3. styrelseledamot, verkställande direktör eller likvidator, som uppsåtligen

eller av vårdslöshet i strid mot bestämmelserna i 68 §, 72 § 1 mom. andra

stycket, 73 § 1 morn., 74 § första stycket eller 187 § låter verkställa utbetalning

till aktieägare;

4. revisor, likvidationsrevisor eller granskare som, oaktat han insett eller

bort inse, att skada därav kunnat följa, yppar något av vad vid verkställd

granskning kommer till hans kännedom, utan att det med nödvändighet

erfordras för fullgörande av hans uppdrag;

5. den som i sådan försäkran, varom förmäles i 115 §, uppsåtligen lämnar

oriktig uppgift.

215 §.

Med dagsböter straffes

1. styrelseledamot eller verkställande direktör, där han vid upprättande

av balansräkning eller vinst- och förlusträkning, som avses i 98, 146 eller

154 §, väsentligen eftersätter bestämmelserna i 101 § 1 mom. eller 102 § andra

och tredje styckena, eller vid upprättande av handling varom nyss sagts

eller av förvaltningsberättelse, som avses i 98 eller 154 §, av vårdslöshet förfar

i strid mot bestämmelser som avses i 213 § 5;

2. likvidator, där han vid upprättande av balansräkning, som avses i

172 §, väsentligen eftersätter bestämmelserna i 101 § 1 morn., eller vid upprättande

av balansräkning, likvidationsräkning eller förvaltningsberättelse,

som avses i 156, 160, 165 eller 172 §, av vårdslöshet förfar i strid mot bestämmelser

som avses i 213 § 6;

3. revisor eller likvidationsrevisor, där han annorledes än i 213 § 7 sägs

vid upprättande av revisionsberättelse, som avses i 113, 154, 161 eller 165 §,

väsentligen eftersätter bestämmelserna i nämnda lagrum;

4. stiftare, där han uppsåtligen eller av vårdslöshet bestyrker avskrift

som i 16 § första stycket sägs, ehuru avskriften är oriktig, så ock styrelseledamot,

styrelsesuppleant, verkställande direktör, vice verkställande direktör,

likvidator, suppleant för likvidator eller firmatecknare, där han uppsåtligen

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 5.

103

eller av vårdslöshet bestyrker avskrift, varom förmäles i 224 § andra stycket,

ehuru avskriften är oriktig.

216 §.

Med dagsböter straffes ock

1. den som, i annat fall än i 214 § 1 och 2 avses, underlåter att iakttaga

föreskrift i 34 §, 35 § första, andra eller fjärde stycket, 39 §, 59 § tredje

punkten, 64 § 2 mom. tredje stycket eller fjärde stycket sista punkten, 180 §

eller 186 § 2 mom. tredje stycket andra punkten, så ock den som bryter mot

föreskrift i 38 §, 56 § andra stycket första punkten, 64 § 2 mom. fjärde

stycket första punkten, 69 §, 182 § 2 morn., 184 § andra stycket eller 222 §

2 mom. tredje stycket;

2. styrelseledamot, verkställande direktör eller likvidator, där han underlåter

att verkställa påskrift å aktiebrev enligt 56 § andra eller tredje stycket,

64 § 2 mom. fjärde stycket, 65 § sista stycket, 66 § 2 mom. andra stycket

eller 164 § andra stycket;

3. styrelseledamot, verkställande direktör eller likvidator, där han under
låter

att iakttaga föreskrift som beträffande anmälan för registrering är

meddelad i 33 §, 45 §, 47 §, 51 §, 61 §, 62 § 1, 2 eller 4 morn., 63 §, 64 §

2 mom. första stycket, 65 § fjärde stycket, 66 § 1 mom. femte stycket, 67 §

1 mom. femte stycket, 68 § fjärde stycket, 97 § första stycket, 106 § fjärde

stycket, 137 §, 151 §, 152 § andra stycket, 166 §, 168 § första stycket, 172 §

sjätte stycket, 173 § tredje stycket, 181 § första stycket, 183 §, 184 § tredje

stycket, 185 § 1 eller 2 mom. eller 222 § 1 mom. sista stycket;

4. styrelseledamot, verkställande direktör eller likvidator, där han underlåter

att till revisorer, likvidationsrevisorer eller god man avlämna handlingar

enligt vad som stadgas i 98 § tredje stycket, 154 § andra stycket, 156 §

tredje stycket, 160 § femte stycket, 165 § första stycket, 172 § andra stycket

eller 173 § första stycket;

5. styrelseledamot, verkställande direktör eller likvidator, där han underlåter

att iakttaga föreskrift som med avseende å framläggande av handlingar

å bolagsstämma eller tillhandahållande av handlingar viss tid före

stämma är meddelad i 121 § första eller andra stycket, 146 § tredje stycket,

154 § andra eller tredje stycket, 162 §, 165 § andra stycket, 172 § fjärde

stycket eller 173 § första stycket;

6. styrelseledamot, verkställande direktör eller likvidator, där han underlåter

att iakttaga föreskrift som är meddelad i 57 § andra stycket, 70 §

andra stycket sista punkten, 106 § tredje stycket, lil § 1 mom. fjärde stycket,

118 § första eller sjätte stycket, 124 § första stycket andra punkten, 127 §:

tredje stycket eller fjärde stycket första eller fjärde punkten, 152 § andra

stycket, jämfört med 106 § tredje stycket eller lil § 1 mom. fjärde stycket,

153 § andra stycket, 154 § tredje stycket, jämfört med lil § 1 mom. fjärde

stycket, 158 §, jämförd med 118 § första eller sjätte stycket, eller 160 § fjärde

stycket;

7. revisor, vilken underlåter att iakttaga föreskrift som meddelats i 112 8*

opaginerad Kontrollera mot PDF

101

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

113 § 1 mom. fjärde stycket, 127 § fjärde stycket, 154 § andra stycket eller i

154 § tredje stycket, jämfört med 112 § eller 113 § 1 mom. fjärde stycket,

så ock likvidationsrevisor, som försummar att fullgöra vad i 161 § första

punkten, tredje punkten, jämförd med 112 § första stycket eller 113 § 1 mom.

fjärde stycket, eller fjärde punkten eller 165 § första stycket femte punkten,

sjätte punkten, jämförd med 112 § första stycket eller 113 § 1 mom. fjärde

stycket, eller sjunde punkten eller 172 § tredje stycket finnes stadgat;

8. god man, som förordnats enligt 153 §, där han underlåter att avgiva

yttrande enligt 172 § tredje stycket;

9. ledamot i styrelse eller god man för aktiebolags personalstiftelse, där

han underlåter att iakttaga vad honom enligt lil § 1 mom. femte stycket

åligger; samt

10. förvaltare i aktiebolags konkurs, som bryter mot vad i 169 § tredje

stycket är stadgat.

Där föreskrift varom i denna paragraf förmäles skall fullgöras av styrelsen

eller verkställande direktör eller genom styrelsens eller verkställande

direktörs försorg, skall, örn verkställande direktör finnes, ansvar åvila

allenast denne.

Förseelse mot 118 § första eller sjätte stycket, 121 § första eller andra

stycket, 124 § första stycket andra punkten, 127 § tredje eller fjärde stycket,

146 § tredje stycket, 154 § andra stycket andra punkten, 154 § tredje

stycket, jämfört med 121 § första eller andra stycket, 158 §, jämförd med

118 § första eller sjätte stycket, 160 § fjärde stycket, 162 § andra punkten,

165 § andra stycket andra punkten, 172 § fjärde stycket eller 173 § första

stycket sjätte punkten må åtalas allenast av målsägande; och skall härvid

såsom målsägande anses såväl bolaget som varje aktieägare.

217 §.

Hava ej de i 126 § 1 morn., 146 § tredje stycket eller 154 § omförmälda

handlingarna inom föreskriven tid avsänts till registreringsmyndigheten, äger

rätten, på talan av allmän åklagare, genom vite tillhålla styrelseledamöterna

och verkställande direktör att fullgöra sin skyldighet.

218 §.

Böter och vitén, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan.

Allmänna bestämmelser.

219 §.

Betalning för tecknad aktie medelst anvisning eller förbindelse, som utställts

av riksbanken eller annan bank och är betalbar vid uppvisandet, så

ock betalning genom insättning på räkning, som på begäran av stiftarna

eller styrelsen öppnats av bank för mottagande av inbetalning å aktier i bolaget,

skall vara jämställd med betalning i penningar, öppnas sådan räk
-

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

105

liing, skall banken låta ombesörja påskrift därom å leckningslistan, så ock

i kvitto å gjord insättning anmärka, att insättningen skett på räkning som

avses i denna paragraf.

Tillgodohavande å räkningen skall, med den inskränkning som följer av

vad i tredje och fjärde styckena stadgas, stå till bolagets fria förfogande.

På räkningen insatt belopp må ej för bolaget lyftas, innan bolaget registrerats,

ej heller, där i beslut om aktiekapitalets ökning medelst ny aktieteckning

upptagits bestämmelse om minimiteckning, innan registrering skett på anmälan

enligt 61 §, eller, om styrelsen enligt 63 § beslutat aktiekapitalets

ökning, innan bolagsstämmans godkännande av ökningsbeslutet registrerats.

Inträffar sådant fall att aktieteckningen enligt 19, 61 eller 63 § icke vidare

är bindande, skall det på räkningen insatta beloppet jämte därå gottgjord

ränta återbetalas till aktietecknaren eller hans rättsinnehavare. Har teckningsbevis

eller interimsbevis utfärdats, skall beviset förses med påskrift örn

återbetalningen.

220 §.

1 mom. Har någon genom testamente erhållit nyttjanderätten till aktier

eller ock avkomsten av aktier med bestämmelse, till betryggande av hans avkomsträtt,

att aktierna skola sättas under särskild vård, skall, där enligt testamentet

rätten att i bolaget företräda aktierna skall tillkomma nyttjande- eller

avkomsträttshavaren, beträffande denne, såvitt angår rätten att i bolaget företräda

aktierna, gälla vad i denna lag om aktieägare är stadgat.

Såväl ägaren som nyttjande- eller avkomsträttshavaren skall på anmälan

bliva införd i aktieboken. Vid införingen skall anteckning göras om äganderättsförvärvet

och örn den med nyttjande- eller avkomsträtten förenade rätten

att i bolaget företräda aktierna. I fråga örn införing av nyttjande- eller

avkomsträttshavaren skall i övrigt vad om införing av aktieägare är stadgat

äga motsvarande tillämpning, dock skall påskrift örn införingen ej ske å aktiebrevet.

Styrkes att nyttjande- eller avkomsträtten upphört, skall anteckning

därom göras i aktieboken.

Skall försäkran som avses i 115 § avgivas av nyttjande- eller avkomsträttshavare,

varde försäkran därefter lämpad.

2 mom. När god man på grund av förordnande jämlikt 11 kap. 4 § 5 lagen

om förmynderskap förvaltar aktier för blivande ägares räkning, skall blivande

ägare på anmälan av gode mannen införas såsom ägare i aktieboken

med anteckning örn förvärvet och örn förordnandet.

221 §.

1 mom. Äger ett aktiebolag mer än hälften av aktierna i ett annat aktiebolag

eller, om aktier med olika röstvärde finnas, så många aktier, att röstetalet

för dem utgör mer än hälften av röstetalet för samtliga aktier, skall

det förra bolaget anses såsom moderbolag och det senare bolaget såsom dotterbolag.

örn ett eller flera dotterbolag eller ock moderbolaget och ett eller

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

flera dotterbolag tillsammans äga så många aktier i ett annat bolag som nyss

sagts, skall jämväl sistnämnda bolag anses såsom dotterbolag (dotterdotterbolag)

till moderbolaget. Har ett aktiebolag eljest på grund av aktieinnehav

eller avtal eller av annan orsak ett bestämmande inflytande över ett annat

aktiebolag, varmed jämväl är förbundet ett väsentligt intresse i det senares

ställning och resultatet av dess verksamhet, skall ock det förra bolaget anses

såsom moderbolag och det senare bolaget såsom dotterbolag.

Alla bolag, som äro med varandra sålunda förenade att de inbördes äro

moder- och dotterbolag eller dotterbolag till samma moderbolag, kallas koncernbolag.

2 mom. Är aktiebolag dotterbolag, vare styrelsen pliktig att meddela styrelsen

för moderbolaget de upplysningar, som äro erforderliga för beräkningen

av koncernens ställning och resultatet av koncernens verksamhet i dess

helhet.

222 §.

1 mom. Beslutas bolagsordningsändring, varigenom aktiekapitalet eller

maximikapitalet höjes så att efter ändringen aktiernas nominella belopp

skulle understiga det belopp, varå aktierna i bolaget utan Konungens tillstånd

lägst må lyda, åge bolagsstämma besluta sammanläggning av aktierna

i bolaget.

Beslutas i aktiebolag, vars aktier på grund av Konungens tillstånd eller till

följd av äldre lagstiftning lyda å lägre belopp än det, varå aktierna i bolaget

utan Konungens tillstånd lägst må lyda, nedsättning av aktiekapitalet enligt

66 §,

eller beslutas i annat aktiebolag enligt 66 § sådan nedsättning av aktiekapitalet,

att nedsättningens genomförande medelst minskning av aktiernas nominella

belopp skulle medföra att detta skulle nedgå under femtio kronor

eller, där efter nedsättningen aktierna i bolaget enligt 3 § må lyda å lägst

tio kronor, under nämnda belopp,

äge ock, där nedsättningen ej skall genomföras medelst inlösen eller indragning

av aktier, bolagsstämman besluta sammanläggning av aktierna i

bolaget.

Sammanläggning, som beslutas enligt första eller andra stycket, må ej

avse flera aktier än som erfordras för att vid utbyte mot en ny aktie dennas

nominella belopp icke skall understiga det belopp, varå aktierna i bolaget

utan Konungens tillstånd lägst må lyda.

Beslut om sammanläggning av aktier, efter vad ovan stadgas, vare ej gällande,

med mindre beslutet, i fall som avses i första stycket, fattats i den

ordning vari bolagsordningsändringen rörande aktiekapitalet skall beslutas,

samt, i fall som avses i andra stycket, ingår i nedsättningsbeslutet.

I annat fall än nu är sagt vare beslut om sammanläggning av aktier ej gäliande,

med mindre samtliga aktieägare förenat sig därom.

Där beslut om sammanläggning av aktier ej ingår i beslut om nedsättning

av aktiekapitalet, skall beslutet ofördröjligen av styrelsen eller verkställande

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kunni. Maj.ts proposition nr 5.

107

direktör anmälas för registrering. Vid anmälningen skola fogas två enligt

224 § andra stycket bestyrkta avskrifter av protokoll som förts i ärendet.

2 mom. När registrering skett av beslut örn sammanläggning av aktier

eller, om sådant beslut ingår i beslut örn nedsättning av aktiekapitalet, när

aktiekapitalet enligt 67 eller 68 § skall anses nedsatt, skola aktiebreven icke

för ägaren medföra annan rätt mot bolaget än att i utbyte erhålla brev å nya

aktier till det antal som belöper på de förutvarande aktierna eller, där ej fullt

antal nya aktier belöper på de förutvarande, ett delbevis för varje aktie,

som ej kan utbytas. Sådant bevis skall innehålla att ägaren är berättigad

erhålla en ny aktie mot avlämnande av det antal delbevis som erfordras för

utbekommande av en ny aktie.

Det åligger styrelsen att ofördröjligen för sådant utbyte från aktieägarna

infordra breven å de förutvarande aktierna genom anmaning, som skall

givas på det sätt varom i 123 § tredje stycket stadgas för där avsedd kallelse.

Avlämna aktieägare icke aktiebrev för utbyte inom sex månader efter det

de sålunda infordrats, skall ny anmaning på samma sätt ske till dessa aktieägare.

Avlämnas icke aktiebreven inom ett år efter denna anmaning, skola å

dem belöpande aktiebrev och delbevis för vederbörandes räkning försäljas

på offentlig auktion, i den ordning varom stadgas i förordningen den 23 oktober

1914 örn vad vid försäljning av värdepapper i vissa fall skall iakttagas.

Sedan försäljning skett, medföra de förutvarande aktiebreven icke annan rätt

för ägaren än att utbekomma å dem belöpande del av det vid försäljningen

influtna beloppet med avdrag för kostnaderna för den senare anmaningen

och för försäljningen. Den senare anmaningen skall innehålla erinran om påföljden

av att den ej efterkommes.

I brev å ny aktie skall angivas, att aktien tillkommit efter sammanläggning

av förutvarande aktier. De äldre aktiebreven skola i makulerat skick

förvaras av bolaget på betryggande sätt.

Finnes i bolagsordningen förbehåll som i 177 § sägs och avser förbehållet

icke samtliga aktier, skall i utbyte mot brev å fri aktie lämnas brev eller delbevis

avseende fri aktie samt i utbyte mot brev å bunden aktie lämnas brev

eller delbevis avseende bunden aktie. I delbevis skall angivas, huruvida det

avser fri eller bunden aktie. Fri ny aktie erhålles endast mot delbevis, som

samtliga avse fri aktie.

3 mom. Vad i 2 mom. stadgas om utbyte av aktiebrev vid sammanläggning

av aktier skall äga motsvarande tillämpning, då på grund av beslut örn

bolagsordningsändring rörande akties nominella belopp delning av aktie i

flera nya aktier skall äga rum.

223 §.

t morn. Vill aktieägare enligt 136, 175 eller 176 3 påkalla inlösen av sina

aktier, skall skriftlig ansökan därom göras hos styrelsen inom två veckor

efter den bolagsstämma, därå förbehåll örn inlösen gjorts. Styrelsen skall

efter utgången av nämnda tid ofördröjligen i rekommenderat brev giva de

aktieägare, för vilka lösningsplikt kan inträda, underrättelse örn de ansök
-

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts proposition nr ö.

ningar som inkommit till styrelsen. Bestrider sådan aktieägare, att grund för

anspråket föreligger, eller kan överenskommelse ej träffas örn lösens belopp,

skall tvisten avgöras av tre skiljemän.

Kunna de aktieägare, som gjort ansökan om inlösen, ej enas om utseende

av skiljeman, skall länsstyrelsen i det län, där styrelsen har sitt säte, utse

skiljeman bland dem som av nämnda aktieägare därtill föreslagits. Styrelsen

åge utse skiljeman och föra talan för de aktieägare, för vilka lösningsplikt

kan inträda. I övrigt skall i fråga örn skiljemännen och förfarandet inför dem

i tillämpliga delar gälla vad i lagen om skiljemän är stadgat. Är tvist örn

lösens belopp, skall detta bestämmas så att det motsvarar aktiens verkliga

värde. I fall som i 175 eller 176 § sägs skall dock lösen bestämmas till minst

det belopp, som i förslaget till fusionsavtal beräknats belöpa å varje aktie.

För lösen vare de aktieägare, som röstat för beslutet, ansvariga en för alla

och alla för en. Kostnaderna för skiljemannaförfarandet skola åvila bolaget,

där ej skiljemännen på grund av särskilda omständigheter pröva skäligt ålägga

aktieägare att helt eller delvis svara för dessa kostnader. Part, som är

missnöjd med skiljemännens beslut, äger, där ej annat stadgats i bolagsordningen,

draga tvisten under rättens prövning, såframt han instämmer sin

talan inom tre månader från det beslutet i huvudskrift eller avskrift delgavs

honom. Styrelsen skall ofördröjligen ombesörja delgivningen av beslutet. Talan

må föras av såväl styrelsen som enskild lösningspliktig aktieägare. Sådan

talan gäde till förmån för annan lösningspliktig.

Kunna de lösningsplikiiga aktieägarna ej enas om fördelningen sinsemellan

av de aktier som skola inlösas, skola de övertaga aktierna efter antalet

av de aktier, med vilka de deltagit i beslutet om bolagsordningsändring, örn

nedsättning av aktiekapitalet eller om fusion.

2 mom. Önskar moderbolag enligt 174 § 2 mom. lösa övriga aktieägares

aktier i dotterbolag, skall skriftlig ansökan därom göras hos styrelsen för

dotterbolaget. Styrelsen skall ofördröjligen kalla övriga aktieägare i dotterbolaget

till sammankomst å viss dag för förhandling med moderbolaget rörande

inlösningen. Sammankomsten skall äga rum å ort, där bolagsstämma

må hållas, och kallelsen skall ske på sätt i 123 § tredje stycket är stadgat

Bestrider aktieägare att grund för lösningsanspråket föreligger eller kan

överenskommelse ej träffas om lösens belopp, äge moderbolaget hänskjuta

tvisten till avgörande av tre skiljemän.

Skiljemannaförfarandet skall senast tre månader efter den i första stycket

omförmälda sammankomsten påkallas hos dotterbolagets styrelse genom

skriftlig begäran, däri skall angivas den skiljeman som utses av moderbolaget.

Har sådan begäran gjorts, åligger det dotterbolagets styrelse att därom,

på sätt i 123 § tredje stycket är stadgat, underrätta övriga aktieägare

med anmaning till dem att inom två månader därefter hos dotterbolagets

styrelse skriftligen föreslå skiljeman. Där samtliga aktieägare äro införda

i aktieboken och hava inom sålunda angiven tid föreslagit samma

skiljeman, skall dotterbolagets styrelse underrätta moderbolaget, att han

utsetts till skiljeman. I annat fall skall dotterbolagets styrelse hos rätten be
-

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Kungl. Mcij.ts proposition nr 5.

gära förordnande av god nian. Gode mannen skall hos länsstyrelsen i det län,

där dotterbolagets styrelse har sitt säte, med eget förslag och uppgift på de

personer som av aktieägare föreslagits, begära förordnande av skiljeman, så

ock bevaka frånvarande aktieägares rätt under skiljemannaförfarandet. I övrigt

skall i fråga om skiljemännen och förfarandet inför dem i tillämpliga

delar gälla vad i lagen örn skiljemän är stadgat. Är tvist örn lösens belopp,

skall detta bestämmas så att det motsvarar aktiens verkliga värde. Kostnaderna

för skiljemannaförfarandet skola åvila moderbolaget, där ej skiljemännen

på grund av särskilda omständigheter pröva skäligt ålägga annan aktieägare

att helt eller delvis svara för dessa kostnader. Part, som är missnöjd med

skiljemännens beslut, äger genom stämning draga tvisten under rättens prövning

inom tid som i 1 mom. sägs.

Där det yrkas av aktieägare i dotterbolaget, vare moderbolaget pliktigt att,

innan ärendet vidare behandlas inför skiljemännen eller rätten, ställa säkerhet,

som godkännes av skiljemännen eller rätten, för lösens erläggande.

Inom en månad efter det lösens belopp blivit genom skiljemännens eller

domstols lagakraftägande beslut fastställt, skola aktieägarna till moderbolaget

överlämna sina aktiebrev, försedda med påskrift örn överlåtelse, mot utbekommande

av det fastställda lösenbeloppet. Hava aktiebrev ej inom nämnda

tid överlämnats, åligger det moderbolagets styrelse och verkställande direktör

att ofördröjligen ombesörja att lösenbeloppet för aktierna nedsättes

hos överexekutor enligt lagen om gälds betalning genom penningars nedsättande

i allmänt förvar; och må därvid förbehåll enligt 4 § samma lag icke

göras. Sedan nedsättning skett, skall moderbolaget anses vara ägare av aktierna,

och medföre aktiebreven, innan de överlämnats till moderbolaget, icke

annan rätt för innehavaren än att mot brevens avlämnande till överexekutor

utbekomma beloppet jämlikt nyssnämnda lag. Ombesörjes ej sådan nedsättning,

äro styrelsens ledamöter och verkställande direktör ansvariga för beloppet,

en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

3 mom. Vill aktieägare enligt 174 § 2 mom. påkalla att hans aktier i dotterbolag

inlösas av moderbolaget, åge han hänskjuta därom uppkommen

tvist med moderbolaget till avgörande av tre skiljemän. I fråga om skiljemännen

och förfarandet inför dem skall i tillämpliga delar gälla vad i lagen

örn skiljemän är stadgat. Beträffande lösens belopp, kostnaderna för skiljemannaförfarandet

och talan mot skiljemännens beslut skall vad ovan i

2 mom. sägs äga tillämpning.

224 §.

Skall enligt bestämmelse i denna lag anmälan eller ansökan göras eller

annan handling undertecknas av styrelsen, skall egenhändig namnunderskrift

tecknas av minst hälften av hela antalet styrelseledamöter eller vid förfall för

styrelseledamot av styrelsesuppleant. Där undertecknande skall ske av samtliga

styrelseledamöter, må ock vid förfall för styrelseledamot egenhändig

namnunderskrift tecknas av styrelsesuppleant. Vad nu är sagt skall äga motsvarande

tillämpning, då anmälan eller ansökan skall göras eller annan hand
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

ling skall undertecknas av likvidatorerna eller samtliga likvidatorer. Skall

handling undertecknas av verkställande direktör, må vid förfall för honom

undertecknande ske av vice verkställande direktör eller, där sådan ej finnes,

av styrelseledamot eller styrelsesuppleant, som därtill bemyndigats av styrelsen.

Avskrift, som på grund av särskild föreskrift i denna lag skall vara bestyrkt

enligt detta stycke, skall vara till riktigheten bestyrkt av notarius publicus

eller landsfiskal eller ock av minst två personer, som hava ställning av

styrelseledamot, styrelsesuppleant, verkställande direktör, vice verkställande

direktör, likvidator, suppleant för likvidator eller firmatecknare.

Annan avskrift skall, där ej särskild föreskrift givits, vara till riktigheten

bestyrkt av två personer.

225 §.

Skall på grund av stadgande i denna lag eller föreskrift i bolagsordning kungörelse

äga rum i tidning inom viss ort, bör sådan tidning väljas som genom

sin spridning är ägnad att bringa kungörelsen till allmän kännedom.

226 §.

Aktiebolag vare uti de mål, för vilka ej annorlunda genom lag stadgas,

lydande under allmän underrätt i den ort, där styrelsen har sitt säte.

Åtal för försummelse att enligt bestämmelse i denna lag göra anmälan för

registrering så ock talan, varom i 70, 217 och 223 §§ stadgas, skall likaledes

anhängiggöras vid allmän underrätt som i första stycket sägs.

227 §.

Innehåller bolagsordningen förbehåll, att tvister mellan bolaget och styrelsen,

styrelseledamot, verkställande direktör, likvidator eller aktieägare skola

hänskjutas till avgörande av en eller flera skiljemän, åge det förbehåll samma

verkan som tillkommer skiljeavtal; och gälle örn påkallande av förbehållets

tillämpning vad om stämning i denna lag finnes stadgat.

228 §.

Om jämvägsaktiebolag och försäkringsaktiebolag, så ock om bankaktiebolag

och andra aktiebolag, som hava till ändamål att driva lånerörelse, är

särskilt stadgat.

Vad i denna lag är stadgat gälle ej, i den män i lag eller författning särskilda

bestämmelser givas beträffande aktiebolag för verksamhet av visst

slag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

lil

Förslag

till

Lag

angående införande av nya lagen om aktiebolag.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Den nu antagna lagen om aktiebolag skall jämte vad här nedan stadgas

lända till efterrättelse från och med den 1 januari 1948; dock skall vad i 6

och 7 §§ denna lag föreskrives gälla från dag som där sägs.

2 §•

Genom nya lagen upphäves, med den begränsning bär nedan stadgas, lagen

den 12 augusti 1910 (nr 88 s. 1) om aktiebolag tillika med alla de särskilda

stadganden, vilka innefatta ändring i eller tillägg till nämnda lag, så ock

vad i övrigt finnes i lag eller särskild författning stridande mot nya lagens

bestämmelser.

3 §.

Där i lag eller särskild författning förekommer hänvisning till lagrum, som

ersatts genom bestämmelse i nya lagen, skall denna i stället tillämpas.

4 §.

1 mom. Aktiebolag, som bildats innan nya lagen trätt i kraft, må registreras

i enlighet med bestämmelserna i äldre lag, dock skall ansökan om bolagets

registrering hava till registreringsmyndigheten inkommit inom ett år

efter lagens ikraftträdande, vid äventyr att eljest frågan om bolagets registrering

är förfallen.

1 avseende å bolag, som bildats enligt äldre lag, skall nya lagen lända till

efterrättelse med nedan angivna undantag.

2 morn. Beträffande bolag, som bildats innan lagen den 12 augusti 1910

trätt i kraft, skall vad för sådant bolag gäller enligt samma lag 141 § tredje

stycket 2), 3), 5), 6), 7), 10) och 11) fortfarande gälla.

3 mom. I den mån bestämmelserna om talan, som avses i 26 §, samt stadgandena

i 45, 46 och 47 §§ nya lagen avvika från motsvarande bestämmelser

i äldre lag, skola de sistnämnda äga tillämpning. Bestämmelsen i 181 § andra

.stycket nya lagen äger icke tillämpning.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

4 inom. De i nya lagen upptagna bestämmelserna om interimsbevis, teckningsbevis,

teckningsrättsbevis och delbevis äga ej tillämpning på interimsbevis

eller annat bevis, som utgivits före lagens ikraftträdande.

5 mom. I fall, då införing i aktieboken skett innan nya lagen trätt i kraft,

äga bestämmelserna i 36 § 2 morn., 39 § 2 mom. andra stycket och 42 § icke

tillämpning. Har den, som åberopar annat förvärv av aktiebrev till viss man

än överlåtelse, blivit i aktieboken införd före nya lagens ikraftträdande, och

har ej, inom tre år efter det lagen trädde i kraft, ansökan gjorts om aktiebrevets

dödande eller talan mot innehavaren instämts örn bättre rätt till aktiebrevet,

skall dock, när överlåtelse eller pantsättning därefter sker, vad i

36 § 2 mom. och 39 § 2 mom. andra stycket är stadgat äga motsvarande

tillämpning,

6 mom. Har beslut av bolagsstämma fattats före nya lagens ikraftträdande,

skola i fråga örn beslutet, om talan däremot samt om beslutets registrering

och verkställande bestämmelserna i äldre lag äga tillämpning.

Om före nya lagens ikraftträdande åtgäi-d vidtagits för verkställighet av

nedsättning av aktiekapitalet enligt 49 § lagen den 12 augusti 1910, må nedsättningen

verkställas och registreras jämlikt bestämmelserna i sistnämnda

lag. Jämväl när å sådan nedsättning av aktiekapitalet 65 § nya lagen är tilllämplig,

må aktieägare, som enligt ett i bolagsordningen före lagens ikraftträdande

intaget förbehåll äger rätt att påfordra inlösen av aktie efter bestämda

grunder, njuta denna rätt till godo utan hinder av bestämmelserna

i 65 § tredje stycket nya lagen.

7 mom. Innehåller bolagsordningen förbehåll som avses i 52 § första eller

andra stycket lagen den 12 augusti 1910, skola de angående förbehållet i bolagsordningen

givna bestämmelserna gälla, även om de avvika från vad i 70

eller 177 § nya lagen stadgas.

Finnes i bolagsordningen bestämmelse, som avses i 100 § andra stycket

lagen den 12 augusti 1910, vare den gällande utan hinder av att i 147 § nya

lagen angivet villkor för sådan bestämmelses intagande i bolagsordningen

icke förelegat.

S mom. Vad om antalet styrelseledamöter och revisorer är stadgat i 77 §

första stycket och 105 § första stycket nya lagen, så ock vad örn val av revisorer

och revisorssuppleanter föreskrives i lagen skall träda i tillämpning,

då efter 1948 års ingång bolagsstämma, som i 121 § sägs, först hålles. Skall

mer än en ordinarie stämma årligen hållas, gäde vad nu är sagt den stämma,

där val av styrelseledamöter och revisorer skall äga rum.

De styrelseledamöter och styrelsesuppleanter, som äro valda vid nya lagens

ikraftträdande, må utan hinder av bestämmelsen i 77 § tredje stycket nya

lagen utöva sitt uppdrag under den tid för vilken de äro valda.

Innehåller bolagsordningen icke sådan föreskrift rörande tiden för styrelseledamots

och revisors uppdrag som är förenlig med bestämmelserna i

77 § tredje stycket och 106 § första stycket nya lagen, skall val av styrelseledamot,

styrelsesuppleant, revisor och revisorssuppleant efter lagens ikraftträdande

avse tiden intill dess bolagsstämma, som i 121 § sägs, under nästa

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

113

räkenskapsår hållits. Skall mer än en ordinarie stämma årligen hållas, gälle

vad nu är sagt den stämma under nästa räkenskapsår där val skall äga rum.

9 mom. Bestämmelserna i 87—90 §§ nya lagen utgöra icke hinder för

styrelseledamot eller styrelsesuppleant, som jämlikt äldre rätt på grund av

bestämmelse i bolagsordningen eller genom bolagsstämmas beslut bemyndigats

teckna bolagets firma, att utöva firmateckningsrätt under den tid för

vilken han vid nya lagens ikraftträdande var vald till styrelseledamot eller

styrelsesuppleant.

10 mom. Finnas i bolag aktier, vilkas röstvärde överstiger tio gånger röstvärdet

för aktier av annat slag, må bolaget, utan hinder av vad i 119 § andra

stycket nya lagen stadgas, utgiva aktier med de röstvärden, som tillkomma

redan utgivna aktier.

11 mom. Bestämmelsen i 120 § andra punkten nya lagen skall icke tilllämpas

å fullmakt, som utfärdats före lagens ikraftträdande; dock vare sådan

fullmakt ej gällande för stämma, som börjar senare än fem år efter ikraftträdandet.

12 mom. Hava likvidatorer för aktiebolag utsetts, innan nya lagen trätt

i kraft, skall äldre lag gälla i avseende å likvidationen, och skola ej heller bestämmelserna

i 172, 173 och 176 §§ nya lagen äga tillämpning.

5 §.

Skall i fråga om bolag som avses i 4 § 1 mom. enligt vad i nämnda paragraf

stadgas äldre lags bestämmelse gälla, och är i samma lag överträdelse

av bestämmelsen belagd med straff, skall beträffande sådant bolag jämväl

dylik straffbestämmelse lända till efterrättelse.

6 §•

Har före nya lagens ikraftträdande verkställande direktör utsetts med rätt

att teckna bolagets firma efter vad i 90 § första stycket nya lagen sägs, må

från och med den 1 oktober 1947 på anmälan av styrelsen registrering därom

ske enligt bestämmelserna i nya lagen. Om sådan anmälan ej skett före lagens

ikraftträdande, skall anmälan därefter ofördröjligen göras. Vad nu är

sagt gäller ock i fråga om vice verkställande direktör.

7 §.

Från och med den 1 januari 1947 må beslut enligt nya lagen fattas om

ändringar i bolagsordningen till överensstämmelse med nya lagen att gälla

från det lagen trätt i kraft, så ock enligt nya lagen registrering av beslutet ske

med anteckning i registret att ändringen skall gälla från dagen för nya lagens

ikraftträdande.

8 §•

Har ej inom fem år efter nya lagens ikraftträdande för registrering anmälts

beslut örn ändring av bolagsordningen till överensstämmelse med nya

Bihang till riksdagens protokoll 19H. I sami. Nr 5.

8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

lagen i ämnen, som avses i 8 § första stycket 6 och 8, eller i fråga om grunderna

för styrelsens beslutförhet eller örn rätten att teckna bolagets firma,

skall registreringsmyndigheten till bolaget avlåta skrivelse med anmaning att

inom ett år därefter för registrering anmäla beslut om sådan ändring. Efterkommes

ej anmaningen, åligger det myndigheten att upprätta förslag till sådan

jämkning av bolagsordningen i nämnda avseenden att överensstämmelse

vinnes med föreskrifterna i nya lagen samt att, sedan bolagets styrelse erhållit

tillfälle att yttra sig över förslaget, besluta sådan jämkning. Örn beslutad

jämkning skall myndigheten ofördröjligen med posten översända underrättelse

till bolaget, över beslutet må besvär anföras i den ordning som i 206 §

sägs. Sedan beslutet vunnit laga kraft, skall i registret införas anteckning

örn jämkningen samt bevis om bestämmelsens nya lydelse av myndigheten

tillställas bolaget.

9 §.

Sedan i bolag, där på grund av nya lagen eller bolagsordningen revisor

skall vara auktoriserad revisor eller godkänd granskningsman, revisorsval

ägt rum efter vad ovan i 4 § 8 mom. sägs, skall, även om därvid ändring i

fråga om sådan revisor eller suppleant för denne icke skett, styrelsen eller

verkställande direktör ofördröjligen göra anmälan om honom för registrering.

Å denna anmälan skall vad i 32 § andra stycket nya lagen sägs äga

motsvarande tillämpning. Vid anmälningen skall fogas avskrift av protokoll

eller annan handling som bestyrker anmälningen.

Underlåtes anmälan som nu sagts, vare straffet dagsböter. Åtal härom

skall anhängiggöras vid allmän underrätt i den ort, där styrelsen har sitt säte.

10 §.

Innehåller bolagsordningen i bolag, som bildats innan nya lagen trätt i

kraft, förbehåll som i 52 § andra stycket lagen den 12 augusti 1910 avses,

skall inom ett år från nya lagens ikraftträdande antalet bundna och antalet

fria aktier anmälas för registrering. Vid anmälningen, som skall vara undertecknad

av samtliga styrelseledamöter och verkställande direktör, skola fogas

dels en på enahanda sätt undertecknad försäkran att enligt aktieboken bundna

aktier icke innehavas av andra än som utan hinder av förbehållet ägt förvärva

bundna aktier, dels ock intyg av två personer, att i aktieboken vid var

aktie anmärkts, om den är bunden eller fri. Inkommer ej inom nämnda tid

sådan anmälan, utvisande att det tillåtna förhållandet mellan antalet fria och

antalet bundna aktier föreligger, skall registreringsmyndigheten till bolaget

avlåta skrivelse med anmaning att inom en månad därefter inkomma med anmälan.

Efterkommes ej anmaningen, åligger det myndigheten att härom lämna

meddelande till rätten eller domaren, och skall vad i 46 § nya lagen är

stadgat äga motsvarande tillämpning.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

115

Förslag

till

Lag

om ändring i konkurslagen den 13 maj 1921 (nr 225).

Härigenom förordnas, dels att i konkurslagen skola införas två nya paragrafer

av nedan angivna innehåll och betecknade 32 a och 100 a §§, dels ock

att 34 § samma lag skall erhålla följande ändrade lydelse.

32 a §.

Till aktiebolags konkursbo må från aktieägare, som på grund av sitt aktieinnehav

har eller hade ett bestämmande inflytande över bolaget, eller från

sådan aktieägares make eller den, som är hans avkomling eller gift med hans

avkomling, återvinning enligt 28—32 §§ äga rum, ändå att åtgärd, som för

varje fall avses, blivit företagen tidigare än i nämnda paragrafer sägs; dock

ej om den vidtagits mer än ett år innan konkursansökningen gjordes.

Har person, som i första stycket avses, inom ett år innan konkursansökningen

gjordes eller under tiden därefter till dess beslutet om egendomsavträde

meddelades, från bolaget uppburit lön eller arvode i vidare mån än

han enligt 100 a § ägt i konkurs göra såsom fordran gällande, gånge betalningen

på talan av konkursboet åter.

34 §.

Har i fall, då 28, 28 a, 29, 32, 32 a eller 33 § icke är tillämplig, gäldenären

innan beslutet om egendomsavträde meddelades ingått avtal, varav kommit

skada för borgenärerna, och var det vid avtalets ingående hans avsikt att tillskynda

dem skada, gånge, där den, med vilken avtalet ingicks, hade kännedom

om gäldenärens avsikt, det avtal på talan av konkursboet åter; dock

må, sedan fem år förflutit från det avtalet ingicks, sådan talan ej anställas

mot annan än gäldenärens make.

100 a §.

I aktiebolags konkurs må person, som avses i 32 a §, icke göra gällande

fordran på lön eller arvode för tiden efter det beslut om egendomsavträde

meddelades, ej heller för tiden dessförinnnan i vidare mån än hans arbete

må anses hava länt till nytta för bolaget och i intet fall för längre tid tillbaka

än ett år innan konkursansökningen gjordes.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1948.

opaginerad Kontrollera mot PDF

lie

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 54 § lagen den 13 maj 1921 (nr 227) om

ackordsförhandling utan konkurs.

Härigenom förordnas, att 54 § lagen om ackordsförhandling utan konkurs

skall erhålla följande ändrade lydelse.

54 §.

Vad i lag eller särskild författning är stadgat om underrättelse eller anmälan

hos registreringsmyndighet angående konkurs samt om registrering

av sådan underrättelse eller anmälan skall äga motsvarande tillämpning i

avseende å ackordsförhandling utan konkurs, där särskild bestämmelse ej

givits.

Har i registret gjorts anteckning därom att ekonomisk förening fått till

stånd ackordsförhandling utan konkurs och visar föreningen, att förhandlingen

upphört, skall anteckningen avföras ur registret; dock att vad sålunda

stadgats icke skall äga tillämpning, om ackordsförhandlingen förfallit

på grund därav att konkurs inträffat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1948.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 18 och 19 §§ Ingen den 18 juni 1937 (nr 521)

örn aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser.

Härigenom förordnas, att 18 och 19 §§ lagen den 18 juni 1937 om aktiebolags

pensions- och andra personalstiftelser skola erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives.

18 §.

Sedan aktiebolaget beslutat bilda personalstiftelse, skall årligen, inom en

månad efter det balansräkning fastställts, genom styrelsens för bolaget försorg

ett av behörig eller behöriga firmatecknare underskrivet meddelande

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

117

lämnas tillsynsmyndigheten om den skuld, som finnes redovisad i balansräkningen

på grund av överföring av medel från bolaget till stiftelsen, därvid

skuld på grund av överföring som beslutats vid balansräkningens fastställande,

skuld för ränta för det år balansräkningen avser, i den mån den

ej avräknats mot utgifter, och skuld på grund av tidigare överföringar skola

för sig angivas. Meddelandet skall tillika innehålla uppgift om anmärkning

eller erinran mot redovisningen av skulden som av bolagets revisorer framställts

i revisionsberättelsen. Där bolaget trätt i likvidation eller försatts i

konkurs, skall ock genom likvidatorernas eller styrelsens försorg sålunda underskrivet

meddelande därom givas tillsynsmyndigheten. Finner tillsynsmyndigheten

handlingar eller upplysningar erforderliga, åge den begära sådana

av styrelsen eller likvidatorer för bolaget.

Inrättas särskild styrelse eller förordnas god man för stiftelsen, skall årligen,

inom en månad efter det balansräkning fastställts, genom styrelsens

för bolaget försorg till styrelsen eller gode mannen för stiftelsen lämnas en

av behörig eller behöriga firmatecknare bestyrkt avskrift av balansräkningen.

Där bolaget trätt i likvidation, skall genom likvidatorernas försorg lämnas

en sålunda bestyrkt avskrift av de redovisningshandlingar, som årligen

avgivas av likvidatorerna, samt av likvidationsrevisorernas revisionsberättelse,

så ock av handlingar, som vid slutredovisningen avlämnats av likvidatorerna,

jämte revisionsberättelsen däröver. Det åligger ock styrelse eller

likvidatorer för bolaget att på begäran av styrelsen eller gode mannen för

stiftelsen giva de upplysningar, som äro för styrelsen eller gode mannen erforderliga

för handhavandet av stiftelsens angelägenheter.

19 §.

Personalstiftelses penningar — — — eller värdepapper.

Annan stiftelsen---lämplig räkning.

Styrelse eller god man för stiftelsen skall föra räkenskaper över stiftelsens

tillgångar och skulder samt inkomster och utgifter. Räkenskapsår för stiftelsen

vare bolagets räkenskapsår. Styrelsen eller gode mannen skall årligen

avsluta räkenskaperna samt, inom två månader efter det bolagets balansräkning

för räkenskapsåret blivit fastställd eller, där bolaget trätt i likvidation

eller försatts i konkurs, inom fyra månader efter räkenskapsårets utgång,

till tillsynsmyndigheten insända dels berättelse angående stiftelsens förvaltning

under året, dels ock sammandrag av räkenskaperna enligt formulär

som av Konungen fastställts. Yttrande av bolagets revisorer eller likvidationsrevisorer

rörande deras granskning av stiftelsens förvaltning skall fogas vid

dessa handlingar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1948.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 3 § lagen den 30 maj 1916 (nr 156) om vissa

inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller

aktier i vissa bolag.

Härigenom förordnas, att 3 § lagen den 30 maj 1916 örn vissa inskränkningar

i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag

skall erhålla följande ändrade lydelse.

3 §.

Förvärv av---vare ogillt.

Har någon, av vilken enligt sådant förbehåll aktie ej må genom teckning

eller överlåtelse förvärvas, annorledes bekommit aktie, skall i fråga om hans

rätt att på grund av nämnda aktie vid teckning bekomma nya aktier eller

erhålla tilläggsaktier gälla vad i lagen om aktiebolag är stadgat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1948.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

119

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsårenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 6 februari 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och handelsdepartementen

anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Westman, lagberedningens

betänkande den 28 februari 1941 med förslag till

1) lag om aktiebolag;

2) lag angående införande av nya lagen om aktiebolag;

3) lag om ändring i konkurslagen;

4) lag angående ändrad lydelse av 54 § lagen den 13 maj 1921 (nr 227)

om ackordsförhandling utan konkurs;

5) lag angående ändring i lagen den 18 juni 1937 (nr 521) om aktiebolags

pensions- och andra personalstiftelser; och

6) lag angående ändring i lagen den 30 maj 1916 (nr 156) om vissa inskränkningar

i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i

vissa bolag.

Föredraganden anför:

I proposition (nr 205) till 1933 års riksdag anhöll Kungl. Maj:t om anslag

för utredning rörande omarbetning av aktiebolagslagstiftningen. Sedan riksdagen

bifallit propositionen, beslöt Kungl. Maj:t den 26 juni 1933 att tillsätta

en kommitté för nämnda utredning (aktiebolagskommittén). Genom beslut

den 1 februari 1935 bestämde Kungl. Maj:t, att aktiebolagskommittén skulle

upplösas den 1 mars samma år samt att den av kommittén omhänderhavda

utredningen skulle övertagas av lagberedningen, som hade att under arbetet

överlägga med särskilda sakkunniga.

I samband med beslutet örn utredning i ämnet angåvos åtskilliga frågor,

som ansågos böra bliva föremål för särskild uppmärksamhet. Dit hörde

spörsmålet, huruvida alltefter företagens beskaffenhet borde i lagstiftningen

införas på olika sätt reglerade former av aktiebolag. Såsom en viktig fråga

angavs vidare förvaltningens ordnande, förvaltningsorganets sammansättning,

dess ställning till aktieägarna och ansvarigheten för förvaltningen. Jämväl

revisionsfrågan borde upptagas i hela sin vidd. Undersökningen i denna

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

del borde således omfatta icke blott reglerna om revisorernas tillsättande och

deras kompetens utan även vilka närmare bestämmelser som kunde erfordras

rörande deras verksamhet samt granskningens föremål och omfattning.

Under övervägande borde jämväl tagas, huruvida ändrade bestämmelser

tarvades för betryggande anordningar i fråga om aktiebolags bildande

samt om sättet för inbetalning av aktiekapitalet och förändringar av detsamma.

En omprövning borde ske av bestämmelserna örn upprättande av

balansräkning m. m. i syfte att säkerställa klara och fullständiga upplysningar

till bedömande av företagets ställning. Såsom icke minst betydelsefullt

angavs det av lagstiftningen ännu obeaktade spörsmålet, i vad mån

särskilda bestämmelser pakallades i anledning av den numera allmänt

använda företagsformen med huvudbolag och dotterbolag samt beträffande

koncerner, övervägas borde också vad som kunde åtgöras för att

trygga aktieägarminoritets behöriga intressen. Slutligen erinrades örn en vid

Kooperativa förbundets kongress år 1932 beslutad framställning till Kungl.

Majit om förbättringar i lagstiftningen rörande kapitalbildningen inom aktiebolagen.

Behovet av en ny aktiebolagslagstiftning har framträtt icke blott i Sverige.

Det är en allmän företeelse och har under de två sista årtiondena i ett flertal

länder lett till mer eller mindre genomgripande lagstiftning på aktiebolagsrättens

område. Sålunda lia nya aktiebolagslagar antagits i Holland år 1928,

England år 1929, Danmark år 1930, Schweiz år 1936 samt Tyskland år 1937.

Även i Frankrike lia betydelsefulla reformer ägt rum på detta område.

Att en reformering av aktiebolagslagstiftningen sålunda kommit att äga

rum nästan samtidigt i flera länder är beroende på liknande erfarenheter

inom de olika staterna. Den allmänna ekonomiska utvecklingen har medfört

betydelsefulla förändringar i de företagsekonomiska förhållanden som

legat till grund för tidigare, i stort sett likartade lagar på aktiebolagsrättens

område. Sålunda har koncernväsendet medfört förändringar särskilt i de

större ekonomiska företagens organisation och verksamhetsformer. Denna

utveckling har inneburit fara för kringgående av vissa av aktiebolagsrättens

viktigaste grundregler. De djupgående förändringar i ekonomiska, sociala

och politiska åskådningar som så småningom ägt rum ha också i olika avseenden

betydelse för aktiebolagsväsendet. Den dominerande ställning aktiebolaget

såsom företagsform äger i vår tids ekonomiska liv har medfört, att

hänsyn måste tagas även till andra intressen än dem som förut särskilt

skyddats av aktiebolagslagstiftningen.

Lagberedningen har i sitt betänkande övervägt, huruvida för mindre bolag

borde införas någon annan bolagsform än aktiebolagets, under vilken

ekonomisk verksamhet skulle kunna drivas utan personlig ansvarighet för

deltagarna. Beredningen har härvid haft uppmärksamheten särskilt fäst

på lämpligheten av en bolagsform närmast motsvarande den tyska Gesellschaft

mit beschränkter Haftung (GmbH) och den franska société å responsabilite

limitee. Emellertid lia dessa bolagsformer visat sig förenade med

betydande faror för bolagens borgenärer. Beredningen har därför ansett

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

121

stora betänkligheter möta mot införande av en bolagsform motsvarande

GmbH. Beredningen har emellertid såsom en väg att uppnå åtskilliga av

de fördelar som äro förbundna med nämnda tyska bolagsform anvisat en

möjlighet att vid bildande av aktiebolag bestämma, att aktiebrev ej skola

utfärdas. Beredningen har också ansett, att aktierna i ett bolag kunna få

förenas på en hand under bolagets bestånd.

I fråga örn reglerna för aktiebolags bildande är att märka, att enligt förslaget

registreringsmyndighetens granskning av bildningsproceduren icke,

såsom nu är fallet, skall äga rum först vid ansökningen om bolagets registrering,

efter det beslut å konstituerande stämma fattats om bolagets bildande

och viss del av aktiekapitalet inbetalts. Enligt förslaget skall nämligen

registreringsmyndigheten verkställa förberedande granskning och godkänna

de s. k. stiftelsehandlingarna redan på ett förberedande stadium

innan aktieteckning verkställes och konstituerande stämma hålles. Den

publicitet beträffande bildandet av aktiebolag, varigenom gällande lag söker

motarbeta oredliga eller eljest osunda bolagsbildningar, förbättras i förslaget

särskilt för det fall att bolag bildas med tillskott av annan egendom

än penningar (apportegendom).

Reglerna om ökning av aktiekapitalet ha anpassats efter de föreslagna

reglerna om bolagsbildning och även i övrigt undergått jämkningar.

I syfte att verka för en konsolidering av aktiebolagen har i förslaget dels

föreskrivits att årlig avsättning till reservfonden med tio procent av årsvinsten

skall äga rum till dess reservfonden uppgår till tjugu procent —

nu tio procent — av aktiekapitalet, dels ock upptagits en helt ny regel av

innehåll, att samma årliga avsättning till reservfonden eller skuldregleringsfond

skall fortsätta i bolag med viss relativt stark skuldsättning. För bolag

med dylik skuldsättning skall även gälla den begränsningen i rätten att utdela

vinst, att utdelningen icke får överstiga fem procent av bolagets behållna

förmögenhet, med mindre ett lika stort belopp som det vilket därutöver

utdelas avsättes till reservfonden eller skuldregleringsfond.

I fråga om bolagens förvaltningsorgan har förslaget upptagit särskilda

bestämmelser örn verkställande direktör. Sålunda föreskrives, att styrelsen

skall utse verkställande direktör, så snart den består av tre eller flera ledamöter,

samt att minst tre ledamöter skola finnas i styrelsen för bolag, vars

aktiekapital eller maximikapital överstiger 300,000 kronor.

Om balansräkning, vinst- och förlusträkning samt förvaltningsberättelse

givas också närmare bestämmelser. Ett flertal nya regler lia därvid upptagits

angående redovisningen i koncerner.

Även i fråga örn revision har förslaget upptagit nya bestämmelser, i syfte

att stärka revisorernas ställning. I bolag med aktiekapital eller maximikapital

överstigande 300.000 kronor skola enligt förslaget finnas minst två revisorer,

och i andra bolag äger aktieägargrupp företrädande mer än en tredjedel

av röstetalet å slämman påkalla utseende av två revisorer. Dessutom föreskrives,

alt i bolag, vilkas aktier eller obligationer noteras på fondbörs eller vilkas

aktiekapital eller maximikapital uppgår lill 2 miljoner kronor, minst en av

revisorerna skall vara auktoriserad, oell att i mindre bolag en auktoriserad

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

K impi. Majlis proposition nr 5.

revisor eller godkänd granskningsman skall utses, om det begäres av en viss

aktieägarminoritet.

Förslaget har även i övrigt upptagit vissa minoritetsrättigheter utöver dem

som finnas enligt gällande lagstiftning. Sålunda har införts bestämmelse om

rätt för aktieägarminoritet att påkalla utdelning av högst en femtedel av den

utdelningsbara vinsten, dock ej mer än fem procent av bolagets behållna

förmögenhet enligt balansräkningen.

Närmare bestämmelser meddelas om aktieägarnas rätt att av styrelse och

verkställande direktör begära upplysningar rörande bolagets förhållanden.

Förslaget innehåller slutligen bland annat bestämmelser örn ett aktiebolags

uppgående i ett annat, fusion.

över betänkandet ha efter remiss avgivits utlåtanden av åtskilliga myndigheter

och institutioner. Såsom bilaga till detta protokoll torde få fogas en

sammanställning av innehållet i dessa.1

Såsom framgår av sammanställningen har patent- och registreringsverket

i avgivet utlåtande behandlat frågan om förslagets inverkan på arbetsbördan

för ämbetsverkets bolagsavdelning samt därvid framhållit, att ett genomförande

av förslaget kräver en betydande ökning av bolagsavdelningens arbetskrafter

samt större lokaler.

Det är icke möjligt att på förhand bestämt uttala sig om den ökning av

bolagsavdelningens arbetsbörda som förslaget kan komma att medföra. Vissa

nya ärenden som enligt förslaget skola ankomma på avdelningens handläggning

måste t. ex. föranleda väsentlig lättnad i andra avseenden. Jag vill även

understryka, att ökningen av statsverkets utgifter för bolagsavdelningens arbetskrafter

och lokaler, även utan höjning av nu utgående avgifter, till väsentlig

del kompenseras av ökade inkomster, och med någon höjning av åtminstone

vissa avgifter, som nu äro mycket låga, torde bolagsavdelningens

inkomster kunna bringas att såsom för närvarande i huvudsak täcka utgifterna.

Ur statsfinansiell synpunkt synes lagberedningens förslag alltså icke

kunna föranleda betänkligheter.

Det synes lämpligt, att lagrådet nu höres över förslaget. De avgivna utlåtandena

torde jämte vissa andra skrivelser som inkommit i ärendet böra

överlämnas till lagrådet. Lagrådet kommer tydligen vid sin granskning att,

under beaktande av bestämmelsernas inbördes sammanhang, taga ställning

till de erinringar som framförts mot vissa delar av förslaget.

Härefter hemställer föredraganden, att lagrådets utlåtande över lagberedningens

förslag måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet

inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Majit Konungen.

Ur protokollet:

Thore Wisén.

1 Denna bilaga här utesluten. I stället lämnas redogörelse tor yttrandena i statsrådsprotokollet

för den 22 december 1943.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

123

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den 19 november

194-2.

Närvarande:

justitieråden Forssman,

Bellinder,

regeringsrådet Lundevall,

justilierådet Sterzel.

Enligt lagrådet den 10 februari 1942 tillhandakommet utdrag av protokoll

över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet

den 6 februari 1942, hade Kungl. Majit förordnat, att lagrådets utlåtande

skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas

över upprättade förslag till

1) lag om aktiebolag;

2) lag angående införande av nya lagen örn aktiebolag;

3) lag om ändring i konkurslagen;

4) lag angående ändrad lydelse av 54 § lagen den 13 maj 1921 (nr 227) örn

ackordsförhandling utan konkurs;

5) lag angående ändring i lagen den 18 juni 1937 (nr 521) örn aktiebolags

pensions- och andra personalstiftelser; och

6) lag angående ändring i lagen den 30 maj 1916 (nr 156) örn vissa inskränkningar

i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i

vissa bolag.

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits

av revisionssekreteraren Mauritz Wijnbladh.

Förslagen föranledde följande yttrande av lagrådet.

Förslaget till lag om aktiebolag.

Föreliggande förslag till ny lagstiftning på aktiebolagsrättens område åsyftar,

förutom att avhjälpa de brister som yppats vid tillämpningen av gällande

aktiebolagslag, därjämte att reglera vissa viktiga av den ekonomiska

utvecklingen skapade förhållanden, till vilka hänsyn icke kunnat tagas vid

tillkomsten av nämnda lag. Denna utveckling och främst koncernväsendets

uppkomst hava alstrat nya problem, vilka måste beaktas i en modern aktiebolagslagstiflning.

Men på sätt lagberedningen närmare utvecklat hava djup
-

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Majlis proposition nr 5.

gående förändringar i sociala och politiska åskådningar av betydelse för

aktiebolagsväsendet även bidragit till att behovet av revision av aktiebolagslagstiftningen

med styrka gjort sig gällande såväl hos oss som i andra

länder.

Liksom gällande lag upptager förslaget blott en bolagsform, under vilken

ekonomisk verksamhet kan drivas utan personlig ansvarighet för delägarna.

Under förarbetena har övervägts huruvida icke efter mönster i utländsk rätt

för smärre bolag borde införas någon annan dylik bolagsform med mindre

betungande regler i olika avseenden. Väl må det erkännas att åtskilliga av de

i förslaget upptagna bestämmelserna äro givna främst med tanke på de stora

bolagen. Men av de skäl lagberedningen åberopat torde dock betänkligheter

möta mot införande av en särskild bolagsform för småbolagen. Ej heller synes

det tillrådligt att, med bibehållande av dessa bolag inom aktiebolagslagstiftningens

ram, beträffande dem stadga undantag i någon mera avsevärd

mån från regler, som åsyfta ökad publicitet och kontroll. 1 vissa hänseenden

hava dock i förslaget lättnader medgivits för småbolagen. Att härutinnan gå

än längre torde icke vara påkallat.

I olikhet mot gällande lag medgiver förslaget att ett aktiebolag må bestå

även sedan aktierna samlats på en hand. I sin motivering har lagberedningen

närmare redogjort för de modifikationer, som kunna ske vid tillämpningen

i fråga om enmansbolag av de för aktiebolag i allmänhet givna stadgandena.

Av denna redogörelse framgår att samtliga de regler, som avse att

bereda rättsskydd för borgenär eller annan tredje man, komma att gälia

även för enmansbolag. Därutöver upptager förslaget till sådant skydd särskilda

stadganden om skadeståndsskyldighet för det fall att aktieägare —

vare sig han är ensamaktieägare eller icke —- missbrukar sitt inflytande i ett

bolag till skada för borgenär hos bolaget eller annan tredje man. Slutligen

föreslås i enahanda syfte dels vissa ändringar i konkurslagens regler örn återvinning

dels ock upptagande i nämnda lag av särskilda bestämmelser till förhindrande

av obefogade löne- och arvodesanspråk från aktieägare, varom här

är fråga, eller honom närstående person. Med hänsyn till det skydd, som

sålunda kan beredas borgenärerna, torde förslagets ståndpunkt i fråga om

enmansbolagen kunna godtagas.

Vad angår kontrollen över aktiebolagsbildningen hava i förslaget upptagits

regler som i korthet gå ut därpå, att en förberedande granskning av stiftelseurkunden,

förslaget till bolagsordning och övriga stiftelsehandlingar skall

ske hos den centrala registreringsmyndigheten. Först sedan handlingarna

godkänts av denna myndighet får kungörelsen örn bolagets bildande publiceras

och aktieteckning av allmänheten äga rum. Härigenom vinnes den

fördelen att fel i stiftelsehandlingarna kunna avhjälpas på ett betydligt

tidigare stadium än enligt gällande rätt. Ökad kontroll har vidare föreslagits

för de fall, då aktiebolag bildas på grundval av tillskott av annan egendom

än penningar (apportegendom) eller med övertagande av egendom eller med

andra liknande villkor, som kunna medföra särskilda risker för bolaget.

Motsvarande regler skola gälla, då fråga är örn ökning av aktiekapitalet ge
-

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

125

nom nyteckning av aktier. De i gällande lag upptagna bestämmelserna om

inbetalning av aktiekapitalet såväl vid bolagets bildande som vid ökning av

aktiekapitalet hava i vissa hänseenden förtydligats, fullständigats och jämkats.

Ovan antydda kontrollföreskrifter innefatta betydelsefulla nyheter i

förhållande till gällande lag. Såsom lagberedningen framhållit har den nu

varande ordningen för aktiebolags bildande visat sig vara behäftad med

åtskilliga brister. Dessa synas i förslaget vara undanröjda. De åsyftade bestämmelserna

torde väsentligen försvåra uppkomsten av mindre önskvärda

företag och innebära ett skydd mot att allmänheten förledes insätta medel

i bolag, som börjar sin verksamhet med en måhända betydande brist i aktiekapitalet.

I fråga om kapitalbildningen inom aktiebolagen hava föreslagits bestämmelser,

som på viktiga punkter skilja sig från gällande lag. Dessa bestämmelser

syfta till att bolagets konsolideringsbehov skall på tillbörligt sätt bliva beaktat.

Förslaget har icke såsom 1910 års aktiebolagslag stannat vid en obligatorisk

avsättning till reservfonden till dess denna uppnått viss storlek i förhållande

till aktiekapitalet utan har därjämte upptagit en regel, som ålägger

ett bolag att göra avsättning av årsvinst antingen till reservfond eller till en

särskild skuldregleringsfond i fall, då bolagets skuldsättning är av viss storlek

i förhållande till det hos bolaget bundna egna kapitalet, det vill säga summan

av aktiekapital, reservfond och skuldregleringsfond. I sammanhang härmed

hava särskilda bestämmelser meddelats i fråga om villkoren för nedsättning

av skuldregleringsfonden. Mot de principer, varå förslaget i dessa delar

är grundat, har lagrådet enligt vad närmare kommer alt utvecklas under 78 §

intet att erinra. Däremot kan lagrådet icke i allo biträda förslagets ståndpunkt

rörande frågan till vilka skulder hänsyn skall tagas vid tillämpning av

reglerna om obligatorisk avsättning till skuldregleringsfond. Jämväl till denna

fråga vill lagrådet återkomma vid behandlingen av nyssnämnda paragraf.

De värderingsregler, som skola tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen,

ansluta sig i huvudsak till gällande lag. För vissa viktiga slag av tillgångar

hava särskilda bestämmelser givits till tryggande av värderingsreglernas

genomförande. Lagrådet, som i princip icke har något att erinra mot vad

i dessa hänseenden föreslås, vill dock hemställa om vissa jämkningar i fråga

örn den föreslagna gränsdragningen mellan anläggnings- och omsättningstillgångar

beträffande värdepapper. Lagrådet hänvisar härutinnan till sitt yttrande

under 106 §. De föreslagna specificeringsreglerna beträffande balansräkningen

samt vinst- och förlusträkningen ävensom reglerna om förvaltningsberättelsens

innehåll, vilka alla givits i syfte att vinna en upplysande

och klar redovisning för bolagets ställning och rörelsens resultat, torde vara

sakligt välgrundade.

Genom de i förslaget upptagna bestämmelserna rörande koncerner kommer

en allvarlig brist i gällande lagstiftning att bliva avhjälpt. Såsom beredningen

framhållit har det numera blivit allt vanligare att ett ekonomiskt företag driver

sin verksamhet icke inom en enhetlig aktiebolagsbildning utan i den formen

att eli bolag, moderbolaget, genom aktieinnehav behärskar ett eller flera

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

andra bolag, dotterbolag, vilka i sin tur kunna äga dotterbolag o. s. v. Erfarenheten

har visat att i dylika koncernförhållanden de aktiebolagsrättsliga

reglerna, särskilt beträffande redovisning, kunna bliva mer eller mindre verkningslösa.

De föreslagna reglerna rörande dylika koncernbildningar synas i

allt väsentligt innefatta en skälig avvägning mellan å ena sidan aktieägares

och borgenärers intresse av att moderbolagets ställning och rörelseresultat

icke fördunklas genom koncernförhållandena och å andra sidan det intresse,

som moderbolaget äger däri att konkurrerande företag icke genom redovisningen

erhålla en för koncernen skadlig inblick i dess affärsförhållanden.

Lagberedningen har sökt vinna en förbättrad revision dels genom bestämmelser,

som avse att stärka revisorernas ställning i förhållande till förvaltningsorganen,

och dels genom att i vissa fall uppställa krav på styrkt utbildning

och erfarenhet i revisionsverksamhet. Sålunda har beredningen föreslagit

att i större bolag minst en revisor skall vara auktoriserad revisor. Det vöre

självfallet önskvärt att i lag stadga skyldighet för varje bolag att hava en särskilt

kvalificerad revisor. Av praktiska skäl lärer detta emellertid icke vara

möjligt. Man torde följaktligen för närvarande icke kunna utsträcka skyldigheten

längre än som skett i förslaget. Jämväl i övrigt synas de viktiga spörsmål,

som sammanhänga med revisionen, hava erhållit en tillfredsställande

lösning.

I förslaget hava upptagits stadganden, som åsyfta att bereda minoritet

skydd mot missbruk från en bestämmande majoritetsgrupp. Dessa stadganden,

vilka i vissa hänseenden avvika från gällande föreskrifter i ämnet, synas

vara väl avvägda.

Bland nyheter i förslaget må till sist framhållas reglerna för det fall att ett

aktiebolag uppgår i ett annat. Då sådan fusion erhållit alltmer ökad betydelse,

torde bestämmelser härom icke kunna undvaras i en modern aktiebolagslag.

Lagrådet har i sak intet att erinra mot de härutinnan föreslagna bestämmelserna.

Lagrådet har alltså funnit att förslaget till sitt sakliga innehåll har stora

förtjänster, och en lagstiftning, byggd på förslagets principer, torde komma

att verksamt främja rättssäkerheten inom hithörande område. Utöver vad

ovan antytts ämnar dock lagrådet, som vid sin granskning tagit ställning

till inkomna yttranden, hemställa örn ändring rörande vissa detaljer.

I formellt hänseende har mot förslaget riktats den anmärkningen att det

är synnerligen vidlyftigt och detaljrikt. Anmärkta förhållande har till stor del

sin förklaring däri, att till reglering upptagits frågor av invecklad beskaffenhet

och att förslaget —- i huvudsaklig överensstämmelse med det i gällande

lag tillämpade systemet — jämväl innehåller stadganden av väsentligen administrativ

natur. Men även med bortseende från den härav föranledda vidlyftigheten

synes fog icke kunna frånkännas den framställda anmärkningen.

Lagrå-det har därför, såvitt inom ramen för dess verksamhet varit möjligt,

sökt att, med bibehållande i stort sett av förslagets uppställning, göra delta

mera överskådligt och lättläst genom att förorda dels omgruppering av vissa

bestämmelser dels ock uteslutande av åtskilliga detaljer samt vidtagande av

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

127

redaktionella jämkningar. Mera omfattande omarbetning har lagrådet härvid

funnit påkallad särskilt i följande hänseenden.

De grundläggande bestämmelserna om inskränkning i rätten för utländskt

och därmed jämställt rättssubjekt att förvärva aktie hava upptagits i 76 §

2 mom. Stadganden om vad i olika fall skall iakttagas, då i bolagsordningen

eller, vid bildande av aktiebolag, i förslaget till bolagsordning förbehåll träffats

enligt nämnda lagrum, återfinnas i ett stort antal paragrafer med början

i 9 §. Lagrådet håller före att samtliga av dylikt förbehåll föranledda

bestämmelser utom dem som blott angå registreringsmyndighetens åligganden

böra sammanföras i en särskild avdelning. Härigenom skulle vissa praktiska

fördelar ernås. De sammanförda bestämmelserna bliva mera överskådliga

och i flera fall kan genom sammanförandet en önskvärd förkortning

åstadkommas. Flertalet bolag, särskilt de mindre, hava icke behov av

förbehåll om bundna aktier; för stiftare av sådana bolag och funktionärerna

i dem måste bestämmelsernas uteslutande ur paragrafer med mera allmängiltigt

innehåll medföra lättnad vid tillämpning av den nya lagen.

Lagrådet förordar alltså, att omläggning av förslaget sker i angivna hänseende.

Den nya avdelningen, som lämpligen kan hava sin plats omedelbart

före avdelningen örn registrering, bör förses med rubrik, angivande att avdelningen

innehåller bestämmelser om förbud i vissa fall mot förvärv av

aktier. Såsom avdelningens första paragraf kunna upptagas bestämmelserna

i 76 § 2 mom. av det remitterade förslaget med tillägg att, om förbehåll

av där angivna slag gjorts, bestämmelserna i de följande paragraferna i

avdelningen skola äga tillämpning. Sedan torde, med lämplig paragrafindelning

och med erforderliga redaktionella jämkningar, sammanföras övriga

hithörande på olika ställen i lagförslaget meddelade bestämmelser. Dessa

kunna därvid upptagas huvudsakligen i den ordningsföljd, vari de förekomma

i förslaget.

Efter denna omgruppering kan stadgandet i 76 § 3 mom. icke kvarstå på

sin nuvarande plats utan bör överflyttas förslagsvis till 9 §, där den jämte

sista stycket lämpligen kan bilda ett 2 mom. Bestämmelsen synes böra erhålla

den innebörden, att i bolagsordningen ej må bestämmas annan inskränkning

i rätten att förfoga över aktie än i 76 § och inledningsparagrafen till den föreslagna

nya avdelningen sägs.

Det kan ifrågasättas huruvida icke vad lagrådet nu förordat bör medföra,

att även de i förslaget upptagna bestämmelserna örn förbehåll enligt 76 §

1 mom. örn rätt för aktieägare att vid akties övergång lösa aktien på motsvarande

sätt sammanföras. Då emellertid dessa bestämmelser äro enklare till

sitt innehåll och mera sparsamt förekommande än reglerna örn bolag med

förbehåll örn bundna aktier, finnes här icke samma praktiska behov av ett

sammanförande. Lagrådet anser därför att så ej bör ske och att huvudstadgandet

i ämnet bör kvarstå i paragrafen. Dess rubrik bör erhålla en mot

innehållet i det nuvarande 1 mom. svarande avfattning.

Liksom gällande lag upptager förslaget i en särskild avdelning bestämmelser

örn registrering med början i 183 §. Men bestämmelser av likartad beskaf
-

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

fenhet förekomma även i åtskilliga tidigare paragrafer. Förslaget skulle vinna

i överskådlighet, därest de på skilda ställen givna stadganden, som huvudsakligen

avse registreringsmyndighelens åligganden, sammanfördes med bestämmelserna

i den särskilda avdelningen örn registrering. Delta kan utan

olägenhet ske; dock bör 49 § med hänsyn till sitt innehåll i övrigt kvarbliva

på sin nuvarande plats, varjämte 51 § i enlighet med lagrådets ovan gjorda

hemställan bör upptagas i den nya avdelningen med bestämmelser om förbud

i vissa fall mot förvärv av aktier. De stadganden, som reglera vad bolaget

och dess funktionärer hava att iakttaga i fråga om ansökningar och anmälningar

till registreringsmyndigheten, böra icke flyttas till den särskilda

avdelningen om registrering. Dock torde de på vissa ställen förekommande

bestämmelserna om skyldighet att vid ansökan om godkännande bifoga

stadgad avgift böra överföras till nämnda avdelning, där redan enligt förslaget

uti 184 § upptagits föreskrifter om registreringsavgifter. Lagrådet

hemställer, att förslaget måtte på angivet sätt omredigeras, därvid erforderliga

jämkningar i de åsyftade bestämmelsernas avfattning böra vidtagas.

I förslaget förekomma på ett flertal ställen bestämmelser angående rätt

att fullfölja talan mot registreringsmyndighetens beslut. Dessa kunna lämpligen

sammanföras i en gemensam paragraf efter avdelningen om registrering.

I den nya paragrafen böra såsom ett första stycke upptagas stadganden

av innebörd, dels att om stiftarna äro missnöjda med beslut, varigenom godkännande

för registrering vägrats enligt 15 § i förslaget, eller bolaget är

missnöjt med beslut, varigenom sådant godkännande vägrats enligt förslagets

59 och 70 §§, må, vid talans förlust, innan klockan tolv å sextionde dagen

från beslutets dag besvär däröver anföras hos Konungen, dels ock att rätt

till sådan talan tillkommer jämväl sökande, som är missnöjd med beslut,

varigenom registrering vägrats. Ett andra stycke till paragrafen bör innehålla

enahanda besvärsregel beträffande beslut örn sådan förklaring, som

avses i förslagets 33, 68, 70, 73, 144 och 180—182 §§, så ock rörande beslut

om jämkning av bolagsordning enligt 188 § 1 mom. Den nya paragrafen bör

förses med rubrik, utmärkande att paragrafen innehåller bestämmelser om

talan mot registreringsmyndighetens beslut.

Lagrådet övergår härefter till granskning av förslagets särskilda paragrafer.

3 §•

Uti fjärde stycket första punkten har upptagits det stadgande att å aktierna

skola utfärdas brev, där ej i den vid bolagets bildande antagna bolagsordningen

annorledes bestämts. Till motivering av stadgandet i vad det avser

undantag från skyldigheten att utfärda aktiebrev har åberopats att det för

sådana slag av aktiebolag, vilkas aktier icke äro föremål för omsättning,

kunde vara till olägenhet att nödgas utfärda aktiebrev av löpande beskaffenhet

med hänsyn främst till de krav på förvaringssäkerhet, som måste gälla

beträffande dylika aktiebrev, samt att lagberedningen på grund därav ansett

sig böra föreslå, att möjlighet öppnades att i bolagsordningen intaga be
-

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

129

stämmelse att aktiebrev över huvud icke skulle utfärdas. Då något större

praktiskt behov härav icke torde föreligga och bestämmelserna i ämnet

skulle bliva ganska vidlyftiga och invecklade, hemställer lagrådet, alt ifrågavarande

undantagssladgande måtte utgå. Ett bifall härtill föranleder uteslutande

av bestämmelserna i 41 § samt jämkningar i åtskilliga andra paragrafer.

4 §•

På sätt framhållits i ett avgivet yttrande bör bland de juridiska personer,

vilka kunna vara stiftare, upptagas jämväl ömsesidigt försäkringsbolag.

I förslaget har uttryckligen stadgats att kommun må vara stiftare. Det torde

vara uppenbart att med kommun i detta sammanhang avses ej blott primärkommun

utan även exempelvis landsting och att såväl kyrklig som borgerlig

kommun innefattas under stadgandet.

5 §.

De handlingar som enligt förslaget skola upprättas vid stiftande av varje

aktiebolag, nämligen stiftelseurkund, förslag till bolagsordning, teckningslista

och kungörelse angående grunderna för bolagets bildande, sammanfattas

under beteckningen stiftelsehandlingarna. I 5 § av förslaget upptagas bestämmelser

örn det antal exemplar, vari dessa handlingar skola upprättas,

och huru de skola undertecknas. Har bestämmelse träffats därom, att stiftare

eller annan skall av bolaget erhålla särskild förmån eller rättighet, skall

dylik bestämmelse enligt 7 § angivas i stiftelseurkunden, varjämte stiftarna

enligt 12 § skola angående bestämmelsen upprätta en berättelse, benämnd

stiftarberättelse. Det synes lämpligt att även denna berättelse omnämnes i

5 §, varigenom paragrafen skulle komma att behandla alla de handlingar,

som det för olika fall åligger stiftarna att upprätta såsom grundval för bolagsbildningen.

Iakttages detta, kunna föreskrifterna i paragrafen om antalet

exemplar och örn undertecknandet göras tillämpliga även å stiftarberättelsen.

Härigenom kan sista stycket i 12 § utgå.

Det synes vara förenat med fördel att såsom stiftelsehandlingar beteckna

icke blott de i 5 § av förslaget omnämnda handlingarna utan även stiftarberättelsen

och den granskningsberättelse, varom föreskrifter upptagas i förslagets

13 §. Samtliga dessa handlingar skola nämligen enligt 15 § i förslaget

godkännas av registreringsmyndigheten för registrering av bolaget. Gillas

denna uppfattning, bör beteckningen utgå ur 5 § och i stället såsom en sammanfattande

term begagnas i de olika paragrafer i förslaget, där berörda

handlingar nämnas.

Ovannämnda kungörelse synes lämpligen böra åsältas beteckningen stiftelsekungörelse.

Härav påkallas jämkning icke blott av 5 § utan även av vissa

andra paragrafer.

Då det torde vara tillräckligt att uppgift om stiftarnas hemvist lämnas endast

i stiftelseurkunden, bör 5 § i detta avseende något jämkas.

Kungl. Maj:t torde utan särskilt bemyndigande i lag äga fastställa formu
Bilumg

till riksdagens protokoll 19M. 1 sand. Nr 5. 9

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

lär till ledning vid upprättande av stiftelsehandlingar och vid anmälningar

till registreringsmyndigheten. Den i andra stycket av 5 § upptagna bestämmelsen

i ämnet bör därför utgå ur lagförslaget.

6 §•

Lagberedningen har i motiven till paragrafen yttrat att, om det skulle visa

sig att till prövning samtidigt föreligga ansökningar om godkännande av

stiftelsehandlingar för olika bolag upptagande samma firma, det utan särskilt

stadgande torde vara tydligt att i regel det ärende bör hava företräde

som först föreligger i fullständigt skick. Patent- och registreringsverket har

häremot anmärkt, att det mången gång vore svårt, för att icke säga omöjligt,

att fastslå när ett sådant ärende först förelegat i fullständigt skick och att

enligt praxis rätt till firma plägade tillerkännas den sökande, som till registreringsmyndigheten

först inkommit med ansökan örn registrering. Med

hänsyn till vad patent- och registreringsverket härom anfört lärer i fråga örn

företrädesrätt till firma någon regel av det innehåll lagberedningen angivit

icke kunna uppställas.

7 §•

Bland de bestämmelser som, vid äventyr att de eljest äro utan verkan mot

bolaget, skola angivas i stiftelseurkunden, har i paragrafen upptagits bestämmelse

som kan hava träffats om att ersättning skall av bolaget gäldas för de

med bolagets bildande förenade kostnaderna. Det må emellertid erinras, att

undantag gjorts beträffande kostnad för granskning enligt 13 § i förslaget. 1

sista stycket av denna paragraf stadgas nämligen, att granskare är berättigad

att bekomma skäligt arvode av bolaget, om det kommer till stånd. Härav

torde följa att, även om sådan kostnad förskjutits av stiftarna, den skall,

oavsett nyssnämnda föreskrift i 7 §, slutligen bestridas av bolaget.

9 §.

Rörande vissa föreslagna ändringar i denna paragraf hänvisas till vad lagrådet

härom yttrat i inledningen ävensom under 3 §.

10 §.

Då det ligger i sakens natur att stiftarna äro berättigade att begränsa kretsen

av de personer som äga teckna aktier i bolaget, bör den specialregel beträffande

rätt att teckna fria aktier, som upptagits i fjärde stycket första

punkten, utgå såsom överflödig. Däremot kan det av praktiska skäl vara påkallat

att, såsom lagberedningen i andra punkten föreslagit, meddela en uttrycklig

föreskrift om rätt att bestämma högre emissionskurs för fria än för

bundna aktier.

Om, i enlighet med vad lagrådet förordat i inledningen, bestämmelserna

om förbehåll enligt 76 § 2 mom. sammanföras i en särskild avdelning, böra

dit överflyttas, förutom bestämmelsen i 10 § fjärde stycket andra punkten,

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

131

även stadgandet i andra stycket såvitt det avser sådant förbehåll. Den erinran

som i tredje stycket gjorts beträffande fördelningsgrunden, då såväl fria som

bundna aktier finnas, kan helt utgå.

I övrigt böra vissa redaktionella jämkningar göras i 10 §.

11 §.

I paragrafens andra stycke hava upptagits bestämmelser av innehåll, att

i kungörelsen angående grunderna för bolagets bildande skall i förekommande

fall intagas uppgift örn att granskning skett enligt 13 § ävensom att handlingar

rörande bestämmelse, som i 7 § avses, i förseglat konvolut insänts till

registreringsmyndigheten. Då erforderliga upplysningar i nämnda hänseenden

stå att vinna genom teckningslistan, synas de föreslagna bestämmelserna

överflödiga och böra därför uteslutas.

12 §.

Angående ifrågasatt uteslutande av sista stycket hänvisas till yttrandet under

5 §.

13 §.

Paragrafen kan genom omarbetning och uteslutande av vissa detaljer väsentligt

förkortas.

14 §.

Då enligt 4 § handelsbolag eller kommanditbolag får vara stiftare endast

om varje personligen ansvarig bolagsman är myndig, bör i ansökningen örn

godkännande av stiftelsehandlingarna lämnas uttrycklig förklaring att detta

villkor är uppfyllt. Första stycket av förevarande paragraf torde därför i

denna del kompletteras.

I enlighet med lagrådets inledningsvis gjorda hemställan bör föreskriften i

första stycket att ansökningen skall vara åtföljd av stadgad avgift flyttas till

184 §.

För den händelse föreskrifter om förande av sådan förteckning, varom

stadgas i paragrafens sista stycke, skulle visa sig erforderliga, äger Kungl.

Maj:t utan särskilt bemyndigande i lag meddela sådana. Lagrådet hemställer,

att ifrågavarande bestämmelse måtte utgå. Vad i samma stycke upptagits

om rätt för Konungen att meddela föreskrifter örn viss avgift torde

böra överföras till 192 §.

Slutligen bör paragrafen i redaktionellt hänseende något omarbetas.

15 §.

I andra stycket gives föreskrift rörande den ordning, vari registreringsmyndigheten

har att meddela godkännande av stiftelsehandlingarna i det fall att

för aktiebolag, som driver verksamhet av visst slag, enligt särskild lag eller

författning erfordras Konungens eller myndighets godkännande av bolags
-

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

ordningen. Då nödiga bestämmelser härom torde böra lämnas i sådan särskild

lagstiftning, till vilken för övrigt hänvisas uti 217 § i förslaget, hemställer

lagrådet, att andra stycket måtte utgå.

Beträffande det i tredje och fjärde styckena behandlade förfarandet då godkännande

meddelas synas andra bestämmelser ej behöva upptagas i lagen

än att registreringsmyndigheten skall tillställa stiftarombudet det ena exemplaret

av ansökningen och stiftelsehandlingarna med åtecknat bevis om godkännandet

samt huvudskriften av handlingar, som av stiftarna inlämnats rörande

bestämmelse varom förmäles i 7 §. Uttrycklig föreskrift om skyldighet

för registreringsmyndigheten att förvara och tillhandahålla vissa handlingar

lärer icke vara erforderlig.

Paragrafen kommer, om lagrådets inledningsvis gjorda hemställan vinner

bifall, att överflyttas till avdelningen om registrering med undantag av sista

stycket, som överflyttas till en gemensam fullföljdsparagraf.

21 §.

Såsom i lagberedningens motiv till 19 § framhållits, torde verkan av att

aktiebolag registreras i fall, då aktieteckning skett med villkor som ej grundas

på bestämmelser i stiftelseurkunden, böra bliva, att den villkorliga aktieteckningen

— där ej anmälan om ogiltigheten gjorts före registreringen —

blir bindande såsom ovillkorlig. Då rörande denna fråga en viss oklarhet rått,

synes lämpligen en uttrycklig bestämmelse av denna innebörd böra upptagas

i 21 §.

22 §.

Enligt 14 § första stycket aktiebolagslagen skall kallelse till konstituerande

stämma av stiftarna utlysas i den ordning, som skall gälla om kallelse till ordinarie

bolagsstämma; härom finnes bestämmelse i stiftelseurkunden. I första

stycket av förevarande paragraf har upptagits en legal regel örn sättet för utlysande

av konstituerande stämma och föreslås i sådant hänseende, bland

annat, att kallelsen till stämman skall två gånger, första gången minst två

och andra gången högst en vecka före stämman, kungöras i vissa tidningar.

Då det torde vara tillfyllest att kallelsen på dylikt sätt kungöres allenast en

gång, hemställes, att ifrågavarande stadgande måtte erhålla den lydelse, att

kallelsen skall senast två veckor före stämman kungöras i allmänna tidningarna

och tidning inom den ort, där bolagets styrelse skall hava sitt säte.

Andra stycket första punkten innehåller bestämmelser därom, att vissa

handlingar jämte ett exemplar av de tidningar, i vilka stiftelsekungörelsen varit

införd, skola under minst en vecka närmast före konstituerande stämman

hållas tillgängliga för aktietecknarna. Till följd av föreskrifterna i 17 § av

förslaget bliva samtliga här åsyftade handlingar tillgängliga för aktietecknare

redan i och med teckningslistans framläggande med undantag av de rörande

bestämmelse enligt 7 § upprättade handlingarna; dessa finnas emellertid på

grund av föreskriften i 14 § fjärde stycket tillgängliga hos registreringsmyndigheten

i den mån de ej skola där förvaras i förseglat konvolut. Genom an
-

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

133

tydda föreskrifter i 14 och 17 §§ torde det vara tillräckligt sörjt för att aktietecknarna

kunna erhålla de upplysningar i fråga om bolagsbildningen, som

äro av vikt för dem, och ytterligare garantier i detta hänseende torde icke vara

behövliga. Lagrådet hemställer därför, att ifrågavarande bestämmelser i andra

stycket måtte utgå.

Bestämmelserna i andra punkten av andra stycket ävensom i tredje stycket

förutsätta, att teckningen är avslutad och tilldelningen verkställd i så god

tid före stämman, att avskrifter av de teckningslistor, varå teckning verkställts,

samt en över tilldelningen upprättad handling kunna hållas tillgängliga

under en vecka. Detta synes mindre lämpligt; aktieteckning bör kunna

äga rum även å den konstituerande stämman eller tiden närmast före denna,

något som kan vara av betydelse för den händelse minimikapitalet ej tidigare

fulltecknats. Jämväl dessa bestämmelser böra därför uteslutas.

Bifalles lagrådets hemställan i fråga om paragrafens andra och tredje stycken,

skall sista punkten av fjärde stycket utgå.

23 §.

Bifall till lagrådets hemställan örn uteslutande av 22 § andra och tredje

styckena medför behov av komplettering av 1 mom. första stycket i förevarande

paragraf. Vad fjärde stycket särskilt innehåller om bolag med förbehåll

om bundna aktier är av beskaffenhet att gälla utan uttryckligt stadgande

och synes därför kunna utgå. Momentet torde jämväl i övrigt böra i redaktionellt

hänseende omarbetas, i samband varmed tredje och fjärde styckena

lämpligen kunna sammanslås till ett stycke.

Under hänvisning till vad lagrådet tidigare yttrat hemställes, att bestämmelserna

i 2 mom. måtte sammanföras med övriga stadganden, som avse aktiebolag

med förbehåll om bundna aktier.

24 §.

Örn, såsom lagrådet i inledningen hemställt, bestämmelserna örn förbehåll

enligt 76 § 2 mom. sammanföras till en särskild avdelning, bör dit överflyttas

den bestämmelse i ämnet som upptagits i 24 § 2 mom. I samband därmed

synes förbudet mot ändring av vad förslaget till bolagsordning innehåller om

aktiekapitalets storlek lämpligen böra flyttas till slutet av momentets första

stycke.

26 §.

I andra punkten av första stycket föreskrives, att i fråga örn öppnande av

särskild stämma samt upprättande och fastställande av röstlängd å dylik

stämma skall i tillämpliga delar gälla vad i 23 § 1 mom. är stadgat beträffande

konstituerande stämma. Enär å den särskilda stämman allenast skall

förekomma sådant val av styrelse och revisorer, som eljest skolat företagas å

konstituerande stämman, lärer det redan härav följa, att de i förevarande avseende

rörande konstituerande stämman givna reglerna analogivis skola tilllämpas.

Nämnda föreskrift synes därför kunna utgå.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

Jämlikt 34 § i förslaget skall vid ansökningen om bolagets registrering biläggas,

bland annat, avskrift av protokollet vid konstituerande stämman med

därvid fogad avskrift av de enligt 23 § 1 mom. första stycket å stämman

framlagda handlingarna och tidningsexemplaren. Med hänsyn härtill torde

det vara överflödigt att i förevarande paragraf upptaga föreskrift om att

dessa handlingar och tidningsexemplar skola fogas till protokollet vid konstituerande

stämman. Lagrådet föreslår därför, att tredje punkten i andra

stycket av förevarande paragraf uteslutes. Sista punkten i samma stycke synes

likaledes kunna utgå, då det ej kan anses nödigt att meddela särskild bestämmelse

därom, att i protokollet vid den konstituerande stämman anmärkning

skall göras för det fall att avskrift av vissa handlingar enligt 13 § i förseglat

konvolut insänts till registretngsmyndigheten. Har så skett, skall nämligen

detta, enligt föreskrift i sistnämnda paragraf, vara antecknat i granskningsberättelsen.

29—31 §§.

Bestämmelser om ansvarighet för dem som handlat å oregistrerat bolags

vägnar upptagas i förslaget såväl i 29 § andra stycket som — såvitt angår

avtal — i 31 § första stycket första och andra punkterna. De båda paragraferna

skilja sig i denna del från varandra väsentligen därutinnan, att i 31 §

särskilt framhålles att i avtalsförhållanden ansvarighet för bolagsrepresentanterna

föreligger blott i den mån annat ej avtalats eller på grund av omständigheterna

måste anses hava varit avsett. Att på detta område avtalsfrihet

råder synes emellertid vara så påtagligt, att särskild bestämmelse därom ej

erfordras. I gällande aktiebolagslag 22 § andra stycket har man också nöjt

sig med att uppställa en ansvarighetsregel, motsvarande den i förslagets 29 §

upptagna, utan att detta veterligen lett till missförstånd. Lagrådet hemställer

därför, att förslagets 31 § första stycket första och andra punkterna måtte

utgå. I samband härmed bör lämpligen återstoden av detta stycke inarbetas i

29 § andra stycket samt 29 § sista stycket uteslutas.

Till förekommande av det missförståndet att enligt 30 § även ett av stiftarna

slutet avtal skulle kunna bliva för bolaget bindande i och med registreringen,

synes i denna paragraf lämpligen böra uttryckligen utsägas att där

endast är fråga om sådan ställföreträdare som avses i 93 §.

I 31 § andra stycket uppställes såsom huvudregel att den som slutit avtal

för oregistrerat bolag blir fri från ansvarighet, om avtalet enligt 30 § blir gällande

mot bolaget. Denna regel synes lagrådet vara välgrundad. Då medkontrahenten

i sådant fall erhåller den rätt mot bolaget som vid avtalets ingående

var avsedd, bör han nämligen, såsom lagberedningen framhållit, ej därefter

kunna göra gällande personlig ansvarighet mot dem som handlat för

bolaget. Emellertid skall det enligt förslaget stå medkontrahenten fritt att

sätta regeln ur kraft genom att förklara att han, även om avtalet blir för bolaget

bindande, vill upprätthålla bolagsrepresentanternas personliga ansvarighet.

Sveriges advokatsamfund har hemställt att denna undantagsbestämmelse

måtte utgå. Bestämmelsen synes, sådan den i lagförslaget utformats,

s. 135 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

135

vara ägnad att till bolagsrepresentanternas skada bereda medkontrahenten en

oberättigad fördel. Visserligen förefaller det rimligt att medkontrahenten skall

kunna hålla sig till såväl bolagsrepresentanterna som bolaget, om en förpliktelse

åsidosatts, som skolat fullgöras redan före registreringsdagen; en motsatt

regel skulle nämligen kunna locka bolagsrepresentanterna att fördröja

avtalets fullgörande. Men bortsett från dylika fall bör medkontrahenten allenast

vara berättigad att hålla sig till bolaget, såsom vid avtalsslutet var förutsatt.

Lagrådet hemställer därför, att andra stycket måtte ändras sålunda

att, örn enligt 30 § avtal blir bindande för bolaget, ansvarighet ej må göras

gällande mot dem, som handlat å bolagets vägnar, utom såvitt angår förpliktelse

som skolat fullgöras före bolagets registrering.

Enligt 31 § sista stycket måste personlig ansvarighet för avtal som slutits

för oregistrerat bolag utkrävas inom ett år från det bolaget registrerats. Denna

korta preskriptionstid synes vara befogad i sådana fall, då personlig ansvarighet

kvarstår, oaktat medkontrahenten enligt 30 § äger hålla sig till bolaget.

Förslaget går emellertid längre och låter samma preskriptionstid gälla,

även då avtal för oregistrerat bolag slutits av stiftarna, oaktat dessa även

efter registreringen äro ensamma ansvariga för avtalets fullgörande. Tillräckliga

skäl synas lagrådet saknas att sålunda gynna dem som, innan ens styrelse

valts, vilja sluta avtal för oregistrerat bolag. Om sådant avtal övertages

av bolaget, torde i samband därmed frågan om stiftarnas ansvarighet

böra, i mån av behov, avtalsmässigt regleras, och vill bolaget icke övertaga

avtalet, bör stiftarnas ansvarighet kvarstå under den vanliga preskriptionstiden.

Lagrådet hemställer därför, att den i 31 § uppställda preskriptionsregeln

måtte begränsas att avse sådana fall, då personlig ansvarighet föreligger

för avtal som enligt 30 § blir bindande för bolaget.

33 §.

Örn, såsom lagrådet inledningsvis hemställt, de på olika ställen i förslaget

upptagna bestämmelserna om registreringsmyndighetens åligganden och om

fullföljd av talan mot myndighetens beslut sammanföras till särskilda avdelningar,

böra andra och tredje styckena av 33 § utgå ur paragrafen. I sådan

händelse synes paragrafens första stycke lämpligen böra sammanslås

med 34 § till en paragraf.

34 §.

Enligt gällande lag sker icke anmälan till aktiebolagsregistret beträffande

revisorer. I förevarande paragraf hava upptagits bestämmelser att ansökan

örn bolagets registrering skall innehålla, i fråga örn revisor och revisorssuppleant

enahanda uppgifter som beträffande styrelseledamot samt för revisor

eller revisorssuppleant, som är auktoriserad revisor eller godkänd

granskningsman, uppgift härom. I 186 § hava meddelats föreskrifter om uppgifternas

införande i aktiebolagsregistret. Såsom skäl bär abcropats att det

för allmänheten visat sig vara av betydande intresse att kunna erhålla kännedom

ej blott örn bolagets styrelse utan även örn dess revisorer och att ej sällan

förfrågan gjordes hos registreringsmyndiglieten örn bolagets revisorer.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

Den sålunda föreslagna utvidgningen av registreringsskyldigheten är ägnad

att ingiva betänkligheter. Såsom patent- och registreringsverket anfört

skulle antalet anmälningar rörande revisorer bliva högst betydande, särskilt

under övergångstiden. För bolagsstyrelsen skulle ock plikten att anmäla varje

ändring i fråga örn revisorerna innebära ökat besvär. Det kan ifrågasättas

huruvida de fördelar, som stå att vinna genom den föreslagna lagändringen,

skulle uppväga olägenheterna därav. Det synes icke vara förenat med svårigheter

för allmänheten att erhålla kännedom om revisorerna i ett bolag redan av

den anledningen, att avskrift av den årliga revisionsberättelsen skall finnas

hos registreringsmvndigheten. Med hänsyn härtill kan det icke anses behövligt

att registrering av revisorer sker i den utsträckning som föreslagits. Blott i de

fall, då enligt aktiebolagslagen eller bestämmelse i bolagsordningen revisor

skall vara auktoriserad revisor eller godkänd granskningsman, kan det ur

kontrollsynpunkt vara av vikt att anmälan göres till registret. Däremot synes

anmälan vara obehövlig, örn sådan person utsetts på grund av därom framställt

yrkande. Lagrådet hemställer därför, att den ifrågasatta registreringsskyldigheten

av revisorer måtte begränsas i enlighet med vad nyss sagts.

Vad lagrådet sålunda hemställt föranleder jämkning av första stycket.

Av skäl, som lagrådet kommer att anföra vid behandlingen av 94 §, torde

ansökan om bolagets registrering böra innehålla förklaring att jämväl firmatecknare

icke är omyndig.

Med hänsyn till vad patent- och registreringsverket i fråga örn fjärde stycket

4 anmärkt torde i detta lagrum böra upptagas bestämmelse att den däri

avsedda handlingen skall innehålla uppgift jämväl å det antal aktier, för

vilka tillskott skett, varjämte uttrycket »därmed jämställd betalning» i samma

stadgande bör kompletteras med en hänvisning till 207 §. Iakttages detta,

böra motsvarande jämkningar ske i vissa andra paragrafer.

Under hänvisning till vad lagrådet tidigare yttrat hemställes, att bestämmelserna

i paragrafens sista stycke måtte sammanföras med övriga stadgande^

som avse aktiebolag med förbehåll om bundna aktier.

I förenklingssyfte bör paragrafen i vissa hänseenden omredigeras.

Beträffande av lagrådet förordade tillägg till paragrafen hänvisas till yttrandena

under 33 och 184 §§.

35 §.

Enligt förslaget skall anmälningsskyldighet föreligga allenast om avtal, som

avses i förevarande paragraf, slutits inom ett år efter bolagets registrering.

Då en sådan inskränkning av tiden synes kunna äventyra syftet med stadgandet

— att motverka kringgående av bestämmelserna om bolagsbildning

med apport — hemställer lagrådet, att den uti ifrågavarande hänseende nu

föreskrivna tiden av två år bibehålies.

36 §.

I paragrafen föreskrives, bland annat, att aktiebrev skall angiva dagen

eller månaden för utfärdandet. Då det här icke är fråga örn att utmärka själ
-

s. 137 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

137

va tidpunkten för aktiebrevs undertecknande utan endast den tid, när utfärdandet

skall anses hava ägt rum, torde detta böra ske genom angivande av

dagen därför. Ändras paragrafens avfattning i enlighet härmed, bör motsvarande

jämkning vidtagas beträffande 37 § andra stycket och 40 § andra

stycket.

Sista stycket av paragrafen kan lämpligen förtydligas genom hänvisning

till lagen om skuldebrev.

38 §.

Förslagets 38 § 1 mom. ålägger, i anslutning till 27 a § aktiebolagslagen,

förvärvare av namnaktier en viss undersökningsskyldighet beträffande fångesmannens

identitet samt, då överlåtaren uppträtt genom fullmäktig, i fråga

örn dennes behörighet. Fullgörandet av denna skyldighet utgör en förutsättning

för att förvärvaren skall kunna göra gällande godtrosförvärv för den

händelse det skulle visa sig att förvärvet skett från annan än rätt ägare eller

behörigt ombud för denne.

I de utlåtanden, som avgivits av styrelsen för Stockholms fondbörs och

bank- och fondinspektionen, hemställes örn klarläggande av frågan om fondkommissionärs

undersökningsskyldighet, när aktieköp sker genom hans förmedling.

De anförda bestämmelserna — liksom deras förebild i 14 § lagen om skuldebrev

— taga närmast sikte på det fall att förvärvaren utan mellanman

träder i direkt förbindelse med säljaren. Om åter ett aktieköp sker genom

fondkommissionär, måste, vid sidan av dessa bestämmelser, tillika tagas hänsyn

till de särskilda rättsgrundsatser som kunna härledas ur kommissionsförhållandet.

Då prövningen av säljarens identitet eller uppgiven fullmäktigs behörighet

måste ske i samband med själva köpet och icke först när aktierna av kommissionären

överlämnas till köparen, är det tydligt att prövningen i dylika

fall ankommer på kommissionären. Understundom medföra emellertid de

för kommission gällande rättsgrundsatserna en förskjutning av undersökningsskyldigheten.

Om köparens fondkommissionär (inköpskommissionären)

förskaffar sig aktierna genom en annan fondkommissionär (försäljningskommissionären),

kan icke inköpskommissionären verkställa identitets- och fullmaktsprövning,

eftersom han ej har rätt att av försäljningskommissionären

erhålla uppgift örn säljarens namn. Undersökningsskyldigheten måste därför

i sådant fall anses överflyttad på försäljningskommissionären. Detta torde

också överensstämma med uppfattningen inom fondhandeln.

Vidare får av kommissionsförhållandet anses följa att en aktieköpare, som

själv är i god tro, skyddas i sitt förvärv, även örn försummelse i prövningen

föreligger hos en fondkommissionär. Varken av sin egen kommissionär eller

av försäljningskommissionären — om han ens känner till att en sådan anlitats

— äger han fordra uppgift om säljarens namn. Han är alltså för den

erforderliga prövningen helt hänvisad till vederbörande fondkommissionär,

och en person, som själv ej är medlem av fondbörsen, kan överhuvud taget

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

icke inköpa aktier på börsen utan att anlita en sådan mellanman. Att det

oaktat låta honom svara för sådana fondkommissionärens försummelser som

för denne grunda ond tro synes därför icke kunna ifrågakomma.

Särskilda lagbestämmelser i dessa avseenden finner lagrådet icke vara påkallade.

40 §.

I 36 § tredje stycket stadgas, att aktiebrev ej må till aktieägaren utgivas,

med mindre denne införts i aktieboken. Det torde, även utan uttrycklig föreskrift

därom, vara tydligt, att nämnda stadgande skall gälla jämväl

aktiebrev som utgives i utbyte mot annat. Lagrådet hemställer därför, att

det i andra stycket av förevarande paragraf intagna stadgandet härutinnan

måtte utgå.

På sätt framgår av lagrådets yttrande vid 36 §, har lagrådet ifrågasatt

viss jämkning av förevarande paragraf i övrigt.

41 §.

Rörande uteslutande av denna paragraf hänvisas till yttrandet under 3 §.

42 §.

I 2 mom. första stycket hava upptagits de grundläggande bestämmelserna

om styrelsens skyldighet att i aktieboken införa den som legitimerar sig

såsom aktieägare. Rörande legitimationens beskaffenhet innehåller första

punkten stadganden som närmare utveckla och klarlägga de i aktiebolagslagens

28 § tredje stycket angivna grundsatserna. Sålunda har — i nära anslutning

till avfattningen av förslagets 38 § 1 mom. — i lagtexten uttryckligen

framhållits, att det för legitimationen avgörande är att överlåtelserna

efter sin lydelse giva innehavaren äganderätt till aktien. Är legitimationen

formellt i ordning, skall alltså, utan att ytterligare bevis kräves rörande innehavarens

materiella rätt, införing i aktieboken ske. Härav får, såsom lagberedningen

framhållit, bland annat anses följa att styrelsen, om innehavarens

förvärv grundar sig på en överlåtelse tecknad genom fullmäktig, icke

har att ingå på prövning av fullmäktigens behörighet att teckna överlåtelsen.

Enligt andra punkten av 2 mom. första stycket skall sista överlåtelsen

vara ställd till den som begär att bliva införd i aktieboken. Då denna regel

ej är en legitimationsregel utan endast avser att åstadkomma överensstämmelse

mellan aktiebok och aktiebrev, synes avfattningen lämpligen böra jämkas

exempelvis därhän att, om sista överlåtelsen är tecknad in blanco, införing

ej må ske med mindre namnet utsättes i överlåtelsen.

Aktiebolagslagens 28 § tredje stycket stadgar efter orden en obetingad

skyldighet för styrelsen att i aktieboken införa den som är formellt legitimerad

såsom ägare till aktien. Då emellertid styrelsen naturligtvis icke är

skyldig att medverka till ett rättsstridigt förfarande, kan tvekan icke råda

därom att styrelsen har både rätt och skyldighet att vägra införing, örn det

i ett givet fall är uppenbart att den formella legitimationen ej motsvaras

s. 139 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

139

av materiell rätt, såsom exempelvis när ett indossament är förfalskat på sådant

sätt, att innehavaren icke rimligen kan hava undgått att vid aktieförvärvet

upptäcka förfalskningen. Med tanke på dylika fall har lagberedningen i

sista punkten av 2 mom. första stycket upptagit en bestämmelse, enligt vilken

införing ej må ske, där innehavaren uppenbarligen icke är ägare till aktien.

För de verkligt uppenbara fallen är emellertid en uttrycklig lagbestämmelse

obehövlig, och en sådan bestämmelse kan medföra en viss fara för att nödig

återhållsamhet ej alltid skulle visas, när fråga uppkommer att vägra införing

i aktieboken. Med hänsyn till de allvarliga följder en sådan vägran kan

medföra för aktieägaren och de möjligheter, förslagets 121 § -—- i anslutning

till aktiebolagslagens 76 § — öppnar att i mera tvivelaktiga fall avfordra

aktieägare särskild förklaring angående hans äganderätt, hemställer lagrådet,

att sista punkten måtte utgå.

Enligt 2 mom. tredje stycket skall den, till vilken i samband med dödning

av aktiebrev, interimsbevis eller teckningsbevis nytt sådant brev eller

bevis utgives, såsom ägare införas i aktieboken, om han ej förut är där införd.

Denna regel framgår emellertid redan av de i 36 § tredje stycket och,

beträffande namnaktier, i 42 § 2 mom. fjärde stycket uttalade grundsatserna

och synes därför icke behöva särskilt upptagas i lagen.

Likaså torde de i 2 mom. sista stycket första och sista punkterna uppupptagna

bestämmelserna kunna undvaras. Att styrelsen, örn den vid utgivande

av aktiebrev till viss man ställer detta till tidigare ägare, måste tillse

att den nuvarande ägaren genom påskrift erhåller nödig legitimation

synes även utan uttrycklig bestämmelse vara påtagligt. Så får ock anses

vara fallet beträffande regeln att nytt aktiebrev till viss man, som utgives

i stället för dödat aktiebrev eller i utbyte mot äldre aktiebrev, skall förses

med påskrift örn den till vilken aktiebrevet utgives och dagen då han infördes

i aktieboken.

Vid bifall till vad lagrådet tidigare hemställt i fråga om sådana bestämmelser,

som hänföra sig till bolag utan aktiebrev och bolag vilkas bolagsordning

innehåller förbehåll enligt 76 § 2 morn., böra vissa delar av 42 §,

däribland 4 mom. i dess helhet, här utgå.

46 §.

Denna paragraf innehåller bestämmelser om påföljd av underlåtenhet att

i rätt tid fullgöra inbetalning å aktie. Enligt andra stycket äger styrelsen,

där inbetalning ej verkställes inom en månad efter anmaning och annan anmäler

sig vilja övertaga aktien, förklara denna övertagen av honom. Vidare

föreslås rätt för styrelsen att, om betalning icke erlägges och aktien ej heller

förklaras övertagen av annan, förklara aktien förverkad, dock först sedan

en månad förflutit efter ånyo skedd anmaning. Då det torde saknas

skäl att den försumlige aklietecknaren skall erhålla två anmaningar att

fullgöra sina förpliktelser, förordar lagrådet, att angivna bestämmelser måtte

ersättas med ett stadgande av innehåll att, örn inbetalning ej verkställes inom

en månad efter anmaning, styrelsen äger, där annan anmäler sig vilja över
-

s. 140 Kontrollera mot PDF

140 Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

taga aktien, förklara denna övertagen av honom eller, i annat fall, förklara

aktien förverkad.

48 §.

Under åberopande av lagrådets yttrande vid 34 § angående patent- och

registreringsverkets anmärkning mot paragrafens fjärde stycke 4 hemställes,

att i första stycket andra punkten av förevarande paragraf måtte upptagas

bestämmelse därom att anmälningen skall innehålla uppgift jämväl å det antal

aktier, för vilka tillskott skett, ävensom att uttrycket »därmed jämställd

betalning» i samma punkt kompletteras med en hänvisning till 207 §.

49 §.

Enligt gällande lag uppstår skyldighet för aktiebolag att träda i likvidation,

om ej inom sex månader efter utgången av den för aktiernas inbetalning

bestämda tiden anmälts, att full betalning behörigen erlagts för aktier tillhopa

motsvarande minimikapitalet, och ej heller behörig anmälan att sådan

betalning fullgjorts inkommer inom en månad efter det från registreringsmyndigheten

till bolagets styrelse avlåtits skrivelse med anmaning att ofördröjligen

inkomma med dylik anmälan.

Såsom lagberedningen framhållit synes det av hänsyn till bolagets och dess

borgenärers intresse lämpligt att ifrågavarande bestämmelser så avfattas, att

längre anstånd än nu är medgivet beredes bolaget innan likvidationspåföljden

inträder. I sådant syfte föreslår lagberedningen att, därest anmälan örn

inbetalningen ej sker inom en månad efter anmaning från registreringsmyndigheten,

denna skall hos rätten eller domaren anmäla berörda förhållande,

samt att rättens prövning skal! föregås av anmälningens delgivning med bolaget,

som skall erhålla viss tid, ej överstigande fyra månader, för avgivande

av förklaring. Om ej inom sålunda utsatt tid med bevis från registreringsmyndigheten

styrkes att registrering skett i anledning av anmälan om inbetalning,

skall rätten förelägga bolaget att inom skälig tid inkomma med

sådant bevis, vid äventyr att bolaget eljest förklaras skola träda i likvidation.

Först vid underlåtenhet att fullgöra föreläggandet inträder enligt förslaget likvidationspåföljdcn.

Det synes mindre lämpligt och torde i allt fall vara obehövligt

att, sedan genom allmäningen från registreringsmyndigheten bolaget

blivit erinrat örn den bristande inbetalningen, bolaget skall erhålla såväl särskild

förklaringstid som föreläggande med ytterligare anstånds tid. De framkomna

kraven på lättnader i gällande bestämmelser torde bliva behörigen

tillgodosedda även om föreläggandet gives omedelbart. Den tid, som därvid

bör bestämmas, synes lämpligen kunna sättas till minst två och högst

fyra månader. Lagrådet hemställer därför, att paragrafen i förevarande del

måtte erhålla lydelse av innebörd att, om anmälan att inbetalningen fullgjorts

ej inkommer till registreringsmyndigheten inom en månad efter anmaning,

det åligger myndigheten att härom lämna meddelande till rätten eller domaren,

som förelägger bolaget att inom viss tid, minst två och högst fyra månader,

inkomma med bevis från registreringsmyndigheten att anmälan örn in
-

s. 141 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

141

betalningen registrerats vid äventyr att bolaget eljest förklaras skola träda

i likvidation. I sammanhang därmed böra i paragrafens första stycke vidtagas

smärre jämkningar.

51 §.

Enligt förslaget ålägges styrelsen och verkställande direktör att, sedan förhållandet

mellan fria och bundna aktier rubbats genom förklaring om aktiers

förverkande, inom tre månader därefter för registrering anmäla och

visa, att det tillåtna förhållandet mellan antalet fria och antalet bundna aktier

återställts. Om det försummades, skulle tiden för sådan anmälan utsträckas

med ytterligare tre månader från det registreringsmyndigheten till bolaget

avlåtit anmaning örn skyldighetens fullgörande. Ett så långt uppskov synes

så mycket mera onödigt som bolaget vid ärendets behandling inför domstol

erhåller ytterligare anstånd. Lagrådet hemställer därför, att den tid, inom

vilken anmälan jämte erforderligt bevis efter anmaning skall hava inkommit

till registreringsmyndigheten, bestämmes till allenast en månad i likhet med

vad i motsvarande fall föreskrivits i 49 §. Det av lagrådet vid samma paragraf

föreslagna snabbare förfarandet vid domstol synes utan olägenhet kunna

komma till användning jämväl i ärenden av förevarande slag.

Under hänvisning till vad lagrådet inledningsvis yttrat hemställes, att ifrågavarande

bestämmelser överflyttas till särskild avdelning om förbud i vissa

fall mot förvärv av aktier.

52 §.

Sista stycket synes kunna uteslutas såsom överflödigt.

53 §.

I anslutning till bestämmelserna i lagen den 30 maj 1930 örn beräkning av

lagstadgad tid torde i förslaget angivna tider genomgående böra räknas efter

vecka, månad eller år. Den i första stycket under 4 förekommande tidsbestämningen

bör i enlighet därmed angivas till »en månad» i stället för »fyra

veckor».

Med hänsyn till vad patent- och registreringsverket anfört synes ordet

»skett» i andra punkten av andra stycket böra utbytas mot »beslutats».

I paragrafens sista stycke hava upptagits vissa, ganska invecklade, föreskrifter

till skydd mot för höga emissionskurser å fria aktier. Då, såsom bankoch

fondinspektionen anmärkt, något större behov av sådant skydd knappast

kan anses föreligga och betydande svårigheter skulle uppkomma vid föreskrifternas

tillämpning, hemställer lagrådet, att detta stycke måtte utgå.

Örn sistnämnda hemställan bifalles, torde — till förebyggande av den tolkningen

att vid kapitalökning, i motsats till vad enligt remitterade förslagets 10 §

fjärde stycket gäller vid aktiebolags bildande, högre emissionskurs ej finge

bestämmas för fria än för bundna aktier — i lagen böra uttryckligen fastslås,

att en sådan differentiering är tillåten. Föreskrift härom bör upptagas i den

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

av lagrådet i inledningen förordade särskilda avdelningen om förbud i vissa

fall mot förvärv av aktier.

54 och 55 §§.

Dessa båda paragrafer synas med fördel kunna sammanföras till en paragraf,

som i huvudsak endast upptager hänvisningar till de i avdelningen om

aktiebolags bildande meddelade bestämmelserna rörande motsvarande frågor,

exempelvis på följande sätt.

Den nya paragrafen inledes med ett stadgande, enligt vilket beträffande sådant

tillskott som beskrives i 54 § första stycket skall meddelas bestämmelse

i beslutet om aktiekapitalets ökning, därvid vad i 7 § är stadgat skall äga

motsvarande tillämpning. Under hänvisning till 12 § föreskrives skyldighet

att upprätta en mot stiftarberättelsen svarande berättelse. Därefter fastslås

att bestämmelsen efter beslut av styrelsen eller bolagsstämman må göras till

föremål för granskning av särskilda granskare i enlighet med vad i 13 § är

för där angivet fall stadgat och att, om särskilda granskare ej anlitas, granskningen

i stället skall verkställas av revisorerna. Paragrafen avslutas med ett

stadgande som, i huvudsaklig överensstämmelse med 54 § tredje stycket,

föreskriver att vissa handlingar skola å stämman och viss lid dessförinnan

hållas tillgängliga för aktieägarna.

Beträffande frågan vilka handlingar sålunda skola framläggas för aktieägarna

ger förslaget anledning till viss tvekan. Enligt 54 § tredje stycket är

styrelsen skyldig att hålla skriftliga apportavtal och liknande handlingar tillgängliga

före stämman endast om granskning genom särskilda granskare

ej ägt rum, och styrelsens skyldighet att hålla handlingarna tillgängliga å

själva stämman är enligt motiven underkastad samma begränsning, ehuru

detta ej särskilt kommit till uttryck i lagtexten. Vid aktiebolags bildande däremot

skola dylika handlingar enligt 22 § andra stycket och 23 § 1 mom. första

stycket hållas tillgängliga före och å den konstituerande stämman även då särskild

granskningsberättelse avgivits; undantag gäller blott för det fall att avskrift

av handlingarna enligt 13 § i förseglat konvolut insänts till registreringsmyndigheten.

Vill styrelsen ej begagna sig av den utväg sistnämnda paragraf

anvisar, synas i själva verket tillräckliga skäl ej förefinnas att ändock låta det

ankomma på styrelsen, huruvida dessa handlingar skola framläggas för aktieägarna

eller ej. Detta synes böra beaktas vid den nya paragrafens avfattning.

En annan fråga är huruvida man — därest, såsom lagrådet hemställt, 22 §

andra stycket får utgå — överhuvud bör bibehålla skyldigheten att före

stämman hålla dylika handlingar tillgängliga. Denna fråga synes böra besvaras

jakande, eftersom i alla händelser vid ökning av aktiekapitalet de i

54 § angivna berättelserna och yttrandena måste till aktieägarnas ledning

hållas tillgängliga före stämman, medan motsvarande handlingar vid aktie

bolags bildande fogas vid teckningslistorna som framläggas redan före den

konstituerande stämman.

Uppräkning av de handlingar som skola överlämnas till de särskilda granskarna

synes ej vara erforderlig.

s. 143 Kontrollera mot PDF

143

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

56 §.

I redaktionellt hänseende skulle vissa fördelar vinnas, därest bestämmelserna

i paragrafens andra och tredje stycken förkortades och sammanfördes i

ett stycke.

58 §.

Paragrafen torde böra i redaktionellt hänseende omarbetas.

59 §.

Under hänvisning till den av lagrådet förordade omarbetningen av 15 §

tredje och fjärde styckena hemställes, att jämväl avfattningen av fjärde stycket

i förevarande paragraf måtte jämkas.

Vid bifall till vad lagrådet i inledningen hemställt om utvidgning av avdelningen

örn registrering och om införandet av en gemensam fullföljdsparagraf

komma andra, tredje och fjärde styckena av 59 § att flyttas till avdelningen

örn registrering och skall femte stycket ingå i fullföljdsparagrafen.

Sista stycket torde, såsom under 14 § anförts, böra inarbetas i 192 §.

61 §.

Bifalles lagrådets hemställan om överförande till en särskild avdelning i

lagen av samtliga bestämmelser, som angå fall då i bolagsordningen intagits

förbehåll enligt 76 § 2 mom. i det remitterade förslaget, däribland 66 §,

kan andra stycket av 61 §, som hänvisar till 66 §, såsom obehövligt utgå.

63 §.

I andra stycket bör ordet »styrelseledamöterna» utbytas mot ordet »styrelsen».

Bestämmelserna i tredje stycket synas utan fara för missförstånd kunna

ersättas med en hänvisning till 18 § andra stycket jämte föreskrift att å

varje teckningslista skall finnas uppgift om dagen för listans framläggande.

Paragrafens näst sista stycke skall vid bifall till lagrådets inledningsvis

gjorda hemställan flyttas till den särskilda avdelningen örn förbud i vissa

fall mot förvärv av aktier.

Vissa redaktionella jämkningar böra vidtagas.

64 §.

Örn, såsom lagrådet hemställt, till 21 § fogas en särskild bestämmelse örn

aktieteckning med ogiltigt villkor, torde i slutet av förevarande paragraf

böra hänvisas till nämnda bestämmelse.

65 §.

Vid bifall till lagrådets hemställan att bestämmelserna örn förbehåll enligt

76 § 2 mom. måtte sammanföras i en särskild avdelning torde hänvisningen

till 66 § kunna utgå.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

Det i slutet av paragrafen införda stadgandet att, vid nytecknade aktiers

upptagande i aktieboken, vad i 42 § 1 mom. är föreskrivet i tillämpliga delar

skall gälla torde, då uttrycklig föreskrift härom icke synes vara behövlig,

kunna uteslutas.

68 §.

Under hänvisning till vad lagrådet tidigare yttrat hemställes, dels att bestämmelserna

i paragrafens tredje stycke sammanföras med övriga stad-,

ganden, som avse aktiebolag med förbehåll örn bundna aktier, dels att bestämmelserna

i fjärde stycket första punkten och femte stycket första punkten

flyttas till avdelningen om registrering, vilket medför viss jämkning av femte

styckets andra punkt, dels ock att stadgandet örn besvärsrätt i fjärde stycket

andra punkten måtte sammanföras med övriga dylika bestämmelser i en

särskild paragraf.

Stadgandet i paragrafens sista stycke synes vara obehövligt och kan därför

uteslutas.

69 §.

