Sök i Ratio Lex

Angående anslag till jordbrukets yrkesskolor

1944-01-28 · 15 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1944:54, Angående anslag till jordbrukets yrkesskolor

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 54.

1

Nr 54.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till jordbrukets

yrkesskolor; given Stockholms slott den 28

januari 1944.

Kungl. Maj:! vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

28 januari 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,

Rubbestad.

Efter gemensam beredning med cheferna för social- och finansdepartementen

anför chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp.

Vid behandlingen i årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln, punkten

38, av förslagsanslaget till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt

lantbruks-, lantmanna- och lanthushållsskolor: Avlöningar framhöll jag, att

förslag framkommit om anvisande å riksstaten av anslag till jordbrukets yrkesskolor

vid Gålö, Vittjärvsgården m. fl. platser. Jag torde nu få ånyo anmäla

denna fråga för Kungl. Maj:t.

I skrivelse den 4 november 1942 har Stockholms läns och stads hushållningssällskap

gjort framställning örn statsbidrag för budgetåret 1943/44 med

Bihang till riksdagens protokoll thil. 1 sami. Nr 54.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

52 597 kronor till Gålö jordbruksskola. Över framställningen har lantbruksstyrelsen

den 23 november 1942 avgivit infordrat utlåtande. Sedermera har

lantbruksstyrelsen i skrivelse den 22 oktober 1943 hemställt om anslag för

budgetåret 1944/45 med 105 200 kronor till bidrag för uppehållande av verksamheten

vid jordbrukets yrkesskolor på Gålön i Stockholms län och vid

Vittjärvsgården i Norrbottens län samt med 300 000 kronor till bidrag till byggnadsarbeten

vid skolor av ifrågavarande slag. Över lantbruksstyrelsens hemställan

ha remissutlåtanden avgivits av statskontoret, allmänna lönenämnden,

statens arbetsmarknadskommission, Stockholms läns och stads hushållningssällskaps

förvaltningsutskott samt Norrbottens läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott.

I arbetmarknadskommissionens utlåtande har föreslagits, att

å riksstaten måtte anvisas medel jämväl till uppehållande av verksamheten vid

jordbruks- och lanthushållsskolan i Pålkem i Norrbottens län samt vid jordbruksgården

i Sorsele i Västerbottens län. I anledning av vad kommissionen

sålunda föreslagit ha yttranden inhämtats från statskontoret, allmänna lönenämnden

och lantbruksstyrelsen. Vid lantbruksstyrelsens yttrande funnos fogade

utlåtanden från Norrbottens och Västerbottens läns hushållningssällskap

samt från stiftelserna Norrbottens läns arbetsstugor och Västerbottens läns

arbetsstugor.

Innan jag övergår att redogöra för den närmare innebörden av de i det föregående

omförmälda förslagen, torde jag få erinra örn att lantbruksstyrelsen,

som den 30 juni 1938 anbefalldes att verkställa av 1938 års riksdag (r. skr.

nr 371) begärd utredning angående lantbrukets 1 ä rlingsfråga,

den 1 juli 1940 avlämnade betänkande i ämnet samt att

yttranden över betänkandet avgivits av åtskilliga myndigheter och sammanslutningar.

Ur innehållet i betänkandet, såvitt detsamma avser inrättandet

av yrkesskolor, må här lämnas följande uppgifter, vilka kunna vara av

intresse vid bedömandet av de nu framställda förslagen om anslag till vissa

jordbrukets yrkesskolor.

I betänkandet uttalar lantbruksstyrelsen, att styrelsen vore starkt medveten

om betydelsen av att de ungas intresse vid så tidig ålder som möjligt inriktades

på jordbruket, enär eljest en viss risk förefunnes för att ynglingar

efter avslutad folkskola skulle söka sig till andra yrken och deras yrkesskolor.

Lantbruksstyrelsen förklarar sig hysa den uppfattningen, att det just

vore efter avslutad folkskola, som ungdomarna ställdes inför valet av yrke

och att med de goda möjligheter till yrkesutbildning, som erbjödes inom hantverk

och industri, risken vore stor för att de industriella yrkena komme att

få en ännu starkare dragning än tidigare på landsbygdens ungdom. Då en

yrkesutbildning i jordbruk för fjortonåringar direkt efter genomgången folkskola

enligt styrelsens mening knappast kunde tänkas ske annat än i en skola,

föreslås i betänkandet inrättande av tvååriga yrkesskolor i jordbruk, dit ynglingar

utan krav på föregående praktik i jordbruk och direkt efter avslutad

folkskola kunde söka sig för erhållande av yrkesutbildning i jordbruk. Genom

att icke blott antaga elever, som vuxit upp vid jordbruket, utan även åt sådana

ynglingar från städer och samhällen, som icke tidigare haft kontakt

med jordbruket, förmedla övergång till detta, ha dessa skolor ansetts få en

stor och betydelsefull uppgift att fylla.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

3

I betänkandet framhålles, att, då yrkesskolor i jordbruk i viss mån torde

innebära en nyhet, försiktigheten syntes bjuda, att, intill dess tillräcklig erfarenhet

vunnits, inrättande av dylika skolor gjordes beroende av initiativ

från de lokala organens sida.

Såsom redan berörts skulle de föreslagna yrkesskolorna vara tvååriga.

Varje årskurs bör omfatta högst 25 elever. Skolorna föreslås förlagda till

lämpliga centralt belägna egendomar med en åkerareal av omkring 50 hektar.

Skolegendomarna böra utrustas med skol- och internatbyggnader, lärarbostäder,

maskin- och redskapshallar samt nödiga verkstadslokaler för snickeri,

smide, sadelmakeri och skomakeri. Undervisningen bör vara praktisk

och avse att bibringa eleverna nödig färdighet och vana i alla vid ett jordbruk

förekommande arbeten men även ett visst mått av teoretiska insikter

i de för jordbrukets utövande grundläggande ämnena.

Vad angår lärarpersonalen vid yrkesskola har i betänkandet räknats med

att skolan skulle stå under ledning av en rektor med agronomexamen, vilken

skulle förvalta skol jordbruket och meddela den teoretiska undervisningen

i de egentliga jordbruksämnena. Såsom ordinarie lärare med undervisningsskyldighet

i de förberedande ämnena och slöjd eller trädgårdsskötsel

borde lämpligen anställas en folkskollärare. Dessutom behövdes en montör

för meddelande av den praktiska undervisningen i smide samt maskiners

och redskaps skötsel och vård. I vissa ämnen, t. ex. i skomakeri och sadelmakeri

samt slöjd eller trädgårdsskötsel, erfordrades speciallärare.

Anläggningskostnaden för en jordbrukets yrkesskola beräknas i betänkandet

till 500 000 kronor och de årliga driftkostnaderna till i runt tal 62 000

kronor. På grund av den stora betydelse, som ifrågavarande yrkesskolor komme

att få, borde enligt lantbruksstyrelsens mening ett verksamt stöd från

statsmakternas sida lämnas till både anläggning och drift av yrkesskolor.

Statsbidrag föreslås sålunda skola utgå till bestridande av kostnader för utförande

av nybyggnad av erforderliga lokaler för skola, för om- eller tillbyggnad

av sådana lokaler eller för inköp av byggnad för skolas behov enligt

de grunder, som gälla för uppförande eller förvärv av byggnader för

lantmanna- och lanthushållsskolor. Vad angår det statsbidrag, som enligt

betänkandet bör utgå till yrkesskolas årliga drift, föreslås, att samtliga kontanta

löneförmåner åt lärarpersonalen skulle liksom vid lantmanna-, lantbruks-

och lanthushållsskolor utgå av statsmedel. Löneförmånerna för rektor

och ordinarie lärare beräknas enligt samma grunder som för föreståndare

vid lantbruksskola eller lantmannaskola med vinterkurs och fortsättningskurs

respektive ämneslärare vid lantmannaskola med vinterkurs. Grundanslaget

till driftkostnader har liksom för lantmannaskola med helårskuns

upptagits till 5 400 kronor.

I stället för till elever i lantbruks-, lantmanna- och lanthushållsskolor utgående

understöd av statsmedel har lantbruksstyrelsen med hänsyn till elevernas

ålder funnit det lämpligare, att dessa förutom kost och logi erhölle

nödiga arbetskläder och en mindre, av yrkesskolans styrelse bestämd arbetspremie.

Med anledning härav föreslås statsbidrag till driftkostnader (tillläggsbidrag)

med 25 kronor för varje elev och månad utöver grundanslaget

å 5 400 kronor.

De i förenämnda betänkande framförda förslagen lia ännu ej föranlett

slutligt beslut från statsmakternas sida.

I fråga örn tillkomsten av samt den hittillsvarande verksamheten

vid de fyra yrkesskolor på jordbrukets område,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

beträffande vilka framställning om anslag nu gjorts, inhämtas

av handlingarna i ärendet bland annat följande.

Gålö jordbruksskola. År 1941 upprättade Stockholms läns och stads

hushållningssällskap å egendomen Stegsholm på Gålön i Stockholms län en

yrkesskola för jordbruk, vilken började sin verksamhet den 15 juni 1941.

Skol jordbruket, som omfattar 35 hektar åker och 30 hektar betesmark, äges

av Prins Carls uppfostringsinrättning och arrenderas av hushållningssällskapet

för tiden intill den 14 mars 1964. Statens arbetsmarknadskommission

har i samråd med lantbruksstyrelsen fastställt reglemente för skolan. Enligt

reglementet har skolan, som står under överinseende av lantbruksstyrelsen

och axbetsmarknadskommissionen, till ändamål att utbilda jordbruksarbetare

samt att främja detta sitt syfte genom att åt ungdom, som avslutat folkskolans

lärokurs, meddela praktisk utbildning i de arbeten, som förekomma inom

jordbruket, ävensom teoretiska insikter i de för jordbruket grundläggande

ämnena. Undervisningen vid skolan är tvåårig och skall fortgå minst 300 dagar

årligen. 1 varje årskurs må antagas högst 25 elever. Vid skolan antagen

elev erhåller avgiftsfritt undervisning, kost, bostad samt nödiga arbetskläder.

Dessutom lämnas viss arbetspremie.

Skolans ledning handhaves av en rektor, som även meddelar viss undervisning.

För att kunna antagas till rektor kräves bland annat att ha avlagt

agronomexamen samt därefter under minst två läsår med goda vitsord ha

tjänstgjort såsom lärare vid statsunderstödd lantbruksundervisningsanstalt.

Vid skolan finnes — förutom rektor — anställd följande lärarpersonal, nämligen

en yrkeslärare såsom ledare och instruktör för elevernas praktiska arbeten

oell idrott samt biträdande lärare i dagbokföring, en lanthushållslärarinna

såsom skolans husmoder samt för undervisning i persedelvård och

hälsolära, en assistent för biträde med bokförings- och kontorsarbeten samt

för elevernas praktiska arbeten, en trädgårdsmästare för undervisning i praktisk

trädgårdsskötsel, en ladugårdsförman för undervisning i praktisk ladugårdsskötsel

samt en gårdshantverkare såsom instruktör för reparations- och

byggnadsarbeten. Undervisningen i svenska, geografi, medborgarkunskap,

skogshushållning, slöjd, gymnastik samt smide, skomakeri och sadelmakeri

uppehälles av timlärare.

Å skolegendomen fanns redan vid skolans inrättande ett flertal åbyggnader.

Redan efter skolans första verksamhetsår visade det sig emellertid nödvändigt

att få förbättringar till stånd i avseende å vissa byggnader. För utförande

av erforderliga ny- och ombyggnadsarbeten lia medel ställts till förfogande

av egendomens ägare. Sagda medel skola av hushållningssällskapet amorteras

under 20 år samt förräntas efter 2 V2 procent.

För uppehållande av verksamheten vid skolan — vilken på sätt framgår

av det anförda organiserats i huvudsaklig överensstämmelse med de i 1940

års betänkande angående lantbrukets lärlingsfråga angivna riktlinjerna —

ha alltsedan dess tillkomst bidrag beviljats av statens arbetsmarknadskommission

och Stockholms läns landsting. För år 1943 har sålunda arbetsmarknadskommissionen

till skolans förfogande ställt ett belopp av 52 596 kronor,

varav 31 716 kronor till avlöning åt skolans lärarpersonal och 20 880 kronor

till skolans driftkostnaden Landstinget har för sagda år beviljat skolan ett

bidrag av 40 000 kronor. Återstående kostnader, omkring 17 000 kronor, för

skolverksamheten bestridas med anlitande av fräsa skoljordbruket inflytande

inkomster.

Jordbruksskolan vid Vittjärvsgården. Denna skola, som är

belägen i Norrbottens län och som varit i verksamhet sedan ett flertal år tillbaka,

upprättades av Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag. Skolan, till vilken

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 54.