Under hänvisning till vad lagrådet tidigare anfört hemställes, dels att de

i paragrafen upptagna bestämmelserna rörande aktiebolag med förbehåll om

bundna aktier sammanföras med övriga i sådant hänseende föreslagna stadganden,

dels att i 1 mom. andra stycket upptages bestämmelse därom att anmälningen

skall innehålla uppgift jämväl å det antal aktier, för vilka tillskott

skett, dels att uttrycket »därmed jämställd betalning» i samma stycke

kompletteras med en hänvisning till 207 §, dels ock att stadgandet i 1 mom.

sista stycket flyttas till avdelningen örn registrering.

70 §.

Enligt andra punkten av första stycket skall i fråga om styrelsens beslut

örn aktiekapitalets ökning i tillämpliga delar gälla vad i 52—69 §§ finnes

stadgat med iakttagande av vad vidare i paragrafen sägs. För underlättande

av en enklare och kortare avfattning av fortsättningen av paragrafen kan

ifrågavarande punkt lämpligen erhålla den lydelsen, att vad i nämnda paragrafer

är föreskrivet skall äga motsvarande tillämpning, därvid dock skall

iakttagas vad nedan i paragrafen är särskilt stadgat.

Avfattas första stycket på sätt lagrådet föreslagit, torde de särskilda hänvisningarna

i andra och tredje styckena kunna utgå. övriga föreskrifter i

dessa stycken böra sammanslås till ett stycke av innehåll att, sedan styrelsen

fattat beslut om aktiekapitalets ökning, styrelsen och verkställande direktör

hava att hos registreringsmyndigheten göra ansökan örn godkännande av

ökningsbeslutet, av föreskrivna yttranden och berättelser samt av teckningslistan

och kungörelsen och att, efter det godkännande meddelats, kungörelse

och underrättelse om styrelsens ökningsbeslut samt aktieteckning må ske.

I femte stycket upptagna bestämmelser synas utan olägenhet kunna inskränkas

till ett stadgande av innehåll, att vad i 56, 67 och 68 §§ sägs beträf
-

s. 145 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

145

lande bolagsstämmas beslut om aktiekapitalets ökning skall tillämpas å bolagsstämmans

beslut om godkännande av kapitalökningen. I ett nytt stycke

bör endast tilläggas att, innan ökningsbeslutet godkänts av bolagsstämman, de

nya aktierna ej må upptagas i aktieboken och ej heller den i 69 § 1 mom. föreskrivna

anmälningen för registrering må äga rum.

Om, på sätt lagrådet förordat, bestämmelserna angående åtgärder från

registreringsmyndighetens sida överföras till den i lagförslaget intagna särskilda

avdelningen om registrering och näst sista stycket i enlighet härmed

utgår ur förevarande paragraf, erfordras viss jämkning av sista stycket i

paragrafen.

71 §.

Benämningen gratisaktier, mot vilken erinringar framställts i vissa yttranden,

torde vara så inarbetad i det allmänna språkbruket, att den, ehuru något

missvisande, likväl bör godtagas. Liknande uttryck begagnas i åtskilliga

främmande länder. Anses en annan benämning böra väljas, synes av de ifrågasatta

uttrycken endast »fondaktier» förtjäna övervägande.

Med hänsyn till vad patent- och registreringsverket anfört torde i 2 mom.

böra intagas stadgande av innebörd att — i fall då beslut örn ökning av aktiekapitalet

fattats å ordinarie bolagsstämma som i 127 § avses — vid registreringsanmälningen

skall fogas avskrift av den å stämman fastställda balansräkningen.

Beaktas lagrådets förut gjorda hemställan örn uteslutande ur lagförslaget

av sådana stadganden, som avse fall då aktiebrev ej skola utfärdas, samt örn

överförande till särskilda avdelningar av de bestämmelser, som angå bundna

aktier och åtgärder från registreringsmyndighetens sida, tarvas vissa jämkningar

av 1 och 2 mom. Dessa torde härutöver böra underkastas översyn i

redaktionellt hänseende, därvid det i 2 mom. införda stadgandet om att gratisaktierna

skola i aktieboken upptagas i nummerföljd synes med fördel kunna

såsom ett särskilt stycke erhålla plats mellan fjärde och femte styckena

i förslagets 2 morn., varjämte i samma moment första stycket och återstående

delar av andra stycket lämpligen sammanföras till ett enda stycke. Jämväl

3 morn. synes böra i redaktionellt hänseende jämkas.

72 §.

Om ett bolag ändrar sin bolagsordning därhän att aktiekapitalet må nedsättas

genom inlösen av aktier, skall enligt andra stycket inlösen få ske

allenast av sådana aklier, som utgivits på grund av ett efter registrering av

bolagsordningsändringen fattat beslut om ökning av aktiekapitalet. Denna

avgränsning av förbehållets räckvidd synes, såsom patent- och registreringsverket

framhållit, vara för snäv. Praktiska skäl tala för alt ett bolag som

önskar utfärda inlösningsbara aktier skall äga att i ett sammanhang besluta

såväl örn kapitalökningen som örn inlösningsförbehållets upptagande i bolagsordningen.

Därigenom minskas det antal bolagsstämmor som erfordras

för genomförande av transaktionen i dess helhet.

fallang till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 5.

10

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

För att förbehållet skall gälla beträffande aktier av viss emission torde

böra fordras ej blott att ökningsbeslutet fattats efter slutligt beslut om ändringen

av bolagsordningen utan även att det registrerats samtidigt med sistnämnda

beslut eller senare än detta. Registreras ökningsbeslutet tidigare,

kan nämligen aktieteckning komma att ske redan innan bolagsordningsändringen

genom kungörelse bragts till allmänhetens kännedom. Samma

synpunkt leder till att ytterligare en begränsning måste uppställas. Om ökning

av aktiekapitalet enligt 70 § beslutas av styrelsen under förutsättning

av bolagsstämmans godkännande, får aktieteckning ske redan innan bolagsstämmans

beslut örn godkännande av styrelsens ökningsbeslut registrerats.

I dylika fall synes, för att förbehållet skall gälla de nya aktierna, böra fordras

att styrelsens beslut fattats efter det bolagsordningsändringen registrerats.

Lagrådet hemställer, alt andra stycket måtte omarbetas i enlighet med vad

nu anförts.

Avfattningen av tredje stycket bör jämkas exempelvis på det sättet, att

nedsättning ej må äga rum, där fastställd balansräkning för nästföregående

räkenskapsår utvisar sådan ställning, att efter nedsättningen det belopp vartill

aktiekapitalet nedsatts och motsvarande del av reservfonden icke skulle

vara till fullo täckta, eller att efter nedsättningen summan av aktiekapitalet,

reservfonden och skuldregleringsfond skulle understiga sådana bolaget åvilande

skulder som skola tagas i beräkning vid skuldregleringsfonds bestämmande.

Bifalles lagrådets hemställan att bestämmelser om bundna aktier måtte

sammanföras till en särskild avdelning, skall näst sista punkten av fjärde

stycket här utgå.

73 §.

För vinnande av större överskådlighet torde stadgandena i förevarande

paragraf lämpligen uppdelas på tre paragrafer sålunda, att lagförslagets 1

och 5 mom. bilda en paragraf, 2 och 4 mom. en paragraf och 3 mom. en

paragraf. Förutom vissa redaktionella jämkningar torde härvid vidtagas

uteslutning av sådana stadganden örn bundna aktier, om åtgärder från registreringsmyndighetens

sida och örn talan mot registreringsmyndighetens

beslut, som vid bifall till lagrådets förut därom gjorda hemställan böra erhålla

plats i särskilda avdelningar.

I enlighet med patent- och registreringsverkets hemställan bör i 1 mom. intagas

stadgande av innebörd att, om i samband med nedsättningsbeslutet fastställelse

skett av balansräkningen för nästföregående räkenskapsår, avskrift

av denna skall fogas vid registreringsanmälningen.

Enligt andra stycket av 2 mom. i förevarande paragraf skall rättens tillstånd

sökas senast inom fyra månader efter det nedsättningsbeslutet registrerades.

Vid ansökningen skall fogas bland annat avskrift av fastställd balansräkning

för nästföregående räkenskapsår. Skulle nedsättningsbeslutet registreras

kort efter ingången av ett räkenskapsår, kan det bliva svårt att

s. 147 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

147

hinna fastställa balansräkningen för nästföregående räkenskapsår inom den

tid, som enligt nämnda stadgande står till buds för sökande av rättens tillstånd.

Ordinarie bolagsstämma, å vilken styrelsens redovisningshandlingar

och revisionsberättelsen skola framläggas, skall nämligen enligt 127 § i lagförslaget

hållas inom sex månader efter utgången av varje räkenskapsår och

å denna stämma torde balansräkningen jämlikt 132 § i regel bliva fastställd.

Det synes därför tillrådligt att tiden för sökande av rättens tillstånd

utsträckes till sex månader efter det nedsättningsbeslutet registrerades.

Om, såsom föreslagits, bestämmelserna i 2 mom. sjätte stycket första och

tredje punkterna överföras till avdelningen om registrering, bör i momentets

femte stycke uttryckligen angivas, att rättens beslut örn tillstånd till nedsättningens

verkställande skall anmälas för registrering inom sex månader

sedan beslutet vunnit laga kraft.

76 §.

Lagrådet har i inledningen yttrat sig angående denna paragraf.

Enligt uttalande i lagberedningens motiv må lösningsrätt enligt paragrafens

1 mom. utövas även i avseende å en del av de aktier som hembjudas.

Häremot har Sveriges advokatsamfund bland annat invänt: En dylik partiell

inlösen kunde, särskilt när de hembjudna aktierna utgjorde tungan på

vågen och hade en väsentlig del av sitt värde just i denna sin egenskap, medföra

obehörig vinst för den inlösande och allvarlig orättvisa gentemot den

hembjudande, för vilken värdet av de kvarvarande aktierna måhända bleve

betydligt reducerat; ytterst ginge förlusten kanske oftast ut icke över en

hembjudande köpare utan över den innehavare av en aktiepost, vilken nödgades

avyttra densamma men på grund av faran för partiell inlösen icke

kunde utanför de övriga aktieägarnas krets finna någon köpare, som vöre

villig betala aktiepostens verkliga värde. En rätt till partiell inlösen stöde också

illa tillsamman med lagstadgandets syfte, som allenast syntes vara att

möjliggöra för aktieägarna att med stöd av föreskrift i bolagsordningen kunna

hålla aktierna inom en mer eller mindre sluten krets men däremot icke

att bereda möjlighet till begränsning av aktieinnehavet för den som över

huvud accepterades som delägare i bolaget; hade det senare varit meningen,

skulle väl lagen tillåtit förbehåll örn hembudsskyldighet vid akties övergång

jämväl till den som redan vore aktieägare. Vad sålunda anmärkts finner

lagrådet böra beaktas. Lagrådet hemställer därför, att i 1 mom. första

stycket måtte upptagas ett stadgande av innehåll att, för den händelse flera

aktier förvärvas genom samma fång, lösningsrätt icke må, där ej annat följer

av förbehållet, utövas i avseende å mindre antal aktier än fånget omfattar.

I sammanhang härmed bär momentet i redaktionellt hänseende omarbetas.

Det sålunda föreslagna stadgandet innebär jämväl alt den hcmbudsskyldige

ej är pliktig godtaga anbud å delposter, även örn dessa tillsammans

omfatta hela innehavet, under annan förutsättning än alt anbudsgivarna

s. 148 Kontrollera mot PDF

148 Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

förklara sig svara för det hela på samma sätt som om ett gemensamt anbud

förelåge.

I olikhet mot vad som skett i vissa andra paragrafer beträffande avskrift

av handling har i 1 mom. andra stycket särskilt angivits att avskrift av

skiljemännens beslut, som delgives part, skall vara bestyrkt. Då detta med

hänsyn till stadgandet i 213 § tredje stycket torde vara obehövligt, hemställer

lagrådet, att ordet »bestyrkt» i nämnda stycke av förevarande paragraf

måtte utgå.

Bland de rättssubjekt, sorn- enligt de i 2 morn. första stycket föreslagna

bestämmelserna kunna drabbas av förbud att förvärva aktier, böra för vinnande

av närmare överensstämmelse med lagen den 30 maj 1916 upptagas

jämväl stiftelser.

Bifall till lagrådets tidigare gjorda hemställan i fråga om förslagets bestämmelser

för det fall att aktiebrev icke skola utfärdas föranleder uteslutande

av andra punkten i nyssnämnda stycke.

Till sist bör i förtydligande syfte andra stycket i 2 mom. undergå en redaktionell

omarbetning.

78 §.

En av de mera betydelsefulla nyheterna i lagberedningens förslag utgöres av

de i 78 § upptagna reglerna om skyldighet för bolag att avsätta medel till

skuldregleringsfond och örn begränsning av rätten att verkställa vinstutdelning,

så länge skulderna överstiga summan av aktiekapitalet, reservfonden

och skuldregleringsfond. Dessa regler härledas ur grundsatsen att aktiebolag

i allmänhet böra eftersträva att icke arbeta med mindre eget kapital än hälften

av omslutningen. Emellertid har ansetts att skuldsättning på längre sikt,

grundad på belåning av inteckningar i fastigheter av mera värdebeständigt

slag, vore ekonomiskt väl försvarlig, även om den överstege bolagets eget kapital.

I enlighet härmed har i paragrafens fjärde stycke föreskrivits, att vid tilllämpning

av ifrågavarande bestämmelser bland skulderna ej skall inräknas

långfristig gäld, för vilken ställts säkerhet av inteckning inom sextio procent

av senast fastställda taxeringsvärdet för jordbruksfastighet eller för annan

fastighet, belägen i stad, köping eller municipalsamhälle, å vilken finnes uppförd

byggnad huvudsakligen innehållande lägenheter för uthyrning till bostads-,

butiks- eller kontorsändamål.

Av 77 § sista stycket jämfört med 78 § framgår att, såsom bank- och fondinspektionen

framhållit, skuldregleringsfonden skall före reservfonden användas

för täckande av förlust.

De erinringar som i vissa yttranden framställts därom, att de i 78 § upptagna

stadgandena skulle vara obehövliga eller, såsom ägnade att över hövan

inskränka bolagens rörelsefrihet, mindre lämpliga, anser lagrådet icke vara

övertygande utan finner lagberedningens förslag i förevarande del i allt väsentligt

vara välgrundat. Enligt lagrådets mening föreligga ej heller tillräckliga

skäl att, såsom av näringsorganisationerna och svenska bankföreningen

ifrågasatts, på grund av tidsläget låta tillsvidare anstå med genomförandet av

s. 149 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

149

ifrågavarande bestämmelser. Emellertid torde vissa jämkningar böra vidtagas

för tillgodoseende av uttalade önskemål.

Vad först beträffar sådana yrkanden, som hava avseende å bolag med verksamhet

av visst slag, torde frågan härom, såvitt angår järnvägsaktiebolag,

försäkringsaktiebolag, bankaktiebolag och andra bolag, som driva lånerörelse,

häri inbegripna s. k. inteckningsbolag och tomträttskassor, med hänsyn till att

för dessa bolag finnes särskild lagstiftning, till vilken hänvisas i 217 § första stycket

av det remitterade förslaget, böra anstå till den översyn av nämnda lagstiftning,

som erfordras, därest föreliggande förslag upphöjes till lag. På sätt

lagberedningen uttalat i motiven till 217 § tarvas även beträffande de s. k. systembolagen

särskilda, från 78 § avvikande föreskrifter. I fråga om sådana aktiebolag

— frånsett bankaktiebolagen — som efter särskilt tillstånd driva fondkommissionsrörelse,

har av bank- och fondinspektionen med flera påpekats,

att de föreslagna bestämmelserna örn avsättning till skuldregleringsfond skulle

leda till avsevärd skärpning av hittills tillämpad praxis, enligt vilken den regeln

följts att företagens skuldsättning icke må överstiga ett belopp motsvarande

fem gånger det egna kapitalet. De undantagsbestämmelser, som föranledas

av detta påpekande, böra lämpligen erhålla plats i lagen om fondkommissionsrörelse

och fondbörsverksamhet. Frågan om meddelande av dylika bestämmelser

synes kunna anstå till blivande revision av övriga stadganden, som avses

i 217 § andra stycket.

Vidkommande därefter de erinringar, som framställts mot undantagsbestämmelserna

i fjärde stycket av 78 §, äro dessa i huvudsak av två slag. Några

av dem röra kravet på ställande av säkerhet och ga ut på att avdrag ma göras

för skulder till ett sammanlagt belopp motsvarande värdet av de i balansräkningen

upptagna tillgångarna av det slag säkerheterna skulle avse, oansett

örn tillgångarna vöre belånade eller ej. Därjämte har ifrågasatts huruvida

icke med dylika tillgångar borde jämställas kontanta penningar och banktillgodohavanden,

så att åtminstone i vissa fall och i viss utsträckning häremot

svarande belopp finge frånräknas skulderna. Andra yttranden, vilka icke avse

kravet på ställande av säkerhet i och för sig, innefatta yrkanden att såsom säkerhet

i förevarande hänseende måtte godkännas inteckningar jämväl i industrifastigheter,

i vattenkraftanläggningar eller i fartyg.

Såsom redan antytts hava undantagsbestämmelserna i paragrafens fjärde

stycke föranletts av det förhållandet att åtskilliga bolag normalt arbeta med

lånade medel i större omfattning än som motsvarar det egna kapitalet. Så är

framförallt fallet med bolag, som äga för uthyrning avsedda fastigheter i städer

och stadsliknande samhällen. Det synes lagrådet naturligt att för sådana

och liknande fall fastighetsinteckningar skola hava ställts såsom säkerhet för

lånen, örn eftergift skall kunna ske från skyldigheten att göra avsättning till

skuldregleringsfonden. Först därmed kan full trygghet anses föreligga mot de

risker, som ligga i en i jämförelse med det egna kapitalet mera omfattande

skuldsättning. Enbart förhandenvaron av belåningsbara tillgångar kan icke

anses under alla förhållanden betryggande. Ur de synpunkter, som varit vägledande

vid förslagets avfattande, kan det ej heller anses lämpligt att med

s. 150 Kontrollera mot PDF

150 Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

fastighetsinteckningar av i förslaget angiven art likställa kontanter och banktillgodohavanden.

Lagrådet finner det ej heller tillrådligt att i detta sammanhang godtaga

inteckningar i industrifastigheter. På sätt lagberedningen framhållit torde

sådana fastigheter i allmänhet icke motsvara de krav på värdebeständighet

som i förevarande hänseende måste uppställas. Enahanda skäl tala mot godkännande

av inteckningar i sådana vattenkraftanläggningar, som hava industriföretag

till huvudsakliga avnämare. Större kraftverk skulle måhända med

hänsyn till att avsättningen av den alstrade kraften merendels är tämligen

oberoende av konjunkturernas växlingar kunna, åtminstone i vissa fall, antagas

erbjuda nöjaktig säkerhet. Det godtagbara belåningsvärdet å dylika kraftverk

finge emellertid antagligen sättas ej oväsentligt lägre än för jordbruksfastigheter,

varigenom betydelsen av en undantagsbestämmelse av ifrågavarande

slag skulle bliva ganska ringa. I varje fall finner lagrådet sig icke på

nu föreliggande utredning kunna tillstyrka undantagsregelns utsträckande till

inteckningar i kraftverksanläggningar.

Beträffande fartygsinteckningar har till stöd för yrkandet om deras likställande

med fastighetsinteckningar åberopats bland annat, att fartyg av den

storlek och beskaffenhet som här avses äro lätta att realisera varhelst de befinna

sig. Denna synpunkt kan enligt lagrådets mening icke tillmätas avgörande

betydelse. Det är icke lättförytterligheten det kommer an på utan på tryggheten

i säkerheten, och härutinnan kunna fartygsinteckningar icke likställas

med fastighetsinteckningar. Ett fartygs värde är nämligen i hög grad beroende

av konjunkturerna. Dessutom måste hänsyn tagas till förekomsten av

sjöpanträtter, som medföra förmånsrätt framför inteckningar. På grund härav

kan lagrådet icke heller tillstyrka bifall till de framställda yrkandena i

denna del.

I några yttranden har påkallats jämkning av förslaget med hänsyn till de

särskilda förhållanden som kunna föreligga inom koncerner med fastighetsägande

dotterbolag. Fall kunna inträffa då inom en koncern skulderna till

utomstående i huvudsak åvila moderbolaget, medan huvudparten av koncernens

fastigheter tillhöra ett eller flera dotterbolag. I sådana fall vore det ej tillfredsställande

alt moderbolaget skulle äga avräkna endast skulder, för vilka

moderbolaget självt ställt inteckningssäkerhet. Mot förslagets grundtanke synes

enligt lagrådets mening ej vara stridande att i detta sammanhang även

taga hänsyn till inteckningssäkerhet, som tillhandahållits av ett helägt dotterbolag,

varvid såsom helägt betraktas sådant dotterbolag, vars aktier till mer än

nittiofem procent ägas av moderbolaget eller ock av ett eller flera sådana dotterbolag

eller av moderbolaget och ett eller flera dotterbolag. Lagrådet hemställer

därför, att efter fjärde stycket i paragrafen måtte införas ett nytt stycke

av innehåll att, örn för moderbolags gäld sådan säkerhet som i nyssnämnda

stycke avses lämnats av dylikt dotterbolag, ej heller denna gäld skall inräknas

bland skulderna.

Om till 78 § fogas ett sådant tillägg som nu angivits, torde tillika i 107 § 3

mom. böra upptagas bestämmelse av innebörd att, därest dotterbolag ingått

opaginerad Kontrollera mot PDF

151

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

ansvarsförbindelse för moderbolaget eller annat dotterbolag eller ställt dotterbolaget

tillhörig egendom såsom pant för moderbolagets eller annat dotterbolags

gäld, detta skall anmärkas i den särskilda uppgift till moderbolagets balansräkning

som skall upprättas enligt 2 och 3 mom. i samma paragraf.

Ytterligare en jämkning av förslaget, vilken ej heller den innebär en avvikelse

från den grundläggande principen, finner lagrådet påkallad, nämligen

såvitt angår de förskott som, ofta i betydande omfattning, lämnas å gjorda

beställningar inom verkstadsindustrien och hos skeppsvarven. Dylika förskott

pläga, enligt vad som uppgivits, i leverantörens balansräkning upptagas bland

skulderna men torde, åtminstone i allt väsentligt, böra betraktas såsom betalningar

a conto, vilka merendels motsvaras av särskilda tillgångar i balansräkningen.

Det måste anses befogat att, på sätt yrkats av bland andra näringsorganisationerna

och Sveriges redareförening, skulder av dylik natur ej medräknas

vid skuldregleringsfondens bestämmande. Lagrådet hemställer därför,

att till 78 § fogas ett ytterligare tillägg av innebörd att, örn förskott å beställning

erhållits, skall såsom skuld räknas det förskolterade beloppet med

avdrag för det i balansräkningen upptagna värdet å det, som med förskottet

är tillverkat.

Bifalles lagrådets hemställan örn utökande av 78 § med två nya stycken,

torde paragrafen böra delas i två moment, det första momentet omfattande

paragrafens tre första stycken och det andra momentet upptagande såsom

första stycke förslagets fjärde stycke samt såsom andra och tredje stycken de

föreslagna nya styckena i nämnd ordning.

Slutligen får lagrådet, enär det torde vara utan egentlig betydelse, om den

gäld, som enligt de förordade reglerna må fråndragas vid skuldregleringsfondens

bestämmande, är långfristig eller ej, hemställa, att ordet »långfristig» i

paragrafens fjärde stycke måtte utgå.

80 §.

Enligt bestämmelserna i andra stycket äro de som uppburit i strid mot

stadgandet i första stycket utdelad vinst återbäringsskyldiga. Härvid har

dock genom stadgandet i sista satsen av stycket gjorts det undantag, att

från den, som varken insett eller bort inse att utdelningen var olaglig, utdelning

ej må återkrävas. I anledning av vad i ett yttrande anmärkts mot

formuleringen av berörda undantagsbestämmelse ma framhallas, att med

den föreslagna formuleringen ej avsetts att beträffande tillvaron av god

tro hos den, som uppburit vinstutdelning, giva en regel örn bevisskyldighet,

avvikande från den som är allmänt gällande. Att den onda tron skall

hänföras till tidpunkten för vinstutdelningens lyftande torde vara uppenbart.

81 §.

Jämlikt förslaget skall en minoritet av aktieägare, representerande minst

en tiondel av aktiekapitalet, äga påkalla utdelning av högst en femtedel

av vinsten enligt balansräkningen, dock i intet fall av mer än fem procent

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

av bolagets behållna förmögenhet. Från åtskilliga håll, bland annat av Sveriges

advokatsamfund, har framhållits olämpligheten av att minoriteten

skulle^ kunna kräva utdelning även av vinstmedel som besparats från fidi

gare år. Då ej heller årsvinsten borde i dess helhet få i strid mot majoritetens

mening uttagas, har föreslagits den ytterligare begränsningen, att minoriteten

icke skulle äga påkalla utdelning av mer än hälften av årsvinsten.

Lagrådet, som finner en dylik begränsning vara befogad, hemställer, att fö

reskrift därom införes i andra stycket av paragrafen. Såsom patent- och registieringsverket

papekat, böra orden »eller förlust» utgå ur styckets första

punkt.

83 §.

Enligt gällande lag skall aktiebolags styrelse bestå av en eller flera ledamöter.

I första stycket av denna paragraf föreslås det stadgandet att, örn

enligt bolagsordningen aktiekapitalet eller maximikapitalet överstiger 300,000

kronor, styrelsen skall bestå av minst tre ledamöter. Lagrådet har intet att

erinra mot att stadgande upptages om skyldighet för större bolag att hava

en styrelse med detta antal ledamöter. Den föreslagna gränsdragningen beträffande

bolag med bestämmelse om minimi- och maximikapital torde emellertid,

på sätt framhållits i vissa av yttrandena, komma att medföra stor

ojämnhet i tillämpningen. Om i ett bolag med ett maximikapital av 330,000

kronor det verkliga aktiekapitalet sammanfaller med minimikapitalet, skulle

stadgandet kunna bliva tillämpligt a bolag med inbetalt aktiekapital av

blott 110,000 kronor. Däremot skulle ett bolag, där det inbetalda aktiekapitalet

utgjorde exempelvis 250,000 kronor, kunna undgå skyldigheten, såframt

maximikapitalet enligt bolagsordningen satts till 300,000 kronor eller

lägre. Till förhindrande av att allt för små bolag tvingades utse tre styrelseledamöter

har i ett yttrande föreslagits att bestämma gränsen vid ett maximikapital

av 500,000 kronor. Detta kan emellertid icke förordas, då härigenom

bolag, som kunna antagas driva rörelse av betydande omfattning, skulle falla

utom stadgandets tillämplighetsområde. Av det sagda lärer framgå att en bestämmelse

om maximikapitalet såsom avgörande icke innebär en rationell lösning

av fragan. Av praktiska skäl torde ej heller omslutningen, som ju växlar

med varje ar, kunna uppställas såsom norm i förevarande hänseende. Lagrådet

finner för sin del att storleken av det verkliga aktiekapitalet bör vara

avgörande och att endast sådana bolag böra träffas av bestämmelsen, där detta

kapital överstiger 300,000 kronor. Det synes icke behöva befaras att genom

en sådan gränsdragning kontrollen över stadgandets efterlevnad skulle i avsevärd

grad försvåras. Lagrådet hemställer därför, att stadgandet måtte sålunda

avfattas, att om aktiekapitalet överstiger 300,000 kronor, styrelsen skall

bestå av minst tre ledamöter.

Då vid ombyte av styrelse den avgående styrelsen normalt synes böra

kvarsta till stämmans slut, torde avfaltningen av paragrafens tredje stycke

böra något jämkas. Iakttages detta, bör motsvarande jämkning vidtagas i

112 § första stycket.

s. 153 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

153

Uti 57 § sista stycket i gällande lag stadgas att, om av bolagsstämma

vald styrelseledamot avgår innan den tid, för vilken han blivit vald, gått

till ända och suppleant ej finnes, det åligger övriga styrelseledamöter att

ofördröjligen föranstalta om val av ny ledamot. Enligt det remitterade förslaget

åligger det i angivna fall icke övriga styrelseledamöter utan styrelsen

d. v. s. jämväl den avgående styrelseledamoten att draga försorg om bolagsstämmas

sammankallande för val av ny ledamot. Patent- och registreringsverket

har anmärkt, att det icke torde vara behövligt att avgående styrelseledamot

medverkar till stämmas sammankallande i annat fall än då hela

styrelsen avgår. Lagrådet, som ämnar hemställa om sådan ändring av 131 §

att den kommer att avse även det fall att styrelse ej finnes, förordar, att gällande

bestämmelser måtte bibehållas i fråga om skyldigheten i förevarande

fall att sammankalla bolagsstämma för val av ny styrelseledamot.

Stadgandet i femte stycket sista punkten synes vara obehövligt och bör

därför uteslutas.

Det torde vara överensstämmande med god ordning att person, som utsetts

till ledamot i bolagets styrelse, i likhet med revisor, härom erhåller underrättelse.

Lagrådet vill därför ifrågasätta, huruvida icke till paragrafen

bör fogas ett stadgande av innehåll, att den som utsetts till styrelseledamot

eller suppleant skall därom ofördröjligen underrättas, om han valts å bolagsstämma,

av styrelsen eller verkställande direktör och eljest av den som

tillsatt honom.

Till sist bör avfattningen av fjärde stycket andra punkten i redaktionellt

hänseende något jämkas.

84 §.

Såsom i flera yttranden framhållits kan med skäl ifrågasättas, huruvida

det i sista stycket uppställda förbudet att anställa verkställande direktör,

där styrelseledamöternas antal understiger tre, är behövligt eller lämpligt.

Örn bolaget finner att styrelsen bör befrias från befattningen med den löpande

förvaltningen, framstår det i själva verket såsom onödigt att styrelseledamöternas

antal skall behöva ökas till tre för att den löpande förvaltningen

skall kunna överflyttas på en verkställande direktör; de fördelar

ur synpunkten av ökad kontroll över verkställande direktörens förvaltning,

som en kollegial sammansättning av styrelsen kan medföra, äro knappast

så stora, att de kunna motivera en tvingande lagbestämmelse sådan

som den föreslagna. Däremot synes det vara lämpligt alt föreskriva att,

för den händelse styrelseledamöternas antal understiger tre, verkställande

direktör ej må utses, med mindre i bolagsordningen föreskrivits att så skall

ske. I enlighet härmed hemställer lagrådet, att sista stycket måtte uteslutas

och att första stycket kompletteras på sätt nu angivits.

Den i 86 § upptagna bestämmelsen örn rätt för styrelsen att utse vice

verkställande direktör synes böra, med något jämkad avfattning, överflyttas

till 84 §.

Lagrådet har intet att erinra mot den uppfattning, som kommit till

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

uttryck genom det föreslagna stadgandet i andra stycket av 84 §. Emellertid

synes den där behandlade frågan icke vara av beskaffenhet att böra

göras till föremål för specialbestämmelse. Enligt lagrådets mening bör därför

stadgandet uteslutas.

85 §.

Enligt stadgandet i andra stycket må av styrelseledamöterna icke flera,

verkställande direktör inräknad, än en för varje påbörjat fyrtal vara befattningshavare

i bolaget eller eljest innehava en verkställande direktören

underordnad ställning. Det föreslagna stadgandet, som saknar motsvarighet

i gällande lag, sammanhänger med den kontrolluppgift, som enligt förslaget

skall åvila styrelsen gentemot verkställande direktören. På sätt framhållits

i åtskilliga av yttrandena skulle bestämmelsen i många fall leda till

betydande olägenheter. Särskilt gäller detta ifråga om dotterbolag och familjebolag.

Det har ifrågasatts huruvida icke genom en smidigare avfattning

av stadgandet anmärkta olägenheter kunde undanröjas eller minskas.

Detta synes emellertid icke kunna ske med mindre upptoges undantagsbestämmelser

av tämligen invecklad art. Med hänsyn härtill och då stadgandet

i allt fall torde sakna större praktisk betydelse för främjandet av den åsyftade

kontrollen hemställes, att detsamma måtte utgå.

I tredje stycket hava upptagits bestämmelser bland annat för det fall

att till ledamot i styrelsen eller till verkställande direktör utses någon som

ej är myndig. Bestämmelserna innebära att i vissa fall omyndig styrelseledamot

eller verkställande direktör skall kunna tjänstgöra intill dess annan

utsetts eller domstol annorlunda förordnat. Då omyndig person icke

ens tillfälligtvis bör få utöva dylik befattning, hemställes, att berörda bestämmelser

måtte uteslutas.

86 §.

I första stycket synas första och andra punkterna kunna utgå såsom obehövliga

och tredje punkten, i enlighet med vad under 84 § framhållits, böra

överflyttas till sistnämnda paragraf. Till första stycket kan med fördel det i

tredje stycket upptagna registreringsförbudet överföras. Andra styckets andra

punkt synes bliva obehövlig, därest i första punkten hänvisningen till 83—85

§§ utbytes mot en allmän hänvisning till vad i lagförslaget är stadgat om styrelseledamöter

och örn verkställande direktör. I samband härmed kan lämpligen

ordningsföljden mellan de båda första styckena omkastas.

87 §.

I paragrafen stadgas, att i bolag, där verkställande direktör finnes, den löpande

förvaltningen skall handhavas av honom. Den löpande förvaltningen

skall ej anses omfatta åtgärd av osedvanlig beskaffenhet eller av stor betydelse.

Även sådan åtgärd skall dock få vidtagas av verkställande direktören,

där styrelsens beslut icke utan avsevärd olägenhet för verksamhetens gång

kan avvaktas. Det torde emellertid vara självklart, att verkställande direktö
-

s. 155 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

155

ren har både rättighet och skyldighet att vidtaga åtgärd av den brådskande

natur att styrelsens beslut därom icke utan synnerligt men för bolagets verksamhet

hinner inhämtas. Särskild föreskrift i dylikt hänseende torde alltså

vara onödig och kan, åtminstone med den avfattning som givits däråt i förslaget,

giva upphov till missbruk. Lagrådet hemställer därför, att sista punkten

i paragrafens andra stycke måtte utgå.

88 §.

I andra stycket av paragrafen har styrelsen ålagts att utöva en viss övervakande

verksamhet. Då det ligger i sakens natur, att styrelsen ej kan fullgöra

denna skyldighet utan att förskaffa sig erforderliga upplysningar angående

bolagets förhållanden, hemställes, att styckets sista punkt, som upptar särskilt

stadgande härom, måtte utgå.

Med hänsyn till avfattningen av sista stycket i paragrafen lärer något tillägg

till detsamma, såsom ifrågasatts i ett yttrande, icke föranledas därav att lagrådets

hemställan om uteslutande av sista stycket i 85 § av förslaget skulle

vinna bifall.

89 §.

Om, såsom lagrådet under 84 § hemställt, förbudet mot utseende av verkställande

direktör i bolag med mindre än tre styrelseledamöter uteslutes, måste

avfattningen av sista stycket jämkas.

90 §.

Under åberopande av vad lagrådet yttrat i fråga om 85 § andra stycket hemställes,

att förbudet mot att utse befattningshavare till ordförande i styrelsen

måtte utgå; i fråga om verkställande direktör och vice verkställande direktör

torde dock förbudet böra bibehållas.

Bestämmelserna om kallelse av ledamot och suppleant i andra stycket, om

utseende av ordförande i tredje stycket första punkten samt opi undertecknande

och vitsordande av protokoll i fjärde stycket torde såsom obehövliga

kunna uteslutas. Detsamma gäller de i paragrafens femte och sjätte stycken

föreslagna stadgandena.

Paragrafen torde jämväl i övrigt böra undergå smärre jämkningar.

91 §.

Vid bifall till lagrådets hemställan om uteslutande av 86 § första stycket

andra punkten måste avfattningen av 91 § första stycket jämkas.

94 §.

Enligt slutstadgandet i första stycket må bemyndigande för annan än styrelseledamot,

suppleant, verkställande direktör eller vice verkställande direktör

att teckna bolagets firma ej ulan Konungens tillstånd meddelas den som

icke är här i riket bosatt svensk medborgare. Däremot saknas föreskrift att

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Kungl. Maj:ls proposition nr 5.

omyndig person ej må erhålla dylikt bemyndigande. Då omyndig ej bör vara

firmatecknare, hemställes, att berörda stadgande måtte i angivna hänseende

kompletteras.

98 §.

Enligt förslaget må styrelsen och annan ställföreträdare för bolaget icke

efterkomma föreskrift av bolagsstämma om åtgärd avseende förvaltningen

av bolagets angelägenheter, där föreskriften av styrelsen prövas vara till skada

för bolaget. Det kan icke vara lämpligt att i fråga om bolagsstämmobeslut

åt styrelsen inrymma prövningsrätt i den utsträckning, som ordalagen i stadgandet

synas omfatta. Förbudet torde, i anslutning till vad Sveriges advokatsamfund

föreslagit, böra inskränkas till sådan åtgärd, vars verkställighet styrelsen

finner innebära ett uppenbart åsidosättande av bolagets intressen. Lagrådet

hemställer, att sista punkten av första stycket i paragrafen omarbetas i

sådant syfte.

I sista stycket meddelas stadgande av innebörd att ställföreträdare för bolag

icke äger utan särskilt bemyndigande av styrelsen företräda bolaget i avseende

å avtal, när jäv mot honom föreligger. Då föreskrift av dylikt innehåll icke

synes böra meddelas, föreslås, att detta stycke utgår.

100 §.

I andra stycket av paragrafen hava upptagits bestämmelser dels därom att,

om av styrelse eller annan ställföreträdare för bolaget handling utfärdats utan

firmateckning och det icke av dess innehåll framgår att den utfärdats å bolagets

vägnar, de som undertecknat handlingen skola svara för vad genom handlingen

må hava slutits en för alla och alla för en såsom för egen skuld, dels

ock därom att sådan ansvarighet ej skall åvila undertecknarna, där de förmå

visa, att av omständigheterna vid handlingens tillkomst framgick att den utfärdades

för bolaget, och bolaget utan oskäligt dröjsmål efter framställd begäran

avgiver behörigen undertecknad förklaring att handlingen är mot bolaget

bindande. Bestämmelserna i sistnämnda del synas vara mindre väl lämpade

för det fall att den, till vilken handlingen ställts, gör gällande personlig

ansvarighet mot undertecknarna utan att dessförinnan eller sedermera framställa

begäran om bolagets godkännande av handlingen. Lagrådet föreslår

därför, att sista punkten i stycket i stället avfattas sålunda, att ansvarighet ej

skall åvila undertecknarna, där av omständigheterna vid handlingens tillkomst

framgick, att den utfärdades för bolaget, samt den, till vilken handlingen

ställts, av bolaget erhåller behörigen undertecknat godkännande av

handlingen utan oskäligt dröjsmål efter det begäran därom framställts eller

personlig ansvarighet gjorts gällande mot undertecknarna.

103 §.

Lagrådet får hänvisa till sitt yttrande under 184 §, där viss jämkning av förevarande

paragraf förordas.

s. 157 Kontrollera mot PDF

157

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

104 §.

Första och andra styckena torde kunna genom redaktionell omarbetning

väsentligen förkortas.

I tredje stycket har upptagits den nuvarande bestämmelsen att redovisningshandlingarna

för del förflutna räkenskapsåret skola avlämnas till revisorerna

minst en månad före den ordinarie bolagsstämman. Det har anmärkts,

att denna tid vore för kort i betraktande av att revisorerna enligt

förslaget — liksom enligt gällande lag — skola överlämna revisionsberättelsen

till styrelsen minst två veckor före stämman. Det är dock att märka,

att revisorerna kunna påbörja sitt granskningsarbete redan före redovisningshandlingarnas

avlämnande, då de ju hava fri tillgång till bolagets räkenskaper.

Förlängning av ifrågavarande tid kan även medföra den olägenheten att

den ordinarie bolagsstämman fördröjes. Lagrådet anser därför, att den i gällande

lag föreskrivna tiden för redovisningshandlingarnas avlämnande bör

i enlighet med lagberedningens förslag bibehållas.

105 §.

Då i 9 § av förslaget upptagits bestämmelse att räkenskapsåret skall angivas

i bolagsordningen, örn det ej skall utgöra kalenderår, synes andra stycket

i förevarande paragraf kunna utgå.

106 §.

1 1 mom. andra stycket stadgas att under viss förutsättning »nedsättning»

skall ske av anläggningstillgångs värde, i den mån ej en ökning av den årliga

avskrivningen må anses tillfyllest jämlikt allmänna bokföringsgrunder

och god köpmannased. Härmed åsyftas alltså en extraordinär avskrivning

i motsats till den årliga. Då ordet »nedsättning» synes vara en mindre lämplig

beteckning härför, förordas, att nämnda ord måtte ersättas med uttrycket

»särskild avskrivning». Iakttages detta, böra vissa redaktionella ändringar

vidtagas i 2, 3 och 9 mom. samt 108 § under B 4.

Avfattningen av 1 mom. första stycket torde i förtydligande syfte böra

något jämkas.

Enligt det föreslagna stadgandet i 3 mom. första punkten skola aktier i

dotterbolag, så ock aktier i andra bolag eller andra andelsrätter samt obligationer

och andra fordringar, som äro avsedda att stadigvarande innehavas

av bolaget, anses såsom anläggningstillgångar. Förslaget bygger alltså på

den uppfattningen att innehavets avsedda större eller mindre långvarighet

bör vara avgörande för frågan huruvida tillgången skall anses såsom anläggningstillgång

eller såsom omsättningstillgång. Äro tillgångarna avsedda

att stadigvarande innehavas av bolaget, skola de enligt förslaget bedömas såsom

anläggningstillgångar ej blott i det fall att fråga är örn sådant innehav,

vilket i realiteten äger sin huvudsakliga betydelse såsom ett medel till inflytande

över ett annat förelag, utan ock då tillgångarna förvärvats för att

utgöra stadigvarande kapitalplacering för bolaget. Den sålunda föreslagna

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

gränsdragningen mellan anläggnings- och omsättningstillgångar i avseende å

värdepapper synes icke vara tillfredsställande. Såsom framhållits i ett yttrande

torde det vid förvärv av värdepapper sällan avgöras, huruvida de skola

behållas under längre tid eller vid uppkommande behov av likvida medel

avyttras. Det måste därför ofta bliva beroende av vederbörandes godtycke,

på vilket konto dessa tillgångar komma att föras. Det synes lagrådet riktigare

och lämpligare att till anläggningstillgångar hänföra blott sådana värdepapper,

vilkas innehav är av stadigvarande betydelse för bolaget. Hit höra främst

aktier i dotterbolag, men även andra aktier eller fordringar, som förvärvats

huvudsakligen i syfte att skaffa bolaget inflytande eller andra fördelar hos

främmande företag, böra räknas såsom anläggningstillgångar. Däremot bör

tillgång, förvärvad enbart för kapitalplacering, städse upptagas såsom omsättningstillgång.

Någon olägenhet härav med hänsyn till den för sistnämnda

slag av tillgångar föreslagna strängare värderingsprincipen (lägsta värdets

princip) torde icke behöva befaras. Skulle större kursfall, orsakat av en extraordinär

ekonomisk kris, inträffa å bolagets såsom omsättningstillgångar

bokförda aktier eller obligationer, böra, såsom lagberedningen påpekat, härvid

framkomna priser icke utan vidare anses motsvara verkliga värdet; varje

försämring av börsvärdet torde icke behöva föranleda omedelbar avskrivning

utan detta bör ske blott i den mån så påkallas med hänsyn till allmänna bokföringsgrunder

och god köpmannased. På grund av det anförda hemställer

lagrådet, att orden »som äro avsedda att stadigvarande innehavas av bolaget»

måtte ersättas med »vilkas innehav är av stadigvarande betydelse för bolaget».

I sammanhang härmed bör en redaktionell jämkning vidtagas i 5 mom.

Bestämmelserna i 6 mom. andra stycket torde i förtydligande syfte böra

omredigeras sålunda, att dels värderingsregeln för den händelse att bolaget

är moderbolag och dotterbolag äger aktier i moderbolaget upptages för sig

i första punkten dels ock i en ny andra punkt införes ett särskilt stadgande

av innebörd, att vad i första punkten sagts skall äga motsvarande tilllämpning

i det fall då aktier i moderbolaget tillhöra annat dotterbolag, däri

förstnämnda dotterbolag äger del.

Uti 10 mom. andra stycket hava meddelats regler för värdering av långfristiga

skulder som lyda å utländskt mynt. Då sådana skulder endast i undantagsfall

torde förekomma hos allmänna aktiebolag, synes det obehövligt

att upptaga bestämmelser härutinnan i lagen. Lagrådet hemställer därför,

att de föreslagna bestämmelserna i 10 mom. andra stycket måtte utgå.

107 §.

Bifalles lagrådets hemställan beträffande 106 § 3 morn., bör motsvarande

ändring ske i fråga örn de under A II 7 och 8 i förevarande paragraf angivna

posterna.

Lagberedningen har förklarat sig anse, att det bör fordras upptagande i

balansräkningen allenast av summan av de till värdeminskningskonton för

anläggningstillgångar överförda beloppen, ehuru i bolagets böcker särskilt

värdeminskningskonto måste uppläggas för varje i balansräkningen uppta
-

s. 159 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

159

gen post anläggningstillgångar. Beredningen har i detta sammanhang hänvisat

till att, jämlikt 108 § B 4 i förslaget, i vinst- och förlusträkningen skall

lämnas sålunda specificerad uppgift angående de under räkenskapsåret verkställda

avskrivningarna eller avsättningarna till värdeminskningskonton i

fråga örn anläggningstillgångar. Tillika har beredningen erinrat, att enligt

106 § 5 mom. värdeminskningskonto kan uppläggas för osäkra fordringar

vare sig dessa äro anläggnings- eller omsättningstillgångar. Enligt beredningens

mening framginge av nyssnämnda stadgande, att sådant värdeminskningskonto

för fordringar skulle redovisas i särskild post och att, om värdeminskningskonto

användes för fordringar av såväl anläggningstillgångs som

omsättningstillgångs natur, två dylika värdeminskningskonton borde redovisas,

ett för vartdera slaget av fordringar. Syftet med anläggningstillgångarnas

specificering i olika poster uti balansräkningen torde emellertid delvis

förfelas, om ej upplagda värdeminskningskonton redovisas efter motsvarande

fördelning. Det synes ej heller av paragrafens föreslagna avfattning i

förevarande hänseende tydligt framgå, huru värdeminskningskonton för

fordringar skola i balansräkningen upptagas. Lagrådet hemställer därför,

att avfattningen av B II ändras sålunda att bland skulderna skola upptagas

»värdeminskningskonton med beloppen fördelade på de särskilda tillgångsposterna».

Långfristiga skulder torde i allmänhet kunna redovisas i två poster: 1.

obligationslån och 2. andra långfristiga skulder. Förekomma lån mot förlagsbevis,

debentures eller dylikt, böra i anledning av inledningsstadgandet

till 1 mom. ytterligare poster tillkomma. Begreppet partialförskrivningar synes

icke hava sådan bestämdhet, att det bör upptagas i lagtexten. Med hänsyn

till vad nu anförts hemställer lagrådet, att de i B III 1 förekommande

orden »lån mot partialförskrivningar, förlagsbevis eller dylikt» måtte utgå.

Till vinnande av överensstämmelse med tillgångssidan bör posten »Kortfristiga

skulder» (B IV) uppdelas i två underavdelningar: 1. växelskulder och

2. andra kortfristiga skulder.

I sista stycket av 1 mom. föreskrives att, om bolag har tillgångar eller

skulder av andra slag än i nämnda mom. sägs, motsvarande fördelning i tillgångs-

eller skuldposter skall äga rum. Då redan av inledningsstadgandet til!

1 mom. framgår, att den i paragrafen förekommande uppräkningen av poster

i balansräkningen icke är uttömmande, torde nyssnämnda föreskrift kunna

uteslutas. I anledning av vad bank- och fondinspektionen i sitt yttrande

anfört rörande behov av avvikelse från balansschemat kan momentet i stället

enligt lagrådets mening lämpligen avslutas med en bestämmelse av innehåll

att i fråga om tillgångs- och skuldposternas uppställning och benämning

sådana avvikelser må göras som få anses överensstämma med allmänna bokföringsgrunder

och god köpmannased.

Enligt .stadgande i 2 mom. må, där det med hänsyn till bolagets bästa finnes

vara påkallat, aktier lill el t sammanlagt värde av högst en fjärdedel av

bolagets behållna förmögenhet redovisas i vissa gemensamma poster utan sådan

specificering, som eljest enligt föreskrift i detta mom. skall ske. Såsom

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

bank- och fondinspektionen anmärkt, synes nämnda villkor vara väl obestämt

avfattat. Lagrådet förordar, att villkoret erhåller skärpt lydelse, förslagsvis

»där sådan redovisning finnes kunna lända till förfång för bolaget».

Enligt uttalande i lagberedningens motiv skola i nu omförmälda hänseende

med aktier likställas andra andelsrätter. Lagrådet finner uttryckligt stadgande

därom böra meddelas och lämpligen kunna fogas såsom ett tredje

stycke till 2 mom.

Med hänvisning till vad lagrådet vid 78 § anfört angående säkerhet, som

dotterbolag ställt för moderbolagets gäld, hemställer lagrådet, att till 3 mom.

andra stycket av förevarande paragraf fogas en ny punkt av innehåll att,

om dotterbolag ingått ansvarsförbindelse för moderbolaget eller för annat

dotterbolag eller ställt dotterbolaget tillhörig egendom såsom pant för moderbolagets

eller annat dotterbolags gäld, det ock skall anmärkas i den

särskilda uppgift till balansräkningen, som enligt 2 och 3 mom. skall lämnas

örn vissa förhållanden rörande moderbolag och dotterbolag.

I 7 mom. första stycket föreskrives, bland annat, att inom linjen skall angivas

sammanlagda beloppet av bolagets borgens- och övriga ansvarsförbindelser,

däribland förbindelser för diskonterade växlar, i den mån dessa icke

upptagits bland skulderna. Då sistnämnda förbindelser böra angivas i särskild

post, torde någon jämkning i avfattningen av föreskriften erfordras.

Jämlikt andra stycket av 7 mom. skola pensionsförpliktelser, i den mån

de ej upptagits såsom skuld i balansräkningen eller motsvaras av där upptagen

skuld till pensionsstiftelse, inom linjen anmärkas med angivande av

sammanlagda beloppet för år av utgående pensioner. Lagrådet anser stadgandet

böra erhålla ändrad avfattning, så alt därav tydligt framgår att icke

pensionsförpliktelsernas kapitalvärde — vars uträknande kan medföra omfattande

arbete —- utan endast de utgående pensionernas sammanlagda belopp

behöver angivas. Någon redogörelse för ännu icke aktuella pensionsförpliktelser

torde icke behöva lämnas.

108 §.

Angående viss jämkning av denna paragraf hänvisas till yttrandet under

106 §.

109 §.

Såsom lagberedningen framhållit är det för bedömningen av ett bolags

ställning och för att kunna följa dess utveckling av vikt, att redovisningen

år efter år göres efter ungefär enahanda grunder. Till kontroll härav har i

1 mom. tredje stycket upptagits ett stadgande av innehåll att, om någon viktigare

ändring i förhållande till tidigare balansräkning eller vinst- och förlusträkning

vidtagits beträffande avskrivningarna på bolagets anläggningstillgångar

eller i andra avseenden, redogörelse härför skall lämnas i förvaltningsberättelsen.

Där egendom av någon betydenhet överföres från anläggningstillgångarna

till omsättningstillgångarna eller tvärtom, torde detta vara

en sådan ändring, som avses med stadgandet. Då det är av största vikt för

s. 161 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 5.

161

bevarande av kontinuiteten mellan balansräkningarna att icke ändring godtyckligt

sker i tillgångarnas fördelning på nämnda huvudgrupper, hemställer

lagrådet, att stadgandet måtte kompletteras med uttrycklig föreskrift därom

att redogörelse för viktigare ändring beträffande redovisningen av tillgångar

såsom anläggningstillgångar eller såsom omsättningstillgångar skall lämnas

i förvaltningsberättelsen.

Enligt bestämmelsen i 2 mom. skall förvaltningsberättelsen för moderbolag,

där ej resultatet av koncernens verksamhet i dess helhet uppgives, innehålla

särskilt uttalande, huruvida detta resultat, enligt avgiven koncernbalansräkning

eller koncernredogörelse, överstiger eller understiger resultatet av moderbolagets

verksamhet enligt dess balansräkning. Den föreslagna lydelsen

medgiver att förvaltningsberättelsens innehåll inskränkes till uppgifter så

obestämda, att de icke giva erforderlig ledning för bedömande av ställningen.

Det torde emellertid vara nödvändigt att förvaltningsberättelsen är av den

fullständighet, att aktieägarna kunna bilda sig en tillförlitlig uppfattning härutinnan.

Den av lagberedningen till motivering av det föreslagna stadgandet

åberopade omständigheten, att det siffermässiga resultatet av en koncernbalansräkning

eller koncernredogörelse ej kan beräknas erhålla mer än relativ

säkerhet, bör icke utgöra hinder mot att styrelse i moderbolag ålägges att

alltid i förvaltningsberättelsen uppgiva resultatet av koncernens verksamhet

i dess helhet. För den händelse resultatet på grund av särskilda omständigheter

är ovisst bör detta självfallet angivas i förvaltningsberättelsen. Lagrådet

hemställer, att stadgandet måtte erhålla den lydelse, att i förvaltningsberättelsen

för moderbolag skall uppgivas resultatet av koncernens verksamhet i

dess helhet.

111 §.

Enligt stadgande i första stycket skola, om enligt bolagsordningen aktiekapitalet

eller maximikapitalet överstiger 300,000 kronor, minst två revisorer

utses i bolaget. Av skäl som lagrådet anfört vid 83 § bör beträffande

bolag med minimi- och maximikapital storleken av det verkliga aktiekapitalet

vara avgörande jämväl för frågan huruvida i bolaget skall finnas mer

än en revisor. Lagrådet, som anser att minst två revisorer böra finnas i bolag

med aktiekapital överstigande 300,000 kronor, hemställer, att stadgandet

måtte ändras i enlighet härmed.

Bestämmelsen i sista stycket kan lämpligen flyttas till 116 §. Jämväl i övrigt

böra vissa jämkningar av redaktionell art vidtagas.

112 §.

Bifall till lagrådets hemställan beträffande 83 § tredje och femte styckena

föranleder dels vissa jämkningar i förevarande paragrafs två första stycken

dels ock uteslutande av sista punkten i andra stycket.

Under åberopande av vad lagrådet anfört vid behandlingen av 34 § hemställes,

alt första punkten i fjärde stycket måtte erhålla den avfattningen att,

örn enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen revisor skall vara auktorise
Itihang

till riksdagens protokoll 10U. 1 saini. Nr 5.

11

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

rad revisor eller godkänd granskningsman och ändring sker i avseende å därtill

utsedd person eller suppleant för denne eller beträffande sådan persons

hemvist, styrelsen eller verkställande direktör ofördröjligen skall därom göra

anmälan för registrering. Andra punkten i stycket torde böra i redaktionellt

hänseende något jämkas.

113 §.

Denna paragraf upptager i 1 mom. första .stycket andra punkten föreskrift

därom, att revisor skall hava den erfarenhet beträffande bokföring och insikt

i ekonomiska förhållanden som med hänsyn till bolagets verksamhet erfordras

för uppdraget. Detta i och för sig självklara stadgande, vars åsidosättande

icke medför någon påföljd, synes kunna utgå.

Andra stycket av 1 mom. innehåller föreskrifter örn skyldighet i vissa angivna

fall att till revisor utse person, som är auktoriserad revisor. Det må

ifrågasättas, huruvida icke för det fall att skyldigheten gjorts beroende av

aktiekapitalets storlek det verkliga aktiekapitalet i stället för maximikapitalet

enligt bolagsordningen bör vara avgörande. Förslagets ståndpunkt i

detta hänseende kommer, på samma sätt som anmärkts beträffande liknande

fall i 83 §, att leda till stor ojämnhet i tillämpningen. Lagrådet, som håller

före att skyldigheten i fråga, åtminstone för närvarande och så länge tillgången

till auktoriserade revisorer är tämligen begränsad, bör i här avsett

fall gälla endast för bolag med ett aktiekapital av två miljoner kronor eller

däröver, hemställer, att stadgandet ändras i enlighet härmed.

Tredje och fjärde styckena av samma moment torde böra i redaktionellt

hänseende något jämkas.

I 2 mom. av förevarande paragraf föreslås, att uppdrag såsom revisor må

kunna anförtros vissa handelsbolag, kommanditbolag eller aktiebolag, som

driva revisionsverksamhet. Något behov av dylika föreskrifter, vartill förebilder

finnas i utländsk rätt, har veterligen ej framträtt här i riket, önskar

något bolag tillgodogöra sig den särskilda erfarenhet som må finnas hos ett

revisionsbolag, kan för övrigt detta utan särskilt lagstadgande möjliggöras

genom att till revisorer och suppleanter för dem utses hos revisionsbolaget

anställda personer. Lagrådet hemställer därför, att stadgandena i 2 mom.

måtte utgå.

Enligt 3 moni. första stycket bör bland revisorerna i moderbolag, där det

kan ske, någon eller några vara revisorer i dotterbolagen. Även örn en sådan

anordning må anses lämplig, torde stadgande härom icke behöva inflyta i

lagen utan det böra överlämnas åt vederbörande bolag att förfara så som

det självt finner lämpligt. Stadgandet bör därför utgå.

I andra stycket av samma moment föreskrives, alt i dotterbolag må, utan

hinder av vad i 1 mom. tredje stycket av paragrafen stadgas, av minst två

revisorer en vara tjänsteman i moderbolaget. Denna eftergift från jävsbestämmelserna

i 1 mom. tredje stycket har föranlelts av önskan att möjliggöra för

en koncern att till revisor i dotterbolag utse tjänsteman hos moderbolaget även

för det fall, att styrelseledamot eller överordnad befattningshavare hos mo
-

s. 163 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

163

derbolaget är styrelseledamot hos dotterbolaget. Föreskriften i fråga synes

betänklig, enär en sådan revisor ej kan förväntas under alla förhållanden

komma att intaga den självständiga hållning, som måste krävas av en revisor.

Bestämmelsen kan icke heller anses behövlig för att tillförsäkra moderbolagets

ledning erforderlig inblick i dotterbolagets förhållanden; moderbolagets

representant i styrelsen bör kunna hava tillräcklig möjlighet härtill. Lagrådet

hemställer därför, att jämväl detta stycke måtte utgå.

114 §.

Om, såsom lagrådet hemställt under 34 g, bestämmelserna örn registrering

av revisorer begränsas till sådana fall, där revisor enligt aktiebolagslagen

eller bolagsordningen skall vara auktoriserad revisor eller godkänd granskningsman,

bör motsvarande begränsning iakttagas i sista stycket av förevarande

paragraf.

I ett nytt stycke torde böra föreskrivas att vad i paragrafen stadgas för

det fall att revisor utsetts utan iakttagande av bestämmelse i 113 § ock skall

gälla i fråga örn revisorssuppleant.

I redaktionellt avseende synas vissa jämkningar böra vidtagas.

115 §.

Då Konungens befallningshavande allenast i undantagsfall må utse mera

än en revisor för sådant uppdrag som avses i paragrafen, anser lagrådet,

att detta bör komma till tydligt uttryck, exempelvis genom användande av

orden »då särskilda omständigheter därtill föranleda». Därjämte böra vissa

redaktionella ändringar vidtagas i paragrafen.

116 §.

Det torde utan särskilt stadgande vara klart, att bestämmelserna i 112 §

örn att revisor kan skiljas från sitt uppdrag av den som tillsatt honom samt

i 113 § om de kvalifikationer revisor skall äga och om jäv mot revisor gälla

jämväl i avseende å revisor, som utses av Konungens befallningshavande.

Vad i förevarande paragraf härutinnan upptagits synes därför kunna utgå.

Örn i enlighet med lagrådets tidigare hemställan stadgandet i lil § sista

stycket flyttas till 116 §, kommer den att innehålla bestämmelse om rätt

för revisor, som utsetts av aktieägargrupp eller Konungens befallningshavande,

att av bolaget erhålla skäligt arvode.

117 §.

Såsom Föreningen auktorisex-ade revisorer framhållit, torde det ej föreligga

något egentligt behov att genom lagstiftning reglera rätt för revisor att

för biträde i revisionsverksamheten använda medhjälpare. Lagrådet hemställer

därför, att de i 1 mom. tredje slycket intagna bestämmelserna härom

mätte utgå ur förslaget.

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

118 §.

Första stycket av 118 § upptager föreskrift bland annat därom, att revisorerna

vid återställandet av de till dem överlämnade redovisningshandlingarna

skola å balansräkningen samt vinst- och förlusträkningen hava tecknat

påskrift med yttrande, huruvida dessa handlingar överensstämma med bolagets

av dem granskade böcker eller icke, samt att påskriften i övrigt beträffande

granskningen skall innefatta hänvisning till revisionsberättelsen. Denna

föreskrift, vartill motsvarighet saknas i gällande lag om aktiebolag, synes

icke vara påkallad av något verkligt behov. Lagrådet förordar därför, att

föreskriften utgår. Härav föranledes viss jämkning av 201 § 7.

119 §.

Första stycket av 1 mom. torde för vinnande av någon förkortning böra

jämkas i redaktionellt hänseende. I samband härmed synes sista punkten i

stycket utan olägenhet kunna uteslutas.

Uttryckliga bestämmelser om skyldighet för revisorerna att särskilt uttala

sig angående omfattningen av den av dem verkställda granskningen och

inventeringen eller av dem utövade kontrollen å verkställd inventering samt

angående bolagets organisation av bokföringen, medelsförvaltningen och tillsynen

däröver lära knappast vara erforderliga. Det torde även utan sådana

bestämmelser vara tydligt, att revisorerna böra i revisionsberättelsen lämna

erforderliga upplysningar i nämnda hänseenden. Bestämmelserna i fråga

torde därför kunna utgå.

Likaså torde stadgandet i fjärde stycket av samma moment om skyldiga

het för revisorerna att i berättelsen yttra sig angående den av dem verkställda

granskningen beträffande bolaget tillhörig pensions- eller annan personalstiftelse

kunna uteslutas, därest åt första stycket gives en mera allmän

avfattning.

Även utan uttryckligt stadgande torde det ankomma på revisorerna att i

revisionsberättelsen för moderbolag intaga meddelande örn yppat hinder

för erhållande av erforderliga upplysningar rörande dotterbolags förhållanden.

Det i sista punkten av 2 mom. intagna stadgandet härom kan därför

utelämnas.

121 §.

Innebörden av stadgandet i första stycket andra punkten skulle komma

till tydligare uttryck, örn den erhölle den avfattningen att, där försäkran å

tidigare bolagsstämma avgivits av den uppgivne aktieägaren, han allenast

skall vara pliktig att avlämna försäkran att förändring i äganderätten till

aktien ej ägt rum.

122 §.

I paragrafens sista punkt har upptagits bestämmelse därom att rätt att

närvara vid bolagsstämma tillkommer vice verkställande direktör, ändå att

han ej är aktieägare. Däremot har motsvarande föreskrift beträffande sty
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

165

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

relsesuppleant icke ansetts erforderlig. Det torde även utan lagstadgande vara

klart, att såväl vice verkställande direktör som styrelsesuppleant äro berättigade

att vara tillstädes å bolagsstämma vid behandling av ärende angående

förvaltningsåtgärd, däri de deltagit. Att meddela bestämmelse om deras

rätt att eljest närvara vid bolagsstämma synes ej vara erforderligt. Ifrågavarande

bestämmelse torde därför kunna utgå.

124 §.

I tredje stycket hava bestämmelser meddelats rörande vem som skall öppna

bolagsstämmma, då ordförande ej är bestämd genom bolagsordningen. I

sådant hänseende torde böra stadgas, att stämman skall öppnas av styrelsens

ordförande eller den styrelsen därtill utsett. Regler för det fall att ingen

styrelseledamot är tillstädes vid stämman synas icke vara behövliga. Lagrådet

hemställer, att stycket måtte ändras i enlighet härmed.

Vissa redaktionella jämkningar böra vidtagas i paragrafens andra, fjärde

och sjätte stycken.

125 §.

Uti andra stycket av förevarande paragraf har upptagits den föreskriften

att olika röstvärde för aktier i bolaget icke må så bestämmas, att röstvärdet

för någon aktie överstiger tio gånger röstvärdet för annan aktie. Detta stadgande

är icke avsett att gälla aktier, som vid tiden för den nya lagens ikraftträdande

redan äro utgivna, ej heller nya aktier, som i äldre bolag efter

nämnda tid komma att utgivas utan att därför kräves ändring av bolagsordningens

bestämmelse om aktiekapitalets eller maximikapitalets storlek.

Däremot skola enligt 4 § 12 mom. i förslaget till promulgationslag med begränsningen

träffas ej endast aktier i bolag, som nybildas efter lagens ikraftträdande,

utan även nya aktier i äldre bolag, då för utgivandet av aktierna

erfordras ändring av nyssberörda bestämmelse i bolagsordningen. Uti yttranden

av näringsorganisationerna och exportbolagen har hemställts, att i

sistnämnda fall möjlighet till dispens från huvudregeln måtte införas. Huvudregeln

skulle här medföra att bolaget, örn det har behov av att utfärda nya

aktier med begränsat röstvärde, skulle nödgas införa ett nytt aktieslag vid

sidan av de gamla, vilkas röstvärde bestämts i överensstämmelse med äldre

rätt. De fördelar man genom regeln vill vinna kunna icke anses uppväga

olägenheten av att omröstningsförhållandena i sådana äldre bolag bliva mera

invecklade. Lagrådet ämnar därför vid behandlingen av angivna lagrum i

förslaget till promulgationslag hemställa örn sådan ändring däri, att — oavsett

huruvida utgivandet av nya aktier förutsätter ändring av bolagsordningens

bestämmelse om aktiekapitalets storlek eller ej — äldre bolag, i

vilka finnas aktier med ett röstvärde överstigande tio gånger röstvärdet för

aktier av annat slag, må, utan hinder av vad i andra stycket av förevarande

paragraf stadgas, utgiva aktier med de röstvärden, som tillkomma redan utgivna

aktier.

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

126 §.

Bestämmelsen i andra punkten att fullmakt skall i huvudskrift eller avskrift

bifogas protokollet torde knappast vara påkallad. Det bör stå vederbörande

fritt att på annat sätt förvara fullmakterna. Bestämmelsen synes

alltså böra uteslutas.

Till förebyggande av att rösträtt obehörigen utövas har lagberedningen

bland annat föreslagit den i sista punkten upptagna bestämmelsen att fullmakt

att företräda aktieägare på bolagsstämma ej skall vara gällande för

stämma, som börjar senare än tre år efter fullmaktens utfärdande. I vissa

yttranden har uttalats den meningen att någon tidsbegränsning för fullmakts

giltighet icke borde ifrågakomma. Då det icke kan anses tillfredsställande

att å bolagsstämma rösträtt utövas för någon som, kanske sedan lång tid

tillbaka, icke vidare är aktieägare, kan lagrådet icke tillstyrka bestämmelsens

uteslutande. Däremot finner lagrådet med hänsyn till vad i yttrandena

anmärkts den föreslagna tiden av tre år under vissa förhållanden kunna

vara väl kort. Lagrådet vill därför förorda, att tiden förlänges, förslagsvis

till fem år.

127 §.

Det torde icke vara behövligt att i lagtexten intaga erinran därom att, då

bolagsordningen föreskriver ordinarie bolagsstämmas hållande vid tidigare

tidpunkt än den i paragrafen angivna, bolagsordningens föreskrift såvitt

möjligt skall efterkommas. Första stycket av 127 § torde därför böra jämkas.

Lagrådet vill vidare hemställa, att andra stycket måtte i redaktionellt hänseende

ändras för vinnande av närmare anslutning till lydelsen av motsvarande

stadgande i 69 § första stycket gällande lag örn aktiebolag.

129 §.

Andra styckets tredje och fjärde punkter torde böra utbryta^ till ett särskilt

stycke för vinnande av ökad överskådlighet och en förenklad avfattning

av hänvisningarna i de nuvarande tredje och fjärde styckena. Även i övrigt

synes paragrafens avfattning böra något jämkas.

130 §.

I första stycket lämnas föreskrift om översändande av förteckning över

ärenden, vilka skola förekomma å bolagsstämma, till aktieägare som anhåller

därom. Det torde lika litet här som i 127 §, där fråga är örn översändande

av vissa redovisningshandlingar, behöva särskilt angivas, att översändandet

skall ske kostnadsfritt. Lagrådet föreslår därför, att sistnämnda

ord uteslutes ur lagtexten.

131 §.

I anledning av vad patent- och registreringsverket yttrat vid 83 § femte

stycket hemställer lagrådet, att bestämmelsen i första stycket av förevarande

opaginerad Kontrollera mot PDF

1G7

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

paragraf erhåller sådan avfattning att den kommer att avse även det fall att

styrelse ej finnes.

132 §.

För vinnande av större likformighet med andra omröstningsbestämmelser

i lagförslaget hemställer lagrådet, att uttrycket »mer än en femtedel av röstetalet»

i andra stycket av 1 mom. utbytes mot orden »minst en femtedel

av röstetalet».

I anledning av framställd anmärkning mot det föreslagna stadgandet i 1

mom. tredje stycket om skyldighet att till registreringsmyndigheten insända

avskrift av protokoll angående balansräkningens fastställande vill lagrådet

förorda, att bestämmelsen härom liksom om skyldighet att, för det fall att

balansräkningen ej blivit fastställd, insända underrättelse därom måtte ersättas

med föreskrift att på den till registreringsmyndigheten översända avskriften

av balansräkningen skall finnas av styrelseledamot eller verkstkl

lande direktör undertecknat bevis huruvida balansräkningen fastställts eller

ej. I samband härmed torde någon jämkning böra ske i avfattningen av sista

punkten i tredje stycket.

133 §.

Beträffande skyldighet för styrelsen och verkställande direktör att lämna

upplysningar till aktieägarna å bolagsstämma bär föreslagits den inskränkningen

att de endast äro pliktiga att upplysa örn förhållanden, som kunna

väsentligt inverka på bedömandet av värdet av bolagets tillgångar med mera.

Då ordet »väsentligt» i detta sammanhang kan tolkas på olika sätt och giva

upphov till tvist, hemställes, att detta ord måtte utgå ur den föreslagna lagtexten

i första stycket.

Det synes ej vara nödigt att, på sätt i tredje stycket skett, särskilt framhålla,

att aktieägare jämväl före stämma äger hos styrelsen framställa begäran

att upplysning i visst hänseende skall lämnas å stämman. Tredje stycket

kan därför enligt lagrådets mening utgå.

Under hänvisning till yttrandet vid 130 § föreslår lagrådet tillika, att ordet

»kostnadsfritt» uteslutes ur fjärde och femte styckena.

138 §.

Enligt denna paragraf skall uppgörelse mellan bolaget och stiftare, styrelseledamot,

verkställande direktör, revisor eller granskare rörande honom i sådan

egenskap åliggande skadeståndsskyldighet ej vara för bolaget eller dess

konkursbo bindande, där den träffats innan tid för anställande av talan mot

honom gått till ända efter vad i 134—137 §§ är stadgat.

Mot denna bestämmelse i vad den avser uppgörelse med stiftare har lagrådet

intet alt erinra. Ett vittgående förbud mot uppgörelser är här, såsom i

motiven framhållits, påkallat till förebyggande av den — särskilt när stiftarna

övertaga alla aktierna i bolaget — tänkbara möjligheten att bestämmelserna

örn stiftaransvar berövas sin verkan genom en uppgörelse mellan

stiftarna och bolaget.

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

Likaså ansluter sig lagrådet till förslagets ståndpunkt att även en uppgörelse

med annan i paragrafen angiven person än stiftare skall vara utan verkan

mot bolagets konkursbo. Däremot finner lagrådet, i likhet med Sveriges

advokatsamfund, paragrafen i alltför stor utsträckning begränsa möjligheten

att träffa en för själva bolaget bindande uppgörelse angående den skadeståndsskyldighet

som åvilar annan än stiftare. Till grund för förslaget ligger

synpunkten att den rätt att föra skadeståndstalan, som enligt tidigare paragrafer

tillkommer en aktieägareminoritet, icke bör kunna göras overksam

genom en uppgörelse mellan den ansvarige och bolaget. Men minoritetens rätt

synes bliva i behörig utsträckning tillvaratagen, örn paragrafen i denna del

jämkas så, att bindande uppgörelse kan före den angivna tidens utgång träffas

av bolagsstämma, där ej aktieägare med ett sammanlagt aktiebelopp utgörande

minst en tiondel av hela aktiekapitalet röstat däremot. För den händelse

aktieägare för skadeståndstalan å bolagets vägnar bör tillika fordras

att uppgörelsen biträtts av honom. Kallelseåtgärderna beträffande stämma,

varå fråga örn uppgörelse skall behandlas, synas böra vara vidtagna senast

två veckor före stämman.

Lagrådet hemställer, att paragrafen måtte omarbetas i enlighet med vad

sålunda anförts.

139 §.

För den händelse genom beslut örn ändring av bolagsordningen vissa men

ej alla aktiers rätt försämras, skall enligt 1 mom. första stycket andra punkten

samtycke erfordras endast av ägarna till nämnda aktier och därjämte

angående beslutets fattande å två på varandra följande bolagsstämmor gälla

vad i 2, 4 och 5 mom. är stadgat. Hänvisningen till dessa tre lagrum återkommer

även i tredje punkten. Då emellertid avfattningen av 4 mom. och av

1 mom. andra stycket ger vid handen att någon kumulativ tillämpning av

1 och 4 mom. ej är åsyftad, böra hänvisningarna till 4 mom. utgå ur 1 mom.

första stycket.

Samma bestämmelser som upptagits i 1 mom. andra stycket återkomma

i 4 mom. andra stycket. Detta omnämner därjämte det fall att genom en bolagsordningsändring

det belopp, vartill aktier av visst slag skola kunna utgivas,

sänkes. Sistnämnda fall torde böra inarbetas i 1 mom. andra stycket,

varefter 4 mom. andra stycket kan utgå.

Tredje punkten av 1 mom. första stycket bör lämpligen utbrytas till ett särskilt

stycke, varigenom bland annat den i 142 § givna hänvisningen till förstnämnda

lagrum kan förenklas. I sammanhang härmed bör även styckets

sista punkt upptagas såsom ett särskilt stycke.

I enlighet med lagrådets tidigare hemställan bör stadgandet i 1 mom. andra

stycket sista punkten flyttas till avdelningen örn förbud i vissa fall mot

förvärv av aktier.

För vinnande av ökad överskådlighet synes uppställningen av 2 mom. böra

ändras sålunda att, efter viss redaktionell jämkning, de olika fall momentet

avser upplagas under varandra i fristående led. Då det enligt lagrådets me
-

s. 169 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

169

ning även utan uttrycklig bestämmelse måste anses klart, att fråga om röstvärdet

för redan utgivna aktier är att hänföra under grunderna för utövande

av rösträtt, synes den särskilda föreskriften härom kunna utgå.

Bestämmelsen i 5 mom. andra punkten torde kunna utgå såsom överflödig.

Jämväl i övrigt böra vissa jämkningar vidtagas i avfattningen av 139 g.

143 §.

Vad i 144 och 188 §§ stadgas angående verkställighet av beslut om bolagsordningsändring

i vissa fall kan icke anses vara av den beskaffenhet att erinran

därom behöver ske i samband med föreskrifterna i 143 §. Tredje stycket

torde därför kunna utgå.

145 §.

I 42 § 2 mom. i förslaget har upptagits den nu gällande regeln att, örn

aktiebrev är ställt till viss man, den till vilken aktien övergått ej gentemot

bolaget är att anse såsom aktieägare, innan han blivit införd i aktieboken.

Av nämnda stadgande följer, att aktieägare, som icke införts i aktieboken,

saknar ej blott rösträtt på bolagsstämma utan också röstberättigad aktieägares

rätt att föra talan mot bolagsstämmas beslut. Dylik klanderrätt synes

dock böra tillerkännas den, vilken obehörigen förvägrats införing i aktieboken.

Erfarenheten har visat att en sådan rätt icke skulle sakna praktisk betydelse.

Lagrådet hemställer därför, att till första stycket av 1 mom. i förevarande

paragraf fogas ett tillägg av innehåll att rätt till klandertalan även

skall tillkomma den som förmår visa, att styrelsen obehörigen vägrat att införa

honom såsom aktieägare i aktieboken.

I fråga om preskriptionstiden för klandertalan mot bolagsstämmobeslut

har lagberedningen föreslagit, att den allmänna klandertiden bestämmes till

tre månader. Klandertiden skulle dock förlängas till sex månader för vissa

fall, där det ansetts föreligga särskild fara att aktieägare förbiser ett å bolagsstämma

fattat beslut. Dessa fall hava angivits vara, att i lag eller bolagsordning

upptagna föreskrifter om sättet för kallelsens utfärdande väsentligen

eftersatts, att till avgörande å bolagsstämma företagits ärende i strid

mot bestämmelserna i 130 § tredje stycket (om ärendes upptagande i kallelse

till stämma m. m.), samt att bolagsstämmas beslut icke riktigt upptagits i protokollet.

Införande av särskilda klanderlider för olika fall synes emellertid

böra undvikas. Enhetlig klandertid lär så mycket lättare kunna bibehållas

som den allmänna klandertiden enligt förslaget förlängts från två månader

— enligt gällande rätt — till tre månader. Inom sistnämnda tid torde —

frånsett extraordinära fall för vilka särskild lagstiftning icke bör ifrågakomma

— en aktieägare kunna förskaffa sig kännedom såväl därom att bolagsstämma

hållits som örn därvid fattade beslut. Såsom beredningen framhållit,

kan det ock medföra svåra olägenheter, örn ett bolagsstämmobeslut skulle

kunna rivas upp efter lång tids förlopp. På grund av vad sålunda anförts

hemställer lagrådet, alt den föreslagna bestämmelsen örn en särskild klan
-

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

dertid av sex månader för ovan angivna fall måtte utgå. Iakttages detta,

skulle andra stycket av 145 § endast innehålla att, om talan grundas därpå,

att beslutet icke tillkommit i behörig ordning eller att det eljest kränker allenast

aktieägares rätt, talan skall instämmas inom tre månader samt att, örn

det försummas, beslutet skall vara gällande.

I redaktionellt hänseende torde dessutom vissa mindre förkortningar kunna

vidtagas i paragrafens avfattning.

146 §.

Enligt lagrådets hemställan under 145 § skall talan mot bolagsstämmas

beslut i samtliga där angivna fall instämmas inom tre månader. Lagrådet

förordar, att samma tid upptages i 146 § i fråga om ingivande till rätten eller

domaren av ansökan om prövning av arvode, som bolagsstämma bestämt.

148 och 149 §§.

Den tid, inom vilken dag för inställelse i ärende angående aktiebolags

trädande i likvidation skall utsättas, har bestämts i 148 § till minst två och

högst tre månader samt i 149 § till minst tre och högst fyra månader. Då

skäl saknas att i angivna hänseende stadga olika tider samt en tid av minst

två och högst fyra månader — vilken lagrådet tillstyrkt i fråga om ett likartat

fall i 49 § — synes vara lämplig jämväl för samtliga de fall, varom i nu förevarande

paragrafer är fråga, hemställer lagrådet, att erforderliga ändringar

härutinnan måtte vidtagas i paragraferna.

Tillika torde vissa jämkningar av redaktionell art böra göras i 149 § första

stycket.

150 §.

I första punkten av paragrafens första stycke har såsom likvidationsanledning

upptagits den omständigheten att aktiebolag saknar verkställande

direktör, där sådan skall finnas. Om lagrådets hemställan under 84 § beträffande

rätten att utse verkställande direktör bifalles, bör nämnda likvidationsanledning

begränsas till det fall att verkställande direktör skall utses på

grund av föreskrift i aktiebolagslagen.

Tillräckliga skäl synas icke föreligga för införande av skyldighet för aktiebolag

att träda i likvidation, om bolaget saknar till registret anmäld revisor.

I sådan händelse åligger det nämligen jämlikt 114 § i förslaget Konungens

befallningsliavande att efter anmälan om förhållandet förordna revisor, och

denna bestämmelse torde vara tillfyllest för att förebygga att ett aktiebolag

driver verksamhet utan behörig revisor. Erinras må att lagrådet under 34 §

hemställt, att anmälan till registret om val av revisor allenast skulle ske i det

fall att därtill skall utses auktoriserad revisor eller godkänd granskningsman.

Lagrådet hemställer, att andra punkten av första stycket i förevarande

paragraf måtte uteslutas.

Jämväl tredje punkten av samma stycke torde kunna utgå. Även utan ut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5. 171

tryckligt stadgande lärer vara tydligt, att det förhållande anmälan avser

skall styrkas.

I andra punkten av tredje stycket har upptagits föreskrift att, om kallelse

utfärdas på grund av anmälan från registreringsmyndigheten, i kallelsen skall

intagas hänvisning till bestämmelsen i 173 § första stycket. På grund av

hänvisning i 151 § till 150 § kommer föreskriften att avse även kallelse som

utfärdas på grund av anmälan från registreringsmyndigheten jämlikt 151 §.

Föreskriften i fråga synes icke vara erforderlig. Lagrådet hemställer, alt den

uteslutes.

För åvägabringande av likformighet i fråga om den tid, inom vilken kallelse

till inställelse inför rätten jämlikt 148, 149 och 150 §§ skall införas i allmänna

tidningarna, torde i tredje punkten av tredje stycket den föreslagna

tiden »minst tre och högst fyra månader» böra ändras till »minst två och

högst fyra månader». Sistnämnda minimitid lär jämväl i förevarande fall

vara tillräcklig.

Fjärde stycket synes för vinnande av önskvärd förkortning kunna erhålla

det innehåll att, örn ej innan ärendet företages till avgörande styrkes, att

behörig styrelse eller verkställande direktör finnes samt att införing i registret

skett, rätten skall förklara, att bolaget skall träda i likvidation, och

förordna en eller flera likvidatorer. Med en sådan avfattning av lagrummet

har rätten utan särskilt stadgande möjlighet att i mån av behov medgiva

part anstånd med ingivande av nödiga bevis, varjämte det lämnas öppet för

rätten att, örn så finnes påkallat, hos registreringsmyndigheten inhämta upplysning

huruvida stadgad införing i registret skett.

151 §.

De föreslagna bestämmelserna rörande åtgärder i anledning av underlåtenhet

att till registreringsmyndigheten ingiva fastställd balansräkning synas

med fördel kunna förenklas därigenom, att det stadgas rätt och plikt för

registreringsmyndigheten att, när för aktiebolag fastställd balansräkning

icke för något av de tre — i stället för fyra enligt förslaget — sista räkenskapsåren

inkommit, därom göra anmälan hos rätten eller domaren för prövning

av frågan om skyldighet för bolaget att träda i likvidation. Då jämväl

enskilda sakägares intressen härigenom skulle bliva tillgodosedda, erfordras

icke någon föreskrift om rätt för sådan sakägare att hos domstol göra ansökan

örn åläggande för bolaget att på grund av nyssnämnda förhållande träda i

likvidation. Lagrådet hemställer därför, att första stycket i paragrafen måtte

utgå och att andra stycket erhåller den ändrade avfattning som ovan angivits.

Beaktas vad lagrådet hemställt i fråga örn 150 § fjärde stycket, bör tredje

stycket i förevarande paragraf undergå någon jämkning.

152 §.

Bifalles lagrådets hemställan beträffande 151 §, erfordras viss jämkning i

avfattningen av förevarande paragraf.

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

153 §.

I anslutning till vad som anförts under 106 § hemställer lagrådet, att orden

»eller nedsättning» i andra stycket av förevarande paragraf uteslutas.

För vinnande av större likformighet med andra omröstningsbestäminelser

i lagförslaget får lagrådet, under erinran om sitt uttalande under 132 § i ett

likartat spörsmål, hemställa, att i sista stycket av denna paragraf uttrycket

»aktieägare med ett röstetal överstigande en femtedel» utbytes mot orden

»aktieägare, vilkas sammanlagda röstetal utgör minst en femtedel». Därjämte

torde sista punkten av stycket i redaktionellt avseende något jämkas.

156 §.

Vid bifall till lagrådets hemställan om uteslutande av bestämmelsen i 85 §

tredje stycket angående omyndig styrelseledamot bör även tredje punkten i

förevarande paragrafs första stycke utgå.

Enligt andra styckets andra punkt äger bolagsstämma utse likvidatorer i

stället för sådana som förordnats av rätten, dock allenast örn förordnandet

meddelats enligt 148 eller 149 §. Då det emellertid närmast är att anse som

en nödfallsåtgärd att rätten eller, enligt 157 §, domaren i bolagsstämmans

ställe utser likvidatorer, synes det även i andra än de i 148 och 149 §§ angivna

fallen böra stå bolagsstämman öppet att, om aktieägarna icke åtnöjas med

likvidator som förordnats av judiciell myndighet, ersätta denne med en annan.

Lagrådet hemställer därför, att bestämmelsen i andra styckets andra punkt

måtte utsträckas att helt allmänt gälla likvidatorer som av rätten eller domaren

förordnats i annat fall än i 157 § andra stycket sägs.

158 §.

Förslaget innebär att anmälan om likvidationstillstånds inträde och övriga

i första stycket angivna förhållanden skall göras endast av de likvidatorer

som utsetts av bolagsstämman eller förordnats av rätten. Om emellertid denna

anmälningsskyldighet icke av dem fullgjorts vid den tidpunkt då likvidator utses

av någon utomstående enligt 154 § första stycket sista punkten, synes

även sådan likvidator böra svara för anmälningsskyldighetens fullgörande.

Lagrådet hemställer därför, att paragrafen, i nära anslutning till 105 § aktiebolagslagen,

måtte inledas med en allmän bestämmelse, enligt vilken likvidatorerna

skola ofördröjligen för registrering anmäla att bolaget trätt i

likvidation eller, där likvidationen efter vad i 147 § andra stycket sägs skall

inträda å viss kommande dag, att bolaget träder i likvidation nämnda dag.

Första styckets andra punkt, i vad den avser angivande av tiden då likvidator

valts eller förordnats av rätten, synes med hänsyn till det sätt, på vilket

tidpunkten för likvidationstillståndets inträde bestämts i 154 § tredje stycket,

böra bibehållas oförändrad. Återstående bestämmelser i 158 § kunna med

fördel utbytas mot en föreskrift att i övrigt beträffande anmälan för registrering

rörande likvidator eller suppleant för honom eller i fråga om rätt att

under likvidationen teckna bolagets firma eller om ändring av bolagets post
-

s. 173 Kontrollera mot PDF

173

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

adress vad i 34 och 103 §§ är för där avsedda fall stadgat skall äga motsvarande

tillämpning.

Anmärkas må att, om paragrafens allmänna uppställning bibehålies, lagrummet

i allt fall måste kompletteras med en bestämmelse att bevis örn Konungens

tillstånd att till likvidator eller firmatecknare utse annan än den som

är här i riket bosatt svensk medborgare skall fogas ej blott vid anmälan enligt

andra stycket utan även vid anmälan jämlikt första stycket. Med den av

lagrådet förordade omskrivningen framgår skyldigheten att bifoga dylikt bevis

i båda fallen med erforderlig tydlighet av hänvisningen till 34 och 103 §§.

159 §.

Om i andra stycket införes hänvisning till 34 §, 112 § fjärde och femte

styckena samt 114 § i fråga om anmälan eller meddelande för registrering

beträffande likvidationsrevisor och suppleant, kunna tredje, fjärde och femte

styckena i förevarande paragraf utgå. Sker ej dylik hänvisning, erfordras,

därest lagrådets hemställan rörande registreringsanmälan vid ovannämnda

paragrafer bifalles, viss jämkning av de föreslagna stadgandena i tredje stycket.

Vidare synes andra punkten i andra stycket kunna ersättas med en hänvisning

i styckets första punkt till 128 §. Då hänvisningen till revisors rättigheter

jämväl omfattar i 116 § stadgad rätt till arvode för revisor, som förordnats

av Konungens befallningshavande, är särskilt omnämnande i stycket av sådan

revisors rätt till arvode överflödigt.

160 §.

Uteslutas på sätt lagrådet föreslagit tredje, fjärde och femte styckena i

159 §, bör avfattningen av sista stycket i förevarande paragraf jämkas i enlighet

därmed.

161 §.

Den i andra stycket bestämda tiden av fyra veckor, inom vilken revisionsberättelse

skall avgivas, bör av skäl som lagrådet vid 53 § anfört sättas till en

månad.

Enligt 127 § sista stycket är aktieägare berättigad att få ärende hänskjutet

till prövning å ordinarie bolagsstämma. Rätt att kalla aktieägarna till extra

bolagsstämma tillkommer styrelsen jämlikt 128 § första stycket; och föreslås

i samma paragraf samt i 131 § regler dels rörande rätt för aktieägareminoritet

att hos styrelsen påkalla extra bolagsstämmas utlysande och dels om bolagsstämmas

utlysande i vissa fall genom Konungens befallningshavande efter anmälan

av, bland andra, styrelseledamot eller aktieägare. Vad sålunda stadgats

bör gälla jämväl under likvidation, därvid styrelsens och styrelseledamots befogenheter

böra utövas av likvidatorerna och av enskild likvidator. Lagrådet

hemställer därför, att i en ny paragraf, förslagsvis efter 161 §, måtte upptagas

ett stadgande av innebörd alt vad i 127, 128 och 131 §§ är stadgat om rätt

för aktieägare att få ärende hänskjutet till prövning å bolagsstämma och att

opaginerad Kontrollera mot PDF

1''* Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

påfordra utlysande av stämma skall äga motsvarande tillämpning under likvidation,

varvid såsom ordinarie skola anses stämmor enligt 161, 168 och

171 §§. Därest lagrådets hemställan i fråga om 164 § bifalles, erfordras icke i

förevarande sammanhang särskild bestämmelse angående likvidatorerna.

Till den föreslagna nya paragrafen kan lämpligen såsom 2 mom. fogas

sista stycket i 161 §.

162 §.

I fråga om den balansräkning likvidatorerna enligt denna paragraf skola

upprätta föreskrives i andra stycket, bland annat, dels att, om vid tillgångarnas

värdering hänsyn tagits därtill att vissa tillgångar eller slag av tillgångar

skäligen må antagas kunna försäljas i ett sammanhang, detta skall

anmärkas i balansräkningen, dels ock att i balansräkningen tillgångar och

skulder skola för sig sammanräknas och skillnaden mellan slutsummorna

utsättas. Redan av den i samma stycke intagna hänvisningen till 7 och 8 §§

bokföringslagen torde framgå, att sistnämnda föreskrift skall iakttagas. Även

den först här ovan omförmälda bestämmelsen, som allenast avser en av möjligen

förekommande grunder till avvikelse från eljest vanligt försäljningsvärde,

synes vara överflödig. Lagrådet hemställer därför, att sagda föreskrifter

måtte utgå.

163 §.

Den i sista punkten av andra stycket gjorda erinringen att om fusion är

särskilt stadgat kan såsom obehövlig uteslutas. En mindre redaktionell jämkning

bör göras i första stycket andra punkten.

164 §.

Om första stycket, i nära anslutning till 110 § aktiebolagslagen, erhåller sådan

avfattning, att det helt allmänt avser likvidatorernas befogenhet att företräda

bolaget och deras rättigheter och skyldigheter i övrigt, synes tredje

stycket kunna uteslutas.

Bestämmelserna i andra stycket om likvidatorssuppleanter böra, särskilt om

86 § ändras på sätt lagrådet föreslagit, likaledes utgå.

165 §.

Om avfattningen av 100 § andra stycket jämkas på sätt lagrådet ovan föreslagit,

måste motsvarande jämkning företagas i 165 §.

167 §.

Beträffande likvidationsrevisorernas skyldighet att återställa redovisningshandlingarna

och förse dem med påskrift hänvisar första stycket i paragrafen

till 118 § första stycket. Hänvisningen i vad den avser påskrift å

handlingarna förfaller, örn lagrådets hemställan under 118 § bifalles, och

hänvisningen i övrigt torde böra ersättas med en bestämmelse av innebörd

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

att handlingarna skola återställas inom den för avgivande av revisionsberättelse

stadgade tiden.

Vad angår det fall att till bolaget hör personalstiftelse synes tillräcklig

vägledning erhållas, om 167 § andra stycket ersättes med ett stadgande, enligt

vilket bestämmelsen i 118 § andra stycket skall erhålla motsvarande tilllämpning.

170 §.

I det remitterade förslaget skiljes mellan klander av bolagsskifte (170 §)

och klander av likvidatorernas förvaltning (177 § 1 morn.). Klandertalan av

förstnämnda slag hänför sig allenast till fördelningen av de för ändamålet

redovisade tillgångarna, medan talan rörande beloppet av vad som skall fördelas

mellan aktieägarna faller under bestämmelserna örn klander av likvidatorernas

förvaltning. För båda slagen av talan föreslås en klandertid av ett

år från slutredovisningens framläggande å bolagsstämma.

Lagrådet, som icke har något att erinra i fråga om tiden för anställande

av klandertalan mot likvidatorernas förvaltning, vill med anledning av vad

handelskammaren i Gävle anfört ifrågasätta, huruvida icke den föreslagna

tiden för anställande av talan om klander av skiftet väsentligen kan förkortas.

Härvid må erinras, att enligt 130 § konkurslagen klander mot utdelningsförslag

i konkurs skall anmälas inom trettio dagar från den dag då förslaget

till utdelning först varit tillgängligt för granskning. En klandertid beträffande

bolagsskifte av allenast en månad eller, såsom nämnda handelskammare

förordat, två månader synes dock vara väl kort. Däremot torde

tillräckligt rådrum beredas med en klandertid av tre månader, d. v. s. samma

tid som enligt lagrådets mening bör stadgas för väckande av talan å bolagsstämmobeslut

enligt 145 § 1 mom. Lagrådet förordar därför, att den i 170 §

tredje stycket upptagna tiden av ett år utbytes mot en tid av tre månader.

Sveriges advokatsamfund har fäst uppmärksamheten å gällande lags brist

på bestämmelser om preskription av rätten till medel som utskiftats vid aktiebolags

likvidation. Av praktiska skäl torde rätten att utbekomma dylika medel

icke böra vara till tiden obegränsad. Å andra sidan bör preskription icke inträda

tidigare än vad som gäller ifråga om fordringsrätter. Beträffande verkan

av inträdd preskription synes det naturliga vara att medlen återfalla till bolaget

för utskiftning mellan de aktieägare, som bevarat sin rätt i bolaget,

efter samma grunder som skola gälla beträffande andra efter likvidationens

avslutande yppade tillgångar. Gillas denna uppfattning, skulle till 170 §

kunna fogas ett fjärde stycke av innebörd att, om aktieägare icke inom tio

år efter det slutredovisning framlades å bolagsstämma anmält sig att lyfta

vad han vid skiftet bekommit, han skall vara förlustig sin rätt därtill, varvid

stadgandena i 174 § skola äga tillämpning.

171 §.

Om 167 § jämkas på sätt ovan föreslagits, bör avfattningen av förevarande

paragraf i vad den avser likvidationsrevisorerna närmare anpassas efter den

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

avfattning förstnämnda lagrum sålunda erhåller. Hänvisningar böra i denna

del göras icke till 167 § utan till de där åberopade lagrummen, nämligen

119 § 1 mom. och 118 § andra stycket. Förstnämnda hänvisning, som har

avseende å revisionsberättelsens innehåll, kan ersätta föreskriften att likvidationsrevisorerna

skola särskilt yttra sig om huruvida anmärkning beträffande

förvaltningen av bolagets angelägenheter under likvidationen göres eller icke.

174 §.

I denna paragraf hava upptagits bestämmelser örn likvidationens fortsättande

i vissa fall efter det bolaget skall anses upplöst enligt 172 eller 173 §.

Där ej behöriga likvidatorer finnas, skall enligt förslaget rätten på anmälan

utlysa bolagsstämma för val av likvidatorer samt ombesörja, förutom i bolagsordningen

föreskrivna kallelseåtgärder, att kungörelse om stämmans hållande

sker i allmänna tidningarna och i ortstidning ävensom att skriftlig kallelse

med posten avsändes till varje i aktieboken införd aktieägare, om vars postadress

uppgift kan utan väsentlig omgång eller tidsutdräkt inhämtas. Det synes

vara olämpligt att betunga rätten med ett så omständligt kallelseförfarande.

De i 156 och 157 §§ meddelade bestämmelserna innefatta även det

fall att ingen likvidator finnes; för sådan händelse giver 156 § Konungens

befallningshavande befogenhet att på ansökan av aktieägare utlysa bolagsstämma

för val av likvidator och enligt 157 § må, där behöriga likvidatorer

saknas, aktieägare, borgenär eller annan, vars rätt kan vara beroende av

att någon finnes som äger företräda bolaget, hos rätten eller domaren göra

ansökan om förordnande av likvidatorer. Dessa bestämmelser, vilka utan särskilt

stadgande bliva tillämpliga jämväl under likvidations fortsättande enligt

förevarande paragraf, torde vara tillfyllest. Om vad lagrådet hemställt under

156 och 161 §§ vinner bifall, kan, därest aktieägarna eller viss minoritet av

dessa icke skulle åtnöjas med en av judiciell myndighet enligt 157 § första

stycket utsedd likvidator, framställning göras om bolagsstämmas utlysande

för val av annan likvidator.

Det är av vikt att till den bolagsstämma, som först hålles efter likvidationens

fortsättande, kallelse sker på ett betryggande sätt. Det kallelseförfarande,

som stadgas i 129 § andra stycket i det remitterade förslaget för det fall att

ordinarie bolagsstämma utlyses att hållas å annan tid än i bolagsordningen

bestämts, bör därför tillämpas i fråga om den första stämman, oavsett om

därå skall förekomma val av likvidatorer eller icke.

På grund av det anförda hemställer lagrådet, att i förevarande paragraf

måtte upptagas stadganden av innebörd dels att om, efter det bolaget skall

anses upplöst enligt 172 eller 173 §, tillgång yppas för bolaget eller talan

väckes mot bolaget eller behov av likvidationsåtgärd eljest uppkommer, likvidationen

skall fortsättas, dels att anmälan härom skall av likvidatorerna

ofördröjligen göras för registrering, dels ock att, beträffande kallelse till den

bolagsstämma, som efter likvidationens återupptagande först skall hållas,

skall gälla ovannämnda stadgande i 129 §. Övriga i 174 § föreslagna bestäm
-

s. 177 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

177

melser torde, då vad därmed avses följer av tidigare givna föreskrifter, vara

obehövliga och böra förty utgå.

176 §.

Om lagrådets hemställan under 161 § bifalles, bör i förevarande paragrafs

andra stycke hänvisning göras jämväl till den av lagrådet förordade nya

paragrafen.

Vissa redaktionella jämkningar synas böra vidtagas.

177 §.

I likhet med lagberedningen anser lagrådet, alt bolagsstämma bör äga

besluta att talan mot likvidator skall anställas på grund av förvaltningen.

Skulle emellertid anledning till sådan talan yppas först efter den bolagsstämma,

då slutredovisning framlagts, och alltså sedan bolaget blivit upplöst,

tillkommer det — enligt stadgande som bibehållits från gällande rätt alltid

aktieägare att väcka dylik talan. Det synes därför icke vara behövligt att

pålägga domstol det i vissa fall mycket omfattande besvär, som är förenat

med utlysande av bolagsstämma. Såsom lagrådet vid 174 § framhållit bör en

sådan åtgärd undvikas. Med hänsyn härtill föreslår lagrådet, att andra punkten

i första stycket av 177 § 1 mom. uteslutes och att andra stycket med någon

jämkning i avfattningen sammanslås med återstoden av första stycket till

ett gemensamt stycke.

Tredje stycket av förevarande moment upptager den bestämmelsen att, örn

likvidator entledigats eller eljest avgått eller avlidit före likvidationens avslutande,

tiden för anställande av klandertalan skall räknas från den bolagsstämma,

varå framlagts redovisningshandlingar och revisionsberättelse avseende

det räkenskapsår, då avgången eller frånfället inträffade. Ehuru enligt

förslaget likvidatorerna ålagts att avgiva redovisning för varje räkenskapsår,

behöva aktieägarna — i motsats till vad som gäller örn förvaltningen av

bolagets angelägenheter före likvidationen — icke fatta slutlig ståndpunkt

rörande förvaltningens godkännande för varje år utan först sedan likvidationen

i dess helhet avslutats, då förhållandena bättre kunna överblickas. Den

omständigheten att en likvidator dessförinnan avgått bör icke föranleda

rubbning i denna för aktieägarna viktiga princip. Lagrådet hemställer därför,

att omförmälda bestämmelse måtte utgå ur tredje stycket.

I fjärde stycket skall hänvisas till, förutom 134 § fjärde stycket, såväl

137 § som 138 §. Det i detta stycke upptagna stadgandet kan lämpligen sammanslås

med nästföregående stycke, därest detta på angivet sätt förkortas.

Bifalles lagrådets hemställan beträffande tredje stycket, måste femte stycket,

om det bibehålies, till avfallningen jämkas. Lagrådet anser dock, att

hela stycket kan utgå. I sådan händelse kommer —- liksom enligt gällande

rätt — det allmänna stadgandet örn ettårig preskriptionstid för klander av

redovisning att gälla jämväl skadeståndstalan mot syssloman, som förordnats

enligt 150 eller 151 § i förslaget. Tiden kommer här att räknas från

det sysslomannen avlämnat sin redovisning till likvidatorerna.

linning till riksdagens protokoll 1 saini. Nr 5.

12

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

Vild angår lil §2 mom. bör, om lagrådets hemställan rörande 1 morn.

tredje stycket bifalles, motsvarande uteslutning ske i fråga om andra stycket

i förevarande moment. Hänvisningen skall bär upptaga, jämte 136 § fjärde

stycket, såväl 137 § som 138 §. Första stycket i momentet kan i redaktionellt

hänseende något förkortas.

178 §.

Förevarande paragraf, som kompletteras av 179 §, innebär den nyheten,

att ett bolag, som trätt i likvidation, under vissa förutsättningar äger avbryta

likvidationen och återupptaga sin verksamhet. I betraktande av att förslaget

väsentligt mildrat den gällande rättens föreskrifter om skyldighet att träda

i likvidation kan en viss tvekan råda rörande behövligheten av de föreslagna

vidlyftiga bestämmelserna örn återupptagande av bolagets verksamhet. I

varje fall synes det emellertid vara att gå för långt att, i motsats till såväl

tysk rätt som det danska förslaget, medgiva verksamhetens återupptagande

även sedan utskiftningen påbörjats. Sådan regeln i förslaget utformats i

första stycket andra punkten kan den också leda till ett kringgående av den

i 77 § uppställda utdelningsbegränsningen för den händelse reservfonden

vid likvidationens inträde icke uppgick till det i samma paragraf eller i bolagsordningen

angivna maximibeloppet. Andra punkten av 178 § första stycket

bör därför utgå.

Dessutom torde vissa redaktionella jämkningar böra vidtagas.

179 §.

Det synes vara obehövligt att, då bolagets verksamhet skall återupptagas,

fordra att lividatorernas slutredovisning skall granskas ej blott av likvidationsrevisorerna

utan även av de nya revisorerna. Lagrådet hemställer därför,

att första styckets tredje och fjärde punkter måtte jämkas därhän att

slutredovisningen skall granskas endast av likvidationsrevisorerna.

Det föreslagna stadgandet i andra stycket torde böra erhålla en något

vidare innebörd och lämpligen kunna avfattas sålunda, att vad i lagen rörande

styrelseledamot är stadgat beträffande ansvarsfrihet, talan å förvaltningen

och uppgörelse med bolaget skall, i fall som avses i första stycket, äga motsvarande

tillämpning i avseende å likvidator.

Då redan av 103 och 112 §§ med tillräcklig tydlighet torde framgå att val

av styrelse och revisorer skola anmälas för registrering, kan sista stycket av

förevarande paragraf utgå.

180 §.

Några redaktionella jämkningar synas böra vidtagas i 1 mom. av förevarande

paragraf. Om lagrådets inledningsvis gjorda hemställan rörande

överflyttande till särskilda avdelningar i lagen av förslagets bestämmelser

om åtgärder från registreringsmyndighetens sida och om fullföljd av talan

mot beslut av registreringsmyndigheten vinner bifall, torde i nämnda moment

de tre sista punkterna av fjärde stycket och andra punkten av femte styc
-

s. 179 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

179

ket uteslutas. I .samband därmed bör i första punkten av fjärde stycket uttryckligen

angivas, att rättens beslut om tillstånd till fusionsavtalets bringande

till verkställighet skall anmälas för registrering inom sex månader sedan

beslutet vunnit laga kraft.

Det synes lämpligt, att de delar av momentet, som angå åtgärder från

registreringsmyndighetens sida, vid överflyttning till avdelningen med bestämmelser

örn registrering sammanföras till en ny paragraf. Den nya paragrafen

kan därvid erhålla sådan avfattning, att dess bestämmelser om registreringsmyndighetens

åtgärder för det fall att frågan om fusion skall förfalla

bliva tillämpliga icke endast å fusion, som avses i 180 §, utan även å

fusion jämlikt 181 eller 182 §.

181 §.

Stadgandena i första stycket andra punkten av 3 mom. och i andra stycket

första punkten av samma moment böra sammanföras till ett stadgande

av innehåll att i övrigt skall vad i 180 § 1 mom. tredje, fjärde och sjätte

styckena för där avsett fall är stadgat äga motsvarande tillämpning. Iakttages

detta, kan lämpligen detta stadgande sammanföras med återstående

bestämmelser i de två första styckena av 181 § 3 mom. till ett enda stycke.

Jämväl i övrigt synas jämkningar av redaktionell art böra vidtagas i paragrafen.

184 §.

Första stycket bör, såsom förut antytts, enligt lagrådets mening utvidgas

att omfatta även ansökan om godkännande enligt 14, 59 och 70 §§.

Andra stycket innehåller bestämmelser för garanterande av att registreringsmyndigheten

erhåller tillgång till varje firmatecknares egenhändiga namnteckning.

Där sådan namnteckning ej finnes redan på registreringsansökningen,

skall den upptagas i särskild bilaga. Första punkten, som hänför sig

till ansökningen örn bolagets registrering, bör lämpligen flyttas till 34 §, där

de bilagor som i övrigt skola fogas vid ansökningen äro uppräknade. Andra

punkten, som avser anmälan om inträffade förändringar, torde kunna

helt utgå, om avfattningen av 103 § jämkas så, att paragrafen kommer att

hänvisa ej blott till de delar av 34 §, som erbjuda ledning för bedömande

av anmälningens innehall, utan även till den bestämmelse örn firmatecknares

namnteckning som enligt vad nyss sagts skulle överflyttas till 34 § från

184 § andra stycket. Örn 158 § omarbetas på sätt lagrådet i det föregående

hemställt, bliva även särskilda bestämmelser örn likvidators och likvidatorssuppleants

namnteckning överflödiga.

185 §.

Uli 1 morn. andra punkten stadgas det undantag från huvudregeln i momentets

första punkt, att vad de vid ansökan, varom där är fråga, fogade

handlingarna innehålla ej må, såvitt dessa handlingar godkänts av registreringsmyndigheten

enligt 15 §, föranleda vägran av registrering, därest icke i

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

fråga om bestämmelse, som avses i 7 §, med hänsyn till upplysningar vilka

ej framgått av de handlingar som förut prövats av registreringsmyndigheten,

väsentlig felaktighet finnes föreligga. Med stadgandet i 2 mom. andra

stycket åsyftas att giva motsvarande regler för det fall att styrelsen enligt

70 § fattat beslut om aktiekapitalets ökning under förutsättning av bolagsstämmans

godkännande. Således skall i regel förnyad prövning i registreringsärendet

av ökningsbeslutet och de i 70 § tredje stycket omförmälda

handlingarna icke äga rum, därest beslutet och handlingarna förut godkänts

av registreringsmyndigheten. Detta skulle komma till klarare uttryck, därest

stadgandet erhölle en avfattning av innehåll att i angivna fall skall vad i 1

mom. andra punkten stadgas äga motsvarande tillämpning, då registrering

sökes av bolagsstämmans beslut örn godkännande av ökningsbeslutet. Det

torde utan särskilt omnämnande av 54 § vara klart att, där i ökningsbeslutet

intagits bestämmelse enligt sistnämnda paragraf, rörande denna bestämmelse

skall gälla vad i 185 § 1 mom. stadgas örn bestämmelse, som avses i 7 §.

Bestämmelserna i 1 mom. sista punkten och i 3 mom. första stycket andra

punkten torde icke vara erforderliga och böra därför uteslutas.

I enlighet med lagrådets förut gjorda hemställan bör 3 mom. andra stycket

inarbetas i den nya paragrafen med bestämmelser örn talan mot registreringsmyndighetens

beslut.

Slutligen böra vissa smärre jämkningar av redaktionell art vidtagas i paragrafen.

186 §.

Därest lagrådets under 34 § gjorda hemställan beträffande begränsning

av registreringsskyldigheten i fråga om revisorer bifalles, torde stadgandet i

första stycket 14 av förevarande paragraf erhålla lydelse av den innebörd,

att där enligt denna lag eller bolagsordningen revisor eller revisorssuppleant

skall vara auktoriserad revisor eller godkänd granskningsman, uppgift

örn hans fullständiga namn och hemvist skall införas i registret.

Vissa smärre jämkningar av redaktionell art böra vidtagas.

187 §.

Första och andra punkterna i första stycket torde lämpligen kunna sammanslås

till ett stadgande av innehåll att, om efter det aktiebolag registrerats

anmälan göres örn förhållande, som enligt aktiebolagslagen skall anmälas

för registrering, skall, där registrering beviljas, vad sålunda anmälts anmärkas

i registret. Att härunder inbegripes jämväl anmälan om ändring i ett redan

registrerat förhållande är uppenbart. I den mån särskilda föreskrifter örn

innehållet av anmärkningen i registret erfordras, böra dessa liksom hittills

meddelas i administrativ ordning.

Andra stycket i paragrafen innehåller föreskrifter angående vilket bolags

upplägg som skall användas vid införandet av anmälningar rörande fusion.

Även dessa föreskrifter synas lämpligen kunna utfärdas i administrativ ordning

med stöd av det föreslagna stadgandet i 192 § och således här böra utgå.

s. 181 Kontrollera mot PDF

Kungl- Maj:ts proposition iu 5.

181

Tredje styckets sista punkt, som endast innehåller föreskrift om vissa

handlingars förseende med påskrift om deras företeende i behandlat ärende,

torde kunna utgå. Vad angår övriga bestämmelser i tredje stycket, synas de

talrika hänvisningarna till andra lagrum kunna i huvudsak undvikas, örn

åt bestämmelserna gives en mera allmän avfattning. Lagrådet föreslår därför,

att de ersättas med ett stadgande av innehåll att, om registrering sker

på grund av anmälan i fall, då protokollsavskrift eller, jämlikt 72 § fjärde

stycket, annan handling skall i två exemplar ingivas i ärendet, det ena av

dessa skall, försett med bevis om registreringen, återställas till bolaget.

Fjärde stycket torde kunna inskränkas till en föreskrift av innebörd att,

örn handling ingivits i såväl huvudskrift som avskrift, huvudskriften skall

återställas. Även utan särskilt stadgande lär det vara tydligt, att under uttrycket

huvudskrift av handling skall inbegripas jämväl teckningslista, som

upptager aktietecknares namnteckningar i original, även örn själva listan

utgör en avskrift av den ursprungliga teckningslistan.

190 §.

Då det torde vara självklart att den som gör anmälan enligt förevarande

paragraf måste styrka de omständigheter, varpå anmälningen grundas, synes

stadgandet i tredje stycket kunna utgå.

191 §.

Andra stycket, som avser kungörande av vissa registreringsåtgärder, innehåller

en uppräkning av alla lagrum, som avse anteckning i registret om

att tidigare anteckning därur avförts, utom 190 § andra stycket. Då det synes

vara obehövligt att betunga lagtexten med en sådan uppräkning, hemställes,

att avfattningen måtte ändras därhän att, där i annat fall än i 190 § andra

stycket avses i registret antecknats, att tidigare anteckning därur avföres,

kungörelse därom skall äga rum på sätt i lagrummet angives.

192 §.

Till denna paragraf torde, såsom redan i det föregående antytts, böra överföras

vad tidigare paragrafer innehålla därom att närmare bestämmelser om

avgifter för ansökan örn godkännande meddelas av Konungen.

199 §.

I första stycket av denna paragraf meddelas stadgande om nedsättning i

vissa fall av ersättningsskyldighet som åvilar stiftare, styrelseledamot eller

annan i sådan ställning, att han i förevarande hänseende bör likställas med

styrelseledamot. Ett uttalande i inledningen till avdelningen om skadestånd

(sid. 637) synes giva vid handen, att nedsättning må ske även i det fall att

vederbörande uppsåtligen orsakat skadan. Av andra motivuttalanden samt av

lagrummets avfattning framgår emellertid att detta icke är stadgandets inne
-

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Kungl. Majlis proposition nr 5.

börd, utan att därmed avses att nedsättning blott skall kunna ske, när den

skadeståndsskyldige handlat av vårdslöshet och denna är ringa. Mot förslagets

sålunda angivna ståndpunkt har lagrådet intet att erinra.

Vad angår andra stycket kan ifrågasättas, huruvida beträffande sådant

förfarande som behandlas i 198 § något egentligt utrymme finnes för tillämpning

av den i stycket föreslagna jämkningsregeln. Påtagligt är i varje händelse

att regeln i fall som här avses måste begagnas med stor försiktighet.

Uti vissa yttranden har gjorts gällande att jämkningsrätten enligt förevarande

paragraf ej borde, på sätt skett genom stadgandet i tredje stycket, begränsas

till sådana fall, då brottslig handling icke föreligger, och att särskilt

vid straffbelagd överträdelse av rena ordningsföreskrifter möjlighet till jämkning

icke borde vara utesluten. Såsom lagberedningen framhållit synas betänkligheterna

mot att över huvud medgiva nedsättning av skadeståndsskyldigheten

framträda särskilt vid överträdelse av bestämmelser, som avse att

skydda enskild aktieägare, borgenär hos bolaget eller annan tredje man mot

direkt skada. Försiktigheten torde därför bjuda att här begränsa jämkningsregeln

till sådana fall då gärningen ej är belagd med straff. Att uppställa

en motsatt regel för övriga skadeståndsfall skulle vara mindre tillfredsställande.

Vad särskilt angår överträdelse av rena ordningsföreskrifter, torde dylika

förseelser ytterst sällan kunna föranleda någon skadeståndsskyldighet.

Lagrådet anser sig därför icke böra tillstyrka uteslutandet av tredje stycket

i förevarande paragraf.

201 §.

Vid bifall till lagrådets hemställan under 118 § böra i punkt 7 orden »eller

i påskrift å sådan handling» utgå.

I punkt 8 bör hänvisning ske även till 171 §.

201 §.

Bifalles lagrådets vid 83 § gjorda hemställan rörande underrättelse till den

som valts till styrelseledamot, bör bland de i 204 § första stycket under 6 omförmälda

lagrummen jämväl upptagas 83 § sista stycket.

I första stycket under 7 bör med avseende å likvidationsrevisor hänvisas

jämväl till 171 § andra stycket.

Uteslutas, såsom lagrådet föreslagit, dels föx-slagets bestämmelser angående

bolag, i vilka brev å aktierna icke skola utfärdas, dels ock vissa andra föreskrifter,

vilkas överträdande är i denna paragraf särskilt belagt med straff,

erfordras ytterligare jämkning av stadgandena i 204 § första stycket. Därjämte

torde paragrafen böra fullständigas med bestämmelser i anslutning

till den av lagrådet förordade avdelningen örn förbud i vissa fall mot förvärv

av aktier.

För vinnande av större tydlighet torde andra stycket i förevarande paragraf

böra i redaktionellt hänseende underkastas en mindre ändring.

I vissa yttranden har hemställts, att straffet för överträdelse av den föreslagna

lagens ordningsföreskrifter måtte bestämmas till penningböter i stället

opaginerad Kontrollera mot PDF

183

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

för dagsböter. Denna hemställan torde främst vara förestavad av farhåga för

att ledamöterna i bolagsstyrelser skalle kunna bliva utsatta för oskäligt höga

bötesstraff. Det är emellertid att märka, att på grund av föreskriften i paragrafens

andra stycke straff i de flesta här avsedda fall kommer att, där verkställande

direktör finnes, drabba denne ensam. 1 detta sammanhang bör ock

erinras om bestämmelsen i 2 kap. 8 § strafflagen, enligt vilken, om brottet är

ringa, dagsbotens belopp må därefter jämkas. Skulle straffet för ifrågavarande

förseelser bestämmas till allenast penningböter, högst 300 kronor,

skulle de avsedda lagbudens verkan, särskilt såvitt gäller större bolag, bliva

väsentligt försvagad. Lagrådet anser sig därför icke kunna tillstyrka den ifrågasätta

strafflindringen.

209 och 210 §§.

Bestämmelserna i dessa paragrafer kunna lämpligen sammanföras i en

paragraf med de båda styckena i 209 § såsom första moment och stadgandet

i 210 § såsom det andra.

211 §.

Bestämmelserna örn tvångssammanläggning av aktier avse, såsom av 1

mom. första och andra styckena framgår, att förhindra att efter en bolagsordningsändring,

varigenom aktiekapitalet höjes, eller efter nedsättningsbeslut

aktiernas nominella belopp skulle understiga det belopp, varå aktierna

i det föreliggande bolaget utan Konungens tillstånd lägst må lyda. Till de

grundläggande bestämmelserna i dessa stycken ansluta sig i tredje stycket

vidlyftiga regler, som kunna sammanfattas så, att man vid genomförandet

av tvångssammanläggningen icke far ga längre än sannnanläggningsinstitutets

förut angivna syfte påkallar. Dessa regler synas böra utbytas mot en bestämmelse

som inskränker sig till att angiva själva begränsningsprincipen. ^

Ilur långt man i varje särskilt fall får gå vid sammanläggningen framgår

med utgångspunkt från denna princip i regel redan av en jämförelse mellan

aktiekapitalet, sådant det är efter bolagsordningsändringen eller nedsättningsbeslutet,

och de allmänna stadgandena örn akties minimivalör i 3 §.

Är i bolaget aktiernas nominella belopp på grund av dispens lägre än

eljest är medgivet, beror det på dispensresolutionens innebörd, huruvida den

lägre aktievalören får bibehållas även etter en kapitalökning. Får den bibehållas

oförändrad — vilket enligt motiven är innebörden av de resolutioner

som för närvarande meddelas — finnes intet behov av att vid höjning av

aktiekapitalet även lioja aktiernas nominella belopp och är följaktligen enligt

första stycket tvångssammanläggning utesluten. Örn åter i ett dylikt bolag

aktiekapitalet icke höjes utan nedsättes, ligger det i sakens natur att bolaget

i regel äger genomföra nedsättningen sa, att aktiernas dispensvis medgivna

minimivalör hämnäs oförändrad och alt inom denna gräns tvangssammanläggning

må ske. Men skall aktiekapitalet nedsättas så långt, att efter

nedsättningen dess storlek enligt 3 § berättigar till ännu lägre minimivalör —

ett bolag, som på grund av dispens har aktier å t. ex. 20 kronor, beslutar

opaginerad Kontrollera mot PDF

184

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

nedsätta kapitalet under 50,000 kronor — får naturligtvis icke bolaget tvångsvis

sammanlägga flera aktier än som erfordras till förhindrande av att de nya

aktiernas valör skulle komma att understiga det nya minimum, 10 kronor.

\ ad ater beträffar de säkerligen ganska fåtaliga bolag, där på grund av

äldre lagstiftning aktiernas nominella belopp är lägre än i 3 § är för olika fall

angivet, blir fragan örn tvangssammanläggning må ske beroende av huruvida

bolaget äger bibehålla den låga aktievalören även efter en ändring av aktiekapitalet.

Sistnämnda fråga hänför sig till tolkningen av övergångsbestämmelserna

till den föreslagna lagen. Om detta spörsmål över huvud anses påkalla

en särskild bestämmelse, bör denna därför meddelas i promulgationslagen.