5

hör ett skoljordbruk orri cirka 268 hektar, varav 21 hektar utgöra åker och

247 hektar skogsmark, tiar numera av bolaget såsom gåva överlämnats till

Norrbottens läns hushållningssällskap. Hittills har skolan, som kan karakteriseras

såsom en yrkesskola för utbildning av jordbruksarbetare, varit treårig

och i första hand avsedd för sådana söner till bolagets arbetare, som icke

kunnat beredas anställning inom bolagets industriella verksamhet. Enligt uppgift

Ilar emellertid hushållningssällskapet för avsikt att, därest statsbidrag för

ändamålet kan erhållas, omorganisera skolan till en tvåårig yrkesskola för

jordbruk i enlighet med de grunder, som angivits i 1940 års betänkande rörande

lantbrukets lärlingsfråga. Skolan är sålunda bland annat avsedd att omfatta

två årskurser med 25 elever i varje årskurs. De vid Vittjärvsgården befintliga

byggnaderna äro emellertid i sådant skick, att någon skolverksamhet enligt

förenämnda grunder icke ansetts kunna igångsättas, förrän betydande ny-,

om- och tillbyggnader verkställts.

Jordbruksskolan vid Vittjärvsgården har sedan år 1933 åtnjutit statsunderstöd

från anslag under femte huvudtiteln, till en början från reservationsanslaget

til! bekämpande av arbetslösheten samt därefter från reservationsanslaget

till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. För läsåret

1942/43 erhöll skolan ett statsbidrag av 13 000 kronor förutom statsunderstöd

till elever med 3 780 kronor. I fråga om elevunderstöden gälla i huvudsak de

bestämmelser i kungörelsen den 3 juni 1938 (nr 356) som angå understöd till

elever vid helårskurs vid lantbruksskola i Norrland. Under läsåret 1943/44

bedrives icke någon kursverksamhet vid skolan.

Jordbruks- och lanthushållsskolan i P ål k e m. Denna

skola, som anlades redan år 1928, äges av stiftelsen Norrbottens läns arbetsstugor.

Skolan är förlagd till fastigheten Vitträsk nr 3 i Gällivare socken,

och skoljordbruket omfattar en areal av 341 hektar, varav 22 hektar

åker och kulturbete. Vid skolan finns en tvåårig yrkesskola i jordbruk för

pojkar samt en ettårig lanthushållsskola för flickor. Enligt det av lantbruksstyrelsen

fastställda reglementet har ifrågavarande skola, som står under

lantbruksstyrelsens överinseende, till uppgift att för den landsbygdsungdom

— främst ungdom från arbetsstugorna — som ännu icke nått den ålder,

att den kan vinna inträde vid de statsunderstödda lantbruks-, lantmannaoch

lanthushållsskolorna, meddela praktisk utbildning och även någon teoretisk

undervisning i jordbruk, skogshushållning, lanthushållning och hemvård.

Vid den tvååriga yrkesskolan kunna årligen antagas 10 elever och

vid den ettåriga lanthushållsskolan likaledes 10 elever. Eleverna erhålla fri

kost och logi, fria arbetskläder samt dessutom flitpenningar och stipendier.

Vid ifrågavarande skola finnas anställda dels en föreståndare — som icke

är agronom — vilken ansvarar för jordbruket och handhaver de manliga

elevernas praktiska utbildning, dels en husmoder, som jämte ett biträde har

att svara för skolans hushåll och de kvinnliga elevernas praktiska utbildning,

dels ock en trädgårdsmästare. Den teoretiska undervisningen meddelas

i form av koncentrerade kurser av vissa extra lärare, som endast vistas vid

skolan under den tid, ifrågavarande undervisning pågår. Vid Pålhem finns

ett flertal byggnader för skolverksamheten, vilka delvis uppförts med anlitande

av statsbidrag.

Sedan år 1935 har till verksamheten vid .jordbruks- och lanthushållsskolan

i Pålkem utgått statsunderstöd, först från femte huvudtitelns anslag till

arbetslöshetens bekämpande och därefter från samma huvudtitels anslag till

arbetsmarknadens reglering. För budgetåret 1943/44 har för ändamålet beviljats

statsbidrag med 27 340 kronor, varav 12 240 kronor till avlöningar

åt föreståndare, husmoder och trädgårdsmästare, 2 500 kronor till ersättning

åt extra lärare m. m. samt högst 12 600 kronor till underhåll av elever.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

Jordbruksgården i Sorsele. Ifrågavarande jordbruksgård,

som nyligen inrättats av stiftelsen Västerbottens läns arbetsstugor och vars

skoljordbruk omfattar en areal av 113,08 hektar (därav 7,5 hektar åker,

53,4 hektar myrmark, 2,71 hektar äng och 49,47 hektar skogsmark) är i stort

sett organiserad på samma sätt som jordbruks- och lanthushållsskolan i

Pålkem. Reglementet för jordbruksgården överensstämmer sålunda i huvudsak

med det reglemente som av lantbruksstyrelsen fastställts för skolan i Pålkem.

Jordbruksgården har till ändamål att meddela praktisk och även viss

teoretisk ubildning inom jordbruket och dess binäringar åt i första hand elever,

som tillhört Västerbottens läns arbetsstugor. Antalet elever vid jordbruksgården

må icke understiga 12 eller överstiga 30. Eleverna erhålla under

vistelsen vid gården fri kost och logi, läkarvård och sjukvård. Dessutom utgå

vissa arbetspremier. Vid gården äro anställda en föreståndare med ungefär

samma kompetens som föreståndaren vid skolan i Pålkem, en husmoder samt

ett biträde åt husmodern. Till uppförande av de för skolverksamheten erforderliga

byggnaderna anvisade Kungl. Maj:t år 1935 115 000 kronor, att utgå

av lotterimedel.

Till uppehållande av verksamheten vid jordbruksgården i Sorsele har hittills

icke anvisats statsbidrag.

I omförmälda skrivelse den 22 oktober 1943 har lantbruksstyrelsen ■—- under

erinran om sitt i 1940 års betänkande angående lantbrukets lärlingsfråga

framlagda förslag örn inrättande av yrkesskolor på jordbrukets område —

uttalat, att styrelsen kunnat konstatera att intresse förefunnes för upprättande

av yrkesskolor i jordbruk enligt de i betänkandet uppdragna riktlinjerna.

De erfarenheter av ifrågavarande skolform som vunnits vid den år

1941 inrättade yrkesskolan på Gålön vore enligt styrelsens mening enbart

goda, och skolan syntes styrelsen komma att fullt motsvara de krav, som

rimligen kunde uppställas på en yrkesskola av förevarande slag. Efter att

ha erinrat örn den planerade omändringen av jordbruksskolan vid Vittjärvsgården

till en tvåårig yrkesskola enligt samma grunder som tillämpades för

skolan på Gålön har styrelsen framhållit, att även på andra håll framkommit

förslag om upprättande av yrkesskolor för utbildande av jordbruksarbetare.

Med hänsyn till att intresset för dylika skolor sålunda syntes vara

stort och då erfarenheterna av skolformen i fråga vore goda, har lantbruksstyrelsen

funnit det i hög grad önskvärt, att statsmakterna på allt sätt understödde

upprättandet av yrkesskolor i jordbruk samt att dessa bereddes

en fastare grund för sin verksamhet genom upptagandet i riksstaten av ett

årligt förslagsanslag till jordbrukets yrkesskolor.

Lantbruksstyrelsen har i nyssberörda skrivelse hemställt, att för budgetåret

1944/45 måtte dels till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till

jordbrukets yrkesskolor anvisas ett förslagsanslag av 105 200 kronor, dels

ock under reservationsanslaget till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag

till byggnadsarbeten vid lantmanna- och lanthushållsskolor m. m. upptagas

ett belopp av 300 000 kronor till byggnadsarbeten vid jordbrukets yrkesskolor.

I fråga örn förstnämnda anslag, vilket enligt lantbruksstyrelsens

förslag är avsett att disponeras såsom bidrag till uppehållande av verksam
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

7

beten vid Gålö jordbruksskola samt jordbruksskolan vid Vittjärvsgården, har

styrelsen anfört i huvudsak följande.

Såsom bidrag till uppehållande av verksamheten vid Gålö jordbruksskola

torde av anslaget till bidrag till jordbrukets yrkesskolor böra utgå 52 597

kronor eller samma belopp som av arbetsmarknadskommissionen beviljats

till skolans verksamhet under år 1943. Nämnda belopp beräknas skola disponeras

dels till bestridande av avlöningar åt skolans lärarpersonal och dels

till täckande av skolans driftkostnader, allt i enlighet med följande uppställning.

Löner.

Rektor ....................

Yrkeslärare ................

Lanthushållslärarinna ........

Assistent ....................

Trädgårdsmästare (halva lönen)

Ladugårdsförman ( » » )

Gårdshantverkare ( » » )

Extra lärare ................

Driftkostnader.

Grundanslag ................

43 elever å 30 kronor per månad

Summa kronor 52 597.

kronor 10 227

» 5 863

» 4 558

» 2 620

» 1832

» 1 275

» 1312

8_4 030 kronor 31 717

kronor 5 400

» 15 480 » 20 880

Kostnaderna för halva lönen till trädgårdsmästare, ladugårdsförman och

gårdshantverkare ha ansetts böra bäras av skoljordbruket.

Såsom bidrag till jordbruksskolan vid Vittjärvsgården synes böra beräknas

samma belopp som för Gålö jordbruksskola eller 52 597 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet till ifrågavarande yrkesskolor skulle sålunda

utgöra (52 597 + 52 597 =) i runt tal 105 200 kronor.

Enligt en av lantbruksstyrelsen i december 1943 upprättad promemoria ha

avlöningarna till rektor, yrkeslärare, lanthushållslärarinna och assistent specificerats

på följande sätt.

Befattningshavare

Grundlön

kronor

Rörligt till-

lägg (15%)

kronor

Kristillägg

(16 %)

kronor

Barntillägg

kronor

Summa

kronor

Rektor..................

7 560

1134

1209

324

10 227

Yrkeslärare..............

4 475

671

717

—

5 863

Lanthushållslärarinna____

3 480

522

556

—

4 558

Assistent ................

2 000

300

320

—

2 620

Vad beträffar den av lantbruksstyrelsen ifrågasatta medelsanvisningen till

bidrag till byggnadsarbeten vid jordbrukets yrkesskolor har styrelsen yttrat

följande.

För underlättande för de lokala organen att upprätta yrkesskolor för utbildning

av jordbruksarbetare torde liksom beträffande lantmanna- och lanthushållsskolor,

landsting, hushållningssällskap eller sådan förening eller stiftelse,

som har till ändamål att upprätthålla en jordbrukets yrkesskola, kunna

i mån av tillgängliga medel erhålla statsbidrag till bestridande av kostnaderna

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

för uppförande av för dylik skola erforderliga lokaler, däri inbegripet bostäder

åt lärare och elever, för om- eller tillbyggnad av sådana lokaler eller

till förvärv av byggnad för skolans behov. Lantbruksstyrelsen vill därför

föreslå, att bestämmelserna i kungörelsen den 22 oktober 1939 (nr 910) angående

statsbidrag till nybyggnader m. m. vid lantmanna- och lanthushållsskolor

måtte utsträckas att gälla även för jordbrukets yrkesskolor.

Vid Vittjärvsgården måste vissa erforderliga ny-, om- och tillbyggnader

verkställas av skollokalen och lärarbostaden m. m. Kostnaderna för ifrågavarande

byggnadsarbeten beräknas uppgå till 430 000 kronor. Därest statsbidrag

till dessa arbeten skulle jämlikt bestämmelserna i nyssnämnda kungörelse

utgå med 75 procent av kostnaderna, skulle härför erfordras ett anslagsbelopp

av 322 500 kronor.

Vid bifall till lantbruksstyrelsens förslag torde för nästa budgetår böra

anvisas minst 300 000 kronor till bidrag till byggnadsarbeten vid jordbrukets

yrkesskolor.

Stockholms läns och stads hushållningssällskaps förvaltningsutskott har tillstyrkt

bifall till lantbruksstyrelsens framställning samt därvid yttrat bland

annat följande.

Icke blott tillströmningen av elever till Gålö-skolan visar, att den fyller ett

verkligt behov, utan erfarenheten från den hittills bedrivna verksamheten är

jämväl ägnad att bestyrka, att man här funnit en skolform, lämpad för ifrågavarande

elevmaterial, d. v. s. nyss från folkskolan avgångna lärjungar. Den

första uppsättningen elever avslutade sin tvååriga kurs den 15 juni 1943, och

samtliga elever utom en ha fortsatt att arbeta inom jordbruket.

Den under rådande förhållanden ej minst betydelsefulla uppgiften för skolor

av detta slag synes vara, att de skulle bereda ungdom från städer och

samhällen möjlighet att utbilda sig till jordbrukare. För närvarande saknas

i stort sett sådan möjlighet, då en obemedlad 14 å 15-årig stadspojke ej utan

vidare kan erhålla årsarbete vid jordbruk. Härtill kommer risken att vid

jordbruk ovana pojkar icke tåla det hårda arbetet, om detta ej ledes av kvalificerade

arbetsledare. Som ett led i strävandena att motverka flykten från

landsbygden torde skolformen således beräknas få särskild betydelse.