Lagrådet finner emellertid en uttrycklig bestämmelse i ämnet icke vara

erfoi derlig. Redan enligt gällande rätt anses nämligen, såsom i motiven framhållits,

att en höjning av aktiekapitalet medför skyldighet att anpassa aktievalören

efter lagen vid tiden för bolagsordningsändringen. Och i fråga örn

nedsättning av aktiekapitalet gälla synpunkter likartade med dem som i det

föregående utvecklats beträffande bolag med Konungens tillstånd att hava

aktier å låga valörer.

Under hänvisning till vad ovan anförts hemställer lagrådet, att de i 211 §

1 mom. tredje stycket upptagna reglerna måtte ersättas med en bestämmelse

av innebörd att sammanläggning, som beslutas enligt första eller andra stycket,

ej må avse flera aktier än som erfordras för att vid utbyte mot en ny

aktie dennas nominella belopp icke skall understiga det belopp, varå aktierna

i bolaget utan Konungens tillstånd lägst må lyda.

Bestämmelsen i fjärde styckets andra punkt, som ej har avseende å tvångssammanläggning,

torde böra upptagas i ett särskilt stycke. Sista punkten i

fjärde stycket skall, vid bifall till lagrådets hemställan under 3 §, utgå.

Avfattningen av paragrafen synes i övrigt böra något jämkas.

212 §.

Enligt 1 mom. andra stycket skall den tid, inom vilken tvist som prövats

av skiljemän ma dragas under domstol, räknas från det skiljemännens beslut

genom styrelsens försorg tillställts part. Med hänsyn härtill synes lagen

böra inskärpa att styrelsen är skyldig att ombesörja delgivningen ofördröjligen,

varjämte bestämmelsen torde böra jämkas på sådant sätt att den

öppnar möjlighet för en part att, om delgivningen nied motpart fördröjes,

själv ombesörja delgivningen med den verkan att tiden för anställande av

talan börjar löpa.

Enligt 1 mom. tredje stycket äger aktieägare som påkallat inlösen avstå

därifrån, om skiljedomen eller domstols avgörande beträffande lösenbeloppet

gått honom emot. Det synes emellertid vara föga billigt att en aktieägare,

som på bolagets bekostnad underställt inlösningsfrågan skiljemäns

avgörande och därefter till äventyrs fört tvisten vidare genom flera instanser,

det oaktat skall kunna mot vederparternas bestridande göra avgörandet

verkningslöst. Lagrådet hemställer därför, att ifrågavarande bestämmelse

måtte utgå.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

Dessutom torde paragrafens avfattning böra underkastas vissa jämkningar.

214 §.

Den i förevarande paragraf upptagna bestämmelsen därom att, när kungörelse

enligt särskild föreskrift skall införas i ortstidning, sådan tidning

bör väljas som genom sin spridning är ägnad att bringa kungörelsen till

allmän kännedom, har enligt vad lagberedningen anfört till syfte att förebygga

publicering i tidningar med blott ringa spridning. Bestämmelsen, vars

åsidosättande icke förbundits med särskild påföljd, utsäger endast vad som

även utan föreskrift i lag måste anses gälla. Lagrådet hemställer därför,

att paragrafen måtte utgå.

215 §.

Den i paragrafens första stycke upptagna, från 136 § i gällande aktiebolagslag

hämtade föreskriften örn laga domstol för aktiebolag kommer att

bliva överflödig i och med ikraftträdandet av nya rättegångsbalken, som i

10 kap. 1 § innehåller stadgande i ämnet. Det skulle med anledning härav

kunna ifrågasättas, huruvida icke föreskriften borde utgå ur lagförslaget

och ersättas med bestämmelse i promulgationslagen till den föreslagna aktiebolagslagen

att gälla intill dess nya rättegångsbalken träder i kraft. Då

sistnämnda lags ikraftträdande måhända kommer att dröja rätt länge, har

lagrådet emellertid intet att erinra mot föreskriftens bibehållande i aktiebolagslagen

tills vidare, men hemställer örn en mindre jämkning av redaktionell

natur.

På sätt lagberedningen anfört bör i paragrafens andra stycke upptagas

stadgande därom, att åtal för försummelse att enligt bestämmelse i aktiebolagslagen

göra anmälan för registrering skall anhängiggöras vid allmän

underrätt i den ort, där bolagets styrelse har sitt säte. Dylikt stadgande Ilar

dock icke influtit i det remitterade förslaget. I samband med lagtextens fullständigande

i detta hänseende torde i paragrafens andra stycke böra intagas

föreskrift att jämväl sådan talan, varom stadgas i 76 § 1 mom. och 212 §

av det remitterade förslaget, skall anhängiggöras vid nämnda underrätt.

En sådan regel kan anses betingad redan av tvistefrågans natur och underlättar

bevisningen rörande bolagets förhållanden. Den säkerställer även att

lösningsfrågan i hela dess vidd kommer att prövas vid samma i lag bestämda

domstol. Lagrådet hemställer, att andra stycket av förevarande paragraf

måtte ändras i enlighet härmed.

Förslaget till lag angående införande av nya lagen om aktiebolag.

4 §■

Enligt 2 mom. skola vissa delar av övergångsbestämmelserna till 1910

års aktiebolagslag fortfarande gälla. Uppräkningen omfattar bland annat

141 § fjärde stycket som stadgar att, i den mån 1910 års lag lämnar äldre

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

bestämmelser orubbade så vitt angår bolag som bildats före lagens ikraftträdande,

även straffsanktionen för överträdelse av sådana bestämmelser

skall bedömas enligt äldre lag. Då en motsvarande regel, omfattande även

bolag som bildats före ikraftträdandet av 1910 års lag, upptagits i den föreslagna

promulgationslagens 5 §, bör i 2 mom. av förevarande paragraf hänvisningen

till 141 § fjärde stycket i 1910 års lag utgå.

1 4 mom. uppställes såsom huvudregel rörande aktiekapitalets storlek i

äldre bolag, att äldre rätt skall tillämpas i stället för bestämmelsen i 2 §

första stycket huvudlagen. Den nya lagens ikraftträdande skall således icke

medföra skyldighet för äldre bolag att anpassa sitt aktiekapital efter de nya

reglerna. Detta överensstämmer med vad som utan uttrycklig bestämmelse

torde gälla redan enligt 1910 års aktiebolagslag och synes även vara så naturligt,

att det ej behöver särskilt i lagen utsägas. En specialbestämmelse

rörande denna fråga skulle dessutom kunna leda lill den missuppfattningen,

att en motsatt regel skulle bliva att tillämpa i det närbesläktade fallet att i

ett bolag, då den nya lagen träder i kraft, aktievalören är lägre än det i nya

lagen föreskrivna minimum.

Den i 4 mom. uppställda regeln innebär vidare, att ett bolag nied ett

aktiekapital på exempelvis 5,000 kronor är oförhindrat att höja kapitalet

till annat belopp under 10,000 kronor. Detta följer emellertid redan därav

att fråga är om en åtgärd, varigenom avvikelsen från den nya lagens principer

minskas.

Beträffande sänkning av aktiekapitalet innehåller 4 mom. den undantagsbestämmelsen

att det i bolagsordningen bestämda aktiekapitalet eller

minimikapitalet icke genom ändring av bolagsordningen må sänkas till belopp

understigande 10,000 kronor. Även denna bestämmelse synes så till

vida vara överflödig som det ligger i sakens natur att ett bolag, vars i bolagsordningen

bestämda aktiekapital överensstämmer med den nya lagens

fordringar, icke enbart av den anledningen att bolaget bildats med stöd av

äldre rätt får ändra bolagsordningen så, att den kommer i strid mot den

lag, som gäller då frågan om bolagsordningsändringen blir aktuell. Härvid

måste det anses betydelselöst att bolaget till äventyrs, då nya lagen trädde

i kraft, hade ett aktiekapital understigande 10,000 kronor, vilket därefter

höjts utöver detta belopp. Om åter ett bolag med minimi- och maximikapital

vid tiden för nya lagens ikraftträdande hade ett minimikapital på exempelvis

5,000 kronor och ett faktiskt aktiekapital på 10,000 kronor eller mera,

synas tillräckliga skäl knappast föreligga att, såsom remitterade förslaget

innebär, medgiva bolaget att, inom ramen för det minimikapital som sålunda

enligt äldre rätt bestämts i bolagsordningen, nedsätta sitt aktiekapital

under det i nya lagen angivna minimum, 10,000 kronor.

På nu anförda skäl hemställer lagrådet, att 4 mom. måtte utgå.

Om, såsom lagrådet vid behandlingen av huvudlagen hemställt, bestämmelserna

om bolag utan aktiebrev uteslutas, skall jämväl 5 mom. utgå.

Med hänsyn till de bolag, i vilka räkenskapsåret ej sammanfaller med kalenderåret,

bör första stycket i 10 mom. erhålla en något ändrad avfattning.

s. 187 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

187

Vid bifall till lagrådets hemställan om uteslutande av bestämmelserna i

andra och tredje styckena av huvudlagens 85 § bör även 10 mom. andra

stycket av förevarande paragraf uteslutas, i den mån det har avseende å

85 och 86 §§.

Den av lagrådet föreslagna ändrade lydelsen av 83 och 112 §§ föranleder

jämkning av bestämmelserna i momentets tredje stycke.

I fråga örn 12 mom. hemställer lagrådet, att de där upptagna bestämmelserna

måtte omarbetas på sätt under 125 § huvudlagen angivits.

Örn, såsom lagrådet under huvudlagens 126 § föreslagit, den där angivna

giltighetstiden för fullmakt förlänges, bör motsvarande ändring företagas

i 13 mom. av förevarande paragraf.

9 §•

Då den försäkran angående innehavet av bundna aktier, som omförmäles

i andra punkten av förevarande paragraf, hänför sig till förhållandena vid tiden

för anteckningen i aktieboken, bör i uttrycket »må förvärva bundna aktier»

ordet »må» utbytas mot »ägt».

Under hänvisning till vad lagrådet anfört vid 51 § i det remitterade förslaget

till aktiebolagslag hemställer lagrådet, att senare delen av paragrafen måtte

erhålla en avfattning, som överensstämmer med den av lagrådet föreslagna

lydelsen av nyssnämnda lagrum.

Enligt 4 § 10 mom. i förslaget till promulgationslag skall nyval av revisorer

och revisorssuppleanter under iakttagande av huvudlagens bestämmelser

förrättas å ordinarie bolagsstämma under det räkenskapsår, då huvudlagen

trädde i kraft. På sätt patent- och registreringsverket framhållit torde i

promulgationslagen böra införas stadgande om skyldighet att göra anmälan

för registrering av de vid nämnda val utsedda personerna, oavsett huruvida

därvid ändring sker beträffande dem som tidigare valts. Dylikt stadgande

bör, vid bifall till lagrådets hemställan om begränsning av den i huvudlagen

föreskrivna registreringsskyldigheten i fråga om revisorer och revisorssuppleanter

samt om ändrad avfattning av nyssnämnda bestämmelse i förslaget

till promulgationslag, erhålla däremot svarande innehåll.

Lagrådet hemställer förty, att i en särskild paragraf, förslagsvis efter 8 § i

promulgationslagen, måtte upptagas bestämmelse av innebörd dels att, sedan

i bolag, där på grund av nya lagen eller bolagsordningen revisor skall

vara auktoriserad revisor eller godkänd granskningsman, revisorsval ägt rum

efter vad i 4 § 10 mom. promulgationslagen sägs, styrelsen eller verkställande

direktör skall, även om vid valet ändring i fråga örn sådan revisor eller suppleant

för denne icke skett, om honom ofördröjligen göra anmälan för registrering,

dels alt å dylik anmälan vad i 34 § nya lagen sägs örn registreringsanmälan

beträffande revisor skall hava motsvarande tillämpning, dels ock att

vid anmälningen skall fogas protokoll eller annan handling, som bestyrker

anmälningen. Tillika torde böra stadgas att, örn anmälan som nu sagts un
-

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

derlåtes, straffet skall vara dagsböter samt att åtal därom skall anhängiggöras

vid allmän underrätt i den ort, där styrelsen har sitt säte.

Förslaget till lag angående ändring i lagen om aktiebolags pensions
och

andra personalstiftelser.

18 §.

Bifalles lagrådets hemställan om uteslutande av sista punkten ur första

stycket av 119 § 1 mom. i det remitterade förslaget till lag örn aktiebolag, torde

i andra punkten av första stycket i förevarande paragraf orden seller erinran»

icke böra tillfogas utan nämnda stycke lämnas oförändrat.

19 §.

Bifall till lagrådets hemställan vid 179 § i förslaget till aktiebolagslag föranleder

viss jämkning av sista punkten i tredje stycket av förevarande paragraf.

Förslaget till lag angående ändring i lagen om vissa inskränkningar i

rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag.

Därest, på sätt lagrådet hemställt, ur det remitterade förslaget till lag om

aktiebolag uteslutas de stadganden som angå aktiebolag utan aktiebrev, kan

2 § i 1916 års lag bibehållas i nu gällande lydelse. Förevarande lagförslag bör

i sådan händelse begränsas att avse 3 §, varjämte lagförslagets rubrik och

ingress torde jämkas i anslutning härtill.

övriga lagförslag.

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Ur protokollet:

G. Lindencrona.

s. 189 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

189

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 22 december 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,

Rubbestad.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och handelsdepartementen

anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Bergquist, lagrådets

den 19 november 1942 avgivna utlåtande över lagberedningens den 6

februari 1942 till lagrådet remitterade förslag till

1) lag om aktiebolag;

2) lag angående införande av nya lagen om aktiebolag;

3) lag om ändring i konkurslagen;

4) lag angående ändrad lydelse av 54 § lagen den 13 maj 1921 (nr 227)

örn ackordsförhandling utan konkurs;

5) lag angående ändring i lagen den 18 juni 1937 (nr 521) om aktiebolags

pensions- och andra personalstiftelser; och

6) lag angående ändring i lagen den 30 maj 1916 (nr 156) om vissa inskränkningar

i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i

vissa bolag.

Föredraganden anför följande.

Sedan lagrådet numera avgivit utlåtande över lagberedningens betänkande

den 28 februari 1941 med förslag till ny aktiebolagslagstiftning samt förslaget

blivit föremål för ytterligare överväganden inom justitiedepartementet,

anhåller jag att få upptaga till behandling frågan om avlåtande av proposition

i ämnet till riksdagen.

Vid behandling i statsrådet den 6 februari 1942 av frågan om inhämtande

av lagrådets utlåtande över förslaget lämnade dåvarande chefen för justitiedepartementet

en kortfattad översikt över tillkomsten och den huvudsakliga

innebörden av lagberedningens förslag. Han nämnde även, att yttranden över

beredningens betänkande avgivits av åtskilliga myndigheter och sammanslutningar,

vilka yttranden jämte vissa andra skrivelser .skulle överlämnas till

lagrådet för att vara tillgängliga vid dess granskning. Det synes mig erforderligt

att nu, innan jag går närmare in på de särskilda bestämmelserna i lagberedningens

förslag, i ett sammanhang lämna dels en mera ingående redogörel
-

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

se för huvudgrunderna i förslaget dels ock en framställning av innehållet

i däröver avgivna, till lagrådet överlämnade yttranden och lagrådets utlåtande,

såvitt angår nämnda huvudgrunder.

Huvudgrunderna i lagberedningens förslag.

Lagberedningen har till en början undersökt frågan, huruvida alltefter

företagens beskaffenhet böra i lagstiftningen införas på olika sätt reglerade

former av aktiebolag. I detta hänseende har beredningen

övervägt, huruvida för mindre bolag borde införas någon annan bolagsform

än aktiebolagets, under vilken ekonomisk verksamhet skulle kunna drivas

utan personlig ansvarighet för deltagarna. Beredningen har härvid haft uppmärksamheten

särskilt fäst på lämpligheten av en bolagsform närmast motsvarande

den tyska Gesellschaft mit beschränkter Haftung (GmbH) och den

franska société å responsabilité limitée. Emellertid ha dessa bolagsformer

visat sig förenade med betydande faror för bolagens borgenärer. Beredningen

har därför ansett stora betänkligheter möta mot införande av en dylik bolagsform.

Beredningen har också ansett betänkligheter möta mot att — med

bibehållande av de mindre bolagen inom aktiebolagslagstiftningens ram —

beträffande deni medgiva undantag från de regler, som åsyfta publicitet och

kontroll. De små aktiebolagen kunna enligt beredningens mening ej hindras

från att driva en ganska omfattande rörelse, och de små företag, som icke

vilja underkasta sig aktiebolagets regler om redovisning, revision och publicitet,

böra enligt beredningens mening vara hänvisade till företagsformer

med personlig ansvarighet. Beredningen har emellertid såsom en väg att uppnå

vissa av de fördelar, som äro förbundna med bolagsformen GmbH, i sitt

förslag till ny aktiebolagslag anvisat en möjlighet att vid bildande av aktiebolag

bestämma, att aktiebrev ej skola utfärdas.

Medan lagberedningen sålunda ansett sig icke böra föreslå införande i

svensk lagstiftning av en bolagsform motsvarande GmbH, har beredningen

däremot ansett sig böra förorda, att under aktiebolags bestånd aktierna

må förenas på en hand. I samband därmed lia också regler föreslagits

till skydd för bolagets borgenärer, dels beträffande rätten till skadestånd

dels ock i fråga om vissa förhållanden i konkurs.

Då förslaget icke för mindre företag öppnar tillgång till en särskild bolagsform

utan personligt ansvar för delägarna, har lagberedningen i fråga

om storleken av aktiebolags aktiekapital funnit nödvändigt att alltjämt tilllåta

aktiebolag med en jämförelsevis liten kapitalgrundval. I fråga om det belopp,

vartill aktiekapitalet minst skall uppgå, föreslås dock en höjning från

5,000 till 10,000 kr.

Beträffande bestämmelserna om aktiebolags bildande föreslår

lagberedningen, att registreringsmyndighetens granskning av bildningsproceduren

icke, såsom nu är fallet, skall äga rum först vid ansökningen om bolagets

registrering, efter det beslut å konstituerande stämma fattats om bolagets

bildande och viss del av aktiekapitalet inbetalts. Enligt förslaget skall

s. 191 Kontrollera mot PDF

Kling]. Majlis proposition nr 5.

191

registreringsmyndigheten verkställa förberedande granskning och godkänna

de s. k. stiftelsehandlingarna redan på ett förberedande stadium innan aktieteckning

verkställes och konstituerande stämma hålles. Den publicitet beträffande

bildandet av aktiebolag, varigenom gällande lag söker motarbeta

oredliga eller eljest osunda bolagsbildningar, förbättras i förslaget särskilt

för det fall att bolag bildas med tillskott av annan egendom än penningar

(apportegendom).

Stiftarna av aktiebolag skola enligt gällande lag vara minst fem till antalet.

Beredningen föreslår, att minimiantalet sänkes till tre. Härigenom

vinnes överensstämmelse med vad som gäller i Danmark, Finland och Norge.

Reglerna rörande konstituerande stämma, vilka i gällande lag äro mycket

knapphändiga, ha i förslaget närmare utformats. Därvid lia även upptagits

regler rörande fördelningen av aktierna mellan aktietecknama i det fall,

att i bolagsordningen finnes förbehåll att av aktierna i bolaget allenast viss

del, s. k. fria aktier, må genom teckning eller överlåtelse förvärvas av utländska

medborgare eller därmed jämställda rättssubjekt (förbjudna rättssubjekt),

medan återstoden, s. k. bundna aktier, må förvärvas endast av

svenska medborgare och med dem jämställda rättssubjekt (tillåtna rättssubjekt).

Med hänsyn till den synnerligen stora praktiska betydelsen för

våra aktiebolag av reglerna härom och då i flera avseenden oklarhet rått

angående deras tillämpning i olika aktiebolagsrättsliga förhållanden lia i förslaget

på ett flertal olika ställen särskilda bestämmelser upptagits, avseende

kontroll över att den medgivna proportionen mellan bundna och fria

aktier upprätthålles.

I nära samband med bestämmelserna örn bolagsbildningen stå reglerna

om verkan av rättshandlingar för bolaget före dess registrering.

Förslaget bibehåller gällande rätts huvudregel, att bolaget,

innan det registrerats, icke kan förvärva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter.

Men bestämmelser ha upptagits av innehåll, att där avtal slutits för

bolaget efter det bolaget bildats och styrelse valts men innan bolaget registrerats,

avtalet blir bindande från registreringen, såframt icke medkontrahenten

begagnat honom tillkommande rätt att frånträda avtalet. I fråga om

den personliga ansvarighet, som enligt gällande lag drabbar dem som handla

å bolagets vägnar före dess registrering, uppställer förslaget den nya regeln,

att dylikt ansvar icke äger rum i det fall att ett avtal efter vad nyss sagts

blir gällande på grund av att frånträde ej skett. Ansvarigheten skall dock

fortbestå, om medkontrahent innan tid för frånträde utgått, gjort gällande

personlig ansvarighet för dem som handlat för bolaget. Slutligen föreslås

en preskriptionstid av ett år från bolagets registrering för talan rörande

den personliga ansvarigheten på grund av sådant avtal.

I en särskild huvudavdelning har lagberedningen behandlat aktiebrev

och aktiebok. I fråga örn aktiebrev föreslås bl. a. utvidgat skydd för

godtrosförvärv. Redan i samband med lagen den 27 mars 1936 örn skuldebrev

infördes i aktiebolagslagen bestämmelser rörande godtrosförvärv av

aktiebrev. Dessa bestämmelser innebära, att skydd föreligger icke blott för

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

godtrosförvärv av aktiebrev till innehavaren utan även för godtrosförvärv av

aktiebrev till viss man, under förutsättning att överlåtaren var legitimerad

såsom ägare till aktien jämlikt lydelsen av sammanhängande, till honom

fortgående skriftliga överlåtelser till viss man eller in blanco. Däremot finnes

ingen bestämmelse om godtrosskydd, därest överlåtaren till stöd för sin

rätt till aktien åberopar annat fång än överlåtelse, d. v. s. fång på grund av

bodelning, arv eller testamente, icke heller örn överlåtelsekedjan beträffande

aktie till viss man är avbruten av ett dylikt fång. Kravet på legitimation

för aktieöverlåtare har medfört att avskrifter av handlingar, som bestyrka

det familjerättsliga fånget, bifogas aktiebrevet och följa detta i rörelsen.

Detta framstår såsom en betydande olägenhet vid aktieomsättningen. Denna

olägenhet har beredningen sökt undanröja genom en bestämmelse av innehåll,

att om den, som till grund för förvärv av aktiebrev till viss man åberopar

annat fång än överlåtelse, blivit införd i aktieboken, godtrosskydd

föreligger vid överlåtelse som därefter äger narn.

Reglerna i gällande lag om inbetalning av aktiekapital lia i lagberedningens

förslag i vissa avseenden förtydligats, fullständigats och jämkats.

Reglerna örn aktiekapitalets ökning ha anpassats efter de föreslagna

reglerna om bolagsbildning och även i övrigt undergått jämkningar.

Aktieteckning må enligt förslaget ej äga rum, innan bolagsstämmans ökningsbeslut

registrerats och, sedan teckningslista och kungörelse om beslutet godkänts

av registreringsmyndigheten, kungörelsen införts i allmänna tidningarna

och ortstidning. Teckning må ske allenast å godkänd teckningslista.

Härigenom avses att vinna trygghet däremot, att aktieteckning måste — såsom

för närvarande ej sällan förekommer — återgå och inbetalning å aktier

återbäras på grund av att hinder mot ökningsbeslutets registrering möter eller

det visas att kungörelsen varit felaktig eller ofullständig eller att teckningslistan

icke varit upprättad i föreskriven ordning.

Härefter följa i förslaget regler örn aktiekapitalets nedsättning.

Sådan nedsättning kan enligt lagberedningens förslag liksom enligt gällande

rätt ske på grund av ett i bolagsordningen intaget förbehåll om inlösen av

aktier och eljest efter därom av bolagsstämman i viss ordning fattat beslut.

Nedsättning kan enligt förslaget icke ske, såvitt den skulle medföra att resultatet

komme att stå i strid med de regler angående reservfond och skuldregleringsfond,

som i förslaget upptagas till befrämjande av aktiebolagens

konsolidering.

I en avdelning upptagas härnäst vissa bestämmelser om inskränkning

i rätten att förfoga över aktie. Avdelningen innehåller icke någon

principiell nyhet.

I fråga om kapitalbildningen inom aktiebolagen innehåller

förslaget viktiga nyheter. I syfte att befrämja konsolideringen av aktiebolagen

har sålunda i förslaget dels föreskrivits, att årlig avsättning till reserv

fonden med tio procent av årsvinsten skall äga rum till dess reservfonden

uppgår till tjugu procent — nu tio procent — av aktiekapitalet, dels ock upp
-

s. 193 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

193

tagits en helt ny regel av innehåll, att samma årliga avsättning till reservfonden

eller skuldregleringsfond skall fortsätta i bolag med viss relativt stark

skuldsättning. För bolag med dylik skuldsättning skall även gälla den begränsningen

i rätten alt utdela vinst, att utdelningen icke får överstiga fem

procent av bolagets behållna förmögenhet, med mindre ett lika stort belopp

som det vilket därutöver utdelas avsättes till reservfonden eller skuldregleringsfond.

Huruvida utdelningsbar vinst skall utdelas till aktieägarna eller icke, är

enligt gällande rätt en fråga, som avgöres av bolagsstämman genom vanligt

majoritetsbeslut. Beredningens förslag upptager bestämmelser om rätt för

aktieägarminoritet att under vissa förutsättningar och i viss utsträckning

påkalla vinstutdelning. Jag återkommer härtill vid redogörelsen för förslagets

minoritetsskyddsbestämmelser.

Efter bestämmelserna om reservfond och skuldregleringsfond samt om

vinstutdelning meddelas i förslaget bestämmelser om förvaltningsorganen.

Enligt beredningens förslag skall varje bolag, vars aktiekapital eller

maximikapital enligt bolagsordningen överstiger 300,000 kr., äga en styrelse

med minst tre ledamöter. När styrelsen för ett aktiebolag består av tre eller

flera ledamöter, skall verkställande direktör utses av styrelsen inom eller

utom denna. I bolag med en eller två styrelseledamöter skall verkställande

direktör ej utses. Verkställande direktören skall handhava den löpande förvaltningen

av bolagets angelägenheter, medan ledningen och förvaltningen i

övrigt skall tillkomma styrelsen.

För att erhålla ökad kontroll över styrelsens och verkställande direktörs

förvaltning har lagberedningen bl. a. föreslagit i väsentliga avseenden omarbetade

bestämmelser rörande styrelsens och verkställande direktörs

årsredovisning.

Då en viss specificering i fråga om bolags tillgångar och skulder är det

praktiskt taget enda medlet att vinna en upplysande och klar redovisning för

bolagets ställning och rörelsens resultat, har beredningen ansett sig böra

föreslå specificeringsregler, vilka ansluta sig till ett balansräkningsschema. I

gällande lag saknas varje bestämmelse om vinst- och förlusträkningens innehåll.

Medan balansräkningen skall angiva bolagets ställning och rörelseresultat,

är syftet med vinst- och förlusträkningen att lämna upplysning, huru

rörelseresultatet uppkommit. Beredningen har även i fråga om denna handling

föreslagit regler i anslutning till ett schema för dess upprättande. Beredningen

föreslår också vissa regler rörande förvaltningsberättelsens innehåll.

Nya regler givas angående redovisningen i koncerner, d. v. s. företag som

bestå av flera aktiebolag, vanligen förbundna med varandra genom att ett

bolag, moderbolaget, innehar större delen av aktierna i de övriga bolagen,

dotterbolagen.

Det viktiga önskemålet örn förbättrad revision har beredningen sökt

tillgodose dels genom bestämmelser, som avse alt stärka revisorernas ställning

i förhållande lill styrelsen, dels ock genom föreskrifter som främst beträffan
liilutng

till riksdagens protokoll 19H. 1 sami. Nr 5. 13

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

de revisorerna i de stora aktiebolagen uppställa krav på styrkt utbildning och

erfarenhet i revisionsverksamhet. Sålunda föreslår lagberedningen, att i bolag,

vars aktiekapital eller maximikapital överstiger 300,000 kr., minst två revisorer

skola utses, då stödet av en eller flera medrevisorer stärker den enskilde

revisorns självständighet gentemot styrelsen. Genom förslaget öppnas vidare

möjlighet för aktieägare, vilka icke tillhöra den aklieägargrupp som bestämmer

styrelsevalet, att öva inflytande på valet av revisorer. Aktieägargrupp av

viss storlek har nämligen tillerkänts rätt att utse en ordinarie revisor genom

att påkalla tillämpning av en enkel proportionell valmetod. Beträffande bolag,

vilka låtit å fondbörsen notera sina aktier eller av dem utgivna obligationer,

och andra bolag, vilkas aktiekapital eller maximikapital uppgår till 2

miljoner kr. eller däröver, föreslår beredningen, att en av revisorerna skall

vara av handelskammare i riket auktoriserad revisor. Och i mindre bolag

medgives en aktieägarminoritet, som företräder minst en tiondel av aktiekapitalet,

rätt att påkalla, att en revisor skall vara auktoriserad revisor eller av

handelskammare godkänd granskningsman. I övrigt föreskrives örn revisor i

allmänhet, att han bör ha den erfarenhet beträffande bokföring och insikt i

ekonomiska förhållanden som med hänsyn till bolagets verksamhet erfordras

för uppdraget.

I förslaget upptagas även särskilda bestämmelser örn revisorernas viktigaste

skyldigheter. Vidare ha föreskrifter upptagits om skyldighet för revisor att

i revisionsberättelsen göra uttalanden i vissa angivna hänseenden. Särskilda

bestämmelser ha även upptagits rörande revisionen i moderbolag.

Härefter upptager förslaget en avdelning örn bolagsstämma. Nu gällande

regler härom lia i vissa hänseenden förtydligats och fullständigats. Förslaget

utgår liksom gällande aktiebolagslag från grundsatsen, att endast den,

som har det ekonomiska intresse i bolaget delägarskapet innebär, äger utöva

medbestämmanderätt i bolaget genom deltagande i bolagsstämma. Till förekommande

av missbruk av den legitimation införingen i aktieboken medför har

rätten att av den som vill utöva rösträtt för aktie begära försäkran om äganderätt

till aktien utvidgats. Vidare bär till förhindrande av att röstning sker

på grund av fullmakt, vars utfärdare måhända för lång tid sedan upphört att

vara aktieägare, föreslagits, att fullmakt att företräda aktieägare ej skall gälla

för stämma, som börjar senare än tre år från fullmaktens utfärdande.

Den rätt som för närvarande föreligger att genom bestämmelse i bolagsordningen

förse aktier med olika röstvärde skall enligt lagberedningens förslag

begränsas.

Närmare bestämmelser om aktieägarnas rätt att av styrelse och verkställande

direktör begära upplysningar rörande bolagets förhållanden ha upptagits.

Men bolagsledningens möjlighet att undvika yppande av vad i bolagets

intresse bör hemlighållas har bevarats genom en bestämmelse, att en

upplysning, som enligt styrelsens mening icke utan skada för bolaget kan

lämnas på bolagsstämma, i stället skall avgivas till revisorerna. Dessa lia

sedan att avgiva yttrande, som skall vara tillgängligt för aktieägarna.

Rätt till talan mot styrelsens ledamöter och verkställan
-

s. 195 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

195

de direktör m. fl. med anledning av förvaltningen av bolagets angelägenheter

skall enligt förslaget tillkomma aktieägarminoritet med minst en

tiondel av hela aktiekapitalet i stället för enligt gällande rätt en femtedel. I

bestämmelserna om verkan av beviljad ansvarsfrihet har vidare viss ändring

skett. Beviljad decharge har enligt nuvarande aktiebolagslagstiftning en väsentligt

vidsträcktare omfattning än som i allmänhet är förhållandet i främmande

aktiebolagsrätt. Lagberedningen, som ansett gällande dechargebestämmelser

böra i huvudsak bibehållas, har föreslagit att undantag från ansvarsfriheten

skall föreligga beträffande åtgärd, örn vars vidtagande eller betydelse

för bolaget styrelsen, styrelseledamot eller verkställande direktör uppsåtligen

eller av vårdslöshet lämnat i väsentliga hänseenden oriktiga eller ofullständiga

upplysningar. Detta undantag skall gälla, då oriktiga eller ofullständiga

upplysningar lämnats i redovisningshandlingarna eller eljest till bolagsstämman

eller till aktieägarna i svar, som givits när aktieägare begagnat honom

tillkommande frågerätt, eller ock genom bokföringen eller eljest till revisorerna.

Vissa ändringar Ira också vidtagits i stadgandena om talan mot stiftare

och revisor.

I en följande avdelning behandlas frågan örn ändring av bolagsordningen

m. m. Bestämmelserna härom överensstämma i huvudsak med

gällande rätt. Vissa lättnader föreslås, främst att kravet på enhälligt bifall

från ägare av aktier av visst slag ersatts med krav på viss pluralitet, i förening

med rätt för sådan aktieägare som röstat emot beslutet att begära lösen

för sina aktier. Motsvarande ändring föreslås beträffande beslut om nedsättning

av aktiekapitalet.

I fråga om talan å bolagsstämmobeslut innehåller förslaget likaledes

vissa ändringar. Gällande lag innehåller bestämmelser allenast om

sådan talan som har karaktären av en till viss tidsfrist begränsad klandertalan.

Underlåtenhet av aktieägare eller organ för bolaget att inom viss tid

föra talan mot ett bolagsstämmobeslut kan emellertid icke medföra att beslutet

vinner giltighet i sådana fall, då det strider mot rättsregler, som äro på det

sättet tvingande, att de icke kunna åsidosättas med samtliga aktieägares samtycke.

I dylikt fall är beslutet en nullitet, och mot beslutet kan enligt förslaget

styrelsen, styrelseledamot, verkställande direktör eller aktieägare föra en av

tidsfrist oberoende nullitetstalan.

Frågan om verkan av klanderpreskription är enligt gällande rätt oklar och

omstridd. Föreligger klandergrund beträffande bolagsstämmobeslut som skall

anmälas för registrering, vägras enligt praxis registrering av beslutet, oavsett

inträdd klanderpreskription. Då syftet med klanderpreskriptionen väsentligen

förfelas, ifall densamma icke medför att beslutet blir för bolaget gällande,

bär i förslaget upptagits bestämmelse, att beslutet blir gällande där klandertalan

ej inom föreskriven tid anställes. Härifrån har emellertid beträffande

beslut som skall anmälas för registrering undantag gjorts för det fall, att

klandergrunden är att föreskrift örn viss röslpluralitet icke iakttagits. I sådant

fall skall registrering vägras, oavsett alt klander icke instämts, och beslutet

blir gällande endast örn del likväl av förbiseende blir registrerat.

opaginerad Kontrollera mot PDF

]9G

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

Anordningen av m i n o r i t e t s s k y d d e t är ett av aktiebolagsrättens ömtåligaste

spörsmål. Lagberedningen har ansett ett stärkande av minoritetsskyddet

i flera avseenden erforderligt. Beredningen har emellertid även uppmärksammat,

att särskilda befogenheter för aktieägarminoritet kunna medföra

ett försvagande av bolagsledningens ställning, som kan lända till skada

för bolaget. Faran för »minoritetsmissbruk» får enligt lagberedningens mening

icke lämnas ulan beaktande.

De regler, som i gällande rätt givas rörande kvalificerad pluralitet för vissa

bolagsstämmobeslut, utmärkas av en betydande stränghet och särskilt det

krav, som i vissa fall — för bolagsordningsändring och nedsättning av aktiekapitalet

— föreligger på samtycke av samtliga ägare eller röstande ägare av

aktier av visst slag eller samtycke av samtliga röstande aktieägare, kan medföra

olägenheter för bolaget. Detta krav har därför, såsom redan nämnts,

enligt förslaget för vissa fall ersatts med krav på en starkt kvalificerad pluralitet,

med rätt för aktieägare som röstat mot beslutet att påkalla att övriga

aktieägare inlösa deras aktier.

Däremot har lagberedningen funnit, att de minoritetsrättigheter, som enligt

gällande rätt tillkomma aktieägare företrädande en femtedel av aktiekapitalet,

ej visat sig medföra ett tillfredsställande skydd mot kränkning av

de aktieägares intressen, vilka icke tillhöra den härskande aktieägarmajoriteten.

Särskilt gäller detta i större bolag med en mera betydande splittring av

aktieinnehavet på olika händer. Beredningen har föreslagit, att rätt till talan

å förvaltningen av bolagets angelägenheter — liksom i allmänhet övriga minoritetsrättigheter

— tillerkännes aktieägare företrädande minst en tiondel

av hela aktiekapitalet.

Lagberedningen föreslår vidare införande av vissa minoritetsrättigheter utöver

dem som finnas enligt gällande lagstiftning. Ej minst vid moder- och

dotterbolagsförhållande har risk visat sig föreligga för att majoriteten missbrukar

sin rätt att besluta om vinstutdelning så att utan grund skälig utdelning

undanhålles minoriteten. En sådan »utsvältning» av minoriteten åsyftar

vanligen att förmå denna att till majoriteten avhända sig aktierna. Beredningens

förslag innebär, att aktieägarminoritet med minst en tiondel av hela

aktiekapitalet skall äga påkalla vinstutdelning.

Till skydd för aktieägarminoritets intressen tjänar också den i förslaget

upptagna regeln att bolagsstämma ej må besluta om sådan användning av

bolagets tillgångar eller eljest om sådan åtgärd, att fördel uppenbarligen beredes

vissa aktieägare till nackdel för bolaget eller övriga aktieägare. Ett bolagsstämmobeslut

i strid med denna regel kan klandras.

Särskilt då moderbolag äger största delen av aktierna i ett dotlerbolag, kan

det vara av stort intresse för moderbolaget att förvärva återstoden av aktierna

i dotterbolaget. Endast beträffande ett helägt dotterbolag kan moderbolaget

till fullo utnyttja de organisatoriska fördelarna av moder- och dolterbolagsförhållandet.

Av särskild betydelse är även, att när moderbolaget äger alla

aktier i dotterbolaget, en lättillgänglig väg enligt förslaget finnes för moderbolaget

att besluta att dotterbolaget skall genom fusion uppgå i moderbola
-

s. 197 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr b.

197

get. En understundom önskvärd förenkling av koncernförhållandet kan därigenom

vinnas. Om moderbolaget äger mer än nio tiondedelar av aklierna

i dotterbolaget och således övriga aktieägares sammanlagda aktieinnehav icke

är så stort att minoritetsrättigheter kunna grundas därpå, är å andra sidan

dessa aktieägares ställning mycket utsatt. För dylikt fall föreslår därför beredningen

rätt för moderbolaget att lösa övriga aktieägares aktier i dotterbolaget

och motsvarande rätt för dessa aktieägare att påkalla lösen.

En avdelning i förslaget handlar om aktiebolags likvidation. Såsom

redan förut berörts har aktieägarantalets nedgång under visst minimiantal ej

i förslaget upptagits såsom likvidationsanledning. Bestämmelserna örn skyldigheten

för aktiebolag att träda i likvidation, då aktiekapitalet gått förlorat

till två tredjedelar eller den mindre del som kan vara bestämd i bolagsordningen,

ha undergått vissa ändringar. Bland dessa märkes, att likvidalionsskyldighet

kan undgås genom nedsättning av aktiekapitalet. Likvidationsplikt

inträder enligt gällande rätt, om bolaget saknar behörig styrelse, enligt förslaget

jämväl om bolaget saknar verkställande direktör, där sådan skall finnas,

eller revisor. Ytterligare en ny likvidationsgrund har upptagits i förslaget,

nämligen att fastställd balansräkning icke för något av de tre sista

räkenskapsåren inkommit till registreringsmyndighelen.

Beträffande likvidationsförfarandet föreslås införande av obligatorisk kontroll

under likvidationen genom likvidationsrevisor. Vidare upptagas föreskrifter

om likvidatorernas redovisning. Årsredovisning skall avgivas genom

avlämnande av balansräkning, likvidationsräkning, upptagande inkomster

och utgifter under räkenskapsåret, och förvaltningsberättelse. Bestämmelser

ha givits rörande dessa handlingars innehåll.

Vidare finnas i förslaget regler som möjliggöra för ett bolag som trätt i

likvidation att under vissa förutsättningar återupptaga verksamheten.

I gällande aktiebolagslag saknas bestämmelser om ett aktiebolags uppgående

i ett annat på det sätt, att det förras tillgångar och skulder övertagas av

det senare och det förra bolaget i samband därmed upphör. Då frågan om

sådan fusion med hänsyn till den nutida utvecklingen i riktning mot

koncentration av ekonomiska förelag i större enheter erhållit alltmer ökad

betydelse, har lagberedningen ansett sig böra framlägga förslag till vissa bestämmelser

i ämnet. Beredningen föreslår sålunda dels regler örn fusion

av helägt dotterbolag med moderbolaget, dels regler om fusion mellan andra

bolag grundad på avtal mellan bolagen av visst innehåll. Förslag till sådant

avtal skall vara godkänt å bolagsstämma med aktieägarna i det bolag, som

skall övertagas, med viss föreskriven röstpluralitet. Dessutom stadgas rätt

för aktieägare, som röstat mot beslutet, alt påkalla inlösen av sina aktier.

Värdet skall på begäran bestämmas av skiljemän. Fusionsavtal kan avse även

övertagande av aktiebolag i likvidation.

De nya regler rörande registrering, som innehållas i förslaget, äro väsentligen

av teknisk natur. Bland nya bestämmelser må här blott nämnas

vissa regler, som avse att förhindra alt beslut örn ändring av bolagsordningen

i avseende å aktiekapitalets oller minimi- och maximikapitalets storlek slut
-

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

ligen registreras utan att däremot svarande ändringar av det verkliga aktiekapitalet

kommit till stånd.

I förslaget följer härefter en avdelning om skadestånd. Beträffande

skadeståndsskyldighet för stiftare, för styrelseledamot, verkställande direktör,

revisor och annan person i organställning samt för aktieägare upptager förslaget

i åtskilliga hänseenden avvikelser från gällande stadganden. Vid bestämmandet

av skadeståndsskyldigheten för person i ställning av organ för

bolaget har lagberedningen ansett det böra beaktas, att skada ofta förorsakas

genom samverkan av flera sådana personer, sålunda att t. ex. verkställande

direktör uppsåtligen eller av vårdslöshet företager en för bolaget förlustbringande

åtgärd medan vissa styrelseledamöter allenast på det sätt medverkat

att de eftersatt den tillsyn de skolat utöva. I sådant fall äro enligt gällande

rätt samtliga till skadan medverkande gentemot den skadelidande ansvariga

för hela skadan. Beredningen har upptagit bestämmelser av innebörd,

att nedsättning av ersättningen må ske i fråga örn den som allenast visat

ringa vårdslöshet, där det med hänsyn jämväl till skadans storlek och omständigheterna

i övrigt prövas skäligt.

Enligt gällande lag åvilar skadeståndsskyldighet även aktieägare för skada

som han orsakar genom överträdelse av aktiebolagslagen eller bolagsordningen.

Förslaget begränsar aktieägarens ansvarighet till fall, då han handlat

uppsåtligen eller av grov vårdslöshet. Å andra sidan föreslås en särskild

skadeståndsregel för det fall, att aktieägare genom begagnande av sitt inflytande

över styrelseledamot eller verkställande direktör medverkat till åtgärd

av denne, som innebär att fördel beredes vissa aktieägare till nackdel för bolaget

eller övriga aktieägare.

Vidare upptagas bestämmelser örn regress mellan flera ansvariga.

I förslaget meddelas vidare straffbestämmelser.

Bland de allmänna bestämmelser, som upptagits såsom en sista

avdelning av förslaget, må slutligen nämnas bestämmelserna om sammanläggning

av aktier och om förfarandet, då enligt förut omnämnda stadganden

i förslaget lösen av aktier påkallas.

Uttalanden av allmän innebörd i yttrandena.

Yttranden över lagberedningens förslag till lag om aktiebolag m. m. ha

efter remiss avgivits av patent- och registreringsverket, kommerskollegium,

bank- och fondinspektionen, Sveriges industriförbund, Järnkontoret, Sveriges

redareförening, samtliga handelskamrar, Sveriges advokatsamfund,

föreningen auktoriserade revisorer, svenska revisorssamfundet, svenska bankföreningen

och styrelsen för Stockholms fondbörs, ävensom- av försäkringsinspektionen

efter hörande av svenska försäkringsbolags riksförbund och

försäkringsjuridiska föreningen. Därjämte ha svenska järnvägsföreningen,

svenska vattenkraftföreningen och Sveriges mekaniska verkstäders förbund

ävensom i en gemensam skrift allmänna svenska elektriska aktiebolaget,

aktiebolaget svenska kullagerfabriken, telefonaktiebolaget L. M Ericsson,

s. 199 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

199

aktiebolaget Separator och aktiebolaget Elektrolux ingivit yttranden. Sistnämnda

fem aktiebolag benämnas i det följande exportbolagen.

Vid kommerskollegiets utlåtande har fogats en promemoria rörande den

diskussion, som under de senaste åren i Tyskland förts örn bolagsformen

Gesellschaft mit beschränkter Haftung (GmbH). Vid bank- och fondinspektionens

yttrande har fogats, förutom utdrag av inspektionens protokoll utvisande

avvikande mening som på en viss punkt anförts av bankinspektören,

dels en promemoria innefattande vissa av bankinspektören med stöd av erfarenhet

från tidigare verksamhet framhållna synpunkter, på vilkas bedömande

inspektionen såsom sådan icke funnit anledning att ingå, dels ock en

skrift från aktiebolaget Göteborgs hypotekskassa, aktiebolaget Göteborgs

tomträttskassa, aktiebolaget Stockholms tomträttskassa, Göteborgs intecknings

garanti aktiebolag, Hälsingborgs intecknings garanti aktiebolag, skånska inteckningsaktiebolaget

i Malmö och svenska hypotekskreditaktiebolaget.

Rörande tillkomsten av de med anledning av remissen avgivna yttrandena

må vidare påpekas, att handelskamrarnas nämnd samt styrelserna för Sveriges

industriförbund, Sveriges allmänna exportförening och svenska bankföreningen

uppdragit åt särskilda kommitterade att för korporationernas gemensamma

räkning bereda ärendet. Kommitterade lia avgivit dels yttrande

den 13 augusti 1941 och dels, sedan med anledning därav åtskilliga av de

till Sveriges industriförbund anslutna bolagen och vissa korporationer inkommit

med yttranden till kommitterade, ett tilläggsyttrande den 20 oktober

1941. Sveriges industriförbund och Skånes handelskammare ha såsom

eget utlåtande åberopat kommitterades nämnda båda yttranden. Yttrandet

av den 13 augusti 1941 har åberopats av kommerskollegium och Järnkontoret

ävensom av svenska bankföreningen, Stockholms handelskammare, Östergötlands

och Södermanlands handelskammare, Smålands och Blekinge

handelskammare, Gotlands handelskammare, handelskammaren i Göteborg,

Västergötlands och norra Hallands handelskammare, handelskammaren i

Karlstad, handelskammaren för örebro och Västmanlands län, handelskammaren

i Gävle samt Norrbottens och Västerbottens läns handelskammare,

därvid vissa av sistnämnda organisationer gjort särskilda uttalanden. I den

följande redogörelsen kommer kommitterades yttrande den 13 augusti 1941

att åberopas som näringsorganisationernas yttrande samt kommitterades yttrande

den 20 oktober 1941 som näringsorganisationernas tilläggsyttrande.

Gemensamt yttrande har utarbetats av representanter för svenska försäkringsbolags

riksförbund och försäkringsjuridiska föreningen. Detta yttrande

har såsom eget utlåtande åberopats av försäkringsjuridiska föreningen

samt, med ett särskilt tillägg, av svenska försäkringsbolags riksförbund. Yttrandet

kommer i det följande att benämnas försäkringskommitterades yttrande.

Styrelsen för Stockholms fondbörs har vid sitt utlåtande fogat dels särskilt

yttrande av styrelsens ordförande dels ock en skrivelse från svenska

fondhandlareföreningen.

s. 200 Kontrollera mot PDF

200

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

I flertalet yttranden har uttalats tillfredsställelse med lagberedningens förslag

till ny lag om aktiebolag. Nåringsorganisationerna ha sålunda uttalat, att

förslaget vore utarbetat med synnerlig omsorg och syntes väl lämpat att

läggas till grund för lagstiftning. De spörsmål av i stor omfattning både

betydelsefull och svår beskaffenhet, till vilka vid arbetet skolat tagas ställning,

hade i allmänhet blivit lösta på lämpligt sätt och under skäligt avvägande

av de synpunkter av olika slag, vilka påkallat beaktande. Kommerskollegium

bär ansett förslaget väl ägnat att läggas till grund för lagstiftning

i ämnet. De säkerhetsföreskrifter av olika slag, som förslaget innehölle,

funne kommerskollegium i stort sett betryggande för det ändamål som avsåges.

Förslaget syntes i stort sett väl fylla näringslivets krav på lagstiftning

i ämnet. Sveriges advokatsamfund har påpekat, att en av de mera framträdande

bristerna i gällande aktiebolagslag vore att spörsmål av övervägande

praktisk innebörd antingen lämnats obesvarade eller behandlats på

ett sätt, som icke tillfredsställde nutida uppfattning om en materiellt riktig

avvägning mellan olika intressen. Följden hade blivit rättsosäkerhet och

fara för missbruk. Genom sin uttömmande och klara analys hade beredningen

— såvitt man kunde döma i förväg — lyckats undanröja mycken

osäkerhet och även i betydande utsträckning förmått giva materiellt mera

tillfredsställande bestämmelser. Föreningen auktoriserade revisorer har uttalat,

att förslaget innebure många önskvärda reformer och att föreningen

därför hade anledning att med stor tillfredsställelse hälsa en aktiebolagslagstiftning

i huvudsaklig anslutning till det framlagda förslaget. Bank- och

fondinspektionen har såsom en mycket framträdande förtjänst hos förslaget

betecknat, att detsamma på ett i stort sett lyckligt sätt kunnat avväga

kravet på publicitet mot det under aktiebolagsform verkande näringslivets intresse

av att publiciteten icke dreves så långt att den finge för näringslivet

menliga följdverkningar. Detsamma gällde, likaledes i stort sett, avvägningen

vid tillgodoseendet av olika intressen inom ett aktiebolag. Patentoch

registreringsverket har funnit förslaget vara ägnat att på ett förtjänstfullt

sätt fylla de stora brister, vilka sedan länge vidlådde lagstiftningen på

aktiebolagsrättens område. Styrelsen för Stockholms fondbörs har funnit förslaget

väl genomtänkt och innehållande en rikedom av förträffliga, på praktisk

erfarenhet byggda detaljbestämmelser. Handelskammaren i Gävle har

uttalat, att förslaget som helhet stöde i god överensstämmelse med de krav

på en moderniserad lagstiftning, vilka omgestaltningen i den ekonomiska

företagsamheten sedan förra världskriget medfört. Förslaget syntes nära

ansluta sig till gängse praxis inom affärslivet, vilken praxis till gagn för

detta komme att lagfästas. På ett smidigt sätt syntes också förslaget taga

hänsyn till de krav som tidens sociala samhällssyn kommit att uppställa

på aktiebolagen på grund av deras alltmera framträdande roll i det ekonomiska

livet. Västernorrlands och Jämtlands läns handelskammare har funnit

förslaget äga stora förtjänster och vara ägnat att råda bot mot brister,

som i olika avseenden vidlådde nuvarande lagstiftning på området. Beredningen

syntes ha, med avvägande av de olika intressena, på ett synnerligen

s. 201 Kontrollera mot PDF

201

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

tillfredsställande sätt beaktat de krav på ny aktiebolagslagstiftning, som

framkommit som en följd av utvecklingen inom det ekonomiska livet och av

vidgade krav på affärsteknisk redovisning.

Även lagrådet har funnit, att förslaget till sitt sakliga innehåll hade stora

förtjänster, och har uttalat, att en lagstiftning, byggd på förslagets principer,

syntes komma att verksamt främja rättssäkerheten inom hithörande område.

I de avgivna remissyttrandena ha emellertid även vissa erinringar av allmän

natur framställts. Näringsorganisationerna ha salunda uttalat, att lagförslaget

vore synnerligen vidlyftigt och detaljrikt. Det vore emellertid självfallet,

att det ekonomiska livets alltmer invecklade beskaffenhet och bolagens

ökade betydelse i samhället gjorde det lämpligt eller nödvändigt, att

många frågor, som tidigare föga framträtt och kunnat överlåtas åt praxis,

nu uppmärksammades genom uttryckliga lagstadganden. För sådana förhållanden,

som vöre de vanligt förekommande, borde den föreslagna lagen

icke bliva vid tillämpningen besvärligare än gällande lag. Fastmera hade

det i åtskilliga hänseenden varit möjligt att åstadkomma förenklingar och

ökad klarhet. Näringsorganisationerna såge emellertid gärna, om genom bl. a.

en redaktionell översyn på en del områden kunde åstadkommas vissa lättnader.

Exportbolagen ha i sitt utlåtande erinrat om att beredningen vid sin

revision av aktiebolagslagen ansett sig böra anlägga vidare synpunkter än

som avsåge det bolagsrättsliga förhållandet i egentlig mening. Det kunde

synas, som om några vägande invändningar icke vore att göra mot dessa

utgångspunkter. Men det borde strängt hållas i sikte, att aktiebolaget vore en

form för ekonomisk företagsamhet och att varje begränsning av bolagens

ekonomiska rörelsefrihet kunde verka hämmande på företagarandan och

därmed på det ekonomiska framåtskridandet. Exportbolagen erkände, att

beredningen iakttagit en måttfull begränsning i sina förslag örn statliga ingrepp

i bolagsväsendet. På vissa punkter, särskilt beträffande konsolideringsföreskrifterna,

ansåge dock exportbolagen att beredningen gått för långt i

sina krav på legal reglering av spörsmålen i fråga. Sveriges advokatsamfund

har uttalat som sin mening att beredningen i vissa fall övervärderat faran

för missbruk och därigenom föranletts att uppställa utförliga lagregler även

då endast ett teoretiskt behov därav förelegat. Å andra sidan hade beredningen

överskattat möjligheten att genom lagbestämmelser hindra förverkligandet

av ohederliga uppsåt och underskattat betydelsen av det besvär och

de olägenheter, som genom stadganden av hithörande slag uppkomme vid lagens

användning. Förslaget hade belastats med detaljföreskrifter, som i vissa

fall framstode såsom onödiga. Samfundet ifrågasatte även, örn icke i större

utsträckning en lösning kunnat sökas efter helt nya linjer.

Av bl. a. Sveriges redareförening, Sveriges advokatsamfLind, styrelsen för

Stockholms fondbörs, svenska revisorssamflindet, handelskammaren i Göteborg

och handelskammaren i Gävle lia vidare uttalats önskemål örn en formell

övera [''betning av lagtexten i syfte att göra densamma mera lättläst och överskådlig.

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

Bank- och fondinspektionen har ifrågasatt, om icke alla de skyldigheter

och befogenheter, som enligt förslaget tillkomme olika myndigheter och

institutioner, borde sammanföras till en myndighet, förslagsvis patent- och

registreringsverket.

Slutligen ma nämnas, att i vissa utlåtanden, bl. a. i det av näring sorganisationerna

avgivna, betonats behovet av att i skattelagstiftningen vidtoges vissa

ändringar i syfte att förhindra ogynnsamma verkningar i beskattningshänseende

av förslagets bestämmelser bl. a. om uppskrivning av anläggningstillgångar

och om fusion.

Med anledning av den anmärkning som sålunda från olika håll riktats mot

förslagets vidlyftighet och detaljrikedom har lagrådet framhållit, att detta

förhållande till stor del hade sin förklaring däri, att till reglering upptagits

frågor av invecklad beskaffenhet och att förslaget — i huvudsaklig överensstämmelse

med det i gällande lag tillämpade systemet — jämväl innehölle

stadganden av väsentligen administrativ natur. Men även med bortseende

från den härav föranledda vidlyftigheten syntes fog icke kunna frånkännas

den framställda anmärkningen. Lagrådet hade därför, såvitt inom ramen

för dess verksamhet varit möjligt, sökt att, med bibehållande i stort sett av

förslagets uppställning, göra detta mera överskådligt och lättläst genom att

förorda dels omgruppering av vissa bestämmelser dels ock uteslutande av

åtskilliga detaljer samt vidtagande av redaktionella jämkningar. Mera omfattande

omarbetning hade lagrådet härvid funnit påkallad särskilt i följande

hänseenden.

De grundläggande bestämmelserna örn inskränkning i rätten för utländskt

och därmed jämställt rättssubjekt att förvärva aktie hade upptagits i 76 §

2 mom. Stadganden om vad i olika fall skulle iakttagas, då i bolagsordningen

eller, vid bildande av aktiebolag, i förslaget till bolagsordning förbehåll träffats

enligt nämnda lagrum, återfunnes i ett stort antal paragrafer med början i

9 §• Lagrådet holle före att samtliga av dylikt förbehåll föranledda bestämmelser,

utom de som blott anginge registreringsmyndighetens åligganden,

borde sammanföras i en särskild avdelning. Härigenom skulle vissa praktiska

fördelar ernås. De sammanförda bestämmelserna bleve mera överskådliga

och i flera fall kunde genom sammanförandet en önskvärd förkortning

åstadkommas. Lagrådet förordade alltså, att omläggning av förslaget skedde

i angivna hänseende. Den nya avdelningen kunde ha sin plats omedelbart

före avdelningen om registrering.

Lagrådet erinrar vidare, att förslaget liksom gällande lag upptoge bestämmelser

om registrering i en särskild avdelning med början i 183 §. Men bestämmelser

av likartad beskaffenhet förekomme även i åtskilliga tidigare

paragrafer. Förslaget skulle vinna i överskådlighet, därest de på skilda ställen

givna stadganden, som huvudsakligen avsåge registreringsmyndighetens åligganden,

sammanfördes med bestämmelserna i den särskilda avdelningen om

registrering.

Slutligen har lagrådet framhållit, att i förslaget på ett flertal ställen förekomme

bestämmelser angående rätt att fullfölja talan mot registreringsmyn
-

s. 203 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

203

dighetens beslut. Dessa kunde lämpligen sammanföras i en gemensam paragraf

efter avdelningen örn registrering.

Patent- och registreringsverket bär i sitt utlåtande behandlat den inverkan

lagberedningens förslag kommer att ha på ämbetsverkets arbetsbörda. Ämbetsverket

har härom inledningsvis anfört följande:

Den avdelning inom ämbetsverket som omhänderhar aktiebolagsregistreringen,

bolagsavdelningen, förestås av en byråchef. Ä avdelningen tjänstgöra

såsom ledamöter 3 byrådirektörer. Därjämte finnas 2 notarier, åt vilka uppdrag^

att förbereda och inför byrådirektör föredraga ärenden angående

ändring i styrelses sammansättning, firmateckning och bolags postadress

samt likvidation och konkurs, s. k. notarieärenden, övriga ärenden, s. k.

byrådirektörsärenden, åligger det byrådirektör att förbereda och föredraga

inför byråchefen. Beslutanderätt tillkommer byråchefen ifråga om byrådirektörsärenden

och byrådirektör ifråga om notarieärenden, utom da avslag

ifrågasättes, i vilket fall ärendet skall föredragas inför generaldirektören

med beslutanderätt för denne. Å avdelningen finnes vidare en notarie, den

s. k. expeditionsnotarien, ävensom en e. o. notarie. Därjämte finnas amanuenser,

för närvarande 5, samt ett antal biträden, för närvarande sammanlagt

15.

Antalet inkommande registreringsärenden per år har under åren 1931—

1940 utgjort lägst 6,424, år 1940, och högst 8,810, år 1937. I följd av det

hösten 1939 inträdande krisläget nedgick antalet inkommande ärenden, men

under år 1941 har en återhämtning inträtt, så att man fortsättningsvis räknar

med ungefär samma årliga genomsnittsantal registreringsärenden som

tidigare under ovannämnda tioårsperiod, d. v. s. sammanlagt 7,600 ärenden

per år, därav 3,000 byrådirektörsärenden och 4,600 notarieärenden. Av byrådirektörsärendena

torde man få räkna med 1,100 avseende ansökning om

registrering av nya bolag.

Beträffande först frågan, vilken inverkan lagberedningens förslag skulle

komma att få på ämbetsverkets arbetsuppgifter utan hänsyn till arbetsbördan

under en övergångstid, har ämbetsverket uttalat:

Beträffande byrådirektörsärenden komma enligt ämbetsverkets uppfattning

arbetsuppgifterna avseende nybildade bolags registrering att fördubblas.

Rent numeriskt fördubblas antalet ärenden därigenom att stiftelseurkunder

jämte övriga stiftelsehandlingar skola i och för godkännande prövas

av ämbetsverket. Den arbetsbelastning, prövandet av stiftelsehandlingarna

medför, måste enligt ämbetsverkets uppfattning uppskattas till ungefär densamma,

som med tillämpning av nuvarande lag granskningen av ansökningar

örn bolags registrering medför. Behandlingen av den sedermera inkommande

ansökningen örn bolagets registrering bör enligt ämbetsverkets uppfattning

bliva minst lika betungande för registreringsmyndigheten som för

närvarande ansökning om bolags registrering. Visserligen har förslaget till

bolagsordning redan granskats och godkänts, men ett flertal kollationeringar

mäste göras mellan de godkända stiftelsehandlingarna och de i samband

nied bolagsregistrcringen inlämnade handlingarna. Vidare tillkomma enligt

lagförslaget åtskilliga granskningsuppgifter utöver de, som erfordras enligt

gällande lag. Vid upprättande av koncept för införing i registret tillkommer

en mängd anteckningar utöver de, sorn för närvarande erfordras. Beträffande

anmälningar rörande ökning och nedsättning av aktiekapitalet samt

bolagsordningsändring medför lagförslaget avgjort en ökning av registre
-

s. 204 Kontrollera mot PDF

204

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

ringsmyndighetens arbete genom de ytterligare detaljbestämmelser, lagförslaget

innehåller i dessa delar. Antalet ärenden av de nämnda kategorierna

måste även öka. Sedan beslut örn ökning av aktiekapitalet registrerats, tillkommer

det nämligen registreringsmyndigheten att på ansökning pröva och

godkänna teckningslista och kungörelse rörande ökningsbeslut. Dylika ärenden

kunna beräknas årligen utgöra 300. Rörande registrering a\ bolagsordningsändring

innehåller lagförslaget den nyheten, att i samband med

registreringen i vissa fall i registret skall antecknas att ändringen ej är verkställd.

I dylika fall har ämbetsverket att framdeles göra anteckning i registret,

att ändringen verkställts, eller att besluta jämkning i bolagsordningen

eller ock förklara beslutet om bolagsordningsändring förfallet. De sålunda

tillkommande ärendena har ämbetsverket uppskattat till 100 rörande bolagsordningsändring

jämte beslut örn ökning av aktiekapitalet, 50 rörande bolagsordningsändring

jämte beslut örn nedsättning av aktiekapitalet samt 100

rörande beslut örn intagande i bolagsordning av förbehåll enligt 76 § 2 moni.

Härutöver tillkomma enligt förslaget några helt nya registreringsärenden, nämligen

ärenden rörande fusion, sammanläggning av aktier samt beslut att

likvidation skall upphöra och bolaget återupptaga sin verksamhet. Det torde

ulan erfarenhet härutinnan vara vanskligt att angiva antalet ärenden av

nu åsyftade slag. Ämbetsverket har räknat med att 50 av varje nu nämnd

kategori eller sammanlagt 150 ärenden skola inkomma per år. Även örn

icke ärenden av dessa slag skulle uppgå till så stort antal, måste likväl uppmärksammas,

att ärendena ifråga, åtminstone av de båda först nämnda

kategorierna, äro av komplicerad natur och med all sannolikhet komma

att vålla tidsutdräkt vid behandlingen.

Vid ett övervägande av hur den nya lagen kommer att inverka på tyngden

av byrådirektörsärenden anser sig ämbetsverket böra räkna med en fördubbling

av de på byrådirektörerna ankommande arbetsuppgifterna. Antalet

byrådirektörer skulle i följd härav behöva fördubblas eller från 3 till 6.

Vad notarieärendena beträffar, torde lagförslaget i fråga örn ärenden rörande

styrelse, firmateckning och likvidation medföra någon ytterligare belastning

i notariernas nuvarande arbetsuppgifter. Genom införandet av registrering

av revisorer och revisorssuppleanter tillkommer en helt ny kategori

ärenden, vilka till antalet torde komma att uppgå till eller överstiga

antalet ärenden rörande styrelse. Även örn, såsom är att förmoda, en avsevärd

del av anmälningarna rörande revisorer kommer att göras i samma

skrift, vari anmäles styrelseändring — det torde falla sig naturligt att i ett

sammanhang anmäla de ändringar, som skett i följd av å samma bolagsstämma

förrättade val —- måste likväl det med granskning och registrering

av revisorer förknippade arbetet föranleda en betydande ökning av notariegöromålen.

I det följande räknar ämbetsverket med 4,000 anmälningar årligen

angående revisorer. Att märka är att jämväl för bolag, som trätt i

likvidation, skall göras anmälan rörande revisorer. Slutligen kan nämnas,

att rörande anmälan örn avslutande av konkurs lämnats nya föreskrifter,

som torde föranleda, att antalet dylika ärenden kommer att öka. Approximativt

torde man ha att räkna med att notariernas arbetsuppgifter i följd

av den föreslagna nya aktiebolagslagen komma att fördubblas. Antalet ärenden

anser ämbetsverket kommer att öka från 4,600 till 8.600. I fråga örn

arbetskapaciteten kan ämbetsverket icke räkna med högre siffra än 2,300.

Antalet notarier av denna kategori skulle därför behöva ökas från 2 tili 4.

Genom åtskilliga föreskrifter om kontroll och övervakning har i lagförslaget

en väsentlig vidgning skett i registreringsmyndighetens befattning med aktiebolag.

I följd härav måste hos patent- och registreringsverket anordnas ett

omfattande system av liggare eller kortregister för att ämbetsverket skall

s. 205 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

205

kunna fullgöra sin övervakningsskyldighet och vidtaga erforderliga åtgärder.

Förandet av de nu åsyftade liggarna eller kortregistren måste med hänsyn

till de därmed förknippade intressena böra anförtros en eller flera befattningshavare,

som i huvudsak ägna sin arbetskraft just häråt. Det synes

patent- och registreringsverket riktigast att för sådant ändamål inrättas en

eller möjligen två notariebefattningar.

Den sålunda skisserade arbetsökningen, som i följd av förslaget normaliter

kommer att belasta botagsavdelningen, måste givetvis återverka på

övriga å avdelningen förekommande göromål, såsom diarieföring, uppsättande

av koncept lill införande i registret, själva inskrivandet i registret,

utskrifter av kungörelser för införande i posttidningen, redigeringen av

samling av anmälningar m. m. Det måste därför medföra en utökning jämväl

av antalet amanuenser och biträden i övrigt.

Patent- och registreringsverket räknar alltså med att förslaget i och för

sig skall föranleda ungefärligen räknat en fördubbling av bolagsavdelningens

arbetsuppgifter och därmed även dess personal. För genomförandet härav

torde icke föreligga några större svårigheter utom i vad gäller lokalfrågan.

Ämbetsbyggnaden är, även efter den år 1939 genomförda ombyggnaden, helt

tagen i anspråk av tjänsterum och expeditionslokaler m. m. En fördubbling

av personalen å bolagsavdelningen torde nödvändiggöra en tillbyggnad.

I detta sammanhang vill ämbetsverket fästa uppmärksamheten på alt inom

en ganska närbelägen framtid en icke oväsentlig ökning av personalen å

patentanmälningsavdelningarna torde bliva oundviklig, och att härav jämväl

ett ökat behov av lokalutrymme blir följden.

Patent- och registreringsverket har härefter behandlat frågan örn arbetsbördan

under den övergångstid som förutsättes i lagberedningens förslag till

promulgationslag. I detta hänseende har ämbetsverket anfört följande:

Enligt 4 § 5 mom. i promulgationslagen skall inom två år från nya lagens

ikraftträdande för registrering anmälas beslut om intagande i bolagsordning

av bestämmelse att brev å aktier icke skola utfärdas. Därest lagberedningens

förslag härutinnan upphöjes till lag, har man därför att räkna med ett icke

obetydligt antal ansökningar av sådant slag, förslagsvis beräknat till 2,000,

fördelade med lika antal på de båda första åren efter lagens ikraftträdande.

Lagberedningen har i sitt förslag utgått från att bolagsordning i äldre bolag

skall bringas till överensstämmelse med nya lagen i de delar, som angå styrelses

sammansättning och beslutförhet, utseende av revisorer, rätten att

teckna bolagets firma samt tiden för ordinarie bolagsstämmas hållande. Möjlighet

beredes bolag att året före nya lagens ikraftträdande besluta och för

registrering anmäla ändring av bolagsordningen till överensstämmelse med

nya lagen i nämnda delar och även i övrigt; och föreslås skyldighet för registreringsmyndigheten

att, sedan fem år förflutit från ikraftträdandet, besluta

jämkning av bolagsordning i ovan angivna delar. Det torde vara synnerligen

vanskligt alt beräkna, i vilken omfattning de vid lagens ikraftträdande

bestående bolagen av eget initiativ komma all ändra sina bolagsordningar.

För all erhålla en utgångspunkt vid sina beräkningar har patent- och

registreringsverket antagit att hälften av bolagen vidtaga sådan ändring och

att ansökningar örn registrering därav fördela sig lika på den lid, varom fråga

är, nämligen året löre och de fem närmaste åren eller lagens ikraftträdande.

De bestående aktiebolagen torde för närvarande kunna uppskattas till 20.000

och kunna antagas vid lagens ikraftträdande utgöra 23,000. Såsom framgår

av vad nedan anföres är alt räkna med att 2,000 av dessa bolag komma alt

försvinna, i följd varav det bestående antalet bolag, man har att taga hänsyn

s. 206 Kontrollera mot PDF

206

Kunell. Maj:ts proposition nr 5.

till, uppgår till 21,600. På vart och ett av de berörda åren skulle då komma

1,800 sådana ansökningar. Sedan fem år förflutit från lagens ikraftträdande,

har patent- och registreringsverket att till behandling upptaga frågan om

jämkning av bolagsordningarna för övriga 10,800 bolag. I vilken takt, arbetet

härmed kan komma att förlöpa, torde vara vanskligt att bedöma, men torde

man böra räkna med samma arbetstakt som nyss angivils, d. v. s. med 1,800

per år. Ärendena rörande jämkning av bolagsordningarna skulle under dessa

förutsättningar behandlas under tiden från och med sjätte till och med elfte

året efter lagens ikraftträdande. Vidare bar i promulgationslagen föreslagits,

att de äldre bolag, vilka i sina bolagsordningar hava förbehåll, som avses i 52 §

2 mom. gällande lag om aktiebolag, skola inom ett år från ikraftträdandet

inkomma med anmälan rörande antalet bundna och fria aktier. Registreringsmyndigheten

bar att i sådant avseende öva kontroll att dylik anmälan inkommer

och, i motsatt fall eller om antalet fria aktier är för högt, göra anmälan

till rätten eller domaren för inledande av likvidationsförfarande. Det

antal bolag, det bär gäller, torde kunna uppskattas till 6,000. Huru många

av dessa, som komma att ställa sig föreskriften örn insändande av anmälan

till efterrättelse, är vanskligt att ens tillnärmelsevis angiva. Såsom en arbetshypotes

vill patent- och registreringsverket räkna med att 4,000 anmälningar

inkomma under första året efter lagens ikraftträdande och att beträffande

övriga 2,000 ämbetsverket har att under det därpå följande året vidtaga de

åtgärder, lagförslaget innehåller.1

Vad beträffar notarieärendena under övergångstiden har i promulgationslagen

lämnats medgivande för bolag att kvartalet närmast före lagens ikraftträdande

göra anmälan rörande verkställande direktör. Å andra sidan bar

stadgats skyldighet för bolag att efter lagens ikraftträdande ofördröjligen för

registrering anmäla verkställande direktör, där sådan skall linnas enligt nya

lagen. Ämbetsverket har rent gissningsvis antagit, att 2,000 anmälningar rörande

verkställande direktör komma att göras i samband med lagens införande,

fördelade med 500 å kvartalet närmast före lagens ikraftträdande samt

med 1,000 första året efter och 500 andra året efter nämnda tidpunkt. I följd

av bestämmelsen örn skyldighet för bolag med aktiekapital högre än 300,000

kronor att hava styrelse om minst tre personer och då å andra sidan bolag,

som under äldre lagens tid haft styrelse med minst tre ledamöter men icke

enligt nya lagen äro skyldiga därtill, kunna tänkas icke vilja utse verkställande

direktör enligt nya lagens bestämmelser, är det att förmoda, att åtskilliga

ändringar i styrelses sammansättning av sådan anledning äro att emotse

under övergångstiden. Likaledes torde lagförslagets ändrade bestämmelser

rörande rätten att teckna firma föranleda ändring i fråga örn firmateckning.

Även härvidlag är det svårt, för att icke säga omöjligt, att ens tillnärmelsevis

göra en riktig uppskattning av anmälningar, som kunna föranledas av de nu

nämnda orsakerna. Ämbetsverket vill helt approximativt räkna med att 3,000

anmälningar rörande styrelse och firmateckning sålunda komma att göras,

fördelade med 1,000 året före ikraftträdandet, 1,000 första året efter och 500

vartdera av andra och tredje året efter nämnda tidpunkt. Enligt lagförslaget

skola revisorer anmälas för registrering. I saknad av bestämmelse i promulgationslagen

skulle för äldre bolag skyldighet att göra anmälan om revisorer

föreligga, allenast i den mån ändring sker beträffande de till revisorer ut
-

1 Med stöd av de sålunda lämnade uppgifterna har patent- och registreringsverket lämnat

följande sammanställning av det numeriskt erforderliga antalet byrådirektörer:

Året före ikraftträdandet............................ 5Vi

l:a året efter > ............................ HVa

2:a > > > ............................ 12

3:e t. o. m. Ilie > > » ............................ S''U

Fr. o. m. 12:e > > > ..........................G

s. 207 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

207

sedda personerna. Å andra sidan torde patent- och registreringsverket näppeligen

kunna vägra registrering av revisorer, ehuru det för registrering anmälda

valet utfallit så, att ändring ej ägt rum. Ämbetsverket vill räkna med

att av de vid lagens ikraftträdande bestående bolagen —- i det föregående

uppskattat till 23,600 — 16,000 bolag göra anmälningar om revisorer, fördelade

med 10,000 första året och med 3,000 ett vart av andra och tredje åren

efter lagens ikraftträdande. Sedermera inträffande ändringar i fråga om revisorer

lia i det föregående beräknats till 4,000 per år, och torde i sådant

avseende i anslutning till övergången vara att räkna med 1,000 dylika ansökningar

andra året efter ikraftträdandet och 2,000 tredje året därefter,

varefter antalet per år skulle uppgå till det normalt beräknade antalet 4,000.

Enligt lagförslaget ålägges registreringsmyndigheten att, där fastställd balansräkning

icke för något av de fyra sista åren inkommit till registreringsmyndigheten,

göra anmälan därom hos rätten eller domaren. Rätten har därvid

att besluta om bolagets trädande i likvidation. Upphöjes förslaget till lag,

torde därför patent- och registreringsverket ha att omedelbart vidtaga nämnda

åtgärd för ett stort antal bolag, beräknat till 2,000. Som en följd härav

kommer skriftväxling att i alla dessa fall inledas med domstol (jämför 150 §),

varefter likvidationsanmälningar för dessa bolag äro att emotse. Ämbetsverket

anser sig för vidtagande av de nu berörda åtgärderna icke behöva räkna

med snabbare takt, än att 400 dylika ärenden upptagas till behandling per

år, vadan en tid av fem år skulle åtgå för avarbetande av dessa ärenden.1

Patent- och registreringsverket har slutligen berört frågan om möjligheten

att kunna genomföra den organisation av bolagsavdelningen under övergångstiden,

varom förut talats, och därvid anfört:

Av det sagda framgår, att en väsentlig ökning av antalet byrådirektörer

och notarier är erforderlig, men av arbetsökningen följer även att byråchefens

ämbetsåligganden måste fördelas på flera personer, att kanslipersonalen

å avdelningen måste avsevärt utökas och att därjämte förstärkning erfordras

å de för hela ämbetsverket gemensamma kassa- och registratorskontoren.

Likaså torde vaktpersonalen behöva utökas. Ämbetsverket håller före att under

övergångstiden det blir nödvändigt att på bolagsavdelningen anställa en

extra byråchef. I fråga om det under övergångstiden erforderliga antalet

byrådirektörer och notarier med föredragningsskyldighet måste ämbetsverket,

för att de erforderliga befattningarna skola kunna besättas, sedan förslaget

upphöjts till lag erhålla bemyndigande att hos sig anställa erforderlig

personal för utbildning. Ämbetsverket anser sig dock icke i stånd att på

så kort tid som två år erhålla det antal skolade byrådirektörer och notarier,

som förutsättes för att ämbetsverket skall kunna fullgöra sina åligganden i

samband med den föreslagna lagens genomförande. Den starka ansvällningen

av ansökningar under övergångsperioden och därmed sammanhängande registreringsåtgärder

medför en motsvarande utökning av det arbete, som utföres

av biträdespersonalen. Denna personal, som för närvarande uppgår till

15, måste under denna period mångdubblas, åtminstone under de båda första

åren efter lagens ikraftträdande.

Slutligen må framhållas, att den ovan skisserade organisationen av bolags
1

Det siffermässigt erforderliga antalet notarier utgör enligt patent- och registreringsverket

följande:

Året före ikraftträdandet.................................. 2.7

l:a året efter » 7.4

2:a > > > .................................. 4 a

ike > > > 4.<;

4:e oell ike åren > > lidi

Fr. o. m. ike året » > .................................. .''1.7

s. 208 Kontrollera mot PDF

208

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

avdelningen för övergångsperioden med nödvändighet måste föranleda en

väsentlig utökning av lokalbehovet. Att inom den nuvarande byggnadens ram

tillgodose detta lokalbehov låter sig icke göra. Å andra sidan skulle en förläggning

av en del av bolagsavdelningen utanför verkets egna lokaler medföra

synnerligen stora olägenheter för arbetet och dess övervakande.

Patent- och registreringsverket har sammanfattningsvis uttalat, att förslagets

upphöjande till lag komme att för statsverket medföra avsevärda merkostnader

på grund av personalökning och ökat lokalbehov, samt att, även

örn nödiga medel härför ställdes till förfogande, det för ämbetsverket likväl

måste möta stora svårigheter att organisera arbetet så, alt icke för allmänheten

menliga störningar inträffade.

Departementschefen.

Den gällande sven; *a aktiebolagslagen kan icke längre anses motsvara de

krav som böra ställas på en för näringslivet så betydelsefull lagstiftning. Bristerna

i lagen bero delvis på att de givna reglerna icke vid sin tillämpning lett

till de resultat som man förväntat men framför allt ha de sin grund däri, att

lagen icke giver regler för vissa viktiga, av utvecklingen efter lagens tillkomst

skapade förhållanden. Lagberedningen har i sitt förslag sökt avhjälpa dessa

brister på sätt jag i det föregående i huvudsak angivit. Jag vill härvid framhålla,

att beredningen vid utformandet av sitt förslag utgått från den uppfattningen,

att det nutida aktiebolaget icke bör vara endast ett instrument för

drivande av privatekonomisk rörelse utan att aktiebolaget såsom företagsform

har att fylla en funktion i hela näringslivets och folkförsörjningens

tjänst.

Flertalet av de myndigheter och institutioner, som hörts över beredningens

förslag, har yttrat sig i tillstyrkande riktning. Även lagrådet har särskilt uttalat,

att det funnit förslaget till sitt sakliga innehåll ha stora förtjänster. Lagrådet

har också funnit att en lagstiftning, byggd på förslagets principer, skulle

komma att verksamt främja rättssäkerheten på det aktiebolagsrättsliga området.

I dessa uttalanden finner jag mig kunna instämma och vill fördenskull

förorda, att förslaget lägges till grund för ny lagstiftning i ämnet.

Vad angår den formella uppbyggnaden av förslaget kan detta, såsom ett

flertal myndigheter och institutioner framhållit, icke frånkännas en viss tyngd.

I detta hänseende vill jag emellertid erinra, att den svenska aktiebolagslagstiftningen

är byggd på normativprincipen och ett registreringssystem, vars genomförande

är överlämnat till en administrativ myndighet. Nämnda princip

innebär, att rätt föreligger att erhålla registrering av beslut om aktiebolags

bildande, om ökning eller nedsättning av aktiekapitalet eller om ändring i

bolagsordningen m. m., såframt beslutets innehåll och ordningen för dess

tillkomst överensstämma med lagens föreskrifter. Även eljest då vidtagen åtgärd

eller inträffat förhållande anmäles för registrering, skola villkoren för

registrering finnas bestämda i lagen. Härmed sammanhänger att förslaget

liksom gällande lag upptager bestämmelser om de handlingar som skola fogas

s. 209 Kontrollera mot PDF

209

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

vid ansökan om eller anmälan för registrering. Då det torde vara styrkt av

ei farenheten, att frånvaron av fnllständiga och tydliga bestämmelser härutinnan

medför omgång och tidsutdräkt för dem, som göra dylika ansökningar

och anmälningar, synes det vara nödvändigt att i dessa hänseenden meddela

ganska detaljerade löreskrifter. Stadganden erfordras vidare om själva registreringen

och dess rättsverkningar. Detta medför att åtskilliga bestämmelser,

som till sitt innehåll äro av rent administrativ natur, av praktiska skäl böra

ingå i aktiebolagslagen.

Emellertid torde på åtskilliga ställen i lagtexten en avsevärd lättnad kunna

uppnås genom att i anslutning till vissa ändringsförslag av lagrådet utesluta

alltför detaljerade föreskrifter och vidtaga vissa förkortningar i uttryckssättet.

Vidare torde en högst betydande vinst i form av ökad överskådlighet vinnas,

därest pa sätt lagrådet förordat samtliga stadganden om bundna aktier sammanföras

i en särskild avdelning. Jag förordar därför, att en sådan ändring

i förslaget göres. En ytterligare, icke obetydlig förkortning av lagtexten ernås,

därest — som jag kommer att förorda — stadgandet om att bolag kunna

i bolagsordningen intaga föreskrift att aktiebrev ej skola utfärdas får utgå

jämte därmed sammanhängande bestämmelser. Även beträffande de flerstädes

i förslaget förekommande bestämmelserna örn registreringsmyndighetens

åligganden synes lagrådets förslag böra iakttagas. Jag anser vidare det vara

en fördel att, på sätt lagrådet förordat, i en paragraf sammanföra bestämmelserna

örn talan mot registreringsmyndighetens beslut.

Lösning av de i några yttranden framförda skattespörsmålen synes mig ej

utgöra en förutsättning för lagförslagets genomförande.

Med anledning av vad patent- och registreringsverket anfört om ämbetsverkets

arbetsbörda vill jag påpeka, att lagberedningens förslag bygger på erfarenheter

och önskemål som under en lång följd av år framträtt vid arbetet

inom ämbetsverkets bolagsavdelning. Den väsentligaste ändringen i registreringsmyndighetens

handläggning av de aktiebolagsrättsliga ärendena följer av

den föreslagna förberedande granskningen av stiftelsehandlingarna vid bildandet

av aktiebolag och den därmed sammanhängande förberedande granskningen

av vissa handlingar vid ökningen av aktiekapital. Att en sådan förberedande

granskning vid bildandet av aktiebolag uppdragits åt registreringsmyndigheten

är beroende på de missförhållanden, som i olika avseenden förorsakats

genom den klyvning av granskningsarbetet mellan länsstyrelserna

och registreringsmyndigheten, som för närvarande föreligger. Dessa missförhållanden

lia belysts i utlåtanden av patent- och registreringsverket redan den

21 november 1922 och den 10 januari 1933. I förstnämnda utlåtande har ämbetsverket

påyrkat en sådan lagändring, att stiftelseurkunden skulle för fastställande

ingivas till registreringsmyndigheten och att stiftelseurkunden först

efter fastställandet skulle kungöras. Detta förslag har lagberedningen upptagit.

Därigenom att en förberedande granskning av stiftelscliandlingarna uppdrages

åt registreringsmyndigheten befrias länsstyrelserna från den gransk
Pi

lia lif/ lil! riksdagens protokoll UHi. / sami. Nr !>.

14

s. 210 Kontrollera mot PDF

210

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

ning av stiftelseurkunden som ålegat dem, vilket för dessa myndigheter

givetvis betyder en viss arbetsbesparing. Då den nuvarande klyvningen av

granskningsarbetet mellan länsstyrelserna och registreringsmyndigheten i själva

verket vållat den senare ett icke obetydligt arbete för rättelse av förelupna

fel, synes den ökning av arbetet, som nu berörda av registreringsmyndigheten

själv eftersträvade reform skulle förorsaka, även med beaktande av

nya detaljbestämmelser i förslaget långt ifrån kunna uppskattas till en fördubbling

av arbetet med ärendena angående aktiebolags bildande.

\ ad ökning av aktiekapital beträffar åligger ej något granskningsarbete för

närvarande länsstyrelserna. Den förberedande granskning av teckningslistan

och kungörelsen angående ökningsbeslutet, som föreslås — likaledes i enlighet

med hemställan i patent- och registreringsverkets utlåtande den 21 november

1922 — innebär, alt granskningen av dessa handlingar skulle komma

att äga rum på ett tidigare stadium än enligt gällande rätt och att de olägenheter

och besvär som, efter vad i utlåtandet påpekats, föranledas därav att

denna granskning är förlagd till ett senare stadium undvikas. Detta bör snarast

innebära en lättnad för ämbetsverket.

De fullständiganden och förtydliganden som i förslaget skett av stadgandena

i gällande lag rörande ansökningar om och anmälningar för registrering

ha i stor utsträckning sin grund i erfarenheter som gjorts hos registreringsmyndigheten

vid handläggningen av sådana ansökningar och anmälningar

och böra i sin mån medföra, att fel och försummelser från allmänhetens sida

undvikas, vilkas rättande nu vållar besvär för registreringsmyndigheten.

Att de nya bestämmelser, förslaget innehåller örn fusion, örn sammanläggning

av aktier och om bolags återupptagande av sin verksamhet efter trädande

i likvidation, skulle komma att tillämpas i så många fall som patentoch

registreringsverket antagit, synes knappast troligt. Det är för övrigt att

märka, att när för närvarande fusioner åstadkommas genom en kombinerad

tillämpning av olika lagbestämmelser, åtskilligt arbete åsamkas registreringsmyndigheten.

Kontrollen över att aktiebolagsregistret såtillvida stämmer med verkligheten,

att beslut om åtgärder, som registrerats men därefter förfalla, avföras ur

registret, kommer att medföra behov av att i ökad utsträckning föra förfalloanteckningar.

Alltför betungande torde arbetet med dessa anteckningar

ej behöva bliva, om de ordnas på ett praktiskt sätt.

Ett ökat arbete kommer även att förorsakas av förslagets bestämmelser örn

förbehåll rörande bundna aktier. Dessa bestämmelser äro emellertid av stor

vikt med hänsyn till sammanhanget med lagen den 30 maj 1916 örn vissa in

skränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa

bolag. Antalet aktiebolag, i vilkas bolagsordning finnes dylikt förbehåll, torde

uppgå till omkring 6,000. Men av dessa bolag har blott en mindre del sina

aktier spridda på många händer. Endast beträffande sådana bolag torde

större besvär för registreringsmyndigheten vid handläggningen av dessa ärenden

vara att befara.

Den av beredningen föreslagna registreringsskyldigheten i avseende å

s. 211 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

211

revisorer skulle otvivelaktigt innebära en viss arbetsökning för ämbetsverket.

Någon sådan skyldighet bör emellertid som förut antytts enligt min mening

icke i allmänhet föreskrivas.

Även de stadganden i förslaget, varigenom möjlighet beredes att i bolagsordningen

intaga bestämmelser enligt vilka brev å aktier icke skola utfärdas,

böra enligt min mening utgå. Detta förhållande är givetvis ägnat att

minska registreringsmyndighetens arbetsbörda särskilt under övergångstiden.

Än vidare är det uppenbart, att i de fall där det jämlikt promulgationslagen

skall åligga registreringsmyndigheten att i vissa delar bringa bolagsordning

i överensstämmelse nied den nya lagen, avgiften härför bör sättas

så hög, att icke bolagen föranledas att av kostnadshänsyn underlåta att

själva besluta och anmäla erforderliga ändringar.

Att likväl vissa praktiska svårigheter för ämbetsverket kunna uppkomma

under en övergångstid torde vara obestridligt. Särskilda åtgärder för att möta

dessa svårigheter böra därför vidtagas.

Vad lokalfrågan beträffar har den år efter år ökade verksamheten ej blott

på bolagsavdelningen utan än mer på patentavdelningen medfört utrymmessvårigheter.

Frågan örn nya lokaler har därför aktualiserats även bortsett

från den nu föreslagna aktiebolagslagstiftningen.

Kostnaderna för patent- och registreringsverkets bolagsavdelning, kostnanadema

för lokalerna inbegripna, skola i princip bestridas med inflytande avgifter.

Dessa lia tidigare givit överskott, vissa år till och med betydande överskott.

Såsom dåvarande chefen för justitiedepartementet antytt vid ärendets

behandling i statsrådet den 6 februari 1942 kan en höjning av nu utgående

avgifter övervägas. Han framhöll därvid, att med hänsyn till detta förhållande

lagberedningens förslag icke kunde föranleda betänkligheter ur statsfinansiell

synpunkt.

Med hänsyn dels till att aktiebolagen böra ha tillfälle att före nya aktiebolagslagens

ikraftträdande inrätta sig efter de nya bestämmelser lagen innehåller,

dels ock till att lämplig tid måste beräknas för de erforderliga ändringarna

i annan associationslagstiftning, vilken bör träda i kraft samtidigt

med den nya lagen om aktiebolag, torde en viss mera betydande tidrymd böra

förflyta mellan lagens utfärdande och dess ikraftträdande. Särskilt i betraktande

av att sistnämnda lagstiftningsarbete säkerligen kommer att bliva tidskrävande

synes mig tiden för nya lagens ikraftträdande böra sättas till den

1 januari 1948.

Härefter ber jag att få redogöra för de särskilda bestämmelserna i lagberedningens

förslag. För att underlätta en jämförelse mellan beredningens

förslag och det överarbetade förslaget angivas i det följande inom parentes

de paragrafnummer, under vilka de särskilda bestämmelserna, med den av

lagrådet förordade uppställningen, slutligen torde böra upptagas.

s. 212 Kontrollera mot PDF

212

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

Departement

chefen.

Förslaget till lag örn aktiebolag.

Inledande bestämmelser.

1 §•

Denna paragraf är likalydande med 1 § i gällande aktiebolagslag och

angiver huvudbestämningarna i aktiebolagsbegreppet.

Bland de frågor, som i samband med beslutet örn utredning rörande

omarbetning av aktiebolagslagstiftningen förklarades böra bliva föremål

för uppmärksamhet, var spörsmålet, huruvida alltefter företagens beskaffenhet

borde i lagstiftningen införas på olika sätt reglerade former av aktiebolag.

Åtskilliga främmande länders lagstiftning upptager, i olikhet med den

svenska, andra bolagsformer än aktiebolagets, under vilka ekonomisk verksamhet

kan drivas utan personlig ansvarighet för deltagarna. Av dessa

för mindre företag avsedda bolagsformer med enklare bolagsrättslig ordning

är främst att märka det i tysk lagstiftning i slutet av 1800-talet införda

Gesellschaft mit beschränkter Haftung (GmbH). Denna bolagsform upptogs

1906 i österrikisk lagstiftning, och genom lag den 7 mars 1925 infördes

i Frankrike en motsvarande bolagsform under benämningen société å responsabilité

limitée.

Lagberedningen har, såsom förut nämnts, icke ansett en särskild bolagsform

för de smärre företagen böra införas.

Näringsorganisationerna och bankinspektören lia instämt i lagberedningens

uppfattning, att någon annan form av bolag utan personlig ansvarighet

för delägarna än aktiebolagets icke bör införas i svensk lagstiftning. Kommerskollegium

har visserligen ej velat ifrågasätta införande av en bolagsform

av GmbH-typen, men kollegiet har med hänvisning till de senaste årens

diskussion i ämnet i Tyskland velat framhålla att den av beredningen förebragta

utredningen ej kunde anses ha uttömt spörsmålet.

Lagrådet har anfört, att det väl måste erkännas att åtskilliga av de i förslaget

upptagna bestämmelserna vore givna främst med tanke på de stora

bolagen, men att av de skäl lagberedningen åberopat dock enligt lagrådets

mening mötte betänkligheter mot införande av en särskild bolagsform för

småbolagen. Ej heller syntes det tillrådligt att, med bibehållande av dessa

bolag inom aktiebolagslagstiftningens ram, beträffande dem stadga undantag

i någon mera avsevärd mån från regler, som åsyftade ökad publicitet

och kontroll. I vissa hänseenden hade i förslaget lättnader medgivits för

småbolagen. Att härutinnan gå än längre vore icke påkallat.

f Jag vill ansluta mig till den avvisande ståndpunkt som lagberedningen och

lagrådet intagit till frågan om särskild bolagsform för småbolagen. I fråga

om de små aktiebolag, som bildas i vårt land, torde den beröring, de i sin

verksamhet ha med aktiebolagslagstiftningen, huvudsakligen gälla årsredovisningen.

Är bolagets rörelse enkel och ringa, torde bestämmelserna örn

s. 213 Kontrollera mot PDF

213

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

årsredovisning ej medföra större besvär. Är i ett litet bolag omslutningen

betydande oell rörelsen komplicerad, torde säkerhetskravet påkalla den specifikation

som kräves enligt förslaget. I detta sammanhang bör även beaktas,

att åtskilliga grupper av små, tidigare under aktiebolagets form drivna företag

på senare år avvecklats och ingått som led i dan kooperativa rörelsen.

2 §•

Förevarande paragraf, som motsvarar 2 § i gällande aktiebolagslag, upptager

bestämmelser om aktiekapitalet.

Lagberedningen har föreslagit en höjning av den i gällande lag bestämda

undre gränsen för aktiekapitalets storlek (5,000 kr.) till 10,000 kr. En sådan

höjning har ansetts väsentligen såsom en anpassning efter de ändrade ekonomiska

förhållandena.

Näringsorganisationerna lia hemställt, att den nuvarande bestämmelsen,

att aktiekapitalet ej får sättas lägre än till 5,000 kr., bibehålies. Härvid

åberopas särskilt, att annan form av bolag utan personlig ansvarighet än

aktiebolagets icke funnes. Kommerskollegium har anslutit sig till näringsorganisationernas

uttalande i denna fråga. Även exportbolagen lia avstyrkt

den föreslagna höjningen såsom icke tillfyllest motiverad. Bland handelskamrarna

har däremot Östergötlands och Södermanlands handelskammare

framhållit, att näringsverksamhet av den ringa omfattning, att den icke

ansåges kräva ett högre aktiekapital än 5,000 kr., icke borde drivas såsom

aktiebolag. Denna verksamhetsform hade i flertalet fall valts mindre med

hänsyn tili underlättande av kapitalanskaffningen än för att befria en

rörelseidkare från personlig ansvarighet. Från såväl handels- som industrihåll

hade omvittnats, att erfarenheterna beträffande dessa de minsta bolagen

ofta ingalunda varit de hästa. Jämväl med hänsyn till den förändring penningvärdet

undergått vore det naturligt, att minimikapitalet höjdes till 10,000

kr. Bankinspektören har ifrågasatt, örn det icke borde anses påkallat att

sätta den undre gränsen för aktiekapitalets storlek högre än 10,000 kr.

Örn i en affärsrörelse det egna kapitalet vore sa lagt som 10,000 kr., vore

det som regel fråga om en rörelse, som dreves av en person, vilken härigenom

skaffade sig sitt livsuppehälle och som helt utan annans inblandning

eller kontroll dirigerade företaget. I sådana fall måste det särskilt för företagets

kreditorer framstå såsom naturligt och sunt, att ägaren vore personligen

ansvarig för företagets förbindelser. Möjligheten att med obetydlig

kapitalinsats bilda aktiebolag uppmuntrade jämväl till anlitande av dylika

aktiebolag i olika bulvanförhållanden. Bankinspektören hemställde därför,

att minimibeloppet för aktiekapitalet fastställdes till 20,000 eller 25,000 kr.

Med hänsyn till det av näringsorganisationerna och kommerskollegium Departement»- åberopade skälet torde en så betydande höjning av minimikapitalet för chefenaktiebolag

som bankinspektören förordat icke vara att tillråda. Lagbered
-

s. 214 Kontrollera mot PDF

214 Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

ningens förslag om höjning av det legala minimikapitalet till 10,000 kronor

synes mig lämpligt.

3 §•

Denna paragraf motsvarar 3 § i gällande lag och upptager bestämmelser

om aktie, dess nominella belopp, vad som skäll inbetalas för aktie m. m.

Första stycket överensstämmer med gällande rätt. Minimibeloppen för

aktie föreslås sålunda fortfarande vara 50 kr. och 10 kr. i bolag med aktiekapital

överstigande respektive ej överstigande 50,000 kr. Den Kungl. Maj:t

genom lag den 17 juni 1932 inrymda befogenheten att även beträffande aktiebolag,

vars aktiekapital överstiger 50,000 kr., medgiva aktiebeloppets bestämmande

till lägst 10 kr. har bibehållits.

Enligt fjärde stycket skall bl. a. i bolagsordningen kunna bestämmas, att

aktiebrev ej skola utfärdas. Stadgandet har av lagberedningen motiverats med

att det för sådana slag av aktiebolag, vilkas aktier icke äro föremål för omsättning,

kunde vara till olägenhet att nödgas utfärda aktiebrev av löpande

beskaffenhet med hänsyn främst till de krav på förvaringssäkerhet, som

gjorde sig gällande beträffande dylika aktiebrev.

I fråga om bestämmelserna i första stycket om akties nominella belopp ha

Sveriges advokatsamfund och exportbolagen ansett, att lägsta nominella beloppet

oavsett aktiekapitalets storlek borde sättas till 10 kr. Härigenom skulle

enligt exporlbolagens mening möjliggöras att utan besvärande omgång

vid behov nedsätta aktiekapitalet. Sveriges advokatsamfund har ansett, att

rätt för Kungl. Majit borde finnas att medgiva att aktie finge lyda å ännu

lägre belopp. Bankinspektören har framhållit, att om det lägsta tillåtna aktiekapitalet

höjdes på sätt av honom yrkats, något behov av en så låg aktievalör

som 10 kr. ej förelåge annat än för det fall, att fråga vore örn att genom

nedsättning av ett bolags aktiekapital i anledning av inträffade förluster möjliggöra

att rörelsen fortsattes. Man borde icke genom att sätta aktievalören

för låg möjliggöra, att aktier försåldes till personer som saknade möjligheter

att bedöma de ekonomiska konsekvenserna av en penningplacering i

aktier. Småsparare borde icke uppmuntras till aktieförvärv.

Beträffande fjärde stycket ha näringsorganisationerna avstyrkt förslaget,

att i bolagsordningen skulle vid bolags bildande kunna upptagas bestämmelse,

att brev å aktierna i bolaget icke skulle utfärdas. Bank- och fondinspektionen

har befarat, att en dylik bestämmelse i tillämpningen konune att medföra

vissa olägenheter av beskaffenhet att uppväga det ökade rättsskydd, som

förslaget i denna del avsåge att bereda. Även Sveriges advokatsamfund, kommerskollegium,

exportbolagen samt bank- och fondinspektionen anse skäl

saknas att härutinnan frångå gällande lags ståndpunkt.

Lagrådet har ansett, att något större praktiskt behov av en regel av sist

angiven beskaffenhet icke förelåge och att bestämmelserna i ämnet skulle

bliva ganska vidlyftiga och invecklade. Lagrådet har förty hemställt, att

ifrågavarande undantagsstadgande måtte utgå.

s. 215 Kontrollera mot PDF

215

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

1 fråga örn akties nominella belopp synes förslagets ståndpunkt böra bibe- Departement*- hållas. Dispens från regeln, att aktie i bolag nied aktiekapital överstigande cke/e».

50,000 kronor skall lyda å minst 50 kronor, torde ej av Kungl. Maj :t vägras,

när sådan är erforderlig för nedsättning av aktiekapitalet. Jag vill framhålla,

att även enligt advokatsamfundets och exportbolagens förslag skulle regler

om sammanläggning av aktier vid nedsättning av aktiekapital vara behövliga.

Vad angår den föreslagna bestämmelsen om undantag från skyldigheten

att utgiva aktiebrev skulle en sådan bestämmelse visserligen, såsom lagberedningen

framhållit, kunna medföra vissa fördelar för bolag, vilkas aktier

icke äro avsedda att bliva föremål för omsättning. Då intresset för stadgandet

svnes vara ringa, torde det emellertid av skäl som lagrådet anfört böra utgå.

Jag vill nämna, att ett bolag kan ulan särskild bestämmelse i bolagsordningen

underlåta att utfärda aktiebrev, så länge det ej pakallas av aktieägare.

Om aktiebolags bildande.

Beträffande den föreslagna ordningen för aktiebolags bildande lia i allmänhet

erinringar ej gjorts av de hörda myndigheterna och organisationerna.

Flera av dessa ha särskilt uttalat sin tillfredsställelse med bestämmelserna örn

stiftelsehandlingarnas förprövning och godkännande.

Näringsorganiscitionerna ha sålunda anfört:

De föreslagna bestämmelserna åstadkomma trygghet för en sakkunnig

granskning genom att denna i sin helhet förläggas till den centrala registreringsmyndigheten.

Genom att sörja för ökad publicitet åsyftar lagberedningen

att vinna större tillförlitlighet och vederhäftighet beträffande uppgifterna till

allmänheten. Till förekommande av för vederbörande bolag oläglig publicitet

har å andra sidan möjlighet beretts att, då så finnes .påkallat, anordna särskild

granskning av vissa uppgifter i stiftelseurkunden genom av handelskammare

förordnade granskare. Denna anordning förefaller synnerligen lämplig,

då handelskamrarna torde vara väl skickade att utvälja för sådant ändamål

kvalificerade och i övrigt lämpade personer. Det förutsättes, att i de bestämmelser

rörande handelskamrarnas befattning med ifrågavarande ärenden, som

skola meddelas, den diskretionsplikt, som skall åligga granskarna, kommer

att betonas.

Sveriges advokatsamfund har vänt sig emot att lagberedningen byggt vidare

på nuvarande system. Det hade enligt samfundets mening varit önskvärt,

att beredningen i stället närmare undersökt örn icke förfarandet kunnat

förenklas. Några sakliga skäl kunde icke andragas för att såväl stiftelseurkund

som teckningslista och förslag till bolagsordning skulle upprättas.

De bestämmelser som enligt förslaget skulle införas i stiftelseurkundeu borde

intagas direkt i teckningslistan. Samfundet har vidare anfört, att det ej

heller syntes vara nödvändigt att föreskriva, att stiftelsehandlingarna skulle

kungöras. Samfundet kunde ej finna, att osunda bolagsbildningar skulle

hindras genom kungörelse! örf arandet. Genom att stiftelsehandlingarna enligt

förslaget skulle insändas till registreringsmyndigheten innan bolaget bildades

bleve det möjligt för envar att skaffa sig kännedom örn tilltänkta

bolagsbildningar. Skulle det härutöver anses nödvändigt att direkt

opaginerad Kontrollera mot PDF

210

Kungl. Majlis proposition nr 5.

fasta allmänhetens uppmärksamhet på ifrågasatta bolagsbildningar kunde

registrenngsmyndigheten få sig ålagt alt varje vecka i allmänna

idnm arna pub mera en förteckning över inkomna ansökningar. Samimuet

bär slutligen förklarat, att skyldigheten för stiftare att teckna

aktie borde borttagas, då den saknade praktisk betydelse och vållade åtskilligt

besvär. Aven exportbolagen lia ansett, att några bärande skäl icke funnes att

oresknva stiftelseurkund och teckningslista såsom två skilda urkunder

Bankinspektör en bär ifrågasatt behovet av att införa kungörelsen angående

giunderna for bolagets bildande i ortstidning.

Departements

rhejen.

Det synes vara en riktig tanke - vilken ligger till grund jämväl för gäl
nde

ratt att det skall finnas dels en stiftelseurkund, som innehåller de

en b!ZZ( T-V1 ar° gl''Undläggande för sJ''älva bolagsbildningen, dels ock

en bolagsordning, som upptager de konstitutiva bestämmelserna örn bolagets

verksamhet och aktieägarnas ställning till bolaget. I fråga örn förhållandet

mellan dessa handlingar har lagberedningen till förekommande av upprepning

avlagsnat skyldigheten att i stiftelseurkunden upptaga åtskilliga av de

bestämmelser som hora till bolagsordningen. Att såsom advokatsamfundet

och exportbolagen ifrågasatt sammanslå stiftelseurkunden och teckningslistan

till en handling skulle icke medföra några fördelar. Teckningslistan skulle

tvärtom i manga fall, särskilt då fråga är om apport, bliva vidlyftig och svåröverskådlig.

Advokatsamfundet har vidare ansett det icke vara nödvändigt, att kungörelse

^färdas örn grunderna för bolagets bildande. Samfundet har framhållit

att vid bildandet av aktiebolag aktieteckningen i stor utsträckning skedde

under hand mom en mindre krets utan inbjudan till allmänheten. Ofta skedde

aktieteckningen endast av stiftarna, s. k. simultanbildning.

reftIer °“ bildande av aktiebolag äro i huvudsaklig anslutning

tili galande ratt grundade pa successivbildning, då även andra än stiftarna

förutsattas skola deltaga, men reglerna kunna nyttjas till en faktisk simultanbildmng,

örn man bortser från bolagsbildning grundad på tillskott avannan

egendom an penningar, där sakliga skäl tala för en grundligare prövning

av bolagsbildningen. Då man måste räkna med att de föreslagna bestämmelserna

anvandas till en verklig successivbildning med hänvändelse till allmänheten

for aktieteckning, måste bestämmelserna erbjuda skälig trygghet

tor det fall att sådan aktiebolagsbildning sker. Vidare må nämnas att aktier

som tecknats av en mindre krets ofta omedelbart försäljas till allmänheten.

Med hänsyn härtill synes det mig icke tillrådligt att avvika från förslagets

ståndpunkt.

Alternativt har samfundet föreslagit, att kungörelsen skall ske genom registrenngsmyndighetens

försorg. Detta förslag är förenat med avsevärda

praktiska olägenheter och torde icke böra genomföras.

~ såsom advokatsamfundet jämväl ifrågasatt — bryta med den ällmänt

förekommande regeln, att stiftarna äro skyldiga att teckna aktier i bolaget,

synes betänkligt. Och påståendet, att bestämmelsen örn obligatorisk ak
-

s. 217 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

217

tieteckning av stiftarna skulle valla besvär, synes icke befogat. Beredningens

förslag att stiftarna skola — liksom enligt dansk och norsk rätt — vara bundna

av sin aktieteckning synes mig väl ägnat att förekomma den osunda företeelsen

att stiftarna genom stor egen teckning animera allmänheten till aktieteckning

för att sedan — örn överteckning vinnes — draga sig tillbaka genom

att minska sina teckningar.

Beträffande bolagsbildningen har bankinspektören ifrågasatt, huruvida behov

förelåge att bibehålla aktiebolagslagens föreskrift att kungörelsen angående

grunderna för aktiebolags bildande skall införas i ortstidning. Av skäl,

som nyss anförts, synes det ej tillrådligt att eftergiva kravet på kungörelsens

införande jämväl i ortstidning.

4 §•

Enligt 4 § i gällande aktiebolagslag skola stiftare vara här i riket bosatta

svenska undersåtar och till antalet minst fem. Utöver kraven på svenskt medborgarskap

och bosättning i Sverige uppställes i gällande lag icke något villkor

för rätt att vara stiftare. I förslaget har tillika angivits, att stiftare skall

vara myndig samt att stiftare icke må vara i konkurstillstånd.

Förutom fysiska personer kunna enligt förslaget även vissa slags juridiska

personer vara stiftare. Stiftarna skola till antalet vara minst tre. Liksom enligt

gällande rätt (10 § aktiebolagslagen) skola stiftarna enligt förslagets 17

(16) § vara aktietecknare, men under bolagets bestånd möter intet hinder mot

att aktierna förenas på en hand. Aktiebolaget kan således bestå såsom enmansbolag.

Näringsorganisationerna och Sveriges advokatsamfund ha uttalat sin tillfredsställelse

med att grundsatsen om visst minimiantal aktieägare föreslås

upphävd och att enmansbolag^ således godkännes såsom laglig företagsform.

Å andra sidan ha i några yttranden invändningar framställts mot att enligt

förslaget liksom enligt gällande rätt för bolagsbildning kräves samverkan av

flera stiftare. Sålunda ha exportbolagen ansett det böra tagas under övervägande,

huruvida kravet att stiftarna skulle vara flera borde upprätthållas.

Exportbolagen ha därvid framhållit, att stiftelseurkunden i själva verket endast

vore ett förslag om bolagets bildande. På grundval av detta förslag utgjorde

sedermera bolagsbildningen den överenskommelse mellan de ekonomiska

intressenterna, som grundläde bolagets tillkomst. Kravet på tre stiftare,

som tillika skulle vara aktietecknare, utgjorde ingen garanti för vederhäftigheten

hos det tilltänkta företaget. Sveriges advokatsamfund har anfört:

Förslaget hade upprätthållit kravet på en samverkan mellan flera personer

vid bildande av bolag. Härigenom ansåges slörre garantier komma att finnas

för att den ekonomiska grundvalen för bolagets bildande underkastades verklig

prövning, att de av lagen angivna reglerna iakttoges samt att skadestånd

och straff komme att drabba flera personer, icke en ensam. Samfundet kunde

icke dela denna uppfattning. Så länge ansvaret komme att åvila flera, kunde

man icke räkna med en brytning med nuvarande slentrian, enligt vilken varje

stiftare i förlitande på att någon av de övriga granskat handlingarna utan vi
-

s. 218 Kontrollera mot PDF

218

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

Departement 8

chefen.

dare undertecknade dem. Värdet av att ansvar och skadestånd kunde utkrävas

av flera hade visat sig ringa. Funnes endast en stiftare, vore det sannolikt

att dennes ansvarskänsla skärptes och att förty granskningen bleve mera

ingående. Därför borde kravet på flera stiftare ej bibehållas utan i stället föreskrivas

att stiftaren eller, när flera stiftare funnes, en av dem skulle vara fysisk

person. Endast då bolag bildades medelst tillskott av annat än penningar,

borde den i förslaget upptagna regeln bibehållas. Ville man icke frångå kravet

på att bolaget vid bildandet skulle bestå av flera personer, kunde föreskrivas

att aktier skulle ha tecknats av minst två personer.

Försäkringskommitterade ha ansett, att även ömsesidiga försäkringsbolag

borde kunna vara stiftare. Försäkringsinspektionen har uttalat, att uppräkningen

av vilka som kunde vara stiftare borde fullständigas eller att — vilket

inspektionen förordade — gällande lags ståndpunkt borde bibehållas.

Lagrådet har ansett förslagets ståndpunkt i fråga om enmansbolag kunna

godtagas med hänsyn till det skydd som genom förslaget bereddes borgenärerna

hos sådant bolag. Lagrådet har vidare, med hänvisning till vad försäkringskommitterade

yttrat, som sin åsikt uttalat, att ömsesidigt försäkringsbolag

borde upptagas bland de juridiska personer, vilka kunde vara stiftare.

Lagrådet har ansett det uppenbart, att med kommun i paragrafen avsåges

ej blott primärkommun utan även exempelvis landsting och att såväl kyrklig

som borgerlig kommun innefattades under stadgandet.

Sedan längre tid tillbaka har det i vårt land blivit allt vanligare att aktiebolag

i realiteten utgöra formen för en enda intressents rörelse och att de fyra

personer, som jämte honom äro antecknade som aktieägare, endast formellt

äro innehavare av aktier. Ofta inneha dessa fyra blott en aktie var. Att i sådana

fall tvinga bolagen att träda i likvidation, skulle medföra allvarliga rubbningar

i näringslivet. A andra sidan bör ej ett tillstånd bevaras, där åtskilliga

av aktiebolagsrättens grundstadganden mer eller mindre förtäckt i stor utsträckning

opåtalt åsidosättas. Jag finner mig därför böra i likhet med lagrådet

godtaga förslagets ståndpunkt i fråga om enmansbolagen.

Vad angår de särskilda anmärkningarna mot förevarande paragraf, torde

det vara befogat att upptaga ömsesidigt försäkringsbolag bland dem, som

kunna vara stiftare. I redaktionellt hänseende bör vidtagas den ändringen,

att enär kommanditbolag är en underform av handelsbolag, det icke särskilt

nämnes i lagtexten. Vad lagrådet anfört örn innebörden av begreppet kommun

kan jag biträda.

Beträffande anmärkningarna mot att förslaget kräver minst tre stiftare vill

jag, utöver vad som anförts vid rubriken till denna avdelning, erinra om

att detta krav har betydelse ej blott beträffande ansvaret för riktigheten av

lämnade uppgifter särskilt vid apportbildning utan även i övrigt beträffande

ansvaret för ett lojalt förfarande. Förslaget, som innebär att det obligatoriska

antalet stiftare minskas från fem till tre, överensstämmer med dansk,

norsk och finsk aktiebolagslagstiftning. Enligt tysk rätt fordras fem, enligt

engelsk rätt sju stiftare. Någon anledning att frångå förslaget härutinnan synes

mig ej föreligga.

s. 219 Kontrollera mot PDF

219

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

5 §•

I förevarande paragraf har lagberedningen, såsom första stycke, upptagit

bestämmelser om skyldighet för stiftarna att upprätta stiftelseurkund, förslag

till bolagsordning, teckningslista och kungörelse angående grunderna

för bolagets bildande. Dessa handlingar benämnas i förslaget stiftelsehandlingar.

Vidare upptagas bestämmelser om det antal exemplar, vari dessa handlingar

skola upprättas, och huru de skola undertecknas. Har bestämmelse

träffats därom, att stiftare eller annan skall av bolaget erhålla särskild förmån

eller rättighet, skall dylik bestämmelse enligt 7 § angivas i stiftelseurkunden,

varjämte stiftarna enligt 12 § skola upprätta en berättelse angående

bestämmelsen, benämnd stiftarberättelse.

I ett andra stycke har beredningen upptagit stadgande, att särskilda bestämmelser

örn utfärdande av formulär till ledning vid upprättande av stiftelsehandlingar

och vid anmälningar till registreringsmyndigheten meddelas

av Konungen.

Sveriges advokatsamfund har avstyrkt bestämmelsen i andra stycket, enär

erfarenheten hade visat, att allvarliga rättsförluster föranleddes av att allmänheten

och även jurister, av bekvämlighet eller oförstånd, följde tillgängliga

formulär i stället för att noggrant undersöka, vilka anordningar som

i det särskilda fallet lämpade sig häst. Faran härför vore större, örn formulären

finge officiell karaktär.

Lagrådet har ansett det lämpligt, att även stiftarberättelsen omnämndes i

5 §, varigenom sista stycket i 12 § kunde utgå. Det syntes lagrådet vidare

vara förenat med fördel att såsom stiftelsehandlingar beteckna även stiftarberättelsen

och den granskningsberättelse, varom föreskrifter upptoges i

förslagets 13 §. Ciillades denna uppfattning, borde nämnda beteckning utgå

ur 5 § och i stället såsom en sammanfattande term begagnas i de olika paragrafer

i förslaget, där berörda handlingar nämndes. Kungörelsen angående

grunderna för bolagets bildande syntes lämpligen böra betecknas stiftelsekungörelse.

Härav påkallades jämkning även av vissa andra paragrafer.

Slutligen har lagrådet uttalat, att det torde vara tillräckligt att uppgift om

stiftarnas hemvist lämnades endast i stiftelseurkunden, varför paragrafen

borde i detta avseende något jämkas.

Vad angår stadgandet i andra stycket har lagrådet funnit det böra utgå,

då Kungl. Maj:t utan bemyndigande i lag torde äga att fastställa formulär

för åsyftade ändamål.

Vad lagrådet anfört torde böra beaktas.

6 §•

Denna paragraf i lagberedningens förslag upptager i första stycket bestämmelser

örn stiftelseurkundens innehåll. Medan gällande lag föreskriver

att stiftelseurkunden skall angiva föremålet för bolagets verksamhet, har i

förslaget i sådant hänseende stadgats att föremålet för bolagets verksamhet

skall till sin art angivas i sliftelseurkunden.

Departements
chefen.

s. 220 Kontrollera mot PDF

220

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

Andra stycket upptager bestämmelser om aktiebolags firma.

I vissa utlåtanden lia invändningar framställts mot förslagets bestämmelse

om angivande av bolagsändamålet. Näringsorganisationerna ha i sitt lillläggsydrande

förordat, att gällande bestämmelse om angivande av föremålet

för bolagets verksamhet lämnades oförändrad. Exportbolagen lia uttalat

farhågor för att registreringsmyndigheten komme att inleda en skärpt praxis

i fråga om preciseringen av bolagsändamålet. Då någon olägenhet icke försports

av den hittills praktiserade ordningen, syntes det bolagen påkallat,

att vid den fortsatta behandlingen av lagförslaget uttalanden gjordes som

kunde åberopas som stöd för en mera extensiv tolkning av det föreslagna

stadgandet. Sveriges advokatsamfund har ansett, att kravet på specificering

av föremålet för bolagets verksamhet kunde medföra betydande olägenheter.

Samfundet har härutinnan anfört i huvudsak följande. Det vore

av vikt, att bolagen kunde anpassa sin verksamhet efter de ekonomiska

förhållanden, som vid varje tidpunkt vore för handen, och att de icke

hindrades att ställa sitt kapital till förfogande på områden, som kanske

framstode såsom främmande för bolagets stiftare men som den tekniska

utvecklingen anvisade som naturliga för bolaget. Särskilt i stora företag

kunde det emellertid vara praktiskt taget omöjligt att åvägabringa den erforderliga

majoriteten för ändring av bolagsordningen. Om förslaget upphöjdes

till lag, kunde det därför antagas, att många bolag i sina bolagsordningar

intoge vidlyftiga förteckningar över tänkbara verksamhetsområden. Den

föreslagna specificeringen kunde ock medföra ökad risk för att rättshandlingar

icke bleve gällande mot bolaget såsom fallande utom området för bolagets

verksamhet. Samfundet medgåve emellertid, att rådande praxis på

förevarande område icke tillgodosåge tredje mans intressen i nyssnämnda

hänseenden. Särskilt hade svårigheten att i det särskilda fallet tolka vad

som läge i det sedvanliga uttrycket »och därmed förenlig verksamhet» visat

sig kännbar.

Patent- och registreringsverket har i anledning av uttalande i lagberedningens

motiv anfört: Lagberedningen yttrade, att örn det skulle visa sig att

till prövning samtidigt förelåge ansökningar örn godkännande av stiftelsehandlingar

för olika bolag upptagande samma firma, det utan särskilt stadgande

torde vara tydligt att i regel det ärende borde ha företräde som

först förelåge i fullständigt skick. Ämbetsverket funne den av lagberedningen

sålunda uttalade prioritetsprincipen betänklig och kunna leda till orimliga

konsekvenser. Då till ämbetsverket i aktiebolagsärenden ingivna handlingar

som regel vore för allmänheten tillgängliga och en sökande således utan

vederbörande föredragande tjänstemans vetskap däri kunde inskriva kompletterande

uppgifter eller eljest vidtaga rättelser, folie det sig mången gång

svårt, för att icke säga omöjligt, att fastslå, när ett sådant ärende förelegat

i fullständigt skick. Ämbetsverket holle före att, i analogi med vad som

gällde enligt nuvarande praxis, rätt till firma borde tillerkännas den sökande,

som till registreringsmyndigheten först inkommit med ansökning, som

avsåges i 14 § första stycket.

s. 221 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 5.

221

Lagrådet har uttalat, att med. hänsyn till vad patent- och registreringsverket

anfört någon regel i fråga om företrädesrätt till firma av det innehåll

lagberedningen angivit icke torde kunna uppställas.