Även Norrbottens läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har förordat

lantbruksstyrelsens förslag. Förvaltningsutskottet har härvid meddelat,

att Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag ställt ett belopp av 150 000 kronor

till sällskapets förfogande som bidrag till uppförande av byggnader för jordbruksskolan

vid Vittjärvsgården samt till utrustning av skolan. Omkring

hälften av nämnda belopp beräknades åtgå till skolans utrustning. Det preliminära

byggnadsförslaget för skolan — vilket förslag kostnadsberäknats

till 430 000 kronor — upptoge, enligt vad förvaltningsutskottet anför, nybyggnad

av elevhem för 50 elever, nybyggnad av lärarbostäder, nybyggnad av

lokaler för slöjd- och smidesundervisning samt växthus, tillbyggnad av skollokalerna,

reparation av rektorsbostaden och byggnader, avsedda till förmansbostäder,

ävensom färdigställande av ladugårdsbyggnaden. Förvaltningsutskottet

har framhållit, att avsikten vore att i möjligaste mån forcera byggnadsarbetet,

då det syntes i hög grad angeläget, att skolan stöde färdig att

tagas i bruk med det snaraste.

Statens arbetsmarknadskommission har i fråga örn behovet av yrkesskolor

på jordbrukets område andragit följande.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

9

Det moderna jordbrukets alltmer fortgående rationalisering och mekanisering

medför ökade krav på kompetensen hos den arbetskraft som knytes

till yrket. Detta förhållande har också beaktats vid den reformering av den

lägre lantbruksundervisningen, som nyligen genomförts. Emellertid har därvid

organiserad lärlingsutbildning av en art, som förekommer inom exempelvis

hantverk och vissa industrier, lika litet som tidigare kommit till stånd.

Ej heller ingår i undervisningssystemet på jordbrukets område praktiska

skolor, avsedda för ungdomen i åldrarna närmast efter fullgjord folk- och

fortsättningsskoleplikt. Härigenom kommer jordbruket i ett betydligt sämre

läge än andra yrken, ett förhållande som blivit än mer framträdande, sedan

centrala verkstadsskolor inrättats med särskilt syfte att bereda landsbygdens

ungdom utbildning speciellt för hantverk och industri. Inte minst ur

dessa synpunkter synes det angeläget, att motsvarande möjligheter beredas

för ordnad utbildning för den ungdom, som vill kvarstanna inom jordbruksnäringen.

Enligt kommissionens mening är det av största betydelse, att — såsom

lantbruksstyrelsen nu ifrågasatt —- det program för lösning av förevarande

problem, som framlagts i 1940 års betänkande angående lantbrukets lärlingsfråga,

bringas i verkställighet inom rimlig tidpunkt.

Arbetsmarknadskommissionen har funnit starka skäl tala för lantbruksstyrelsens

förslag att å riksstaten uppföres ett särskilt anslag till bidrag

till jordbrukets yrkesskolor. Under erinran att de bidrag av statsmedel, som

hittills utgått för ändamålet, beviljats från anslag till arbetslöshetens bekämpande

eller till arbetsmarknadens reglering har kommissionen anfört,

att statsbidrag lämpligen kunde utgå på dylikt sätt, då fråga vore om en

tillfällig verksamhet, vare sig denna hade till syfte att bereda ungdom utbildning

under arbetslöshetstider eller att tillse att tillräcklig arbetskraft utbildades

under tider med avsevärd brist på dylik inom vissa områden. Så

snart fråga bleve om en mera permanent yrkesutbildningsverksamhet, syntes

det emellertid angeläget, att denna helt anknötes till de ordinarie statliga

tillsynsorganen för dylik verksamhet och även erhölle statsbidrag ur

anslag under det departement, vartill verksamheten egentligen hörde.

I arbetsmarknadskommissionens utlåtande har gjorts gällande, att jämväl

jordbruks- och lanthushållsskolan i Pålhem, som åtnjutit statsunderstöd

sedan år 1935, samt jordbruksgården i Sorsele, för vilken gård kommissionen

tillstyrkt statsbidrag för innevarande budgetår, vore att hänföra

till den kategori av skolor, som behandlades i lantbruksstyrelsens förslag.

Verksamheten vid skolorna i Pålhem och Sorsele bedreves nämligen redan

nu i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer, som angåvcs i 1940

års betänkande. Kommissionen, som enligt vad inledningsvis omnämnts hemställt

att å det föreslagna riksstatsanslaget till bidrag till jordbrukets yrkesskolor

måtte beräknas medel jämväl för skolorna i Pålhem och Sorsele,

har i övrigt beträffande sagda skolor anfört väsentligen följande.

Det bör särskilt framhållas, hurusom skolorna i Pålhem och Sorsele synas

ha blivit av mycket stor betydelse för jordbrukets utveckling i kringliggande

bygder, ävensom att verksamheten vid skolorna blivit normerande

vid planerande av senare tillkomna yrkesskolor för jordbruket. Behovet av

lantbruksundervisning av detta slag är därjämte helt naturligt alldeles sär
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

skilt trängande i de norrländska länen. Eleverna komma ofta från isolerade

bygder, där det i allmänhet saknas möjligheter till sådan praktisk utbildning,

som står till buds för ungdom på andra håll. Jordbruket i dessa trakter

bär därjämte icke nått en sådan utveckling, som är önskvärd för åstadkommande

av mera betryggande utkomstmöjligheter och för att exempelvis

ersätta den minskning härvidlag, som förorsakas av att jakt och fiske

numera i väsentligt mindre grad än förr lämna bidrag till befolkningens försörjning.

En intensiv och rationell yrkesutbildning vid jordbruksskolor, sådana

som de i Pålkem och Sorsele, medför bland annat som resultat en

social och ekonomisk sanering i de trakter, där eleverna höra hemma. Att

den oerhört betydelsefulla verksamhet, som bedrives vid dessa skolor icke

föreslagits reglerad i detta sammanhang, synes enbart bero på att föreståndarna

vid nämnda skolor icke ha avlagt agronomexamen. Då skolorna

i Pålkem och Sorsele emellertid kunna karakteriseras såsom verkliga yrkesskolor

i jordbruk, synes berörda förhållande enligt kommissionens uppfattning

icke böra påverka eventuellt statsunderstöd till skolorna i annat

avseende än att föreståndarnas löneförmåner böra beräknas efter andra

grunder.

I en vid kommissionens utlåtande fogad promemoria har avlöningen till föreståndarna

för skolorna i Pålkem och Sorsele föreslagits skola beräknas med

utgångspunkt från avlöningen i 15 lönegraden enligt folkskolans avlöningsreglemente.