I några yttranden ha framställts erinringar mot bestämmelsen i första stycket,

att föremålet för bolagets verksamhet skall till sin art angivas i stiftelseurkunden.

Att bestämmelse örn föremålet för bolagets verksamhet upptages i

stiftelseurkund och bolagsordning är av vikt för aktieägare, borgenärer och

andra av bolaget intresserade personer. Den som insätter kapital i eller ger

kredit åt ett bolag eller som eljest träder i ekonomisk förbindelse med bolaget

har ett berättigat krav på alt få kännedom om föremålet för bolagets

verksamhet, vilket är av betydelse för frågan vilka risker och vilka vinstmöjligheter

bolaget har att räkna med. Styrelsen bör icke kunna utan aktieägarnas

vetskap och vilja göra genomgripande ändringar i verksamhetens art, och

även örn fordringsägarna måste finna sig i att sådana ändringar genomföras,

synas de böra kunna räkna med att det endast sker i den form och nied den

publicitet, som följer med en ändring av bolagsordningen. Syftet med gällande

lags bestämmelser, att i stiftelseurkund och bolagsordning föremålet för

bolagets verksamhet skall angivas, har också utan tvivel varit, att verksamhetens

art skall i viss mån specificeras. Föremålet för verksamheten bör givetvis

icke kunna angivas helt allmänt, t. ex. såsom ekonomisk verksamhet,

handelsrörelse, industriell verksamhet o. d. Örn sådana bestämningar avföremålet

för verksamheten vore tillåtliga, skulle kravet på angivande av

föremålet, liksom bestämmelserna örn särskild röstpluralitet för ändring av

bolagsordningens föreskrifter i detta avseende samt reglerna örn bolagsstämmans

och styrelsens skyldighet att respektera nämnda föreskrifter, bliva

utan verkligt innehåll. Den ändring av hithörande lagstadgandens formulering

som beredningen föreslagit åsyftar endast att klarare uttrycka vad som

måste anses vara gällande lags mening.

Av lagberedningens motiv framgår å andra sidan, att med den föreslagna

bestämmelsen icke åsyftas mer än ett huvudsakligt angivande av den ekonomiska

verksamhetens art. En närmare specifikation — såsom exempelvis enligt

engelsk rätt — fordras icke. Något hinder mot att till viss angiven verksamhet

tillägga »och annan därmed sammanhängande verksamhet» föreligger

icke, men ett sådant tillägg torde icke vara erforderligt med hänsyn till den

rörelsefrihet som tillkommer bolaget, örn det vill upptaga en verksamhet som

avser att understödja och befrämja bolagets verksamhet enligt bolagsordningen.

Den rörelsefrihet bolagsorganen på denna grund äga utanför den

egentliga verksamhetens område får anses vara ganska vidsträckt. Och med

hänsyn till det rättsskydd som medkontrahent i god tro åtnjuter lärer icke

med fog kunna påstås, att förslaget i förevarande avseende skulle kunna medföra

faror för rättssäkerheten.

Vad härefter angår det av patent- och registreringsverket kritiserade yttrandet

angående prioritet i fråga örn rätt till firma vill jag, med hänsyn lill

vad ämbetsverket anfört, ansluta mig till vad lagrådet härutinnan yttrat.

Departement«•

chefen.

s. 222 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

222 Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

7 §•

Förevarande paragraf motsvarar 7 § i gällande aktiebolagslag. Bland de bestämmelser

som, vid äventyr att de eljest äro utan verkan mot bolaget, skola

angivas i stiftelseurkunden, har i paragrafen upptagits bestämmelse som kan

ha träffats om att ersättning skall av bolaget gäldas för de med bolagets bildande

förenade kostnaderna.

Sveriges advokatsamfund har ansett, att bolaget borde vara betalningsskyldig!

för de med bolagets bildande förenade kostnaderna även om detta ej angivits

i stiftelseurkunden, förutsatt att det ej vore fråga om en form för kringgående

av bestämmelserna om apportegendom.

Lagrådet har erinrat örn att undantag från den angivna regeln gjorts beträffande

kostnad för granskning enligt 13 § i förslaget. I sista stycket av

denna paragraf stadgades nämligen, att granskare vore berättigad att bekomma

skäligt arvode av bolaget, om det bomme till stånd. Härav följde att, även

om sådan kostnad förskjutits av stiftarna, den skulle slutligen bestridas av

bolaget, oavsett nyssnämnda föreskrift i 7 §.

Enligt förslaget skall i stiftelseurkunden bl. a. upptagas bestämmelse, som

träffats därom att ersättning skall av bolaget gäldas för de med bolagets bildande

förenade kostnaderna. Därmed avses dels kostnaden för själva bolagsbildningen,

dels viss organisationskostnad och dels annan gottgörelse, som till

stiftare eller annan skall utgå för bolagets bildande. Någon anledning att

stadga undantag från huvudregeln beträffande kostnaden för själva bolagsbildningen

synes mig ej föreligga. Jag vill erinra, att enligt paragrafens andra

stycke icke behöver angivas det exakta beloppet i detta hänseende, utan allenast

högsta bei’äknade kostnaden. Såsom lagrådet påpekat dr i 13 § av förslaget

uttryckligen fastslaget att arvode till granskare skall gäldas av bolaget,

därest det kommer till stånd. Härför kräves sålunda icke någon bestämmelse

i stiftelseurkunden.

8 §.

1 denna paragraf upptagas föreskrifter om bolagsordningens innehåll.

Patent- och registreringsverket har framhållit, att enligt lagberedningens

motiv föremålet för bolagets verksamhet skulle vara till sin art bestämt både

i stiftelseurkunden och bolagsordningen. Med hänsyn till avfattningen av

andra punkten i 6 § första stycket borde därför stadgandet under 2 i första

stycket av förevarande paragraf erhålla tillägget »i enlighet med stiftelseurkunden».

Försäkringskommitterade ha funnit bestämmelsen i första stycket 6, att antalet

styrelsesuppleanter, där sådana skola finnas, skall angivas i bolagsordningen,

vara tyngande. Föreskrifter örn val av suppleanter borde ej behöva

intagas i bolagsordningen. Häremot har försäkringsinspektionen såsom sin

mening framhållit, att några praktiska olägenheter ej kunde uppkomma av

bestämmelsen.

s. 223 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

223

Handelskammaren i Gävle har ansett, att den tidsbegränsning som i första

stycket 8 uppställts för ordinarie stämmas hållande medförde praktiska olägenheter

som övervägde eventuella fördelar, och har därför ifrågasatt om

icke nu gällande lags bestämmelser kunde bibehållas oförändrade. Även

Sveriges advokatsamfund har ansett, att nämnda bestämmelser kunde bereda

bolagen svårigheter icke minst när det gällde att få årsredovisningarna reviderade,

och har likaledes hemställt att nu gäliande regler måtte bibehållas.

Att föremålet för bolagets verksamhet ej må på olika sätt angivas i stiftelse- Departements.

urkunden och bolagsordningen synes mig uppenbart. Något tillägg till stad- chefengande!

i första stycket under 2 torde därför ej vara erforderligt.

Redan enligt gällande rätt fordras bestämmelse i bolagsordningen för att

styrelsesuppleanter skola kunna lagligen utses. Avfattningen av det nuvarande

stadgandet har emellertid medfört, att bestämmelse ej sällan saknas,

varav svårigheter understundom uppstått. Då antalet styrelsesuppleanter enligt

förslaget kan bestämmas sålunda att lägsta och högsta antalet angives,

synes förslaget icke bereda några praktiska olägenheter.

De anmärkningar, som i ett par yttranden framställts mot avfattningen av

stadgandet i första stycket under 8, synas främst rikta sig mot åläggandet

att i bolagsordningen bestämma tiden för ordinarie stämma till viss månad

eller två på varandra följande månader. Någon anledning att frångå förslaget

i denna del synes mig icke föreligga.

9 §•

I denna paragraf ha upptagits föreskrifter om vissa bestämmelser, som må

upptagas i bolagsordningen. I paragrafen torde böra vidtagas de ändringar

som föranledas av vad jag förut anfört om en särskild avdelning angående

bundna aktier och om uteslutande av bestämmelserna angående aktiebolag

utan aktiebrev.

10 §.

Förevarande paragraf upptager bestämmelser om teckningslistans innehåll.

I tredje stycket har upptagits bestämmelse att — där andra än stiftare må

teckna aktier — i teckningslistan må föreskrivas, att tilldelning av aktier, som

ej tillkomma stiftarna på grund av teckning före listans framläggande till

teckning av andra än stiftarna, skall ske efter stiftarnas bestämmande. Örn ej

sådan föreskrift meddelas, skall i teckningslistan angivas den beräkningsgrund,

efter vilken de aktier, som tecknas sedan listan framlagts till teckning

av andra än stiftarna, vid överteckning skola å konstituerande stämman fördelas

mellan tecknarna. Såsom fjärde stycke har lagberedningen upptagit

stadgande, att även om förbehåll örn bundna aktier ej avser samtliga aktier i

bolaget, i teckningslistan må bestämmas, att aktieteckning får ske allenast av

den som utan hinder av förbehållet äger förvärva bundna aktier. I sammanhang

därmed har stadgats, att det belopp som skall inbetalas för aktie må

bestämmas högre för fria aktier än för bundna.

s. 224 Kontrollera mot PDF

224

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

Departementaehe/en.

Sveriges advokatsamfund har uttalat, att om skyldigheten för stiftare att

teckna aktier bibehölles, skillnad i varje fall icke borde göras mellan stiftare

och övriga tecknare i fråga om tilldelningen av aktier. I sak hade och

komme stiftarna alltid att få fria händer i fråga om aktieteckningen genom

att de kunde framlägga teckningslistorna endast för dem de själva önskade.

Med hänsyn härtill vore det tillräckligt att föreskriva, att stiftarna ägde avgöra

hur överteckning skulle fördelas, där icke bestämmelser örn fördelningen

intoges i teckningslistan.

Lagrådet har ansett, att då det läge i sakens natur att stiftarna vore berättigade

att begränsa kretsen av de personer som ägde teckna aktier i bolaget,

borde den specialregel beträffande rätt att teckna fria aktier, som upptagits

i fjärde stycket första punkten, utgå såsom överflödig. Däremot kunde det

av praktiska skäl vara påkallat att, såsom lagberedningen i andra punkten

föreslagit, meddela en uttrycklig föreskrift örn rätt att bestämma högre emissionskurs

för fria än för bundna aktier. En i tredje stycket gjord erinran

beträffande fördelningsgrunden, då såväl fria som bundna aktier funnes,

kunde enligt lagrådets uppfattning utgå.

Beträffande uttalandet av advokatsamfundet, att det vore tillräckligt att

föreskriva, att stiftarna ägde avgöra, hur överteckning skulle fördelas där bestämmelser

om fördelningen icke intoges i teckningslistan, må erinras, att

enligt 10 § i gällande aktiebolagslag den grund, efter vilken i händelse av

överteckning aktierna skola fördelas mellan tecknarna, skall angivas i teckningslistan.

Anledning saknas att härutinnan frångå gällande rätt. I förslaget

bar endast uttryckligen uttalats, att det må föreskrivas att fördelningen skall

ske enligt stiftarnas bestämmande, och att, där sådan föreskrift ej meddelas,

den beräkningsgrund skall angivas, efter vilken aktierna skola fördelas å

konstituerande stämman.

Vad lagrådet anfört torde böra beaktas.

I överensstämmelse med vad i inledningen anförts om sammanförande

av förslagets bestämmelser om bundna aktier till en särskild avdelning ha

vissa bestämmelser i denna paragraf överförts till nämnda avdelning (såsom

178 § 1 och 3 morn.). I övrigt ha vissa redaktionella ändringar vidtagits.

11 §•

Denna paragraf upptager bestämmelser om stiftelsekungörelsens innehåll.

Lagberedningen har såsom andra stycke upptagit bestämmelse, att stiftelsekungörelsen

skall i förekommande fall innehålla uppgift örn att granskning

av apporthandlingar företagits av särskilda granskare ävensom att stiftarna

begagnat dem tillkommande rätt att i förseglat konvolut insända apporthandlingarna

till registreringsmyndigheten.

Lagrådet har ansett, att då erforderliga upplysningar i sistnämnda hänseenden

stöde att vinna genom teckningslistan, de föreslagna bestämmelserna

härom vore överflödiga och därför borde uteslutas.

s. 225 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

225

Väl är det riktigt, att av teckningslistan i åsyftade fall framgår att gransk- Departement»- ning skett och att stiftarna begagnat dem medgiven möjlighet till sekretess. chefen''

Emellertid synes det icke vara utan betydelse, att kännedom om nämnda

omständigheter kan vinnas utan att härför erfordras ett studium av teckningslistan.

De ifrågavarande bestämmelserna synas därför böra kvarstå.

12 §.

I denna paragraf ha upptagits bestämmelser örn innehållet av den stiftarberättelse,

som skall upprättas av stiftarna, därest i stiftelseurkunden intagits

bestämmelse, som omförmäles i 7 §.

Sista stycket i lagberedningens förslag torde böra uteslutas av skäl som

av lagrådet anförts under 5 §.

13 §.

I förevarande paragraf, som saknar motsvarighet i gällande lag, lia upptagits

bestämmelser om granskning genom särskilt förordnade granskare av

bolagsbildning med bestämmelse som avses i 7 §.

Näringsorganisationerna ha ansett anordningen med särskild granskning

i vissa fall vara synnerligen lämplig. De ha förutsatt, att i de bestämmelser

rörande handelskamrarnas befattning med ifrågavarande ärenden, som komme

att meddelas, den diskretionsplikt, som skulle åligga granskarna, skulle

betonas. Handelskammaren i Gävle har intet i princip att erinra mot stadgandet

om granskning genom särskilda granskare. Handelskammaren har

dock förutsatt, att i de närmare bestämmelser om granskning, som vore att

förvänta, ej skulle föreskrivas att granskare behövde vara hemmahörande

inom handelskammaredistriktet. Frågor kunde nämligen tänkas uppkomma,

för vilkas bedömande erforderlig kompetens kunde saknas inom distriktet.

Då förordnande av granskare söktes, borde stiftarna vara skyldiga lämna

handelskammare sådana upplysningar, som kunde tjäna till ledning för utseende

av lämpliga personer. Västernorrlands och Jämtlands läns handelskammare

har uttalat tvivel, huruvida bestämmelsen örn frivilligt anlitande

av särskilda granskare kunde vara av värde ur synpunkten av trygghet för

aktietecknarna. Handelskammaren har därvid, med åberopande av de av lagberedningen

anförda skälen mot en obligatorisk granskning, framhållit att

stiftarna sannolikt ej komme att anlita förfarandet annat än i fall då de vore

fullt säkra på att utlåtandet ginge i positiv riktning, för vilket fall anordningen

ej vore av behovet påkallad. Handelskammaren funne att enbart den anledningen,

att genom det särskilda granskningsförfarandet möjlighet bereddes

att undvika publicitet, icke vore tillfyllestgörande motivering för anordningen.

Det syntes lämpligare att för sådant syfte fordra, att registreringsmyndigheten

ägde förtroligt kontrollera att i stiftelseurkunden tillräckliga upplysningar

lämnats om avtalet. Svenska revisorssamfundet har framhållit, att

den här avsedda granskningen måste utföras av fackmän, och ansåge oundvikligt,

att de förvärvade en djupgående kännedom om bolagets blivande

Bihang till riksdagens protokoll 19U. 1 sami. Nr 5. 15

s. 226 Kontrollera mot PDF

226

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

verksamhet och kunskap om dess affärshemligheter. En dylik inblick kunde

bliva till men för bolaget. Det kunde ifrågasättas, örn icke utseende av

granskare borde ordnas på ett sådant sätt, att större hänsyn foges till konkurrensförhållanden.

Samfundet ifrågasatte, att utseende av granskare skulle

anförtros åt länsstyrelsen i det län, där bolagets styrelse skulle ha sitt säte.

Av denna myndighet kunde förväntas största möjliga objektivitet i dess handlande

under ämbetsmannaansvar.

Departements- Det synes mig uppenbart, att i de föreskrifter, som handelskamrarna otvichefen.

velaktigt komma att utfärda för granskare, skola intagas bestämmelser örn

tystnadsplikt liknande dem som enligt de särskilda handelskamrarnas stadgor

för närvarande gälla för revisorer och godkända granskningsmän. Jag

vill även erinra om att förslaget upptager straffbestämmelser för granskare

som bryter sin tystnadsplikt. Någon anledning till farhåga för att större

risker för obehörigt yppande skulle föreligga i fråga örn granskare än i

fråga örn revisorer torde därför ej föreligga. Med hänsyn till den ekonomiska

sakkunskap, som finnes representerad hos handelskamrarna, och i betraktande

av att i deras åligganden ingår att auktorisera revisorer och godkänna

granskningsmän synas mig handelskamrarna böra framför länsstyrelserna

komma i fråga till utseende av granskare. Vad angår behovet av den föreslagna

granskningen torde det särskilt med hänsyn till den ökade publicitet,

som förslaget för normalfall ålägger bolagen, vara av nöden att för

sådana fall, då ett framläggande kunde medföra olägenheter av hänsyn till

konkurrerande företag, lämna möjlighet till ett kontrollförfarande sådant

som det föreslagna. Det kunde annars lätt uppstå frestelse till försök att

undgå full tillämpning av lagens publicitetsbestämmelser.

14 §.

Enligt förslaget skola de handlingar, som upprättas rörande bolagsbildningen,

undergå en förberedande granskning av registreringsmyndigheten,

innan stiftelsekungörelsen publiceras och aktieteckning sker. I förevarande

paragraf upptagas föreskrifter rörande ansökan hos registreringsmyndigheten

örn handlingars godkännande för registrering av bolaget, örn de handlingar

som skola fogas vid ansökningen m. m. Därvid har bl. a. i tredje

stycket föreslagits stadgande, att örn i förslaget till bolagsordning intagits bestämmelse,

till vilken Konungens tillstånd erfordras, bevis örn sådant tillstånd

skall fogas vid ansökningen. I sista stycket har upptagits stadgande,

att föreskrifter örn förande av förteckning över ansökningar örn godkännande

för registrering och örn avgift för sådan ansökan meddelas av Konungen.

Exportholagen ha med tillfredsställelse hälsat den föreslagna nya ordningen

för aktiebolags bildande, enligt vilken förhandsgranskning av stiftelsehandlingarna

skulle äga rum genom offentlig myndighet. Även handelskammaren

i Gävle har uttalat sin tillfredsställelse med bestämmelserna om

förberedande prövning. Patent- och registreringsverket har däremot ansett

s. 227 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

227

den föreslagna behandlingsgången vid bildandet av bolag och ernående av

registrering förorsaka tidspillan. Ämbetsverket har härom anfört bl. a., att

enligt gällande lag stiftelseurkundens kungörande samt ingivande till länsstyrelsen

toge allenast ett par dagar i anspråk. Sedan teckning verkställts och

bolaget bildats samt tillräcklig aktieinbetalning skett, kunde bolagets registrering

regelmässigt vara slutförd inom en månad, i vissa fall redan inom en

vecka. Med den föreslagna ordningen måste för patent- och registreringsverkets

förberedande granskning beräknas åtminstone en månad. Sedan härefter

kungörelse skett, teckning ägt rum och bolaget bildats samt tillräcklig aktieinbetalning

skett, kunde bolaget anmälas för registrering. Oaktat den förberedande

granskningen och godkännandet ansåge ämbetsverket sig ej heller

kunna räkna med snabbare behandling av ansökan om bolagets registrering

än vad nu vore fallet. Ämbetsverket har vidare erinrat, att stiftare av ett

aktiebolag enligt 4 § kunde vara bl. a. dels myndig här i riket bosatt svensk

medborgare, dels kommanditbolag, däri varje personligen ansvarig bolagsman

vore myndig, här i riket bosatt svensk medborgare. Då enligt förevarande

paragraf första stycket ansökningen örn stiftelsehandlingamas godkännande

skulle innehålla förklaring av stiftarna, att de ej vore omyndiga, borde

ansökningen jämväl innehålla förklaring att ingen personligen ansvarig

bolagsman i kommanditbolaget vore omyndig.

Exportbolagen ha beträffande bestämmelsen i tredje stycket som sin åsikt

uttalat, att det vore mera ändamålsenligt, därest registreringsmyndigheten

först verkställde sin formella granskning och Konungens tillstånd sedermera

inhämtades.

Lagrådet har yttrat sig i enahanda riktning som patent- och registreringsverket

i avseende å komplettering av bestämmelserna i första stycket, därvid

jämväl påpekats behovet av fullständigande även såvitt anginge handelsbolag.

I samma stycke upptaget stadgande örn att ansökan skulle vara åtföljd

av stadgad avgift borde flyttas till 184 (189) §. Beträffande stadgandet

i sista stycket om förande av där angiven förteckning har lagrådet uttalat, att

om föreskrifter därom skulle visa sig erforderliga, ägde Kungl. Majit utan

särskilt bemyndigande i lag meddela sådana, och har hemställt, att stadgandet

måtte utgå. Vad i samma stycke upptagits om rätt för Konungen att meddela

föreskrifter om viss avgift borde överföras till 192 (203) §. I

I fråga örn anordningen med förhandsgranskning, som av patent- och re- Dipariementsgistreringsverket

föreslagits redan i dess förut omnämnda utlåtande av den chefen.

21 november 1922, kan vad ämbetsverket numera anfört om den tidspillan,

vartill anordningen skulle leda, knappast anses vara tillräckligt grundat.

I anledning av vad lagrådet anfört bör första stycket kompletteras med bestämmelse,

att där handelsbolag är stiftare, i ansökningen om godkännande

av stiftelsehandlingama skall lämnas förklaring beträffande varje obegränsat

ansvarig bolagsman att han ej är omyndig. Vad lagrådet i övrigt anfört

torde jämväl böra beaktas. Såsom jag vid 4 § framhållit är kommanditbolag

en underform av handelsbolag som icke behöver särskilt nämnas i lagtexten.

s. 228 Kontrollera mot PDF

228

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

Departements
chefen.

Med anledning av exportbolagens erinran vid tredje stycket vill jag framhålla,

att i ärende om Konungens tillstånd registreringsmyndigheten höres

och således erhåller tillfälle att framställa anmärkning emot den föreslagna

bestämmelse, till vars intagande i bolagsordningen tillstånd sökes.

15 §.

Denna paragraf upptager bestämmelser om registreringsmyndighetens godkännande

av eller vägran att godkänna stiftelsehandlingarna för registrering.

Första stycket angiver förutsättningarna för vägran att lämna godkännande.

I andra stycket har givits föreskrift rörande den ordning vari registreringsmyndigheten

har att meddela godkännande av stiftelsehandlingama i det fall

att för aktiebolag, som driver verksamhet av visst slag, enligt särskild lag eller

författning erfordras Konungens eller myndighets godkännande av bolagsordningen.

Tredje och fjärde styckena behandla förfarandet då godkännande

meddelas. Femte stycket upptager stadgande örn fullföljdsrätt då godkännande

vägrats.

Lagrådet har hemställt, att då nödiga bestämmelser i det ämne, som avsåges

i andra stycket, borde lämnas i sådan särskild lagstiftning, till vilken för

övrigt hänvisades i 217 (228) § i förslaget, detta stycke måtte utgå. I fråga

örn tredje och fjärde styckena har lagrådet ansett andra bestämmelser ej

behöva upptagas i lagen än att registreringsmyndigheten skall tillställa stiftarombudet

det ena exemplaret av ansökningen och stiftelsehandlingarna med

åtecknat bevis om godkännandet samt huvudskriften av handlingar, som av

stiftarna inlämnats rörande bestämmelse varom förmäles i 7 §. Uttrycklig

föreskrift om skyldighet för registreringsmyndigheten att förvara och tillhandahålla

vissa handlingar syntes icke vara erforderlig.

Den reglering av förfarandet vid bildandet av bolag av visst slag, som givits

i andra stycket, synes på sätt lagrådet anfört lämpligen böra lämnas i vederbörande

speciallagstiftning. Lagrådets förslag i övrigt bör likaledes iakttagas.

Efter dessa ändringar bör paragrafen överflyttas till avdelningen om registrering,

med undantag av sista stycket, som överflyttas till den gemensamma

fullföljdsparagrafen (190 § 1 mom. och 206 §).

16 (15) §.

Sedan godkännande av stiftelsehandlingarna meddelats, skall enligt förevarande

paragraf stiftelsekungörelsen publiceras.

Såsom i det föregående nämnts har bankinspektören ifrågasatt, om behov

förelåge av kungörelsens införande i ortstidning. Härom får jag hänvisa till

vad som anförts i inledningen till denna avdelning.

17 (16) §.

Sedan kungörelsen publicerats, skall aktieteckning ske. Föreskrifter ha i

denna paragraf givits örn beskaffenheten av teckningslistorna samt örn de

s. 229 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

229

handlingar som skola vara fogade vid dem. I tredje stycket har upptagits bestämmelse

om skyldighet för varje stiftare att teckna minst en aktie. Vidare

ha i fjärde stycket särskilda bestämmelser upptagits i avseende å teckning av

fria aktier.

Såsom förut omnämnts har Sveriges advokatsamfund ansett, att skyldigheten

för stiftare att teckna aktie borde borttagas. Vad sålunda anförts har

jag bemött i inledningen till denna avdelning.

Fjärde stycket bör överföras till den särskilda avdelningen om bundna

aktier (såsom 178 § 2 morn.).

18 (17) §.

Denna paragraf upptager bestämmelser om tid för aktieteckning m. m.

Föreskrift gives också om skyldighet att å teckningslistorna angiva, hur många

aktier stiftarna tecknat före listornas framläggande för teckning av andra

än stiftarna.

I andra stycket meddelas bestämmelser örn viss tids förlopp innan teckning

av andra än stiftarna må ske, där stiftelseurkunden innehåller bestämmelse

som avses i 7 §.

Sveriges advokatsamfund har ansett, att särskilda regler om angivande i

teckningslistan av hur många aktier stiftarna tecknat och när denna teckning

skett icke vore erforderliga. Samfundet, vilket —- såsom tidigare omnämnts —

föreslagit att kungörelseförfarandet skulle avskaffas, har vidare ansett, att

i sådan händelse bestämmelsen i andra stycket kunde ändras därhän, att

teckningslista i där angivet fall icke finge framläggas förrän två veckor efter

det ansökan gjorts om stiftelsehandlingarnas godkännande.

Vad samfundet erinrat torde vara bemött genom vad jag tidigare anfört. Departements
chefen.

19 (18) §.

Denna paragraf upptager bestämmelser om aktietecknings ogiltighet. De två

första styckena motsvara 11 § i gällande aktiebolagslag. Därjämte har i tredje

stycket upptagits bestämmelse om skyldighet för stiftarna att granska de

gjorda aktieteckningarna.

20 (19) §.

Enligt denna paragraf upphör aktietecknings bindande verkan, därest beslut

om bolagets bildande ej fattats inom viss tid eller frågan om bolagets registrering

av registreringsmyndigheten förklarats förfallen eller ansökan om

bolagets registrering blivit avslagen.

21 (20) §.

Enligt förevarande paragraf kan aktietecknings ogiltighet ej göras gällande

sedan bolaget registrerats, utan så är att anmälan gjorts hos registreringsmyndigheten

före registreringen.

s. 230 Kontrollera mot PDF

230

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

Departementschefen.

Lagrådet har med instämmande i vad därom yttrats i motiven framhållit,

att verkan av att aktiebolag registrerades i fall, då aktieteckning skett med

villkor som ej grundades på bestämmelser i stiftelseurkunden, torde böra

bliva, att den villkorliga aktieteckningen — där ej anmälan om ogiltigheten

gjorts före registreringen — bleve bindande såsom ovillkorlig. Lagrådet har

ansett, att då rörande denna fråga en viss oklarhet rått, uttrycklig bestämmelse

av sagda innebörd borde upptagas i förevarande paragraf.

Av skäl som lagrådet anfört torde bestämmelse i angivna hänseende böra

givas.

22 (21) §.

Denna paragraf upptager bestämmelser om konstituerande stämmas utlysande

m. m. I gällande lag saknas legala föreskrifter angående sättet för kallelse

till konstituerande stämma liksom ock i fråga örn orten för stämmans

hållande. I sådant hänseende har i förevarande paragraf upptagits uttrycklig

bestämmelse, att konstituerande stämma skall av stiftarna hållas å ort inom

riket. Beträffande kallelsesättet föreskrives i gällande lag (14 § första stycket

aktiebolagslagen), att konstituerande stämman skall utlysas i den ordning,

som skall gälla örn kallelse till ordinarie bolagsstämma. Enligt vad lagberedningen

yttrat har detta understundom vållat svårigheter, därigenom att personer,

som tecknat aktier kort före den konstituerande stämman efter det

kallelserna avsänts, i sådant fall icke hunnit erhålla kallelsen inom i bolagsordningen

föreskriven tid. I förslaget har därför upptagits bestämmelse att

kallelsen skall två gånger, första gången minst två och andra gången högst

en vecka före stämman, kungöras i allmänna tidningarna och tidning inom

den ort, där bolagets styrelse skall lia sitt säte. Därjämte föreskrives skriftlig

kallelse till aktietecknare, som angivit postadress.

I andra stycket första punkten ha upptagits föreskrifter om att handlingar

rörande bolagets bildande skola under minst en vecka före konstituerande

stämman å plats som angives i kallelsen hållas tillgängliga för aktietecknarna.

Har aktieteckning skett på avskrifter av teckningslistan, skola,

enligt föreskrift i andra punkten, också dessa eller avskrifter av dem hållas

tillgängliga.

Om tilldelning av aktier skall ske efter stiftarnas bestämmande, skall även

skriftlig uppgift om tilldelningen hållas tillgänglig minst en vecka före

stämman. Bestämmelse härom återfinnes i tredje stycket.

I fjärde stycket ha upptagits bestämmelser örn kallelse till och tillhandahållande

av handlingar före s. k. fortsatt stämma, varom i övrigt stadgas i 24

(23) § av förslaget.

Mot de föreslagna bestämmelserna ha i vissa yttranden erinringar gjorts.

Sålunda har beträffande första stycket Sveriges advokatsamfund ansett bestämmelse

där böra införas, att konstituerande stämma icke finge utan samtliga

aktieägares medgivande hållas å annan ort än där styrelsen enligt förslaget

till bolagsordning skulle ha sitt säte. Patent- och registreringsverket har

s. 231 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

231

ifrågasatt nödvändigheten av att kallelse till konstituerande stämma kungöres

jämväl i allmänna tidningarna och förmenat, att i allt fall publicitetsintresset

borde kunna anses vara tillräckligt tillgodosett, förutom genom kungörelse

i ortstidning, genom kungörelse i allmänna tidningarna en gång. Det av beredningen

föreslagna kungörelseförfarandet vore betungande för bolagen ur

kostnadssynpunkt och för registreringsmyndigheten ur granskningssynpunkt.

Enligt ämbetsverkets uppfattning kunde bolagsbildning liksom hittills i stor

utsträckning antagas komma att äga rum, utan att en intresserad allmänhet

vöre i stånd alt genom studium av lidningskungörelser följa densamma.

I anledning av stadgandet i andra stycket första punkten att under viss

tid före konstituerande stämma vissa handlingar skulle hållas för aktietecknarna

tillgängliga å plats, som angåves i kallelsen, har patent- och registreringsverket

ifrågasatt, huruvida ej tillika borde stadgas att framläggandet

skulle ske å plats inom den ort, där stämma skulle hållas.

Sveriges advokatsamfund har ansett bestämmelsen i tredje stycket, att om

tilldelning skedde efter stiftarnas bestämmande, uppgift örn tilldelning skulle

hållas tillgänglig en vecka före konstituerande stämman, vara onödig. Den

kunde även föranleda svårigheter genom att teckningen måste avbrytas så

lång tid före stämman. Teckningen borde få fortgå tills stämman skulle hållas,

och först vid denna borde skyldighet föreligga att framlägga uppgifterna

om tilldelningen. Patent- och registreringsverket har ifrågasatt, huruvida

bestämmelsen i tredje stycket skulle anses utgöra hinder mot att aktieteckning

skedde, sedan tilldelning som där avsåges blivit verkställd. Vore detta

avsikten, syntes detta böra komma till uttryck i lagtexten. I motsatt fall

syntes i 23 (22) § 1 mom. fjärde stycket böra införas bestämmelse rörande

den slutliga tilldelning av aktier, som stiftarna hade att vidtaga.

Även lagrådet har ansett det onödigt, att kallelse i allmänna tidningarna

skedde mer än en gång, och har därför hemställt att stadgandet i första stycket

andra punkten måtte erhålla den lydelse, att kallelsen skulle senast två

veckor före stämman kungöras i allmänna tidningarna och tidning inom den

ort, där bolagets styrelse skulle ha sitt säte.

Beträffande bestämmelserna i andra stycket första punkten har lagrådet

framhållit, alt till följd av föreskrifterna i 17 (16) § samtliga här åsyftade

handlingar bleve tillgängliga för aktietecknare redan i och med teckningslistans

framläggande med undantag av de rörande bestämmelse enligt

7 § upprättade handlingarna. Dessa funnes emellertid på grund av föreskriften

i 14 § fjärde stycket tillgängliga hos registreringsmyndigheten i den mån

de ej skulle där förvaras i förseglat konvolut. Genom dessa föreskrifter vore

det tillräckligt sörjt för att aktietecknarna kunde erhålla de upplysningar i

fråga om bolagsbildningen, som vore av vikt för dem, och ytterligare garantier

i della hänseende synies icke vara behövliga. Lagrådet hemställde därför,

att ifrågavarande bestämmelser i andra stycket måtte utgå.

Lagrådet har vidare anmärkt, att bestämmelserna i andra punkten av

andra stycket ävensom i tredje stycket förutsatte, att teckningen vore avslutad

och tilldelningen verkställd i så god tid före stämman, att avskrifter

s. 232 Kontrollera mot PDF

232

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

av de teckningslistor, varå teckning verkställts, samt en över tilldelningen

upprättad handling kunde hållas tillgängliga under en vecka. Detta syntes

mindre lämpligt. Aktieteckning borde kunna äga rum även å den konstituerande

stämman eller tiden närmast före denna, något som kunde vara av

betydelse för den händelse minimikapitalet ej tidigare fulltecknats. Jämväl

dessa bestämmelser borde därför uteslutas.

Departements- Vad först bestämmelserna om kungörelseförfarandet i första stycket ancAc,

e går har lagrådet ansett tillfyllest, att kallelsen till konstituerande stämman

kungöres allenast en gång i allmänna tidningarna och ortstidning. Aven patent-

och registreringsverket har framställt liknande önskemål.

Då i stora flertalet fall aktieteckning sker inom en trängre krets och alla

aktietecknare infinna sig vid konstituerande stämman utan att kallelse till

stämman kungjorts i tidning samt därefter godkänna kallelsen, fordras i allmänhet

ej kungörelse av kallelsen i tidning. I de fall då kungörelse erfordras

torde det vara tillfyllest, att kungörande i allmänna tidningarna och ortstidning

sker en gång.

Något behov av en komplettering av första stycket i enlighet med vad

advokatsamfundet hemställt torde icke föreligga.

Vad angår andra stycket har lagrådet hemställt, att bestämmelserna i första

punkten måtte utgå. Det synes mig dock innebära en allvarlig olägenhet för

aktietecknarna att berövas den möjlighet, som lagberedningens förslag bereder

dem, att viss tid före konstituerande stämman kunna granska ifrågavarande

handlingar. Särskilt i sådana fall, där till följd av snabb fullteckning

listorna komma att efter kort tid indragas, är det tydligt, att möjligheterna

att granska handlingarna i den avskrift som bilagts teckningslistorna bliva

ringa. Yrkandet synes därför icke höra bifallas.

Lagrådet har vidare uttalat, att bestämmelserna i andra stycket andra

punkten och tredje stycket borde utgå. Vad lagrådet sålunda anfört torde

böra iakttagas.

23 (22) §.

Förevarande paragraf, som delvis har sin motsvarighet i 14 § andra stycket

och 15 § första stycket i gällande aktiebolagslag, upptager i 1 mom. bestämmelser

om konstituerande stämman, dess öppnande, fastställande av

röstlängd och tilldelning av aktier.

I 2 mom. ha dessutom upptagits särskilda regler om tilldelningen av aktier

i bolag, vars bolagsordning innehåller förbehåll om bundna aktier.

Handelskammaren i Gävle, som förutsatt att kompletterande teckning

må ske vid konstituerande stämman, har i anledning härav föreslagit, att uttrycklig

bestämmelse härom införes såsom ett tillägg till 1 mom. femte stycket.

Exportbolagen ha påpekat att, då kungörelse om konstituerande stämmans

hällande ej vore obligatorisk därest samtliga aktieägare vore närvarande

vid stämman, bestämmelserna om kungörelsernas framläggande och ingivande

borde göras mindre kategoriska.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

233.

Lagrådet har ansett ett i fjärde stycket av 1 mom. upptaget stadgande

som avsåge tilldelningen av aktier i bolag med förbehåll örn bundna aktier

kunna utgå såsom ändock gällande.

Någon sådan ändring som handelskammaren i Gävle förordat torde icke Departementserfordras.

I fråga örn exportbolagens påpekande må hänvisas till vad i nämn- CÄe''e"“

da fråga anföres vid 34 (32) §.

Lagrådets hemställan om uteslutande av visst stadgande i 1 mom. fjärde

stycket vill jag biträda. I överensstämmelse med vad i inledningen anförts

bör innehållet av 2 mom. upptagas i den nya avdelningen örn bundna aktier

(under 178 § 3 morn.).

24 (23) §.

Enligt 15 § i gällande aktiebolagslag skall, sedan fördelning av aktierna

ägt rum, till behandling å konstituerande stämman företagas frågan om bolaget

skall komma till stånd. Sedan beslut fattats att bolaget skall komma till

stånd, skall enligt 16 § aktiebolagslagen bolagsordning antagas. Då enligt lagberedningens

förslag stiftelseurkunden skulle komma att hänvisa till bolagsordningen

beträffande andra ämnen än föremålet för bolagets verksamhet

och bolagets firma, har lagberedningen ansett frågan örn bolagsordningens

godkännande med eller utan ändring böra behandlas, innan beslut fattas huruvida

bolaget skall komma till stånd.

För ändring i förslaget till bolagsordning kräves enligt förslaget ej enhällighet

utan den majoritet, som förslaget till bolagsordning för varje fall stadgar. I

vad förslaget till bolagsordning innehåller örn aktiekapitalets storlek eller rörande

förbehåll örn bundna aktier må dock enligt 2 mom. första stycket första

punkten ändring ej ske.

Lagrådet har påpekat, att därest bestämmelserna om bundna aktier sammanfördes

till en särskild avdelning, borde dit överflyttas den bestämmelse i

ämnet som upptagits i 2 mom. I samband därmed syntes förbudet mot ändring

av vad förslaget till bolagsordning innehåller om aktiekapitalets storlek

lämpligen böra flyttas till slutet av momentets första stycke.

Vad lagrådet sålunda anfört torde böra beaktas. Bestämmelsen örn bundna Departementsaktier

torde alltså böra överflyttas till den nya avdelningen om sådana aktier chefen.

(178 § 4 morn.).

25 (24) §.

Sedan å konstituerande stämma beslut fattats att aktiebolag skall komma

till stånd, skall enligt 16 § i gällande aktiebolagslag val av styrelse och revisorer

förrättas. Sker det ej å konstituerande stämman, åligger det stiftarna att

senast en månad efter konstituerande stämman i den ordning, som skall gälla

om kallelse till ordinarie stämma, för sådant val utlysa särskild stämma att

hållas så snart ske kan.

s. 234 Kontrollera mot PDF

234

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

Motsvarande bestämmelser lia upptagits i förevarande paragraf. Utfärdas

ej kallelse efter vad sålunda föreskrives, äger aktieägare hos länsstyrelsen

i det län, där bolagets styrelse skall lia sitt säte, göra ansökan örn kallelse

till särskild stämma. Kallelsen skall även i sådant fall ske i den ordning

som skall gälla om kallelse till ordinarie bolagsstämma.

I gällande aktiebolagslag saknas bestämmelse om ort för särskild stämma.

Enligt förslaget skall däremot i sådant hänseende gälla vad örn ort för bolagsstämma

stadgas i 129 (123) § första stycket.

26 (25) §.

Förevarande paragraf, som motsvarar 19 § i gällande aktiebolagslag, upptager

bestämmelser örn rösträtts utövande och besluts fattande å konstituerande

stämma eller särskild stämma enligt 25 (24) §. Utöver vad gällande lag

i dessa .ämnen föreskriver har lagberedningen upptagit bl. a. särskilda bestämmelser

— i första stycket andra punkten — att i fråga örn öppnande av

särskild stämma samt örn upprättande och fastställande av röstlängd å sådan

stämma skall i tillämpliga delar gälla vad i 23 (22) § 1 mom. är stadgat

beträffande konstituerande stämman, samt — i andra stycket tredje och fjärde

punkterna — att de handlingar som ligga till grund för stämmans beslut

eller eljest varit föremål för dess prövning skola fogas till protokollet för

konstituerande stämman och att, för det fall att handlingar rörande bestämmelse

som avses i 7 § i förseglat konvolut insänts till registreringsmyndigheten,

anmärkning härom skall ske i protokollet.

Lagrådet har ansett, att föreskrifterna i första stycket andra punkten samt

andra stycket tredje och fjärde punkterna kunde utgå såsom överflödiga.

Departements- De bestämmelser som lagrådet nämnt torde kunna utgå.

chefen.

27 (26) §.

I förevarande paragraf, som motsvarar 20 § i gällande aktiebolagslag, ha

upptagits bestämmelser örn talan å beslut, som fattats å konstituerande stämma

eller särskild stämma enligt 25 (24) §.

28 (27) §.

Denna paragraf, som upptager villkoren för bolagets registrering, motsvarar

till sitt innehåll 21 § i gällande aktiebolagslag. Utöver vad där stadgas har uttrycklig

regel givits om vad som skall anses som det bildade bolagets aktiekapital.

29—31 (28—30) §§.

Enligt 22 § första stycket i gällande aktiebolagslag kan bolaget innan det

registrerats ej förvärva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter, ej heller inför

domstol eller annan myndighet söka, kära eller svara. Den rättssubjektivitet,

som avses med bolagsbildningen, vinner aktiebolaget sålunda först genom

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl Maj.ts proposition nr 5. ^

registreringen. Om styrelseledamöter, aktieägare eller andra handla a bolagets

vägnar, innan det blivit registrerat, skola enligt andra stycket i 22 § de,

som deltagit i åtgärden eller beslut därom, svara för uppkommande förbindelser

såsom för annan sin gäld, en för alla och alla för en. Även örn åtgärden

efter registreringen godkännes av behörig representant för bolaget och sedan

blir gällande mot detta, upphör icke därmed den personliga ansvarigheten.

Från huvudregeln i 22 § första stycket stadgas det undantaget, att bolagets

styrelse äger föra talan örn utbekommande av tecknat aktiebelopp.

Huvudregeln i 22 § första stycket aktiebolagslagen har bibehållits i förslaget

och har upptagits i 29 (28) § första stycket. Den behörighet, som enligt

gällande rätt tillerkänts styrelsen att, innan bolaget registrerats, föra talan om

utbekommande av tecknat aktiebelopp, har utvidgats sålunda, att styrelsen

skall äga rätt att föra talan i mål rörande bolagsbildningen, så ock eljest vidtaga

åtgärd för utbekommande av tecknat aktiefoelopp eller annat utfäst tillskott.

I 29 (28) § andra stycket har beredningen upptagit stadgande motsvarande

22 § andra stycket i gällande lag.

I fråga örn verkan av avtal, som slutits före bolagets registrering, bär beredningen

föreslagit vissa viktiga ändringar under 30 (29) och 31 (30) §§

och fördenskull upptagit en hänvisning till dessa paragrafer i tredje stycket

av 29 (28) §.

Har, efter det bolaget bildats och styrelse valts men innan bolaget registrerats,

avtal slutits för bolaget av ställföreträdare för detta, skall enligt 30 (29) §

första stycket i beredningens förslag avtalet bliva gällande i förhållande till

bolaget från det registrering skett, örn avtalet ej dessförinnan frånträtts av

medkontr ahenten.

I 30 (29) § andra stycket har beredningen angivit de förutsättningar, under

vilka frånträde må ske. Medkontrahent, som ej visste att bolaget var oregistrerat,

skall sålunda enligt förslaget äga när som helst frånträda avtalet, så länge

det icke kommit eller enligt 193 (204) § skall anses lia kommit till hans kännedom

att bolaget registrerats. Visste medkontralienten att bolaget var oregistrerat,

skall han ej med mindre förbehåll därom gjorts äga frånträda avtalet,

utom i visst undantagsfall.

I 30 (29) § sista stycket ha slutligen upptagits bestämmelser bl. a. om hur

frånträde skall ske.

I 31 (30) § ha upptagits bestämmelser örn den personliga ansvarigheten för

avtal, som slutits för oregistrerat bolag, och örn den personliga ansvarighetens

upphävande. Första stycket ger bestämmelser om innebörden av den personliga

ansvarigheten. Här har också uttalats att, liksom enligt gällande rätt, ansvarighet

inträder endast i den mån annat ej avtalats eller på grund av omständigheterna

måste anses lia varit avsett. Andra stycket innehåller den viktiga

nyheten i förhållande till gällande rätt, att örn avtal, som slutits av representant

för det bildade men oregislrcradc bolaget, således av styrelsen, verkställande

direktör eller firmatecknare, blir gällande i förhållande till bolaget

därför att det ej frånträtts av medkontrahenten, personlig ansvarighet icke

s. 236 Kontrollera mot PDF

236

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

äger ruin, såframt ej medkontrahent, som ägde rätt att frånträda avtalet,

gjort gällande sådan ansvarighet innan tid för frånträda utgått. Slutligen har

i tredje stycket upptagits stadgande örn preskription av den personliga ansvarigheten,

i vilket hänseende föreslagits att talan örn ansvarighet ej må väckas

sedan ett år förflutit efter det bolaget registrerades.

Sveriges advokatsamfund har vid 31 (30) § ifrågasatt, om tillräckliga skäl

anförts för att under någon förutsättning bibehålla det personliga ansvaret,

när avtal, som slutits för icke registrerat bolag, blir för bolaget bindande.

Medkontrahenten uppnådde i så fall vad han avsett, nämligen att få ett giltigt

avtal med bolaget. Att dessutom giva honom rätt att hålla sig även till

de för bolaget handlande innebure, att han finge en sakligt omotiverad förmån.

Samfundet har vidare i anledning av stadgandet om aktieägares ansvarighet

för avtal för oregistrerat bolag anmärkt, att beslut ofta fattades på

konstituerande stämma om att vissa avtal skulle träffas för bolaget, varvid

aktieägarna utginge från att beslutet skulle realiseras först sedan bolaget registrerats

utan att detta bringades till uttryck i beslutets avfattning. Det syntes

uppenbart, att i sådant fall ansvar icke borde åligga aktieägare för den

händelse ställföreträdare för bolaget bringade beslutet till verkställighet före

registreringen. Samfundet ansåge önskvärt, att detta komme till uttryck i lagtexten.

Samfundet har vidare påkallat ett förtydligande av lagtexten, så att

det tydligt framginge att bestämmelsen i andra stycket örn det personliga ansvarets

upphörande icke avsåge stiftare. Handelskammaren i Gävle har ansett

föreskrift böra upptagas örn viss kortare preskriptionstid även för det fall att

bolag ej bleve registrerat.

Lagrådet har framhållit, att bestämmelser om ansvarighet för dem som

handlat å oregistrerat bolags vägnar upptoges i förslaget såväl i 29 (28) §

andra stycket som — såvitt anginge avtal — i 31 (30) § första stycket första

och andra punkterna. De båda paragraferna skilde sig i denna del från varandra

väsentligen därutinnan, att i 31 (30) § särskilt framhölles att i avtalsförhållanden

ansvarighet för bolagsrepresentan terna förelåge blott i den mån

annat ej avtalats eller på grund av omständigheterna måste anses ha varit

avsett. Att på detta område avtalsfrihet rådde syntes emellertid vara så påtagligt,

att särskild bestämmelse därom ej erfordrades. Lagrådet hemställde därför,

att förslagets 31 (30) § första stycket första och andra punkterna måtte

utgå. I samband härmed borde lämpligen återstoden av detta stycke inarbetas

i 29 (28) § andra stycket samt 29 (28) § sista stycket uteslutas. — Till förekommande

av det missförståndet att enligt 30 (29) § även ett av stiftarna slutet

avtal skulle kunna bliva för bolaget bindande i och med registreringen,

syntes i denna paragraf lämpligen böra uttryckligen utsägas att där endast

vöre fråga örn sådan ställföreträdare som avsåges i 93 (87) §. •— I 31 (30) §

andra stycket uppställdes såsom huvudregel att den som slutit avtal för oregistrerat

bolag bleve fri från ansvarighet, om avtalet enligt 30 (29) § bleve gällande

mot bolaget. Denna regel syntes lagrådet vara välgrundad. Emellertid

skulle det enligt förslaget stå medkontrahenten fritt att sätta regeln ur kraft

s. 237 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

237

genom att förklara att han, även om avtalet bleve för bolaget bindande, ville

upprätthålla bolagsrepresentanternas personliga ansvarighet. Bestämmelsen

syntes, sådan den i lagförslaget utformats, vara ägnad att till bolagsrepresentanternas

skada bereda medkontrahenten en oberättigad fördel. Visserligen

förefölle det rimligt att medkontrahenten skulle kunna hålla sig till såväl bolagsrepresentanterna

som bolaget, om en förpliktelse åsidosatts, som skolat

fullgöras redan före registreringsdagen. Men bortsett från dylika fall borde

medkontrahenten allenast vara berättigad att hålla sig till bolaget, såsom vid

avtalsslutet varit förutsatt. Lagrådet hemställde därför, att andra stycket måtte

ändras sålunda att, om enligt 30 (29) § avtal bleve bindande för bolaget, ansvarighet

ej finge göras gällande mot dem, som handlat å bolagets vägnar,

utom såvitt anginge förpliktelse som skolat fullgöras före bolagets registrering.

Lagrådet har vidare framhållit, att enligt 31 (30) § sista stycket måste personlig

ansvarighet för avtal som slutits för oregistrerat bolag utkrävas inom ett

år från det bolaget registrerats. Denna korta preskriptionstid syntes vara

befogad i sådana fall, då personlig ansvarighet kvarstode, oaktat medkontrahenten

enligt 30 (29) § ägde hålla sig till bolaget. Förslaget ginge emellertid

längre och läte samma preskriptionstid gälla, även då avtal för oregistrerat

bolag slutits av stiftarna, oaktat dessa även efter registreringen vore ensamma

ansvariga för avtalets fullgörande. Tillräckliga skäl syntes lagrådet saknas

att sålunda gynna dem sorn, innan ens styrelse valts, ville sluta avtal för

oregistrerat bolag. Om sådant avtal övertoges av bolaget, torde i samband

därmed frågan om stiftarnas ansvarighet böra, i mån av behov, avtalsmässigt

regleras, och ville bolaget icke övertaga avtalet, borde stiftarnas ansvarighet

kvarstå under den vanliga preskriptionstiden. Lagrådet hemställde därför,

att den i 31 (30) § uppställda preskriptionsregeln måtte begränsas att avse

sådana fall, då personlig ansvarighet förelåge för avtal som enligt 30 (29) §

bleve bindande för bolaget. I

I fråga örn dessa paragrafer —- som upptaga bestämmelser om ansvarighet Departementeför

dem som handlat å oregistrerat bolags vägnar — har lagrådet bl. a. före- chetenslagit

den ändringen alt den särskilda regel som i 31 (30) § första stycket

upptagits om den personliga ansvarigheten för avtal skulle utgå. Såsom skäl

härför har lagrådet anfört, att nämnda regel skiljer sig från huvudregeln i

29 (28) § väsentligen blott härutinnan, att den framhåller alt genom särskilt

avtal ansvarigheten kan lia reglerats på ett från huvudregeln avvikande sätt.

Den av lagrådet föreslagna ändringen torde böra vidtagas.

Lagrådet bar vidare föreslagit, att rätten att upprätthålla bolagsrepresentanternas

personliga ansvarighet skall begränsas till alt avse allenast förpliktelser

som skolat fullgöras före bolagets registrering. Advokatsamfundet

har ifrågasatt om tillräckliga skäl anförts för att under någon förutsättning

bibehålla det personliga ansvaret, när avtal blir för bolaget bindande. Medan

samfundet ansett, att under alla förhållanden den förblivande personliga ansvarigheten

för bolagsrcpresentanterna innebure en sakligt omotiverad lörman,

bar lagrådet framhållit, all det, örn en förpliktelse åsidosatts som sko
-

s. 238 Kontrollera mot PDF

238

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

lat fullgöras före registreringsdagen, vore rimligt att medkontrahenten skulle

kunna hålla sig till såväl bolagsrepresentantema som bolaget. I övrigt vöre

enligt lagrådets uppfattning regeln ägnad att till bolagsrepresentanternas skada

bereda medkontrahenten en oberättigad fördel. För egen del vill jag ansluta

mig till den ståndpunkt som lagrådet intagit. I fråga örn avtal, som ej

skall omedelbart fullgöras, synes medkontrahent, som vid avtalets ingående

utgick från att bolaget var registrerat, åtnjuta tillräckligt skydd genom den

rätt som tillkommer honom att kräva betryggande säkerhet för fullgörandet

och att, örn sådan säkerhet ej ställes, häva avtalet och fordra skadestånd.

I detta sammanhang vill jag i anledning av advokatsamfundets uttalande i

fråga om aktieägares ansvarighet framhålla, att om på konstituerande stämman

uppdragits åt något bolagsorgan att träffa avtal för bolaget under förutsättning

tillika att avtalsslutet skall ske efter bolagets registrering, något personligt

ansvar för de i beslutet deltagande aktieägarna icke uppkommer, om

de uppställt sådant villkor.

Beträffande den i 31 (30) § tredje stycket föreslagna preskriptionsregeln lia

två anmärkningar av inbördes motsatt karaktär framställts. Lagrådet har

sålunda ansett, att någon preskriptionstid för stiftare beträffande ansvarigheten

för av dem ingångna avtal icke vore påkallad. Detta uttalande vill jag

biträda. Handelskammaren i Gävle har föreslagit, att särskild preskriptionstid

för ansvarighet på grund av förbindelse för icke registrerat bolag borde

upptagas även för det fall att bolaget icke kommer till stånd. Någon särskild

preskriptionsregel för detta fall torde dock icke vara tillrådlig.

Det av såväl lagrådet som advokatsamfundet påkallade förtydligandet av

30 § i lagberedningens förslag så att klart framgår, att ett av stiftarna slutet

avtal ej kan bliva för bolaget bindande i och med registreringen, bör lämpligen

ske i enlighet med det av lagrådet framställda ändringsförslaget.

32 (31) §.

I denna paragraf, som saknar motsvarighet i gällande aktiebolagslag, ha

upptagits bestämmelser om skyldighet för styrelseledamöterna att återbära

inbetalat aktiebelopp, om bolaget ej registreras.

33 §.

I förevarande paragraf har beredningen efter förebild'' i den danska aktiebolagslagen

upptagit bestämmelse, att registrering av aktiebolag skall sökas

inom viss tid.

Göres ej ansökan inom föreskriven tid, skall enligt andra stycket registreringsmyndigheten

—- sedan viss tid förflutit efter anmaning från densamma

att vidtaga erforderliga åtgärder för vinnande av registrering utan att registrering

sökts — förklara frågan om bolagets registrering förfallen.

Har frågan örn bolagets registrering förklarats förfallen eller ansökan om

registrering avslagits, skall även registreringsmyndighetens godkännande av

stiftelsehandlingarna vara förfallet. Bestämmelse härom har upptagits i tredje

stycket.

s. 239 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

239

Andra och tredje styckena böra överföras till avdelningen om registrering Departement

• i cthQ ^ C71

(191 §) med undantag för en i andra stycket given fullfölj dsbestämmelse, som

bör inarbetas i den särskilda fullföljdsparagrafen (206 §). I samband härmed

böra vissa redaktionella ändringar vidtagas.

Första stycket bör vid sådant förhållande i enlighet med hemställan avlagrådet

lämpligen sammanföras med nästföljande paragraf.

34 (32) §.

I denna paragraf, som i gällande aktiebolagslag har sin motsvarighet i 23 §,

lia upptagits bestämmelser örn innehållet i ansökan om bolags registrering

och örn de bilagor som skola fogas vid ansökningen. I motsats lill vad fallet

är i gällande lag skall ansökningen innehålla uppgifter örn bolagets revisorer

och revisorssuppleanter. I övrigt må beträffande innehållet av paragrafen

hänvisas till förslaget.

Sveriges advokatsamfund har ifrågasatt, om icke de utförliga bestämmelserna

i denna paragraf kunde förenklas. Exportbolagen ha ansett det onödigt

att vid ansökan örn registrering foga kungörelserna, därest samtliga aktietecknare

varit närvarande å konstituerande stämman. Patent- och registreringsverket

har anfört: För att betaga styrelseledamöterna och verkställande

direktören möjlighet att vid upprättande av den i fjärde stycket 4 avsedda

handling beräkna eventuell apportegendom såsom motsvarande högre

antal aktier än det för vilket den enligt stiftelseurkunden avsetts utgöra vederlag,

syntes nämnda stadgande böra så avfattas, alt uppgift skulle lämnas

ej blott om den egendom, som tillskjutits, utan även om det antal aktier, för

vilka den utgjorde likvid. För att icke lämna rum för en subjektiv tolkning

av innebörden i uttrycket »därmed jämställd betalning» i samma stadgande

syntes också uttrycklig hänvisning där böra göras till 207 (219) §. Därest

denna erinran skulle vinna beaktande, borde liknande omredigering äga rum

av flera efterföljande paragrafer.

Lagrådet har funnit den föreslagna utvidgningen av registreringsskyldigheten

till att omfatta även bolagets revisorer och revisorssuppleanter vara

ägnad att ingiva betänkligheter såsom föranledande ökat besvär för såväl registreringsmyndiglieten

som bolagen. Det kunde ifrågasättas, huruvida de

fördelar, som stöde alt vinna genom den föreslagna lagändringen, skulle uppväga

olägenheterna därav. Det syntes icke vara förenat med svårigheter för

allmänheten att erhålla kännedom örn revisorerna i ett bolag redan av den

anledningen, att avskrift av den årliga revisionsberättelsen skulle finnas hos

registreringsmyndigheten. Med hänsyn härtill kunde det icke anses behövligt

att registrering av revisorer skedde i den utsträckning som föreslagits. Blott

i de fall, då enligt aktiebolagslagen eller bestämmelse i bolagsordningen revisor

skulle vara auktoriserad revisor eller godkänd granskningsman, kunde

det ur kontrollsynpunkt vara av vikt att anmälan gjordes till registret. Däremot

syntes anmälan vara obehövlig, om sådan person utsetts på grund av

därom framställt yrkande. Lagrådet hemställde därför, alt den ifrågasatta

opaginerad Kontrollera mot PDF

Departementschefen.

-Ib Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

registreringsskyldigheten i fråga om revisorer måtte begränsas i enlighet med

vad nyss sagts.

Lagrådet, som vid 94 (88) § hemställt om den ändring i sistnämnda paragraf,

att den som är omyndig icke må vara firmatecknare, har i överensstämmelse

därmed framhållit, att ansökan om bolagets registrering borde innehålla

förklaring att jämväl firmatecknare icke vore omyndig. Lagrådet har vidare

instämt i patent- och registreringsverkets hemställan beträffande avfattningen

av stadgandet i fjärde stycket under 4, varjämte lagrådet funnit paragrafen

böra i förenklingssyfte omredigeras i vissa hänseenden.

Vid 184 (189) § Ilar lagrådet hemställt, att första punkten i paragrafens

andra stycke, i vilken upptagits föreskrift om skyldighet för dem, som ägde

teckna bolagets firma, att vid ansökningen örn bolagets registrering foga sina

egenhändiga, bevittnade namnteckningar, måtte överflyttas till förevarande

paragraf.

Vad först angår de av Sveriges advokatsamfund och exportbolagen framställda

anmärkningarna må erinras, att reglerna örn registreringsansökningens

innehåll och om de handlingar, som skola vara fogade vid ansökningen,

äro betingade av ordningen för vårt registreringsväsen. De äro ägnade att

(förekomma omgång och dröjsmål vid ansökningens behandling. Någon

mera väsentlig förenkling av desamma är därför icke lämplig. Såsom i motiven

påpekats erfordras icke kungörelse av kallelse till konstituerande stämma,

om alla aktietecknare infinna sig vid stämman och godkänna kallelsen,

varom anteckning sker i protokollet. I sådant fall finnas sålunda inga tidningar

med kungörelse av kallelsen framlagda å stämman. Några tidningsexemplar

erfordras ej heller vid ansökningen örn bolagets registrering.

Lagrådet har ansett den av lagberedningen föreslagna utvidgningen av registreringsskyldigheten

till att avse jämväl revisorer och revisorssuppleanter

ägnad att ingiva betänkligheter och har föreslagit en begränsning till de fall,

då enligt aktiebolagslagen eller bestämmelse i bolagsordningen revisor skall

vara auktoriserad revisor eller godkänd granskningsman.

Ehuru beredningens förslag skulle medföra vissa praktiska fördelar för

dem som önska veta vilka som äro revisorer i ett bolag, torde den av beredningen

föreslagna registreringen utgöra en i förhållande till nyttan alltför

omfattande åtgärd. Jag biträder därför lagrådets förslag.

Vad lagrådet och patent- och registreringsverket i övrigt anfört vill jag

likaledes biträda. I överensstämmelse med vad jag i inledningen yttrat bör

paragrafens sista stycke, som avser bolag med förbehåll om bundna aktier,

överföras till den särskilda avdelningen rörande bolag med sådant förbehåll

(såsom 179 §).

35 (33) §.

I denna paragraf ha upptagits bestämmelser örn förvärv av anläggningstillgång

inom viss tid efter bolagets registrering. Paragrafen motsvarar 25 §

i gällande aktiebolagslag. De där givna bestämmelserna ha i förslaget ut
-

s. 241 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

241

ökats med bestämmelser rörande innehållet i den föreskrivna anmälningen

till registreringsmyndigheten och om bifogande av ett av revisorerna avgivet

yttrande. Tillika har tiden, inom vilken sådan anmälningsskyldighet skall

föreligga, förkortats från två till ett år.

Lagrådet har funnit den föreslagna inskränkningen av tiden kunna äventyra

syftet med anmälningsskyldigheten — att motverka kringgående av

bestämmelserna örn bolagsbildning med apport — och förty hemställt, att

den uti ifrågavarande hänseende nu föreskrivna tiden av två år bibehålies.

Vad lagrådet sålunda hemställt torde böra beaktas. Departements
chefen.

Om aktiebrev och aktiebok.

36 (34) §.

I denna paragraf ha upptagits bestämmelser om aktiebrevs innehåll och om

tiden för utfärdande av aktiebrev. I gällande aktiebolagslag återfinnas bestämmelserna

härom i 26 § och 27 § första stycket. Medan enligt gällande

rätt dagen för utfärdandet skall angivas i aktiebrevet, skall enligt förslaget

datering kunna ske genom utsättande av dagen eller månaden.

En annan nyhet i förhållande till gällande rätt är, att om enligt bolagsordningen

aktier av olika slag kunna finnas, aktieslaget skall, då aktiebrev

utgivas, anmärkas i dessa.

I gällande rätt saknas uttrycklig föreskrift rörande utgivande av aktiebrev

vid nyemission. I sådant hänseende har i förslaget föreskrivits, att vid

ökning av aktiekapitalet brev må utgivas å högst så många aktier, som registrerats

såsom till fullo inbetalda.

I sista stycket av förevarande paragraf har intagits en erinran att om utdelningskuponger

till aktiebrev är särskilt stadgat.

Handelskammaren i Gävle har ansett behov föreligga av skydd mot förväxling

av mindre värdefulla aktier och mera värdefulla. Sådan förväxling

kunde lätt ske, då ett nytt bolag övertagit ett äldre bolags firma eller

namnbyte skedde bolag emellan. Handelskammaren har såsom skyddsåtgärder

nämnt förbud mot registrering av tidigare bolags avregistrerade firma,

eventuellt förbud i sådant avseende under viss tid efter bolagets upphörande.

Ett annat alternativ vore att efter bolagets firma angiva dess registreringsår.

Patent- och registreringsverket har i anledning av uttalande i lagberedningens

motiv, att det i händelse firman ändrades vore lämpligt att

den nya firman genom påstämpling angåves å aktiebreven, uttalat, alt stadgandet

i första stycket syntes närmast tyda på skyldighet för bolag, som ändrade

firma, att på aktiebreven anbringa den nya firman. Ett åsidosättande av föreskriften

därom syntes närmast kunna leda till kaos på aktiemarknaden, särskilt

örn två bolag, såsom allt emellanåt inträffade, sinsemellan bytte firma. I

Bihang till riksdagens protokoll lött. 1 sami. Nr 5. 16

s. 242 Kontrollera mot PDF

242

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

anslutning till stadgandet i andra stycket första punkten yttrades i motiven,

att om, sedan aktiebrev utgivits, sådan ändring av bolagsordningen skedde,

att aktier av olika slag kunde utfärdas, aktieslaget skulle angivas i aktiebrev

som därefter utgåves, men att det däremot icke ansetts nödvändigt att de

redan utgivna akliebreven försåges med dylik påskrift. Ämbetsverket funne

detta stadgande och nämnda uttalande anmärkningsvärda. Med sådan tilllämpning

av stadgandet skulle således ett bolag, utan att aktiebreven därom

bomme att bära vittnesbörd, med vederbörande aktieägares godkännande

kunna förvandla t. ex. preferensaktier till stamaktier och, såsom icke sällan

skedde, i samband med beslut om utgivande av preferensaktier bestämma,

att vissa av bolaget ursprungligen utgivna aktier skulle erhålla karaktären

av preferensaktier. Det syntes ämbetsverket strida mot god ordning och

affärssed att låta brev å aktier, som sålunda bytt karaktär, gå i marknaden,

utan att breven försetts med påteckning om den förvandling aktierna undergått.

Patent- och registreringsverket har vidare erinrat, att i tredje stycket

stadgades dels i första punkten, att aktiebrev ej finge utgivas, med mindre

full betalning erlagts för den eller de aktier, varå brevet lydde, dels i tredje

punkten, att vid ökning av aktiekapitalet brev finge utgivas å högst så många

aktier som enligt 69 (62) § registrerats såsom till fullo betalda. I motiven till

sistnämnda stadgande hade lagberedningen uttalat, att denna föreskrift icke

innefattade garanti för att de aktiebrev som utgåves avsåge just de aktier,

varå registreringsanmälningen enligt 69 (62) § grundats, men att några avsevärda

praktiska olägenheter därav icke torde uppkomma. Ämbetsverket ansåge

sig icke kunna dela lagberedningens sålunda uttalade uppfattning rörande

innebörden av stadgandet i förevarande paragraf tredje stycket tredje

punkten. Detta stadgande borde nämligen anses kompletterat av det generella

stadgandet i samma stycke första punkten, så att enligt lagförslaget

ej heller brev å aktie, som tecknades vid nyemission, finge utgivas, med

mindre full betalning erlagts för den aktie, varå brevet lydde. En dylik

tolkning stöde i överensstämmelse med nu gällande rätt. Det folie sig svårt

att förstå, varför i förevarande avseende skillnad skulle göras mellan brev

å aktier tecknade i samband med bolagsbildning och brev å nytecknade

aktier.

Styrelsen för Stockholms fondbörs har ansett, att bestämmelserna om utdelningskuponger

till aktiebrev främst borde ha sin plats i aktiebolagslagen.

Till allmänhetens vägledning borde i allt fall stadgandet i sista stycket förtydligas

och angiva, att bestämmelserna om utdelningskuponger återfunnes i

24 och 25 §§ skuldebrevslagen.

Lagrådet har ansett, att då det i fråga örn aktiebrevs datering icke vore

fråga örn att utmärka själva tidpunkten för aktiebrevs undertecknande utan

endast den tid, när utfärdandet skulle anses ha ägt rum, detta torde böra ske

genom angivande av dagen därför. Motsvarande ändring borde vidtagas i

37 (35) § andra stycket och 40 (38) § andra stycket. Sista stycket av paragrafen

kunde lämpligen förtydligas genom hänvisning till lagen örn skuldebrev.

s. 243 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

243

Vad lagrådet föreslagit synes böra iakttagas.

Beträffande de fall, då ändring sker av aktiebolags firma, torde väl i allmänhet

bolagen — utan att tvingande föreskrifter finnas — underhand förse

aktiebreven med påstämpling örn ändringen. Det torde också i regel vara i

aktieägarnas intresse att tillhandahålla aktierna för påstämpling. Något praktiskt

behov av föreskrifter i sådant hänseende har ej yppats. Vad handelskammaren

i Gävle anfört i detta ämne torde för övrigt höra närmare samman

med en revision av firmalagstiftningen. I det fall att, efter det sådan

bolagsordningsändring skett att aktier av olika slag kunna utgivas, aktier av

nytt slag utgivas, skall enligt förslaget påskrift örn aktieslaget ske endast å nya

aktier. De äldre aktierna skilja sig genom dateringen och frånvaron av påskrift

om aktieslaget från de nya, varför någon tvingande bestämmelse om

påskrift å dem ej synes nödvändig. Det tillvägagångssätt som patent- och registreringsverket

särskilt antytt torde sakna praktisk betydelse.

Vad patent- och registreringsverket anfört beträffande tredje stycket synes

grundat å ett missförstånd. I första punkten stadgas uttryckligen, att aktiebrev

ej må utgivas, med mindre full betalning erlagts för den eller de aktier

varå brevet lyder. Denna regel gäller ovillkorligen såväl beträffande aktier,

vilka tecknas vid bolagets bildande, som aktier, vilka tecknas vid nyemission.

Vid ökning av aktiekapital må brev utgivas å högst så många aktier som

enligt 69 (62) § registrerats såsom till fullo betalda. Någon kontroll över

numren föres ej. Aktiebrev kunna därför möjligen i något undantagsfall utgivas

för senare till fullo betalda aktier, om aktiebrev ej utgivits för tidigare

till fullo betalda. I sådant fall kan registreringsanmälningen avse dessa tidigare

betalda aktier. Aktiebrev å dessa kunna däremot ej utgivas, innan registrering

ånyo skett av motsvarande antal till fullo inbetalda aktier.

Bestämmelsen i andra stycket rörande förbehåll om bundna aktier torde

böra överföras till den särskilda avdelningen härom (180 §).

37 (35) §.

I denna paragraf ha upptagits bestämmelser om vissa andra aktierättsliga

dokument än aktiebrev. I gällande lag angivas tre sådana, nämligen promess,

interimsbevis och interimskvitto. Promessen och interimskviltot ha ej upptagits

i förslaget. I delta upptagas däremot, förutom interimsbeviset, teckningsbevis,

teckningsrättsbevis och delbevis. Interimsbeviset är enligt förslaget

ett bevis örn rätt till aktie, som må utgivas efter det bolag bildats och styrelse

valts och som skall till bolaget återställas vid utbekommande av brev å aktie.

Teckningsbevis är enligt förslaget ett bevis örn verkställd teckning av aktie.

Såväl interimsbeviset som teckningsbeviset kan undertecknas genom bank,

varvid skall angivas att det undertecknats äv banken enligt fullmakt. Å såväl

interimsbevis som teckningsbevis skall genom styrelsens försorg på begäran

antecknas belopp sorn inbetalts å aktien.

Teckningsrättsbevis och delbevis äro sådana bevis, som enligt förslaget

skola användas vid nyteckning eller utgivande av gratisaktier, när icke varje

gammal aktie berättigar till utbekommande av hel ny aktie.

Departements
chefen.

s. 244 Kontrollera mot PDF

244

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

Departements
chefen.

Bank- och fondinspektionen har uttalat att det, för att förfarandet med

banks medverkan vid utfärdande av interimsbevis skulle kunna få någon

praktisk betydelse, syntes förutsättas, att banken skulle vara berättigad att

verkställa införing i aktieboken. Inspektionen ifrågasatte emellertid, huruvida

en införing i aktieboken genom banks försorg kunde ulan särskild föreskrift

bringas i god överensstämmelse med föreskriften i 42 (39) § att aktierna

skulle införas i aktieboken genom styrelsens försorg. Handelskammaren

i Gävle har ansett, att anteckning om avbetalning å interimsbevis eller teckningsbevis

borde vara obligatorisk, så att förvärvare alltid vore i stånd att

bedöma de skyldigheter, som ålåge honom gentemot bolaget, och risken för

teckningsrättens förverkande.

Enligt vad som upplysts har i bankpraxis visat sig, att några svårigheter

icke föreligga att upprätthålla erforderlig förbindelse med den person, som å

bolagsstyrelsens vägnar ombesörjer anteckningar i aktieboken. Som påskriften

å interimsbeviset ej behöver ske med firmateckning, kan påskriften ombesörjas

av banken på grund av fullmakt från bolaget. Att på sätt handelskammaren

i Gävle ifrågasatt göra anteckning om avbetalning å interimsbevis

eller teckningsbevis obligatorisk synes ej vara av behovet påkallat.

I paragrafen upptagen föreskrift därom, att då tecknare må erhålla endast

fria aktier, detta skall angivas i teckningsbeviset, bör överföras till avdelningen

om bolag med förbehåll om bundna aktier (180 §). Paragrafens sista

stycke, vilket avser bolag däri aktiebrev ej skola utfärdas, utgår.

38 (36) §.

1 moni. i denna paragraf är likalydande med den i samband med 1936

års skuldebrevslagstiftning i aktiebolagslagen införda 27 a § och upptager

således bestämmelser om förvärv av aktiebrev genom överlåtelse eller pantsättning.

I 2 morn., som är en nyhet i förhållande till gällande aktiebolagslag,

har införts särskild bestämmelse om förvärv av aktier, varå brev ställts

till viss man, i fall då i fångeskedjan ingår annat förvärv än överlåtelse (famil

jerättsligt fång). Såsom redan i inledningen omnämnts skall enligt detta

morn., om den, som till grund för förvärv av namnaktie åberopar familjerättsligt

fång, blivit införd i aktieboken, vad i 1 morn. är stadgat om godtrosförvärv

äga tillämpning, därest överlåtelse eller pantsättning av aktiebrevet därefter

äger rum. I 3 mom. slutligen har föreskrivits, att vad i 1 och 2 mom. är

stadgat om aktiebrev skall äga motsvarande tillämpning ifråga om interimsbevis

samt teckningsrättsbevis och delbevis. I

I ett flertal yttranden har uttalats tillfredsställelse med de i 2 mom. av

förevarande paragraf upptagna bestämmelserna. Sålunda ha näring sorg anisationerna,

med erinran om att det skydd för godtrosförvärv av namnaktier,

som till gagn för omsättningen infördes genom 1936 års lagstiftning, omfattade

allenast förvärv genom överlåtelser, uttalat, att de bestämmelser, som i

förslaget meddelats för tillgodoseende av önskemålet om skyddets utsträck
-

s. 245 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

245

ning även i fall då familjerättsligt fång förelåge, syntes deni innefatta en

lämplig lösning av frågan. Bank- och fonclinspektioncn har framhållit, att

1936 års lagstiftning undanröjt vissa olägenheter för aktieomsättningen och

att några rättsförluster icke inträffat såvitt inspektionen hade sig bekant.

Den föreslagna utvidgningen av godtrosförvärv vid förvärv efter familjerättsliga

fång syntes inspektionen välbetänkt. Sveriges advokatsamfund har

funnit de regler lagberedningen uppställt i syfte att underlätta godtrosförvärv,

då ett familjerättsligt förvärv förekomme i kedjan, vara sakligt sett

riktiga och välmotiverade. Svenska fondhandlareföreningens styrelse, som

inkommit med yttrande till styrelsen för Stockholms fondbörs, har funnit de

föreslagna bestämmelserna om förvärvande av aktiebrev och aktierättsliga

urkunder väl avvägda och ägnade att på ett i allo tillfredsställande sätt tillgodose

såväl fondhandlarnas som deras kommittenters intressen. Styrelsen

bemärkte med den största tillfredsställelse de regler i förevarande avseende,

som föreslagits i fråga om de successionsrättsliga frågorna.

Styrelsen för Stockholms fondbörs har ej haft något att erinra mot bestämmelserna

i förevarande paragraf. Styrelsen har dock funnit önskvärt, att ett

auktoritativt uttalande gjordes beträffande den prövningsrätt, som vore erforderlig

när kommissionär vid överlåtelse inträdde mellan köpare och säljare.

Enligt vad för styrelsen uppgivits brukade säljarens kommissionär vid

försäljning av aktier, som vore skriftligen överlåtna i kommittentens namn,

pröva dennes identitet eller, örn denne uppträdde genom ombud eller representant,

den sistnämndes behörighet. Det syntes styrelsen ur fondhandelns

synpunkt vara viktigt att erhålla bekräftelse på att i enlighet med nu tilllämpad

praxis någon prövning av annan än säljarens kommissionär icke

erfordrades för att den verklige köparen skulle kunna åberopa godtrosförvärv.

Bank- och fondinspektionen har i likhet med styrelsen för Stockholms

fondbörs ansett angeläget att erhålla bekräftelse därå, att vid försäljning av

aktie genom fondkommissionär det i enlighet med nu tillämpad praxis icke

erfordrades, att annan än säljarens kommissionär prövade kommittentens

identitet eller hans ombuds eller representants behörighet. Då, såsom ofta vore

fallet, två fondkommissionärer inträdde mellan den verkliga köparen och

säljaren, kunde köparens kommissionär över huvud icke på ett tillfredsställande

sätt pröva överlåtelsens giltighet. Det syntes emellertid kunna ifrågasättas,

huruvida ett förläggande av prövningsskyldigheten till säljarens kommissionär

stöde i full överensstämmelse med föreskrifterna i lagen om kommission,

handelsagentur och handelsresande.

Sveriges advokatsamfund har ifrågasatt, örn icke lagtexten i 1 mom. borde

i vissa avseenden förtydligas. Sålunda hade hänsyn icke tagits till förefintlig

praxis att i stället för att indossera aktiebrevet låta detta åtföljas av en

av siste indossatarien —• vilken kunde vara annan person än överlataren

— utställd fullmakt för innehavaren att överlåta aktien. Örn överlåtaren

uppgåve sig vara ägare till aktien, torde den prövning lagen ålade förvärvaren

icke kunna avse frågan om överlåtaren vore berättigad handla å indossatariens

vägnar. Vissa uttalanden i motiven och förarbetena till skuldebrevsla
-

s. 246 Kontrollera mot PDF

246

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

gen gåve vid handen, att dessa fullmakter skulle behandlas som fristående

skriflliga överlåtelser. Detta verkade dock främmande för vanligt juridiskt

språkbruk. Det hemställdes, att lagtexten förtydligades på denna punkt. Samfundet

har även nämnt, att olika meningar förfäktats rörande spörsmålet,

örn förvärvaren vore skyldig pröva det senaste indossamentet eller den aktiebrevet

åtföljande fullmakten, för den händelse brevet utan att förses med

ytterligare indossament gått ur hand i hand flera led från indossatarien till

förvärvarens fångesman.

Samfundet har vidare gjort gällande, att 38 (36) § 2 mom. och 42 (39) §

2 mom. andra stycket kunde läsas så, att förvärvaren och vid införing i

aktieboken styrelsen under alla omständigheter hade att pröva överlåtelser

som skett efter familjerättsligt fång men innan del införts i aktieboken.

Lagrådet har — i anledning av börsstyrelsens samt bank- och fondinspektionens

hemställan om klarläggande av frågan örn fondkommissionärs undersökningsskyldighet,

när aktieköp skedde genom hans förmedling — uttalat,

att då prövningen av säljarens identitet eller uppgiven fullmäktigs behörighet

måste ske i samband med själva köpet och icke först när aktierna

av kommissionären överlämnades till köparen, vore det tydligt att prövningen

i dylika fall ankomme på kommissionären. Understundom medförde

emellertid de för kommission gällande rättsgrundsatserna en förskjutning

av undersökningsskyldigheten. Om köparens fondkommissionär (inköpskommissionären)

förskaffade sig aktierna genom en annan fondkommissionär

(försäljningskommissionären), kunde icke inköpskommissionären verkställa

identitets- och fullmaktsprövning, eftersom han ej hade rätt att av försäljningskommissionären

erhålla uppgift om säljarens namn. Undersökningsskyldigheten

måste därför i sådant fall anses överflyttad på försäljningskommissionären.

Vidare finge av kommissionsförhållandet anses följa, att en

aktieköpare, som själv vore i god tro, skyddades i sitt förvärv, även om försummelse

i prövningen förelåge hos en fondkommissionär.

Särskilda lagbestämmelser i dessa avseenden funne lagrådet icke vara påkallade.

Departements- Vad lagrådet anfört i anledning av börsstyrelsens samt bank- och fondinthelen.

spektionens hemställan om uttalande i frågan om fondkommissionärs undersökningsskyldighet

vid aktieköp kan jag biträda.

Sveriges advokatsamfund har beträffande 1 mom. av förevarande paragraf

anfört, att vissa uttalanden i förarbetena till skuldebrevslagen skulle

giva vid handen, att lagstiftaren avsett, att en av deli sista indossatarien utställd

fullmakt för innehavaren att överlåta namnaktie skulle behandlas såsom

en fristående skriftlig överlåtelse. Samfundet torde främst åsyfta ett

uttalande angående 14 § skuldebrevslagen,1 att en följd av att fristående

överlåtelser likställdes med indossament vore att fristående fullmakter måste

likställas med legitimationspåskrifter som åtecknats själva skuldebrevet. Med

detta uttalande avses dock icke, att fullmakten skulle i strid mot sitt inne
-

1 Masks v. Wurtemberg och Sterzel: Lagen om skuldebrev s. 76.

s. 247 Kontrollera mot PDF

247

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

håll gälla annorledes än såsom en fullmakt av indossatarien att å hans vägnar

överlåta skuldebrevet.

Advokatsamfundet har även ifrågasatt, huruvida icke ett förtydligande

av den i 2 mom. föreslagna bestämmelsen vore behövligt. Det torde vara

uppenbart, att med stadgandet avses allenast, att sadant fäng som där avses

skall, sedan det införts i aktieboken, i legitimationshänseende vara likställt

med skriftlig överlåtelse. Detta torde tydligare framgå, örn lagrummets

lydelse jämkas något.

39 (37) §.

I denna paragraf ha upptagits bestämmelser om överlåtelse och pantsättning

av teckningsbevis.

40 (38) §.

Förevarande paragraf upptager bestämmelser örn aktiebrev, interimsbevis,

teckningsbevis och delbevis, som i samband med dödning utgives i stället för

annat sådant brev eller bevis, så ock om aktiebrev, som utgives i utbyte mot

annat aktiebrev.

Lagrådet har — med erinran om att i 36 (34) § tredje stycket stadgats, att

aktiebrev ej finge utgivas till aktieägaren med mindre denne införts i aktieboken

— uttalat, att det utan uttrycklig föreskrift torde vara tydligt, att detta

skulle gälla jämväl aktiebrev som utgåves i utbyte mot annat. Lagrådet har

därför hemställt, att i andra stycket intaget stadgande härom måtte utgå.

Lagrådets hemställan torde böra beaktas. Department*

chefen.

41 §.

I denna paragraf har beredningen föreslagit stadganden för det fall att

på grund av bestämmelse i bolagsordningen brev å aktierna icke skola utfärdas.

Såsom jag nämnt i inledningen har jag funnit mig böra biträda framställda

yrkanden örn att utesluta bestämmelserna i detta ämne. Paragrafen utgår

följaktligen.

42 (39) §.

Paragrafen upptager bestämmelser örn aktiebok. Bestämmelserna i 1 och

2 mom. motsvara stadgandena i 28 § i gällande aktiebolagslag. Bland nyheter

i dessa mom. i förhållande till gällande lag märkes, att aktieboken skall

kunna bestå av betryggande lösblads- eller kortsystem. I fråga om den formella

legitimationen har den i 28 § tredje stycket aktiebolagslagen upptagna

regeln jämkats till full överensstämmelse med stadgandet i 27 a § aktiebolagslagen,

som nu återfinnes i 38 (36) § 1 mom. Enligt uttalande i lagberedningens

motiv anses enligt gällande rätt bestämmelsen, att överlåtelsekedjan skall

leda fram till den som anmäler sig för införing i aktieboken, innebära, att

s. 248 Kontrollera mot PDF

248

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

orri sista överlåtelsen är en blancoöverlåtelse, denna måste fullständigas med

aktieinnehavarens namn; överlämnandet av blancoindosserat aktiebrev får

anses innefatta bemyndigande för senare aktieinnehavare att sålunda ifylla

indossamentet. I förslaget har såsom andra punkt i 2 mom. första stycket uttryckligen

angivits, att blancoöverlåtelse skall fullständigas. Vidare har såsom

sista punkt i samma stycke upptagits bestämmelse, att införing ej må

ske, där den enligt aktiebrevet legitimerade uppenbarligen icke är ägare till

aktien.

Enligt 38 (36) § 2 mom. i förslaget skall såsom nämnts ett familjerättsligt

fång efter införing i aktieboken äga samma verkan som en skriftlig överlåtelse

med avseende å godtrosförvärv genom senare överlåtelse. I 2 mom.

andra stycket av förevarande paragraf har beredningen upptagit en motsvarande

regel med avseende å styrelsens skyldighet att i aktieboken införa

förvärv på grund av skriftlig överlåtelse, som skett efter införingen av familjerättsligt

fång. I tredje stycket av 2 mom. har upptagits bestämmelse om

skyldighet för styrelsen att i aktieboken såsom ägare införa den, till vilken

i samband med dödning av aktiebrev, interimsbevis eller teckningsbevis nytt

sådant brev eller bevis utgives, om han ej förut är införd i aktieboken. I

femte stycket av samma mom. ha upptagits bl. a. föreskrifter om vissa påteckningar

å aktiebrev, som utgives till annan än den till vilken det är ställt,

och å aktiebrev som utgives i stället för dödat aktiebrev eller i utbyte mot

äldre aktiebrev. Påskrift skall sålunda ske om den till vilken aktiebrevet

utgives och dagen för införingen i aktieboken. Bestämmelserna härom återfinnas

i styckets första och fjärde punkter.

3 mom. giver bestämmelser, i vilka hänseenden reglerna i 1 och 2 mom.

skola vara tillämpliga på interimsbevis och teckningsbevis. I 4 mom. ha föreslagits

vissa bestämmelser i avseende å bolag, däri enligt bestämmelse i bolagsordningen

aktiebrev icke skola utfärdas.

Exportbolagen och handelskammaren för örebro och Västmanlands län ha

ansett, att omsorgen om aktiebokens förande borde läggas i första hand på

verkställande direktören. Bankinspektören har ifrågasatt, om icke jämväl register

till eller sammanställningar av aktieboken, där sådana upprättades,

borde hållas tillgängliga för envar. Styrelsen för Stockholms fondbörs har

ansett föreskrift böra införas om skyldighet för aktiebolags styrelse att på

betryggande sätt förvara de handlingar, som legat till grund för styrelsens

beslut om införing av ny aktieägare i aktieboken. Förvaringsskyldigheten

borde dock begränsas till högst tio år. Sveriges advokatsamfund har ej haft

något att invända mot förslagets ståndpunkt, att det ej tillkommer bolagsstyrelsen

att vid införing i aktieboken av aktieförvärv undersöka, örn aktieförvärvaren

eftersatt sin undersökningsplikt i fall, då förvärvet skett från en

person vilken uppträtt såsom fullmäktig eller representant för fångesmannen.

Samfundet har dock hemställt, att en uttrycklig regel härom införes i lagtexten.

Samfundet ansåge, att till förebyggande av rättsförlust genom stadgandet

att införing ej finge ske, där den som påkallade det uppenbarligen

s. 249 Kontrollera mot PDF

249

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

icke vöre ägare till aktien, rätt att klandra bolagsstämmas beslut borde stå

öppen för den som före stämman förgäves sökt bliva införd i aktieboken,

förutsatt att han i klanderprocessen styrkte att han bort införas. Samfundet

ansåge det böra i lagen föreskrivas, att vid prövning av familjerättsliga fång

styrelsen skulle äga nöja sig med en av boutredningsman eller samtliga dödsbodelägare

avgiven förklaring, att aktien tilldelats förvärvaren genom lagakraftvunnet

eller godkänt skifte.

Lagrådet har i sitt utlåtande uttalat sig angående den närmare innebörden

av 2 mom. första stycket första punkten i förslaget. Jag får i denna del hänvisa

till utlåtandet.

Beträffande andra punkten i 2 mom. första stycket har lagrådet ansett, att

avfattningen lämpligen borde jämkas exempelvis därhän att, om sista överlåtelsen

vore tecknad in blanco, införing ej finge ske med mindre namnet utsattes

i överlåtelsen.

Gentemot sista punkten i 2 mom. första stycket har lagrådet invänt, att

för de verkligt uppenbara fallen en uttrycklig lagbestämmelse vore obehövlig,

och att en sådan bestämmelse som beredningen föreslagit kunde medföra en

viss fara för att nödig återhållsamhet ej alltid skulle visas, när fråga uppkomme

att vägra införing i aktieboken. Med hänsyn till de allvarliga följder en

sådan vägran kunde medföra för aktieägaren och de möjligheter, förslagets

121 (115) § öppnade att i mera tvivelaktiga fall avfordra aktieägare särskild

förklaring angående hans äganderätt, hemställde lagrådet, att sista punkten

måtte utgå.

Enligt lagrådets mening borde vidare 2 mom. tredje stycket utgå såsom

överflödigt. Likaså syntes de i 2 mom. femte stycket första och fjärde punkterna

upptagna bestämmelserna kunna undvaras.

Som nämnt ha exportbolagen och handelskammaren i örebro och Västman- Departement»- lands län ifrågasatt, att aktiebokens förande borde åligga verkställande di- cAe/enrektören.

Med hänsyn till den vikt, som kan tillkomma prövningen av införing

i aktieboken, synes det emellertid välbetänkt att, såsom enligt förslaget,

låta aktiebokens förande åvila styrelsen även i bolag där verkställande direktör

finnes. Men det är uppenbart, att, om verkställande direktör finnes, den

omedelbara tillsynen över bokens förande ankommer på honom. Någon skyldighet

att upprätta sådana register till och sammanställningar av aktieboken,

som av bankinspektören åsyftas, föreligger ej enligt förslaget och synes ej

heller böra stadgas. Vid sådant förhållande lärer ej böra föreskrivas skyldighet

att hålla sådana register och sammanställningar tillgängliga, när de föreligga.

En bestämmelse örn skyldighet för bolagsstyrelserna att på betryggande

sätt förvara de handlingar, som legat till grund för styrelsens beslut

örn införing i aktieboken av ny aktieägare, synes ej heller av behovet påkallad.

Vad härefter angår de med avseende å bestämmelserna i 2 mom. lramställda

erinringarna vill jag beträffande advokatsamfundets hemställan örn införande

av uttrycklig regel örn bolagsstyrelsens frihet från undersökningsplikt,

s. 250 Kontrollera mot PDF

250

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

då aktieförvärvet grundar sig på överlåtelse genom fullmäktig eller representant,

hänvisa till vad lagrådet anfört därom.

Beträffande spörsmålet om klanderrätt för den, som obehörigen vägrats införing

i aktieboken, får jag hänvisa till 145 (138) §.

Någon föreskrift rörande vad aktieägare skall förete till styrkande av familjerättsligt

fång synes ej böra införas i lagen.

Mot lagrådets förslag att andra punkten av 2 mom. första stycket skall erhålla

den avfattningen, att om sista överlåtelsen är tecknad in blanco, införing

ej må ske med mindre namnet utsättes i överlåtelsen, torde ej vara något

att erinra. Lagrådet har vidare hemställt, att bestämmelsen i sista punkten i

samma stycke måtte utgå. Då bestämmelsen möjligen kan medföra fara för

att införing i aktieboken och deltagande i bolagsstämma komme att obehörigen

vägras aktieförvärvare, synes lagrådets hemställan böra bifallas.

Såsom lagrådet hemställt torde även 2 mom. tredje stycket samt första och

fjärde punkterna i femte stycket böra utgå.

Vidare böra uteslutas sådana bestämmelser som hänföra sig till bolag utan

aktiebrev, varjämte en i 1 mom. andra stycket föreslagen bestämmelse, avseende

bolag med förbehåll örn bundna aktier, bör överföras till den särskilda

avdelningen om bolag med dylikt förbehåll (180 §).

Om inbetalning'' av aktiekapital.

43 (40) §.

I denna paragraf, som motsvarar 29 § första och tredje styckena i gällande

aktiebolagslag, ha upptagits bestämmelser rörande inbetalning å aktie. Tiden

för inbetalning å aktie, som tecknats vid bolags bildande, skall såsom enligt

gällande rätt vara två år. Stadgandet i 29 § tredje stycket aktiebolagslagen, varigenom

aktietecknare förklaras sakna rätt alt kvitta sin skuld på grund av

aktieteckning mot fordran hos bolaget, har ersatts med en bestämmelse, enligt

vilken kvittning må medgivas av styrelsen, örn den ej skulle lända till nackdel

för bolaget eller dess borgenärer. I sista stycket har upptagits stadgande,

att innan styrelse valts inbetalning å aktie må verkställas allenast genom insättning

å bankräkning varom stadgas i 207 (219) §.

Handelskammaren i Gävle har befarat, att den styrelsen medgivna kvittningsrätten

kunde utsätta styrelsen för obehörig påverkan från aktieägare som

representerade ett dominerande aktieinnehav. Handelskammaren har förordat,

att kvittning icke finge medgivas annat än då den vore till uppenbar fördel

för bolaget.

Departements- Enligt den i förslaget upptagna regeln torde kvittning i allmänhet kunna

chefen. medgivas, så snart aktietecknarens fordran hos bolaget är säker, således

även då jämväl bolagets fordran hos aktietecknaren är säker. Enligt

den av handelskammaren i Gävle föreslagna lydelsen skulle kvittning i regel

kunna medgivas, endast då aktietecknarens fordran hos bolaget är säker men

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

25]

bolagets fordran hos honom framstår såsom osäker. En sådan begränsning

skulle hindra kvittning i åtskilliga fall, då den måste anses fullt berättigad.

44 (41) §.

Paragrafen upptager bestämmelser om sådan skriftlig förbindelse å oguldet

aktiebelopp, varom även i gällande rätt givits föreskrifter i 29 § andra stycket.

Utöver vad i gällande lag stadgas har i förslaget bl. a. upptagits förbud

mot överlåtelse eller pantsättning av fordran å oguldet belopp ändå att förbindelse

utfärdats. Vidare har föreskrivits, att om aktietecknare försummar

att inom en månad efter anmaning avlämna förbindelse, hela det belopp,

som skall inbetalas för aktien, skall vara förfallet till betalning.

45 (42) §.

I gällande lag saknas bestämmelser om verkan av överlåtelse av aktie som

ej är till fullo betald. I sådant hänseende har i förslagets förevarande paragraf

föreskrivits, att örn den, till vilken aktien av aktietecknaren överlåtits, på

anmälan införes såsom ägare i aktieboken, han skall vara skyldig fullgöra

återstående inbetalning å aktien och avlämna förbindelse. Aktietecknaren

skall emellertid ej härigenom bliva fri från betalningsskyldighet, såframt ej

styrelsen medgiver befrielse därifrån. Vad sålunda stadgats skall, där aktie

överlåtes vidare, äga motsvarande tillämpning å överlåtare och ny ägare.

46 (43) §.

Denna paragraf innehåller bestämmelser örn påföljd av underlåtenhet att i

rätt tid fullgöra inbetalning å aktie. Enligt gällande rätt (30 § aktiebolagslagen)

har bolaget, där betalning uteblivit, valrätt mellan att utsöka förfallet

aktiebelopp och att förklara aktierätten förverkad. Enligt förslaget skall det

åligga styrelsen att i första hand utsöka förfallet belopp av aktietecknaren.

Verkställes icke betalning inom en månad efter anmaning, skall, enligt andra

stycket, om annan anmäler sig vilja övertaga aktien, styrelsen äga förklara

aktien övertagen av denne. Erlägges icke betalning av aktietecknaren efter

anmaning och förklaras ej heller aktien övertagen av annan, kan aktien —

dock först sedan en månad förflutit efter ånyo skedd anmaning — förklaras

förverkad.

Lagrådet har ansett, att det saknades skäl för att den försumlige aktietecknaren

skulle erhålla mer än en anmaning att fullgöra sina förpliktelser innan

förverkandepåföljd finge inträda, och har hemställt, att bestämmelsen härom

måtte utgå.

Vad lagrådet anfört torde böra iakttagas.

47 (44) §.

I denna paragraf lia upptagits bestämmelser motsvarande dem i 31 § gällande

lag om verkan av bolagets konkurs. Om bolaget försättes i konkurs

Departements
chefen.

s. 252 Kontrollera mot PDF

252

Kungl. Majlis proposition nr 5.

Departementschefen.

inom två år från utgången av den för aktiernas inbetalning bestämda tiden,

skall sålunda — oavsett vad styrelsen medgivit eller företagit i avseende

å aktie — skyldighet att fullgöra återstående inbetalning å aktien, såvitt borgenärers

rätt därpå beror, åligga envar som i förhållande till bolaget varit

skyldig erlägga sådan inbetalning.

48 (45) §.

Enligt 32 § aktiebolagslagen må styrelsen, om ytterligare inbetalning å

aktier fullgöres efter det ansökan om bolagets registrering gjorts, för registrering

göra anmälan om sålunda inbetalt belopp. Registreringsanmälan är

således icke obligatorisk. Enligt förslaget skall däremot, där, efter det ansökan

om bolagets registrering gjorts, ytterligare inbetalning å aktier varder

fullgjord, inom sex månader efter inbetalningen anmälan för registrering

göras om sålunda inbetalt belopp. Registreringsanmälan är således enligt

förslaget obligatorisk.

Då det givetvis är ett önskemål, att den i aktiebolagsregistret införda uppgiften

om bolagets inbetalda aktiekapital så nära som möjligt överensstämmer

med det verkliga förhållandet, synes förslagets bestämmelse örn obligatorisk

anmälan av inbetalning å aktier efter bolagets registrering ändamålsenlig.

Till de föreslagna bestämmelserna torde — i överensstämmelse med vad som

skett i fråga om 34 (32) § — böra göras det tillägget, att i första stycket

andra punkten upptages bestämmelse därom att anmälningen skall innehålla

uppgift jämväl å det antal aktier, för vilka tillskott skett, varjämte uttrycket

»därmed jämställd betalning» bör kompletteras med en hänvisning till bestämmelserna

i förslagets 207 (219) §.

49 (46) §.

Enligt 33 § andra stycket i gällande aktiebolagslag inträder skyldighet för

aktiebolag att träda i likvidation, örn ej inom sex månader efter utgången av

den för aktiernas inbetalning bestämda tiden anmälts, att full betalning erlagts

för aktier tillhopa motsvarande det belopp, vartill aktiekapitalet enligt

bolagsordningen lägst må bestämmas, och ej heller behörig anmälan, utvisande

att sådan betalning fullgjorts, inkommer inom en månad efter det registreringsmyndigheten

till bolagets styrelse avlåtit skrivelse med anmaning att

ofördröjligen inkomma med dylik anmälan. I förslaget har längre anstånd

än för närvarande bereus bolaget innan likvidationspåföljden inträder. Lagberedningen

har sålunda föreslagit att, därest anmälan om inbetalningen ej

sker inom en månad efter anmaningen från registreringsmyndigheten, denna

skall hos rätten eller domaren anmäla berörda förhållande, samt att rättens

prövning skall föregås av anmälningens delgivning med bolaget, som skall

erhålla viss tid, ej överstigande fyra månader, för avgivande av förklaring.

Om ej inom sålunda utsatt tid med bevis från registreringsmyndigheten styrkes

att registrering skett i anledning av anmälan om inbetalning, skall rätten

s. 253 Kontrollera mot PDF

253

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

förelägga bolaget att inom skälig tid inkomma med sådant bevis, vid äventyr

att bolaget eljest förklaras skola träda i likvidation. Fullgöres ej föreläggandet,

skall rätten förklara, att bolaget skall träda i likvidation.

Handelskammaren i Gävle har ansett den ovillkorliga likvidationsskyldigheten

vara i behov av någon uppmjukning. Att, då i minimikapitalet något

mindre belopp fattades och rättegång om teckningen påginge, bolaget skulle

vara skyldigt att träda i likvidation, förefölle väl rigoröst. Övriga aklietecknare

kunde tänkas ha intresse av att bolaget trots detta komme till stånd

och vara villiga att ställa säkerhet för bristande inbetalning. Handelskammaren

har därför föreslagit, att i sista punkten av första stycket efter orden

»Fullgöres ej föreläggandet» inskötes »och ställes ej av rätten godkänd säkerhet

för felande belopp».

Lagrådet har ansett det mindre lämpligt och i allt fall obehövligt att, sedan

bolaget genom anmaningen från registreringsmyndigheten blivit erinrat örn

den bristande inbetalningen, bolaget skulle erhålla såväl särskild förklaringstid

som föreläggande med ytterligare anståndstid. De framkomna kraven på

lättnader i gällande bestämmelser syntes bliva behörigen tillgodosedda även

om föreläggandet gåves omedelbart. Den tid, som därvid borde bestämmas,

syntes lämpligen kunna sättas till minst två och högst fyra månader.

En uppmjukning av gällande bestämmelser i fråga örn skyldigheten för Departemmtsbolag

att träda i likvidation på grund av bristande inbetalning av aktiekapi- c*e/emtalet

synes mig av nöden. Emellertid synes vad lagrådet anfört mot det av

beredningen föreslagna tillvägagångssättet icke sakna fog, varför jag är beredd

att tillmötesgå vad lagrådet därutinnan påyrkat. Däremot lärer det av

handelskammaren i Gävle ifrågasatta tillägget — som för övrigt skulle föranleda

ytterligare ändringar i paragrafen — ej vara påkallat. Skulle så hända,

att vid den utsatta tidens förlopp något mindre belopp utestår oguldet,

synes rätta förfarandet vara, att styrelsen ordnar så att aktierna övertagas.

50 (47) §.

I denna paragraf, som i gällande rätt har sin motsvarighet i 34 § aktiebolagslagen,

har beredningen upptagit bestämmelser om aktiekapitalets minskning

vid akties förverkande. I andra stycket har beredningen föreslagit bestämmelse,

att om i bolagsordningen finnes förbehåll örn bundna aktier och

detta icke avser samtliga aktier i bolaget, i anmälningen skall uppgivas antalet

bundna och antalet fria aktier som förklarats förverkade.

I vad sålunda föreslagits torde allenast den ändringen böra vidtagas, alt

andra stycket i enlighet med vad som tidigare anförts överflyttas till avdelningen

om bundna aktier (181 § första stycket).

51 §.

Denna paragraf i lagberedningens förslag, som saknar motsvarighet i gällande

lag, upptager bestämmelser om skyldighet för aktiebolag att träda i

s. 254 Kontrollera mot PDF

254

Kungl. Majlis proposition nr 5.

Departementa

elie fen.

likvidation, därest på grund av förverkande av bundna aktier antalet fria aktier

kommit att överstiga det tillåtna. I sådant hänseende har föreslagits, att

det skall åligga styrelsen och verkställande direktör att inom tre månader för

registrering anmäla och visa, att det tillåtna förhållandet mellan antalet fria

och antalet bundna aktier återställts. Försummas det, skall tiden för sådan

anmälan utsträckas med ytterligare tre månader från det registreringsmyndigheten

till bolaget avlåtit anmaning om skyldighetens fullgörande. Först

därefter skall, vid uteblivet fullgörande, registreringsmyndigheten göra anmälan

hos rätten eller domaren, som därefter skall förfara i enlighet med 49

(46) §.

Lagrådet har uttalat, att ett så långt uppskov med anmälningsskyldighetens

fullgörande som det av beredningen föreslagna syntes onödigt. Lagrådet

hemställde därför, att den tid, inom vilken anmälan jämte erforderligt bevis

efter anmaning skulle ha inkommit till registreringsmyndigheten, bestämdes

till allenast en månad i likhet med vad i motsvarande fall föreskrivits i 49

(46) §. Det av lagrådet vid samma paragraf föreslagna snabbare förfarandet

vid domstol syntes lagrådet utan olägenhet kunna komma till användning

jämväl i ärenden av förevarande slag.

■ Då de rättigheter, som tillkomma aktiebolag, i vars bolagsordning intagits

förbehåll som avses i 2 § andra stycket lagen den 30 maj 1916 om inskränkning

i rätten att förvärva fast egendom m. m., icke kunna medgivas bolaget,

därest den tillåtna proportionen mellan fria och bundna aktier ej föreligger,

torde den enda möjliga utvägen vara att föreskriva likvidation. Någon invändning

mot det sakliga innehållet i förevarande paragraf synes sålunda ej

vara att göra. Den förkortning av föreslagna tider, varom lagrådet hemställt,

finner jag lämplig. I enlighet med vad tidigare anförts torde paragrafen i sin

helhet böra överföras till avdelningen om bundna aktier (181 § andra

stycket).

Örn aktiekapitalets ökning.

52 (48) §.

I förevarande paragraf ha upptagits bestämmelser rörande bolagsstämmas

beslut om ökning av aktiekapitalet medelst ny aktieteckning. Ökning av aktiekapitalet

medelst ny aktieteckning må beslutas av bolagsstämma. Bestämmelse

härom har upptagits i första stycket första punkten. I andra punkten av

detta stycke har upptagits bestämmelse, att om för beslutet erfordras ändring

av vad i bolagsordningen stadgas om aktiekapitalet, beslutet må fattas först

efter slutligt beslut om sådan ändring.

Enligt andra stycket skola viss tid före ävensom å bolagsstämman framläggas,

jämte förslag till ökningsbeslut, vissa handlingar till belysning av bolagets

ställning och av den föreslagna kapitalökningens betydelse för bolaget,

däribland ett av samtliga styrelseledamöter och verkställande direktör undertecknat

yttrande över den föreslagna kapitalökningens betydelse för bolaget.

s. 255 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

255

I tredje stycket har stadgats, att örn i fall, då förslaget till ökningsbeslut

innehåller bestämmelse om apport, förslaget såvitt angår nämnda bestämmelse

ej varder antaget utan ändring, frågan örn ökning av aktiekapitalet skall

vara förfallen.

Enligt förslaget må liksom enligt gällande rätt ökningsbeslut jämväl fattas

av styrelsen med bolagsstämmans godkännande. Hänvisning till stadgandena

därom har upptagits i fjärde stycket.

Exportbolagen ha ansett stadgandet örn skyldighet för styrelsen och verkställande

direktör att avgiva yttrande över den föreslagna kapitalökningens

betydelse för bolaget sakna praktiskt värde. Som regel komme yttrandet säkerligen

blott att i en summarisk formulering angiva, att ökningen vore av

betydelse.

Lagrådet har ansett, att fjärde stycket borde utgå såsom överflödigt.

Förslagets bestämmelser om framläggande innan ökningsbeslut fattas av Departemen

vissa handlingar till belysning av den föreslagna kapitalökningens betydel- rAe,en''

se synas mig innebära en betydande förbättring i förhållande till gällande

lag. Därvid torde enligt gjorda erfarenheter från bolagspraxis det av exportbolagen

åsyftade yttrandet av styrelsen och verkställande direktör vara av

stort värde.

Fjärde stycket i paragrafen torde såsom lagrådet föreslagit böra utgå.

53 -(49) §.

I denna paragraf ha upptagits bestämmelser om ökningsbeslutets innehåll.

Enligt tredje stycket må i ökningsbeslutet kunna intagas bestämmelse, att

aktieteckningen för att bliva bindande skall uppgå till visst angivet minimibelopp.

I paragrafens sista stycke har föreslagits bestämmelse, enligt vilken

vid nyemission det belopp, som skall inbetalas för fri aktie, ma bestämmas

högre än det belopp, som skall inbetalas för bunden aktie, i anslutning vartill

givits föreskrifter åsyftande kontroll över sådan kurssättning.

Med anledning av bestämmelserna i sista stycket har bank- och fondinspektionen

framhållit, att kursskillnad mellan fria och bundna aktier av någon

betydelse hittills huvudsakligen framträtt allenast då de fria aktierna varit

föremål för omsättning i utlandet. Denna skillnad hade nu krympt samman

till en obetydlighet och det kunde ifrågasättas, huruvida några större skillnader

under överskådlig tid kunde förväntas. Den åsyftade kontrollen till skydd

mot för höga emissionskurser på fria aktier torde för övrigt icke kunna uppnås.

Inspektionen hemställde därför, att bestämmelsen i sista stycket måtte

utgå. Sveriges advokatsamfund har ansett, att den eljest befintliga likställigheten

gentemot bolaget mellan fria och bundna aktier rubbades, därest vid

ökning av aktiekapitalet viss överkurs bestämdes för fria aktier. Patent- och

registreringsverket har i redaktionellt hänseende beträffande andra stycket

andra punkten anfört, att densamma uppenbarligen borde avse jämväl det

fall att ett ökningsbeslut fattades innan ett tidigare ökningsbeslut ännu i

s. 256 Kontrollera mot PDF

Departementschefen.

256 Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

någon mån bragts till verkställighet. Ordet »skett» syntes därför böra utbytas

mot »beslutats».

Lagrådet har hemställt, att då, såsom bank- och fondinspektionen anmärkt,

något större behov av skydd mot för höga emissionskurser på fria aktier

knappast kunde anses föreligga och betydande svårigheter skulle uppkomma

vid de föreslagna föreskrifternas tillämpning, sista stycket måtte utgå.

Om denna hemställan bifölles, borde — till förebyggande av den tolkningen

att vid kapitalökning högre emissionskurs ej finge bestämmas för fria än för

bundna aktier -— i lagen uttryckligen fastslås, att en sådan differentiering

vore tillåten. Föreskrift härom borde upptagas i den av lagrådet förordade

särskilda avdelningen om förbud i vissa fall mot förvärv av aktier.

Lagrådet Ilar vidare förklarat att i förslaget angivna tider syntes böra, i

anslutning till bestämmelserna i lagen den 30 maj 1930 om beräkning av lagstadgad

tid, genomgående räknas efter vecka, månad eller år. Den i första

stycket under 4 förekommande tidsbestämningen borde i enlighet därmed

angivas till »en månad» i stället för »fyra veckor». Med hänsyn till vad patent-

och registreringsverket anfört syntes ordet »skett» i andra punkten av

andra stycket böra utbytas mot »beslutats».

Med hänsyn till vad bank- och fondinspektionen samt lagrådet invänt mot

de av lagberedningen föreslagna bestämmelserna till skydd mot för hög emissionskurs

å fria aktier torde sista stycket böra utgå. Vid sådant förhållande

synes såsom lagrådet uttalat, böra meddelas ett särskilt stadgande, att differentiering

mellan kursen å fria och kursen å bundna aktier vid kapitalökning

är tillåten. Bestämmelse därom bör upptagas i avdelningen om bolag

med förbehåll om bundna aktier (182 § 1 mom. andra stycket). Såsom lagrådet

anmärkt torde i förslaget angivna tider genomgående böra beräknas

efter vecka, månad eller år. Den i första stycket under 4 förekommande tidsbestämningen

bör därför angivas till en månad i stället för fyra veckor. Vidare

bör i andra stycket andra punkten ordet »skett» i förslaget utbytas

mot »beslutats», då det är uppenbart att med stadgandet skall avses jämväl

det fall att ett ökningsbeslut fattas innan ännu ett tidigare ökningsbeslut

bragts till verkställighet.

54—55 (50) §§.

Paragraferna upptaga föreskrifter för det fall att i ökningsbeslutet meddelats

bestämmelse örn teckning av ny aktie mot tillskott av annan egendom

än penningar eller eljest med annat villkor än i 53 (49) § tredje stycket

sägs.

I 54 § första stycket har upptagits föreskrift, att om aktietecknare eller

annan skall äga att teckna ny aktie med villkor av nu angiven art, skall bestämmelse

därom meddelas i ökningsbeslutet. I andra och tredje styckena

meddelas föreskrifter om de handlingar, som skola upprättas i anledning av

bestämmelsen, och om deras framläggande viss tid före ävensom å bolagsstämman.

I 55 § givas närmare bestämmelser om den särskilda granskning genom

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5. 257

av handelskammare förordnade granskare, som må äga rum ifråga örn dylik

bestämmelse.

Lagrådet har ansett dessa båda paragrafer kunna med fördel sammanföras

till en paragraf, som i huvudsak endast upptoge hänvisningar till de i avdelningen

om aktiebolags bildande meddelade bestämmelserna rörande motsvarande

frågor. Lagrådet — som funnit förslagets avfattning giva anledning

till viss tvekan i frågan, vilka handlingar som skulle framläggas före och

å bolagsstämman — har härom anfört följande. Enligt 54 § tredje stycket vöre

styrelsen skyldig att hålla skriftliga apportavtal och liknande handlingar tillgängliga

före stämman endast örn granskning genom särskilda granskare ej

ägt rum, och styrelsens skyldighet att hålla handlingarna tillgängliga å själva

stämman vöre enligt motiven underkastad samma begränsning, ehuru detta

ej särskilt kommit till uttryck i lagtexten. Vid aktiebolags bildande däremot

skulle dylika handlingar enligt 22 (21) § andra stycket och 23 (22) § 1 mom.

första stycket hållas tillgängliga före och å den konstituerande stämman även

då särskild granskningsberättelse avgivits; undantag gällde blott för det fall

att avskrift av handlingarna enligt 13 § i förseglat konvolut insänts till registreringsmyndigheten.

Ville styrelsen ej begagna sig av den utväg sistnämnda

paragraf anvisade, syntes i själva verket tillräckliga skäl ej förefinnas

att ändock låta det ankomma på styrelsen, huruvida dessa handlingar skulle

framläggas för aktieägarna eller ej. Detta syntes böra beaktas vid den nya

paragrafens avfattning.

Vad lagrådet anfört om sammanförandet av förevarande båda paragrafer Departementstill

en paragraf och dennas avfattning vill jag biträda. chefen.

56 (51) §.

Bolagsstämmans beslut om aktiekapitalets ökning skall av styrelsen eller

verkställande direktör ofördröjligen anmälas för registrering. Bestämmelse

härom har upptagits i förevarande paragraf tillika med föreskrifter örn de

handlingar som skola fogas vid anmälningen.

I enlighet med hemställan av lagrådet bör paragrafen redaktionellt omarbetas.

57 §.

Enligt 35 § första stycket i gällande aktiebolagslag må ökning av aktiekapitalet

medelst ny aktieteckning icke beslutas, innan det belopp, vartill aktiekapitalet

vid beslutets fattande uppgår, till fullo inbetalts och registrering

därom skett. Ej heller må, där beslut om sådan ökning förut fattats, ytterligare

ökning beslutas, innan på grund av förra beslutet tecknat belopp, med

avdrag ej mindre i anledning av överteckning, där sådan ägt runi, än ock för

förverkad och icke av annan övertagen aktierätt, blivit till fullo inbetalt och

detta förhållande registrerats.

I förevarande paragraf har upptagits bestämmelse, att ökningsbeslut ej må

Hillring till riksdagens protokoll 1944. 1 sand. Nr 5. 17

s. 258 Kontrollera mot PDF

258

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

registreras, med mindre registrering skett därom, att det belopp, vartill aktiekapitalet

uppgår efter vad i 28 (27) § sägs, blivit till fullo inbetalt, och beloppet

uppgår till minst minimikapitalet enligt den vid bolagets bildande antagna

bolagsordningen. Likaså får, örn ökningsbeslut förut fattats, beslut om ytterligare

ökning ej registreras, innan belopp som på grund av förra beslutet tecknats

och tilldelats aktieägarna, med avdrag för förverkade aktier, blivit tillfullo

inbetalt och detta förhållande registrerats.

Paragrafen bör överföras till avdelningen om registrering (195 § 1 morn.).

58 (52) §.

I denna paragraf, som upptager bestämmelser om innehållet av teckningslista

och av kungörelse örn ökningsbelutet, böra göras de ändringar som betingas

av uteslutningen ur förslaget av sådana bestämmelser, som hänföra

sig till bolag utan aktiebrev, och av sammanförandet till en särskild avdelning

av bestämmelserna om bolag med förbehåll om bundna aktier (jfr 182 §

1 morn.).

59 (53) §.

Liksom vid bildande av aktiebolag skall enligt förevarande paragraf vid

beslut om ökning av aktiekapitalet, innan ökningsbeslutet publiceras och ny

aktieteckning sker, från registreringsmyndighetens sida en förberedande

granskning för godkännande äga rum av såväl teckningslistan som kungörelsen.

Lagrådet har, under hänvisning till den av lagrådet förordade omarbetningen

av förslagets 15 § tredje och fjärde styckena, hemställt, att jämväl

avfattningen av fjärde stycket i förevarande paragraf måtte jämkas.

Departements■ Med hänsyn till vad som tidigare anförts örn utvidgning av avdelningen

thelen. om registrering och om införandet av en gemensam fullföljdsparagraf böra

andra, tredje, fjärde och femte styckena överföras till avdelningen örn registrering

och fullföljdsparagrafen (190 § 2 mom. och 206 § första stycket).

I samband med överförandet av fjärde stycket till nämnda avdelning bör

dess avfattning jämkas i enlighet med lagrådets hemställan. Likaså böra bestämmelserna

i första stycket andra punkten, att ansökningen skall vara åtföljd

av stadgad avgift, och i sista stycket, att föreskrift om sådan avgift

meddelas av Konungen, upptagas i avdelningen örn registrering (189 och

203 §§).

60 (54) §.

I förevarande paragraf lia upptagits bestämmelser örn kungörandet av

ökningsbeslutet.

Sveriges advokatsamfund har funnit något behov av kungörande av ökningsbeslutet

icke föreligga, därest alla aktieägare äro ense om åsidosättande

av denna formalitet. Tiden för begagnande av företrädesrätt till teckning av

s. 259 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 5. 259

aktier kunde i sådant fall räknas från det registreringsmyndigheten godkänt

ökningsbeslutet.

Betänkligheter synas möta mot att, såsom advokatsamfundet ifrågasatt, Departement*.

frångå den pubiicitetsprincip, pa vilken gällande lagstiftning är byggd. Även cic/cn.

örn ett aktiebolag äges av ett låtal delägare och dessa skulle vara ense om att

kungörande ej behöves, föreligga sådana betänkligheter, enär det kan vara

delägarnas avsikt att genom snar försäljning av de nyemitterade aktierna tillföra

bolaget kapital från utomstående.

61 (55) §.

I denna paragraf, som motsvarar 39 § i gällande aktiebolagslag, har lagberedningen

upptagit bestämmelser om företrädesrätt för aktieägare till teckning

av nya aktier. Därvid har uttryckligen föreskrivits, att sådan företrädesrätt

skall tillkomma samtliga aktieägare i bolaget, när alla förutvarande aktier

medföra lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst, d. v. s. jämväl när

aktier av olika slag finnas i bolaget men olikheten mellan aktieslagen avser

annan rätt än rätten till andel i bolagets tillgångar och vinst. Endast då de

olika aktieslagen icke medföra lika rätt till andel i bolagets tillgångar och

vinst, skall likställigheten mellan ägarna av olika aktieslag kunna hävas.

I enlighet med hemställan av lagrådet bör den erinran, som lagberedningen;

i andra stycket upptagit om bundna aktier, utgå.

62 (56) §.

I paragrafen ha upptagits vissa bestämmelser örn teckningsrättsbevis.

I paragrafen böra vidtagas de ändringar som betingas av att ur förslaget

uteslutas sådana bestämmelser, som hänföra sig till bolag utan aktiebrev, och

av sammanförandet till en särskild avdelning av bestämmelser om bolag med

förbehåll om bundna aktier. Andra stycket bör sålunda överföras till sistnämnda

avdelning (182 § 2 mom).

63 (57) §.

I denna paragraf, som motsvarar 42 § i gällande aktiebolagslag, ha upptagits

bestämmelser om teckning av de nya aktierna.

Lagrådet har förordat vissa jämkningar i paragrafen av huvudsakligen re

daktionell innebörd.

Paragrafens näst sista stycke, som avser bolag med förbehåll om bundna

aktier, bör överflyttas till den särskilda avdelningen om sådana aktier (182 8

3 morn. forsla stycket). I övrigt bör paragrafen jämkas i enlighet med lagrådets

hemställan.

Departements
chefen.

64 (58) §.

I förevarande paragraf ha upptagits bestämmelser örn ogiltighet av teckning

av ny aktie och anmälan därom. Paragrafens två första stycken_som

s. 260 Kontrollera mot PDF

260

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

i gällande rätt motsvaras av 43 § första och andra styckena — ha i förslaget

vid primärteckning sin motsvarighet i 19 (18) § första och andra styckena.

Paragrafens tredje stycke — som vid primärteckning motsvaras av förslagets

21 (20) § — motsvaras i gällande lag av 43 § tredje stycket.

I likhet med vad jag förordat vid 21 (20) § bör till de föreslagna bestämmelserna

i förevarande paragraf fogas en uttrycklig bestämmelse om verkan

av beviljad registrering i fall då aktieteckning skett med villkor som ej angivits

i ökningsbeslutet. Detta torde lämpligen ske genom en hänvisning till

21 (20) §.

05 (59) §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tilldelning till aktietecknare av

nya aktier och om aktiernas upptagande i aktieboken.

I enlighet med hemställan av lagrådet bör den i första punkten av paragrafen

gjorda hänvisningen till 66 § utgå. Såsom lagrådet anfört bör även

den i sista punkten gjorda hänvisningen till 42 § 1 mom. kunna uteslutas.

66 §.

I denna paragraf ha upptagits regler om tilldelningen av fria aktier, där i

bolagsordningen intaget förbehåll om bundna aktier icke avser samtliga bolagets

aktier. Mot de härutinnan föreslagna bestämmelserna har jag intet i sak

att erinra. Bestämmelserna synas emellertid kunna väsentligt förkortas genom

att hänvisning sker till motsvarande bestämmelser för tilldelningen av fria

aktier vid bolags bildande.

I enlighet med vad som i inledningen yttrats bör paragrafen överföras till

avdelningen örn bundna aktier (182 § 3 mom. andra stycket).

67 (60) §.

I förevarande paragraf, som motsvarar 44 § i gällande aktiebolagslag, lia

upptagits bestämmelser om tiden för inbetalning av nya aktier och om förutsättningarna

för kvittning av skuld på grund av aktieteckningen mot fordran

hos bolaget.

68 (61) §.

Enligt tredje stycket i förslagets 53 (49) § skall i ökningsbeslutet kunna

meddelas bestämmelse, att det tecknade belopp, för vilket tilldelning av nya

aktier sker, skall, för att aktieteckningen skall bliva bindande, uppgå till

visst angivet minimibelopp. Har så skett, skall enligt förevarande paragraf

inom viss tid för registrering anmälas det tecknade belopp, för vilket tilldelning

av nya aktier skett, där beloppet uppgår till det i ökningsbeslutet angivna

minimibeloppet.

I enlighet med hemställan av lagrådet bör sista stycket i paragrafen utgå

såsom obehövligt. I övrigt böra i paragrafen vidtagas de ändringar, som föranledas

av vad tidigare anförts om sammanförande till en särskild avdelning

av stadganden, som avse bolag med förbehåll om bundna aktier, örn överfö
-

s. 261 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

261

rande av bestämmelserna angående registrering till avdelningen om registrering

och om sammanförande av bestämmelserna örn besvärsrätt till en särskild

fullföljdsparagraf (183 § 1 inom., 195 § 2 mom. och 206 §).

69 (62) §.

Denna paragraf motsvarar 45 § i gällande aktiebolagslag. Såväl i det fall

att i ökningsbeslutet intagits bestämmelse om viss minimiteckning som då

sådan bestämmelse icke meddelats skall enligt förslaget inom viss tid anmälan

för registrering ske av antalet till fullo betalda aktier.

På hemställan av lagrådet bör — i likhet med vad som skett i fråga om

34 (32) och 48 (45) §§ — 1 mom. andra stycket första punkten i paragrafen

fullständigas så att anmälan, som där avses, förklaras skola innehålla uppgift

jämväl å det antal aktier, för vilka tillskott skett, varjämte uttrycket »därmed

jämställd betalning» bör kompletteras med hänvisning till förslagets

207 (219) §. I övrigt böra i paragrafen upptagna bestämmelser rörande aktiebolag

med förbehåll om bundna aktier överföras till den särskilda avdelningen

örn sådana bolag och stadgandet i 1 mom. sista stycket flyttas till avdelningen

om registrering (183 § 2 och 3 mom. samt 195 § 3 morn.).

70 (63) §.

Liksom enligt 46 § i gällande aktiebolag skall enligt förslaget beslut om

aktiekapitalets ökning kunna fattas av styrelsen under förutsättning av bolagsstämmans

godkännande. I förevarande paragraf har beredningen i huvudsak

upptagit gällande stadganden härom med de jämkningar, vilka föranletts

av de föreslagna ändringarna i reglerna om aktiekapitalets ökning på

grund av bolagsstämmobeslut. Grundsatsen i förslaget om förberedande

granskning vid aktiebolags bildande och vid ökning av aktiekapitalet skall,

då ökning beslutas av styrelsen under förutsättning av efterföljande godkännande

av bolagsstämman, enligt förevarande paragraf så tillämpas, att den

förberedande granskningen avser ej blott teckningslistan och kungörelsen utan

också styrelsens ökningsbeslut och de handlingar som skola upprättas till

belysning av detta.

Lagrådet har förordat ett flertal jämkningar av huvudsakligen redaktionell

innebörd som torde böra iakttagas. Sålunda synas bl. a. vissa bestämmelser

böra överföras till den särskilda avdelningen örn registrering (195 § 4 mom.)

och fullföljdsparagrafen (206 §).

71 (64) §.

Enligt 47 § i gällande aktiebolagslag kan aktiekapitalet ökas medelst överföring

av besparade vinstmedel, som ej avsatts till reservfond. Enligt förslaget

skall till ökning av aktiekapitalet jämväl kunna användas medel som

avsatts till reservfond, i den mån fonden ej därigenom nedgår under tjugu

procent av det ökade aktiekapitalet eller under det högre belopp, som kan

vara föreskrivet i bolagsordningen. Även belopp, varmed uppskrivning sker

s. 262 Kontrollera mot PDF

262

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

av anläggningstillgångs värde enligt 106 (100) § 2 morn., kan i samband med

sådan uppskrivning användas till kapitalökning, därvid dock enligt lagberedningens

förslag kräves att besparade vinstmedel, som ej avsatts till reservfond

eller skuldregleringsfond, skola finnas. De nya aktier, vilka utgivas vid sådan

ökning av aktiekapitalet som här avses, ha i förslaget benämnts gratisaktier.

I 2 morn. ha bl. a. upptagits föreskrifter om beslutets kungörande, om

gratisaktiernas införande i aktieboken i nummerföljd och örn anmälan av

ökningsbeslutet för registrering. I 3 mom. ha föreslagits särskilda bestämmelser

angående gratisemission i moderbolag.

I ett flertal utlåtanden, bl. a. av näringsorganisationerna, handelskammaren

i Gävle, styrelsen för Stockholms fondbörs, föreningen auktoriserade revisorer

och exportbolagen, ha framställts erinringar mot benämningen gratisaktie

såsom vilseledande. Såsom lämpligare beteckning har i stället föreslagits

sparaktie eller fondaktie. Näringsorganisationerna ha ansett, att för ökning

av aktiekapitalet genom överföring av belopp, varmed uppskrivning skedde

av anläggningstillgångar, borde erfordras allenast att förlust ej förelåge.

Bank- och fondinspektionen har förordat, att möjlighet infördes att öka aktiekapitalet

genom uppskrivning av akties nominella belopp. Exportbolagen

ha ansett, att gratisaktierna borde införas i aktieboken efter hand som de

gamla aktiebreven avstämplades och uppgift erhölles om önskade valörer å de

nya aktiebreven.

Patent- och registreringsverket har beträffande förslagets föreskrifter i 2

mom. om vad som skall bifogas registreringsanmälningen anfört följande.

Enligt förslaget syntes det ej erforderligt att, när beslut om aktiekapitalets

ökning genom överföring av besparade vinstmedel fattats å sådan bolagsstämma

som avsåges i 127 (121) §, vid registreringsanmälan foga avskrift av

den vid stämman fastställda balansräkningen. Visserligen ålåge det bolag

jämlikt 132 (126) § 1 morn. tredje stycket att under alla förhållanden till

registreringsmyndigheten viss tid efter balansräkningens fastställande insända

densamma. Då det pa grund av de lokala förhållandena inom ämbetsverket

vore förenat med omgång och tidsutdräkt att utlåna balansräkningar från

den lokal, där de hölles för allmänheten tillgängliga, och då exemplar av

handlingen även framdeles borde finnas förvarad i registreringsärendet, funne

ämbetsverket emellertid önskvärt, att stadgande i lagen inflöte om skyldighet

för bolag att även i nyssnämnda fall vid registreringsanmälan foga avskrift

av den vid stämman fastställda balansräkningen, försedd med anteckning

som i 132 (126) § 1 mom. tredje stycket sista punkten angåves.

Lagrådet har ansett benämningen gratisaktier vara så inarbetad i det

allmänna språkbruket, att den, ehuru något missvisande, likväl borde godtagas.

Liknande uttryck begagnades i åtskilliga främmande länder. Ansåges

en annan benämning böra väljas, syntes av de ifrågasatta uttrycken endast

»fondaktier» förtjäna övervägande. Lagrådet har vidare funnit i 2 mom.

böra, med hänsyn till vad patent- och registreringsverket anfört, intagas

stadgande av innebörd att — i fall då beslut om ökning av aktiekapitalet

s. 263 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

263

fattats å ordinarie bolagsstämma som i 127 (121) § avsåges — vid registreringsanmälningen

skulle fogas avskrift av den å stämman fastställda balansräkningen.

Då benämningen gratisaktie synes vilseledande, förordar jag, att i dess Dep,Henley.

ställe införes beteckningen tilläggsaktie. Skäl torde ej föreligga att, såsom

i ett yttrande ifrågasatts, i lagen införa möjlighet till uppskrivning av akties

nominella belopp vid sidan av möjligheten att utgiva tilläggsaktier. Det synes

ej antagligt, alt en sådan uppskrivningsmöjlighet skulle komma att i större

utsträckning anlitas. Den i näringsorganisationernas yttrande påyrkade jämkningen

i förutsättningarna för kapitalökning genom överföring av belopp,

som vunnits genom uppskrivning av anläggningstillgångar, synes icke tillrådlig.

Reservfonden får icke användas för att täcka förlust förrän andra

befintliga, till framtida förfogande avsatta medel tillgripits för ändamålet.

Om förutsättningen för ökning av aktiekapitalet genom uppskrivning vore

allenast att balansräkningen ej utvisade förlust, skulle detta innebära, att en

förlust kunde vara täckt med reservfondsmedel. Att tillåta ett bolag att i

ett så beträngt läge öka aktiekapitalet med uppskrivningsmedel vore otvivelaktigt

icke lämpligt. I exportbolagens yttrande har föreslagits den regeln, att

tilläggsaktier skulle införas i aktieboken först när de uttagas. En sådan regel

möter emellertid hinder på den grund att det ökade aktiekapitalet måste

motsvaras av aktier i aktieboken.

Patent- och registreringsverkets av lagrådet biträdda hemställan torde böra

beaktas.

I övrigt böra vidtagas de ändringar, som föranledas av uteslutningen ur

förslaget av sådana stadganden, som avse fall då aktiebrev ej skola utfärdas,

samt av överförandet till särskilda avdelningar av sådana bestämmelser, som

angå bundna aktier eller åtgärder från registreringsmyndighetens sida (180 §

tredje stycket, 184 § och 195 § 1 morn.).

Om aktiekapitalets nedsättning.

72 (65) §.

Förevarande paragraf, som motsvarar 49 § i gällande aktiebolagslag, upptager

bestämmelser om nedsättning av aktiekapitalet genom inlösen av aktier

på grund av förbehåll i bolagsordningen. De bestämmelser, som av lagberedningen

föreslagits, ansluta sig i huvudsak till gällande lag. Om efter bolagets

registrering förbehåll örn nedsättning av aktiekapitalet genom inlösen av aktier

införes i bolagsordningen, skall enligt andra stycket förbehållet gälla endast

i fråga om aktier, utgivna på grund av beslut örn ökning av aktiekapitalet,

som fattats efter det beslutet om bolagsordningsändringen blivit registrerat.

Nedsättning av aktiekapitalet genom inlösen av aktier skall enligt tredje

stycket ej få äga rum, örn efter nedsättningen aktiekapitalet och proportionell

del av reservfonden ej skulle vara till fullo täckta. Ej heller skall återbetal
-

s. 264 Kontrollera mot PDF

264

Departements«

chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

ning av aktiekapitalet kunna ske i strid mot den konsolideringsprincip, som

ligger till grund för de i 78 (72) § upptagna reglerna om skuldregleringsfond.

Patent- och registreringsverket har ifrågasatt, huruvida icke nedsättning av

aktiekapitalet borde kunna ske genom inlösen jämväl av aktier utgivna på

grund av beslut om ökning av aktiekapitalet, som fattats samtidigt med beslutet

om förbehållets intagande i bolagsordningen, under förutsättning likväl

att ökningsbeslutet registrerades samtidigt med eller senare än beslutet

om ändringen av bolagsordningen. Ämbetsverket har vidare anfört, att motiven

till tredje stycket syntes giva vid handen, att båda de i detta lagrum

stadgade förutsättningarna måste vara uppfyllda för att nedsättning av aktiekapitalet

genom inlösen av aktier skulle få äga rum. Lagtexten borde jämkas

i överensstämmelse härmed.

Även lagrådet har funnit bestämmelsen i andra stycket för snävt avfattad.

Praktiska skäl talade för att ett bolag som önskade utfärda inlösningsbara

aktier skulle äga att i ett sammanhang besluta såväl om kapitalökningen som

om inlösningsförbehallets upptagande i bolagsordningen. Därigenom minskades

det antal bolagsstämmor som erfordrades för genomförande av transaktionen

i dess helhet. För att förbehållet skulle gälla beträffande aktier av

viss emission borde vidare fordras ej blott att ökningsbeslutet fattats efter

slutligt beslut om ändringen av bolagsordningen utan även att det registrerats

samtidigt med sistnämnda beslut eller senare än detta. Pmgistrerades ökningsbeslutet

tidigare, kunde nämligen aktieteckning komma att ske redan

innan bolagsordningsändringen genom kungörelse bragts till allmänhetens

kännedom. Samma synpunkt ledde till att ytterligare en begränsning måste

uppställas. Om ökning av aktiekapitalet enligt 70 (63) § beslutades av styrelsen

under förutsättning av bolagsstämmans godkännande, finge aktieteckning

ske redan innan bolagsstämmans beslut örn godkännande av styrelsens

ökningsbeslut registrerats. I dylika fall syntes, för att förbehållet skulle gälla

de nya aktierna, böra fordras att styrelsens beslut fattats efter det bolagsordningsändringen

registrerats. Lagrådet hemställde, att andra stycket måtte omarbetas

i enlighet med vad nu anförts. Vidare borde avfattningen av tredje

stycket jämkas exempelvis på det sättet, att nedsättning ej finge äga rum, där

fastställd balansräkning för nästföregående räkenskapsår utvisade sådan

ställning, att efter nedsättningen det belopp vartill aktiekapitalet nedsatts och

motsvarande del av reservfonden icke skulle vara till fullo täckta, eller att

efter nedsättningen summan av aktiekapitalet, reservfonden och skuldregleringsfond

skulle understiga sådana bolaget åvilande skulder som skulle tagas

i beräkning vid skuldregleringsfonds bestämmande.

Den av lagrådet ifrågasatta utvidgningen av förutsättningen för inlösen av

aktier på grund av förbehåll, som genom ändring av bolagsordningen införes

i densamma, vill jag biträda. Genom den av lagrådet föreslagna avfattningen

av tredje stycket synes detsamma avsevärt vinna i lättillgänglighet, varför jag

även vill ansluta mig till lagrådets hemställan härutinnan. Näst sista punkten

s. 265 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

265

av paragrafens fjärde stycke torde böra erhålla sin plats i avdelningen om

bundna aktier (185 § 1 morn.).

73 (66—68) §.

Lagberedningen har i 73 §, som motsvarar 50 § i gällande aktiebolagslag,

föreslagit bestämmelser om nedsättning av aktiekapitalet på grund av bolagsstämmobeslut.

Bestämmelserna ansluta sig i huvudsak till de nu gällande.

I 1 moni. lia upptagits bestämmelser örn själva nedsättningsbeslutet och

om anmälan av detsamma för registrering. Beredningen har därvid bl. a.

1 fråga om ökningsbeslutets innehåll föreslagit, att i beslutet skall upptagas

föreskrift, att det nedsättningen motsvarande beloppet skall återbetalas till

aktieägarna, eller att det skall avsättas till reservfonden, eller att det skall

avsättas till en särskild fond att användas enligt beslut av bolagsstämma.

2 mom. behandlar det fortsatta förfarandet, då nedsättningsbeslutet icke innehåller

föreskrift att hela det nedsättningen motsvarande beloppet skall avsättas

till reservfonden. Liksom enligt gällande rätt må enligt förslaget beslutet

i sådant fall ej bringas till verkställighet utan rättens tillstånd. 3 mom.

avser det fall, att nedsättningsbeslutet innehåller föreskrift att hela det

nedsättningen motsvarande beloppet skall avsättas till reservfonden. I första

stycket har upptagits bestämmelsen i 50 § tredje stycket första punkten gällande

aktiebolagslag, att där beslut örn nedsättning innefattar föreskrift örn

motsvarande belopps avsättning till reservfonden, aktiekapitalet skall anses

nedsatt, då beslutet om nedsättningen blivit registrerat, dock att vinstutdelning

icke må äga rum, förrän rättens tillstånd därtill erhållits eller aktiekapitalet

enligt verkställd registrering ökats med ett mot nedsättningen svarande

belopp. 4 mom. behandlar verkan av nedsättning, som ej är förenad

med föreskrift om hela motsvarande beloppets avsättning till reservfonden, i

händelse av bolagets konkurs och motsvarar stadgandet i 50 § femte stycket

i gällande aktiebolagslag. I 5 mom. ha angivits de sätt, varpå nedsättning av

aktiekapitalet kan äga rum enligt förevarande paragraf. Nedsättning skall

sålunda enligt förslaget kunna äga rum genom inlösen av aktier, genom indragning

av aktier utan återbetalning eller genom minskning av aktiernas nominella

belopp eller ock genom sammanläggning av aktier enligt 211 (222) §.

I anslutning till förut anförda bestämmelse om innehållet av beslut om ökning

av aktiekapitalet har beredningen i motiven uttalat, att bolagsstämma

ägde besluta att använda medel ur den särskilda fonden exempelvis till täckande

av förlust, till avbetalning å pensions- eller annan personalstiftelses

fordran eller till vinstutdelning. Härtill har Sveriges advokatsamfund anmärkt,

att den särskilda fondens belopp icke kunde minskas genom att en

sådan fordx-an avbetalades d. v. s. minskades. Däremot kunde medel ur fonden

anslås till stiftelsen, varigenom stiftelsens fordran ökades. Vidare syntes

uttrycket vinstutdelning missvisande, eftersom medlen icke hämtats från

bolagets vinst utan från kapitalet. Härjämte har samfundet som sin åsikt

uttalat, att det icke vore erforderligt alt, såsom förslaget i 3 moni. föreskreve,

ansökan örn tillstånd till vinstutdelning skulle göras av styrelsen och

s. 266 Kontrollera mot PDF

266

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

Departements
chefen.

verkställande direktör. Det vore enligt samfundets förmenande här fråga örn

en verkställighetsåtgärd, som den senare ensam borde kunna ombestyra.

Patent- och registreringsverket har under enahanda motivering som vid

71 (64) § framhållit önskvärdheten av att stadgande inf löte i lagen om skyldighet

för bolag att även vid anmälan för registrering av beslut örn nedsättning

av aktiekapitalet jämlikt förevarande paragraf, vilket fattats å sådan

bolagsstämma som i 127 (121) § avsåges, foga avskrift av den vid stämman

fastställda balansräkningen.

Lagrådet har i sitt yttrande föreslagit, att paragrafen, för vinnande av

större överskådlighet, uppdelades på tre paragrafer sålunda, att lagförslagets

1 och 5 mom. bildade en paragraf, 2 och 4 mom. en paragraf och 3 mom.

en paragraf. Förutom vissa redaktionella jämkningar borde härvid vidtagas

uteslutning av sådana stadganden örn bundna aktier, om åtgärder från registreringsmyndighetens

sida och örn talan mot registreringsmyndighetens beslut,

som vid bifall till lagrådets förut därom gjorda hemställan borde erhålla

plats i särskilda avdelningar. Lagrådet har vidare — med biträdande av patent-

och registreringsverkets hemställan — påyrkat, att i 1 mom. intoges

stadgande av innebörd att, örn i samband med nedsättningsbeslutet fastställelse

skett av balansräkningen för nästföregående räkenskapsår, avskrift av

denna skulle fogas vid registreringsanmälningen.

Vidare har lagrådet anfört följande. Enligt andra stycket av 2 mom. i förevarande

paragraf skulle rättens tillstånd sökas senast inom fyra månader

efter det nedsättningsbeslutet registrerades. Vid ansökningen skulle fogas

bland annat avskrift av fastställd balansräkning för nästföregående räkenskapsår.

Skulle nedsättningsbeslutet registreras kort efter ingången av ett räkenskapsår,

kunde det bliva svårt att hinna fastställa balansräkningen för

nästföregående räkenskapsår inom den tid, som enligt nämnda stadgande

stöde till buds för att söka rättens tillstånd. Ordinarie bolagsstämma, å vilken

styrelsens redovisningshandlingar och revisionsberättelsen skulle framläggas,

skulle nämligen enligt 127 (121) § i lagförslaget hållas inom sex månader

efter utgången av varje räkenskapsår och å denna stämma torde balansräkningen

jämlikt 132 (126) § i regel bliva fastställd. Det syntes därför

tillrådligt att tiden för sökande av rättens tillstånd utsträcktes till sex månader

efter det nedsättningsbeslutet registrerades.

Vad det sakliga innehållet i den av beredningen föreslagna 73 § angår har

jag funnit patent- och registreringsverkets av lagrådet biträdda hemställan

böra efterkommas. Likaså finner jag vad lagrådet anfört beträffande en förlängning

av tiden för sökande av rättens tillstånd enligt 2 mom. från fyra till

sex månader vara övertygande. Vad däremot beträffar den av Sveriges advokatsamfund

mot 3 mom. framställda erinringen synes beredningens förslag,

att jämväl styrelsen och ej blott verkställande direktör skall underteckna

ansökan om tillstånd till vinstutdelning, välgrundat. Jag vill påpeka, att ansökningen

icke avser verkställighet av bolagsstämmas beslut. Tillståndet till

vinstutdelning avser framtiden och skall begäras, innan vinstutdelning första

gången beslutas efter nedsättningen av aktiekapitalet. Den anmärkning, som

s. 267 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

267

samfundet riktat mot motivens uttalande, att den särskilda fonden skulle

kunna användas till avbetalning å pensions- eller annan personalstiftelses

fordran, är givetvis riktig.

Vad därefter angår den formella frågan om uppställningen av bestämmelserna

om nedsättning av aktiekapital genom bolagsstämmas beslut synes

lagrådets förslag till uppdelning på tre särskilda paragrafer på ett lyckligt

sätt medföra ökad överskådlighet av bestämmelserna. En sådan uppdelning

torde därför böra ske. I sammanhang därmed böra de bestämmelser som avse

bundna aktier och registreringsåtgärder ävensom fullföljdsrätt överföras till

avdelningen om förbud i vissa fall mot förvärv av aktier och avdelningen örn

registrering samt den särskilda fullföljdsparagrafen (185 § 2 morn., 196 §

och 206 §). Härvid torde — såsom lagrådet jämväl hemställt — i femte stycket

av 2 mom. enligt lagberedningens förslag böra uttryckligen angivas, att

rättens beslut om tillstånd till nedsättningens verkställande skall anmälas

för registrering inom sex månader sedan beslutet vunnit laga kraft.

74 §.

Om i bolagsordningen intaget förbehåll om bundna aktier icke avser bolagets

samtliga aktier, måste vid nedsättning av aktiekapitalet tillses alt det tilllåtna

förhållandet mellan fria och bundna aktier upprälthålles. Vid nedsättning

av aktiekapitalet genom inlösen av aktier på grund av förbehåll i bolagsordningen

eller vid nedsättning av aktiekapitalet på grund av bolagsslämmobeslut,

vilken genomföres annorledes än genom minskning av aktiernas nominella

belopp, kan antalet fria aktier komma att överstiga den enligt förbehållet

medgivna delen av aktierna i bolaget. För sådan händelse bör vad

som är stadgat vid aktiekapitalets minskning genom förverkande av aktier

på grund av betalningsförsummelse äga motsvarande tillämpning. Bestämmelse

härom har ock av beredningen upptagits i förevarande paragraf.

I enlighet med vad tidigare anförts bör innehållet i paragrafen överflyttas

till avdelningen om bundna aktier (185 § 3 morn.).

75 (69) §.

Förevarande paragraf, som upptager bestämmelser om aktiebolags förvärv

av egna aktier, motsvarar 51 § i gällande aktiebolagslag. Utöver vad där stadgas

har beredningen i andra stycket upptagit uttrycklig bestämmelse alt avtal,

som träffats i strid mot förbud enligt första stycket, skall vara ogillt.

Om lösningsrätt vid övergång av aktie.

76 (70) §.

I denna paragraf har beredningen upptagit dels i 1 mom. bestämmelser

angående förbehåll i bolagsordningen örn aktieägares rätt att vid akties övergång

å annan lösa aktien och dels i 2 mom. bestämmelser om förbehåll i

bolagsordningen om inskränkning i rätten för utländskt eller därmed jämställt

rättssubjekt att förvärva aktie.

s. 268 Kontrollera mot PDF

268

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

1 moni. Bestämmelserna i detta mom. ha sin motsvarighet i 52 § första,

tredje och fjärde styckena i gällande aktiebolagslag.

I gällande rätt saknas uttrycklig bestämmelse om lösningsrätt för det fall

att, utan samband med övergång av aktie, aktien tillkommande företrädesrätt

till teckning av ny aktie eller rätt till erhållande av tilläggsaktie övergår

till den som skolat vara underkastad lösningsrätt till aktie. Bestämmelser

härom lia föreslagits i sista stycket av 1 mom.

Enligt uttalande i lagberedningens motiv må lösningsrätt enligt 1 mom.

utövas även i avseende å en del av de aktier som hembjudas. Häremot har

Sveriges advokatsamfund invänt, att en dylik partiell inlösen kunde, särskilt

när de hembjudna aktierna utgjorde tungan på vågen och hade en väsentlig

del av sitt värde just i denna sin egenskap, medföra obehörig vinst för den

inlösande och allvarlig orättvisa gentemot den hembjudande, för vilken värdet

av de kvarvarande aktierna måhända bleve betydligt reducerat. Ytterst ginge

förlusten kanske oftast ut icke över en hembjudande köpare utan över den

innehavare av en aktiepost, vilken nödgades avyttra densamma men på grund

av faran för partiell inlösen icke kunde utanför de övriga aktieägarnas krets

finna någon köpare, som vore villig betala aktiepostens verkliga värde. En

rätt till partiell inlösen stöde också illa tillsammans med lagstadgandets syfte,

som allenast syntes vara att möjliggöra för aktieägarna att med stöd av

föreskrift i bolagsordningen kunna hålla aktierna inom en mer eller mindre

sluten krets men däremot icke att bereda möjlighet till begränsning av aktieinnehavet

för den som över huvud accepterades som delägare i bolaget. Hade

det senare varit meningen, skulle väl lagen ha tillåtit förbehåll om hembudsskyldighet

vid akties övergång jämväl till den som redan vore aktieägare.

Advokatsamfundet har vidare ansett, att skiljemännens beslut i fråga

örn lösens belopp normalt borde vara slutgiltigt. Däremot borde det kunna i

bolagsordningen föreskrivas att överklagande finge ske.

Lagrådet har funnit vad advokatsamfundet anmärkt mot beredningens berörda

motivuttalande böra beaktas. Lagrådet hemställde därför, att i 1 mom.

första stycket måtte upptagas ett stadgande av innehåll att, för den händelse

flera aktier förvärvades genom samma fång, lösningsrätt icke finge, där

ej annat följde av förbehållet, utövas i avseende å mindre antal aktier än

fånget omfattade. Det sålunda föreslagna stadgandet innebure jämväl, att den

hembudsskyldige ej vöre pliktig att godtaga anbud å delposter, även örn dessa

tillsammans omfattade hela innehavet, under annan förutsättning än att anbudsgivarna

förklarade sig svara för det hela på samma sätt som örn ett gemensamt

anbud förelåge. I olikhet mot vad som skett i vissa andra paragrafer

beträffande avskrift av handling hade i 1 mom. andra stycket särskilt

angivits, att avskrift av skiljemännens beslut, som delgåves part, skulle

vara bestyrkt. Då detta med hänsyn till stadgandet i 213 (224) § tredje

stycket torde vara obehövligt, hemställde lagrådet, att ordet »bestyrka i

nämnda stycke av förevarande moment måtte utgå.

s. 269 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

269

Den uppfattning, som kommit till uttryck i det av advokatsamfundet och Departement»- lagrådet kritiserade motivuttalandet, innefattar ett mycket starkt skydd för chefende

förutvarande aktieägarnas intresse mot inflytande av utomstående. Å andra

sidan kan onekligen denna ståndpunkt hindra en aktieägare att få betalt

för fulla värdet av sina aktier. Jag delar de betänkligheter som anförts häremot

och finner mig därför böra tillstyrka ett tillägg av det innehåll lagrådet

påkallat. Vad lagrådet i övrigt anfört torde jämväl böra beaktas.

Enligt gällande praxis anses i bolagsordningen kunna föreskrivas att, sedan

lösenbeloppet bestämts av skiljemän, part ej äger draga tvisten under domstols

prövning. Lagberedningens förslag avser icke att innebära ändring i

denna praxis. Ett förtydligande på denna punkt torde vara lämpligt. Att —

på sätt advokatsamfundet yrkat — utan bestämmelse i bolagsordningen hindra

talan vid domstol synes mig icke lämpligt.

Utöver den ändring som framgår av det föregående bör vidtagas den jämkning

som betingas av att förslagets bestämmelser om bolag utan aktiebrev utgått.

2 moni. Bestämmelserna i första stycket av förevarande mom. ha i gällande

rätt sin motsvarighet i 52 § andra stycket aktiebolagslagen. I andra stycket

har beredningen efter förebild i 3 § andra stycket lagen den 30 maj 1916 om

vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier

i vissa bolag upptagit bestämmelser om den rätt till teckning av nya aktier

och erhållande av gratisaktier, som vid ökning av aktiekapitalet tillkommer

förbjudet rättssubjekt för aktier vilka det bekommit annorledes än genom

teckning eller överlåtelse.

Lagrådet har ansett, att bland de rättssubjekt, som enligt de av lagberedningen

i första stycket föreslagna bestämmelserna kunde drabbas av förbud

att förvärva aktier, borde för vinnande av närmare överensstämmelse med lagen

den 30 maj 1916 örn vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom

eller gruva eller aktier i vissa bolag upptagas jämväl stiftelser.

Vad lagrådet anfört bör iakttagas. Första stycket bör vidare underkastas Departementeden

ändring i avfattningen, som är en följd av att förslagets bestämmelser thelen.

för det fall att aktiebrev icke skola utfärdas utgå.

Såsom jag i inledningen nämnt har jag funnit mig böra biträda lagrådets

hemställan att till en särskild avdelning sammanföra de i beredningens förslag

upptagna föreskrifterna om vad som är att iakttaga, då i bolagsordningen

finnes förbehåll örn bundna aktier. 2 mom. bör i enlighet härmed överföras

till nämnda nya avdelning (såsom 177 §).

Om reservfond och skid drexler! njrsfond, sä och om bolagsstämmas rätt ntt genom vinstutdelning

eller eljest förfoga över bolagets egendom.

77—78 (71—72) §§.

I fråga örn bolags skyldighet att tondern vinstmedel har beredningen föreslagit

vissa nyheter. Dels liöjes den gräns, vid vilken föreskriven avsättning

s. 270 Kontrollera mot PDF

270

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

till reservfonden med tio procent av årsvinsten må upphöra, sålunda att avsättningen

skall ske ända till dess reservfonden uppgår till tjugu procent

av aktiekapitalet i stället för tio procent enligt gällande lag. Vidare föreslås

alt avsättning till reservfonden eller en särskild s. 1c. skuldregleringsfond med

minst tio procent av årsvinsten i vissa fall skall fortsätta även efter det reservfonden

uppgår till tjugu procent av aktiekapitalet, nämligen i aktiebolag

vars finansiering till förhållandevis stor del skett genom främmande kapital,

närmare bestämt örn summan av bolagets skulder — vari dock ej inräknas

vissa genom inteckning tryggade skulder — överstiger bolagets bundna kapital,

d. v. s. aktiekapital, reservfond och skuldregleringsfond. Ett dylikt bolag

skall enligt förslaget jämväl drabbas av vissa restriktioner i avseende å rätten

att utdela vinst salunda, att utdelningen ej må överstiga fem procent av bolagets

behållna förmögenhet, såframt ej ett lika stort belopp som det vilket

därutöver utdelas avsättes till reservfonden eller, då denna uppgår till föreskrivet

belopp, till skuldregleringsfonden.

Dessa bestämmelser torde vara bland dem, som väckt det största intresset

hos de hörda institutionerna.

Föreningen auktoriserade revisorer har anfört, att föreningen delade de

synpunkter angående betydelsen av ökad konsolidering inom aktiebolagen,

som lämnades i motiven och som kommit till uttryck i stadgandena om avsättning

till en s. k. skuldregleringfond. Inom föreningen hade dock av olika

ledamöter ifrågasatts, huruvida de fördelar, som i en del fall följde av ökad

konsolidering genom avsättning till skuldregleringsfond, kunde förväntas

kompensera de icke oväsentliga olägenheter, som bestämmelserna i andra fall

komme att förorsaka bolagen. Det hade sålunda framhållits, att det i lagförslaget

angivna förhållandet mellan eget och främmande kapital visserligen

inom flertalet branscher och bolag måste betraktas såsom företagsekonomiskt

sunt och önskvärt men att de föreslagna bestämmelserna likväl för vissa slag

av företag kunde synas väl hårda. Sveriges advokatsamfund har förklarat sig

icke kunna finna vad lagberedningen anfört till stöd för en begränsning av

bolags vinstutdelning i syfte att genom fondbildning möjliggöra deras konsolidering

och utveckling vara i allo riktigt och ägnat att motivera de härutinnan

föreslagna bestämmelserna. Åtskilliga bolag bildades i annat syfte än att

bereda allmänheten möjlighet att säkert placera sitt sparkapital. Där bolaget

icke utgjorde endast en form för drivande av ett enskilt företag, hade det ofta

grundats av personer eller företag, som därför att de vore villiga att mot utsikt

tdl större vinster taga större risker funnit sig böra genom kapitalsammanskott

möjliggöra startandet av nya företag. I sådana fall saknades skäl att begränsa

den fria vinstutdelningen. Det allmännas intressen skyddades icke effektivt

genom de föreslagna bestämmelserna. Detta problem borde behandlas i en

sociallag. Samfundet delade visserligen beredningens åsikt att bolagen borde

konsolideras. De bästa möjligheterna härtill erbjöde emellertid en klok avskrivningspolitik.

Vilie man förebygga en olämplig utdelningspolitik,

borde man underlätta för bolagen att verkställa avskrivningar. Här
-

s. 271 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is proposition nr 5.

271

vid bleve skattebestämmelserna avgörande. Men för erforderliga avsättningar

till skuldregleringsfond kunde bolagen bliva nödsakade att taga

fram dolda reserver eller minska avsättningarna till desamma, varigenom syftet

med de föreslagna bestämmelserna förfelades. Bestämmelserna syntes vidare

alltför schablonmässigt avfattade. Sålunda bade hänsyn icke tagits lill

att verksamheten hos ett bolag kunde vara säsongmässigt betonad och att bolaget

därför, då räkenskapsåret avslutades, tillfälligtvis arbetade med större

främmande kapital än eljest. Ej heller i övrigt hade tillräckligt beaktats, att

ett bolags behov av att arbeta med främmande kapital i första hand vore beroende

av arten av dess verksamhet. Samfundet avstyrkte därför bestämmelserna

örn skuldregleringsfond. Exportbolagen ha ansett, att beredningen gått

för långt i kraven på legal reglering. Utvecklingen syntes icke ha varit sådan,

att tvångsbestämmelser av den räckvidd som föreslagits vore påkallade. Tvärtom

bade bolagens konsolideringspolitik kännetecknats av stark ansvarskänsla.

Att under sådana förhållanden tillskapa ytterligare legala förhållningsregler

för alt begränsa bolagens handlingsfrihet kunde icke vara tillrådligt. De föreslagna

nya konsolideringsgarantierna avstyrktes därför. Antagandet att ett

sunt förhållande icke skulle råda i ett bolag, där skulderna överstege summan

av aktiekapital och reservfond vore icke allmängiltigt. En ökning av reservfonden

och tillkomsten av en skuldregleringsfond innebure i och för sig ingalunda

någon garanti för ekonomisk vederhäftighet hos företaget. Bestämmelserna

om skuldregleringsfond skulle motverka den hittills praktiserade sunda

nedskrivningen av tillgångarna, emedan högre belopp skulle behöva frigöras

för utdelning över fem procent och samtidig avsättning med lika stort belopp

till skuldregleringsfonden. De föreslagna konsolideringsreglerna skulle stimulera

till utspädning av aktiekapitalet genom uppskrivning av tillgångarna och

verkställande av motsvarande kapitalökning. Förslaget toge vidare icke tillräcklig

hänsyn till arten av förefintliga tillgångar, varför det i praktiken

skulle komma att verka ojämnt och orättvist. Även Sveriges mekaniska verkstäders

förbund har avstyrkt de föreslagna konsolideringsbestämmelserna.

Svenska bankföreningen har uttalat farhågor, att ifrågavarande för bolag av

alla slag avsedda bestämmelser av tvingande beskaffenhet mången gång

skulle föranleda olägenheter vid den praktiska tillämpningen. Föreningen

förordade, att bestämmelserna så utformades, att därigenom lösningar möjliggjordes

som i viss mån kunde anpassas efter olikartade förhållanden och

behov. Dessutom ansåge föreningen nuvarande tidpunkt icke lämplig för deras

genomförande och förordade alt ikraftträdandet uppskötes till dess tidsläget

bleve gynnsammare. Även nåringsorganisationerna lia i sitt tilläggsyttrande

med instämmande av svenska vattenkraftföreningen uttalat, att bestämmelserna

icke borde träda i kraft förrän tidsläget blivit mera gynnsamt.

Östergötlands och Södermanlands handelskammare har ansett, att bestämmelserna

örn höjning av reservfonden från tio till tjugu procent av aktiekapitalet

kunde i skatleavseendc, särskilt med hänsyn till krigskonjunkturbeskattningen,

få ytterst allvarliga följder främst för de bolag, som genom nedskrivning

av tillgångarnas värde skaffat sig dolda reserver. En genomgång av före
-

s. 272 Kontrollera mot PDF

272

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

fintliga uppslagsböcker visade, att av däri upptagna aktiebolag fyrtio procent

hade en reservfond uppgående till minst tjugu procent av aktiekapitalet eller

disponerade synliga fonder och vinstmedel, som kunde användas till att bringa

reservfonden till nämnda höjd. Återstående sextio procent av nämnda aktiebolag

och dessutom huvudparten av de mindre skulle enligt 77 (71) § tvingas

att år efter år till reservfonden avsätta tio procent av årsvinsten. Ett mycket

stort antal av dessa företag hade sedan lång tid tillbaka bedrivit en försiktig

utdelningspolitik i samband med bildande av dolda reserver, varför konsolideringshänsyn

i och för sig icke krävde en ökning av reservfonden, ökningen

komme att med nuvarande skattebestämmelser medföra en utomordentlig

skattebelastning av företagen. Ansåges en ökning av reservfonden likvisst

böra påbjudas, erfordrades oeftergivligt särskilda skattebestämmelser till

förhindrande av en för företagen ruinerande skattebelastning.

Utöver dessa erinringar av mera allmän natur lia framställts ett stort antal

erinringar av speciell natur.

Beträffande 77 §, som handlar om reservfond, har Östergötlands och Södermanlands

handelskammare uttalat att, oberoende av de i det föregående

anmärkta betänkligheterna, bestämmelsen i första stycket första punkten

syntes mindre väl genomtänkt. Enligt handelskammarens förmenande borde

nämligen bolagen äga valfrihet, huruvida de ville göra överföring från årsvinsten

eller från disponibla synliga fonder.

Med anledning av bestämmelserna i 78 § om skuldregleringsfond har i vissa

yttranden yrkats, att bolag av vissa typer icke skulle drabbas av de i paragrafen

upptagna bestämmelserna. Sålunda har bank- och fondinspektionen

anfört, att reglerna syntes i vissa hänseenden vara för stränga. Frågan i

vilken utsträckning skuldsättning från företagsekonomisk synpunkt kunde

anses tillåtlig vore beroende icke blott av förhållandet mellan bolagets egna

Kapital och dess skulder och av beskaffenheten av dess tillgångar. Hänsyn

måste även tagas till arten av den bedrivna rörelsen. Inspektionen har erinrat

om att redan nu funnes fall, där särskilt ur sistnämnda synpunkt en reglering

skett i lag eller annorledes från det allmännas sida. Bestämmelser i

sådant hänseende vore sålunda givna i lagen om bankrörelse. Försäkringsaktiebolag

hade ofta med tillsynsmyndighetens medgivande en betydande

omslutning samtidigt som det egna kapitalet vore relativt obetydligt. Bankoch

fondinspektionen hade beträffande andra fondkommissionärer än bankaktiebolag

— såväl aktiebolag som andra fondkommissionärer — sökt uppehålla

den regeln, att företagarens skuldsättning icke finge överstiga ett belopp

motsvarande fem gånger det egna kapitalet. I bolagsordningar som av Kungl.

Majit fastställts för aktiebolag, vilka vore hänförliga under lagen om vissa

aktiebolag som driva lånerörelse, hade lämnats föreskrifter örn begränsning

av obligationsupplåningen i förhållande till det egna kapitalet. Liknande

bestämmelser vore intagna i de av Kungl. Majit fastställa bolagsordningarna

för tomträttskassor. Vad särskilt anginge aktiebolag som dreve fondkommissionsrörelse

skulle ett antagande av förslaget leda till en avsevärd skärpning

s. 273 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

273

av den praxis, som hittills tillämpats med inspektionens begivande. Därtill

komme att de fondkommissionärer, som vore aktiebolag, skulle behandlas

strängare än bankaktiebolag och fondkommissionärer, vilka icke vore aktiebolag.

Ett genomförande av förslaget skulle otvivelaktigt medföra svårigheter

för det, visserligen ringa, antal aktiebolag, som bedreve fondkommissionsrörelse.

Av aktiebolaget Göteborgs hypotekskassa m. fl. aktiebolag till inspektionen

framförda betänkligheter delades av inspektionen. Då bankaktiebolag

och försäkringsaktiebolag icke folie under den blivande allmänna aktiebolagslagen,

vore frågan för dem icke för närvarande aktuell. Övriga nu omnämnda

aktiebolag skulle däremot bl. a. i angivna hänseende hänföras under

den allmänna aktiebolagslagen. Enligt inspektionens förmenande borde de

emellertid i förevarande del undantagas från lagens regler. Därest ett reglerande

av hithörande förhållanden beträffande sådana bolag, varom hittills

särskilt varit fråga, oundgängligen ansåges böra ske i lag, syntes detta lämpligen

böra äga rum i vederbörande speciallagar. Det kunde emellertid visa

sig, att även för andra aktiebolag än sådana som hittills åsyftats de av

lagberedningen föreslagna reglerna bleve onödigt stränga. Inspektionen ifrågasatte

därför, huruvida icke möjlighet att dispensera från de legala reglerna

borde stadgas, så att, där särskilda skäl det föranledde, bolag skulle kunna

hell undantagas från reglernas tillämpning eller ock annan proportion mellan

eget kapital och skulder kunna bestämmas.

Styrelsen för svenska fondhandlareföreningen har hemställt, att 78 § icke

skulle gälla aktiebolag, som erhållit vederbörligt tillstånd att idka fondkommissionsrörelse.

Styrelsen för Stockholms fondbörs har uttalat, att den funne

den av svenska fondhandlareföreningen gjorda hemställan beaktansvärd.

Aktiebolaget Göteborgs hypotekskassa, aktiebolaget Göteborgs tomträtt skassa,

aktiebolaget Stockholms tomträttskassa, Göteborgs intecknings garanti aktiebolag,

Hälsingborgs intecknings garanti aktiebolag, skånska inteckningsakiieboluget

i Malmö och svenska hypotekskreditaktiebolaget ha uttalat, att de

tankar, som läge bakom motiven till denna paragraf, icke ägde sin tillämplighet

å dem. Lånebolagen trädde visserligen i kreditförhållande till ett stort

klientel, men detta kreditförhållande vore av speciellt slag, baserat på ett

borgenärsferhållande till ett likaledes stort klientel, och alls icke jämförligt

med det kreditförhållande, vari ett vanligt aktiebolag kunde träda och vars

risker för borgenärerna paragrafen avsåge att minska. Det vöre därför principiellt

oriktigt, att lånebolag av den typ som inteckningsbolagen och tomträttskassorna

representerade skulle falla under 78 §. 1 praktiken torde tor

övrigt 78 § och dess tillämpning på nämnda bolag ej heller föra till särskilt

önskvärda resultat. Lånebolagen borde därför undantagas från tillämpningen

av denna paragraf. Föreningen auktoriserade revisorer har uppgivit, att inom

föreningen uttalats önskemål om att de i fjärde stycket angivna undantagen

måtte ökas, varvid särskilda undantagsbestämmelser ansetts önskvärda för

vissa långivande bolag.

Svenska järnvägsföreningen har framhållit, att i fråga örn enskilda järnvägar

gällde särskilda bestämmelser om bokföring, avskrivningsskyldighet

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 5. ''

s. 274 Kontrollera mot PDF

274

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

och därmed sammanhängande fondbildning samt om begränsning av vinstutdelning.

Med hänsyn härtill syntes skäl ej föreligga att på järnvägsaktiebolag

tillämpa de föreslagna bestämmelserna om skuldregleringsfond. En

sådan tillämpning skulle också bliva mycket betungande eller rent av medföra

orimliga konsekvenser. Föreningen hemställde därför, att i aktiebolagslagen

infördes bestämmelser därom, att vad i nämnda lag stadgades örn skuldregleringsfond

icke skulle äga tillämpning på järnvägsaktiebolag. Skulle denna

hemställan icke vinna bifall, yrkades, att all gäld mot säkerhet av järnvägsinteckning

skulle likställas med gäld mot inteckning inom sextio procent

av taxeringsvärdet för jordbruks- eller hyresfastighet. Skulle ej heller detta

andrahandsyrkande bifallas utan privilegiering medgivas allenast för viss

järnvägsintecknad gäld, måste regler för fastställande av järnvägsanläggnings

värde tillskapas.

Vidare ha framställts erinringar mot undantagsbestämmelsen i 78 § fjärde

stycket om den gäld som må frånräknas vid bestämmandet av fonderingsskyldigheten.

Dessa erinringar äro i huvudsak av två slag. Några av dem röra

kravet på säkerhet av visst slag för skulder och gå ut på att avdrag skall få

göras för skulder till ett sammanlagt belopp motsvarande värdet av de i balansräkningen

upptagna tillgångarna av det slag säkerheterna skulle avse,

oansett om tillgångarna äro belånade eller icke. Därjämte har ifrågasatts,

huruvida icke med dylika tillgångar borde jämställas kontanta penningar och

banktillgodohavanden, så att åtminstone i vissa fall och i viss utsträckning

häremot svarande belopp finge frånräknas skulderna. Andra yttranden innefatta

yrkanden att såsom säkerhet i förevarande hänseende måtte godkännas

inteckningar jämväl i industrifastigheter, i vattenkraftanläggningar eller i

fartyg.

I förstnämnda hänseende lia näringsorganisationerna föreslagit, att stadgandet

så utformades, att från skulderna finge avdragas ett belopp, motsvarande

sextio procent av taxeringsvärdet av bolagets fastigheter av angivna

slag. Avdrag skulle således medgivas, oberoende av om detta fastighetsvärde

vore belånat eller icke. Liknande förslag ha framställts av bank- och

fondinspektionen och svenska vattenkraftföreningen. Bank- och fondinspektionen

har i detta sammanhang anmärkt, att en omredigering av stadgandet

borde ske även med hänsyn till behovet av att klart angiva att i överensstämmelse

med kommunalskattelagens terminologi med taxeringsvärde å jordbruksfastighet

avsåges såväl dess jordbruks- som dess skogsvärde.

Vidare ha näringsorganisationerna samt bank- och fondinspektionen ifrågasatt,

huruvida icke förefintligheten pa tillgangssidan av kontanta penningar

och banktillgodohavanden ävensom inneliggande obligationer borde föranleda

till att åtminstone i vissa fall eller i viss utsträckning även däremot svarande

belopp finge frånräknas skulderna. Näringsorganisationerna ha framhållit,

att exempelvis inom verkstadsindustrien det vore mycket vanligt med förskott

å beställningar, och av bolag, som icke hade behov av att på annat sätt

disponera sålunda influtna medel, hölles desamma ofta innestående i bank.

Det syntes hårt örn i dylika fall bolaget skulle nödgas att beträffande skyldig
-

s. 275 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

275

heten att göra avsättning till skuldregleringsfond räkna med sådana bland

skulderna upptagna förskott, som motsvarades av banktillgodohavanden och

kontanta medel. Liknande läge kunde uppkomma för bolag, som mottagit

donations- eller andra fonder med tillhörande banktillgodohavanden.

Varje anledning saknades, att endast på sådan grund kräva, att bolaget skulle

upplägga en skuldregleringsfond. Även Sveriges redareförening har framhållit,

att det vore synnerligen vanligt, att beställare tillhandahölle skeppsvarv

och verkstäder betydande förskott. I sådant företags skulder borde icke

behöva inräknas mer än vad av förskottet återstode efter avdrag för vad företaget

utbetalt för anskaffning av material eller eljest till kostnader för leveransen.

Handelskammaren i Gävle har likaledes påkallat, att avdrag finge

göras för erhållna förskott å kontrakterade arbeten eller i övrigt icke fullgjorda

prestationer. Jämväl exportbolagen och Sveriges mekaniska verkstäders

förbund ha framhållit, att i den mån skulderna utgjordes av mottagna

förskottslikvider, förefintliga banktillgodohavanden borde få avräknas.

De yrkanden, som åsyfta att såsom säkerhet i förevarande hänseende måtte

godtagas inteckningar även i annan egendom än jordbruks- och vissa hyresfastigheter,

avse bl. a. 1) fartyg (Sveriges redareförening och handelskammaren

i Göteborg), 2) fabriksfastigheter (handelskammaren i Göteborg, Östergötlands

och Södermanlands handelskammare, handelskammaren i Gävle,

Sveriges mekaniska verkstäders förbund), 3) bostadsfastigheter på landet

(handelskammaren i Gävle), 4) vattenkraftstationer (Svenska vattenkraftföreningen

).

Sveriges redareförening har beträffande det i fjärde stycket gjorda undantaget

för långfristig gäld från vad som skulle inräknas bland skulderna föreslagit,

att i ett aktiebolags skulder icke skulle inräknas långfristig gäld

mot säkerhet av inteckning i fartyg. Visserligen måste med avseende å inteckning

i fartyg föreskrivas vissa särskilda från stadgandena för lån mot

säkerhet i fastighet avvikande villkor. Dessa särskilda villkor borde enligt föreningens

åsikt göras överensstämmande med de bestämmelser, som enligt lag

gällde för lån från svenska skeppshypotekskassan. Även handelskammaren

i Göteborg har påpekat, att någon regel för gäld intecknad i fartyg icke

funnes i förslaget. Det syntes emellertid böra upptagas till prövning, huruvida

icke även sådan gäld borde få frånräknas. Ett fartyg måste i fråga

om värdebeständighet anses intaga en helt annan ställning än en fabriksfastighet.

Ett fartyg vore icke bundet till viss plats och kunde under normala

förhållanden realiseras praktiskt taget var det än befunne sig. Därest

en undantagsregel för gäld intecknad i fartyg infördes, torde emellertid särskilda

villkor i viss mån avvikande från dem som avsåge gäld intecknad i

fastighet höra uppställas. Handelskammaren har även ifrågasatt, huruvida

icke även gäld intecknad i industrifastighet borde under vissa omständigheter

få frånräknas vid bestämmandet av skuldregleringsfonden. En industrifastighet

kunde ■—- särskilt när det gällde tomtvärden — understundom lia

lika stor värdebeständighet som vissa av de fastigheter, beträffande vilka inteclcningsgäld

enligt förslaget skulle få frånräknas. Östergötlands och Söder
-

s. 276 Kontrollera mot PDF

276

Kungl. Majlis proposition nr 5.

munlands handelskammare har anfört, att erfarenheten givit vid handen att

även fabriksfastigheter visat sig utgöra betryggande pantsäkerhet. Det syntes

därför oegentligt, att icke någon som helst hänsyn finge tagas till värdet av

industrifastighet. Handelskammaren i Gävle har ansett det olämpligt, att ett

industriföretag, som hade sina anläggningar på landsbygden, skulle ställas i en

så avgjort sämre ställning än örn dess bostadsfastigheter varit belägna i en

tätort som blivit municipalsamhälle. Även i fråga om fabriksfastigheter borde

en viss värdebeständighet kunna påräknas. För att icke investeringar i dylika

skulle i onödigt hög grad hindras, ville handelskammaren föreslå, att åtminstone

treltio procent finge avdragas från skuldsumman.

Svenska vattenkraftöreningen har framhållit, att bland fastigheter, som i

lagberedningens förslag ställdes i särställning såsom säkerhet för långfristig

upplåning, komme i regel ej att inbegripas vattenkraftstationer för alstring av

elektrisk energi. I fråga örn värdebeständighet torde dock en dylik kraftverksfastighet

väl kunna jämställas med jordbruksfastighet eller annan fastighet

med i paragrafen angiven belägenhet och användning. Erfarenheten

från tidigare lågkonjunkturer visade nämligen, att produktionen av elektrisk

energi visat sig påfallande oberörd av nedåtgående konjunkturer och att

även kraftföretagens inkomster därunder uppvisat en betydande stabilitet.

Med hänsyn till anförda omständighet syntes det fullt motiverat, att värdebeständigheten

hos vattenkraftstationer, som alstrade elektrisk energi, i

detta sammanhang sattes i annan klass än fabriksfastigheter i allmänhet och

att den därvidlag jämställdes med värdebeständigheten hos jordbruks-, skogsoch

hyreshusfastigheter. I överensstämmelse därmed kunde det även vara

försvarligt med en skuldsättning för kraftbolag, som vore hög i jämförelse

med det egna kapitalet. Föreningen ville i detta sammanhang vidare erinra

om att registrerade kraftledningar, som betjänade ett större antal kraftkonsumenter,

även måste anses representera en betydande värdebeständighet och

därför hade ett högt kreditvärde. Dylika kraftledningar inginge ofta som en

betydande del av ett kraftbolags tillgångar. För aktiebolag, som bland sina

huvudsakliga tillgångar räknade strömfall, kraftverksbyggnader och därmed

sammanhängande realvärden, vore också ofta, som erfarenheten visade, upplåningen

mycket stor i förhållande till aktiekapital och reservfond utan att

detta visat sig medföra några olägenheter. Undantag i detta avseende måste

dock göras för vissa företag tillkomna under förra världskriget med dess i

förhållande till för- och efterkrigsperioden höga byggnad skostnader. Följden

av den av lagberedningen föreslagna lagbestämmelsen i berört avseende skulle

för kraftbolagen bliva, att de måste onödigtvis upplägga stora reserv- och skuldregleringsfonder.

Bolagens verkliga soliditet skulle icke motivera så stora fonder

av detta slag och utdelningen på aktierna skulle erhålla en ur konsolideringssynpunkt

icke erforderlig begränsning. Det vore därför enligt föreningens

uppfattning synnerligen önskvärt, att den bestämmelse, enligt vilken viss

långfristig gäld ej skulle i här ifrågavarande avseende behöva medräknas

bland ett aktiebolags skulder, bleve utvidgad att jämväl omfatta gäld, som i

s. 277 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

277

fråga om säkerhet motsvarades av vattenfall, utbyggda för alstring av elektrisk

energi, med däri ingående väsentliga delar såsom dammbyggnader, vattenvägar,

kraftstationer samt maskinell och elektrisk utrustning. Exportbolagen

ha uttalat, att med fast egendom borde likställas sådan lös egendom

som elektriska distributionsnät med därtill hörande anläggningar. Föreningen

auktoriserade revisorer har yttrat, att inom föreningen ifrågasatts huruvida

icke vissa slag av industrianläggningar, t. ex. kraftverk, kunde anses vara av

sådan värdebeständig natur, att för deras finansiering upptagna långfristiga

lån borde kunna uteslutas vid beräkning av skuldernas storlek på samma

sätt som föreslagits beträffande t. ex. inteckningslån i jordbruksfastigheter.

Likaså har av handelskammaren i Gävle anmärkts, att kraftverk och kommunikationsföretag

vore av så värdebeständig natur, att de väl kunde mäta

sig med skogs- och andra jordbruksfastigheter.

I några yttranden har påkallats jämkning av förslaget med hänsyn till de

särskilda förhållanden som kunde föreligga i koncerner med fastighetsägande

dotterbolag. Exportbolagen ha ansett, att i koncernförhållanden undantag

måste göras för dotterbolags skulder till moderbolag. Beträffande koncernbolag

syntes det vara tillfyllest att låta det i koncernbalansen angivna förhållandet

mellan tillgångar och skulder bliva grundläggande för de ifrågasatta

fonderingsåtgärderna. Handelskammaren i Karlstad har yrkat att moderbolag,

som hade fordringar hos dotterbolag, skulle med viss begränsning

äga vid fastställandet av tillåtet avdrag för jordbruks- och annan fastighet inräkna

även dotterbolagens fastigheter. Handelskammaren förmenade, att

det icke vore ovanligt, att hela den främmande skulden i en koncern läge

hos moderbolaget. För sådant fall borde det vara tillåtet att jämväl avdraga

sextio procent av taxeringsvärdet för jordbruks- och annan fastighet av angivet

slag, dock med avdrag för eventuell dotterbolagets egen skuld. För

hela den träförädlande industrien hade ifrågavarande bestämmelser avgörande

betydelse. I sitt tilläggsyttrande ha näringsorganisationerna uttalat, att

de ansåge skäligt, att bestämmelserna jämkades med hänsyn till vissa förhållanden

inom koncerner. Ägde ett dotterbolag sådan fastighet, som i paragrafen

omförmäldes, borde möjlighet finnas för moderbolaget att med avseende

å skyldigheten att göra fondavsättningar i viss mån räkna sig till godo värdet

av denna fastighet.

Jämte de erinringar och yrkanden, för vilka i det föregående redogjorts, ha

i remissvaren ytterligare några påpekanden och krav gjorts. Sålunda lia av

bank- och fondinspektionen samt aktiebolaget Göteborgs hypotekskassa m. fl.

rests krav på undantag för tomträttsinteckningar och inteckningar i egnahem,

av bank- och fondinspektionen att den i 78 § andra stycket stadgade

procentsatsen måtte höjas till sex procent, av handelskammaren i Göteborg

alt den i fjärde stycket bestämda gränsen måtte höjas till två tredjedelar av

taxeringsvärdet och av exportbolagen att i fjärde stycket skogsfastigheter

måtte uttryckligen jämställas med jordbruksfastigheter. Vidare har av näringsorganisationerna,

bank- och fondinspektionen, svenska vattenkraft för
-

s. 278 Kontrollera mot PDF

278

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

eningen och handelskammaren i Gävle påkallats, att ordet »långfristig» i

fjärde stycket måtte utgå, eftersom en kortfristig gäld när som helst kunde

förvandlas till långfristig.

Vidare ha bank- och fondinspektionen samt försäkringsinspektioncn funnit

en närmare precisering av begreppet skuld påkallad. Vissa passivposter

hade stundom karaktär av såväl skuld som fond, beroende på om posten

vore tillräcklig eller mer än tillräcklig för sitt ändamål, t. ex. skattereserv.

Bank- och fondinspektionen har ock anmärkt, att det vore uppenbart att

skuldregleringsfonden skulle före reservfonden få användas för täckande av

förlust.

Lagrådet har vid 78 § anfört, att de erinringar som i vissa yttranden framställts

däi-om, att de i paragrafen upptagna stadgandena skulle vara obehövliga

eller, såsom ägnade att över hövan inskränka bolagens rörelsefrihet, mindre

lämpliga, icke vore övertygande utan att lagberedningens förslag i förevarande

del i allt väsentligt vore välgrundat. Enligt lagrådets mening förelåge ej

heller tillräckliga skäl att, såsom av näringsorganisationerna och svenska

bankföreningen ifrågasatts, på grund av tidsläget låta tillsvidare anstå med

genomförandet av ifrågavarande bestämmelser. Emellertid borde vissa jämkningar

vidtagas för tillgodoseende av uttalade önskemål.

Vad först beträffade sådana yrkanden som hade avseende å bolag med verksamhet

av visst slag borde frågan härom, såvitt anginge järnvägsaktiebolag,

försäkringsaktiebolag, bankaktiebolag och andra bolag som dreve lånerörelse,

med hänsyn till att för dessa bolag funnes särskild lagstiftning anstå till den

översyn av nämnda lagstiftning, som erfordrades därest föreliggande förslag

upphöjdes till lag. På sätt lagberedningen uttalat i motiven till 217 § tarvades

även beträifande de s. k. systembolagen särskilda, från 78 § avvikande föreskrifter.

I fråga om sådana aktiebolag — frånsett bankaktiebolagen — som

efter särskilt tillstånd dreve fondkommissionsrörelse, borde erforderliga undantagsbestämmelser

lämpligen erhålla plats i lagen om fondkommissionsrörelse

och fondbörsverksamhet.

Vidkommande därefter de erinringar, som framställts mot undantagsbestämmelserna

i fjärde stycket av 78 §, har lagrådet ansett det naturligt, att

fastighetsinteckningar skulle lia ställts såsom säkerhet, om eftergift skulle

kunna ske från skyldigheten att göra avsättning till skuldregleringsfonden.

Att med fastighetsinteckningar av i förslaget angiven art likställa kontanter

och banktillgodohavanden syntes ej lämpligt. Lagrådet funne det ej heller tillrådligt

att i detta sammanhang godtaga inteckningar i industrifastigheter. På

sätt lagberedningen framhållit torde sådana fastigheter i allmänhet icke motsvara

de krav på värdebeständighet som i förevarande hänseende måste uppställas.

Enahanda skäl talade mot godkännande av inteckningar i sådana vattenkraftanläggningar,

som hade industriföretag till huvudsakliga avnämare.

Större kraftverk skulle måhända med hänsyn till att avsättningen av den alstrade

kraften merendels vore tämligen oberoende av konjunkturernas växlingar

kunna, åtminstone i vissa fall, antagas erbjuda nöjaktig säkerhet. Det

s. 279 Kontrollera mot PDF

279

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

godtagbara belåningsvärdet å dylika kraftverk finge emellertid antagligen sättas

ej oväsentligt lägre än för jordbruksfastigheter, varigenom betydelsen av

en undantagsbestämmelse av ifrågavarande slag skulle bliva ganska ringa. I

varje fall funne lagrådet sig icke på nu föreliggande utredning kunna tillstyrka

undantagsregelns utsträckande till inteckningar i kraftverksanläggningar.

Beträffande fartygsinteckningar kunde lagrådet icke tillstyrka bifall

till de framställda yrkandena i denna del.

I några yttranden bade enligt vad lagrådet erinrar påkallats jämkning av

förslaget med hänsyn till de särskilda förhållanden som kunde föreligga inom

koncerner med fastighetsägande dotterbolag. Mot förslagets grundtanke syntes

enligt lagrådets mening ej vara stridande att i detta sammanhang även taga

hänsyn lill inteckningssäkerhet, som tillhandahållits av ett helägt dotterbolag,

varvid såsom helägt betraktades sådant dotterbolag, vars aktier till mer än

nittiofem procent ägdes av moderbolaget eller ock av ett eller flera sådana dotterbolag

eller av moderbolaget och ett eller flera dotterbolag.

Ytterligare en jämkning av förslaget, vilken ej heller den innebure en avvikelse

från den grundläggande principen, funne lagrådet påkallad, nämligen

såvitt anginge de förskott som, ofta i betydande omfattning, lämnades a gjorda

beställningar inom verkstadsindustrien och hos skeppsvarven. Det måste

anses befogat att, på sätt yrkats av bland andra näringsorganisationerna och

Sveriges redareförening, skulder av dylik natur ej medräknades vid skuldregleringsfondens

bestämmande.

Bifölles lagrådets hemställan örn utökande av 78 (72) § med två nya stycken,

borde paragrafen delas i två moment, det första momentet omfattande

paragrafens tre första stycken och det andra momentet upptagande såsom

första stycke förslagets fjärde stycke samt såsom andra och tredje stycken de

föreslagna nya styckena i nämnd ordning.

Slutligen har lagrådet, enär det syntes vara utan egentlig betydelse örn den

gäld som enligt de förordade reglerna finge fråndragas vid skuldregleringsfondens

bestämmande vore långfristig eller ej, hemställt att ordet »långfristig»

i paragrafens fjärde stycke måtte utgå.

Såsom tidigare nämnts ingick det i lagberedningens uppdrag att över- Departtma*»- väga ändrade bestämmelser om kapitalbildningen i aktiebolag. Ehuru det är

ställt utom tvivel, att många bolag ombesörjt sin konsolidering på fullt tillfredsställande

sätt, kan det icke bestridas, att det finns och kommer att finnas

bolag, som varken genom öppna fonderingar eller dolda reserver konsolidera

sig mer än vad lagen uttryckligen kräver. Det i ett yttrande framkomna förbehållslösa

påståendet, att bolagens konsolideringspolitik kännetecknats av

stark ansvarskänsla och att tvångsbestämmelser av den räckvidd förslaget

innebär icke äro påkallade, har icke obegränsad giltighet. Ett annat argument,

som framförts mot de föreslagna reglerna, är att de skulle komma

att motverka sitt syfte därigenom att de skulle föranleda bolagen att minska

sina avskrivningar eller rent av upplösa sina dolda reserver i syfte att tå medel

dels till de ökade fonderingarna och dels till utdelning av samma höjd

s. 280 Kontrollera mot PDF

280

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

som tidigare. Genom tvånget att sålunda redovisa större vinster skulle även

skattebelastningen ökas. Härtill vill jag anmärka, att även om en inom rimliga

gränser hållen dold reservering i allmänhet må anses önsklig, synes det

uteslutet, att konsolideringen bör ske huvudsakligen på denna väg. En öppen

reservering sker praktiskt taget enligt all aktiebolagslagstiftning genom avsättning

lill reservfond. Det är icke möjligt att anknyta de legala konsolideringsreglerna

enbart lill dold reservering, och lagstiftningen kan icke utgå

från att den erforderliga konsolideringen skall göras frivilligt genom uppläggande

av dolda reserver. Att man icke kan stärka bolagens konsolidering

utan att i en del fall minskning av utdelningsmöjligheterna uppstår, ligger i

sakens natur. Konsolideringen kommer i längden aktieägarna tillgodo.

Vad de särskilda bestämmelserna angår torde den i 77 § föreslagna

höjningen av det legala minimum för reservfonden från tio till tjugu procent

av aktiekapitalet vara välgrundad.

I fråga om bestämmelserna i 78 § vill jag framhålla, att det icke är avsett,

att reglerna i allmänna aktiebolagslagen skola äga tillämpning å bankaktiebolag,

försäkringsaktiebolag, aktiebolag vilka äro hänförliga under lagen den

22 juni 1911 om vissa aktiebolag som driva lånerörelse, häri inbegripna s. k.

inteckningsbolag och tomträttskassor, samt järnvägsaktiebolag och s. k.

systembolag. Erforderliga avvikande stadganden böra meddelas i vederbörande

speciallagstiftning. Likaså synas de undantagsbestämmelser, vilka

må kunna krävas för vissa bolag som driva fondkommissionsrörelse, böra

erhålla plats i lagen den 16 maj 1919 om fondkommissionsrörelse och fondbörsverksamhet.

Vad angår de anmärkningar som gå ut på att vid beräkning av skulderna

undantag skall göras ej blott för sådan genom inteckning tryggad skuldsättning,

som angives i förslaget, utan även för vissa andra belopp, vill jag till

en början påpeka, att försiktighet är påkallad vid medgivande av undantag

från huvudregeln. Redan bestämmelsen örn rätt till avdrag för ett belopp

motsvarande sextio procent av taxeringsvärdet för i förslaget angiven fast

egendom kan i vissa fall komma att medföra, att den återstående egendom,

som skall tjäna till täckning av aktiekapitalet, reservfonden (skuldregleringsfonden)

och gäld, kan komma att bestå huvudsakligen av värdet av fast

egendom över sextio procent av taxeringsvärdet eller av annan stundom

ganska osäker täckning. Om det medgåves, att undantaget finge omfatta

värdet av flertalet säkra tillgångar, komme den tillgångsmassa, som skulle

tjäna till täckning av aktiekapitalet, reservfonden (skuldregleringsfonden)

och återstående gäld, att tömmas på säkra tillgångar.

Beträffande de i förevarande hänseenden framställda särskilda yrkandena

synas emellertid åtminstone kraftverk av större kapacitet erbjuda en sådan

säkerhet, att några berättigade invändningar knappast torde kunna resas

mot att låta gäld, för vilken lämnats säkerhet av inteckning inom sextio

procent av taxeringsvärdet å sådan egendom, undantagas vid beräkning av

fonderingsskyldigheten. I fråga örn den gräns, som bör vara avgörande för

vilka kraftverk, som må äga göra avdrag för på angivet sätt tryggad gäld,

s. 281 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

281

torde viss ledning kunna hämtas från lagen den 12 juni 1942 om särskilda

skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar. Det synes emellertid icke lämpligt

att i själva lagen inskriva någon sådan gränsdragning. Härtill kommer

att det framdeles kan visa sig befogat att giva motsvarande lättnad, när inteckning

meddelats i annan egendom än elektrisk kraftstation. På grund

härav lärer i stället Kungl. Maj:t böra erhålla befogenhet att i administrativ

ordning utfärda föreskrifter, varigenom visst slags egendom förklaras erbjuda

lika säkerhet som de fastigheter vilka nämnts i lagberedningens förslag.

Med hänsyn till de förutsättningar, under vilka Svenska skeppshypotekskassan

äger bevilja lån mot säkerhet i fartygsinteckning, torde vidare några

allvarligare farhågor ej heller kunna hysas mot att, såsom Sveriges redareförening

hemställt, medgiva avdrag för gäld på grund av lån mot inteckningssäkerhet

hos kassan. Jag vill därför förorda, att ett undantag i sådant

hänseende vid beräkning av skulderna medgives. För närvarande torde belåning

av fartygsinteckning på annat håll än hos skeppshypotekskassan sakna

praktisk betydelse. Då förhållandena emellertid framdeles kunna förändras,

synes lämpligt att medgiva Kungl. Maj:t möjlighet att jämställa annan

inrättning med nämnda kassa.

Beträffande ifrågasatt jämkning av förslaget med hänsyn till de särskilda

förhållanden, som kunna föreligga inom koncerner med fastighetsägande

dotterbolag, är jag beredd biträda vad lagrådet anfört därom. Vad lagrådet

anfört i fråga om undantag för skulder motsvarande till bolaget givna förskott

å beställningar samt i fråga om uteslutande av ordet »långfristig» i

paragrafens fjärde stycke vill jag också förorda.

Med det tillägg, som föranledes av vad jag nyss anfört om kraftverksanläggningar

m. m., torde således förevarande paragraf böra erhålla det innehåll

som lagrådet förordat. Därvid synes även i fråga örn paragrafens uppställning

böra tillämpas den av lagrådet föreslagna anordningen.

79 (73) §.

Denna paragraf, som delvis motsvaras av 54 § i gällande aktiebolagslag,

upplager bestämmelser örn vinstutdelning. Vidare givas bestämmelser om

återbäring av vinstutdelning och av belopp, som återbetalats vid nedsättning

av aktiekapitalet, samt örn ansvarighet för brist vid återbäringen.

I 2 mom. har upptagits uttrycklig bestämmelse, att om vinstutdelning skett

av belopp, som enligt fastställd balansräkning är utdelningsbart, men balansräkningen

upprättats i strid med bestämmelserna i 106 (100) och 107 (101) §§,

återbäringsskyldigheten skall vara beroende av ond tro hos den som uppburit

utdelning.

Bank- och fondinspektionen har föreslagit, att uttryckligt stadgande införes,

att därest under tiden efter balansdagen men före balansräkningens

fastställande yppat sig eller inträffat förlust av väsentlig betydelse, dylik

förlust vid beräknandet av för bolagsstämman disponibla vinstmedel skulle

fråndragas den vinst, som förefunnes enligt balansräkningen för sista röken
-

s. 282 Kontrollera mot PDF

282

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

skapsåret. Sveriges redareförening har ansett, att frihet från återbäringsskyldighet

i fall av god tro borde föreligga även vid utdelning i strid med andra

föreskrifter än dem i 106 (100) och 107 (101) §§. Skulle denna uppfattning

ej vinna bifall, hemställdes om en viss kortare preskriptionstid t. ex. ett eller

två år. Vidare borde ej föreligga skyldighet att gälda straffränta, där allenast

culpa förelåge.

DePdZ/?nnt3 Lagberedningens förslag utgår — liksom gällande svensk och även främmande

aktiebolagsrätt från att den legala gränsen för utdelningsrälten är

den i balansräkningen redovisade vinsten. I motiven har lagberedningen

vidare betonat såsom en försiktighetsregel, vilken bör iakttagas, att förlust,

som yppat sig efter balansdagen men före dagen för balansräkningens fastställande,

bör beaktas. Bank- och fondinspektionen föreslår, alt sådan förlust

skall fråndragas. En legal regel därom synes emellertid ej kunna uppställas,

då för en sådan regel skulle krävas bestämmelser om bl. a. nytt bokslut

och ny revision. Sveriges redareförening bar vidare ansett, att bestämmelsen

om skydd för aktieägare, som i god tro uppburit vinstutdelning, bör avse även

andra fall än det som angivits i förslaget. En sådan ändring skulle komma

att omfatta bl. a. det fallet att större belopp utdelas än som enligt balansräkningen

varit tillgängligt. Att skydda den, som i dylikt fall uppbär utdelning

i god tro, möter betänkligheter. Någon anledning att såsom redareföreningen

yrkat inskränka skyldigheten att gälda ränta torde vidare ej föreligga. Ej heller

i övrigt synes mig vad redareföreningen anfört böra föranleda ändring

i beredningens förslag.

Andra stycket i 1 mom. torde böra överföras till avdelningen örn bundna

aktier (187 §).

80 (74) §.

I denna paragraf ha upptagits bestämmelser om vinstutdelning från moderbolag

samt om återbäring av sådan vinstutdelning och ansvarighet för brist

vid återbäringen. De regler, som av lagberedningen föreslagits rörande redovisningen

vid koncernförhållanden, bygga på den uppfattningen, att ett moderbolag

och de på moderbolaget belöpande andelarna i dotterbolagen bilda

ett enhetligt ekonomiskt företag, en koncern, och att följaktligen vinstutdelning

från moderbolaget ej bör äga ruin i vidare mån än den enligt moderbolagets

balansräkning utdelningsbara vinsten motsvarar vinst för koncernen

i dess helhet. Såsom beredningen i motiven framhållit kunna de två redovisningsmetoder,

som föreslagits beträffande koncerner, ej alltid antagas leda

till fullt överensstämmande beräkning av resultatet av koncernens verksamhet

i dess helhet. Särskilt vid upprättande av koncembalansräkning kunna också

i åtskilliga hänseenden alternativa förfaranden tillämpas som leda lill i viss

man avvikande resultat. Av angivna skäl har beredningen icke ansett sig

kunna föreslå en regel av innehåll, att såsom vinstutdelning till aktieägarna

i moderbolag må utbetalas allenast så stor del av vinsten enligt moderbolagets

balansräkning som motsvarar vinst enligt koncernredovisningen för koncernen

i dess helhet. I stället har i förevarande paragraf första stycket upptagits

s. 283 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 5.

283

bestämmelser av innehåll, att av moderbolags vinst, efter stadgad avsättning

till reservfond eller skuldregleringsfond, så stort belopp ej må utdelas att

vinstutdelningen, med hänsyn till koncernens ställning och resultatet av koncernens

verksamhet i dess helhet, får anses stå i strid med god affärssed.

I andra stycket ha upptagits bestämmelser om återbäringsskyldighet därest

vinstutdelning beslutas och verkställes i strid mot vad i första stycket stadgas,

därvid undantag göres för den som varken insett eller bort inse nämnda förhållande.

Tredje stycket upptager bestämmelse om ansvarighet för brist vid återbäringen.

Bank- och fondinspektionen har påpekat, att då fråga uppstode huruvida

vinstutdelning stöde i strid med god affärssed, hänsyn borde tagas även till

koncernens likviditet. Kommerskollegium har ansett, att anknytningen till

begreppet god affärssed medförde osäkerhet för aktieägarna. Underlåtenhet

att iakttaga bestämmelserna medförde återbäringsskyldighet för den som

uppburit vinstutdelning, varvid undantag dock gjorts för den som varken

insett eller bort inse överträdelsen av bestämmelserna. Han bleve sålunda

bevisskyldig för sin goda tro. Det syntes rimligare att återbäringsskyldigheten

begränsades till de fall, där vederbörande vid utdelningens uppbärande vore

i ond tro. Det borde klart utsägas, att den onda tron skulle hänföra sig till

tiden för utdelningens uppbärande. Det syntes ämbetsverket vidare vara tveksamt

om den, som medverkat till verkställandet av beslutet om den olaga vinstutdelningen,

skulle vara ansvarig för brist som kunde uppstå vid återbäringen.

Föreningen auktoriserade revisorer har föreslagit, att uttrycket »god

affärssed» här och i 119 (113) § skulle utbytas mot »god köpmannased». Handelskammaren

i Gävle har ansett, att uttrycket god affärssed vore ett så vidsträckt

begrepp, alt bedömandet av lagrummets tillämplighet i praktiken måste

bliva svår. En förbättring vore örn ordet »uppenbarligen» infogades efter

orden »får anses».

Lagrådet har i anledning av kommerskollegiets yttrande framhållit, att

med den föreslagna formuleringen ej avsetts att beträffande tillvaron av god

tro hos den, som uppburit vinstutdelning, giva en regel om bevisskyldighet,

avvikande från den som vore allmänt gällande, och att det syntes uppenbart,

att den onda tron skulle hänföras till tidpunkten för vinstutdelningens lyftande.

Det synes mig uppenbart, att, på sätt bank- och fondinspektionen anfört, DcptriementHkoncernens

likviditet bör beaktas vid beslut om utdelning från moderbolag. **•/•*■

Vad i övrigt anförts mot förevarande paragraf synes ej böra föranleda ändring

i de föreslagna bestämmelserna.

81 (75) §.

I paragrafens första stycke ha upptagits bestämmelser rörande beslut örn

vinstutdelning motsvarande stadgandena i 55 § andra och tredje styckena

i gällande aktiebolagslag. I andra stycket har beredningen föreslagit bestämmelser

som åsyfta att i vissa fall hindra fondering, nämligen en fondering

s. 284 Kontrollera mot PDF

284

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

som sker icke i konsolideringssyfte utan i syfte att »svälta ut» en minoritet i

bolaget. En minoritet representerande minst en tiondel av aktiekapitalet

skall enligt dessa bestämmelser kunna påkalla, att av bolagets vinst enligt

balansräkningen —- efter vissa avsättningar till reservfond eller skuldregleringsfond

— skall utdelas högst en femtedel, dock ej mer än fem procent av

bolagets behållna förmögenhet enligt balansräkningen.

Näringsorganisationerna lia ansett bestämmelserna i andra stycket icke be

reda tillräckligt skydd åt bolagen. Eftersom med vinsten måste vara att

förstå icke endast den vinst, som under senaste året intjänats, utan jämväl

i bolaget från tidigare år kvarstående vinstmedel, skulle det bliva möjligt

för minoriteten att framtvinga utdelning även i sådant fall, då det senaste

årets verksamhet varit förlustbringande. Det hemställdes därför om sådant

tillägg till stadgandet, att den utdelning, som av minoriteten finge krävas, ej

finge uppgå till mer än hälften av den vinst, som uppstått å verksamheten under

senaste året. Enahanda synpunkter och önskemål ha framställts av Sveriges

advokatsamfund, exportbolagen, Västernorrlands och Jämtlands låns

handelskammare samt Sveriges mekaniska verkstäders förbund.

Bank- och fondinspektionen har funnit värdet av nu ifrågavarande be

stämmelser ur olika synpunkter diskutabelt. Å ena sidan kunde minoritetens

rätt åsidosättas genom att majoriteten beslöte avskrivningar och avsättningar

till reservfonden. Å andra sidan kunde minoriteten utnyttja sin rätt i rent

trakasseringssylte. Inspektionen ville dock icke avstyrka, att visst skydd bereddes

en minoritet mot en härskande majoritets strävan att genom undanhållande

av vinstutdelning minska minoritetens intresse av alt kvarstå sorn

aktieägare. Inspektionen förordade dock bestämmelse att minoriteten skulle

representera ett aktiebelopp utgörande minst en femtedel av hela aktiekapitalet.

I sådant fall kunde måhända medgivas, att utdelning finge påkallas av

högst en tredjedel av vinsten med den i förslaget angivna begränsningen till

fem procent av bolagets behållna förmögenhet enligt balansräkningen. Då

den föreslagna minoritetsrätten icke borde få utnyttjas utan att vinst verkligen

uppstått för det år varom fråga vore, borde den ytterligare begränsning

stadgas som av näringsorganisationerna m. fl. påkallats. Patent- och registreringsverket

har ansett, att i lagtexten borde komma till tydligare uttryck att

de i andra stycket första punkten förekommande bestämmelserna vore dispositiva,

vilket framginge av motiven. Som utdelning av vinst icke kunde ifrågakomma,

därest fastställd balansräkning utvisade förlust, syntes ur andra stycket

första punkten böra uteslutas orden »eller förlust».

Lagrådet, som funnit den av näringsorganisationerna m. fl. föreslagna be

gränsningen vara befogad, har hemställt alt föreskrift därom infördes i andra

stycket. Lagrådet har vidare — liksom patent- och registreringsverket —

ansett orden »eller förlust» böra utgå ur andra styckets första punkt.

I>*paiiememié- Bestämmelsen i paragrafens andra stycke till skydd för minoritetens rätt

till utdelning ingår såsom ett led i det system av stadganden i förslaget, som

åsyfta att bereda minoritet skydd mot missbruk från en bestämmande majo
-

s. 285 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

285

ritetsgrupps sida. Någon anledning att i fråga om storleken av den aktieägargrupp,

som skall äga påkalla utdelning, frångå den kvot, en tiondel av

hela aktiekapitalet, som enligt förslaget i allmänhet gäller för utövande av

minoritetsrättigheter, synes ej föreligga. Däremot har det synts mig finnas

skäl att i enlighet med näringsorganisationernas m. fl. av lagrådet biträdda

yrkande uppställa den begränsningen, att utdelning må påkallas av högst

hälften av årsvinsten.

På sätt patent- och registreringsverket och lagrådet anfört böra orden »eller

förlust» utgå ur första punkten i andra stycket. Rörande möjligheten att genom

bestämmelse i bolagsordningen förstärka minoritetens skydd synes uttalandet

i motiven vara tillfyllest.

82 (76) §.

I denna paragraf ha upptagits bestämmelser om begränsning i bolagsstämmas

beslutanderätt med hänsyn till föremålet för bolagets verksamhet, verksamhetens

syfte och aktieägarnas lika rätt i bolaget. I första stycket ha intagits

bestämmelser motsvarande stadgandena i 55 § första stycket i gällande

aktiebolagslag. I andra stycket har, såsom en nyhet i förhållande till

gällande aktiebolagslag, införts bestämmelse till skydd mot kränkning av

likställighetsprincipen. Bolagsstämma skall sålunda icke, där ej annat följer

av vad i aktiebolagslagen eller bolagsordningen är stadgat, äga besluta örn

sådan användning av bolagets tillgångar eller eljest om sådan åtgärd, att

uppenbarligen fördel beredes vissa aktieägare till nackdel för bolaget eller

övriga aktieägare.

Försåkringskommitterade lia erinrat, att bestämmelsen i första stycket

första punkten innehölle, att bolagsstämma icke ägde använda tillgångar eller

ikläda bolaget förpliktelser för ändamål, som uppenbarligen vöre främmande

för föremålet för bolagets verksamhet eller för verksamhetens syfte, medan

enligt andra punkten undantag gjorts sålunda, att bolagsstämma ägde använda

tillgångar till allmännyttigt eller därmed jämförligt ändamål. Med förfogande

över tillgångar borde, enligt kommitterades mening, även i andra punkten

likställas iklädande av förpliktelser.

Ett sådant tillägg som försäkringskommitterade ifrågasatt synes möta Deparkmmt*

betänkligheter. Även med den formulering den föreslagna bestämmelsen äger **“''

synes det emellertid icke vara uteslutet, att bolagsstämma visst år beslutar att

till allmännyttigt ändamål anslå ett — med hänsyn till bolagets ställning —

skäligt belopp att utbetalas t. ex. till hälften omedelbart och till hälften under

nästföljande år.

Örn styrelse, verkställande direktör och flrmntecknlng.

88 (77) §.

Enligt 57 § gällande aktiebolagslag skall för aktiebolag finnas en styrelse,

bestående av en eller flera ledamöter. Medan enligt särskilda för vissa slag

av aktiebolag gällande bestämmelser styrelsen skall bestå av ett flertal per
-

s. 286 Kontrollera mot PDF

286

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

söner, är det enligt allmänna aktiebolagslagen intet hinder ens för det största

aktiebolag att ha enmansstyrelse. Enligt förslaget skall däremot, om aktiekapitalet

eller maximikapitalet enligt bolagsordningen överstiger 300,000 kr.,

styrelsen bestå av minst tre ledamöter. Bestämmelse härom har upptagits i

första stycket andra punkten. I andra stycket ha upptagits nu gällande bestämmelser

om tillsättande av aktiebolags styrelse. För närvarande må styrelseledamot

ej utses för längre tid än fem år. Enligt tredje stycket i förslaget

skall styrelseledamot, som väljes å bolagsstämma, utses för tid intill bolagsstämma,

varom i 127 (121) § sägs, eller om mer än en ordinarie bolagsstämma

skall årligen hållas, den stämma där styrelseval skall äga rum, och må

icke väljas för längre tid än till sådan stämma under tredje räkenskapsåret

efter valet. I fjärde stycket har upptagits gällande stadgande om

entledigande. Vidare har införts stadgande om rätt för styrelseledamot att

avgå, innan tiden för uppdraget gått till ända, dock ej där styrelseledamoten

är verkställande direktör. I femte stycket lia upptagits bestämmelser om

åtgärder från bolagets sida för styrelsens komplettering. Medan enligt gällande

rätt det åligger övriga styrelseledamöter att ofördröjligen föranstalta om

val av ny ledamot, skall enligt första punkten i detta stycke denna skyldighet

åvila styrelsen d. v. s. jämväl den avgående styrelseledamoten, i den mån förfall

för honom ej föreligger.

Beträffande bestämmelsen i första stycket andra punkten, att styrelsen

skall bestå av minst tre ledamöter örn aktiekapitalet eller maximikapitalet enligt

bolagsordningen överstiger 300,000 kr., ha i flera utlåtanden framställts

erinringar mot den sålunda föreslagna gränsbestämningen. Näringsorganisationerna

ha ansett, att bestämmelsen örn aktiekapitalet resp. maximikapitalet

såsom avgörande för antalet styrelseledamöter komme att föranleda åtskillig

ojämnhet vid tillämpningen, eftersom maximikapitalet kunde vara tre gånger

så stort som det verkligen förefintliga aktiekapitalet. Det ifrågasattes därför

att låta aktiekapitalets storlek enligt den senast fastställda balansräkningen

eller beträffande nytt bolag storleken av det kapital, som finge tecknas,

vara avgörande. Liknande synpunkter ha framförts av bank- och fondinspektionen.

Exportbolagen ha funnit det mindre lämpligt att göra antalet styrelseledamöter

beroende enbart av aktiekapitalets storlek. Särskilt påfallande vore

detta, örn man toge i betraktande, att enmansbolag enligt förslaget skulle bliva

tillåtna. Detsamma gällde i många fall i fråga örn dotterbolag och även

familjebolag med ett fåtal aktieägare. Under alla förhållanden borde den

ändringen vidtagas, att enbart det faktiska aktiekapitalet bleve av betydelse i

förevarande avseende. I motsats till vad i näringsorganisationernas yttrande

gjorts gällande har handelskammaren i Göteborg ansett det tveksamt, huruvida

det i nämnda yttrande framförda förslaget att låta storleken av aktiekapitalet

enligt balansräkningen vara avgörande för antalet styrelseledamöter vore

ändamålsenligt, särskilt med hänsyn till att under sådana omständigheter en

ökning av aktiekapitalet inom maximikapitalets gräns skulle kunna medföra

behov av ändring av bolagsordningens bestämmelser om styrelseledamöternas

s. 287 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

287

antal. Föreningen auktoriserade revisorer har ansett, att summan av bolagets

skulder och dess behållna förmögenhet gåve bättre uttryck för bolagets storlek

än aktiekapitalet eller maximikapitalet. Handelskammaren i Gävle har

förordat, att gränsen bestämdes till 500,000 kr. Eljest skulle i själva verket

varje bolag med aktiekapital överstigande 100,000 kr. tvingas utse tre styrelseledamöter.

Detta skulle stöta på svårigheter framför allt i många familjebolag.

Sveriges advokatsamfund har ansett bestämmelserna i första stycket

andra punkten kunna verka till att rena statistfigurer — i strid med förslagets

grundläggande principer — komme att insättas i styrelsen.

Beträffande tredje stycket har handelskammaren i Göteborg uppgivit, att

understundom förekomme att val av styrelse förrättades i december månad

för nästa kalenderår. Då denna praxis visat sig lämplig, vore det önskvärt

att lagtexten så omredigerades, att hinder för en fortsatt tillämpning av detta

förfaringssätt icke förelåge. Försäkringskommitterade lia uttalat samma önskemål,

vilket emellertid försukringsinspektionen förklarat sig icke biträda.

Patent- och registreringsverket har anfört, att då styrelsen liksom enskild

styrelseledamot enligt förslaget hade viss funktion att fylla vid bolagsstämma,

tredje stycket syntes böra så ändras, att tiden för styrelsens mandat icke utginge

förrän nytt styrelseval ägt rum vid vederbörande stämma.

Näringsorganisationerna lia beträffande fjärde stycket yttrat, att av där upptaget

stadgande icke tillräckligt tydligt framginge att verkställande direktör

som vore ledamot av styrelsen icke borde ha rätt att lämna styrelsen före utgången

av mandattiden, om han kvarstode såsom verkställande direktör.

Beträffande femte stycket första punkten bar av patent- och registreringsverket

anförts, alt då enligt ämbetsverkets uppfattning under begreppet »styrelse»

icke kunde falla styrelseledamot, som avgått, syntes ett uttryckligt stadgande

erfordras, därest man, på sätt lagberedningen åsyftat, ville ålägga jämväl

avgången styrelseledamot skyldighet att föranstalta örn val av ny ledamot.

Ämbetsverket ifrågasatte emellertid behovet av alt avgående styrelseledamot

medverkade till stämmas sammankallande i annat fall än då hela

styrelsen avginge. Ej heller i sådant fall skulle emellertid avgående styrelseledamots

medverkan behöva påkallas, därest 131 (125) § första stycket erhölle

sådan avfattning att detsamma komme att avse även det fall att styrelse ej

funnes. Genom en sådan förändrad lydelse av sistnämnda lagrum skulle

jämväl beredas en måhända mången gång önskvärd möjlighet för ett bolag

att undgå likvidationsförfarande jämlikt 150 (143) §.

Lagrådet bar ej haft något att erinra mot att stadgande upptoges om skyldighet

för större bolag att lia en styrelse med minst tre ledamöter. Den föreslagna

gränsdragningen beträffande bolag med bestämmelse örn minimi- och

maximikapital komme emellertid enligt lagrådets åsikt att medföra stor

ojämnhet i tillämpningen. Till förhindrande av att allt för små bolag tvingades

utse tre styrelseledamöter hade i ett yttrande föreslagits att bestämma

gränsen vid eli maximikapital av 500,000 kr. Detta kunde lagrådet emellertid

icke förorda, då härigenom bolag, som kunde antagas driva rörelse av

betydande omfattning, skulle falla utom stadgandets tillämplighetsområde.

s. 288 Kontrollera mot PDF

288

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

lh’pKrtmwaiå
-

En bestämmelse om maximikapitalet såsom avgörande innebure icke en rationell

lösning av frågan. Av praktiska skäl syntes ej heller omslutningen

kunna uppställas såsom norm i förevarande hänseende. Lagrådet hade för

sin del funnit att storleken av det verkliga aktiekapitalet borde vara avgörande

och att endast sådana bolag borde träffas av bestämmelsen, där detta

kapital överstege 300,000 kr. Det syntes icke behöva befaras att genom en

sådan gränsdragning kontrollen över stadgandets efterlevnad skulle i avsevärd

grad försvåras. Lagrådet hemställde därför, att stadgandet måtte sålunda

avfattas, att örn aktiekapitalet överstege 300,000 kr., styrelsen skulle bestå

av minst tre ledamöter.

Då vid ombyte av styrelse den avgående styrelsen normalt syntes böra kvarstå

till stämmans slut, har lagrådet uttalat, att avfattningen av paragrafens

tredje stycke borde jämkas något.

Beträffande den även av patent- och registreringsverket kritiserade bestämmelsen

i första punkten av femte stycket har lagrådet — som hemställt om

sådan ändring av 131 (125) § att den komme att avse även det fall att styrelse

ej funnes — förordat, att gällande bestämmelser måtte bibehållas i

fråga örn skyldigheten i här avsett fall att sammankalla bolagsstämma för

val av ny styrelseledamot. Vidare har lagrådet funnit stadgandet i femte

stycket sisla punkten vara obehövligt och därför böra uteslutas.

Lagrådet har ifrågasatt, huruvida icke till paragrafen borde fogas ett stadgande

av innehåll, att den som utsetts till styrelseledamot eller suppleant skulle

ofördröjligen underrättas därom.

Lagberedningens förslag att i större bolag styrelsen skall bestå av minst

tre ledamöter synes mig välgrundat. Lagrådet har också uttalat sig härför. I

vissa yttranden har tvekan försports örn den grund, efter vilken uppdelningen

i större och mindre bolag lämpligen bör äga rum.

Det är obestridligt, att den av lagberedningen föreslagna regeln kan leda

till viss ojämnhet i tillämpningen. Att hänvisa till den ständigt växlande

omslutningen såsom norm i förevarande hänseende skulle omöjliggöra kontroll

från registreringsmyndighetens sida, varför denna tanke måste avvisas.

En sådan bestämmelse som lagrådet förordat synes icke heller lämplig. Den

skulle, ehuru kontroll icke uteslutes, dock vålla ett icke oväsentligt ökat arbete

för registreringsmyndigheten. En regel, som bestämmer styrelseledamöternas

och revisorernas antal i förhållande till det verkliga aktiekapitalet, nödvändiggör

nämligen, då gränsen faller inom ett i bolagsordningen bestämt

minimi- och maximikapital, kontroll från registreringsmyndighetens sida ej

endast vid granskningen av bolagsordningen eller av ändringar i denna utan

även vid registreringen av bolagets aktiekapital i samband med bolagets registrering

eller — när ökning av aktiekapitalet äger runi — vid registrering

av inbetalningarna, då ökningen passerat den föreskrivna gränsen. Vissa

praktiska svårigheter skulle också lätt komma att inträffa, da ett bolag med

styrelse bestående av en eller två ledamöter avsåge att öka aktiekapitalet till

belopp överstigande gränsen i fråga. I sadant fall alage det bolaget att först

s. 289 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

289

besluta erforderlig ändring i bolagsordningen i fråga om antalet styrelseledamöter.

Först efter det dylik bolagsordningsändring registrerats kunde val

av erforderligt antal styrelseledamöter jämte verkställande direktör äga rum.

Sedan styrelsevalet anmälts för registrering, skulle den åsyftade ökningen av

aktiekapitalet kunna äga rum. Detta tillvägagångssätt kräver avsevärd tid

och hindrar ett snabbt genomförande av en kapitalökning, som kan vara

omedelbart behövlig.

Med hänsyn till vad sålunda anförts har jag funnit det lämpligast att ej

göra ändring i beredningens förslag, såvitt därigenom stadgas att maximikapitalet

och ej det faktiska aktiekapitalet skall vara avgörande. Då den föreslagna

gränsen, 300,000 kronor, synes alltför låg, vill jag emellertid förorda,

att gränsen i stället sättes till 500,000 kronor.

Vad angår bestämmelserna i tredje stycket ha försäkringskommitterade och

handelskammaren i Göteborg ansett, att lagstiftningen icke bör lägga hinder

i vägen för att styrelse väljes i december månad för nästkommande kalenderår.

Emellertid synes mig det riktiga vara att nyvald styrelse fungerar från

det den är vald. Ett legalt undantag för det fåtal fall som åsyftas synes knappast

böra ifrågakomma. Att på sätt patent- och registreringsverket ifrågasatt

föreskriva, att tiden för styrelsens mandat ej skall utgå förrän nytt styrelseval

ägt rum å stämman är icke möjligt, da detta skulle medföra att styrelsen

skulle nödgas kvarstå örn styrelseval ej sker. Däremot torde en ändring av

bestämmelserna i tredje stycket i enlighet med vad lagrådet anfört vara

lämplig.

Vad fjärde stycket angår bör det i anslutning till vad lagrådet och näringsorganisationerna

anfört erhålla den ändrade avfattningen, att styrelseledamot

skall äga rätt att avgå i förtid, dock icke den, som är verkställande direktör,

så länge han kvarstår i denna befattning.

Lagrådet har liksom patent- och registreringsverket förordat, atl första

punkten i femte stycket måtte — i samband med viss komplettering av 131

(125) § — ändras till överensstämmelse med gällande rätt, så att omsorgen

om stämmans sammankallande för val av styrelseledamot skall åvila allenast

de kvarstående styrelseledamöterna. Detta ändringsförslag vill jag biträda.

Då vad som stadgats i den av beredningen föreslagna sista punkten av samma

stycke torde gälla ulan uttrycklig lagbestämmelse, synes av lagrådet gjord

hemställan om dess borttagande böra bifallas.

Lagrådet har slutligen ifrågasatt införande av stadgande örn skyldighet att

underrätta den, som utsetts till styrelseledamot, örn valet. Något praktiskt

behov av en sådan regel torde dock knappast finnas.

84 (78) §.

1 denna paragraf lia upptagits bestämmelser örn verkställande direktör.

Verkställande direktör skall enligt förslaget utses, örn styrelsen består av tre

eller flera ledamöter. Å andra sidan må verkställande direktör ej utses, där

styrelseledamöternas antal understiger tre. Bestämmelserna härom återfinnas

Hillring till riksdagens protokoll 19H. 1 sunil. Nr 5. 1,1

s. 290 Kontrollera mot PDF

290

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

i första och tredje styckena. I andra stycket har upptagits bestämmelse, att

örn verkställande direktör, som skall vara ledamot av styrelsen, icke blir

omvald, ehuru tiden för hans tjänsteavtal icke gått till ända, han skall äga

den rätt till skadestånd som på grund av avtalet må tillkomma honom vid

förtida entledigande.

I vissa yttranden har uttalats det önskemålet, alt flera verkställande direktörer

skola kunna utses. Sålunda har bank- och fondinspektionen framhållit,

att det kunde förekomma fall, då ett bolags verksamhet vore av så komplicerad

beskaffenhet att det kunde möta svårigheter att erhålla en verkställande

direktör, vars kompetens omfattade bolagets hela verksamhetsområde. Bolagets

rörelse kunde vidare vara lokalt uppdelad på sådant sätt att det kunde

vara lämpligt med flera verkställande direktörer. Även svenska försäkringsbolags

riksförbund har ansett det vara praktiskt med uppdelning av ansvaret

för olika grenar av verksamheten på två eller flera verkställande direktörer.

Lagstiftningen borde ej lägga hinder i vägen för en dylik anordning. I såväl

försäkringsbolag som bankbolag förekomme, att mer än en verkställande direktör

funnes inom samma bolag. Sveriges advokatsamfund har förklarat,

att förhållandena i åtskilliga bolag ofta vore sådana att det kunde vara önskvärt

att samtliga aktieägare eller vissa av dem intoge en i allo likartad ställning.

Intresset av att tillsätta flera verkställande direktörer eller vice verkställande

direktörer syntes vara så starkt, att det motiverade ett avsteg från

förslagets i och för sig tilltalande och enhetliga system med endast en verkställande

och en vice verkställande direktör.

Kommerskollegium har uttalat tvekan, örn systemet med verkställande

direktör borde begränsas till de bolag, där styrelseledamöternas antal uppginge

till minst tre. Det syntes knappast vara något legislativt intresse att

tvinga de bolag som önskade begagna ordningen med en verkställande direktör

att utvidga sin styrelse till tre ledamöter. Något nödtvång att ha en kollegial

styrelse för att verkställande direktör skulle kunna utses ansåge kollegiet

knappast föreligga. Även Sveriges advokatsamfund, bank- och fondinspektionen

och exportbolagen ha förordat, att bestämmelsen i sista stycket, att

verkställande direktör ej finge utses där styrelseledamöternas antal understege

tre, utginge. Exportbolagen ha sålunda yttrat, att detta förbud icae syntes

behövligt och ej heller lämpligt. Fastmera borde övervägas, huruvida icke

krav borde uppställas på att verkställande direktör skulle finnas i alla bolag.

Exportbolagen ansåge det mindre lämpligt att låta antalet styrelseledamöter

vara avgörande för frågan om obligatoriskt anställande av verkställande

direktör.

Lagrådet har delat de uttalade betänkligheterna mot det i tredje stycket

uppställda förbudet att anställa verkställande direktör, där styrelseledamöternas

antal understege tre. Om bolaget funne att styrelsen borde befrias

från befattningen med den löpande förvaltningen, framstode det i själva verket

såsom onödigt att styrelseledamöternas antal skulle behöva ökas till tre

för att den löpande förvaltningen skulle kunna överflyttas på en verkstäl
-

s. 291 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

291

lande direktör. De fördelar ur synpunkten av ökad kontroll över verkställande

direktörens förvaltning som en kollegial sammansättning av styrelsen

kunde medföra, vore knappast sä stora, att de kunde motivera en tvingande

lagbestämmelse sådan som den föreslagna. Däremot syntes det vara lämpligt

att föreskriva att, för den händelse styrelseledamöternas antal understege

tre, verkställande direktör ej finge utses, med mindre i bolagsordningen föreskrivits

att så skulle ske. I enlighet härmed har lagrådet hemställt, att tredje

stycket måtte uteslutas och att första stycket kompletterades på sätt nu angivits.

Lagrådet har vidare uttalat, att den i 86 § upptagna bestämmelsen om

rätt för styrelsen att utse vice verkställande direktör syntes böra, med något

jämkad avfattning, överflyttas till förevarande paragraf.

Lagrådet hade intet att erinra mot den uppfattning, som kommit till uttryck

genom det föreslagna stadgandet i andra stycket. Emellertid syntes

den där behandlade frågan icke vara av beskaffenhet att böra göras till föremål

för specialbestämmelse. Enligt lagrådets mening borde därför stadgandet

uteslutas.

I vissa yttranden har uttalats det önskemålet, att flera verkställande direk- Departementsförer

skola kunna utses. Enligt lagberedningens förslag är verkställande di- chefen.

rektören ett särskilt bolagsorgan med närmare angivna befogenheter och

skyldigheter. Genom det sätt, varpå beredningen sökt att avväga verkställande

direktörens förvaltningsrätt och ansvar samt avgränsa hans förvaltningsområde

och bestämma hans ställning i förhållande till styrelsen, har

beredningen eftersträvat att finna en enkel, efter svenska förhållanden anpassad

lösning av den viktiga frågan örn bolagsledningens organisation. I

händelse bolagen skulle kunna utse flera verkställande direktörer med verksamhetskrets,

som för envar vore begränsad till vissa slags uppgifter eller

till visst lokalt område, skulle man förlora vad beredningen velat skapa,

nämligen ett bolagsorgan, som under styrelsens uppsikt har bestämmanderätt

över och ansvar för bolagets hela löpande förvaltning och den därmed

sammanhängande bokföringen, medelsförvaltningen m. m. Styrelsen

kan svårligen befrias från det omedelbara ansvaret för den löpande förvaltningen

och vad därmed sammanhänger utan att i styrelsens ställe träder

ett organ, som har erforderlig överblick över hela förvaltningsområdet.

Införande av möjlighet till utseende av flera verkställande direktörer med

begränsade förvaltningsområden synes därför icke böra ifrågakomma. De

praktiska syften, som ligga bakom önskemålen örn möjlighet för bolag

att utse flera verkställande direktörer, torde kunna i erforderlig utsträckning

tillgodoses genom organisatoriska anordningar inom ramen av förslagets

regler. Dessa regler utesluta naturligtvis icke, att tjänstemän i högre

ställning dels genom bemyndigande alt teckna bolagets firma erhålla rätt

att utåt företräda bolaget, dels betros med ett särskilt till tjänsteställningen

knutet, till sin art (t. ex. tekniskt) eller ock lokalt begränsat verksamhetsområde

(disponenter, platschefer, direktörer i bolaget), ehuru de skola vara

s. 292 Kontrollera mot PDF

292

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

underkastade tillsyn av verkställande direktören. Förslagets ståndpunkt

synes mig därför böra bibehållas i fråga om de allmänna aktiebolagen.

Vad angår bank- och försäkringsaktiebolagen bör i samband med frågan

örn revision av den särskilda lagstiftning, som gäller för dem, beaktas det

behov, som kan föreligga för dessa bolag i fråga om antalet verkställande

direktörer m. m.

I fråga örn den erinran, som framställts mot bestämmelsen i tredje stycket,

att verkställande direktör ej må utses, där styrelseledamöternas antal understiger

tre, må påpekas, att den föreslagna ordningen med verkställande

direktör är grundad på behovet för en kollektiv styrelse av att kunna delegera

den löpande förvaltningen till en person. I bolag med en styrelse, som

består av allenast en eller två ledamöter, bör kunna krävas, att de själva

handhava den löpande förvaltningen. Styrelsen skall enligt förslaget ha till

uppgift att utöva tillsyn över verkställande direktören samt att avgöra frågor

av sådan beskaffenhet och vikt att de ej falla under den löpande förvaltningen.

För att styrelsen skall kunna fylla dessa uppgifter, måste den ha

en auktoritativ ställning i förhållande till verkställande direktören. Då även

denne kan vara ledamot av styrelsen, blir tre det minsta antal som kan

krävas för att de övriga styrelseledamöterna skola kunna bilda majoritet

inom styrelsen mot verkställande direktören. Lagberedningens bestämmelse

torde därför böra bibehållas.

Lagrådets förslag att till denna paragraf överflytta bestämmelsen i 86 §

i lagberedningens förslag om rätt för styrelsen att utse vice verkställande direktör

torde vara lämpligt.

Såsom lagrådet förordat torde andra stycket böra uteslutas.

85 (79) §.

I denna paragraf ha upptagits bestämmelser om villkor för rätt att vara

styrelseledamot eller verkställande direktör. I 57 § fjärde stycket gällande

aktiebolagslag stadgas, att ledamot av styrelsen skall vara här i riket bosatt

svensk medborgare, där ej för särskilt fall Konungen medgiver att styrelsen

må till viss del, ej överstigande en tredjedel av hela antalet, bestå av medborgare

i annat land eller å utrikes ort bosatta svenska medborgare. Andra

villkor för rätt att vara styrelseledamot stadgas icke i aktiebolagslagen men

kunna bestämmas i bolagsordningen. I förslaget har däremot föreskrivits,

att styrelseledamöter och verkställande direktör skola vara myndiga. Enligt

andra stycket må av styrelseledamöterna icke flera, verkställande direktör

inräknad, än en för varje påbörjat fyrtal vara befattningshavare i bolaget

eller eljest innehava en verkställande direktören underordnad befattning. Det

föreslagna stadgandet, som saknar motsvarighet i gällande lag, sammanhänger

med den kontrolluppgift, som enligt förslaget skall åvila styrelsen

gentemot verkställande direktören. I tredje stycket ha upptagits bestämmelser

bl. a. för det fall att till ledamot i styrelsen eller till verkställande direktör

utses någon som ej är myndig. Bestämmelserna innebära att i vissa fall

s. 293 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

293

omyndig styrelseledamot eller verkställande direktör skall kunna tjänstgöra

intill dess annan utsetts eller domstol annorlunda förordnat.

I åtskilliga utlåtanden lia uttalats invändningar mot den i andra stycket

upptagna bestämmelsen, att av styrelseledamöterna icke flera, verkställande

direktören inräknad, än en för varje påbörjat fyrtal må vara befattningshavare

i bolaget eller eljest innehava en verkställande direktören underordnad

befattning, därvid framhållits, att denna bestämmelse bomme att för

åtskilliga bolag orsaka olägenheter. Sveriges advokatsamfund har sålunda

ansett stadgandet komma att leda till att i vissa fall i bolagens styrelser insattes

ett antal personer utan tillräckliga kvalifikationer. I andra fall kunde

bestämmelsen verka hämmande för verksamheten. Detta gällde icke endast

s. k. familjebolag utan även, och kanske i än högre grad, koncerner. Nåringsorganisationerna

ha framhållit, att särskilt för dotterbolag olägenheterna

skulle bliva av den betydelse, att det vore nödvändigt, att regeln för deras

del bleve modifierad. Detta syntes så mycket hellre kunna medgivas, som

ju beträffande dotterbolagen frågan om styrelsens sammansättning i allmänhet

icke borde betraktas annorledes än såsom en förvaltningsdetalj inom

koncernen, som dennas ledning borde äga att ordna på det lämpligaste sättet.

Försäkringskommitterade ha uttalat, att befattningshavare i moder- eller

dotterbolag borde utan inskränkning kunna vara styrelseledamöter i andra

bolag inom koncernen än det, vari de vore befattningshavare. Exportbolagen

lia ansett bestämmelsen kunna i många fall, särskilt i fråga om koncernbolag,

leda till olägenheter utan att någon praktisk fördel uppstode. Bolagen

hemställde, att bestämmelsen gåves en efter det praktiska behovet mera smidigt

avpassad utformning. Handelskammaren i Gävle har framhållit, att enligt

dess förmenande stadgandet komme att vålla bolagen besvär, framför

allt dotterbolag och s. k. familjebolag. Handelskammaren hemställde fördenskull,

att stadgandet måtte helt utgå. Handelskammaren förmenade, att

detta ej kunde medföra någon olägenhet med hänsyn till den förstärkta ställning

som tillagts revisorerna. Skulle yrkandet ej vinna bifall, hemställdes,

att stadgandet gåves det innehållet, att styrelsens majoritet icke finge utgöras

av befattningshavare, samt att undantag i allt fall måtte kunna medgivas

genom dispens, där förhållandena så påfordrade. Jämväl handelskammaren

för Örebro och Västmanlands lån, Västergötlands och norra Hallands handelskammare

samt Västernorrlands och Jämtlands läns handelskammare

ha framhållit olägenheterna för familjebolagens del av stadgandet. Västergötlands

och norra Hallands handelskammare har därvid föreslagit, att

stadgandet uppmjukades till att avse en för varje påbörjat tretal med rätt

för Kungl. Majit att medgiva undantag från regeln. Västernorrlands och

Jämtlands läns handelskammare har hemställt, att stadgandet måtte utgå.

Handelskammaren i Göteborg har uttalat, att bestämmelsen i fråga örn de

utpräglade familjebolagen torde medföra anlitande av bulvaner. Handelskammaren

har föreslagit, att för rena familjebolag någon lättnad bereddes

i den föreslagna regeln. Örn exempelvis aktieägare representerande nio tion
-

s. 294 Kontrollera mot PDF

294

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

delar av hela aktiekapitalet vore ense därom, borde undantag från regeln

kunna medgivas. För att tillgodose borgenärernas berättigade krav på kontroll

kunde denna undantagsregel kompletteras med bestämmelse innefattande

att i bolag, för vilka sådant undantag gällde, alltid en av revisorerna

skulle vara auktoriserad revisor oberoende av aktiekapitalets storlek. Sveriges

redareförening, som funnit föreskrifterna om styrelse och verkställande

direktör överhuvud taget alltför restriktiva beträffande familjebolagen, har

framställt liknande förslag. Östergötlands och Södermanlands handelskammare

har uttalat farhågor för att bestämmelsen i andra stycket komme att

medföra föga önskvärda konsekvenser ej blott i förvaltningen av dotterbolag

utan även för en stor del av de mindre och medelstora självständiga aktiebolagen.

Styrelseuppdragen kunde befaras med tillämpning av bestämmelsen

bliva rena vänskaps- och arvodesposter i långt högre grad än nu. Sakkunskapen

dreves ut ur bolagsstyrelserna till förmån för lekmannaelementet.

Handelskammaren har föreslagit, att bestämmelserna i andra stycket icke

gåves tvingande karaktär utan att dettas tillämpning gjordes beroende av förslag

av viss minoritet.

Anmärkningar ha ock i vissa remissyttranden framställts mot innehållet av

stadgandet i tredje stycket. Näringsorganisationerna samt bank- och fondinspektionen

ha sålunda anfört, att det icke syntes erforderligt eller ens lämpligt

att bestämmelser träffades för det fall att till styrelseledamot eller verkställande

direktör utsåges någon som vore omyndig. Bestämmelserna därom

syntes därför böra utgå. Patent- och registreringsverket har funnit medgivandet

för omyndig att vara styrelseledamot betänkligt och hållit före att

fyllnadsval borde äga rum så snart ske kunde. Försäkringskommitterade ha

med instämmande av försäkringsinspektionen uttalat, att lagen icke borde tilllåta

att omyndig valdes till styrelseledamot eller verkställande direktör. Tredje

stycket första punkten borde därför avse endast det fallet, att en redan utsedd

styrelseledamot bleve omyndig. Tredje stycket andra punkten borde

utgå. Handelskammaren i Göteborg har ifrågasatt, att regeln bibehölles för

det fall att en redan vald styrelseledamot bleve förklarad omyndig.

Lagrådet har beträffande stadgandet i andra stycket — med hänvisning till

att i åtskilliga av remissvaren framhållits att bestämmelsen i många fall, särskilt

i fråga örn dotterbolag och familjebolag, skulle leda till betydande olägenheter

— erinrat, att det därvid ifrågasatts huruvida icke genom en smidigare

avfattning av stadgandet anmärkta olägenheter kunde undanröjas eller

minskas. Detta syntes lagrådet emellertid icke kunna ske, med mindre upptoges

undantagsbestämmelser av tämligen invecklad art. Med hänsyn därtill

och då stadgandet i allt fall enligt lagrådets förmenande saknade större praktisk

betydelse för främjandet av den åsyftade kontrollen hemställdes, att det

måtte utgå.

Vad angår bestämmelserna om omyndig i tredje stycket har lagrådet hemställt,

att då omyndig person icke ens tillfälligtvis borde få utöva befattning

såsom styrelseledamot eller verkställande direktör, berörda bestämmelser

måtte uteslutas.

s. 295 Kontrollera mot PDF

295

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

Det av lagberedningen föreskrivna villkoret, att styrelseledamot och verk- Departement,- ställande direktör skola vara myndiga, synes betogat.

I fråga örn bestämmelserna i andra stycket ha invändningar framställts

i åtskilliga yttranden. Den föreslagna regeln avser att giva styrelsen en auktoritativ

ställning gentemot underställda organ. Att lata bestämmelsen helt

utgå torde därför icke vara lämpligt. Emellertid har med hänsyn till de

från praktiskt håll anförda betänkligheterna en uppmjukning av regeln

synts mig böra företagas sålunda att såsom huvudregel skall gälla att för

varje tretal styrelseledamöter allenast en må vara befattningshavare i bolaget

eller eljest innehava en verkställande direktören underordnad befattning. Då

en sådan huvudregel likväl skulle medföra, att i styrelse med fyra ledamöter

två finge vara befattningshavare, bör till densamma fogas ett tillägg av innehåll,

att av fyra styrelseledamöter allenast en må vara befattningshavare.

Att på sätt i vissa yttranden yrkats medgiva ytterligare lättnader för dotterbolag

och familjebolag synes ej påkallat.

I anledning av vad som anförts mot tredje stycket torde detta böra begränsas

till att avse allenast det fall, alt till styrelseledamöter utses flera befattningshavare

än enligt andra stycket är medgivet.

86 (80) §.

Förevarande paragraf innehåller bestämmelser örn styrelsesuppleanter och

vice verkställande direktör.

Nåringsorganisationerna ha ansett bestämmelsen i första stycket första

punkten, att suppleanter i styrelsen skola utses till antal, som bestämmes

i bolagsordningen, kunna giva anledning till den felaktiga tolkningen, att bolagsordning

obligatoriskt skulle innehålla föreskrift örn styrelsesuppleanter

och deras antal. De hemställde därför, att bestämmelsen finge utgå.

Exportbolagen ha påpekat, att hinder ej borde möta mot att två eller flera

vice verkställande direktörer utsåges att — i analogi med bestämmelserna om

en eller flera styrelsesuppleanter — inträda i viss ordning i verkställande direktörens

ställe.

Lagrådet har funnit att, förutom första styckets första punkt, jämväl bestämmelsen

i andra punkten, när suppleant skulle inträda för styrelseledamot,

kunde såsom obehövlig utgå. Lagrådet har även funnit bestämmelsen i andra

styckets andra punkt obehövlig, därest i första punkten hänvisningen till 83

—85 (77—79) §§ utbyttes mot en allmän hänvisning till vad i lagförslaget

vore stadgat örn styrelseledamöter och om verkställande direktör.

De av näringsorganisationerna och lagrådet påkallade ändringarna i para- Departement*- grafön vill jag biträda. Såsom redan vid 84 (78) § anförts bör dit överföras c **•

bestämmelsen i första stycket tredje punkten.

Något hinder mot att, såsom exportbolagen påpekat, utse flera vice verkställande

direktörer att i viss ordning inträda i verkställande direktörens ställe

kan icke anses möta.

s. 296 Kontrollera mot PDF

296

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

87 (81) §.

I förevarande paragraf ha upptagits huvudbestämmelserna om styrelsens

och verkställande direktörs förvaltningsområden och därav följande befogenheter

i avseende å förvaltningen. Enligt första stycket skall styrelsen i enlighet

med vad i aktiebolagslagen är stadgat förvalta bolagets angelägenheter.

Är verkställande direktör utsedd, skall den löpande förvaltningen handhavas

av honom men ledningen och förvaltningen i övrigt av bolagets angelägenheter

tillkomma styrelsen. Den löpande förvaltningen skall ej omfatta åtgärd

av osedvanlig beskaffenhet eller av stor betydelse. Även sådan åtgärd skall

dock få vidtagas av verkställande direktören, där styrelsens beslut icke utan

avsevärd olägenhet för verksamhetens gång kan avvaktas, dock med skyldighet

för honom att så snart ske kan därom underrätta styrelsen.