Statsbidraget för husmoder vid skolorna har i promemorian ansetts

böra upptagas med belopp motsvarande avlöningen i 9 lönegraden enligt

nämnda avlöningsreglemente, eller samma lönegrad som gällde för föreståndarinna

vid arbetsstuga, tillhörig någon av stiftelserna Norrbottens läns

arbetsstugor och Västerbottens läns arbetsstugor. Till arbetsförmän och timlärare

har föreslagits ett belopp av 5 000 kronor för varje skola. Det årliga

statsunderstöd, som skulle erfordras för vardera av ifrågavarande skolor,

har i promemorian beräknats på följande sätt.

Löner.

Föreståndare:

Grundlön...................... kronor 4 536

Rörligt tillägg och kristillägg (31 %) » 1 406 kronor

Husmoder:

Grundlön...................... kronor 3 393

Rörligt tillägg och kristillägg (31 %) » 1 051 »

Arbetsförmän och timlärare................... »

Driftkostnader.

Grundanslag.................................. kronor 5 400

Tilläggsbidrag (25 elever å 30 kronor för månad) » 9 000 » 14 400

Summa kronor 29 786.

Arbetsmarknadskommissionen har framhållit angelägenheten av att ifrågavarande

utbildningsform ytterligare utbyggdes, så att jordbrukarungdomen

även inom andra län än sådana där skolverksamhet av denna art redan vore

i gång kunde beredas ökade möjligheter att erhålla den utbildning, som utvecklingen

inom yrket gjort ofrånkomlig och nödvändig.

5 942

4 444

5 000 kronor 15 386

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

11

Norrbottens och Västerbottens läns hushållningssällskap samt stiftelserna

Norrbottens läns arbetsstugor och Västerbottens läns arbetsstugor ha tillstyrkt

arbetsmarknadskommissionens förslag örn anslagsanvisning å riksstaten jämväl

till yrkesskolorna i Pålkem och Sorsele.

Lantbruksstyrelsen har i sitt yttrande över arbetsmarknadskommissionens

omförmälda förslag anfört i huvudsak följande.

Skolorna i Pålkem och Sorsele äro annorlunda organiserade än vad lantbruksstyrelsen

i 1940 års betänkande angående lantbrukets lärlingsfråga föreslagit

i fråga örn jordbrukets yrkesskolor. På grund av att föreståndarna icke

besitta erforderlig teoretisk kompetens måste elevernas teoretiska undervisning

koncentreras till särskilda kurser och handhavas av särskilda timlärare.

Vidare är vid Pålkem anordnad en ettårig lanthushållsskola för kvinnliga

elever, vilket icke förutsatts i nämnda betänkande. Lantbruksstyrelsen kan

vitsorda, att verksamheten vid Pålkem bedrives på ett utmärkt sätt och att

skolan har stor betydelse för länet och dess jordbruksbefolkning. Jordbruksgården

i Sorsele däremot är så nyligen upprättad att någon egentlig erfarenhet

av dess verksamhet och betydelse för Västerbottens län och dess

jordbruk ännu ej stått att vinna, ehuru allt talar för att en skola i Sorsele

av samma typ som den i Pålkem borde få samma värde för Västerbottens

läns lappmark med dess föga utvecklade jordbruksdrift, som Pålkem lyckats

vinna inom Norrbottens läns lappmark, där jordbruksförhållandena äro ganska

likartade.

Lantbruksstyrelsen, som anser att jordbruks- och lanthushållsskolan i Pålkem

och jordbruksgården i Sorsele tvivelsutan kunna betraktas som yrkesskolor

i jordbruk, övervägde vid avgivande av förslaget örn anslagsanvisning

för budgetåret 1944/45 allvarligt, örn icke förutom Gålö jordbruksskola och

jordbruksskolan vid Vittjärvsgården även jordbruks- och lanthushållsskolan

i Pålkem samt jordbruksgården i Sorsele borde erhålla statsbidrag från

samma anslag. Med hänsyn till att skolorna i Pålkem och Sorsele hade en

annan organisation än vad lantbruksstyrelsen föreslagit i 1940 års betänkande

och då jordbruksgården i Sorsele så nyligen upprättats, ansåg styrelsen

emellertid att med uppförandet i riksstaten av anslag till berörda skolor kunde

anstå något år.

Lantbruksstyrelsen har emellertid intet att erinra mot att skolorna i Palkem

och Sorsele redan från och med budgetaret 1944/45 erhålla statsbidrag

till verksamheten från anslag under nionde huvudtiteln. På grund av anförda

skiljaktigheter de olika skolorna emellan och då skolorna i Pålkem och

Sorsele icke kunna jämställas och anses likvärdiga med den av styrelsen föreslagna

typen för jordbrukets yrkesskolor, finner styrelsen det i allt fall tveksamt,

huruvida statsbidrag till nu ifrågavarande båda jordbruksskolor lämpligen

böra utgå från det föreslagna anslaget till Lägre lantbruksundervisning

m. m.: Bidrag till jordbrukets yrkesskolor. Eventuellt kunde måhända tills

vidare för ändamålet upptagas ett särskilt anslag i riksstaten under rubriken

Lägre lantbruksundervisning m. m.

Vid bifall till ifrågavarande förslag torde, såsom arbetsmarknadskommissionen

framhållit, avlöningsförmånerna till personalen böra beräknas

efter andra grunder än beträffande skolorna på Gålön och vid Vittjärvsgården.

Lantbruksstyrelsen finner den av kommissionen föreslagna löneställningen

för föreståndare och husmoder skälig och har i (ivrigt icke något

att erinra mot den gjorda beräkningen angående statsbidragets storlek, upptagande

ett belopp av 29 786 kronor för värjo skola eller sammanlagt i runt

tal 59 600 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

Vid ärendets behandling i lantbruksstyrelsen uttalades skiljaktig mening

av byråchefen Arnegren, som därvid anförde huvudsakligen följande.

Då skolorna i Pålkem och Sorsele ha till ändamål att åt ungdom, som

genomgått folkskola, meddela praktisk och även viss teoretisk utbildning

inom jordbruket och dess binäringar, torde nämnda skolor — även örn de

i vissa avseenden äro organiserade på annat sätt än som föreslagits i 1940

års betänkande angående lantbrukets lärlingsfråga — kunna karakteriseras

såsom yrkesskolor i jordbruk. De mellan jordbruksskolorna på Gålön och

vid Vitt jönsgården å ena sidan och skolorna i Pålkem och Sorsele å andra

sidan befintliga skiljaktigheterna torde icke utgöra något hinder för att

samtliga dessa skolor kunna erhålla statsbidrag från ett och samma anslag.