Bank- och fondinspektionen har ifrågasatt, om icke verkställande direktören

tillagts alltför stor makt genom bestämmelsen att han under närmare

angiven omständighet ägde utan styrelsens hörande vidtaga åtgärd, som med

hänsyn till bolagets förhållanden vore av osedvanlig beskaffenhet eller stor

betydelse. Denna behörighet borde inskränkas till fall, som i förhållande till

bolagets ställning vore av mindre omfattning.

Lagrådet har ansett det vara självklart, att verkställande direktören hade

både rättighet och skyldighet att vidtaga åtgärd av den brådskande natur att

styrelsens beslut därom icke utan synnerligt men för bolagets verksamhet

hunne inhämtas, varför särskild föreskrift i dylikt hänseende vore onödig

och, åtminstone med den avfattning den erhållit i förslaget, kunde föranleda

missbruk.

Peparteinents
ehefen.

Även om det får anses ligga i sakens natur, att verkställande direktören i

viktiga fall äger gå utöver området för den löpande förvaltningen, synes det

vara av största vikt att det uttryckligen fastslås, att han örn sålunda vidtagna

åtgärder skall oförtövat underrätta styrelsen. Eljest kunde styrelsen ställas inför

underrättelsen om viktiga åtgärder först lång tid efter det de vidtagits.

Bestämmelsen synes mig därför böra bibehållas. Emellertid synes den avfattning,

beredningen givit bestämmelsen, medgiva verkställande direktören ett

alltför stort mått av självständighet. Till undanröjande härav har jag ansett

uttrycket »avsevärd olägenhet» böra utbytas mot »väsentlig olägenhet».

88 (82) §.

I denna paragraf ha upptagits vissa bestämmelser örn styrelsens och verkställande

direktörs åligganden i avseende å förvaltningen av bolagets angelägenheter.

Dessa regler äro lika litet som de i nästföljande paragraf uttömmande

utan avse endast att i vissa särskilt viktiga avseenden fastställa dessa

bolagsorgans skyldigheter.

Försäkringskommitterade, som föreslagit att stadgandet i 85 (79) § tredje

stycket andra punkten skulle utgå, har i anledning härav även föreslagit, att

s. 297 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

297

förevarande paragraf sisla stycket kompletterades med ett tillägg om skyldighet

att svara för verkställande direktörs åligganden även för det fall att

hinder för honom att vara verkställande direktör uppkomme enligt 85 (79) §

och vice verkställande direktör ej funnes.

Lagrådet har erinrat om att i andra stycket styrelsen ålagts att utöva en viss

övervakande verksamhet. Då det läge i sakens natur, att styrelsen ej kunde

fullgöra denna skyldighet utan att förskaffa sig erforderliga upplysningar

angående bolagets förhållanden, hemställdes, att styckets sista punkt, som

upptoge särskilt stadgande härom, måtte utgå. Med hänsyn till avfattningen

av sista stycket i paragrafen syntes något tillägg till detsamma, såsom ifrågasatts

i försäkringskommitterades yttrande, icke föranledas därav att lagrådets

hemställan örn uteslutande av sista stycket i 85 (79) § av förslaget

vunne bifall.

Lagrådet har som nämnts hemställt, att sista punkten i andra stycket Departement*- måtte utgå, enär vad däri utsäges skulle ligga i sakens natur. Då det synes chelenvara

av vikt, att i lagen inskärpes styrelsens plikt att på ett regelbundet och

fortlöpande sätt hålla sig underkunnig örn bolagets förhållanden, finner jag

emellertid bestämmelsen böra bibehållas.

89 (83) §.

I förevarande paragraf meddelas särskilda föreskrifter rörande bokföringen

och medelsförvaltningen.

Såväl bank- och fondinspektionen som lagrådet har påpekat, att därest

stadgandet i 84 (78) § sista stycket örn förbud mot utseende av verkställande

direktör i bolag med mindre än tre styrelseledamöter uteslötes, avfattningen

av sista stycket i förevarande paragraf måste jämkas.

Då som förut nämnts det angivna förbudet torde böra bibehållas, föran- Departementtleder

vad sålunda påpekats ingen ändring i förevarande paragraf.

90 (84) §.

I paragrafen ha upptagits bestämmelser örn ordförande i styrelsen, om styrelsesammanträden,

protokoll och arbetsordning.

Västernorrlands och Jämtlands läns handelskammare har i anslutning till

sitt yrkande vid 85 (79) § andra stycket påkallat, att i förevarande paragraf

första stycket sista punkten orden »eller annan befattningshavare i bolaget»

finge utgå. Olägenheterna av att i sådant fall en verkställande direktören

underställd befattningshavare kunde vara styrelsens ordförande vore mindre

än de som följde av att bolaget nödgades till styrelseledamöter utse utomstående

personer. Exportbolagen lia ansett, att förbudet för verkställande direktör

att vara ordförande i styrelsen icke uppbures av tillräckliga skäl.

Försäkringskommittcrade lia ansett bestämmelsen i fjärde stycket första

s. 298 Kontrollera mot PDF

298

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

Departements
chefer.

Departements
chefen.

punkten opraktisk. Om föreskrift angående justeringsmän överhuvud taget

vore behövlig, borde regeln innehålla allenast att justering skulle ske genom

ordföranden och en därtill utsedd styrelseledamot eller av styrelsen vid nästa

sammanträde. Förfarandet att vid följande sammanträde justera protokollet

vore praktiskt, särskilt då styrelsesammanträdena vore täta. Exportbolagen

ha beträffande protokollsjusteringen uttalat, att det torde vara tillräckligt

med en föreskrift om att protokollet skall till riktigheten bestyrkas av fungerande

ordföranden.

Lagrådet har, under åberopande av vad lagrådet yttrat i fråga örn 85 (79) §

andra stycket hemställt, att förbudet mot att utse befattningshavare till ordförande

i styrelsen måtte utgå. I fråga om verkställande direktör och vice

verkställande direktör borde förbudet bibehållas. Bestämmelserna om kallelse

av ledamot och suppleant i andra stycket, om utseende av ordförande i

tredje stycket första punkten samt örn undertecknande och vitsordande av

protokoll i fjärde stycket kunde såsom obehövliga uteslutas. Detsamma gällde

de i paragrafens femte och sjätte stycken föreslagna stadgandena.

De föreslagna begränsningarna av jäven alt vara styrelsens ordförande synas

mig icke böra vidtagas.

Beträffande paragrafens innehåll i övrigt har lagrådet hemställt om uteslutande

av åtskilliga bestämmelser såsom överflödiga. Denna hemställan

vill jag biträda.

91 (85) §.

I denna paragraf, som i gällande lag har sin motsvarighet i 61 § och 62 §

första stycket, ha upptagits bestämmelser örn styrelses beslutförhet och om

styrelsebeslut.

Försäkringskommitterade ha ansett regeln i första stycket böra ändras så,

att beslutförhet förelåge, där de vid sammanträde tillstädesvarandes antal

utgjorde minst hälften av hela antalet styrelseledamöter, såframt ej högre antal

föreskrivits i bolagsordningen.

Exportbolagen lia förordat en skärpning av bestämmelsen i andra stycket

sista punkten för att förebygga överrumpling inom bolagsstyrelserna. I flertalet

större bolag fordrades att mer än hälften eller åtminstone minst hälften

av styrelsen förenade sig om beslutet.

I 61 § gällande aktiebolagslag stadgas, att om styrelsen enligt bolagsordningen

är beslutför utan att samtliga ledamöter äro tillstädes, ärende som ankommer

på styrelsen likväl ej må företagas, utan att såvitt möjligt samtliga

erhållit tillfälle att deltaga i ärendets behandling. Den huvudregel, från vilken

gällande rätt således utgår, nämligen att för beslutförhet erfordras fulltalig

styrelse — fullt antal styrelseledamöter eller suppleanter — har allmänt

ansetts kunna medföra sådana olägenheter, att i mycket stor utsträckning

bestämmelse upptages i bolagsordningarna örn beslutförhet vid lägre

s. 299 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

299

antal, vanligen minst halva antalet styrelseledamöter. En legal regel om beslutförhet

utan fulltalighet synes mig därför böra upptagas. Lagberedningens

förslag härom torde vara lämpligt.

Med anledning av exportbolagens erinran mot bestämmelsen i andra stycket

sista punkten må påpekas, att om bolagsordningen för det fall, att styrelsen

ej är fulltalig, fordrar att visst större antal av samtliga styrelseledamöter

i bolaget äro ense om beslutet, detta naturligtvis gäller. Den legala regeln torde

ej lämpligen kunna göras strängare än den föreslagna, som innebär att

ett antal överstigande en tredjedel skola ha enat sig om beslutet. En strängare

regel skulle vid behov av snabbt beslut kunna leda till praktiska olägenheter.

I övrigt bör i paragrafen göras den jämkning i första stycket andra punkten,

som betingas av att ur 86 (80) § uteslutits andra punkten i första stycket.

92 (86) §.

Förevarande paragraf, som motsvarar 62 § andra stycket i gällande aktiebolagslag,

upptager bestämmelser örn jäv för styrelseledamot och verkställande

direktör.

Bankinspektören har föreslagit, att då koncernförhållande förelåge, mer

än hälften av antalet styrelseledamöter i varje bolag skulle utgöras av personer,

som icke vore ledamöter av annat koncernbolags styrelse eller anställda

i dylikt bolags tjänst. Ett stadgande i sådant syfte kunde lämpligast meddelas

i form av jävsföreskrift, som nödvändiggjorde den angivna sammansättningen

av styrelsen i dotterbolag. Vidare synes bankinspektören anse, att den, som är

styrelseledamot eller tjänsteman i ett koncernbolag, borde vara jävig att

såsom styrelseledamot i annat koncernbolag handlägga fråga om avtal mellan

de båda bolagen.

Den av bankinspektören föreslagna bestämmelsen torde näppeligen med- Departements.

föra de fördelar som åsyftas. Om dotterbolagen äro helägda eller i det när- thelm.

mäste helägda, äro de endast ett led i den företagsform koncernen utgör.

Moderbolagets styrelse och revisorer böra erhålla full inblick även i dotterbolagens

förhållanden, deras ställning och rörelseresultat samt stå fullt

ansvar för koncernen i dess helhet. En verklig självständighet hos dotterbolagens

organ är icke möjlig, då koncernens ledning måste tillkomma moderbolaget.

Vad angår spörsmålet örn jävighet för styrelseledamöter eller tjänstemän

i koncerner vid handläggning av frågor om avtal skulle en bestämmelse i

enlighet med bankinspektörens uppfattning sannolikt medföra praktiska svårigheter

utan att någon verklig nytta därav kan förväntas.

93 (87) §.

I denna och följande paragrafer upptagas regler rörande representation,

ställföreträdarskap för aktiebolag vid ingående av avtal och andra rätts
-

s. 300 Kontrollera mot PDF

Departementschefen.

300 Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

handlingar med tredje man samt vid uppträdande inför domstolar och andra

myndigheter.

Liksom enligt gällande lag är styrelsen såsom sådan ställföreträdare. Förslaget

har tillagt även verkställande direktör legalt ställföreträdarskap inom

området för den löpande förvaltningen med visst undantag. Ställföreträdarskapet

i övrigt har i förslaget, liksom i gällande lagstiftning, anknutits till

rätten att teckna bolagets firma. Vad angår verkställande direktör, som endast

har firmateckningsrätt i förening med annan, har hans legala behörighet

att företräda bolaget enligt andra stycket på det sätt begränsats, att han

ej äger företräda bolaget då fråga är örn rättshandling som enligt lag skall

ske skriftligen.

Handelskammaren i Gävle har funnit stadgandet i andra stycket alltför

mycket inskränka verkställande direktörs befogenhet enligt 87 (81) §. Av

motiven framginge nämligen, att till rättshandlingar som skulle ske skriftligen

räknades även indossering av växel, check m. m. Handelskammaren

ifrågasatte en uppmjukning av bestämmelserna.

Den begränsning av verkställande direktörs legala representationsrätt, som

beredningens förslag innebär, synes mig vara väl avvägd. Någon anledning

att frångå förslagets ståndpunkt, som för övrigt nära överensstämmer

med nuvarande bolagspraxis, synes alltså icke föreligga.

94 (88) §.

Bestämmelser om rätt att teckna bolagets firma kunna enligt gällande

aktiebolagslag upptagas i bolagsordningen. Vidare kan bemyndigande för

styrelseledamot eller suppleant att teckna bolagets firma meddelas av styrelsen,

där ej annat blivit bestämt i bolagsordningen eller av bolagsstämma.

Bolagsstämma kan även meddela bemyndigande för firmatecknare, därest

bolagsordningen innehåller stadgande därom. Annan person än styrelseledamot

eller suppleant kan av styrelsen bemyndigas att teckna bolagets firma,

endast om tillåtelse därtill givits i bolagsordningen eller av bolagsstämman.

Enligt förslaget skall det uteslutande tillkomma styrelsen att utse firmatecknare.

Men liksom enligt gällande rätt skall i bolagsordningen kunna

föreskrivas, att bemyndigande att teckna bolagets firma ej må meddelas.

För att styrelsen skall kunna bemyndiga annan än styrelseledamot, suppleant,

verkställande direktör eller vice verkställande direktör erfordras att tilllåtelse

givits i bolagsordningen eller av bolagsstämman.

Patent- och registreringsverket har framhållit, att enligt förslaget icke såsom

enligt gällande aktiebolagslag i bolagsordningen kunde meddelas bestämmelse

att firman finge tecknas av styrelsens ledamöter var för sig eller

av två eller flera av dem i förening, ej heller finge enligt lagförslaget bolagsstämma

med stöd av stadgande i bolagsordningen träffa avgörande angående

sådan firmateckningsrätt. Enligt ämbetsverkets uppfattning vore det önskvärt,

att i lagtexten gåves tydligare uttryck häråt än som skett. Ämbetsverket

s. 301 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

301

holle vidare före, att i förevarande paragraf borde komma till synes, att

ytterligare bestämmelse örn rätt för styrelseledamot att teckna firman funnes

inrymd i 96 (90) §.

Lagrådet har påpekat, att enligt slutstadgandet i första stycket bemyndigande

för annan än styrelseledamot, suppleant, verkställande direktör eller

vice verkställande direktör att teckna bolagets firma ej finge utan Konungens

tillstånd meddelas den som icke vore här i riket bosatt svensk medborgare.

Däremot saknades föreskrift, att omyndig person ej finge erhålla dylikt

bemyndigande. Då omyndig ej borde vara firmatecknare, hemställdes, att

berörda stadgande måtte i angivna hänseende kompletteras.

Ehuru det av lagrådet föreslagna tillägget icke torde ha någon större be- Departementstydelse,

har jag ej funnit anledning motsätta mig det. I övrigt torde någon ckelenändring

i paragrafen ej vara påkallad.

95 (89) §.

I denna paragraf ha upptagits bestämmelser om firmateckningsrätt för

två eller flera personer i förening (kollektiv firmateckningsrätt). Därvid lia

bestämmelser givits bl. a. angående firmateckning såsom kontrasignant

d. v. s. firmateckning med namnets placering till höger nedanför den andre

firmatecknarens namn.

96 (90) §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om verkställande direktörs firmateckningsrätt.

Exportbolagen lia ansett stadgandet i andra stycket örn vice verkställande

direktörs firmateckningsrätt, då han inträtt för verkställande direktören,

kunna leda till osäkerhet i fråga om vice verkställande direktörens behörighet,

eftersom man icke kunde äga närmare kännedom om, när och i vilken

omfattning han »inträtt» i verkställande direktörens ställe. Ett förtydligande

syntes därför önskvärt.

I anledning av vad exportbolagen anfört vill jag framhålla, att vice verk- Departementsställande

direktören i regel torde på grund av styrelsens bemyndigande vara chetenfirmatecknare.

För det troligen sällsynta fallet, att han personligen saknar

firmateckningsrätt, har han, när han fungerar som verkställande direktör, den

firmateckningsrätt som tillkommer verkställande direktör enligt lag eller

bolagsordningen. Skulle han obehörigen uppträda såsom ersättare för verkställande

direktören och verkställa firmateckning, är tredje man skyddad av

god tro enligt 99 (93) § tredje stycket.

97 (91) §.

Enligt denna paragraf, som i gällande aktiebolagslag motsvaras av 66 §,

skola beträffande styrelsens, verkställande direktörs och annan ställföreträ
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

dares befogenhet gälla motsvarande begränsningar, som i 82 (76) § stadgas

för bolagsstämma.

98 (92) §.

I 59 § gällande aktiebolagslag stadgas, att styrelsen och de styrelseledamöter,

som bemyndigats att teckna bolagets firma, äro i förhållande till bolaget

pliktiga att i sin förvaltning av bolagets angelägenheter ställa sig till

efterrättelse de särskilda föreskrifter, som meddelas i bolagsordningen eller

av bolagsstämma eller, såvitt rörer styrelseledamot, av styrelsen. Styrelsen

eller styrelseledamot ma dock ej efterkomma bolagsstämmans föreskrift, där

den finnes stridande mot aktiebolagslagen eller bolagsordningen. Häremot

svarande stadganden ha upptagits i förevarande paragraf första stycket. Därutöver

har i första stycket sista punkten föreslagits bestämmelse av innehåll,

att styrelsen eller annan ställföreträdare för bolaget ej heller må efterkomma

föreskrift av bolagsstämman örn åtgärd avseende förvaltningen av

bolagets angelägenheter, där föreskriften av styrelsen prövas vara till skada

för bolaget.

I andra stycket har upptagits bestämmelse, att den, som enligt 92 (86) §

icke må för bolaget handlägga fråga örn avtal, ej heller skall äga befogenhet

att utan särskilt bemyndigande av styrelsen företräda bolaget i avseende å

avtalet.

Handelskammaren i Gävle har uttalat, att bestämmelsen i första stycket

sista punkten därom, att föreskrift av bolagsstämma icke finge efterkommas

där den av styrelsen prövas vara till skada för bolaget, kunde möjliggöra

för styrelsen att sabotera bolagsstämmans beslut. Handelskammaren har

därför föreslagit, att denna bestämmelse utginge. Sveriges advokatsamfund

har ansett att, även om det måste anses olämpligt att ett bolags styrelse

kunde genom förhandsdecharge befria sig från risken för dechargevägran, bestämmelsen

i första stycket sista punkten icke vore helt motiverad. Örn samtliga

aktieägare godkänt en av styrelsen föreslagen åtgärd, borde styrelsen icke

senare kunna klandras för denna åtgärd, därest aktierna efteråt komme i

andra händer. Styrelsen kunde även sättas i en ömtålig situation vid meningsskiljaktighet

mellan styrelsen och aktieägarnas majoritet. Föreskriften

borde därför modifieras därhän, att den blott bleve tillämplig, där verkställigheten

uppenbarligen innebure ett åsidosättande av bolagets intressen. Bestämmelserna

i 82 (76) och 97 (91) §§ innebure för övrigt, att många åtgärder

i fråga om förvaltningen, mot vilka man för närvarande saknade ett effektivt

rättsmedel, komme att anses stridande mot aktiebolagslagen och på

denna grund icke finge verkställas av styrelsen. Behovet av en allmän lagregel

av det innehåll beredningen föreslagit komme på grund härav att bliva

mindre än för närvarande.

Även lagrådet har ansett det icke vara lämpligt att i fråga örn bolagsstämmobeslut

åt styrelsen inrymma prövningsrätt i den utsträckning, som

ordalagen i stadgandet syntes omfatta. Förbudet syntes, i anslutning till vad

s. 303 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

303

advokatsamfundet föreslagit, böra inskränkas till sådan åtgärd, vars verkställighet

styrelsen funne innebära ett uppenbart åsidosättande av bolagets intressen.

Lagrådet hemställde, att sista punkten av första stycket i paragrafen

omarbetades i sådant syfte. Lagrådet har vidare föreslagit att andra

stycket utginge, då föreskrift av innehåll som där angåves syntes icke böra

meddelas.

De ändringsförslag som framställts av lagrådet torde böra iakttagas. Departements
chefen.

99 (93) §.

Nu ifrågavarande paragraf upptager bestämmelser om verkan av att ställföreträdare

för aktiebolag vid rättshandling överskridit sin befogenhet.

100 (94) §.

I förevarande paragraf, som ersätter 67 § i gällande aktiebolagslag, ha

upptagits bestämmelser om skyldighet att vid utfärdande av skriftlig handling

verkställa firmateckning samt om ansvarighet vid underlåtenhet härutinnan.

Sveriges redareförening har ansett, att första stycket erhållit en formulering,

som lätt kunde leda till missförstånd, och förordar återgång till 67 § i

gällande aktiebolagslag.

Lagrådet har föreslagit, att andra punkten i andra stycket avfattades sålunda,

att ansvarighet ej skulle åvila undertecknarna, där av omständigheterna

vid handlingens tillkomst franninge, att den utfärdades för bolaget,

samt den, till vilken handlingen ställts, av bolaget erhölle behörigen undertecknat

godkännande av handlingen utan oskäligt dröjsmål efter det begäran

därom framställts eller personlig ansvarighet gjorts gällande mot undertecknarna.

Med anledning av vad Sveriges redareförening anfört må framhållas, att Departementsden

regelrätta ordningen för undertecknandet av en skriftlig handling, som chetenutfärdas

för ett aktiebolag, är att firmatecknaren skriver eller stämplar firman

och därunder skriver sitt namn. Firma tecknas behörigen endast av

firmatecknare själv. Handling kan undertecknas av fullmäktig, men dennes

underskrift är ej firmateckning, även örn han fogar sitt namn till firmastämpel.

Det har från praktiskt håll påpekats, att den nuvarande lydelsen

vöre ägnad att vilseleda. Den syntes giva vid handen, att firmateckning i 67 §

första stycket andra punkten betydde något annat än »undertecknas med

bolagets firma» i första punkten. Den föreslagna lydelsen av första stycket

synes klar.

Den av lagrådet förordade ändringen i avfattningen av andra punkten i

andra stycket torde på ett bättre sätt än vad fallet är med lagberedningens

redaktion giva uttryck åt syftet med bestämmelsen. Jag biträder därför lagrådets

förslag.

s. 304 Kontrollera mot PDF

304

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

Departements
chefen.

101 (95) §.

De i denna paragraf upptagna bestämmelserna överensstämma med stadgandena

i 68 § första stycket gällande aktiebolagslag om behörighet att mottaga

stämning eller annat meddelande.

102 (96) §.

I förevarande paragraf, som motsvarar 68 § andra stycket i gällande aktiebolagslag,

ha upptagits bestämmelser om stämning vid talan av styrelsen

mot bolaget.

103 (97) §.

I denna paragraf, som motsvarar 65 § i gällande aktiebolagslag, ha upptagits

bestämmelser om anmälan för registrering av ändring beträffande styrelseledamöter,

styrelsesuppleanter, verkställande direktör, vice verkställande

direktör, firmateckningsrätt m. m.

Lagrådet har vid 184 (189) § förordat överflyttning av bestämmelserna i

samma paragraf andra stycket första punkten örn styrelseledamots och

annan firmatecknares egenhändiga namnteckning till 34 (32) §. Denna ändring,

som jag biträtt, föranleder en jämkning av nu ifrågavarande paragraf.

Om styrelsens oell verkställande direktörs årsredovisning.

104 (98) §.

Enligt första stycket i förevarande paragraf — vilken behandlar frågan

om styrelsens och verkställande direktörs skyldighet att avgiva årsredovisning

— skall det åligga styrelsen och, där verkställande direktör finnes, jämväl

denne att för vart räkenskapsår avgiva redovisning för förvaltningen av

bolagets angelägenheter genom avlämnande av balansräkning, avseende bolagets

ställning vid räkenskapsårets utgång (balansdagen), vinst- och förlusträkning

samt förvaltningsberättelse. I vissa fall skola därjämte avgivas andra

redovisningshandlingar, nämligen särskild skriftlig uppgift enligt 107 (101) §

2 och 3 mom. samt koncernbalansräkning eller koncernredogörelse enligt

110 (104) §.

I 69 § gällande lag föreskrives, att förvaltningsberättelsen skall vara underskriven

av styrelsens ledamöter. Lagberedningen har — med hänsyn till

den vikt, som tillkommer även balansräkningen samt vinst- och förlusträkningen,

och det ansvar, som bör åligga styrelsens samtliga ledamöter för dessa

handlingars innehåll -— ansett det böra föreskrivas, att såväl förvaltningsberättelsen

som balansräkningen och vinst- och förlusträkningen skola underskrivas

av verkställande direktör och styrelsens samtliga ledamöter. Däremot

har beredningen ansett koncernbalansräkningen och koncernredogörelsen

liksom den särskilda skriftliga uppgift, varom stadgas i 107 (101) §

2 och 3 mom. böra undertecknas, örn verkställande direktör finnes, endast

av denne och eljest av styrelsens samtliga ledamöter.

s. 305 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

305

I andra stycket har stadgats, att om från styrelseledamots eller verkställande

direktörs sida skiljaktig mening anförts till protokollet, denna skall

delgivas bolagsstämman.

Minst en månad före den ordinarie bolagsstämma, som omförmäles i 127

(121) §, skola styrelsen och verkställande direktör till revisorerna avlämna

redovisningshandlingarna för det förflutna räkenskapsåret i huvudskrift eller

avskrift. Bestämmelse härom har upptagits i tredje stycket.

Bank- och fondinspektionen har ansett det ägnat att ingiva betänkligheter,

att koncernbalansräkning och koncernredogörelse skola underskrivas endast

av verkställande direktören. Åtminstone borde det föreskrivas, att styrelsen

skulle förse dessa handlingar med påskrift, att styrelsen tagit noggrann kännedom

om handlingarnas innehåll och beaktat redovisningens resultat vid

avgivandet av förslaget till vinstdisposition. Föreningen auktoriserade revisorer

har ansett, att den minimitid, som enligt 104 (98) § sista stycket, jämtört

med 118 (112) § första stycket, stöde till revisorernas förfogande för utförande

av deras granskningsarbete, eller något mer än fjorton dagar, vore för

kort. Den borde bestämmas till samma tid som gällde för likvidationsrevisorerna

enligt 167 (161) och 171 (165) §§ eller en månad.

Lagrådet har i anledning av vad föreningen auktoriserade revisorer anfört

framhållit, att revisorerna kunde påbörja sitt granskningsarbete redan

före redovisningshandlingarnas avlämnande, då de ju hade fri tillgång till

bolagets räkenskaper. Förlängning av ifrågavarande tid kunde medföra den

olägenheten att den ordinarie bolagsstämman fördröjdes. Lagrådet ansåge

därför, att den i gällande lag föreskrivna tiden för redovisningshandlingarnas

avlämnande borde i enlighet med lagberedningens förslag bibehållas.

I anledning av vad bank- och fondinspektionen anfört vill jag framhålla,

att det icke kan krävas att i koncernförhållanden samtliga ledamöter av

styrelsen skola äga den fullständiga inblick som erfordras för avgivande av

den särskilda koncernredovisningen. Inspektionen har föreslagit, att styrelsens

ledamöter skola förse koncernbalansräkning och koncernredogörelse med påskrift,

att de tagit noggrann kännedom om dessa handlingars innehåll och beaktat

redovisningens resultat vid avgivandet av förslaget till disposition över moderbolagets

vinst. En sådan särskild föreskrift synes mig icke erforderlig, om

inspektionens yrkande vid 109 (103) § 2 mom. — att i förvaltningsberättelsen

för moderbolag skall angivas resultatet av koncernens verksamhet i dess helhet

enligt koncernbalansräkningen eller koncernredogörelsen — bifalles, såsom

jag kommer att förorda.

Med anledning av föreningen auktoriserade revisorers yrkande örn förlängning

av den tid, varunder redovisningshandlingarna skola vara för revisorerna

tillgängliga, vill jag åberopa vad lagrådet anfört.

105 (99) §.

Nu ifrågavarande paragraf innehåller bestämmelser örn aktiebolags räkenskapsår.

Bihang till riksdagens protokoll I0H. i sami. Nr 5. 30

OepartemetUs
ahe/en.

s. 306 Kontrollera mot PDF

306

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

Enligt andra stycket skall räkenskapsåret sammanfalla med kalenderåret,

därest ej bolagsordningen innehåller särskild föreskrift.

Lagrådet har ansett, att då i 9 § av förslaget upptagits bestämmelse att

räkenskapsåret skulle angivas i bolagsordningen, om det ej skulle utgöra kalenderår,

andra stycket kunde utgå.

Departement?- Den av lagrådet omnämnda bestämmelsen synes mig erforderlig och torde

alltså böra bibehållas.

106 (100) §.

I denna paragraf, som motsvarar 56 § 1)—5) och 7) i gällande aktiebolagslag,

upptagas regler för värderingen av aktiebolags tillgångar och skulder.

1 moni. Detta moment avser att reglera anläggningstillgångars värdering.

I 56 § 1) gällande aktiebolagslag angives såsom värderingsprincip, att tillgångarna

ej må upptagas vare sig över sina verkliga värden eller till högre belopp

än som motsvarar kostnaderna för deras anskaffning eller tillverkning.

Emellertid är i själva verket denna det lägsta värdets princip gällande såsom

huvudregel endast vid värderingen av andra tillgångar än sådana som äro

avsedda till stadigvarande bruk för bolaget. I fråga om tillgångar avsedda till

stadigvarande bruk för bolaget göres i 56 § 4) aktiebolagslagen från lägsta

värdets princip det undantaget, att sådana tillgångar må upptagas till belopp,

motsvarande kostnaderna för deras anskaffning eller tillverkning, ändå att

det är högre än verkliga värdet, under villkor att därå årligen avskrives det

belopp, som motsvarar tillgångarnas av ålder eller nyttjande eller annan

därmed jämförlig orsak uppkomna värdeminskning. Då tillgångar till stadigvarande

bruk i regel upptagas tili belopp motsvarande anskaffningskostnaderna,

å vilket belopp sedan avskrivningar göras, framstår — såsom i lagberedningens

motiv framhålles — denna avskrivningsprincip och icke lägsta

värdets princip såsom huvudregel i avseende å värderingen av dessa tillgångar.

Då den skillnad som sålunda föreligger mellan reglerna för värderingen

av anläggningstillgångar och för värderingen av omsättningstillgångar hos

aktiebolagen är mycket betydelsefull, har beredningen ansett denna skillnad

böra föranleda upptagande i förslaget av särskilda stadganden rörande värderingen

av anläggningstillgångar och värderingen av omsättningstillgångar.

Jämlikt det i första stycket av förevarande moment föreslagna stadgandet

må tillgångar, som äro avsedda till stadigvarande bruk för bolaget (anläggningstillgångar),

upptagas till högst det belopp, vartill kostnaderna för deras

anskaffning eller tillverkning uppgått; dock skall avskrivning därå efter

lämplig avskrivningsplan årligen ske med belopp, som motsvarar tillgångarnas

värdeminskning på grund av ålder och nyttjande eller annan därmed

jämförlig orsak, såframt ej tillgångarnas verkliga värde uppenbarligen är

högre. il!

I andra stycket har upptagits den regeln, att om det bokförda värdet kommit

att överstiga det verkliga och skillnaden är så betydande, att ej ett suc
-

s. 307 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 5.

307

cessivt avskrivande därav enligt en jämkad avskrivningsplan kan anses överensstämma

med allmänna bokföringsgrunder och god köpmannased, skall en

omedelbar nedsättning — extraordinär avskrivning — äga rum. Värdeskillnaden

får dock ej vara övergående.

Enligt tredje stycket må kostnader för förbättring, som nedlagts å anläggningstillgång,

inräknas i anskaffnings- eller tillverkningskostnaderna. Ha kostnaderna

ej gjorts linder räkenskapsåret utan härröra från tidigare räkenskapsår,

är dock en förutsättning att de balanserats å särskilt konto och ej

såsom kostnader avgått å ett tidigare års intäkter.

Näring sorganisationerna ha avstyrkt införandet av beteckningen »nedsättning»

för extraordinär avskrivning såsom onödigt och ägnat att vålla missförstånd.

Handelskammaren i Gävle har förordat ordet »nedskrivning» i stället

för »nedsättning».

Lagrådet har anfört, att i 1 mom. andra stycket stadgades att under viss

förutsättning »nedsättning» skulle ske av anläggningstillgångs värde, i den

mån ej en ökning av den årliga avskrivningen finge anses tillfyllest jämlikt

allmänna bokföringsgrunder och god köpmannased. Härmed åsyftades alltså

en extraordinär avskrivning i motsats till den årliga. Då ordet »nedsättning»

syntes vara en mindre lämplig beteckning härför, förordades, att nämnda ord

måtte ersättas med uttrycket »särskild avskrivning». Iakttoges detta, borde

vissa redaktionella ändringar vidtagas i 2, 3 och 9 mom. samt 108 (102) §

under B 4. Lagrådet har även funnit avfattningen av 1 mom. första stycket

böra i förtydligande syfte jämkas något.

Jag biträder vad lagrådet anfört.

2 mom. Enligt gällande aktiebolagslag är uppskrivning av anläggningstillgångars

bokförda värde förbjuden. Beredningen har däremot ansett en begränsad

rätt till uppskrivning böra vara tillåten. Enligt detta moment skall

sålunda uppskrivning av anläggningstillgång kunna äga rum under förutsättning

dels att tillgångens värde väsentligt överstiger det belopp, vartill den är

upptagen i närmast föregående balansräkning, och att detta värde är av varaktig

karaktär, och dels att det belopp, varmed uppskrivning sker, användes

antingen till avskrivning på eller nedsättning av värdet av andra anläggningstillgångar

eller till ökning av aktiekapitalet medelst utgivande av gratisaktier.

Näringsorganisationerna lia ansett den genom förslaget öppnade möjligheten

till ökning av aktiekapitalet genom uppskrivning vara en nyhet, som borde

äga intresse särskilt för äldre bolag med lågt bokförda stora naturtillgångar.

De för uppskrivning stadgade villkoren syntes erbjuda tillräckliga

garantier mot missbruk. Handelskammaren i Gävle har anslutit sig till näringsorganisationernas

yttrande örn det lämpliga i att tillåta uppskrivning av

anläggningstillgångar.

Vissa anmärkningar mot det av lagberedningen föreslagna uppskrivningsförfarandet

lia emellertid framställts. Försäkringsinspcktionen har sålunda

Departements
chefen.

s. 308 Kontrollera mot PDF

308

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

Departementsekel

en.

ansett beredningens ståndpunkt, att genom uppskrivning av anläggningstillgångar

erhållet belopp ej skulle få användas till täckning av förlust eller till

avsättning till reservfond, vara omtvistlig. Fastmer förefölle det rimligt, att

ett bestående övervärde finge användas till täckande av sådan förlust, som

icke kunde täckas på annat sätt. Med täckning av förlust syntes böra jämställas

täckning av en extraordinär engångsuigift, som icke kunde täckas på

annat sätt. Inom försäkringsväsendet hade förekommit att, vid tillfälle då

försäkringstekniska grunder till följd av räntefall ändrats, av denna ändring

föranledd ökning av premiereserv för livförsäkring täckts genom uppskrivning

av obligationer. Därest uppskrivningsvinst skulle få användas på dylikt

sätt, syntes anledning saknas att ej medgiva användning av sådan vinst även

för avsättning till reservfond. Även Sveriges redareförening har ifrågasatt

lämpligheten av att det belopp, varmed uppskrivning ägt rum, icke finge användas

på annat sätt än beredningen föreslagit. Det kunde nämligen väl tänkas

att det icke läge i bolagets intresse att nedsätta värdet på andra tillgångar

eller att öka aktiekapitalet, på grund av de följder som en åtgärd av sistnämnda

art kunde medföra. Föreningen ansåge sig dock icke böra framlägga

några förslag utan hemställde att frågan upptoges vid den fortsatta

behandlingen av beredningens förslag.

Med anledning av vad försäkringsinspektionen anfört vill jag framhålla,

att även om sådana åtgärder som inspektionen angivit kunna utan våda tilllåtas

beträffande försäkringsbolagen, som stå under offentlig kontroll, de

restriktioner som beredningen föreslagit torde böra bibehållas för de allmänna

aktiebolagens del.

Då det är av vikt, att rätten till uppskrivning av anläggningstillgångar i

möjligaste mån anordnas så att ej det belopp varmed uppskrivning sker

användes till vinstutdelning, synes böra föreskrivas att detta belopp ej må

användas till avskrivning i annat fall än där avskrivning eljest jämlikt

förevarande paragraf bort äga rum. Detta synes lämpligen komma till uttryck

genom att låta ordet »erforderlig» inleda stadgandet under a).

3 moni. Gällande aktiebolagslag innehåller icke någon särskild regel örn

det värde, vartill aktier och andra värdepapper skola upptagas i balansräkningen.

Förslaget utgår från att innehavets beskaffenhet bör vara avgörande

för frågan, vilken värderingsnorm som skall tillämpas. Äro, då bolag äger

aktier i annat bolag, dessa avsedda att stadigvarande innehavas av bolaget,

skola de således i dettas balansräkning behandlas såsom anläggningstillgångar.

Aktier i dotterbolag skola städse anses såsom anläggningstillgångar.

Beträffande aktier, som äro att anse såsom anläggningstillgångar,

gälla principiellt reglerna för anläggningstillgångars värdering.

Försäkringsinspektionen har ansett de i förslaget givna definitionerna å

anläggnings- och omsättningstillgångar vara av den art att det åtminstone

i fråga örn vissa slag av tillgångar komme att erbjuda mycket stora svårigheter

att genomföra en ur alla synpunkter tillfredsställande klassificering,

synnerligast i fråga om värdehandlingar och andra fordringar. Särskilt fram
-

s. 309 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

309

trädande bleve svårigheterna beträffande sådana aktiebolag, vilkas verksamhet

till huvudsaklig eller väsentlig del omfattade köp och försäljning samt

förvaltning av värdepapper. I varje fall vore en dylik uppdelning för försäkringsbolagens

del direkt olämplig. Uppdelningen av de värdepapper, som

inginge i ett bolags tillgångar, på anläggnings- och omsättningstillgångar måste

överlämnas till bolagets eget avgörande, varvid godtycke icke kunde undvikas.

De skiljaktiga värderingsreglerna för anläggningstillgångar och omsättningstillgångar

kunde medföra olämpliga konsekvenser även i andra fall,

exempelvis då ett bolag ägde aktier i ett dotterbolag, vars egentliga tillgångar

bestode av omsättningstillgångar. Inspektionen ifrågasatte därför örn det vore

lämpligt att beträffande värdehandlingar och andra fordringar genomföra

en uppdelning i anläggnings- och omsättningstillgångar. Inspektionen har

framhållit att det vid förvärv av värdehandlingar sällan torde träffas avgörande,

om de skola av bolaget behållas eller vid förefallande behov av likvida

medel avyttras. Fastmera torde denna fråga avgöras först vid den tidpunkt

då en försäljning bleve aktuell. Inspektionen avstyrkte på grund av

vad sålunda anförts förslaget örn en generell uppdelning av ett bolags tillgångar

på anläggnings- och omsättningstillgångar, i vad det avsåge värdehandlingar

och andra fordringar. Bank- och fondinspektionen har också ansett

det möta betydande svårigheter att företaga en rationell uppdelning av

här nämnda tillgångar i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar och

har därvid framfört liknande synpunkter som försäkringsinspektionen. Inspektionen

har till övervägande framställt förslaget att behandla aktier, obligationer

och andra fordringar såsom en grupp för sig med särskilda värderingsregler.

Lagrådet har framhållit, att förslaget byggde på den uppfattningen att

innehavets avsedda större eller mindre långvarighet borde vara avgörande

för frågan, huruvida tillgången skulle anses såsom anläggningstillgång eller

såsom omsättningstillgång. Det syntes lagrådet riktigare och lämpligare att

till anläggningstillgångar hänföra blott sådana värdepapper, vilkas innehav

vore av stadigvarande betydelse för bolaget. Hit hörde främst aktier i dotterbolag,

men även andra aktier eller fordringar, som förvärvats huvudsakligen

i syfte att skaffa bolaget inflytande eller andra fördelar hos främmande företag,

borde räknas såsom anläggningstillgångar. Däremot borde tillgång, förvärvad

enbart för kapitalplacering, städse upptagas såsom omsättningstillgång.

Någon olägenhet härav med hänsyn till den för sistnämnda slag av

tillgångar föreslagna strängare värderingsprincipen (lägsta värdets princip)

torde icke behöva befaras. Lagrådet hemställde, att orden »som äro avsedda

att stadigvarande innehavas av bolaget» måtte ersättas med »vilkas innehav

är av stadigvarande betydelse för bolaget».

Försäkringsinspektionen har framställt erinran mot förslagets fördelning

av aktier, obligationer och andra fordringar i anläggnings- och omsättningstillgångar.

Sådan erinran har även framställts av bank- och fondinspeklionen

ävensom av lagrådet. Vad härutinnan anförts har jag emellertid icke ansett

böra föranleda ändring i stadgandet. Att en dylik fördelning kräves enligt

Departement»-

chtfen.

s. 310 Kontrollera mot PDF

310

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

förslaget är grundat bl. a. därpå, att beträffande tillgångar av ifrågavarande

slag, som böra stadigvarande behållas av hänsyn till bolagets verksamhet,

möjlighet till uppskrivning av det bokförda värdet ej bör föreligga ens i den

begränsade omfattning som medgives beträffande omsättningstillgångar. Lagrådets

förslag skulle innebära större möjlighet till uppskrivning av bokförda

värdet t. ex. å aktier. Detta synes ägnat att väcka betänkligheter.

Det är riktigt — såsom försäkringsinspektionen och bank- och fondinspektionen

framhållit — att gränsen mellan anläggningstillgångar och omsättningstillgångar

i vissa fall kan vara svår att draga och att detta gäller ej

minst värdepapper. Det är emellertid i sådana fall främst av vikt — såsom

ock i yttrandena påpekats — att tillse, att tillgångarnas upptagande såsom

anläggningstillgångar eller omsättningstillgångar ej ändras allt eftersom det

bäst passar bolagsledningen med hänsyn till de skilda värderingsprinciperna.

Uppenbarligen är det med stadgandet i förslagets 109 (103) § 1 mom.

tredje stycket avsett, att redogörelse skall i förvaltningsberättelsen lämnas

om en så viktig ändring av redovisningen i förhållande till tidigare balansräkning

som t. ex. överförandet av en aktiepost från anläggningstillgångar

till omsättningstillgångar. Emellertid torde — på sätt lagrådet vid 109 (103) §

föreslagit — bestämmelserna i 1 mom. tredje stycket i sistnämnda paragraf

böra förtydligas i detta hänseende.

I detta sammanhang vill jag påpeka, att frågan om värderingen av värdepapper

och fordringar i bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag naturligtvis

är att bedöma med hänsyn till dessa bolags särskilda förhållanden. I

fråga om dem kunna de synpunker, som för de allmänna aktiebolagens

del äro grundläggande för uppdelningen i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar,

få träda tillbaka för andra synpunkter, som böra beaktas i

den särskilda lagstiftningen för nämnda bolag.

4 siloin. Beträffande omsättningstillgångars värdering gäller både enligt

gällande rätt och enligt förslaget såsom huvudregel lägsta värdets princip.

Omsättningstillgångar må ej upptagas vare sig över sina verkliga värden eller

till högre belopp än det, vartill kostnaderna för deras anskaffning eller tillverkning

uppgått. Liksom i gällande rätt medgives ett undantag från principen

att det bokförda värdet ej må höjas över anskaffnings- eller tillverkningskostnaderna.

Undantag må ske, där det på grund av särskilda omständigheter

må anses tillåtligt jämlikt god köpmannased. Anmärkning därom

skall upptagas i förvaltningsberättelsen enligt 109 (103) § 1 mom. andra stycket.

I detta moment meddelas slutligen en regel örn bestämningen av verkliga

värdet å omsättningstillgång. Detta skall i allmänhet anses motsvara försäljningsvärdet

efter avdrag för försäljningskostnaderna.

Svenska revisor ssamfundet har ansett begreppet »försäljningskostnaderna»

icke vara i den bokförings- och företagsekonomiska litteraturen på ett tillräckligt

exakt och allmänt vedertaget sätt definierat, varför stadgandet kunde

komma att leda till högst oenhetlig värdesättning av omsättningstillgångarna.

Det erfordrades enligt samfundets mening att redan i lagtexten angåves,

vad som åsyftades med »försäljningskostnaderna».

s. 311 Kontrollera mot PDF

311

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

I anledning av vad revisorssamfundet anfört vill jag påpeka, att ej heller Departement»- försäljningspriset lika litet som försäljningskostnaderna i förslaget blivit fö- c**/**•

remål för en legaldefinition. Det synes mig också lämpligast, att avgörandet

av vad som i olika fall skall anses såsom försäljningspris och försäljningskostnader

överlämnas åt den företagsekonomiska sakkunskapen.

5 mom. I 56 § 3) gällande aktiebolagslag stadgas, att osäkra fordringar skola

upptagas endast till de belopp, varmed de beräknas komma att inflyta, och

att värdelösa fordringar skola avskrivas. Någon fördelning på flera år av den

förlust, som uppkommer därigenom att gäldenär blir insolvent, förutsättes

sålunda icke. Förslaget har bibehållit grundsatsen att värdeminskning på

grund av gäldenärens insolvens alltid skall medföra omedelbar nedskrivning

till fordringens beräknade värde. Med hänsyn till att i bolagspraxis förekommer,

att man i stället för att göra direkta nedskrivningar upplägger ett värminskningskonto,

»delcrederekonto» e. d., har beredningen upptagit en bestämmelse,

varigenom uttrycklig tillåtelse härtill givits. Örn gäldenärens

solvens förbättras, skall fordringen kunna utan vidare uppskrivas till det

belopp, varmed den beräknas kunna inflyta. Är fordringen omsättningstillgång,

kan sådan uppskrivning ske enligt de beträffande omsättningstillgångar

gällande reglerna. Men även fordran, som är anläggningstillgång, skall

kunna av angivet skäl uppskrivas utan att motsvarande belopp användes på

sätt som i fråga örn andra anläggningstillgångar är föreskrivet. I anledning

härav har i förevarande moment andra stycket föreslagits stadgande, att om

fordran, som är avsedd att stadigvarande innehavas av bolaget, i närmast

föregående balansräkning såsom osäker eller värdelös icke upptagits till det

belopp varå den lyder, fordringen må utan hinder av vad i 1—3 mom. stadgas

upptagas till det belopp, varmed den beräknas komma att inflyta.

Bank- och fondinspektionen har påkallat ett klarläggande av begreppet

osäker fordran.

Någon närmare bestämning av begreppet osäker fordran torde icke lämp- Departement*- ligen kunna givas. chejem

6 inom. I detta moment givas bestämmelser i avseende å omedelbart och

medelbart innehav av egna aktier. I 56 § 7) gällande aktiebolagslag stadgas,

alt förvärvad egen aktie ej må uppföras såsom tillgång i balansräkningen.

Däremot blevo vid gällande lags tillkomst icke de spörsmål behandlade, vilka

uppkomma vid värderingen av moderbolags innehav av aktier i dotterbolag

för det fall att dotterbolaget äger aktier i moderbolaget och sålunda ett indirekt

förvärv av egna aktier föreligger. Dessa spörsmål blevo emellertid föremål

för övervägande vid 1913 års riksdag. I en inom andra kammaren väckt

motion hemställdes örn ändringar i och tillägg till aktiebolagslagen i syfte att

förhindra de olägenheter, som kunde följa med att ett bolag genom dotterbolag

eller på annat sätt sekundärt förvärvade aktier i moderbolaget. I lagutskottets

utlåtande med anledning av motionen yttrades i nu förevarande avseende,

att då ett bolag ägde aktier i ett annat bolag, skulle vid beräknandet

s. 312 Kontrollera mot PDF

312

Kungl. Majlis proposition nr 5.

av det värde å aktierna, som skulle upptagas i det förra bolagets balansräkning,

avdrag enligt utskottets uppfattning ske för vad av nämnda värde belöpte

på aktier, som det senare bolaget kunde äga i det förra. Vid sådant

förhållande syntes fara för borgenärernas rätt icke i vidare mån föreligga vid

dylikt sekundärt förvärv av egna aktier än då förvärvet skett direkt.

Beredningens förslag kvarstår beträffande redovisningen i aktiebolags balansräkning

av förvärvade aktier i bolaget på samma ståndpunkt som gällande

aktiebolagslag. Men beredningen har därjämte föreslagit, att egna

aktier skola upptagas såsom tillgång inom linjen med angivande av nominella

beloppet.

I fråga om värderingen vid medelbart innehav av egna aktier har beredningen

anslutit sig till lagutskottets nyss angivna uppfattning. Den i andra

stycket av förevarande moment givna uttryckliga regeln har emellertid begränsats

till att avse endast aktiebolag, vars ställning till det andra bolaget är

av beskaffenhet att grunda ett moder- och dotterbolagsförhållande. Från värdet

å aktierna i dotterbolaget skall avdrag ske för så stor del av värdet, som

belöper på aktier i moderbolaget vilka tillhöra dotterbolaget. Sådant avdrag

skall ock äga rum vid medelbart dotterbolagsförhållande d. v. s. då aktier i

moderbolaget ägas av ett dotterdotterbolag. Även vid medelbart innehav av

egna aktier som här avses skall anteckning ske i moderbolagets balansräkning

inom linjen, utvisande att värdet av dotterbolag tillhöriga aktier i moderbolaget

icke ingår i balansen. I andra stycket sista punkten har därför

upptagits bestämmelse, att moderbolagets andel i nominella beloppet av dotterbolagets

aktier i moderbolaget skall inom linjen angivas såsom andel i

egna aktier.

Bank- och fondinspektionen har understrukit vikten av att de här givna

reglerna lagfästas. Inspektionen har vidare uttalat, att det varit önskvärt, att

frågorna om värdering av moderbolags fordringar i dotterbolag, där koncernförhållandet

hade sin grund i kreditgivning och dotterbolaget ägde aktier i

moderbolaget, kunnat göras till föremål för lagstiftning. Handelskammaren

i Gävle har gjort gällande, att avdragsskyldigheten i andra stycket måste få

svåra konsekvenser för vissa bolag, som stöde i moder- och dotterbolagsförhållande

till varandra, och att stadgandet i sin föreslagna avfattning komme

att för framtiden bliva hinderligt även för en sund koncernbildning. Avdragsskyldigheten

kunde medföra, att högst betydande belopp, i vissa fall

miljonbelopp, måste avföras ur balansen. Härigenom komme aktieägarnas

rätt till vinstutdelning att beskäras, kanske för en följd av år, samtidigt som

skattebetalningen kvarstode, då avdragen av skattemyndigheterna torde komma

att betecknas såsom kapitalförlust. Med hänsyn till de betydande ekonomiska

följder stadgandet kunde få funne handelskammaren nödvändigt att

stadgandet avfattades t. ex. så att aktier av detta slag skulle avskrivas under

en femårsperiod från lagens ikraftträdande respektive från tiden för framtida

förvärv. Handelskammaren ansåge att full avdragsrätt borde medgivas

för avskrivningar på aktier i dotterbolag liksom för avskrivningar å vissa

andra anläggningstillgångar.

s. 313 Kontrollera mot PDF

313

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

Den i andra stycket föreslagna regeln om värdering vid medelbart inne- Departements.

hav av egna aktier återgår på lagutskottets vid 1913 års riksdag uttalade upp- cA*,en''

fattning. Regeln torde för övrigt få anses följa redan av lagens förbud mot

upptagande av egna aktier såsom tillgång. Det synes fördenskull icke föreligga

anledning att, på sätt handelskammaren i Gävle hemställt, införa regler

om rätt att under viss tidsperiod successivt avskriva det medelbara innehavet

av egna aktier.

Att på sätt bank- och fondinspektionen yrkat upptaga värderingsregler

jämväl beträffande fordringar hos dotterbolag med aktieinnehav i moderbolag

synes ej påkallat.

7 inom. I detta moment upptagas bestämmelser om den balanstekniska

behandlingen av affärsvärde (goodwill). Enligt gällande svensk rätt får det

värde, som kan ligga i bolagets egen upparbetade rörelse, icke upptagas såsom

affärsvärde (goodwill). Örn åter bolaget från annan mot ersättning

övertager en rörelse, torde, då anskaffningskostnaden överstiger värdet å de

övertagna tillgångarna, kunna såsom särskild post upptagas ett värde å

själva rörelsen med högst det överstigande beloppet, d. v. s. anskaffningskostnaden

för affärsvärdet. Beredningen har i 7 mom. upptagit bestämmelse,

att om bolaget övertagit en rörelse mot vederlag som överstiger värdet

av de med rörelsen övertagna tillgångarna, skillnaden (affärsvärde, goodwill)

må upptagas såsom anläggningstillgång i särskild post. Härtill har

knutits en avskrivningsregel, enligt vilken å tillgången årligen skall avskrivas

skäligt belopp, dock minst en tiondel, där ej på grund av särskilda

omständigheter avskrivning med en mindre andel må anses tillåtlig enligt

allmänna bokföringsgrunder och god köpmannased.

Svenska järnvägsföreningen har erinrat om att i åtskilliga fall järnvägsbolagen

förvärvat andra trafikföretag — särskilt bussföretag — mot vederlag,

som väsentligt överstigit värdet av de med rörelsen övertagna tillgångarna.

På grund av trafikbehovets permanens hade ofta — kanske i regel — skäl

icke ansetts föreligga för avskrivningar å det bokförda goodwillvärdet. Föreningen

utginge ifrån, att trafikbehovets permanens just vore en sådan omständighet

som berättigade till underlåtenhet att verkställa avskrivning å

goodwill, respektive till att verkställa avskrivningar med lägre andel än tio

procent. Ett annat tillvägagångssätt skulle ställa åtskilliga trafikföretag inför

allvarliga ekonomiska problem.

I de av svenska järnvägsföreningen antydda fallen torde en längre av- Departement>- skrivningstid än tio år kunna anses tillåtlig. Däremot kan icke härvidlag — chefen.

lika litet som i fråga örn andra anläggningstillgångar — avskrivning helt

underlåtas.

8 morn. I detta moment ha upptagits bestämmelser rörande kostnader för

bolagets bildande, förvaltningskostnader m. m. I gällande aktiebolagslag 56 § 7)

stadgas bl. a. att kostnader för bolagets bildande, organisations- eller förvalt
-

s. 314 Kontrollera mot PDF

314

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

ningskostnader ej må uppföras såsom tillgång. Denna regel har lagberedningen,

i vad densamma avser förbud mot att upptaga kostnaderna för bolagsbildningen

och förvaltningskostnaderna såsom tillgång, bibehållit i första

stycket, i samband varmed även stadgats motsvarande förbud beträffande

kost naderna för kapitalökning.

Däremot stadgas i fråga om organisationskostnaderna i andra stycket, att

kostnader för tekniskt, kommersiellt eller annat arbete, som är av värde för

organisationen av bolagets rörelse, må upptagas såsom en särskild post bland

anläggningstillgångarna. Är fråga om kostnader som gjorts före bolagets

bildande, måste emellertid kostnaderna, för att de skola få belasta bolaget,

ha angivits i stiftelseurkunden. Vidare har föreskrivits, dels att kostnad av

ifrågavarande slag, som ej upptagits i första balansräkningen efter det den

uppkommit, icke må senare uppföras såsom tillgång, dels att å sådan tillgång

skall årligen avskrivas skäligt belopp, dock minst en femtedel, där ej på

grund av särskilda omständigheter avskrivning med en mindre andel må

anses överensstämma med allmänna bokföringsgrunder och god köpmannased.

Handelskammaren i Gävle har påpekat, att kostnader för bolagsbildningen

måste avföras såsom omkostnader men att avdragsrätt vid taxering icke förelåge

för sådan omkostnad. Avdragsrätt borde enligt handelskammarens mening

föreligga.

Departement.>- Ifrågavarande bestämmelser torde vara lämpliga.

chefen.

9 morn. Liksom i allmänhet utländsk lagstiftning medger gällande aktiebolagslag,

att i stället för direkt avskrivning å anläggningstillgångar det avskrivningen

motsvarande beloppet må upptagas såsom en särskild passivpost,

vilken i 56 § 4) aktiebolagslagen benämnes förnyelsefond. Ifrågavarande

passivpost bör enligt lagberedningens mening liksom i 9 § bokföringslagen

den 31 maj 1929 benämnas värdeminskningskon to. I förevarande moment

första stycket första punkten föreslås den bestämmelsen, att i stället för avskrivning

på eller nedsättning av värdet å anläggningstillgångar motsvarande

belopp må kunna uppföras bland skulderna på värdeminskningskonto. Vidare

föreskrives i andra punkten, att sådant konto ej må minskas annorledes

än genom en minskningen motsvarande avskrivning på eller nedsättning av

det värde vartill tillgångarna upptagits.

Då fordran, som är avsedd att stadigvarande innehavas av bolaget, blivit

i närmast föregående balansräkning såsom osäker eller värdelös upptagen till

lägre belopp än det, varå den lyder, kan fordringen, om gäldenärens betalningsförmåga

ökas, jämlikt 5 mom. andra stycket upptagas till det högre belopp,

varmed den beräknas komma att inflyta. Har i stället en osäker fordran

upptagits till fulla beloppet och skillnaden mellan detta och vad som

beräknas komma att inflyta uppförts å särskilt värdeminskningskonto för

fordringar enligt 5 mom. första stycket, bör i sådant fall detta konto kunna

minskas utan motsvarande avskrivning å eller nedsättning av fordringen. I

s. 315 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

315

9 morn. andra stycket har därför upptagits bestämmelse, att vad i första

stycket andra punkten stadgas ej skall gälla beträffande värdeminskningskonto

som avses i 5 mom. första stycket.

Försäkringsinspektionen har anfört, att syftet med den av beredningen

föreslagna specificeringen av tillgångarna i balansräkningen skulle förfelas

eller åtminstone motverkas genom uppläggande av ett för dessa tillgångar

gemensamt värdeminskningskonto. För försäkringsbolagens del ville inspektionen

avstyrka anordningen, enär den uppenbarligen försvårade möjligheten

att överblicka vederbörande bolags ställning. Därest emellertid det ansåges

att man icke kunde förvägra aktiebolagen att använda värdeminskningskonto,

syntes skäl saknas att icke medgiva användning av dylikt konto beträffande

samtliga omsättningstillgångar, då sådant konto medgåves för

osäkra fordringar som icke vore avsedda att stadigvarande innehavas av bolaget.

Jag återkommer till frågan om lämpligheten av ett gemensamt värdeminsk- DeparUmentsningskonto

vid behandlingen av 107 (101) § 1 mom. Någon ändring i före- cAe/envarande

moment torde ej vara påkallad.

10 inom. Detta moment avser värderingen av skulder. I balansräkningen

skola bolagets skulder upptagas till det belopp, varmed de skola betalas, d. v. s.

i regel till nominella beloppet. Beredningen har ansett denna — i och för

sig självklara — huvudregel böra lika litet i förslaget som i gällande lag uttryckligen

uttalas med hänsyn även därtill alt den icke är undantagslös. Endast

beträffande vissa frågor av särskilt praktisk betydelse har beredningen ansett

vissa regler böra upptagas.

Sålunda har i första stycket beträffande av bolaget utgivna obligationer

och andra långfristiga skuldförbindelser, som skola inlösas med högre belopp

än det bolaget erhållit, föreskrivits att skillnaden må upptagas bland

tillgångarna såsom särskild post och avskrivas genom årliga belopp fördelade

på tiden från förbindelsernas utgivande till deras förfallande till betalning.

I andra stycket har beträffande skuld, som lyder å utländskt mynt, stadgats,

att om kursstegring inträtt, uppkommen kursskillnad må fördelas å

tiden till skuldens förfallande till betalning, där det med hänsyn till omständigheterna

får anses tillåtligt jämlikt allmänna bokföringsgrunder och

god köpmannased. För det motsatta fallet, alt kursfall inträffat, har stadgats,

att nedsättning av det belopp, vartill sådan skuld upptagits, ej må ske i vidare

mån än fördelning av kursskillnaden å nämnda tid med hänsyn till omständigheterna

får anses överensstämma med allmänna bokföringsgrunder och

god köpmannased.

Bunk- och fondinspektioncn har i fråga örn den i första stycket upptagna

bestämmelsen ansett, att även den redovisningsmetoden borde kunna tillämpas

att det från början erhållna beloppet redovisades såsom skuld, varefter

s. 316 Kontrollera mot PDF

316

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

Departements
chefen.

skillnaden mellan detta belopp och skuldens nominella belopp efter hand påfylldes

genom årliga avsättningar. Den tid, inom vilken avskrivningen av tillgångsposten

— eller jämlikt inspektionens uttalande avsättningarna till täckande

av skillnaden mellan det erhållna och det nominella beloppet — skulle

vara genomförd, borde, då betalningsskyldighet vid konvertering kunde inträda

tidigare än vid den i obligationerna angivna betalningstiden, begränsas

till den tid då obligationerna tidigast finge konverteras. Beträffande skulder

i utländskt mynt borde det anses tillåtet att utjämna kursförluster mot kursvinster.

Detsamma borde gälla fordringar i utländskt mynt. Försäkringsinspektionen

har ansett bestämmelsen i andra stycket böra kompletteras med

ett medgivande om eliminering av förluster på valutor genom täckning av

skulder i utländskt mynt medelst tillgångar i samma mynt.

Lagrådet har förklarat, att då skulder, som lydde å utländskt mynt, endast

i undantagsfall torde förekomma hos allmänna aktiebolag, det syntes obehövligt

att upptaga bestämmelser härutinnan i lagen. Lagrådet hemställde därför,

att de föreslagna bestämmelserna i 10 mom. andra stycket måtte utgå.

Bank- och fondinspektionen har ansett, att om bolaget för utgivna obligationer

erhållit lägre belopp än det, varmed de skola inlösas, hinder ej borde

möta mot att det för obligationerna erhållna beloppet redovisades som skuld

och skillnaden täcktes genom årliga avsättningar. En sådan metod synes mig

väl kunna användas såsom reellt överensstämmande med den föreslagna. Och

om dess tillåtlighet lärer någon tvekan icke behöva hysas, därest ett tillägg

till sista stycket av 107 (101) § 1 mom. göres, på sätt lagrådet vid nämnda

lagrum förordat. I sådant fall synes emellertid böra krävas, att inlösningsbeloppet

anmärkes inom linjen. Bank- och fondinspektionen har vidare uttalat,

att avskrivningen borde vara slutförd vid den tid, då obligationerna tidigast

må konverteras eller, då konverteringsrätt icke förefinnes, då obligationerna

eller förbindelserna eljest tidigast förfalla till betalning. Detta torde

vara att ställa ett alltför strängt krav på redovisningen av sådana skulder.

Avskrivningarna synas böra kunna fortsättas under lånets hela löptid. Men

inlöses lånet i förtid, skola naturligtvis samtidigt avskrivningarna slutföras.

Att på sätt lagrådet hemställt borttaga reglerna i andra stycket synes mig

möta starka betänkligheter. Det torde vara ovisst, om desamma gälla utan

uttryckligt lagbud, och erfarenheten lärer giva vid handen, att de i åtskilliga

fall varit högst påkallade. Reglerna ha i beredningens förslag fått en naturlig

anknytning till bestämmelsen i första stycket om den balansmässiga behandlingen

av kapitalrabatter. Jag kan därför icke förorda deras uteslutande ur

lagen.

Enligt bank- och fondinspektionens mening borde det beträffande skulder

i utländskt mynt vara tillåtet att utjämna kursförluster mot kursvinster. Detsamma

borde ock gälla fordringar i utländskt mynt. En sådan utjämning torde

vara tillåten, dock endast inom samma balanspost, d. v. s. att utjämning

får äga rum inom posten långfristiga skulder och inom posten kortfristiga

s. 317 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

317

skulder. Försäkringsinspektionen har ansett, att den i andra stycket föreslagna

bestämmelsen borde kompletteras med ett medgivande om eliminering

av förluster på valutor genom täckning av skulder i utländskt mynt medelst

tillgångar i samma mynt. Denna metod har, enligt vad inspektionen uppgivit,

i stor utsträckning tillämpats av försäkringsbolagen, som vanligen omräknade

sina tillgångar och skulder i sådant mynt efter ultimo-valutakurser.

Ett allmänt stadgande av sådan innebörd synes emellertid möta betänkligheter.

Det skulle innefatta ett avsteg från den i försiktighetshänsyn grundade

princip, på vilken lagen eljest bygger, nämligen att en beräknad förlust

i allmänhet skall redovisas omedelbart, medan en beräknad vinst i regel

icke skall komma till uttryck i balansräkningen förrän den intjänats. Jag

vill för övrigt påpeka, att rätten att i viss utsträckning upptaga omsättningstillgång

över anskaffningskostnaden och rätten enligt förslaget att under

vissa förutsättningar uppskriva anläggningstillgång innefatta möjlighet att i

avsevärd mån åstadkomma en sådan utjämning som åsyftas av försäkringsinspektionen.

107 (101) §.

Gällande aktiebolagslag innehåller icke andra föreskrifter angående balansräkningens

uppställande och specificering än dels stadgandet i 56 § 6),

att de belopp, vartill aktiekapitalet, reserv- och förnyelsefonder samt andra

fonder uppgå, skola uppföras var för sig bland skulderna, med det i samband

med lagen den 18 juni 1937 örn aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser

till nämnda stadgande gjorda tillägget rörande särskild redovisning

av skuld till dylik stiftelse, och dels stadgandet i 56 § 8), att aktier i annat

bolag skola särskilt för varje sådant bolag upptagas till antal och värden

samt att, där så kan ske, till balansräkningen skall fogas sådant bolags senaste

fastställda balansräkning. Skyldighet att i balansräkningen i viss omfattning

specificera aktiva och passiva följer emellertid av värderingsreglerna

och av de även för aktiebolag gällande stadgandena i 8 § bokföringslagen,

att balansräkningen skall utgöra ett översiktligt sammandrag av inventariet

samt att den skall vara uppställd i lämpliga huvudposter och jämväl avse i

inventariet enligt 7 § inom linjen lämnade uppgifter. Trots dessa stadganden

sammanföras — såsom beredningen i motiven framhåller — ofta i balansräkningen

olikartade tillgångar och skulder i gemensamma poster under allmänt

avfattade, mångtydiga eller rent missvisande benämningar. Härigenom

försvåras för aktieägarna och bolagets borgenärer att bilda sig en uppfattning

om bolagets ställning och resultatet av dess verksamhet.

Såsom redan i inledningen nämnts har beredningen funnit, att en viss

specificering av årsredovisningen är det enda medlet för att denna redovisning

skall bliva översiktlig och klar samt sålunda verkligt upplysande i fråga

örn bolagets ställning och resultatet av dess verksamhet. Att redovisningen är

översiktlig och klar är en nödvändig förutsättning för att kontroll skall kunna

utövas över att de i 106 (100) § givna bestämmelserna efterlevas.

Bestämmelserna örn balansräkningens specificering lia givits i form av

s. 318 Kontrollera mot PDF

318

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

ett balansräkningsschema. För kontrollen över värderingsreglernas iakttagande

har det funnits nödvändigt att särskilja sådana tillgångar som skola

värderas efter olika i lagen givna värderingsprinciper och som — såvitt angår

anläggningstillgångar — enligt sin natur äro utsatta för värdeminskning på

olika grunder och därför äro föremal för olika avskrivningsmetoder.

Till det i 1 mom. upptagna balansräkningsschemat ansluta sig bestämmelserna

i de följande momenten, som för särskilda poster giva närmare bestämmelser

huru redovisningen skall äga rum.

1 inom. Det schema över balansräkningens uppställning, som upptages

i detta moment, är uppgjort i anslutning till vad som beträffande ett bolag

med sådana tillgångar och skulder som där upptagas får anses vara påkallat

för vinnande av en upplysande och klar redovisning.

Då den uppdelning i huvudposter, som angives i schemat, icke kan under

alla förhållanden anses vara tillfyllest, har i ingressen till 1 mom. stadgats

att, där det med hänsyn till bolagets förhållanden må anses påkallat jämlikt

allmänna bokföringsgrunder och god köpmannased, ytterligare fördelning i

huvudposter skall äga rum.

Schemat innefattar en exemplifiering, som närmast ansluter sig till ett industribolags

ekonomiska förhållanden. En balansräknings uppställning och

specificering måste naturligtvis — framhåller beredningen — lämpas efter

det bolags ekonomiska förhållanden balansräkningen avser. Om ett bolag har

andra tillgångar eller skulder än de i schemat angivna, bör således bolaget,

t. ex. ett gruvaktiebolag eller ett rederiaktiebolag, i sin balansräkning redovisa

sina tillgångar med en specificering motsvarande den i schemat angivna.

I andra stycket av förevarande moment har beredningen därför intagit föreskrift,

att där bolaget har tillgångar och skulder av andra slag än i första

stycket sägs, en motsvarande fördelning i tillgångs- eller skuldposter skall

äga rum.

Handelskammaren i Gävle har funnit den föreslagna uppställningen överskådlig

och ägnad att i stort sett lagfästa rådande praxis. Bank- och fondinspektionen

har ock funnit det erforderligt att detaljerade föreskrifter för balansräkningens

innehåll givas. Inspektionen har emellertid ifrågasatt, om det

icke vore lämpligare att detaljbestämmelserna infördes i en följdförfattning.

Samma åtgärd borde i så fall vidtagas beträffande 108 (102) §. Försäkringsinspektionen

har framställt enahanda förslag.

Beträffande de i balansräkningsschemat upptagna posterna har följande

anförts.

A II 4 och 5. Bank- och fondinspektionen har uttalat, att förlagsrätt, som

enligt motiven skulle föras under patent och liknande rättigheter, borde

betraktas som goodwillpost.

A II 7 och III 2. Bank- och fondinspektionen har funnit, att under dessa

rubriker borde angivas jämväl andel i annat ekonomiskt företag än aktiebolag.

Bank- och fondinspektionen har vidare anfört, att under A II torde böra

s. 319 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

319

införas en särskild post för tomt- och vattenfallsrätt samt rätt till gruva. Ägde

ett bolag fartyg till mera betydande värde, torde allmänna bokföringsgrunder

och god köpmannased påkalla, att de upptoges under en särskild post. I annat

fall skulle fartyg upptagas under posten maskiner, inventarier och dylikt,

vilket dock torde strida mot allmänt språkbruk.

A III 5. Exportbolagen lia ansett tillräckliga skäl icke föreligga för stadgandet

under denna punkt, att accepterade växlar skulle redovisas för sig.

Visserligen kunde växlar genom diskontering före förfallodagen förvandlas

till kontanter eller banktillgodohavanden. Men möjligheten härtill berodde

såväl på utställarens som acceptantens namn. Om växlar särskildes, kunde en

okritisk läsare av balansräkningen lätt föranledas att sammanlägga ifrågavarande

post med posten III 6 bland tillgångarna, varigenom i vissa fall en

felaktig uppfattning erhölles om bolagets likviditet. Bolagen borde därför äga

valfrihet, huruvida växelfordringar skulle särskilt specificeras eller ej.

A III 6. Handelskammaren i Gävle har ansett, att denna post jämväl borde

omfatta tillgångar innestående på postgiro.

B II. Bank- och fondinspektionen har framhållit, att värdeminskningskonton

borde kunna föras så att de på tillgångssidan upptoges som avdragspost

från anskaffningsvärdet av den tillgångspost, som de avsåge. Lagtexten borde

förtydligas på denna punkt. För att icke nyttan av den specificering av tillgångarna

som föreskrivits skulle förringas, syntes nödvändigt föreskriva, att

även värdeminskningskontona skulle specificeras för de olika slagen av i balansräkningen

upptagna anläggningstillgångar.

B III. Bank- och fondinspektionen har framhållit, att i lagtexten föreskreves,

att skulderna skulle uppdelas i långfristiga och kortfristiga, utan att dessa

begrepp närmare definierades. Icke heller i motiven lämnades några fullt

klarläggande definitioner. Särskilt frågan, hur ett bolags bankskulder skulle

redovisas, komme att giva anledning till olika åsikter. Ett klarläggande uttalande

i denna fråga vöre därför önskvärt. Inspektionen har vidare anfört,

att det för att en fordringsägare skulle kunna bedöma värdet av en fordran

uppenbarligen vore av vikt för honom att veta, hur stor del av bolagets skulder

som löpte med bättre eller sämre förmånsrätt än hans egen fordran. Ur

denna synpunkt hade i 7 mom. stadgats skyldighet för bolaget att uppgiva

beloppet av ställda panters sammanlagda värde. Konsekvensen borde fordra,

att bolaget specificerade jämväl sådana skulder, som löpte med sämre rätt än

övriga skulder.

B IV. Föreningen auktoriserade revisorer har funnit redovisningen av tillgångsposten

accepterade växlar och skuldposten egna accepter inkonsekvent.

I ena fallet förelåge ovillkorlig redovisningsskyldighet, i andra fallet erfordrades

— enligt uttalande i beredningens motiv —- särskild redovisning blott

där det påkallades enligt god köpmannased.

Bank- och fondinspektionen har vidare uttalat, att diskonterade växlar

borde upptagas bland skulderna. En följd härav bleve, att de trots diskonteringen

fortfarande jämväl skulle upptagas bland tillgångarna. Därjämte syntes

nödvändigt att upptaga de diskonterade växlarna bland ställda panter.

s. 320 Kontrollera mot PDF

320

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

B V. Bank- och fondinspektionen har understrukit vikten av att skatteredovisningen

sker på sätt lagberedningen föreslagit. Svenska järnvägs!öreningen

har yttrat, att den här givna regeln stöde i god överensstämmelse med 3 §

lagen den 3 juli 1930 om bokföring vid enskild järnväg. Föreningen ville

emellertid erinra örn att i motiven till sistnämnda lagrum uttalades, att skatter

ansåges vara utgifter belöpande å det år varunder de skulle betalas. Därför

ansåge föreningen påkallat, att i blivande proposition gjordes ett uttalande

om att förevarande förslag även ägde tillämpning å järnvägsaktiebolag.

Beträffande balansräkningsschemats uppställning har bank- och fondinspektionen

funnit det önskvärt, att de verkliga skulderna upptoges först, därefter

värdeminskningskonton samt slutligen det egna kapitalet och vinsten.

Svenska revisorssamfundet har framhållit, att de i många balansräkningar

ingående transitoriska och antecipativa posterna till sin natur väsentligt avveke

från fordringar och skulder. De borde därför upptagas var för sig i särskilda

samlingsposter å såväl debet- som kreditsidan. Särskild bestämmelse

härom borde intagas. Samma yrkande har framställts av handelskammaren

i Gävle.

Sveriges redareförening har, i anslutning till stadgandet i sista stycket, ifrågasatt

om icke särskilda föreskrifter borde införas rörande sättet för redovisningen

av ett aktiebolags andelar i ekonomisk förening eller delägarskap i

handelsbolag. Olikartade uppfattningar hade nämligen gjort sig gällande med

avseende å redovisning av dylika tillgångar liksom av med dem förenat skuldansvar.

Lagrådet har beträffande posten B II anfört, att syftet med anläggningstillgångarnas

specificering i olika poster uti balansräkningen delvis torde förfelas,

om ej upplagda värdeminskningskonton redovisades efter motsvarande

fördelning. Det syntes ej heller av paragrafens föreslagna avfattning i förevarande

hänseende tydligt framgå, huru värdeminskningskonton för fordringar

skulle i balansräkningen upptagas. Lagrådet hemställde därför, att avfattningen

av B II ändrades sålunda att bland skulderna skulle upptagas »värdeminskningskonton

med beloppen fördelade på de särskilda tillgångsposterna».

Beträffande posten B III har lagrådet uttalat, att långfristiga skulder i allmänhet

torde kunna redovisas i två poster: 1. obligationslån och 2. andra långfristiga

skulder. Förekomme lån mot förlagsbevis, debentures eller dylikt,

borde i anledning av inledningsstadgandet till 1 mom. ytterligare poster tillkomma.

Begreppet partialförskrivningar syntes icke ha sådan bestämdhet,

att det borde upptagas i lagtexten. Med hänsyn till vad sålunda anförts hemställde

lagrådet, att de i B III 1 förekommande orden »lån mot partialförskrivningar,

förlagsbevis eller dylikt» måtte utgå.

Till vinnande av överensstämmelse med tillgångssidan har lagrådet ansett

posten »Kortfristiga skulder» (B IV) böra uppdelas i två underavdelningar:

1. växelskulder och 2. andra kortfristiga skulder.

Beträffande föreskriften i sista stycket har lagrådet som sin mening fram
-

s. 321 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

321

hållit, att då redan av inledningsstadgandet till 1 mom. framginge, att den i

paragrafen förekommande uppräkningen av poster i balansräkningen icke

vore uttömmande, nyssnämnda föreskrift kunde uteslutas. Momentet kunde i

stället enligt lagrådets mening lämpligen avslutas med en bestämmelse av innehåll

att i fråga om tillgångs- och skuldposternas uppställning och benämning

sådana avvikelser finge göras, som kunde anses överensstämma med allmänna

bokföringsgrunder och god köpmannased.

Bank- och fondinspektionen — liksom även försäkringsinspektionen — har Departementsifrågasatt,

örn det ej vore lämpligt att upptaga detaljbestämmelserna i 1 mom. chefen.

i en av Kungl. Maj :t utfärdad följdförfattning, så att av utvecklingen påkallade

ändringar icke behövde underställas riksdagens prövning. Samma åtgärd borde

i så fall vidtagas beträffande 108 (102) §. Frågan örn balansräkningens

och vinst- och förlusträkningens specifikation torde dock vara så betydelsefull

för aktiebolagen, att dess utbrytande ur den allmänna lagstiftningen

skulle väcka betänkligheter.

I fråga om den i balansschemat använda uppställningen och de olika balansposternas

benämning har lagrådet föreslagit, att 1 mom. avslutas med en

bestämmelse av innehåll, att sådana avvikelser må göras som få anses överensstämma

med allmänna bokföringsgrunder och god köpmannased. Rätt

till sådana avvikelser synes böra föreligga, i den mån avvikelserna ej minska

den klarhet beträffande redovisningen, som avses med förslaget. Jag är därför

beredd förorda ett tillägg av det innehåll lagrådet föreslagit. Däremot bör

enligt min mening ej — på sätt lagrådet jämväl förordat — stadgandet i

sista stycket av 1 mom. i beredningens avfattning utgå. Nämnda stadgande

har icke avseende å det fall, att balansschemat icke medför en tillräcklig

specificering, utan åsyftar det fall, att bolagets verksamhet har annan karaktär

än den som legat till grund för det föreliggande schemat (t. ex. rederirörelse)

.

Vad särskilt beträffar balansschemat har bank- och fondinspektionen anmärkt,

att aktiekapitalet, övriga fonder och vinsten borde upptagas först efter

skulderna och värdeminskningskontona. Med en sådan uppställning vunnes,

att bolagets eget kapital upptoges i en grupp för sig. Denna synpunkt har

otvivelaktigt ett visst berättigande. Den i förslaget upptagna ordningen, som

ju ej minskar balansräkningens tydlighet, torde dock vara den i de nordiska

länderna vanligaste.

Bank- och fondinspektionen torde med sitt yttrande under A II 4 och 5

om förlagsrätt åsyfta de understundom förekommande fall, att ett tidningsföretag

i balansräkningen upptager sin rätt till tidningen under beteckningen

förlagsrätt. Denna rätt bör emellertid otvivelaktigt upptagas såsom en goodwillpost.

Med förlagsrätt i förevarande sammanhang avses i förslaget förlagsrätt

i egentlig mening, d. v. s. förläggares rätt till visst litterärt verk o. d.

Inspektionen har ifrågasatt, alt under A II 7 och III 2 borde angivas jämväl

andel i annat ekonomiskt företag än aktiebolag. Alt tynga lagtexten härmed

synes icke vara lämpligt. Ej heller har jag funnit anledning alt efter
Bihang

till riksdagens protokoll 19M. 1 sami. Nr 5. 21

s. 322 Kontrollera mot PDF

322

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

komma inspektionens hemställan att i schemat införa särskild post för tomtoch

vattenfallsrätt samt rätt till gruva eller för fartyg. Jag ber att i detta

hänseende få åberopa vad jag nyss anfört beträffande innebörden av det av

beredningen föreslagna sista stycket i 1 mom.

Den av exportbolagen framställda invändningen mot att på tillgångssidan

redovisa accepterade växlar för sig torde åsyfta, att accepterade växlar borde

föras under posten »andra fordringar» i A III 4. Med hänsyn till accepterade

växlars särskilda natur synes likväl förslagets ståndpunkt böra godtagas.

Att, såsom handelskammaren i Gävle påkallat, under A III 6 särskilt omnämna

postgirotillgodohavanden synes ej nödvändigt.

Vad angår invändningarna mot bestämmelsen under B II har redan vid

9 mom. i 106 (100) § omnämnts försäkringsinspektionens anmärkning, att

upptagandet i balansräkningen av ett gemensamt värdeminskningskonto för

anläggningstillgångar motverkade syftet med den föreslagna specificeringen

av tillgångarna i balansräkningen. Bank- och fondinspektionen och lagrådet

ha framställt liknande invändningar. Ehuru en så öppen redovisning som

den av lagrådet förordade torde vara mycket sällsynt i vårt land, synes lagrådets

ändringsförslag böra godtagas.

Såsom bank- och fondinspektionen påpekat bör något hinder ej möta mot

ett redovisningsförfarande, enligt vilket de tillgångar, för vilka värdeminskningskonton

upplagts, upptagas på tillgångssidan med anskaffningskostnaden

inom linjen och som värde utföres detta värde efter avdrag för värdeminskningskontot.

Någon ändring av lagtexten torde emellertid ej fördenskull

erfordras.

Ur posten B III torde som lagrådet förordat böra uteslutas »lån mot partialförskrivningar,

förlagsbevis eller dylikt». Sådana skulder torde, vad de allmänna

aktiebolagen angår, vara rätt ovanliga. Det torde vara riktigt att —

såsom bank- och fondinspektionen framhållit — förlagsbevis och andra skulder,

som medföra rätt till betalning först efter andra skulder, böra redovisas

för sig, då sådana skulder förekomma. Denna fråga synes emellertid

kunna lösas med ledning av allmänna bokföringsgrunder och god köpmannased.

Lagrådet har även påkallat en uppdelning av posten B IV i två underavdelningar:

1. växelskulder och 2. andra kortfristiga skulder. Detta spörsmål

har även berörts av föreningen auktoriserade revisorer. Även denna

jämkning bör vidtagas.

Med anledning av bank- och fondinspektionens uttalande rörande redovisningen

av diskonterade växlar må påpekas, att det enligt förslaget är medgivet,

att diskonterade växlar redovisas bland ansvarsförbindelser, i den mån

de ej upptagas bland skulderna. Upptagas de bland skulderna, måste de naturligtvis

upptagas även bland tillgångarna under posten accepterade växlar

och böra jämväl lämpligen anmärkas bland ställda panter. Att föreskriva ett

sådant redovisningssätt — som beträffande bankerna kan vara önskvärt men

beträffande allmänna aktiebolag avviker från det vanliga redovisningssättet

— synes icke vara påkallat. Dessutom skulle därigenom uppkomma en i viss

s. 323 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 5.

323

mån missvisande höjning av omslutningen, som skulle påverka tillämpningen

av bestämmelserna om skuldregleringsfond.

Förslaget utgår från att till grund för uppdelningen i långfristiga och kortfristiga

skulder bör läggas skuldens faktiska karaktär av lång- eller kortfristig.

Och i motiven har uttalats, att såsom långfristig må upptagas en sådan

skuld, som med hänsyn till lånets och den därför lämnade säkerhetens

beskaffenhet, långivarens ställning och andra omständigheter med stor sannolikhet

kommer att, oavsett den formellt angivna förfallotiden, förbliva stående

under en längre tid. Detta uttalande torde också ansluta sig till den allmänna

uppfattningen i fackkretsar. Ett uppsägningsbart banklån, för vilket

ställts en obestridligt förstklassig säkerhet, bör kunna betraktas såsom en

långfristig skuld med hänsyn till att uppsägning av lånet från bankens sida

är mindre sannolik och att lånet, om det likväl uppsäges, bör kunna placeras

på annat håll.

Vad angår svenska järnvägsföreningens påpekande vid B V vill jag endast

anmärka, att förslaget blir tillämpligt även på järnvägsaktiebolag, i den mån

ej särskilda bestämmelser framdeles komma att meddelas.

1 ett par yttranden har slutligen uttalats, att s. k. antecipativa och transitoriska

poster jämväl borde medtagas såsom särskilda poster å tillgångs- och

skuldsidan. Frågan om sådana posters upptagande synes dock lämpligen kunna

överlämnas till den bokföringstekniska sakkunskapen.

2 moni. Detta moment innehåller bestämmelser om redovisningen för aktier

i andra bolag. Enligt 56 § 8) gällande aktiebolagslag skola aktier i

annat bolag särskilt för varje sådant bolag upptagas till antal och värden

och, där så kan ske, skall till balansräkningen fogas sådant bolags senaste

fastställda balansräkning. Beredningen har såsom huvudregel upptagit gällande

lags bestämmelse om aktiernas specificering. Men beredningen har vidare

erinrat att det nu gällande stadgandet understundom medförde yppande

av affärsförbindelser, varigenom olägenheter kunde uppkomma för bolaget

med hänsyn till såväl utländsk som inhemsk konkurrens. Beredningen har

därför föreslagit ett på visst sätt begränsat undantag från regeln. Enligt denna

undantagsregel medgives en klumpredovisning, som endast innebär särskiljande

av aktier i dotterbolag, andra aktier som äro anläggningstillgångar

och aktier som äro omsättningstillgångar, utan att inom dessa poster specificering

av aktierna äger rum. Förutsättning för att specificering skall få

underlåtas är enligt förslaget, att det finnes påkallat med hänsyn till bolagets

bästa. Beredningen har emellertid funnit det ej vara lämpligt, att en

tillgångsredovisning utan specifikation får avse en större del av bolagets kapital,

och har därför föreslagit, att klumpredovisning ej skall få ske till

högre sammanlagt belopp än som motsvarar en fjärdedel av bolagets behållna

förmögenhet enligt balansräkningen.

Om klumpredovisning sker, skall till underlättande av revisorernas granskning

en specificerad uppgift rörande bolagets aktieinnehav tillhandahållas

dem. Enligt andra stycket skall sålunda, i en särskild skriftlig uppgift, beträf
-

s. 324 Kontrollera mot PDF

324

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

fande innehavet av aktier i andra bolag meddelas specificerad uppgift om de

olika bolagens namn, antalet aktier i vart bolag och aktiernas bokförda värde,

i den mån sådan upplysning ej lämnas i balansräkningen. Vidare skall

uppgiften innehålla upplysning örn dotterbolags innehav av aktier i annat

koncernbolag. I anslutning till bestämmelsen i 56 § 8) gällande aktiebolagslag

har slutligen i andra stycket stadgats, att till den särskilda uppgiften eller,

där sådan uppgift ej avgives, till bolagets balansräkning skall, om så kan

ske, fogas senaste balansräkningen för de bolag, däri aktieinnehav föreligger.

Näringsorganisationerna ha i sitt tilläggsyttrande hemställt, att möjlighet

måtte beredas de bolag, som hade behov därav, att efter ansökan hos Konungen

erhålla tillstånd till längre gående undantag från specificeringsskyldigheten

än i lagen bleve stadgat. Även exportbolagen och Sveriges mekaniska

verkstäders förbund ha ansett den begränsning av möjligheten till kollektivredovisning,

som förslaget innefattar, vara för snäv i vissa fall. Med åberopande

av balansräkningar för aktiebolaget svenska kullagerfabriken, aktiebolaget

Separator och aktiebolaget Elektrolux lia exportbolagen framhållit,

att även med den föreslagna marginalen en omfattande specifikationsplikt

skulle åläggas dessa bolag. Bolagens önskan att icke specificera sitt aktieinnehav

hade främst sin orsak i angelägenheten att från allmän publicitet

undanhålla aktieinnehav i dotterbolag och andra bolag i utlandet. Särskilt i

en tid som den nuvarande, då en extrem nationalism i stor utsträckning vore

dominerande inom näringspolitiken, vöre det av stor betydelse, att en publicering

av svenska bolags utländska intressen icke bleve obligatorisk. Det förefölle

knappast rimligt, att detta välmotiverade och ur svensk synpunkt beaktansvärda

önskemål skulle behöva stå tillbaka för krav från enstaka svenska

aktieägare på ökad publicitet om hithörande förhållanden. Förslaget borde

därför i denna del undergå ändring. Helst borde överlåtas åt bolagsledningen

att själv bedöma i vad mån bolagets aktieinnehav kunde specificeras. Ansåges

en begränsning av bolagens rörelsefrihet böra ske, syntes gränsen böra

höjas till åtminstone hälften av bolagens förmögenhet. Å andra sidan har

bank- och fondinspektionen funnit det anmärkningsvärt, att samtidigt som

beredningen föreslagit, att balansräkningarna skulle specificeras i väsentligt

större omfattning än tidigare, den i gällande lag viktigaste bestämmelsen om

specifikation av tillgångar uppmjukats i så betydande grad. Det kunde icke

anses tillfredsställande, att en så stor del av ett bolags tillgångar som en fjärdedel

av dess kapital skulle kunna redovisas i en eller två klumpsummor. Örn

icke den nuvarande bestämmelsen kunde bibehållas, borde dock det aktievärde,

som icke behövde specificeras, sättas väsentligt lägre än till en fjärdedel

av bolagets behållna förmögenhet. Uttrycket »där det med hänsyn till

bolagets bästa finnes vara påkallat» vore också alltför vagt och borde skärpas.

Lagtexten borde vidare förtydligas så att det framginge, att den i detta

moment nämnda särskilda skriftliga uppgiften skulle avlämnas till revisorerna

och att den icke skulle behöva vara tillgänglig för aktieägarna. Handelskammaren

i Karlstad har ansett det ej vara tydligt, att skyldighet att av
-

s. 325 Kontrollera mot PDF

325

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

giva den särskilda skriftliga uppgiften förelåge endast beträffande aktieinnehav,

som i moderbolagets balansräkning redovisades i klumpsumma.

Lagrådet har instämt i bank- och fondinspektionens uppfattning, att villkoret

för klumpredovisningen vore för obestämt avfattat, och har förordat,

att villkoret erhölle skärpt lydelse, förslagsvis »där sådan redovisning finnes

kunna lända till förfång för bolaget». Lagrådet har vidare erinrat örn att enligt

lagberedningens motiv skulle i nu omförmälda hänseende med aktier likställas

andra andelsrättigheter. Lagrådet funne uttryckligt stadgande därom

böra meddelas och lämpligen kunna fogas såsom ett tredje stycke till 2 mom.

Den grundtanke, varpå bestämmelsen om specificering vilar, är otvivel -Departementsaktigt

riktig. Avsteg från specificeringsplikten bör icke utan verkligt bärande

skäl medgivas. Enligt lagberedningens förslag skulle undantag få äga rum,

där det med hänsyn till bolagets bästa funnes vara påkallat. Lagrådet har

som nämnt ansett, att undantag från specificeringsplikten borde fa äga rum

allenast där sådan redovisning funnes kunna lända till förfång för bolaget.

Intetdera av dessa förslag synes emellertid innefatta någon verklig garanti

för att s. k. klumpredovisning användes i allenast den begränsade omfattning

som avsetts. Jag vill därför förorda, att undantag fran specificeringsplikten

må äga rum allenast örn Konungen eller den myndighet Konungen

bestämmer lämnat medgivande därtill, när det finnes att specificeringsplikten

skulle kunna lända bolaget till förfång. Vid sådant förhållande lärer icke

finnas tillräcklig anledning att i lagen angiva någon särskild kvotdel som ej

må överskridas. Det torde vara lämpligt att uppdraga åt kommerskollegium

att handhava nämnda befogenhet. Undantag från specificeringsplikten lärer

böra medgivas allenast om förfång av någon större betydelse eljest skulle

uppkomma.

Det av lagrådet framställda förslaget örn tillägg till momentet av ett nytt

stycke, varigenom med aktier i nu omförmälda hänseende likställas andra

andelsrättigheter, finner jag böra bifallas.

I 127 (121) § är tydligt utsagt, att den särskilda uppgiften enligt andra

stycket i förevarande moment ej skall framläggas å bolagsstämman. Bankoch

fondinspektionens anmärkning i detta hänseende bör alltså ej föranleda

någon åtgärd. Något sådant förtydligande som handelskammaren i Karlstad

ifrågasatt synes icke heller behövligt.

Slutligen må framhållas, alt skyldigheten enligt andra stycket att bifoga

dotterbolags balansräkning uppenbarligen skall avse den senaste balansräkningen,

vare sig den är fastställd eller icke. Ett uttalande i motiven, som

efter ordalydelsen strider mot denna uppfattning, torde ha tillkommit genom

misskrivning.

ti inom. I delta moment lia föreslagits bestämmelser rörande redovisningen

för moderbolags fordringar bos och skulder till dotterbolag samt dotterbolags

fordran hos eller skuld till annat dotterbolag. Beredningen har föreslagit,

att i moderbolags balansräkning skall inom linjen upptagas dels beträffande

de dotterbolag, hos vilka moderbolaget bar överstigande fordran,

sammanlagda beloppet av dessa överstigande fordringar, dels ock beträffande

s. 326 Kontrollera mot PDF

326

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

de dotterbolag, till vilka moderbolaget har överstigande skuld, sammanlagda

beloppet av dessa överstigande skulder.

Då en mera ingående kännedom örn fordrings- och skuldförhållandena

inom koncernen är nödvändig för moderbolagets ledning och revisorer, skola

enligt andra stycket i den särskilda skriftliga uppgiften meddelas upplysning

om fordrings- och skuldförhållandet mellan moderbolaget och vart särskilt

dotterbolag samt mellan dotterbolagen. Härvid skall angivas såväl sammanlagda

fordringsbeloppet som sammanlagda skuldbeloppet och icke blott

saldot.

Bank- och fondinspektionen har ansett lagtexten lämna rum för den enligt

inspektionens mening otvivelaktigt oriktiga tolkningen, att endast saldot av

moderbolagets fordringar hos och skulder till samtliga dotterbolag behövde

uppgivas. Ett förtydligande av lagtexten syntes därför nödvändigt. Handelskammaren

i Karlstad har funnit uttrycken »överstigande fordran» och »överstigande

skuld» vara för näringslivet främmande uttryck och förty böra utbytas

mot lämpligare uttryck.

Lagrådet har hemställt, att till 3 mom. andra stycket fogades en ny punkt

av innehåll att, om dotterbolag ingått ansvarsförbindelse för moderbolaget

eller för annat dotterbolag eller ställt dotterbolaget tillhörig egendom såsom

pant för moderbolagets eller annat dotterbolags gäld, detta skulle anmärkas i

den särskilda uppgift till balansräkningen, som enligt 2 och 3 mom. skulle

lämnas örn vissa förhållanden rörande moderbolag och dotterbolag.

Departements- Lagrådets förslag örn tillägg till andra stycket finner jag mig böra biträda.

chefen. Det j ett par yttranden påkallade förtydligandet av lagtexten i vissa hänseenden

synes däremot ej erforderligt. Det torde utan ändring i avfattningen

av första stycket vara fullt tydligt, att det ej är tillåtet att i redovisningen

kvitta skuld hos ett dotterbolag mot fordran hos ett annat samt att med uttrycken

överstigande fordran och överstigande skuld avses fordran efter avdrag

för skuld'' respektive skuld efter avdrag för fordran hos dotterbolaget.

i morn. Beredningen har i motiven, erinrat om att det särskilt i bolag, i

vilkas styrelse funnes aktieägare som på grund av betydande aktieinnehav

utövade ett behärskande inflytande över bolaget, ej sällan förekomme skuldförhållanden

mellan sådana styrelseledamöter och bolaget till stora belopp

och att understundom dessa skuldförhållanden uppkommit genom åtgärder,

som vore främmande för bolagets verksamhet. I syfte att förebygga missbruk

av dylik kreditgivning har i förevarande moment föreslagits, att där fordringar

finnas mot styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, verkställande direktör

eller vice verkställande direktör i bolaget eller i ett dotterbolag, överstigande

sammanlagt två procent av bolagets behållna förmögenhet enligt balansräkningen,

sammanlagda beloppet av dessa fordringar skall särskilt angivas.

Bank- och fondinspektionen har ansett den föreslagna uppgiftsskyldigheten

mycket välbetänkt. Bestämmelserna borde avse även andra funktionärer i

s. 327 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

327

ledande ställning. Utan särskilt stadgande borde med de i bestämmelsen

sålunda angivna personerna kunna jämställas personer, som uppenbarligen

vore bulvaner för dem. Försäkringsinspekkonen har beträffande här omförmäld

långivning ifrågasatt vissa restriktioner likartade med dem i banklagen

och sparbankslagen. Bestämmelserna borde avse, förutom de uppräknade

personerna, jämväl andra funktionärer i ledande ställning samt revisorer. Vidare

har svenska revisorssamjundet ifrågasatt, huruvida icke procentsatsen

borde betydligt sänkas. Det kunde även ifrågasättas, huruvida icke bolagets

skulder till de i detta moment nämnda personer borde angivas på samma

sätt, då de kunde spela en väsentlig roll vid bedömandet av bolagets ställning.

Handelskammaren i Gävle har däremot föreslagit, att procentsatsen

höjdes till fem procent. Särskilt för mindre bolag vore en sådan höjning på

sin plats, t. ex. i sådana fall då bolaget slutfört en beställning eller leverans

till styrelseledamot före årsskiftet och ej kunnat genast fakturera densamma.

Redan vid en skuldsumma på något över 200 kr. skulle den eljest i vissa fall

behöva särskilt angivas i balansräkningen.

I vissa yttranden har ifrågasatts att utsträcka bestämmelsen till andra Departementsledande

bolagsfunktionärer än de i bestämmelsen uppräknade eller till re- chefcnvisorer.

För egen del vill jag förorda, att bestämmelsen kommer att omfatta

alla befattningshavare hos bolaget eller dotterbolag. Olika meningar ha

yppats om den lämpliga procentsatsen. Anledning att frångå beredningens

förslag synes emellertid ej föreligga.

Försäkringsinspektionen har ifrågasatt införande av motsvarande restriktioner

beträffande här avsedd långivning som i 48 § banklagen och 28 §

sparbankslagen. Sådana bestämmelser torde icke för de allmänna aktiebolagens

del vara av behovet påkallade.

5 och G inom. Under 5 mom. ha upptagits de redovisningsbestämmelser

som i samband med lagen den 18 juni 1937 om aktiebolags pensions- och

andra personalstiftelser införts i 56 § 6) andra och tredje punkterna av gällande

aktiebolagslag.

I 6 mom. har lagberedningen upptagit bestämmelse, att vid posten balanserad

vinst skall inom linjen angivas beloppet av hela vinsten enligt balansräkningen

för föregående räkenskapsår samt huru detta belopp disponerats.

Bestämmelserna synas lämpliga. Departements
chefen.

7 moni. Enligt 7 och 8 §§ bokföringslagen skola inom linjen angivas dels

borgens* och övriga ansvarsförbindelser, i den mån de icke upptagits bland

skulderna, och dels samtliga ställda panter. Beredningen har i förevarande

moment första stycket upptagit bestämmelse, att inom linjen skola angivas

dels sammanlagda beloppet av bolagets borgens- och övriga ansvarsförbindelser,

däribland förbindelser för diskonterade växlar, i den mån de icke

upptagits bland skulderna, dels ock av bolaget ställda panters sammanlagda

värde enligt balansräkningen. I fråga örn inteckningar givas ytterligare regler

i styckets andra punkt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

328

Departementschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

Andra stycket upptager bestämmelser beträffande redovisningen av pensionsförpliktelser.

Sådana förpliktelser skola sålunda, i den mån de ej upptagits

såsom skuld i balansräkningen eller motsvaras av där upptagen skuld

till pensionsstiftelse, anmärkas inom linjen med angivande av sammanlagda

beloppet för år av utgående pensioner. Såsom andra punkt har upptagits

bestämmelse, att inom linjen ej må redovisas pensionsförpliktelse, som i

närmast föregående balansräkning upptagits såsom skuld.

Svenska revisorssamfundet har som sin åsikt framhållit, att det vore lämpligt

att även skulder, med vilka vore förenad annan förmånsrätt än den som

gällde för skulder för vilka ställts pant, upptoges i särskild post.

Beträffande andra stycket har bank- och fondinspektionen funnit, att

tvingande praktiska skäl talade för den av lagberedningen i samma stycke

föreslagna lösningen, och tiar därför tillstyrkt förslaget i denna del. Inspektionen

har anmärkt att, sedan lagen den 17 juni 1938 om semester infördes,

vissa bolag såsom skuld i balansräkningen upptagit ett belopp motsvarande

personalens avlöning under den semestertid som personalen vid bokföringsårets

slut intjänat. Ehuru ett dylikt förfaringssätt kanske icke kunde anses

nödvändigtvis påkallat, vöre det dock värt att i största möjliga utsträckning

efterföljas. Exportbolagen ha ansett det böra närmare klargöras, vad som

avsåges med att pensionsförpliktelserna skulle »inom linjen anmärkas med

angivande av sammanlagda beloppet för år av utgående pensioner».

Föreningen auktoriserade revisorer har ansett, att i förevarande paragraf

borde upptagas stadgande, att om i ett aktiebolag funnes aktier med ackumulativ

utdelningsrätt, i förekommande fall skulle inom linjen i balansräkningen

angivas, huru stor utdelning å aktierna som vöre eftersatt och som

sålunda skulle utbetalas, innan utdelning å övriga aktier kunde ifrågakomma.

Lagrådet har anmärkt, att da diskonterade växlar borde angivas i särskild

post, någon jämkning i avfattningen av föreskriften i första stycket vore

erforderlig. Andra stycket borde erhålla ändrad avfattning, så att därav tydligt

framginge att icke pensionsförpliktelsernas kapitalvärde — vars uträknande

kunde medföra omfattande arbete — utan endast de utgående pensionernas

sammanlagda belopp behövde angivas. Någon redogörelse för ännu

icke aktuella pensionsförpliktelser syntes icke behöva lämnas.

Första punkten i första stycket och första punkten i andra stycket torde

böra jämkas i enlighet med vad lagrådet anfört. I övrigt torde någon ändring

ej vara påkallad.

108 (102) §.

I denna paragraf upptagas bestämmelser om vinst- och förlusträkningens

innehåll. Därom föreskrives i 69 § gällande aktiebolagslag, att vid förvaltningsberättelsen

skall finnas fogad, förutom balansräkningen, jämväl vinstock

förlusträkning för räkenskapsåret. Bestämmelser saknas dock om vinst
-

s. 329 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

329

och förlusträkningens innehåll. I förslaget lia bestämmelser om vinst- och

förlusträkningens innehåll givits i anslutning till ett schema. Såsom allmän

regel gäller, att vinst- och förlusträkningen skall så uppställas, att en med

hänsyn till bolagets förhållanden och god köpmannased tillfredsställande

redovisning erhålles för huru vinsten eller förlusten för räkenskapsåret uppkommit.

Schemat avser att möjliggöra en nettoredovisning för rörelsen med

specifikation av vissa intäkter och kostnader. Det föreskrives emellertid —

liksom i 107 (101) § 1 mom. första stycket — att ytterligare fördelning i

huvudposter skall ske, där det med hänsyn till bolagets förhållanden må

anses påkallat jämlikt allmänna bokföringsgrunder och god köpmannased.

Handelskammaren i Gävle har funnit de föreslagna reglerna för vinstoch

förlusträkningens uppgörande böra i hög grad underlätta överskådlighet

och reda. Bank- och fondinspektionen har ansett det föreslagna schemat tillgodose

kravet på att bereda aktieägarna möjlighet att bilda sig en något så

när säker uppfattning om bärigheten av bolagets rörelse. Inspektionen har

emellertid ifrågasatt, att detaljbestämmelserna om vinst- och förlusträkningsschemat

borde upptagas i en följdförfattning.

Beträffande de särskilda posterna ha vissa erinringar framställts.

A 1. Bank- och fondinspektionen har funnit de under A 1 givna föreskrifterna,

under vilka förutsättningar ett bolag skulle vara skyldigt att redovisa

intäkten för varje rörelsegren, vara för vagt avfattade. En skärpning

av föreskrifterna syntes inspektionen påkallad.

A 2. Då utdelning från dotterbolag för visst år finge upptagas såsom intäkt

för moderbolaget antingen samma år eller det år den faktiskt influtit,

har det synts bank- och fondinspektionen böra i lagen föreskrivas, att i vinstock

förlusträkningen skulle angivas, vilket räkenskapsår utdelning från

dotterbolag avsåge.

A 3 och B 2. Bank- och fondinspektionen har ansett, att en saldering av

räntor borde vara medgiven, men denna saldering borde dock ske särskilt

för mellanhavanden med dotterbolag och för andra mellanhavanden. Även

handelskammaren i Gävle har uttalat tvekan örn nödvändigheten av att särskilja

inkomst- och utgiftsräntorna.

B 3. Beträffande kostnadsposten B 3 har bank- och fondinspektionen i

anledning av ett uttalande i motiven förklarat det icke vara påkallat, att bolaget

skulle vara skyldigt att såsom intäkt redovisa det överskott, som uppstått

genom en för stor, tidigare skatteavsättning, detta så mycket mindre,

som enligt förslaget hinder icke uppställts för dolda reserver i andra hänseenden.

B 4. Bank- och fondinspektionen har ansett att bestämmelse borde meddelas,

att avskrivningar å fordringar skulle redovisas särskilt.

B 6. Exportbolagen lia ansett bestämmelsen under B G, alt allmänna förvaltningskostnader

skulle angivas bland kostnaderna i vinst- och förlusträkningen,

böra utgå. Motiveringen till detta enligt bolagens mening ganska

mångtydiga begrepp syntes icke i nöjaktig omfattning klargöra vad som därmed

åsyftades. Om med bestämmelsen skulle åsyftas att erhålla möjlighet

s. 330 Kontrollera mot PDF

330

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

till kontroll å förvaltningskostnadernas höjd, kunde detta syfte icke uppnås

genom en obligatorisk utgiftspost sådan som den här föreslagna.

Bank- och fondinspektionen har slutligen uttalat, att avsättning till pensionsstiftelse

borde — såframt den holle sig inom ramen för en försäkringstekniskt

betryggande täckning av alla bolaget åvilande pensionskostnader —

betraktas såsom ingående bland de egentliga rörelsekostnaderna och därför

redovisas i vinst- och förlusträkningen bland kostnaderna. Härom har inspektionen

anfört:

Lagberedningen har uttalat, att avsättning till sådan stiftelse, som avses i

lagen örn aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser, innebär en vinstdisposition,

som skall beslutas av bolagsstämman och som således ej må inräknas

bland de egentliga rörelsekostnaderna. Inspektionen vill icke bestrida,

att nämnda lag måhända bör tolkas på sätt lagberedningen angivit, men

inspektionen vill däremot hävda, att lagstiftningen i så fall vilar på en felaktig

princip. Frågan om bokföringen av avsättningar till pensionsstiftelser

kan enligt inspektionens uppfattning icke lösas enligt en så enkel regel. Avsättningarna

kunna och böra nämligen uppdelas i två sinsemellan helt olika

fall. Har bolaget gjort en pensionsutfästelse till personalen, måste en av utfästelsen

betingad avsättning till pensionsstiftelse betraktas såsom en normal

rörelsekostnad och belasta omkostnadskontot. När det gäller att beräkna bolagets

verkliga pensionskostnader, saknar det betydelse, om bolaget tecknat

en försäkring i ett försäkringsbolag eller föredragit att bilda en pensionsstiftelse.

En försäkringspremie skall självfallet bokföras å omkostnadskontot,

och örn bolaget föredragit att göra en avsättning till pensionsstiftelse, bör en

dylik avsättning behandlas på samma sätt. Även om bolaget icke lämnat

en uttrycklig utfästelse att lämna pension, men pensionering av personal framstår

som en naturlig åtgärd, vilket så gott som alltid torde vara fallet, måste

en av en dylik förväntad pensionskostnad föranledd avsättning till pensionsstiftelse

framstå som en rörelsekostnad och bokföringsmässigt behandlas såsom

en sådan. Först sedan ett bolag gjort avsättningar till pensionsstiftelse,

vilka avsättningar äro försäkringstekniskt betryggande för täckning av alla

bolaget åvilande pensionskostnader för personal'' i tjänst eller pensionstagare,

bör, om bolaget därutöver för täckande av eventuella framtida pensioneringskostnader

vill göra en ytterligare avsättning till pensionsstiftelse, en dylik

avsättning betraktas som en vinstdisposition. Om en till pensionsstiftelse

gjord avsättning endast avser att reservera medel för pensioner, som bolaget

framdeles måste eller åtminstone lämpligen bör utbetala, innebär denna en

faktisk omkostnad, och örn avsättningen icke redovisas som en dylik omkostnad,

framstår bolagets vinstresultat som bättre än det i själva verket är.

Denna princip har inspektionen hävdat vid granskningen av affärsbankernas

bokslut, och det vore i hög grad att beklaga, om en motsatt princip nu skulle

godtagas. Jämlikt anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen är aktiebolag

utan någon begränsning berättigat till avdrag för avsättning till pensionsstiftelse.

Den av inspektionen hävdade principen bar således redan godtagits

av lagstiftaren. Inspektionen får i anledning av vad som ovan anförts

hemställa, att förslaget till 108 § såtillvida ändras, att under B uttryckligen

angives, att bland kostnaderna skall upptagas avsättning till pensionsstiftelse,

eventuellt med den reservationen, att därest avsättning uppenbarligen

ej är påkallad av de pensionsförpliktelser, som bolaget må lia mot

sin personal, avsättningen må göras först vid vinstdispositionen. Örn en dylik

föreskrift skulle anses strida mot lagen om aktiebolags pensions- och

andra personalstiftelser, bör denna lag ändras.

s. 331 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

331

De mot denna paragraf framställda invändningarna lia avseende allenast Departementså

detaljbestämmelser. chefen.

Vad bank- och fondinspektionen invänt mot avfattningen av andra punkten

under A 1 synes icke tillräckligt grundat. Beträffande inspektionens hemställan

i fråga om stadgandet under A 2 vill jag framhålla, att såsom vinstutdelning

från andra bolag än dotterbolag alltid torde böra införas vinstutdelning

som influtit under räkenskapsåret. Beträffande vinstutdelning från

dotterbolag är det önskvärt, att såsom inkomst från dotterbolaget ingår

vinstutdelning avseende samma räkenskapsår som intäkterna av moderbolagets

rörelse. Det är naturligtvis lämpligt, att avvikelser härifrån anmärkas,

men legal föreskrift därom synes icke påkallad.

I fråga om den i ett par yttranden berörda frågan örn saldering av inkomst-

och utgiftsräntor torde övervägande skäl tala för beredningens ståndpunkt,

särskilt med hänsyn till önskemålet att kunna kontrollera, att fordringsräntor

ej äro för låga och skuldräntor ej för höga.

I anledning av vad bank- och fondinspektionen anfört mot ett motivuttalande

rörande redovisningen av skatter i vinst- och förlusträkningen vill jag

påpeka, att beredningen icke vänt sig emot bibehållandet i och för sig av

en för stor skattepost i balansräkningen utan allenast gjort det påpekandet,

att därest den i balansräkningen upptagna skatteskuldposten minskats i förhållande

till föregående år, det belopp som därigenom frigjorts måste redovisas

såsom intäkt.

Till vad bank- och fondinspektionen anfört vid B 4 må påpekas, att avskrivningar

på fordringar, som äro anläggningstillgångar, redovisas särskilt under

B 4. Däremot gå förluster på fordringar som äro omsättningstillgångar, t. ex.

fordringar hos kunder, in under de rörelsekostnader som avdragas under A 1

eller B 1. Särskild redovisning för sådana förluster torde icke vara bruklig

eller nödvändig.

Vad exportbolagen anfört mot stadgandet under B 6 synes mig icke böra

föranleda ändring.

Bank- och fondinspektionens uttalande om redovisningen av avsättning

till pensionsstiftelse är av beskaffenhet att böra bemötas något utförligare.

Enligt beredningens förslag skola under året utbetalda pensioner i vinst- och

förlusträkningen avdragas bland kostnaderna under A 1. Bank- och fondinspektionen

hemställer, att förevarande paragraf så ändras, att bland dessa

kostnader räknas jämväl avsättning till aktiebolags pensionsstiftelse, som

avses i lagen den 18 juni 1937 om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser.

En sådan ändring skulle emellertid stå i strid med de grundsatser,

på vilka nämnda lag är byggd, och kan fördenskull ej vidtagas. Vidare

märkes, att genom avsättningens upptagande bland dessa kostnader icke

skulle vinnas den upplysning örn bolagets driftkostnader som av inspektionen

åsyftas. Såsom lagberedningen i förarbetena till nämnda lag utvecklat är

rätteligen från företagsekonomisk synpunkt att bland kostnaderna för året

betrakta så stort belopp som, utöver utbetalda pensioner, motsvarar vad

som med hänsyn till de anställdas ålder, anställningstid och framtida pen
-

s. 332 Kontrollera mot PDF

332

KungI. Majlis proposition nr 5.

sionsanspråk skulle belöpa på året för att enligt försäkringstekniska beräkningsgrunder

de anställdas framtida pensionsanspråk skulle bliva säkerställda.

Detta belopp borde rätteligen beräknas såsom driftkostnad, vare sig

rörelsen under året gått med vinst eller icke. Att bygga upp en pensionslagstiftning

på sådan grund skulle dock lia mött alltför stora såväl praktiskt

ekonomiska som rättsliga svårigheter. 1937 års lag förutsätter ej, att avsättning,

som sker enligt samma lag, skall motsvara en på dylikt sätt beräknad

driftskostnad. Meningen är att genom frivilliga successiva avsättningar skapa

en stiftelsefordran, som skall utgöra säkerhet för de anställdas pensionsanspråk

i händelse av bolagets obestånd eller likvidation. Avsättning till pensionsstiftelse

enligt 1937 års lag kan sålunda avse belopp, överstigande eller

understigande vad som ur företagsekonomisk synpunkt bör anses motsvara

rörelsekostnad under räkenskapsåret för pensionering. Avsättningen beslutas

av bolagsstämma i samma ordning som tidigare avsättning av vinstmedel

till pensionsfond. Att sålunda avsättningen tages av vinstmedel, har i

samband med pensionsstiftelselagens antagande föranlett, att genom tilllägg

till skattelagstiftningen avdrag tillåtits för sådan avsättning, utan hänsyn

till örn avsättningen understiger eller överstiger vad som företagsekonomiskt

skulle motsvara omkostnad för räkenskapsåret.

Avsättning till pensionsstiftelse, som avses i 1937 års lag, måste enligt

denna lag ske av vinstmedel, och de aktiebolag, som lia sådana stiftelser,

ha erhållit särskilda anvisningar från patent- och registreringsverket, huru

avsättning till sådan pensionsstiftelse lämpligen skall redovisas i bolagets balansräkning.

Tydlig upplysning erhålles därför av balansräkningen örn skedd

avsättning. För att vinna full inblick i det ekonomiska läget av bolagets

pensionsfråga måste upplysningar inhämtas från bolaget. Sådan full inblick

kan icke givas vare sig genom balansräkningen eller genom vinst- och förlusträkningen.

109 (103) §.

Rörande förvaltningsberättelsens innehåll föreskrives i 69 § gällande aktiebolagslag

allenast, att i förvaltningsberättelsen skall lämnas redogörelse

för de under året verkställda avskrivningarna och grunderna därför. Även

beträffande förvaltningsberättelsen har beredningen ansett närmare bestämmelser

böra givas i fråga om dess innehåll för vinnande av en upplysande

och klar redovisning. I 1 mom. ha sådana bestämmelser upptagits. Redovisningen

för avskrivningarna skall, såsom framgår av vad förut anförts, enligt

förslaget lämnas i vinst- och förlusträkningen. Särskild bestämmelse har i 2

mom. upptagits rörande moderbolags förvaltningsberättelse.

I 1 mom. första stycket har införts bestämmelse, att i förvaltningsberättelsen

skall, i den mån det finnes kunna ske utan förfång för bolaget, lämnas

upplysning om sådana för bedömningen av bolagets ställning och resultatet

av dess verksamhet samt styrelsens och verkställande direktörs förvaltning

viktiga förhållanden, vilka ej framgå av balansräkningen eller vinst- och förlusträkningen,

så ock örn händelser av väsentlig betydelse för bolaget, jämväl

där de inträffat efter räkenskapsårets slut.

s. 333 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

333

I andra stycket har upptagits föreskrift om skyldighet att lämna redogörelse

för uppskrivning av anläggningstillgångar. Jämväl uppskrivning av omsättningstillgångar

skall anmärkas.

Enligt förslaget skall årligen i vinst- och förlusträkningen redovisning lämnas

för avskrivningar på anläggningstillgångar eller avsättningar till värdeminskningskonton

för anläggningstillgångar. Enligt tredje stycket av 1 mom.

skall, om någon viktigare ändring vidtages beträffande sådana avskrivningar

eller avsättningar, ändringen angivas i förvaltningsberättelsen. Om i andra avseenden

någon viktigare ändring vidtagits i förhållande till tidigare balansräkning,

skall likaledes ändringen angivas i förvaltningsberättelsen.

I fjärde stycket har föreslagits, att där avsättning till reservfond eller skuldregleringsfond

skall ske, styrelsen och verkställande direktör skola i förvaltningsberättelsen

framställa förslag örn sådan avsättning, samt att styrelsen

jämväl i övrigt skall avgiva förslag i anledning av bolagets vinst eller förlust

enligt balansräkningen.

I 2 mom. har beredningen som nämnts upptagit särskild bestämmelse rörande

moderbolags förvaltningsberättelse. I sådant hänseende har stadgats,

att förvaltningsberättelsen för moderbolag skall, där ej resultatet av koncernens

verksamhet i dess helhet uppgives, innehålla särskilt uttalande, huruvida

detta resultat enligt avgiven koncernbalansräkning eller koncernredogörelse

överstiger eller understiger resultatet av moderbolagets verksamhet

enligt dess balansräkning.

Bank- och fondinspektionen har förklarat sig med tillfredsställelse hälsa

föreskriften i första stycket av 1 mom. För att föreskriften skulle få åsyftat

värde borde det förväntas att i den första förvaltningsberättelsen efter lagens

ikraftträdande lämnades en fylligare redogörelse för bolagets verksamhet och

ställning. Likaså borde, om händelser av betydelse under en följd av år inträffat

utan att vara av sådan vikt att de ansetts böra omnämnas i förvaltningsberättelsen,

något senare år en sammanfattande redogörelse för sådana

händelser inflyta i förvaltningsberättelsen. Beträffande 2 mom. har inspektionen

såsom sin åsikt uttalat, att i förvaltningsberättelsen alltid borde angivas

resultatet av koncernens verksamhet enligt avgiven koncernbalansräkning

eller koncernredogörelse. För den händelse resultatet skulle anses mer

än normalt osäkert, borde detta självfallet angivas. Inspektionen har hemställt

att lagtexten ändrades i enlighet härmed.

Lagrådet har framhållit, att där egendom av någon betydenhet överfördes

från anläggningstillgångarna till omsättningstillgångarna eller tvärtom, detta

torde vara en sådan ändring, som avsåges med stadgandet i 1 mom. tredje

stycket. Då det vore av största vikt för bevarande av kontinuiteten mellan

balansräkningarna alt icke ändring godtyckligt skedde i tillgångarnas fördelning

på nämnda huvudgrupper, hemställde lagrådet, att stadgandet måtte

kompletteras med uttrycklig föreskrift därom att redogörelse för viktigare

ändring beträffande redovisningen av tillgångar såsom anläggningstillgångar

eller såsom omsättningstillgångar skulle lämnas i förvaltningsberättelsen.

Beträffande bestämmelsen i 2 mom. har lagrådet funnit, att den föreslagna

s. 334 Kontrollera mot PDF

334

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

Departements

chefen.

lydelsen medgåve att förvaltningsberättelsens innehåll inskränktes till uppgifter

så obestämda, att de icke gåve erforderlig ledning för bedömande av ställningen.

Lagrådet hemställde, att stadgandet måtte erhålla den lydelse, att i

förvaltningsberättelsen för moderbolag skulle uppgivas resultatet av koncernens

verksamhet i dess helhet.

Såsom jag redan vid behandlingen av stadgandet i 106 (100) § 3 mom.

yttrat förordar jag, att tredje stycket i 1 mom. kompletteras på sätt lagrådet

föreslagit. Härigenom förebygges på ett effektivare sätt än genom lagberedningens

utformning av bestämmelsen, att godtycklig ändring i tillgångarnas

fördelning på de båda huvudgrupperna sker.

Bank- och fondinspektionen och lagrådet ha vidare hemställt, att bestämmelsen

i 2 mom. skärpes, så att skyldighet alltid skall föreligga att uppgiva

det siffermässiga resultatet av koncernens verksamhet i dess helhet. Detta

finner jag önskvärt.

Vad bank- och fondinspektionen i övrigt anfört kan jag likaledes biträda.

110 (104) §.

Enligt första stycket i denna paragraf skall, om aktiebolag är moderbolag,

koncernbalansräkning eller koncemredogörelse avgivas.

Koncernbalansräkningen skall enligt andra stycket upptaga ett efter allmänna

bokföringsgrunder och god köpmannased upprättat sammandrag av

moderbolagets och dotterbolagens balanser. Koncernbalansräkningen skall

utvisa vinsten eller förlusten för koncernen, efter avdrag för internvinster.

I koncernredogörelsen skall, efter sammanställning av moderbolagets vinst

eller förlust enligt dess balansräkning samt de på moderbolaget belöpande

andelarna i dotterbolagens vinst eller förlust enligt deras balansräkningar och

med avdrag för internvinster, angivas vinsten eller förlusten för koncernen i

dess helhet. Bestämmelserna härom ha upptagits i tredje stycket.

Då såväl vinst som förlust hos ett dotterbolag kan helt eller delvis vara

beaktad vid värderingen i moderbolagets balansräkning av aktieposten i dotterbolag,

har i fjärde stycket stadgats, att i sådant fall koncernredogörelsen

skall innehålla upplysning på vad sätt vinsten eller förlusten är beaktad i

moderbolagets balansräkning. Härtill har anknutits en bestämmelse, att i koncernredogörelsen

jämväl skall uppgivas, på vilket sätt avdrag gjorts för intemvinster.

I sista stycket gives en bestämning av begreppet internvinst sålunda att med

internvinst avses på moderbolaget belöpande andel av vinst å överlåtelse av

tillgång inom koncernen, såvitt ej överlåtelse av tillgången därefter skett till

köpare utanför koncernen eller ock förbrukning av tillgången-eller nedsättning

av dess värde ägt rum hos koncernbolag som förvärvat densamma.

Exportbolagen ha förklarat sig icke ha något väsentligt att erinra mot

själva lagtexten. Där angivna krav torde utan större olägenhet kunna uppfyllas

av koncernbolagen.

s. 335 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

335

Kommerskollegium har uttalat, att det i stort sett ej haft någon erinran

mot bestämmelserna i fråga örn koncerner. Kollegium har dock velat påpeka,

att i detta sammanhang liksom ock i vissa andra fall bestämmelserna givits

en ganska svävande innebörd, i det att man som norm för angivna räkenskapshandlingars

upprättande hänvisat till »god köpmannased». Kollegium

har ifrågasatt, örn nian ej skulle lia nått längre i det syftemål som avsetts, i

händelse nian givit föreskrifterna särskilt örn koncernbalansräkning en mera

konkret utformning i anslutning till den ganska omfattande erfarenhet, som

förelåge i fråga om dylika räkenskapshandlingars upprättande, och kriminaliserat

ett överträdande av bestämmelserna. Näringsorganisationerna ha

däremot förklarat sig dela lagberedningens uppfattning örn lämpligheten av

att föreskrifterna rörande koncernredovisning tills vidare icke utarbetades i

vidare mån än som skett och att handlingarna till sådan redovisning undandroges

publicitet, örn moderbolagets styrelse så beslutade. Bank- och fondinspektionen

har förklarat sig icke ha någon invändning att göra mot att lagtexten

icke upploge några detaljerade bestämmelser om koncernbalansräknings

upprättande. Icke heller har inspektionen haft någon erinran mot att

närmare regler ej för närvarande gåves örn när koncernbalansräkning eller

koncernredogörelse skulle lämnas men har förklarat sig förutsätta, att om

det i framtiden skulle visa sig att koncerner i större omfattning än som

kunde anses lämpligt undandroge sig att uppgöra koncernbalansräkningar,

skärpta lagbestämmelser genomfördes.

Bank- och fondinspektionen har ansett de föreslagna reglerna för koncernbalansräkning

och koncernredogörelse vara närmast anpassade efter förhållandena

inom industri- och handelsföretag. Däremot kunde reglerna icke

lämpligen anlitas för bankaktiebolag och ej heller för förvaltningsbolag. En

motsvarighet till 110 (104) § kunde sålunda icke lämpligen införas i banklagen.

Det borde även tagas under övervägande, om icke särskilda regler

borde givas för förvaltningsbolag. För säkring sinspektionen har erinrat om

att utländska försäkringsbolag kunde helt eller delvis ägas av ett svenskt

förvaltningsaktiebolag. Den utländska lagstiftningen kunde förete väsentliga

olikheter mot den svenska i fråga om både tillgångarnas värdering och

skuldernas beräkning. I dylika fall torde det i regel vara omöjligt att åstadkomma

en rättvisande bild med tillämpning allenast av de bestämmelser som

upptagits i 110 (104) §. Inspektionen ville ifrågasätta, att dessa bestämmelser

kompletterades på sådant sätt, att av dem framginge, huruvida och i vad

mån i förevarande avseende hänsyn skulle tagas till utländska dotterbolag

samt utländsk bolagslagsliftning. Vad sålunda anförts vore även tillämpligt

då ett svenskt försäkringsaktiebolag, utan ett förvaltningsbolag som mellanhand,

ägde aktier i utländska bolag. Svenska revisorssamflindet har ansett,

alt bestämmelsen i första stycket fått större räckvidd än erfarenheten av

koncernförhållanden här i landet krävde och de intressen, som skulle genom

stadgandet skyddas, betingade. Endast i företag med icke alltför ringa kapitalstyrka

torde de risker, som den speciella koncernredovisningen avsåge all

eliminera eller minska, vara för handen. Samfundet ansåge ali till grund för

s. 336 Kontrollera mot PDF

336

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

bedömandet av storleken av kapitalet hos de koncerner, vilka torde böra avkrävas

särskild koncernredovisning, kunde läggas stadgandet i 113 (107) §

1 mom. andra stycket.

Bank- och fondinspektionen har vidare framhållit, att det beträffande såväl

koncernbalansräkningar som koncernredogörelser måste krävas, att den

verkliga årsvinsten klart framträdde. För det första måste alltså årsvinsten

redovisas för sig, skild från balanserade vinstmedel. I lagtexten användes

emellertid uttrycken vinst och förlust utan att det klart utsädes, att härmed

avsåges vinsten eller förlusten för räkenskapsåret. Lagtexten borde därför

förtydligas, så att det klart franninge, att såväl koncernbalansräkningar som

koncernredogörelser skulle innehålla uppgift om dels årets vinst efter avdrag

för internvinster eller årets förlust, dels vilken del av årsvinsten som skulle

avsättas till fonder av olika slag, och dels balanserade vinstmedel. Vidare

måste emellertid för koncerner liksom för enhetliga bolagsbildningar upprätthållas

kravet på att årsvinsten skulle utgöras av den verkliga rörelsevinsten

och att i densamma icke finge ingå dolda uppskrivningar av anläggningstillgångar

eller andra extra intäkter. Sådana intäkter måste, örn de förekomme,

redovisas för sig. I den slutpost på passivsidan, koncernens verksamhetsresultat,

som beredningen omnämnde, borde förty endast redovisas moderbolagets

och dotterbolagens årsvinster. Reserver motsvarande hos moderbolaget

nedskrivna värden av aktier i och fordringar å dotterbolag ävensom av

dotterbolagen redovisade reserver borde förås i en särskild post. Även för

vinnande av detta önskemål torde lagtexten behöva fullständigas. Inspektionen

ifrågasatte jämväl riktigheten av lagberedningens uttalande, att då hos

dotterbolag förelåge förlust, densamma syntes vara tillräckligt beaktad vid

värderingen av moderbolagets aktiepost i dotterbolaget, så snart aktiepostens

verkliga värde trots förlusten finge anses uppgå till eller överstiga det i moderbolagets

balansräkning å aktieposten upptagna värdet. Ett sådant framtagande

av dolda reserver vore icke tillåtet för ett enstaka bolag och syntes

icke heller motiverat för koncerner. Inspektionen har vidare som sin mening

uttalat, att koncernvinster skulle helt elimineras, intill dess försäljning skett

till köpare utanför koncernen. Slutligen har inspektionen erinrat om att det

beträffande utländska dotterbolag kunde vara i främmande lagstiftning föreskrivet

jämväl andra obligatoriska avsättningar än till reservfond och skuldregleringsfond.

I tredje stycket borde därför uttrycket »efter avdrag för sådan

avsättning som nyss sagts» utbytas mot »efter avdrag för i lag föreskriven

avsättning till fonder» eller dylikt. Då det enligt inspektionens mening

måste anses nödvändigt, att koncernredovisningen upprättades så, att uppgift

om koncernens verkliga årsvinst erhölles, ifrågasatte inspektionen om det

icke vore lämpligt att direkt föreskriva, att en vinst- och förlusträkning

skulle upprättas för hela koncernen. Handelskammaren i Karlstad har anfört

följande. Internvinsten betecknades i motiven såsom sammanfallande

med skillnaden mellan det pris, som debiterades det köpande bolaget, och

den hos det säljande bolaget bokförda anskaffnings- eller tillverkningskostnaden.

I fråga om träförädlande företag med skogsägande dotterbolag för
-

s. 337 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

337

fores sålunda, att dotterbolagets råvaruprodukter överlätes på moderbolaget

till gällande marknadspriser och moderbolaget bokförde dessa råvarutillgångar,

i den mån dessa icke förbrukades, till ett s. k. normallagerpris. Huruvida

detta normallagerpris vore så mycket lägre än överlåtelsepriset, att

därmed internvinsten vore eliminerad, kunde i det speciella fallet icke fastställas,

då i ett skogsföretag självkostnaden för de olika sortimenten av praktiska

skäl icke kunde fixeras. Trots att det alltså här mycket väl kunde föreligga

en internvinst, strede det mot vanlig god köpmannased att beteckna den

vid ett sådant redovisningssätt förekommande internvinsten såsom något i

koncernhänseende missvisande. Även leveranser från ett träförädlande bolags

direktägda skogar gottgjordes efter gällande marknadspris, oavsett örn

varan blivit förbrukad eller försåld i rörelsen. Även härvid skulle man de

facto kunna tala örn internvinst. Det vore emellertid omöjligt att avgöra örn

det vore eget eller köpt virke som återfunnes i lagerbehållningen vid årets

slut. Det vore därför önskvärt, att i förevarande paragraf gjordes ett tillägg

av innebörd, att i sådana fall, där internvinsten vöre svår att fixera, kravet

på eliminering av internvinsten icke skulle göras gällande i högre grad än

som motsvarade vedertaget bruk och i övrigt god köpmannased. Beträffande

tredje stycket har handelskammaren förmenat, att det icke tydligt framginge

av lagtexten, att det avdrag för vinstutdelning, som där föreskreves

skola ske vid uppgivandet för vart dotterbolag av den på moderbolaget belöpande

andelen i dotterbolagets vinst, avsåge sådan vinst som moderbolaget i

sin redovisning tillgodogjort sig av dotterbolagets vinst för ifrågavarande år.

Ett förtydligande syntes därför erforderligt.

De nya bestämmelserna om redovisning i koncernförhållanden ha i det Departementsstora

hela icke mött några principiella invändningar vare sig från närings- cheltnlivets

sida eller från de hörda institutionerna i allmänhet. De framställda invändningarna

hänföra sig väsentligen till spörsmålet örn reglernas tillämplighetsområde

ävensom till vissa detaljer i bestämmelserna.

Jag vill till en början gentemot vad bank- och fondinspektionen samt försäkringsinspektionen

yttrat beträffande tillämpligheten av koncernreglerna

å bank- och försäkringsbolag erinra, att lagberedningen icke avsett, att reglerna

om moderbolag och dotterbolag skulle äga tillämplighet på bankaktiebolag.

Med hänsyn till arten av den rörelse, som drives av försäkringsbolalagen,

och den inspektion, som finnes över dem, bör det vid en kommande

översyn av försäkringslags lif tningen särskilt övervägas, örn och i vad mån

regler om koncernredovisning böra upptagas beträffande försäkringsaktiebolagen.

Däremot synes det icke vara möjligt att — på sätt bank- och fondinspektionen

och försäkringsinspektionen ifrågasatt — i aktiebolagslagen

stadga undantag från reglerna örn koncernredovisning för s. k. förvaltningsbolag.

Svenska revisorssamfundet anser, att koncernredovisning borde krävas endast

då koncernens aktiekapital eller maximikapital uppginge lill två miljoner

kronor eller däröver eller då moderbolagets aktier eller av moderbolaget

Bihang till riksdagens protokoll ldbb. 1 sami. Nr 5. 22

s. 338 Kontrollera mot PDF

338

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

utgivna obligationer vore noterade å fondbörs. En sådan begränsning anser

jag icke lämplig. Jag vill erinra, att lagberedningen för koncernredovisning

föreslagit en enkel form, koncernredogörelse, som kan anlitas, där erforderlig

bokföringsteknisk sakkunskap för upprättande av koncernbalansräkning

icke finnes.

Kommerskollegium ifrågasätter bl. a. huruvida man ej skulle lia nått

längre i det syftemål som avsetts, om man givit föreskrifterna rörande koncernbalansräkning

en mera konkret utformning. Såsom framgår av lagberedningens

motiv utarbetade beredningen i ett tidigt skede tvingande lagbestämmelser

örn redovisningen för en koncerns ställning och resultatet av

koncernens verksamhet. Emellertid visade sig dessa lagbestämmelser alltför

invecklade. Beredningen avstod därför från att framlägga förslag örn

sådana regler och har därvid kunnat stödja sig på instämmanden från

de delegerade för de övriga nordiska länderna. Genom de föreslagna reglerna

givas i lagen endast vissa huvudgrundsatser rörande koncernredovisningen.

Denna ståndpunkt synes mig vara välmotiverad. Lagen bör icke binda det

ekonomiska livet vid metoder, som efter kort tid kunna visa sig föråldrade

och mindre ändamålsenliga, utan hålla möjligheten öppen för utveckling

på detta viktiga område genom praxis, bokföringsteknik och företagsekonomisk

teori.

Enligt den för aktiebolag gällande huvudprincipen må endast vinsten enligt

fastställd balansräkning utdelas. Denna princip har kommit till uttryck

i en tvingande lagregel. Vad koncerner angår är det viktigaste kravet att genom

koncernredovisningen få beträffande moderbolag bestämd den motsvarande

gräns, vars överskridande ej må ske av hänsyn till att resultatet av

koncernens verksamhet i realiteten understiger den vinst moderbolagets balansräkning

eventuellt utvisar. Bank- och fondinspektionen har emellertid

yrkat, att årets vinst och balanserade vinstmedel för koncernen skulle redovisas

för sig. Självfallet skulle det vara av stort intresse att beträffande moderbolag

ha tillgång ej blott till en redovisningshandling utvisande den legala

gränsen för utdelningen, nämligen den behållna vinsten för koncernen i dess

helhet under årens lopp, utan också till en redovisningshandling, utvisande

senaste årets vinst. Att upptaga bestämmelser om legal skyldighet för moderbolag

att upprätta en vinst- och förlusträkning för koncernen lärer åtminstone

tills vidare icke vara praktiskt genomförbart. De bestämmelser, som föreslås

av beredningen, synas mig innefatta ett stort framsteg, även vid jämförelse

med främmande moderna aktiebolagslagar, t. ex. den nya engelska. Lagstiftningen

synes tillsvidare böra stanna vid det viktigaste kravet, nämligen fastställandet

av den legala gränsen för vinstutdelningen vid koncernbildning.

I detta sammanhang torde böra påpekas, att vissa av de mycket stora moderbolagen,

som behärska en omfattande koncernbildning, för närvarande

upprätta jämväl vinst- och förlusträkning för koncernen. Dessa bolag lia till

sitt förfogande framstående bokföringsteknisk sakkunskap och äro i stånd

att upprätta en mycket ingående koncernredovisning. För dem är det naturligtvis

möjligt ej blott att uppställa en vinst- och förlusträkning för kon
-

s. 339 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

339

cernen utan även att specialisera koncernbalansräkningen sålunda att av

denna framkomma upplysningar utöver uppgift om vinsten eller förlusten

för koncernen i dess helhet i den mening nyss angivits. Men det synes vara

en framtidsfråga, hur långt lagstiftningen ytterligare bör ingripa i fråga om

redovisningens specialisering.

Bank- och fondinspektionen har vidare ifrågasatt riktigheten av beredningens

uttalande, att då hos dotterbolag föreligger förlust, densamma synes

vara tillräckligt beaktad vid värderingen av moderbolagets aktiepost, så snart

aktiepostens verkliga värde trots förlusten får anses uppgå till eller överstiga

det i moderbolagets balansräkning upptagna värdet på aktieposten. Även enligt

min mening står nämnda uttalande i mindre god överensstämmelse med

förslagets princip alt koncernen såvitt möjligt bör behandlas som en enda

ekonomisk enhet. Jag vill sålunda ansluta mig till bank- och fondinspektionens

ståndpunkt att förlusten bör redovisas i koncemredogörelsen, där

den ej beaktats genom att värdet å aktieposten med anledning av förlusten

nedsatts i moderbolagets balansräkning.

Bank- och fondinspektionen har även framställt anmärkning beträffande

beräkningen av internvinst. Såsom internvinst betraktas enligt förslaget hela

vinsten på grund av överlåtelse mellan moderbolaget och helägt dotterbolag.

Är dotterbolaget ej helägt utan moderbolagets aktiepost motsvarar t. ex. endast

60 procent av aktierna i dotterbolaget, bör enligt lagberedningens mening

såsom internvinst betraktas endast 60 procent av vinst å överlåtelse mellan

"moderbolaget och dotterbolaget. Jag delar lagberedningens uppfattning,

att det icke är lämpligt att föreslå legala regler, vilka skulle gå längre än som

följer av koncernförhållandets natur. Lagberedningens förslag synes innefatta

en godtagbar lösning även på nu berörda punkt.

Beträffande den av handelskammaren i Karlstad berörda frågan hur anskaffningskostnaden

borde beräknas, när dotterbolag tillhandahölle moderbolaget

råvaror, vill jag erinra, att någon viss metod för internvinsteliminering

ej är fastställd i förslaget. Om en normallagervärdering bygger på sådana

grunder, att intern vinster därigenom i stort sett elimineras, torde den däiför

böra godkännas såsom en tillfredsställande metod för internvinsteliminering.

Det är vidare otvivelaktigt tillåtligt enligt förslaget att allenast approximativt

beräkna, hur stor del av råvarulagret, som härrör från utomstående,

från dotterbolag och från moderbolagets egna skogar.

Slutligen vill jag — till bemötande av vissa anmärkningar mot tredje stycket

vilka framkommit i ett par yttranden — framhalta dels att det icke torde

vara nödvändigt att av hänsyn tili möjligen förefintlig utländsk lagstiftning

avseende legal avsättning av vinstmedel i större omfattning än svensk lag

kräver ändra avfattningen av nämnda stycke, dels ock att det även utan förtydligande

torde vara uppenbart, att vid fastställande av moderbolags andel

i dotterbolags vinst avdrag skall ske för vinstutdelning, såvitt moderbolaget

i sin resultatredovisning tillgodofört sig sadan utdelning fran dotterbolaget.

s. 340 Kontrollera mot PDF

340

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

Om revision.

lil (105) §.

Enligt 72 § i gällande aktiebolagslag skola styrelsens förvaltning och bolagets

räkenskaper granskas av en eller flera revisorer. Dessa väljas å bolagsstämma;

dock kan i bolagsordningen bestämmas, att en eller flera revisorer

skola på annat sätt utses att jämte de å bolagsstämman valda deltaga i granskningen.

I första stycket första punkten av förevarande paragraf angives revisorernas

uppdrag i överensstämmelse med stadgandet i 72 § första stycket aktiebolagslagen

sålunda, att de ha att granska styrelsens och verkställande direktörs

förvaltning samt bolagets räkenskaper. Medan enligt gällande rätt det

står varje aktiebolag fritt att bestämma antalet revisorer till en eller flera,

skall enligt förslaget större bolag lia minst två revisorer. Beträffande skyldigheten

att ha flera revisorer har beredningen i första stycket andra punkten

föreslagit samma gräns som i 83 (77) § beträffande kravet på flera styrelseledamöter.

Om enligt bolagsordningen aktiekapitalet eller maximikapitlet

överstiger 300,000 kr., skola sålunda minst två revisorer utses.

Såsom i den allmänna inledningen nämnts ha i förevarande paragraf upptagits

bestämmelser, varigenom möjlighet beredes aktieägarna att i fråga om

revisorernas tillsättande påkalla tillämpning av en proportionell valmetod.

Föreskrifter härom återfinnas bl. a. i tredje stycket.

Beträffande bestämmelsen att minst två revisorer skola utses örn aktiekapitalet

eller maximikapitalet enligt bolagsordningen överstiger 300,000 kr. ha

i några utlåtanden framställts erinringar. Sålunda har föreningen auktoriserade

revisorer uttalat, att det icke vore lämpligt att i bolag av viss storleksordning

obligatoriskt skulle utses minst två revisorer. I ett stort antal fall

förekomme icke något från majoriteten avvikande minoritetsintresse. Och en

minoritet, där sådan funnes, syntes vara tillfyllest tillgodosedd genom bestämmelserna

i förevarande paragraf tredje stycket och i 114 (108) §. Önskemålet

att tillgodose revisionens effektivitet vunnes bättre genom att ställa

större krav på revisorernas kompetens än genom att öka deras antal. Genom

föreskriften att i vissa bolag skulle finnas minst två revisorer gåves sanktion

åt lekmannarevisionen, eftersom det knappast kunde vara avsikten att framtvinga

val av två yrkesrevisorer. Då detta syntes innebära ett hämmande av

den pågående utvecklingen mot en mer effektiv revision och lekmannaelementets

medverkan ofta kunde medföra direkta olägenheter för revisionsarbetets

utförande och även onödiga kostnader, hemställdes att bestämmelsen

i första stycket andra punkten måtte utgå. Även Sveriges advokatsamfund har

förmenat, att anledning icke förelåge att föreskriva att minst två revisorer

skulle utses, därest aktiekapitalet uppginge till visst belopp. Någon effektivare

kontroll vunnes icke härigenom. Minoritetens intresse tillgodosåges genom

dess rätt att begära att två revisorer skulle utses. Exportbolagen ha ansett det

mindre lämpligt att göra antalet revisorer beroende enbart av aktiekapitalets

s. 341 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 5.

341

storlek. Under alla förhållanden borde den ändringen vidtagas, att allenast

det faktiska aktiekapitalet bleve av betydelse i förevarande avseende.

Vidare ha beträffande förevarande bestämmelse framförts enahanda synpunkter

och yrkanden i fråga om gränsdragningen som vid 83 (77) §. Näringsorganisationerna

ha ansett, att aktiekapitalets storlek enligt den senast

fastställda balansräkningen eller, vid bildande av nytt bolag, storleken av det

kapital som finge tecknas borde vara avgörande för revisorernas antal. Bankoch

fondinspektionen har funnit det faktiska aktiekapitalet och icke maximikapitalet

enligt bolagsordningen böra tagas i beräkning vid bedömandet av det

minsta antal revisorer som finge utses. Föreningen auktoriserade revisorer har

ansett summan av bolagets skulder och dess behållna förmögenhet giva bättre

uttryck för bolagets storlek än aktiekapitalet eller maximikapitalet. Försäkringsinspektionen

och bankinspektören ha funnit omslutningen böra vara avgörande

för antalet revisorer. Slutligen har handelskammaren i Gävle förordat

att gränsen droges vid ett aktiekapital eller maximikapital å 500,000 kr.

Handelskammaren i Gävle har vidare ansett bestämmelse böra upptagas

därom att revisorernas granskning skulle omfatta jämväl bolagsbildningen.

I det i sjätte stycket angivna fallet borde det enligt bank- och fondinspektionens

mening åligga aktieägargrupp som där avsåges att, om stämman påyrkade

det, utse auktoriserad revisor. I dylikt fall syntes nämligen bolagsstämma

icke böra var skyldig att godtaga godkänd granskningsman såsom

revisor.

Av skäl, som anförts vid 83 (77) §, har lagrådet beträffande bolag med minimi-

och maximikapital funnit, att storleken av det verkliga aktiekapitalet

borde vara avgörande jämväl för frågan huruvida i bolaget skulle finnas

mer än en revisor. Lagrådet, som ansåge att minst två revisorer borde finnas

i bolag med aktiekapital överstigande 300,000 kr., hemställde, att stadgandet

måtte ändras i enlighet härmed. Bestämmelsen i sista stycket kunde

lämpligen flyttas till 116 (110) §.

Även örn en ensam revisor kan tänkas verkställa revisionsarbetet lika t\W-Departeme.ntsfredsställande

som två eller flera, synes i stort sett ett system med två

eller flera revisorer erbjuda det företrädet, att stödet av en eller flera medrevisorer

stärker den enskilde revisorns känsla av självständighet gentemot

styrelsen. Om två eller flera revisorer utses för ett bolag, kan för revisionen

erhållas såväl en yrkesrevisor med bokföringsteknisk sakkunskap som en representant

för allmän eller mera speciell ekonomisk insikt eller erfarenhet,

varigenom en allsidigare granskning av styrelsens förvaltning kan vinnas.

Förslagets ståndpunkt synes mig därför böra bibehållas.

Vad angår de olika förslagen till gränsbestämning hänvisar jag till vad under

83 (77) § anförts. Jag förordar sålunda även här, att den ändringen i förslaget

vidtages att gränsen höjes från 300,000 till 500,000 kronor.

Med anledning av vissa önskemål örn en utläggning av förfarandet då

revisorer tillsättas genom val vill jag framhålla följande. Lagtexten innebär,

att örn två revisorer skola väljas samt A, B och C föreslås, röstning

s. 342 Kontrollera mot PDF

342

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

skall — om proportionell valmetod ej påkallas av därtill berättigad grupp —

först ske örn val av en revisor. Får A härvid de flesta rösterna, är han vald.

Sedan röstas ånyo om val av en revisor, därvid alltjämt alla aktieägare deltaga

i omröstningen. Får B härvid de flesta rösterna, är han vald. Vid lika

röstetal skiljer lotten. ■—• Örn däremot proportionellt val påkallas av en därtill

berättigad grupp och denna enar sig om X, är denne vald. Aktieägare,

tillhörande grupp som sålunda utsett revisor, äger ej deltaga i valet av den

andre revisorn. Denne väljes genom röstning av de aktieägare, som ej tillhöra

gruppen. Den är vald, som får de flesta rösterna. Vid lika röstetal avgöres

valet genom lottning.

Då revisorernas granskning skall avse, huruvida styrelsen behörigen bevakat

bolagets intressen, åligger det givetvis revisorerna beträffande nybildat

bolag att göra erinran, om styrelsen icke behörigen bevakar bolagets rätt gentemot

stiftarna. Särskild föreskrift i ämnet är således icke erforderlig.

Praktiska skäl synas mig tala för att, på sätt förslaget innehåller, bolagsstämma

i det fall, som avses i sjätte stycket, bör äga alternativt fordra utseende

av auktoriserad revisor eller godkänd granskningsman.

Sista stycket torde böra sammanföras med bestämmelsen i 116 (110) §.

112 (106) §.

Nu ifrågavarande paragraf innehåller bestämmelser om tiden för revisorernas

och revisorssuppleanternas uppdrag, entledigande, nyval m. m.

Lagrådet har påpekat, att bifall till lagrådets hemställan beträffande 83

(77) § tredje och femte styckena föranledde dels vissa jämkningar i förevarande

paragrafs två första stycken dels ock uteslutande av sista punkten i

andra stycket. Under åberopande av vad lagrådet anfört vid behandlingen

av 34 (32) § hemställde lagrådet, att första punkten i fjärde stycket måtte

erhålla den avfattningen att, örn enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen

revisor skulle vara auktoriserad revisor eller godkänd granskningsman och

ändring skedde i avseende å därtill utsedd person eller suppleant för denne

eller beträffande sådan persons hemvist, styrelsen eller verkställande direktör

ofördröjligen skulle därom göra anmälan för registrering.

Departement»- Vad lagrådet anfört torde böra beaktas.

chefen.

113 (107) §.

I denna paragraf ha upptagits bestämmelser om revisors kvalifikationer.

Enligt 72 § tredje stycket i gällande aktiebolagslag må till revisor ej utses den

som är i bolagets eller styrelseledamots tjänst. I övrigt uppställer gällande lag

icke några särskilda villkor för att kunna vara revisor. Enligt förslaget däremot

skall revisor vara myndig och, där ej för särskilt fall Konungen annat

tillåter, här i riket bosatt svensk medborgare. Vidare har föreslagits den bestämmelsen,

att revisor skall ha den erfarenhet beträffande bokföring och

insikt i ekonomiska förhållanden som med hänsyn till bolagets verksamhet

erfordras för uppdraget.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 5.

313

Vidare har i 1 mom. andra stycket upptagits bestämmelser, enligt vilka

minst en av revisorerna skall vara auktoriserad revisor, om aktiekapitalet

eller maximikapitalet uppgår till två miljoner kronor eller däröver eller om

bolagets aktier eller av bolaget utgivna obligationer äro föremål för notering

å fondbörs inom riket. Härjämte har föreslagits att i andra bolag viss minoritet

av aktieägare skall kunna begära utseende av auktoriserad revisor eller

godkänd granskningsman.

Den i 72 § tredje stycket gällande aktiebolagslag upptagna jävsregeln har

i förslaget erhållit ett vidgat innehåll.

I paragrafens 2 mom. har beredningen föreslagit, att uppdrag såsom revisor

må kunna anförtros vissa handelsbolag eller aktiebolag, som driva revisionsverksamhet.

I 3 mom. ha upptagits vissa bestämmelser örn revisorer i koncernbolag.

Enligt första stycket böra bland revisorerna i moderbolag, där det kan ske,

någon eller några vara revisorer i dotterbolagen. I andra stycket föreskrives,

att i dotterbolag må, utan hinder av vad i 1 mom. tredje stycket av paragrafen

stadgas, av minst två revisorer en vara tjänsteman i moderbolaget.

Bestämmelserna i 1 mom. andra stycket ha föranlett erinringar i vissa yttranden,

medan åter i andra yttranden uttryckligen uttalats tillfredsställelse

med vad som där föreslagits. Det senare är fallet med yttrandet från styrelsen

för Stockholms fondbörs. Styrelsen har framhållit att bestämmelsen, att

där bolags aktier eller av bolag utgivna obligationer vöre noterade å fondbörs

inom riket, minst en av revisorerna skulle vara auktoriserad revisor, helt

överensstämde med vad börsstyrelsen i cirkulärskrivelse till samtliga å fondbörsen

inregistrerade bolag framfört såsom ett önskemål. Västernorrlands

och Jämtlands läns handelskammare har framställt önskemålet, att av handelskammare

auktoriserade revisorer och godkända granskningsmän komme

att anlitas i större utsträckning än förslaget stadgade. Sveriges advokatsamfund

har icke heller någon invändning mot bestämmelsen att i bolag av viss

storlek en av revisorerna skulle vara auktoriserad. Att uppställa samma krav,

där av bolaget utgivna aktier eller obligationer noterades på börsen, kunde

vara i sak riktigt men frågan härom borde ej intagas i aktiebolagslagen utan i

börsordningen. Exportbolagen ha likaledes ansett föreskriften örn obligatoriskt

utseende av auktoriserad revisor, då bolagets aktier noterades å fondbörs,

böra inflyta i börsordningen.

Bank- och fondinspektionen har hållit före, att det faktiska aktiekapitalet

borde vara avgörande då det gällde skyldighet för större bolag att utse revisorer

med vissa speciella kvalifikationer. I fråga om kompentensen hos dessa

revisorer har inspektionen ansett det böra — i analogi med vad som gäller

enligt banklagen — lämnas aktiebolagen öppet att utse revisorer inom eller

utom de auktoriserade revisorernas krets. Å ena sidan vore de auktoriserade

revisorernas antal ej så stort och verksamheten huvudsakligen

förlagd till några av de större städerna. Å andra sidan funnes i landet

ett ej ringa antal revisorer utanför de auktoriserade revisorernas kreis som

s. 344 Kontrollera mot PDF

344

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

bedreve yrkesmässig revisionsverksamhet men av någon anledning icke

erhållit eller sökt auktorisation. Inspektionen har därför föreslagit stadgande

att, örn bolagets aktiekapital uppginge till två miljoner kronor, en av bolagets

revisorer skulle ha vunnit beprövad erfarenhet beträffande revisionsverksamhet.

Då bolagets aktier vore föremål för notering på fondbörs, borde däremot

jämväl enligt inspektionens mening en av revisorerna vara auktoriserad

revisor. Svenska revisorssamfnndet har som sin åsikt uttalat, att avgörande

icke skulle fästas vid örn revisor vore auktoriserad revisor eller godkänd

granskningsman utan vid hans reala kompetens. Samfundet har härutinnan

anfört, att samfundet förstode och sympatiserade till fullo med stadgandets

syfte att i angivna fall säkerställa en hög grad av kompetens inom

bolagsrevisionen, men bestämmelserna i lil (105) och 113 (107) §§ syntes

draga en snävare gräns än som av praktiska skäl kunde anses önskvärd.

Genom att i motsats till vad staten själv liksom kommunala myndigheter

vid tillsättandet av revisorer i företag, i vilka de vore direkt eller indirekt

intresserade, praktiserade — icke ens undantagsvis medgiva personer med

likvärdig realkompetens att utses till revisorer i de i lil (105) och 113

(107) §§ angivna fallen uteslötes ett mycket stort antal personer från uppdrag,

för vilka de vore synnerligen väl kvalificerade, och monopoliserades

dessa uppdrag för de angivna båda kategorierna revisorer. Bland Sveriges

bolagsrevisorer funnes ett betydande antal, som ägde en utomordentlig erfarenhet

och kunnighet inom revisionsverksamheten utan att besitta den

formella kompetens, som krävdes för att de icke skulle bliva diskvalificerade

av ifrågavarande stadganden. Samfundet har vidare såsom sin uppfattning

uttalat, att icke aktiekapitalet eller maximikapitalet borde vara avgörande

för skyldigheten att ha en särskilt kvalificerad revisor. Naturligare vore att

anknyta till det totala kapitalet i rörelsen, oavsett huruvida detta vöre eget

eller främmande. I fråga om gränsdragningen lia vidare näringsorganisationema,

i likhet med vad de anfört vid 83 (77) och lil (105) §§, ansett aktiekapitalets

storlek enligt den senast fastställda balansräkningen eller, beträffande

nytt bolag, storleken av det kapital som finge tecknas böra vara avgörande

för frågan örn auktoriserad revisor skulle vara obligatorisk. Försäkringsinspektionen

har förordat att låta omslutningen vara avgörande för

frågan, när auktoriserad revisor skulle utses. Bankinspektören, som härutinnan

haft annan mening än bank- och fondinspektionens majoritet, har uttalat

samma uppfattning som försäkringsinspektionen.

Bankinspektör en har vidare föreslagit, att till komplettering av jävsreglerna

för revisor i tredje stycket borde införas stadgande örn förbud mot kreditgivning

till revisor eller honom närstående företag annat än mot vissa slags

säkerheter.

Lagrådet, som uttalat att stadgandet i första stycket andra punkten måste

anses självklart, har med påpekande av att dess åsidosättande icke medförde

någon påföljd ansett detsamma kunna utgå. Beträffande 1 mom. andra stycket

har lagrådet i överensstämmelse med vad lagrådet anfört vid 83 (77) §

funnit, att storleken av det verkliga aktiekapitalet borde, i de fall där skyldig
-

s. 345 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

345

heten att utse auktoriserad revisor gjordes beroende av aktiekapitalets storlek,

vara avgörande. Lagrådet, som hölte före att skyldigheten i fråga, åtminstone

för närvarande och så länge tillgången till auktoriserade revisorer

vore tämligen begränsad, borde i här avsett fall gälla endast för bolag med

ett aktiekapital av två miljoner kronor eller däröver, hemställde, att stadgandet

ändrades i enlighet härmed.

Beträffande 2 mom. har föreningen auktoriserade revisorer ansett, att bolagsformen

i vissa fall kunde erbjuda fördelar för en revisionsbyrå. För att

förhindra vissa ogynnsamma erfarenheter av bolagsformen, som gjorts t. ex.

i Amerikas Förenta Stater och Tyskland, erfordrades emellertid enligt föreningens

mening lagföreskrifter av innebörd, dels att samtliga styrelseledamöter

och revisorer samt suppleanter för dessa i revisionsbolag skulle vara

auktoriserade revisorer, dels ock att samtliga aktier i revisionsaktiebolag

skulle ägas av auktoriserade revisorer. Dreves revisionsverksamheten såsom

handelsbolag eller kommanditbolag, borde samtliga delägare vara auktoriserade

revisorer. Även handelskammaren i Gävle har uttalat tvivel om lämpligheten

av bestämmelserna i detta moment. Det saknades bestämmelser om erforderliga

kvalifikationer för styrelseledamöterna i revisionsbolag. Icke heller

förelåge tillräckliga garantier mot missbruk eller mot obehörigt yppande av

uppgifter.

Lagrådet har uttalat, att något behov av föreskrifter om revisionsbolag, vartill

förebilder funnes i utländsk rätt, veterligen ej framträtt här i riket. Lagrådet

hemställde, att stadgandena i 2 mom. måtte utgå.

I fråga om 3 mom. har försåkringsinspektionen uttalat, att bestämmelsen i

första stycket, med hänsyn till stadgandet i 117 (lil) § 2 morn., borde vara

tvingande för det fall att samtliga koncernbolag vore svenska bolag.

Bank- och fondinspektionen har ställt sig tveksam till det i andra stycket

medgivna undantaget från jävsregeln i 1 mom. tredje stycket. Det kunde icke

med säkerhet förutsättas att funktionären i fråga skulle i förekommande fall

framställa erinringar mot av styrelsen vidtagna åtgärder. Försäkringsinspektionen

har funnit bestämmelsen böra utgå ur förslaget, då syftet med stadgandet

borde kunna vinnas på annat sätt utan att principen i 1 mom. tredje

stycket frånginges.

Lagrådet har anfört, att även om en anordning sådan som den i första

stycket föreslagna finge anses lämplig, borde stadgande härom icke behöva

inflyta i lagen, utan det borde överlämnas åt vederbörande bolag att förfara

så som det självt funne lämpligt. Stadgandet borde därför utgå. Vad anginge

den i andra stycket stadgade eftergiften från jävsbestämmelsema i 1 mom.

tredje stycket syntes densamma betänklig, enär revisorn ej kunde förväntas

under alla förhållanden komma att intaga den självständiga hållning, som

måste krävas av honom. Lagrådet hemställde, alt jämväl detta stycke måtte

utgå.

Beträffande bestämmelsen i 1 mom. första stycket andra punkten har lag- Departementsrådet

hemställt, att den måtte utgå såsom självklar. Erfarenheten torde dock chefen.

s. 346 Kontrollera mot PDF

346

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

ha tillfyllest ådagalagt, att den däri uttalade grandsatsen alltför ofta åsidosatts.

Det bör också påpekas, att banklagen i samma instraktoriska syfte upptagit

en bestämmelse av likartat innehåll. Bestämmelsen synes därför böra

kvarstå.

Vad angår bestämmelserna i 1 mom. andra stycket har svenska revisorssamfundet

vänt sig mot förslagets ståndpunkt, att det skulle fordras att i vissa

fall auktoriserad revisor och i andra fall auktoriserad revisor eller godkänd

granskningsman skulle utses. Den reella kompetensen borde, liksom vid statens

utseende av revisorer, vara avgörande.

Någon garanti för att det viktiga kravet på reell kompetens tillgodoses torde

icke kunna vinnas på annan väg än den föreslagna. Bland de medlemmar i

revisorssamfundet, som icke äro auktoriserade revisorer eller godkända

granskningsmän, torde åtskilliga finnas, vilka äga samma reella kompetens

som godkända granskningsmän. För dem torde emellertid — med hänsyn

till gällande praxis vid godkännande av yrkesrevisorer vilka genom sin revisorsverksamhet

visat sig äga erforderlig kompetens såsom granskningsmän

— hinder icke möta att erhålla godkännande såsom granskningsmän. Revisorssamfundets

hemställan, som berör ett mycket viktigt moment i strävandena

för revisionens stärkande, synes mig icke böra föranleda ändring i förslaget.

Bank- och fondinspektionen anser i likhet med lagberedningen, att då

bolags aktier eller av bolaget utgivna obligationer äro föremål för notering å

fondbörs, en av revisorerna skall vara auktoriserad revisor. Däremot bör enligt

inspektionens mening i andra bolag med aktiekapital uppgående till

två miljoner kronor — i analogi med banklagen — allenast föreskrivas, att en

av revisorerna skall hava vunnit beprövad erfarenhet av revisionsverksamhet.

Häremot måste framhållas, att någon motsvarighet till den materiella

kontroll som stadgas i banklagen icke föreligger i fråga om vanliga aktiebolag.

Registreringsmyndigheten kan utöva kontroll endast över att auktoriserad

revisor eller godkänd granskningsman väljes, ej över en revisors reella kompetens.

Någon ändring av förslaget i nu nämnda hänseende torde därför ej

böra göras.

Av skäl, som vid 83 (77) och lil (105) §§ anförts i fråga om skyldighet

att ha en eller flera styrelseledamöter eller revisorer, finner jag storleken

av aktiekapitalet eller maximikapitalet böra vara avgörande för skyldigheten

att utse en auktoriserad revisor i de fall, där denna skyldighet skall

vara beroende av aktiekapitalets storlek. I detta sammanhang vill jag nämna,

att enligt inhämtade upplysningar antalet auktoriserade revisorer för

närvarande uppgår till 160. Den årliga ökningen torde kunna beräknas till

8—10. Frågan om auktorisation av revisorer torde framdeles vid behov

böra bliva föremål för övervägande.

Bankinspektören bar erinrat om att en revisor kunde försättas i en av styrelsen

beroende ställning genom att kredit beviljades honom av det bolag,

vari han vore revisor. Något praktiskt behov av en särskild bestämmelse

därom synes dock knappast föreligga. Beträffande jävsreglerna i övrigt torde

allenast böra vidtagas en mindre jämkning för att fullständiga jäven på

grund av svågerlag.

s. 347 Kontrollera mot PDF

347

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

Vad beträffar de i 2 mom. föreslagna bestämmelserna har jag med hänsyn

till de erinringar, som framställts däremot, ansett frågan om tillåtligheten av

att till revisorer utse särskilda revisionsbolag böra lämnas åt framtiden.

Lagrådet har även hemställt, att håda styckena i 3 morn. måtte utgå.

Detta möter emellertid vissa betänkligheter.

Första stycket i detta moment upptager bestämmelse, att bland revisorerna

i moderbolag bör, där det kan ske, någon eller några vara revisorer i dotterbolagen.

Det är av största vikt, att ett moderbolags kontrollorgan äger full

kännedom om dotterbolagens förhållanden. Och fall ha förekommit, där ett

bristande iakttagande av den i bestämmelsen uttryckta grundsatsen medfört

svåra ekonomiska konsekvenser. Jag anser mig därför ej böra utesluta

bestämmelsen. Klandertalan torde kunna anställas, där vid ett revisorsval

bestämmelsen uppenbarligen åsidosatts. Att på sätt försäkringsinspektionen

ifrågasatt göra bestämmelsen tvingande för det fall att samtliga koncernbolag

äro svenska bolag, synes dock ej tillräckligt grundat.

Vad andra stycket beträffar har lagrådet ansett detsamma böra utgå, enär

den däri uttalade föreskriften vore betänklig av det skäl, att den revisor som

tillika är tjänsteman i moderbolaget icke kunde förväntas under alla förhållanden

komma att intaga den självständiga hållning, som måste krävas av en

revisor. Härtill må anmärkas, att ifrågavarande revisor under inga förhållanden

blir ensam revisor. Syftet med bestämmelsen kan icke -— såsom lagrådet

ansett — främjas lika väl genom att i styrelsen finnes en representant för

moderbolaget. Revisorn har självfallet vida större möjlighet än en styrelseledamot

att skaffa sig den för en kontroll erforderliga inblicken i dotterbolagets

organisation, bokföring och förvaltning. Även andra stycket torde därför

böra bibehållas.

114 (108) §.

Gällande aktiebolagslag saknar bestämmelser örn påföljd av att bolagsstämma

underlåter att välja revisorer. Beredningen har, på grund av vikten av att

revisionen verkligen kommer att innefatta kontroll över efterlevnaden av de

för aktiebolagen gällande föreskrifter, upptagit bestämmelser örn sådan påföljd

i förslaget.

Lagrådet har erinrat, att därest, såsom lagrådet hemställt under 34 (32) §,

bestämmelserna om registrering av revisorer begränsades till sådana fall, där

revisor enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen skulle vara auktoriserad

revisor eller godkänd granskningsman, motsvarande begränsning borde

iakttagas i sista stycket av förevarande paragraf. I ett nytt stycke borde föreskrivas,

att vad i paragrafen stadgades för de fall att revisor utsetts utan

iakttagande av bestämmelse i 113 (107) § skulle gälla även i fråga örn revisorssuppleant.

Vad lagrådet anfört kan jag biträda. Därvid bör dock den av lagrådet förordade

nya bestämmelsen utvidgas till att gälla även för det fall att revisorssuppleanter

ej utsetts till erforderligt antal.

Departements
chefen.

s. 348 Kontrollera mot PDF

348

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

Departements
chefen.

Departements
chefen.

115 (109) §.

I denna paragraf ha upptagits bestämmelser örn s. k. minoritetsrevisor.

Paragrafen motsvaras i gällande lag av 73 §.

Exportbolagen ha ansett bestämmelserna i denna paragraf kunna medföra

betänkliga konsekvenser. Bolagen lia framhållit, att förslaget motiverats

med hänvisning till önskvärdheten att bereda visst skydd åt ägare av

aktier med begränsat röstvärde. Differentieringen i röstvärde hade emellertid

i regel tillkommit för att kunna erhålla utlänningar såsom aktieägare. Då

aktier med begränsat röstvärde förvärvats, finge man utgå från att förvärvaren

frivilligt avstått från sin rätt till fullt medinflytande i bolaget. Den utsträckta

rätt som enligt förslaget skulle tillkomma utländska aktieägare att

få revisor utsedd kunde icke vara till gagn för svenska aktiebolag. Liknande

synpunkter ha gjorts gällande av Sveriges mekaniska verkstäders förbund.

Lagrådet har ansett att, då länsstyrelsen allenast i undantagsfall finge

utse mera än en revisor för sådant uppdrag som avsåges i paragrafen, detta

borde komma till tydligt uttryck, exempelvis genom användande av orden

»då särskilda omständigheter därtill föranleda».

Med anledning av den erinran, som framställts av exportbolagen, vill jag

påpeka, att enligt gällande lagstiftning rätten att påkalla utseende av minoritetsrevisor

tillkommer aktieägare efter aktiebeloppet, ej röstvärdet. Härutinnan

överensstämmer således förslaget med gällande lagstiftning. Revisorns

person bestämmes av länsstyrelsen. Och i beredningens motiv har betonats,

att en »lämplig och opartisk person» skall förordnas. Förordnande

meddelas, efter det frågan behandlats på bolagsstämma, i regel på framställning

av styrelsen. Det kan förväntas, att erinringar från styrelsens sida

mot person, som föreslås av minoritet, skola skänkas tillbörlig uppmärksamhet.

Lagrådets erinran torde böra beaktas.

116 (110) §.

I denna paragraf har beredningen föreslagit bestämmelser angående tilllämpligheten

beträffande revisor, som länsstyrelsen utser, av vissa i föregående

paragrafer meddelade bestämmelser om revisors kvalifikationer m.

m., varjämte stadgats att sådan revisor skall vara berättigad att av bolaget

erhålla skäligt arvode.

Lagrådet har ansett hänvisningen till 112 (106) och 113 (107) §§ kunna

såsom överflödig utgå. Vid lil (105) § har lagrådet vidare hemställt, att

sista stycket i samma paragraf måtte överflyttas hit.

Paragrafen torde böra omarbetas i enlighet med vad lagrådet anfört.

117 (lil) §.

I förevarande paragraf meddelas bestämmelser örn revisorernas plikter. I

tredje stycket av 1 mom. ha angivits de förutsättningar, under vilka revisor

äger rätt att anlita medhjälpare.

s. 349 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

349

I 2 mom. ha upptagits föreskrifter om de särskilda uppgifter, som åvila

revisorerna i moderbolag.

Beträffande bestämmelserna i 1 mom. har föreningen auktoriserade revisorer

uttalat tvekan örn lämpligheten av att i lagtexten intaga en uppräkning

av revisorns huvuduppgifter och hans granskningsarbete, eftersom

revisionstekniken vore stadd i ständig utveckling.

Föreningen auktoriserade revisorer har funnit de i tredje stycket av 1 mom.

förekommande begreppen »arbetets art» och »omfattning» kunna i den praktiska

tillämpningen leda till godtycke sålunda att bolagen utan fog förebure

att visst revisionsarbete icke vore av den i lagen avsedda arten och därigenom

förhindrade användande av assistent. Mera anlitade och erfarna revisorer

skulle därigenom tvingas att avböja ett dylikt revisionsuppdrag. Något behov

av den föreslagna bestämmelsen från aktiebolagens egen synpunkt förelåge

icke. Det hemställdes därför, att bestämmelsen måtte utgå. Handelskammaren

i Karlstad har ansett bestämmelsen i tredje stycket ägnad att befordra, att

revisionsarbete som tidigare utförts av auktoriserade revisorer överlätes på

arbetskrafter som icke vore lika kvalificerade. Handelskammaren motsatte

sig bestämt förslagets formulering och ansåge att — örn stadgandet bibehölles

— det borde avfattas så, att anlitande av medhjälpare tillätes allenast

där bolagsstämman vid revisorsvalet lämnat sitt bifall därtill.

Slutligen har bank- och fondinspektionen uttalat, att den ansåge övervägande

skäl tala för att, där icke särskild revisions- eller kontrollavdelning

vore inrättad inom bolaget, siffergranskare utsåges av revisorerna. I synnerhet

i mindre bolag, där verkställande direktören själv handhade bokföringsarbetet

eller i detalj dirigerade detsamma, kunde det icke anses lämpligt att

han ägde påverka valet av siffergranskare.

Beträffande 2 mom. har bank- och fondinspektionen funnit bestämmelse

böra upptagas om skyldighet för revisorerna att kontrollera, att förbudet i

125 (119) § för dotterbolag att utöva rösträtt för aktier i moderbolaget icke

överträddes.

Lagrådet har hemställt att, då något egentligt behov icke förelåge att genom

lagstiftning reglera rätt för revisor att för biträde i revisionsverksamheten

använda medhjälpare, bestämmelserna härom måtte utgå ur förslaget.

Bland de frågor, som i samband med beslutet om utredning rörande örn- Departement*- arbetning av aktiebolagslagstiftningen angåvos böra bliva föremål för sär- chefen.

skild uppmärksamhet, var även frågan örn de närmare bestämmelser, som

erfordrades rörande revisorernas verksamhet samt granskningens föremål

och omfattning. Nu ifrågavarande paragraf i förslaget upptager bestämmelser

rörande revisors huvudsakliga åligganden med avseende å granskningen,

118 (112) § beträffande avgivande av revisionsberättelse och 119 (113) §

örn revisionsberättelsens innehåll. Bland annat på grund därav, att ännu en

lång tid torde förflyta, innan väl kvalificerade yrkesrevisorer kunna anlitas

för alla bolagsrevisioner, synas bestämmelserna vara välbehövliga.

Frågan örn revisors rätt alt använda medhjälpare är i praxis föremål för

s. 350 Kontrollera mot PDF

350

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

Departements
chefen
-

skilda meningar. Sålunda torde understundom revisor förvägras att använda

assistenter, medan det i andra fall — särskilt där fråga är örn revision i

större företag — anses naturligt att revisor anlitar assistenter i fråga örn

sådana arbeten som till omfånget och tidsåtgången äro betydande men eljest

till sin art icke erfordra att revisorn själv utför dem. Då spörsmålet sålunda

är föremål för olika uppfattningar, synes det lämpligt att detsamma klarlägges

genom en uttrycklig lagregel. Någon anledning att avvika från den

utformning beredningen givit åt ifrågavarande bestämmelse synes mig icke

föreligga.

I anledning av vad bank- och fondinspektionen anfört vill jag framhålla,

att det ej torde kunna förmenas bolagen att för den inre kontrollen utse siffergranskare.

Beträffande det av inspektionen ifrågasatta tillägget till 2 morn.,

må erinras, att revisorerna ha tillgång till bolagsstämmoprotokollen, och det

synes utan särskilt stadgande uppenbart, att erinran bör göras, om dotterbolag

utövar rösträtt i strid mot lagen.

118 (112) §.

Denna paragraf innehåller bestämmelser örn revisionsberättelsens avgivande.

I första stycket har upptagits föreskrift bl. a. därom, att revisorerna

vid återställandet av de till dem överlämnade redovisningshandlingarna skola

å balansräkningen samt vinst- och förlusträkningen lia tecknat påskrift med

yttrande, huruvida dessa handlingar överensstämma med bolagets av dem

granskade böcker eller icke, samt att påskriften i övrigt beträffande granskningen

skall innefatta hänvisning till revisionsberättelsen.

Lagrådet har ansett nämnda föreskrift, vartill motsvarighet saknas i gällande

lag om aktiebolag, icke vara påkallad av något verkligt behov. Lagrådet

har därför förordat att föreskriften utginge.

Då från praktiskt håll vitsordats, att det skulle vara till gagn med en

påskrift, varav framginge att de av revisorerna granskade redovisningshandlingarna

äro identiska med de framlagda, torde anledning ej föreligga att

låta den av lagrådet berörda bestämmelsen utgå.

119 (113) §.

I paragrafen ha upptagits bestämmelser örn revisionsberättelsens innehåll.

1 mom. innehåller bestämmelser om revisionsberättelsen i aktiebolag i

allmänhet och 2 mom. örn revisionsberättelsen i moderbolag.

I fråga om bestämmelserna i 1 mom. har svenska revisorssamfundet ifrågasatt

om det överhuvud vore lämpligt, att revisionsberättelsen innehölle ett rikt

detaljmaterial. För bedömande av detta materials betydelse i förhållande till

den bedrivna rörelsens art och omfattning fordrades en ingående kännedom

om företaget, vilken endast i undantagsfall kunde vara för handen hos den

som toge del av revisionsberättelsen. Jämväl föreningen auktoriserade revisorer

har ifrågasatt lämpligheten och nyttan av att i revisionsberättelsen lärn
-

s. 351 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

351

na en så ingående redogörelse för granskningens utförande som lagberedningen

förutsatte. Ur kontrollsynpunkt vore det nämligen av stor vikt att revisionsarbetets

förlopp icke bleve i detalj bekant för de personer, vilka vore

föremål för kontrollen. Svenska revisorssamfunclet har slutligen ansett att

det borde krävas särskilt uttalande i revisionsberättelsen, hur bolaget ordnat

sina assuranser.

Lagrådet har hemställt, att — jämte det viss förkortning skedde av 1 mom.

första stycket — sista punkten i stycket, enligt vilken revisorerna ägde i berättelsen

meddela erinringar, strökes. Därjämte har hemställts, att de två första

leden av den i andra stycket förekommande uppräkningen finge utgå, liksom

ock paragrafens fjärde stycke. Då vidare enligt lagrådets mening även utan

uttryckligt stadgande torde ankomma på revisorerna att i revisionsberättelsen

för moderbolag intaga meddelande om yppat hinder för erhållande av

erforderliga upplysningar rörande dotterbolags förhållanden, ansåge lagrådet

det i andra punkten av 2 mom. intagna stadgandet härom kunna utelämnas.

Vad först angår den i 1 mom. gjorda uppräkningen av vad revisionsberät- Departementstelsen

skall innehålla vill jag med anledning av de framställda erinringar- chefenna

även här framhålla, att säkerligen ännu en lång tid torde komma att förflyta

innan väl kvalificerade yrkesrevisorer kunna anlitas för alla bolagsrevisioner.

Det synes därför lämpligt att med en viss utförlighet angiva, i vilka

olika avseenden en revisionsberättelse skall innehålla uttalande.

I fråga om den i 1 mom. första stycket intagna bestämmelsen angående revisors

rätt att meddela erinringar synes det uppenbart, att revisorerna i många

fall kunna önska bringa till aktieägarnas kännedom omständigheter, som

icke anses vara av den art att de böra föranleda anmärkning. Huruvida rätt

härtill enligt gällande lag tillkommer revisor, torde vara föremål för olika

meningar. Att en sådan rätt är till gagn för en allsidig upplysning om bolagets

förhållanden lärer dock vara uppenbart. Bestämmelsen bör därför bibehållas.

De två första punkterna i andra stycket torde däremot såsom lagrådet

föreslagit kunna utgå. Att på sätt lagrådet förordat jämväl utesluta

fjärde stycket i 1 morn., som motsvarar en i samband med lagen om aktiebolags

pensions- och andra personalstiftelser införd bestämmelse i aktiebolagslagen

m. fl. lagar, synes ej lämpligt.

Något särskilt stadgande om redogörelse för bolagets assuranser torde icke

erfordras.

Beträffande 2 mom. har lagrådet ansett andra punkten kunna utelämnas.

Lämpligheten härav kan emellertid ifrågasättas, då bestämmelsen är ägnad

att stärka revisorernas ställning i fråga örn koncernrevisionen. Jag anser

mig därför ej böra tillstyrka lagrådets hemställan.

Örn bolagsstämma.

120 (114) §.

I förevarande paragraf, som motsvarar 76 § första stycket i gällande aktiebolagslag,

ha upptagits bestämmelser örn bolagsstämma, legitimation och

s. 352 Kontrollera mot PDF

352

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

föranmälan. I fråga om föranmälan till bolagsstämma har i förhållande till

gällande rätt såtillvida vidtagits en ändring, att föreskrift meddelats därom,

att i den tid av högst tre dagar före stämman, inom vilken aktieägare på grund

av bestämmelse i bolagsordningen skall vara skyldig att anmäla sig till deltagande

i förhandlingarna, icke skola inräknas sön- och helgdagar.

121 (115) §.

Ifrågavarande paragraf, som motsvarar 76 § andra och tredje styckena i

gällande aktiebolagslag, innehåller bestämmelser rörande försäkran vid bolagsstämma

örn äganderätt till aktier. Enligt nyssnämnda lagrum i gällande

lag är den som å bolagsstämma vill själv eller genom ombud utöva rösträtt

för aktie pliktig att, såframt å bolagsstämman aktieägare med sammanlagt

aktiebelopp av minst en tiondel av det å stämman företrädda aktiekapitalet

framställt yrkande därom, avlämna en av honom egenhändigt underskriven

försäkran, att han icke under falskt sken av köp, gåva eller annat avtal

åtkommit aktien utan verkligen är ägare av aktien, och att han ej heller för

att kringgå i lag eller bolagsordningen meddelade bestämmelser om rösträtt

förvärvat aktien med skyldighet att åter avyttra densamma. Detta stadgande

äger icke tillämpning å den, till vilken aktien övergått genom arv, giftorätt

eller testamente. Vidare föreligger ej skyldighet att avgiva försäkran, örn den

uppgivne ägaren förut å ordinarie bolagsstämma såsom ägare fört talan för

aktien, såframt icke visas, att därefter förändring i äganderätten till aktien

ägt rum.

Enligt förslaget må försäkran avse även familjerättsliga fång och skall

bl. a. innefatta att vederbörande fortfarande är ägare av aktien. Försäkran

må även avkrävas den som tidigare uppträtt såsom aktieägare utan att då

ha avkrävts försäkran.

Sveriges advokatsamfund har uttalat, att det ansåge ändringarna i förhållande

till gällande lag endast i begränsad utsträckning ägnade att bättra nuvarande

förhållanden. De kunde t. o. m. komma att underlätta ett illojalt utnyttjande

av skyldigheten att avgiva försäkran. Hithörande problem kunde

enligt samfundets åsikt icke lösas genom att bygga ut nuvarande system. Det

syntes däremot böra övervägas en anordning, varigenom med straff belädes

de fall där skenöverlåtelse utnyttjades på ett illojalt sätt. Då panthavare,

nyttjanderättshavare och andra kunde ha ett berättigat intresse att i eget

namn utöva aktieägarens rättigheter, vore det önskvärt med en ordning som

å ena sidan erkände aktieägarnas rätt att låta de med äganderätten följande

rättigheterna utövas av ställföreträdare i eget namn och å den andra sidan införde

straff- och skadeståndsansvar, örn ställföreträdarskapet utnyttjades till

att åstadkomma ett annat bolagsstämmobeslut än det som skulle ha fattats,

örn den verklige aktieägaren själv företrätt aktierna. Ansvar borde drabba

såväl aktieägaren som den ställföreträdare, som låtit bruka sig till bulvan.

Lagrådet har i förtydligande syfte förordat något ändrad avfattning av

paragrafen.

s. 353 Kontrollera mot PDF

353

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

Jag finner ej skäl att med anledning av vad advokatsamfundet anfört från- Departementgå

förslagets ståndpunkt. chefen.

Vad lagrådet anfört torde böra iakttagas.

122 (116) §.

I gällande lag saknas bestämmelser om rätt och plikt för styrelseledamöter

och revisorer att vara tillstädes vid bolagsstämma. I förevarande paragraf

har beredningen upptagit uttryckliga bestämmelser örn styrelseledamöters,

verkställande direktörs och revisorers närvaro vid bolagsstämma.

Lagrådet har i anledning av bestämmelsen i sista punkten om rätt för vice

verkställande direktör att närvara vid bolagsstämma, ändå att han ej är

aktieägare, påpekat, att motsvarande föreskrift beträffande styrelsesuppleant

icke ansetts erforderlig. Lagrådet ansåge det även utan lagstadgande vara

klart, att både vice verkställande direktör och styrelsesuppleant vore berättigade

att vara tillstädes å bolagsstämma vid behandling av ärende angående

förvaltningsåtgärd, däri de deltagit. Att meddela bestämmelse om deras rätt

att eljest närvara vid bolagsstämma syntes ej vara erforderligt. Ifrågavarande

bestämmelse kunde därför utgå.

Lagrådets hemställan torde bifallas.

123 (117) §.

I denna paragraf har beredningen upptagit samma bestämmelser örn jäv

för aktieägare eller ombud för aktieägare å bolagsstämma som i 77 § gällande

aktiebolagslag, allenast med den jämkning att bestämmelsen i andra

stycket skall gälla även verkställande direktör.

I sista stycket har från jävsreglerna i paragrafens första stycke gjorts undantag

för det fall, att fråga är om fusion mellan bolag som icke stå till

varandra i förhållande av moderbolag och dotterbolag.

124 (118) §.

Nu ifrågavarande paragraf, som motsvarar 78 § i gällande aktiebolagslag,

innehåller bestämmelser om val av ordförande, upprättande av röstlängd och

förande av protokoll. I förslaget har upptagits uttrycklig bestämmelse om

att lill ordförande a bolagsstämma må utses utomstående, örn bolagsordningen

icke innefattar annan föreskrift.

För närvarande saknas bestämmelser, huru det bör förfaras å stämman

för det fall att enighet ej vinnes vid val av ordförande och fastställande av

röstlängd. Beredningen har därför föreslagit bestämmelser, vilka kunna bringas

till tillämpning i dylika fall. I paragrafens tredje stycke ha bestämmelser

meddelats rörande vem som skall öppna bolagsstämma, då ordförande ej

är bestämd genom bolagsordningen. För sådan händelse har föreskrivits, att

slämman skall öppnas av styrelsens ordförande eller av annan ledamot i sty
Hihrw(i

till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 5. 23

Departementchef

t*.

s. 354 Kontrollera mot PDF

354

Departements

chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

reisen. I det fall att ingen styrelseledamot är tillstädes skall stämman öppnas

av aktieägare eller ombud för aktieägare, vilken utses genom röstning mellan

de närvarande efter huvudtalet och vid lika röstetal genom lottning.

Advokatsamfundet har föreslagit, att minoritet företrädande en tiondel av

aktiekapitalet skulle äga genom ansökan hos länsstyrelsen före bolagsstämma

påkalla utseende av opartisk ordförande på stämman.

Lagrådet har ansett, att då ordförande ej vore bestämd genom bolagsordningen,

stämman skulle öppnas av styrelsens ordförande eller den styrelsen

därtill utsett. Regler för det fall att ingen styrelseledamot vore tillstädes vid

stämman syntes icke vara behövliga.

Det synes betänkligt, att en minoritet skulle kunna — på sätt advokatsamfundet

föreslagit — påtvinga stämman en ordförande som saknar kännedom

om bolagets förhållanden. De föreslagna bestämmelserna, som ansluta sig till

rådande bolagspraxis, synas vara att föredraga.

Lagrådets ändringsförslag torde böra iakttagas.

125 (119) §.

Denna paragraf motsvarar 79 § i gällande aktiebolagslag och upptager

sålunda bestämmelser om rösträtt och beslut å bolagsstämma. Bestämmelserna

i första stycket överensstämma helt med motsvarande stadganden

i 79 § aktiebolagslagen. Dessa bestämmelser äro dispositiva, i den mån ej

annat föreskrives i nämnda paragraf andra stycket. I de där meddelade föreskrifterna

har beredningen föreslagit vissa ändringar. Sålunda har upptagits

en bestämmelse, enligt vilken röstvärdet för aktie ej må överstiga tio gånger

röstvärdet för annan aktie. Dessutom ha vissa nya bestämmelser föreslagits

i förevarande paragraf tredje stycket och fjärde stycket andra punkten.

Sveriges advokatsamfund har ansett erfarenheten visa, att möjligheten att

i bolagsordningen intaga bestämmelse att till ombud finge utses allenast aktieägare

kunde leda till att en aktieägarmajoritet i illojalt syfte lyckades

hindra en aktieägare att låta sig representeras genom sakkunnigt ombud.

Denna inskränkning i den enskildes möjligheter att skaffa sig erforderlig

hjälp borde borttagas. Exportbolagen ha uttalat, att några bärande motiv

ej förelåge för bestämmelsen, att aktieägares rösträtt ej finge så inskränkas

att röstvärdet för någon aktie överstege tio gånger röstvärdet för annan aktie.

Nu gällande bestämmelser hade veterligen icke medfört några missbruk. I varje

fall borde dispensmöjlighet föreligga. Även näringsorganisationerna ha i sitt

tilläggsyttrande uttalat, att möjlighet till dispens borde öppnas. Bankinspektören

däremot har ansett, att principen »lika kapitalinsats lika rösträtt» borde

vara grundläggande för lagstiftningen. Undantag från denna regel borde endast

göras för det fall, att det på grund av bestämmelserna i lagen den 30 maj

1916 om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva

eller aktier i vissa bolag funnes önskvärt att genom att utgiva aktier med

begränsad rösträtt öppna större möjligheter för förbjudet rättssubjekt att

s. 355 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

355

förvärva aktier. Vidare borde stamaktie kunna medföra högre röstvärde än

preferensaktie med hänsyn till den med stamaktien förenade större risken.

Därjämte borde möjlighet hållas öppen att tillerkänna preferensaktie samma

eller högre röstvärde för det fall, att preferensaktierna icke erhållit den

utdelning, som tillförsäkrats dem med företrädesrätt.

Någon anledning att borttaga den från äldre rätt hämtade bestämmelsen, Departementsenligt

vilken aktieägares rätt att rösta genom ombud må inskränkas till alle- chefen.

nast ombud som själv är aktieägare, synes mig icke föreligga. En sådan bestämmelse

tjänar ett legitimt intresse, främst i smärre bolag med en mera

sluten krets av aktieägare.

Förslagets stadgande rörande röstvärdesbegränsning synes mig välgrundat.

126 (120) §.

Förevarande paragraf, som upptager bestämmelser örn fullmakt att företräda

aktieägare på bolagsstämma, saknar motsvarighet i gällande lag. Fullmakt

att på bolagsstämma företräda aktieägare och utöva rösträtt för hans

aktier föreligger regelmässigt i skriftlig form. I denna paragraf har upptagits

uttrycklig bestämmelse att dylik form erfordras, där ej aktieägaren

vid stämman ger muntligt bemyndigande. Den skriftliga fullmakten skall i

huvudskrift eller avskrift bifogas stämmoprotokollet. Vidare har upptagits

föreskrift, att fullmakt ej är gällande för stämma som börjar senare än tre

år efter fullmaktens utfärdande.

Mot tidsbegränsningen av fullmakt ha i några utlåtanden invändningar

framställts. Nåringsorganisationerna lia sålunda avstyrkt bestämmelsen och

och därvid i huvudsak anfört följande. Lika viktigt som det vore att, då

olika meningar gjorde sig gällande bland aktieägarna, tillfälle funnes till

kontroll av rösträttsutövningen, lika betydelsefullt vore det att trygghet funnes

för att näringslivets utveckling finge pågå i lugn. För befordrande av

detta lugn vore det i stora och väl ansedda bolag brukligt, att aktieägare

deponerade aktier för utövande av rösträtt hos styrelsen eller hos en s. k.

aktieägareförening. Skulle förslaget om fullmaktspreskription bliva genomfört,

bleve det för bolagen nödvändigt att ideligen oroa aktieägarna med

framställningar örn nya fullmakter. I dåliga tider bleve säkerligen hänvändelserna

ofta nog resultatlösa och i stället lämnades fältet öppet för spekulatör.

Under nuvarande förhållanden kunde visserligen rösträtt komma att

bliva utövad i annans namn, men rätte ägaren kunde när han så ville åstadkomma

ändring, vartill komme aktieägarminoritetens kontrollmöjligheter.

Även cxporlbolagen ha ansett, att någon tidsbegränsning för fullmakts giltighet

ej borde ifrågakomma. Bank- och fondinspekiionen har ifrågasatt, örn

icke en ur alla synpunkter tillfredsställande lösning skulle kunna vinnas

genom att preskriplionsbestämmelsen bibehölles men tiden för fullmakts

giltighet utsträcktes t. ex. till sex år. Handelskammaren i Gävle har föreslagit,

att till sista punkten skulle fogas orden »såvitt ej av fullmakten uttryckligen

framgår, alt den utställts att gälla för viss, längre tid».

s. 356 Kontrollera mot PDF

356

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

Departements
chefen.

Beträffande bestämmelsen att fullmakt skall i liuvudskrift eller avskrift

bifogas bolagsstämmans protokoll har av näringsorganisationerna i deras

tilläggsyttrande uttalats, att de funne bestämmelsen föga praktisk och att

den borde utbytas mot föreskrift, att fullmakterna skulle under viss tid av

bolaget förvaras. Även Sveriges advokatsamfund har ifrågasatt lämpligheten

av bestämmelsen. Likaså ha exportbolagen förordat att gällande rätts

ståndpunkt bibehölles.

Slutligen må nämnas, att Sveriges advokatsamfund uttalat den uppfattningen,

att även telegrafisk fullmakt borde kunna givas.

Lagrådet har i fråga om den föreslagna tidsbegränsningen för fullmakts

giltighet uttalat, att då det icke kunde anses tillfredsställande att å bolagsstämma

rösträtt utövades för någon som, kanske sedan lång tid tillbaka,

icke vidare vore aktieägare, lagrådet icke kunde tillstyrka bestämmelsens

uteslutande. Däremot funne lagrådet den föreslagna tiden under vissa förhållanden

vara väl kort och förordade därför att tiden förlängdes, förslagsvis till

fem år. Bestämmelsen om att fullmakt skulle fogas till protokollet ansåge

lagrådet böra uteslutas, då det borde stå vederbörande fritt att på annat sätt

än det i beredningens förslag angivna förvara fullmakterna.

Jag delar lagrådets uppfattning, alt förslagets tidsbegränsning för fullmakts

giltighet bör i princip bibehållas. Med hänsyn till vad som i en del

yttranden anförts torde emellertid giltighetstiden böra, på sätt lagrådet föreslagit,

utsträckas till fem år.

Den i andra punkten föreslagna bestämmelsen att fullmakt skall bifogas

stämmoprotokollet synes kunna utgå. Något praktiskt behov av att i paragrafen

upptaga bestämmelse om telegrafisk fullmakt synes ej föreligga.

127 (121) §.

I denna paragraf ha upptagits vissa bestämmelser örn ordinarie bolagsstämma.

I första stycket givas sålunda bestämmelser om den tid inom vilken

skall hållas ordinarie bolagsstämma, å vilken redovisningshandlingar och

revisionsberättelse för det sistförflutna räkenskapsåret skola framläggas. Andra

stycket upptager bestämmelser om tillhandahållande före stämman av

nämnda handlingar. I tredje stycket har upptagits föreskrift om rätt för

aktieägare att få ärende hänskjutet till prövning å ordinarie stämma.

Bank- och fondinspektionen har ifrågasatt, om icke den i första stycket

föreslagna tiden av sex månader från räkenskapsårets utgång kunde inskränkas

till fem månader.

Beträffande andra stycket har Sveriges advokatsamfund erinrat, att enligt

120 (114) § kunde i bolagsordningen införas bestämmelse örn föranmälan

till stämma, vilket i vissa fall kunde föranleda skyldighet att göra sådan

anmälan redan sex dagar före stämman. Vidare måste aktieägare, som ville

ha ett av honom framställt yrkande behandlat å ordinarie stämma, göra

framställning därom minst tio dagar i förväg. De handlingar, som skulle

s. 357 Kontrollera mot PDF

357

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

framläggas vid stämman, borde därför hållas tillgängliga minst fjorton dagar

före denna, i stället för en vecka enligt förslaget, enär bolagsintressenterna

i annat fall praktiskt taget saknade möjlighet att förbereda sitt deltagande

i förhandlingarna. Även bank- och fondinspektionen har ansett den

i andra stycket föreskrivna tidrymden vara för kort och föreslagit dess utsträckande

till två veckor.

Näringsorganisationema ha beträffande tredje stycket sista punkten hemställt,

att det måtte stadgas skyldighet för den som framställt yrkande som

avsåges i nämnda stycke att, därest styrelsen det begärde, förskjuta den

beräknade kostnaden.

Lagrådet har förordat vissa jämkningar av huvudsakligen redaktionell

innebörd.

Med anledning av vad som anförts i yttrandena vill jag framhålla, att be- Departement*

stämmelsen örn att yrkande skall framställas minst tio dagar i förväg t

allenast avser yrkanden i ärenden som aktieägare upptager på eget initiativ.

Yrkanden, som höra samman med innehållet i handlingar vilka av styrelsen

skola framläggas vid stämman, må sålunda väckas senast vid denna.

De jämkningar som lagrådet förordat torde böra iakttagas.

128 (122) §.

I förevarande paragraf, som motsvarar 83 § första, andra och tredje styckena

i gällande aktiebolagslag, lia upptagits bestämmelser örn rätten att

påkalla extra bolagsstämma. Enligt 83 § andra stycket sista punkten aktiebolagslagen

skall, där revisorerna vid olika meningar örn extra stämmas

hållande stanna i lika röstetal, deras mening gälla, som anse extra stämma

ej böra hållas. Enligt förslaget skall däremot i sådant fall deras mening

gälla, som anse sådan stämma böra hållas. Enligt vad av motiven framgår

har en sådan ändring ansetts följdriktig i betraktande av att genom de i

förslaget upptagna bestämmelserna örn proportionell valmetod vid revisorsval

minoritetsintressen vid det ordinarie revisorsvalet särskilt beaktats. Har

länsstyrelsen utsett en eller flera minoritetsrevisorer, skola dessa enligt tredje

stycket äga samma rätt att påkalla extra stämma och, när påfordran ej efterkommes,

själva utlysa extra stämma. Stanna minoritetsrevisorerna i lika

röstetal, skall även i detta fall deras mening gälla, som anse extra stämma

böra hållas.

129 (123) §.

Ifrågavarande paragraf, som motsvarar 80 § i gällande aktiebolagslag, upptager

bestämmelser örn ort för bolagsstämma och kallelse till stämma. Enligt

gällande lag skall bolagsstämma sammanträda å den ort, där styrelsen bar

sitt säte, såframt ej annat blivit i bolagsordningen eller av bolagsstämma

bestämt. Enligt förslaget skall bolagsstämman ej kunna giva bestämmelse

härutinnan. Anledningen härtill är, såsom av motiven lramgar, att det icke

s. 358 Kontrollera mot PDF

358

Kungl. Majlis proposition nr 5.

Departements
chefen.

ansetts lämpligt att orten för bolagsstämmas hållande kan alltför lätt ändras

från tid till annan. Uttrycklig bestämmelse har också givits att i bolagsordningen

endast kan bestämmas ort inom riket.

I andra stycket Ira givits bestämmelser om kallelse till stämma. Särskilda

kallelseåtgärder skola äga rum för det fall att ordinarie stämma som i 127

(121) § avses hålles å annan tid än som bestämts i bolagsordningen.

Om stämma uppskjutes och den fortsatta stämman skall äga rum mer än

en månad därefter, skall enligt tredje stycket den fortsatta stämman genom

nytt kallelseförfarande bringas till aktieägarnas kännedom.

I fjärde stycket första punkten har upptagits bestämmelsen i 80 § andra

stycket tredje punkten aktiebolagslagen, att där för giltigheten av bolagsstämmobeslut

erfordras, att det fattas å två på varandra följande stämmor,

kallelse till andra stämman ej må ske, innan den första hållits. Då enligt

gällande aktiebolagslag för giltigheten av bolagsstämmans beslut erfordras

att det fattas å två på varandra följande stämmor, kräves jämväl att minst

en av stämmorna är ordinarie. Detta krav har i förslaget borttagits. I stället

har för angivna fall i fjärde stycket andra och tredje punkterna i förevax-ande

paragraf föreskrivits dels att viss tid skall förflyta mellan stämmorna,

dels alt särskild ordning för kallelsen till sista stämman skall gälla.

Sveriges advokatsamfund har hemställt, att bolagsstämma skulle kunna besluta,

var följande stämmor skulle hållas till dess nytt beslut fattades. Samfundet

har vidare ansett, att föreskriften i andra stycket, att kallelse till

stämma eller meddelande om vad som skulle förekomma å stämma i vissa

fall skulle med posten avsändas till aktieägai-e, »örn vars postadress uppgift

kan utan väsentlig omgång eller tidsutdräkt inhämtas», kunde bliva alltför

betungande. Samfundet ansåge det vara tillräckligt, att kallelse eller meddelande

sändes till varje i aktieboken införd aktieägare, om vars postadress

uppgift funnes i aktieboken, samt att lämpligen i 42 (39) § borde stadgas,

att på anmälan av aktieägare om dennes postadress anteckniixg därom skulle

göras i aktieboken. Även exportbolagen ha ansett skyldighet att sända meddelande

med posten böra avse endast sådan aktieägare, om vars adress uppgift

funnes i aktieboken.

Såsom beredningen framhållit kan en rätt för bolagsstämma att bestämma

orten för stämmans hållande av en tillfällig majoritet missbrukas till val av

sådan ort att deltagande i stämman försvåras för andra aktieägare. Den av

beredningen föreslagna bestämmelsen synes mig därför innebära en förbättring

i förhållande till gällande rätt, varför någon anledning att återgå till denna

ej föreligger. Ej heller synas skäl föreligga att frångå förslaget beträffande

kallelseförfarandet.

130 (124) §.

Gällande aktiebolagslag saknar bestämmelse om innehållet i kallelse till

ordinarie stämma. Föreskrift finnes endast, att under en vecka närmast före

sådan stämma förteckning över de ärenden, som därvid skola förekomma,

s. 359 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

359

skall genom styrelsens försorg hållas tillgänglig för aktieägarna ävensom

översändas till aktieägare som med uppgivande av postadress anhåller därom.

Beträffande kallelse till extra stämma framgår av 83 § sista stycket aktiebolagslagen,

att de ärenden, som skola förekomma å stämman, skola angivas

i kallelsen.

I förslaget ha upptagits föreskrifter örn innehållet av kallelse beträffande

både ordinarie och extra stämma. I paragrafens andra stycke ha därjämte

upptagits bestämmelser om särskilt tillkännagivande för det fall att aktieägare

framställt yrkande örn ärendes hänskjutande till ordinarie stämma å

sådan lid att kallelse redan utfärdats.

Sveriges advokatsamfund har ansett, att bestämmelsen i första stycket

första punkten örn angivande i kallelsen till ordinarie stämma av de ärenden,

som skulle förekomma å stämman, i alltför stor utsträckning begränsade

styrelsens handlingsfrihet, nämligen så att styrelsen tvingades att redan vid

kallelsens utfärdande i detalj bestämma, vilka ärenden som skulle upptagas

till behandling. Bestämmelsen i gällande lag, som ålade styrelsen att angiva

de ärenden, som skulle förekomma, först i den förteckning, som skulle hållas

tillgänglig en vecka före stämman, förefölle lämpligare.

Lagrådet har ansett, att enär det ej behövde särskilt angivas att översändande

av förteckning skulle ske kostnadsfritt, bestämmelse härom vore överflödig.

Vad advokatsamfundet anfört torde ej böra föranleda ändring i förslaget, Departement»■

enär den särskilda förteckning, som samfundet omnämnt, i tillämpningen

fått allt mindre betydelse.

Lagrådets ändringsförslag torde böra biträdas.

131 (125) §.

I denna paragraf, som motsvarar 84 § i gällande aktiebolagslag, lia upptagits

bestämmelser om bolagsstämmas utlysande genom länsstyrelsens försorg.

I anledning av patent- och registreringsverkets vid 83 (77) § återgivna

yttrande har lagrådet hemställt, att bestämmelsen i första stycket av förevarande

paragraf måtte erhålla sådan avfattning att den komme att avse även

det fall att styrelse ej funnes.

Vad lagrådet sålunda föreslagit vill jag biträda. Departement»-

chefen.

132 (126) §.

I 1 morn., som motsvarar 85 § första, andra och fjärde styckena i gällande

aktiebolagslag, ha upptagits bestämmelser örn de ärenden som skola förekomma

på ordinarie stämma som i 127 (121) § avses. Medan enligt 85 § fjärde

stycket aktiebolagslagen allenast fastställd balansräkning jämte vinst- och

förlusträkning skall insändas till registreringsmyndigheten föreligger enligt

s. 360 Kontrollera mot PDF

360

Departement!-

ebe)en.

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

förevarande moment tredje stycket skyldighet att insända redovisningshandlingar

och revisionsberättelse oavsett örn balansräkning fastställts å bolagsstämman.

Vidare skall enligt samma stycke samtidigt insändas protokoll

utvisande att balansräkningen fastställts eller underrättelse att balansräkningen

ej blivit fastställd.

I 2 morn. ha föreslagits särskilda bestämmelser rörande uppskov med beslut

om vinstutdelning i moderbolag.

Vad angår bestämmelserna i 1 mom. har Sveriges advokatsamfund ansett

det stundom vara av intresse för ett bolag att i avvaktan på konjunkturernas

utveckling uppskjuta frågan om och i vilken utsträckning av ordinarie bolagsstämma

fastställd vinst skulle utdelas. Möjlighet härtill syntes därför böra

stå bolagen till buds. Handelskammaren i Gävle har föreslagit, att förfarandet

enligt tredje stycket såtillvida förenklades, att protokoll rörande balansräknings

fastställande och underrättelse om att den ej fastställts ersattes med

anteckning i dessa ämnen pa den insända balansräkningen. Patent- och registreringsverket

har ansett, att skyldighet för bolag att jämlikt denna paragraf

insända balansräkning och andra där omförmälda handlingar borde förefinnas,

oavsett om en eller flera av handlingarna jämlikt annan paragraf i

lagförslaget ingivits i registreringsärende.

Exportbolagen ha ansett den i 2 mom. föreskrivna tidsfristen onödigt lång.

Det vöre fullt tillräckligt att kräva så lång tidsfrist som erfordrades för inhämtande

av revisorernas yttrande.

Lagrådet har hemställt, att för vinnande av större likformighet med andra

omröstningsbestämmelser i lagförslaget uttrycket »mer än en femtedel av

röstetalet» i andra stycket av 1 mom. måtte utbytas mot orden »minst en

femtedel av röstetalet». Lagrådet har vidare föreslagit vissa andra jämkningar,

därvid bl. a. handelskammarens i Gävle anmärkning beaktats.

Mot advokatsamfundets förslag talar, att ju senare vinstutdelningsbeslut

fattas på grundval av föregående års balansräkning, desto större blir faran

för att vinsten ej finnes kvar när utdelning skall ske. Jag är därför icke beredd

att biträda samfundets yrkande.

Vad lagrådet föreslagit torde böra iakttagas.

Anledning till ändring av 2 mom. i förslaget synes ej föreligga.

133 (127) §.

I denna paragraf ha upptagits nya bestämmelser örn aktieägares rätt att

å bolagsstämma begära och erhålla upplysningar. Beträffande den närmare

innebörden härav må hänvisas till förslaget.

Exportbolagen ha förklarat, att de funne sig icke ha någon anledning

att motsätta sig de föreslagna bestämmelserna. Bank- och fondinspektionen

har med tillfredsställelse hälsat att bolagsledningarnas upplysningsplikt nu

föreslagits bliva utvidgad. Beträffande sista stycket har inspektionen ansett

s. 361 Kontrollera mot PDF

361

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

det föreskrivna förfaringssättet i vissa fall onödigt invecklat. Om revisorerna

vöre närvarande vid stämman och muntligen förklarade, att de hade

fullständig kännedom örn det förhållande, varom upplysning begärts men

vägrats, samt att anledning icke förelåge till ändring av revisionsberättelsen,

syntes därvid kunna bero.

Lagrådet har ansett, att det i första stycket upptagna ordet »väsentligt» i

detta sammanhang kunde giva upphov till tvist, varför lagrådet hemställde

att detsamma måtte utgå. Tredje stycket, som angåve att aktieägare jämväl

före stämma ägde framställa begäran att upplysning i visst hänseende skulle

lämnas å stämman, syntes ej behövligt. Slutligen borde ordet »kostnadsfritt»

strykas i fjärde och femte styckena.

De av beredningen föreslagna nya bestämmelserna om aktieägares rätt att Departements

begära och erhålla upplysningar finner jag vara i huvudsak väl ägnade för

sitt ändamål. Vad lagrådet uttalat torde emellertid böra iakttagas.

Om talan mot styrelseledamot, verkställande direktör, stiftare, revisor, granskare

eller aktieägare.

134 (128) §.

Denna paragraf, som upptager bestämmelser örn ansvarsfrihet för styrelseledamöter

och verkställande direktör samt om talan mot dem, motsvarar

86 § i gällande aktiebolagslag.

Decharge kan enligt förslaget förhindras av en minoritet med aktiebelopp

utgörande minst en tiondel av hela aktiekapitalet. Dechargeförfarandet skall

avse även verkställande direktör.

Viss ändring i förhållande till gällande rätt föreslås beträffande verkan av

beviljad ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter. Enligt gällande rätt medför

meddelad decharge eller sådan underlåtenhet att föra talan, som enligt lagen

skall anses likställd med decharge, den verkan att ansvarsfrihet föreligger

allenast med det undantag, att talan å förvaltningen, som grundas därpå att

styrelseledamot begått brottslig handling, kan anställas mot honom, där ej

ansvarsfriheten uppenbarligen avsett även denna handling. Enligt sista stycket

första punkten i förevarande paragraf skall, om ansvarsfrihet blivit beviljad,

talan likväl kunna anställas mot styrelseledamot eller verkställande

direktör på grund av förvaltningsåtgärd, om vars vidtagande eller betydelse

för bolaget styrelsen, styrelseledamot eller verkställande direktör uppsåtligen

eller av vårdslöshet lämnat i väsentliga hänseenden oriktiga eller ofullständiga

upplysningar.

Bankinspektören har funnit den begränsning i verkan av meddelad decharge,

som beredningen föreslagit, väl motiverad och ägnad att undanröja

nuvarande brister i detta avseende. Sveriges advokatsamfund har uttalat,

att samfundet funne den föreslagna förstärkningen av minoritetsskyddet vara

välmotiverad. Beträffande den utvidgning av minoritetsskyddet som kommit

till uttryck i bestämmelserna i sista stycket har samfundet framhållit att man,

s. 362 Kontrollera mot PDF

362

Kungl. Majlis proposition nr 5.

Departements
chefen.

då fråga uppstode att utvidga förutsättningarna för ansvarstalan mot styrelsen,

borde framgå med varsamhet. Å andra sidan ville samfundet icke förneka,

att nuvarande bestämmelser icke gåve minoriteten tillräckligt skydd.

Samfundet har erinrat om att enligt 1895 års aktiebolagslag beviljad decharge

icke utgjorde hinder för bolaget att inom två år föra talan mot styrelseledamot,

som i förvaltningsberättelsen eller balansräkningen mot bättre vetande

lämnat oriktig uppgift, om denna kunde antagas lia inverkat på beslutet örn

ansvarsfrihet. Samfundet holle före, att den tanke som kommit till synes i

1895 års aktiebolagslag kunde läggas till grund även för en modern lagstiftning.

Detta syntes möjligt genom att t. ex. föreskriva, att trots beviljad ansvarsfrihet

talan finge föras, örn uppsåtligen eller av grov vårdslöshet lämnats

i väsentliga hänseenden oriktiga eller ofullständiga upplysningar. Talan

borde dock kunna riktas mot den enskilde styrelseledamoten eller verkställande

direktören endast i den mån han själv förfarit felaktigt eiler åsidosatt

honom åvilande övervakningsplikt med följd, att i nämnda avseenden oriktiga

eller ofullständiga upplysningar lämnats. Utöver dessa begränsningar

borde en kortare preskriptionstid än tio år, exempelvis fyra eller fem år, föreskrivas.

Även handelskammaren i Gävle har ifrågasatt, att det borde krävas,

att styrelseledamot eller verkställande direktör handlat »uppsåtligen eller av

grov vårdslöshet».

Mot en regel av innebörd, att då uppsåtligen eller av vårdslöshet lämnats

i väsentliga hänseenden oriktiga eller ofullständiga uppgifter i avgiven redovisning,

talan skulle kunna riktas mot den enskilde styrelseledamoten

eller verkställande direktör endast i den mån han själv förfarit felaktigt,

kan anföras ej blott att bevisning därom, att uppsåtlig! eller vårdslöst förfarande

kan läggas viss styrelseledamot eller verkställande direktören till

last, ofta skulle möta svårigheter utan även att en sådan regel skulle minska

de särskilda styrelseledamöternas känsla av ansvar för att riktig redovisning

avgives. Anledning att frånfalla förslagets bestämmelser i berörda hänseenden

synes mig sålunda icke föreligga.

135 (129) §.

I första och andra styckena av denna paragraf, som motsvara 87 § i gällande

aktiebolagslag, ha upptagits bestämmelser om minoritetstalan mot styrelseledamot

och verkställande direktör. I tredje stycket meddelas stadganden,

motsvarande dem i 88 § aktiebolagslagen, örn aktieägares ansvarighet

för rättegångskostnaderna vid sådan talan.

136 (130) §.

Förevarande paragraf innehåller bestämmelser om talan mot stiftare, revisor,

granskare eller aktieägare. Bestämmelser om talan mot stiftare, revisor

eller granskare ha upptagits i första och andra styckena. Enligt den avfattning

bestämmelsen i 89 § första stycket i gällande aktiebolagslag erhållit kan

i olikhet mot vad som gäller beträffande talan mot styrelseledamot — minoritetstalan,

såframt talan mot stiftare eller revisor beslutats å bolagsstämma,

s. 363 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

363

icke äga rum, även om talan sedermera ej föres för bolaget. Enligt förslaget

skall däremot rätt att anställa talan tillkomma aktieägarminoritet, även om

talan beslutats av bolagsstämma. Förutsättning för att talan av minoritet

skall kunna äga runi skall dock vara, att minoritet röstat för framlagt förslag

om anställande av talan. Den nuvarande preskriptionstiden av två år tiar,

såvitt angår talan mot stiftare eller mot granskare på grund av granskning

varom i 13 § sägs, förlängts till tre år. Särskild bestämmelse om preskriptionstid

för talan mot aktieägare bär ock upptagits. I sådant hänseende bär

föreslagits två år räknat från beslut eller åtgärd, därå talan grundas.

137 (131) §.

I denna paragraf har lagberedningen upp tagit bestämmelser om rätt till

talan för aktiebolags konkursbo mot styrelseledamot, verkställande direktör,

stiftare, revisor, granskare eller aktieägare. Bestämmelserna ha i gällande rätt

sin motsvarighet i 90 § aktiebolagslagen.

138 (132) §.

I 24 § andra stycket gällande aktiebolagslag stadgas, att uppgörelse mellan

bolaget och stiftare rörande stiftaren i sådan egenskap gentemot bolaget åliggande

skadeståndsskyldighet ej är för bolaget bindande. Beredningen har i förevarande

paragraf upptagit bestämmelse örn förbud mot förlikning saväl

mellan bolaget och stiftare som mellan bolaget samt styrelseledamot, verkställande

direktör, revisor eller granskare intill dess tid för anställande av

talan mot honom gått till ända.

Sveriges advokatsamfund har hemställt, att stadgandet ändrades så, att

hinder icke mötte för bolagsstämma att före preskriptionstidens utgång godkänna

förslag till förlikning av skadeståndstvist, under förutsättning att detta

ej skadade minoritetens intressen. Minoriteten syntes tillräckligt skyddad

genom en regel, att bolagsstämma icke finge godkänna ett förlikningsförslag

därest aktieägare representerande cn tiondel av hela aktiekapitalet röstade

mot dess antagande.

Lagrådet har ansett, att paragrafen i alltför stor utsträckning begränsade

möjligheten att träffa en för själva bolaget bindande uppgörelse angående den

skadeståndsskyldighet som åvilade annan än stiftare. Minoritetens rätt syntes

bliva i behörig utsträckning tillvaratagen, om paragrafen i denna del jämkades

så, att bindande uppgörelse kunde före den angivna tidens utgång träffas

av bolagsstämma, där ej aktieägare med ett sammanlagt aktiebelopp utgörande

minst en tiondel av hela aktiekapitalet röstat däremot. För den händelse

aktieägare förde skadeståndstalan å bolagets vägnar borde tillika fordras, att

uppgörelsen biträtts av honom. Kallelseatgärderna beträffande stämma, varå

fråga örn uppgörelse skulle behandlas, syntes böra vara vidtagna senast två

veckor före stämman.

s. 364 Kontrollera mot PDF

364

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

Departements- Vad lagrådet sålunda anfört synes böra beaktas. Visserligen bör fasthållas,

* t,en'' att då en aktieägarminoritet enligt föregående paragrafer kan föra talan mot

ifrågavarande personer, denna minoritetsrätt icke bör kunna göras overksam

genom en uppgörelse mellan den ansvarige och bolaget. Minoritetens rätt synes

emellertid tillräckligt beaktad genom de av lagrådet föreslagna bestämmelserna.

Om ändring av bolagsordningen och vissa andra fall, då särskild röstplnralitet å

bolagsstämma erfordras.

139 (133) §.

Enligt 91 § i gällande aktiebolagslag fordras för fattande av beslut om

ändring av bolagsordningen, där ej samtliga aktieägare förena sig om beslutet,

att detta fattas å två på varandra följande bolagsstämmor, därav minst en

ordinarie. Å första stämman fordras endast majoritetsbeslut, d. v. s. majoritet

med hänsyn till avgivna röster, medan å andra stämman fordras, att

nytt majoritetsbeslut biträtts av viss pluralitet bland de röstande och i åtskilliga

särskilt angivna fall att denna pluralitet tillika företrätt viss andel av

aktiekapitalet. Bortsett från dessa fall fordras, att majoritetsbeslutet å sista

stämman biträtts av minst två tredjedelar av de röstande.

Bestämmelserna i förslaget överensstämma i huvudsak med gällande lag.

Men vissa lättnader ha föreslagits. Sålunda har bl. a. uppgivits kravet att,

där enighet om bolagsordningsändringen ej föreligger mellan samtliga aktieägare

och förty beslutet skall fattas å två på varandra följande stämmor, en

av stämmorna skall vara ordinarie. I stället har såsom av 129 (123) § framgår

föreslagits visst utförligare kallelseförfarande.

I de olika momenten av förevarande paragraf ha upptagits bestämmelser,

svarande mot de i 91 § aktiebolagslagen intagna, rörande förutsättningarna

för ändring i olika hänseenden.

I 1 mom. första stycket tredje punkten har beredningen föreslagit en särskild

regel för det fall att aktier av olika slag finnas och genom beslutet rättsförhållandet

mellan aktieslagen rubbas. För giltighet av beslutet skulle enligt

den grundsats som finnes upptagen i andra punkten erfordras, att samtliga

ägare av aktier av det slag, vars rätt genom beslutet försämras, förenat sig

därom. Beredningen, som funnit undantag böra medgivas från kravet på samtycke

av samtliga ägare av aktier av visst slag, har föreslagit, att för giltighet

av beslutet skall krävas samtycke å sista stämman av nio tiondelar av samtliga

röstande för nämnda slag av aktier och att de som biträtt beslutet tillika

företrätt minst nio tiondelar av dessa aktier.

Likaså har i 2 morn., som motsvarar 91 § andra stycket aktiebolagslagen,

gjorts den ändringen, att, medan enligt gällande rätt för beslut som där avses

erfordras — därest icke enhällighet vinnes — att det på sista stämman biträtts

av samtliga röstande med viss kapitalrepresentation, skall enligt förslaget erfordras

att beslutet biträtts av minst nio tiondelar av samtliga röstande med

viss kapitalrepresentation.

s. 365 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

365

4 mom. i förslaget, som motsvarar 91 § tredje stycket andra punkten aktiebolagslagen,

företer i förhållande till gällande rätt den ändringen, att de där

upptagna pluralitetsreglerna skola äga tillämpning allenast i det fall, att det

i bolagsordningen bestämda aktiekapitalet eller maximikapitalet höjes i bolag,

där aktier av olika slag finnas vilka ej medföra lika rätt till andel i bolagets

tillgångar och vinst. Vidare erfordras kapitalrepresentation endast beträffande

aktieslag, vars rätt genom beslutet försämras.

I övrigt må beträffande skiljaktigheterna i förhållande till gällande rätt

hänvisas till förslaget.

Sveriges advokatsamfund har ansett de föreslagna ändringarna i huvudsak

välmotiverade. Näringsorganisationerna ha hemställt om en redaktionell bearbetning

av bestämmelserna i denna avdelning i ändamål att förläna större

överskådlighet åt desamma. Handelskammaren i Gävle har ansett, att bestämmelserna

i 2 mom. borde gälla, så snart tiden för bolagets bestånd eller annat

för bolagets bestånd stadgat villkor ändrades.

Lagrådet har föreslagit vissa jämkningar i paragrafen av huvudsakligen

redaktionell innebörd.

Av lagrådet förordade ändringar torde böra iakttagas. Handelskammarens Dtparutaenu

i Gävle hemställan synes innefatta en onödig skärpning av förslaget. chef**.

Sista punkten i andra stycket av 1 mom. torde böra överflyttas till avdelningen

om förbud i vissa fall mot förvärv av aktier (186 § 1 morn.).

140 (134) §.

1 denna paragraf, som motsvarar 92 § första stycket i gällande aktiebolagslag,

lia upptagits bestämmelser örn innehållet i vissa beslut örn bolagsordningsändring

rörande aktiekapitalet.

141 (135) §.

Första stycket av förevarande paragraf, som motsvarar 93 § första stycket

i gällande aktiebolagslag, upptager bestämmelser rörande beslut om nedsättning

av aktiekapitalet. Genom lagen den 28 mars 1924 infördes den i 93 §

första stycket tredje punkten aktiebolagslagen upptagna undantagsbestämmelsen,

att om i bolag, där aktier med olika rätt finnas, beslut fattats, som

avser nedsättning med lika belopp av samtliga aktier av visst slag, och beslutet

tillika innehåller, att till reservfonden skall avsättas ett mot nedsättningen svarande

belopp, beslutet skall, änskönt därigenom den rätt som tillkommer

dessa aktier försämras, vara giltigt, där de i omröstningen deltagande ägarna

av sådana aktier förenat sig om beslutet samt de tillika företrätt tre fjärdedelar

av samtliga aktier av sagda slag. I förslaget bär kravet på enhällighet

mellan de i omröstningen deltagande ägarna av aktier, vilkas rätt genom

beslutet försämras, uppgivits och i stället för beslutets giltighet föreskrivits

—- förutom viss kapitalrepresentation — att det skall lia biträtts av minst

nio tiondelar av samtliga röstande för nämnda slag av aktier.

s. 366 Kontrollera mot PDF

366

Departements
chefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

142 (136) §.

I vissa fall av bolagsordningsändrin g och nedsättning av aktiekapitalet har,

såsom av den föregående redogörelsen framgått, gällande lags krav på enhälligt

beslut av samtliga ägare till aktier av visst slag eller av samtliga

röstande aktieägare eller ägare till aktier av visst slag ersatts med föreskrift

om viss kvalificerad pluralitet å sista stämman. Enligt förevarande paragraf

skall i sådant fall minoriteten äga påkalla att dess aktier inlösas av majoriteten.

Berättigad att påkalla att hans aktier inlösas är enligt förslaget

allenast den aktieägare, som närvarit å sista stämman och därvid röstat emot

beslutet. Vidare förutsättes för rätt att påkalla inlösen, att aktieägaren å sista

stämman gjort förbehåll därom. Bestämmelser i ämnet ha upptagits i första

stycket av förevarande paragraf.

Enligt andra stycket skall, om aktieägare gör sådant förbehåll, frågan om

bolagsordningsändring eller nedsättning av aktiekapitalet kunna tagas under

förnyad prövning av majoriteten.

Handelskammaren i Gävle har som sin mening uttalat, att stadgandet i

första stycket icke toge tillräcklig hänsyn till det fall att aktieägare vore förhindrad

att utöva rösträtt vid stämma. Rättvist vore, att i aktieregistret införd

aktieägare, som vore frånvarande, likställdes med aktieägare, som röstat mot

beslutet, och att endast den, som röstat för eller eljest godkänt beslutet, ginge

förlustig rätten att påkalla inlösen.

Mot bestämmelserna i förevarande paragraf har jag ej något att erinra.

Att utsträcka rätten till inlösen i enlighet med vad handelskammaren i Gävle

anfört synes mig icke möjligt.

143 (137) §.

Paragrafen upptager bestämmelser om registrering av beslut om bolagsordningsändring.

I enlighet med hemställan av lagrådet torde tredje stycket, vilket allenast

innehåller en hänvisning, såsom obehövligt böra utgå.

144 §.

I denna paragraf har lagberedningen upptagit bestämmelser örn verkställighet

av beslut örn bolagsordningsändring, som avser intagande av förbehåll

om bundna aktier.

Nåringsorganisationerna ha beträffande 2 mom. uttalat, att det näppeligen

vore möjligt att med säkerhet förklara, att andra ägare till bundna aktier ej

vore införda i aktieboken än sådana som utan hinder av förbehållet finge

förvärva dylika aktier. Det kunde ha inträffat, att den som varit berättigad

att förvärva bunden aktie sedermera genom ändring av status förlorat sådan

rätt. Det måste även anses oskäligt att kräva försäkringar av styrelsens ledamöter

och verkställande direktör rörande förhållanden som de, såvitt anginge

s. 367 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

367

bolag av mera betydande storlek, uppenbarligen icke kunnat kontrollera. Det

hemställdes, att dylika föreskrifter på lämpligt sätt jämkades. Handelskammaren

i Göteborg har —- utöver vad i näringsorganisationernas yttrande anförts

— framhållit att stadgandet örn skyldighet för samtliga styrelseledamöter

och verkställande direktör att avgiva försäkran kunde leda till stora

olägenheter. Det ifrågasattes, örn det ej vore tillfyllest att beslutmässigt antal

styrelseledamöter eller, där högre antal föreskrivits i bolagsordningen, detta

antal jämte verkställande direktören underskreve försäkran. Exportbolagen

lia ansett kravet på undertecknande här liksom eljest i förslaget böra kunna

begränsas till att avse beslutfört antal styrelseledamöter.

Den av näringsorganisationerna framställda anmärkningen mot formule- Departement*

ringen av den föreskrivna försäkringen torde icke böra föranleda ändring i chflenförslaget.

Styrelsens och verkställande direktörs skyldighet att svara för uppgifterna

i fråga synes sålunda icke kunna inskränkas. Då styrelsen och verkställande

direktören använda medhjälpare vid införing i aktieboken, åligger

det dem att tillse, alt medhjälparen erhåller tillfredsställande instruktioner.

Vad angår de av exportbolagen och handelskammaren i Gävle framförda erinringarna

må framhållas, att fordran på underskrift av samtliga ledamöter

upptagits i sådana fall, som ansetts vara av den vikt, att det är angeläget att,

så snart felet var känt för någon styrelseledamot, förekomma felaktigt förfarande

från styrelsens sida. Föreligger laga förfall för styrelseledamot, är

emellertid underskrift av styrelsesuppleant tillfyllest.

Paragrafen torde böra överföras till den särskilda avdelningen om bundna

aktier (186 § 2—4 inom.). Bestämmelserna i 2 mom. tredje stycket torde

emellertid böra införas i avdelningen om registrering (197 §) och fullföljdsparagrafen

(206 §).

Om talan å bolagsstämmobeslut.

145 (138) §.

Paragrafen, som motsvarar 95 § i gällande aktiebolagslag, upptager bestämmelser

örn talan å bolagsstämmobeslut. I 95 § första stycket stadgas,

att där styrelsen, styrelseledamot eller aktieägare menar att beslut, som

fattats å bolagsstämma, icke tillkommit i behörig ordning eller eljest strider

mot aktiebolagslagen eller bolagsordningen, de äga tala därå genom stämning

å bolaget inom två månader från beslutets dag. Försummas det, är

rätt till klandertalan förlorad.

Ett sådant stadgande om klander av bolagsstämmobeslut upptogs med

i huvudsak motsvarande innehåll redan i 1895 års aktiebolagslag. I motiven

framhölls, att preskriptionsbestämmelsen icke ägde tillämpning å beslut,

vid vars fattande bolagsstämman överskridit sin befogenhet till kränkning

av tredje mans rätt och således även aktieägares i sådana frågor, där han

vore att anse såsom tredje man gentemot bolaget. I dylikt fall är bolagsstämmobeslutct

ogiltigt, oavsett örn talan anhängiggjorts däremot eller icke —

en nullitet. Aktiebolagslagen giver emellertid icke omedelbart ledning, när det

s. 368 Kontrollera mot PDF

368

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

gäller att bestämma i vilka fall beträffande bolagsstämmobeslut nullitet föreligger

enligt aktiebolagsrättsliga rättsgrundsatser. Även i ett annat avseende

är aktiebolagslagens ståndpunkt oklar, nämligen i fråga örn verkan

av den i 95 § första stycket stadgade klanderpreskriptionen.

Förslaget har angivit en bestämd gräns mellan sådana ogiltighetsgrunder

som medföra bolagsstämmobesluts nullitet och sådana som endast ha till

följd att beslutet kan klandras inom viss tid. Beredningen har bestämt området

för klanderpreskriptionen till de fall, då beslutet icke tillkommit i

behörig ordning eller det eljest kränker allenast aktieägares rätt. I fråga

om preskriptionstidens längd har beredningen föreslagit, att den allmänna

klandertiden bestämmes till tre månader. Klandertiden skall enligt beredningens

förslag dock förlängas till sex månader för vissa fall, där det ansetts

föreligga särskild fara att aktieägare förbiser ett å bolagsstämma fattat beslut.

I fråga örn verkan av klanderpreskription har uttryckligen angivits, att

bolagsstämmobeslutet blir gällande där klandertalan ej inom föreskriven tid

anställes. Härifrån har emellertid beträffande beslut som skall anmälas för

registrering undantag gjorts för det fall, att klandergrunden är att föreskrift

örn viss röstpluralitet icke iakttagits. I sådant fall skall registrering vägras,

oavsett att klander icke instämts, och beslutet blir gällande endast om det

likväl av förbiseende blir registrerat.

Beträffande paragrafens innehåll i övrigt må hänvisas till förslaget.

Näringsorganisationerna ha hemställt om ändrad avfattning av 1 mom.

sålunda att första stycket helt allmänt angåves gälla beslut, som strede

»mot denna lag eller bolagsordningen», och andra stycket angåves avse

sådan i första stycket omförmäld talan, som på grund av beslutets i andra

stycket närmare angivna beskaffenhet kunnat begränsas genom tidsfrister.

Handelskammaren i Gävle har föreslagit en enhetlig klandertid av tre månader.

I sitt yttrande rörande bestämmelserna i 42 (39) § 2 mom. första stycket

har Sveriges advokatsamfund, med anledning av den av beredningen i sista

punkten av nämnda stycke föreslagna bestämmelsen, hemställt att möjligheten

att klandra bolagsstämmas beslut skulle utvidgas sålunda, att klandertalan

skulle stå öppen även för den som före stämman förgäves sökt

bliva införd i aktieboken och att denne sålunda skulle erhålla tillfälle att

i klanderprocessen styrka att han bort införas i aktieboken.

Lagrådet bär ansett, att införande av särskilda klandertider för olika fall

borde undvikas. Enhetlig klandertid syntes så mycket lättare kunna bibehållas

som den allmänna klandertiden enligt förslaget förlängts till tre månader.

Inom sistnämnda tid borde —■ frånsett extraordinära fall — en aktieägare

kunna förskaffa sig kännedom såväl därom att bolagsstämma hållits

som om därvid fattade beslut. På grund därav hemställde lagrådet, att bestämmelsen

örn särskild klandertid av sex månader måtte utgå.

Lagrådet har vidare hemställt, att till första stycket av 1 mom. fogades

ett tillägg av innehåll att rätt till klandertalan även skulle tillkomma den

s. 369 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

369

som förmådde visa, att styrelsen obehörigen vägrat att införa honom såsom

aktieägare i aktieboken.

Den av näringsorganisationerna föreslagna ändringen i avfattningen av 1

mom. första stycket synes kunna giva anledning till missförstånd, särskilt

vid jämförelse med lydelsen av nu gällande lag. Jag finner mig därför icke

kunna tillmötesgå berörda hemställan. De ändringsförslag lagrådet framställt

vill jag däremot biträda.

146 (139) §.

Nu ifrågavarande paragraf innehåller bestämmelser rörande ansökan om

rättens prövning av arvode, som bestämts av bolagsstämma. Paragrafen

överensstämmer med 96 § i gällande aktiebolagslag blott med den skillnaden,

att den för utövningen av ifrågavarande rätt erforderliga minoriteten bestämts

till aktieägare med minst en tiondel i stället för en femtedel av hela aktiekapitalet.

Lagrådet har hemställt, att den tid, lagrådet vid föregående paragraf förordat

som klandertid, eller tre månader, jämväl upptoges i förevarande paragraf

i fråga örn ingivande till rätten eller domaren av ansökan om prövning

av arvode, som bolagsstämma bestämt.

Vad lagrådet anfört torde böra beaktas. Departement*-

enet en.

Om likvidation och upplösning.

147 (140) §.

I denna paragraf ha upptagits bestämmelser örn villkoren för bolagsstämmas

beslut örn bolagets trädande i likvidation. Förslaget kvarstår i detta avseende

på samma ståndpunkt som gällande rätt. För beslut örn frivillig likvidation

fordras för att beslutet skall bli gällande, att det fattas i samma

ordning som sådant beslut om bolagsordningsändring som avses i 139 (133) §

5 mom. Däremot är vanligt majoritetsbeslut å en stämma tillräckligt, då

skyldighet föreligger för bolaget att träda i likvidation, med undantag för

det fall att bolaget saknar styrelse.

I andra stycket har upptagits uttrycklig bestämmelse om rätt för bolagsstämman

att i beslutet om likvidationen meddela föreskrift om likvidationens

inträde först vid senare tidpunkt.

148 (141) §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tvångslikvidation på den grund

att i bolagsordningen fastställd tid eller eljest stadgat villkor för verksamhetens

upphörande inträffat. Paragrafen motsvarar 102 § första stycket, jämfört

med 97 § 3) och 4), i gällande aktiebolagslag.

Medan enligt gällande rätt beträffande handläggningen av ärende som här

Mimny till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 5. 24

s. 370 Kontrollera mot PDF

370

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

Departements
chefen.

avses föreskrives allenast, att bolaget skall höras, har beredningen föreslagit,

att rätten eller domaren skall, när ansökan sker om att bolaget skall förklaras

träda i likvidation, utfärda kallelse å bolaget och aktieägare att inställa sig

inför rätten å utsatt dag minst två och högst tre månader därefter, då frågan

örn bolagets trädande i likvidation skall prövas av rätten. Härigenom erinras

aktieägarna om likvidationsanledningen och erhålla tillfälle att å bolagsstämma

besluta, att bolaget skall träda i likvidation och välja likvidatorer.

Sveriges advokatsamfund har ansett sig kunna i huvudsak tillstyrka de bestämmelser

beredningen föreslagit om likvidationsskyldighet och förfarandet

vid likvidation. Samfundet har emellertid ansett de bestämmelser som i 148

—151 (141—144) §§ givits rörande förfarandet onödigt invecklade. Ur praktisk

synpunkt framstode det som olämpligt, att olika kallelsetider föreskrivits

för tämligen likartade fall.

Lagrådet har påpekat, att den tid, inom vilken dag för inställelse i ärende

angående aktiebolags trädande i likvidation skulle utsättas, bestämts i 148

(141) § till minst två och högst tre månader samt i 149 (142) § till minst tre

och högst fyra månader. Då skäl saknades att i angivna hänseende stadga

olika tider samt en tid av minst två och högst fyra månader — vilken lagrådet

tillstyrkt i fråga om ett likartat fall i 49 (46) § — syntes vara lämplig

jämväl för samtliga de fall, varom i förstnämnda paragrafer vore fråga,

hemställde lagrådet, att erforderliga ändringar härutinnan måtte vidtagas i

paragraferna.

Lagrådets förslag örn en enhetlig tidsbestämning i förevarande och nästföljande

paragraf — minst två och högst fyra månader —- vill jag biträda.

149 (142) §.

Denna paragraf upptager bestämmelser om tvångslikvidation på den grund

att viss del av aktiekapitalet gått förlorad. Paragrafen motsvarar 102 § första

stycket, jämfört med 97 § 1), i gällande aktiebolagslag. Enligt dessa lagrum

uppkommer plikt för aktiebolag att träda i likvidation, då aktiekapitalet till

två tredjedelar eller den mindre del, som kan vara bestämd i bolagsordningen,

gått förlorat och bristen ej blivit fylld inom tre månader efter det bolagstämman

erhållit meddelande därom av styrelsen. Enligt förslaget utsträckes tiden

till fyra månader från den bolagsstämma, vid vilken likvidationsbalansräkning

framlades, varjämte öppnats möjlighet för bolaget att undgå likvidation

ej blott därigenom att bristen fylles utan också genom nedsättning av

aktiekapitalet så att täckning för aktiekapitalet erhålles. Vidare skall utgången

av nämnda frist icke medföra omedelbar likvidationsplikt utan endast rätt

för styrelseledamot, verkställande direktör eller aktieägare att hos rätten eller

domaren göra ansökan att bolaget skall förklaras skyldigt träda i likvidation.

Intill den dag, då ärendet är utsatt till handläggning inför rätten, kan täckning

av bristen eller nedsättning av aktiekapitalet ske och likvidation därigenom

undgås.

s. 371 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

371

Sveriges advokatsamfund har uttalat, att samfundet utgått ifrån att bestämmelserna

icke utgjorde hinder mot en rekonstruktion på sådant sätt att en del

av kapitalet tillskötes varefter nedsättning skedde i erforderlig utsträckning.

Skulle denna tolkning icke vara den av lagstiftaren avsedda, hemställde samfundet,

att rekonstruktion på angivet sätt uttryckligen tillätes.

Lagrådet har, såsom vid föregående paragraf anmärkts, hemställt om viss

ändring av den tid inom vilken inställelse för rätten skulle äga rum, varjämte

lagrådet påkallat vissa jämkningar av redaktionell ari i paiagrafens första

stycke.

Såsom framgår av vad jag anfört vid föregående paragraf har jag ansett Departement»- det lämpligt med en enhetlig tidsbestämning i nu förevarande och nämnda chefenparagrafer.

Den av Sveriges advokatsamfund givna tolkningen av bestämmelserna

synes mig riktig. Något förtydligande tillägg lärer ej vara erforderligt.

150 (143) §.

Förevarande paragraf, som i gällande rätt har sin motsvarighet i 99 § aktiebolagslagen,

upptager bestämmelser örn tvångslikvidation på den grund att

till registret anmäld behörig styrelse eller verkställande direktör, där sådan

skall utses, eller revisor saknas. Har bristen varat mer än ett år, skall registreringsmyndigheten,

där det blir för myndigheten kunnigt, göra anmälan därom

hos rätten eller domaren.

Lagrådet har påpekat, att om dess hemställan under 84 (78) § beträffande

rätten att utse verkställande direktör bifölles, borde den på avsaknaden av

verkställande direktör grundade likvidationsanledningen begränsas till det

fall att verkställande direktör skulle utses på grund av föreskrift i aktiebolagslagen.

Tillräckliga skäl syntes icke föreligga för införande av skyldighet för

aktiebolag att träda i likvidation, om bolaget saknade till registret anmäld revisor.

I sådan händelse ålåge det nämligen jämlikt 114 (108) § i förslaget

Konungens befallningshavande att efter anmälan örn förhållandet förordna

revisor, och denna bestämmelse syntes vara tillfyllest för att förebygga att ett

aktiebolag dreve verksamhet utan behörig revisor. Lagrådet, som erinrat örn

att lagrådet under 34 (32) § hemställt, att anmälan till registret om val av revisor

allenast skulle ske i det fall att därtill skulle utses auktoriserad revisor

eller godkänd granskningsman, har hemställt, att andra punkten av första

stycket i förevarande paragraf måtte uteslutas. Jämväl tredje punkten av

samma stycke kunde utgå. Även utan uttryckligt stadgande syntes det vara

tydligt, alt det förhållande anmälan avsåge skulle styrkas. I andra punkten

av tredje stycket hade upptagits föreskrift att, om kallelse utfärdades på grund

av anmälan från registreringsmyndigheten, i kallelsen skulle intagas hänvisning

till bestämmelsen i 173 (167) § första stycket. På grund av hänvisning

i 151 (144) § till 150 (143) § bomme föreskriften att avse även kallelse som

utfärdades på grund av anmälan från registreringsmyndigheten jämlikt 151

(144) §. Föreskriften i fråga syntes icke vara erforderlig. Lagrådet hemställde,

s. 372 Kontrollera mot PDF

372

Kungl. Mcij:ts proposition nr 5.

Departements
chefen.

att den uteslötes. För åvägabringande av likformighet i fråga om den tid, inom

vilken kallelse till inställelse inför rätten jämlikt 148—150 (141—143) §§

skulle införas i allmänna tidningarna, syntes i tredje punkten av tredje

stycket den föreslagna tiden »minst tre och högst fyra månader» böra ändras

till »minst två och högst fyra månader». Sistnämnda minimitid borde jämväl

i förevarande fall vara tillräcklig. Fjärde stycket syntes för vinnande

av önskvärd förkortning kunna erhålla det innehåll att, örn ej innan ärendet

företoges till avgörande styrktes, att behörig styrelse eller verkställande direktör

funnes samt att införing i registret skett, rätten skulle förklara, att bolaget

skulle träda i likvidation, och förordna en eller flera likvidatorer. Med en sådan

avfattning av lagrummet hade rätten utan särskilt stadgande möjlighet

att i mån av behov medgiva part anstånd med ingivande av nödiga bevis, varjämte

det lämnades öppet för rätten att, om så funnes påkallat, hos registreringsmyndigheten

inhämta upplysning huruvida stadgad införing i registret

skett.