Vid upprättande av ifrågavarande yrkesskolor i jordbruk och vid fastställande

av deras undervisningsplaner torde det vara nödvändigt taga viss hänsyn

till de lokala förhållandena, vilket överhuvud taget kan komma att föranleda

vissa skiljaktigheter mellan skolorna.

Därest statsbidrag till skolorna i Pålkem och Sorsele från och med budgetåret

1944/45 upptages i riksstaten under samma anslagsrubrik som statsbidrag

till de båda andra jordbruksskolorna, torde till Lägre lantbruksundervisning

m. m.: Bidrag till jordbrukets yrkesskolor böra upptagas ett förslagsanslag

av (2 X 52 597 + 2 X 29 786 =) i runt tal 164 800 kronor.

Statskontoret har erinrat örn sitt utlåtande den 29 augusti 1940 över 1940

års betänkande angående lantbrukets lärlingsfråga, i vilket utlåtande ämbetsverket

hemställt, att de i betänkandet behandlade spörsmålen måtte

göras till föremål för förnyade överväganden. Enligt vad statskontoret uttalar

syntes de i sagda utlåtande anförda skälen mot ett genomförande av de

i betänkandet framlagda förslagen alltjämt äga giltighet, i anledning varav

ämbetsverket icke ansåge sig kunna förorda bifall till lantbruksstyrelsens nu

gjorda framställning. I den mån vissa skolor funnes alltjämt böra åtnjuta

statsunderstöd borde enligt statskontorets mening — intill dess lantbrukets

lärlingsfråga vunnit sin lösning — sådant understöd anvisas i hittills tilllämpad

ordning.

Allmänna lönenämnden har anfört i huvudsak följande.

Lönenämnden har inhämtat, att till grund för förslaget beträffande löner

till lärarpersonal vid Gålö jordbruksskola och jordbruksskolan vid Vittjärvsgården

lagts vissa i 8 § kungörelsen den 5 september 1942 (nr 807) angående

statsbidrag till lantbruksundervisningsanstalter m. m. angivna grundlönebelopp,

nämligen med avseende å rektor avlöningen till föreståndare vid

lantbruksskola och med avseende å lanthushållslärarinna avlöningen till

ämnesiärarinna vid lanthushållsskola med helårskurs. Den föreslagna lönen

för yrkeslärare motsvarar i det närmaste avlöningen till ämneslärare vid

lantmannaskola med vinterkurs om minst 150 arbetsdagar. Den i förslaget

ingående beräkningen av det ifrågasatta statsbidragets belopp grundar sig

på för närvarande faktiskt utgående löner. Lönenämnden har, för den händelse

statsverket anses böra övertaga ifrågavarande kostnader, funnit sig

icke böra framställa någon erinran mot att statsbidraget grundas på de i

framställningen angivna avlöningsbeloppen. Lönenämnden förutsätter, att

förslaget betraktas, såsom en försöksanordning och att frågan om löneställningen

för befattningshavarna vid ifrågavarande yrkesskolor framdeles underkastas

en närmare omprövning, därest den föreslagna typen av skolor

skulle komma att ytterligare utvecklas.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

13

Med beaktande av den förutsatta omfattningen av de båda yrkesskolorna i

Pålkem och Sorsele har lönenämnden icke funnit anledning till erinran mot

att — därest statsbidrag i föreslagen utsträckning finnes böra utgå — bidraget

för närvarande beräknas för föreståndare med utgångspunkt från

15 lönegraden och för husmoder med utgångspunkt från 9 lönegraden enligt

folkskolans avlöningsreglemente. Lönenämnden vill emellertid framhålla,

att en närmare omprövning av löneställningen för nu ifrågavarande

befattningshavare framdeles torde böra komma till stånd.

Frågan örn inrättande av särskilda yrkesskolor på jordbrukets område har Vepartementssåsom

framgår av vad i det föregående anförts sedan länge stått på dag- chefenordningen.

Till följd av den utveckling i skilda hänseenden, som vårt lands

jordbruk under de senaste årtiondena genomgått, ha allt större krav kommit

att ställas på kvalifikationerna hos de inom jordbruksnäringen sysselsatta

yrkesutövarna. Vid den omorganisation av den lägre lantbruksundervisningen,

varom beslut fattades vid 1939 års lagtima riksdag, togs hänsyn till detta

förhållande vid utformningen av undervisningen och skolornas organisation.

Undervisningen vid dessa skolor kan därför anses tillfredsställande. I det

statliga undervisningssystemet på jordbrukets område ingår emellertid icke

någon skolform, som tager sikte på att möjliggöra för ungdom att omedelbart

efter avslutad folkskola förvärva såväl praktisk som teoretisk yrkesutbildning

i jordbruk. Detta förhållande har otvivelaktigt inverkat oförmånligt

på rekryteringen av arbetskraften inom jordbruksnäringen. I allt större

utsträckning har sålunda landsbygdens ungdom lockats av de goda möjligheter

till yrkesutbildning inom hantverk och vissa industrier, som för närvarande

stå till buds, och lämnat joi-dbruksnäringen för att övergå till

andra yrken. Sannolikt skulle praktisk och teoretisk yrkesutbildning i jordbruk,

vilken erhållits vid läroanstalt, för ungdomen — särskilt för den som

icke i hemmet har tillfälle till utbildning i jordbruk — öppna möjligheter alt

tidigare än eljest skulle vara fallet erhålla goda anställningar inom jordbruket.

Det torde vara att förvänta, att jordbruksarbetet härigenom skulle bättre uppskattas

bland ungdomen. Med hänsyn till det anförda framstår det såsom angeläget,

att åtgärder vidtagas i syfte att bereda möjligheter till en god utbildning

i jordbruk så snart som möjligt efter fullbordad folkskoleutbildning.