Med hänsyn till att jag ej ansett mig böra efterkomma lagrådets hemställan,

att verkställande direktör skall kunna utses även där styrelsen består av

mindre än tre ledamöter, bör lagrådets hemställan om ändrad lydelse av första

stycket första punkten ej bifallas.

Vad lagrådet i övrigt hemställt vill jag biträda.

151 (144) §.

I denna paragraf, som saknar motsvarighet i gällande lag, har såsom likvidationsgrund

upptagits att fastställd balansräkning icke för något av de

tre sista räkenskapsåren inkommit till registreringsmyndigheten. I sådant

fall skall styrelseledamot, verkställande direktör, aktieägare eller borgenär

vara berättigad att hos rätten eller domaren göra ansökan att bolaget må

förklaras skyldigt att träda i likvidation. Har fastställd balansräkning icke

för något av de fyra sista räkenskapsåren inkommit till registreringsmyndigheten,

skall även nämnda myndighet göra anmälan härom till rätten

eller domaren.

Lagrådet har ansett de föreslagna bestämmelserna rörande åtgärder i anledning

av underlåtenhet att till registreringsmyndigheten ingiva fastställd

balansräkning med fördel kunna förenklas därigenom, att det stadgades rätt

och plikt för registreringsmyndigheten att, när för aktiebolag fastställd balansräkning

icke för något av de tre — i stället för fyra enligt förslaget —

sista räkenskapsåren inkommit, därom göra anmälan hos rätten eller domaren

för prövning av frågan om skyldighet för bolaget att träda i likvidation.

Då jämväl enskilda sakägares intressen härigenom skulle bliva tillgodosedda,

erfordrades icke någon föreskrift om rätt för sådan sakägare att hos domstol

göra ansökan om åläggande för bolaget att på grund av nyssnämnda

förhållande träda i likvidation. Lagrådet hemställde därför, att första stycket

i paragrafen måtte utgå och att andra stycket erhölle den ändrade av
-

s. 373 Kontrollera mot PDF

373

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

fattning som nyss angivits. Beaktades vad lagrådet hemställt i fråga örn

150 (143) § fjärde stycket, borde tredje stycket i förevarande paragraf undergå

någon jämkning.

Jag vill ansluta mig till vad lagrådet sålunda uttalat. Departements.

chefen.

152 (145) §.

Paragrafen innehåller vissa bestämmelser om kostnaderna i ärende angående

tvångslikvidation.

Lagrådet har erinrat om att, därest lagrådets hemställan beträffande 151

(144) § bifölles, erfordrades viss jämkning i avfattningen av förevarande

paragraf.

Den av lagrådet berörda jämkningen bör iakttagas. Departements

chefen.

153 (146) §.

I denna paragraf ha upptagits bestämmelser örn skyldighet att upprätta

likvidationsbalansräkning, när anledning yppas till antagande att aktiekapitalet

till den del som i 149 (142) § sägs gått förlorat, samt att å bolagsstämma

pröva balansräkningen och frågan om bolaget skall träda i likvidation.

Paragrafen motsvarar 98 § första, andra och tredje styckena i gällande

aktiebolagslag.

I paragrafens sista stycke ha upptagits bestämmelser, enligt vilka en minoritet

kan påkalla anstånd med avgörande av frågan om bolaget skall träda

i likvidation.

Lagrådet har i anslutning till vad som anförts under 106 (100) § hemställt,

att orden »eller nedsättning» i andra stycket av förevarande paragraf

uteslötes. För vinnande av större likformighet med andra omröstningsbestämmelser

i lagförslaget hemställde lagrådet vidare, under erinran örn sitt

uttalande under 132 (126) § i ett likartat spörsmål, att i sista stycket av

denna paragraf uttrycket »aktieägare med ett röstetal överstigande en femtedel»

utbyttes mot orden »aktieägare, vilkas sammanlagda röstetal utgör

minst en femtedel». Därjämte borde sista punkten av stycket i redaktionellt

avseende något jämkas.

Vad lagrådet hemställt finner jag böra bifallas. Departements
chefen.

154 (147) §.

Ifrågavarande paragraf, som motsvarar 100 § i gällande aktiebolagslag, innehåller

bestämmelser örn val av likvidatorer. I tredje stycket har upptagits

uttrycklig bestämmelse om att likvidationstillståndet skall anses inträda då

likvidatorer utsetts, såframt ej beslutats att likvidationen skall inträda först

å senare dag.

s. 374 Kontrollera mot PDF

374

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

Departements

chefen.

155 (148) §.

Paragrafen upptager bestämmelser om styrelses och verkställande direktörs

samt aktieägares ansvarighet för bolagets förbindelser vid åsidosättande

av bestämmelserna i 153 (146) §. Paragrafens första stycke motsvarar 98 §

sista stycket aktiebolagslagen och paragrafens andra stycke 101 § aktiebolagslagen.

Såsom en nyhet i förhållande till gällande rätt har föreslagits, att

personlig ansvarighet ej skall föreligga för förbindelser, som uppkomma efter

det likvidationsanledning upphört på grund av nedsättning av aktiekapitalet

eller täckning av bristen.

Den avfattning paragrafens första stycke erhållit synes mig kunna föranleda

den tolkningen, att styrelseledamöternas och verkställande direktörs personliga

ansvarighet i där avsett fall skall bestå även för den händelse den

såsom farlig ansedda bristen i aktiekapitalet — två tredjedelar eller den mindre

del som kan vara bestämd i bolagsordningen — visserligen ej till fullo täckts

men bristen dock nedbringats under den kritiska gränsen. En sådan tolkning

synes emellertid leda till otillfredsställande resultat, då i angivna fall någon

tvångslikvidationsgrund enligt 149 (142) § ej kan anses föreligga.1 För att

bolaget skall vara skyldigt att träda i likvidation måste förutsättas, att för

stämman framlagd likvidationsbalansräkning utvisar aktuell kritisk brist i

aktiekapitalet. Däremot synes det mig motiverat att, om vid bolagsstämma

— efter framläggande av likvidationsbalansräkning — befinnes att två tredjedelar

av aktiekapitalet gått förlorade, kräva att bristen skall till fullo täckas

för att likvidationsplikt och personlig ansvarighet ej längre skola föreligga.

Med anledning härav torde andra punkten i 155 (148) § första stycket böra

flyttas till paragrafens andra stycke.

156 (149) §.

I denna paragraf lia upptagits bestämmelser örn villkor för rätt att vara

likvidator, örn tiden för uppdraget och om entledigande av likvidator.

Näringsorganisationerna lia ansett bestämmelsen i tredje punkten av första

stycket i förevarande paragraf, som innefattar hänvisning till tredje stycket

i 85 (79) §, böra utgå.

Lagrådet har också erinrat att, vid bifall till dess hemställan om uteslutande

av bestämmelsen i 85 (79) § tredje stycket angående omyndig styrelseledamot,

tredje punkten i förevarande paragrafs första stycke borde

utgå. Lagrådet har vidare hemställt om ändrad avfattning av stadgandet

i andra punkten i andra stycket, att bolagsstämma ägde utse likvidatorer

i stället för sådana som förordnats av rätten, dock allenast örn förordnandet

meddelats enligt 148 (141) eller 149 (142) §. Då det närmast vore att

anse som en nödfallsåtgärd att rätten eller, enligt 157 (150) §, domaren i

bolagsstämmans ställe utsåge likvidatorer, syntes det även i andra än de

i 148 (141) och 149 (142) §§ angivna fallen böra stå bolagsstämman öppet

att, om aktieägarna icke åtnöjdes med likvidator som förordnats av judiciell

1 Jfr NJA 1942 s. 696.

s. 375 Kontrollera mot PDF

375

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

myndighet, ersätta denne med en annan. Lagrådet hemställde därför, att

bestämmelsen måtte utsträckas att helt allmänt gälla likvidatorer som av

rätten eller domaren förordnats i annat fall än i 157 (150) § andra stycket

sägs.

Vad lagrådet hemställt vill jag biträda.

Departements
chefen.

157 (150) §.

I förevarande paragraf ha upptagits bestämmelser örn förordnande av

likvidatorer genom rättens eller domarens försorg, då till registret anmälda

behöriga likvidatorer saknas. Paragrafens första stycke motsvarar 103 § i gällande

aktiebolagslag.

158 (151) §.

Denna paragraf, som motsvarar 105 § i gällande aktiebolagslag, innehåller

bestämmelser om anmälan för registrering att bolag trätt i likvidation

samt rörande likvidatorer, suppleanter och firmateckning.

Lagrådet har framhållit, att förslaget innebure att anmälan om likvidationstillstånds

inträde och övriga i första stycket angivna förhållanden skulle

göras endast av de likvidatorer som utsetts av bolagsstämman eller forordnats

av rätten. Om emellertid denna anmälningsskyldighet icke av dem fullgjorts

vid den tidpunkt då likvidator utsåges av någon utomstående enligt

154 (147) § första stycket sista punkten, syntes även sådan likvidator böra

svara för anmälningsskyldighetens fullgörande. Lagrådet hemställde därför,

att paragrafen, i nära anslutning till 105 § aktiebolagslagen, matte inledas

med en allmän bestämmelse, enligt vilken likvidatorerna skulle ofördröjligen

för registrering anmäla att bolaget trätt i likvidation eller, där likvidationen

efter vad i 147 (140) § andra stycket sägs skulle inträda å viss kommande

dag, att bolaget trädde i likvidation nämnda dag. Första styckets

andra punkt, i vad den avsåge angivande av tiden då likvidator valts eller

förordnats av rätten, syntes med hänsyn till det sätt, pa vilket tidpunkten för

likvidationstillståndets inträde bestämts i 154 (147) § tredje stycket, böra

bibehållas oförändrad. Återstående bestämmelser i 158 (151) § kunde med

fördel utbytas mot en föreskrift att i övrigt beträffande anmälan för registrering

rörande likvidator eller suppleant för honom eller i fråga om rätt

att under likvidationen teckna bolagets firma eller om ändring av bolagets

postadress vad i 34 (32) och 103 (97) §§ vore för där avsedda fall stadgat

skulle äga motsvarande tillämpning.

Av lagrådet förordade ändringar torde böra iakttagas. Den av lagrådet fö- Departement»- reslagna inledande bestämmelsen innebär, att örn när anmälningsskyldigheten

fullgöres — av utomstående tillsatt likvidator finnes, även denne är

anmälningsskyldig. Däremot skola varken de av bolagsstämman eller de av

rätten tillsatta likvidatorerna eller registrcringsmyndiglieten avvakta att av

u(omstående tillsatt likvidator finnes.

s. 376 Kontrollera mot PDF

376

Departements
chefen.

Departements
chefen,

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

159 (152) §.

Enligt gällande rätt är det enda kontrollorganet under aktiebolags likvidation

den gode man, som kan tillsättas på begäran av en aktieägarminoritet.

Enligt förslaget, som bibehållit reglerna om god man, skall tillika finnas en

obligatorisk kontroll under likvidationen genom likvidationsrevisorer. Bestämmelser

örn likvidationsrevisorer ha upptagits i förevarande paragraf.

Sveriges advokatsamfund har tillstyrkt anordningen med likvidationsrevisorer.

Samfundet har dock ifrågasatt om icke en minoritet av aktieägare

borde ha möjlighet att även i detta fall kräva utseende av grupprevisor.

Därest en sådan rätt infördes, skulle det även bliva möjligt att taga bort

bestämmelsen, att minoritet ägde begära förordnande av god man.

Lagrådet har föreslagit viss redaktionell omarbetning av paragrafen.

Mot vad advokatsamfundet anfört vill jag erinra, att likvidationsrevisorn

och gode mannen ha olika uppgifter, varför rätten för minoritet att påkalla

utseende av god man synes böra bibehållas. Om så sker, synas bestämmelser

om gruppval av likvidationsrevisorer ej erforderliga.

Den av lagrådet förordade omarbetningen torde böra vidtagas.

160 (153) §.

I denna paragraf ha upptagits bestämmelser örn god man. Bestämmelserna

överensstämma nära med stadgandena i 107 § i gällande aktiebolagslag. Föreskrift

har tillagts att god man skall vara myndig, här i riket bosatt svensk

medborgare.

Lagrådet har påpekat, att om på sätt lagrådet föreslagit tredje, fjärde och femte

styckena i 159 (152) § uteslötes, avfattningen av sista stycket i förevarande

paragraf borde jämkas i enlighet därmed.

Den av lagrådet förordade ändringen i avfattningen av sista stycket bör

iakttagas.

161 (154 och 155) §.

Förevarande paragraf innehåller bestämmelser om styrelsens och verkställande

direktörs redovisning för tiden till likvidationens början. Paragrafen

motsvaras i gällande lag av 106 § aktiebolagslagen.

Lagrådet har påpekat, att den i andra stycket bestämda tiden av fyra

veckor, inom vilken revisionsberättelse skulle avgivas, borde av skäl som

lagrådet anfört vid 53 (49) § sättas till en månad. Lagrådet har vidare

erinrat om att enligt 127 (121) § sista stycket aktieägare vore berättigad att få

ärende hänskjutet till prövning å ordinarie bolagsstämma. Rätt att kalla aktieägarna

till extra bolagsstämma tillkomme styrelsen jämlikt 128 (122) § första

stycket. I samma paragraf samt i 131 (125) § föresloges regler dels rörande rätt

för aktieägarminoritet att hos styrelsen påkalla extra bolagsstämmas utlysande

och dels örn bolagsstämmas utlysande i vissa fall genom Konungens

befallningshavande efter anmälan av, bland andra, styrelseledamot eller ak
-

s. 377 Kontrollera mot PDF

377

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

tieägare. Vad sålunda stadgats borde enligt lagrådets förmenande gälla jämväl

under likvidation, därvid styrelsens och styrelseledamots befogenheter

borde utövas av likvidatorerna och av enskild likvidator. Lagrådet hemställde

därför, att i en ny paragraf, förslagsvis efter 161 (154) §, måtte upptagas

ett stadgande av innebörd att vad i 127 (121), 128 (122) och 131 (125)

§§ vöre stadgat om rätt för aktieägare att få ärende hänskjutet till prövning

å bolagsstämma och att påfordra utlysande av stämma skulle äga motsvarande

tillämpning under likvidation, varvid såsom ordinarie skulle anses

stämmor enligt 161 (154), 168 (162) och 171 (165) §§. Därest lagrådets hemställan

i fråga örn 164 (158) § bifölles, erfordrades icke i förevarande sammanhang

särskild bestämmelse angående likvidatorerna. Till den föreslagna

nya paragrafen kunde lämpligen såsom 2 mom. fogas sista stycket i 161 §.

Vad lagrådet föreslagit synes mig lämpligt.

162 (156) §.

I denna paragraf ha upptagits bestämmelser örn skyldighet för likvidatorerna

att söka kallelse å bolagets okända borgenärer samt upprätta inventarium

och balansräkning.

Lagrådet har framhållit, att i fråga örn den balansräkning likvidatorerna

enligt förevarande paragraf skulle upprätta föreskreves i andra stycket andra

och tredje punkterna, dels att, om vid tillgångarnas värdering hänsyn tagits

därtill att vissa tillgångar eller slag av tillgångar skäligen finge antagas kunna

försäljas i ett sammanhang, detta skulle anmärkas i balansräkningen, dels ock

att i balansräkningen tillgångar och skulder skulle för sig sammanräknas och

skillnaden mellan slutsummorna utsättas. Redan av den i samma stycke

intagna hänvisningen till 7 och 8 §§ bokföringslagen syntes framgå, att sistnämnda

föreskrift skulle iakttagas. Även den först omförmälda bestämmelsen,

som allenast avsåge en av möjligen förekommande grunder till avvikelse

från eljest vanligt försäljningsvärde, syntes vara överflödig. Lagrådet

hemställde därför, att sagda föreskrifter måtte utgå.

Lagrådet har ansett andra och tredje punkterna i andra stycket kunna

såsom överflödiga utgå. Då det icke torde vara alltför ovanligt, att just av

den i andra punkten angivna grunden tillgångar upptagas till för höga värden,

synes föreskriften, alt sådan grund till högre värdering skall anmärkas,

vara lämplig. Tredje punkten i andra stycket torde däremot kunna utgå.

163 (157) §.

Paragrafen upptager bestämmelser om förvaltningen under likvidation.

Lagrådet har ansett, alt i andra stycket intagen erinran, att om fusion vore

särskilt stadgat, kunde såsom obehövlig uteslutas.

Den av lagrådet föreslagna ändringen torde böra iakttagas.

!Jetta rtc. nu.) Uteke]

en.

Departementtchefen.

Departements
chefen.

s. 378 Kontrollera mot PDF

378

Kungl. Majlis proposition nr 5.

Departements
chefen.

Departements
chefen.

164 (158) §.

I denna paragraf lia upptagits bestämmelser av innebörd att beträffande

likvidatorernas förvaltning och förpliktelser m. m. skall gälla vad som

stadgas om styrelse. Beredningen har, enligt vad av motiven framgår, med

de föreslagna bestämmelserna avsett endast ett förtydligande av motsvarande

stadgande i 110 § i gällande aktiebolagslag.

Lagrådet har funnit, att örn paragrafens första stycke, i nära anslutning

till 110 § aktiebolagslagen, erhölle sådan avfattning, att det helt allmänt avsåge

likvidatorernas befogenhet att företräda bolaget och deras rättigheter

och skyldigheter i övrigt, tredje stycket kunde uteslutas. Bestämmelserna i

andra stycket örn likvidatorssuppleanter borde, särskilt om 86 (80) § ändrades

på sätt lagrådet föreslagit, likaledes utgå.

Vad lagrådet sålunda hemställt synes mig böra iakttagas.

165 (159) §.

Denna paragraf, som motsvarar lil § i gällande aktiebolagslag, innehåller

bestämmelser örn firmateckning under likvidation samt örn ansvarighet

vid underlåtenhet att verkställa firmateckning.

Lagrådet har framhållit, att örn avfattningen av 100 (94) § andra stycket

jämkades på sätt lagrådet föreslagit, motsvarande jämkning måste företagas

i förevarande paragraf.

Den av lagrådet föreslagna jämkningen torde böra vidtagas.

166 (160) §.

Beträffande likvidatorernas årsredovisning innehåller gällande aktiebolagslag

i 109 § allenast, att likvidatorerna skola sist två månader efter varje räkenskapsårs

slut upprätta en redogörelse för sin förvaltning under året samt

hålla den tillgänglig för aktieägarna. Har likvidationen ej avslutats inom två

år, skola i nästa redogörelse uppgivas de hinder som därför mött. Är god man

förordnad, skall denne över redogörelsen avgiva utlåtande som bifogas densamma.

Enligt förslaget skola likvidatorerna varje år avgiva årsredovisning

genom avlämnande av tre redovisningshandlingar, nämligen balansräkning,

likvidationsräkning och förvaltningsberättelse.

Bank- och fondinspektionen har erinrat om att det icke funnes något hinder

att efter likvidation fortsätta rörelsen hur länge som helst. Likvidatorerna

vore icke skyldiga insända redogörelsen för sin förvaltning till registreringsmyndigheten.

Bolagsmännen kunde således genom ett beslut, att bolaget

skulle träda i likvidation, undandraga bolaget från all offentlig kontroll men

likväl fortsätta bolagets rörelse. Icke heller enligt förslaget förefunnes något

hinder att draga ut på ett bolags likvidation hur länge som helst. Den redovisning,

som likvidatorerna enligt förslaget årligen skulle avgiva, skulle icke

överlämnas till registreringsmyndigheten. Detta vore icke tillfredsställande.

s. 379 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

379

Det syntes nödvändigt att dels föreskriva, att av likvidatorerna enligt 166

(160) § avgiven redovisning skulle insändas till registreringsmyndigheten,

och dels i någon form framtvinga, att likvidation avslutades inom rimlig

tid. De sålunda ifrågasatta bestämmelserna borde göras tillämpliga jämväl

på bolag, som trätt i likvidation före lagens ikraftträdande.

I anledning av vad bank- och fondinspektionen anfört vill jag anmärka, Departement*■

att då något årligt dechargeförfarande ej enligt förslaget är avsett att äga chefenrum

under likvidationen, det ej heller synes erforderligt att likvidatorernas

redovisningshandlingar skola insändas till registreringsmyndigheten. Bolagsborgenärerna

synas i tillbörlig utsträckning skyddade mot olägenheterna av

en alltför långvarig likvidation genom möjligheten att vid utebliven betalning

söka bolaget försatt i konkurs. Särskilda bestämmelser i de av bank- och

fondinspektionen angivna hänseendena torde därför icke vara påkallade.

167 (161) §.

I denna paragraf ha upptagits bestämmelser örn likvidationsrevisorernas

årliga revisionsberättelse

Lagrådet har i fråga om den i första stycket tredje punkten givna hänvisningen

till 118 (112) § första stycket framhållit, att densamma i vad den

avsåge påskrift å handlingarna förfölle, om lagrådets hemställan under

118 (112) § bifölles. I övrigt syntes hänvisningen böra ersättas med en bestämmelse

av innebörd att handlingarna skulle återställas inom den för avgivande

av revisionsberättelse stadgade tiden. Vad anginge det fall att till bolaget

hörde personalstiftelse syntes tillräcklig vägledning erhållas, om andra

stycket i förevarande paragraf ersattes med ett stadgande, enligt vilket bestämmelsen

i 118 (112) § andra stycket skulle erhålla motsvarande tillämpning.

Vad lagrådet anfört i fråga örn avfattningen av första stycket tredje punk- Departementsten

torde, med hänsyn till vad jag anfört vid 118 (112) §, ej böra föranleda

ändring i förslaget. Lagrådets anmärkning beträffande andra stycket synes

böra iakttagas.

168 (162) §.

Enligt 109 § första stycket i gällande aktiebolagslag åligger det likvidatorerna

att hålla den årliga redogörelsen för sin förvaltning tillgänglig för aktieägarna.

Men bestämmelse saknas om redogörelsens framläggande å bolagsstämma.

I förslaget lia däremot meddelats föreskrifter om att de handlingar,

genom vilka likvidatorernas årliga redovisning fullgöres, och den över granskningen

av deras förvaltning upprättade revisionsberättelsen skola framläggas

på bolagsstämma. Bestämmelserna härom återfinnas i förevarande paragraf.

169 (163) g.

I denna paragraf, som motsvarar 112 § i gällande aktiebolagslag, lia upptagits

bestämmelser örn skifte av bolagets behållna tillgångar.

s. 380 Kontrollera mot PDF

Dtpattetnenls
chefen.

380 Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

170 (164) §.

Ifrågavarande paragraf innehåller bestämmelser örn fördelningsgrunden

vid skifte. Vidare har upptagits uttrycklig bestämmelse örn en klandertid av

ett år för aktieägare som är missnöjd med skiftet.

Sveriges advokatsamfund har tillstyrkt, att en särskild preskriptionstid föreskreves

för talan om klander av skifte. I samband därmed syntes till behandling

böra upptagas frågan, hur man skulle förfara med medel, vilka sedan

de utskiftats icke lyftes. Enligt rådande uppfattning torde rätten till utskiftade

medel icke preskriberas, varför likvidatorn i här berörda fall aldrig befriades

från redovisningsskyldighet. Då detta måste anses otillfredsställande,

hemställde samfundet att en bestämmelse infördes av huvudsakligen samma

innehåll som i konkurslagen 148 a §. Handelskammaren i Gävle har ansett

det olämpligt, att klanderhot skulle åvila likvidatorema ett helt år efter det

utskiftning skett. Utskiftning och talan å skiftet borde ske i samma ordning

som beträffande utdelningsförslag i konkurs. Vid den bolagsstämma, som avsåges

i 171 (165) § sista stycket, borde likvidatorema framlägga såväl redovisning

som förslag till utskiftning. Om redovisning och utdelningsförslag icke

klandrades inom två månader därefter, borde de vinna laga kraft, varefter

utdelning kunde ske utan risk för likvidatorema.

Lagrådet har framhållit, att i förslaget skildes mellan klander av bolagsskifte

och klander av likvidatoremas förvaltning. För båda slagen av talan

föresloges en klandertid av ett år från slutredovisningens framläggande å bolagsstämma.

Lagrådet, som icke hade något att erinra i fråga örn tiden för

anställande av klandertalan mot likvidatoremas förvaltning, ville med anledning

av vad handelskammaren i Gävle anfört ifrågasätta, huruvida icke den

föreslagna tiden för anställande av talan om klander av skiftet kunde förkortas

till tre månader. Sveriges advokatsamfund hade fäst uppmärksamheten

å gällande lags brist på bestämmelse om preskription av rätten till medel som

utskiftats vid aktiebolags likvidation. Av praktiska skäl syntes rätten att utbekomma

dylika medel icke böra vara till tiden obegränsad. Å andra sidan borde

preskription icke inträda tidigare än vad som gällde i fråga om fordringsrätter.

Beträffande verkan av inträdd preskription syntes det naturliga vara

att medlen återfölle till bolaget för utskiftning mellan de aktieägare, som bevarat

sin rätt i bolaget, efter samma grander som skulle gälla beträffande

andra efter likvidationens avslutande yppade tillgångar. Gillades denna uppfattning,

skulle till 170 (164) § kunna fogas ett fjärde stycke av innebörd att,

örn aktieägare icke inom tio år efter det slutredovisning framlades å bolagsstämma

anmält sig att lyfta vad han vid skiftet bekommit, han skulle vara

förlustig sin rätt därtill, varvid stadgandena i 174 (168) § skulle äga tillämpning.

Lagrådets ändringsförslag torde böra genomföras.

s. 381 Kontrollera mot PDF

381

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

171 (165) §.

Denna paragraf, som motsvarar 115 § i gällande aktiebolagslag, upptager

bestämmelser örn likvidatoremas slutredovisning.

Lagrådet har erinrat, att därest 167 (161) § jämkades på sätt lagrådet föreslagit,

borde avfattningen av förevarande paragraf i vad den avsåge likvidationsrevisorerna

närmare anpassas efter den avfattning förstnämnda lagrum

sålunda erhölle. Hänvisningar borde i denna del göras icke till 167 (161) §

utan till de där åberopade lagrummen, nämligen 119 (113) § 1 mom. och

118 (112) § andra stycket. Förstnämnda hänvisning, som hade avseende å

revisionsberättelsens innehåll, kunde ersätta föreskriften att likvidationsrevisorerna

skulle särskilt yttra sig, huruvida anmärkning beträffande förvaltningen

av bolagets angelägenheter under likvidationen gjordes eller icke.

Paragrafen torde böra avfattas i anslutning till den av mig förordade ly- Departementadelsen

av 167 (161) §. chefen.

172 (166) §.

Paragrafen, som motsvarar 117 § i gällande aktiebolagslag, upptager stadgande,

när ett bolag skall anses upplöst efter likvidation.

173 (167) §.

I denna paragraf, som saknar motsvarighet i gällande lag, ha upptagits

föreskrifter om ett förenklat förfarande för bolagets upplösning för det fall

att bolaget saknar tillgångar.

174 (168) §.

I nu förevarande paragraf ha föreslagits bestämmelser rörande likvidationens

fortsättande, om ny tillgång yppas eller eljest behov av likvidationsåtgärd

uppkommer. Finnas ej behöriga likvidatorer, skall i sådant fall rätten

på anmälan av förutvarande likvidator eller aktieägare, borgenär eller

annan, vars rätt kan vara beroende av att någon finnes som kan företräda

bolaget, utlysa bolagsstämma för val av likvidatorer. Kungörelse om stämmans

hållande skall ske i alllmänna tidningarna och i ortstidning samt skriftlig

kallelse med posten avsändas till varje aktieägare, om vars postadress uppgift

kan utan väsentlig omgång eller tidsutdräkt inhämtas.

Enligt andra stycket skall av likvidatorerna för registrering anmälas att

likvidationen fortsättes. Finnas ej behöriga likvidatorer och äger val av likvidatorer

icke rum, skall gälla vad i 157 (150) § är stadgat. Slutligen har

meddelats bestämmelse att vid likvidationens fortsättande vad eljest är stad

gat om likvidation skall äga motsvarande tillämpning.

Lagrådet har funnit det olämpligt att betunga rätten nied ett så omständligt

kallelseförfarande, som det i paragrafen angivna. De i 156 (149) och 157

(150) §§ meddelade bestämmelserna syntes vara tillfyllest. Lagrådet har

s. 382 Kontrollera mot PDF

382

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

Departements
chefen.

Departements
chefen.

framhållit, att det vore av vikt att till den bolagsstämma, som först hölles

efter likvidationens fortsättande, kallelse skedde på ett betryggande sätt. Det

kallelseförfarande, som stadgades i 129 (123) § i det remitterade förslaget

för det fall att ordinarie bolagsstämma utlystes att hållas å annan tid än

i bolagsordningen bestämts, borde därför tillämpas i fråga om den första

stämman, oavsett om därå skulle förekomma val av likvidatorer eller icke.

Övriga i förevarande paragraf föreslagna bestämmelser syntes, då vad därmed

avsåges följde av tidigare givna föreskrifter, vara obehövliga och borde

förty utgå.

Vad lagrådet föreslagit innebär en betydande förenkling av paragrafen

som bör vidtagas.

175 (169) §.

I denna paragraf lia upptagits vissa bestämmelser om aktiebolags konkurs,

ackordsförhandling utan konkurs m. m.

176 (170) §.

Paragrafen upptager bestämmelser om förfarandet efter avslutandet av

aktiebolags konkurs.

Lagrådet har erinrat, att därest dess hemställan under 161 (154) § bifölles,

borde i förevarande paragrafs andra stycke hänvisning göras jämväl till den

av lagrådet förordade nya paragrafen (155 §).

Lagrådets erinran bör beaktas.

177 (171) §.

Denna paragraf upptager i 1 mom. bestämmelser örn talan mot likvidator,

syssloman, likvidationsrevisor och godman.

I 1 mom. första stycket har upptagits uttrycklig bestämmelse att bolagsstämma

äger besluta, att talan skall på grund av förvaltningen anställas mot

likvidator. Uppstår fråga om talan sedan bolaget efter framlagd slutredovisning

eller eljest skall anses upplöst, skall det enligt beredningens förslag åligga

rätten att på anmälan av aktieägare utlysa stämma. Enligt andra stycket äger

enskild aktieägare att föra talan mot likvidator för bolagets räkning. Sadan

talan skall dock aktieägaren föra i eget namn. .

Preskriptionstiden för talerätt skall enligt tredje stycket liksom enligt gä - lande rätt vara ett år från det slutredovisningshandlingarna och revisionsberättelsen

framlades å bolagsstämma, örn likvidator entledigats eller eljest

avgått eller avlidit före likvidationens avslutande, skall enligt andra punkten

i samma stycke preskriptionstiden för anställande av talan mot honom utgöra

ett år från den bolagsstämma, varå redovisningshandlingar och revisionsberättelse

framlagts för det räkenskapsår, då avgången eller frånfälle!

inträffade.

s. 383 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

383

Enligt fjärde stycket skall samma undantag från huvudregeln om preskription

av talerätt gälla som gjorts i förslagets 134 (128) § fjärde stycket

i fråga om rätt till talan mot styrelseledamot.

I femte stycket av 1 mom. lia slutligen föreslagits bestämmelser att beträffande

skadeståndstalan mot syssloman, som förordnats enligt 150 (143)

eller 151 (144) §, skall gälla vad i förevarande paragraf stadgats om likvidator

som avgått eller avlidit före likvidationens avslutande.

I 2 mom. har föreskrivits, att beträffande skadeståndstalan mot likvidationsrevisor

eller god man, som förordnats enligt 160 (153) §, skall vad i 1

mom. första och andra styckena är stadgat äga motsvarande tillämpning.

Preskriptionstiden har bestämts till två år. För preskriptionstiden har stadgats

samma utgångspunkt som i fråga örn talan mot likvidator.

Lagrådet har i likhet med lagberedningen ansett, att bolagsstämma borde

äga besluta att talan mot likvidator skulle anställas på grund av förvaltningen.

Skulle emellertid anledning till sådan talan yppas först efter den

bolagsstämma, då slutredovisning framlagts, och alltså sedan bolaget blivit

upplöst, tillkomme det alltid aktieägare att väcka dylik talan. Det syntes

därför icke vara behövligt att pålägga domstol det i vissa fall mycket omfattande

besvär, som vore förenat med utlysande av bolagsstämma. Med hänsyn

härtill har lagrådet föreslagit, att andra punkten i första stycket av 1

mom. uteslötes, och att andra stycket med någon jämkning i avfattningen

sammansloges med återstoden av första stycket till ett gemensamt stycke.

Beträffande den i andra punkten av 1 mom. tredje stycket upptagna bestämmelsen

att, om likvidator entledigats eller eljest avgått eller avlidit före

likvidationens avslutande, tiden för anställande av klandertalan skulle räknas

från den bolagsstämma, varå framlagts redovisningshandlingar och revisionsberättelse

avseende det räkenskapsår, då avgången eller finnfallet inträffade,

har lagrådet framhållit att, ehuru enligt förslaget likvidatorerna

ålagts att avgiva redovisning för varje räkenskapsår, aktieägarna icke — i

motsats till vad som gällde om förvaltningen av bolagets angelägenheter före

likvidationen — behövde fatta slutlig ståndpunkt rörande förvaltningens

godkännande för varje år utan först sedan likvidationen i dess helhet avslutats,

då förhållandena bättre kunde överblickas. Den omständigheten att

en likvidator dessförinnan avgått borde icke föranleda rubbning i denna för

aktieägarna viktiga princip. Lagrådet hemställde därför, att omfönnälda

bestämmelse måtte utgå ur tredje stycket. I fjärde stycket borde vidare

hänvisas till, förutom 134 (128) § fjärde stycket, såväl 137 (131) § som 138

(132) §. Det i detta stycke upptagna stadgandet kunde lämpligen sammanslås

med nästföregående stycke, därest detta på angivet sätt förkortades.

Bifölles lagrådets hemställan beträffande tredje stycket, måste femte stycket,

örn det bibeliölles, till avfattningen jämkas. Lagrådet ansåge dock, alt

bela stycket kunde utgå. i sådan händelse komme — liksom enligt gällande

rätt — det allmänna stadgandet örn ettårig preskriptionstid för klander av

redovisning att gälla jämväl skadeståndstalan mot syssloman, som förord
-

s. 384 Kontrollera mot PDF

384

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

näts enligt 150 (143) § eller 151 (144) § i förslaget. Tiden komme här att räknas

från det sysslomannen avlämnat sin redovisning till likvidatorerna. Vad

anginge 2 mom. av förevarande paragraf borde, om lagrådets hemställan rörande

1 mom. tredje stycket bifölles, motsvarande uteslutning ske i fråga örn

andra stycket i förevarande moment. Hänvisningen skulle här upptaga, jämte

136 (130) § fjärde stycket, såväl 137 (131) § som 138 (132) §. Första stycket

i momentet kunde i redaktionellt hänseende något förkortas.

Departements- Lagrådets hemställan örn uteslutande av andra punkten av 1 mom. första

chefen. stycket torde böra bifallas.

Vidkommande bestämmelsen örn utgångspunkten för preskriptionstiden

för talan mot likvidator, som avgår före likvidationens avslutande, är det

riktigt, att aktieägarna i regel icke skola behöva pröva frågan om ansvarighet

förrän resultatet av likvidationen kan överskådas. Men särskilt för det

fall att likvidator avlidit synes det innebära en icke nödvändig stränghet, att

dödsboet skall nödgas avvakta likvidationens avslutande innan frihet från

ansvar kan påräknas. I denna del vill jag alltså ansluta mig till lagberedningens

ståndpunkt.

Beträffande talan mot syssloman, som förordnats enligt 150 (143) eller

151 (144) §, vill jag biträda lagrådets förslag, att den särskilda bestämmelsen

härom uteslutes.

Såsom lagrådet anfört är en hänvisning till 138 (132) § i 1 mom. fjärde

stycket och 2 mom. erforderlig.

178 (172) §.

I denna paragraf, som saknar motsvarighet i gällande aktiebolagslag, har

lagberedningen upptagit bestämmelser om likvidationens upphörande och

återupptagande av bolagets verksamhet. Då aktiebolag trätt i likvidation

utan att i aktiebolagslagen stadgad anledning därtill förefunnits eller på den

grund att aktiekapitalet till två tredjedelar gått förlorat, skall sålunda bolagsstämma,

såframt brist i bolagets aktiekapital icke föreligger och utskiftning

av bolagets tillgångar ännu icke börjat, äga besluta, att likvidationen skall

upphöra och bolaget återupptaga sin verksamhet. Beredningen har vidare

i första stycket andra punkten föreslagit, att återupptagande av verksamheten

skall kunna ske även sedan utskiftning påbörjats, därest täckning finnes

— förutom för aktiekapitalet — för bolagets reservfond så ock för dess

skuldregleringsfond, i den mån den är erforderlig.

Näringsorganisationerna ha uttalat, att genom bestämmelserna om återupptagande

av verksamheten ett intresse av praktisk betydelse blivit tillgodosett.

Handelskammaren i Gävle har ansett förtydligande av första stycket

erforderligt. Därav franninge nämligen icke, om återupptagande av verksamheten

kunde äga rum i trots av att stadgad förutsättning i fråga om fonderna

ej vore för handen, blott så mycket av utskiftade medel återbures att

fonderna återställdes.

s. 385 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

385

Lagrådet har ansett att, i betraktande av att förslaget väsentligt mildrat

den gällande rättens föreskrifter om skyldighet att träda i likvidation, en

viss tvekan kunde råda rörande behövligheten av de föreslagna vidlyftiga

bestämmelserna om återupptagande av bolagets verksamhet. I varje fall syntes

det emellertid vara att gå för långt att, i motsats till såväl tysk rätt som

det danska förslaget, medgiva verksamhetens återupptagande även sedan utskiftningen

påbörjats. Sådan regeln i förslaget utformats i första stycket

andra punkten kunde den också leda till ett kringgående av den i 77 § i förslaget

uppställda utdelningsbegränsningen för den händelse reservfonden vid

likvidationens inträde icke uppginge till det i samma paragraf eller i bolagsordningen

angivna maximibeloppet. Andra punkten av paragrafens första

stycke borde därför utgå. Dessutom syntes vissa redaktionella jämkningar

böra vidtagas.

Lagrådets hemställan, att återupptagande av bolagets verksamhet ej skall Vepartem&usfå

ske efter det utskiftning påbörjats, synes mig böra beaktas. Det är tydligt, ,:heenatt

i sådana fall, där ett återupptagande av bolagets verksamhet ligger inom

möjligheternas gräns, detta bör föranleda en viss varsamhet innan utskiftning

sker. Det synes därför ej vara obilligt, att förbjuda ett återupptagande,

där utskiftning börjat.

179 (173) §.

Paragrafen upptager bestämmelser om verkan av likvidations upphörande

på grund av likvidationsbeslutets upphävande eller beslut om verksamhetens

återupptagande. I sådant fall skola likvidatorerna ofördröjligen kalla aktieägarna

till bolagsstämma för val av styrelse och revisorer. Vidare ha i första

stycket andra och tredje punkterna föreslagits bestämmelser, att likvidatorerna

skola för sin förvaltning avgiva slutredovisning och att likvidatorernas

redovisningshandlingar, åtföljda av likvidationsrevisorernas berättelse, skola

för granskning avlämnas till bolagets revisorer. Enligt andra stycket skall beträffande

beslut rörande ansvarsfrihet för likvidator och talan om skadestånd

de i 134 (128) och 135 (129) §§ beträffande styrelseledamot föreslagna

reglerna äga motsvarande tillämpning I paragrafens fjärde stycke

har upptagits bestämmelse att, sedan styrelse och revisorer utsetts, styrelsen

eller verkställande direktör skall ofördröjligen göra anmälan därom för registrering.

Lagrådet har ansett det vara obehövligt att, då bolagets verksamhet skall

återupptagas, fordra att likvidatorernas slutredovisning skall granskas ej

blott av likvidationsrevisorerna utan även av de nya revisorerna. Lagrådet

har därför hemställt, att första styckets tredje och fjärde punkter måtte jämkas

därhän att slutredovisningen skulle granskas endast av likvidationsrevisorerna.

Det föreslagna stadgandet i andra stycket ansåge lagrådet böra erhålla

en något vidare innebörd och lämpligen kunna avfattas sålunda, att

vad i lagen rörande styrelseledamot vore stadgat beträffande ansvarsfrihet,

talan å förvaltningen och uppgörelse med bolaget skulle, i fall som avsåges

Bihang till riksdagens protokoll lO-i-i, / sand. Nr 5. 25

s. 386 Kontrollera mot PDF

386

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

i första stycket, äga motsvarande tillämpning i avseende å likvidator. Då enligt

lagrådets mening redan av 103 (97) och 112 (106) §§ med tillräcklig tydlighet

framginge, att val av styrelse och revisorer skulle anmälas för registrering,

kunde sista stycket av förevarande paragraf utgå.

Departements- De av lagrådet förordade ändringarna torde böra vidtagas.

chefen.

Örn fusion.

180—182 (174—176) §§.

I denna avdelning upptagas bestämmelser örn fusion, d. v. s. ett aktiebolags

uppgående i ett annat på det sätt att det förras tillgångar och skulder övertagas

av det senare och det förra bolaget i samband därmed upphör. Motsvarighet

till dessa regler saknas i gällande aktiebolagslag.

I 180 (174) § 1 mom. upptagas regler om fusion av helägt dotterbolag med

moderbolag. Grundvalen för fusionen skall vara ett mellan de båda bolagen

träffat avtal. Denna anordning är — enligt vad lagberedningen uttalat — föranledd

av hänsyn såväl till att de båda bolagen äro rättsligen självständiga

rättssubjekt som till att därigenom även större överensstämmelse kan vinnas

med reglerna för fusion mellan andra bolag än moderbolag och helägt dotterbolag.

Tillåtelse till avtalet skall beslutas av bolagsstämma i dotterbolaget.

Rättens tillstånd att bringa fusionsavtalet till verkställighet skall sökas av

såväl moderbolagets som dotterbolagets styrelse. Tillstånd skall icke meddelas

förrän i viss ordning sörjts för att borgenärernas rätt tillgodosetts. När

rättens beslut om tillstånd till fusionsavtalets verkställande registrerats, skall

dotterbolaget anses upplöst samt dess tillgångar och skulder övertagna av

moderbolaget.

Till dessa bestämmelser ha anknutits vissa bestämmelser i 2 mom. om dels

rätt för moderbolag, som äger mer än nio tiondelar av aktierna i dotterbolag,

att inlösa övriga aktier i dotterbolaget och dels rätt i sådant fall för annan

aktieägare i dotterbolaget än moderbolaget att påkalla sina aktiers inlösande

av moderbolaget.

181 (175) § upptager regler om fusion mellan aktiebolag, vilka icke stå till

varandra i förhållandet moderbolag och helägt dotterbolag. För sådan fusion

förutsättes att förslag till fusionsavtal och vissa handlingar, belysande det

överlåtande bolagets ställning och fusionens lämplighet, framläggas för aktieägarna

i det överlåtande bolaget och godkännas av bolagsstämma i detta bolag.

Särskilda pluralitetsregler skola enligt förslaget gälla för beslutet om

godkännande. Vidare har upptagits bestämmelse om rätt för aktieägare, som

röstat mot beslutet, att påkalla inlösen av sina aktier. Såväl av det övertagande

som av det överlåtande bolagets styrelse skall ansökan göras örn rättens

tillstånd att bringa fusionsavtalet till verkställighet. Det överlåtande bolagets

borgenärer skyddas enligt förslaget av liknande regler som då fusion

sker av helägt dotterbolag med moderbolaget.

Slutligen upptagas i 182 (176) § regler örn fusion av aktiebolag i likvida
-

s. 387 Kontrollera mot PDF

Kungl. Nöjds proposition nr 5.

-387

tion med annat aktiebolag. Enligt vad i motiven framhållits kan det vara till

fördel för ett bolag i likvidation, alt likvidatorerna — sedan de verkställt

realisation av tillgångar och betalning av skulder som ej skola övertagas samt

eventuellt utskiftning -— äga träffa fusionsavtal med annat bolag om övertagande

av de tillgångar och de skulder som återstå.

I ett flertal yttranden har uttryckts tillfredsställelse med förslagets bestämmelser

om fusion. Näringsorganisationerna ha sålunda uttalat, att det med

hänsyn till betydelsen av den nutida utvecklingen i riktning mot koncentration

av ekonomiska företag i större enheter borde väcka tillfredsställelse, att

frågan örn fusion upptagits till reglering. Även handelskammaren i Gävle och

försäkringskommitterade ha uttalat sig i denna riktning. Ej heller exportbolagen

ha funnit anledning till erinran mot fusionsbestämmelserna. Med

tillfredsställelse konstaterades införandet i 180 (174) § 2 mom. av bestämmelser

om inlösningsrätt för moderbolag.

Emellertid ha, förutom några detaljanmärkningar, framställts vissa yrkanden

i anslutning till de av beredningen föreslagna bestämmelserna. Sålunda

ha nåringsorganisationerna i sitt tilläggsyttrande och exportbolagen framhållit

angelägenheten av att tillstånd som nied stöd av 1916 eller 1925 års lagar

om inskränkning i bolags rätt att förvärva fast egendom meddelats bolag,

som genom fusion uppgått i annat bolag, förbleve gällande. Erfordrades

lagstiftningsåtgärd härför, borde dylik således vidtagas. Även handelskammaren

i Gävle har påpekat önskvärdheten av att bestämmelserna örn rätt för

aktiebolag att förvärva fast egendom reviderades till uppnående av en enklare

ordning för sådant fastighetsförvärv som skedde vid aktiebolagsfusion.

Handelskammaren i Gävle har vidare ansett i högsta grad önskvärt, att

kostnader i samband med fusion undvekes, t. ex lagfartsstämpel och fondstämpel

för aktier. I samma riktning lia exportbolagen och Östergötlands och

Södermanlands handelskammare uttalat sig.

Slutligen lia exportbolagen framhållit, att det vore ett önskemål, att bestämmelsen

i 180 (174) § 2 mom. kompletterades med lämpliga stadganden, huru

det skulle förfaras med aktier, som förkommit. Då i alla större bolag hände

att aktier förkomme, borde möjlighet tillskapas jämväl för bolagen själva

att få dylika aktier dödade.

Beträffande bestämmelsen i 3 mom. sista stycket sista punkten i 181 (175) §,

att vid fusion som där avses styrelsen och verkställande direktören i det

överlåtande bolaget skola föranstalta om skifte av vederlaget för de överlåtna

tillgångarna och avgiva slutredovisning till bolagsstämman samt att vad i

vissa bestämmelser är stadgat beträffande likvidation skall äga motsvarande

tillämpning, ha slutligen försäkringskommitterade anmärkt, att hänvisningen

syntes avse bestämmelsen om slutredovisnings granskning av likvidationsrevisorer,

ehuru likvidation ej förelåge och således likvidationsrevisorer ej vore

utsedda.

Då särskilda bestämmelser om fusion saknas i gällande lag, kan en fusion nepmtm*nnhos

oss genomföras endast med anlitande av allmänna civilrättsliga och aktie
-

s. 388 Kontrollera mot PDF

388

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

bolagsrätisliga regler om överlåtelse, skuldövertagande, likvidation, ökning

av aktiekapital m. m. Med hänsyn till att fusionsfrågorna i samband med den

nutida utvecklingen i riktning mot koncentration av ekonomiska företag i

större enheter erhållit allt större betydelse, synes man ej kunna i en modern

aktiebolagslag undvara särskilda bestämmelser om fusion. De av lagberedningen

härutinnan föreslagna bestämmelserna synas mig väl lämpade för sitt

ändamål.

Vad angår de olika paragraferna torde vissa bestämmelser i 180 (174) §

böra överföras till avdelningen örn registrering (199 §) och till den särskilda

fullföljdsparagrafen (206 §).

Beträffande härefter 181 (175) § vill jag framhålla, att eftersom i det fall

som där avses likvidation icke föreligger och likvidalorer och likvidationsrevisorer

därför ej äro utsedda, skall -— liksom avvecklingen och skiftet ombesörjas

av bolagets styrelse — kontrollen ombesörjas av bolagets kontrollorgan

d. v. s. revisorerna. Något förtydligande av den föreslagna lagtexten härutinnan

synes icke vara erforderligt.

Såsom redogörelsen för yttrandena visar ha vid denna avdelning framställts

vissa yrkanden, som icke direkt avse de föreslagna fusionsbestämmelserna.

Vad angår det av bl. a. exportbolagen berörda spörsmålet rörande innehav av

fast egendom torde, när dotterbolag äger dylik egendom, i regel i dess bolagsordning

finnas sådant förbehåll, som avses i 2 § andra stycket 1916 års

lag, och samma förbehåll måste finnas i moderbolagets bolagsordning för att

moderbolaget skall kunna övertaga egendomen. Det lärer vara ytterligt sällsynt,

att dotterbolag, i vars bolagsordning förbehåll saknas, på grund av särskilt

tillstånd enligt 2 § första stycket nämnda lag äger fast egendom. I sådant

fall bör Kungl. Maj:ts tillstånd inhämtas, innan fusion företages. Vad 1925

års lag beträffar torde det framdeles böra övervägas, om någon bestämmelse

utöver den som givits i 5 § av samma lag kan anses erforderlig.

De i några andra yttranden framförda skattefrågorna böra tagas under omprövning

i annat sammanhang.

Exportbolagen ha ifrågasatt, att dödning av aktier skall kunna ske på bolagets

initiativ. Till denna fråga är jag icke beredd att nu taga ståndpunkt.

I förslaget ha upptagits åtskilliga andra bestämmelser för undanröjande av

den olägenheten att en aktierest blir permanent orepresenterad. Jag hänvisar

i detta sammanhang till 139 (133), 141 (135) och 211 (222) §§.

Om förbud i vissa fall mot förvärv av aktier.

Under denna rubrik vill jag i korthet redogöra för de bestämmelser som

enligt vad jag förut nämnt böra sammanföras till en särskild avdelning örn

bundna aktier. Rubriken återfinnes ej i lagberedningens förslag.

De grundläggande stadganden om rätt för bolag att i bolagsordningen intaga

bestämmelser om inskränkning i rätten för utländskt eller därmed jämställt

rättssubjekt att förvärva aktier som lagberedningen föreslagit i 76 § 2

mom. torde, med förut nämnt tillägg för stiftelser, böra införas såsom inledande

paragraf i förevarande avdelning (177 §).

s. 389 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

389

Härnäst torde i en paragraf (178 §) böra upptagas vissa bestämmelser om

vad som vid bildande av aktiebolag skall iakttagas i bolag med förbehåll om

bundna aktier.

Därvid böra som 1 mom. första stycket intagas bestämmelserna i förslagets

10 § andra stycke och 11 §, att vid aktiebolags bildande i teckningslistan och

kungörelsen skall upptagas erinran örn sådant förbehåll som nyss nämnts.

Såsom andra stycke bör upptagas bestämmelsen i 10 § fjärde stycket av förslaget,

att det belopp som skall inbetalas för aktie må bestämmas högre för

fria aktier än för bundna. Som 2 mom. bör upptagas stadgandet i 17 § fjärde

stycket av förslaget. Under 3 mom. böra upptagas förslagets regler om tilldelning

av fria och bundna aktier i 23 § 2 mom. Såsom 4 mom. synes lämpligen

böra upptagas det i 2 mom. av förslagets 24 § upptagna stadgandet att

vad förslaget till bolagsordning innehåller örn förbehållet ej må ändras genom

beslut å konstituerande stämman.

Vidare böra i en särskild paragraf (179 §) upptagas bestämmelserna i förslagets

34 § sista stycke rörande de uppgifter som vid ansökan örn bolags registrering

skola avgivas, där förbehåll örn bundna aktier finnes i bolagsordningen.

Härefter böra i en paragraf (180 §) sammanföras bestämmelserna i 36 §

andra stycket och 37 § första och andra styckena om innehållet av aktiebrev,

interimsbevis och teckningsbevis, då förbehåll örn bundna aktier finnes

och då aktier tecknats av förbjudet rättssubjekt, samt de bestämmelser

i förslagets 42 § 1 mom. och 71 § 2 morn., vilka handla om anteckning i aktieboken,

huruvida aktie är bunden eller fri.

I nästa paragraf (181 §) böra intagas föreskrifterna i 50 § andra stycket

och 51 § i lagberedningens förslag, med förut angiven jämkning.

I härefter följande paragraf (182 §) bör såsom 1 mom. upptagas bestämmelsen

i 58 § andra stycket, att vid kapitalökning medelst nyteckning skall

i teckningslistan och kungörelsen om ökningsbeslutet intagas erinran om förbehållet.

I ett andra stycke bör i viss anslutning till förslagets 53 § femte

stycke upptagas bestämmelse att vid kapitalökning genom nyteckning det belopp,

som skall inbetalas för aktie, må bestämmas högre för fria aktier än

för bundna.

Såsom 2 mom. i samma paragraf bör upptagas bestämmelsen i 62 § andra

stycket i lagberedningens förslag.

Såsom 3 mom. första stycket bör upptagas den i 63 § fjärde stycket av förslaget

givna hänvisningen till 17 § fjärde stycket (178 § 2 morn.). De i förslagets

66 § upptagna reglerna örn tilldelningen av fria aktier böra upptagas såsom

andra slycke.

Under nästa paragraf (183 §) bör upptagas bestämmelsen i förslagets 68 §

tredje stycket. Bestämmelsen bör bilda 1 mom. i denna paragraf. Såsom 2

mom. böra upptagas förslagets regler i 69 § 1 och 2 mom. för anmälningar

s. 390 Kontrollera mot PDF

390

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

Departements
ckejen.

om inbetalningar av tecknade aktier, när i bolagsordningen finnes förbehåll

om bundna aktier. Såsom 3 mom. bör intagas bestämmelse motsvarande 69 §

4 mom. första stycket sista punkten och andra stycket i förslaget.

Vidare böra i en paragraf (184 §) upptagas bestämmelser om kapitalökning

medelst utgivande av tilläggsalctier i bolag med förbehåll örn bundna aktier,

motsvarande förslagets 71 § 1 morn. femte och sjätte styckena och 2 mom.

andra stycket fjärde punkten.

I nästa paragraf (185 §) böra intagas bestämmelser avseende nedsättning

av aktiekapitalet i bolag med förbehåll om bundna aktier. Därvid bör bestämmelsen

i 72 § fjärde stycket tredje punkten upptagas såsom 1 mom. Såsom

2 mom. böra intagas bestämmelser motsvarande förslagets 73 § 1 mom.

femte stycket och 2 mom. femte stycket, såvitt rör bolag med förbehåll om

bundna aktier. Under 3 mom. bör intagas förslagets 74 §.

Härefter böra (såsom 186 §) intagas förslagets bestämmelser i 139 § 1 mom.

andra stycket andra punkten och 144 § angående beslut örn sådan ändring av

balansräkning, att därigenom intages förbehåll om bundna aktier.

Såsom sista paragraf i denna avdelning (187 §) böra upptagas bestämmelser

motsvarande förslagets 79 § 1 mom. andra stycket.

Om registrering.

I denna avdelning torde, såsom jag anfört i inledningen, jämte de av beredningen

föreslagna bestämmelserna böra upptagas de på ett flertal andra

ställen i förslaget förekommande stadgandena örn registreringsmyndighetens

åligganden. Härvid böra de olika stadgandena införas med hänsyn till den

tidsföljd, vari de kunna tänkas bliva tillämpliga å ett bolag.

I detta sammanhang vill jag nämna att patent- och registreringsverket uttalat

farhågor för att de detaljföreskrifter, som föreslagits i avseende å registreringsfrågor

och andra angelägenheter som beröra ämbetsverkets verksamhetsområde,

skola förorsaka svårigheter för den registreringssökande allmänheten.

Även för ämbetsverket måste uppstå en icke oväsentlig belastning

vid omsorgen att för allmänheten tillrättalägga förekommande ärenden och

giva de anvisningar som påkallas för lagens rätta tillämpande.

De farhågor, varåt patent- och registreringsverket givit uttryck, torde icke

vara befogade. Jag har icke funnit anledning att i någon väsentligare omfattning

frångå lagberedningens förslag. De ändringar jag här nedan kommer

att förorda är o till övervägande delen av redaktionell art och innebära sålunda

icke något avsteg från de av beredningen uti ifrågavarande hänseenden

angivna riktlinjerna.

183 (188) §.

Paragrafen, som motsvarar 120 § i gällande aktiebolagslag, meddelar föreskrifter

örn registreringsmyndighet och aktiebolagsregister.

s. 391 Kontrollera mot PDF

Kandi. Maj.ts proposition nr 5.

391

184 (189) §.

Denna paragraf motsvarar 121 § i gällande aktiebolagslag. Första stycket

torde, såsom förut angivits, böra utvidgas till att omfatta även ansökan om

godkännande enligt 14, 59 (53) och 70 (63) §§.

Såsom vid 34 (32) § nämnts har jag funnit andra styckets första punkt

böra överflyttas till nämnda paragraf. Andra punkten bör i enlighet med

hemställan av lagrådet helt utgå.

(190—191 §§.)

Mellan lagberedningens 184 § och 185 § torde böra upptagas bestämmelser

om meddelande eller vägran av godkännande från registreringsmyndighetens

sida. Härvid böra i en paragraf (190 §) som 1 mom. intagas bestämmelser

motsvarande förslagets 15 § första, tredje och fjärde styckena, och som 2

mom. bestämmelser motsvarande förslagets 59 § andra, tredje och fjärde

styckena, med förut angiven jämkning. Under 3 mom. i förevarande paragraf

böra föras bestämmelserna i förslagets 70 § tredje stycket.

I en särskild paragraf (191 §) böra härefter intagas bestämmelser motsvarande

andra och tredje styckena i förslagets 33 §, enligt vilka fråga örn bolags

registrering m. m. under vissa förutsättningar skall förfalla.

185 (192 §).

1 denna paragraf, som i gällande aktiebolagslag motsvaras av 122 §, har

lagberedningen under 1 mom. upptagit bestämmelser om avslag å ansökan

örn bolags registrering. I andra punkten har därvid uttalats den grundsatsen,

att vad de vid ansökningen fogade handlingarna innehålla ej må, såvitt dessa

handlingar godkänts av registreringsmyndigheten enligt 15 (190) §, föranleda

registreringsvägran. Undantag från denna regel har dock gjorts för det fall

att i fråga örn bestämmelse som avses i 7 § med hänsyn till upplysningar,

vilka ej framgått av de handlingar som förut prövats av registreringsmyndigheten,

väsentlig felaktighet finnes föreligga. Därjämte har i tredje punkten

föreskrivits, att örn å konstituerande stämman det av registreringsmyndigheten

godkända förslaget lill bolagsordning blivit i förändrat skick antaget

eller ändring i bestämmelse som avses i 7 § beslutats, registrering ej må

ske, om på grund därav hinder möter enligt grundstadgandet i första punkten

i 1 mom.

2 mom. upptager i första stycket förutsättningarna för vägran av registrering

i anledning av anmälan under bolagets bestånd. Enligt andra stycket

skall, därest beslut om kapitalökning fattats av styrelsen och de i 70 (63) §

omförmälda handlingarna godkänts av registreringsmyndigheten, i fråga om

bestämmelse som avses i 54 (50) § vad i 1 mom. andra punkten stadgas äga

motsvarande tillämpning, då registrering sökes av bolagsstämmans beslut om

godkännande av ökningsbeslutet.

3 mom. innefattar i första stycket första punkten föreskrifter örn underrättelse

rörande vägran av registrering. Andra punkten giver anvisning örn

s. 392 Kontrollera mot PDF

392

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

vad som skall iakttagas för fullföljd av talan mot beslut om vägran av registrering.

Andra stycket innehåller stadgande om sättet för fullföljd.

Lagrådet har ansett att stadgandet i 1 mom. tredje punkten borde uteslutas.

I fråga om bestämmelsen i 2 mom. andra stycket har lagrådet framhållit,

att med densamma åsyftades att i fråga örn aktiekapitalets ökning genom beslut

av styrelsen uppställa en regel motsvarande den i 1 mom. andra punkten

givna för det fall att bolag bildats med bestämmelse om apport. Således

skulle i regel förnyad prövning i registreringsärendet av ökningsbeslutet och

därtill hörande handlingar icke äga rum, därest beslutet och handlingarna

förut godkänts av registreringsmyndigheten. Detta skulle enligt lagrådets mening

komma till klarare uttryck, därest stadgandet erhölle en avfattning av

innehåll att i angivna fall vad i 1 mom. andra punkten stadgades skulle äga

motsvarande tillämpning, då registrering söktes av bolagsstämmans beslut

örn godkännande av ökningsbeslutet. Det vore — ansåge lagrådet —■ utan

särskilt omnämnande av 54 (50) § klart att, där i ökningsbeslutet intagits

bestämmelse enligt sistnämnda paragraf, rörande denna bestämmelse skulle

gälla vad i 185 (192) § 1 mom. stadgades om bestämmelse, som avsåges i 7 §.

Lagrådet har vidare ansett, att 3 mom. första stycket andra punkten kunde

utgå.

Z>eprkeil''^ntS ^ac* *agraået sålunda anfört kan jag biträda.

3 mom. andra stycket bör överföras till den allmänna fullföljdsparagrafen

(206 §).

186 (193) §.

Paragrafen, som motsvarar 123 § i gällande aktiebolagslag, angiver vad

som i aktiebolagsregistret skall införas, där aktiebolags registrering beviljas.

Patent- och registreringsverket har funnit de i första stycket under 7 förekommande

orden »vid tiden för registreringsansökningen» överflödiga och

förty böra utgå.

Lagrådet har, under erinran om sin vid 34 (32) § gjorda hemställan beträffande

begränsning av registreringsskyldigheten i fråga om revisorer, framhållit

att därav påkallades ändring i första stycket under 14.

Dtpartements. Vad patent- och registreringsverket samt lagrådet anfört bör iakttagas.

chefen.

187 (194) §.

Denna paragraf motsvaras i gällande lag av 124 §, enligt vilken, om ändring

anmäles i förhållande, varom inskrivning i registret skett, ändringen

skall anmärkas i registret, där registrering beviljas. Uttrycklig bestämmelse

saknas däremot om vad som skall införas i registret, då efter bolags registrering

anmälan göres om förhållande varom tidigare icke skolat ske någon inskrivning.

Lagberedningen har däremot såsom första punkt i första stycket

upptagit bestämmelse, enligt vilken, om efter aktiebolags registrering anmälan

göres örn förhållande som enligt aktiebolagslagen skall anmälas för

s. 393 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5. 393

registrering, vad sålunda anmälts skall införas i registret, där registrering

beviljas.

I andra stycket givas regler om registrering vid fusion.

Tredje stycket motsvarar väsentligen 124 § andra stycket första punkten

i gällande aktiebolagslag.

Fjärde stycket giver regler för återställande av handlingar.

Patent- och registreringsverket tiar uppmärksammat ett uttalande i motiven

till första stycket första punkten att, även om viss i bolagsordningen intagen

bestämmelse icke vid bolagets registrering införts i registret, beslut om ändring

i sådan bestämmelse likväl skulle införas med angivande av den bestämmelse

ändringen avsåge. Ämbetsverket har anfört, att en sådan tillämpning av stadgandet

syntes ämbetsverket näppeligen av behovet påkallad och ledande till

ett alltför vidlyftigt och tidsödande inskrivningsarbete med därav föranledda

dyrbara kungörelsekostnader. Enligt ämbetsverkets förmenande borde framdeles,

liksom nu skedde i enlighet med 3 § i kungörelsen den 19 oktober 1911

om aktiebolagsregistrets förande m. m., beslut om ändring av sådan bestämmelse

i bolagsordningen, som, i saknad av intresse, ej skolat vid bolagets registrering

i registret intagas eller ens anmärkas, kunna inbegripas under det

generella registreringsu dryck et »viss ändring i bolagsordningen».

Lagrådet har ansett första och andra punkterna i första stycket lämpligen

kunna sammanslås till ett stadgande av innehåll att, örn efter det aktiebolag

registrerats anmälan gjordes om förhållande, som enligt aktiebolagslagen

skulle anmälas för registrering, vad sålunda anmälts skulle anmärkas i registret,

örn registrering beviljades. Att härunder inbegrepes jämväl anmälan

örn ändring i ett redan registrerat förhållande vore uppenbart. I den mån särskilda

föreskrifter örn innehållet av anmärkningen i registret erfordrades,

borde dessa liksom hittills meddelas i administrativ ordning. Även föreskrifterna

i andra stycket syntes lämpligen kunna utfärdas i administrativ ordning

med stöd av det föreslagna stadgandet i 192 (203) § och således här böra utgå.

Tredje styckets sista punkt, som endast innehölle föreskrift om vissa handlingars

förseende med påskrift om deras företeende i behandlat ärende, kunde

utgå. Vad anginge övriga bestämmelser i tredje stycket syntes de talrika

hänvisningarna till andra lagrum kunna i huvudsak undvikas, örn åt bestämmelserna

gåves en mera allmän avfattning. Lagrådet har därför föreslagit

att de ersattes med ett stadgande av innehåll att, örn registrering skedde på

grund av anmälan i fall, då protokollsavskrift eller, jämlikt 72 (65) § fjärde

stycket, annan handling skulle i två exemplar ingivas i ärendet, det ena av

dessa skulle, försett med bevis om registreringen, återställas till bolaget. Fjärde

stycket kunde inskränkas till en föreskrift av innebörd att, om handling ingivits

i såväl huvudskrift som avskrift, huvudskriften skulle återställas. Även

utan särskilt stadgande vore det tydligt, att under uttrycket huvudskrift av

handling skulle inbegripas jämväl teckningslista, som upptoge aktietecknares

namnteckningar i original, även örn själva listan utgjorde en avskrift av den

ursprungliga teckningslistan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

391.

Kungl. Martts proposition nr 5.

Departement

chejen.

s- Vad lagrådet föreslagit i fråga om första och andra punkterna av första

stycket synes mig böra iakttagas. Patent- och registreringsverkets uttalande

angående tillämpningen i visst fall torde böra beaktas i administrativa föreskrifter.

Övriga av lagrådet framförda förslag till förkortning av lagtexten

torde jämväl böra godtagas. Sista punkten i tredje stycket och sista punkten

i fjärde stycket synas dock, för att överensstämmelse skall föreligga med 186

(193) §, böra bibehållas.

(195—197 §§).

Mellan lagberedningens 187 § och 188 § torde böra inskjutas tre nya paragrafer.

I första hand bör som en paragraf (195 §) upptagas en sammanställning av

vissa i förslagets avdelning örn ökning av aktiekapitalet upptagna bestämmelser

om registreringsmyndighetens åligganden, nämligen såsom 1 mom. bestämmelser

örn de förutsättningar varunder ökning må registreras, motsvarande

förslagets 57 § första och andra styckena, 70 § femte stycket och 71 §

2 mom. tredje stycket; såsom 2 mom. vissa bestämmelser i förslagets 68 §

om registreringsmyndighetens åligganden, när beslut om kapitalökning med

bestämmelse om minimiteckning registrerats; såsom 3 mom. förslagets 69 §

1 mom. fjärde stycket samt såsom 4 mom. vissa regler för registreringsmyndigheten,

när beslut om kapitalökning fattats av bolagsstämman, motsvarande

70 § femte stycket sista ledet och sjätte stycket första punkten i beredningens

förslag.

I en härefter följande paragraf (196 §) böra upptagas regler, motsvarande

förslagets 73 § 2 mom. sjätte stycket, i vad detsamma rör registreringsmyndighetens

åligganden i avseende å nedsättningsbeslut, som icke innefattar

föreskrift om avsättning till reservfonden.

Ytterligare bör i en ny paragraf (197 §) intagas föreskrift, att regislreringsmyndigheten

under viss förutsättning skall förklara fråga örn ändring av bolagsordning

avseende införande av bestämmelse örn förbehåll om bundna

aktier förfallen, vilken föreskrift motsvarar förslagets 144 § 2 mom. tredje

stycket.

188 (198) §.

Denna paragraf i beredningens förslag upptager särskilda bestämmelser

rörande registreringen av vissa beslut örn bolagsordningsändringar.

1 mom. innehåller bestämmelser om samtidig registrering i vissa fall av

beslut örn bolagsordningsändring avseende höjning av aktiekapitalet och beslut

örn erforderlig kapitalökning m. m. 2 mom. giver regler om samtidig

registrering av beslut örn bolagsordningsändring avseende sänkning av aktiekapitalet

och av beslut om erforderlig kapitalnedsättning m. m. 3 mom. avser

registrering av beslut örn bolagsordningsändring rörande aktiekapitalet och

örn akties nominella belopp. 4 mom. innehåller bestämmelser, huru registreringsmyndigheten

skall förfara i registreringshänseende i fråga om beslut örn

s. 395 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5. 395

ändring av bolagsordningen, varigenom däri intages förbehåll om bundna

aktier.

En i paragrafen intagen bestämmelse örn talerätt torde böra överföras till

den särskilda fullföljdsparagrafen (206 §).

(199 §).

Mellan 188 § och 189 § i lagberedningens förslag bör införas en paragraf,

däri sammanförts de i förslaget givna bestämmelserna om registreringsmyndighetens

åligganden vid behandlingen av ärenden örn fusion. Jag ber att få hänvisa

till 180—182 §§ i beredningens förslag.

189 (200) §.

Förevarande paragraf motsvarar 128 § gällande aktiebolagslag och upptager

bestämmelser om verkan av att aktiebolags registrerade firma eller eljest

verkställd inskrivning länder någon till förfång. Den utvidgning av rätten till

talan, som paragrafen innebär, är föranledd av det godkännandeförfarande

i avseende å stiftelsehandlingarna som förslaget föreskrivit.

Sveriges advokatsamfund har velat fästa uppmärksamheten på att nu gällande

regler visat sig bristfälliga bl. a. i det avseendet att hinder icke mötte

att i ett aktiebolags firma intaga annans namn. Särskilt om denne dreve en

icke anmälningspliktig rörelse och alltså icke kunde få sitt namn firmarättsligt

skyddat, kunde denna frihet att bruka hans namn lända honom till förfång.

I anledning av vad Sveriges advokatsamfund anfört vill jag framhålla, att VepartenuMtsfirmarättsliga

spörsmål i allmänhet icke lämpligen böra lösas inom aktiebo- ''tyen.

lagslagstiftningens ram utan böra upptagas till omprövning i samband med

en kommande revision av firmalagstiftningen. Emellertid torde i det av samfundet

särskilt berörda hänseendet skydd kunna i viss omfattning erhållas

enligt förevarande paragraf andra stycket.

190 (201) §.

I denna paragraf, som motsvarar 129 § i gällande aktiebolagslag, ha upptagits

bestämmelser örn avförande ur registret av däri tidigare gjord anteckning.

I tredje stycket har beredningen föreslagit bestämmelser om de handlingar,

som skola fogas vid anmälan för sådan åtgärd.

Lagrådet har ansett det självklart, att den som gör anmälan enligt förevarande

paragraf måste styrka de omständigheter, varpå anmälningen grundas,

och har därför funnit stadgandet i tredje stycket kunna utgå.

Såsom jag redan tidigare framhållit torde erfarenheten ha visat, att det Departementsinnebär

en icke oväsentlig fördel att lagen såvitt möjligt klart angiver vad

som i varje fall åligger anmälande att iakttaga vid anmälan till registrerings
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

''>•"> Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

myndigheten. Jag kan därför icke dela lagrådets uppfattning, att tredje stycket

bör uteslutas.

191 (202) §.

Förevarande paragraf har i gällande aktiebolagslag sin motsvarighet i

126 §. Paragrafen innehåller bestämmelse om kungörande av vad i aktiebolagsregistret

införes. Vidare har, i paragrafens andra stycke, föreskrivits, att

kungörande även skall ske om sådan anteckning, varigenom en tidigare gjord

anteckning avföres ur registret.

Lagrådet har anmärkt, att andra stycket innehåller en uppräkning av alla

lagrum, som avse anteckning i registret om att tidigare anteckning därur

avförts, utom 190 (201) § andra stycket. Då det syntes vara obehövligt

att betunga lagtexten med en sådan uppräkning, hemställdes, att avfattningen

måtte ändras därhän, att där i annat fall än i 190 (201) § andra stycket

avsåges i registret antecknats, att tidigare anteckning därur avfördes, kungörelse

därom skulle äga rum på sätt i lagrummet angåves.

Departements- Ben av lagrådet förordade omredigeringen av andra stycket synes mig

emten.

lämplig.

192 (203) §.

Denna paragraf, som motsvarar 127 § i gällande aktiebolagslag, avser

frågan om närmare föreskrifter om aktiebolagsregistrets förande m. m.

Såsom jag förut anfört bör, i enlighet nied hemställan av lagrådet, till denna

paragraf överföras vad tidigare paragrafer innehålla därom att närmare

bestämmelser örn avgifter för ansökan om godkännande meddelas av Konungen.

193 (204) §.

Paragrafen upptager bestämmelser om verkan av registrering och dess

kungörande. Den motsvarar 130 § i gällande aktiebolagslag.

194 (205) §.

I denna paragraf lia upptagits bestämmelserna i 131 § gällande aktiebolagslag

om skyldighet för myndighet att inhämta upplysning rörande ställföreträdare

för aktiebolag.

Om talan å regis! Terin gsmyndighotens beslut.

Under denna rubrik, som saknar motsvarighet i lagberedningens förslag,

böra i en ny paragraf (206 §) sammanföras förslagets bestämmelser om fullföljd

av talan mot registreringsmyndighetens beslut.

s. 397 Kontrollera mot PDF

397

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

Om skadestånd.

195 (207) §.

Förevarande paragraf upptager bestämmelser om stiftares skadeståndsskyldighet.

Första stycket motsvarar 24 § första stycket i gällande aktiebolagslag

och avser således stiftares skadeståndsskyldighet gentemot bolaget.

I andra stycket har upptagits bestämmelse om skyldighet för stiftare, som

försummar den honom enligt 19 (18) § åvilande skyldigheten att granska

teckningslistorna, att svara för skada som därigenom förorsakas aktietecknare

eller den å vilken dennes rätt övergått.

196 (208) §.

I denna paragraf ha upptagits bestämmelser om skadeståndsskyldighet

mot bolaget. Första stycket stadgar plikt för envar person, som har ställning

av förvaltande eller kontrollerande organ för bolaget, således styrelseledamot,

verkställande direktör, granskare, likvidator m. fl., att utgiva ersättning

för skada som han tillskyndat bolaget. Skadeståndsskyldighet inträder

vid såväl uppsåt som vårdslöshet.

Andra stycket stadgar skadeståndsskyldighet för aktieägare, som genom

överträdelse av aktiebolagslagen eller bolagsordningen tillskyndat bolaget

skada. Förutsättning för att skadeståndsskyldighet skall inträda är emellertid

att uppsåt eller grov vårdslöshet föreligger.

197 (209) §.

Paragrafen behandlar frågan om skadeståndsskyldighet gentemot aktieägare,

borgenär eller annan tredje man. Första punkten ålägger styrelseledamot

eller annan person i organställning ersättningsplikt för skada som han

genom överträdelse av aktiebolagslagen eller bolagsordningen uppsåtligen

eller av vårdslöshet förorsakat. I andra punkten stadgas ersättningsplikt för

aktieägare, som genom sådan överträdelse uppsåtligen eller av grov vårdslöshet

förorsakat skada.

198 (210) §.

I denna paragraf, som helt saknar motsvarighet i gällande aktiebolagslag,

ha i första punkten upptagits särskilda bestämmelser om skadeståndsskyldighet

på grund av åtgärd, som innebär att fördel uppenbarligen herodes

vissa aktieägare till nackdel för bolaget eller övriga aktieägare. I första

punkten har sålunda föreslagits stadgande, att örn skada uppkommit för

bolaget eller aktieägare genom åtgärd av styrelsen, styrelseledamot, verkställande

direktör eller likvidator, som innebär att fördel uppenbarligen beredes

vissa aktieägare till nackdel för bolaget eller övriga aktieägare, skyldighet

att utgiva ersättning för skadan skall åvila jämväl aktieägare, som

uppsåtligen genom begagnande av sitt inflytande över styrelseledamot, verkställande

direktör eller likvidator medverkat till åtgärden. I andra punkten

s. 398 Kontrollera mot PDF

398

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

har därjämte föreskrivits, att om åtgärd, vartill aktieägare sålunda medverkat,

innefattar överträdelse av aktiebolagslagen eller bolagsordningen till

skada för borgenär hos bolaget eller annan tredjeman, aktieägaren ock skall

vara skyldig utgiva ersättning till denne.

199 (211) §.

I förevarande paragraf, som saknar motsvarighet i gällande aktiebolagslag,

ha upptagits regler om nedsättning av ersättningsskyldighet. I första stycket

ha sålunda angivits förutsättningarna för jämkning i skadeståndet, när stiftare

eller person i organställning ådragit sig ersättningsskyldighet. I andra

stycket ha upptagits förutsättningarna för jämkning i aktieägares ersättningsskyldighet.

Enligt sista punkten må nedsättning ej äga rum, ifall den ersättnjngsskyldiges

förfarande innefattade brottslig handling.

Paragrafen har föranlett vissa erinringar i de avgivna yttrandena.

N äring sorganisationerna ha ansett det rimligt och riktigt, att rätt till jämkning

av skadeståndet medgåves. Denna jämkning borde emellertid ej begränsas

till sådana fall, då brottslig handling ej förelåge. Enligt förslaget vore med

bötesstraff belagda en hel del obetydliga fall av vårdslöshet, och det skulle

anses föga skäligt, om jämkning skulle befinnas utesluten av den tillfälliga

omständigheten att skadan vållats genom någon ordningsförseelse, för vilken

ansvarspåföljd vore stadgad. Sveriges advokatsamfund har ansett det vara

av särskilt värde, att större möjligheter komme att givas att, då flera personer

medverkat till skada, jämka vars och ens skadeståndsskyldighet efter graden

av vårdslöshet och omständigheterna i övrigt. Samfundet har vänt sig

mot undantaget för skadestånd på grund av brottsligt förfarande. I icke obetydlig

mån utvidgades genom förslaget det straffrättsliga ansvaret för överträdelse

av bl. a. rena ordningsföreskrifter. Även vid sådan överträdelse borde

skadeståndet kunna jämkas. Handelskammaren i Gävle har ansett, att bestämmelsen

i sista stycket borde kunna bortfalla, då en vidsträckt jämkningsrätt

för domstolen förutsattes och i stor utsträckning överträdelse av rena

ordningsföreskrifter straffbelagts.

Lagrådet har på närmare angivna skäl anslutit sig till förslagets ståndpunkt.

Departements- De av beredningen föreslagna bestämmelserna örn möjlighet till jämkning

chefen. j skadestånd synas välgrundade. Att på sätt i några yttranden ifrågasatts utsträcka

dem jämväl till fall, då straffbelagd handling föreligger, synes mig

icke böra ifrågakomma. Jag vill hänvisa till vad lagrådet anfört härom.

200 (212) §.

I denna paragraf ha föreslagits regler om, solidarisk ansvarighet för flera

ersättningsskyldiga gentemot den skadelidande och örn regressrätt mellan de

ersättningsskyldiga inbördes.

s. 399 Kontrollera mot PDF

399

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

Straffbestämmelser.

201—202 (213—214) §§.

I dessa paragrafer ha upptagits straffbestämmelser motsvarande bestämmelserna

i 132 § i gällande aktiebolagslag.

Lagrådet har påpekat, att i 201 (213) § under 8 hänvisning borde ske

även till 171 (165) §.

Lagrådets påpekande bör iakttagas. Departement

chefen.

203 (215) §.

Denna paragraf saknar motsvarighet i gällande lag. Här ha straffbelagts

bl. a. förseelser mot specificeringsbestämmelserna för balansräkning samt

vinst- och förlusträkning respektive likvidationsbalansräkning.

204 (216) §.

Paragrafen motsvarar 133 § i gällande aktiebolagslag.

Sveriges advokatsamfund har ansett, att straff för åsidosättande av de

materiella reglerna i aktiebolagslagen icke borde inträda med mindre överträdelsen

kunde karakteriseras som uppsåtlig eller grovt vårdslös. Infördes

straff även för i subjektivt hänseende mindre grova förseelser, måste man

befara, att antalet ohemula anmälningar till polismyndigheten eller åtal avsevärt

ökades. Vid införandet av dagsbotssystemet utgick man från att rena

ordningsförseelser principiellt borde sonas med penningböter. Tillräckliga

skäl funnes icke för att på aktiebolagsrättens område frångå denna princip.

Samfundet hemställde därför, att för överträdelse av lagens ordningsföreskrifter

straffet bestämdes till penningböter. Även handelskammaren i Gävle

har funnit det vara väl hårt, att överträdelser, som till en del avsåge rena ordningsföreskrifter,

skulle straffas med dagsböter. Handelskammaren ifrågasatte,

om icke för vissa av dessa förseelser böter om högst 300 kr. skulle

kunna vara rimlig straffpåföljd.

Lagrådet har framhållit, att vissa i lagens föregående avdelningar påkallade

ändringar medförde ändringar jämväl i förevarande paragraf. Vad anginge

den i vissa yttranden gjorda hemställan, att straffet för överträdelse av

den föreslagna lagens ordningsföreskrifter måtte bestämmas till penningböter

i stället för dagsböter, har lagrådet — som erinrat örn bestämmelsen i

2 kap. 8 § strafflagen, enligt vilken om brottet vore ringa dagsböter belopp

kunde därefter jämkas — såsom sin åsikt uttalat att om straffet för ifrågavarande

förseelser skulle bestämmas lill allenast böter, högst 300 kr., de avadda

lagbudens verkan skulle bliva väsentligt försvagad, särskilt såvitt gällde

större bolag. Lagrådet ansåge sig därför icke kunna tillstyrka den ifrågavarande

strafflindringen.

Vad lagrådet anfört i fråga om den ifrågasatta strafflindringen vill jag bi- Pepartementeträda.

chefen.

s. 400 Kontrollera mot PDF

400

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

I paragrafen böra vidtagas vissa ändringar, som föranledas av vad jag

förordat i samband med behandlingen av föregående bestämmelser i lagen.

205 (217) §.

I denna paragraf lia upptagits bestämmelser som möjliggöra att genom

vite tvinga styrelsen och verkställande direktör att fullgöra stadgad skyldighet

att till registreringsmyndigheten insända redovisningshandlingar.

206 (218) §.

Böter och vitén, som ådömas enligt lagen, skola enligt förevarande paragraf

tillfalla kronan.

Ålim linna bestämmelser.

207 (219) §.

I denna paragraf, vartill motsvarighet saknas i gällande lag, har beredningen

upptagit vissa bestämmelser som avse med betalning i penningar

jämställd inbetalning å aktier. I sådant hänseende har föreskrivits, att med

omedelbar inbetalning i penningar skall vara jämställd betalning medelst

anvisning eller förbindelse av riksbanken eller annan bank, som är betalbar

vid uppvisandet. Betalning skall också kunna erläggas genom insättning på

räkning, som på begäran av stiftarna eller styrelsen öppnats av bank för

mottagande av inbetalning å aktier i bolaget. Vissa bestämmelser ha föreslagits

rörande de förutsättningar, under vilka tillgodohavande å sådan räkning

må för bolaget lyftas eller skall till aktietecknaren eller hans rättsinnehavare

återbetalas.

Sveriges advokatsamfund har befarat, att de föreslagna formaliteterna för

återbetalning till aktietecknare av medel som insatts å bankräkning skulle

komma att medföra att styrelseledamöterna med tecknarnas goda minne personligen

mottoge medlen. Det avsedda skyddet mot förskingring bleve då

illusoriskt. En olägenhet vore vidare att på bankräkning insatta medel icke

finge före registreringen användas för kostnader som uppstode för indrivning

av tecknade och ej inbetalda aktier.

Departements- Någon anledning till farhågor i det av advokatsamfundet antydda händufcn.

seendet torde knappast föreligga. Det synes mig vara en riktig tanke, att de

aktietecknare, vilka stå främmande för dem som äro ledande personer vid

en bolagsbildning, böra ha det skydd som förevarande paragraf medför.

208 (220) §.

Förevarande paragraf upptager vissa bestämmelser om aktier, som omfattas

av testamentarisk nyttjande- eller avkomsträtt eller som tillkomma blivande

ägare.

s. 401 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

401

I förstnämnda hänseende har sålunda i 1 mom. föreskrivits, att örn någon

genom testamente erhållit nyttjanderätten till aktier eller ock avkomsten

av aktier med bestämmelse ali aktierna skola sättas under särskild vård och

rätten att i bolaget företräda aktierna skall tillkomma nyttjande- eller avkomsträttshavaren,

beträffande denne skall såvitt angår sistnämnda rätt gälla

vad örn aktieägare är stadgat. Vidare lia givits särskilda föreskrifter bl. a. örn

vad som i sådant fall skall införas och antecknas i aktieboken.

I paragrafens 2 mom. har för det fall, att god man enligt 11 kap. 4 § 5 lagen

om förmynderskap förordnats för blivande ägare av aktier, stadgats, att blivande

ägare skall på anmälan av gode mannen införas såsom ägare i aktieboken.

Sveriges advokatsamfund har ifrågasatt, om de i 1 mom. givna reglerna

vore av behovet påkallade och i varje fall örn de borde inrymmas i aktiebolagslagen.

Om bestämmelserna upphöjdes till lag, kunde den uppfattningen

lätt bliva gängse, att en testator vid avvägande av ägarens och avkomsttagarens

intressen alltid borde giva avkomsttagaren företräde i fråga

om utövande av rösträtt. Enligt samfundets mening vore detta dock ingalunda

fallet. Ofta kunde det för övrigt vara lämpligt att överlåta rätten att

gentemot bolaget företräda aktierna å en tredje man. Det naturliga syntes

för sådana fall vara att tredje man infördes i aktieboken, vilket emellertid

de föreslagna bestämmelserna ej medgåve.

Jag kan icke dela de betänkligheter, som av advokatsamfundet uttalats Departementsbeträffande

de i denna paragraf föreslagna bestämmelserna. Genom dessa un- ch^lendanröjes

den tveksamhet, som i praktiken yppat sig om möjligheten att vid

testamentariska förordnanden meddela sådana föreskrifter som här avses.

Att i vidare mån än som sålunda skett lösgöra rösträtten för aktier från

äganderätten till desamma synes mig ej böra ifrågakomma.

209—210 (221) §§.

I förevarande båda paragrafer har lagberedningen upptagit bestämmelser

avseende moder- och dotterbolag.

I den förra paragrafen lia givits bestämningar av begreppen moderbolag

och dotterbolag samt koncerner. I den senare paragrafen har föreslagits bestämmelse

örn dotterbolags upplysningsplikt gentemot moderbolag.

Svenska järnvägs!öreningen har framhållit, alt lagberedningen icke tagit

hänsyn till den eventualiteten att innehav av mer än halva aktiestocken icke

behövde medföra röstmajoritet. I vissa järnvägsbolag förekomme den stipulationen,

att ingen finge utöva rösträtt för mer än en tjugonde! av det vid bolagsstämman

företrädda aktiekapitalet. I dylikt fall syntes det knappast berättigat

att betrakta aktiebolag, som innehade den ekonomiska majoriteten

såsom moderbolag. Bank- och fondinspektionen har påkallat ett klargöran
Bihang

till riksdagens protokoll ISii. 1 sand. Nr 5. 26

s. 402 Kontrollera mot PDF

402

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

de, huruvida koncernförhållande kunde föreligga på grund därav, att ett bolag

genom stora fordringar helt dominerade ett annat bolag.

Lagrådet har förordat, att paragraferna sammansloges till en paragraf.

Depanements- I anledning av vad svenska järnvägsföreningen anfört må framhållas,

chef Bil

att även om ett aktiebolag, som äger aktier i annat bolag med sammanlagt

röstetal överstigande hälften av röstetalet för samtliga aktier i bolaget, är

underkastat rösträttsbegränsning av angiven art, torde dess inflytande på

det andra bolaget vara av den beskaffenhet, att det bör anses såsom moderbolag.

Frågan huruvida kreditgivning kan grunda dotterbolagsförhållande

blir beroende av om det kreditgivande bolaget med hänsyn även till övriga

omständigheter kan sägas ha ett bestämmande inflytande över det andra bolaget,

varmed jämväl är förbundet ett väsentligt intresse i det senares ställning

och resultatet av dess rörelse.

I enlighet med lagrådets hemställan synas de båda paragraferna böra sammanföras

i en paragraf.

211 (222) §.

I denna paragraf, som saknar motsvarighet i gällande lag, ha upptagits

bestämmelser om sammanläggning av aktier. Dessa bestämmelser gå ut på

att sammanläggning av aktier skall kunna beslutas av bolagsstämma utan

samtycke från samtliga aktieägares sida, där sammanläggning är erforderlig

för genomförande av ökning eller nedsättning av aktiekapitalet d. v. s. när

aktiebeloppet efter bolagsordningsändring rörande aktiekapitalet eller maximikapitalet

eller efter verkställd nedsättning, som genomföres medelst minskning

av aktiebeloppet, icke skulle uppgå till det lägsta belopp, varå aktie

enligt lagen om aktiebolag utan dispens må lyda. Bestämmelser härom ha

upptagits i första och andra styckena av 1 mom. I 1 mom. tredje stycket

ha upptagits bestämmelser om sammanläggningsbeslutets innehåll i varje

särskilt fall. Fjärde och femte styckena innefatta föreskrifter om sättet för

sammanläggningsbeslutets fattande samt om registreringsanmälan. I fråga

om de följande momentens innehåll må hänvisas till beredningens förslag.

Lagrådet har ansett, att de i 1 mom. tredje stycket meddelade reglerna om

sammanläggningsbeslutets innehåll vore onödigt vidlyftiga och borde utbytas

mot en bestämmelse av innebörd, att sammanläggning, som beslötes

enligt första eller andra stycket, ej finge avse flera aktier än som erfordrades

för att vid utbyte mot en ny aktie dennas nominella belopp icke skulle understiga

det belopp, varå aktierna i bolaget utan Konungens tillstånd lägst

finge lyda.

Departements
thelen.

Den av lagrådet föreslagna avfattningen av tredje stycket i 1 mom. synes

medföra en önskvärd förenkling som jag vill förorda.

212 (223) §.

I 1 mom. av denna paragraf ha upptagits bestämmelser om förfarandet i

fall där aktieägare enligt 142 (136) §, 181 (175) § 2 mom. eller 182 (176) §

s. 403 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

403

önskar, att hans aktier skola inlösas av de aktieägare, vilka röstat för beslut

som i dessa lagrum avses. 2 mom. upptager föreskrifter om lösningsförfarandet

i fall, då moderbolag önskar lösa övriga aktieägares aktier i dotterbolag

enligt 180 (174) § 2 mom. första stycket. I 3 mom. lämnas föreskrifter om

inlösen av aktier för det fall, att aktieägare i dotterbolag enligt 180 (174) § 2

mom. andra stycket påkallar att hans aktier inlösas av moderbolaget.

Sveriges advokatsamfund bar funnit det olämpligt, att styrelsen enligt 1

mom. skall föra talan för majoriteten och på detta sätt tvingas att uttala sig

om aktiernas värde. Samfundet har vidare ansett, att det ej förelåge skäl att

ovillkorligen ålägga bolaget att betala kostnaderna för skiljemannaförfarandet.

Skiljedomsavgörandet borde ha definitiv karaktär. Samfundet har slutligen

uttalat, att samfundet ansåge att den, som påkallat inlösen, skulle vara

definitivt bunden av denna sin förklaring.

Exportbolagen lia funnit erforderligt, att i 2 mom. gåves bestämmelser som

gjorde det möjligt för bolagen själva att få aktie dödad. Eventuellt kunde tänkas

möjligheten att för okänd aktieägare förordnades god man. En dylik möjlighet

vore oundgänglig i de fall då enhällighet erfordrades.

Lagrådet har, med erinran om att enligt 1 mom. andra stycket den tid,

inom vilken tvist som prövats av skiljemän finge dragas under domstols

prövning, skulle räknas från det skiljemännens beslut genom styrelsens försorg

tillställts part, uttalat att lagen borde inskärpa, att styrelsen vore skyldig

att ombesörja delgivningen ofördröjligen, varjämte bestämmelsen borde

jämkas på sådant sätt att den öppnade möjlighet för en part att, örn delgivningen

med motpart fördröjdes, själv ombesörja delgivningen med den verkan

att tiden för anställande av talan började löpa. Lagrådet har vidare ansett

det vara föga billigt, att en aktieägare, som på bolagets bekostnad underställt

inlösningsfrågan skiljemäns avgörande och därefter till äventyrs fört

tvisten vidare genom flera instanser, det oaktat skulle kunna mot vederparternas

bestridande göra avgörandet verkningslöst. Lagrådet hemställde därför,

att bestämmelsen i 1 mom. tredje stycket om att aktieägare, som påkallat inlösen,

ägde avstå därifrån, örn skiljedomen eller domstols avgörande beträffande

lösenbeloppet gått honom emot, måtte utgå.

Lagrådets ändringsförslag torde böra iakttagas. Departemei

Advokatsamfundet har funnit olämpligt, alt styrelsen enligt 1 moni. skall chefen.

föra talan för majoriteten. Anordningen synes emellertid välmotiverad, helst

som skiljenämnden måste lia rätt till upplysningar av styrelsen. Ej heller

har jag funnit anledning att frångå förslagets ståndpunkt i fråga örn kostnaderna

för skiljemannaförfarandet. I fråga örn skiljedomens definitiva karaktär

liksom också i fråga örn förslaget, att bolagen själva skulle äga att få

aktie dödad, bar jag förut uttalat mig. Jag hänvisar härutinnan till mina yttranden

vid 76 (70) och 180—182 (174—176) §§.

s. 404 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

404 Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

213 (224) §.

Paragrafen upptager vissa bestämmelser om undertecknande av anmälan,

ansökan eller annan handling. Vidare ha upptagits vissa föreskrifter i anslutning

till förut givna bestämmelser om sättet för bestyrkande av avskrift.

I förstnämnda avseende har såsom huvudregel stadgats, att om enligt bestämmelse

i lagen anmälan eller ansökan skall göras eller annan handling

undertecknas av styrelsen, egenhändig namnunderskrift skall tecknas av

minst hälften av hela antalet styrelseledamöter eller vid förfall för styrelseledamot

av styrelsesuppleant.

I fråga örn vissa avskrifter har i åtskilliga föregående lagrum angivits, att

de skola vara bestyrkta enligt andra stycket i förevarande paragraf. Enligt

detta stycke skall avskrift vara bestyrkt av notarius publicus eller landsfiskal

eller av två personer i organställning eller firmatecknare.

I paragrafens sista stycke har föreslagits stadgande av innebörd att, där ej

särskilt därom är stadgat, avskrift skall kunna bestyrkas av två personer.

Sveriges advokatsamfund har ansett tillräckligt, att anmälan undertecknades

av en styrelseledamot. Exportbolagen ha funnit ordningen för bestyrkande

av avskrift för sträng. Det vore tillfyllest med bestyrkande av två personer

utan hänsyn till om de tillhörde de i paragrafen angivna kategorierna.

I anledning av vad advokatsamfundet anmärkt vill jag erinra, att där anmälan

till registreringsmyndigheten innefattar allenast en verks tällighetsåtgärd,

skall enligt förslaget anmälan i regel göras av »styrelsen eller verkställande

direktör». Då anmälan skall göras av styrelsen, fordras beslutfört antal

enligt gällande lagstiftning. I stället för beslutfört antal har nu i enkelhetens

intresse föreslagits minst hälften av hela antalet styrelseledamöter. Skall anmälan

göras av »styrelsen och verkställande direktör», betyder detta således,

att anmälan skall göras av minst hälften av hela antalet styrelseledamöter

samt verkställande direktören, om verkställande direktör finnes. De föreslagna

reglerna innebära en viss lättnad i förhållande till gällande rätt. Någon

ändring av förslaget i nu ifrågavarande hänseende synes ej vara påkallad.

Ej heller torde anledning föreligga att frånfalla den redan nu gällande principen

om kvalificerat bestyrkande i vissa fall.

214 (225) §.

I denna paragraf har beredningen föreslagit en bestämmelse, att om på

grund av stadgande i aktiebolagslagen eller föreskrift i bolagsordning kungörelse

skall äga rum i tidning inom viss ort, sådan tidning bör väljas som

genom sin spridning är ägnad att bringa kungörelsen till allmän kännedom.

Lagrådet har hemställt att paragrafen måtte utgå, då den däri meddelade

bestämmelsen, vars åsidosättande icke förbundits med särskild påföljd, endast

utsade vad som även utan föreskrift i lag måste anses gälla.

s. 405 Kontrollera mot PDF

405

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

Jag kan icke dela lagrådets åsikt att paragrafen skulle vara obehövlig. Lik- DeVa(^nta''

som enligt gällande lag skall enligt förslaget kungörelse i vissa fall äga rum

i tidning inom viss ort, och bolagsordningarna torde också innehålla föreskrift,

att kallelse till bolagsstämma skall ske genom kungörelse i tidning

inom orten. Missbruk torde ha förekommit såtillvida, att kungörelse blivit

införd i tidningar med blott ringa spridning, vilket medfört att kungörelsen

icke erhållit den publicitet som varit åsyftad. En uttrycklig bestämmelse i det

av beredningen föreslagna hänseendet torde därför vara pakallad. Det synes

mig uppenbart, att ett åsidosättande av bestämmelsen kan innebära klandergrund.

Jag förordar därför bestämmelsens bibehållande.

215 (226) §.

Lagberedningen har i denna paragraf upptagit bestämmelser örn laga domstol.

Lagrådet har erinrat, att den i paragrafens första stycke upptagna, från

136 § i gällande aktiebolagslag hämtade föreskriften om laga domstol för

aktiebolag komme att bli överflödig i och med ikraftträdandet av nya rättegångsbalken,

som i 10 kap. 1 § innehölle stadgande i ämnet. Det skulle enligt

lagrådets förmenande med anledning härav kunna ifragasättas, huruvida

icke föreskriften borde utgå ur lagförslaget och ersättas med bestämmelse

i promulgationslagen till den föreslagna aktiebolagslagen att gälla intill

dess nya rättegångsbalken trädde i kraft. Då sistnämnda lags ikraftträdande

måhända komme att dröja rätt länge, hade lagrådet emellertid intet

att erinra mot föreskriftens bibehållande i aktiebolagslagen tills vidare. Vidare

har lagrådet påpekat, att paragrafens andra stycke borde fullständigas

med stadgande därom, att åtal för försummelse att enligt bestämmelse i aktiebolagslagen

göra anmälan för registrering skulle anhänggigöras vid allmän

underrätt i den ort, där bolagets styrelse hade sitt säte, samt har hemställt, att

i samma stycke intoges föreskrift att jämväl talan enligt förslagets 76 §

1 mom. (70 §) och 212 (223) § skulle anhängiggöras vid nämnda underrätt. En

sådan regel kunde anses betingad redan av tvistefrågans natur och underlättade

bevisningen rörande bolagets förhållanden. Den säkerställde även att

lösningsfrågan i hela dess vidd komme att prövas vid samma i lagen bestämda

domstol.

De av lagrådet förordade ändringarna synas böra vidtagas. DeparUmtnt»-

chejen.

216 (227) §.

Förevarande paragraf, som motsvarar 138 § i gällande aktiebolagslag,

upptager bestämmelse om skiljedomsklausul. Den i 138 § aktiebolagslagen

upptagna bestämmelsen har såtillvida jämkats, att förbehåll om hänskjutande

till avgörande av skiljemän kan avse jämväl tvist mellan bolaget och

verkställande direktör eller likvidator.

opaginerad Kontrollera mot PDF

408

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

217 (228) §.

1 denna paragraf lia upptagits bestämmelser motsvarande dem i 139 §

aktiebolagslagen rörande särskild lagstiftning för vissa slag av aktiebolag.

Förslaget, till lag

angående införande av nya lagen om aktiebolag.

1 §•

Såsom jag i inledningen nämnt torde tiden för nya lagens ikraftträdande

böra sättas till den 1 januari 1948.

2 och 3 §§.

I fråga om dessa paragrafer må hänvisas till förslaget.

4 §•

I 1 mom. av denna paragraf bestämmes kretsen av äldre bolag, som i

vissa avseenden icke skola vara underkastade den nya lagen. Till denna

krets skall räknas icke blott bolag, som bildats och registrerats före lagens

ikraftträdande. Även bolag, som bildats men ännu ej registrerats innan nya

lagen trätt i kraft, skall kunna registreras enligt äldre lag och i övrigt vara

likställt med bolag som registrerats före nya lagens ikraftträdande. Ansökan

om registrering skall dock ha inkommit till registreringsmyndigheten inom

ett år efter lagens ikraftträdande, vid äventyr att eljest frågan örn bolagets

registrering är förfallen.

I följande moment av paragrafen givas bestämmelser, i vilken omfattning

äldre bolag icke skola vara underkastade nya lagens bestämmelser.

I 4 mom. har föreslagits bestämmelse, att i avseende å bolag, som bildats

enligt äldre lag, äldre bestämmelser örn aktiekapitalets storlek skola gälla

i stället för bestämmelsen i 2 § första stycket nya lagen, enligt vilken aktiekapitalet

ej må sättas lägre än 10,000 kr. Det i bolagsordningen bestämda

aktiekapitalet eller minimikapitalet skall dock icke få genom ändring av

bolagsordningen sänkas till belopp understigande 10,000 kr.

I 12 mom. ha upptagits föreskrifter om tillämpligheten av den i 125 (119) §

andra stycket nya lagen upptagna röstvärdebegränsningens tillämplighet å

äldre bolag. I sådant hänseende har föreskrivits att äldre bolag, däri enligt

bolagsordningen skillnaden mellan röstvärdet för olika aktieslag är större

än nya lagen medgiver, må utgiva aktier med röstvärde, som icke överstiger

det högsta eller understiger det lägsta av de i bolagsordningen bestämda

röstvärdena, intill det i bolagsordningen bestämda aktiekapitalet eller maximikapitalet.

Beslutas däremot efter nya lagens ikraftträdande sådan ändring

av bolagsordningen att det där bestämda aktiekapitalet eller maximikapitalet

höjes, skola nya lagens regler tillämpas.

s. 407 Kontrollera mot PDF

407

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

Patent- och registreringsverket har beträffande 1 morn. ansett den stadgade

tidsfristen av ett år vara för snäv med hänsyn till att aktiebolag enligt

21 § i gällande lag ej finge registreras förr än minst hälften av det tecknade

aktiebeloppet vederbörligen inbetalts ävensom därtill att jämlikt 29 § samma

lag full betalning för aktie ej behövde erläggas tidigare än inom två år

från bolagets bildande.

Vad angår den i 4 mom. uttalade huvudregeln att i fråga om äldre bolag

äldre rätt skall tillämpas i stället för bestämmelsen i 2 § första stycket nya lagen

om aktiebolag har lagrådet ansett densamma vara så självfallen, att den

ej behövde utsägas i lagen. En speciaibestämmelse rörande denna fråga skulle

dessutom kunna leda till den missuppfattningen, att en motsatt regel skulle

bliva att tillämpa i det närbesläktade fallet, att i ett bolag aktievalören vöre

lägre än det i nya lagen föreskrivna minimum då den nya lagen trädde i

kraft. Även den i 4 mom. givna undantagsbestämmelsen, att det i bolagsordningen

bestämda aktiekapitalet eller minimikapitalet icke genom ändring

av bolagsordningen finge sänkas till belopp understigande 10,000 kr. har

lagrådet ansett såtillvida vara överflödig som det läge i sakens natur att

ett bolag, vars i bolagsordningen bestämda aktiekapital överensstämde med

den nya lagens fordringar, icke enbart av den anledningen att bolaget bildats

med stöd av äldre rätt finge ändra bolagsordningen så, att den komme

i strid mot den lag, som gällde då frågan örn bolagsordningsändringen bleve

aktuell. Om åter ett bolag med minimi- och maximikapital vid tiden för nya

lagens ikraftträdande hade ett minimikapital på exempelvis 5,000 kr. och

ett faktiskt aktiekapital på 10,000 kr. eller mera, syntes tillräckliga skäl

knappast föreligga att, såsom förslaget innebure, medgiva bolaget att, inom

ramen för det minimikapital som sålunda enligt äldre rätt bestämts i bolagsordningen,

nedsätta sitt aktiekapital under det i nya lagen angivna minimum,

10,000 kr. Lagrådet har därför hemställt, att 4 mom. måtte utgå.

Beträffande 12 mom. har bank- och fondinspektionen ansett huvudbestämmelsen

i 125 (119) § böra göras tillämplig på äldre bolag utan den inskränkning

som förevarande moment stadgade, och bankinspektören har för sin

del därutöver ifrågasatt sådana bestämmelser, att nu radande missförhållanden

i fråga örn röstprivilegiering bleve rättade. Å andra sidan ha nuringsorganisationerna

i sitt tilläggsyttrande framhållit önskvärdheten av att ett

diskretionärt avgörande i fråga örn rösträttsprivilegieringen kunde träffas under

hänsynstagande till de särskilda omständigheterna.

Lagrådet har framhållit, att i de fall, där i äldre bolag för utgivande av

nya aktier erfordrades ändring i bolagsordningen, en tillämpning av huvudregeln

skulle medföra att bolaget, örn det hade behov av att utfärda nya

aktier med begränsat röstvärde, skulle nödgas införa ett nytt aktieslag vid

sidan av de gamla, vilkas röstvärde bestämts i överensstämmelse med äldre

rätt. De fördelar man genom regeln ville vinna kunde icke anses uppväga

olägenheten av att omröstningsförhållandena i sådana äldre bolag bleve mera

invecklade. Lagrådet har därför hemställt, att förevarande moment måtte

ändras så att — oavsett huruvida utgivandet av nya aktier förutsatte ändring

s. 408 Kontrollera mot PDF

408

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

Departements
chefen.

Departements
chefen.

av bolagsordningen eller ej — äldre bolag, i vilka funnes aktier nied ett röstvärde

överstigande tio gånger röstvärdet för aktier av annat slag, finge, utan

hinder av vad i andra stycket av 125 (119) § stadgades, utgiva aktier med de

röstvärden, som tillkomme redan utgivna aktier.

I övrigt har lagrådet uttalat att vissa följdändringar och andra jämkningar

borde vidtagas i paragrafen.

Vad angår den mot 1 mom. riktade anmärkningen, torde den föreslagna

tiden av ett år vara tillräcklig, då för registrering fordras endast inbetalning

av halva aktiekapitalet.

Såsom lagrådet anfört kan 4 mom. utgå, och 12 mom. synes böra erhålla

ändrad lydelse i enlighet med lagrådets hemställan. Jämväl 5 morn., som avser

bolag i vilka aktiebrev icke skola utgivas, utgår.

I övrigt böra såsom lagrådet uttalat vissa följdändringar och andra jämkningar

vidtagas i paragrafen.

5-8 §§.

I fråga om dessa paragrafer må hänvisas till förslaget. I enlighet med vad

beredningen i motiven uttalat har begynnelsetidpunkten för de i 6 och 7 §§

angivna fristerna satts till den 1 oktober 1947 respektive den 1 januari 1947.

(9 §■)

Såväl patent- och registreringsverket som lagrådet har framhållit att behov

förelåge av att i övergångsbestämmelserna infördes bestämmelse örn

skyldighet att göra anmälan för registrering av revisorer och revisorssuppleanter,

som utsåges vid det första revisorsval som förrättades efter nya lagens

ikraftträdande, oavsett huruvida genom valet ändring skedde beträffande

dem som tidigare valts. Lagrådet har därvid erinrat, att därest dess hemställan

om begränsning av den i huvudlagen föreskrivna registreringsskyldigheten

i fråga om revisorer och revisorssuppleanter bifölles, det ifrågasatta

övergångsstadgandet borde erhålla däremot svarande innehåll. Lagrådet

hemställde förty, att i en särskild paragraf, förslagsvis efter 8 § i promulgationslagen,

måtte upptagas bestämmelser i detta hänseende.

De av lagrådet förordade bestämmelserna torde böra upptagas såsom en

särskild paragraf efter 8 § i lagberedningens förslag.

9 (10) §.

Såsom av motiven framgår har beredningen funnit erforderligt att även

i fråga om äldre bolag möjliggöra kontroll över att förhållandet mellan fria

och bundna aktier icke avviker från det enligt förbehållet tillåtna, så att antalet

fria aktier blir proportionsvis för högt. Bestämmelser härom ha upptagits

i förevarande paragraf.

Näringsorganisationerna ha ansett det oskäligt att kräva försäkran av styrelsens

ledamöter och verkställande direktören rörande förhållanden, som

s. 409 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

409

de, såvitt anginge bolag av mera betydande storlek, uppenbarligen icke kunnat

kontrollera. De hemställde därför örn jämkning på lämpligt sätt. Exportbolagen

ha befarat, att bestämmelsen i 9 § i praktiken bleve nära nog

omöjlig att efterleva. När aktiebreven infordrades för påstämplingens förtydligande

bleve det alltid en del brev, som icke presenterades. I sådana fall

kunde man icke veta, om aktien vore bunden eller fri. Det vore också ofta

omöjligt för bolagets ledning att bedöma, huruvida en aktieägare vöre utländsk

undersåte. Det funnes vidare fall, då aktier innehades av rättssubjekt, som

visserligen icke ägde genom överlåtelse förvärva bundna aktier men som

förvärvat dem genom familjerättsligt fång. Den föreslagna bestämmelsen,

som garanterades av en så långt gående påföljd för överträdelse som likvidationstvång,

måste oeftergivligen på ett smidigare sätt anpassas efter de i

verkligheten rådande förhållandena.

Lagrådet har förordat viss redaktionell jämkning i paragrafen.

Vad näringsorganisationerna anfört torde ej böra föranleda ändring i för- Departementslaget.

‘■helen
Med

anledning av exportbolagens erinran vill jag framhålla, att enligt lagen

den 4 april 1941 (nr 184) angående ändring i lagen örn aktiebolag skall

i aktieboken för bolag, i vars bolagsordning intagits förbehåll örn bundna

aktier, vid var aktie anmärkas om den är bunden eller fri. Skulle det trots

iakttagande av föreskrifterna i övergångsbestämmelserna till nämnda lag —

på grund av att försummelse i fråga om tillämpningen av 1916 års lag om

vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier

i vissa bolag tidigare ägt rum och en del aktiebrev icke enligt lagen den 4

april 1941 inkommit för kontroll —- vara ovisst, huruvida föreskrivet antal

aktier äro bundna och enligt aktieboken innehavas av tillåtna rättssubjekt,

torde annan utväg ej finnas än att sådan okontrollerad aktie betraktas såsom

fri och efter överenskommelse annan aktie spärras.1

Av lagrådet förordad redaktionell jämkning bör vidtagas.

Förslaget till lag

om ändring i konkurslagen.

Såsom av beredningens motiv framgår avser förslaget till ändring i konkurslagen

att bereda skydd mot de särskilda faror som hota borgenärer i aktiebolag,

som står under bestämmande inflytande av en aktieägare på grund av

hans innehav av aktier i bolaget. De härutinnan föreslagna stadgandena avse

dels en förlängning av den i 28—32 §§ konkurslagen bestämda återvinningstiden

i förhållande till sådan aktieägare och vissa honom närstående personer,

dels ock begränsning av hans och honom närstående persons rätt att i konkursen

göra gällande fordran på lön och arvode, dels slutligen återvinning av

betalning av sådan fordran.

De föreslagna bestämmelserna torde vara lämpliga

1 Jfr prop. nr 91 till 1941 års riksdag s. 28.

Ritning till riksdagens protokoll 19H. 1 sami. Nr -5.

Departement?''

chefen

s. 410 Kontrollera mot PDF

410

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

övriga lagförslag.

Beträffande dessa förslag, som allenast innefatta följdändringar till huvudlagen,

torde någon särskild redogörelse ej vara erforderlig.

Lagrådet har framhållit, att bifall till lagrådets förslag krävde vissa jämkningar

i förslaget till lag angående ändring i lagen om aktiebolags pensionsoch

andra personalstiftelser och förslaget till lag angående ändring i lagen

örn vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller

aktier i vissa bolag.

Departements- Vad lagrådet anfört torde böra iakttagas, utom såvitt angår 18 § i först - eheien. nämnda lagförslag, vilken sammanhänger med 119 (113) § i lagberedningens

förslag till lag örn aktiebolag.

Utöver de jämkningar, som framgå av det ovan sagda, torde i förslagen

böra vidtagas åtskilliga ändringar av redaktionell natur. Bland annat böra sålunda

de talrikt förekommande hänvisningarna till andra lagrum i den nya

lagen om aktiebolag i möjligaste mån förkortas.

I enlighet med det anförda ha inom justitiedepartementet upprättats förslag

till

1) lag om aktiebolag;

2) lag angående införande av nya lagen om aktiebolag;

3) lag örn ändring i konkurslagen den 13 maj 1921 (nr 225);

4) lag angående ändrad lydelse av 5A § lagen den 13 maj 1921 (nr 227) örn

ackordsfbehandling utan konkurs;

5) lag angående ändrad lydelse av 18 och 19 §§ lagen den 18 juni 1937 (nr

521) örn aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser; och

6) lag angående ändrad lydelse av 3 § lagen den 30 maj 1916 (nr 156) örn

vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier

i vissa bolag.

Föredraganden hemställer, att ifrågavarande lagförslag måtte jämlikt § 87

regeringsformen genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Thore Wisén.

s. 411 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

411

Innehållsförteckning.

Propositionen

Sid.

1

Forsla? till lag om aktiebolag........................................

Inledande bestämmelser (1—3 §§)...................................

Om aktiebolags bildande (4—33 §§).................................

Om aktiebrev och aktiebok (34—39 §§)..............................

Om inbetalning av aktiekapital (40—47 §§)..........................

Om aktiekapitalets ökning (48—64 §§)...............................

Om aktiekapitalets nedsättning (65—69 §§)..........................

Om lösningsrätt vid övergång av aktie (70 §).....................

Om reservfond och skuldregleringsfond, så ock om bolagsstämmas rätt

att genom vinstutdelning eller eljest förfoga över bolagets egendom

Örn styrelse, verkställande direktör och firmateckning (77—97 §§)......

Om styrelsens och verkställande direktörs årsredovisning (98—104 §§) ..

Om revision (105—113 §§) .........................................

Om bolagsstämma (114—127 §§)..................•.............••••

Om talan mot styrelseledamot, verkställande direktör, stiftare, revisor,

granskare eller aktieägare (128—-132 §§) ................• • • -----

Om ändring av bolagsordningen och vissa andra fall, då särskild röst
pluralitet

å bolagsstämma erfordras (133—137 §§)..................

Om talan å bolagsstämmobeslut (138—139 §§)........................

Örn likvidation och upplösning (140—173 §§).........................

Om fusion (174—176 §§)...........................................

Örn förbud i vissa fall mot förvärv av aktier (177—187 §§)...........

Örn registrering (188—205 §§).......................................

Örn talan å registreringsmyndighetens beslut (206 §)..................

Om skadestånd (207—212 §§).......................................

Straffbestämmelser (213—218 §§)....................................

Allmänna bestämmelser (219—228 §§)...............................

2

2

2

15

18

20

28

32

33

36

43

50

55

62

64

68

69

82

86

90

99

99

101

104

Förslag till lag angående införande nv nya lagen om aktiebolag.....

Förslag till lag om ändring i konkurslagen den 18 maj 1921 (nr 225)

Förslag till lag angående ändrad lydelse av 54 § lagen den 13 maj 1921

(nr 227) örn ackordsförhandling utan konkurs.........................

Förslag till lag angående ändrad lydelse av 18 och 19 §§ lagen den 18 jnni

1937 (nr 521) örn aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser......

Förslag till lag angående ändrad lydelse av 3 § lagen den 30 maj 1916 (nr

156) örn vissa inskränkningar i rätten ntt förvärva fast egendom eller

gruva eller aktier i vissa bolag.....................................

s. 412 Kontrollera mot PDF

412

Kungl. Majlis proposition nr 5.

Sid.

Utdrag av statsrådsprotokollet den 6 februari 1942 ......................... 119

Utdrag av lagrådsprotokollet den 19 november 1942 ......................... 123

Utdrag av statsrådsprotokollet den 22 december 1943 ........................ 189

Huvudgrunderna i lagberedningens förslag........................... 190

Uttalanden av allmän innebörd i avgivna yttranden.................. 198

Departementschefens uttalande beträffande lagberedningens förslag i allmänhet

......................................................... 208

Departementschefens redogörelse för och uttalanden beträffande de särskilda

bestämmelserna i lagberedningens förslag:

Förslaget till lag om aktiebolag...................................... 212

Inledande bestämmelser............................................ 212

Örn aktiebolags bildande........................................... 215

Om aktiebrev och aktiebok......................................... 241

Örn inbetalning av aktiekapital..................................... 250

Om aktiekapitalets ökning.......................................... 254

Om aktiekapitalets nedsättning..................................... 263

Om lösningsrätt vid övergång av aktie.............................. 267

Om reservfond och skuldregleringsfond, så ock örn bolagsstämmas rätt att

genom vinstutdelning eller eljest förfoga över bolagets egendom ...... 269

Om styrelse, verkställande direktör och firmateckning................. 285

Om styrelsens och verkställande direktörs årsredovisning.............. 304

Om revision....................................................... 349

Om bolagsstämma................................................. 354

Om talan mot styrelseledamot, verkställande direktör, stiftare, revisor,

granskare eller aktieägare........................................ 361

Om ändring av bolagsordningen och vissa andra fall, då särskild röstplura
litet

å bolagsstämma erfordras.................................... 364

Om talan å bolagsstämmobeslut.................................... 367

Om likvidation och upplösning...................................... 369

Om fusion........................................................ 386

Om förbud i vissa fall mot förvärv av aktier........................ 388

Om registrering................................... 390

Om talan å registreringsmyndighetens beslut......................... 396

Om skadestånd.................................................... 397

Straffbestämmelser................................................. 399

Allmänna bestämmelser............................................ 460

Förslaget till lag angående införande av lija lagen örn aktiebolag......... 406

Förslaget till lag om ändring i konkurslagen........................... 409

Övriga lagförslag................................................... 449

Stockholm 1944. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

414871

Doktrin (4)

  1. Rolf Skog, Något om att ”rubba rättsförhållandet” mellan aktier, SvJT 2026 s. 659, på s. 665 · Fritt tillgänglig
  2. Urban Båvestam, Något om den skadeståndsrättsliga betydelsen av försäkransmeningar i börsbolagens årsredovisningar, SvJT 2006 s. 4, på s. 13 · Fritt tillgänglig
  3. Aktiebolagsrättens utveckling, SvJT 1989 s. 39, på s. 55 · Fritt tillgänglig
  4. Håkan Nial, Svensk rättspraxis, SvJT 1983 s. 617 · Fritt tillgänglig

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur Svensk Juristtidnings öppna arkiv. Artiklarna läses hos SvJT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

11 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (5)

5 kopplingar.

  1. Rskr. 1944:445 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till lag örn aktiebolag m. m., dels ock i ämnet väckta motioner. s. 13 i texten
  2. 1SärU 1944:3 Memorial med föranledande av kamrarnas skiljaktiga beslut beträffande första särskilda utskottets utlåtande nr 1 i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition m s. 1 i texten
  3. 1SärU 1944:1 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om aktiebolag m. m., dels ock i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten
  4. 1SärU 1944:2 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 51 § lagen den 12 augusti 1910 s. 3 i texten
  5. 1LU 1944:7 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen den 8 november 1940 s. 6 i texten

Doktrin (6)

6 kopplingar.

  1. SvJT 2026 s. 659 Rolf Skog, Något om att ”rubba rättsförhållandet” mellan aktier s. 665 i texten
  2. JT 2024/25 s. 617 s. 620 i texten · dokumentnivå
  3. SvJT 2006 s. 4 Urban Båvestam, Något om den skadeståndsrättsliga betydelsen av försäkransmeningar i börsbolagens årsredovisningar s. 13 i texten
  4. JT 2002/03 s. 57 s. 60 i texten · dokumentnivå
  5. SvJT 1989 s. 39 Aktiebolagsrättens utveckling s. 55 i texten

Visa alla 6