Såsom förut nämnts bär lantbruksstyrelsen i sitt år 1940 avgivna betänkande

rörande lantbrukets lärlingsfråga bland annat framlagt förslag örn inrättande

med bidrag av statsmedel av tvååriga yrkesskolor i jordbruk, avsedda

för såväl landsbygdsungdom som ungdom från städer och andra samhällen

vilken direkt efter avslutad folkskola önskar skaffa sig yrkesutbildning

i jordbruk. Undervisningen vid de föreslagna yrkesskolorna har avsetts

skola vara praktisk och åsyfta att bibringa eleverna nödig färdighet och

vana i alla vid ett jordbruk förekommande arbeten men även ett visst mått av

teoretiska insikter i de för jordbrukets utövande grundläggande ämnena skulle

bibringas eleverna. Den i det föregående lämnade framställningen giver vid

handen, att under senare år, i syfte att undanröja den förut berörda bristen

på utbildningsmöjligheter för ungdomen i jordbruket, på flera håll inom landet

inrättats yrkesskolor för utbildning av jordbruksarbetare och all dessa

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

skolor — såsom jämväl förutsattes i 1940 års betänkande — tillkommit på

initiativ från de lokala organens sida. I vissa fall ha skolorna helt organiserats

efter de riktlinjer som angivits i förenämnda betänkande. Så är förhållandet

beträffande Gålö jordbruksskola samt —• efter viss omläggning av

kursverksamheten — även i fråga om jordbruksskolan vid Vittjärvsgården.

Vad beträffar övriga i ärendet omförmälda skolor, nämligen jordbruks- och

lanthushållsskolan i Pålhem samt jordbruksgården i Sorsele, äro de i vissa

avseenden annorlunda organiserade än skolorna på Gålön och vid Vittjärvsgården.

Skiljaktigheterna bestå emellertid huvudsakligen däri, att föreståndarna

för skolorna i Pålhem och Sorsele icke avlagt agronomexamen, varför

den teoretiska undervisningen måste handhavas av särskilda timlärare, samt

att till sistnämnda skolor äro knutna ettåriga lanthushållsskolor för kvinnliga

elever.

Till uppehållande av verksamheten vid de i det föregående omförmälda

skolorna med undantag av skolan i Sorsele har hittills utgått statsbidrag av

medel som under femte huvudtiteln anvisats för bekämpande av arbetslöshet

eller för arbetsmarknadens reglering. Erfarenheterna hittills av den kursverksamhet,

som bedrivits vid ifrågavarande fyra yrkesskolor ha från alla

håll betecknats såsom mycket gynnsamma. Då denna skolform sålunda visat

sig lämplig i de fall där den redan prövats, torde tillfälle böra beredas för skolorna

att under mera fasta förhållanden än vad hittills varit fallet fortsätta sin

verksamhet. Såsom lantbruksstyrelsen och arbetsmarknadskommissionen anfört

synes det därför vara mest lämpligt att bidragen till skolorna från och

med nästa budgetår bestridas från anslag under nionde huvudtiteln. Enligt

min mening torde denna skolform under kommande år ytterligare böra utbyggas

nied flera skolor i andra delar av landet. Det torde vara ett ofrånkomligt

krav att även för jordbruket skapa lika goda förutsättningar till yrkesutbildning

som för andra yrken.

Vad angår de villkor som böra gälla i fråga örn statsbidragens användning

vill jag förorda, att beträffande bidragen till skolorna på Gålön och

vid Vittjärvsgården tillämpas i huvudsak de bestämmelser som i detta avseende

föreslagits av lantbruksstyrelsen och vilka — såvitt angår bidragen

till lärarpersonalens löner — ej föranlett någon erinran från lönenämndens

sida. Bidragen till skolorna i Pålkem och Sorsele synas böra utgå i huvudsaklig

överensstämmelse med de grunder, som föreslagits av arbetsmarknadskommissionen

och tillstyrkts av såväl lantbruksstyrelsen som lönenämnden.

Med hänsyn till att förevarande yrkesskoleverksamliet fortfarande i viss

mån är en försöksanordning torde såsom lönenämnden anfört frågan om löneslällningen

för befattningshavarna vid de fyra skolorna framdeles böra

underkastas en närmare omprövning.

Vidkommande den form, i vilken medelsanvisningen till bidrag för uppehållande

av verksamheten vid ifrågavarande skolor bör ske, synas mig de

olikheter, som föreligga mellan å ena sidan skolorna på Gålön och vid

Vittjärvsgården samt å andra sidan skolorna i Pålkem och Sorsele — vilka

olikheter för övrigt i stort sett torde vara betingade av de särskilda förhållan
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

den som råda inom de norrländska länen — icke behöva utgöra något hinder

för att bidragen till samtliga skolor upptagas under samma riksstatsanslag.

Då lantbruksstyrelsens och arbetsmarknadskommissionens beräkningar av

medelsbehovet för ändamålet icke föranleda någon erinran från min sida,

torde å riksstaten för budgetåret 1944/45 under nionde huvudtiteln böra upptagas

ett särskilt anslag å (52 597 + 52 597 + 29 786 4~ 29 786 =) i runt tal

165 000 kronor till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till jordbrukets

yrkesskolor. Anslaget bär givas karaktär av förslagsanslag i betraktande

av att från detsamma avses skola utgå bland annat bidrag vid rörligt tillägg

och kristillägg åt vissa befattningshavare. Att kristilläggen bestridas från

detta anslag och alltså icke — såsom gäller i fråga om motsvarande tillägg

till lärarpersonal vid lantbruks-, lantmanna- och lanthushållsskolor från

nionde huvudtitelns allmänna anslag till kristillägg torde vara motiverat

med hänsyn till att slutlig ställning ännu ej tagits till frågan örn omfattningen

av och grunderna för förevarande bidragsverksamhet. Det torde få ankomma

på Kungl. Majit att i sinom tid meddela närmare bestämmelser rörande

dispositionen av ifrågavarande anslag.

Lantbruksstyrelsen har ävenledes gjort framställning örn anvisande å riksstaten

för budgetåret 1944/45 av särskilda medel till bidrag för uppförande

av byggnader m. m. vid jordbrukets yrkesskolor Ehuru starka skäl kunna

åberopas för att medel redan nu anvisas för detta ändamål, anser jag mig

likväl i rådande läge icke kunna tillstyrka lantbruksstyrelsens framställning

i denna del. Frågan om beviljande av anslag till bidrag till byggnadsarbeten

vid hithörande skolor torde emellertid böra upptagas till förnyat

övervägande, så snart en förbättring inträder i avseende å tillgången på

material och förhållandena på arbetsmarknaden icke lägga hinder i vägen

för arbetets igångsättande. Enligt vad jag inhämtat från lantbruksstyrelsen

torde undervisningen vid skolan vid Vittjärvsgården tills vidare kunna bedrivas,

även om statsbidrag till byggnadsarbetena icke nu erhålles.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till jordbrukets

yrkesskolor för budgetåret 1944/45 under nionde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av...... kronor 165 000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt

förordnar, alt proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ulf Berglöf.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1944:170 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till jordbrukets yrkesskolor. a1 i texten
  2. JoU 1944:21 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till jordbrukets yrkesskolor. s. 9 i texten